Kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd

Fakta om rättsliga ställningstaganden

Rättsliga ställningstaganden utgör Migrationsverkets uttalanden om hur en författning bör tolkas och är styrande för myndighetens medarbetare. De beslutas av chefen för rättsavdelningen.

Rättsliga ställningstaganden förs in i en särskild dokumentserie, RS-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av ett rättsligt ställningstagande förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.

1. Bakgrund och syfte

En person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser, kan utgöra anknytningsperson i ett ärende om familjeåterförening enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och 3 a § första stycket 1 b och 2 utlänningslagen. Anknytningspersonen måste dessutom ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Det betyder att bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen inte omfattar anhöriginvandring som är kopplad till personer som har tidsbegränsade uppehållstillstånd på andra grunder, t.ex. på grund av anknytning, arbete eller studier.

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra hur begreppet ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd” i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen ska tolkas och tillämpas samt ge ledning om vilka moment som ingår i prövningen.

2. Rättslig bedömning

2.1 Allmänt om tolkningen av begreppen välgrundade utsikter och varaktigt uppehållstillstånd

I detta avsnitt redogörs för bakgrunden till begreppet välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och hur det bör förstås. I kommande avsnitt behandlas hur begreppet ska tolkas och tillämpas i de situationer som kan aktualiseras vid en prövning enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen.

Bestämmelserna om välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd motsvarar artikel 3 i familjeåterföreningsdirektivet. I artikel 3.1 i familjeåterföreningsdirektivet anges att direktivet ska tillämpas när referenspersonen (här anknytningspersonen) har ett uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst ett år som utfärdats av en medlemsstat och har välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd, om hans eller hennes familjemedlemmar är tredjelandsmedborgare, oberoende av deras rättsliga ställning.

Varken familjeåterföreningsdirektivet eller EU-domstolens praxis ger någon ledning om vad sådana välgrundade utsikter innebär.

I Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om riktlinjer för tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet anges bl.a. följande. Bedömningen av om det finns välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd bör göras av medlemsstaterna från fall till fall med hänsyn till de individuella omständigheterna, till exempel vilken sorts uppehållstillstånd som utfärdats, administrativa rutiner och andra relevanta omständigheter som påverkar referenspersonens situation.

Medlemsstaterna måste därför i varje enskilt fall avgöra om det tillstånd som beviljats enligt nationell lag under normala omständigheter skulle kunna förlängas utöver den period som krävs för permanent uppehållstillstånd. Begreppet ”välgrundade utsikter” förutsätter inte att alla krav som ställs för att få ett permanent uppehållstillstånd måste vara uppfyllda när bedömningen görs, bara att de troligen kommer att kunna uppfyllas.

Den ursprungliga regleringen byggde på tanken att bedömningen av om en flykting eller alternativt skyddsbehövande hade välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd skulle utgå från hur troligt det var att skyddsbehovet skulle kvarstå vid den tidpunkt då flyktingen kunde ansöka om ett permanent uppehållstillstånd.

”Troligt” borde i detta sammanhang förstås som mer antagligt att anknytningspersonen kommer att ha ett skyddsbehov vid den tidpunkten än att så inte kommer att vara fallet. ”Troligt” är därmed att anse som ett lägre ställt beviskrav än sannolikt.

Migrationsöverdomstolen har i rättsfallet MIG 2018:19 gett vägledning för hur bedömningen av rekvisitet ”välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd” som fanns i 6 § lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den s.k. tillfälliga lagen) ska göras för alternativt skyddsbehövande. Domstolen konstaterade att det får bedömas utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när utlänningens nuvarande tillstånd löper ut.

Vid bedömningen måste beaktas både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation. I det aktuella fallet ansåg domstolen att det fanns mycket som talade för att anknytningspersonen fortfarande skulle ha behov av skydd när tiden för hans nuvarande tillstånd gått ut och att han vid en förlängningsansökan kunde beviljas permanent uppehållstillstånd eller i vart fall ett förlängt uppehållstillstånd.

Den 12 juli 2026 trädde lagändringar i kraft som innebar att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd utmönstrades för vissa grupper, däribland personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av ett behov av internationellt skydd, synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § eller verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen. Vissa remissinstanser har ifrågasatt om kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd är tillräckligt tydligt efter det att permanent uppehållstillstånd utmönstrats.

I propositionen anges att uttrycket ”varaktigt uppehållstillstånd” är ett EU-rättsligt begrepp och tolkningen av begreppet ska följa EU-rätten . I avvaktan på eventuell praxisutveckling inom EU bör vägledning fortsatt kunna hämtas från hittillsvarande förarbeten och praxis i relevanta delar. Ett sådant längre uppehållstillstånd som ska beviljas till en utlänning som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige bör också kunna beaktas. I övrigt bör det även fortsättningsvis överlämnas till rättstillämparen att ge vägledning kring hur prövningen ska göras. I avsaknad av närmare anvisningar eller ytterligare vägledning kring hur uttrycket ska tolkas gör Migrationsverket följande överväganden.

Rent språkligt får uttrycket ”varaktigt uppehållstillstånd” förstås som ett uppehållstillstånd antingen utan tidsbegränsning (permanent) eller i vart fall med längre varaktighet. Det är i princip så som uttrycket tidigare har använts och uppfattats i rättstillämpningen. I andra översättningar av familjeåterföreningsdirektivet används begreppet ”permanent” i stället för ”varaktigt”, exempelvis eng: resident permit, fr: séjour permanent och ty: unbefristete Aufenthaltserlaubnis (jfr även SOU 2005:15 s. 136, där det görs gällande att den svenska översättningen av artikel 3.1 är felaktig då begreppet ”varaktigt” uppehållstillstånd i stället för ”permanent” används).

För de personer som inte (längre) har möjlighet att beviljas permanent uppehållstillstånd, t.ex. personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd, uppstår en möjlighet till en mer varaktig status i Sverige först efter fem års laglig vistelse i landet. En person som har vistats i Sverige i fem år utan avbrott med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt kan nämligen beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap. 1 § utlänningslagen).

Ställningen som varaktigt bosatt är inte tidsbegränsad, ger ett starkt skydd mot utvisning och kan endast återkallas i vissa i utlänningslagen särskilt angivna situationer . Den särskilda ställningen som varaktigt bosatt kombineras med ett uppehållstillstånd med minst fem års giltighetstid (4 kap. 19 a § utlänningsförordningen [2006:97]). För dessa personer, som alltså inte kan beviljas permanent uppehållstillstånd, får bedömningen i fråga om välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd mot ovanstående bakgrund utgå ifrån hur troligt det är att anknytningspersonen kan komma att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. För dem som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen får dessutom vissa särskilda överväganden göras. Dessa personer har nämligen ofta inte någon skyddsstatus som kan ligga till grund för bedömningen av om det finns välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen på grund av ett verkställighetshinder som inte är bestående kan normalt inte anses ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Den omständigheten att anknytningspersonen omfattas av ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut får bedömas med beaktande av grunden för uppehållstillstånd och utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Utifrån ovanstående bör följande slutsatser kunna dras när det gäller innebörden av prövningen av ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd”:

- Det är fråga om en framåtsyftande bedömning som utgår från vad som är känt vid prövningstillfället.

- Bedömningen ska utgå från hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när anknytningspersonen kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

- Skyddsskäl består vanligen under en längre tid och innebär att det i normalfallet finns grund för att förlänga uppehållstillståndet. Bedömningen av om det finns välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd ska däremot ta sikte på förutsättningarna vid den tidpunkt då anknytningspersonen tidigast kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige, dvs. hur troligt det är att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd vid den tidpunkten.

- Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen får bedömningen göras utifrån hur troligt det är att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd vid den tidpunkt då anknytningspersonen kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

- Det är inte fråga om att på förhand göra en prövning av anknytningspersonens förutsättningar att beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd, eller att beviljas ställning som varaktigt bosatt efter fem år med uppehållstillstånd i Sverige.

2.2 Närmare om prövningen av välgrundade utsikter

2.2.1 Anknytningspersonen ska ha ett giltigt uppehållstillstånd

En inledande fråga är om det uppställs krav på att anknytningspersonen ska ha ett giltigt uppehållstillstånd vid tidpunkten för prövningen av ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen ska anknytningspersonen ha beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser.

För att alls kunna ta ställning till om anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd måste anknytningspersonen alltså ha ett giltigt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser vid tidpunkten för prövningen av ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Däremot finns det inte något krav på att anknytningspersonen har ett giltigt uppehållstillstånd redan vid ansökningstidpunkten. De nu aktuella bestämmelserna i utlänningslagen och familjeåterföreningsdirektivet utgår från att anknytningspersonen har ett uppehållstillstånd. Det är därmed inte tillräckligt att anknytningspersonen vid tidpunkten för prövningen har en skyddsstatus. En sådan situation kan uppstå när anknytningspersonen ansökt om, men inte beviljats ett förlängt uppehållstillstånd. I det läget är det därför nödvändigt att invänta utfallet av prövningen av anknytningspersonens förlängningsansökan.

I samband med att familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd kan det framkomma uppgifter som är av betydelse för anknytningspersonens förutsättningar för att beviljas eller behålla sin skyddsstatus och sitt uppehållstillstånd. Det kan ha betydelse för bedömningen av om personen har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och får utredas i gängse ordning.

2.2.2 Hur långt bör den framåtsyftande bedömningen sträcka sig?

En viktig fråga vid prövningen av om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter för att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd är hur långt den framåtsyftande bedömningen bör sträcka sig.

I Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om riktlinjer för tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet anges att medlemsstaterna i varje enskilt fall måste avgöra om det aktuella tillståndet skulle kunna förlängas utöver den period som krävs för permanent uppehållstillstånd. Viss vägledning kan också fås i Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:19, som rör det tidigare gällande kravet på att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 6 § tillfälliga lagen. I skälen för avgörandet angav domstolen att mycket talade för att anknytningspersonen vid en förlängningsansökan kunde beviljas permanent uppehållstillstånd eller i vart fall ett förlängt uppehållstillstånd, vilket var ett av flera skäl som lades till grund för slutsatsen att anknytningspersonen hade välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd. Domstolen beaktade även att anknytningspersonen hade möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av arbete eller som varaktigt bosatt.

Sedan möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd upphört för vissa grupper bör prövningen för dessa, enligt Migrationsverkets bedömning, i första hand ta sikte på frågan om hur troligt det är att anknytningspersonen har en grund för uppehållstillstånd när anknytningspersonen kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

2.2.3 Förhållandet mellan anknytningspersonens skyddsstatus och välgrundade utsikter

En annan viktig fråga är vilken betydelse anknytningspersonens eventuella skyddsstatus har för bedömningen.

Skyddsstatus är i grunden en konsekvens av att utlänningen har bedömts vara skyddsbehövande enligt aktuell definition i utlänningslagen. Det är statusen som ger de rättigheter och det skydd som följer av att ha beviljats internationellt skydd. En viktig skillnad mellan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och en beviljad skyddsstatus är att uppehållstillståndet gäller en begränsad tid medan skyddsstatusen gäller till dess att den återkallas genom ett beslut. Vid prövningen av välgrundade utsikter är skyddsstatusen därför en central omständighet att förhålla sig till.

Att anknytningspersonen har en skyddsstatus innebär att denna status kommer att finnas kvar så länge den inte återkallas genom ett beslut. Prövningen bör därför framför allt avse frågan om det finns omständigheter i ärendet som medför att det inte framstår som troligt att anknytningspersonens skyddsstatus kommer att kvarstå vid en framåtsyftande bedömning. En sådan inriktning på prövningen är väl förenlig med Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om riktlinjer för tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet som tidigare behandlats.

En viktig fråga är då vilka omständigheter som typiskt sett kan medföra att det inte framstår som troligt att anknytningspersonens skyddsstatus kommer att kvarstå vid en framåtsyftande bedömning. Något förenklat kan en uppdelning göras mellan omständigheter som rör situationen i hemlandet och omständigheter som rör anknytningspersonen.

För att det inte ska bedömas som troligt att anknytningspersonen kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd på grund av dennes skyddsstatus bör det i princip krävas att situationen i ett visst land har förändrats på ett sådant sätt att den allmänna situationen i sig kan ligga till grund för återkallelse av skyddsstatus, något som över tid är mycket ovanligt. Förändringar av mindre betydelse påverkar normalt sett inte bedömningen. För att kunna utgöra anknytningsperson ska det samtidigt framstå som troligt att personen fortfarande kommer att vara i behov av skydd, och kunna beviljas fortsatt uppehållstillstånd på den grunden, vid den tidpunkt då personen tidigast kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det är alltså inte tillräckligt att det framstår som troligt att personen kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd, utan det ska framstå som troligt att det kommer att finnas en grund för uppehållstillstånd vid den tidpunkt då personen tidigast kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt.

Om det inte råder väpnad konflikt i ett land, men merparten ändå beviljas skyddsstatus som är relaterad till regimen i landet, är det som regel troligt att anknytningspersonen vid en framåtsyftande bedömning kommer att få förlängt uppehållstillstånd så länge regimen kvarstår.

Omständigheter avseende anknytningspersonen som kan medföra att det inte framstår som troligt att dennes skyddsstatus kommer att kvarstå vid en framåtsyftande bedömning kan ha lämnats i familjemedlemmarnas ansökningar eller framkommit vid ett annat tillfälle. Det kan exempelvis vara indikationer på att anknytningspersonen lämnat oriktiga uppgifter, har återvänt till hemlandet, eller andra omständigheter som skulle kunna ge upphov till en utredning om att återkalla skyddsstatusen. Som ett led i prövningen ska det göras en kontroll i anknytningspersonens akt för att utesluta att det finns uppgifter eller upplysningar som medför att det inte framstår som troligt att anknytningspersonens skyddsstatus kommer att kvarstå vid en framåtsyftande bedömning, t.ex. att det pågår en utredning om återkallelse av skyddsstatusen. De situationer som nu nämnts är exempel på när anknytningspersonen inte kan anses ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd på grund av sin skyddsstatus.

Inom ramen för den prövning som ska göras finns det normalt sett inte skäl för att bedöma välgrundade utsikter på grund av skydd enligt någon annan grund än den skyddsstatus som anknytningspersonen har. Det kan nämligen inte anses vara syftet att i en sådan situation göra en förnyad skyddsbedömning inom ramen för den aktuella tillståndsprocessen.

2.2.4 Uppehållstillståndets giltighetstid

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 5 kap. 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska det gälla i två år. Det får däremot inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen Om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen. Beroende på hur lång tid som har passerat sedan anknytningspersonen fick sitt uppehållstillstånd kan detta alltså få till följd att familjemedlemmar beviljas uppehållstillstånd med korta giltighetstider.

Något hinder mot att bevilja familjemedlemmarna uppehållstillstånd med korta giltighetstider finns inte eftersom giltighetstiden för familjemedlemmarnas uppehållstillstånd i princip inte får sträcka sig längre än till och med det datum då anknytningspersonens uppehållstillstånd löper ut. Tillståndstiden kan även behöva begränsas i enlighet med giltighetstiden för personens pass.

3. Metod för prövning av välgrundade utsikter

I detta avsnitt presenteras en metod för prövningen av om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Metoden utgår från slutsatserna i ovanstående avsnitt.

3.1 Anknytningspersonen ska ha ett giltigt uppehållstillstånd

Har anknytningspersonen i fråga ett giltigt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser i utlänningslagen vid prövningstillfället? Det är en förutsättning för att kunna bevilja ett uppehållstillstånd enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 eller 3 a § första stycket 1 b eller 2 utlänningslagen (avsnitt 3.2.1).

3.2 Har anknytningspersonen välgrundade utsikter för att beviljas varaktigt uppehållstillstånd?

Kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd innebär att det ska vara troligt att anknytningspersonens skyddsbehov kvarstår vid den tidpunkt då anknytningspersonen kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Skyddsskäl består vanligen under en längre tid, vilket innebär att det i normalfallet kommer att finnas en grund för uppehållstillstånd vid förlängningstillfället. Samtidigt ska det vid den framåtsyftande bedömningen framstå som troligt att personens skyddsbehov kvarstår vid den tidpunkt då personen tidigast kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. För de anknytningspersoner som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § eller enligt 12 kap. 18 § får motsvarande bedömning göras utifrån hur troligt det är att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd vid motsvarande tidpunkt. Att anknytningspersonen har en skyddsstatus innebär i sig att det är troligt att denne vid en framåtsyftande bedömning kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd. Prövningen ska inriktas på om det framkommit omständigheter som medför att det inte framstår som troligt att skyddsstatusen kommer att kvarstå. Det kan handla om omständigheter som rör situationen i hemlandet eller omständigheter som rör anknytningspersonen själv (avsnitt 2.2.3). Den framåtsyftande bedömningen kan däremot, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, behöva göras över en längre tidshorisont, och ta sikte på den tidpunkt när personen som tidigast kan ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

3.3 Tillståndstidens längd

Om samtliga förutsättningar är uppfyllda för att bevilja uppehållstillstånd ska familjemedlemmarnas uppehållstillstånd vara giltiga för den tid som anges i 5 kap. 3 g § utlänningslagen (avsnitt 2.2.4).