Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena

Bilaga

Bilaga

Ämnesplan för ämnet engelska

Engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språkoch omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska. I undervisningen ska eleverna få möta talad och skriven engelska av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla SKOLFS 2010:261 följande:

1. Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. 4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. 5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Kurser i ämnet

Engelska 5, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Engelska 6, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 5. Engelska 7, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 6.

Engelska 5

Kursen engelska 5 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

• Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhällsoch arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor. • Innehåll och form i olika typer av fiktion. • Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.

Reception

• Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier. • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer. • Skönlitteratur och annan fiktion. • Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage. • Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften. • Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk.

SKOLFS 2010:261 • Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.

Produktion och interaktion

• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar. • Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. • Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera samt för att skapa struktur och anpassa till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsakssammanhang och tidsaspekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.

SKOLFS 2010:261 I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Engelska 6

Kursen engelska 6 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

• Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. • Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. • Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Reception

• Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. • Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. • Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. • Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. • Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. • Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. • Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.

Produktion och interaktion

• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, 6 sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.

- -

effek-

gier för

välgrun med ant, redogöra ommentera v såväl helhet en visar sin en engelska, i v v xter och talat

i talad engelska i . Ele resultat agera uti vända strate

A an

gott

udskap och instruktioner i en kan förstå en kan välja och en engelska. en väljer te v v erhet v v , diskutera och k vänder på ett rele arierande tempo och i tydligt Betyget Ele som detaljer v formulerad skri olika genrer förståelse genom att dat och nyanserat för innehåll och detaljer samt genom att med från b innehållet. Ele säk att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skri Ele språk från olika medier och an

en för v del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

-

om -

eds

gier för och

välgrundat tillfr med viss

ant v huvudsakligt en visar sin en engelska, i v v xter och talat

i talad engelska i , diskutera och k vända strate . Ele resultat agera utifrån an

en kan förstå en kan välja och en engelska. en väljer te v v erhet v v vänder på ett rele arierande tempo och i tydligt udskap och instruktioner i Betyget C Ele innehåll och uppfatta väsent liga detaljer v formulerad skri olika genrer förståelse genom att redogöra för mentera innehåll och detaljer samt genom att med ställande b innehållet. Ele säk att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skri Ele språk från olika medier och an

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

-

om

-

gier för ersiktligt udskap öv godtagbart med viss vända det

huvudsakligt en visar sin en engelska, i v v xter och talat

i talad engelska i , diskutera och k . Ele vända strate ant sätt an an v

en kan förstå en kan välja och en engelska. en väljer te v v erhet v v

arierande tempo och i tydligt Betyget E Ele innehåll och uppfatta tyd liga detaljer v formulerad skri olika genrer förståelse genom att redogöra för mentera innehåll och detaljer samt genom att med resultat agera utifrån b och instruktioner i innehållet. Ele säk att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skri Ele språk från olika medier och kan på ett rele

-

, - - are en

viss

alda och gna

a fram arierat, v, e are och ande er sig vt ledigt en kan äv en bearbetar v ar a v sätt det v gen produktion . en mer formella, relati . Ele ar till syfte, mottag

A a och skriftlig ar i olika genrer kan erat

välgrundade och nyan

förbättring

en formulera sig v en tydligt, v v

vt och kritiskt

Betyget ti materialet i sin e och interaktion. I muntlig ställning ele tydligt, sammanhäng struktur formulera sig med flyt och anpassning och situation. Ele och gör serade framställning I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv sammanhang uttryck ele och med flyt samt med anpass ning till syfte, mottag

en för v

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. - - - - - v,

vt erat

ar a uttrycka a fram , och gör en relati . v

alda mate ar ele

are och situa

vt struktur

en formulera sig en mer formella, kan viss anpassning förbättring gen produktion och a och skriftlig relati en bearbetar sätt det v ar i olika genrer kan v anpassning till syfte, vt are och situation. en kan äv viss en formulera sig v v arierat, tydligt, sammanhäng Betyget C effekti rialet i sin e interaktion. I muntlig ställning ele v ande och Ele med flyt och till syfte, mottag tion. Ele välgrundade egna framställning I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv sammanhang sig tydligt och med flyt samt med mottag

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- , - -

vt are gna uttrycka flyt gen pro a fram v, e ande. en relati v

visst

en bearbetar ar a v ele tydligt och vt . en mer formella, i någon mån kan anpassning till ar are och situation.

viss

a och skriftlig ar i olika genrer kan relati till syfte, mottag sammanhäng

vt

en formulera sig en kan formulera sig med flyt och v v alda materialet i sin e arierat, Betyget E v duktion och interaktion. I muntlig ställning ele v relati Ele visst anpassat och situation. Ele och gör förbättring framställning I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv sammanhang sig tydligt och med samt med syfte, mottag

- v en och v - jäm

on vänds,

välut

fungeran arenheter

väl utförligt och

gna erf . . vända några företeelser i A gier som löser problem i

vt sätt

en diskuterar v

ecklade och nyanserade

Betyget situation. Dessutom kan ele välja och an de strate och förbättrar interaktionen för den framåt på ett k strukti Ele nyanserat olika sammanhang och delar a världen där engelska an och kan då också göra v förelser med e och kunskaper

en för v del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

gier aren

v världen ecklade . en välja och utförligt gna erf v vänds, och kan

välutv

en diskuterar v vända fungerande strate Betyget C Dessutom kan ele an som löser problem i och förbätt rar interaktionen. Ele några företeelser i olika sam manhang och delar a där engelska an då också göra jämförelser med e heter och kunskaper

en för v del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - -

löser

fungerande ersiktligt v världen jämförel en välja och öv v arenheter och vänds, och kan

i viss mån enkla

gna erf .

i huvudsak

gier som en diskuterar v vända Betyget E Dessutom kan ele an strate problem i och förbättrar interak tionen. Ele några företeelser i olika sam manhang och delar a där engelska an då också göra ser med e kunskaper

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Engelska 6

Kursen engelska 6 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

• Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. • Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. • Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Reception

• Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. • Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. • Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. • Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. • Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. • Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. • Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.

Produktion och interaktion

• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, 6 sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. • Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. • Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. • Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande 7 resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. • Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. • Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande 7 resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven 11 bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också 8 göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också 8 göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

-

- , gott - gier för udskap

med såväl helhet

, och i skri välgrundat redogöra för i talad engelska ant information och ommentera och vända strate v en visar sin förstå v an

A bt tempo

en kan förstå en kan välja och v v erhet en engelska, i olika genrer Betyget Ele som detaljer i snab v och i mer formella samman hang. Ele else genom att och nyanserat diskutera, k dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med resultat agera utifrån b och instruktioner i innehållet. Ele säk att söka rele värdera olika källors tillförlitlig het.

en för v del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- -

-

, och i gier för redogöra

med viss

huvudsakligt resultat agera

ommentera och

bt tempo

i talad engelska ant information och vända strate v en visar sin förståelse välgrundat v an udskap och instruktioner

vt snab

en kan förstå en engelska, i olika genrer edsställande en kan välja och v v v erhet elati , diskutera, k

Betyget C Ele innehåll och uppfattar väsent liga detaljer i r skri och i mer formella samman hang. Ele genom att för dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfr utifrån b i innehållet. Ele säk att söka rele värdera olika källors tillförlitlig het.

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

-

-

-

, och i gier för redogöra

med viss huvudsak

i talad engelska ommentera och

bt tempo

ersiktligt resultat agera utifrån ant information och vända strate v en visar sin förståelse öv v an

vt snab

en kan förstå en engelska, i olika genrer en kan välja och v v v erhet elati , diskutera, k udskap och instruktioner i Betyget E Ele ligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i r skri och i mer formella samman hang. Ele genom att för dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart b innehållet. Ele säk att söka rele värdera olika källors tillförlitlig het.

- - - - -

alda

effek

a fram arierat, , och gör ant, v en formulera sätt det v gna framställ gen produktion are och situa xter och talat v, e

, tydligt och struktu en kan äv ar a a och skriftlig v en bearbetar A ar i olika genrer kan v

. en väljer te en formulera sig v ar v v vänder på ett rele vt och kritiskt

Betyget Ele språk från olika medier och an ti materialet i sin e och interaktion. I muntlig ställning ele nyanserat rerat. Ele sig med flyt och anpassning till syfte, mottag tion. Ele välgrundade och nyanserade förbättring ning

en för v

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - en - en v v

och a fram arierat, ant v alda mate välgrundade gna framställ xter och talat v, e

gen produktion och ar a sätt det v a och skriftlig anpassning till syfte, , och gör ar i olika genrer kan vt en formulera sig med flyt are och situation. Ele .

en väljer te en formulera sig v ar v v viss vänder på ett rele

Betyget C Ele språk från olika medier och an effekti rialet i sin e interaktion. I muntlig ställning ele tydligt och strukturerat. Ele kan äv och mottag bearbetar förbättring ning

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- , - v, are vt en viss vt ar a

gen pro a fram vända det relati elati .

r

en bearbetar ar en kan äv v xter och talat v förbättring

ant sätt an v a och skriftlig ar i olika genrer kan enkla

en väljer te en formulera sig v v alda materialet i sin e arierat, tydligt och Betyget E Ele språk från olika medier och kan på ett rele v duktion och interaktion. I muntlig ställning ele v strukturerat. Ele formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottag och situation. Ele och gör egna framställning

v - - och och jäm

en välja vänds, v välut arenheter

ledigt

. utförligt och are och situa fungerande

en formella och gna erf .

väl

vt sätt några företeelser i en tydligt, A v xa, sammanhang uttryck vända gier som löser problem i en diskuterar v omple onstrukti ecklade och nyanserade Betyget I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k er sig ele med flyt samt med anpassning till syfte, mottag tion. Dessutom kan ele och an strate och förbättrar interaktionen kan föra den framåt på ett k Ele nyanserat olika sammanhang och delar a världen där engelska an och kan då också göra v förelser med e och kunskaper

en för v

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - några

vända

jämförel

utförligt

gier som löser arenheter och

en formella och och med flyt samt

ecklade

v världen där engel . gna erf en välja och an xa, sammanhang kan v vt ledigt vänds, och kan då också en diskuterar välutv en uttrycka sig tydligt, v are och situation. Dessutom v omple Betyget C I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k ele relati med anpassning till syfte, mot tag kan ele fungerande strate problem i och förbättrar interak tionen. Ele företeelser i olika sammanhang och delar a ska an göra ser med e kunskaper

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - en - v

i viss

anpass are och jämförel ersiktligt v världen

viss i huvudsak öv

gier som arenheter och vänds, och kan en formella och enkla

vända gna erf .

xa, sammanhang kan löser problem i och förbätt en uttrycka sig tydligt och en diskuterar v v omple Betyget E I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k ele med flyt samt med ning till syfte, mottag situation. Dessutom kan ele välja och an fungerande strate mån rar interaktionen. Ele några företeelser i olika sam manhang och delar a där engelska an då också göra ser med e kunskaper

Kursen engelska 7 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

• Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. • Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Reception

• Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. • Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. • Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. • Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. • Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. • Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel.

Produktion och interaktion

• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. • Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. • Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. • Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhällsoch arbetslivet. • Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. 9

• Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer, samt med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och av avancerad karaktär. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information, strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer, samt med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och av avancerad karaktär. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. 10

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information, strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer, samt även underförstådd betydelse, i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och av avancerad karaktär. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information, strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig med god precision, varierat, nyanserat, tydligt och välstrukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och god anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, ledigt och med flyt samt med flexibel och effektiv anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett 11 konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 12 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

v - -

-

en . Ele om gier för

med

såväl hel samt äv

,

resultat agera uti ant information, , diskutera, k vända strate v

ancerad karaktär an A v

gott

v a udskap och instruktioner i en kan förstå en engelska, i olika genrer en kan välja och v v välgrundat och nyanserat v erhet

Betyget Ele het som detaljer underförstådd betydelse, i talad engelska i snabbt tempo, och i skri och a en visar sin förståelse genom att redogöra för mentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med från b innehållet. Ele säk att söka rele strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet.

en för v del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

- -

en v v udskap en visar väl gier för v , diskutera, med viss

edsställan

med viss . Ele

huvudsakligt tillfr

, samt ant information, en underförstådd vända strate v

äv redogöra för an

en kan förstå en kan välja och v erhet resultat agera utifrån b v erhet ancerad karaktär vt snabbt tempo, och i skri ommentera och dra slutsatser Betyget C Ele innehåll och uppfatta väsent liga detaljer säk betydelse, i talad engelska i rela ti engelska, i olika genrer och a av sin förståelse genom att grundat k om innehåll och detaljer samt genom att med de och instruktioner i innehållet. Ele säk att söka rele strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet.

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

en v v

er

en visar öv gier för v udskap

med viss

, diskutera,

med viss

huvudsakligt . Ele

godtagbart

, samt ant information, en underförstådd vända strate v

äv an redogöra för

en kan förstå en kan välja och v erhet v erhet ancerad karaktär vt snabbt tempo, och i skri ommentera och dra slutsatser Betyget E Ele innehåll och uppfattar väsent liga detaljer säk betydelse, i talad engelska i rela ti engelska, i olika genrer och a av sin förståelse genom att siktligt k om innehåll och detaljer samt genom att med resultat agera utifrån b och instruktioner i innehållet. Ele säk att söka rele strukturera den och värdera olika källors tillförlitlighet.

- , - - - . alda

effek erat

a fram , och gör ant, med god v nyanserat sätt det v anpassning gna framställ gen produktion are och situa xter och talat en formulera sig v, e arierat, god välstruktur ar a a och skriftlig , v en bearbetar A ar i olika genrer kan v

. en väljer te en formulera sig en kan äv ar v v v vänder på ett rele ecision

vt och kritiskt

Betyget Ele språk från olika medier och an ti materialet i sin e och interaktion. I muntlig ställning ele pr tydligt och Ele med flyt och till syfte, mottag tion. Ele välgrundade och nyanserade förbättring ning

en för v del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - - -

och a fram struktu arierat, , och gör ant en formu v alda mate gna framställ are och situa xter och talat v, e

gen produktion och en kan äv , tydligt och ar a sätt det v a och skriftlig v en bearbetar ar i olika genrer kan v vt . . Ele en väljer te en formulera sig v ar v v vänder på ett rele Betyget C Ele språk från olika medier och an effekti rialet i sin e interaktion. I muntlig ställning ele nyanserat rerat lera sig med flyt och anpassning till syfte, mottag tion. Ele välgrundade och nyanserade förbättring ning

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- en - - v en v

. Ele gen pro a fram arierat, vända det erat

välgrundade

gna framställ xter och talat v, e

ant sätt an struktur ar a v a och skriftlig , och gör ar i olika genrer kan anpassning till syfte, en formulera sig med flyt are och situation. Ele .

en väljer te en formulera sig v ar v v viss

alda materialet i sin e Betyget E Ele språk från olika medier och kan på ett rele v duktion och interaktion. I muntlig ställning ele tydligt och kan äv och mottag bearbetar förbättring ning

vt v - - -

-

jäm stra och för vänds,

välut

onstrukti arenheter med flexibel en välja och v utförligt och

en formella och gna erf . anpassning till are och situation. v några företeelser i

A väl fungerande

xa, sammanhang kan

en uttrycka sig tydligt, ledigt . en diskuterar v v vända gier som löser problem i och omple ecklade och nyanserade Betyget I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k ele och med flyt samt och effekti syfte, mottag Dessutom kan ele an te förbättrar interaktionen den framåt på ett k sätt Ele nyanserat olika sammanhang och delar a världen där engelska an och kan då också göra v förelser med e och kunskaper

en för v del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - en v några

are och jämförel

fungerande utförligt

arenheter och en formella och

vända ecklade v världen där engel . gna erf xa, sammanhang kan vänds, och kan då också gier som löser problem i välutv en uttrycka sig tydligt, ledigt en diskuterar v v omple Betyget C I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k ele och med flyt samt med anpass ning till syfte, mottag situation. Dessutom kan ele välja och an strate och förbättrar interaktionen. Ele företeelser i olika sammanhang och delar a ska an göra ser med e kunskaper

en för v del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - i gier - -

vända strate

ersiktligt v världen jämförel

öv

löser problem i arenheter och vänds, och kan en formella och enkla

gna erf . ledigt och med flyt samt en välja och an xa, sammanhang kan v

vt

en uttrycka sig tydligt, i viss mån en diskuterar v are och situation. Dessutom v omple Betyget E I muntlig och skriftlig interak tion i olika, äv k ele relati med anpassning till syfte, mot tag kan ele huvudsak fungerande som och förbättrar interaktionen. Ele några företeelser i olika sam manhang och delar a där engelska an då också göra ser med e kunskaper

Historia

Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

2 1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Kurser i ämnet

Historia 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b. Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b. Historia 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1a1 eller kursen historia 1a2. Historia 2a, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2b – kultur. Historia 2b kultur, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2a. Historia 3, 100 poäng, som bygger på kursen historia 2a eller kursen historia 2b – kultur.

Historia 1a1

Kursen historia 1a1 omfattar punkterna 1–2 och 4–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.

3

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. • Tolkning och användning av olika slags källmaterial. • Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras 4 orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer 25

och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla

omdömen. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

5

­ - dem. - ­ av ven

v dem

ven ger eenden i ar utförligt . Ele Dessutom

al. enser deras betydelse gumenterar , händelser och tolkning ordar en a utförligt och eenden. Ele xempel på, och redogöra för föränd utförligt och nyan e olika verar med nyanserade onsekv utförligt och nyanse

A

na, för ven för redogöra för förloppen xempel på några enskilda ven kan ven jämför de olika tolk , samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt Ele ningar och moti omdömen sitt v kan ele serat av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat det förflutna och förhållanden i nutiden samt ar

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - ad al. v or - xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e ven dra några e

Ele

. Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a redogöra för förloppen a ven kan ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ­ , ­ enser enkla

redo redogöra ven ger

eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt ersiktligt

xempel på några ven dra några öv v dem. Dessutom er och k deras betydelse eenden. Ele , samband mellan

öv

ar a ven xempel på, och förklarar e

ven kan ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele göra för förändringsprocesser händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning kan ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

e­ ­ sk v söka käll

erhet vans. I vär historiska ven från välgrundade slutsatser om välgrundade reflektioner om .

med säk

A frågor eenden i det förflutna och ara ven dra några ven kan er materialets rele Betyget för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele och tolka källmaterial för att besv enden samt göra och nyanserade öv deringen utgår ele kritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter a källmaterialet

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­

- erhet

välgrun er materia

v källmaterialet med viss säk olika tolknings

. ara frågor om historiska vans. I värderingen utgår reflektioner öv ven kan ven från eenden samt göra Betyget C och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele söka och tolka källmaterial för att besv sk dade lets rele ele möjligheter a och värderar dessa med enkla omdömen

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ -

vänd erhet

er materia

ara frågor om

eenden samt göra med viss säk något källkritiskt .

vans. I värderingen utgår reflektioner öv ven kan ven från Betyget E Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla lets rele ele kriterium om källans an barhet och dess betydelse för tolkningen

­ ­ een

vänts ven

omdömen .

vänts på olika sätt eenden och händel

utförligt och

redogöra för några arför de har an

A

xempel på olika sätt att

utförligt och nyanserat nyanserade

ven kan vända historia och värderar Betyget Ele nyanserat historiska sk ser som har an samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med deras betydelse för nutida sk den och händelser

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ . för vända

enkla

vänts eenden redogöra vänts olika. utförligt ven några

utförligt

eenden och händelser arför de har an

ven kan empel på olika sätt att an Betyget C Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt klara v Dessutom ger ele ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . några vända vänts enkla eenden vänts redogö ven ersiktligt ele

öv

ger

ersiktligt öv

arför de har an eenden och händelser

Dessutom ven kan empel på olika sätt att an Betyget E Ele ra för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

Kursen historia 1a2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 3 och 4.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 6

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för SKOLFS 2010:261 att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

7

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 1b

Kursen historia 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur. • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, 8

­ - - v ­ v v dem ven

ar a ven ger eenden i

utförligt

. Ele

nyanserade

enser al. Dessutom kan deras betydelse gumenterar för , händelser och utförligt och eenden. Ele xempel på, och redogöra för föränd e ven jämför de olika verar med onsekv utförligt och nyanse A arna, förordar en a

utförligt och nyanse

xempel på några enskilda ven kan ven redogöra för förloppen a , samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning dem. Ele tolkning och moti omdömen sitt v ele rat förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat det förflutna och förhållanden i nutiden samt ar

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - ad al. v or - xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e ven dra några e

Ele

. Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a ven kan redogöra för förloppen a ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ­ , ­ enser enkla

redo redogöra ven ger

eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt ersiktligt

xempel på några deras betydelse ven dra några öv v dem. Dessutom er och k eenden. Ele , samband mellan

öv

ar a ven xempel på, och förklarar e

för förändringsprocesser

ven kan ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele göra händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning kan ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

­

rele ven ­ söka,

grepp för

erhet erhet

nyanserade materialets välgrundade slutsatser om ara frågor om er ar utifrån olika eenden samt göra öv

med säk med säk

A v. eenden i det förflutna och

källkritiska metoder och

ven dra några ven kan ven kan vända historiska be Betyget och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele granska och tolka källmate rial för att besv historiska sk välgrundade och reflektioner vans. I värderingen utgår ele från

­ ven er A

kra

ande del för

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv väg är uppfyllda.

­ ­ er

erhet erhet

grepp för

källkritiska

ara frågor om vans. I värdering ar utifrån olika reflektioner öv eenden samt göra med viss säk med viss säk ven från v.

historiska be

ven kan ven kan vända Betyget C förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk välgrundade materialets rele en utgår ele metoder och värderar med

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­

-

utreda, vänd-

er erhet

ar uti er materia historiska v. ara frågor om formulera, några att eenden samt göra

med viss säk med viss säk något källkritiskt

för vans. I värderingen utgår vända reflektioner öv ven kan an ven kan ven från grepp Betyget E Ele het be förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning från olika perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla lets rele ele kriterium om källans an

­ - ­ een . vänts ven

nyanserat . omdömen vänts på olika sätt eenden och händel

utförligt och

v källmaterialet redogöra för några arför de har an

A

xempel på olika sätt att

utförligt och nyanserade

ven kan vända historia och värderar Betyget värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöj ligheter a Ele nyanserat historiska sk ser som har an samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med deras betydelse för nutida sk den och händelser

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ­ . - för vända

enkla

vänts eenden redogöra vänts olika.

v källmate

utförligt ven några

utförligt

eenden och händelser arför de har an . ven kan empel på olika sätt att an Betyget C enkla omdömen olika tolk ningsmöjligheter a rialet Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt klara v Dessutom ger ele ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . några vända vänts enkla eenden vänts redogö ven ersiktligt ele

öv

ger

ersiktligt

. öv arför de har an eenden och händelser

Dessutom ven kan empel på olika sätt att an Betyget E barhet och dess betydelse för tolkningen Ele ra för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 1b

Kursen historia 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur. • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och 8 ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. • Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och 36 förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C 9 är uppfyllda.

jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. • Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. • Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C 9 är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån 10 olika perspektiv.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån 10 olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 2a

Kursen historia 2a omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. 38 • Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om

11

­ - dem. - ­ av ven

v dem

ven ger eenden i ar utförligt . Ele

. Dessutom al enser deras betydelse gumenterar , händelser och tolkning ordar en a empel på, och utförligt och utförligt och nyan eenden. Ele ex redogöra för föränd olika verar med nyanserade onsekv utförligt och nyanse

A

na, för ven för redogöra för förloppen xempel på några enskilda ven kan ven jämför de olika tolk , samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt Ele ningar och moti omdömen sitt v kan ele serat av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat det förflutna och förhållanden i nutiden samt ar

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - ad al. v or - xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e ven dra några e

Ele

för förloppen a . Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a redogöra ven kan ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ­ , ­ enser enkla

redo redogöra ven ger

eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt ersiktligt

xempel på några deras betydelse ven dra några öv v dem. Dessutom er och k eenden. Ele , samband mellan

öv

ar a ven xempel på, och förklarar e

för förändringsprocesser

ven kan ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele göra händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning kan ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

­

rele ven ­ söka,

grepp för

erhet erhet

yanserade välgrundade slutsatser om materialets ara frågor om er ar utifrån olika eenden samt göra öv

med säk med säk

A v. eenden i det förflutna och

källkritiska metoder och

ven dra några ven kan ven kan vända historiska be Betyget för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele granska och tolka källmate rial för att besv historiska sk välgrundade och n reflektioner vans. I värderingen utgår ele från

ven kra

A är uppfyllda. erväg ande del Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv för

­ ­ er

erhet erhet

grepp för

källkritiska

viss säk ara frågor om vans. I värdering ar utifrån olika reflektioner öv eenden samt göra med viss säk med ven från historiska be v.

ven kan vända ven kan Betyget C förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk välgrundade materialets rele en utgår ele metoder och värderar med

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ - utreda,

er erhet vänd-

ar uti er materia historiska v. ara frågor om formulera, några att eenden samt göra

med viss säk med viss säk något källkritiskt

för vans. I värderingen utgår vända reflektioner öv ven kan an ven kan grepp ven från Betyget E Ele het be förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning från olika perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla lets rele ele kriterium om källans an

­ - ­ een . vänts ven

omdömen .

vänts på olika sätt eenden och händel

utförligt och

v källmaterialet redogöra för några arför de har an

A

xempel på olika sätt att

utförligt och nyanserat nyanserade

ven kan vända historia och värderar Betyget värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöj ligheter a Ele nyanserat historiska sk ser som har an samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med deras betydelse för nutida sk den och händelser

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ­ . - för vända

enkla

vänts eenden redogöra vänts olika.

v källmate

utförligt ven några

utförligt

eenden och händelser arför de har an . ven kan empel på olika sätt att an Betyget C enkla omdömen olika tolk ningsmöjligheter a rialet Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt klara v Dessutom ger ele ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . några vända vänts enkla eenden vänts redogö ven ersiktligt ele

öv

ger

ersiktligt

. öv arför de har an eenden och händelser

Dessutom ven kan empel på olika sätt att an Betyget E barhet och dess betydelse för tolkningen Ele ra för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 2a

Kursen historia 2a omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. • Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. 11 Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för 42 nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

12

vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

12 Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 2b – kultur

Kursen historia 2b – kultur omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas

13

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 2b – kultur

Kursen historia 2b – kultur omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas

13

­ - dem. - ­ av ven

v dem

ar utförligt ven ger eenden i . Ele

. Dessutom al enser deras betydelse gumenterar för , händelser och tolkning ordar en a

utförligt och eenden. Ele xempel på, och redogöra för föränd utförligt och nyan e olika verar med nyanserade onsekv utförligt och nyanse

A

na, för ven för redogöra för förloppen xempel på några enskilda ven kan ven jämför de olika tolk samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt Ele ningar och moti omdömen sitt v kan ele serat av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat, det förflutna och förhållanden i nutiden samt ar

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - v ad

or al.

- xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e e ven dra några

Ele

för förloppen a . Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a edogöra ven kan ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt r förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ .

­ ­ enser enkla

redogöra , hän ven ger edogöra eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt

xempel på några deras betydelse , samband mellan ven dra några öv er och k eenden. Ele

ersiktligt r

kan v dem. Dessutom kan xempel på, och förklarar

öv

e ar a ven ven ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

­ ­ ­ rele ven ­ söka, v. grepp och

erhet erhet

välgrundade slutsatser om materialets ara frågor om er eenden samt göra öv

med säk med säk A

eenden i det förflutna och

källkritiska metoder och

ven dra några ven kan ven kan vända historiska be Betyget och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele granska och tolka källmate rial för att besv historiska sk välgrundade och nyanserade reflektioner vans. I värderingen utgår ele från

­ er A ven kra

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv väg ande del för är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ er

erhet v. erhet

grepp och

källkritiska

ara frågor om vans. I värdering reflektioner öv eenden samt göra med viss säk med viss säk ven från

historiska be

teorier för att formulera, ven kan ven kan vända Betyget C förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk välgrundade materialets rele en utgår ele metoder och värderar med

­ ven er

kra

ande del för C

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv väg är uppfyllda.

­ ­

er erhet vänd-

er mate historiska teori för ara frågor om källkritiska

ar utifrån olika någon eenden samt göra

med viss säk med viss säk

vans. I värderingen v. ven från vända några reflektioner öv

ven kan ven kan grepp och Betyget E Ele het an be att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla rialets rele utgår ele kriterier om källans an

-

­ .

vänts på arför de eenden och xempel på nyanserade

utförligt och vända historia

utförligt och

redogöra för förklara v deras betydelse för olika tolkningsmöj v källmaterialet eenden och händel A ven några e vänts olika. Dessutom ven kan . Ele nyanserat några historiska sk händelser som har an olika sätt samt nyanserat har an ger ele olika sätt att an och värderar med omdömen nutida sk ser Betyget värderar med nyanserade omdömen ligheter a

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- -

vänts vänts ven eenden eenden redogöra

v källmate utförligt

.

utförligt

omdömen deras arför de har an xempel på olika sätt att . enkla ven kan vända historia och värderar Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med betydelse för nutida sk och händelser

Betyget C enkla omdömen olika tolk ningsmöjligheter a rialet

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­

arför enkla v xempel

vända his

ersiktligt öv

. ven några e vänts olika. Dessut eenden och händel vänts på olika sätt samt ven kan . eenden och händelser som ersiktligt förklara Ele redogöra för några historiska sk har an öv de har an om ger ele på olika sätt att an toria och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk ser

Betyget E barhet och dess betydelse för tolkningen

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 2b – kultur

Kursen historia 2b – kultur omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. • Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan 13 etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur. • Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och 48 händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och 14 personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. • Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur. • Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och 14 personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår 15

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från

källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika

tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår 15 eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 3

Kursen historia 3 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 3–5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Någon global förändringsprocess under 1800- och 1900-talen. Dess konkreta förlopp samt konsekvenser för samhällen, grupper och individer på regional eller lokal nivå. • Olika metoder för att söka, bearbeta och sammanställa historiskt källmaterial, till exempel genom arkiv, muntlig historia eller digitala media. • Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial inom till exempel politisk historia, socialhistoria eller miljöhistoria. • Hur undersökningar baserade på primärkällor utifrån en formulerad historisk frågeställning genomförs samt hur resultatet kan sammanställas, presenteras och ventileras. • Hur historia används inom kulturarvssektorn, till exempel arkiv, bibliotek och museer utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

50 Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

16

­ - dem. - ­ av ven

v dem

ven ger eenden i ar utförligt . Ele

. Dessutom al enser gumenterar för , händelser och tolkning deras betydelse

ordar en a

utförligt och eenden. Ele xempel på, och redogöra för föränd utförligt och nyan e olika verar med nyanserade onsekv utförligt och nyanse

A samt ar

na, för ven för redogöra för förloppen xempel på några enskilda ven kan ven jämför de olika tolk , samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt Ele ningar och moti omdömen sitt v kan ele serat av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat det förflutna och förhållanden i nutiden

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - ad al. v or - xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e ven dra några e

Ele

för förloppen a . Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a redogöra ven kan ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ­ , ­ enser enkla

redo redogöra ven ger

eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt ersiktligt

xempel på några deras betydelse ven dra några öv v dem. Dessutom er och k eenden. Ele , samband mellan

öv

ar a ven xempel på, och förklarar e

för förändringsprocesser

ven kan ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele göra händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning kan ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

­ ­ ­ rele ven ­ söka, v. grepp och

erhet erhet

välgrundade slutsatser om materialets . Dessutom kan ara frågor om er eenden samt gör öv

med säk med säk A

eenden i det förflutna och

källkritiska metoder och

ven dra några ven kan ven kan vända historiska be Betyget och emot olika sätt att se på dessa samband ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele granska och tolka källmate rial för att besv historiska sk välgrundade och nyanserade reflektioner vans. I värderingen utgår ele från

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ er

erhet v. erhet

grepp och

källkritiska

ara frågor om vans. I värdering reflektioner öv eenden samt göra med viss säk med viss säk ven från

historiska be

teorier för att formulera, ven kan ven kan vända Betyget C förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk välgrundade materialets rele en utgår ele metoder och värderar med

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

er erhet vänd-

er mate historiska teori för ara frågor om källkritiska

ar utifrån olika några någon eenden samt göra

med viss säk med viss säk

vans. I värderingen v. ven från vända reflektioner öv ven kan an ven kan grepp och Betyget E Ele het be att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla rialets rele utgår ele kriterier om källans an

­ - ­ een . vänts ven

omdömen .

vänts på olika sätt eenden och händel

utförligt och

v källmaterialet redogöra för några arför de har an

A

xempel på olika sätt att

utförligt och nyanserat nyanserade

ven kan vända historia och värderar Betyget värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöj ligheter a Ele nyanserat historiska sk ser som har an samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med deras betydelse för nutida sk den och händelser

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ­ . - för vända

enkla

vänts eenden redogöra vänts olika.

v källmate

utförligt ven några

utförligt

eenden och händelser arför de har an . ven kan empel på olika sätt att an Betyget C enkla omdömen olika tolk ningsmöjligheter a rialet Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt klara v Dessutom ger ele ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . några vända vänts enkla eenden vänts redogö ven ersiktligt ele

öv

ger

ersiktligt

. öv arför de har an eenden och händelser

Dessutom ven kan empel på olika sätt att an Betyget E barhet och dess betydelse för tolkningen Ele ra för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Historia 3

Kursen historia 3 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 3–5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Någon global förändringsprocess under 1800- och 1900-talen. Dess konkreta förlopp samt konsekvenser för samhällen, grupper och individer på regional eller lokal nivå. • Olika metoder för att söka, bearbeta och sammanställa historiskt källmaterial, till exempel genom arkiv, muntlig historia eller digitala media. • Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial inom till exempel politisk historia, socialhistoria eller miljöhistoria. • Hur undersökningar baserade på primärkällor utifrån en formulerad historisk frågeställning genomförs samt hur resultatet kan sammanställas, presenteras och ventileras. • Hur historia används inom kulturarvssektorn, till exempel arkiv, bibliotek och museer utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om 16 historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven översiktligt sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför 54 de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven utförligt sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

17

Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven översiktligt sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven

jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar

med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven utförligt sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B

17 Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

18

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och av eleven påvisade tolkningsmöjligheter. Dessutom motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt val av såväl metoder som tolkningar. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

18

­ - dem. - ­ av ven

v dem

ven ger eenden i ar utförligt . Ele

. Dessutom al enser deras betydelse gumenterar för , händelser och tolkning ordar en a utförligt och eenden. Ele xempel på, och redogöra för föränd utförligt och nyan e olika verar med nyanserade onsekv utförligt och nyanse

A

na, för ven för redogöra för förloppen xempel på några enskilda ven kan ven jämför de olika tolk , samband mellan sk

Betyget Ele nyanserat ringsprocesser personer under olika tidsperioder samt Ele ningar och moti omdömen sitt v kan ele serat av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsa ker och k ger e personer och förklarar och nyanserat för olika sk komplexa förklarar rat det förflutna och förhållanden i nutiden samt ar

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - ad al. v or - xem verar er och , hän deras , samband redogöra utför eenden.

na, för

ven jämför xempel på, ven ven ger e ven dra några e

Ele

för förloppen a . Ele utförligt utförligt slutsatser om v

utförligt enkla

eenden i det förflutna v dem. v dem och moti enser

ar a redogöra ven kan ven ger eenden i det förflutna och Betyget C Ele för förändringsprocesser delser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolk ning de olika tolkningar dar en a med enkla omdömen sitt v Dessutom kan ele ligt förändringsprocesserna och hän delserna samt deras orsak konsekv pel på några enskilda personer och förklarar betydelse för olika sk Ele och förklarar mellan sk och förhållanden i nutiden. Dessutom kan ele välgrundade sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ­ , ­ enser enkla

redo redogöra ven ger

eenden i onsekv

v förändringspro ad sk

ersiktligt ersiktligt

xempel på några deras betydelse ven dra några öv v dem. Dessutom er och k eenden. Ele , samband mellan

öv

ar a ven xempel på, och förklarar e

ven kan ven ger e ersiktligt ersiktligt eenden i det förflutna och

Betyget E Ele göra för förändringsprocesser händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkning kan ele för förloppen a cesserna och händelserna samt deras orsak Ele enskilda personer och förklarar öv för olika sk enkla öv sk förhållanden i nutiden. Dess utom kan ele slutsatser om v det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

­ ­

­ söka, v. grepp och

erhet erhet

välgrundade slutsatser om ara frågor om er materialets eenden samt göra

med säk med säk A

eenden i det förflutna och teorier för att formulera, ven kan ven kan vans. I värderingen utgår ven dra några vända historiska be ven från källkritiska metoder Betyget och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan ele och nyanserade vad sk förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele granska och tolka källmate rial för att besv historiska sk välgrundade och nyanserade reflektioner öv rele ele

­ ven er A

kra

ande del för

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv väg är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ er

erhet v. erhet

grepp och ven påvisade ara frågor om vans. I värdering reflektioner öv v ele eenden samt gör med viss säk med viss säk ven från källkritiska

historiska be

teorier för att formulera, ven kan ven kan vända Betyget C förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Ele an olika utreda, förklara och dra slutsat ser om historiska frågeställning ar utifrån olika perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk välgrundade materialets rele en utgår ele metoder och a

­ ven er

kra

ande del för C

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv väg är uppfyllda.

­ ­ ­ an - ­

er erhet

erväg er materia historiska teori för ara frågor om ar utifrån olika några någon eenden samt göra

med viss säk med viss säk

ven påvisade tolk v. vans. I värderingen utgår vända reflektioner öv v ele ven kan an ven kan ven för E och till öv ven från källkritiska metoder grepp och Betyget E Betyget D innebär att kunskaps­ kra de del för C är uppfyllda. Ele het be att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställning perspekti Ele söka, granska och tolka källma terial för att besv historiska sk enkla lets rele ele och a

­ ­ ­

een ­

vänts ven

v såväl meto . utförligt och omdömen . . Dessutom ar al a vänts på olika sätt ven eenden och händel

utförligt och

ven påvisade tolk sitt v redogöra för några arför de har an

A

xempel på olika sätt att v ele utförligt och nyanserat nyanserade verar ele ven kan vända historia och värderar Betyget och a ningsmöjligheter moti nyanserat der som tolkning Ele nyanserat historiska sk ser som har an samt förklara v olika. Dessutom ger ele några e an med deras betydelse för nutida sk den och händelser

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ .

för vända sitt enkla vänts

eenden . Dessutom redogöra vänts olika.

utförligt utförligt ven några

ven

utförligt

eenden och händelser . arför de har an verar ele v såväl metoder som tolk ar ven kan empel på olika sätt att an Betyget C tolkningsmöjligheter moti val a ning Ele för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt klara v Dessutom ger ele ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ .

några vända vänts enkla redogö eenden vänts ven

ersiktligt ele

ersiktligt öv öv

. Dessutom ger

ersiktligt

ven

öv

. arför de har an v såväl metoder som ar eenden och händelser

Dessutom verar ele al a ven kan empel på olika sätt att an Betyget E ningsmöjligheter moti sitt v tolkning Ele ra för några historiska sk och händelser som har an på olika sätt samt förklara v olika. ex historia och värderar med omdömen deras betydelse för nutida sk

Idrott och hälsa

Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till välbefinnande. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle. Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier. Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. 2. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer. 2 3. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.

4. Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska SKOLFS 2010:261 aktiviteter. 5. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser. 6. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. 7. Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.

Kurser i ämnet

Idrott och hälsa 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Idrott och hälsa 2, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1. Idrott och hälsa 1 – specialisering, 100 poäng. Idrott och hälsa 2 – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1 – specialisering.

Idrott och hälsa 1

Kursen idrott och hälsa 1 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. • Rörelse till musik samt dans. • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation. • Metoder och redskap för friluftsliv. • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv. • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud. • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. • Spänningsreglering och mental träning. • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

3

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt. Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt. 4

Eleven kan utförligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på SKOLFS 2010:261 ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Idrott och hälsa 2

Kursen idrott och hälsa 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

5

-

­ ,

-

a ­ och vite gna trä

a om med tränings v akti ar för

erhet oppling till till . Dessutom

aliteter unden viteternas an och hälsan. . a och v i fråg vt ansv

omplex karaktär

med säk va akti regelb omdömen värdera elation

utförligt och nyan

v k välja områden och i r a förmåg nas teorier A ecklar den kroppslig an. I samband med det ven vningen innehåller en a vsstilens betydelse för den beskri ven kan vanta teorier ven kan bedöma sina e ecklingsbeho erhet

, äv

Betyget Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele serat och li kroppslig Beskri förklaringar med k rele Ele utv kroppslig förmåg säk metoder för ning, ta ett akti att genomföra dessa samt med nyanserade resultatet metoder

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ a ­

v- an och vite va a med gna ar för a om unden

Beskri vanta

v akti erhet aliteter beskri ele vsstilens områden a och kan vt ansv v i fråg regelb

välja ven visar i utöv med säk omdömen värdera ecklar den kroppslig utförligt

erhet

an. I samband med det ven an och hälsan. oppling till r .

v idrott, motion och ven kan viteternas och li ven kan bedöma sina e ecklingsbeho

Betyget C Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele akti betydelse för den kroppslig förmåg ningen innehåller förklaringar med k teorier Ele utv kroppslig förmåg viss säk och metoder för träning, ta ett akti att genomföra dessa samt med nyanserade resultatet. Ele det a

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ a

-

er vssti med öv gna gen

a om ecklar den omdömen ven visar i ven

an. I samband a och kan v i fråg enkla ver ele välja områden

viteternas och li v idrott, motion och ar för att genomföra a förmåg erhet v hänsyn till sin e viteter som utv akti an och hälsan.

vt ansv andet a ven kan med goda rörelse­ ven kan bedöma sina e ecklingsbeho aliteter genomföra en bredd

Betyget E Ele kv av akti kroppslig med det beskri siktligt lens betydelse för den kroppslig förmåg Ele utv kroppslig förmåg viss säk och metoder för träning, ta ett akti dessa samt med värdera resultatet. Ele utöv friluftsli

-

- ­ v v och utför andet ven , friluftsli erhet vsstilar aliteter diskutera

efter samråd

gen och andras viteter i naturmil

med säk

ven visar i utöv erksamheter A v, motion och idrott som

ven anpassa sin träning

Ele va hur olika li

ariationer i förutsättning utförligt och nyanserat

erhet och kan ven kan . Dessutom kan ele

na.

Betyget kan ele till v ar av idrott, motion och friluftsli hänsyn till sin e säk med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Ele med goda rörelsekv genomföra akti jöer ligt och nyanserat friluftsli sociala och kulturella fenomen och beskri och kroppsideal framträder i träningsv och samhället i övrigt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ vs ­ och v, gen ven

, frilufts erhet aliteter

viteter i natur va hur olika li erhet och kan med handledare

med säk

erksamheter diskutera friluftsli beskri v hänsyn till sin e . Dessutom kan ele

ven kan

Betyget C friluftsli och andras säk efter samråd vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Ele med goda rörelsekv genomföra akti miljöer utförligt motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt stilar och kroppsideal framträder i träningsv liv och samhället i övrigt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

i ­ ­

viteter va hur erksam diskutera

beskri erhet och kan v och samhället i . Dessutom kan

med handledare vidta ersiktligt v, motion och idrott som öv ersiktligt vsstilar och kroppsideal öv , friluftsli ven kan med goda rörelse­ ven aliteter genomföra akti Betyget E och andras säk samråd åtgärder vid skada eller nödsi tuation. Ele kv i naturmiljöer ele friluftsli sociala och kulturella fenomen och olika li framträder i träningsv heter övrigt.

- ­ . ­ ­ ­

go till hur kan som för er med nyan hand v. v anpas på rörelser kra utförligt han egna och med av de erhet gonomiskt och diskutera ställer eller den för säk er

studiemiljöer utförligt samråder hon

med

bedöma A anpassning rörelser och kan kan ven kan situationer situationer redogöra nyanserat ­ ele an och situationens kra ven ven erhet

sina

Betyget Ele serat olika nomisk Ele sa olika och arbets anpassas till människan. När ledare säk måg

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­

viss hur kan viss för

hand v. rörelser situatio redogöra med med egna situationer med

kan sina han olika diskutera den olika ven eller utförligt till studiemiljöer som gonomisk anpassning Ele samråder . anpassa hon bedöma v utförligt kan och kra ven ­ kan och ele an och situationens kra ven de rörelser erhet erhet gonomiskt Betyget C Ele för ställer på er av säk er ner arbets anpassas till människan. När ledare säk måg

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­

viss kan viss för hand v. rörelser situatio redogöra med diskutera med egna situationer med

kan sina han olika den olika ven studiemiljöer eller ersiktligt till som Ele ersiktligt samråder öv gonomisk anpassning och . anpassa öv hon v ­ bedöma kan kra ven kan och ele an och situationens kra ven de erhet arbets erhet rörelser gonomiskt Betyget E Ele för ställer på er av säk er ner hur anpassas till människan. När ledare säk måg

Eleven kan utförligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Idrott och hälsa 2

Kursen idrott och hälsa 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll: 5 • Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Betyget D 67

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 6

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

• Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 6

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan redogöra för hälsobegreppets grunder samt utförligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Vid behov kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven utförligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan redogöra för hälsobegreppets grunder samt utförligt och nyanserat beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Vid behov kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter beskriva friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat 7 beskriva friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan redogöra för hälsobegreppets grunder samt utförligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Vid behov kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven utförligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Eleven kan redogöra för hälsobegreppets grunder samt utförligt och nyanserat beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Vid behov kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter. Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter beskriva friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat 7 beskriva friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Idrott och hälsa 1 – specialisering

Kursen idrott och hälsa 1 – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 5–6. I kursen behandlas specialisering inom vald idrott.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Regler, tekniker och taktik inom vald idrott. • Planering, genomförande och analys av träningsprogram för vald idrott. • Hur vald idrott utvecklar den kroppsliga förmågan. • Vald idrott ur ett hälsoperspektiv. • Vald idrotts organisation och historia. • Organisation av barnverksamhet inom vald idrott. • Kulturella och sociala aspekter på vald idrott. • Etik och moral i förhållande till vald idrott.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven översiktligt beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med viss säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och kan i samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med enkla omdömen värdera resultatet av sin träning. Eleven kan översiktligt diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan i samråd med handledare planera, organisera och utvärdera enkla verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. 69 Eleven kan översiktligt diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. 8

­ ­ , ­ ­

- -

a er och vite a samt gna beskri a om unden trä ar för att v akti ologiska

erhet områden

aliteter med säk viteternas gelb a, v ett hälsofräm v i fråg vt ansv

omplex karaktär edogöra för

med säk utförligt och nyan va akti

v k eppets grunder

A ecklar den kroppslig an. I samband med det ven an och hälsan. ven bedöma sina e

en a

beskri ven kan ven kan r välja och planera , äv ecklingsbeho

Betyget Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele serat fysiologiska och psyk betydelse för den kroppslig förmåg Ele hälsobegr utförligt och nyanserat va innebörden a jande arbetssätt. På denna grund kan ele utv kroppslig förmåg het och metoder för re ning, ta ett akti genomföra dessa samt med

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

a ­ ­ v vt

och vite va a, samt v i

v akti erhet aliteter beskri ven bedöma välja och pla an och hälsan.

va innebörden a omdömen

edogöra för ecklingsbeho erhet med säk ecklar den kroppslig utförligt

eppets grunder enkla

a förmåg beskri

an. I samband med det ven gna utv unden träning, ta ett akti ologiska betydelse för den a om kroppslig förmåg områden och metoder för ar för att genomföra dessa ven kan viteternas fysiologiska och ven kan r gelb Betyget C Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele akti psyk kroppslig Ele hälsobegr utförligt ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan ele sina e fråg med viss säk nera re ansv samt med

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

v. va vt ­ gna a ­ ­

beskri med

den e

v i fråg a,

omdömen vär bedöma ersiktligt ven bedöma sina välja och pla v ett hälsofräm

öv enkla

erhet ecklingsbeho erhet ven samråder med an och situationens kra unden träning, ta ett akti ar för att genomföra dessa ven kan gelb Betyget E När ele handledare kan hon eller han med säk förmåg Ele innebörden a jande arbetssätt. På denna grund kan ele egna utv om kroppslig förmåg viss säk nera områden och metoder för re ansv samt med dera resultatet i relation till

. ­ v v ­ och viteter andet aktorer i

va sociala

erhet

id beho aliteter

V utförligt och utförligt

va riskf v, motion v, motion och gen och andras beskri

omdömen värdera vsstil och hälsa.

med säk

beskri , li ven visar i utöv

A ven anpassa sin träning utförligt och nyanserat

Ele va friluftsli va friluftsli

ariationer i förutsättning

erhet samt kan ven kan viteter na. ven

Betyget nyanserade resultatet i relation till tränings metodernas teori. kan ele till v ar av idrott, motion och friluftsli hänsyn till sin e säk nyanserat samband med fysiska akti Ele med goda rörelsekv beskri och idrott. Dessutom kan ele beskri idrott som sociala och kultu rella fenomen och och nyanserat faktorers betydelse för fysiska akti

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

.

ven id v, V gen viteter

ven visar aktorer i

Ele erhet och aliteter v, motion

ariationer i na.

va riskf va sociala ven anpassa erhet samt kan v idrott, motion och vsstil och hälsa.

med säk

, li beskri diskutera friluftsli beskri v hänsyn till sin e

v kan ele andet a ven kan viteter

Betyget C värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. beho sin träning till v förutsättningar i utöv friluftsli och andras säk utförligt samband med fysiska akti Ele med goda rörelsekv genomföra friluftsli och idrott. Dessutom kan ele utförligt motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt faktorers betydelse för fysiska akti

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

ven v, va erhet

va sociala beskri v hänsyn diskutera v idrott, . beskri

ersiktligt vsstil och hälsa. andet a viteter öv ersiktligt , li gen och andras säk v, motion och idrott som

öv ersiktligt

aktorer i samband med öv ven kan med goda rörelse­ viteter aliteter genomföra friluftsli ven

Betyget E träningsmetodernas teori. Ele visar i utöv motion och friluftsli till sin e samt kan riskf fysiska akti Ele kv motion och idrott. Dessutom kan ele friluftsli sociala och kulturella fenomen och faktorers betydelse för fysiska akti

- ­

ors mil nyan hälsa. utförligt hur och ors va människ kroppsideals ven till ele va människ beskri . utförligt ar kan på A beskri anpassas kan

nyanserat kan ven erkan

Betyget Ele serat påv Dessutom och jöer förutsättning

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ va kan ors mil män

beskri hur på va människ

till erkan Dessutom beskri utförligt påv . ar

hälsa. anpassas kan

utförligt

ors kan ven ven

Betyget C Ele kroppsideals nisk ele jöer förutsättning

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ va kan hur män män­ va beskri på till . beskri ar

erkan Dessutom

ersiktligt påv anpassas

öv

hälsa. ersiktligt kan kan öv

ors ors förutsättning ven ven

Betyget E Ele kroppsideals nisk ele miljöer nisk

och utförligt och nyanserat beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

Idrott och hälsa 1 – specialisering

Kursen idrott och hälsa 1 – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 5–6. I kursen behandlas specialisering inom vald idrott.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Regler, tekniker och taktik inom vald idrott. • Planering, genomförande och analys av träningsprogram för vald idrott. • Hur vald idrott utvecklar den kroppsliga förmågan. • Vald idrott ur ett hälsoperspektiv. • Vald idrotts organisation och historia. • Organisation av barnverksamhet inom vald idrott. • Kulturella och sociala aspekter på vald idrott. • Etik och moral i förhållande till vald idrott.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven översiktligt beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med viss säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och kan i samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med enkla omdömen värdera resultatet av sin träning. Eleven kan översiktligt diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan i samråd med handledare planera, organisera och utvärdera enkla verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan översiktligt diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss 8 säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med viss säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och efter samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning. Eleven kan utförligt diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idrottsutövande för att minimera dem. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan efter samråd med handledare planera, organisera och utvärdera anpassade verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan utförligt diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt och nyanserat beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och efter samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning i relation till . 9

träningsmetodernas teori

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med viss säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och efter samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning. Eleven kan utförligt diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idrottsutövande för att minimera dem. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan efter samråd med handledare planera, organisera och utvärdera anpassade verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan utförligt diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt och nyanserat beskriva idrottens uppbyggnad och karaktär samt vilka krav utövandet av idrotten ställer på den kroppsliga förmågan. På denna grund kan eleven med säkerhet bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga och efter samråd med handledare planera program för regelbunden träning samt aktivt ta ansvar för att genomföra dessa. Dessutom kan eleven med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning i relation till träningsmetodernas teori. 9 Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idrottsutövande för att minimera dem. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan efter samråd med handledare planera, organisera och 74 utvärdera anpassade verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt utförligt och nyanserat frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Idrott och hälsa 2 – specialisering

Kursen idrott och hälsa 2 – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 5–6. I kursen behandlas specialisering inom vald idrott.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Fördjupning av tekniker, taktik och mättekniker inom vald idrott. • Faktorer som påverkar tävlingsverksamhet. • Värdering, anpassning och genomförande av träningsprogram för vald idrott. • Olika perspektiv på utövandet av vald idrott utifrån hur kroppslig förmåga kan utvecklas i nutid och framtid. • Vald idrott ur ett samhällsperspektiv. • Vald idrott ur ett internationaliserings- och mångfaldsperspektiv. • Olika perspektiv på vald idrotts möjligheter att attrahera nya utövare. • Fördjupat perspektiv på något av områdena etik, moral och könsmönster i förhållande till vald idrott.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven översiktligt beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven översiktligt redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan i samråd med handledare planera träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda 10

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idrottsutövande för att minimera dem. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan efter samråd med handledare planera, organisera och utvärdera anpassade verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt utförligt och nyanserat frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Idrott och hälsa 2 – specialisering

Kursen idrott och hälsa 2 – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 5–6. I kursen behandlas specialisering inom vald idrott.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Fördjupning av tekniker, taktik och mättekniker inom vald idrott. • Faktorer som påverkar tävlingsverksamhet. • Värdering, anpassning och genomförande av träningsprogram för vald idrott. • Olika perspektiv på utövandet av vald idrott utifrån hur kroppslig förmåga kan utvecklas i nutid och framtid. • Vald idrott ur ett samhällsperspektiv. • Vald idrott ur ett internationaliserings- och mångfaldsperspektiv. • Olika perspektiv på vald idrotts möjligheter att attrahera nya utövare. • Fördjupat perspektiv på något av områdena etik, moral och könsmönster i förhållande till vald idrott.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven översiktligt beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven översiktligt redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan i samråd med handledare planera träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda 10

­

­ v ­ och v utö a och unden erhet ar för

. gelb ecklings

erhet

aliteter , teknik och an. På denna med säk vt ta ansv nyanserade gler gna utv med handledare nas teori ven elation till trä ald idrott i enlig a om kroppslig,

med säk i r

a förmåg A v idrotten ställer på den utförligt och nyanserat ven med va idrottens uppbyggnad v i fråg ven kan ven

Betyget Ele med goda rörelsekv genomföra v het med dess re taktik. I samband med detta kan ele beskri och karaktär samt vilka kra vandet a kroppslig grund kan ele bedöma sina e beho teknisk och taktisk förmåg efter samråd planera program för re träning samt akti att genomföra dessa. Dessutom kan ele omdömen värdera resultatet a sin träning ningsmetoder

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ v ­ ­ v unden a och ar för

erhet

va idrot gelb ecklings erhet och aliteter andet a , teknik och

vt ta ansv nyanserade gler beskri v utöv gna utv med handledare ald idrott i enlig a om kroppslig, med säk an. På denna grund med viss säk

utförligt ven ven med

v i fråg ven kan ven a förmåg

Betyget C Ele med goda rörelsekv genomföra v het med dess re taktik. I samband med detta kan ele tens uppbyggnad och karaktär samt vilka kra idrotten ställer på den kropps lig kan ele bedöma sina e beho teknisk och taktisk förmåg efter samråd planera program för re träning samt akti att genomföra dessa. Dessutom kan ele omdömen värdera resultatet a sin träning.

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ va v ­ ­

a och unden ar för , teknik

erhet

beskri andet a ald idrott gelb omdömen gler ecklings

v sin träning. v utöv vt ta ansv

enkla

ersiktligt gna utv med handledare an. På denna grund a om kroppslig,

öv med viss säk

ven ven sina e ven med

v i fråg i samråd ven kan med goda rörelse­ a förmåg aliteter genomföra v

Betyget E Ele kv i enlighet med dess re och taktik. I samband med detta kan ele idrottens uppbyggnad och karak tär samt vilka kra idrotten ställer på den kropps lig kan ele bedöma beho teknisk och taktisk förmåg kan planera program för re träning samt akti att genomföra dessa. Dessutom kan ele värdera resultatet a

­ ven ­ erk v med v aktorer ande ald idrotts . I ut ganisera

samt anpassa

eckling a a, hälsa och va riskf ottsutöv gen och andras

anpassade

utförligt och diskutera v utförligt och beskri efter samråd planera, or v sin idrott visar ele

A

ald idrott.

ven kan ven kan erhet. ven kan andet a Betyget Ele nyanserat betydelse för utv kroppslig förmåg välbefinnande. Ele nyanserat i samband med träningen och idrottsutövningen träning och idr för att minimera dem öv hänsyn till sin e säk Ele handledare och utvärdera samheter för barn och ungdomar inom v

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ - ­ eck va erk med v a, hälsa v sin ganisera diskutera beskri erhet. andet a

ven hänsyn till sin anpassade

utförligt utförligt ande för att mini efter samråd . I utöv

ald idrott. v kroppslig förmåg aktorer i samband med ven kan ven kan ottsutöv ven kan

Betyget C Ele vald idrotts betydelse för utv ling a och välbefinnande. Ele riskf träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idr mera dem idrott visar ele egen och andras säk Ele handledare planera, or och utvärdera samheter för barn och ungdomar inom v

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

a, ­ ­ va

disku beskri gen och med hand

ganisera och erksamheter v

ersiktligt ersiktligt

v kroppslig förmåg v sin idrott visar

öv öv i samråd

erhet. enkla

ald idrotts betydelse för andet a aktorer i samband med ven kan eckling a ven kan ven hänsyn till sin e ven kan

Betyget E Ele tera v utv hälsa och välbefinnande. Ele riskf träningen och idrottsutövningen. I utöv ele andras säk Ele ledare planera, or utvärdera för barn och ungdomar inom vald idrott.

­ , ­ v. gna a och vite a

vanta ald idrott , kroppsi v akti ologiska erhet aliteter viteternas

bedöma den e

omplex karaktär

utförligt och med säk utförligt och nyan va akti diskutera sociala och v k A alda idrotten. erhet ven samråder med an och situationens kra ecklar den kroppslig an. I samband med det an och hälsan. ven

en a

utförligt och nyanserat beskri ven kan ven kan , äv

Betyget Ele nyanserat kulturella aspekter på v samt frågor om könsmönster deal och etik som är rele för den v När ele handledare kan hon eller han med säk förmåg Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele serat fysiologiska och psyk betydelse för den kroppslig förmåg

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ a v. gna vite och va

med

v akti diskutera erhet beskri aliteter an och hälsan.

vanta för den bedöma den e , kroppsideal och utförligt med säk ecklar den kroppslig utförligt

a förmåg ven samråder med hand erhet an och situationens kra an. I samband med det ven

ald idrott samt frågor om ologiska betydelse för den ven kan ven kan viteternas fysiologiska och

Betyget C Ele sociala och kulturella aspekter på v könsmönster etik som är rele valda idrotten. När ele ledare kan hon eller han viss säk förmåg Ele med goda rörelsekv genomföra en bredd a ter som utv förmåg kan ele akti psyk kroppslig

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ v. v. gna gna

med

diskute

den e

vanta för den bedöma ersiktligt bedöma den e , kroppsideal och

öv erhet erhet

ven samråder med hand an och situationens kra ven samråder med an och situationens kra

ald idrott samt frågor om ven kan

Betyget E Ele ra sociala och kulturella aspekter på v könsmönster etik som är rele valda idrotten. När ele ledare kan hon eller han viss säk förmåg När ele handledare kan hon eller han med säk förmåg

. ­ ­ ­ -

-

v

er v

samt viteter gna andet beskri ar för aktorer i a om unden

områden med säk id beho

gelb V utförligt och a, vt ansv va riskf v ett hälsofräm v i fråg gen och andras

edogöra för

omdömen värdera eppets grunder beskri ven visar i utöv

A

ven bedöma sina e ven anpassa sin träning Ele välja och planera ariationer i förutsättning ven kan r ecklingsbeho erhet samt kan

na.

Betyget Ele hälsobegr utförligt och nyanserat va innebörden a jande arbetssätt. På denna grund kan ele utv kroppslig förmåg het och metoder för re träning, ta ett akti att genomföra dessa samt med nyanserade resultatet i relation till tränings metodernas teori. kan ele till v ar av idrott, motion och friluftsli hänsyn till sin e säk nyanserat samband med fysiska akti

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

v .

id

samt v i a, V gen viteter

ven visar aktorer i omdömen ven bedöma välja och Ele

enkla ariationer i na.

va innebörden a va riskf ven anpassa erhet samt kan edogöra för ecklingsbeho erhet v idrott, motion och

eppets grunder ar för att genomföra beskri unden träning, ta ett beskri v hänsyn till sin e

områden och metoder

gna utv gelb v kan ele andet a ven kan r a om kroppslig förmåg vt ansv

Betyget C Ele hälsobegr utförligt ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan ele sina e fråg med viss säk planera för re akti dessa samt med värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. beho sin träning till v förutsättningar i utöv friluftsli och andras säk utförligt samband med fysiska akti

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va vt a ven ­ va ­ erhet

beskri med

v i fråg a, beskri v hänsyn v idrott, . omdömen ersiktligt ven bedöma sina välja och pla v ett hälsofräm öv ersiktligt viteter andet a

enkla öv

ecklingsbeho erhet gen och andras säk

unden träning, ta ett akti ar för att genomföra dessa aktorer i samband med ven kan gelb Betyget E Ele innebörden a jande arbetssätt. På denna grund kan ele egna utv om kroppslig förmåg viss säk nera områden och metoder för re ansv samt med värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Ele visar i utöv motion och friluftsli till sin e samt kan riskf fysiska akti

­ ors ­ och

va sociala ors hälsa. utförligt va hur mil

erhet

aliteter

utförligt

v, motion v, motion och va kroppsideals ven

beskri beskri . vsstil och hälsa. ar

med säk utförligt och

, li beskri

A utförligt och nyanserat

va friluftsli va friluftsli ven kan viteter ven kan erkan på människ ven Betyget Ele med goda rörelsekv beskri och idrott. Dessutom kan ele beskri idrott som sociala och kultu rella fenomen och och nyanserat faktorers betydelse för fysiska akti Ele nyanserat påv Dessutom kan ele och nyanserat jöer kan anpassas till människ förutsättning

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ven ­ v, va

va hur . erhet och beskri ar aliteter v, motion

erkan på män va sociala beskri

vsstil och hälsa.

med säk utförligt

, li diskutera friluftsli beskri

utförligt

viteter ors hälsa. Dessutom kan ors förutsättning ven kan ven kan ven

Betyget C Ele med goda rörelsekv genomföra friluftsli och idrott. Dessutom kan ele utförligt motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt faktorers betydelse för fysiska akti Ele kroppsideals påv nisk ele miljöer kan anpassas till män nisk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va ­ v, ­

hur

va beskri va sociala . ar diskutera beskri

beskri erkan på män

ersiktligt

vsstil och hälsa.

öv

ersiktligt , li ersiktligt v, motion och idrott som

öv ersiktligt öv

öv viteter ors hälsa. Dessutom kan ors förutsättning ven kan med goda rörelse­ ven ven kan ven aliteter genomföra friluftsli Betyget E Ele kv motion och idrott. Dessutom kan ele friluftsli sociala och kulturella fenomen och faktorers betydelse för fysiska akti Ele kroppsideals påv nisk ele miljöer kan anpassas till män nisk

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera vald idrotts betydelse för utveckling av kroppslig förmåga, hälsa och välbefinnande. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med träningen och idrottsutövningen samt anpassa träning och idrottsutövande för att minimera dem. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan efter samråd med handledare planera, organisera och utvärdera anpassade verksamheter för barn och ungdomar inom vald idrott. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera sociala och kulturella aspekter på vald idrott samt utförligt och nyanserat frågor om könsmönster, kroppsideal och etik som är relevanta för den valda idrotten. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Idrott och hälsa 2 – specialisering

Kursen idrott och hälsa 2 – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 5–6. I kursen behandlas specialisering inom vald idrott.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Fördjupning av tekniker, taktik och mättekniker inom vald idrott. • Faktorer som påverkar tävlingsverksamhet. • Värdering, anpassning och genomförande av träningsprogram för vald idrott. • Olika perspektiv på utövandet av vald idrott utifrån hur kroppslig förmåga kan utvecklas i nutid och framtid. • Vald idrott ur ett samhällsperspektiv. • Vald idrott ur ett internationaliserings- och mångfaldsperspektiv. • Olika perspektiv på vald idrotts möjligheter att attrahera nya utövare. • Fördjupat perspektiv på något av områdena etik, moral och könsmönster i förhållande till vald idrott.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven översiktligt beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven översiktligt redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan i samråd med handledare planera träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa 10 och kan med enkla omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser. Eleven kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan översiktligt diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt översiktligt beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan översiktligt diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C 81 är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven utförligt redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan efter samråd med handledare planera anpassade träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa och kan med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser. Eleven kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan utförligt diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt utförligt beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan utförligt diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta 11

förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa och kan med enkla omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser. Eleven kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan översiktligt diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt översiktligt beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan översiktligt diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta kan eleven utförligt beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven utförligt redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan efter samråd med handledare planera anpassade träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa och kan med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser. Eleven kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan utförligt diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt utförligt beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan utförligt diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra vald idrott i enlighet med dess regler, teknik och taktik. I samband med detta 11 kan eleven utförligt och nyanserat beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan efter samråd med handledare planera anpassade träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa och kan med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser i relation till träningsmetodernas teori. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt utförligt och nyanserat beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 12 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

kan eleven utförligt och nyanserat beskriva hur tekniker och fysiska prestationer kan mätas och dokumenteras. På denna grund kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för egna och andras utvecklingsbehov i fråga om kroppslig, teknisk och taktisk förmåga inom vald idrott i nutid och framtid. Eleven kan efter samråd med handledare planera anpassade träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån individers skilda förutsättningar. Dessutom tar eleven aktivt ansvar för att genomföra dessa och kan med nyanserade omdömen värdera resultatet av sin träning och sina tävlingsförberedelser i relation till träningsmetodernas teori. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med träning och tävling. I utövandet av sin idrott visar eleven hänsyn till sin egen och andras säkerhet. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera vald idrotts betydelse för mångfald samt utförligt och nyanserat beskriva hur nya grupper kan nås. Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera fördjupade frågeställningar inom något av områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till vald idrott. När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 12 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

­

­ ­ ­ ven och med

a om

erhet ald idrott aliteter , teknik och er och fysiska anpassade

nyanserade

v i fråg ald idrott i nutid gler gna och andras ald idrott i enlig med säk efter samråd viders skilda förut ar för att genomföra . Dessutom tar ele A ar utförligt och nyanserat utförligt och nyanserat a inom v va hur teknik

ven kan ecklingsbeho ven kan vt ansv ven ven

Betyget Ele med goda rörelsekv genomföra v het med dess re taktik. I samband med detta kan ele beskri prestationer kan mätas och doku menteras. På denna grund kan ele redogöra för e utv kroppslig, teknisk och taktisk förmåg och framtid. Ele handledare planera träningsprogram och tävlings förberedelser inom v utifrån indi sättning akti dessa och kan med

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ven och med

utförligt a om va hur erhet ven ald idrott aliteter , teknik och anpassade

nyanserade

ele beskri v i fråg ald idrott i nutid gler gna och andras ald idrott i enlig kan med säk efter samråd viders skilda förut ar för att genomföra . Dessutom tar ele a inom v ar utförligt grund er och fysiska prestationer

ven kan ecklingsbeho ven kan vt ansv ven

Betyget C Ele med goda rörelsekv genomföra v het med dess re taktik. I samband med detta kan ele teknik kan mätas och dokumenteras. På denna redogöra för e utv kroppslig, teknisk och taktisk förmåg och framtid. Ele handledare planera träningsprogram och tävlings förberedelser inom v utifrån indi sättning akti dessa och kan med

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ ven v i gna , teknik

ald idrott beskri ald idrott gler med hand viders . Dessutom ar för att ar

ecklingsbeho a inom v vt ansv

ersiktligt

redogöra för e

öv i samråd

er och fysiska presta

ven omdömen värdera ven akti ven kan med goda rörelse­ a om kroppslig, teknisk och ven kan aliteter genomföra v ersiktligt

Betyget E Ele kv i enlighet med dess re och taktik. I samband med detta kan ele hur teknik tioner kan mätas och dokumen teras. På denna grund kan ele öv och andras utv fråg taktisk förmåg i nutid och framtid. Ele ledare planera träningsprogram och tävlingsförberedelser inom vald idrott utifrån indi skilda förutsättning tar ele genomföra dessa och kan med enkla

­ - - ­ v ­ ­ gen . va hur akto utför ven

v sin idrott beskri v områdena nas teori va riskf elation till ald idrotts bety ald samt andet a erhet.

i r

ald idrott. utförligt och beskri utförligt och nyan

A ven hänsyn till sin e

diskutera v utförligt och nyanserat ar inom något a ven kan ven kan

Betyget omdömen värdera resultatet a sin träning och sina tävlings förberedelser träningsmetoder Ele nyanserat rer i samband med träning och tävling. I utöv visar ele och andras säk Ele serat delse för mångf ligt och nyanserat nya grupper kan nås. Ele kan diskutera fördjupade frågeställ ning könstillhörighet, etik och moral i relation till v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ v ­ v v

va va hur ven kan ald andet a erhet. beskri diskutera beskri ven hänsyn till

ar inom något a

utförligt utförligt

. utförligt diskutera fördjupade

aktorer i samband med trä gen och andras säk ven kan ven kan

Betyget C omdömen värdera resultatet a sin träning och sina tävlingsför beredelser Ele riskf ning och tävling. I utöv sin idrott visar ele sin e Ele vald idrotts betydelse för mång fald samt nya grupper kan nås. Ele utförligt frågeställning områdena könstillhörighet, etik och moral i relation till v idrott.

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va ­ v ­ ­

beskri disku andet a erhet.

. v områdena ven hänsyn till ersiktligt

ersiktligt öv öv

ersiktligt ersiktligt ya grupper kan ald idrott.

öv öv

v sin träning och sina

ven kan ald idrotts betydelse för ald samt va hur n aktorer i samband med trä gen och andras säk ar inom något a ven kan ven kan

Betyget E resultatet a tävlingsförberedelser Ele riskf ning och tävling. I utöv sin idrott visar ele sin e Ele tera v mångf beskri nås. Ele diskutera fördjupade frågeställ ning könstillhörighet, etik och moral i relation till v

v. gna

bedöma den e

A erhet

ven samråder med an och situationens kra

Betyget När ele handledare kan hon eller han med säk förmåg för ven del kra ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. ­ v. gna

med

bedöma den e

erhet

ven samråder med hand an och situationens kra

Betyget C När ele ledare kan hon eller han viss säk förmåg för ven del kra ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda. ­ v. gna

med

bedöma den e

erhet

ven samråder med hand an och situationens kra

Betyget E När ele ledare kan hon eller han viss säk förmåg

Matematik

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle. Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kommunicera med olika uttrycksformer. Vidare ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karaktär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra verktyg som kan förekomma inom karaktärsämnena.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:

1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. 2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. 3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. 2 4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. 5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.

6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. 7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

Kurser i ämnet

Matematik 1a, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1b eller 1c. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1b. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Matematik 2a, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2b eller 2c. Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2c. Matematik 2c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2b. Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3c. Matematik 3c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3b. Matematik 4, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 3b eller 3c. Matematik 5, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4. Matematik – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll.

Matematik 1a

Kursen matematik 1a omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

3

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg. • Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker. • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer.

Geometri

• Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, praktiska konstruktioner och koordinatsystem. • Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer, likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier. • Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena. • Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärsämnena samt hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt.

Samband och förändring

• Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. • Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner. • Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.

Sannolikhet och statistik

• Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet. • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

4

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt översiktligt beskriva innebörden av dem med någon annan representation. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar genom att informellt tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och med enkla omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling med inslag av matematiska representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med några andra representationer. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ 5 90 till dem.

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och med nyanserade omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med flera andra representationer. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan dessa olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med retorisk algebra. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang och med nyanserade omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, enkel skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

6

va ­ - v ­ ­ visa er grepp i erhet erhet beskri flera , både . Dessut erhet procedu orrigerar

med säk med säk med säk vt sätt

grepp för att matematiska flera

utförligt och k

v centrala be v dem med ven med säk ven er erktyg. ven kan

A

. Ele vända be an komplexa ven kan , upptäck

Betyget Ele innebörden a handling samt innebörden a andra representationer om växlar ele mellan dessa olika representa tioner het lösa problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer misstag samt löser uppgifter a standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala och andra praxisnära v

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

v ­ , ­ v ven - ­

erhet er

v cen vända procedu ven kan orrigerar mellan dessa an erktyg. andra represen med säk va innebörden a . Ele flera

och k erhet erhet

med viss säk ven er beskri några grepp i handling samt . Dessutom växlar ele

ven kan visa innebörden a grepp för att lösa matematiska , upptäck Betyget C Ele het trala be utförligt dem med tationer med viss säk representationer med viss säk be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer misstag samt löser uppgifter a standardkaraktär både utan och med digitala och andra praxisnära v

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ , - v ­ - er ven

med er öv

v centrala vända ven kan procedurer mellan dessa an i bekanta

annan represen . Ele va innebörden a , både utan och

erhet erhet

med viss säk . I arbetet hanterar

någon

innebörden a beskri er misstag och löser upp erhet några enkla v standardkaraktär erktyg. ven kan visa grepp i handling samt grepp för att lösa matematiska ven

Betyget E Ele het be siktligt dem med tation. Dessutom växlar ele med viss säk representationer med viss säk be problem och problemsituationer i karaktärsämnena situationer ele upptäck gifter a viss säk med digitala och andra praxis nära v

. ­ ­ och flera alda

ella välja,

ancerade . I arbetet a delar matema

av , metoder . ven kan med er esenteras

oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

etorisk algebra ven om lämplig

nati

ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget Ele och lösa praxisnära matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr med r gör ele av problemsituationer i karak tärsämnena till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

. I a , ­ na ­ ar

enkla

grepp och tolkning och alter ar genom att be alda modeller ven om lämplig ven kan med

flera .

tillämpa matematiska ancerade . Ele , metoder

av v problemsituationer i gier er ven kan formulera, analysera

v till dem

Betyget C Ele och lösa praxisnära matema tiska problem. Dessa problem inkluderar kräv arbetet gör ele delar a karaktärsämnena till matema tiska formulering välja och modeller omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt v strate ti

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ . ar . ett ven gier

enkla

er omdömen tillämpa v problem , strate

el karaktär enkla ormellt

. a delar a . I arbetet gör ele inf av enk ar grepp och kräv matematiska modeller alda modeller be ven kan formulera, analysera ven kan med

vna

Betyget E Ele och lösa praxisnära matematiska problem Dessa problem inkluderar fåtal tolkning om lämplig situationer i karaktärsämnena till matematiska formulering genom att gi Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v och metoder

- ar ven v och el skrift vänder med

nyan v kursens

er sig ele ven föra nyanserade xemplens välgrundade matematiska i tal, enk samt an xempel relaterar

symboler och några a

till dess betydelse v, samhällsli ens kulturhistoria. erhet . esli

A

omdömen värdera representationer

ven kan föra vans. ven något i Betyget Ele och nyanserade resonemang och med serade egna och andras resonemang samt skilja mellan gissning och välgrundade påståenden. Dessutom uttryck med säk och i handling matematiska andra god anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom yrk matematik Dessutom kan ele välgrundade och resonemang om e rele

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ er ­ till

v och

erhet v kursens

representa . omdömen ven föra välgrundade matematiska viss säk xempel relaterar vans. några a resonemang om ar och välgrundade till dess betydelse v, samhällsli med viss anpassning ens kulturhistoria. gna och andras el skrift och handling esli

vänder

ven med

nyanserade

ven kan föra ven något i emplens rele Betyget C Ele matematiska resonemang och med värdera e resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele i tal, enk samt an symboler och andra tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom yrk matematik Dessutom kan ele välgrundade ex

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ v, ­ enkla esli ens viss mate . matema v gna och med el skrift och vans. resonemang enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll

enkla

v och matematik i tal, enk med inslag a er sig ele xemplens rele ven kan föra erhet ven något i ven föra

Betyget E Ele tiska resonemang och med omdömen värdera e andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk handling matiska representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele om e

Kursen matematik 1b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet. • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg. • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler. • Begreppet linjär olikhet. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Geometri

• Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer. • Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt. • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden. • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.

Samband och förändring

• Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner. • Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer. • Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.

Sannolikhet och statistik

• Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap. • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. 7

SKOLFS 2010:261 • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. 8 96 I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska

formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven SKOLFS 2010:261 kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

9

­ ­ va va ­

grepp

med med

beskri greppen. grepp och procedurer beskri ven v standard grepp för matematiska representa erhet och på , både utan och ven kan flera erktyg. v centrala be flera utförligt v utförligt vända be ven . Ele vt sätt mellan olika repre an

A med säk komplexa

ven kan erhet erhet

Betyget Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele säk sentationer säk samband mellan be att lösa problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele och löser uppgifter a karaktär ett effekti med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

­ va va grepp

med

beskri vända greppen. beskri ven ven kan represen an procedurer och , både utan och . Ele v standardkarak mellan olika erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v flera erhet

erhet ven

ven kan med säk grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska

Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet han terar ele löser uppgifter a tär med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med beskri med några beskri med viss

greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

-

er

nyan - med v, ens i samt symboler v kursens esli

erhet och vida

välgrundade matematiska xempel relaterar några a vans. egna och andras till dess betydelse resonemang om

med säk välgrundade och

matematiska . v och matematik A ar och välgrundade omdömen ven

ecklar

ven kan föra ven något i ven föra vänder emplens rele

Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med serade reutv resonemang samt skilja mellan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele tal, skrift och i handling an och andra representationer god anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ er

med v, ens resone samt vans. erhet symboler esli

v kursens

välgrundade

viss säk xempel relaterar några a nyanserade till dess betydelse gna och andras reso välgrundade xemplens rele med matematiska v och matematik . ar och välgrundade ven

ven kan föra vänder ven något i ven föra

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele i tal, skrift och handling an och andra representationer viss anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­

v och

enkla viss

gna och matema

med

v matematiska ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal, skrift och hand inslag a er sig ele .

enkla med

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk ling symboler och andra representa tioner Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Kursen matematik 1c omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet. • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg. • Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck. • Begreppet linjär olikhet. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Geometri

• Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar. • Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem. • Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor. • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom naturvetenskapliga ämnen. • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.

Samband och förändring

• Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner. • Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. • Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.

Sannolikhet och statistik

• Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap. • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar. 10

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både 11 102 utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan utvärdera med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv 12 och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

­ ­ va va ­

grepp

med med

beskri beskri greppen. grepp och procedurer ven v standard grepp för matematiska representa erhet och på , både utan och ven kan flera erktyg. v centrala be flera utförligt v utförligt vända be ven . Ele vt sätt mellan olika repre an

A med säk komplexa

ven kan erhet erhet

Betyget Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele säk sentationer säk samband mellan be att lösa problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele och löser uppgifter a karaktär ett effekti med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

­ va va grepp

med

beskri vända greppen. beskri ven ven kan represen procedurer och , både utan och . Ele v standardkarak mellan olika erktyg. v centrala be några utförligt erhet an utförligt v flera erhet

erhet ven

ven kan med säk grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska

Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet han terar ele löser uppgifter a tär med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss

greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

­ . ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema omdömen av . I arbetet gör , metoder . ven kan utvär er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att

. I pr nyanserade

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller dera med resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

er ­ med v, ens i samt och symboler v kursens esli

erhet

välgrundade matematiska egna och andras xempel relaterar några a vans. omdömen till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla med säk matematiska v och matematik .

A

ven

eutv

ven kan föra ven något i ven föra vänder emplens rele

Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele tal, skrift och i handling an och andra representationer god anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ er

med v, ens resone samt vans. erhet symboler esli

v kursens

välgrundade

viss säk xempel relaterar några a nyanserade till dess betydelse gna och andras reso välgrundade xemplens rele med matematiska v och matematik . ar och välgrundade ven

ven kan föra vänder ven något i ven föra

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele i tal, skrift och handling an och andra representationer viss anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­

v och

enkla viss

gna och matema

med

v matematiska ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal, skrift och hand inslag a er sig ele .

enkla med

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk ling symboler och andra representa tioner Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Metoder för beräkningar vid budgetering. • Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. • Strategier för att formulera algebraiska uttryck, formler och ekvationer kopplat till konkreta situationer och karaktärsämnena. • Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. • Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. • Användning av linjära ekvationssystem i problemlösningssituationer. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. • Lösning av exponentialekvationer genom prövning och grafiska metoder.

Geometri

• Fördjupning av geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel sinus, cosinus, tangens, vektorer och symmetrier. • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga och yrkesmässiga sammanhang.

Samband och förändring

• Begreppet funktion, definitions- och värdemängd. Tillämpningar av och egenskaper hos linjära funktioner samt potens-, andragrads- och exponentialfunktioner. • Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer. • Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, utan och med digitala verktyg. • Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

13

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. 14

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med SKOLFS 2010:261 nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 2b

Kursen matematik 2b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. 15

­ ­ va va ­

grepp

med med

beskri greppen. grepp och procedurer beskri ven v standard grepp för matematiska representa erhet och på , både utan och ven kan flera erktyg. v centrala be flera utförligt v utförligt vända be ven . Ele vt sätt mellan olika repre an

A med säk komplexa

ven kan erhet erhet

Betyget Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele säk sentationer säk samband mellan be att lösa problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele och löser uppgifter a karaktär ett effekti med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

­ va va grepp

med

beskri vända greppen. beskri ven ven kan represen an procedurer och , både utan och . Ele v standardkarak mellan olika erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v flera erhet

erhet ven

ven kan med säk grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska

Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet han terar ele löser uppgifter a tär med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss

greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

er ­ med v, ens i samt och symboler v kursens esli

erhet

välgrundade matematiska egna och andras xempel relaterar några a vans. omdömen till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla med säk matematiska v och matematik .

A

ven

eutv

ven kan föra ven något i ven föra vänder emplens rele

Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele tal, skrift och i handling an och andra representationer god anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ er

med v, ens resone samt vans. erhet symboler esli

v kursens

välgrundade

viss säk xempel relaterar några a nyanserade till dess betydelse gna och andras reso välgrundade xemplens rele med matematiska v och matematik . ar och välgrundade ven

ven kan föra vänder ven något i ven föra

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele i tal, skrift och handling an och andra representationer viss anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­

v och

enkla viss

gna och matema

med

v matematiska ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal, skrift och hand inslag a er sig ele .

enkla med

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk ling symboler och andra representa tioner Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 2b

Kursen matematik 2b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. 15

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. • Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. • Metoder för beräkningar vid budgetering. • Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. • Begreppet linjärt ekvationssystem. • Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. • Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem.

Geometri

• Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.

Samband och förändring

• Egenskaper hos andragradsfunktioner. • Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik

• Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. • Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. • Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. • Egenskaper hos normalfördelat material.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda 113 begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I 16 arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. • Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. • Metoder för beräkningar vid budgetering. • Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. • Begreppet linjärt ekvationssystem. • Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. • Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem.

Geometri

• Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.

Samband och förändring

• Egenskaper hos andragradsfunktioner. • Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik

• Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. • Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. • Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. • Egenskaper hos normalfördelat material.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I 16 arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

17

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B 17

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 2c

Kursen matematik 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna. • Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- 115 och konjugatregeln. • Begreppet linjärt ekvationssystem.

18

­ ­ va va ­

grepp

med med

beskri beskri greppen. grepp och procedurer ven v standard grepp för matematiska representa erhet och på , både utan och ven kan flera erktyg. v centrala be flera utförligt v utförligt vända be ven . Ele vt sätt mellan olika repre an

A med säk komplexa

ven kan erhet erhet

Betyget Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele säk sentationer säk samband mellan be att lösa problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele och löser uppgifter a karaktär ett effekti med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

­ va va grepp

med

beskri vända greppen. beskri ven ven kan represen an procedurer och , både utan och . Ele v standardkarak mellan olika erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v flera erhet

erhet ven

ven kan med säk grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska

Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet han terar ele löser uppgifter a tär med digitala v

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med beskri med några beskri med viss

greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

er ­ med v, ens i samt och symboler v kursens esli

erhet

välgrundade matematiska egna och andras xempel relaterar några a vans. omdömen till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla med säk matematiska v och matematik .

A

ven

eutv

ven kan föra ven något i ven föra vänder emplens rele

Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele tal, skrift och i handling an och andra representationer god anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ er

med v, ens resone samt vans. erhet symboler esli

v kursens

välgrundade

viss säk xempel relaterar några a nyanserade till dess betydelse gna och andras reso välgrundade xemplens rele med matematiska v och matematik . ar och välgrundade ven

ven kan föra vänder ven något i ven föra

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. Dessutom uttryck sig ele i tal, skrift och handling an och andra representationer viss anpassning till syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­

v och

enkla viss

gna och matema

med

v matematiska ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal, skrift och hand inslag a er sig ele .

enkla med

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk ling symboler och andra representa tioner Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 2c

Kursen matematik 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

• Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna. • Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadreringsoch konjugatregeln. • Begreppet linjärt ekvationssystem. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragradsoch rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta 18 tal. • Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.

Geometri

• Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. • Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.

Samband och förändring

• Egenskaper hos andragradsfunktioner. • Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik

• Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar inklusive regressionsanalys. • Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. • Egenskaper hos normalfördelat material.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I 119 arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet 19

• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragradsoch rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal. • Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.

Geometri

• Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. • Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.

Samband och förändring

• Egenskaper hos andragradsfunktioner. • Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik

• Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar inklusive regressionsanalys. • Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. • Egenskaper hos normalfördelat material.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra 19 representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan 20 olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och

i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan 20 olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 3b

Kursen matematik 3b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Algebra

• Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. 121

Samband och förändring

• Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. • Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. • Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. • Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. • Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. • Introduktion av talet e och dess egenskaper. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. 21

­ ­ - ­ ­ - ­

va va er med lösa digi grepp sam löser säk karak effek be att beskri beskri greppen. problem i hanterar represen och och ett med ven representa be för

med

ele på och olika centrala kan grepp arbetet standardkaraktär flera grepp och utförligt utförligt be I utan mellan be procedurer av av växlar ven av matematiska

A kan mellan Ele erhet samt . , både vända flera hjälp mellan säk erktyg. an problemsituationer sätt ven erhet ven

vt

Betyget Ele innebörden med tioner sambanden Dessutom säk tationer het band komplexa och tärsämnena. ele uppgifter med ti tala v

­

till för

inne och del

B C kunskaps­ ande för

att

ven erväg

Betyget B Betyget bär kra öv A är uppfyllda.

­ . ­ ­ va

er

grepp erhet erhet mate flera

säk

be digitala beskri samband säk säk problem uppgifter Dessutom lösa ven sambanden representa ele med med viss och att och va viss löser centrala representationer för och karaktärsämnena.

utförligt några med

av beskri med i och av greppen. grepp hanterar utan be ven olika be grepp problem kan kan samt ele be

hjälp både

ven ven standardkaraktär , vända arbetet

Betyget C Ele innebörden med tioner mellan växlar mellan Ele an mellan matiska situationer I procedurer av het verktyg.

­

till för

inne och del

D E kunskaps­ för ande

att

ven erväg

Betyget D Betyget bär kra öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ . ­ va va att viss och och med med upp med grepp repre för några

be greppen. och beskri beskri med ven grepp karaktärs löser be olika ven representa i situationer ele kan be grepp problem utan ele be och

centrala ven

ersiktligt några ersiktligt

mellan mellan vända , både öv av öv växlar av . Ele bekanta an mellan hanterar standardkaraktär i erktyg. kan erhet erhet samt av hjälp matematiska procedurer

säk säk

ven erhet arbetet

Betyget E Ele innebörden med tioner sambanden Dessutom viss sentationer säk samband lösa problemsituationer ämnena I enkla gifter viss digitala v

­ ­ , -

er ar om och na

som

Dessa grepp ven model problem . be alter analysera tolkning resultatets modeller upptäck symbolisk ele

nyanserade

flera formulering tillämpa och samband gör valda med karaktär med problemsituationer

ancerade ella

formulera, välja, utvärdera matematiska av arbetet matematiska kan samt metoder .

inkluderar I , A er . att kan oblemlösning gener ven

lösa pr matematiska gier komplex kräv Ele ven ven . I esenteras .

v till dem

Betyget Ele och av problem och ar ele pr algebra realistiska till genom anpassa ler omdömen rimlighet strate ti

­

till för

inne och del

B C kunskaps­ ande för

att

ven erväg

Betyget B Betyget bär kra öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­

ven ven flera samt ele utvär meto . Ele , tillämpa analysera problem. .

ancerade

gör gier av formulering och

er rimlighet inkluderar problemsituatio strate v till dem

modeller omdömen , kräv arbetet välja formulera, nati I matematiska . att och enkla kan ar problem matematiska resultatets modeller lösa realistiska med ven till och alter grepp genom

Betyget C Ele och Dessa be tolkning om ner ar matematiska kan dera valda der

­

till för

inne och del

D E kunskaps­ för ande

att

ven erväg

Betyget D Betyget bär kra öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ . ar om kan pro fåtal Dessa tolk valda analy mate . ven ven utvärdera metoder ett ele vna enkla samt gi Ele och formulering er gör .

karaktär gier formulera, matematiska kräv problemsituationer

el

tillämpa omdömen rimlighet lösa inkluderar arbetet kan enk och modeller I , strate att av . och matematiska enkla ar ven grepp

Betyget E Ele sera blem problem be ning realistiska till genom matiska med resultatets modeller

­ ­ ­ ­ v, och till ens kan om

och med och

eckla Dess hand esli ar resone i relaterar kursens yrk eutv ven betydelse och representa av nyanserade resonemang ele matematiska matematik gissning . empel dess vidar sig anpassning Dessutom välgrundade med skrift andra ex ämnen, resonemang vans. påståenden. några välgrundade er i till och matematiska och andras vänder god ge föra mellan tal, an och v A i att föra kan värdera och med något andra uttryck skilja

samt

ven erhet ven ven emplens rele

Betyget Ele nyanserade mang, omdömen egna samt välgrundade utom säk ling symboler tioner syfte och situation Genom ele delområden inom samhällsli kulturhistoria. ele nyanserade ex

­

till för

inne och del

B C kunskaps­ ande för

att

ven erväg

Betyget B Betyget bär kra öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ v, och och till ens kan viss esli ar omdö Dessut resone handling relaterar kursens yrk vans. med betydelse

representa av resonemang och matematiska välgrundade ven . matematik gissning dess ele anpassning empel Dessutom resonemang andra ex några ämnen, föra andras skrift nyanserade påståenden. sig i till och viss ge välgrundade mellan er tal, xemplens rele och vänder och v kan med i att an något andra föra

med

egna skilja ven uttryck erhet ven ven

Betyget C Ele matematiska värdera men samt välgrundade om säk samt symboler tioner syfte och situation Genom ele delområden inom samhällsli kulturhistoria. ele mang om e

­

till för

inne och del

D E kunskaps­ för ande

att

ven erväg

Betyget D Betyget bär kra öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ . ­

och viss och sym rele skilja andra v värdera enkla välgrun handling relaterar innehåll matema egna Dessutom med föra samt inom och och och kulturhistoria. emplens enkla ven empel samhällsli ven ar representationer ex ele ex kursens v, ele skrift matematiska i föra om omdömen av ge esli sig tal, andra betydelse ens kan i att kan resonemang gissning påståenden. yrk er något resonemang och

enkla

inslag dess ven erhet ven

Betyget E Ele tiska med andras mellan dade uttryck säk med boler Genom ele till ämnen, matematik Dessutom resonemang vans.

samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 3b

Kursen matematik 3b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Algebra

• Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad.

Samband och förändring

• Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. • Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. • Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. • Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. • Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. • Introduktion av talet e och dess egenskaper. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. • Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem 21 inklusive teckenstudium och andraderivatan. • Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. • Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. • Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I 125 arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

22

• Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. • Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. • Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. • Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

22 Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom 23 att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom 23 att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 3c

Kursen matematik 3 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och geometri

• Begreppet absolutbelopp. 127 • Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar för hantering av dessa begrepp. • Egenskaper hos cirkelns ekvation och enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp. • Bevis och användning av cosinus-, sinus- och areasatsen för en godtycklig triangel.

Samband och förändring

• Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. • Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. • Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. • Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. • Introduktion av talet e och dess egenskaper. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. • Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. • Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. • Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. • Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för 24 karaktärsämnena.

-

­ ven v .

kom erhet

ve , både erktyg.

erhet och erhet med säk vt sätt

va innebörden va sambanden , inklusi grepp med hjälp med säk definiera med säk grepp och samband beskri greppen. Dessutom ven grepp för att lösa A beskri och löser uppgifter a representationer samt matematiska problem och procedurer

ven kan flera ven kan vända be ancerade och algebraiska Betyget Ele utförligt av centrala be av utförligt mellan be växlar ele mellan olika representationer Ele an mellan be plexa problemsituationer i karaktärs ämnena. I arbetet hanterar ele flera av uttryck, standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ va ­ va grepp

med

beskri vända greppen. och löser beskri ven ven kan procedu represen an

. Ele flera vancerade och mellan olika , både utan och erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v ven ve a v standardkaraktär

erhet erhet

ven kan , inklusi grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer algebraiska uttryck, uppgifter a med säk med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

. ­

vis

­ ven ven v, ens

och esli

v kursens

. e kan ele er sig ele välgrundade matematiska egna och andras matematiska xempel relaterar i tal och skrift några a vans.

idar

omdömen V till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade

välgrundade och

eckla v och matematik

A erhet vänder med god anpassning till eutv

ven kan föra ven något i ven föra emplens rele Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. genomföra matematiska be Dessutom uttryck med säk samt an symboler och andra representa tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ -

ven

i v, ens resone er sig vans. med viss v kursens esli

vänder erhet e kan ele välgrundade

xempel relaterar några a

idar

nyanserade samt an till dess betydelse gna och andras reso V viss säk välgrundade xemplens rele v och matematik ar och välgrundade

med

. Dessutom uttryck . ven kan föra ven ven något i ven föra

vis

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. genomföra enkla matematiska be ele tal och skrift matematiska symboler och andra representationer anpassning till syfte och situa tion Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

. v och

enkla med

gna och matema

med viss

ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal och skrift

v matematiska symboler

er sig ele

enkla

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk inslag a och andra representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 3c

Kursen matematik 3 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och geometri

• Begreppet absolutbelopp. • Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar för hantering av dessa begrepp. • Egenskaper hos cirkelns ekvation och enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp. • Bevis och användning av cosinus-, sinus- och areasatsen för en godtycklig triangel.

Samband och förändring

• Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. • Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. • Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. • Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. • Introduktion av talet e och dess egenskaper. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. • Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. • Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. • Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. • Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för 24 karaktärsämnena.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet 131 mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser 25

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser 25 uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder 26 matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.

uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder 26 matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 4

Kursen matematik 4 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och geometri

• Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form. • Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor. • Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal. • Användning och bevis av de Moivres formel. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen. • Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer. • Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri.

Samband och förändring

• Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion. • Skissning av grafer och tillhörande asymptoter. • Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning. • Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

27

-

­ ven v .

kom erhet

ve , både erktyg.

erhet och erhet sambanden med säk vt sätt

va innebörden va , inklusi grepp med hjälp med säk definiera med säk grepp och samband beskri beskri greppen. Dessutom ven grepp för att lösa A representationer samt och löser uppgifter a

matematiska problem och procedurer

ven kan flera ven kan vända be ancerade och algebraiska Betyget Ele utförligt av centrala be av utförligt mellan be växlar ele mellan olika representationer Ele an mellan be plexa problemsituationer i karaktärs ämnena. I arbetet hanterar ele flera av uttryck, standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ va ­ va grepp

med

beskri vända greppen. och löser beskri ven ven kan procedu represen an

. Ele flera vancerade och mellan olika , både utan och erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v ven ve a v standardkaraktär

erhet erhet

ven kan , inklusi grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer algebraiska uttryck, uppgifter a med säk med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

. ­

vis

­ ven ven v, ens

och esli

v kursens

. e kan ele er sig ele välgrundade matematiska egna och andras matematiska xempel relaterar i tal och skrift några a vans.

idar

omdömen V till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla v och matematik

A erhet vänder med god anpassning till eutv

ven kan föra ven något i ven föra emplens rele Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. genomföra matematiska be Dessutom uttryck med säk samt an symboler och andra representa tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ -

ven

i v, ens resone er sig vans. med viss v kursens esli

vänder erhet e kan ele välgrundade

xempel relaterar några a

idar

nyanserade samt an till dess betydelse gna och andras reso V viss säk välgrundade xemplens rele v och matematik ar och välgrundade

med

. Dessutom uttryck . ven kan föra ven ven något i ven föra

vis

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. genomföra enkla matematiska be ele tal och skrift matematiska symboler och andra representationer anpassning till syfte och situa tion Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

. v och enkla

med

gna och matema

med viss

ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal och skrift

v matematiska symboler

er sig ele

enkla

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk inslag a och andra representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik 4

Kursen matematik 4 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och geometri

• Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form. • Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor. • Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal. • Användning och bevis av de Moivres formel. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen. • Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler. • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer. • Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri.

Samband och förändring

• Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion. • Skissning av grafer och tillhörande asymptoter. • Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner. • Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning. • Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

27

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda 28 138 modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med SKOLFS 2010:261 nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

29

-

­ ven v .

kom erhet

ve , både erktyg.

erhet och erhet med säk vt sätt

va innebörden va sambanden , inklusi grepp med hjälp med säk definiera med säk grepp och samband beskri greppen. Dessutom ven grepp för att lösa A beskri och löser uppgifter a representationer samt matematiska problem och procedurer

ven kan flera ven kan vända be ancerade och algebraiska Betyget Ele utförligt av centrala be av utförligt mellan be växlar ele mellan olika representationer Ele an mellan be plexa problemsituationer i karaktärs ämnena. I arbetet hanterar ele flera av uttryck, standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ va ­ va grepp

med

beskri vända greppen. och löser beskri ven ven kan procedu represen an

. Ele flera vancerade och mellan olika , både utan och erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v ven ve a v standardkaraktär

erhet erhet

ven kan , inklusi grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer algebraiska uttryck, uppgifter a med säk med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

A nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

. ­

vis

­ ven ven v, ens

och esli

v kursens

. e kan ele er sig ele välgrundade matematiska egna och andras matematiska xempel relaterar några a vans. idar i tal och skrift omdömen V till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla v och matematik

A erhet vänder med god anpassning till eutv

ven kan föra ven något i ven föra emplens rele

Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. genomföra matematiska be Dessutom uttryck med säk samt an symboler och andra representa tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

ven

v, ens i resone er sig vans. med viss v kursens esli

vänder erhet e kan ele välgrundade

xempel relaterar några a

idar

nyanserade samt an till dess betydelse gna och andras reso V viss säk välgrundade xemplens rele v och matematik ar och välgrundade

med

. Dessutom uttryck . ven kan föra ven ven något i ven föra

vis

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. genomföra enkla matematiska be ele tal och skrift matematiska symboler och andra representationer anpassning till syfte och situa tion Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

. v och

enkla med

gna och matema

med viss

ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal och skrift

v matematiska symboler

er sig ele

enkla

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk inslag a och andra representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Kursen matematik 5 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Samband och förändring

• Strategier för att ställa upp och tolka differentialekvationer som modeller för verkliga situationer. • Användning och lösning av differentialekvationer med digitala verktyg inom olika områden som är relevanta för karaktärsämnena.

Diskret matematik

• Begreppet mängd, operationer på mängder, mängdlärans notationer och venndiagram. • Begreppet kongruens hos hela tal och kongruensräkning. • Begreppen permutation och kombination. • Metoder för beräkning av antalet kombinationer och permutationer samt motivering av metodernas giltighet. • Begreppet graf, olika typer av grafer och dess egenskaper samt några kända grafteoretiska problem. • Begreppen rekursion och talföljd. • Induktionsbevis med konkreta exempel från till exempel talteoriområdet.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Omfångsrika problemsituationer inom karaktärsämnena som även fördjupar kunskaper om integraler och derivata. Matematikens möjligheter och begränsningar som verktyg i dessa situationer. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska 30

modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 31

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik – specialisering

Kursen matematik – specialisering omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Matematikområden

• Behandling av ett eller flera övergripande matematikområden, till exempel linjär optimering, spelteori, logik, differentialekvationer, sannolikhetslära, linjär algebra, finans-, populations- eller beräkningsmatematik.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.

32

-

­ ven v .

kom erhet

ve , både erktyg.

erhet och erhet med säk vt sätt

va innebörden va sambanden , inklusi grepp med hjälp med säk definiera med säk grepp och samband beskri greppen. Dessutom ven grepp för att lösa A beskri och löser uppgifter a representationer samt matematiska problem och procedurer ven kan flera ven kan vända be ancerade och algebraiska

Betyget Ele utförligt av centrala be av utförligt mellan be växlar ele mellan olika representationer Ele an mellan be plexa problemsituationer i karaktärs ämnena. I arbetet hanterar ele flera av uttryck, standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ va ­ va grepp

med

beskri vända greppen. och löser beskri ven ven kan procedu represen an

. Ele flera vancerade och mellan olika , både utan och erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v ven ve a v standardkaraktär

erhet erhet

ven kan , inklusi grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer algebraiska uttryck, uppgifter a med säk med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ va va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

. ­

vis

­ ven ven v, ens

och esli

v kursens

. e kan ele er sig ele välgrundade matematiska egna och andras matematiska xempel relaterar i tal och skrift några a vans.

idar

omdömen V till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade välgrundade och eckla v och matematik

A erhet vänder med god anpassning till eutv

ven kan föra ven något i ven föra emplens rele Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. genomföra matematiska be Dessutom uttryck med säk samt an symboler och andra representa tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ -

ven

i v, ens resone er sig vans. med viss v kursens esli

vänder erhet e kan ele välgrundade

xempel relaterar några a

idar

nyanserade samt an till dess betydelse gna och andras reso V viss säk välgrundade xemplens rele v och matematik ar och välgrundade

med

. Dessutom uttryck . ven kan föra ven ven något i ven föra

vis

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. genomföra enkla matematiska be ele tal och skrift matematiska symboler och andra representationer anpassning till syfte och situa tion Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

. v och

enkla med

gna och matema

med viss

ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal och skrift

v matematiska symboler

er sig ele

enkla

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk inslag a och andra representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Matematik – specialisering

Kursen matematik – specialisering omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Matematikområden

• Behandling av ett eller flera övergripande matematikområden, till exempel linjär optimering, spelteori, logik, differentialekvationer, sannolikhetslära, linjär algebra, finans-, populations- eller beräkningsmatematik.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. • Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens 32 möjligheter och begränsningar i dessa situationer. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D 149

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. 33

• Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. 33 Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. 34 Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. 34 Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

35

-

­ ven v .

kom erhet

ve , både erktyg.

erhet och erhet med säk vt sätt

va innebörden va sambanden , inklusi grepp med hjälp med säk definiera med säk grepp och samband beskri greppen. Dessutom ven grepp för att lösa A beskri och löser uppgifter a representationer samt matematiska problem och procedurer

ven kan flera ven kan vända be ancerade och algebraiska Betyget Ele utförligt av centrala be av utförligt mellan be växlar ele mellan olika representationer Ele an mellan be plexa problemsituationer i karaktärs ämnena. I arbetet hanterar ele flera av uttryck, standardkaraktär och på ett effekti utan och med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ va ­ va grepp

med

beskri vända beskri greppen. och löser ven ven kan procedu represen an

. Ele flera vancerade och mellan olika , både utan och erktyg. v centrala be några utförligt erhet utförligt v ven ve a v standardkaraktär

erhet erhet

ven kan , inklusi grepp och samband mellan grepp för att lösa matematiska Betyget C Ele innebörden a med hjälp a tationer samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss säk representationer med viss säk be be problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar ele rer algebraiska uttryck, uppgifter a med säk med digitala v

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ va ­ va ­ .

repre grepp med

med några

beskri beskri med viss greppen. olika grepp och ven ven representa grepp för att

ven kan ersiktligt ersiktligt mellan , både utan och erktyg. v centrala be några öv v öv vända be . Ele an

erhet i bekanta situationer erhet

v standardkaraktär procedurer och löser upp

säk

ven kan erhet

Betyget E Ele innebörden a med hjälp a tioner samt sambanden mellan be Dessutom växlar ele viss sentationer säk samband mellan be lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärs ämnena I arbetet hanterar ele enkla gifter a viss säk med digitala v

. ­ ­

och

flera alda ­

ella välja,

ancerade matema av . I arbetet gör , metoder . ven kan med er esenteras med oblemlösning gier ven gener . Ele

omplex karaktär

ar genom att omdömen utvärdera

. I pr

A av k ar er ele och anpassa , strate v till dem

nati

ven kan formulera, ana ven om realistiska problem grepp och kräv Betyget Ele lysera och lösa matematiska problem Dessa problem inkluderar be tolkning upptäck samband som pr symbolisk algebra ele situationer till matematiska formulering tillämpa tiska modeller nyanserade resultatets rimlighet samt v modeller alter

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

. . , ­ ven ­ flera gier

ancerade omdömen v till dem av , strate

välja och

er nati

enkla

. I arbetet gör ele ar och alter ar genom att alda modeller

ven kan formulera, analysera ven kan med grepp och kräv Betyget C Ele och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar be tolkning om realistiska problemsitua tioner till matematiska formu lering tillämpa matematiska modeller Ele utvärdera resultatets rimlighet samt v metoder

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. ­ ­ ar alda tolk mate fåtal ven om vna ven kan

ett enkla gi

. Dessa er . Ele gier och metoder

omdömen utvärdera , strate el karaktär . I arbetet gör ele ar enkla ven kan formulera, analysera grepp och kräv Betyget E Ele och lösa matematiska problem av enk problem inkluderar be ning realistiska problemsituationer till matematiska formulering genom att tillämpa matiska modeller med resultatets rimlighet samt v modeller

. ­

vis

­ ven ven v, ens

och esli

v kursens

. e kan ele er sig ele välgrundade matematiska egna och andras matematiska xempel relaterar i tal och skrift några a vans.

idar

omdömen V till dess betydelse resonemang om ar och välgrundade

välgrundade och

eckla v och matematik

A erhet vänder med god anpassning till eutv

ven kan föra ven något i ven föra emplens rele Betyget Ele och nyanserade resonemang, värdera med nyanserade vidar resonemang samt skilja mel lan gissning påståenden. genomföra matematiska be Dessutom uttryck med säk samt an symboler och andra representa tioner syfte och situation Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele nyanserade ex

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ -

ven

i v, ens resone er sig vans. med viss v kursens esli

vänder erhet e kan ele välgrundade

xempel relaterar några a

idar

nyanserade samt an till dess betydelse gna och andras reso V viss säk välgrundade xemplens rele v och matematik ar och välgrundade

med

. Dessutom uttryck . ven kan föra ven ven något i ven föra

vis

Betyget C Ele matematiska resonemang och värdera med omdömen e nemang samt skilja mellan gissning påståenden. genomföra enkla matematiska be ele tal och skrift matematiska symboler och andra representationer anpassning till syfte och situa tion Genom att ge e ele delområden inom andra ämnen, yrk samhällsli kulturhistoria. Dessutom kan ele mang om e

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­

. v och

enkla med

gna och matema

med viss

ven föra xemplens enkla ar och välgrun ven xempel relaterar kursens innehåll v, samhällsli

omdömen e esli ens kulturhistoria. i tal och skrift

v matematiska symboler

er sig ele

enkla

ven kan föra erhet vans. ven något i

Betyget E Ele tiska resonemang och värdera med andras resonemang samt skilja mellan gissning dade påståenden. Dessutom uttryck säk inslag a och andra representationer Genom att ge e ele till dess betydelse inom andra ämnen, yrk matematik Dessutom kan ele resonemang om e rele

Naturkunskap

Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som har vuxit fram där naturvetenskap möter samhällsvetenskap.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i naturvetenskap samt förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Den ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situationer och för att göra personliga val och ställningstaganden. Utifrån aktuella frågeställningar och företeelser ska undervisningen ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga kunskaper och arbetsmetoder. Det betyder att samtidigt som undervisningen ska behandla olika innehåll som till exempel miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, kretslopp, hälsa eller genmodifiering ska den också påvisa hur dessa frågor kan hanteras utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunskaper i naturvetenskap.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. 2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. 3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. 4. Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen. 5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning. 6. Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt och för människans världsbild. 2

Kurser i ämnet

Naturkunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b. Naturkunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på naturkunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b. Naturkunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1a1 eller kursen naturkunskap 1a2. Naturkunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen naturkunskap 1a2 eller kursen naturkunskap 1b.

Naturkunskap 1a1

Kursen naturkunskap 1a1 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. • Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel

3

på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

4

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Naturkunskap 1a2

Kursen naturkunskap 1a2 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger och konsumtion samt påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. • Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt

5

- -

ven - vid gument utför ar och välgrun ar xualitet utförligt ven

erkan med , utifrån rele förklaring , för hur män elv ven kunskaper om frågor samt för att anden eller hand v samt ger utförligt och diskutera frågor med xempel på tänkbara

A

etenskapligt innehåll etenskap för att ställa vningen. I samband med okroppen är uppbyggd och ven kan orskande komplexa ven kan redogöra vänder ele gument. Dessutom kan ele Betyget Ele nyanserat naturv som har betydelse för indi och samhälle. I diskussionen an naturv utf ge ar ge några e ställningstag lingsalternati dade och nyanserade för dessa. Ele och nyanserat vanta kunskaper om se och relationer nisk fungerar i väx omgi redogörelsen kan ele

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

- , ven - -

ar och utför välgrun , för hur frågor enser såväl diskutera utförligt erkan med ven ven kun etenskapligt elv etenskap för

onsekv anden eller hand v samt ger

utförligt orskande

vanta kunskaper om vänder ele xempel på tänkbara utf okroppen är uppbyggd gument för dessa.

ar vningen. I samband med vid och samhälle. I diskus diskutera k ven kan ven kan redogöra gument. Dessutom kan ele xualitet och relationer Betyget C Ele frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa samt för att ge förklaring ar ge några e ställningstag lingsalternati dade Ele utifrån rele se människ och fungerar i väx omgi redogörelsen kan ele ligt

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - ven - - ,

diskute enkla ersikt ar och etenskapligt öv ven kun vningen. I diskutera

etenskap för vanta kunskaper okroppen är ersiktligt frågor samt för anden eller hand v samt ger öv förklaring xempel på tänkbara vänder ele enkla ersiktligt

öv

enkla xualitet och relationer

ven kan vid och samhälle. I diskus ven kan redogöra , utifrån rele erkan med omgi ven gument. Dessutom kan ele gument för dessa. Betyget E Ele ra frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa att ge ar ge några e ställningstag lingsalternati ar Ele ligt om se för hur människ uppbyggd och fungerar i väx elv samband med redogörelsen kan ele

- - - va - a - . eeck

v samt etenskap ganiseras

diskutera gument el naturv

xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och V och underbygga etenskap or vändas för kritisk A xuella hälsa som för enser såväl för indi slutsatser och föreslår ven en enk utförligt och nyanserat välgrundade och nyan gument för dessa. opplas till hållbar utv ar ven kan några ge utförlig välgrundade och nyanse ven kan öv empel på hur naturv ven

Betyget ligt och nyanserat konsekv videns se folkhälsan diskussionen med välgrundade och nyanserade ar Ele ex kan k ling. Utifrån e ele serade några handlingsalternati ger rade Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele tenskaplig undersökning och redogör

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - som va a eten eck

hälsa etenskap ganiseras slutsatser el naturv xuella välgrundade

se och underbygga xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och V för den. Dessutom . etenskap or vändas för kritisk

ven en enk videns välgrundade v samt ger opplas till hållbar utv indi ven kan några ge utförlig ven kan öv utförligt gument empel på hur naturv ven gument för dessa. Betyget C för för folkhälsan diskussionen med välgrundade ar Ele ex kan k ling. Utifrån e ele och föreslår några handlingsal ternati ar Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele skaplig undersökning och redo gör

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va a e- -

eten ganiseras xemplen gument för för den. el naturv slutsatser och ar

ersiktligt beskri idare föreslår och enkla enkla V opplas till hållbar etenskap or vändas för kritisk ersiktligt xuella hälsa som för enser såväl för indi- ven en enk öv ven

ven kan ge några utförlig eckling. Utifrån e ven kan öv empel på hur naturv Betyget E konsekv videns se folkhälsan. Ele ex skap kan k utv drar ele föreslår några handlingsalterna tiv samt ger dessa. Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele tenskaplig undersökning och redogör

- - even ge

några utförligt

utifrån et sätt naturv

a teorier har haft bety

A

xempel på hur teorier kan as genom kritisk gransk empel på vilk Betyget för den. Dessutom kan ele enkla e pröv ning, samt diskuterar och nyanserat ex tenskaplig delse för samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - - em ex etenskap xempel på as genom några

utifrån et sätt naturv ven ge enkla e utförligt a teorier har haft betydelse för Betyget C kan ele hur teorier kan pröv kritisk granskning, samt diskute rar pel på vilk lig samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

et

ven ge enkla ersiktligt

öv

xempel på vilk e etenskaplig teori

något

empel på hur teorier kan prö Betyget E Dessutom kan ele ex vas genom kritisk granskning, samt diskuterar utifrån sätt en naturv har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Naturkunskap 1a2

Kursen naturkunskap 1a2 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger och konsumtion samt påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. • Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella 5 forskningsområden. • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en 162 enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att 6 ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på

för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden. • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att 6 ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse 7 för samhällets framväxt.

tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse 7 för samhällets framväxt.

-

ven

vid ven gument diskuar och välgrun ar erkan med

elv

förklaring v samt ger vsstilen. I samband ven kunskaper om frågor samt för att anden eller hand utförligt och diskutera frågor med utförligt och xempel på tänkbara redogöra för hur v li A okroppen är uppbyggd

etenskapligt innehåll etenskap för att ställa och nyanserade vningen samt hur kroppen ven kan orskande komplexa ven kan erkas a vänder ele gument. Dessutom kan ele Betyget Ele nyanserat naturv som har betydelse för indi och samhälle. I diskussionen an naturv utf ge ar ge några e ställningstag lingsalternati dade för dessa. Ele nyanserat människ och fungerar i väx omgi påv med redogörelsen kan ele utförligt och nyanserat

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

- ven - - er onse

ar och elv

välgrun

frågor vsstilen. I diskutera redogöra ven kun v li etenskapligt vsstilar såväl etenskap för diskutera k okroppen är upp vningen samt hur anden eller hand v samt ger erkas a

utförligt orskande utförligt

vänder ele xempel på tänkbara v olika li

utf

gument för dessa. utförligt

ar ven kan vid och samhälle. I diskus ven kan ven enser a gument. Dessutom kan ele Betyget C Ele frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa samt för att ge förklaring ar ge några e ställningstag lingsalternati dade Ele för hur människ byggd och fungerar i väx kan med omgi kroppen påv samband med redogörelsen kan ele kv

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

- - - - ven er

diskute redogöra elv enkla vsstilar ar och vsstilen. I etenskapligt ven kun v li diskutera

etenskap för okroppen är upp frågor samt för v olika li ersiktligt ersiktligt vningen samt hur anden eller hand v samt ger erkas a öv förklaring öv xempel på tänkbara vänder ele enkla ersiktligt kan enser a

öv enkla

ven kan vid och samhälle. I diskus ven ven gument. Dessutom kan ele gument för dessa. Betyget E Ele ra frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa att ge ar ge några e ställningstag lingsalternati ar Ele för hur människ byggd och fungerar i väx kan med omgi kroppen påv samband med redogörelsen kan ele konsekv

- - - - - va vs a eeck

v samt etenskap ganiseras

v olika li el naturv videns hälsa

och nyanse och nyanserat

xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och enser a V etenskap or vändas för kritisk A ven en enk utförligt gument. välgrundade och nyan slutsatser och föreslår gument för dessa. onsekv välgrundade och nyanse ar opplas till hållbar utv ar ven kan ge några utförlig välgrundade ven kan öv empel på hur naturv ven

Betyget tera k stilar såväl för indi som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med rade Ele ex kan k ling. Utifrån e ele serade några handlingsalternati ger rade Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele tenskaplig undersökning och redogör

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - va a eten eck

etenskap ganiseras slutsatser el naturv

välgrundade

gument. ar xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och V för den. Dessutom etenskap or vändas för kritisk

ven en enk videns hälsa som för välgrundade v samt ger opplas till hållbar utv ven kan några ge utförlig ven kan öv utförligt empel på hur naturv ven gument för dessa. Betyget C för indi folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade Ele ex kan k ling. Utifrån e ele och föreslår några handlingsal ternati ar Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele skaplig undersökning och redo gör

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va a e- -

eten ganiseras xemplen gument för för den. el naturv slutsatser och ar

ersiktligt beskri idare föreslår och videns hälsa som enkla enkla V opplas till hållbar etenskap or vändas för kritisk ersiktligt

gument. ven en enk öv ven ar

ven kan några ge utförlig eckling. Utifrån e ven kan öv empel på hur naturv Betyget E såväl för indi för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla Ele ex skap kan k utv drar ele föreslår några handlingsalterna tiv samt ger dessa. Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele tenskaplig undersökning och redogör

- - even ge

några utförligt

utifrån et sätt naturv

a teorier har haft bety

A

xempel på hur teorier kan as genom kritisk gransk empel på vilk Betyget för den. Dessutom kan ele enkla e pröv ning, samt diskuterar och nyanserat ex tenskaplig delse för samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - - em ex etenskap xempel på as genom några

utifrån et sätt naturv ven ge enkla e utförligt a teorier har haft betydelse för Betyget C kan ele hur teorier kan pröv kritisk granskning, samt diskute rar pel på vilk lig samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

et

ven ge enkla ersiktligt

öv

xempel på vilk e etenskaplig teori

något

empel på hur teorier kan prö Betyget E Dessutom kan ele ex vas genom kritisk granskning, samt diskuterar utifrån sätt en naturv har haft betydelse för samhällets framväxt.

Kursen naturkunskap 1b omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. • Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. • Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. • Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden. • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt

8

diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för SKOLFS 2010:261 folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 9

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Naturkunskap 2

Kursen naturkunskap 2 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. • Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. • Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. • Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. • Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.

10

-

ven

vid ven gument diskuar och välgrun ar erkan med

elv

förklaring v samt ger vsstilen. I samband ven kunskaper om frågor samt för att anden eller hand utförligt och diskutera frågor med utförligt och xempel på tänkbara redogöra för hur v li A okroppen är uppbyggd

etenskapligt innehåll etenskap för att ställa och nyanserade vningen samt hur kroppen ven kan orskande komplexa ven kan erkas a vänder ele gument. Dessutom kan ele Betyget Ele nyanserat naturv som har betydelse för indi och samhälle. I diskussionen an naturv utf ge ar ge några e ställningstag lingsalternati dade för dessa. Ele nyanserat människ och fungerar i väx omgi påv med redogörelsen kan ele utförligt och nyanserat

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

- ven - - er onse

ar och elv

välgrun

frågor vsstilen. I diskutera redogöra ven kun v li etenskapligt vsstilar såväl etenskap för diskutera k okroppen är upp vningen samt hur anden eller hand v samt ger erkas a

utförligt orskande utförligt

vänder ele xempel på tänkbara v olika li

utf

gument för dessa. utförligt

ar ven kan vid och samhälle. I diskus ven kan ven enser a gument. Dessutom kan ele Betyget C Ele frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa samt för att ge förklaring ar ge några e ställningstag lingsalternati dade Ele för hur människ byggd och fungerar i väx kan med omgi kroppen påv samband med redogörelsen kan ele kv

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

- - - - ven er

diskute redogöra elv enkla vsstilar ar och vsstilen. I etenskapligt ven kun v li diskutera

etenskap för okroppen är upp frågor samt för v olika li ersiktligt ersiktligt vningen samt hur anden eller hand v samt ger erkas a öv förklaring öv xempel på tänkbara vänder ele enkla ersiktligt kan enser a

öv enkla

ven kan vid och samhälle. I diskus ven ven gument. Dessutom kan ele gument för dessa. Betyget E Ele ra frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa att ge ar ge några e ställningstag lingsalternati ar Ele för hur människ byggd och fungerar i väx kan med omgi kroppen påv samband med redogörelsen kan ele konsekv

- - - - - - va vs a eten eck

v samt etenskap ganiseras

v olika li el naturv videns hälsa

och nyanse

xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och enser a V etenskap or vändas för kritisk A ven en enk gument. välgrundade och nyan slutsatser och föreslår gument för dessa. onsekv välgrundade och nyanse ar opplas till hållbar utv ar k ven kan ge några utförlig välgrundade ven kan öv empel på hur naturv ven Betyget tera stilar såväl för indi som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med rade Ele ex kan k ling. Utifrån e ele serade några handlingsalternati ger rade Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele skaplig undersökning och

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - va a eten eck

etenskap ganiseras slutsatser el naturv

välgrundade

gument. ar xemplen drar ersiktligt beskri idare föreslår och V etenskap or vändas för kritisk ven en enk videns hälsa som för välgrundade v samt ger opplas till hållbar utv ven kan ge några utförlig ven ven kan öv empel på hur naturv gument för dessa. Betyget C för indi folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade Ele ex kan k ling. Utifrån e ele och föreslår några handlingsal ternati ar Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele skaplig undersökning och redo-

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- va a eten -

eten ganiseras xemplen gument för el naturv slutsatser och ar

ersiktligt beskri idare föreslår och videns hälsa som enkla enkla V opplas till hållbar etenskap or vändas för kritisk gument. ven en enk ven ar ven kan ge några utförlig eckling. Utifrån e ven kan öv empel på hur naturv Betyget E såväl för indi för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla Ele ex skap kan k utv drar ele föreslår några handlingsalterna tiv samt ger dessa. Ele hur naturv och kan an granskning. utför ele skaplig undersökning och

- - even ge

några utförligt

och nyanserat

utifrån et sätt naturv

a teorier har haft bety

A utförligt

xempel på hur teorier kan as genom kritisk gransk empel på vilk Betyget redogör för den. Dessutom kan ele enkla e pröv ning, samt diskuterar och nyanserat ex tenskaplig delse för samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - - em ex etenskap xempel på as genom några

för den. Dessutom utifrån et sätt naturv ven ge enkla e

utförligt utförligt

a teorier har haft betydelse för Betyget C gör kan ele hur teorier kan pröv kritisk granskning, samt diskute rar pel på vilk lig samhällets framväxt.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

et

för den. ven ge enkla ersiktligt

öv

xempel på vilk e etenskaplig teori

ersiktligt öv något

empel på hur teorier kan prö Betyget E redogör Dessutom kan ele ex vas genom kritisk granskning, samt diskuterar utifrån sätt en naturv har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Naturkunskap 2

Kursen naturkunskap 2 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. • Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. • Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. • Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. • Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och 10 estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. • Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med enkla argument. 174 Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör översiktligt för den och värderar den med enkla omdömen. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

11

• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. • Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med enkla argument. Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa. Eleven kan översiktligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör översiktligt för den och värderar den med enkla omdömen. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

11 Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt för den och värderar den med nyanserade omdömen. Dessutom kan eleven ge exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen 12 drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa. Eleven kan utförligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt för den och värderar den med nyanserade omdömen. Dessutom kan eleven ge exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument. Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen 12 drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt och nyanserat för den, värderar den med nyanserade omdömen och ger förslag på hur den kan förbättras. Dessutom kan eleven ge komplexa exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

13

-

ven vid gument ar och välgrun ar erkan med

elv

förklaring vsstilen och miljön. ven kunskaper om anden eller hand v samt ger utförligt och diskutera frågor med utförligt och xempel på tänkbara redogöra för hur v li A okroppen är uppbyggd etenskapligt innehåll etenskap för att ställa utförligt och och nyanserade vningen samt hur kroppen ven kan komplexa ven kan erkas a ven vänder ele gument. Dessutom kan ele Betyget Ele nyanserat naturv som har betydelse för indi och samhälle. I diskussionen an naturv utforskande frågor samt för att ge ar ge några e ställningstag lingsalternati dade för dessa. Ele nyanserat människ och fungerar i väx omgi påv I samband med redogörelsen kan ele

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - - - - ven er ar och elv v

välgrun

vsstilen diskutera redogöra ven kun utförligt v li etenskapligt etenskap för enser a okroppen är upp ven vningen samt hur anden eller hand v samt ger erkas a utförligt utförligt onsekv xempel på tänkbara vänder ele gument för dessa. ar ven kan vid och samhälle. I diskus ven kan gument. Dessutom kan ele Betyget C Ele frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an skaper om naturv att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaring ar ge några e ställningstag lingsalternati dade Ele för hur människ byggd och fungerar i väx kan med omgi kroppen påv och miljön. I samband med redo görelsen kan ele diskutera k

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - ven - v ar och ven diskute enkla redo onsevningen okroppen erkas a etenskapligt ven kunska

förklaring ersiktligt etenskap för att ersiktligt anden eller hand v samt ger öv öv diskutera k vänder ele enkla xempel på tänkbara

erkan med omgi

ven kan vid och samhälle. I diskus ven kan elv gument. Dessutom kan ele gument för dessa. ersiktligt Betyget E Ele ra frågor med naturv innehåll som har betydelse för indi sionen an per om naturv ställa utforskande frågor samt för att ge ar ge några e ställningstag lingsalternati ar Ele göra för hur människ är uppbyggd och fungerar i väx samt hur kroppen påv livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan ele öv

- - en a

ven videns onsekv eckling. vändas för etenskap idare utför V etenskap kan v samt ger

vsstilar och mil och nyanserade utförligt och nyan va, inom flera olika diskutera k A xemplen drar ele

erkan såväl för indi beskri v olika li ven kan ge några utförlig ven kan gument. empel, från flera olika områ gument för dessa. ganiseras och kan an Betyget nyanserat ser a jöpåv hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade ar Ele ex den, på hur naturv kopplas till hållbar utv Utifrån e välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternati välgrundade och nyanserade ar Ele serat områden, hur naturv or kritisk granskning.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - a v - va, ven gument ar eckling. videns beskri ven en

etenskap kan ganiseras och gument. ar slutsatser och före

utförligt

xemplen drar ele välgrundade vsstilar och miljöpå vändas för kritisk gransk idare utför ele etenskap or V

ven kan ge några utförlig ven kan empel, från flera olika områ Betyget C olika li verkan såväl för indi hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade Ele ex den, på hur naturv kopplas till hållbar utv Utifrån e välgrundade slår några handlingsalternati samt ger för dessa. Ele inom flera olika områden, hur naturv kan an ning.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - vi a ven ven v samt beskri eckling. ganiseras

vsstilar och etenskap kan

gument. ersiktligt idare utför ele gument för dessa. öv V ar etenskap or vändas för kritisk v olika li ar erkan såväl för indi xemplen drar ele

slutsatser och föreslår

enkla

ven kan ge några utförlig enkla ven kan enser a empel, från flera olika områ Betyget E kv miljöpåv dens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med Ele ex den, på hur naturv kopplas till hållbar utv Utifrån e enkla några handlingsalternati ger Ele va, inom flera olika områden, hur naturv och kan an granskning.

- - a

- -

. empel om ex för k etenskap nyanse

etenskaplig ven ge några

och ger förslag utförligt och

el naturv utifrån

A och nyanserat

xempel på hur teorier kan et sätt naturv omdömen e as genom kritisk granskning, ven en enk Betyget ele lig undersökning samt redogör utförligt den, värderar den med rade på hur den kan förbättras Dessutom kan ele plexa pröv samt diskuterar nyanserat på vilk teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för män niskans världsbild.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - - - - em ex

etenskap

utförligt

xempel på as genom några

etenskaplig under omdömen. Dess ven ge e utifrån et sätt naturv

el naturv utförligt a teorier har haft betydelse Betyget C enk sökning samt redogör för den och värderar den med nyanserade utom kan ele hur teorier kan pröv kritisk granskning, samt diskute rar pel på vilk lig för samhällets framväxt och för människans världsbild.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

et

enkla

ven ge ersiktligt etenskaplig öv omdömen. xempel på vilk e etenskaplig teori för den och värderar

enkla

el naturv något

ersiktligt empel på hur teorier kan prö Betyget E en enk undersökning samt redogör öv den med Dessutom kan ele ex vas genom kritisk granskning, samt diskuterar utifrån sätt en naturv har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

Religionskunskap

Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa. 2 4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till SKOLFS 2010:261 kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Kurser i ämnet

Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1. Religionskunskap – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.

Religionskunskap 1

Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. • Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. • Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas 3 människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.

5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Kurser i ämnet

Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1. Religionskunskap – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.

Religionskunskap 1

Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. • Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. • Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas 3 människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A 182 är uppfyllda. 4

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Religionskunskap 2

Kursen religionskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 4 och 5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld.

5

- - - v. , -

erige vider utförligt vsåskåd osyn och

välgrundade utförligt och

en och uttryck komplexa slutsatser om ar och under redogöra för ven ar samt ar och perspekti utförligt och nyan ven redogöra för likheter attning

A

redogöra för och analysera ar i relation till indi a sina resonemang med ven kan idare kan ele gument. Betyget Ele serat världsreligionerna och några livsåskådning och nyanserat deras känneteck historiskt, i samtiden, i Sv och i omvärlden. I sin analys förklarar ele samband och drar och nyanserade världsreligioner och li ning grupper och samhällen utifrån olika tolkning V nyanserat och skillnader mellan världsre ligionernas människ gudsuppf bygg välgrundade och nyanserade ar

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ar - - för - ar idare o- V

väl

v. ar och

erige och i , grupper redogöra redogöra gument. vsåskådning attning ar vider vsåskådning redogöra för deras

utförligt utförligt

en och uttryck histo slutsatser om världs ar och perspekti ven

utförligt välgrundade

ven kan ven samband och drar

Betyget C Ele för och analysera världsreligio nerna och några li samt känneteck riskt, i samtiden, i Sv omvärlden. I sin analys förklarar ele grundade religioner och li i relation till indi och samhällen utifrån olika tolkning kan ele likheter och skillnader mellan världsreligionernas människ syn och gudsuppf underbygger sina resonemang med

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - ar - - -

ar idare för V ar och erige redogöra v. redogöra , grupper samband och attning vsåskådning redogöra vider en och uttryck vsåskådning

ersiktligt enkla ersiktligt

gument. öv ar slutsatser om världs öv a sina resonemang ven ersiktligt ar och perspekti kan ven

öv enkla enkla

ven

Betyget E Ele för och analysera världsreligio nerna och några li samt deras känneteck historiskt, i samtiden, i Sv och i omvärlden. I sin analys för klarar ele drar religioner och li i relation till indi och samhällen utifrån olika tolkning kan ele för likheter och skillnader mel lan världsreligionernas männis kosyn och gudsuppf underbygg med

-

ver - ar

v denna ven attning

utförligt

ven beskri v de olika xempel på hur e analys a redogöra för hur välgrundad och vsåskådning samt en ele ven kan xualitet och socio flera analys a arna. samband och drar A . Ele

komplex

etenskap. Dessutom kan utförligt och nyanserat attning ven ger ven göra en onomisk bakgrund. Ele Betyget Ele identitet kan formas i relation till religion och li gör en relation i vilk komplexa välgrundade och nyanserade slutsatser och nyanserat religion kan förhålla sig till, etni citet, kön, se ek kan redogöra för olika uppf om relationen mellan religion och v ele nyanserad uppf

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - ver denna

av vsåskåd utförligt onomisk

xempel på ven beskri

välgrundade

e analys

en ven kan en ele

några

gör . Ele

samt ven ger xualitet och socioek Betyget C Ele hur identitet kan formas i rela tion till religion och li ning relation i vilk samband och drar slutsatser redogöra för hur religion kan förhålla sig till, etnicitet, kön, se bakgrund.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- ven

ven analys en ele vsåskåd el . Ele xempel på e enk samband och redogöra för xualitet och

några slutsatser

enkla

onomisk bakgrund. ver ersiktligt

enkla öv

ven ger

Betyget E Ele hur identitet kan formas i rela tion till religion och li ning samt gör en av denna relation i vilk beskri drar kan hur religion kan förhålla sig till, etnicitet, kön, se socioek

- - - - ara - v de - ven

. va etiska . Ele välgrun ad ett gott ar ad som v model analys a , genomföra arna. va v frågor

etenskap. Dessut utförligt och nyan utförligt och analys a vända dem för att ge ven göra en beskri några attning A ar om relationen mellan er några normati redogöra för olika upp resonemang om v ven kan ven kan komplex välgrundade och nyanse gument i Betyget Ele serat fattning religion och v om kan ele dad och nyanserad olika uppf Ele nyanserat utmärk teorier och modeller en lerna och an välgrundade och nyanserade ar för rade liv och ett gott samhälle kan v utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställning

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- , ven v v va ara - ar om någon . v model ar redo analys a arna. beskri attning välgrundade ad ett gott li er några norma gument i attning ar utförligt utförligt vända dem för att ge ven för

välgrundad

för olika uppf a. Ele ven kan ven kan a etiska teorier och modeller

Betyget C Ele göra relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan ele göra en de olika uppf Ele vad som utmärk tiv genomföra en analys a lerna och an välgrundade fråg resonemang om v och ett gott samhälle kan v utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställning

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

va - , - - ven v

ar om redo beskri någon resone v och ett v de olika analys a attning ara utifrån el vända dem för

enkla

er några norma ersiktligt analys a ersiktligt enk gument i . el och an ar ar öv arna. öv ad ett gott li ven för

enk enkla

för olika uppf attning a. Ele ven kan ven kan a etiska teorier och modeller Betyget E Ele göra relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan ele göra en uppf Ele vad som utmärk tiv genomföra en modellerna att ge fråg mang om v gott samhälle kan v dygdetiska och andra moraliska föreställning

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Religionskunskap 2

Kursen religionskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 4 och 5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. • Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, 5 miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade argument. Vidare kan eleven utförligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade argument i 6 frågorna.

• Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade argument. Vidare kan eleven utförligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade argument i 6 frågorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna.

Religionskunskap – specialisering

Kursen religionskunskap – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Fördjupning inom något eller några av ämnets kunskapsområden, till exempel centrala idéer, etiska principer, texter, riter och handlingsmönster i en eller flera valda religioner och livsåskådningar. • Begrepp, teorier och metoder som är relevanta för kunskapsområdet. • Analys och diskussion av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. • Källkritisk metod inom kunskapsområdet. Granskning, analys och tolkning av texter, bilder och annat material som det valda kunskapsområdet har gett upphov till samt av hur det valda kunskapsområdet framställs i olika medier och källor.

7

- ar en a ven - - - samt ele redo kan ar och å yreligiösa idare kan yreligiösa vsåskådning samband och V , n

utförligt och nyan världsreligioner ar och li . Dessutom a sina resonemang gument.

A

komplexa slutsatser om hur de sidan ar utförligt och nyanserat redogöra för och analysera utförligt och nyanserat välgrundade och nyan välgrundade och nyan ven kan ven ven

Betyget Ele serat några religioner strömning samt redogöra för deras känneteck och hur de tar sig samhällelig uttryck. I sin analys förklarar ele drar serade förhåller sig till aktuella sam hällsfrågor utförligt och nyanserat göra för likheter och skillnader mellan å ena sidan n rörelser och strömning andra underbygg med serade ele redogöra för hur religioner och

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - en a ven väl ors ar ele ar och -

kan idare kan utförligt V redogöra

redogöra för hur vsåskådning ar samt slutsatser om hur gument. v identitet.

utförligt

. Dessutom ar och å andra sidan ar redogöra för likheter yreligiösa rörelser och utförligt yreligiösa strömning ven samband och drar velse a a sina resonemang med ven kan , n ven

Betyget C Ele för och analysera några religio ner livsåskådning redogöra för deras känneteck och hur de tar sig samhällelig uttryck. I sin analys förkla rar ele välgrundade de förhåller sig till aktuella sam hällsfrågor utförligt och skillnader mellan å ena sidan n strömning världsreligioner samt under bygg grundade ele religioner och li kan ha betydelse för människ upple

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - -

ar samt redo idare kan samband V

för deras

redogöra för redogöra för vsåskådning v identitet.

enkla

ersiktligt slutsatser om . Dessutom kan ar och å andra vsåskådning redogöra yreligiösa rörelser gument. öv yreligiösa ström a uttryck. I sin analys ven en och hur de tar sig a sina resonemang ar velse a , n ersiktligt ersiktligt

enkla öv öv

ar och li enkla ven kan ven ven

ersiktligt

Betyget E Ele göra för och analysera några religioner ning öv känneteck samhällelig förklarar ele och drar hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor ele likheter och skillnader mellan å ena sidan n och strömning sidan världsreligioner samt underbygg med ele hur religioner och li ar kan ha betydelse för männis kors upple

-

v -

v sig själv i frågorna. velse a grepp och nyanserade en betydelse ar kan ha för utförligt och gument ar kan ha betydelse etenskap samt drar

, välgrundade och

ors upple utförligt och nyan ar attning etiska frågor och A ar om relationen mellan redogöra för olika upp v sin omvärld. ven kan videns förståelse a ven diskuterar , utifrån olika etiska teorier vänder då etiska be Betyget livsåskådning för människ identitet. Ele serat fattning religion och v välgrundade och slutsatser om vilk dessa uppf indi och a Ele nyanserat an ger och modeller nyanserade

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

-

- ar om v sig själv , utifrån redo välgrunda en betydelse vänder då gument i attning utförligt ar kan ha för ar

utförligt

attning grepp och ger

v sin omvärld. ven kan videns förståelse a ven diskuterar slutsatser om vilk , välgrundade Betyget C Ele göra för olika uppf relationen mellan religion och vetenskap samt drar de dessa uppf indi och a Ele etiska frågor och an etiska be olika etiska teorier och model ler frågorna.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda. , ar redo enkla v sig själv , utifrån ersiktligt vänder då attning en betydelse ar kan ha för öv

ersiktligt öv

attning grepp och ger gument i frågorna. etenskap samt dra v sin omvärld. ar ven kan videns förståelse a ven diskuterar

Betyget E Ele göra för olika uppf om relationen mellan religion och v slutsatser om vilk dessa uppf indi och a Ele etiska frågor och an etiska be olika etiska teorier och modeller enkla

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna.

Religionskunskap – specialisering

Kursen religionskunskap – specialisering omfattar punkterna 1 och 3–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Fördjupning inom något eller några av ämnets kunskapsområden, till exempel centrala idéer, etiska principer, texter, riter och handlingsmönster i en eller flera valda religioner och livsåskådningar. • Begrepp, teorier och metoder som är relevanta för kunskapsområdet. • Analys och diskussion av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. • Källkritisk metod inom kunskapsområdet. Granskning, analys och tolkning av texter, bilder och annat material som det valda kunskapsområdet har gett upphov till samt av hur det valda kunskapsområdet framställs i olika medier och källor.

Kunskapskrav

7

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven översiktligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar enkla slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra enkla slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, enkla argument i frågorna.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven utförligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar välgrundade slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra välgrundade slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, välgrundade argument i frågorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera ett eller 8 flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven översiktligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar enkla slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra enkla slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, enkla argument i frågorna.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven utförligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar välgrundade slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra välgrundade slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, välgrundade argument i frågorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera ett eller 8 flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en komplex analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven utförligt och nyanserat för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna.

9

- - - - - - erhet ven för kän

aktorer och alda kun komplex

med säk

erkansf ven utförligt och nyan vanta för det eller

A v kunskapsområdet ur en, påv redogöra för och analy a uttryck. alda kunskapsområdena. ven kan ven kan göra en ecklingstendenser samt drar vänder ele grepp, teorier och metoder . I analysen redogör ele Betyget Ele serat sera ett eller flera v skapsområden. I redogörelsen an be som är rele de v Ele analys a historiska och samtida perspek tiv utförligt och nyanserat neteck utv välgrundade och nyanserade slutsatser om hur kunskapsområ det har tagit och tar sig samhäl lelig

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

ven - - alda ven kan för kän grepp, v kun redo aktorer och be a uttryck. vänder ele v. I analysen

utförligt

analys a erkansf slutsatser om hur

erhet

utförligt el ven

enk

alda kunskapsområden. en, påv ven kan vanta för det eller de v ecklingstendenser samt drar

Betyget C Ele göra för och analysera ett eller flera v I redogörelsen an med viss säk teorier och metoder som är rele kunskapsområdena. Ele göra en skapsområdet ur historiska och samtida perspekti redogör ele neteck utv välgrundade kunskapsområdet har tagit och tar sig samhällelig

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

ven - för alda aktorer redo ven kan grepp, v kun

be a uttryck. vänder ele v. I analysen ersiktligt erkansf

öv

ersiktligt analys a

erhet

öv el ven slutsatser om hur en, påv enk ecklingstendenser samt alda kunskapsområden.

viss säk enkla

ven kan vanta för det eller de v

Betyget E Ele göra för och analysera ett eller flera v I redogörelsen an med teorier och metoder som är rele kunskapsområdena. Ele göra en skapsområdet ur historiska och samtida perspekti redogör ele känneteck och utv drar kunskapsområdet har tagit och tar sig samhällelig

- - - , - vär ,

vänder

välgrundade vans, tro

utförligt och

slutsatser om grepp och ger vändbarhet. alda kunskapsom etiska frågor i rela

A

ven kan värdera och kritiskt ven diskuterar ven etiska be gument i frågorna. Betyget Ele granska information om kun skapsområdet från olika medier och källor och dra och nyanserade informationens rele dighet och an Ele nyanserat tion till det v rådet. I diskussionen an ele utifrån olika etiska modeller välgrundade och nyanserade ar

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- -

ven etiska

välgrundade utförligt

, utifrån olika , välgrundade värdighet och vänder ele

ven kan värdera och kritiskt vans, tro ven diskuterar vändbarhet. grepp och ger gument i frågorna. Betyget C Ele granska information om kun skapsområdet från olika medier och källor och dra slutsatser om informationens rele an Ele etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I dis kussionen an be etiska modeller ar

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - vans, slutsat gument ven etiska ar

ersiktligt

enkla vändbarhet.

öv

, utifrån olika , enkla vänder ele

ven kan värdera och kritiskt värdighet och an ven diskuterar grepp och ger Betyget E Ele granska information om kun skapsområdet från olika medier och källor och dra ser om informationens rele tro Ele etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I dis kussionen an be etiska modeller i frågorna.

Samhällskunskap

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden 2 påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Kurser i ämnet

Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a1 eller kursen samhällskunskap 1a2. Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 2. Internationell ekonomi, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b. Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.

Samhällskunskap 1a1

Kursen samhällskunskap 1a1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. • De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

3

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. • Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. • Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. 4 Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I 197

sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt gör välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån 5 syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina

sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt gör välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån 5 syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 1a2

Kursen samhällskunskap 1a2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt 6

- - - v eck

ven erkas a

ganisation vets utv

utförligt

redogöra för ande idéerna. utförligt och nyan a rättigheterna. slutsatser om hur samband och drar välgrundade och , grupper och samhälls . A erkar och påv omligg redogöra för och analysera ven kan ven kan också vider ganisation. Dessutom kan ven dra empelvis arbetsli

Betyget Ele serat olika samhällens or och samhällsförhållanden samt de bak Ele och nyanserat de mänsklig I sin analys förklarar ele komplexa välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skill nader mellan olika samhällens or ele nyanserade nutida samhällsförhållanden, ex ling, påv indi strukturer

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - v ven eck -

slutsatser ganisa ven dra erkas a

redo redogöra för ven samband vets utv

ganisation och slutsatser om hur utförligt a rättigheterna. I sin ande idéerna. Ele utförligt . välgrundade erkar och påv , grupper och samhälls

ven kan omligg vider empelvis arbetsli

Betyget C Ele göra för och analysera olika samhällens or samhällsförhållanden samt de bak kan också de mänsklig analys förklarar ele och drar om likheter och skillnader mel lan olika samhällens or tion. Dessutom kan ele välgrundade nutida samhällsförhållanden, ex ling, påv indi strukturer

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - - v ven eck ven enkla redo redogöra erkas a

vets utv

slutsatser om a rättigheterna. ersiktligt ganisation och

ersiktligt öv

ande idéerna. Ele öv enkla , grupper och samhälls . erkar och påv

samband och drar ven kan omligg vider ven dra empelvis arbetsli ganisation. Dessutom kan Betyget E Ele göra för och analysera olika samhällens or samhällsförhållanden samt de bak kan också för de mänsklig I sin analys förklarar ele enkla slutsatser om likheter och skill nader mellan olika samhällens or ele hur nutida samhällsförhållanden, ex ling, påv indi strukturer

- - - - -

a

. I ana utförligt videns

flera

enser erna och omster och ven yldigheter i rol ar och skulder orsak välgrundade och gument för sina onsekv . ar omdömen andras utförligt och nyan

onsument, förhållandet onomin och samhälls A enserna samt möjlig ar på samhällsfrågorna. , tillgång er och k redogöra för indi

ven kan analysera samhälls ven kan ge ven kan vata ek onomin. Betyget Ele frågor och identifierar orsak lysen diskuterar ele och nyanserat konsekv lösning Ele nyanserade ståndpunkter och värderar med nyanserade ståndpunkter Ele serat rättigheter och sk len som k mellan hushållets ink utgifter samt för sambanden mellan den pri ek

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - - -

. I ana utförligt enserna

några

ar på sam redo enser ven ven kan ge omster och onsekv gument för sina ar och skulder

onsekv ar a lösning videns rättigheter

utförligt

onomin och samhälls . , tillgång omdömen andras stånd yldigheter i rollen som er och k erna och k ven kan analysera samhälls ven kan vata ek onomin. Betyget C Ele frågor och identifierar orsak lysen diskuterar ele orsak samt möjlig hällsfrågorna. Ele välgrundade ståndpunkter och värderar med enkla punkter Ele göra för indi och sk konsument, förhållandet mel lan hushållets ink utgifter samt för sambanden mellan den pri ek

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- . - - - - - - en ar på enkla

ersikt redo

någon ven kan ge

öv

onsekv ens. I analy ven a lösning omster och ar och skulder

ersiktligt

öv videns rättigheter onsekv erna och k onomin och samhälls gument för sina stånd , tillgång ar yldigheter i rollen som

ven kan analysera samhälls orsak ven kan vata ek onomin.

Betyget E Ele frågor och identifiera orsak och k sen diskuterar ele ligt serna samt möjlig samhällsfrågorna. Ele enkla punkter och värderar med omdömen andras ståndpunkter Ele göra för indi och sk konsument, förhållandet mel lan hushållets ink utgifter samt för sambanden mellan den pri ek

- . .

- -

- - na och vans välgrun reflek söka, gran erhet

utifrån syftet erhet med säk A

med säk värdighet ormulera sig självstän ven ven kan, Betyget I arbetet med samhällsfrågor kan ele ska och tolka information från olika källor samt göra dade och nyanserade tioner om källornas rele och tro Ele på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskun skap i olika presentationsformer samt f digt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - -

värdig samt .

erhet

ven kan, na

och på ett . Ele

reflektioner om vans och tro erhet

med viss säk

ven

utifrån syftet

Betyget C I arbetet med samhällsfrågor kan ele söka, granska och tolka informa tion från olika källor samt gör välgrundade källornas rele het med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer formulera sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

-

enkla

söka, ven . och på

erhet erhet

värdighet. Ele

med viss säk med viss säk

ven Betyget E I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor samt göra reflektioner om källornas rele vans och tro kan, ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 1a2

Kursen samhällskunskap 1a2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, 6 med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D 203

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder 7

samt

göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet 7 samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 1b

Kursen samhällskunskap 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. • Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

8

värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 1b

Kursen samhällskunskap 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. • Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

8

- -

- v ande

arnas utförligt erkas a omligg ganisation. samband och slutsatser om ven välgrundade slutsatser om redogöra för de

utförligt och

redogöra för och , grupper och samhälls . A erkar och påv

komplexa

välgrundade vider ven kan ven ganisation och samhällsförhål Betyget Ele nyanserat analysera olika samhällens or landen samt de bak idéerna. I sin analys förklarar ele drar likheter och skillnader mellan olika samhällens or Dessutom kan ele och nyanserat historiska förutsättning betydelse och dra och nyanserade hur nutida samhällsförhållan den påv indi strukturer

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

v - - - - -

-

om erkas a

utför slutsatser redogöra ganisation. slutsatser om ven

ven samband och arnas betydelse utförligt erkar och påv . , grupper och samhälls

välgrundade

ganisation och samhälls ande idéerna. I sin analys välgrundade ven kan redogöra för de historiska vider

Betyget C Ele för och analysera olika samhäl lens or förhållanden samt de bak ligg förklarar ele drar likheter och skillnader mellan olika samhällens or Dessutom kan ele ligt förutsättning och dra om hur nutida samhällsförhål landen påv indi strukturer

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - - - - - . om erkar , grup redogöra samband vider

ersiktligt enkla öv

ersiktligt slutsatser om lik v indi ganisation. Dess ven ven

öv enkla

kan arnas betydelse och dra erkas a ganisation och samhälls slutsatser om hur nutida ven ande idéerna. I sin analys

Betyget E Ele för och analysera olika samhäl lens or förhållanden samt de bak ligg förklarar ele och drar heter och skillnader mellan olika samhällens or utom kan ele redogöra för de historiska förut sättning enkla samhällsförhållanden påv och påv per och samhällsstrukturer

-

-

- a orsa erhet grepp, söka, erna och flera ven dis . I analysen a be visa sina värdighet

erhet

orsak . Ele enser med säk välgrundade reflektioner om , redo välgrundade och gument för sina ven ar omdömen andras .

med säk

onsekv etenskaplig vans och tro A enserna samt möjlig nyanserat ar på samhällsfrågorna. ven , modeller och metoder

ven kan analysera samhälls ven kan ge vänder ele Betyget Ele frågor och identifierar ker och k an samhällsv teorier samt värderar dem med nyan serade omdömen kuterar konsekv lösning Ele nyanserade ståndpunkter och värderar med nyanserade ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källor samt göra och nyanserade deras rele

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - a - -

ven söka, . I ana erna . vans omdö med viss . Ele några visa sina enser etenskaplig erhet orsak ven välgrundade enkla , redo välgrundade , modeller och

onsekv enserna samt möj ar på samhällsfrågor

utförligt

samhällsv samt värderar dem vänder ele ven kan ge med viss säk värdighet utifrån syftet. er och k onsekv ven kan analysera samhälls erhet ven grepp, teorier a lösning gument för sina ståndpunkter Betyget C Ele frågor och identifiera orsak lysen an säk be metoder med enkla omdömen diskuterar och k lig na. Ele ar och värderar med men andras ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källor samt göra reflektioner om deras rele och tro

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

-

- a - . - er en -

öv

enkla söka, med viss ar på

reflek någon onsekv ven kan ge visa sina med erhet vans och etenskaplig ens. I analy ven , redo enkla ven kan, , modeller och a lösning

er och k ven diskuterar onsekv

samhällsv gument för sina stånd . Ele orsak vänder ele med viss säk ar ven kan analysera samhälls erhet ven värdighet. Ele grepp, teorier

Betyget E Ele frågor och identifiera orsak och k sen an säk be metoder siktligt ser samt möjlig samhällsfrågorna. Ele enkla punkter och värderar med omdömen andras ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källor samt göra tioner om deras rele tro

-

med

ormulera

ven kan,

samt f

. och på ett strukturerat na

A

erhet

Betyget utifrån syftet. Ele säk sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presen tationsformer sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- -

er

ormulera sig

med viss säk samt f

.

na

ven kan, och på ett strukturerat sätt, Betyget C Ele het uttrycka sina kunskaper i sam hällskunskap i olika presenta tionsformer självständigt i förhållande till källor

för ven del kra ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda. - -

.

och på ett struktu

erhet

Betyget E viss säk rerat sätt, uttrycka sina kunska per i samhällskunskap i olika presentationsformer

värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 1b

Kursen samhällskunskap 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. • Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband 8 med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. 209 Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om 9 likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom

• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om 9 likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt 210 orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets 10 inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets 10 inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 2

Kursen samhällskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2 och 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. • Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet 11

- - v eck

ven arnas utförligt erkas a

ganisation ganisation. vets utv utförligt ven välgrundade slutsatser om redogöra för redogöra för de ande idéerna. slutsatser om utförligt och nyan a rättigheterna. samband och drar . A erkar och påv , grupper och samhälls redogöra för och analysera omligg

ven kan ven kan också vider empelvis arbetsli Betyget Ele serat olika samhällens or och samhällsförhållanden samt de bak Ele och nyanserat de mänsklig I sin analys förklarar ele komplexa välgrundade likheter och skillnader mellan olika samhällens or Dessutom kan ele och nyanserat historiska förutsättning betydelse och dra och nyanserade hur nutida samhällsförhållanden, ex ling, påv indi strukturer

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - - v - eck omlig

utför erkas a redogöra ganisation. vets utv ven kan också slutsatser om ven slutsatser om

ven samband och arnas betydelse och

utförligt

redogöra för de mänsk , grupper och samhälls . erkar och påv ganisation och samhälls välgrundade vider ven kan redogöra för de historiska välgrundade a rättigheterna. I sin analys empelvis arbetsli Betyget C Ele för och analysera olika samhäl lens or förhållanden samt de bak gande idéerna. Ele utförligt lig förklarar ele drar likheter och skillnader mellan olika samhällens or Dessutom kan ele ligt förutsättning dra hur nutida samhällsförhållanden, ex ling, påv indi strukturer

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - - ven arnas ven enkla redo slutsat redogöra . erkar och , grupper redogöra för

enkla

a rättigheterna. vider ersiktligt ganisation och

ersiktligt

öv xempelvis arbets ande idéerna. Ele öv v indi ersiktligt eckling, påv

öv

samband och drar ven kan omligg ven erkas a ganisation. Dessutom kan ets utv Betyget E Ele göra för och analysera olika samhällens or samhällsförhållanden samt de bak kan också för de mänsklig I sin analys förklarar ele enkla slutsatser om likheter och skill nader mellan olika samhällens or ele de historiska förutsättning betydelse och dra ser om hur nutida samhällsför hållanden, e liv påv och samhällsstrukturer

- -

- - -

-

ven en orsa ar på erhet grepp,

. Ele videns

flera

. I analysen a be onsekv ven kan ge omster och

a lösning yldigheter i rol enser med säk ar och skulder

gument för sina

ven ar omdömen andras . erna och k utförligt och nyan etenskaplig utförligt och nyan onsekv onsument, förhållandet

A

, tillgång , modeller och meto redogöra för indi orsak ven kan analysera samhälls samt värderar dem med ven kan vänder ele

Betyget Ele frågor och identifierar ker och k an samhällsv teorier der nyanserade omdömen diskuterar serat serna samt möjlig samhällsfrågorna. Ele nyanserade ståndpunkter och värderar med nyanserade ståndpunkter Ele serat rättigheter och sk len som k mellan hushållets ink utgifter samt för sambanden mellan den

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - - - a - - - ,

ven onsu vata . I ana erna . omdö med viss . Ele några redogöra enser etenskaplig orsak ven välgrundade enkla

, modeller och

onsekv enserna samt möj ar på samhällsfrågor

utförligt

utförligt omster och utgifter samhällsv samt värderar dem vänder ele videns rättigheter och ar och skulder samt för ven kan ge er och k onsekv ven kan analysera samhälls erhet ven kan grepp, teorier a lösning yldigheter i rollen som k gument för sina ståndpunkter Betyget C Ele frågor och identifiera orsak lysen an säk be metoder med enkla omdömen diskuterar och k lig na. Ele ar och värderar med men andras ståndpunkter Ele för indi sk ment, förhållandet mellan hus hållets ink tillgång sambanden mellan den pri

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

a - - - a -

redo gument

någon

med viss ar etenskaplig ens. I analy erna och

ven , modeller och enkla omdömen andras ersiktligt omster och utgif ven diskuterar orsak . videns rättigheter onsekv öv ar och skulder samt

samhällsv . Ele enserna samt möjlig enkla ar på samhällsfrågorna. vänder ele yldigheter i rollen som

ven kan analysera samhälls erhet ven kan ge ven kan grepp, teorier ersiktligt , tillgång

Betyget E Ele frågor och identifiera orsak och k sen an säk be metoder öv konsekv lösning Ele för sina ståndpunkter och värde rar med ståndpunkter Ele göra för indi och sk konsument, förhållandet mellan hushållets ink ter för sambanden mellan den

- -

söka, med

visa sina värdighet

erhet ormulera

välgrundade reflektioner om ven kan, , redo

samt f

.

med säk

onomin och samhälls vans och tro och på ett strukturerat na

A

ven

vata ek erhet onomin. Betyget pri ek I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källor samt göra och nyanserade deras rele utifrån syftet. Ele säk sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presen tationsformer sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

-

ono söka, vans er

visa sina

erhet ormulera sig

, redo välgrundade

med viss säk samt f

. med viss säk värdighet utifrån syftet. na

ven ven kan, och på ett strukturerat sätt, onomin och samhällsek Betyget C ek min. I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källor samt göra reflektioner om deras rele och tro Ele het uttrycka sina kunskaper i sam hällskunskap i olika presenta tionsformer självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

visa vans .

erhet

enkla ven kan, , redo och på ett

erhet med viss säk

onomin och samhälls ven värdighet. Ele

vata ek onomin. Betyget E pri ek I arbetet med samhällsfrågor kan ele söka, granska och tolka informa tion från olika källor sina källor samt göra reflektioner om deras rele och tro med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 2

Kursen samhällskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2 och 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. • Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven 11 diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 215

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa 12 förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa 12 förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar 216 med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 3

Kursen samhällskunskap 3 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. • Introduktion av vetenskapsteori. • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika 13

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 3

Kursen samhällskunskap 3 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. • Introduktion av vetenskapsteori. • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika 13

- a - - ar xa .

. I med

omple . Dessutom ven onomiska, enser utförligt etenskaplig

utförligt och

erna samt poli diskutera deras , modeller och v olika lösning agheter onsekv utförligt och utförligt och nyan vänder ele orsak redogöra för några A samhällsv samt värderar dem onomiska och sociala enser a ven or och sv redogöra för hur teorierna er och k ven kan erkar nutidens ek ven kan analysera k erhet ven diskuterar grepp, teorier Betyget Ele nyanserat centrala teorier och och nyanserat styrk kan ele serat påv politiska och sociala förhållan den samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Ele samhällsfrågor och identifiera orsak analysen an säk be metoder med nyanserade omdömen Ele nyanserat tiska, ek konsekv

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- a or oxa . ven . I ana erna

omple med viss v olika . Ele redogöra enser orsak etenskaplig ven onomiska och redogöra för hur , modeller och enser a . Dessutom kan erkar nutidens ek onsekv

utförligt utförligt

diskutera deras styrk samhällsv samt värderar dem onsekv vänder ele ar på samhällsfrågor agheter utförligt er och k ven kan ven ven kan analysera k erhet grepp, teorier Betyget C Ele för några centrala teorier och utförligt och sv ele teorierna påv nomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Ele samhällsfrågor och identifiera orsak lysen an säk be metoder med enkla omdömen diskuterar samt politiska, ek sociala k lösning

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - ar - xa -

deras . I ana redo redogöra omple med viss ven kan ge . Dessutom erkar nuti enser etenskap , modeller ven erna samt poli . Ele diskutera ven diskuterar v olika lösning ersiktligt agheter ersiktligt onsekv . Ele orsak

öv öv

samhällsv onomiska och sociala gument för sina ståndonomiska, politiska och vänder ele enser a ersiktligt ven grepp, teorier er och k ar öv or och sv ven kan ven kan analysera k erhet a be ersiktligt

Betyget E Ele göra för några centrala teorier och styrk kan ele för hur teorierna påv dens ek sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. Ele samhällsfrågor och identifiera orsak lysen an säk lig och metoder öv tiska, ek konsekv på samhällsfrågor enkla

. - - ata er söka, kv -

ven kan ge

erhet med säk ormulera sig

. Ele nyanserade nyanse , göra ade värdighet utifrån ar samt göra

samt f med säk

ven kan, A . ven visning reflektioner om källornas na vans och tro och på ett strukturerat sätt, gument för sina ståndpunkter Betyget på samhällsfrågor välgrundade och nyanserade ar och värderar med omdömen andras ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade och rade rele syftet. Ele het uttrycka sina kunskaper i sam hällskunskap i olika presenta tionsformer självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- -

söka, värdig samt . . omdö

na

ven kan,

erhet

ar samt göra och på ett

enkla

, göra adek välgrundade reflektioner om vans och tro erhet visning

med viss säk

ven kan ge ven gument för sina ståndpunkter Betyget C Ele ar och värderar med men andras ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor vata källhän välgrundade källornas rele het utifrån syftet. Ele med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer formulera sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - . ata enk enkla söka, ven . och på

erhet erhet

, göra adekv ar samt göra värdighet. Ele

med viss säk visning

med viss säk

ven reflektioner om källornas rele Betyget E punkter och värderar med omdömen andras ståndpunkter I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän la vans och tro kan, ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Samhällskunskap 3

Kursen samhällskunskap 3 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. • Introduktion av vetenskapsteori. • Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. • Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper 13 och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifierar orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge något exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och översiktligt beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, 220 uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. 14

faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifierar orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge något exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och översiktligt beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. 14

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt och nyanserat beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Internationell ekonomi

Kursen internationell ekonomi omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. • Kulturens betydelse för affärskontakter mellan företag i olika länder.

15

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt och nyanserat beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Internationell ekonomi

Kursen internationell ekonomi omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. • Kulturens betydelse för affärskontakter mellan företag i olika länder.

15

. a or

-

v. xa a

ar för . I med

utför

omple visning utförligt ven enser erna och etenskaplig deras styrk ven utförligt

redogöra för hur , modeller och orsak onsekv utförligt och vänder ele redogöra för centrala A , grupper och nationer samhällsv etenskapsteoretisk källa. enserna samt möjlig ar på samhällsfrågorna. aktorer och förhållanden agheter med hän er och k ven kan vider ven kan analysera k erhet ven diskuterar grepp, teorier Betyget Ele nyanserat teorier utifrån olika perspekti Dessutom kan ele och nyanserat olika f skapar olika förutsättning indi Ele samhällsfrågor och identifiera orsak analysen an säk be metoder samt diskuterar ligt och nyanserat och sv till såväl empiriska källor som någon v Ele och nyanserat konsekv lösning

för ven del kra

ande

erväg

Betyg B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- a - - - ven xa vi a

. . I ana utför agheter eten ven dis omple med viss erna och

redogöra enser etenskaplig ar för indi ven orsak , modeller och or och sv onsekv

utförligt välgrundade

v. Dessutom kan ele redogöra för hur olika samhällsv visning till såväl empi vänder ele utförligt enserna samt möjlig ar på samhällsfrågorna. er och k ven kan , grupper och nationer ven kan analysera k erhet deras styrk ven ger grepp, teorier Betyget C Ele för centrala teorier utifrån olika perspekti utförligt faktorer och förhållanden skapar olika förutsättning der Ele samhällsfrågor och identifiera orsak lysen an säk be metoder samt diskuterar ligt med hän riska källor som någon v skapsteoretisk källa. Ele kuterar konsekv lösning Ele

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- a . - ven xa - ven ag erna

er

ar för . I ana redogöra öv omple med viss orsak

enkla

enser etenskaplig ven or och sv

, modeller och ersiktligt onsekv visning till såväl ersiktligt enserna samt möj öv redogöra för hur ar på samhällsfrå öv ven kan ge v. Dessutom kan ele , grupper och nationer samhällsv kan vänder ele deras styrk aktorer och förhållanden er och k onsekv ven vider ven kan analysera k erhet ersiktligt grepp, teorier a lösning

Betyget E Ele för centrala teorier utifrån olika perspekti öv olika f skapar olika förutsättning indi Ele samhällsfrågor och identifierar orsak lysen an säk be metoder samt diskuterar siktligt heter med hän empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Ele diskuterar och k lig gorna. Ele

-

-

ata er

söka, kv beskri grepp xempel e a be erhet

med säk

erkar synen på , göra ade värdighet utifrån gument för sina några . ar samt göra ar omdömen andras .

välgrundade och med säk

ven kan, A etenskaplig ven visning reflektioner om källornas ven ger ven kan ge vans och tro och på ett strukturerat sätt, vänds i samhällsdebatten och Betyget Ele nyanserade ståndpunkter och värderar med nyanserade ståndpunkter Ele på hur v an utförligt och nyanserat va hur detta påv samhällsfrågor I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade och nyanse rade rele syftet. Ele het uttrycka sina kunskaper i

för ven del kra

ande

erväg

Betyg B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - ata söka, kv värdig . omdö grepp xempel e ven kan a be erhet och på ett

enkla

va hur detta , göra ade några ar samt göra reflektioner om vans och tro erhet

beskri etenskaplig med viss säk visning

ven kan ge erkar synen på samhällsfrå . ven gument för sina ståndpunkter vänds i samhällsdebatten och Betyget C ar och värderar med men andras ståndpunkter Ele på hur v an utförligt påv gor I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade källornas rele het utifrån syftet. Ele med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - ata enk söka, ven . . omdö grepp och på xempel e erhet a be va hur detta

enkla erhet

, göra adekv något ar samt göra

beskri värdighet. Ele

etenskaplig med viss säk visning

med viss säk

ven kan ge erkar synen på samhällsfrå . ven gument för sina ståndpunkter vänds i samhällsdebatten och ersiktligt reflektioner om källornas rele

Betyget E ar och värderar med men andras ståndpunkter Ele på hur v an öv påv gor I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän la vans och tro kan, ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

-

ormulera

samt f

.

na A

Betyget samhällskunskap i olika presen tationsformer sig självständigt i förhållande till källor för ven del kra ande erväg Betyg B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

samt .

na

Betyget C olika presentationsformer formulera sig självständigt i förhållande till källor för ven del kra ande erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

Betyget E

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur olika faktorer och förhållanden skapar olika förutsättningar för individer, grupper och nationer. Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt och nyanserat beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Internationell ekonomi

Kursen internationell ekonomi omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. • Kulturens betydelse för affärskontakter mellan företag i olika länder. • Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. 15 • Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. • Den ekonomiska integrationsprocessen inom EU och den fortsatta utvecklingen mot gemensamma marknader. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också översiktligt några effekter av reglerande ingrepp i den internationella ekonomin. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar översiktligt den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge enkla argument för olika ståndpunkter och värdera dem med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata 226 källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också utförligt några effekter av reglerande 16 ingrepp i den internationella ekonomin.

• Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. • Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. • Den ekonomiska integrationsprocessen inom EU och den fortsatta utvecklingen mot gemensamma marknader. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också översiktligt några effekter av reglerande ingrepp i den internationella ekonomin. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar översiktligt den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge enkla argument för olika ståndpunkter och värdera dem med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också utförligt några effekter av reglerande 16 ingrepp i den internationella ekonomin. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge välgrundade argument för olika ståndpunkter och värderar dem med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också utförligt och nyanserat några effekter av reglerande ingrepp i den internationella ekonomin. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. 227 Eleven diskuterar utförligt och nyanserat den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge välgrundade och nyanserade argument för olika ståndpunkter och värdera dem med nyanserade omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

17

Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge välgrundade argument för olika ståndpunkter och värderar dem med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för handelskontakter och handelsrelationer utifrån olika perspektiv. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur olika förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av olika aktörer. Eleven diskuterar också utförligt och nyanserat några effekter av reglerande ingrepp i den internationella ekonomin. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av den internationella ekonomins och handelns utseende och utveckling. I analysen använder eleven med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat den internationella ekonomins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge välgrundade och nyanserade argument för olika ståndpunkter och värdera dem med nyanserade omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

17

-

- ven er eck . några vanta v olika v den v. Dess onomin.

för handels för hur olika agheter med

vänder ele utförligt och erkas a onomins och enser a , modeller och några rele ven ar och förhållanden glerande ingrepp i utförligt och redogöra redogöra ven diskuterar också or och sv

v re onsekv erhet A . Dessutom diskuterar . Ele utförligt och nyanserat

ven kan erkar och påv ven kan analysera orsak visning till olika källor grepp, teorier ven fekter a Betyget Ele nyanserat kontakter och handelsrelationer utifrån olika perspekti utom kan ele nyanserat förutsättning påv aktörer utförligt och nyanserat ef den internationella ek Ele till och k internationella ek handelns utseende och utv ling. I analysen an med säk be metoder ele deras styrk hän

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - ven ger till or - med v re v olika vanta eckling. I visning redo ven

v den inter för hur olika fekter a ontakter och erkas a deras styrk , modeller och några rele .

ar och förhållanden enser a onomins och han utförligt ven diskuterar också vänder ele

v. Dessutom kan ele redogöra några ef onomin. erhet . Dessutom diskuterar . Ele utförligt agheter med hän onsekv

för handelsk

ven kan erkar och påv ven kan analysera orsak ven grepp, teorier

Betyget C Ele göra handelsrelationer utifrån olika perspekti utförligt förutsättning påv aktörer utförligt lerande ingrepp i den internatio nella ek Ele och k nationella ek delns utseende och utv analysen an viss säk be metoder ele och sv till olika källor

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- v - - or - ven

fekter er till

med

redo erkas a vanta eckling. I visning för hur ven

några ef v den inter deras styrk ar och förhål ontakter och ven diskuterar onomin. , modeller och ersiktligt några rele .

redogöra . Ele enser a onomins och han öv vänder ele erkar och påv v. Dessutom kan ele ersiktligt ersiktligt erhet . Dessutom diskuterar öv öv agheter med hän glerande ingrepp i den onsekv

för handelsk

ven kan ven kan analysera orsak ven ersiktligt grepp, teorier

Betyget E Ele göra handelsrelationer utifrån olika perspekti öv olika förutsättning landen påv olika aktörer också av re internationella ek Ele och k nationella ek delns utseende och utv analysen an viss säk be metoder ele och sv till olika källor

- - ata -

er

söka, kv -

nyanse erhet med säk ormulera sig utförligt och

, göra ade värdighet utifrån ar samt göra

samt f

den internationella med säk ven kan, A . ven visning omdömen. reflektioner om källornas na ven diskuterar vans och tro och på ett strukturerat sätt, onomins betydelse för miljö gument för olika ståndpunkter Betyget Ele nyanserat ek och resursfördelning, kan ge välgrundade och nyanserade ar och värdera dem med rade I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade och nyanse rade rele syftet. Ele het uttrycka sina kunskaper i sam hällskunskap i olika presenta tionsformer självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ata söka, kv värdig samt .

enkla na

onomins ven kan,

erhet

välgrundade och på ett utförligt . Ele , göra ade ar samt göra reflektioner om vans och tro erhet

med viss säk visning

ven diskuterar ven utifrån syftet gument för olika ståndpunkter Betyget C Ele den internationella ek betydelse för miljö och resurs fördelning, kan ge ar och värderar dem med omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade källornas rele het med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer formulera sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

ata enk söka, ven - .

enkla

och på ono enkla

ersiktligt erhet öv erhet

, göra adekv ar samt göra värdighet. Ele

med viss säk visning

med viss säk

ven diskuterar ven reflektioner om källornas rele gument för olika ståndpunkter Betyget E Ele den internationella ek mins betydelse för miljö och resursfördelning, kan ge ar och värdera dem med omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän la vans och tro kan, ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

Kursen internationella relationer omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikesoch säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. • Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. • Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven översiktligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar översiktligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge enkla argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen.

18

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, gör adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven utförligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. 19

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade och nyanserade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värderar ståndpunkterna med nyanserade omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 20 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

,

-

- - v er till

erhet utförligt

erkas a . Dess . Dessutom or och

ven v samarbe grepp, teorier visning till . I analysen utförligt och

med säk

några teoretiska

för hur olika

ar och förhållan ven enser a ven utförligt och nyan deras styrk . . onflikter vanta be A v på internationella erkar och påv redogöra onsekv

ven kan ven kan analysera orsak vänder ele agheter med hän Betyget Ele serat nationella och internationella förutsättning den påv internationella aktörer utom diskuterar ele och nyanserat perspekti relationer Ele och k ten och k an några rele modeller och metoder diskuterar ele nyanserat sv olika källor

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- , -

ar vän er till deras -

erhet

. redo erkar och . Dessutom v samarbeten grepp, teorier utförligt några teoretiska

. I analysen an ven agheter med hän enser a

utförligt med viss säk

v internationella vanta be v på internationella . . Dessutom diskuterar utförligt ven onsekv onflikter or och sv

för hur olika nationella och

ven kan erkas a ven ven kan analysera orsak

Betyget C Ele göra internationella förutsättning och förhållanden påv påv aktörer ele perspekti relationer Ele och k och k der ele några rele modeller och metoder diskuterar ele styrk visning till olika källor

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - ,

- vän ar ven er till . redo erhet

erkar och . Dessutom v samarbeten ersiktligt agheter med grepp, teorier öv

ersiktligt . I analysen an ven några teoretiska enser a

öv

v internationella aktö med viss säk or och sv . vanta be v på internationella

ven onsekv onflikter

för hur olika nationella och

ven kan erkas a ven kan analysera orsak visning till olika källor . Dessutom diskuterar ele ersiktligt

Betyget E Ele göra internationella förutsättning och förhållanden påv påv rer öv perspekti relationer Ele och k och k der ele några rele modeller och metoder diskuterar ele deras styrk hän

- - - ata -

er

söka, kv -

erhet

ar på interna med säk ormulera sig utförligt och omdömen. , göra ade värdighet utifrån gument för olika ar samt göra ar enser och betydelsen samt f lösning med säk onflikter och problem, ven kan, A . välgrundade och ven visning reflektioner om källornas na onsekv nyanserade ven diskuterar vans och tro och på ett strukturerat sätt,

Betyget Ele nyanserat tionella k kan ge nyanserade ståndpunkter om globalisering ens k av internationella samarbeten samt värderar ståndpunkterna med I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade och nyanse rade rele syftet. Ele het uttrycka sina kunskaper i sam hällskunskap i olika presenta tionsformer självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ata söka, kv samt värdig .

na

ven kan,

erhet

och på ett

utförligt

gument för olika , göra ade ar ar samt göra reflektioner om vans och tro erhet enser och betydelsen omdömen.

ar på internationella med viss säk visning onsekv enkla ven diskuterar ven

Betyget C Ele lösning konflikter och problem, kan ge välgrundade ståndpunkter om globalisering ens k av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän välgrundade källornas rele het utifrån syftet. Ele med viss säk strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer formulera sig självständigt i förhållande till källor

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - - v

ata enk söka, ven . och på

ersiktligt erhet öv erhet

, gör adekv ar samt göra värdighet. Ele

gument för olika stånd enser och betydelsen a ar på internationella med viss säk visning ar omdömen.

med viss säk

ven diskuterar ven reflektioner om källornas rele

Betyget E Ele lösning konflikter och problem, kan ge enkla punkter om globaliseringens konsekv internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla I arbetet med samhällsfrågor kan ele granska och tolka information från olika källor källhän la vans och tro kan, ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer

Svenska

Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor. Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier. I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda 2 samtal och diskussioner. 2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. 9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Kurser i ämnet

Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1. Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2. Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.

Svenska 1

Kursen svenska 1 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt 3 sammanhang.

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. 9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Kurser i ämnet

Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1. Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2. Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.

Svenska 1

Kursen svenska 1 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt 3 sammanhang.

SKOLFS 2010:261 • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. • Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. • Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor. • Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C 4 är uppfyllda.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar

också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska

och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade 5 till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den 239

SKOLFS 2010:261 skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar

också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och

stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar

innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga

förhållanden. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

Svenska 2

Kursen svenska 2 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. • Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken. 6

­ are ­ och ,

ledigt erhet erat ontakt. -

samt et är . Den griplig situation.

med säk

, muntligt som stöder erhet . Språk ven ande, be gna tankar och åsikter A a framställningen är något presentationstek med säk . ommunikations ven kan, i förberedda samtal anpassat till syfte, mottag ven har god åhörark ven vända idare kan ele Betyget Ele och diskussioner förmedla e på ett nyanserat sätt genomföra muntlig framställ ning inför en grupp. Detta gör ele muntlig sammanhäng väldisponerad och och k Ele V an niskt hjälpmedel tydliggör och är väl integr i den muntliga framställ ningen

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

are ­ ­ - . . Den on grip

med

samt ledigt något erhet situation. ven et är , muntligt vända an ande och be gna tankar och åsikter . Språk a framställningen är erhet med viss säk idare kan ele ommunikations V ven kan, i förberedda samtal anpassat till syfte, mottag ven har viss åhörark ven , och dispositionen tydligt

Betyget C Ele och diskussioner förmedla e på ett nyanserat sätt genomföra muntlig framställ ning inför en grupp. Detta gör ele muntlig sammanhäng lig urskiljbar och och k Ele takt. viss säk presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ . ­ idare V griplig. erhet

erhet

anpas are och

, muntligt situation.

a framställningen är ande och be gna tankar och åsikter med viss säk till viss del med viss säk

ven ven et är ven kan, i förberedda samtal vända något presentationstek Betyget E Ele och diskussioner förmedla e samt genomföra muntlig fram ställning inför en grupp. Detta gör ele Den muntlig sammanhäng Språk sat till syfte, mottag kommunikations kan ele an niskt hjälpmedel.

-

­ - er v er ­ ­ en i v ande, ets . vanta

, och ar a xter

ele

ven kan

gumente med säk gna te . Ele attning gler för citat ven va ar va e

arierat och inne ormuleringar

ommunikations­ och väldisponerade v. I sitt arbete värderar ande re a Dispositionen i den A xt och andra typer a

, som är sammanhäng et är v

ven kan skri are och k ven kan läsa, reflektera öv källor kritiskt samt tillämpar xter griplig xter samt skri Betyget Ele rande te te be samt anpassade till syfte, mot tag situation. skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar i huvudsak följa skriftspråk normer för språkriktighet språk håller goda f Ele och göra sammanf te som lyfter fram huvudtank det lästa och ger nya, r perspekti och granskar ele het grundlägg och referatteknik.

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ l­ ­ et - er v en v ­ are or

ar a xter gler för

gumente situation. med viss ets normer gna te a samt attning , och språk ande re ven va ar ven kan i huvud va e

griplig

. Ele . I sitt arbete värderar

. källor kritiskt samt til xt och andra typer a

, som är sammanhäng ommunikations arierat och delvis välf erhet ­ och referatteknik. ven kan skri ven kan läsa, reflektera öv xter xter samt skri Betyget C Ele rande te te ande och be anpassade till syfte, mottag och k Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar sak följa skriftspråk för språkriktighet är v mulerat Ele och göra sammanf te som lyfter fram huvudtank i det lästa och granskar ele säk lämpar grundlägg citat

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ er gna er ­ ­ v ande are ­

att va e

situation. gumente till viss del

gler för citat sammanf med viss säk va ar a samt xter samt skri ven ets normer för språk ande re

enkla

xt och andra typer a v te griplig som anknyter till det , som är sammanhäng ommunikations . I sitt arbete värderar och ar a ven kan skri ven kan i huvudsak följa ven kan läsa, reflektera öv källor kritiskt samt tillämpar xter xter Betyget E Ele rande te te och be anpassade till syfte, mottag och k Ele skriftspråk riktighet. Ele och göra ning te lästa granskar ele het grundlägg och referatteknik.

­

-

v. ­ - . ens ­ er och ge samt

edogöra iakttagel Dessutom xempel på

epp. några välgrundade

ersiktligt åter orm med hjälp gna tankar med vant sätt till all e ele utförligt r ger

A eflekterar också öv

erk och annat berättande. ven

ven kan öv ven r ven åter , formulerar Betyget Ele innehållet i några centrala sv ka och internationella skönlit terära v Ele innehåll och f av några berättartekniska och stilistiska begr kan ele för några samband mellan olika verk genom att ge e gemensamma teman och moti Ele ser nyanserade utgångspunkt i berättandet relaterar innehållet i berättan det på ett r mänmänskliga förhållanden

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ v. ­ ens ­ er ge

redogöra iakttagel Dessutom xempel på

välgrundade epp. några

ersiktligt åter orm med hjälp utförligt ger

eflekterar också öv

erk och annat berättande. ven

ven kan öv ven r ven åter

Betyget C Ele innehållet i några centrala sv ka och internationella skönlit terära v Ele innehåll och f av några berättartekniska och stilistiska begr kan ele för några samband mellan olika verk genom att ge e gemensamma teman och moti Ele ser och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda. ­ ­

-

ens ­ ge gna

någon ersikt

öv ger

ven

ersiktligt åter erk genom att ge ven åter

v. Ele erk och annat berättande.

ven kan öv redogöra för några samband empel på gemensamma teman Betyget E Ele innehållet i några centrala sv ka och internationella skönlit terära v Dessutom kan ele ligt mellan olika v ex och moti iakttagelse och formulerar e tankar med utgångspunkt i berät tandet.

v ­ ­

utifrån v, om

ariation vstånd och välgrundade reflektioner olika former a och nyanserat era a

utförligt, flera

hur språk och språk ariation. A ven

ven kan göra xempel på er hur språklig v Betyget Ele och nyanserade öv hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge e diskutera bruk kan mark samhörighet. Dessutom reso nerar ele flera olika perspekti attityder till språklig v

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­

och

om

utifrån v,

vstånd och olika former välgrundade xempel på er hur språklig era a ersiktligt, några ariation. ommunikationssi hur språk och språk öv

ven ven kan göra Betyget C Ele reflektioner öv variation hänger samman med talare och k tuation samt ge e diskutera bruk kan mark samhörighet. Dessutom resone rar ele några olika perspekti attityder till av språklig v

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ v

vstånd reflektio ariation form a era a ersiktligt

enkla öv någon

ven ariation.

er hur språklig v ven kan göra xempel på hur språk och

Betyget E Ele ner öv hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge e språkbruk kan mark och samhörighet. Dessutom resonerar ele om attityder till språklig v

skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar

också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och

stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar

innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga

förhållanden. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

Svenska 2

Kursen svenska 2 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. • Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken. 6 • Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel 245 på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället. Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. 7

• Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället. Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. 7 Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande,

väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom

resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken

förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i

relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade.

Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven

välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. 8 Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande,

väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom

resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera eleven en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken

förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i

relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade.

Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven

välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. 8 Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt

och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor

samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Svenska 3

Kursen svenska 3 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

9

. - ven

et or are

erhet

griplig god

något

gna tankar situation.

. Språk

, muntligt med säk idare kan ele vända . ande, be ven har V an språk och stil är ven a framställningen gument, e på ett nyanserat arierat och välf Ele , tydliggör och är

v. erat i den muntliga A erhet

ontakt. ommunikations samt genomföra muntlig väldisponerad ven kan, i förberedda samtal

Betyget Ele och diskussioner förmedla ar och åsikter sätt framställning inför en grupp. Detta gör ele Den muntlig är sammanhäng och är ledigt, v mulerat, och anpassade till syfte, mottag och k Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspekti åhörark med säk presentationstekniskt hjälpmedel som stöder väl integr framställningen

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ . ­ ­ et are .

erhet griplig ontakt.

situation.

. Språk

gna tankar och med viss något pre , muntligt för ande, be åhörark språk och stil är ven a framställningen vända

med viss säk viss

an gument, e på ett nyanserat sätt ven ommunikations

väldisponerad erhet

ven kan, i förberedda samtal ven har idare kan ele Betyget C Ele och diskussioner medla ar åsikter samt genomför muntlig fram ställning inför en grupp. Detta gör ele Den muntlig är sammanhäng och är ledigt och anpassade till syfte, mottag och k Ele V säk sentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- ­ viss ­ ­

ande, med åhörar

med

a fram ven något gna tankar viss ven

, muntligt ele vända ommunikations­ . Språk och stil är an gör dispositionen tyd ven har

gument, e anpassade till syfte, idare kan ele . Den muntlig V

erhet

Detta are och k

ven kan, i förberedda samtal erhet griplig och Betyget E Ele och diskussioner förmedla ar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. säk ställningen är sammanhäng be ligt urskiljbar till viss del mottag situation. Ele kontakt. viss säk presentationstekniskt hjälpme del.

­

. -

­ ­ are v på ­ samla, externa et är gumen . T varierat esonerar gler för ets normer

erhet

väldisponerade ven välgrundade med säk esonemang

xter som är samman Dessutom r

A ert, klart och

ommunikationssituation. . ande och ­ och referatteknik och följer ver kan va utredande och ar ven kan tillämpa re ar vra och sammanställa informa Betyget Ele so tion från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skri terande te häng Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspekti det lästa. och drar ele och nyanserade slutsatser uti från sina r är anpassade till syfte, mottag och k Ele citat i huvudsak skriftspråk för språkriktighet. Språk träffsäk och innehåller goda formule ring

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ . . - are

erhet et är xter som gler för ets normer .

väldis

externa är ar

. T va utredande ande,

v på det lästa esonerar och drar med viss säk

varierat samt innehål vra och sammanställa ven skri gumenterande te esonemang ommunikationssituation. ­ och referatteknik och följer ver kan ven slutsatser utifrån ven kan tillämpa re

Betyget C Ele samla, so information från olika källor Med utgångspunkt från detta kan ele och ar är sammanhäng ponerade och som ger ett nytt perspekti Dessutom r ele sina r anpassade till syfte, mottag och k Ele citat i huvudsak skriftspråk för språkriktighet. Språk klart och ler goda formulering

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. are

-

erhet et är xter som gler för ets normer

och har viss del till

va utredande ande . med viss säk ar vra och sammanställa ven skri externa är gumenterande te ommunikationssituation. . T ­ och referatteknik och följer ver kan ven kan tillämpa re

Betyget E Ele samla, so information från olika källor Med utgångspunkt från detta kan ele och ar är sammanhäng tydligt urskiljbar disposi tion anpassade till syfte, mottag och k Ele citat i huvudsak skriftspråk för språkriktighet. Språk varierat och innehåller goda formulering

­ ­ ­ . ­ er ven gu attar och ar erk

ent till vant sätt gument förmedlar Dessutom

ersiktligt ele grepp. Ele en

erk och förf a be litterära v och diskuterar

onsekv esonerar nyan verk

ar i samhället.

välgrundade A ven på ett r erk och författarskap

gumentation formulera en xempel på ven kan i skriftlig eller munt hålla sig k och ge ven diskuterar öv etenskaplig

elation till förhållanden

Betyget Ele lig ar tes, den ment till stöd för den. kan ele bemöta tänkta motar Ele stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära v skap från olika tider och epok utifrån några få centrala littera turv ger e ningsmedel, r serat om dessa utförligt och nyanserat hur de skönlitterära idéer och känslor samt sätter dessa v i r idéströmning

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­

erk

at grepp.

litterära

a be elation och ge ersiktligt håller sig och idéström och diskuterar gument till stöd erk och förf ar xempel på gumentation formu etenskaplig

ent till den

ven en tes, er utifrån några få centrala en förmedlar idéer och ar i samhället. ven kan i skriftlig eller ven diskuterar öv ven ger e

Betyget C Ele muntlig ar lera ele konsekv välgrundade för den. Ele stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära v tarskap från olika tider och epok litteraturv Ele verkningsmedel utförligt hur de skönlitterära verk känslor samt sätter dessa v och författarskap i r till förhållanden ning

ande del

erväg

ven för E och

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps­ kra till öv för C är uppfyllda.

­ ­ ­ er ­ attar ven

ersiktligt

välgrundade

grepp. Ele erk och förf och idéström a be gumentation formu

xempel på och diskuterar ar i samhället. ven kan i skriftlig eller ven diskuterar öv gument till stöd för den. ersiktligt samband mellan Betyget E Ele muntlig ar lera en tes och ge ar Ele stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära v skap från olika tider och epok utifrån några centrala litteratur vetenskaplig ger e öv skönlitteratur ning

­ ­

-

, fra et är erige aspek

ecision

en. v satser

några

empel redogöra enska språk ex

med god pr utförligt och nyan

a Norden.

A

redogöra för v språksituationen i Sv ven kan ven kan Betyget Ele utifrån språk för hur olika typer a ser och ord i sv uppbyggda och samspelar med varandra i grammatik Ele serat ter a och övrig

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ a , fra et är

ecision

en. v satser redogöra v språksi

empel redogöra enska språk erige och övrig ex

med viss pr utförligt

aspekter a

ven kan ven kan några

Betyget C Ele utifrån språk för hur olika typer a ser och ord i sv uppbyggda och samspelar med varandra i grammatik Ele för tuationen i Sv Norden.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

a ­ utifrån redogöra et är en. , fraser v språksi

ersiktligt ersiktligt erige och övrig öv v satser enska språk

öv

aspekt a empel redogöra för hur kan ex ven kan ven någon

Betyget E Ele språk olika typer a och ord i sv uppbyggda och samspelar med varandra i grammatik Ele för tuationen i Sv Norden.

skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt

och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor

samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Svenska 3

Kursen svenska 3 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. • Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. • Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en 9 grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp 252 som verktyg i enkla analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna. Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från 10 detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna. Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från 10 detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A 253

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart,varierat och över lag välformulerat. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap 11 ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet

sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart,varierat och över lag välformulerat. Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument. Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik. Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap 11 ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om

språkförändring.

Litteratur

Kursen litteratur omfattar punkterna 5–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. • Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga 254 och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. • Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. • Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. • Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. • Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. • Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. Dessutom ger eleven exempel på och resonerar översiktligt om epoktypiska stildrag i litteraturen.

12

­ ­ ­ ­ ven gna med erk yanse

god

ven vänder något

, på ett n idare kan ele vända . ommunikations­ ven an retoriska v ven har V an anpassade till syfte,

, tydliggör och är erat i den muntliga

A . Språk, stil och dispo väl erhet och på ett erhet are och k ontakt.

stöder

ven kan, i förberedda samtal erhet

Betyget Ele och diskussioner rat sätt muntligt förmedla e tankar och åsikter samt genom föra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör ele säk sition är mottag situation och ele med säk effektfullt sätt ningsmedel. Ele åhörark med säk presentationstekniskt hjälpmedel som väl integr framställningen

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- v­ ven ­ idare ­ V

erhet stöder erhet

anpas are och

. Språk, stil väl ontakt. , på ett nyan situation, och med säk .

erhet

erkningsmedel. Ele åhörark med viss säk muntligt förmedla vänder

något presentations

viss ven

ven kan, i förberedda samtal ven an vända Betyget C Ele och diskussioner serat sätt egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör ele med viss säk och disposition är sade till syfte, mottag kommunikations ele retoriska v en har kan ele an tekniskt hjälpmedel som och tydliggör den muntliga framställningen

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ . ­ are on

erhet med viss

situation, med viss erkningsme åhörark ven

något presen

, muntligt

viss

vänder vända gna tankar och åsikter med viss säk retoriska v an ven ven an ven har idare kan ele ommunikations V ven kan, i förberedda samtal erhet erhet

Betyget E Ele och diskussioner förmedla e samt genomföra muntlig fram ställning inför en grupp. Detta gör ele Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottag och k och ele säk del. Ele takt. säk tationstekniskt hjälpmedel.

. ­ ­ ­ ­ ­ xter et är eten sätt samla, ande v v externa . ­ och ommuni erhet . T ven kan vär varierat och xter a verna behand skickligt

anpassade till ets normer för ver med utgångs väl are och k vanta slutsatser ormulerat med säk gler för citat

A ert, klart, välf

ver kan vra och sammanställa stora xterna är sammanhäng er lag

Betyget Ele so mängder information från olika källor och skri punkt från detta te skaplig karaktär och andra te Te och väldisponerade är dessutom syfte, mottag kationssituation. Ele dera och granska källor kritiskt, tillämpa re referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråk språkriktighet. Ele lar källorna på ett och drar rele utifrån källmaterialet. Språk träffsäk öv

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ­ - ­ ­ et är va ­ om ven erhet .

innehål

verna ets normer externa är och väldispo gler för citat

. T are och k vanta slutsatser

ande xter med viss säk arierat samt etenskaplig karaktär externa är anpassade v ormuleringar vra och samman v v . T

ver kan xter a Betyget C Ele samla, so ställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skri te och andra te sammanhäng nerade till syfte, mottag munikationssituation. Ele kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa re och referatteknik samt i huvud sak följa skriftspråk för språkriktighet. Ele behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar rele utifrån källmaterialet. Språk klart och ler goda f

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

. -

va ­ ets vanta are ­ gler erhet .

innehål

externa till viss del

och har

. T

xter ande

arierat och med viss säk etenskaplig karak vra och samman ormuleringar v v ­ och referatteknik samt ommunikationssituation. et är v

ver kan ven kan värdera och granska verna behandlar källorna på xter a xterna är dessutom

Betyget E Ele samla, so ställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skri te tär och andra te är sammanhäng tydligt urskiljbar disposition Te anpassade till syfte, mottag och k Ele källor kritiskt, tillämpa re för citat i huvudsak följa skriftspråk normer för språkriktighet. Ele ett rimligt sätt och drar rele slutsatser utifrån källmaterialet. Språk ler goda f

­ ­ v - at a

väl

ven v

v. I med erhet utförliga

ent till . ven etenskaplig xterna. ande retoriska analyser a er och nyan litterär analys a onsekv gument till stöd gument erktyg i erktyg samt ger ar välgrundade och med god säk vänder ele

vant sätt bemöta

A litteraturv

Dessutom kan ele ele ur flera perspekti

gumentation formulera en belägg från te ven kan i skriftlig eller munt hålla sig k och ge ven kan ven kan göra en fördjupad, erhet vända grundlägg grepp som v grepp och v Betyget Ele lig ar tes, den nyanserade för den. på ett r tänkta motar Ele an be och nyanserade retorik. Ele utförlig, träffsäk serad textnära ett tema, en genre eller ett förf tarskap analysen an säk be stöd för sin tolkning genom valda

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ a ­ ­ v ­ gu väl ar

ent till litterär med viss xterna. analyser a etenskaplig grepp som ven onsekv vända grundläg erktyg samt ger

välgrundade attarskap. I analy utförliga litteraturv v ett tema, en genre vänder ele belägg från te gumentation formulera en hålla sig k och ge utförlig textnära erhet ven kan i skriftlig eller munt ven kan an ven kan göra en fördjupad grepp och v Betyget C Ele lig ar tes, den ment till stöd för den. Ele gande retoriska be verktyg i retorik. Ele och analys a eller ett förf sen an säk be stöd för sin tolkning genom valda

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ven e­ attar erktyg

erhet

v ett

enkla

xterna. ande retoriska vänder ele litteraturv

välgrundade

erktyg i grepp och v

erhet med viss säk

gumentation formu v retorik. a be

grundlägg

ven kan i skriftlig eller ven kan ven kan göra en fördjupad, gument till stöd för den. vända grepp som v xtnära litterär analys a Betyget E Ele muntlig ar lera en tes och ge ar Ele an be analyser a Ele te tema, en genre eller ett förf skap. I analysen an med viss säk tenskaplig samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från te

- -

­

Dessutom för några vanta gene

enska språ ele

eckling. utförligt och redogöra v det sv A .

ven dra r

ven kan Betyget Ele nyanserat aspekter a kets släktskapsförhållanden och historiska utv kan ele rella slutsatser om språkför ändring

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

enska

redogöra v det sv eckling.

utförligt

ets släktskapsförhållanden ven kan Betyget C Ele för några aspekter a språk och historiska utv

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

enska redogöra

v det sv eckling.

ersiktligt öv

kan ets släktskapsförhållanden ven Betyget E Ele för några aspekter a språk och historiska utv

litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om

språkförändring.

Litteratur

Kursen litteratur omfattar punkterna 5–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. • Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. • Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. • Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. • Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. • Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. • Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. Dessutom ger eleven exempel på och resonerar översiktligt om epoktypiska stildrag i litteraturen. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör eleven en enkel jämförelse av hur något tema skildras 12 i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på bildspråk och andra litterära verkningsmedel och kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan översiktligt resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text. I anslutning till sitt resonemang formulerar eleven en tes och ger enkla argument till stöd för tesen.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. I redogörelsen förklarar eleven översiktligt hur

författarna och verken har påverkats av sin samhälleliga, kulturella och estetiska ram, samt ger exempel på hur författare och verk har

påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Dessutom ger eleven exempel på och resonerar utförligt om epoktypiska stildrag i litteraturen. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör eleven en välgrundad jämförelse av hur några teman skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på, identifierar med viss säkerhet och resonerar utförligt om bildspråk och andra litterära verkningsmedel. Eleven kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan utförligt resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text samt utförligt om olika grunder för att värdera kvalitet. I samband med resonemanget formulerar eleven en tes och ger välgrundade argument till stöd för tesen.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. I redogörelsen förklarar eleven utförligt hur

författarna och verken har påverkats av sin samhälleliga, kulturella och estetiska ram, samt ger exempel på hur författare och verk har

. Dessutom ger 13

påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen

Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör eleven en enkel jämförelse av hur något tema skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på bildspråk och andra litterära verkningsmedel och kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan översiktligt resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text. I anslutning till sitt resonemang formulerar eleven en tes och ger enkla argument till stöd för tesen.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. I redogörelsen förklarar eleven översiktligt hur

författarna och verken har påverkats av sin samhälleliga, kulturella och estetiska ram, samt ger exempel på hur författare och verk har

påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Dessutom ger eleven exempel på och resonerar utförligt om epoktypiska stildrag i litteraturen. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör eleven en välgrundad jämförelse av hur några teman skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på, identifierar med viss säkerhet och resonerar utförligt om bildspråk och andra litterära verkningsmedel. Eleven kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan utförligt resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text samt utförligt om olika grunder för att värdera kvalitet. I samband med resonemanget formulerar eleven en tes och ger välgrundade argument till stöd för tesen.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några viktiga litterära epoker och hur några representativa författare och verk från olika delar av världen kan knytas till dem. I redogörelsen förklarar eleven utförligt hur

författarna och verken har påverkats av sin samhälleliga, kulturella och estetiska ram, samt ger exempel på hur författare och verk har

. Dessutom ger 13

påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen

eleven exempel på och resonerar utförligt och nyanserat om epoktypiska stildrag i litteraturen. I resonemanget redogör eleven för linjer och samband i litteraturhistorien. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik genom

att använda skönlitterära texters alla betydelsebärande skikt, såväl

innehållsmässiga som formmässiga. I analysen och tolkningen gör eleven en välgrundad och nyanserad jämförelse av hur flera teman skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på, identifierar med säkerhet och resonerar utförligt och nyanserat om bildspråk och andra litterära verkningsmedel. Eleven kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan utförligt och nyanserat resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text samt utförligt och nyanserat om olika grunder för att värdera kvalitet. I samband med resonemanget formulerar eleven en tes och ger välgrundade och nyanserade argument till stöd för tesen.

Retorik

Kursen retorik omfattar punkterna 1–3 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. • Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. • Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. • Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. • Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. 14

eleven exempel på och resonerar utförligt och nyanserat om epoktypiska stildrag i litteraturen. I resonemanget redogör eleven för linjer och samband i litteraturhistorien. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik genom

att använda skönlitterära texters alla betydelsebärande skikt, såväl

innehållsmässiga som formmässiga. I analysen och tolkningen gör eleven en välgrundad och nyanserad jämförelse av hur flera teman skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på, identifierar med säkerhet och resonerar utförligt och nyanserat om bildspråk och andra litterära verkningsmedel. Eleven kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan utförligt och nyanserat resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text samt utförligt och nyanserat om olika grunder för att värdera kvalitet. I samband med resonemanget formulerar eleven en tes och ger välgrundade och nyanserade argument till stöd för tesen.

Retorik

Kursen retorik omfattar punkterna 1–3 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. • Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. • Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. • Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. • Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. 14

- a erk - ­

elsen erkat

om

en har edogör

edogör . attare och v erk v världen kan

I r

Dessutom ger er och hur några ven utförligt hur erk har påv utförligt och nyan va förf v sin samhälleliga,

A na och v

xempel på och resonerar

ella och estetiska ram, esonemanget r e och v

redogöra för några viktig

erkats a I r

ven kan ecklingen. ven e ven för linjer och samband i ytas till dem. Betyget Ele serat litterära epok representati från olika delar a kn förklarar ele författar påv kultur samt ger exempel på hur för fattar den samhälleliga och estetiska utv ele utförligt och nyanserat epoktypiska stildrag i litteratu ren. ele litteraturhistorien

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­

I -

er

v ven erk

va för na

ella och

om epok xempel på redogöra erkats a e och v

ytas till dem. ecklingen. ven e a litterära epok

utförligt

erk från olika delar

utförligt en har påv elsen förklarar ele erkat den samhälleliga erk

ven kan

ersiktligt hur författar

Betyget C Ele för några viktig och hur några representati fattare och v av världen kan kn redogör öv och v sin samhälleliga, kultur estetiska ram, samt ger exem pel på hur författar har påv och estetiska utv Dessutom ger ele och resonerar typiska stildrag i litteraturen.

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ er ­

om va för redogöra xempel på

ytas till dem. ven e

ersiktligt

a litterära epok

ersiktligt öv

erk från olika delar

öv

kan

ven

Betyget E Ele för några viktig och hur några representati fattare och v av världen kan kn Dessutom ger ele och resonerar epoktypiska stildrag i litteratu ren.

-

- - - ­ erk, . - . v

eso

v hur identi grepp på

ven kan a be . Dessutom gör

ormmässiga erhet och r vända skönlit

jämförelse a xempel på,

välgrundad och

A etenskaplig

teman skildras i olika v orrekt sätt. ven kan analysera och tolka ven en ven en analys som tar sin ven ger e bildspråk och andra litterära vända analysredskap och lit Betyget Ele läst prosa, lyrik och dramatik genom att an terära texters alla betydelse bärande skikt, såväl innehålls mässiga som f I analysen och tolkningen gör ele nyanserad flera genrer eller tider ele utgångspunkt i ett perspekti som hon eller han själv väljer Ele fierar med säk nerar utförligt och nyanserat om verkningsmedel. Ele an teraturv ett k

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

ven ­ grepp jäm ven en teman a be ven ger esonerar

erk, genrer eller . Ele några v som hon eller identifierar med bildspråk och andra välgrundad erkningsmedel. Ele etenskaplig v hur erhet och r orrekt sätt. vända analysredskap och . Dessutom gör ele ven kan analysera och tolka ven en empel på, Betyget C Ele läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör ele förelse a skildras i olika v tider analys som tar sin utgångspunkt i ett perspekti han själv väljer ex viss säk utförligt om litterära v kan an litteraturv på ett k

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

v ­ ­ ­ a . v

. Dessut erkningsme etenskaplig

jämförelse a orrekt sätt. el vända analysred xempel på bildspråk enk tema skildras i olika ven en analys som tar

ven kan analysera och tolka något ven ger e ven en grepp på ett k Betyget E Ele läst prosa, lyrik och dramatik. I analysen och tolkningen gör ele hur verk, genrer eller tider om gör ele sin utgångspunkt i ett perspekti som hon eller han själv väljer Ele och andra litterära v del och kan an skap och litteraturv be

-

. alitet

alitet om kv samt utförligt

xt ven en tes och ger utförligt och resonera

A

ven kan gument till stöd för tesen. Betyget Ele nyanserat och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär te och nyanserat om olika grun der för att värdera kv I samband med resonemanget formulerar ele välgrundade och nyanserade ar

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. ­

-

tesen.

samt

xt för resonera välgrun . I samband stöd alitet till

utförligt

gument alitet och tolkningsmöjlig ar ven kan ven en tes och ger Betyget C Ele om kv heter hos skönlitterär te utförligt om olika grunder för att värdera kv med resonemanget formulerar ele dade

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ xt. I resonera

ersiktligt ven en tes och öv gument till stöd för ar alitet och tolkningsmöj ven kan enkla

Betyget E Ele om kv ligheter hos skönlitterär te anslutning till sitt resonemang formulerar ele ger tesen.

eleven exempel på och resonerar utförligt och nyanserat om epoktypiska stildrag i litteraturen. I resonemanget redogör eleven för linjer och samband i litteraturhistorien. Eleven kan analysera och tolka läst prosa, lyrik och dramatik genom

att använda skönlitterära texters alla betydelsebärande skikt, såväl

innehållsmässiga som formmässiga. I analysen och tolkningen gör eleven en välgrundad och nyanserad jämförelse av hur flera teman skildras i olika verk, genrer eller tider. Dessutom gör eleven en analys som tar sin utgångspunkt i ett perspektiv som hon eller han själv väljer. Eleven ger exempel på, identifierar med säkerhet och resonerar utförligt och nyanserat om bildspråk och andra litterära verkningsmedel. Eleven kan använda analysredskap och litteraturvetenskapliga begrepp på ett korrekt sätt. Eleven kan utförligt och nyanserat resonera om kvalitet och tolkningsmöjligheter hos skönlitterär text samt utförligt och nyanserat om olika grunder för att värdera kvalitet. I samband med resonemanget formulerar eleven en tes och ger välgrundade och nyanserade argument till stöd för tesen.

Retorik

Kursen retorik omfattar punkterna 1–3 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. • Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. • Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. • Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. • Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. • Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. 14 • Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med viss säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Eleven kan också med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Dessutom kan eleven göra en enkel reflektion över muntlig presentation, med enkla omdömen värdera sin egen prestation samt ge respons på andras muntliga framställning. Eleven kan översiktligt redogöra för grunderna i den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven översiktligt sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en enkel analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. 265 I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med viss säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Eleven kan också med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga presentationen. Dessutom kan eleven göra en välgrundad reflektion över muntlig presentation, värderar med nyanserade omdömen sin egen prestation samt ger respons på andras muntliga framställning. Eleven kan utförligt redogöra för den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven utförligt sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp och verktyg för att fördjupa analysen. 15

• Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med viss säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Eleven kan också med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Dessutom kan eleven göra en enkel reflektion över muntlig presentation, med enkla omdömen värdera sin egen prestation samt ge respons på andras muntliga framställning. Eleven kan översiktligt redogöra för grunderna i den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven översiktligt sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en enkel analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med viss säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Eleven kan också med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga presentationen. Dessutom kan eleven göra en välgrundad reflektion över muntlig presentation, värderar med nyanserade omdömen sin egen prestation samt ger respons på andras muntliga framställning. Eleven kan utförligt redogöra för den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven utförligt sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp och verktyg för att fördjupa analysen. 15

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Eleven kan också med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör och är väl integrerat i den muntliga presentationen. Dessutom gör eleven en välgrundad och nyanserad reflektion över muntlig presentation, värderar med nyanserade omdömen sin egen prestation och ger förslag på hur den 266 kan förbättras samt ger respons på andras muntliga framställning. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en komplex analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp och verktyg för att fördjupa analysen.

Skrivande

Kursen skrivande omfattar punkterna 2–4 och 6–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. • Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. • Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. • Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. • Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.

16

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Eleven kan också med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör och är väl integrerat i den muntliga presentationen. Dessutom gör eleven en välgrundad och nyanserad reflektion över muntlig presentation, värderar med nyanserade omdömen sin egen prestation och ger förslag på hur den kan förbättras samt ger respons på andras muntliga framställning. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en komplex analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp och verktyg för att fördjupa analysen.

Skrivande

Kursen skrivande omfattar punkterna 2–4 och 6–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. • Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. • Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. • Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. • Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.

16

­

- -

­ et or are

griplig något er munt

god

erhet situation. . Dessutom

. Språk

ven kan också

vända

ande, be ven har språk och stil är välgrundad och a framställningen erat i den munt med säk arierat och välf Ele reflektion öv

muntlig framställ v. A erhet an

ontakt. Ele esentationen v olika slag och med olika ven en ommunikations

väldisponerad

ven kan

Betyget Ele genomföra ning a syften i och inför en grupp. Den muntlig är sammanhäng och är ledigt, v mulerat och anpassade till syfte, mottag och k Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspekti åhörark med säk presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör och är väl integr liga pr gör ele nyanserad lig presentation, värderar

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ - - ­ ­ ­ sam väl are som är

erhet

ontakt. till viss del situation. et är ledigt . Dessutom

välgrundad nyanserade

griplig och med viss

åhörark gen prestation

. Språk vända något presen er muntlig presenta

med viss säk god muntlig framställ

framställningen ande, be an a ven göra en a framställning. v olika slag och med olika esentationen ommunikations språk och stil är ven kan ven har ven kan också erhet

Betyget C Ele genomföra ning a syften i och inför en grupp. Den muntlig manhäng disponerad och anpassade till syfte, mottag och k Ele Ele säk tationstekniskt hjälpmedel stöder och tydliggör den munt liga pr kan ele reflektion öv tion, värderar med omdömen sin e samt ger respons på andras muntlig

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ ­ - el a are Dess

erhet enk

ontakt. griplig och till viss del

med viss omdömen

åhörark hjälpmedel. ande, be ven göra en er muntlig presen gen prestation samt med viss säk vända något presen enkla

muntlig framställ viss

an a framställningen är v olika slag och med olika ommunikationssituation.

ven kan . Språk och stil är ven har ven kan också erhet

Betyget E Ele genomföra ning a syften i och inför en grupp. Den muntlig sammanhäng dispositionen tydligt urskilj bar anpassade till syfte, mottag och k Ele Ele säk tationstekniskt utom kan ele reflektion öv tation, med värdera sin e ge respons på andras muntlig framställning.

­ a - ­ samt ­ verar orrekt

komplex . omdömen sin och ger förslag för den retoriska ande retoriska erktyg för att ven på ett k

utförligt och nyan

A v disposition, språk, v såväl muntlig fram och v

edogöra utförligt och nyanserat

nyanserade al a ven kan f och framställningsform ven kan göra en ven vänder ele grepp Betyget med egen prestation på hur den kan förbättras ger respons på andras muntlig framställning. Ele serat r arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning moti ele sitt v stof utifrån den retoriska arbetspro cessen. Ele analys a ställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den reto riska arbetsprocessen. I analysen an sätt grundlägg be fördjupa analysen

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ ­ ­ v ­ grepp ven ­ vän redogöra verar ele v disposi orrekt sätt f och framställ al a

utförligt

sitt v ande retoriska be . ven på ett k

erktyg för att fördjupa

ven kan ven kan göra en analys a Betyget C Ele för den retoriska arbetsproces sen. I samband med muntlig framställning moti utförligt tion, språk, stof ningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Ele såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbets processen. I analysen an der ele grundlägg och v analysen

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ ­ al ve f och analys redogöra vänder sitt v el grepp.

enk

den retoriska ersiktligt orrekt sätt grund

na i ersiktligt öv öv

kan ven grunder ande retoriska be ven ven kan göra en ven på ett k

Betyget E Ele för arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning moti rar ele av disposition, språk, stof framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Ele av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbets processen. I analysen an ele lägg

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet genomföra muntlig framställning av olika slag och med olika syften i och inför en grupp. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Eleven kan också med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör och är väl integrerat i den muntliga presentationen. Dessutom gör eleven en välgrundad och nyanserad reflektion över muntlig presentation, värderar med nyanserade omdömen sin egen prestation och ger förslag på hur den kan förbättras samt ger respons på andras muntliga framställning. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för den retoriska arbetsprocessen. I samband med muntlig framställning motiverar eleven utförligt och nyanserat sitt val av disposition, språk, stoff och framställningsform utifrån den retoriska arbetsprocessen. Eleven kan göra en komplex analys av såväl muntlig framställning i olika medier som nedtecknade tal utifrån den retoriska arbetsprocessen. I analysen använder eleven på ett korrekt sätt grundläggande retoriska begrepp och verktyg för att fördjupa analysen.

Skrivande

Kursen skrivande omfattar punkterna 2–4 och 6–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. • Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. • Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. • Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. • Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. • Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. 16 • Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. • Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. • Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. • Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. • Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, har tydligt urskiljbar disposition samt är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan översiktligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och göra enkla reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och 270 översiktligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Eleven kan med enkla omdömen värdera sina egna texter, göra enkla förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan utförligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. 17

• Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. • Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. • Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. • Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. • Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. • Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, har tydligt urskiljbar disposition samt är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan översiktligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och göra enkla reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och översiktligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Eleven kan med enkla omdömen värdera sina egna texter, göra enkla förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan utförligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter. 17 Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte. Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är träffsäkert, klart och varierat och genomgående välformulerat. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan utförligt och nyanserat resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter och vilken stilistisk effekt dessa skulle få för texten som helhet. Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt och nyanserat motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte. Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra avancerade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

18

Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte. Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter. Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Språket är träffsäkert, klart och varierat och genomgående välformulerat. Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt. Eleven kan utförligt och nyanserat resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter och vilken stilistisk effekt dessa skulle få för texten som helhet. Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag. Eleven kan med säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt och nyanserat motivera bildval, disposition och utformning i övrigt. Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte. Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra avancerade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.

18

­ -

­ va are , v olika grip xter .

dels och vil

externa är . T samt utförligt xttyper xter a xter

ert, klart

ventuella före xter genomgående va te va såväl te resonera . ande och be xternas relation v te ven kan

träffsäk

A gna te ventionella te ommunikationssituation. et är , dels om olika alternati väldisponerade varierat och on ven kan skri ormulerat ven kan skri a, xtmönster och e Betyget Ele slag, både skönlitterära och andra typer a sammanhäng lig anpassade till syfte, mottag och k Språk och välf Ele efter mönster och förebilder som mer fritt. Ele och nyanserat om de e till k te bilder uttryckssätt i sina te ken stilistisk effekt dessa skulle få för texten som helhet

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- ­ ­ are v olika grip xter gna ventio externa är ormule on samt varierat utför , dels om xter a . T

xter xtmönster och va te va såväl te , te va uttryckssätt i v te ande och be ven kan dels om de e

klart och .

. xttyper et är xter väldisponerade ommunikationssituation. innehåller goda f resonera ven kan skri a, ven kan skri xternas relation till k entuella förebilder Betyget C Ele slag, både skönlitterära och andra typer a sammanhäng lig anpassade till syfte, mottag och k Språk samt ringar Ele efter mönster och förebilder som mer fritt. Ele ligt te nella te ev olika alternati sina te

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- ­ ­ -

are v olika xter gna grip . ventio externa är innehål ersikt on . T öv , dels om xter a till viss del

xter xtmönster och va te va såväl te , te va uttryckssätt i v te ande och be ven kan dels om de e samt är arierat och ormuleringar .

xttyper et är v xter har tydligt urskiljbar ommunikationssituation. ven kan skri ven kan skri resonera a, entuella förebilder xternas relation till k Betyget E Ele slag, både skönlitterära och andra typer a sammanhäng lig disposition anpassade till syfte, mottag och k Språk ler goda f Ele efter mönster och förebilder som mer fritt. Ele ligt te nella te ev olika alternati sina te

v - ­ ­ , - - ets xter a xter gna förbätt . er dessa erhet v te al, disposi

ormningen är nyanserade oppling på va funktio bildv

ancerade

utförligt och nyan .

skri med säk av vera

A xter reflektioner öv olika typer a v dem med utgångspunkt , göra gen värdering och andras

välgrundade och nyan

ven kan ven kan ven kan med ar a xter Betyget Ele nellt för textsammanhanget i huvudsak följa skriftspråk normer för språkriktighet samt göra serade normers tillämpbarhet i te olika slag. Ele utforma grafiskt och serat moti tion och utformning i övrigt. Den grafiska utf anpassad för sitt syfte Ele omdömen värdera sina e te ring i sin e råd samt ge återk andras te

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

­ , . - ets vera v dem erhet xter gna gen xter ar a v te reflektioner

nyanserade va funktio Den grafiska skri med viss säk utförligt moti

v olika slag. .

olika typer a

välgrundade al, disposition och utform , göra förbättring oppling på andras te ven kan er dessa normers tillämpbarhet xter a ven kan ormningen är anpassad för ven kan med xter Betyget C Ele nellt för textsammanhanget i huvudsak följa skriftspråk normer för språkriktighet samt göra öv i te Ele utforma grafiskt och bildv ning i övrigt. utf sitt syfte Ele omdömen värdera sina e te med utgångspunkt i sin e värdering och andras råd samt ge återk

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

­ ­ . ­

vera

erhet xter gra xter enkla , göra v olika omdömen v te v dem med xter gen vär

xter a enkla ar a er dessa normers gna te

med viss säk ersiktligt moti

ets normer för

öv olika typer a

förbättring al, disposition och utform oppling på andras te ven kan i huvudsak följa ven kan ven kan med

Betyget E Ele skriftspråk språkriktighet, och göra reflektioner öv tillämpbarhet i te slag. Ele utforma fiskt och bildv ning i övrigt. Ele värdera sina e enkla utgångspunkt i sin e dering och andras råd samt ge återk

Svenska som andraspråk

Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och interagerar med andra människor i olika situationer. Ämnet bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga, samtidigt som de får en ökad respekt för andras språk och andras sätt att uttrycka sig.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråkighet och sina förutsättningar att erövra och utveckla ett funktionellt och rikt andraspråk i det svenska samhället. I undervisningen ska eleverna få rikligt med tillfällen att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk. Skönlitteratur, texter av olika slag, film och andra medier ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara. Flerspråkighet är en tillgång för såväl individen som samhället, och genom att jämföra språkkunskaper och språkliga erfarenheter med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla en bättre förståelse av vilken funktion språket har för kommunikation, tänkande och lärande.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare. 2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget. 3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar. 4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk. 5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag. 6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen. 2

7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk. 8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.

Kurser i ämnet

Svenska som andraspråk 1, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Svenska som andraspråk 2, som bygger på kursen svenska som andraspråk 1. Svenska som andraspråk 3, som bygger på kursen svenska som andraspråk 2.

Svenska som andraspråk 1

Kursen svenska som andraspråk 1 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. • Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studieoch arbetsliv. • Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. • Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

3

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall. Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt. Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det 4 huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som 277

förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt. Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt

relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och

samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och 5

förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt. Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt

relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och

samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och 5 kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för taloch skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.

Svenska som andraspråk 2

Kursen svenska som andraspråk 2 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studieoch arbetsliv. • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv. • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status. • Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I 6

I en - en. - - a,

, äv -

xtty

vt lyfta

kom ardag, ven kan ven kan xter , som är griplig anpassa sitt ommunika- . Ele v te alda te

en och stöder

are. Ele a k

ven effekti ande, be a presentationer där

A till stor del ven kan delvis anpassa

och i huvudsak följer ämnen som rör v

omplexa ämnen Ele

ven kan samtala om va olika typer a a och muntlig

Betyget Ele plexa samhälle, studier och arbete, och kan språk efter ämne, syfte, situa tion och mottag göra muntlig sammanhanget är lätt att följa. dessa kan ele fram huvudtank den med exempel skri om k sammanhäng detaljrika och välstruktu rerade normerna för den v pen. stilen till texttypen och läsar Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skrift lig

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- . en . v - om

erade ven er

are. ande, a k a pre Ele

till viss kan ov på

I dessa va olika typer a välstruktur xttypen.

inte ska hindras

a och muntlig Ordförrådet, uttalet ven visa pr ardag, samhälle, a och alda te

ven kan samtala om ämnen anpassa sitt språk efter ämne, ven kan göra muntlig ven lyfta fram huvudtank ven kan skri xter som är sammanhäng griplig Betyget C Ele som rör v studier och arbete, och del syfte, situation och mottag Ele sentationer där sammanhanget är lätt att följa. ele och stöder den med exempel Ele te be och i huvudsak följer normerna för den v kan delvis anpassa stilen till texttypen. och den grammatiska behärsk ningen är tillräckligt god för att den skriftlig munikationen När ordförrådet inte räck till kan ele

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- -

ven inte studier

till viss

a och i a och va olika are. Ele

samhälle, a presentationer griplig

xttypen. Ordförrådet, xter som är samman ommunikationen vardag, ven kan skri a k . v te rör ande och be alda te ven kan samtala om ämnen sitt språk efter ämne, syfte,

Betyget E Ele som och arbete, och anpassar del situation och mottag kan göra muntlig där sammanhanget är lätt att följa. Ele typer a häng huvudsak följer normerna för den v uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftlig muntlig ska hindras annat än i undan tagsfall

-

-

- - ven v a och detaljer ven . När er till kan ar som xter a

. Ele ge det huvud i muntlig enheter och

viktiga

ardagen, samhäl nyanserade ov på olika slags . ven kan redogöra åter relatera innehål

med

A a framställning ska fungera väl kan a innehållet ommer i v ven visa pr ven xttypen samt visar genom Betyget tionen ordförrådet inte räck ele strategier för att uttrycka sig på annat sätt Ele och nyanser saklig skriftlig förek let, studierna och arbetet. Ele kan värdera och kritiskt granska innehållet med omdömen. Ele för innehållet i enkla te olika slag och modern skönlit teratur samt let till egna erfar allmänmänskliga och samhäl leliga förhållanden kan anpassa sin läsning efter te

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- . i skill ge ven v olika

åter a fram ommer i xter a . redogöra för a innehållet ven kan värdera

ersiktligt och

öv omdömen. Ele

och förklarar med

ar som förek a och skriftlig xttypen samt visar genom

ersiktligt enkla öv

ven kan ven kan anpassa sin läsning empel, Betyget C någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt Ele med viktiga detaljer det huvudsaklig muntlig ställning vardagen, samhället, studierna och arbetet. Ele och kritiskt granska innehållet med kan innehållet i enkla te slag och modern skönlitteratur Ele efter te ex dessa som utgångspunkt, naden mellan berättande,

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- . ge ven v olika vande, åter gi

a fram ommer i xter a gumenterande redogöra för ar med viss a innehållet i ven kan värdera

ersiktligt

vande, åter och öv omdömen. Ele

ar som förek ven kan a och skriftlig xttypen och visar genom

ersiktligt enkla öv

ven kan ven kan anpassa sin läsning empel skillnaden mellan berät Betyget E Ele det huvudsaklig muntlig ställning vardagen, samhället, studierna och arbetet. Ele och kritiskt granska innehållet med kan innehållet i enkla te slag och modern skönlitteratur Ele efter te ex tande, beskri instruerande drag. Ele

- v- - a ven -

skill ven ele vända redo get

an kan

ariation erhet välgrundade reflektioner ven kan

vande, instruerande Dessutom gi xempel på språklig och förklarar med xter som mönster i sin enska och sitt e

A med säk

gumenterande drag. Ele ommunikationssituation

ven kan göra empel, er hur språklig v Betyget ex dessa som utgångspunkt, naden mellan berättande, beskri vande, åter och ar en kan andras te egen språkproduktion. Ele och nyanserade öv hänger samman med talare, syfte och k samt hur språk i olika situatio ner kan ha olika status. Ele ger också e drag som är typiska för tal- och skriftspråk. utförligt och nyanserat göra för likheter och skillnader mellan sv modersmål. Ele

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

sta för drag. -

erhet

olika xempel på gen ha redogöra vande, instru xter som möns ommunika get modersmål. gi välgrundade kan välgrundade er hur språklig er sin e gumenterande ar med viss säk utförligt

gen språkproduktion. ven ger också e a drag som är typiska för och ven vande, åter situationer

ven kan ven kan göra ven kan göra enska och sitt e Betyget C beskri erande Ele anpassa andras te ter i sin e Ele reflektioner öv variation hänger samman med talare, syfte och k tionssituation samt hur språk i olika tus. Ele språklig tal- och skriftspråk. Dessutom kan ele likheter och skillnader mellan sv Ele reflektioner öv

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- a - er - ven ven xter ven ele enska sv reflektio ariation kan

gen språkpro mellan enkla vändning samt reflektioner öv

vända andras te Dessutom redogöra för likhe xempel på språklig an get modersmål. Ele enkla skillnader er hur språklig v ommunikationssituation gen språkan erhet ven kan göra och

ersiktligt

Betyget E säk som mönster i sin e duktion. Ele ner öv hänger samman med talare, syfte och k samt hur språk i olika situatio ner kan ha olika status. Ele ger också e drag som är typiska för tal- och skriftspråk. öv ter och sitt e kan göra sin e

ven

gen med get

er sin e .

vänder ele

eckla sitt e

vänds

vända olika stra A an Dessa an vändning samt kan välgrundade och nyanse reflektioner öv

erhet

gier för att utv Betyget göra rade språkan säk te lärande. också för att dra slutsatser om hur språk an

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

med

eckla sitt vända olika an

vändning samt kan erhet gier för att utv

Betyget C språkan viss säk strate eget lärande.

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

vända eckla an

erhet

gier för att utv

med viss säk get lärande.

Betyget E kan olika strate sitt e

status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för taloch skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.

Svenska som andraspråk 2

Kursen svenska som andraspråk 2 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studieoch arbetsliv. • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv. • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status. • Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds 6 med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska 284 innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven

översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och

attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt 7 lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom

diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven

översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och

attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt 7 lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa

som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation,

språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra 285 språk.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant

och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva

betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med 8 dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation,

exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa

som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation,

språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant

och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva

betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med 8 dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Svenska som andraspråk 3

Kursen svenska som andraspråk 3 omfattar punkterna 1–6 och 8 under rubriken Ämnets syfte.

286 Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner, debatter och föredrag. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande och hur presentationstekniska hjälpmedel kan användas för att stödja och förbättra en muntlig presentation. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Disposition, språkliga drag och retoriska grepp i olika typer av muntlig framställning. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär. • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna. • Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på att utveckla strategier för fortsatt lärande.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna 9

- - .

- och - ven a na

gument kom ardag, gument, ven kan utredan empel udskapet

ex ven kan göra . Ele

anpassa sitt och innehål

. Ele are. I diskussioner ven andras ar

A vanta motar som lyfter fram

, belysande a anföranden som är vända betoning och ämnen som rör v ele väldisponerade gna åsikter understöds detaljerade faktaupplys ott och frågor hanteras xter till stor del va ven kan samtala om

vbr

Betyget Ele plexa samhälle, studier och arbete, och språk efter ämne, syfte, situation och mottag bemöter ele på ett spontant och ledigt sätt med r och e med ningar förklaringar muntlig väldisponerade, där b framgår tydligt let är anpassat till åhörar A ledigt och spontant och ele kan an intonation för att framhäv betydelsenyanser skri de te

för ven del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

v-

till a och vanta . Ele ven xempel are. I ele udskapet na , e ven kan gna åsikter

. Ele gränsar endast

med r fakta

och e och innehållet . Ordförrådet,

a anföranden som väldisponerade xter med referenser all den skriftlig va ommunikationen. ardag, samhälle, gument anpassa sitt språk efter a k

gument,

ven kan samtala om ämnen

Betyget C Ele som rör v studier och arbete, och kan viss del syfte, ämne och mottag diskussioner bemöter ele andras ar motar understöds med och förklaringar göra muntlig är väldisponerade, där b framgår tydligt är anpassat till åhörar en kan skri utredande te till andra källor uttalet och den grammatiska behärskningen be i undantagsf muntlig

för ven del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- - a xem a och va

till viss

och e

ven andras are. I diskus gränsar endast gna åsikter fakta ven kan skri . Ordförrådet, udskapet fram xter med referenser all den skriftlig ommunikationen. ardag, samhälle, ven kan göra muntlig a k

ven kan samtala om ämnen anpassa sitt språk efter syfte, gument, och e Betyget E Ele som rör v studier och arbete, och del ämne och mottag sioner bemöter ele ar understöds med pel. Ele anföranden som är väldispone rade och där b går tydligt. Ele utredande te till andra källor uttalet och den grammatiska behärskningen be i undantagsf muntlig

- - -

-

. all om v ven xter gier a k Ele och

Dess

v strate ersiktligt ar och te ens eller

ge det huvudsak viktiga detaljer nyanserade ven kan redogöra

ven öv

a och muntlig

A ens disposition och

i föreläsning ontrollera förståelsen a ven kan åter a innehållet, gränsar endast i undantagsf Betyget välgrundade slutsatser har referenser till andra källor Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen be den skriftlig munikationen. Ele lig och underförstådda samman hang och k detaljer med hjälp a och olika hjälpmedel. utom kan ele redogöra för talar författar attityder till innehållet. kan värdera och kritiskt granska innehållet med omdömen. Ele för innehållet och den grundläg gande berättarstrukturen i skön-

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

v ar ge och ven ersikt Ele åter

ens eller

omdö

ersiktligt ven öv öv

a innehållet i föreläsning ontrollerar för xter enkla berättarstrukturen

ersiktligt öv

v detaljer med hjälp a ande ens disposition och ven kan

xter och k gier och olika hjälpmedel.

edogöra för talar

ven kan

Betyget C Ele det huvudsaklig viktiga detaljer och te ståelsen a strate Dessutom kan ele ligt r författar attityder till innehållet. kan värdera och kritiskt granska innehållet med men. Ele redogöra för innehållet och den grundlägg i skönlitterära te

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- on an ge ven åter

v detaljer xter och k gier och olika a innehållet i ven kan värdera redogöra för ersiktligt , och ger dessutom ven kan anpassa öv ar och te v strate omdömen. Ele

xter från skilda kulturer v. Ele

ersiktligt enkla öv

ven kan empel på några centrala teman Betyget E Ele det huvudsaklig föreläsning trollerar förståelsen a med hjälp a hjälpmedel. Ele och kritiskt granska innehållet med kan innehållet och den grundlägg de berättarstrukturen i skönlit terära te och olika tider ex och moti sitt lyssnande och sin läsning

- -

- -

ven xempel ven er gier för . Ele vända utförligt xempel på

vande och an , och dessutom med säk get lärande. ven gi välgrundade reflektioner

v samt disku erhet

xter från skilda kultu gen och andras språk A xter som mönster i sin vande, åter vända olika strate eckla sitt e xempel på några centrala med säk an ven kan göra erige, och kan ge e xttyp och visar genom e gumenterande drag. Ele er sin e vändning samt Betyget litterära te rer och olika tider ge e teman och moti terar dessa utförligt kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och te skillnaden mellan berättande, beskri ar kan andras te egen språkproduktion. Ele och nyanserade öv an het att utv Dessutom kan ele redogöra för språksituationen i Sv

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

- xter xempel vande, eckla

med viss erhet

gen och xttyp och erige, och gen språkpro redogöra för samt, med gumente ven kan anpassa välgrundade ven kan er sin e vändning samt xempel skillnaden viss säk . Ele vända andras te gier för att utv an med ersiktligt xempel på

öv

vande och ar , och ger dessutom e v samt diskuterar dessa get lärande. Dessutom kan gi erhet ven kan göra ersiktligt vänder ven

Betyget C från skilda kulturer och olika tider på några centrala teman och moti öv sitt lyssnande och sin läsning efter situation och te visar genom e mellan berättande, beskri åter rande drag. Ele säk som mönster i sin e duktion. Ele reflektioner öv andras språkan an olika strate sitt e ele språksituationen i Sv kan ge e

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

-

- - xter vande,

med viss med

reflek xttyp och erige, och gen språkpro eckla sitt redogöra för gumente enkla gen och andras vända olika ven kan xempel skillnaden an vända andras te an ersiktligt er sin e xempel på språklig vändning samt erhet

öv

vande och ar gier för att utv gi erhet ven kan göra ven

Betyget E efter situation och te visar genom e mellan berättande, beskri åter rande drag. Ele säk som mönster i sin e duktion. Ele tioner öv språkan viss säk strate eget lärande. Dessutom kan ele språksituationen i Sv kan ge e

-

-

enskans sv

edogöra för

ariation, språk A

Betyget samt med dessa som utgångs punkt, utförligt r språklig v förändringar och släktskapsförhållanden med andra språk. för ven del kra ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda. - -

er

edogöra för språklig

enskans släktskapsförhål sv Betyget C dessa som utgångspunkt, öv siktligt r variation, språkförändringar och landen med andra språk. för ven del kra ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda. ar och

enskans släktskapsförhållan Betyget E variation, språkförändring sv den med andra språk.

språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Svenska som andraspråk 3

Kursen svenska som andraspråk 3 omfattar punkterna 1–6 och 8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner, debatter och föredrag. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande och hur presentationstekniska hjälpmedel kan användas för att stödja och förbättra en muntlig presentation. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Disposition, språkliga drag och retoriska grepp i olika typer av muntlig framställning. • Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik. • Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. • Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär. • Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna. • Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk. • Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på att utveckla strategier för fortsatt lärande.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga 9 anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och argument. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och enkla retoriska grepp på ett relevant sätt. Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som till viss del anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan översiktligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och välgrundade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och retoriska grepp på ett relevant sätt och avslutar anförandet med en lämplig slutsats. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt 10 med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen.

åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och argument. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och enkla retoriska grepp på ett relevant sätt. Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som till viss del anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan översiktligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och välgrundade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och retoriska grepp på ett relevant sätt och avslutar anförandet med en lämplig slutsats. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt 10 med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel, underteman samt välgrundade och nyanserade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel samt retoriska och stilistiska grepp på ett relevant sätt och inleder och avslutar anförandet på ett lämpligt sätt. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant, och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen. 11

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel, underteman samt välgrundade och nyanserade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel samt retoriska och stilistiska grepp på ett relevant sätt och inleder och avslutar anförandet på ett lämpligt sätt. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant, och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen. 11 Eleven kan utförligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt utförligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 12 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

Eleven kan utförligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt utförligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se 12 Elanders Sverige AB, Vällingby 2010

-

- - -

- na.

gument samt empel udska grepp på kom ardag, gument, ex ven kan

. Ele ecklas med stöd anpassa sitt vända presenta stilistiska a anföranden som underteman are. I diskussioner ven andras ar

, belysande Innehållet i anföran vanta motar och A

ämnen som rör v ele gna åsikter understöds detaljerade faktaupp till stor del xempel, ven kan samtala om ven kan an gument. Betyget Ele plexa samhälle, studier och arbete, och språk efter ämne, syfte, situation och mottag bemöter ele på ett spontant och ledigt sätt med r och e med lysningar och förklaringar göra muntlig är väldisponerade, där b pet framgår tydligt och olika ståndpunkter utv av e välgrundade och nyanserade ar det är anpassat till åhörar Ele tionstekniska hjälpmedel samt retoriska

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

-

- - a - ven

e-

gument och kom xempel Ele ardag,

gument,

v e na. ven kan gument. ar vant sätt . Ele anpassa sitt och förklaring

udskapet framgår are. I diskussioner ven andras ar

vanta motar

xempel ämnen som rör v ele ven kan göra muntlig vända presentationstek väldisponerade utr gna åsikter understöds med , e till viss del välgrundade va ven kan samtala om ecklas med stöd a . Ele

Betyget C Ele plexa samhälle, studier och arbete, och språk efter ämne, syfte, situation och mottag bemöter ele med r och e fakta ar anföranden som är väldispo nerade, där b tydligt och olika ståndpunkter utv och Innehållet i anförandet är anpassat till åhörar kan an niska hjälpmedel och retoriska grepp på ett rele avslutar anförandet med en lämplig slutsats skri

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- v v ven are. ven till vant xter a till viss gna fakta udskapet enkla va te

ven kan göra gument. Ele are och situa

ecklas med stöd a ardag, samhälle, endast i undantagsgument, och e är anpassade till ämne, a anföranden som är ven kan skri vända presentationstek xempel. Ele ven kan samtala om ämnen anpassa sitt språk efter ämne, empel och ar xttyp, mottag gränsar

Betyget E Ele som rör v studier och arbete, och del syfte, situation och mottag I diskussioner bemöter ele andras ar åsikter understöds med och e muntlig väldisponerade, där b framgår tydligt och olika stånd punkter utv ex kan an niska hjälpmedel och retoriska grepp på ett rele sätt. Ele vetenskaplig karaktär som viss del te tion. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen be

- -

- . - -

-

a och

vända gumen

are och ott och frå etenskaplig

väldispone vänder med

vbr v v ecision idio och inleder och va den skriftlig

. A ven kan an

xter a inte ommunikationen. A a betydelsenyanser edande och ar xttyp, mottag samt an te a k vant sätt . Ordförrådet, uttalet och

utr

ven kan skri erhet och pr gränsar Betyget ett rele avslutar anförandet på ett lämpligt sätt gor hanteras ledigt och spon tant, och ele betoning och intonation för att framhäv Ele rade terande karaktär som är anpassade till ämne, te situation säk matiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för text typen den grammatiska behärskningen be muntlig

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

a

endast vända

gränsar den skriftlig are och situation erhet an ommunikationen. gumenterande . Ordförrådet, a k etenskaplig karaktär

v v

xter a xttyp, mottag Betyget C dande och ar te som är anpassade till ämne, te samt med säk stilistiska drag som är typiska för texttypen uttalet och den grammatiska behärskningen be i undantagsfall och muntlig

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

a

a och muntlig

den skriftlig

Betyget E fall kommunikationen.

en - - - v gier , ven

olika, xter från redogöra a innehållet, v strate

utförligt

omdömen.

xter om xttyp och mot

, såväl uttalade

te eta och abstrakta, utförligt etenskaplig karaktär ven kan A v v onkr och omsätter sin sam ontrollera förståelsen a nyanserade attning i en muntlig eller v och berättartekniska grepp ven kan xter a ven kan strukturera, referera, are. Ele

Betyget Ele för det huvudsaklig viktiga detaljer och struktur i te och k detaljer med hjälp a och olika hjälpmedel. Ele kan värdera och kritiskt gran ska innehållet som underförstådda idéer med Ele värdera, granska och samman fatta, muntligt och skriftligt, omfattande både k ämnen manf skriftlig sammanställning som anpassats till te tag redogöra för innehåll, tema, moti i längre skönlitterära te

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

, - .

-

- -

-

edo a eten xter om te utförligt xter från ontrol enkla v v xttyp och

v detaljer med ven kan värdera , med xter a ven kan struktu ven kan ersiktligt r gier och olika atta, muntligt och och omsätter sin öv viktiga detaljer och i te omfattande attning i en muntlig

en

v strate are. Ele för det huvudsaklig ämnen v och berättartekniska grepp ven kan

Betyget C Ele göra innehållet, struktur skaplig karaktär och k lerar förståelsen a hjälp a hjälpmedel. Ele och kritiskt granska innehållet såväl uttalade som under förstådda idéer omdömen. Ele rera, referera, värdera, granska och sammanf skriftligt, olika sammanf eller skriftlig sammanställning som anpassats till te mottag redogöra för innehåll, tema, moti i längre skönlitterära te skilda kulturer och olika tider

för ven

del kra

ande

erväg

Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

at v xter ven gier ven ven redogöra v och . Ele omdömen.

a innehållet v strate och omsätter are. Ele

anpassats till redogöra enkla xter från skilda

ersiktligt

attning i en muntlig öv etenskaplig karaktär

v v kan

ersiktligt

ontrollerar förståelsen a till viss del

ämnen som är bekanta för öv

ven xter a ven kan strukturera referera, xttyp och mottag Betyget E Ele för det huvudsaklig i te och k detaljer med hjälp a och olika hjälpmedel. Ele kan värdera och kritiskt granska innehållet med Ele värdera, granska och sammanf ta, muntligt och skriftligt, te om honom eller henne sin sammanf eller skriftlig sammanställning som te kan för innehåll, tema, moti berättartekniska grepp i längre skönlitterära te kulturer och olika tider kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och

- - - - - . v- - or gier om vande vända gi eckla sitt an utförligt strate

va, samt erhet välgrundade reflektioner vändas för att erkar människ xempel på inlär vända vet och undervis vande, åter

A xter som mönster i sin och an med säk ardagsli xttyp och visar genom gumenterande drag. Ele va

ven kan anpassa sitt lyssnan ven kan göra ven kan ge e empel skillnaden mellan berät er hur språkbruk och språk vändning påv Betyget skilda kulturer och olika tider Ele de och sin läsning efter situation och te ex tande, beskri och ar en kan andras te egen språkproduktion. Ele och nyanserade öv an sätt att tala och skri hur språk kan an uttrycka maktförhållanden. Ele ningsmöjligheter som förek mer i v ningssituationen samt beskri och metoder för att utv eget lärande.

för ven del kra

ande

erväg Betyget B Betyget B innebär att kunskaps för C och till öv A är uppfyllda.

- - -

- xter - - och vande, med viss ardagsli va ven kan ge get lärande. gen språkpro gumente or sätt att beskri välgrundade vändning xttyp och visar ven kan er hur språk gier och metoder ommer i v vända andras te va, samt hur språk an strate eckla sitt e xempel skillnaden ersiktligt vändas för att uttrycka vande och ar öv ven kan anpassa sitt lyss gi erhet ven kan göra erkar människ empel på inlärningsmöjlighe vända Betyget C Ele nande och sin läsning efter situation och te genom e mellan berättande, beskri åter rande drag. Ele säk som mönster i sin e duktion. Ele reflektioner öv bruk och språkan påv tala och skri kan an maktförhållanden. Ele ex ter som förek vet och undervisningssituationen samt an för att utv

för ven del kra

ande

erväg Betyget D Betyget D innebär att kunskaps för E och till öv C är uppfyllda.

- va, - gier xempel ven anpassa xempel vet och eckla sitt reflek vändas erkar män vande och va strate gi erhet enkla ardagsli

beskri ven kan ge e xter som mönster i sin er hur språkbruk och vändning påv vande, åter ommer i v med viss säk or sätt att tala och skri ven kan göra xttyp och visar genom e gumenterande drag. Ele ersiktligt Betyget E te skillnaden mellan berättande, beskri ar kan andras te egen språkproduktion. Ele tioner öv språkan nisk samt hur språk kan an för att uttrycka maktförhål landen. Ele på inlärningsmöjligheter som förek undervisningssituationen samt öv och metoder för att utv eget lärande.

Ansvarig utgivare: Ulrika Lindén Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20 Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Elanders Sverige AB, 2011