Riksförsäkringsverkets föreskrifter om familjebidrag

För att bestämma vad som är en skälig bostadskostnad vid beräkning av bostadsbidrag enligt 7 kap. 12 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga används de normer som Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av underhållsbidrag.

Kostnaden för den bostad där den bidragsberättigade bor beräknas med tillämpning av Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräkning av bostadskostnad.

Den beräknade bostadskostnaden anses som skälig om den inte överstiger det belopp som enligt de i 1 § angivna normerna gäller som högsta godtagbara kostnad för en bostad för det antal vuxna och barn som bor i bostaden. Om den beräknade bostadskostnaden är högre än detta belopp anses den högsta godtagbara kostnaden för bostaden som en skälig bostadskostnad.

Om det finns särskilda skäl för det, får högre bostadskostnad godtas som skälig än den som anges som högsta godtagbara kostnad för bostaden enligt normerna.

Vid bestämmande av vad som är högsta godtagbara kostnad för en bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med föräldrar eller med flera andra personer än maka, barn eller föräldrar används de i 1 § angivna normernas värden för bostadskostnad på följande sätt.

1. 1-2 vuxna + 1 barn - bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar - bidragsberättigad som bor med två andra personer än maka, barn eller föräldrar

2. 1-2 vuxna + 2 barn - bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar och ett barn till föräldrarna - bidragsberättigad som bor med tre andra personer än maka, barn eller föräldrar

3. 1-2 vuxna + 3 barn - bidragsberättigad som bor med en förälder eller två föräldrar och två barn till föräldrarna - bidragsberättigad som bor med fyra andra personer än maka, barn eller föräldrar.

Om den bidragsberättigade bor tillsammans med föräldrar beräknas deras andel i den enligt 1-5 §§ bestämda bostadskostnaden till 22 procent av deras bruttoinkomst per månad. Samma procentsats gäller om den bidragsberättigade bor tillsammans med endast en förälder.

Underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension som utges till ett barn som bor hemma hos den bidragsberättigades föräldrar räknas som bruttoinkomst för föräldrarna.

Den bidragsberättigades andel i den enligt 1-4 §§ bestämda bostadskostnaden utgörs av den del som återstår av bostadskostnaden sedan föräldrarnas andel räknats av.

Om föräldrarna har andra barn som bor hemma och som har inkomst av annat arbete än enbart feriearbete under studier eller någon annan inkomst som beräknas överstiga 500 kronor per månad bestäms dock den bidragsberättigades andel genom att återstoden av bostadskostnaden delas lika mellan den bidragsberättigade och de barn som har sådan inkomst.

Vid tillämpning av andra stycket bortses från sådan inkomst som anges i 5 § andra stycket och 9 §.

Den bidragsberättigades beräknade andel i föräldrarnas bostadskostnad anses som skälig om andelen inte överstiger det belopp som enligt de i 1 § angivna normerna utgör skillnaden mellan genomsnittskostnaden för en bostad för 1-2 vuxna med två barn och en bostad för 1-2 vuxna med ett barn. Om den beräknade andelen är högre än skillnadsbeloppet anses skillnadsbeloppet som en skälig andel i bostadskostnaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den bidragsberättigades andel bestämmas till högre belopp än det som motsvarar det i första stycket angivna skillnadsbeloppet.

Beräkning av den bidragsberättigades andel i kostnad för bostad som delas med en anan person än maka, barn eller föräldrar

Om den bidragsberättigade bor tillsammans med en annan person än maka, barn eller föräldrar beräknas hans andel i en skälig bostadskostnad genom att den enligt 1-4 §§ bestämda bostadskostnaden delas lika mellan det antal personer som bor i bostaden.

Om det finns särskilda skäl för det, får den bidragsberättigades andel bestämmas till högre belopp än det enligt första stycket beräknade beloppet.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) och handikappersättning utgör inkomster som inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen.

Ansökan om familjepenning och bostadsbidrag samt näringsbidrag görs på blankettema FKF 2520 respektive FKF 2521.

Familjebidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag och begravningsbidrag betalas ut genom insättning på den bidragsberättigades personkonto i Nordbanken eller annat bank- eller postgirokonto som den bidragsberättigade anmält till försäkringskassan.

Familjebidrag i form av näringsbidrag betalas ut genom insättning på företagets konto om detta är en juridisk person. I övriga fall sker insättning på den bidragsberättigades personkonto i Nordbanken eller annat bank- eller postgirokonto som den bidragsberättigade anmält till försäkringskassan.

Om den bidragsberättigade saknar personkonto och heller inte har angett annat konto i Nordbanken eller annan bank sker utbetalning med anvisning genom Nordbankens försorg.

En allmän försäkringskassa får också betala ut familjebidrag med anvisning.

Familjebidrag för löpande månad skall kunna lyftas den 21 i månaden. Är den 21 en lördag skall bidraget kunna lyftas närmast föregående vardag. Är den 21 en söndag eller helgdag skall bidraget kunna lyftas närmast följande vardag.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 1995 då verkets föreskrifter (RFFS 1991:24) om familjebidrag skall upphöra att gälla. 2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om beslut om familjebidrag som har fattats före den 1 juli 1995.

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

KARL GUSTAF SCHERMAN

Birgitta Norin Pär Arvstrand