ILO:s konvention om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, m.m.

Regeringens proposition 2007/08:69

ILO:s konvention om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 2008

Fredrik Reinfeldt

Sven Otto Littorin

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den av Internationella arbetskonferensen år 2006 antagna konventionen (nr 187) om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö. I samband härmed informeras riksdagen även om den av arbetskonferensen antagna rekommendationen (nr 197) i samma ämne.

I propositionen lämnar regeringen en redogörelse för Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet.

I propositionen gör regeringen även en förnyad prövning av om Sverige bör tillträda ILO:s konvention (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd. Regeringen anser att Sverige för närvarande inte bör tillträda konventionen nr 183.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 187) om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö.

2 Ärendet och dess beredning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO). ILO:s beslutande församling – Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen) – sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel 19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Om beslutet är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolution. I några få principiellt viktiga frågor har beslut fattats om en deklaration.

Inom högst arton månader efter att arbetskonferensens session avslutats ska varje medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Varje medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta Internationella arbetsbyråns (arbetsbyrån) generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.

Arbetskonferensen antog vid sitt nittiofemte möte, som hölls i Genève den 31 maj–16 juni 2006, en konvention (nr 187) och en rekommendation (nr 197) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö. Konventionen antogs med 455 röster för, 2 emot och 4 nedlagda. Rekommendationen antogs med 458 röster för, 3 emot och 6 nedlagda. Av de svenska ombuden röstade såväl regerings- som arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanterna för båda instrumenten. Vid mötet antog arbetskonferensen också den fristående rekommendationen (nr 198) om anställningsförhållandet. Rekommendationen antogs med 329 röster för, 94 röster emot och 30 nedlagda. Av de svenska ombuden röstade regerings- och arbetstagarrepresentanterna för rekommendationen medan arbetsgivarrepresentanten röstade mot.

Arbetskonferensen antog vid sitt åttioåttonde möte, som hölls i Genève den 30 maj–15 juni 2000, en konvention (nr 183) och en rekommendation (nr 191) om skydd vid havandeskap och barnsbörd. Instrumenten förelades riksdagen genom prop. 2003/04:56. Granskningen av konventionen i förhållande till svensk lagstiftning visade att vissa konventionsbestämmelser kunde sakna full motsvarighet i det svenska regelverket. I avvaktan på det tolkningsbesked regeringen begärt från arbetsbyrån fann regeringen att Sverige inte borde ratificera konventionen. Med anledning av att tolkningsbeskedet inkommit gör regeringen i detta ärende en förnyad prövning av om ILO:s konvention (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd bör ratificeras av Sverige.

Texterna på engelska och svenska till de tre år 2006 antagna instrumenten finns i bilagorna 1–3. Texten på engelska och svenska till konventionen nr 183 och rekommendationen nr 191 finns som bilaga i prop. 4

2003/04:56. Konventionen nr 183, konventionen nr 187 och rekommendationen nr 197 samt rekommendationen nr 198 har, enligt bestämmelserna i ILO-konventionen (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av ILO:s normer, remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från i respektive fråga berörda myndigheter och organisationer. ILO-kommittén har inkommit till regeringen med ett andra yttrande över frågan om ratifikation av ILO:s konvention nr 183 med anledning av det inkomna tolkningsbeskedet från arbetsbyrån. ILO-kommittén bedömde inte att den behövde inhämta förnyade yttranden från berörda myndigheter och organisationer.

ILO-kommitténs yttranden och sammanställningar av remissyttrandena finns att tillgå i Näringsdepartementet respektive Arbetsmarknadsdepartementet (dnr N2000/6590/ARM, A2007/394/ARM, A2007/6495/ARM).

3 Konventionen (nr 187) och rekommendationen (nr 197) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö

3.1 Bakgrund

Frågan om ett ILO-instrument om arbetarskydd och arbetsmiljö togs upp till en första diskussion vid Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen) år 1980. Vid 1981 års arbetskonferens antogs enhälligt en konvention (nr 155) och en rekommendation (nr 164) om arbetarskydd och arbetsmiljö. Arbetskonferensen hade tidigare antagit ett antal konventioner och rekommendationer inom mer avgränsade, ämnesspecifika områden inom arbetsmiljösektorn. ILO (Internationella arbetsorganisationen) konventionen nr 155 utgör ett basinstrument på arbetsmiljöområdet och är till sitt innehåll av övergripande och generell karaktär. Konventionen nr 155 och den kompletterande rekommendationen nr 164 anmäldes för riksdagen genom prop. 1981/82:166 och konventionen nr 155 ratificerades av Sverige 1982.

År 2003 antog arbetskonferensen en global strategi för säkerhet och hälsa i arbetet. Som ett led i denna strategi föreslog arbetskonferensen i sina slutsatser att ett nytt övergripande instrument med syftet att främja tillämpningen av ILO:s arbetsmiljöinstrument och samtidigt förbättra nationella strukturer för säkerhet och hälsa på arbetsplatser skulle utarbetas. ILO:s styrelse beslutade samma år att föra upp frågan om ett nytt instrument på arbetskonferensens dagordning. Mot bakgrund av två rapporter utarbetade av Internationella arbetsbyrån (arbetsbyrån) diskuterades förslaget om ett nytt instrument i utskottet för säkerhet och hälsa första gången 2005.

Arbetet i utskottet karakteriserades av enighet om behovet av ett nytt internationellt instrument som främjar säkerhet och hälsa i arbetslivet. Den mest kontroversiella frågan handlade om valet av form för det nya instrumentet. Utskottet enades efter omröstning om att anta en konvention åtföljd av en rekommendation. Arbetskonferensen antog utskottets

rapport och beslutade anmoda styrelsen att föra upp säkerhet och hälsa i arbetslivet på agendan för 2006 års arbetskonferens med målet att anta en konvention och en rekommendation.

Under arbetskonferensen 2006 förhandlades en konventions- respektive rekommendationstext fram i ett särskilt utskott för säkerhet och hälsa. Arbetskonferensen antog utskottets förslag med de i avsnitt 2 angivna röstsiffrorna.

3.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakliga innehåll

Konventionen hänvisar inledningsvis till paragraf III g) Philadelphiadeklarationen, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och dess uppföljning, antagen 1998, 1981 års konvention (nr 155) och rekommendation (nr 164) om arbetarskydd och arbetsmiljö samt andra ILO-instrument som berör ramverket för att främja arbetsmiljö. Det konstateras att det finns ett behov av ytterligare åtgärder för att minska arbetsolyckor, arbetssjukdomar och arbetsolycksfall med dödlig utgång.

Konventionen omfattar 14 artiklar. Artikel 1 innehåller definitioner av uttrycken nationell politik, nationellt arbetsmiljösystem eller nationellt system, nationellt arbetsmiljöprogram eller nationellt program samt nationell förebyggande arbetsmiljökultur. Därefter följer konventionens centrala bestämmelser i fyra artiklar med ett materiellt innehåll. Konventionen avslutas med nio artiklar som huvudsakligen rör procedurfrågor kopplade till själva ratifikationen.

Genom att ratificera konventionen förpliktar sig staterna att främja en fortlöpande förbättring av arbetsmiljön för att förhindra arbetsolyckor, arbetssjukdomar och arbetsolyckor med dödlig utgång genom att i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer utveckla en nationell politik, ett nationellt system och ett nationellt program (art. 2.1). För att uppfylla detta mål ska medlemsstaterna vidta vissa aktiva åtgärder inom vilka principerna i ILO:s tillämpliga arbetsmiljökonventioner beaktas samt överväga åtgärder för att utöka ratifikation av dessa konventioner (art. 2.2–3). De följande tre artiklarna anger vad som närmare avses med skyldigheterna enligt artikel 2. Den nationella politiken ska bl.a. främja grundläggande principer som att bedöma risker och hälsofaror i arbetet, bekämpa hälsorisker och faror i arbetsmiljön vid källan och utarbeta en nationell förebyggande arbetsmiljökultur som omfattar information, samråd och utbildning (art. 3). Det nationella systemet ska innehålla bl.a. lagar och bestämmelser, myndigheter som ansvarar för arbetsmiljöfrågor, ett system som garanterar bestämmelsernas efterlevnad samt företagsrelaterade arrangemang (art. 4). Det nationella programmet ska bl.a. syfta till att förebygga arbetsolyckor, arbetssjukdomar och arbetsolyckor med dödlig utgång samt främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (art. 5). Konventionen innebär inte någon ändring av någon av ILO antagen konvention eller rekommendation (art. 6).

Rekommendationen innehåller bestämmelser som kompletterar bestämmelserna i konventionen. Enligt del I i rekommendationen bör den 6

nationella politiken enligt konventionen nr 187 beakta del II i konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och de rättigheter, skyldigheter och det ansvar som vilar på arbetstagare, arbetsgivare och regeringar enligt den konventionen.

I del II i rekommendationen anges att medlemsstaterna i det nationella systemet bör beakta de ILO-instrument som berör ramverket för att främja arbetarskydd och arbetsmiljö och som finns förtecknade i bilagan till rekommendationen, särskilt 1981 års konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö, 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion samt 1969 års konvention (nr 129) om yrkesinspektion (jordbruk). Bestämmelserna i del II anger därefter mer i detalj hur det nationella systemet bör utformas genom bl.a. nationella kampanjer, främjande av verksamheter för tillhandahållande av utbildning om arbetsmiljön på olika nivåer, införande av arbetsmiljökoncept, underlättande av utbyte av arbetsmiljöstatistik och data och lämnande av information och råd till arbetsgivare och arbetstagare och deras respektive organisationer.

Del III innehåller bestämmelser om hur det nationella programmet bör utformas, bl.a. att det bör bygga på principer för bedömning och hantering av hälsofaror och risker, särskilt på arbetsplatsnivå, och identifiera prioriterade insatser. Det finns också bestämmelser om medverkan av andra berörda parter, att programmet bör samordnas med andra nationella program och att andra ILO-instrument, som berör ramverket för att främja arbetarskydd och arbetsmiljö, bör beaktas vid utformning och omprövning av programmet.

Del IV innehåller bestämmelser om hur medlemsstaterna bör utarbeta och regelbundet uppdatera en nationell profil som en grund för att utforma och revidera det nationella programmet. Profilen bör om det är tillämpligt innefatta bl.a. lagar och förordningar, kollektivavtal, ansvariga myndigheter, inspektionssystem och arrangemang för främjande av arbetsmiljö på arbetsplatserna.

Del V innehåller bestämmelser om internationellt samarbete och informationsutbyte.

3.3 Godkännande av konventionen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 187) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö.

ILO-kommittén: Konventionen nr 187 och rekommendationen nr 197

har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Arbetsmiljöverket, Sjöfartsverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).

ILO-kommittén finner det önskvärt att Sverige ratificerar konventionen.

Remissinstanserna: Arbetsmiljöverket bedömer att Sverige redan nu uppfyller de krav som anges i konventionen och rekommendationen, att det inte finns några hinder för ratificering av konventionen och att

rekommendationen inte föranleder några åtgärder. Sveriges Kommuner och Landsting anser att huvudinriktningen av arbetsmiljöarbetet i Sverige synes följa ILO:s konvention och rekommendation samt anger att de gärna medverkar i det arbete som omfattas av konventionen. LO ser inga hinder för att ratificera konventionen. TCO anser att det är av yttersta vikt att Sverige ratificerar konventionen och tillstyrker rekommendationen. Sjöfartsverket bedömer att Sverige redan nu i allt väsentligt uppfyller de krav som anges i konventionen och rekommendationen, att det inte finns något hinder för ratificering av konventionen och att rekommendationen inte föranleder några åtgärder. Svenskt Näringsliv och SACO har avstått från att besvara remissen.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att konventionen uppfylls genom regeringens politik på arbetsmiljöområdet samt genom lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF), arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) (AMF), förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket, myndighetsförordningen (2007:515), Arbetsmiljöverkets föreskrifter, särskilt verkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (AFS 2001:1) samt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd på fartyg (SJÖFS 2005:23) och föreskrifterna och allmänna råd om skyddsanordningar och skyddsåtgärder på fartyg (SJÖFS 2005:25).

Konventionens samrådsskyldighet uppfylls bl.a. genom regeringens regelmässiga samråd med arbetsmarknadens parter via exempelvis remissförfarande och genom Arbetsmiljöverkets löpande samrådsskyldighet med arbetsmarknadens parter.

Definitioner och mål

Artikel 1 ger definitioner på de begrepp som nämns i övriga artiklar.

Artikel 2 anger målet med konventionen. Enligt artikel 2.1 ska varje medlemsstat främja en fortlöpande för-

bättring av arbetsmiljön genom att i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer utveckla en nationell politik, ett nationellt system och ett nationellt program.

Enligt artikel 2.2 ska varje medlemsstat vidta aktiva åtgärder för att successivt skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö genom ett nationellt system och nationella program för arbetstagarnas säkerhet och hälsa genom att beakta de principer som läggs fast i ILO:s instrument och som är av betydelse för ramverket för att främja arbetarskydd och arbetsmiljö. Innebörden av skyldigheterna enligt artikel 2.1–2 klarläggs i artiklarna 3–5. Svensk rätts förhållande till dessa skyldigheter behandlas därför i samband med de artiklarna.

Enligt artikel 2.3 ska varje medlemsstat i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer med jämna mellanrum överväga åtgärder som kan vidtas för att ratificera ILO:s tillämpliga arbetsmiljökonventioner.

Sverige har ratificerat samtliga ILO-instrument som finns förtecknade i bilagan till rekommendationen (nr 164) om arbetarskydd och arbetsmiljö. I Sverige finns en trepartiskt sammansatt kommitté benämnd ILO-kommittén. Kommittén ska bl.a. med lämpliga tidsmellanrum behandla frågor

om tillämpningen av icke ratificerade konventioner och rekommendationer, som ännu inte har börjat tillämpas, i syfte att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att främja deras genomförande och i förekommande fall ratificering (2 § c förordning (1977:987) med instruktion för ILOkommittén). Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 2.

En nationell politik

Artikel 3 handlar om den nationella politiken.

Enligt artikel 3.1 ska varje medlemsstat främja en säker och hälsosam arbetsmiljö genom att utforma en nationell politik dvs. den nationella politik för arbetarskydd och arbetsmiljö som har utarbetats i enlighet med principerna i artikel 4 i konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö (jfr art. 1 a).

Sverige har utformat en nationell politik för arbetsmiljöområdet som bl.a. kommer till uttryck i budgetpropositionen. Den svenska regeringens mål för verksamhetsområdet arbetsmiljö formuleras som en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen. Det pågår för närvarande ett arbete inom Arbetsmarknadsdepartementet med att ta fram ett underlag för den framtida arbetsmiljöpolitiken (se Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken, DS 2008:16). Arbetet kommer att utföras i en bred samverkan och diskussion med arbetsmarknadens parter och andra aktörer inom området. Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 3.1.

Enligt artikel 3.2 ska varje medlemsstat på alla relevanta nivåer verka för arbetstagarnas rätt till en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Av 1 kap. 1 § AML framgår att den huvudsakliga inriktningen av arbetsmiljöarbetet ska vara att förebygga ohälsa och olycksfall. Det framgår också av den grundläggande bestämmelsen om arbetsgivarens skyldigheter i 3 kap. 2 § AML. Enligt den bestämmelsen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 1 § AML går emellertid längre än att ohälsa och olycksfall ska förebyggas. Ändamålet är också att ”även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”, vilket innebär att människors behov i vid bemärkelse ska beaktas. En viktig princip i det förebyggande arbetet är att arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens planering, ledning och drift på ett systematiskt sätt. Detta är kärnan i begreppet ”systematiskt arbetsmiljöarbete”. Arbetsmiljöarbetet får inte vara en ”sidovagn” till verksamheten i övrigt. I samband med överväganden och beslut om verksamheten ska arbetsmiljöfrågorna vara med. Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 3.2.

Enligt artikel 3.3 ska varje medlemsstat vid utformningen av sin nationella politik, mot bakgrund av nationella förhållanden och praxis och i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer, främja sådana grundläggande principer som att bedöma risker och hälsofaror i arbetet, bekämpa hälsorisker i arbetsmiljön vid källan och utarbeta en nationell förebyggande arbetsmiljökultur som omfattar information, samråd och utbildning.

Både lagstiftning och utarbetande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter sker i samråd med arbetsmarknadens parter. SAM är den grundläggande föreskriften inom arbetsmiljöområdet. Av 2 § SAM framgår att med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Med stöd av denna och andra föreskrifter kan antalet olyckor och olycksfall i arbetet begränsas. Arbetsmiljöverket genomför SAM-konferenser med arbetsmarknadens parter och inspektörer från Arbetsmiljöverkets distrikt. Arbetsmiljöverket tillhandahåller utbildningar för att medvetandegöra arbetsgivarna om deras skyldighet att tillämpa SAM i sin verksamhet så att en god arbetsmiljö kan uppnås. Liknande utbildning planeras även för skyddsombud. Riktad information lämnas av Arbetsmiljöverket till olika aktörer inom arbetslivet, t.ex. till revisorer inom kommuner och landsting. Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 3.3.

Ett nationellt system

Artikel 4 handlar om det nationella systemet.

Enligt artikel 4.1 ska varje medlemsstat i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer fastställa, upprätthålla, fortlöpande utveckla och med jämna mellanrum ompröva ett nationellt system för arbetsmiljö dvs. den infrastruktur som bildar den huvudsakliga ramen för genomförande av den nationella politiken och nationella arbetsmiljöprogram (jfr art. 1 b). I det nationella systemet för arbetsmiljö ska bl.a. ingå följande (artikel 4.2):

a) lagar och förordningar och, när så är lämpligt, kollektivavtal och eventuellt andra instrument som rör arbetsmiljön,

b) myndighet(er) eller organ som ansvarar för arbetsmiljöfrågor och som utses enligt nationell lag och praxis,

c) ett system som garanterar att nationella lagar och förordningar efterlevs, bl.a. inspektionssystem, och

d) arrangemang för att inom företaget främja samarbete mellan ledningen, arbetstagarna och deras representanter som ett väsentligt inslag i arbetsplatsrelaterade förebyggande åtgärder.

I det svenska nationella systemet för arbetsmiljö ingår bl.a. lagar och förordningar. Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för tillsyn av arbetsmiljölagstiftningen och som har en organisation som garanterar att den efterlevs, bl.a. genom sitt inspektionssystem. Regeringen ger närmare anvisningar för verksamheten i det årliga regleringsbrevet till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter till arbetsmiljölagen och beslutar de närmare prioriteringarna inom den ram som regeringen gett. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen har huvudsakligen karaktären av offentligrättslig skyddslagstiftning. Den ställer upp tvingande krav på hur arbetsmiljön ska vara beskaffad och vilka skyldigheter som gäller. Arbetsmiljöverket har ansvaret för att lagstiftningen efterlevs och har utvecklat en effektiv arbetsmiljötillsyn, särskilt inriktad på att nå de arbetsställen med störst risk för ohälsa och olycksfall. Samverkan mellan arbetsgivare och

arbetstagare i det lokala arbetsmiljöarbetet är en av grundpelarna i arbetsmiljölagstiftningen. Av 3 kap. 1 a § AML framgår att arbetsgivare och arbetstagare har en skyldighet att samverka för att uppnå en god arbetsmiljö. Av 6 kap. 1 § AML framgår att arbetsgivare och arbetstagare ska bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Bestämmelserna i övrigt i 6 kap. AML beskriver hur samverkan ska ske. Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 4.2.

Enligt artikel 4.3 ska det, när det är lämpligt, i det nationella systemet för arbetsmiljö ingå följande:

a) ett nationellt/nationella rådgivande trepartsorgan som har hand om arbetsmiljöfrågor,

b) informations- och rådgivningstjänster för arbetsmiljöfrågor, c) tillhandahållande av utbildning i arbetsmiljöfrågor, d) företagshälsovård enligt nationell lag och praxis, e) arbetsmiljöforskning, f) ett system för insamling och analys av data om arbetsolyckor och

arbetssjukdomar, med beaktande av tillämpliga ILO-instrument. (2002 års protokoll till ILO:s konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö är ett sådant instrument.)

g) bestämmelser om samordning av berörda system för försäkring eller social trygghet som omfattar arbetsolyckor och arbetssjukdomar och

h) stödfunktioner för en successiv förbättring av arbetsmiljön i mikroföretag, små och medelstora företag och den informella ekonomin.

Nationella rådgivande trepartsorgan finns på Arbetsmarknadsdepartementet och på Arbetsmiljöverket. Vid behov inbjuder Arbetsmarknadsdepartementet representanter från andra departement till samråden. Sverige får anses uppfylla konventionens artikel 4.3 a).

Arbetsmiljöverket tillhandahåller rådgivning och information om olika ämnesområden, branscher och yrkesgrupper. Det handlar om arbetsmiljöproblem, arbetssjukdomar och specifika ämnen. Där finns även konkret information om risker som kan uppstå på arbetsställen och hjälp till företag om lämpliga åtgärder. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 b).

Arbetsmiljöverket utbildar regelbundet relevanta aktörer i innebörden av skyldigheterna bl.a. kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 c).

AML utgår från att arbetsgivaren ska tillhandahålla resurser för kontroll av arbetsmiljön och ansvara för att de anställdas förhållanden är tillfredsställande från säkerhets, hälso- och anpassningssynpunkt. Av 3 kap. 2 b § AML framgår att arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 d).

I det svenska systemet bedrivs den statligt finansierade arbetsmiljöforskningen på universitet och högskolor. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 e).

Arbetsmiljöverket är statistikansvarig myndighet för arbetsskador och publicerar årlig arbetsskadestatistik baserad på anmälningar av arbetsolycksfall och arbetssjukdomar. Dessutom ingår en begränsad redovisning av olycksfall på väg till eller från arbetet. På uppdrag av Arbetsmiljöverket genomför Statistiska Centralbyrån (SCB) årligen en urvalsundersökning, kopplad till arbetskraftsundersökningarna (AKU), som rör 11

arbetsorsakade besvär. SCB publicerar på uppdrag av Arbetsmiljöverket årligen officiell statistik från denna undersökning. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 f) och artikel 6 i 2002 års protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö .

I 8 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring finns ett krav på arbetsgivaren att anmäla arbetsskada till Försäkringskassan. I 2 a § arbetsmiljöförordningen regleras läkares plikt att till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 g).

AML är tillämplig på så gott som hela arbetslivet med dess skilda verksamhetsgrenar och skiftande arbetsformer. Framförallt gäller den i anställningsförhållanden men är också tillämplig på ensamföretagare i väsentliga delar. Sverige uppfyller konventionens artikel 4.3 h).

Ett nationellt program

Artikel 5 handlar om det nationella arbetsmiljöprogrammet.

Enligt artikel 5.1 ska varje medlemsstat, i samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer utforma, genomföra, övervaka, utvärdera och med jämna mellanrum ompröva ett nationellt arbetsmiljöprogram, dvs. varje nationellt program som innefattar mål som ska uppnås inom en förutbestämd tidsram, prioriteringar och handlingsplaner och som är utformade för att förbättra arbetsmiljön, samt hjälpmedel för att bedöma framstegen.

Enligt artikel 5.2 ska det nationella programmet

a) främja utvecklingen av en nationell förebyggande arbetsmiljökultur dvs. en kultur i vilken rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö respekteras på alla nivåer och där regering, arbetsgivare och arbetstagare aktivt medverkar till att trygga en säker och hälsosam arbetsmiljö genom ett system där rättigheter, ansvar och skyldigheter preciseras och där principen om förebyggande arbetsmiljöarbete har högsta prioritet,

b) medverka till skyddet av arbetstagare genom att så långt det rimligen låter sig göras och i enlighet med nationell lag och praxis avlägsna eller minimera arbetsrelaterade risker och faror för att förebygga arbetsolyckor, arbetssjukdomar och arbetsolyckor med dödlig utgång samt främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen,

c) utformas och omprövas på grundval av en analys av det nationella läget när det gäller arbetsmiljön inklusive en analys av det nationella systemet för arbetsmiljöfrågor,

d) innefatta mål och indikatorer på framsteg, och

e) så långt möjligt stödjas av andra kompletterande nationella program och planer som ska medverka till att en säker och hälsosam arbetsmiljö successivt uppnås.

Regeringens mål för verksamhetsområdet arbetsmiljö är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen. Resultatredovisning för målet och analys av utvecklingen inom området sker årligen i budgetpropositionen med hjälp av ett antal indikatorer. Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om en bra

och utvecklande arbetsmiljö. Arbetet bedrivs genom att verket utfärdar juridiskt bindande föreskrifter, inspekterar arbetsställen och sprider information. Arbetsmiljöverket bedriver sin verksamhet i samråd med arbetsmarknadens parter. Sverige uppfyller därmed konventionens artikel 5.1 och 5.2.

Enligt artikel 5.3 ska det nationella programmet ges bred publicitet och så långt möjligt stödjas och främjas av de högsta nationella myndigheterna.

Regeringen stödjer och främjar det nationella programmet genom det årliga anslag som beviljas Arbetsmiljöverket och som avser kostnader för personal, lokaler och övrig förvaltning.

Sammanfattande bedömning

Regeringen finner det önskvärt att Sverige ratificerar ILO:s konvention (nr 187) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö. I avsnittet ovan har visats att konventionens bestämmelser motsvaras av det svenska regelsystemet.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att Sverige lever upp till de krav som anges i konventionen och därför kan ratificera konventionen.

Rekommendationen föranleder enligt regeringens mening ingen ytterligare åtgärd.

4 Rekommendationen (nr 198) om anställningsförhållandet

4.1 Bakgrund

Frågan om ett ILO-instrument inom ämnet anställningsförhållandet har behandlats av Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen) vid ett flertal tillfällen: 1997, 1998, 2003 och 2006.

Vid arbetskonferensen i juni 2003 togs omfattningen av anställningsförhållandet upp till så kallad generell diskussion, vilket ledde till antagandet av en resolution och ett antal slutsatser, bl.a. avseende inriktningen på det fortsatta arbetet, vilket skulle vara en rekommendation. ILO:s styrelse beslutade 2004 att föra upp ämnet anställningsförhållandet på dagordningen för arbetskonferensen 2006, detta med målet att kunna anta en rekommendation. Efter avslutad utskottsbehandling antog arbetskonferensen i juni 2006 rekommendationen (nr 198) om anställningsförhållandet med de i avsnitt 5 angivna röstsiffrorna.

4.2 Rekommendationens huvudsakliga innehåll

Rekommendationen består av en inledning och fyra avsnitt.

Inledningsvis konstateras bl.a. att skyddet av arbetstagare är centralt i Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) mandat och stämmer överens med de principer som läggs fast i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, antagen år 1998, och ILO:s agenda för arbete under anständiga villkor.

En nationell politik för skyddet av arbetstagare

Det första avsnittet behandlar behovet av att det finns en nationell politik för skyddet av arbetstagare i ett anställningsförhållande. Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna med lämpliga intervall revidera och vid behov klarlägga och anpassa tillämpningsområdet för lagar och förordningar i syfte att tillförsäkra arbetstagare ett effektivt skydd. Arten och omfattningen av detta skydd bör fastställas i nationell lag eller praxis, eller bådadera. Reglerna bör vara tydliga och ägnade att trygga ett effektivt skydd. Den nationella politiken bör utformas i samråd med parternas mest representativa organisationer. Nationell politik bör minst omfatta åtgärder för att: – ge vägledning om hur man fastställer att ett anställningsförhållande föreligger och om skillnaden mellan anställda och egenföretagare, – bekämpa dolda anställningsförhållanden, – garantera normer som är tillämpliga på alla typer av avtalskonstruktioner, bl.a. sådana som berör flera parter, så att anställda arbetstagare får det skydd de har rätt till, – garantera att normer som är tillämpliga på alla typer av avtalskonstruktioner slår fast vem som ansvarar för det skydd de ger, – ge effektiv tillgång till förfaranden och verktyg för att avgöra tvister om huruvida ett anställningsförhållande föreligger och villkoren i detta, – trygga efterlevnad och faktisk tillämpning av lagar och förordningar om anställningsförhållandet, och – utbilda personer med uppgift att lösa tvister och upprätthålla nationella arbetsrättsliga lagar och normer om tillämpliga internationella arbetsnormer, komparativ rätt och rättspraxis.

Medlemsstaterna bör vidare särskilt trygga ett effektivt skydd för arbetstagare som särskilt påverkas av osäkerhet avseende om ett anställningsförhållande föreligger. Vikten av att beakta jämställdhetsaspekten och av ett effektivt skydd för migrerande arbetstagare lyfts fram särskilt. Nationell politik för att skydda arbetstagare i ett anställningsförhållande bör inte inkräkta på faktiska civilrättsliga eller kommersiella relationer, men samtidigt måste den tillförsäkra personer i ett anställningsförhållande det skydd de har rätt till.

Fastställande av ett anställningsförhållande

Det andra avsnittet behandlar fastställandet av om ett anställningsförhållande föreligger. Fastställande av om det föreligger ett anställningsförhållande bör främst vägledas av fakta. Medlemsstaterna bör främja tydliga metoder för att vägleda när det gäller att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Medlemsstaterna bör överväga möjligheten att:

– tillåta ett brett urval av metoder för att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger, – införa en legal presumtion om att ett anställningsförhållande föreligger när en eller flera tillämpliga indikatorer föreligger, – fastställa att arbetstagare med vissa karakteristika, ska anses vara antingen anställda eller egenföretagare.

Medlemsstaterna kan överväga att klart definiera de villkor som ska gälla för att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Medlemsstaterna bör överväga möjligheten att i sina lagar och förordningar eller på annat sätt fastställa specifika indikatorer för att ett anställningsförhållande föreligger. Exempel på sådana indikatorer ges. Ansvaret för att lösa tvister om huruvida ett anställningsförhållande föreligger och villkoren för detta bör vila på arbetsdomstolar eller andra domstolar eller skiljedomsorgan som arbetstagare och arbetsgivare har effektiv tillgång till. Det bör vidtas åtgärder i syfte att trygga att regler avseende anställningsförhållandet respekteras och tillämpas, t.ex. genom yrkesinspektionen och i samarbete mellan den och socialförsäkringsmyndigheter och skattemyndigheter. Arbetsmarknadsmyndigheter och till dessa knutna organ bör när det gäller anställningsförhållandet regelbundet se över sina program och metoder för verkställighet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt yrken och sektorer där andelen kvinnliga arbetstagare är stor. Effektiva metoder för att undanröja incitament att dölja ett anställningsförhållande bör utarbetas. Medlemsstater bör främja den roll kollektivavtal och dialogen mellan arbetsmarknadens parter har, bland andra som ett sätt att finna lösningar på frågor som rör anställningsförhållandets räckvidd på nationell nivå.

Övervakning och genomförande

Det tredje avsnittet avser övervakning och genomförande. Medlemsstaterna bör enligt rekommendationen ha ett lämpligt organ för att övervaka förändringar av arbetsmarknaden och arbetets organisation och för att utforma råd om hur åtgärder som rör anställningsförhållande ska vidtas och genomföras. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa organisationer bör vara företrädda som jämställda parter i detta. De bör vid behov konsulteras. Medlemsstaterna bör på olika sätt skaffa information om förändringar i arbetsformer och arbetets struktur. Medlemsstaterna bör skapa nationella system för att trygga att anställningsförhållanden kan identifieras effektivt vid tillhandahållandet av tjänster över gränserna. De bör överväga att utveckla systematiska kontakter och utbyte av information i frågan med andra stater.

Slutbestämmelse

Det fjärde avsnittet innehåller en slutbestämmelse som anger att rekommendationen inte reviderar 1997 års rekommendation (nr 188) om privat arbetsförmedling och inte heller kan revidera 1997 års konvention (nr 181) om privat arbetsförmedling.

Regeringens bedömning: ILO:s rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet föranleder ingen åtgärd.

ILO-kommittén: Rekommendationen (nr 198) om anställnings-

förhållandet har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Arbetsdomstolen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Medlingsinstitutet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation och Företagarnas Riksorganisation.

ILO-kommittén finner inte att rekommendationen föranleder några åtgärder i Sverige.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna anser att rekommendationen föranleder några åtgärder i Sverige. TCO anför dock att rekommendationen bör uppmärksammas i arbetet med reformer som påverkar gränsdragningen mellan uppdragstagare och arbetstagare.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige har ett väl etablerat arbetsrättsligt system samt en väl förankrad metod för att fastställa förekomsten av ett anställningsförhållande.

Regeringen anser inte att ILO:s rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet föranleder några särskilda åtgärder.

5 Konventionen (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd

5.1 Bakgrund

Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen) antog vid sitt möte i Genève den 30 maj–15 juni 2000, en konvention (nr 183) och en rekommendation (nr 191) om skydd vid havandeskap och barnsbörd.

Inför ställningstagandet om Sverige skulle vidta några åtgärder med anledning av de antagna instrumenten remitterades konventionen nr 183 och rekommendationen nr 191 till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtade yttranden från berörda myndigheter och organisationer.

ILO-kommittén konstaterade i sitt yttrande (12/2000) att vissa konventionsbestämmelser kunde sakna full motsvarighet i det svenska regelverket. För att klargöra om så var fallet ansåg kommittén att det fanns anledning för regeringen att ta kontakt med Internationella arbetsbyrån (arbetsbyrån) för ett klarläggande om svenska förhållanden tillmötesgår konventionens krav enligt artiklarna 2.1, 4.4, 6.4, 9.2 och 10.2. I avvaktan på arbetsbyråns tolkningsbesked fann kommittén att Sverige inte borde ratificera konventionen.

Regeringen lämnade i prop. 2003/2004:56 en redogörelse för innehållet i ILO:s konvention nr 183 och rekommendation nr 191. Regeringen delade ILO-kommitténs uppfattning att granskningen av konventionen i

förhållande till svensk lagstiftning visade att vissa konventionsbestämmelser kunde sakna full motsvarighet i det svenska regelverket. Konventionens tillämpningsområde som inkluderar ”sysselsatta i atypiska former av beroende verksamhet” (art. 2.1), dess ovillkorliga krav på obligatorisk mammaledighet om sex veckor efter nedkomsten (art. 4.4), regeln om fastställande av förmånsbelopp (art. 6.4), kravet på förbud mot graviditetstest eller intyg om sådant test (art. 9.2) och regeln om att amningspauser ska betraktas som arbetstid och ersättas om sådan (art. 10.2) syntes enligt regeringen utgöra hinder för ratifikation av konventionen. Regeringen gjorde samma bedömning som ILO-kommittén att ett klarläggande beträffande dessa artiklar i konventionen behövdes och begärde i september 2003 ett sådant tolkningsbesked hos arbetsbyrån. I avvaktan på arbetsbyråns tolkningsbesked fann regeringen att Sverige inte borde ratificera konventionen (prop. 2003/04:56 s. 14). Arbetsbyråns tolkningsbesked inkom till regeringen den 9 mars 2004. Med anledning härav beslöt ILO-kommittén granska ärendet på nytt. Ett ILO-kommittéyttrande (14/2007) inkom till regeringen i oktober 2007. Mot denna bakgrund gör regeringen nu en förnyad prövning av om Sverige bör ratificera konventionen.

5.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Konventionen behandlar kvinnliga arbetstagares rättigheter i samband med havandeskap, amning och mammaledighet. Under mammaledigheten ska kvinnorna beviljas kontanta förmåner eller annat stöd. Vidare regleras rätten till hälso- och sjukvårdförmåner och nödvändig sjukhusvård för mor och barn i samband med graviditet, förlossning och tiden därefter. Konventionen innehåller också bestämmelser om anställningsskydd och diskrimineringsförbud under graviditet och mammaledighet. För en mer utförlig redogörelse av konventionens innehåll hänvisas till prop. 2003/04:56.

5.3 Godkännande av konventionen

Regeringens bedömning: Sverige bör inte ratificera ILO:s konvention (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd.

ILO-kommittén: ILO-kommittén har granskat arbetsbyråns tolk-

ningsbesked och gjort en förnyad bedömning av frågan om ratifikation av konventionen. Med beaktande av tolkningsbeskedet har ILO-kommittén kommit till slutsatsen att artiklarna 4.4, 6.4, 9.2, och 10.2 saknar full motsvarighet i svensk rätt. Dessa utgör var för sig ratifikationshinder. När det gäller innebörden av artikel 2.1 finner ILO-kommitténs majoritet att osäkerheten om svensk rätt lever upp till kraven inte är undanröjd. ILO-kommitténs majoritet menar att denna osäkerhet i sig också utgör hinder för ratifikation. ILO-kommittén finner därför inte att förutsättningar föreligger för att ratificera konventionen.

Skälen för regeringens bedömning: ILO-kommittén (12/2000) och regeringen (prop. 2003/04:56) har tidigare bedömt det vara tveksamt om 17

svensk rätt uppfyller kraven i fem av konventionens artiklar. Regeringen har därför bett arbetsbyrån om ett så kallat tolkningsbesked. Regeringen bad arbetsbyrån ange om den ansåg att svensk rätt motsvarade konventions krav i artiklarna 2.1, 4.4, 6.4, 9.2, och 10.2.

Tillämpningsområdet

I artikel 2.1 anges konventionens tillämpningsområde. Där framkommer att konventionen ska tillämpas på alla kvinnliga arbetstagare, inklusive dem som är sysselsatta i atypiska former av beroende verksamhet. Tveksamheten i detta fall gällde om frasen ”inklusive dem som är sysselsatta i atypiska former av beroende verksamhet” innebär en utvidgning till nya grupper i förhållande till det svenska arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet är bestämmande för tillämpningsområdet i svensk rätt av de rättigheter konventionen innefattar. Regeringens första fråga till arbetsbyrån gällde därför innebörden av artikel 2.1.

Enligt arbetsbyrån avser formuleringen “alla kvinnliga arbetstagare, inklusive dem sysselsatta i atypiska former av beroende verksamhet” att understryka att alla anställda kvinnor inklusive kvinnor i dolda anställningar eller annorlunda uttryckt alla anställda kvinnor utan undantag, ska omfattas av konventionen. Arbetsbyrån hänvisar till konventionens förarbeten och åberopar citat från det förberedande arbetet. Regeringen finner i likhet med ILO-kommitténs majoritet att innebörden av tillämpningsområdet i artikel 2.1 fortfarande är oklar. Skulle innebörden vara mer långtgående än det svenska arbetstagarbegreppet finns risken att Sverige inte på någon punkt uppfyller konventionens krav. Oklarheten utgör därför i sig hinder för ratifikation.

Obligatorisk mammaledighet

Artikel 4.4 innehåller krav på obligatorisk mammaledighet efter förlossningen om minst sex veckor. Svensk rätt föreskriver obligatorisk mammaledighet omfattande två veckor före eller efter förlossningen (4 § föräldraledighetslagen (1995:584). Det står således klart att svensk rätt inte uppfyller konventionens krav. Regeringen har dock tidigare uppmärksammat den möjlighet som konventionen anvisar för staten och arbetsmarknadens parter att träffa överenskommelse med annat innehåll och därmed tillgodose konventionens krav (prop. 2004/04:56).

Arbetsbyrån bekräftar att det är möjligt att göra avsteg från sexveckorskravet genom trepartsöverenskommelser. Det är dock inte möjligt att göra avsteg från skyldigheten att tillhandahålla viss obligatorisk föräldraledighet efter födseln.

Regeringen kan liksom ILO-kommittén konstatera att det saknas förutsättningar för att regeringen och arbetsgivarnas och arbetstagarnas representativa organisationer skulle utnyttja möjligheten att träffa en överenskommelse som uppfyller konventionens krav. Regeringen gör därför samma bedömning som ILO-kommittén att skyldigheterna enligt artikel 4.4 utgör hinder för ratifikation.

Kontanta förmåner

I artikel 6 regleras frågan om förmåner vid bl.a. ledighet på grund av havandeskap och barnsbörd. I artikel 6.3 föreskrivs att när kontanta förmåner till följd av mammaledighet baseras på tidigare inkomster, ska förmånen inte understiga två tredjedelar av kvinnans tidigare inkomster eller sådan del av dessa som utgör underlag vid beräkningen av förmånen. När andra metoder används för att fastställa kontanta förmåner ska förmånsbeloppet enligt artikel 6.4 vara jämförbart med det genomsnittliga belopp som blir följden av tillämpningen av artikel 6.3. I Sverige ges till de föräldrar som varken har sjukpenninggrundande inkomst eller är försäkrade för en sjukpenning över lägstanivån, en grundnivå om för närvarande 180 kr per dag. Det gäller även de föräldrar som visserligen har en högre sjukpenninggrundande inkomst men som inte uppfyller det särskilda kvalifikationskravet inom föräldraförsäkringen. För de första 180 dagarna ges även för dessa föräldrar grundnivån 180 kr per dag. Först därefter får de belopp motsvarande sjukpenninggrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). En ersättning om 180 kronor per dag motsvarar troligen inte kraven i artikel 6.4.

Arbetsbyrån påtalar att artikel 6.4 rör nivån på ersättning för dem vars kontantersättning ej baserar sig på tidigare inkomster. I de fall ersättning på grund av föräldraledighet inte grundas på tidigare inkomst ska förmånsbeloppet enligt artikel 6.4 vara jämförbart med det genomsnittliga belopp som blir följden av tillämpning av artikel 6.3. Enligt artikel 6.3 ska förmånsbeloppet uppgå till minst två tredjedelar av tidigare inkomster eller sådan del av dessa inkomster till vilken hänsyn tas vid beräkning av förmåner.

Regeringen gör därför samma bedömning som ILO-kommittén att det belopp som ges till föräldrar i Sverige som varken har sjukpenninggrundande inkomst eller är försäkrade för en sjukpenning över lägstanivån, inte tycks motsvara konventionens krav. Det gäller även de föräldrar som visserligen har en högre sjukpenninggrundande inkomst men som inte uppfyller det särskilda kvalifikationskravet inom föräldraförsäkringen. Eftersom den svenska ersättningsnivån i dessa fall inte tycks motsvara konventionens krav utgör skyldigheterna i artikel 6.4 hinder för ratifikation.

Diskriminering vid anställning

Enligt artikel 9.1 ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att garantera att havandeskap eller barnsbörd inte utgör källa till diskriminering bl.a. vid tillträde till anställning. Sådana åtgärder ska enligt artikel 9.2 innefatta ett förbud att kräva graviditetstest eller ett intyg om sådant test när en kvinna söker anställning. Svensk rätt innehåller inte något sådant förbud. ILO-kommittén hävdade dock i sitt yttrande 12/2000 att det följer av god sed på svensk arbetsmarknad att det inte är tillåtet att neka någon anställning för att sökanden inte lämnar graviditetstest eller ett intyg om sådant och att det även kan anses könsdiskriminerande av en arbetsgivare att kräva sådant test med åtföljande skadeståndsansvar.

Arbetsbyrån konstaterar att en italiensk domstol lagt fast att en skyldighet att informera arbetsgivaren om man är gravid eller inte skulle 19

stå i strid med ett fullständigt genomförande av Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor och Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Arbetsbyrån åberopar vidare ett utlåtande av ILO:s övervakningsorgan, Expertkommittén för tillämpning av konventioner och rekommendationer. Enligt detta utlåtande bedöms ett diskrimineringsförbud som är tillämpligt vid anställning och som omfattar graviditet och moderskap medföra förbud mot att kräva graviditetstest inför anställning.

Regeringen kan liksom ILO-kommittén notera att expertkommittén vid ett senare tillfälle uttalat att det i artikel 9.2 ställs krav på explicita förbud mot att kräva graviditetstest inför anställning (CEAR 2005/76th Session, Direct request Italy). Det står klart att något sådant förbud inte finns i svensk rätt. Regeringen gör därför samma bedömning som ILO-kommittén att svensk rätt inte uppfyller kraven i artikel 9.2 och detta faktum utgör således ett ratifikationshinder i sig.

Amning under arbetstid

Enligt artikel 10.1 ska en kvinna ges rätt till en eller flera dagliga pauser eller minskning av arbetstid för att amma sitt barn. Dessa pauser eller minskningen av den dagliga arbetstiden ska enligt artikel 10.2 räknas som arbetstid och ersättas som sådan. Enligt svensk rätt har arbetande kvinnor rätt att vara lediga för att amma sina barn. Amningspauser betraktas dock inte som arbetstid och ersätts heller inte som sådan. Däremot finns möjlighet för föräldrar att vara föräldralediga enligt 3 § föräldraledighetslagen i form av förkortning av arbetstiden helt, med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel. Rätt till ersättning med föräldrapenning finns i motsvarande mån enligt 4 kap. 7 § lagen om allmän försäkring.

Arbetsbyrån konstaterar att oavsett om den ammande modern utnyttjar föräldraledighet eller inte för ammande av barnet så räknas enligt svensk rätt inte den ammande tiden som arbetstid och ersätts därför inte som sådan. Konventionen ställer krav på att amning ska räknas som arbetstid och ersättas därefter. Arbetsbyrån slår fast att någon lösning måste till i svensk rätt. Den föreslår att ett kollektivavtal sluts som stipulerar en sådan ordning under möjligen sex månaders tid efter nedkomsten.

Regeringen kan liksom ILO-kommittén konstatera att svensk rätt inte uppfyller konventionens krav enligt artikel 10.2. Kraven i artikel 10.2 om betald amningstid utgör därför i sig ratifikationshinder.

Sammanfattande bedömning

Granskningen av konventionen i förhållande till svensk lagstiftning visar att vissa konventionsbestämmelser saknar full motsvarighet i det svenska regelverket. Konventionens tillämpningsområde som inkluderar ”sysselsatta i atypiska former av beroende verksamhet” (art. 2.1), dess ovillkor-

liga krav på obligatorisk mammaledighet om sex veckor efter nedkomsten (art. 4.4), regeln om fastställande av förmånsbelopp (art. 6.4), kravet på förbud mot graviditetstest eller intyg om sådant test (art. 9.2) och regeln om att amningspauser ska betraktas som arbetstid och ersättas om sådan (art. 10.2) utgör var för sig hinder för ratifikation av konventionen. Att ändra svensk rätt så att den till fullo motsvarar konventionens krav är inte aktuellt. En utökning av obligatorisk mammaledighet i samband med nedkomsten skulle exempelvis strida mot det rättighetstänkande som i huvudsak präglar den svenska föräldraledighetslagen. Regeringen finner därför att Sverige inte bör ratificera konventionen.

Bilaga 1

Convention (No. 187) con- ILO:s konvention (nr 187) om cerning Promotional Frame- ett ramverk för att främja work for Occupational Safety arbetsmiljö and Health, 2006

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its Ninety-fifth där till sitt nittiofemte möte den 31 Session on 31 May 2006, maj 2006,

Recognizing the global magni- erkänner den globala omfatttude of occupational injuries, dis- ningen av arbetsolyckor, arbetseases and deaths, and the need for sjukdomar och arbetsolyckor med further action to reduce them, and dödlig utgång och behovet av

ytterligare åtgärder för att minska dem, Recalling that the protection of erinrar om att skyddet av

workers against sickness, disease arbetstagare mot ohälsa, sjukdom and injury arising out of employ- och skada som orsakas av arbetet ment is among the objectives of hör till de mål som Internationella the International Labour Organi- arbetsorganisationen fastställt i sin zation as set out in its Constitu- stadga, tion, and

Recognizing that occupational erkänner att arbetsolyckor, injuries, diseases and deaths have arbetssjukdomar och arbetsolyckor a negative effect on productivity med dödlig utgång har negativ and on economic and social de- inverkan på produktiviteten och velopment, and den ekonomiska och sociala ut-

vecklingen,

Noting paragraph III(g) of the beaktar paragraf III g) i Phila- Declaration of Philadelphia, which delphiadeklarationen, där det föreprovides that the International skrivs att Internationella arbets- Labour Organization has the organisationen har en skyldighet solemn obligation to further att bland världens nationer främja among the nations of the world program som ger tillräckligt skydd programmes which will achieve av liv och hälsa för arbetstagare i adequate protection for the life and alla yrken, health of workers in all occupations, and

Mindful of the ILO Declaration iakttar ILO:s deklaration om on Fundamental Principles and grundläggande principer och Rights at Work and its Follow-Up, rättigheter i arbetslivet och dess 1998, and uppföljning, 1998,

Noting the Occupational Safety uppmärksammar 1981 års and Health Convention, 1981 (No. konvention (nr 155) om

155), the Occupational Safety and arbetarskydd och arbetsmiljö, Health Recommendation, 1981 1981 års rekommendation (nr 164) Bilaga 1 (No. 164), and other instruments om arbetarskydd och arbetsmiljö of the International Labour Or- samt andra ILO-instrument av ganization relevant to the promo- betydelse för ramverket för att tional framework for occupational främja arbetsmiljö, safety and health, and

Recalling that the promotion of erinrar om att främjande av occupational safety and health is arbetarskydd och arbetsmiljö är en part of the International Labour del av Internationella arbets- Organization's agenda of decent organisationens agenda för arbete work for all, and under anständiga villkor för alla,

Recalling the Conclusions con- erinrar om slutsatserna om cerning ILO standards-related ILO:s normverksamhet på arbetsactivities in the area of occupa- miljöområdet – en global strategi tional safety and health - a global som antogs av Internationella strategy, adopted by the Interna- arbetskonferensen vid dess nittiotional Labour Conference at its första möte år 2003, särskilt för att 91st Session (2003), in particular säkerställa att arbetsmiljö prioriterelating to ensuring that priority be ras på nationell nivå, given to occupational safety and health in national agendas, and

Stressing the importance of the understryker vikten av att man continuous promotion of a national fortlöpande främjar en nationell preventative safety and health förebyggande arbetsmiljökultur, culture, and

Having decided upon the adop- har beslutat anta vissa förslag tion of certain proposals with om arbetsmiljö, en fråga som utgör regard to occupational safety and den fjärde punkten på mötets daghealth, which is the fourth item on ordning, och the agenda of the session, and

Having determined that these har beslutat att dessa förslag ska proposals shall take the form of an ta formen av en internationell international Convention; konvention;

adopts this fifteenth day of June antar denna dag, den 15 juni of the year two thousand and six 2006 följande konvention, som the following Convention, which kan kallas 2006 års konvention om may be cited as the Promotional ett ramverk för att främja arbets- Framework for Occupational miljö. Safety and Health Convention, 2006.

I. DEFINITIONS I. DEFINITIONER

Bilaga 1

Article 1 Artikel 1

For the purpose of this Conven- I denna konvention avses med: tion:

(a) the term national policy a) ”nationell politik”; den natiorefers to the national policy on nella politik för arbetsmiljö som occupational safety and health and har utarbetats i enlighet med printhe working environment de- ciperna i artikel 4 i 1981 års konveloped in accordance with the vention (nr 155) om arbetarskydd principles of Article 4 of the och arbetsmiljö, Occupational Safety and Health Convention, 1981 (No. 155);

(b) the term national system for b) ”nationellt arbetsmiljösystem occupational safety and health or eller nationellt system”; den infranational system refers to the infra- struktur som bildar den huvudsakstructure which provides the main liga ramen för genomförande av framework for implementing the den nationella politiken och nationational policy and national pro- nella arbetsmiljöprogram, grammes on occupational safety and health;

(c) the term national programme c) ”nationellt arbetsmiljöon occupational safety and health program eller nationellt or national programme refers to program”; varje nationellt any national programme that in- program, som innefattar mål som cludes objectives to be achieved in ska uppnås inom en förutbestämd a predetermined time frame, pri- tidsram, prioriteringar och handorities and means of action for- lingsplaner och som är utformade mulated to improve occupational för att förbättra arbetsmiljön, samt safety and health, and means to hjälpmedel för att bedöma framassess progress; stegen,

(d) the term a national preventa- d) ”nationell förebyggande tive safety and health culture re- arbetsmiljökultur”; en kultur i fers to a culture in which the right vilken rätten till en säker och to a safe and healthy working hälsosam arbetsmiljö respekteras environment is respected at all på alla nivåer och där regering, levels, where government, arbetsgivare och arbetstagare employers and workers actively aktivt medverkar till att trygga en participate in securing a safe and säker och hälsosam arbetsmiljö healthy working environment genom ett system där rättigheter, through a system of defined rights, ansvar och skyldigheter preciseras responsibilities and duties, and och där principen om förewhere the principle of prevention byggande arbetsmiljöarbete har is accorded the highest priority. högsta prioritet.

II. OBJECTIVE II. MÅL

Bilaga 1

Article 2 Artikel 2

1. Each Member which ratifies this 1. Varje medlemsstat som ratifice- Convention shall promote con- rar denna konvention ska främja tinuous improvement of occupa- en fortlöpande förbättring av tional safety and health to prevent arbetsmiljön för att förhindra occupational injuries, diseases and arbetsolyckor, arbetssjukdomar deaths, by the development, in och arbetsolyckor med dödlig consultation with the most repre- utgång genom att i samråd med sentative organizations of employ- arbetsgivarnas och arbetstagarnas ers and workers, of a national mest representativa organisationer policy, national system and utveckla en nationell politik, ett national programme. nationellt system och ett nationellt

program.

2. Each Member shall take 2. Varje medlemsstat ska vidta active steps towards achieving aktiva åtgärder för att successivt progressively a safe and healthy skapa en säker och hälsosam working environment through a arbetsmiljö genom ett nationellt national system and national pro- system och nationella program för grammes on occupational safety arbetsmiljö genom att beakta de and health by taking into account principer som läggs fast i Interthe principles set out in instru- nationella arbetsorganisationens ments of the International Labour (ILO:s) instrument och som är av Organization (ILO) relevant to the betydelse för ramverket för att promotional framework for occu- främja arbetsmiljö. pational safety and health.

3. Each Member, in consultation 3. Varje medlemsstat ska i samwith the most representative or- råd med arbetsgivarnas och ganizations of employers and arbetstagarnas mest representativa workers, shall periodically con- organisationer med jämna mellansider what measures could be rum överväga åtgärder som kan taken to ratify relevant occupa- vidtas för att ratificera ILO:s reletional safety and health Conven- vanta arbetsmiljökonventioner. tions of the ILO.

III. NATIONAL POLICY III. NATIONELL POLITIK

Article 3 Artikel 3

1. Each Member shall promote a 1. Varje medlemsstat ska främja safe and healthy working en- en säker och hälsosam arbetsmiljö vironment by formulating a genom att utforma en nationell national policy. politik.

2. Each Member shall promote 2. Varje medlemsstat ska främja and advance, at all relevant levels, och på alla relevanta nivåer verka the right of workers to a safe and för arbetstagarnas rätt till en säker healthy working environment. och hälsosam arbetsmiljö.

3. In formulating its national 3. Varje medlemsstat ska vid ut-

policy, each Member, in light of formningen av sin nationella polinational conditions and practice tik, mot bakgrund av nationella Bilaga 1 and in consultation with the most förhållanden och praxis och i samrepresentative organizations of råd med arbetsgivarnas och employers and workers, shall arbetstagarnas mest representativa promote basic principles such as organisationer, främja sådana assessing occupational risks or grundläggande principer som att hazards; combating occupational bedöma risker och hälsofaror i risks or hazards at source; and arbetet, bekämpa risker och hälsodeveloping a national preventative faror i arbetsmiljön vid källan och safety and health culture that in- utarbeta en nationell förebyggande cludes information, consultation arbetsmiljökultur som omfattar and training. information, samråd och utbild-

ning.

IV. NATIONAL SYSTEM IV. NATIONELLT SYSTEM

Article 4 Artikel 4

1. Each Member shall establish, 1. Varje medlemsstat ska i samråd maintain, progressively develop med arbetsgivarnas och arbetsand periodically review a national tagarnas mest representativa orgasystem for occupational safety and nisationer fastställa, upprätthålla, health, in consultation with the fortlöpande utveckla och med most representative organizations jämna mellanrum ompröva ett of employers and workers. nationellt system för arbetsmiljö.

2. The national system for occu- 2. I det nationella systemet för pational safety and health shall arbetsmiljö ska bl.a. ingå följande: include among others:

(a) laws and regulations, collec- a) lagar och förordningar och tive agreements where appropriate, om så är lämpligt kollektivavtal and any other relevant instruments och eventuellt andra instrument on occupational safety and health; som rör arbetsmiljön,

(b) an authority or body, or b) myndighet(er) eller organ authorities or bodies, responsible som ansvarar för arbetsmiljöfrågor for occupational safety and health, och som utses enligt nationell lag designated in accordance with och praxis, national law and practice;

(c) mechanisms for ensuring c) ett system som garanterar att compliance with national laws and nationella lagar och förordningar regulations, including systems of efterlevs, bl.a. inspektionssystem, inspection; and och

(d) arrangements to promote, at d) arrangemang för att på förethe level of the undertaking, co- tagsnivå främja samarbete mellan operation between management, ledningen, arbetstagarna och deras workers and their representatives representanter som ett väsentligt as an essential element of work- inslag i arbetsplatsrelaterade föreplace-related prevention measures. byggande åtgärder.

3. The national system for occu- 3. I det nationella systemet för

pational safety and health shall arbetsmiljö ska om så är lämpligt include, where appropriate: ingå följande: Bilaga 1

(a) a national tripartite advisory a) ett nationellt eller nationella body, or bodies, addressing occu- rådgivande trepartsorgan som har pational safety and health issues; hand om arbetsmiljöfrågor,

(b) information and advisory b) informations- och rådservices on occupational safety givningstjänster för arbetsmiljöand health; frågor,

(c) the provision of occupational c) tillhandahållande av utbildsafety and health training; ning i arbetsmiljöfrågor,

(d) occupational health services d) företagshälsovård enligt in accordance with national law nationell lag och praxis, and practice;

(e) research on occupational e) arbetsmiljöforskning, safety and health;

(f) a mechanism for the collec- f) ett system för insamling och tion and analysis of data on occu- analys av data om arbetsolyckor pational injuries and diseases, och arbetssjukdomar, med betaking into account relevant ILO aktande av relevanta ILO-instruinstruments; ment,

(g) provisions for collaboration g) bestämmelser om samordning with relevant insurance or social av berörda system för försäkring security schemes covering occu- eller social trygghet som omfattar pational injuries and diseases; and arbetsolyckor och arbetssjuk-

domar, och

(h) support mechanisms for a h) stödfunktioner för en progressive improvement of occu- successiv förbättring av arbetspational safety and health condi- miljön i mikroföretag, små och tions in micro-enterprises, in small medelstora företag och den inforand medium-sized enterprises and mella ekonomin. in the informal economy.

V. NATIONAL PROGRAMME V. NATIONELLT PROGRAM

Article 5 Artikel 5

1. Each Member shall formulate, 1. Varje medlemsstat ska i samråd implement, monitor, evaluate and med arbetsgivarnas och arbetsperiodically review a national tagarnas mest representativa orgaprogramme on occupational safety nisationer utforma, genomföra, and health in consultation with the övervaka, utvärdera och med most representative organizations jämna mellanrum ompröva ett of employers and workers. nationellt arbetsmiljöprogram.

2. The national programme 2. Det nationella programmet shall: ska

(a) promote the development of a) främja utvecklingen av en a national preventative safety and nationell förebyggande arbetshealth culture; miljökultur,

(b) contribute to the protection b) medverka till skyddet av

of workers by eliminating or arbetstagare genom att så långt det minimizing, so far as is reasonably rimligen låter sig göras och i Bilaga 1 practicable, work-related hazards enlighet med nationell lag och and risks, in accordance with praxis avlägsna eller minimera national law and practice, in order arbetsrelaterade risker och faror to prevent occupational injuries, för att förebygga arbetsolyckor, diseases and deaths and promote arbetssjukdomar och arbetsolyckor safety and health in the workplace; med dödlig utgång samt främja

säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, (c) be formulated and reviewed c) utformas och omprövas på

on the basis of analysis of the grundval av en analys av det national situation regarding occu- nationella läget när det gäller pational safety and health, in- arbetsmiljön inklusive en analys cluding analysis of the national av det nationella systemet för system for occupational safety and arbetsmiljöfrågor, health;

(d) include objectives, targets d) innefatta mål och indikatorer and indicators of progress; and på framsteg, och

(e) be supported, where e) så långt möjligt stödjas av possible, by other complementary andra kompletterande nationella national programmes and plans program och planer som ska medwhich will assist in achieving verka till att en säker och hälsosam progressively a safe and healthy arbetsmiljö successivt uppnås. working environment.

3. The national programme shall 3. Det nationella programmet be widely publicized and, to the ska ges bred publicitet och så långt extent possible, endorsed and möjligt stödjas och främjas av de launched by the highest national högsta nationella myndigheterna. authorities.

VI. FINAL PROVISIONS VI. SLUTBESTÄMMELSER

Article 6 Artikel 6

This Convention does not revise Denna konvention innebär inte any international labour Conven- någon ändring i någon av Internations or Recommendations. tionella arbetsorganisationen an-

tagen konvention eller rekommen-

dation.

Article 7 Artikel 7

The formal ratifications of this De officiella ratifikationerna av Convention shall be communi- denna konvention ska sändas till cated to the Director-General of Internationella arbetsbyråns the International Labour Office for generaldirektör för registrering. registration.

Bilaga 1 Article 8 Artikel 8

1. This Convention shall be bind- 1. Denna konvention ska vara ing only upon those Members of bindande endast för de medlemthe International Labour Organi- mar av Internationella arbetszation whose ratifications have organisationen vilkas ratifikationer been registered with the Director- har registrerats hos Internationella General of the International arbetsbyråns generaldirektör. Labour Office.

2. It shall come into force twelve 2. Den träder i kraft tolv månamonths after the date on which the der efter den dag då ratifikationer ratifications of two Members have från två medlemsstater har been registered with the Director- registrerats hos generaldirektören. General.

3. Thereafter, this Convention 3. Därefter träder konventionen i shall come into force for any kraft för varje annan medlemsstat Member twelve months after the tolv månader efter den dag då dess date on which its ratification is ratifikation har registrerats. registered.

Article 9 Artikel 9

1. A Member which has ratified 1. En medlemsstat som har ratifithis Convention may denounce it cerat denna konvention kan säga after the expiration of ten years upp den sedan tio år har förflutit from the date on which the Con- från den dag då konventionen först vention first comes into force, by träder i kraft, genom en skrivelse an act communicated to the som sänds till Internationella Director-General of the Interna- arbetsbyråns generaldirektör för tional Labour Office for registra- registrering. En sådan uppsägning tion. Such denunciation shall not får inte verkan förrän ett år efter take effect until one year after the den dag då den har registrerats. date on which it is registered.

2. Each Member which has rati- 2. Varje medlemsstat som har fied this Convention and which ratificerat denna konvention och does not, within the year following som inte inom det år som följer på the expiration of the period of ten utgången av den i föregående years mentioned in the preceding punkt nämnda tioårsperioden gör paragraph, exercise the right of bruk av sin uppsägningsrätt enligt denunciation provided for in this denna artikel, ska vara bunden för Article, will be bound for another ytterligare en period om tio år och period of ten years and, thereafter, kan därefter säga upp konventiomay denounce this Convention nen inom det första året av varje within the first year of each new ny tioårsperiod på de villkor som period of ten years under the terms föreskrivs i denna artikel. provided for in this Article.

Bilaga 1 Article 10 Artikel 10

1. The Director-General of the 1. Internationella arbetsbyråns International Labour Office shall generaldirektör ska underrätta notify all Members of the Interna- samtliga medlemmar av International Labour Organization of the tionella arbetsorganisationen om registration of all ratifications and registreringen av alla ratifikationer denunciations that have been och uppsägningar som har tagits communicated by the Members of emot från organisationens medthe Organization. lemmar.

2. When notifying the Members 2. När generaldirektören underof the Organization of the regis- rättar organisationens medlemmar tration of the second ratification om registreringen av den andra that has been communicated, the ratifikation som har tagits emot, Director-General shall draw the ska han fästa deras uppmärksamattention of the Members of the het på den dag då konventionen Organization to the date upon träder i kraft. which the Convention will come into force.

Article 11 Artikel 11

The Director-General of the Inter- Internationella arbetsbyråns genenational Labour Office shall com- raldirektör ska, för registrering i municate to the Secretary-General enlighet med artikel 102 i Förenta of the United Nations for registra- nationernas stadga, lämna Förenta tion in accordance with Article nationernas generalsekreterare 102 of the Charter of the United fullständiga upplysningar om Nations full particulars of all rati- samtliga ratifikationer och uppfications and denunciations that sägningar som har registrerats. have been registered.

Article 12 Artikel 12

At such times as it may consider När Internationella arbetsbyråns necessary, the Governing Body of styrelse finner det nödvändigt, ska the International Labour Office den lämna Internationella arbetsshall present to the General Con- organisationens allmänna konfeference a report on the working of rens en redogörelse för tillämpthis Convention and shall examine ningen av denna konvention och the desirability of placing on the överväga om det finns anledning agenda of the Conference the att föra upp frågan om att revidera question of its revision. den på konferensens dagordning.

Article 13 Artikel 13

1. Should the Conference adopt a 1. Om konferensen antar en ny new Convention revising this konvention varigenom denna kon-

Convention, then, unless the new vention revideras, och den nya Convention otherwise provides: konventionen inte föreskriver Bilaga 1

annat, ska

(a) the ratification by a Member a) en medlemsstats ratifikation of the new revising Convention av den nya reviderade konventioshall ipso jure involve the imme- nen anses i sig innebära omedelbar diate denunciation of this Conven- uppsägning av denna konvention, tion, notwithstanding the provi- utan hinder av bestämmelserna i sions of Article 9 above, if and artikel 9 ovan, om och när den nya when the new revising Convention konventionen har trätt i kraft, shall have come into force;

(b) as from the date when the b) från den dag då den nya revinew revising Convention comes derade konventionen träder i kraft, into force, this Convention shall denna konvention upphöra att vara cease to be open to ratification by öppen för ratifikation av medlemsthe Members. staterna.

2. This Convention shall in any 2. Denna konvention ska likväl case remain in force in its actual förbli gällande till form och inneform and content for those Mem- håll för de medlemsstater som har bers which have ratified it but ratificerat den men inte den nya have not ratified the revising Con- reviderade konventionen. vention.

Article 14 Artikel 14

The English and French versions De engelska och franska versioof the text of this Convention are nerna av denna konventionstext equally authoritative. har lika giltighet.

Bilaga 2

Recommendation (No. 197) con- ILO:s rekommendation (nr 197) cerning Promotional Frame- om ett ramverk för att främja work for Occupational Safety arbetsmiljö and Health, 2006

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at Ge- som har sammankallats till neva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its Ninety-fifth där till sitt nittiofemte möte den 31 Session on 31 May 2006, maj 2006,

Having decided upon the adop- har beslutat anta vissa förslag tion of certain proposals with om hälsa och säkerhet i arbetet, en regard to occupational safety and fråga som utgör den fjärde punkhealth, which is the fourth item on ten på mötets dagordning, och the agenda of the session, and

Having determined that these har fastställt att dessa förslag ska proposals shall take the form of a ta formen av en rekommendation Recommendation supplementing som kompletterar 2006 års konthe Promotional Framework for vention om ett ramverk för att Occupational Safety and Health främja arbetsmiljö (nedan kallad Convention, 2006 (hereinafter "konventionen"); referred to as "the Convention");

adopts this fifteenth day of June antar denna dag, den 15 juni of the year two thousand and six 2006, följande rekommendation, the following Recommendation, som kan kallas 2006 års rekomwhich may be cited as the Promo- mendation om ett ramverk för att tional Framework for Occupa- främja arbetsmiljö. tional Safety and Health Recommendation, 2006.

I. NATIONAL POLICY I. NATIONELL POLITIK

1. The national policy formulated 1. Den nationella politik som forunder Article 3 of the Convention muleras i artikel 3 i konventionen should take into account Part II of bör beakta del II i 1981 års konthe Occupational Safety and vention (nr 155) om arbetarskydd Health Convention, 1981 (No. och arbetsmiljö och de relevanta 155), as well as the relevant rights, rättigheter och skyldigheter och duties and responsibilities of det ansvar som vilar på arbetsworkers, employers and govern- tagare, arbetsgivare och regeringar ments in that Convention. enligt den konventionen.

II. NATIONAL SYSTEM II. NATIONELLT SYSTEM Bilaga 2

2. In establishing, maintaining, 2. I medlemsstaternas arbete med progressively developing and att fastställa, upprätthålla, fortperiodically reviewing the national löpande utveckla och med jämna system for occupational safety and mellanrum ompröva det nationella health defined in Article 1(b) of systemet för arbetsmiljö enligt the Convention, Members: artikel 1 b i konventionen

(a) should take into account the a) bör de beakta ILO-instrument instruments of the International av betydelse för ramverket för att Labour Organization (ILO) rele- främja arbetsmiljö och som finns vant to the promotional framework förtecknade i bilagan till denna for occupational safety and health rekommendation, särskilt 1981 års listed in the Annex to this konvention (nr 155) om arbetar- Recommendation, in particular the skydd och arbetsmiljö, 1947 års Occupational Safety and Health konvention (nr 81) om arbets- Convention, 1981 (No. 155), the inspektion samt 1969 års konven- Labour Inspection Convention, tion (nr 129) om yrkesinspektion 1947 (No. 81) and the Labour (jordbruk), och Inspection (Agriculture) Convention, 1969 (No. 129); and

(b) may extend the consultations b) kan de även låta andra beprovided for in Article 4(1) of the rörda parter delta i de samråd som Convention to other interested föreskrivs i artikel 4.1 i konvenparties. tionen.

3. With a view to preventing 3. För att förebygga arbetsoccupational injuries, diseases and olyckor, arbetssjukdomar och deaths, the national system should arbetsolyckor med dödlig utgång provide appropriate measures for bör det nationella systemet förethe protection of all workers, in skriva lämpliga åtgärder för skydd particular, workers in high-risk av alla arbetstagare, särskilt sectors, and vulnerable workers sådana i högrisksektorer och utsuch as those in the informal satta arbetstagare såsom de som economy and migrant and young arbetar i den informella ekonomin, workers. migrerande arbetstagare och ung-

domar.

4. Members should take 4. Medlemsstater bör vidta åtmeasures to protect the safety and gärder för att skydda säkerhet och health of workers of both genders, hälsa för arbetstagare av båda including the protection of their könen, bl.a. deras reproduktiva reproductive health. hälsa.

5. In promoting a national pre- 5. I arbetet med att främja en ventative safety and health culture nationell förebyggande arbetsas defined in Article 1(d) of the miljökultur enligt artikel 1 d i Convention, Members should konventionen bör medlemsstater seek: sträva efter att

(a) to raise workplace and public a) på arbetsplatserna och bland awareness on occupational safety allmänheten höja medvetenheten and health through national cam- om arbetsmiljön genom nationella paigns linked with, where appro- kampanjer som där så är lämpligt 33

priate, workplace and international bör kopplas till arbetsplats- och initiatives; internationella initiativ, Bilaga 2

(b) to promote mechanisms for b) främja verksamhet för tilldelivery of occupational safety and handahållande av utbildning om health education and training, in arbetsmiljön, särskilt för företagsparticular for management, super- ledningar, arbetsledare, arbetsvisors, workers and their repre- tagare och deras representanter sentatives and government offi- samt regeringstjänstemän som cials responsible for safety and ansvarar för säkerhet och hälsa, health;

(c) to introduce occupational c) införa arbetsmiljökoncept safety and health concepts and, och, där så är lämpligt, sakwhere appropriate, competencies, kunskap i program för utbildning in educational and vocational och yrkesutbildning, training programmes;

(d) to facilitate the exchange of d) underlätta utbyte av arbetsoccupational safety and health miljöstatistik och data mellan statistics and data among relevant berörda myndigheter, arbetsgivare, authorities, employers, workers arbetstagare och deras represenand their representatives; tanter,

(e) to provide information and e) lämna information och råd till advice to employers and workers arbetsgivare och arbetstagare och and their respective organizations deras respektive organisationer and to promote or facilitate co- samt främja eller underlätta samoperation among them with a view arbete mellan dem för att så långt to eliminating or minimizing, so det rimligen låter sig göras utefar as is reasonably practicable, sluta eller minimera arbetsrelatework-related hazards and risks; rade risker och faror,

(f) to promote, at the level of the f) verka för att åtgärdsprogram workplace, the establishment of för arbetsmiljön och skyddssafety and health policies and joint kommittéer inrättas på arbetssafety and health committees and platserna och att skyddsombud the designation of workers' occu- utses enligt nationell lag och pational safety and health repre- praxis, och sentatives, in accordance with national law and practice; and

(g) to address the constraints of g) ta itu med mikroföretagens micro-enterprises and small and och de små och medelstora föremedium-sized enterprises and tagens och entreprenörernas contractors in the implementation problem med genomförande av of occupational safety and health åtgärdsprogram och förordningar policies and regulations, in accor- som rör arbetsmiljön enligt natiodance with national law and prac- nell lag och praxis. tice.

6. Members should promote a 6. Medlemsstater bör främja management systems approach to metoder för att hantera arbetsoccupational safety and health, miljöfrågor som de som beskrivs i such as the approach set out in the ILO:s Guidelines on occupational Guidelines on occupational safety safety and health management and health management systems systems (ILO-OSH 2001). (ILO-OSH 2001). 34

III. NATIONAL PROGRAMME III. NATIONELLT PROGRAM Bilaga 2

7. The national programme on 7. Det nationella arbetsmiljöoccupational safety and health as program som nämns i artikel 1 c i defined in Article 1(c) of the Con- konventionen bör bygga på prinvention should be based on princi- ciper för bedömning och hantering ples of assessment and manage- av hälsofaror och risker, särskilt på ment of hazards and risks, in par- arbetsplatsnivå. ticular at the workplace level.

8. The national programme 8. Det nationella programmet should identify priorities for bör identifiera prioriterade inaction, which should be periodi- satser, och dessa bör omprövas cally reviewed and updated. och uppdateras med jämna mellan-

rum.

9. In formulating and reviewing 9. Medlemsstater kan även låta the national programme, Members andra berörda parter delta i de may extend the consultations pro- samråd som föreskrivs i artikel 5.1 vided for in Article 5(1) of the i konventionen när de utformar Convention to other interested och omprövar det nationella proparties. grammet.

10. With a view to giving effect 10. För genomförande av artikel to the provisions of Article 5 of 5 i konventionen bör det nationella the Convention, the national pro- programmet aktivt främja föregramme should actively promote byggande åtgärder på arbetsworkplace prevention measures platsen och verksamhet där även and activities that include the arbetsgivare, arbetstagare och participation of employers, work- deras representanter medverkar. ers and their representatives.

11. The national programme on 11. Det nationella arbetsmiljöoccupational safety and health programmet bör när så är lämpligt should be coordinated, where samordnas med andra nationella appropriate, with other national program och planer, t.ex. sådana programmes and plans, such as som rör folkhälsa och ekonomisk those relating to public health and utveckling. economic development.

12. In formulating and re- 12. Medlemsstater bör när de viewing the national programme, utformar och omprövar det natio- Members should take into account nella programmet beakta ILO:s the instruments of the ILO rele- instrument som berör det ramverk vant to the promotional framework för att främja arbetsmiljö som for occupational safety and health, förtecknas i bilagan till denna listed in the Annex to this rekommendation, utan att det Recommendation, without preju- påverkar deras förpliktelser enligt dice to their obligations under konventioner som de har ratifice- Conventions that they have rati- rat. fied.

IV. NATIONAL PROFILE IV. NATIONELL PROFIL Bilaga 2

13. Members should prepare and 13. Medlemsstater bör utarbeta regularly update a national profile och regelbundet uppdatera en which summarizes the existing nationell profil som sammanfattar situation on occupational safety arbetsmiljöläget och de framsteg and health and the progress made som gjorts för att uppnå en säker towards achieving a safe and och sund arbetsmiljö. Profilen bör healthy working environment. The användas som en grund för att profile should be used as a basis utforma och ompröva det natiofor formulating and reviewing the nella programmet. national programme.

14. (1) The national profile on 14.1 Den nationella arbetsmiljöoccupational safety and health profilen bör där så är tillämpligt should include information on the innefatta följande: following elements, as applicable:

(a) laws and regulations, collec- a) lagar och förordningar, och tive agreements where appropriate, om så är lämpligt, kollektivavtal and any other relevant instruments och eventuellt andra instrument on occupational safety and health; som rör arbetsmiljön,

(b) the authority or body, or the b) myndighet(er) eller organ authorities or bodies, responsible som ansvarar för arbetsmiljöfrågor for occupational safety and health, och som utses enligt nationell lag designated in accordance with och praxis, national law and practice;

(c) the mechanisms for ensuring c) ett system som garanterar att compliance with national laws and nationella lagar och förordningar regulations, including the systems efterlevs, bl.a. inspektionssystem, of inspection;

(d) the arrangements to promote, d) arrangemang för att på föreat the level of the undertaking, tagsnivå främja samarbete mellan cooperation between management, ledningen, arbetstagarna och deras workers and their representatives representanter som ett väsentligt as an essential element of work- inslag i arbetsplatsrelaterade föreplace-related prevention measures; byggande åtgärder,

(e) the national tripartite advi- e) det eller de nationella rådsory body, or bodies, addressing givande trepartsorgan som har occupational safety and health hand om arbetsmiljöfrågor, issues;

(f) the information and advisory f) informations- och rådservices on occupational safety givningstjänster för arbetsmiljöand health; frågor,

(g) the provision of occupational g) tillhandahållande av utbildsafety and health training; ning i arbetsmiljöfrågor,

(h) the occupational health ser- h) företagshälsovård enligt vices in accordance with national nationell lag och praxis, law and practice;

(i) research on occupational i) arbetsmiljöforskning, safety and health;

(j) the mechanism for the col- j) system för insamling och 36

lection and analysis of data on analys av data om arbetsolyckor occupational injuries and diseases och arbetssjukdomar och or- Bilaga 2 and their causes, taking into sakerna till dessa, med beaktande account relevant ILO instruments; av relevanta ILO-instrument,

(k) the provisions for collabora- k) bestämmelser om samordning tion with relevant insurance or av berörda system för försäkring social security schemes covering eller social trygghet som omfattar occupational injuries and diseases; arbetsolyckor och arbetssjukand domar, och

(l) the support mechanisms for a l) stödfunktioner för en succesprogressive improvement of occu- siv förbättring av arbetsmiljön i pational safety and health condi- mikroföretag, små och medelstora tions in micro-enterprises, in small företag och den informella ekoand medium-sized enterprises and nomin. in the informal economy.

(2) In addition, the national pro- 2. Den nationella arbetsmiljöfile on occupational safety and profilen bör dessutom där så är health should include information lämpligt innefatta information om on the following elements, where följande: appropriate:

(a) coordination and collabora- a) system för samordning och tion mechanisms at national and samarbete på nationell nivå och på enterprise levels, including na- företagsnivå, bl.a. ett system för tional programme review mecha- att granska det nationella nisms; programmet,

(b) technical standards, codes of b) tekniska normer, handlingspractice and guidelines on occu- regler och riktlinjer för arbetspational safety and health; miljön,

(c) educational and awareness- c) arrangemang för utbildning raising arrangements, including och höjande av medvetenheten, promotional initiatives; bl.a. initiativ till främjande,

(d) specialized technical, medi- d) specialiserade tekniska, cal and scientific institutions with medicinska och vetenskapliga linkages to various aspects of institutioner med kopplingar till occupational safety and health, olika aspekter på arbetsmiljön, including research institutes and bl.a. forskningsinstitut och labolaboratories concerned with occu- ratorier som sysslar med arbetspational safety and health; miljö,

(e) personnel engaged in the e) personal som arbetar på area of occupational safety and arbetsmiljöområdet, som inspektöhealth, such as inspectors, safety rer, tjänstemän på arbetsmiljöand health officers, and occupa- området, läkare inom företagstional physicians and hygienists; hälsovården och yrkeshygieniker,

(f) occupational injury and f) statistik om arbetsrelaterade disease statistics; skador och sjukdomar,

(g) occupational safety and g) arbetsmiljöprinciper och health policies and programmes of arbetsmiljöprogram antagna av organizations of employers and arbetsmarknadens parter, workers;

(h) regular or ongoing activities h) regelbunden eller fortlöpande related to occupational safety and verksamhet på arbetsmiljö- 37

health, including international området, bl.a. internationellt samcollaboration; arbete, Bilaga 2

(i) financial and budgetary re- i) finansiella resurser och sources with regard to occupa- budgetmedel för arbetsmiljöfrågor, tional safety and health; and och

(j) data addressing demography, j) i mån av tillgång, data om literacy, economy and employ- demografi, läskunnighet, ekonomi ment, as available, as well as any och sysselsättning samt eventuell other relevant information. annan relevant information.

V. INTERNATIONAL CO- V. INTERNATIONELLT SAM- OPERATION AND EXCHANGE ARBETE OCH INFOR- OF INFORMATION MATIONSUTBYTE

15. The International Labour Or- 15. Internationella arbetsganization should: organisationen bör:

(a) facilitate international tech- a) underlätta internationellt nical cooperation on occupational tekniskt samarbete i arbetsmiljösafety and health with a view to frågor med sikte på att stödja assisting countries, particularly länder, särskilt utvecklingsländer, developing countries, for the för att following purposes:

(i) to strengthen their capacity i) stärka deras kapacitet att utfor the establishment and main- forma och upprätthålla en nationell tenance of a national preventative förebyggande arbetsmiljökultur, safety and health culture;

(ii) to promote a management ii) främja en strategi som bygger systems approach to occupational på ett styrsystem för arbetsmiljön, safety and health; and och

(iii) to promote the ratification, iii) främja ratifikation, när det in the case of Conventions, and gäller konventioner, och genomimplementation of instruments of förande av de ILO-instrument som the ILO relevant to the promo- berör ramverket för att främja tional framework for occupational arbetsmiljö och som förtecknas i safety and health, listed in the bilagan till denna rekommenda- Annex to this Recommendation; tion,

(b) facilitate the exchange of in- b) underlätta informationsutbyte formation on national policies om den nationella politik som within the meaning of Article 1(a) avses i artikel 1 a i konventionen, of the Convention, on national om nationella system och arbetssystems and programmes on occu- miljöprogram, bl.a. god praxis och pational safety and health, in- innovativa strategier, och om cluding on good practices and kartläggning av nya och kominnovative approaches, and on the mande risker på arbetsplatsen, och identification of new and emerging hazards and risks in the workplace; and

(c) provide information on pro- c) ge information om framsteg gress made towards achieving a som gjorts för att skapa en säker safe and healthy working envi- och hälsosam arbetsmiljö. ronment. 38

VI. UPDATING OF THE VI. UPPDATERING AV Bilaga 2 ANNEX BILAGAN

16. The Annex to this Recommen- 16. Internationella arbetsbyråns dation should be reviewed and styrelse bör ompröva och uppupdated by the Governing Body of datera bilagan till denna rekomthe International Labour Office. mendation. En reviderad bilaga Any revised annex so established som fastställs på detta sätt ska shall be adopted by the Governing antas av styrelsen och ska ersätta Body and shall replace the pre- den tidigare bilagan, sedan Interceding annex after having been nationella arbetsorganisationen har communicated to the Members of skickat ut den till sina medlemsthe International Labour Organi- stater. zation.

ANNEX BILAGA Bilaga 2

INSTRUMENTS OF THE INTERNATIONELLA ARBETS- INTERNATIONAL LABOUR ORGANISATIONENS INSTRU- ORGANIZATION RELEVANT MENT SOM BERÖR RAM- TO THE PROMOTIONAL VERKET FÖR ATT FRÄMJA FRAMEWORK FOR OCCUPA- ARBETSMILJÖ TIONAL SAFETY AND HEALTH

I. CONVENTIONS I. KONVENTIONER

Labour Inspection Convention, Konvention (nr 81) om arbets- 1947 (No. 81) inspektion, 1947

Radiation Protection Conven- Konvention (nr 115) om stråltion, 1960 (No. 115) skydd, 1960

Hygiene (Commerce and Konvention (nr 120) om hygien Offices) Convention, 1964 (No. (handels- och kontorsverksamhet), 120) 1964

Employment Injury Benefits Konvention (nr 121) om för- Convention, 1964 (No. 121) måner vid yrkesskada, 1964

Labour Inspection (Agriculture) Konvention (nr 129) om yrkes- Convention, 1969 (No. 129) inspektion (jordbruk), 1969

Occupational Cancer Conven- Konvention (nr 139) om yrkestion, 1974 (No. 139) cancer, 1974

Working Environment (Air Konvention (nr 148) om luft- Pollution, Noise and Vibration) föroreningar, buller och vibratio- Convention, 1977 (No. 148) ner, 1977

Occupational Safety and Health Konvention (nr 152) om arbetar- (Dock Work) Convention, 1979 skydd vid hamnarbete, 1979 (No. 152)

Occupational Safety and Health Konventionen (nr 155) om Convention, 1981 (No. 155) arbetarskydd och arbetsmiljö,

Occupational Health Services Konvention (nr 161) om före- Convention, 1985 (No. 161) tagshälsovård, 1985

Asbestos Convention, 1986 (No. Konvention (nr 162) om säker- 162) het vid användning av asbest, 1986

Safety and Health in Construc- Konvention (nr 167) om säkertion Convention, 1988 (No. 167) het och hälsa vid byggnads- och

anläggningsarbete, 1988

Chemicals Convention, 1990 Konvention (nr 170) om säker- (No. 170) het vid användning av kemiska

produkter i arbetslivet, 1990

Prevention of Major Industrial Konvention (nr 174) om före- Accidents Convention, 1993 (No. byggande av storolyckor inom 174) industrin, 1993

Safety and Health in Mines Konvention (nr 176) om arbetar- Convention, 1995 (No. 176) skydd i gruvor, 1995

Protocol of 1995 to the Labour 1995 års protokoll till konven- Inspection Convention, 1947 (No. tionen (nr 81) om arbets- 40

81) inspektion, 1947

Safety and Health in Agriculture Konvention (nr 184) om arbetar- Bilaga 2 Convention, 2001 (No. 184) skydd i lantbruket, 2001

Protocol of 2002 to the Occupa- 2002 års protokoll till konventional Safety and Health Conven- tionen (nr 155) om arbetarskydd tion, 1981 (No. 155) och arbetsmiljö, 1981

II. RECOMMENDATIONS II. REKOMMENDATIONER

Labour Inspection Recommenda- Rekommendation (nr 81) om tion, 1947 (No. 81) arbetsinspektion, 1947

Labour Inspection (Mining and Rekommendation (nr 82) om Transport) Recommendation, 1947 arbetsinspektion (gruvdrift och (No. 82) transport), 1947

Protection of Workers' Health Rekommendation (nr 97) om Recommendation, 1953 (No. 97) skydd för arbetstagares hälsa,

Welfare Facilities Recommen- Rekommendation (nr 102) om dation, 1956 (No. 102) välfärdsanordningar för arbets-

tagare, 1956

Radiation Protection Recom- Rekommendation (nr 114) om mendation, 1960 (No. 114) strålskydd, 1960

Workers Housing Recommen- Rekommendation (nr 115) om dation, 1961 (No. 115) arbetstagarnas bostadsförsörjning,

Hygiene (Commerce and Rekommendation (nr 120) om Offices) Recommendation, 1964 hygien (handels- och kontors- (No. 120) verksamhet), 1964

Employment Injury Benefits Rekommendation (nr 121) om Recommendation, 1964 (No. 121) förmåner vid yrkesskada, 1964

Labour Inspection (Agriculture) Rekommendation (nr 133) om Recommendation, 1969 (No. 133) yrkesinspektion (jordbruk), 1969

Occupational Cancer Recom- Rekommendation (nr 147) om mendation, 1974 (No. 147) yrkescancer, 1974

Working Environment (Air Rekommendation (nr 156) om Pollution, Noise and Vibration) luftföroreningar, buller och Recommendation, 1977 (No. 156) vibration, 1977

Occupational Safety and Health Rekommendation (nr 160) om (Dock Work) Recommendation, arbetarskydd vid hamnarbete, 1979 (No. 160) 1979

Occupational Safety and Health Rekommendation (nr 164) om Recommendation, 1981 (No. 164) arbetarskydd och arbetsmiljö,

Occupational Health Services Rekommendation (nr 171) om Recommendation, 1985 (No. 171) företagshälsovård, 1985

Asbestos Recommendation, Rekommendation (nr 172) om 1986 (No. 172) säkerhet vid användning av asbest,

Safety and Health in Construc- Rekommendation (nr 175) om tion Recommendation, 1988 (No. säkerhet och hälsa vid byggnads- 41

175) och anläggningsarbete, 1988

Chemicals Recommendation, Rekommendation (nr 177) om Bilaga 2 1990 (No. 177) säkerhet vid användning av

kemiska produkter i arbetslivet, 1990 Prevention of Major Industrial Rekommendation (nr 181) om

Accidents Recommendation, 1993 förebyggande av storolyckor inom (No. 181) industrin, 1993

Safety and Health in Mines Rekommendation (nr 183) om Recommendation, 1995 (No. 183) arbetarskydd i gruvor, 1995

Safety and Health in Agriculture Rekommendation (nr 192) om Recommendation, 2001 (No. 192) arbetarskydd i lantbruket, 2001 List of Occupational Diseases Rekommendation (nr 194) om Recommendation, 2002 (No. 194) förteckning över arbetssjukdomar,

Bilaga 3

Recommendation (No. 198) con-

ILO:s rekommendation (nr 198) cerning Employment Relation-

om anställningsförhållandet ship, 2006

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its Ninety-fifth där till sitt nittiofemte möte den 31 Session on 31 May 2006, and maj 2006,

Considering that there is protec- med beaktande av att nationella tion offered by national laws and lagar, förordningar och kollektivregulations and collective agree- avtal ger skydd som är kopplat till ments which are linked to the att ett anställningsförhållande existence of an employment rela- föreligger mellan en arbetsgivare tionship between an employer and och en arbetstagare, an employee, and

Considering that laws and regu- anser att tolkningen av lagstiftlations, and their interpretation, ning och förordningar bör vara should be compatible with the förenlig med målen för arbete objectives of decent work, and under anständiga villkor,

Considering that employment or anser att arbetsmarknadslagstiftlabour law seeks, among other ningen eller den arbetsrättsliga things, to address what can be an lagstiftningen bl.a. är avsedd att unequal bargaining position inriktas på vad som kan vara en between parties to an employment ojämbördig förhandlingssituation relationship, and mellan parterna i ett anställnings-

förhållande,

Considering that the protection anser att skyddet av arbetstagare of workers is at the heart of the är centralt i Internationella arbetsmandate of the International organisationens mandat och Labour Organization, and in stämmer överens med de principer accordance with principles set out som läggs fast i ILO:s deklaration in the ILO Declaration on Funda- om grundläggande principer och mental Principles and Rights at rättigheter i arbetslivet 1998 och Work, 1998, and the Decent Work agendan för arbete under an- Agenda, and ständiga villkor,

Considering the difficulties of beaktar svårigheten i att fastestablishing whether or not an ställa om ett anställningsemployment relationship exists in förhållande föreligger eller inte i situations where the respective lägen där de berörda parternas rights and obligations of the par- respektive rättigheter och skyldigties concerned are not clear, where heter inte är tydliga, där man har there has been an attempt to försökt dölja anställnings-

disguise the employment relation- förhållandet och där det finns ship, or where inadequacies or brister eller begränsningar i den Bilaga 3 limitations exist in the legal rättsliga ramen eller i tolkningen framework, or in its interpretation eller tillämpningen av denna, or application, and

Noting that situations exist anser att det finns situationer där where contractual arrangements avtalskonstruktioner kan leda till can have the effect of depriving att arbetstagare berövas det skydd workers of the protection they are de har rätt till, due, and

Recognizing that there is a role konstaterar att det finns en roll for international guidance to för internationell vägledning till Members in achieving this protec- medlemsstaterna för att skapa tion through national law and detta skydd genom nationell lag practice, and that such guidance och praxis, och att sådan rådgivshould remain relevant over time, ning bör behålla sin relevans and genom åren,

Further recognizing that such konstaterar vidare att sådant protection should be accessible to skydd bör vara tillgängligt för alla, all, particularly vulnerable särskilt för utsatta arbetstagare, workers, and should be based on och bör bygga på en lagstiftning law that is efficient, effective and som är ändamålsenlig, effektiv och comprehensive, with expeditious heltäckande och som ger snabba outcomes, and that encourages resultat och som stimulerar till voluntary compliance, and frivillig efterlevnad,

Recognizing that national policy konstaterar att nationell politik should be the result of consultation bör föregås av samråd med with the social partners and should arbetsmarknadens parter och bör provide guidance to the parties ge vägledning till berörda parter concerned in the workplace, and på arbetsplatsen,

Recognizing that national policy konstaterar att nationell politik should promote economic growth, bör främja ekonomisk tillväxt, job creation and decent work, and skapande av sysselsättning samt

människovärdigt arbete,

Considering that the globalized noterar att den globaliserade economy has increased the mo- ekonomin har ökat rörligheten för bility of workers who are in need arbetstagare som behöver skydd, of protection, at least against åtminstone mot kringgående av circumvention of national protec- nationellt skydd genom val av lag, tion by choice of law, and

Noting that, in the framework of beaktar att när det gäller tilltransnational provision of services, handahållande av tjänster över it is important to establish who is nationsgränserna det är viktigt att considered a worker in an em- göra klart vem som är att betrakta ployment relationship, what rights som arbetstagare i ett anställningsthe worker has, and who the em- förhållande, vilka rättigheter ployer is, and arbetstagaren har och vem som är

arbetsgivare,

Considering that the difficulties anser att svårigheterna att fastin establishing the existence of an ställa förekomsten av ett anställemployment relationship may ningsförhållande kan skapa allvar- 44

create serious problems for those liga problem för berörda arbetsworkers concerned, their commu- tagare, för deras omgivning och Bilaga 3 nities, and society at large, and för samhället i stort,

Considering that the uncertainty anser att osäkerheten om huruas to the existence of an employ- vida ett anställningsförhållande ment relationship needs to be föreligger måste åtgärdas för att addressed to guarantee fair com- det ska vara möjligt att trygga en petition and effective protection of sund konkurrens och ett effektivt workers in an employment rela- skydd för arbetstagare i ett anställtionship in a manner appropriate to ningsförhållande på ett sätt som national law or practice, and överensstämmer med nationell lag

eller praxis,

Noting all relevant international beaktar alla tillämpliga internalabour standards, especially those tionella arbetsnormer, särskilt addressing the particular situation sådana som gäller kvinnors situaof women, as well as those ad- tion och anställningsförhållandets dressing the scope of the employ- räckvidd, ment relationship, and

Having decided upon the adop- har beslutat anta vissa förslag tion of certain proposals with avseende anställningsförhållandet, regard to the employment relation- en fråga som utgör den femte ship, which is the fifth item on the punkten på mötets dagordning, agenda of the session, and och

Having determined that these har beslutat att dessa förslag ska proposals shall take the form of a ta formen av en rekommendation; Recommendation;

adopts this fifteenth day of June antar denna dag, den 15 juni of the year two thousand and six 2006, följande rekommendation, the following Recommendation, som kan kallas 2006 års rekomwhich may be cited as the Em- mendation om anställningsployment Relationship Recom- förhållandet. mendation, 2006.

I. NATIONAL POLICY OF I. NATIONELL POLITIK FÖR PROTECTION FOR WORKERS SKYDD AV ARBETSTAGARE I IN AN EMPLOYMENT ETT ANSTÄLLNINGS- RELATIONSHIP FÖRHÅLLANDE

1. Members should formulate and 1. Medlemsstater bör utforma och apply a national policy for re- tillämpa en nationell politik för att viewing at appropriate intervals med lämpliga intervall ompröva and, if necessary, clarifying and och vid behov klarlägga och anadapting the scope of relevant passa tillämpningsområdet för laws and regulations, in order to lagar och förordningar i syfte att guarantee effective protection for arbetstagare som utför arbete i ett workers who perform work in the anställningsförhållande tillcontext of an employment rela- försäkras ett effektivt skydd. tionship.

2. The nature and extent of pro- 2. Arten och omfattningen av tection given to workers in an det skydd som ges arbetstagare i employment relationship should ett anställningsförhållande bör 45

be defined by national law or fastställas i nationell lag eller practice, or both, taking into praxis, eller bådadera, med be- Bilaga 3 account relevant international aktande av tillämpliga interlabour standards. Such law or nationella arbetsnormer. Sådan lag practice, including those elements eller praxis, inklusive de delar som pertaining to scope, coverage and rör tillämpningsområde, räckvidd responsibility for implementation, och ansvar för genomförande, bör should be clear and adequate to vara tydlig och ägnad att trygga ett ensure effective protection for effektivt skydd för arbetstagare i workers in an employment rela- ett anställningsförhållande. tionship.

3. National policy should be 3. Nationell politik bör utformas formulated and implemented in och genomföras i enlighet med accordance with national law and nationell lag och praxis och i sampractice in consultation with the råd med arbetsgivarnas och most representative organizations arbetstagarnas mest representativa of employers and workers. organisationer.

4. National policy should at least 4. Nationell politik bör minst include measures to: omfatta åtgärder för att

(a) provide guidance for the a) ge vägledning till berörda parties concerned, in particular parter, särskilt arbetsgivare och employers and workers, on effec- arbetstagare, om hur man på mest tively establishing the existence of ändamålsenligt sätt fastställer att an employment relationship and ett anställningsförhållande föreon the distinction between em- ligger och om skillnaden mellan ployed and self-employed anställda och egenföretagare, workers;

(b) combat disguised employ- b) bekämpa dolda anställningsment relationships in the context förhållanden i samband med t.ex. of, for example, other relationships andra förhållanden som kan omthat may include the use of other fatta användande av andra former forms of contractual arrangements av avtalskonstruktioner vilka that hide the true legal status, döljer dessas verkliga rättsstatus, noting that a disguised employ- med beaktande av att ett dolt ment relationship occurs when the anställningsförhållande föreligger employer treats an individual as när arbetsgivaren behandlar en other than an employee in a man- person på annat sätt än som ner that hides his or her true legal arbetstagare så att hans eller status as an employee, and that hennes rättsliga status som arbetssituations can arise where con- tagare döljs, och att situationer kan tractual arrangements have the uppstå där avtalskonstruktioner effect of depriving workers of the leder till att arbetstagare berövas protection they are due; det skydd de har rätt till,

(c) ensure standards applicable c) garantera normer som är to all forms of contractual tillämpliga på alla typer av avtalsarrangements, including those konstruktioner, bl.a. sådana som involving multiple parties, so that berör flera parter, så att anställda employed workers have the pro- arbetstagare får det skydd de har tection they are due; rätt till,

(d) ensure that standards appli- d) garantera att normer som är cable to all forms of contractual tillämpliga på alla typer av avtals- 46

arrangements establish who is konstruktioner slår fast vem som responsible for the protection ansvarar för det skydd de ger, Bilaga 3 contained therein;

(e) provide effective access of e) ge effektiv tillgång för bethose concerned, in particular rörda, särskilt arbetsgivare och employers and workers, to appro- arbetstagare, till lämpliga, snabba, priate, speedy, inexpensive, fair billiga, rättvisa och ändamålsand efficient procedures and enliga förfaranden och verktyg för mechanisms for settling disputes att avgöra tvister om huruvida ett regarding the existence and terms anställningsförhållande föreligger of an employment relationship; och villkoren i detta,

(f) ensure compliance with, and f) trygga efterlevnad och faktisk effective application of, laws and tillämpning av lagar och förordregulations concerning the em- ningar om anställningsployment relationship; and förhållandet, och

(g) provide for appropriate and g) ge domare, skiljedomare, adequate training in relevant inter- medlare, yrkesinspektörer och national labour standards, com- andra personer med uppgift att parative and case law for the lösa tvister och upprätthålla judiciary, arbitrators, mediators, nationella arbetsrättsliga lagar och labour inspectors, and other per- normer lämplig och adekvat utsons responsible for dealing with bildning om tillämpliga internatiothe resolution of disputes and nella arbetsnormer, komparativ enforcement of national employ- rätt och rättspraxis. ment laws and standards.

5. Members should take par- 5. I nationell politik bör medticular account in national policy lemsstater särskilt säkerställa att to ensure effective protection to ett effektivt skydd ges arbetstagare workers especially affected by the som särskilt påverkas av osäkerhet uncertainty as to the existence of avseende om ett anställningsan employment relationship, in- förhållande föreligger, bl.a. kvinncluding women workers, as well as liga arbetstagare och särskilt utthe most vulnerable workers, satta grupper, yngre arbetstagare young workers, older workers, och äldre arbetstagare, arbetsworkers in the informal economy, tagare i den informella ekonomin, migrant workers and workers with migrerande arbetstagare samt disabilities. funktionshindrade arbetstagare.

6. Members should: 6. Medlemsstater bör: (a) take special account in a) i nationell politik särskilt be-

national policy to address the akta jämställdhetsaspekten, då gender dimension in that women kvinnliga arbetstagare dominerar i workers predominate in certain vissa yrken och sektorer där en occupations and sectors where stor andel av anställningsthere is a high proportion of förhållandena är dolda, eller där disguised employment relation- det inte klart framgår om det föreships, or where there is a lack of ligger ett anställningsförhållande, clarity of an employment relation- och ship; and

(b) have clear policies on gender b) ha en tydlig politik för jämequality and better enforcement of ställdhet mellan könen och bättre the relevant laws and agreements verkställighet av tillämpliga lagar 47

at national level so that the gender och avtal på nationell nivå, så att dimension can be effectively jämställdhetsaspekten kan hanteras Bilaga 3 addressed. på ett effektivt sätt.

7. In the context of the trans- 7. Ifråga om gränsöverskridande national movement of workers: rörlighet för arbetstagare bör

följande beaktas:

(a) in framing national policy, a a) när nationell politik utformas Member should, after consulting bör en medlemsstat, efter att ha the most representative organiza- konsulterat arbetsgivarnas och tions of employers and workers, arbetstagarnas mest representativa consider adopting appropriate organisationer, överväga att vidta measures within its jurisdiction, lämpliga åtgärder inom dess jurisand where appropriate in collabo- diktion, och, när så är lämpligt ration with other Members, so as samarbeta med andra medlemsto provide effective protection to stater, i syfte att ge effektivt skydd and prevent abuses of migrant till migrerande arbetstagare på workers in its territory who may dess territorium som kan drabbas be affected by uncertainty as to the av osäkerhet när det gäller föreexistence of an employment rela- komsten av ett anställningstionship; förhållande och hindra att de ut-

nyttjas otillbörligt,

(b) where workers are recruited b) när arbetstagare rekryteras i in one country for work in another, ett land för att arbeta i ett annat, the Members concerned may con- kan berörda medlemsstater översider concluding bilateral agree- väga att sluta bilaterala avtal i ments to prevent abuses and syfte att hindra missbruk och befraudulent practices which have as drägliga förfaranden i syfte att their purpose the evasion of the undgå de arrangemang som finns existing arrangements for the för att skydda arbetstagare inom protection of workers in the con- ramen för ett anställningstext of an employment relation- förhållande. ship.

8. National policy for protection 8. Nationell politik för att of workers in an employment skydda arbetstagare i ett anställrelationship should not interfere ningsförhållande bör inte inkräkta with true civil and commercial på faktiska civilrättsliga eller relationships, while at the same kommersiella relationer, men time ensuring that individuals in samtidigt måste de tillförsäkra an employment relationship have personer i ett anställningsthe protection they are due. förhållande det skydd de har rätt

till.

II. DETERMINATION OF THE II. FASTSTÄLLANDE AV OM EXISTENCE OF AN EMPLOY- ETT ANSTÄLLNINGS- MENT RELATIONSHIP FÖRHÅLLANDE FÖRELIGGER

9. For the purposes of the national 9. När det gäller den nationella policy of protection for workers in politiken för att skydda arbetsan employment relationship, the tagare i ett anställningsförhållande determination of the existence of bör fastställandet av om ett sådant 48

such a relationship should be förhållande föreligger främst vägguided primarily by the facts ledas av fakta avseende arbetets Bilaga 3 relating to the performance of utförande och arbetstagarens erwork and the remuneration of the sättning, oavsett hur förhållandet worker, notwithstanding how the beskrivs i något motstridande relationship is characterized in any arrangemang i avtalsform eller contrary arrangement, contractual annan form som parterna kan ha or otherwise, that may have been enats om. agreed between the parties.

10. Members should promote 10. Medlemsstaterna bör främja clear methods for guiding workers tydliga metoder för att vägleda and employers as to the determi- arbetstagare och arbetsgivare när nation of the existence of an em- det gäller att fastställa om ett anployment relationship. ställningsförhållande föreligger.

11. For the purpose of facili- 11. I syfte att underlätta fasttating the determination of the ställande av om ett anställningsexistence of an employment rela- förhållande föreligger bör medtionship, Members should, within lemsstater, inom ramen för den the framework of the national nationella politiken som avses i policy referred to in this Recom- denna rekommendation, överväga mendation, consider the possibility möjligheten att of the following:

(a) allowing a broad range of a) tillåta ett brett urval av metomeans for determining the exis- der för att fastställa om ett anställtence of an employment relation- ningsförhållande föreligger, ship;

(b) providing for a legal pre- b) införa en legal presumtion att sumption that an employment ett anställningsförhållande förerelationship exists where one or ligger när en eller flera tillämpliga more relevant indicators is present; indikatorer föreligger, och and

(c) determining, following prior c) efter samråd med arbetsgivarconsultations with the most repre- nas och arbetstagarnas mest representative organizations of employ- sentativa organisationer, fastställa ers and workers, that workers with att arbetstagare med vissa karaktecertain characteristics, in general ristika, generellt eller i en viss or in a particular sector, must be bransch, ska anses vara antingen deemed to be either employed or anställda eller egenföretagare. self-employed.

12. For the purposes of the na- 12. När det gäller den nationella tional policy referred to in this politik som avses i denna rekom- Recommendation, Members may mendation kan medlemsstaterna consider clearly defining the con- överväga att klart definiera de ditions applied for determining the villkor som ska gälla för att fastexistence of an employment rela- ställa om ett anställningstionship, for example, subordina- förhållande föreligger, t.ex. undertion or dependence. ordnad ställning eller beroende.

13. Members should consider 13. Medlemsstaterna bör överthe possibility of defining in their väga möjligheten att i sina lagar laws and regulations, or by other och förordningar eller på annat sätt means, specific indicators of the fastställa specifika indikatorer för 49

existence of an employment rela- att ett anställningsförhållande tionship. Those indicators might föreligger. Sådana indikatorer Bilaga 3 include: skulle kunna inbegripa

(a) the fact that the work: is car- a) att arbetet utförs enligt ried out according to the instruc- instruktioner och under tillsyn av tions and under the control of en annan part, att arbetet inanother party; involves the inte- volverar arbetstagaren i företagets gration of the worker in the or- organisation, att arbetet utförs helt ganization of the enterprise; is eller i huvudsak till förmån för en performed solely or mainly for the annan person, att arbetet måste benefit of another person; must be utföras av arbetstagaren personcarried out personally by the ligen, att arbetet utförs inom en worker; is carried out within fastställd arbetstid eller på en specific working hours or at a arbetsplats som angetts eller godworkplace specified or agreed by känts av den part som begärt the party requesting the work; is of arbetet, att arbetet är av viss vara particular duration and has a aktighet och har en viss kontinuicertain continuity; requires the tet, att arbetet kräver att arbetsworker's availability; or involves tagaren är tillgänglig eller innebär the provision of tools, materials att den part som begärt arbetet and machinery by the party tillhandahåller verktyg, material requesting the work; och maskinell utrustning,

(b) periodic payment of remu- b) att arbetstagaren får regelneration to the worker; the fact bundet återkommande ersättning, that such remuneration constitutes att denna ersättning är arbetsthe worker's sole or principal tagarens enda eller huvudsakliga source of income; provision of inkomstkälla, att betalning in payment in kind, such as food, natura, t.ex. mat, logi eller lodging or transport; recognition transport, förekommer, att arbetsof entitlements such as weekly rest tagaren är berättigad till vissa and annual holidays; payment by förmåner som veckovila och the party requesting the work for semester, att den part som beordrar travel undertaken by the worker in arbetet betalar arbetstagarens resor order to carry out the work; or för att genomföra arbetet, eller att absence of financial risk for the arbetstagaren inte tar någon ekoworker. nomisk risk.

14. The settlement of disputes 14. Ansvaret för att lösa tvister concerning the existence and terms om huruvida ett anställningsof an employment relationship förhållande föreligger och villshould be a matter for industrial or koren för detta bör vila på arbetsother tribunals or arbitration domstolar eller andra domstolar authorities to which workers and eller skiljedomsorgan som arbetsemployers have effective access in tagare och arbetsgivare har effekaccordance with national law and tiv tillgång till enligt nationell lag practice. och praxis.

15. The competent authority 15. Den behöriga myndigheten should adopt measures with a view bör vidta åtgärder i syfte att trygga to ensuring respect for and imple- att lagar och förordningar om mentation of laws and regulations anställningsförhållandet respekteconcerning the employment rela- ras och tillämpas utifrån de olika tionship with regard to the various synpunkter som beaktas i denna 50

aspects considered in this Recom- rekommendation, t.ex. genom mendation, for example, through yrkesinspektion i samarbete med Bilaga 3 labour inspection services and socialförsäkringsmyndigheter och their collaboration with the social skattemyndigheter. security administration and the tax authorities.

16. In regard to the employment 16. Nationella arbetsmarknadsrelationship, national labour ad- myndigheter och till dessa knutna ministrations and their associated organ bör när det gäller anställservices should regularly monitor ningsförhållandet regelbundet se their enforcement programmes and över sina program och metoder för processes. Special attention should verkställighet. Speciell uppmärkbe paid to occupations and sectors samhet bör ägnas åt yrken och with a high proportion of women sektorer där andelen kvinnliga workers. arbetstagare är stor.

17. Members should develop, as 17. Som en del av den nationella part of the national policy referred politik som avses i denna rekomto in this Recommendation, effec- mendation bör medlemsstaterna tive measures aimed at removing utarbeta effektiva metoder för att incentives to disguise an employ- undanröja incitament att dölja ett ment relationship. anställningsförhållande.

18. As part of the national 18. Som en del av den nationella policy, Members should promote politiken bör medlemsstater främja the role of collective bargaining den roll kollektivavtal och diaand social dialogue as a means, logen mellan arbetsmarknadens among others, of finding solutions parter har, bland andra som ett sätt to questions related to the scope of att finna lösningar på frågor som the employment relationship at the rör anställningsförhållandets räcknational level. vidd på nationell nivå.

III. MONITORING AND III. ÖVERVAKNING OCH IMPLEMENTATION GENOMFÖRANDE

19. Members should establish an 19. Medlemsstaterna bör skapa ett appropriate mechanism, or make lämpligt system, eller använda ett use of an existing one, for moni- befintligt sådant, för att övervaka toring developments in the labour förändringar av arbetsmarknaden market and the organization of och arbetets organisation och för work, and for formulating advice att utforma råd om hur åtgärder on the adoption and implementa- som rör anställningsförhållande tion of measures concerning the ska vidtas och genomföras inom employment relationship within ramen för den nationella politiken. the framework of the national policy.

20. The most representative or- 20. Arbetsgivarnas och arbetsganizations of employers and tagarnas mest representativa orgaworkers should be represented, on nisationer bör vara företrädda som an equal footing, in the mechanism jämställda parter inom ramen för for monitoring developments in detta system för att övervaka förthe labour market and the organi- ändringar av arbetsmarknaden och zation of work. In addition, these arbetets organisation. Dessutom 51

organizations should be consulted bör dessa organisationer vid behov under the mechanism as often as konsulteras inom ramen för syste- Bilaga 3 necessary and, wherever possible met och, där det är möjligt och av and useful, on the basis of expert värde, på grundval av expertreports or technical studies. rapporter eller tekniska studier.

21. Members should, to the 21. Medlemsstaterna bör så extent possible, collect informa- långt möjligt samla information tion and statistical data and och statistiska data och bedriva undertake research on changes in forskning om förändringar i the patterns and structure of work arbetsformer och arbetets struktur, at the national and sectoral levels, nationellt och inom olika sektorer, taking into account the distribution med beaktande av fördelningen of men and women and other mellan män och kvinnor och andra relevant factors. relevanta faktorer.

22. Members should establish 22. Medlemsstaterna bör skapa specific national mechanisms in specifika nationella system för att order to ensure that employment trygga att anställningsförhållanden relationships can be effectively kan identifieras effektivt vid tillidentified within the framework of handahållande av tjänster över the transnational provision of gränserna. De bör överväga att services. Consideration should be utveckla systematiska kontakter given to developing systematic och utbyte av information i frågan contact and exchange of informa- med andra stater. tion on the subject with other States.

IV. FINAL PARAGRAPH IV. SLUTBESTÄMMELSE

23. This Recommendation does 23. Denna konvention reviderar not revise the Private Employment inte 1997 års rekommendation (nr Agencies Recommendation, 1997 188) om privat arbetsförmedling (No. 188), nor can it revise the och kan inte heller revidera 1997 Private Employment Agencies års konvention (nr 181) om privat Convention, 1997 (No. 181). arbetsförmedling. Cross references

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling Föredragande: statsrådet Littorin U Regeringen beslutar proposition 2007/08:69 ILO:s konvention om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, m.m.