Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i Omtryck jordbruket vad avser växtnäring samt beslut om Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m
Ändrar
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
I dessa föreskrifter avses med följande begrepp:
Andra organiska gödselmedel: Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej stallgödsel, som kan användas som gödselmedel. Betesmark: Mark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till bete. Bruka ned: Att gödselmedel blandas in med jord i ett skikt av minst tio cm. Djurenhet: Begreppet djurenhet har samma betydelse som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Efterföljande vårsäsong: Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1 januari. Fasta gödselslag: Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som kan lagras till en höjd av minst 1 meter utan stödvägg. Flytgödsel: Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin eller urin med inblandning av annan vätska. Fånggrödor: Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syfte att minska växtnäringsförluster efter huvudgrödans skörd.
Förfruktseffekt: Den kvävemängd som föregående gröda ställer till efterföljande grödas förfogande. Lerjord: jord med ett lerinnehåll som är större än 15 viktprocent av finjorden (< 2 millimeter) i matjordslagret. Lättillgängligt kväve: Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea. Mulljord: jord med ett innehåll av organiskt material som är större än 40 viktprocent i matjordslagret. Myllning: Inblandning av gödsel i marken så att gödsel och jord får god kontakt. Myllningen kan ske med jordbearbetningsredskap, i vilket fall inblandning av gödseln ska ske till ett djup om minst 5 cm, eller med myllningsaggregat. Nedbrukning: Se bruka ned. Obevuxen mark: Skördad mark utan etablerad (sådd och uppkommen) insådd, stubbearbetad mark, harvad mark, plöjd mark samt mark som är sådd men där grödan inte har kommit upp. Operativ tillsynsmyndighet: Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Fördelning av ansvar för den operativa tillsynen framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Stallgödsel: Husdjurens träck eller urin med eventuell inblandning av foderrester, strömedel eller annan vätska såsom spillvatten, disk- och tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form. Stallgödselns långtidseffekt: den långsiktiga kväveleverans från marken till grödan som en regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till. Stallgödselavtal: Ett avtal som ger en producent av stallgödsel rätt att leverera stallgödsel till en mottagare där gödseln sedan sprids. Träda: Åkermark där ingen gröda som är avsedd för skörd, bete eller gröngödsling har etablerats. Vattendrag: bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Växande gröda: En väl etablerad gröda sådd i normal tid och med normal utsädesmängd. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring. Grödan anses som växande även om tillväxten tillfälligt har upphört på grund av låg temperatur. Åkermark: Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling eller bete. (SJVFS
2009:82)
Områden som tillhör känsliga områden
I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket . I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts närmare vilka delar av Sverige som är känsliga områden. I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. (SJVFS
2009:82)
Områden som anses vara slättbygder
I förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns särskilda bestämmelser för bl.a. vissa slättbygder. I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 8 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.
Lagring av stallgödsel
I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Lagringsutrymmen för stallgödsel i jordbruk eller andra verksamheter bör åtminstone vara så stora att gödseln kan lagras under perioder och väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller är olämplig eller till dess
gödseln kan tas om hand på annat sätt. (SJVFS 2009:82)
I områden utanför de känsliga områdena bör när det är relevant följande punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym: • Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin. • Tillsats av strömedel.
3 EGT L375, 31.12.1991, s 1 (Celex 31991L0676)
• Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållaren. • Omsättningsförluster som innebär minskande gödselvolym under lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden ska när det är relevant följande punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym: • Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin. • Tillsats av strömedel. • Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållaren. • Omsättningsförluster som innebär minskande gödselvolym under lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt
föreskrifterna
Vid bestämning av lagringsvolym kan schablonvärdena för olika produktionsinriktningar i bilaga 7 användas som utgångspunkt. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a § har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. (SJVFS 2009:82)
I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel, bestämmelser för påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare samt bestämmelser om täckning av flytgödsel- och urinbehållare.
Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln.
I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
För verksamheter som inte omfattas av 7 § förordning om miljöhänsyn i jordbruket bör lagringsutrymmena för stallgödsel vara utformade på ett godtagbart sätt med hänsyn till läckage och avrinning från lagringsplatsen. Finns det risk att lakvatten från lagrad gödsel medför olägenhet för människors hälsa eller miljön bör utrymmet vara utformat så att läckage och avrinning till omgivningen inte sker. Risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön anses särskilt föreligga om ytvatten eller grundvatten förorenas genom avrinning eller
läckage från lagringsplatsen. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3-4 §§ miljöbalken
Placeringen av lagringsplats för stallgödsel och andra organiska gödselmedel
bör väljas så att
• eventuellt läckage från lagringsplatsen får så liten negativ effekt på omgivningen som möjligt, t.ex. att gödsel inte spolas ned i närliggande ytvatten eller förorenar grundvatten, • olägenheter för människors hälsa i form av t.ex. lukt och flugor inte
uppkommer för närboende. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken, 5 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll samt 7 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
För att säkerställa att läckage och avrinning från ett lagringsutrymme för stallgödsel inte sker bör lagringsutrymmet regelbundet inspekteras så att defekter
kan upptäckas och åtgärdas. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Tillfällig lagring i fält
Tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i fält bör endast ske av gödsel som kan lagras till minst 1 meters höjd. Lagringstiden bör alltid hållas så kort som möjligt. Om växtnäringsinnehållet, i synnerhet kväveinnehållet, i gödseln är högt (t.ex. fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten halminblandning) bör tillfällig lagring i fält i första hand ske i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför höstsådd. Under tidig vår och under senare delen av hösten bör lagringstiden begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt näringsinnehåll eller komposterad gödsel bör kunna lagras under något längre tid. Vid tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i fält bör följande beaktas: • Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. • Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet. • Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. • Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden. • Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen. • Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. • Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.
• Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt
och flugor inte uppkommer för närboende. (SJVFS 2009:82)
Kompostering i fält
Kompostering av stallgödsel i jordbruk som har krav på utrymme för lagring enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket bör i första hand utföras i utrymmen som uppfyller kraven för lagring.
Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan kompostering bör följande beaktas: • Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel. • Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen av materialet är avslutad. • Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock inte täckas. • Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod. • Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. • Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats. • Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. • Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller ansamling av vatten under komposteringstiden. • Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre jordar kan bearbetas ytligt innan kompostering för att undvika att snabb genomrinning sker genom sprickor och maskgångar. • Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under komposteringstiden. • Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för dricksvattentäkt. • Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. • Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. • Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer. • Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom att storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas. (SJVFS
2009:82)
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får
tillföras
Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Allmänna råd till 8 § föreskrifterna, 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Mängden fosfor som utsöndras med gödseln från olika djurslag under ett år
kan bestämmas med hjälp av schablonvärden eller med hjälp av
balansberäkningar. Analyser av stallgödseln kan normalt sett inte anses vara ett godtagbart alternativ för att bestämma fosforutsöndringen från olika djurslag. Schablonvärden som kan användas vid bestämning av utsöndrad mängd fosfor med stallgödseln från olika djurslag finns i bilaga 8. Då en balansberäkning används för att bestämma fosforinnehållet i stallgödseln bör åtminstone fosformängderna i följande poster beaktas:
Ingående värden i balansen
• Foder (även till avkomma om dessa räknas till moderdjuret) • Eventuella livdjur som köpts in och som växer till i verksamheten
Utgående värden i balansen
• Levererade produkter (mjölk, kött, ägg, skinn m.m.) • Sålda liv- och utslagsdjur
Differensen mellan in- och utgående värden i balansen kan anses utgöra den mängd fosfor som utsöndras med stallgödseln. Som underlag till balansberäkningarna kan antingen analyser av fosforinnehåll eller schablonvärden för innehållet av fosfor i olika fodermedel, produkter etc. användas. Balansberäkningar för fosforutsöndring med gödsel från djuren på företaget bör utgå ifrån förutsättningarna i den enskilda verksamheten. Ändras fodersammansättning eller andra produktionsförhållanden på företaget bör man göra en ny balansräkning. Består produktionen av flera uppfödnings- eller produktionsomgångar per år beräknas den sammanlagda fosformängden genom att fosforutsöndringen från varje enskild omgång adderas. Om fosforinnehållet i stallgödseln har bestämts genom balansberäkningar bör dessa beräkningar dokumenteras. Beräkningarna bör sparas under minst sex år.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Åkermark som ingår i växtföljden bör markkarteras regelbundet så att markens fosforhalt kan bedömas. Provtagningsintervallet bör anpassas till bl.a.
jordartsförhållanden, odlingens inriktning under växtföljden, utförd gödsling och annan information som kan visa på fosfortillståndet i marken t.ex. växtnäringsbalanser och tidigare markkarteringar. Förrådsgödsling med fosfor bör om möjligt undvikas. På jordar med P-AL-klass III och högre bör inte mer fosfor tillföras än vad som motsvarar den mängd som förs bort med grödan. I odlingssystem med tillförsel av fastgödsel eller avloppsslam kan det dock vara svårt att undvika fosforgivor som är större än den enskilda grödans aktuella behov och vid odling av vissa fosforkrävande grödor t.ex. potatis kan det finnas skäl att tillföra mer fosfor än vad som förs bort med grödan. Om extra fosfor har tillförts ett visst år genom spridning av fastgödsel eller avloppsslam eller genom gödsling till t.ex. en potatisgröda bör fosforgödslingen till efterföljande grödor
reduceras i motsvarande grad. (SJVFS 2009:82)
har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 § vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får dock beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de djurslag som finns med i bilagan. (SJVFS 2009:82)
Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram till den 1 januari 2013 använda sig av följande bestämmelser: 1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla det antal djur per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det innebär att 8 § inte kan följas. 2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får djurantalet ökas i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då stallgödsel förs bort ska anteckningar enligt 14 § föras. 3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på företagets spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som finns med i bilaga 5, får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som krävs för de egna djuren enligt bilaga 5 ska först räknas bort. (SJVFS 2009:82)
De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 § i samma förordning om den förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan medför att antalet djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa bestämmelserna i 8 §.
Dokumentationskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel
På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. (SJVFS
2009:82)
På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentation finnas över stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket. (SJVFS 2009:82)
har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. (SJVFS 2005:74)
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen
Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren. På företag med fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av bestämmelserna i 11 §, ska under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enligt bilaga 5. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis.
Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. (SJVFS 2005:74)
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. (SJVFS
2009:82)
Allmänna råd till 19 a § föreskrifterna
Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve kan den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Stall- och lagringsförluster kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt bilaga 9. Andelarna totalkväve och växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt samma bilaga. (SJVFS
2009:82)
Inom känsliga områden får inför höstsådd högst 60 kg lättillgängligt kväve tillföras för den höstsådda grödans behov på hösten. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. På jordbruksföretag ska behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § föreskrifterna
För att ta hänsyn till förfruktseffekten från föregående gröda kan värdena i tabellerna i bilaga 11 användas som utgångspunkt. För att ta hänsyn till den långsiktiga kväveverkan som regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till kan värdena i tabellen i bilaga 12 användas som utgångspunkt för tillämpning i öppen växtodling. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
I områden utanför de känsliga områdena bör nedanstående beaktas vid spridning av gödselmedel. Tillförsel av kväve via gödselmedel bör begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda bör utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. Vid beräkningen bör hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Kväveverkan av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden för kväveverkan i bilaga 10 eller analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. Kväveverkan av flytgödsel och urin kan med fördel bestämmas genom analys av ammoniumkväveinnehållet. Markens kvävelevererande förmåga kan uppskattas utifrån aktuell analys av markens mineralkväve (ammonium- och nitratkväve) och/eller aktuella schablonvärden för förfrukt i bilaga 11 och långtidsverkan av stallgödsel i bilaga
12 samt jordart och årsmån. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 26 kap. 19 § miljöbalken samt 6 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Verksamhetsutövaren bör kunna redogöra för hur han kommit fram till grödans kvävebehov samt vilken gödsling som genomförts. Grödans kvävebehov bör i verksamheter med mera omfattande växtodling lämpligen dokumenteras i en växtodlings- eller gödslingsplan eller annan skriftlig form. Utförd gödsling bör dokumenteras i en journal där det bör framgå vilket fält som avses, vilken areal det har, vilken gröda som såtts samt sådatum, datum för gödselspridning samt typ och mängd av gödselmedel som spridits. Vilka grödor som odlats och utförd gödsling bör dokumenteras för hela växtföljden och
dokumentationen bör sparas i minst sex år. (SJVFS 2009:82)
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
har upphävts genom (SJVFS 2009:82)
Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. (SJVFS 2009:82)
Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december – den 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82)
Bestämmelser som gäller för känsliga områden
Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
I områden utanför de känsliga områdena bör inte gödselmedel spridas på snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man kan befara att gödsel kommer förloras genom ytavrinning vid nederbörd, tjällossning eller snösmältning. Även risken för avrinningsförluster genom sprickor i den
frusna marken bör beaktas. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). Spridning av mineralgödsel i växande gröda är dock undantagen från förbudet i första meningen. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2009:82)
4 Ändringen innebär att tidigare punkterna 3 ac har upphävts.
Allmänna råd till 24 b § föreskrifterna
För att bestämma lutningen på jordbruksmark kan höjdkurvor på Lantmäteriets Fastighetskarta användas. Vid bestämning av lutningen bör en sträcka av minst 50 meter från vattendraget eller sjö ingå. (SJVFS 2009:82)
Inom känsliga områden får inte heller 1. mineralgödsel spridas under tiden den 1 november – den 28 februari, 2. stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridas under tiden den 1 november – den 28 februari om inte annat följer av 26 – 27 §§ eller 28 a – 28 b §§. (SJVFS 2009:82)
Blekinge, Skåne och Hallands län
I Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På lerjordar är dock spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Spridning i fånggröda är inte tillåten. (SJVFS 2009:82)
Med undantag från vad som sägs i 26 § första meningen får fastgödsel spridas i både växande gröda och på obevuxen mark under tiden den 20 oktober – 30 november. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den 20 oktober – 30 november inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 26 § föreskrifterna
Proverna för lerhaltsbestämning bör vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. Minst ett jordprov för vart tredje hektar bör tas. På skiften som är mindre än tre hektar bör dock minst ett jordprov tas. Provplatserna bör märkas ut på en karta över jordbruksföretaget. För bestämning av lerhalt (<0,002 mm) kan sedimentationsanalys användas. Analysen bör göras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör
dokumenteras. (SJVFS 2009:82)
Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. Fastgödsel som sprids på obevuxen mark under tiden den 20 oktober – 30 november ska dock brukas ned inom fyra timmar. (SJVFS 2009:82)
I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med någon av följande metoder: 1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket, 2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken,
3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller 4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten.
De känsliga kustområdena, känsliga områden i Västra Götalands och Östergötlands läns inland, känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, Gotlands län samt Öland
I de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Västra Götalands och Östergötlands läns inland, i känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, i Gotlands län samt på Öland är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten. Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2009:82)
Med undantag från vad som sägs i 28 a § första meningen får fastgödsel spridas i både växande gröda och på obevuxen mark under tiden den 10 oktober – 30 november. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den 10 oktober – 30 november inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2009:82)
Fastgödsel som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Västra Götalands och Östergötlands läns inland, i känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, i Gotlands län samt på Öland under tiden den 10 oktober – 30 november ska brukas ned inom 12 timmar. Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt till 23 a, 25, 27 och 28 c §§ föreskrifterna
På mark där det är möjligt att bruka ned stallgödsel bör gödseln antingen brukas ned så snart som möjligt efter spridning eller spridas genom myllningsteknik. Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel bör dessutom undvikas före eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras.
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Spridning av gödselmedel bör ske vid en tidpunkt som medför att en så stor del av tillförd växtnäring som möjligt tas upp av grödan. Gödselmedel som innehåller stor andel lättillgängligt kväve (t.ex. flytgödsel och urin) bör inte spridas under hösten i eller inför sådd av höststråsäd. Sådana gödselmedel bör inte heller spridas under hösten inför vårsådd i Syd- och Mellansverige.
Flytgödsel och urin bör om möjligt spridas i växande gröda eller före sådd på våren. Spridning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart
alternativ. (SJVFS 2009:82)
Brytning av vall och gröngödslingsgrödor bör göras vid en tidpunkt som innebär att efterföljande grödor kan utnyttja de växtnäringsämnen som frigörs på bästa sätt, och att risken för utlakning av växtnäringsämnen minimeras. Gröngödslingsgrödor bör inte tillföras eller brukas ner inför sådd av höststråsäd. Gröngödslingsgrödor bör istället tillföras eller brukas ner under sen höst, alternativt vår, inför vårsådd. Tillförsel eller nedbrukning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. (SJVFS 2009:82)
Spridning av gödselmedel bör inte ske om det på grund av markförhållandena, tex lutning, kan befaras att gödseln spolas ned i närliggande ytvatten eller
förorenar grundvatten. (SJVFS 2009:82)
I sådana områden där det förekommer varierande vattennivå bör spridning av gödselmedel undvikas om det finns risk för förluster genom att marken
översvämmas eller blir vattenmättad. (SJVFS 2009:82)
Allmänna råd till 2 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken samt 5 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Gödselspridare bör regelbundet kontrolleras och justeras så att de kan sprida gödselmedlen i avsedda mängder och med så god precision som möjligt med hänsyn till använd teknik. Likaså bör föraren vara förtrogen med spridarens inställningsmöjligheter och prestanda (arbetsbredd, gödselfördelning längs kördraget m.m.) vid spridning av den aktuella gödseln. (SJVFS 2009:82)
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är 1. vall, 2. höstoljeväxter, 3. höstsäd, 4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 5. fleråriga frukt– och bärodlingar, 6. energiskog, och 7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.
Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling.
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås 1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2. Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS
2009:82)
För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får 1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel
Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte att förhindra smittspridning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel och i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. (SJVFS 2009:82)
5 EGT L 273, 10.10.2002, s. 1, Celex 32003R1774
Undantag
Den operativa tillsynsmyndigheten kan medge undantag från bestämmelserna i 23-23 a §§, 24 § 2 och 3, 25 § 2, 26-27 §§ och 28 a-28 c §§ om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte lämnas om verksamhetsutövaren på egen hand kan fullgöra det som åligger honom eller henne eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det. (SJVFS 2009:82)
Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall, dock längst till och med den 31 december 2010, medge att följande spridningsrestriktioner får gälla: 1. Inom känsliga områden får inte mineralgödselkväve spridas under tiden den 1 november – den 15 februari. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas under tiden den 1 januari – den 15 februari. 2. Inom Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands län samt på Öland och inom de kustområden som anges i bilaga 2 får stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 30 november bara spridas i växande gröda, undantaget fånggröda, eller före höstsådd. Fasta gödselslag, med undantag av fjäderfägödsel, får dock spridas på obevuxen mark, utan krav på efterföljande höstsådd, under tiden den 20 oktober – den 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län om nedbrukning sker inom fyra timmar, och den 10 oktober – den 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom kustområdena i bilaga 2 om nedbrukning sker samma dag. 3. I Blekinge, Skåne och Hallands län ska stallgödsel som sprids på obevuxen mark under perioden den 1 mars – 19 oktober myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. Stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län under perioden den 20 oktober – 31 december och den 16 – 28 februari ska brukas ned inom fyra timmar. (SJVFS 2009:82)
-------------------------
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2006, då verkets föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket upphör att gälla. 2. Författningen ska dock inte tillämpas vad gäller 8, 10, 11 och 17 §§ på spridningsareal som jordbruk enligt skriftligt avtal i 2 § andra stycket i den gamla författningen har förbundit sig att upplåta till spridning av stallgödsel från ett annat jordbruk. Avtalet måste vara ingått före den 1 januari 2006. För denna spridningsareal ska 8, 10, 11 och 17 §§ i den nya författningen börja tillämpas när avtalet upphör att gälla, dock senast den 1 januari 2011. 3. I den femårsperiod som anges i 8 och 17 §§ ska inte tid räknas in som föregick ikraftträdandet av denna författning.
-------------------------
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2006.
6 SJVFS 2004:62 7 SJVFS 2005:74
2. Övergångsbestämmelserna till verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring ska tillämpas även på denna författning. ------------------------- Denna författning träder i kraft den 15 september 2006. ------------------------- Denna författningoch de allmänna råden träder i kraft den 1 januari 2010. Genom denna författning upphävs Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m.
CHRISTINA HUHTASAARI
Mona Strandmark (Växtnäringsenheten)
8 SJVFS 2006:66 9 SJVFS 2009:82
Bilaga 1
Känsliga områden
Av 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att Stockholms, Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län samt Öland ingår i känsliga områden. Därutöver ingår följande områden i känsliga områden:
Län Kommun Församling, enligt 2004 Området ingår per års församlingsindelning den 1 januari 2006 och därefter i följande församling
Uppsala Håbo Alla Uppsala Uppsala domkyrkoförsamling Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala–Näs Läby Norra Hagunda Vänge Norra Hagunda Åland Norra Hagunda Skogs–Tibble Norra Hagunda Järlåsa Norra Hagunda Jumkil Börje Åkerby Bälinge Skuttunge Ärentuna Björklinge Gottsunda Knivsta Alla Enköping Alla Södermanland Vingåker Alla Nyköping Lunda Kiladalen Tuna Kiladalen Tunaberg Bergshammar Kiladalen
Nyköpings S:t Nicolai Nyköpings Alla Helgona Nyköpings Alla 10 församling med Svärta Helgona Tystbergabygden Trosa Alla Oxelösund Alla Katrineholm Julita Eskilstuna Alla Strängnäs Alla Östergötland Ödeshög Svanshals Ödeshög Västra Tollstad Ödeshög Heda Ödeshög Rök Ödeshög Norrköping Norrköpings S:t Olai Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings Östra Eneby Norrköpings Borg Norrköpings S:t Johannes Styrstad Tingstad Kullerstad Skärkind Kimstad Kvillinge Krokek Kvarsebo Östra Stenby Konungsund Dagsberg Furingstad Tåby Kuddby Å Östra Ny Östra Husby Häradshammar Jonsberg Rönö Vrinnevi Svärtinge Söderköping Alla Motala Motala Kristberg Borensberg Brunneby Borensberg
10 Församlingen har endast bytt namn.
Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Aska Västra Stenby Aska Fivelstad Aska Vadstena Alla Mjölby Högby Mjölby Skänninge Skänninge-Allhelgona Bjälbo Allhelgona Skänninge-Allhelgona Järstad Normlösa Vallerstad Skeppsås Appuna Väderstad Hogstad Väderstad Väderstad Väderstad Kumla Väderstad Viby Veta Herrberga Valdemarsvik Alla Linköping Linköpings Linköpings domkyrkoförsamling domkyrkoförsamling och Gottfridsberg Linköpings S:t Lars Landeryd Slaka Kärna Kaga Ledberg Sjögestad Vikingstad Västerlösa Vikingstad Björkeberg Vikingstad Rappestad Vikingstad Vikingstad Vikingstad Vreta Kloster Vreta kloster Flistad Vreta kloster Ljung Vreta kloster Östra Harg
11 Linköpings domkyrkoförsamling enligt 2004 års församlingsindelning har delats i dels Linköpings domkyrkoförsamling och dels i den nybildade församlingen Gottfridsberg.
Rystad Törnevalla Östra Skrukeby Lillkyrka Gistad Örtomta Askeby Bankekind Vårdsberg Linköpings Berga Linköpings Johannelund Linköpings Skäggetorp Linköpings Ryd Kalmar Torsås Torsås Söderåkra Kalmar Alla Nybro S:t Sigfrid Nybro-S:t Sigfrid Mönsterås Alla Oskarshamn Oskarshamn Döderhult Misterhult Västervik Hjorted Västrum Gladhammar-Västrum Gladhammar Gladhammar-Västrum Hallingeberg Törnsfall Gamleby Odensvi Lofta Loftahammar Överum Ukna Västra Ed Västervik Västra Götaland Härryda Landvetter Råda Partille Alla Öckerö Öckerö Stenungsund Alla Tjörn Alla Orust Alla Sotenäs Alla Munkedal Alla Tanum Tanum Lur Kville Fjällbacka
Bottna Svenneby Färgelanda Alla Ale Alla Grästorp Alla Essunga Alla Mellerud Alla Lilla Edet Alla Vara Alla Götene Alla Töreboda Töreboda Fredsberg Bäck Fägre Göteborg Alla Mölndal Alla Kungälv Alla Lysekil Alla Uddevalla Alla Strömstad Alla Vänersborg Alla Trollhättan Alla Mariestad Alla Lidköping Alla Skara Alla Skövde Alla Tidaholm Valstad Dimbo-Ottravad Varv Acklinga Hömb Kungslena-Hömb Kungslena Kungslena-Hömb Fröjered Tidaholm Baltak Falköping Falköping Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Floby Floby Sörby Floby Gökhem Ullene Floby Vilske-Kleva Marka Göteve Floby Luttra Falköping Karleby
Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp Högstena Dala Borgunda Stenstorp Stenstorp Brunnhem Stenstorp Segerstad Hornborga Södra Kyrketorp Stenstorp Valtorp Hornborga Håkantorp Hornborga Torbjörntorp Gudhem Gudhem Östra Tunhem Gudhem Ugglum Gudhem Bjurum Gudhem Broddetorp Hornborga Örebro Lekeberg Hidinge Knista Knista Knista Kräcklinge Edsberg Hackvad Edsberg Edsberg Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby Sköllersta Örebro Alla Kumla Alla Västmanland Kungsör Alla Hallstahammar Alla Västerås Alla Köping Köping Himmeta–Bro Kolsva Odensvi Munktorp Arboga Alla
Bilaga 2
Kustområden som hör till känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling, enligt 2004 Området ingår per års församlingsindelning den 1 januari 2006 och därefter i följande församling
Stockholm Vallentuna Vada Össeby Össeby–Garn Össeby Angarn Össeby Österåker Alla Värmdö Alla Huddinge Alla Botkyrka Grödinge Tumba Botkyrka Haninge Alla Tyresö Alla Täby Alla Danderyd Alla Stockholms Alla stad Södertälje Södertälje–Tveta Östertälje Överjärna Ytterjärna Hölö Mörkö Västertälje Nacka Alla Sundbyberg Alla Solna Alla Lidingö Alla Vaxholm Alla Norrtälje Norrtälje–Malsta Björkö–Arholma Väddö Singö Häverö-Singö Häverö Häverö-Singö Edebo Ununge Skederid Husby–Sjuhundra Lohärad Estuna Estuna och Söderby-Karl
Söderby–Karl Estuna och Söderby-Karl Roslags–Bro Vätö Rådmansö Frötuna Blidö Länna Riala Nynäshamn Alla Södermanland Nyköping Lunda Kiladalen Tuna Kiladalen Tunaberg Bergshammar Kiladalen Nyköpings S:t Nicolai Nyköpings Alla Helgona Nyköpings Alla församling med Svärta Helgona Tystbergabygden Trosa Alla Oxelösund Alla Östergötland Norrköping Kvarsebo Krokek Kvillinge Norrköpings Östra Eneby Norrköpings Hedvig Styrstad Dagsberg Östra Stenby Konungsund Furingstad Tåby Kuddby Östra Husby Häradshammar Jonsberg Rönö Östra Ny Å Svärtinge Söderköping Skönberga Söderköping S:t Anna Valdemarsvik Alla Kalmar Torsås Torsås Söderåkra Kalmar Alla Nybro S:t Sigfrid Nybro-S:t Sigfrid Mönsterås Alla
12 Församlingen har endast bytt namn.
Oskarshamn Oskarshamn Döderhult Misterhult Västervik Hjorted Västrum Gladhammar-Västrum Gladhammar Gladhammar-Västrum Hallingeberg Törnsfall Gamleby Odensvi Lofta Loftahammar Överum Ukna Västra Ed Västervik Västra Götaland Härryda Landvetter Råda Partille Alla Öckerö Öckerö Stenungsund Alla Tjörn Alla Orust Alla Sotenäs Alla Munkedal Alla Tanum Tanum Lur Kville Fjällbacka Bottna Svenneby Göteborg Alla Mölndal Alla Kungälv Alla Lysekil Alla Uddevalla Alla Strömstad Alla
Bilaga 3
Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som tillhör känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Län Kommun Församling, enligt 2004 Området ingår per års församlingsindelning den 1 januari 2006 och därefter i följande församling
Uppsala Håbo Alla Uppsala Uppsala domkyrkoförsamling Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala–Näs Läby Norra Hagunda Vänge Norra Hagunda Åland Norra Hagunda Skogs–Tibble Norra Hagunda Järlåsa Norra Hagunda Jumkil Börje Åkerby Bälinge Skuttunge Ärentuna Björklinge Gottsunda Knivsta Alla Enköping Alla Södermanland Vingåker Alla Katrineholm Julita Eskilstuna Alla Strängnäs Alla Östergötland Ödeshög Svanshals Ödeshög Västra Tollstad Ödeshög
Heda Ödeshög Rök Ödeshög Motala Motala Kristberg Borensberg Brunneby Borensberg Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Aska Västra Stenby Aska Fivelstad Aska Vadstena Alla Mjölby Högby Mjölby Skänninge Skänninge-Allhelgona Bjälbo Allhelgona Skänninge-Allhelgona Järstad Normlösa Vallerstad Skeppsås Appuna Väderstad Hogstad Väderstad Väderstad Väderstad Kumla Väderstad Viby Veta Herrberga Linköping Linköpings Linköpings domkyrkoförsamling domkyrkoförsamling och Gottfridsberg Linköpings S:t Lars Landeryd Slaka Kärna Kaga Ledberg Sjögestad Vikingstad Västerlösa Vikingstad Björkeberg Vikingstad Rappestad Vikingstad Vikingstad Vikingstad Vreta Kloster Vreta Kloster Flistad Vreta Kloster Ljung Vreta Kloster
13 Linköpings domkyrkoförsamling enligt 2004 års församlingsindelning har delats i dels Linköpings domkyrkoförsamling och dels i den nybildade församlingen Gottfridsberg.
Östra Harg Rystad Törnevalla Östra Skrukeby Lillkyrka Gistad Örtomta Askeby Bankekind Vårdsberg Linköpings Berga Linköpings Johannelund Linköpings Skäggetorp Linköpings Ryd Norrköping Norrköpings S:t Olai Norrköpings Matteus Norrköpings Borg Norrköpings S:t Johannes Tingstad Kullerstad Skärkind Kimstad Vrinnevi Söderköping S:t Laurentii Söderköping Drothem Söderköping Västra Husby Gårdeby Östra Ryd Västra Götaland Färgelanda Alla Ale Alla Grästorp Alla Essunga Alla Mellerud Alla Lilla Edet Alla Vara Alla Götene Alla Töreboda Töreboda Fredsberg Bäck Fägre Vänersborg Alla Trollhättan Alla Mariestad Alla Lidköping Alla Skara Alla Skövde Alla Tidaholm Valstad Dimbo-Ottravad Varv
Acklinga Hömb Kungslena-Hömb Kungslena Kungslena-Hömb Fröjered Tidaholm Baltak Falköping Falköping Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Floby Floby Sörby Floby Gökhem Ullene Floby Vilske-Kleva Marka Göteve Floby Luttra Falköping Karleby Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp Högstena Dala Borgunda Stenstorp Stenstorp Brunnhem Stenstorp Segerstad Hornborga Södra Kyrketorp Stenstorp Valtorp Hornborga Håkantorp Hornborga Torbjörntorp Gudhem Gudhem Östra Tunhem Gudhem Ugglum Gudhem Bjurum Gudhem Broddetorp Hornborga Örebro Lekeberg Hidinge Knista Knista Knista Kräcklinge Edsberg Hackvad Edsberg Edsberg Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby Sköllersta Örebro Alla Kumla Alla Västmanland Kungsör Alla
Hallstahammar Alla Västerås Alla Köping Köping Himmeta–Bro Kolsva Odensvi Munktorp Arboga Alla
Bilaga 4
Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 8 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling, enligt 2004 Området ingår per års församlingsindelning den 1 januari 2006 och därefter i följande församling
Värmland Kil Stora Kil Frykerud Hammarö Hammarö Forshaga Forshaga Nedre Ullerud Ullerud Grums Grums Borgvik Ed Karlstad Karlstads domkyrkoförsamling Norrstrand Östra Fågelvik Väse-Fågelvik Väse Väse-Fågelvik Nyed Alster-Nyedsbygden Alster Alster-Nyedsbygden Grava Nor Nor-Segerstad Segerstad Nor-Segerstad Västerstrand Kristinehamn Alla Säffle Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny–Huggenäs Gillberga Kila Örebro Lekeberg Hidinge Knista Knista Knista Kräcklinge Edsberg Hackvad Edsberg Edsberg Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby
Sköllersta Örebro Örebro Nikolai Örebro Olaus Petri Längbro Almby Mosjö Täby Tysslinge Axberg Asker Stora Mellösa Norrbyås Gällersta-Norrbyås Gällersta Gällersta-Norrbyås Glanshammar Mikael Adolfsberg Kumla Alla Lindesberg Näsby Fellingsbro Västmanland Kungsör Alla Hallstahammar Alla Västerås Alla Sala Alla Köping Köping Himmeta–Bro Kolsva Odensvi Munktorp Arboga Alla
Bilaga 5
Högsta antalet djur som får hållas per hektar tillgänglig spridningsareal för olika djurslag
Djurslag Djur/hektar
Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar (amkor och dikor) 2,3 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Får och getter 15 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100 Värphöns i bur (tillsats av fytas i fodret) 165 Värphöns i frigående (tillsats av fytas i fodret) 150 Unghöns 250 Unghöns (tillsats av fytas i fodret) 365 Slaktkycklingar 470 Kalkoner, ankor och gäss 140 Hästar 3 Minkar, avelshonor 50
Bilaga 6
Beräkning av gödslingsbehovet av kväve
Poster Kg kväve per hektar
Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade skördenivån …………… För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd.
Gör justering genom avdrag för följande:
Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom - Stallgödselns långtidseffekt - ……………
- Förfruktseffekt från föregående gröda - …………… Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och fånggrödor
- Mulljord - ……………
Planerad tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda - …………… Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och spridningstidpunkt.
Årets beräknade behov av mineralgödselkväve eller annan kompletteringsgödsling med kväve = ……………
Bilaga 7
Allmänt råd till 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt 4 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider, m3
Djurslag Fastgödsel a) Urin + gödselvatten Flytgödsel Beräkningsenhet Lagringstid, mån Lagringstid, mån Lagringstid, mån 6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12 Mjölkko, 6 000 kg mjölk/år 6,8 9,0 11,3 13,6 4,8 6,5 8,1 9,7 12,5 16,6 20,8 24,9 Mjölkko, 8 000 kg mjölk/år 7,1 9,4 11,8 14,2 5,1 6,7 8,4 10,1 13,0 17,4 21,7 26,1 Mjölkko, 10 000 kg mjölk/år 7,2 9,6 12,0 14,4 5,1 6,9 8,6 10,3 13,3 17,7 22,1 26,5 Kviga/stut < 1 år 1,8 2,4 3,0 3,6 1,3 1,7 2,2 2,6 3,0 4,0 5,0 6,0 Kviga/stut > 1 år 2,9 3,9 4,9 5,9 2,4 3,2 4,0 4,8 5,2 6,9 8,6 10,3 Gödtjur, 1-12 mån 1,9 2,6 3,2 3,9 1,5 1,9 2,4 2,9 3,3 4,4 5,5 6,6 Vallfodertjur, 1-16 mån 2,5 3,4 4,2 5,1 2,1 2,8 3,5 4,2 4,5 6,0 7,6 9,1 Betestjur, 1-18 mån 3,0 4,0 5,0 6,0 2,5 3,4 4,2 5,1 5,3 7,1 8,9 10,7 Diko, 6 mån stallperiod 3,9 2,2 6,1 Sugga i produktion 1,5 2,0 2,5 3,0 3,0 4,0 5,0 6,0 3,9 5,2 6,5 7,8 Suggplats i satellit, 16 v system 1,5 2,1 2,6 3,1 3,3 4,4 5,5 6,6 3,8 5,0 6,3 7,6 Suggplats i suggnav 0,6 0,8 1,0 1,3 1,1 1,5 1,9 2,3 1,6 2,1 2,7 3,2 Slaktsvin, 3,0 omg/år 0,35 0,47 0,58 0,69 1,0 1,3 1,6 2,0 1,3 1,8 2,2 2,6 Värphöns, 100 st 1,9 2,6 3,2 3,9 4,8 6,4 8,0 9,6 Unghöns, 100 st, 2,2 omg/år 0,6 0,8 1,0 1,2 Djupströgödsel b) Lagringstid, mån 6 8 10 12 Slaktkycklingar 100 st, 7,0 omg/år 0,7 0,9 1,2 1,4 Kalkon, 100 st, 2,3 omg/år 1,7 2,3 2,8 3,4 Häst 5,0 6,6 8,3 9,9 Får, 6 mån stallperiod 0,8 Mjölkko, 8000 kg mjölk/år 15 20 25 30 Kviga/stut, < 1 år 3,4 4,5 5,6 6,7 Kviga/stut, > 1 år 6 8 10 12 Sugga i produktion 4,4 5,8 6,3 8,7
a) Volymvikten för fastgödsel, ton/m3: nöt, sugga och slaktsvin 0,75 ton/m3; värphöns och unghöns 0,9 ton/m3. b) Volymvikten för djupströgödsel, ton/m3: 0,5 ton/m3.
I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats, omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet som kommer från nederbörd har beräknats utifrån 300 mm, 3 m lagringsdjup i flytgödseloch urinbehållare och efter 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till storleksordningen 200 liter per månad och mjölkko. Om gödselvårdsanläggningen har tak, från vilket nederbörden avleds, minskar uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över flytgödsel- och urinbehållare kan schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över
gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturshållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %. Torrsubstanshalterna (ts-halt) i beräkningen är för flytgödsel från nötkreatur 9 %, slaktsvin 6 %, suggor 8 % och sinsuggor 10 %. Om ts-halten avviker från de halter som schablonvärdena utgått från påverkas såväl lagringsbehov som växtnäringshalt. Om mer vätska tillförs flytgödseln än vad som antagits sjunker ts-halten och därmed ökar behovet av lagringskapacitet. Hålls en högre ts-halt i gödseln än vad som angivits i beräkningen är lagringsbehovet överskattat.
Bilaga 8
Allmänt råd till 8 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag
Möjlig djurtäthet, antal Utsöndrad mängd djur /hektar och år fosfor per år (kg) Djurslag och produktionsform (avrundade siffror)
Mjölkko 6 000 kg mjölk/år 14,9 1,5
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år 15,9 1,4
Mjölkko 10 000 kg mjölk/år 17,4 1,3
Mjölkko 12 000 kg mjölk/år 19,1 1,2
Diko eller amko 12,0 1,8
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 8,0 2,8
Tjur under 1 år 5,0 4,4
Kviga och stut, 1-12 mån 3,1 7,1
Får (tacka med 1,8 lamm) 1,5 15
Get 800 kg mjölk 1,7 13 Sugga i traditionell produktion, 2,2 grisningar per 10,3 2,1 år Suggring, nav, utplacering i satellit 3 v. innan 4,2 5,2 grisning, per sugga Suggring, nav, utplacering i satellit 7 v. innan 3,1 7,1 grisning, per sugga Suggring, satellit, utplacering 3 v. före grisning, 9,1 2,4 per plats med 3,26 grisningar per år Suggring, satellit, utplacering 7 v. före grisning, 10,7 2,1 per plats med 3,26 grisningar per år
Slaktsvin, 3 omgångar per år, per plats 2,3 9,6
Slaktsvin, 3,5 omgångar per år, per plats 2,7 8,1 Värphöns, inredda burar, per plats 0,13 170 (tillsats av fytas i fodret) Värphöns, på golv eller gräs, per plats 0,15 150 (tillsats av fytas i fodret) Unghöns, 0-16 v., 2,2 omgångar per år, per plats 0,059 370 (tillsats av fytas i fodret) Slaktkyckling, 7 omgångar per år, per plats 0,057 390 (tillsats av fytas i fodret) Kalkon (ankor och gäss), per plats 0,24 92
Häst 8,9 2,5
Häst, ponny (300 kg) 6,4 3,4 Kanin, avelshona inklusive 32 ungar per år (även 1,6 14 chinchilla)
Avelshona mink, inkluderar del av hane 1,1 20 samt 4,5 –5 valpar per år Struts för köttproduktion 3,9 5,6
(SJVFS 2009:82)
Bilaga 9
Allmänt råd till 19 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster
Kg kväve per djurplats och år
Djurslag/gödselhantering Utsöndring förluster stall/ kvar efter spridnings- kvar efter växttillgängligt lagring lagring förluster spridning kväve (NH4-N)
Fjäderfä
Slaktkyckling, djupströgödsel, 7 omg/år 0,28 0,05 0,23 0,01 0,22 0,13 Värphöns, bur 60 v. kletgödsel 0,52 0,09 0,43 0,04 0,39 0,2 Värphöns, golv 60 v. kletgödsel 0,6 0,14 0,46 0,05 0,41 0,22 Unghöns, 0-16 v. djupströgödsel, 2,2 omg/år 0,22 0,08 0,14 0,01 0,13 0,05
Svin
Slaktsvin, 28,5-110 kg flytgödsel, 3 omg/år 11 1,9 9,1 1,2 7,9 5 Sugga, flytgödsel, 2,2 grisningar/år 36 6,3 30 4 26 17 Sugga, fastgödsel, 2,2 grisningar/år 21 6 15 1 14 7 Sugga, urin, 2,2 grisningar/år 15 4 11 2 9 5 Sinsuggor i suggnav 3 v, flytgödsel, 3,1 omg/år 22 3,6 18 2 16 10 Suggor i satellit inkl. smågris 3 v till 28,5 kg, flytgödsel, 3,26 omg/år 30 5 25 3 22 15
Nöt
Mjölkko 8 000 kg mjölk/år, flytgödsel 117 12 105 5 100 47 Mjölkko 8 000 kg mjölk/år, fastgödsel 71 17 54 3 51 24 Mjölkko 8 000 kg mjölk/år, urin 46 11 35 6 29 14 Mjölkko 10 000 kg mjölk/år, flytgödsel 139 14 125 6 119 52 Mjölkko 10 000 kg mjölk/år, fastgödsel 85 20 65 3 62 25 Mjölkko 10 000 kg mjölk/år, urin 54 13 41 7 34 17 Mjölkko 12 000 kg mjölk/år, flytgödsel 145 14 131 7 124 52 Kviga, stut 1-12 mån, flytgödsel 22 1,5 21 4 17 9 Tjur < 1 år, flytgödsel 34 2,3 32 3,3 29 14
Kviga, tjur och stut >1 år, flytgödsel 47 3,3 44 4,6 39 20 Diko, totalt 12 mån, djupströgödsel 69 30 39 1,4 38 14 Diko, totalt 12 mån, flytgödsel 63 4,3 59 6 53 27
Häst
Häst, 500 kg, tävling, fastgödsel 61 26 35 1,2 33,8 19 Häst, 500 kg, fritid, fastgödsel 48 20 28 1 27 16 Häst, ponny (300 kg), fastgödsel 33 14 19 0,7 18,3 13
Får
Får + 1,8 lamm, djupströgödsel 14 6,4 7,6 0,3 7,3 2,7
(SJVFS 2009:82)
Bilaga 10
Allmänt råd till 2 kap. 3 § miljöbalken
Schablonvärden för ungefärlig verkan av stallgödsel vid jämn spridning, kg per 10 ton gödsel
N P K Gödseltyp vårspridning Fastgödsel, nöt 10 15 40 Fastgödsel, svin 10 35 25 2) Fastgödsel, höns 70 50 50 Fastgödsel slaktkycklingar 70 80 150 Fastgödsel, häst 5 15 100 Djupströgödsel, nöt 5 15 100 Djupströgödsel, svin 5 25 45 Urin, nöt, täckt behållare 25 - 50 Urin, svin, täckt behållare 15 3 10 Flytgödsel, nöt, 9 % torrsubstanshalt 15 6 40 Flytgödsel, svin, 8 % torrsubstanshalt 30 15 20 Flytgödsel, svin, 6 % torrsubstanshalt 20 10 15 1) avser gödsel från suggor - gödsel från slaktsvin har något högre kväveinnehåll 2) fastgödseln från höns och slaktkyckling avser kletgödsel resp ströbäddsgödsel 3) djupströgödsel från får har ungefär motsvarande effekt 4) kväveeffekten är ca 30 % lägre efter lagring utan täckning 5) avser gödsel från slaktsvin - gödsel från suggor har något lägre kväveinnehåll
(SJVFS 2009:82)
Bilaga 11
Allmänt råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som total kväveefterverkan, kg kväve/ha, och som skördeökande verkan, kg/ha.
Förfrukt Eftergröda Total Skördeökande kväveefterverkan, verkan, kg/ha kg N/ha Korn, höstsäd Höstvete 0 0 Vårsäd 0 0 Havre Höstvete 0 700 Vårvete 0 300 Gräsvall Höstvete 15 400 Vårsäd 15 200 Blandvall Höstvete 40 800 Vårsäd 40 500 Foderärter Höstvete 35 1000 Vårsäd 25 500 Åkerbönor Höstvete 25 700 Vårsäd 25 700 Höstraps Höstvete 40 1200 Våroljeväxter Höstvete 20 800 Vårsäd 20 500 Sockerbetor Höstvete 25 1000 Vårsäd 20 800 Potatis Vårsäd 0 800 Höstsäd 0 800 Stubbträda Höstvete 20 700 Vårsäd 10 500 Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll. Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn.
Förfruktseffekt uttryckt som total kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor, mellangrödor och gröngödslingsvallar
Grödtyp Total kväveefterverkan, kg kväve/ha
Fånggrödor eller mellangrödor insådda i vår- eller höstsäd Höstplöjning Vårplöjning Rajgräs 0 0 Rödklöver 25 35 Vitklöver 30 35 Rödklöver och rajgräs i blandning 15 10 Tidig höstplöjning Sen höstplöjning Gröngödslingsvall och höstsådd eller vårplöjning och vårsådd Rödklöver, alsikeklöver 60 70
Rödklöver+gräs 40 50 Vitklöver 70 80 Vitklöver+gräs 50 60 Rajgräs 0 0
Bilaga 12
Allmänt råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med angivet djurantal
Antal djurplatser/ha för att uppnå den långsiktiga kväveverkan i kg kväve per ha, som anges i kolumnen längst till vänster i tabellen Kg Mjölkko Kalv, Övriga Sugga i Slakt- Värp- Slakt- N/ha 1-6 mån nöt- produktion svin höns kyckling kreatur 4 0,2 1,1 0,5 0,7 2,7 40 80 8 0,4 2,3 1,1 1,3 5,3 80 160 12 0,6 3,4 1,6 2,0 8,0 120 240 16 0,8 4,6 2,1 2,7 10,7 160 320 20 1,0 5,7 2,7 3,3 13,3 200 400 24 1,2 6,8 3,2 4,0 16,0 240 480