Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena

Ämnesplan för ämnet engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar indi­ videns möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie­ och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språk­ och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika sammanhang och syften. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på eng­ elska och bidra till att eleverna, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utvecklar en allsidig kommunikativ förmåga. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förståelse av engelska i tal och skrift (reception) samt sin förmåga att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang (produktion och interaktion). Genom undervisningen ska eleverna också ut­ veckla språklig säkerhet, bland annat genom uttal, vokabulär, stavning, gram­ matiska strukturer, meningsbyggnad och textbindning och genom att utveckla sin förmåga att använda olika strategier och verktyg som stöd för kommunika­ tionen. Undervisningen ska även bidra till att eleverna kan värdera och använ­ da innehåll från olika typer av källor i sin egen produktion och interaktion samt formulera och utveckla sina framställningar på egen hand och tillsam­ mans med andra. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden för kontakter, upplevelser och kunskaper. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse av livsvill­ kor, samhällsfrågor och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas ­nyfikenhet­på­språk­och­kultur­samt­bidra­till­att­de­utvecklar­sin­flerspråkighet­ där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kun­ skaper om hur de kan lära sig språk i och utanför undervisningen.

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Förståelse av engelska i tal och skrift. − Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift. − Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och samman­ hang. − Förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där engelska används.

− Nivå 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1. − Nivå 3, 100 poäng, som bygger på nivå 2.

Nivå 1, 100 poäng

Innehållet och kriterierna för betyget E på denna nivå relaterar till B1.2 i den gemensamma europeiska referensramen för språk.

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet engelska på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

− Aktuella och bekanta ämnesområden, även med anknytning till samhälls­ och arbetsliv och till elevernas utbildning. − Händelser och händelseförlopp. − Åsikter, tankar och erfarenheter samt relationer och etiska frågor. − ­Innehåll­och­form­i­olika­typer­av­fiktion. − Aktuella händelser, sociala och kulturella företeelser och förhållanden samt värderingar i olika sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper. − Engelska språkets ställning i världen.

Reception

− Talad engelska i varierande tempo, även med inslag av dialektal och socio­ lektal variation, och texter, däribland texter av mindre komplex karaktär, från olika medier. − Talad engelska och texter som är berättande, förklarande, diskuterande, argumenterande och rapporterande, till exempel intervjuer, reportage, manualer och enklare populärvetenskapliga texter. − ­Skönlitteratur­och­annan­fiktion. − Sånger och dikter. − Strategier för att uppfatta detaljer och dra slutsatser om innehåll och bud­ skap, till exempel genom att associera, återberätta, förutse innehåll och ställa sig frågor. − Sökning av innehåll i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värde­ ring av källornas relevans och trovärdighet. − Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom meningsbyggnad, ord, fraser och kollokationer. − Hur struktur och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom ord och fraser som markerar till exempel orsakssammanhang, kon­ trast, talarens inställning, tidsaspekt och avslutning.

Produktion och interaktion

− Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig sammanhängande och med variation, tydlighet, struktur, flyt­och­grundläggande­anpassning­till­syfte,­mottagare­och­sammanhang.­ Uttal, vokabulär och stavning samt grammatiska strukturer, meningsbygg­ nad och textbindning. − Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, i informella och något formella sammanhang, där eleverna berättar, sammanfattar, för­ klarar, motiverar sina åsikter, värderar och diskuterar. − Hur man skiljer mellan en källas innehåll och sina egna tankar i egen pro­ duktion och interaktion. − Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner och skriftlig interaktion med anknytning till samhälls­ och arbetsliv, till exempel genom att ställa följdfrågor, formulera om, förklara och bidra med nya infallsvink­ lar. − Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar.

Nivå 2, 100 poäng

Innehållet och kriterierna för betyget E på denna nivå relaterar till B2.1 i den gemensamma europeiska referensramen för språk.

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet engelska på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

− Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till samhälls­ och arbetsliv och till elevernas utbildning. − Åsikter, idéer och erfarenheter samt etiska och existentiella frågor. − Teman,­innehåll­och­form­i­olika­typer­av­fiktion,­däribland­film­och­skön­ litteratur. − Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt värderingar i olika sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Reception

− Talad engelska, även i relativt snabbt tempo och med inslag av dialektal och sociolektal variation. − Talad engelska och texter, även av relativt komplex och formell karaktär, från olika medier. − Talad engelska och texter som är berättande, diskuterande, argumenteran­ de, rapporterande och redogörande, till exempel föredrag, debatter, formel­ la brev och populärvetenskapliga texter. − Skönlitteratur, även dikter och dramatik, såväl samtida som utdrag ur äldre verk. − Hur attityder, synsätt och stilnivå kommer till uttryck i den engelska som eleverna möter.

− Strategier för att dra slutsatser om syfte, synsätt och underförstådd betydel­ se, även i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk, till ­exempel­genom­att­anteckna,­ställa­sig­frågor­och­identifiera­huvudbud­ skap. − Värdering av relevans och tillförlitlighet hos källor av olika slag och uti­ från olika syften. − Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom meningsbyggnad, ordbildning och val av ord, till exempel regionala varianter och kollokationer, i infor­ mella och formella sammanhang. − Hur struktur och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom sambandsmarkörer som uttrycker till exempel orsakssammanhang och jämförelse. − Hur den muntliga och skriftliga engelska som eleverna möter är uppbyggd för att påverka en tänkt målgrupp.

Produktion och interaktion

− Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig nyanserat och med variation, tydlighet, struktur, ledighet och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Uttal, vokabulär, stavning, grammatiska strukturer och meningsbyggnad samt textbindning och styckeindelning i elevernas egen produktion och interaktion. − Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, i infor­ mella och något formella sammanhang, där eleverna resonerar, argumente­ rar och ansöker samt sammanför innehåll från olika muntliga och skriftliga källor. − Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation och diskus­ sioner med anknytning till samhälls­ och arbetsliv, till exempel genom att ställa följdfrågor, förklara, bidra med nya infallsvinklar och anknyta till andras inlägg. − Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar.

Nivå 3, 100 poäng

Innehållet och kriterierna för betyget E på denna nivå relaterar till B2.2 i den gemensamma europeiska referensramen för språk.

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet engelska på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

− Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av viss vetenskaplig karak­ tär, med anknytning till samhälls­ och arbetsliv, till elevernas utbildning och till ett valt fördjupningsområde. − Åsikter, idéer och erfarenheter. − Kulturyttringar i samtiden och historien. − Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt aktuella etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och områ­

den där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Reception

− Talad engelska, även i snabbt tempo och med inslag av dialektal och socio­ lektal variation. − Talad engelska och texter, även av komplex och formell karaktär, från olika medier. − Talad engelska och texter som är berättande, diskuterande, argumenteran­ de, redogörande och utredande, till exempel debatter, föreläsningar, avtals­ texter och texter som används inom högre studier. − Samtida och äldre skönlitteratur inom olika genrer, till exempel dramatik. − Underförstådd betydelse i den talade engelska och i de texter som eleverna möter. − Strategier för att överblicka och strukturera innehåll från större textmäng­ der eller längre sekvenser av talat språk, till exempel genom att sortera, visualisera,­sammanfatta­och­identifiera­det­bärande­innehållet. − Värdering av användbarhet hos källor av olika slag och utifrån olika syften. − Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom komplex meningsbyggnad, ordbildning och stilnivå. − Hur struktur och sammanhang, i den engelska som eleverna möter, skapas genom­sambandsmarkörer,­effektiv­styckeindelning,­tes­och­kärnmeningar. − Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel.

Produktion och interaktion

− Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig nyanserat och välstrukturerat samt med variation, tydlig­ het,­ledighet,­precision­och­flexibilitet­med­hänsyn­till­syfte,­mottagare­och­ sammanhang. Uttal, vokabulär, stavning, grammatiska strukturer och meningsbyggnad samt textbindning och styckeindelning i elevernas egen produktion och interaktion. − Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, i infor­ mella och formella sammanhang, där eleverna resonerar utifrån olika per­ spektiv, argumenterar, utreder, ansöker och förhandlar. − Muntlig och skriftlig framställning inom ett fördjupningsområde. − Användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och veder tagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. − Strategier för att medverka i och leda samtal med anknytning till samhälls­ och arbetsliv, till exempel genom att inleda, fördela ordet, förklara, sam­ manfatta och anknyta till andras inlägg. − Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. − Bearbetning av egna och andras framställningar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­

mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i talat språk i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i texter av olika slag. Eleven väl­ jer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och samman­ hang. I skriftliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och samman­ hang. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar på ett översiktligt sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i talat språk i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i texter av olika slag. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och an­ vänder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produk­ tion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. I skriftliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med språklig säker­ het och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar på ett utvecklat sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i talat språk i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i texter av olika slag. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet inne­ håll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett rele­ vant, effektivt och problematiserande sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. I skriftliga framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använ­ der dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och

för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar på ett välutvecklat sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Bilaga 2

Ämnesplan för ämnet historia

Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som be­ handlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl kunskaper om hand­ lingar­och­händelser­i­det­förflutna­som­nutida­tolkningar­av­dessa.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar, breddar och fördjupar sin historiska bildning och sitt historiemedvetande genom kun­ skaper­om­det­förflutna.­Eleverna­ska­också­utveckla­sina­kunskaper­om­histo­ risk metod och om hur historia används samt sin förståelse av hur olika tolk­ ningar­och­perspektiv­på­det­förflutna­präglar­synen­på­nutiden­och­uppfatt­ ningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin historiska referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att kunna analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska ut­ veckla sina kunskaper om olika tiders levnadsvillkor och människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar in­ sikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värdering­ ar. I undervisningen ska eleverna arbeta med historiska begrepp, frågeställ­ ningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska också ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och begrepp som förklarar och åskådliggör historiska förändrings­ processer. Historia används både för att påverka samhället och för att skapa och stärka olika identiteter. Eleverna ska därför analysera och utveckla kunskaper om hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia samt ges möjlig­ het­att­reflektera­över­kulturarvens­betydelse­för­identitets-­och­verklighets­ uppfattning. På så vis bidrar undervisningen i historia till att eleverna bättre kan förstå nutiden och utveckla förmåga att orientera sig inför framtiden.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Kunskaper om förändringsprocesser, händelser och aktörer under olika tidsperioder utifrån olika tolkningar och perspektiv. − Förmåga att använda historiska begrepp och förklaringsmodeller. − Förmåga att formulera och undersöka historiska frågeställningar samt att söka, tolka, kritiskt granska och värdera olika historiska källor. − Förmåga att undersöka och förklara hur historia kan användas i olika sam­ manhang och för olika syften.

SKOLFS 2023:130 Nivåer i ämnet historia

− Nivå 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i historia som omfattar nivå 1a1 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b. − Nivå 1a2, 50 poäng, som bygger på nivå 1a1. Betyg i historia som omfattar nivå 1a2 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som om­ fattar nivå 1b. − Nivå 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i historia som omfattar nivå 1b kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1a1 eller nivå 1a2. − Nivå 2a, 100 poäng, som bygger på nivå 1a2 eller 1b. Betyg i historia som omfattar nivå 2a kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 2b. − Nivå 2b, som bygger på nivå 1a2 eller 1b, 100 poäng. Betyg i historia som omfattar nivå 2b kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 2a. − Nivå 3, 100 poäng, som bygger på nivå 2a eller 2b.

Nivå 1a1, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Europeisk epokindelning med forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid utifrån ett kronologiskt perspektiv. − Översikt över industrialisering samt framgångar och motgångar för demo­ kratisering i olika delar av världen från upplysningstiden till nutid. Konse­ kvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäl­ ler resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet. − Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbru­ kets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism­och­frigörelse,­folkmord,­konflikter­och­internationellt­samar­ bete. − De nationella minoriteternas, däribland urfolket samernas, historiska rötter i Sverige. Exkludering och inkludering av de nationella minoriteterna i samhället under olika tidsperioder. Rasism mot samer samt antisemitism och antiziganism i och utanför Sverige, historiska rötter och nutida uttryck. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Begreppen orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring. − Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkiv­ material och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopp­ lade till delar av det historiska innehållet.

− Historiebruk med koppling till någon eller några delar av det historiska innehållet. Hur historia kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställ­ ningar.

Nivå 1a2, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 1a2 ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Långa historiska linjer med utgångspunkt i den europeiska epokindelning­ en samt i centrala globala förändringsprocesser och händelser och med fokus på frågor som rör levnadsvillkor och makt. Problematisering av his­ toriska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättning­ ar. − Industrialisering samt framgångar och motgångar för demokratisering i Sverige från upplysningstiden till nutid. Konsekvenser av industrialisering och demokratisering när det gäller till exempel resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jämförelser med andra länder. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, or­ sak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser. − Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkiv­ material och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopp­ lade till delar av det historiska innehållet. − Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur histo­ ria kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och på­ verka människors identitet, värderingar och föreställningar.

Nivå 1b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Europeisk epokindelning med forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid utifrån ett kronologiskt perspektiv. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsätt­ ningar. − Industrialisering samt framgångar och motgångar för demokratisering i Sverige och andra delar av världen från upplysningstiden till nutid. Konse­

kvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäl­ ler resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jämfö­ relser mellan Sverige och andra länder. − Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbru­ kets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism­och­frigörelse,­folkmord,­konflikter­och­internationellt­samar­ bete. Långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt. − De nationella minoriteternas, däribland urfolket samernas, historiska rötter i Sverige. Exkludering och inkludering av de nationella minoriteterna i samhället under olika tidsperioder. Rasism mot samer samt antisemitism och antiziganism i och utanför Sverige, historiska rötter och nutida uttryck. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Hur begreppen aktör och struktur, or­ sak och konsekvens samt kontinuitet och förändring kan användas för att beskriva och förklara historiska förhållanden och förändringsprocesser. − Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkiv­ material och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopp­ lade till delar av det historiska innehållet. − Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur histo­ ria kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och på­ verka människors identitet, värderingar och föreställningar.

Nivå 2a, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 2a ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Idéhistoriska och kulturhistoriska strömningar under några epoker, till exempel inom vetenskap och politik. Hur dessa strömningar kan kopplas till olika samhällsförändringar. − Historiska frågeställningar och förklaringar med koppling till industrialise­ ring, demokratisering och andra centrala globala förändringsprocesser och händelser. Detta mot bakgrund av långa historiska linjer med fokus på lev­ nadsvillkor och makt och med utgångspunkt i den europeiska epokindel­ ningen. − Historiska perspektiv på olika minoritetsgruppers situation i Sverige eller andra delar av världen. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av idealistiska och materialistiska förklaringsmodeller på oli­ ka historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. An­ 12 vändning av olika historiska begrepp för att undersöka, förklara och dra

slutsatser om historiska frågeställningar med koppling till det historiska innehållet. Hur historiska frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv, som till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. − Tolkning, granskning och värdering av historiska källor som utgångspunkt för undersökningar med historisk metod, kopplade till delar av det historis­ ka innehållet. − Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur histo­ ria har använts historiskt, och kan användas i nutid, i vardagsliv, samhälls­ liv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställ­ ningar.

Nivå 2b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 2b ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Hur idéhistoriska och kulturhistoriska strömningar under några epoker kan kopplas till olika samhällsförändringar. Kulturuttryck och kulturutövning, som återspeglar dessa förändringar, till exempel inom bildkonst, litteratur och­film. − Historiska frågeställningar gällande kulturuttryck och kulturutövning med koppling till industrialisering, demokratisering och andra centrala globala förändringsprocesser och händelser. Detta mot bakgrund av långa historis­ ka linjer med fokus på levnadsvillkor och makt och med utgångspunkt i den europeiska epokindelningen. − Historiska perspektiv på olika minoritetsgruppers situation och kulturut­ tryck i Sverige eller andra delar av världen. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av idealistiska och materialistiska förklaringsmodeller på oli­ ka historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. An­ vändning av olika historiska begrepp för att undersöka, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar med koppling till det historiska innehållet. Hur historiska frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv, som till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. − Tolkning, granskning och värdering av historiska källor som utgångspunkt för undersökningar med historisk metod kopplade till delar av det historis­ ka innehållet. − Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur histo­ ria har använts historiskt, och kan användas i nutid, i vardagsliv, samhälls­ liv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställ­ ningar.

SKOLFS 2023:130 Nivå 3, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet historia på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Historiskt innehåll

− Idéhistoriska och kulturhistoriska perspektiv på till exempel frågor om ge­ nus, synen på minoriteter, barn och unga och människors värde under någ­ ra epoker. − Fördjupade studier om någon central global förändringsprocess eller hän­ delse, dess orsaker, konkreta förlopp och konsekvenser för samhällen, grupper och individer. Detta med fokus på levnadsvillkor och makt och mot bakgrund av långa historiska linjer. − Exempel­på­samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­och­nutida­förhållan­ den med relevans för framtiden.

Historiska begrepp, källor och historiebruk

− Tillämpning av idealistiska och materialistiska förklaringsmodeller på oli­ ka historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. An­ vändning av olika historiska begrepp för att undersöka, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar med koppling till det historiska innehållet. Hur historiska frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv. − Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av oli­ ka typer av historiskt källmaterial. − Urval, tolkning, granskning och värdering av historiska källor som ut­ gångspunkt för undersökningar med historisk metod kopplade till delar av det historiska innehållet. − Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur histo­ ria har använts historiskt, och kan användas i nutid, i vardagsliv, samhälls­ liv och politik. Olika perspektiv på hur historiska berättelser och referenser kan påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om förändringsprocesser, händelser och aktörer under olika tidsperioder utifrån olika tolkningar och perspektiv. Eleven ger exempel på och förklarar översiktligt samband mellan skeenden i det förflutna­och­förhållanden­i­nutiden. Eleven för enkla resonemang om det historiska innehållet utifrån historiska begrepp och förklaringsmodeller.

Eleven formulerar frågor om det historiska innehållet och använder olika historiska källor för att undersöka historiska frågeställningar samt för enkla resonemang om källornas innehåll och användbarhet utifrån historisk metod. Eleven för enkla resonemang om hur historia kan användas i olika samman­ hang och för olika syften.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om förändringsprocesser, händelser och aktörer under olika tidsperioder utifrån olika tolkningar och perspektiv. Eleven ger exempel på och förklarar utförligt samband­mellan­skeenden­i­det­förflutna­ och förhållanden i nutiden. Eleven för utvecklade resonemang om det historiska innehållet utifrån his­ toriska begrepp och teorier. Eleven formulerar välgrundade frågor om det historiska innehållet och an­ vänder olika historiska källor för att undersöka historiska frågeställningar samt för välgrundade resonemang om olika historiska källors innehåll och användbarhet utifrån historisk metod. Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan användas i olika sammanhang och för olika syften.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om förändringsprocesser, händelser och aktörer under olika tidsperioder utifrån olika tolkningar och perspektiv. Eleven ger exempel på och förklarar utförligt och nyanserat samband mellan skeen­ den­i­det­förflutna­och­förhållanden­i­nutiden. Eleven för utvecklade och nyanserade resonemang om det historiska inne­ hållet utifrån historiska begrepp och teorier. Eleven formulerar välgrundade och nyanserade frågor om det historiska innehållet och använder olika historiska källor för att undersöka historiska frågeställningar samt för välgrundade och nyanserade resonemang om käl­ lornas innehåll och användbarhet utifrån historisk metod. Eleven för utvecklade och nyanserade resonemang om hur historia kan användas i olika sammanhang och för olika syften.

Bilaga 3

Ämnesplan för ämnet idrott och hälsa

Motions­, idrotts­ och friluftsaktiviteter har stor betydelse och är en tillgång såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Fysisk aktivitet och tilltro­till­sin­kroppsliga­förmåga­är­grundläggande­för­människors­välbefin­ nande och för att kunna ta ansvar för sin hälsa. Ämnet idrott och hälsa förvaltar den del av det kulturella arvet som utgörs av rörelseaktiviteter och naturupp­ levelser. Det ger tillfälle att praktiskt uppleva och förstå betydelsen av hur livsvillkor­och­olika­levnadsvanor­påverkar­hälsa­och­välbefinnande.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och utvärdera olika rörelseaktiviteter utifrån sina förutsättningar. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för och utveckla deras förmåga att använda olika rörelse­ aktiviteter,­ utemiljöer­ och­ naturen­ som­ källa­ till­ hälsa­ och­ välbefinnande.­ Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att ta ansvar och göra val som främjar hållbara och sunda tränings­ och levnadsvanor. Undervisningen ska ge utrymme för en variation av rörelse­ och friluftsak­ tiviteter och bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att anpassa olika akti­ viteter utifrån olika förutsättningar. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att relatera sina egna erfarenheter av rörelse­ och friluftsaktiviteter till fakta och vetenskap samt kommunicera om dessa. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vilka konsekvenser olika levnadsvanor kan få, för psykisk och fysisk hälsa. På så vis ska eleverna ges möjlighet att lägga en grund för ett livslångt hälso­ och rörelse intresse. Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa före ställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa kon­ sekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmåga att agera säkert samt att hantera risker vid nödsituationer i samband med rörelse­ och friluftsaktivi­ teter. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ergonomi och förmåga att tillämpa detta i vardags­, arbets­ och samhällsliv.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Förmåga att planera, genomföra och utvärdera rörelseaktiviteter som be­ fäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga. − Förmåga att anpassa rörelse­ och friluftslivsaktiviteter utifrån olika förhål­ landen och miljöer. − Kunskaper om levnadsvanor samt hur dessa påverkar människors hälsa. − Förmåga att hantera säkerhet, risker och nödsituationer i samband med rörelse­ och friluftsaktiviteter i olika miljöer. − Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer.

− Nivå 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1.

Nivå 1, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Kroppslig förmåga

− En bredd av motions­ och idrottsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga, däribland dans. − Friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. − Aktiviteter och rekreation i utemiljöer och natur. − Grundläggande anatomi och fysiologi i relation till rörelseaktiviteter. − Praktisk tillämpning av olika träningsmetoder, däribland metoder för kon­ ditions­, styrke­ och koordinationsträning. − Effekter­av­olika­träningsmetoder. − Planering och genomförande av rörelseaktivitet samt utvärdering av resul­ tat. − Digitala hjälpmedel för träning och hälsa, till exempel pulsmätare, stegräk­ nare och träningsappar. − Metoder och redskap för friluftsliv.

Levnadsvanor och hälsa

− Olika hälsofaktorer som påverkar fysisk, psykisk och social hälsa, till exempel kost, sömn och stress. − Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.

Riskhantering och ergonomi

− Säkerhet i samband med rörelse­ och friluftsaktiviteter vid olika förhållan­ den. − Åtgärder vid nödsituationer, däribland första hjälpen med HLR (hjärt­ lungräddning) samt omhändertagande av någon eller några vanligt före­ kommande skador i samband med rörelseaktiviteter. − Teknik för ergonomiskt utförda rörelser i olika situationer, till exempel kroppslig balans, hållning och lyftteknik.

SKOLFS 2023:130 Nivå 2, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Kroppslig förmåga

− Fördjupning i motions­, idrotts­ och friluftsaktiviteter som utvecklar en all­ sidig kroppslig förmåga. − Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel vandring, padd ling eller skidåkning. − Jämförelse av genomförda träningsmetoder, till exempel distans­ och inter­ vallträning. − Planering, genomförande och utvärdering av rörelseaktiviteter utifrån upp­ satta mål.

Levnadsvanor och hälsa

− Frisk­ och riskfaktorer i relation till utövande av rörelseaktiviteter, till exempel hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors hälsa. − Etik och moral samt normer i samhället i relation till träning och idrottsut­ övande. − Värdering­av­psykologiska­effekter­av­träning­och­rörelseaktiviteter.

Riskhantering och ergonomi

− Riskbedömning i samband med planering och utövande av rörelse­ och friluftsaktiviteter vid olika förhållanden samt åtgärder vid skador och nöd­ situationer som kan uppkomma vid friluftsaktiviteter. − Skadeförebyggande träning samt rehabilitering efter skada. − Konsekvenser för människokroppen vid felaktig teknik ur ett ergonomiskt perspektiv, till exempel förslitnings­ och belastningsskador.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven utför med viss säkerhet ändamålsenliga rörelser i en bredd av aktivi­ teter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Dessutom bedömer eleven sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och väljer och genomför med viss säkerhet aktiviteter för detta. Eleven anpassar med viss säkerhet rörelse­ och friluftslivsaktiviteter efter rådande förhållanden. Eleven beskriver på ett översiktligt sätt faktorer som påverkar människors hälsa­och­välbefinnande.

Eleven visar i utövandet av rörelse­ och friluftslivsaktiviteter hänsyn till sin egen och andras säkerhet och vidtar relevanta åtgärder vid skada och nöd­ situation. Eleven anpassar med viss säkerhet sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och krav.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven utför med säkerhet ändamålsenliga rörelser i en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Dessutom bedömer eleven sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och väljer och genomför med säkerhet aktiviteter för detta. Eleven anpassar med säkerhet rörelse­ och friluftslivsaktiviteter efter rådande förhållanden. Eleven beskriver på ett utförligt sätt faktorer som påverkar människors hälsa­och­välbefinnande. Eleven visar i utövandet av rörelse­ och friluftslivsaktiviteter hänsyn till sin egen och andras säkerhet och vidtar relevanta åtgärder vid skada och nöd­ situation. Eleven anpassar med säkerhet sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och krav.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven utför med säkerhet ändamålsenliga rörelser, även av komplex karak­ tär, i en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Dessutom bedömer eleven sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och väljer och genomför med god säkerhet aktiviteter för detta. Eleven anpassar med god säkerhet rörelse­ och friluftslivsaktiviteter efter rådande förhållanden. Eleven beskriver på ett utförligt och nyanserat sätt faktorer som påverkar människors­hälsa­och­välbefinnande. Eleven visar i utövandet av rörelse­ och friluftslivsaktiviteter hänsyn till sin

egen och andras säkerhet och vidtar relevanta åtgärder vid skada och nödsituation.

Eleven anpassar med god säkerhet sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och krav.

Bilaga 4

Ämnesplan för ämnet matematik

Matematiken­ har­ en­ flertusenårig­ historia­ med­ bidrag­ från­ många­ kulturer.­ Den­utvecklas­såväl­ur­praktiska­behov­som­ur­människans­nyfikenhet­och­lust­ att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matemati­ kens språk är likartad över hela världen. I takt med att samhället digitaliseras används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskaper och arbetsliv och har en avgörande roll inom natur­ vetenskap. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formu­ lera generella samband.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmå­ ga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matemati­ kens begrepp och metoder samt olika strategier för att kunna lösa problem och använda matematik i samhälls­ och arbetslivet. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik samt utveck­ la­sin­nyfikenhet­och­kreativitet.­Vidare­ska­undervisningen­bidra­till­att­elev­ erna utvecklar kunskaper om matematikens betydelse och användning inom andra ämnen samt i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang och att kommunicera med olika uttrycksformer. Vi­ dare ska undervisningen utmana eleverna och ge dem erfarenheter av matema­ tikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karak­ tär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang och ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att ut­ veckla sin förmåga att använda digitala verktyg för att lösa problem samt för­ djupa sitt matematikkunnande och utvidga de områden där matematikkunnan­ det kan användas. Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö och med verktyg som används inom karaktärs­ ämnena.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mel­ lan begrepp. − Förmåga att hantera procedurer och utföra rutinuppgifter utan och med verktyg. − Förmåga att analysera och lösa problem med hjälp av matematik. − Förmåga att tillämpa, formulera och utvärdera matematiska modeller. − Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. − Förmåga att kommunicera matematik muntligt, skriftligt och i handling.

− Nivå 1a, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i matematik som omfattar nivå 1a kan inte ingå i elev­ ens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b eller 1c. − Nivå 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i matematik som omfattar nivå 1b kan inte ingå i elev­ ens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1a eller 1c. − Nivå 1c, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i matematik som omfattar nivå 1c kan inte ingå i elev­ ens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1a eller 1b. − Nivå 2a, 100 poäng, som bygger på nivå 1a, 1b eller 1c. Betyg i matematik som omfattar nivå 2a kan inte ingå i elevens examen tillsammans med be­ tyg som omfattar nivå 2b eller 2c. − Nivå 2b, 100 poäng, som bygger på nivå 1a, 1b eller 1c. Betyg i matematik som omfattar nivå 2b kan inte ingå i elevens examen tillsammans med be­ tyg som omfattar nivå 2a eller 2c. − Nivå 2c, 100 poäng, som bygger på nivå 1a, 1b eller 1c. Betyg i matematik som omfattar nivå 2c kan inte ingå i elevens examen tillsammans med be­ tyg som omfattar nivå 2a eller 2b.

Nivå 1a, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 1a ska behandla följande centrala innehåll:

Program- eller yrkesspecifikt innehåll

− Matematiska begrepp som är relevanta för arbetslivet, till exempel propor­ tionalitet, skala, likformighet, vinklar, Pythagoras sats, procent och ande­ lar, indexmått, vinstmarginal, jämvikt, felmarginaler, symmetrier, vektorer, trigonometriska funktioner och barns lärande inom matematik. − Beräkningsmetoder som är relevanta för arbetslivet, till exempel uppskatt­ ningar, beräkningar på störningar eller mätfel, spill­ och svinnberäkningar, överslagsräkning, avrundning, användning av kalkylprogram och metoder för kontrollberäkning. − Hantering av formler som är relevanta för arbetslivet. − Mätning och hantering av storheter och enheter som är relevanta för arbets­ livet, till exempel enhetsbyten, mätning av vinklar, avrundningsprinciper, tidsuppskattningar, beräkning av förbrukningsmaterial, kostnadsberäk­ ningar, säkerhetsmarginaler, hantering av mätverktyg och hantering av mätosäkerheter. − Hjälpmedel och verktyg som är relevanta för att hantera matematik inom arbetslivet, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer, referensverk och handböcker.

Aritmetik, algebra och funktioner

− Hantering av formler och algebraiska uttryck, däribland faktorisering och multiplicering av uttryck.

− Begreppet funktion. Representationer av funktioner i form av ord, funk­ tionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktions­ grafer. − Metoder­för­att­bestämma­funktionsvärden.­Grafiska­metoder­för­att­lösa­ ekvationer av typen f(x) = a. − Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. − Metoder för att lösa linjära ekvationer. − Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner. Skillnader och likheter med linjära funktioner. − Begreppet­förändringsfaktor­och­beräkning­av­förändringar­i­flera­steg.

Sannolikhet och statistik

− Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder­för­att­beräkna­sannolikheter­i­flera­steg.­Tillämpningar­inom­spel­ samt risk­ och säkerhetsbedömningar. − Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och arbetsliv, däribland­signifikans,­korrelation,­kausalitet,­urvalsmetoder­och­felkällor.

Digitala verktyg

− Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering. − Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella sam­ band. − Problemlösning med särskild utgångspunkt i arbetslivet samt privatekono­ mi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påstå­ enden. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

Nivå 1b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

− Hantering av formler och algebraiska uttryck, däribland faktorisering och multiplicering av uttryck. − Begreppen­funktion,­definitionsmängd­och­värdemängd.­Representationer­ av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala 22 metoder för att skapa funktionsgrafer.

− Metoder­för­att­bestämma­funktionsvärden.­Digitala­och­grafiska­metoder­ för att lösa ekvationer av typen f(x) = a. − Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta lin­ jens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner. − Metoder för att lösa linjära ekvationer. − Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikhe­ ter. − Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner. Skillnader och likheter med linjära funktioner. − Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer. − Begreppet potensfunktion. − Begreppet­förändringsfaktor­och­beräkning­av­förändringar­i­flera­steg.

Sannolikhet och statistik

− Begreppet index. − Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder­för­att­beräkna­sannolikheter­i­flera­steg.­Tillämpningar­inom­spel­ samt risk­ och säkerhetsbedömningar. − Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap,­ däribland­ signifikans,­ korrelation,­ kausalitet,­ urvalsmetoder­ och felkällor.

Digitala verktyg

− Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering. − Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella sam­ band. − Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär, pri­ vatekonomi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

SKOLFS 2023:130 Nivå 1c, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 1c ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

− Hantering av formler och algebraiska uttryck, däribland faktorisering och multiplicering av uttryck. − Begreppen­funktion,­definitionsmängd­och­värdemängd.­Representationer­ av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer. − Metoder­för­att­bestämma­funktionsvärden.­Digitala­och­grafiska­metoder­ för att lösa ekvationer av typen f(x) = a. − Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta lin­ jens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner. − Metoder för att lösa linjära ekvationer. − Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikhe­ ter. − Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner. Skillnader och likheter med linjära funktioner. − Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer. − Begreppet potensfunktion. − Begreppet­förändringsfaktor­och­beräkning­av­förändringar­i­flera­steg.

Trigonometri och vektorer

− Begreppen sinus, cosinus och tangens. Begreppet invers funktion i sam­ band med arcusfunktioner. Metoder för att beräkna sträckor och vinklar i koordinatsystem och i rätvinkliga trianglar. − Begreppet vektor. Representationer av vektorer i koordinatsystem och skrivna i koordinatform. Metoder för beräkningar med vektorer, däribland addition, subtraktion, beräkning av absolutbelopp och multiplikation med skalär.

Sannolikhet och statistik

− Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder­för­att­beräkna­sannolikheter­i­flera­steg.­Tillämpningar­inom­spel­ samt risk­ och säkerhetsbedömningar. − Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap,­ däribland­ signifikans,­ korrelation,­ kausalitet,­ urvalsmetoder­ och felkällor.

Digitala verktyg

− Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering. − Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning. − Exempel på hur programmering kan användas som verktyg vid problem­ lösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella sam­ band. − Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär, pri­ vatekonomi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

Nivå 2a, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 2a ska behandla följande centrala innehåll:

Program- eller yrkesspecifikt innehåll

− Breddning eller fördjupning av matematiska begrepp och metoder som är relevanta för arbetslivet och utbildningens karaktär. − Hjälpmedel och verktyg som är relevanta för att hantera matematik inom arbetslivet och utbildningens karaktär.

Aritmetik, algebra och funktioner

− Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner. − Begreppet linjärt ekvationssystem. Metoder för att lösa linjära ekvations­ system. − Begreppet potensfunktion. − Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer. − Digitala metoder för att lösa exponentialekvationer. − Motivering och hantering av konjugatregeln och kvadreringsreglerna. − Begreppet andragradsfunktion och egenskaper hos andragradsfunktioner, däribland symmetrilinje, extrempunkt och nollställen. − Metoder för att lösa andragradsekvationer.

Statistik

− Lägesmått och spridningsmått, däribland percentiler och standardavvikel­ se, samt digitala metoder för att bestämma dessa. − Begreppet normalfördelning och egenskaper hos normalfördelat material. Metoder för att göra enklare beräkningar på normalfördelat material.

Logik och geometri

− Användning och motivering av Pythagoras sats med exempel som omfattar beräkningar i koordinatsystem.

Digitala verktyg

− Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning med särskild utgångspunkt i arbets­ och samhällsliv, däri­ bland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

Nivå 2b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 2b ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

− Begreppet linjärt ekvationssystem. Metoder för att lösa linjära ekvations­ system. − Begreppet logaritm. Hantering av räkneregler för logaritmer i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för att lösa exponential­ ekvationer. − Likheter och skillnader mellan exponential­ och potensekvationer. − Motivering och hantering av konjugatregeln och kvadreringsreglerna. − Begreppet andragradsfunktion och egenskaper hos andragradsfunktioner, däribland symmetrilinje, extrempunkt och nollställen. − Metoder för att lösa andragradsekvationer.

Statistik

− Lägesmått och spridningsmått, däribland percentiler och standardavvikel­ se, samt digitala metoder för att bestämma dessa. − Begreppet normalfördelning och egenskaper hos normalfördelat material. Digitala metoder för att göra beräkningar på normalfördelat material. − Begreppen­regressionsanalys­och­korrelationskoefficient.­Digitala­metoder­ för regressionsanalys.

Logik och geometri

− Begreppen implikation och ekvivalens. − Begreppen­definition,­sats­och­bevis. − Motivering och användning av enklare geometriska satser om vinklar och likformighet samt Pythagoras sats med exempel som omfattar beräkningar i koordinatsystem.

Digitala verktyg

− Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståen­ den. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

Nivå 2c, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 2c ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

− Begreppet linjärt ekvationssystem. Metoder för att lösa linjära ekvations­ system. − Begreppet logaritm. Motivering och hantering av räkneregler för logarit­ mer. Metoder för att lösa exponentialekvationer. − Likheter och skillnader mellan exponential­ och potensekvationer. − Motivering och hantering av konjugatregeln och kvadreringsreglerna. − Begreppet andragradsfunktion och egenskaper hos andragradsfunktioner, däribland symmetrilinje, extrempunkt och nollställen. − Metoder för att lösa andragradsekvationer. − Metoder för att lösa rotekvationer.

Statistik

− Lägesmått och spridningsmått, däribland percentiler och standardavvikel­ se, samt digitala metoder för att bestämma dessa. − Begreppet normalfördelning och egenskaper hos normalfördelat material. Digitala metoder för att göra beräkningar på normalfördelat material. − Begreppen­regressionsanalys­och­korrelationskoefficient.­Digitala­metoder­ för regressionsanalys.

Logik och geometri

− Begreppen implikation och ekvivalens. − Begreppen­definition,­sats­och­bevis. − Motivering och användning av enklare geometriska satser om vinklar och likformighet samt Pythagoras sats med exempel som omfattar beräkningar i koordinatsystem.

Digitala verktyg

− Användning­av­digitala­verktyg­för­att­effektivisera­beräkningar­och­kom­ plettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning. − Exempel på hur programmering kan användas som verktyg vid problem­ lösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.

Problemlösning och tillämpningsområden

− Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståen­ den. − Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situa­ tioner. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begräns­ ningar. − Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett mate­ matiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med godtagbar bredd och säkerhet. Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med godtagbar bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven löser enkla problem inom nivåns olika områden och bedömer resul­ tatens rimlighet. Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter. Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang. Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med 28 god bredd och säkerhet.

Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven löser relativt komplexa problem inom nivåns olika områden och bedömer resultatens rimlighet. Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter. Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang. Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med mycket god bredd och säkerhet. Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med mycket god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven löser komplexa problem inom nivåns olika områden och bedömer resultatens rimlighet. Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgif­ ter. Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancera­ de matematiska resonemang. Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.

Bilaga 5

Ämnesplan för ämnet naturkunskap

Ämnet naturkunskap har sin bas i de naturvetenskapliga ämnena och är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Ämnet behandlar samband mellan naturen, indivi­ den och samhället.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kun­ skaper om naturen och människokroppen, och om naturvetenskap i händelser som uppmärksammas i omvärlden. Eleverna ska också ges möjlighet att ut­ veckla ett naturvetenskapligt perspektiv på omvärlden. Därigenom kan elever­ na utveckla förståelse av vad som kan förklaras med naturvetenskap och lära sig att skilja mellan vetenskapliga och icke­vetenskapliga påståenden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att granska information och kritiskt värdera frågor som har ett naturvetenskapligt inne­ håll, däribland frågor som rör miljö, klimat, hållbar utveckling och hälsa. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av hur kunskaper i naturvetenskap kan användas i såväl arbetsliv som vardagsnära situationer. Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska elev­ erna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kun­ skaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Undervisningen ska ge­eleverna­möjlighet­att­utveckla­förmåga­att­använda­ämnesspecifika­be­ grepp och uttrycksformer för att kommunicera om naturvetenskap. Undervisningen ska behandla både aktuella och historiska framsteg inom naturvetenskapen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av naturvetenskapens betydelse inom olika yrkesområden, för människans lev­ nadsvillkor och för samhället i stort. Genom praktiskt arbete i fält och med laborationer ska eleverna ges möjlig­ het att utveckla förmåga att genomföra systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att förstå naturvetenskapens karaktär och hur natur­ vetenskapliga kunskaper växer fram. I samband med det praktiska arbetet ska eleverna få använda naturvetenskapliga metoder och olika typer av utrustning samt utveckla förmåga att arbeta på ett säkert sätt.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Kunskaper om samband i naturen och människokroppen samt naturveten­ skapen i omvärlden. − Förmåga att använda naturvetenskap för att diskutera, granska information och göra ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa. − Förmåga att genomföra systematiska undersökningar med naturvetenskap­ liga arbetsmetoder. − Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällens framväxt.

− Nivå 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i naturkunskap som omfattar nivå 1a1 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b. − Nivå 1a2, 50 poäng. Betyg i naturkunskap som omfattar nivå 1a2 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b. − Nivå 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i naturkunskap som omfattar nivå 1b kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i naturkunskap som omfattar nivå 1a1 eller 1a2. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1a2 eller 1b.

Nivå 1a1, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:

Natur och hållbar utveckling

− Ekosystemens bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resurs­ utnyttjande. − Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveck­ ling.

Människokroppen och hälsa

− Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk. − Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, iden­ titet och samtycke.

Naturvetenskap i omvärlden

− Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle. − Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet. − Naturvetenskap som tillämpas inom arbetslivet.

Naturvetenskapliga arbetsmetoder

− Fältstudier och laborationer. Frågeställningar, planering, riskbedömning, utförande, värdering och redovisning. − Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke­vetenskapliga påståenden.

SKOLFS 2023:130 Nivå 1a2, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1a2 ska behandla följande centrala innehåll:

Natur och hållbar utveckling

− Hållbar produktutveckling. Råvaror, kemiska processer, energiförbrukning och avfallshantering.

Människokroppen och hälsa

− Global hälsa och människors levnadsförhållanden med utgångspunkt i geografiska­förutsättningar­och­statistik­om­folkhälsa. − Cellens och individens genetik och evolutionära aspekter på detta. Gentek­ niska metoder och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter.

Naturvetenskap i omvärlden

− Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle. − Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet.

Naturvetenskapliga arbetsmetoder

− Fältstudier, laborationer och simuleringar. Frågeställningar, planering, riskbedömning, utförande, värdering och redovisning med olika uttrycks­ former. − Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke­vetenskapliga påståenden.

Nivå 1b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:

Natur och hållbar utveckling

− Ekosystems bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursut­ nyttjande. − Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveck­ ling. − Hållbar produktutveckling. Råvaror, kemiska processer, energiförbrukning och avfallshantering.

Människokroppen och hälsa

− Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk. − Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, iden­ titet och samtycke.

− Global hälsa och människors levnadsförhållanden med utgångspunkt i geografiska­förutsättningar­och­statistik­om­folkhälsa.­ − Cellens och individens genetik och evolutionära aspekter på detta. Gentek­ niska metoder och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter.

Naturvetenskap i omvärlden

− Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle. − Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet. − Naturvetenskap som tillämpas inom arbetslivet.

Naturvetenskapliga arbetsmetoder

− Fältstudier, laborationer och simuleringar. Frågeställningar, planering, risk bedömning, utförande, värdering och redovisning med olika uttrycks­ former. − Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke­vetenskapliga påståenden.

Nivå 2, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Natur och hållbar utveckling

− Materians uppkomst och kretslopp. Organiska och oorganiska ämnen i naturen och industrin samt hur de används och påverkar miljön.

Människokroppen och hälsa

− Kroppens reglering och några organsystem, däribland nerv­, hormon­ och immunsystemet. − Fysisk och psykisk hälsa. Förebyggande åtgärder, behandlingar och läke­ medel. − Artbildning och jämförande anatomi ur ett evolutionärt perspektiv. − Cellbiologi och användning av levande organismer inom bioteknik, till exempel alger, bakterier och svampar.

Naturvetenskap i omvärlden

− Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle. − Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet, till exempel inom bioteknik.

Naturvetenskapliga arbetsmetoder

− Fältstudier, laborationer och simuleringar. Formulering av frågeställningar, planering, riskbedömning, utförande, värdering och redovisning. − Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke­vetenskapliga påståenden.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om naturen, människokroppen och natur­ vetenskapen i omvärlden och förklarar på ett enkelt sätt naturvetenskapliga samband. Eleven för enkla resonemang i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa. Eleven underbygger sina resonemang med information från relevanta källor. Eleven presenterar enkla argument för och emot tänkbara ställningstaganden. Eleven genomför på ett säkert och i huvudsak systematiskt sätt naturve­ tenskapliga undersökningar. Eleven värderar och redovisar sina undersökning­ ar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven för enkla resonemang om naturvetenskapens betydelse för männ­ iskors levnadsvillkor och samhällens framväxt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om naturen, människokroppen och naturveten­ skapen i omvärlden och förklarar på ett utvecklat sätt naturvetenskapliga samband. Eleven för utvecklade resonemang i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa. Eleven underbygger sina resonemang med information från relevanta källor. Eleven presenterar utvecklade argument för och emot tänkbara ställ­ ningstaganden. Eleven genomför på ett säkert och systematiskt sätt naturvetenskapliga undersökningar. Eleven värderar och redovisar sina undersökningar på ett fungerande sätt. Eleven för utvecklade resonemang om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällens framväxt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om naturen, människokroppen och naturvetenskapen i omvärlden och förklarar på ett välutvecklat sätt natur­ vetenskapliga samband.

Eleven för välutvecklade resonemang i frågor som rör hållbar utveckling och hälsa. Eleven underbygger sina resonemang med information från rele­ vanta källor. Eleven presenterar välutvecklade argument för och emot tänk­ bara ställningstaganden. Eleven genomför på ett säkert, systematiskt och genomarbetat sätt natur­ vetenskapliga undersökningar. Eleven värderar och redovisar sina undersök­ ningar på ett väl fungerande sätt. Eleven för välutvecklade resonemang om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällens framväxt.

Bilaga 6

Ämnesplan för ämnet religionskunskap

Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsve­ tenskapen, men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur reli­ gioner och andra livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om olika religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värde­ grund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livs­ hållningar och människors olikheter i ett samhälle präglat av mångfald. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att resonera om religion och livsåskådning i relation till människors identitet. Eleverna ska ges möjlighet­att­reflektera­över­och­analysera­människors­värderingar­och­trosföreställningar och därigenom utveckla respekt för människor och förståelse för olika sätt att tänka och leva men undervisningen ska också belysa religiösa tolkningar som inte är förenliga med mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kritiskt granska hur religion och livsåskådning både påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Det innebär bland annat att eleverna ska ges möjlighet att diskutera kristendomens roll i det svenska samhället samt hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att resonera om hur religion kan förhålla sig till frågor om bland annat kön och sexualitet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att diskute­ ra och analysera etiska och existentiella frågor utifrån religion och livsåskåd­ ning samt utifrån etiska begrepp och modeller. Därigenom ska undervisningen ge­verktyg­för­självständiga­reflektioner­och­ställningstaganden­i­frågor­som­ har betydelse för eleverna.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolk­ ningar och varierande praktiker inom dessa. − Kunskaper om människors identitet i relation till religion och livsåskåd­ ning. − Förmåga att resonera om relationen mellan religion och samhälle. − Förmåga­att­analysera­och­reflektera­över­etiska­och­existentiella­frågor.

− Nivå 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller mot­ svarande. − Nivå 2, 50 poäng, som bygger på nivå 1.

Nivå 1, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet religionskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

− Tolkningar och varierande praktiker inom kristendom samt islam, juden­ dom, hinduism och buddhism, i Sverige och i omvärlden, med betoning på samtida förhållanden. Kännetecken för dessa religioner samt jämförande perspektiv inom och mellan religioner och andra livsåskådningar, till exempel på människosyn och gudsuppfattningar. − Hur individers och gruppers identitet kan formas i förhållande till religion och livsåskådning. Rätten till religionsfrihet. − Hur religion och livsåskådning kan påverka och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Frågor om religion och vetenskap i förhållande till olika sätt att förstå världen samt frågor om religion i relation till kön och sexualitet. − Analys­ av­ och­ reflektion­ över­ etiska­ och­ existentiella­ frågor­ utifrån­ religioner och andra livsåskådningar samt utifrån relevanta begrepp och modeller. Etiska och moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

Nivå 2, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet religionskunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

− Privatreligiositet i relation till religioner och andra livsåskådningar. Ny­ religiösa rörelser och strömningar och deras relation till andra religioner. − Religiösa föreställningar och praktiker hos urfolk i Sverige och i omvärl­ den. Jämförande perspektiv, även i förhållande till andra religioner, till exempel avseende människosyn och gudsuppfattningar. − Hur människors identitet, tillhörigheter, gemenskaper och syn på till exem­ pel frihet och ansvar kan formas i förhållande till religion och livsåskåd­ ning. − Historiska och aktuella händelser och debatter som rör relationen mellan religion och samhälle, däribland frågor om religion och vetenskap samt jämlikhet och jämställdhet. − Etiska och existentiella frågor som är relevanta för utbildningens karaktär. Analys­och­reflektion­utifrån­relevanta­begrepp­och­modeller­samt­i­förhål­ lande till olika föreställningar inom religioner och andra livsåskådningar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för enkla resonemang om varierande tolkningar och praktiker inom och mellan olika religioner och andra livsåskådningar. Eleven för enkla resonemang om hur människors identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning. Eleven för enkla resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven gör enkla analyser­av­och­reflektioner­över­etiska­och­existentiella­ frågor.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för utvecklade resonemang om varierande tolkningar och praktiker inom och mellan olika religioner och andra livsåskådningar. Eleven för utvecklade resonemang om hur människors identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning. Eleven för utvecklade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven gör utvecklade­analyser­av­och­reflektioner­över­etiska­och­existen­ tiella frågor.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner och andra livsåskådning­ ar. Eleven för utvecklade och nyanserade resonemang om varierande tolk­ ningar och praktiker inom och mellan olika religioner och andra livsåskåd­ ningar. Eleven för utvecklade och nyanserade resonemang om hur människors identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning. Eleven för utvecklade och nyanserade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.

Eleven gör utvecklade och nyanserade analyser av­och­reflektioner­över­ etiska och existentiella frågor.

Bilaga 7

Ämnesplan för ämnet samhällskunskap

Samhällskunskap är ett ämne som ger människor verktyg att orientera sig i en komplex värld, bidra till ett hållbart samhälle och ta ansvar för sitt handlande. Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi. Samhällskunskap är även ett tydligt aktualitetsämne där historiska perspektiv används för att förstå sam­ hällsförändringar och aktuella händelser.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar, breddar och fördjupar sina kunskaper om samhällsfrågor, vilket ska ge möjlig­ heter till ett aktivt, ansvarstagande och meningsfullt deltagande i samhället. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokratins förutsättningar och upprätthållande, jämlikhet, jämställdhet, de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rät­ tigheter. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att formulera, ut­ trycka och pröva ställningstaganden i möten med andra uppfattningar och per­ spektiv.­Därigenom­ska­eleverna­stimuleras­till­nyfikenhet,­engagemang­och­ deltagande i öppna meningsutbyten om samhällsfrågor. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om samhällens organisation och centrala institutioner, individers rättigheter och skyldigheter samt om hur människor kan delta i och påverka samhället. Eleverna ska också utveckla kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala samhällsfrågor. Un­ dervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av egna och andras levnadsvillkor och kunskaper om och perspektiv på frågor som berör hållbar samhällsutveckling, globalisering och digitalisering. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att analysera och diskutera samhällsfrågor samt att söka, tolka, värdera och använda infor­ mation. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att använda samhällsvetenskapliga begrepp, metoder, teorier och modeller. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållnings­ sätt till samhällsfrågor samt få erfarenhet av samhällsvetenskapligt arbete.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt demokratiska värden och mänskliga rättigheter. − Kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt hur dessa påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. − Förmåga att analysera och diskutera samhällsfrågor med hjälp av relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. − Förmåga att söka, kritiskt granska, tolka och använda information från oli­ ka källor i arbetet med samhällsfrågor.

− Nivå 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i samhällskunskap som omfattar nivå 1a1 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b. − Nivå 1a2, 50 poäng, som bygger på nivå 1a1. Betyg i samhällskunskap som omfattar nivå 1a2 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1b. − Nivå 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i samhällskunskap som omfattar nivå 1b kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg som omfattar nivå 1a1 eller 1a2. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1a2 eller 1b. − Nivå 3, 100 poäng, som bygger på nivå 2.

Nivå 1a1, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:

Inflytande och beslutsfattande

− Demokrati som samhällsidé, de mänskliga rättigheterna och demokrati­ bärande samhällsinstitutioner samt deras skydd. Sveriges totalförsvar. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin. − Folkrättens samt utrikes­ och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. − Politiska system lokalt och nationellt i Sverige samt på EU­nivå. − Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik.

Ekonomi och resursfördelning

− Resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exem­ pel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet. − Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar, olika typer av sparande, försäkringar samt lån, inklusive konsumtionskre­ diter.

Individer, grupper och sociala strukturer

− Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

− För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och mo­ deller i samband med samhällsfrågor. − För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och an­ nan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhälls­ vetenskapligt arbete.

SKOLFS 2023:130 Nivå 1a2, 50 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1a2 ska behandla följande centrala innehåll:

Inflytande och beslutsfattande

− Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska politiska system, i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick. − Ansvarsutkrävande och medborgarnas möjligheter att påverka politiken inom de olika nivåerna såväl lokalt som nationellt och på EU­nivå. − Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.

Ekonomi och resursfördelning

− Samhällsekonomiska­strukturer­och­flöden.­Försörjning,­tillväxt­och­före­ tagande. − Privatekonomiska frågor i relation till samhällsekonomiska förändringar.

Individer, grupper och sociala strukturer

− Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

− För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och mo­ deller i samband med samhällsfrågor. − För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och an­ nan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

Nivå 1b, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:

Inflytande och beslutsfattande

− Demokrati som samhällsidé, demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick. Sveriges totalförsvar. − Folkrättens samt utrikes­ och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga för bindelser, däribland Natos roll. − Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen samt de mänskliga rättigheterna. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin. − Politiska system lokalt och nationellt i Sverige samt på EU­nivå. Ansvars­ utkrävande och medborgarnas möjligheter att påverka på de olika nivåerna. − Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik. − Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.

Ekonomi och resursfördelning

− Samhällsekonomiska­ strukturer­ och­ flöden.­ Resursanvändning,­ tillväxt,­ konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grund­ läggande prisbildning, försörjning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jäm­ likhet och jämställdhet. − Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar, olika typer av sparande, försäkringar samt lån, inklusive konsumtionskre­ diter. Hur privatekonomi påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

Individer, grupper och sociala strukturer

− Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap samt människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socio­ ekonomisk bakgrund.

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

− För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och mo­ deller i samband med samhällsfrågor. − För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och an­ nan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

Nivå 2, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Inflytande och beslutsfattande

− Jämförande politik, politiska system och rättsprinciper i olika länder, sär­ skilt i förhållande till mänskliga rättigheter och mediernas roll och villkor. − Politiska ideologiers utveckling och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdspolitik. − Olika internationella samarbeten, till exempel i fråga om utrikes­ och säkerhetspolitik i Norden samt inom och utanför Europa.

Ekonomi och resursfördelning

− Prisbildning,­ marknadsformer­ och­ olika­ marknader,­ till­ exempel­ finans­ marknaden och arbetsmarknaden. − Nationalekonomiska teoriers framväxt och betydelse för ekonomisk poli­ tik. − Samhällsekonomiska system i Sverige och internationellt, däribland olika välfärdsmodeller och skattesystem, utifrån frågor om fördelning, rättvisa samt globala hållbarhetsmål.

Individer, grupper och sociala strukturer

− Social­stratifiering­och­dess­påverkan­på­samhället,­till­exempel­i­relation­ till sammanhållning och tillitsfrågor. − Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor i Sverige och internationellt, till exempel i stad och på landsbygd i sam­ band med migration eller beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

− För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor. − För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och an­ nan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

Nivå 3, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Inflytande och beslutsfattande

− Internationell politik, internationell rätt, freds­ och säkerhetssträvanden samt­konflikter,­krig­och­konflikthantering. − Samhällsutmaningar­kopplade­till­inflytande­och­beslutsfattande­i­Sverige­ och internationellt.

Ekonomi och resursfördelning

− Globalisering utifrån politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga per­ spektiv, däribland resurs­, produktions­ och handelsfrågor. − Samhällsutmaningar kopplade till ekonomi och resursfördelning.

Individer, grupper och sociala strukturer

− Global ojämlikhet och utvecklingsfrågor ur olika perspektiv, till exempel olika förklaringsmodeller till socioekonomisk förändring i världen. − Samhällsutmaningar kopplade till individer, grupper och sociala strukturer.

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

− För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor. − För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och an­ nan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Fördjupad källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­

mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om samhällens organisation och institu­ tioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Eleven visar godtagbara kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för enkla resonemang om hur sådana frågor påverkar och påver­ kas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med godtagbar samhälls­ vetenskaplig underbyggnad. Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar enkla slutsatser om olika källors trovärdighet och användbarhet.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Eleven visar goda kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för utvecklade resonemang om hur sådana frågor påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med god samhällsveten­ skaplig underbyggnad. Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar utvecklade slutsatser om olika källors tro­ värdighet och användbarhet.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om samhällens organisation och institu­ tioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Eleven visar mycket goda kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för välutvecklade resonemang om hur sådana frågor påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med mycket god sam­ hällsvetenskaplig underbyggnad. Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar välutvecklade slutsatser om olika källors trovärdighet och användbarhet.

Bilaga 8

Ämnesplan för ämnet svenska

Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap­för­reflektion,­kommunikation­och­kunskapsutveckling.­Genom­språ­ ket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, sakprosatexter och andra typer av medier lär människan känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmå­ ga att tala, lyssna, läsa och skriva. Undervisningen ska också syfta till att elev­ erna utvecklar kunskaper om det svenska språket och om skönlitteratur. Undervisningen ska bidra till elevernas bildning. Den ska stimulera elevernas läsintresse, stärka deras tilltro till sin egen språkliga förmåga samt främja de­ ras personliga utveckling och vilja att söka ny kunskap. Undervisningen ska även bidra till att eleverna förbereds för ett aktivt deltagande i samhället. Där­ för ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att påverka demokra­ tiska beslutsprocesser samt att göra underbyggda ställningstaganden och be­ möta andras åsikter. Eleverna ska ges rikligt med tillfällen att tala och samtala samt att skriva olika typer av texter. Genom undervisningen ska eleverna utveckla de färdig­ heter i muntlig och skriftlig kommunikation som de behöver som samhälls­ medborgare samt för arbetsliv och studier. Eleverna ska genom undervisningen stimuleras att läsa ofta och i riklig om­ fattning. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att läsa, analysera, samtala om och diskutera skönlitteratur och sakprosa. Undervis­ ningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om skönlitteratur samt förmåga att sätta litterära verk och författarskap i ett sammanhang. Undervis­ ningen ska lyfta fram skönlitteraturens estetiska värde och stimulera eleverna att­använda­skönlitteratur,­teater,­film­och­andra­medier­som­källa­till­förståel­ se av egna och andras erfarenheter och livsvillkor. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. På så sätt ska undervisningen utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språkets utveckling och uppbyggnad samt om släktskapsförhållanden mellan språk och om olika typer av språklig variation. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av språkets funktion för kommunikation, tänkande och lärande. Samhällets­ informationsflöde­ gör­ det­ angeläget­ att­ förhålla­ sig­ kritiskt­ ­reflekterande­till­hur­och­i­vilka­syften­språket­används­samt­att­kunna­söka,­ sovra och kritiskt granska information. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att sammanställa och kritiskt granska innehåll i olika texter samt att värdera deras relevans och tillförlitlighet. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa och kommunicera i en digital textvärld. I detta ingår att använda digi­ tala verktyg och medier för lärande, kommunikation och samarbete.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Förmåga att kommunicera muntligt med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. − Förmåga att kommunicera skriftligt med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt till normer för språkriktighet. − Förmåga att läsa och kritiskt granska sakprosa samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. − Kunskaper om skönlitteratur. − Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur. − Kunskaper om det svenska språket och om språkanvändning.

Nivåer i ämnet svenska

− Nivå 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller mot­ svarande. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1. − Nivå 3, 100 poäng, som bygger på nivå 2.

Nivå 1, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sam­ manhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Grunderna i den retoriska arbetsproces­ sen. − Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och­reflektion,­däribland­argumenterande­texter­och­kreativt­skrivande. − Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fun­ gerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbear­ betning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa. − Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur. − En översikt över de litterära epokerna. − Centrala­motiv,­berättarteknik­och­stildrag­i­fiktivt­berättande. − Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor. − Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i 48 talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geogra­

fisk­och­social­bakgrund,­ålder­och­kön­samt­hur­makt,­normer­och­identitet­ kan komma till uttryck i språkanvändning.

Nivå 2, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntliga utredande och argumenterande framställningar i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare. Retoriska verk­ ningsmedel. − Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter och krea­ tivt skrivande. − Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter. Skrift­ språkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa. − Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av värl­ den, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. − Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till för­ hållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några ton­ givande författare från olika tider och från olika delar av världen. − Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. − Det svenska språkets grammatik, däribland hur ord, fraser och satser sam­ spelar i språket. Analys av det svenska språkets uppbyggnad i olika typer av texter. − Språk och språkanvändning med särskild betoning på språkförhållanden i Sverige och övriga Norden. Svensk språklagstiftning, däribland hur svenskan, den språkliga mångfalden i Sverige och den enskildes tillgång till språk kan värnas samt de nationella minoritetsspråkens och teckensprå­ kets ställning. Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.

Nivå 3, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntliga framställningar i formella sammanhang, till exempel samtal i se­ minarieform och argumentation i och inför grupp. Tillämpning av den re­

toriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntlig framställ­ ning i formella sammanhang. − Kritisk­granskning­av­och­reflektion­över­retoriken­i­muntliga­framställ­ ningar i olika sammanhang, till exempel i politiska tal och debatter. − Skriftlig framställning av texter av vetenskaplig karaktär som behandlar någon aspekt av svenskämnet. − Struktur och språkliga drag i texter av vetenskaplig karaktär. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av, samtal om och analys av texter av vetenskaplig karaktär. − Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige, övriga Norden och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Jämförande analys av litterära verk från olika tider och deras relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i. − Litteraturvetenskapligt grundad analys av skönlitterära texter med använd­ ning av litteraturvetenskapliga begrepp. − Språk och språkanvändning med särskild betoning på det svenska språkets historiska utveckling. Jämförelser av originaltexter från olika tider, släkt­ skapsförhållanden mellan det svenska språket och andra språk samt språk­ förändringar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven kommunicerar muntligt med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med viss säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med viss anpassning till syfte, mottaga­ re och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och delvis välformulerat. Eleven läser sakprosa och för enkla resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven godtagbar läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett i huvudsak fun­ gerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör översiktligt för huvuddragen i litterära epoker och för enkla resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.

Eleven läser skönlitteratur och visar godtagbar läsförståelse. Eleven gör enkla analyser av olika typer av skönlitteratur. Eleven visar godtagbara kunskaper om det svenska språket och för enkla resonemang om språkanvändning.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven kommunicerar muntligt med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med god anpassning till syfte, mottaga­ re och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och välformulerat. Eleven läser sakprosa och för utvecklade resonemang om texternas inne­ håll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör utförligt för huvuddragen i litterära epoker och för utveck­ lade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i. Eleven läser skönlitteratur och visar god läsförståelse. Eleven gör utveck­ lade analyser av olika typer av skönlitteratur. Eleven visar goda kunskaper om det svenska språket och för utvecklade resonemang om språkanvändning.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven kommunicerar muntligt med mycket god anpassning till syfte, motta­ gare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med god säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och mycket välformulerat. Eleven läser sakprosa och för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven mycket god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett väl fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör utförligt och nyanserat för huvuddragen i litterära epoker och för välutvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i. Eleven läser skönlitteratur och visar mycket god läsförståelse. Eleven gör utvecklade och nyanserade analyser av olika typer av skönlitteratur.

Eleven visar mycket goda kunskaper om det svenska språket och för välut­ vecklade resonemang om språkanvändning.

Bilaga 9

Ämnesplan för ämnet svenska som andraspråk

Kärnan i ämnet svenska som andraspråk är språk och litteratur. Språket är människans­främsta­redskap­för­reflektion,­kommunikation­och­kunskapsut­ veckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet och med hjälp av skönlitteratur, sakprosatexter och andra typer av medier lär människ­ an känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv. Ämnet svenska som andraspråk är ett ämne som vänder sig till elever som har svenska som andra­ språk.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna ut­ vecklar sin förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva. Undervisningen ska också syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket och om skönlitteratur. Undervisningen ska bidra till elevernas bildning. Den ska sti­ mulera elevernas läsintresse, stärka deras tilltro till sin egen språkliga förmåga samt främja deras personliga utveckling och vilja att söka ny kunskap. Under­ visningen ska även bidra till att eleverna förbereds för ett aktivt deltagande i samhället. Därför ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att på­ verka demokratiska beslutsprocesser samt att göra underbyggda ställningsta­ ganden och bemöta andras åsikter. Eleverna ska ges rikligt med tillfällen att tala och samtala samt att skriva olika typer av texter. Genom undervisningen ska eleverna utveckla de färdig­ heter i muntlig och skriftlig kommunikation som de behöver som samhälls­ medborgare samt för arbetsliv och studier. Eleverna ska genom undervisningen stimuleras att läsa ofta och i riklig om­ fattning. Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att läsa, analysera, samtala om och diskutera skönlitteratur och sakprosa. Undervis­ ningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om skönlitteratur samt förmåga att sätta litterära verk och författarskap i ett sammanhang. Undervis­ ningen ska lyfta fram skönlitteraturens estetiska värde och stimulera eleverna att­använda­skönlitteratur,­teater,­film­och­andra­medier­som­källa­till­förståel­ se av egna och andras erfarenheter och livsvillkor. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. På så sätt ska undervisningen utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv och möta de behov som är förknippade med andraspråksutveckling. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett rikt och funktionellt andraspråk samt strategier som främjar den egna språkutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad samt om släktskapsförhållanden mellan språk och om olika typer av språklig variation.­I­undervisningen­kan­elevernas­flerspråkighet­användas­som­en­re­ surs. Med utgångspunkt i sina språkliga erfarenheter, och genom att jämföra det svenska språket med andra språk som eleven kan, ska eleverna ges möjlig­ het att utveckla förståelse av språkets funktion för kommunikation, tänkande och lärande.

Samhällets­ informationsflöde­ gör­ det­ angeläget­ att­ förhålla­ sig­ kritiskt­ ­reflekterande­till­hur­och­i­vilka­syften­språket­används­samt­att­kunna­söka,­ sovra och kritiskt granska information. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att sammanställa och kritiskt granska innehåll i olika texter samt att värdera deras relevans och tillförlitlighet. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa och kommunicera i en digital textvärld. I detta ingår att använda digi­ tala verktyg och medier för lärande, kommunikation och samarbete.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

− Förmåga att kommunicera muntligt med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. − Förmåga att kommunicera skriftligt med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt till normer för språkriktighet. − Förmåga att läsa och kritiskt granska sakprosa samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. − Kunskaper om skönlitteratur. − Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur. − Kunskaper om det svenska språket och om språkanvändning.

Nivåer i ämnet svenska som andraspråk

− Nivå 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller mot­ svarande. − Nivå 2, 100 poäng, som bygger på nivå 1. − Nivå 3, 100 poäng, som bygger på nivå 2.

Nivå 1, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sam­ manhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Strategier för att lyssna med olika syften samt för att ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal. Grun­ derna i den retoriska arbetsprocessen. Svenska språkets uttal och uttalets betydelse för ändamålsenlig kommunikation. − Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och­reflektion,­däribland­argumenterande­texter­och­kreativt­skrivande.­ − Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fun­ gerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbear­ betning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av och samtal om sakprosa. Strategier för att läsa och samtala om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.

− Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur. Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur. − En översikt över de litterära epokerna. − Centrala­motiv,­berättarteknik­och­stildrag­i­fiktivt­berättande. − Svenska språkets ordförråd och struktur. Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan. − Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor. − Hur­den­egna­flerspråkigheten­kan­främjas­och­utvecklas.­Språkinlärarstra­ tegier för andraspråksutveckling. Att använda språkliga strategier för olika situationer­och­för­olika­syften.­Reflektion­över­den­egna­strategianvänd­ ningen och språkinlärningen. − Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geogra­ fisk­och­social­bakgrund,­ålder­och­kön­samt­hur­makt,­normer­och­identitet­ kan komma till uttryck i språkanvändning.

Nivå 2, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntliga utredande och argumenterande framställningar i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare. Retoriska verk­ ningsmedel. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal. Svenska språkets uttal och uttalets betydelse för ändamålsenlig kommunikation. − Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter och krea­ tivt skrivande. − Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter. Skrift­ språkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av och samtal om sakprosa. Strategier för att läsa och samtala om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa. − Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur. − Fördjupning i någon litterär epok samt skönlitteraturens relation till förhål­ landen och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid.

− Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. − Svenska språkets ordförråd och struktur. Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan. − Det svenska språkets grammatik, däribland hur ord, fraser och satser sam­ spelar i språket. Analys av det svenska språkets uppbyggnad i olika typer av texter. − Språkinlärarstrategier­för­andraspråksutveckling.­Reflektion­över­den­egna­ språkinlärningen, med tonvikt på strategier för att stärka andraspråksut­ veckling.­Faktorer­som­främjar­utveckling­av­flerspråkighet. − Språk och språkanvändning med särskild betoning på språkförhållanden i Sverige. Svensk språklagstiftning, däribland hur svenskan, den språkliga mångfalden i Sverige och den enskildes tillgång till språk kan värnas samt de nationella minoritetsspråkens och teckenspråkets ställning. − Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.

Nivå 3, 100 poäng

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

− Muntliga framställningar i formella sammanhang, till exempel samtal i se­ minarieform och argumentation i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntlig framställ­ ning i formella sammanhang. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och debatter. − Kritisk­granskning­av­och­reflektion­över­retoriken­i­muntliga­framställ­ ningar i olika sammanhang, till exempel i politiska tal och debatter. − Svenska språkets uttal och uttalets betydelse för ändamålsenlig kommuni­ kation i formella sammanhang. − Skriftlig framställning av texter av vetenskaplig karaktär som behandlar någon aspekt av svenskämnet. − Struktur och språkliga drag i texter av vetenskaplig karaktär. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat­ och referatteknik. − Läsning av, samtal om och analys av texter av vetenskaplig karaktär. − Informationssökning och värdering av information från olika typer av tex­ ter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor. − Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter från olika tider, författade av såväl kvinnor som män. De skönlitterära texternas relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i. Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur. − Svenska språkets ordförråd och struktur. Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan. Språkinlärarstrategier­för­andraspråksutveckling.­Reflektion­över­den­egna­ språkinlärningen, med tonvikt på strategier för att stärka andraspråksut­ veckling.

− Språk och språkanvändning med särskild betoning på släktskapsförhållan­ den mellan språk och språkförändringar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sam­ mantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

Eleven kommunicerar muntligt med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med viss säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med viss anpassning till syfte, mottaga­ re och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språk riktighet och språket är varierat och delvis välformulerat. Elevens språk kan innehålla andraspråksdrag i en utsträckning som inte hindrar den muntliga och skriftliga kommunikationen. Eleven läser sakprosa och för enkla resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven godtagbar läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett i huvudsak fun­ gerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör översiktligt för huvuddragen i litterära epoker och för enkla resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i. Eleven läser skönlitteratur och visar godtagbar läsförståelse. Eleven gör enkla analyser av olika typer av skönlitteratur. Eleven visar godtagbara kunskaper om det svenska språket och för enkla resonemang om språkanvändning.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven kommunicerar muntligt med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med god anpassning till syfte, mottaga­ re och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och välformulerat. Elevens språk kan innehålla andra­ språksdrag i en utsträckning som inte hindrar den muntliga och skriftliga kom­ munikationen. Eleven läser sakprosa och för utvecklade resonemang om texternas inne­ håll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar

eleven god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör utförligt för huvuddragen i litterära epoker och för utveck­ lade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i. Eleven läser skönlitteratur och visar god läsförståelse. Eleven gör utveck­ lade analyser av olika typer av skönlitteratur. Eleven visar goda kunskaper om det svenska språket och för utvecklade resonemang om språkanvändning.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven kommunicerar muntligt med mycket god anpassning till syfte, motta­ gare och sammanhang. Eleven genomför muntliga framställningar med god säkerhet i sitt framförande. Eleven skriver olika typer av texter med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och mycket välformulerat. Elevens språk kan innehålla andraspråksdrag i en utsträckning som inte hindrar den muntliga och skriftliga kommunikationen. Eleven läser sakprosa och för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven mycket god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett väl fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat­ och referatteknik. Eleven redogör utförligt och nyanserat för huvuddragen i litterära epoker och för välutvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i. Eleven läser skönlitteratur och visar mycket god läsförståelse. Eleven gör utvecklade och nyanserade analyser av olika typer av skönlitteratur. Eleven visar mycket goda kunskaper om det svenska språket och för välut­ vecklade resonemang om språkanvändning.