Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m.

I denna författning avses med 1. ansökan om särskild försäkran i sjukpenningärenden sådan ansökan och särskild försäkran som anges i 110 kap. 4 § och 21 § socialförsäkringsbalken, 2. läkarintyg i sjukpenningärenden och ärenden om rehabiliteringsersättning sådana intyg som anges i 27 kap. 25 § och 31 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, 3. särskilt läkarutlåtande sådan utlåtande av viss läkare som avses i 110 kap. 14 § 3 socialförsäkringsbalken. (FKFS 2021:5)

(Upphävd genom FKFS 2013:11).

För försäkrad som i omedelbar anslutning till sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön gör anspråk på sjukpenning gäller, såvitt avser ingivande av ansökan, att ansökan från och med dag 15 ska ges in. Denna ansökan ska styrka nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom från och med den första dagen för vilken sjukpenning kan betalas ut. (FKFS 2010:20)

(Upphävd genom FKFS 2010:20).

(Upphävd genom FKFS 2023:13).

Ansökan om sjukpenning ska göras på av Försäkringskassan fastställd blankett om inte den försäkrade enligt 110 kap. 6 § 2 socialförsäkringsbalken är undantagen från skyldigheten att göra ansökan på grund av att han eller hon till följd av sjukdomen är förhindrad eller har synnerliga svårigheter att göra detta.

Första stycket gäller även när ansökan avser fler dagar med sjukpenning på normalnivå vid allvarlig sjukdom enlig 27 kap. 23 § socialförsäkringsbalken. (FKFS 2023:13)

Om sjukpenning inte kan utges i direkt anslutning till läkarintygsfri tid enligt 27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken får denna tid förlängas fram till den dag för vilken sjukpenning tidigast kan utges. (FKFS 2010:20)

För den försäkrade gäller undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg i sjukpenningärenden och ärenden om rehabiliteringsersättning om det är uppenbart obehövligt att intyget lämnas. (FKFS 2021:5)

Även om den försäkrade inte kunnat visa upp läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan, får sjukpenning eller rehabiliteringsersättning utges om det ändå av omständigheterna i ärendet kan anses visat att han eller hon lidit av sjukdom som avses i 27 kap. 2 § respektive 31 kap. 5 § socialförsäkringsbalken. (FKFS 2021:5)

När en försäkrad vars arbetsförmåga partiellt är nedsatt på grund av sjukdom får en större total arbetsoförmåga i ärende om sjukpenning, ska den totala arbetsoförmågan styrkas med läkarintyg från och med den sjunde dagen efter den dag då den försäkrades arbetsoförmåga blev större. (FKFS 2021:5)

(Upphävd genom FKFS 2021:5).

I ärende om sjukpenning ska användas formulär för läkarintyg och särskilt läkarutlåtande som fastställts av Försäkringskassan i samråd med Socialstyrelsen. (FKFS 2010:20)

I ärende om ersättning för merutgifter till och från arbetet ska den försäkrade ge in skriftlig försäkran för reseersättning. Sådan försäkran ska innehålla uppgifter om vilka dagar förhinder på grund av sjukdom förelegat att använda det färdsätt som normalt används och vilket färdsätt som använts i stället. Försäkringskassan får även kräva att behovet av annat färdsätt än det som normalt utnyttjas vid färd till och från arbetet styrks genom läkarintyg. (FKFS 2011:18)

Resekostnaden ska vid resa med egen bil beräknas till det ersättningsbelopp per kilometer som anges i 7 § 2 förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning. Kostnaden för resa med

hyrd bil får högst ersättas med ett belopp motsvarande kostnaden för resa med taxi. (FKFS 2023:2)

I fråga om sjukperiod som Försäkringskassan har att pröva för godkännande enligt 3 kap. 29–32 § § studiestödsförordningen Resekostnaden ska vid resa med egen bil beräknas till det ersättningsbelopp per kilometer som anges i 7 § 2 förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning. Kostnaden för resa med hyrd bil får högst ersättas med ett belopp motsvarande kostnaden för resa med taxi. (FKFS 2010:20)

När det gäller sjukperiod som anges i 12 § ska den studerande ge in ett läkarintyg till Försäkringskassan för att styrka nedsättningen av studieförmåga på grund av sjukdom senast från och med den fjortonde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Om sjukperioden börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut ska dock läkarintyget ges in för att styrka nedsättningen av studieförmåga senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. (FKFS 2011:18)

(Upphävd genom RFFS 2003:12).

Om särskilda omständigheter motiverar att kontroll utförs i ett pågående sjukdomsfall får Försäkringskassan ålägga den studerande att visa upp läkarintyg från och med en tidigare dag än som gäller enligt 13 §. (FKFS 2011:18)

Om det behövs för godkännande av sjukperiod får Försäkringskassan 1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig 2. göra förfrågan hos den studerande, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter 3. besöka den studerande (RFFS 2004:46)

Om sjukperiod för tid före sjukanmälan godkänns ska vid tillämpningen av 13 § sjukperiodens första dag anses som anmälningsdag. (FKFS 2010:20)

I kontroll- eller rehabiliteringssyfte får Försäkringskassan ålägga den studerande att vid framtida sjukdomsfall visa upp läkarintyg från och med den första dagen i sjukperioden. Åläggandet får gälla under högst tolv månader. (RFFS 2004:46)

Sjukperiod får godkännas utan hinder av att den studerande inte kunnat förete läkarintyg eller läkarutlåtande om det ändå av omständigheterna i ärendet kan anses visat att den studerande på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva sina studier.

Anmälan om arbetsprövning bör göras på blankett som fastställts av Försäkringskassan. (FKFS:2026:2)