Skolverkets föreskrifter om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning

Bestämmelser om villkor för legitimation och behörighet för lärare och förskollärare finns i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), i föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § skollagen samt i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Dessa föreskrifter innehåller närmare bestämmelser om villkoren för behörighet för lärare eller förskollärare som har 1. ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis över behörighetsgivande utbildning som följer av – EU-rätten, – avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller – avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, eller 2. bevis över annan utländsk lärar- eller förskollärarutbildning än sådan som avses i 1. Föreskrifterna i 11 § och 2–4 kap. är en del i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer , senast ändrat genom rådets direktiv 2013/25/EU av den 13 maj 2013 och ska tillämpas på sökande som avses i första stycket 1. Även föreskrifterna i 2 a och 6 kap. ska tillämpas på sökande som avses i första stycket 1. Föreskrifterna i 11 § samt 2 a, 3, 5 och 6 kap. ska tillämpas på sökande som avses i första stycket 2.

I dessa föreskrifter ska vissa begrepp ha den betydelse som anges i 4–10 §§.

Med EES-land avses medlemsstater i Europeiska unionen samt Island, Liechtenstein och Norge. Vad som sägs om EES-land ska även gälla Schweiz.

Med tredje land avses andra länder än de som anges i 4 §.

Med reglerat yrke avses en eller flera former av yrkesverksamheter för vilka det genom lagar eller andra författningar, direkt eller indirekt, krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna. Användandet av en yrkestitel som genom bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation ska utgöra en form av utövande.

Med yrkeskvalifikationer avses

– kvalifikationer som intygas i ett bevis på formella kvalifikationer, – kvalifikationer som intygas i ett sådant kompetensbevis som anges i 2 kap. 4 § 1–3, eller – yrkeserfarenhet i ett EES-land.

Med bevis på formella kvalifikationer avses examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis för en yrkesutbildning som huvudsakligen har fullföljts i ett EES-land och som har utfärdats av en myndighet i ett EES-land som har utsetts i enlighet med landets lagar eller andra författningar.

Med reglerad lärar- eller förskollärarutbildning avses all utbildning som har utformats särskilt för utövandet av lärar- eller förskolläraryrket och som omfattar utbildning som vid behov kompletteras med yrkesutbildning, provtjänstgöring eller yrkesutövning. Utformningen av och nivån på yrkesutbildningen, provtjänstgöringen och yrkesutövningen ska vara fastställd i det berörda EES-landets lagar eller andra författningar eller övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda myndigheten.

Med yrkeserfarenhet avses det faktiska och lagliga utövandet av lärar- eller förskolläraryrket i utlandet eller i Sverige.

De kunskaper i svenska som behövs för att bli behörig legitimerad lärare eller förskollärare kan ha förvärvats genom att sökanden 1. har gått igenom en av universitet eller högskola i Sverige anordnad undervisning i svenska för utomnordiska studenter med godkänt resultat, 2. visar godkänt resultat på särskilt test i svenska för universitets- och högskolestudier (TISUS) eller på prov i svenska som avslutar den undervisning som avses i 1, 3. har gått igenom en prövning med godkänt resultat i någon av kurserna Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 i förordningen (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, eller 4. har gått igenom en prövning med godkänt resultat i någon av kurserna Svenska B i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:2) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet svenska i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning eller Svenska som andraspråk B i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:3) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning, eller 5. visar motsvarande kunskaper på annat sätt. En sökande som före den 1 juli 2013 har gått igenom en prövning med godkänt resultat i någon av kurserna svenska 2 eller svenska som andraspråk 2 i förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena ska anses uppfylla kravet i första stycket 3.

Vid en ansökan om legitimation för lärare eller förskollärare ska det lärar- eller förskolläraryrke som den sökande vill utöva i Sverige anses vara detsamma som det yrke han eller hon är behörig för i ett annat EES-land, om verksamheterna är jämförbara.

En sådan lärare och förskollärare som avses i 1 kap. 2 § 1 och som uppfyller villkoren för legitimation i Sverige har rätt att använda den akademiska titel som han eller hon enligt lag eller annan författning får använda i det land där titeln utfärdats och på detta lands språk.

Om den sökande önskar det anger Skolverket i legitimationen titeln, och i förekommande fall förkortningen av den, samt namn och plats för den institution som utfärdat titeln.

I 4–8 §§ delas yrkeskvalifikationer in i de kvalifikationsnivåer som behövs för tillämpningen av 11–15 §§.

Med yrkeskvalifikationer på kvalifikationsnivå A avses ett kompetensbevis som har utfärdats av en behörig myndighet i ett EES-land i enlighet med det landets lagar eller andra författningar utifrån 1. en utbildning som inte utgör en del av ett utbildnings- eller examensbevis enligt 5–8 §§, 2. ett särskilt prov som inte föregås av någon utbildning, 3. att den sökande utövat lärar- eller förskolläraryrket i ett EES-land på heltid under tre år i följd eller på deltid under motsvarande tid under de senaste tio åren, eller 4. en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå som visar att innehavaren har allmänna kunskaper.

Med yrkeskvalifikationer på kvalifikationsnivå B avses ett bevis på avslutad gymnasieutbildning som omfattar 1. allmän utbildning, som har kompletterats med annan utbildning än sådan som avses i 6 § eller med den provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver den avslutade gymnasieutbildningen, eller 2. teknisk eller yrkesinriktad utbildning, som i förekommande fall har kompletterats med annan utbildning än sådan som avses i 6 § eller med den provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver den avslutade gymnasieutbildningen.

Med yrkeskvalifikationer på kvalifikationsnivå C avses 1. ett examensbevis över en avslutad annan eftergymnasial lärar- eller förskollärarutbildning än sådana eftergymnasiala lärar- eller förskollärarutbildningar som avses i 7 och 8 §§ på minst ett år eller på deltid under motsvarande tid samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna utbildning, eller 2. ett examensbevis över sådan avslutad utbildning som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG, om utbildningen motsvarar den utbildningsnivå som avses i 1 och ger en jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för jämförbart ansvar och verksamhet. Den lärar- eller förskollärarutbildning som avses i första stycket 1 ska normalt ha som tillträdeskrav en avslutad gymnasial utbildning med den inriktning som krävs för behörighet till universitet eller annat lärosäte.

Med yrkeskvalifikationer på kvalifikationsnivå D avses ett examensbevis över en avslutad lärar- eller förskollärarutbildning på eftergymnasial nivå på minst tre år och högst fyra år eller på deltid under motsvarande tid samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna utbildning. Examen ska ha avlagts vid ett universitet eller en högskola eller motsvarande.

Med yrkeskvalifikationer på kvalifikationsnivå E avses ett bevis över att innehavaren har avlagt en lärar- eller förskollärarexamen från en eftergymnasial utbildning på minst fyra år eller på deltid under motsvarande tid samt vid behov den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna utbildning. Examen ska ha avlagts vid ett universitet eller en högskola eller motsvarande.

Bevis på formella kvalifikationer som har utfärdats av en behörig myndighet i ett EESland ska jämställas med bevis på formella kvalifikationer över sådana utbildningar som avses i 4–8 §§ (inklusive kvalifikationsnivån), om beviset gäller en avslutad utbildning

1. som har genomgåtts i ett EES-land, 2. som är erkänd som likvärdig av detta EES-land, och 3. som i detta EES-land ger samma rätt till tillträde till eller utövande av lärar- eller förskolläraryrket eller förbereder för utövandet av yrket.

Enligt samma villkor som anges i 9 § ska yrkeskvalifikationer som ger innehavaren förvärvade rättigheter jämställas med ett sådant bevis på formella kvalifikationer, även om kvalifikationerna inte uppfyller de krav som har fastställts i det ursprungliga EES-landets lagar eller andra författningar för tillträde till eller utövande av lärar- eller förskolläraryrket. Det gäller särskilt om det ursprungliga EES-landet har höjt de krav på utbildning som är en förutsättning för tillträde till och utövande av lärar- eller förskolläraryrket och om en sökande, som har gått igenom tidigare utbildning som inte uppfyller de nya kraven, tilldelas förvärvade rättigheter med stöd av lagar eller andra författningar. I ett sådant fall ska den tidigare utbildningen, vid tillämpningen av 11–15 §§, anses motsvara kvalifikationsnivån på den nya utbildningen.

En sökande ska bedömas som behörig om han eller hon innehar det kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som krävs av ett annat EES-land för att få tillträde till eller utöva lärar- eller förskolläraryrket i det landet. Kompetensbeviset eller beviset på formella kvalifikationer ska ha utfärdats av en behörig myndighet i ett EES-land enligt det landets lagar eller andra författningar och intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den kvalifikationsnivå som ligger närmast före den kvalifikationsnivå som Sverige kräver för olika lärar- eller förskolläraryrken.

En sökande ska också bedömas som behörig om han eller hon har utövat lärar- eller förskolläraryrket på heltid under minst två år under de senaste tio åren i ett EES-land där lärar- eller förskolläraryrket inte är ett reglerat yrke och har ett eller flera kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som 1. visar att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den kvalifikationsnivå som ligger närmast före den kvalifikationsnivå som Sverige kräver för olika lärar- eller förskolläraryrken, 2. visar att innehavaren har förberetts för att utöva lärar- eller förskolläraryrket, och 3. har utfärdats av en behörig myndighet i ett EES-land.

För de skolformer och årskurser som enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare kräver en behörighetsgivande examen om minst 240 högskolepoäng eller motsvarande krävs att en sökande har bevis på formella kvalifikationer på kvalifikationsnivå C. I sådana fall krävs inte att den behöriga myndigheten i sökandens utbildningsland har intygat att sökandens yrkeskvalifikationer motsvarar den kvalifikationsnivån.

Kravet i 12 § på två års yrkeserfarenhet får inte ställas när det eller de bevis på formella kvalifikationer som sökanden har gäller som bevis på en reglerad lärar- eller förskollärarutbildning på de kvalifikationsnivåer som anges i 5–8 §§.

Som bevis på formella kvalifikationer ska också betraktas varje bevis på formella kvalifikationer som har utfärdats i ett tredje land, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom lärar- eller förskolläraryrket i ett EES-land och det EES-landet har intygat att beviset på formella kvalifikationer har erkänts där.

Även om sökanden uppfyller de krav som anges i 11–15 §§ kan Skolverket kräva att den sökande ska slutföra en anpassningsperiod på högst tre år eller genomgå ett lämplighetsprov för att en viss behörighet ska kunna meddelas. Detta gäller när

1. omfattningen av den utbildning som åberopas som stöd för ansökan om legitimation är minst ett år kortare än den som krävs i Sverige, 2. innehållet i den sökandes utbildning väsentligt avviker från innehållet i den utbildning som krävs i Sverige, eller 3. det i Sverige för lärar- eller förskolläraryrket krävs en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte ingår i lärar- eller förskolläraryrket i det EES-land där den sökandes kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer har utfärdats. Den skillnad mellan lärar- eller förskolläraryrken som avses i första stycket 3 ska motsvaras av en särskild utbildning som krävs i Sverige och som väsentligt avviker från den utbildning som omfattas av den sökandes kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer. Sökanden ska kunna välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov. Närmare regler om anpassningsperiod finns i 3 kap. och om lämplighetsprov i 4 kap.

Väsentliga avvikelser i den sökandes utbildning enligt 16 § första stycket 2 och andra stycket, ska avse kunskapsområden som är av stor betydelse för utövandet av lärar- eller förskolläraryrket. Den sökandes utbildning ska väsentligt avvika från den utbildning som krävs i Sverige när det gäller längd eller innehåll.

Innan krav ställs på anpassningsperiod eller lämplighetsprov ska Skolverket kontrollera om de kunskaper och färdigheter som den sökande har tillägnat sig genom yrkesverksamhet, i ett EES-land eller i tredje land, är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses i 17 §.

(upphävd genom SKOLFS 2014:3)

Av bilaga 1 framgår de kunskapsområden som är av stor betydelse för utövandet av lärar- eller förskolläraryrket (de nationella kraven) som avses i 2 kap. 17 §. Utöver vad som i övrigt följer av dessa föreskrifter måste den sökande uppfylla kraven i bilagan.

Med anpassningsperiod avses utövande av lärar- eller förskolläraryrket vid svensk skolenhet eller förskoleenhet under en legitimerad lärares eller förskollärares handledning, i vissa fall åtföljt av kompletterande utbildning vid svenskt universitet eller svensk högskola. Den sammanlagda anpassningsperiod som kan krävas får aldrig vara längre än tre år.

Sökanden ska kunna intyga att han eller hon med godkänt resultat har fullgjort det som Skolverket har anvisat. Anvisad yrkesutövning ska intygas med ett skriftligt omdöme som är utfärdat vid den skolenhet eller förskolenhet där yrkesutövningen med handledning har fullgjorts. Att anvisad utbildning fullgjorts med godkänt resultat ska intygas med betyg från universitetet eller högskolan. När den sökande styrkt att anpassningsperioden genomförts enligt Skolverkets anvisningar, ska den sökande bedömas som behörig.

Med lämplighetsprov avses ett prov som endast gäller den sökandes yrkeskunnighet och som anordnas av Skolverket för att bedöma den sökandes förmåga att utöva lärar- eller förskolläraryrket i Sverige. Den som har genomgått lämplighetsprovet med godkänt resultat ska bedömas som behörig.

I en bilaga till denna författning anges de kunskapsområden som lämplighetsprovet får omfatta. För varje sökande som ska genomgå lämplighetsprovet ska innehållet i provet bestämmas efter en jämförelse mellan dessa kunskapsområden och de kvalifikationer och erfarenheter som den sökande har.

En sökande som uppfyller kraven i 1 kap. 11 § och har en lärar- eller förskollärarutbildning från tredje land ska bedömas som behörig om utbildningen ensam eller

tillsammans med yrkeserfarenhet bedöms motsvara de krav som anges i 2 kap. förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Om utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeserfarenhet inte bedöms motsvara dessa krav kan Skolverket ställa krav på att sökanden ska genomföra viss kompletterande utbildning vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola eller en anpassningsperiod enligt 3 kap.