Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004
Prop.
1995/96:189
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 mars 1996
Ingela Thalén
Marita Ulvskog
(Civildepartementet)
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringenatt utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna ställa ut en stat-lig garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholmskommun år 2004.
Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer regeringensenare att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kom-mun om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 189
1 Förslag till riksdagsbeslut........................ 3
2 Ärendet och dess beredning ...................... 3
3 Statlig garanti för de olympiska sommarspelen år 2004 .... 3
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............... 14
Bilaga 2 Sammanfattning av utredarens rapport ........... 15
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996 . 19
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förut-sättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av deolympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004.
I en skrivelse till regeringen den 30 oktober 1995 har Stockholms kom-mun anhållit om en ekonomisk garanti från staten för att ansöka om attfa arrangera de olympiska sommarspelen år 2004. Kommunens framställ-ning finns tillgänglig i Civildepartementet (C95/1354). Framställningenhar remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bi-laga 1. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Civildepar-tementet (C95/1354).
En utredare har på uppdrag av Civildepartementet granskat kommunensansökan och utrett förutsättningarna för en statlig garanti för genomföran-det av de olympiska spelen i Stockholm år 2004. Utredaren har för sitt ar-bete haft tillgång till såväl kommunens framställning som remissinstanser-nas yttranden över denna. Utredaren har redovisat sina överväganden ochförslag i en rapport till Civildepartementet (C96/352). En sammanfattningav rapporten finns i bilaga 2.
Ärendet bör behandlas av riksdagen under våren 1996.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i pro-positionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomiskgaranti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stock-holm år 2004.
Stockholms kommuns framställning: Stockholms kommun har beslutatatt ansöka om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004. An-sökan skall vara inlämnad till Internationella olympiska kommittén (IOK)senast den 15 augusti 1996. IOK kräver att det samtidigt med ansök-ningen lämnas en tillfredsställande ekonomisk garanti för spelens genom-förande. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session iLausanne den 5 september 1997.
För att bedriva kampanjen för kommunens kandidatur fram till IOK:sbeslut om val av arrangör för spelen har Stockholms kommun bildat ettbolag. Stockholm 2004 AB. I bolagets styrelse finns företrädare för kom-munen. idrottsrörelsen och näringslivet.
1* Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 189
Stockholms kommun har i en framställning till regeringen den 30 okto- Prop. 1995/96:189ber 1995 hemställt om en statlig ekonomisk garanti for kommunens an-sökan om värdskapet för de olympiska spelen år 2004.
I framställningen framhåller kommunen bl.a. de positiva effekter försysselsättning, näringsliv och turism som projektet kommer att medföra.Olympiska sommarspel innebär sexton dagar av intensiva aktiviteter följtav Paralympics, handikapp-OS, under fjorton dagar. Sommarspelen avsesatt bedrivas med en tydlig miljöprofil och under den tid tävlingarna pågårkommer även ett stort utrymme ges till kulturella aktiviteter.
Kommunen har presenterat följande budget för genomförandet avspelen. Budgeten är upprättad år 1993 men reviderad och uttryckt i 1995års penningvärde. Posterna är beräknade exklusive mervärdesskatt.
KOMMUNENS FÖRSLAG TILL UTGIFTS- OCH INKOMSTBUDGET FÖRARRANGÖREN (TKR)
UTGIFTER
INKOMSTER
Anläggningsinvesteringar
2 570 000
TV-rättigheter
4 600 000
Anläggningars drift
1 560 000
TOP-sponsoring
1 210 000
Olympiabyn
920 000
Lokal sponsoring
810 000
Mediacentrum
470 000
Licensförsäljning
310 000
TV-organisation
900 000
Officiella leverantörer
520 000
Tele och data
700 000
Mynt och frimärken
300 000
Ceremonier, kultur
420 000
Lotterier
2 500 000
Säkerhet, sjukvård m.m.
620 000
Biljettförsäljning
620 000
Marknadsföring
420 000
Övrigt
710 000
Administration
1 470 000
Paralympics
110 000
Övrigt
350 000
Oförutsett
1 040 000
Efterbruksfond
200 000
Överskott
50 000
Summa utgifter
11 690 000
Summa inkomster
11 690 000
I en särskild bilaga till framställningen har kommunen beskrivit denmiljöprofil som spelen skall få. Avsikten är att de olympiska spelen skallbli ett utvecklingsprojekt där verksamheten inriktas på att utveckla nykunskap för att effektivt utnyttja råvaror och teknik så att en negativ på-verkan på miljön undviks.
Spelen kommer att inledas med en kulturoffensiv för Stockholm ochSverige. Kultursatsningen avses att inledas redan år 1998 när Stockholmär Europas kulturhuvudstad. Under spelen kommer aktiviteterna att kul-minera i en omfattande kulturfestival. De största enskilda manifestation-erna av svenskt kulturliv inför en mycket stor publik kommer att ske vidde olympiska spelens invignings- och avslutningsceremonier.
Spelen blir en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen gentemot den sven-ska ungdomen. Många av de ideellt arbetande frivilliga under spelen rek-ryteras från idrottsrörelsen och bland ungdomar. OS kan bli en oöver-träffad drivkraft för Sveriges samlade idrottsverksamhet. 4
Kommunen avser inte att förändra Stockholms karaktär eller på annat
sätt inleda omfattande ombyggnadsarbeten på grund av spelen. I stället Prop. 1995/96:189kommer många befintliga anläggningar att användas. Av den nybyggna-tion som kommer att ske utgör huvudarenan det största enskildaprojektet. Den kommer att förläggas till södra Hammarbyhamnen i ut-kanten av Nackareservatet. Förläggningen för de aktiva kommer att skei ett bostadsområde i södra Hammarbyhamnen. Bostadsområdet kommeratt byggas även om spelen inte tilldelas Stockholm.
Genomförandet av spelen kommer att drivas skilt från den kommunalaverksamheten i övrigt.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker att en statliggaranti utfärdas för Stockholms kommuns ansökan att anordna olympiskaspel i Stockholm år 2004. Ingen remissinstans avstyrker. Några remissin-stanser har redovisat tveksamheter mot delar av den OS-budget som pre-senterats av Stockholms kommun.
Rikspolisstyrelsen (RPS) anför att svensk polis kan ansvara för säker-heten vid ett olympiskt sommarspel, under förutsättning att dagens hot-bild då är oförändrad. Merkostnaden för polisväsendets del uppskattas till470 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. För denna kostnad måstepolisväsendet erhålla särskilda medel.
Exportrådet konstaterar att ett OS självklart har ett stort goodwillvärdedå det ger Sverige och dess företag en global exponering, stor uppmärk-samhet och kontaktytor som knappast kan skapas på annat sätt.
Stockholms handelskammare tillstyrker att riksdagen lämnar behövligstatlig garanti och ställer sig bakom kommunens ansökan att få arrangeraolympiska sommarspel i Stockholm år 2004.
Sveriges rese- och turistråd AB pekar på att ett olympiskt spel medföromfattande positiva effekter för värdlandet. Detta såväl före som underoch efter spelens genomförande. Bolaget vill därför starkt tillstyrka attåtgärder vidtas för att ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kangenomföras.
Banverket konstaterar att transportfrågorna är relativt knapphändigt be-lysta i remissmaterialet. För att Banverket skall kunna uttala sig omeventuella behov av investeringar i järnvägsnätet krävs en närmare analysav vilka resandevolymer som kan förväntas i olika relationer samt hurdessa bedöms bli fördelade över dygnet.
Vägverket utgår från att transportfrågorna under ett OS kommer attkunna lösas på ett tillfredsställande sätt.
Luftfartsverket anser att de kapacitetsmässiga konsekvenserna av denmomentana flygtrafik som kan förväntas genom olympiska spel år 2004inte kan överblickas eftersom det i utredningsmaterialet endast angivitstotala resandevolymer.
Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som hartagits fram för planerade anläggningar och finner dessa väl genomar-betade och gjorda med den noggrannhet man kan begära i detta tidigaskede. Verket pekar även på att de planerade arrangemangen i någonmån kommer att beröra kulturmiljöer som förvaltas av verket. Det förut-sätts av verket att aktiviteterna anordnas så att de i minsta möjliga mån 5
skadar eller stör dessa miljöer.
Riksrevisionsverket (RRV) pekar på flera osäkerhetsfaktorer i kommu- Prop. 1995/96:189nens framställning. Det allmänna och kommersiella intresset för OS harstor betydelse för i synnerhet inkomstbudgeten. Intresset påverkar fleraav budgetens delposter i samma riktning. OS-projektets styrning bedömssom en väsentlig riskfaktor eftersom beslutsbefogenheter och genom-förandeansvar i projektet är skilt från det yttersta ekonomiska ansvaret.RRV ifrågasätter de marknadsmässiga förutsättningarna för att etableraett OS-lotteri som uppfyller budgetens mål. Det finns enligt verket en be-tydande risk att inkomstposten bortfaller helt och därmed försvagar bud-geten med ca 2 500 miljoner kronor.
Med de antaganden om risk och osäkerhet som RRV väger in i OS-budgeten kan investeringar i anläggningar och annan infrastruktur kommaatt skapa ett starkt utgiftstryck på budgeten. Det finns utifrån vissa avverkets räkneexempel en risk att det budgeterade överskottet på 50 miljo-ner kronor kan förbytas till ett underskott på upp till ca 3,8 miljarderkronor. Ett underskott som då kan komma att behöva täckas av en statligförlustgaranti.
RRV anser att den samhällsekonomiska kalkylen i ansökan enbart be-lyser delar av de samhällsekonomiska effekter som uppstår. Verket harkoncentrerat sin analys på de statsfinansiella effekterna som beräknasuppstå. Enligt utredningen kommer de samlade skatteinkomsterna församhället att bli 12 miljarder kronor varav statens andel är 8,2 miljarderkronor. Enligt RRV:s beräkningar skall det sistnämnda beloppet korrige-ras till 5,1 miljarder kronor på grund av att OS-utredningen även inbe-räknar indirekta skatteeffekter. Verket pekar också på att OS-utredningenförutsatt att projektet OS-2004 skall vara mervärdesskattebefriat. Det ärdock oklart i vilken form mervärdesskattehanteringen förväntas ske.
RRV anser även att framställningen inte helt har beaktat statliga, kom-munala och landstingskommunala merutgifter till följd av ett olympisktsommarspel. RRV uppskattar de statliga myndigheternas utgifter till drygt1 miljard kronor.
RRV:s analys av projektets påverkan på sysselsättningen, besöksnäring-ens utveckling samt finansiering av den inhemska efterfrågan av varoroch tjänster tyder på att statens skatteinkomster, efter det att hänsyntagits till minskade medel för bl.a. arbetslösa, kan bli mellan noll och 4,9miljarder kronor. Verket pekar på att staten enligt framställningen integes något reellt inflytande över projektet. Mot denna bakgrund anserRRV att staten bör ställa upp sådana villkor kring garantin att statens riskreduceras, t.ex. genom att hos övriga parter återförsäkra delar av denekonomiska risken.
Lotteriinspektionen utpekar OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt. Enligtplanerna skall lotteriet omsätta ca 800 - 1 000 miljoner kronor per år isju år och ge en genomsnittlig behållning av ca 350 miljoner kronor perår. Det är en lönsamhetsnivå som motsvarar de mer framgångsrikalotterierna i landet.
AB Tipstjänst har inkommit med ett yttrande med anledning avdiskussionen om förutsättningarna för den lotteriverksamhet som ingår iOS-budgeten. Bolaget anför att det trots det stora utbudet av lotterier i 6
Sverige finns goda förutsättningar för att sådant on-linelotteri kan bidra
med ett överskott på mellan en till två miljarder kronor under tiden fram Prop. 1995/96:189till spelen.
Länsstyrelsen i Stockholms län pekar på hur omfattande evenemang ettolympiskt sommarspel är för ett land och en region. Länsstyrelsen har isin prövning inte granskat de ekonomiska kalkyler som gjorts för spelensgenomförande. Länsstyrelsen framhåller särskilt vikten av att en alterna-tiv förläggning av kanot- och roddtävlingarna studeras. Det är mednuvarande underlag som grund svårt att bedöma om de föreslagnaanläggningarna vid Brunnsviken är förenliga med nationalstadsparkenssyfte.
Riksidrottsförbundet (RF) ser positivt på att olympiska spel genomförsi Sverige och stödjer Stockholms kommun i detta. RF betonar att det ärmycket positivt för idrottens utveckling med stora internationella idrotts-evenemang. Olympiska spel är den samlade världsidrottens höjdpunkt.RF påpekar att en satsning på olympiska sommarspel i Stockholm intenegativt får påverka det generella statliga stödet till riksidrotten eller iövrigt inverka menligt på idrottens finansiering. RF anser det ekonomiskaunderlaget väl underbyggt - med undantag av lotterikalkylen där RFkänner oro. RF framhåller att det är avgörande att staten tar det slutligaekonomiska ansvaret för arrangemanget med hänsyn till det allmänt na-tionella intresse som olympiska spel har.
Riksskatteverket (RSV) belyser i sitt yttrande olika skattemässiga aspek-ter på ett olympiskt spel. RSV gör en genomgång av OS-budgeten frånmervärdesskattesynpunkt och behandlar även andra skatter och avgifter.Valet av organisationsform för att genomföra spelen får stor betydelse förvilka skatteregler som skall tillämpas. RSV anger att i den mån de be-rörda skattemässiga aspekterna skulle komma att medföra en skattekost-nad i OS-budgeten torde statens skatteintäkter öka i motsvarande månvarför någon ökad risk netto inte uppkommer för staten. Verket harerfarit att aktiebolagsformen kommer att användas och därmed kommeratt innefattas av mervärdesskattelagens bestämmelser.
Nynäshamns kommun har under december 1995, efter kontakter medOS-kommittén, tagit initiativ till att utarbeta ett alternativ till det förslagtill uppläggning av segeltävlingar i Nynäshamn som finns redovisat itidigare utredningar.
De kommuner i Stockholms län som har yttrat sig över materialet till-styrker samtliga att den statliga garantin utfärdas men pekar på behovetav att investeringar som sker i respektive kommun med anledning av OSsker inom ramen för OS-budgeten och omfattas av den statliga garantin.
Stockholms läns landsting förutsätter att den statliga garantin även skallomfatta sjukvårdskostnader för de olympiska spelen. Landstinget till-styrker att en statlig garanti lämnas.
Sveriges olympiska kommitté (SOK) har nära följt utredningsarbetet ochmedverkat med sakkunskap och erfarenheter från andra kandidaturer ochgenomförda olympiska sommarspel. SOK anser att förutsättningarna föratt arrangera spelen är mycket goda och att det är realistiskt och önskvärtatt Stockholm ansöker om värdskapet för spelen. Kommittén tillstyrkerdärmed framställningen om en statlig garanti.
Naturvårdsverket vill för den fortsatta planeringen framhålla vikten av Prop. 1995/96:189att miljökonsekvensbeskrivningar upprättas för de olika idrottsanlägg-ningarna. Den till ansökan bilagda miljöpolicy för spelen, är enligt verketett mycket viktigt underlag i planeringen. Verket anser att programmethar en hög ambition som man finner tillfredsställande. Det är i samman-hanget även av vikt att konsekvenserna av ökade transporter och annanteknisk försörjning studeras.
Stockholms kommun har berätts möjlighet att inkomma med kom-pletterande synpunkter på remissvaren. Kommunen anför bl.a. att till deav RRV analyserade statsfinansiella skatteinkomsterna skall också skatte-inkomsterna för kommunerna och landstinget läggas. Dessa inkomsterberäknas av kommunen uppgå till sammanlagt 3 900 miljoner kronor.
Utredarens överväganden: Utredaren finner att det praktiskt ochtekniskt med hänsyn till alla intressen som påverkas går att genomföraolympiska sommarspel i Stockholm år 2004. Vid en sammanvägning avallt det som skall bedömas för ett olympiskt sommarspel år 2004 har hankommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti för spelen,bl.a. av ekonomiska skäl.
Anläggningar och infrastruktur
Utredarens bedömning är att de anläggningar och den infrastruktur somredovisats i framställningen väl uppfyller de krav som ställs av IOK. Hankonstaterar även att det inte finns några invändningar hos remissorganenpå detta område. Frågetecken har rests om eventuella investeringsbehovför flyg, tåg och telekommunikationer. Det finns dock enligt utredareni dag inga möjligheter att avgöra om dessa behöver tillgodoses specielltför OS 2004. I rapporten görs även bedömningen att ett OS år 2004 kankomma att bidra till teknikutveckling och modernisering av infrastruktur.
Miljö och säkerhet
IOK är angelägen om att OS skall bli ett exemplariskt evenemang urmiljösynpunkt. Utredaren gör bedömningen att Stockholm mer än väl kanuppfylla vad IOK kräver. Ett OS i Stockholm år 2004 kan enligt ut-redarens mening användas för att flytta fram Stockholms positioner påmiljöområdet. Miljöfrågornas behandling bedöms vara en styrka förStockholm.
Utredaren har vid genomgången av handlingarna funnit ett antal obe-svarade frågor t.ex. vad gäller alternativa lägen för anläggningarna inationalstadsparken samt placeringen av de schaktmassor som uppstår närhuvudarenan skall anläggas vid Hammarbybacken. Frågorna bedömsdock inte vara så avgörande eller svårlösta att det skulle utgöra hinderför ett OS år 2004 från miljösynpunkt.
Vad gäller säkerhetsfrågorna delar utredaren remissinstansernas be-dömningar att det är fullt möjligt att genomföra ett olympiskt sommarspeli Stockholm år 2004. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma hurriskbilden ser ut på andra sidan sekelskiftet.
Kultur och turism Prop. 1995/96:189
Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. IOK kräver ävenett särskilt kulturprogram som bl.a. skall avse landets kultur ochtraditioner. Utredaren anser att det kulturprogram som kommunen plane-rar bör ge en god möjlighet för hela det svenska kulturlivet att blidelaktigt i de olympiska spelen. Kommunens ambitioner är enligt utreda-ren mycket höga och får ökad trovärdighet genom att Stockholm är Euro-pas kulturhuvudstad år 1998.
Några invändningar har inte framförts i samband med remissbehand-lingen och utredaren bedömer att kommunen väl kan klara de krav somställs upp av IOK. Kultursatsningen bör även kunna bli en stimulans förhela det svenska kulturlivet utan att samtidigt tränga undan kulturlivet påandra håll i landet.
Idrott och ungdom
Att de olympiska tävlingarna idrottsligt kan genomföras på ett förstklas-sigt sätt är mycket viktigt för IOK. Utredaren har funnit att Stockholmskommun och den svenska idrottsrörelsen är väl skickade att ombesörjagoda arrangemang av tävlingarna. Effekterna för såväl idrott somungdom bör bli mycket goda.
Media
Enligt IOK kommer ca 15 000 personer från media att vara på platsunder de olympiska spelen. Utredarens bedömning är att mediefrågornakan klaras och att de kommer att ge Stockholm och Sverige stora möjlig-heter att exponera sig för världen. Han understryker dock att den snabbautvecklingen inom medieområdet innebär osäkerheter om kostnadsut-vecklingen flera år framåt i tiden. Hur detta kommer att påverka bud-geten går inte att säga i dag.
Marknadsföring
Utredaren bedömer att kommunens marknadsföringsplan och den hand-lingsplan som finns för marknadsföringsaktiviteter är väl utformad ochser därför ingen anledning att ifrågasätta dessa närmare. Han under-stryker dock behovet av att hela Sverige blir delaktigt i marknadsföringenför att skapa underlag för ökad turism i riket som helhet.
Budget
Utredaren konstaterar att det vid remissbehandlingen har framkommit attdet råder skilda meningar mellan en del remissinstanser och Stockholms -kommun om lotteriinkomsterna. Utredaren anser det vara realistiskt att,om samarbete sker med ett statligt spelföretag, få ett överskott om mellan1 000 och 2 000 miljoner kronor från ett nytt OS- relaterat lotteri.
Vad gäller budgetens utgiftssida konstaterar utredaren att kommunenhar budgeterat enligt vedertagna principer och nämner som exempel dennya olympiastadion som är den enskilt största investeringen i budgeten.Denna kostnad är beräknad för ett normalt konjunkturläge. I dag skullekostnaden bli ca 20 procent lägre. Det finns vidare möjlighet att ytterli- 9
gare pressa priset vid en skicklig upphandling. Med bakgrund i bl.a.
detta anser sig utredaren inte ha funnit grund för RRV:s antagande i Prop. 1995/96:189räkneexemplet om att investeringarna kommer att överskridas med 30procent. Inte heller vad gäller antagandet om ökade driftskostnadernamed 20 procent har utredaren funnit grund för påståendet. Utredarenfinner det vara mer sannolikt att Statens fastighetsverks bedömningar avkommunens beräkningar av investeringsbudgeten är korrekta. I projektetsbudget finns vidare en post för oförutsett på 1 040 miljoner kronor.
Sammantaget anser utredaren att budgeten är gjord med noggrannhetoch försiktighet. Han konstaterar även att det finns en risk för ettunderskott i storleksordningen 1 000 - 1 500 miljoner kronor sedanreserven för oförutsedda utgifter tagits i anspråk. Detta bör dock ses iljuset av att investeringen för nya olympiastadion inte åsatts någotrestvärde utan hela investeringskostnaden kommer att belasta OS-budgeten.
Samhällsekonomi och påverkan på statens finanser
Utredaren konstaterar att denna punkt är den största och svåraste frågani budgeten för OS-2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknas tillnära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder kronor är följdeffek-ter av den direkta OS-omsättningsökningen. Utredaren pekar vidare påatt de samhällsekonomiska effekterna är beroende på arbetslöshetsnivånår 2004. Skulle det då inte råda någon arbetslöshet blir de samhälls-ekonomiska effekterna av projektet noll. Utredaren anser det inte sanno-likt att det kommer att råda full sysselsättning under huvuddelen av tidenfram till år 2004 och i så fall får OS en positiv inverkan på såväl sam-hällsekonomi som på statens finanser.
Utredaren anser att inkomsterna från utlandet bör uppväga de riskersom projektet har. Därtill kan läggas värden som i rapporten inte är upp-skattade i siffror. Utredaren anser det även som troligt att statens finanserstärks genom de olympiska spelen och hänvisar till RRV:s beräkningarom effekter på statsfinanserna mellan 0 och 8 400 miljoner kronor. Efter-som noll-alternativet förutsätter att det råder full sysselsättning fram tilloch med år 2004 bedömer utredaren att inkomsterna bör täcka det beloppsom kan utlösas i en statlig garanti och ökade myndighetskostnader.
Garantins utformning
Utredaren föreslår att staten ger en s.k. fullgörandegaranti till IOK. Dettainnebär att staten fullt ut garanterar att Stockholms kommun kommer attkunna genomföra det program som kommunen förpliktar sig till i an-sökan att arrangera spelen. För att ändå hålla statens finansiella risk nereanser utredaren att staten i avtalet med Stockholms kommun skallstipulera att man har rätt att återkräva en bestämd del av det belopp somstaten kommer att infria till följd av detta. En förlust i OS-bokslutet fårmed denna konstruktion tas av Stockholms kommun. Staten skalldessutom erlägga de i OS-budgeten beräknade inkomsterna för lotterierpå 2 500 miljoner kronor till arrangören. Staten erhåller rättigheterna attbedriva dessa lotterier. Inkomsterna från lotterierna minskar då det stat-liga bidraget i motsvarande mån. Utredaren pekar på att om garantin görs 10
obegränsad gentemot IOK så ökar möjligheterna för kommunen att
erhålla spelen. I samband med utformningen av garantin pekar utredaren Prop. 1995/96:189på att frågor om styrning, kontroll och insyn bör behandlas i avtaletmellan staten och Stockholms kommun.
Skälen för regeringens förslag: Det är av stor vikt för Sverige och försvensk idrott att internationella evenemang av globalt intresse förläggs tilllandet. Ett olympiskt sommarspel är världens största idrottsevenemangoch kommer att följas med intresse av ett stort antal åskådare. Teknikut-vecklingen medger numera att en hel värld kan följa ett evenemang avde olympiska sommarspelens karaktär.
Om spelen förläggs till Sverige ger det ett betydande goodwillvärde förvårt land och för svenskt näringsliv och därigenom en samhällsekonomiskvinst. Ett olympisk spel innebär en mycket stark exponering av värd-landet under flera år. De stora inkomster som såväl arrangören som IOKerhåller från TV-intäkter och sponsoring av spelen visar spelensinternationella attraktionskraft.
En positiv effekt för samhället är de utländska valutainkomster somtillförs landet genom ett olympiskt spel. En stor del av dessa inkomsterskulle annars inte kommit Sverige till del. De höga miljöpolitiska målsom har knutits till projektet är en viktig del i att marknadsföra Sverigeoch svensk miljöteknologi internationellt.
Ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kan förväntas ha positi-va effekter för såväl sysselsättningen som turismen. Effekterna är inteheller begränsade enbart till spelens genomförande utan kommer att beståunder en lång tidsperiod. Av vikt för den samhällsekonomiska effekti-viteten av spelen är att utgiftsprogrammet i OS-budgeten genomförs påett sådant sätt att annan ekonomisk verksamhet i minsta möjligautsträckning påverkas negativt.
En viktig välfärdseffekt som inte bör förbises är den som uppstårgenom att stora delar av befolkningen kommer att uppleva ett olympisktsommarspel i Sverige som något mycket positivt. På uppdrag avCivildepartementet har en forskningsrapport utarbetats vid Handels-högskolan vid Göteborgs Universitet, "En modell för att utvärdera storaidrottsevenemang". I denna rapport har värdet av vissa sådana effekterberäknats utifrån en studie av världsmästerskapen i friidrott i Göteborgår 1995.
Såväl revisionsbolag, RRV som utredaren har beräknat statsfinansiellaoch samhällsekonomiska effekter av att arrangera olympiska spel iStockholm. Värderingen av dessa beräkningar bör ske med försiktighet.Det finns dock anledning att vid en bedömning av helheten anta att spelenkommer att ha en positiv inverkan på såväl sysselsättning, statsfinansersom samhällsekonomi.
Sverige har genom sin tradition, med en frivillig idrottsrörelse medbred verksamhet och stor erfarenheter av att anordna internationellaidrottsmästerskap, goda förutsättningar att arrangera olympiska spel ochär därför en stark kandidat som värd för de olympiska sommarspelen år2004.
Det är av stor vikt att spelen blir ett nationellt projekt för hela Sverigesfolk. Det svenska mångkulturella samhället där många medborgare har
invandrarbakgrund gör Sverige och Stockholm till en lämplig mötesplats Prop. 1995/96:189för världens idrottsnationer. Närheten mellan planerade tävlingsarenoroch olympiaby skapar en bra miljö för möten mellan aktiva, ledare ochäven publik under spelen. Den mängd av frivilliga som skall engagerasunder spelen kommer till stor del att bestå av ungdomar. Spelen kommeratt få stor betydelse för att utveckla svensk bredd- och elitidrott. Särskiltviktigt att betona är att spelen utformas på ett sådant sätt att de mål somuppnåtts inom jämställdhetsområdet får genomslag också i dettasammanhang.
Regeringen delar utredarens uppfattning att en statlig garanti börutställas för Stockholms kommuns ansökan att erhålla värdskapet för deolympiska sommarspelen år 2004. Sådana garantier har tidigare utställtsför ansökningar om att anordna olympiska vinterspel, senast i fråga omÅre och Östersunds kommuners ansökan att få anordna spelen år 2002(prop. 1993/94:240, bet. 1993/94:KrU35, rskr. 1993/94:413).
Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer rege-ringen att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kom-mun utifrån de förutsättningar för en statlig garanti som redovisas i dennaproposition. Förhandlingarna bör resultera i ett avtal mellan staten ochStockholms kommun om de närmare förutsättningarna för en statliggaranti.
Utformningen av den statliga garantin
Regeringen delar utredarens bedömning att Stockholms chanser atterhålla värdskapet för spelen ökar om staten gentemot IOK garanterar attspelen kommer till stånd i enlighet med den planering som kommunenhar redovisat för regeringen. Även om det inte finns någon anledning attifrågasätta de kalkyler som redovisats av Stockholm så bör den kritiksom RRV har framfört tas på allvar. Ett projekt av denna omfattning somligger så långt fram i tiden är med nödvändighet förknippat med storosäkerhet när det gäller de ekonomiska bedömningar som kan göras idag. Detta gäller såväl valutakurser som andra osäkerheter som påtalatsav RRV. Garantin bör därför utformas så att statens åtagande framgårtydligt. De osäkerheter som är förknippade med projektets genomförandefår inte drabba statsbudgeten. Garantin bör därför vara konstruerad så attStockholms kommun skall ansvara för projektet och dess eventuellaunderskott.
En viktig del av ett olympiskt spel är Paralympics, handikapp-OS.Regeringens uppfattning är att det är en oskiljaktig del av en svensk kan-didatur och en förutsättning för en statlig garanti. Medel har beräknatsav Stockholms kommun för detta ändamål.
Regeringen delar utredarens och remissinstansernas bedömning avsvårigheterna för kommunen att genom ett lotteri finansiera en så storandel av projektet som 2 500 miljoner kronor. Utredarens förslagförefaller från denna bedömning rimligt. Det är med stor sannolikhet såatt ett statligt spelbolag som innehar professionell kompetens att bedrivalotterier har bäst förutsättningar att göra det framgångsrikt. Regeringenföreslår därför att staten gentemot Stockholms kommun garanterar att 12
kommunen erhåller det budgeterade beloppet för lotteriinkomster på
2 500 miljoner kronor under förutsättning att staten får ansvaret för Prop. 1995/96:189lotteriverksamheten.
Såväl kommunen som flera remissinstanser har pekat på svårigheternaatt beräkna kursen på utländsk valuta långt fram i tiden. Eftersom hälftenav Stockholms beräknade inkomster genom avtal mellan arrangören ochden Internationella olympiska kommittén består av intäkter i form avUSA-dollar kan en kursförändring få stor betydelse för spelens ekono-miska utfall. Mindre förändringar i valutakurser är helt naturliga. Skulledäremot förändringarna bli större kan det få betydande effekter förprojektet. Om en mer omfattande negativ förändring inträffar kanStockholms kommun ta upp frågan med regeringen om hur effekterna aven sådan utveckling skall hanteras.
Regeringen föreslår att den statliga garantin utformas som en full-görandegaranti på så sätt att staten gentemot IOK garanterar att spelenkommer att genomföras i enlighet med den ansökan som inlämnas tillIOK. Staten garanterar därigenom de förpliktelser som Stockholmskommun i egenskap av arrangör av spelen har gentemot IOK. I den måndetta innebär kostnader för staten skall dessa i efterhand återbetalas avkommunen.
Riksskatteverket har i sitt yttrande pekat på att olika konsekvenser in-träffar för projektets skattskyldighet beroende på val av organisa-tionsform. Det ankommer på Stockholms kommun att besluta hur genom-förandet av spelen skall organiseras.
Förhandlingarna mellan staten och Stockholms kommun bör utgå frånatt kommunen fullt ut tar ansvaret för de olympiska sommarspelensgenomförande och ekonomi. Frågor om styrning, kontroll och insyn iarbetet bör regleras i avtalet om den statliga garantin.
Statens kostnader
De ökade statliga myndighetskostnaderna för spelen har av RRV uppskat-tats till ca 1 000 miljoner kronor. Dessa eventuella merkostnader kommeri huvudsak att behöva täckas i anslutning till spelens genomförande ochkommer då att bli föremål för sedvanlig budgetprövning, vilket bl.a.innebär att de ökade kostnaderna kommer att finansieras.
Det samlade spelandet har under en lång tid varit i princip oförändratberäknat som andel av disponibel inkomst. Ett OS-lotteri kan komma attinnebära en viss undanträngningseffekt på spelmarknaden. En utgångs-punkt bör vara att statens utgifter genom de 2 500 miljoner kronor somgaranteras i lotteriinkomster i OS-budgeten, motsvaras av lika stora in-täkter genom lotteriintäkter till staten. En annan utgångspunkt är att enminskning av statens och folkrörelsernas intäkter från andra spel ochlotterier bör motverkas. Det går inte att nu klarlägga när i tidenlotteriinkomstema bör föras till Stockholms kommun. Denna fråga börfastställas vid förhandlingarna om den statliga garantin.
I händelse av att de olympiska sommarspelen år 2004 anförtros Stock-holms kommun avser regeringen att i budgetsammanhang återkomma tillriksdagen med förslag till hur eventuella utgifter med anledning av dennagaranti skall finansieras.
13 Framställning om statlig garanti för olympiska sommarspel år 2004(C95/1354).
Rikspolisstyrelsen, Sveriges exportråd, Stockholms handelskammare,Överbefälhavaren, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Telia AB,Generaltullstyrelsen, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket, Riks-skatteverket, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statensnaturvårdsverk, Nacka kommun, Nynäshamn kommun, Sigtuna kommun,Solna kommun, Södertälje kommun, Upplands Väsby kommun,Landstinget i Stockholms län, Svenska kommunförbundet, Svensk rese-och turistråd AB, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges olympiskakommitté, Sveriges radio AB och Sveriges television AB.
Bilaga 1
14 Stockholm ansöker om statlig garanti för att arrangera de olympiska som-marspelen år 2004. Staden visar att den på ett bra sätt kan klara miljöfrå-gorna och kan göra en stor kultursatsning, vilket vid sidan av idrotten ärdet väsentliga för olympiska spel.
Praktiskt och tekniskt och med hänsyn till alla intressen som påverkasgår det att genomföra olympiska sommarspel i Stockholm.
När det däremot gäller ekonomin - budgeten för spelen och betydelsenför samhällsekonomin och statens finanser - finns det stora osäkerheter.
Vid min sammanvägning av allt det som skall bedömas för OS 2004har jag kommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti förspelen. Även ekonomiska skäl talar för detta, som jag ser det.
En garanti kan konstrueras på flera sätt. Jag föreslår en slags fullgör-andegaranti, där staten tar hand om OS-budgetens inkomstpost om 2,5miljarder kronor för spel och lotterier, och där Stockholms stad får starkaincitament att hålla budgeten.
St Petersburg, Lille, Sevilla, Rom, Istanbul, Athen, San Juan, Rio deJaneiro, Buenos Aires, Johannesburg och Stockholm tävlar om att fåarrangera olympiska sommarspel - OS 2004. De olympiska sommar-spelen är världens största evenemang.
Internationella Olympiska Kommittén (IOK) anger omfattande ochdetaljerade förutsättningar för spelen. Dessa förutsättningar kan Stock-holm klara - blir slutsatsen av min genomgång. Staden redovisar ettmycket ambitiöst och välgjort underlag för ansökan. Mer kan man rim-ligen inte begära i detta tidiga skede.
Remissinstanserna ger många viktiga synpunkter i olika sakfrågor.Överlag är remissinstanserna positiva till eller har ingen erinran mot attStockholm arrangerar OS 2004. Ingen remissinstans avstyrker statliggaranti för spelen. Riksrevisionsverket framför dock allvarlig kritik motde ekonomiska beräkningarna. Lotteriinspektionen och Riksidrottsför-bundet har kritiska synpunkter på de budgeterade inkomsterna för speloch lotterier.
Anläggningar och infrastruktur skall under spelen fungera för mellan250 000 och 300 000 personer per dag under drygt två sommarveckor.Det är OS-byn Hammarby Sjöstad/Sickla, Nya Olympiastadion invid OS-byn, andra idrottsarenor som rustas eller nyanläggs, hotell och annatboende, kommunikationer, telekommunikationer och annan teknik.
En samlad bedömning av anläggningar och infrastruktur ger till resultatatt Stockholm kan klara detta mycket väl. OS 2004 kan tänkas bidra tillteknikutveckling på olika områden och till en modernisering av infra-strukturen.
IOK är angelägen om att OS skall bli exemplariskt ur miljösynpunkt.Staden har ambitiösa planer på att använda OS 2004 för att satsa stort påmiljön. Det gäller vattnet, kommunikationerna och en miljöstyrdstadsplanering med ekologiskt byggande. Jag gör bedömningen, att omstaden genomför miljösatsningarna, så kan OS 2004 vara till gagn förmiljön.
Säkerhetsfrågorna i olika avseenden skall enligt remissinstanserna inte
Bilaga 2
vara något hinder för spelen. Jag ser ingen anledning att komma tillnågon annan slutsats.
Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. Stockholm blirEuropas kulturhuvudstad år 1998. Det vill staden se som en start för detolympiska kulturprogram som skall löpa fram till och med spelen. Somjag ser det, bör OS kunna bli en stimulans för hela det svenska kultur-livet.
Att turismen och besöksnäringen gynnas av olympiska sommarspel,som är världens största evenemang, är lätt att räkna ut. Hur mångamiljarder kronor det kan ge Sverige i tillskott finns det olika upp-fattningar om.
Idrott och ungdom är kärnan i olympiska spel. När det gäller detidrottsliga blir bedömningen att Stockholm och Idrottssverige är välskickade att arrangera olympiska spel. En OS-satsning bör få storbetydelse för ungdomsidrotten och hela landets idrottsliv inklusivehandikappidrotten. Paralympics - Handikapp-OS - är en angelägen delav arrangemangen. OS 2004 kan också bli ett projekt där olika ung-domsgrupper är med och tar ansvar i förberedelserna. Själva spelenbygger på ideellt arbete av 35 000 personer.
Media har en stor roll i OS. Senaste Sommar-OS sågs av 2,3 miljarderTV-tittare i 193 länder. På plats under spelen finns 15 000 personer frånmedia. Sveriges Television och Sveriges Radio anför att de har erfaren-het och förutsättningar att klara av rollen som Host Broadcaster. Min be-dömning är att Stockholms möjligheter att klara OS ur mediasynpunktinte behöver ifrågasättas. OS 2004 i Stockholm skulle ge Sverige unikamöjligheter att visa upp sig i världen.
Så här långt i genomgången talar allt för att Sommar-OS i Stockholmär något att eftersträva och stödja. Ser man det praktiskt och tekniskt ochmed hänsyn till alla intressen som påverkas av OS, så finner jag ingaproblem av den karaktären att de skulle hindra spelen. Men så kommervi till ekonomin. Där finns det osäkerheter och mycket olika bedöm-ningar.
Det ekonomiska utfallet går inte att med säkerhet räkna ut i dag. Detär en fråga om möjligheter och risker. Beräkningarna bygger på an-taganden. Slutsatserna beror på värderingar. Åsikterna går starkt isär.Många människor vill helt enkelt inte ha olympiska spel i Sverige.
Budgeten för OS 2004 presenteras av staden som balanserad med nära12 miljarder i omslutning. Den är i de flesta delar gjord med nog-grannhet och försiktighet och är granskad och riskbedömd av stadensrevisionskontor, två fristående revisionsfirmor och många andra. Trotsdetta kan naturligtvis budgeten slå fel av många orsaker.
Riksrevisionsverket och även Lotteriinspektionen och Riksidrottsför-bundet är kritiska till budgeten. De ifrågasätter en inkomst om 2,5miljarder kronor för spel och lotteri. AB Tipstjänst däremot, anser attinkomster på mellan 1 och 2 miljarder för ett nytt och annorlunda OS-spel är fullt realistiskt. Spelmarknaden i Sverige omsätter 25 miljarderkronor per år. Ett OS-spel skulle omsätta mindre än en miljard per år.
Riksrevisionsverket gör ett räkneexempel där de 2,5 miljarderna förspelinkomster helt bortfaller, och där utgifterna för investeringar ökar
Bilaga 2
med 30 procent och övriga utgiftsposter med 20 procent. Resultatet blirett underskott i budgeten om 3,8 miljarder kronor.
Statens fastighetsverk finner att budgeten för anläggningar m.m. ärtrovärdig. Staden har kalkylerat efter vedertagna principer.
Övriga budgetposter möter inga större invändningar. TV-inkomsternaför 4,6 miljarder kronor är till största delen färdigförhandlade.
En betydande valutarisk finns för inkomster från utlandet. Jag tror inteatt det så långt i förväg går att säkra denna risk. Möjligheterna till pluseller minus får ta ut varandra, som jag ser det.
Vid min sammanvägning av de olika delarna i OS-budgeten har jagkommit fram till att det finns en risk att OS 2004 som ett företagseko-nomiskt projekt kommer att gå med underskott i storleksordningen 1 till1,5 miljarder kronor. Jämfört med resultaten för andra olympiskasommarspel som sedan 1984 har gett överskott i boksluten, är detta enpessimistisk bedömning.
Samhällsekonomin och statens finanser är den största och svårastefrågan i ekonomin för OS 2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknastill nära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder är följdeffekterav den direkta OS-omsättningsökningen. Betydligt högre omsättning finnsockså uträknad, och å andra sidan ifrågasätts värdet av de indirektaeffekterna.
En viktig faktor är utvecklingen av sysselsättningen i Sverige och iStockholmsregionen. Räknar man med att det inte skall finnas någonarbetslöshet fram till och med år 2004, så får OS-projektet undan-trängningseffekter. Det ger då ingen samhällsekonomisk vinst. Vad jagkan förstå måste vi dock räkna med bestående hög arbetslöshet. Då harOS 2004 en fördelaktig inverkan både på samhällsekonomin och påstatens finanser.
Diskussionen som förts om alternativa investeringar är teoretisktkorrekt, men jag kan inte finna något konkret alternativ med miljardin-täkter från utlandet. Däremot kan man naturligtvis ha den uppfattningen,att det är bättre att satsa på helt andra och mindre projekt.
Sammanfattningsvis anser jag att inkomsterna från utlandet - som förOS 2004 uppgår till mellan 10 och 15 miljarder kronor - bör uppväga derisker projektet har. Därtill kan läggs värden som jag inte försöktuppskatta i siffror - möjligheter för exportindustrin, positiva effekter iövrigt för näringsliv och sysselsättning i Sverige och kanske även de“glädjevinster" som bl.a. professor Tommy Andersson försöker föra ini den samhällsekonomiska debatten.
Jag anser det också troligt att statens finanser stärks av OS 2004.Återigen är det inkomsterna från utlandet som direkt och indirekt ledertill förbättrade statsfinanser. Riksrevisionsverket har i sin känslig-hetsanalys räknat fram att effekterna på statsfinanserna blir mellan 0 ochplus 8 400 Mkr. Då är bara de direkta effekterna medräknade, och 0-alternativet förutsätter att det är full sysselsättning fram till och med år2004. Inkomster inom detta spann bör med råge täcka både vad som kanutlösas i en förlustgaranti, av mig kalkylerad till 1 000 - 1 500 Mkr, ochökade myndighetskostnader. Lägg därtill valutarisken, och marginalenbör ändå vara betryggande.
Bilaga 2
Den samlade genomgången av allt som skall vägas in i OS-frågan ledermig till slutsatsen, att jag föreslår att staten stöder Stockholms ansökanmed en garanti. Det jag har haft att analysera ger den slutsatsen. Läggerman i stället vikten vid värderingar, att en olympiad är en olämplig sats-ning, så kommer man till en annan slutsats.
En garanti kan utformas på olika sätt. Av de alternativ jag visat påföreslår jag att staten ger en slags fullgörandegaranti kombinerat med attstaten tar på sig att genomföra och ta resultatet av de OS-relateradelotterierna och spelen, men låter staden få inkomsterna till budgeteratbelopp 2,5 miljarder kronor. En förlust i OS-bokslutet, sedan posten med2,5 miljarder inräknats, får med denna konstruktion tas av staden. Isamband med utformningen av avtalet om garanti måste de för spelensresultat avgörande frågorna om styrning, insyn och kontroll behandlas.
Bilaga 2
18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996
Närvarande: statrådet Ingela Thalén, ordförande, och statsrådenBlomberg, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog,Sundström, Johansson
Föredragande: statsrådet Ulvskog
Regeringen beslutar proposition 1995/96:189 Statlig garanti föranordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004.
gotab 49677, Stockholm 1996