angående bedömningen av afghanska pass

Bedömningen av afghanska pass

Fakta om rättsliga ställningstaganden

Rättsliga ställningstaganden utgör Migrationsverkets uttalanden om hur en författning bör tolkas och är styrande för myndighetens medarbetare. De beslutas av chefen för rättsavdelningen.

Rättsliga ställningstaganden förs in i en särskild dokumentserie, RS-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av ett rättsligt ställningstagande förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.

1. Sammanfattning

Det kan finnas anledning att ifrågasätta ett afghanskt pass, t.ex. om det framkommer indikationer på att passet är falskt, att handlingar som använts för att erhålla passet är falska, att passet används av en annan person än innehavaren eller att passet är utfärdat av en icke-behörig myndighet.

Trots detta kan maskinläsbara afghanska ordinarie pass, diplomatpass och tjänstepass (nedan afghanska pass) som är utfärdade år 2012 eller senare som regel bedömas styrka innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt utlänningslagen (2005:716) (UtlL).

2. Syfte och bakgrund

Syftet med det här rättsliga ställningstagandet är att ge vägledning om hur afghanska pass ska bedömas.

Information om utfärdande av afghanska pass finns bl.a. i Landinformation: Afghanistan – Medborgarskap, folkbokföring och identitetshandlingar (Lifos dokumentnr. 44876).

För att få ett pass krävs att man har en tazkira. Myndigheterna ska kontrollera tazkiran och personuppgifterna mot registren innan pass utfärdas.

Afghanska ordinarie pass godkänns som resehandling inom hela EU-kretsen.

3. Gällande rätt

Enligt 2 kap. 1 § UtlL ska en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ha pass.

Enligt 2 kap. 4 § UtlF får en resehandling godtas som pass (hemlandspass), om handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare och innehåller bl. a. uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort.

Migrationsverket har med stöd av 2 kap. 22 § utlänningsförordningen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om handlingar som får godtas som pass (MIGRFS 01/2016).

4. Rättslig bedömning

För att en sökande ska anses ha styrkt sin identitet på ett godtagbart sätt ska han eller hon som huvudregel kunna visa ett hemlandspass i original eller en fotoförsedd identitetshandling i original utfärdad av behörig myndighet i hemlandet, allt under förutsättning att det i det enskilda fallet inte finns anledning att tvivla på dokumentets äkthet (jfr prop. 1997/98:178 s. 8).

Utgångspunkten är att ett pass som uppfyller kraven i utlänningsförordningen godtas till styrkande av en sökandens identitet vid prövning som sker enligt utlänningslagen. Migrationsverket har att utgå från att andra länders pass utfärdas efter en - med hänsyn tagen till högst skiftande nationella förutsättningar - rimligt noggrann kontroll av identiteten och att de utfärdas av landets behöriga myndigheter (inklusive dess utländska representationer).

Mot bakgrund av tillgänglig rapportering finns det inte anledning att generellt ifrågasätta att maskinläsbara afghanska pass som är utfärdade år 2012 och senare uppfyller kraven i utlänningsförordningen. Sådana afghanska pass styrker därför i regel innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt utlänningslagen.

I enskilda ärenden kan det finnas anledning att ifrågasätta ett afghanskt pass. Detta kan vara fallet om det framkommit indikationer på att passet är falskt, att handlingar som använts för att erhålla passet är falska, att passet används av en annan person än innehavaren (så kallad look-alike användning) eller att passet är utfärdat av en icke-behörig myndighet.