Lagändring med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation

Regeringens proposition 2010/11:71

Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 februari 2011

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås upphävande och ändringar av lagar med anledning av att regeringen har fattat beslut om att Sveriges allmänna hypoteksbank ska träda i likvidation. Det föreslås även ett antal följdändringar med anledning av Lissabonfördraget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen,

2. lag om upphävande av lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,

3. lag om ändring i föräldrabalken , 4. lag om ändring i firmalagen (1974:156), 5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

7. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

8. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,

9. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen ska upphöra att gälla den 1 juli 2011.

om Sveriges allmänna hypoteksbank

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank ska upphöra att gälla den 1 juli 2011.

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § och 14 kap. 5 § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

13 kap.

5 §

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

utfärdats av Sveriges allmänna utfärdats av Svenska skepps-

utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som

är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer

banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för

bindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 2004:300.

14 kap.

5 §

Den enskildes tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har 2. skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges allmänna utfärdats av Svenska Skeppshypoteksbank, Svenska Skepps- hypotekskassan eller av en bank hypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bankenligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförlagsbevis eller andra skuld- förbindelser som medför rätt till förbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den enskildes tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

3 Senaste lydelse 2004:300.

Härigenom föreskrivs att 27 § firmalagen (1974:156) ska ha följande lydelse.

27 §

Sveriges riksbank, Svenska Sveriges riksbank, Svenska

slutning för vilken Konungen firma har ensamrätt till denna som

denna som om firman blivit denna lag. registrerad enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2003:845.

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse.

4 kap.

2 §

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1

Lagen omtryckt 1996:1005.

2

Senaste lydelse 2003:839.

Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

dels att 2 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att 6 kap. 1 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:2054) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

2 kap.

Fullmäktiges rätt att skilja en ledamot av direktionen från hans eller hennes anställning följer av 9 kap. 13 § regeringsformen.

månader från delgivning av månader från delgivning av

Högsta domstolen får förklara ett beslut om skiljande från anställning ogiltigt.

Väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i andra stycket har parten förlorat sin talan.

6 kap.

1 §

Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 4 kap. 1 eller 4 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse driver bankrörelse från filial här i landet.

institut, kreditmarknadsföretag, institut, kreditmarknadsföretag,

fonder (AP-fonder), Sjätte AP- fonder (AP-fonder), Sjätte AP-

försäkringsrörelse här i landet försäkringsrörelse här i landet enligt försäkringsrörelselagen enligt försäkringsrörelselagen

1

Lagen omtryckt 1999:19.

2

Senaste lydelse 2003:840.

(2010:2043), landshypoteks- (2010:2043), Svenska skeppsinstitutionen, Svenska skepps- hypotekskassan samt utländska hypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 4 kap. 1, företag som med stöd av 4 kap. 1, 3 eller 4 § lagen om bank- och 3 eller 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse driver finansieringsrörelse driver verksamhet från filial i Sverige. verksamhet från filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

1 kap.

1 §

Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på kreditinstitut, värdepappersbolag kreditinstitut, värdepappersbolag

institut avses bankaktiebolag, kreditinstitut avses bankaktiesparbanker, medlemsbanker, bolag, sparbanker, medlems-

marknadsföreningar), institut för kreditmarknadsföreningar), institut

allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses det

sakligen ägnar sig åt annan verksamhet än att tillhandahålla

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. ska tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

3 §

Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank.

Med hypoteksinstitut avses Med hypoteksinstitut avses Sveriges allmänna hypoteksbank Svenska skeppshypotekskassan.

1 Senaste lydelse 2010:756. 2 Senaste lydelse 2007:1461.

och Svenska skeppshypotekskassan.

Denna lag träder i kraft 1 juli 2011.

utgivning av säkerställda obligationer

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § samt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer ska ha följande lydelse.

1 kap.

emittentinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer,

säkerställda obligationer: obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,

fyllnadssäkerheter: tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan,

derivatavtal: avtal som träffats, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för tillgångar i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna, mellan ett emittentinstitut och

1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet,

3. en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

bank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2

och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, värdepappersmarknaden,

5. en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

6. ett utländskt kreditinstitut i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1,

7. de internationella utvecklingsbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1, eller

1 Senaste lydelse 2007:561.

8. andra motparter som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 1 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i 1–7 och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna,

säkerhetsmassa: krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),

bank: ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk medlemsbank, och

kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

3 kap.

1§

Säkerhetsmassan får bestå av

1. krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för bostads-, jordbruks-, kontors- eller affärsändamål, mot inteckning i tomträtt som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, mot pant i bostadsrätt eller mot motsvarande utländska säkerheter (hypotekskrediter), förutsatt att krediterna uppfyller de villkor som uppställs i 3-7 §§, och

2. krediter för vilka följande låntagare svarar eller garanterar (offentliga krediter):

a) svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet,

b) Europeiska gemenskaperna b) Europeiska unionen, Euroeller någon av de utländska stater peiska atomenergigemenskapen eller centralbanker som framgår av eller någon av de utländska stater föreskrifter meddelade med stöd eller centralbanker som framgår av av 6 kap. 3 § 4, föreskrifter meddelade med stöd

av 6 kap. 3 § 4,

c) en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4, och

d) andra motparter som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 4 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i ac och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna.

Hypotekskrediter som lämnats mot inteckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får utgöra högst 10 procent av säkerhetsmassan.

2§

I säkerhetsmassan får ingå fyllnadssäkerheter. Dessa får bestå av följande tillgångar:

1. inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar,

2 Senaste lydelse 2006:1385. 3 Senaste lydelse 2007:561.

2. placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar,

3. placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta,

4. övriga placeringar och 4. övriga placeringar och fordringar för vilka Europeiska fordringar för vilka Europeiska gemenskaperna eller någon av de unionen, Europeiska atomenergiutländska stater eller centralbanker gemenskapen eller någon av de som framgår av föreskrifter utländska stater eller centralbanker meddelade med stöd av 6 kap. 3 § som framgår av föreskrifter 5 svarar, meddelade med stöd av 6 kap. 3 §

5 svarar,

5. placeringar och fordringar för vilka en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

6. andra placeringar, fordringar, garantiförbindelser och åtaganden som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i 1–5, och

7. placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1–6.

Finansinspektionen får efter ansökan besluta att även följande tillgångar får användas som fyllnadssäkerheter:

1. placeringar och fordringar för 1. placeringar och fordringar för vilka Sveriges allmänna vilka ett kreditinstitut eller ett hypoteksbank, ett kreditinstitut värdepappersbolag med tillstånd eller ett värdepappersbolag med enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 tillstånd enligt 2 kap. 2 § första och 8 lagen (2007:528) om stycket 2 och 8 lagen (2007:528) värdepappersmarknaden svarar, om värdepappersmarknaden svarar,

2. placeringar och fordringar för vilka en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

3. placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar,

4. placeringar och fordringar för vilka ett utländskt kreditinstitut i någon av de utländska stater som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

5. placeringar och fordringar för vilka någon av de internationella utvecklingsbanker som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 svarar,

6. andra placeringar, fordringar, garantiförbindelser och åtaganden som i enlighet med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 3 § 5 kan bedömas inte vara mer riskfyllda än de som anges i 1–5 och som uppfyller övriga krav som framgår av föreskrifterna, och

7. placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1–6.

Fyllnadssäkerheterna får utgöra högst 20 procent av säkerhetsmassan. Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att andelen under en begränsad tid får utgöra högst 30 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

1 kap.

9 §

sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin affärsrörelse beteckning av sin affärsrörelse använda ordet bank. Ett utländskt

En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till någon som avses i första stycket får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet bank i sin firma.

Vad som sägs i denna paragraf hindrar inte att ett företag som omfattas av pantbankslagen (1995:1000) använder ordet pantbank i sin firma eller annars i sin rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

2.10 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ha följande lydelse.

6 kap.

3§

För skuldtäckning som avses i 1 § får, med de begränsningar som anges i 4–9 och 12–18 §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska unionen eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett försäkringsföretag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som företag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt skulle ha betalats för mer än tre månader sedan, får den dock inte användas för skuldtäckning.

6. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder har avtalats och fordringarna avser premier som ännu inte ska betalas för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

7. Skuldförbindelser med säkerhet i företagets livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.

8. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt kreditinstitut.

9. Obligationer och andra 9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kredit- skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag institut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappers- (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för. Med marknaden svarar för. Med kreditkreditinstitut avses bank, kredit- institut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skepps- marknadsföretag och Svenska hypotekskassan och Sveriges skeppshypotekskassan. allmänna hypoteksbank.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för.

11. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 13.

13. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 15.

14. Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller andra värdepapper utgivna av ett specialföretag.

15. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.

16. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet. Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde.

17. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet.

18. Kassa. 19. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i

1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i den nämnda paragrafen.

20. Beslutad överskjutande skatt.

21. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsföretaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

3 Ärendet och dess beredning

Sveriges allmänna hypoteksbank inkom i mars 2008 till regeringen med en begäran om att regeringen skulle besluta om likvidation av banken i enlighet med lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank.

Regeringen fattade den 23 september 2010 beslut om att Sveriges allmänna hypoteksbank skulle träda i likvidation och om förfarandet därvid samt förordnade likvidator.

En promemoria (utkast till proposition) har upprättats i Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning över yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2010/5777).

I denna proposition behandlas upphävande av och ändringar i lagar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation.

Inhämtande av yttrande från Lagrådet

De föreslagna ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4 Bakgrund

Bildandet av Sveriges allmänna hypoteksbank

Sveriges allmänna hypoteksbank (Hypoteksbanken) bildades år 1861 och är en del av Landshypoteks organisation. Landshypoteksföreningar började bildas under första halvan av 1800-talet på initiativ av enskilda jord- och skogsbrukare i syfte att förse jordbruket med långfristigt kapital till fast ränta. Som ett led i politiken på jordbrukskreditområdet började staten från mitten av 1800-talet att engagera sig i verksamheten vilket medförde att Hypoteksbanken bildades. Nu centraliserades upplåningen och det blev därmed möjligt att få fördelaktigare villkor. Staten ställde garanti för upplåningen genom den s.k. grundfonden. Denna statliga garanti var vid dess införande en förutsättning för upplåning på den europeiska marknaden.

Ombildning av Landshypotek och avveckling av grundfonden

Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet ändrade verksamheten och Hypoteksbankens roll på marknaden. De skäl som tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden föll bort. Det ansågs heller inte godtagbart att staten ställde garantier för vissa kreditinstituts förbindelser ur konkurrenssynpunkt. Grundfondens funktion och berättigande ifrågasattes.

Även av ett annat skäl var det nödvändigt att grundfonden avvecklades. I samband med att EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 konstaterades det att statens stöd genom grundfonden inte var förenligt med Sveriges åtaganden enligt avtalet. Statligt stöd genom att gynna vissa företag vilket skulle kunna snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen ansågs inte vara förenligt med EES-avtalet.

Behovet av en moderniserad organisationsform för Landshypotek samt en avveckling av statens garantiåtagande genom grundfonden medförde att regeringen våren 1994 lämnade en proposition som innehöll bl.a. lagförslag till riksdagen, ”Ombildning av Landshypotek” (prop. 1993/94:216). Riksdagen antog senare samma år lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen samt lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank som beskriver den nya organisationen och anger ett förfaringssätt för att avveckla grundfonden. De olika landshypoteksföreningarna skulle gå upp i en av dem bildad ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen tillsköt sin rörelse som apportegendom till ett nybildat aktiebolag, Landshypotek AB, mot att föreningen erhöll samtliga aktier i aktiebolaget. En kooperativ organisationsform skapades som garanterade låntagarnas fortsatta inflytande men också förhindrade uppköp från utomstående intressen samtidigt som aktiebolagsformen gav störst möjligheter för verksamheten att få tillgång till tillräckliga kapitaltillskott.

Hypoteksbanken överlät sin rörelse, utom obligationsskulden och övrig upplåning, till aktiebolaget (kreditmarknadsbolaget). Som betalning erhöll Hypoteksbanken reverser och andra skuldförbindelser vari angavs 22

att bolaget och den ekonomiska föreningen svarade med sitt kapital för bankens förpliktelser. Grundfonden skulle vara kvar i Hypoteksbanken. När det sista obligationslånet som banken svarade för var avvecklat skulle Hypoteksbanken likvideras. Eventuellt överskott vid en likvidation skulle tillföras Landshypotek AB, eller vad som trätt i dess ställe.

5 Upphävande och ändringar av lagar med anledning av Sveriges allmänna hypoteksbanks likvidation

Regeringens förslag: Lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen och lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank upphävs.

Följdändringar görs i ett antal lagar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag

förutom att förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar inte finns med i regeringens förslag eftersom denna lag upphör att gälla från och med den 1 april 2011.

Remissinstanserna: Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen har inte något att erinra mot förslagen. Sparbankernas Riksförbund anser att förslagen framstår som lämpliga och adekvata.

Skälen för regeringens förslag: Det finns inte längre någon praktisk tillämpning av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen. Denna lag bör därför upphävas. I och med att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation bör även lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank upphävas.

Likvidationen föranleder även ändringar i ett antal lagar där Sveriges allmänna hypoteksbank alternativt landshypoteksinstitutionen omnämns. Det rör sig om föräldrabalken , firmalagen (1974:156), sparbankslagen (1987:619), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt försäkringsrörelselagen (2010:2043). I förslag till lag om ändring i sparbankslagen föreslås även för ifrågavarande lagrum en ändring som innebär att FöreningsSparbanken AB (publ) ersätts med Swedbank AB (publ).

6 Följdändringar med anledning av Lissabonfördraget

Regeringens förslag: Hänvisningar till Europeiska gemenskaperna respektive EG-domstolen i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ersätts med hänvisningar till Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen respektive Europeiska unionens domstol.

Promemorians förslag: Frågorna har inte berörts i promemorian. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågorna. Skälen för regeringens förslag: Den 13 december 2007 undertecknades Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Lissabon-

fördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Genom Lissabonfördraget har de grundläggande fördragen och vissa protokoll som hör till dem ändrats. Ändringarna innebär bl.a. att Europeiska unionen (EU) är en juridisk person och att vissa av unionens institutioner fått nya namn.

De ändringar som görs genom Lissabonfördraget innebär att hänvisningar i lag och andra författningar till Europeiska gemenskapen och de institutioner som bytt namn behöver ändras. I stället för till Europeiska gemenskaperna ska hänvisas till Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen. Det är fallet i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. I stället för till Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) ska hänvisas till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Det är fallet i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

7 Ikraftträdandebestämmelser

Regeringens förslag: Upphävandet av lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen och upphävandet av lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank samt ändringar i ett antal lagar ska träda ikraft den 1 juli 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen har inte haft något att erinra mot förslagen. Sparbankernas Riksförbund anser att förslagen framstår som lämpliga och adekvata.

Skälen för regeringens förslag: Från en lagteknisk synpunkt är det lämpligt att likvidationen är avslutad vid den tidpunkt då upphävande och ändringar föreslås träda i kraft. Det bedöms därför lämpligt att förslagen träder i kraft den 1 juli 2011.

8 Ekonomiska konsekvenser

8.1 Finansiella och statsfinansiella konsekvenser

Hypoteksbanken bedriver inte längre någon verksamhet. Trots det ska enligt lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank styrelse och revisorer utses av regeringen respektive Finansinspektionen. Styrelsen ska sammanträda en gång per år för att godkänna årsredovisningen och regeringen ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet och fastställa resultat- och balansräkning. Mot bakgrund härav görs bedömningen att de ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma enbart är till fördel för Landshypotek och för staten.

Promemorians lagförslag

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser

Sveriges Riksbank, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund och Sveriges allmänna hypoteksbank i likvidation.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Ullenhag, Hatt Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar proposition 2010/11:71 Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation