Prop. 2007/08:41
Regeringens proposition 2007/08:41
Godkännande av rådets beslut om systemet för EU- Prop. budgetens finansiering 2007/08:41
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 december 2007
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 2005 träffades en överenskommelse om EU-budgetens utveckling och finansiering under perioden 2007–2013. De delar av överenskommelsen som rör ändringar i EUbudgetens finansieringssystem har därefter på grundval av förslag från Europeiska kommissionen formaliserats i ett beslut fattat av Europeiska unionens råd (Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel). För att detta beslut ska bli giltigt krävs enligt EG-fördragets artikel 269 nationellt godkännande i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella krav. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna rådets beslut om egna medel.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel.
2 Ärendet och dess beredning
Agenda 2007 är den samlade beteckningen på processen kring beslut om reformer avseende EU-budgetens utgifter och inkomster under perioden 2007–2013. Inom ramen för Agenda 2007 träffades vid Europeiska rådets möte i december 2005 en överenskommelse om ändringar av systemet för gemenskapernas egna medel, dvs. finansieringen av EU:s budget. På grundval av överenskommelsen lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till ett nytt beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (i fortsättningen benämnt rådets beslut om egna medel). Europeiska unionens råd fattade den 7 juni 2007, i enlighet med EG-fördragets artikel 269, ett enhälligt beslut efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet rekommenderar medlemsstaterna att i enlighet med respektive stats konstitutionella bestämmelser anta detta beslut. Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret ansvarar för tillämpningen av rådets beslut om egna medel i Sverige. Myndigheternas arbete påverkas dock inte direkt av rådets beslut om egna medel. De regler som har betydelse för myndigheternas arbete finns i stället i rådets förordning om genomförande av beslutet. De ansvariga myndigheterna har dock beretts tillfälle att lämna synpunkter på kommissionens förslag till beslut. Ingen myndighet har framfört några synpunkter. Mot angiven bakgrund har ett remissförfarande inte ansetts nödvändigt. Regeringen har vid ett flertal tillfällen till riksdagen lämnat redogörelser för arbetet med Agenda 2007 och ändringarna av systemet för egna medel. Regeringen har i skrivelsen Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2006 (skr. 2006/07:85) och i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) översiktligt redogjort för innehållet i rådets nya beslut om egna medel. Regeringen aviserade också i budgetpropositionen för 2008 sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om godkännande av beslutet när rådsbehandlingen avslutats. I budgetpropositionen för 2008 har regeringens förslag till anslag för 2008 och beräkningar av anslagsnivån för 2009 till 2010 beaktat effekterna av rådets nya beslut om egna medel.
3 Finansieringssystemets uppbyggnad och grundläggande ändringar i systemet
3.1 Systemets uppbyggnad
Utformningen av systemet för s.k. egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter beror emellertid på de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten.
Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om egna medel. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), en mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). EU-budgeten finansieras till en mindre del även av gemenskapsskatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, EES-ländernas bidrag samt en del andra mindre poster. Systemet för egna medel innehåller därutöver ett antal särskilda bestämmelser som minskar vissa medlemsstaters avgifter. Den i absoluta tal mest betydelsefulla av dessa bestämmelser är Storbritanniens särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Målet för den svenska budgetpolitiken i EU innebär bl.a. att Sverige ska verka för effektivitet och återhållsamhet i EU-budgeten. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Sverige avser att verka för en reformering och modernisering av EUbudgetens utgiftssida med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, anser Sverige att det även fortsättningsvis krävs korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan. Skälet för detta är att undvika att vissa medlemsstater, däribland Sverige, får betala oproportionerligt höga nettoavgifter till EU:s budget (se bl.a. budgetpropositionen för 2008 [prop. 2007/08:1]). Nettoavgift avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad medlemsstaten får i återflöde i form av stöd och bidrag.
3.2 Ändringar i finansieringssystemet
Vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 2005 träffades en överenskommelse dels om en flerårig budgetplan och ett antal reformer på EU-budgetens utgiftssida, dels om ett antal ändringar i EU-budgetens finansieringssystem. I överenskommelsen ingick även en uppmaning till kommissionen att göra en översyn av EU-budgeten och redovisa resultatet i en rapport. Översynen ska avse alla aspekter av EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och inkomster, bland annat Storbritanniens rabatt. Ändringarna av finansieringssystemet som ingick i överenskommelsen i december 2005 genomförs genom ändringar i rådets beslut om egna medel. De huvudsakliga ändringarna i finansieringssystemet framgår av följande redogörelse. En mer detaljerad beskrivning återfinns i avsnitt 4.
Huvudsakliga ändringar i finansieringssystemet
Vad gäller den mervärdesskattebaserade delen av EU-avgiften ska den s.k. uttagssatsen fastställas till 0,30 procent. Det innebär att medlemsstaterna ska betala in ett belopp motsvarande 0,30 procent av deras mervärdesskattebas till EU budgeten. I dag varierar denna procentsats något från
år till år; 2007 uppgår den till ca 0,33 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. Under perioden 2007−2013 ska uttagssatsen för mervärdesskatt för Österrike fastställas till 0,225 procent, för Tyskland till 0,15 procent och för Nederländerna och Sverige till 0,10 procent. Beträffande den del av avgiften som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) erhåller två medlemsstater särskilda, tidsbegränsade, nedsättningar. Nederländerna kommer under perioden 2007– 2013 att beviljas en bruttominskning av sitt årliga BNI-bidrag på 605 miljoner euro. Sverige kommer att beviljas en bruttominskning av sitt årliga BNI-bidrag på 150 miljoner euro under samma period. Beloppen är i 2004 års priser och räknas årligen om på vedertaget sätt. Den brittiska rabatten (egentligen Storbritanniens korrigeringsmekanism för budgetobalanser) ska bestå, likaså de nedsättningar av finansieringen av Storbritanniens rabatt som beviljades Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna i enlighet med överenskommelsen vid Europeiska rådets möte i Berlin 1999. Ett par mindre ändringar genomförs dock genom att Storbritanniens rabatt reduceras i vissa delar. Med början senast 2013 ska Storbritannien helt och hållet delta i finansieringen av kostnaderna för länder som har anslutit sig efter den 30 april 2004, dvs. för alla medlemsstater utöver de 15 första. Detta gäller dock inte för marknadsutgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Minskningen av Storbritanniens rabatt införs stegvis i enlighet med en tabell i rådets beslut om egna medel. En begränsning av minskningen av rabatten införs genom att det ytterligare bidraget från Storbritannien under perioden 2007−2013 inte ska vara större än 10,5 miljarder euro i 2004 års priser, i jämförelse med det i nuläget gällande beslutet om egna medel. Taken för egna medel ska bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 1,31 procent av EU:s BNI för åtagandebemyndiganden och 1,24 procent av EU:s BNI för betalningsbemyndiganden. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI.
Den svenska EU-avgiften minskar
Samtliga medlemsstater ska ratificera rådets beslut om egna medel så att det kan träda i kraft senast i början av 2009. Det nya beslutet ska dock få verkan från den 1 januari 2007 och vid behov tillämpas retroaktivt. Det sistnämnda har stor betydelse för utgiftsutvecklingen på statsbudgeten. Den beräknade effekten är att den svenska EU-avgiften förväntas minska kraftigt 2009 jämfört med 2008 och 2007. Det beror på att de BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner som ska gälla för Sverige då förväntas träda i kraft. Reduktionerna gäller årligen 2007–2013. Eftersom beslutet inte beräknas träda i kraft förrän 2009 kommer dock reduktionerna för åren 2007 och 2008 sannolikt att regleras 2009, vilket förklarar den låga beräknade EU-avgiften 2009. Om ratificeringsprocessen inte är klar vid utgången av 2009 kan Sverige emellertid kassamässigt inte få del av sina särskilda avgiftsreduktioner för åren 2007–2009 förrän under 2010 (se vidare i budgetpropositionen för 2008 [prop. 2007/08:1]).
För Sveriges vidkommande leder det nya beslutet, givet ett antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar, till en minskning av avgiften till EU-budgeten jämfört med nuvarande beslut. Det beror främst på de särskilda nedsättningar som görs av Sveriges mervärdesskattebaserade och BNI-baserade avgiftsdelar. Även minskningen av Storbritanniens rabatt bidrar till en minskning av den svenska EU-avgiften (se vidare i budgetpropositionen för 2008 för prognos avseende utvecklingen av Sveriges EU-avgift 2007–2010).
4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut
Med utgångspunkt i överenskommelsen om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem som redogjorts för i avsnitt 3, har rådet antagit ett nytt beslut om egna medel (Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel). Beslutet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av de anmälningar som respektive medlemsstat ska göra så snart medlemsstaten har antagit beslutet i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser. Beslutet ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2007 och kommer således att tillämpas retroaktivt. Beslutet bifogas i sin helhet som bilaga till denna proposition. Nedan ges en kort beskrivning av innehållet i varje artikel, med kommentarer om ändringarna och deras effekter för Sverige i förekommande fall.
I artikel 1 anges att gemenskaperna ska tilldelas medel enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen av budgeten. Artikeln har samma lydelse som i nuvarande beslut.
I artikel 2 punkt 1 anges vilka inkomster som ska utgöra egna medel och redovisas på EU:s budget: a) Tullar, avgifter etc. som fastställs avseende handel med tredje land, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen, samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. b) En procentsats på de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det beräkningsunderlag som används i detta syfte får dock inte överstiga 50 procent av BNI för varje medlemsstat. c) En procentsats, som fastställs enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, applicerad på summan av alla medlemsstaters BNI. Innebörden är att denna del av avgiften baseras på stor-
leken av respektive medlemsstats BNI, och att BNI-avgiften utgör restfinansiering sedan övriga inkomster beräknats. Det som förändrats i artikel 2.1 a är att jordbrukstullar och övriga tullar klassificeras tillsammans. Skälet är att det i dag inte finns någon egentlig skillnad mellan dessa tullar som har betydelse i detta sammanhang. Artikel 2.1 b rör den mervärdesskattebaserade delen av avgiften. Att beräkningsunderlaget begränsas till maximalt 50 procent av BNI i respektive medlemsstat innebär att om en medlemsstat har en mycket stor mervärdesskattebas i relation till BNI får det endast begränsad effekt på storleken av medlemsstatens avgift till EU. I stycket hänvisas också till de nedsättningar av den enhetliga procentsatsen som i detta nya beslut görs för vissa medlemsstater. Se beskrivning av punkt 4 nedan. I artikel 2.2 anges att inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik ska utgöra egna medel. Denna punkt har inte förändrats jämfört med nuvarande beslut. I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna får behålla 25 procent av beloppen under punkten 1 a) för att täcka kostnaderna för uppbörd av tullar, avgifter m.m. Bestämmelsen har inte förändrats jämfört med nuvarande beslut. I artikel 2.4 anges att den s.k. enhetliga uttagssatsen avseende mervärdesskattebasen ska fastställas till 0,30 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. Under perioden 2007−2013 ska uttagssatsen för mervärdesskatt för Österrike fastställas till 0,225 procent, för Tyskland till 0,15 procent och för Nederländerna och Sverige till 0,10 procent. För Sveriges del innebär nedsättningen en minskning av EU-avgiften. Minskningen beräknas uppgå till 3–4 miljarder kronor årligen under perioden 2007–2013. I artikel 2.5–7 anges hur avgiften baserad på bruttonationalinkomsten ska tas ut. Den väsentliga förändringen i detta avseende görs i punkt 5 där det anges att den BNI-baserade delen av Sveriges och Nederländernas avgifter minskas. Sveriges avgift minskas med 150 miljoner euro brutto per år och Nederländernas med 605 miljoner euro brutto per år. Beloppen är i båda fallen uttryckta i 2004 års priser och justeras för prisutvecklingen genom användande av den BNP-deflator som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag varje år. Sverige och Nederländerna deltar dock i finansieringen av nedsättningarna. Nettoeffekten blir därför en något mindre minskning än de angivna beloppen. I artikel 2 punkt 5 anges vidare att bruttominskningarna för Sverige och Nederländerna ska beviljas efter det att Storbritanniens särskilda rabatt har beräknats. Innebörden av detta är att Storbritanniens rabatt inte appliceras på Sveriges och Nederländernas bruttominskningar av den BNI-baserade avgiftsdelen. Storbritannien finansierar alltså hela sin ordinarie andel av minskningarna av Sveriges och Nederländernas BNIbaserade avgiftsdel. Punkterna 6 och 7 i artikel 2 är oförändrade jämfört med nuvarande beslut.
I artikel 3 anges det totala taket för uttag av egna medel. Taket för EUbudgetens åtagandebemyndiganden fastslås till 1,31 procent av EU:s
BNI, och taket för EU-budgetens betalningsbemyndiganden fastslås till 1,24 procent av EU:s BNI. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI. I praktiken har emellertid dessa tak i nuläget ingen praktisk betydelse eftersom nivåerna i den fleråriga budgetramen för EU:s utgifter 2007–2013 är betydligt lägre, enligt det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning från den 5 maj 2006.
I artikel 4 regleras beräkningen av Storbritanniens särskilda rabatt. Huvudprincipen är att denna ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka). I det nya beslutet införs ett nytt stycke g). Innebörden av tillägget är att Storbritannien fullt ut ska delta i finansieringen av kostnaderna för länder som har anslutit sig efter den 30 april 2004, dvs. för alla medlemsstater utöver de 15 första. Detta gäller dock inte för marknadsutgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Den minskning av Storbritanniens rabatt som detta innebär införs stegvis enligt en tabell i stycke g). En begränsning av minskningen av rabatten införs dock. Begränsningen består i att det ytterligare bidraget från Storbritannien under perioden 2007−2013 inte ska vara högre än 10,5 miljarder euro i 2004 års priser, i jämförelse med vad som skulle bli fallet vid fortsatt tillämpning av det nuvarande beslutet om egna medel. Hur Storbritanniens rabatt ska beräknas i detalj regleras i en bilaga till rådets beslut om egna medel.
I artikel 5 regleras finansieringen av Storbritanniens särskilda rabatt. Fördelningsnyckel för finansieringen av rabatten är respektive medlemsstats andel av de BNI-baserade betalningarna sedan Storbritannien undantagits. I beräkningen av medlemsstaternas andelar av de BNI-baserade betalningarna undantas de nedsättningar som Nederländerna och Sverige erhåller på den BNI-baserade delen av avgiften i och med rådets nya beslut om egna medel. Det innebär att Storbritannien deltar fullt ut i finansieringen av dessa nedsättningar. Däremot kommer Storbritanniens rabatt indirekt att appliceras på finansieringen av de nya nedsättningarna för Sverige, Nederländerna, Österrike och Tyskland på den mervärdesskattebaserade delen av avgiften.
Fördelningen av finansieringen av Storbritanniens rabatt justeras sedan på samma sätt som tidigare. Den andel som finansieras av Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike begränsas därmed till en fjärdedel av den andel som följer av första steget i beräkningen.
I artikel 6 anges att inkomsterna enligt artikel 2 inte får avsättas för specifika ändamål utan ska användas för att finansiera alla utgifter i budgeten. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande beslut.
I artikel 7 anges att ett överskott som uppkommer i budgeten ska föras över till närmast följande budgetår. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande beslut.
I artikel 8 punkt 1 anges att medlemsstaterna ska ansvara för uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a), dvs. traditionella egna medel, i enlighet med sina nationella lagar och författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav. I punkt 1 anges också att medlemsstaterna ska ställa medlen enligt artikel 2.1 a, b och c till kommissionens förfogande. Inga ändringar har gjorts i detta avseende jämfört med nuvarande beslut. I artikel 8 punkt 2 anges att rådet enligt förfarandet i artikeln 279.2 i EG-fördraget och artikel 183 i Euratomfördraget ska anta de bestämmelser som krävs för att dels genomföra rådets beslut om egna medel, dels möjliggöra kontrollen av uppbörden av de inkomster som avses i artiklarna 2 och 5 och att dessa inkomster ställs till kommissionens förfogande och betalas. I likhet med vad som gäller i dag innebär detta att rådet beslutar med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Det nya i artikeln är att det hänvisas till artiklar i fördraget i stället för att beslutsförfarandet anges direkt i bestämmelser. Därmed får ändringar i fördraget direkt följdverkan i dessa delar. En sådan förändring som uppkommer genom att man nu hänvisar till bestämmelserna i fördraget är att rådet även ska erhålla revisionsrättens yttrande innan beslut fattas.
I artikel 9 anges att en övergripande översyn av systemet för egna medel ska ingå i den översyn av hela budgetsystemet, inklusive utgifter, som kommissionen ska göra och avlägga rapport om 2008–2009.
I artikel 10 anges att rådets nuvarande beslut om egna medel ska upphöra att gälla den 1 januari 2007. Vidare anges att nuvarande och tidigare gällande beslut om egna medel ska fortsätta att tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från mervärdesskattebaserad avgift, BNIavgift samt beräkningen av rabatten för Storbritannien för åren 1988– 2006.
5 Godkännande av rådets beslut
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel.
Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel ersätter rådets beslut 2000/597/EG, Euratom. Beslutet har fattats med hänvisning till artikel 269 i EG-fördraget och artikel 173 i Euratomfördraget. Beslutet fastställer finansieringen av EU:s budget till dess ett nytt beslut fattas. Enligt artikel 269 ska rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa bestämmelser om gemenskapens system för egna medel samt rekommendera medlemsstaterna att anta dessa bestämmelser i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. För svenskt vidkommande ska beslutet i enlighet med 10 kap. 2 § regeringsformen underställas riksdagen för godkännande. Beslutet är att anse som en internationell överenskommelse och avser statens medel. Det nya beslutet leder, givet ett antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar, till en minskning av den svenska avgiften till EU-budgeten jämfört med nuvarande system. Mot bakgrund av vad som anförts bör riksdagen godkänna Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för gemenskapernas egna medel.
23.6.2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 163/17
II
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt)
BESLUT
RÅDET
RÅDETS BESLUT
av den 7 juni 2007
om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel
(2007/436/EG, Euratom)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FASTSTÄLLT FÖLJANDE 1984, säkerställa att ingen medlemsstat har en budget- BESTÄMMELSER SOM DET REKOMMENDERAR MEDLEMSSTATERNA börda som är orimlig i förhållande till dess relativa väl- ATT ANTA stånd. Bestämmelser som gäller enskilda medlemsstater bör därför införas.
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska (2) Systemet för gemenskapernas egna medel måste säkergemenskapen, särskilt artikel 269, ställa att det finns tillräckliga medel för att gemenskapernas politik skall kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 173, I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 ( 4 (3) ) bör bruttonationalinkomsten (BNI) definieras vid tillämpning med beaktande av kommissionens förslag, av detta beslut såsom årlig BNI till marknadspriser, beräknad av kommissionen enligt Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (nedan kallat 1 ” ENS 95 ” ). med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( ),
(4) Med hänsyn till övergången från ENS 79 till ENS 95 av med beaktande av revisionsrättens yttrande ( 2 ), skäl som rör budget och egna medel, och för att bibehålla de finansiella medel som står till gemenskapernas förfogande oförändrade, har kommissionen gjort nya beräkningar av taket för egna medel och taket för anslag med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- 3 för åtaganden, vilka uttrycks med två decimaler enligt téns yttrande ( ), och formlerna i artikel 3.1 och 3.2 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel ( ). av följande skäl: Kommissionen lade fram uppgifterna om de nya taken för rådet och Europaparlamentet den 28 december 2001. Taket för egna medel fastställdes till 1,24 % av medlemsstaternas sammanlagda BNI till marknadspriser, medan (1) Europeiska rådet i Bryssel den 15 och 16 december 2005 taket för anslag för åtaganden fastställdes till 1,31 % av fastslog bland annat att bestämmelserna om egna medel medlemsstaternas sammanlagda BNI. Vid Europeiska råbör vägledas av det övergripande målet om rättvisa. dets möte den 15 och 16 december 2005 enades man Dessa bestämmelser bör därför, i enlighet med relevanta om att dessa tak skulle förbli oförändrade. slutsatser från Europeiska rådets möte i Fontainebleau ( 4 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom ( 1 ) Yttrandet avgivet den 4 juli 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT 2 ( ) EUT C 203, 25.8.2006, s. 50. L 180, 18.7.2003, s. 1). ( 3 ) EUT C 309, 16.12.2006, s. 103. ( ) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.
L 163/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.6.2007
(5) För att de finansiella resurser som står till gemenskaper- 2000/597/EG, Euratom om att undanta de årliga utgifnas förfogande skall bibehållas på samma nivå bör dessa terna för stöd inför anslutning i anslutande länder från tak uttryckta i procent av BNI anpassas, om ENS 95 beräkningen av Förenade kungarikets korrigering skall ändras på ett sätt som medför betydande förändringar upphöra att gälla vid utgången av 2013. av BNI-nivån.
(11) Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 uppmanade kommissionen att genomföra en fullständig och (6) Sedan de överenskommelser som ingicks vid de multilaomfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s terala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan inutgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, förlivats i Europeiska unionens lag, finns det inte längre och inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, någon egentlig skillnad mellan jordbrukstullar och övriga och lägga fram rapport om detta 2008 – 2009. tullar. Denna distinktion bör därför även tas bort ur Europeiska unionens allmänna budget.
(12) Bestämmelser bör fastställas om övergången från det system som infördes genom beslut 2000/597/EG, Euratom till det system som införs genom det här beslutet. (7) För att värna om öppenhet och enkelhet beslutade Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 att den enhetliga uttagssatsen för egna medel från mervärdesskatt skall fastställas till 0,30 %. (13) Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 fastslog att detta beslut skall få verkan från och med den 1 januari 2007.
(8) Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 beslutade att Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige skall beviljas reducerade uttagssatser för egna medel från HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. mervärdesskatt under perioden 2007 – 2013 samt att Nederländerna och Sverige skall beviljas en bruttominskning av sina respektive BNI-baserade årliga bidrag till budgeten under samma period. Artikel 1
Gemenskaperna skall tilldelas egna medel enligt bestämmelserna i följande artiklar i syfte att, i enlighet med artikel 269 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan (9) Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 beslukallat ” EG-fördraget ” ), och artikel 173 i fördraget om upprättantade att korrigeringsmekanismen till förmån för Förenade det av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat ” Eurakungariket skall behållas liksom den minskade andelen i tomfördraget ” ), säkerställa finansieringen av Europeiska uniofinansieringen av denna korrigering för Tyskland, Neder- nens allmänna budget. länderna, Österrike och Sverige. Efter en övergångsperiod 2009 – 2011 skall emellertid Förenade kungariket fullt ut delta i finansieringen av kostnaderna för utvidgningen, med undantag för utgifter för direktstöd och marknads- Europeiska unionens allmänna budget skall, oavsett andra inutgifter inom jordbruket samt de utgifter för landsbygdskomster, i sin helhet finansieras av gemenskapernas egna medel. utveckling som härrör från garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Beräkningen av korrigeringen till förmån för Förenade kungariket skall därför justeras på så sätt att fördelade utgifter till de medlemsstater som anslutit sig Artikel 2 efter den 30 april 2004 stegvis utesluts med undantag 1. Följande inkomster skall utgöra egna medel som redovisas för ovan nämnda utgifter för jordbruk och landsbygdsi Europeiska unionens allmänna budget: utveckling. Den höjning av Förenade kungarikets bidrag som följer av att de fördelade utgifterna minskas skall för perioden 2007 – 2013 inte överstiga 10,5 miljarder EUR räknat i 2004 års priser. Beloppet kommer att justeras om ytterligare länder, förutom Bulgarien och Rumänien, a) Avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbeansluter sig till unionen före 2013. lopp, tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att fastställas av gemenskapernas institutioner för handel med tredjeländer, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter (10) Europeiska rådet den 15 och 16 december 2005 beslu- som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisatade att artikel 4, andra stycket, led f i beslut tionen av marknaden för socker.
23.6.2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 163/19
b) En för alla medlemsstater enhetlig procentsats på de harmo- priser, så som den beräknas av kommissionen enligt ENS 95, i niserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, beräknade enlighet med förordning (EG) nr 2223/96. enligt gemenskapens bestämmelser, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4 andra stycket. Det beräkningsunderlag som skall användas i detta syfte får inte överstiga Om ändringar av ENS 95 medför betydande skillnader i BNI så 50 % av BNI för varje medlemsstat, enligt definitionen i som den beräknas av kommissionen, skall rådet på kommissiopunkt 7. nens förslag och efter att ha hört Europaparlamentet med enhällighet besluta om dessa ändringar skall tillämpas i fråga om detta beslut. c) En enhetlig procentsats, som skall fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, som tillämpas på summan av alla medlemsstaters BNI, utan Artikel 3 att detta påverkar tillämpningen av punkt 5 andra stycket. 1. Det totala belopp i egna medel som tilldelas gemenskaperna för att täcka anslag för betalningar får inte överskrida 1,24 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI. 2. Inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik, enligt EG-fördraget eller Euratomfördraget, under förutsättning att förfarandet i artikel 269 i EG-fördraget 2. De totala anslag för åtaganden som tas upp i Europeiska eller i artikel 173 i Euratomfördraget har följts, skall också unionens allmänna budget får inte överskrida 1,31 % av samtutgöra egna medel som redovisas i Europeiska unionens budget. liga medlemsstaters sammanlagda BNI.
3. Medlemsstaterna skall behålla 25 % av de belopp som Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anavses i punkt 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörden. slag för betalningar skall upprätthållas för att säkerställa att de är inbördes förenliga och för att möjliggöra att det tak som avses i punkt 1 iakttas under de följande åren.
4. Den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 b skall fastställas till 0,30 %. 3. Om ändringar av ENS 95 medför betydande skillnader i BNI som har relevans för detta beslut skall anslagstaken för betalningar och för åtaganden enligt punkterna 1 och 2 beräknas på nytt av kommissionen, i enlighet med följande formel: Enbart under perioden 2007 – 2013 skall emellertid den fasta mervärdesskattesatsen för Österrike vara 0,225 %, för Tyskland 0,15 % samt för Nederländerna och Sverige 0,10 %. BNI t – 2 þ BNI t – 1 þ BNI t ENS nuvarande 1,24 % ð 1,31 % Þ × BNI t – 2 þ BNI t – 1 þ BNI t ENS ändrad 5. Den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 c skall tilllämpas på varje medlemsstats BNI.
där t står för det senaste året för vilket fullständiga data enligt För perioden 2007 – 2013 skall emellertid Nederländernas BNIrådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli baserade bidrag till budgeten minskas med 605 miljoner EUR 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till markper år brutto, medan Sveriges BNI-baserade bidrag skall minskas nadspris ( ” BNI-förordningen ” ) ( ) finns tillgängliga. med 150 miljoner EUR per år brutto, i båda fallen uttryckt i 2004 års priser. Dessa belopp skall justeras efter prisutvecklingen genom tillämpning av den mest aktuella BNP-deflator Artikel 4 för EU, uttryckt i euro, som finns tillgänglig när det preliminära budgetförslaget sammanställs och som kommissionen tillhanda- 1. Förenade kungariket skall beviljas en korrigering när det håller. Bruttominskningarna skall beviljas efter det att korrigergäller obalanser i budgeten. ingen för Förenade kungariket och finansieringen av denna har beräknats enligt artiklarna 4 och 5 i detta beslut, och skall inte påverka vare sig korrigeringen eller finansieringen av denna. Denna korrigering skall fastställas genom att
6. Om budgeten ännu inte har antagits när det berörda bud- a) beräkna skillnaden under det föregående budgetåret mellan getåret börjar skall de gällande procentsatserna för uttag av mervärdesskatte- och BNI-baserade bidrag fortsätta att tillämpas till dess att nya satser trätt i kraft. — Förenade kungarikets procentandel av summan av de icke-begränsade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, och 7. För tillämpningen av detta beslut skall med BNI avses bruttonationalinkomsten för ifrågavarande år enligt marknads- ( ) EUT L 181, 19.7.2003, s. 1.
L 163/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.6.2007
— Förenade kungarikets procentandel av de totala fördelade Procent av utvidgningsutgifterna (enligt utgifterna, Korrigering för Förenade kungariket, definitionen ovan) som skall undantas införd i budgeten för första gången år vid beräkningen av korrigeringen till förmån för Förenade kungariket
2009 20 b) multiplicera skillnaden med de totala fördelade utgifterna, 2010 70
2011 100 c) multiplicera resultatet enligt b med 0,66,
2. Under perioden 2007 – 2013 får den höjning av Förenade kungarikets bidrag som följer av den minskning av de fördelade d) minska resultatet enligt c med verkningarna för Förenade utgifterna som avses i punkt 1 g inte överstiga 10,5 miljarder kungariket av övergången till begränsad mervärdesskatt och EUR i 2004 års priser. Kommissionen skall årligen kontrollera de betalningar som avses i artikel 2.1 c, dvs. skillnaden om den kumulerade justeringen av Förenade kungarikets korrimellan gering överstiger detta belopp. Vid denna beräkning skall belopp i löpande priser räknas om till 2004 års priser med hjälp av den senaste BNP-deflatorn för EU, uttryckt i euro, som tillhandahålls av kommissionen. Om gränsen 10,5 miljarder EUR — vad Förenade kungariket skulle ha betalat av de belopp överskrids skall Förenade kungarikets bidrag till budgeten minssom finansieras genom de medel som avses i artikel 2.1 kas i motsvarande mån. b och c om den enhetliga procentsatsen hade tillämpats på icke-begränsade beräkningsunderlag för mervärdesskatt, och Totalbeloppet 10,5 miljarder EUR skall justeras uppåt i motsvarande mån om ytterligare länder ansluter sig till unionen före 2013. — Förenade kungarikets betalningar till följd av tillämpningen av artikel 2.1 b och c,
1. Kostnaden för korrigeringen skall bäras av de andra mede) minska resultatet enligt d med Förenade kungarikets nettolemsstaterna enligt följande system: inkomster till följd av ökningen av den procentandel av medlen som avses i artikel 2.1 a som medlemsstaterna behåller för att täcka kostnaderna för uppbörd och därmed sammanhängande kostnader, a) Fördelningen av kostnaden skall först beräknas på grundval av varje medlemsstats andel av de betalningar som avses i artikel 2.1 c, med undantag för Förenade kungariket och utan att ta hänsyn till de bruttominskningar av Nederländerf) vid varje utvidgning av EU beräkna en justering av resultatet nas och Sveriges BNI-baserade bidrag som avses i artikel 2.5. enligt e i syfte att minska kompensationen för att därigenom säkerställa att utgifter som inte minskades utvidgningen förblir oförminskade även efter utvidgningen; denna justering b) Fördelningen skall sedan justeras så att den andel som skall skall göras genom att minska de totala fördelade utgifterna finansieras av Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige med ett belopp som är lika stort som de årliga utgifterna begränsas till en fjärdedel av deras normala andelar enligt inför anslutningen i de länder som blir medlemmar; alla denna beräkning. således beräknade belopp skall föras över till de följande åren och de skall årligen justeras genom tillämpning av den senast tillgängliga BNP-deflatorn för EU, uttryckt i euro, som tillhandahålls av kommissionen. Denna punkt 2. Korrigeringen skall beviljas Förenade kungariket genom en skall upphöra att gälla från och med den korrigering som minskning av dess betalningar enligt artikel 2.1 c. De kostnader tas upp för första gången i 2014 års budget, som skall bäras av de andra medlemsstaterna skall läggas till de av deras betalningar som följer av tillämpningen i varje medlemsstat av artikel 2.1 c.
g) justera beräkningen genom att från de totala fördelade utgifterna subtrahera de totala fördelade utgifterna för de med- 3. Kommissionen skall göra de beräkningar som krävs för att lemsstater som anslutit sig till EU efter den 30 april 2004, tillämpa artikel 2.5 och artikel 4 samt denna artikel. utom utgifter för direktstöd och marknadsutgifter inom jordbruksområdet samt utgifter för landsbygdsutveckling som härrör från EUGFJ:s garantisektion. 4. Om budgeten ännu inte har antagits vid början av budgetåret, skall den korrigering som beviljats Förenade kungariket och de kostnader som burits av de övriga medlemsstaterna Detta avdrag skall införas successivt enligt följande tabell: enligt den senaste slutgiltigt antagna budgeten fortsätta att gälla.
23.6.2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 163/21
Artikel 6 gemenskapernas egna medel ( ), till rådets beslut 88/376/EEG, Euratom av den 24 juni 1988 om systemet för Europeiska De inkomster som avses i artikel 2 skall användas utan åtskilgemenskapernas egna medel ( 3 ), till rådets beslut 94/728/EG, lnad för finansiering av alla utgifter som införts i Europeiska Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskaunionens allmänna budget. pernas egna medel ( 4 ) eller till beslut 2000/597/EG, Euratom skall tolkas som hänvisningar till det här beslutet. Artikel 7
Om gemenskapernas inkomster överskrider de totala faktiska 2. Artiklarna 2, 4 och 5 i besluten 88/376/EEG, Euratom, utgifterna under ett budgetår skall överskottet överföras till när- 94/728/EG, Euratom och 2000/597/EG, Euratom skall även i mast följande budgetår. fortsättningen tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av en för alla medlemsstater enhetlig procentsats på det enhetliga beräkningsunderlaget för mer- Artikel 8 värdesskatt, som begränsats till mellan 50 % och 55 % av varje 1. Gemenskapernas egna medel enligt artikel 2.1 a skall upp- medlemsstats BNI beroende på året i fråga, och på beräkningen bäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella lagar av den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Föroch andra författningar, vilka vid behov skall anpassas för att enade kungariket för åren 1988 – 2006. uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav.
3. Medlemsstaterna skall även fortsättningsvis behålla 10 % Kommissionen skall med jämna mellanrum granska de natio- av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna nella bestämmelser som den underrättats om av medlemssta- skulle ha gjort tillgängliga före den 28 februari 2001 i enlighet terna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser med tillämpliga gemenskapsbestämmelser. nödvändiga för att de nationella bestämmelserna skall följa gemenskapsbestämmelserna samt rapportera till budgetmyndigheten. Artikel 11
Rådets generalsekreterare skall meddela medlemsstaterna detta Medlemsstaterna skall ställa medlen enligt artikel 2.1 a, b och c beslut. till kommissionens förfogande.
Medlemsstaterna skall utan dröjsmål anmäla till rådets general- 2. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 279.2 i EG-fördraget sekreterare när de fullföljt förfarandena för antagandet av detta och artikel 183 i Euratomfördraget anta de bestämmelser som beslut enligt sina konstitutionella bestämmelser. behövs för att tillämpa detta beslut och för att möjliggöra kontrollen av uppbörden av de inkomster som avses i artiklarna 2 och 5 samt att dessa ställs till kommissionens förfogande och Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som betalas. följer efter mottagandet av den sista av de anmälningar som avses i andra stycket. Artikel 9 Beslutet får verkan från och med den 1 januari 2007. I den fullständiga och omfattande översyn av alla aspekter av EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och inkomster, inbegripet Förenade kungarikets rabatt, som Artikel 12 kommissionen skall genomföra och avlägga rapport om Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella 2008 – 2009, skall även ingå en övergripande översyn av systemet för egna medel. tidning .
Artikel 10 Utfärdat i Luxemburg den 7 juni 2007. 1. Om inte annat följer av punkt 2 skall beslut 2000/597/EG, Euratom upphöra att gälla den 1 januari 2007. Hänvisningar till rådets beslut 70/243/EKSG, EEG, Euratom av På rådets vägnar den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella 1 M. GLOS bidrag med gemenskapernas egna medel ( ), till rådets beslut 85/257/EEG, Euratom av den 7 maj 1985 om systemet för Ordförande
( ) EGT L 128, 14.5.1985, s. 15. 3 ( ) EGT L 185, 15.7.1988, s. 24. ( 1 ) EGT L 94, 28.4.1970, s. 19. ( 4 ) EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 dec 2007 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Björklund, Carlsson, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling Föredragande: statsrådet Anders Borg U Regeringen beslutar proposition 2007/08:41 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering