Löneutmätning och digitala ansök­ningar i utsök­nings­förfarandet

Regeringens proposition

2020/21:161

Löneutmätning och digitala ansökningar i Prop. utsökningsförfarandet 2020/21:161

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 2021

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken i syfte att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet. En gäldenär som inte kan betala sina förfallna skulder kan bli föremål för löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten. Utmätningen kan pågå under lång tid och många lever då på knappa ekonomiska resurser. Särskilt gäldenärer som har barn kan ha svårt att få pengarna att räcka hela månaden. Regeringen föreslår därför att det belopp som en gäldenär får förbehålla sig vid löneutmätning höjs för barnfamiljer. Det ska också bli tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning. Genom förslagen kan fler gäldenärer få en drägligare vardag och lättare hantera oförutsedda händelser, som t.ex. sjukdom. I syfte att skapa en mer resurseffektiv hantering föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten inte längre ska behöva ändra ett beslut om löneutmätning om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt. För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter föreslår regeringen dessutom att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogdemyndigheten digitalt. Lagändringen som rör förbehållsbeloppen föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 2 §§ och 7 kap. 5, 10 och 11 §§ utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1 Ansökan om verkställighet görs En ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen. Rege- muntligen eller skriftligen. ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling. Skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud. Utslag i mål om betalnings- Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning föreläggande eller handräckning verkställs självmant av krono- verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten , om inte sökan- fogdemyndigheten , om inte sökanden i målet har angett att verk- den i målet har angett att verkställighet inte skall ske. Ansökan ställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades. utslaget meddelades.

2 2 § Sökanden skall ange den åtgärd Sökanden ska ange den åtgärd som som han yrkar. han eller hon yrkar. Vid ansökan skall inges den När en ansökan görs ska den exekutionstitel på grund varav exekutionstitel som ligger till verkställighet söks . Grundas an- grund för ansökan ges in . språket på löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges. Exekutionstiteln skall inges i Om anspråket grundas på ett huvudskrift eller, om kronofogde- löpande skuldebrev eller någon

1 Senaste lydelse 1991:849. 2 Senaste lydelse 1996:1027.

myndigheten anser det tillräckligt, i annan handling, vars uppvisande bestyrkt avskrift. Handling som av- utgör villkor för en rätt att kräva ses i andra stycket andra meningen betalning eller begära att någon skall inges i huvudskrift. Annan annan förpliktelse fullgörs, ska den handling bör inges i huvudskrift handlingen ges in i original. eller bestyrkt avskrift. Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver exekutionstiteln inte ges in, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande. Sökanden behöver inte ge in Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en exekutionstiteln, om den är ett dom eller ett strafföreläggande som utslag i mål om betalningsförepå grund av föreskrift i lag eller läggande eller om den är en dom annan författning har översänts till eller ett strafföreläggande som på kronofogdemyndigheten från en grund av föreskrift i lag eller annan domstol eller en myndighet. författning har översänts till Kronofogdemyndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

7 kap.

3 5 § Den del av lönen som inte får tas i Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (för- anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med behållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 1993 år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är (normalbelopp). Beloppen är 43 800 kronor för ensamstående, – 60 200 kronor för ensam- 72 360 kronor för sammanlevande stående, makar och därmed jämställda, – 99 450 kronor för samman- 23 240 kronor för varje barn till levande makar och därmed jämoch med det kalenderår då barnet ställda, fyller sex år och 26 750 kronor för – 32 170 kronor för ett barn som tid därefter . är 0 – 6 år, – 38 610 kronor för ett barn som är 7 – 10 år, – 45 050 kronor för ett barn som är 11 – 14 år, och – 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre . Normalbeloppen skall anses Normalbeloppen ska anses inneinnefatta alla vanliga levnadskost- fatta alla vanliga levnadskostnader nader utom bostadskostnad, som utom bostadskostnad, som beräk-

3 Senaste lydelse 1995:298.

beräknas särskilt och läggs till nas särskilt och läggs till normalnormalbeloppen. beloppen. Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

4 10 § Ett beslut om utmätning skall ändras, Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. om det finns anledning till det. Ett Innan en ändring som är till nack- beslut behöver dock inte ändras om del för gäldenären beslutas, skall ändringen skulle vara obetydlig. denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp. Ett beslut om utmätning för Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostna- och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta der och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden full- att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. gör bidragsskyldigheten.

5 11 § Kronofogdemyndigheten får på be- Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären gäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden med- beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda ger det eller om det finns särskilda skäl. skäl på grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt .

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 5 § och i övrigt den 1 augusti 2021.

4 Senaste lydelse 1995:298. 5 Senaste lydelse 1995:298.

2.2 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att 7 kap. 14 a § ska upphöra att gälla, dels att 3 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4 § 2 För att ta i anspråk gäldenärens lön För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets får förvaltaren för konkursboets räkning hos kronofogdemyndig- räkning ansöka om utmätning enligt heten begära utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken. 7 kap. utsökningsbalken. Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

3 6 § Tvister mellan förvaltaren och En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller annan i frågor som gäldenären eller någon annan i en avses i 4 och 5 §§ skall prövas av fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär, gälde- förvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad. nären eller en underhållsberättigad. Myndigheten skall inhämta yttran- Myndigheten ska inhämta yttranden i den omfattning som behövs den i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedelbart, även om beslut gäller omedelbart, även om det överklagas. Beslutet skall efter det överklagas. Beslutet ska efter ansökan ändras, om senare upplysta ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade för- omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det. hållanden motiverar det. Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant överklagande tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.

1 Senaste lydelse av 7 kap. 14 a § 1995:308. 2 Senaste lydelse 1995:308. 3 Senaste lydelse 1995:793.

3 Ärendet och dess beredning

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden. Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och utredningens lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502). I Justitiedepartementet har departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) tagits fram. I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och promemorians lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 5 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2019/04217). I propositionen behandlas några av förslagen i betänkandet och i departementspromemorian. En del andra förslag i departementspromemorian behandlas i regeringens proposition En effektivare konkurshantering (prop. 2020/21:148). Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Lagrådet Regeringen beslutade den 4 mars 2021 att hämta in Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7 . Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4 Digitala verkställighetsansökningar

Regeringens förslag: En ansökan om verkställighet ska kunna ges in digitalt. Kraven på att en skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud och att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia ska därför tas bort.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Kronofogdemyndigheten , Riksdagens ombudsmän och Svea hovrätt , tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Malmö tingsrätt och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det uttryckligen i lag bör framgå att Kronofogdemyndigheten, vid en misstänkt oriktig ansökan, kan kräva att

den kompletteras med en underskrift, i syfte att göra det möjligt för myndigheten att avvisa ansökningar vid utebliven komplettering. Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso , anser att det är olyckligt att utredningen inte lämnar något förslag om verkställighet av elektroniska skuldebrev.

Skälen för regeringens förslag

Verkställighetsansökningar enligt nuvarande ordning I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutionstitlar (t.ex. en domstols dom eller ett utslag från Kronofogdemyndigheten). Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning, vilket innebär att gäldenärens egendom tas i anspråk för betalning av dennes skuld. En särskild utmätningsform är utmätning av lön. Andra former av verkställighet är avhysning, avlägsnande och annan verkställighet. Det är Kronofogdemyndigheten som ansvarar för verkställighet i Sverige. Verkställighet sker normalt på begäran av den som vill få till stånd verkställighet. Den som begär verkställighet kallas sökanden och dennes motpart kallas svaranden eller gäldenären, beroende på vad målet gäller. Sökanden kan t.ex. vara en kreditgivare, en hyresvärd eller ett brottsoffer. I allmänna mål, t.ex. mål om uttagande av böter eller skatt, anses staten eller kommun som sökande. I de allmänna målen företräds sökanden emellertid av Kronofogdemyndigheten. I regel krävs att sökanden gör en särskild ansökan om verkställighet till Kronofogdemyndigheten. I de allmänna målen anses ansökan emellertid gjord när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndighetens datasystem och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten (2 kap. 30 § utsökningsbalken). I dessa mål krävs alltså inte någon särskild ansökan. Inte heller i de enskilda mål som rör utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning krävs någon särskild ansökan. Kronofogdemyndigheten verkställer självmant sina utslag om betalningsföreläggande eller handräckning, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske, och ansökan anses i dessa fall gjord när utslaget meddelades (2 kap. 1 § tredje stycket utsökningsbalken). I de fall en särskild ansökan om verkställighet krävs får den göras muntligen eller skriftligen (2 kap. 1 § första stycket första meningen utsökningsbalken). Med skriftlig ansökan avses i detta sammanhang en ansökan i pappersform (se prop. 1990/91:126 s. 48 f.). Kronofogdemyndigheten får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling, dvs. i elektronisk form. Denna möjlighet är avsedd för ingivare som kan antas komma att ge in ett stort antal ansökningar på ett betryggande och tekniskt ändamålsenligt sätt (2 kap. 1 § första stycket andra meningen utsökningsbalken och 2 kap. 9 a § utsökningsförordningen [1981:981]). En skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud (2 kap. 1 § andra stycket utsökningsbalken). En ansökan som görs i elektronisk form enligt tillstånd behöver däremot inte undertecknas och en muntlig ansökan kan av naturliga skäl inte undertecknas.

Verkställighetsansökningar ska kunna ges in digitalt Nuförtiden sker mycket av kommunikationen i samhället digitalt och även ansökningar till myndigheter bör kunna göras i elektronisk form. Den statliga förvaltningen ska vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik och digitalt ska vara förstahandsval i kontakter med parter och andra enskilda. Att ansöka om verkställighet digitalt förenklar ansökningsförfarandet för sökanden och gör Kronofogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål effektivare. Enligt regeringen finns det därför starka skäl för att tillåta digitala ansökningar till Kronofogdemyndigheten i utsökningsmål. Utgångspunkten är att ett lagstadgat skriftlighetskrav inte hindrar en digital hantering (se prop. 2019/20:189 s. 49). Med utsökningsbalkens innebörd av begreppet skriftlighet är det emellertid inte fallet för verkställighetsansökningar. Under senare år har en rad reformer gjorts i syfte att i andra förfaranden tydliggöra att skriftlighetskrav är teknikneutrala och att underlätta digital kommunikation i mål och ärenden såväl hos Kronofogdemyndigheten som i domstol (se bl.a. prop. 2015/16:125 om ansökan om skuldsanering, prop. 2017/18:126 om ansökan om betalningsföreläggande och prop. 2019/20:189 om bl.a. ansökan i domstolsärenden). Enligt regeringen finns det inte heller inom utsökningsrätten anledning att ha ett skriftlighetskrav som hindrar en digital hantering. Begreppet skriftligen i utsökningsbalken bör därför ges en teknikneutral innebörd. Detta åstadkoms lämpligast genom att möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge att ansökan görs i elektronisk form tas bort. För att göra det möjligt för alla att ansöka om verkställighet digitalt är det emellertid inte tillräckligt att ge begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd. Även utsökningsbalkens undertecknandekrav hindrar elektronisk ingivning. Antingen måste kravet på underskrift av skriftliga ansökningar tas bort eller kompletteras med en möjlighet till elektronisk underskrift. Huvudsyftet med en underskrift vid ansökan till domstol eller någon annan myndighet är att koppla en handling till en utställare och därmed säkerställa att handlingen härrör från denne (se prop. 2019/20:189 s. 29). I mål vid allmän domstol och hos Kronofogdemyndigheten har det historiskt uppställts ett krav på att den skrift som inleder förfarandet ska vara undertecknad. Krav på egenhändigt undertecknande uppställs för bl.a. stämningsansökan i tvistemål och ansökan om betalningsföreläggande och skuldsanering. Detta krav har på senare år kompletterats med en möjlighet att använda säker elektronisk underskrift. Regeringen har nyligen föreslagit att motsvarande ska gälla vid ansökan om konkurs och företagsrekonstruktion (se prop. 2020/21:148). Krav på undertecknande av inledande skrifter har emellertid successivt kommit att begränsas. Det krävs t.ex. inte längre underskrift för överklaganden enligt rättegångsbalken eller för ansökningar och överklaganden i domstolsärenden. Det uppställs inte heller längre ett krav på undertecknande i allmän förvaltningsdomstol. Slopandet av krav på undertecknande har i huvudsak motiverats med att risken för obehöriga ansökningar respektive överklaganden har bedömts som mycket liten (se t.ex. prop. 1993/94:190 s. 108 och prop. 2012/13:45 s. 98 f.).

Även vid ansökan om verkställighet bedöms risken för obehöriga ansökningar som liten. Som utredningen framhåller är det dessutom så att sökanden inte lämnar några uppgifter i ansökan under straffansvar. Även detta talar mot att kräva en underskrift. Vidare är ett utsökningsmål ett slags förlängning av det underliggande förfarande som har genererat den aktuella exekutionstiteln. Förpliktelsen, dvs. gäldenärens skyldighet att betala sin skuld till borgenären, är i detta skede alltså redan fastställd och förfarandet hos Kronofogdemyndigheten syftar endast till att verkställa exekutionstiteln. Detta får antas minska incitamenten för och de praktiska möjligheterna till att ansöka om verkställighet i någon annans namn. Dessutom torde risken för otillbörliga ansökningar inte främst bestå i att någon ansöker i någon annans namn, utan i att någon ansöker i sitt eget namn med stöd av en exekutionstitel som bygger på ett anspråk utan verklig grund (se t.ex. rättsfallen NJA 2018 s. 816 och RH 2017:61). Regeringen anser därför sammantaget att risken för att ett avskaffande av kravet på undertecknande skulle leda till ett ökat antal obehöriga verkställighetsansökningar får bedömas som mycket liten. Med anledning av vad bl.a. Malmö tingsrätt anför om möjligheten att avvisa oriktiga ansökningar konstaterar regeringen att Kronofogdemyndigheten, om den misstänker att en ansökan inte härrör från den i vars namn ansökan är gjord, kan begära att handlingen kompletteras med en underskrift eller på annat sätt bekräftas av avsändaren (se 21 § förvaltningslagen [2017:900] och prop. 2019/20:189 s. 69 och 73). Om en sådan bekräftelse inte sker, får Kronofogdemyndigheten bortse från ansökan. Det bedöms mot den bakgrunden inte finnas anledning att i utsökningsbalken införa särskilda regler för denna situation. Det kan i detta sammanhang även lyftas fram att gäldenären i regel ska ges tillfälle att yttra sig över en ansökan och alltså har möjlighet att framföra invändningar mot t.ex. sökandens behörighet. Enligt regeringen får sammantaget övervägande skäl anses tala för att kravet på underskrift av verkställighetsansökningar tas bort. Det finns då inte anledning att närmare gå in på alternativet att komplettera kravet med att tillåta elektroniska underskrifter. Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. Eftersom alla ansökningar om verkställighet ska kunna göras digitalt anser regeringen emellertid att en sådan bestämmelse är obehövlig och dessutom riskerar att – tvärtemot lagändringens syfte – begränsa möjligheterna att ansöka i digital form. Även utan en sådan föreskrift är Kronofogdemyndigheten oförhindrad att ta fram t.ex. formulär i syfte att göra ansökningsförfarandet enkelt och enhetligt.

Även exekutionstitlar ska kunna ges in digitalt Den som ansöker om verkställighet ska ge in den exekutionstitel som ansökan grundas på (2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). Vissa exekutionstitlar behöver emellertid inte ges in (2 kap. 2 § fjärde och femte styckena utsökningsbalken). Exekutionstitlar som ska ges in ska ges in i original eller, om Kronofogdemyndigheten anser att det är tillräckligt, i bevittnad kopia (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken).

Kravet på att ge in handlingar i original utgör ett hinder mot digital hantering och kravet på bevittnad kopia innebär ett omständligt förfarande för sökanden. För att underlätta ansökningsförfarandet och göra det teknikneutralt bör därför kravet på att ge in exekutionstiteln i original eller bevittnad kopia tas bort. I likhet med utredningen anser regeringen inte att det finns anledning att befara att slopandet av kravet på original kommer att leda till en ökad användning av förfalskade exekutionstitlar. Skulle gäldenären invända att exekutionstiteln är ändrad eller förfalskad kan Kronofogdemyndigheten antingen uppmana sökanden att ge in exekutionstiteln i original eller vidta andra lämpliga utredningsåtgärder för att kontrollera dess riktighet, t.ex. kontakta den domstol som ska ha meddelat domen och efterhöra om dess existens och innehåll. Huruvida den ingivna exekutionstiteln är äkta måste nämligen, enligt regeringen, vara en omständighet som Kronofogdemyndigheten självmant har att beakta (jfr 3 kap. 21 § andra stycket utsökningsbalken, se även Walin m.fl., Utsökningsbalken, kommentaren till det lagrummet). Enligt regeringen är en oäkta exekutionstitel en nullitet och Kronofogdemyndigheten bör inte verkställa en påstådd exekutionstitel vars äkthet framstår som tvivelaktig. Om en ansökan om verkställighet i dag görs i digital form, behöver exekutionstiteln inte ges in om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande (2 kap. 2 § fjärde stycket utsökningsbalken). Detta har sin grund i att Kronofogdemyndigheten har tillgång till sådana utslag. Enligt regeringen saknas det skäl att göra skillnad mellan de fall då ansökan görs digitalt och de då ansökan görs i pappersform. Undantaget från kravet att ge in exekutionstiteln i samband med ansökan bör därför utvidgas till att omfatta alla ansökningar som grundas på ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett i vilken form ansökan görs.

Kravet på att ge in löpande skuldebrev och andra presentationspapper i original tas inte bort Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse (s.k. presentationspapper), ska – förutom exekutionstiteln – även den handlingen ges in (se 2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). En sådan handling måste ges in i original (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken). Kravet på att ge in ett löpande skuldebrev eller något annat presentationspapper i original syftar till att skydda gäldenären mot att behöva betala sin skuld två gånger, genom att denne har rätt att få delbetalningar antecknade på skuldebrevet (med undantag för s.k. planenliga betalningar) och inte behöver infria sin förpliktelse utan att återfå skuldebrevet. Som utredningen framhåller går det för närvarande emellertid inte att avgöra om ett elektroniskt skuldebrev är ett original eller en kopia. Kravet på original innebär därför som utgångspunkt att löpande skuldebrev som upprättats i elektronisk form inte kan ligga till grund för verkställighet, eftersom det då inte finns något original att ge in. Enligt regeringen kan det inte komma i fråga att göra avkall på gäldenärens skydd. Följaktligen anser regeringen att kravet på original bör behållas.

Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso , påtalar behov av att se över lagstiftningen om elektroniska skuldebrev. Regeringen konstaterar att frågorna är komplexa och att utredningen inte lämnar några förslag i denna del. Det är redan av den anledningen inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga några förändringar av hur elektroniska skuldebrev hanteras i verkställighetsprocessen. Det kan tilläggas att elektroniska skuldebrev, enligt Högsta domstolen, under vissa förutsättningar kan anses som löpande men att de i praktiken får behandlas som enkla skuldebrev i verkställighetshänseende (se rättsfallet NJA 2017 s. 769). Att behålla kravet på original för löpande skuldebrev och andra presentationspapper hindrar alltså inte borgenärer från att driva in fordringar som grundar sig på elektroniska skuldebrev.

5 Höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer

Regeringens förslag: Normalbeloppen för barn ska delas upp i fler ålderskategorier och höjas så att barnfamiljer vid löneutmätning får behålla mer än i dag. Normalbeloppen ska för alla anpassas till 2020 års prisläge.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag utgår från 2016 års prisläge. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller invänder inte mot det, däribland Barnombudsmannen , Landsorganisationen i Sverige och Svensk Inkasso . Rädda Barnen anser att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att det inte ska uppstå situationer där en barnfamilj får behålla ett mindre belopp än vad den hade kunnat få i försörjningsstöd. Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att en höjning av förbehållsbeloppen får effekter på andra områden. Några remissinstanser, bl.a. Växjö tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst , anser att det finns skäl att gå längre och förespråkar att normalbeloppen höjs även för vuxna.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om förbehållsbeloppen Om en person inte kan betala sina skulder, får hans eller hennes borgenärer begära att Kronofogdemyndigheten genom utmätning tvångsvis tar gäldenärens egendom i anspråk för att reglera skulderna. Löneutmätning är en särskild form av utmätning som innebär att arbetsgivaren håller inne en viss del av gäldenärens lön och betalar ut den till Kronofogdemyndigheten. Det är en mycket vanlig och effektiv utmätningsform. Regler om löneutmätning finns i 7 kap. utsökningsbalken. I samband med att systemet med löneutmätning reformerades i mitten av 1990-talet tillkom de nuvarande reglerna om förbehållsbelopp. När Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning bestämmer den hur mycket som ska utmätas och hur mycket gäldenären ska få behålla för sitt

och familjens underhåll. Det som gäldenären får behålla kallas förbehållsbelopp och syftar ytterst till att gäldenären inte ska behöva leva under en skälig levnadsnivå. Förbehållsbeloppet består i praktiken av tre delar, dels ett normalbelopp som ska täcka vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, dels gäldenärens faktiska bostadskostnad, dels vissa ytterligare särskilda kostnader (t.ex. kostnader för umgänge med barn och umgängesresor). Normalbeloppen är schabloniserade belopp som fastställs av Kronofogdemyndigheten för varje år. Det går till på så sätt att de belopp som anges i utsökningsbalken (som motsvarar levnadskostnaderna i oktober 1993 för kategorierna ensamstående, makar och sambor samt barn under respektive över sju år) multipliceras med ett jämförelsetal, som motsvarar ändringen av konsumentprisindex fram till oktober månad året före det år utmätningen sker. På detta sätt justeras normalbeloppen varje år i takt med förändringen av det allmänna prisläget. (Se 7 kap. 5 och 8 §§ utsökningsbalken, 7 kap. 4 § utsökningsförordningen samt Kronofogdemyndighetens föreskrifter, allmänna råd respektive meddelanden om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning.)

Normalbeloppen för barn bör höjas Normalbeloppen justeras visserligen varje år i takt med förändringen av det allmänna prisläget. De belopp som anges i utsökningsbalken och som härrör från början av 1990-talet börjar dock bli till åren och motsvarar inte längre de kostnader som de avser att täcka. Exempelvis tar beloppens storlek inte hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre. Det beror på att kostnaderna för framför allt äldre barns försörjningsbehov har stigit mer än vad som motsvaras av förändringen av det allmänna prisläget. Det framstår som i det närmaste självklart att det i dag är dyrare att försörja ett 17-årigt barn än ett 7-årigt. Trots detta är normalbeloppen för dessa barn fortfarande desamma eftersom de tillhör samma ålderskategori. Detta har gjort att många som har löneutmätning lever under knappa förhållanden och att det kan vara svårt för föräldrar med löneutmätning att försörja sin familj. Om förbehållsbeloppen är för låga, riskerar det att gå ut över gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid. Det påverkar även familjen, och då särskilt barnen, på motsvarande sätt. Vidare bör de samhällsekonomiska effekterna av ekonomiskt utanförskap inte underskattas. Framför allt gäldenärerna själva och deras familjer, men också samhället i stort, vinner i längden på att löneutmätningssystemet inte innebär en alltför hård belastning på gäldenärer och deras familjer. Det är särskilt viktigt att lyfta fram barnets perspektiv. Som Barnombudsmannen framhåller är det inte ovanligt att barn vars föräldrar står under löneutmätning undviker att delta i fritidsaktiviteter och får svårt att vara med även i andra sociala sammanhang. Barn mår generellt dåligt av sina föräldrars knappa ekonomiska resurser och riskerar att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling. Även om det för den allmänna betalningsmoralens skull är angeläget att gäldenärer betalar sina skulder så snabbt som möjligt, har deras barn rätt till en acceptabel tillvaro trots att föräldrarna är skuldsatta. Ett problem med dagens löneutmätningsförfarande som utredningen pekar på är att det kan uppstå situationer då gäldenärer får förbehålla sig

ett mindre belopp än vad de hade kunnat få i försörjningsstöd. Detta förhållande är särskilt påtagligt för barnfamiljer, vilket förklaras bl.a. av att reglerna om försörjningsstöd har anpassats genom åren och tar hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre samtidigt som utsökningsbalkens normalbelopp fortfarande styrs av referensvärden från 1993 och har endast två ålderskategorier för barn. Som bl.a. Växjö tingsrätt och Rädda Barnen framhåller är det viktigt att komma till rätta med detta problem, inte minst för att ge barnfamiljer bättre förutsättningar att försörja sig och för att gäldenärerna ska behålla sitt incitament till öppet arbete. En höjning av normalbeloppen för barn skulle dessutom kunna bidra till att angelägna reformer som regeringen har initierat – t.ex. höjda barnbidrag – får större genomslag i praktiken. Om förbehållsbeloppen höjs, får det också en positiv effekt för gäldenärer som genomgår skuldsanering. Utsökningsbalkens bestämmelser om förbehållsbelopp är nämligen vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning (33 § skuldsaneringslagen [2016:675]). En höjning av förbehållsbeloppen leder alltså till att också skuldsaneringsgäldenärer får behålla mer varje månad. Som Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar kommer höjningar av förbehållsbeloppen även att påverka försörjningskravet för anknytningspersoner vid anhöriginvandring eftersom detta också grundas på utsökningsbalkens bestämmelser (se 1 § förordningen [2016:850] om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige). En sådan skärpning är enligt regeringen en följd av höjda förbehållsbelopp och i konsekvens med kravets syfte. Även om en höjning av förbehållsbeloppen har många positiva konsekvenser måste man samtidigt ha i minnet att löneutmätning syftar till att tvångsvis betala gäldenärers skulder. Ju mer en gäldenär får behålla desto mindre går till borgenärerna, vilket gör att det kan ta längre tid för gäldenären att bli skuldfri och för borgenärerna att få betalt för sina fordringar. Alltför generösa förbehållsbelopp skulle alltså innebära en snedbalans till nackdel för borgenärerna och ett mindre effektivt löneutmätningssystem. Vid den avvägning som måste göras mellan motstående intressen framstår det enligt regeringen som särskilt angeläget att tillförsäkra barnfamiljer en högre levnadsstandard genom höjda förbehållsbelopp. Detta gäller inte minst i tider då samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, vilket ofta tenderar att drabba samhällsgrupper som redan är ekonomiskt utsatta extra hårt. Löneutmätningsgäldenärer och deras familjer är en sådan samhällsgrupp. En höjning av normalbeloppen för barn skulle inte bara förbättra barnfamiljers livsvillkor utan också minska risken för att gäldenärer förlorar sitt incitament till öppet arbete och skulle därmed ligga mer i linje med lagstiftarens ursprungliga tanke om nivån på förbehållsbeloppen (se prop. 1994/95:49 s. 62 f.). Regeringen föreslår därför att normalbeloppen för barn höjs, vilket leder till att barnfamiljer får förbehålla sig mer pengar varje månad. Som utredningen föreslår åstadkoms höjningen lämpligast genom att dagens två ålderskategorier för barn utökas till fyra samtidigt som de referensvärden som anges i utsökningsbalken och som normalbeloppen baseras på höjs relativt sett i förhållande till nuvarande normalbelopp, varvid höjningen bör vara störst för de äldsta barnen. På detta sätt kommer man till rätta med problemet att dagens normalbelopp inte tar hänsyn till 15

att det blivit betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre. I stället för 0 – 6 år respektive 7 år eller äldre bör de nya ålderskategorierna vara 0 – 6 år, 7 – 10 år, 11 – 14 år och 15 år eller äldre. De höjda belopp som utredningen föreslår har numera hunnit bli några år gamla. Regeringen föreslår att motsvarande procentuella höjningar som utredningen föreslår ska göras i förhållande till de normalbelopp som gäller för 2021 och som baseras på prisläget i oktober 2020. Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande nya referensvärden för barn: 32 170 kr för barn som är 0 – 6 år, 38 610 kr för barn som är 7 – 10 år, 45 050 kr för barn som är 11 – 14 år och 51 480 kr för barn som är över 15 år. Dessa förändringar skulle innebära en höjning av normalbeloppen för barn som är 7 – 10 år med ca 5 %, för barn som är 11 – 14 år med ca 23 % och för barn som är över 15 år med ca 40 % jämfört med 2021 års normalbelopp.

Normalbeloppen för vuxna bör anpassas till dagens prisläge Utredningen överväger om även normalbeloppen för vuxna ska justeras uppåt och diskuterar möjliga förslag till nya referensvärden för ensamstående respektive makar och sambor. Vid en avvägning mellan behovet av att garantera gäldenären en skälig levnadsstandard och att få en effektiv löneutmätning stannar utredningen emellertid vid att föreslå en höjning av normalbeloppen endast för barn. En höjning av normalbeloppen även för vuxna skulle vara positivt för många gäldenärer och innebära att t.ex. även ensamstående som har löneutmätning skulle få en bättre ekonomisk situation. En sådan höjning förordas också av några remissinstanser, bl.a. Yrkesföreningen för budgetoch skuldrådgivare i kommunal tjänst, som anser att normalbeloppen för vuxna är för låga. En sådan höjning skulle emellertid påverka borgenärerna avsevärt genom att de sammanlagda normalbeloppen skulle höjas kraftigt. Höjningen skulle därmed innebära ett påtagligt mindre effektivt löneutmätningsförfarande samtidigt som förbättringen för varje enskild gäldenär inte nödvändigtvis skulle bli särskilt stor. Mot denna bakgrund anser regeringen att barnfamiljerna bör prioriteras och att det sammantaget inte finns tillräckliga skäl att nu göra någon relativ höjning av normalbeloppen för vuxna. Normalbeloppen för vuxna bör däremot anpassas till 2020 års prisläge genom att de referensvärden som anges i utsökningsbalken ändras så att de motsvarar normalbeloppen för 2021, vilka baseras på det allmänna prisläget i oktober 2020. Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande nya referensvärden: 60 200 kr för ensamstående och 99 450 kr för makar och sambor.

6 Anstånd vid löneutmätning

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt beaktas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte att omständigheterna i övrigt ska beaktas vid bedömning av om det finns särskilda skäl för anstånd. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän , Svea hovrätt och Kronofogdemyndigheten, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Finansbolagens förening anser däremot att anstånd fördröjer förloppet och hindrar gäldenären från att återgå till en normal livsföring. Föreningen Sveriges Kronofogdar förordar att utmätningsfria månader införs i löneutmätningsförfarandet i stället för att anståndsmöjligheterna utökas. Rädda Barnen , Landsorganisationen i Sverige och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS) anser att utmätningsfria månader bör införas utöver en utökad möjlighet till anstånd. BUS gör dessutom gällande att förslaget om anstånd inte är tillräckligt långtgående och menar att även andra omständigheter än de som utredningen för fram bör kunna motivera anstånd. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den avsedda betydelsen av hur länge en löneutmätning har pågått bör tydliggöras i lag.

Skälen för regeringens förslag

Tillämpas anståndsbestämmelsen som det var tänkt? Systemet med löneutmätning reformerades 1996. Före reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Resterande månader var utmätningsfria, vilket gav gäldenären möjlighet till viss ekonomisk återhämtning. Enligt nuvarande ordning kan löneutmätning pågå under i princip obegränsad tid. När tidsbegränsningen togs bort infördes i stället en möjlighet att få anstånd under pågående löneutmätning (se prop. 1994/95:49 s. 72 och 85). Möjligheten att få anstånd utgör en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livssituationer för gäldenären och för att denne inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. För att få anstånd krävs att sökanden går med på det eller att det finns särskilda skäl, t.ex. att gäldenären drabbas av kostnader på grund av någon oförutsedd händelse (7 kap. 11 § utsökningsbalken). Bestämmelsen om anstånd säger inget om hur många gånger en gäldenär kan få anstånd under pågående löneutmätning och lagstiftarens avsikt vid införandet av bestämmelsen var att det inte skulle finnas några formella begränsningar i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid att Kronofogdemyndigheten är restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. En tänkbar förklaring är att regeringen i den proposition som låg till grund för bestämmelsen uttalade att det låg i sakens natur att anstånden som regel blir få och korta (se a. prop. s. 72, se även Gregow, Utsöknings-

rätt, 5 uppl., 2020, s. 403). Oavsett vad anledningen till den restriktiva praxisen är anser regeringen att det är olyckligt om reglerna tillämpas på ett sätt som riskerar att leda till att löneutmätningssystemet framstår som oskäligt betungande för gäldenären. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det finnas utrymme att beakta det inom ramen för löneutmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att anpassa lagstiftningen i syfte att underlätta tillvaron för personer som står under löneutmätning.

Anståndsmöjligheten bör även fortsättningsvis utgöra gäldenärens säkerhetsventil vid löneutmätning Utredningen överväger om det bör införas utmätningsfria månader i löneutmätningsförfarandet men anser att skälen mot det är så starka att så inte bör ske. Några remissinstanser, bl.a. Föreningen Sveriges Kronofogdar och Rädda Barnen, är av en annan uppfattning. När nuvarande ordning infördes ansåg regeringen att den enda möjligheten till ett effektivt och lättillämpat system var att löneutmätning kunde p ågå i princip utan tidsbegränsningar. Det framhölls också att en ordning med utmätningsfria månader kunde uppmuntra till manipulationer (se a. prop. s. 58 f.). Enligt regeringen gör sig dessa argument fortfarande gällande. Till detta kommer att utmätningsfria månader skulle riskera att motverka ambitionen att fler s.k. evighetsgäldenärer, som i dag står under löneutmätning, ska välja att ansöka om skuldsanering, där betalningsplanerna numera innefattar två betalningsfria månader per år (se 38 § skuldsaneringslagen [2016:675] och prop. 2015/16:125 s. 87 f.). Regeringen delar mot denna bakgrund därför utredningens bedömning att en ordning med utmätningsfria månader inte bör införas vid löneutmätning. För att löneutmätningssystemet inte ska bli alltför betungande för gäldenären bör anståndsinstitutet även fortsättningsvis utgöra gäldenärens säkerhetsventil.

Det behöver förtydligas att gäldenären kan få anstånd mer än en gång Om sökanden inte går med på det, krävs särskilda skäl för att gäldenären ska få anstånd under pågående löneutmätning. Sådana skäl kan vara att gäldenären drabbas av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom bör också kunna utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Att gäldenären t.ex. ska ha semester är däremot inte tillräckligt för att motivera anstånd (se a. prop. s. 72). Till skillnad från vad BUS anför anser regeringen inte att kraven för att få anstånd behöver sänkas. Vad som i dag utgör särskilda skäl för anstånd innebär enligt regeringen en rimlig avvägning mellan gäldenärens och

borgenärens motstående intressen. För att anståndsinstitutet fullt ut ska fylla sin funktion som säkerhetsventil för gäldenären behöver det emellertid förtydligas att anstånd kan ges mer än en gång. Även om anstånden under en löneutmätning i praktiken ofta blir få och korta finns det inte – och bör inte heller finnas – några formella begränsningar i fråga om antal och längd. Vidare bör bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Bedömningen bör göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas för anstånd. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns. Detta utesluter inte att det vid bedömningen i viss mån vägs in hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå eftersom behovet av anstånd i praktiken många gånger torde vara större om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge, än i en motsatt situation. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till sådana förhållanden anser regeringen, i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför, att bestämmelsen om anstånd bör utformas så att även omständigheterna i övrigt ska beaktas vid anståndsbedömningen. I syfte att lätta upp den restriktiva praxis som har kommit att utvecklas föreslår regeringen sammanfattningsvis, i likhet med utredningen, ett tillägg till bestämmelsen om anstånd. Tillägget avser att klargöra att det är gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt som ska beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd, varvid det i princip saknar betydelse om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare. Detta bedöms möjliggöra en mer hållbar livssituation för personer som står under löneutmätning och minska risken för att de tvingas leva under en skälig levnadsnivå.

7 Frivilliga överenskommelser

Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler i utsökningsbalken om att Kronofogdemyndigheten aktivt ska medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens bedömning. Utredningen föreslår huvudsakligen att det i utsökningsbalken föreskrivs att Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse om det är lämpligt och att myndigheten ska kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse. Vidare anser utredningen att Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna med att upprätta ett skriftligt avtal (s.k. utsökningsavtal) som ersätter förpliktelsen enligt exekutionstiteln. Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern och Sveriges advokatsamfund , tillstyrker utredningens förslag eller har inte några synpunkter på det. Samtidigt är det ett stort antal remissinstanser som avstyrker förslaget eller är tveksamma till det, däribland Riksdagens ombudsmän , Östersunds tingsrätt, Centrala studiestödsnämnden, Kronofogdemyndigheten och Fastighetsägarna .

Flera av de kritiska remissinstanserna, bl.a. Malmö och Nacka tingsrätter samt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, riktar principiella invändningar mot förslaget och ifrågasätter om den föreslagna förlikningsverksamheten bör ankomma på en oberoende verkställande myndighet. Örebro tingsrätt lyfter i sammanhanget särskilt fram situationen där myndigheten även uppträder som borgenär. Därutöver framhåller flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Finansbolagens förening, att förslaget riskerar att leda till ett mindre effektivt verkställighetsförfarande. Vidare anser bl.a. Kronofogdemyndigheten att förslaget riskerar att motverka strävan att parterna kommer överens så tidigt som möjligt i processen. Några remissinstanser, bl.a. Hyres- och arrendenämnden i Göteborg , Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och Sveriges Kommuner och Regioner , ifrågasätter om förslaget kommer att få någon större praktisk betydelse.

Skälen för regeringens bedömning

Kronofogdemyndighetens ställning som oberoende och effektiv verkställare bör värnas Parter som har hamnat i tvist med varandra har ofta mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. En överenskommelse mellan parterna sparar både tid och pengar som en fortsatt tvist kan innebära. Även den osäkerhet om utgången som en process innebär kan vara ett skäl för parterna att komma överens. Genom att parterna frivilligt når en överenskommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta sin relation sedan tvisten har avslutats. Av dessa anledningar ska rätten i en tvistemålsprocess verka för att parterna förliks, om det inte är olämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter (42 kap. 17 § rättegångsbalken). Någon motsvarande lagstadgad uppgift att verka för frivilliga överenskommelser åligger inte Kronofogdemyndigheten i utsökningsmål. Utredningen anser att Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till att parterna når frivilliga överenskommelser när det är lämpligt och parterna samtycker till det. Utredningen föreslår att det i utsökningsbalken införs regler om sådan medverkan, inklusive möjlighet att hålla sammanträde och hjälpa parterna att upprätta avtal som reglerar deras överenskommelse. Ett stort antal remissinstanser är emellertid kritiska till förslaget. Skälen till det är flera och av såväl principiell som mer praktisk art. Under en domstolsprocess är den slutliga utgången i målet fortfarande oviss och många av de fördelar med en överenskommelse som nämns ovan möjliga att uppnå. I det skedet är det naturligt att domstolen verkar för att parterna förliks. När domstolsprocessen är avslutad och borgenären vänt sig till Kronofogdemyndigheten för att få domstolens dom verkställd är situationen en annan. I utsökningsmålet är Kronofogdemyndigheten en verkställande myndighet och syftet med utsökning är att så effektivt och rättssäkert som möjligt verkställa exekutionstitlar. Målet för verkställighet genom utmätning är att borgenären ska få betalt för sin fordran. Det är då viktigt att Kronofogdemyndigheten uppfattas som oberoende och opartisk med främsta uppgift att verkställa fastställda förpliktelser (jfr prop. 2015/16:125 s. 55 f.). Det kan därför – såsom bl.a. Hovrätten över Skåne 20 och Blekinge samt Malmö och Östersunds tingsrätter gör – ifrågasättas på

ett principiellt plan om Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse med följden att exekutionstiteln inte längre ska gälla. Något som också talar mot utredningens förslag är att det riskerar att leda till en mindre effektiv verkställighetsprocess, med längre handläggningstider och merarbete för Kronofogdemyndigheten. Inte minst förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse riskerar att fördröja utsökningsförfarandet på ett omotiverat sätt. Farhågor i detta avseende framförs även av flera remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän och Kronofogdemyndigheten . Att utsökningsförfarandet är effektivt och inte tillåts att i onödan dra ut på tiden är av stor betydelse för att borgenärerna i rimlig tid ska få betalt för sina fordringar. Vidare minskar det risken för att gäldenärerna hinner undanskaffa egendom. Det bidrar också i slutändan till ett väl fungerande kreditsamhälle och är avgörande för tilltron till hela systemet och för förtroendet för Kronofogdemyndigheten som verkställande myndighet. Vidare finns det paradoxalt nog en risk för att utredningens förslag i praktiken kan motverka strävan att parterna ska komma överens så tidigt som möjligt i processen. Många av fördelarna med en förlikning gör sig gällande tidigt, snarare än sent, i en process. Om parterna vet att inte bara domstolen, utan även Kronofogdemyndigheten, kommer att engagera sig i förlikningsfrågan kan det leda till en minskad vilja att förlikas tidigt i processen, vilket bl.a. Svea hovrätt framhåller. Mot denna bakgrund och med beaktande av att en lagändring inte är nödvändig för att möjliggöra frivilliga överenskommelser mellan parterna (se nedan) anser regeringen att utredningens förslag är förenat med för stora nackdelar och att det därför inte är motiverat att genomföra det.

Det finns andra sätt som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa parterna på Att det inte införs regler om att Kronofogdemyndigheten ska medverka till frivilliga överenskommelser hindrar inte att myndigheten uppmuntrar parterna att på egen hand ingå en sådan överenskommelse. Tvärtom anser regeringen att det generellt sett är positivt att det allmänna verkar för att tvistande parter kommer överens med varandra. Detta gäller inte minst vid avhysning då en enskild riskerar att förlora sin bostad. Mot denna bakgrund finns det goda skäl för utredningens strävan att förbättra förutsättningarna för frivilliga överenskommelser. Det är viktigt att parterna även i en verkställighetsprocess ges goda möjligheter att på egen hand komma överens. Några särskilda regler krävs inte för att uppnå detta. Redan i dag förekommer det att Kronofogdemyndigheten, som utredningen konstaterar, upplyser parter om möjligheten att komma överens och uppmanar dem att ta kontakt med varandra i syfte att diskutera en frivillig lösning. Regeringen ser positivt på sådana ansträngningar från myndighetens sida. Att det arbetet fortsätter och utvecklas hindras inte av regeringens bedömning i detta lagstiftningsärende utan bör – tvärtom – uppmuntras.

8 Omprövning av löneutmätningsbeslut

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska inte längre behöva ändra ett beslut om löneutmätning, om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller invänder inte mot det. Föreningen Sveriges Kronofogdar , som tillstyrker förslaget, framhåller emellertid att även mycket små förändringar i ett utmätningsbeslut kan upplevas som betydelsefulla för gäldenären och att det vore önskvärt att det förtydligas ur vems perspektiv obetydlighetsbedömningen ska göras. Inspektionen för socialförsäkringen tillstyrker också förslaget men anser att det bör förtydligas var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig och att det bör övervägas om Kronofogdemyndigheten ska få rätt att föreskriva om det. Skälen för regeringens förslag: Ett beslut om löneutmätning ska ändras om det finns anledning till det (7 kap. 10 § första stycket utsökningsbalken). En sådan anledning kan vara att beslutet från början var oriktigt eller att förhållandena ändrats. Det kan också handla om att normalbeloppet justeras. Omprövningsregeln gäller oavsett om det finns anledning att ändra beslutet till gäldenärens förmån eller nackdel. Kronofogdemyndigheten ska ändra beslut ex officio, men det ankommer såklart på gäldenären att upplysa om ändrade förhållanden som myndigheten inte känner till. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att ändra ett beslut finns även om det har överklagats. (Se Walin m.fl., Utsökningsbalken, kommentaren till 7 kap. 10 § utsökningsbalken.) Normalbeloppen fastställs för varje år. Även små justeringar av beloppen kan få till följd att i princip alla löneutmätningsbeslut (drygt 125 000 beslut per år) måste ändras. Detta är mycket arbetskrävande för både Kronofogdemyndigheten och berörda arbetsgivare. Det kan på goda grunder ifrågasättas om det ur effektivitetssynpunkt är rimligt att ett beslut ska behöva ändras även om ändringen är obetydlig för sökanden och gäldenären. Ett konkret exempel på en förhållandevis marginell ändring som utredningen lyfter fram är att det under åren 2013 – 2016 skiljde åtta kronor mellan den lägsta och högsta nivån på normalbeloppen. Trots att det alltså skiljde bara några kronor var Kronofogdemyndigheten tvungen att vid tre tillfällen under dessa år fatta nya beslut i alla pågående löneutmätningsärenden. Detta framstår inte som ett rimligt resursutnyttjande, vare sig för Kronofogdemyndigheten eller för de myndigheter och arbetsgivare som tar emot och hanterar besluten. Samtidigt bör man, som Föreningen Sveriges Kronofogdar framhåller, komma ihåg att även mindre belopp kan ha betydelse för en gäldenär som lever med knappa ekonomiska resurser. När det rör sig om en obetydlig justering av gäldenärens betalningsutrymme, får emellertid behovet av ett effektivt förfarande anses väga tyngre än gäldenärens eventuella intresse av att få behålla något mer av sin lön. Om Kronofogdemyndigheten inte skulle behöva göra obetydliga ändringar av beslut, skulle det öka förutsättningarna för en effektiv handläggning och ett ändamålsenligt resursutnyttjande till gagn för såväl gäldenärer, borgenärer som involverade

myndigheter. Att gäldenären i en sådan situation inte får förbehålla sig ytterligare del av sin lön innebär att pengar i stället går till att betala av på hans eller hennes skulder. Pengarna används alltså för att minska gäldenärens skuldbörda. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett löneutmätningsbeslut om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt. Naturligtvis kommer Kronofogdemyndigheten även i fortsättningen att varje år behöva ta ställning till om en ändring skulle vara obetydlig när nya normalbelopp fastställs eller då gäldenärens inkomstförhållanden eller boendekostnader ändras. Förändringen innebär däremot att Kronofogdemyndigheten i färre fall kommer att behöva ändra besluten och expediera nya beslut. Exakt var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig går inte att säga en gång för alla, utan bör överlämnas åt rättstillämpningen. Obetydlighetsbedömningen bör göras objektivt utifrån sökandens och gäldenärens perspektiv och jämförelsen ska göras med det befintliga beslutet om utmätning. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan alltså sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet. Som en jämförelse kan nämnas att Kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 20 a § utsökningsbalken inte är skyldig att betala ut influtna medel, om de belopp som ska betalas ut understiger 25 kronor. Detta har tidigare av lagstiftaren ansetts som mycket små belopp (se prop. 1993/94:50 s. 295). Den nu föreslagna bestämmelsen om när utmätningsbeslut inte ska behöva omprövas reglerar visserligen en annan situation, men för att förslaget ska få avsedd effekt och leda till en mer effektiv hantering bör beloppet ändå kunna tjäna som ett lämpligt riktmärke. Regeringen återkommer till frågan i författningskommentaren.

9 Tvist om löneutmätning i en konkurs

Regeringens förslag: Möjligheten att i en konkurs begära tillsynsmyndighetens prövning av en tvist i fråga om utmätning av gäldenärens lön ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En gäldenär som är på obestånd (insolvent) kan försättas i konkurs. Det gäller även fysiska personer. En konkurs innebär att borgenärerna i ett sammanhang tvångsvis tar i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av hans eller hennes skulder. En konkursförvaltare som till täckande av fordringar vill ta i anspråk den del av gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får för konkursboets räkning begära löneutmätning (3 kap. 4 § konkurslagen). Innan ett beslut om löneutmätning meddelas ska gäldenären i regel ges tillfälle att yttra sig (7 kap. 7 § utsökningsbalken). Kronofogdemyndighetens beslut om löneutmätning kan överklagas utan inskränkning i tiden (18 kap. 7 § första stycket utsökningsbalken).

I samband med 1996 års löneutmätningsreform ändrades 3 kap. 4 § konkurslagen (se prop. 1994/95:49). Däremot gjordes vid det tillfället ingen ändring i 3 kap. 6 § konkurslagen. Enligt den paragrafen ska Kronofogdemyndigheten i sin roll som tillsynsmyndighet i konkurser på ansökan av konkursförvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad pröva tvister mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i frågor som avses i 3 kap. 4 och 5 §§ konkurslagen. Det innebär bl.a. att om en gäldenär har invändningar mot att förvaltaren ansöker om löneutmätning, så ska tillsynsmyndigheten pröva den frågan. Tillsynsmyndighetens tvistlösningsfunktion var motiverad i ljuset av hur 3 kap. 4 § konkurslagen var utformad före 1996 års löneutmätningsreform. Då gällde en ordning som innebar att konkursförvaltaren diskretionärt bedömde vilka belopp som skulle utmätas. Efter den ändring som gjordes 1996 kan konkursförvaltaren inte längre på egen hand besluta om vilka belopp som ska utmätas. I stället får förvaltaren för konkursboets räkning begära löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten. Det behov som gäldenären tidigare hade av att kunna påkalla tillsynsmyndighetens prövning av en tvist med förvaltaren i fråga om löneutmätning finns därför inte längre. Tanken är också att Kronofogdemyndigheten i egenskap av utsökningsmyndighet ska ansvara för all löneexekution. Att Kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsynsmyndighet då samtidigt ska kunna pröva en gäldenärs klagomål om att förvaltaren har begärt löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten är enligt regeringen varken rimligt eller ändamålsenligt. Mot denna bakgrund bör det inte längre vara möjligt att begära tillsynsmyndighetens prövning av en tvist mellan konkursförvaltaren och gäldenären eller någon annan i fråga om utmätning av gäldenärens lön. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om detta i 3 kap. 6 § konkurslagen tas bort. I promemorian föreslås att paragrafen även justeras i vissa andra avseenden. Dessa ändringar bör dock anstå tills vidare. När det gäller utmätning anges i 3 kap. 4 § konkurslagen att konkursförvaltaren får begära utmätning enligt utsökningsbalken. I 7 kap. 14 a § konkurslagen finns en bestämmelse som endast påminner om den förstnämnda bestämmelsens existens (se prop. 1994/95:49 s. 94). Paragrafen får anses onödig och bör upphävas.

10 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna om ändrade normalbelopp ska träda i kraft den 1 juni 2022 och ändringarna i övrigt den 1 augusti 2021. Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot förslaget eller bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt förbättringar för gäldenärer. Regeringen anser att det därför är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. När det gäller den föreslagna ändringen av normalbeloppen behöver emellertid Kronofogdemyndigheten tid för att anpassa sina itsystem till de ytterligare ålderskategorier för barn som föreslås. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 juni 2022 bedöms därför inte möjligt beträffande den lagändringen. Övriga lagändringar kan däremot träda i kraft redan den 1 augusti 2021. Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet. Det innebär att nya normalbelopp får beräknas inför ikraftträdandet, utöver den omräkning som Kronofogdemyndigheten gör årligen.

11 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till positiva ekonomiska och sociala konsekvenser för gäldenärer och deras familjer och till ett effektivare utsökningsförfarande. För borgenärer kan några av förslagen innebära att det i vissa fall kan ta längre tid för dem att få full betalning för sina fordringar och leda till minskade intäkter. Förslagen bedöms leda till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten men samtidigt vissa kostnader för anpassning av myndighetens it-stöd. Dessa kostnader bör finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms i övrigt inte leda till ökade kostnader för det allmänna. Vissa förslag bör ha en positiv påverkan på miljön.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utredningens bedömning. Kronofogdemyndigheten uppger att myndigheten vidhåller sin till utredningen redovisade uppskattning av kostnaderna för it-anpassning med anledning av förslaget om att införa fler ålderskategorier för barn vid normalbeloppsberäkningen. Enligt Försäkringskassan kommer införandet av de ytterligare ålderskategorierna för barn att innebära kostnader för it-utveckling för myndigheten, som enligt den kan hanteras inom befintliga ramar.

Skälen för regeringens bedömning

En del av reformen genomförs nu I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. I denna proposition går regeringen nu vidare med en del av förslagen. Den mer genomgripande reform som föreslås i

betänkandet behandlas däremot inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms. Regeringen föreslår i propositionen framför allt att det ska bli möjligt med digitala ansökningar om verkställighet, att normalbeloppen för barn höjs och delas in i fler ålderskategorier, att det förtydligas att den som står under löneutmätning kan få anstånd mer än en gång under förfarandet och att löneutmätningsbeslut inte ska behöva omprövas om ändringen är obetydlig. Regeringens förslag syftar till att förbättra situationen för löneutmätningsgäldenärer och att effektivisera utsökningssystemet.

Konsekvenser för gäldenärerna och deras barn Förslagen om justerade normalbelopp och anstånd kommer att leda till att många personer som står under löneutmätning och deras familjer får behålla mer pengar och vid behov ges möjlighet till fler pauser i löneutmätningen. Många som står under löneutmätning gör det under lång tid och lever på mycket knappa ekonomiska resurser. Förslagen kan bidra till att förbättra gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid samt minska effekterna av ekonomiskt utanförskap. Regeringen lämnar dessa förslag inte minst med hänsyn till barn i skuldsatta familjer. För barn till gäldenärer som står under löneutmätning bör förslagen kunna bidra till bättre förutsättningar för fysiskt och psykiskt välmående. Förslagen bör även kunna bidra till en mer dräglig uppväxt med bättre möjligheter till lärande och utveckling. Förslagen bedöms alltså ha positiva ekonomiska och sociala konsekvenser för gäldenärer och deras familjer.

Konsekvenser för borgenärerna De förslag som regeringen lämnar syftar bland annat till att åstadkomma en effektivare utmätningsordning. Denna effektivisering bör även komma borgenärerna till del. Större möjligheter till digital ingivning av verkställighetsansökningar bör för sökande borgenärer leda till minskade kostnader för papper och porto och en snabbare och administrativt mindre betungande hantering. Att Kronofogdemyndigheten i mindre omfattning behöver ompröva sina löneutmätningsbeslut bör leda till minskade administrativa kostnader för de arbetsgivare som berörs. Att löneutmätningsbeslut inte omprövas kan i flera fall också leda till något ökade intäkter för sökande borgenärer. Antalet personer som har löneutmätning i Sverige överstiger 100 000. Förslaget om att höja normalbeloppen för barnfamiljer innebär att normalbeloppen enligt utredningens beräkningar ökar med sammanlagt ca 25 miljoner kronor per månad eller ca 300 miljoner kronor per år. Detta kan sättas i relation till att det årligen (2016) betalas 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning. Eftersom löneutmätning inte är tidsbegränsad leder ett högre normalbelopp i regel inte till lägre betalningsgrad utan bara till en längre betalningstid. Gäldenärerna befrias inte från sin skuldbörda. För borgenärerna innebär förslaget framför allt att de behöver vänta längre på att få fullt betalt. Att löneutmätning kan komma att pågå under längre tid för att skulderna ska slutbetalas kan dock innebära en viss risk för att gäldenärens situation förändras till det sämre och att detta i vissa fall skulle kunna leda till intäktsförluster för borgenärer. Samtidigt syftar förslaget

till att förbättra gäldenärens livssituation, vilket skulle kunna leda till att gäldenären över tid får ett större betalningsutrymme. Det förhållandet att gäldenärers livssituation inte är statisk utan förändras över tid och att förändringarna inte går att förutse gör, som utredningen konstaterar, att det är mycket svårt att göra någon uppskattning i denna del. Eftersom staten har företrädesrätt vid löneutmätning före de flesta andra fordringar kommer förslaget att få störst betydelse för staten som borgenär. Utredningen bedömer att förslaget dock inte kommer att leda till någon större ökning av antalet statliga fordringar som preskriberas. Förslaget om att justera beräkningen av normalbeloppen för barnfamiljer inom löneutmätningsförfarandet kan alltså komma att påverka statens intäkter i negativ riktning. Denna minskning är dock nödvändig för att barnfamiljer som står under löneutmätning ska ha en skälig levnadsnivå. Förslaget om ett förtydligande av anståndsreglerna skulle kunna leda till att något fler anstånd beviljas. Samtidigt kan förslaget om att höja normalbeloppen leda till att behoven av anstånd i vissa fall minskar. Även i denna del innebär förslaget hur som helst i första hand inte att borgenärerna får mindre betalt utan endast att det kan ta längre tid att få betalt. Sammantaget gör regeringen bedömningen att sökande borgenärer i vissa fall kan behöva vänta längre på att få full betalning för sina fordringar. I viss utsträckning kan förslagen även leda till intäktsförluster för borgenärerna. Med hänsyn till förslagens syfte och positiva effekt på inte minst gäldenärernas och deras familjers situation anser regeringen att dessa konsekvenser måste anses godtagbara. Det kan tilläggas att regeringen i avsnitt 5 gör bedömningen att beloppen inte bör höjas för alla vuxna utan endast för dem som har barn. Denna bedömning görs framför allt med hänsyn till borgenärskollektivet.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten Förslaget om att ta bort kravet på undertecknande av verkställighetsansökningar skapar förutsättningar för alla sökande att ge in ansökningar digitalt i alla typer av verkställighetsmål. Det inkommer ca två miljoner ansökningar per år. Digital ingivning innebär att Kronofogdemyndighetens handläggning kan effektiviseras och leda till minskade kostnader. Många stora ingivare ger redan in sina ansökningar digitalt och förslaget ställer inte heller krav på att ingivning måste ske på ett annat sätt än i dag. I den utsträckning Kronofogdemyndigheten väljer att ytterligare utveckla de tekniska förutsättningarna för att ta emot digitala ansökningar, får eventuella kostnader förenade med detta hanteras inom myndighetens befintliga ramar (jfr motsvarande bedömning för domstolar i prop. 2019/20:189 s. 61). Förslaget om att Kronofogdemyndigheten inte behöver ändra beslut om löneutmätning om ändringen är obetydlig bedöms leda till minskade kostnader för Kronofogdemyndigheten. Färre löneutmätningsbeslut kommer att behöva omprövas och därmed blir det färre beslut som behöver upprättas och expedieras. Med hänsyn till att regeringens syn på vad som bör anses som en obetydlig ändring skiljer sig något från utredningens, bör kostnadsminskningen bli större än den utredningen beräknat.

Förslaget om att tydliggöra anståndsreglerna bedöms inte leda till mer än marginellt fler ansökningar och bör, som utredningen anför, inte medföra någon beaktansvärd kostnad för Kronofogdemyndigheten. Regeringen gör i avsnitt 7 bedömningen att utredningens förslag om att ge Kronofogdemyndigheten i uppgift att aktivt medverka till att parterna når frivilliga överenskommelser inte bör genomföras. Ett av skälen för detta är det merarbete ett sådant förslag skulle medföra för Kronofogdemyndigheten. Enligt förslaget om hur normalbelopp vid löneutmätning ska beräknas ska omräkningar, liksom hittills, göras årligen. För barn behålls kalenderåret som brytpunkt vilket innebär att omräkning med anledning av att ett barn bytt ålderskategori, ska göras samtidigt som den årliga omräkningen. Skillnaden jämfört med i dag är att det tillkommer två ålderskategorier för barn. Förslaget påverkar även förbehållsbeloppsberäkningen i skuldsaneringsförfarandet. Förslaget förväntas inte medföra några handläggningskostnader av betydelse för Kronofogdemyndigheten. Däremot kan det innebära att myndigheten får vissa kostnader för att anpassa sitt it-stöd med anledning av att antalet ålderskategorier utökas. Utredningen inhämtade Kronofogdemyndighetens uppskattning av kostnaderna för alla utredningens förslag men gjorde sedan, bl.a. i denna del, bedömningen att kostnaderna rimligen var betydligt lägre. Regeringen konstaterar att det redan finns ålderskategorier för barn och att normalbeloppen justeras varje år. Kronofogdemyndigheten har ett verksamhetsstöd för sin hantering av löneutmätning och har nyligen moderniserat hela sitt it-stöd. Den anpassning av stödet som Kronofogdemyndigheten nu behöver göra bör i sammanhanget förväntas bli relativt begränsad. Sammantaget bör förslagen på sikt leda till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten men kan initialt medföra vissa kostnader. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom Kronofogdemyndighetens befintliga ramar.

Konsekvenser för det allmänna i övrigt Som anges ovan under Konsekvenser för borgenärerna kommer staten att påverkas av förslaget om höjda normalbelopp för barn i egenskap av borgenär. I övrigt kommer förslaget i avsnitt 8 om att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen är obetydligt att innebära minskat administrativt arbete för myndigheter och kommuner i egenskap av arbetsgivare. Som utredningen redovisar skickar Kronofogdemyndigheten t.ex. ca 40 000 ändringsbeslut per år till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa myndigheter kommer genom förslaget att behöva ta emot och hantera färre ändringsbeslut. Samtidigt kan vissa av förslagen leda till att myndigheter behöver göra anpassningar av sina it-system. Som Försäkringskassan anför bör dessa kostnader emellertid kunna hanteras inom befintliga anslagsramar. Övriga förslag i denna proposition bedöms inte leda till några ökade kostnader eller ekonomiska konsekvenser för domstolarna, för staten i övrigt eller för kommunerna och regionerna och inte heller påverka den kommunala självstyrelsen.

Konsekvenser i övrigt Regeringen bedömer att de moderniseringar som föreslås avseende ansökningsförfarandet genom att verkställighetsansökningar ska kunna ges in digitalt kommer att minska pappersanvändningen. Dessutom kommer behovet av postbefordran, med de transporter som är förknippade med detta, att minska. Förslagen bör därför ha en positiv påverkan på miljön. Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Ansökan m.m.

1 § En ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen. Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten , om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökningar om verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 4. I första stycket anges att en ansökan görs muntligen eller skriftligen. I och med att styckets hittillsvarande andra mening om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling tas bort får begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd och innefattar därmed ansökningar i elektronisk form. Det hittillsvarande andra stycket tas bort. En ansökan behöver därmed inte längre undertecknas av sökanden eller dennes ombud. Även utan ett underskriftskrav är det naturligt att det framgår vem som har gett in ansökan. Kronofogdemyndigheten får enligt 21 § förvaltningslagen (2017:900), om det behövs, begära att den ingivna handlingen undertecknas eller på annat sätt bekräftas av avsändaren. Övriga ändringar är endast språkliga.

2 § Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar. När en ansökan görs ska den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan ges in . Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för en rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original . Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på

grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Kronofogdemyndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i verkställighetsansökan och om handlingar som ska ges in tillsammans med den. Övervägandena finns i avsnitt 4. I andra stycket regleras ingivande av exekutionstitlar. Bestämmelserna i hittillsvarande tredje stycket första och tredje meningarna om att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia och att andra handlingar bör ges in på det sättet tas bort med följden att exekutionstiteln kan ges in även i elektronisk form. Se fjärde stycket om när en exekutionstitel inte behöver ges in. Bestämmelserna i hittillsvarande andra stycket andra meningen och tredje stycket andra meningen om att presentationspapper ska ges in i original slås ihop i ett nytt tredje stycke . I fjärde stycket , som utgörs av hittillsvarande fjärde och femte styckena, anges när en exekutionstitel inte behöver ges in av sökanden. Utslag i mål om betalningsföreläggande – nu oavsett i vilken form som en ansökan görs – samt domar och strafförelägganden, som på grund av författning har översänts till Kronofogdemyndigheten, behöver inte ges in. Dessa exekutionstitlar har Kronofogdemyndigheten redan tillgång till. Övriga ändringar är endast språkliga.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Villkor för utmätning

5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är – 60 200 kronor för ensamstående, – 99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, – 32 170 kronor för ett barn som är 0 – 6 år, – 38 610 kronor för ett barn som är 7 – 10 år, – 45 050 kronor för ett barn som är 11 – 14 år, och – 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre. Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur förbehållsbeloppet ska beräknas. Övervägandena finns i avsnitt 5. I första stycket anges hur förbehållsbeloppet beräknas. I stället för nuvarande två ålderskategorier för barn införs fyra ålderskategorier. Samtidigt höjs de belopp som normalbeloppen baseras på beträffande barn. Brytpunkten för ålderskategorierna ska även fortsättningsvis vara kalenderår. Vidare anpassas beloppen, även för ensamstående samt sammanlevande makar och därmed jämställda, till 2020 års prisläge. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Förfarandet

10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig . Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp . Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av beslut om löneutmätning. Övervägandena finns i avsnitt 8. Enligt första stycket första meningen är huvudregeln att ett löneutmätningsbeslut ska ändras om det finns anledning till det. Ett undantag införs i en ny andra mening med innebörden att ett beslut inte behöver ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Bestämmelsen är alltså fakultativ. Bedömningen av vad som utgör en obetydlig ändring ska göras objektivt. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet. När normalbeloppen vid den årliga omräkning som Kronofogdemyndigheten gör leder till en skillnad på några kronor ska någon ändring av löneutmätningsbeslutet inte behöva göras. Som exempel på detta är skillnaden i normalbeloppen mellan åren 2015 och 2016 som var endast fyra kronor för ensamstående och sex kronor för makar och sambor. En sådan ändring är obetydlig. Beroende på t.ex. hur stor del av lönen som gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden kan även större skillnader anses utgöra en obetydlig ändring. Som jämförelse och ledning för bedömningen kan nämnas att Kronofogdemyndigheten inte är skyldig att betala ut influtna medel som understiger 25 kronor (se 13 kap. 20 a §). Bedömningen får göras med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Bestämmelserna i hittillsvarande första stycket andra meningen om att gäldenären ska få tillfälle att yttra sig innan ändringar görs som är till nackdel för gäldenären flyttas till ett nytt andra stycke . Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt .

Paragrafen innehåller bestämmelser om anstånd vid löneutmätning. Övervägandena finns i avsnitt 6. Enligt paragrafen kan gäldenären beviljas anstånd under pågående löneutmätning. Om sökanden inte medger anstånd krävs särskilda skäl. Paragrafen ändras genom ett tillägg som anger att bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska göras utifrån gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Exempel på särskilda skäl är att gäldenären drabbas av kostnader på grund av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som 31

gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom kan också utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Med rekvisitet omständigheterna i övrigt avses bl.a. hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå. Om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge är många gånger det praktiska behovet av anstånd större än annars. Bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas och utifrån behovet i det enskilda fallet. Genom tillägget understryks att det i princip saknar betydelse för bedömningen att gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns.

12.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

3 kap. Verkningar av konkurs

Egendom som ingår i ett konkursbo

4 § För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning ansöka om utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken. Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltarens möjlighet att ansöka om utmätning och om att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta. Övervägandena finns i avsnitt 9. I första stycket ersätts ordet begära med ordet ansöka. Att förvaltarens ansökan om utmätning för att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner ska ges in till Kronofogdemyndigheten regleras direkt i utsökningsbalken och den informationen tas därför bort ur stycket.

6 § En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad. Myndigheten ska inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedelbart, även om det överklagas. Beslutet ska efter ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det. Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant överklagande tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Paragrafen handlar om när tillsynsmyndigheten ska pröva en tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan om beneficium. Övervägandena finns i avsnitt 9. I första stycket första meningen tas hänvisningen till 4 § bort. Det innebär att bl.a. en gäldenär inte längre kan begära tillsynsmyndighetens

prövning av en tvist mellan förvaltaren och gäldenären i en fråga som gäller förvaltarens ansökan om utmätning för att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet. Gäldenärens möjlighet att hävda sin rätt i frågan regleras i stället i utsökningsbalken. Av 7 kap. 7 § den balken framgår att gäldenären i regel ska ges tillfälle att yttra sig innan ett beslut om löneutmätning meddelas och av 18 kap. 1 § första stycket samma balk framgår att Kronofogdemyndighetens beslut om löneutmätning får överklagas till tingsrätten. Övriga ändringar är endast språkliga.

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare Bilaga 1 utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning. Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situationerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar. Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utredningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsökningsrätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Kronofogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informationstekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, Bilaga 1 företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsökningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa. Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande. Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden. Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelseförloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga. Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1 – 3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av 35

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- Bilaga 1 förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknikneutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel. En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löneutmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnadsnivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete. Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet. En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och förbehållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna. I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallagstiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna Bilaga 1 i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen. Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltningsmyndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad Bilaga 1 verksamhet också förbättras. Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig fordran som kräver omedelbar indrivning. Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att

komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstolsprocess eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar. Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överenskommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myndighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incitament för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställighet är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är frivilliga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att parterna går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parterna att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Kronofogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett Bilaga 1 särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder. En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställighetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad

myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systematiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsökningsförfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom. För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan. Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndigheten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egendomen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndigheten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra myndigheter i större utsträckning än i dag. Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distansutmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förlängningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar Bilaga 1 egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Kronofogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldigheten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat. En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta information med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka

tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogdemyndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gäldenärens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att verksamheten ska 40 vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst utrymme att vara

kreativ och använda mindre vanliga metoder när omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogdemyndigheten att avgöra Bilaga 1 vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogdemyndigheten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogdemyndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogdemyndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löneutmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att

utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och Bilaga 1 att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndigheten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens handläggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl gäldenärssom borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets

bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bostäder eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställighetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden. Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Kronofogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder. Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt Bilaga 1 Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egendomen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogdemyndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion. Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsökningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppebart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler? Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gäldenärens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år 1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löneutmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år. Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000 gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000 kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel 43

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per Bilaga 1 månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynnsammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnadskostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Kronofogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genomfördes. Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmätningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löneutmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras. Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normalbelopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är Bilaga 1 föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt 300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på 400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor. Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjukdom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogdemyndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag relativt begränsad. Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedömning av behoven i det enskilda fallet. Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportioneringsprincip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställighets-

reglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio- Bilaga 1 neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen

är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare. År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Kronofogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning som dock inte verkställdes av olika skäl. Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom måste tillgodoses. För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogdemyndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids överlämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan domstol meddela inhibition. Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör 46 tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda. Bilaga 1 Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till

minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som

småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något motsvarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter.

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast Bilaga 1

egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderniseras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivningsförfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssammanträden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast

egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmoniseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogdemyndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpeskillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försäljningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015. Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. Förslaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt

fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogdemyndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljningsförfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna- 48 der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Beneficiereglerna moderniseras Bilaga 1 Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egendomen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden. I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i marknadsnoterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anledning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Inga privaträttsliga handlingar ska kunna verkställas

direkt

I dag finns det vissa privaträttsliga handlingar som är direkt verkställbara. Reglerna i lagen (1933:269) om ägofred och lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled tillämpas sällan eller i princip aldrig medan reglerna i rennäringslagen (1971:437) används i viss utsträckning. Knappt 2 000 utsökningsmål årligen avser indrivning med stöd av debiteringslängder från samfällighetsföreningar. Förklaringen till den direkta verkställigheten är att det allmännas uppgifter och befogenheter lagts över på ett privaträttsligt subjekt som inte fritt kan välja sina gäldenärer. Regleringen är enkel och kostnadseffektiv för samfällighetsföreningarna men innebär merarbete för Kronofogdemyndigheten och rättsosäkerhet för gäldenären. Vi har funnit att nackdelarna överväger fördelarna och att samfällighetsföreningar precis som andra borgenärer med privaträttsliga fordringar ska ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid domstol för att få sin fordran fastställd. Först därefter ska fordringen kunna drivas in.

Betänkandets lagförslag Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 1 – 3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå, dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”, dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”, dels att 4 kap. 1, 1 a, 3 – 5, 9 – 9b, 10 – 15, 16 – 25, 27 – 29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4 – 8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5 – 7, 10, 11, 17, 19 och 22 – 24 §§, 8 kap. 1 – 4, 8 – 13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och 16 §§, 10 kap. 3 – 7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18 – 23 §§, 11 kap. 1 och 3 – 5 §§, 12 kap. 4, 6, 11 – 13, 16 – 20, 24 – 26, 29, 30, 33 – 46, 48, 49, 51 – 56, 62 – 64 och 66 – 68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6 – 14, 15 – 20 och 21 §§, 14 kap. 1 – 5 §§, 17 kap. 2 – 5, 7, 8, 10 – 13 §§, 18 kap. 1, 2, 5 – 7, 12 – 16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1 – 3, 15 och 16, dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a – 15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser

om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, handräckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten. Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel. Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser Kap. 4 – Utmätning Kap. 5 – Undantag från utmätning Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m. Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m. Bilaga 2 Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m. Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m. Kap. 12 – Försäljning av fast egendom Kap. 13 – Redovisning av pengar Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m. Kap. 15 – Avhysning Kap. 16 – Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande Kap. 17 – Kostnader Kap. 18 – Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden. Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogdemyndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft. När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Kronofogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogdemyndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner 1. Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk. 2. Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel. 3. Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalningsskyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller Bilaga 2 nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad. 5. Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller underlåta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. 6. Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud. 7. Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen. 8. Sökande: Den som begär utsökning. 9. Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet. 10. Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden. 11. Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran. 12. Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning. Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (handläggare). Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne. Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan handläggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov. Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något. Utsökningstitel är 1) domstols dom, utslag eller beslut, 2) medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande Bilaga 2 som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten, 4) förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3, 5) strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts, 6) skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och 7) skiljedom. Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3 – 19 §§. Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom

2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning. Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att 1. nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller 2. som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt. Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande. 53

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och Bilaga 2 hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot hovrättens beslut.

2 kap. 6 §

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning. Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga kraft.

2 kap. 7 §

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

2 kap 8 §

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat.

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av

domstol

2 kap. 9 §

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om

betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt

betalningsföreläggande

2 kap. 10 §

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Förvaltningsmyndighets beslut

2 kap. 12 § Bilaga 2

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft. Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tillämpas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och

avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag

2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans. Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom

2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om 1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om 1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som föreskrivs där.

2 kap. 16 § Bilaga 2 Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skiljedomen förs. Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrättsdomar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet

2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verkställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger. Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske. Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Kronofogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder. Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det är möjligt.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång. Bilaga 2

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs

2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå. I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter. Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser

Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten. Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar. Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs. Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

3 kap. 3 § Bilaga 2 Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges. En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf. Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogdemyndigheten anser att det behövs. Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken. Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel. I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

3 kap. 8 §

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevakningssammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde- Bilaga 2 myndigheten sätta ut ny tid. I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förutsättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte ska bifallas.

Frivillig överenskommelse

3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter. Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en frivillig överenskommelse. Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina sammanträden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det uppkommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten. Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor. Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor föreläggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

3 kap. 13 § Bilaga 2 Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut. Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel

3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs. Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut. Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföreläggande.

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör utevaron inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål.

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Bilaga 2 Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställighet ska kunna ske. Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda skäl. Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs. Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har fått laga kraft. Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.

3 kap. 22 § Bilaga 2 Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist

3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndigheten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk. Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten. Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas. Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket. Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där. Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller 9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmänhet är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet. I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

Ställande av säkerhet m.m.

3 kap. 26 § Bilaga 2 Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten. Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse godtas. Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap. 21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta

3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till pengarna att de inte har betalats tillbaka. Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen Bilaga 2 (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats. Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §. I tvister som avses i 4 kap. 20 – 23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg

eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom. Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

4 kap. Utmätning Bilaga 2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 § Utmätning får äga rum när Utmätning får ske när verkverkställighet som avser betal- ställighet som avser betalningsningsskyldighet är medgiven en- skyldighet är medgiven enligt ligt 3 kap. Utmätning får också ske 2 kap. Utmätning får också ske när när Kronofogdemyndigheten enligt Kronofogdemyndigheten enligt särskild bestämmelse i denna balk särskild bestämmelse i denna balk får utsöka fordran eller kostnad. får utsöka fordran eller kostnad.

4 kap.

1 a § 1 Utmätning på grund av att Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda svaranden enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag tider ska betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse barn eller annans barn ska avse samtliga bidrag som är förfallna samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället. Sö- vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att kanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till verkställigheten ska begränsas till vissa bidragsbelopp. vissa bidragsbelopp. Utmätning får inte ske för Utmätning får inte ske för preskriberade underhållsbidrag en- preskriberade underhållsbidrag ligt äktenskapsbalken och för- enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. äldrabalken.

4 kap.

2 3 § Utmätning skall ske endast om Utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden för- ett överskott som gör åtgärden försvarlig. svarlig. Av utmätningsbar egendom bör Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan i första hand tas i anspråk sådan tillgång som kan användas till tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären , om ej olägenhet för svaranden , om inte annat följer av 4 – 6 §§. annat följer av 4 – 6 §§.

1 SFS senaste lydelse 1995:298. 2 SFS senaste lydelse 1993:1650.

4 kap. Bilaga 2 4 § Sökande, vars fordran är för- Om särskild förmånsrätt gäller i enad med särskild förmånsrätt, viss egendom ska den egendomen har rätt att i första hand få ut- utmätas för den förmånsberättigade mätning av egendom vari för- fordran om det kan ske. månsrätten gäller. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att betalning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.

4 kap.

5 § Registrerat skepp, registrerat Registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom får till luftfartyg , fast egendom eller endast om sökanden begär det bostadsrätt eller annan jämförbar utmätas för fordran som ej är andel som medför nyttjanderätt förenad med särskild förmånsrätt i till bostad får endast om sökanden egendomen. begär det utmätas för fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

4 kap.

3 9 § Kronofogdemyndigheten skall i Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som behövs med den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gälde- tillkommande uppgifter, svarannärens förhållanden och omständig- dens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenä- heterna i övrigt utreda svarandens rens anställnings- och inkomst- anställnings- och inkomstförförhållanden samt undersöka om hållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar svaranden har utmätningsbar egendom. egendom.

4 kap.

9 a § 4 Om gäldenären enligt utred- Om svaranden enligt utredningen saknar tillgångar till full ningen saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, betalning av utmätningsfordskall Kronofogdemyndigheten ringen, ska Kronofogdemyndigsnarast underrätta sökanden och heten snarast underrätta sökanden gäldenären om detta. Sökanden och svaranden om detta. Sökan-

3 SFS senaste lydelse 2007:277. 4 SFS senaste lydelse 2007:277.

skall också underrättas om vilka den ska också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- utredningsåtgärder som myndig- Bilaga 2 heten avser att vidta senare under heten avser att vidta senare under målets handläggning. målets handläggning.

4 kap.

5 9 b § Om gäldenären under hand- Om svaranden under handläggningstiden försätts i konkurs, läggningstiden försätts i konkurs, skall målets handläggning avbrytas. ska målets handläggning avbrytas. Gäller målet en fordran med panträtt Gäller målet en fordran med panträtt i viss egendom, följer det av 3 kap. i viss egendom, följer det av 3 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) att det 7 § konkurslagen (1987:672) att det skall handläggas vidare i den del ska handläggas vidare i den del som som avser utmätning i egendomen. avser utmätning i egendomen. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. 19 §. 19 §. Egendom som har utmätts före Egendom som har utmätts före konkursen får säljas och influtna konkursen får säljas och pengar medel redovisas i den utsträckning redovisas i den utsträckning som som följer av 3 kap. 8 § konkurs- följer av 3 kap. 8 § konkurslagen. lagen. Detsamma gäller för åtgärder Detsamma gäller för åtgärder mot mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §. arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap.

6 10 § Utmätning skall ske så snart Utmätning ska ske så snart som som möjligt efter det att de hand- möjligt efter det att de handlingar lingar som behövs har kommit in som behövs har kommit in till till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten. Om sökanden medger uppskov Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. gäller i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7 – 9 §§.

4 kap.

7 11 § Har två eller flera sökt utmät- Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär , skall ning mot samma svarande , ska

5 SFS senaste lydelse 2007:277. 6 SFS senaste lydelse 2007:277. 7 SFS senaste lydelse 1995:298.

utmätning för fordringarna ske utmätning för fordringarna ske Bilaga 2 samtidigt, om ej utmätning för samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt. fördröjs oskäligt. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan lön tillämpas även vid annan utmätning. utmätning. Bestämmelserna i första och andra stycket ska inte tillämpas i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen i den lagen.

4 kap.

12 § Innan utmätning sker skall Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt Underrättelsen ska ske så tidigt att att gäldenären kan beräknas få svaranden kan beräknas få tilltillräcklig tid att bevaka sin rätt. räcklig tid att bevaka sin rätt. Föreligger risk att gäldenären Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- skaffar undan eller förstör egendom eller är saken eljest bråd- dom eller är saken brådskande, skande, behöver gäldenären ej behöver svaranden inte underunderrättas. Underrättelse behövs ej rättas. Underrättelse behövs inte heller, om gäldenären saknar känt heller, om svaranden saknar känd hemvist och det ej har kunnat hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han uppehåller sig klarläggas var han eller hon uppehåller sig.

4 kap.

13 § Utmätning får ske utan hinder Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, av att svaranden inte är närvaranom det ej behövs att han får de, om det inte behövs att han eller tillfälle att yttra sig vid förrätt- hon får tillfälle att yttra sig vid ningen. förrättningen.

4 kap. 14 § Bilaga 2 Gäldenären är skyldig att lämna Svaranden är skyldig att inom de uppgifter om sina tillgångar som den tid som Kronofogdemyndigbehövs i målet. heten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet. Kronofogdemyndigheten kan Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- förelägga svaranden att inge förning över sina tillgångar. Vid teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gälde- lämplig person att biträda svarannären vid upprättande av för- den vid upprättande av förteckteckningen. ningen. Gäldenären kan också åläggas Svaranden kan också föreatt på heder och samvete skrift- läggas att på heder och samvete ligen bekräfta de uppgifter om skriftligen bekräfta de uppgifter sina tillgångar som han har lämnat om sina tillgångar som han eller vid förhör eller i förteckning. hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap.

15 § Tredje man är skyldig att uppge Tredje man är skyldig att inom huruvida gäldenären har fordran den tid som Kronofogdemyndighos honom eller annat mellan- heten bestämmer lämna de upphavande med honom, som kan lysningar som Kronofogdemyndigvara av betydelse för bedömning i heten bedömer kan vara av bevad mån gäldenären har utmät- tydelse för utredning om svaranningsbar egendom, samt att ange dens tillgångar angående svaranden närmare beskaffenheten av dens fordran hos eller annat ekomellanhavandet. nomiskt mellanhavande med honom eller henne.

4 kap.

15 a § Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svarandens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Som ett led i att utreda till- Bilaga 2 gångar får Kronofogdemyndigheten 1. göra kontroller i offentliga register, och 2. samverka och utbyta information med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c § De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och utbyta information med Kronofogdemyndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara tillgångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

16 § Bestämmelser om förhör med Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och svaranden eller tredje man och om om tvångsmedel i samband med tvångsmedel i samband med att att upplysningar begärs av gälde- upplysningar begärs av svaranden nären eller tredje man finns i eller tredje man finns i 3 kap. 11 – 2 kap. 10 – 16 §§. 17 §§.

4 kap.

17 § Lös egendom får utmätas, om Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 svaranden eller om han eller hon eller 19 § skall anses vara ägare. enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

4 kap.

18 § Gäldenären anses vara ägare till Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han har i sin lös egendom som han eller hon besittning, om det ej framgår att har i sin besittning, om det inte egendomen tillhör annan. framgår att egendomen tillhör annan. I fråga om registrerat skepp eller I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra att egendomen anses tillhöra gäldenären , om denne är inskri- svaranden , om denne är inskriven

ven som ägare och det ej framgår som ägare och det inte framgår att att egendomen tillhör annan. egendomen tillhör annan. Bilaga 2

4 kap.

19 § Om gäldenären är gift och var- Om svaranden är gift och varaktigt sammanbor med sin make aktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egen- svaranden som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att domen, om det inte görs sannolikt de är samägare till egendomen att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s. 1) om enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och det ej heller samäganderätt och det inte heller framgår att egendomen tillhör den framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsam- andre eller någon annan. Detsamma gäller, när gäldenären varak- ma gäller, när svaranden varaktigt tigt sammanbor med annan under sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållanden. äktenskapsliknande förhållanden. Om gäldenären och annan än Om svaranden och annan än som avses i första stycket har lös som avses i första stycket har lös egendom i sin gemensamma be- egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen eller sittning, får egendomen eller andel andel däri utmätas endast om det däri utmätas endast om det framframgår att egendomen eller ande- går att egendomen eller andelen len tillhör gäldenären . tillhör svaranden . Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller inte i fråga om registrerat skepp registrerat luftfartyg. eller registrerat luftfartyg.

4 kap.

20 § Utmäts lös egendom enligt 17, Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- har påstått bättre rätt till egendomen, skall Kronofogdemyndig- domen, ska Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, före- heten, om skäl föreligger, förelägga lägga tredje mannen att inom en tredje mannen att inom en månad månad från det att föreläggandet från det att föreläggandet delgavs delgavs honom väcka talan i saken honom eller henne väcka talan i mot sökanden och gäldenären . saken mot sökanden och svaran- Detsamma gäller, om tredje man den . Detsamma gäller, om tredje påstår bättre rätt först sedan man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett. utmätning har skett. Efterkommer tredje man ej före- Följer tredje man inte föreläggandet, har han förlorat sin rätt läggandet, har han eller hon förmot sökanden, om ej denne inom lorat sin rätt mot sökanden, om den angivna tiden har väckt talan i inte denne inom den angivna tiden saken mot tredje mannen. har väckt talan i saken mot tredje mannen.

4 kap. Bilaga 2 21 § Sedan utmätt lös egendom har Sedan utmätt lös egendom har sålts eller utmätt fordran har sålts eller utmätt fordran har drivits in, gäller 20 § beträffande drivits in, gäller 20 § beträffande rätten till influtna medel , om ej rätten till pengarna , om inte tredje tredje mannen efter föreläggande mannen efter föreläggande har har förlorat sin rätt mot sökanden. förlorat sin rätt mot sökanden.

4 kap.

22 § Kan viss lös egendom ej ut- Kan viss lös egendom inte utmätas enligt 17 – 19 §§ men före- mätas enligt 17 – 19 §§ men föreligger sannolika skäl att egen- ligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären , får domen tillhör svaranden , får egendomen utmätas med förbehåll egendomen utmätas med förbehåll för tredje mans rätt. för tredje mans rätt. Kronofogdemyndigheten skall , Kronofogdemyndigheten ska , om om det ej av särskilda skäl är det inte av särskilda skäl är obehövligt, förelägga sökanden att obehövligt, förelägga sökanden att inom en månad från det att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom föreläggandet delgavs honom eller väcka talan i saken mot tredje henne väcka talan i saken mot mannen. Efterkommer sökanden tredje mannen. Följer sökanden ej föreläggandet, skall utmät- inte föreläggandet, ska utmätningen ningen hävas, om ej tredje mannen hävas, om inte tredje mannen inom inom den angivna tiden har väckt den angivna tiden har väckt talan i talan i saken mot sökanden. saken mot sökanden. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller inte i fråga om registrerat skepp registrerat luftfartyg. eller registrerat luftfartyg.

4 kap.

23 § Har fordran eller annan rättighet Har fordran eller annan rättighet blivit utmätt och råder ovisshet om blivit utmätt och råder ovisshet om fordringens eller rättighetens fordringens eller rättighetens bestånd, skall Kronofogdemyndig- bestånd, ska Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga heten, om skäl föreligger, förelägga sökanden att inom en månad från sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot honom eller henne väcka talan i tredje mannen. Efterkommer saken mot tredje mannen. Följer sökanden ej föreläggandet, skall sökanden inte föreläggandet, ska utmätningen hävas, om ej tredje utmätningen hävas, om inte tredje mannen inom den angivna tiden mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot sökan- har väckt talan i saken mot sökanden. den. Första stycket gäller även när Första stycket gäller även när ovissheten i fall som avses i 2 § ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan intecknings- pantbrev eller annan intecknings- Bilaga 2 handling utgör säkerhet för fordran. handling utgör säkerhet för fordran.

4 kap.

24 § Fast egendom får utmätas, om Fast egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör det framgår att egendomen tillhör gäldenären . Har gäldenären svaranden . Har svaranden lagfart lagfart på egendomen, får utmät- på egendomen, får utmätning ske, ning ske, om det ej framgår att om det inte framgår att egenegendomen tillhör annan. domen tillhör annan.

4 kap.

25 § När överlåtelse av fast egendom När överlåtelse av fast egendom beror av villkor som ännu ej är beror av villkor som ännu inte är uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att uppfyllt, hindrar inte överlåtelsen egendomen utmäts för fordran hos att egendomen utmäts för fordran överlåtaren. Utmätningen om- hos överlåtaren. Utmätningen fattar i sådant fall även över- omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som har låtarens rätt mot den som har förvärvat egendomen. Uppfylls förvärvat egendomen. Uppfylls villkoret, gäller utmätningen där- villkoret, gäller utmätningen därefter endast överlåtarens rätt mot efter endast överlåtarens rätt mot förvärvaren. förvärvaren. Utmätning av fast egendom får Utmätning av fast egendom får även äga rum för fordran hos den även ske för fordran hos den som som har förvärvat egendomen, har förvärvat egendomen, fastän fastän hans förvärv beror av hans eller hennes förvärv beror av villkor. Återgår hans förvärv, om- villkor. Återgår hans eller hennes fattar utmätningen därefter endast förvärv, omfattar utmätningen den rätt som han i sådant fall har därefter endast den rätt som han mot den som överlät egendomen. eller hon i sådant fall har mot den som överlät egendomen.

4 kap.

8 27 § Har domstol eller Kronofogde- Har domstol eller Kronofogdemyndigheten fastställt att förfallen myndigheten fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild fordran ska utgå med särskild förmånsrätt i registrerat skepp, förmånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen ome- egendom anses egendomen omedelbart utmätt. delbart utmätt. Denna verkan förfaller, om inte Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Kronofogde- försäljning begärs hos Kronofogde-

8 SFS senaste lydelse 2006:672.

myndigheten inom två månader myndigheten inom två månader Bilaga 2 från det att beslutet eller utslaget från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan fick laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären förfaller dessutom om sökanden hos Kronofogdemyndigheten an- hos Kronofogdemyndigheten anmäler att han inte kommer att mäler att han eller hon inte kommer begära försäljning. att begära försäljning.

4 kap.

28 § Medel vilka gäldenären betalar Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i till Kronofogdemyndigheten i ananhängigt mål anses omedelbart hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej utmätta i målet, om betalningen har skett med villkor som strider inte har skett med villkor som häremot. strider häremot.

4 kap.

29 § När utmätning har beslutats, får När utmätning har beslutats, får gäldenären ej till skada för sökan- svaranden inte till skada för söden förfoga över egendomen kanden förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat genom överlåtelse eller på annat sätt, om ej Kronofogdemyndig- sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden heten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. medger det av särskilda skäl. Första stycket utgör ej hinder Första stycket utgör inte hinder mot pantsättning av pantbrev eller mot pantsättning av pantbrev eller annan inteckningshandling som annan inteckningshandling som gäller i egendomen. Om förbud gäller i egendomen. Om förbud mot pantsättning av sådan mot pantsättning av sådan handling när den har tagits i förvar handling när den har tagits i förvar av kronofogdemyndigheten finns av Kronofogdemyndigheten finns bestämmelser i 6 kap. 5 § och bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §. 12 kap. 5 §. Om nyttjandet av utmätt egen- Om nyttjandet av utmätt egendom m.m. finns bestämmelser i dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6 – 10 §§. 12 kap. 6 – 10 §§.

4 kap.

9 33 § Om det genom rättegång eller Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt på annat sätt blir utrett att utmätt egendom tillhörde tredje man, egendom tillhörde tredje man, ska skall utmätningen hävas, såvida utmätningen hävas, såvida inte inte tredje mannen efter före- tredje mannen efter föreläggande läggande har förlorat sin rätt mot har förlorat sin rätt mot sökanden.

9 SFS senaste lydelse 2007:277.

sökanden. Har egendomen sålts, Har egendomen sålts, gäller gäller hävandet av utmätningen hävandet av utmätningen endast Bilaga 2 endast rätten till influtna medel . rätten till inbetalda pengar . Utmätningen skall också hävas, Utmätningen ska också hävas, om försäljning av egendomen om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

5 kap.

1 § Från utmätning undantas Från utmätning undantas 1. kläder och andra föremål som 1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde, personliga bruk, till skäligt värde, 2. möbler, husgeråd och annan 2. möbler, husgeråd och annan utrustning , i den mån egendomen är utrustning som är vanligt förenödvändig för ett hem och dess kommande i ett hem , skötsel, 3. arbetsredskap och annan ut- 3. arbetsredskap och annan rustning som behövs för gälde- utrustning som behövs för svarnärens förvärvsverksamhet eller andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt hans eller hennes försörjning, allt värde, till skäligt värde, 4. föremål med sådant över- 4. föremål med sådant övervägande personligt värde för vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- uppenbart obilligt att ta egendomen i anspråk, domen i anspråk, 5. hyresrätt till lägenhet som 5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- behövs för svarandens förvärvsande bostad eller behövs för hans verksamhet, även om hyresrätten förvärvsverksamhet, även om får överlåtas, hyresrätten får överlåtas, 6. bostadsrätt till lägenhet som 6. tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning, 7. pengar, banktillgodohavande, 7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter , annan fordran eller liknande till-

i den mån annat ej är föreskrivet gång som enkelt kan realiseras eller Bilaga 2 och tillgången skäligen fordras för omvandlas till pengar om inte underhåll åt gäldenären till dess annat är föreskrivet och tillgången inkomst som täcker behovet är att varit avsedd och behövs för undervänta , dock ej utan synnerliga skäl håll åt svaranden , dock inte utan för längre tid än en månad. särskilda skäl för längre tid än en månad.

5 kap.

2 § När gäldenären har familj, be- När svaranden har familj, bestäms vad som får undantagas stäms vad som får undantas enligt enligt 1 § med skälig hänsyn till 1 § med skälig hänsyn till vad vad familjen brukar eller behöver. familjen använder eller behöver. Om gäldenären eller någon som Om svaranden eller någon som tillhör hans familj lider av lyte tillhör hans eller hennes familj eller allvarlig sjukdom, skall det lider av allvarlig funktionsnedsättockså beaktas. ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas. Undantag enligt 1 § 7 bestäms Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- med skälig hänsyn även till svarnärens skuldbörda. andens skuldbörda.

5 kap.

4 § Om egendom som avses i 1 § 1 – Om egendom som avses i 1 § 1 – 3 har sådant värde att den ej kan 3 har sådant värde att den inte kan undantagas enligt vad som sägs undantas enligt vad som sägs där, där, får utmätning ske med för- får utmätning ske med förbehåll behåll att gäldenären efter egen- att svaranden efter egendomens domens försäljning skall av den försäljning ska av den behållna behållna köpeskillingen få ut visst köpeskillingen få ut visst skäligt skäligt belopp för att kunna an- belopp för att kunna anskaffa vad skaffa vad han behöver i den sålda han eller hon behöver i den sålda egendomens ställe. egendomens ställe.

5 kap.

5 § Egendom, som till följd av sin Egendom, som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar annan grund som gäller mot envar ej får överlåtas, får ej heller utmä- inte får överlåtas, får inte heller uttas, om ej annat följer av andra mätas, om inte annat följer av andra stycket eller av särskild föreskrift. stycket eller av särskild föreskrift. Egendom, som gäldenären har Egendom, som svaranden har förvärvat på kredit under förbehåll förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgiva- om återtaganderätt för kreditgivaren, får utmätas utan hinder av att ren, får utmätas utan hinder av att egendomen ej får överlåtas. egendomen inte får överlåtas.

5 kap. 6 § 10 Bilaga 2 Medel , som för särskilt angivet Pengar , som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären ändamål har anvisats svaranden av staten, kommun eller annan av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftel- menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmän- se eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in nyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, bland allmänheten, får inte utmäom det strider mot det angivna tas, om det strider mot det angivna ändamålet. ändamålet. Sedan medlen har betalats ut, När pengarna har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda. länge de hålls avskilda. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller också medel för begravning som också pengar för begravning som tillfaller ett dödsbo på grund av en tillfaller ett dödsbo på grund av en försäkring eller en utfästelse av en försäkring eller en utfästelse av en arbetsgivare, i den mån beloppet arbetsgivare, i den mån beloppet inte överstiger det för dödsåret inte överstiger det för dödsåret gällande prisbasbeloppet enligt gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän för- socialförsäkringsbalken . säkring.

5 kap.

7 § Skadestånd, som tillkommer Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av per- svaranden med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt sonskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat så- åtal, ärekränkning eller annan dant , får ej utmätas medan skade- kränkning av den personliga inteståndet innestår hos den som skall griteten , får inte utmätas medan utge det. Har skadeståndet bestämts skadeståndet innestår hos den som att utgå som livränta, gäller vad som ska utge det. Har skadeståndet har sagts nu rätten till livräntan. bestämts att utgå som livränta, gäller vad som har sagts nu rätten till livräntan. Sedan skadeståndet har betalats När skadeståndet har betalats ut, ut, får vad som hålls avskilt ej får vad som hålls avskilt inte utmätas, om skadeståndet skall utmätas, om skadeståndet ska tillgodose försörjningsbehov som tillgodose försörjningsbehov som alltjämt kvarstår eller, i annat fall, alltjämt kvarstår eller, i annat fall, om mindre än två år har förflutit om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut. från det att pengarna betalades ut.

10 SFS senaste lydelse 2005:108.

5 kap. Bilaga 2 8 § Rätt till pension eller till annan Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får ej livränta än som avses i 7 § får inte utmätas i den mån rättigheten utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning behövs för svarandens försörjning och fullgörande av underhålls- och fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom. Detta skyldighet som åvilar honom eller gäller dock ej , om gäldenären vid henne . Detta gäller dock inte , om förvärv av rättigheten har åsidosatt svaranden vid förvärv av rättigtillbörlig hänsyn mot sina borge- heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn närer. mot sina borgenärer.

5 kap.

12 § Medel som ej får utmätas medan Pengar som inte får utmätas de innestår hos annan får ej heller medan de innestår hos annan får sedan de har betalats ut utmätas inte heller sedan de har betalats ut förrän dagen efter utbetalningen. utmätas förrän dagen efter utbetalningen.

5 kap.

14 § Gäldenären skall lämna de Svaranden ska lämna de uppuppgifter som är tillgängliga för gifter som är tillgängliga för honom och som behövs för Krono- honom eller henne och som befogdemyndighetens prövning av hövs för Kronofogdemyndigvad som bör undantagas från utmät- hetens prövning av vad som bör ning. Myndigheten skall förfara undantas från utmätning. Myndigefter vad som är känt eller kan heten ska beakta omständigheter utrönas utan omgång. som är kända eller som enkelt kan utredas. Kronofogdemyndigheten får undanta pengar från utmätning även om myndigheten inte har någon utredning om det faktiska behovet när det är uppenbart att pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov.

5 kap.

15 § Anvisar gäldenären viss egen- Anvisar svaranden viss egendom till utmätning, hindrar be- dom till utmätning, hindrar bestämmelserna om förbud mot stämmelserna om förbud mot utmätning i 1 – 12 §§ ej att egen- utmätning i 1 – 12 §§ inte att egendomen utmäts, om den kan över- domen utmäts, om den kan överlåtas och utmätning ej uppenbart låtas och utmätning inte uppenbart strider mot vad som är påkallat av strider mot vad som är påkallat av

hänsyn till gäldenärens eller hans hänsyn till svarandens eller hans familjs behov. eller hennes familjs behov. Bilaga 2

6 kap. Säkerställande av utmätning

6 kap.

8 § Handling, som ej är nämnd i Handling, som inte är nämnd i 2 eller 5 § men som visar gälde- 2 eller 5 § men som visar svarannärens rätt till utmätt egendom dens rätt till utmätt egendom eller eller vars omhändertagande är vars omhändertagande är påkallat påkallat för att hindra förfogande för att hindra förfogande över över egendomen eller som behövs egendomen eller som behövs vid vid nyttjande av denna, får tagas i nyttjande av denna, får tas i förförvar. Detta gäller även om hand- var. Detta gäller även om handlingen innehas av tredje man. lingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7 kap.

11 1 § Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av gäller i fråga om utmätning av 1. arbetstagares lön, vare sig 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbets- 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären , om dennes insats av svaranden , om dennes ställning är jämförlig med en ställning är jämförlig med en arbetstagares, arbetstagares, 3. periodiskt vederlag för ut- 3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litte- nyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller rärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse, överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension 4. belopp som utgår som pension eller livränta, eller livränta, 5. föräldrapenningsförmåner, 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliterings- sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning penning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner samma eller liknande förmåner

11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

som värnpliktstjänstgöring, allt i som värnpliktstjänstgöring, allt i Bilaga 2 den utsträckning ersättningen inte den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska åter- angivna kostnader eller ska återbetalas. betalas. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är inte tillämpliga när svaranden är är dödsbo eller annan juridisk dödsbo eller annan juridisk person. person.

7 kap.

12 5 § Den del av lönen som inte får tas Kronofogdemyndigheten ska i anspråk genom utmätning bestämma hur mycket av lönen (förbehållsbeloppet) bestäms med som inte får tas i anspråk genom ledning av belopp multiplicerade utmätning (förbehållsbeloppet) . med ett tal som anger förhållandet Förbehållsbeloppet består av ett mellan det allmänna prisläget i normalbelopp som innefattar alla oktober närmast föregående år vanliga levnadskostnader, bostadsoch prisläget i oktober 1993 kostnad och sådana särskilda kost- (normalbelopp). Beloppen är nader som anges i 7 kap. 4 § ut- 43 800 kronor för ensamstående, sökningsförordningen. Bostadskost- 72 360 kronor för sammanlevande naden och de särskilda kostnadmakar och därmed jämställda, erna beräknas särskilt och läggs till 23 240 kronor för varje barn till normalbeloppet. och med det kalenderår då barnet fyller sex år och 26 750 kronor för tid därefter. Normalbeloppen skall anses Normalbeloppet bestäms med innefatta alla vanliga levnads- ledning av belopp multiplicerade kostnader utom bostadskostnad, med ett tal som anger förhållansom beräknas särskilt och läggs det mellan det allmänna prisläget till normalbeloppen. i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2016. Beloppen är 56 200 kronor för ensamstående, 92 800 kronor för makar och sambor, 30 000 kronor för barn 0 – 6 år, 36 000 kronor för barn 7 – 10 år, 42 000 kronor för barn 11 – 14 år och 48 000 kronor för barn som är 15 år och äldre. Normalbeloppen fastställs för Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- myndighet som regeringen bestämmer. stämmer.

12 SFS senaste lydelse 1995:298.

7 kap. 5 a § Bilaga 2 Om svaranden lever tillsammans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens förbehållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets sammanlagda inkomster.

7 kap.

6 § 13 Utmätning av lön för under- Utmätning av lön för underhållsbidrag som avses i 4 kap. hållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket får ske endast 1 a § första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller eller om svaranden vid två eller flera tillfällen under de senaste två flera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har åren före utmätningsbeslutet har underlåtit att betala i rätt tid och underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att anta att det finns anledning att anta att detta skall upprepas. detta ska upprepas. Utmätning får bara ske för Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som är förfallet när bidragsbelopp som är förfallet när verkställighet skall ske eller som verkställighet ska ske eller som förfaller näst därefter. förfaller näst därefter.

7 kap.

14 7 § Innan ett beslut om utmätning Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges meddelas, ska svaranden ges tillfälle att yttra sig, om det inte tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja hand- avsevärt skulle fördröja handläggningen. Om det inte finns läggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när svaranden dock inte höras när han han byter anställning och beslut eller hon byter anställning och skall meddelas om utmätning hos beslut ska meddelas om utmätning den nye arbetsgivaren. hos den nye arbetsgivaren.

13 SFS senaste lydelse 2004:479. 14 SFS senaste lydelse 1995:298.

7 kap. Bilaga 2 10 § 15 Ett beslut om utmätning skall Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till det. Beslutet behöver dock inte nackdel för gäldenären beslutas, ändras om ändringen skulle vara skall denne ges tillfälle att yttra obetydlig. Innan en ändring som är sig, om det inte är uppenbart obe- till nackdel för svaranden besluhövligt. Sådant tillfälle behöver tas, ska denne ges tillfälle att yttra inte heller ges, om beslutet inte sig, om det inte är uppenbart kan uppskjutas. obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas. Ett beslut om utmätning för Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar för- hävas, om svaranden betalar förfallna bidrag och uppkomna för- fallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. skyldigheten.

7 kap.

11 § 16 Kronofogdemyndigheten får på Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gälde- begäran av sökanden eller svarannären bevilja anstånd under på- den bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begä- gående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd ran av svaranden får anstånd dock dock beviljas endast om sökanden beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns sär- medger det eller om det finns skilda skäl. särskilda skäl på grund av svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter .

7 kap.

17 17 § Bor gäldenären varaktigt till- Bor svaranden varaktigt tillsammans med sin make och över- sammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken stiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad som eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den under- skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget vid hållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 §§ tillämpningen av 14 och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan jämkas med hänsyn till annan

15 SFS senaste lydelse 1995:298. 16 SFS senaste lydelse 1995:298. 17 SFS senaste lydelse (2015:756).

fordran för vilken utmätning sker fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda samtidigt. Om det finns särskilda Bilaga 2 skäl, får sådan jämkning ske även skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen be- överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättiga- hövs för den underhållsberättigades försörjning. des försörjning. Har gäldenären rätt till avdrag Har svaranden rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund till- får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom eller henne inte godoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser under- eller för fordran som avser underhållsstöd till samma barn. hållsstöd till samma barn.

7 kap.

18 19 § Även om gäldenären är i kon- Även om svaranden är i konkurs får utmätning enligt detta kurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran med kapitel ske för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1. Utmätning får också ske stycket 1. Utmätning får också ske för konkursboets räkning. för konkursboets räkning. Försätts gäldenären i konkurs Försätts svaranden i konkurs under pågående utmätning av lön under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än sådan för någon annan fordran än sådan som har företrädesrätt enligt 14 § som har företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, skall utmätningen första stycket 1, ska utmätningen fortsätta för konkursboets räkning, fortsätta för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra. att verkställigheten skall upphöra.

7 kap.

22 § 19 Arbetar gäldenären i annans Arbetar svaranden i annans förvärvsverksamhet utan lön eller förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt eller ske endast med för lågt belopp, får Kronofogdemyndig- belopp, får Kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för heten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så beslutas, till myndigheten utge så

18 SFS senaste lydelse 1996:1032. 19 SFS senaste lydelse 1995:298.

mycket som hade kunnat tas ut mycket som hade kunnat tas ut Bilaga 2 genom utmätning, om skälig lön genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall sådant beslut meddelas ska gäldenären och arbetsgivaren ges svaranden och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig. tillfälle att yttra sig. En åtgärd som avses i första En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §. sägs i 21 §.

7 kap.

20 23 § Har arbetsgivaren innehållit Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i all- pengar vid utmätning av lön i mål mänt mål för fordran som avses i som ska handläggas enligt lagen 2 § lagen (1993:891) om indriv- (1993:891) om indrivning av statning av statliga fordringar m.m., liga fordringar m.m. för fordran är gäldenären inte längre betal- som avses i den lagens 2 § , är ningsskyldig för den del av ford- svaranden inte längre betalringen som motsvaras av det inne- ningsskyldig för den del av fordhållna beloppet, även om det inte ringen som motsvaras av det innekan tas ut hos arbetsgivaren. hållna beloppet, även om det inte Detsamma gäller när medel har kan tas ut hos arbetsgivaren. innehållits för fordran som avser Detsamma gäller när pengar har underhållsbidrag, om fordringen innehållits för fordran som avser tillkommer Försäkringskassan underhållsbidrag, om fordringen enligt 19 kap. 29 § socialförsäk- tillkommer Försäkringskassan enligt ringsbalken. 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken.

7 kap.

21 24 § Sedan lön har betalats ut, kan Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet pengarna utmätas endast i enligmed vad som sägs i 5 kap. het med vad som sägs i 5 kap.

8 kap. Allmänna bestämmelser 8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m. om försäljning m.m.

8 kap.

1 § Utmätt egendom säljs genom Utmätt egendom säljs genom Kronofogdemyndighetens försorg. Kronofogdemyndighetens försorg.

20 SFS senaste lydelse 2010:1229. 21 SFS senaste lydelse 1995:298.

I 9 kap. finns bestämmelser om I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och indrivning av utmätt fordran och Bilaga 2 om åtgärder efter utmätning av om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev. pantbrev eller intecknat skuldebrev. Bestämmelser om försäljning av Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämp- utmätt egendom gäller i tillämpliga delar även när egendom skall liga delar även när Kronofogdesäljas exekutivt under konkurs. myndigheten ska sälja egendom under konkurs.

8 kap.

2 § Om sökanden beträffande egen- Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10 – 12 kap. dom för vilken enligt 10 – 12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas skyddsbelopp ska bestämmas visar visar att hans fordran är förenad att hans eller hennes fordran är föremed bättre särskild förmånsrätt än nad med bättre särskild förmånsrätt som följer av utmätningen, kan han än som följer av utmätningen, kan begära att försäljningsvillkoren han eller hon begära att försäljbestäms med hänsyn till först- ningsvillkoren bestäms med hänsyn nämnda förmånsrätt. Härvid tilläm- till förstnämnda förmånsrätt. Vad pas vad som föreskrivs om borge- som föreskrivs om borgenärs annärs anslutningsrätt . slutningsrätt ska då tillämpas .

8 kap.

3 § Försäljning av utmätt egendom Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej ska ske utan dröjsmål, om inte hinhinder möter. I 10 – 12 kap. före- der möter. I 10 – 12 kap. föreskrivs skrivs särskilda tidsfrister beträffan- särskilda tidsfrister beträffande de egendom som avses där . registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bostadsrätt eller annan jämförbar andel som medför nyttjanderätt till bostad gäller vad som föreskrivs om tidsfrister och anstånd i 12 kap. 11 §. Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökan- på begäran av sökanden, svarden eller gäldenären . På begäran anden eller tredje man som berörs av gäldenären får anstånd beviljas av försäljningen . På begäran av endast om utmätningssökanden svaranden eller tredje man får medger det eller särskilda skäl anstånd beviljas endast om sökanföreligger. den medger det eller särskilda skäl föreligger. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om försäljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- Bilaga 2 fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försäljningen.

8 kap.

22 4 § När utmätning har skett med När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens inte säljas utan svarandens samtycke förrän exekutionstiteln samtycke förrän utsökningstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma har fått laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har handräckning och svaranden har sökt återvinning eller överklagat. sökt återvinning eller överklagat. Lös egendom som har bety- Lös egendom som har betydande värde eller fast egendom får dande värde , bostadsrätt eller ej heller i annat fall säljas utan annan jämförbar andel som medgäldenärens samtycke, om ej för nyttjanderätt till bostad eller exekutionstiteln har vunnit laga fast egendom får inte heller i annat kraft eller får verkställas såsom fall säljas utan svarandens samlagakraftägande dom. tycke, om inte utsökningstiteln har fått laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom. Lös egendom som hastigt faller Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam i värde eller kräver alltför kostsam vård skall utan hinder av första vård ska utan hinder av första eller eller andra stycket säljas så snart andra stycket säljas så snart som som möjligt. möjligt. Första och andra stycket gäller inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. I sådant mål ska försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om inte hinder möter eller anstånd lämnas av Kronofogdemyndigheten.

8 kap.

8 § Har utmätning skett av andel i Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller viss egendom som tillhör två eller

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

flera och är lagen (1904:48 s. 1) flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan om samäganderätt tillämplig, kan Bilaga 2 Kronofogdemyndigheten på yrkan- Kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller de av sökanden, svaranden eller annan delägare förordna att hela annan delägare besluta att hela egendomen skall säljas. När någon egendomen ska säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga sådant yrkande, ska de övriga beredas tillfälle att yttra sig över beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt. lagen om samäganderätt. Första stycket gäller ej andel i Första stycket gäller inte andel i fordran, om andelen utan olägen- fordran, om andelen utan olägenhet kan drivas in för sig. Är så ej het kan drivas in för sig. Är så inte fallet, gäller första stycket i fråga fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försälj- om såväl indrivning som försäljning av hela fordringen. ning av hela fordringen.

8 kap.

9 § Bifalls yrkande om försäljning Bifalls yrkande om försäljning som avses i 8 §, anses hela egen- som avses i 8 §, anses hela egendomen utmätt. Försäljning får ej domen utmätt. Försäljning får inte äga rum innan beslutet har vunnit ske innan beslutet har fått laga laga kraft, såvida ej egendomen är kraft, såvida inte egendomen är sådan som avses i 4 § tredje sådan som avses i 4 § tredje stycket. stycket. Framställs ej yrkande som avses Framställs inte yrkande som i 8 § eller vinner sådant yrkande ej avses i 8 § eller får sådant yrkande bifall, skall den utmätta andelen inte bifall, ska den utmätta bjudas ut till försäljning i den andelen bjudas ut till försäljning i ordning som gäller för exekutiv den ordning som gäller för försäljning av utmätt rättighet tvångsvis försäljning av utmätt eller, i fråga om andel i fordran, rättighet eller, i fråga om andel i drivas in när det kan ske. Det- fordran, drivas in när det kan ske. samma gäller, om yrkande som Detsamma gäller, om yrkande avses i 8 § har bifallits men som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd. inte kommer till stånd.

8 kap.

10 § När utmätning har skett av annat När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars ford- luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt ran är förenad med sjöpanträtt

eller luftpanträtt i egendomen, rätt eller luftpanträtt i egendomen, rätt Bilaga 2 att få betalning ur egendomen, om att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos han eller hon anmäler sin fordran Kronofogdemyndigheten innan hos Kronofogdemyndigheten egendomen säljs eller, om för- innan egendomen säljs eller, om säljning sker under hand, senast försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum . när fördelning ska ske . Borgenär, som har gjort anmä- Borgenär, som har gjort anmälan som avses i första stycket, kan, lan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostri- om hans eller hennes rätt till betaldig eller styrks, begära att egen- ning är ostridig eller styrks, begära domen säljs för hans fordran. Har att egendomen säljs för hans eller sådan begäran framställts, får för- hennes fordran. Har sådan begäran farandet ej läggas ned därför att framställts, får förfarandet inte frågan om försäljning för utmät- läggas ned därför att frågan om förningssökandens fordran förfaller. säljning för sökandens fordran förfaller.

8 kap.

11 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med handpanträtt eller enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i skyldig att ta emot betalning i förtid den ordning som anges i 13 kap. i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå Han eller hon måste dock inte från sin pant- eller retentionsrätt avstå från sin pant- eller retenutan att hans fordran blir betald, tionsrätt utan att hans eller hennes om ej försäljning eller, i fråga om fordran blir betald, om inte försäljutmätt fordran, indrivning sker för ning eller, i fråga om utmätt fordfordran med lika eller bättre rätt. ran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap.

12 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i utmätt enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad han eller hon anmäler sin fordran som sägs i 10 § första stycket. enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap.

23 13 § En borgenär, vars fordran är En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i förenad med företagshypotek i

23 SFS senaste lydelse 2008:991.

utmätt egendom, har rätt att få utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om betalning ur egendomen, om Bilaga 2 borgenären anmäler sin fordran borgenären anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om för- innan egendomen säljs. Om försäljning sker under hand eller säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- görs anmälan senast när fördelning ska äga rum . ning ska ske . Sökanden har dock företräde i Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obe- som avses i första stycket är obehövlig för att trygga borgenären hövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmåns- och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen på grund av före- rätt i egendomen på grund av företagshypotek. Vid prövningen ska tagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gäldenären . egendom som tillhör svaranden .

8 kap.

24 15 § Säljs egendom exekutivt under När Kronofogdemyndigheten sälkonkurs, skall betalning utgå för jer egendom under konkurs, ska de konkursboets kostnader som betalning utgå för de konkursboets enligt 14 kap. 18 § konkurslagen kostnader som enligt 14 kap. 18 § (1987:672) får tas ut ur egen- konkurslagen (1987:672) får tas ut domen, om kostnaderna anmäls ur egendomen, om kostnaderna enligt vad som sägs i 10 § första anmäls enligt vad som sägs i 10 § stycket. första stycket. När egendom säljs exekutivt När Kronofogdemyndigheten under konkurs eller utmätt fordran säljer egendom under konkurs drivs in under konkurs, har även eller utmätt fordran drivs in under borgenär, vars fordran är förenad konkurs, har även borgenär, vars med förmånsrätt enligt 10 § för- fordran är förenad med förmånsrättslagen (1970:979), rätt att månsrätt enligt 10 § förmånsfå betalning ur egendomen, om rättslagen (1970:979), rätt att få han anmäler sin fordran hos betalning ur egendomen, om han Kronofogdemyndigheten innan eller hon anmäler sin fordran hos egendomen säljs eller, om försälj- Kronofogdemyndigheten innan ning sker under hand eller utmätt egendomen säljs eller, om försäljfordran drivs in eller försäljning i ning sker under hand eller utmätt annat fall inte behövs, senast när fordran drivs in eller försäljning i fördelning skall äga rum . annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske .

24 SFS senaste lydelse 2003:531.

8 kap. Bilaga 2 17 § Verkställigheten skall avbrytas, Verkställigheten ska avbrytas, om influtna medel förslår att täcka om inbetalda pengar räcker till att sökandens fordran och fordringar täcka sökandens fordran och med lika eller bättre rätt till fordringar med lika eller bättre rätt betalning ur medlen samt kostnad till betalning ur pengarna samt som skall tagas ut i målet. kostnad som ska tas ut i målet. Undantag från första stycket Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §. och 12 kap. 13 §.

8 kap.

18 § När utmätt egendom har sålts, har När utmätt egendom har sålts, har köparen rätt att vid behov få hand- köparen rätt att vid behov få handräckning av Kronofogdemyndig- räckning av Kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av heten för att komma i besittning av vad han har förvärvat. Därvid vad han eller hon har förvärvat. gäller i tillämpliga delar vad som Därvid gäller i tillämpliga delar sägs i 16 kap. 2 – 9, 11 och 12 §§ . vad som sägs i 15 kap. 1 – 8 och 16 kap. 1 och 2 §§ .

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning

av utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 § 25 För förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att bevakningssammanträde ska hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna. En auktion ska kungöras i god En auktion ska kungöras i god tid tid och på lämpligt sätt. Om det och på lämpligt sätt. Om det ska kan förutses att ett sammanträde hållas ett bevakningssammanträde behöver hållas för fördelning av eller om det kan förutses att ett köpeskillingen, ska kungörelsen sammanträde behöver hållas för förinnehålla uppgift om samman- delning av köpeskillingen, ska kunträdet. görelsen innehålla uppgift om det. Sökanden, gäldenären och Sökanden, svaranden och annan annan känd sakägare vars rätt känd sakägare vars rätt berörs av berörs av försäljningen ska i god försäljningen ska i god tid undertid underrättas särskilt, om inte en rättas särskilt, om inte en underunderrättelse är uppenbart obe- rättelse är uppenbart obehövlig. hövlig.

25 SFS senaste lydelse 2014:151.

9 kap. 6 § 26 Bilaga 2 Om det inte lämnas något bud Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försälj- betalas genast, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökan- ningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Detsamma den avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket. enligt 5 § tredje stycket. Om två auktioner har hållits Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte göras. försök inte göras. Om en ny auktion ska hållas, Om en ny auktion ska hållas, gäller 2 – 5 §§. Anmälan av en ford- gäller 2 – 5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion ran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- gäller även för ett senare försäljningsförsök. ningsförsök. Om ett nytt försäljningsförsök Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter pengar som har kommit in eller med anledning av redan vidtagna kommer in i målet med anledning åtgärder. av redan vidtagna åtgärder.

9 kap.

8 § Utmätt egendom bör säljas Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att under hand, om det är sannolikt att högre köpeskilling kan uppnås högre köpeskilling kan uppnås därigenom och sådan försäljning därigenom och sådan försäljning även i övrigt är ändamålsenlig. även i övrigt är ändamålsenlig. Sökanden, gäldenären och annan Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt beror av känd sakägare vars rätt beror av försäljningen skall beredas tillfälle försäljningen ska ges tillfälle att att yttra sig i frågan, om anledning yttra sig i frågan, om det finns föreligger därtill. anledning . Försäljning får dock ej ske Försäljning får dock inte ske under hand, om egendomen häftar under hand, om egendomen häftar för sjö- eller luftpanträtt eller för sjö- eller luftpanträtt eller ovisshet råder härom samt det ej är ovisshet råder härom samt det inte känt vem som gör anspråk på är känt vem som gör anspråk på sådan panträtt eller var han uppe- sådan panträtt eller var han eller håller sig. hon uppehåller sig.

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

9 kap. Bilaga 2 10 § 27 Har utmätning skett av egendom Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på som svaranden har förvärvat på kredit under förbehåll om åter- kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får taganderätt för kreditgivaren, får egendomen säljas endast om köpe- egendomen säljas endast om skillingen förslår till betalning av köpeskillingen förslår till betalkreditgivarens fordran eller för- ning av kreditgivarens fordran säljningen med kreditgivarens eller försäljningen med kreditsamtycke i målet sker med för- givarens samtycke i målet sker behåll för hans eller hennes rätt med förbehåll för hans eller enligt avtalet. hennes rätt enligt avtalet. Kreditgivarens fordran bestäms Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är jämkning får ske efter vad som är skäligt. skäligt. Sker försäljningen med förbe- Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt, svarar håll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egen- därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för domen i stället för svaranden för dennes skyldigheter enligt avtalet. dennes skyldigheter enligt avtalet.

9 kap.

11 § Om utmätt fordran är förfallen Om utmätt fordran är förfallen till betalning, skall Kronofogde- till betalning, ska Kronofogdemyndigheten utan dröjsmål an- myndigheten utan dröjsmål uppmoda sekundogäldenären att mana sekundogäldenären att betala betala sin skuld till myndigheten. sin skuld till myndigheten. Betalar sekundogäldenären ej Betalar inte sekundogäldenären frivilligt, skall Kronofogdemyn- frivilligt, ska Kronofogdemyndigheten utsöka fordringen, om digheten utsöka fordringen, om exekutionstitel finns. utsökningstitel finns. Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § första stycket får tillämpas även första stycket får tillämpas även när sekundogäldenären underlåter när sekundogäldenären underlåter att betala utmätt fordran utan att att betala utmätt fordran utan att ovisshet råder om fordringens ovisshet råder om fordringens bestånd. bestånd.

27 SFS senaste lydelse 2010:1848.

9 kap. 15 § Bilaga 2 Har sökanden ej inom tid som Har sökanden inte inom tid som anges i 14 § första stycket yrkat att anges i 14 § första stycket yrkat att den intecknade egendomen skall den intecknade egendomen ska tas tagas i anspråk, skall pantbrevet i anspråk, ska pantbrevet pantpantförskrivas till honom. förskrivas till honom eller henne . Pantförskrivning sker genom att Pantförskrivning sker genom att Kronofogdemyndigheten till sö- Kronofogdemyndigheten till sökanden utfärdar bevis att pantbrevet kanden utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för hans fordran och utgör pant för sökandens fordran överlämnar pantbrevet eller, om och överlämnar pantbrevet eller, annan än den intecknade egen- om annan än den intecknade egendomens ägare innehar detta, domens ägare innehar detta, underrättar innehavaren om pant- underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen förskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får ska anges att innehavaren inte får lämna ut handlingen till skada för lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för egendom får inte pantförskrivas för sig. sig. Bestämmelsen i 14 § andra Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet. pantförskrivning av pantbrevet.

9 kap.

16 § Bestämmelserna i 14 och 15 §§ Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även när skuldebrev som är gäller även när skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reserv- intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos delar till luftfartyg har utmätts hos den intecknade egendomens den intecknade egendomens ägare. ägare. Pantförskrivning av inteck- Pantförskrivning av inteckningshandlingen omfattar ej per- ningshandlingen omfattar inte sonligt betalningsansvar som en- personligt betalningsansvar som ligt handlingen åvilar utmätnings- enligt handlingen åvilar svaranden . gäldenären .

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10 kap.

3 § Utmätt skepp bör säljas inom fyra Utmätt skepp bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyndigheten, om ej Kronofogdemyndigheten, om inte

hinder möter eller anstånd beviljas hinder uppstår eller anstånd bevil- Bilaga 2 enligt 8 kap. 3 §. jas enligt 8 kap. 3 §.

10 kap.

4 § Borgenär eller annan vars rätt Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av skeppets kan vara beroende av skeppets försäljning får utlösa sökanden. försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens Han eller hon träder därigenom i ställe. sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden Den som vill utlösa sökanden skall , innan skeppet har sålts, till ska , innan skeppet har sålts, till Kronofogdemyndigheten betala Kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och upp- utsökningsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. komna förrättningskostnader.

10 kap.

5 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning eller hennes fordran, om hans eller är ostridig eller styrks. Hör hennes rätt till betalning är ostriskeppet till konkursbo, har även dig eller styrks. Hör skeppet till borgenär, vars fordran är förenad konkursbo, har även borgenär, med panträtt på grund av inteck- vars fordran är förenad med panträtt ning, retentionsrätt eller förmåns- på grund av inteckning, retenrätt enligt 10 § förmånsrättslagen tionsrätt eller förmånsrätt enligt (1970:979), sådan befogenhet. 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet. Skall arvode eller annan kostnad Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för förvaltaren begära att det säljs för den fordringen. den fordringen. Om borgenär, vars fordran är Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned fordran, får förfarandet inte läggas därför att frågan om försäljning för ned därför att frågan om försäljning annan borgenärs eller konkursboets för annan borgenärs eller konkursräkning förfaller. boets räkning förfaller. I fråga om rätt att utlösa borge- I fråga om rätt att utlösa borgenär eller konkursbo som har anslu- när eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra tit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §. i 4 §.

10 kap. 6 § Bilaga 2 Auktion skall kungöras i god tid Auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om sam- ska innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpe- manträde för fördelning av köpeskillingen. skillingen om sådant sammanträde ska hållas. Innehavare av fordran som bör Innehavare av fordran som bör iakttaga s vid auktionen skall i beaktas vid auktionen ska i kunkungörelsen uppmanas att anmäla görelsen uppmanas att anmäla sin sin rätt till Kronofogdemyndig- rätt till Kronofogdemyndigheten heten senast vid auktionen. senast vid auktionen.

10 kap.

7 § 28 Minst trettio dagar före auk- Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelser om tionen ska underrättelser om försäljningen sändas till sökanden försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända borge- och ägaren samt till kända borgenärer som har sjöpanträtt, panträtt närer som har sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller reten- på grund av inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd tionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast senare, ska underrättelse genast sändas till honom. Har register- sändas till honom eller henne . Har myndigheten uppgift om adress, registermyndigheten uppgift om skall den användas. Underrättelse adress, ska den användas. till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

10 kap.

10 § 29 I sakägarförteckningen upptas, I sakägarförteckningen upptas, förutom exekutionsfordringen , förutom utsökningsfordringen , fordran som är förenad med sjö- fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna. samt förrättningskostnaderna. Om skeppet hör till konkursbo, Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt som ska utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979). (1970:979).

28 SFS senaste lydelse 1994:480. 29 SFS senaste lydelse 1994:480.

Med fordran som är förenad Med fordran som är förenad Bilaga 2 med panträtt på grund av inteck- med panträtt på grund av inteckning avses även fordran för vilken ning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek. på grund av ägarhypotek.

10 kap.

11 § Fordringarna upptas efter det Fordringarna upptas efter det företräde som gäller enligt lag. företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapital- upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar belopp, om inte sökanden yrkar annat. annat. Förrättningskostnaderna upptas Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen . närmast före utsökningsfordringen . Fordran upptas även om den är Fordran upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas, upptas att sökt inteckning beviljas, upptas fordringen med det företräde som fordringen med det företräde som tillkommer den om inteckningen tillkommer den om inteckningen beviljas. beviljas. När försäljning har begärts av När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses kon- förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan för- kursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej annat följer av 5 §. månsrätt, om inte annat följer av 5 §.

10 kap.

13 § I övrigt anges i sakägarförteck- I övrigt anges i sakägarförteckningen ningen 1. sammanlagda beloppet av 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrätt- utsökningsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) ningskostnaderna (skyddsbelopsamt vilka fordringar som är pet) samt vilka fordringar som är skyddade, skyddade, 2. det lägsta bud som måste 2. det lägsta bud som måste avges för att skeppet enligt 14 § avges för att skeppet enligt 14 § skall få säljas, ska få säljas, 3. betalningsvillkoren. 3. betalningsvillkoren.

10 kap.

14 § Vid försäljningen skall skydds- Vid försäljningen ska skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen beloppet täckas av köpeskillingen

för skeppet och andra medel som för skeppet och andra tillgängliga finns att tillgå . pengar . Bilaga 2

10 kap.

16 § 30 Den som ropar in skeppet är Den som vinner budgivningen av skyldig att efter inropet lämna skeppet är därefter skyldig att handpenning som motsvarar en lämna handpenning som motsvarar sjättedel av köpeskillingen, dock en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskost- inte mindre än de förrättningsnader som skall utgå ur skeppet. kostnader som ska utgå ur skeppet. Handpenningen skall betalas Handpenningen ska betalas kontant, om ej inroparen ställer kontant, om inte den som vinner säkerhet för beloppet. Som säkerhet budgivningen ställer säkerhet för får godtagas även fordran som är beloppet. Som säkerhet får godtas förenad med panträtt på grund av även fordran som är förenad med inteckning i skeppet, om den täcks panträtt på grund av inteckning i av köpeskillingen och kan anses skeppet, om den täcks av köpebetryggande. skillingen och kan anses betryggande. Staten, kommun, landsting och Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- som avses i 22 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp. diga intill motsvarande belopp. Obetald del av den kontanta Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 § vid den tidpunkt Kronofogdehar kungjorts för köpeskillingens myndigheten bestämmer . fördelning . När köpeskillingen har till fullo När köpeskillingen har till fullo betalats, får köparen komma i be- betalats, får köparen komma i besittning av skeppet. sittning av skeppet. Köparen blir personligen be- Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt talningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. blir fri från ansvar härför.

10 kap.

18 § Innan skeppet ropas ut skall Innan skeppet bjuds ut ska redogörelse lämnas för innehållet redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplys- i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att skeppet ning ska lämnas om att skeppet ropas ut med förbehåll att inrop bjuds ut med förbehåll att bud ska skall prövas enligt 19 §. prövas enligt 19 §.

30 SFS senaste lydelse 2007:277.

10 kap. Bilaga 2 19 § Innan inrop godtas skall Krono- Innan bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva, om det i fogdemyndigheten pröva, om det i 14 § angivna villkoret för försälj- 14 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är ning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas , förhållandet får budet inte godtas , om det är sannolikt att avsevärt om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. högre köpeskilling kan uppnås. Utan hinder av första stycket Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas , om samtliga ska bud godtas , om samtliga berörda sakägare medger det. berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop Sökanden kan medge att bud godgodtas fastän förrättningskost- tas fastän förrättningskostnaderna naderna ej har blivit täckta. inte har blivit täckta. Inrop får ej mot sökandens Bud får inte mot sökandens bestridande godtagas , om exeku- bestridande godtas , om utsöktionsfordringen ej täcks. ningsfordringen inte täcks.

10 kap.

20 § Sedan inrop har godtagits skall Sedan bud har godtagits ska den inroparen omedelbart lämna före- som vunnit budgivningen omedelskriven handpenning. Kronofogde- bart lämna föreskriven handmyndigheten kan dock på begäran penning. Kronofogdemyndigheten göra ett kort uppehåll i handlägg- kan dock på begäran göra ett kort ningen för att bereda inroparen uppehåll i handläggningen för att tillfälle att anskaffa handpenning, bereda denne tillfälle att anskaffa om uppehållet ej kan antagas handpenning, om uppehållet inte medföra beaktansvärd olägenhet. kan antas medföra beaktansvärd Lämnas ej handpenning, skall olägenhet. Lämnas inte handskeppet ropas ut på nytt. penning, ska skeppet bjudas ut på nytt. Fullgör ej inroparen sin be- Fullgör inte den som vunnit talningsskyldighet enligt 16 § budgivningen sin betalningsskylfjärde stycket, är inropet ogiltigt. dighet enligt 16 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

10 kap.

21 § Sker ej inrop som godtas och Lämnas inte bud som godtas fullföljs genom att handpenning och fullföljs genom att handlämnas, skall nytt försäljnings- penning lämnas, ska nytt försäljförsök göras, om sökanden begär ningsförsök göras, om sökanden det inom en vecka från auktionen. begär det inom en vecka från Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § auktionen. Har bud blivit ogiltigt andra stycket, skall nytt försälj- enligt 20 § andra stycket, ska nytt ningsförsök göras, om ej sökanden försäljningsförsök göras, om inte avstår därifrån. sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas skeppet har blivit sålt och saknas Bilaga 2 anledning antaga att skeppet kan anledning anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten avvisa begäran fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök. om nytt försäljningsförsök. Om ny auktion skall hållas, Om ny auktion ska hållas, gäller gäller vad som sägs i 6 – 20 §§. vad som sägs i 6 – 20 §§. Anmälan Anmälan av fordran som har skett av fordran som har skett för en för en auktion gäller även för auktion gäller även för senare senare auktion. auktion. Skall nytt försäljningsförsök ej Ska nytt försäljningsförsök inte göras, skall utmätningen hävas. göras, ska utmätningen hävas. Detta Detta gäller dock ej medel som har gäller dock inte pengar som har influtit eller inflyter med anled- betalats in eller som betalas in ning av redan vidtagna åtgärder. med anledning av redan vidtagna åtgärder.

10 kap.

22 § När ny auktion hålls sedan inrop När ny auktion hålls sedan bud har blivit ogiltigt enligt 20 § andra har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall handpenningen stycket, ska handpenningen tas i tagas i anspråk i den mån det anspråk i den mån det behövs för behövs för att sammanlagt samma att sammanlagt samma belopp ska belopp skall uppnås som vid den uppnås som vid den förra auktioförra auktionen jämte ränta därå, nen jämte ränta därå, beräknad beräknad enligt 5 § räntelagen enligt 5 § räntelagen (1975:635), (1975:635), från utsatt dag för från utsatt dag för köpeskillingens köpeskillingens fördelning till och fördelning till och med den nya med den nya dagen för sådan dagen för sådan fördelning och för fördelning och för att även förrätt- att även förrättningskostnaderna ningskostnaderna med anledning med anledning av den nya auktioav den nya auktionen skall täckas. nen ska täckas. Detta gäller även Detta gäller även om ändrade om ändrade förhållanden har förhållanden har inträtt. Vad som inträtt. Vad som inte behöver tas i ej behöver tagas i anspråk skall anspråk ska återlämnas när den återlämnas när den nye inroparen nye vinnaren av budgivningen har har fullgjort sin betalningsskyl- fullgjort sin betalningsskyldighet. dighet. Blir skeppet ej sålt vid den Blir skeppet inte sålt vid den nya nya auktionen, är hela hand- auktionen, är hela handpenningen penningen förverkad. förverkad. Hålls ej ny auktion, skall hand- Hålls inte ny auktion, ska handpenningen användas till betalning penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver blivit onyttiga. Vad som inte behötagas i anspråk skall återlämnas. ver tas i anspråk ska återlämnas.

10 kap. Bilaga 2 23 § Köparen skall fullgöra sin be- Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- stycket även om auktionen överklagas. klagas. Utan hinder av att auktionen Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om ej annat besittning av skeppet, om inte har förordnats enligt 18 kap. 12 annat har beslutats enligt 18 kap. eller 19 § innan han har blivit 12 eller 19 § innan han eller hon berättigad därtill. Får han på grund har blivit berättigad därtill. Får av sådant förordnande ej komma i han eller hon på grund av sådant besittning av skeppet och är beslut inte komma i besittning av hindret ej hävt inom tre månader skeppet och är hindret inte hävt från utsatt dag för köpeskillingens inom tre månader från utsatt dag fördelning, får han frånträda köpet för köpeskillingens fördelning, får och återfå vad han har betalat han eller hon frånträda köpet och jämte upplupen ränta, om han gör återfå vad han eller hon har betalat anmälan därom hos Kronofogde- jämte upplupen ränta, om han myndigheten medan hindret allt- eller hon gör anmälan därom hos jämt består. Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

11 kap.

1 § Beträffande exekutiv försäljning Beträffande tvångsvis försäljav registrerat luftfartyg och in- ning av registrerat luftfartyg och tecknade reservdelar till luftfartyg intecknade reservdelar till lufttillämpas 10 kap., om ej annat fartyg tillämpas 10 kap., om inte föreskrivs nedan. annat föreskrivs nedan. I fråga om vissa främmande I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reserv- luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana luftfartyg skall delar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande inter- 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till nationellt erkännande av rätt till luftfartyg. luftfartyg. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller gäller inte försäljning av andel i villkorlig rätt till luftfartyg eller eller villkorlig rätt till luftfartyg reservdelar. eller reservdelar.

11 kap.

3 § Vad som sägs om pantbrev och Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska

i stället gälla intecknat skuldebrev i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen och ränta som anges i 19 a § lagen Bilaga 2 (1955:227) om inskrivning av rätt (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet. enligt det intecknade skuldebrevet. Om reservdelar skall säljas på Om reservdelar ska säljas på begäran av borgenär som ej har begäran av borgenär som inte har inteckning för sin fordran, får inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 skyddsbelopp enligt 10 kap. ej i något fall bestämmas högre än 13 § 1 inte i något fall bestämmas till två tredjedelar av det värde som högre än till två tredjedelar av det i målet har åsatts reservdelarna av värde som i målet har åsatts reservsakkunniga som Kronofogdemyn- delarna av sakkunniga som Kronodigheten har anlitat. fogdemyndigheten har anlitat. I fall som avses i andra stycket I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna får, vid fördelning av pengar , den medel , den som har inteckning i som har inteckning i reservdelarna reservdelarna ej till skada för inte till skada för borgenär som borgenär som ej har inteckning inte har inteckning göra sin rätt göra sin rätt gällande till högre gällande till högre belopp än som belopp än som svarar mot två svarar mot två tredjedelar av köpetredjedelar av köpeskillingen skillingen minskad med förrättminskad med förrättningskostna- ningskostnaderna. Därvid ska i derna. Därvid skall i fall som fall som avses i 10 kap. 22 § handavses i 10 kap. 22 § handpenning penning för reservdelarna läggas för reservdelarna läggas till köpe- till köpeskillingen, i den mån den skillingen, i den mån den ej skall inte ska tillkomma den som vunnit tillkomma inroparen . budgivningen .

11 kap.

31 3 a § Nyttjanderätt är skyddad utan Nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om rättigheten särskilt förbehåll, om rättigheten har har bättre rätt än exekutionsford- bättre rätt än utsökningsfordringen . ringen . Om sakägarförteckningen upp- Om sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte enligt tar en rättighet som inte enligt första stycket är skyddad utan första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall luft- särskilt förbehåll, ska luftfartyget fartyget först ropas ut utan för- först bjudas ut utan förbehåll för behåll för rättighetens bestånd och rättighetens bestånd och därefter därefter med sådant förbehåll. med sådant förbehåll. Uppnås vid Uppnås vid det senare utropet bud den senare budgivningen bud som som täcker fordringar med bättre täcker fordringar med bättre rätt rätt än rättigheten eller som, utan än rättigheten eller som, utan att

31 SFS senaste lydelse 2004:84.

att täcka dem, är lika högt som täcka dem, är lika högt som eller Bilaga 2 eller högre än budet vid det före- högre än budet vid den föregående gående utropet , har budet vid det budgivningen , har budet vid den senare utropet företräde. Att ägar- senare budgivningen företräde. hypotek inte täcks, utgör inte Att ägarhypotek inte täcks, utgör hinder mot att bud med förbehåll inte hinder mot att bud med förför rättigheten godtas. behåll för rättigheten godtas. Upptar sakägarförteckningen Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall som avses i andra stycket, ska luftfartyget först ropas ut utan luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna. rätt än någon av rättigheterna. När ett bud med förbehåll för en När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden heten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. med bättre rätt. Om rättighetshavaren i fall som Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall eller hennes rättighet ska skyddas, luftfartyget ropas ut med förbehåll ska luftfartyget bjudas ut med för rättigheten och den eller de förbehåll för rättigheten och den rättigheter som är skyddade ge- eller de rättigheter som är skyddanom tidigare bud och annat till- de genom tidigare bud och annat skott som bjuds. tillskott som bjuds. Om en borgenär vars fordran Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra – femte vid tillämpningen av andra – femte styckena anses täckt. styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det att betala ställer säkerhet, ska det Bilaga 2 gälla. gälla.

11 kap.

4 § Vid försäljning av flera luft- Vid försäljning av flera luftfartyg skall varje luftfartyg ropas fartyg ska varje luftfartyg bjudas ut för sig. Luftfartyg som är i ut för sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock samma fordringar ska dock bjudas ropas ut gemensamt, om ägaren ut gemensamt, om ägaren eller eller borgenär ej begär särskild borgenär inte begär särskild försäljning av visst eller vissa försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarför- luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egen- teckning ska upprättas för egendom som ropas ut för sig. Be- dom som bjuds ut för sig. Beträffande fordran för vilken flera träffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteck- luftfartyg svarar ska i förteckningen anmärkas att mindre be- ningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen lopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för till följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång annan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller till betalning av fordringen eller del därav. del därav. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade av luftfartyg och intecknade reservreservdelar. Luftfartyg och reserv- delar. Luftfartyg och reservdelar får delar får dock ej ropas ut gemen- dock inte bjudas ut gemensamt, om samt, om fordran har bevakats av fordran har bevakats av borgenär borgenär som ej har inteckning i som inte har inteckning i reservreservdelarna. delarna. Reservdelar som ej ropas ut Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med luftfartyg kan på gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med bjudas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan god- avges för andra poster kan godtas tagas enligt 10 kap. 19 §. enligt 10 kap. 19 §.

11 kap.

5 § Omfattar inteckning flera luft- Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reserv- fartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt delar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den 10 kap. 15 § endast om all den

intecknade egendomen har blivit intecknade egendomen har blivit Bilaga 2 utmätt och säljs vid gemensamt utmätt och säljs vid gemensamt utrop . budgivningsförfarande . I stället för 10 kap. 16 § sjätte I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 § Fastighetens ägare skall på Fastighetens ägare ska efter anmodan tillhandahålla de hand- uppmaning tillhandahålla de lingar som visar hans äganderätt handlingar som visar hans eller eller tjänar till upplysning om hennes äganderätt eller tjänar till rättigheter som besvärar fastig- upplysning om rättigheter som beheten eller om tillbehör till denna svärar fastigheten eller om tilloch uppge vilka som har fordran behör till denna och uppge vilka eller rättighet som bör iakttagas som har fordran eller rättighet som vid egendomens försäljning. bör iakttagas vid egendomens för- Kronofogdemyndigheten skall säljning. Kronofogdemyndigheten även på annat sätt söka införskaffa ska även på annat sätt söka införutredning i dessa hänseenden samt skaffa utredning i dessa hänseenom den belastning som rättighet den samt om den belastning som utgör och det vederlag som utgår. rättighet utgör och det vederlag som utgår.

12 kap.

6 § Ägare till utmätt fastighet får ej Ägare till utmätt fastighet får minska dess värde genom att inte minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja natur- eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastig- tillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8 eller heten. Om inte annat följer av 9 §, får han i övrigt tillgodogöra 8 eller 9 §, får han eller hon i sig vanlig avkastning till dess övrigt tillgodogöra sig vanlig avfastigheten har sålts och skall till- kastning till dess fastigheten har trädas av köparen. Sådan rätt sålts och ska tillträdas av köparen. föreligger dock ej i fråga om Sådan rätt föreligger dock inte i växande gröda eller annan avkast- fråga om växande gröda eller ning som har förklarats ingå i annan avkastning som har förklarats försäljningen. ingå i försäljningen. Ägaren får ej upplåta rättighet Ägaren får inte upplåta rättighet som går utöver vad som är med- som går utöver vad som är medgivet enligt första stycket. Krono- givet enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda fogdemyndigheten kan förbjuda

honom att upplåta rättighet som kan honom eller henne att upplåta försvåra fastighetens försäljning. rättighet som kan försvåra fastig- Bilaga 2 hetens försäljning. På begäran av ägaren kan På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt intrång i sökandens rätt och i och i övrigt är lämpligt. övrigt är lämpligt.

12 kap.

11 § Utmätt fastighet bör säljas inom Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyn- kom in till Kronofogdemyndigheten , om ej hinder möter eller digheten , om inte hinder möter anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. eller anstånd beviljas enligt 8 kap. Anstånd får ej utan synnerliga skäl 3 §. Anstånd får inte utan synnermedges utöver ett år från nämnda liga skäl medges utöver ett år från tidpunkt. nämnda tidpunkt.

12 kap.

12 § Borgenär eller annan vars rätt Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av fastighetens kan vara beroende av fastighetens försäljning får utlösa sökanden. försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens Han eller hon träder därigenom i ställe. sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden Den som vill utlösa sökanden skall , innan fastigheten har sålts, ska , innan fastigheten har sålts, till till Kronofogdemyndigheten be- Kronofogdemyndigheten betala tala exekutionsfordringen och upp- utsökningsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. komna förrättningskostnader.

12 kap.

32 13 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), kan månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till hans eller hennes fordran, om betalning är ostridig eller styrks. hans eller hennes rätt till betalning Hör fastigheten till konkursbo, har är ostridig eller styrks. Hör fastigäven borgenär, vars fordran är heten till konkursbo, har även

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

förenad med panträtt i fastigheten, borgenär, vars fordran är förenad Bilaga 2 sådan befogenhet. med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet. Förvaltaren i en konkurs kan Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. För- ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att valtaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran fastigheten säljs för hans eller avseende arvode och sådana hennes fordran avseende arvode kostnader för fastighetens vård och sådana kostnader för fastigunder konkursen som skall utgå ur hetens vård under konkursen som fastigheten, om konkursgäldenären ska utgå ur fastigheten, om konär en juridisk person. kursgäldenären är en juridisk person. Vill borgenär ansluta sig enligt Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla första stycket, ska han eller hon det hos Kronofogdemyndigheten anmäla det hos Kronofogdemynsenast två veckor före bevaknings- digheten senast två veckor före sammanträdet. bevakningssammanträdet. Om borgenär, vars fordran är Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, fastigheten säljs för hans eller får förfarandet ej läggas ned därför hennes fordran, får förfarandet att frågan om försäljning för annan inte läggas ned därför att frågan borgenärs eller konkursboets räk- om försäljning för annan borgening förfaller. närs eller konkursboets räkning förfaller. I fråga om rätt att lösa ut den I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 12 §. stämmelserna i 12 §.

12 kap.

16 § Vad som har influtit genom Inkommen betalning efter särsärskild försäljning av tillbehör skild försäljning av tillbehör tilltillkommer dem som har ford- kommer dem som har fordringar ringar med rätt i fastigheten med med rätt i fastigheten med det det företräde mellan dem som företräde mellan dem som gäller gäller enligt lag. Den som har enligt lag. Den som har fordran fordran med panträtt i fastigheten med panträtt i fastigheten kan kan avstå från betalning utan att avstå från betalning utan att det det minskar hans rätt i fastigheten minskar hans eller hennes rätt i i övrigt. Innehavare av fordran fastigheten i övrigt. Innehavare av med panträtt på grund av gemen- fordran med panträtt på grund av sam inteckning får dock ej avstå gemensam inteckning får dock inte från betalning ur tillbehörsmedel avstå från betalning med anled-

under annan förutsättning än att ning av genomförd försäljning av samtycke till avståendet har tillbehör under annan förut- Bilaga 2 lämnats av såväl ägare till övriga sättning än att samtycke till av inteckningen besvärade fastig- avståendet har lämnats av såväl heter som innehavare av panträtt ägare till övriga av inteckningen vilken gäller i en eller flera av besvärade fastigheter som innefastigheterna med lika rätt som havare av panträtt vilken gäller i en eller sämre rätt än inteckningen. eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen. Avstående som inverkar på vill- Avstående som inverkar på koren vid fastighetens försäljning villkoren vid fastighetens försäljpå auktion skall ske senast vid ning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet och kan bevakningssammanträdet eller, om därefter ej återkallas. bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt Kronofogdemyndigheten bestämmer. Avstående kan därefter inte återkallas.

12 kap.

17 § Om medel som har influtit Om betalning efter särskild genom särskild försäljning av försäljning av tillbehör räcker att tillbehör förslår att förnöja sök- förnöja sökanden samt dem som anden samt dem som har bättre har bättre rätt och inte har avstått rätt och ej har avstått från betal- från betalning, ska förfarandet ning, skall förfarandet avbrytas, avbrytas, om inte egendom är avsåvida ej egendom är avträdd till trädd till konkurs och förvaltaren konkurs och förvaltaren begär att begär att förfarandet ska fortsätta . förfarandet skall fortgå .

12 kap.

18 § Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om budgivningsförfarandet. Tid och plats för auktion på Tid och plats för auktionen samt fastighet bestäms av Kronofogde- hur bud ska lämnas bestäms av myndigheten. Kronofogdemyndigheten. Fastighetens ägare och inne- Fastighetens ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastig- havare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastig- heten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid. heten visas på lämplig tid.

12 kap. Bilaga 2 19 § För förhandling om försälj- För förhandling om försäljningen skall bevakningssamman- ningen får Kronofogdemyndigheten träde hållas antingen samma dag besluta att bevakningssammansom auktionen eller lämplig dag träde ska hållas antingen samma före denna. dag som auktionen eller lämplig dag före denna. Om det inte ska hållas ett bevakningssammanträde ska Kronofogdemyndigheten bestämma en senaste dag när fordran eller rättigheter senast ska anmälas.

12 kap.

20 § Auktionen skall kungöras i god Auktionen ska kungöras i god tid tid och på lämpligt sätt. Kungörel- och på lämpligt sätt. Kungörelsen sen skall innehålla uppgift om ska innehålla uppgift om tillträdesbevakningssammanträde och sam- dag samt om bevakningssammanmanträde för fördelning av köpe- träde och sammanträde för fördelskillingen. ning av köpeskillingen om sådana sammanträden ska hållas. Innehavare av fordran eller Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid rättighet som bör beaktas vid aukauktionen skall i kungörelsen upp- tionen ska i kungörelsen uppmanas manas att anmäla sin rätt till att anmäla sin rätt till Kronofogde- Kronofogdemyndigheten senast myndigheten senast vid den tidvid bevakningssammanträdet . punkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Har Kronofogdemyndigheten Har Kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning beslutat om särskild försäljning av av tillbehör, får kungörelsen ej tillbehör, får kungörelsen inte utfärdas förrän försäljningen har utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpe- fått laga kraft och köpeskillingen skillingen har betalats eller frågan har betalats eller frågan om sådan om sådan försäljning har förfallit. försäljning har förfallit.

12 kap.

24 § När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska ningssammanträdet har avslutats, upprätta en sakägarförteckning upprättas sakägarförteckning. när en förhandling vid ett bevakningssammanträde har avslutats eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid en annan tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.

12 kap. 25 § 33 Bilaga 2 I sakägarförteckningen upptas I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen förutom utsökningsfordringen 1. fordran som skall utgå med 1. fordran som ska utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges senast den tillträdesdag som anges i 36 §, i 36 §, 2. fordran som är förenad med 2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten, 3. nyttjanderätt, servitut eller 3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som be- rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten svärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgäng- skriftlig handling som är tillgänglig eller avser hyra av en bostads- lig eller avser hyra av en bostadslägenhet i en fastighet, som är lägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägen- hyresgästen har tillträtt lägenheten, dock ej sådan rättighet som heten, dock inte sådan rättighet skall bestå oavsett fastighetens som ska bestå oavsett fastighetens försäljning, försäljning, 4. förrättningskostnaderna. 4. förrättningskostnaderna. Om fastigheten tillhör konkurs- Om fastigheten tillhör konkursbo, upptas även arvode och annan bo, upptas även arvode och annan kostnad för fastighetens förvalt- kostnad för fastighetens förvalning under konkursen. tning under konkursen.

12 kap.

26 § Fordringar och rättigheter upptas Fordringar och rättigheter upptas efter det företräde som gäller enligt efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapital- upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar belopp, om inte borgenären yrkar annat. annat. Förrättningskostnaderna upptas Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsford- närmast före utsökningsfordringen. ringen. Fordran eller rättighet upptas Fordran eller rättighet upptas även om den är beroende av vill- även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för kor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är in- inteckning beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men skrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptas ford- ännu inte beviljad, upptas ford-

33 SFS senaste lydelse 1994:480.

ringen eller rättigheten med det ringen eller rättigheten med det Bilaga 2 företräde som tillkommer den om företräde som tillkommer den om inteckningen eller inskrivningen inteckningen eller inskrivningen beviljas. beviljas. När försäljning har begärts av När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses kon- förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan för- kursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har månsrätt, om inte anslutning har skett enligt 13 §. skett enligt 13 §.

12 kap.

29 § I övrigt anges i sakägarför- I övrigt anges i sakägarförteckningen teckningen 1. sammanlagda beloppet av 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrätt- utsökningsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) ningskostnaderna (skyddsbelopsamt vilka fordringar som är pet) samt vilka fordringar som är skyddade, skyddade, 2. i vad mån behållen köpe- 2. i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall an- skilling för tillbehör ska användas vändas för betalning av fordringar för betalning av fordringar som som har upptagits i förteckningen, har upptagits i förteckningen, 3. det lägsta bud som måste 3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas, 32 § ska få säljas, 4. vilka rättigheter som enligt 4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid andra stycket ska förbehållas vid försäljningen, försäljningen, 5. betalningsvillkoren och till- 5. betalningsvillkoren och tillträdesdag. trädesdag. Av fordran som gäller endast Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid andel i fastigheten ska vid tillämpning av första stycket 1 tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt för- utsökningsfordringen samt förrättningskostnaderna är fullt täckta. rättningskostnaderna är fullt täckta. Köpeskilling för tillbehör får ej Köpeskilling för tillbehör får tagas i anspråk för betalning av inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen. sakägarförteckningen.

12 kap. 30 § Bilaga 2 I sakägarförteckningen skall i I sakägarförteckningen ska i förekommande fall erinras om förekommande fall erinras om 1. verkan av underlåten upp- 1. verkan av underlåten uppsägning av arrende- eller hyres- sägning av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra avtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt till förlängt avtal stycket samt rätt till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller hyres- tillkommer arrendator eller hyresgäst om han blir uppsagd med gäst om han eller hon blir uppsagd anledning av fastighetens försälj- med anledning av fastighetens ning, försäljning, 2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst 2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst som enligt lag tillkommer bostads- som enligt lag tillkommer bostadsrättshavare, rättshavare, 3. rätt att bo kvar på fastigheten 3. rätt att bo kvar på fastigheten som Kronofogdemyndigheten som Kronofogdemyndigheten enligt 36 § tredje stycket har med- enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren. gett ägaren. 4. egendomen är försäkrad.

12 kap.

33 § Tomträtt som har inskrivits är Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nytt- särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till janderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten särskilt förbehåll, om rättigheten har har bättre rätt än exekutionsford- bättre rätt än utsökningsfordringen . ringen . I andra fall än som avses i första I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten belas- ning anta att rättigheten belastar tar fastigheten till beaktansvärd fastigheten till beaktansvärd skada skada för innehavare av fordran för innehavare av fordran med med bättre rätt. Härvid skall rätt till bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran. inte anses som fordran. Bestämmelser om inskränk- Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap. ses i andra stycket finns i 18 kap. Rättighet som ej enligt första Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- förbehåll och inte heller har förbehållits enligt andra stycket kan behållits enligt andra stycket kan

skyddas genom förbehåll vid auk- skyddas genom förbehåll vid auk- Bilaga 2 tionen enligt 39 §. tionen enligt 39 §.

12 kap.

34 § I avräkning på köpeskillingen I avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapi- för fastigheten ska innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom talbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och ej enligt sakägar- med panträtt och inte enligt sakförteckningen skall betalas med ägarförteckningen ska betalas köpeskilling för tillbehör. Detta med köpeskilling för tillbehör. gäller dock ej om, Detta gäller dock inte om, 1. fordringen är förfallen till 1. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant och borgenären har yrkat kontant betalning, betalning, 2. fordringen är sådan som 2. fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller avses i 26 § tredje stycket eller 3. fordringen är förenad med 3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- panträtt endast i andel i fastigheten. heten. För ägarhypotek skall , även om För ägarhypotek ska , även om det faller inom skyddsbeloppet, det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas. kontant betalning alltid erläggas. I den mån avräkning ej skall ske I den mån avräkning inte ska ske enligt första stycket skall köpe- enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas skillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att kontant, om inte den som vunnit han har avtalat annat med den som budgivningen visar att han eller enligt sakägarförteckningen är hon har avtalat annat med den som betalningsberättigad. Om det enligt sakägarförteckningen är enligt förteckningen är ovisst vem betalningsberättigad. Om det ett belopp tillkommer, får det ej enligt förteckningen är ovisst vem avräknas. ett belopp tillkommer, får det inte avräknas.

12 kap.

34 35 § Den som ropar in fastigheten är Den som vinner budgivningen är skyldig att efter inropet lämna skyldig att efter auktionen lämna handpenning som motsvarar en handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej tiondel av köpeskillingen, dock mer än som enligt 34 § skall inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten. ur fastigheten.

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

Handpenningen skall betalas Handpenningen ska betalas kontant, om ej inroparen ställer kontant, om inte säkerhet ställs för Bilaga 2 säkerhet för beloppet. Som säkerhet beloppet. Som säkerhet får godtas får godtas även fordran som är även fordran som är förenad med förenad med panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten, om den täcks om den täcks av köpeskillingen och av köpeskillingen och kan anses kan anses betryggande. betryggande. Staten, kommun, landsting och Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp. diga intill motsvarande belopp. Obetald del av den kontanta Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt vid den tidpunkt som Krono- 20 § har kungjorts för köpeskill- fogdemyndigheten bestämmer, dock ingens fördelning. senast på den tillträdesdag som Kronofogdemyndigheten bestämmer enligt 12 kap. 36 §.

12 kap.

36 § Som tillträdesdag räknas den Kronofogdemyndigheten ska bedag då enligt kungörelse fördel- sluta om tillträdesdag. Krononingssammanträdet skall äga rum. fogdemyndigheten kan medge den Kronofogdemyndigheten kan dock som vunnit budgivningen att ta medge inroparen att taga vård om vård om fastigheten eller del av fastigheten eller del därav före den före tillträdesdagen. tillträdesdagen. Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får förordna att obetald avkastning av besluta att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § fastigheten, som enligt 8 eller 9 § har skolat betalas till myndigheten skulle ha betalats till myndigheten eller syssloman och som har för- eller syssloman och som har fallit under tiden till och med den förfallit under tiden till och med dag köparen har tillträtt fastig- den dag köparen har tillträtt heten, skall tillkomma denne. Om fastigheten, ska tillkomma denne. sådan avkastning i annat fall Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne betalas till köparen, ska denne redovisa därför till Kronofogde- redovisa därför till Kronofogdemyndigheten. myndigheten. Har förre ägaren ej annan Om förre ägaren inte har annan bostad, kan Kronofogdemyndig- bostad, kan Kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på heten tillåta honom eller henne att fastigheten högst tre månader efter bo kvar på fastigheten högst tre tillträdesdagen. månader efter tillträdesdagen. Vid denna bedömning ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om fastigheten är försäkrad.

12 kap. Bilaga 2 37 § På begäran av de sakägare vilkas På begäran av de sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen, rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borge- beloppet får höjas även om borgenär som inte själv har begärt försälj- när som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det. ning motsätter sig det. Begäran som avses i första Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid stycket ska framställas senast vid bevakningssammanträdet. bevakningssammanträdet. Om bevakningssammanträde inte ska hållas ska begäran framställas innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

12 kap.

38 § Vid auktionen skall , i den mån Vid auktionen ska , i den mån det är påkallat med hänsyn till det är påkallat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller värdet av fastighetens tillbehör av annan orsak, anges vilken eller av annan orsak, anges vilken egendom som framstår som till- egendom som framstår som tillbehör ej skall följa den. Vad så- behör inte ska följa den. Vad sålunda angivits är avgörande för lunda angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i den vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i försälj- delen. I övrigt ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör ningen vad som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder tillbehör till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall det an- tvist om tillbehör, ska det anmälas. mälas. Redogörelse skall lämnas för Redogörelse ska lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att Upplysning ska lämnas om att fastigheten ropas ut med förbehåll fastigheten bjuds ut med förbehåll att inrop skall prövas enligt 40 §. att bud ska prövas enligt 40 §.

12 kap.

39 § Om sakägarförteckningen upp- Om sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 § tar rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har särskilt förbehåll och inte heller förbehållits enligt 33 § andra har förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först stycket, ska fastigheten först ropas ut utan förbehåll om bjudas ut utan förbehåll om

rättighetens bestånd och därefter rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid med sådant förbehåll. Uppnås vid Bilaga 2 det senare utropet bud som täcker det senare budgivningsförfarandet fordringar med bättre rätt än bud som täcker fordringar med rättigheten eller som, utan att bättre rätt än rättigheten eller som, täcka dem, är lika högt som eller utan att täcka dem, är lika högt som högre än budet vid det föregående eller högre än budet vid det föreutropet , har budet vid det senare gående budgivningsförfarandet , utropet företräde. Att ägarhypotek har det senare budet företräde. Att ej täcks utgör ej hinder mot att bud ägarhypotek inte täcks utgör inte med förbehåll för rättigheten hinder mot att bud med förbehåll godtas. för rättigheten godtas. Upptager sakägarförteckningen Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall som avses i första stycket, ska fastigheten först ropas ut utan fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning om det inte leder till sämre täckav fordran som har bättre rätt än ning av fordran som har bättre rätt någon av rättigheterna. än någon av rättigheterna. När bud med förbehåll för När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att skydda sin rättighet genom att betala betala skillnaden mellan det budet skillnaden mellan det budet och bud och bud utan förbehåll för rättig- utan förbehåll för rättigheten eller så heten eller så stor del av skillna- stor del av skillnaden som behövs den som behövs för att täcka för att täcka fordringar med bättre fordringar med bättre rätt. rätt. Om rättighetshavare i fall som Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall eller hennes rättighet ska skyddas, fastigheten ropas ut med förbehåll ska fastigheten bjudas ut med för rättigheten och den eller de förbehåll för rättigheten och den rättigheter som är skyddade eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat till- genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds. skott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har Om borgenär vars fordran inte Bilaga 2 blivit täckt genom visst bud har blivit täckt genom visst bud godtager budet, skall fordringen godtar budet, ska fordringen vid vid tillämpning av första – fjärde tillämpning av första – fjärde styckena anses täckt. styckena anses täckt. Om rättighetshavare i stället för Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det att betala ställer säkerhet, ska det gälla. gälla.

12 kap.

40 § Innan inrop godtas skall Krono- Innan bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva, om det i fogdemyndigheten pröva, om det i 32 § angivna villkoret för försälj- 32 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är ning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej god- förhållandet får budet inte godtas , tagas , om det är sannolikt att om det är sannolikt att avsevärt avsevärt högre köpeskilling kan högre köpeskilling kan uppnås. uppnås. Utan hinder av första stycket Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas , om samtliga ska bud godtas , om samtliga berörda sakägare medger det. berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop Sökanden kan medge att bud godgodtas fastän förrättningskost- tas fastän förrättningskostnaderna naderna ej har blivit täckta. inte har blivit täckta. Inrop får ej mot sökandens Bud får inte mot sökandens bestridande godtagas , om exeku- bestridande godtas , om utsöktionsfordringen ej täcks. ningsfordringen inte täcks.

12 kap.

41 § Sedan inrop har godtagits skall Sedan bud har godtagits ska den inroparen omedelbart lämna före- som vunnit budgivningen omedelskriven handpenning. Kronofogde- bart lämna föreskriven handmyndigheten kan dock på begäran penning. Kronofogdemyndiggöra ett kort uppehåll i hand- heten kan dock på begäran göra ett läggningen för att bereda inropa- kort uppehåll i handläggningen för ren tillfälle att anskaffa hand- att bereda den som vunnit budpenning, om uppehållet ej kan givningen tillfälle att anskaffa antagas medföra beaktansvärd handpenning, om uppehållet inte olägenhet. Lämnas ej hand- kan antas medföra beaktansvärd penning, skall fastigheten ropas ut olägenhet. Lämnas inte handpå nytt. penning, ska fastigheten bjudas ut på nytt. I fall som avses i 39 § skall I fall som avses i 39 § ska handpenning lämnas för varje handpenning lämnas för varje bud , inrop , även om fastigheten skall även om fastigheten ska bjudas ut ropas ut på nytt. Om inropet ej på nytt. Om budet inte ska bestå, skall bestå, återlämnas hand- återlämnas handpenningen. penningen.

Fullgör ej inroparen sin betal- Fullgör inte den som vunnit ningsskyldighet enligt 35 § fjärde budgivningen sin betalningsskyl- Bilaga 2 stycket, är inropet ogiltigt. dighet enligt 35 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

12 kap.

42 § Sker ej inrop som godtas och Lämnas inte bud som godtas fullföljs genom att handpenning och fullföljs genom att handlämnas, skall nytt försäljnings- penning lämnas, ska nytt försäljförsök göras, om sökanden begär ningsförsök göras, om sökanden det inom en vecka från auktionen. begär det inom en vecka från Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § auktionen. Har bud blivit ogiltigt tredje stycket, skall nytt försälj- enligt 41 § tredje stycket, ska nytt ningsförsök göras, om ej sökanden försäljningsförsök göras, om inte avstår därifrån. sökanden avstår därifrån. Har två auktioner hållits utan att Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att saknas anledning anta att fastigfastigheten kan säljas inom rimlig heten kan säljas inom rimlig tid, tid, får Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten avavvisa begäran om nytt försälj- visa begäran om nytt försäljningsningsförsök. försök. Om ny auktion skall hållas, Om ny auktion ska hållas, gäller gäller vad som sägs i 18 – 41 §§. vad som sägs i 18 – 41 §§. Anmälan Anmälan av fordran eller rättighet av fordran eller rättighet som har som har skett för en auktion gäller skett för en auktion gäller även för även för senare auktion. senare auktion. Skall nytt försäljningsförsök ej Ska nytt försäljningsförsök inte göras, skall utmätningen hävas. göras, ska utmätningen hävas. Detta Detta gäller dock ej medel som gäller dock inte pengar som betahar influtit eller inflyter med an- lats in med anledning av redan ledning av redan vidtagna åtgär- vidtagna åtgärder. der.

12 kap.

43 § När ny auktion hålls sedan inrop När ny auktion hålls sedan bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall handpenningen tagas stycket, ska handpenningen tas i i anspråk i den mån det behövs för anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp att sammanlagt samma belopp ska skall uppnås som vid den förra uppnås som vid den förra auktioauktionen jämte ränta därå, nen jämte ränta därå, beräknad beräknad enligt 5 § räntelagen enligt 5 § räntelagen (1975:635), (1975:635), från tillträdesdagen från tillträdesdagen till och med till och med den nya tillträdes- den nya tillträdesdagen och för att dagen och för att även förrätt- även förrättningskostnaderna med ningskostnaderna med anledning anledning av den nya auktionen av den nya auktionen skall täckas. ska täckas. Detta gäller även om

Detta gäller även om fastigheten fastigheten säljs med förbehåll för Bilaga 2 säljs med förbehåll för rättighet rättighet som inte har förbehållits som ej har förbehållits vid den vid den förra auktionen eller förra auktionen eller ändrade ändrade förhållanden har inträtt. förhållanden har inträtt. Vad som Vad som inte behöver tas i anej behöver tagas i anspråk skall språk ska återlämnas när den nye återlämnas när den nye inroparen vinnaren av budgivningen har har fullgjort sin betalningsskyl- fullgjort sin betalningsskyldighet. dighet. Blir fastigheten ej såld vid Blir fastigheten inte såld vid den den nya auktionen, är hela hand- nya auktionen, är hela handpenningen förverkad. penningen förverkad. Hålls ej ny auktion, skall hand- Hålls inte ny auktion, ska penningen användas till betalning handpenningen användas till beav förrättningskostnader som har talning av förrättningskostnader blivit onyttiga. Vad som ej behöver som har blivit onyttiga. Vad som tagas i anspråk skall återlämnas. inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

12 kap.

44 § Sedan auktion som har lett till Sedan auktion som har lett till försäljning av fastigheten har försäljning av fastigheten har vunnit laga kraft och köparen har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- Kronofogdemyndigheten köpebrev. brev. Visar inroparen att han har bju- Visar den som vunnit budgivdit för annans räkning, skall köpe- ningen att han eller hon har bjudit brev utfärdas till denne. för annans räkning, ska köpebrev utfärdas till denne.

12 kap.

45 § Sedan fastigheten har sålts Sedan fastigheten har sålts svarar den ej för fordran som svarar den inte för fordran som avses i 25 § första stycket 1. avses i 25 § första stycket 1. Borgenär som har pantbrev kan Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning inte efter fastighetens försäljning mot köparen göra gällande mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större panträtt i fastigheten för större fordran än som har avräknats på fordran än som har avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt därå från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsför- som föranleds av fordringsförhållandet. hållandet. Köparen blir personligen betal- Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt ningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats överenskommelse har avräknats

på den kontanta köpeskillingen på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från och den förre ägaren blir fri från Bilaga 2 ansvar härför. I fall som avses i ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalnings- som har vunnit budgivningen skyldig. betalningsskyldig.

12 kap.

46 § Köpare som har fullgjort sin Köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket får tillträda fastig- fjärde stycket får tillträda fastigheten på den dag som har bestämts heten på den dag som har bestämts för köpeskillingens fördelning. för köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares Han eller hon svarar därefter för skyldigheter i den mån de skall ägares skyldigheter i den mån de fullgöras efter tillträdesdagen. ska fullgöras efter tillträdesdagen. Vill köparen att i sakägar- Vill köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- förteckningen upptagen arrendeeller hyresrätt, som ej är skyddad eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, skall stycket eller vid auktionen, ska upphöra, åligger det honom att upphöra, åligger det honom eller inom en månad från tillträdes- henne att inom en månad från dagen säga upp avtalet. I annat fall tillträdesdagen säga upp avtalet. I gäller avtalet mot honom. annat fall gäller avtalet mot Beträffande den tidpunkt vid honom eller henne . Beträffande vilken arrende- eller hyresavtal den tidpunkt vid vilken arrendeskall upphöra med anledning av eller hyresavtal ska upphöra med uppsägning gäller vad som är före- anledning av uppsägning gäller vad skrivet i fråga om uppsägning som är föreskrivet i fråga om uppefter frivillig överlåtelse av fastig- sägning efter frivillig överlåtelse av het. fastighet. Om rätt i vissa fall för arren- Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära dator eller hyresgäst att begära förlängning av avtalet eller att få förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter. särskilda föreskrifter.

12 kap.

48 § Köparen skall fullgöra sin be- Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § talningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen fjärde stycket även om auktionen överklagas. överklagas. Utan hinder av att auktionen Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat dagen, om inte dessförinnan annat

har förordnats enligt 18 kap. 12 har beslutats enligt 18 kap. 12 Bilaga 2 eller 19 §. Får han på grund av eller 19 §. Får han eller hon på sådant förordnande ej tillträda grund av sådant beslut inte tillfastigheten och är hindret ej hävt träda fastigheten och är hindret inom tre månader från den inte hävt inom tre månader från bestämda tillträdesdagen, får han den bestämda tillträdesdagen, får frånträda köpet och återfå vad han han eller hon frånträda köpet och har betalat jämte upplupen ränta, återfå vad han eller hon har betalat om han gör anmälan därom hos jämte upplupen ränta, om han eller Kronofogdemyndigheten medan hon gör anmälan därom hos hindret alltjämt består. Kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

12 kap.

49 § När någon av flera gemensamt När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas intecknade fastigheter ska säljas på auktion har den som har på auktion har den som har fordran med panträtt på grund av fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen den gemensamma inteckningen rätt att indraga annan av de rätt att dra in annan av de inteckintecknade fastigheterna i försälj- nade fastigheterna i försäljningen, ningen, om den svarar för det om den svarar för det intecknade intecknade beloppet eller av detta beloppet eller av detta före den före den fastighet som skall säljas. fastighet som ska säljas. Ska Ska denna säljas för panträtts- denna säljas för panträttshavarens havarens fordran eller för fordran fordran eller för fordran som har som har lika eller bättre rätt, får lika eller bättre rätt, får han eller han även indraga fastighet som hon även dra in fastighet som svarar för inteckningen först efter svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall säljas. den fastighet som ska säljas. Yrkande om indragning skall Yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyn- framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid bevaknings- digheten senast vid den tidpunkt sammanträdet. Fastighetens ägare Kronofogdemyndigheten bestämskall beredas tillfälle att yttra sig mer. Fastighetens ägare ska ges över yrkandet. Bevakningssam- tillfälle att yttra sig över yrkandet. manträde och auktion skall in- Auktion och i förekommande fall ställas och nya tider sättas ut, om bevakningssammanträde ska det behövs för att yrkandet ska ställas in och sättas ut på nytt , om hinna prövas. det behövs för att yrkandet ska hinna prövas. Bifalls yrkandet, anses den Bifalls yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får ej beslutet meddelas. Den får inte säljas innan beslutet har vunnit säljas innan beslutet har fått laga laga kraft. kraft.

12 kap. 51 § Bilaga 2 Om samtliga fastigheter som Om samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning besväras av gemensam inteckning skall säljas på auktion och för- ska säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra hållande som anges i 52 § andra stycket ej föreligger, upprättas stycket inte föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för gemensam sakägarförteckning för fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses fastigheterna ska härvid anses upplåten i dem alla. Vid auktionen upplåten i dem alla. Vid auktionen ropas fastigheterna ut gemensamt. bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12 kap.

52 § Skall flera av gemensamt in- Ska flera av gemensamt intecknade fastigheter men inte alla tecknade fastigheter men inte alla säljas på auktion, gäller 53 – 55 §§. säljas på auktion, gäller 53 – 55 §§. När samtliga fastigheter som När samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning besväras av gemensam inteckning skall säljas, gäller likaledes 53 – ska säljas, gäller likaledes 53 – 55 §§, om 55 §§, om 1. fastigheterna har olika ägare, 1. fastigheterna har olika ägare, 2. någon av fastigheterna med 2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- stöd av 49 § har dragits in i försäljningen, säljningen, 3. någon av fastigheterna endast 3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam i andra hand svarar för gemensam inteckning, inteckning, 4. någon av fastigheterna be- 4. någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning, sväras av särskild inteckning, 5. någon fastighets ansvar för 5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning inte avser gemensam inteckning inte avser inteckningens hela belopp, inteckningens hela belopp, 6. det yrkas av innehavare av 6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- sådan rättighet i någon av fastigheterna som ej skall bestå oavsett heterna som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller om fastigheten säljs, eller 7. det i annat fall yrkas av ägare 7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero eller borgenär vars rätt kan bero därav. därav. Yrkande som avses i andra Yrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssamman- senast vid bevakningssammanträdet. trädet. Om bevakningssammanträde inte ska hållas ska yrkandet framställas innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

12 kap. Bilaga 2 53 § Särskild sakägarförteckning Särskild sakägarförteckning ska skall upprättas för varje fastighet upprättas för varje fastighet som som skall säljas. Förteckningen ska säljas. Förteckningen uppupprättas som om försäljningen rättas som om försäljningen hade hade begärts på grund av den bästa begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej gemensamma inteckningen, om exekutionsfordringen har bättre inte utsökningsfordringen har rätt. Fordran med panträtt på bättre rätt. Fordran med panträtt grund av gemensam inteckning på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen komma att vid försäljningen vidvidgas härutöver, skall det anmär- gas härutöver, ska det anmärkas. kas. Beträffande fastighet som sva- Beträffande fastighet som svarar rar endast i andra hand anges om endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma. sådant ansvar kan ifrågakomma. När fastighet har indragits i När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, skall vid försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta med den ursprungligen utmätta fastigheten. fastigheten.

12 kap.

54 § Vid auktionen skall fastighe- Vid auktionen ska fastigheterna terna ropas ut var för sig. Därefter bjudas ut var för sig. Därefter ska skall de ropas ut gemensamt, om de bjudas ut gemensamt, om de har de har samma ägare. Efterföljande samma ägare. Efterföljande gemengemensamt utrop skall även eljest samt budgivningsförfarande ska äga rum , om full betalning ej har även annars ske, om full betalning uppnåtts för fordran för vilken inte har uppnåtts för fordran för samtliga fastigheter svarar eller vilken samtliga fastigheter svarar fastigheternas ägare är ense om att eller fastigheternas ägare är ense de skall ropas ut gemensamt. om att de ska bjudas ut gemensamt. Uppnås vid gemensamt utrop Uppnås vid gemensamt budhögre bud än summan av buden givningsförfarande högre bud än vid de särskilda utropen, skall bu- summan av buden vid de särskilda det vid det gemensamma utropet budgivningsförfarandena , ska buha företräde. Den köpeskilling det vid det gemensamma budsom har bjudits vid det gemen- givningsförfarandet ha företräde. samma utropet skall fördelas på Den köpeskilling som har bjudits fastigheterna efter de värden som vid det gemensamma budgivningshar åsatts dem i målet. Fastighets förfarandet ska fördelas på fastig-

andel i den gemensamma heterna efter de värden som har köpeskillingen utgör dock minst åsatts dem i målet. Fastighets an- Bilaga 2 vad som har bjudits för den del i den gemensamma köpeskilfastigheten vid särskilt utrop . Har lingen utgör dock minst vad som någon av fastigheterna ropats ut har bjudits för den fastigheten vid med tillbehör som ej ingick i det särskilt budgivningsförfarande . värde efter vilket dess andel i Har någon av fastigheterna bjudits köpeskillingen skall beräknas ut med tillbehör som inte ingick i eller ropats ut utan tillbehör som det värde efter vilket dess andel i omfattades av nämnda värde, skall köpeskillingen ska beräknas eller den fastighetens värde vid tillämp- bjudits ut utan tillbehör som omningen av det sagda jämkas efter fattades av nämnda värde, ska den vad som påkallas av nämnda fastighetens värde vid tillämpförhållande. Uppgår i fråga om ningen av det sagda jämkas efter någon av fastigheterna dess andel vad som påkallas av nämnda föri köpeskillingen och andra till- hållande. Uppgår i fråga om någon gängliga medel ej till skydds- av fastigheterna dess andel i köpebeloppet och skall därför frågan skillingen och andra tillgängliga om den fastighetens försäljning pengar inte till skyddsbeloppet och förfalla, skall de övriga fastig- ska därför frågan om den fastigheterna ropas ut gemensamt. hetens försäljning förfalla, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt. Uppnås ej bud som förslår till Uppnås inte bud som förslår till betalning av någon del av exeku- betalning av någon del av utsöktionsfordringen , får ej någon av ningsfordringen , får inte någon av fastigheterna säljas. fastigheterna säljas. Har fastighet indragits i för- Har fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 §, skall säljningen med stöd av 49 §, ska den ursprungligen utmätta fastig- den ursprungligen utmätta fastigheten ropas ut först. Om därvid ej heten bjudas ut först. Om därvid uppnås bud som förslår till betal- inte uppnås bud som förslår till ning av någon del av exekutions- betalning av någon del av utsökfordringen , får fastigheten ej ningsfordringen , får fastigheten säljas. Blir den ej såld, skall ej inte säljas. Blir den inte såld, ska heller den indragna fastigheten inte heller den indragna fastigsäljas. heten säljas. Fastighet som endast i andra Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam panträtt på grund av gemensam inteckning får ej säljas för den inteckning får inte säljas för den fordringen innan det har visat sig fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den att betalning inte kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller inte heller säljas, om dess ägare annan sakägare betalar den brist eller annan sakägare betalar den för vilken fastigheten skall svara brist för vilken fastigheten ska eller ställer säkerhet för beloppet. svara eller ställer säkerhet för Gemensamt utrop av fastigheterna beloppet. Gemensamt budgivbehöver ej ske annat än om sär- ningsförfarande av fastigheterna 123

skilda skäl föreligger. behöver inte ske annat än om Bilaga 2 särskilda skäl föreligger.

12 kap.

55 § Om rättighet har förbehållits vid Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop , skall förbehållet särskilt budgivningsförfarande , ska gälla även vid efterföljande förbehållet gälla även vid eftergemensamt utrop . Har rättigheten ej följande gemensamt budgivningsförbehållits vid det särskilda ut- förfarande . Har rättigheten inte ropet , tillämpas 39 § även vid det förbehållits vid det särskilda budgemensamma utropet . givningsförfarandet , tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgivningsförfarandet . Vid tillämpning av 40 § skall Vid tillämpning av 40 § ska prövningen huruvida avsevärt prövningen om avsevärt högre högre köpeskilling kan uppnås avse köpeskilling kan uppnås avse den den sammanlagda köpeskillingen sammanlagda köpeskillingen för för samtliga fastigheter som har samtliga fastigheter där bud har ropats in vid auktionen. avgetts . Handpenning skall lämnas efter Handpenning ska lämnas efter varje inrop , även om inropad fas- varje vunnet budgivningsförfartighet skall ropas ut på nytt. Om ande , även om fastighet ska bjudas inropet ej skall bestå, återlämnas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, handpenningen. återlämnas handpenningen. Fordran som på grund av Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- med panträtt i såld fastighet betalas talas kontant, om ej köparen och kontant, om inte köparen och den den som enligt sakägarförteck- som enligt sakägarförteckningen är ningen är betalningsberättigad betalningsberättigad avtalar annat. avtalar annat.

12 kap.

35 56 § Sådant förordnande av Krono- Beslut av Kronofogdemynfogdemyndigheten om fortsatt in- digheten om fortsatt inteckningsteckningsansvar som avses i ansvar som avses i 6 kap. 12 § 6 kap. 12 § jordabalken får med- jordabalken får meddelas på begädelas på begäran av köparen. ran av köparen. Har fastighet sålts i fall som Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jorda- andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fort- balken, får beslut om fortsatt satt inteckningsansvar meddelas inteckningsansvar meddelas bebeträffande gemensam inteckning träffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de om fastigheten i förhållande till de

35 SFS senaste lydelse 1994:444.

andra gemensamt intecknade andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela in- fastigheterna svarar för hela in- Bilaga 2 teckningen och den fordran som är teckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av förenad med panträtt på grund av inteckningen blivit täckt. Om inteckningen blivit täckt. Om medel som har influtit genom inbetalade pengar efter särskild särskild försäljning av tillbehör försäljning av tillbehör utfaller på utfaller på pantbrevets belopp, får pantbrevets belopp, får beslut inte förordnande ej meddelas beträf- meddelas beträffande motsvaranfande motsvarande del av inteck- de del av inteckningen. ningen. Begäran om förordnande enligt Begäran om beslut enligt denna denna paragraf skall framställas paragraf ska framställas senast vid senast vid sammanträdet för köpe- sammanträdet för köpeskillingens skillingens fördelning eller, vid fördelning eller, vid försäljning försäljning under hand, innan under hand, innan Kronofogde- Kronofogdemyndigheten utfärdar myndigheten utfärdar köpebrev. köpebrev. Därvid skall pantbrevet Därvid ska pantbrevet ges in, om ges in, om det inte redan är till- det inte redan är tillgängligt för gängligt för Kronofogdemyndig- Kronofogdemyndigheten eller om heten eller om Kronofogdemyndig- Kronofogdemyndigheten i annat heten i annat fall finner skäl att fall finner skäl att medge undanmedge undantag. tag.

12 kap.

62 § Bestämmelserna i 3 – 61 §§ Bestämmelserna i 3 – 61 §§ gäller i tillämpliga delar även när gäller i tillämpliga delar även när utmätning av fast egendom har utmätning av fast egendom har skett medan gäldenärens rätt är skett medan svarandens rätt är villkorlig och när utmätning av villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fast egendom inte har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63 – fastighet, om inte annat följer av 68 §§. 63 – 68 §§.

12 kap.

63 § Har, i fall då överlåtelse av Har, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastighet är beroende av villkor, fastigheten blivit utmätt för fordran fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning ej hos överlåtaren, får försäljning ske förrän det visar sig om inte ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls. villkoret uppfylls. Vad som sägs i första stycket Vad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet gäller också om del av fastighet genom överlåtelse har kommit i genom överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastig- särskild ägares hand och fastigheten har blivit utmätt för fordran heten har blivit utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastig- hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör hetsbildning som enligt lag utgör

villkor för överlåtelsens giltighet villkor för överlåtelsens giltighet Bilaga 2 har kommit till stånd. Skulle det har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att medföra betydande dröjsmål att avvakta huruvida fastighetsbild- avvakta om fastighetsbildningen ningen kommer till stånd, får dock kommer till stånd, får dock fastigfastigheten säljas med förbehåll heten säljas med förbehåll för den för den rätt som tillkommer rätt som tillkommer förvärvaren. förvärvaren. Försäljningen om- Försäljningen omfattar då även fattar då även gäldenärens rätt mot svarandens rätt mot förvärvaren. förvärvaren. Köparen svarar för Köparen svarar för svarandens gäldenärens skyldigheter mot för- skyldigheter mot förvärvaren. värvaren.

12 kap.

64 § Har, i fall då förvärv av fastighet Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit ut- av villkor, egendomen blivit utmätt för fordran hos förvärvaren, mätt för fordran hos förvärvaren, skall Kronofogdemyndigheten ska Kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till bjuda ut svarandens rätt till egendomen till försäljning i den egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens svarar köparen för svarandens skyldigheter mot sin fångesman, skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej genom försäljningen, om inte Kronofogdemyndigheten på begä- Kronofogdemyndigheten på begäran av köparen förordnar annat. ran av köparen beslutar annat. Kan det inte utan betydande Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för dröjsmål avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- förvärvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försälj- fylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ord- koret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- tvångsvis försäljning av fast egendom. dom. När försäljning som har skett När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar sin betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- Kronofogdemyndigheten köpehandling. handling.

12 kap. 66 § Bilaga 2 Om villkoret uppfylls i fall som Om villkoret uppfylls i fall som avses i 63 § eller om förvärvet går avses i 63 § eller om förvärvet går åter i fall som avses i 64 § andra åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall Kronofogdemyndig- stycket, ska Kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till heten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter till- försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas kommer svaranden och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som enligt 8 och den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt 9 kap. gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet. fordran eller rättighet.

12 kap.

67 § Har endast andel i fastighet Har endast andel i fastighet blivit utmätt men skall enligt blivit utmätt men ska enligt 8 kap. 8 kap. 8 § hela fastigheten säljas 8 § hela fastigheten säljas på på auktion, skall av sakägarför- auktion, ska av sakägarförteckteckningen framgå vilka ford- ningen framgå vilka fordringar ringar och rättigheter som belastar och rättigheter som belastar varje varje särskild andel. Skydds- särskild andel. Skyddsbeloppet ska beloppet skall bestämmas så att bestämmas så att fordringar, som fordringar, som gäller i den först gäller i den först utmätta andelen utmätta andelen enbart eller i enbart eller i nämnda andel jämte nämnda andel jämte annan andel annan andel och som har bättre rätt och som har bättre rätt än exe- än utsökningsfordringen , samt kutionsfordringen , samt förrätt- förrättningskostnaderna blir fullt ningskostnaderna blir fullt täckta. täckta. Är någon av delägarna i kon- Är någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslut- kurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 § även om han ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av eller hon har förmånsrätt endast i fastigheten. andel av fastigheten.

12 kap.

68 § När andel i fastighet har sålts När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin samt köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev. Kronofogdemyndigheten köpebrev.

13 kap. Redovisning av influtna 13 kap. Redovisning av pengar Bilaga 2 medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13 kap.

36 1 § Medel som har flutit in till Pengar som ska fördelas ska Kronofogdemyndigheten i mål om redovisas så snart som möjligt . utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen. Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns särskilda skäl. Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borgenären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det även inlåningsräntan. Vid utmätning för ej förfallet Om utmätning har skett för underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § underhållsbidrag innan det har andra stycket får redovisning ske förfallit till betalning ska redotidigast i nära anslutning till den visning ske i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till tidpunkt då bidraget förfaller till betalning. betalning.

13 kap.

2 § Vad som sägs i detta kapitel om Vad som sägs i detta kapitel om influtna medel gäller även ränta pengar som ska fördelas gäller som utgår på medlen till och med även ränta som enligt utsökden i 6 § angivna fördelnings- ningstiteln utgår på pengarna till dagen. Ränta på belopp som och med den i 6 § angivna förinnestår därefter tillkommer den delningsdagen. som är berättigad till beloppet.

36 SFS senaste lydelse 1995:298.

Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördel- Bilaga 2 ningsdagen ska utbetalningen innefatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess utbetalning sker.

13 kap.

4 § För fördelning av influtna Kronofogdemyndigheten ska medel skall Kronofogdemyndig- hålla ett fördelningssammanträde heten hålla fördelningssamman- när det är oklart hur pengar ska träde, när det är föreskrivet i fördelas eller om Kronofogdemynbalken eller när det i annat fall är digheten i annat fall anser att det oklart hur medlen skall fördelas. behövs. Sådant sammanträde får inte hållas senare än tillträdesdag som bestämts enligt 12 kap. 36 §. Sammanträde som ej har blivit Sammanträde som inte har blivit utsatt i samband med kungörande utsatt i samband med kungörande av auktion skall kungöras särskilt, av auktion ska kungöras särskilt, om det är behövligt med hänsyn om det behövs med hänsyn till till okända sakägare eller av annat okända sakägare eller av annat skäl. Kungörande skall ske i god skäl. Kungörande ska ske i god tid tid och på lämpligt sätt. Sökanden, och på lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sak- svaranden och andra kända sakägare skall kallas till samman- ägare ska kallas till sammanträdet. trädet.

13 kap.

37 6 § En fordran som skall beaktas En fordran som ska beaktas ska skall tas upp med det belopp som tas upp med det belopp som den den uppgår till på fördelnings- uppgår till på fördelningsdagen. dagen. Vid bedömningen av om en Vid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild fordran är förenad med särskild förmånsrätt i en fastighet skall ett förmånsrätt i en fastighet ska ett pantbrev vars belopp är bestämt i pantbrev vars belopp är bestämt i utländsk valuta räknas om till utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt den kurs svenska kronor enligt den kurs som gäller på fördelningsdagen. som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får dock inte Pantbrevets belopp får dock inte sättas högre än det belopp som har sättas högre än det belopp som har bestämts vid omräkning enligt bestämts vid omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket. 12 kap. 27 § fjärde stycket. Som fördelningsdag anses den Som fördelningsdag anses den dag till vilken fördelningssam- dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om det då manträde är utsatt, även om det då

37 SFS senaste lydelse 2004:448.

finns något hinder mot att verk- finns något hinder mot att verk- Bilaga 2 ställa fördelningen. Om det inte ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses hålls något sammanträde, anses den dag då Kronofogdemyndig- den dag Kronofogdemyndigheten hetens beslut meddelas som fördel- meddelar beslut som fördelningsningsdag. dag. Vid fördelning räknas som Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- fordran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast rättningskostnad som avser endast det målet. det målet. Begär borgenär betalning för Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, fordran som inte har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, ska utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer. om sådant uppkommer.

13 kap.

7 § 38 Är fordran eller därmed förenad Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beroende av att sökt inteckning beviljas, skall Kronofogdemyndig- beviljas, ska Kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på heten avsätta det som belöper på fordringen i avvaktan på att vill- fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller förfaller eller koret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteck- att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt avgjord. Avsätt- ning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist ning ska dock inte ske om tvist ska skall prövas enligt tredje stycket. prövas enligt tredje stycket. Borgenär vars fordran eller Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall , om det förmånsrätt är tvistig ska , om det ej av särskilda skäl är obehövligt, inte av särskilda skäl är obeföreläggas att inom en månad från hövligt, föreläggas att inom en det att föreläggandet delgavs månad från det att föreläggandet honom väcka talan om rätten till delgavs honom eller henne väcka medlen mot sakägare som medlen talan om rätten till pengarna mot skall tillkomma om borgenärens sakägare som pengarna ska tillanspråk faller bort. Efterkommer komma om borgenärens anspråk borgenären ej föreläggandet, har faller bort. Följer inte borgenären han förlorat sin rätt till medlen , om föreläggandet, har han eller hon ej motparten inom den angivna förlorat sin rätt till pengarna , om tiden har väckt talan mot borge- inte motparten inom den angivna nären. tiden har väckt talan mot borgenären. Kan fördelningen ej utan be- Kan fördelningen inte utan betydande olägenhet för parterna tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig- avgjord, ska Kronofogdemyndig-

38 SFS senaste lydelse 1994:480.

heten själv pröva tvisten, om det är heten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad ändamålsenligt. Då gäller vad som Bilaga 2 som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§. sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

13 kap.

8 § När medel avsätts enligt 7 §, När pengar avsätts enligt 7 §, skall Kronofogdemyndigheten ska Kronofogdemyndigheten ange ange hur det skall förfaras med hur de ska fördelas om fordringen dem om fordringen faller bort helt helt eller delvis faller bort. eller delvis.

13 kap.

9 § Om alla berörda sakägare är Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, överens om hur pengarna ska skall fördelningen ske i enlighet fördelas, ska fördelningen göras därmed. enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser för

beträffande registrerat skepp, registrerat skepp, registrerat

registrerat luftfartyg m.m. och luftfartyg m.m. och fast

fast egendom egendom

13 kap.

10 § När registrerat skepp, registrerat När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts till luftfartyg eller fastighet har på auktion, skall behållen avkast- sålts på auktion, ska behållen avning av egendomen, ersättning som kastning av egendomen, ersätthar influtit med anledning av miss- ning som har betalats in med lyckat försök att sälja egendomen anledning av misslyckat försök att och tillskott som någon har betalat sälja egendomen och tillskott som för att bevara sin rätt vid försälj- någon har betalat för att bevara sin ningen fördelas tillsammans med rätt vid försäljningen fördelas köpeskillingen för egendomen. tillsammans med köpeskillingen Medel som har influtit genom för egendomen. Pengar från särsärskild försäljning av tillbehör till skild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt fastighet ska fördelas samtidigt som som köpeskillingen för fastigheten. köpeskillingen för fastigheten. Fördelningen skall ske i enlighet Fördelningen ska ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger inte framgår att fordran undervad som anges i förteckningen. stiger det som anges i förteck- Angående begränsning av inteck- ningen. Angående begränsning av ningshavares rätt vid försäljning inteckningshavares rätt vid förav intecknade reservdelar till säljning av intecknade reservdelar luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. till luftfartyg finns föreskrift i 3 § tredje stycket. 11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som ej har Utdelning för fordran som inte har Bilaga 2 tagits upp i förteckningen utgår tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant endast av överskott, om sådant uppkommer. uppkommer.

13 kap.

11 § Bestämmelserna i 10 § första Bestämmelserna i 10 § första stycket gäller också när fastighet stycket gäller också när fastighet har sålts under hand. Medlen skall har sålts under hand. Pengarna fördelas i första hand enligt ska fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upp- de grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning. rättande av sakägarförteckning.

13 kap.

12 § Avbryts förfarandet i fråga om Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall egendomen har blivit såld, ska influtna medel fördelas enligt vad pengarna fördelas enligt vad som som sägs där, om sakägarförteck- sägs där, om sakägarförteckning ning har upprättats, och i annat fall har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur dock inte rätt att få betalning för medlen för annat än ränta och annat än ränta och kostnader, om kostnader, om hans fordran är hans eller hennes fordran är förenad med panträtt på grund av förenad med panträtt på grund av inteckning. inteckning. När tillbehör till fastighet har När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej sålts för sig, ska borgenär, som har avstått från betalning, få utdel- inte har avstått från betalning, få ning med tillämpning av 12 kap. utdelning med tillämpning av 16 §, även om fastigheten ej säljs. 12 kap. 16 §, även om fastigheten inte säljs.

13 kap.

13 § Medel som tillkommer borgenär Pengar som en borgenär har skall avräknas på ränta och annan rätt till ska avräknas på ränta och biförpliktelse före fordrans kapi- annan biförpliktelse före fordrans talbelopp, om ej borgenären har kapitalbelopp, om inte borgenären yrkat annat före fördelningen har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum , eller, om fördelning inte sker , före före utbetalningen. utbetalningen. Om ordningen mellan fordrans Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat när registrerat skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har ut- till luftfartyg eller fastighet har ut- Bilaga 2 mätts finns bestämmelser i 10 kap. mätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket. 12 kap. 26 § första stycket.

13 kap.

39 14 § Medel får ej betalas ut utan att Pengar får inte betalas ut utan säkerhet ställs, om att säkerhet ställs, om 1. utmätning har skett med stöd 1. utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exe- av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln kutionstiteln ej har vunnit laga inte har fått laga kraft eller utmätkraft eller utmätning har skett på ning har skett på grund av utslag grund av utslag eller beslut i mål eller beslut i mål om betalningsom betalningsföreläggande eller föreläggande eller handräckning handräckning och gäldenären har och svaranden har sökt återsökt återvinning eller överklagat, vinning eller överklagat, 2. utmätning har skett hos döds- 2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad bo för fordran som inte var förmed särskild förmånsrätt i egen- enad med särskild förmånsrätt i domen och den tid som anges i egendomen och den tid som anges 8 kap. 6 § första stycket ej har gått i 8 kap. 6 § första stycket inte har till ända , löpt ut , 3. rätten till medlen är beroende 3. rätten till pengarna är beroende av ett överklagande av utmät- av ett överklagande av utmätningen eller den utmätta egen- ningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av talan domens försäljning eller av talan som avses i 4 kap. 20 – 22 eller som avses i 4 kap. 20 – 22 eller 26 §, 26 §, 4. fördelning som har skett vid 4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har fördelningssammanträde inte har vunnit laga kraft, fått laga kraft, 5. i annat fall tvist råder om vem 5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad. som är betalningsberättigad.

13 kap.

15 § Har medel avsatts enligt 7 § Har pengar avsatts enligt 7 § första stycket på grund av tvist och första stycket på grund av tvist och har tvisten prövats av domstol, får har tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet pengarna betalas ut till den lyfta medlen utan hinder av att vinnande parten även om avgöranavgörandet ej har vunnit laga det inte har fått laga kraft om kraft. I annat fall får medel som säkerhet ställs . I annat fall får har avsatts enligt 7 § första pengar som har avsatts enligt 7 § stycket, om skäl föreligger, mot första stycket, om skäl föreligger, säkerhet betalas ut till den borge- mot säkerhet betalas ut till den

39 SFS senaste lydelse 1994:1038.

när för vilken de har avsatts eller, borgenär för vilken de har avsatts Bilaga 2 om denne ej vill lyfta medlen , till eller, om denne inte vill ha pengden som i andra hand är berätti- arna utbetalda , till den som i andra gad till dem. hand har rätt till dem.

13 kap.

40 16 § Att en verkställd fördelning Om en verkställd fördelning överklagas hindrar inte att belopp överklagas får belopp som inte som inte berörs av överklagandet berörs av överklagandet betalas ut. betalas ut.

13 kap.

41 17 § När medel betalas ut, skall När pengar betalas ut, ska iakttagas vad som i allmänhet iakttas vad som i allmänhet gäller gäller om skyldighet för borgenär om skyldighet för borgenär att att förete eller återställa ford- uppvisa eller lämna tillbaka ringsbevis eller säkerhet som har fordringsbevis eller säkerhet som lämnats för fordran. har lämnats för fordran. Pantbrev i skepp eller fastighet Pantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev, vil- eller företagsinteckningsbrev, vilket utgör säkerhet för fordran på ket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har utfallit, skall vilken betalning har utfallit, ska företes även om borgenären ej är uppvisas även om borgenären inte skyldig att återställa handlingen, är skyldig att lämna tillbaka handom ej Kronofogdemyndigheten lingen, om inte Kronofogdefinner skäl att medge undantag. myndigheten anser att det finns Detsamma gäller skuldebrev som skäl att medge undantag. Detär intecknat i annan egendom, när samma gäller skuldebrev som är skyldighet att förete eller åter- intecknat i annan egendom, när ställa skuldebrevet ej följer redan skyldighet att uppvisa eller lämna av första stycket. tillbaka skuldebrevet inte följer redan av första stycket. När köparen åberopar att den som När köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är enligt sakägarförteckning har rätt berättigad till betalning har med- till betalning har medgett honom givit honom avräkning på köpe- eller henne avräkning på köpeskillingen, gäller vid Kronofogde- skillingen, gäller vid Kronofogdemyndighetens prövning av myndighetens prövning av överensöverenskommelsen vad som före- kommelsen vad som föreskrivs i skrivs i första och andra styckena. första och andra styckena.

13 kap.

18 § Om borgenär för vilken ut- Om borgenär för vilken utdelning har beräknats ej inom ett delning har beräknats inte inom ett

40 SFS senaste lydelse 1994:1038. 41 SFS senaste lydelse 2003:531.

år från det att fördelningen har år från det att fördelningen har fått vunnit laga kraft företer ford- laga kraft uppvisar fordringsbevis Bilaga 2 ringsbevis eller i övrigt fullgör vad eller i övrigt fullgör vad som krävs som krävs enligt 17 § för att han enligt 17 § för att han eller hon ska skall få lyfta medlen , får dessa mot få pengarna utbetalda , får dessa säkerhet betalas ut till den som i betalas ut mot säkerhet till den andra hand är berättigad till dem, som i andra hand har rätt till dem, om ej särskilda skäl föreligger . om det inte finns särskilda skäl.

13 kap.

19 § Om alla berörda sakägare med- Om säkerhet krävs får belopp ger att belopp betalas ut utan betalas ut utan säkerhet om alla säkerhet när sådan annars krävs, berörda sakägare medger det. skall det ske .

13 kap.

20 § Ändras beslut om fördelning Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- eller utbetalning, ska Kronofogdemyndigheten på begäran fogdemyndigheten på begäran ututsöka vad som skall betalas till- mäta vad som ska betalas tillbaka. baka. Härvid får ställd säkerhet I sådana fall får ställd säkerhet tas tagas i anspråk. Motsvarande i anspråk. Motsvarande gäller, om gäller, om medel som någon har pengar som någon har fått utbefått lyfta enligt 14 eller 15 § skall talda enligt 14 eller 15 § ska tilltillkomma annan sakägare eller komma annan sakägare eller om om borgenär har fått lyfta medel borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betal- fullgör vad som krävs för betalning ning till honom. till honom eller henne . Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken utmätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogdemyndigheten.

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser för mål

beträffande allmänna mål som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

13 kap.

21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och Bestämmelserna i 1 § första och 20 § § gäller ej i fråga om sökan- fjärde stycket , 13 och 14 §§ och

den i allmänt mål . I sådant mål 20 § första stycket gäller inte Bilaga 2 gäller ej heller 4 – 6 §§, 7 § första – sökanden i mål som ska handtredje styckena, 8 och 9 §§ annat läggas enligt lagen (1993:891) om än om fördelning skall ske med indrivning av statliga fordringar enskild borgenär eller om det är m.m. För sådana mål gäller inte särskilt föreskrivet att fördel- heller 4 – 9 §§ annat än om fördelningssammanträde skall hållas. ning ska ske med enskild borgenär Bestämmelsen i 7 § tredje stycket eller om det hålls ett fördelningsfår ej tillämpas i allmänt mål, om sammanträde . Bestämmelsen i 7 § sökandens fordran berörs av tvisten. tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. , om sökandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv 14 kap. Verkan av försäljning

försäljning m.m. m.m.

14 kap.

1 § Exekutiv försäljning ger köp- Tvångsvis försäljning ger köparen samma rätt till den sålda aren samma rätt till den sålda egendomen som frivillig försälj- egendomen som frivillig försäljning, om ej annat följer av vad ning, om inte annat följer av vad som sägs i detta kapitel. som sägs i detta kapitel.

14 kap.

2 § När utmätning av viss egendom När utmätning av viss egendom ger företräde framför överlåtelse ger företräde framför överlåtelse av egendomen, gäller det till av egendomen, gäller det till förmån även för den som för- förmån även för den som förvärvar egendomen vid exekutiv värvar egendomen vid tvångsvis försäljning. Detsamma gäller, när försäljning. Detsamma gäller, när tredje man efter föreläggande tredje man efter föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jäm- enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat sin rätt förd med 20 § har förlorat sin rätt mot sökanden. mot sökanden.

14 kap.

3 § 42 Har exekutiv försäljning av Har tvångsvis försäljning av registrerat skepp eller luftfartyg registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygs- som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och registret fått laga kraft och köpeskillingen betalats skall , om köpeskillingen betalats ska , om gäldenären inte var rätt ägare, svaranden inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om köparens förvärv dock gälla, om

42 SFS senaste lydelse 2004:84.

gäldenärens åtkomst var inskriven svarandens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum . när försäljningen skedde . Bilaga 2 När exekutiv försäljning av fast När tvångsvis försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller egendomen från svaranden eller någon hans företrädare förlorat sin någon hans eller hennes förerätt mot köparen. Även den som trädare förlorat sin rätt mot åberopar att gäldenärens eller köparen. Även den som åberopar någon hans företrädares åtkomst att svarandens eller någon hans var ogiltig eller av annat skäl ej eller hennes företrädares åtkomst gällde mot rätte ägaren har förlorat var ogiltig eller av annat skäl inte sin rätt mot köparen, om lagfart gällde mot rätte ägaren har förlorat var beviljad för gäldenären när sin rätt mot köparen, om lagfart den exekutiva försäljningen ägde var beviljad för svaranden när den rum . tvångsvisa försäljningen skedde .

14 kap.

4 § Om exekutivt såld egendom Om den av Kronofogdefrångår köparen därför att gälde- myndigheten sålda egendomen nären ej var rätt ägare, är gälde- frångår köparen därför att svarnären skyldig att ersätta köparen anden inte var rätt ägare, är svardennes skada med sammanlagda anden skyldig att ersätta köparen beloppet av vad som har gått till dennes skada med sammanlagda betalning av fordran mot gälde- beloppet av vad som har gått till nären och har betalats ut till betalning av fordran mot svarandenne. Har gäldenären uppsåt- den och har betalats ut till denne. ligen eller av vårdslöshet vållat Har svaranden uppsåtligen eller köparens skada, är han skyldig att av vårdslöshet vållat köparens ersätta skadan utan sådan be- skada, är han eller hon skyldig att gränsning. ersätta skadan utan sådan begränsning. Borgenär, som ej var i god tro när Borgenär, som inte var i god tro han mottog betalning, är skyldig att när han eller hon mottog betalsolidariskt med gäldenären ersätta ning, är skyldig att solidariskt med köparen dennes skada med det svaranden ersätta köparen dennes belopp som han har erhållit i betal- skada med det belopp som han ning. Har borgenären uppsåtligen eller hon har erhållit i betalning. eller av vårdslöshet vållat köparens Har borgenären uppsåtligen eller skada, är han skyldig att ersätta av vårdslöshet vållat köparens skadan utan sådan begränsning. skada, är han eller hon skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.

14 kap.

5 § När tvångsvis försäljning medför När tvångsvis försäljning medför att tredje man förlorar sin ägande- att tredje man förlorar sin ägande-

rätt till den sålda egendomen, rätt till den sålda egendomen, Bilaga 2 gäller i fråga om tredje mans rätt gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden skada vad till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av svaranden och ersättning av svaranden och borgenär. Motsvarande gäller, när borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av utmätt fordran med- indrivning av utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt för att tredje man förlorar sin rätt till fordringen. till fordringen.

15 kap. Avhysning

15 kap. 1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig. I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivningsmottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34 – 37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

15 kap. 2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten. Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

15 kap. 3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem. Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

15 kap. 4 § Bilaga 2 Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

15 kap. 5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen. Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras får kastas i samband med avhysningsförrättningen. Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egendomen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5 – 7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

15 kap. 6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen. Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §. Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

15 kap. 7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen. Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

15 kap. 8 § Bilaga 2 Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder

än kvarstad

16 kap. 1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

16 kap. 2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd. Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och 6 §§. En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

16 kap. 3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger. Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad

16 kap. 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2 – 7, 9 och 13 – 19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33 – 35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3 – 5 §§. Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

16 kap. 5 § Bilaga 2 När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6 – 10 §§. Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

16 kap. 6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen. Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

16 kap. 7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §. I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

Tredje avdelningen –

Bestämmelser om kostnader

och överklagande

17 kap. Kostnader

17 kap.

43 2 § Sökanden ansvarar mot staten för Sökanden ansvarar mot staten för förrättningskostnaderna i målet, om förrättningskostnaderna i målet, inte något annat följer av 3 eller om inte något annat följer av 3 eller 4 § eller av särskild föreskrift. 4 § eller av särskild föreskrift. Betalar sökanden inte en grund- Betalar sökanden inte en grundavgift inom förelagd tid, får avgift inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten avskriva Kronofogdemyndigheten avskriva målet. målet.

43 SFS senaste lydelse 2007:277.

I fråga om kostnader för en I fråga om kostnader för en Bilaga 2 åtgärd som har begärts av någon åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet skall annan än sökanden i målet ska den den som har begärt åtgärden anses som har begärt åtgärden anses som som sökande. När en fastighet sökande. När en fastighet enligt enligt 12 kap. 49 § har indragits i 12 kap. 49 § har dragits in i försäljförsäljning av en gemensamt in- ning av en gemensamt intecknad tecknad fastighet, skall dock fastighet, ska dock sökanden i sökanden i målet ansvara även för målet ansvara även för kostnader kostnader som föranleds av in- som föranleds av indragningen, dragningen, om han har sämre rätt om han eller hon har sämre rätt än än den som har begärt indragning. den som har begärt indragning.

17 kap.

44 3 § Sökanden ansvarar inte för Sökanden ansvarar inte för förrättningskostnaderna för utmät- förrättningskostnaderna för utning enligt 7 kap. 21 § eller för mätning enligt 7 kap. 21 § eller för sådan handräckning enligt 8 kap. sådan handräckning enligt 8 kap. 18 § som behövs för att komma i 18 § som behövs för att komma i besittning av lös egendom eller besittning av lös egendom eller bostad. bostad. Sökanden ansvarar inte heller Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i mål för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §. enligt 7 kap. 14 §. Vid avhysning ansvarar sök- Vid avhysning ansvarar sökanden inte för kostnader för för- anden inte för kostnader för förvaring av svarandens egendom varing av svarandens egendom eller för andra åtgärder som eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §. enligt 15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att

betala förrättningskostnader

17 kap.

4 § 45 Kronofogdemyndigheten får Om det finns särskilda skäl får medge befrielse helt eller delvis Kronofogdemyndigheten besluta från skyldigheten att betala för- att sökanden eller svaranden inte rättningskostnaderna , om det finns ska betala förrättningskostnaderna särskilda skäl . eller bara en del av dessa .

SFS senaste lydelse 2007:277. 44 45 SFS senaste lydelse 2008:216.

Återstår endast ett obetydligt Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt eller belopp att betala i ett mål om Bilaga 2 enskilt mål om utmätning, får utmätning, får Kronofogde- Kronofogdemyndigheten betala myndigheten betala beloppet till beloppet till sökanden genom att sökanden genom att jämka förjämka förrättningskostnaderna i rättningskostnaderna i motsvarmotsvarande mån. ande mån.

Sökandens skyldighet att betala

förrättningskostnader i förskott

17 kap.

5 § 46 Förrättningskostnader för vilka Om Kronofogdemyndigheten sökanden ansvarar skall för- begär det ska förrättningskostskotteras av honom, om Krono- nader för vilka sökanden anfogdemyndigheten begär det. Stat- svarar, betalas i förskott. Staten, en, kommun, landsting och kom- kommun, landsting och kommunalförbund är dock inte skyldiga munalförbund är dock inte skylatt lämna sådant förskott. diga att lämna sådant förskott. Betalas inte förskott inom Betalas inte förskott inom förelagd tid, får Kronofogde- förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten inställa verkställig- myndigheten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. heten och häva vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en grund- Om förskottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avgift, får myndigheten i stället avskriva målet. skriva av målet.

17 kap.

47 7 § Förrättningskostnader i mål om Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga avkastning och andra tillgängliga medel . De får vid behov genast pengar . De får vid behov genast utsökas hos gäldenären . utsökas hos svaranden . Förrättningskostnader som är Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har gemensamma för flera mål har företräde framför kostnader som företräde framför kostnader som endast avser ett mål. endast avser ett mål. Förrättningskostnad för hand- Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får räckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos den mot vilken genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. åtgärden har vidtagits.

46 SFS senaste lydelse 2007:277. 47 SFS senaste lydelse 1996:130.

17 kap. Bilaga 2 8 § 48 Förrättningskostnader i mål om Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får verkställighet enligt 15 och genast utsökas hos svaranden, om 16 kap. får genast utsökas hos ej annat följer av exekutionstiteln . svaranden, om inte annat följer av Detta gäller dock ej verkställighet utsökningstiteln . Detta gäller dock av beslut om kvarstad eller annan inte verkställighet av beslut om säkerhetsåtgärd. kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Om egendom i samband med Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- tas förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen. säljningen ut ur köpeskillingen. När förrättningskostnader för När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan stycket företräde framför annan förrättningskostnad. förrättningskostnad.

17 kap.

10 § Om lös egendom som har Om lös egendom som har belagts med kvarstad säljs enligt belagts med kvarstad säljs enligt 16 kap. 14 § tredje stycket eller 16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 § 16 § andra stycket, tas förrätt- andra stycket, tas förrättningsningskostnad för försäljningen ut kostnad för försäljningen ut ur ur köpeskillingen. köpeskillingen. Har Kronofogdemyndigheten Har Kronofogdemyndigheten med anledning av kvarstad på fast med anledning av kvarstad på fast egendom förordnat om åtgärd egendom beslutat om åtgärd som som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning. avkastning.

17 kap.

11 § Vad som sägs i 7 – 10 §§ om Vad som sägs i 7 – 10 §§ om uttagande av förrättningskostnad uttagande av förrättningskostnad hos svaranden gäller ej kostnad hos svaranden gäller inte kostnad som till följd av exekutionstitelns som till följd av utsökningstitelns upphävande, ansökningens åter- upphävande, ansökningens återkallande eller annan särskild an- kallande eller annan särskild anledning bör betalas av sökanden. ledning bör betalas av sökanden. Om sökanden ej har förskotterat Om sökanden inte har förförrättningskostnad för vilken han skotterat förrättningskostnad för ansvarar och kostnaden ej får eller vilken han ansvarar och kostnaden har kunnat i målet tagas ut hos inte får eller har kunnat i målet tas

48 SFS senaste lydelse 1996:130.

svaranden, får den genast utsökas ut hos svaranden, får den genast hos sökanden. utsökas hos sökanden. Bilaga 2

17 kap.

12 § I fråga om kostnader i tvist vid I fråga om kostnader i tvist vid fördelning av medel som enligt fördelning av pengar som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndigheten av Kronofogdemyndigheten tillämpas 18 kap. rättegångsbal- tillämpas 18 kap. rättegångsbalken. ken. Beslut, varigenom Kronofogde- Beslut, varigenom Kronofogdemyndigheten har ålagt ersättnings- myndigheten har ålagt ersättningsskyldighet enligt första stycket, skyldighet enligt första stycket, verkställs såsom dom som avses i verkställs såsom dom som avses i 3 kap. 6 §. 2 kap. 4 §.

Särskild bestämmelse beträffande Särskilda bestämmelser för mål

allmänna mål som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

17 kap.

49 13 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ , Bestämmelserna i 2 och 3 §§ 4 § första stycket och 5 § om samt 4 § första stycket gäller inte sökandens ansvar för förrätt- för sökandens ansvar för förrättningskostnader gäller inte i all- ningskostnader i mål som ska mänt mål. handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

18 kap. Överklagande

18 kap.

1 § 50 Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svar- skriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist. anden har sin hemvist. Med svarandens hemvist förstås Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person beträffande annan juridisk person

49 SFS senaste lydelse 2008:216. 50 SFS senaste lydelse 2006:672.

förstås den ort som enligt 10 kap. förstås den ort som enligt 10 kap. Bilaga 2 rättegångsbalken grundar dom- rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i stols behörighet i tvistemål i allmänhet. allmänhet. I den mån det inte föreskrivs I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsök- ärenden vid överklagande i utsökningsmål. Kronofogdemyndig- ningsmål. Kronofogdemyndigheten skall dock inte vara part i heten ska dock inte vara part i domstolen . domstolen utom i den del överklagandet avser förrättningskostnaderna.

18 kap.

2 § 51 Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom angår, om det har gått honom eller emot. Sökanden eller svaranden henne emot. Sökanden eller får klaga även över att beslut gör svaranden får klaga även över att intrång i tredje mans rätt. beslut gör intrång i tredje mans rätt. Ett beslut, genom vilket en Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs. bestritt att sådant förbehåll görs.

18 kap.

52 5 § Följande beslut får inte över- Följande beslut får inte överklagas: klagas: 1. ett beslut genom vilket be- 1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning gäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan bifall, 4 § har lämnats utan bifall, 2. ett beslut genom vilket en 2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, 12 kap. 33 § andra stycket, 3. ett beslut genom vilket en 3. ett beslut genom vilket en förrättningsman har förklarats jävig, handläggare har förklarats jävig, 4. ett beslut i en fråga som avses 4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket, i 17 kap. 4 § första stycket,

51 SFS senaste lydelse 1993:516. 52 SFS senaste lydelse 1999:118.

5. ett beslut i en sådan fråga om 5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom verkställighet av en skiljedom Bilaga 2 som avses i 3 kap. 16 §. som avses i 2 kap. 16 §.

18 kap.

6 § 53 Ett beslut i en fråga som avses i Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte över- 3 kap. 11 eller 12 § får inte överklagas. I samband med att ett klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- prövning av föreläggandets giltighet påkallas. het påkallas. Ett beslut som innefattar endast Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas inte rör tredje man eller som endast i samband med över- innebär att Kronofogdemyndigklagande av det senare beslutet. heten avvaktar med verkställig- Beslutet får dock överklagas hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § särskilt på den grund att målet tredje stycket får överklagas endast i onödigt uppehålls genom beslutet. samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet. En sakägarförteckning får En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen att Kronofogdemyndighetens föreller beslutet om fördelningen av säljning eller beslutet om fördelinflutna medel överklagas. ningen av pengar överklagas.

18 kap.

54 7 § Ett beslut om utmätning som Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid. inskränkning till viss tid. Ett beslut om annan utmätning Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor dock överklagas inom tre veckor

53 SFS senaste lydelse 1994:444. 54 SFS senaste lydelse 2015:683.

från det att beslutet delgavs den från det att beslutet delgavs den Bilaga 2 klagande. klagande. En exekutiv försäljning ska En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- den tid inom vilken utmätningsbeslutet enligt andra stycket första beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare. tiden löper ut senare. Ett sådant överklagande som Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- meningen får göras utan inning till viss tid. skränkning till viss tid. Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet. Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. delgavs den klagande.

18 kap.

12 § 55 Tingsrätten får, utan att mot- Tingsrätten får, utan att motparten dessförinnan har getts till- parten dessförinnan har getts tillfälle att yttra sig över överklag- fälle att yttra sig över överklagandet, förordna att någon åtgärd andet, besluta att någon åtgärd för för verkställighet tills vidare inte verkställighet tills vidare inte ska skall vidtas eller, om det finns vidtas eller, om det finns synnersynnerliga skäl, att en redan vid- liga skäl, att en redan vidtagen tagen åtgärd skall hävas. Vid ut- åtgärd ska hävas. Vid utmätning mätning av lön för underhålls- av lön för underhållsbidrag får bidrag får förordnandet inskränkas beslutet inskränkas till att avse att till att avse att influtna medel inte utmätta pengar inte ska betalas ut. skall betalas ut. Tingsrätten får också omedelbart Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställig- besluta att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till het ska genomföras och bestå till dess annat förordnas. dess annat beslutas .

55 SFS senaste lydelse 1995:298.

18 kap. 13 § 56 Bilaga 2 Den omständigheten att ett Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föran- handläggare ska inte föranleda att leda att beslutet hävs, om jävet beslutet hävs, om jävet uppenuppenbarligen inte har inverkat på barligen inte har inverkat på bebeslutet. slutet.

18 kap.

57 14 § Vid bifall till ett överklagande Vid bifall till ett överklagande av ett visst beslut får även ett av ett visst beslut får även ett senare beslut i målet hävas när det senare beslut i målet hävas när det kan ske, om detta beslut har kan ske, om detta beslut har samband med det förra beslutet samband med det förra beslutet och inte hade vunnit laga kraft mot och inte hade fått laga kraft mot klaganden när han överklagade klaganden när han eller hon det första beslutet. överklagade det första beslutet.

18 kap.

15 § 58 Om ett överklagande av ett Om ett överklagande av ett beslut om fördelning av medel beslut om fördelning av pengar bifalls, gäller det till förmån även bifalls, gäller det till förmån även för den som inte själv har över- för den som inte själv har överklagat beslutet. klagat beslutet.

18 kap.

59 16 § Tingsrättens beslut i en fråga Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det som överklagats dit gäller på det sätt som i 2 kap. 19 § sägs om sätt som i 3 kap. 20 § sägs om Kronofogdemyndighetens beslut. Kronofogdemyndighetens beslut. I mål om utmätning skall dock en I mål om utmätning ska dock en vidtagen åtgärd inte utan särskilt vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå innan tings- beslut återgå innan tingsrättens rättens beslut har vunnit laga kraft. beslut har fått laga kraft.

18 kap.

20 § 60 Bestämmelserna om särskilda Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken tillämpas i fråga om gångsbalken tillämpas i fråga om

56 SFS senaste lydelse 1993:516. 57 SFS senaste lydelse 1993:516. 58 SFS senaste lydelse 1993:516. 59 SFS senaste lydelse 1995:298. 60 SFS senaste lydelse 1988:1454.

Kronofogdemyndighetens beslut i Kronofogdemyndighetens beslut i Bilaga 2 utsökningsmål. utsökningsmål. Vad som sägs i 58 kap. 13 § Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk. balk. Användning av särskilt rätts- Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl medel får inte utan synnerliga skäl föranleda att exekutiv försäljning föranleda att tvångsvis försäljning hävs. hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1. Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. 2. För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 3 (SOU 2016:81)

Remissyttranden över betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) har lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Nacka tingsrätt, Växjö tingsrätt, Örebro tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholm universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Statens jordbruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsägarna, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges kronofogdar, HSB Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Rädda Barnen, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges Kommuner och Regioner, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Yttrande har också inkommit från Riksförbundet Enskilda Vägar, Småföretagarnas Arbetslöshetskassa, Stockholms kommun och Villaägarnas Riksförbund. Arbetsgivarverket, Regelrådet, Barnens Rätt i Samhället, Föreningen Sveriges Socialchefer, Företagarna, Insolvens Väst, Hyresgästföreningen, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, Stockholms stadsmission, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Upplysningscentralen AB har avstått från att yttra sig.

Sammanfattning av departementspromemorian Bilaga 4 Konkursförfarandet (Ds 2019:31)

I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. Många av förfarandets olika delar ses över och moderniseras. En del i översynen rör ansvarsfördelningen mellan domstolen, Kronofogdemyndigheten (tillsynsmyndigheten i konkurser) och konkursförvaltaren. Domstolens verksamhet renodlas och tillsynsmyndighetens och förvaltarens ansvar för hanteringen utökas. Domstolens uppgift ska framför allt vara att hantera ingripande frågor, lösa tvister och överpröva beslut av tillsynsmyndigheten och förvaltaren. Tingsrätten ska alltjämt fatta beslut om konkurs och utse konkursförvaltare. Tillsynsmyndigheten ska i stället för tingsrätten besluta i vissa frågor under förfarandet, bl.a. beviljande av anstånd för förvaltaren att inge förvaltarberättelsen samt förordnande och entledigande av vissa uppdragstagare i en konkurs. Tillsynsmyndigheten ska vidare överta uppgiften att i flertalet fall besluta om avslutande av konkursen och om förvaltararvode. Det föreslås att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen ska bekräfta bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Förvaltaren föreslås vidare få ett större ansvar för bevakningsförfarandet och den inledande delen av ackordsförfarandet samt ges beslutsbefogenheter för vissa ytterligare frågor under konkursförfarandet, t.ex. att besluta om att medge gäldenären undantag från reseförbud. En annan del i översynen syftar till att i större utsträckning kunna använda elektronisk kommunikation under konkursförfarandet. Exempelvis ska kungörelser fortsättningsvis i regel endast ske på internet och handlingar ska kunna sändas elektroniskt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Promemorians lagförslag Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att 2 kap. 26 §, 7 kap. 7, 14 a och 29 §§, 9 kap. 14, 17 och 18 §§, 11 kap. 17 §, 12 kap. 9, 12, 16 och 18 §§, 14 kap. 10 och 15 §§ och 16 kap. ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 26 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 § ska utgå, dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 2 kap. 1 – 4, 23 och 24 §§, 3 kap. 2, 4 och 6 §§, 4 kap. 20 §, 6 kap. 2 – 7, 9 – 11 och 14 §§, 7 kap. 3, 5, 9, 10, 12 – 15, 19 – 22, 27, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 7, 9 och 10 §§, 9 kap. 1 – 11, 13, 15, 16 och 19 – 21 §§, 10 kap. 1 – 4 §§, 11 kap. 2, 5 – 9, 12, 13 a, 15, 18, 20 och 21 §§, 12 kap. 1, 3, 4, 6 – 8, 10, 17, 20, 26 och 27 §§, 13 kap. 3 – 7 §§, 14 kap. 1, 3, 4, 6 – 9, 11, 12, 14, 17 och 18 §§, 15 kap. 1, 2 och 4 §§, 17 kap. 3 och 6 §§ och rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Gäldenärens skyldigheter under boutredningen”, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 16 kap., tolv nya paragrafer, 6 kap. 2 a, 2 b, 5 a, och 6 a §§, 7 kap. 13 a, 15 a och 31 §§, 9 kap. 6 a och 6 b §§, 11 kap. 7 a §, 12 kap. 26 a § och 14 kap. 9 a §, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse. ----------------------------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 4 § För att ta i anspråk gäldenärens För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda för- lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbe- måner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för hållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning hos krono- konkursboets räkning ansöka om fogdemyndigheten begära utmä- utmätning enligt 7 kap. utsökningstning enligt 7 kap. utsöknings- balken. balken. Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

1 Senaste lydelse av 7 kap. 14 a § 1995:308 9 kap. 14 § 1995:793 12 kap. 16 § 1990:1072 14 kap. 10 § 2005:190 16 kap. 8 § 2006:706 16 kap. 9 § 1994:1050. 2 Senaste lydelse 1995:308.

6 § 3 Bilaga 5 Tvister mellan förvaltaren och En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller annan i frågor som gäldenären eller någon annan i en avses i 4 och 5 §§ skall prövas av fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär, gäldenä- förvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad. ren eller en underhållsberättigad. Myndigheten skall inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedelbart, även om det överklagas. Beslutet skall efter ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det. Tillsynsmyndighetens beslut i ett Tillsynsmyndighetens beslut ärende som avses i första stycket får enligt första stycket ska efter överklagas av den vars rätt berörs ansökan ändras, om det är motiav beslutet. I fråga om ett sådant verat med hänsyn till senare anföröverklagande tillämpas bestämmel- da omständigheter eller ändrade serna i utsökningsbalken om över- förhållanden. klagande av beslut om utmätning av lön. ----------------------------------------------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 23 och 24 §§, 6 kap. 2 – 5 §§, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 14 kap. 3 § och 17 kap. 3 § gäller i deras äldre lydelser, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 9 kap. gäller i deras äldre lydelser, om ett bevakningsförfarande har inletts före ikraftträdandet. 4. Äldre bestämmelserna i 7 kap. 7 § samt 14 kap. 1 och 15 §§ gäller, om en rådgivare eller förlikningsman har utsetts före ikraftträdandet. 5. Äldre bestämmelser gäller om en framställan om en åtgärd har getts in till tingsrätten före ikraftträdandet. 6. Om tingsrätten vid ikraftträdandet inte handlägger någon fråga som avses i 2 – 5, ska konkursärendet avskrivas från vidare handläggning. Detsamma gäller när tingsrätten efter ikraftträdandet avslutat handläggningen av de frågor som avses i 2 – 5. 7. När en fråga i en konkurs som har inletts före ikraftträdandet ska anhängiggöras i tingsrätten, ska den tingsrätt som skulle ha beslutat om konkursen enligt de nya bestämmelserna vara behörig.

3 Senaste lydelse 1995:793.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 6 (Ds 2019:31)

Remissyttranden över departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) har lämnats av Almi Företagspartner AB, Bokföringsnämnden, Bolagsverket, Datainspektionen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Företagarna, Försäkringskassan, Gotlands tingsrätt, Göta hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet (Akademin för insolvensrätt), Helsingborgs tingsrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Hudiksvalls tingsrätt, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö tingsrätt, Näringslivets Regelnämnd, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige, Riksarkivet, Riksgäldskontoret, Skaraborgs tingsrätt, Skatteverket, Skellefteå tingsrätt, Småföretagarnas riksförbund, Sparbankernas Riksförbund, Stiftelsen Ackordscentralen, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet (juridiska fakulteten), Svea hovrätt, Svensk Inkasso, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation, Transportstyrelsen, TU Medier i Sverige, UC AB, Umeå tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Uppsala universitet (juridiska fakulteten), Vänersborgs tingsrätt, Åklagarmyndigheten och Östersunds tingsrätt. Yttrande har också inkommit från Eksjö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Mora tingsrätt och Norrtälje tingsrätt. Arbetsgivarverket, FAR, Föreningen Sveriges kronofogdar, Institutet för Näringslivsforskning, Norrköpings tingsrätt, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän, Svenska Bankföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Domareförbund, Sveriges Kommuner och Regioner och Tillväxtanalys har avstått från att yttra sig.

Lagrådets yttrande Bilaga 7 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-03-10

Närvarande : F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Lennart Hamberg samt justitierådet Stefan Johansson

Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet

Enligt en lagrådsremiss den 4 mars 2021 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i utsökningsbalken, 2. lag om ändring i konkurslagen (1987:672). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Anton Freszals, biträdd av rättssakkunniga Christina Wejlander.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet