Årsredovisning för staten 1999

Regeringens skrivelse

1999/2000:150 Årsredovisning för staten 1999

Regeringens skrivelse 1999/2000:150

Årsredovisning för staten 1999

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Malmö den 18 maj 2000

Statsministern

Finansministern

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1999. Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för statliga garantier och utvecklingen inom statsförvaltningen. Riksrevisionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 1998/99:150) har det tillkommit ett avsnitt om sambandet mellan resultaträkningen och statsbudgeten.

7.23 Löneutveckling september 1998–september 1999, exklusive

1 Sammanfattning

1 Sammanfattning

1.1 Skrivelsens innehåll Regeringen har för avsikt att, från och med

2001, lämna årsredovisning för staten till riksda- Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall gen samtidigt som den ekonomiska vårproposiregeringen så snart som möjligt, men senast nio tionen presenteras, dvs. senast den 15 april. Detta månader efter budgetårets utgång, se till att en innebär en tidigareläggning med en och en halv årsredovisning för staten lämnas till riksdagen. månad. ESV har regeringens uppdrag att vidta de Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning, förändringar som krävs för tidigareläggningen. balansräkning och finansieringsanalys. Den skall Regeringen avser att inom kort fatta beslut om även innehålla det slutliga utfallet på statsbudge- de förordningsändringar som krävs. Förändringtens inkomsttitlar och anslag. arna innebär att myndigheterna skall lämna sina

I denna skrivelse presenteras årsredovisning årsredovisningar till regeringen senast den 22 för staten för 1999. Kapitel 2 t.o.m. 6 behandlar februari varje år, dvs. en vecka tidigare jämfört olika aspekter på det ekonomiska utfallet under med nuvarande bestämmelser. För affärsverken 1999. I de följande kapitlen redovisas utveckling- gäller att de skall lämna reviderade årsredovisen inom statsförvaltningen och revisionens iakt- ningar till regeringen senast den 1 mars varje år, tagelser. dvs. en månad tidigare jämfört med nuvarande

Årsredovisningen för staten innehåller en bestämmelser. Förändringarna kommer att gälla grundlig genomlysning av hur statens finanser från och med de årsredovisningar som skall upphar utvecklats under 1999. Regeringen kan kon- rättas för räkenskapsåret 2000. statera att oavsett vilken skärning av det ekonomiska utfallet som väljs erhålls en likartad bild. Statens ekonomiska situation fortsätter att förbättras och det är mycket länge sedan statens fi- 1.3 Kvalitetsbedömning av nanser var så stabila som de är i dag. årsredovisningen

Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket

(RRV) att lämna ett granskningsutlåtande till re- 1.2 Tidpunkt för avlämnande av geringen avseende det underlag till årsredovis-

skrivelsen ning för staten som Ekonomistyrningsverket

(ESV) tagit fram. RRV:s granskning omfattar I Finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1 såväl konsoliderad resultaträkning, balansräkning anges att det är angeläget att årsredovisningen och finansieringsanalys som utfallet på statsbudför staten presenteras vid en tidigare tidpunkt. getens inkomsttitlar och anslag. Syftet med Utskottet anser att skrivelsen på sikt bör läggas granskningen är att bedöma om redovisningen är fram samtidigt som den ekonomiska vårproposi- tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. tionen, för att därmed på ett bättre sätt kunna RRV:s granskning omfattar en genomgång av utgöra underlag för riksdagens arbete. de metoder som tillämpats av ESV vid upprät-

tandet av underlaget. Det interna informations-

flödet från ESV:s statsredovisningssystem till budgetens saldo skall överensstämma med sta- ESV:s koncernredovisningssystem har kartlagts tens lånebehov redovisas även Riksgäldskontooch bedömts. De största myndigheternas årsre- rets nettoutlåning och en kassamässig korrigedovisningar har stämts av mot uppgifterna i kon- ring på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och cernredovisningssystemet. Granskning har också kommenteras statsbudgetens utfall för 1999 med skett av ESV:s kvalitetssäkring av redovisad in- de budgeterade inkomsterna och utgifterna på formation samt justeringar och elimineringar av statsbudgeten. interna mellanhavanden mellan de ingående or- Staten har utestående ekonomiska förpliktelganisationerna. Därutöver har RRV gått igenom ser i form av garantier. Vissa av dessa åtaganden revisionsberättelser med invändning eller upp- kommer att medföra framtida budgetbelastninglysning samt revisionsrapporter för myndighe- ar. Den statliga garantiverksamheten redovisas i terna med avseende på om det föreligger sådana ett eget kapitel i skrivelsen. förhållanden som borde påverkat underlaget.

RRV gör bedömningen att utifrån redovisade och använda principer för upprättande av underlaget är utfallet i allt väsentligt rättvisande. Be- 1.5 Sammanfattning av det träffande förutsättningarna för att upprätta un- ekonomiska utfallet m.m. derlaget till årsredovisningen för staten gör RRV bedömningen att det finns en avsaknad av enhet- I tabell 1.1 sammanfattas det ekonomiska utfallet lighet rörande principer för främst värdering och för 1999. redovisning av olika poster. Detta innebär att det

Tabell 1.1 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet

saknas förutsättningar för att underlaget fullt ut

Miljarder kronor skall uppfylla kraven på god redovisningssed för

Utfall 1999 Utfall 1998 koncernredovisning.

Gällande redovisningsprinciper tar i första Den offentliga sektorns 1,9 1,9

finansiella sparande hand sikte på enskilda myndigheters redovisning

(procent av BNP) och inte på statens konsoliderade redovisning.

Budgeteringsmarginal 1,5 2,0 En översyn av regelverket kommer att göras i

Nettoförmögenhet -1 088 -1 177 syfte att uppnå större enhetlighet i redovisnings-

1.4¶Olika aspekter på det

ekonomiska utfallet Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-

I årsredovisningen redovisas det ekonomiska slutat om innebär att:

utfallet utifrån olika utgångspunkter. Resul-

− Den offentliga sektorns finansiella sparande taträkningen ger underlag för bedömning av bl.a.

skall uppgå till 2 procent av bruttonationalstatens samlade resursförbrukning. Värdet av

produkten (BNP) i genomsnitt över en statens tillgångar och skulder redovisas i balans-

konjunkturcykel. För 1999 fastställde riksräkningen. Finansieringsanalysen visar statens

dagen målet för det finansiella sparandet till betalningar. Resultaträkningen, balansräkningen

0,5 procent av BNP. Utfallet för 1999 blev och finansieringsanalysen omfattar myndighe-

preliminärt 1,9 procent av BNP eller 37 terna, inklusive affärsverken, under regering och

miljarder kronor. riksdag med undantag för Riksbanken. Dessutom ingår försäkringskassorna och de fonder − De takbegränsade utgifterna skall rymmas

som redovisas av myndigheter. Alla verksamhe- inom beslutade utgiftstak för staten. För 1999

ter inkluderas i bokslutet oavsett finansering. I har riksdagen fastställt utgiftstaket till 753

skrivelsen jämförs utfallet för 1999 med utfallet miljarder kronor. Utfallet för de takbegrän-

för 1998. sade utgifterna blev 751,5 miljarder kronor,

Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter vilket innebär att utgiftstaket klarades med

som påverkar statens lånebehov. För att stats-

en budgeteringsmarginal på 1,5 miljarder klaras främst av att Riksgäldskontorets nettout-

kronor. låning blev 45 miljarder kronor lägre än beräk-

nat. Detta motverkades till en del av att ränte- Resultat- och balansräkning utgifterna blev högre än beräknat. Statens balansräkning visar att nettoförmögenheten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och Statliga garantier skuldernas bokförda värde, var -1 088 miljarder Den totala garanterade kapitalskulden uppgick till kronor vid utgången av 1999, vilket är en förbätt- 681 miljarder kronor 1999. Om Insättningsgaring med 89 miljarder kronor (8 procent) jäm- rantinämnden exkluderas uppgick den garantefört med 1998. Förbättringen förklaras framför rade kapitalskulden till knappt 283 miljarder allt av att statsskulden minskat med 76 miljarder kronor efter en ökning med 7 miljarder kronor kronor. Vid utgången av 1999 uppgick statsskul- sedan 1998. den till 1 370 miljarder kronor. Det ekonomiska utfallet för den statliga ga-

Resultaträkningen visar att statens totala in- rantiverksamheten exklusive Insättningsgarantitäkter, inklusive finansiella intäkter, 1999 blev nämnden var ett nettoöverskott på 390 miljoner 969 miljarder kronor, vilket är en ökning med 39 kronor under 1999. För 1998 var motsvarande miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1998. siffra ett underskott på 760 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av ökade skatteinbetalningar och valutavinster. Utvecklingen inom statsförvaltningen

Statens totala kostnader 1999, enligt resul- Den statliga konsumtionen 1999 uppgick till 154 taträkningen, blev 914 miljarder kronor, vilket är miljarder kronor. Räknat i fasta priser innebär en minskning med 47 miljarder kronor (5 pro- detta en konsumtionsökning med 1 procent cent) jämfört med 1998. Minskningen förklaras jämfört med 1998. främst av minskade finansiella kostnader. Antalet anställda inom staten, inklusive de all-

De ökade intäkterna och minskade kostna- männa försäkringskassorna, uppgick till 220 300 derna innebär att resultaträkningen visar ett heltidspersoner 1999, efter en marginell minsköverskott på 55 miljarder kronor 1999. Resultat- ning med 0,1 procent sedan förra året. Om afförbättringen, från ett underskott på 31 miljarder färsverken borträknas uppgick antalet heltidsperkronor 1998. soner till 204 100.

Antalet uppsagda uppgick till 2 300 under 1999. Statsbudgetens utfall Av de som blev uppsagda var ca 1 850 anställda Statsbudgetens överskott uppgick till 82 miljarder inom den civila statsförvaltningen, ca 200 vid kronor vid utgången av 1999. En stor del av bud- affärsverken och drygt 250 vid försvaret. getöverskottet beror på överföringar från APfonden och inbetalningar av premiepensionsme- Riksrevisionsverkets iakttagelser del till Riksgäldskontoret. Om man justerar för RRV:s effektivitetsrevision har publicerat 34 dessa transaktioner blev det underliggande över- rapporter under 1999. I skrivelsen görs en geskottet 10 miljarder kronor. nomgång av flertalet av rapporterna och rege-

Statsbudgetens inkomster blev 725 miljarder ringens åtgärder med anledning av dessa. kronor 1999, vilket är 29 miljarder kronor högre RRV:s årliga revision har resulterat i att 21 än beräknat. Skillnaden förklaras framför allt av myndigheter har fått invändning i revisionsbehögre förvärvsinkomster, realisationsvinster och rättelsen för räkenskapsåret 1999. År 1998 fick konsumtion vilket medfört högre inkomstskat- 19 myndigheter revisionsberättelse med invändter, socialavgifter och mervärdesskatt. ning. RRV bedömer att kvaliteten på årsredovis-

Statsbudgetens utgifter blev 643 miljarder kro- ningarnas information har förbättrats medan nor vilket är 37 miljarder kronor lägre än vad förvaltningsfel i ökad utsträckning har lett till insom ursprungligen budgeterats. Skillnaden för- vändning.

Makroekonomiska

förutsättningar och

uppföljning av de budgetpolitiska målen

2¶Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska målen

Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar

2.1¶Makroekonomiska förutsättningar

1999

Utfall Utfall-

att en procents högre bruttonationalprodukt

Prisbasbelopp3 36,4 36,4 36,4 0,0 (BNP) stärker de offentliga finanserna med 0,75 procent (uttryckt som andel av BNP) eller KPI 0,4 0,7 0,3 -0,4 med ca 15 miljarder kronor. Skatteinkomsterna Årsgenomsnitt varierar i stort med BNP i löpande priser, efter- Hushållens 2,4 2,9 4,1 1,2 som viktiga skattebaser (löner, hushållens kon- konsumtionsutgifter sumtionsutgifter m.m.) är relaterade till BNP. Utbetald lönesumma 5,5 4,1 6,0 1,9 Med vissa undantag, exempelvis biståndet och Öppen 6,5 5,7 5,6 -0,1 avgiften till EU, minskar transfereringsutgifterna arbetslöshet vid en högre tillväxt. Arbetsmarkn.pol 3,9 3,9 3,1 -0,8

I tabell 2.1 redovisas några av de makroeko- åtgärder nomiska förutsättningar som är av särkild vikt Ränta 5 år 4,7 4,7 4,5 -0,2

Årsgenomsnitt för de offentliga finanserna.

År 1999 var ett bra år för svensk ekonomi. Ränta 6 månader 3,6 4,3 3,3 -1,0

Årsgenomsnitt BNP växte med 3,8 procent i fasta priser för att 1

Årlig procentuell förändring i fasta priser totalt uppgå till 1 972 miljarder kronor. I bud- 2

Av förändringen i löpande priser förklarar omläggningen av nationalräkensa-

perna ca 90 mdkr. Justerat för NR-omläggningen innebär detta att BNPgetpropositionen för 1999 bedömdes BNP öka

förändringen i löpande priser jmf beräkningen i BP99 var nära noll. Den lägre med 3 procent i fasta priser. prisnivån i jämförelse med beräkningen i BP99 medför att BNP i förhållande till

beräkningen i BP99 ökar med 0,8 procentenheter i fasta priser.

Under året uppgick inflationen mätt som KPI 3

Tusental kronor till 0,3 procent vilket var 0,4 procentenheter lägre Årlig procentuell förändring i löpande priser

5

Andel av arbetskraften än bedömningen i budgetpropositionen för 1999. För innevarande år minskar statens utgifter en-

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1999 dast marginellt då KPI blir lägre eftersom pris-

med 4,1 procent i fasta priser. I budgetproposibasbeloppet påverkas med ett års eftersläpning.

tionen för 1999 beräknades hushållens konsum- Prisbasbeloppet för 1999 var 36 400 kronor.

tionsutgifter öka med 2,9 procent. Hushållens

konsumtionsökning blev således 1,2 procenten-

heter högre i fasta priser. Förklaringen till att den

nominella konsumtionsökningen endast blev

7 miljarder kronor är att konsumentpriserna blev

lägre än tidigare beräknat. Hushållens konsum-

tionsutgifter utgör större delen av skattebasen

för mervärdesskatten. En förändring av hushål- toskulden av anskaffning och försäljning av filens konsumtionsutgifter med en procentenhet i nansiella tillgångar samt värdeförändringar. löpande priser (vilket motsvararar ca 10 miljarder Målet för det finansiella sparandet omfattar kronor) påverkar inkomster av mervärdesskatten hela den offentliga sektorn som den definieras i med ca 1 miljard kronor. nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även

Lönesumman ökade preliminärt 1999 med ålderspensionssystemet och den kommunala 6 procent. I budgetpropositionen för 1999 be- sektorn. Det finansiella sparandet påverkas därräknades lönesumman öka med 4,1 procent. Lö- för inte av transaktioner mellan den offentliga nesumman har direkt effekt på inkomsterna av sektorns olika delar. Till ålderspensionssystemet socialavgifter och inkomstskatter. räknas AP-fonderna och Premiepensionssyste-

Under 1999 uppgick den genomsnittliga öpp- met. Den kommunala sektorn omfattar komna arbetslösheten mätt som andel av arbetskraf- muner, landsting och kyrkokommuner. Affärsten till 5,6 procent. Detta var en tiondels pro- verken ingår enligt nationalräkenskapernas centenhet lägre än bedömningen i budget- definition inte i den statliga sektorn utan räknas propositioen för 1999. Samtidigt uppgick ande- till företagssektorn. len av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska Det finns en rad olika skäl till att Sverige bör åtgärder till 3,1 procent vilket var 0,8 procenten- ha ett överskott i de offentliga finanserna: heter lägre jämfört med bedömningen i budget-

− Den offentliga sektorns nettoskuld bör propositionen för 1999.

minska för att stärka förtroendet för den

Mätt som årsgenomsnitt blev sexmånaders-

svenska ekonomin. räntan en procentenhet lägre än vad som beräk-

− Den offentliga skulden skall amorteras ned nades i budgetpropositionen för 1999. Den fem-

för att minska belastningen av räntor och åriga räntan blev 0,2 procentenheter lägre än be-

amorteringar för framtida generationer. Av räknat.

rättviseskäl måste Sverige därför minska

den offentliga skulden. Statsskulden upp-

gick vid årskiftet 1999/2000 till 1 370 mil-

jarder kronor. Ränteutgifterna för stats-

2.2¶Uppföljning av de

skulden uppgick till 90 miljarder kronor år

budgetpolitiska målen

1999. Dessa medel skulle kunna användas

till viktigare ändamål. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om innebär att: − Sparandet i Sverige måste vara högt för att

Sveriges internationella skuldsättning skall − Den offentliga sektorns finansiella sparande

kunna minska samtidigt som investerings-

skall uppgå till 2 procent av BNP i genom-

nivån är hög. Även den offentliga sektorn

snitt över en konjunkturcykel. För 1999

måste bidra till ett högt sparande. fastställde riksdagen målet för det finansi-

ella sparandet till 0,5 procent av BNP. − De offentliga finanserna i Sverige är förhål-

landevis konjunkturkänsliga. Med ett am- − De takbegränsade utgifterna skall rymmas

bitiöst överskottsmål för de offentliga fi-

inom beslutade utgiftstak för staten. För

nanserna ökar möjligheterna att motverka

1999 har riksdagen fastställt utgiftstaket till

en kraftigt konjunkturavmattning med ak-

753 miljarder kronor.

tiva åtgärder utan att underskottet hotar att

bli för stort och att underskottsgränsen på 3

procent av BNP i Stabilitets- och tillväxt-

Den offentliga sektorns finansiella sparande

pakten överskrids. Det finansiella sparandet för den offentliga sek- − Sverige måste rusta inför framtiden. Som torn är resultatet av samtliga transaktioner som bl.a. Långtidsutredningen har visat kommer påverkar den finansiella nettoförmögenheten. andelen äldre att öka kraftigt från omkring Finansiella transaktioner som köp och försälj- 2010. Detta medför ökade utgifter för såväl ning av aktier och andra finansiella tillgångar på- pensioner som vård och omsorg, samtidigt verkar således inte det finansiella sparandet. Det- som deltagandet i arbetskraften blir lägre. samma gäller värdeförändringar på tillgångar och Den offentliga sektorn måste vara ekonoskulder. Däremot påverkas den offentliga brut-

miskt stark för att kunna möta denna ut- Diagram 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

50 2

veckling.

Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att 0 det långsiktiga målet för de offentliga finanserna -2 skall vara ett överskott på 2 procent av BNP i -50

-4

r

genomsnitt över en konjunkturcykel. Utifrån k

Md av BNP

detta övergripande mål fastställer sedan riksda- -6

-100 % gen årsvisa överskottsmål. För samtliga år 1997–

Mdkr -8 1999 har överskottsmålet klarats med bred mar-

-150 Procent av BNP ginal. -10

-200 -12 Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Procent av BNP

Nationalräkenskaperna för åren 1997-1999 är ännu preliminära.

rades således med bred marginal.

Jämfört med den beräkning som gjordes i För 1999 har riksdagen beslutat att de offentliga

budgetpropositionen för 1999 har det finansiella finanserna skall uppvisa ett överskott på 0,5 pro-

sparandet förbättrats med 15,6 miljarder kronor cent av BNP. En gradvis anpassning mot det

eller med 0,8 procent av BNP. Ökningen förklalångsiktiga målet om ett överskott på i genom-

ras främst av att skatte- och avgiftsinkomsterna snitt 2 procent planerades genom ett överskott

blev 28,4 miljarder kronor högre än vad som bepå 0,5 procent av BNP år 1999 och ett överskott

räknades i budgetpropositonen för 1999. på 2 procent för respektive år 2000-2003.

Jämfört med 1998 är det finansiella sparandet

År 1994 var underskottet i de offentliga finan-

som andel av BNP oförändrat. Det finansiella serna 173 miljarder kronor eller 10,8 procent av

sparandet för 1998 drogs dock tillfälligt upp med BNP. För 1999 visar de offentliga finanserna,

0,9 procent av BNP till följd av att bolagiseringenligt de preliminära nationalräkenskaperna, ett

en av AP-fondens fastigheter bokfördes som överskott på 36,9 miljarder kronor, vilket mot-

försäljning av fastigheter i nationalräkenskaperna svarar 1,9 procent av BNP. Överskottet i de of-

och därmed tillgodoräknades det finansiella spafentliga finanserna som andel av BNP har således

randet. Om man bortser från detta förstärktes förstärkts med 12,7 procentenheter sedan 1994.

sparandet med 1 procent av BNP mellan 1998 Större delen av denna förbättring – mer än 8 pro-

och 1999, vilket framför allt förklaras av att utcentenheter – har åstadkommits genom att ut-

gifterna minskade som andel av BNP. gifterna har ökat långsammare än BNP. Endast

en mindre del av förbättringen av det offentliga

överskottet beror på konjunkturmässiga eller

tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvudsakli-

gen en följd av det saneringsprogram för de of-

fentliga finanserna som påbörjades 1994 och som

slutförts i och med budgeten för 1998. Sane-

ringsprogrammet under dessa år omfattade åt-

gärder som väntades innebära en varaktig årlig

budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller

ca 8 procent av BNP.

Tabell 2.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande siktig inriktning med hög förutsägbarhet och Miljarder kronor

främjar därmed trovärdigheten i den ekonomiska

1999

politiken. Utgiftstaket för staten underlättar

Utfall Utfall

1998 BP99 Utfall BP99 därmed möjligheten att uppnå målet för det fi- Inkomster 1 145,0 1 163,8 1 187,8 24,0 nansiella sparandet i den offentliga sektorn.

Som framgår av tabell 2.5 minskar utgiftstaket varav skatter och 996,2 1 014,8 1 043,2 28,4

sionsreformen höjdes utgiftstaket för 1999 med sparande

19 miljarder kronor i budgetpropositionen för Procent av BNP 1,9 1,1 1,9 0,8

1999. Justeras utgiftstaken 1997 och 1998 för det

fall ålderspensionsreformen hade genomförts re- Statens finansiella sparande uppgick preliminärt

dan 1997, minskar utgiftstakets andel av BNP till 76,5 miljarder kronor 1999 (3,9 procent av

med 2,9 procentenheter under perioden 1997– BNP) och statsbudgetens saldo visade ett över-

1999. skott på 82 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas de större poster som förklarar skillnaden Tabell 2.5 Utgiftstak för staten 1997-1999

mellan statens finansiella sparande och statsbud- Miljarder kronor getens saldo budgetåret 1999. Riksgäldskonto- 1997 1998 1999

rets utlåning till Centrala studiemedelsnämnden Utgiftstak för staten 723 720 753 uppgick 1999 till 11 miljarder kronor. Utlåning-

Procent av BNP 39,9 38,1 38,2 en belastar statsbudgetens saldo medan statens

Procent av BNP efter tekniska 40,9 39,1 38,2 finansiella sparande inte påverkas. Ytterligare en 1

justeringar post som påverkar statsbudgetens saldo, men 1

För att möjliggöra en rättvisande jömförelse över tiden bör utgiftstaken juste-

ras åren 1997-1998 för de tekniska justeringar som gjordes av utgiftstaket inte statens finansiella sparande, är kurs- och va-

1999 p.g.a. effekterna av ålderspensionsreformen. lutaförändringar på statsskulden. I posten övrigt

korrigeras för bl.a. skillnader i periodisering

De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsramellan redovisningen i nationalräkenskaperna

marna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27) och i statsbudgeten av skatter och räntor.

samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Stats-

Tabell 2.4 Den statliga sektorns finansiella sparande och

skuldsräntor m.m. ingår inte eftersom riksdag

övergången till statsbudgetens saldo

Miljarder kronor och regering i mycket begränsad omfattning kan

1999 påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbe-

gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade

1 Nettot inkluderar förutom CSN studielån under Riksgäldskontorets nettoutlå- positionen för 1999 budgeterades minskningen

ning även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.

av anslagsbehållningar till 5 miljarder kronor. I

redovisningen av utfallet ingår dock denna post i

utgifterna under respektive anslag och utgifts-

Utgiftstaket för staten

område.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-

och de takbegränsade utgifterna utgörs av budåret 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt

geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-

syfte är att utgöra en buffert mot såväl makrotroll och styrning över anvisade medel och ut-

ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar

finns kring de finansiella konsekvenerna av fattaom ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet

de beslut. Budgeteringsmarginalen är ofinansieav prioriteringar mellan olika utgiftsområden.

rad och om den tas i anspråk innebär det att Vidare ger utgiftstaken budgetpolitiken en lång-

överskottet i de offentliga finanserna försämras.

Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor för staten för budgetåret 1999 till 735 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till 1999

Utfall Utfall- 22 miljarder kronor. Med anledning av riksdags- 1998 BP99 Utfall BP99 beslutet om sänkt fastighetsskatt sänktes utgift- 1

Utgifter exkl. 585,7 613,8 615,3 1,5 staket med 1 miljard kronor (bet. statsskuldsräntor 1997/98:FiU20) till 734 miljarder kronor. I bud- Ålderspensionssystemet 132,3 135,8 136,2 0,3

vid sidan av statsgetpropositionen för 1999 gjordes en teknisk

budgeten justering av utgiftstaket till följd av ålderspen-

Takbegränsade utgifter 718,0 749,7 751,5 1,9

sionsreformen med 19 miljarder kronor, vilket

Budgeteringsmarginal 2,0 3,3 1,5 -1,9

innebar att utgiftstaket höjdes till 753 miljarder kronor. Utgiftstak för staten 720,0 753,0 753,0 0,0

1

Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades de

Anmärkning: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. takbegränsade utgifterna till 749,7 miljarder kro-

nor. Budgeteringsmarginalen beräknades därmed uppgå till 3,3 miljarder kronor.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket för sta-

Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas ten var hotat. Den främsta orsaken var att utgif-

som summan av det fastställda utgiftstaket för terna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering

staten och den beräknade kommunala utgiftsnim.m. under utgiftsområde 10 förväntades bli

vån med avdrag för interna transaktioner mellan högre än anvisade medel på statsbudgeten. Rege-

staten, kommunsektorn och ålderspensionssysringen beslutade därför om ett antal utgiftsbe-

temet vid sidan av statsbudgeten. Den största gränsande åtgärder för att undvika ett överskri-

delen av de interna transaktionerna utgörs av dande. Sammantaget beräknades dessa åtgärder

statsbidrag till den kommunala sektorn, bl.a. det reducera de takbegränsade utgifterna med ca 8

generella statsbidraget. miljarder kronor. Efter dessa åtgärder beräkna-

I enlighet med den kommunala självstyrelsens des budgeteringsmarginalen uppgå till 1,2 miljar-

princip beslutar kommuner och landsting själva der kronor. I budgetpropositionen för 2000 be-

om sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga räknades budgeteringsmarginalen för 1999 till 1

sektorn ges därför en annan innebörd än utgiftmiljard kronor.

staket för staten. Den lösning som valts innebär

Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev

att riksdagen, vid varje beslut om ett statligt ut- 751,5 miljarder kronor. Det innebär att budgete-

giftstak, även godkänner en beräkning av de ringsmarginalen blev 1,5 miljarder kronor, vilket

kommunala utgifterna. I det statliga utgiftstaket är 1,9 miljarder kronor lägre än vad som beräk-

ingår dock statens bidrag till kommunerna, vilket nades i budgetpropositionen för 1999. Statens

innebär att riksdagen indirekt påverkar de komutgifter exklusive statsskuldsräntor blev 1,5 mil-

munala utgifternas storlek. Att riksdagen skall jarder kronor högre än vad som budgeterades i

godkänna ett tak för hela den offentliga sektorn statsbudgeten och utfallet för ålderspensions-

motiveras bl.a. med att det är de totala offentliga systemet vid sidan av statsbudgeten blev 0,3 mil-

utgifterna som på sikt är avgörande för skatteutjarder kronor högre.

tagets nivå.

Som andel av BNP uppgick de takbegränsade

Utfallet 1999 för utgiftstaket för den offentliutgifterna för 1999 till 38,2 procent, vilket är

ga sektorn blev 1 056 miljarder kronor eller pre- 0,1 procentenheter högre än 1998. Justerat för

liminärt 53,5 procent av BNP. I 1996 års ekonotekniska förändringar (ålderspensionsreformen)

miska vårproposition redovisade regeringen den är däremot de takbegränsade utgifterna som an-

första beräkningen av utgiftstaket för den ofdel av BNP ca 0,9 procentenheter lägre jämfört

fentliga sektorn för 1999. Det preliminära utfalmed 1998. Jämfört med 1998 ökade de takbe-

let för 1999 innebär att utgiftstaket blev 21 milgränsade utgifterna med 33,4 miljarder kronor,

jarder kronor lägre än denna beräkning. varav ca 19 miljarder kronor förklaras ålderspen-

Utgiftstaket för staten blev 18 miljarder kronor sionsreformen.

högre än vad som beräknades i 1996 års ekono-

miska vårproposition (de tekniska justeringar

som gjorts av utgiftstaket förklaras i föregående

avsnitt). Utfallet för kommunsektorns utgifter Skillnaden förklaras framför allt av posten interuppgick till 474 miljarder kronor, vilket är na transaktioner, vilken minskar med 9 miljarder 15 miljarder kronor högre än vad som ursprung- kronor. Knappt hälften av skillnaden beror på ligen beräknades. Ökningen förklaras till största omläggningen av nationalräkenskaperna. delen av högre konsumtionsutgifter. I och med

Tabell 2.7 Utgiftstak för offentlig sektor

omläggningen av nationalräkenskaperna ändra-

Miljarder kronor des definitionen av konsumtionsbegreppet, var-

1999 för det inte är möjligt att redovisa vilka delar av

Utfall Utfallkonsumtionen som har ökat. Slutligen har pos- 1998 BP99 Utfall BP99 ten interna transaktioner ökat med 54 miljarder Staten inkl.ålders- 720 753 753 0 kronor. Ökningen beror till två tredjedelar på pensionssystemet

sionsreformen.

Procent av BNP 54,2 53,2 53,5 0,3

Jämfört med beräkningen i budgetpropositio-

nen för 1999 är utfallet 6 miljarder kronor högre.

3¶Samband mellan resultaträkningen och

statsbudgeten

3¶Samband mellan resultaträkningen och statsbudgeten

3.1 Inledning I tabellen nedan exemplifieras både skillnader

och likheter. I detta kapitel förklaras de väsentligaste skillnaderna mellan resultaträkningen och statsbudge- Tabell 3.1 Jämförelse resultaträkningen och statsbudgeten

Resultaträkningen Statsbudgeten ten genom dels exemplifieringar, dels en tabell

Skatt inbetalning inbetalning där statsbudgetens saldo härleds från resultaträkningens resultat. Offentligrättslig intäkt inkomst

avgift som betalas

in på inkomsttitel

Avgift av tillfällig intäkt utgiftsreduktion på

natur eller mindre anslag

3.2¶Avgränsning, struktur och omfattning

redovisingsprinciper Övriga avgifter intäkt ingen påverkan på

anslag eller inkomsttitlar

Avgränsning, struktur och redovisningsprinciper avseende statsbudgeten och resultaträkningen Erhållna bidrag som intäkt ingen påverkan på

används i verksam- anslag eller inskiljer sig åt. Avseende avgränsning är ett exem-

heten komsttitlar pel att affärsverken ingår i resultaträkningen men

Transferering utbetalning utbetalning ligger utanför statsbudgeten. Alla avgifter och

Avsättning till kostnad/(intäkt) utgift bidrag som myndigheterna får disponera redovi-

framtida åtagande

vid förändring när betalning sker sas i resultaträkningen men inte i statsbudgeten.

Avseende strukturen har statsbudgeten en Lön, varor, tjänster, kostnad utgift

m.m. verksamhets- och myndighetsstruktur där indel-

Andel av företags intäkt/kostnad inkomst ningen är utgiftsområden, verksamhetsområden

vinst/förlust och anslag. Resultaträkningen är däremot indelad enl. kapitalandels- vid utdelning

metoden i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster

Orealiserad valuta- intäkt/kostnad ingen påverkan i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig

vinst/förlust därmed oftast inte göras utan dokumenten

Upplupen räntein- intäkt/kostnad ingen påverkan kompletterar istället varandra.

täkt/kostnad

Avseende redovisningsprinciper upprättas statsbudgeten enligt de principer som anges i

Nedan kommenteras tabell 3.1. budgetlagen, dvs. en redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller utgifter och in-

Skatt

komster beroende på transaktion. I resultaträk-

Skatter redovisas i princip när inbetalning sker ningen sker redovisningen i princip enligt

både i resultaträkningen och på statsbudgeten. bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av

Trots detta finns det skillnader mellan redovisaintäkter och kostnader.

de skatteinbetalningar i resultaträkningen för

1999 (770 miljarder kronor) och utfall av skat- Andel av företags vinst/förlust teinkomster på statsbudgeten 1999 (672 miljar- Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i der kronor). Skillnaden förklaras dels av olika resultaträkningen enligt den s.k. kapitalandelsavgränsningar av skatter, dels av olika redovis- metoden, vilket innebär att statens andel av föningsprinciper för elimineringar av interna mel- retagens vinster/förluster redovisas som en inlanhavanden (för ytterligare förklaring hänvisas täkt/kostnad. På statsbudgeten redovisas en intill avsnitt 4.6). komst först när företag betalar ut utdelningar till

staten.

Avgifter och bidrag

I resultaträkningen redovisas i princip samtliga Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränstatens avgifter och bidrag enligt bokföringsmäs- teintäkt/kostnad siga principer. På statsbudgeten redovisas endast Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt i avgiftsinkomster som myndigheterna inte får resultaträkningen och på statsbudgeten. Orealidisponera, vanligtvis offentligrättsliga avgifter. serade valutaförluster/vinster och upplupna rän- Därutöver redovisas avgiftsinkomster av tillfällig tekostnader på exempelvis nollkupongobligationatur eller av mindre omfattning (enligt 4 § av- ner påverkar resultaträkningen men inte statsgiftsförordningen) som en utgiftsreduktion på budgeten. anslag.

Avgifter och bidrag som myndigheterna får Poster på statsbudgeten disponera redovisas som intäkt i resultaträkning- För att få överensstämmelse mellan statsbudgeen medan de i princip inte har någon påverkan på tens saldo och statens lånebehov har de två posstatsbudgeten. Dock påverkar nettobetalningar terna Riksgäldskontorets nettoutlåning och från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet kassamässig korrigering införts på statsbudgeten. saldot på myndigheternas räntekonton i Riks- Dessa har inte någon motsvarighet i resultaträkgäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets ningen. Nettobetalningar från avgifts- och binettoutlåning, vilket i sin tur påverkar kassamäs- dragsfinansierad verksamhet påverkar saldot på sig korrigering på statsbudgeten (se kommande myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoavsnitt om poster på statsbudgeten). ret och ingår således i posten Riksgäldskontorets

nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen Transferering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av Transfereringar redovisas när betalning sker statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å (kassamässigt) både på statsbudgeten och i re- andra sidan nettot av in- och utbetalningar över sultaträkningen. Någon jämförelse av belopp lå- statsverkets checkräkning. ter sig inte göras, bl.a. på grund av att ålderspensionssystemet redovisas utanför statsbudgeten Eliminering av interna mellanhavanden medan det ingår i resultaträkningen. När resultat- och balansräkningen konsolideras

elimineras samtliga interna transaktioner inom Avsättning till framtida åtagande staten. Däremot belastas statsbudgeten med in- I resultaträkningen redovisas förändringen av av- ternt fakturerade avgifter och skatter. I inkomssättningar för framtida åtaganden, t.ex. avsätt- terna på statsbudgeten ingår exempelvis sociala ningar till statliga tjänstepensioner, som en kost- avgifter för statens anställda och anslagen belasnad medan statsbudgeten belastas när utgiften tas med motsvarande utgifter. Det medför att uppstår, dvs. i princip när betalning sker. den del av sociala avgifter som inte överförs till

AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudge- Löner, varor, tjänster m.m. ten, men är eliminerad i resultaträkningen. Löner och anskaffning av varor och tjänster re- Statens lokalkostnader är ett annat exempel på dovisas när utgift uppstår, dvs. vid anskaffnings- när redovisningen mellan statsbudgeten och retillfället, på statsbudgeten. I resultaträkningen sultaträkningen skiljer sig åt. Interna hyresinredovisas årets resursförbrukning som en kost- täkter från Fortifikationsverket och Statens fasnad, dvs. utgiften periodiseras. I resultaträkning- tighetsverk elimineras mot myndigheters lokalen kan en summering göras av kostnader för per- kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten sonal, lokaler och övriga driftkostnader. Någon belastas anslagen med internt fakturerade hyror. sådan summering finns dock inte på statsbudge- Statsbudgeten belastas dock inte av Fortifikaten varför en jämförelse av belopp inte är möjlig. tionsverkets eller Fastighetsverkets driftkostna-

der eftersom de är avgiftsfinansierade. Innebör- Tabell 3.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i

årsredovisningen

den blir att statsbudgeten belastas med internt

Miljoner kronor fakturerade hyresintäkter medan i resultaträkningen redovisas faktiska driftkostnader för sta- Resultaträkningens saldo 55 299 tens fastighetsinnehav. Justeringar för transaktioner som ej med- 17 291

för betalningar

• Avskrivningar och nedskrivningar 23 510

(inkl. nedskrivning av studielån) 3.3 Härledning av statsbudgetens • Orealiserade valutakursförändringar -17 242

saldo från resultaträkningen • Resultatandelar -18 777

• Avsättningar till premiepensionssys- 29 800 Av föregående avsnitt framgår att det finns vä- temet och fonder sentliga skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten och att det därför inte är möjligt Justering för förändring av fordringar och -9 309 att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel- skulder lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respektive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly- Övriga transaktioner som påverkar betal- 9 649 sen. ningar

Eftersom det finns ett samband mellan in- • AP-fondmedel 45 000 komster/utgifter, intäkter/kostnader och inbe-

• Investeringar -34 934 talningar/utbetalningar är det möjligt att utifrån

• Försäljningsinkomster 1 145 resultaträkningens saldo, via finansieringsanaly-

• Nettoutlåning -8 620 sens saldo (nettoamortering av statens lån)

• Utdelningar i statliga bolag 7 058 komma fram till statsbudgetens saldo.

Av tabell 3.2 framgår sambanden mellan re- Nettoamortering av statens lån 72 930

(finansieringsanalysens saldo)

sultaträkningens saldo, finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebe- Justeringar hänförbara till statsskulden 9 026 hov). För att komma från resultaträkningens sal- • Förändring av kortsiktig placering 9 791 do till statsbudgetens saldo måste flera justering- • Interna köp och försäljningar av -698 ar göras. De kan grupperas in i: statsskuldpapper

• Upplåning utanför Riksgäldskontoret -67 − justeringar för transaktioner i resultaträk-

m.m.

ningen som inte medför betalningar,

Statsbudgetens saldo (statens lånebehov) 81 956

− justeringar för förändringar av fordringar

och skulder i balansräkningen, − övriga transaktioner som påverkar betal- Justeringar för transaktioner som inte

ningar, och medför betalningar − justeringar som är hänförbara till statsskul-

den. I resultaträkningen ingår vissa poster som inte

medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-

liserade valutakursförändringar, som måste tas

bort för att komma fram till statsbudgetens sal-

do. Av de orealiserade valutakursförändringarna

på 17,2 miljarder kronor var 2,8 miljarder kronor

hänförbara direkt till statsskulden och 14,4 mil-

jarder kronor till skuldskötselinstrument. I re-

sultaträkningen redovisas statens andel av gene-

rerade vinster/förluster i statliga intresse- och

dotterföretag som en intäkt/kostnad. Denna in-

täkt, som uppgick till 18,8 miljarder kronor,

medförde inte några betalningar och måste såle-

des justeras för. Av justeringar avseende avsätt-

ningar är 25,8 miljarder kronor hänförbara till

premiepensionssystemet och 4 miljarder kronor nyutlåningen var 13,2 miljarder kronor och till fonder. amorteringar av lån uppgick till 4,6 miljarder

kronor. Statens utdelningar från dotter- och in-

tresseföretag uppgick till 7,1 miljarder kronor. Justeringar för förändringar av skulder och Nettoamorteringarna av statens lån uppgick fordringar till 72,9 miljarder kronor. Denna post är i abso-

luta tal identisk med saldot i finansieringsanaly- De totala förändringarna av skulder och ford- sen "statens nettoupplåning" men redovisas här ringar var -9,3 miljarder kronor, varav -3,8 mil- som ett positivt belopp, dvs. som en nettoamorjarder kronor är förändringar av skulder och tering. fordringar hänförbara till statsskulden. Statens betalningsnetto har påverkats negativt av att skulder och fordringar har förändrats. Mer in- Justeringar som är hänförbara till formation om orsakerna till förändringar av statsskulden skulder och fordringar ges i balansräkningen och i finansieringsanalysen. Nettoamorteringarna av statens lån var 9 miljar-

der kronor lägre än statsbudgetens saldo. Skill-

naden mellan statens nettoamortering och stats- Övriga transaktioner som påverkar budgetens saldo beror på att det finns betalningar transaktioner som påverkar statsskulden men

som inte påverkar statsbudgetens saldo, exem- Några transaktioner som medför betalningar, ex- pelvis affärsverkens nettoupplåning. Å andra siempelvis investering och utdelningar, redovisas dan finns det transaktioner som påverkar statsendast i balansräkningen och måste således läggas budgetens saldo men som inte påverkar till resultaträkningens saldo för att komma fram statsskulden, exempelvis Riksgäldskontorets till statsbudgetens saldo. Som ett led i den finan- kortsiktiga placering på marknaden av betalsiella infasningen av det nya ålderspensionssys- ningsöverskott på statverkets checkräkning och temet har 45 miljarder kronor överförts från AP- interna köp och försäljningar av statsskuldpapfonden till statsbudgeten. Denna överföring har per. Förändringar av Riksgäldskontorets kortinte påverkat resultaträkningen. Investeringar i siktiga placering vid årets slut var 9,8 miljarder anläggningstillgångar uppgick till 34,9 miljarder kronor, varav 7,8 miljarder kronor är hänförbara kronor, varav investeringar i materiella anlägg- till placeringar i finansiella institutioner, t.ex. ningstillgångar var 33,5 miljarder kronor. Statens banker, och 2 miljarder kronor till placeringar i nettoutlåning uppgick till -8,6 miljarder kronor, Riksbanken för beredskap inför millennieskiftet.

4 1999 års resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

4 1999 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

4.1 Inledning Nationerna (FN) utfärdat och den förordning

som antagits av EU. I NR beräknas bruttonatio- Resultaträkningen, balansräkningen och finansi- nalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den eringsanalysen baseras huvudsakligen på den in- totala produktionen av varor och tjänster i ett formation som myndigheterna inklusive affärs- land under en tidsperiod. I nationalräkenskaperverken lämnar till statsredovisningen och den na delas den offentliga sektorn in i tre delsektoinformation som presenteras i deras årsredovis- rer; staten, kommunerna och socialförsäkringsningar. I de fall denna information inte varit till- sektorn. Till staten räknas departementen och till räcklig för att t.ex. möjliggöra elimineringar dem hörande myndigheter och inrättningar samt mellan myndigheter har information inhämtats i vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och särskild ordning. stiftelser som till mer än 50 procent finansieras

med statliga medel som ingående i den statliga

sektorn. Affärsverken hör enligt nationalräken-

skapernas avgränsning av staten till näringslivet. 4.2 Olika avgränsningar av begreppet Från och med omläggningen 1999 av nationalrä-

staten kenskaperna, enligt FN-rekommendationerna

och EU-förordningen, omfattar socialförsäk- Resultat- och balansräkningarna för staten om- ringssektorn enbart AP-fonden och Premiepenfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, un- sionsmyndigheten. der riksdagen och regeringen och de fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom ingår försäkringskassorna. Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter men betraktas som sådana i 4.3 Sammanställning av vissa detta sammanhang, eftersom de ingår i den stat- nyckeluppgifter liga redovisningsorganisationen. Riksbankens grundfond ingår men däremot inte Riksbanken I nedanstående tabell visas ett antal nyckeluppsom har en självständig ställning. En förteckning gifter för att åskådliggöra olika inslag i statens över myndigheter och fonder redovisas i bilaga finanser. Statens nettoförmögenhet, statsskul- 1.5. den, skatteinbetalningar och transfereringar be-

I nationalräkenskaperna (NR) avgränsas sta- skrivs i kommande avsnitt. ten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en statistisk sammanställning i kontoform över den svenska ekonomin med uppdelning på olika institutionella sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner och klassificeringar följer de rekommendationer som Förenta

Tabell 4.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräk- Tillgångarna ökade med 25 miljarder kronor.

ningarna

Ökningen är fördelad på flertalet tillgångsslag Miljarder kronor

varav de två största är finansiella tillgångar 14

1999 1998 1997 1996 1994/95

miljarder kronor och kortfristiga placeringar 7 Statens netto- -1 088 -1 177 -1 058 -1 038 -1 040

miljarder kronor. Varulager och periodavgräns-

förmögenhet

ningsposter uppvisar mindre minskningar. Statsskulden 1 370 1 446 1 426 1 408 1 368

Hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har Skatter 770 742 676 644 544

de osäkra studielånefordringarna i balansräk- Transfereringar 607 573 550 545 533 ningen i form av konstaterade och befarade föroch bidrag

luster skrivits ned med knappt 9 miljarder kro- Kostnader för 151 158 150 150 169

nor. 1998 års nedskrivning var 2 miljarder statens egen

kronor. Den stora ökningen av nedskrivningen verksamhet

är hänförlig till att CSN gjort en utökad förlust- Årets resultat 55 -32 -25 -45 -189 (över/under- bedömning av sådana fordringar som inte hinner skott) bli återbetalda på grund av åldersreglerna för

återbetalning. Nedskrivningen av sådana ford-

ringar har gjorts med 6 miljarder kronor 1999.

4.4¶Nettoförmögenhetens förändring

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden 4.5 Statsskulden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar Den trend från början av 1990-talet med betystatsbudgetens ackumulerade underskott, svarar dande årliga ökningar av statsskulden bröts unför den övervägande delen av skulderna och der perioden 1995-96. därmed den negativa nettoförmögenheten. För- Under 1999 skedde en betydande minskning ändringen av nettoförmögenheten mellan två år av statsskulden med 76 miljarder kronor, vilket påverkas därmed i huvudsak av statsskuldens motsvarar drygt 5 procent av den totala skulden. förändring, men även av förändringar i övriga Till detta bidrog bl.a. en förstärkning av den

svenska kronan under 1999, vilken påverkade tillgångs- och skuldposter i balansräkningen.

Vid utgången av 1999 var nettoförmögenheten skulden i positiv riktning motsvarande knappt 3 -1 088 miljarder kronor. Det är en förbättring miljarder kronor av skuldminskningen. med 89 miljarder kronor jämfört med 1998, då Statsskulden uppgick vid utgången av 1999, ennettoförmögenheten var -1 177 miljarder kronor. ligt den definition som används i årsredovisning- Orsaken till förmögenhetens förändring kan en för staten, till 1 370 miljarder kronor.

tioner. Detta medför att den statsskuld Riks-

+89

gäldskontoret redovisar är ca 4 miljarder kronor

högre än vad som redovisas här. Se även not 47 Av skuldminskningen är merparten, 76 miljarder

till balansräkningen. kronor, hänförlig till statsskuldens minskning. Övriga minskningar förklaras till stor del av att skuldbytesavtal netto, har minskat (not 43 till balansräkningen), samt av förändring i periodavgränsningsposten Riksgäldskontorets upplupna räntekostnader (not 48 till balansräkningen). Ökningen av avsättningarna avser till största delen årets avsättning till premiereserven som var 26 miljarder kronor (not 4 till resultaträkningen).

Tabell 4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning valutaexponeringen i statsskulden bör därför Miljarder kronor

även de skuldbytesavtal mellan kronor och ut-

1999 1998 1997 1996 1994/95

ländsk valuta och derivatpositioner, som ingåtts i Penning- och 1 016 1 013 940 894 818 syfte att uppnå avsedd valutafördelning och rän-

obligations-

terisk beaktas. marknaden Hushålls- 63 70 100 116 124 Tabell 4.3 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj marknaden

Miljarder kronor Lån i utländsk 291 363 386 398 426

1999 1998 1997 1996 valuta

Skuld utländsk valuta 291 363 386 398

Summa 1 370 1 446 1 426 1 408 1 368

exkl. derivatportfölj

Statsskuld till bokfört värde inklusive elimineringar i årsredovisningen för staten och exklusive derivatportfölj. Skuld i utländsk valuta omvärderad till bok- Skuld utländsk valuta 402 459 436 426 slutsdagens valutakurser. inkl. derivatportfölj

Minskning av statsskulden med 76 miljarder

Valutaupplåningens andel inklusive värdet av kronor under 1999 kan förenklat sammanfattas

derivatportföljen har under perioden 1996-99 vaenligt nedan.

rit relativt stabil runt 30 procent av den totala

statsskulden. Minskning av upplåning i svenska kronor, netto - 4 miljarder Minskning av upplåning i utländsk valuta, netto - 69 miljarder Skuldminskning p.g.a. valutakursförändringar - 3 miljarder Kronskulden

Statsskuldens nettoförändring 1999 - 76 miljarder

(Not 47 till balansräkningen) Tabell 4.4 Lån i svenska kronor

Miljarder kronor

1999 1998 1997 1996 De svängningar som skett under 1990-talet i kronans värde på valutamarknaden har vissa år Statsobligationer, 675 682 680 635

nominella haft betydande effekter på valutaskuldens, och

Statsobligationer, 97 94 91 74 därmed statsskuldens, storlek. Exempelvis inne-

reala bar försvagningen av den svenska kronan under

Statsskuldväxlar 244 226 144 180 1998 att överskottet i statens budget på 9,7 miljarder kronor förvandlades till en ökning av Kontokrediter/dagslån 0 11 25 5 statsskulden med totalt 20 miljarder kronor. En- Penningmarknaden 1 016 1 013 940 894 ligt de känslighetsberäkningar som görs, innebär

miljard kronor jämfört med tidigare beräkningar.

Riksgäldssparkonto 6 5 3

Hushållsmarknaden 63 70 100 116

Summa lån i svenska 1 079 1 083 1 040 1 009

Valutaskulden

kronor

Statsskulden kan delas upp i en kronskuld, dvs.

Merparten av upplåningen sker på den institulån i svenska kronor, respektive en valutaskuld.

tionella marknaden genom statsobligationer (lån Upplåningen i utländsk valuta sker främst ge-

med löptid över ett år) och statsskuldväxlar (lån nom publika obligationslån och skuldbytesavtal

med löptid i huvudsak under ett år). Tillsam- (s.k. kron/valutaswapar). Enligt tabellen ovan

mans svarar dessa låneinstrument för 1 016 miluppgår den direkta kapitalmarknadsupplåningen

jarder kronor. i utländsk valuta till 291 miljarder kronor för

Den dominerande delen av kronskulden ut- 1999.

görs av statsobligationer. Statsskuldväxlarnas an-

I de riktlinjer för statsskuldsförvaltningen som regeringen årligen fastställer, avser Riksgälds- del av statsskulden har dock ökat från drygt 10

procent 1997 till knappt 18 procent vid utgången kontorets upplåningsmandat i utländsk valuta

av 1999. Den andel av kronskulden som avser även den valutaexponering som uppnås med de-

upplåning från hushållsmarknaden har minskat. rivatinstrument. För att få en rättvisande bild av

Den väsentligaste förklaringen är att sparformen tiva effekter av realiserade valuta- och kursför- Allemanssparkonto avskaffades under 1998. ändringar.

Riksgäldskontoret har under 1999 vidtaget en Det anslagsavräknade beloppet är redovisat rad marknadsvårdande åtgärder i syfte att för- enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av bättra den inhemska marknadens funktionssätt. både inkomster och utgifter i upplåningsverk- Bl.a. genomförs byten och återköp av nominella samheten. Med detta beräkningssätt har statspapper i syfte att minska eventuella likvidi- statsskuldens utgifter utvecklats enligt nedan tetspremier på marknaden. I syfte att ytterligare under åren 1995-1999. effektivisera marknaden har Riksgäldskontoret,

Miljarder kronor 1999 1998 1997 1996 1995 tillsammans med återförsäljarna på marknaden,

Statsskuldens netto- 90 114 99 100 106 inlett ett arbete med att skapa en elektronisk

utgifter plattform för handel med statspapper. Förutom förbättrad likviditet på statspappersmarknaden

I Riksgäldskontorets finansiella del i årsredovisförväntas också tillgängligheten på statspapper

ningen sker redovisning av räntor enligt kostatt öka.

nadsmässiga principer och dessutom med brut-

toredovisning av intäkter och kostnader. Detta

ger ett annat utfall än vid utgiftsmässig redovis-

Statsskulden i relation till

ning. Nedanstående tabell är en sammanfattning

bruttonationalprodukten (BNP)

av uppgifter från olika noter i Riksgäldskontorets

årsredovisning med jämförelsetal fr.o.m. En effekt av årets minskning av statsskulden med

1994/95. På grund av omläggningen till kalen- 76 miljarder kronor är att skuldens andel av BNP

derårsredovisning saknas perioden juli-december minskade till 70 procent enligt Riksgäldskonto-

1995 i tabellen. rets redovisning. Tidigare, under perioden 1994- 1998, förhöll sig skuldkvoten tämligen stabil runt 80 procent. Under 1998 sjönk skuldens andel av BNP till 77 procent. För en mer långsiktig jämförelse kan nämnas att skuldkvoten 1975 var drygt 20 procent.

Statsskuldens kostnader

Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende bl.a amortering i utländsk valuta och den nominella skuldens duration. Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontoret riktmärkesportföljer för den nominella kronskulden respektive valutaskulden samt svarar för den operativa förvaltningen av skulden.

Enligt Riksgäldskontorets årsredovisning har de anslagsavräknade utgifterna för hela statsskulden under 1999 uppgått till 90 miljarder kronor, vilket är en minskning med 24 miljarder kronor jämfört med året innan. Till en del förklaras utgiftsminskningen av minskade räntekostnader för den lägre skulden. En betydande del av minskningen förklaras emellertid också av posi-

Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader brutto jämfört med 1998. Den löpande administ- Miljoner kronor

rationen av upplåningsverksamheten omfattar

1999 1998 1997 1996 1994/95

även en betydande utlåning och även räntein- Räntor på 89 006 104 176 97 399 140 989 104 404 täkterna i denna del av verksamheten har minslån i

kat, med ca 15 miljarder kronor. Bortsett från svenska kronor effekter av valuta- och kursförändringar kan

därmed statsskuldens direkta räntekostnader sä-

Räntor på 50 177 60 148 59 030 54 731 49 070 lån i gas ha minskat med 10 miljarder kronor netto. utländsk valuta Realise- 3 310 25 352 182 864 17 958 rade va-

4.6¶Skatter m.m.

luta- och kursdiffe-

renser I tabell 4.5 redovisas hur inbetalningar av skatter Orealise- -3 110 25 730 12 600 533 4 862 och avgifter utvecklats under perioden 1994/95 rade va-

1999. Uppgifter om belopp och om fördelningen lutadiffe-

mellan juridiska respektive fysiska personer, likrenser

som mellan olika slag av skatter och avgifter, är

Summa 139 383 215 406 169 211 197 117 176 294

kostnader en sammanställning av uppgifter ur årsredovis-

ningarna för de myndigheter som ansvarar för Ränte- 54 706 69 132 54 109 85 938 45 218 intäkter i uppbörd. Riksskattverket (RSV) svarar för den upplå- dominerande delen, mer än 90 procent, av uppningsverk-

börden. De redovisade skatteinbetalningarna är samheten

inte periodiserade, utan utgör vad som faktiskt

Nettokost- 84 677 146 274 115 102 111 179 131 076

inbetalats under året. Det innebär att beloppen i

nader

viss mån inkluderar betalningar som avser tidiga- Övriga orealisera- re år. Detta kommenteras ytterligare nedan i an-

de valuta- slutning till respektive skatteslag. kursförändr

På grund av omläggning från budgetår till kahänförbara

lenderår 1996 ingår inte perioden 1/7- 31/12 till skuldskötsel- 1995, eftersom det är 12-månadersperioder som instrument -14 133 -1 927 -164 -1 636 -4 650 jämförs. Av avsnittet om skattekontot nedan Netto- 70 544 144 347 114 938 109 543 126 426 framgår att kontosystemet medför att det för kostnader skatteslagen inkomstskatter, mervärdesskatt och

efter övrigt

i viss mån arbetsgivaravgifter inte föreligger full

jämförbarhet mellan perioden 1998-1999 och Räntor på statskulden avräknas utgifts- och in- tidigare år. komstmässigt mot statsbudgeten, vilket medför att s.k. periodiseringar enligt kostnadsmässig redovisning inte belastar anslaget. Skillnaden mellan statsskuldens nettoutgift på 90 miljarder kronor redovisat ovan och nettokostnad på 85 miljarder kronor i tabellen, förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Enligt resultaträkningen 1999 är nettokostnaden för statsskulden; räntor, över- och underkurser, valutaförändringar m.m., 71 miljarder kronor. I resultaträkningen ingår dock orealiserade valutakursintäkter hänförbara till skuldskötselinstru-ment med 14 miljarder kronor.

Räntekostnaderna på lån i svensk och utländsk valuta har minskat med ca 25 miljarder kronor

Tabell 4.6 Skatteinbetalningar Inkomsterna till pensionssystemet i form av

Miljoner kronor

avgifter uppgick 1999 till 133 miljarder kronor.

1999 1998 1997 1996 1994/95

Detta redovisas bland socialavgifter m.m. under

Skatter huvudrubriken Skatter m.m. Därav förs 105

Skatter - Fysis- 150 617 126 946 111 414 78 557 72 807 miljarder kronor till AP-fonderna och 24 miljar-

ka personer der kronor till premiereserven. Beloppet bokförs

Skatter - Juri- 91 570 87 737 74 588 70 635 59 240 brutto på inkomsttitel; 133 miljarder kronor in

diska personer

och 129 miljarder kronor ut. Skillnaden 4 miljar-

Skatter - Övrigt 4 713 6 407 4 389 10 180 7 497 der kronor stannar på budgeten motsvarande

Betalnings- -8 497 15 091 icke pensionsgrundande avgifter.

differenser

Vid utbetalning av pensioner rekvirerar Riks-

skattekonto

försäkringsverket 135 miljarder kronor från AP-

Arbetsgivar- 248 868 235 575 220 348 213 813 186 842

fonden, vilka inte går via statsbudgeten, och 35 avgifter

miljarder kronor finansieras från anslag

Mervärdesskatt 162 611 153 251 147 719 151 668 115 282

(folkpensioner och bostadstillägg). Total ersätt-

Skatter på varor 74 665 74 126 71 755 71 865 69 123

ning vid ålderdom 1999 var 170 miljarder krooch tullavgifter

nor. Detta redovisas under huvudrubriken

1) Utjämningsavg. 20 525 21 265 23 862 23 773

transfereringar. kommuner och landsting I resultaträkningen nettoredovisas överföring-

Övrigt 25 086 21 885 22 165 23 616 33 635 en till AP-fonden med 105 miljarder kronor och

rekvisitionen från AP-fonden 135 miljarder kro-

Summa skat- 770 158 742 253 676 240 644 107 544 426

teinbetalningar nor. Endast ett tillskott på 30 miljarder kronor

m.m. från AP-fonden syns. Det redovisas bland in-

1) Utjämningsavgiften till kommuner och landsting ingår 1994/95 i posten Öv- täkter av bidrag.

rigt.

Det kassamässiga sätt att redovisa skatteinbetal-

Skattekonto

ningar som görs i resultaträkningen avviker på

flera punkter från den redovisning av skattein-

Skattekontosystemet infördes i januari 1998. Inbetalningar m.m. som görs på statsbudgetens in-

nebörden i systemet är bl.a. att skatter och avkomstsida. I den senare sker omföringar och

gifter som tidigare deklarerades och betalades senedbrytning av vissa belopp för att tydligare re-

parat, nu hanteras samtidigt och på ett dovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan

sammanhållet sätt inom ramen för en enda uppvad som är skatt på inkomst, sociala avgifter etc.

bördsrutin. För skattskyldiga med enbart löne-

Den största skillnaden mellan den redovisning

inkomster har skattekontot i normalfallet inte som görs i resultaträkningen och den som görs i

inneburit någon större förändring. De märkbara statsbudgeten, avser inbetalningar av skatter och

förändringarna gäller fysiska och juridiska persoavgifter från fysiska personer. Utöver statlig

ner som betalar ett eller flera av skatteslagen Fskatt på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i

skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och inredovisningen i tabell 4.6 även allmänna egenav-

nehållna preliminärskatter för anställda. gifter, egna företagares egenavgifter, fastighets-

Alla de skatter som debiteras på kontot sumskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företaga-

meras till en total fordran på den skattskyldige re avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska

eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har personer, samt delägare i handelsbolag.

mervärdesskatt att återfå. När betalning sker till

En annan väsentligt skillnad mot statsbudge-

skattekontot, avräknas beloppet mot det totala ten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter

saldot på skattekontot och inte som tidigare mot som RSV redovisar, ingår de avgifter som över-

de enskilda skatteslagen. Det innebär att om en förs till pensionssystemet. I statsbudgeten redo-

fordran eller skuld uppkommer på kontot till visas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar

följd av för stora eller för små betalningar så som sker till AP-fonden. Det är den huvudsakli-

hänförs inte sådana saldon till bestämda skatga förklaringen till att de totala skatteinbetal-

teslag utan redovisas hos Riksskatteverket som ningarna för 1999, drygt 770 miljarder kronor,

"betalningsdifferenser". Reglering av sådana överstiger de inkomster av skatter m.m. som re-

dovisas i statsbudgeten.

saldon sker successivt när skattedebiteringar sker kan avse ett annat år och förändringar mellan på kontot eller om återbetalning sker. åren innehåller därmed periodiseringseffekter. I

Som framgår av tabell 4.6 fanns vid utgången den mån betalningsdifferenser på skattekontot av 1998 positiva betalningsdifferenser på totalt avser fysiska personer påverkar även detta jäm- 15,1 miljarder kronor. Drygt 9 miljarder kronor förbarheten mellan åren. avsåg fysiska personer och knappt 6 miljarder Större periodiseringseffekter har under periokronor avsåg juridiska personer. Fysiska perso- den skapats av regelförändringar, som t.ex. en ners betalningsdifferenser utgjordes huvudsakli- omläggning av systemet för slutavräkning av gen av kompletteringsbetalningar avseende in- kommunalskatter 1994/95. Förändringar av det komståret 1998. Kompletteringsbetalningar slaget innebär att väsentliga belopp förskjutits antas även förklara en mindre del av juridiska mellan åren och en rimlig bedömning är att utpersoners betalningsdifferenser. Av större vikt vecklingen av skatteintäkterna under femårsför att förklara juridiska personers betalnings- perioden i realiteten varit betydligt mer jämn och differenser är dock bokförd men ej utbetald ne- kontinuerlig än vad uppgifterna i tabellen ger ingativ mervärdesskatt och att företagen under året tryck av. hade månatliga överskott om cirka 3 miljarder Under 1999 var ökningen av fysiska personers kronor på skattekontot. skatteinbetalningar 24 miljarder kronor. Enligt

Vid utgången av 1999 var den totala betal- RSV:s bedömning är utvecklingen av lönesumningsdifferensen -8,5 miljarder kronor. Betal- man den huvudsakliga förklaringen till ökningen. ningsdifferensen för fysiska och juridiska perso- Lönesumman är i sin tur beroende av förändner uppgick till cirka -3 miljarder kronor vardera. ringar av den allmänna lönenivån och sysselsätt- Resterande del av den totala betalningsdifferen- ningen. sen utgjordes av restförda skatter. Under 1999 skedde den största delen av kompletteringsbetalningarna avseende inkomståret 1998. Men under Skatt från juridiska personer 1999 debiterades också underuttaget av skatt, dvs. slutlig skatt minus preliminärskatt. De ne- Under de fem år som redovisas har skatter från gativa betalningsdifferenserna hos fysiska och juridiska personer ökat från 59 miljarder kronor juridiska personer beror på utbetalning av över- 1994/95 till 92 miljarder kronor 1999. Ökningen skjutande skatt och att debiterad kvarskatt en- under 1999 var cirka 4 miljarder kronor. dast delvis betalades in under 1999.

För övrigt skall det noteras att de salderade betalningsdifferenserna för 1999 på totalt drygt Arbetsgivaravgifter -8 miljarder kronor själva verket är ett netto av både positiva och negativa saldon på skattekon- Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden tona som kan avse alla tre skatteslagen inkomst- ökat med drygt 62 miljarder kronor från 187 skatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. miljarder kronor till 249 miljarder kronor. Ök- Tillsammans med den beskrivna tidigarelägg- ningen under 1999 uppgick till 13 miljarder kroningen av slutavräkning av skatter under 1999 nor. Ökningen är i huvudsak, liksom för fysiska föreligger därför inte full jämförbarhet mellan personers skatter, hänförlig till en större total löåren 1998 och 1999 eller med åren dessförinnan. nesumma i landet.

Skatt från fysiska personer Mervärdesskatt

Skatter från fysiska personer, löntagare eller fö- Mervärdesskatteinbetalningarna har ökat med 48 retagare, har under femårsperioden 1994/95 - miljarder kronor under perioden 1994/95 - 1999. 1999 ökat från 73 miljarder kronor till 151 mil- I likhet med vad som gäller fysiska personers jarder kronor. Under 1999 ökade inbetalningar- skatter förklaras de svängningar som skett i förna med 24 miljarder kronor jämfört med 1998. ändringarna mellan tidigare år till viss del av re- Det bör noteras att de belopp som redovisas av- gelförändringar. Dessa har inneburit ändrade ser de faktiska inbetalningar och fr.o.m. 1998 de tidpunkter för betalning av skatten liksom nya debiteringar av skatter som sker ett visst budget- regler för uppbörd bl.a. i samband med EUår, vilket innebär att inbetalda skatter till viss del inträdet 1995. Förändringarna innebär att ut-

vecklingen av mervärdesskattebetalningarna kan Obetalda skatter och avgifter bedömas i realiteten ha varit mer kontinuerlig än vad tabellen ger intryck av. Under perioden 1995-1999 har den beloppsmäs-

Under 1999 redovisas en ökning av inbetal- siga volymen av sådana obetalda fordringar som ningar av mervärdesskatt med 9,4 miljarder kro- Skatteförvaltningen lämnat till Kronofogdemynnor jämfört med 5,5 miljarder kronor under digheten (KFM) för indrivning legat i storleks- 1998. Det bör dock noteras att betalningsdiffe- ordningen 11-12 miljarder kronor. Efter betalrenser på skattekontot kan avse mervärdesskatt. ningar och återkallanden har den slutliga, årliga Någon exakt jämförbarhet föreligger därför inte s.k. uppbördsförlusten stannat vid 5 miljarder mellan 1999 och tidigare år. kronor per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent av

RSV redovisar i sin årsredovisning en större den årliga totala uppbörden. För 1999 var uppökning av mervärdesskatten än vad som anges bördsförlusten 5,7 miljarder kronor eller 0,5 proovan. Detta beror dock på att ett antal större rå- cent av uppbörden. oljeimportörer som tidigare erlagt mervärdes- Det nominella värdet av ackumulerade uteståskatten till Tullverket numera betalar till RSV. ende fordringar som skatteförvaltningen över- Tullverkets andel av inbetalda mervärdesskatt- lämnat till KFM för indrivning, och som inte är medel har därmed minskat i motsvarande mån. preskriberade, uppgick vid utgången av 1999 till

47 miljarder kronor enligt RSV:s årsredo-

visning. Därutöver har under året obetalda ford- Övriga skatter på varor och tjänster samt ringar på ca 13,6 miljarder kronor preskriberats. tullavgifter Preskriptionen sker inom posten Skatter i resul-

taträkningen. Preskription sker normalt efter Under perioden 1994/95 - 1999 ökade inbetal- fem år men tiden kan förlängas om vissa förutningarna avseende övriga skatter på varor och sättningar är uppfyllda. En stor del av fordringtjänster samt tullavgifter med 5,5 miljarder kro- arna avser gäldenärer som försatts i konkurs eller nor. Under 1999 var den totala ökningen för där konkursförfarande pågår. Efter utredning har dessa övriga skatter totalt endast 0,5 miljarder RSV bedömt det verkliga värdet av fordringarna kronor. Mellan vissa skatteslag har dock föränd- till 5 miljarder kronor, vilket är den fordran RSV ringar inträffat. Inbetalningarna av alkoholskatt redovisar i balansräkningen. Av kvarvarande acliksom energi- och miljöskatter har ökat samti- kumulerade fordringar på 47 miljarder kronor digt som reklam- och tobaksskatteinbetalningar- beräknas därmed 42 miljarder kronor utgöra dena minskat. finitiva förluster. Kvarvarande värdet på fordran,

5 miljarder kronor är lika som föregående år.

Utjämningsavgifter för kommuner och landsting

De utjämningsavgifter som vissa kommuner och 4.7 Transfereringar landsting erlägger, och som redovisas av RSV,

Tabell 4.7 Transfereringar och bidrag

motsvaras av utbetalningar av bidrag med unge-

Miljoner kronor fär samma belopp till kommuner som är berätti-

1999 1998 1997 1996 1994/95 gade till sådana bidrag. Utbetalningarna redovisas i statens resultaträkning som transfereringar Social- 308 254 293 197 284 449 289 176 299 978

försäkring tillsammans med de generella stadsbidrag som utbetalas till kommuner och landsting. Dessa ut- Arbets- 69 292 70 114 75 877 72 506 80 258

marknad betalningar kommenteras i avsnitt 4.7.

Bistånd och 14 844 14 173 14 408 14 168 20 366

invandring

Övrigt 214 179 195 076 175 330 169 207 132 138

Övrigt

Summa 606 569 572 560 550 064 545 057 532 560

Det största enskilda beloppet i posten är inlevererade överskott från Riksbanken som ingår med Ovan visas utvecklingen av transfereringar och 7,6 miljarder kronor. Därutöver innehåller pos- bidrag under perioden 1994/95 - 1999. Nedan ten stämpel- och egendomsskatter m.m. redovisas de tre delområdena inom socialförsäk-

ringsområdet närmare och kommenteras kort- Det kan noteras att den genomsnittliga dagsjukfattat. På grund av omläggning från budgetår till penningen dessutom ökat mer än den genomkalenderår 1996 saknas perioden 1/7 - 31/12 95 snittliga lönenivån. Den genomsnittliga dagsjukeftersom det är 12-månadersperioder som jäm- penningen ökade under 1999 från 377 kronor till förs. 394 kronor, samtidigt ökade antalet ersatta dagar.

Socialförsäkring Arbetsmarknad

Tabell 4.8 Socialförsäkring

Utvecklingen med dämpad konjunktur och Miljoner kronor

minskad efterfrågan på arbetskraft fram t.o.m.

1999 1998 1997 1996 1994/95 1990-talets första hälft ledde till att kostnaderna Ersättning vid 169 489 164 858 162 618 161 172 156 406 för olika former av stöd till arbetsmarknaden ålderdom

kulminerade 1994/95, då de nådde drygt 80 mil- Ersättning vid 94 938 84 346 80 769 83 622 89 943 jarder kronor. Därefter har kostnaderna med vissjukdom o

sa svängningar successivt reducerats och har handikapp, förtids- t.o.m. 1999 sjunkit med 11 miljarder kronor till pension, 69 miljarder kronor. vårdbidrag

Under perioden 1998 - 1999 har minskningen Stöd till 43 827 43 993 41 062 44 382 53 449 av kostnaderna varit totalt knappt 7 miljarder barnfamiljer

kronor (1 miljard kronor under 1999). Minsk-

Summa 308 254 293 197 284 449 289 176 299 798

ningen förklaras till stor del av ökad sysselsätt-

ning och en minskad andel s.k. långtidsarbetslö- Under perioden 1994/95 - 1997 skedde en suc- sa. Dessutom minskade kostnaderna för den cessiv minskning av kostnaderna för socialför- statliga lönegarantin. Även under perioden säkringen från 300 miljarder kronor till 284 mil- dessförinnan, 1994/95 -1997, då arbetslösheten jarder kronor. Under 1998 bröts denna fortfarande låg på en konstant hög nivå, skedde utveckling med en ökning av kostnaderna med kostnadsminskningar med totalt 4 miljarder nästan 9 miljarder kronor (3 procent). Under kronor. Dessa minskningar var hänförliga till re- 1999 har det skett en ännu större ökning med gelförändringar som t.ex. en lägre ersättningsnivå ytterligare 15 miljarder kronor (5 procent). i arbetslöshetsförsäkringen och skärpta ersätt-

Av ökningen 1999 är 4,6 miljarder kronor ningsregler för deltidsarbetande. hänförliga till ökade pensionskostnader. De öka- Utöver arbetslöshetsersättning och statlig löde pensionskostnaderna beror dels på ett ökat negaranti finns ytterligare 20-talet former för antal pensionärer, dels på att en allt större andel stöd och bidrag. Mellan dessa olika former har av dessa omfattas av ATP-systemet. förändringar skett under perioden. Totalt sett

När det gäller ersättningar vid sjukdom och påverkar dock inte dessa förhållandevis mindre handikapp m.m. sjönk kostnaderna fram t.o.m. omfattande stödformer totalbilden av hur statens 1997. Under 1998 och 1999 har emellertid kost- arbetsmarknadskostnader utvecklats de senaste naderna ökat kraftigt med sammanlagt drygt 14 åren. miljarder kronor (17,6 procent). Av ökningen är en del hänförlig till ökade kostnader för läkemedelsförmånen. Den dominerande delen avser Bistånd och invandring dock kostnader för sjukersättningen och är en effekt av i första hand tre samverkande faktorer: Kostnaderna för bistånd och invandring var som

störst under 1994/95 då de uppgick till drygt 20

miljarder kronor. Följande år sjönk kostnaderna − Antalet sjukfall och därmed antalet sjukda-

till 14 miljarder kronor, vilket är den nivå som

gar har ökat kraftigt de senaste två åren.

därefter ungefärligen bibehållits. En ökning − Den sjuklöneperiod som finansieras av ar-

skedde under 1999 med knappt 0,8 miljarder

betsgivaren förkortades under 1998 från 28

kronor vilket i huvudsak var hänförligt till insat-

dagar till 14 dagar.

ser i det stormdrabbade Centralamerika och det − Den genomsnittliga dagsjukpenningen har krigsdrabbade Kosovo.

ökat

Övrigt de två åren kostat 37 miljarder kronor inklusive

räntebelastning. Den kostnadspost som minskat Tabell 4.9 Transfereringar och bidrag - övrigt mest under de ovan redovisade åren är ränte- Miljoner kronor

bidragen. Under hela femårsperioden har minsk-

1999 1998 1997 1996 1994/95

ningen varit knappt 27 miljarder kronor, varav 3 Generella 99 182 96 171 86 683 77 778 46 417 miljarder kronor under 1999. bidrag och

Av bidragen till kommuner och landsting på utjämningsbidrag till totalt 99 miljarder kronor avser knappt 21 milkommuner och jarder kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna utlandsting gift motsvaras av en inkomst på ungefär samma Sveriges avgift 21 067 21 210 21 057 18 456 7 348 belopp, som erhålls från de kommuner och till EU m.m.

landsting som enligt särskilda regler har skyldig- Studiestöd/ 22 380 18 283 13 338 9 368 10 345 het att erlägga utjämningsavgift. Inkomsten från avskrivning av

avgiften redovisas i resultaträkningen som skatlåneford.

teinkomst. Resterande bidrag på 78 miljarder Avsättning till 25 792 11 366 - - premiereserven kronor utgörs av generella statsbidrag till kominkl ränta muner och landsting varav kommunerna erhåller Räntebidrag 7 367 10 814 20 804 30 715 33 758 den större delen.

Stöd till 8 364 8 558 8 164 7 216 5 913 jordbruk Bidrag inom 4 241 4 029 3 114 1 864 2 008

skolväsendet 4.8 Konsoliderad resultaträkning

Bidrag till 2 494 2 418 2 357 2 468 2 374 folkbildning I resultaträkningen redovisas intäkter och kost- Bidrag till nä- 2 465 1 873 1 530 3 172 2 271 nader som genererats under redovisningsperioringslivet m.m.

den. Skatteinkomster m.m. som utgör merparten via NUTEK

av statens intäkter redovisas dock enligt Bidrag till in- 1 599 1 480 1 819 1 413 1 727

kassamässiga principer, dvs. med de belopp som vesteringar i

hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Även

dessa transfereringar redovisas kassamässigt då Vad gäller de övriga transfereringarna och bidra-

avräkningen mot statsbudgeten sker utifrån gen som sammanfattas ovan har kostnaderna för

kassamässiga grunder. dessa ökat med totalt 82 miljarder kronor under

Den statliga verksamheten finansieras i viss perioden 1994/95 - 1999. Denna förändring är

utsträckning med avgifter från försäljning av vadock ett netto av såväl väsentliga höjningar som

ror och tjänster och bedrivs, med undantag för minskningar av en handfull poster samtidigt som

affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En bet.ex. EU-avgiften har tillkommit under perioden.

gränsad del av intäkterna kommer även i form av Under 1998 tillkom också avsättning till den s.k.

bidrag, t.ex. från AP-fonderna. premiereserven för pensioner som kostnad. Från

De resultatposter som är speciella för statens och med i år inkluderar det redovisade beloppet

resultaträkning kommenteras nedan. även en räntebelastning (not 4 till resultaträkningen).

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Sedan 1997 har summan av de ovan redovisade

Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kostkostnaderna ökat väsentligt. Under 1998 var ök-

nader som staten har haft för att tillhandahålla ningen 20 miljarder kronor och under 1999 yt-

varor och tjänster. Andra former av ersättningar terligare 16 miljarder kronor, dvs. totalt 36 mil-

kan t.ex. utgöras av intäkter som uppkommit i jarder kronor. Som nämnts har det förekommit

samband med försäljning av anläggningstillbåde minskningar och ökningar bland de redovi-

gångar. sade kostnaderna. Lite förenklat kan dock de två senaste årens ökning hänföras till den nytillkomna avsättningen till premiereserven, som under

Intäkter av bidrag Tabell 4.10 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor

Staten erhåller även intäkter från icke statliga or-

Not 1999 1998

ganisationer som inte är relaterade till utförda prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av Intäkter medel från AP-fonderna till pensionssystemet Skatter m.m. 1 770 158 742 253 för att finansiera pensionsutbetalningarna när Intäkter av avgifter 2 46 566 44 495 dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra och andra

ersättningar

bidrag är exempelvis intäkter från EU.

Intäkter av bidrag 3 49 163 49 859 Transfereringar och bidrag Summa intäkter 865 887 836 607

Transfereringar utgörs av medel som myndig- Transfereringar heterna förmedlar från statsbudgeten till olika och bidrag mottagare. Transfereringar och bidrag känne- Transfereringar och 4 -606 570 -572 560 tecknas av att staten, eller myndigheterna, inte bidrag erhåller någon motprestation. Många transfere- Avsättning 5 -4 008 -8 045

till/upplösning av

ringar är dock förknippade med någon form av

fonder m.m.för

villkor. Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där transfereringskravet är att mottagaren genomför någon form ändamål

av utbildning. Summa transfere- -610 578 -580 605

ringar

Intäkter efter av- 255 309 256 002 drag för transfereringar och bidrag

Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnader för 6 -72 915 -68 546

personal

Kostnader för 7 -10 814 -10 839

lokaler

Övriga 8 -51 467 -63 913

driftskostnader

Avskrivningar 9 -15 825 -15 077

Summa kostnader -151 021 -158 375 för statens egen verksamhet

Saldo före finansi- 104 288 97 627 ella poster

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat av ande- 10 18 777 14 914

lar i dotter- och

intresseföretag

Finansiella intäkter 11 84 609 78 536

Finansiella 12 -152 375 -222 460

kostnader

Summa finansiella -48 989 -129 010 poster

Årets över-/under- 55 299 -31 383 skott

Kommentarer till resultaträkningen drag som erhålls från EU. Dessa uppgick 1999

till drygt 9 miljarder kronor. Resultaträkningen för 1999 visar ett överskott på

Diagram 4.2 Statens kostnader 1999

55 miljarder kronor. År 1998 redovisades ett underskott på 31 miljarder kronor efter justering för förändrade redovisningsprinciper (i årsredovisningen för 1998 angavs 23 miljarder kronor). Finansiella

kostnader Resultatförbättringen förklaras i allt väsentligt av

17% (23%) finansiella intäkter och kostnader hänförbara till Transfereringar

och bidrag 66% statsskulden (se avsnitt 4.5 tabell 4.5). (61%)

De totala intäkterna 1999 (inklusive finansiella intäkter) uppgick till 969 miljarder kronor. Skatterna, inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt m.m. utgjorde den dominerande delen Verksamhetens

kostnader med 770 miljarder kronor, vilket är en ökning

17% (16%) med 28 miljarder kronor jämfört med 1998. Av de totala skatterna avser 249 miljarder kronor ar-

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998 betsgivaravgifter, 242 miljarder kronor avser skatter och avgifter för fysiska och juridiska per-

Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppsoner och 163 miljarder kronor avser mervärdes-

gick till 607 miljarder kronor 1999, en ökning skatt.

med 34 miljarder kronor jämfört med 1998. De

största enskilda transfereringarna avser ålders-

Diagram 4.1 Statens intäkter 1999

pensioner inklusive ATP samt skatteutjämnings-

Intäkter av

avgifter och bidrag och statsbidrag till kommuner och lands-

andra

ersättningar ting.

5% (5%)

Bland transfereringarna förekommer både

Inäkter av minskningar och ökningar mellan åren. En stor

Skatter m.m. bidrag

inkl. arbetsgivar 5% (5%) ökning 1999 är avsättningen till premiereserven

avgifter som ökat med drygt 12 miljarder kronor till 23,5

79% (80%)

Finansiella miljarder kronor (not 4 till resultaträkningen).

intäkter

En ökning har även skett med 9 miljarder kronor

11% (10%)

för ersättning vid sjukdom. Dessa ersättningar

uppgick 1999 till knappt 81 miljarder kronor.

Andra stora ökningar avser kostnader för stu-

diestöd och avskrivningar av lånefordringar. Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998 Dessa har under 1999 ökat med 4 miljarder kro-

nor till 22 miljarder kronor. Statsbidrag till För 1999 uppgick intäkter av avgifter och andra kommuner och landsting har ökat med 3 miljarersättningar till 47 miljarder kronor varav ca två der kronor till 99 miljarder kronor. De utjämtredjedelar utgjordes av avgifter. Beloppet inne- ningsbidrag som utbetalats till kommuner och bär en ökning med drygt 2 miljarder kronor redovisas som transfereringar, uppgick till 21 jämfört med 1998. miljarder kronor och motsvaras på inkomstsidan

Intäkter av bidrag, drygt 49 miljarder kronor, av den kommunala utjämningsavgiften som reavser till största delen de medel från AP-fondens dovisas under Skatter. Ålderspensioner inklusive avkastning som måste tillskjutas när ATP- ATP ökade med knappt 5 miljarder kronor. Läavgifterna inte räcker till för utbetalning av all- kemedelsförmåner ökade med 1,5 miljarder kromän tilläggspension. AP-fondsmedel uppgick nor till 14 miljarder kronor. Däremot minskade 1999 till 30 miljarder kronor. De 45 miljarder räntebidragen med 3,5 miljarder kronor och lökronor som överförts från AP-fonden som ett negarantierna med drygt 1 miljard kronor. led i den finansiella infasningen av det nya ålders- En förändring från föregående år är att avsättpensionssystemet redovisas inte över resul- ning till/upplösning av fonder för transfereringsäntaträkningen (se redovisningsprinciper i bilaga damål för första gången redovisas i resultaträk- 1). Som intäkter av bidrag redovisas också de bi- ningen. Årets kostnader för avsättning till fonder

uppgår till 4 miljarder kronor. De största avsätt- 4.9 Konsoliderad balansräkning ningarna gjordes av Insättningsgarantinämnden på drygt 2 miljarder kronor och avser garantier I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet för insatta medel i banker och värdepappersbo- av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. lag. Kärnavfallsfondens styrelse gjorde en avsätt- Värdet är beräknat per den 31 december 1999. I ning på 1,4 miljarder kronor. År 1998 avsattes 8 de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier miljarder kronor till fonder. Minskningen totalt och andelar i statliga bolag presenteras dessa i mellan åren beror främst på att delpensionsfon- bilaga 1.4. den och arbetsskadefonden upplöstes 1998. De balansposter som är specifika för staten

Kostnaderna för statens egen verksamhet avser kommenteras nedan. personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar och uppgår till 151 miljarder kronor 1999, vilket Beredskapstillgångar är en minskning med drygt 7 miljarder kronor Beredskapstillgångar avser tillgångar både för cijämfört med 1998. vil och militär beredskap. I och med att försvaret

Personalkostnaderna ökade med 5 miljarder fr.o.m. 1998 invärderat sina beredskapstillgångar kronor. Ökningen hänförs bland annat till att kan sägas att posten numer främst omfattar tillstatens tjänstepensioner redovisas enligt nya re- gångar för militär beredskap. Dessa redovisas av dovisningsprinciper. Försvarsmakten. Tillgångar för civil beredskap

De övriga driftskostnaderna minskade med omfattar t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt drygt 12 miljarder kronor. Detta beror främst på medicinsk utrustning och innehas av ett flertal att Försvarsmakten och Försvarets materielverk myndigheter t.ex. Räddningsverket, Överstyrelfr.o.m. 1999 redovisar anskaffning av krigsorga- sen för civil beredskap, Socialstyrelsen och Jordnisatoriska anläggningar som anläggningstill- bruksverket. gångar. Tidigare redovisades detta som driftskostnad. Depositioner

De finansiella posterna förbättrades med 80 Deponerade medel finns främst hos Länsstyrelmiljarder kronor och uppgår till -49 miljarder serna, Riksskatteverket och Tullverket. De kan kronor. Minskningen beror i huvudsak på den t.ex. utgöras av hyror som deponerats av hyreskronförstärkning som skett under året, vilket gäster i samband med en pågående tvist med en medfört realiserade och orealiserade valutavins- fastighetsägare. ter. Föregående år belastade realiserade- och orealiserade valutaförluster resultatet med drygt 39 Periodavgränsningsposter miljarder kronor. År 1999 bidrog kronförstärk- Periodavgränsningsposter avser fordrings- reningen till valutavinster uppgående till drygt 23 spektive skuldposter som behövs för att bemiljarder kronor. Räntekostnaderna på lån i stämma de intäkter och kostnader som rätteligen svensk och utländsk valuta har minskat med 25 hör till räkenskapsåret. De består av upplupna miljarder kronor, men även ränteintäkterna har och förutbetalda intäkter och kostnader och av minskat (15 miljarder kronor) vilket netto gör upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på att statsskuldens direkta räntekostnader har en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för minskat med 10 miljarder kronor. Även kurs- anställda. förluster som har genererats av större byten och uppköp av obligationer har minskat mellan 1998 Ansvarsförbindelser och 1999. Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden

I finansiella poster ingår Resultat från andelar i och andra större framtida åtaganden som inte redotterföretag som under 1999 ökade med knappt dovisats som skuld i balansräkningen. Skuld- 4 miljarder kronor. Resultatandelen av Förvalt- bokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske ningsbolaget Stattum ökade med 8,5 miljarder så snart det är sannolikt att ersättning kommer kronor vilket förklaras av under året sålda aktier att utgå och beloppet kan fastställas med rimlig i läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn. sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser utgörs Minskningar av resultatandelar kan konstateras främst av kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter för exempelvis Telia AB och Posten AB. och bankstöd.

Ännu ej invärderade tillgångar

I balansräkningen redovisas inte värdet av olika typer av nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar, bibliotek och nationalparker frånsett till ett ringa belopp, se not 16 till balansräkningen.

forskning och utveckling

Summa periodavgräns- 37 269 41 175

Rättigheter och andra im- 14 236 193 ningsposter materiella anläggningstillgångar

Kortfristiga placeringar

nans fastighet

anläggningstillgångar

Avsättningar

Statliga vägar 22 63 185 61 340

Avsättningar för pensioner 41 117 691 116 149 Statliga järnvägsanlägg- 23 53 149 48 877 och liknande förpliktelser

ningar

Övriga avsättningar 42 80 706 51 929

Summa materiella till- 279 201 277 508 Summa avsättningar 198 397 168 078 gångar

Skulder m.m. Finansiella tillgångar

gångar

Statsskulden 47 Summa anläggningstill- 437 337 421 136 Lån i Sverige 1 079 080 1 083 436

gångar

Lån utomlands 291 075 362 525 Utlåning 27 123 113 119 269

Summa statsskulden 1 370 155 1 445 961 Varulager m.m.

Kommentarer till balansräkningen lingsbanken och Europarådets Utvecklingsbank.

Posten utlåning utgörs av fordringar som upp- Statens totala tillgångar uppgår till 661 miljarder står i utlåningsverksamhet hos myndigheter som kronor och statens totala skulder, avsättningar enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva såoch fonder till 1 749 miljarder kronor. Under rä- dan verksamhet. Utlåningen uppgår till 123 milkenskapsåret 1999 ökade de redovisade tillgång- jarder kronor, vilket är en ökning med 4 miljararna med 25 miljarder kronor och skulderna der kronor. Centrala studiestödsnämnden har minskade med 98 miljarder kronor, avsättning- ökat sin utlåning med 4 miljarder kronor till 118 arna ökade totalt med 30 miljarder kronor och miljarder kronor. (Not 27 till balansräkningen) fonderna ökade med 4 miljarder kronor. Statens Tillgångsposterna under varulager m.m. har negativa nettoförmögenhet förbättrades därmed minskat med knappt 2 miljarder kronor mellan med 89 miljarder kronor under 1999. Detta be- 1998 och 1999. Minskningen hänförs till posten ror huvudsakligen på att statsskulden minskade Förskott till leverantörer medan övriga poster med 76 miljarder kronor. Varulager och Förråd, Pågående arbeten och

Immateriella tillgångar består av balanserade Fastigheter i absoluta tal ej förändrats nämnvärt utgifter för forskning och utveckling, rättigheter mellan 1998 och 1999. samt förskott avseende immateriella tillgångar. Kundfordringar uppgår till drygt 4 miljarder Tillgångarna uppgår till totalt 1,5 miljarder kro- kronor vilket är en ökning med drygt 0,5 miljarnor, varav forskning och utveckling står för hu- der kronor jämfört med 1998. Övriga fordringar vuddelen. Det är en ökning med 0,4 miljarder uppgår till 20 miljarder kronor och består till kronor jämfört med 1998. Riksförsäkringsverket största del av skattefordringar, bidragsfordringar redovisar här tillgångar som avser utveckling av på EU, obetalda tullräkningar och fordringar på det nya pensionssystemet på 0,6 miljarder kro- bidragsskyldiga avseende underhållsstöd. Jämfört nor. Dessa har ökat med 0,2 miljarder kronor med föregående år har övriga fordringar ökat 1999. med 1 miljard kronor vilket gör att fordringar

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 279 totalt ökat med 1,5 miljarder kronor. miljarder kronor. Jämfört med föregående år är Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avdet en ökning med knappt 2 miljarder kronor. ser förutbetalda kostnader och upplupna intäk- Bland materiella tillgångar förekommer både ter. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till minskningar och ökningar mellan åren. Banver- 37 miljarder kronor. Minskningen avser främst kets bokförda värde av statliga järnvägsanlägg- Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter från ningar ökade med 4 miljarder kronor till totalt 53 skuldskötselåtgärder och förutbetalda underkurmiljarder kronor. Även Vägverkets bokförda ser vid upplåning. (Not 34 till balansräkningen) värde av statliga vägar har ökat mellan åren med 2 Värdepapper och andelar har ökat med 7 milmiljarder kronor till 63 miljarder kronor. Där- jarder kronor. Ökningen förklaras av att oväntat emot har det bokförda värdet på beredskapstill- stora skatteinbetalningar influtit i slutet av 1999, gångarna minskat med 5 miljarder kronor mellan vilka Riksgäldskontoret placerat i form av dagsåren. Detta förklaras i huvudsak av att Försvars- lån hos banker. makten under 1999 justerat 1998 års invärdering- Kassa och bank har under året ökat med drygt ar. 2 miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 157 Ökningen förklaras av att Riksgäldskontoret, miljarder kronor. Det innebär en ökning med 14 som en beredskapsåtgärd inför millenieskiftet, lät miljarder kronor jämfört med föregående år. Det behållningar på valutakonton i Riksbanken ligga bokförda värdet på aktier och andelar i dotter- kvar över årsskiftet. och intresseföretag har ökat med 10 miljarder Nettoförmögenheten, som är negativ, har förkronor, vilket är en följd av förändringen av bo- bättrats med 89 miljarder kronor mellan åren lagens justerade egna kapital. Förvaltningsaktie- 1998 och 1999. Vid utgången av 1999 uppgick bolaget Stattum förklarar 9 miljarder kronor av den till –1 088 miljarder kronor. ökningen. Posten Andra långfristiga värdepap- Fonder redovisas separat i balansräkningen för persinnehav har ökat med 4 miljarder kronor. första gången 1999. 1998 redovisades de under Detta beror i allt väsentligt på att Regeringskans- särskilda avsättningar inom Nettoförmögenheliet för första gången 1999 redovisat inbetalt ka- ten. År 1999 uppgick de till 34 miljarder kronor. pital till Europeiska Investeringsbanken, Nor- Det är en ökning med 4 miljarder kronor. Kärdiska Investeringsbanken, Europeiska Utveck- navfallsfonden har ökat med drygt 1,5 miljarder

kronor till 23 miljarder kronor. Insättningsga- nansiellt netto, som är hänförbart till statens rantinämndens fond har ökat med 2,3 miljarder upplåning, kunnat särskiljas från övriga finansikronor till 7,6 miljarder kronor. ella poster under avsnittet finansiella aktiviteter.

Avsättningarna har ökat med 30 miljarder kro- Inom staten används den s.k. indirekta metonor till 198 miljarder kronor 1999. Ökningen den för att sammanställa finansieringsanalysen. förklaras nästan uteslutande av att premiereser- Den innebär att utgångspunkten i analysen är ven ökat p.g.a. ändrade avgiftssatser samt infö- intäkter och kostnader från resultaträkningen. randet av statlig ålderspensionsavgift. Intäkter och kostnader som inte har medfört

Övriga skulder uppgår till 33 miljarder kronor några betalningsströmmar har eliminerats. För och har minskat med 15 miljarder kronor, vilket att få fram betalningar har även hänsyn tagits till nästan helt förklaras av att skuldbytesavtal, netto förändringar av fordringar och skulder. har minskat.

Statsskulden minskade med 76 miljarder kronor till 1 370 miljarder kronor. Skillnaden mot Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på 1 374 miljarder kronor beror på att i statens balansräkning är Riksförsäkringsverkets och Svenska Kraftnäts innehav av statsobligationer samt Riksgäldskontorets uppköpta premieobligationer eliminerade.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader och oförbrukade bidrag uppgår till 99 miljarder kronor. Jämfört med föregående år är det en minskning med 7,5 miljarder kronor. Minskningen hänför sig till Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på statsskulden.

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier som redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen på sammanlagt 681 miljarder kronor. I not 51 och kapitel 6 redogörs närmare för de statliga garantierna.

4.10¶Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på drift, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statens upplåning justerat för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat. När det gäller affärsverken har information dock hämtats i särskild ordning. I och med att nya statliga inrapporteringskoder infördes 1999 är det nu möjligt att särredovisa vissa poster i finansieringsanalysen. Det gäller utdelningar, utlåning och försäljning av anläggningstillgångar. Dessutom har fi-

Tabell 4.12 Finansieringsanalys Kommentarer till finansieringsanalysen

Miljoner kronor

ökning från föregående år med 53,4 miljarder ersättningar Intäkter av bidrag 49 163 48 264 kronor. Att nettobetalningarna i statens verk-

samhet har förbättrats beror till stor del på en

Summa intäkter 872 607 842 698

överföring av medel från AP-fonden på 45 mil-

jarder kronor, men även på ökade skatteinbetal- Transfereringar och bidrag -573 092 -562 555

ningar. Kostnader för statens -135 196 -141 949

Under posten intäkter av avgifter och andra förvaltning

ersättningar ingår utdelningar från statliga dot-

Summa kostnader exklusive -708 288 -704 503

avskrivningar ter- och intresseföretag med 7,1 miljarder kro-

nor. De största utdelningarna specificeras nedan:

Överföring av AP-fondsmedel 45 000

Tabell 4.13 Utdelningar i statliga bolag

Miljoner kronor

gångar

Kostnaderna för statens förvaltning har i finansi-

Summa investeringar -33 789 -25 460

eringsanalysen justerats för avskrivningar m.m.

Dessutom har justeringar gjorts med 25,8 miljar-

poster:

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för statens -87 739 -118 280 Tabell 4.14 Justeringar till betalningar upplåning, justerat för valuta- Miljoner kronor 1999 kursförändringar,

Förändring långfristiga fordringar 167 Övrigt finansiellt netto justerat 2 731 5 503

Förändring övriga omsättningstillgångar -6 787 för resultatandelar

Kassa, bank m.m. har ökat under 1999 med 2,3 Utlåning miljarder kronor, vilket ökar statens upplåning. Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret och amorteringar, var -8,6 miljarder kronor, villät behållningar på valutakonton i Riksbanken ket är en minskning med 0,2 miljarder kronor. ligga kvar över millennieskiftet som en säker- Nyutlåningen och amorteringar ökade med 0,5 hetsåtgärd. miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor.

Avsättningarna har ökat med 3,5 miljarder I not 54 till finansieringsanalysen, specificeras kronor, vilket får en positiv inverkan på kassa- nyutlåning och amorteringar för de myndigheter flödet. Ökningen beror bl.a. på att Exportkre- som redovisade de största beloppen. ditnämnden gör avsättningar för risker avseende garantier och att Försvarsmakten ökat sina av- Finansiella aktiviteter sättningar för kommande förtidspensioneringar. Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-

der 1999 uppgår till –88,9 miljarder kronor, vil- Investeringar ket innebär minskade nettoutbetalningar med Statens totala nettoinvesteringar under 1999 22,1 miljarder kronor jämfört med tidigare år. uppgår till 33,8 miljarder kronor. I uppställ- Att nettoutbetalningarna minskat berodde dels ningsformen för finansieringsanalysen ingår nu- på minskade räntebetalningar, dels på att realisemera även försäljningar av anläggningstillgångar rade kursförluster minskat avseende upplåningunder rubriken investeringar (men med omvänt en. tecken). Jämförelsetal för 1998 har inte kunnat Från resultaträkningen har finansiella poster tas fram utan försäljning av anläggningstillgångar som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex. redovisas under posten justeringar till betalning- resultatandelar från dotter- och intresseföretag ar 1998. uppgående till 18,8 miljarder kronor. Dessutom

De materiella investeringarna uppgår under har orealiserade valutakursvinster på 17,2 miljar- 1999 till 33,5 miljarder kronor, vilket är en ök- der kronor eliminerats varav 2,8 miljarder kronor ning med 10,2 miljarder kronor från föregående är hänförliga till statens upplåning. Dessa har i år. Tidigare kostnadsförde Försvarsmakten in- huvudsak uppkommit vid omvärdering av upplåvesteringar, men fr.o.m. 1999 tillgångsredovisas ning och kreditgivning i utländsk valuta. dessa under balansposten Beredskapstillgångar. De totala investeringarna i Försvarsmakten var Statens upplåning 12 miljarder kronor under 1999. Vägverkets in- Statens nettoupplåning visar förändringen av vesteringar var 5,6 miljarder kronor, vilket är en statens hela upplåning justerat för valutakursförminskning från föregående år med 1,9 miljarder ändringar i utländsk valuta. Förutom Riksgäldskronor. Banverkets investeringar var 5,1 miljar- kontoret har endast ett fåtal myndigheter möjder kronor, vilket också är en minskning från fö- lighet att ta upp lån på marknaden. Den regående år med 1,9 miljarder kronor. myndighet som förutom Riksgäldskontoret hade

Investeringar i finansiella anläggningstillgång- den största nettoupplåningen 1999 var Statens ar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minsk- Järnvägar. ning från föregående år med 0,9 miljarder kro- Nettoamorteringen av statens lån under 1999 nor. Minskningen beror på att Regeringskansliet var 72,9 miljarder kronor, en förändring från föhar minskat sina investeringar i aktier. regående år med 67,4 miljarder kronor. Under

Investeringar i immateriella tillgångar uppgår året har statsskulden minskat med 75,8 miljarder till 0,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med kronor. För att komma fram till statens netto- 0,2 miljarder kronor sedan 1998. amortering i slutraden har justeringar gjorts för

I not 53 till finansieringsanalysen, specificeras förändring av övrig upplåning och för orealiserainvesteringar i materiella och finansiella anlägg- de valutakursförändringar med 2,9 miljarder ningstillgångar för de myndigheter som redovi- kronor. sade de största investeringarna. I kapitel 3 ges en förklaring av sambanden

mellan resultaträkning, finansieringsanalys och

statsbudgetens utfall.

5¶Statsbudgetens utfall

5¶Statsbudgetens utfall 1999

5.1 Inledning Tabell 5.1 Statsbudgetens saldo 1999 justerat för större engångseffekter (underliggande saldo)

Miljarder kronor I 2000 års ekonomiska vårproposition redovisade

1999 regeringen statsbudgetens preliminära utfall för

Statsbudgetens saldo 82,0 1999. I detta kapitel redovisar regeringen stats-

budgetens slutliga utfall för 1999. I bilagorna 2 Större engångseffekter 71,9

och 3 redovisas det slutliga utfallet för samtliga Försäljning av statliga bolag m.m. 0,8

inkomsttitlar respektive anslag på statsbudgeten. Överföring från AP-fonden 45,0

Premiepensionsmedel, inbetalningar 26,1

Statsbudgetens saldo 10,1 (justerat för större engångseffekter)

5.2¶Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats- Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

budgeten till 696,4 miljarder kronor. Det slutliga skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och

utfallet blev 725,1 miljarder kronor, vilket är utgifter, med vissa specificerade undantag, samt

28,7 miljarder kronor högre än beräknat. Ökandra betalningar som påverkar statens låne-

ningen förklaras främst av högre skattebehov. Statsbudgetens saldo är därmed det-

inkomster, som blev 41,9 miljarder kronor högre samma som statens lånebehov (med motsatt

än beräknat, se vidare avsnitt 5.3.1. tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utmöjlighet att amortera på statsskulden. I kapitel

gifter blev 643,1 miljarder kronor. Det är 3 Samband mellan resultaträkning och stats-

37,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsabudget jämförs redovisningsprinciper och struk-

ken är främst att Riksgäldskontorets nettoutlåtur mellan statsbudgeten och resultaträkningen.

ning blev 44,9 miljarder kronor lägre än beräk-

Budgetsaldot uppgick 1999 till 82 miljarder

nat, varav den största delen förklaras av att kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot

starten av det nya premiepensionssystemet förtill 16 miljarder kronor. Utfallet blev därmed

senades. Därmed genomfördes inte den budgete- 66 miljarder kronor bättre än budgeterat. Jäm-

rade överföringen på 37 miljarder kronor till fört med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo

Premiepensionsmyndigheten under 1999. Dessförbättrats med 72,3 miljarder kronor. Det stora

utom gjordes en extra överföring från APbudgetöverskottet för 1999 beror till stor del på

fonden till Riksgäldskontoret för att korrigera engångseffekter i form av överföringar från AP-

för att Premiepensionssystemet tillfördes för lite fonden, 45 miljarder kronor, och inbetalningar

medel under åren 1995–1997. Dessa lägre utgifav premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret,

ter motverkas delvis av att ränteutgifterna blev 26 miljarder kronor. Justerat för dessa större en-

högre än beräknat i statsbudgeten. gångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för

1999 till ca 10 miljarder kronor.

Tabell 5.2 Statsbudgetens utfall 1999 let. Skillnaden delas upp på skillnad till följd av Miljarder kronor

beslut, förändrad bild av den ekonomiska ut-

Diff

vecklingen (antaganden) och övrigt. Att budget-

utfall

Stats Tilläggs stats- saldot blev högre än beräknat beror i huvudsak

budget -budget Totalt Utfall budget

på regeringsbeslut, främst senareläggningen av Inkomster 696,4 696,4 725,1 28,7

utbetalningen till PPM, och på att den ekono-

Varav skatte- 630,6 630,6 672,4 41,9 miska tillväxten för 1999 underskattades hösten

inkomster

1998, vilket medförde högre skatteinkomster än Utgifter 680,4 8,6 688,9 643,1 -37,2

beräknat i statsbudgeten. Inom kategorin övrigt

Utgifter 613,8 8,6 622,4 615,3 1,5 blev dock budgetsaldot lägre än budgeterat

exkl. stats-

främst p.g.a att utgifterna avseende sjukpenning

skuldsräntor

och rehabilitering samt statsskuldsräntorna blev

Stats- 84,6 84,6 89,9 5,3

högre än budgeterat.

skuldsräntor

Riks-gälds -18,0 -18,0 -62,1 -44,1

Tabell 5.3 Skillnader mellan statsbudgeten och utfall för

kontorets

1999

nettoutlåning

2 Miljarder kronor

m.m.

Total Antag- Beslut Övrigt

Budgetsaldo 16,0 -8,6 7,5 82,0 66,0

skillnad anden 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor. 2 Utgifter -37,2 -2,2 -42,2 7,2 Inkl. kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret.

Varav: Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utgiftsområden 1,5 -0,4 -3,7 5,6

exkl. statsskulds- I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo 1

räntor (detsamma som statens lånebehov) för åren

Statsskuldsräntor 5,3 -1,8 0 7,1 1990-1999. Budgetsaldot har förändrats drama-

m.m. tiskt under perioden. Under 1990-talets första år

Myndigheters m.fl. -44,1 0 -38,6 -5,5 var staten tvungen att låna stora belopp. Störst in- och utlåning i var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en RGK kraftig minskning av lånebehovet och 1998 över- Inkomster 28,7 26,6 -1,1 3,3 gick lånebehovet till ett budgetöverskott på

Budgetsaldo 66,0 28,7 41,1 -3,9

9,7 miljarder kronor för att sedan 1999 öka kraf- 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket

2

RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost tigt till ett budgetöverskott på 82 miljarder kro-

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid nor. Som framgår av diagrammet är det bara under de två senaste åren som staten kunnat amortera på statsskulden.

5.3¶Statsbudgetens inkomster

Diagram 5.1 Statsbudgetens saldo 1990-1999

Miljarder kronor

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick 1999 till

725 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kro-

50 Underliggande Faktiskt nor eller 4,1 procent högre än vad som beräkna-

des i statsbudgeten. Inkomster från skatter m.m.

(inkl. kommunal utjämningsavgift) blev 672

-50 miljarder kronor, vilket är 42 miljarder kronor

eller 6,6 procent högre än beräknat. Utfallet för -100

övriga inkomster blev 53 miljarder kronor, vilket

-150

är 13 miljarder kronor eller 19,9 procent lägre än -200 beräknat. Det lägre utfallet förklaras i huvudsak

av att försäljningar av statlig egendom blev lägre -250

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 än beräknat.

Skillnadsanalys

I tabell 5.3 redovisas skillnaden mellan det beräknade budgetsaldot i statsbudgeten och utfal-

5.3.1 Skatter takten för lönesumman 1999 nu är betydligt

högre jämfört med beräkningen till budgetpro- De inkomsttitlar som redovisar skatter som om- positionen. En stor del av de ökade skatterna fattas av den samordnade uppbörden påverkas av tillfaller dock kommunsektorn och pensionsde periodiserade skatterna för inkomståren systemet, vilket medför att statens periodiserade 1997–1999. Den samordnade uppbörden om- skatter ökat med 13 respektive 38 miljarder krofattar cirka hälften av de totala skatterna. För in- nor under 1998 och 1999 i förhållande till budkomståren 1997–1998 är dessa utfall kända me- getpropositionen för 1999. dan utfallet avseende inkomståret 1999 blir klart Statsbudgetens skatter har jämfört med budi december 2000. Några ”exakta” förklaringar till getpropositionen för 1999 ökat med 22 respektiskillnader mellan statsbudget och utfall går där- ve 43 miljarder kronor 1998 och 1999. Den störför inte att redovisa, utan förklaringarna baseras re ökningen av statsbudgetens skatter jämfört på den prognos av den periodiserade skatten för med statens periodiserade skatter, 9 respektive 5 1999 som redovisades i 2000 års ekonomiska miljarder kronor för åren 1998 och 1999, beror vårproposition. För de skatter som ej omfattas av till stor del på att utbetalningarna av kommunalden samordnade uppbörden är dock det periodi- skattemedel till kommunerna är fastställda, varserade utfallet för 1999 klart. för hela den preliminära skatten på förvärvsin-

Jämfört med beräkningen till budgetpropo- komster och pensioner tillfaller staten. Detta sitionen för 1999 (BP1999) har de periodiserade medför större slutregleringar av kommunalskatterna i offentlig sektor ökat med 18 respekti- skattemedel, vilket kommer att påverka statsve 50 miljarder kronor för åren 1998 och 1999 budgeten negativt både 2000 och 2001. Slutregle- (se tabell 5.4). ringen beräknas år 2001 uppgå till 10 miljarder

kronor.

Tabell 5.4 Offentliga sektorns och statens periodiserade

Den stora skillnaden mellan beräkningen till

skatter samt statsbudgetens inkomster

budgetpropositionen för 1999 och nuvarande Miljarder kronor

prognos, vad avser de periodiserade skatterna,

Utfall Prognos/ Skillnad mot BP1999

Utfall har minskat successivt under året. Av tabell 5.5

1998 1999 1998 1999 framgår att till 1999 års ekonomiska vårpropo- Offentlig sektor peri- 1 019 1 079 18 50 sition (VP1999) hade skillnaden minskat till

odiserade skatter

28 miljarder kronor och till budgetpropositionen varav

för 2000 (BP2000) uppgick skillnaden till

Löneskatter

19 miljarder kronor.

de skatter

Statsbudgetens in- 706 725 9 29 komster

varav

Skatter 618 652 22 43

Kommunal utjäm-

ningsavgift 21 21 0 -1

Övriga inkomster 67 53 -13 -13 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp avser prognoser.

De högre intäkterna avser till största delen löneskatter – inkomstskatter på förvärvsinkomster, allmän pensionsavgift och arbetsgivaravgifter – och skatt på realisationsvinster m.m. För inkomståret 1999 förklaras även en stor del av skillnaden av ökade mervärdesskatteintäkter. De högre löneskatterna 1999 förklaras dels av det högre utfallet för 1998, dels av att utvecklings-

Tabell 5.5 Offentliga sektorns och statens periodiserade Tabell 5.6 Förutsättningar vid olika prognostillfällen

skatter samt statsbudgetens inkomster 1999. Procentuell förändring

Skillnad mellan tidigare beräkningar och prognos respekti-

BP1999 VP1999 BP2000 VP2000

ve utfall.

serade

1998 1,1 1,3 1,4 1,4

skatter

1999 1,2 1,2 3,1 2,7

varav

Utbetald lön

inkomster

varav

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-

Skatter -43 -23 -20

sitionen för 1999 blev ökningstakten för löne-

Kommunal utjäm-

ningsavgift 1 0 0 summan 1998 1,4 procentenheter högre medan

Övriga inkomster 13 44 2 ökningstakten för 1999 nu är 1,9 procentenheter

högre. För inkomståret 1999 beräknas således Av tabellen framgår även att prognosen för löne- lönesumman bli 3,3 procent högre jämfört med skatter förbättras i betydligt snabbare takt än beräkningen till budgetpropositionen för 1999. prognosen för skatt på realisationsvinster m.m. Detta beror på en upprevidering av både tim- Till budgetpropositionen för 2000, för vilken be- löneutvecklingen och utvecklingen av antalet arräkningen gjordes under augusti 1999, hade betade timmar. Även prognosen för hushållens skillnaden för löneskatterna minskat till konsumtionsutgifter, som påverkar intäkterna av 3 miljarder kronor. Däremot låg skatt på realisa- mervärdesskatt, har reviderats upp. Såväl hushåltionsvinster m.m. fortfarande kvar på en alltför lens som offentliga sektorns konsumtion ökade låg nivå. Den alltför låga prognosen på realisa- snabbare 1999 än vad som prognostiserades till tionsvinster förklaras av att det preliminära taxe- budgetpropositionen för 1999 för det året. ringsutfallet avseende inkomståret 1998 låg cirka I budgetpropositionen för 1999 under- 40 procent under det slutliga utfallet. Det preli- skattades utvecklingen av antalet arbetade timminära utfallet fick även påverka prognosen för mar 1999 kraftigt. Även för 1998 underskattades inkomståret 1999. timutvecklingen något. Underskattningen för

1998 förklaras främst av att produktivitetstill-

växten bedömdes bli snabbare än vad som blev Makroekonomisk utveckling fallet. För 1999 förklaras underskattningen av

utvecklingen avseende antalet arbetade timmar, Utvecklingen av statsbudgetens inkomster är in- dels av för höga förväntningar om produktivitimt förknippad med den makroekonomiska ut- tetstillväxten, dels av att styrkan i tillväxten i vecklingen. Det är därför viktigt att veta vilka be- ekonomin underskattades. räkningsantaganden som legat till grund för pro- När 1999 års ekonomiska vårproposition pubgnoser över statsbudgetens inkomster. I tabell licerades bedömdes effekterna av Asienkrisen 5.6 nedan redovisas några centrala makro- dämpa tillväxten i svensk ekonomi i relativt stor ekonomiska förutsättningar för beräkningen av omfattning. BNP-tillväxten reviderades ner i skatteinkomsterna till budgetpropositionen för förhållande till budgetpropositionen för 1999 1999, vårpropositionen 1999, budgetpropo- och skillnaden mellan prognos och utfall blev sitionen för 2000 samt vårpropositionen 2000. därmed ännu större än i budgetpropositionen.

Det var framför allt exporten och investeringarna

och därmed även importen som förutsågs ut-

vecklas svagare än prognostiserat i budget-

propositionen. Produktiviteten reviderades sam- prognosen för volymtillväxten i hushållens kontidigt ner, bland annat därför att dämpningen av sumtion 1999 ned från 2,9 procent i budgetprotillväxten förväntades få effekt på sysselsättning- positionen för 1999 till 2,6 procent i 1999 års en med viss eftersläpning. Prognosen över ut- ekonomiska vårproposition. Därefter har effekvecklingen av antalet arbetade timmar mellan terna visat sig vara mindre än först befarat, vilket 1998 och 1999 var därmed densamma i vårpro- tillsammans med den allmänt förbättrade konpositionen 1999 som i budgetpropositionen för junkturbilden lett till att prognoserna successivt 1999, dvs. en kraftig underskattning. Sedan bud- reviderats upp. Förutom den starka utvecklingen getpropositionen publicerades hade sysselsätt- av sysselsättningen och de disponibla inkomsterningen stigit snabbare än väntat, men tillväxten na har sannolikt den starka förmögenhetstillförutsågs bli svagare under andra halvåret och växten i hushållssektorn 1999, som inte förutuppgången i antalet lediga platser, som historiskt setts i prognoserna, bidragit till att utfallet sett har varit en bra indikator på sysselsättningen, överträffat även prognosen i budgetpropositiohade samtidigt mattats av något. Sysselsättningen nen för 2000. förväntades därmed bli relativt svag under andra halvåret 1999. För 1998 var bedömningen ungefär densamma som i budgetpropositionen. 1000 Skatter m.m

Inför budgetpropositionen för 2000 var det tydligt att effekterna av Asienkrisen blev små Skattekontots införande inkomståret 1998 medoch att den svenska ekonomin var inne i en för att det 1999 i huvudsak är debiterade belopp snabb expansionsfas. Sysselsättningen hade stigit och inte inbetalda belopp som redovisas på fölmycket snabbt under första halvåret 1999 och jande inkomsttitlar: produktiviteten hade utvecklats svagt. Det ledde

– 1111 Fysiska personers inkomstskatt till att utvecklingen av antalet arbetade timmar

– 1121 Juridiska personers inkomstskatt överskattades i stället för att, som i de två senaste prognoserna, underskattas. – 1200 Socialavgifter och allmän pensionsav-

Utvecklingen av den genomsnittliga timlönen gift underskattades i såväl budgetpropositionen för

– 1411 Mervärdesskatt 1999 som i vårpropositionen 1999 för både 1998 och 1999. Det berodde främst på att löne-

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade beglidningen förutsattes uppgå till ca 0,5 procent.

lopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600 Utfallet visade för båda åren en löneglidning på

Betalningsdifferenser, skattekonto. cirka 1 procent.

I det följande kommenteras endast de in-

Prognosen över den utbetalda lönesumman

komsttitlar som redovisar större skillnader melför 1998 påverkades också, förutom av ovan-

lan utfall och statsbudget. En fullständig redostående prognosavvikelser, av att det preliminära

visning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar utfallet avseende lönesumman, som från och

finns i bilaga 2. med 1998 bygger på arbetsgivarnas skattedeklarationer till skattemyndigheterna, visade att lönesumman ökade med 1 procentenhet mer

1100 Skatt på inkomst

mellan 1997 och 1998 än det definitiva utfallet som grundas på kontrolluppgifterna.

Inkomstskatter utgörs till största delen av fysiska

Revideringarna i prognoserna för hushållens

och juridiska personers inkomstskatt. Dessutom konsumtionsutgifter i löpande priser 1999 beror

redovisas särskild premieskatt för grupplivtill viss del på ändrade prisprognoser (främst be-

försäkringar, kupongskatt, lotteriskatt och artistroende på ändrade boendekostnader) men till

skatt under inkomsthuvudgruppen. största delen på ändrade volymprognoser. Varia-

Uppbördsförskjutningar medför att skatterna tionerna i de senare prognoserna kan framför allt

på titlarna 1999 kan hänföras till inkomståren hänföras till skiftande bedömningar av Asienkri-

1997–1999. År 1999 redovisas således både desens effekter. Efter det att prognosen till bud-

biterade och inbetalda skatter på Fysiska persogetpropositionen för 1999 utarbetats ökade oron

ners inkomstskatt och Juridiska personers inför Asienkrisens effekter på världsekonomin

komstskatt. Under 1999 debiteras dels preoch, via exporten och sysselsättningen, på hus-

liminärskatt, varav 11/12 avser inkomståret 1999 hållens konsumtion i Sverige. Därför reviderades

och 1/12 avser inkomståret 1998, dels slutlig med budgetpropositionen för 1999. Avvikelsen skatt minus preliminärskatt avseende inkomst- förklaras främst av högre realisationsvinster. året 1998. Inbetalda skatter under 1999 utgörs av Underskattningen av utbetalda löner innebar kvarstående skatt avseende inkomståret 1997 och dessutom högre intäkter av allmänna pensionsav tillkommande skatt. Utbetalda skatter under avgifter och egenavgifter i förhållande till bud- 1999 utgörs av restitutioner. Under 1999 omförs getpropositionen för 1999. Det högre utfallet vissa skatter avseende inkomståren 1997 och medförde även ett större underuttag (debiterad 1998 till andra inkomsttitlar på statsbudgeten. slutlig skatt minus preliminär skatt) vilket påver- Från Fysiska personers inkomstskatt utbetalas även kar inkomsttiteln 1999 (se tabell 5.8 nedan). kommunalskattemedel. Utbetalningarna avser Även för 1999 beräknas den slutliga skatten inkomståret 1999 och baseras på de upp- bli väsentligt högre, 25,4 miljarder kronor, jämräkningsfaktorer som regeringen fastställde i fört med beräkningen till budgetpropositionen. september 1998. Skillnaden förklaras framför allt av högre statlig

och kommunal inkomstskatt samt kapitalskatt.

De högre statliga och kommunala inkomstskat- 1111 Fysiska personers inkomstskatt terna kan sannolikt förklaras av en underskatt-

ning av lönesumman för inkomståret 1999. Följ- Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in- den blev att preliminärskatterna i beräkningen komstskatt blev 21,7 miljarder kronor högre än i till statsbudgeten för 1999 underskattades med statsbudgeten, vilket även framgår av tabell 5.8. I knappt 10 miljarder kronor. De högre kapitaltabell 5.7 redovisas hushållens periodiserade skatterna, framför allt skatten på realisationsskatter för inkomståren 1997–1999. Tabellen re- vinster, påverkar inte inkomsttiteln 1999, efterdovisar också avvikelser mot beräkningen till som skatt på realisationsvinster inte preliminärbudgetpropositionen för 1999, som låg till grund beskattas utan betalas som kom-pletteringsbetalför statsbudgeten 1999. ningar.

I tabell 5.8 redovisas utfallet på inkomsttiteln Tabell 5.7 Hushållens periodiserade skatter Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret Miljarder kronor

1999.

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP1999

Allm. sjukförsäkrings-

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp avser prognoser. Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utfallet för den slutliga skatten avseende inkomståret 1997 blev 0,1 miljarder kronor lägre 1121 Juridiska personers inkomstskatt än i beräkningen till budgetpropositionen medan utfallet avseende inkomståret 1998 blev Utfallet på titeln Juridiska personers inkomstskatt 10,4 miljarder kronor högre. De högre intäkterna blev 4,1 miljarder lägre än i statsbudgeten. I taav statlig respektive kommunal inkomstskatt be- bell 5.9 redovisas de periodiserade skatterna för ror huvudsakligen på en underskattning av ut- inkomståren 1997–1999. De periodiserade skatbetalda löner under 1998. Intäkterna av kapital- terna för 1997 och 1998 är utfall medan de för skatt blev 5,9 miljarder kronor högre jämfört 1999 fortfarande är en prognos. I tabellen fram-

går även avvikelsen mot beräkningen till budget- närskatten avseende inkomståret 1998 blev 4,1 propositionen för 1999. miljarder kronor högre än prognoserat, främst

beroende på en överskattning av preliminärskatt

Tabell 5.9 Företagens periodiserade skatter

avseende 1998. Även den tillkommande skatten Miljarder kronor

blev 1,7 miljarder kronor högre än beräknat.

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP1999 Inkomstår 1997 1998 1999 1997 1998 1999

Skatter på titeln

Övriga inkomstskatter

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-

också ett antal mindre inkomsttitlar. Utfallet lopp avser prognoser.

blev 0,1 miljarder kronor högre jämfört med be-

räkningen till statsbudgeten för både inkomst- Prognosen för de periodiserade skatterna avse-

titeln Beskattning av tjänstegruppliv och inkomstende 1997 och 1998 i budgetpropositionen för

titeln Lotteriskatt. Inkomsttiteln Kupongskatt 1999 överensstämde relativt väl med utfallet. In-

blev däremot 0,1 miljarder kronor lägre än i komstskatten 1998 blev 1,6 miljarder kronor läg-

statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Oförre, vilket dock motverkas av att särskild löneskatt

delbara inkomstskatter blev 0,4 miljarder kronor blev 1,3 miljarder kronor högre. Särskild lö-

högre jämfört med beräkningen till statsneskatt för 1999 beräknas bli 3,5 miljarder kro-

budgeten. nor högre än i budgetpropositionen för 1999.

Förutom av en högre lönesumma förklaras ök-

ningen av att Svenska kyrkan fr.o.m. inkomståret

1200 Socialavgifter och allmän

1999 betalar särskild löneskatt på pensionspre-

pensionsavgift

mier istället för på utbetalda pensioner. I tabell

5.10 redovisas utfallet på inkomsttiteln. I tabellen

Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter, visas också avvikelsen mot statsbudgeten 1999.

egenavgifter och särskild löneskatt. Under in-

Tabell 5.10 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt komsthuvudgruppen redovisas dessutom lön-

Miljarder kronor tagarnas allmänna pensionsavgift. Utfallet för in-

Skillnad mot komsthuvudgruppen blev 5,6 miljarder kronor

Utfall Utfall statsbudgeten

högre än i statsbudgeten. Precisionen i be-

re än beräknat vilket innebär att statens periodi- Preliminärskatten blev 9,4 miljarder kronor läg- serade nettointäkter underskattades med 3,9 re, vilket förklaras av att företagen jämkade ned miljarder kronor. preliminärskatten i betydligt större utsträckning än förväntat. Detta motverkas dock delvis av att den debiterade slutliga skatten minus prelimi-

Tabell 5.11 Periodiserade arbetsgivaravgifter diska personers inkomstskatt och redovisas på Miljarder kronor respektive inkomsttitel två år efter inkomståret. Utfall Skillnad mot Intäkterna från dessa skatter avseende in- 1999 BP1999 komståret 1999 redovisas ovan under fysiska och

Periodiserade avgifter, off. sektor 266,6 7,4

juridiska personers inkomstkatt. Övriga invarav förklaras av komster utgörs av arvs- och gåvoskatt samt Lönesumma 8,6

I tabell 5.12 redovisas hela inkomsthuvud-

1400 Skatt på varor och tjänster

gruppen 1200. Utfallet för inkomsterna blev

7,5 miljarder kronor högre än beräknat i stats-

1411 Mervärdesskatt

budgeten, främst beroende på att arbetsgivar-

avgifterna och allmän pensionsavgift under-

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev skattades till följd av det alltför låga löne-

8 miljarder kronor eller 5 procent högre än beantagandet. Vidare blev utbetalningarna till pen-

räknat till statsbudgeten vilket även framgår av sionssystemet 2 miljarder kronor högre än be-

tabell 5.14. Av skillnaden beror 6,6 miljarder räknat. Nettot på inkomsthuvudgruppen under-

kronor på för låga antaganden om skattebasen. skattades således med 5,6 miljarder kronor.

Den periodiserade mervärdesskatten beräknas

1999 uppgå till 173 miljarder kronor. Huvud-

Tabell 5.12 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och

allmän pensionsavgift delen av detta belopp är utfall medan den del

Miljarder kronor som fastställs vid inkomsttaxeringen fortfarande

Skillnad mot är en prognos. Jämfört med beräkningen till

Utfall Utfall statsbudgeten

budgetpropositionen för 1999, som låg till grund

sionsavgift. Den lägre nivån på arbetsgivaravgifterna i kapitel 4 beror på att

Hushållens konsumtionsutgifter 109,2 5,4

avgifterna justerats för statligt anställda.

1300 Skatt på egendom

Övrigt 3,1

Anm: Fördelningen på olika grupper är beräknade belopp. Beloppen är avrunda- Övriga inkomster de och summerar därför inte alltid.

Miljarder kronor Av skillnaden förklaras 5,4 miljarder kronor av

Utfall Utfall Skillnad mot högre konsumtionsutgifter samt av en större an-

1998 1999 BP1999 del högbeskattade varor och tjänster. Bland en- Periodiserad skatt 6,0 6,6 0,8 skilda varugrupper som ökade särskilt mycket Redovisat på inkomsttitlar 6,0 6,6 0,8 kan nämnas bilar och andra sällanköpsvaror samt

tjänster. Investeringar i icke mervärdesskatte- Under inkomsthuvudgruppen redovisas fastig-

pliktiga företag blev däremot lägre än beräknat, hetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gå-

vilket minskade inkomsterna med 1,3 miljarder voskatt samt stämpelskatt. Fastighetsskatt och

kronor. förmögenhetsskatt omförs från fysiska och juri-

Mervärdesskatten från insatsförbrukning och 1424 Tobaksskatt investeringar i kommunsektorn blev 2,3 mil-

Miljarder kronor jarder kronor högre än beräknat. Eftersom återbetalning av mervärdesskatt till kommuner inte Utfall Utfall Skillnad mot

1998 1999 BP1999 belastar inkomsttiteln ökar inkomsterna med

Periodiserad skatt 7,4 7,4 0,9 motsvarande belopp.

Redovisat på inkomsttiteln 7,5 7,4 0,9

Insatsförbrukningen i icke mervärdesskattepliktiga företag ökade mer än beräknat och inkomsterna från denna användning blev därför 0,5 Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev miljarder kronor högre än beräknat. Även in- 0,9 miljarder kronor högre än vad som beräknakomsterna till följd av avdragsbegränsningen på des till statsbudgeten för 1999. Skälet till detta är bilar ökade med 0,6 miljarder kronor. bl.a. att den trendmässiga minskningen av den

I tabell 5.14 redovisas inkomsttiteln Mer- totala tobakskonsumtionen, som antogs i beräkvärdesskatt samt skillnaden jämfört med stats- ningen till statsbudgeten, varit oväntat liten. Efbudgeten. Debiterad moms att betala blev fekten av skatteomläggningen den 1 augusti 1998 8,9 miljarder kronor högre än beräknat medan spelar även en stor roll. Styckskatten sänktes då inbetalningarna till Tullverket blev 5,2 miljarder från 85 öre till 20 öre, medan den del av skatten kronor lägre. Detta kan till viss del förklaras av som är relaterad till detaljhandelpriset höjdes att oljeimportörer upprättande skattelager för från 17,8 till 39,2 procent. Minskningen i konolja, vilket medförde en omfördelning mellan in- sumtionen av obeskattade cigaretter orsakad av betalningar till Tullverket och debiterad mer- denna skattesänkning blev större än vad det förvärdesskatt. väntades i beräkningen till statsbudgeten.

Tabell 5.14 Inkomsttiteln Mervärdesskatt

Miljarder kronor

1425 Alkoholskatt

Skillnad mot

Utfall Utfall statsbudgeten

Miljarder kronor Budgetår 1998 1999 1999

Utfall Utfall Skillnad mot

Debiterad moms att betala 274,8 8,9

1998 1999 BP1999 varav

koholskatterna blev 0,8 miljarder kronor högre varav från

än vad som beräknades till statsbudgeten för

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot

1998 1999 BP1999

Periodiserad skatt 63,5 63,8 0,2

Redovisat på inkomsttitlar 63,1 63,7 0,5

För övriga inkomsttitlar under inkomsttypen Skatt på varor och tjänster blev utfallet 0,5 miljarder kronor högre än beräknat till stats-

budgeten. Utfallet för de inkomstmässigt två 2000 Inkomster av statens verksamhet största inkomsttitlarna, Skatt på energi samt Fordonsskatt, blev vardera 0,3 miljarder kronor hög- Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelsere än i beräkningen till statsbudgeten. Utfallet överskott från affärsverk och Riksbanken men för resterande inkomsttitlar blev sammanlagt även överskott från AB Svenska Spel och statens 0,1 miljarder kronor lägre än i beräkningen till fastighetsförvaltning. Vidare redovisas räntestatsbudgeten. inkomster, aktieutdelningar från bolag med stat-

ligt ägande, offentligrättsliga avgifter, för-

säljningsinkomster, böter samt övriga inkomster 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto av statens verksamhet.

Miljarder kronor Tabell 5.15 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verk-

samhet

Utfall Utfall Skillnad mot

1998 1999 BP1999 Miljoner kronor Redovisat på inkomsttiteln 15,1 -8,5 9,0 Utfall Utfall Utfall -

Inkomsthuvudgrupp 1998 SB 1999 1999 SB 1999

2100 Rörelseöverskott 13 865 11 594 10 313 -1 281 Skillnaden mellan inbetalda och debiterade

2200 Överskott av sta- 256 163 96 -68 skatter redovisas som betalningsdifferenser.

tens fastighetsförvalt-

Betalningsdifferensen uppgick till -8,5 milj- ning arder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre 2300 Ränteinkomster 1 652 1 556 2 215 660 än i statsbudgeten. Skillnaden beror dels på stör-

2400 Aktieutdelning 8 923 6 620 7 972 1 352 re kompletteringsbetalningar avseende skatt på

2500 Offentligrättsliga 7 546 8 204 7 694 -510 realisationsvinster, dels på ändrat betalnings- avgifter beteende till följd av det införda skattekontot.

2600 Försäljnings- 1 675 332 1 933 1 601

Kompletteringsbetalningarna i december blev inkomster 4 miljarder kronor högre än beräknat. Andelen 2700 Böter m.m. 1 305 2 120 2 576 456 kompletteringsbetalningar som görs under de-

2800 Övriga inkomster 2 230 1 542 1 333 -209 cember månad har sedan 1998 ökat i omfattning. av statens verksamhet

Cirka 3 miljarder kronor beror på att det i be- Totalt 37 453 32 131 34 131 2 000 räkningen till statsbudgeten antogs att företagen Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. varken skulle ha under- eller överskott på sina

Som framgår av tabell 5.15 uppgick inkomsterna skattekonton. Utfallen visar emellertid att före-

1999 till 34 131 miljoner kronor vilket är en öktagen har månatliga överskott om cirka

ning med 2 000 miljoner kronor jämfört med 3 miljarder kronor.

Resterande skillnad förklaras av att in- statsbudgeten. Skillnaden förklaras framför allt

av högre aktieutdelningar och högre försäljningsbetalningar av underuttaget av slutlig skatt (f.d.

inkomster till följd av utförsäljning av beredkvarstående skatt) betalas in tidigare i skatte-

skapslager. Inlevererat överskott från AB Svenskontosystemet, sannolikt till följd av den nya

ka Spel och inkomster från finansieringsbidrag ränteberäkningen.

vid arbetsplatspraktik blev däremot betydligt läg-

re än beräknat till statsbudgeten.

5.3.2¶Övriga inkomster

2100 Rörelseöverskott

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån, kalkyl- År 1999 uppgick inkomster under inkomsthu-

vudgruppen Rörelseöverskott till 10 313 miljoner mässiga inkomster, bidrag m.m. från EU och

kronor. Det är 1 281 miljoner kronor lägre jämextraordinära medel från EU. Eftersom det på en

fört med vad som beräknades till statsbudgeten. del inkomsthuvudgrupper redovisas mindre be-

Den enskilt viktigaste förklaringen till det lägre lopp är samtliga belopp i detta avsnitt uttryckta i

utfallet är ändrade redovisningsprinciper för inmiljoner kronor.

leveranser från AB Svenska Spel. Tidigare levere-

rade AB Svenska Spel in inkomster som delvis

baserades på ett preliminärt resultat av över-

skottet för innevarande år, vilket också antogs Tabell 5.16 Akteutdelningar från företag med statligt ägan-

de

när inkomsterna beräknades till statsbudgeten. I

Miljoner kronor ett regeringsbeslut under budgetåret 1999 ändrades redovisningen mot inkomsttitel så att en

Vattenfall AB 1 500 betydande del av 1999 års överskott inte levere-

för den till beloppet största inkomsttiteln Riks-

Civitas Holding AB 411 bankens inlevererade överskott uppgick till 7 600

Statliga Akademiska Hus AB 400 miljoner kronor. Det är 300 miljoner kronor

Svensk Exportkredit AB 334 högre än vad som beräknades till statsbudgeten.

AssiDomän AB 307 Avvikelsen förklaras av att Riksbankens nettoresultat för 1998, vilket är det år som utgör under- Övriga 892 lag för inleverans budgetåret 1999, blev högre än Totalt 7 972 beräknat. Det högre resultatet 1998 förklaras av Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. att marknadsräntorna blev lägre och att den svenska kronan försvagades i förhållande till de valutor som ingår i valutareserven. 2500 Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen upp- 2300 Ränteinkomster gick till 7 694 miljoner kronor, vilket är

510 miljoner kronor lägre än vad som beräknades Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- till statsbudgeten. Av det lägre utfallet jämfört inkomster uppgick till 2 215 miljoner kronor, vil- med statsbudgeten svarar inkomsttiteln Bidrag ket är 660 miljoner kronor högre än vad som be- för arbetsplatsintroduktion för 509 miljoner kroräknades till statsbudgeten. Ökningen förklaras nor. Det lägre utfallet förklaras av att antalet till viss del av att de redovisade inkomsterna un- deltagare i arbetsplatsintroduktion blev färre än der inkomsttiteln Räntor på skattekonto m.m, vad som låg till grund för beräkningen till statsnetto blev 377 miljoner kronor högre än vad som budgeten. Det i sin tur kan vara en effekt av budgeterades till statsbudgeten. En annan viktig strängare regler för betalning av finansieringsbiförklaring till den positiva avvikelsen mellan ut- drag. fall och statsbudgeten är att inkomster redovisade mot inkomsttiteln Räntor på studielån upptagna efter 1989 blev 318 miljoner kronor 2600 Försäljningsinkomster högre. Den främsta förklaringen till denna avvikelse är färre ansökningar om uppskov med rän- De sammanlagda inkomsterna för inkomsttebetalningar. titlarna under inkomsthuvudgruppen För-

säljningsinkomster uppgick till 1 933 miljoner

kronor. Det är 1 601 miljoner kronor högre än 2400 Aktieutdelning vad som beräknades till statsbudgeten. De högre

inkomsterna hänförs framför allt till inkomst- Under inkomsthuvudgruppen redovisas bara in- titeln Utförsäljning av beredskapslager som redokomster mot inkomsttiteln Inkomster av statens visade 1 445 miljoner kronor högre inkomster än aktier. Utfallet uppgick för budgetåret 1999 till vad som beräknades till statsbudgeten. Ökning- 7 972 miljoner kronor, vilket är 1 352 miljoner en förklaras av att lagerhållningen av beredskapskronor högre än vad som budgeterades till stats- varor vid såväl Överstyrelsen för Civil Beredskap budgeten. I tabell 5.16 specificeras de största ak- som Statens Räddningsverk övergick från antieutdelningarna från statligt ägda aktier. I stats- slagsfinansiering till lånefinansiering. Det innebudgeten redovisas ingen prognos för aktie- bär att myndigheterna tecknat lån vid Riksgäldsutdelningar per företag utan endast en prognos kontoret motsvarande invärderingen av myndigför de totala aktieutdelningarna. heternas beredskapslager.

2700 Böter m.m. Tabell 5.17 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor Utfallet för denna inkomsthuvudgrupp uppgick

Utfall SB Utfall Utfall till 2 576 miljoner kronor, vilket är en ökning Inkomstitel 1998 1999 1999 SB 1999 med 456 miljoner kronor jämfört med beräk-

3100 Inkomster av 68 - - ningen till statsbudgeten. Det är främst in- försålda byggnader komsttiteln Skattetillägg som förklarar det högre och maskiner utfallet. Inkomsttiteln tillkom i samband med 3200 Övriga inkomster 0 1 - -1

av markförsäljning införandet av skattekonton 1998. Skattetillägg tas ut om en skattskyldig lämnat en oriktig upp- 3300 Övriga inkomster 11 160 15 000 1 020 -13 980

av försåld egendom gift till ledning för sin taxering. Före 1998 redo-

varav visades tillägget på inkomsttiteln för den skatt

Försäljning av som avsågs. Utfallet på inkomsttiteln För- 1

fastigheter 492

2 seningsavgifter uppgick till 124 miljoner kronor, SAQ-kontroll 281

3

Statskapital 239 vilket är närmare 200 miljoner kronor lägre än

Övrigt 8 beräknat till statsbudgeten.

Totalt 11 227 15 001 1 020 -13 981

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Statens fastighetsverk sålde fastigheter, som Statens Institutionsstyrelse

tidigare disponerade, till Specialfastigheter Sverige AB.

2800 Övriga inkomster av statens

2 Bolaget förvärvades av Det Norske Veritas. verksamhet 3 Läntmäteriverket (LMV) har avvecklat det statskapital verket disponerat för

att finansiera omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten.

Verkets räntekonto med kredit i RGK har höjts till 250 miljoner kronor. Inkomster under inkomsthuvudgruppen Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 333 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner 4000 Återbetalning av lån kronor lägre än vad som beräknades till statsbudgeten. Inkomsterna under denna inkomst- Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbetitel är mycket svåra att beräkna då inkomsterna

talningar av studiemedel men även återär av extraordinär karaktär och redovisas av ett betalningar av övriga lån såsom lokaliseringslån hundratal myndigheter.

och lån avseende såddfinansiering. Av tabell 5.18

framgår att inkomsterna 1999 uppgick till

3 051 miljoner kronor, vilket är en minskning

3000 Inkomster av försåld egendom

med 83 miljoner kronor i förhållande till stats-

budgeten. Den största skillnaden mellan vad som Under denna inkomsttyp redovisas inkomster

beräknades till statsbudgeten och utfallet återfrån försäljning av statligt aktieinnehav, byggna- finns på inkomsttiteln Återbetalning av studieder, maskiner och mark. Som framgår av tabell

medel. Skillnaden uppgår till 132 miljoner kronor 5.17 så beräknades statsbudgetens inkomster av och förklaras av en felaktig uppskattning av återförsåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kro-

betalningarna av studielån tecknade fram till nor. För 1999 uppgick inkomsterna till 1 020 1989. Amorteringar av lån tecknade efter 1989 miljoner kronor, vilket är en minskning med redovisas inte på statsbudgeten utan till Riks- 13 981 miljoner kronor. Skillnaden förklaras ute-

gäldskontoret. slutande av uteblivna försäljningar. Den tidsplan för försäljningar som låg till grund för be- Tabell 5.18 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån räkningen till statsbudgeten reviderades, vilket Miljoner kronor följer av svårigheten att uppskatta när i tiden en Utfall Utfall Utfall -

Inkomstitel 1998 SB 1999 1999 SB 1999 försäljning är lämplig.

4100 Återbetalning av 186 574 555 -19

näringslån

4300 Återbetalning av 2 464 2 493 2 361 -132

studielån

4500 Återbetalning av 238 68 136 68

övriga lån

Totalt 2 889 3 135 3 051 -83

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5000 Kalkylmässiga inkomster 6000 Bidrag m.m. från EU

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av Sveriges medlemsskap i EU innebar bland annat avskrivningar, amorteringar och statliga pen- för budgetåret 1999 att den svenska staten motsionsavgifter, netto. För 1999 uppgick inkoms- tog stöd och bidrag från EG:s budget, som redoterna till 5 194 miljoner kronor vilket var visas under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU. 106 miljoner kronor lägre jämfört med stats- Inkomsterna omfattar bidrag från EG:s jordbudgeten. bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond,

bidrag för transeuropeiska nätverk samt övriga Tabell 5.19 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster bidrag från EG. Miljoner kronor

För 1999 uppgick inkomsterna till

Utfall Utfall Utfall -

9 296 miljoner kronor, vilket var 945 miljoner Inkomsthuvudgrupp 1998 SB 1999 1999 SB 1999

kronor lägre än beräkningen till statsbudgeten. 5100 Avskrivningar och 1 188 1 180 1 166 -14

Bidragen från EG:s socialfond, jordbruksfond amorteringar

och fiskefond samt övriga bidrag var lägre än be-

5200 Statliga pensions- 3 977 4 120 4 028 -92 avgifter räknat i statsbudgeten.

Totalt 5 165 5 300 5 194 -106 Tabell 5.21 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Miljoner kronor

Utfall Utfall Utfall-

Inkomsthuvudgrupp 1998 SB 1999 1999 SB 1999

5100 Avskrivningar och amorteringar

6100 Bidrag från EG:s 7 246 7 423 7 138 -286

jordbruksfond Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen Av- 6200 Bidrag från EG:s 5 9 2 -8 skrivningar och amorteringar uppgick 1999 till fiskefond 1 166 miljoner kronor vilket var 14 miljoner 6300 Bidrag från EG:s 451 580 923 343 kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Under regionalfond inkomsthuvudgruppen redovisades utfall på två 6400 Bidrag från EG:s 1 671 2 090 1 112 -978

socialfond inkomsttitlar, Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader och Avskrivningar på fas- 6500 Bidrag till tran- 145 85 91 6

seuropeiska nätverk tigheter. Utfallet uppgick till 715 respektive 451

6900 Övriga bidrag från 95 53 31 -22 miljoner kronor.

EG

Totalt 9 613 10 241 9 296 -945

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5200 Statliga pensionsavgifter

De största inkomsterna redovisades på inkomst-

6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond

titeln Statliga pensionsavgifter med ett utfall på 4 028 miljoner kronor, vilket innebär 92 miljoner

Inkomsterna uppgick budgetåret 1999 till kronor lägre jämfört med statsbudgeten. En spe-

7 138 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner cificering av inkomsterna för 1999 framgår av ta-

kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Inom bell 5.20 nedan.

inkomsthuvudgruppen ingick ett flertal olika bi- Tabell 5.20 Inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter drag och ersättningar som jordbruksfonden be- Miljoner kronor talade ut, såsom arealbidrag, kompletterande åt-

Utfall 1999 gärder, exportbidrag, djurbidrag, bidrag för

offentlig lagring av jordbruksprodukter, regio- Statlig tjänstepensionering 3 153

nalstöd till jordbrukssektorn, investeringsstöd Särskild löneskatt på pensionskostnader 627

till lantbrukare, startstöd till yngre jordbrukare Statlig grupplivförsäkring 98

samt ersättningar för marknadsförings-, kon- Premieskatt, grupplivförsäkring 76

sumtions- och produktionsåtgärder för vissa Statlig pensionskadeförsäkring 185 jordbruksprodukter. Administrationskostnader -112 Den dominerande inkomsttiteln inom in- Totalt 4 028 komsthuvudgruppen var Arealbidrag med ett Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. utfall på 3 674 miljoner kronor, vilket är

126 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats- 7000 Extraordinära medel från EU

budgeten. Arealbidrag lämnades för odling av

spannmål, baljväxter och oljelin. För att få er- Inkomsterna avser infasningsbelopp med an-

sättning från jordbruksfonden krävdes i de flesta ledning av Sveriges medlemsskap i EU. Den sista

fall att en del av jordbrukarnas areal inte använ- återbetalningen gjordes i december 1998.

des till livsmedels- och foderproduktion.

Den till utfallet näst största inkomsttiteln, och Tabell 5.22 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU

Miljoner kronor den inkomsttitel som uppvisade den största

Utfall Utfall Utfallskillnaden mot statsbudgeten, var Komp-

Inkomsthuvudgrupp 1998 SB 1999 1999 SB 1999 letterande åtgärder med ett utfall på

7111 Återbetalning 275 0 - 0 1 050 miljoner kronor eller 300 miljoner kronor

avseende avgiften till lägre än statsbudgeten. Skillnaden beror på att gemenskapsbudgeten

utnyttjandet av miljöprogrammen blev lägre än

Totalt 275 0 - 0

vad regeringen beräknade till budgetpropo-

sitionen. På inkomsttiteln redovisades bidrag till

Från och med budgetåret 2000 redovisas inte invitaliseringsgödsling av försurad skogsmark samt

komster under denna inkomsttyp. ersättningar för miljöprogram och skogsåtgärder

inom jordbruksområdet.

5.4¶Statsbudgetens utgifter

6300 Bidrag från EG:s regionalfond

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas en-

giftsområden. Därutöver ingår även posterna dast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s regional-

Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig

fond. Inkomsterna uppgick 1999 till 923 miljoner

korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning kronor, vilket är en ökning med 343 miljoner

på statsbudgetens utgiftssida. kronor jämfört med statsbudgeten. I jämförelse

Som framgår av tabell 5.26 uppgick utfallet för med föregående budgetår ökade inkomsterna

statsbudgetens utgifter inkl. korrigeringsposter med 471 miljoner kronor. Under inkomsttiteln

till 643,1 miljarder kronor. På tilläggsbudget redovisades bidrag mottagna från regionalfonden

tillfördes 8,6 miljarder kronor. Utfallet för utoch som NUTEK och fem länsstyrelser re-

giftsområdena blev 1,7 miljarder kronor lägre än kvirerat efter det att bidragen hade betalats ut.

totalt anvisade medel.

Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande

till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i

6400 Bidrag från EG:s socialfond

tabell 5.26. En större förbrukning än totalt anvi-

sade medel kan finansieras genom att myndig- Även under denna inkomsthuvudgrupp finns

heterna utnyttjar ingående reservaendast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s social-

tioner/anslagssparande eller anslagskredit eller fond. De redovisade inkomsterna 1999 avsåg bi-

genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet drag som utbetalades för åtgärder mot långtids-

överskridande. arbetslöshet, kompetensutveckling inom företag

Det slutliga utfallet för de 27 utgiftsområdena och för insatser i stödområden. Utfallet för bud-

är 6,8 miljarder kronor högre än budgeterat varav getåret 1999 blev 1 112 miljoner kronor, vilket är

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor svarar för 978 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats-

5,3 miljarder kronor. budgeten. I jämförelse med 1998 minskade in-

För tre utgiftsområden där större delen av utkomsterna med 559 miljoner kronor. Orsaken

gifterna består av transferingar, utgiftsområde 10 till minskningen var framförallt att ärendehante-

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handiringen blev senarelagd, vilket också påverkade

kapp, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för verställandet av eventuella utbetalningar.

familjer och barn och utgiftsområde 13 Ekono-

misk trygghet vid arbetslöshet, blev utfallet

sammanlagt 11 miljarder kronor högre än anvisat

på statsbudgeten.

Fyra utgiftsområden redovisar utfall som un- 9 miljarder kronor. Ett fåtal indragningar svarar derskrider budgeterade belopp i statsbudgeten för större delen av detta belopp. I tabell 5.23 remed mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15 dovisas samtliga indragningar som är större än Studiestöd, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, 100 miljoner kronor. Dessa större indragningar, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 15 stycken, summerar till 7 899 miljoner kronor 25 Allmänna bidrag till kommuner och utgifts- och svarar för 92 procent av det totalt indragna område 27 Avgiften till Europeiska ge- beloppet under 1999. En stor del av det indragna menskapen. Tillsammans redovisar dessa utgifts- beloppet avser indragning av anslagssparande områden ett utfall som är 8,1 miljarder kronor från s.k. äldreanslag. lägre än anvisat på statsbudgeten. Den största indragningen uppgår till

2 127 miljoner kronor och härrör sig till äldrean- Diagram 5.2 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, slaget 06 A1 Försvarsmakten, upptaget på stats-

avvikelser större än 1 mdkr

budgeten 1998, indragningen avser den slutliga

8,0

tekniska justeringen som gjordes tillföljd av

övergången till lånefinansiering av Försvarets

6,0

materielverks rörelsekapital.

4,0

Tabell 5.23 Indragningar 1999, större än 100 mkr

Miljoner kronor

2,0

Utgiftsområde/anslag

0,0 Uo 2 98 02B1 Åtg. för att stärka det fin. systemet 156

Uo 5 98 05B1 Bidrag till vissa internationella org. 196 -2,0

Uo 6 98 06A1 Försvarsmakten 2 127 -4,0 Uo10 A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 115

Uo10 Uo12 Uo13 Uo15 Uo18 Uo25 Uo27

Studie- Samhälls- Allm. Avg. till Uo13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning 731

Ek. Ek. Ek.

trygghet trygghet trygghet stöd planering, bidrag till EG

Uo14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1 181

vid sjuk- för familj vid arbets- bostads- kommuner

dom och och barn löshet försörjning och

Uo14 A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 596

handikapp byggande

besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall Uo20 95/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande av 422 användas, om detta är motiverat av särskilda om- omställning till ekologisk hållbarhet

ständigheter i en verksamhet eller av stats- Uo22 A2 Väghållning och statsbidrag 500 finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Uo23 B13 Från EG-budgeten finansierade komplette- 160

Under 1999 genomfördes en förändring av 11§ rande åtgärder inom jordbruket anslagsförordningen (1996:1189) vilken innebar Uo23 A15 Interv. och exp.bidr. för jordbruksprodukter 220

att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får dispo- Summa större indragningar 7 899 nera ett ramanslag med högst summan av tilldelat

Andel av totala indragningar 92 %

belopp och ett överfört anslagssparande upp till tre procent av anslaget. Om inte regeringen be-

Medgivna överskridanden

slutar annat skall myndigheten som en indrag-

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1086) om ning av anslag föra bort ett belopp motsvarande

statsbudgeten får regeringen med riksdagens den del av ett anslagssparande enligt årsredovis-

bemyndigande besluta att ett ramanslag får överningen för föregående år som överstiger tre pro-

skridas, om detta är nödvändigt för att i en verkcent av det årets tilldelade anslag minskat med

samhet täcka särskilda utgifter som inte var kändispositionsrätt som fördelats till annan myndig-

da då anslaget anvisades eller för att ett av het. Indragningen skall göras den 30 juni året

riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall efter det år då anslagssparandet översteg tre pro-

kunna uppfyllas. Regeringen har beslutat om sex cent.

medgivna överskridanden.

Under 1999 har regeringen beslutat om in-

dragningar av anslagsmedel uppgående till ca

Tabell 5.24 Medgivna överskridanden Utgiftsbegränsningar Miljoner kronor

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde re- Utgiftsområde/anslag

geringen bedömningen att utgifterna för 1999 Uo8 A6 Utresor för avvisade och utvisade 4 riskerade att överstiga det fastställda utgiftstaket.

anslagsförbrukningen 1999 inte skulle överskrida I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde en viss bestämd nivå. Regeringen bedömde i 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på 1999 års ekonomiska vårproposition att den fakstatsskulden 84 450 miljoner kronor. Utfallet blev tiska utgiftsreduktionen tillföljd av ut- 89 825 miljoner kronor, vilket är 5 375 miljoner giftsbegränsningarna motsvarade ca 3,7 miljarder kronor högre än vad som budgeterades. Därmed kronor. I tabell 5.25 nedan följs dessa utgiftsbehar det direkt till anslaget kopplade be- gränsningar upp. Det är tre anslag som har övermyndigande som riksdagen gett regeringen ut- skridit de av regeringen beslutade benyttjats. Detta bemyndigande innebär att rege- gränsningsbeloppen, Utrikesförvaltningen, äldreringen har rätt att besluta att anslaget får över- anslaget Regionalpolitiska åtgärder från statsskridas om det är nödvändigt för att fullgöra budgeten 1998 och Väghållning och statsbidrag. statens betalningsåtagande.

Tabell 5.25 Begränsningsbelopp 1999

Miljoner kronor

Begränsningsbelopp Utfall Skillnad

Statsbudgetens utfall redovisas löpande under vikelserna mot tilldelade medel. Med tilldelade året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 4 redo- medel avses summan av ingående reservationer visas statsbudetens utfall per månad och utgifts- och ramöverföringsbelopp, an-visade medel på område. De korrigeringar av anslagsför- stats- och tilläggsbudget, med-givna överskribrukningen som görs av myndigheterna vid bud- danden samt indragningar. Dessutom redovisas getårets slut redovisas i sin helhet på december RGK:s nettoutlåning och den kassamässiga kormånad. rigeringen, som redovisas på budgetens utgiftssi-

da. I bilaga 3 redovisas utfallet 1999 för samtliga Utfallet per utgiftsområde anslag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a. I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgifts- jämfört med statsbudgeten. område och de större avvikelserna mot statsbud-

Tabell 5.26 Statsbudgetens utgifter 1999

Miljoner kronor

Avvikelse Avvikelse

Tilläggs- Totalt mot stats- mot totalt

Anm: Statsbudgetens utgifter per anslag redovisas i bilaga 3.

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde Tabell 5.28 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-

A. Utveckling av 797 887 2 834 -53

chefen, riksdagen och regeringen. Dessutom in-

statlig förvalt-

går bl.a. presstöd, partistöd, allmänna val och vis- ning sa centrala myndigheter.

B. Det finansiella 607 751 -1 592 -159

systemet

Tabell 5.27 Uo 1 Rikets styrelse

C. Särsk finans 573 49 0 71 21 Miljoner kronor

och garantiåta- Versksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- ganden

och dess ombudsmän

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 515 miljoner C. Regeringen 2 615 2 420 -7 2 759 339 m.m. kronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-

fallet blev därmed -192 miljoner kronor (-11,2

D. Centrala 46 56 0 48 -7 myndigheter procent).

E. Mediefrågor 684 678 1 674 -5 Utgifterna för anslaget A7 Folk- och bostads-

räkning budgeterades till 70 miljoner kronor. F. Samarbete 1 0 och utveckling Utgifterna för anslaget blev 5 miljoner kronor inom Öster- vilket var 65 miljoner kronor lägre än anvisat i sjöreg.

statsbudgeten. Arbetet inför genomförandet av Summa Uo 1 4 328 4 180 3 4 541 362 en folk- och bostadsräkning har försenats, vilket 1 SB= statsbudgeten TB= tilläggsbudget 1 och 2

betyder att undersökningen kommer att genom-

föras först 2004 eller 2005. Utfallet för budgetåret 1999 blev 4 541 miljoner För verksamhetsområde B hänför sig skillnakronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-

der till ett lägre utfall på anslaget B4 Riksfallet blev 362 miljoner kronor (8,6 procent). gäldkontoret; Kostnader för upplåning och låneför-

Ökningen i förhållande till statsbudgeten för-

valtning. Anslagets utfall underskred budgeteraklarades till stor del, 185 miljoner kronor, av en

de medel med 159 miljoner kronor, vilket beror förbrukning av tidigare års anslagssparande på

på successivt minskande utgifter för provisionsanslaget C 1 Regeringskansliet m.m. och på äldre-

kostnader m.m. avseende upplåning i svenska anslaget från budgetåret 1995/96 B2 Samarbete kronor. och utveckling inom Östersjöregionen, den s.k. Östersjömiljarden. Regeringen beslutade under Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd våren 1999 om ett begränsningsbelopp för det

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, senare anslaget på 279 miljoner kronor. Skattemyndigheterna och Tullverket.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför- Tabell 5.29 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd valtning Miljoner kronor Utgiftsområdet omfattar ett tiotal centrala för- Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 valtningsmyndigheter och Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och förvaltning av A. Skatteför- 4 792 4 712 0 4 845 133

valtningen statsskulden. Vidare ingår vissa tidsbegränsade

B. Tullverket 1 071 1 099 0 1 107 8 åtaganden samt Riksdagens revisorer.

Summa Uo 3 5 863 5 811 0 5 953 142

För 1999 uppgick utgifterna till 5 953 miljoner

kronor. Utfallet blev därmed 142 miljoner kro-

nor (2,4 procent) högre än anvisat i statsbudge-

ten.

Skillnaden förklarades till största del av att Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-

utfallet för anslaget A2 Skattemyndigheterna blev tionell samverkan 95 miljoner kronor högre än anvisat i stats- Utgiftsområdet omfattar i huvudsak för-

budgeten. Ökningen förklaras av en senare- valtningskostnader för Utrikesdepartementet läggning av IT-planer från 1998 vilket innebär att och de 103 utlandsmyndigheterna samt bidrag

utgifterna för genomförandet belastade 1999. till vissa internationella organisationer såsom ex- Regeringen beslutade under våren 1999 om ett empelvis Förenta Nationerna och Nordiska mi-

begränsningsbelopp för anslaget på 4 482 milj- nisterrådet. oner kronor. Utfallet underskred begränsningsbeloppet med 24 miljoner kronor. Tabell 5.31 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan

Miljoner kronor

Utfallet för anslaget A1 Riksskatteverket blev

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- 38 miljoner kronor högre än budgeterat. Ök-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 ningen förklaras även här av senareläggningen av

A. Utrikes- 1 821 1 747 0 1 914 167 skattemyndigheternas IT-planer från 1998 till

förvaltningen 1999. m.m.

B. Internationella 679 954 0 794 -160 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet organisationer Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polis- C. Information 61 67 0 65 -2 väsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, om Sverige i

utlandet kriminalvården, kronofogdemyndigheterna och rättshjälpen. D. Nedrustning- 57 58 0 57 -2

och säkerhets-

politiska frågor

Tabell 5.30 Uo 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor E. Övrig verk- 20 45 0 46 1

samhet Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999

Summa Uo 5 2 638 2 871 0 2 876 5

A. Polisväsen- 11 289 11 974 -2 11 914 -60 det

Utfallet uppgick till 2 876 miljoner kronor, vilket B. Åklagarvä- 741 819 12 829 9

är 5 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad

sendet

som anvisades på statsbudgeten. C. Domstolsvä- 3 063 3 057 10 3 113 56

Avvikelsen jämfört med statsbudgeten för de sendet mm

två verksamhetsområdena Utrikesförvaltningen D. Kriminal- 3 866 3 639 0 3 957 318

m.m. och Internationella organisationer tog i vården

stort sett ut varandra. Utfallet för anslaget A1 E. Kronofogde- 1 303 1 310 0 1 347 37

Utrikesförvaltningen blev 169 miljoner kronor myndigheterna

högre än vad som anvisades på statsbudgeten. De F. Övrig verk- 1 151 1120 0 1 102 -18 samhet högre utgifterna finansierades genom ett ut-

nyttjande av anslagssparande. Regeringen beslu-

Summa Uo 4 21 413 21 919 20 22 262 343

tade under våren 1999 om ett begränsningsbe-

lopp för anslaget A1 Utrikesförvaltningen på 1 För 1999 uppgick utgifterna till 22 262 miljoner

906 miljoner kronor. Utfallet överskred bekronor, vilket är en ökning med 343 miljoner

gränsningsbeloppet med 3 miljoner kronor. kronor (1,5 procent) jämfört med statsbudgeten.

Utfallet för anslaget B1 Bidrag till vissa inter- Skillnaden förklarades främst av att utfallet för

nationella organisationer blev 212 miljoner kroanslaget D1 Kriminalvården blev 318 miljoner

nor lägre än budgeterat, vilket framför allt bekronor högre än anvisat i statsbudgeten. Ansla-

rodde på att planerade internationella get budgeterades lågt i syfte att anslagssparande

operationer inte har fullföljts. Vidare förfrån tidigare år skulle utnyttjas. Anslagssparan-

brukades en stor del av den ingående reservadet, som vid ingången av 1999 uppgick till

tionen, 52 miljoner kronor, på äldreanslaget knappt 243 miljoner kronor, förbrukades under

1995/96 B9 Fredsbevarande verksamhet till det året och vid årsskiftet 1999/2000 utnyttjades ca

svenska deltagandet i Kosovo. 76 miljoner kronor av anslagskrediten.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar sat belopp med 996 respektive 283 miljoner kro-

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det nor. De ökade utgifterna för anslaget Utveckling militära och civila försvaret, Kustbevakningen, och investeringar berodde på att det förekommer

Statens räddningsverk, Sprängämnes- en osäkerhetsfaktor i form av tidsförskjutningar inspektionen, nämnder samt stödverksamhet till vid materielanskaffning till Försvarsmakten. De

det militära och civila försvaret. I utgiftsområdet ökade utgifterna för anslaget Fredsfrämjande ingår även internationell fredsfrämjande verk- truppinsatser orsakades av högre kostnader för

samhet med svensk trupp utomlands. det svenska bidraget till en internationell freds-

styrka i Kosovo. Anslaget tillfördes 92 miljoner Tabell 5.32 Uo 6 Totalförsvar kronor på tilläggsbudget.

Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inter- A. Militärt för- 38 626 39 829 95 40 133 304

nationellt utvecklingssamarbete samt samarbete

svar

med Central- och Östeuropa. B. Vissa funk- 2 365 2 489 -145 2 284 -205 tioner inom det

Tabell 5.33 Uo 7 Internationellt bistånd

civila försvaret

Miljoner kronor C. Kust- 443 823 115 874 51

bevakningen Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 och nämnder m.m. A. Intern. ut- 10 790 11 150 0 11 625 475

vecklings- D. Stödverk- 965 966 -7 972 6

samarbete samhet

B. Samarbete 689 750 0 794 44

Summa Uo 6 42 339 44 108 58 44 264 156

med Centraloch Östeuropa

Från utgiftsområdet har fr.o.m. 1999 anslaget Er- Summa Uo 7 11 479 11 900 0 12 418 519 sättning för kroppsskador flyttats till utgiftsom-

råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet handikapp. Samtidigt delades Försvarsmaktens

11 900 miljoner kronor. Utfallet blev anslag upp på två anslag, Förbandsverksamhet och

12 418 miljoner kronor, dvs. 519 miljoner kronor beredskap m.m. samt Utveckling och investeringar.

(4,4 procent) högre än budgeterat.

I statsbudgeten anvisades 44 108 miljoner

Tilldelade resurser för verksamhetsområdet A kronor för utgiftsområdet. Utfallet blev

Internationellt utvecklingssamarbete beräknades 44 264 miljoner kronor, vilket var 156 miljoner

utifrån biståndsramen som sattes till 12 840 milkronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Rege-

joner kronor. Verksamhetsområdet innehåller ringen beslutade under 1999 om ett begräns-

anslagen A1 Biståndsverksamhet och A2 Biningsbelopp för hela utgiftsområdet på 45 948

ståndsförvaltning. Från biståndsramen gjordes miljoner kronor. Utfallet understeg detta belopp

avräkningar för utgifter, klassificerade som bimed 1 684 miljoner kronor.

stånd, inom andra utgiftsområden. Tidigare år

Skillnaden mot statsbudgeten förklaras av ut-

har besparingar skett inom utgiftsområdet till fall som gick i båda riktningarna. De lägre utgif-

följd av att biståndsramen sänktes 1997 till terna jämfört med statsbudgeten var framför allt

0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). hänförliga till Försvarsmaktens anslag A1 För-

Från och med 1999 höjdes den totala biståndsbandsverksamhet och beredskap m.m.. Skillnaden

ramen till 0,705 procent av BNI. Under året bemot statsbudgeten blev –975 miljoner kronor.

slutades om ett begränsningsbelopp för verk- Orsaken till den lägre förbrukningen inom an-

samhetsområdet på 11 637 miljoner kronor. slaget var en följd av åtstramningar inom för-

Utfallet för verksamhetsområdet blev bandsverksamheten. Dessa var i sin tur en följd

11 625 miljoner kronor. av krav på ekonomisk återhållsamhet för att få

Skillnaden för utgiftsområdet mellan utfallet verksamheten i balans.

och statsbudgeten förklarades främst av ett ut-

De ökade utgifterna jämfört med stats-

nyttjande av ingående reservationer på anslaget budgeten förklarades främst av två anslag, A3

A1 Biståndsverksamhet. Utfallet för anslaget blev Utveckling och investeringar samt A2 Freds-

475 miljoner kronor högre än budgeterat. Utfrämjande truppinsatser. Utfallen överskred anvi-

nyttjandet av en del av de ingående reservatio- och därmed inte rätt till hemutrustningslån. En

nerna aviserades av regeringen redan i budget- annan orsak var lägre räntekostnader.

propositionen för 1999.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar omsorg

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med Utgiftsområdet omfattar i huvudsak olika bidrag

frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande. och ersättningar inom hälso- och sjukvårds-

Vidare finansieras arbetet med invandrares integ- området samt förvaltningskostnader för myndig-

ration i Sverige, t.ex. utgifter för kommun- heter inom området.

ersättningar vid flyktingmottagande.

Tabell 5.35 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tabell 5.34 Uo 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor

Miljoner kronor Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999 A. Hälso- och 17 148 16 859 468 17 599 740

sjukvård A. Migrations 1 823 1 785 255 1 953 168 politik B. Social omsorg 5 495 6 633 -226 6 388 -245

B. Invandrares 2 363 2 539 0 2 449 -90 C. Socialstyrelsen 379 407 0 431 24 integration

D. Stöd t. forskn. 102 114 0 101 -13

Summa Uo 8 4 186 4 324 255 4 402 78 Summa Uo 9 23 124 24 012 242 24 519 506

Under budgetåret 1999 förbrukades 4 402 milj-

Utgifterna uppgick 1999 till 24 519 miljoner oner kronor inom utgiftsområdet, vilket är

kronor. Utfallet blev därmed 506 miljoner kro- 78 miljoner kronor (2 procent) högre än anvisa-

nor ( 2 procent ) högre än anvisade medel på de medel i statsbudgeten. Antalet asylsökanden i

statsbudgeten. mottagandesystemet och antalet utplaceringar i

De ökade utgifterna inom utgiftsområdet är kommunerna är faktorer som i stor utsträckning

framförallt att hänföra till anslaget A2 Bidrag till har påverkat utgifterna för utgiftsområdet under

läkemedelsförmånen. Utfallet blev 721 miljoner det gångna året.

kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten.

Skillnaden förklaras främst av utfallet för an-

Orsaken till skillnaden var att en överensslaget A2 Mottagande av asylsökande, vilket blev

kommelse om statsbidrag till landstingen avse- 338 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud-

ende kostnader för läkemedelsförmånen år 1999 geten. Detta berodde på att antalet personer i

slöts mellan landstingsförbundet och staten. Vimottagandesystemet översteg vad som beräknats

dare genomfördes en utbetalning på 690 miljoner i statsbudgeten, vilket främst förklaras av Ko-

kronor under 1999 avseende slutreglering till sovokrisen.

landstingen för 1998.

Utfallet för anslaget A3 Migrationspolitiska åt-

Utfallet för anslaget A1 Sjukvårdsförmåner gärder blev 187 miljoner kronor lägre än anvisat i

underskred anvisade medel i statsbudgeten med statsbudgeten. Detta berodde främst på att anta-

sammanlagt 83 miljoner kronor. Skillnaden förlet kvotflyktingar minskade till förmån för eva-

klaras av att kostnaderna för EU-vården blev kuering av fördrivna personer från provinsen

31,4 miljoner kronor lägre än beräknat och att Kosovo. Kostnader relaterade till återvändande

utgifterna för tandvårdsersättningar blev av flyktingar minskade under 1999. Detta var ett

51,2 miljoner kronor lägre än beräknat. direkt resultat av att kriget i Kosovo minskade

benägenheten att återvända till Balkanregionen.

Utfallet för anslaget B7 Bilstöd till handikappade

Anslaget B2 Särskilda insatser i utsatta bostads-

blev 202 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner områden och anslaget B5 Hemutrustningslån stod

kronor högre än i statsbudgeten. Genom en förför merparten av minskningen av utfallet i rela-

ordningsändring beslutade regeringen att bilstöd tion till anvisade medel i statsbudgeten. Den

bara skulle kunna utbetalas inom ramen för befrämsta orsaken till skillnaden för anslaget B5

viljat anslag. Den kraftiga ökningen av antalet an- Hemutrustningslån var att antalet beviljade an-

sökningar fick till följd att Riksförsäkringsverket sökningar om hemutrustningslån minskade som

införde ett utbetalningsstopp under 1999 för att en följd av att flertalet av de flyktingar som kom

under 1999 endast fick tidsbegränsade tillstånd

inte överskrida tillgängliga medel inklusive an- Tabell 5.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag.

slagskredit.

Antal ersatta netto sjukdagar Genomsnittlig ersättning,

Utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig

miljoner dagar. kronor/ dag. assistansersättning uppgick 1999 till 4 498 milj-

1997 41,7 332 oner kronor, vilket var 155 miljoner kronor lägre

1998 50,4 368 än anvisade medel i statsbudgeten.

1999 62,7 386

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp Antalet ersatta netto sjukdagar uppgick 1999 till

Utgiftsområdet omfattar två verksamhets- ca 62,7 miljoner dagar. Det är ca 12 miljoner

områden, ekonomisk trygghet vid sjukdom och (24,4 procent) fler dagar än 1998.

handikapp samt socialförsäkringsadministra-

tionen, dvs. Riksförsäkringsverket och de all- Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-

männa försäkringskassorna. dom

Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av

Tabell 5.36 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp

ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna,

Miljoner kronor

delpensioner och bostadstillägg för pensionärer.

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999

Tabell 5.38 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

A. Ek. tryggh. 35 311 75 067 7 475 82 769 7 702 Miljoner kronor Vid sjukdom/

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallhandikapp

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 B. Socialför- 4 374 5 437 -1 5 708 272

A. Ek. Trygghet 62 684 34 315 121 34 450 135 säkrings

vid ålderdom adm.

Summa Uo 11 62 684 34 315 121 34 450 135 Summa Uo 10 39 685 80 503 7 474 88 477 7 974

Under budgetåret 1999 uppgick anslags- Utfallet för utgiftsområdet uppgick till

förbrukningen till 34 450 miljoner kronor, vilket 88 477 miljoner kronor, vilket är 7 974 miljoner

är 135 miljoner kronor (0,4 procent) högre än kronor (10 procent) högre än anvisade medel i

anvisade medel i statsbudgeten. statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget A3 Bostadstillägg till

Skillnaden förklaras främst av högre utgifter

pensionärer blev 99 miljoner kronor högre än anför Anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering

visade medel på statsbudgeten. Skillnaden förklam.m. Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor

ras till största delen av att medelbeloppet för bo- (39 procent) högre än vad som anvisats i stats-

stadstillägg till pensionärer (bostadstillägget) har budgeten. Utgiftsutvecklingen för anslaget styrs

varit högre än beräknat. Under 1999 har antalet bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,

med bostadstillägg minskat från 490 000 till 474 demografiska förändringar samt beteendeföränd-

027 personer. Minskningen beror på att andelen ringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna

ATP-pensionär med högre årsinkomster har av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs

ökat. Trots minskningen av antalet BTP-tagare av regelverk och löneutveckling.

ökade utgifterna med 4 procent under 1999.

År 1999 ökade antalet sjukskrivna samt antalet

Anledningen till denna utveckling var att ersättersatta sjukdagar. I synnerhet de långa sjuk-

ningsgraden höjdes från 85 till 90 procent. skrivningsperioderna (mer än 1 år) har ökat

Utgifterna för anslaget A4 Delpension över- 1999. Vidare ökade den genomsnittliga ersätt-

steg budgeterade medel med 95 miljoner kronor. ningen per sjukdag, vilket kan förklaras av att

Skillnaden beror på att den s.k. delnya yrkesgrupper med höga inkomster utgör en

pensionsfaktorn, dvs. utbetalt belopp per person ökande andel. En annan förklaring är att det för-

räknat i basbelopp, blev högre än beräknat. bättrade läget på arbetsmarknaden har lett till en

Utgifterna på anslaget A1 Ålderspensionärer ökaökning av arbetskraftens storlek och därmed

de med 16 miljoner kronor jämfört med vad som även antalet personer med tillträde till sjukför-

tilldelades i statsbudgeten. Utgifterna för åldersäkringen. I tider av hög efterfrågan på arbets-

spension ökade med ca 3 procent mellan 1998 kraft tenderar även människors benägenhet att

och 1999. Det totala antalet ålderspensionärer är sjukskriva sig att öka.

i det närmaste oförändrat, däremot har antalet

ATP-pensionärer ökat med ca 1 procent. Nytill- Utfallet för utgiftsområdet blev 41 175 miljoner skottet av pensionärer har i ökad utsträckning kronor, vilket var 1 279 miljoner kronor rätt till full ATP, vilket medför ökade kostnader. (3,2 procent) högre än anvisade medel i stats- Kostnaderna för ålderspensionerna utanför budgeten. Under året har väsentliga utgiftsökstatsbudgeten ökade 1999. ningar för föräldraförsäkring och underhållsstöd

Utgifterna på anslaget A2 Efterlevande- skett inom utgiftsområdet. pensioner till vuxna blev 75 miljoner kronor lägre Utfallet för anslaget A2 Föräldraförsäkring än budgeterat. En förklaring till skillnaden kan översteg anvisade medel på statsbudgeten med vara kvardröjande effekter från 1997 då inkomst- 765 miljoner kronor, vilket är 5 procent högre än prövning av änkepension för folkpension inför- anvisat i statsbudgeten. Orsaken är att medeldes. ersättningen har ökat. Ökningen av medel-

ersättningen beror bl.a. på att männen, som i ge- Ålderspensionssystemet nomsnitt har högre inkomster, har ökat sitt uttag Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension från föräldraförsäkringen mer än beräknat. Mänsom finansieras ur Allmänna pensionsfonden nens andel av utbetalda föräldrapenningsdagar och redovisas vid sidan av statsbudgeten uppgick har stigit till 11,6 procent. Nedan följer en tabell 1999 till ca 136 miljarder kronor. Ålders- som visar medelersättningens utveckling för förpensioner finansierade över statsbudgeten upp- äldrapenningen. gick 1999 till 11,6 miljarder kronor. Före ingång-

Tabell 5.40 Föräldrapenningen år 1996-1999.

en av 1999 omfattade de statliga takbegränsande utgifterna vid sidan av statsbudgeten dels försäk-

Antal Medel ringen för allmän tilläggspension (ATP), dels ut- netto därav därav ers. per därav därav

dagar kvinnor män dag kvinnor män gifter för delpension- och arbetsskadeförsäkring.

1000-tal % % kr/dag kr/dag kr/dag Från och med budgetåret 1999 bokförs de senare

1996 42 177 89,4 10,6 269 256 374 på statsbudgeten. Med anledning av ålderspen-

1997 37 905 90,1 9,9 274 264 364 sionsreformen har fr.o.m. år 1999 finansieringsansvaret för efterlevande- och förtidspensioner 1998 36 327 89,6 10,4 302 291 397 inom ATP förts över till statsbudgeten. I gengäld 1999 36 036 88,4 11,6 316 305 403 har finansieringsansvaret för större delen av utgifterna för folkpension i form av ålderspension Utgifterna för anslaget A3 Underhållsstöd blev förts till AP-fonden. Takbegränsade utgifter vid 428 miljoner kronor (17 procent) högre än vad sidan av statsbudgeten omfattar numera inkom- som anvisades på statsbudgeten. De högre utgifstrelaterad ålderspension samt folkpension till terna för underhållsstödet beror bl.a. på att antapensionärer som även uppbär ATP. Ålderspen- gandet om de bidragsskyldigas totala antal barn sionssystemet inkluderar AP-fonden och fr.o.m. var för lågt. Vidare har antalet barn som får unår 1999 även Premiepensionsmyndigheten. derhållsstöd ökat mer än beräknat. Det har också

skett en ökning av antalet barn i växelvis boende. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer Jämfört med föregående år minskar dock utgifoch barn terna med 93 miljoner kronor vilket förklaras av Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer, att de bidragsskyldiga har ökat återbetalningarna. främst genom allmänna barnbidrag, föräldra- Den genomsnittliga utbetalningen per barn har försäkring inklusive havandeskapspenning och minskat under 1999. Orsaken till minskningen är underhållsstöd. en ändrad fördelning mellan olika typer av un-

derhållsstöd. Andelen barn med fullt underhålls-

Tabell 5.39 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn

stöd minskar medan andelen barn med bidrag Miljoner kronor

vid växelvis boende ökar. Även gruppen barn

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999 med utfyllnadsbidrag ökar.

Utfallet för anslaget A6 Vårdbidrag för funk- A. Ek. Trygghet 35 910 39 896 461 41 175 1 279 för familjer tionshindrade blev 62 miljoner kronor högre än &barn budgeterat. Andelen barn som har beviljats vård- Summa Uo 12 35 910 39 896 461 41 175 1 279 bidrag har fördubblats sedan 1985. Under 1999

ökade antalet beviljade vårdbidrag med 12 pro-

cent jämfört med 1998. Ökat fokus på barn med

psykiska störningar förklarar merparten av ök- ring av anslaget 1999 i form av en indragning ningen. med ca 731 miljoner kronor.

Anslaget A1 Allmänna barnbidrag överskred Utfallet för anslaget A2 Bidrag till lönegarantibudgeterade medel med 61 miljoner kronor. I ersättningar, uppgick till 954 miljoner kronor, relation till totalt tillgängliga medel blev utfallet vilket var 39 miljoner kronor lägre än statsbud- 358 miljoner kronor lägre. Vid en jämförelse mot geten. Skillnaden förklaras av att den ekonomisföregående år blev utfallet 64 miljoner kronor ka konjunkturen har medfört en minskning av lägre vilket förklaras av sjunkande födelsetal och antalet konkurser, vilket i sin tur minskar nyttett lägre antal bidragsberättigade barn. jandet av statlig lönegaranti. Under 1999 tillför-

des anslaget 150 miljoner kronor på tilläggsbud- Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbets- get. Totalt tilldelade medel uppgick således till 1 löshet 143 miljoner kronor och utfallet blev 189 miljo- Utgifterna omfattar till största delen bidrag till ner kronor lägre än totalt tilldelade medel. arbetslöshetsersättning (ca 97 procent av utgifterna 1999) och resterande del utgörs av bi- Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv drag till lönegarantiersättning. Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknads-

politiska åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Ar-

Tabell 5.41 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet

betarskyddsstyrelsen m.fl. myndigheters förvalt- Miljoner kronor

ning samt forskning och utveckling på arbets-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

marknads- och arbetslivsområdet. Området område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

omfattar även vissa utgifter för Samhall AB:s A. Ers. vid 37 331 33 789 150 35 448 1 659

verksamhet, jämställdhetspolitiska frågor samt arbetslöshet

statliga arbetsgivarfrågor.

Summa Uo13 37 331 33 789 150 35 448 1 659

Tabell 5.42 Uo14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till Miljoner kronor 35 448 miljoner kronor år 1999, vilket är Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 1 659 miljoner kronor (5 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört med budgetåret 1998 A. Arbets- 34 039 34 721 -307 35 721 1 000

markn. har utgifterna minskat med 795 miljoner kronor.

B. Arbetsliv 5 534 5 377 -1 5 476 99 Minskningen förklaras av att den öppna arbetslösheten har minskat från i genomsnitt C. Jäm- 36 33 0 28 -5

ställdhet kvin- 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 5,6 procent

nor-män 1999.

D. Staten som 8 059 8 143 0 7 570 -573

Utgiftsnivån inom utgiftsområdet påverkas av arbetsgivare nivån på den öppna arbetslösheten vad gäller ut-

Summa Uo 14 47 668 48 274 -308 48 795 521

gifter för arbetslöshetsersättningen, genomsnittlig dagpenning samt av antalet konkurser

Utfallet för utgiftsområdet blev 48 795 miljoner vad gäller utgifterna för lönegarantiersättning.

kronor, vilket är 521 miljoner kronor (1 procent)

De högre utgifterna är hänförliga till A1 Bi-

högre än statsbudgeten. Utfallet blev 351 miljodrag till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev

ner kronor lägre än totalt tilldelade medel. An- 1 698 miljoner kronor högre än anvisat. Därmed

slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl. har anslagskrediten utnyttjats med 1 276 milj-

äldreanslaget 1995/96 Arbetsmarknadspolitiska oner kronor. En förklaring till den högre för-

åtgärder), svarade för ca 46 procent av de totala brukningen är att utgifterna vid budgeteringen

utgifterna 1999. Jämfört med 1998 har de totala underskattades för de personer som räknas som

utgifterna för utgiftsområdet under 1999 ökat sysselsatta i SCB:s arbetskraftsundersökning,

med 1 127 miljoner kronor. men samtidigt uppbär arbetslöshetsersättning,

Skillnaden i förhållande till anvisade medel på t.ex. deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda. År

statsbudgeten hänför främst till en ökning av ut- 1998 förändrades redovisningsprinciperna för

gifterna med 442 miljoner kronor för anslaget anslagsavräkningen av skatt på transfereringar.

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta be- Som ett resultat av denna förändring av redovis-

rodde troligtvis på att åtgärdernas styckkostnaningsprinciperna genomfördes en teknisk juste-

der ökade mer än vad som förutsågs inför 1999

års planering. Jämfört med 1998 har utgifterna cent) lägre än anvisat i statsbudgeten. I relation ökat med 1 137 miljoner kronor. Från och med till totalt tilldelade medel blev utfallet 1999 belastas anslaget med statlig ålderspen- 1 484 miljoner kronor lägre. Under året har insionsavgift. dragningar på totalt 1 247 miljoner kronor gjorts.

Utfallet för anslaget A4 Europeiska social- Jämfört med 1998 har utfallet minskat med 2 243 fonden m.m. blev 354 miljoner kronor högre än miljoner kronor. anvisat i statsbudgeten. Av de för program- Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten perioden 1995-1999 avsatta medlen (totalt ca hänför sig främst till minskade utgifter på ansla- 3 100 miljoner kronor ) har ca 86 procent utbe- get A2 Studiemedel m.m. vilket huvudsakligen talats vid budgetårets utgång. beror på att CSN 1999 övergick från en blandad

Utfallet för anslaget B3 Forskning, utveckling utgifts- och kassamässig avräkningsprincip till en och utbildning m.m. uppgick till 387 miljoner renodlad kassamässig avräkningsprincip avkronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än seende myndighetens räntor. Denna förändring anvisat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras av innebär att ca 1 100 miljoner kronor avräknas att utbetalningar under året har utförts till tidiga- 2000 i stället för 1999. re avslutade projekt.

Tabell 5.44 Antal studerande med studiemedel

Utfallet för anslaget D2 Statliga tjänstepensio-

1996–1999

ner m.m. blev 7 569 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-

Studiebidrag Studielån geten. Skillnaden förklaras i huvudsak av riksda-

1996 356 394 262 668 gens beslut om att hela basbeloppet skall ligga till

1997 384 650 300 021 grund för utbetalning av den allmänna pensio-

1998 412 316 326 354 nen. Genom den höjning som skedde av allmänpensionen sänktes den statliga tjänste- 1999 416 703 336 457 pensionsandelen för de grupper som har pension efter det gamla avtalet PA-SPR. Denna grupp har Jämfört med 1998 har utfallet 1999 minskat med en s.k. samordnad pension. Detta innebär att 1 594 miljoner kronor. Under 1999 ökade antalet belastningen av D2 anslaget minskar och i gen- högskolestuderande som hade studiemedel med gäld belastas folkpensionsanslaget till större de- ca 2 procent eller drygt 5 500 personer. Antalet len avseende denna grupp pensionärer. studiemedelstagare i forskarutbildning minskade

Indragningar av medel på utgiftsområdet upp- med ca 56 procent under 1999. Orsaken till gick 1999 till totalt 1 784 miljoner kronor. minskningen var nya regler för doktoranders Största delen av indragningarna härrör från an- studiefinansiering. Under 1999 har antalet studislaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, från emedelstagare på komvux och gymnasial nivå vilket 1 181 miljoner kronor drogs in efter ned- minskat. Under året har det skett en marginell revidering av antalet personer som beräknades minskning av antalet studiemedelstagare på delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. grundskolenivå.

Utgiftsområde 15 Studiestöd Tabell 5.45 Utbetalda studiemedel 1996-1999

Miljoner kronor Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymna-

1

vissa studiesociala ändamål.

1998 4 964 10 754

1999 5 016 11 165

Tabell 5.43 Uo 15 Studiestöd

1

inkl extra studiemedel Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999 Utfallet för anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m.

A. Studiestöd 21 919 22 447 -92 19 676 -2 771 blev 1 231 miljoner kronor lägre än anvisade me-

del på statsbudgeten. Minskningen av utfallet

Summa Uo 15 21 919 22 447 -92 19 676 -2 771

förklaras främst av att efterfrågan på det särskilda

utbildningsbidraget har minskat kraftigt, bl.a. till För 1999 uppgick utgifterna till 19 676 miljoner

följd av fortsatt sjunkande arbetslöshet. Jämfört kronor, vilket är 2 771 miljoner kronor (12 pro-

med föregående år har utfallet minskat med medlen avseende den kvalificerade yrkesutbild- 654 miljoner kronor. ningen inte förbrukades helt under 1999. Ansla-

get innehåller bl.a. utgifter för regeringens sats-

Tabell 5.46 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd

ning på vuxenutbildning, det s.k. Kunskapslyftet.

1996-1999

Bidraget betalas ut i förskott till kommunerna,

varvid avräkning mot prestationer sker i efter-

1996 1997 1998 1999

hand. För 1999 anvisades motsvarande 106 500

41 800 90 700 116 300 96 000

årsstudieplatser, vilket är 5 600 färre platser än

1998. Under läsåret 1998/99 deltog 6,6 procent Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- av befolkningen mellan 20 och 64 år i den komforskning munala vuxenutbildningen inklusive kunskaps- Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola, lyftet. vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, universitets- och högskoleutbildning, forskning Tabell 5.48 Totalt antal heltidsplatser och antal elever i

kommunal vuxenutbildning (inkl. kunskapslyftet) 1996-

samt högskolemyndigheter.

1999

Tabell 5.47 Uo16 Utbildning och universitetsforskning

Antal HT 1997 VT 1998 HT 1998 VT 1999 Miljoner kronor

Heltids- 113 475 142 529 144 630 156 815 Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

platser område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

Elever 172 934 191 456 227 885 228 010 A. Barnomsorg, 5 543 6 802 81 6 251 -552 skola o vuxenutb.

B. Universitet 19 334 19 500 0 19 933 433 Universitet och högskolor svarar för ca 68 prohögskolor m.m.

cent av utgiftsområdets utgifter. Utgifterna som C. Högskolemyn- 476 453 61 487 34 avser utbildning och forskning vid universitet digheter

och högskolor uppgick 1999 till 19 933 miljoner D. Nationell och 2 330 2 218 -18 2 420 201

kronor, vilket är 434 miljoner kronor högre än int. Forskn. Re-

anvisat i statsbudgeten. Ökningen förklaras av surser

ett ökat antal studieplatser i samband med ut- E. Gemensamma 54 57 -17 58 1 ändamål byggnaden av universitet och högskola. Sam-

manlagt kommer medel motsvarande 89 000 nya

Summa Uo 16 27 737 29 031 107 29 148 118

platser att tillföras universitets- och högskoleom-

rådet under åren 1997- 2002. För 1999 uppgick utgifterna till 29 148 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor (0,4 pro-

Utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund

cent) högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört

och fritid

med totalt tilldelade medel blev utfallet

Utgiftsområdet omfattar bland annat allmän 2 101 miljoner kronor lägre. En betydande del av

kulturverksamhet, museer, film, trossamfund, skillnaden jämfört med anvisat i statsbudgeten

folkbildning, ungdoms-, folkrörelse- och idrottsförklaras av att medel på äldreanslag har förbru-

frågor. kats under året.

Äldreanslaget 95/96 C46 Övriga utgifter inom grundforskningen uppvisar ett utfall på 424 miljoner kronor.

Utfallet för Anslaget B 52 Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m. blev 104 miljoner kronor högre än budgeterat.

Utfallet för anslaget D17 Särskilda utgifter för forskningsändamål översteg anvisade medel i statsbudgeten med 65 miljoner kronor.

Den största skillnaden gentemot statsbudgeten uppvisar anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Utfallet blev 355 miljoner (-8,0 procent) kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att

Tabell 5.49 Uo17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tabell 5.50 Uo18 Samhällsplanering, bostad och byggande

Miljoner kronor Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999 område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

A. Allmän kul- 367 300 0 301 1 A. Plan-, bygg- 19 628 16 728 34 14 023 -2705 turverk-samhet bost. väsendet

B. Teater, dans 1 430 1 398 0 1 396 -2 B. Geoteknik 22 23 0 27 4 och musik

C. Länsstyrel- 1 696 1 778 1 1 819 41

C. Bibliotek, 199 227 0 230 3 serna m.m. litteratur,

D. Lantmäteri- 407 433 0 396 -37

kultur-

verksamh. tidskrifter

E. Stöd till 617 1 500 0 908 -592

D. Bild/form 79 86 0 94 8

ekologisk utv. samt konst-

hantverk Summa Uo 18 22 370 20 463 35 17 172 -3 291

E. Ersättning/ 252 262 0 259 -3 bidrag till

Utfallet för budgetåret 1999 blev 17 172 miljoner konstnärer

kronor, vilket är 3 291 miljoner kronor

F. Arkiv 298 294 -2 294 0

(16,1 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. G. Kulturmiljö 393 441 0 532 91

Skillnaden hänför sig främst till att anslaget

H. Museer och 939 962 5 967 5

A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiutställningar

verksamhet redovisade ett lågt utfall. Anslagets

I. Film o medi- 181 194 -1 193 -1

utfall underskred budgeterade medel med er

1 753 miljoner kronor. Antalet skadeärenden in- J. Forskning 42 37 0 38 1

om BKN:s resultatområde för Äldre garantier

K. Trossam- 56 56 -1 55 -1

minskade markant under 1999. En väsentlig orfund

sak till denna minskning är att de omfattande ut- L. Folkbildning 2 491 2 579 0 2 569 -10

betalningarna under främst 1998 medförde ökad

M. Ungdoms- 108 109 0 112 3

stabilitet i den återstående garantistocken. Även frågor

det låga ränteläget, som inneburit att lån kunnat N. Folkrörelse- 507 507 0 514 7

omsättas till lägre räntenivå, är en bidragande oroch bildningsfrågor sak. Den genomsnittliga räntan i bostadsinstitu-

tens utlåning föll från mitten av 1998 till mitten

Summa Uo 17 7 342 7 452 1 7 554 102

av 1999 med 1,3 procentenheter.

Utfallet för anslaget A10 Bostadsbidrag blev För 1999 uppgick utgifterna till 7 554 miljoner

797 miljoner kronor lägre än anvisat i statskronor, vilket är 102 miljoner kronor (1,4 pro-

budgeten. En förklaring till att kostnaderna för cent) högre än vad som anvisades i stats-

bostadsbidrag minskade är att hushållen fick budgeten.

högre inkomster och att sysselsättningen ökade.

Skillnaden i förhållande till statsbudgeten be-

Ökningen av hushållens bostadskostnader har ror främst på anslaget G 2 Bidrag till kultur-

också varit låg. Sammantaget har därmed behomiljövård. Anslaget överskred anvisade medel

vet av bostadsbidrag minskat. med 87 miljoner kronor, vilket helt finansierades

Anslag E1 Stöd till lokala investeringsprogram av tidigare års anslagssparande. Överskridandet

för ekologisk hållbarhet anvisades i statsbudgeten hänför sig delvis till förpliktelser som ej kunde

med 1 495 miljoner kronor. Utfallet blev utföras under 1998.

590 miljoner kronor lägre än budgeterat. Skälet

var det av regeringen beslutade begränsnings-

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-

beloppet på 960 miljoner kronor. Detta innebar

sörjning och byggande

att utgifterna på anslaget under 1999 maximalt Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-

fick uppgå till detta belopp. stadsväsendet, geotekniska frågor, läns-

Utfallet för anslaget A2 Räntebidrag blev styrelserna, de regionala självstyrelseorganen,

170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudlantmäteriverksamhet m.m. samt stöd till eko-

geten. Detta beror på att subventionsräntan blev logisk omställning och utveckling.

lägre än beräknat i statsbudgeten och att rän-

testödet vid förbättring av bostadshus sänktes Tabell 5.52 Uo20 Allmän miljö och naturvård

Miljoner kronor under 1999.

Verksamhets- Utfall Utfall-

I förhållande till utgiftsområdets totalt till-

område 1998 SB TB Utfall SB delade medel, som uppgick till 21 009 miljoner

A. Mijövård 1 133 1 300 28 1 379 79 kronor, var förbrukningen 3 837 miljoner kronor

B. Strålskydd, 240 249 0 253 4 lägre.

kärnsäkerhet

Summa Uo 20 1 373 1 549 28 1 632 83

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re- Under 1999 blev utgifterna 1 632 miljoner krogionalpolitiskt företagsstöd och medel som läns- nor, vilket är 83 miljoner kronor (5,4 procent) styrelserna förfogade över för regional projekt- högre än anvisat i statsbudgeten. verksamhet samt en del av medfinansieringen av Den främsta förklaringen till de högre utgif- EG:s strukturprogram. I utgiftsområdet ingår terna är äldreanslaget Investeringsbidrag för även utbetalningar från EG:s regionalfond som främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktdelfinansierar EG:s bidrag till strukturprogram- ning, som belastades med 104 miljoner kronor. men. Utfallet för anslaget A3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden blev 37 miljoner kro- Tabell 5.51 Uo19 Regional utjämning och utveckling nor högre än budgeterat, varav 23 miljoner kro- Miljoner kronor

nor tillfördes på tilläggsbudget. Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Däremot blev det lägre utgifter än budgeterat område 1999 1999 1999 1999 SB 1999

på anslaget A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen, A. Regional utjäm- 3 437 2 743 26 3 720 977

84 miljoner kronor. Förklaringen är att dessa inning och utveckling

satser skall sträcka sig över flera år.

Summa Uo 19 3 437 2 743 26 3 720 977

Utgiftsområde 21 Energi

Utfallet 1999 blev 3 720 miljoner kronor vilket är Utgiftsområdet omfattar frågor avseende till- 977 miljoner kronor (35,6 procent) högre än an- försel, distribution och användning av energi. visat i statsbudgeten. Dessutom omfattas program för omställning och

Till största delen beror skillnaden på att åta- utveckling av energisystem vars huvudinriktning ganden gjorda före 1999 till största delen täcktes är en långsiktig satsning på forskning, utveckling av anslagsbehållningar på främst äldreanslaget och demonstration av ny energiteknik. Till ut- Regionalpolitiska åtgärder. Vid övergången till ett giftsområdet hör också energipolitiskt motiverabemyndigandesystem fördes ett nytt anslag, A1 de internationella klimatinsatser i Baltikum och Allmänna regionalpolitiska åtgärder, upp på stats- Östeuropa. budgeten 1999. Anslaget uppgick till ett lägre belopp, 950 miljoner kronor, på grund av att an- Tabell 5.53 Uo21 Energi slagsbehållningarna på äldreanslaget i stället Miljoner kronor skulle tas i anspråk. De sammanlagda utgifterna Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 för regionalpolitiska åtgärder blev 1 630 miljoner

A. Energisystem- 259 113 0 252 139 kronor, således 680 miljoner kronor högre än

frågor anvisat i statsbudgeten.

B. Omställning 608 1 568 0 849 -719 Utfallet för anslaget A8 Europeiska regionala och utveckling av

utvecklingsfonden blev 973 miljoner kronor, vil- energisystem ket är 191 miljoner kronor högre än anvisat i

Summa Uo 21 867 1 681 0 1 101 -580

statsbudgeten. Differensen täcktes av anslagssparande.

I statsbudgeten anvisades 1 681 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 101 miljoner

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

kronor, vilket är 580 miljoner kronor (34,5 pro- Utgiftsområdet omfattar bland annat frågor rö-

cent) lägre än budgeterat belopp.. rande biologisk mångfald och naturvård, miljö-

Skillnaden hänför sig främst till verksamhetsoch kretsloppsforskning samt strålskydd och sä-

område B Omställning och utveckling av energikerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.

systemet. På anslaget B4 Energiforskning anvisades

i statsbudgeten 398 miljoner kronor. Utgifterna hållning samt A2 Väghållning och statsbidrag. Utuppgick till 205 miljoner kronor, alltså 193 mil- gifterna för anslagen blev 423 miljoner kronor joner kronor lägre än budgeterat. Skillnaden be- högre respektive 348 miljoner kronor lägre än ror på att regeringen beslutade om ett begräns- anvisat i statsbudgeten. På statsbudgeten anvisaningsbelopp på 149 miljoner kronor vad avsåg des 12 480 miljoner kronor för Väghållning och Statens energimyndighets del av anslaget. Detta statsbidrag. Regeringen beslutade om en indraginnebar att anslaget totalt under 1999 fick belas- ning på 500 miljoner kronor på anslaget och tas med utgifter på högst 243 miljoner kronor. dessutom ett begränsningsbelopp på 11 895 milj-

Utfallet för anslaget B1 Bidrag för att minska oner kronor. Utfallet blev 12 132 miljoner kroelanvändandet blev 195 miljoner kronor, vilket nor. Regeringen beslutade även om ett begränsvar 160 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- ningsbelopp för anslaget Banverket: Banhållning. budgeten. Skillnaden beror på att utbetalningstakten av bidrag sjönk mer än beräknat. Rege- Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med ringen införde våren 1999 även begränsningar i anslutande näringar behandlingen av ansökningar av bidragen. Utgiftsområdet omfattar Jord- och skogsbruk,

Utfallet för anslaget B9 Åtgärder för el- och fiske samt utgifter inom ramen för EU:s gemenvärmeförsörjning i Sydsverige blev 40 miljoner samma jordbrukspolitik (CAP) och fiskepolitik kronor. Anslaget budgeterades till 200 miljoner (CFP). Vidare ingår nationellt beslutade åtgärder kronor, vilket betyder att utgifterna blev inom dessa näringar. I utgiftsområdet ingår ock- 160 miljoner kronor lägre. Anledningen till det så utgifter för växtskydd, djurskydd och djurhällåga utfallet är att regeringen i juli 1999 beslutade sovård samt livsmedelskontroll. Utgiftsområdet om ett begränsningsbelopp för utgifterna på innefattar även anslag till högre utbildning och 40 miljoner kronor. Detta innebar att det utgå- forskning som rör vård och utnyttjande av bioende anslagssparandet 1999 uppgår till 358 mil- logiska naturresurser. joner kronor.

Tabell 5.55 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m.

Miljoner kronor

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Utgiftsområdet omfattar väg- och järnvägstrafik,

område 1998 1999 1999 1999 SB sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunika- 1999 tioner och övergripande IT-frågor. A. Internationellt. 38 38 0 36 -2

Samarbete

Tabell 5.54 Uo22 Kommunikationer

B. Jordbruk och 9 483 9 554 0 9 426 -128 Miljoner kronor trädgårdsnäring Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- C. Fiske 147 190 0 178 -12 område 1998 1999 1999 1999 SB 1999

D. Rennäring mm 88 95 0 103 8 A. Vägar och 24 410 22 931 -86 22 944 13 järnvägar E. Djurskydd och 301 279 0 326 46

djurhälsovård B. Sjö-och 1 099 807 105 870 63 luftfart F. Livsmedel 187 176 0 179 3 C. Post- och 751 695 0 709 14 G. Utbildning och 1 254 1 290 0 1 320 30 telekommunik. forskning D. SJ, kollek- 616 633 -20 596 -37 H. Skogsnäring 338 351 12 357 6 tivtrafik m.m.

Summa Uo 23 11 836 11 973 12 11 925 -49

E. Kommunik- 473 436 0 510 74 ationsforskn. meteorologi Utfallet för 1999 uppgick till 11 925 miljoner

kronor, vilket är 49 miljoner kronor (-0,4 pro-

Summa Uo 22 27 349 25 501 -1 25 629 127

cent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De lägre utgifterna förklaras främst av anslaget I statsbudgeten anvisades totalt 25 502 miljoner

B13 Från EG-budgeten finansierade kompkronor. Utfallet blev 25 629 miljoner kronor,

letterande åtgärder inom jordbruket. Förklaringen vilket är 127 miljoner (0,5 procent) högre än an-

är att utbetalningar för vallstöd avseende 1999 visat i statsbudgeten.

senarelades till efter årsskiftet 2000. Lägre utfall

De största skillnaderna mellan utfall och stats-

än anvisat i statsbudgeten, 166 miljoner kronor, budget återfinns på anslagen A4 Banverket: Ban-

blev det även för anslaget B12 Kompletterande

åtgärder inom jordbruket. Även här är förklaring- Vidare har 258 miljoner kronor förbrukats på en uppskjutna utbetalningar av vallstöd. äldreanslaget Program för A95/16 småföretags-

Högre utgifter i förhållande till statsbudgeten, utveckling: förnyelse och tillväxt under 1998. 260 miljoner kronor, blev det däremot för anslaget B14 Arealersättning och djurbidrag m.m. Det Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner högre utfallet förklaras av en lägre anslags- Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens tilldelning i statsbudgeten till följd av ett stort bidrag till kommuner och landsting. Bidragen ackumulerat anslagssparande, vilket delvis togs i lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd anspråk under 1999. till kommuner och landsting, dels förekommer

bidrag med fördelande och utjämnade syfte. Ut- Utgiftsområde 24 Näringsliv giftsområdet omfattar också bidrag för särskilda Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno- insatser i vissa kommuner och landsting. logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export Tabell 5.57 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor och investeringsfrämjande, kooperativa frågor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall samt konsumentfrågor.

område 1998 1999 1999 1999 SB 1999 Tabell 5.56 Uo24 Näringsliv A.Bidr./ 96 784 103 565 -40 102 542 -1 022

ersättn Miljoner kronor

till kom- Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall muner och område 1998 1999 1999 1999 SB

landsting

1999

Summa 96 784 103 565 -40 102 542 -1 022 A. Näringspol. 976 723 17 1 017 294

Uo 25

B. Tekn. in- 161 192 0 179 -13 frastruktur

År 1999 blev utfallet för utgiftsområdet C. Konkurrens- 77 68 7 70 1 frågor 102 542 miljoner kronor, vilket är 1 022 miljoner D. Tekn. forskn. 1 214 1 268 -5 1 449 181 kronor (1 procent) lägre än vad som anvisades i Utv. statsbudgeten. E. Utrikeshandel, 248 413 2 329 -85 I förhållande till totalt tilldelade medel blev export- och utfallet 1 854 miljoner kronor lägre. Jämfört med inv.främjande

1998 blev ökade utgifterna med 5 758 miljoner F. Konsument 101 113 0 115 2 kronor högre. Syftet med de ökade statsbidragen frågor

är att underlätta för kommuner och landsting att G. Övriga 41 119 -9 97 -23

klara det lagstadgade kravet på ekonomisk balans åtaganden

år 2000 samt att finansiera vissa satsningar inom

Summa Uo 24 2 818 2 898 12 3 256 358

områdena vård, skola, omsorg.

Skillnaden gentemot anvisat i statsbudgeten För budgetåret 1999 uppgick utgifterna till hänförs främst till lägre utgifter för anslaget A3 3 256 miljoner kronor. Detta är 358 miljoner Statligt utjämningsbidrag till kommuner och kronor (12,4 procent) högre än anvisade medel i landsting. Detta förklaras av att Statistiska centstatsbudgeten. Den högre förbrukningen inom ralbyråns slutliga beräkning av statsbidraget till utgiftsområdet finansierades främst genom att kommuner och landsting var lägre än den preliingående anslagsbehållningar utnyttjades. minära beräkningen.

För anslaget D1 Teknisk forskning och ut- Lägre utgifter i förhållande till anvisat i statsveckling blev utfallet 179 miljoner kronor högre budgeten blev det också på anslaget A2 Bidrag än anvisade medel i statsbudgeten. De högre ut- till särskilda insatser i vissa kommuner och landsgifterna täcktes av ingående anslagsbehållningar ting. Orsaken är att Bostadsdelegationen och refrån 1998. Regeringen beslutade om ett begräns- geringen inte hann behandla alla inkomna ärenningsbelopp för anslaget på 869 miljoner kronor. den under 1999, vilket innebär att utgifterna i Utfallet blev knappt 869 miljoner kronor. Anta- stället belastar anslaget år 2000. let forskning- och utvecklingsprojekt som beviljats medel under budgetåret har ökat något jäm- Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. fört med 1998. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på

statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgälds-

kontorets provisionskostnader i samband med gifterna. De lägre räntenivåerna bidrog till att de

upplåning på de internationella kapital- inhemska räntorna minskade med ca 2 miljarder marknaderna. Utgiftsområde 26 omfattas inte av kronor.

det statliga utgiftstaket. I tabellen nedan redovisas statskuldsräntornas

olika komponenter. Då budgetmålet för den of-

Tabell 5.58 Uo26 Statsskuldsräntor m.m.

fentliga sektorn avser finansiellt sparande enligt

Miljoner kronor

nationalräkenskaperna påverkar inte valuta-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall

förluster/vinster och kursförluster/vinster staområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999

tens finansiella sparande. Ett relevant räntemått i A. Räntor på 113 311 84 450 0 89 825 5 375

detta sammanhang är därför delposten summa statsskulden

räntor som blev nära 7,5 miljarder kronor högre

B. Oförutsedda 1 10 0 0 -10 utgifter än beräknat i statsbudgeten.

C. RGK:s provi- 93 100 0 60 -40

Tabell 5.59 Räntor på statsskulden

sionskostnader

Miljarder kronor Summa Uo 26 113 405 84 560 0 89 885 5 325

Utfall Utfall SB Utfall Utfall

1997 1998 1999 1999 SB 1999

I statsbudgeten anvisades på utgiftsområdet Räntor på lån i 82,5 73,1 69,5 68,5 -1,0

svenska kronor 84,6 miljarder kronor medan utfallet uppgick till 89,9 miljarder kronor. Utfallet blev således Räntor på lån i 23,9 23,6 20,2 22,0 1,8

utländsk valuta 5,3 miljarder kronor högre än anvisat belopp i statsbudgeten. Utgifterna för statsskulds- Räntor på in- och -5,6 -3,9 -4,5 -2,4 2,1

utlåning räntorna påverkas främst av statsskuldens stor-

Över-/underkurser -1,7 -5,7 -7,0 -2,4 4,6 lek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska fakto-

vid emission rer till följd av Riksgäldskontorets upplånings-

Summa räntor 99,1 87,2 78,3 85,7 7,5

och skuldförvaltningsteknik påverkar också

Valutaförluster/ -3,6 9,8 -2,4 -6,3 -3,8 ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt

vinster utgiftsmässiga principer och är nettot av både in-

Kursförluster/ 2,8 15,6 8,6 10,2 1,6 komster och utgifter i upplåningsverksamheten.

vinster Riksgäldskontoret har rätt att vid behov över-

Övrigt 0,1 0,6 0 0,2 0,2 skrida anslaget A 1 Räntor på statsskulden.

Summa ränteut- 98,4 113,3 84,5 89,8 5,4

I statsbudgeten beräknades statsbudgetens

gifter

saldo visa ett överskott på 16 miljarder kronor

Anm. Beloppen avrundade och summerar därför inte för 1999. Utfallet blev 82 miljarder kronor, dvs

66 miljarder kronor bättre än beräknat. Års-

Utgiftsområde 27 Avgiften till

genomsnittet för 6-månaders räntan blev en pro-

Europeiska gemenskapen

centenhet lägre än beräknat i statsbudgeten me-

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Eudan årsgenomsnittet för den 5-åriga räntan blev

ropeiska gemenskapens allmänna budget (EU- 0,2 procentenheter lägre.

budgeten). EU-budgeten finansieras huvud-

Utfallet på A1 Räntor på statsskulden blev

sakligen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av 5 375 miljoner kronor högre än anvisat i stats-

avgifter från medlemsländerna. budgeten. Det bättre budgetsaldot gjorde att

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för Riksgäldskontoret emitterade lägre volymer än

ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiberäknat, vilket i sin tur resulterade i lägre

ella perspektivet). Den inbetalda avgiften kan överkurser vid emission (lägre inkomster). Det

förändras under året och avvika från budget bebättre budgetsaldot ledde också till större åter-

roende på ett flertal olika faktorer såsom faktisk köp, varför de realiserade kursförlusterna blev

uppbörd avseende tullar och importavgifter, utstörre än beräknat. Kursförluster uppstår då ob-

fallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggsligationer med en högre kupongränta än aktuell

budgetar på gemenskapsnivå och valutakursförmarknadsränta återköps. Den ökade ränte-

ändringar. Från och med 1999 upphörde Sveriges belastningen till följd av gjorda uppköp och by-

infasningsrabatt. ten minskar statens framtida räntebetalningar i

motsvarande grad. Större valutavinster än beräknat reducerade dock en del av de högre ränteut-

Tabell 5.60 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Minskning av anslagsbehållningar Miljoner kronor

I statsbudgeten för 1999 beräknades minskning-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

en av anslagsbehållningarna till 5 miljarder kroområde 1998 1999 1999 1999 SB 1999

nor. Denna förbrukning redovisades i den sär- A. Sveriges 21 210 21 908 0 20 884 -1 024

skilda posten Minskning av anslagsbehållningar. avgift till gemeskaps- Posten är ett netto mellan förbrukning av kvarbudgeten stående medel från föregående budgetår och spa- Summa Uo 27 21 210 21 908 0 20 884 -1 024 rade medel från innevarande budgetår samt ut-

nyttjande av anslagskredit. Minskning av

anslagsbehållningar ingår i de utgifter som om- Utfallet blev 20 884 miljoner kronor, vilket är

fattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen 1 024 miljoner kronor ( 4,7 procent) lägre än vad

av det slutliga utfallet ingår förbrukningen av ansom anvisades i statsbudgeten.

slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-

Skillnaden hänförs till anslaget A 1 Avgiften till

dit i utgifterna för respektive anslag och utgifts- Europeiska gemenskapens budget. De lägre ut-

område. Det slutliga utfallet visar att anslagsgifterna beror framför allt på en tilläggs- och

behållningarna minskade med 7,3 miljarder kroändringsbudget från Europeiska kommissionen

nor 1999, se tabell 5.63. där BNI-avgiften minskades med anledning av överskottet i EU-budgeten 1998 och där även 1

Tabell 5.62 Minskning av anslagsbehållningar 1999

avgiftsbaser och växelkurser uppdateras, vilket

Miljarder kronor minskade den BNI-baserade EU-avgiften. Den-

1999 na prognosjustering under löpande år föregriper

Ingående reservation och 37,6

och minskar den utfallsjustering som normalt

ramöverföringsbelopp 1999–01–01

sker efter avslutat budgetår.

Anvisat i statsbudget 577,0

Utfallet för den del av EU-avgiften som base-

Tilläggsbudget 8,5 ras på bruttonationalinkomsten blev

Medgivna överskridanden 0,6 903 miljoner kronor lägre än budgeterat, den

2

än budgeterat och tullavgiften blev 74 miljoner sparande

kronor högre än budgeterat. Utgående reservation och 30,3

ramöverföringsbelopp 1999–12–31 Tabell 5.61 Avgifter till EG samt återbetalningar inom ra- Förändring av anslagsbehållningar -7,3

men för Sveriges infasningsrabatt 1

Avseende ram-och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor.

Varav +0,9 miljarder kronor avser korrigeringar av myndigheternas årsredo-

visningar till följd av fel i ingående reservation och ramöverföringsbelopp.

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall

1995 1996 1997 1998 1999

Tullavgift 3 124 3 046 2 861 3 030 2 814 I tabell 5.64 redovisas de anslag som för 1999 Särsk. 164 222 286 359 335 uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar jordbr. och utnyttjande av anslagskredit på mer än

Tullar och

500 miljoner kronor.

sockeravg.

Mervsk. 8 642 8 087 10 298 9 149 7 348 Tabell 5.63 Förbrukningar av anslagsbehållningar och ut- Bas. Avg. nyttjande av anslagskredit större än 500 mkr

Avg.baser 3 518 5 419 6 736 8 672 9 085 Miljoner kronor ad på BNI

Utgiftsområde/Anslag Storbr. - 1 302

1 Uo 13 A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning 1 698 avg.

Uo 6 A3 Utveckling och investeringar 989

Summa 15 448 16 774 20 181 21 210 20 884

avgifter Uo 14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 839

Infasnings -4 531 -3 622 -657 -275 0 Uo 12 A2 Föräldraförsäkring 765 återb.

Uo19 1998 A1 Regionalpolitiska åtgärder 738 Summa 10 917 13 152 19 524 20 935 20 884 Uo 7 A1 Biståndsverksamhet 585

avgifter

(netto) Uo 9 A2 Bidrag till läkemedelsförmånen 554

Redovisas separat fr.o.m 1999. Ingår tidigare under moms- och BNI-avgift

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av ingen utbetalning av dessa medel. Bakgrunden är 1999 till 30 265 miljoner kronor. Utgiftsområde att sedan 1995 har en viss del av inkommande 7 Internationellt bistånd redovisar de största an- pensionsavgifter inbetalats till Riksgäldskontoret slagsbehållningarna uppgående till totalt (RGK) för tillfällig förvaltning inom det refor- 6 725 miljoner kronor. I tabell 5.65 redovisas de merade ålderspensionssystemets premieanslag som uppvisade utgående anslags- pensionsdel. I statsbudgeten beräknades att behållningar 1999 överstigande 1 miljard kronor. 37 000 miljoner kronor av dessa medel skulle

betalas ut från RGK till den nystartade pensions- Tabell 5.64 Anslag med anslagsbehållningar överstigande förvaltande Premiepensionsmyndigheten

1 mdkr per 991231

(PPM). Till följd av problem med uppbyggnaden Miljoner kronor

av PPM:s datasystem och de individuella pen- Utgiftsområde/Anslag

sionskontona försenades starten av systemet. Uo 7 A1 Biståndsverksamhet 5 105

Detta ledde till att utbetalning av de 37 000 milj- Uo 18 A5 Statens bostadskreditnämnd 1 757 oner kronorna inte blev av under 1999. Den

epensionsinbetalningarna blev 5 151 miljoner

kronor större än budgeterat. Riksgäldskontorets nettoutlåning Utfallet för Centrala studiestödsnämndens För att statsbudgetens saldo skall överensstämma (CSN) lån i RGK avseende studielån och lån till med statens lånebehov redovisas Riksgälds- hemutrustning blev 10 951 miljoner kronor, vilkontorets nettoutlåning samt en kassamässig kor- ket var 449 miljoner kronor lägre än budgeterat. rigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. Under året ökade myndigheternas inlåning på

För 1999 blev utfallet för Riksgäldskontorets räntekontona med 2 978 miljoner kronor. I nettoutlåning –17 933 miljoner kronor. Be- statsbudgeten specificerades ingen prognos över räkningen i statsbudgeten uppgick till förändringen på myndigheternas räntekonton. 26 988 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall Utfallet på övrigt posten i tabell 5.65 uppgår till 4 och statsbudget blev således 44 921 miljoner 310 miljoner kronor, varav investeringslån till kronor. I tabellen nedan framgår de största skill- myndigheter förklarar 1 330 miljoner kronor och naderna. konton för kommunmoms förklarar 1 206 mil-

joner kronor.

Tabell 5.65 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

Kassamässig korrigering

Utfall SB Utfall Utfall-

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgeten för

1998 1999 1999 SB 1999

att statsbudgetens saldo skall motsvara statens Myndigheternas 2 739 0 -2 978 -2 978 räntekonton lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör

skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan stats- Premiepensionsmedel, 0 37 000 0 -37 000 utbet. budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra Premiepensionsmedel, -13 689 -20 900 -26 051 -5 151 sidan nettot av in- och utbetalningar över statsinbet. verkets checkräkning i Riksbanken, SCR. Utfal- Kärnavfallsfonden -209 -400 -1 881 -1 481 let av den kassamässiga korrigeringen framräknas

residualt. CSN, studielån 10 122 11 400 10 951 -449

I statsbudgeten för 1999 beräknades en Insättningsgaranti -2 127 -2 600 -2 284 316

kassamässig korrigeringspost till –45 000 milj- Övrigt 336 2 488 4 310 1 822

arder kronor. Korrigeringen avsåg en överföring

Summa -2 828 26 988 -17 933 -44 921

av pensionsmedel från AP-fonden i enlighet med

beslutet om det reformerade ålderspensions- I statsbudgeten för 1999 beräknades statens ut- systemet. Utfallet motsvarade vad som budgetebetalningar av premiepensionsmedel uppgå till rats. Överföring till AP-fonden samt övriga 37 000 miljoner kronor. Under året skedde dock poster redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 5.66 Kassamässig korrigering titel i efterhand en gång per år. Inbetalningarna Miljoner kronor av inkomsterna sker dock kvartalsvis i förskott Utfall SB Utfall Utfallenligt tidigare rutiner. Därmed uppstår en perio- 1998 1999 1999 SB 1999 diseringsskillnad mellan inbetalning till SCR och Överföring från 0 -45 000 -45 000 0 vad som redovisas mot inkomsttitel vilket med- AP-fonden för en kassamässig korrigering.

med samma belopp.

Posten Övrigt är en residualt beräknad post. Från och med juni 1999 redovisas överskottet från AB Svenska Spels verksamhet mot inkomst-

6 Redovisning av statliga garantier

6 Redovisning av statliga garantier

6.1 Redovisning av statliga garantier bostadskreditnämnd (BKN), Sida och Insätt-

för budgetåret 1999 ningsgarantinämnden.

De garantiåtaganden som administreras av Staten har utestående ekonomiska förpliktelser Riksgäldskontoret kan indelas i tre huvudtyper: av olika slag. I detta kapitel redovisas de an- kreditgarantier, kapitaltäckningsgarantier, och svarsförbindelser som staten har i form av kre- pensionsgarantier. Kreditgarantierna innebär att ditgarantier, borgen, grundfondsförbindelser, staten tar på sig kreditrisken vid en investering i kapitaltäckningsgarantier och pensionsgarantier. infrastruktur, jordbruk etc, men överlåter själva Redovisningen omfattar även statens garantier kreditgivningen till andra långivare. Kapitaltäckför insättningar i bank och vissa värdepappersin- ningsgarantierna innebär att staten åtar sig att stitut utfärdade genom Insättningsgarantinämn- tillskjuta kapital så att kapitaltäckningsgraden i den. Insättningsgarantin skiljer sig dock i viktiga ett bolag alltid överstiger den i lag angivna lägsta avseenden från statens övriga garantier varför nivån (f.n. 8 procent). Dessa garantier är obedenna särredovisas nedan. gränsade men redovisas beloppsmässigt som ga-

De uppgifter som redovisas avser ställningen rantimottagarens totala skuld. En variant är per den 31 december 1999 och verksamheten för grundfondsförbindelse som är ett åtagande att budgetåret 1999. Garantier i utländska valutor inom en given ram betala ett belopp för att undredovisas till den kurs som gällde den 31 decem- vika likvidation, se till att garantimottagarens kaber 1999. pital hålls intakt, eller stärka dennes kreditvär-

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att dighet. Pensionsgarantierna tryggar pensionshantera garantier i staten. Det nya förfarandet åtaganden vid bolagisering av statliga verksamställer krav på kostnadstäckning och innebär att heter. risken i varje garantiengagemang eller grupp av Exportkreditnämnden utfärdar garantier som engagemang skall beräknas. Utifrån detta be- syftar till att främja svensk export. Garantierna stäms en årlig avgift för garantin. Till den del av- skyddar mot risken för förluster orsakade av pogifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga litiska och/eller kommersiella händelser vid utom en statlig subvention. En sådan subvention landsaffärer. Dessutom kan EKN:s garantier anskall belasta ett anslag. Förfarandet innebär att vändas som säkerhet för lån vid finansiering av avgiftsintäkter och i förekommande fall anslags- en affär. Även risker under tillverkningstiden medel reserveras på ett konto, en garantireserv, i kan garanteras. Den vanligaste garantin täcker Riksgäldskontoret. Till reserven förs också risken för utebliven betalning. För varje garanti eventuella återvinningar från tidigare infriade ga- tas en premie ut som avspeglar riskerna i den rantier. Reserven finansierar administration och specifika affären. andra utgifter för garantiverksamheten. Bostadskreditnämnden utfärdar garantier för

Den statliga garantiverksamheten administre- ny- eller ombyggnad. Kreditgarantin är en förras av fem myndigheter: Riksgäldskontoret säkring för bostadslån som långivare på den (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Statens svenska kreditmarknaden kan köpa av BKN. De

garantier som utfärdats från och med 1998 finan-

sieras med årliga avgifter som betalas av långivar- Diagram 6.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden

per myndighet 1999

na. BKN:s äldre garantier – där riskavspeglande

Sida premier inte tas ut – finansieras delvis genom an- 1% slagsmedel. BKN utfärdar även s.k. omfördelningsgarantier av ränteutgifter samt garantier för vissa kommunala åtaganden för boendet.

Sida lämnar biståndsgarantier i anslutning till RGK

30% u-krediter, dvs. krediter som lämnas på förmån-

Insättningsgaranti liga villkor till vissa u-länder. Om denna garanti-

nämnden givning resulterar i underskott belastas bistånds- 59% anslaget. EKN

8%

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. In-

BKN sättningsgarantins syfte är främst att stärka kon-

2% sumentskyddet för allmänhetens insättningar i

Källa: ESV bank. Det svenska garantisystemet omfattar insättningar i banker och värdepappersbolag upp I redovisningen nedan anges uppgifterna för rätill 250 000 kronor per insättare och institut. De kenskapsåret 1998 inom parentes. Av den gainstitut som omfattas av garantin svarar också för ranterade kapitalskulden svarar RGK för 205 finansieringen genom att betala en årlig avgift. (207) miljarder kronor, EKN för 54 (40) miljar- En ny lag om investerarskydd infördes den 1 maj der kronor, BKN för 17 (20) miljarder kronor, 1999. Skyddet omfattar värdepapper och medel Sida för 7 (8) miljarder kronor och Insättningssom banker och värdepappersbolag hanterar för garantinämnden för 399 (392) miljarder kronor. sina kunders räkning. En investerare kan få er- Av diagram 6.2 framgår hur den garanterade sättning från investerarskyddet med sammanlagt kapitalskulden har utvecklats sedan 1995. högst 250 000 kronor per institut. Finansiering

Diagram 6.2 Garanterad kapitalskuld 1995–1999

av investerarskyddet sker genom att avgifter tas

Miljoner kronor

ut från instituten när det kan förutses att ersätt-

700 000 ningar kommer att behöva betalas ut.

600 000

500 000

400 000

Garanterad kapitalskuld

300 000 Den totala garanterade kapitalskulden uppgick 200 000 till 681 miljarder kronor den 31 december 1999, 100 000 vilket är en ökning med knappt 14 miljarder 0

1995 1996 1997 1998 1999 kronor jämfört med föregående år. Om Insättningsgarantinämnden exkluderas uppgick den Insättningsgarantinämnden garanterade kapitalskulden 1999 till knappt 283 RGK, EKN, BKN och Sida miljarder kronor, efter en ökning med 7 miljar-

Källa: ESV der kronor sedan året innan. Merparten av denna ökning kan förklaras av att EKN:s garanterade Kapitalskulden har ökat under redovisningskapitalskuld ökade, delvis som en följd av dol- perioden. Den största ökningen skedde mellan larkursens kraftiga ökning under året. 1995 och 1996, vilket främst berodde på att ka-

pitaltäckningsgarantierna till SBAB och Venanti-

us inkluderades i redovisningen. Ökningen mel-

lan 1996 och 1997 förklaras främst av att

Insättningsgarantinämnden började redovisas

från och med 1997. En del av ökningen förklaras

också av att åtaganden i bl.a. Europeiska investe-

ringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken

ingår i redovisningen sedan 1997. Ökningen un-

der 1998 kan främst hänföras till RGK, EKN och

BKN. Under 1999 var det framför allt EKN:s

garantiengagemang som ökade, vilket till viss del Diagram 6.3 Ekonomiskt utfall exkl. Insättningsgaranti-

nämnden 1995–1999

förklaras av att en stor del av engagemanget är i

Miljoner kronor

US dollar och att dollarkursen steg med nästan 6

1 500 procent under året.

1 000

500

Ekonomiskt utfall

0

1995 1996 1997 1998 1999 Utgifterna till följd av infriade garantier – dvs. skadeersättningarna – under räkenskapsåret 1999 -500 uppgick till 1 960 (2 982) miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 0,3 procent av den totala ka- -1 000 pitalskulden. De största utgifterna till följd av Källa: ESV infriade garantier redovisas av BKN med 1 408 (2 796) miljoner kronor. Andra myndigheter

Mellan 1996 och 1998 försämrades utfallet krafsom redovisar infrianden är EKN med 494 (125)

tigt. Nedgången 1997 förklaras främst av att miljoner kronor och Sida med 41 miljoner kro-

EKN:s inkomster från återbetalningar av tidigare nor.

infriade garantier minskade under året. Under

Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till

1998 var det främst BKN som stod för nedgång- 3 080 (2 828) miljoner kronor under 1999, vilket

en, då BKN:s utgifter till följd av infriade garanmotsvarar knappt 0,5 procent av den totala ka-

tier ökade kraftigt under året. Som framgår av pitalskulden. Inkomsterna genereras främst av

diagram 6.4 förbättras utfallet markant om In- Insättningsgarantinämnden med 1 993 (1 947)

sättningsgarantinämnden inkluderas. miljoner kronor. EKN redovisade inkomster motsvarande 843 (589) miljoner kronor, RGK

Diagram 6.4 Ekonomiskt utfall inkl. Insättningsgaranti-

163 (158) miljoner kronor och BKN 67 (101) nämnden 1995–1999 miljoner kronor. Miljoner kronor

2 500

Dessutom tillkommer inkomster till följd av återbetalning av tidigare infriade garantier – dvs. 2 000 återvunna skadebelopp – vilka uppgår till 1 263

1 500 (1 341) miljoner kronor, motsvarande knappt 0,2 procent av den totala kapitalskulden. Dessa in- 1 000 komster härrör främst från EKN som svarar för 1 141 (1 292) miljoner kronor.

Summan av inkomsterna från garantiavgifter 0 och återbetalningar för tidigare infriade garantier 1995 1996 1997 1998 1999

Källa: ESV har i förhållande till utgifterna för infriade garantier resulterat i ett nettoöverskott på 390 miljoner kronor för räkenskapsåret 1999, exklusive insättningsgarantin. För 1998 var motsva- Sammanställning av statliga garantier rande siffra ett underskott på 760 miljoner kronor. Diagram 6.3 visar det ekonomiska utfallet Tabell 6.1 visar i sammandrag garanterad kapitalexklusive Insättningsgarantinämnden för perio- skuld för samtliga statliga garantier den 31 deden 1995–1999. cember 1999 samt inkomster och utgifter för

statliga garantier under räkenskapsåret 1999.

Tabell 6.1 Sammanställning av statliga garantier RGK har gjort en uppskattning av subven-

Miljoner kronor tionsvärdena för dessa garantier. Subventions-

Garanti Garanterad Utgifter Ink. fr. Inkomster t.f.a. värdet för ett enskilt garantiåtagande kan sägas myndighet: kapitalskuld t.f.a garanti- återbetalning av

utgöra ett nuvärde av den förväntade budgetbe-

31/12 1999 infriade avgifter tidigare infriade

vinningsandelar. Det bör därvid noteras att det

Ins.gar.

1 beräknade subventionsvärdet uppkommer som . Uppgifterna för EKN inkluderar även garantier utfärdade med stöd av EKN:s särskilda garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. en summering av alla individuella värden, och att

utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett Det bör observeras att sammanställningen i ta- begränsat antal infrianden. Enskilda projekt bell 6.1 avser olika typer av garantier med olika kommer med största sannolikhet att klaras utan sannolikhet för infrianden. Av tabell 6.2 framgår infrianden och utan att några budgetmedel behövilka reserver garantimyndigheterna har för för- ver tillskjutas, men sett över en större grupp av lustrisker. engagemang kommer i några fall infrianden att

ske. Enskilda infrianden kan därvid komma att Tabell 6.2 Garantimyndigheternas reserver för förlustrisker uppgå till belopp som vida överstiger det beräk- Miljoner kronor nade subventionsvärdet. Garanti Reservering för Reservering för Total reservering RGK bedriver ett aktivt arbete för att invärdemyndighet: förväntad riskkoncentration

ra de äldre garantierna. När en subventionerad

förlustrisk

garanti har invärderats och dess kostnad har fast-

garantier vad gäller konsekvenserna av eventuella arbete med att invärdera de äldre garantierna vara infrianden. De garantier som har utfärdats av slutfört senast den 31 december 2001 (prop. EKN och Sida följer i huvudsak den nya garan- 1999/2000:1, vol. 1, s. 181). Enligt RGK:s prelitimodellen, vilket innebär att framtida infrianden minära beräkningar kan den genomsnittliga inte behöver medföra någon budgetbelastning. kostnaden för att överföra den utestående garan- Detta gäller emellertid inte samtliga garantier tistocken komma att uppgå till 1–2 miljarder som administreras av RGK och BKN. Merparten kronor per år under de närmaste 15 åren. I den av RGK:s och BKN:s äldre garantier – dvs. de mån denna kostnad inte kan tas ut i form av avgarantier som utfärdades innan den nya garanti- gifter av garantitagarna kommer motsvarande modellen trädde i kraft – har inte invärderats en- anspråk att ställas på budgetmedel. ligt principerna i den nya modellen. Infrianden av dessa garantier kan därför leda till framtida Äldre garantier som administreras av BKN budgetbelastningar. Under 1999 tillsatte regeringen en utredning för

utvärdering av systemet med statliga kreditga- Äldre garantier som administreras av RGK rantier för bostadsinvesteringar. Utredningens Merparten av de äldre garantierna administreras slutbetänkande redovisades i början av innevaav Riksgäldskontoret. rande år och behandlas nu av Regeringskansliet.

Antalet skadeärenden inom BKN:s resultat-

område för äldre garantier minskade markant

under 1999. Det sammanlagda ersättningsbelop- som reserverats för beräknade skadeutfall skall pet uppgick till 1 408 miljoner kronor, vilket in- tillföras reserven. I samband med detta gavs ocknebär en minskning med 50 procent jämfört med så BKN i uppdrag att i samarbete med RGK fast- 1998. En väsentlig orsak till denna minskning är ställa storleken på det permanenta underskottet att de omfattande utbetalningarna under främst inom resultatområdet. Detta uppdrag skall redo- 1998 medförde ökad stabilitet i den återstående visas den 1 juni i år. garantistocken. En annan viktig faktor är det låga Enligt BKN:s beräkningar kommer de framtiränteläget som inneburit att lån kunnat omsättas da förlusterna för resultatområdet äldre garantier till lägre räntenivå. att uppgå till ca 4 600 miljoner kronor från och

Under 1999 beslöt regeringen att inrätta en med år 2000. Beräkningen baseras på en antagen separat garantireserv i Riksgäldskontoret för låneränta om 6 procent. Utfallet är relativt ränte- BKN:s äldre garantier, och att de anslagsmedel känsligt och därför behäftat med osäkerhet.

7¶Utvecklingen inom

statsförvaltningen

7¶Utvecklingen inom statsförvaltningen

7.1 Inledning avskrivningar och inköp av varor och tjänster.

Sambandet mellan begreppen framgår av tabell Riksdagen har i olika sammanhang betonat vik- 7.1. ten av att den fortlöpande får information om

Tabell 7.1 Statlig produktion och konsumtion 1997–1999

övergripande förändringar inom statsförvaltningen. I detta kapitel redogör regeringen för Miljarder kronor

Löpande priser

trender och förändringar som ur ett övergripan- 1997 1998 1999 de perspektiv har betydelse för statsförvaltning- Produktion 156 164 175

ens utveckling. Redovisningen omfattar en be-

varav försäljning mot avgifter 19 22 26 skrivning av hur den statliga konsumtionen,

egenproducerade övriga 1 1 1 produktionen och sysselsättningen har utveck- tillgångar lats under 1990-talet, en redogörelse för perso-

Direktkonsumtion 19 5 6 nalkonsekvenserna av periodens strukturföränd-

Konsumtion 155 147 154 ringar samt regeringens övergripande iakttagelser

Källa: SCB:s nationalräkenskaper vad gäller de statliga myndigheternas arbetsgivar-

politik under 1999.

Något förenklat kan den statliga konsumtionen

De avgränsningar och uppdelningar av stats-

sägas motsvara den statliga verksamhet som är förvaltningen som görs i detta kapitel skiljer sig

skattefinansierad, medan produktionen även stundtals från de som görs i skrivelsen i övrigt.

omfattar den avgiftsfinansierade verksamheten. Förklaringen till detta är att olika avgränsningar

Som framgår av tabell 7.1 uppgick produktiooch uppdelningar är relevanta beroende på vilka

nen av statliga tjänster till 175 miljarder kronor aspekter av statsförvaltningens utveckling som

1999 medan den totala statliga konsumtionen skall belysas.

uppgick till 154 miljarder kronor. Den kraftiga

minskningen i direktkonsumtion mellan 1997

och 1998 kan till stor del förklaras av att lands-

tingen övertog huvudmannaskapet för läkeme-

7.2¶Konsumtion och produktion

delskostnaderna från och med 1998. Direktkon-

sumtionen av läkemedel räknas därefter som Offentlig konsumtion beräknas som summan av

konsumtion av landstingens varor och tjänster. direktkonsumtion och produktionsvärde med

avdrag för avgiftsinkomster och egenproducerade övriga tillgångar. Produktionsvärdet kan skrivas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,

2 I detta avsnitt redovisas statlig produktion och konsumtion enligt defi- 1 De avsnitt som behandlar konsumtion, produktion och sysselsättning nitionerna i de nya nationalräkenskaperna som presenterades första gångbygger huvudsakligen på uppgifter som kommer att ingå i Statskontorets en våren 1999 med uppgifter från och med 1993. Uppgifterna avser utrapport – Staten i omvandling – som presenteras under hösten. vecklingen i fasta priser om inte annat anges.

Utvecklingen 1993 –1999 Tabell 7.2 Statliga områden och verksamheter indelade

efter nationalräkenskaperna

Sedan 1993 har BNP ökat med 19 procent, medan den statliga konsumtionen minskat med 8 Område Verksamhet procent. Denna minskning förklaras till stor del Försvar militärt och civilt försvar av huvudmannaskapsbytet för läkemedelskost-

Utbildning högskoleutbildning och forskning naderna. Om kostnaderna för läkemedel exklu-

Näringslivstjänster bostadsförsörjning och samhällsutveckling, deras var den statliga konsumtionen lika stor

samhällsplanering och regional utveckling, 1999 som den var sex år tidigare. miljö och naturvård

näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, Diagram 7.1 Produktion och konsumtion av statliga tjänster mineralbrytning, tillverkning och byggnads- 1993–1999, volymförändring verksamhet

1993=100

kommunikationer 125

övriga näringslivsfrågor

119 120 Samhällsskydd och kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt

rättskipning polis-, åklagar-, och domstolsväsende 115

Allmänna tjänster allmän och utrikes förvaltning

BNP

skatteindrivning 110

Vård, social trygghet hälso- och sjukvård, allmän administration

104 och omsorg och forskning 105

Produktion

social trygghet, administration av sociala 100 bidrag, social omsorg inkl. integrationsfrågor

100 och arbetsmarknadsåtgärder

95 Kultur fritidsverksamhet, kultur och religion

Konsumtion 92

exkl. läkemedel

90 Konsumtion

Omläggningen av nationalräkenskaperna har in-

85 neburit vissa förändringar när det gäller klassifi-

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 ceringen av myndigheter efter verksamhetsom-

råden. Migrations- och integrationsfrågorna,

Källa: SCB:s nationalräkenskaper

som tidigare räknades till området allmänna Medan BNP har ökat relativt kraftigt sedan låg-

tjänster, ingår nu i området vård, social trygghet konjunkturåret 1993 har volymökningen av sta-

och omsorg. Samma sak gäller för arbetsmarktens samlade verksamhet mätt i termer av pro-

nadsåtgärderna som tidigare räknades till näduktion begränsats till 4 procent. Uppgången i

ringslivstjänsterna. den statliga produktionen har främst inträffat

Som framgår av diagram 7.2 så svarar de fyra under 1998 och 1999 med volymökningar på ca 3

områdena försvar, utbildning, näringslivstjänster procent per år.

samt samhällsskydd och rättskipning för nästan

Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna

80 procent av den totala statliga produktionen. kan den statliga produktionens fördelning åskådliggöras genom en indelning i sju huvudgrupper: försvar, utbildning, näringslivstjänster, samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjänster, kultur samt vård, social trygghet och omsorg. De olika verksamheter som ryms inom respektive huvudgrupp sammanfattas i tabell 7.2.

Diagram 7.2 Produktion av statliga tjänster 1999, procent brukningen av varor och tjänster, exklusive de

s.k. varaktiga varorna. Som framgår av diagram

7.4 beror inte kostnadsökningen på en uppgång

Kultur

Försvar 2,5% av kostnaderna för de varaktiga varorna. Sedan

26,7% 1996 har omkostnaderna ökat med 35 procent i

Vård, social

trygghet och volym för att 1999 uppgå till 18 miljarder kronor,

omsorg

vilket motsvarar närmare 40 procent av produk-

Utbildning 9,6%

20,7% tionsvärdet. Kostnaderna för de varaktiga varor-

Allmänna na minskade under samma period med knappt 10

tjänster

procent. Den stora variationen i statistiken över

10,7%

Näringsliv löpande förbrukning och varaktiga varor indike-

17,5%

rar dock att gränsdragningen mellan dessa kan

vara osäker.

Samhälls-

skydd och

Diagram 7.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret

rättskipning

1993–1999, volymförändring

12,3%

Källa: ESV och Statskontoret 1993=100 Sedan 1993 har produktionen inom områdena Löpande förbrukning utbildning, näringslivstjänster, försvar och kultur exkl. varaktiga varor

130 ökat medan den minskat inom övriga områden. Varaktiga varor

120 Försvaret 110 Kostnaderna för produktionen inom försvars-

100 Produktion området uppgick till 46 miljarder kronor 1999, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av den totala 90 statliga produktionen. Försvaret är därmed fort-

80 Löner farande det verksamhetsområde som väger tyngst i staten.

70

Diagram 7.3 Produktionen i försvaret 1993–1999, volym- 60 förändring 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

1993=100 Källa: Statskontoret 115

110 Utbildning

Under 1999 producerades högre utbildnings-

Försvaret tjänster och forskning till ett värde av 36 miljar- 100 der kronor. Högskoleutbildningen svarade för

56 procent medan forskningens andel uppgick

Staten totalt

till närmare 40 procent. Sammantaget svarar des-

sa områden tillsammans med utbildningsadmi-

90

nistrationen och de statliga specialskolorna för

85 drygt en femtedel av den totala statliga produk-

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

tionen. Källa: Statskontoret

Produktionen av utbildning och forskning vid Med undantag för 1997 har försvarsproduktio-

universitet och högskolor har ökat markant unnen ökat kontinuerligt sedan 1995 med mellan 4

der hela 1990-talet. Under perioden 1993–1999 och 7 procent per år. Sammantaget har produk-

var uppgången över 40 procent i volym, varav tionen ökat med 12 procent sedan 1993. Trots att

närmare 10 procent inföll under 1999. lönekostnaderna inom försvaret har minskat med drygt 26 procent sedan 1993 till följd av en kraftiga nedgång i sysselsättningen, har försvarets totala kostnader ökat med 12 procent under samma period. Den främsta orsaken till detta är

3 De varaktiga varorna, dvs. sådana investeringar som inte har någon alen uppgång i kostnaderna för den löpande för-

ternativ civil användning, räknas som konsumtion och ingår därför i pos-

ten löpande förbrukning.

Diagram 7.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och omläggningen av nationalräkenskaperna är att

forskning 1993–1999, volymförändring

avskrivningar på statliga vägar och järnvägar räk-

1993=100

150 nas in i produktionsvärdet. Avskrivningarna som

motsvarar den årliga förslitningen inom kom-

munikationsområdet beräknas uppgå till drygt

40 procent av produktionsvärdet 1999.

Utbildning 120 De övriga myndigheterna inom näringslivs-

tjänsterna, varav Statens jordbruksverk och

Lantmäteriverket är de största, minskade sin

sammantagna produktion med 30 procent under

Staten totalt

90 perioden 1993–1997. Sedan dess har förändring-

arna varit små och produktionen legat stilla på

80

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 ungefär samma nivå.

Källa: Statskontoret Det är främst inom de mindre och medelstora Samhällsskydd och rättskipning universiteten och högskolorna som utbyggnaden Inom området samhällsskydd och rättskipning skett. Den största delen av ökningen förklaras av uppgick produktionen till 21 miljarder kronor satsningar på befintliga skolor, men sedan 1997 eller drygt 12 procent av den totala statliga prohar också nya högskolor bildats på Södertörn, i duktionen 1999. Malmö och på Gotland.

Diagram 7.7 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993–1999, volymförändring

Näringslivstjänster 1993=100 Produktionen av statliga näringslivstjänster mot- 110 svarade ett värde på drygt 30 miljarder kronor 1999. Det är en uppgång med 4 procent i volym

105 Staten totalt sedan 1993. Det är uteslutande inom området kommunikationer som verksamheten expanderat under senare år.

Polisen Diagram 7.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 95 1993–1999, volymförändring Samhällsskydd och

1993=100 rättskipning totalt 140 90

Kommunikationer 130 120 85

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 110

Källa: Statskontoret

Staten totalt 100

Produktionskostnaderna har minskat med när-

Näringslivstjänster totalt mare 8 procent i volym sedan 1993. Såväl krimi-

80 nalvård som polis- och rättsväsende har minskat

70 verksamheten i termer av produktionsvolym. In-

Näringslivstjänster om rättsväsendet – som förutom domstolarna

60 exkl. kommunikationer

även inkluderar kronofogdemyndigheterna – har

produktionen minskat med knappt 12 procent,

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

medan minskningarna inom kriminalvården har

Källa: Statskontoret

varit drygt 12 procent. Polisväsendet, som svarar

för närmare 60 procent av produktionsvärdet, Omläggningen av nationalräkenskaperna innebar har inte haft en lika stor nedgång. Sedan 1993 har att arbetsmarknadsåtgärderna flyttades från om- produktionen inom polisen minskat med ca 5 rådet näringslivstjänster till social omsorg. Nä- procent. ringslivstjänsterna utgörs i dag till närmare 70 procent av kommunikationstjänster. Det är huvudsakligen Vägverket och Banverket som svarar för verksamheten. Ytterligare en konsekvens av

Allmänna tjänster Diagram 7.9 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster

och omsorg 1993–1999, volymförändring

Verksamheten inom allmänna tjänster – dvs. om-

1993=100

råden som ekonomi, planering, skatter och tullar

– har minskat relativt kraftigt under senare år.

110 Vård, social trygghet och omsorg

Vård, social trygghet exkl. arbetsmarknadsåtgärder

och omsorg totalt

Diagram 7.8 Produktion av allmänna tjänster 1993–1999, volymförändring

100

1993=100 Staten totalt 110

Staten totalt 90 100

Korrigerade Arbetsmarknadsåtgärder

allmänna tjänster

90 80

80

70

Allmänna tjänster

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

70

Källa: Statskontoret

Den största delen av produktionen, 45 procent,

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 utgörs av administrativa kostnader för socialför-

Källa: Statskontoret säkringssystemen. Räknat i fasta priser har dessa

minskat med 5 procent sedan 1993. Produktionen uppgick till 19 miljarder kronor

Myndigheterna på arbetsmarknadsområdet, eller knappt 11 procent av den totala statliga

som t.ex. arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsproduktionen 1999. Efter korrigeringar för ned-

institut och länsarbetsnämnder, svarade för drygt gången i allmänna tjänster 1993–1994 som helt

5 miljarder kronor eller en tredjedel av produkkan förklaras av Byggnadsstyrelsens bolagisering

tionen 1999. Produktionen inom detta område och för den marginella ökningen mellan 1996

har utvecklats relativt oregelbundet under sexoch 1997 som berodde på att alla departement

årsperioden. Den sjönk kraftigt under 1994, men samlades till en enda myndighet – Regerings-

4 då från en relativt hög nivå efter krisen på arkansliet – har produktionen av allmänna tjänster

betsmarknaden året innan. Därefter var volysammantaget minskat med 20 procent i volym

men i stort sett oförändrad i ett par år för att sesedan 1993.

dan öka under 1998. Under 1999 minskade pro-

Verksamhetsvolymen inom skattemyndighe-

duktionen igen, med 14 procent i volym. Arbetsterna, som svarar för drygt en fjärdedel av områ-

marknadsmyndigheternas produktion är dock dets produktionsvärde, har minskat med närmare

inte ett mått på de totala insatserna för arbetslö- 25 procent sedan 1993. Nedgången inom läns-

sa. En stor del utgörs t.ex. av direkta inköp av styrelserna, som svarar för 14 procent av pro-

utbildningar från andra producenter. År 1999 duktionsvärdet inom området, var nästan lika

uppgick dessa till 3 miljarder kronor. Sedan 1995, stor.

då kostnaderna var som störst, har volymen in-

köpta utbildningstjänster mer än halverats.

Vård, social trygghet och omsorg

Invandrarverket, Integrationsverket och In- Området vård, social trygghet och omsorg har

stitutionsstyrelsen m.fl. myndigheter inom vård, genom omklassificeringar av myndigheter fått en

social trygghet och omsorg svarar tillsammans ny sammansättning i nationalräkenskaperna.

för 15 procent av tjänsterna på området som hel- Sammantaget svarade produktionen av dessa

het. Ökningen i produktionsvolym mellan 1993 tjänster för 17 miljarder kronor 1999, vilket mot-

och 1994 förklaras av Institutionsstyrelsen bilsvarar knappt 10 procent av den statliga tjänste-

dande. produktionen. Sedan 1993 har tjänsterna minskat

i volym med 12 procent.

4 Till och med 1996 räknades t.ex. Försvarsdepartementet till området

försvar. Därefter utgör alla departement en myndighet och ingår i området allmänna tjänster. 5 Efter korrigering för att AMU-Gruppen bolagiserades 1993.

Kultur De effekter som den ekonomiska krisen och Myndigheterna på kulturområdet producerade saneringen av statsfinanserna kan ha haft på systjänster till ett värde av drygt 4 miljarder kronor selsättningen inom staten tydliggörs vid en avmotsvarande knappt 3 procent av den totala stat- gränsning där affärsverken inte ingår. Det bör liga produktionen 1999. Produktionsvolymen emellertid betonas att det än så länge är mycket var i samma storleksordning som året innan, men osäkert vilka effekter 1990-talets generella bespaden har ökat med 6 procent sedan 1993. ringar har haft på sysselsättningen. Riksrevi-

De statliga museerna svarar för en femtedel av sionsverket (RRV) har granskat 102 myndighetjänsterna och Riksantikvarieämbetet som är den ters finansiering under besparingsperioden och största myndigheten svarar för närmare 10 pro- konstaterar att endast hälften av dessa fick minscent av produktionen. kade förvaltningsanslag. RRV konstaterade dess-

utom att hälften av de som fått minskade för-

valtningsanslag trots detta hade ökat sina totala

intäkter för förvaltningsändamål, bl.a. genom att 7.3 Sysselsättning använda sig av ackumulerat anslagssparande.

Denna bild bekräftas också av att myndigheter- Om staten avgränsas till myndigheterna inklusi- nas anslagssparande har minskat under senare år. ve affärsverken, försäkringskassorna och de fon- Om affärsverken borträknas så uppgick antader som redovisas av myndigheterna uppgick let heltidspersoner 1999 till 204 100, vilket inneantalet statsanställda till 245 300 personer i sep- bär en minskning med 29 500 eller 12,5 procent

100

Samtliga 246 900 245 300

därav heltidstjänstgörande 197 600 198 400

95

deltidstjänstgörande 49 300 46 900

Omräknat till heltidspersoner 220 600 220 300 90 Källa: SCB Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden.

85 Två personer med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har tillsammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson.

80

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Omräknat till heltidspersoner uppgick antalet

Källa: SCB och Statskontoret statsanställda 1999 till 220 300. Jämfört med året

Anm.: Affärsverken ingår inte. innan innebär detta en marginell minskning med

Efter korrigering för effekterna av de bolagise- 0,1 procent. Med denna avgränsning svarar

ringar och huvudmannaskapsbyten som gestatsförvaltningen för knappt 5 procent av den

nomförts också utanför affärsverken – t.ex. bolatotala sysselsättningen på 4,2 miljoner heltidsper-

giseringen av AMU-Gruppen – har sysselsättsoner 1999.

ningen i staten minskat med ca 20 500 eller 9

procent under 1990-talet. Om försäkringskassor-

na borträknas uppgår motsvarande minskning till

Utvecklingen under 1990-talet

knappt 8 procent.

Denna utveckling kan följas utifrån en indel- Den ekonomiska krisen under 1990-talets början

ning av statsförvaltningen i de sju huvudgrupledde till minskad sysselsättning inom arbetsmarknadens samtliga sektorer. Under perioden 1990–1997 minskade antalet anställda med 11 procent. Effekterna var mest påtagliga inom varuproduktionen, men även tjänstesektorn påver-

6 Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts under 1990-talet. kades. Därefter har sysselsättningen ökat med

Under perioden 1991 – 1994 ombildades fem av de tidigare åtta affärsknappt 4 procent till och med 1999. verken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall AB och Domän

AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag 1994.

perna: utbildning, samhällsskydd och rättskip- Diagram 7.12 Procentuell utveckling inom de statliga verk-

samheter där sysselsättningen ökat sedan 1990

ning, näringsliv, försvar, allmänna tjänster, kultur

1990=100

samt vård, social trygghet och omsorg. 140

Diagram 7.11 Sysselsättningen inom statens olika områden 128

130

1999, procent

120 Utbildning

Sammhälls

skydd och

110

rättskipning

19% Kultur

Vård, social

trygghet och 100

omsorg

15%

Utbildning

23% 90

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Försvar

Källa: Statskontoret

15%

Näringsliv

Kultur 13% Allmänna Diagram 7.13 Procentuell utveckling inom de statliga verk-

1% tjänster samheter där sysselsättningen minskat sedan 1990

13% 1990=100

Allmänna Vård, social trygghet

105 tjänster och omsorg

Källa: Statskontoret Den högre utbildningen med över 47 000 an- Samhällssk. och

rättskipning ställda svarar för nästan en fjärdedel av syssel- 95

92 sättningen i statsförvaltningen. Även området samhällsskydd och rättskipning med 39 000 an-

Näringsliv 88 ställda svarar för en betydande andel av sysselsättningen. De två områdena försvar och vård,

Försvar

79 social trygghet och omsorg – där såväl försäkringskassorna som integrations- och arbetsmarknadsfrågor ingår – är lika stora och svarar 70 för ca 31 000 anställda vardera. Även områdena

65 allmänna tjänster och näringsliv är jämnstora 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 med ca 27 000 anställda vardera. Det mindre om-

Källa: Statskontoret rådet kultur svarar för ca 2 500 anställda.

Förhållandena mellan dessa områden i termer Den kraftigaste nedgången har skett inom förav sysselsättning har förändrats påtagligt under svarsområdet som minskat med 13 000 anställda, 1990-talet. Som framgår av diagram 7.12 och 7.13 motsvarande en nedgång med närmare 30 prohar sysselsättningen ökat inom områdena utbild- cent. Som framgår av avsnitt 7.2 har inte nedning och kultur medan den minskat inom övriga gången påverkat de totala försvarsutgifterna. områden. Mätt i termer av produktionsvolym är försvaret i

dag 12 procent större än för sex år sedan. Även

området näringslivstjänster har minskat relativt

kraftigt under perioden. Inom området vård, so-

cial trygghet och omsorg ökade sysselsättningen

under 1999. Inom samhällsskydd och rättskip-

ning var antalet anställda lika många 1999 som

året innan.

7.4 Personalkonsekvenser till följd av Av dem som blev uppsagda under 1999 var ca

strukturförändringar 1 850 anställda inom den civila statsförvaltning-

en, ca 200 vid affärsverken och drygt 250 vid för- Strukturförändringarna under 1990-talet har be- svaret. rört ett relativt stort antal statsanställda. Rege-

Diagram 7.15 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördela-

ringen har sedan kompletteringspropositionen,

de efter kön och ålder, 1999

1991/92:150, årligen redovisat vilka personalkon-

Procent

sekvenser som uppstått till följd av genomförda strukturförändringar. Bakgrunden till dessa re-

35 33 32 dovisningar är bl.a. finansutskottets uttalande Män Kvinnor om riksdagens behov av information om effek- 30

26 26 terna av strukturförändringarna inom statsför- 25 23 valtningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10).

20

16

I det följande redovisar regeringen sin över- 14 gripande bedömning vad gäller personalkonsekvenserna av genomförda strukturförändringar. De bedömningar som respektive departement 5 gör vad gäller framtida konsekvenser av aktuella 0 förslag kommer att redovisas sammanfattnings- -24 25-34 35-44 45-54 55-64

Källa: Trygghetsstiftelsen. vis under Staten som arbetsgivare (utgiftsområde 14) i budgetpropositionen för 2001. Andelen uppsagda som är 55 år eller äldre är

Personalkonsekvenserna i termer av antal upp- ojämnt fördelad över året. De fyra första månasagda blir mer rättvisande om affärsverken tas derna ligger den på nära 50 procent för att sedan med i beräkningarna, eftersom det i många fall sjunka till strax över 20 procent under resten av skedde kraftiga personalminskningar inom ver- året. Den höga andelen i början av året är till stor

7 del eftersläpande effekter av de förändringar som ken innan de bolagiserades .

Sedan 1990 har 58 500 statsanställda sagts upp. gjordes vid årsskiftet 1998/99 i reglerna om fi- Antalet uppsagda har dock varierat kraftigt mel- nansiering av pensionsersättning. lan åren, och närmare en tredjedel av uppsäg- Vid utgången av 1999 hade ca 72 procent av de ningarna skedde inom de tidigare affärsverken som blev uppsagda under 1998 avaktualiserats strax innan de bolagiserades. Antalet uppsagda hos Trygghetsstiftelsen. per år uppgick som mest till drygt 13 400 under Cirka 15 procent av de återstående 28 pro- 1992 och har därefter minskat till omkring 2 300 centen var registrerade som öppet arbetslösa eller under 1999. i väntan på att beslutad åtgärd skulle starta, 1,6

procent hade tillfälligt lämnat arbetsmarknaden Diagram 7.14 Antal uppsagda i statsförvaltningen 1990– (föräldraledighet m.m.), 6,6 procent var i kortare

1999

utbildning eller annan åtgärd och resterande 4,8

Antal

procent hade tillfälliga anställningar eller var i 14000

färd med att starta eget. 12000 Affärsverk Skillnaden i resultat mellan åldersgrupperna

Försvar upp till 55 år är relativt liten. Uppsagda i ålders- 10000

gruppen 45–54 år får t.ex. arbete i nästan samma

Civil statsförvaltning

8000

utsträckning som de uppsagda i den yngsta ål-

6000 dersgruppen och det är inte heller några stora

skillnader mellan könen.

4000

Andelen kvarstående öppet arbetslösa sjunker

2000 snabbt över tid. Av de som blev uppsagda 1997

är mindre än 5 procent öppet arbetslösa och an-

0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 delen är ännu lägre för dem som blev uppsagda

Källa: Trygghetsstiftelsen.

under tidigare år.

Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat

som uppnås delvis hänföras till att de statsan-

ställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Av de 7 Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna. uppsagda som får nya arbeten (fasta och tidsbe-

gränsade på mer än ett år) går 22 procent till den regeringens övergripande bedömningar av den statliga sektorn, 15 procent till den kommunala statliga arbetsgivarpolitiken. och 63 procent till den privata sektorn. Mot bakgrund av Riksdagens revisorers för-

Till de positiva resultaten bidrar också Trygg- slag angående myndigheternas lönekostnader hetsstiftelsens individanpassade arbetsformer. En (1998/99:RR10) har riksdagen begärt att regeannan bidragande faktor är att de uppsägande ar- ringen skall ålägga myndigheterna att i årsredobetsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för visningarna särredovisa sina lönekostnader (rskr. omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsens 1999/2000:174). För att tillgodose detta avser reerfarenheter sköter de statliga arbetsgivarna i geringen ombesörja att myndigheterna från och stort avvecklingen av personal på ett bra sätt. med räkenskapsåret 2001 särredovisar sina löne-

kostnader i årsredovisningarna.

Regeringen redovisar årligen sina bedömning-

ar av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess 7.5 Uppföljning av myndigheternas utfall till riksdagen. Senast detta gjordes var i

arbetsgivarpolitik Årsredovisning för staten 1998 (skr.

1998/99:150). Under det senaste decenniet har regeringens I det följande redovisar regeringen sina överstyrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts gripande iakttagelser och bedömningar för 1999. om, från att i detalj föreskriva hur den skall be- I de fall departementen gjort iakttagelser beträfdrivas, till att ange dess ramar och utvärdera vad fande arbetsgivarpolitiken för enskilda myndigden åstadkommer. Detta ställer stora krav på heter som riksdagen bör informeras om, komuppföljning. mer dessa att redovisas under respektive utgifts-

I enlighet med vad som anfördes i budgetpro- område i budgetpropositionen för 2001. positionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg. omr. 14, s. 78 ff.) införde regeringen under 1997 ett uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken. 1999 års redovisningar och regeringens Uppföljningen omfattar samtliga myndigheter bedömningar som lyder omedelbart under regeringen.

Inom ramen för denna uppföljning begär re- Regeringens övergripande iakttagelser och begeringen årligen in uppgifter från myndigheterna dömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens långom deras arbetsgivarpolitik och de mål de har för siktiga och strategiska inriktning, dels dess aktudenna. Varje myndighet skall årligen, genom Ar- ella tillämpning inom enskilda områden, så som betsgivarverket, redovisa personalens ålders- åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet, lönenistruktur, könsfördelning, rörlighet samt löneni- våer och löneutveckling. våer och löneutveckling. Detta skall göras dels Sammanfattningsvis är regeringens bedömper kategori av anställda, dels för myndigheten i ning att det löpande arbetet fungerar tillfredssin helhet. Myndigheterna skall vidare direkt till ställande på flertalet myndigheter. Ett antal verk regeringen redovisa i vilken omfattning myndig- behöver dock tydligare till regeringen redovisa hetens mål för kompetensförsörjningen avseende sina mål för kompetensförsörjningen. Särskilt föregående budgetår uppnåtts, men även vilka med tanke på åldersstrukturen i den statliga mål som gäller för myndighetens kompetensför- sektorn har många myndigheter anledning att sörjning under innevarande budgetår och de två arbeta mer aktivt med den långsiktiga planeringdärpå följande åren. Inför 1999 års uppföljning en. har regeringen särskilt begärt att myndigheterna skall redovisa vilka åtgärder som vidtas för att ge kvinnor och män lika möjligheter till utveckling Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning och befordran samt vilket arbete som bedrivs för att kartlägga och eliminera osakliga löneskillna- Att myndigheterna bedriver en långsiktig och der mellan könen. Myndigheterna har även ålagts strategisk arbetsgivarpolitik är av stor vikt för att att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller pla- de statliga verksamheterna skall vara bärkraftiga neras att vidtas för att öka den etniska och kultu- över tid. Av betydelse är bl.a. att ett aktivt arbete rella mångfalden bland personalen. Dessa upp- bedrivs för att skapa lika förutsättningar för män gifter ligger sedan till grund för departementens och kvinnor samt för personer med utländsk löpande uppföljning av sina myndigheter och för bakgrund. Samtidigt finns många kortsiktiga

verksamhetsmål som kan innebära att myndig- avgått med pension i förtid . Detta har varit ett heterna har att ta delvis andra hänsyn. sätt för myndigheterna att söka få en rimlig ål-

I årets redovisningar av myndigheternas kom- dersstruktur på personalen. petensförsörjning framkommer att ett antal Medelåldern för de statligt anställda var 44,6 år myndigheter bedriver en medveten och strate- 1999. Motsvarande för landstingen var 44,2 år, gisk arbetsgivarpolitik. Finansinspektionen, för kommunerna 43,1 år och för näringslivet 40,3 Länsstyrelsen i Södermanlands län, Kommers- år. Det innebär att staten är den sektor av arkollegium, NUTEK, Radio- och TV-verket, Sta- betsmarknaden som, i genomsnitt, har den äldsta tistiska centralbyrån och Överstyrelsen för civil personalstyrkan. En viktig förklaring till detta är beredskap är exempel på detta. Gemensamt för att många av statens verksamheter kräver persodessa är att de har redovisat tydliga mål som är nal med hög utbildningsnivå. Andelen akademikopplade till de verksamheter de bedriver samt ker är högre i staten än i någon annan sektor på till hur kompetensförsörjningsläget ser ut i dag arbetsmarknaden. och inom den närmaste framtiden. Dessa myn- Som framgår av diagram 7.16 är åldersspriddigheter har också tydligt redovisat i vilken mån ningen betydligt ojämnare i staten än på arbetsde uppnått de mål som ställts upp för kompe- marknaden totalt. tensförsörjningen för 1999.

Diagram 7.16 Åldersfördelning i staten och på arbetsmark-

Exempel på andra myndigheter som har läm-

naden totalt, 1999

nat tydliga mål för sin kompetensförsörjning är

Procent

Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Försvarets materiel- Arbetsmarknaden totalt verk, Post- och telestyrelsen och Ungdomssty- Staten

14 relsen.

12

En mindre del, 5 procent, av myndigheterna 10 har inte redovisat några mål för sin kompetens- 8 försörjning och ytterligare 18 procent har ställt 6 upp mycket vaga mål. 4

En förutsättning för att delegeringen av befo- 2 genheter på det arbetsgivarpolitiska området, 0

16- 20- 25- 30- 35- 40- 45- 50- 55- 60från regeringen till myndigheterna, skall fungera 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 är att myndigheterna tar ett aktivt arbetsgiva-

Källa: SCB. ransvar. Detta kräver att målen för kompetensförsörjningen och verksamheterna är tydligt Det stora antalet 40-talister, varav många anställsammankopplade. Delegeringen kräver även att des när staten expanderade under 1970-talet, har myndigheterna redovisar hur arbetet bedrivs för i dag hunnit bli mellan 50–60 år. Denna åldersatt regeringen skall kunna följa utvecklingen. grupp, med lång erfarenhet och även med flera

aktiva år kvar till pensionen, har klarat sig för-

hållandevis bra från uppsägningar under 1990- Observationer och bedömningar inom enskilda talet, i relation till sin andel av de statligt anställområden da. Den s.k. ålderspuckeln kulminerar i ålders-

gruppen 50–54 år, vilken utgör drygt 17 procent Åldersstruktur av samtliga anställda i staten. Under 1990-talet har medelåldern på arbets- Diagram 7.17 visar hur åldersfördelningen marknaden ökat kraftigt. I den lågkonjunktur förändrats sedan 1990. med hög arbetslöshet som präglat årtiondet har framför allt de yngre fått allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Sedan 1997 tycks dock ökningen ha avstannat sett till arbetsmarknaden som helhet.

Även i staten har det under denna period skett stora omstruktureringar. I denna process har många yngre, med kort anställningstid, fått sluta

8 Enligt det statliga trygghetsavtalet finns vid övertalighet möjlighet till och nyrekryteringen har i flera myndigheter varit

pensionsersättning för anställda som fyllt 60 år. Särskild pensionsersättbegränsad. Många anställda över 55 år har även ning kan i vissa fall utges till den som är övertalig och som fyllt 55 år.

Diagram 7.17 Åldersfördelning i staten 1990 och 1999 Tabell 7.5 Medelålder i statens olika sektorer 1998 och

Procent 1999

18 16 1990 Sektor 1998 1999 14 1999 Uppdragsbaserad verksamhet 46,0 46,0 12 Kultur 45,0 45,7 10 Arbetsliv, omsorg, utbildning 45,5 45,6 8 Ekonomi 44,9 45,4 6 Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter 45,6 45,4 4 Miljö, teknik, jordbruk 45,2 45,3 2 Rättsväsendet 44,7 45,0

Affärsverk och infrastruktur 43,7 44,1 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

staten måttlig. Från 2005 och några år framåt Källa: Arbetsgivarverket. kommer dock ett stort antal statsanställda att gå i pension varje år. Drygt 36 procent av de statsan- Medelåldern har ökat inom samtliga sektorer utställda, över 80 000 personer, är i dag 50 år eller om i uppdragsbaserad verksamhet och försvaret äldre och kommer att gå i ålderspension inom 15 där den varit oförändrad samt i sektorn länsstyår. Varje år avgår dock även ett antal personer relser, regeringskansli och stabsmyndigheter där med pension före 65 års ålder, i samband med medelåldern sjunkit något. exempelvis omstrukturering av verksamheter, Av tabellen framgår även att medelåldern för varför denna tidsperiod kan komma att förkor- staten totalt har stigit med 0,2 år det senaste året. tas. Sedan 1997 har ökningen varit 0,4 år. Även om

Detta kan leda till allvarliga problem med uppgången av medelåldern på arbetsmarknaden kompetensförsörjningen. Mycket kunskap och som helhet verkar ha avstannat ökar den fortfaerfarenhet kommer att försvinna från myndig- rande i staten. heterna, samtidigt som stora nyrekryteringar I myndigheternas redovisningar av kompesannolikt kommer att behöva göras på kort tid. tensförsörjningen för 1999 har 46 procent av Rekryteringsläget kan försvåras av att ung välut- myndigheterna uppgivit att de har problem med bildad arbetskraft med största sannolikhet sin åldersstruktur. Flera stora myndigheter och kommer att bli en bristvara i takt med att be- myndighetskoncerner återfinns i denna grupp, folkningen åldras. Generationsväxlingen kan bl.a. Arbetsmarknadsverket, kriminalvården, poemellertid utgöra en möjlighet för vissa myndig- lisväsendet och flera länsstyrelser. Nästan uteheter att få in ny kunskap i organisationen. En slutande utgörs problemen av för hög medelålder snabbt föränderlig värld skapar behov av nya ar- och att man förutser problem med ersättningsrebetsformer och därmed ny kompetens. krytering vid framtida pensionsavgångar. Flera

Åldersstrukturen ser dock olika ut i olika myndigheter har också problem med att rekryte-

9 ra personal i mellanåldrarna, 35–45 år, en grupp sektorer av staten . Som framgår av tabell 7.5 är medelåldern högst i sektorn uppdragsbaserad som är förhållandevis liten i staten. verksamhet. Här ingår myndigheter som exem- Endast 13 procent av myndigheterna har upppelvis Lantmäteriverket och Statistiska central- givit att de inte ser några problem med åldersbyrån. Försvaret är den sektor där medelåldern strukturen inom en överskådlig framtid. Denna är lägst. andel utgörs framför allt av mindre och medel-

stora myndigheter. Vissa mindre högskolor, vars

verksamhet har kunnat expandera under 1990-

talet, tillhör denna grupp.

Av redovisningarna framgår även att flera

myndigheter som ser problem framför sig prövar

nya vägar för att underlätta generationsväxlingen.

Några myndigheter arbetar med olika former av 9 Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets löneförhandlingssektorer. traineeprogram. Det gäller bl.a. länsstyrelserna i

Västra Götalands, Dalarnas och Södermanlands nyelse och kontinuitet. Var denna ligger varierar län, men även Statens Järnvägar, Statens ener- mellan olika verksamheter och olika tidpunkter. gimyndighet och Stockholms universitet uppger Varje myndighet bör fastställa vilken rörlighet att de arbetar med detta. Andra exempel på nya som är lämplig för den verksamhet den bedriver. vägar som myndigheterna prövar är ett närmare För statsförvaltningen i sin helhet ligger persamarbete med högskolorna, utbytestjänstgöring sonalrörligheten på 12 procent. Andelen är mellan myndigheter för att bredda kompetensen oförändrad jämfört med 1998 men två procenoch dubbelbemanning på strategiskt viktiga tenheter högre än 1997. Som framgår av diagram poster under en övergångsperiod. 7.18 är rörligheten högst i åldersgruppen under

35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Se- Könsfördelning dan 1997 har rörligheten ökat med 3 procenten- Andelen kvinnor i statsförvaltningen har ökat heter för dem under 35 år. I åldersgruppen 55 år med drygt en procentenhet de senaste två åren och äldre har rörligheten minskat något jämfört och uppgår nu till 43 procent av de anställda. I med 1998. landsting och kommuner finns flera kvinnodominerade yrkesgrupper. Fyra femtedelar av Diagram 7.18 Personalrörlighet för statsanställda fördelade

efter kön och ålder, september 1998–september 1999

personalen är kvinnor i dessa sektorer. Lägst är

Procent

andelen i näringslivet där den uppgår till 36 procent. Staten har därmed den jämnaste könsfördelningen av arbetsmarknadens sektorer. Män

20

Kvinnor

Könsfördelningen varierar dock kraftigt mel-

Samtliga

lan olika statliga sektorer. Inom områden som

15 ekonomi samt arbetsliv och omsorg är omkring 60 procent kvinnor, medan 20 procent av perso- 10 nalen är kvinnor i försvaret och i sektorn affärsverk och infrastruktur. Exklusive Försvars- 5 makten och affärsverken är andelen kvinnor i staten 48 procent, vilket överensstämmer med 0 andelen kvinnor på arbetsmarknaden totalt. -34 35-54 55- Totalt

Källa: Arbetsgivarverket.

Fördelningen av män och kvinnor inom staten skiljer sig även mycket åt inom olika befattning- Kvinnor har i genomsnitt något högre rörlighet ar. I uppföljningssystemets redovisning, där än män. Personal med uppgift att planera och lemyndigheterna själva fått klassa sina anställdas da myndighetens verksamhet, dvs. chefer på oliarbetsuppgifter, framkommer att endast drygt 20 ka nivåer, har i genomsnitt lägre rörlighet än övprocent av de anställda med uppgift att planera riga kategorier statsanställda. och leda myndighetens verksamhet är kvinnor. I Under 1999 var det ca 18 700 personer som det högsta ledningsskiktet, verkscheferna, är där- lämnade den statliga sektorn och nästan lika emot var fjärde kvinna. Bland personalen med många som nyrekryterades. Nästan 60 procent kärnkompetens, dvs. sakområdeskompetens, var av de nyrekryterade var under 35 år och endast andelen knappt 40 procent. Flest kvinnor åter- några få procent var 55 år och äldre. Avgångarna finns i stöd- och supportfunktionerna där de ut- är betydligt jämnare fördelade över åldersgrupgör 60 procent. Andelarna är oförändrade jäm- perna (tabell 7.6). fört med 1998.

Personalrörlighet

En omvärld i snabb förändring ställer stora krav på flexibilitet i de statliga myndigheternas verksamhet. Ny kompetens och nya arbetsformer kan behövas. En förutsättning för att skapa denna förnyelse är rörlighet hos personalen. Om omsättningen blir alltför stor uppstår dock problem med kontinuiteten och kostnaderna för exempelvis inskolning av nyanställda blir höga. Det

10 Rörligheten definieras här som lägst av antalet nyanställda och avgånggäller med andra ord att skapa balans mellan för- ar dividerat med genomsnittligt antal anställda under perioden.

Tabell 7.6 Nyrekryteringar till och avgångar från den statli- sera det arbete som redan bedrivs. Totalt sett

ga sektorn 1998 och 1999

uppger 53 procent av myndigheterna att de vid-

vikten av mångfald i arbetslivet. I den integra- 10 procent av myndigheterna att de vidtagit aktitionspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) va åtgärder för att öka den etniska och kulturella som antogs av riksdagen hösten 1997 framhåller mångfalden. De aktiva åtgärderna för ökad regeringen att mångfalden bör genomsyra ar- mångfald har därmed ökat betydligt ute på mynbetslivet och att staten har ett särskilt ansvar som digheterna det senaste året. föredöme. Utöver de uppgifter som framkommit i myn-

I den förvaltningspolitiska propositionen digheternas redovisning av sin kompetensför- (prop. 1997/98:136) betonar regeringen den sörjning har ytterligare ett antal myndigheter rekvalitets- och kompetenshöjning som kan upp- dovisat sitt arbete separat till Kulturdepartenås genom ökad etnisk och kulturell mångfald mentet. Sammantaget ger detta en än mer positiv hos personalen. Regeringen har därefter beslutat bild av myndigheternas arbete med att ta fram om olika åtgärder för att få ett integrationsper- handlingsplaner. spektiv att genomsyra utformningen och genomförandet av den allmänna politiken. Lönenivåer och löneutveckling

Regeringen anser att personalen i staten bör Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssysteavspegla den arbetsföra befolkningens etniska met, vilket var en förutsättning för att regeringen sammansättning. Detta är av stor vikt såväl för skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och kvaliteten i verksamheterna som för den demo- ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen. kratiska legitimiteten. De statliga myndigheterna har nu fullt kostnads-

Som ett led i arbetet för att uppnå detta upp- ansvar för den lönepolitik de bedriver. drog regeringen i oktober 1999 åt samtliga myn- Sedan reformerna genomfördes har myndigdigheter som lyder omedelbart under regeringen heterna genomfört lokala lönerevisioner i enligatt upprätta handlingsplaner för att främja etnisk het med de centrala löneavtalen RALS 1993– mångfald bland sina anställda. 1995, RALS 1995–1998 samt RALS 1998–2001 .

I årets redovisningar av myndigheternas kom- RALS 1998–2001 slöts av parterna våren 1998 petensförsörjning kan noteras en ökad medve- och löper under perioden 1 april 1998–31 mars tenhet om mångfaldsfrågor ute på myndigheter- 2001. na jämfört med tidigare år. Detta tar sig bl.a. Parternas bedömning var då att avtalen skulle uttryck i att arbetet med att ta fram handlings- resultera i sammantagna kostnadsökningar på 9 planer har satt igång. Andelen myndigheter som procent (kedjat) under perioden, inklusive den uppger att de har upprättat en handlingsplan av parterna uppskattade löneglidningen. Avtalen uppgår till 11 procent. Ytterligare 20 procent har speglade därmed de avtal som träffades inom arpåbörjat detta arbete och 14 procent uppger att betsmarknadens övriga sektorer. de avser att starta arbetet under året. Exempel på En viktig slutsats som kan dras av den jämföåtgärder som ingår i planerna är översyn av re- rande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden kryteringsrutiner och deltagande i seminarier för efter de arbetsgivarpolitiska reformerna är att löökad kunskap. neutvecklingen inom det statliga avtalsområdet

Åtgärder för att öka den etniska och kulturella följer den på arbetsmarknaden i övrigt. Som mångfalden sker dock även utanför ramen av ett handlingsprogram. Aktiviteterna är ofta desamma och för flera myndigheter har utarbetandet av handlingsprogram bara varit ett sätt att formali- 11 RALS står för Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten

m.fl.

framgår av diagram 7.19 är löneutvecklingen in- Diagram 7.20 Genomsnittslöner för statsanställda fördela-

de efter kön och ålder, september 1999

om det statliga avtalsområdet i paritet med den

Kronor/månad

på arbetsmarknaden i övrigt. Den relativt låga

30 000 löneutvecklingen i staten 1998 förklaras till stor

Män

del av att endast ett mindre antal myndigheter 25 000 Kvinnor

Totalt

hade genomfört den första lönerevisionen enligt RALS 1998–2001 vid mättidpunkten. 20 000

Diagram 7.19 Ackumulerad procentuell löneutveckling 15 000

1994-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden

1994=100 10 000 130

Privat sektor 5 000

Staten 120 Landsting

0

Kommun -34 35-54 55- Totalt 110 Källa: Arbetsgivarverket

Förklaringarna till löneskillnaderna mellan kö- 100 nen är flera. Att de statsanställda männen i ge-

nomsnitt har högre utbildning och oftare innehar

90 högre befattningar är två viktiga faktorer som

påverkar lönen. Vid jämförelser där hänsyn tas

80 till likartade arbetsuppgifter ökar kvinnornas an-

1994 1995 1996 1997 1998 12

del av männens lön till 96 procent . De reste-

Källa: SCB

rande 4 procenten har dock inte kunnat förklaras

med stöd av statistiken. Den statistik som ligger till grund för diagram- Regeringen har ålagt myndigheterna att redomet är rensad för löneförändringar som beror på visa vilket arbete som bedrivs för att kartlägga förändringar i ålder, kön och utbildning. Den va- och eliminera osakliga löneskillnader, men även riabel som vanligen har störst förklaringsvärde vilka åtgärder som vidtas för att män och kvinnor vid lönevariationer är yrke. Denna variabel har skall få lika möjligheter till utveckling och bedock inte kunnat användas vid strukturrensning- fordran. Drygt hälften av myndigheterna uppger en eftersom den saknas för åren 1994 och 1995. att de vidtar aktiva åtgärder för att eliminera Utbildning samvarierar dock med yrke och har osakliga löneskillnader. Flertalet av dessa gör lödärför använts som substitut. pande översyner av eventuella skillnader i sam-

band med lönerevisionerna. Drygt 40 procent av Lönenivåer myndigheterna uppger att de vidtar åtgärder för Den genomsnittliga månadslönen inom det stat- att män och kvinnor skall få samma möjlighet till liga kollektivet låg i september 1999 på 20 630 utveckling och befordran. Lite mer än en fjärdekronor. Männen tjänar genomgående mer än del av myndigheterna har dock inte kommentekvinnorna över ålderskategorierna. Den genom- rat dessa frågor i redovisningarna, varför osäkersnittliga månadslönen för män var 21 810 kronor heten i uppgifterna är stor. att jämföra med motsvarande för kvinnor på De större myndigheterna, med mer än 50 an- 18 990 kronor. Detta motsvarar en kvinnlig lö- ställda, redovisar i större utsträckning än de små neandel på 87 procent av männens lön. Skillna- att åtgärder vidtas på detta område. Av dessa derna är minst bland de yngsta och ökar med sti- uppger 63 procent att de vidtar åtgärder för att gande ålder (diagram 7.20). eliminera osakliga löneskillnader och hälften att

de vidtar åtgärder för att män och kvinnor skall

få samma möjlighet till utveckling och befordran.

12 Uppgifterna har tagits fram av Arbetsgivarverket med hjälp av tjäns-

tenomenklatursystemet TNS (nyckel för statistikanalys).

Regeringen prioriterar frågan om jämställdhet Diagram 7.21 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för

statsanställda fördelade efter ålder och kön, september

och eliminering av osakliga löneskillnader. Inför

1998–september 1999

planeringen av de årliga mål- och resultatdialo- Procent

gerna mellan myndighetschefer och den politiska 9 ledningen betonas vikten av att dessa frågor tas Män

8

Kvinnor

upp till diskussion. Regeringen bereder även ett 7

Totalt

förslag om att skärpa jämställdhetslagen för att 6

komma till rätta med de osakliga löneskillnader-

5 na.

4

Löneutveckling

Mellan september 1998 och september 1999

ökade lönerna i staten med 6 procent. Den uppmätta löneökningen gäller för identiska indivi-

-34 35-54 55- Totalt der, dvs. individer som varit anställda vid samma

Källa: Arbetsgivarverket myndighet vid båda mättillfällena. Det innebär Anm. Fast lön för identiska individer.

att förändringar i personalens sammansättning,

Av lönestatistiken framgår tydligt att personal i t.ex. vad gäller ålder och yrkesprofil, som kan

den yngsta åldersgruppen – under 35 år – har fått uppstå vid avgångar och nyanställningar, inte på-

de högsta löneökningarna i såväl absoluta som verkar uppgifterna. Samtliga löneökningar till

procentuella tal. Därefter avtar ökningstakten följd av tariffuppflyttningar och befordringar

med stigande ålder. Löneskillnaderna mellan den m.m. får dock fullt genomslag i den uppmätta

yngsta och den äldsta ålderskategorin har därmed löneutvecklingen.

minskat något jämfört med föregående år. För-

Som framgår av diagram 7.21 har kvinnorna i

ändringen är dock marginell. genomsnitt fått större löneökningar än männen.

Mönstret i lönestatistiken har stora likheter Endast i åldersgruppen under 35 år har löneök-

med uppgifterna om personalrörlighet. Detta är ningarna varit lika mellan könen. Detta visar sig

ett tecken på att lönebildningen används som ett också genom att kvinnornas andel av männens aktivt instrument ute på myndigheterna för att

lön har ökat en procentenhet mellan september driva en verksamhetsanpassad arbetsgivarpolitik. 1998 och september 1999, från 86 till 87 procent. Lönebildningen är ett verktyg med vars hjälp I huvudsak beror dock detta på att polisen ännu myndigheterna kan motverka den höga rörliginte genomfört någon lokal lönerevision enligt heten i de yngre åldersgrupperna, en rörlighet

13 som bl.a. beror på den hårdnande konkurrensen RALS 1998–2001 . I och med att denna grupp är

om välutbildad arbetskraft. starkt mansdominerad kan den relativa löneutvecklingen komma att ändras när ett nytt avtal

Uppskattad årstakt för löneutvecklingen

får genomslag.

Arbetsgivarverket har gjort beräkningar på lö-

neutvecklingen under den innevarande avtalspe-

rioden, dvs. RALS 1998–2001. Beräkningarna

utgår från hela det statliga kollektivet exklusive

polisväsendet . Mätt på detta sätt uppgick lö-

neutvecklingen, exklusive strukturella effekter,

till 5,4 procent mellan september 1998 och sep-

tember 1999.

14 OFR/P, som representerar den största gruppen inom polisväsendet,

och Rikspolisstyrelsen har under lång tid förhandlat om ett lokalt avtal

för tillämpning av det centrala avtalet RALS 1998–2001. Det avtal som

slutligen slöts antogs formellt först i januari 2000 och sträcker sig över

hela RALS-perioden. Avtalet hann med andra ord inte ge utslag under

mätperioden. För att årslönetakten i beräkningarna ska bli så rättvisande

som möjligt har Arbetsgivarverket därför valt att göra beräkningarna ex- 13 Se not 14. klusive polisväsendet.

Med utgångspunkt i de bedömningar som AFF Affärsverk, infrastruktur gjordes i samband med att avtalet slöts, nämligen AOU Arbetsliv, omsorg, utbildning att arbetskraftskostnaden skulle öka med 9 pro- EK Ekonomi cent under avtalsperioden inklusive den av par- FÖRSV Försvar terna uppskattade löneglidningen, synes detta KULT Kultur löneökningstal högt. Till stor del förklaras detta LRS Länsstyrelser, regeringskansli, av att flertalet myndigheter inte hann sluta lokala stabsmyndigheter avtal innan förra mätperioden var slut och där- MTJ Miljö, teknik, jordbruk med har genomfört två lönerevisioner under den RÄTTS Rättsväsende senaste mätperioden. UHF Universitet, högskolor, forskning

Arbetsgivarverket har dock beräknat en upp- UPP Uppdragsbaserad verksamhet skattad årstakt för löneutvecklingen, exklusive polisväsende och strukturella effekter, hittills Flertalet sektorer skiljer sig mycket lite åt i den under nuvarande avtalsperiod på 3,5 procent. Av beräknade årstakten. Det finns dock skillnader. denna ökning härrör 3,2 procent från de lokala Mellan den sektor som har den högsta respektive lönerevisionerna. Resterande 0,3 procent hänförs lägsta beräknade årslönetakten skiljer det 1 protill övriga löneökningar som myndigheterna lagt centenhet. Förklaringarna är flera. Ekonomiut under mätperioden. När de lokala avtalen nu sektorn påverkas exempelvis av särskilda satshar slutits och därmed fått genomslag i lönemät- ningar på skattehandläggarna i den senaste ningarna kan man med andra ord konstatera att avtalsrörelsen. Att rättsväsendet ligger högre än utfallet hittills varit större än förväntat. genomsnittet är bl.a. en följd av satsningar på

Även för statens olika sektorer har Arbetsgi- domartjänsterna. Det sistnämnda ger överspillvarverket beräknat årstakter för löneökningarna ningseffekter även på flera anställda inom Regeenligt RALS 1998–2001, vilka återges i diagram ringskansliet, vilket är en delförklaring till den 7.22. Dessa beräkningar gäller exklusive löne- höga löneökningstakten i sektorn länsstyrelser, glidning och är jämförbara med ovan nämnda 3,2 regeringskansli och stabsmyndigheter. procent för staten totalt.

Löneutvecklingens komponenter

Diagram 7.22 Beräknad årstakt för löneökningar enligt

Löneökningar till följd av gällande avtal, RALS

RALS 1998–2001

1998–2001 samt chefsavtalet, förklarar den allra

Procent

största delen av löneökningarna. Arbetsgivarver- 4,5

3,8 ket har även studerat vilka övriga faktorer som 4,0

3,5 3,4

har påverkat löneutvecklingen under mätperio- 3,5 3,2 3,2

3,1 3,0 3,0 3,0

2,8 den september 1998–september 1999. Uppgif- 3,0

terna framgår av diagram 7.23 och gäller identis- 2,5

ka individer exklusive polisväsendet. 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 LR EK UP MT AO KU UHF AFF

RÄ FÖRS

S TTS P J U LT

V

Källa: Arbetsgivarverket

Anm. Exklusive polisväsendet.

Diagram 7.23 Löneutveckling september 1998–september Löneutvecklingen för identiska individer i staten,

1999, exklusive polisväsendet, uppdelat på delkomponen-

exklusive polisväsendet, uppgick under mätperi-

ter

Procent oden till 6,5 procent, dvs. något högre än för hela 6,0 det statliga kollektivet. Av denna ökning kan 80 5,16 procent hänföras till revisioner baserade på lokala

5,0

löneavtal utifrån RALS 1998–2001. Den näst 4,0 största förklaringsfaktorn utgjordes av beford- 3,0 ringar och korrigeringar av osakliga löneskillnader. Resterande del berodde på uppflyttningar i

2,0

lokala tariffsystem, inlösen av rörliga tillägg m.m.

0,80 1,0

0,15 0,30

0,08 0,0

RALS Befordring- Lokala Inlösen av Andra

1998-2001 ar m.m. tariffer rörliga orsaker

inkl. tillägg

Chefsavtal Källa: Arbetsgivarverket. Anm. Fast lön för identiska individer.

8¶Riksrevisionsverkets

iakttagelser

8¶Riksrevisionsverkets iakttagelser

8.1¶Inledning 8.2 Effektivitetsrevisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den Effektivitetsrevisionen har publicerat 34 rapporårliga revisionen avslutas genom uttalanden i re- ter under 1999, varav 21 avser egeninitierade visionsberättelser till regeringen om bl.a. myn- granskningar. Nedan redovisas 29 av effektividigheters års- och koncernredovisning samt om tetsrevisionens rapporter, varav 18 avser egeniniledningens förvaltning. Inom effektivitetsrevi- tierade granskningar. Urvalet baseras på att regesionen granskas effektiviteten i statliga åtaganden ringen vidtagit någon åtgärd eller gjort någon och statlig verksamhet. bedömning.

Finansutskottet har efterfrågat en fylligare redovisning i årsredovisning för staten av Riksrevi- Jordbrukets miljöstöd - minskning av kväveläckage sionsverkets iakttagelser med anledning av ver- och bevarande av biologisk mångfald (RRV kets effektivitetsgranskningar (bet. 1999:2) 1999/2000:FiU1). Mot denna bakgrund görs i I rapporten redovisas RRV:s granskning av de kapitlet en genomgång av flertalet av de rappor- miljöstöd inom jordbruket som syftar till att ter effektivitetsrevisionen lämnade 1999 och re- minska kväveläckage och bevara biologisk geringens åtgärder med anledning av dessa. mångfald i naturbetesmarker. Syftet med

Kapitlet innehåller också en redovisning av re- granskningen var att analysera miljöeffekterna av visionsberättelser med invändning. Regeringen dessa stöd samt identifiera hinder för att miljöavser att återkomma i budgetpropositionen för målen för minskat kväveläckage och bevarande 2001 med bedömning av vilka åtgärder som har av biologisk mångfald i naturbetesmarker skall vidtagits respektive kommer att vidtas med an- kunna uppfyllas. ledning av invändningarna. Granskningen visar bl.a. att miljöeffekterna av

RRV presenterar varje år en rapport till rege- jordbrukets miljöstöd är begränsade och att andringen med en sammanfattning av väsentliga de- ra jordbruksstöd motverkar miljömålen. lar av det arbete som utförts av verket under det Rapporten har använts som en del i underlaget gångna året. Då årsredovisning för staten i år till regeringens arbete med att ta fram ett nytt lämnas vid en tidigare tidpunkt än föregående år miljö- och landsbygdsprogram för jordbruket. har de redovisade iakttagelserna i RRV:s årliga rapport inte hunnit beredas inom Regerings- Svårigheter med statistik rörande brottsutredningar kansliet. Den årliga rapporten kommer därför att (RRV 1999:3) kommenteras i andra sammanhang, bland annat i I RRV:s rapport redovisas några problem och budgetpropositionen för 2001. brister som förekommer i statistiken i samband

med polisens och åklagarväsendets brottsutred-

ningsverksamhet. Bland annat konstateras svå-

righeter för polisens utredare att följa upp vad

som hänt med ett ärende som gått vidare i gör RRV bedömningen att SCB:s kostnadskalkyl brottsutredningssystemet. ger en rimlig uppskattning av storleksordningen

Mot bakgrund av RRV:s rapport fick rättsvä- på kostnaderna. Enligt regeringens bedömning sendets myndigheter för år 2000 ett gemensamt var SCB:s alternativa förslag till lösning för dyrt. uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska våruppnå en för rättsväsendet samordnad informa- proposition inriktningen för en registerbaserad tionsförsörjning. Den strategi för samordning av folk- och bostadsräkning. rättsväsendets informationsförsörjning som regeringen beslutat om och den tidsplan som Civilpliktsutbildningen (RRV 1999:6) myndigheterna i Rådet för rättsväsendets infor- RRV granskade under 1999 behovet av civilplikmationsförsörjning (RIF) fastställt skall ligga till tiga och kostnaderna för civilpliktsutbildningen. grund för arbetet. Rikspolisstyrelsen fick samti- I granskningsrapporten föreslår RRV bland andigt i uppdrag att redovisa och kommentera de nat att utbyggnaden av utbildningen för komåtgärder som vidtagits för att förbättra polisvä- munernas behov inte bör fullföljas, innan en sendets förmåga att analysera verksamhetens re- grundläggande analys och prövning av vilka sultat, kostnader och kvalitet. Regeringen avser faktorer som skall styra en eventuell utbyggnad att fatta beslut om att utvärdera RIF-rådets verk- av det civila försvaret framöver har gjorts. samhet. Mot bakgrund av RRV:s rapport föreslog re-

geringen i proposition inför den säkerhetspoli- Resultatstyrning och -redovisning vid SMHI – tiska kontrollstationen 1999 (prop. 1998/99:74) affärsområde samhälle (RRV 1999:4) en halvering av civilpliktsutbildade för åren 2000 RRV har i rapporten riktat kritik mot brister i och 2001. Vidare har Överstyrelsen för civil beformerna för den löpande uppföljningen inom redskap den 25 februari 2000 redovisat en utredaffärsområdet, att rutinerna för ekonomisk ning avseende totalförsvarsplikt inom den civila uppföljning och tidrapportering bör anpassas till delen av totalförsvaret som ger underlag för att verksamhetsplanens struktur samt att överens- bedöma utbildningsvolymen för civilpliktiga stämmelse mellan verksamhetsplan och uppfölj- med lång grundutbildning från och med år 2002. ningsrutiner är dålig.

Med anledning av RRV:s rapport kommer Skattekontrollen och pengarna (RRV 1999:7) SMHI fortlöpande att göra uppföljningar av RRV har på uppdrag av regeringen granskat ekoverksamhetsplanerna i anslutning till de ekono- nomiska effekter av skattekontrollen. Avrapmiska prognoserna. Vidare har SMHI reviderat porteringen av den första etappen i februari 1999 sin kontoplan för att ge en tydligare koppling visade bland annat att de ekonomiska effekterna mellan verksamhetsplaner och redovisnings- av skattekontrollen är något annat än de bestruktur och därmed underlätta den ekonomiska loppsmässiga effekter som skatteförvaltningen uppföljningen av verksamheten. Regeringen an- redovisar. Regeringen har i budgetpropositionen ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare åt- för 2000 redovisat RRV:s rapport som ett av ungärder. derlagen för regeringens bedömningar av skatte-

kontrollen. Regeringen har uppdragit åt RRV att Kostnader för en ny folk- och bostadsräkning - en i en andra etapp granska handläggningstider i granskning av Statistiska centralbyråns kalkyl över ärendekedjan från skattemyndigheternas kongenomförandet av en ny FoB (RRV 1999:5) troll och omprövning till behandlingen av skat- Riksdagen beslutade 1995 att det framöver skall temål i länsrätt och kammarrätt. genomföras registerbaserade folk- och bostadsräkningar. En försöksverksamhet genomfördes. Arealersättningens effekter i Sverige I Sammanfatt- Mot bakgrund av resultatet av försöksverksam- ning (RRV 1999:8-12) heten gav regeringen sommaren 1998 Statistiska I rapporten gör RRV bedömningen att arealercentralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda en alter- sättningen i Sverige inte på ett effektivt sätt kunnativ folk- och bostadsräkning baserad på fram- nat uppfylla EU:s mål om produktivitetsutveckskrivning av registret över 1990 års folk- och bo- ling, konsumentpriser och skälig levnadsstandard stadsräkning. Samtidigt fick RRV regeringens för jordbruksbefolkningen. Rapporten har utuppdrag att granska kostnadsberäkningarna för gjort en del i underlaget i samband med regedet alternativ som SCB skulle redovisa. Detta ringens förhandlingar om Agenda 2000. uppdrag resulterade i RRV:s rapport. I rapporten

Effektiviteten i arbetsförmedlingen (RRV 1999:15) små och medelstora företag i Hallands län. För- RRV har granskat den offentliga arbetsförmed- slagen i RRV:s rapport riktar i huvudsak in sig på lingens effektivitet genom att jämföra kontorens organisatoriska förändringar. Regeringen redovisätt att arbeta. En av de åtgärder RRV föreslår sar i proposition 1999/2000:71 Vissa organisaför att öka effektiviteten är internt metodarbete tionsfrågor inom näringspolitiken krav på och för Arbetsmarknadsverket. Regeringen har tagit möjligheter till utveckling av statens organisation fasta på de insatser som kan skapa förutsättning- på central nivå för att främja företagsutveckling ar för Arbetsmarknadsverkets (AMV) metodut- och tillväxt. Bland annat föreslås riktlinjer för två veckling, t.ex. ökad satsning på s.k. självservice nya myndigheter, en för företagsutveckling samt och internetservice. Regeringen har under bud- en för analyser, omvärldsbevakning och utvärdegetåren 1999 och 2000 avsatt resurser för att ring. Vidare aviseras att regeringen i samråd med AMV skall kunna utveckla denna typ av arbets- berörda aktörer avser att precisera, tydliggöra metod. Verksamhetsmålen diskuteras och ut- och förenkla statens agerande på regional nivå vecklas kontinuerligt, t.ex. har det s.k. volym- avseende konkreta åtgärder som riktar sig till fömålet slopats som verksamhetsmål fr.o.m. retag eller företagare. I detta sammanhang skall budgetåret 1999, då det enligt RRV lett till också övervägas hur kopplingen till myndigheten överutnyttjande av sysselsättningsåtgärder med för företagsutveckling bör utformas. inlåsnings- och undanträngningseffekter som följd. RRV:s rapport hanteras som ett av flera Informationsförsörjning och IT-användning inom underlag i det kontinuerliga utvecklingsarbetet kriminalvården (RRV 1999:19) med arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedling- Effektivare kriminalvård - en hinderanalys (RRV arna och resultatuppföljningen av verksamheten. 1999:27)

På regeringens uppdrag har RRV granskat kri- IT-utveckling inom staten 1998 - en översikt av minalvården och identifierat ett antal hinder för 231 större projekt (RRV 1999:16), ett effektivt resursutnyttjande. Regeringen har IT-utveckling inom staten 1999 - en översikt över kommenterat rapporten i budgetpropositionen 215 större projekt (RRV 1999:38) för 2000. Där redovisades bland annat att rege- Rapporterna behandlar IT-utvecklingen inom ringen gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att staten 1998 respektive 1999 och baseras på en- redovisa de åtgärder som genomförts, påbörjats kätundersökningar som RRV genomfört. Rap- eller planerats med anledning av RRV:s rapport. porterna har till syfte att underlätta utbyte av er- Kriminalvårdsstyrelsen har svarat på uppdraget i farenheter och kunskaper mellan projekt och en skrivelse och redovisar att man i stort delar berörda myndigheter och har inte föranlett några RRV:s bedömningar och har vidtagit eller avser åtgärder från regeringens sida. att vidta åtgärder som ligger i linje med RRV:s

förslag. Bland dessa kan nämnas att kriminal- SAMHALL - en effektiv åtgärd?(RRV 1999:18) vården avstått från att utveckla ett helt nytt IT- RRV:s rapport visar att måluppfyllelsen för Sam- system och i stället beslutat utveckla det befintlihall är låg när det gäller relationen mellan den för ga systemet. Med anledning av RRV:s rapport åtgärden tänkta målgruppen och vilka som i och efter dialog med kriminalvården har regepraktiken finns på Samhall. RRV konstaterar att ringen beslutat att regionmyndigheterna inom många som anvisats anställning hos Samhall inte kriminalvården skall upphöra och ersättas med tillhör den tänkta målgruppen. en ny organisation för uppföljning och tillsyn.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Samhall tillsatte hösten 1999 en arbetsgrupp för att hitta Miljarden som försvann – en granskning av kretslösningar på de problemställningar som togs upp loppsprogrammet (RRV 1999:28) i RRV:s rapport. De problemställningar som RRV har på regeringens uppdrag granskat statlikvarstår kommer att behandlas i den arbetsgrupp ga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar som nyligen har tillsatts med representanter från utveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden. RRV:s Näringsdepartementet, AMS och Samhall. övergripande slutsats är att kretsloppsmiljarden

var dåligt genomtänkt och att det var för många Granskning av statliga insatser för att främja till- mål som skulle nås med ett enda medel. Cirka växten i Halland (RRV 1999:25) hälfen av alla ansökningar har avslagits. RRV är RRV har genomfört en granskning av de statliga kritisk mot att länsstyrelserna beslutat i flertalet insatserna för främjande av tillväxt i framför allt fall men verket har också synpunkter på att be-

redningen av större ansökningar hanterats inom Rapporten har, såvitt avser den del som vänder Regeringskansliet i stället för hos en central sig till regeringen, redovisats och kommenterats i myndighet. RRV anser att det finns många in- budgetpropositionen för 2000. tressanta projekt bland de 274 som beviljats bidrag och understryker vikten av att kunskaper Myndigheters finansiering i ett besparingsskede och erfarenheter av dessa tas tillvara. (RRV 1999:34)

Regeringen beslöt redan i april 1999 att dra in RRV har granskat hur myndigheters finansiering återstående medel på anslaget för den s.k. krets- och finansieringsbild påverkats av det generella loppsmiljarden. Skälen till indragningen var besparingskravet budgetåren 1995/96-1998. framför allt att anslaget varit dåligt utnyttjat. Re- RRV konstaterar att endast hälften av de gransdan beviljade åtgärder berörs inte utan genom- kade myndigheterna har fått genomsnittligt lägre förs fortlöpande. Enligt gällande förordning förvaltningsanslag under perioden. Hälften av (1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en dessa myndigheter har, trots anslagsminskningar, ekologiskt hållbar samhällsutveckling skall åtgär- kunnat öka sina totala verksamhetsintäkter, dvs. derna vara genomförda senast den 31 december intäkter av förvaltningsanslag, avgifter, bidrag 2001. Miljödepartementet ansvarar för att de och s.k. sakanslag. kunskaper och erfarenheter som vinns genom Mot bakgrund av bl.a. RRV:s förslag har prininvesteringsstödet tas tillvara och vidarebeford- ciperna för användning av sakanslag för finansieras. Detta kommer bl.a. att ske via myndigheten ring av förvaltningskostnader vidareutvecklats. I Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet. regleringsbreven för 2001 kommer tydligare krav

att ställas avseende återrapportering av myndig- Brottmålskedjan - i Sverige och andra länder heternas finansiering av förvaltningskostnader.

Kartläggning och analys (RRV 1999:30)

RRV:s rapport ingår i granskningar under temat Att följa upp otraditionella inslag i arbetsmarkrättskedjan (RRV 1996:63, 1999:3 och 1999:30). nadspolitiken (RRV 1999:36) Syftet med rapporten är att kartlägga och analy- Granskningen utgjorde en delrapport inom rasera olika problemområden inom brottmålsked- men för ett regeringsuppdrag att granska förjan, främst i Sverige. Kartläggningen syftar även söksverksamheterna med en friare användning av till att tjäna som underlag för RRV:s fortsatta arbetsmarknadspolitiska medel i Värmlands, granskning av brottskedjan på lokal, operativ ni- Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Skåne län. vå. Under hösten 1999 tillsattes inom Justitiede- I rapporten ger RRV förslag kring rutiner för partementet projektet Rättsväsendets moderni- registrering och rapportering av otraditionella sering. Projektet ingår i regeringens över- verksamheter och framtida försöksverksamheter. gripande arbete med att utveckla rättsväsendet. Rapporten redovisades i budgetpropositionen Projektets syfte är att säkerställa att utvecklingen för 2000. inom rättsväsendets olika delar sker samordnat Regeringens resultatdialog med Arbetsmarkmed respekt för den inbördes rollfördelningen nadsstyrelsen (AMS) har medfört en kvalitativt och med beaktande av sambanden mellan de oli- bättre återrapportering av otraditionella medel ka myndigheterna. Initialt har arbetet i projektet från AMS. Från år 2001 avser regeringen att inriktats på den s.k. brottmålskedjan. Innehållet i minska medlen för otraditionella projekt. Rege- RRV:s rapport har - tillsammans med andra ringen kommer att strama upp användningen av granskningsrapporter - utgjort ett underlag för medel för otraditionella projekt i det regelarbetet i moderniseringsprojektet. förenklingsarbete som pågår och som beräknas

träda i kraft den 1 augusti 2000.

Skogsvårdsorganisationernas arbete för att jäm-

ställa miljömålet med produktionsmålet (RRV De lokala investeringsprogrammen i praktiken - en

1999:31) uppföljning av kommunernas arbete (RRV

RRV har granskat Skogsvårdsorganisationens 1999:37) arbete med att jämställa miljömålet med produk- På regeringens uppdrag har RRV granskat de tionsmålet i skogspolitiken. Rapporten vänder statliga bidragen till lokala investeringsprogram sig i huvudsak till Skogsvårdsorganisationen. I för ekologisk hållbarhet. Huvudsyftet var att ge två avseende riktas förslag till statsmakterna, regeringen tillämpbar information under pågånämligen i fråga om behovet av ökade resurser ende programperiod. till rådgivning och ändringar i skogsvårdslagen.

RRV redovisar i rapporten vilka kriterier som erfarenheter som har vunnits och de slutsatser måste vara uppfyllda för att framgångsrikt ge- som kan dras om verksamhetens framtida inriktnomföra de lokala investeringsprogrammen. ning. Rikspolisstyrelsen skall också redovisa hur Med hjälp av dessa kriterier identifierades för- arbetstidens förläggning har anpassats till variatjänster och brister i kommunernas arbete med tionerna i arbetsbelastningen. Av redovisningen programmen. RRV kritiserar bl.a. att kommu- skall bl.a. framgå polispersonalens fördelning nerna inte gavs tillräcklig tid att förbereda ansö- över olika veckoarbetstider och hur stor andel av kan, att informationen var delvis otillräcklig och polispersonalen som har periodplanerad tid. att det ibland gavs otydliga besked från departementet bl.a. om bedömningsgrunder. Folkbildning – Styrning och kontroll (RRV

RRV:s erfarenheter och synpunkter gäller den 1999:44) första omgången beslut. Ytterligare två omgång- RRV har på regeringens uppdrag granskat folkar beslut har tagits efter den som RRV granska- bildningen. Granskningen har inriktats på frågor de. De brister som RRV uppmärksammat är i om styrning och kontroll. RRV gör bland annat huvudsak åtgärdade. bedömningen att de fördelningsmodeller som

Folkbildningsrådet tillämpar i stor utsträckning Hur fördelas företagsstödet (RRV 1999:40) är inriktad på kvantiteter, dvs. hur mycket verk- RRV har på regeringens uppdrag granskat de re- samhet som anordnas samt för vem. Fördelgionalpolitiska företagsstöden. RRV:s rapport ningsmodellerna tar ingen hänsyn till innehållet i innehåller i huvudsak tre kritiska synpunkter: verksamheten eller hur väl den genomförs. stöden går i huvudsak till traditionella branscher, Regeringen har i riktlinjerna för statsbidraget stöd lämnas till investeringar som ändå skulle angett att Folkbildningsrådet skall redovisa sin komma till stånd, det förekommer att flera stöd syn på RRV:s rapport och vilka åtgärder rådet kombineras till ett antal företag. anser befogade att vidta bl.a. för att utveckla re-

Rapporten har ingått i underlagsmaterialet till dovisnings- och uppföljningssystemet inom den översyn av statliga insatser som regeringen folkbildningen. inlett med propositionen (prop. 1999/2000:71) Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. Effektivare arbetsmarknadsutbildning - arbetsför- Regeringen har vidare tillsatt en parlamentarisk medlingens hantering av tillväxtfrämjande åtgärder kommitté som skall lämna förslag om den fram- (RRV 1999:45) tida inriktningen och utformningen av regional- RRV:s rapport behandlar arbetsmarknadsutbildpolitiken. Den skall bl.a. bedöma resultatet av ningen ur ett effektivitetsperspektiv. RRV finner olika former av företagsstöd och lämna principi- bl.a. att de arbetsförmedlingar som har de bästa ella förslag till eventuella förändringar. resultaten har ett mer plats- och företagsinriktat

arbetssätt, är mer selektiva i urvalet av deltagare, Närpolisreformen och polisens arbetstider - en skräddarsyr arbetsmarknadsutbildningen mot granskning av resursutnyttjandet inom polisen arbetsgivarnas behov i högre utsträckning och (RRV 1999:42) ägnar större omsorg åt uppföljning. På regeringens uppdrag har RRV granskat re- Inom Näringsdepartementet har sedan hösten sursutnyttjandet inom polismyndigheterna i 1999 pågått ett projekt som har i uppgift att se Västra Götalands län, Jönköpings län och Värm- över hela arbetsmarknadsutbildningen. RRV:s lands län. RRV konstaterar i sin rapport att det rapport utgör ett underlag i det arbetet. Resultafortfarande förekommer betydande brister i re- ten av projektet kommer att redovisas i budgetsursutnyttjandet för närpolisorganisationen, propositionen för 2001. framför allt i fråga om personalens tjänstgöringstider. NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt

Brottsförebyggande rådet har fått regeringens finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete (RRV uppdrag att granska närpolisreformen och utvär- 1999:46) dera polisens arbete med att bekämpa vardags- RRV har på regeringens uppdrag granskat Nabrottsligheten. Frågorna behandlas i budgetpro- tionalföreningens för trafiksäkerhetens främjanpositionen för 2000. I regleringsbrevet för 2000 de (NTF) trafiksäkerhetsarbete och användning har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att bedöma av statliga medel. Granskningen visar bl.a. att det hur polisverksamheten i närpolisområdena har finns brister i NTF:s resultatredovisning och att utvecklats. I uppdraget ingår att särskilt belysa de

de modeller för statlig finansiering av NTF som Tabell 8.1 Revisionsberättelser med invändning hittills prövats inte har fungerat bra.

1999 1998 1997 1995/96

Regeringen avser att ge Vägverket i uppdrag

8.3¶Revisionsberättelser med

De nya föreskrifterna för beslut och underteck-

invändning

nande av årsredovisningen som infördes under

1995/96 medförde ett stort antal invändningar i RRV skall enligt sin instruktion bedöma om re-

revisionsberättelserna med en indirekt effekt på dovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna

årsredovisningens information. Denna typ av inrättvisande samt granska om ledningens förvalt-

vändningar minskade under 1997 och 1998 i takt ning står i överensstämmelse med tillämpliga fö-

med att formerna för beslut och undertecknande reskrifter och särskilda regeringsbeslut. I de fall

av årsredovisningen accepterades och följdes RRV i sin granskning uppmärksammat väsentli-

utan större problem. Under dessa år ökade i ga avsteg från föreskrifter och regeringsbeslut

stället antalet invändningar som hade sin grund i anges detta som en invändning i revisionsberät-

väsentliga fel i årsredovisningens information. telsen. En invändningsfri revisionsberättelse in-

Det var också i allt större utsträckning stora nebär således att RRV inte funnit några väsentli-

myndigheter som fick invändning i revisionsbega avsteg från tillämpliga föreskrifter och

rättelsen. särskilda regeringsbeslut.

Räkenskapsåret 1999 karaktäriseras av färre

Sammanlagt 21 myndigheter erhöll invänd-

antal invändningar där orsaken varit direkta efning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret

fekter (väsentliga fel) på årsredovisningens in- 1999. Varje invändning har i sig sin grund i nå-

formation. Denna positiva utveckling har sin gon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter

grund i bland annat att: eller regeringsbeslut. Överträdelsen påverkar

− några genomgripande förändringar inte har informationen i årsredovisningen i mer eller

skett av föreskrifterna för redovisning och mindre stor utsträckning. I en analys av hur an-

förvaltning, talet revisionsberättelser med invändning ut-

− flera av de större myndigheterna har byggt vecklats över åren kan det vara av värde att ta

upp bättre fungerande controllerfunktioner hänsyn till om en överträdelse har fått direkt eller

och internrevisionsenheter, indirekt effekt för informationen i årsredovis-

− flera myndigheter har också sett över sina ningen.

interna föreskrifter i syfte att göra dem

Konsekvensen av en överträdelse som har fått

enklare och administrativt mindre betungdirekt effekt på årsredovisningen är att informa-

ande. tionen i årsredovisningen i något väsentligt avse-

ende inte är rättvisande, dvs. felaktig eller ofull-

Räkenskapsåret 1999 har således inneburit en ständig. Exempel på sådan överträdelse är

förbättring sett till kvalitet i årsredovisningens bristande efterlevnad av de föreskrifter som reg-

information. Som framgår ovan ökar dock antalerar den löpande redovisningen och årsredovis-

let väsentliga fel med indirekta effekter på årsreningens innehåll.

dovisningens information. I förhållande till rä-

Överträdelser som har fått en indirekt effekt

kenskapsåret 1995/96 är det dock nu fråga om en på årsredovisningen karaktäriseras av att infor-

delvis ny typ av förvaltningsfel som främst har mationen i årsredovisningen i sig kan vara rättvi-

sin grund i konflikter mellan mål och/eller föresande men att den grundas på någon form av

skrifter för verksamheten. överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut.

Flera fall har konstaterats där grundorsaken Exempel på sådan överträdelse är bristande ef-

har varit en konflikt mellan hur myndigheten har terlevnad av instruktion och verksförordning.

uppfattat målen för verksamheten och tillämp-

RRV har redovisat utvecklingen de senaste fy-

ningen av gällande lagar och förordningar. ra räkenskapsåren fördelat på de två kategorierna

Rättsläget har i flera fall inte varit entydigt utan av effekter på årsredovisningens information.

myndigheten har ofta agerat i god tro. RRV har

också i flera fall fått anlita juridisk expertis för att

skapa ökad klarhet. RRV har i dessa fall med föreligger om motpart i den framtida för-

hänvisning till det oklara rättsläget framfört att valtningen och övriga förvaltningsvillkor. myndigheten ifråga borde ha underrättat rege- Förfarandet uppfyller inte heller kravet på

ringen innan beslut fattades. affärsmässighet och det är oklart om för-

Ett annat exempel på mål- och föreskrifts- valtningsuppdraget ryms inom Kammar-

konflikter är också de invändningar som flera kollegiets instruktionsenliga uppgift att tilllänsstyrelser har fått beroende på att man fattat handahålla kapitalförvaltning för stiftelser

beslut om bidrag utöver riksdagens bemyndi- och fonder inom det statliga området. ganderamar. Det handlar om strukturfonerna där

− Årsredovisningen för kapitalförvaltningen bidragen har grundats på beslut som fattas av

av vissa fonder inom socialförsäkringsomandra självständiga myndigheter, beslutsgrup-

rådet har upprättats och avlämnats sent perna, vilka i sin tur tilldelas programbudgetar av

samt vissa felaktiga uppgifter avseende EU-kommissionen.

riskmått har lämnats i förvaltningsberättel-

Flertalet av dessa myndigheter har på ett till-

sen till denna årsredovisning. fredsställande sätt redovisat verksamheten i årsredovisningen. Invändningen i revisionsberättel-

Svenska institutet: Resultatredovisningen uppfylsen rör dock ledningens tillämpning av för

ler i väsentlig omfattning inte återrapporteringsverksamheten tillämpliga föreskrifter och rege-

kraven enligt regleringsbrevet. Det föreligger väringsbeslut.

sentliga brister i den underliggande

Nedan lämnas en redovisning av de myndig-

dokumentationen av resultatredovisningen. heter som erhållit revisionsberättelse med in-

vändning avseende räkenskapsåret 1999 och en

Statens räddningsverk: Den interna styrningen översiktlig genomgång av skälen för invändning-

och kontrollen avseende redovisning av beredarna. En närmare redogörelse för vilka bedöm-

skapstillgångar och därtill relaterade låneskulder ningar regeringen har gjort samt vilka åtgärder

har inte fungerat tillfredsställande under året. regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kom-

Bristerna har inneburit att: mer att lämnas i budgetpropositionen för 2001

− Myndigheten har under året upptagit lån under respektive utgiftsområde.

för beredskapstillgångar med netto 591

miljoner kronor. Beloppet har av myndig- Arbetsgivarverket: Arbetsgivarverket har inte re-

heten inbetalats på Statens checkräkning, dovisat erforderlig dokumentation som visat att

men har i strid mot anslagsförordningen, verket lämnat över sin befogenhet till Rikspolis-

inte redovisats på inkomsttitel. styrelsen (RPS) att sluta kollektivavtal på sätt så att RPS erhållit rätt till den befogenhet som an- − Myndigheten har inte kunnat påvisa att

ges i RALS 1998-2001, punkt 3.2 Löneökningar upplånat belopp motsvarar det bokförda m.m. värdet av beredskapstillgångarna vid låne-

tillfället. Bristerna har även inneburit att di- Polisväsendet: Rikspolisstyrelsen (RPS) har inte rektamortering om 52 miljoner kronor som

redovisat erforderlig dokumentation som visat bokfördes vid lånetillfället har belastat anatt RPS haft behörighet att sluta det lokala kol- slaget, utan att motsvarande belopp redovi-

lektivavtal som ligger till grund för ett överläm- sats på statens checkräkning och tillgodonande av pensionsmedel om 308 miljoner kronor förts inkomsttitel.

till Svenska polisförbundet och SACO-S.

− Kostnader avseende pågående nyinveste-

ringar för beredskapsinventarier har felak- Kammarkollegiet: Bristande intern styrning och

tigt kostnadsförts med cirka 7 miljoner kontroll inom verksamhetsgrenen kapital-

kronor. förvaltning har medfört att:

− Lånefinansiering har inte genomförts för − Väsentliga fel redovisats i årsredovisningen

alla beredskapstillgångar senast den 31 de-

avseende aktiekonsortiets genomsnittliga

cember 1999 enligt villkor i regleringsbrev.

årsavkastning och dess jämförelseindex.

− Kammarkollegiet har tagit emot medel för Konsekvenserna av ovanstående brister är att

förvaltning avseende en pensionsfond trots statsbudgetens utfall blir 643 miljoner kronor för

avsaknad av skriftligt avtal och att oklarhet lågt, myndighetens behållning på räntekonto är

52 miljoner kronor för högt samt att motsvaran- Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har inte de fel redovisas avseende posten avräkning med redovisat cirka 10,7 miljoner kronor avseende statsverket. Anläggningstillgångar är 7 miljoner upplupna räntekostnader i sina balans- och rekronor för lågt upptaget och kostnaderna mot- sultaträkningar. svarande för högt redovisade.

RRV anser vidare att resultatredovisningen Södertörns högskola: Enligt RRV:s bedömning inte ger en rättvisande återrapportering av verk- uppfyller inte högskolans årsredovisning till väsamhetens kostnader då endast direkta kostnader sentliga delar kravet på tillförlitligt underlag för redovisas i kommentarer till verksamhetsmål och uppföljning och beslut enligt 7 § förordning att samtliga kostnader inte fördelats. Härigenom (1996:882) om myndigheters årsredovisning saknas överensstämmelse mellan resultatredovis- m.m. ningen och årsredovisningens finansiella delar. Bristerna avser främst avsaknad av informa- Redogörelse för bristande överensstämmelse en- tion i årsredovisningen som är väsentlig för analigt bestämmelserna i 7 § förordningen om myn- lys och förståelse av årets redovisade ekonomiska digheters årsredovisning m.m. saknas. resultat samt övriga brister i redovisningen, sär-

skilt vad avser kostnadsfördelningar mellan verk- Totalförsvarets pliktverk: Pliktverket tillämpar en samhetsgrenarna. avskrivningstid på 12 år för immateriella tillgång- RRV har därför bedömt att årsredovisningen ar. Enligt 19 § bokföringsförordningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rätt- (1979:1212) skall avskrivning ske med skäligt visande bild för bedömning av högskolans ekobelopp dock minst en femtedel, om ej på grund nomiska resultat. av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre del får anses överensstämma med god re- Statens Energimyndighet: Bristande styrning, dovisningssed. RRV anser att Pliktverkets till- analys och kvalitetssäkring har sammantaget lämpade avskrivningstid för immateriella till- medfört väsentliga fel i årsredovisningen. gångar inte kan anses överensstämma med god redovisningssed. Vägverket: Anslaget 22 A2 Väghållning och

statsbidrag har av Vägverket belastats med cirka Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen 236,8 miljoner kronor utöver tillåtet belopp enhar för regionalekonomisk verksamhet dispone- ligt villkor i ändring av regleringsbrevet den 22 rat medel som enligt regeringsbeslut den 18 de- april 1999. cember 1997 skulle återgått till regeringens disposition. Arbetarskyddsverket: Styrelsen har vid styrelse-

möte den 24 februari 2000 fattat beslut om en Länsstyrelsen i Västerbottens län: Bemyndigande- annan version av årsredovisningen än den som ramen för anslaget 19 A8, Europeiska regionala senare tillsändes regeringen. Styrelsen har därför utvecklingsfonden har överskridits med cirka 3,6 i nytt beslut den 23 mars 2000 fastställt årsredomiljoner kronor. visningen. Effekten av detta är att årsredovis-

ningen formellt inte beslutats i enlighet med 10 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Bemyndigande- förordningen (1988:730) med instruktion för ramarna för anslagen 14 A4, Europeiska social- Arbetarskyddsverket och inte avlämnats inom fonden och 19 A8, Europeiska regionala utveck- föreskriven tid enligt förordning (1996:882) om lingsfonden har överskridits. Den förstnämnda myndigheters årsredovisning m.m. ramen har överskridits med cirka 6,7 miljoner kronor och den sistnämnda med cirka 10,9 mil- Jämställdhetsombudsmannen: JämO inlämnade joner kronor. en delrapport den 1 mars och årsredovisningen

inkom i sin helhet till regeringen den 15 mars Länsstyrelsen i Jämtlands län: Bemyndigandera- 2000. Enligt 5 § förordning (1996:882) om mynmarna för anslaget 14 A4, Europeiska socialfon- digheters årsredovisning m.m. borde myndigheden har överskridits med cirka 8 miljoner kronor ten ha lämnat årsredovisningen senast den 1 och för anslaget 19 A8, Europeiska regionala ut- mars. vecklingsfonden med cirka 1,4 miljoner kronor.

Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats

av Sametinget.

Moderna museet: Moderna museet har inte kun- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut nat visa att en i balansräkningen upptagen im- (SMHI): SMHI etablerade under l999 ett kontor materiell anläggningstillgång om 1 163 000 kro- i Finland för att sälja tjänster på den finska nor innehas eller brukas av myndigheten. Om marknaden. Beslutet fattades av SMHI:s gene- Moderna museet i stället hade avstått från att ta raldirektör. Styrelsen borde i enlighet med 22 § upp den som en tillgång och sålunda kostnads- verksförordningen (1995:1322) ha getts tillfälle fört utgiften skulle anslaget ha överskridits med att yttra sig innan ärendet avgjordes. motsvarande belopp. SMHI saknar författningsenligt stöd för eta-

blering på annan stats territorium och där bedri- Byggforskningsrådet: RRV invänder mot att vä- va stadigvarande verksamhet i konkurrens med sentliga uppgifter presenterats felaktigt. I sam- det andra landets motsvarighet till SMHI. SMHI manställning över väsentliga uppgifter har utgå- borde därför ha informerat regeringen i ärendet, ende överföringsbelopp felaktigt upptagits till enligt 9 § verksförordningen. 6 000 kronor i stället för 28 240 000 kronor. SMHI har inte heller fullgjort underrättelse-

skyldigheten gentemot chefen för Utrikesde- Naturvårdsverket: Naturvårdsverket har inte följt partementet enligt 10 kap. 8 § regeringsformen lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. och 5 § tjänsteexportförordningen (1992:192). Den icke genomförda upphandlingen avser ett väsentligt belopp.

Bilaga 1

Material avseende

resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Tabellförteckning

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

1 Redovisningsprinciper Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i Allmänt statens årsredovisning i förhållande till myndig-

heternas redovisning. Anledningen till detta är Underlag till årsredovisning för staten grundas att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader på de statliga myndigheternas årsredovisningar, för verksamheten och inte transfereringar. Ett vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om exempel är omklassificering av statens tjänstemyndigheters årsredovisning m.m. pensioner som redovisas som personalkostnad i

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. statens årsredovisning men som transferering i

För periodisering av kostnader och intäkter myndighetens årsredovisning. I några fall följer tillämpas normalt bokföringsmässiga grunder. inte myndigheterna de resultat- och balansräk- Uppbörd och transfereringar redovisas dock i ningsscheman som är föreskrivna. Detta medför huvudsak enligt kontantmässiga principer men att resultat- och/eller balansräkningen måste behandlas i resultaträkningen som om de utgjor- omklassificeras innan konsolidering görs. de intäkter och kostnader.

Förändrade redovisningsprinciper Konsolidering

Till följd av ESV:s ändrade föreskrifter till för- Avgränsning av redovisningsenheten ordningen (1996:882) om myndigheters årsre- Balans- och resultaträkningarna samt finansie- dovisning m.m. har uppställningsformen för baringsanalysen omfattar myndigheterna under lansräkningen ändrats och redovisas 1999 i riksdag och regering, med undantag för Riks- omvänd likviditetsordning jämfört med tidigare. banken som har en självständig ställning och Den nya uppställningsformen innebär även att därför inte ingår. Riksbankens grundfond ingår skulder inte längre delas upp på långfristiga redock med 1 miljard kronor. Försäkringskassorna spektive kortfristiga. Dessutom infördes balansbetraktas i detta sammanhang som myndigheter posten fonder 1999. Där redovisas vissa medel och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga som är avsedda att användas för transfereringsredovisningsorganisationen. En förteckning över ändamål och som inte uppfyller definitionen på vilka myndigheter och fonder som ingår i denna skuld och/eller avsättning. Dessa medel redoviårsredovisning återfinns i bilaga 1.5. sades tidigare hos myndigheterna som skuld eller

under kapital som särskild avsättning. Enligt de Principer för konsolidering nya bestämmelserna redovisas årets avsättning Med konsolidering avses åtgärderna att efter eli- alternativt upplösning av fonder under en särminering av interna transaktioner summera och skild post i resultaträkningen. redovisa samtliga myndigheter som om de vore Härutöver förekommer att ändrade principer en enhet. Konsolidering av staten sker genom hos vissa myndigheter påverkar underlaget till sammanläggning av myndigheternas balansräk- årsredovisning för staten. ningar och resultaträkningar ur myndigheternas Jämförelsetalen för 1998 har i allt väsentligt årsredovisningar efter det att interna mellanha- justerats i enlighet med de ändrade redovisningsvanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäk- principerna. Justeringarna har bl.a. inneburit att ter och kostnader mellan myndigheterna elimi- Avsättning till/upplösning av fonder redovisas nerats. Informationen från myndigheterna har med 8 045 miljoner kronor och att årets underhämtats både från statsredovisningen och ur skott 1998 har justerats med 7 986 miljoner kromyndigheternas årsredovisningar. nor till -31 383 miljoner kronor. Balansräkning-

Utöver elimineringar av transaktioner mellan ens omslutning har justerats med 6 932 miljoner myndigheter har även transaktioner som varken kronor till 635 757 miljoner kronor. Fonder reär intäkter eller kostnader respektive fordringar dovisas med 29 811 miljoner kronor och statens eller skulder för staten som helhet eliminerats. nettoförmögenhet har justerats med 22 596 mil- Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen joner kronor till -1 176 884 miljoner kronor. personal. Dessa redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Infasningspengar från Allmänna

pensionsfonden Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- Som ett led i den finansiella infasningen av det värde med avdrag för ackumulerade avskrivningnya ålderspensionssystemet har enligt riksdags- ar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillbeslut 45 miljarder kronor överförts från All- gångs förväntade ekonomiska livslängd. männa pensionsfonden till Riksgäldskontoret 1999. Riksdagen har också beslutat att ytterligare Aktier och andelar 45 miljarder kronor skall överföras 2000 och 155 Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag miljarder kronor 2001. Syftet med överföringar- har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Mena är att reducera den ökning av statens lånebe- toden innebär att statens andel av bolagens justehov som det nya ålderspensionssystemet annars rade egna kapital och ackumulerade vinster, releder till. ducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds- i myndigheternas redovisning. Kapitalandelskontoret återredovisat de överförda medlen som metoden har använts för både intresse- och doten kassamässig korrigering som har debiterats terföretag eftersom myndigheterna inte upprätpostgirokonto och krediterats statsverkets tar någon koncernredovisning. Affärsverkens checkräkning. I den konsoliderade årsredovis- dotterbolag ingår dock med aktiernas anskaffningen för staten återfinns de 45 miljarderna som ningsvärde. I bilaga 1.4 redovisas det bokförda ett kapitaltillskott som ej redovisas över resul- värdet (kapitalandelsvärdet) för varje bolag. I de taträkningen. I balansräkningen ingår de i net- fall staten innehar aktier i börsnoterade företag toförmögenheten. Se not 39. presenteras även marknadsvärdet för aktierna i

denna bilaga.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser av väsentligare art kommenteras i not till aktuell post.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

2 Noter skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet

före bokslutsdispositioner under den senaste Noter till resultaträkningen (1–12) femårsperioden ligga till grund för beräkningen

av inleveransen till statsverket. Till dispositions-

fonden skall årligen avsättas 10 procent av sam- Not 1 ma underlag. Återstoden av årets överskott av- Skatter m.m. sätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser skattekonto är skillna- Miljoner kronor 1999 1998

den mellan debiterade skatter och betalda be- Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 248 868 235 575

lopp. År 1999 var inbetalningarna 8 miljarder Mervärdesskatt 162 611 153 251

kronor mindre än debiteringarna. År 1998 var Skatter m.m. fysiska personer 150 617 126 946

inbetalningarna 15 miljarder kronor större än Skatter juridiska personer 91 570 87 737

debiteringarna. Skillnaden mellan 1999 och 1998 Övriga skatter på varor och tjänster 74 665 74 126 är således en minskning på 24 miljarder kronor. och tullavgifter Förändringen beror på att en del av slutavräk- Utjämningsavg. kommuner och landsting 20 525 21 265 ningen av inkomstskatter som debiteras under

Totalt ökade skatter m.m. med 28 miljarder kronor 1999 jämfört med 1998.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt ökade med 13 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Skatteförvaltningen.

Mervärdesskatten ökade med 9 miljarder kronor. Den viktigaste orsaken till ökningen är ökad privat konsumtion och till viss del ökade bygginvesteringar. Mervärdesskatt redovisas av Skatteförvaltningen och Tullverket.

Fysiska personers inkomstskatter ökade med 24 miljarder kronor. Ökningen beror på högre sysselsättning, ökad lönesumma och ökade kapitalinkomster hänförliga till realisationsvinster. Skatt på juridiska personer ökade med knappt 4 miljarder kronor. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Skatteförvaltningen.

Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 2 ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av Intäkter av avgifter och andra ersättningar bestämmelser i lag och förordning. Man kan säga

att en offentligrättslig avgift i regel tas ut för en Miljoner kronor 1999 1998

verksamhet som en myndighet bedriver med en-

Offentligrättslig verksamhet

samrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet Insättningsgarantinämnden 2 270 2 198

har hänförts samtliga avgifter som inte klassifice- Riksskatteverket 772 804 rats som offentligrättsliga. Med uppdragsverk- Lantmäteriverket 581 564 samhet avses i regel försäljning av sådana pro- Vägverket 561 543 dukter som är frivilligt efterfrågade. Andra Luftfartsverket 3 094 2 854 ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ing- Sjöfartsverket 1 094 1 071 en direkt motprestation erhålls, t.ex. försäljning Svenska kraftnät 2 128 2 142 av statligt aktieinnehav.

De avgiftsintäkter som hänförs till offent-

ligrättslig verksamhet ökade med 182 miljoner Övriga 3 016 3 160

kronor mellan 1998 och 1999. Insättningsgaran-

Summa offentlig verksamhet 13 517 13 335

tinämnden redovisar garantiavgifter inom insätt-

ningsgarantisystemet som skall skydda insätt-

Uppdragsverksamhet

ningar om ett kreditinstitut går i konkurs. Riks- Statens institutionsstyrelse 836 783

skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar Exportkreditnämnden 832 567

huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i Vägverket 810 690 mål om betalningsföreläggande m.m. som kro- Banverket 964 290 nofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriet re-

dovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom Luftfartsverket 1 484 1 409 fastighetsbildningsområdet och expeditionsav- Sjöfartsverket 96 102 gifter som skall finansiera inskrivningsverksam- Statens järnvägar 11 014 11 183 heten t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastig-

het. Vägverkets offentligrättsliga avgifter om-

fattar bl.a. avgifter för auktorisation av for- Övriga 6 951 6 245

donstillverkare, yrkesförare och andra förare.

Summa uppdragsverksamhet 22 987 21 268

Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till

typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov

Andra ersättningar

för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens Arbetsmarknadsstyrelsen 2 984 2 974

för förare av buss eller lastbil samt avgifter för Regeringskansliet 1 624 1 561

förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift Exportkreditnämnden 1 432 1 104 tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken Vägverket 1 084 789 debiteras i samband med uppbörd av fordons-

skatt. Övriga 2 937 3 464 Affärsverkens verksamhet har klassificerats Summa andra ersättningar 10 062 9 892 som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts-

verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of-

fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land-

Summa 46 566 44 495

ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts-

verkets intäkter omfattar främst farleds- och I noten indelas intäkterna beroende på om de

lotsavgifter. Svenska kraftnäts intäkter kommer genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-

från försäljning av överföringskapacitet för transdragsverksamhet eller är att betrakta som annan

port av elektricitet via stamnätet och utlandsförersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter

bindelserna. och andra ersättningar med drygt 2 miljarder

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter kronor mellan 1998 och 1999.

offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.

en mängd verksamheter. Några exempel är Centtvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att

rala studiestödsnämnden (CSN), Patent- och reverksamheten skall bedrivas och att den skall va-

gistreringsverket (PRV) samt Post- och telestyra avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offent-

relsen (PTS). CSN tar t.ex. ut avgift vid ligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas

beviljning av studiestöd och återbetalning av stu-

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

dielån. PTS redovisar avgifter för tillsyn och till- Övriga myndigheter som har stora intäkter ståndsärenden inom tele-, post- och radioverk- från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriversamhet. Vidare redovisar PRV avgiftsintäkter vid ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskapspatent-, bolags- och varumärkesregistreringar. och fastighetsinformation samt genom att till-

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. verksamhet ökade med 1,7 miljarder kronor mel- Vidare tar Riksförsäkringsverket ut avgift för lan 1998 och 1999. Drygt 200 myndigheter be- administration av ålderspension/ATP. Bland driver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Statens gruppen övriga finns också många universitet institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som be- och högskolor som får extern finansiering gehöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen nom att bedriva utbildning och uppdragsforskom vård av missbrukare bereds vård. Den del av ning. verksamhetens kostnader som inte täcks av De andra ersättningar som redovisas omfattar myndighetens ramanslag skall finansieras med bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsens finansieringsavavgifter från kommuner. Exportkreditnämnden gift från arbetslöshetskassor. Avgiften syftar till stödjer svensk exportindustri genom att erbjuda att finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar företagen garantier som bland annat skyddar och för finansiering av ett för kassorna gemenmot risken att göra kundförluster utomlands. samt utjämningsbidrag. Regeringskansliets in- Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan- täkter av andra ersättningar består bl.a. av intäktitagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- ter från försäljning av aktiebolaget SAQ Kontroll rantin är frivillig för företagen och premiens och utdelning från Nordbanken. I posten Övriga storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Väg- under andra ersättningar ingår bl.a. 945 miljoner verkets uppdragsverksamhet omfattar projekte- kronor från kärnkraftsindustrin som betalas till ringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och kärnavfallfondens styrelse. Avgifterna betalas för driftproduktion samt färjeverksamhet. Dess- att finansiera omhändertagandet av använt kärnutom ingår trafikrelaterad informationsförsörj- bränsle och annat radioaktivt avfall. ning, utbildningsverksamhet och annan uppdragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller också informationsuttag från bilregistret mot avgift. Not 3 Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift- Intäkter av bidrag och underhållstjänster samt nybyggnad av järn-

Miljoner kronor 1999 1998 vägsanläggningar. Vidare bedrivs konsultverk-

AP-fondsmedel 30 074 32 603 samhet avseende bl.a. projektering, byggstyrning

EU-bidrag 9 296 9 320 av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för

Bidrag till universitet och högskolor 3 866 3 675 underhåll och investeringar, rådgivning m.m.

ringar på samtliga av affärsverkets flygplatser, ut-

hyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground

AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av handling, vilket inkluderar ramp- och expedi-

skillnaden mellan de medel som löpande erhålls tionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning

från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning och flygplanstankning. Sjöfartsverkets intäkter

av ålderspensioner, och de inbetalda pensionsavfrån uppdragsverksamhet härrör bl.a. från för-

gifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensäljning av sjökort, sjömätning och från konsult-

sionssystemet finansieras i första hand med åluppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

derspensionsavgifter från arbetsgivare samt Inom konsultverksamheten bedrivs till viss del

allmänna pensionsavgifter. Räcker inte avgifterna även tjänsteexport. Sjömätningsuppdragen finan-

till, täcks underskottet av medel från APsieras till största delen av de offentligrättsliga

fondens avkastning. För 1999 blev detta underfarledsavgifterna men även av externa kunder

skott cirka 30 miljarder kronor. Posten APsom beställer arbeten. Statens järnvägars (SJ) in-

fondsmedel, som visar hur stor del av utbetalda täkter består i huvudsak av biljett- och godsav-

pensioner som inte täcks av inbetalda socialavgifter.

gifter och allmänna pensionsavgifter, har minskat

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

med cirka 2,5 miljarder kronor jämfört med fö- Not 4 regående år med anledning av de förändringar i Transfereringar och bidrag avgiftsuttag och AP-fondens kostnadsansvar

Miljoner kronor 1999 1998 som gjorts i samband med omläggningen av det

Socialförsäkring

allmänna pensionssystemet. AP-fondmedel re-

Ersättning vid ålderdom – pensioner inkl. 169 489 164 858 dovisas av Riksförsäkringsverket inklusive för-

ATP säkringskassorna.

Ersättning vid sjukdom och handikapp 80 738 71 484

EU-bidraget utgörs bl.a. av arealersättning,

förtidspension, vårdbidrag exportbidrag och djurbidrag och utbetalas till

Stöd till barnfamiljer 43 827 43 993 Jordbruksverket inom ramen för jordbruksfon-

Läkemedelsförmåner 14 200 12 862 dens garantisektion (6 773 miljoner kronor). In-

Summa 308 254 293 197

om ramen för EG:s strukturfonder utbetalas också struktur- och regionalstöd från jord- Arbetsmarknad

Närings- och teknikutvecklingsverket (923 mil-

Summa 69 292 70 114

joner kronor) och bidrag från fonden för fiskets

Bistånd och invandring

utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor).

Bidrag via SIDA m.fl. 8 524 7 739 Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfarts-

Internationella organisationer 3 570 3 719 verket (11 miljoner kronor) har fått bidrag till transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU Invandringsbidrag till kommuner 2 750 2 715 har utbetalats till ytterligare några myndigheter Summa 14 844 14 173 med mindre belopp. Övrigt

Underhållsbidrag och Assistansersättning från

Generella bidrag och utjämningsbidrag till 99 182 96 171 kommuner redovisas av Riksförsäkringsverket kommuner och landsting

Transfereringar och bidrag ökade totalt med 34 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Av ökningen förklaras drygt 12 miljarder kronor av ökning av avsättningen till premiereserven och 9

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

miljarder kronor av ökning för ersättning vid Räntebidragen minskade med 3,5 miljarder sjukdom. kronor beroende på lägre räntenivåer och ned-

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings- dragning av bidragen. verket inklusive försäkringskassornas definition Posten övrigt som uppgår till 15 miljarder av densamma vilket innebär att utöver ålderspen- kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag sionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, som utbetalas av Presstödsnämnden, Länsstyrelsjukpenning och förtidspensioner. serna, Bostadsdelegationen, Statens energimyn-

Inom socialförsäkring ökade transfereringarna dighet Rymdstyrelsen, Statens Räddningsverk netto med drygt 15 miljarder kronor. Ersätt- med flera. ningen vid sjukdom ökade med drygt 9 miljarder kronor. En av de mest markanta förändringarna under 1999 var att den genomsnittliga dagsjuk- Not 5 penningen dessutom ökat mer än motsvarande Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för genomsnittliga lönenivå. Slutsatsen måste bli att transfereringsändamål det blivit en ökad andel mer inkomststarka grup-

Miljoner kronor 1999 1998 per bland de sjukskrivna. Dessutom har antalet

Insättningsgarantinämnden 2 301 2 184 ersatta sjukpenningdagar ökat kraftigt bl.a. som

Kärnavfallsfondens styrelse 1 369 381 följd av att långtidssjukskrivningarna ökat.

stadsbidrag till barnfamiljer fortsätter att sjunka ringskassorna p.g.a det nya bidragssystemet som infördes 1997. Övriga myndigheter 4 6

Utbetalda pensioner ökade med drygt 4,5 Summa 4 008 8 045 miljarder kronor p.g.a. att antalet ATPpensionärer blir fler och att den genomsnittliga

År 1998 avvecklades delpensionsfonden och ar- ATP-pensionen blir allt högre.

betsskadefonden. Arbetsskadefonden hade ett

Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan

underskott på knappt 12 miljarder kronor. Del- 1 miljard kronor vilket förklaras av att arbetslös-

pensionsfonden hade ett fondkapital på 6 miljarheten sjunkit och att utbetalade lönegarantier

der kronor. Nettot av dessa förklarar upplösminskat.

ningen 1998 av de fonder som redovisades av

Bistånd och invandring visar på en ökning

Riksförsäkringsverket. med knappt 800 miljoner kronor under 1999 vil-

Fonderna redovisas i balansräkningen, not 40. ket främst utgörs av bidrag från SIDA för insatser relaterade till stormen Mitch i Centralamerika samt Kosovo-biståndet.

Transfereringarna under rubriken övrigt ökade med 19 miljarder kronor under 1999. Som nämnts ovan förklaras drygt 12 miljarder kronor av ökningen av premiereserven. Ökningen beror på förändrade avgiftssatser samt införandet av den statliga ålderspensionsavgiften. Premiereserven har under året överförts från Riksförsäkringsverket till Premiepensionsmyndigheten.

Avskrivningar och reservationer av lånefordringar hos Centrala studiestödsnämnden har ökat med 5,3 miljarder kronor. Detta beror på de regler som finns om återbetalningens storlek i förhållande till inkomsten och som gör att avskrivning sker vid 65 års ålder, vilket i vissa fall medför att skulden inte till fullo blir betald.

I Sveriges avgift till EU m.m. ingår förutom nettoavgiften på 20 884 miljoner kronor även några andra bidrag som Sverige ger till EU.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 6

Kostnader för personal Statens kostnader för personal ökade med

knappt 6 procent, om man bortser från ökningen Miljoner kronor 1999 1998

av statens tjänstepensioner. Detta förklaras delvis Försvarsmakten 11 683 11 098

av att ett antal myndigheter haft relativt kraftiga Polisväsendet 8 305 8 186

ökningar beroende på olika faktorer. Försvars- Riksförsäkringsverket inklusive 4 540 4 209 maktens ökning beror bl.a. på att en hög avsättförsäkringskassorna ning för pensionsförpliktelser har gjorts. Det Skatteförvaltningen 4 422 4 473 rörliga lönetillägget har dessutom ökat jämfört Arbetsmarknadsstyrelsen 3 791 3 860 med föregående år, vilket bl.a. beror på större Vägverket 2 695 3 037 övertidsuttag. Ökningen vid Riksförsäkringsver- Banverket 2 683 2 720 ket inklusive försäkringskassorna förklaras av att

ett stort antal personer anställts främst för att ar- Regeringskansliet 2 470 2 254

beta med det nya pensionssystemet. Vidare har Kriminalvårdsstyrelsen 2 465 2 487

kostnaderna för pensionsavsättningar ökat. Re- Lunds universitet 2 344 2 424

geringskansliets ökning förklaras huvudsakligen Domstolsverket 2 165 2 137

av en ökad personalvolym. Uppsala universitets Uppsala universitet 1 916 1 824

ökning beror huvudsakligen på kostnader av en- Göteborgs universitet 1 687 1 566

gångskaraktär för pensionsavtal m.m. Försvarets Stockholms universitet 1 348 1 291

materielverk har under 1999 genomfört om- Försvarets materielverk 1 328 1 185 struktureringar m.m. vilket medfört ökade kost- Kungliga tekniska högskolan 1 320 1 285 nader för personal. Sveriges lantbruksuniversitet Karolinska institutet 1 291 1 165 ökade personalkostnader förklaras av att löneök- Umeå Universitet 1 209 1 145 ningen för 1998 belastat 1999. Luftfartsverkets Sveriges lantbruks universitet 1 146 1 052 ökade lönekostnader beror på höjda löner och Linköpings universitet 1 116 1 065 fler anställda. På Sjöfartsverket svarar ökade pen-

sionskostnader för den största förändringen.

I tabell 7.3 i kapitel 7 redovisas uppgifter om

Affärsverk

antalet anställda inom staten under 1998 och

Elimineringar av arbetsgivaravgifter, lö- -22 907 -22 783 neskatt m.m.

Summa 72 915 68 546

Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten. Kostnaderna ingår i myndighetsvärdena men har eliminerats för att komma fram till summan för statens kostnader för personal.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) redovisar fr.o.m. 1999 statens tjänstepensioner enligt nya redovisningsprinciper. SPV har inte justerat jämförelsevärdena för 1998 för nya redovisningsprinciper eftersom helt nya principer tillämpas 1999. Någon justering har inte heller gjorts i denna årsredovisning.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 7 Not 8 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader

Miljoner kronor 1999 1998 Miljoner kronor 1999 1998

Försvarsmakten 2 370 2 324 Försvarets materielverk 17 518 20 641

Polisväsendet 1 158 1 162 Försvarsmakten 15 532 29 873

kassorna

Fortifikationsverket 1 164 1 161 Arbetsmarknadsverket 496 516

Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- 1 152 729 Lunds universitet 475 459 kassorna Uppsala universitet 461 425 Arbetsmarknadsverket 1 151 866 Domstolsverket 459 454 Banverket 1 130 687 Göteborgs universitet 457 446 Regeringskansliet 1 102 1 155 Stockholms universitet 402 372 Karolinska institutet 1 082 1 014 Kungliga Tekniska högskolan 379 347 Statens fastighetsverk 1 075 928 Linköpings universitet 283 261 Lunds universitet 968 906 Karolinska institutet 279 263 Kriminalvårdsstyrelsen 870 967 Sveriges lantbruksuniversitet 259 281 Vägverket 240 260 Affärsverk Försvarets materielverk 235 202 Statens järnvägar 5 702 6 642 Umeå universitet 220 213 Luftfartsverket 1 906 1 140 Statens invandrarverk 193 179 Svenska kraftnät 1 173 1 158

Sjöfartsverket 682 399

Affärsverk

Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 581 -3 995 Driftskostnaderna består till största delen av för- Summa 10 814 10 839 valtningskostnader. Elimineringarna sist i tabellen avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Elimineringarna sist i tabellen utgörs av myndig-

Försvarets materielverk redovisar kostnader heternas lokalkostnader som betalas till Fortififör varor och materiel. År 1998 redovisades här kationsverket och Statens fastighetsverk. knappt 4 miljarder kronor avseende anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar. Den största delen av dessa anläggningstillgångar avsåg maskiner och inventarier som balanserats som pågående nyanläggningar.

Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1999 anskaffning av krigsorganisatoriska anläggningstillgångar som investering medan den anskaffning som skedde 1998 redovisades som driftskostnad. Försvarsmakten har inte justerat jämförelsevärden för 1998 för ändrad redovisningsprincip, varför detta inte heller ändrats i denna årsredovisning.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Vägverkets post består av kostnader för verk- Not 10 samhet som inte är aktiverade i väganläggningar Resultat av andelar i dotterföretag och och inte heller kan hänföras till personal- och lo- intresseföretag kalkostnader.

Miljoner kronor 1999 1998

Regeringskansliet:

kassorna

AssiDomän AB 146 304 Skatteförvaltningen 275 270

Specialfastigheter AB 110 45

Posten AB 92 1 252

Affärsverk

Försvarsmaktens avskrivningar avser fr.o.m.

LKAB 9 709 1999 även krigsorganisatoriska anläggningstill-

Kasernens Fastighets AB 8 2 gångar anskaffade t.o.m. 1998, invärderade 1998

SOS Alarm Sverige AB 7 28 och 1999.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Med dotterbolag avses bolag där statens ägaran- ning och även ränteintäkterna i denna del av del överstiger 50 procent. Med intresseföretag verksamheten redovisas här. RGK:s ränteintäkter avses bolag där statens ägarandel är minst 20 pro- i samband med utlåning i svensk och utländsk cent, men lägre än 50 procent. valuta har minskat med drygt 14 miljarder kro-

För 15 av de ovanstående bolagen var föränd- nor. Även nettot mellan överkurser och unringen från föregående år större än 100 miljoner derkurser vid emissioner har minskat jämfört kronor. Ökningen av resultatandelen i Förvalt- med 1998. Minskningen uppgår till 2 miljarder ningsbolaget Stattum beror i huvudsak på för- kronor. säljning av Pharmacia & Upjohn-aktier. Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-

I bilaga 1.4 redovisas information om statliga kassornas minskning beror främst på att delpendotter- och intresseföretag. sionsfonden avvecklades 1998.

Från och med 1998 särredovisas finansiella

intäkter som inte är räntor separat under rubri- Not 11 ken Övriga finansiella intäkter.

Finansiella intäkter

Miljoner kronor 1999 1998 Övriga finansiella intäkter

Riksgäldskontoret

Miljoner kronor 1999 1998 Ränteintäkter avseende upplåningsverk- 28 847 36 241

Kammarkollegiet 270 samheten i utländsk valuta

m.m.

Affärsverk

varav ränteintäkter avseende studielån som 3 966 4 175

Summa 863 1 727

finansierats via upplåning i RGK

dovisades då under finansiella intäkter.

Försvarets materielverks (FMV) intäkter är Övriga myndigheter 492 364

valutakursvinster. År 1999 bruttoredovisade Summa 83 746 76 809 FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredo-

visades dessa varför jämförelsevärde för 1998 De finansiella intäkterna har ökat med 7 miljar- saknas. der kronor jämfört med föregående år. Ökning- Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringsen är hänförlig till att den svenska kronan stärkts kassornas minskning beror på avvecklingen av vilket medfört orealiserade och realiserade va- delpensionsfonden 1998. lutavinster. Dessa poster redovisas av Riksgälds- Staten Järnvägars (SJ:s) finansiella intäkter bekontoret (RGK) och var föregående år förluster står huvudsakligen av realisationsvinst vid föroch redovisades då under finansiella kostnader. säljning av värdepapper. Av SJ:s övriga finansiella Den löpande administrationen av upplånings- intäkter 1998 avsåg 463 miljoner kronor räntor verksamheten omfattar även en betydande utlå-

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 vilka skulle ha redovisats under finansiella intäk- Övriga finansiella kostnader ter.

Affärsverk

Not 12

Riksgäldskontoret

Räntekostnader avseende upplåning i SEK 89 006 104 176

Övriga myndigheter 42 217 Räntekostnader avseende upplåning i ut- 50 177 60 148

Summa 2 868 2 745

ländsk valuta Realiserade kursförluster (netto) 9 562 15 518

miljard kronor reservering för engagemangsrisk

och knappt 0,5 miljard kronor reservering av

Affärsverk

skadefordringar.

redovisningsprincip och något jämförelsetal är

inte framräknat. Övriga myndigheter 214 136

Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-

Summa 149 507 219 715

kassornas minskning beror på delpensionens av-

veckling 1998. Minskningen av de finansiella kostnader som re- Statens järnvägars (SJ) kostnader är till största dovisas av Riksgäldskontoret uppgår till 70,5 delen hänförliga till leasingkostnader. Av SJ:s miljarder kronor jämfört med 1998. Av minsk- övriga finansiella kostnader 1998 avsåg 288 milningen är 25 miljarder kronor hänförliga till joner kronor räntor vilka borde redovisats under minskade räntekostnader för upplåning i svensk finansiella kostnader. och utländsk valuta. Kronförstärkningen under

Miljoner kronor 1999 1998 1999 har medfört realiserade och orealiserade

Resterande skillnad är hänförlig till kursförluster på obligationer som minskat med 6 miljarder kronor.

För närmare kommentarer och redovisning av statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet 4.5 om statsskulden.

Från och med 1998 särredovisas finansiella kostnader som inte är räntor separat under rubriken Övriga finansiella kostnader.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Noter till balansräkningen (13–51) Premiepensionsmyndighetens immateriella del

av det kontoadministrativa system som hanterar

Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser kassorna

markrättigheter i form av servitut och lednings-

Affärsverk

Här redovisas långfristiga förskott till leverantö-

rer av immateriella anläggningstillgångar, t.ex. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskas-

utvecklingskostnader för dataprogram. sornas forsknings- och utvecklingstillgångar ut-

görs i huvudsak av aktiverade kostnader för ut-

Not 16

veckling av det nya pensionssystemet. Enligt

Byggnader, mark och annan fast egendom

regeringens beslut aktiveras kostnaderna och fi-

nansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet Miljoner kronor 1999 1998

amorteras och när pensionssystemet tas i drift Statens fastighetsverk 10 811 11 114

görs avskrivningar på tillgången.

Fortifikationsverket 10 744 10 861

Polisväsendets kostnader avser utveckling av

Naturvårdsverket 1 660 1 459 datorsystem, bl.a. avseende en teknisk plattform

Riksdagens förvaltningskontor 959 982 gemensam för hela polisväsendet.

Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- 284 340

Totalförsvarets pliktverk kostnader utgörs i

kassorna huvudsak av utveckling av informationssystem.

Banverket 389 384

Vägverket 247 185

Not 14 Rättigheter och andra immateriella

Affärsverk

anläggningstillgångar