Riksförsäkringsverkets föreskrifter om familjebidrag

För att bestämma vad som är en skälig bostadskostnad vid beräkning av bostadsbidrag enligt 7 kap. 12 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga används den beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad som framgår av Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2023:4) om beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. (FKFS 2023:14)

Kostnaden för den bostad där den bidragsberättigade bor beräknas med tillämpning av Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag. (FKFS 2010:26)

Den beräknade bostadskostnaden anses som skälig om den inte överstiger det belopp som enligt den i 1 § angivna beräkningen gäller som högsta godtagbara kostnad för en bostad för det antal vuxna och barn som bor i bostaden. Om den beräknade bostadskostnaden är högre än detta belopp anses den högsta godtagbara kostnaden för bostaden som en skälig bostadskostnad.

Om det finns särskilda skäl för det, får högre bostadskostnad godtas som skälig än den som utgör högsta godtagbara kostnad för bostaden enligt beräkningen. (FKFS 2023:14)

Vid bestämmande av vad som är högsta godtagbara kostnad för en bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med föräldrar eller med flera andra personer än make, sambo, barn eller föräldrar används beloppen enligt den i 1 § angivna beräkningen på följande sätt.

1. 1–2 vuxna och 1 barn – bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar

– bidragsberättigad som bor med två andra personer än make, sambo, barn eller föräldrar

2. 1–2 vuxna och 2 barn – bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar och ett barn till föräldrarna – bidragsberättigad som bor med tre andra personer än make, sambo, barn eller föräldrar

3. 1–2 vuxna och 3 barn – bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar och två barn till föräldrarna – bidragsberättigad som bor med fyra andra personer än make, sambo, barn eller föräldrar. (FKFS 2023:14)

Om den bidragsberättigade bor tillsammans med föräldrar beräknas deras andel i den enligt 1–4 §§ bestämda bostadskostnaden till 22 procent av deras bruttoinkomst per månad. Samma procentsats gäller om den bidragsberättigade bor tillsammans med endast en förälder.

Underhållsbidrag, underhållsstöd eller barnpension som utges till ett barn som bor hemma hos den bidragsberättigades föräldrar räknas som bruttoinkomst för föräldrarna.

Om en förälder enligt dom eller avtal betalar underhållsbidrag till inte hemmavarande barn minskas bruttoinkomsten med motsvarande belopp. Detsamma gäller betalningsbelopp enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken. (FKFS 2010:26)

Den bidragsberättigades andel i den enligt 1–4 §§ bestämda bostadskostnaden utgörs av den del som återstår av bostadskostnaden sedan föräldrarnas andel räknats av.

Om föräldrarna har andra barn som bor hemma och som har inkomst av annat arbete än enbart feriearbete under studier eller någon annan inkomst som beräknas överstiga 500 kronor per månad bestäms dock den bidragsberättigades andel genom att återstoden av bostadskostnaden delas lika mellan den bidragsberättigade och de barn som har sådan inkomst.

Vid tillämpning av andra stycket bortses från sådan inkomst som anges i 5 § andra stycket och 9 §.

Den bidragsberättigades beräknade andel i föräldrarnas bostadskostnad anses som skälig om andelen inte överstiger det belopp som enligt den i 1 § angivna beräkningen utgör skillnaden mellan genomsnittskostnaden för en bostad för 1–2 vuxna med två barn och en bostad för 1–2 vuxna med ett barn. Om den beräknade andelen är högre än skillnadsbeloppet anses skillnadsbeloppet som en skälig andel i bostadskostnaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den bidragsberättigades andel bestämmas till högre belopp än det som motsvarar det i första stycket angivna skillnadsbeloppet. (FKFS 2023:14)

Beräkning av den bidragsberättigades andel i kostnad för bostad som delas med en annan person än make, sambo, barn eller föräldrar (FKFS 2023:14)

Om den bidragsberättigade bor tillsammans med en annan person än make, sambo, barn eller föräldrar beräknas hans eller hennes andel i en skälig bostadskostnad genom att den enligt 1–4 §§ bestämda bostadskostnaden delas lika mellan det antal personer som bor i bostaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den bidragsberättigades andel bestämmas till högre belopp än det enligt första stycket beräknade beloppet. (FKFS 2020:6)

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, handikappersättning, merkostnadsersättning, studiebidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utgör inkomster som inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen. (FKFS 2020:6)

Ansökan om familjepenning och bostadsbidrag samt näringsbidrag skall göras på blankett som Försäkringskassan fastställt.

Även ansökan om höjning av familjepenning och bostadsbidrag skall göras på sådan blankett. (RFFS 2004:19)

Familjebidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag och begravningsbidrag betalas ut genom insättning på det bankkonto som den bidragsberättigade anmält till Försäkringskassan.

Familjebidrag i form av näringsbidrag betalas ut genom insättning på företagets konto om detta är en juridisk person. I övriga fall sker insättning på det bankkonto som den bidragsberättigade anmält till Försäkringskassan.

Utbetalning får ske på annat sätt om särskilda förhållanden föranleder det. (FKFS 2005:7)

Familjebidrag för löpande månad ska kunna lyftas den 21 i månaden. Om utbetalningsdagen infaller på en söndag, en annan allmän helgdag, en lördag eller midsommarafton ska bidraget kunna lyftas närmast föregående vardag. (FKFS 2008:3)