Uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

Fakta om rättsliga ställningstaganden

Rättsliga ställningstaganden utgör Migrationsverkets uttalanden om hur en författning bör tolkas och är styrande för myndighetens medarbetare. De beslutas av chefen för rättsavdelningen.

Rättsliga ställningstaganden förs in i en särskild dokumentserie, RS-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av ett rättsligt ställningstagande förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.

Sammanfattning

För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas till en fristadskonstnär med stöd av 5 kap. 5 tredje stycket utlänningslagen krävs att konstnären omfattas av ett fristadsprogram och genom det blivit inbjuden till Sverige. Fristaden ska stå för fristadskonstnärens och eventuella familjemedlemmars försörjning under två år, som betalas ut i form av ett stipendium. Fristadskonstnären får inte ta anställning under den tid han eller hon har uppehållstillstånd. Familjemedlemmar till fristadskonstnären kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen för samma tid som fristadskonstnären, och arbetstillstånd enligt 6 kap. 3 § utlänningslagen.

Förlängt uppehållstillstånd på samma grund kan ansökas om och beviljas efter fristadsåren. Efter fristadsåren måste konstnären själv uppfylla försörjningskravet. Det är tillräckligt att konstnären visar att hans eller hennes egen försörjning är tryggad för att förlängt uppehållstillstånd ska kunna ges.

Möjligheten för konstnären och dennes familjemedlemmar att efter tre år kunna beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av RS/084/2021, Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd.

1. Bakgrund och syfte

1.1. Bakgrund

Det finns konstnärer som i sina hemländer utsätts för förföljelse på grund av sina åsikter, som kommer till uttryck genom deras konstnärliga arbete. Vissa av dessa konstnärer ansöker om att få omfattas av ett fristadsprogram och därigenom bli inbjudna av en fristad.

Exempel på konstnärliga utövare som kan erbjudas en fristad är författare, skribenter, dramatiker, bildkonstnärer, musiker och filmare.

1.1.1 Svenska fristäder och fristadsprogram

En fristad innebär att en svensk kommun, stad eller region erbjuder hotade konstnärer och deras familjer uppehälle och boende under två år för att därigenom ge konstnären en möjlighet att utveckla sin konstnärliga verksamhet i Sverige.

Inbjudan sker efter att den konstnärliga utövaren har validerats och matchats mot fristaden genom ett fristadsprogram. För att ta emot en fristadskonstnär krävs att den inbjudande kommunen, staden eller regionen fattar ett politiskt beslut om att inrätta en fristad och att kommunen svarar för konstnärens och ev. familjemedlemmars försörjning (bostad, uppehälle, försäkringar m.m.) under två år.

För att kunna ta emot en fristadskonstnär efter validering har den svenska fristaden ingått ett medlemsavtal med en internationell organisation. En sådan internationell organisation är exempelvis International Cities of Refuge Network (ICORN). Medlemskapet är ett sätt att säkerställa att fristaden åtar sig att utföra det arbete som är förknippat med att vara fristad över tid, vilket ökar förutsägbarheten i arbetet och förhindrar att förutsättningarna ändras för fristadskonstnärerna.

De personer som är aktuella att bjudas in till en fristad ska ha gått igenom en transparent ansökningsprocess som går att verifiera, och som är i enlighet med organisationens definierade kriterier. Att ansökningsprocessen är verifierbar och har definierade kriterier säkerställer att den innehåller kontrollpunkter, såsom identitet, professionalism och att det finns ett samband mellan förföljelsen och utövandet av den konstnärliga verksamheten.

Genom medlemskapet har fristaden åtagit sig att följa upp den person som bjudits in på ett sätt som bestäms av organisationens miniminormer, och att det kontrolleras att detta efterlevs. Förfarandet ger därmed en utökad säkerhet för de som kommer till en fristad. Mot bakgrund av att det är konstnärens behov av att få komma i säkerhet som är det främsta syftet för organisationen uppställer fristäderna inte något krav på motprestation från fristadskonstnären. Det är upp till konstnären själv att avgöra om hon eller han vill vara en offentlig person.

Fristadsprogrammens kriterier vid urvalet avser alltså främst konstnärens behov av att få komma i säkerhet eller att få sin röst hörd och sina verk publicerade, inte hans eller hennes konstnärliga meriter. Det handlar om att flytta en yrkesverksam konstnär från en farlig situation där han eller hon genom sitt arbete riskerar att bli förföljd, hotad eller fängslad.

1.1.2 Kulturrådet i Sverige

Kulturrådet har i uppdrag att verka för fristäder för förföljda konstnärer och för att de fristadskonstnärer som finns i Sverige ska få ökad möjlighet att bli en del i offentligheten. Uppdraget genomförs i samverkan med berörda myndigheter, organisationer och kommuner.

Kulturrådet har medel avsatta till projekt som ökar konstnärers möjlighet att ta del av och delta i den konstnärliga och kulturella offentligheten.

Kulturrådet ger också råd och stöd till kommuner och övriga som erbjuder en fristad. Kulturrådet arbetar för att fler städer i Sverige ska ingå i det internationella fristadsprogrammet ICORN. De städer, kommuner och regioner som är medlemmar i fristadsprogrammet ICORN kallas Sveriges fristäder inom ICORN.

1.2 Syfte

Det finns ingen bestämmelse vare sig i utlänningslagen (2005:716) eller i utlänningsförordningen (2006:97) som särskilt tar sikte på de s.k. fristadskonstnärer som i sina hemländer utsätts för förföljelse på grund av sina åsikter som kommit till uttryck genom konstnärliga arbete.

Syftet med detta ställningstagande är att ge vägledning kring vilka bestämmelser i utlänningslagen och i utlänningsförordningen som kan bli tillämpliga och vilka överväganden som behöver göras. Det rättsliga ställningstagandet ger även vägledning för hur försörjningskravet i 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen ska tolkas och tillämpas i förhållande till fristadskonstnärer.

2. Rättslig bedömning

Som ovan nämnts saknas regler i utlänningsrätten som särskilt tar sikte på fristadskonstnärer. Den enda bestämmelse som kan tillämpas för att bevilja uppehållstillstånd för denna kategori är 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen.

Bestämmelsen anger att försörjningen ska vara tryggad på annat sätt än genom anställning. Kravet på att försörjningen ska vara ordnad har inte närmare preciserats i förarbetena till utlänningslagstiftningen. Rekvisitet kan emellertid knappast ges någon annan innebörd än att personen själv ska kunna tillgodose sina behov, dvs. att personen har tillräckliga medel för sina levnadskostnader utan bistånd av någon annan. Vidare är det rimligt att kravet inte ställs för högt, men ändå inte lägre än att det blir säkerställt att personen får en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten bör därför vara att personen har egna medel för sin försörjning som överstiger vad han eller hon hade varit berättigad att få i försörjningsstöd enligt riksnormen enligt socialtjänstlagen (2001:453). Riksnormen enligt socialtjänstlagen omfattar dock inte kostnaden för boende.

Personen måste därför även ha tillräckliga medel för att täcka kostnaden för sitt boende i Sverige.

För att uppehållstillstånd under fristadsåren ska kunna ges till en fristadskonstnär med stöd av 5 kap. 5 tredje stycket utlänningslagen krävs att konstnären omfattas av ett fristadsprogram och genom det har blivit inbjuden till Sverige av en fristad. Med fristad avses här en kommun, stad, eller region som genom ett politiskt beslut har inrättat en fristad genom avtal med en internationell organisation, exempelvis ICORN. Av det politiska beslutet ska det framgå att fristaden kommer att stå för fristadskonstnärens och eventuella familjemedlemmars uppehälle i två år i form av ett stipendium.

2.2.1 Förstagångsansökan

Efter att fristadskonstnären har blivit inbjuden av en fristad i Sverige kan han eller hon lämna in en ansökan om uppehållstillstånd vid en svensk utlandsmyndighet. I och med att det främsta syftet är att ge fristadskonstnärer skydd i två år och där något krav på motprestation inte finns kan försörjningsnivån inte sättas lika högt som för övriga personkategorier som också omfattas av 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen.

Som nämnts ovan ges försörjningen under fristadsåren i form av stipendium från fristaden. Stipendiet får fristadskonstnären i egenskap av särskilt inbjuden konstnär varför det inte bör jämställas med försörjningsstöd eller liknande bidragsformer. För att försörjningen ska anses tryggad genom stipendiet måste det framgå av det politiska beslutet att kommunen kommer att stå för fristadskonstnärens försörjning i form av ett stipendium under två år. Finns familjemedlemmar ska det framgå att kommunen även står för deras försörjning (se vidare nedan i avsnitt 2.2.2 avseende familjemedlemmar).

Genom stipendiet får fristadskonstnärens försörjning anses ordnad i enlighet med 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen. Även om rekvisitet har getts innebörden att det är personen själv som ska kunna tillgodose sina behov får det stipendium som tillhandahålls av fristaden anses uppfylla försörjningskravet i bestämmelsen. För att kunna få förlängt uppehållstillstånd måste fristadskonstnären själv kunna försörja sig (se nedan avsnitt 2.3.1.1).

Uppehållstillståndet ger fristadskonstnären rätt att verka genom uppdrag som är direkt förknippade med den konstnärliga verksamheten, t.ex. föreläsningar, utställningar, konserter eller medverkan i publicistiska eller andra kulturella aktiviteter.

Fristadskonstnären har alltså ingen rätt att arbeta, men får utöva sin konstnärliga verksamhet på uppdrag genom ett eget företag.

Om konstnären får erbjudande om att ta en anställning kan han eller hon inte ansöka om arbetstillstånd eller uppehållstillstånd på annan grund under den tid det tidsbegränsade uppehållstillståndet gäller. Anledningen är att en person inte kan ha två gällande uppehållstillstånd samtidigt, när grund för att återkalla det första tillståndet inte föreligger. Fristadskonstnären har inte heller rätt att arbeta exempelvis genom projektanställning eller vikariat under den tid det tidsbegränsade uppehållstillståndet gäller, eftersom han eller hon inte har beviljats arbetstillstånd. Det innebär att fristadskonstnären inte heller kan fakturera via s.k. egenanställningsföretag.

Ur migrationsrättslig synpunkt är fristadskonstnärer däremot oförhindrade att starta en egen rörelse under tillståndstiden eftersom detta inte kräver något arbetstillstånd.

Om förutsättningarna är uppfyllda ges ett uppehållstillstånd för två år med stöd av 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen.

Enligt 4 kap. 23 § utlänningsförordningen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Det betyder att fristadskonstnären inte kan beviljas ett tvåårigt uppehållstillstånd om hans eller hennes pass har en kortare giltighetstid. Detta under förutsättning att inga av undantagen i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen är aktuella. Har uppehållstillståndet begränsats på grund av passets giltighetstid kan ett nytt kortare uppehållstillstånd beviljas så att den sammanlagda tiden av det första och det andra tillståndet blir två år, dvs. fristadsåren. Detta givet att villkoren fortfarande är uppfyllda.

2.2.2. Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

Medföljande familjemedlemmar till fristadskonstnären, dvs. make, maka eller sambo och barn under 18 år, får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen, förutsatt att även deras försörjning är ordnad genom fristadens försorg under fristadsåren.

Försörjningen kan anses ordnad genom att familjemedlemmarna omfattas av det stipendium som fristadskonstnären erhåller. Att så är fallet måste tydligt framgå av stipendiet eller av det politiska beslutet.

Det framgår dock inte av 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen att försörjningen måste vara ordnad på annat sätt än genom anställning. Medföljande familjemedlemmar kan därför i likhet med vad som gäller för medföljande familjemedlemmar till näringsidkare, forskare och internationella studenter beviljas arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 3 § utlänningslagen.

Familjemedlemmar beviljas alltså uppehållstillstånd för samma tid som för fristadskonstnären, dvs. för två år eller för samma tid som uppehållstillståndet gäller för fristadskonstnären. Tillståndstiden kan även ha begränsats på grund av passets giltighetstid. Har uppehållstillståndet begränsats på grund av passets giltighetstid kan ett nytt uppehållstillstånd beviljas för en sammanlagd tid om två år, om villkoren fortfarande är uppfyllda (jfr ovan, avsnitt 2.2.1.3).

2.3. Möjlighet till förlängt uppehållstillstånd efter fristadsåren

2.3.1. Fortsatt verksamhet som konstnär

Efter fristadsåren måste konstnären själv kunna försörja sig på annat sätt än genom anställning för att förlängt uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

För att en ansökan ska ses som en förlängningsansökan krävs att ansökan dels är inkommen under föregående tillståndstid och dels att den avser samma grund, dvs. att ansökan avser uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen. Ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd men på en annan grund, så kallat statusbyte, är inte att se som en förlängningsansökan.

Under fristadsåren har konstnärens försörjning varit tryggad genom det stipendium som han eller hon fått av fristaden.

För att förlängt uppehållstillstånd ska kunna ges är det tillräckligt att konstnären visar att hans eller hennes egen försörjning är ordnad på annat sätt än genom anställning, dvs. utan bistånd av någon annan. Kravet på ordnad försörjning bör inte ställas för högt, men inte lägre än att det blir säkerställt att den konstnären får en skälig levnadsnivå.

Konstnären måste därmed ha en inkomst från den egna verksamheten som överstiger vad hon eller han skulle ha varit berättigad att få i försörjningsstöd enligt riksnormen enligt socialtjänstlagen. Eftersom riksnormen inte omfattar kostnaden för boende måste konstnären även ha tillräckliga medel för att täcka kostnaden för sitt boende i Sverige.

En individuell bedömning i varje enskilt fall måste alltid göras om dessa villkor kan anses vara uppfyllda.

För att visa att försörjningen har varit ordnad kan konstnären exempelvis ge in kontrakt eller annan dokumentation om utgivning av litterära alster, inspelningar, föreläsningar, konserter eller andra konstnärliga uppdrag, som skett under tiden för uppehållstillståndet. För att visa hur konstnären planerar att försörja sig de kommande åren kan han eller hon lista kommande arbeten och lämna in F-skattsedel. Konstnären behöver även skicka med underlag som styrker försörjningsplanen i form av kontrakt, intentionsbrev från projektpartners etc.

På grund av den konstnärliga verksamhetens natur är det svårt att göra några exakta beräkningar av om försörjningsvillkoret ska anses uppfyllt. Det kan finnas svårigheter för konstnären att komma in med handlingar som visar att försörjningen är ordnad, särskilt i de fall då den skriftliga bevisningen inte sträcker sig över en längre tidsperiod. I huvudsak måste därför bedömningen grunda sig på en uppskattning av inkomst utifrån den skriftliga bevisning som åberopas i förlängningsärendet.

Inte heller i denna situation kan konstnären fakturera via s.k. egenanställningsföretag.

Föreligger skäl att bevilja förlängning kommer uppehållstillståndet ges för två år enligt 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen.

Även när det är fråga om en förlängning av uppehållstillståndet kan tillståndstiden komma att begränsas på grund av passets giltighetstid.

I samband med en förlängningsansökan kan konstnären efter tre år beviljas permanent uppehållstillstånd om förutsättningarna för det är uppfyllda (RS/084/2021, Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd).

I praktiken innebär det att fristadskonstnären kan komma att beviljas permanent uppehållstillstånd efter fyra år, eftersom de beviljas tillstånd om två år åt gången (två gånger två).

2.3.2. Familjemedlemmar

Även för familjemedlemmar ska en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet löper ut. Om familjemedlemmen samtidigt ansöker om permanent uppehållstillstånd ska den ansökan prövas först. Uppfyller familjemedlemmen inte kravet på permanent uppehållstillstånd prövas istället om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas. Viljeyttringen om permanent uppehållstillstånd ska lämnas i samband med en förlängningsansökan. Precis som för konstnären kan familjemedlemmen beviljas permanent uppehållstillstånd efter tre år (RS/084/2021).

Familjemedlemmar till den f.d. fristadskonstnären kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd på samma grund så länge som konstnären kan ges uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen. Har däremot konstnären beviljats permanent uppehållstillstånd kan fortsatt uppehållstillstånd för familjemedlemmarna inte ges med stöd av 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen, utan deras ansökningar får då prövas gentemot bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a § utlänningslagen.

Familjemedlemmar kan beviljas arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 3 § utlänningslagen, vilket innebär att de vid en förlängningsansökan kan ha egen grund för uppehållstillstånd. Dessa skäl ska därför också prövas vid bedömningen av om fortsatt uppehållstillstånd kan ges.

För att beviljas fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen ska familjemedlemmen ha sin försörjning ordnad under vistelsen.

Tidigare har även familjemedlemmarna haft sin försörjning tryggad genom fristadens försorg, men vid förlängningsansökan måste även de kunna försörja sig.

Som nämnts ovan kan familjemedlemmar beviljas arbetstillstånd vilket innebär att de kan ha arbetat under tillståndstiden och därmed ha sin försörjning ordnad under vistelsen. I annat fall är det möjligt att konstnären genom sin verksamhet kan försörja familjen, eftersom bestämmelsen enbart ställer upp ett krav om att familjemedlemmarnas försörjning ska vara ordnad under vistelsen.

Kan försörjningen inte anses ordnad vare sig genom eget arbete eller att konstnären kan försörja familjen får en bedömning göras om familjemedlemmarnas ansökningar kan beviljas på annan grund.

Se även ovan 2.3.1.1 angående försörjningskravet för konstnären.

Om förutsättningarna är uppfyllda beviljas fortsatt uppehållstillstånd enligt 4 kap. 4 b § utlänningsförordningen och arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 3 § utlänningslagen. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som konstnärens tillstånd, dvs. i två år.

Precis som för konstnären kan tillståndstiden för familjemedlemmarnas uppehållstillstånd komma att gälla för kortare tid än två år om deras pass inte gäller under hela tillståndstiden, dvs. passet har en kortare giltighetstid än två år.