Genomförande av det reviderade ekodesigndirektivet

Regeringens proposition 2010/11:61

Genomförande av det reviderade ekodesigndirektivet Prop. 2010/11:61

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 januari 2011

Fredrik Reinfeldt

Anna-Karin Hatt

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (2008:112) om ekodesign i syfte att genomföra det s.k. reviderade ekodesigndirektivet. I huvudsak innebär förslaget att tillämpningsområdet, som idag omfattar energianvändande produkter, utvidgas till att omfatta energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen. Därtill föreslås ett antal redaktionella ändringar som en följd av Lissabonfördraget.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

1¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign,

2. lag om ändring i lagen (2010:920) om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign.

2¶Lagtext

2.1¶Lag om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign

Härigenom föreskrivs att 1–14 och 17 §§ lagen (2008:112) om ekodesign ska ha följande lydelse.

1 §

användande delar av sådana relaterade delar av sådana

miljöprestanda under hela dess miljöprestanda under hela dess

2 §

ställa krav på ekodesign för krav på ekodesign för energirela-

om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv

96/57/EG och 2000/55/EG.

3 §

Senaste lydelse 2010:285. Senaste lydelse 2010:285.

formaliteterna i denna lag eller i formaliteterna i denna lag eller i genomförandeåtgärder enligt genomförandeåtgärder enligt artikel 15 i direktiv 2005/32/EG. artikel 15 i direktiv 2009/125/EG.

Med en importör avses en fysisk Med en importör avses en fysisk eller juridisk person som är etable- eller juridisk person som är etablerad inom Europeiska gemenskapen rad inom Europeiska unionen och och som inom sin näringsverk- som inom sin näringsverksamhet samhet släpper ut en produkt från släpper ut en produkt från tredjetredjeland på gemenskapens mark- land på unionsmarknaden. nad.

4 §

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela föreskrifter om vilka typer av produk- skrifter om vilka typer av produkter och delar som ska omfattas av ter och delar som ska omfattas av lagens bestämmelser. Sådana före- lagens bestämmelser. Sådana föreskrifter får bara avse produkter skrifter får bara avse produkter och delar som varit föremål för och delar som varit föremål för genomförandeåtgärder enligt genomförandeåtgärder enligt artikel 15 i direktiv 2005/32/EG. artikel 15 i direktiv 2009/125/EG.

Föreskrifter enligt första stycket får inte avse produkter eller delar som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnadsverk och som omfattas av bestämmelserna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

5 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att miljö- meddela föreskrifter om att miljöaspekter ska integreras i produkt- aspekter ska integreras i produktdesignen beträffande energi- designen beträffande energirelateanvändande produkter och energi- rade produkter och energirelateanvändande delar i syfte att för- rade delar i syfte att förbättra bättra produktens eller delens produktens eller delens miljömiljöprestanda under hela dess prestanda under hela dess livslivscykel. cykel.

6 §

En energianvändande produkt En energirelaterad produkt eller eller en energianvändande del får en energirelaterad del får släppas släppas ut på gemenskapens mark- ut på unionsmarknaden eller tas i nad eller tas i bruk inom gemen- bruk inom unionen endast om den skapen endast om den uppfyller de uppfyller de krav som ställs i förekrav som ställs i föreskrifter som skrifter som meddelats med stöd meddelats med stöd av 5 § eller i av 5 § eller i en genomförande-

3 Senaste lydelse 2010:285. 4 Senaste lydelse 2010:285.

en genomförandeåtgärd enligt åtgärd enligt artikel 15 i direktiv artikel 15 i direktiv 2005/32/EG. 2009/125/EG.

Innan en energianvändande Innan en energirelaterad produkt eller en energianvändande produkt eller en energirelaterad del släpps ut på gemenskapens del släpps ut på unionsmarknaden marknad eller tas i bruk inom eller tas i bruk inom unionen ska gemenskapen ska tillverkaren eller tillverkaren eller dennes represendennes representant se till att det tant se till att det görs en bedömgörs en bedömning av om ning av om produkten eller delen produkten eller delen överens- överensstämmer med de krav som stämmer med de krav som ställs i ställs i föreskrifter som meddelats föreskrifter som meddelats med med stöd av 5 § eller i föreskrifter stöd av 5 § eller i föreskrifter i en i en genomförandeåtgärd enligt genomförandeåtgärd enligt artikel artikel 15 i direktiv 2009/125/EG 15 i direktiv 2005/32/EG (bedöm- (bedömning av överensstämmelning av överensstämmelse). se).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur denna bedömning av överensstämmelse ska gå till.

7 §

Innan en energianvändande Innan en energirelaterad produkt eller en energianvändande produkt eller en energirelaterad del släpps ut på gemenskapens del släpps ut på unionsmarknaden marknad eller tas i bruk inom eller tas i bruk inom unionen ska gemenskapen ska

a) en försäkran utfärdas av a) en EU-försäkran utfärdas av produktens eller delens tillverkare produktens eller delens tillverkare eller dennes representant om att eller dennes representant om att produkten eller delen överens- produkten eller delen överensstämmer med de krav som anges i stämmer med de krav som anges i de föreskrifter som meddelats med de föreskrifter som meddelats med stöd av 5 § eller i föreskrifter i en stöd av 5 § eller i föreskrifter i en genomförandeåtgärd enligt artikel genomförandeåtgärd enligt artikel 15 i direktiv 2005/32/EG 15 i direktiv 2009/125/EG (EU- (försäkran om överensstämmelse), försäkran om överensstämmelse), och och

b) produkten eller delen förses med CE-märkning. Tillverkaren eller dennes representant svarar för att produkten eller

delen uppfyller kraven enligt första stycket.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om meddelar närmare föreskrifter om de upplysningar som ska lämnas i de upplysningar som ska lämnas i en försäkran om överens- en EU-försäkran om överensstämmelse. stämmelse.

5 Senaste lydelse 2010:285.

8 §

En energianvändande produkt En energirelaterad produkt eller eller del får CE-märkas endast om del får CE-märkas endast om den den uppfyller de krav som ställs i uppfyller de krav som ställs i föreföreskrifter som meddelats med skrifter som meddelats med stöd stöd av lagen eller i föreskrifter i av lagen eller i föreskrifter i en en genomförandeåtgärd enligt genomförandeåtgärd enligt artikel artikel 15 i direktiv 2005/32/EG. 15 i direktiv 2009/125/EG.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om CE- meddela föreskrifter om CEmärkning av energianvändande märkning av energirelaterade produkter och delar. produkter och delar.

För CE-märkning gäller vidare bestämmelserna i lagen (1992:1534) om CE-märkning.

9 §

En försäkran om överens- En EU-försäkran om överensstämmelse och den dokumentation stämmelse och den dokumentation som legat till grund för bedöm- som legat till grund för ningen av överensstämmelse ska bedömningen av överensfinnas tillgänglig hos tillverkaren stämmelse ska finnas tillgänglig eller dennes representant tills tio år hos tillverkaren eller dennes har förflutit sedan den sista representant tills tio år har förflutit energianvändande produkten sedan den sista energirelaterade tillverkades. produkten tillverkades.

På begäran av en tillsynsmyndighet ska tillverkaren eller dennes representant ställa dokumentationen enligt första stycket till myndighetens förfogande inom tio dagar från det att begäran har mottagits av tillverkaren eller dennes representant. Denna skyldighet gäller gentemot alla tillsynsmyndigheter i Europeiska unionens medlemsstater.

10 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela som regeringen bestämmer får föreskrifter om att en tillverkare av meddela föreskrifter om att en en energianvändande produkt eller tillverkare av en energirelaterad del eller dennes representant ska, produkt eller del eller dennes på det sätt som denne anser representant ska, på det sätt som lämpligt, se till att konsumenter får denne anser lämpligt, se till att

konsumenter får

a) den information som är nödvändig för att kunna använda produkten eller delen energieffektivt och med låg miljöpåverkan, och

b) information om dels alla miljöaspekter som är knutna till produkten eller delen under dess livscykel, dels fördelarna med ekodesign, om så krävs i den relevanta genomförandeåtgärden.

6 Senaste lydelse 2010:285.

11 §

Om tillverkaren inte är etablerad Om tillverkaren inte är etablerad inom Europeiska gemenskapen inom Europeiska unionen och inte och inte har någon representant har någon representant inom inom gemenskapen svarar en unionen svarar en energirelaterad energianvändande produkts eller produkts eller energirelaterad dels energianvändande dels importör importör för de skyldigheter som för de skyldigheter som enligt enligt denna lag eller enligt föredenna lag eller enligt föreskrifter i skrifter i en genomförandeåtgärd en genomförandeåtgärd enligt enligt artikel 15 i direktiv artikel 15 i direktiv 2005/32/EG 2009/125/EG åvilar tillverkaren åvilar tillverkaren eller dennes eller dennes representant. representant. Om det i ett fall som anges i

Om det i ett fall som anges i första stycket saknas importör första stycket saknas importör åvilar dessa skyldigheter varje åvilar dessa skyldigheter varje fysisk eller juridisk person som fysisk eller juridisk person som släpper ut en energirelaterad släpper ut en energianvändande produkt eller del på unionsprodukt eller del på gemenskapens marknaden eller tar den i bruk marknad eller tar den i bruk inom inom unionen. gemenskapen.

12 §

Energianvändande produkter Energirelaterade produkter eller eller delar får demonstreras på delar får demonstreras på handelsmässor, utställningar, handelsmässor, utställningar, demonstrationer och liknande även demonstrationer och liknande även om kraven i 5–8 och 10 §§, i före- om kraven i 5–8 och 10 §§, i föreskrifter som har meddelats med skrifter som har meddelats med stöd av 5, 6, 8 och 10 §§ och i stöd av 5, 6, 8 och 10 §§ och i verkställighetsföreskrifter enligt verkställighetsföreskrifter enligt 7 § inte har uppfyllts. Detta gäller 7 § inte har uppfyllts. Detta gäller dock bara under förutsättning att dock bara under förutsättning att det synligt anges att produkten det synligt anges att produkten eller delen inte kommer att släppas eller delen inte kommer att släppas ut på gemenskapens marknad eller ut på unionsmarknaden eller tas i tas i bruk inom gemenskapen bruk inom unionen förrän kraven förrän kraven har uppfyllts. har uppfyllts.

13 §

Den eller de myndigheter som Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (tillsyns- regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska se till att denna myndigheten) ska se till att denna lag, de föreskrifter som har lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt meddelats med stöd av lagen samt föreskrifterna i en genomförande- föreskrifterna i en genomförandeåtgärd enligt artikel 15 i direktiv åtgärd enligt artikel 15 i direktiv

7 Senaste lydelse 2010:285. Senaste lydelse 2010:285.

2005/32/EG följs. Detta gäller 2009/125/EG följs. Detta gäller dock bara i den utsträckning som dock bara i den utsträckning som det inte finns relevanta det inte finns relevanta bestämmelser om tillsyn i någon bestämmelser om tillsyn i någon annan författning. annan författning.

14 §

En tillsynsmyndighet får En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter som har meddelats de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt före- med stöd av lagen samt föreskrifterna i en genomförande- skrifterna i en genomförandeåtgärd enligt artikel 15 i direktiv åtgärd enligt artikel 15 i direktiv 2005/32/EG ska följas. Ett före- 2009/125/EG ska följas. Ett föreläggande eller förbud får förenas läggande eller förbud får förenas med vite. med vite.

17 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- meddela föreskrifter om skyldighet för en tillverkare av energi- het för en tillverkare av energianvändande produkter och delar relaterade produkter och delar eller dennes representant att ersätta eller dennes representant att ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för tillsynsmyndighetens kostnader för provtagning och undersökning av provtagning och undersökning av prov. Sådana föreskrifter får dock prov. Sådana föreskrifter får dock bara avse fall då produkten eller bara avse fall då produkten eller delen visat sig inte uppfylla de delen visat sig inte uppfylla de krav som gäller enligt denna lag, krav som gäller enligt denna lag, enligt föreskrifter som har enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller meddelats med stöd av lagen eller enligt föreskrifter i en genom- enligt föreskrifter i en genomförandeåtgärd enligt artikel 15 i förandeåtgärd enligt artikel 15 i direktiv 2005/32/EG. direktiv 2009/125/EG.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.

Senaste lydelse 2010:285. 10

Senaste lydelse 2010:285.

ändring i lagen (2008:112) om ekodesign

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:112) om ekodesign i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:920) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

4 §

skrifter om vilka typer av skrifter om vilka typer av produkter och delar som ska produkter och delar som ska

produkter och delar som varit produkter och delar som varit

enligt artikel 15 i direktiv enligt artikel 15 i direktiv

Föreskrifter enligt första stycket får inte avse produkter eller delar som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnadsverk och som omfattas av bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

3¶Ärendet och dess beredning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) [det reviderade ekodesigndirektivet] antogs den 21 oktober 2009. Direktivet finns i bilaga 1.

Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har upprättats en departementspromemoria (En ny energimärkningslag, Ds 2010:34) med bland annat förslag till lag om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign. Promemorians lagförslag överensstämmer med regeringens lagförslag.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.

En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet (Näringsdepartementet) Dnr N2010/6461/E.

Lagrådet

Propositionens lagförslag innebär att lagens tillämpningsområde, som idag omfattar energianvändande produkter, utvidgas till att omfatta energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen.

Dessutom föreslås ett antal redaktionella ändringar som en följd av Lissabonfördraget.

De föreslagna ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4¶Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG (ekodesigndirektivet) antogs den 6 juli 2005.

Direktivets syfte är att främja en effektiv energianvändning och en låg miljöpåverkan av energianvändande produkter. Detta syfte ska uppnås genom att miljöaspekter integreras i produktdesignen för att förbättra produktens miljöprestanda under hela dess livscykel. Detta kallas i dagligt tal ekodesign.

Direktivet är uppbyggt som ett s.k. ramdirektiv, vilket innebär att direktivet endast anger vissa grundläggande bestämmelser som måste iakttas av den som släpper ut en energianvändande produkt på gemenskapsmarknaden. Direktivet nämner heller inte några specifika produkter som ska omfattas av direktivets bestämmelser.

Enligt en viss bestämmelse i direktivet ska Europeiska kommissionen anta s.k. genomförandeåtgärder beträffande en specifik produkt om denna uppfyller vissa angivna kriterier.

Genomförandeåtgärder som omfattas av denna lag har hittills skett i form av EU-förordningar. I en sådan EU-förordning anges en mängd krav som den aktuella produkten ska uppfylla för att få släppas ut på gemenskapsmarknaden. Först i och med detta omfattas den specifika produkten av ekodesignsystemets bestämmelser. En sådan förordning är direkt tillämplig i Sverige.

Direktivet har genomförts i Sverige genom lagen (2008:112) om ekodesign (ekodesignlagen) (Prop. 2007/08:36, bet. 2007/08:NU6, rskr. 2007/08:140), som trädde i kraft den 1 maj 2008.

Lagen är uppbyggd på samma sätt som direktivet, dvs. den är en ramlag, som bara anger de grundläggande bestämmelser som måste iakttas av den som släpper ut en energianvändande produkt på gemenskapsmarknaden. De mer specifika kraven fastställs, som nyss nämnts, i kommissionens genomförandeåtgärder. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) [det reviderade ekodesigndirektivet] antogs den 21 oktober 2009. Detta direktiv är endast en revidering av det ursprungliga ekodesigndirektivet. Den enda substantiella ändringen är att direktivet omfattar numera omfattar energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen.

Skillnaden mellan dessa två begrepp framgår av definitionen av energianvändande produkt i artikel 2.1 i det ursprungliga direktivet och definitionen av energirelaterad produkt i artikel 2.1 i det reviderade direktivet.

En energianvändande produkt definieras som en produkt som är beroende av energitillförsel (elektricitet, fossila bränslen och förnybara energikällor) för att kunna fungera som avsett eller en produkt för framställning, överföring och mätning av sådan energi.

En energirelaterad produkt definieras som en produkt som påverkar energiförbrukningen när den används.

Den nya definitionen innefattar alla produkter som omfattas av definitionen i det ursprungliga direktivet. Skillnaden mellan de två definitionerna är att den första endast omfattar produkter som kräver tillförsel av energi för att fungera medan den nya definitionen även inkluderar produkter som inte kräver tillförsel av energi för att fungera, men som indirekt påverkar energianvändningen när de används. Som exempel brukar nämnas fönster som ju påverkar energianvändningen för uppvärmning av ett hus beroende på hur effektivt de isolerar byggnaden.

Enligt det reviderade ekodesigndirektivet upphör det ursprungliga direktivet att gälla.

Det reviderade ekodesigndirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna den 20 november 2010. Skälet till att direktivet kommit att genomföras senare är att det initialt fanns en ambition att behandla ändringarna i ekodesignlagen tillsammans med förslaget till en ny lag om energimärkning i samma proposition. Detta arbete har dragit ut på tiden och därför föreslår regeringen nu en separat behandling av genomförandet av det reviderade ekodesigndirektivet. Det senare ikraftträdandet väntas inte få några konsekvenser för arbetet med specifika produktkrav 12

eftersom några nya genomförandeåtgärder för energirelaterade produkter inte är aktuella de närmast kommande månaderna.

5¶Förslag till ändringar i ekodesignlagen

Regeringens förslag: Ekodesignlagens tillämpningsområde, som idag omfattar energianvändande produkter, utvidgas till att omfatta energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen.

Begreppet försäkran har i det reviderade ekodesigndirektivet ersatts med begreppet EG-försäkran.

Hänvisningar i lagtexten till det ursprungliga ekodesigndirektivet ersätts med hänvisningar till det reviderade ekodesigndirektivet.

Vissa redaktionella ändringar genomförs också utifrån ikraftträdandet av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). Benämningen Europeiska gemenskapen ersätts med Europeiska unionen, benämningen gemenskapens marknad ersätts med unionsmarknaden och benämningen EG-försäkran ersätts med EU-föräkran.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kemikalieinspektionen anser att definitionen av

ansvariga aktörer bör följa de angivna definitionerna i Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG. Vidare är Kemikalieinspektionen frågande till den föreslagna avgränsningen av produkter och delar som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnadsverk och som omfattas av bestämmelserna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Detta mot bakgrunden att många av de produkter som hamnar inom ramen för energirelaterade är byggprodukter.

Boverket föredrar i enlighet med det reviderade ekodesigndirektivet att man inför begreppet EG-försäkran i lagtexten istället för EU-försäkran. Detta med anledning av att direktivet antogs innan fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) trädde ikraft. Boverket påminner i sitt remissvar om att lagen (2010:920) om ändring i lagen om ekodesign träder i kraft 2 maj 2011. Samtidigt upphör lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m att gälla vid ikraftträdandet av den nya plan- och bygglagen (2010:900).

Kemikalieinspektionen har i sitt remissvar även framfört en rad mer allmänna synpunkter på ekodesignlagen och möjligheten att nyttja den för att informera slutanvändaren om en produkts hållbarhet utifrån fler aspekter än energi. Bland annat efterfrågas i samband med översynen av ekodesigndirektivet 2012 att man överväger att införa generella krav på information om innehåll av vissa farliga ämnen i varor. Kemikalieinspektionen önskar även fortsättningsvis att man i högre utsträckning beaktar avfalls- och återvinningsledet när nya genomförandeåtgärder tas fram.

Boverket framför likt Kemikalieinspektionen en rad mer allmänna synpunkter om ekodesign och energimärkning som verktyg för att ge slutanvändaren information om produktens prestanda. Boverket framhåller vikten av att de befintliga metoderna för bedömning och bestyrkande tillvaratas för att undvika parallella system. De sidoeffekter den svenska sektoriella ansvarsfördelningen kan förorsaka bör inte underskattas och inte heller de resurser som krävs hos myndigheterna för det nödvändiga samarbetet om samma produkter och egenskaper. Boverket välkomnar således fördjupat samarbete mellan myndigheterna när det gäller byggprodukter som kan komma omfattas av genomförandeåtgärder.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (2008:112) om ekodesign (ekodesignlagen) innehåller bestämmelser som syftar till att främja en effektiv energianvändning och en låg miljöpåverkan av energianvändande produkter genom att miljöaspekter integreras i produktdesignen för att förbättra produktens miljöprestanda under hela dess livscykel (ekodesign). I syfte att möjliggöra att fler produktgrupper som har en väsentlig påverkan på energianvändningen ska kunna omfattas av ekodesignkrav föreslog Europeiska kommissionen i juli 2008 en revidering av ekodesigndirektivet. Det reviderade ekodesigndirektivet antogs av Europaparlamentet och rådet den 21 oktober 2009. Genom revideringen omfattar direktivet energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen. Därigenom möjliggörs för kommissionen att ta fram förslag till genomförandeåtgärder för fler produktgrupper än tidigare.

De föreslagna ändringarna i ekodesignlagen innehåller de lagändringar som krävs för att genomföra det reviderade ekodesigndirektivet i svensk rätt. Den enda sakliga ändringen är att tillämpningsområdet utvidgats till att utöver energianvändande produkter även omfatta energirelaterade produkter. Därtill föreslås en rad ändringar i lagen av mer redaktionell art utifrån ikraftträdandet av EUF-fördraget. Benämningen Europeiska gemenskapen ersätts med Europeiska unionen och benämningen gemenskapens marknad ersätts med unionsmarknaden. Propositionen innehåller enbart de ändringar som genomförts i det reviderade ekodesigndirektivet och till följd av EUF-fördragets ikraftträdande.

I det reviderade ekodesigndirektivet används begreppet EG-försäkran beroende på att direktivet antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Sedan detta fördrag nu har trätt i kraft används genomgående begreppet EU i stället för EG i svensk lagstiftning. Därför bör begreppet EUförsäkran användas även i ekodesignlagen.

De ändringar i ekodesignlagen som krävs med anledning av ändringar i annan lagstiftning ingår inte i propositionen och genomförs i stället separat. Detta gäller bl. a. ändringen av referensen till lagen om (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. som inom kort kommer att ersättas av plan- och bygglagen (2010:900). Denna ändring har genomförts genom lagen (2010:920) om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign, som träder i kraft den 2 maj 2011. Detsamma gäller för tillämpningen av definitionerna i beslut 768/2008/EG, där införlivandet i svensk lagstiftning för närvarande pågår.

Vad beträffar de mer allmänna kommentarerna från Kemikalieinspektionen noterar regeringen önskemålet att se över möjligheterna till att beakta andra aspekter än energi när nya genomförandeåtgärder tas fram. Samtidigt är det viktigt att påminna om att denna möjlighet redan finns inom ramen för det nu gällande ekodesigndirektivet såväl som i annan produktspecifik EU-lagstiftning, exempelvis RoHS-direktivet. Den kommande Byggproduktsförordningen kommer sannolikt också ge ytterligare möjligheter att hantera frågan om farliga ämnen i byggprodukter.

Regeringen bedömer att ekodesigndirektivets utvidgning till att även omfatta energirelaterade produkter kan medföra krav på expertis av flera slag och delar därför Boverkets uppfattning om vikten av fortsatt och fördjupat samråd mellan de berörda myndigheterna speciellt avseende byggprodukter.

6¶Konsekvenser

6.1¶Konsekvenser för myndigheter

De direkta konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i ekodesignlagen är begränsade, eftersom direktivet är ett ramdirektiv och när ändringar sker i denna ramlagstiftning innebär detta inte i sig några nya eller ändrade krav på produkter. Däremot innebär det att på sikt, i takt med att EU-kommissionen tar fram nya genomförandeåtgärder för energirelaterade produkter, att arbetsbördan för de berörda myndigheterna kan öka. Detta gäller framför allt Energimyndigheten som idag ansvarar för tillsyn enligt denna lag av samtliga de energianvändande produkter som omfattas av ekodesignkrav. Energimyndigheten ska liksom i dag fortsatt vara samordnande myndighet för arbetet som relaterar till nya genomförandeåtgärder enligt ekodesigndirektivet. Rollen som samordnande myndighet innebär att Energimyndigheten ska säkerställa att all relevant sakkunskap hos de myndigheter som berörs av en specifik genomförandeåtgärd beaktas och tas till vara. Utvidgningen av direktivet kan också resultera i att arbetsuppgifterna för andra berörda myndigheter kommer att öka, exempelvis kan detta beröra Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Boverket.

För närmast berörda myndigheter kan man konstatera att ett ökat arbete inom två områden då kommer att bli aktuellt. I samband med framtagandet av kommande produktkrav i genomförandeåtgärder ställs krav på förberedelser och deltagande i kommittéarbete inom EU och i standardiseringsgrupper. Därtill är det viktigt att berörda myndigheter i ett tidigt skede finns med och påverkar valet och framtagandet av nya genomförandeåtgärder. Detta för att säkerställa att de kommande kraven uppfyller regeringens målsättning för såväl energibesparande som minskad administrativ börda för berörda företag. Det andra området gäller löpande ärendehantering och innebär bl.a. marknadskontroll och informationsspridning. Genom ökad samordning mellan främst de myndigheter som redan i dag hanterar näraliggande frågor (Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Boverket) kommer detta dock att kunna ske effektivt.

De nu föreslagna ändringarna i lagen om ekodesign, dess bestämmelser om tillsyn och de beslut som tillsynsmyndigheterna kan komma att meddela innebär ingen utökad arbetsbelastning för de allmänna förvaltningsdomstolarna utöver nuvarande förhållanden. De kommande genomförandeåtgärderna avseende energirelaterade produkter kan dock innebära en ökad arbetsbörda för de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av ökad måltillströmning, vilket behöver följas upp i samband med framtagande av dessa krav.

6.2¶Statsfinansiella konsekvenser

Utvidgningen av ekodesignlagens tillämpningsområde till att omfatta även energirelaterade produkter kan väntas innebära utökade arbetsuppgifter för berörda myndigheter.

Regeringens bedömning är att tillkommande arbetsuppgifter till följd av genomförandet av förslagen i denna proposition bör finansieras inom befintliga ekonomiska budgetramar.

6.3¶Konsekvenser för företag

Ekodesigndirektivet är som tidigare nämnts ett s.k. ramdirektiv och lagen om ekodesign en ramlag. De tillkommande produktkraven kommer att meddelas av kommissionen genom genomförandeåtgärder i form av förordningar. Dessa krav blir harmoniserande inom EU och berör de företag som släpper ut de produkter på marknaden som omfattas av kraven. Produkterna måste uppfylla de angivna kraven och företagen måste kunna visa överensstämmelse med gällande krav och utfärda en försäkran om överensstämmelse.

Allmänt kan i detta skede sägas att ekodesigndirektivet, och lagen om ekodesign, har varit ett verktyg för att underlätta för företagen genom en ökad harmonisering för krav på energianvändande produkter inom EU. Avsikten med direktivet är förutom detta även att öka energieffektiviteten och att minska miljöpåverkan från produkterna, utan att försämra ekonomi, säkerhet och användbarhet för produkterna. Med enhetliga krav följer en större tillgänglighet till den inre marknaden. Riskerna för särskilda krav i olika länder minskar. Detta bör kunna få positiva effekter för svenska företags konkurrensförmåga på den inre marknaden.

Det vidgade ekodesigndirektivet och ändringarna i lagen om ekodesign är också en signal till näringslivet om att lagstiftaren tar miljöaspekterna förknippade med energirelaterade produkter på allvar och att det finns anledning för företagen att skaffa kunskap om produktens miljöpåverkan samt utarbeta rutiner inom organisationen för att kunna hantera de olika miljöfrågor som har samband med produkten.

De konkreta följder kommande produktkrav kan få för företagen är framför allt viss ökad administration avseende dokumentation och märkning av varor. Många företag har emellertid välutvecklade ledningssystem, vilka kan antas vara kompatibla i varierande utsträckning med kommande genomförandeåtgärder.

Små och medelstora företag

Stora och små tillverkare har skilda förutsättningar att hantera de olika krav på ekodesign som ekodesigndirektivet och lagen om ekodesign medför. Det finns en risk för att mindre företag har sämre utvecklade ledningssystem, varför de kan förmodas löpa större risk att få en ökad administrativ börda till följd av det aktuella genomförandet av ekodesigndirektivet och kommande produktspecifika krav.

När det gäller effekterna på små och medelstora företag bör Energimyndigheten särskilt uppmärksamma eventuella behov av att stötta dem med vägledning och kunskapsstöd inför att nya ekodesignkrav införs. Energimyndigheten bör också – som redan sker i dag – bedriva ett aktivt utåtriktat arbete gentemot berörda företag inför att nya produktgrupper ska omfattas av krav på ekodesign.

Antalet företag som kan komma att beröras av nya krav på ekodesign är svårt att bedöma på förhand då det är avhängigt av vilka produktgrupper som framöver kommer att omfattas av genomförandeåtgärder.

Utifrån de erfarenheter som hittills finns av arbetet med vägledning och kunskapsstöd har de berörda företagen varit positivt inställda till införandet av ekodesignkrav, eftersom det bedöms utgöra en konkurrensfördel som gynnar svenska företag.

6.4¶Övriga konsekvenser

De föreslagna ändringarna i ekodesignlagen bedöms inte medföra några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

7¶Författningskommentar

7.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign

Den enda sakliga ändring som det reviderade ekodesigndirektivet medför är att direktivets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta energirelaterade produkter, vilket utöver energianvändande produkter även innefattar produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen.

Begreppet energirelaterade produkter definieras i artikel 2.1 i det reviderade ekodesigndirektivet. Av definitionen framgår att begreppet omfattar såväl energianvändande som energirelaterade produkter.

I samtliga paragrafer där begreppet energianvändande produkt nämns har detta därför ersatts med begreppet energirelaterad produkt.

7.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:920) om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign

Rubricerade lag träder i kraft den 2 maj 2011. Ändringen i 4 § första stycket görs för att detta stycke ska få samma lydelse som nu föreslås för 4 § första stycket i propositionens första lagförslag.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG

Bilaga 1Bilaga 1

av den 21 oktober 2009

L 285/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/125/EG

av den 21 oktober 2009

om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR den fungerar. Endast genom att harmonisera nationella ANTAGIT DETTA DIREKTIV lagar kan sådana handelshinder och den illojala konkur­

rensen förebyggas. Genom en utvidgning av tillämp­

ningsområdet till alla energirelaterade produkter kan kra­

ven på ekodesign för alla viktiga energirelaterade produk­

ter harmoniseras på gemenskapsnivå. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag, (3) Energirelaterade produkter står för en stor del av använd­

ningen av naturresurser och energi i gemenskapen. De

medför också en rad andra viktiga miljöpåverkningar. De

allra flesta produktkategorier som finns på gemenskaps­

marknaden påverkar miljön i mycket olika grad, även om med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­

de fungerar på i stort sett samma sätt. För att gynna en téns yttrande ( 1 ),

hållbar utveckling bör ständiga minskningar av dessa

produkters övergripande miljöpåverkan uppmuntras, i

synnerhet genom att de främsta källorna till negativ mil­

jöpåverkan kartläggs och genom att överföring av föro­ i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 2 ), och rening undviks, när förbättringen inte medför orimligt

höga kostnader.

av följande skäl:

(4) Många energirelaterade produkter har stora möjligheter

att förbättras, för att minska påverkan på miljön och (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av spara energi med hjälp av bättre formgivning, vilket

den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fast­ också leder till ekonomiska besparingar för näringslivet

ställa krav på ekodesign för energianvändande produk­ och för slutanvändarna. Förutom produkter som förbru­

ter ( 3 ) har ändrats väsentligt. Eftersom nya ändringar som kar, genererar, överför och mäter energi kan vissa ener­

endast gäller utvidgning av tillämpningsområdet så att girelaterade produkter, inbegripet byggprodukter såsom

alla energirelaterade produkter omfattas ska göras, bör fönster och isolermaterial eller produkter för vattenför­

det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas. brukning som duschmunstycken och kranar i hög grad

bidra till stora energibesparingar.

(2) Skillnaderna mellan medlemsstaternas lagar och admi­

nistrativa bestämmelser om ekodesign för energirelate­

rade produkter kan skapa handelshinder och snedvriden

konkurrens i gemenskapen och följaktligen ha en direkt (5) Ekodesign för produkter intar en central plats i gemen­

inverkan på upprättandet av den inre marknaden och hur skapsstrategin för en integrerad produktpolicy. Detta är

en förebyggande strategi som syftar till att optimera pro­ ( 1 dukternas miljöprestanda och samtidigt bevara deras an­ ) EUT C 100, 30.4.2009, s. 120. ( 2 ) Europaparlamentets yttrande av den 24 april 2009 (ännu ej offent­ vändningskvalitet, och den erbjuder därför nya och kon­

liggjort i EUT) och rådets beslut av den 24 september 2009. kreta möjligheter för tillverkarna, konsumenterna och ( 3 ) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29. samhället.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/11

(6) Ökad energieffektivitet - bland annat genom en effekti­ tas till de föreslagna åtgärdernas effekter på hälso- och vare slutanvändning av elektriciteten - anses vara en av­ sjukvårdsområdet samt deras sociala och ekonomiska görande förutsättning för att utsläppsmålen för växthus­ konsekvenser. Att förbättra produkternas energi- och re­ gaser i gemenskapen ska uppnås. Efterfrågan på elektrici­ surseffektivitet bidrar till att trygga energiförsörjningen tet är den kategori av slutanvändning av energi som och minska efterfrågan på naturresurser, vilket är en för­ växer snabbast, och om inga politiska åtgärder vidtas utsättning för sund ekonomisk verksamhet och följaktli­ beräknas efterfrågan öka under de kommande 20-30 gen för hållbar utveckling. åren. En avsevärd minskning av energianvändningen an­ ses vara möjlig enligt kommissionens förslag i Europeiska klimatförändringsprogrammet (ECCP). Klimatföränd­ ringen är ett av de prioriterade områdena i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, fastställt i Europaparlamen­ tets och rådets beslut nr 1600/2002/EG ( 1 ). Energibespa­ (11)

En medlemsstat som anser det nödvändigt att behålla ring är den mest kostnadseffektiva metoden för att öka nationella bestämmelser som grundar sig på tvingande försörjningstryggheten och minska importberoendet. behov avseende miljöskydd, eller att införa nya bestäm­ Därför bör omfattande åtgärder vidtas och omfattande melser grundade på nya vetenskapliga belägg med an­ mål fastställas på efterfrågesidan. knytning till miljöskydd för att lösa ett problem som

är specifikt för den medlemsstaten och som uppkommer

efter beslutet om den tillämpliga genomförandeåtgärden,

får göra det i enlighet med de villkor som fastställts i

artikel 95.4, 95.5 och 95.6 i fördraget, i vilket föreskrivs

en anmälningsskyldighet till och godkännande av kom­

missionen. (7) Åtgärder bör vidtas redan under den energirelaterade pro­ duktens designfas, eftersom det är då den förorening som produkten vållar under sin livscykel bestäms och större delen av kostnaderna uppstår.

(12) För att maximera miljövinsterna av förbättrad design kan

det komma att visa sig nödvändigt att konsumenterna

informeras om energirelaterade produkters miljömässiga

egenskaper och miljöprestanda och får råd om hur de ska

använda produkten på ett miljövänligt sätt. (8) En sammanhängande ram för tillämpningen av gemen­ skapskrav på ekodesign för energirelaterade produkter bör fastställas i syfte att säkra fri rörlighet för de produk­ ter som uppfyller sådana krav samt minska deras över­ gripande miljöpåverkan. Sådana gemenskapskrav bör följa principerna för sund konkurrens och internationell (13) Strategin i kommissionens meddelande av den 18 juni handel. 2003 ”Integrerad produktpolitik – Miljöpåverkan ur livs­

cykelperspektiv”, som är ett viktigt innovativt inslag i

gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, syftar till

att minska produkternas miljöpåverkan under hela deras

livscykel, inbegripet urval och användning av råvaror,

tillverkning, emballage, transport och distribution, instal­

lering och underhåll, användning och omhändertagande

av uttjänta produkter. Om det redan i designfasen tas (9) Kraven på ekodesign bör fastställas med hänsyn till må­

hänsyn till en produkts miljöpåverkan under hela dess len och prioriteringarna i gemenskapens sjätte miljöhand­ livscykel, finns det stora möjligheter att främja miljöför­ lingsprogram, varvid – när så är lämpligt – de tillämpliga bättringar på ett kostnadseffektivt sätt, inbegripet när det målen för de relevanta temainriktade strategierna för det gäller resurs- och materialeffektivitet för att därigenom programmet ska beaktas. bidra till att uppnå målen i den temainriktade strategin

för hållbar användning av naturresurser. Flexibiliteten bör

vara tillräcklig för att göra det möjligt att integrera denna

faktor i produktdesignen och samtidigt ta hänsyn till

tekniska, funktionella och ekonomiska faktorer.

(10) Syftet med detta direktiv är att uppnå en hög skyddsnivå för miljön genom att minska de energirelaterade produk­ ternas potentiella miljöpåverkan, vilket i slutändan kom­ mer att gynna konsumenterna och andra slutanvändare. (14) Även om det är önskvärt med en samlad strategi avse­ En hållbar utveckling kräver också att vederbörlig hänsyn ende miljöprestanda, bör en minskning av utsläppen av

växthusgaser genom ökad energieffektivitet anses vara ett ( 1 ) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. prioriterat miljömål i avvaktan på att en arbetsplan antas.

Bilaga 1

L 285/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

(15) Det kan vara nödvändigt och berättigat att upprätta spe­ (20) Vid bedömningen av frivilliga avtal eller andra åtgärder cifika kvantifierade krav på ekodesign för vissa produkter för självreglering som beskrivs som alternativ till genom­ eller miljöaspekter hos dessa, för att kunna garantera att förandeåtgärderna bör det finnas information om åtmin­ deras påverkan på miljön blir så liten som möjligt. Med stone följande: möjligheter till deltagande, mervärde, re­ beaktande av hur viktigt det är att bidra till att uppnå presentativitet, kvantitativt uttryckta och etappvis för­ målen enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas delade mål, det civila samhällets medverkan, övervakning ramkonvention om klimatförändring och utan att det och rapportering, kostnadseffektiv förvaltning av själv­ påverkar den samordnade strategi som främjas i detta regleringsinitiativ och hållbarhet. direktiv, bör de åtgärder som erbjuder stora möjligheter att till en låg kostnad minska utsläppen av växthusgaser i viss mån prioriteras. Dessa åtgärder kan också bidra till en hållbar resursanvändning och utgöra ett viktigt bidrag (21) Kommissionens meddelande av den 17 februari 2002 till det tioåriga ramprogram om hållbar produktion och om miljöavtal på gemenskapsnivå inom ramen för hand­ konsumtion som antogs på världstoppmötet om hållbar

lingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning kan ge utveckling i Johannesburg den 26 augusti–4 september användbar vägledning vid bedömningen av självreglering 2002. från näringslivets sida inom ramen för detta direktiv.

(22) Detta direktiv bör även främja en integrering av ekode­ (16) Energirelaterade produkters energiförbrukning i standby- signtänkande i små och medelstora företag och i mycket eller frånläge bör som en allmän princip och när det är små företag. Ett sätt att underlätta en sådan integrering lämpligt minskas till den miniminivå som krävs för att skulle kunna vara att se till att det finns gott om lätt­ produkterna ska fungera. tillgänglig information om huruvida deras produkter bi­

drar till en hållbar utveckling.

(23) Energirelaterade produkter som uppfyller de krav på eko­ (17) Samtidigt som de produkter som har bäst prestanda och

design som fastställs i genomförandeåtgärder till detta bästa tillgängliga teknik på marknaden, även på den in­

direktiv bör förses med CE-märkning och tillhörande in­ ternationella marknaden, bör vara utgångspunkten, bör

formation, så att de kan släppas ut på den inre mark­ nivån på kraven på ekodesign fastställas på grundval av

naden och röra sig fritt. Det krävs en strikt övervakning såväl tekniska och ekonomiska som miljömässiga analy­ av genomförandeåtgärdernas efterlevnad för att miljö­ ser. Flexibla metoder för att fastställa kravnivån kan göra påverkan av de reglerade energirelaterade produkterna det lättare att uppnå snabba förbättringar av miljöpre­ ska kunna minskas och sund konkurrens säkerställas. standan. De berörda parterna bör rådfrågas och sam­ arbeta aktivt i samband med denna analys. Om obligato­ riska åtgärder fastställs krävs samråd med berörda parter. Sådana samråd kan understryka behovet av att åtgärderna införs gradvis eller att övergångsåtgärder tillämpas. Infö­ (24) När kommissionen utarbetar genomförandeåtgärderna randet av delmål gör politiken mer förutsägbar, vilket och arbetsplanen bör den samråda med såväl företrädare innebär att produktutvecklingscykeln kan beaktas och för medlemsstaterna som produktgruppens berörda par­ det blir lättare för berörda parter att planera långsiktigt. ter, t.ex. industrin, inbegripet små och medelstora företag,

hantverksföretag, fackföreningar, återförsäljare, detalj­

handlare, importörer, miljöskyddsgrupper och kon­

sumentorganisationer.

(18) Alternativa åtgärder, t.ex. självreglering från näringslivets sida, bör prioriteras, om det är troligt att dessa åtgärder (25) När kommissionen utarbetar genomförandeåtgärder bör kommer att bidra till att de politiska målen nås snabbare den också beakta befintlig nationell miljölagstiftning, sär­ eller till lägre kostnad än vid obligatoriska krav. Lagstift­ skilt beträffande giftiga ämnen, som bör bevaras enligt ningsåtgärder kan bli nödvändiga om marknadskrafterna vad medlemsstaterna meddelat, utan att befintliga och inte utvecklas i rätt riktning eller tillräckligt snabbt. berättigade skyddsnivåer i medlemsstaterna sänks.

(26) Hänsyn bör tas till de moduler och regler som är avsedda (19) Självreglering, inklusive frivilliga avtal i form av ensidiga att användas i direktiven om teknisk harmonisering och åtaganden från näringslivets sida, kan möjliggöra snabba som fastställs i Europaparlamentet och rådets beslut nr framsteg genom snabbt och kostnadseffektivt genom­ 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram förande och ger möjlighet till en flexibel och lämplig för saluföring av produkter ( 1 ). anpassning till tekniska möjligheter och tendenser på marknaden. ( 1 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/13

(27) Tillsynsmyndigheterna bör utbyta information om plane­ standarder bör tydligt ange förhållandet mellan klausu­ rade åtgärder som omfattas av detta direktiv i syfte att lerna och de krav det gäller. Syftet med harmoniserade förbättra marknadsövervakningen, med beaktande av Eu­ standarder bör inte vara att fastställa gränser för miljö­ ropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr aspekterna. 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av pro­ dukter ( 1 ). I ett sådant samarbete bör elektroniska kom­ munikationsmöjligheter och relevanta gemenskapsprogr­ am utnyttjas i största möjliga mån. Utbyte av infor­ (33) Internationella standarder såsom ISO 14040 utgör an­ mation om miljöprestandan under livscykeln och om vändbara referenser för de definitioner som används i resultaten av designlösningarna bör underlättas. Insam­ detta direktiv. ling och spridning av den samlade kunskap som genere­ ras genom tillverkarnas insatser på ekodesignområdet är en av de främsta vinsterna med detta direktiv.

(34) Detta direktiv överensstämmer med vissa principer för

genomförandet av den nya metoden i enlighet med rå­

dets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för (28) Ett behörigt organ är vanligtvis ett offentligt eller privat

teknisk harmonisering och standarder ( 2 ) och för hänvis­ organ som utsetts av offentliga myndigheter och som ningar till harmoniserade europeiska standarder. I rådets kan erbjuda nödvändiga garantier för opartiskhet och resolution av den 28 oktober 1999 om standardisering­ tillgång till teknisk sakkunskap för att utföra en kontroll ens roll i Europa ( 3 ) uppmanas kommissionen att under­ av produkten med hänsyn till dess överensstämmelse söka om principen i den nya metoden kan tillämpas på med de tillämpliga genomförandeåtgärderna. områden som ännu inte omfattas, som ett sätt att för­

bättra och förenkla lagstiftningen där så är möjligt.

(29) Eftersom det är viktigt att förhindra bristande överens­ stämmelse bör medlemsstaterna se till att de nödvändiga

(35) Detta direktiv utgör en komplettering till befintliga ge­ åtgärderna finns tillgängliga för en effektiv marknads­ övervakning. menskapsinstrument, såsom rådets direktiv 92/75/EEG av

den 22 september 1992 om märkning och standardise­

rad konsumentinformation som anger hushållsapparaters

förbrukning av energi och andra resurser ( 4 ), Europapar­

lamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av (30) Det kan vara lämpligt att överväga kompletterande verk­ den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram samhet för utbildning och information om ekodesign till för tilldelning av miljömärke ( 5 ), Europaparlamentets och små och medelstora företag. rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om

avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elek­

troniska produkter (WEEE) ( 6 ), Europaparlamentets och

rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003

om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen (31) Det är av vikt för att den inre marknaden ska kunna i elektriska och elektroniska produkter ( 7 ), Europaparla­ fungera att det finns standarder som harmoniserats på mentets och rådets direktiv 2006/121/2006 av den gemenskapsnivå. Så snart en hänvisning till en sådan 18 december 2006 om ändring av rådets direktiv standard offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tid­ 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författ­ ning, bör överensstämmelse med denna innebära att ningar om klassificering, förpackning och märkning av överensstämmelse förutsätts med motsvarande krav i farliga ämnen för att anpassa det till förordning (EG) nr den genomförandeåtgärd som antagits på grundval av 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande detta direktiv, även om också andra sätt att påvisa sådan och begränsning av kemikalier (Reach) samt om inrät­ överensstämmelse bör tillåtas. tande av en europeisk kemikaliemyndighet ( 8 ) och Euro­

paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008

av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för

energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning ( 9 ). Sy­

nergieffekter mellan detta direktiv och de befintliga ge­ (32) En av de viktigaste avsikterna med harmoniserade stan­ menskapsinstrumenten bör bidra till att öka deras respek­ darder bör vara att hjälpa tillverkarna att tillämpa de tive verkan och ställa upp konsekventa krav för tillver­ genomförandeåtgärder som antas enligt detta direktiv. karna. Sådana standarder kan vara väsentliga vid fastställande av metoder för mätning och test. När det gäller allmänna ( 2 ) EGT C 136, 4.6.1985, s. 1. ekodesignkrav kan harmoniserade standarder i hög grad ( 3 ) EGT C 141, 19.5.2000, s. 1. bidra till att ge tillverkarna vägledning om hur en viss ( 4 ) EGT L 297, 13.10.1992, s. 16. produkts ekologiska profil ska fastställas i enlighet med ( 5 ) EGT L 237, 21.9.2000, s. 1.

( 6 ) EUT L 37, 13.2.2003, s. 24. kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden. Dessa 7

( ) EUT L 37, 13.2.2003, s. 19.

( 8 ) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. ( 1 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30. ( 9 ) EUT L 39, 13.2.2008, s. 1.

Bilaga 1

L 285/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

(36) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta (42) Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden en innehållsmässig ändring i förhållande till direktiv som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens ge­ 2005/32/EG. Skyldigheten att införliva de oförändrade nomförandebefogenheter ( 1 ). bestämmelserna följer av direktiv 2005/32/EG.

(37) Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra eller (43) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig­ upphäva rådets direktiv 92/42/EEG ( 2 ) samt Europaparla­ heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med natio­ mentets och rådets direktiv 96/57/EG ( 3 ) och nell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga 2000/55/EG ( 4 ). Sådana ändringar eller upphävanden IX. måste antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(44) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet

om bättre lagstiftning ( 5 ) uppmuntras medlemsstaterna

att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta (38) Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta

egna tabeller som så långt det är möjligt visar överens­ genomförandeåtgärder som fastställer krav på ekodesign

stämmelsen mellan direktivet och införlivandeåtgärderna för definierade energirelaterade produkter, inbegripet ge­

samt att offentliggöra dessa tabeller. nomförandeåtgärder under övergångsperioden och, när så är lämpligt, föreskrifter om hur de olika miljöaspek­ terna ska vägas mot varandra. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsent­

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. liga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

(39) 1. I detta direktiv upprättas en ram för fastställande av ge­ Kommissionen bör på grundval av erfarenheterna av till­ lämpningen av detta direktiv, direktiv 2005/32/EG och menskapens krav på ekodesign för energirelaterade produkter i genomförandeåtgärderna se över det här direktivets funk­ syfte att garantera fri rörlighet för sådana produkter inom den tion, metoder och effektivitet och bedöma om det är inre marknaden. lämpligt att utvidga tillämpningsområdet så att det också omfattar andra produkter än energirelaterade produkter. Vid den översynen bör kommissionen samråda med fö­ reträdare för medlemsstaterna och med berörda parter. 2. Enligt detta direktiv ska det fastställas krav som energire­

laterade produkter som omfattas av genomförandeåtgärder ska

uppfylla för att få släppas ut på marknaden och/eller tas i bruk.

Detta bidrar till en hållbar utveckling genom ökad energieffek­

tivitet och högre miljöskyddsnivå, samtidigt som försörjnings­ (40) Medlemsstaterna bör fastställa vilka sanktioner som ska

tryggheten avseende energi ökar. tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med det här direktivet. Dessa sank­ tioner bör vara effektiva, proportionella och avskräc­ kande.

3. Detta direktiv ska inte tillämpas på transportmedel för

personer eller varor.

(41) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att garantera att den inre marknaden fungerar väl genom att kräva att 4. Detta direktiv och de genomförandeåtgärder som antas produkter är tillräckligt miljövänliga, inte i tillräcklig ut­ enligt det ska inte påverka gemenskapslagstiftningen om avfalls­ sträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det där­ hantering och om kemikalier, inklusive gemenskapslagstiftning för, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre om fluorerade växthusgaser. kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är Artikel 2 nödvändigt för att uppnå detta mål.

Definitioner

( 1 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. 2 I detta direktiv gäller följande definitioner: ( ) EGT L 167, 22.6.1992, s. 17. ( 3 ) EGT L 236, 18.9.1996, s. 36. ( 4 ) EGT L 279, 1.11.2000, s. 33. ( 5 ) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/15

1. energirelaterad produkt (en produkt): en produkt som påverkar 10. produktdesign: de olika processer som omvandlar de juri­ energiförbrukningen när den används och som släpps ut på diska, tekniska, säkerhetsmässiga, funktionella, marknads­ marknaden och/eller tas i bruk, inklusive delar avsedda att mässiga eller andra krav som en produkt ska uppfylla till ingå i energirelaterade produkter som omfattas av detta di­ den tekniska specifikationen för produkten. rektiv, vilka släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk som enskilda delar för slutanvändare och vilkas miljöprestanda kan bedömas separat.

11. miljöaspekt: element eller funktion hos en produkt som kan

påverka miljön under produktens livscykel.

2. komponenter och underenheter: delar som är avsedda att ingå i

12. miljöpåverkan: förändring av miljön som helt eller delvis produkter och som inte släpps ut på marknaden och/eller tas

orsakats av produkter under deras livscykel. i bruk som enskilda delar för slutanvändare eller vilkas miljö­ prestanda inte kan bedömas separat.

13. livscykel: de på varandra följande och sammanhängande sta­

dier som en produkt genomgår från och med användning 3. genomförandeåtgärder: åtgärder som antagits i enlighet med av råvaror till och med slutligt omhändertagande. detta direktiv och som fastställer krav på ekodesign för an­ givna produkter eller för miljöaspekter av dessa.

14. återanvändning: process som innebär att en produkt eller

dess komponenter, efter att ha nått slutet av sin första

användningsperiod, används på nytt i samma syfte som 4. utsläppande på marknaden: första gången en produkt blir till­ den/de utformades för, inklusive fortsatt användning av gänglig på gemenskapsmarknaden för distribution eller an­ en produkt som lämnats till en insamlingsanläggning, en vändning inom gemenskapen, antingen mot betalning eller distributör, ett materialåtervinningsföretag eller en tillver­ gratis och oberoende av försäljningsmetod. kare, samt återanvändning av en produkt efter rekonditio­

nering.

5. ibruktagande: första gången en produkt används i avsett syfte 15. materialåtervinning: upparbetning i en produktionsprocess av av en slutanvändare i gemenskapen. avfallsmaterial till deras ursprungliga ändamål eller till an­

dra ändamål, undantaget energiåtervinning.

6. tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar produkter 16. energiåtervinning: användning av brännbart avfall som ett som omfattas av detta direktiv och som är ansvarig för att sätt att generera energi genom direkt förbränning, med eller den produkten överensstämmer med detta direktiv i sam­ utan annat avfall men med återvinning av värmen. band med dess utsläppande på marknaden och/eller ibrukta­ gande, under eget namn eller varumärke eller för eget bruk. Om tillverkare enligt definitionen i den första meningen i

17. återvinning: sådan tillämplig åtgärd som avses i bilaga II B denna punkt eller importör enligt definitionen i punkt 8

till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av saknas, ska varje fysisk eller juridisk person som släpper ut

den 5 april 2006 om avfall ( 1 ). produkter på marknaden och/eller tar produkter som omfat­ tas av detta direktiv i bruk anses vara tillverkare.

18. avfall: ämne eller föremål i de kategorier som anges i bilaga

I till direktiv 2006/12/EG och som innehavaren gör sig av 7. representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad i med eller har för avsikt eller är skyldig att göra sig av med. gemenskapen och som erhållit skriftlig fullmakt från tillver­ karen att handla på dennes vägnar när det gäller samtliga eller en del av förpliktelserna och formaliteterna i samband 19. farligt avfall: allt avfall som omfattas av artikel 1.4 i rådets med detta direktiv. direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt

avfall ( 2 ).

8. importör: fysisk eller juridisk person etablerad inom gemen­ 20. ekologisk profil: beskrivning, i enlighet med den genomföran­ skapen som inom sin näringsverksamhet släpper ut en pro­ deåtgärd som gäller för produkten, av den input och output dukt från tredjeland på gemenskapens marknad. (såsom material, utsläpp och avfall) som följer en produkt

under hela dess livscykel, vilka är av betydelse för dess

miljöpåverkan och uttrycks i fysiska, mätbara kvantiteter.

9. material: allt material som används under en produkts livs­ ( 1 ) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9. cykel. ( 2 ) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20.

Bilaga 1

L 285/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

21. en produkts miljöprestanda: resultatet av tillverkarens hante­ a) i adekvat omfattning utföra lämpliga kontroller av produk­

ring av produktens miljöaspekter, så som det avspeglas i ters överensstämmelse samt ålägga tillverkaren eller dess re­

dess tekniska dokumentation. presentant att dra tillbaka icke överensstämmande produkter

från marknaden i enlighet med artikel 7,

22. förbättring av miljöprestanda: förfarandet att förbättra en pro­

dukts miljöprestanda under flera generationer, men inte b) begära in alla nödvändiga upplysningar från de berörda par­

nödvändigtvis alla produktens miljöaspekter samtidigt. terna enligt vad som föreskrivs i genomförandeåtgärderna,

23. ekodesign: integrering av miljöaspekter i produktdesignen i c) ta stickprov på produkterna och kontrollera deras överens­

syfte att förbättra produktens miljöprestanda under hela stämmelse. dess livscykel.

3. Medlemsstaterna ska hålla kommissionen informerad om 24. krav på ekodesign: krav med anknytning till en produkt eller resultatet av marknadsövervakningen och kommissionen ska i

designen av en produkt, vilket syftar till att förbättra dess lämpliga fall vidarebefordra denna information till de andra

miljöprestanda, eller krav på tillhandahållande av uppgifter medlemsstaterna. om en produkts miljöaspekter.

4. Medlemsstaterna ska se till att konsumenter och andra 25. allmänna krav på ekodesign: krav på ekodesign på grundval berörda parter kan lämna kommentarer till de behöriga myn­

av den ekologiska profilen i sin helhet beträffande en pro­ digheterna om produkternas överensstämmelse. dukt, utan några fastställda gränsvärden för enskilda miljö­ aspekter.

Artikel 4

Importörens ansvar

26. specifika krav på ekodesign: kvantifierbart och mätbart krav på

ekodesign vilket gäller en bestämd miljöaspekt av en pro­ Om tillverkaren inte är etablerad inom gemenskapen och inte

dukt, t.ex. energianvändning under drift, beräknat för en har någon representant ska importören ha följande samtliga

bestämd effekt. skyldigheter:

27. harmoniserad standard: teknisk specifikation som antagits av a) Se till att den produkt som släppts ut på marknaden och/

ett erkänt standardiseringsorgan genom ett mandat från eller tagits i bruk överensstämmer med detta direktiv och

kommissionen enligt det förfarande som anges i Europa­ med den tillämpliga genomförandeåtgärden. parlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter ( 1 ), i syfte att fastställa europe­

iska krav, som inte är bindande. b) Hålla EG-försäkran om överensstämmelse och den tekniska

dokumentationen tillgängligt.

Artikel 3 Artikel 5

Utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande Märkning och EG-försäkran om överensstämmelse

1. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att produkter som omfattas av genomförandeåtgärder endast 1. Innan en produkt som omfattas av genomförandeåtgärder

släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk, ska den förses med får släppas ut på marknaden och/eller tas i bruk om de över­

CE-märkning och en EG-försäkran om överensstämmelse ska ensstämmer med dessa åtgärder och är försedda med CE-märk­

utfärdas, varigenom tillverkaren eller dennes representant för­ ning i enlighet med artikel 5.

klarar och försäkrar att produkten överensstämmer med alla

relevanta bestämmelser i den tillämpliga genomförandeåtgärden.

2. Medlemsstaterna ska utse myndigheter med ansvar för marknadsövervakning. De ska ordna så att dessa myndigheter

2. CE-märkningen består av bokstäverna ”CE”, enligt vad som har och använder sig av nödvändiga befogenheter för att kunna

anges i bilaga III. vidta lämpliga åtgärder i enlighet med sina skyldigheter enligt detta direktiv. Medlemsstaterna ska fastställa de behöriga myn­ digheternas arbetsuppgifter, befogenheter och organisations­ struktur, och de behöriga myndigheterna ska ha rätt att 3. EG-försäkran om överensstämmelse ska innehålla de upp­

lysningar som anges i bilaga VI och hänvisa till den tillämpliga ( 1 ) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. genomförandeåtgärden.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/17

4. Det ska vara förbjudet att förse produkter med märken dukten i överensstämmelse med bestämmelserna i den tillämp­ som kan vilseleda användarna när det gäller CE-märkningens liga genomförandeåtgärden och/eller med CE-märkningen och innebörd eller utformning. se till att överträdelsen upphör enligt de villkor som medlems­

staten fastställer.

5. Varje medlemsstat får kräva att den information som ska lämnas enligt del 2 i bilaga I ska föreligga på dess officiella Om det finns tillräckliga bevis för att produkten eventuellt bris­ språk, när produkten når slutanvändaren. ter i överensstämmelse ska medlemsstaten vidta de nödvändiga

åtgärderna vilka, beroende på hur allvarlig den bristande över­

ensstämmelsen är, kan innebära förbud att släppa ut produkten Medlemsstaterna ska också tillåta att informationen lämnas på på marknaden tills överensstämmelse uppnåtts. ett eller flera andra av de officiella språken i Europeiska unio­ nens institutioner.

Om den bristande överensstämmelsen fortsätter, ska medlems­

staten fatta beslut om att begränsa eller förbjuda utsläppande på

marknaden och/eller ibruktagande av produkten i fråga eller se När första stycket tillämpas, ska medlemsstaterna ta särskild

till att den dras tillbaka från marknaden. hänsyn till

Om produkten förbjuds eller dras tillbaka från marknaden ska a) om informationen kan ges med hjälp av harmoniserade sym­ kommissionen och de andra medlemsstaterna genast informeras

boler, erkända koder eller andra åtgärder, och om detta.

b) vilken typ av användare produkten vänder sig till och vilken 2. I varje beslut som en medlemsstat fattar med stöd av detta

typ av information som ska lämnas. direktiv vilket begränsar eller förbjuder utsläppandet på mark­

naden och/eller ibruktagande av en produkt ska grunderna för

beslutet anges.

Artikel 6

Fri rörlighet

Ett sådant beslut ska genast delges den berörda parten, som 1. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra samtidigt ska underrättas om vilka rättsmedel denne har enligt utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande inom sitt ter­ gällande lag i den berörda medlemsstaten samt vilka tidsfrister ritorium av en produkt som överensstämmer med alla relevanta som gäller för dessa. bestämmelser i den tillämpliga genomförandeåtgärden och som är försedd med CE-märkning i enlighet med artikel 5, på grund­ val av krav på ekodesign avseende de parametrar för ekodesign i 3. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen del 1 i bilaga I som omfattas av den tillämpliga genomförande­ och de övriga medlemsstaterna om varje beslut som fattats i åtgärden. enlighet med punkt 1, med angivande av skälen för beslutet och

särskilt med uppgift om huruvida den bristande överensstäm­

melsen beror på 2. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande inom sitt ter­ ritorium av en produkt som är försedd med CE-märkning i a) underlåtenhet att uppfylla kraven i den tillämpliga genom­ enlighet med artikel 5, på grundval av krav på ekodesign av­ förandeåtgärden, seende de parametrar för ekodesign i del 1 i bilaga I för vilka det i den tillämpliga genomförandeåtgärden föreskrivs att inga

b) felaktig tillämpning av de harmoniserade standarder som krav på ekodesign är nödvändiga.

avses i artikel 10.2,

3. Medlemsstaterna får inte förhindra att produkter som inte

c) brister i de harmoniserade standarder som avses i överensstämmer med bestämmelserna i den tillämpliga genom­

artikel 10.2. förandeåtgärden demonstreras på t.ex. handelsmässor, utställ­ ningar och demonstrationer, under förutsättning att det synligt anges att produkterna inte kommer att släppas ut på marknaden 4. Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med de och/eller tas i bruk förrän överensstämmelse uppnåtts. berörda parterna och får inhämta tekniska utlåtanden från obe­

roende externa experter.

Artikel 7

Skyddsklausul Efter samrådet ska kommissionen omedelbart underrätta den

medlemsstat som har fattat beslutet samt de övriga medlems­ 1. Om en medlemsstat konstaterar att en produkt som är staterna om sin uppfattning. försedd med CE-märkning enligt artikel 5 och använd på det sätt som avses inte överensstämmer med alla de relevanta be­ stämmelserna i den tillämpliga genomförandeåtgärden, ska till­ Om kommissionen anser att beslutet inte är välgrundat, ska den verkaren eller dennes representant vara skyldig att bringa pro­ omedelbart underrätta medlemsstaterna om detta.

Bilaga 1

L 285/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

5. Om det beslut som avses i punkt 1 i denna artikel baseras Om en produkt som omfattas av genomförandeåtgärder utfor­ på brister i en harmoniserad standard, ska kommissionen ome­ mas av en organisation vars ledningssystem omfattar produkt­ delbart inleda det förfarande som avses i artikel 10.2, 10.3 och designen och som genomförts i enlighet med harmoniserade 10.4. Kommissionen ska samtidigt underrätta den kommitté standarder vars referensnummer har offentliggjorts i Europeiska som avses i artikel 19.1. unionens officiella tidning, ska detta ledningssystem förutsättas

överensstämma med motsvarande krav i bilaga V.

6. Medlemsstaterna och kommissionen ska, när så är moti­ verat, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa sekretess för 3. När en produkt som omfattas av genomförandeåtgärder de uppgifter som lämnats under förfarandet. har släppts ut på marknaden och/eller tagits i bruk, ska till­

verkaren eller dennes representant bevara relevanta handlingar

om den genomförda bedömningen av överensstämmelse och de

försäkringar om överensstämmelse som utfärdats samt hålla 7. De beslut som medlemsstaterna fattar i enlighet med dem tillgängliga för inspektion av medlemsstaterna under tio denna artikel ska offentliggöras på ett klart och öppet sätt. år efter det att den sista produkten har tillverkats.

8. Kommissionens yttrande om dessa beslut ska offentliggö­ De relevanta handlingarna ska ställas till förfogande senast tio ras i Europeiska unionens officiella tidning. dagar efter mottagandet av en begäran från den behöriga myn­

digheten i en medlemsstat.

Artikel 8

4. De handlingar om bedömningen av överensstämmelse och

Bedömning av överensstämmelse EG-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 5 ska 1. Innan en produkt som omfattas av genomförandeåtgärder utarbetas på något av de officiella språken i Europeiska unio­ släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk, ska tillverkaren nens institutioner. eller dennes representant se till att en bedömning görs av pro­ duktens överensstämmelse med alla de relevanta kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden.

Artikel 9

Förutsatt överensstämmelse

2. Förfarandena för bedömningen av överensstämmelse ska 1. Medlemsstaterna ska betrakta produkter som är CE-märkta anges i genomförandeåtgärderna och ge tillverkarna möjlighet enligt artikel 5 som överensstämmande med de relevanta be­ att välja mellan intern designkontroll enligt bilaga IV till detta stämmelserna i den tillämpliga genomförandeåtgärden. direktiv och ledningssystemet enligt bilaga V till detta direktiv. När det är motiverat och står i proportion till riskerna, ska förfarandet för bedömning av överensstämmelse anges bland tillämpliga moduler i enlighet med bilaga II till beslut nr 2. Medlemsstaterna ska betrakta produkter för vilka harmo­ 768/2008/EG. niserade standarder har tillämpats och vilkas referensnummer

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning som över­

ensstämmande med alla de relevanta kraven i den tillämpliga

genomförandeåtgärd som dessa standarder rör. Om en medlemsstat har starka indikationer på att en produkt troligen brister i överensstämmelse ska den medlemsstaten så fort som möjligt offentliggöra en grundlig bedömning av pro­ duktens överensstämmelse, vilken får utföras av ett behörigt 3. En produkt som tilldelats gemenskapens miljömärke i en­ organ för att, om det är lämpligt, korrigerande åtgärder ska lighet med förordning (EG) nr 1980/2000 ska förutsättas över­ kunna vidtas i god tid. ensstämma med kraven på ekodesign i den tillämpliga genom­

förandeåtgärden, om miljömärkningen uppfyller dessa krav.

Om en produkt som omfattas av genomförandeåtgärder utfor­ mas av en organisation som är registrerad i enlighet med Eu­ 4. För förutsatt överensstämmelse inom ramen för detta di­ ropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av rektiv får kommissionen i enlighet med det föreskrivande för­ den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i farande som avses i artikel 19.2 besluta att andra miljömärken gemenskapens miljölednings- och miljöredovisningsordning uppfyller villkor motsvarande villkoren för gemenskapens mil­ (EMAS) ( 1 ) och designfunktionen omfattas av denna registrering, jömärke i enlighet med förordning (EG) nr 1980/2000. De ska denna organisations ledningssystem förutsättas överens­ produkter som har tilldelats sådana andra miljömärken ska för­ stämma med kraven i bilaga V till detta direktiv. utsättas överensstämma med kraven på ekodesign i den til­

lämpliga genomförandeåtgärden, om miljömärkningen uppfyller ( 1 ) EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. dessa krav.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/19

Artikel 10 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka myn­

digheter som är ansvariga för tillämpningen av detta direktiv.

Harmoniserade standarder

1. Medlemsstaterna ska i möjligaste mån se till att lämpliga åtgärder vidtas för att göra det möjligt att samråda med berörda parter på nationell nivå i samband med utarbetandet och över­ 2. De närmare detaljerna kring och strukturen för infor­ vakningen av de harmoniserade standarderna. mationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna

ska fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som

avses i artikel 19.2.

2. Om en medlemsstat eller kommissionen anser att de har­ moniserade standarder vilkas tillämpning förutsätts uppfylla spe­ cifika bestämmelser i en tillämplig genomförandeåtgärd inte helt 3. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att upp­ uppfyller dessa bestämmelser, ska den berörda medlemsstaten muntra och bidra till det samarbete mellan medlemsstaterna eller kommissionen informera den ständiga kommitté som in­ som avses i denna artikel. rättats genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG om detta och ange skälen till detta. Kommittén ska så snabbt som möjligt avge ett yttrande.

Artikel 13

Små och medelstora företag

3. Mot bakgrund av kommitténs yttrande ska kommissionen 1. När det gäller program som små och medelstora företag besluta att offentliggöra, inte offentliggöra, delvis offentliggöra, och mycket små företag kan gynnas av ska kommissionen be­ behålla eller dra tillbaka hänvisningarna till de berörda harmo­ akta initiativ som hjälper små och medelstora företag och niserade standarderna i Europeiska unionens officiella tidning. mycket små företag att integrera miljöaspekter, energieffektivitet

inkluderat, i designen av sina produkter.

4. Kommissionen ska underrätta det berörda europeiska stan­ dardiseringsorganet och om nödvändigt utfärda ett nytt mandat 2. Riktlinjer som omfattar särskilda egenskaper hos de små för att revidera de berörda harmoniserade standarderna. och medelstora företag som är verksamma inom berörd pro­

duktsektor får åtfölja en genomförandeåtgärd. Vid behov, och i

enlighet med punkt 1, får kommissionen ta fram ytterligare

material för att underlätta tillämpningen av detta direktiv för

små och medelstora företag.

Artikel 11

Krav på komponenter och underenheter

Det får i genomförandeåtgärderna krävas att en tillverkare eller 3. Medlemsstaterna ska se till, särskilt genom att stärka nät­ en representant för denna som släpper ut komponenter och verk och strukturer för stöd, att små och medelstora företag och underenheter på marknaden och/eller tar dem i bruk ska lämna mycket små företag uppmuntras att tillämpa en miljövänlig tillverkaren av en produkt som omfattas av genomförandeåtgär­ strategi redan i samband med produktdesignen, och att anpassa derna relevanta uppgifter om komponenternas eller underenhe­ sig till kommande europeisk lagstiftning. ternas materialsammansättning samt energi-, material- och/eller resursanvändning.

Artikel 14

Konsumentinformation

Artikel 12

I enlighet med tillämplig genomförandeåtgärd ska tillverkare, på

Administrativt samarbete och informationsutbyte det sätt de anser lämpligt, se till att konsumenter av produkter 1. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för får att uppmuntra myndigheter med ansvar för genomförandet av detta direktiv att samarbeta med varandra samt att informera varandra och kommissionen för att bidra till ett väl fungerande direktiv, särskilt genomförandet av artikel 7. a) nödvändig information om den roll de kan fylla för en håll­

bar användning av produkten, och

I det administrativa samarbetet och informationsutbytet ska elektroniska kommunikationsmedel utnyttjas i största möjliga b) produktens ekologiska profil och fördelarna med ekodesign, mån, varvid relevanta gemenskapsprogram kan ge stöd. om genomförandeåtgärderna kräver det.

Bilaga 1

L 285/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

Artikel 15 miljöaspekterna och förbättringarnas genomförbarhet ska stå

i proportion till deras betydelse; antagandet av kraven på

Genomförandeåtgärder

ekodesign vad gäller en produkts väsentliga miljöaspekter 1. När en produkt uppfyller kriterierna i punkt 2 i denna ska inte försenas i onödan på grund av osäkerheter beträf­ artikel ska den omfattas av en genomförandeåtgärd eller en fande andra aspekter, självreglering i enlighet med punkt 3 b i denna artikel. Dessa genomförandeåtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet b) genomföra en analys vilken ska beakta effekterna på miljön, med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i konsumenter och tillverkare, inbegripet små och medelstora artikel 19.3. företag, i fråga om konkurrenskraft (även på marknader

utanför gemenskapen), innovation, marknadstillträde samt

kostnader och nytta, 2. De kriterier som avses i punkt 1 är följande, nämligen

c) beakta befintlig nationell miljölagstiftning som medlemssta­

terna anser relevant, a) produkten ska stå för en betydande försäljnings- och han­

delsvolym inom gemenskapen, normalt mer än 200 000 enheter under ett år enligt senast tillgängliga uppgifter,

d) hålla lämpliga samråd med berörda aktörer,

b) produkten ska, med beaktande av de kvantiteter som släpps

ut på marknaden och/eller tas i bruk, ha betydande miljö­ e) förbereda en motivering till utkastet till genomförandeåtgärd

påverkan inom gemenskapen, i enlighet med gemenskapens på grundval av den bedömning som avses i led b, och strategiska prioriteringar i beslut nr 1600/2002/EG, och

f) fastställa genomförandedatum, eventuella stegvisa åtgärder

eller övergångsåtgärder eller övergångsperioder, med beak­ c) produkten ska ha en betydande potential för förbättring när

tande av i synnerhet eventuella konsekvenser för små och

det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kost­

medelstora företag eller för särskilda produktgrupper som

nader, och särskilt ta hänsyn till

främst tillverkas av små och medelstora företag.

i) avsaknad av annan relevant gemenskapslagstiftning eller

5. Genomförandeåtgärder ska uppfylla samtliga följande kri­

oförmåga hos marknadskrafterna att ta itu med proble­

terier: met på lämpligt sätt, och

a) Det får inte bli betydande negativa konsekvenser när det

ii) stor skillnad i miljöprestanda mellan produkter på mark­ gäller produktens sätt att fungera, sett ur användarens syn­

naden med likvärdig funktion. vinkel.

3. När kommissionen utarbetar ett utkast till genomförande­ b) Hälsa, säkerhet och miljö får inte påverkas negativt. åtgärd ska den beakta eventuella synpunkter från den kommitté som avses i artikel 19.1 samt

c) Det får inte bli betydande negativa konsekvenser för kon­

sumenterna, i synnerhet i fråga om produktens prisnivå och a) gemenskapens prioriteringar på miljöområdet, t.ex. dem som livscykelkostnader.

fastställs i beslut nr 1600/2002/EG eller i Europeiska klimat­

förändringsprogrammet från kommissionen, och

d) Det får inte bli betydande negativa konsekvenser för indust­

rins konkurrenskraft. b) relevant gemenskapslagstiftning och självreglering, t.ex. frivil­

liga avtal, som efter en bedömning i enlighet med artikel 17

förväntas uppnå de politiska målen snabbare eller till lägre e) I princip får fastställandet av ett krav på ekodesign inte få till

kostnad än vid obligatoriska krav. följd att tillverkarna måste använda patentskyddad teknik.

4. När kommissionen utarbetar ett utkast till genomförande­ f) Åtgärderna får inte medföra en orimlig administrativ börda åtgärd ska den för tillverkarna.

a) beakta produktens livscykel och alla väsentliga miljöaspekter, 6. Genomförandeåtgärderna ska innehålla krav på ekodesign

bland annat energieffektiviteten; omfattningen på analysen av i enlighet med bilaga I och/eller bilaga II.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/21

Specifika krav på ekodesign ska införas för bestämda miljö­ exempel utrustning för uppvärmning av byggnader och vat­ aspekter som har betydande påverkan på miljön. ten, elektriska motorsystem, belysning i hushålls- och tjäns­

tesektorn, hushållsapparater, kontorsutrustning i hushålls-

och tjänstesektorn, konsumentelektronik samt värme-, venti­ I genomförandeåtgärderna får det också föreskrivas att det inte lations- och klimatanläggningar, och är nödvändigt med några krav på ekodesign när det gäller de i del 1 i bilaga I angivna specifika parametrarna för ekodesign.

b) en separat genomförandeåtgärd för att minska en produkt­

grupps stand by-förluster. 7. Kraven ska vara så formulerade att det säkerställs att marknadsövervakningsmyndigheterna kan kontrollera produk­ ternas överensstämmelse med kraven i genomförandeåtgärden. I genomförandeåtgärden ska specificeras huruvida kontrollför­ Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta farandet kan utföras antingen direkt på produkten eller med direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det stöd av den tekniska dokumentationen. föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.

8. Genomförandeåtgärderna ska omfatta punkterna i förteck­ Artikel 17 ningen i bilaga VII.

Självreglering

Frivilliga avtal eller andra åtgärder för självreglering som be­ 9. Kommissionens relevanta undersökningar och analyser skrivs som alternativ till genomförandeåtgärderna i detta direk­ under utarbetandet av genomförandeåtgärderna bör göras till­ tiv ska minst bedömas utifrån bilaga VIII. gängliga för allmänheten, med särskild hänsyn till tillgänglighet och användning för intresserade små och medelstora företag.

Artikel 18

10. I förekommande fall ska en genomförandeåtgärd som Samrådsforum fastställer kraven för ekodesign innehålla föreskrifter om hur de olika miljöaspekterna ska vägas mot varandra. Dessa åtgär­ Kommissionen ska se till att den vid genomförandet av sina der, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv uppgifter, när det gäller varje genomförandeåtgärd, eftersträvar genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det före­ ett väl avvägt deltagande av företrädare för medlemsstaterna och skrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3. alla produktens eller produktgruppens relevanta intressenter,

t.ex. industrin, inbegripet små och medelstora företag, hant­

verksföretag, fackföreningar, återförsäljare, detaljhandlare, im­

portörer, miljöskyddsgrupper och konsumentorganisationer.

Artikel 16 Dessa parter ska i synnerhet bidra till att definiera och se

Arbetsplan över genomförandeåtgärderna, undersöka effektiviteten hos de

etablerade systemen för marknadsövervakning och bedöma fri­ 1. I enlighet med kriterierna i artikel 15 och efter att ha hört villiga avtal och andra åtgärder för självreglering. Dessa parter det samrådsforum som avses i artikel 18 ska kommissionen ska sammanträda i ett samrådsforum. Arbetsordningen för fo­ senast den 21 oktober 2011 upprätta en arbetsplan, som ska rumet ska fastställas av kommissionen. göras tillgänglig för allmänheten.

Artikel 19

I arbetsplanen ska det för de tre påföljande åren fastställas en vägledande förteckning över produktgrupper som betraktas som Kommittéförfarande prioriterade för antagande av genomförandeåtgärder.

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

Arbetsplanen ska ändras regelbundet av kommissionen efter det att den har hört samrådsforumet. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i

beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel­

serna i artikel 8 i det beslutet. 2. Under en övergångsperiod, medan den första arbetsplanen enligt punkt 1 i denna artikel utarbetas, ska kommissionen dock i enlighet med kriterierna i artikel 15 och efter att ha hört samrådsforumet, och om lämpligt, på förhand införa Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara

tre månader.

a) genomförandeåtgärder och därvid börja med de produkter

som i enlighet med Europeiska klimatförändringsprogram­ 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4

met har konstaterats erbjuda stora möjligheter till en kost­ och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande

nadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser, till av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Bilaga 1

L 285/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

Artikel 20 14, 15 och 20 och bilagorna I–V, VII och VIII senast den

20 november 2010. De ska genast överlämna texten till dessa

Sanktioner

bestämmelser till kommissionen. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv och

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genom­

en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis­ förs. Sanktionerna som fastställs ska vara effektiva, proportio­

ning när de offentliggörs. De ska också innehålla ett uttalande nella och avskräckande, med hänsyn till graden av bristande

om att hänvisningar i lagar och andra författningar till direktiv överensstämmelse och antalet enheter med produkter med bris­

som upphävts genom detta direktiv ska tolkas som hänvisningar tande överensstämmelse som släppts ut på gemenskapsmark­

till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen naden. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till

ska göras och om hur uttalandet ska formuleras ska varje med­ kommissionen senast den 20 november 2010 och därefter

lemsstat själv utfärda. utan dröjsmål alla ändringar som gäller dem.

Artikel 21 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de

Översyn

antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen ska senast 2012 se över detta direktivs effekti­ vitet, inklusive genomförandeåtgärder, vilket bland annat omfat­ tar Artikel 24

Upphävande

a) de metoder som används för att fastställa och täcka väsent­

liga miljöparametrar, såsom resurseffektivitet, med hänsyn Direktiv 2005/32/EG, ändrat genom de direktiv som anges i del

till produkternas hela livscykel, A i bilaga IX, ska upphöra att gälla dock utan att det påverkar

medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för

införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges b) tröskeln för genomförandeåtgärder,

i del B i bilaga IX.

c) mekanismer för marknadsövervakning, och

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis­ d) eventuella relevanta incitament till självreglering. ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm­

förelsetabellen i bilaga X.

Efter denna översyn och med beaktande särskilt av erfarenhe­ terna i samband med detta direktivs utvidgade tillämpnings­ Artikel 25 område ska kommissionen i synnerhet bedöma lämpligheten av att utvidga direktivets tillämpningsområde till produkter Ikraftträdande som inte är energirelaterade, i syfte att väsentligt minska miljö­

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det påverkan under sådana produkters hela livscykel, efter det att

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. den har hört det samrådsforum som avses i artikel 18, samt när så är lämpligt förelägga Europaparlamentet och rådet förslag om ändring av direktivet Artikel 26

Artikel 22 Adressater

Sekretess Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Krav på tillverkarens och/eller dennes representants tillhandahål­ lande av den information som avses i artikel 11 och i del 2 i bilaga I ska vara proportionella, och hänsyn ska tas till legitim Utfärdat i Strasbourg den 21 oktober 2009 sekretess för kommersiellt känslig information.

Artikel 23

Införlivande På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

J. BUZEK C. MALMSTRÖM 1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra för­ fattningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1–9, 11, Ordförande Ordförande

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/23

BILAGA I

Metod för att upprätta allmänna krav på ekodesign

(som det hänvisas till i artikel 15.6) De allmänna kraven på ekodesign syftar till att förbättra produktens miljöprestanda och inriktas på produktens betydande miljöaspekter, utan att några gränsvärden fastställs. Metoden som avses i denna bilaga ska tillämpas när det är olämpligt att fastställa gränsvärden för den produktgrupp som utvärderas. Kommissionen ska fastställa de betydande miljöaspek­ terna när den utarbetar det utkast till genomförandeåtgärd som ska överlämnas till den kommitté som avses i artikel 19.1, varvid dessa särskilt ska anges i genomförandeåtgärden. När kommissionen utarbetar genomförandeåtgärder som innehåller allmänna krav på ekodesign enligt artikel 15 ska den för den produkt som omfattas av genomförandeåtgärden fastställa de relevanta parametrarna för ekodesign bland dem som anges i förteckningen i del 1, kraven på tillhandahållande av information bland dem som anges i förteckningen i del 2 och de krav på tillverkaren som förtecknas i del 3.

Del 1. Parametrar för ekodesign av produkter

1.1 De betydande miljöaspekterna ska fastställas med beaktande av följande faser i produktens livscykel i den mån de rör

produktdesignen:

a) Urval och användning av råvaror.

b) Tillverkning.

c) Emballage, transport och distribution.

d) Installation och underhåll.

e) Användning.

f) Uttjänt produkt, vilket innebär en produkt i det tillstånd den är vid slutet av sin första användningsperiod och

fram till det slutliga omhändertagandet. 1.2 För varje fas ska följande miljöaspekter bedömas, när det är relevant:

a) Förväntad användning av material, energi och andra resurser, t.ex. färskvatten. b) Förväntade utsläpp i luft, vatten och mark.

c) Förväntade föroreningar på grund av fysiska effekter, t.ex. buller, vibrationer, strålning och elektromagnetiska fält.

d) Förväntad mängd avfall.

e) Möjligheter till återanvändning och återvinning av material och/eller energi med hänsyn till direktiv 2002/96/EG. 1.3 När det är lämpligt ska följande parametrar särskilt användas och vid behov kompletteras med andra för att

utvärdera möjligheten att förbättra de miljöaspekter som avses i punkt 1.2: a) Produktens vikt och volym. b) Användning av återvunnet material. c) Användning av energi, vatten och andra resurser under hela livscykeln.

Bilaga 1

L 285/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

d) Användning av ämnen som är klassificerade som farliga för hälsan och/eller miljön enligt rådets direktiv

67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpack­

ning och märkning av farliga ämnen ( 1 ), och med hänsyn till lagstiftningen om utsläppande på marknaden och

användning av särskilda ämnen, t.ex. rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden

av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) ( 2 ) eller direktiv 2002/95/EG.

e) Mängd och art av de konsumtionsvaror som behövs för att korrekt använda och underhålla produkten.

f) Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning uttryckt i: antal använda material och komponenter,

användning av standardkomponenter, tidsåtgång vid demontering, eventuella specialverktyg som behövs för

demontering, användning av kodningsstandarder för komponenter och material för att kartlägga komponenter

och material som kan återanvändas eller materialåtervinnas (även ISO-märkning av plastdelar), användning av

material som är lätta att återvinna, enkel åtkomst till värdefulla och andra återvinningsbara komponenter och

material, enkel åtkomst till komponenter och material som innehåller farliga ämnen.

g) Införlivande av använda komponenter.

h) Undvikande av tekniska lösningar som gör det svårare att återanvända och återvinna komponenter och hela

apparater.

i) Förlängning av livstiden uttryckt i: garanterad minimilivstid, garanterad minimileveranstid för reservdelar, mo­

dularitet, uppgraderingsmöjligheter, reparationsmöjligheter.

j) Avfallsmängd och mängd farligt avfall.

k) Utsläpp i luften (växthusgaser, försurande ämnen, flyktiga organiska föreningar, ozonnedbrytande ämnen,

långlivade organiska föroreningar, tungmetaller, små partiklar och svävande partiklar) utan att det påverkar

tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning

av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbrän­

ningsmotorer som ska monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg ( 3 ).

l) Utsläpp i vatten (tungmetaller, ämnen som är skadliga för syrebalansen, långlivade organiska föroreningar).

m) Utsläpp i mark (särskilt läckage och utsläpp av farliga ämnen under produktens användning och risken för

urlakning vid dess deponering som avfall).

Del 2. Krav på tillhandahållande av information

I genomförandeåtgärderna får det krävas att tillverkaren ska tillhandahålla information, vilket kan påverka hur produkten hanteras, används eller återvinns av andra parter än tillverkaren. Den informationen kan vara t.ex. följande:

a) Information från produktdesignern om tillverkningsprocessen.

b) Konsumentinformation om en produkts viktigaste miljömässiga egenskaper och miljöprestanda som medföljer pro­

dukten när den släpps ut på marknaden för att göra det möjligt för konsumenterna att jämföra dessa aspekter av

produkterna.

c) Konsumentinformation om hur produkten ska installeras, användas och underhållas för att minimera dess miljö­

påverkan och för att säkra så lång livstid som möjligt, samt information om hur produkten ska lämnas tillbaka när

den är uttjänt och i tillämpliga fall information om den period när reservdelar finns tillgängliga och om möjligheterna

till uppgradering av produkter.

d) Uppgifter om behandlingsanläggningar för demontering, materialåtervinning eller omhändertagande av uttjänta pro­

dukter.

Informationen bör om möjligt finnas på själva produkten.

I informationen ska hänsyn tas till förpliktelser i samband med annan gemenskapslagstiftning, t.ex. direktiv 2002/96/EG.

( 1 ) EGT 196, 16.8.1967, s. 1. ( 2 ) EGT L 262, 27.9.1976, s. 201. ( 3 ) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/25

Del 3. Krav på tillverkaren

1. Tillverkare av en produkt ska göra en bedömning av den produktmodellen under hela dess livscykel, genom att arbeta med de miljöaspekter som i genomförandeåtgärden fastställs som sådana aspekter som kan ändras väsentligt genom produktdesignen och baserat på realistiska antaganden om normala förhållanden och syftet med användningen. Andra miljöaspekter kan utvärderas på frivillig basis.

På grundval av denna bedömning ska tillverkarna sedan fastställa produktens ekologiska profil. Den ska baseras på de egenskaper hos produkten som är relevanta ur miljösynpunkt och resursanvändning och utsläpp/restprodukter under hela produktens livscykel uttryckt i fysiska, mätbara kvantiteter.

2. Tillverkaren ska använda bedömningen för att utvärdera alternativa designlösningar och produktens uppnådda miljö­ prestanda i förhållande till riktmärken.

Riktmärken ska fastställas av kommissionen i genomförandeåtgärden på grundval av den information som samlats in när åtgärden utarbetades.

Vid valet av en särskild designlösning ska en lämplig balans uppnås mellan de olika miljöaspekterna och mellan miljöaspekter och andra relevanta faktorer, t.ex. hälsa och säkerhet, tekniska funktionskrav, krav på kvalitet och prestanda samt ekonomiska aspekter, även tillverkningskostnader och säljbarhet, samtidigt som all tillämplig lag­ stiftning ska följas.

Bilaga 1

L 285/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

BILAGA II

Metod för att fastställa specifika krav på ekodesign

(som det hänvisas till i artikel 15.6)

Specifika krav på ekodesign syftar till att förbättra en viss miljöaspekt hos en produkt. De kan i tillämpliga fall vara utformade som krav på minskad förbrukning av en särskild resurs, t.ex. begränsningar av resursanvändningen i olika faser i produktens livscykel (t.ex. gränser för vattenförbrukning under produktens användningsfas, gränser för mängden av ett bestämt material som får ingå i produkten eller krav på att en viss mängd återvunnet material används).

När kommissionen utarbetar genomförandeåtgärder som innehåller specifika krav på ekodesign enligt artikel 15 ska den för den produkt som omfattas av genomförandeåtgärden fastställa de relevanta parametrarna för ekodesign bland dem som anges i förteckningen i del 1 i bilaga I, och fastställa nivåerna på dessa krav i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2, enligt följande:

1. Vid en teknisk, miljömässig och ekonomisk analys ska en rad representativa modeller av produkten på marknaden

väljas ut och tekniska möjligheter för att förbättra produktens miljöprestanda identifieras, samtidigt som dessa alter­

nativs ekonomiska bärkraft ska beaktas och märkbara försämringar för konsumenterna undvikas när det gäller

prestanda eller användbarhet.

Den tekniska, miljömässiga och ekonomiska analysen ska också, för de miljöaspekter som beaktas, identifiera pro­

dukterna med bäst prestanda och bästa tillgängliga teknik på marknaden.

Prestandan hos de produkter som finns tillgängliga på internationella marknader och riktmärken i andra länders

lagstiftning ska beaktas både i samband med analysen och när kraven fastställs.

På grundval av denna analys och med beaktande av den tekniska och ekonomiska genomförbarheten samt förbätt­

ringspotentialen, ska konkreta åtgärder vidtas i syfte att minimera produktens miljöpåverkan.

När det gäller de representativa modellernas energianvändning i drift ska nivån för energieffektivitet eller energian­

vändning fastställas i syfte att uppnå minsta möjliga kostnad för slutanvändarna under produktens hela livscykel och

hänsyn ska tas till konsekvenserna för andra miljöaspekter. Vid analysen av livscykelkostnaderna används en realränta

baserad på uppgifter från Europeiska centralbanken och en realistisk livstid för produkten. Den är baserad på summan

av ändringarna i inköpsprisen (som följer av ändringar i industrikostnaderna) och i driftsutgifterna, som följer av de

olika möjligheterna till tekniska förbättringar, som diskonteras under de representativa produkternas livstid. Drifts­

utgifterna täcker i första hand energianvändning och ytterligare utgifter för andra resurser, t.ex. vatten eller rengörings­

medel.

Det ska genomföras en känslighetsanalys som omfattar de relevanta faktorerna (t.ex. priset på energi och andra

resurser, kostnaden för råvaror eller produktionskostnader, diskonton) och i förekommande fall även de externa

miljökostnaderna, inklusive uteblivna utsläpp av växthusgaser, i syfte att kontrollera om det skett väsentliga ändringar

och om de övergripande slutsatserna håller. Kraven ska anpassas i överensstämmelse med detta.

En liknande metod får tillämpas på andra resurser, t.ex. vatten.

2. För att utveckla de tekniska, miljömässiga och ekonomiska analyserna får uppgifter som är tillgängliga inom ramen för

annan gemenskapsverksamhet användas.

Detsamma gäller uppgifter från befintliga program i andra delar av världen för fastställande av specifika krav på

ekodesign för produkter som förekommer vid handel med Europeiska unionens ekonomiska partner.

3. Vid fastställande av datumet för kravets ikraftträdande ska hänsyn tas till hur lång tid det kommer att ta att ge

produkten en ny design.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/27

BILAGA III

CE-märkning

(som det hänvisas till i artikel 5.2)

CE-märkningen ska vara minst 5 mm hög. Om CE-märkningen förminskas eller förstoras ska proportionerna i ovanstå­ ende modell bibehållas. CE-märkningen ska anbringas på produkten. Om detta inte är möjligt ska märkningen anbringas på förpackningen och på de medföljande dokumenten.

Bilaga 1

L 285/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

BILAGA IV

Intern designkontroll

(som det hänvisas till i artikel 8.2) 1. I denna bilaga beskrivs det förfarande genom vilket tillverkaren eller dennes representant, som uppfyller de förpliktelser som fastställs i punkt 2, förklarar och försäkrar att produkten överensstämmer med relevanta krav i den tillämpliga genomförandeåtgärden. EG-försäkran om överensstämmelse kan omfatta en eller flera produkter och ska bevaras av tillverkaren. 2. Tillverkaren ska sammanställa teknisk dokumentation som gör det möjligt att bedöma produktens överensstämmelse med kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden. Denna dokumentation ska i synnerhet innehålla: a) En allmän beskrivning av produkten och dess avsedda användning. b) Resultaten av relevanta miljöbedömningsstudier som utförts av tillverkaren och/eller hänvisningar till litteratur om

miljöbedömningar eller fallstudier som används av tillverkaren vid utvärdering, dokumentation och fastställande av

olika lösningar för produktdesignen. c) Produktens ekologiska profil om det krävs enligt genomförandeåtgärden. d) Element i produktdesignspecifikationen som rör produktens miljömässiga designaspekter. e) En förteckning över de standarder som avses i artikel 10 och som helt eller delvis har använts samt en beskrivning

av de lösningar som har valts för att uppfylla kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden, om de standarder

som avses i artikel 10 inte har använts eller om dessa standarder inte fullt ut täcker kraven i den tillämpliga

genomförandeåtgärden. f) En kopia av de uppgifter som rör produktens miljömässiga designaspekter som ska lämnas i enlighet med kraven i

del 2 i bilaga I. g) Resultaten av mätningarna av de krav på ekodesign som utförts, även detaljer om dessa mätningars överensstäm­

melse med de krav på ekodesign som fastställs i den tillämpliga genomförandeåtgärden. 3. Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att produkten tillverkas i enlighet med de design­ specifikationer som avses i punkt 2 och i enlighet med kraven i den tillämpliga åtgärden.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/29

BILAGA V

Ledningssystem för bedömning av överensstämmelse

(som det hänvisas till i artikel 8.2) 1. I denna bilaga beskrivs det förfarande genom vilket den tillverkare som uppfyller förpliktelserna i punkt 2, förklarar och försäkrar att produkten uppfyller kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden. EG-försäkran om överens­ stämmelse kan omfatta en eller flera produkter och ska bevaras av tillverkaren. 2. Ett ledningssystem kan användas för bedömning av produktens överensstämmelse förutsatt att tillverkaren inför de miljörelaterade delar av ledningssystemet som avses i punkt 3. 3. Miljödelar i ledningssystemet I denna punkt anges de delar i ett ledningssystem och de förfaranden genom vilka tillverkaren kan påvisa att produkten uppfyller kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden. 3.1 Policy beträffande produktens miljöprestanda Tillverkaren ska kunna påvisa överensstämmelse med kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden. Tillverkaren ska också kunna tillhandahålla ramar för att fastställa och revidera målsättningar och indikatorer för produktens miljöprestanda, för att förbättra produktens övergripande miljöprestanda. Alla de åtgärder som antagits av tillverkaren för att förbättra produktens övergripande miljöprestanda och fastställa produktens ekologiska profil, genom design och tillverkning, om det krävs enligt genomförandeåtgärden, ska dokumenteras systematiskt och grundligt i form av skriftliga förfaranden och instruktioner. Dessa förfaranden och instruktioner ska särskilt omfatta en adekvat beskrivning av a) förteckningen över dokument som ska upprättas för att påvisa produktens överensstämmelse, och som - om

det är relevant - ska göras tillgängliga, b) målsättningarna och indikatorerna för produktens miljöprestanda samt organisationsstruktur, ansvarsområden

och ledningens befogenheter liksom resursfördelningen när det gäller genomförande och uppdatering, c) de kontroller och tester som ska utföras efter tillverkningen för att kontrollera produktens prestanda i förhål­

lande till indikatorerna för miljöprestanda, d) förfaranden för kontroll av den krävda dokumentationen och garantier för att den uppdateras, och e) metoden för att kontrollera miljöinslagens genomförande och effektivitet i ledningssystemet. 3.2 Planering Tillverkaren ska fastställa och uppdatera a) förfaranden för fastställandet av produktens ekologiska profil, b) målsättningar och indikatorer för produktens miljöprestanda, i vilka hänsyn tas till tekniska alternativ för att

uppfylla de tekniska och ekonomiska kraven, och c) ett program för att uppnå dessa målsättningar. 3.3 Genomförande och dokumentation

Bilaga 1

L 285/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

3.3.1 Dokumentationen av ledningssystemet ska särskilt uppfylla följande: a) Ansvarsområden och befogenheter ska definieras och dokumenteras i syfte att säkra produktens miljöprestanda,

samtidigt som det rapporteras om hur översyn och förbättringar genomförs. b) Det ska utarbetas dokument med beskrivningar av den metod för designkontroll och verifikation som införts

och de förfaranden och systematiska åtgärder som används vid produktdesignen. c) Tillverkaren ska upprätta och uppdatera information för att beskriva de viktigaste miljörelaterade delarna i

ledningssystemet och förfarandena för att kontrollera alla dokument som krävs. 3.3.2 Dokumentationen av produkten ska särskilt innehålla följande: a) En allmän beskrivning av produkten och dess avsedda användning. b) Resultaten av relevanta miljöbedömningsstudier som utförts av tillverkaren och/eller hänvisningar till litteratur

om miljöbedömningar eller fallstudier som används av tillverkaren vid utvärdering, dokumentation och fast­

ställande av olika lösningar för produktdesignen. c) Produktens ekologiska profil om det krävs enligt genomförandeåtgärden. d) Dokument som innehåller en redogörelse för resultaten av mätningarna av de krav på ekodesign som genom­

förts, även detaljerade uppgifter om dessa mätningars överensstämmelse med de krav på ekodesign som fast­

ställs i den tillämpliga genomförandeåtgärden. e) Tillverkaren ska fastställa specifikationer, i vilka det särskilt framgår vilka standarder som tillämpats. Om

standarderna i artikel 10 inte tillämpats eller om de inte fullt ut omfattar kraven i den tillämpliga genom­

förandeåtgärden, ska specifikationerna innehålla en beskrivning av de medel som använts för att uppnå över­

ensstämmelse. f) En kopia av den information som rör produktens miljömässiga designaspekter som ska lämnas i enlighet med

kraven i del 2 i bilaga I. 3.4 Kontroll och korrigerande åtgärder 3.4.1 Tillverkaren ska a) vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att produkten kommer att tillverkas i enlighet med design­

specifikationerna och med kraven i den tillämpliga genomförandeåtgärden, b) fastställa och uppdatera förfaranden för att undersöka och hantera bristande överensstämmelse samt genomföra

de ändringar i de dokumenterade förfarandena som följer av de korrigerande åtgärderna, och c) minst vart tredje år utföra en fullständig intern revision av ledningssystemet med avseende på dess miljödelar.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/31

BILAGA VI

EG-försäkran om överensstämmelse

(som det hänvisas till i artikel 5.3) EG-försäkran om överensstämmelse ska innehålla följande upplysningar: 1. Tillverkarens eller dennes representants namn och adress. 2. En beskrivning av modellen så att den kan identifieras entydigt. 3. I förekommande fall, hänvisningar till de harmoniserade standarder som använts. 4. I förekommande fall, övriga tekniska standarder och specifikationer som använts. 5. I förekommande fall, hänvisningar till annan gemenskapslagstiftning som innehåller bestämmelser om anbringande av

CE-märkningen. 6. Namnet på den person som är bemyndigad att underteckna bindande dokument på tillverkarens eller dennes repre­

sentants vägnar, samt personens underskrift.

Bilaga 1

L 285/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

BILAGA VII

Genomförandeåtgärdernas innehåll

(som det hänvisas till i artikel 15.8) Genomförandeåtgärden ska särskilt innehålla följande: 1. En exakt definition av den eller de typer av produkter som omfattas. 2. Kraven på ekodesign för de produkter som omfattas, genomförandedatum, stegvisa åtgärder eller övergångsåtgärder

eller övergångsperioder:

a) Om det rör sig om allmänna krav på ekodesign, ska de relevanta faserna och aspekterna bland dem som nämns i

punkt 1.1 och 1.2 i bilaga I, åtföljda av exempel på parametrar bland dem som nämns i punkt 1.3 i bilaga I, anges

som riktlinjer för att utvärdera förbättringarna i fråga om fastställda miljöaspekter.

b) Om det rör sig om specifika krav på ekodesign ska nivån anges. 3. De parametrar för ekodesign som avses i del 1 i bilaga I för vilka inga krav på ekodesign är nödvändiga. 4. Kraven rörande installationen av produkten, om det är direkt relevant för miljöprestandan. 5. De mätningsstandarder och/eller mätmetoder som ska användas. Om möjligt ska harmoniserade standarder vilkas

referensnummer offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning användas. 6. Närmare upplysningar om bedömningen av överensstämmelse enligt beslut 93/465/EEG:

a) Om de moduler som ska användas skiljer sig från modul A, ska de faktorer som leder till att ett särskilt förfarande

väljs anges.

b) Om det är relevant, ska kriterierna för godkännande och/eller certifiering av tredje part anges.

Om andra moduler fastställs i andra EG-krav för samma produkt, ska modulen som fastställs i genomförandeåtgärden

gälla för det berörda kravet. 7. Krav på att tillverkarna ska överlämna uppgifter, framför allt om de faktorer i den tekniska dokumentationen som

behövs för att underlätta kontrollen av huruvida produkten överensstämmer med genomförandeåtgärden. 8. Längden på den övergångsperiod under vilken medlemsstaterna ska tillåta utsläppande på marknaden och/eller ibruk­

tagande av produkter som uppfyller gällande bestämmelser inom deras territorium vid den tidpunkt då genomförande­

åtgärden antas. 9. Datum för utvärderingen och en eventuell revidering av genomförandeåtgärden, med hänsyn till takten i den tekniska

utvecklingen.

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/33

BILAGA VIII

Självreglering

(som det hänvisas till i artikel 17)

Förutom det grundläggande rättsliga kravet på att självregleringsinitiativ ska vara förenliga med alla bestämmelser i fördraget (framför allt om den inre marknaden och konkurrens) samt med gemenskapens internationella åtaganden, bland dem också bestämmelserna för multilateral handel, kan följande icke uttömmande förteckning över vägledande kriterier användas för att bedöma möjligheten att godkänna självregleringsinitiativ som alternativ till en genomförande­ åtgärd enligt detta direktiv:

1. Möjligheter till deltagande

Aktörer från tredjeländer ska ha möjlighet att delta i både självregleringsinitiativens förberedande fas och genom­

förandefas.

2. Mervärde

Självregleringsinitiativen ska skapa ett mervärde (jämfört med den vanliga näringsverksamheten) i form av bättre

miljöprestanda som helhet hos de produkter som berörs av dem.

3. Representativitet

Näringslivet och dess sammanslutningar som medverkar i en självreglerande åtgärd ska företräda en bred majoritet av

den relevanta ekonomiska sektorn, med så få undantag som möjligt. Man ska se till att konkurrensbestämmelserna

respekteras.

4. Kvantitativt uttryckta och etappvis fördelade mål

De mål som uppställs av de berörda parterna ska vara klara och entydiga och ha en väldefinierad utgångspunkt. Om

ett självregleringsinitiativ omfattar en längre tidsrymd ska även etappmål ingå. Övervakningen av att målen och

etappmålen nås ska kunna ske på ett trovärdigt sätt och till ett överkomligt pris med hjälp av klara och tillförlitliga

indikatorer. Utvecklingen av dessa indikatorer ska underlättas med hjälp av information från forskning samt veten­

skapliga och tekniska bakgrundsuppgifter.

5. Det civila samhällets medverkan

För att tillförsäkra insyn ska självregleringsinitiativen offentliggöras, även med hjälp av Internet och andra elektroniska

informationsmedel.

Samma ska gälla för etappvisa och slutliga övervakningsrapporter. De berörda parterna, däribland medlemsstater,

näringslivet, frivilligorganisationer på miljöområdet och konsumentföreningar, ska få möjlighet att yttra sig om själv­

regleringsinitiativen.

6. Övervakning och rapportering

Varje självregleringsinitiativ ska ha ett väl utformat system för övervakning med en tydlig ansvarsfördelning mellan

näringslivet och oberoende kontrollörer. Kommissionens avdelningar ska inbjudas att tillsammans med parterna i

självregleringsinitiativet övervaka att målen nås.

Planen för övervakning och rapportering ska vara ingående, medge insyn och präglas av objektivitet. Det ska även

fortsättningsvis tillkomma kommissionens avdelningar att med bistånd av den kommitté som avses i artikel 19.1

bedöma om målen i de frivilliga avtalen eller andra åtgärder för självreglering har uppnåtts.

7. Kostnadseffektiv förvaltning av självregleringsinitiativ

Förvaltningskostnaderna för självregleringsinitiativ, framför allt för övervakningen, får inte vara oskäligt betungande i

förhållande till initiativens mål samt jämfört med andra tillgängliga politiska styrmedel.

Bilaga 1

L 285/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2009

8. Hållbarhet

Självregleringsinitiativen ska utgöra ett svar på de politiska målen för detta direktiv, bland dem dess helhetsperspektiv,

och vara förenliga med de ekonomiska och sociala dimensionerna av en hållbar utveckling. Skyddet av konsumen­

ternas intressen, dvs. hälsa, livskvalitet och ekonomiska intressen, ska också ingå i målen. 9. Förenlighet med andra incitament

Självregleringsinitiativen kommer knappast att leda till de resultat som förväntas om andra faktorer och incitament,

såsom marknadens krav, skatter eller nationell lagstiftning, ger motstridiga signaler till dem som medverkar i själv­

regleringsinitiativet. Politisk konsekvens är viktig i detta sammanhang och ska beaktas vid bedömningen av effekten

hos ett självregleringsinitiativ.

BILAGA IX

DEL A

Upphävt direktiv och ändringar av det

(som det hänvisas till i artikel 24)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG (EUT L 191, 22.7.2005, s. 29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/28/EG Endast artikel 1 (EUT L 81, 20.3.2008, s. 48)

DEL B

Förteckning över tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(som det hänvisas till i artikel 24)

Direktiv Sista datum för införlivande 2005/32/EG 11 augusti 2007 2008/28/EG —

Bilaga 1

31.10.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 285/35

BILAGA X

Jämförelsetabell

Direktiv 2005/32/EG Detta direktiv Artiklarna 1–20 Artiklarna 1–20 Artikel 21 — Artikel 22 — Artikel 23 Artikel 21 Artikel 24 Artikel 22 Artikel 25 — — Artikel 23 — Artikel 24 Artikel 26 Artikel 25 Artikel 27 Artikel 26 Bilagorna I–VIII Bilagorna I–VIII — Bilaga IX — Bilaga X

Förteckning över remissinstanser

Bilaga 2 Promemorian En ny energimärkningslag (Ds 2010:34) har remitterats till Regelrådet, Kommerskollegium, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Justitiekanslern, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tullverket, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings tekniska högskola (LiTH), Chalmers tekniska högskola, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Miljöstyrningsrådet, Post- och telestyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Transportstyrelsen, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Konkurrensverket, Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Svensk Bilprovning AB, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Miljömärkning Sverige AB, Arbetsmiljöverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk handel, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Jernkontoret, Skogsindustrierna, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Svenska Elektriska kommissionen, BILSweden, Byggsektorns Kretsloppsråd, Däck-, Fälg- och Tillbehörsleverantörernas Förening (DFTF), Däckspecialisternas Riksförbund (DRF), Electrolux AB, Elektriska Hushållsapparat Leverantörerna (EHL), Elektronikindustriföreningen, Elkretsen, Ericsson AB, Föreningen Gröna Bilister, Företagarförbundet, Greenpeace, Industrins Byggmaterialgrupp, IT-företagen, IVL Svenska Miljöinstitutet AV, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Näringspunkten, Plast- och Kemiföretagen, Scandinavian Tyre and Rim Organization (STRO), SEK Svensk Elstandard, Swedish Standards Institute, Svemin, Svensk Däcktillverkning AV (SDAB), Svensk kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens riksförbund, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Energigas Sverige, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska taxiförbundet, Sveriges konsumenter, Sveriges tidskrifter, Sverige Åkeriföretag, TCO Development, Teknikföretagen, Trafikverket, Återvinningsindustrierna.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 januari 2011. Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt. Föredragande: statsrådet Hatt.

Regeringen beslutar proposition 2010/11:61 Genomförande av det reviderade ekodesigndirektivet.

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EUhäver eller upprepar regler ett normgivningsbemyndigande

Lagen (2008:112) om 4–8, 10 och 17 §§ 32009L0125 ekodesign