lagen.nu
SJVFS 2018:16

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion

Titel
Föreskrifter (SJVFS 2018:16) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion
Ikraftträdande
2018-07-19
Källa
jvdoc.sharepoint.com

Ändrar

3 §

Dessa föreskrifter gäller inte för förökningsmaterial eller fruktplantor som bevisligen är avsedda för export till ett tredjeland, förutsatt att de är identifierade som sådana och att de hålls tillräckligt åtskilda.

Definitioner

4 §

I dessa föreskrifter betyder: Analys En annan typ av undersökning än okulärbesiktning.

Basmaterial Förökningsmaterial som

1. har producerats, a. antingen direkt eller i ett känt antal generationer, genom vegetativ förökning från prebasmaterial, b. enligt allmänt accepterade metoder så att sortens identitet, inbegripet relevanta pomologiska egenskaper bevaras, och c. för att förebygga sjukdomar, 2. är avsett för produktion av certifierat material, 3. uppfyller de särskilda krav för basmaterial som framgår av 6 kap, och 4. uppfyller kraven för certifiering vid Jordbruksverkets kontroll. I direktiv 2008/90/EG benämnt elitmaterial.

Basmoderplanta En moderplanta avsedd för produktion av basmaterial.

CAC-material/ Förökningsmaterial och fruktplantor som

Minimikvalitet

(Conformitas Agraria 1. är sortäkta och av tillfredsställande sortrenhet, Communitatis) 2. är avsedda för a. produktion av förökningsmaterial, b. produktion av fruktplantor, och/eller c. produktion av frukter, 3. uppfyller de särskilda krav för CAC-material som framgår av 8 kap.

Certifierat material Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial.

Certifikatmaterial 1. Förökningsmaterial som a. har producerats direkt genom vegetativ förökning från basmaterial eller

1 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

prebasmaterial. Om det är avsett för produktion av grundstammar ska det vara producerat från i. utsäde som är certifierat som basmaterial, eller ii. från certifikatmaterial av grundstammar, b. är avsett för produktion av fruktplantor, c. uppfyller de särskilda krav för certifikatmaterial som framgår av 7 kap., och d. uppfyller kraven för certifiering vid Jordbruksverkets kontroll.

2. Fruktplantor som a. har producerats direkt från förökningsmaterial som är certifikatmaterial, basmaterial eller prebasmaterial, b. är avsedda för fruktproduktion, c. uppfyller de särskilda krav för certifikatmaterial som framgår av 7 kap., och d. uppfyller kraven för certifiering vid Jordbruksverkets kontroll. I direktiv 2008/90/EG benämnt certifierat material.

Certifikatmoderplanta En moderplanta avsedd för produktion av certifikatmaterial.

CPVO Community Plant Variety Office, dvs. förvaltningsrådet vid EU:s växtsortsmyndighet.

Defekter Skador, missfärgningar, sårvävnad och torkskador som kan påverka kvaliteten och användbarheten som förökningsmaterial.

Enhetlig sort En sort som, bortsett från den variation som kan förväntas till följd av särskilda förhållanden, inte uppvisar några betydande variationer beträffande

1. de egenskaper som används för att fastställa att sorten är särskiljbar, samt

2 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

2. alla andra egenskaper som används vid beskrivningen av sorten.

EPPO European and Mediterranean Plant Protection Organization, dvs. Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsländerna.

Fastställa en officiell Godkänna en sort enligt utsädesförordningen beskrivning av en sort (2000:1330) eller enligt förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet (trädgårdsförordningen).

Fenotyp Förökningsmaterialets eller fruktplantans observerbara fysiska egenskaper.

Frukt Frukt, bär eller nötter från de fruktplantor som redovisas i bilaga 1.

Fruktbärande planta En planta som har producerats från en moderplanta och som odlas för produktion av frukt, bär eller nötter för att göra det möjligt att kontrollera moderplantans sortäkthet.

Fruktplantor Växter av sådana släkten och arter samt hybrider av dessa som redovisas i bilaga 1 och som efter saluföring är avsedda för plantering eller omplantering och produktion av frukt.

Förnyelse av en Ersättande av en moderplanta med en vegetativt moderplanta producerad dotterplanta.

Företag Varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utövar minst en av följande aktiviteter med avseende på förökningsmaterial eller fruktplantor: 1. reproduktion 2. produktion 3. bevarande eller behandling 4. import 5. saluföring I direktiv 2008/90/EG benämnt leverantör.

Förökningsmaterial Utsäde, växtdelar, grundstammar och allt annat växtmaterial, avsett för förökning och produktion av fruktplantor.

3 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

Genetiskt modifierad Begreppet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i organism miljöbalken.

Genotyp Förökningsmaterialets eller fruktplantans genetiska uppsättning.

In vitro Förökning och odling på näringsmedium under sterila förhållanden, där meristem (yttersta tillväxtpunkten) eller större bit vävnad används.

Kategori Prebasmaterial, basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material.

Klon En planta som är vegetativt förökad med till exempel stickling, avläggare eller genom ympning och därför har samma genuppsättning som den ursprungliga plantan.

Kryokonservering Bevarande av växtmaterial genom nedkylning till extremt låga temperaturer i syfte att bevara materialets livskraft.

Laboratorium Varje anläggning som används för analyser av förökningsmaterial och fruktplantor.

Mikroförökning Produktionsmetod för framställning av ett stort antal genetiskt identiska plantor genom in vitro-odling av vegetativ växtvävnad.

Moderplanta En planta som uppfyller de särskilda kraven i dessa föreskrifter och är avsedd för förökning.

Odlingsförsök Officiellt prova om en sort är särskiljbar, enhetlig och stabil.

Officiell kontroll Kontroll som utförs av det ansvariga officiella organet eller på dettas ansvar.

Officiell registrering Registrering av en sort i både den svenska sortlistan och EU:s sortlista.

Okulärbesiktning Visuell undersökning av växter eller växtdelar med ögat, lupp, stereomikroskop eller mikroskop.

Parti Ett antal enheter av samma produkt som är identifierbara genom dess homogena sammansättning och ursprung.

Praktiskt taget fri från Defekter, som kan försämra kvalitet och användbarhet defekter hos förökningsmaterial eller fruktplantor, förekommer inte i högre omfattning än vad som kan förväntas bli

resultatet av och vara förenligt med goda odlings- och hanteringsmetoder.

Praktiskt taget fri från Förekomsten av skadegörare på förökningsmaterialet skadegörare eller fruktplantorna är tillräckligt låg för att garantera en godtagbar kvalitet och användbarhet hos förökningsmaterialet.

Prebasmaterial Förökningsmaterial som

1. har producerats enligt allmänt accepterade metoder, t.ex. med stöd av protokoll från EPPO eller motsvarande, erfarenhet eller vetenskapliga rön för att bevara sortens identitet, inbegripet relevanta pomologiska egenskaper, och för förebyggande av sjukdomar, 2. är avsett för produktion av basmaterial eller certifikatmaterial med undantag av fruktplantor, 3. uppfyller de särskilda krav för prebasmaterial som framgår av 5 kap., och 4. uppfyller kraven för certifiering vid Jordbruksverkets kontroll. I direktiv 2008/90/EG benämnt utgångsmaterial.

Prebasmoderplanta En moderplanta som är godkänd av Jordbruksverket och som är avsedd för produktion av prebasmaterial.

Saluföring Försäljning, lagerhållning i försäljningssyfte, erbjudande till försäljning samt varje avyttrande, leverans eller distribution av förökningsmaterial eller fruktplantor för kommersiellt bruk till tredje part, mot eller utan ersättning.

Skadegörare Alla arter, stammar och biotyper av växter, djur och patogener som är skadliga för växter eller växtprodukter och som förtecknas i bilagorna 2, 3 och 4.

Sort En grupp växter, som alla har ett och samma vetenskapliga namn på lägsta kända nivå, och som kan 1. definieras genom de egenskaper som är ett resultat av en bestämd genotyp eller kombination av genotyper, 2. särskiljas från varje annan växtgrupp genom minst en av dessa egenskaper, och

4 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

3. betraktas som en enhet beträffande sin stabilitet vid förökning.

Stabil sort De egenskaper som används för att fastställa att sorten är särskiljbar och alla andra egenskaper som används för att beskriva sorten visar sig vara oförändrade efter upprepad förökning eller, vid mikroförökning, i slutet av varje cykel.

Särskiljbar sort En sort som lätt kan skiljas från alla andra sorter som, vid det datum då ansökan om fastställande av officiell beskrivning har kommit in till Jordbruksverket, är allmänt kända genom de egenskaper som är resultatet av en viss genotyp eller kombination av genotyper.

Tänkbar En moderplanta som företaget avser att försöka få prebasmoderplanta godkänd som prebasmoderplanta.

UPOV International Union for the Protection of New Varieties of Plants, dvs. Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter. (SJVFS 2018:16).

2 KAP. ALLMÄNNA KRAV FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION AV FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR

Allmänna krav

1 §

För att få saluföra förökningsmaterial och fruktplantor ska företaget anmäla sin verksamhet enligt 3-8 §§. Företaget ska även uppfylla kraven för märkning och förpackning enligt 9 kap.

2 §

Företaget får endast saluföra 1. förökningsmaterial och fruktplantor som tillhör en viss sort enligt 9 § och som uppfyller kraven för produktion i 11-16 §§ och 4-8 kap, 2. en grundstam som tillhör en viss art och som uppfyller kraven för produktion i 11-16 §§ och 4-8 kap, 3. förökningsmaterial som har certifierats officiellt som prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial, 4. fruktplantor som har certifierats officiellt som certifikatmaterial, eller 5. förökningsmaterial eller fruktplantor som uppfyller villkoren för att betecknas som CAC-material.

Anmälan av verksamhet

3 §

Av 20 § utsädesförordningen framgår att den som yrkesmässigt förpackar eller saluför utsäde ska anmäla sin verksamhet till Jordbruksverket.

4 §

Av 3 § förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet framgår att den som driver företag för produktion av fruktplantor eller är återförsäljare av fruktplantor ska göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket.

5 §

Om ett företag har flera driftställen ska verksamheten på varje driftställe anmälas var för sig.

6 §

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

7 §

Företaget ska meddela Jordbruksverket om alla förändringar av uppgifterna som avses i 3-6 §§. Företaget ska också anmäla om det byter ägare eller om verksamheten upphör.

8 §

Företag som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver yrkesmässig verksamhet ska inte anmäla sig till Jordbruksverket.

Krav på sorter som ska saluföras

9 §

De sorter som avses i 2 § 1 ska vara 1. officiellt registrerade och ha en fastställd officiell beskrivning enligt 3 kap. i dessa föreskrifter, 2. lagligt skyddade genom en växtförädlarrätt enligt bestämmelserna om skydd av nya sorter, eller 3. allmänt kända. En sort anses vara allmänt känd om den a. har registrerats officiellt i en annan medlemsstat, b. är föremål för en ansökan om officiell registrering i någon medlemsstat eller för en ansökan om en växtförädlarrätt som avses i 1, eller c. redan har saluförts före den 30 september 2012 i Sverige eller i en annan medlemsstat, förutsatt att den är officiellt registrerad och har en officiellt erkänd beskrivning enligt 3 kap.

10 §

Sorter som saknar värde för yrkesmässig produktion av frukt får saluföras om 1. de har en fastställd officiellt erkänd beskrivning, 2. de säljs som CAC-material i Sverige, och 3. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG på etiketten eller på följesedeln.

Krav på plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i produktionsprocessen

11 §

Företaget ska ta fram och följa en plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i produktionsprocessen för förökningsmaterial och fruktplantor. Planen ska vara anpassad till berörda släkten och arter.

5 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

Planen ska minst omfatta 1. plantornas lokalisering och antal, 2. odlingsperiod, 3. förökningsmoment, och 4. förpacknings-, lagrings- och transportmoment. (SJVFS 2018:16).

Krav på dokumentation

12 §

Företaget ska dokumentera övervakningen av de kritiska moment som identifierats i planen enligt 11 §. Företag som producerar CAC-material ska också dokumentera fältbesiktningar, provtagning och analyser. Dokumentation ska sparas och vara tillgänglig för granskning av Jordbruksverket i tre år efter att det berörda materialet har producerats.

13 §

Företaget ska föra register över sina inköp och sin försäljning vid saluföring av förökningsmaterial och fruktplantor. Uppgifterna i registret ska sparas och vara tillgängliga för granskning av Jordbruksverket i tre år efter saluföringen. Första och andra styckena gäller inte företag som inte bedriver produktion eller reproduktion och som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver yrkesmässig verksamhet.

Krav på att material av olika kategorier hålls åtskilt

14 §

Företaget ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor som uppfyller kraven för en viss kategori inte blandas med material av andra kategorier under tillväxten samt vid upptagning eller avskiljande från moderplantan.

Krav på att anmäla växtskadegörare

15 §

Företaget ska utan dröjsmål anmäla till Jordbruksverket när det, i odlingen eller i lokaler, uppkommer symptom på eller konstaterad förekomst av de skadegörare som framgår av bilagorna 2-4 till dessa föreskrifter, om det rör sig om en större omfattning än vad som är tillåtet enligt dessa. 16 § Av 4 § växtskyddslagen (1972:318) och 8 § förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., framgår att anmälningsplikt gäller i fråga om växtskadegörare som omfattas av föreskrift enligt 3 § första stycket i förordningen.

3 KAP. BESKRIVNING AV SORTER OCH REGISTRERING I SORTLISTAN

Ansökan om fastställande av en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd beskrivning av en sort samt registrering av den i sortlistan

1 §

Sökanden får ansöka hos Jordbruksverket om att Jordbruksverket ska fastställa 1. en officiell beskrivning av en sort och registrera den i sortlistan, eller 2. en officiellt erkänd beskrivning av en sort och registrera sorten i sortlistan.

2 §

Sökanden ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 7.

Registrering av sorter med officiell beskrivning

3 §

En sort ska registreras i sortlistan som en sort med officiell beskrivning om 1. sorten har en fastställd beskrivning och 2. ett prov av sorten finns tillgängligt.

4 §

Av 9 § utsädesförordningen framgår att en växtsort som vid officiell provning av utsäde visat sig vara särskiljbar, stabil och tillräckligt enhetlig kan godkännas samt registreras i den svenska sortlistan.

5 §

Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor ska godkännas och registreras som en sort med officiell beskrivning i den svenska sortlistan om sorten vid en officiell provning har visat sig vara särskiljbar, stabil och tillräckligt enhetlig.

6 §

Officiell provning ska inte utföras om sökanden, till ansökan enligt 1 §, bifogar en officiell beskrivning som ett ansvarigt officiellt organ i en annan medlemsstat har fastställt och Jordbruksverket bedömer att dessa uppgifter visar att villkoren för sortregistrering enligt utsädesförordningen eller trädgårdsförordningen och dessa föreskrifter är uppfyllda.

7 §

Om officiell provning ska utföras ska sökanden, när Jordbruksverket begär det, lämna ett prov av sortmaterialet till den som ska utföra provningen.

8 §

Officiell provning, som inte utförs av Jordbruksverket, ska utföras av det ansvariga officiella organ i en annan medlemsstat som åtagit sig att utföra sådana provningar.

9 §

När det gäller försöksutformning, odlingsförhållanden och vilka sortegenskaper som minst ska ingå, ska officiell provning utföras enligt de protokoll för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som förvaltningsrådet vid CPVO har gett ut och som gällde när den tekniska provningen påbörjades. Om inte CPVO har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten, ska den officiella provningen som avses i första stycket utföras enligt de riktlinjer för särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som UPOV har gett ut och som var tillämpliga i början av den tekniska provningen. Om varken CPVO eller UPOV har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten ska nationella bestämmelser tillämpas för officiell provning enligt första stycket.

Registrering av sorter med officiellt erkänd beskrivning

10 §

Av 9 a § utsädesförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får registreras i den svenska sortlistan om den har en fastställd officiellt erkänd beskrivning.

11 §

Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får registreras i den svenska sortlistan om den har en officiellt erkänd beskrivning.

12 §

En sort får registreras i sortlistan som en sort med officiellt erkänd beskrivning om 1. den har en fastställd beskrivning, 2. den har saluförts i Sverige eller någon annan medlemsstat före den 30 september 2012, 3. den inte finns upptagen i någon medlemsstats sortlista som en sort med officiell beskrivning, 4. den inte skyddas av svensk växtförädlarrätt eller EU:s växtförädlarrätt, 5. den inte är föremål för ansökan om intagning på någon medlemsstats sortlista eller ansökan om växtförädlarrätt, och 6. den har en sortbeskrivning. En sortbeskrivning ska minst innehålla de uppgifter som anges i bilaga 7. Uppgifterna får bygga på en beskrivning från myndigheter med ansvar för växtgenetiska resurser eller från organisationer som en medlemsstat godkänt för detta ändamål. Uppgifterna får styrkas genom resultat från tidigare officiella eller inofficiella undersökningar eller kunskap som har erhållits genom praktisk erfarenhet under odling, förökning och användning.

13 §

För att kunna få en officiellt erkänd beskrivning fastställd ska ett prov av sorten finnas tillgängligt och, på begäran från Jordbruksverket, kunna lämnas till den som utför officiell provning.

14 §

En sort med officiellt erkänd beskrivning ska ha en unik sortbenämning för den aktuella arten.

15 §

Även en sort som saknar värde för kommersiell produktion av frukt får registreras i det svenska sortregistret som en sort med officiellt erkänd beskrivning, om den uppfyller kraven i 12-14 §§.

Registrering av genetiskt modifierade sorter

16 §

En genetiskt modifierad sort ska registreras i sortregistret om den genetiskt modifierade organismen som sorten består av uppfyller kraven i detta kapitel samt är godkänd för 1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken, 2. utsläppande på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, eller 3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder .

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

17 §

Om produkter från fruktplantor eller förökningsmaterial är avsedda att användas 1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder , eller 2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning, får den berörda sorten registreras officiellt endast om livsmedlet eller fodret har godkänts enligt den förordningen.

Giltighetstid för registrering av sorten

18 §

Den maximala giltighetstiden för en sortregistrering är 30 år från och med dagen för registreringen. När det gäller genetiskt modifierade sorter begränsas registreringens giltighet till den period för vilken den genetiskt modifierade organism som sorten består av är godkänd för 1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken, 2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, eller 3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder .

Förnyelse av en sortregistrering

19 §

En registrering av en sort får förnyas för ytterligare perioder på maximalt 30 år, under förutsättning att material av sorten ännu finns tillgängligt. Om det gäller en genetiskt modifierad sort är förnyelsen dessutom förenad med krav på att motsvarande genetiskt modifierade organism är fortsatt godkänd för 1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken, 2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, eller 3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder . Giltighetstiden för förnyelsen ska vara begränsad till godkännandeperioden för den genetiskt modifierade organismen i fråga.

20 §

För förnyelse av registrering ska sökanden lämna en skriftlig ansökan till Jordbruksverket. Ansökan ska åtföljas av bevis på att villkoren i 19 § är uppfyllda. Undantag får göras från första stycket om Jordbruksverket anser att en förnyelse av registreringen av en sort bidrar till att bevara den genetiska mångfalden, en hållbar produktion eller har något annat allmänintresse.

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829). 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829). 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

Avregistrering av en sort ur sortregistret

21 §

En sort ska avregistreras ur sortregistret om 1. villkoren för registrering enligt 3 § 2 samt 4-6 §§ inte längre är uppfyllda för en sort med officiell beskrivning eller om villkoren för registrering enligt 12 § 6 och 13 § inte längre är uppfyllda för en sort med officiellt erkänd beskrivning, 2. villkoren för genetiskt modifierade sorter eller organismer enligt 16-17 §§ inte längre är uppfyllda, 3. det vid tidpunkten för ansökan om registrering eller under bedömningen lämnades osanna eller bedrägliga uppgifter om förhållanden som legat till grund för beslutet om registrering, eller 4. upprätthållaren av sorten begär det.

4 KAP. KRAV PÅ PREBASMODERPLANTOR

Krav för att godkänna prebasmoderplantor

1 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av plantor som prebasmoderplantor. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

2 §

Plantor uppfyller kraven för att bli godkända som prebasmoderplantor om de 1. motsvarar sortbeskrivningen i 7-9 §§, 2. bevaras enligt 10-14 §§, 3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och 4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §.

3 §

Företaget ska se till att prebasmoderplantor som inte uppfyller kraven enligt 7-19 §§ inte befinner sig i närheten av andra prebasmoderplantor. De avlägsnade prebasmoderplantorna får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CACmaterial, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. I stället för att avlägsna plantorna i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.

Krav för att godkänna grundstammar som inte tillhör någon sort som prebasmoderplantor

4 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av grundstammar, som inte tillhör någon sort, som prebasmoderplantor. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

5 §

Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att bli godkända som prebasmoderplantor om de 1. motsvarar artbeskrivningen, 2. bevaras enligt 10-14 §§, 3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och

4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §. (SJVFS 2018:16).

6 §

Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmoderplantor, men som inte längre uppfyller kraven enligt 10-19 §§, inte befinner sig i närheten av andra prebasmoderplantor. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. Istället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 §

Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt 1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt, 2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon annan medlemsstat, 3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller 4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register. Även efter förnyelse ska de prebasmoderplantor, som blivit resultatet av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).

8 §

När 7 § 2 eller 3 är tillämpliga får prebasmoderplantor godkännas endast om sorten är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller certifikatmaterial.

9 §

I de fall beskrivningen av sortens egenskaper i sortbeskrivningen endast utgår från egenskaperna hos den fruktbärande plantan, ska frukten hos en fruktbärande planta som producerats från en prebasmoderplanta motsvara sortbeskrivningen. Dessa fruktbärande plantor ska hållas åtskilda från prebasmaterial och prebasmoderplantor.

Krav för att bevara prebasmoderplantor

10 §

Företaget ska bevara prebasmoderplantor i anläggningar som är anpassade till de berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter under hela produktionsprocessen. Tänkbara prebasmoderplantor ska skyddas från insektsangrepp och hållas fysiskt isolerade från prebasmoderplantor i de anläggningar som avses i första stycket, till dess att alla analyser avseende efterlevnad av 15 § har avslutats.

11 §

Företaget ska bevara prebasmoderplantor på ett sätt som garanterar att de kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

12 §

Företaget ska odla eller producera prebasmoderplantor isolerat från marken, i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Plantorna ska märkas med etiketter som gör att de kan spåras.

13 §

Prebasmoderplantor får bevaras genom kryokonservering.

14 §

Företaget får bara använda en prebasmoderplanta under en period som har beräknats utifrån 1. sortens stabilitet, 2. miljöförhållandena under odlingen, eller 3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Sundhetskrav för tänkbara prebasmoderplantor

15 §

Tänkbara prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga 2 och bilaga 3.

Sundhetskrav för prebasmoderplantor som produceras genom förnyelse

16 §

Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i bilaga 2. Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska även vara fria från de virus och viroider som förtecknas i bilaga 3.

Sundhetskrav för prebasmoderplantor

17 §

Prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, samt i bilaga 3. Den procentandel av prebasmoderplantorna som är angripna av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

18 §

Prebasmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av kraven i 17 §.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

19 §

Prebasmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter.

Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor

20 §

Företaget får uppföröka eller förnya sådana prebasmoderplantor som Jordbruksverket har godkänt.

21 §

Företaget får föröka prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial.

22 §

Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor. Om det inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll som Jordbruksverket har fastställt.

23 §

Företaget får endast förnya prebasmoderplantor inom den period som avses i 14 §.

Krav för mikroförökning av prebasmoderplantor

24 §

Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända protokoll för sådan uppförökning, förnyelse och förökning som sker genom mikroförökning av prebasmoderplantor, i syfte att producera prebasmaterial eller nya prebasmoderplantor. Om det inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll som fastställts av Jordbruksverket.

5 KAP. KRAV PÅ PREBASMATERIAL

Krav för certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial

1 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

2 §

Förökningsmaterial uppfyller kravet för att certifieras som prebasmaterial om förökningsmaterialet 1. har antingen producerats från en prebasmoderplanta som Jordbruksverket har godkänt enligt 4 kap. 1§ eller producerats direkt från en prebasmoderplanta som har tagits fram genom uppförökning enligt 4 kap. 20-23 §§ eller mikroförökning enligt 4 kap. 24 §, 2. motsvarar sortbeskrivningen i 8-9 §§, 3. bevaras enligt 10-14 §§, 4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och 5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §. Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller 4-7 §§.

3 §

Företaget ska se till att prebasmaterial som inte uppfyller kraven enligt 8-17 §§ inte befinner sig i närheten av annat prebasmaterial. Det avlägsnade prebasmaterialet får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att det uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. I stället för att avlägsna materialet i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att det åter uppfyller kraven för prebasmaterial.

Krav för certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som prebasmaterial

4 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering som prebasmaterial av grundstammar som inte tillhör någon sort. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

5 §

En grundstam som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som prebasmaterial om grundstammen 1. har producerats direkt från en moderplanta genom vegetativ eller sexuell förökning. Vid sexuell förökning ska pollinerande träd (pollengivare) produceras direkt från en moderplanta genom vegetativ förökning, 2. överensstämmer med artbeskrivningen, 3. bevaras enligt 10-14 §§, 4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och 5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §.

6 §

Den moderplanta som avses i 5 § första stycket 1 ska antingen ha godtagits av Jordbruksverket enligt 4 kap. 4 § eller ha uppförökats av företaget enligt 4 kap. 20-23 §§ eller genom mikroförökning enligt 24 §§.

7 §

Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmaterial, men som inte längre uppfyller kraven enligt 10-17 §§, inte befinner sig i närheten av annat prebasmaterial. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. I stället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmaterial.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

8 §

Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt 1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt, 2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon annan medlemsstat, 3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller 4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register. (SJVFS 2018:16).

9 §

När 8 § 2 eller 3 är tillämpliga får prebasmoderplantor godkännas endast om sorten är beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).

Krav för att bevara prebasmaterial

10 §

Företaget ska bevara prebasmaterial i anläggningar som är anpassade till de berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade

10 Ändringen innebär att andra stycket har upphävts.

mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter under hela produktionsprocessen.

11 §

Företaget ska bevara prebasmaterial på ett sätt som garanterar att de kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

12 §

Företaget ska odla eller producera prebasmaterial isolerat från marken, i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Materialet ska märkas med etiketter som gör att de kan spåras.

13 §

Prebasmaterial får bevaras genom kryokonservering.

14 §

Företaget får bara använda prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial under en period som har beräknats utifrån 1. sortens stabilitet, 2. miljöförhållandena under odlingen, eller 3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Sundhetskrav för prebasmaterial

15 §

Prebasmaterial ska vara fritt från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, samt i bilaga 3. Den procentandel av prebasmaterialet som är angripet av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

16 §

Prebasmaterial under kryokonservering omfattas inte av kraven i 15 §.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

17 §

Prebasmaterial ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget fritt från defekter.

6 KAP. KRAV PÅ BASMATERIAL

Krav för certifiering av förökningsmaterial som basmaterial

1 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial som basmaterial. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

2 §

Förökningsmaterial uppfyller kraven för att certifieras som basmaterial, om det 1. har producerats från en basmoderplanta som har producerats a. från prebasmaterial eller b. genom uppförökning av en basmoderplanta som har tagits fram enligt 17- 19 §§ 2. motsvarar sortbeskrivningen enligt 7-8 §§, 3. bevaras enligt 10-12 §§, 4. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§,

5. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §, 6. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och 7. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§. Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller 4-6 §§.

3 §

Företaget ska se till att basmaterial eller basmoderplantor som inte längre uppfyller kraven i 7-8, 10 samt 13-16 §§ inte befinner sig i närheten av annat basmaterial och andra basmoderplantor. Det avlägsnade basmaterialet eller basmoderplantorna får användas som certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att materialet eller plantorna uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. I stället för att avlägsna basmaterialet eller basmoderplantorna i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter uppfyller kraven för basmaterial.

Krav för att certifiera grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial

4 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

5 §

Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som basmaterial om de 1. överensstämmer med artbeskrivningen, 2. bevaras enligt 9-12 §§, 3. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§, 4. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §, 5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och 6. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§.

6 §

Företaget ska se till så att grundstammar, som inte tillhör någon sort och som består av basmaterial eller basmoderplantor som inte längre uppfyller kraven i 9-10 och 13-16 §§, inte befinner sig i närheten av annat basmaterial eller andra basmoderplantor. De grundstammar som tas bort får användas som certifierat material eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter. I stället för att ta bort grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 §

Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt 1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt, 2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon annan medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §,

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller 4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register. Även efter förnyelse ska de basmoderplantor, som blivit resultatet av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).

8 §

När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får basmoderplantor godkännas endast om sorten är beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som framställs av den inte saluföras som basmaterial eller certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).

Krav för att bevara basmaterial och basmoderplantor

9 §

Företaget ska bevara basmaterial av grundstammar på ett sätt som garanterar att det kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen. (SJVFS 2018:16).

10 §

Företaget får bara använda basmoderplantor under en period som har beräknats utifrån 1. sortens stabilitet, eller 2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

11 §

Basmaterial och basmoderplantor ska bevaras på fält som är isolerade från potentiella källor till infektion via 1. luftburna vektorer, 2. rotkontakt, 3. korsinfektion genom maskiner, 4. ympverktyg, och 5. andra möjliga källor för infektioner. (SJVFS 2018:16).

12 §

Isoleringsavståndet för de fält som avses i 11 § ska bestämmas med hänsyn till regionala förhållanden, typen av förökningsmaterial, förekomsten av skadegörare i det berörda området och de relevanta risker som fastställts av Jordbruksverket efter en officiell kontroll.

Sundhetskrav

13 §

Basmaterial och basmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, samt bilaga 3. Den procentandel av basmaterialet eller basmoderplantorna som är angripna av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

14 §

Basmaterial och basmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av kraven i 13 §.

Krav på jord

15 §

Basmaterial och basmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

16 §

Basmaterial och basmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter.

Krav för uppförökning

17 §

Företaget får uppföröka basmoderplantor som produceras från prebasmaterial enligt 2 § 1 a, i så många generationer som krävs för att få fram det antal basmoderplantor som behövs. Företag ska uppföröka basmoderplantorna på det sätt som gäller enligt 4 kap. 20- 23 §§ eller genom mikroförökning på det sätt som gäller enligt 4 kap. 24 §. Högsta tillåtna antal generationer och längsta tillåtna livstid för basmoderplantor ska vara de värden som anges i bilaga 6.

18 §

Om det är tillåtet enligt 17 § med flera generationer av basmoderplantor, får varje generation, utom den första, vara producerad från vilken som helst av de föregående generationerna.

19 §

Förökningsmaterial av olika generationer ska förvaras åtskilda från varandra.

7 KAP. KRAV PÅ CERTIFIKATMATERIAL

Krav på certifiering av certifikatmaterial

1 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial och fruktplantor som certifikatmaterial. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

2 §

Förökningsmaterial och fruktplantor uppfyller kraven för att certifieras som certifikatmaterial om de 1. har producerats från en certifikatmoderplanta som odlats i jord som uppfyller kraven i 12 § och som i sin tur har producerats från prebasmaterial eller basmaterial, 2. motsvarar sortbeskrivningen i 7-8 §§, 3. bevaras enligt 9 §, 4. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§, och 5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §. Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller 4-6 §§.

3 §

Företaget ska se till att certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor som inte längre uppfyller kraven i 7-13 §§ inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial och andra certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna

som företaget har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att materialet eller plantorna uppfyller kraven i 8 kap. I stället för att avlägsna certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter uppfyller kraven för certifikatmaterial.

Krav för certifiering som certifikatmaterial av grundstammar som inte tillhör någon sort

4 §

Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som certifikatmaterial. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

5 §

Grundstammar som inte tillhör någon sort ska certifieras av Jordbruksverket som certifikatmaterial på begäran av företaget om de 1. överensstämmer med artbeskrivningen, 2. bevaras enligt 9 §, 3. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§, 4. produceras från en certifikatmoderplanta för vilka kraven avseende jord uppfylls enligt 12 §, och 5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §.

6 §

Om certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor, som utgörs av grundstammar som inte tillhör någon sort, inte längre uppfyller kraven i 9-13 §§ ska företaget se till att de inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial eller andra certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna som företag har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att det uppfyller kraven i kapitel 8. I stället för att avlägsna grundstammarna får företag vidta lämpliga åtgärder för att se till att de åter uppfyller kraven för certifikatmaterial.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 §

Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt 1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt, 2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon annan medlemsstat, 3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller 4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register. Även efter förnyelse ska de certifikatmoderplantor, som blivit resultatet av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).

8 §

När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får certifikatmoderplantor godkännas endast om sorten är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material

som framställs av den inte saluföras som certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).

Krav för att bevara certifikatmoderplantor

9 §

Företaget får bara använda certifikatmoderplantor under en period som har beräknats utifrån 1. sortens stabilitet, eller 2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Sundhetskrav

10 §

Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 samt i bilaga 3. Den procentandel av det certifikatmaterial eller de certifikatmoderplantor som är angripna av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

11 §

Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av kraven i 10 §.

Krav på jord

12 §

Certifikatmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

13 §

Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter. (SJVFS 2018:16).

8 KAP. KRAV PÅ CAC-MATERIAL

Villkor för CAC-material

1 §

Företaget får saluföra förökningsmaterial och fruktplantor som CAC-material endast om materialet 1. har producerats från en identifierad källa för material som företaget har dokumenterat, 2. överensstämmer med sortbeskrivningen enligt 5 §, 3. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och 4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §. Första stycket gäller inte grundstammar av CAC-material som inte tillhör någon sort. För dem gäller 3-4 §§.

2 §

Om CAC-material inte längre uppfyller kraven i 1 § ska företaget avlägsna det berörda materialet från annat CAC-material eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller kraven för CAC-material.

Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort

3 §

När det gäller grundstammar som inte tillhör någon sort ska företaget vidta åtgärder så att CAC-materialet 1. överensstämmer med artbeskrivningen, 2. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och 3. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §.

4 §

Om CAC-material, i fall där grundstammen inte tillhör någon sort, inte längre uppfyller kraven i 3 § ska företaget avlägsna det berörda materialet från annat CACmaterial eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller kraven.

Överrensstämmelse med sortbeskrivning

5 §

Företaget ska fastställa, och därefter regelbundet kontrollera, att CAC-materialet överensstämmer med sortbeskrivningen genom en bedömning av sortens egenskaper. Bedömningen ska baseras på 1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i sortlistan enligt 3 kap. 3 § och sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt, 2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan om registrering i någon medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §, 3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller 4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i ett nationellt register.

Sundhetskrav

6 §

CAC-material ska vara praktiskt taget fritt från de skadegörare som förtecknas i bilagorna 2 och 3 för respektive släkten och arter. Företaget ska kontrollera detta genom okulärbesiktning av CAC-materialet på anläggningar samt i frilandsodlingar och i partier. Om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer ska företaget provta och analysera CAC-materialet.

7 §

Företaget ska utföra okulärbesiktningen, provtagningen och analyserna av CACmaterialet enligt bilaga 5 för berörda släkten och arter.

8 §

CAC-material under kryokonservering omfattas inte av kraven i 6 §.

9 §

Utöver kraven i 6 och 7 §§ ska CAC-material som tillhör släktena Citrus L., Fortunella Swingle och Poncirus Raf. uppfylla samtliga följande krav. 1. Företaget ska ha producerat CAC-materialet från en identifierad källa för material som vid provtagning och analyser varit fritt från skadegörare enligt bilaga 3. 2. Företaget ska genom provtagning och analyser konstatera att materialet sedan början av den senaste växtperioden har varit praktiskt taget fritt från skadegörare enligt bilaga 3.

Krav avseende defekter

10 §

Företaget ska genom okulärbesiktning kontrollera att CAC-material är praktiskt taget fritt från defekter.

9 KAP. MÄRKNING, FÖLJEDOKUMENT SAMT FÖRSEGLING

Märkning med sort

1 §

Av 2 § trädgårdsförordningen framgår att växter som omfattas av förordningen i alla handelsled ska vara försedda med uppgift om sort och kvalitet.

2 §

När materialet är en grundstam som inte tillhör någon sort ska grundstammen vara märkt med den art eller arthybrid som grundstammen tillhör.

3 §

Utsäde ska vara märkt med uppgift om sort.

Etikett för certifierat material

4 §

Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial som ska saluföras ska vara märkt med en etikett som uppfyller kraven i punkt A och B i bilaga 9.

5 §

Etiketten ska fästas på de plantor och växtdelar som ska saluföras. Om förökningsmaterial eller fruktplantor ska saluföras i en förpackning, bunt eller behållare ska etiketten fästas på förpackningen, bunten eller behållaren. Förökningsmaterial eller fruktplantor som ingår i samma parti får saluföras med en enda etikett om etiketten fästs på den förpackning, bunt eller behållare som bildas av förökningsmaterialet eller fruktplantorna i fråga.

Följedokument för certifierat material

6 §

Företaget får ta fram ett följedokument, som kompletterar de etiketter som avses i 4 och 5 §§, för partier som innehåller olika sorter eller typer av prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial och som ska saluföras tillsammans. Följedokumentet ska innehålla de uppgifter och uppfylla de krav som framgår i punkt C i bilaga 9. Om uppgifterna i följedokumentet inte stämmer överens med uppgifterna på den etikett som avses i 4 och 5 §§ ska uppgifterna på etiketten ha företräde.

Företagets dokument för CAC-material

7 §

Företaget ska saluföra CAC-material med en etikett eller ett följedokument som uppfyller kraven på uppgifter enligt del A och D i bilaga 9.

8 §

Etiketten eller följedokumentet för CAC-material ska inte kunna förväxlas med etiketter och följedokument för certifierat material.

Etiketten och följedokumentet får kombineras med växtpass

9 §

Om växtmaterialet ska ha ett växtpass enligt bestämmelserna i växtskyddslagen (1972:318), kan etiketten och följedokumentet kombineras med växtpasset om vissa uppgifter läggs till enligt del E i bilaga 9.

Undantag från märkningskrav

10 §

I fråga om detaljhandelns försäljning av sorter av förökningsmaterial eller fruktplantor till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet, får kraven på märkning i detta kapitel begränsas till angivande av sorten och övrig tillämplig produktinformation.

Försegling av certifierat material

11 §

Om prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial saluförs i partier ska följande krav uppfyllas. 1. En förpackning eller behållare med plantor eller växtdelar ska förseglas på ett sådant sätt att förpackningen eller behållaren inte kan öppnas utan att förseglingen skadas. 2. Plantor eller växtdelar som ingår i en bunt ska inte kunna åtskiljas utan att bandet eller banden skadas. 3. Förpackningen, behållaren eller bunten ska vara märkt på ett sådant sätt att etiketten förstörs när den avlägsnas.

10 KAP. SALUFÖRING AV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER

1 §

Genetiskt modifierade förökningsmaterial och fruktplantor får endast släppas ut på marknaden om den genetiskt modifierade organismen är 1. godkänd för odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken, 2. godkänd för att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, eller 3. godkänd för odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder .

2 §

Om produkter som härstammar från fruktplantor eller förökningsmaterial är avsedda att användas 1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder , eller 2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning, får förökningsmaterialet och fruktplantorna släppas ut på marknaden endast om det livsmedel eller foder som härstammar från detta material har godkänts enligt den förordningen.

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829). 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

11 KAP. KONTROLLÅTGÄRDER

Officiell kontroll

1 §

I samband med Jordbruksverkets okulärbesiktningar och, i tillämpliga fall, provtagning och analyser kommer Jordbruksverket särskilt att beakta 1. lämplighet och faktisk användning av olika metoder vid företags kontroll av samtliga kritiska moment i produktionsprocessen enligt 2 kap. 12 § och 2. generell kompetens hos företagets personal för att producera plantor enligt kraven i föreskriften.

2 §

Företaget ska anmäla den produktion som avser CAC-material och som under året ska omfattas av kontroll enligt dessa föreskrifter. Uppgifterna ska lämnas varje år innan produktionen påbörjas, dock senast den 1 februari. Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga 8.

12 KAP. ALLMÄNNA UNDANTAG

1 §

Producenter får sälja sorter av förökningsmaterial eller fruktplantor utan att uppfylla kraven i 9 kap 4 och 7 §§ under förutsättning att 1. producenten har en verksamhet där de säljer förökningsmaterial eller fruktplantor för ett belopp som högst motsvarar 4 prisbasbelopp per år, 2. producenten endast producerar och säljer förökningsmaterial och fruktplantor till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet på den lokala marknaden, 3. förökningsmaterialet eller fruktplantorna är märkta med sort, och 4. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG på etiketten eller på följesedeln om det är en sort som saknar värde för yrkesmässig produktion enlig 2 kap. 10 §.

2 §

Jordbruksverket kan medge undantag för särskilda släkten eller arter från kravet på att producera prebasmaterial och prebasmoderplantor 1. skyddat från insektsangrepp, 2. isolerat från marken, och 3. i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat, om EU-kommissionen har beslutat att sådana undantag ska få medges. Ett undantag enligt första stycket kan endast ges enligt de villkor som EUkommissionen beslutar. Därutöver får prebasmaterialet och prebasmoderplantorna endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter.

13 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s 8, Celex 32008L0090).

3 §

Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, ge undantag från 1. kraven på vilka uppgifter en sortbeskrivning minst ska innehålla enligt 3 kap. 12 § andra stycket för en ansökan om att få en fastställd officiellt erkänd beskrivning för en sort, 2. kravet på en unik sortbenämning enligt 3 kap. 14 §, för att få en fastställd officiellt erkänd beskrivning för en sort, och 3. användning av de blanketter som Jordbruksverket föreskrivit om.

13 KAP. ANMÄLAN AV ODLING AV Fragaria L.

1 §

Odlingsarealen ska vara fri från förekomst av potatiscystnematoder (Globodera pallida och G. rostochiensis) före varje påbörjad ny odling av Fragaria L. som är avsedd för förökning. Med undantag från första stycket krävs ingen provtagning avseende potatiscystnematoder före ny odling av Fragaria L. som är avsedd för uppförökning på samma brukningsenhet.

2 §

Företaget ska, för Jordbruksverkets provtagning av eventuell förekomst av potatiscystnematoder, anmäla varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas. Företaget ska göra anmälan på den blankett som framgår av bilaga 8.

---------------------

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder ikraft den 1 januari 2017. 2. Fram till och med den 31 december 2018 får förökningsmaterial och fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från a. moderplantor som fanns före den 30 september 2012, och b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas som CAC-material före den 31 december 2018. När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de identifieras genom en hänvisning till artikel 21 i 2008/90/EG på etiketten eller i ett dokument. 3. Fram till och med den 31 december 2022 får förökningsmaterial och fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från a. CAC-material eller moderplantor för prebasmaterial, basmaterial respektive certifikatmaterial som fanns efter den 30 september 2012 och före den 1 januari 2017, och b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas som CAC-material före den 31 december 2022. När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de identifieras genom en hänvisning till artikel 32 i 2014/98/EU på etiketten och i ett dokument.

14 SJVFS 2016:44.

________________________ Denna författning träder i kraft den 19 juli 2018.

CHRISTINA NORDIN Anne-Charlott Franzén (Växtregelenheten)

15 SJVFS 2018:16.

Bilaga 1

LISTA ÖVER DE SLÄKTEN OCH ARTER FÖR VILKA DESSA FÖRESKRIFTER GÄLLER

Castanea sativa Mill. Äkta kastanj Citrus L. Citronsläktet Corylus avellana L. Hassel Cydonia oblonga Mill. Kvitten Ficus carica L. Fikon Fortunella Swingle Kumquatsläktet Fragaria L. Smultronsläktet Juglans regia L. Valnöt Malus Mill. Äpplesläktet Olea europea L. Oliv Pistacia vera L. Pistaschmandel Poncirus Raf. Citrontörne Prunus amygdalus Batsch. Mandel Prunus armeniaca L. Aprikos Prunus avium (L.) L. Sötkörsbär Prunus cerasus L. Surkörsbär Prunus domestica L. Plommon Prunus persica (L.) Batsch. Persika Prunus salicina Lindley Japanskt plommon Pyrus L. Päronsläktet Ribes L. Vinbärssläktet Rubus L. Hallonsläktet Vaccinium L. Blåbärssläktet

Bilaga 2

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE

Del A.

Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från dessa skadegörare enligt

 4 kap. 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och

prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),

 4 kap. 17 § (prebasmoderplantor),  5 kap. 15 § (prebasmaterial),  6 kap. 13 § (basmaterial och basmoderplantor),  7 kap. 10 § (certifikatmaterial och certifikatmoderplantor),  8 kap. 6 § (CAC-material).

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera det avseende förekomst av skadegöraren.

Släkte eller art Skadegörare

Castanea sativa Mill. Svampar

Mycosphaerella maculiformis Phytophthora cambivora Phytophthora cinnamomi

Virusliknande sjukdomar

Chestnut mosaic virus (ChMV)

Citrus L., Fortunella Swingle, Insekter Poncirus Raf. Aleurotrixus floccosus

Parabemisia myricae

Nematoder

Pratylenchus vulnus Tylenchus semi-penetrans

Svampar

Phytophthora citrophtora Phytophthora parasitica

Corylus avellana L. Kvalster

Phytoptus avellanae

Svampar

Armillaria mellea Verticillium dahliae

Verticillium albo-atrum

Bakterier

Xanthomonas arboricola pv. corylina Pseudomonas avellanae

Cydonia oblonga Mill., Malus Insekter Mill. och Pyrus L. Eriosoma lanigerum Psylla spp.

Nematoder

Meloidogyne hapla Meloidogyne javanica Pratylenchus penetrans Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillaria mellea Chondrostereum purpureum Glomerella cingulata Pezicula alba Pezicula malicorticis Nectria galligena Phytophthora cactorum Roessleria pallida Verticillium dahliae Verticillium albo-atrum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens Pseudomonas syringae pv,. syringae

Virus

Andra än de som förtecknas i bilaga 3

Ficus carica L. Insekter

Ceroplastes rusci

Nematoder

Heterodera fici Meloidogyne arenaria Meloidogyne incognita Meloidogyne javanica Pratylenchus penetrans Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillaria mellea

Bakterier

Phytomonas fici

Virusliknande sjukdomar

Fig mosaic disease

Juglans regia L. Insekter

Epidiaspis leperii Pseudaulacaspis pentagona Quadraspidiotus perniciosus

Svampar

Armillaria mellea Nectria galligena Chondrostereum purpureum Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Xanthomonas arboricola pv. juglandis

Olea europaea L. Nematoder

Meloidogyne arenaria Meloidogyne incognita Meloidogyne javanica Pratylenchus vulnus

Bakterier

Pseudomonas savastanoi pv. savastanoi

Virusliknande sjukdomar

Leaf yellowing complex disease 3

Pistacia vera L. Nematoder

Pratylenchus penetrans Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cryptogea Phytophthora cambivora Rosellinia necatrix Verticillium dahliae

Prunus amygdalus, P. Insekter

armeniaca, P. domestica, P. Pseudaulacaspis pentagona persica och P. salicina Quadraspidiotus perniciosus

Nematoder

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne javanica Meloidogyne incognita Pratylenchus penetrans Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum Verticillium dahliae

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. morsprunorum Pseudomonas syringae pv. syringae (på P.

armeniaca) Pseudomonas viridiflava (på P. armeniaca)

Prunus avium, P. cerasus Insekter

Quadraspidiotus perniciosus

Nematoder

Meloidogyne arenaria Meloidogyne javanica Meloidogyne incognita Pratylenchus penetrans Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens Pseudomonas syringae pv. Morsprunorum

Ribes L. Insekter och kvalster

Dasyneura tetensi Ditylenchus dipsaci Pseudaulacaspis pentagona Quadraspidiotus perniciosus Tetranychus urticae Cecidophyopsis ribis

Svampar

Sphaerotheca mors-uvae Microsphaera grossulariae Diaporthe strumella (Phomopsis ribicola)

Rubus L. Svampar

Peronospora rubi

Del B.

Skadegörare som plantor ska vara fria eller praktiskt taget fria från, eller för vilka vissa toleransnivåer för förekomsten ska tillämpas, enligt

 4 kap. 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och

prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),

 4 kap. 17 § (prebasmoderplantor),  5 kap. 15 § (prebasmaterial),  6 kap. 13 § (basmaterial och basmoderplantor),  7 kap. 10 § (certifikatmaterial och certifikatmoderplantor),  8 kap. 6 § (CAC-material).

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera det avseende förekomst av skadegöraren.

Toleransnivå (%) Skadegörare på olika släkten och arter Prebas- Bas- Certifikatmaterial material material

Fragaria L. Insekter och kvalster

Chaetosiphon fragaefoliae 0 0,5 1 Phytonemus pallidus 0 0 0,1

Nematoder

Aphelenchoides fragariae 0 0 1 Ditylenchus dipsaci 0 0,5 1 Meloidogyne hapla 0 0,5 1 Pratylenchus vulnus 0 1 1

Svampar

Rhizoctonia fragariae 0 0 1 Podosphaera aphanis (Wallroth) 0 0,5 1 Braun & Takamatsu Verticillium albo-atrum 0 0,2 2 Verticillium dahliae 0 0,2 2

Bakterier

Candidatus Phlomobacter fragariae 0 0 1

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV) 0 0,1 2

Fytoplasmasjukdomar 0 0 1 Aster yellow phytoplasma 0 0,2 1 Multiplier disease 0 0,1 0,5 Stolbur as strawberry lethal decline 0 0,2 1 Strawberry green petal phytoplasmas 0 0 1 Phytoplasma fragariae 0 0 1

Ribes L. Nematoder

Aphelenchoides ritzemabosi 0 0,05 0,5

Virus

Aucuba mosaic och blackcurrant 0 0,05 0,5 yellows kombinerat Vein clearing och vein net hos svarta 0 0,05 0,5 vinbär, Gooseberry vein banding

Rubus L. Insekter

Resseliella theobaldi 0 0 0,5

Bakterier

Agrobacterium spp. 0 0,1 1 Rhodococcus fascians 0 0,1 1

Virus

Äpplemosaikvirus (ApMV), Svarthallonnekrosvirus (BRNV), Gurkmosaikvirus (CMV), Bladspräcklighetsvirus (RLMV), 0 0 0,5 Bladfläckvirus (RLSV), Raspberry vein chlorosis virus (RVCV), Gulnätvirus (RYNV)

Vaccinium L. Svampar

Exobasidium vaccinii var. vaccinii 0 0,5 1 Godronia cassandrae (anamorf 0 0,1 0,5 Topospora myrtilli)

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens 0 0 0,5

Virus 0 0 0,5

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 3

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE

Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från dessa skadegörare enligt

 4 kap. 15-16 §§ (tänkbar prebasmoderplantor och prebasmoderplantor

producerade genom förnyelse)

 4 kap. 17 § (prebasmoderplantor)  5 kap. 15 § (prebasplantor)  6 kap. 13 § (basmoderplantor, basplantor)  7 kap. 10 § (certifikatmoderplantor, certifikatplantor)  8 kap. 6 och 9 §§ (CAC-material)

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera det avseende förekomst av skadegöraren.

Släkte eller art Skadegörare

Citrus L., Fortunella Swingle Virus och Poncirus Raf. Citrus variegation virus (CVV) Citrus psorosis virus (CPsV) Citrus leaf Blotch virus (CLBV)

Virusliknande sjukdomar

Impietratura Cristacortis

Viroider

Citrus exocortis viroid (CEVd) Hop stunt viroid (HSVd) Cachexiavarianten

Corylus avellana L. Virus Äpplemosaikvirus (ApMV)

Fytoplasma

Hazelnut maculatura lineare phytoplasma

Cydonia oblonga Mill. och Virus Pyrus L. Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Apple stem-grooving virus (ASGV) Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Barksprickor, barknekros Grovbarkighet Gummived, quince yellow blotch

Viroider

Pear blister canker viroid (PBCVd)

Fragaria L. Nematoder

Aphelenchoides blastoforus Aphelenchoides fragariae Aphelenchoides ritzemabosi Ditylenchus dipsaci

Svampar

Phytophthora cactorum Colletotrichum acutatum

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV)

Juglans regia L. Virus Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Malus Mill. Virus Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV) Apple stem-grooving virus (ASGV) Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Gummived, fårade grenar Hästskoärr Fruktsjukdomar: kattäpple, buckeläpple, bumpy fruit of Ben Davis, rough skin, stjärnsprickor, korkring, russet wart

Viroider

Apple scar skin viroid (ASSVd) Apple dimple fruit viroid (ADFVd)

Olea europaea L. Svampar

Verticillium dahliae

Virus

Arabismosaikvirus (ArMV) Körsbärsbladrullvirus (CLRV) Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRV)

Prunus amygdalus Batsch Virus Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV) Prunusringfläckvirus (PNRSV) Prunus armeniaca L. Virus Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV) Apricot latent virus (ApLV) Plommondvärgsjukevirus (PDV) Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus avium och P. cerasus Virus Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV) Arabismosaikvirus (ArMV) Cherry green ring mottle virus (CGRMV) Körsbärsbladrullvirus (CLRV) Cherry necrotic rusty mottle virus (CNRMV) Little cherry virus 1 och 2 (LChV1, LChV2) Cherry mottle leaf virus (ChMLV) Plommondvärgsjukevirus (PDV) Prunusringfläckvirus (PNRSV) Hallonringfläckvirus (RpRSV) Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV) Tomatsvartringvirus (TBRV)

Prunus domestica och P. Virus salicina Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV) Myrobalan latent ringspot virus (MLRSV) Plommondvärgsjukevirus (PDV) Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus persica Virus Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV) Äpplemosaikvirus (ApMV) Apricot latent virus (ApLV) Plommondvärgsjukevirus (PDV) Prunusringfläckvirus (PNRSV) Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Viroider

Peach latent mosaic viroid (PLMVd)

Ribes L. Virus beroende på arten i fråga Arabismosaikvirus (ArMV) Blackcurrant reversion virus (BRV) Gurkmosaikvirus (CMV)

Gooseberry vein banding associated viruses (GVBaV) Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV) Hallonringfläckvirus (RpRSV)

Rubus L. Svampar Phytophthora spp. som infekterar Rubus

Virus

beroende på arten i fråga Äpplemosaikvirus (ApMV) Svarthallonnekrosvirus (BRNV) Gurkmosaikvirus (CMV) Bladspräcklighetsvirus (RLMV) Bladfläckvirus (RLSV) Raspberry vein chlorosis virus (RVCV) Gulnätvirus (RYNV) Raspberry bushy dwarf virus (RBDV)

Fytoplasma

Rubus stunt phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Raspberry yellow spot

Vaccinium L. Virus Blueberry shoestring virus (BSSV) Blueberry red ringspot virus (BRRV) Blueberry scorch virus (BlScV) Blueberry shock virus (BlShV)

Fytoplasma

Blueberry stunt phytoplasma Blueberry witches' broom phytoplasma Cranberry false blossom phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Blueberry mosaic agent Cranberry ringspot agent

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 4

FÖRTECKNING ÖVER NEMATODER I JORD SOM ÄR VÄRDAR FÖR VIRUS

Odlingsjorden ska vara fri från nematoder enligt 6 kap. 15 § (basmoderplantor, basmaterial) och 7 kap. 12 § (certifikatmoderplantor).

Nematodernas förekomst i jord fastställs genom att Jordbruksverket provtar och låter analysera jorden.

Släkte eller art Specifika skadegörare

Fragaria L. Nematoder

Longidorus attenuatus Longidorus elongatus Longidorus macrosoma Xiphinema diversicaudatum

Juglans regia L. Nematoder

Xiphinema diversicaudatum

Olea europaea L Nematoder

Xiphinema diversicaudatum

Pistacia vera L. Nematoder

Xiphinema index

Prunus avium och P. cerasus Nematoder

Longidorus attenuatus Longidorus elongatus Longidorus macrosoma Xiphinema diversicaudatum

P. domestica, P. persica och P. Nematoder

salicina Longidorus attenuatus Longidorus elongatus Xiphinema diversicaudatum

Ribes L. Nematoder

Longidorus elongatus Longidorus macrosoma Xiphinema diversicaudatum

Rubus L. Nematoder

Longidorus attenuatus Longidorus elongatus Longidorus macrosoma Xiphinema diversicaudatum

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 5

INTERVALLER FÖR OKULÄRBESIKTNING, PROVTAGNING OCH ANALYSER

Kraven gäller för varje släkte eller art och kategori enligt följande

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Castanea sativa Mill. Okulärbesiktning Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 förekommer.

Citrus L., Fortunella PREBASMATERIAL Swingle och Okulärbesiktning Poncirus Raf. Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras sex år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med sex års mellanrum för de skadegörare som förtecknas i  del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas och analyseras vart sjätte år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga 2 del A och i bilaga 3 förekommer.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Corylus avellana L. Okulärbesiktning Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Cydonia oblonga MATERIAL AV ALLA KATEGORIER Mill., Malus Mill., Okulärbesiktning Pyrus L. Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras femton år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med femton års mellanrum för skadegörare som förtecknas i  del A i bilaga 2 om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer, och  i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och viroider.

BASMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas och analyseras vart femtonde år för skadegörare som förtecknas i  del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer, och  i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och viroider, efter en bedömning av risken för angrepp av dessa.

CERTIFIKATMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska provtas och analyseras vart femtonde år för skadegörare som förtecknas i  del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer, och

 i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och viroider, efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Certifikatplantor ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Ficus carica L. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 förekommer.

Fragaria L. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året under växtsäsongen.

För plantor och material som producerats genom mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader krävs bara en besiktning under denna perioden.

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras ett år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med ett års mellanrum för skadegörare som förtecknas i  del B i bilaga 2 om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Juglans regia L. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och analyseras ett år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med ett års mellanrum för skadegörare som förtecknas i  del A i bilaga 2 om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas och analyseras varje år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska provtas och analyseras var tredje år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.

Certifikatplantor ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Olea europaea L. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med tio års mellanrum för de skadegörare som förtecknas i

 del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas, så att alla plantor har analyserats inom en tidsperiod på 30 år, efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor som används för produktion av utsäde ska provtas, så att alla plantor har analyserats inom en tidsperiod på 40 år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.

Ett representativt urval av andra moderplantor än moderplantor för utsäde ska provtas, så att alla plantor har analyserats inom en tidsperiod på 30 år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.

CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Pistacia vera L. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Prunus amygdalus, MATERIAL AV ALLA KATEGORIER P. armeniaca, P. Okulärbesiktning domestica, P. persica Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

och P. salicina

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV ett år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV.

När det gäller P. persica ska alla blommande prebasmoderplantor provtas ett år efter att de godtagits som prebasmoderplantor och analyseras för PLMVd.

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med tio års mellanrum för de  skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  för de virus som förtecknas i bilaga 3 och som är relevanta för arten i fråga, utom PDV och PNRSV.

BASMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande basmoderplantor ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV varje år efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna. Ett representatativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på träden.

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av blommande basmoderplantor provtas en gång per år och analyseras för PLMVd, efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av icke blommande basmoderplantor ska provtas vart tredje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas och analyseras vart tionde år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som är relevanta för arten i fråga och som företecknas i  del A i bilaga 2, och  i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.

CERTIFIKATMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande ceritfikatmoderplantor ska provtas varje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna. Ett representatativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på träden.

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av blommande certifikatmoderplantor provtas en gång per år och analyseras för PLMVd efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av icke blommande certifikatmoderplantor ska provtas vart tredje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska provtas och analyseras vart femtonde år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare, som är relevanta för arten i fråga och som förtecknas i  del A i bilaga 2 och  i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.

CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Prunus avium och P. MATERIAL AV ALLA KATEGORIER cerasus Okulärbesiktning Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL Provtagning och analyser

Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV ett år efter att de godtagits som prebasmoderplantor och därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV.

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med tio års mellanrum för de  skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  för de virus som förtecknas i bilaga 3 och som är relevanta för arten i fråga, utom PDV och PNRSV.

BASMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande basmoderplantor ska provtas varje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på träden.

Ett representativt urval av icke blommande basmoderplantor ska provtas vart tredje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas och analyseras vart tionde år efter en bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som är relevanta för arten i fråga och som företecknas i  bilaga 3, utom PDV och PNRSV, och  i del A i bilaga 2.

CERTIFIKATMATERIAL Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande certifikatmoderplantor ska provtas varje år och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna. Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på träden.

Ett representativt urval av icke blommande certifikatmoderplantor ska provtas vart tredje år och

analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.

Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska provtas vart femtonde år och analyseras efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna av de skadegörare som är relevanta för arten i fråga och som förtecknas i  del A i bilaga 2, och  i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.

CAC-MATERIAL Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Ribes L. PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras fyra år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med fyra års mellanrum för de skadegörare som förtecknas i  bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Rubus L. PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras två år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med två års mellanrum för de skadegörare som förtecknas i

 bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL Okulärbesiktning

Plantor som odlas på friland eller i kruka ska okulärbesiktigas två gånger per år.

För plantor och material som produceras genom mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader krävs bara en besiktning under denna period.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

Vaccinium L. PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras fem år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med fem års mellanrum för de skadegörare som förtecknas i  del B i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa förekommer, och  i bilaga 3.

BASMATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Materialet ska provtas och analyseras om det finns misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 6

HÖGSTA TILLÅTNA ANTAL GENERATIONER AV SLÄKTEN OCH ARTER

Tabellen anger högsta tillåtna antal generationer på friland under icke insektsskyddade förhållanden och längsta tillåtna livstid för basmoderplantor av olika släkten/arter, enligt 6 kap. 17 §.

Castanea sativa Mill. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska bestå av basmaterial av första generationen.

Citrus L., Fortunella Swingle Basmaterial och Poncirus Raf. En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst en generation.

Då en basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska bestå av basmaterial av första generationen.

Corylus avellana L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Cydonia oblonga Mill., Malus Basmaterial Mill., Pyrus L. En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska bestå av basmaterial av första generationen.

Ficus carica L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Fragaria L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst fem generationer.

Juglans regia L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Olea europaea L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst en generation.

Prunus amygdalus, P. Basmaterial armeniaca, P. domestica, P. persica och P. salicina En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska bestå av basmaterial av första generationen.

Prunus avium och P. cerasus Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

Då en basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den uppförökas i högst tre generationer.

Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska bestå av basmaterial av första generationen.

Ribes L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst tre generationer. Moderplantor får användas som moderplantor i högst sex år.

Rubus L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer. Moderplantor av varje generation får användas som moderplantor i högst fyra år.

Vaccinium L. Basmaterial

En basmoderplanta, i den mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två generationer.

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 7

ANSÖKAN OM OFFICIELLT ERKÄND BESKRIVNING, OFFICIELL BESKRIVNING SAMT INTAGNING I SORTLISTA

I denna bilaga redovisas de uppgifter som krävs för en ansökan om officiell beskrivning, officiellt erkänd beskrivning samt för intagning i sortlistan. Obligatoriska uppgifter anges med Ja och inte obligatoriska uppgifter med Nej. I särskilda fall finns kommentarer till kraven på uppgifter.

Sökanden ska använda Jordbruksverkets blankett V 113 FRUKT- OCH BÄRSORTER – ansökan om officiell beskrivning eller officiellt erkänd beskrivning samt registrering i sortlistan.

Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se

A. Sökande Officiell Officiellt erkänd beskrivning beskrivning

Uppgifter om sökanden: Ja. Ja.  Namn och adress Utländska företag Utländska företag  organisationsnummer, och som saknar orga- som saknar orga-  minst en kontaktuppgift. nisationsnummer nisationsnummer får utelämna upp- får utelämna uppgiften. giften.

B. Ombud Officiell Officiellt erkänd beskrivning beskrivning

Uppgifter om ombud: Ja, om sådant Ja, om sådant  namn och adress finns. finns.  organisationsnummer, och Utländska företag Utländska företag  minst en kontaktuppgift som saknar orga- som saknar organisationsnummer nisationsnummer får utelämna upp- får utelämna uppgiften. giften.

C. Uppgifter om sorten Officiell Officiellt

Om ansökan gäller fler sorter får beskrivning erkänd uppgifterna C. 1-6 lämnas på en bilaga. beskrivning

1. Artnamn på latin och på svenska Ja. Ja. 2. Preliminär sortbeteckning eller Ja. Ja. förädlarens referensnummer. Sökanden får  Förslag till sortbenämning och lämna uppgiften synonymer. Så långt som möjligt

ska varje sort ha samma under hela beteckning i alla medlemsstater i provningsperioden. överensstämmelse med internationellt godkända riktlinjer  Om sökanden har o föreslagit sortbenämningen i en varumärkesansökan, eller o registrerat sorten som ett varumärke i Sverige eller i ett annat land, eller o skyddat sortbenämningen på annat sätt, och i så fall var för någon stans 3. Om en ansökan om växtförädlarrätt Ja. Ja. eller registrering i sortlista tidigare har För att lämnats in för sorten, ska sökanden lämna kontrollera att följande information sökanden ska söka officiellt er-  om sökanden gjort en ansökan för känd beskrivning EU:s växtförädlarrätt ska sökanden och inte officiell ange beskrivning. o ansökansdatum, o datumet för registrering/intagning i sortlista, och o sortbenämning eller preliminär beteckning.

 om sökanden gjort en ansökan om nationell växtföräldrarätt ska sökanden ange o vilket land ansökan gäller, o ansökansdatum, o datumet för registrering/intagning i sortlista, och o sortbenämning eller preliminär beteckning.

 om sökanden gjort en ansökan för intagning i nationell sortlista ska sökanden ange o vilket land ansökan gäller, o ansökansdatum, o datumet för registrering/intagning i sortlista, och

o sortbenämning eller preliminär beteckning lämnas.

4. Sökanden ska lämna uppgifter om Ja. Inte aktuellt. officiell provning av sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (SES-provning)

Sökanden ska ange om  provning av sorten redan är avslutad, och i så fall i vilket land,  sorten är under provning, och i så fall i vilket land, eller  om sökanden vill att sorten ska provas, och i så fall i vilket land.

5. Sökanden ska ange om sorten är Ja, om aktuellt. Ja, om aktuellt. genetiskt modifierad enligt definitionen i 13 kap. miljöbalken eller förordning (EG) nr 1829/2003 . Om den är genetiskt modifierad ska sökanden ange den unika identitetsbeteckningen. 6. Annan information som har Ja, om aktuellt. Ja, om aktuellt. betydelse för ansökan till exempel kan den som ansöker om officiellt erkänd beskrivning ange om de inte vill att sorten ska registreras i sortlistan.

D. Bilagor D1. Officiell D2.Officiellt beskrivning erkänd beskrivning

En officiell beskrivning som fastställts av Sökanden får Inte aktuellt. ett ansvarigt officiellt organ i en annan lämna medlemsstat. beskrivningen.

Underlag från officiell provning i form av Ja, om provning Nej de uppgifter som krävs enligt de tekniska inte är gjord vid frågeformulär vid tiden för ansökan tiden för ansökan 1. i bilagan ”Technical ska sökanden Questionnaire” till protokollet lämna formuläret ”Protocol for distinctness, när provningen är uniformity and stability tests” som genomförd. handlar om provning av

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

särskiljbarhet, enhetlighet och Nej, om sökanden stabilitet och som CPVO har gett ut lämnar en för de berörda arter för vilka ett officiell sådant protokoll har offentliggjorts, beskrivning från eller, om sådana protokoll inte har en annan medoffentliggjorts, lemsstat behöver sökanden inte bi- 2. i avsnittet ”Technical foga protokoll. questionnaires” i riktlinjerna ”Test guidelines for the conduct of tests for distinctness, uniformity and stability” som UPOV tagit fram för provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet, samt i bilagan till relevanta testriktlinjer för de berörda arter för vilka sådana riktlinjer har offentliggjorts, eller, om sådana riktlinjer inte har offentliggjorts,

3. i Jordbruksverkets bestämmelser.

För sorter som tagits fram från och Nej Ja

med 1 januari 2017

Följande ska lämnas 1. uppgifter om sortens ursprung, 2. uppgifter om hur och var sorten ska bevaras, 3. en detaljerad beskrivning av

a. trädets, buskens eller plantans karaktärer (växtsätt och morfologi om den uppgiften är relevant för arten), b. blomkaraktären, om den är relevant för arten, c. fruktens karaktärer, och d. andra för arten specifika och relevanta karaktärer,

4. detaljerade fotografier av relevanta karaktärer hos den aktuella sorten.

Sökanden ska också redovisa på vilket sätt uppgifterna kan styrkas.

Sökanden kan lämna uppgifterna på Jordbruksverkets blankett för preliminär sortbeskrivning av frukt för den aktuella arten eller i annan bilaga.

För sorter som tagits fram före den 1 januari 2017

Följande ska lämnas 1. uppgifter om sortens ursprung, 2. uppgifter om var och hur sorten bevaras, och 3. en beskrivning av sorten.

Sökanden ska också redovisa på vilket sätt uppgifterna kan styrkas.

Ombudsfullmakt Ja, om ombud Ja, om ombud finns finns

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 8

ANMÄLAN TILL REGISTRET ÖVER FÖRETAG OCH ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE ELLER CERTIFIERING

I denna bilaga redovisas vilka uppgifter som krävs för en anmälan till registret över företag och för en ansökan om godkännande av prebasmoderplantor eller certifiering. Vidare redovisas vilka uppgifter som behövs för övrig kontroll av att produktion och saluföring uppfyller kraven i föreskriften följs.

Företaget ska gör anmälan till registret över företag och ansökan om godkännade eller certifiering på Jordbruksverkets blankett E 11.30, 1. YRKESMÄSSIG PRODUKTION, FÖRSÄLJNING OCH LAGERHÅLL- NING AV VÄXTER – anmälan till registret över företag m.m., och 2. CERTIFIERING AV FRUKT- ELLER BÄRPLANTOR – ansökan om godkännade och certifiering.

Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se

A. Uppgifter om företaget

 namn och adress  organisationsnummer  registreringsnummer hos Jordbruksverket om sådant finns  kontaktuppgifter  adress till webbplats om sådan finns  namn på kontaktperson  telefonummer till kontaktperosn

B Uppgift om verksamheten upphör

C1. och C2. Företagets inriktning

 produktion (inklusive reproduktion)  partihandel (saluföring)  bevarande eller behandling,  import

D4. Uppgifter om produktion

 Produktionsreal i hektar på friland/containerodling eller m i växthus.  Adresser till de odlingar och byggnader som berörs av certifiering eller kontroll. Producenten kan bifoga uppgifterna tillsammans med ansökan eller lämna dem i samband med Jordbruksverkets kontroll.

E. Ansökan om godkännande eller certifiering av frukt- eller bärplantor

G. Odling på ny mark

 Anmälan av varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas för Jordbruksverkets provtagning av eventuell förekomst av potatiscystnematoder.

Bilaga 1

 Vilka släkten, arter eller sorter som berörs.  Om det är en ansökan om godkännande eller certifiering uppgift om vilka släkten, arter eller sorter som ansökan avser och på vilken certifieringsnivå.

 För anmälan av företagets verksamhet ska företaget lämna de uppgifter som gäller företaget i punkterna A, B, C1 och C2.  Om ansökan avser en ansökan om godkännade eller certifiering måste det framgå av svaret på fråga E, om det inte klart framgår av redogörelsen i Bilaga 1.  Företaget ska även lämna uppgifter enligt D för ansökan om godkännande och certifiering samt för det CAC-material som under året ska omfattas av kontroll.  Företag som ska påbörja ny odling av Fragaria L. ska anmäla detta under G.

(SJVFS 2018:16).

Bilaga 9

KRAV PÅ UTFORMNING AV ETIKETT OCH FÖLJEDOKUMENT

* används för att särskilja siffrorna från växtpassets siffror.

I denna bilaga anges vilka krav som ställs på etiketter och följedokument för certifierat material och CAC-material.

A. Allmänna krav på etiketter

Etiketten ska vara tryckt med outplånlig skrift på ett av unionens officiella språk, och texten ska vara väl synlig och läslig.

B. Etiketter för certifierat material

Etiketter för certifierat material ska vara 1. vit med ett diagonalt violett band för prebasmaterial, 2. vit för basmaterial, 3. blå för certifikatmaterial.

På etiketten ska anges 1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”, 2*. Sverige eller SE, 3*. Statens jordbruksverk eller SJV, 4*. företagets namn eller registreringsnummer hos Jordbruksverket, 5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, veckoeller partinummer, 6*. vetenskapligt namn, 7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer, 8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”, 9*. i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt erkänd beskrivning”, 10*. mängd, 11*. produktionsland och motsvarande kod, om det är annat land än Sverige, 12*. utfärdandeår, 13*. om den ursprungliga etiketten ersätts av en ny: den ursprungliga etikettens utfärdandeår, och 14*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka genetiskt modifierade gener som ingår.

C. Följedokumentet för certifierat material

1*. innehålla de uppgifter som framgår av punkt B och som anges på respektive etikett, 2*. vara skrivet på ett av unionens officiella språk, 3*. utfärdas i minst två exemplar (leverantör och mottagare), 4*. åtfölja materialet från företaget till mottagaren, 5*. innehålla mottagarens namn och adress, 6*. innehålla datum för dokumentets utfärdande, och 7*. vid behov innehålla ytterligare information beträffande de berörda varupartierna.

D. Etiketter eller följesedlar för CAC-material

Företagets dokument ska minst innehålla 1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”, 2*. Sverige eller SE 3*. Statens jordbruksverk eller SJV, 4*. företagets namn eller registreringsnummer/kod utfärdad av Jordbruksverket, 5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, veckoeller partinummer, 6*. vetenskapligt namn, 7*. CAC-material, 8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”, 9*. mängd, 10*. produktionsland och motsvarande kod, om landet inte är detsamma som den medlemsstat där företagets dokument har utarbetats, 11*. datum för dokumentets utfärdande, och 12*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka genetiskt modifierade gener som ingår.

E. Krav på kombinerat växtpass med etikett eller följedokument

Om växtmaterialet har ett växtpass, kan etiketten eller följedokumentet kombineras med växtpasset om växtpasset även innehåller följande uppgifter. Uppgifterna ska vara avskilda från övrig text i växtpasset.

1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”, 7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer, 8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om

växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”, 9*. för certifierat material i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt erkänd beskrivning”, 10*. för CAC-material respektive 11*. för certifierat material, produktionsland och motsvarande kod, om det är annat land än Sverige, 11*. för CAC-material respektive 12*., år för utfärdandet, 12*. för CAC-material respektive 14*. för certifierat material, i förekommande fall, uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka genetiskt modifierade gener som ingår.