Riksförsäkringsverkets föreskrifter om familjebidrag

För att bestämma vad som är en skälig bostadskostnad vid beräkning av bostadsbidrag enligt 12 § familjebidragsförordningen (1991:1492) används de normer som socialstyrelsen och riksförsäkringsverket rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av underhållsbidrag.

Kostnaden för den bostad där den tjänstepliktige bor beräknas med tillämpning av riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad med undantag för vad som föreskrivs i 2 §, 7 § första, andra och tredje styckena, 8 § och 9 §.

Den beräknade bostadskostnaden anses som skälig om den inte överstiger det belopp som enligt de i 1 § angivna normerna gäller som högsta godtagbara kostnad för en bostad för det antal vuxna och barn som bor i bostaden. Om den beräknade bostadskostnaden är högre än detta belopp anses den högsta godtagbara kostnaden för bostaden som en skälig bostadskostnad.

Om det finns särskilda skäl för det, får högre bostadskostnad godtas som skälig än den som anges som högsta godtagbara kostnad för bostaden enligt normerna.

Vid bestämmande av vad som är högsta godtagbara kostnad för en bostad där den tjänstepliktige bor tillsammans med föräldrar eller med flera andra personer än maka, barn eller föräldrar används de i 1 § angivna normernas värden för bostadskostnad på följande sätt.

1. 1-2 vuxna + 1 barn - tjänstepliktig som bor med en förälder eller två föräldrar - tjänstepliktig som bor med två andra personer än maka, barn eller föräldrar

2. 1-2 vuxna + 2 barn - tjänstepliktig som bor med en förälder eller två föräldrar och ett barn till föräldrarna - tjänstepliktig som bor med tre andra personer än maka, barn eller föräldrar

3. 1-2 vuxna + 3 barn - tjänstepliktig som bor med en förälder eller två föräldrar och två barn till föräldrarna - tjänstepliktig som bor med fyra andra personer än maka, barn eller föräldrar.

Vid beräkning av bostadsbidrag minskas den enligt 1-4 §§ som skälig bestämda bostadskostnaden med bostadsbidrag som utges enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

Kommunalt bostadstillägg som utges enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension medför inte minskning av den som skälig bestämda bostadskostnaden.

Om den tjänstepliktige bor tillsammans med föräldrar beräknas deras andel i den enligt 1-5 §§ bestämda bostadskostnaden till 22 procent av deras bruttoinkomst per månad. Samma procentsats gäller om den tjänstepliktige bor tillsammans med endast en förälder.

Underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension som utges till ett barn som bor hemma hos den tjänstepliktiges föräldrar räknas som bruttoinkomst för föräldrarna. Som sådan inkomst räknas däremot inte allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiebidrag entigt 3 kap. studiestödslagen (1973:349).

Den tjänstepliktiges andel i den enligt 1-5 §§ bestämda bostadskostnaden utgörs av den del som återstår av bostadskostnaden sedan föräldrarnas andel räknats av.

Om föräldrarna har andra barn som bor hemma och som har inkomst av annat arbete än enbart feriearbete under studier eller någon annan inkomst som beräknas överstiga 500 kronor per månad bestäms dock den tjänstepliktiges andel genom att återstoden av bostadskostnaden delas lika mellan den tjänstepliktige och de barn som har sådan inkomst.

Vid tillämpning av andra stycket bortses från sådan inkomst som anges i 6 § andra stycket.

Den tjänstepliktiges beräknade andel i föräldrarnas bostadskostnad anses som skälig om andelen inte överstiger det belopp som enligt de i 1 § angivna normerna utgör skillnaden mellan genomsnittskostnaden för en bostad för 1-2 vuxna med två barn och en bostad för 1-2 vuxna med ett barn. Om den beräknade andelen är högre än skillnadsbeloppet anses skillnadsbeloppet som en skälig andel i bostadskostnaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den tjänstepliktiges andel bestämmas till högre belopp än det som motsvarar det i första stycket angivna skillnadsbeloppet.

Om den tjänstepliktige bor tillsammans med en annan person än maka, barn eller föräldrar beräknas hans andel i en skälig bostadskostnad genom att den enligt 1-5 §§ bestämda bostadskostnaden delas lika mellan det antal personer som bor i bostaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den tjänstepliktiges andel bestämmas till högre belopp än det enligt första stycket beräknade beloppet.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) och handikappersättning utgör inkomster som inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den tjänstepliktige med anledning av tjänstgöringen.

Ansökan om familjepenning och bostadsbidrag samt näringsbidrag görs på blankettema FKF 2520 respektive FKF 2521.

Familjebidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag och begravningsbidrag betalas ut genom insättning på den tjänstepliktiges personkonto i Nordbanken.

Familjebidrag i form av näringsbidrag betalas ut genom insättning på företagets konto om detta är en juridisk person. I övriga fall sker insättning på den tjänstepliktiges personkonto i Nordbanken.

Om den tjänstepliktige saknar personkonto och heller inte har angett annat konto i Nordbanken eller annan bank sker utbetalning med anvisning genom Nordbankens försorg.

En allmän försäkringskassa får också betala ut familjebidrag med anvisning.

Familjebidrag för löpande månad skall kunna lyftas den 21 i månaden. Är den 21 en lördag skall bidraget kunna lyftas närmast föregående vardag. Är den 21 en söndag eller helgdag skall bidraget kunna lyftas närmast följande vardag.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1992.

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

KARL GUSTAF SCHERMAN

Birgit Strand Karl-Erik Fredriksson