Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på örlogsfartyg

Dessa föreskrifter gäller, om annat inte särskilt anges, svenska örlogsfartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning.

Vid tillämpning av dessa föreskrifter skall, i de fall hänvisning i Arbetsmiljöverkets föreskrifter sker till Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket, denna istället gälla Sjöfartsverket.

I dessa föreskrifter används begrepp med följande betydelser. Samtliga angivna dB-storheter hänförs till referenstrycket 20 mikroPa.

arbetstagare varje person som utför en yrkesuppgift ombord på ett fartyg, inbegripet personer under utbildning A-vägd ljud- vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara trycksnivå, LpA frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden SS-IEC 61672-1. Anges i enheten dB. Som förkortat skrivsätt för A-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten dB(A) buller icke önskvärt ljud. Innefattar både hörselskadligt och störande ljud

1 Se bilaga 1. Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048). 5

Sjöfartsverket kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från dessa föreskrifter om det inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. Om det i dessa föreskrifter finns andra bestämmelser om undantag, gäller de bestämmelserna istället för vad som anges här.

Fartyg och utrustning på fartyg som är godkända enligt regelverk i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt i Turkiet jämställs med fartyg och utrustning på fartyg som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, under förutsättning att en likvärdig säkerhetsnivå därigenom uppnås.

Om ansvar vid överträdelse av föreskrifter meddelade med stöd av 18 § första stycket 1–3 arbetsmiljöförordningen (1977:1166), föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

7

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller, med undantag för vapenutrustning och fast utrustning för fartygets framdrivning och navigering, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:4) om användning av arbetsutrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 § första och tredje stycket samt 2–19 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö. När fartyget ligger på svenskt varv gäller istället Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1986:26) med föreskrifter om vissa arbeten på fartyg.

Utrustningar och skyddssystem som skall uppfylla ovan nämnda krav får, efter Sjöfartsverkets medgivande, istället uppfylla de likvärdiga krav som ställs av en erkänd organisation.

Dessa föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö gäller inte – när explosionsfarliga ämnen är föremål för sådan internationell transport som avses i IMDG-koden, – för sådan användning och avsiktlig tillverkning av brandfarliga gaser och vätskor för vilka föreskrifter, som överför Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär (femtonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i 2 direktiv 89/391/EG) , har meddelats med stöd av förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, – lokaler som används för medicinsk behandling av patienter, – användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, – hantering av explosiva varor, eller – hantering där explosionsrisken enbart beror på närvaron av kemiskt instabila ämnen.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:2) om arbete i stark värme.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:1) med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1996:13) om asbest med de tillägg som framgår av 8–16 §§. För asbestarbete ombord på fartyg som ligger på svenskt varv är Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1996:13) om asbest och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1986:26) om arbeten på fartyg direkt tillämpliga.

Undantag från förbudet

Om arbete med asbest eller asbesthaltigt material måste utföras omedelbart med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt, får befälhavaren besluta att arbetet skall utföras trots att tillstånd från Sjöfartsverket saknas. Innan befälhavaren fattar ett sådant beslut skall skyddsombudet informeras. Beslutet skall antecknas i däcksloggboken eller, om sådan inte finns, antecknas särskilt. Av anteckningarna skall skälen till beslutet samt eventuellt avvikande meningar framgå. Försvarsmakten skall snarast underrätta Sjöfartsverket om beslutet och skälen för detta.

Skyddsutrustning och hygien

På fartyg där asbest eller asbesthaltigt material finns skall det ombord finnas utrustning för sådant asbestarbete som avses i 8 §. Med utrustning avses såväl teknisk utrustning som personlig skyddsutrustning. Den som utför sådant asbestarbete som avses i 8 § skall dessutom ha genomgått medicinsk kontroll och fått utbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1996:13) om asbest.

9

När arbete med asbest och asbesthaltigt material enligt ett generellt beslut skall utföras av entreprenör och det genom mätningar och analys i faskontrastmikroskåp har konstaterats att halten av asbest ligger under detektionsgränsen, krävs ingen särskild utbildning eller läkarundersökning för fartygsbesättningen med avseende på asbest.

Alla som arbetar på ett fartyg där asbestförekomst är konstaterad skall genom arbetsgivaren få särskild information om asbestens egenskaper och i vilken form och vilka sammanhang den kan förekomma i fartyget.

Inventering, kontroll och underhåll

Fartyg som kan misstänkas innehålla asbest skall inventeras för klargörande om asbest eller asbesthaltigt material förekommer. Resultatet av inventeringen skall dokumenteras. Dokumentationen skall finnas ombord och uppdateras när förändringar sker.

Asbestförekomst skall uppmärksammas genom varningsskyltar på väl synlig plats.

Kontroll- och underhållsprogram för asbest och asbesthaltigt material skall finnas. Kontroll av att inkapslingen av inkapslad asbest är intakt skall göras i samband med skyddsronder. Skador på inkapslingen skall omedelbart repareras. När tätheten på inkapslingen regelmässigt skadas av vibrationer, mekanisk påverkan eller andra liknande förhållanden, skall dessa partier med asbest saneras och ersättas med annat material.

Om ett utländskt fartyg köps in till Sverige skall förekomsten av asbest samt asbesthaltigt material inventeras snarast möjligt och i vart fall inom tre månader från förvärvet. Om ett utländskt fartyg med känd asbestförekomst köps in till Sverige, skall skadade inkapslingar vara åtgärdade inom 14 dagar från förvärvet.

Alla åtgärder omfattande asbest och asbesthaltigt material skall noteras och all dokumentation skall finnas samlad och tillgänglig vid tillsyn.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:1) om belastningsergonomi.

10

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1988:4) med föreskrifter om blybatterier för drivning av fordon.

Dessa bestämmelser gäller inte för undervattensfarkoster.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:2) med föreskrifter om bultpistoler.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) om ensamarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–9 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om första hjälpen och krishantering.

Där det finns risk för översköljning av ämne som kan skada eller lätt tas upp av huden samt där risk för brännskada finns, skall nöddusch finnas. Om duschutrymme finns inom nära avstånd från riskområdet, behöver nöddusch inte installeras. Vattnet skall vara av god kvalitet. Vid hantering av frätande ämnen skall installation av tempererat vatten övervägas. Arbetstagaren skall informeras om hur nödduschen skall användas. Nödduschens funktion skall kontrolleras regelbundet och kontrollen skall dokumenteras minst en gång varje halvår.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–22 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7) om gaser.

Dessa bestämmelser gäller inte för undervattensfarkoster.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:4) om gasflaskor.

11

Dessa föreskrifter om gasflaskor gäller inte när gasflaskor är föremål för sådan internationell transport som avses i IMDG-koden.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:32) med föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2005:18) om härdplaster.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1987:2) med föreskrifter om högfrekventa elektromagnetiska fält.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:54) med föreskrifter om vissa arbeten med högtrycksstråle.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:17) om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet.

12

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:8) med föreskrifter om laser.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens meddelande (1974:23) om lyftblockskätting.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:1) om manuell hantering.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–5 §§, 12 § andra stycket, 13–15, 20–26 och 38 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–3 §§, 4 § första stycket b och c samt andra stycket e, 5–11, 27–40, 57–62 och 68 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:2) om motorkedjesågar och röjsågar.

13

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning.

Utförande av personlig skyddsutrustning

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid användning

av personlig skyddsutrustning att den skall uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:7) om utförande av personlig skyddsutrustning. Bestämmelser om utrustning för personligt bruk finns även i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1999:8) om marin utrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:5) om personlyft med kranar och andra lyftinrättningar. Dessa föreskrifter gäller inte vid lyft av personer i räddningsfarkost med lyftinrättning särskilt avsedd för sådana lyft.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–3, 5–36 och 38–60 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:20) om arbete i restauranger och andra storhushåll.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1986:23) med föreskrifter om skydd mot blodsmitta.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:14) om skyddsåtgärder mot skada genom fall och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:15) om skyddsåtgärder mot skada genom ras.

14

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1987:18) med föreskrifter om slipmaskiner och slipverktyg.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:9) med föreskrifter om smältsvetsning och termisk skärning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2004:3) om stegar och arbetsbockar. På fartyg skall stegar alltid vara stagade eller förankrade såvida det inte är uppenbart obehövligt. Bärbar stege får inte vara längre än sju meter.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–25 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–12 och 21–25 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2002:1) om användning av trycksatta anordningar.

Besiktning av trycksatta anordningar

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 2–46 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar med undantag för de trycksatta anordningar som besiktas av en erkänd organisation.

15

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1985:14) om tryckprovning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:11) om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) om vibrationer.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:2) med föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:19) om överlastdon på kranar.

Arbetsplatserna skall så långt möjligt utformas så att de får tillfredsställande dagsljus och utrustas med den artificiella belysning som är ändamålsenlig för det arbete som pågår, utan att riskera arbetstagarnas säkerhet och hälsa eller äventyra det egna fartygets eller andra fartygs navigation. På platser där besättningen eller andra rör sig skall det finnas tillfredsställande belysning.

Belysningen skall planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Belysningsarmatur skall om möjligt vara fast anordnad och av betryggande utförande med hänsyn till dess placering, last som förs eller det ämne som förvaras i utrymmet eller på platsen ifråga. Belysningsarmatur 16

En ljuskällas återgivning av färg skall vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysningen skall vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppdon och liknande är lätta att uppfatta.

Belysningen skall vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Exponering för UV-strålning får inte innebära risk för ohälsa.

Åtgärder skall vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.

Ljusstyrkan vid olika platser ombord skall vara tillfredsställande.

Vid beräkning av belysningsinstallationer i utrymme med kraftig nedsmutsning eller många svåråtkomliga armaturer skall en bibehållningsfaktor av lägst 0,7 användas.

Dessa bestämmelser gäller för arbete som utförs med användande av bildskärm med tillhörande utrustning. Med bildskärm avses en alfanumerisk eller grafisk bildskärm, oavsett hur bilden framställs. Dessa bestämmelser gäller inte arbete med oscilloskop eller med siffereller textvisande display på mätinstrument, skrivmaskin, kassaregister, miniräknare eller liknande utrustning. De gäller heller inte för kortvarigt och icke permanent bruk av bärbar utrustning.

17

Bildskärm och tangentbord skall vara lätta att läsa av och utformade så att användningen underlättas. Bilden på skärmen skall vara fri från besvärande flimmer och annan instabilitet. Skärmen skall vara fri från reflexer och speglingar som kan orsaka besvär hos användaren. Tecknen på skärm och tangentbord skall vara skarpa och stora och ha tillräcklig kontrast. Avståndet mellan tecken och rader skall vara tillräckligt stort för god läsbarhet. Ljusstyrkan eller kontrasten mellan tecknen och bakgrunden på skärmen skall lätt kunna justeras av användaren och anpassas till den omgivande miljön.

Allmänbelysningen skall ge lämplig luminansfördelning i rummet och lämplig kontrast mellan skärmen och den omgivande miljön med hänsyn till den arbetandes förutsättningar, synkraven i bildskärmsarbetet och arbetets art. Allmänbelysningen får inte försvåra avläsningen av bildskärmen. Om det behövs skall det finnas platsbelysning. Den skall vara justerbar och inte blända.

En bildskärmsarbetsplats skall utformas så att det inte uppkommer besvärande bländning och reflexer från den omgivande miljön. Detta skall åstadkommas genom att arbetslokalernas och arbetsplatsens utformning samordnas med placeringen av och de tekniska egenskaperna hos de artificiella ljuskällorna. Ventil skall ha justerbar anordning för avskärmning av dagsljus som lyser in på arbetsplatsen. Tangentbordet skall ha en matt yta för att reflexer skall undvikas. Där det behövs för att undvika besvärande reflexer skall arbetsytor vara lågreflekterande.

Syn- och belysningsförhållanden får inte ge upphov till olämplig arbetsställning.

Utrymmen ombord, där belysningen kan vara svår att anpassa eftersom arbetet ställer krav på fullgott mörkerseende, skall anpassas till bildskärmsarbetet i görligaste mån.

Arbetsplatsen skall vara dimensionerad, utformad och utrustad så att den arbetande kan inta bekväma arbetsställningar samt variera arbetsställningar och arbetsrörelser.

18

Arbetsbord och arbetsyta skall vara tillräckligt stora så att en flexibel placering av skärm, tangentbord, datormus eller annat styrdon, dokument och övrig utrustning är möjlig. Utrymmet vid tangentbordet och utrymmet för datormus eller annat styrdon skall vara så stort att den som arbetar kan avlasta armar och händer på bordsytan. Minimimått för arbetsytan framgår av figur 1.

Bildskärm samt tangentbord eller motsvarande styrdon skall placeras så att arbetshöjden, liksom blickvinkeln till skärmen, blir lämpliga för den enskilde användaren. Så långt det är praktiskt möjligt skall tangentbord och bildskärm kunna vridas, vinklas och flyttas efter användarens behov. Om manushållare används skall den vara stabil och reglerbar och placeras så att olämpliga huvud- och ögonrörelser undviks.

Arbetsstolen skall vara stadig och ge möjlighet till rörelsefrihet och en bekväm arbetsställning. Stolen skall vara lätt att ställa in. Sitsen och ryggstödet skall vara reglerbara i höjdled och ryggstödet skall kunna vinklas.

Arbetsgivare skall se till att arbetstagare som normalt skall arbeta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen genomgår synundersökning. Undersökningen skall utföras av en person med tillräckliga kvalifikationer. Om en sådan synundersökning nyligen genomförts genom en annan arbetsgivares försorg skall en ny undersökning göras endast om det finns nya eller förändrade synkrav i det aktuella bildskärmsarbetet eller om arbetstagarens synstatus förändrats.

19

Om resultaten av en undersökning visar att det behövs kompletterande undersökning av en ögonläkare med hänsyn till synkraven i bildskärmsarbetet, skall arbetsgivaren ordna en sådan undersökning.

Arbetsgivare skall tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon som är utprovade för bildskärmsarbetet om en synundersökning visar att sådana behövs och glasögon för normalt bruk inte kan användas.

Åtgärder som anges i 11–13 §§ får inte medföra några kostnader för arbetstagaren.

Om synbesvär eller andra belastningsbesvär till följd av bildskärmsarbete uppträder trots åtgärder enligt 2–14 §§, skall arbetet om möjligt ordnas så att arbetstagaren kan växla till andra, mindre ansträngande, uppgifter. Om detta inte kan ske skall arbetstagaren få tillräckliga pauser så att besvär inte uppstår i arbetet.

Emissioner från bildskärmen och tillhörande utrustning, såsom buller, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält, får inte vara störande eller orsaka användaren besvär eller obehag som utgör en risk för dennes säkerhet eller hälsa.

Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna anpassas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall så långt det är möjligt ge användaren en återkoppling i fråga om det utförda arbetet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad till användaren.

Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.

Kvantitativ eller kvalitativ kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via datasystemet får inte utföras utan dennes vetskap.

20

Arbetsplatser och rekreationsutrymmen ombord på fartyg skall under gång uppfylla angivna värden för högsta ljudnivåer och de krav på luftljudsisolering som framgår av bilaga 2.

Följande exponeringsvärden för buller med avseende på hörselskaderisk får inte överskridas.

Arbete i hörselskadligt buller skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts i verksamheten reduceras till lägsta möjliga nivå med hänsyn till teknisk utveckling och möjligheter att begränsa bullret.

Talmaskerande bakgrundsbuller

När bakgrundsbuller försvårar eller omöjliggör talkommunikation i situationer som kan kräva säker taluppfattning för att undgå fara eller allvarliga misstag, skall åtgärder vidtas för att åstadkomma sådan säker kommunikation.

Ljudnivån från larmsignaler där någon person normalt vistas (öronnivå), får inte vara högre än 115 dB(A). Larmets frekvensområde skall, om det inte utgörs av klockor, huvudsakligen ligga i frekvensområdet från 200 till 2500 Hz. Lägsta ljudnivå på larm i sovhytter skall vara 75 dB(A). Vid normal drift och moderata väderförhållanden skall larmet överstiga bakgrundsnivån med minst 10 dB(A) i alla utrymmen där personal kan vistas.

Vid anskaffning av maskin eller annan teknisk anordning skall eftersträvas att anordning väljs som avger så lite buller som möjligt.

Maskin och annan tekniskt anordning skall installeras och underhållas så att bullerexponeringen blir så låg som det är praktiskt möjligt. Utrustning och komponenter som avger buller skall så långt det är möjligt placeras i särskilt utrymme eller avskärmas för att begränsa bullerexponeringen.

Bullerkartläggning

Bullerkartläggning skall ske i samband med att fartyg köps in till Sverige eller innan det för första gången tas i bruk. Efter större ombyggnad, byte av maskiner eller då det av annan anledning kan misstänkas att bullernivåerna ändrats mer än marginellt skall förnyad bullerkartläggning göras.

Fartyg skall bullermätas. Bullermätning skall i tillämpliga delar ske enligt ISO 2923:1996(E). Därutöver skall en frekvensanalys göras och den C-vägda ljudnivån mätas där den A-vägda ljudnivån överstiger 85 dB(A). En bullerkarta skall upprättas enligt bilaga 3.

Bullerkartläggningen skall protokollföras. Protokollet skall finnas ombord och vara lätt tillgängligt för besättningen. En kopia av protokollet skall ges in till Försvarsmakten.

Exponeringsuppskattning och exponeringsmätning

Arbetstagare som arbetar i höga bullernivåer skall ombord kunna få hjälp med uppskattning av sin ekvivalenta bullerexponering för enskilda dygn, även då arbetstagaren arbetat i flera bullerzoner. Sådana uppskattningar skall grunda sig på bullerkartläggningen och uppgifter från arbetstagaren om vistelsetider i de olika bullerzonerna.

22

Om den beräknade ekvivalenta dygnsexponeringen överstiger 75 dB(A) (nedre insatsvärdet) utan hänsyn tagen till hörselskydd, skall arbetstagarna informeras om riskerna med höga ljudnivåer. Sådan information skall innehålla – konsekvenserna av de risker som finns med höga ljudnivåer, – åtgärder och metoder som vidtagits ombord för att minska riskerna, – gränsvärde och insatsvärden enligt dessa föreskrifter, – redovisning av utförd bullerkartläggning med förklaringar och riskbedömning, – instruktioner som rör användningen av hörselskydd, – instruktioner som rör upptäckt och rapportering av tecken på hörselskada, – beskrivning av tillgången till och syftet med hörselkontroller, – beskrivning av hur buller och ototoxiska ämnen samverkar, – beskrivning av hur buller och vibrationer samverkar, och – beskrivning av sätt att arbeta för att minska risken för hörselskador.

Varselskyltar

Vid ingång till utrymme eller plats med normalt högre kontinuerlig ljudnivå än 80 db(A) skall varselskyltar anbringas med utformning och text enligt bilaga 4.

Hörselskydd

Hörselskydd skall användas där det är påbjudet med varselskyltar eller när arbetet i övrigt kan ge ljudnivåer över 80 dB(A) mer än tillfälligt.

Hörselskydd skall av arbetsgivaren tillhandahållas arbetstagare som utsätts för en ekvivalent ljudnivå under 24 timmar som är över 75 dB(A) (nedre insatsvärdet) och dem som vistas i buller enligt 14 §.

Hörselskydd skall väljas ut i samråd med arbetstagaren och sakkunnig med kunskap om exponeringsförhållandena ombord.

23

Hörselskydd skall dämpa buller i sådan omfattning att bullerexponeringen inte under några omständigheter överskrider gränsvärdena för exponering enligt 2 §.

Hörselundersökningar

Arbetstagare som genom sitt arbete exponeras mer än tillfälligt för ljudnivåer över 85 dB(A) skall genom arbetsgivarens försorg ges tillfälle att genomgå hörselundersökningar med tonaudiometri. Tidsintervallen mellan undersökningstillfällena skall anpassas till rådande exponeringsförhållanden och arbetstagarens normala intervall för tjänstbarhetsintyg. Hänsyn skall även tas till den bedömning den ansvarige för hörselundersökningarna gör. Den undersökte skall informeras om undersökningsresultatet samt få en personlig kopia av audiogrammet.

Upptäcks en hörselnedsättning skall undersökande läkare bedöma om skadan är arbetsrelaterad. Bedöms hörselskadan vara arbetsrelaterad skall både arbetsgivaren och arbetstagaren informeras. Arbetsgivaren skall vid nya fynd av arbetsrelaterad hörselskada tillsammans med företagshälsovården eller annan kvalificerad resurs: – bedöma om tidigare gjorda mätningar och riskbedömningar behöver omprövas, – se över valet av skydd, – undersöka möjligheterna till bullerreducerande åtgärder, samt – bedöma behovet av utökade hörselkontroller för övriga arbetstagare som bullerexponerats på ett likartat sätt.

24

Dessa bestämmelser gäller när någon som inte fyllt 18 år (minderårig) utför fartygsarbete som arbetstagare eller i yrkesmässig verksamhet eller på annat sätt genomgår utbildning på fartyg som omfattas av dessa föreskrifter. Bestämmelser om när en minderårig får utföra fartygsarbete finns i 45 § sjömanslagen (1973:282). Vid utbildning gäller endast 2, 5–7 och 11 §§. Vid tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller annan i lag föreskriven tjänstgöring gäller endast 2 §.

Arbetsuppgifter för minderåriga skall väjas med stor omsorg. Särskild hänsyn skall tas till den minderåriges fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Betryggande säkerhet skall ges mot olycksfall, belastningsskador, överansträngning, extrema klimatförhållanden, skador från buller och vibrationer och andra förhållanden som kan medföra skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling i fysiskt, psykiskt eller socialt avseende. Den minderårige skall ha genomgått den utbildning, ha tillgodogjort sig den instruktion och fått de upplysningar om det aktuella arbetet som behövs ur skyddssynpunkt och med hänsyn till den minderåriges ålder och mognad. Befälhavaren skall se till att arbetet sker under ledning och tillsyn av lämplig person samt försäkra sig om att det finns tillfredsställande rutiner för hur minderåriga skall introduceras och handledas.

Om det behövs för att bedöma om arbetet innebär en särskild risk för en viss minderårig arbetstagares hälsa eller säkerhet skall bedömningen grundas på en, vid behov återkommande, hälsokontroll av den minderårige.

Skyddsombud, om sådant finns, skall underrättas om var och till vilka arbetsuppgifter den minderårige skall anlitas. Gäller det en minderårig som ännu inte fullgjort sin skolplikt skall dessutom vårdnadshavare få information om skyddsförhållandena.

En minderårig får inte anlitas till eller utföra sådana arbetsuppgifter ombord på fartyg som anges i bilaga 5. Detta gäller dock inte i följande fall. 1. Arbetsuppgifterna ingår i lärarledd undervisning på plats som är anordnad särskilt för undervisning. 2. Den minderårige har fullgjort sin skolplikt samt – arbetsuppgiften ingår i yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskilt utsedd instruktör, eller – den minderårige har fullgjort yrkesutbildning för den aktuella arbetsuppgiften.

25

Den som utses till instruktör enligt 5 § första stycket 2 skall ha god kännedom om arbetet och dess risker. Instruktören skall fortlöpande se till att eleven arbetar på ett säkert sätt och har kunskap om riskerna i arbetet samt ha tillräcklig tid avsatt för att fullgöra uppgiften som instruktör.

En minderårig får inte i något fall anlitas till eller utföra sådant arbete som anges i bilaga 6.

När en minderårig som fullgjort sin skolplikt anlitas till fartygsarbete som arbetstagare gäller följande särskilda arbetstidsbestämmelser. 1. Arbetet får totalt omfatta högst åtta timmar per dag och 40 timmar i veckan. 2. Tiden mellan klockan 22.00 och klockan 06.00 eller tiden mellan klockan 23.00 och klockan 07.00 skall vara fri från arbete. 3. Den minderårige skall varje dygn ha minst 12 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 4. Den minderårige skall ha en sammanhängande ledighet från arbetet under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt skall ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar.

När en minderårig som inte fullgjort sin skolplikt anlitas till fartygsarbete som arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser. 1. Arbetet skall ordnas så att det är enkelt och ofarligt. 2. Arbetet får totalt omfatta högst två timmar per skoldag och tolv timmar i veckan. På skolfria dagar får arbetstiden inte överstiga sju timmar per dag. Arbete som utförs under sammanhängande skolfri tid som är minst en vecka får dock omfatta upp till 40 timmar i veckan och högst 8 timmar per dag. 3. Arbete får inte utföras mellan klockan 20.00 och klockan 06.00. 4. Den minderårige skall varje dygn ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 5. Den minderårige skall ha en sammanhängande ledighet från arbete under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt skall ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar. Den skall förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning.

26

En minderårig arbetstagare skall beredas rast om minst 30 minuter, om möjligt sammanhängande, om arbetsdagen är längre än fyra och en halv timme.

Om det finns särskilda skäl kan Sjöfartsverket för en bestämd tidsperiod medge undantag från 5 § för viss minderårig eller viss bestämd arbetsuppgift. Undantag får beviljas endast för den som har fullgjort sin skolplikt.

Minderårig som har sjövakt under skolsegling får, trots bestämmelserna i 8–9 §§, arbeta nattetid under förutsättning att han eller hon får en tillräckligt kompenserad viloperiod.

Om det finns särskilda skäl kan Sjöfartsverket för en bestämd tidsperiod medge undantag från 8 och 9 §§ för viss minderårig eller viss bestämd arbetsuppgift.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller följande bestämmelser om ventilation och luftkvalitet. Dessa bestämmelser gäller dock inte ubåtar eller andra örlogsfartyg vid NBC-drift.

Fartyg skall vara så ordnat och ha sådana installationer för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras ombord, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen skall ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I utrymme där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom att människor vistas där skall eftersträvas att koldioxidhalten hålls under 1000 ppm.

27

Uteluft skall tillföras utrymme i tillräcklig mängd.

Uteluftsintag skall vara lämpligt placerat med hänsyn till uteluftens föroreningshalt och temperatur samt avluftsöppnings placering.

Tilluft till fartygsutrymme skall vara så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt. Dess halt av luftföroreningar skall vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena, om sådana finns.

28

Luft skall tillföras utrymme ombord på ett sådant sätt som i varje särskilt fall är lämpligt och så att besvärande drag inte uppstår. Om det behövs, skall luften vara förvärmd, renad eller behandlad på annat sätt.

Vid arbete eller process som ger upphov till luftföroreningar, som innehåller ämnen vilka är upptagna i grupp A eller B i bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2000:3) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, får dessa inte återföras via återluft, överluft eller cirkulationsluft.

Ventilationssystem där återluftsföring är nödvändig för att klara klimatkrav vid normal drift får inte installeras.

Överluft får endast tillföras lokal med lägre krav på luftkvaliteten än den lokal varifrån luften tas.

Föroreningar från process, hantering eller liknande får inte via återluft eller överluft föras till lokal där sådana föroreningar normalt inte alstras.

Installationsdelar som fordrar skötsel eller är avsedda att bytas med vissa mellanrum skall ha ett sådant utförande och finnas i utrymmen med

29

För installationer med mekanisk ventilation skall skriftliga drift- och underhållsinstruktioner på svenska finnas. Drift- och underhållspersonal skall ha tillräcklig kunskap om luftbehandlingsinstallationen samt ha tillgång till instruktionen.

Ventilationsinstallationer skall kontrolleras och underhållas regelbundet. Kontroll och underhåll skall dokumenteras och dokumentationen skall hållas tillgänglig vid anläggningen. _______________