Kronofogdemyndighetens ställningstagande om obetydlig ändring vid löneutmätning

Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) redogör i ställningstagandet för hur myndigheten ska tillämpa bestämmelsen i 7 kap. 10 § första stycket utsökningsbalken (UB) om att ett löneutmätningsbeslut inte behöver ändras om ändringen skulle vara obetydlig.

När Kronofogden räknar om beslut om löneutmätning kan resultatet i vissa fall bli en mycket liten ändring. I de fall ändringen understiger 25 kronor kan myndigheten avstå från att räkna om löneutmätningsbeslutet. Vid bedömningen ska en jämförelse göras med det befintliga löneutmätningsbeslutet.

En individuell bedömning är möjlig i det enskilda fallet. Det kan leda till att beslut räknas om även vid mindre ändringar eller att beslut inte räknas om trots större ändringar. Omständigheter som kan beaktas är t.ex. hur stor del av lönen som gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden.

När bedömningen görs att en ändring är obetydlig ska bedömningen dokumenteras noggrant.

Bestämmelsen om obetydlig ändring gäller vid både maskinella och manuella löneutmätningsbeslut. Bestämmelsen gäller både om ändringen är till fördel för gäldenären och om ändringen är till nackdel för gäldenären.

Om en ändring medför att utrymme för löneutmätning saknas bör inte bestämmelsen om obetydlig ändring användas.

Det här beslutet har fattats av rättschef Ulrika Lindén. Verksjurist Ida-Maria Kejonen har föredragit ärendet. I den slutliga handläggningen har även enhetschef Christina Sundblad och rättsutvecklaren Soheil Roshanbin deltagit. Beslutet har godkänts digitalt och saknar därför underskrift.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

Rättslig promemoria 1 Sammanfattning

Av förarbetena till bestämmelsen om obetydlig ändring framkommer att det lämnas åt rättstillämpningen var gränsen för obetydlighet ska gå. Förarbetena slår fast att 4 kronor respektive 6 kronor är obetydliga belopp och att större skillnader kan anses utgöra en obetydlig ändring. I förarbetena nämns att beloppet 25 kronor som framgår av 13 kap. 20 a § andra stycket UB kan vara ett riktmärke. När Kronofogden räknar om beslut om löneutmätning bör som huvudregel gränsen för obetydlig ändring gå vid riktmärket 25 kronor. I de fall en ändring understiger 25 kronor kan myndigheten avstå från att räkna om löneutmätningsbeslutet.

2 Bakgrund, frågeställning och syfte

Den 1 augusti 2021 ändrades 7 kap. 10 § första stycket UB på så sätt att ett löneutmätningsbeslut inte behöver ändras om ändringen skulle vara obetydlig.

Var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig framgår inte av lagtexten. Lagstiftaren har valt att överlämna frågan åt rättstillämpningen. För att säkerställa att bestämmelsen tillämpas enhetligt, förutsägbart och rättssäkert av Kronofogden behövs styrning i frågan.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Ändring av löneutmätningsbeslut

7 kap. 10 § första stycket UB:

”Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig.”

Av motiven i prop. 2020/21:161 s. 22–23 framgår följande.

”Ett beslut om löneutmätning ska ändras om det finns anledning till det. En sådan anledning kan vara att beslutet från början var oriktigt eller att förhållandena ändrats. Det kan också handla om att normalbeloppet justeras. Omprövningsregeln gäller oavsett om det finns anledning att ändra beslutet till gäldenärens förmån eller nackdel. Kronofogden ska ändra beslut ex officio, men det ankommer såklart på gäldenären att upplysa om ändrade förhållanden som myndigheten inte känner till.”

”Naturligtvis kommer Kronofogden även i fortsättningen att varje år behöva ta ställning till om en ändring skulle vara obetydlig när nya normalbelopp fastställs eller då gäldenärens inkomstförhållanden eller boendekostnader ändras.”

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

”Exakt var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig går inte att säga en gång för alla, utan bör överlämnas åt rättstillämpningen. Obetydlighetsbedömningen bör göras objektivt utifrån sökandens och gäldenärens perspektiv och jämförelsen ska göras med det befintliga beslutet om utmätning. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan alltså sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet. Som en jämförelse kan nämnas att Kronofogden enligt 13 kap. 20 a § UB inte är skyldig att betala ut influtna medel, om de belopp som ska betalas ut understiger 25 kronor. Detta har tidigare av lagstiftaren ansetts som mycket små belopp (se prop. 1993/94:50 s. 295). Den nu föreslagna bestämmelsen om när utmätningsbeslut inte ska behöva omprövas reglerar visserligen en annan situation, men för att förslaget ska få avsedd effekt och leda till en mer effektiv hantering bör beloppet ändå kunna tjäna som ett lämpligt riktmärke.”

Av författningskommentaren i prop. 2020/21:161 s. 31 framgår följande.

”Enligt första stycket första meningen är huvudregeln att ett löneutmätningsbeslut ska ändras om det finns anledning till det. Ett undantag införs i en ny andra mening med innebörden att ett beslut inte behöver ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Bestämmelsen är alltså fakultativ. Bedömningen av vad som utgör en obetydlig ändring ska göras objektivt. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet.

När normalbeloppen vid den årliga omräkning som Kronofogden gör leder till en skillnad på några kronor ska någon ändring av löneutmätningsbeslutet inte behöva göras. Som exempel på detta är skillnaden i normalbeloppen mellan åren 2015 och 2016 som var endast fyra kronor för ensamstående och sex kronor för makar och sambor. En sådan ändring är obetydlig. Beroende på t.ex. hur stor del av lönen som gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden kan även större skillnader anses utgöra en obetydlig ändring. Som jämförelse och ledning för bedömningen kan nämnas att Kronofogden inte är skyldig att betala ut influtna medel som understiger 25 kronor (se 13 kap. 20 a §). Bedömningen får göras med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.”

3.2 Kronofogdemyndighetens försvarlighetsbedömning

Kronofogden får besluta om utmätning om det belopp som kan beräknas flyta in genom utmätningen ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig, 4 kap. 3 § första stycket UB. Bestämmelsen gäller också vid löneutmätning, 7 kap. 3 § andra stycket UB, och tillämpas så att utmätning sker om det belopp som beräknas vara disponibelt för löneutmätning är minst 200 kronor varje månad.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande

4 Kronofogdemyndighetens bedömning

Lagstiftaren har gett Kronofogden möjligheten att avstå från att ändra ett löneutmätningsbeslut om ändringen bedöms vara obetydlig. Bestämmelsen, som är fakultativ (valfri), anger inte någon beloppsgräns för vad som avses med en obetydlig ändring. Av förarbetena framgår att det lämnas åt rättstillämpningen var gränsen för obetydlighet ska gå. Förarbetena slår fast att 4 kronor respektive 6 kronor är obetydliga belopp och att större skillnader kan anses utgöra en obetydlig ändring. I förarbetena nämns även beloppet 25 kronor som framgår av 13 kap. 20 a § andra stycket UB som en jämförelse. När Kronofogden räknar om beslut om löneutmätning bör som huvudregel gränsen för obetydlig ändring gå vid riktmärket 25 kronor. I de fall en ändring understiger 25 kronor kan myndigheten avstå från att räkna om löneutmätningsbeslutet.

Även om belopp understigande 25 kronor generellt bör anses vara ett obetydligt belopp kan en individuell prövning ske i det enskilda fallet. Prövningen kan leda till att beslut räknas om även vid mindre ändringar eller att beslut inte räknas om trots större ändringar. Omständigheter som kan beaktas är t.ex. hur stor del av lönen som gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet.

Regeln om obetydlig ändring gäller vid både maskinella och manuella löneutmätningsbeslut. Regeln gäller både om ändringen är till fördel för gäldenären och om ändringen är till nackdel för gäldenären.

Handläggaren ska noggrant dokumentera bedömningen att en ändring är obetydlig. Vid bedömningen ska en jämförelse göras med det befintliga löneutmätningsbeslutet.

Resultatet vid en omräkning av ett löneutmätningsbeslut kan bli att det disponibla beloppet för utmätning understiger gränsen för försvarlighet. I dessa fall bör inte bestämmelsen om obetydlig ändring användas. Om en omräkning resulterar i att det utmätningsbara beloppet understiger 200 kronor bör löneutmätningsbeslutet alltså räknas om även om ändringen kan anses vara obetydlig.

Kronofogdens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot, 18 kap. 2 § UB. Om en av parterna är missnöjd med Kronofogdens tillämpning av bestämmelsen om obetydlig ändring kan det gällande löneutmätningsbeslutet överklagas.