Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby
Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby eller för att användas som foderdjur. Detta gäller dock inte fiskar förutom de arter som omfattas av fridlysning. Detta gäller inte heller ägg (rom) och larver (yngel) av de arter av grod- och kräldjur som i enlighet med undantaget i 11 § artskyddsförordningen (2007:845) får hållas under en begränsad tid för studier av utvecklingen, men inte som vuxna.
Det är inte tillåtet att hålla, förmedla eller sälja apor, rovdjur, rovfåglar, hybrider mellan tamhund och vilda hunddjur eller hybrider mellan tamkatt och vilda kattdjur
för sällskap och hobby. Detsamma gäller för korsningar mellan sådana hybrider och vild art. Tamiller och grävling får dock hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby.
Djur som får hållas enligt 4 och 5 §§ och som inte omfattas av 6–15 kap. ska, utöver vad som framgår av 1–5 kap., hållas i enlighet med de utrymmeskrav, inklusive inredning och annan miljöberikning, som anges i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker m.m.
Allmänna råd till 1 kap. 6 §
Till djur som inte omfattas av 6–15 kap. räknas, i fråga om sällskapsfåglar och gnagare, sådana arter som vanligtvis inte hålls för sällskap och hobby i Sverige.
Djurarter som tillhör ordningen Rodentia, och som inte omfattas av bilaga 1:4, tabell 1, ska ha utrymmen med minst de mått som anges för chinchilla i nämnda tabell. Detta gäller under förutsättning att de får hållas enligt 4 § samt att de har en vuxenvikt på mindre än 100 g och har motsvarade behov som de arter som anges i nämnda tabell. I övrigt gäller för dessa djur de bestämmelser som anges i kapitel 8, i tillämpliga delar beroende på art. Prydnadsfjäderfä som inte omfattas av bilaga 1:1 eller 1:10 ska ha utrymmen med minst de mått som anges för fåglar längre än 75 cm i tabell 1:1. I övrigt gäller för dessa fåglar de bestämmelser som anges i kapitel 6 i tillämpliga delar beroende av art.
Om det är nödvändigt får djur som står under behandling på grund av sjukdom eller skada hållas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter.
Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.
2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser.
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska känna igen djuren till art eller släkte, veta hur de ska hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten.
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna ska vara godkända av Jordbruksverket.
Grundutbildningen ska innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om
1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur, 2. klimatkontroll i lokaler, 3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering, 4. näringslära och foderhantering, 5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt 6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress.
Allmänna råd till 2 kap. 4 §
Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar. Grundutbildningen bör utöver vad som anges i 4 § även ge grundläggande kunskaper om gällande författningar om artskydd samt jaktlagstiftningen.
De särskilda djurslagsinriktade utbildningarna ska vara indelade på de sätt och omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning: 1. sällskapsfåglar, 2. tamiller, 3. kanin och gnagare, 4. reptiler, samt 5. fiskar och groddjur. Utbildningarna ska innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi, ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och införselbestämmelser. Inom respektive område ska kursdeltagarna ges allmänna kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda kunskaper om de i handeln vanligast förekommande arterna av dessa djurslag.
Allmänna råd till 2 kap. 5 §
Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar. Undervisningen i taxonomi bör bl.a. omfatta släktskapsrelationer och kännetecken för utvalda familjer, släkten och arter. Undervisningen i anatomi och fysiologi bör bl.a. omfatta djurens normala livslängder och vuxenstorlekar. Undervisningen i ekologi bör bl.a. omfatta var och hur djuren lever i naturen samt deras behov av utrymme, inredning, klimat och ljus i fångenskap.
Undervisningen i etologi bör bl.a. omfatta djurens sociala
organisation, aktivitetsmönster, födosöksbeteende och fördragsamhet eller ofördragsamhet med artfränder och andra djur. Undervisningen i näringslära bör bl.a. omfatta vilka fodermedel djuret bör ges och i vilken tillgång. Undervisningen om reproduktion bör bl.a. omfatta djurens ålder vid könsmognad, eventuella könsskillnader, brunstcykel, parningsperiod,
dräktighetstid, kullstorlek och avvänjningsålder samt om reproduktion i fångenskap är möjlig. Undervisningen om sjukdomar bör bl.a. omfatta djurens vanligaste hälsoproblem och de vanligaste tecknen på hälsostörningar. Undervisningen om införselregler bör bl.a. omfatta i sammanhanget aktuella bestämmelser i Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) som berör djuren.
3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL
Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses.
Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.
Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte, 2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret, 3. djurartens normala vuxenstorlek, 4. djurartens normala livslängd, 5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen, 6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses, 7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert, 8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses, 9. hur djuret bör hanteras, 10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses, 11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur, 12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur, 13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret, 14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt 15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.
Allmänna råd till 3 kap. 3 §
Uppgifter om ett djurs aktivitetsmönster bör innehålla information om huruvida djuret är dag-, natt-, skymnings- eller gryningsaktivt och om aktiviteten varierar med årstiderna. Uppgifterna om ett djurs sociala organisation bör innehålla information om huruvida djuret lever solitärt
4 Konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (SÖ 1974:41).
eller i par, familj eller grupp. Djur som lever ensamma utom under brunsten bör bedömas som solitära. Djur som lever hela året i par av hane och hona och vars ungar lämnar dem efter uppväxten bör bedömas som parlevande. Djur som lever hela året i par av hane och hona och under varierande tid tillsammans med årets eller flera års avkommor bör bedömas som familjelevande. Djur som lever i grupper av varierande sammansättning, såsom i en grupp med ett handjur och flera hondjur eller en flock med flera unghanar, bör bedömas som grupplevande. Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur.
Ett faktablad avseende fiskar ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte, 2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar, 3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet, 4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas, 5. fiskarnas behov av vattentemperatur, 6. fiskarnas behov av ljus, 7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, 8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten, samt 9. hur övervintring av fiskar, som hålls i utomhusdammar, ska ske och vilka åtgärder som ska vidtas för att underlätta för fiskarna vid omställningen för övervintring och vid utsättningen igen på våren.
Allmänna råd till 3 kap. 4 §
Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur.
4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA DJURARTER
Allmänt
Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.
Allmänna råd till 4 kap. 1 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem.
De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med
dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.
Allmänna råd till 4 kap. 2 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.
Avel
De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.
Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och som innehåller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva sig ut. Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med dörrsluss.
Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.
Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen ska vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv ska vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet.
Elektriska installationer i förvaringsutrymmen ska vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster ska vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte ska skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.
Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.
Utrymmen
Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.
Bottenmaterial
Ett förvaringsutrymme ska vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial ska då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm.
Inredning
Ett förvaringsutrymme ska innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, och gömställen samt bad-, sim- och dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.
Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten.
Klimat
Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.
Allmänna råd till 4 kap. 14 §
Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar för djuret.
Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden: Ammoniak 10 ppm Koldioxid 3 000 ppm.
Luftens innehåll av organiskt damm ska hållas lågt.
Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur ska vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.
Om ett djur hålls utomhus ska det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur. Marken ska vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.
Belysning
I ett förvaringsutrymme ska det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten ska regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset ska anpassas så att dygnet
delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm.
Allmänna råd till 4 kap. 19 §
Albinodjur som saknar ögonpigment bör ha möjlighet att dra sig undan till skuggade platser och bör inte utsättas för en kontinuerlig ljusintensitet som överstiger 50 lux. Fåglar i stora besättningar bör ha ett svagt ljus under natten så att nattpanik undviks.
Buller
Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA.
Tillsyn och skötsel
Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.
Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.
Allmänna råd till 4 kap. 22 §
Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov.
Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.
Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.
Foder
Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.
Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9–13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.
5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ZOOBUTIKER, DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR
För djurhållning i zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.
Olika arter av gnagare, ormar, ödlor eller sköldpaddor ska hållas åtskilda. Mycket närbesläktade arter av ormar, ödlor eller sköldpaddor får dock hållas tillsammans. Kaniner får inte hållas tillsammans med gnagare, med undantag av marsvin.
Könsmogna kaniner och gnagare som hålls för försäljning ska vara könssorterade. Könsmogna okastrerade kaninhanar får inte hållas tillsammans.
Avel och uppfödning av djur får inte ske i en butikslokal eller annan lokal till vilken kunder har tillträde.
Kampfiskhanar får inte hållas inom synhåll för varandra och inte heller så att de kan se sig själva i en spegel. Fiskar får aldrig hållas i en vattenvolym understigande 1 liter. Vattenytan ska vara minst 1 dm².
Allmänna råd till 5 kap. 5 §
Inredningar och föremål bör inte flyttas mellan burar, terrarier eller akvarier utan att vara rengjorda och desinficerade. I anläggningar med flera akvarier bör en separat håv användas för varje akvarium. Om hälsotillståndet hos djur som ska införas i en anläggning är osäkert bör de, innan de tas dit, hållas i karantän under minst 2 veckor.
Djur som har smittsamma sjukdomar eller parasiter får inte föras in i eller hållas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning om de inte kan isoleras på ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt ska de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga utbrott och spridning av sjukdomar.
Veterinär verksamhet eller andra former av konsultations- eller serviceverksamhet, som innebär mottagning av djur, får inte bedrivas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning. Inackordering av djur får dock förekomma liksom mottagning av djur för kloklippning eller liknande åtgärder. Detta gäller under förutsättning att dessa djur inte hålls i samma utrymme som, eller på annat sätt kommer i kontakt med, de djur som hålls i butiken eller anläggningen. Dessutom gäller att inackordering av djur inte får ske i ett utrymme till vilken kunder har tillträde.
Lokaler och utrustning ska vara anpassade till de aktuella djurslagen.
Det ska finnas minst en särskild plats för rengöring och diskning av flyttbara förvaringsutrymmen, inredningar, matskålar och annan utrustning som har kommit i kontakt med djur. Rengöring av utrustning och föremål som har kommit i kontakt med reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.
Det ska finnas minst en avskild plats, för isolering och skötsel av sjuka eller skadade djur, dit kunder inte har tillträde. Detta gäller dock inte för fiskar.
Förvaringsutrymmen ska vara utformade och placerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av människor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme ska vara skyddad mot insyn. Burar med fåglar ska vara placerade så att deras högsta punkt med full yta är minst 150 cm över golvet. Detta gäller dock inte för marklevande sällskapsfåglar.
Allmänna råd till 5 kap. 11 §
Taket och tre väggar i en bur med fåglar bör vara skyddade från insyn. Fåglar och däggdjur bör förvaras avskilda från kunderna och exponeras genom ett fönster eller en glasad vägg. Endast personal och presumtiva köpare bör ha tillträde till exponeringsplatsen.
Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur ska hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.
Djur får inte hållas eller förevisas i skyltfönster.
De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning, ska vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga djuren utsätts för onödig stress.
Allmänna råd till 5 kap. 14 §
En fågelbur bör vara utformad så att det finns möjlighet att skjuta in en skiva, framifrån eller från sidan, som tillfälligt delar av buren så att infångandet av en utvald fågel underlättas.
Ventilationen i anläggningen ska vara anpassad till de djurarter och det antal djur som hålls där.
Djuren ska ha ett svagt ljus under natten.
De lokaler som djuren förvaras i ska hållas rena.
Ett förvaringsutrymme i vilket djuren sätts in omgångsvis ska, före varje insättning av en ny omgång djur, rengöras noggrant varvid bottenmaterial och bomaterial ska bytas ut.
I varje anläggning ska det finnas en kontinuerligt uppdaterad arbetsinstruktion med en plan för djurens skötsel. Arbetsinstruktionen ska innehålla anvisningar och rutiner för 1. foderhantering samt utfodring och vattning av djuren, 2. rengöring av djurutrymmen, utrustning och lokaler, 3. kontroll och manövrering av miljöstyrande system för belysning, uppvärmning, luftfuktning, vattenrening m.m., 4. kontroll av djurens hälsotillstånd, 5. den särskilda skötsel som ska ges, och andra åtgärder som ska vidtas med, sjuka djur, 6. mottagning av nya djur, 7. leverans av djur, samt 8. nödsituationer.
6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SÄLLSKAPSFÅGLAR
Allmänt om hållande av sällskapsfåglar
Sällskapsfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i grupp i ett gemensamt förvaringsutrymme. Individtätheten ska anpassas så att fåglarna inte stressar eller skadar varandra. Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera individer som tillhör samma art eller släkte. Första stycket gäller inte om fåglarnas behov av att vara tillsammans med andra fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.
Allmänna råd till 6 kap. 1 §
Om det är nödvändigt för att undvika onödig stress, när fåglar hålls i separata utrymmen, kan man avgränsa burarna så att fåglarna har möjlighet att välja om de vill exponera sig för varandra eller inte. Om fågelns behov av social kontakt ska täckas av en mänsklig kontakt bör det sociala umgänget med människan vara av en omfattning som säkerställer att inga onormala beteenden orsakad av bristande social kontakt uppkommer.
Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om 1. fågeln är över ett år gammal, 2. fågeln inte kan tränas att använda flygsele, 3. begränsningen utförs genom vingtrimning, och 4. vingtrimningen bara sker en gång om året. Vingtrimning ska ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har god stabilitet och tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försöker flyga. Om det finns veterinärmedicinska skäl får en fågels flygförmåga, utan hinder av första stycket punkt 4, begränsas mer än en gång om året.
En sällskapsfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en flygsele eller motsvarande.
En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel. Handmatning får endast ske om de vuxna fåglarna inte matar ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna.
Allmänna råd till 6 kap. 4 §
Fågelungar av nedanstående släkten och arter bör efter kläckningen hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel enligt följande:
undulat minst 6 veckor nymfkakadua minst 7 veckor
dvärgpapegojor (Agapornis spp.) minst 6 veckor
kanariefågel minst 30 dagar sebrafink minst 30 dagar måsfink minst 30 dagar
risfågel minst 30 dagar. Unghanar som börjat färga ut bör dock inte hållas tillsammans med faderfågeln.
Häckande sällskapsfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt.
Allmänna råd till 6 kap. 5 §
Häckande sällskapsfåglar bör inte ges möjlighet att få fler än två kullar i sträck under en häckningsperiod. Om en kull innehållit endast ett fåtal ungar kan dock fåglarna ges möjlighet att få tre kullar under perioden.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Marklevande sällskapsfåglar får inte hållas på nätgolv.
Utrymmen
Sällskapsfåglar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:1. På exteriörutställning, under den tid då domaren bedömer fåglarna, får sällskapsfåglar tillfälligtvis, under en tid av maximalt 1 dygn, hållas i mindre bedömningsburar.
Bottenmaterial
Bottnen i burar till marklevande sällskapsfåglar ska vara täckt med strömedel.
Inredning
Sällskapsfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar.
Allmänna råd till 6 kap. 9 §
Miljön bör innehålla för arten anpassade material, t.ex. naturmaterial, och anordningar att klättra, gunga och hoppa på, material eller föremål att gnaga på och plocka sönder samt bottensubstrat, inredning och foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. En för sysselsättning berikad miljö upprätthålls genom att berikningsföremål och metoder byts ut med så täta intervall att fågeln inte tappar intresset och slutar använda föremålen. Sällskapsfåglar bör dagligen ha tillgång till utrymmen där de kan utföra naturliga rörelsemönster såsom att flyga fritt.
Sällskapsfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Allmänna råd till 6 kap. 10 §
Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör den totala längden av alla sittpinnar tillsammans vara större än det dubbla måttet på fåglarnas sammanlagda bröstbredd.
Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste.
Allmänna råd till 6 kap. 11 §
Minst en sittpinne bör vara så grov att fågeln inte kan få tårna att mötas runt den. Sittpinnarna bör ha olika diameter eller form så att fågeln kan träna sina fötter med olika grepp. Sittpinnar bör vara tillverkade av trä eller annat material med liknande egenskaper.
Sittpinnarna ska vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.
Allmänna råd till 6 kap. 12 §
I en rektangulär bur bör minst två sittpinnar vara placerade på tvären i var sin ände av buren. Inredning bör inte placeras mellan sittpinnarna på ett sådant sätt att fåglarnas flygmöjligheter inskränks.
Marklevande sällskapsfåglar ska ha en inredning på burbottnen där de kan söka skydd.
Sandbadande sällskapsfåglar ska ha ren och finkornig sand för sandbad.
Badande sällskapsfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
Klimat
Sällskapsfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Sällskapsfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0°C.
Belysning
Häckande sällskapsfåglar och sällskapsfåglar som hålls i en för dem ny miljö ska ha ett svagt ljus under natten.
Foder
Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret. Sällskapsfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Prydnadsfjäderfä som hålls utomhus eller i byggnad där temperaturen understiger o 0 C ska ges ljummet dricksvatten minst två gånger dagligen.
Allmänna råd till 6 kap. 18 §
Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att minst en tredjedel av fåglarna har möjlighet att äta samtidigt.
Tomma fröskal som samlas i foderbehållare bör avlägsnas så ofta att fodret alltid är åtkomligt för fåglarna. Små sällskapsfåglar, av mindre längd än 15 cm, samt sällskapsfåglar som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter bör ha fri tillgång till foder. Häckande sällskapsfåglar bör ha fri tillgång till foderkalk. Små sällskapsfåglar och fröätande sällskapsfåglar som inte skalar fröna bör ha fri tillgång till matsmältningsgrus. Små fågelarter, såsom kanariefåglar och liknande, bör ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 0,8–1,2 mm. Större fågelarter kan även ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 1,2–2,0 mm.
7 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV TAMILLER
Allmänt om hållande av tamillrar
Tamillervalpar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Allmänna råd till 7 kap. 1 §
Tamillervalpar bör inte skiljas från modern, eller hennes ersättare, innan de uppnått åtta veckors ålder.
En tamiller får inte vara försedd med nosring. En tamiller under jakt får inte vara försedd med sele eller annat halsband än pejlhalsband.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
En tamiller får inte hållas på nätgolv.
Utrymmen
Tamillrar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:2.
Inredning
En tamiller ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Allmänna råd till 7 kap. 5 §
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under, bottenmaterial som ger grävmöjligheter eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende och ger möjligheter att samla ett foderförråd.
En tamiller ska ha en bolåda eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att alla djur samtidigt kan få plats i dem utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Bomaterialet ska ha långa strukturer så att det kan flätas samman.
Allmänna råd till 7 kap. 7 §
Flätbart bomaterial bör bestå av halm, hö, träull, rivet papper eller dylikt.
En tamiller som hålls utomhus ska ha en bolåda eller bohåla som skyddar mot kyla.
Allmänna råd till 7 kap. 8 §
En bolåda bör inte vara för stor, så att djuret eller djuren till följd härav får svårt att hålla värmen. Om det behövs för att hindra drag bör ingången vara försedd med ett vindfång. Ingångsöppningen bör vara liten och ha hög tröskel. Om det behövs för att skydda mot regn eller kyla bör ingångsöppningen vara täckt med förhänge eller ha en svänglucka.
En tamillerhona med valpar ska under avvänjningsperioden ha tillgång till en plats som är avsedd för honan och oåtkomlig för valparna.
Foder
Om en tamiller hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
8 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KANINER OCH GNAGARE
Allmänt om hållande av kaniner och gnagare
Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
Allmänna råd till 8 kap. 1 §
Kaniner bör hållas i par eller grupp, när så är möjligt. Par och grupper av kaniner eller gnagare bör sättas samman av unga djur och hållas stabila. Om vuxna djur ska sammanföras bör buren eller inredningen ändras så att den upplevs som en okänd plats för alla. Vuxna honor med diande ungar bör inte sammanföras i nya grupper. En grupp bör inte bestå av fler än tio vuxna djur. Djur som hålls i par eller grupp bör ha tillgång till gömställen eller föremål som ger dem möjlighet att komma utom synhåll för varandra. Könsmogna okastrerade hanar bör inte hållas tillsammans. En hona bör inte kontinuerligt hållas tillsammans med en könsmogen okastrerad hane om det riskerar innebära att honan utsätts för hälsostörningar på grund av upprepade betäckningar och födslar. Unga kaniner bör könssorteras senast vid 12 veckors ålder.
Guldhamstrar ska hållas ensamma från det att de börjar visa aggressivitet mot varandra. Guldhamstrar som tillhör samma kull får efter avvänjning fortsättningsvis hållas tillsammans till och med åtta veckors ålder.
Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Allmänna råd till 8 kap. 3 §
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.
Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan hålla sig rena, ska ges pälsvård.
Allmänna råd till 8 kap. 4 §
Angorakaniner bör klippas minst en gång var tredje månad.
Kaninernas och marsvinens klor ska inspekteras regelbundet och klippas vid behov.
Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Allmänna råd till 8 kap. 6 §
Ungar av kaniner och gnagare bör efter födseln hållas tillsammans med modern, eller hennes ersättare, enligt följande:
kanin minst 6 veckor marsvin minst 4 veckor guldhamster minst 3 veckor dvärghamstrar minst 3 veckor gerbil minst 3 veckor brunråtta minst 3 veckor husmus, gräsmus, taggmus minst 3 veckor chinchilla minst 7 veckor
degusråtta minst 5 veckor.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Golv av halt material ska vara försett med halkskydd.
Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.
Vintertid ska utomhusburar vara upphöjda från marken.
Utrymmen
Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:3 respektive 1:4. Till och med den 14 juli 2019 gäller dock att kaniner minst ska ha de utrymmen som framgår av tabell 3 i bilaga 1:3.
Trots det som anges i 10 § första och andra stycket får kaniner som ställs ut för exteriör bedömning eller som medverkar i kaninhoppning under en dag hållas i burar som minst uppfyller måtten enligt bilaga 1.11 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur. Burarna ska dock vara så stora att alla kaniner som vistas i buren samtidigt kan ligga ner bekvämt, röra sig utan problem samt vara utformade så att kaninerna inte känner sig stressade. Kaninerna ska ha tillgång till strö, grovfoder och vatten. Taket och tre sidor av burarna ska vara täckta.
Bottenmaterial
Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel.
Allmänna råd till 8 kap. 12 §
Strömedel till angorakaniner bör utgöras av halm.
Inredning
Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Allmänna råd till 8 kap. 13 §
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör
ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla
foderförråd.
Marsvin ska ha sådan inredning att de kan söka skydd.
Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda med tak eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra veckor därefter. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.
Allmänna råd till 8 kap. 16 §
Flätbart bomaterial bör bestå av halm, hö, träull, rivet papper eller dylikt.
Gerbiler ska ha ett gångsystem av rör eller liknande, eller sådant bottenmaterial som de kan gräva gångar i.
Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad.
Chinchillor ska ha minst två hyllor eller grenar i olika höjd och av sådan storlek och konstruktion att djuren kan sitta där naturligt och stadigt. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas hyllor eller grenar så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Degusråttor ska ha minst en spaningshylla eller annan utsiktsplats. Om flera hanar hålls tillsammans ska det finnas minst en utsiktsplats per hane.
Kaniner ska ha tillgång till en hylla med tillräckligt utrymme för att kunna sitta på och under denna. Hyllan kan utgöras av bolådans tak. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas hyllutrymme så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan
att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Hyllans yta ska inte adderas till den totala tillgängliga burytan vid beräkning av burstorlek.
Klimat
Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.
Foder
Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs. Marsvin ska ges daglig tillförsel av vitamin C.
Allmänna råd till 8 kap. 23 §
Om flera kaniner eller gnagare hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att alla djur har möjlighet att äta samtidigt. Hö och slaget gräs bör ges i höhäck. Marsvin bör ges daglig tillförsel av vitamin C i form av tillskott i foder eller vatten, eller i form av C-vitaminrika grönsaker eller frukter. Om vitamin C ges i dricksvattnet bör detta bytas dagligen. Ett växande marsvin bör inta 1 mg vitamin C per kg kroppsvikt och dag. Ett vuxet marsvin bör inta 10 mg per kg kroppsvikt och dag, och en dräktig hona bör inta 30 mg per kg kroppsvikt och dag.
Om kaniner hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
9 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMESLER FÖR HÅLLANDE AV ORMAR OCH ÖDLOR
Allmänt om hållande av ormar och ödlor
Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8–12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande.
På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka en orm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.
Ett terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst när inte utfodring, rengöring eller annan skötsel och hantering av djuren utförs. Terrariet ska även vara försett med en skylt med korrekt artnamn samt en varningsskylt med upplysning om att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor. En lokal i vilken ett terrarium med giftormar eller giftödlor förvaras ska vara rymningssäker. Ventiler och liknande öppningar i sådana lokaler ska vara försedda med nät eller andra anordningar som omöjliggör för djuren att ta sig ut. Dörrar och fönster ska hållas stängda.
Utrymmen
Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande, klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:5 respektive 1:6.
Allmänna råd till 9 kap. 5 §
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande, se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.
Bottenmaterial
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter ormeller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt. Ormar och ödlor av arter som i naturen lever i sand ska ha sand som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter orm- eller ödleartens behov.
Allmänna råd till 9 kap. 6 §
Marklevande orm- och ödlearter bör alltid ha tillgång till torra ställen i bottenmaterialet. För bedömning av om olika ormarter bör ha sand som bottenmaterial, se bilaga 2:1, kolumn B. För bedömning av om olika ödlearter bör ha sand som bottenmaterial, se bilaga 2:2, kolumn B.
Inredning
Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.
Allmänna råd till 9 kap. 7 §
Ett gömställe bör bestå av ett föremål eller en inredning som en orm eller ödla kan krypa in i eller under och som skyler hela kroppen. Ett gömställe att krypa in i bör inte vara större än att ormar eller ödlor som uppehåller sig där kan känna kontakt med väggar eller tak.
Ormar eller ödlor som gömmer sig genom att gräva ned sig bör ha ett finfördelat bottenmaterial av sand, torv, mossa, torra löv eller dylikt i ett lager som är minst lika tjockt som ormens eller ödlans kroppsdiameter. En kamouflerande inredning för marklevande kamouflagetecknade ormar eller ödlor bör bestå av växter, utströdda löv eller dylikt. En kamouflerande inredning för trädlevande kamouflagetecknade ormar eller ödlor bör bestå av ett bladverk eller dylikt. För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande, se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.
Ormar och ödlor av arter som i naturen lever vid vatten ska ha badvatten av minst sådan volym att de kan sänka ned hela sin kropp under vattenytan. Badvatten till ormar ska på något ställe ha ett sådant djup att ormarna kan vila på bottnen med kroppen under vattnet och huvudet ovanför vattenytan. Om det finns flera ormar i terrariet ska alla samtidigt få plats i vattnet. Badvatten till ödlor ska ha en övergång mellan land och vatten som är utformad så att ödlorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Allmänna råd till 9 kap. 8 §
För bedömning av om olika ormarter bör ha badvatten, se bilaga 2:1, kolumn B. För bedömning av om olika ödlearter bör ha badvatten, se bilaga 2:2, kolumn B.
Trädlevande ormar ska ha grenar eller dylikt så att de kan röra sig och vila ovan mark med stöd för kroppen på flera ställen.
Allmänna råd till 9 kap. 9 §
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande, se bilaga 2:1, kolumn A.
Ormar av arterna smaragdboa (Corallus caninus), trädpyton (Morelia viridis) och madagaskarträdboa (Boa mandrita) ska ha minst en horisontell gren av sådan grovlek att ormarna kan vila i loopställning.
Allmänna råd till 9 kap. 10 §
En gren där en orm ska kunna vila i loopställning bör vara ungefär lika grov som ormens kropp.
Trädlevande ödlor ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Horisontella viloplatser, av sådan storlek att en ödla kan ligga naturligt med stöd för hela kroppen, ska finnas i sådan omfattning att alla ödlor i terrariet samtidigt ska kunna få en sådan plats utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Allmänna råd till 9 kap. 11 §
En gren där en trädlevande ödla kan ligga naturligt och stadigt bör ha en diameter som är minst lika med diametern på ödlans kropp. För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.
Klipplevande ödlor ska ha klätterföremål med hyllor och vertikala skrovliga ytor.
Allmänna råd till 9 kap. 12 §
För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.
Klimat
Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur.
Allmänna råd till 9 kap. 13 och 14 §§
För bedömning av lämpliga temperaturintervall för olika ormarter, se bilaga 2:1, kolumn C. För bedömning av lämpliga temperaturintervall för olika ödlearter, se bilaga 2:2, kolumn C.
En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.
Allmänna råd till 9 kap. 15 §
Trädlevande ormar samt trädlevande och klipplevande ödlor bör ha uppvärmningsplatser med strålningsvärme ovan mark. Marklevande
solande ormar och ödlor bör ha uppvärmningsplatser med
strålningsvärme på marken. Marklevande ormar och ödlor som upptar värme via föremål bör ha ledningsvärme på marken. Dagaktiva ödlor som i naturen ofta exponerar sig för solljus bör ges möjlighet att syntetisera vitamin D3 genom regelbunden exponering för ofiltrerat ultraviolett ljus (UV-B) med en våglängd av ca 290–320 nm. Bestrålning med UV-ljus bör ske rakt ovanifrån och på tillräckligt avstånd för att undvika ögonskador. För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande, se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens behov.
Allmänna råd till 9 kap. 17 §
För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika ormarter, se bilaga 2:1, kolumn D. För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika ödlearter, se bilaga 2:2, kolumn D. Luftfuktigheten i ett terrarium med ormar eller ödlor bör höjas inför förestående hudömsning.
Tillsyn och skötsel
Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.
Foder
Ormar och ödlor av arter som dricker vatten från droppar på sin kropp eller på föremål ska ha tillgång till droppande vatten eller dagligen sprayas med vatten.
Allmänna råd till 9 kap. 19 §
För bedömning av om olika ormarter bör ha droppande eller sprayat dricksvatten, se bilaga 2:1, kolumn B. För bedömning av om olika ödlearter bör ha droppande eller sprayat dricksvatten, se bilaga 2:2, kolumn B.
Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
10 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SKÖLDPADDOR
Allmänt om hållande av sköldpaddor
Om sköldpaddor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 3, 6–9, 11, 12 och 15 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
En sköldpadda får inte tjudras.
Utrymmen
Landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:7.
Allmänna råd till 10 kap. 3 §
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Bottenmaterial
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter sköldpaddsartens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter sköldpaddsartens behov.
Allmänna råd till 10 kap. 4 §
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Inredning
Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor ska ha sådan inredning att de kan söka skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd.
Allmänna råd till 10 kap. 5 §
En inredning där landsköldpaddor eller sumpsköldpaddor kan söka skydd bör bestå av grottor, föremål, växter eller dylikt som helt eller delvis skyler djuren eller, för grävande sköldpaddsarter, av ett finfördelat bottenmaterial i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på den största sköldpaddans skal och där djuren kan gräva ned sig. För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i.
Sumpsköldpaddor ska ha badvatten. Vattnets djupaste del ska minst motsvara höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattensköldpaddor ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så stor att alla sköldpaddorna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Allmänna råd till 10 kap. 6 - 8 §§
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Allmänna råd till 10 kap. 8 §
Övergången mellan land och vatten bör på något ställe vara sluttande eller trappstegsformad.
Vattensköldpaddor, av arter som i vilt tillstånd gömmer sig nedgrävda i sjöbottnen, ska i vattnet ha en mjuk botten, av finkornig sand eller dylikt, i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.
Allmänna råd till 10 kap. 9 §
För bedömning av om olika vattensköldpaddsarter bör ha grävbar och mjuk botten i vattnet, se bilaga 2:3, kolumn B. För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Klimat
Sköldpaddor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
I ett terrarium med sköldpaddor ska det finnas platser med olika temperaturer som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för sköldpaddor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur. Vattensköldpaddor ska ha en vattentemperatur som motsvarar artens naturliga förhållanden.
Allmänna råd till 10 kap. 11 §
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till sköldpaddsartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I ett förvaringsutrymme med dagaktiva sköldpaddsarter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.
Allmänna råd till 10 kap. 12 §
Vattensköldpaddor bör ha strålningsvärme på landdelen. Dagaktiva sköldpaddor som i naturen ofta exponerar sig för solljus bör ges möjlighet att syntetisera vitamin D3 genom regelbunden exponering för ofiltrerat ultraviolett ljus (UV-B) med en våglängd av ca 290–320 nm. Bestrålning med UV-ljus bör ske rakt ovanifrån och på tillräckligt avstånd för att undvika ögonskador. För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att sköldpaddorna inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter sköldpaddsartens behov.
Foder
Sköldpaddor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
11 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GLASÖGONKAJMANER
Allmänt om hållande av glasögonkajmaner
Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mindre än en meter. Vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mer än en meter gäller bestämmelserna i 1 kap. 6 §.
Utrymmen
Glasögonkajmaner ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:8.
Inredning
Glasögonkajmaner ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattnets djup ska vara anpassat till djurens storlek så att de kan vila med bakfötterna på bottnen, eller på ett föremål i vattnet, samtidigt som de har näsborrarna ovanför vattenytan.
Glasögonkajmaner ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge djuren möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så stor att alla glasögonkajmanerna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att kajmanerna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Allmänna råd till 11 kap. 4 §
Övergången mellan land och vatten bör på något ställe vara sluttande eller trappstegsformad.
Klimat
Glasögonkajmaner ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Glasögonkajmaner ska ha en lägsta vattentemperatur av +20°C.
Uppvärmningsmöjligheter, som ger glasögonkajmanerna möjlighet att uppnå sin optimala kroppstemperatur, ska finnas på landdelen.
Allmänna råd till 11 kap. 7 §
Glasögonkajmaner bör ha strålningsvärme på landdelen.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att glasögonkajmanerna inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Foder
Glasögonkajmaner ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
12 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GRODDJUR
Allmänt om hållande av groddjur
Om groddjur, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 4, 6, 9, 10 och 14 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
I ett terrarium eller akvarium för groddjur ska ventilationsöppningar samt andra hål och springor vara särskilt säkrade med skydd. Dörrar, lock, skjutglas och dylikt ska vara väl inpassade så att djuren inte kan ta sig ut.
Allmänna råd till 12 kap. 2 §
Ett terrarium eller akvarium för groddjur bör vara försett med lock.
Terrariets eller akvariets insida och inredning får inte ha vassa ytor eller innehålla vassa föremål.
Utrymmen
Helakvatiska, halvakvatiska, marklevande och trädlevande groddjur ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:9.
Inredning
Helakvatiska groddjur ska hållas i vatten.
Halvakvatiska groddjur ska hållas i vatten med landdel. Landdelen ska ha grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.
Marklevande groddjur ska hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.
Allmänna råd till 12 kap. 4 - 7 §§
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande, marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.
Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter groddjursartens behov.
Allmänna råd till 12 kap. 8 §
Marklevande och trädlevande groddjur bör alltid ha tillgång till fuktiga ställen i bottenmaterialet. För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande, marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.
Trädlevande groddjur ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark.
Marklevande och trädlevande groddjur ska ha badvatten av minst sådan volym och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför vattenytan.
Allmänna råd till 12 kap. 9 och 10 §§
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande, marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.
Groddjur ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till groddjurens levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar. Helakvatiska groddjur ska ha gömställen på vattnets botten.
Allmänna råd till 12 kap. 11 §
Ett gömställe bör bestå av ett föremål eller en inredning som ett groddjur kan krypa in i eller under och som skyler hela kroppen. Ett gömställe att krypa in i bör inte vara större än att groddjur som uppehåller sig där kan känna kontakt med väggar eller tak.
Groddjur som gömmer sig genom att gräva ned sig bör ha ett
finfördelat bottenmaterial av jord, torv, mossa eller dylikt i ett lager som är minst lika tjockt som djurets kroppsdiameter. En kamouflerande inredning för trädlevande kamouflagetecknade groddjur bör bestå av ett bladverk eller dylikt. För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande, marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.
Klimat
Groddjur ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter groddjursartens behov.
Foder och vatten
Groddjur ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
13 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV FISKAR
Allmänt om hållande av fiskar
Vid sammansättningen av olika fiskarter och individer ska hänsyn tas till deras eventuella stimbeteende samt till deras fördragsamhet eller ofördragsamhet med varandra så att aggressivitet och stress undviks.
Allmänna råd till 13 kap. 1 §
Utpräglade stimfiskar bör hållas i grupp med fiskar av samma art.
Konstruktion av akvarier
Ett akvarium med fiskar ska vara försett med täckglas, nätlock eller liknande, eller med höga kanter ovanför vattenytan, om det behövs för att fiskarna inte ska hoppa ut.
Fiskar får inte hållas i klotformade akvarier (guldfiskkupor) såvida inte kraven på volym, syresättning och inredning enligt 4–8 §§ är uppfyllda.
Minst en sida av ett akvarium ska vara insynsskyddad om inte akvariets inredning ger fiskarna ett motsvarande skydd.
Utrymmen
Vattnets volym, yta och djup ska vara anpassat efter fiskarnas storlek, antal och levnadssätt.
Allmänna råd till 13 kap. 5 §
Volymen bör inte understiga 40 liter om inte fiskarten är särskilt anpassad till vatten av små volymer. Ett akvarium bör inte innehålla fler än en fisk, som är upp till 5 cm lång, per liter vatten eller en fisk, som är upp till 10 cm lång, per fyra liter vatten. Fiskar som är kraftiga i förhållande till sin längd bör ha större vattenvolym per fisk.
Inredning och bottenmaterial
Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som finns i varje fiskarts naturliga miljö. Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha tillgång till gömslen i akvariet. Första stycket gäller inte vid sådan tillfällig fiskhållning som kräver särskilt god hygien, såsom karantän, lekförsök och yngeluppfödning.
Allmänna råd till 13 kap. 6 §
Gömslen bör bestå av tegelrör, krukskärvor, stengrottor eller dylikt, eller, för fiskar som gräver ned sig, en grävbar och mjuk botten.
Vattenkvalitet
Vattnets beskaffenhet, såsom pH-värde, salthalt m.m., ska vara anpassat till respektive fiskart. Plötsliga förändringar av vattnets beskaffenhet ska undvikas om inte fiskarten är särskilt anpassad till sådana förändringar.
Fiskar ska hållas i vatten som inte innehåller för fiskarna skadliga eller giftiga ämnen. Vattnet ska renas eller helt eller delvis bytas ut innan innehållet av avfallsprodukter och överskottsfoder uppgår till för fiskarna skadliga halter.
Allmänna råd till 13 kap. 7 och 8 §§
Syresättning, koldioxidavgång och temperaturutjämning i vattnet bör
underlättas med hjälp av en luftpump med luftsten eller en
cirkulationspump.
Vattentemperatur
Vattentemperaturen ska vara anpassad efter fiskartens behov.
Allmänna råd till 13 kap. 9 §
Vattnet bör värmas med doppvärmare om akvariets
omgivningstemperatur är lägre än vad fiskarnas vattentemperatur ska vara.
Foder
Fiskar ska utfodras med ett för arten anpassat foder i en sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
14 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV BREVDUVOR
Allmänt om hållande av brevduvor
Brevduvor ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i väl fungerande grupper.
Allmänna råd till 14 kap. 1 §
Vuxna brevduvor bör inte hållas i större grupper än 20 par. 2 § En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel.
Allmänna råd till 14 kap. 2 §
Fågelungar bör efter kläckningen hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel i 4 veckor. 3 § Häckande brevduvor får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Utrymme varifrån brevduvor får flyga fritt ska vara försett med start- och landningshylla av sådan storlek att duvorna kan starta och landa säkert.
Utrymmen
Brevduvor som får flyga fritt minst två gånger per dag, ska hållas i utrymmen med minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell 1. 6 § Brevduvor som inte får flyga fritt ska hållas i utrymmen som består av både inomhusutrymme och utomhusvoljär med minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell 2.
Inredning
Brevduvor ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Allmänna råd till 14 kap. 7 §
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende.
Brevduvor ska ha tillgång till endera eller båda av sittpinnar och sitthyllor i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne eller hylla samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Sittpinnarna ska dessutom, avseende bl.a. material och grovlek, vara konstruerade så att djuren inte riskerar att skadas eller har svårigheter att utnyttja dem.
Allmänna råd till 14 kap. 8 §
Sittpinnar och sitthyllor bör vara avgränsade så att endast en eller ett par brevduvor får plats så att konkurrens eller aggressivitet inte uppstår genom att duvorna bevakar sittpinnen eller sitthyllan.
Sittpinnarna och sitthyllorna ska vara placerade så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.
Häckande brevduvor ska ha tillgång till en hylla per häckande par av storlek enligt bilaga 1:10, tabell 3. Dessa hyllor ska vara försedda med rede av lämplig storlek och konstruktion. Häckande duvor som ej får flyga fritt, ska ha tillgång till lämpligt material att bädda i redet med.
Foder
Alla brevduvor som hålls tillsammans ska, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret.
Om brevduvor hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
Brevduvor ska ha fri tillgång till matsmältningsgrus av lämplig kornstorlek.
15 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV MINIGRIS
Allmänt om hållande av minigris
Minigrisar ska hållas i par eller grupp. Detta gäller inte om deras behov av sällskap tillgodoses genom tillräcklig kontakt med människor. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
Minigriskultingar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Allmänna råd till 15 kap. 2 §
Minigriskultingar bör avvänjas vid tidigast 10 veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. 3 § En minigris får inte vara försedd med nosring eller andra anordningar som hindrar den från att böka. 4 § Minigrisarnas klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Ett utrymme där minigrisar vistas ska vara så konstruerat att minigrisarna har möjlighet att utnyttja olika delar av utrymmet till att ligga, äta och gödsla. 6 § Ett utrymme där minigrisar vistas ska ha golv med halkfri yta.
Utrymmen
Minigrisar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:11. 8 § Det ska finnas ett särskilt utrymme där minigrisar som behöver särskild vård kan tas om hand.
Inredning
Minigrisar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö med möjlighet att utföra naturliga beteenden såsom att böka. Minigrisar ska ha tillgång till halm, hö, torv eller motsvarande material av god kvalité. 10 § Minigrisar ska ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort. 11 § Avelshonor ska ha möjlighet att bygga bo innan grisningen. Där en avelshona med kull hålls, ska det fram till avvänjningen, finnas en avskild liggplats för smågrisarna som suggan inte har tillgång till. 12 § Minigrisar ska sommartid ges möjlighet att dagligen vistas utomhus i därför avsett utrymme eller på annat sätt. Vid vistelse utomhus i därför avsett utrymme, ska detta utrymme vara utformat så att det samtidigt innehåller torra områden, blöta områden som ger möjlighet till gyttjebad vid stark värme och områden som ger möjlighet för djuren att böka. 13 § Om flera minigrisar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna äta samtidigt. 14 § Om en minigris hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
_________________
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 april 2019 och 8 kap. 10 § den 15 juli 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med 1 april 2019. 2. Utbildning som i enlighet med 2 kap. 3 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:16) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djuravsedda för sällskap och hobby, har godkänts av Djurskyddsmyndigheten mellan 1 januari 2004 och 30 juni 2007 ska anses godkänd av Statens jordbruksverk. 3. Den som, sedan före den 1 juli 2003, har hållit en rovfågel för sällskap eller hobby får, utan hinder av 1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, behålla djuret under dess återstående livstid om den hålls i enlighet med tidigare utfärdade särskilda instruktioner enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. 4. Den som, sedan före den 15 oktober 2003, har hållit en hybrid får, utan hinder av 1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, hålla djuret under dess återstående livstid. 5. Den som håller djur i enlighet med tidigare utgivna särskilda instruktioner enligt 1 kap. 5 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, får även fortsättningsvis hålla djuret enligt dessa instruktioner. 6. Den som, sedan före den 1 januari 1998, har hållit ett viltfångat djur för sällskap eller hobby enligt 6–13 kap. får utan hinder av 1 kap. 4 § behålla djuret under dess återstående levnad.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson (Avdelningen för djurskydd och hälsa)
Bilaga 1:1
SÄLLSKAPSFÅGLAR
1 Utrymme
Minsta yta per Minsta Minsta mått Fågelns fågel vid Minsta höjd tillåtna yta på längsta längd (cm) grupphållning (m) (m²) sidan (m) (m²)
Upp till 15 0,31 0,03 0,7 0,6 16-20 0,31 0,04 0,7 0,6 21-25 0,45 0,055 0,9 0,6 26-35 0,84 0,1 1,2 0,8 36-45 1,44 0,6 1,6 1,0 46-55 2,2 1,0 2,0 1,2 56-65 3,12 1,5 2,4 1,5 66-75 4,2 2,0 2,8 1,8 Mer än 75 6,5 3,0 3,6 1,8 1) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel och kinesisk dvärgvaktel. 2) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: undulat och dvärgpapegojor (Agapornis spp.). 3) Följande är exempel på fågel vars längd normalt ligger inom intervallet: diamantduva. 4) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: nymfkakadua och skrattduva.
Måttet på fågeln tas från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas uppskattas måttet som om fjädern fanns. För ankor och vidafinkar i praktdräkt bortses från de förlängda stjärtfjädrarna, dock ska utrymmet vara så stort att fåglarna kan röra sig utan att stjärtfjädrarna, mer än tillfälligtvis, kommer i kontakt med burens golv eller väggar.
Vid beräkning av minsta yta per fågel vid häckning, räknas endast föräldrafåglarna fram till dess att ungarna är självständiga.
2 Utrymmets bredd
Utrymmets bredd ska vara minst 2 gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.
Bilaga 1:2
TAMILLRAR
1 Utrymme
Minsta yta per Minsta yta per Minsta avelshona med Minsta mått djur vid Minsta höjd tillåtna yta kull vid på kortaste grupphållning (m) (m²) grupphållning sidan (m) (m²) (m²)
5 1 2,5 1 1
Bilaga 1:3
KANINER
1 Utrymme
Kaninens Minsta Minsta yta Minsta yta per Minsta Minsta Minsta vikt ( kg) tillåtna per djur vid avelshona med tillåtna yta mått på höjd yta (m²) grupphållning kull vid per kortaste (m) (m²) grupphållning avelshona sidan (m²) med kull (m) (m )
≤ 2 0,5 0,3 0,7 0,7 0,5 0,5 > 2 - 3,5 0,7 0,35 0,8 0,8 0,6 0,6 > 3,5 -4,5 0,8 0,40 0,9 0,9 0,7 0,8 > 4,5 - 6,0 0,9 0,45 1,0 1,0 0,7 0,8 > 6,0 1,0 0,5 1,2 1,2 0,8 0,9
2 Utrymme i bolåda för avelshona med kull
Minsta längd Minsta bredd Honans vikt Minsta höjd (cm) (cm) (cm)
≤ 2 kg 35 30 30 > 2 – 3,5 kg 35 30 35 > 3,5 – 4,5 kg 40 30 35 > 4,5 – 6,0 kg 45 35 40 > 6 kg 50 40 40
3 Utrymme för kaniner till och med den 14 juli 2019
Minsta yta Minsta yta Minsta Minsta per avelshona Rasstorlek per djur vid mått på Minsta tillåtna med kull vid (vikt i kg) grupphållning kortaste höjd (m) yta (m²) grupphållning (m²) sida (m) (m²)
Liten (under 3 0,5 0,25 0,5 0,5 0,5 kg) Medelstor (3- 0,7 0,35 0,7 0,6 0,6 5 kg) Stor (över 5 0,9 0,45 0,9 0,7 0,7 kg)
Bilaga 1:4
GNAGARE
1 Utrymme
Minsta yta Minsta yta Minsta Minsta per djur per avelshona Djurart/djur- mått på Minsta tillåtna vid med kull vid arter kortaste höjd (m) yta (m²) grupphåll- grupphållning sidan (m) ning (m²) (m²)
Marsvin 0,3 0,15 0,25 0,4 0,25 Guldhamster 0,12 0,06 0,15 0,25 0,2 Dvärghamstrar 0,09 0,045 0,045 0,2 0,2 Chinchilla 0,5 0,25 0,5 0,5 1,0 Degu 0,3 0,15 0,2 0,4 0,4 Brun råtta 0,18 0,06 0,08 0,3 0,3 Gerbil 0,12 0,06 0,15 0,25 0,2 Husmus 0,09 0,018 0,0275 0,2 0,2 Gräsmus, 0,09 0,03 0,075 0,2 0,2 taggmus
Vuxna guldhamstrar får inte hållas tillsammans. Måtten gäller minsta yta vid grupphållning av avvanda guldhamstrar i samma kull upp till 8 veckors ålder och för ensam avelshona med kull.
2 Utrymme i bolåda
Minsta längd Minsta bredd Minsta höjd Djurart/djurarter (cm) (cm) (cm)
Guldhamster 15 15 10 Dvärghamstrar 14 11 10 Chinchilla 30 25 20 Degu 20 15 13
Bilaga 1:5
ORMAR
1 Utrymme för ormar av trädlevande arter
Minsta yta per Ormens längd Minsta tillåtna orm vid grupp- Minsta höjd (m) (cm) yta (m²) hållning (m²)
Upp till 35 0,03 0,015 0,17 36-40 0,04 0,02 0,2 41-50 0,06 0,03 0,25 51-75 0,12 0,06 0,4 76-100 0,25 0,12 0,5 101-125 0,4 0,2 0,65 126-150 0,55 0,27 0,75 151-175 0,75 0,37 0,85 Mer än 175 1,0 0,5 1,0
Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
För trädlevande ormar gäller att andra mått än ovanstående kan godkännas om de ger samma volym som måtten enligt tabellen, förutsatt att inredningen ger ormen möjlighet att utnyttja hela volymen.
2 Utrymme för ormar av marklevande arter
Minsta yta per Ormens längd Minsta tillåtna orm vid grupp- Minsta höjd (m) (cm) yta (m²) hållning (m²)
Upp till 30 0,03 0,015 0,1 31-40 0,04 0,02 0,12 41-50 0,06 0,03 0,15 51-75 0,12 0,06 0,2 76-100 0,25 0,12 0,28 101-125 0,43 0,2 0,35 126-150 0,63 0,3 0,45 151-200 1,0 0,5 0,5 201-300 2,15 1,0 0,7 301-400 4,1 2,0 1,0 401-500 6,8 3,4 1,3 Mer än 500 9,0 4,5 1,5
Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
Bilaga 1:6
ÖDLOR
1 Utrymme för ödlor av trädlevande och klipplevande arter
Minsta yta Minsta yta per per Minsta icke köns- Ödlans könsmogen Minsta höjd tillåtna yta mogen ödla vid längd (cm) ödla vid (m) (m²) grupphållning grupphållning (m²) (m²)
Upp till 15 0,06 0,0075 0,03 0,25 16-20 0,12 0,015 0,06 0,35 21-30 0,25 0,03 0,12 0,5 31-40 0,5 0,06 0,25 0,7 41-50 0,81 0,15 0,4 0,9 51-75 1,5 0,3 0,75 1,2 76-100 2,1 0,5 1,0 1,4 101-125 2,5 1,25 1,25 1,6 126-150 3,0 1,5 1,5 1,7 151-200 4,0 2,0 2,0 1,8
Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd. Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder. Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder.
2 Utrymme för ödlor av marklevande arter
Minsta yta per Minsta yta Minsta icke köns- per köns- Ödlans längd Minsta höjd tillåtna yta mogen ödla vid mogen ödla (cm) (m) (m²) grupphållning vid grupp- (m²) hållning (m²)
Upp till 10 0,06 0,0075 0,03 0,2 10-15 0,09 0,011 0,045 0,2 16-20 0,16 0,02 0,08 0,3 21-30 0,36 0,045 0,15 0,3 31-40 0,64 0,08 0,32 0,4 41-50 0,9 0,15 0,45 0,5 51-75 1,8 0,3 0,9 0,6 76-100 2,5 0,6 1,25 0,75 101-125 3,0 1,0 1,5 0,9 126-150 4,0 2,0 2,0 1,0 151-200 5,0 2,5 2,5 1,0
Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd. Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder. Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder.
Bilaga 1:7
SKÖLDPADDOR
1 Utrymme för landsköldpaddor och sumpsköldpaddor
Minsta yta per Sköldpaddans Minsta tillåtna sköldpadda vid Minsta höjd (m) längd (cm) yta (m²) grupphållning (m²)
Upp till 10 0,12 0,04 0,2 11-15 0,3 0,1 0,25 16-20 0,5 0,16 0,3 21-30 1,1 0,36 0,4 31-40 2,0 0,66 0,5 41-50 4,0 1,33 0,6 Mer än 50 8,0 2,6 0,8
Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.
2 Utrymme för vattensköldpaddor
Minsta vattenyta Sköldpaddans Minsta tillåtna per sköldpadda Minsta vattenlängd (cm) vattenyta (m²) vid grupphållning djup (m) (m²)
Upp till 5 0,06 0,01 0,1 6-10 0,16 0,03 0,15 11-15 0,35 0,06 0,2 16-20 0,6 0,12 0,3 21-30 1,0 0,2 0,35 31-40 2,0 0,5 0,4
Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.
Bilaga 1:8
GLASÖGONKAJMANER
1 Utrymme
Minsta vattenyta Kajmanens längd Minsta tillåtna per kajman vid Minsta vatten- (cm) vattenyta (m²) grupphållning djup (cm) (m²)
Upp till 50 1,5 0,5 20 51-75 4,5 1,5 40 76-100 6,0 2,0 60
Kajmanens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
Bilaga 1:9
GRODDJUR
1 Utrymme för groddjur av trädlevande och marklevande arter
Djurets Minsta yta Djurets längd Minsta längd per djur vid Minsta höjd (salamandrar) tillåtna yta (grodor och grupphållning (m) (cm) (m²) paddor) (cm) (m²)
Upp till 5 Upp till 2,5 0,09 0,01 0,3 6-10 3-5 0,15 0,02 0,3 11-15 5,5-7,5 0,35 0,05 0,4 16-20 8-10 0,4 0,07 0,4 Mer än 20 Mer än 10 0,5 0,12 0,4
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
2 Utrymme för groddjur av halvakvatiska arter
Djurets längd Minsta yta Djurets längd Minsta Minsta (grodor per djur vid Minsta (salamandrar) tillåtna vattendjup och grupphållning höjd (m) (cm) yta (m²) (m) paddor) (m²) (cm)
Upp till 10 Upp till 5 0,15 0,02 0,2 0,1 11-15 5,5-7,5 0,35 0,05 0,3 0,1 Mer än 15 Mer än 0,4 0,07 0,3 0,15 7,5
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet. Av den minsta tillåtna ytan ska 1/3 vara land och 2/3 vara vatten. Minsta höjd ska mätas från landdelens yta till terrariets innertak, om sådant finns.
3 Utrymme för groddjur av helakvatiska arter
Djurets längd Minsta Djurets (salamandrar Minsta vattenyta per Minsta längd och mask- tillåtna yta djur vid vattendjup (grodor och groddjur) (m²) grupphåll- (m) paddor) (cm) (cm) ning (m²)
Upp till 10 Upp till 5 0,09 0,015 0,15 11-15 5,5-7,5 0,15 0,025 0,15 16-20 8-10 0,25 0,04 0,2 21-40 10,5-20 0,5 0,085 0,2 41-60 20,5-30 1,0 0,17 0,3 Mer än 60 Mer än 30 1,5 0,5 0,5
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
Bilaga 1:10
BREVDUVOR
1 Utrymme för fåglar som får flyga fritt
Minsta mått på Minsta tillåtna Minsta yta per kortaste sidan Minsta höjd (m) yta (m²) fågel (m²) (m)
4 0,1 1 1,8
2 Utrymme för fåglar som inte får flyga fritt
Minsta Minsta yta Minsta mått Minsta höjd tillåtna yta per fågel på längsta (m) (m²) (m²) sidan (m)
Inomhusutrymme 4 - 3 1,8 Utevoljär 4 - 3 1,8 Totalt utrymme 10 0,3 3 1,8
Kortaste flygstråk ska vara minst 3 m.
3 Mått på hylla för häckande brevduvor
Minsta tillåtna yta (m²) Minsta mått på kortaste Minsta höjd ovanför sidan (m) hyllan (m)
0,2 0,4 0,25
Bilaga 1:11
MINIGRISAR
Minsta yta per Minsta yta Minsta Minsta mått djur vid per avels- Minsta höjd tillåtna yta på kortaste grupphållning hona med (m) (m²) sidan (m) (m²) kull (m²)
6 3 6 2 1,8
Bilaga 2:1
ORMAR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand eller vatten för vissa arter av ormar. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande ormarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-trädlevande 2-marklevande
B-sand och vatten 1-sand som bottenmaterial 2-badvatten 3-droppande eller sprayat dricksvatten
C-allmäntemperatur dagtid 1-svalt (ca +20-24°C) 2-medelvarmt (ca +24-27°C) 3-varmt (ca +27-30°C)
D-luftfuktighet 1-låg (ca <50%RH) 2-medelhög (ca 50-70%RH) 3-hög (ca 70-100%RH)
Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom temperaturintervallet. Dessutom bör det finnas minst en uppvärmningsplats/solplats med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C. Under natten bör allmäntemperaturen sänkas mer eller mindre beroende på ormarnas art.
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Acrantophis spp. madagaskarboaormar 2 2 3 3 aeskulapsnok Elaphe longissima 2 - 2 2 afrikansk träskhuggorm Atheris superciliaris 2 - 2 2 afrikanska trädviperor Atheris spp. (utom A. superciliaris) 1 3 2–3 3 Agkistrodon bilineatus mexikansk mockasin 2 2 2–3 2 Agkistrodon contortrix kopparhuvud 2 - 2–3 2 Agkistrodon piscivorus vattenmockasin 2 2 2 2 Agkistrodon spp. mockasinormar 2 - 2–3 2 Ahaetulla spp. pisksnokar 1 3 3 3 amerikanska näsgropsviperor Bothriechis spp. 1 3 2–3 2–3 amerikanska vattensnokar Nerodia spp. 2 2 2 2
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
ametistpyton Morelia amethistina 2 2 2 2 anakonda Eunectes murinus 2 2 3 3 Antaresia childreni Childrens pyton 2 2 3 2 Apodora papuana papuansk vattenpyton 2 2 3 3 asiatisk klättersnok Elaphe taeniura 1 - 3 2 asiatiska råttsnokar Ptyas spp. 1 2 2 2 Aspidelaps spp. sköldnoskobror 2 1 2-3 1-2 Aspidites melanocephalus svarthuvudpyton 2 2 3 2 Aspidites ramsayi vomapyton 2 2 3 1 aspishuggorm Vipera aspis 2 - 2-3 2 Atheris spp. (utom A. superciliaris) afrikanska trädviperor 1 3 2-3 3 Atheris superciliaris afrikansk träskhuggorm 2 - 2 2 avicennavipera Cerastes vipera 2 1,3 3 1 bakgifttandad vattensnok Rhabdophis spp. 2 2 2 2 Bismarks pyton Botrochilus boa 2 2 3 3 Bitis arietans pufform 2 - 3 2 Bitis caudalis hornpufform 2 1,3 3 1 Bitis cornuta månghornad pufform 2 1,3 3 1 Bitis gabonica gabonvipera 2 - 2-3 2-3 Bitis nasicornis noshornsvipera 2 2 2-3 2-3 Bitis peringueyi Peringueys dvärgpufform 2 1,3 3 1 Bitis schneideri namaquapufform 2 1,3 3 1 Bitis spp. pufformar 2 - 1-3 1-3 blodpyton Python curtus 2 2 2 3 Boa constrictor ssp. kungsboaormar 2 2 3 3 Boa mandrita madagaskarträdboa 1 3 3 3 Boaedon spp. hussnokar 2 2 2-3 1-2 Bogertophis subocularis Trans-Pecos råttsnok 2 - 2 1 Boiga cyanea grön kattsnok 1 3 3 3 Boiga dendrophila mangrovesnok 1 3 3 3 Boiga irregularis brun trädsnok 1 3 2 3 Boiga spp. natträdsnokar 1 3 2-3 3 boomslang Dispholidus typus 1 - 3 2 Bothriechis schlegelii Schlegels näsgropsvipera 1 3 3 3 Bothriechis spp. amerikanska näsgropsviperor 1 3 2-3 2-3 Bothrops alternatus urutu 2 2 2-3 2-3 Bothrops atrox lansorm 1 2 2-3 2-3 Bothrops spp. (utom B. atrox) lansormar 2 2 2-3 2-3 Botrochilus boa Bismarks pyton 2 2 3 3 brun trädsnok Boiga irregularis 1 3 2 3 buskmästare Lachesis muta 2 - 2 3
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
busksnokar Opheodrys spp. 1 2 2 2 Calloselasma rhodostoma malajisk näsgropsorm 2 - 2-3 3 Candoia aspera moluckboa 2 2 3 3 Candoia bibroni fijiboa 1 2 3 3 Candoia carinata celebesboa 1 2 3 3 Causus spp. natthuggormar 2 2 2-3 2 celebesboa Candoia carinata 1 2 3 3 Cerastes cerastes hornvipera 2 1,3 3 1 Cerastes vipera avicennavipera 2 1,3 3 1 Charina bottae gummiboa 2 1 2 1 Childrens pyton Antaresia childreni 2 2 3 2 Chondropython viridis se Morelia viridis Chrysopelea spp. flygormar 1 3 3 3 Coluber spp. äkta snokar 2 - 2 2 Corallus caninus smaragdboa 1 3 3 3 Corallus enydris trädgårdsboa 1 3 3 3 Corallus spp. trädboaormar 1 3 3 3 Crotalus adamanteus östlig diamantskallerorm 2 - 3 2 Crotalus atrox västlig diamantskallerorm 2 - 3 1 Crotalus cerastes sidvindare 2 1,3 3 1 Crotalus durissus tropisk skallerorm 2 - 3 2 Crotalus spp. skallerormar 2 - 3 1-2 Daboia russelli Russels huggorm 2 - 2-3 1-2 Dasypeltis spp. äggsnokar 2 - 3 1 Dendroaspis spp. mambor 1 - 2-3 2-3 Deinagkistrodon acutus kinesisk mockasin 2 2 2 2 diamantpyton Morelia spilotes spilotes 2 2 2 2 dionesnok Elaphe dione 2 - 2 2 Dispholidus typus boomslang 1 - 3 2 Drymarchon corais indigosnok 1 2 2-3 1-2 dvärgskallerormar Sistrurus spp. 2 - 2-3 1-2 Echis spp. sandrasselviperor 2 1,3 3 1 egyptisk kobra Naja annulifera 2 - 2-3 1-2 Elaphe dione dionesnok 2 - 2 2 Elaphe guttata majsorm 2 - 2 2 Elaphe helena indisk klättersnok 2 - 2 2 Elaphe longissima aeskulapsnok 2 - 2 2 Elaphe mandarina mandarinsnok 2 - 1 2 Elaphe obsoleta lindheimeri grå råttsnok 2 - 2 2 Elaphe obsoleta obsoleta svart råttsnok 2 - 2 2
Elaphe obsoleta
quadrivittata gul råttsnok 2 - 2 2 Elaphe obsoleta rossalleni orange råttsnok 2 - 2 2 Elaphe quatuorlineata fyrlinjesnok 2 - 2 2
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Elaphe scalaris stegsnok 2 - 2 2 Elaphe schrencki sibirisk råttsnok 2 - 2 2 Elaphe situla leopardsnok 2 - 2 2 Elaphe spp. råttsnokar 2 - 2 2 Elaphe taeniura asiatisk klättersnok 1 - 3 2 Elaphe vulpina rävsnok 2 - 2 2 Epicrates angulifer kubaboa 1 2 3 2 Epicrates cenchria regnbågsboa 2 2 3 3 Epicrates inornatus puertorikansk boa 2 2 3 2 Epicrates spp. västindiska dvärgboaormar 2 2 3 2 Epicrates striatus haitiboa 1 2 3 2 Eristicophis macmahonii McMahons vipera 2 1,3 3 1 Eryx spp. sandboaormar 2 1 2 1 Eunectes murinus anakonda 2 2 3 3 Eunectes notaeus gul anakonda 2 2 2 2 eurasiska vattensnokar Natrix spp. 2 2 2 2 falsk vattenkobra Hydrodynastes gigas 2 2 3 3 fijiboa Candoia bibroni 1 2 3 3 flygormar Chrysopelea spp. 1 3 3 3 fyrlinjesnok Elaphe quatuorlineata 2 - 2 2 gabonvipera Bitis gabonica 2 - 2-3 2-3 Gonyosoma oxycephala rödsvansad kycklingsnok 1 - 3 3 grå råttsnok Elaphe obsoleta lindheimeri 2 - 2 2 grön kattsnok Boiga cyanea 1 3 3 3 grön palmhuggorm Trimeresurus albolabris 1 3 3 3 grön spetshuvudsnok se rödsvansad kycklingsnok grön trädpyton Morelia viridis 1 3 3 3 gul anakonda Eunectes notaeus 2 2 2 2 gul råttsnok Elaphe obsoleta quadrivittata 2 - 2 2 gummiboa Charina bottae 2 1 2 1 haitiboa Epicrates striatus 1 2 3 2 Hemachatus haemachatus ringhalskobra 2 2 2-3 1-2 Heterodon spp. trynsnokar 2 1-2 1 2 hornpufform Bitis caudalis 2 1,3 3 1 hornvipera Cerastes cerastes 2 1,3 3 1 huggorm Vipera berus 2 - 2 2 huggormar Vipera spp. 2 - 2-3 1-2 hussnokar Boaedon spp. 2 2 2-3 1-2 hussnokar Lamprophis spp. 2 2 2-3 1-2 Hydrodynastes gigas falsk vattenkobra 2 2 3 3 Hypnale spp. sydindiska mockasinormar 2 - 2-3 2-3
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
indigosnok Drymarchon corais 1 2 2-3 1-2 indisk klättersnok Elaphe helena 2 - 2 2 indisk råttsnok Ptyas mucosus 1 2 2 2 kedjesnokar Lampropeltis getula ssp. 2 - 2 2 kinesisk mockasin Deinagkistrodon acutus 2 2 2 2 klippyton Python sebae 2 2 3 2 kobror Naja spp. 2 - 2-3 1-2 kopparhuvud Agkistrodon contortrix 2 - 2-3 2 korallormar Micrurus spp. 2 - 2-3 2-3 kubaboa Epicrates angulifer 1 2 3 2 kungsboaormar Boa constrictor ssp. 2 2 3 3 kungspyton Python regius 2 2 2 2 kungssnokar Lampropeltis spp. 2 - 1-2 1-2 Lachesis muta buskmästare 2 - 2 3 Lampropeltis getula ssp kedjesnokar 2 - 2 2
Lampropeltis pyromelana
ssp. sonorakungssnokar 2 - 1 1 Lampropeltis spp. kungssnokar 2 - 1-2 1-2
Lampropeltis triangulum
ssp. mjölksnokar 2 - 2 2 Lamprophis spp. hussnokar 2 2 2-3 1-2 lankesisk palmhuggorm Trimeresurus trigonocephalus 1 2 2-3 2-3 lansorm Bothrops atrox 1 2 2-3 2-3 lansormar Bothrops spp. (utom B. atrox) 2 2 2-3 2-3 Leiopython albertisii vitläppspyton 2 2 3 3 leopardsnok Elaphe situla 2 - 2 2 levanthuggorm Macrovipera lebetina 2 - 2-3 1-2 Liasis mackloti vattenpyton 2 2 3 3 Liasis olivaceus olivpyton 2 2 2 2 Lichanura spp. rosenboaormar 2 - 2 1 Macrovipera lebetina levanthuggorm 2 - 2-3 1-2 madagaskarboaormar Acrantophis spp. 2 2 3 3 madagaskarträdboa Boa mandrita 1 3 3 3 majsorm Elaphe guttata 2 - 2 2 malajisk näsgropsorm Calloselasma rhodostoma 2 - 2-3 3 Malpolon spp. ödlesnokar 1 - 2-3 1 mambor Dendroaspis spp. 1 - 2-3 2-3 mandarinsnok Elaphe mandarina 2 - 1 2 mangrovehuggorm Trimeresurus purpureomaculatus 2 3 2-3 2-3 mangrovesnok Boiga dendrophila 1 3 3 3
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
McMahons vipera Eristicophis macmahonii 2 1,3 3 1 mexikansk mockasin Agkistrodon bilineatus 2 2 2-3 2 Micrurus spp. korallormar 2 - 2-3 2-3 mjölksnokar Lampropeltis triangulum ssp. 2 - 2 2 mockasinormar Agkistrodon spp. 2 - 2-3 2 moluckboa Candoia aspera 2 2 3 3 Morelia amethistina ametistpyton 2 2 3 2 Morelia spilotes spilotes diamantpyton 2 2 2 2 Morelia spilotes variegata rutpyton 2 2 2 2 Morelia viridis grön trädpyton 1 3 3 3 mullvadssnok Pseudaspis cana 2 1-2 2-3 1-2 månghornad pufform Bitis cornuta 2 1,3 3 1 Naja annulifera egyptisk kobra 2 - 2-3 1-2 Naja spp. kobror 2 - 2-3 1-2 namaquapufform Bitis schneideri 2 1,3 3 1 Natrix spp. eurasiska vattensnokar 2 2 2 2 natthuggormar Causus spp. 2 2 2-3 2 natträdsnokar Boiga spp. 1 3 2-3 3 Nerodia spp. amerikanska vattensnokar 2 2 2 2 noshornsvipera Bitis nasicornis 2 2 2-3 2-3 nätpyton Python reticulatus 2 2 2 2 olivpyton Liasis olivaceus 2 2 2 2 Opheodrys spp. busksnokar 1 2 2 2 orange råttsnok Elaphe obsoleta rossalleni 2 - 2 2 Oxybelis spp. spetsormar 1 3 3 3 oäkta hornviperor Pseudocerastes spp. 2 1,3 3 1 Pallas råttsnok se dionesnok papuansk vattenpyton Apodora papuana 2 2 3 3 paradissnokar se flygormar Peringueys dvärgpufform Bitis peringueyi 2 1,3 3 1 pisksnokar Ahaetulla spp. 1 3 3 3 Pituophis spp. tjursnokar 2 - 2 2 Popes palmhuggorm Trimeresurus popeorum 1 3 3 3 Porthidium spp. trynlansormar 2 - 2-3 2 Psammophis spp. sandsnokar 2 - 2-3 1 Pseudaspis cana mullvadssnok 2 1-2 2-3 1-2 Pseudocerastes spp. oäkta hornviperor 2 1,3 3 1 Ptyas mucosus indisk råttsnok 1 2 2 2 Ptyas spp. asiatiska råttsnokar 1 2 2 2 puertorikansk boa Epicrates inornatus 2 2 3 2 pufform Bitis arietans 2 - 3 2 pufformar Bitis spp. 2 - 1-3 1-3
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Python curtus blodpyton 2 2 2 3 Python molurus tigerpyton 2 2 2 2 Python regius kungspyton 2 2 2 2 Python reticulatus nätpyton 2 2 2 2 Python sebae klippyton 2 2 3 2 regnbågsboa Epicrates cenchria 2 2 3 3 Rhabdophis spp. bakgifttandad vattensnok 2 2 2 2 ringhalskobra Hemachatus haemachatus 2 2 2-3 1-2 rosenboaormar Lichanura spp. 2 - 2 1 Russels huggorm Daboia russelli 2 - 2-3 1-2 rutpyton Morelia spilotes variegata 2 2 2 2 råttsnokar Elaphe spp. 2 - 2 2 rävsnok Elaphe vulpina 2 - 2 2 rödsvansad kycklingsnok Gonyosoma oxycephala 1 - 3 3 sandboaormar Eryx spp. 2 1 2 1 sandhuggorm Vipera ammodytes 2 - 2-3 2 sandrasselviperor Echis spp. 2 1,3 3 1 sandsnokar Psammophis spp. 2 - 2-3 1 Sanzinia madagascariensis se Boa mandrita Schlegels näsgropsvipera Bothriechis schlegelii 1 3 3 3 sibirisk råttsnok Elaphe schrencki 2 - 2 2 sidvindare Crotalus cerastes 2 1,3 3 1 Sistrurus spp. dvärgskallerormar 2 - 2-3 1-2 skallerormar Crotalus spp. 2 - 3 1-2 sköldnoskobror Aspidelaps spp. 2 1 2-3 1-2 smaragdboa Corallus caninus 1 3 3 3 sonorakungssnokar Lampropeltis pyromelana ssp. 2 - 1 1 spetsormar Oxybelis spp. 1 3 3 3 stegsnok Elaphe scalaris 2 - 2 2 Stejnegers palmhuggorm Trimeresurus stejnegeri 1 3 2-3 2-3 strumpebandssnokar Thamnophis spp. 2 2 2 2 svart råttsnok Elaphe obsoleta obsoleta 2 - 2 2 svarthuvudpyton Aspidites melanocephalus 2 2 3 2 sydindiska mockasinormar Hypnale spp. 2 - 2-3 2-3 tempelhuggorm Trimeresurus wagleri 1 3 3 3 Thamnophis spp. strumpebandssnokar 2 2 2 2 tigerpyton Python molurus 2 2 2 2 tjursnokar Pituophis spp. 2 - 2 2
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Trans-Pecos råttsnok Bogertophis subocularis 2 - 2 1 Trimeresurus albolabris grön palmhuggorm 1 3 3 3 Trimeresurus popeorum Popes palmhuggorm 1 3 3 3
Trimeresurus
purpureomaculatus mangrovehuggorm 2 3 2-3 2-3 Trimeresurus stejnegeri Stejnegers palmhuggorm 1 3 2-3 2-3
Trimeresurus
trigonocephalus lankesisk palmhuggorm 1 2 2-3 2-3 Trimeresurus wagleri tempelhuggorm 1 3 3 3 tropisk skallerorm Crotalus durissus 2 - 3 2 trynlansormar Porthidium spp. 2 - 2-3 2 trynsnokar Heterodon spp. 2 1-2 1 2 trädboaormar Corallus spp. 1 3 3 3 trädgårdsboa Corallus enydris 1 3 3 3 urutu Bothrops alternatus 2 2 2-3 2-3 vattenmockasin Agkistrodon piscivorus 2 2 2 2 vattenpyton Liasis mackloti 2 2 3 3 Vipera ammodytes sandhuggorm 2 - 2-3 2 Vipera aspis aspishuggorm 2 - 2-3 2 Vipera berus huggorm 2 - 2 2 Vipera spp. huggormar 2 - 2-3 1-2 vitläppspyton Leiopython albertisii 2 2 3 3 vomapyton Aspidites ramsayi 2 2 3 1 västindiska dvärgboaormar Epicrates spp. 2 2 3 2 västlig diamantskallerorm Crotalus atrox 2 - 3 1 äggsnokar Dasypeltis spp. 2 - 3 1 äkta snokar Coluber spp. 2 - 2 2 ödlesnokar Malpolon spp. 1 - 2-3 1 östlig diamantskallerorm Crotalus adamanteus 2 - 3 2
Bilaga 2:2 ÖDLOR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand eller vatten för vissa arter av ödlor. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande ödlearterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-trädlevande 2-klipplevande 3-marklevande
B-sand och vatten 1-sand som bottenmaterial 2-badvatten 3-droppande eller sprayat dricksvatten
C- allmäntemperatur dagtid 1-svalt (ca +20-24°C) 2-medelvarmt (ca +24-27°C) 3-varmt (ca +27-31°C)
D-luftfuktighet 1-låg (ca <50%RH) 2-medelhög (ca 50-70%RH) 3-hög (ca 70-100%RH)
1) Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom temperaturintervallet. Dessutom bör det finnas minst en uppvärmningsplats/solplats med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C. Under natten bör allmäntemperaturen sänkas mer eller mindre beroende på ödlornas art.
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Abbotts vinkelagam Gonocephalus abbotti 1 3 3 3 Acanthodactylus cantoris Cantors fransfingerödla 3 - 3 1 Acanthodactylus scutellatus gulfärgad fransfingerödla 3 - 3 1 Acanthodactylus spp. fransfingerödlor 3 - 3 1 Acontias spp. lansskinkar 2 - 3 1 afrikansk eldskink Riopa fernandi 3 - 3 3 afrikansk husskink Mabuya striata 3 - 2 2 afrikansk klippgecko Cnemaspis africana 2 3 3 3 Agama agama vanlig agam 3 - 3 2 Agama spp. agamer 2-3 - 3 1-2 Agama stellio taggsvansagam 2 - 3 2 agamer Agama spp. 2-3 - 3 1-2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Algyroides nigropunctatus dalmatisk kölödla 3 - 2 2 alligatorödla Gerrhonotus spp. 3 - 2 2 ameiva Ameiva ameiva 3 - 3 2 Ameiva ameiva ameiva 3 - 3 2 Anguis fragilis kopparödla 3 - 2 2 Anolis carolinensis grön anolis 1 3 2 3 Anolis conspersus fläckig blåstrupad anolis 1 2 3 3 Anolis equestris riddaranolis 1 3 2 3 Anolis sagrei brun anolis 1 3 3 3 Anolis spp. anolisödlor 1 3 2 3 anolisödlor Anolis spp. 1 3 2 3 asiatisk vattenagam Physignathus cocincinus 1 2 3 3 bandad gecko Coleonyx variegatus 3 - 2 1 bandskink Eumeces fasciatus 3 - 2 2 bandvaran Varanus salvator 3 2 3 3 Basiliscus basiliscus hjälmbasilisk 1 2 3 3 Basiliscus plumifrons dubbelkamsbasilisk 1 2 3 3 Basiliscus spp. basilisker 1 2 3 3 Basiliscus vittatus randig basilisk 1 2 3 3 basilisker Basiliscus spp. 1 2 3 3 bengalisk vinkelagam Gonocephalus bellii 1 3 3 3 berberskink Eumeces schneideri algeriensis 3 - 2 2 bergagamer Japalura spp. 3 2 2 2 blå taggleguan Sceloporus cyanogenus 2 - 3 2 blåkindad kanarieödla Gallotia galloti 3 - 2 1 blåmagad taggleguan Sceloporus occidentalis 3 - 3 2 Bronchocela cristatellus kamkalot 1 3 3 3 Brookesia spp. kortsvanskameleonter 2 3 1-2 2-3 Brookesia thieli Thiels kortsvanskameleont 2 3 1 3 brun anolis Anolis sagrei 1 3 3 3 brunsidig mabuya Mabuya multifasciata 3 - 2 2 Callisaurus draconoides grillsvansleguan 3 - 2 1 Callopistes spp. varantejuödlor 3 - 2 2 Calotes versicolor praktkalot 1 3 3 3 Cantors fransfingerödla Acanthodactylus cantoris 3 - 3 1 centralafrikansk långsvansödla Latastia longicauda 3 - 2 3 Chalcides chalcides kopparskink 3 - 2 2 Chalcides spp. valsskinkar 3 1 2 2 Chamaeleo calyptratus slöjkameleont 1 3 2 3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Chamaeleo chamaeleon vanlig kameleont 1 3 2 2 Chamaeleo dilepis flikkameleont 1 3 2 2 Chamaeleo fischeri näskameleont 1 3 2 3 Chamaeleo jacksoni Jacksons kameleont 1 3 2 3 Chamaeleo lateralis juvelkameleont 1 3 3 3 Chamaeleo pardalis panterkameleont 1 3 3 3 Chamaeleo spp. kameleonter 1 3 2-3 2-3 Chondrodactylus angulifer sandgecko 3 1,3 3 1 chuckwalla Sauromalus obesus 3 1 3 2 Clarks taggleguan Sceloporus clarki i 2 - 3 2 Cnemaspis africana afrikansk klippgecko 2 3 3 3 Cnemidophorus lemniscatus springteju 3 - 3 2 Coleonyx variegatus bandad gecko 3 - 2 1 Cordylus giganteus jättegördelödla 3 3 3 1 Corucia zebrata gripsvansskink 1 - 3 3 Corytophanes cristatus hjälmleguan 1 3 2 3 Crotaphytus collaris halsbandsleguan 3 - 3 1 Crotaphytus wislizenii leopardleguan 3 - 3 2 Ctenosaura pectinata svart leguan 3 - 2 2 Cyclura cornuta noshornsleguan 3 - 3 1 Cyrtodactylus spp. nakenfingergeckoödlor 2 - 2 2 daggeckoödlor Phelsuma spp. 1 3 3 3 dalmatisk kölödla Algyroides nigropunctatus 3 - 2 2 Dasia smaragdina smaragdskink 1 3 3 3 Dasia spp. trädskinkar 1 3 3 3 Diplodactylus vittatus stengecko 2 3 3 1 Dipsosaurus dorsalis ökenleguan 3 3 3 1 Dracaena guianensis krokodilteju 3 2 3 3 dubbelkamsbasilisk Basiliscus plumifrons 1 2 3 3 Dumerils varan Varanus dumerilii 3 - 3 3 egentliga ödlor Lacerta spp. 3 - 2 2 egyptisk dabbagam Uromastyx aegypticus 3 1 3 1 Emoia spp. kustslankskinkar 3 - 3 3 Eremias spp. ökenlöparödlor 3 1 3 1 Eublepharis macularius leopardgecko 3 - 3 1 Eumeces fasciatus bandskink 3 - 2 2 Eumeces obsoletus prärieskink 3 - 2 2 Eumeces schneideri Schneiders skink 3 - 2 2
Eumeces schneideri
algeriensis berberskink 3 - 2 2 fembandad mabuya Mabuya quinquetaeniata 3 - 2 2 filipinsk segelagam Hydrosaurus pustulatus 1 2 3 3 fjärilsagamer Leiolepis spp. 3 1 3 1 flatödlor Platysaurus spp. 2 3 3 1
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
flikkameleont Chamaeleo dilepis 1 3 2 2 fläckig blåstrupad anolis Anolis conspersus 1 2 3 3 fransfingerödlor Acanthodactylus spp. 3 - 3 1 fransleguaner Uma spp. 3 1,3 3 1 Gallotia galloti blåkindad kanarieödla 3 - 2 1 Geckonia chazaliae hjälmgecko 3 3 3 1 Gekko gecko tokajgecko 1 3 2 3 Gekko vittatus randig gecko 1 3 2 3 Gerrhonotus spp. alligatorödla 3 - 2 2 Gerrhosaurus flavigularis gulstrupad sköldödla 3 - 2 2 Gerrhosaurus major stor sköldödla 3 - 2 2 gilaödla Heloderma suspectum 3 1-2 3 1 glasödlor Ophisaurus spp. 3 - 2 2 glidödla Holaspis guentheri 3 - 3 3 Gonocephalus abbotti Abbotts vinkelagam 1 3 3 3 Gonocephalus bellii bengalisk vinkelagam 1 3 3 3 grillsvansleguan Callisaurus draconoides 3 - 2 1 gripsvansskink Corucia zebrata 1 - 3 3 grön anolis Anolis carolinensis 1 3 2 3 grön leguan Iguana iguana 1 2 3 3 grön taggleguan Sceloporus malachiticus 2 - 2 2 gulfärgad fransfingerödla Acanthodactylus scutellatus 3 - 3 1 gulstrupad sköldödla Gerrhosaurus flavigularis 3 - 2 2 halsbandsleguan Crotaphytus collaris 3 - 3 1 halvfingergeckoödlor Hemidactylus spp. 2 - 2 2 Hasselqvists gecko Ptydactylus hasselqvistii 2 3 2 2 Heloderma horridum skorpiongiftödla 3 1-2 3 1 Heloderma suspectum gilaödla 3 1-2 3 1 Hemidactylus spp. halvfingergeckoödlor 2 - 2 2 Hemitheconyx caudicinctus västafrikansk tjocksvansgecko 3 - 2 1 hjälmbasilisk Basiliscus basiliscus 1 2 3 3 hjälmgecko Geckonia chazaliae 3 3 3 1 hjälmleguan Corytophanes cristatus 1 3 2 3 Holaspis guentheri glidödla 3 - 3 3 husgeckoödlor se halvfingergeckoödlor Hydrosaurus amboinensis segelagam 1 2 3 3 Hydrosaurus pustulatus filipinsk segelagam 1 2 3 3 Hydrosaurus weberi Webers segelagam 1 2 3 3 Iguana iguana grön leguan 1 2 3 3 indonesisk blåtungad skink Tiliqua gigas 3 - 3 1
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Jacksons kameleont Chamaeleo jacksoni 1 3 2 3 Japalura spp. bergagamer 3 2 2 2 juvelkameleont Chamaeleo lateralis 1 3 3 3 jättegeckoödlor Rhacodactylus spp. 1 - 2 2 jättegördelödla Cordylus giganteus 3 3 3 1 jättesmaragdödla Lacerta trilineata 3 - 2 2 kameleonter Chamaeleo spp. 1 3 2-3 2-3 kamkalot Bronchocela cristatellus 1 3 3 3 kopparskink Chalcides chalcides 3 - 2 2 kopparödla Anguis fragilis 3 - 2 2 kortsvanskameleonter Brookesia spp. 2 3 1-2 2-3 krokodilteju Dracaena guianensis 3 2 3 3 kustslankskinkar Emoia spp. 3 - 3 3 kölsvansleguaner Ophryoessoides spp. 3 1 3 1 Lacerta agilis sandödla 3 1 2 2 Lacerta lepida pärlödla 3 - 2 2 Lacerta spp. egentliga ödlor 3 - 2 2 Lacerta trilineata jättesmaragdödla 3 - 2 2 Lacerta viridis smaragdödla 3 - 2 2 lansskinkar Acontias spp. 2 - 3 1 Latastia longicaudata centralafrikansk långsvansödla 3 - 2 3 Leamacatus lonigipes långbensleguan 1 - 3 3 Leiocephalus spp. rullsvansleguaner 3 1 3 2 Leiolepis spp. fjärilsagamer 3 1 3 1 leopardgecko Eublepharis macularius 3 - 3 1 leopardleguan Crotaphytus wislizenii 3 - 3 2 Lessons släthalsleguan Liolaemus chiliensis 3 - 2 2 Liolaemus chiliensis Lessons släthalsleguan 3 - 2 2 Lygodactylus capensis vanlig dvärggecko 1 3 3 3 Lygosoma spp. slankskinkar 3 - 2 2 långbensleguan Leamacatus lonigipes 1 - 3 3 Mabuya multifasciata brunsidig mabuya 3 - 2 2 Mabuya quinquetaeniata fembandad mabuya 3 - 2 2 Mabuya striata afrikansk husskink 3 - 2 2 Mabuya vittata tygelskink 3 - 2 2 madagaskardaggecko Phelsuma madagascariensis 1 3 3 3 madagaskargördelödlor Zonosaurus spp. 3 - 3 1 madagaskarleguan Oplurus sebae 3 - 2 2 malajisk flyggecko Ptychozoon kuhli 1 3 3 3 murgecko Tarentola mauritanica 2 - 2 2 murödla Podarcis muralis 3 1 2 2 nakenfingergeckoödlor Cyrtodactylus spp. 2 - 2 2 nilvaran Varanus niloticus 3 2 3 3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
nordafrikansk dabbagam Uromastyx acanthinurus 3 1 3 1 noshornsleguan Cyclura cornuta 3 - 3 1 näskameleont Chamaeleo fischeri 1 3 2 3 Ophiomorus tridactylus tretåig ormskink 3 - 2 1 Ophisaurus spp. glasödlor 3 - 2 2 Ophryoessoides spp. kölsvansleguaner 3 1 3 1 Oplurus sebae madagaskarleguan 3 - 2 2 Pachydactylus spp. tjockfingergeckoödlor 1 3 3 3 paddhuvudsagam Phrynocephalus mystaceus 3 1,3 3 1 paddhuvudsagamer Phrynosephalus spp. 3 1,3 3 1 paddleguaner Phrynosoma spp. 3 1,3 3 1 panterkameleont Chamaeleo pardalis 1 3 3 3 Petris gecko Stenodactylus petrii 1 - 2 2 Phelsuma madagascariensis madagaskardaggecko 1 3 3 3 Phelsuma quadriocellata påfågeldaggecko 1 3 3 3 Phelsuma spp. daggeckoödlor 1 3 3 3 Phrynocephalus mystaceus paddhuvudsagam 3 1,3 3 1 Phrynosephalus spp. paddhuvudsagamer 3 1,3 3 1 Phrynosoma spp. paddleguaner 3 1,3 3 1 Physignathus cocincinus asiatisk vattenagam 1 2 3 3 Physignathus lesueurii östaustralisk vattenagam 1 2 3 3 Platysaurus spp. flatödlor 2 3 3 1 Podarcis muralis murödla 3 1 2 2 Podarcis taurica taurisk murödla 3 1 2 2 Pogona vitticeps skäggagam 3 1 3 1 praktkalot Calotes versicolor 1 3 3 3 prärieskink Eumeces obsoletus 3 - 2 2 Ptychozoon kuhli malajisk flyggecko 1 3 3 3 Ptydactylus hasselqvistii Hasselqvists gecko 2 3 2 2 påfågeldaggecko Phelsuma quadriocellata 1 3 3 3 pärlödla Lacerta lepida 3 - 2 2 randig basilisk Basiliscus vittatus 1 2 3 3 randig gecko Gekko vittatus 1 3 2 3 Rhacodactylus spp. jättegeckoödlor 1 - 2 2 riddaranolis Anolis equestris 1 3 2 3 Riopa fernandi afrikansk eldskink 3 - 3 3 rosmarinleguan Sceloporus woodi 3 - 3 2 rullsvansleguaner Leiocephalus spp. 3 1 3 2 sagogecko Teratoscincus scincus 3 - 2 1 sandgecko Chondrodactylus angulifer 3 1,3 3 1 sandskinkar Scincus spp. 3 1,3 3 1 sandödla Lacerta agilis 3 1 2 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Sauromalus obesus chuckwalla 3 1 3 2 Sceloporus clarki i Clarks taggleguan 2 - 3 2 Sceloporus cyanogenus blå taggleguan 2 - 3 2 Sceloporus magister ökentaggleguan 3 3 3 1 Sceloporus malachiticus grön taggleguan 2 - 2 2 Sceloporus occidentalis blåmagad taggleguan 3 - 3 2 Sceloporus poinsettii spricklevande tagleguan 3 - 3 1 Sceloporus undulatus vattrad taggleguan 3 - 3 2 Sceloporus woodi rosmarinleguan 3 - 3 2 Schneiders skink Eumeces schneideri 3 - 2 2 Scincus spp. sandskinkar 3 1,3 3 1 segelagam Hydrosaurus amboinensis 1 2 3 3 sexbandsödla Takydromus sexlineatus 1 3 2 2 skorpiongiftödla Heloderma horridum 3 1-2 3 1 skäggagam Pogona vitticeps 3 1 3 1 slankskinkar Lygosoma spp. 3 - 2 2 slöjkameleont Chamaeleo calyptratus 1 3 2 3 smaragdskink Dasia smaragdina 1 3 3 3 smaragdvaran Varanus prasinus 1 - 3 3 smaragdödla Lacerta viridis 3 - 2 2 spiralsvansleguaner Stenocercus spp. 3 1 3 1 spricklevande taggleguan Sceloporus poinsettii 3 - 3 1 springteju Cnemidophorus lemniscatus 3 - 3 2 stengecko Diplodactylus vittatus 2 3 3 1 Stenocercus spp. spiralsvansleguaner 3 1 3 1 Stenodactylus petrii Petris gecko 1 - 2 2 stillahavsvaran Varanus indicus 3 - 3 3 stor sköldödla Gerrhosaurus major 3 - 2 2 stäppvaran Varanus exanthematicus 3 - 2 2 svart leguan Ctenosaura pectinata 3 - 2 2 taggsvansagam Agama stellio 2 - 3 2 Takydromus sexlineatus sexbandsödla 1 3 2 2 Tarentola mauritanica murgecko 2 - 2 2 taurisk murödla Podarcis taurica 3 1 2 2 tejuödlor Tupinambis spp. 3 - 2 2 Teratoscincus scincus sagogecko 3 - 2 1 Thiels kortsvanskameleont Brookesia thieli 2 3 1 3 Tiliqua gigas indonesisk blåtungad skink 3 - 3 1 Tiliqua scincoides östlig blåtungad skink 3 - 3 1 tjockfingergeckoödlor Pachydactylus spp. 1 3 3 3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
tokajgecko Gekko gecko 1 3 2 3 tretåig ormskink Ophiomorus tridactylus 3 - 2 1 trädskinkar Dasia spp. 1 3 3 3 Tupinambis spp. tejuödlor 3 - 2 2 tygelskink Mabuya vittata 3 - 2 2 Uma spp. fransleguaner 3 1,3 3 1 Uromastyx acanthinurus nordafrikansk dabbagam 3 1 3 1 Uromastyx aegypticus egyptisk dabbagam 3 1 3 1 valsskinkar Chalcides spp. 3 1 2 2 vanlig agam Agama agama 3 - 3 2 vanlig dvärggecko Lygodactylus capensis 1 3 3 3 vanlig kameleont Chamaeleo chamaeleon 1 3 2 2 varantejuödlor Callopistes spp. 3 - 2 2 Varanus albigularis vitstrupad varan 3 - 3 1 Varanus dumerilii Dumerils varan 3 - 3 3 Varanus exanthematicus stäppvaran 3 - 2 2 Varanus griseus ökenvaran 3 - 3 1 Varanus indicus stillahavsvaran 3 - 3 3 Varanus niloticus nilvaran 3 2 3 3 Varanus prasinus smaragdvaran 1 - 3 3 Varanus salvator bandvaran 3 2 3 3 vattrad taggleguan Sceloporus undulatus 3 - 3 2 vitstrupad varan Varanus albigularis 3 - 3 1 västafrikansk tjocksvansgecko Hemitheconyx caudicinctus 3 - 2 1 Webers segelagam Hydrosaurus weberi 1 2 3 3 Zonosaurus spp. madagaskargördelödlor 3 - 3 1 ökenleguan Dipsosaurus dorsalis 3 3 3 1 ökenlöparödlor Eremias spp. 3 1 3 1 ökentaggleguan Sceloporus magister 3 3 3 1 ökenvaran Varanus griseus 3 - 3 1 östaustralisk vattenagam Physignathus lesueurii 1 2 3 3 östlig blåtungad skink Tiliqua scincoides 3 - 3 1
Bilaga 2:3
SKÖLDPADDOR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt samt rekommenderat särskilt bottenmaterial i vattendelen för vissa arter av sköldpaddor. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande sköldpaddsarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-landsköldpadda 2-sumpsköldpadda 3-vattensköldpadda
B-inredning för vattensköldpaddor 1-grävbar och mjuk botten i vattnet
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
afrikansk lädersköldpadda Trionyx triungius 3 1 afrikansk sporrsköldpadda Geochelone sulcata 1 afrikanska ledsköldpaddor Pelusios spp. 3 afrikanska stjärnsköldpaddor Psammobates spp. 1 alligatorsköldpadda Macroclemys temmincki 3 amerikanska dossköldpaddor Terrapene spp. 1-2 amerikanska flodsköldpaddor Pseudemys spp. 3 amerikanska mysksköldpaddor Sternotherus spp. 3 amerikanska slamsköldpaddor Kinosternon spp. 3 amerikanska vattensköldpaddor Trachemys spp. 3 - Annamemys annamensis vietnamesisk kärrsköldpadda 2-3 asiatisk dossköldpadda Cuora amboinensis 2-3 asiatisk jättelädersköldpadda Pelochelys bibroni 3 1 asiatisk landsköldpadda Indotestudo elongata 1 asiatiska dossköldpaddor Cuora spp. 2-3 asiatiska lövsköldpaddor Cyclemys spp. 2-3 australiska korthalssköldpaddor Emydura spp. 3 australiska snappsköldpaddor Elseya spp. 3 - Bells ledsköldpadda Kinixys belliana 1 - Blandings sköldpadda Emydoidea blandingii 2-3 bäcksköldpaddor Mauremys spp. 3 - Chacosköldpadda Geochelone chilensis 1 - Chelodina spp. ormhalssköldpaddor 3 - Chelus fimbriatus matamata 3 - Chelydra serpentina snappsköldpadda 3 - Chinemys reevesi Reeves kärrsköldpadda 3 - Chinemys spp. kinesisk kärrsköldpadda 3 - Chitra indica smalhuvad lädersköldpadda 3 1
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Chrysemys picta målad guldsköldpadda 3 - Chrysemys spp. guldsköldpaddor 3 - Claudius angustatus mexikansk mysksköldpadda 3 - Clemmys guttata droppsköldpadda 2-3 - Clemmys insculpta nordamerikansk skogssköldpadda 2 - Clemmys marmorata marmorerad dammsköldpadda 2-3 - Cuora amboinensis asiatisk dossköldpadda 2-3 - Cuora spp. asiatiska dossköldpaddor 2-3 - Cyclanorbis spp. nordliga klafflädersköldpaddor 3 1 Cyclemys spp. asiatiska lövsköldpaddor 2-3 - Cycloderma spp. sydliga klafflädersköldpaddor 3 1 Deirochelys reticularia kycklingsköldpadda 3 diamantsköldpadda Malaclemys terrapin 3 dossköldpadda Terrapene carolina 1-2 droppsköldpadda Clemmys guttata 2-3 egyptisk landsköldpadda Testudo kleinmanni 1 - Elseya spp. australiska snappsköldpaddor 3 - Emydoidea blandingii Blandings sköldpadda 2-3 - Emydura spp. australiska korthalssköldpaddor 3 - Emys orbicularis europeisk kärrsköldpadda 2-3 - Erymnochelys madagascariensis storhuvad madagaskisk halsvändare 3 europeisk kärrsköldpadda Emys orbicularis 2-3 flatryggad sköldpadda Notochelys platynota 3 - Geochelone carbonaria rödfotad landsköldpadda 1 - Geochelone chilensis Chacosköldpadda 1 - Geochelone denticulata gulfotad landsköldpadda 1 - Geochelone elegans indisk stjärnsköldpadda 1 - Geochelone pardalis leopardsköldpadda 1 - Geochelone spp. äkta landsköldpaddor 1 - Geochelone sulcata afrikansk sporrsköldpadda 1 - Geoclemys hamiltonii indisk pricksköldpadda 3 - Geoemyda japonica japansk bladsköldpadda 1-2 - Geoemyda spengleri Spenglers bladsköldpadda 1-2 gophersköldpaddor Gopherus spp. 1 - Gopherus spp. gophersköldpaddor 1 - Graptemys spp. sågryggar 3 grekisk landsköldpadda Testudo hermanni 1 guldsköldpaddor Chrysemys spp. 3 gulfotad landsköldpadda Geochelone denticulata 1 gulhuvad tempelsköldpadda Hieremys annandalii 3 - Heosemys grandis stor asiatisk kärrsköldpadda 1-2 - Heosemys spinosa taggig kärrsköldpadda 1-2 - Hieremys annandalii gulhuvad tempelsköldpadda 3 hjälmad vändhalssköldpadda Pelomedusa subrufa 3 - Homes ledsköldpadda Kinixys homeana 1 -
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Hydromedusa spp. sydamerikanska ormhalssköldpaddor 3 indisk klafflädersköldpadda Lissemys punctata 3 1 indisk pricksköldpadda Geoclemys hamiltonii 3 indisk stjärnsköldpadda Geochelone elegans 1 indisk svart sköldpadda Melanochelys trijuga 2-3 indiska takryggsköldpaddor Kachuga spp. 2-3 indokinesiska sköldpaddor Manouria spp. 1-2 indomalajisk flodsköldpadda Orlitia borneensis 3 - Indotestudo elongata asiatisk landsköldpadda 1 japansk bladsköldpadda Geoemyda japonica 1-2 jättemysksköldpaddor Staurotypus spp. 3 - Kachuga spp. indiska takryggsköldpaddor 2-3 kaspisk bäcksköldpadda Mauremys caspica 3 kinesisk halsbandad sköldpadda Ocadia sinensis 3 kinesisk kärrsköldpadda Chinemys spp. 3 - Kinixys belliana Bells ledsköldpadda 1 - Kinixys erosa sågtandad ledsköldpadda 1-2 - Kinixys homeana Homes ledsköldpadda 1 - Kinosternon spp. amerikanska slamsköldpaddor 3 kolombiansk skogssköldpadda Rhinoclemmys melanosterna 3 kycklingsköldpadda Deirochelys reticularia 3 latinamerikansk brun skogssköldpadda Rhinoclemmys annulata 1-2 latinamerikansk fläckig skogssköldpadda Rhinoclemmys rubida 1-2 latinamerikansk fårad skogssköldpadda Rhinoclemmys areolata 1-2 latinamerikansk målad skogssköldpadda Rhinoclemmys pulcherrima 1-2 latinamerikansk prickig skogssköldpadda Rhinoclemmys punctularia 3 latinamerikansk stornäsd skogssköldpadda Rhinoclemmys nasuta 3 latinamerikansk svart skogssköldpadda Rhinoclemmys funerea 3 leopardsköldpadda Geochelone pardalis 1 - Lissemys punctata indisk klafflädersköldpadda 3 1 lädersköldpaddor Trionyx spp. 3 1 Macroclemys temmincki alligatorsköldpadda 3 - Malaclemys terrapin diamantsköldpadda 3 - Malacochersus tornieri pannkakssköldpadda 1 malajisk snigelätande sköldpadda Malayemys subtrijuga 3 - Malayemys subtrijuga malajisk snigelätande sköldpadda 3 - Manouria spp. indokinesiska sköldpaddor 1-2 marmorerad dammsköldpadda Clemmys marmorata 2-3 matamata Chelus fimbriatus 3 -
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Mauremys caspica kaspisk bäcksköldpadda 3 - Mauremys spp. bäcksköldpaddor 3 - Melanochelys trijuga indisk svart sköldpadda 2-3 mexikansk mysksköldpadda Claudius angustatus 3 - Morenia ocellata ögonsköldpadda 3 morisk landsköldpadda Testudo graeca 1 målad guldsköldpadda Chrysemys picta 3 nordamerikansk skogssköldpadda Clemmys insculpta 2 nordliga klafflädersköldpaddor Cyclanorbis spp. 3 1 Notochelys platynota flatryggad sköldpadda 3 - Ocadia sinensis kinesisk halsbandad sköldpadda 3 - Orlitia borneensis indomalajisk flodsköldpadda 3 ormhalssköldpaddor Chelodina spp. 3 paddhuvudsköldpaddor Phrynops spp. 3 palearktiska landsköldpaddor Testudo spp. 1 pannkakssköldpadda Malacochersus tornieri 1 - Pelochelys bibroni asiatisk jättelädersköldpadda 3 1 Pelomedusa subrufa hjälmad vändhalssköldpadda 3 - Peltocephalus dumeriliana storhuvad amazonflodsköldpadda 3 - Pelusios spp. afrikanska ledsköldpaddor 3 - Phrynops spp. paddhuvudsköldpaddor 3 - Platemys spp. vridhalssköldpaddor 3 - Platysternon megacephalum storhuvudsköldpadda 3 - Podocnemis spp. sydamerikanska flodsköldpaddor 3 - Psammobates spp. afrikanska stjärnsköldpaddor 1 - Pseudemys spp. amerikanska flodsköldpaddor 3 - Pyxidea mouhotii trekölad dossköldpadda 1-2 - Reeves kärrsköldpadda Chinemys reevesi 3 - Rhinoclemmys annulata latinamerikansk brun skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys areolata latinamerikansk fårad skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys funerea latinamerikansk svart skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys melanosterna kolombiansk skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys nasuta latinamerikansk stornäsd skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys pulcherrima latinamerikansk målad skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys punctularia latinamerikansk prickig skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys rubida latinamerikansk fläckig skogssköldpadda 1-2 rysk stäppsköldpadda Testudo horsfieldii 1 rödfotad landsköldpadda Geochelone carbonaria 1 rödörad vattensköldpadda Trachemys scripta elegans 3 - Sacalia spp. ögonfläckssköldpadda 2-3 -
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Siebenrockiella crassicollis svart träsksköldpadda 3 smalhuvad lädersköldpadda Chitra indica 3 1 smyckad dossköldpadda Terrapene ornata 1-2 snappsköldpadda Chelydra serpentina 3 - Spenglers bladsköldpadda Geoemyda spengleri 1-2 - Staurotypus spp. jättemysksköldpaddor 3 - Sternotherus spp. amerikanska mysksköldpaddor 3 stor asiatisk kärrsköldpadda Heosemys grandis 1-2 storhuvad amazonflodsköldpadda Peltocephalus dumeriliana 3 storhuvad madagaskisk halsvändare Erymnochelys madagascariensis 3 storhuvudsköldpadda Platysternon megacephalum 3 svart landsköldpadda Testudo marginata 1 svart träsksköldpadda Siebenrockiella crassicollis 3 sydamerikanska flodsköldpaddor Podocnemis spp. 3 sydamerikanska ormhalssköldpaddor Hydromedusa spp. 3 sydliga klafflädersköldpaddor Cycloderma spp. 3 1 sågryggar Graptemys spp. 3 sågtandad ledsköldpadda Kinixys erosa 1-2 taggig kärrsköldpadda Heosemys spinosa 1-2 - Terrapene carolina dossköldpadda 1-2 - Terrapene ornata smyckad dossköldpadda 1-2 - Terrapene spp. amerikanska dossköldpaddor 1-2 - Testudo graeca morisk landsköldpadda 1 - Testudo hermanni grekisk landsköldpadda 1 - Testudo horsfieldii rysk stäppsköldpadda 1 - Testudo kleinmanni egyptisk landsköldpadda 1 - Testudo marginata svart landsköldpadda 1 - Testudo spp. palearktiska landsköldpaddor 1 - Trachemys scripta elegans rödörad vattensköldpadda 3 - Trachemys spp. amerikanska vattensköldpaddor 3 trekölad dossköldpadda Pyxidea mouhotii 1-2 - Trionyx triungius afrikansk lädersköldpadda 3 1 Trionyx spp. lädersköldpaddor 3 1 vietnamesisk kärrsköldpadda Annamemys annamensis 2-3 vridhalssköldpaddor Platemys spp. 3 äkta landsköldpaddor Geochelone spp. 1 ögonfläckssköldpadda Sacalia spp. 2-3 ögonsköldpadda Morenia ocellata 3 -
Bilaga 2:4
GRODDJUR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt för vissa arter av groddjur. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande groddjursarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-trädlevande arter 2-marklevande arter 3-halvakvatiska arter 4-helakvatiska arter
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
afrikansk grå trädgroda Chiromantis xerampelina 1 afrikansk klogroda Xenopus laevis 4 afrikansk oxgroda Pyxicephalus adspersus 3 afrikansk röd padda Bufo carens 2 afrikanska gräsgrodor Hyperolius spp. 1-2 Agalychnis callidryas rödögd trädgroda 1 Agalychnis spurelli glidande trädgroda 1 agapadda Bufo marinus 2 alpsalamander Salamandra atra 2 Alytes obstetricans barnmorskegroda 2-3 Ambystoma annulatum tvärbandad mullvadssalamander 2 Ambystoma cingulatum nätmönstrad mullvadssalamander 2 Ambystoma gracile nordvästlig mullvadssalamander 2 Ambystoma jeffersonianum Jeffersons mullvadssalamander 2 Ambystoma laterale blåprickig mullvadssalamander 2 Ambystoma macrodactylum långtåad mullvadssalamander 2 Ambystoma maculatum fläckig mullvadssalamander 2 Ambystoma mexicanum (metamorfoserad) mexikansk tigersalamander 2
Ambystoma mexicanum
(neoten) axolotl 4 Ambystoma opacum marmorerad mullvadssalamander 2 Ambystoma talpoideum mullvadssalamander 2 Ambystoma tigrinum tigersalamander 2 amerikansk lövgroda Hyla cinerea 1 amerikansk olm Necturus maculosus 4 amerikansk oxgroda Rana catesbeiana 3 amerikansk padda Bufo americanus 2 amerikanska spadfotsgrodor Scaphiopus spp. 2 Amphiuma means tvåtåig ålsalamander 4
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
andesisk palmsalamander Bolitoglossa altamazonica 1-2 Aneides ferreus molnsalamander 2 Anotheca spinosa tagghuvad lövgroda 1 argentinsk horngroda Ceratophrys ornata 2 asiatisk skumbogroda Polypedates leucomystax 1 asiatiska horngrodor Megophrys spp. 2 asiatiska vinkelsalamandrar Hynobius spp. 2-3 Atelopus varius harlekinpaddor 2 axolotl Ambystoma mexicanum (neoten) 4 bandad klogroda Xenopus borealis 4 bandad salamander Notophthalmus perstriatus 3 bandad vattensalamander Triturus vittatus 2-3 bandat maskgroddjur Ichthyophis glutinosus 2 barnmorskegroda Alytes obstetricans 2-3 Batrachoseps attenuatus kalifornisk slanksalamander 2 bergsskymningssalamander Desmognathus ochrophaeus 2-3 bergvattensalamander Triturus alpestris 2-3 Blombergs padda Bufo blombergi 2 blåprickig mullvadssalamander Ambystoma laterale 2 Bolitoglossa altamazonica andesisk palmsalamander 1-2 Bolitoglossa mexicana klättrande palmsalamander 1 Bolitoglossa spp. palmsalamandrar 1-2 Bombina bombina klockgroda 3 Bombina orientalis orientalisk klockgroda 3 Bombina variegata gulbukig klockgroda 3 brasiliansk horngroda Ceratophrys aurita 2 brun mantella Mantella betselio 2 Budgetts groda Lepidobatrachus laevis 2 Bufo alvarius koloradoflodpadda 2 Bufo americanus amerikansk padda 2 Bufo blombergi Blombergs padda 2 Bufo boreas nordlig padda 2 Bufo bufo vanlig padda 2 Bufo carens afrikansk röd padda 2 Bufo marinus agapadda 2 Bufo mauretanicus marockansk padda 2 Bufo melanostictus svartvårtepadda 2 Bufo paracnemis rokokopadda 2 Bufo quercicus ekpadda 2 Bufo viridis grönfläckig padda 2 bäcksalamandrar Eurycea spp. 2-3 Caecilian thompsoni Thompsons jättemaskgroddjur 2 Centrolenidae glasgrodor 1 Ceratophrys aurita brasiliansk horngroda 2 Ceratophrys cornuta surinamhorngroda 2 Ceratophrys cranwelli Cranwells horngroda 2 Ceratophrys ornata argentinsk horngroda 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
Chioglossa lusitanica guldstrimmig salamander 2-3 Chiromantis xerampelina afrikansk grå trädgroda 1 Colostethus trinitatus halsbandad pilgiftsgroda 1-2 Cranwells horngroda Ceratophrys cranwelli 2 Cryptobranchus alleganiensis slamdjävul 4 Cynops ensicauda svärdsvansad eldbukssalamander 3 Cynops orientalis kinesisk eldbukssalamander 3 Cynops pyrrhogaster japansk eldbukssalamander 3 Dendrobates spp. egentliga pilgiftsgrodor 1-2 Desmognathus auriculatus sydlig skymningssalamander 2-3 Desmognathus fuscus skymningssalamander 2 Desmognathus ochrophaeus bergsskymningssalamander 2-3 Desmognathus quadramaculatus svartmagad salamander 2-3 Desmognathus spp. skymningssalamandrar 2-3 Desmognathus wrighti pygmesalamander 2 Discoglossus pictus skivtunggroda 2-3 dvärgklogroda Hymenochirus boettgeri 4 dvärgpipagroda Pipa parva 4 Dyscophus antongilii nordlig tomatgroda 2 egentliga grodor Rana spp. 2-3 egentliga lunglösa salamandrar Plethodon spp. 2 egentliga pilgiftsgrodor Dendrobates spp. 1-2 ekpadda Bufo quercicus 2 eldsalamander Salamandra salamandra 2 Eleutherodactylus spp. levandefödande tandpaddor 2 Ensatina eschscholtzii ensatinasalamander 2 ensatinasalamander Ensatina eschscholtzii 2 Epipedobates tricolor trefärgad pilgiftsgroda 2 Euproctus platycephalus sardinsk bergsalamander 3 eurasiatiska spadfotsgrodor Pelobates spp. 2 europeisk lövgroda Hyla arborea 1 Eurycea bislineata tvåstrimmig bäcksalamander 2-3 Eurycea longicauda långsvansad bäcksalamander 2-3 Eurycea spp. bäcksalamandrar 2-3 fläckig mantella Mantella cowani 2 fläckig mullvadssalamander Ambystoma maculatum 2 fläcksvanssalamander Pachytriton brevipes 3 fyrtåig dvärgsalamander Manculus quadridigitatus 2-3 Gastrotheca spp. hornlövgrodor 1 glasgrodor Centrolenidae 1 glasögonsalamander Salamandrina terdigitata 2-3 glidande trädgroda Agalychnis spurelli 1 grå lövgroda Hyla versicolor 1 gräsgrodor Hyperoliidae 1-2 grävpaddor Pelobatidae 2 grön groda Rana clamitans 3 grönfläckig padda Bufo viridis 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
gulbandat maskgroddjur Ichthyophis kohtaoensis 2 gulbukig klockgroda Bombina variegata 3 guldmantella Mantella aurantiaca 2 guldstrimmig salamander Chioglossa lusitanica 2-3 gulprickiga vattensalamandrar Neurergus spp. 3 halsbandad pilgiftsgroda Colostethus trinitatus 1-2 harlekinpaddor Atelopus varius 2 hongkongsalamander Paramesotriton hongkongensis 3 hornlövgrodor Gastrotheca spp. 1 Hyla arborea europeisk lövgroda 1 Hyla cinerea amerikansk lövgroda 1 Hyla ebraccata timglaslövgroda 1 Hyla gratiosa skällande lövgroda 1 Hyla vasta jättelövgroda 1 Hyla versicolor grå lövgroda 1 Hylidae lövgrodor 1 Hymenochirus boettgeri dvärgklogroda 4 Hynobius spp. asiatiska vinkelsalamandrar 2-3 Hyperoliidae gräsgrodor 1-2 Hyperolius marmoratus marmorerad gräsgroda 1 Hyperolius spp. afrikanska gräsgrodor 1-2 Ichthyophis glutinosus bandat maskgroddjur 2 Ichthyophis kohtaoensis gulbandat maskgroddjur 2 indisk oxgroda Rana tigrina 3 italiensk vattensalamander Triturus italicus 2-3 japansk eldbukssalamander Cynops pyrrhogaster 3 Jeffersons mullvadssalamander Ambystoma jeffersonianum 2 Jordans salamander Plethodon jordani 2 jättelövgroda Hyla vasta 1 kalifornisk salamander Taricha torosa 2-3 kalifornisk slanksalamander Batrachoseps attenuatus 2 Kaloula pulchra kaloulagroda 2 kaloulagroda Kaloula pulchra 2 karpatvattensalamander Triturus montandoni 2-3 Kassina senegalensis senegalspringgroda 1-2 Kassina weali Weals springgroda 1-2 kinesisk eldbukssalamander Cynops orientalis 3 kinesisk vårtsalamander Paramesotriton chinensis 3 kinesisk årstjärtsalamander Paramesotriton caudopunctatus 3 klockgroda Bombina bombina 3 klättrande palmsalamander Bolitoglossa mexicana 1 kolombianskt maskgroddjur Typhlonectes natans 4 koloradoflodpadda Bufo alvarius 2 korallfingerlövgroda Litoria caerulea 1 krokodilvattensalamandrar Tylototriton spp. 2-3 kubansk lövgroda Osteopilus septentrionalis 1 lemurlövgroda Phyllomedusa lemur 1
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
leopardgroda Rana pipiens 3 Lepidobatrachus laevis Budgetts groda 2 Leptodactylidae tandpaddor 2 Leptopelis macrotis storögd gräsgroda 1-2 levandefödande tandpaddor Eleutherodactylus spp. 2 Litoria caerulea korallfingerlövgroda 1 Litoria infrafrenata vitläppad trädgroda 1 Luschans salamander Mertensiella luschani 2-3 långsvansad bäcksalamander Eurycea longicauda 2-3 långtåad mullvadssalamander Ambystoma macrodactylum 2 lövgrodor Hylidae 1 malajisk flyggroda Rhacophorus reinwardtii 1 Manculus quadridigitatus fyrtåig dvärgsalamander 2-3 Mantella aurantiaca guldmantella 2 Mantella betselio brun mantella 2 Mantella cowani fläckig mantella 2 Mantella madagascariensis målad mantella 2 marmorerad gräsgroda Hyperolius marmoratus 1 marmorerad mullvadssalamander Ambystoma opacum 2 marmorvattensalamander Triturus marmoratus 2-3 marockansk padda Bufo mauretanicus 2 Megophrys spp. asiatiska horngrodor 2 Mertensiella luschani Luschans salamander 2-3 mexikansk tigersalamander Ambystoma mexicanum (metamorfoserad) 2 Microhylidae trångmynta grodor 2 mindre siren Siren intermedia 4 mindre vattensalamander Triturus vulgaris 2-3 molnsalamander Aneides ferreus 2 Muellers klogroda Xenopus muelleri 4 mullvadssalamander Ambystoma talpoideum 2 målad mantella Mantella madagascariensis 2 Necturus maculosus amerikansk olm 4 Neurergus spp. gulprickiga vattensalamandrar 3 nordlig padda Bufo boreas 2 nordlig slemsalamander Plethodon glutinosus 2 nordlig tomatgroda Dyscophus antongilii 2 nordvästlig mullvadssalamander Ambystoma gracile 2 Notophthalmus meridionalis svartprickig salamander 3 Notophthalmus perstriatus bandad salamander 3 Notophthalmus viridescens östlig rödprickig salamander 3 nätmönstrad mullvadssalamander Ambystoma cingulatum 2 Occidozyga lima risfältsgroda 3 orientalisk klockgroda Bombina orientalis 3 Osteopilus septentrionalis kubansk lövgroda 1 Pachytriton brevipes fläcksvanssalamander 3 palmsalamandrar Bolitoglossa spp. 1-2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
paradoxgroda Pseudis paradoxus 3-4 Paramesotriton caudopunctatus kinesisk årstjärtsalamander 3 Paramesotriton chinensis kinesisk vårtsalamander 3 Paramesotriton hongkongensis hongkongsalamander 3 Pedostibes hosi prickig trädpadda 1-2 Pelobates spp. eurasiatiska spadfotsgrodor 2 Pelobatidae grävpaddor 2 Pelodytes punctatus persiljegroda 2 persiljegroda Pelodytes punctatus 2 Peurodeles waltl revbenssalamander 3-4 Phrynomerus microps rödryggad springkrypare 1-2 Phyllobates spp. pilgiftsgrodor 2 Phyllomedusa lemur lemurlövgroda 1 pilgiftsgrodor Phyllobates spp. 2 Pipa parva dvärgpipagroda 4 Pipa pipa pipagroda 4 pipagroda Pipa pipa 4 Plethodon cinereus östlig rödryggad salamander 2 Plethodon glutinosus nordlig slemsalamander 2 Plethodon jordani Jordans salamander 2 Plethodon spp. egentliga lunglösa salamandrar 2 Plethodon vehiculum västlig rödryggad salamander 2 Polypedates leucomystax asiatisk skumbogroda 1 prickig trädpadda Pedostibes hosi 1-2 Pseudacris crucifer vårpipare 1 Pseudacris regilla stillahavslövgroda 1,3 Pseudis paradoxus paradoxgroda 3-4 Pseudotriton ruber röd salamander 2 pygmesalamander Desmognathus wrighti 2 Pyxicephalus adspersus afrikansk oxgroda 3 Rana catesbeiana amerikansk oxgroda 3 Rana clamitans grön groda 3 Rana iberica spansk groda 3 Rana pipiens leopardgroda 3 Rana ridibunda sjögroda 3 Rana spp. egentliga grodor 2-3 Rana tigrina indisk oxgroda 3 revbenssalamander Peurodeles waltl 3-4 Rhacophoridae trädgrodor 1 Rhacophorus reinwardtii malajisk flyggroda 1 risfältsgroda Occidozyga lima 3 rokokopadda Bufo paracnemis 2 röd salamander Pseudotriton ruber 2 rödryggad springkrypare Phrynomerus microps 1-2 rödögd trädgroda Agalychnis callidryas 1 Salamandra atra alpsalamander 2 Salamandra salamandra eldsalamander 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
Salamandrella keyserlingii sibirisk salamander 2-3 Salamandrina terdigitata glasögonsalamander 2-3 sardinsk bergsalamander Euproctus platycephalus 3 Scaphiopus spp. amerikanska spadfotsgrodor 2 senegalspringgroda Kassina senegalensis 1-2 sibirisk salamander Salamandrella keyserlingii 2-3 Siren intermedia mindre siren 4 sjögroda Rana ridibunda 3 skivtunggroda Discoglossus pictus 2-3 skymningssalamander Desmognathus fuscus 2 skymningssalamandrar Desmognathus spp. 2-3 skällande lövgroda Hyla gratiosa 1 slamdjävul Cryptobranchus alleganiensis 4 spansk groda Rana iberica 3 spansk vattensalamander Triturus boscai 2-3 stillahavslövgroda Pseudacris regilla 1,3 storögd gräsgroda Leptopelis macrotis 1-2 större alpvattensalamander Triturus carnifex 2-3 större donauvattensalamander Triturus dobrogicus 2-3 större vattensalamander Triturus cristatus 2-3 surinamhorngroda Ceratophrys cornuta 2 svartmagad salamander Desmognathus quadramaculatus 2-3 svartprickig salamander Notophthalmus meridionalis 3 svartvårtepadda Bufo melanostictus 2 svärdsvansad eldbukssalamander Cynops ensicauda 3 sydlig skymningssalamander Desmognathus auriculatus 2-3 sydlig större vattensalamander Triturus karelini 2-3 tagghuvad lövgroda Anotheca spinosa 1 tandpaddor Leptodactylidae 2 Taricha granulosa vårtskinnad salamander 2-3 Taricha torosa kalifornisk salamander 2-3 Thompsons jättemaskgroddjur Caecilian thompsoni 2 tigersalamander Ambystoma tigrinum 2 timglaslövgroda Hyla ebraccata 1 trefärgad pilgiftsgroda Epipedobates tricolor 2 Triturus alpestris bergvattensalamander 2-3 Triturus boscai spansk vattensalamander 2-3 Triturus carnifex större alpvattensalamander 2-3 Triturus cristatus större vattensalamander 2-3 Triturus dobrogicus större donauvattensalamander 2-3 Triturus helveticus trådvattensalamander 2-3 Triturus italicus italiensk vattensalamander 2-3 Triturus karelini sydlig större vattensalamander 2-3 Triturus marmoratus marmorvattensalamander 2-3 Triturus montandoni karpatvattensalamander 2-3 Triturus spp. vattensalamandrar 2-3 Triturus vittatus bandad vattensalamander 2-3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
Triturus vulgaris mindre vattensalamander 2-3 trådvattensalamander Triturus helveticus 2-3 trångmynta grodor Microhylidae 2 trädgrodor Rhacophoridae 1 tvåstrimmig bäcksalamander Eurycea bislineata 2-3 tvåtåig ålsalamander Amphiuma means 4 tvärbandad mullvadssalamander Ambystoma annulatum 2 Tylototriton spp. krokodilvattensalamandrar 2-3 Typhlonectes natans kolombianskt maskgroddjur 4 vanlig padda Bufo bufo 2 vattensalamandrar Triturus spp. 2-3 vitläppad trädgroda Litoria infrafrenata 1 vårpipare Pseudacris crucifer 1 vårtskinnad salamander Taricha granulosa 2-3 västlig rödryggad salamander Plethodon vehiculum 2 Weals springgroda Kassina weali 1-2 Xenopus borealis bandad klogroda 4 Xenopus laevis afrikansk klogroda 4 Xenopus muelleri Muellers klogroda 4 östlig rödprickig salamander Notophthalmus viridescens 3 östlig rödryggad salamander Plethodon cinereus 2