om vissa socialavgiftsfrågor
om vissa socialavgiftsfrågor
Prop.
1992/93:29
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lydelse av 19 kap. 3 § lagen (1962:381)om allmän försäkring varigenom klargörs att folkpensionsavgiften endastär avsedd för finansiering av ålders-, förtids- och efterlevandepensionerfrån folkpensioneringen och att de särskilda folkpensionsförmånemafinansieras av statsmedel.
I propositionen läggs även fram förslag om ändringar i lagen om all-män försäkring och lagen (1981:691) om socialavgifter så att det klartframgår att en vinstandelsstiftelse inte skall erlägga arbetsgivaravgifterpå ersättning som betalas till den som är eller varit anställd hos arbets-givare som lämnat bidrag till stiftelsen och att sådana ersättningar inteheller skall utgöra sjukpenning- eller pensionsgrundande inkomst formottagaren. Bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. år 1992. För att er-sättningar som lämnas fr.o.m. år 1993 skall vara avgiftsfria och inteförmånsgrundande skall gälla att bidragen varit avsedda att vara bundnaunder minst tre kalenderår och tillkomma en betydande del av de an-ställda på likartade villkor. Avgiftsfriheten gäller inte ersättningar tillföretagsledare med väsentligt inflytande i företaget och delägare i få-mansforetag eller fåmansägt handelsbolag och närstående till dessa.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 29
Propositionens lagförslag
Härigenom föreskrivs att 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-säkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 1
3 Folkpensioneringen finansieras,förutom genom avgifter som avsesi 1 §, av statsmedel, om ej annatsärskilt föreskrivits.
.ap.
§.
Ålders-, förtids- och efterlevande-pensioner från folkpensioneringenfinansieras, förutom genom avgif-ter som avses i 1 §, av statsmedel,om ej annat särskilt föreskrivits.SärskiIda folkpensionsförmånerfinansieras av statsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)om allmän försäkring1 i paragrafernas lydelse enligt lagen (1992:682)om ändring i nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelsema till lagen(1992:682) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar ellerandra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tillsvidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän ellerenskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst avannat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadser-sättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vidberäkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknasdock inte ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands elleren utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verk-samhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den somav en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbets-givarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundandeinkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnaderoch andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst avanställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäktsom avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen(1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör un-derlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknasinte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäk-ring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild lö-neskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Densjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. In-komst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvidvar för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning-grundande inkomst bortses frånsådan inkomst av anställning ochannat förvärvsarbete som översti-ger sju och en halv gånger basbe-loppet. Det belopp som sålundaskall undantas skall i första handräknas av från inkomst av annatförvärvsarbete. Ersättning i peng-ar eller andra skattepliktiga förmå-ner för utfört arbete i annan formän pension räknas som inkomst av
Vid beräkning av sjukpenning-grundande inkomst bortses frånsådan inkomst av anställning ochannat förvärvsarbete som översti-ger sju och en halv gånger basbe-loppet. Det belopp som sålundaskall undantas skall i första handräknas av från inkomst av annatförvärvsarbete. Ersättning i peng-ar eller andra skattepliktiga förmå-ner för utfört arbete i annan formän pension räknas som inkomst av
1 Lagen omtryckt 1982:120.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
anställning, såvida ersättningenunder ett år uppgår till minst1 000 kronor, även om mottaga-ren inte är anställd hos den somutger ersättningen. I nu angivnafall skall den som utför arbetetanses såsom arbetstagare och densom utger ersättningen såsomarbetsgivare. Kan ersättning förarbete för någon annans räkningunder året inte antas uppgå tillminst 1 000 kronor, skall ersätt-ningen från denne inte tas med vidberäkningen av den sjukpenning-grundande inkomsten i annat fallän då den utgör inkomst av nä-ringsverksamhet. Vid beräkningav sjukpenninggrundande inkomstav anställning skall bortses frånersättning som enligt 2 a § skallanses som inkomst av annat för-värvsarbete samt ersättning somidrottsutövare får från sådan ideellförening som avses i 7 § 5 mom.lagen (1947:576) om statlig in-komstskatt och som har till huvud-sakligt syfte att främja idrottsligverksamhet, om ersättningen frånföreningen under året inte kanantas uppgå till minst ett halvtbasbelopp.
anställning, såvida ersättningenunder ett år uppgår till minst1 000 kronor, även om mottaga-ren inte är anställd hos den somutger ersättningen. I nu angivnafall skall den som utför arbetetanses såsom arbetstagare och densom utger ersättningen såsomarbetsgivare. Kan ersättning förarbete för någon annans räkningunder året inte antas uppgå tillminst 1 000 kronor, skall ersätt-ningen från denne inte tas med vidberäkningen av den sjukpenning-grundande inkomsten i annat fallän då den utgör inkomst av nä-ringsverksamhet. Vid beräkningav sjukpenninggrundande inkomstav anställning skall bortses frånersättning som enligt 2 a § skallanses som inkomst av annat för-värvsarbete samt ersättning somidrottsutövare får från sådan ideellförening som avses i 7 § 5 mom.lagen (1947:576) om statlig in-komstskatt och som har till huvud-sakligt syfte att främja idrottsligverksamhet, om ersättningen frånföreningen under året inte kanantas uppgå till minst ett halvtbasbelopp. Vid beräkning av sjuk-penninggrundande inkomst avanställning bortses även från er-sättning från en juridisk person(vinstandelsstiftelse) som har tillväsentligt ändamål att tillgodoseekonomiska intressen hos dem somär eller har varit anställda hos enarbetsgivare som lämnat bidragtill stiftelsen, om ersättningenavser en sådan anställd och inteutgör ersättningför arbete för stif-telsens räkning. Detta gäller dockendast om de bidrag arbetsgivarenlämnat till stiftelsen varit avseddaatt vara bundna under minst trekalenderår och att på likartadevillkor tillkomma en betydande delav de anställda. Om arbetsgivarenär ett fåmansföretag eller ett fä-mansägt handelsbolag skall vidberäkningen inte bortses frånersättning som stiftelsen lämnar
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
till sådan företagsledare ellerdelägare i företaget eller dennenärstående person som avses ipunkt 14 av anvisningarna till 32 §kommunalskattelagen.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgi-vare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjortsav den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ejberäknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete förannans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktigaförmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 §första-fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skälföreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndighetenbestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av social-avgifter från arbetsgivare.
11 kap.
2 §
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengareller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsomarbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnads-ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vidberäkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock intefrån en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgåtttill 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avsesi 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370)eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659)om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag förnämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vidberäkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg sombetingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden isysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund avregeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för för-säkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättningför merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontantarbetsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktadrehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligtstudiestödslagen (1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-försäkring,
i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repe-titionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-
övning eller särskild övning inom vämpliktsutbildningen, läkare underförsvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid vuxenut-bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskunder-visning för invandrare (sfi),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkringeller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidragsom ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, iden mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när destartar egen rörelse,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet förnärståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-ständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen(1991:1047) om sjuklön.
I fråga om ersättning i pengareller andra skattepliktiga förmånerför utfört arbete i annan form änpension samt i fråga om ersättningtill idrottsutövare från visst slagav ideell förening gäller i tillämp-liga delar bestämmelserna i 3 kap.2 § andra stycket samt 2 a § tredjeoch fjärde styckena.
I fråga om ersättning i pengareller andra skattepliktiga förmånerför utfört arbete i annan form änpension, i fråga om ersättning tillidrottsutövare från visst slag avideell förening samt i fråga omersättning från vinstandelsstiftelsegäller i tillämpliga delar bestäm-melserna i 3 kap. 2 § andra stycketsamt 2 a § tredje och fjärdestyckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön ellerannan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, somär bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då denförsäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffatsenligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman om-bord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträff-ande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönenhärrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, somäger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen,enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara förtilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmandemakts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgiva-re, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte ärsvensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande löntill svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborga-re är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt avRiksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-sionsavgiften.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller ijärde stycket skallanses som arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den1 april 1993. Äldre bestämmelsergäller fortfarande i fråga om sjuk-penninggrundande inkomst ochpensionsgrundande inkomst somavser tid före ikraftträdandet.
1. Denna lag träder i kraft såvittavser bestämmelserna om vinstan-delsstiftelse i 3 kap. 2 § andrastycket och 11 kap. 2 § andrastycket den 1 januari 1993 och iövrigt den 1 april 1993.
2. Bestämmelserna om vinstan-delsstiftelse i 3 kap. 2 § andrastycket tillämpas dock från ochmed den 1 januari 1992 utomsåvitt avser föreskrifterna i de tvåsista meningarna.
3. De nya bestämmelserna i3 kap. 2 § andra stycket såvittavser de två sista meningarna till-lämpas inte på ersättning från envinstandelsstiftelse som motsvararbidrag som lämnats av en arbets-givare före den 1 januari 1992 ochför vilka arbetsgivaren erlagtarbetsgivaravgifter enligt lagen(1981:691)om socialavgifter.
4. I övrigt gäller äldre bestäm-melser fortfarande i fråga omsjukpenninggrundande inkomstoch pensionsgrundande inkomstsom avser tid före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialav-gifter1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:683) om ändring inämnda lag samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1992:683)skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inteuppgått till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård avbarn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen mot-svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning somarbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförtsi hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får görasvid inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-betstagare haft att täcka med ersättningen,
7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycketcivilförsvarslagen (1960:74) i den mån ersättningen utgör eller motsva-rar dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del dennainte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmänförsäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-det är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inteutgör skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-skattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659)om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag förnämnda skatt,
14. ersättning till en och sammeidrottsutövare från en sådan ideellförening som avses i 7 § 5 mom.lagen (1947:576) om statlig in-
14. ersättning till en och sammeidrottsutövare från en sådan ideellförening som avses i 7 § 5 mom.lagen (1947:576) om statlig in-
1 Lagen omtryckt 1989:633.
Nuvarande lydelse
komstskatt och som har till huvud-sakligt syfte att främja idrottsligverksamhet, om ersättningen frånföreningen under året inte uppgåtttill ett halvt basbelopp enligt lagenom allmän försäkring.
Föreslagen lydelse
komstskatt och som har till huvud-sakligt syfte att främja idrottsligverksamhet, om ersättningen frånföreningen under året inte uppgåtttill ett halvt basbelopp enligt lagenom allmän försäkring,
15. sådan ersättning från envinstandelsstiftelse som avses i3 kap. 2 § andra stycket lagen omallmän försäkring och från vilkenskall bortses vid beräkning avsjukpenninggrundande inkomst.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnadernakan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättningfrån arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av ar-betstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestäm-da yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inomrespektive grupp.
Denna lag träder i kraft den1 april 1993. Äldre bestämmelsergäller fortfarande i fråga om av-gifter som avser tid före ikraft-trädandet.
Denna lag träder i kraft såvittavser 2 kap. 4 § första stycket 15den 1 januari 1993 och i övrigtden 1 april 1993. De nya bestäm-melserna i 2 kap. 4 § förstastycket 15 tillämpas dock på av-gifter som avser tid från och medden 1 januari 1992. 1 övrigt gälleräldre bestämmelser fortfarande ifråga om avgifter som avser tidföre ikraftträdandet.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Könberg
1 Inledning
Inför ett införlivande i EES-avtalet av en ändring i förordning (EEG) nr1408/71 har frågan aktualiserats om hur olika folkpensionsförmånerfinansieras. Ett klargörande bör göras av vilka förmåner som är avgifts-finansierade.
I skrivelse den 5 juni 1992 har Riksskatteverket anfört att problemuppstått vid rättstillämpningen såvitt avser fråga huruvida socialavgifterskall utgå vid utbetalning av belopp från vinstandelsstiftelse till anställ-da. Problemen hänför sig till den utvidgning av arbetsgivarbegreppetsom genomfördes i anslutning till skattereformen. Riksskatteverket före-slår mot bakgrund härav viss lagändring.
I förevarande ärende avser jag att ta upp dessa frågor.
2 Folkpensionsavgiften
Mitt förslag: 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring ges en nylydelse varigenom klargörs att folkpensionsavgiften endast äravsedd för finansiering av ålders-, förtids- och efterlevandepen-sioner från folkpensioneringen och att de särskilda folkpensions-förmånerna finansieras av statsmedel.
Skälen för mitt förslag: I propositionen om Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet (prop. 1991/92:170 del II bilaga 4) har regeringenlagt fram förslag till lag om samordning av systemen för social trygghetnär anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inomEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Genom denna lag kommerrådets förordning (EEG) nr 1408/71 om samordning av systemen för
social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-lemmar flyttar inom gemenskapen, med de ändringar i förordningen somgjorts fram till och med juli månad 1991 och med de EES-anpassningarsom framgår av bilaga VI till EES-avtalet, att inkorporeras med svenskrätt. Genom en senare förordning (EEG) nr 1248/92 har förordning(EEG) nr 1408/71 ändrats för att klarlägga vilka regler som skall gällavissa sociala förmåner i gränslandet mellan social trygghet och andrasociala förmåner, exempelvis socialtjänstförmåner. Denna ändrings-förordning har inom EG trätt i kraft den 1 juni 1992.
Ändringen, som utgör en anpassning till EG-domstolens praxis, inne-bär ett klarläggande av vad som skall anses som social trygghet i förord-ningens mening. Som social trygghet skall anses dels vissa förmånersom antingen utgår som tillägg till eller i stället för sedvanliga förmånervid de risksituationer som täcks av förordning (EEG) nr 1408/71, exem-pelvis sjukdom, invaliditet och ålderdom, dels förmåner som endastavser särskilt skydd för handikappade. Genom att ange förmåner av detsenare slaget i en ny bilaga Ila till förordningen sanktioneras att för-månen utges endast under bosättning i landet i fråga. Förmåner som inteangetts i bilagan måste däremot på samma sätt som pensioner betalasoavsett förmånstagarens bosättningsland.
För närvarande pågår informella samtal mellan EFTA-ländema ochEG-kommissionen om införlivande av förordning (EEG) nr 1248/92 iEES-avtalet för formellt beslut av den gemensamma EES-kommittén såsnart som möjligt efter det att avtalet trätt i kraft.
En förutsättning för att en förmån skall få anges i bilaga Ila är att deninte bygger på avgiftsplikt. På engelska används uttrycket "non-contribu-tory". Från svensk sida har i dessa samtal bl.a. framförts krav på att ibilaga Ila föra upp de särskilda folkpensionsförmånema vårdbidrag ochhandikappersättning i de fall sådan inte utgår som tillägg till pensionenligt 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Ett problemhar i detta sammanhang varit att dessa särskilda folkpensionsförmånerenligt 19 kap. 3 § AFL finansieras på samma sätt som övriga folkpen-sionsförmåner såväl genom folkpensionsavgiften som av statsmedel.
Med anledning av det anförda anser jag att det i AFL bör anges atthuvudförmånema inom folkpensioneringen i första hand finansierasgenom folkpensionsavgiften och i övrigt av statsmedel samt att de sär-skilda folkpensionsförmånema finansieras av statsmedel.
Jag föreslår att 19 kap. 3 § AFL ändras i enlighet härmed.
3 Socialavgifter och vinstandelsmedel
Mitt förslag: Till följd av problem som aktualiserats i rätts-tillämpningen klargörs genom lagändring att fr.o.m. år 1992 skallsocialavgifter inte tas ut vid utbetalning av medel från vinstandels-stiftelse till anställda eller tidigare anställda personer i företag somlämnat bidrag till stiftelsen. Fr.o.m. år 1993 skall en förutsätt-ning dock vara att de bidrag en arbetsgivare lämnar är avsedda attvara bundna under minst tre kalenderår och avsedda att tillkommaen betydande del av de anställda på likartade villkor. Avgiftsfri-heten gäller inte ersättningar till företagsledare med väsentligtinflytande i företaget och delägare i fåmansföretag eller fåmansägthandelsbolag och närstående till dessa. Ersättningar som är av-giftsfria är inte heller sjukpenning- eller pensionsgrundande.
Skälen för mitt förslag: I ett stort antal företag har åtgärder vidtagitsför att genom vinstandelssystem göra de anställda delaktiga av företagetsresultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företagetoch öka känslan av samhörighet med företaget.
Överföring av vinstmedel till en företagsanknuten vinstandelsstiftelsebeslutas av företaget i regel i anslutning till att resultatet för det gångnaåret fastställs. Överföringen sker till en av de anställda eller personal-organisationerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen utgör ett frånföretaget fristående rättssubjekt. Enligt praxis får företaget under vissaförutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för det till stiftelsenöverförda beloppet. Ofta bildar vaije avsättning en särskild fond menandra konstruktioner förekommer också. Stiftelsen placerar i regel med-len i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget.
Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas på anställning i det över-förande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod. De in-dividuella andelarna bestäms med utgångspunkt i anställningsform, av-lönad tid eller liknande.
Stiftelsen förvaltar de överförda medlen (vinstandel smed len), inkl,avkastning och realiserad värdestegring, för andelsägarnas räkning.Efter viss tid - ofta efter fem år eller vid pensionering - erhåller denandelsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter elleraktier. När så sker beskattas mottagaren för sin andel i inkomstslagettjänst. Den som slutar sin anställning erhåller i allmänhet ett s.k. fribrevavseende sin andelsrätt. Med fribrev avses ett bevis om den eller deandelar som den anställde tillgodoförts i redan överförda medel.
För åren 1988-1991 var arbetsgivaren skyldig att erlägga arbetsgivar-avgifter på de bidrag som lämnades till stiftelsen. Värdet som därvidtillgodofördes en försäkrad var pensionsgrundande.
För att stimulera det sparande som vinstandelssystem i företag innebärhar statsmakterna beslutat att fr.o.m. den 1 januari 1992 skall socialav-gifter inte tas ut på bidrag till vinstandelsstiftelser (prop. 1991/92:60,
bet. 1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97, SFS 1991:1842). I prop.1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt föreslogs att socialavgifter inteskulle utgå vare sig när medel lämnas till en vinstandelsstiftelse eller näranställda eller tidigare anställda erhåller sin andel från stiftelsen. I sam-band härmed föreslogs en ändring av 2 kap. 3 § lagen (1981:691) omsocialavgifter som innebar att arbetsgivares avgiftsskyldighet för bidragtill vinstandelsstiftelser togs bort. Riksdagen beslöt i enlighet med för-slaget.
I samband med skattereformen (prop. 1989/90:110, bet.1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356 samt prop. 1990/91:54, bet.1990/91:SkU10, rskr. 1990/91:106) ändrades bl.a. andra stycket i3 kap. 2 § AFL. Ändringen syftade till att även vissa förmåner somutges av annan än arbetsgivaren skall räknas som inkomst av anställ-ning.
För att undanröja de problem som härigenom uppstått i rättstillämp-ningen föreslår jag vissa lagändringar så att det klart framgår att ersätt-ningar från en vinstandelsstiftelse varken skall vara förmåns- eller av-giftsgrundande. Ändring bör således göras i 2 kap. 3 § och 11 kap. 2 §AFL samt i 2 kap. 4 § lagen om socialavgifter. Dessa bestämmelser börtillämpas fr.o.m. år 1992 i enlighet med regeringens och riksdagenstidigare intentioner.
Den föreslagna ändringen i 2 kap. 4 § lagen om socialavgifter medföratt särskild löneskatt inte heller skall erläggas på ersättning som stiftel-sen betalar till den som är 65 år eller äldre.
Syftet med avgiftsfriheten är att främja produktiviteten och det långsik-tiga sparandet som följer av att anställda blir delaktiga i företagets resul-tat och att ägandet sprids. Vad som avses med en vinstandelsstiftelse äremellertid inte reglerat i lag och det föreligger därför behov av att när-mare precisera vilka ersättningar som skall vara avgiftsfria.
Som förutsättning för avgiftsfrihet bör gälla att de bidrag arbetsgivarenlämnar till stiftelsen är avsedda att vara bundna minst tre kalenderår.Medlen skall således normalt inte få betalas ut tidigare än det fjärde åretefter det att bidraget lämnades. Om en anställd avgår med pension elleravlider skall ersättning dock få lämnas före det fjärde året utan att dettaskall medföra avgiftsskyldighet för stiftelsen.
En ytterligare förutsättning bör vara att bidragen är avsedda att till-komma en betydande del av de anställda och tillkomma dem på likartadevillkor. Detta skall innebära att minst ca en tredjedel av personalen om-fattas av vinstandelssystemet och att ersättningen lämnas till dessa an-ställda efter enhetliga principer.
Avgiftsfrihet bör inte medges för ersättningar som lämnas till delägarei ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller till företagsledarei ett sådant företag om denne har ett väsentligt inflytande i företaget.Avgiftsfrihet bör inte heller avse ersättningar som lämnas till närståendetill sådan företagsledare eller delägare. Med fåmansföretag och fåmans-ägt handelsbolag avses detsamma som i punkt 14 av anvisningarna till32 § kommunalskattelagen (1928:370). Den personkrets som avses skallockså vara densamma som i dessa anvisningar.
13 Om de angivna förutsättningarna inte är uppfyllda bör stiftelsen varaskyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på motsvarande ersättningar.
De angivna preciseringarna bör tas in i 2 kap. 3 § andra stycket AFL.Genom hänvisning till detta lagrum i 11 kap. 2 § AFL och 2 kap. 4 §socialavgiftslagen kommer bestämmelserna samtidigt att bli tillämpliga ipensions- och avgiftshänseende samt beträffande särskild löneskatt påförvärvsinkomster.
Den närmare avgränsningen av vilka ersättningar från vinstandelsstif-telser som inte skall vara avgifts- eller förmånsgrundande skall gällaersättningar som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1993. I övergångsbestäm-melserna bör dock anges att, om de särskilda villkoren inte är uppfyllda,stiftelsen inte skall vara skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på ersätt-ningarna om arbetsgivaren redan har erlagt arbetsgivaravgifter på mot-svarande bidragsbelopp i enlighet med de lagregler om gällde till ut-gången av år 1991. I så fall skall ersättningen från stiftelsen inte hellervara förmånsgrundande.
Slutligen vill jag nämna att bidragen från arbetsgivaren till stiftelsen ilikhet med vad som för närvarande gäller skall vara fria från arbets-givaravgifter och inte grunda rätt till sjukpenning eller tilläggspension.Vidare tar de redovisade förslagen endast sikte på uttag av avgifter.Någon ändring av gällande rätt i fråga om möjligheten till avdrag vidinkomstbeskattningen för arbetsgivarens avsättning till vinstandelsstiftel-sen är inte avsedd.
Jag har i detta ärende samrått med statsrådet Lundgren.
4 Upprättade lagförslag
Inom Socialdepartementet har upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1992:682) om ändring i lagen (1962:381)om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1992:683) om ändring i lagen (1981:691)om socialavgifter.
Lagförslag 3 avser ett ämne som faller inom Lagrådets gransknings-område. Eftersom ändringarna är en följd av ett tidigare riksdagsbeslutanser jag att förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörandeskulle sakna betydelse.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad som nu har anförts hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1992:682) om ändring i lagen(1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1992:683) om ändring i lagen(1981:691) om socialavgifter.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutaratt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredrag-anden har lagt fram.
15 Innehållsförteckning
Proposition...................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1
Propositionens lagförslag...........................2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 10
1 Inledning ...............................10
2 Folkpensionsavgiften ........................10
3 Socialavgifter och vinstandelsmedel ...............12
4 Upprättade lagförslag........................14
5 Hemställan ..............................14
6 Beslut .................................15
gotab 42202, Stockholm 1992