Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar

Prop.

1995/96:89

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Y Iva Johansson

(Utbildningsdepartementet)

I denna proposition föreslås att utbildningsmöjligheterna i Sverige förutlandssvenska barn och ungdomar breddas och garanteras genom ettstatsbidragssystem som omfattar alla skolformer från och med årskurs 7i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan ellermotsvarande. Statsbidraget skall lämnas till anordnaren av utbildningenoch följer den enskilde eleven oavsett skolform. Eleven skall vidare gesett bidrag för inackordering.

Den nuvarande utbildningsformen riksintematskola behålls under enövergångstid. Regleringen anpassas dock i riktning mot vad som gäller förfristående skolor. Staten träffar avtal om statsbidrag till dessa skolor underövergångstiden och om formerna för verksamheten. Statsbidrag lämnas föralla utlandssvenska elever dock minst för ett i avtalet garanterat antalårselevplatser.

En riksintematskola skall liksom tidigare även kunna ta emot eleverbosatta i Sverige. Hemkommunen skall vara skyldig att fördela resurserför en sådan elev på samma sätt som om eleven gick i en fristående skola.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 89

Prop. 1995/96:89

1 Förslag till riksdagsbeslut.................... 3

2 Lagtext ................................ 4

3 Ärendet och dess beredning .................. 9

4 Nuvarande reglering ....................... 9

5 Förändrat system.......................... 11

6 Författningskommentar...................... 16

Bilaga 1 Sammanfattning av Promemorian Ändring av regle-

ringen för riksintematskolor, utarbetad av en arbets-grupp inom Utbildningsdepartementet ........... 18

Bilaga 2 Sammanställning av remissinstanser och yttranden

över promemorian Ändring av regleringen förriksintematskolor.......................... 22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995 28

Rättsdatablad...................................... 29

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. godkänner det som regeringen förordar om statsbidrag tillutlandssvenska elevers utbildning (avsnitt 5).

Prop. 1995/96:89

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'

dels att nuvarande 10 kap. 1 a § skall betecknas 10 kap. 1 b §,

dels att 5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och 8 §§ samt 10 kap. 1 § skall haföljande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 17 § och10 kap. 1 a och 1 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

17 §

Med utlandssvensk elev avses idenna lag en elev vars vårdnadsha-vare stadigvarande vistas i utlandetoch av vilka minst en är svenskmedborgare.

Regeringen får meddela föreskrif-ter om att också annan skall räk-nassom utlandssvensk elev.

5 kap.

33 §2

Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd avskolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldighetengäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyllertjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till ochfrån hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligtkommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varjehel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet fåravjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.

Första stycket gäller dock inte deelever som avses i 27 § och somgenom statens försorg får särskildaomvårdnadsinsinsatser.

Första stycket gäller dock inte deelever som avses i 27 § och somgenom statens försorg får särskildaomvårdnadsinsinsatser. Första styc-

1 Lagen omtryckt 1991:1111.

Senaste lydelse av 10 kap. 1 a § 1994:739.

Senaste lydelse 1993:800.

ket gäller inte heller i fråga omutlandssvenska elever som erhållerinackorderingstillägg enligt studie-s-tödslagen (1973:349).

9 kap.

6 §’

En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt,skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. Förvarje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittligakostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåretpå den årskurs som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göraett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade genom-snittskostnaden. När kommunen bestämmer avdragets storlek skall denbeakta bland annat om den fristående skolan har särskilda kostnader pågrund av

1. att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person och inteav kommunen,

2. att skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda stöd-insatser,

3. att skolan erbjuder skolhälsovård.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ettstörre avdrag än 25 procent, om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjarden 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i denfristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidraget skallutbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-septemberavpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalningi oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden ju-li-september månad, betalas ut samlat i september. För att en nystartadskola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om attbli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 april kalenderåret innanbidragsåret börjar.

Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längretid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnadsom hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Omdet slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har denfristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådanslutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunensårsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över tillfullmäktige.

3 Senaste lydelse 1995:816. 5

Paragrafen föreslås också ändrad genom prop. 1994/95:212.

Vad som sägs i första-fjärdestyckena gäller inte de friståendeskolor för vilka regeringen harbeslutat om statsbidrag genom sär-skilda föreskrifter eller andra sär-skilda beslut och inte heller skolor,för vilka huvudmannen skriftligenavstått från medelstilldelning ellersådana skolor som Statens skolverkenligt 7 § förklarat sakna rätt tillbidrag.

Vad som sägs i första-fjärdestyckena gäller inte de friståendeskolor för vilka regeringen harbeslutat om statsbidrag genom sär-skilda föreskrifter eller andra sär-skilda beslut och inte heller skolor,för vilka huvudmannen skriftligenavstått från medelstilldelning ellersådana skolor som Statens skolverkenligt 7 § förklarat sakna rätt tillbidrag. Första-fjärde styckena gällerinte heller om statsbidrag lämnasför en utlandssvensk elevs utbild-ning.

8 §4

Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skolaberättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningenger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar motde kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolanäven i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål.Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra ochtredje styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildningsom skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inomdet offentliga skolväsendet i regionen.

Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall ele-vernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighetgäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldigatt erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Kommunens skyldighet enligtandra stycket att lämna bidrag tillskolan gäller inte om statsbidraglämnas för en utlandssvensk elev.

Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernashemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller denmyndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.

10 kap.

1 §5

En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställningav riksintematskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskildakan vara huvudmän för riksintematskolor.

4 Senaste lydelse 1993:800.

5 Senaste lydelse 1993:800.

En riksintematskola skall ha tilluppgift att anordna utbildning, sommotsvarar grundskolan och gym-nasieskolan eller endera av dessaskolformer, för i första hand barnoch ungdomar som har utlands-svenska föräldrar eller har behov avmiljöombyte eller som är från gles-bygd och inte kan beredas till-fredsställande inackordering.

I den del en riksintematskolamotsvarar grundskolan skall den ifråga om rätten att fullgöra skol-plikt där anses vara en enligt 9 kap.1 § första och andra styckena god-känd fristående skola I fråga omriksintematskolomas organisationoch tillsynen över dem meddelasföreskrifter av regeringen eller denmyndighet som regeringen be-stämmer.

För fristående skolor som hargetts ställning av riksintematskolagäller inte bestämmelserna i 9 kap.

En riksintematskola skall ha tilluppgift att anordna utbildning, sommotsvarar grundskolan och gym-nasieskolan eller endera av dessaskolformer, för i första hand ut-landssvenska elever.

För fristående skolor som hargetts ställning av riksintematskolagäller inte bestämmelserna i 9 kap.om inte annat följer av 1 c § .

1 a§

I den del som en riksintematskolamotsvarar grundskolan skall den ifråga om rätten att fullgöra skol-plikten där anses vara en friståendeskola som godkänts enligt 9 kap. 1§ första och andra styckena Rege-ringen eller den myndighet somregeringen bestämmer får meddelaföreskrifterom riksintematskolomasorganisation och tillsynen över dem.

1 c§

En kommun skall lämna bidragtill en riksintematskola för en elevsom inte är att anse som utlands-svensk. Därvid skall bestämmel-serna i 9 kap. 6 § om bidrag tillfristående skolor tillämpas i frågaom elever som går i den del avriksintematskolan som motsvarargrundskolan och bestämmelser i9 kap. 8 och 9 §§ i fråga om elever

som går i den del som motsvarargymnasieskolan. Om eleven går enutbildning som leder fram till In-ternational Baccalaureate (IB) skallbestämmelserna i 5 kap. 26 a § til-lämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

2. En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c § gällerinte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning före ikraftträdandet,om statsbidrag lämnas för utbildningen.

I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, punkt A 15)anförde regeringen att en översyn av reglerna för riksintematskolor bordegöras. Översynen skulle ha som syfte att anpassa regleringen förriksintematskoloma till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyntill dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, delsatt nuvarande förordnandeperiod för styrelserna för skolorna löper ut den30 juni 1996 borde en förändring ske först den 1 juli 1996. Vidare anförderegeringen att vi avsåg att senare återkomma till riksdagen i denna fråga.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har övervägt hur barnoch ungdomar till svenskar bosatta i utlandet kan garanterasutbildningsmöjligheter i Sverige om nuvarande reglering förriksintematskolor upphävs. Arbetsgruppen har presenterat sina förslag ien promemoria som i sammanfattning finns i bilaga 1. Promemorian harremissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och ensammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.

Riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen omriksintematskolor (prop. 1970:73, bet.l970:SU134 och rskr. 1970:297)utgör basen för de nuvarande reglerna för riksintematskolor. Förslagen ipropositionen grundade sig på 1964 års utlands- ochintematskoleutrednings betänkande Skolgång borta och hemma -Utlandssvenska barns skolgång - skolinackordering - skolgång för vissaminoriteters bam (SOU 1966:55). Utredningen utgick fråninackorderingsbehovet för ett av utredningen kallat "riksklientel" dvs.utlandssvenskars bam och elever i behov av radikalt miljöbyte.

Propositionen, som i huvudsak följde utredningens förslag, angav somförutsättning för att en skola skulle kunna få ställning som riksintemat attden kunde ge undervisning som motsvarar den vid grundskolan ochgymnasieskolan samt kunna erbjuda ett brett urval av gymnasieskolansstudievägar antingen vid skolan eller genom samarbete med skolor i denkommun där skolan är belägen eller med en närliggande internatskola. Enelev som antagits i en riksintematskola skulle vid behov kunna beredasskolgång i en kommunal skola. Som intematelev i riksintematskola skulleendast få antas bam och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar ellerhar styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Av intematkapacitetenskulle 60% av platserna förbehållas utlandssvenskars bam. För att främjaelevernas sociala utveckling skulle vidare en riksintematskola vara öppenför extematelever från den kommun där skolan finns och från närliggandekommuner.

Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är en riksintematskola en särskildutbildningsform. Regeringen kan enligt 10 kap. 1 § skollagen - påframställning från huvudmannen - ge en internatskola ställning somriksintematskola. En riksintematskola skall ha till uppgift att anordna

1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 89

utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller enderaav dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som harutlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är frånglesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. I den delen riksintematskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten attfullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första och andrastyckena skollagen godkänd fristående skola. I fråga omriksintematskolomas organisation och tillsyn över dem gäller bestämmelsersom regeringen meddelar.

Förordningen (1991:1080) om riksintematskolor innehåller bestämmelserom verksamheten vid sådana skolor, om styrelse och skolledning. Därfinns bestämmelser om behörighet att tas in i riksintematskola, betyg,intagning, intagningsnämnd och statsbidrag m.m. När det gäller innehålleti undervisningen hänvisas i stor utsträckning till vad som gäller förgrundskolan och gymnasieskolan. En riksintematskola får statsbidrag somomfattar bidrag till undervisning, elevhemsverksamhet och bidrag förutlandssvenskars bam. Statsbidraget till undervisningen lämnas för ett visstantal årselevplatser inom en ram som regeringen fastställer årligen samtmed ett av regeringen fastställt belopp per sådan årselevplats. I stats-bidragsunderlaget ingår därvid också andra elever än de med utlands-svenska föräldrar.

Grännaskolan och Sigtunaskoian Humanistiska Läroverket har sedanstarten varit de statligt garanterade alternativen för utlandssvenskars bam.Regeringen gav dessutom i maj 1994 Lundsbergs skola ställning somriksintematskola fr.o.m. den 1 juli 1994. För Lundsbergs skola gäller dock,i avvaktan på ställningstagande till i avsnitt 3 redovisad översyn,bestämmelserna om riksintematskolor med viss begränsning; så t.ex. gällerej bestämmelserna om styrelse och skolan erhåller statsbidrag endast tillundervisningen.

Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap. skollagen. Statensskolverk kan - på ansökan - enligt 9 kap. 1 § skollagen under vissaförutsättningar godkänna en fristående skola för fullgörande av skolplikt.Regeringen får enligt 9 kap. 8 § skollagen - på ansökan - förklara vissutbildning över grundskolenivå vid en fristående skola berättigad till bidragfrån elevernas hemkommuner. Godkända fristående grundskolor respektivefristående gymnasieskolor tilldelas resurser från elevens hemkommununder förutsättning av sådana beslut. Av förordningen (1993:884) omoffentligt stöd till fristående skolor framgår att en fristående gymnasieskolaskall ha en läroplan samt kurs- och timplaner och att eleverna skall fåbetyg eller intyg över utbildningen.

10 Regeringens förslag: Statsbidrag lämnas för utlandssvenska barnsoch ungdomars utbildning i alla skolformer från och med årskurs 7i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan ellermotsvarande. Statsbidraget lämnas till anordnaren av utbildningenoch skall följa den enskilde eleven oavsett skolform. Bidrag tillinackordering lämnas i enlighet med bestämmelserna om studiestöd.

Den särskilda utbildningsformen riksintematskola behålls under enövergångstid om längst fem år under vilken en utvärdering av detföreslagna systemet skall ske. Staten träffar avtal om statsbidrag tilldessa skolor under övergångstiden liksom om formen förverksamheten. Statsbidrag lämnas för alla utlandssvenska eleverdock minst för ett i avtalet garanterat antal årselevplatser.

En riksintematskola skall liksom tidigare även kunna ta emot andraän utlandssvenska elever. Hemkommunnen ges skyldighet attfördela resurser för sådana elever på samma sätt som om elevernagick i en fristående skola.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att den nuvaranderegleringen för riksintematskolor avskaffas. Gruppen anser att staten ävenfortsättningsvis skall garantera möjligheten till utbildning i Sverige förbam och ungdomar vars vårdnadshavare är svenska medborgare bosattai utlandet. Detta kan enligt gruppen ske enligt två alternativ, antingengenom att staten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän eller genom ettsystem med statsbidrag som följer eleven oavsett vilken skola denne väljer.Gruppen förordar att möjligheten för studier i Sverige för denna elevgrupputökas till att omfatta alla de skolformer inom det offentliga skolväsendetsom står till buds för bam och ungdomar från årskurs 7 till och medgymnasieskolan och motsvarande skolformer i fristående skolor. I valetav vägar att tillförsäkra utlandssvenskarnas bam och ungdomar utbildningi Sverige förordar arbetsgruppen alternativ 2, dvs. ett system med enbartstatsbidrag.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna avstyrker förslagetatt avskaffa nuvarande reglering för riksintematskoloma. En del befararrisk för segregation om statsbidrag ges endast för utlandssvenska eleveroch vissa anser att det behövs ytterligare utredning om konsekvenserna aven förändring innan beslut tas i frågan. Några remissinstanser, t.ex.Sveriges Industriförbund, anser att det system som slutligen väljs börkarakteriseras av möjlighet att börja skolan utan långa administrativaprocedurer före beslut, barnets familjs ekonomiska status har försumbarbetydelse, skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ tillfamiljehemmet, utlandssvenskars bam blandas väl med andra kategorier,erfarenhet av de särskilda kategorier av bam det är fråga om tillvaratas ochatt såväl skolundervisning som altemativhemsmiljö har god kvalitetanpassad till de aktuella kategorierna bam.

11 Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om såväl det offentligaskolväsendet som fristående skolor har ändrats i grunden under senare år.Från att tidigare ha karakteriserats av en utpräglad detaljreglering gällernumera ett mål- och resultatinriktat styrsystem för skolväsendet. Helaskolverksamheten är numera kommunaliserad och det tidigarespecialdestinerade bidraget ersatt av ett generellt statsbidrag för allkommunal verksamhet. Det nuvarande statsbidraget till riksintematskoloromfattar också elever bosatta i Sverige. Dessa elever ingår samtidigt ibefolkningsunderlaget för beräkningen av det statliga utjämningsbidragettill kommunerna, vilket innebär att dubbelt statsbidrag utgår för dem. Dennuvarande regleringen för riksintematskoloma är fortfarandeförhållandevis detaljerad och mot denna bakgrund otidsenlig och börändras. Motivet för tillkomsten av nuvarande system för riksintematskolorvar den ökande internationaliseringen och det därav följande behovet avatt anordna undervisning på högstadie- och gymnasienivån förutlandssvenskars bam. I allt högre grad är det vanligt att svenskar förlängre eller kortare tid tjänstgör i andra länder och att familjerna därförär bosatta utomlands. Regeringen anser att det finns anledning att statenockså i fortsättningen aktivt stöder möjligheten till utbildning av godkvalitet och till ett brett utbildningsutbud i Sverige för bam och ungdomartill svenskar som stadigvarande vistas i utlandet. En utlandssvensk elev,som har rätt till utbildning i Sverige, bör definieras som en elev varsvårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en ärsvensk medborgare. Definitionen bör framgå av skollagen. Någon kopplingtill var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare är folkbokförda görsdäremot inte. Detta har betydelse eftersom exempelvis en utlandssvenskelev vars föräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenskastatens tjänst under denna tid fortfarande är folkbokförda i Sverige och påden ort där familjen senast var bosatt. Bedömningen av om eleven tillhörgruppen utlandssvenska elever bör göras utifrån förhållandet när elevenbörjar utbildningen och bör gälla hela skolgången i årskurserna 7-9 avgrundskolan respektive hela tiden i gymnasieskolan och motsvarandeskolformer även om de faktiska förhållandena för eleven ändras.Regeringen bör mot den bakgrunden få ett bemyndigande att föreskrivaatt också andra elever än de som omfattas av lagens definition skall ingåi kategorien utlandssvensk elev.

Regeringen anser att det bör införas en generell möjlighet till statsbidragom en utlandssvensk elev väljer att få sin utbildning i Sverige.Statsbidraget skall utbetalas till utbildningsanordnaren oavsett skolform.Denna förändring, som ligger i linje med strävan om ökad valfrihet, utökari avsevärd grad möjligheterna för utlandssvenska elever att fullfölja sinutbildning i också andra skolor än riksintematskoloma. Förslaget innebäratt statsbidrag skall utgå till alla skolhuvudmän för utbildning från ochmed årskurs 7 i grundskolan (eller motsvarande) till och med gym-nasieskolan (eller motsvarande). Vidare skall inackorderingskostnademakunna ersättas för andra former av boende än vid dagens riksintematskolor.Därför föreslås att bidrag för inackorderingskostnader lämnas av statligamedel i form av inackorderingstillägg enligt bestämmelserna omstudiestöd. Om en elev får sådant inackorderingstillägg skall den inte få

ekonomiskt stöd till inackordering från hemkommunen. Detta bör framgåav 5 kap. 33 § skollagen. Regeringen förutsätter att om behov visar sigföreligga av undervisning motsvarande den obligatoriska särskolan ellergymnasiesärskolan, denna kan ske inom det offentliga skolväsendet. Någotbehov av särskolundervisning för denna grupp har enligt uppgift hittillsinte visats föreligga.

Enligt 9 kap. 6 och 8 §§ skollagen (1985:1100) skall en elevshemkommun tilldela en fristående skola bidrag för verksamheten.Regeringens förslag innebär att en fristående skola får statsbidrag för enelev som enligt definitionen av utlandssvenska elever ingår i denna gruppäven om eleven har en hemkommun i Sverige. Statsbidraget får ansestäcka kostnaderna för elevens utbildning. Den nyssnämnda skyldighetenför hemkommunen att betala, bör därför inte gälla om det är fråga om enutlandssvensk elev. Detta bör uttryckligen framgå av bestämmelserna iskollagen. Eftersom kommunerna får statsbidrag för dessa elever bör inteheller interkommunal ersättning enligt 4 kap. 8 § eller 5 kap. 22 och 23§§ skollagen kunna komma ifråga om en utlandssvensk elev som ärfolkbokförd i en kommun går i en annan kommuns eller ett landstingsskola. När det gäller möjligheten för en elev att tas in på en utbildninggäller olika regler för grundskolan respektive för gymnasieskolan. Idag harenligt 6 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194) ett bam som räknassom bosatt i utlandet hos sina vårdnadshavare samma rätt till skolgång igrundskolan som bam bosatta i Sverige, om vårdnadshavama eller en avdem är svensk medborgare. En fristående grundskola skall i princip varaöppen för alla elever och om den enligt regeringens förslag kommer attfå statsbidrag för en utlandssvensk elev bör denna elev ha sammamöjligheter som en elev bosatt i Sverige har att bli intagen. Några problemför eleven att tas in i grundskolan eller i en fristående grundskola bör inteföreligga.

Enligt 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) skall ungdomarunder 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavarelikställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieut-bildningen anordnas, om vårdnadshavama eller en av dem är svenskmedborgare. Eleven kan dock få problem att komma in på utbildningeneftersom den utlandssvenske eleven i vissa fall inte har betyg som kanjämföras med de betyg en elev som har gått i grundskolan har. I dessa fallkan eleven bli intagen på den s.k. fria kvoten. Här kan endast ett begränsatantal elever per utbildning tas in och eleverna kan behöva söka till ettflertal skolor för att vara säkra på en plats på en önskad utbildning. Tillden fria kvoten förs de som på grund av särskilda omständigheter bör gesföreträde framför de övriga eller som kommer från skolor vilkas betyg inteutan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. För att underlättaför utlandssvenska elever att tas in på en utbildning avser regeringen atti gymnasieförordningen föra in en bestämmelse som innebär rätt attutvidga den s.k. fria kvoten om utlandssvenska elever söker en utbildning.När det gäller fristående gymnasieskolor finns det ingen bestämmelse omhur intagningen skall ske men i princip skall skolan följa de intagnings-principer som gäller för gymnasieskolan.

13 Vidare bör det i förordningarna för den obligatoriska särskolanrespektive för gymnasiesärskolan föras in bestämmelser som gerutlandssvenska elever möjlighet att tas in där.

Flera av de utlandssvenska eleverna kommer fortfarande att väljaintematboende. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att skolformenriksintematskolor övergångsvis behålls som en säkerhet för att utlands-svenska elever skall få ett intematboende kopplat till sin utbildning. Statenbör kunna träffa avtal med de nuvarande riksintematskoloma om attanordna utbildning och erbjuda intematboende. Avtalet skall omfatta ettgaranterat antal årselevplatser för utbildning från motsvarande grundsko-lans årskurs 7 till och med gymnasieutbildning motsvarande antingen ettnationellt eller ett specialutformat program eller utbildning som leder framtill IB-examen. Det avtalade antalet årselevplatser bör dock successivtavtrappas under övergångstiden.

För att motverka social segregering bör riksintematskoloma ävenfortsättningsvis kunna ta emot elever bosatta i Sverige. En riksintematskolakan alltså även i fortsättningen vara ett alternativ för elever från glesbygdsom behöver bo inackorderade eller för en elev som kan ha behov avmiljöbyte. Kommunernas ansvar för att bam och ungdomar bosatta ikommunen får en adekvat utbildning gäller också elever som väljer att gåi riksintematskolor. Detta bör återspeglas i skyldigheten att fördela resursertill den av eleven valda skolan. Regeringen föreslår därför att det iskollagen (1985:1100) införs en bestämmelse som innebär att enhemkommun blir skyldig att fördela resurser för elev i riksintematskolapå samma sätt som om eleven valt att gå i en fristående skola. Till dessaelever bör det även kunna lämnas inackorderingstillägg enligt bestämmel-serna för studiestöd. En elev som börjat på riksintematskolan som ickeutlandssvensk elev bör - om vårdnadshavaren flyttar utomlands - kunnaövergå till gruppen utlandssvenska elever och således berättiga skolan tillstatsbidrag.

Det nu föreslagna systemet bör träda i kraft den 1 juli 1996. Det är dockrimligt att hemkommunens skyldighet att betala för en elev i riks-intematskola införs successivt så att bestämmelserna böijar tillämpas fören elev som börjar undervisningen vid skolan läsåret 1996/97. Det betyderatt statsbidraget i oförändrad omfattning lämnas för elever i grundskolansårskurser 8 och 9 samt gymnasieskolans årskurser 2 och 3. En övergångs-bestämmelse av denna innebörd bör därför införas i skollagen (1985:1100).

Statens skolverk bör vidare ges i uppdrag att följa utvecklingen av detnu föreslagna systemet. Uppdraget bör omfatta en femårsperiod varundererfarenheter kan nås av valet av skolform och utvecklingen av antaletutlandssvenska elever i svensk skola med hänsyn bl.a. till Sverigesmedlemskap i EU och att många svenskar får sin tjänstgöring förlagd tillEU-institutioner. Uppdraget bör främst innefatta utvärdering av elevutveck-lingen, hur elever väljer, möjligheterna att bli intagen, den sociala ochpedagogiska miljön på skolan, boendeformer samt om kvaliteten iskolgången och intematverksamheten svarar mot de behov som dessaelever har. Utvärderingen bör syfta till att i god tid ge underlag förställningstagande om den nu föreslagna förändringen eventuellt behöver

ändras och om ytterligare behov finns att införa bestämmelser som gör detmöjligt att prioritera utlandssvenska elever vid intagning.

Närmare bestämmelser

Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelsernaenligt den nu föreslagna ordningen. Regeringen vill dock för riksdagensinformation redovisa huvuddragen i dessa bestämmelser. Statsbidrag fören utlandssvensk elev som väljer att få sin utbildning i Sverige utanförriksintematskoloma utbetalas av Skolverket på rekvisition av utbildnings-anordnaren.

Bidrag till kostnader för boende för utlandssvenska elever lämnas i formav inackorderingstillägg oavsett om utbildningen sker i det offentligaskolväsendet eller i en fristående skola eller en riksintematskola.Bestämmelse härom införs i studiestödsförordningen (1973:418).

Regeringen avser att se över bestämmelserna i nuvarande förordning(1991:1080) om riksintematskolor och anpassa dessa till i huvudsak vadsom gäller för fristående skolor. Regeringen ser dock behov av vissaavvikelser härifrån så bör t.ex. undervisningen följa bestämmelserna igrundskole- respektive gymnasieförordning och läroplanen för detobligatoriska skolväsendet respektive för det frivilliga skolväsendet. Däravföljer att betyg som ges bör ha lika värde som betyg från utbildning ikommunal grundskola eller gymnasieskola. Skolverket bör ha tillsyn översåväl undervisning som intemat vid riksintematskolan. Vidare skallstatsbidraget lämnas för dels det i avtalet garanterade antalet årselevplatserdels också för utlandssvenska elever dämtöver. Bidraget bör vidareberäknas som ett belopp per årselevplats som regeringen fastställer förvaije år. Statsbidraget skall naturligtvis omfatta såväl undervisning somintemat vid alla tre skolorna.

Avtalen med skolorna kan vidare innehålla bestämmelser om att statenskall ha en representant i styrelsen. Några bestämmelser i förordning omdetta behövs däremot inte.

Ekonomiska konsekvenser

Utlandssvenska elever får i dag huvudsakligen sin utbildning vid dagensriksintematskolor. Det antal elever som kommer att omfattas enligt dettaförslag torde vara i stort sett detsamma som i dagens system. Mot denbakgrunden bör de kostnadskonsekvenser som utvidgningen till hela detoffentliga skolväsendet och fristående skolor bli marginell.

Det nuvarande statsbidraget till riksintematskoloma omfattar som tidigarenämnts extematelever och andra elever med hemkommun och med rätt atttas emot i riksintematskola. Staten har alltså på detta sätt subventioneratutbildningskostnaderna för vissa kommuner. Denna subvention skallsåledes upphöra.

Det föreslagna systemet innebär en renodling av kommunernas ansvarför ungdomarnas utbildning. Staten tar dock samtidigt fortsatt ansvar föratt utlandssvenska elever kan få utbildning i Sverige.

15 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

17 §

I första stycket ges en definition av vad som avses med utlandssvenskaelever i denna lag. Det krävs således att elevens båda vårdnadshavare, ellerom eleven endast har en vårdnadshavare denne, stadigvarande vistasutomlands. Om en vårdnadshavare vistas utomlands men den andre ärbosatt i Sverige ingår eleven inte i kategorien utlandssvensk elev. Någonkoppling till var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare ärfolkbokförda görs inte. Det som är betydelsefullt är var vårdnadshavamastadigvarande vistas. Vidare krävs att minst en av vårdnadshavama ärsvensk medborgare.

I andra stycket ges ett bemyndigande till regeringen att föreskriva attäven annan än den som enligt definitionen är utlandssvensk elev skallräknas som sådan. Det kan exempelvis vara föreskrifter om att en elev somär utlandssvensk enligt definitionen vid utbildningens böljan skall fåfortsätta att räknas in i den kategorien så länge som han eller honexempelvis går kvar i riksintematskolans gymnasiedel även om de faktiskaförhållandena ändras. De faktiska förhållandena kan ändras på olika sätt,exempelvis kan vårdnadshavama flytta tillbaka till Sverige.

33 §

I andra stycket har ett undantag gjorts från bestämmelsen i första stycketom hemkommunens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till in-ackordering. Detta innebär att en utlandssvensk elev som går i enkommunal gymnasieskola och som får inackorderingstillägg enligtbestämmelserna i studiestödslagen inte dessutom skall få ekonomiskt stödtill inackorderingen från kommunen.

6 och 8 §§

I dessa paragrafer införs en bestämmelse om att i det fall den friståendeskolan får statsbidrag för en elevs utbildning får skolan inte kräva elevenseventuella hemkommun på bidrag till utbildningen. I vissa fall kan en elevingå i kategorien utlandssvenska elever enligt 10 kap. 1 § och dessutomha en hemkommun i Sverige. Detta gäller t.ex. en utlandssvensk elev varsföräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänstoch som även fortsättningsvis folkbokförs där familjen senast varit bosatt.I detta fall har således eleven en hemkommun men denna blir inte skyldigatt betala ersättning till den fristående skolan.

1 §

Ändringen i andra stycket innebär att den kategori elever som skall tasemot i första hand har begränsats och nu endast består av utlandssvenskaelever. Tidigare tillhörde även sk. glesbygdselever och elever som hadebehov av miljöombyte denna kategori. Dessa elever kan dock fortfarandetas in på skolan.

1 a §

Paragrafen är ny men motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 10 kap.1 § tredje stycket.

1 c §

Bestämmelsen är ny och innebär att för de elever som inte tillhörkategorien utlandssvenska elever skall elevens hemkommun lämna bidragtill utbildningen. Härvid skall de bestämmelser som gäller för motsvarandeutbildning vid en fristående skola tillämpas. Om eleven går på den del avriksintematskolan som motsvarar grundskolan skall bestämmelserna somgäller fristående grundskolor i 9 kap. 6 § tillämpas när det gällerersättningens storlek och tilldelningen. På motsvarande sätt skallbestämmelserna för fristående gymnasieskolor i 9 kap. 8 och 9 §§tillämpas för de elever som går på den del av riksintematskolan sommotsvarar gymnasieskolan. Om riksintematskolan anordnar utbildning somleder fram till IB-examen skall bestämmelserna om ersättning tillanordnaren av denna utbildning i 5 kap. 26 a § tillämpas.

2.

Bestämmelsen innebär att hemkommunens skyldighet enligt 10 kap. 1 c§ gäller de elever som läsåret 1996/97 eller senare börjar utbildning på dendel av en riksintematskola som motsvarar grundskolan respektivegymnasieskolan. Om en elev har gått i grundskolan på riksintematskolaninträder hemkommunens skyldighet att lämna bidrag när eleven senarebörjar på gymnasieskolan. För de elever som redan har påbörjat sinutbildning vid en riksintematskola kommer statsbidrag att utgå på sammasätt som tidigare så länge eleven går kvar på den del av riksintematskolansom motsvarar grundskolan respektive gymnasieskolan.

17 Sammanfattning av Promemorian Ändring av regle- Prop. 1995/96 89ringen för riksintematskolor, utarbetad av en arbets- Bilaga 1grupp inom Utbildningsdepartementet

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift attlämna förslag till hur undervisningen i Sverige för utlandssvenskars bamskall kunna behållas samtidigt som den särskilda regleringen förriksintematskolor slopas.

Arbetsgruppens förslag innebär att detta kan ske antingen genom attstaten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän (alternativ 1) eller ocksågenom ett system med enbart statsbidrag (alternativ 2). Arbetsgruppen harförordat en lösning enligt alternativ 2. Några grundläggande frågor ärgemensamma för båda alternativen nämligen vilka bam och ungdomar somskall ges rätt till utbildning i Sverige och vilka utbildningar som skallomfattas av den nya regleringen.

Arbetsgruppen valde som övergripande princip för arbetet att sökalösningar som medför att de som ingår i den aktuella elevgruppen så långtdet är rimligt ges samma möjligheter att få en utbildning som stämmeröverens med de behov och önskemål som andra svenska bam ochungdomar har. Arbetsgruppen föreslår därför en viss utvidgning när detgäller de skolformer som omfattas av det nya systemet.

Det nya systemet bör - oavsett alternativ - omfatta utbildning igrundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, gymnasieskolan(alla tre typer av program), gymnasiesärskolan, godkända fristående skolorsom motsvarar grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan samtsådana fristående skolor som har utbildningar motsvarande gymnasieskolaneller gymnasiesärskolan under förutsättning att regeringen har förklaratutbildningarna berättigade till offentligt stöd. Arbetsgruppen föreslår attundantag görs för sameskolan.

Elever som omfattas av de nya bestämmelserna

Hemkommunen har ansvar för att bam och ungdomar som är bosatta iSverige får utbildning. Bestämmelser om vilken kommun som ärhemkommun för den som anses bosatt i landet finns i 1 kap. 15 §skollagen. Huvudregeln är att hemkommun är den kommun där vederbö-rande är folkbokförd. Bam och ungdomar som har en hemkommun iSverige har alltid rätt att bli mottagna på den utbildning som dennaerbjuder. De har också, under vissa förutsättningar, rätt att bli mottagnai en skola i en annan kommun inom det offentliga skolväsendet för bamoch ungdom. Rätten att bli mottagen i en fristående skola är inte knutentill vilken hemkommun eleven har. Det nya systemet bör därför - tillskillnad mot vad som gäller i dag - inte till någon del omfatta sådana bamoch ungdomar som har en hemkommun i Sverige.

I stället bör de nya reglerna bara avse bam och ungdomar som saknarhemkommun därför att de inte är bosatta i Sverige men som - när depåböljar utbildningen - har minst en vårdnadshavare som är svenskmedborgare.

18 Den nu redovisade ordningen stämmer överens med de särskildabehörighetsregler som finns för bam och ungdomar som inte är bosatta ilandet när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Den angivnagruppen är således enligt 6 kap. 2 § andra stycket grundskoleförordningen(1994:1194) och 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) behörigaatt tas emot i grundskolan respektive gymnasieskolan trots att de räknassom bosatta hos sina vårdnadshavare i utlandet. Förslaget medför attmotsvarande regler om behörighet och rätt att bli mottagen måste införasäven för de övriga aktuella skolformerna inom det offentliga skolväsendetför att även dessa skolformer skall bli öppna för denna elevgrupp.

Även om prövningen av om eleven har någon svensk vårdnadshavarebara skall göras när utbildningen påbörjas, skall bedömningen av omeleven saknar svensk hemkommun göras årligen. Detta innebär att eleversom av någon anledning blir folkbokförda i Sverige under utbildningensgång därigenom inte längre tillhör här aktuell grupp elever. Genomfolkbokföringen blir normalt den nya hemkommunen skyldig att sörja förelevens fortsatta utbildning. Det finns då inte längre någon anledning förstaten att stå för denna garanti. Regler om vilken kommun som skall ansessom en elevs hemkommun finns, som redan nämnts, i skollagen.

När det gäller nedre åldersgräns för elever i riksintematskolomainnehåller dagens författningssystem inte någon uttrycklig sådan. Däremotfinns i förordningen om riksintematskolor en bestämmelse som begränsarmöjligheten till statsbidrag till årskurserna 7 - 9. Med anledning av denomläggning av grundskolan som den nya timplanen medför bör detföreslagna nya systemet omfatta utbildning från och med årskurs 6.Däremot finns det för närvarande inte någon anledning att sänka dennagräns ytterligare.

Förslaget enligt alternativ 1 innebär att regeringen sluter avtal med eneller flera skolhuvudmän om att deras skolor - mot särskild ersättning -tillhandahåller utbildning (och boende) för bam och ungdomar ur denaktuella elevgruppen. Avtal, som kan slutas med både huvudmän för skolorinom det offentliga skolväsendet och med huvudmän för fristående skolor,föreslås innebära att skolan åtar sig att tillhandahålla ett visst antalutbildningsplatser för vissa utbildningar samt intematplatser för bam ochungdomar med utlandssvenska vårdnadshavare. Statsbidrag (för utbildningoch för intemat) lämnas till skolhuvudmannen för det garanterade antaletelevplatser oavsett om de är helt utnyttjade eller inte. Om skolan tar emotfler bam än de garanterade elevplatsema bör huvudmannen få extraersättning för detta. Statsbidraget bör lämnas med ett visst av regeringenårligen fastställt belopp för sådan garanterad elevplats.

En förutsättning för avtal är att skolorna uppfyller vissa grundkrav.Skolan skall erbjuda möjlighet till intematboende och eleverna måste hamöjlighet att kunna bo kvar på intematet under kortare lov och helger.Vidare bör skolan erbjuda ett brett utbud av utbildningar. När det gällerutbildning på gymnasienivå är det inte nödvändigt för huvudmännen attde själva anordnar alla utbildningar. En offentlig huvudman kan mycketväl ha samverkansavtal med andra offentliga skolhuvudmän om vissautbildningar. En huvudman för en fristående skola kan ha motsvarandeavtal med en annan huvudman för en fristående skola. Möjligen kan en

Prop. 1995/96:89

Bilaga 1

fristående skola även ha avtal med en offentlig skolhuvudman om att Prop. 1995/96:89denne skall svara för viss undervisning av elever vid den fristående skolan Bilaga 1utan att dessa för den skull skall anses som elever i någon skolform somingår i det offentliga skolväsendet. För att motverka isolering och främjaelevernas sociala utveckling bör skolan inte vara inrättad för endastutlandssvenskars bam utan den bör även ta emot andra elever i såvälintemat som externat.

Eftersom specialskolan har staten som huvudman krävs inget avtalavseende sådan undervisning utan samma effekt kan uppnås genomändring av specialskolförordningen så att elevgruppen har rätt att gå idenna skolform. Resursutrymme skapas här genom sedvanligt budgetför-farande.

Det måste antas att antalet bam och ungdomar som i det nu föreslagnasystemet önskar särskoleutbildning blir synnerligen begränsat varför avtalom sådan utbildning bör kunna anstå till dess behov uppstår och träffasavtal då för varje enskild elev för sig.

Enligt alternativ 2 inrättas ett särskilt statsbidrag avseende utbildnings-och inackorderingskostnader för den aktuella elevgruppen. Vaijeskolhuvudman som anordnar någon av de utbildningar som omfattas avsystemet och som har elevhem vid vilka eleverna har möjlighet att bo kvaräven under kortare lov och helger får särskilt statsbidrag för delsutbildning dels inackordering för de elever ur elevgruppen som de tar emoti sin skola och på sitt elevhem. Skolhuvudmän som inte har elevhem ochsom tar emot elever ur denna elevgrupp ges således statsbidrag enbart förutbildningskostnaderna. Eftersom eleven i sådant fall valt att anordna sininackordering på annat sätt ges bidrag för inackorderingskostnadema enligtdetta alternativ till elevens vårdnadshavare. Det bör ankomma påregeringen att besluta om nivån för bidraget för såväl utbildningen somför boendet liksom de närmare bestämmelserna för bidraget.

Förslaget innebär att det särskilda statsbidraget ersätter dagens direktriktade statsbidrag till riksintematskoloma för denna elevgrupp. Det kanalltså inte anses strida mot grunderna för det samlade bidraget tillkommunerna dvs. det allmänna kommunala bidraget.

Det nya systemet bör införas från och med läsåret 1996/97.

De elever som dessförinnan har startat sina studier vid någon av denuvarande riksintematskoloma har påbörjat dessa under vissa förut-sättningar, såsom att de - i enlighet med bestämmelserna i förordningenom riksintematskolor - skall betygssättas som om de gick i grundskolanrespektive gymnasieskolan. Detta innebär att eleverna har haft rätt tillbetyg med samma rättsliga verkan som om dessa varit satta inom detoffentliga skolväsendet. Betyg med denna verkan kan inte sättas vidfristående skolor enligt 9 kap. skollagen. Av hänsyn till dessa elever bördärför övergångsvis föreskrivas att de före detta riksintematskoloma skallvara skyldiga att tillämpa grundskole- respektive gymnasieförordningens 2

betygsregler för de elever som vid skolan påbörjat grundskolestudier i de

tre högsta årskurserna eller gymnasiestudier före de nya reglernas Prop. 1995/96:89ikraftträdande.

De nuvarande riksintematskoloma, Grännaskolan under förutsättning attändring av huvudman sker så att skolan drivs av enskild huvudman, börgenom en övergångsbestämmelse kunna godkännas som fristående skolorsom motsvarar grundskolan eller förklaras vara berättigade till kommunaltbidrag för viss utbildning som motsvarar gymnasieskolan.

Skolverket bör få i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar ochinackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas. Skulle det visasig att tillgången på intematplatser blir för liten i förhållande till behovensedan det nya systemet införts, måste ytterligare åtgärder övervägas.

21 Sammanställning av remissinstanser och yttranden Prop. 1995/96:89över promemorian Ändring av regleringen för riks- Bi,asa 2internatskolor

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av

1. Statens skolverk

2. Riksrevisionsverket (RRV)

3. Centrala studiestödsnämnden (CSN)

4. Riksskatteverket (RSV)

5. Grännaskolan

6. Lundsbergs skola

7. Sigtunaskolan humanistiska läroverket

8. Jönköpings kommun

9. Storfors kommun

10. Sigtuna kommun

11. Svenska kommunförbundet

12. Föreningen Svenskar i världen (FSU)

13. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)

14. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

15. Friskolekommittén

16. Exportrådet

17. Industriförbundet

18. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).

Dessutom har yttranden inkommit från Svenska Utlandsskolors förening,Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionenvid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Riksförbundet Hem ochSkola, Hem & Skola föreningen vid Grännaskolan, samt Telefonaktiebola-get LM Ericsson (publ).

Statens skolverk instämmer med promemorian att staten med tanke på denökande internationaliseringen också i fortsättningen bör garanteramöjligheten till utbildning i Sverige för bam och ungdomar med svenskaföräldrar som är bosatta i utlandet. Skolverket instämmer också i att dennuvarande regleringen av riksintematskoloma avskaffas men tar inteställning till vilket av alternativen som bör väljas. Skolverket instämmeri att förslaget bör omfatta alla skolformer som anordnar undervisningfr.o.m. årskurs 7 då det ökar valfriheten för eleverna och föräldrarna attfinna lämplig skolgång för sina bam, med eller utan intematboende.Skolverket anser att det nya förslaget bör införas tidigast fr.o.m. läsåret1996/97 med beaktande av förslag och ev. ändringar i skollag ochförordningar från Friskolekommittén och Utredning om fristående

gymnasieskolor. Direkta överläggningar föreslås ske med nuvarande tre Prop. 1995/96:89riksintematskolor för en successiv övergång till ny skolform och nya Bilaga 2bidragsregler. Verket bedömer det viktigt att ta hänsyn till föräldrarnas ochbarnens behov av trygghet när det gäller de utlandssvenska elevernasundervisning och boende. Intematverksamheten bör få ekonomiskaförutsättningar att bedrivas på ett acceptabelt sätt. Verket tillstyrker vidareförslaget att verket får i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar ochinackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas om förslagenenligt promemorian införs.

Riksskatteverket (RSV) Promemorians förslag att barnets folkbokföringfår betydelse för om barnets plats vid en svensk skola är berättigad tillstatsbidrag eller ej är olyckligt. Det kan leda till att föräldrarna sökerundvika att barnet folkbokförs i Sverige för att barnets plats vid skolanskall vara berättigad till statsbidrag. Folkbokföringsreglema är inte ägnadeatt avgränsa elevgruppen utlandssvenska bam på det sätt som förutsättsi promemorian. RSV anser därför att barnets folkbokföring inte bör varahelt avgörande för regleringen av statsbidrag för utbildning.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) delar uppfattningen att det är viktigtatt garantera möjligheten till utbildning i Sverige för bam och ungdomarvars föräldrar är svenska medborgare bosatta i utlandet. CSN förordarförslaget enligt alternativ 2 eftersom detta ger största utbudet av skolor ochutbildningar.

När det gäller inackorderingsbidrag anser CSN att bidraget bör utbetalasav CSN oavsett om elev som går i fristående skola valt att bo på elevhemeller i annat boende. Detta för att få en enhetlig och rättvis behandling avstuderande vid fristående skolor. CSN föreslår vidare - när det gäller elever

1 gymnasieutbildning inom det offentliga skolväsendet - att statsbidragetsom avses lämnas till huvudmannen skall avse både utbildnings- ochinackorderingskostnader även om huvudmannen inte har elevhem utaneleven ordnar sin inackordering på annat sätt. Den kommun som erbjuderutbildningsplatsen bör även ge stöd till inackordering enligt reglerna omdet kommunala stödet för inackordering.

Grännaskolans styrelse avstyrker förslaget till förändring av regleringenför riksintematskolor. Om förändringar ändå måste göras förordas enallsidig utredning och analys av riksintematskolomas nuvarande funktionoch effektivitet under minst ett läsår. Om förändringar till varje pris skallgöras enligt promemorians förslag uppfattas alternativ 1 som minst skadligtför verksamheten och som en rimligare form av förändring än alternativ

2 eftersom alternativ 1 ändå ger någon form av planeringsförutsättningar.

Jönköpings kommun avstyrker de i promemorian föreslagna föränd-ringarna. De vägande skälen för föreslagen kan till stor del tillgodosesinom nuvarande reglering. Kommunen uttalar viljeyttringen att diskuteraförändringar av Grännaskolans juridiska status i framtiden. Lundsbergsskola avstyrker promemorians förslag till förändring av nuvarandereglering av riksintematskoloma.

Storfors kommun anför att riksintematskoloma erbjuder en helhet mellanskola och fritid samt en social forstran som inte andra skolformer ger.Skolan är ett tryggt alternativ för föräldrar med utlandsuppdrag samt yrken 23

som medför bortavaro från hemmet.

Statens nuvarande kostnader för riksintemat kan inte vara skäl till attnuvarande regler slopas och endast ersätts med regler för utlandssvenskarsbam. De negativa ekonomiska konsekvenserna bl.a. för Storfors kommunöverstiger vida vad statsbidragen minskar om riksintematen i nuvarandeform upphör.

Ett genomförande av förslagen medför ökad segregering då de tvåkategorier som återstår för riksintematskoloma blir utlandssvenskars bamsamt bam till föräldrar med mycket god ekonomi.

Storfors är en av Sveriges minsta kommuner med drygt 5000 invånare.Lundsbergs skola är en mycket viktig arbetsplats med ca 100 anställda.Dessutom inverkar skolan också på samhället i övrigt som t.ex. behov avservice av olika sektorer.

Sigtunaskolan Humanistiska Läroveiket (SSHL). Styrelsen för SSHLavstyrker de förslag till förändringar som redovisats i departements-promemorian. För att garantera utlandssvenska elever möjlighet tillmångkulturell svensk miljö förordar styrelsen för SSHL ett alternativinnebärande

* en specifik förordning för riksintematskolor i princip motsvarande densom gäller nu,

* att staten även i fortsättningen låter sig representeras i styrelserna förriksintematskoloma,

* att nuvarande bidragsmodell med bidrag per årselevplats behålls i sinhelhet,

* att skyldighet införs för hemkommun att betala interkommunalersättning (faktisk kostnad för riksintematskolan/elev med avdrag förstatsbidrag/elev), dock högst den nivå som av statsmakterna fastställsför utbildning i fristående skolor,

* att inackorderingstillägg utbetalas direkt från CSN till berördamålsmän,

* att de utlandssvenska elever som väljer andra svenska alternativ änriksintematskola även fortsättningsvis erhåller stöd enligt nuvaranderegler.

Sigtuna kommun accepterar att nuvarande reglering av riksintematskoloravskaffas men motsätter sig de föreslagna alternativen till ny reglering. NärSigtuna kommun under senare delen av 1970-talet erhöll statsbidrag tilluppförande av ny gymnasieskola i Märsta klargjorde statsmakterna att detvar av riksintresse att kommunen sökte finna former för samarbete mellanSigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) och gymnasieskolan iMärsta. Statsbidraget till den nya gymnasieskolan förutsatte en gemensamgymnasieplanering med den nyupprättade riksintematskolan. Den nyagymnasieskolan dimensionerades därför för ca 900 elever vilket väsentligtundersteg och understiger kommunens behov av gymnasieplatser.Kommunen föreslår att överläggningar upptas mellan staten, huvudmannenför SSHL och kommunen i syfte att finna ändamålsenliga former förfortsatt samverkan mellan gymnasieskolan i Sigtuna kommun och SSHL.

Svenska Kommunförbundet har ingen principiell invändning mot denföreslagna förändringen. Kommunsektorn måste i enlighet med finansie-ringsprincipen kompenseras för den kostnadsförskjutning från stat tillkommun som förslaget innebär avseende de elever vars vårdnadshavare

Prop. 1995/96:89

Bilaga 2

är skrivna inom landet. Särskilt yttrande har bifogats kommunförbundetsyttrande varav framgår att de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna börbeaktas särskilt med den korta införandetiden som föreslås.

SACO som har uppdragit åt Lärarnas Riksförbund (LR) att yttra sig överpromemorian instämmer i LR:s bedömning. LR avstyrker förslaget i sinhelhet eftersom förbundet anser att promemorians förslag leder till attkvaliteten på landets internatskolor kommer att äventyras, segregeringenpå internatskolor ökar, den enkla administration som finns idag ersätts aven ökad byråkrati, statens insyn minskar och att underlaget måste breddasinnan eventuella beslut om förändringar tas.

TCO förordar alternativ 2 och tillstyrker även övriga förslag sompresenteras i promemorian.

Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionen vid SSHL (SKTF)anser att nuvarande regleringar för riksintematskolor skall behållas ochavstyrker i huvudsak bestämt förslagen i departementspromemorian medtvå undantag. SKTF anser nämligen att det är bra med intentionen av ökadvalfrihet men att det inte får ske genom ekonomiska bestraffningar avnuvarande riksintematskolor samt att det är bra med någon form av tillsynav riksintematskolomas verksamhet. SKTF är vidare mån om arbetstill-fällena.

Föreningen Svenskar i världen anför att för utlandssvenska bam ochungdomar föreligger alldeles speciella behov av utbildning i Sverige medmöjlighet till intematboende. Det är en trygghet för ungdomar ochföräldrar att både utbildning och boende sköts av personer med erfarenhetav dessa barns och ungdomars specifika behov och problem. Dessa bamstöttar också varandra i sina gemensamma erfarenheter av utlandsboendeoch andra utbildningsformer. Avreglering och möjligheter till större urvalav utbildningslinjer ser föreningen som positivt, men det är viktigt att denkompetens som byggts upp på riksintematen inte försvinner eller urvattnas.

Svenska Utlandsskolois förening (SUF) menar att utgångspunkten förvilka former av utbildning som skall erbjudas måste vara de behov somutlandssvenskars bam och ungdomar har. SUF förordar en särskildförordning för riksintematskolor med garantier för att elev som påbörjatutbildningen också skall kunna fullfölja studierna vid den aktuella skolanoch en förordning som ger andra skolor rätt till bidrag för utbildning avutlandssvenska ungdomar och vårdnadshavare rätt till bidrag förinackordering för elever som väljer annan skolform än ett riksintemat.

Friskolekommittén anser att en viss risk för kostnadsökningar finns vidval av alternativ 2. Kommittén vill inte förorda någotdera av alternativenutan anser att istället är en kombination av de båda alternativen att föredra.Staten skulle alltså sluta avtal enligt alternativ 1 med en skola ellermöjligen två, detta för att garantera erfarenhet och kontinuitet när detgäller undervisning och boende för utlandssvenska elever. Kommitténinstämmer i förslaget att det nya systemet bör införas fr.o.m. läsåret1996/97 men anser att systemet bör prövas i form av försöksverksamhetunder fyra år, innan slutlig ställning tas till en permanent förändring.

Riksförbundet Hem och Skola (RHS) uppfattar föreslagna förändringarprincipiellt viktiga och att de i hög grad påverkar föräldrarna. För RHSär det viktigt att vårdnadshavama ges de bästa förutsättningarna att finna

Prop. 1995/96:89

Bilaga 2

lösningar som passar just deras bam. Detta skulle tala för alternativ 2 med Prop. 1995/96:89utökade möjligheter att finna andra inackorderingsaltemativ än skolornas Bilaga 2elevhem t.ex. möjlighet att bo kvar i hemmiljön genom att bo hos näravänner eller släktingar. RHS är dock tveksamma till om detta blir ett braalternativ. Erfarenheterna från riksidrottsgymnasier har visat attinackorderingsverksamheten inte alltid ger önskad trygghet och tillsyn ochatt ungdomar tvingas ta ett vuxenansvar som de många gånger inte ärmogna för. RHS är också tveksamma till om anhöriga eller andra in-ackorderingsfamiljer orkar ta på sig det stora ansvar som krävs för attskapa en socialt trygg och stabil miljö. Vad händer om de inte klarar avsitt ansvar på ett tillfredsställande sätt? På riksintematen finns ofta en stabav personal med speciell kompetens inriktade på att ta hand om bam ochungdomar hela dygnet. Detta skapar en stor känsla av trygghet hos deföräldrar som arbetar utanför Sveriges gränser.

Eftersom förslaget innebär att skolorna endast ges statsbidrag för ut-landssvenska elever leder detta troligen till att många av de övriga elever-na kommer att välja andra skolor. Detta kan resultera i en avgränsadsocial krets av elever med risk för social segregering. RHS tar inte ställ-ning till riksintematskolomas existens eller ej men anser att promemorianinte innehåller tillräckligt underlag för att fatta beslut. En grundlig ut-redning och analys av riksintematskolomas nuvarande verksamhet och enbreddning av beslutsunderlaget förordas innan beslut tas i frågan. Hem &Skola föreningen på Grännaskolan (HSG) har i särskilt yttrande ställt sigbakom vad RHS anfört. HSG har vidare betonat att de valmöjligheter sompromemorian anför som målsättning för förändringarna finns redan genomdagens riksintematskolor. Den ökade valfriheten som åsyftas blir därförförment valfrihet.

Sveriges Industriförbund framhåller att Sveriges framtida konkurrens-kraft är i hög grad beroende av den utbildning våra bam och ungdomarfår. Förbundet avstår från att kommentera detaljer i departementspro-memorian men anser att det system som slutligen väljs bör så långt möj-ligt karakteriseras av att

* bam kan börja skolan utan långa administrativa procedurer förebeslut,

* barnets familjs ekonomiska status har försumbar betydelse,

* skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ till familje-hemmet,

* utlandssvenskars bam blandas väl med andra kategorier, inklusivedagelever,

* erfarenhet av de särskilda kategorier av bam det är fråga om tillvara-tas,

* såväl skolundervisning som altemativhemsmiljö har god kvalitetanpassad till de aktuella kategorierna bam.

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anför att de frågor promemorianbehandlar är av stor vikt för svensk exportindustri och dess anställdautomlands. Vid rekrytering för utlandstjänst är de former för utbildningsom erbjuds bam till utlandsställda en av nyckelfrågorna. SAF avstyrkerde två förslag som redovisats i promemorian eftersom båda innebär för- 2

sämrade förutsättningar för och i realiteten ett hot mot den skolform som

trygg miljö för eleverna. De ungdomar som är bam till utlandsanställda Prop. 1995/96:89och som återvänder till Sverige för i första hand gymnasieutbilning, väljersålunda i huvudsak internatskola. Det är viktigt att man väljer en lösningsom gör att riksintematkoloma kan bibehållas i sin nuvarande form. Iövrigt delar SAF de remisssvar som angetts av styrelsen för SvenskaUtlandsskolors förening och Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ).

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) anför att vid rekrytering förutlandstjänst är skolfrågan en av de viktigaste att lösa på ett för alla partertillfredsställande sätt. Att inackordera sitt bam i en internatskola med långerfarenhet att ta emot tonårsbarn känns tryggt för föräldrarna. Att som elevkomma till en miljö där man möter kamrater i samma situation ger ensnabb anpassning till intematlivet. Det viktigaste för föräldrar och eleverär att intematen ger eleven en hemliknande situation, det egna rummet,husfar och husmor, läxhjälp, fritidssysselsättningar etc. dvs. trygghet ihänderna på erfaren personal. I flera länder saknas en tillfredsställandeundervisning på gymnasienivå. De elever som återvänder till Sverige föri första hand gymnasieutbildning väljer nästan undantagslöst internatskola.Dels för att dessa skolor har insikt i och kunskap om olika ländersskolsystem och speciellt de s.k. internationella skolomas uppläggning avstudierna, dels att de eventuella kunskapsluckor en elev har snabbt kanupptäckas och åtgärdas. Av de nuvarande tre riksintematskoloma harGrännaskolan och SSHL de vanligaste programmen dessutom är de interena internatskolor utan hälften av eleverna är extematelever vilket ger enbra social elevsammansättning. Ericsson avstyrker förslaget att internatsko-lorna omvandlas till friskolor. Den trygghet och kontinuitet som dagensriksintemat ger torde inte kunna vidmakthållas om nuvarande regleravskaffas och skolorna jämställs med fristående skolor. En särskildförordning bör fortsättningsvis gälla för riksintematen samt att dagensmöjlighet till inackorderingsbidrag för utlandssvenska elever kvarstår.ABB-Support, Electrolux, Pair Ltd, Pharmacia, Scania, SKF och VolvoTrucks har i gemensamma diskussioner ställt sig bakom av Ericssonframförda synpunkter.

27 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Tham, Hedborg,

Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,Johansson.

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:89 Utbildning i Sverige förutlandssvenska bam och ungdomar.

28 Författningsrubrik

Bestämmelser som inför, Celexnummer för bak-

ändrar, upphäver eller omliggande EG-regler

upprepar ett normgiv-ni ngsbemy ndi gande

Lag om ändring i skol-lagen (1985:1100)

1 kap. 17 §,

10 kap. 1 a §

gotab 49103, Stockholm 1995