Årsredovisning för staten 2002

Regeringens skrivelse

2002/03:101 Årsredovisning för staten 2002

Regeringens skrivelse 2002/03:101

Årsredovisning för staten 2002

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 3 april 2003

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2002. Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, den statliga sektorns tillgångar, skulder och kapital samt utvecklingen av statlig produktion. Riksrevisionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel.

1 Sammanfattning

Skr. 2002/03:101

1 Sammanfattning

1.1 Skrivelsens innehåll Resultaträkningen ger underlag för bedömning

av statens samlade resursförbrukning. Värdet av Enligt lag (1996:1059) om statsbudgeten skall statens tillgångar och skulder redovisas i balansregeringen så snart som möjligt, senast nio må- räkningen. Finansieringsanalysen visar statens nader efter budgetårets utgång, lämna en årsre- betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för dovisning för staten till riksdagen. Efter önske- 2002 med utfallet för 2001. På några områden mål från riksdagen lämnas årsredovisningen i görs även analyser av utvecklingen den senaste anslutning till den ekonomiska vårpropositio- femårsperioden där även viss könsuppdelad nen. statistik redovisas.

Årsredovisningen skall innehålla resultaträk- Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifning, balansräkning och finansieringsanalys. Den ter som påverkar statens lånebehov. För att skall även innehålla det slutliga utfallet på stats- statsbudgetens saldo skall överensstämma med budgetens inkomsttitlar och anslag. statens lånebehov redovisas även Riksgäldskon-

Skrivelsen Årsredovisningen för staten 2002 torets nettoutlåning och en kassamässig korrisyftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- gering på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och nansiella resultat och ekonomiska ställning har kommenteras statsbudgetens utfall för 2002 med utvecklats under det gångna året. Kvalitetssäk- de budgeterade inkomsterna och utgifterna på ring sker främst genom Riksrevisionsverket som statsbudgeten. har ansvar för att granska underlagen dels till den En närmare beskrivning av olika principer och konsoliderade redovisningen i resultat- och ba- avgränsningar av staten återfinns i kapitel 5 lansräkningarna, dels till statsbudgetens utfall. Skillnader mellan resultaträkningen och stats-

Utöver den redovisning som följer av bud- budgeten m.m. getlagens krav redovisas flera aspekter av det ekonomiska utfallet, bl.a. den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder.

I skrivelsen redovisas även Riksrevisionsver- 1.2 Sammanfattning av det kets iakttagelser under det gångna året samt en ekonomiska utfallet m.m. redogörelse för revisionen av EU-medel.

De konsoliderade redovisningarna i årsredo- Den övervägande bild som årsredovisningen för visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- staten 2002 visar är att statens ekonomiska ställfärsverken, under riksdagen och regeringen med ning är stabil. undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Utgifterna för 2002 understeg det av riksda- Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår gen beslutade taket för statens utgifter. Statsde allmänna försäkringskassorna och de fonder budgeten är i balans och utfallet uppvisar endast som redovisas av myndigheter, inklusive Riks- mindre skillnader i förhållande till beräknade inbankens grundfond och Allmänna arvsfonden. komster och totalt anvisade medel för statens Redovisningen omfattar all verksamhet i de utgifter. Statsskulden har minskat för fjärde året ingående organisationerna oavsett finansiering. i rad.

Skr. 2002/03:101

Några större enskilda faktorer som påverkat ut- Budgetpolitiska mål fallet på såväl statsbudgeten som statens resultat- Den offentliga sektorns finansiella sparande skall och balansräkningar jämfört med föregående är uppgå till 2 procent av bruttonationalproduktion bl.a. att skattesänkningar på totalt ca 27 miljarder (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. kronor genomfördes 2002. En stor del av För 2002 har riksdagen fastställt målet för det skattesänkningarna avser det tredje steget av den finansiella sparandet till 2 procent av BNP. Om inkomstskattereform som inleddes inkomståret tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligen 2000. avviker från den som prognostiserades i budget-

Jämfört med 2001 ökar de statliga utgifterna propositionen för 2002 skulle en motsvarande med ca 22 miljarder kronor till följd av nya avvikelse från överskottsmålet accepteras. Utreformer. Om hänsyn tas till finansiering av fallet för 2002 blev preliminärt 1,1 procent av reformerna uppgår utgiftsökningen netto till BNP eller 25 miljarder kronor. Även om avvikelföljd av beslut till ca 14 miljarder kronor. Bland sen i ekonomisk tillväxt är relativt måttlig, så gör större utgiftsreformer som genomfördes 2002 den allmänna konjunkturutvecklingen och den kan nämnas maxtaxan inom barnomsorgen och osäkerhet som rådde under 2002, att avvikelsen i ökade resurser till skola och högskola samt finansiellt sparande är förenlig med det av rikshälso- och sjukvård. dagen beslutade överskottsmålet för 2002. Avvi-

Den försämrade konjunkturen påverkar de kelsen från bedömningen av överskottet i ekonomiska resultatmåtten för staten i budgetpropositionen för 2002 förklaras framför varierande utsträckning. En lägre BNP-tillväxt allt av högre kommunal konsumtion. för 2002 än tidigare beräknat har bl.a. fått De takbegränsade utgifterna skall rymmas genomslag på statens finansiella sparande. inom beslutade utgiftstak för staten. För 2002

Övriga större förändringar redovisas i sam- har riksdagen fastställt utgiftstaket till 812 milmanfattningen nedan. I följande tabell redovisas jarder kronor. Utfallet för de takbegränsade utnågra nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet gifterna blev 811,6 miljarder kronor, vilket inne- 2001 och 2002. bär en marginal till utgiftstaket på 0,4 miljarder

kronor.

Tabell 1.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2001 och 2002

Statens resultat- och balansräkningar

Utfall Utfall

2001 Procent 2002 Procent Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter

1 2)

Mdkr av BNP ) Mdkr av BNP

och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 21 Den offentliga miljarder kronor för 2002, vilket är en minskning sektorns finansiella

med 32 miljarder kronor jämfört med 2001. Stasparande 103 4,6 % 25 1,1 %

tens totala intäkter, inklusive finansiella intäkter Statsbudgetens saldo 39 1,7 % 1 0,0 % och resultat från andelar i dotter- och intressefö-

retag, uppgick till 975 miljarder kronor, vilket är Utgiftstak 791 34,9 % 812 34,7 %

en minskning med närmare 12 miljarder kronor Takbegränsade utgifter 786 34,7 % 812 34,7 % jämfört med 2001. De största förändringarna på

intäktssidan kan hänföras till lägre skatteintäkter Statens nettoförmögenhet –814 35,9 % –791 33,8 % m.m., vilka utgör totalt ca 90 procent av de totala Statsskuld 1 154 50,9 % 1 121 47,9 % intäkterna exklusive finansiella intäkter (94 pro-

cent år 2001). Samtidigt har de finansiella intäk- Årets överskott i

Statens totala kostnader, inklusive finansiella Nettoflöde från

kostnader, uppgick till 955 miljarder kronor för statsbudgeten till EU 15 0,6 % 11 0,5 % 2002. Det är en ökning med 20 miljarder kronor 1) Rev. BNP för 2001 uppgår till 2 266,6 miljarder kronor (löpande priser). jämfört med 2001. Kostnaderna för transfere- 2) Prel. BNP för 2002 uppgår till 2 339,9 miljarder kronor (löpande priser).

ringar, som utgör 68 procent av de totala kost-

naderna (68 procent år 2001), har ökat med

sammanlagt 15 miljarder kronor. Det beror

främst på att kostnaderna har ökat för ålders-

Skr. 2002/03:101

pensioner (8 miljarder kronor) samt för sjuk- statlig egendom blev ca 15 miljarder kronor lägre penning och förtidspension (4 miljarder kronor än budgeterat medan skatteinkomsterna blev vardera). Kostnaderna för de statliga myndig- ca 11 miljarder kronor högre, främst på grund av heternas verksamhet har ökat med närmare 16 högre skatter på löneinkomster än tidigare bemiljarder kronor jämfört med 2001. De främsta räknat. skälen är högre personalkostnader till följd av Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 729 dels ökade pensionsavsättningar, dels ökade lö- miljarder kronor 2002, vilket är 15 miljarder nekostnader. Vidare har kostnaderna för av- kronor mer än vad som anvisades i den urskrivningar och nedskrivningar av anläggnings- sprungliga statsbudgeten. Jämfört med statsbudtillgångar ökat jämfört med 2001. Samtidigt har geten inklusive tilläggsbudget blev utfallet för kostnaderna för förvaltningen av statsskulden utgifter m.m. 0,2 miljarder kronor lägre. Utgifminskat med 10 miljarder kronor. terna för utgiftsområdena exklusive statsskuld-

Statens balansräkning visar att nettoförmö- räntor m.m. blev ca 8 miljarder kronor högre än genheten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas budgeterat. Avvikelsen förklaras bl.a. av ökade och skuldernas bokförda värde (motsvarande utgifter inom utgiftsområdet Ekonomisk tryggeget kapital), var –791 miljarder kronor vid ut- het vid sjukdom och handikapp (4,5 miljarder gången av 2002. Den negativa nettoförmögen- kronor), högre utgifter för utjämningsbidraget heten har därmed förbättrats med 22 miljarder till kommunerna, samt högre utgifter för arealerkronor (2,7 procent) jämfört med 2001 då net- sättning på grund av tidigareläggning av utbetaltoförmögenheten uppgick till –814 miljarder ning från 2003 till 2002. kronor. Den huvudsakliga orsaken till Den kassamässiga korrigeringen blev förbättringen är resultaträkningens överskott på 38 miljarder kronor lägre än beräknat och 21 miljarder kronor. Statsskulden har minskat Riksgäldskontorets nettoutlåning 41 miljarder med 33 miljarder kronor och uppgick vid kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det utgången av 2002 till 1 121 miljarder kronor. beror främst på förändringar i Riksgäldskonto- Den inhemska skulden har minskat med 8 rets nettoutlåning som påverkats av att Kärnavmiljarder kronor medan de utländska lånen har fallsfonden, Premiepensionsmyndigheten och minskat med 25 miljarder kronor. Den senare Insättningsgarantinämnden från och med den förändringen beror främst på orealiserade 1 juli 2002 själva får placera tillgångar i statsvalutavinster till följd av att kronan har stärkts obligationer. under året.

Statliga garantier

Statsbudgetens utfall Statens totala garantiåtaganden uppgick till 693 Statsbudgetens saldo 2002 uppgick till 1,2 mil- miljarder kronor 2002, vilket är en minskning jarder kronor, vilket är 17,7 miljarder kronor med 57 miljarder kronor (8 procent) jämfört lägre än budgeterat. Ett positivt saldo innebär att med 2001. Om Insättningsgarantinämnden exstaten har möjlighet att amortera på statsskul- kluderas uppgick statens åtaganden till 264 milden. Utfallet på statsbudgeten påverkas av ett jarder kronor, vilket är en minskning med 97 flertal faktorer såsom förändringar av makro- miljarder kronor jämfört med 2001. Den största ekonomiska förutsättningar, beteendeföränd- enskilda orsaken till förändringen är att flygförringar etc. samt ekonomiska konsekvenser av säkringsgarantierna upphörde den 1 juli 2002. beslut. Dessa uppgick till 42 miljarder kronor vid ut-

Statsbudgetens utfall påverkas av engångsef- gången av 2001. Därutöver har redovisade kapifekter. De största under 2002 är den extraordi- taltäckningsgarantier minskat från 33 miljarder nära utdelningen från Riksbanken på 20 miljar- kronor till 0 kronor till följd av att kapitaltäckder kronor och Sveaskog AB:s återbetalning av ningsgarantin till SBAB ersatts med en ett lån på 12 miljarder kronor. Justerat för dessa begränsad garanti på 10 miljarder kronor. Ytterbåde engångseffekter blev statsbudgetens saldo ligare en väsentlig förklaring till förändringen –31 miljarder kronor. mellan 2001 och 2002 är att exportgarantierna

Statsbudgetens inkomster uppgick till 730 har minskat med 13 miljarder kronor beroende miljarder kronor 2002, vilket är drygt 2 miljarder på den svaga världskonjunkturen och den svåra kronor mindre än beräknat i den ursprungliga ekonomiska situationen för många statsbudgeten. Inkomsterna från försäljning av telekomoperatörer.

Skr. 2002/03:101

Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs. banker och finansinstitut, återfinns en sammanskadeersättningar, uppgick till ca 1 miljard kro- ställning av väsentliga nyckeltal 2002 för samtliga nor 2002, vilket är detsamma som för 2001. bolag med statligt ägande. En mer omfattande

redovisning lämnas senare i vår i regeringens år- Avgifter till och bidrag från EU liga skrivelse till riksdagen om de statliga bola- EU-avgiften uppgick till 20,6 miljarder kronor gens verksamhet. 2002, vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor (11,6 procent) jämfört med 2001. Utveckling av statlig produktion

Förändringen förklaras bl.a. av att Sveriges fi- Den statliga produktionen av tjänster 2002 nansieringsansvar för Storbritanniens budget- uppgick till 212 miljarder kronor i löpande reduktion minskade mellan 2001 och 2002. priser, vilket innebär att den totala produktions- Dessutom fördes ett överskott över från 2001 volymen har ökat med 1,6 procent jämfört med års till 2002 års EU-budget, vilket minskade den 2001. svenska EU-avgiften.

Bidragen från EU uppgick till ca 9,3 miljarder Riksrevisionsverkets iakttagelser kronor, vilket är en ökning med ca 0,8 miljarder Riksrevisionsverkets (RRV) effektivitetsrevision kronor (9,4 procent) jämfört med 2001. Netto- har avslutat nio egeninitierade granskningar flödet från statsbudgeten till EU uppgick där- under 2001. Vidare har RRV genomfört 12 med till 11,3 miljarder kronor jämfört med 14,8 studier på uppdrag av regeringen. I kapitel 10 miljarder kronor 2001. görs en genomgång av flertalet av rapporterna

och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Den statliga sektorn RRV:s årliga revision har resulterat i att 13 Sammanställningen över den statliga sektorns myndigheter har fått invändning i revisionsbesamlade tillgångar och skulder innefattar utöver rättelsen för räkenskapsåret 2002. Motsvarande myndigheter under regering och riksdag även antal 2001 var 10 myndigheter. Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bo- Revision av EU-medel för budgetåret 2000 lag, banker och finansinstitut där statens ägaran- Revisionsrättens granskning av verksamheter del uppgår till minst 20 procent. som finansierats med EU-medel avslutas med en

Den statliga sektorns samlade nettoförmö- årsrapport och ett antal särskilda rapporter. genhet (motsvarande eget kapital) uppgår efter Dessa rapporter ligger till grund för rådets och elimineringar av interna mellanhavanden till –195 parlamentets ansvarsfrihetsprövning. Iakttagelmiljarder kronor. Den negativa nettoförmögen- serna för 2001 berör samtliga utgiftsområden i heten har därmed försämrats med 71 miljarder EU-budgeten. De områden där revisionsrättens kronor jämfört med 2001 då den uppgick till iakttagelser särskilt berör Sverige är främst egna –124 miljarder kronor. Den största förändringen medel (inkomsterna i EU-budgeten) samt EU:s rör AP-fonderna, vars tillgångar har minskat jordbruks- och strukturpolitik. med 79 miljarder kronor till följd av att place- Redovisningen omfattar både generella iaktringar i aktier har minskat i värde. Överskottet i tagelser samt områden där bl.a. Sverige pekats ut. statens resultaträkning på 21 miljarder kronor Revisionsrättens påpekanden föranleder inga har påverkat den statliga sektorns nettoför- korrigeringsåtgärder från svensk sida. mögenhet i motsatt inriktning.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Det egna kapitalet hos statliga bolag, banker och finansin- 1.3 Kvalitetsbedömning av stitut uppgår till 183 miljarder kronor, vilket är årsredovisningen för staten 13 miljarder kronor högre jämfört med 2001. De största förändringarna kan hänföras till Telia Granskningens omfattning Sonera AB och Vattenfall AB som ökat det egna Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin inkapitalet med 7,7 (statens andel) respektive 5,6 struktion översiktligt granska underlaget till årsmiljarder kronor. redovisningen för staten avseende de delar som

Från och med 2001 baseras informationen om upprättas av Ekonomistyrningsverket (ESV). statliga bolag på uppgifter som inhämtats direkt Granskningen omfattar de konsoliderade resulfrån de statliga bolagen. I bilaga 5 Statliga bolag, tat- och balansräkningarna och finansierings-

Skr. 2002/03:101

analysen med tillhörande noter och redovis- RRV anser att ESV ytterligare har ökat kvaliningsprinciper. Därutöver granskas materialet teten i sin arbetsprocess och dokumentation av avseende utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar underlaget jämfört med tidigare år. Väsentliga och anslag. principförändringar som förbättrat underlagets

RRV noterar i sitt granskningsutlåtande över kvalitet är enligt RRV bl.a. att avstämning av underlaget till årsredovisningen för staten 2002 transaktioner och andra mellanhavanden mellan att en översiktlig granskning skiljer sig väsentligt myndigheter, den s.k. motpartsavstämningen, från revision av en årsredovisning. Översiktlig har utvidgats till att omfatta hela resultaträkgranskning är enligt praxis mindre omfattande ningen. Även ändrade redovisningsrutiner för och mer inriktad mot granskning av metoder än lönegarantiersättningen har bidragit till färre avdetaljer. Det innebär enligt RRV att alla förhål- stämningsdifferenser. Reglerna om att aktivera landen som skulle framkommit vid en revision immateriella tillgångar som infördes från och av motsvarande årsredovisningsmaterial inte kan med 2002 är ytterligare ett steg mot enhetlighet i förväntas bli uppmärksammade. det underliggande regelverket, även om det ännu

RRV:s granskning omfattar en genomgång av inte fått fullt genomslag på grund av regeringens de metoder som har tillämpats av ESV vid upp- beslut om dispens för polisväsendet. rättandet av underlaget. Det interna informa- Förändringar som påverkat årsredovisningen tionsflödet från ESV:s statsredovisningssystem beskrivs närmare i bilaga 2 Redovisningshar kartlagts och bedömts. De största myndig- principer. heternas årsredovisningar har stickprovsvis Beträffande förutsättningarna för att upprätta stämts av mot uppgifterna i koncernredovis- ett underlag till årsredovisning för staten helt i ningssystemet. enlighet med statsbudgetens intentioner och god

Granskning har också skett av ESV:s kvali- redovisningssed för koncernredovisning, gör tetssäkring av redovisad information samt ju- RRV bedömningen att normeringsarbetet bör steringar och elimineringar av interna mellan- fortsätta. Ett område, som uppmärksammades havanden mellan de ingående organisationerna. av RRV även föregående år, gäller principer för Granskningen har omfattat de revisorsintyg över redovisning av uppbörd och transfereringar enrapporteringen till statsredovisningen m.m. som ligt bokföringsmässiga grunder. RRV, inom ramen för den årliga revisionen, har Ett annat område som RRV vill uppmärklämnat avseende de största myndigheterna. En samma gäller undantag från principerna för genomgång har därutöver gjorts av revisions- bruttoredovisning av vissa transfereringar som berättelser med invändning eller upplysning sker genom nedsättning av skatter. Genom särsamt revisionsrapporter för myndigheterna med skild lagstiftning frångås bruttoredovisningsavseende på om det föreligger sådana förhållan- principen enligt lag (1996:1059) om statsbudgeden som borde påverkat underlaget för den kon- ten genom att nettoredovisning tillämpas soliderade årsredovisningen. avseende anställningsstöd, kompetensutveckling,

bredbandsinstallation och sjöfart. De nettoredo- Granskning av ESV:s underlag för 2002 visade beloppen uppgår enligt RRV till sam- RRV:s bedömning är att ESV:s underlag avse- manlagt 5,4 miljarder kronor för 2002. RRV anende 2002 på ett tydligt och informativt sätt vi- ser även att ESV bör överväga att bruttoredovisa sar vilka organisationer som underlaget omfattar subventioner som redovisas som kreditering av samt vilka principer som tillämpas för redovis- företags skattekonton genom att i stället redoning och konsolidering av statens samlade årsre- visa dessa som transfereringar inklusive motsvadovisning. Enligt RRV visar den översiktliga rande subvention. För att ytterligare öka kvaligranskningen att innehållet i allt väsentligt är teten på underlaget efterlyser RRV en tydligare rättvisande utifrån de regeringsbeslut och de normering och information som klargör i vilka principer som anges i ESV:s underlag. Vid fall uppbördsmedel och transfereringsmedel bör genomgång av revisionsberättelser med invänd- betraktas som intäkt respektive kostnad. ning eller upplysning och revisionsrapporter har RRV anser vidare att ESV bör överväga att andet inte framkommit några förhållanden som på vända helårsresultat vid redovisning av aktier och ett väsentligt sätt borde ha påverkat underlaget. andelars värde, särskilt avseende större dotter-

och intresseföretag.

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2002/03:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be- inte i den statliga sektorn utan räknas till föreslutat om innebär att: tagssektorn. − Den offentliga sektorns finansiella spa- Utifrån riksdagens beslut att det långsiktiga

rande skall uppgå till 2 procent av BNP i målet för de offentliga finanserna skall vara ett genomsnitt över en konjunkturcykel. För överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt 2002 har riksdagen fastställt målet för det över en konjunkturcykel fastställs sedan årsvisa finansiella sparandet till 2 procent av överskottsmål. BNP. Målet för den offentliga sektorns finansiella

sparande infördes 1997. Överskottsmålen har − De takbegränsade utgifterna skall rymmas

t.o.m. 2001 överträffats med god marginal. Sedan

inom beslutade utgiftstak för staten. För

2000 har överskottet i de offentliga finanserna

2002 har riksdagen fastställt utgiftstaket

per år varit i snitt 3 procent av BNP. En

till 812 miljarder kronor.

förklaring till det gynnsamma utfallet är att

svensk ekonomis potentiella produktionsnivå

har ökat. Därmed har BNP-tillväxten kunnat

öka utan att inflationsmålet hotats. Dessutom

2.1¶Den offentliga sektorns

har skatteintäkterna blivit högre än förväntat. År

finansiella sparande

2001 uppgick överskottet för den offentliga

sektorns finanser till 103 miljarder kronor eller Det finansiella sparandet för den offentliga sek-

till 4,6 procent av BNP, vilket var betydligt torn är resultatet av samtliga transaktioner som

högre än målet på 2,5 procent. påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

köp och försäljning av aktier och andra finansi- Procent av BNP ella tillgångar påverkar således inte det finansiella

1997 1998 1999 2000 2001 sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar

Mål –3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 på tillgångar och skulder.

Utfall –1,7 2,3 1,3 3,4 4,6

Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna (NR), dvs. förutom sta- För 2002 har riksdagen beslutat att de offentliga ten även ålderspensionssystemet och den kom- finanserna skall uppvisa ett överskott på 2 munala sektorn. Det finansiella sparandet påver- procent av BNP. Den offentliga sektorns kas därför inte av transaktioner mellan den finansiella sparande uppgick 2002 preliminärt till offentliga sektorns olika delar. Till ålderspen- 25 miljarder kronor, motsvarande 1,1 procent av sionssystemet räknas AP-fonderna och premie- BNP. Det är 79 miljarder kronor lägre än 2001. pensionssystemet. Den kommunala sektorn Som andel av BNP minskade sparandet med 3,5 omfattar kommuner och landsting. Affärsverken procentenheter jämfört med 2001 (se tabell 2.2). ingår enligt nationalräkenskapernas definition I budgetpropositionen för 2002 angavs att

även ett lägre överskott än 2 procent kunde

Skr. 2002/03:101

accepteras om konjunkturen skulle bli sämre än politiken. Utgiftstaket för staten underlättar väntat så att de automatiska stabilisatorerna därmed möjligheten att uppnå målet för det skulle kunna verka fullt ut. I budget- finansiella sparandet i den offentliga sektorn. propositionen för 2002 bedömdes tillväxten till

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten

2,4 procent i fasta priser. Om tillväxten skulle

Miljarder kronor

avvika från denna prognos skulle motsvarande

1997 1998 1999 2000 2001 avvikelse från överskottsmålet tolereras. Enligt NR:s preliminära utfall uppgick BNP-tillväxten Takbegränsade

utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 till 1,9 procent 2002. Även om avvikelsen i ekonomisk tillväxt från bedömningen i Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 budgetpropositionen för 2002 är relativt måttlig, Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 så gör den allmänna konjunkturutvecklingen och den osäkerhet som rådde under 2002, att

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifterna avvikelsen i finansiellt sparande är förenlig med

för 26 utgiftsområden (nr 1–25 och 27) samt utdet av riksdagen beslutade överskottsmålet för gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av 2002. Den offentliga sektorns finansiella statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldssparande 2002 blev 22 miljarder kronor sämre än räntor m.m. ingår inte eftersom riksdagen och vad som beräknades i budgetpropositionen för

regeringen i mycket begränsad omfattning kan 2002. Avvikelsen förklaras framför allt av högre

påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbekommunal konsumtion.

gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade

anslagsmedel, vilket innebär att även myndighe-

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

ternas utnyttjande av ingående reservationer,

Miljarder kronor

anslagssparande och anslagskredit ingår. Utfall BP Utfall Utfall–

1 Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket

2001 2002 2002 BP2002

och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud- Inkomster 1 337 1 320 1 330 10

geteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en varav skatter och avgifter 1 212 1 186 1 201 14

buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet Utgifter 1 233 1 273 1 305 32

som den osäkerhet som finns kring de finansiella Finansiellt sparande 103 47 25 –22

konsekvenserna av fattade beslut. Om budge-

Procent av BNP 4,6 2,1 1,1 –1,0

teringsmarginalen tas i anspråk innebär det i revarav staten 213 –12 –14 –2 gel att överskottet i de offentliga finanserna förvarav ÅP-systemet –104 54 48 -6 sämras. varav kommunsektorn –5 5 –8 –14 Riksdagen fastställde våren 1999 utgiftstaket Anm. BP2002 = Budgetpropositionen för 2002 för staten för budgetåret 2002 till 810 miljarder Anm. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till Till följd av förändrade redovisningsprinciper efter BP2002 har såväl inkomster som utgifter justerats upp med 54 miljarder kronor avseende mervärdesskatt på

33,7 miljarder kronor. Med anledning av olika den offentliga sektorns förbrukning och investeringar.

riksdagsbeslut om tekniska justeringar

reviderades utgiftstaket till 809 miljarder kronor

i budgetpropositionen för 2002. Utgiftstaket

fastställdes av riksdagen hösten 2002 till 812

2.2¶Utgiftstaket för staten

miljarder kronor i enlighet med förslag i

budgetpropositionen för 2003. Beslutet innebar Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997.

att utgiftstaket höjdes med 3 miljarder kronor. Utgiftstaket har klarats samtliga år (se tabell

Motivet till denna justering var att Statistiska 2.3). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge

centralbyråns slutliga beräkning av utjämningsriksdagen och regeringen förbättrad kontroll

bidraget till kommuner och landsting för 2002 över anvisade medel och utgiftsutvecklingen,

blev högre än den preliminära och att denna vilket möjliggör en bättre finansiell styrning.

utgiftsökning motsvaras av en lika stor ökning av Genom att riksdagen beslutar om ett tak för

utjämningsavgiften på statsbudgetens inkomstutgifterna tydliggörs även behovet av

sida. prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska

Skr. 2002/03:101

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter Tabell 2.4 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

som omfattas av utgiftstaket till 811,6 miljarder

Utfall Utfall Utfall– kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med

2001 BP2002 2002 BP2002 0,4 miljarder kronor.

Utgifter exkl.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntor blev 4,3 1

statsskuldsräntor 640,8 653,7 658,0 4,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i

Ålderspensionssystemet vid budgetpropositionen för 2002. Avvikelsen för- sidan av statsbudgeten

145,5 153,4 153,6 0,2 klaras bl.a. av högre utgifter främst för utgifts-

Takbegränsade utgifter 786,3 807,1 811,6 4,6 områdena:

Budgeteringsmarginal 4,7 1,9 0,4 -1,6

2

Utgiftstak för staten 791,0 809,0 812,0 3,0

Utgiftsområde Mdkr

Anm. BP2002=Budgetpropositionen för 2002

8 Invandrare och flyktingar 1,5 1

Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar på 1,2 miljarder kronor. Efter

BP2002 beslutade riksdagen att tidigarelägga utbetalningarna av

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 4,5 arealersättning från 2002 till 2001, vilket innebar att utgifter exkl.

statsskuldsräntor fastställdes till 650,2 miljarder kronor i statsbudgeten för

13 Arbetsmarknad 2,1 2002. 2

25 Allmänna bidrag till kommuner 3,4 Hösten 2002 beslutade riksdagen att höja utgiftstaket från 809 till 812

miljarder kronor i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2003.

Utgifterna blev lägre än budgeterat främst för Utfallet för ålderspensionssystemet vid sidan av

utgiftsområdena: statsbudgeten uppgick till 153,6 miljarder

kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än

Utgiftsområde Mdkr beräkningen i budgetpropositionen för 2002. I

6 Totalförsvar 1,2 kapitel 4 Statsbudgetens utfall redovisas

15 Studiestöd 1,9 skillnader mellan utfall och budgeterade belopp

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,4 för olika anslag och utgiftsområden.

3 2002 års resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

Skr. 2002/03:101

3 2002 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

3.1 Omfattning och avgränsning Även Allmänna arvsfonden ingår. AP-fonderna

och Premiepensionsmyndigheten ingår inte Resultat- och balansräkningarna, finansierings- eftersom deras tillgångar har en annan karaktär analysen och noterna i årsredovisningen för sta- än statens tillgångar i övrigt. De erkända arbetsten omfattar myndigheterna, inklusive affärs- löshetskassorna ingår inte i den statliga redovisverken, under riksdagen och regeringen och de ningsorganisationen och därmed inte heller i de fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom konsoliderade resultat- och balansäkningarna. ingår de allmänna försäkringskassorna. Försäk- En förteckning över samtliga ingående organisaringskassorna är inte statliga myndigheter, men tioner framgår av bilaga 4 Statliga myndigheter ingår eftersom de finansieras med anslag och in- m.m. går i den statliga redovisningsorganisationen. Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- Riksbanken omfattas inte med hänsyn till dess geten innehåller resultaträkningen i årsredovissjälvständiga ställning. Däremot ingår Riksban- ningen för staten i huvudsak intäkter och kostkens grundfond eftersom den utgörs av kapital nader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en som ursprungligen tillskjutits av staten. investering, via avskrivningar, fördelas över in-

vesteringens hela livslängd.

Skr. 2002/03:101

Resultaträkningen omfattar myndigheternas alla med ett överskott på 53 miljarder kronor för verksamheter oavsett finansiering. Redovis- 2001. De viktigaste förändringsfaktorerna är att ningen utgår från vedertagna redovisnings- och skatter m.m. minskat med 42 miljarder kronor värderingsprinciper, som i så stor utsträckning samtidigt som det totala finansiella nettot försom möjligt hållits konstanta över tiden. Det är bättrats med 48 miljarder kronor. Kostnaderna dock viktigt att notera den utveckling som (exklusive finansiella poster) har ökat med 31 fortlöpande sker av den statliga redovisningen. miljarder kronor och resultat från andelar i Under de nästan tio år som årsredovisningen för dotter- och intresseföretag har försämrats med 6 staten tagits fram har redovisningsprinciperna i miljarder kronor. ökad grad tydliggjorts, tillgångar i större utsträckning invärderats eller tagits upp i Tabell 3.1 Konsoliderad resultaträkning redovisningen, och redovisning enligt bok- Miljoner kronor föringsmässiga grunder vidareutvecklats. I stats- Not 2002 2001 budgeten har utvecklingen bl.a. gått mot ökad Intäkter bruttoredovisning av utgifter och inkomster. Skatter m.m. 1 825 506 867 662 Genom denna utveckling blir den statliga Intäkter av avgifter och andra redovisningen tydligare och mer tillgänglig för ersättningar 2 35 538 36 326 analyser av hur den statliga ekonomin utvecklas Intäkter av bidrag 3 23 124 22 873 ur olika aspekter. Principer samt utveckling det Summa intäkter 884 168 926 861 senaste året beskrivs i bilaga 2 Redovisningsprinciper.

Kostnader Konsolideringen av myndigheternas redovis-

Transfereringar

ning innebär att transaktioner mellan statliga

Lämnade bidrag m.m. 4 –647 502 –632 361 myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt

Avsättningar till/ upplösning anställda och bidrag mellan myndigheter tas

av fonder 5 –4 266 –4 293 bort, dvs. elimineras, i resultaträkningen och att

Summa transfereringar –651 768 –636 654

fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en

Statens egen verksamhet

samlad redovisning på statsnivå.

Summa statens egen

I resultaträkningen redovisas redovisningsperio-

verksamhet –178 329 –162 124

dens intäkter och kostnader. Statens kostnader

Summa kostnader –830 097 –798 778

innefattar driften av statens egen verksamhet och

Saldo före resultat från andelar

transfereringar. De största kostnaderna upp-

och finansiella poster 54 071 128 083

kommer i de stora bidrags- och försäkrings-

Resultat från andelar i dotter-

system staten hanterar, t.ex. socialförsäkrings- och intresseföretag 10 5 676 11 869 systemet. För skatter och transfereringar sammanfaller kostnader och intäkter till största de-

Finansiella intäkter och

len med betalningar. kostnader

Den statliga verksamheten finansieras i viss Finansiella intäkter 11 85 607 48 272 utsträckning med avgifter från försäljning av va-

Finansiella kostnader 12 –124 631 –135 719 ror och tjänster och bedrivs, med undantag för

Summa finansiella poster –39 024 –87 447

affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-

ÅRETS ÖVERSKOTT 20 723 52 505

gränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag från externa givare.

I kommentarerna till resultaträkningen jämförs utfall från 2002 och 2001.

Resultaträkningen för 2002 redovisar ett överskott på 21 miljarder kronor, som skall jämföras

Skr. 2002/03:101

3.2.1 Intäkter Även minskningen av juridiska personers in-

komstskatt förklaras huvudsakligen av att utfal-

Diagram 3.1 Statens intäkter 2002 fördelade på typ av

let från slutregleringen minskade mellan 2001

intäkt

och 2002. Utfallet från slutregleringsutfallet

Finansiella intäkter Intäkter av bidrag

förklaras dels av minskade bolagsvinster 2001

9 % (6 %) 2 % (2 %)

men även av att inkomstskatten 2000 påverkades

Intäkter av avgifter

av tillfälliga skatteintäkter till följd av återbä-

och andra

ringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP).

ersättningar

4 % (4 %) Utbetalningarna av kommunalskatter ökade

med knappt 24 miljarder kronor. Mervärdesskatt

ökade med nästan 14 miljarder kronor till följd

Skatter m.m. inkl.

av ökad privat och offentlig konsumtion.

arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder 85 % (88 %) kronor på grund av högre lönesumma.

Intäkter från avgifter och andra ersättningar har minskat något. Minskningen hänför sig till uppdragsverksamhet och utgör 0,8 miljarder kronor. De totala intäkterna av bidrag har ökat

Anm.: Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 2001

med 0,3 miljarder kronor från föregående år.

Inom posten har EU-bidragen förändrats t.ex. Intäkterna 2002 exklusive resultatandelar och fi-

genom minskning av arealbidrag på grund av ennansiella poster uppgick till 884 miljarder kro-

gångseffekter och ökningar för miljö-, strukturnor. Skatter m.m. utgjorde den dominerande

och regionala åtgärder samt bidrag från regionaldelen med 826 miljarder kronor, vilket innebar

fonden. en minskning med 42 miljarder kronor jämfört med 2001.

Minskningen av fysiska personers inkomst-

3.2.2¶Kostnader

skatt förklaras nästan uteslutande av lägre utfall från slutregleringar avseende inkomståret 2001.

Diagram 3.2 Statens kostnader 2002 fördelade på typ av

De bokförda skatterna för fysiska och juridiska kostnad personer avser dels preliminärskatter avseende inkomståret, dels slutregleringar (skillnaden Finansiella mellan slutlig skatt och preliminär skatt) avse- kostnader

13 % (15 %) ende det föregående inkomståret. Detta innebär

Verksamhetens att 2002 redovisas preliminärskatter avseende

kostnader 2002 och slutregleringar avseende 2001. Fysiska 19 % (17 %) personers inkomstskatt minskade med 23 miljarder kronor och juridiska personers inkomst-

Transfereringar och skatt minskade med 15 miljarder kronor. bidrag

68 % (68 %)

Slutregleringens utfall, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i preliminärskatteuttagen, minskade mellan 2001 och 2002 med 26 miljarder kronor. Skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt förklarar 21 miljarder kronor medan den 2002 beslutade Anm.: Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 2001 skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa och fackförening förklarar drygt 3 Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade rubriken Transfereringar uppgick till 648 endast med 2 miljarder kronor. Den låga ök- miljarder kronor 2002, en ökning med 15 ningen förklaras till största delen av tredje steget miljarder kronor jämfört med 2001. i den skattereform som påbörjades 2000. Dess- Kostnaderna för socialförsäkringen har ökat utom utvidgades skattereduktionen för låg- och med 20 miljarder kronor. Den största förändmedelinkomsttagare till att även omfatta pensio- ringen är ökade kostnader för ålderspensioner närer. med 8 miljarder kronor. Hälften av kostnadsök-

Skr. 2002/03:101

ningen inom äldrepolitiken förklaras av fler De finansiella intäkterna för förvaltningen av ATP-pensionärer och högre genomsnittlig pen- statsskulden har ökat med 38 miljarder kronor. sionspoäng, medan resten förklaras av indexför- Samtidigt har de finansiella kostnaderna för ändringar (se not 4). förvaltning av statsskulden minskat med 13

Kostnaderna för sjukpenning har ökat med 4 miljarder kronor. miljarder kronor liksom kostnaderna för förtids- Tillsammans ger detta en nettokostpensioner. nadsminskning på 51 miljarder kronor för för-

Sedan ett par år är avgiftsinbetalningarna valtning av statsskulden. Förändringen avseende större än pensionsutbetalningarna varför en förvaltningen av statsskulden förklaras främst av nettoöverföring görs från staten till pensions- orealiserade valutavinster på 31 miljarder kronor systemet. Nettoöverföring av medel till AP-fon- 2002 till skillnad mot orealiserade valutaförluster derna avseende pensionssystemet har minskat på nästan 13 miljarder kronor 2001, dvs. en förmed 5 miljarder kronor jämfört med 2001, bero- ändring på 44 miljarder kronor netto. Den stora ende på att ökningen i utbetalade pensioner varit förändringen beror på att den svenska kronan högre än ökningen av avgiftsinbetalningarna. stärkts under året jämfört med den valuta som

Bidrag till skolväsendet för den nya maxtaxan lånen utomlands är anskaffade i. i barnomsorgen har kostat cirka 4 miljarder kro- Övriga finansiella kostnader, dvs. de som är nor. hänförbara till annat än Riksgäldskontorets

Kostnaderna för statens egen verksamhet statsskuldsförvaltning, har ökat bl.a. beroende på uppgick till 178 miljarder kronor 2002, vilket är nedskrivning av värdet på OM-aktier. en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2001. Personalkostnaderna ökade med nästan 9 miljarder kronor, varav kostnaderna för försäkringstekniska avsättningar för pensioner hos 3.3 Konsoliderad balansräkning Statens pensionsverk svarar för 5 miljarder kronor (se bilaga 2 Redovisningsprinciper). Statens I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet

av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. lönekostnader har ökat med 5,7 procent eller

Värdet är beräknat per den 31 december 2002. I med 4,5 miljarder kronor inklusive arbetsgivar-

de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier avgifter. En del förklaras med personalens löneutveckling, men antalet anställda har också ökat och andelar i statliga bolag presenteras dessa i (se avsnitt Statens anställda i avsnitt 3.5 Femårs- bilaga 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut. översikt). Statens totala nettoförmögenhet, dvs. skillna-

den mellan tillgångarnas och skuldernas bok- Resultat från andelar i dotter- och intresseföförda värden, uppgick till –791 miljarder kronor

retag har minskat netto med 6 miljarder kronor.

per den 31 december 2002. Det innebär en för- Resultatandelen från TeliaSonera uppgår till en förlust på drygt 7 miljarder kronor, vilket har bättring med 22 miljarder kronor jämfört med påverkat posten negativt, att jämföra med vinst- 2001. (Se vidare avsnitt 3.3.1). andelen från Telia föregående år på 7 miljarder Den huvudsakliga orsaken till förbättringen är

resultaträkningens överskott på 21 miljarder kronor.

kronor. Statsskulden har minskat med 33

De totala finansiella posternas förändring

miljarder kronor. Den inhemska skulden har mellan åren uppvisar en nettokostnadsminskning med 48 miljarder kronor. De finansiella minskat med 8 miljarder kronor. De utländska posterna består till största delen av kostnader lånen har minskat med 25 miljarder kronor. och intäkter hänförbara till statsskulden.

Skr. 2002/03:101

Tabell 3.2 Konsoliderad balansräkning Upplupna bidragsintäkter 35 946 808

Miljoner kronor

Övriga upplupna intäkter 36 14 487 14 388

TILLGÅNGAR Summa periodavgränsningsposter 31 810 30 069

Not 2002-12-31 2001-12-31

Kortfristiga placeringar Immateriella anlägg-

ningstillgångar Värdepapper och andelar 37 8 828 10 507

Balanserade utgifter för Summa kortfristiga pla-

ceringar 8 828 10 507

utveckling 13 2 611 1 786 Rättigheter och andra Kassa och bank immateriella

Kassa, postgiro och bank 38 2 463 4 908 anläggningstillgångar 14 297 190

Summa kassa och bank 2 463 4 908

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 15 2 – SUMMA TILLGÅNGAR 771 772 783 228

Summa immateriella anläggningstillgångar 2 910 1 976

KAPITAL OCH SKULDER

Materiella anläggnings-

Not 2002-12-31 2001-12-31

tillgångar

Beredskapstillgångar 22 87 015 83 746

Lån utomlands 197 837 223 332 Förskott avseende materiella

Summa statsskulden 1 121 412 1 154 421

anläggningstillgångar 23 698 605

Skulder m.m. Summa materiella an-

läggningstillgångar 311 575 298 767 Övriga skulder 44 124 127 149 063

Finansiella anläggnings- Leverantörsskulder 45 13 226 14 426

tillgångar

Depositioner 46 678 831

Andelar i dotter- och

Förskott från intresseföretag 24 162 288 160 893

uppdragsgivare och kunder 47 457 509

Andra långfristiga värde-

Summa finansiella

anläggningstillgångar 205 051 212 384 Oförbrukade bidrag 49 4 682 4 450 Summa anläggningstillgångar 519 536 513 127 Övriga förutbetalda intäkter 50 18 277 17 230

Utlåning 27 145 265 150 590 Summa periodavgränsningsposter 91 060 83 678 Varulager m.m. SUMMA KAPITAL OCH

Garantier redovisas i kapitel 6 Statliga garantier.

Fordringar

Kundfordringar 32 5 582 5 682 Övriga fordringar 33 44 072 56 655

Summa fordringar 49 654 62 337

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 34 16 377 14 873

Skr. 2002/03:101

3.3.1 Nettoförmögenheten Dotterbolagen Sveaskog och Assi-Domän slogs

samman under året. Vattenfall, Posten och SJ Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden AB redovisar betydande minskningar av det egna mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda kapitalet vid sidan av resultatet, vilket medfört värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar att värdet av aktier och andelar minskat med 3 statsbudgetens ackumulerade underskott under miljarder kronor. För Vattenfall avser åren, svarar för den övervägande delen av skul- minskningen omräkningsdifferenser i samband derna och därmed den negativa nettoförmögen- med konsolidering av verksamhet i utlandet. heten. Posten har justerat eget kapital i samband med

Vid utgången av 2002 var nettoförmögenhe- övergång till redovisning enligt International ten –791 miljarder kronor dvs. staten hade en Accounting Standards (IAS) avseende pensionsnettoskuld motsvarande detta belopp. Det är en förpliktelser. SJ AB gjorde en omvärdering avförbättring med 22 miljarder kronor jämfört seende kontrakt som fanns med vid övertamed 2001 då nettoförmögenheten var knappt gandet från affärsverket. (Se vidare not 39). -814 miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar räntor på bo-

Nettoförmögenhetens förändring mellan stadsobligationer överförda från AP-fonderna 2001 och 2002 fördelad på balansräkningens under föregående år som en ökning av statens olika delar kan sammanfattas: nettoförmögenhet. Räntorna uppgår till drygt 1

miljard kronor.

Mdkr

Banverket har mottagit drygt 1 miljard kronor

Summa +22

Förändring av nettoförmögenheten kan även be- 3.3.2 Statsskuldens förändring skrivas på följande sätt:

Statsskulden minskade med 33 miljarder kronor

Mdkr

2002 och motsvarar 47,9 procent av BNP. Den

2002 som uppkommit till följd av att kronan

Investeringsmedel +1 stärktes. Summa +22 I årsredovisningen för staten elimineras stat-

liga myndigheters innehav av statspapper. Den Förändringen av nettoförmögenheten är i första konsoliderade statsskulden är därmed 39 milhand hänförbar till årets överskott i resultaträk- jarder kronor lägre än den statsskuld som reningen på 21 miljarder kronor. dovisas av Riksgäldskontoret (RGK). Orsaken

Därutöver påverkas nettoförmögenheten av till den stora skillnaden mellan RGK:s redovienstaka transaktioner som förändrar tillgångars sade statsskuld och den konsoliderade är de eller skulders värde utan att de redovisas över statspapper som sedan den 1 juli 2002 innehas av resultaträkningen. Exempel är förändringar av Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantinämnaktier och andelar som redovisas direkt i den, vars innehav således har eliminerats vid balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt konsolideringen. Enligt regeringsbeslut den 14 ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara december 2001 ges myndigheter som bedriver en till periodens resultat. Under 2002 var dessa omfattande tillgångshantering av medel avsatta effekter små, omkring en miljard kronor netto. för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att Det egna kapitalet i Stattum ökade med 2 placera på den svenska statspappersmarknaden. miljarder kronor som en konsekvens av ändrad (Se vidare avsnitt 3.6 Statsskulden). koncernstruktur, vilket höjt värdet av aktier och andelar.

Skr. 2002/03:101

3.3.3 Övriga förändringar i Övriga skulder minskade med totalt 25 miljarder

balansräkningen kronor. RGK:s skuld till Premiepensions-

myndigheten (PPM) har minskat med 14 miljar- Under räkenskapsåret 2002 har de totala till- der kronor. PPM har omvandlat sina kontogångarna minskat med 11 miljarder kronor till behållningar i RGK till statsobligationer, i enlig- 772 miljarder kronor. het med regeringsbeslut den 14 december 2001

De immateriella anläggningstillgångarna har om möjlighet för vissa myndigheter att placera ökat med nära 1 miljard kronor, bl.a. till följd av på den svenska statspappersmarknaden. PPM att mer enhetliga redovisningsregler har införts innehar vid utgången av 2002 statsobligationer för dessa. till ett värde av nära 16 miljarder kronor. Dessa

De materiella anläggningstillgångarna har ökat obligationer ingår inte i övriga skulder, eftersom med totalt 13 miljarder kronor. Pågående nyan- PPM inte konsolideras i statens räkenskaper, läggningar avseende projekt vid Vägverket har utan påverkar endast statsskulden. ökat med 4 miljarder kronor. Försvarets militära Skuldbytesavtalen som är kopplade till statsberedskapstillgångar ökade med 3 miljarder kro- skulden, har minskat med 10 miljarder kronor nor. Statliga väganläggningar och järnvägsanlägg- netto på grund av att kronan stärkts under året. ningar har tillsammans ökat med 2,6 miljarder Upplupna kostnader har ökat 6 miljarder kronor. kronor och avser huvudsakligen RGK:s ränte-

De finansiella anläggningstillgångarna har kostnader för upplåning och skuldskötselåtgärminskat med 7 miljarder kronor. Andra lång- der. fristiga värdepappersinnehav har minskat främst på grund av Riksgäldskontorets (RGK) minskade innehav av bostadsobligationer. Obligatio- 3.4 Finansieringsanalys nerna ingick i föregående års överföring från AP-fonderna. En stor del förföll till betalning Finansieringsanalysen visar statens betalningar redan 2001 och ytterligare obligationer, motsva- fördelade på avsnitten statens verksamhet, inverande drygt 7 miljarder kronor, har lösts in steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fiunder 2002. nansieringsanalysen visar även förändringen av

Fordringarna har minskat med 13 miljarder och respektive avsnitts påverkan på statens netkronor. Det beror främst på att Riksskattever- toupplåning under redovisningsperioden. Statens kets (RSV) fordringar på fysiska och juridiska nettoupplåning definieras som förändringen av personer avseende underskott på skattekonton statsskulden justerad för orealiserade valutahar minskat jämfört med 2001. RGK har också kursförändringar. minskat de fordringar som utgörs av s.k. CSA- Uppgifterna avseende finansieringsanalysen avtal i samband med skuldbytesavtal, vilka mins- har hämtats från de konsoliderade resultat- och kat med 12 miljarder kronor jämfört med före- balansräkningarna samt från information som gående år (se not 33). myndigheterna inrapporterat. När det gäller af-

På balansräkningens skuldsida har Avsätt- färsverken har information delvis inhämtats i ningar för pensioner ökat med 12 miljarder kro- särskild ordning. nor.

Förändringen avser främst Statens pensionsverks (SPV) avsättning för den samlade pensionsskulden. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension.

Skr. 2002/03:101

Tabell 3.3 Finansieringsanalys 3.4.1 Statens verksamhet

Miljoner kronor

Not 2002 2001

Kassaflödet avseende statens verksamhet upp- Statens verksamhet gick 2002 till 110 miljarder kronor, vilket är en Skatter m.m. 53 828 353 854 751 minskning från föregående år med 158 miljarder Avgifter och andra ersättningar 54 39 306 41 006 kronor. Förändringen beror till stor del på före-

och skatteskulder som Riksskatteverket redovi-

sar. Dessa fordringar och skulder påverkar redo- Investeringar 58 visade skatter, men har inte medfört några betal- Finansiella investeringar –204 –1 629 ningar. Materiella investeringar –35 879 –37 146 Därutöver har transfereringarna ökat med 17 Immateriella investeringar –1 418 –930 miljarder kronor (se not 55), vilket har påverkat Summa investeringsutgifter –37 501 –39 705 statens nettoupplåning negativt. Försäljning av anläggnings- Utdelningarna från dotter- och intresseföretillgångar 612 2 312 tag som redovisas under posten intäkter av av- Summa investeringar –36 889 –37 393 gifter och andra ersättningar uppgick till 4 mil-

jarder kronor, vilket var 1 miljard kronor mindre Utlåning 59 än föregående år.

I not 57 ges information om förändringar av Nyutlåning –18 625 –33 338

skulder och fordringar och hur dessa påverkar Amorteringar 23 540 7 757

statens nettoupplåning.

Summa nettoutlåning 4 915 –25 581

Finansiella aktiviteter

3.4.2¶Investeringar

vilket är en minskning jämfört med föregående

år med 1,4 miljarder kronor. Förgående år gjor- Totalt 13 388 129 745 des en investering på 1,4 miljarder kronor i För-

valtningsaktiebolaget Stattum. Investeringen var Statens upplåning ett led i uppbyggandet av Sveaskog AB som är Förändring av statsskulden –33 009 –123 472 ett dotterföretag till Stattum. Orealiserade valutakurs- De materiella investeringarna uppgick under förändringar 19 621 –6 273 2002 till 35,9 miljarder kronor, vilket är en Saldo statens nettoupplåning –13 388 –129 745 minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört

med föregående år. Investeringar i beredskaps-

tillgångar och väganläggningar har minskat med

2,8 miljarder kronor respektive ökat med 1,6

miljarder kronor. Investeringar i fastigheter har

minskat med 2,8 miljarder kronor, vilket till stor

del beror på att Luftfartsverkets investeringar på

och i anslutning till Arlanda flygplats har mins-

kat.

Skr. 2002/03:101

Tabell 3.4 Materiella investeringar Det beror i första hand på att räntebetalningarna

Miljarder kronor

minskat sedan föregående år.

2002 2001 Beredskapstillgångar 10,9 13,7 Väganläggningar 7,6 6,2 3.4.5 Statens upplåning

Fastigheter och markanläggningar 3,4 6,2

Statens nettoupplåning visar förändringen av Maskiner och inventarier 5,6 5,0

statens upplåning justerad för kursförändringar i

Järnvägsanläggningar 6,2 4,6

utländsk valuta. Övriga investeringar 2,2 1,4

Statens nettoupplåning under 2002 var –13,4

Totalt 35,9 37,1

miljarder kronor, en förändring jämfört med fö-

regående år med 116,3 miljarder kronor. Att Investeringar i immateriella tillgångar uppgick nettoupplåningen minskar beror på att staten har till 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder amorterat av lån med motsvarande belopp. Unkronor högre än föregående år. Investeringarna der året minskade statsskulden med 33 miljarder är till stor del hänförbara till Riksförsäkringsver- kronor. De orealiserade valutakursvinsterna som kets investeringar i nytt pensionsdatasystem. I har minskat statens nettoupplåning uppgick till not 58 ges mer information om investeringar i 19,6 miljarder kronor. anläggningstillgångar. I kapitel 5 ges en förklaring till skillnader

Inkomsterna från försäljning av anläggnings- mellan resultaträkning, finansieringsanalys och tillgångar uppgick till 0,6 miljarder kronor. För- statsbudgetens utfall. (Se särskilt tabell 5.2 Samsäljningsinkomsterna är i första hand hänförbara band mellan några väsentliga saldomått i årsretill försäljningen av Svenska Lagerhus AB och dovisningen). utförsäljningar av civila beredskapstillgångar. Föregående års försäljningsinkomst var främst hänförbar till statens försäljningar av aktier i 3.5 Femårsöversikt AssiDomän (1,4 miljarder kronor).

3.5.1¶Sammanställning av vissa nyckeluppgifter

3.4.3¶Utlåning

I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp- Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning gifter för att åskådliggöra olika inslag i statens och amorteringar, var 4,9 miljarder kronor, vilket finanser. innebär en förändring med 30,5 miljarder kronor

Tabell 3.5 Nyckeluppgifter

jämfört med 2001, då nettoutlåningen var – 25,6

Miljarder kronor

miljarder kronor. Nyutlåningen minskade med

1998 1999 2000 2001 2002 14,7 miljarder kronor och amorteringar ökade med 15,8 miljarder kronor. Den främsta anled- Statens nettoförmögenhet –1 177 –1 086 –1 009 –813 –791 ningen till förändringen var att föregående års Statsskulden 1 446 1 370 1 278 1 154 1 121 utlåning till Sveaskog AB på 12 miljarder kronor Transfereringar 573 605 614 632 648 återbetalades under 2002. I not 59 ges mer in-

Kostnader för statens egen formation om nyutlåning och amorteringar. verksamhet 158 152 167 162 178

Skatteintäkter 742 773 792 868 826

Årets över-/ underskott 3.4.4 Finansiella aktiviteter enligt resultaträkningen –32 59 20 53 21

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-

Redovisningen för 2001 har i allt väsentligt justeder 2002 uppgick till –64,3 miljarder kronor, vil-

rats i enlighet med ändrade redovisningsprinciket innebär en förbättring av nettobetalningsflö-

per, däremot har redovisningen endast justerats i det med 10,6 miljarder kronor.

begränsad omfattning för tidigare år.

Skr. 2002/03:101

Statens intäkter överförts till AP-fonderna, vilket redovisas som

en transferering.

Diagram 3.3 Statens intäkter 1998–2002

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

minskade 2001 till följd av att Statens järnvägar 1 200 000 (SJ) bolagiserades och att intäkterna därför inte

längre redovisas i resultaträkningen i årsredo- 1 000 000

visningen för staten.

800 000

600 000

Statens kostnader

400 000

200 000 Diagram 3.4 Statens kostnader 1998–2002

Miljoner kronor

0

1998 1999 2000 2001 2002 1 200 000

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar 1 000 000

Intäkter av bidrag

800 000

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skatter m.m. 600 000

400 000 Utvecklingen av statens intäkter den senaste

200 000 femårsperioden framgår av diagram 3.3. De totala intäkterna har ökat med 46 miljarder kronor

1998 1999 2000 2001 2002 eller 5 procent under perioden, men har både ökat och minskat mellan åren. Transfereringar Driftkostnader Avskrivningar Finansiella kostnader

Huvuddelen av statens intäkter är skatteintäkter. Den största ökningen av skatteintäkterna

Diagram 3.4 visar utvecklingen av statens kostinträffade mellan 2000 och 2001 då de ökade

nader den senaste femårsperioden. Kostnaderna med 75 miljarder kronor eller 10 procent. Ök-

totalt har minskat med 6 miljarder kronor eller 1 ningen avspeglar främst höga vinster i näringsli-

procent under perioden. Det är främst de finanvet 2000 som debiterades 2001. I de ökade skat-

siella kostnaderna som har minskat medan teintäkterna ingår också Riksbankens extra inle-

transfereringar och driftkostnader har ökat. De vererans på 20 miljarder kronor. De finansiella

finansiella kostnaderna avser främst kostnader intäkterna består vanligen av intäkter kopplade

kopplade till statsskulden. I dessa kostnader till statsskulden. I dessa intäkter ingår orealise-

ingår orealiserade valutaförluster som kan variera rade valutavinster som kan variera mycket mel-

kraftigt mellan åren. lan åren. De finansiella intäkterna minskade

Den största ökningen av kostnaderna för kraftigt 2001. Det förklaras huvudsakligen av att

transfereringar och bidrag skedde mellan 1998 de finansiella intäkterna 2000 innefattade försälj-

och 1999. Överföringen till premiepensionsningen av Telia-aktier.

systemet ökade t.ex. från 11,4 miljarder kronor

Intäkter av bidrag minskade mellan 1999 och

1998 till 23,5 miljarder kronor 1999. Ökade 2000 med 32 miljarder kronor främst på grund

kostnader för ersättning vid sjukdom är en anav förändringar i ålderspensionssystemet. Fram

nan förklaring till den stora ökningen mellan till 1999 understeg löpande inbetalda socialav-

1998 och 1999. Totalt sjönk dock kostnaderna gifter m.m. till ATP-systemet de utbetalda pen-

1999 på grund av minskade finansiella kostnader. sionerna. Återstoden finansierades från AP-

Under hela perioden har kostnaden för sjukpenfonderna genom en överföring, vilken redovi-

ning mer än fördubblats. sades som en bidragsintäkt i statens resultaträkning. Sedan 2000 har avgifterna överstigit utbetalda pensioner och ett netto har i stället

Skr. 2002/03:101

Över- respektive underskott i rats med 363 miljarder kronor respektive 325 resultaträkningen miljarder kronor.

Den traditionellt viktigaste faktorn för att Diagram 3.5 Statens över-/underskott 1998–2002 förklara nettoförmögenhetens förändring är de

Miljoner kronor

över-/underskott som redovisas i resultaträk-

70 000 ningen. Ackumulerat uppgår de till cirka 125

60 000 miljarder kronor under femårsperioden. Den

50 000

överföring av medel från AP-fonden som gjor- 40 000

des under 1999 – 2001 med cirka 245 miljarder

30 000

20 000 kronor, som ett led i den finansiella infasningen

10 000 av det nya ålderspensionssystemet, har dock

under femårsperioden haft ännu större påverkan

-10 000

på nettoförmögenhetens förändring. Överfö- -20 000

-30 000 ringarna redovisades som kapitaltillskott och har -40 000 inte påverkat resultaträkningens överskott. För-

1998 1999 2000 2001 2002

utom detta finns mindre förändringar genom

Över/-underskott ökningar av kapitalet hos statligt ägda bolag och

olika korrigeringsposter. Statsskulden sam- Av diagram 3.5 framgår att statens resultat- varierar i huvudsak med nettoförmögenheten, räkning visar ett överskott för fjärde året i rad. men förändringarna överensstämmer inte alltid i Den största ökningen skedde mellan 1998 och tiden. Exempelvis har överföringar i form av 1999 då staten gick från ett underskott på 31 obligationer från AP-fonden påverkat statsmiljarder kronor till ett överskott på 59 miljarder skulden först när de sålts eller förfallit till betalkronor. Skulderna kunde minskas med 94 ning. För mer information om pensionssystemet miljarder kronor under 1999, varav statsskulden etc. se kapitel 8 Sammanställning av den statliga minskade med 76 miljarder kronor, vilket sektorn. motsvarade drygt 5 procent. Till detta bidrog bl.a. en förstärkning av den svenska kronan.

Statens egen verksamhet

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet

Nettoförmögenheten och statsskulden

Miljoner kronor

0

-1 200 000 1 200 000 1998 1999 2000 2001 2002

-1 400 000 Kostnader för personal Kostnader för lokaler

1 400 000

-1 600 000 1 600 000 Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar

1998 1999 2000 2001 2002

Nettoförmögenhet Statsskuld Statens egen verksamhet avser främst kostna-

derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. I diagram 3.6 visas utvecklingen av statens totala personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar nettoförmögenhet och statsskulden under den och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. senaste femårsperioden. Både nettoförmögen- Kostnaderna för statens egen verksamhet den heten och statsskulden har visat en stadig för- senaste femårsperioden framgår av ovanstående bättring under perioden och har totalt förbätt- diagram. Kostnaderna har ökat totalt med 20

Skr. 2002/03:101

miljarder kronor eller 13 procent under perio- Statens personal den, men har både ökat och minskat mellan åren.

De största personalkostnaderna (se not 6) Statens kostnader för personal ökade med 8,5 finns hos Försvarsmakten, Polisväsendet, Riks- miljarder kronor jämfört med 2001. Ökade skatteverket inklusive skattemyndigheterna samt kostnader för statens tjänstepensioner förklarar Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- drygt hälften av denna ökning. Resterande del ringskassorna. Under femårsperioden har fram- förklaras av ökade lönekostnader inklusive arför allt Försvarsmaktens lönekostnader minskat. betsgivaravgifter. Dessa ökade med 4,5 miljarder Minskningen uppgår till 15 procent. Personal- kronor eller med 5,7 procent. Ökningen förklakostnaderna förändrades bara marginellt mellan ras till en del av löneutvecklingen, men också av 2000 och 2001, vilket förklaras av att SJ bolagise- att antalet anställda ökat. I det följande redovisas rades och inte längre ingår i statens konsolide- hur statens personal utvecklats avseende antal rade balans- och resultaträkningar. anställda fördelat på kön, åldersgrupper och

Pensionskostnaderna avser kostnaderna för sektorer. Uppgifterna baserar sig på statistik från statens tjänstepensioner som framför allt ökat Arbetsgivarverket. Avgränsningen av staten är 2002 beroende på större försäkringstekniska av- densamma som för resultaträkningen, vilket besättningar med 5 miljarder kronor. De försäk- tyder att försäkringskassornas personal inkluderingstekniska avsättningarna redovisas tydligare ras i redovisningen trots att de inte är statsanfrån och med denna årsredovisning då viss för- ställda. I bilaga 4 redovisas vilka myndigheter ändring i redovisningsprincip genomförts (se m.fl. som ingår i redovisningen nedan. Av un- Utveckling av konsolideringen i bilaga 2 Redo- derbilagan 4.2 framgår också vilka myndigheter visningsprinciper). Justeringar har gjorts i 2001 som hör till respektive sektor. Till riksdagen års siffror för jämförbarhet. lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga 2003, i bilaga till utgiftsområde 2, en utförlig remyndigheternas lokaler och har legat relativt dovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. oförändrade. De största kostnaderna finns hos vad avser personalkonsekvenser. I det samman- Försvarsmakten, Polisväsendet och Regerings- hanget inkluderas inte riksdagens och försäkkansliet. ringskassornas personal.

Avskrivningar och nedskrivningar har ökat det senaste året, främst inom försvaret. Tabell 3.6 Antal anställda 1998–2002 fördelade på män

respektive kvinnor

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Dess-

1

Antal 1998 1999 2000 2001 2002 utom ingår bl.a. kostnader för garantiavsättningar för myndigheter med garantiverksamhet, Män 124 440 123 250 118 042 110 919 112 236 framför allt Riksgäldskontoret och Exportkre- Kvinnor 100 134 101 497 101 256 101 151 103 435 ditnämnden. Köpta tjänster och varor har stor Summa 224 574 224 747 219 298 212 070 215 671

1 omfattning hos bl.a. Vägverket, med omfattande Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År

2002 utgjorde de knappt 4 000 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. köp av entreprenader, och hos Försvarsmakten

ingår inte heller. De utgjorde cirka 16 800 personer 2002. samt hos affärsverken Svenska kraftnät och Luftfartsverket.

Statens anställda utgör drygt 5 procent av alla

Driftkostnaderna minskade mellan 1998 och

anställda i landet. Antalet anställda har minskat 1999. Förändringen hänför sig främst till att för-

sett över hela femårsperioden. En ökning skedde svarets driftkostnader minskat då försvaret från

dock mellan 2001 och 2002. och med 1999 redovisar anskaffning av krigsor-

Staten är den sektor på arbetsmarknaden som ganisatoriska anläggningar som anläggningstill-

har den jämnaste könsfördelningen. År 2002 var gångar och därmed fördelar kostnaden över den

52 procent av de anställda män, vilket är en ekonomiska livslängden. Tidigare direktavskrevs

minskning från 55 procent 1998. På motsvarande dessa som driftkostnad.

Skr. 2002/03:101

sätt har andelen kvinnor ökat från 45 procent Universitet, högskolor och forskning är störst av

1998 till 48 procent 2002 . sektorerna med närmare 52 000 anställda, vilket motsvarar 24 procent av de statligt anställda.

Tabell 3.7 Antal anställda 1998–2002 fördelade på Därefter kommer rättsväsendet med knappt

åldersgrupper

38 000 anställda, 18 procent och arbetsliv,

Antal

omsorg och utbildning med knappt 35 000

Ålder/kön 1998 1999 2000 2001 2002

anställda, 16 procent.

–34 46 881 46 553 44 525 43 644 45 278 Tabell 3.8 Antal anställda 1998–2002 fördelade på

Män 26 498 25 812 24 098 22 964 23 640

sektorer

Kvinnor 20 383 20 741 20 427 20 680 21 638

35–54 135 469 132 288 126 130 117 328 116 243 Sektor/ Kön -

Antal 1998 1999 2000 2001 2002 Män 74 305 72 153 67 730 60 982 60 398

Affärsverk 31 011 29 997 28 412 19 439 19 106

Kvinnor 61 164 60 135 58 400 56 346 55 845

Män 24 260 23 182 21 848 15 013 14 678

55– 42 224 45 906 48 643 51 098 54 150

Kvinnor 6 751 6 815 6 564 4 426 4 428 Män 23 637 25 285 26 214 26 973 28 198

Ekonomi 18 614 18 182 18 102 18 680 18 827

Kvinnor 18 587 20 621 22 429 24 125 25 952

Män 6 944 6 846 6 727 6 822 6898

Kvinnor 11 670 11 336 11 375 11 858 11 929

Staten har den i genomsnitt äldsta personal-

Universitet 45 610 47 289 48 891 49 745 51947

styrkan på arbetsmarknaden. År 2002 var 21

Män 23 224 23 823 24 240 24 464 25 377

procent av personalen 34 år eller yngre. Denna

Kvinnor 22 386 23 466 24 651 25 281 26 570

andel är oförändrad sett över femårsperioden.

Kultur 3 243 2 942 3 024 3 111 3 202

54 procent av personalen var mellan 35–54 år

Män 1 381 1 292 1 310 1 338 1 380

2002, vilket är en minskning från 60 procent 1998. Personal som är 55 år eller äldre har ökat Kvinnor 1 862 1 650 1 714 1 773 1 822

3

4

nomsnittsåldern ökat. Kraftiga ökningar har Rättsväsende 36 577 36 615 36 190 36 769 37 622

skett i sektorerna uppdragsbaserad verksamhet

Män 21 773 21 609 21 321 21 502 21 863 respektive arbetsliv, omsorg och utbildning.

Kvinnor 14 804 15 006 14 869 15 267 15 759 Bland de sektorer där genomsnittsåldern mins-

Länsstyrelser

kat återfinns universitet, högskolor och 5

m.m. 10 754 11 031 11 174 11 394 11 532

forskning samt Försvarsmakten.

Män 4 679 4 817 4 845 4 902 4 881

Under femårsperioden har sektorn affärsverk

Kvinnor 6 075 6 214 6 329 6 492 6 651 och infrastruktur minskat med nästan 12 000

Uppdrags

personer, vilket motsvarar 38 procent. Denna 6

verksamhet 13 287 12 655 12 229 12 237 12 000

minskning beror i huvudsak på bolagiseringen av

Män 7 785 7 419 7 080 7 075 7 075 Statens järnvägar (SJ) då cirka 9 000 personer

Kvinnor 5 502 5 236 5 149 5 162 4 925 följde med till SJ AB. Den sektor som har ökat

Försvarsmakten 22 873 22 260 20 960 20 118 20 045

mest under perioden är universitet, högskolor

Män 18 793 18 234 17 043 16 215 16 013 och forskning. Ökningen uppgår till drygt 6 000

personer, motsvarande 14 procent. Försvaret har Kvinnor 4 080 4 026 3 917 3 903 4 032

1

Affärsverk och infrastruktur minskat med knappt 3 000 personer, eller med 2

Universitet, högskolor och forskning

3 12 procent. Miljö, teknik och jordbruk

4

Arbetsliv, omsorg och utbildning, inklusive försäkringskassorna

5

Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter

6

Uppdragsbaserad verksamhet

1 Andelen kvinnor är något högre i den redovisning som lämnas här jämfört med redovisningen i budgetpropositionen på grund av att försäkringskassorna har en större andel kvinnlig personal.

Skr. 2002/03:101

3.5.2¶Transfereringar Tabell 3.10 Socialförsäkring

Miljoner kronor

1998 1999 2000 2001 2002

Diagram 3.8 Transfereringar 1998–2002

Ekonomisk

Miljoner kronor

äldrepolitik – ålderspen- 700 000

sioner m.m. 64 858 169 489 172 445 177 474 185 390

600 000

Ekonomisk

500 000 familjepolitik 43 993 43 827 45 865 49 161 49 989

400 000 Ersättning vid

arbetsoför- 300 000

måga m.m. 71 484 79 772 88 450 97 773 107 352

200 000

Läkemedels-

100 000 förmånen 13 765 14 200 16 921 16 531 17 842

0 Summa 294 100 307 288 323 681 340 939 360 573

1998 1999 2000 2001 2002

% av BNP 15,4 15,3 15,4 15,0 15,4

Socialförsäkring Arbetsmarknad Bistånd och invandring Övrigt

Diagram 3.9 Socialförsäkring 1998–2002

Miljoner kronor

I diagram 3.8 visas utvecklingen av transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. under den 400 000 senaste femårsperioden. De totala kostnaderna 350 000 för lämnade bidrag m.m. har ökat med 75 miljar-

300 000

der kronor eller 13 procent under perioden.

250 000

Nedan redovisas de fyra delområdena närmare

200 000

och kommenteras kortfattat.

150 000

100 000

Tabell 3.9 Transfereringar – Lämnade bidrag

Miljoner kronor 50 000

1998 1999 2000 2001 2002

0 Socialför- 1998 1999 2000 2001 2002 säkring 294 100 307 288 323 681 340 939 360 573

Läkemedelsförmånen

Arbetsmark-

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

nad 70 114 66 890 57 767 51 892 56 747 Ekonomisk familjepolitik Bistånd och Ekonomisk äldrepolitik - ålderspensioner m.m. invandring 14 173 14 844 17 330 18 793 18 537

Av ökningen mellan 1998 och 2002 är 20 mil-

Övrigt 194 173 215 649 214 820 220 737 211 645

jarder kronor hänförliga till ökade pensionskost- Summa 572 560 604 671 613 598 632 361 647 502 nader. Ökningen av pensionskostnaderna har va- % av BNP 30,1 30,2 29,3 27,9 27,7 rit tämligen jämnt fördelad under åren, men

2002 års ökning var något högre, 8 miljarder kronor. De pensioner som finansieras via AP- Socialförsäkring fonderna ingår i ovan angivna kostnader, däremot finns AP-fondernas administration och fi- Kostnaderna för socialförsäkring har ökat varje nansiella poster inte med i resultat- och balansräkningen (se bilaga 2 Redovisningsprinciper). år under den senaste femårsperioden. Mellan De ökade pensionskostnaderna beror dels på ett

2001 och 2002 uppgår ökningen till nära 20 ökat antal pensionärer, dels på att en allt större miljarder kronor eller 6 procent. Under hela andel av dessa omfattas av ATP-systemet och att femårsperioden 1998 till 2002 har ökningen varit den genomsnittliga pensionspoängen ökat. Untotalt 66 miljarder kronor (23 procent). der 2002 har följsamhetsindexering, som införts i samband med pensionsreformen, ytterligare bidragit till kostnadshöjningen (se not 4). När det gäller ersättning vid arbetsoförmåga och till funktionshindrade m.m. har kostnaderna från och med 1998 ökat kraftigt varje år under femårsperioden, med sammanlagt 36 miljarder

Skr. 2002/03:101

kronor eller 50 procent. Den dominerande delen Antalet personer med sjukpenning har under avser kostnader för sjukpenning som mer än åren 1998–2002 ökat med totalt 44 procent, fördubblats under perioden på grund av ett varav kvinnor med 46 procent och män med 41 flertal samverkande faktorer. Enligt nuvarande procent. Under samma period har antalet ersatta regler för sjuklöneperiod betalar sjukförsäk- dagar ökat med totalt 86 procent, varav med 94 ringen sjukpenning från femtonde sjukdagen. procent för kvinnor och 74 procent för män. Antalet sjukfall och därmed sjukdagar har ökat När det gäller stödet till barnfamiljer är det inom alla tidsintervall. Dessutom har den g- framför allt de båda barnbidragshöjningarna som nomsnittliga ersättningen per dag ökat. En del av genomfördes 2000 och 2001 som bidragit till en förklaringen till att antalet sjukdagar ökat kan kostnadsökning. Stödet ökade först från 750 till vara det förbättrade läget på arbetsmarknaden, 850 kronor per månad och därefter från 850 till som gör att antalet personer som omfattas av 950 kronor. De båda förändringarna ökade de sjukförsäkringen ökat. Under framför allt 2002 årliga kostnaderna med cirka 2 miljarder kronor har dock ökningen avtagit. Förutom vardera. sjukpenning har även kostnaden för förtidspensioner ökat kraftigt. Tabell 3.13 Föräldrapenning 1996–2002

Antal därav därav Medel därav därav

Tabell 3.11 Personer som erhöll sjukpenning 1998–2002

netto- uttagna uttagna ersätt- till till män

dagar av av män ning kvinnor

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa kvinnor per dag

Antal Procent Antal Procent 1000–tal % % kr/dag kr/dag kr/dag 1998 361 702 60,5 236 014 39,5 597 716 1996 42 177 89,4 10,6 269 256 374 1999 425 893 60,8 274 909 39,2 700 802 1997 37 905 90,1 9,9 274 264 364 2000 477 942 61,2 302 739 38,8 780 681 1998 36 327 89,6 10,4 302 291 397 2001 516 411 61,4 324 142 38,6 840 553 1999 36 036 88,4 11,6 316 305 402 2002 529 145 61,4 333 065 38,6 862 210 2000 35 661 87,6 12,4 333 320 418 Källa: Riksförsäkringsverket 2001 36 499 86,2 13,8 350 337 430

2002 38 110 84,5 15,5 370 358 439

Tabell 3.12 Ersatta sjukdagar 1998–2002

Källa: Riksförsäkringsverket

Miljoner dagar

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa

Tabell 3.13 visar uttag av nettodagar med för-

Antal Procent Antal Procent

äldrapenning samt medelersättning per dag för- 1998 31,5 59,3 21,6 40,7 53,1

delat på kvinnor respektive män. År 1990 var 1999 39,6 60,3 26,1 39,7 65,7

männens andel 7,1 procent av utbetalade dagar 2000 49,1 61,4 30,9 38,6 80,0

och 2002 har andelen ökat till 15,5 procent. För- 2001 57,1 61,9 35,1 38,1 92,2 äldrapenning utbetalades för över 38 miljoner 2002 61,1 61,9 37,6 38,1 98,7 dagar 2002. Detta är cirka 1,6 miljoner fler dagar Källa: Riksförsäkringsverket än året innan. Orsaken till de ökade kostnaderna

är dels att antalet barn ökat, dels att antalet för- Tabellerna 3.11 och 3.12 visar antalet personer äldrar med högsta ersättningsberättigade insom erhållit utbetalning av sjukpenning samt komst ökat. antalet ersatta dagar i sjukförsäkringen mellan 1998 och 2002. Under 2002 erhöll 862 210 personer ersättning från sjukförsäkringen i form av sjukpenning, rehabiliterings- eller arbetsskadepenning. Av dessa var 61,4 procent kvinnor och 38,6 procent män.

Skr. 2002/03:101

Arbetsmarknad Bistånd och invandring

Diagram 3.10 Arbetsmarknad 1998–2002 Diagram 3.11 Bistånd och invandring 1998–2002

Miljoner kronor Miljoner kronor

80 000 20 000

18 000 70 000

16 000 60 000

14 000 50 000 12 000

40 000 10 000

8 000 30 000

6 000 20 000

4 000

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har Kostnaderna för bistånd och invandring ökade successivt reducerats från den höga nivå som relativt kraftigt under 1999 och 2000, vilket i hurådde i mitten av 1990-talet med anledning av vudsak var hänförligt till ökad bruttonationalinden då höga arbetslösheten. För 2002 har de komst. Det ökade utrymmet utnyttjades till satsdock stigit igen. Totalt för perioden 1998 – 2002 ningar på återuppbyggnad efter katastrofer och är minskningen 13 miljarder kronor eller 19 pro- krig samt andra infrastruktursatsningar. Under cent. 2000 ökade dessutom bidragen till bistånd via

Den kraftigaste förändringen skedde mellan Förenta Nationerna med omkring 1 miljard kro- 1999 och 2000, då kostnaderna minskade med nor. Under 2002 har biståndet via Sida minskat sammantaget 10 miljarder kronor. Minskningen något jämfört med föregående år på grund av att förklaras till stor del av ökad sysselsättning och en stor andel reservationsmedel utnyttjades en minskad andel långtidsarbetslösa. Under 2002 2001. Kostnaderna för mottagning av asylsöhar den öppna arbetslösheten liksom under 2001 kande har gått upp kraftigt under framför allt hållits på nivån 4 procent av arbetskraften. 2002, på grund av ökat antal asylsökande och

Utöver arbetslöshetsersättning finns ytterliga- längre handläggningstider för asylärenden som re ett stort antal former för stöd och bidrag. leder till längre tid i mottagningssystemet. Aktivitetsstöd (försörjningsstöd till de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program) är det ekonomiskt viktigaste och även den statliga lö- Övriga transfereringar negarantin vid konkurs kan nämnas. Under 2002 har det tillkommit ett sysselsättningsstöd till För de övriga transfereringar som sammanfattas kommuner och landsting. Stödet ges via ned- i tabell 3.14 har kostnaderna ökat med totalt sättning av sociala avgifter, dels som ett generellt drygt 17 miljarder kronor under perioden 1998 sysselsättningsstöd, dels som ett nyanställnings- till 2002. Denna förändring är ett netto av såväl stöd. Det generella stödet uppgick till 2,6 höjningar som minskningar. Den största förändmiljarder kronor, vilket förklarar en stor del av ringen hänger samman med det nya ålderskostnadsökningen under året för arbetsmark- pensionssystemet. Förtidspensionerna finannadsområdet. sieras numera helt via anslag på statsbudgeten.

Det har, i kombination med förändringar i ut-

taget av avgifter till pensionssystemet, medfört

att de löpande överföringarna av avgiftsmedel till

AP-fonderna från och med 2000 överstiger

utbetalningarna av pensioner. Det redovisas som

en transferering, vilken inkluderar statlig ålders-

pensionsavgift, från staten till AP-fonderna.

Skr. 2002/03:101

Bland andra viktiga förändringar under perioden En annan stor förändring är att bidragen till kan nämnas minskningen av räntebidragen, som skolväsendet ökat med cirka 4 miljarder kronor från att ha uppgått till 30 miljarder kronor så under 2002 till följd av införandet av maxtaxan i sent som 1996 och 10 miljarder kronor 1998, nu barnomsorgen. endast uppgår till drygt 1 miljard kronor. Va- Av bidragen till kommuner och landsting på riationerna i jordbruksstödet de senaste åren be- 100 miljarder kronor avser nära 24 miljarder ror på att det arealbidrag på mellan 3 och 4 mil- kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna kostnad jarder kronor som utbetalas i samband med motsvaras av en intäkt på ungefär samma belopp, årsskifte, senarelagts och tidigarelagts mellan som erhålls från de kommuner och landsting åren. Under 2000 redovisades därför inget sådant vilka enligt särskilda regler har skyldighet att erårsbelopp alls, medan två års bidrag redovisades lägga utjämningsavgift. Intäkten från avgiften för 2001. För 2002 redovisas åter ett årsbelopp, redovisas i resultaträkningen för staten som och den kostnaden (som till skillnad från skatteintäkt. Resterande 76 miljarder kronor utföregående år är periodiserad) är nära 2 miljarder gör generella statsbidrag till kommuner och kronor högre än 1999. landsting varav kommunerna erhåller den större

delen.

Tabell 3.14 Övriga transfereringar

Miljoner kronor

1998 1999 2000 2001 2002

Skr. 2002/03:101

Inom studiestödsverksamheten finns åtta anslag Tabell 3.15 Transfereringar - studiestöd/avskrivningar av

1

lånefordringar

som i huvudsak finansierar bidrag till studerande.

Miljoner kronor

De studiestöd som når flest personer är

1998 1999 2000 2001 2002 studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är

Lämnade bidrag 16 788 16 187 14 667 15 326 15 844 generella och rättighetsstyrda. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och Avskrivn.och

nedskrivn. av 796 497 177 1 199 649 extra tillägg. Stödet lämnas främst till studerande

lånefordr. i gymnasieskolan. Studiemedel består av

Reserv. av lånefordstudiebidrag och studielån och utgår till ringar 699 6 296 7 913 4 044 2 332 studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Statl. ålders- Bland de stöd som riktar sig till vissa grupper i pensionsavg. –600 –790 –1 628 –2 597 samhället är vuxenstudiestöden beloppsmässigt

Summa 18 283 22 380 21 968 18 940 16 229

störst. Dessa stöd riktar sig främst till personer 1

Källa: Centrala studiestödsnämnden, årsredovisningar 1998–2002. med kort utbildning som studerar på grundskole- eller gymnasienivå. Ytterligare transfere- Tabell 3.16 Utbetalda vuxenstudiebidrag och studielån

1998 – 20021

ringar kopplat till studielån är avskrivningar och

Miljoner kronor

nedskrivningar av lånefordringar samt reser-

Vuxenstudiebidrag Studielån

vationer för osäkra lånefordringar. Inbetalda

Kvin- Män Sum- Kvin- Män Sumstatliga ålderspensionsavgifter till Riksförsäk- nor ma nor ma ringsverket borträknas från Lämnade bidrag (se 1998 6 647 2 950 9 597 249 169 418 tabell 3.15 Transfereringar – studiestöd/ av-

1999 5 897 2 498 8 395 335 196 531 skrivningar av lånefordringar).

2000 4 466 1 886 6 352 411 209 620 Fluktuationer kopplade till transfereringar är 2001 3 507 1 371 4 878 340 159 499

ett nettoresultat av såväl ökningar som minskningar. De viktigaste förändringarna avser tre 2002 1 879 732 2 610 108 48 156

1 Källa: Centrala studiestödsnämndens årsredovisningar 1998–2002. poster, vilka redovisas i tabell 3:15. Skillnaden i tabell 3.15 avseende avskrivningar och nedskrivningar av lånefordringar mellan åren 1999 Tabell 3.16 åskådliggör utvecklingen av transoch 2001 beror till största delen på tekniska fereringar inom vuxenstudiestöden. Utbetalda problem. Hanteringen av avskrivningar vid döds- vuxenstudiebidrag har minskat från 9,6 miljarder fall och vid vuxenstudier har inte kunnat kronor 1998 till 2,6 miljarder kronor 2002, vilket administreras under delar av 1999 och 2000 utan är ett resultat av kunskapslyftets avtrappning. påförts efterföljande år retroaktivt. Samtidigt har högskolans expansion medfört ett

Variationerna avseende kostnaderna för reser- ökat antal studiemedelstagare, vilket avspeglas i vationer av lånefordringar förklaras till stor del av att transfereringarna ökat från 4,9 miljarder att beräkningsmodellen modifierats löpande. kronor 1998 till 7,9 miljarder kronor 2002, se Fler kriterier har inkluderats i beräkningarna av tabell 3.18 och 3.19. Den studiestödsreform som osäkra fodringar, vilket har genererat en bättre genomfördes 1 juli 2001, innebar bland annat att bedömning av framtida utgifter hänförbara till bidragsdelen höjdes från 27,8 procent till 34,5 dagens beviljade lån. procent av totalbeloppet. Dessutom introducera-

Utfall under posten Lämnade bidrag är hu- des en högre bidragsandel, motsvarande 82 vudsakligen ett resultat av nettot mellan kun- procent av totalbeloppet. Det högre bidraget skapslyftets avtrappning och högskolans ex- riktas framförallt till personer äldre än 24 år med pansion i form av nya platser. kort tidigare utbildning. Stödet lämnas

huvudsakligen för studier på grundskole- och

gymnasienivå.

Skr. 2002/03:101

Tabell 3.17 Studerande med vuxenstudiestöd 1998–2002 Under 2002 gick ca 60 procent av

utbetalningarna av studiebidrag och studielån till

Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa kvinnor, se vidare tabellerna 3.18 och 3.19.

1998 130 290 70,8 53 777 29,2 184 067

Tabell 3.18 Utbetalade studiemedel 1998–2002

1999 133 184 72,0 51 853 28,0 185 037 Miljoner kronor 2000 110 437 71,8 43 393 28,2 153 830 Studiebidrag Studielån 2001 83 148 72,9 30 966 27,1 114 114

Kvinnor Män Summa Kvinnor Män Summa 2002 41 151 73,4 14 920 26,6 56 071

1998 2 791 2 133 4 924 5 962 4 584 10 546 Källa: Centrala studiestödsnämnden

1999 2 859 2 119 4 978 6 329 4 674 11 003

2000 2 972 2 115 5 087 6 794 4 815 11 609

Antal studerande med vuxenstudiestöd framgår av tabell 3.17. År 2002 var 73 procent kvinnor av 2001 3 793 2 548 6 341 6 829 4 755 11 584 det totala antalet studerande med vuxen- 2002 4 806 3 080 7 886 6 814 4 738 11 552

studiestöd. Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 1998–2002

Studiebidrag Studielån

Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Kvinnor Kvinnor Män Män Summa

2002 261207 60,1 173 169 39,9 434 376 203 177 59,6 137 628 40,4 340 805

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Skr. 2002/03:101

3.6 Statsskulden kontorets utlåning och 4.3.30 Kassamässig kor-

rigering). Den konsoliderade statsskulden minskade med Den statsskuld som redovisas i årsredovis- 33 miljarder kronor och uppgick vid 2002 års ut- ningen för staten skiljer sig från den som RGK gång till 1 121 miljarder kronor. Det motsvarade redovisar på grund av elimineringar som gjorts 47,9 procent av BNP, en minskning med tre för de myndigheter som innehar statliga obligaprocentenheter jämfört med 2001. tioner och statsskuldväxlar.

Tre myndigheter, Kärnavfallsfonden (KAF),

Premiepensionsmyndigheten och Insättnings- 3.6.1 Lånebehovet och statsskuldens garantinämnden (IGN) omvandlade tillgångar,

utveckling som tidigare redovisades på konton hos RGK,

till statspapper under 2002. Förändringen skedde Statens lånebehov – definitionsmässigt lika med i enlighet med regeringsbeslut den 14 december statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – 2001 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU2, rskr. har varierat kraftigt under det senaste årtiondet. 2001/02:129) som innebär att myndigheter som Vid ingången av 1990-talet var lånebehovet rela- bedriver en omfattande tillgångshantering av tivt litet, för att sedan snabbt öka till 234 miljar- medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudder kronor (motsvarande ca 15 procent av BNP) geten skall ges rätt att placera på den svenska budgetåret 1993/94. Utvecklingen orsakades statspappersmarknaden. Detta resulterade i att främst av den djupa lågkonjunktur som drabbade statsskulden, som den redovisas av RGK, ökade den svenska ekonomin i början av 1990-talet, med motsvarande belopp. Eftersom KAF och med kraftigt stigande statliga utgifter och vi- IGN ingår i årsredovisningen för staten eliminekande skatteintäkter. ras deras innehav. Däremot elimineras inte

Lånebehovet har därefter successivt minskat, PPM:s innehav, eftersom myndigheten (liksom främst till följd av en snabbare ekonomisk till- AP-fonden) betraktas som utomstatlig i årsreväxt, besparingar och olika positiva engångsef- dovisningen för staten. PPM:s innehav av statsfekter. Sedan 1998 har amortering av statsskul- obligationer var knappt 16 miljarder kronor vid den kunnat ske. För 2002 uppvisade statsbud- utgången av 2002. geten ett överskott på en miljard kronor. Statsbudgeten har därmed visat överskott under fem Tabell 3.20 Statliga myndigheters innehav i svenska stats-

papper vid utgången av 2002

budgetår i följd (se kapitel 4 Statsbudgetens

Miljarder kronor

utfall).

Insättnings- Kärn- Övriga Elimi- PPM

Den konsoliderade statsskulden minskade garanti- avfalls- myndig- neras i

nämnden fonden heter ÅRS med 33 miljarder kronor 2002, medan överskottet i statsbudgeten endast var en miljard kronor. Statsskuldväxlar 2,3 – 2,3 – Denna skillnad är hänförlig till olika faktorer Nominella stats- 8,5 – 8,5 7,5 som verkar i olika riktningar. En viktig orsak till obligationer skillnaden är att orealiserade valutavinster på 20 Reala statsobli- – 26,2 26,2 8,1

gationer miljarder kronor uppkommit till följd av att kronan stärktes 2002. Dessa minskar statsskul- Totalt 10,8 26,2 1,8 38,8 15,6 den, men budgetsaldot påverkas inte. I motsatt riktning verkade Premiepensionsmyndighetens

Elimineringen i årsredovisningen för staten upp- (PPM) omplacering av kontobehållningar i

gick till 39 miljarder kronor 2002. Därav avser 37 Riksgäldskontoret (RGK) till statspapper. Stats-

miljarder kronor KAF:s och IGN:s innehav. skulden ökade med 16 miljarder kronor, motsva-

Övriga myndigheters innehav har varit ganska rande värdet av PPM:s tillgångar i statspapper

konstant, mellan två och fem miljarder kronor, vid årsskiftet 2002/2003. Budgetsaldot däremot

de senaste åren. Främst är det RGK och påverkades inte av de 8,1 miljarder kronor som

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkomvandlades från kontobehållning hos RGK till

ringskassorna som innehar statspapper. Detta statsobligationer den 1 juli 2002, utan endast av

medför att statsskulden som RGK redovisar är köp på andrahandsmarknaden senare (se kapitel

39 miljarder kronor högre än vad som redovisas i 4 Statsbudgetens utfall avsnitt 4.3.29 Riksgälds-

årsredovisning för staten.

Skr. 2002/03:101

3.6.2 Statsskuldens sammansättning betyder att stocken ändå minskade. Nettoemis-

sionen blev således 3,2 miljarder kronor. Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att Riksgäldssparandet har däremot ökat successtatens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga sivt från 5 miljarder kronor 1998 till 14 miljarder kostnaden minimeras, samtidigt som risken i kronor 2002. förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen Tabell 3.21 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

årligen fastställer riktlinjer för statskuldens för-

1998 1999 2000 2001 2002 valtning avseende statsskuldens sammansättning, genomsnittliga löptid samt förfalloprofil. Inom Nominella lån i svenska

kronor, enligt RGK:s redoramen för riktlinjerna fastställer sedan Riks-

visning 991 986 938 838 826 gäldskontoret delmål och riktmärken, bl.a. för

1

Elimineringar i ÅRS –3 –4 –3 –2 –13 den nominella kronskuldens respektive valuta-

Nominella lån i svenska 988 982 935 836 813 skuldens löptid och valutaskuldens sammansätt-

kronor ning samt svarar för den operativa förvaltningen

Reala lån i svenska kronor, av skulden.

enligt RGK:s redovisning 94 98 102 95 136

Upplåningen och förvaltningen av statsskul-

Elimineringar i ÅRS – – – – –26 den sker i tre skuldslag:

Reala lån i svenska kronor 94 98 102 95 110

Nominella lån i utländsk − Nominella lån i svenska kronor.

valuta 363 291 241 223 198 − Reala lån i svenska kronor. Summa 1 445 1 371 1 278 1 154 1 121

1 Elimineringar av statliga myndigheters innehav redovisas på egna rader. In- − Nominella lån i utländsk valuta. sättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfondens innehav redovisas uppdelat på

nominella resp. reala lån. Övriga myndigheters innehav har eliminerats på nomi-

nella lån i svenska kronor, eftersom det inte klart framgår, av den information Skuldens egenskaper bestäms främst av för- dessa myndigheter lämnar till statsredovisningen, vilken sorts statspapper som

innehas. delningen mellan de tre skuldslagen samt val av löptid och förfalloprofil i respektive skuldslag.

Tabell 3.22 Nominella lån i svenska kronor

Dessa storheter är förutom storleken på stats-

Miljarder kronor

skulden styrande för vilken total kostnad och

1998 1999 2000 2001 2002 samlad risk som statsskulden är förknippad med.

Statsobligationer, nominella 682 675 601 517 513 Statsskuldens sammansättning redovisas i tabell

Statsskuldväxlar 226 244 275 251 239 3.21.

Nominella lån i svenska kronor utgör den Kontokrediter/ dagslån 11 0 0 12 5 viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Premieobligationer 59 54 50 44 41 Merparten av upplåningen sker på den inhemska Riksgäldskonto 5 3 2 1 1 nominella värdepappersmarknaden genom stats-

Riksgäldsspar 5 6 7 11 14 obligationer (kuponglån med löptid över ett år

Nominella lån i svenska

vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar

kronor, exklusive skuld-

(nollkuponglån i huvudsak, med löptid under ett skötselinstrument 988 982 935 836 813 år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även upplåning på hushållsmarknaden via speciella

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funkinstrument som erbjuder RGK billigare upp-

tion i statens låneportfölj då de bidrar till att dilåning än konventionella statspapper i kom-

versifiera upplåningen, och därmed minska risbination med möjligheter att sprida upplåningen

ken, genom att staten får tillgång till en till fler långivare, företrädesvis privatpersoner.

finansieringskälla med andra kostnads- och risk- Under femårsperioden har upplåningen från

egenskaper än nominell kron- och valutaupplåhushållen minskat något, från 69 miljarder

ning. Låneformen ger även fördelar för investekronor 1998 till 56 miljarder kronor 2002 (5

raren eftersom han/hon erbjuds en möjlighet att procent av statsskulden). Detta beror främst på

försäkra sig mot inflation genom att staten att stocken premieobligationer minskat. Under

övertar inflationsrisken. I skuldslaget ingår även 2002 gjordes betydande bruttoemissioner, på 6

den del av riksgäldsspar som består av reala uppmiljarder kronor, av premieobligationer. Förfal-

låningsinstrument, vilka 2002 uppgick till knappt lande lån uppgick till 9,2 miljarder kronor, vilket

1 miljard kronor. Andelen reala lån har succes-

Skr. 2002/03:101

sivt ökat över femårsperioden. År 2002 uppgick riktvärdet i regeringens riktlinjebeslut, som var stocken till 110 miljarder kronor, motsvarande 15 miljarder kronor, i syfte att minska 10 procent av den totala statsskulden. Den ökade kostnaderna. Motivet var att RGK bedömde att efterfrågan på reala lån beror främst på ökad för- kronans växelkurs var kraftigt undervärderad. siktighet hos tillgångsförvaltare rörande riskerna Skulden i utländsk valuta inklusive derivatmed aktier, något som fått dem att leta efter säk- portfölj minskade ändå med 31 miljarder kronor rare placeringar. som en följd av att kronan stärktes under 2002.

Regeringen har i Riktlinjer för statsskuldens Valutaskuldens andel av den totala statsskulden förvaltning 2002 beslutat att andelen lån i ut- minskade således 2002 med två procentenheter ländsk valuta långsiktigt skall minskas. Motivet jämfört med 2001. är att valutaskuld är förknippad med större risk för staten utan att det finns skäl att räkna med långsiktigt lägre kostnader än för kron- och 3.6.3 Statsskuldens kostnader realupplåning. Valutaupplåning skedde tidigare främst genom kapitalmarknadsupplåning (publi- I resultaträkningen för staten sker redovisning av ka obligationslån). I det traditionella statsskulds- räntor enligt kostnadsmässiga principer och med begreppet ingår endast sådan direkt valutaupplå- bruttoredovisning av intäkter och kostnader. I ning. RGK har under senare år av kostnadsskäl kostnaderna ingår även en omvärdering av valt att i stället för direkt valutaupplåning skapa skulden i utländsk valuta. I tabell 3.24 redovisas skuld i utländsk valuta genom att ta upp lån i statsskuldens kostnader. Tabellen utgör en svenska kronor och genom skuldbytesavtal sammanfattning och specificering av uppgifter i (valutaswappar) omvandla lånen till skuld i not 11 och 12 till resultaträkningen i de delar utländsk valuta. För att få en rättvisande bild noterna avser statsskuldens kostnader. över statsskuldens sammansättning och statens De anslagsavräknade utgifterna för statsskulvalutaexponering beaktas även de skuldbytes- den, som redovisas i kapitel 4 Statsbudgetens avtal i kronor och utländsk valuta samt övriga utfall, uppgick till 67 miljarder kronor under derivatinstrument som kontoret använt i syfte 2002. År 2001 uppgick de anslagsavräknade utatt uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk i gifterna för statsskulden till 81 miljarder kronor. nedanstående tabell. Det bör noteras att RGK:s Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utupplåningsmandat i utländsk valuta, vilket giftsmässiga principer och utgör ett netto av infastställs i regeringens riktlinjer för förvaltningen komster och utgifter i upplåningsverksamheten. av statsskulden, avser valutaexponering inklusive Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller derivatinstrument . vissa svagheter när det gäller att beskriva stats-

skuldsräntornas utveckling över tiden. Exempel-

Tabell 3.23 Valutaskulden inkl. värdet av derivatportfölj

vis har valet av upplåningsteknik en stor påver-

Miljarder kronor

kan på anslagsbelastningen ett visst år. En

1998 1999 2000 2001 2002

kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre

och underkurser, valutaförändringar m.m.) till

43 miljarder kronor. Nettokostnaderna exklusive RGK amorterade under 2002 motsvarande 1,8 orealiserade valutavinster hänförbara till skuldmiljarder kronor av valutaskulden. Det innebär skötselinstrument uppgick till 57 miljarder kroatt RGK utnyttjade möjligheten att avvika från nor. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor

har ökat med 20 miljarder kronor jämfört med

2001, bl.a. beroende på att räntorna i Sverige var

något högre 2002 än 2001. Räntekostnaderna på 2 Statsskulden inklusive skuldskötselinstrument är 9,6 miljarder kronor större än

lån i utländsk valuta har minskat med 13 miljarden officiella statsskulden 2002. Regeringen har beslutat att statsskulden fr.o.m. år 2003 konsekvent skall mätas inklusive derivatinstrument. Dessutom skall der kronor, huvudsakligen beroende på att kroskuldinstrumenten värderas till nominellt slutvärde. Syftet med förändringarna är att ge en mer rättvisande bild av statsskuldens sammansättning och storlek nan stärkts. Ränteintäkterna i upplåningsverksamt skapa större enhetlighet mellan olika mått på statsskulden.

Skr. 2002/03:101

samheten har minskat med 2 miljarder kronor nettokostnaden på 57 miljarder kronor förklaras jämfört med 2001. av att kursdifferenser vid emission, nollkupong-

Bortsett från effekter av valuta- och kurs- räntor och orealiserade valutakursförändringar förändringar har statsskuldens räntekostnader, redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i renetto, därmed ökat med 9 miljarder kronor. sultaträkningen (se även kapitel 5 Skillnader

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga mellan resultaträkningen och statsbudgeten). räntekostnader på 67 miljarder kronor och

Tabell 3.24 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor

1998 1999 2000 2001 2002

Orealiserade valutavinster (-)/förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument 4 –14 15 7 –14

Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 148 73 116 94 43

4 Statsbudgetens utfall

Skr. 2002/03:101

4 Statsbudgetens utfall

I 2003 års ekonomiska vårproposition redovisar miljarder kronor. Det statligt ägda Sveaskog AB

regeringen en kort sammanfattning av statsbud- återbetalade i januari 2002 ett lån i Riksgäldsgetens utfall 2002. I detta kapitel lämnar rege- kontoret på 12 miljarder kronor. Lånet var en

ringen en utförligare redovisning av statsbudge- s.k. överbryggningskredit som togs i december tens slutliga utfall 2002 som jämförs med de 2001 i samband med förvärv av aktier i AssiDo-

beräknade/budgeterade inkomsterna och män AB. Den tidigare gjorda överföringen av utgifterna på statsbudgeten. I bilagorna 6 och 7 bostadsobligationer från AP-fonden påverkade

redovisas det slutliga utfallet för samtliga in- statsbudgeten 2002 med 8,7 miljarder kronor. komsttitlar och anslag på statsbudgeten. Må- Justerat för dessa engångseffekter uppgick saldot

nadsfördelade inkomster och utgifter redovisas i till –39,5 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo bilagorna 8 och 9. 2002 samt justeringar för större engångseffekter

framgår av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Statsbudgetens saldo 2002 samt justering för större engångseffekter

4.1¶Statsbudgetens saldo 2002

Miljarder kronor

2002 Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och

Statsbudgetens saldo 1,2 utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- Större engångseffekter 40,7

hov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbud- Varav geten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma Överföring från AP-fonden 8,7

som statens lånebehov (med omvänt tecken). Riksbanken (extra utdelning) 20,0 Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet

Sveaskog AB 12,0 att amortera på statsskulden (se vidare avsnitt 3.6

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter –39,5

Statsskulden).

Budgetsaldot uppgick 2002 till 1,2 miljarder

Statsbudgetens inkomster beräknades i statskronor (tabell 4.2). I statsbudgeten beräknades

budgeten uppgå till 732,7 miljarder kronor. Det budgetsaldot till 18,8 miljarder kronor. Med

slutliga utfallet blev 730,5 miljarder kronor, vilstatsbudgeten avses här den ursprungliga stats-

ket är 2,3 miljarder kronor lägre än beräknat (se budgeten antagen av riksdagen i december 2001,

vidare avsnitt 4.2). exklusive tilläggsbudget. Utfallet blev därmed

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter 17,7 miljarder kronor lägre än budgeterat i

m.m. blev 729,3 miljarder kronor. Det är 15,4 statsbudgeten. Jämfört med utfallet 2001 har

miljarder kronor högre än beräkningen i den urstatsbudgetens saldo försämrats med 37,6

sprungliga statsbudgeten. Jämfört med statsbudmiljarder kronor.

geten inkl. tilläggsbudget blev utfallet 0,2 mil- Statsbudgetens utfall för 2002 har påverkats av jarder kronor lägre.

vissa större engångseffekter. Störst är den extra-

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 41,1 ordinära utdelningen från Riksbanken på 20

miljarder kronor högre än vad som beräknades i

Skr. 2002/03:101

statsbudgeten, medan den kassamässiga År 2002 ökade utgifterna inom utgiftsområde korrigeringen blev 37,6 miljarder kronor lägre än 1–25 och 27 med 17,2 miljarder kronor. En vikberäknat. Dessa skillnader beror främst på att tre tig orsak till de ökade utgifterna var de utgiftsmyndigheter givits möjlighet att omplacera reformer på totalt 22 miljarder kronor som kontotillgångar i Riksgäldskontoret till stats- genomfördes 2002. Några av dessa var införande obligationer. Utgifterna för statsskuldsräntor av maxtaxa i förskolan och skolbarnomsorgen m.m. blev 4,0 miljarder kronor högre än i stats- (3,9 miljarder kronor), ökade resurser till vård budgeten. Utgifterna för utgiftsområden och omsorg (2,3 miljarder kronor), höjda ersättexklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 7,8 ningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen (1,0 milmiljarder kronor högre än i den ursprungliga jard kronor) och fortsatt utbyggnad av högskostatsbudgeten, varav 4,5 miljarder kronor hän- lan och mer resurser till forskning (1,4 miljarder förde sig till utgiftsområde Ekonomisk trygghet kronor). vid sjukdom och handikapp (se vidare avsnitt Statsskuldsräntor m.m. minskade med 13,9 4.3). Statsbudgetens utfall framgår av tabell 4.2. miljarder kronor jämfört med 2001. Utgifterna

för räntor på statsskulden har minskat de senaste Tabell 4.2 Statsbudgetens utfall 2002 åren. Orsakerna till denna utveckling är främst

Miljoner kronor

en lägre nivå på statsskulden och lägre mark- Stats- Tilläggs- Utfall Skillnad

2 nadsräntor.

budget budget 2002 mot stats-

budget Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. ökade Inkomster 732 748 730 488 –2 260 med 9,6 miljarder kronor. Det beror bl.a. lägre

inlåning från Premiepensionsmyndigheten 2002. Skatter m.m. 648 190 659 389 11 199 Övriga in-

Tabell 4.3 Differens statsbudgetens utfall 2001 och 2002

komster 84 558 71 099 –13 459

Miljoner kronor

Utgifter 713 909 15 577 729 309 15 400

Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2002- Utgiftsområde Utfall 2001

1 1–25 och 27 650 157 15 577 657 992 7 836

Inkomster 755 126 730 488 –24 638

Statsskulds-

Skatter m.m. 684 603 659 389 –25 214 räntor m.m. (UO 26) 63 327 67 340 4 013 Övriga in-

komster 70 523 71 099 576 Kassamässig

Statsbudgeten inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar 2 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av

Riksgäldsriksdagen i december 2001, exkl. tilläggsbudget.

kontoret netto-

utlåning I tabell 4.3 redovisas statsbudgetens utfall för m.m. -5 657 3 977 9 634 2001 och 2002 samt en differens mellan åren. Budgetsaldo 38 747 1 178 –37 569

1

Jämfört med 2001 blev statsbudgetens in- Inklusive kassamässig korrigering komster 24,6 miljarder kronor lägre 2002. En viktig orsak till de lägre inkomsterna var de Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens skattereformer på totalt 27 miljarder kronor som saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas genomfördes 2002. Några av dessa var höjd erhålls ett mått på den underliggande kompensation för den allmänna pensionsavgif- utvecklingen (statsbudgetens underliggande ten och höjd skiktgräns för statlig skatt (13,2 saldo). I diagram 4.1 redovisas statsbudgetens miljarder kronor), införande av skattereduktion saldo och underliggande saldo för åren 1990– för avgifter till fackförening och arbetslöshets- 2002. Budgetsaldot har förändrats dramatiskt kassa (3,5 miljarder kronor), sysselsättning- och under perioden. Under 1990-talets första år var nyanställningsstöd till kommuner och landsting staten tvungen att låna stora belopp. Störst var (3,0 miljarder kronor) och sänkt skatt för pen- lånebehovet 1993. Därefter har det skett en sionärer (1,6 miljarder kronor). kraftig minskning av lånebehovet och 1998

övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på

Skr. 2002/03:101

9,7 miljarder kronor för att sedan 1999 öka Förändringar av statsbudgetens inkomster kraftigt till ett budgetöverskott på 82 miljarder mellan två på varandra följande år beror på hur kronor. Budgetöverskottet ökade sedan till 101,9 skatteunderlagen och regelsystemen förändras miljarder kronor 2000. För 2001 minskade men även på förändringar i det preliminära budgetöverskottet till 38,7 miljarder kronor och skatteuttaget. Under senare år har regeringen för 2002 till 1,2 miljarder kronor. genomfört omfattande skattesänkningar. De

ändringar som genomfördes 2002 finns redo- Diagram 4.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande visade i tabell 4.4. Tabellen visar i periodiserade

saldo 1990-2002

termer beräknade förändringarna av skatter och

Underliggande saldo Faktiskt saldo Grön skatteväxling -2,0 2,0

Sänkt moms på böcker och tidskrifter till -1,3

4.2¶Statsbudgetens inkomster 2002

Alkoholskattesänkning -0,6 Statsbudgetens inkomster för 2002 uppgick till Sjöfartsstöd -1,1

730 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor Sysselsättningsstöd till kommuner 2,2 -2,2

(0,3 procent) lägre än vad som fastställdes i

Summa skatter och andra inkomster 5,4 -29,4

statsbudgeten för 2002 (SB2002). Inkomster

från skatter m.m. blev 659 miljarder kronor,

Med utgångspunkt från beräkningen av periodivilket är 11 miljarder kronor (1,7 procent) högre

serade effekter av regeländringar är det nödvänän beräknat. Utfallet för övriga inkomster blev

digt med två justeringar innan effekterna kan an- 71 miljarder kronor, vilket är 13 miljarder kronor

vändas för att analysera statsbudgetens utfall. (18,9 procent) lägre än beräknat.

För det första skiljer sig ofta utfallet av en regel- En översiktlig redovisning av de största avändring från den beräknade effekten. Beroende

vikelserna för statsbudgetens skatter och övriga

på ändringens utformning kan det finnas svåriginkomster ges i tabell 4.5 och i tabell 4.6. Tabell

heter att göra en uppföljning för att beräkna den 4.5 redovisar utfallet för statsbudgetens inkom-

faktiska kostnaden. För det andra medför ster för åren 2001 och 2002, samt skillnaden

systemet för skatteuppbörd att den kassamässiga mellan utfallet för 2002 och den beräkning som

effekten sällan sammanfaller med den gjordes till statsbudgeten för 2002. Tabell 4.6 ger

periodiserade effekten. Vanligtvis är det mycket en överskådlig bild av hur redovisningen av den

svårt att identifiera skillnader mellan utfall och offentliga sektorns periodiserade skatter för-

beräkning, bl.a. beroende på att periodiseringar håller sig till redovisningen av statsbudgetens in-

nästan aldrig är hänförliga till enbart regelkomster för åren 2001 och 2002. Dessutom

ändringen utan till hela det aktuella skatteanges skillnaden mellan utfall/gällande prognos

underlaget. och den prognos som gjordes i budgetpropo-

sitionen för 2002.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.5 Statsbudgetens inkomster 2002

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot

Skatteinkomsterna som de redovisas i För dessa skatter kan betalningarna under ett statsbudgeten skiljer sig från statens visst år omfatta skatter avseende tre olika periodiserade skatter. Den största skillnaden inkomstår, vilket i princip omöjliggör en analys består i att redovisningen på statsbudgeten i av statsbudgetens utfall. Den huvudsakliga princip är kassamässig, dvs. redovisningen avser analysen av dessa skatter görs därför utifrån betalda skatter (även om enskilda inkomsttitlar förändringen av de periodiserade skatterna. För redovisar debiterade belopp), och att den skatter med månatlig uppbörd, vilka utgör periodiserade redovisningen avser de skatter som hälften av de totala skatterna och 70 procent av är kopplade till det aktuella årets skatteregler och statens skatteintäkter, är skillnaden mellan en inkomster. Avvikelsen är störst för de skatter periodiserad redovisning och redovisningen på som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen, statsbudgeten enbart en förskjutning av uppvilka utgör drygt hälften av de totala skatterna. börden med en månad.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.6 Offentliga sektorns och statens periodiserade En del av de ökade skatterna tillfaller dock kom-

skatter samt statsbudgetens inkomster

munsektorn och pensionssystemet, vilket med-

Miljarder kronor

för att statens periodiserade skatter blev 8 mil-

Prognos Skillnad mot

Utfall /utfall BP2002 jarder kronor högre 2001, medan de 2002 för-

2001 2002 2001 2002

väntas bli 1 miljard kronor lägre i förhållande till + Skatt på löner 763 771 13 12 budgetpropositionen. De lägre kapitalskatterna

miljarder kronor högre 2002. Jämfört med de + Konsumtionsskatter, inkl. staten 298 312 -3 0

periodiserade skatterna för staten är ökningen + Övriga skatter 0 -4 7 4

mindre för 2001, men större för 2002. = Periodiserad skatt, off. sektor 1 177 1188 12 2 Skillnaderna förklaras av betalningsförskjut- - Kommunsektorn 359 377 4 4 ningar inklusive förskjutningar i utbetalningen - Ålderspensionssystemet 154 158 0 -1 av kommunalskatter. För 2001 medförde den = Periodiserad skatt, staten 664 652 8 –1 högre lönesumman ökade preliminärskatter

samtidigt som utbetalningen av kommunal- + Utjämningsavgift 21 24 0 3

skatter var fastställd. De högre kapitalskatterna - Konsumtionsskatter, staten 20 21 – –

2000, enligt den periodiserade redovisningen, - Svenska spel m.m. 5 5 – –

betalades till större delen som kompletterings- - Nedsättningar 1 4 – – betalningar budgetåret 2001. Sammantaget med- + Betalningsförskjutningar 27 14 -6 9 förde det att betalningsförskjutningen påverkade = Statsbudgetens skatter 685 659 2 11 statsbudgeten negativt budgetåret 2001. Betal-

varav ningsförskjutningen budgetåret 2002 påverkade

däremot statsbudgetens skatteinkomster

Inkomster av statens verksamhet 51 49 0 1 statsbudgeten. Den största avvikelsen avser in-

komster av försåld statlig egendom som blev 15

Försäljningsinkomster 0 0 0 -15

miljarder kronor lägre än beräknat.

= Statsbudgetens inkomster 755 730 3 -2

I den konsoliderade resultaträkningen för Anm.: Skillnaderna gentemot BP 2002 redovisas med hänsyn tagen till ändringar i redovisningsprinciper, vilket bl.a. innebär att statlig mervärdesskatt numera staten redovisas skatterna till drygt 825 miljarder

ingår i de periodiserade skatterna. Kursiverade belopp avser prognoser.

kronor. Bortses från inkomster som redovisas

under inkomsttyp 2000 uppgår skatterna till 791 Jämfört med beräkningen till budgetpropo-

miljarder kronor. Av dessa utgör drygt 659 milsitionen för 2002 (BP2002) har de periodiserade

jarder kronor skatter som redovisas på 1000 skatterna i offentlig sektor ökat med 12

Skatter m.m. Skillnaden gentemot statsbudgetens miljarder kronor 2001 och 2 miljarder kronor

skatteinkomster förklaras till stor del av att 2002.

skatterna, som de redovisas i resultaträkningen,

Den största förändringen jämfört med beräk-

inkluderar medel som överförs till pensionsningen till budgetpropositionen avser skatt på

systemet och till Riksgäldskontoret, samt att löner, dvs. inkomstskatter på förvärvsinkomster,

arbetsgivaravgifter för statligt anställda har allmän pensionsavgift och arbetsgivaravgifter.

eliminerats. En detaljerad redovisning av För båda åren förklaras ökningen till största

skillnaderna visas i tabell 4.7. delen av ökningen i timlön och antal arbetade

timmar.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.7 Skillnaden mellan skatterna i resultaträkningen 4.2.1 Makroekonomisk utveckling och på statsbudgeten

Miljarder kronor

Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband

Utfall

2002 med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 4.8 redovisas några centrala makro-

prognostillfällen

Periodiseringar -3,7 Procentuell förändring Uppbördsförluster 4,4 BP2002 VP2002 BP2003 VP2003

Utfall Överföring till pensionssystemet -139,4

Timlön, kostnad

Överföring till Riksgäldskontoret -18,3

1

Arbetsgivaravgifter som betalas av statliga myn-

Utbetald lönesumma

digheter m.fl. är nettoeliminerade i resultaträkningen. Dessa avgifter redovisas dock på 2001 5,5 5,6 5,6 5,8 statsbudgeten, varför beloppen måste återläggas. 2002 3,9 3,0 3,7 3,4 Periodiseringar enligt tabell 4.7 innehåller bl.a. Hushållens konsumtionsutgifter skillnaden mellan debiteringar avseende in-

2001 3,5 1,8 1,8 2,3 komståret och debiteringar bokförda under

2002 3,9 3,1 4,0 3,3 budgetåret. Dessutom ingår de periodiseringar 1

Anm.: Preliminär statistik till följd av slutreglering av kommunalskatte- Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån (konjunkturstatistiken för

kostnadstimlön, Nationalräkenskaperna för antal arbetade timmar och medel, samt värdereglering av utestående for- arbetsgivarnas skattedeklarationer till skattemyndigheterna för utbetald dringar. Korrigeringar för uppbördsförluster lönesumma), och Finansdepartementet. avser dels restförda skatter som inte redovisas

Utvecklingen av kostnadstimlönen underöver skattekontot, dels avskrivningar av tidigare restförda skatter. Restföringar av skatter som skattades för både 2001 och 2002. För 2002 inte redovisas över skattekontot återläggs underskattades timlöneökningarna med 0,3– eftersom det enbart är den kassamässiga 0,5 procentenheter. Felet berodde i stor utinbetalningen som tidigare har bokförts på sträckning på att både de retroaktiva löneutbudgeten. En återvunnen restföring blir därför betalningarna och att löneutvecklingen i offenen merinkomst på statsbudgeten. Avskrivna tlig sektor underskattades. fordringar måste återläggas eftersom dessa medel Prognoserna över antal arbetade timmar för tidigare har redovisats som restförda skatter på 2001 var till budgetpropositionen för 2002 något statsbudgeten. Från statsbudgeten omförs även över utfallet, men därefter överensstämde progpensionsmedel till pensionssystemet och till noserna med utfallet. För 2002 överskattades Riksgäldskontoret. Betalningsdifferenser och dock antal arbetade timmar vid varje prognosanstånd avser dels skatter som har debiterats tillfälle. Minskningen av antal arbetade timmar, under 2002 men som ännu inte har betalats, dels med drygt 1 procent, förklaras främst av fortsatt kompletteringsbetalningar för skatter som avser hög sjukfrånvaro, men även av en ökning av 2002 men som ännu inte har debiterats. Särskild annan frånvaro. Därtill fortsatte övertidsuttaget löneskatt som betalas av statliga myndigheter att minska. m.fl. är eliminerade i resultaträkningen, men Utbetald lönesumma beräknas utifrån arbetsåterläggs på statsbudgeten. Samtliga dessa poster givarnas skattedeklarationer. Prognoserna över påverkar statsbudgeten, men inte resultatet. lönesumman grundar sig på utvecklingen av

Skr. 2002/03:101

antal arbetade timmar enligt Nationalräken- prognostillfälle bli stark till följd av en mycket skaperna och SCB:s konjunkturstatistik över god utveckling av den disponibla inkomsten och timlönen. För att få en korrekt utveckling av en i grunden god förmögenhetsställning. lönesumman görs dock ett flertal korrigeringar I prognosen i budgetpropositionen för 2002 av utvecklingen av dessa makroekonomiska bedömdes osäkerheten i konsumtionsprognosen variabler. Eftersom inte företagarnas arbetade ha ökat. Den svaga börsutvecklingen och den timmar ingår i lönesumman skall prognosen över dämpade sysselsättningsutvecklingen förutsågs det totala antalet arbetade timmar i ekonomin dämpa konsumtionen. korrigeras för om de anställdas timutveckling Främst till följd av ett mycket svagt utfall för förväntas skilja sig från genomsnittet. Dessutom andra halvåret 2001 reviderades prognosen för måste antalet timmar justeras för att utveck- 2002 ner i 2002 års ekonomiska vårproposition. lingen av lönesumman är dagkorrigerad, dvs. den I prognosen som gjordes i budgetproposkall inte påverkas av variationer i antalet arbets- sitionen för 2003 var bilden i stort sett dendagar mellan åren. I lönesummeutvecklingen samma som under våren. Den mycket svaga skall löneutbetalningarna också periodiseras utvecklingen på aktiemarknaden bedömdes dock annorlunda än de gör i beräkningen av timlönen. hålla tillbaka konsumtionen. Att prognosen för Statistiken över timlönen är kostnadsbaserad konsumtionsutgifterna ändå reviderades upp vilket innebär att löneutbetalningarna redovisas något berodde på att Nationalräkenskapernas på den period de avser. Detta sker inte i preliminära utfall för första halvåret tydde på en beräkningen av lönesumman. Timlöneut- god utveckling. Senare reviderades dock utfallet vecklingen kan också behöva justeras om det ned. sker en kraftig förändring av börskursen eller sjukfrånvaron. I lönesumman inkluderas nämligen bonusutbetalningar och sjuklön, dvs. 4.2.2 Redovisning av skatter företagens ersättningar till de anställda vid de första fjorton dagarnas sjukfrånvaro, vilket de 1000 Skatter m.m. inte gör i kostnadstimlönen. Ingen av ovanstående justeringar är direkt mätbar utan det kan Skattekontots införande inkomståret 1998 medendast uppskattas hur de påverkar lönesumme- för att det för år 2002 i huvudsak är debiterade utvecklingen. och inte inbetalda belopp, som redovisas på

Eftersom utvecklingen av antal arbetade följande inkomsttitlar: timmar överskattades, samtidigt som ökningen av kostnadstimlönen underskattades, låg den − 1111 Fysiska personers inkomstskatt sammantagna utvecklingen av dessa makro- − 1121 Juridiska personers inkomstskatt ekonomiska variabler för 2002 relativt nära ut- − 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavfallet vid alla prognostillfällen. Lönesumman

gift

underskattades dock vid 2002 års ekonomiska

− 1411 Mervärdesskatt vårproposition. En förklaring till att lönesumman 2002 steg snabbare än antal arbetade timmar

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade multiplicerat med timlönen kan vara att sjuk-

belopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600 löneutbetalningarna ökade till följd av stigande

Betalningsdifferenser, skattekonto. sjukfrånvaro.

För arbetsgivaravgifter och för skatter på

Hushållens konsumtionsutgifter, vilka påver-

varor och tjänster utgörs skillnaden mellan den kar beräkningen av intäkterna av mervärdesskatt,

periodiserade skatten och det belopp som överskattades för 2001 vid prognosen i budget-

redovisas på statsbudgeten endast av en förpropositionen för 2002. I fjol underskattades

skjutning av den månatliga uppbörden. På statsdock konsumtionsutgifterna för 2001, vilket

budgeten redovisas således skatter som till 11/12 beror på att Nationalräkenskaperna senare revi-

avser inkomståret 2002, och som till 1/12 avser derade utfallet för 2001.

inkomståret 2001.

Prognoserna för 2002 låg relativt väl i linje

Uppbörden av fysiska och juridiska personers med utfallet, även om utvecklingen över-

inkomstskatt är dock något mer komplicerad. skattades så sent som i budgetpropositionen för

Förutom preliminärskatter, vilka redovisas med 2003. Konsumtionen bedömdes vid varje

en månads förskjutning, debiterades i december

Skr. 2002/03:101

2002 skillnaden mellan slutlig och preliminär I tabell 4.9 redovisas hushållens periodiserade skatt avseende inkomståret 2001. Från inkomst- inkomstskatter för inkomståren 2000–2002 samt titlarna Fysiska personers inkomstskatt och skillnader mot beräkningarna till budgetpropo- Juridiska personers inkomstskatt omfördes också sitionen för 2002. under 2002 vissa skatter avseende inkomståren Inkomståret 2001 förklaras ökningen av den 2000 och 2001 till andra inkomsttitlar på stats- statliga inkomstskatten av att fler personer än budgeten. Från inkomsttiteln Fysiska personers beräknat har haft inkomster över skiktgränserna inkomstskatt utbetalades dessutom skatter av- för statlig inkomstskatt. Minskningen av den seende inkomståren 2000–2002 till kommun- nettoräknade kapitalskatten förklaras främst av sektorn. att nedgången på bl.a. Stockholmsbörsen under-

I det följande kommenteras i huvudsak de skattades. Skatt på kapitalvinster för 2001 blev inkomsttitlar som redovisar stora skillnader drygt 3 miljarder kronor lägre än i beräkningen mellan utfall och statsbudgeten. En fullständig till budgetpropositionen samtidigt som redovisning av statsbudgetens samtliga inkomst- prognosen för skattereduktioner för underskott titlar finns i bilaga 6. av kapital underskattades med knappt 3 miljarder

kronor. I beräkningarna till budgetpropositionen

beräknades kapitalvinsterna minska med drygt 1100 Skatt på inkomst 31 procent. Den faktiska minskningen blev 44

procent. Kommunskatterna underskattades med 1111 Fysiska personers inkomstskatt 3,8 miljarder kronor beroende främst på att

timlönen ökade mer än väntat. Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt för inkomståret 2002 blev 3,5 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten.

Tabell 4.9 Hushållens periodiserade skatter

Miljarder kronor

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP2002

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Prognoser redovisas med kursiverade belopp.

Skr. 2002/03:101

Den slutliga skatten avseende inkomståret 2002 Avvikelsen på -4,2 miljarder kronor förklaras till beräknas bli 6,6 miljarder kronor lägre jämfört -3,8 miljarder kronor av att skatten på kapitalmed beräkningen till budgetpropositionen. Det vinster blev lägre än beräknat. förklaras till stor del av att skatten på kapital-

Tabell 4.10 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

vinster beräknas bli 11,4 miljarder kronor lägre

Miljarder kronor

än beräknat, beroende på att prognosen på

Utfall Utfall Skillnad mot kapitalvinsternas utveckling har reviderats. Den

Budgetår 2001 2002 SB2002 statliga inkomstskatten beräknas bli 2,2 miljarder

Deb. preliminär A-skatt 438,6 440,9 3,3 kronor högre på grund av att timlönerna stigit

Deb. preliminär F-skatt o särsk. A-skatt 21,2 21,7 -0,1 mer än väntat och att dessa ökningar i förhållandevis stor utsträckning har träffat de högre Deb. slutlig skatt minus preliminär skatt 45,4 19,3 -4,2 inkomstskikten. Den kommunala inkomst- Övrigt 0,0 0,0 -0,1 skatten beräknas bli 3,9 miljarder högre, främst Summa inkomster 505,2 482,0 -1,2 till följd av högre utbetalda timlöner. Utbetalning till kommuner -360,7 -383,3 -2,2

I tabell 4.10 redovisas utfallet på inkomsttiteln

Utbetalning av kyrko- och begrav. avg. -12,1 -12,9 -0,3 Fysiska personers inkomstskatt för budgetåren

Summa inkomster på statsbudgeten 132,4 85,7 -3,7

2001 och 2002. Jämfört med budgetpropo-

Omföringar till andra inkomsttitlar -99,2 -102,8 -0,5 sitionen för 2002 underskattades preliminärskatten med 3,3 miljarder kronor. En förklaring Fysiska personers inkomstskatt 33,2 -17,2 -3,5

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. till underskattningen kan vara att skattskyldiga pga. högre taxeringsvärden på fastigheter i mindre grad har jämkat för utgiftsräntor. Underuttaget (debiterad slutlig skatt minus

1121 Juridiska personers inkomstskatt

preliminärskatt) på -4,2 miljarder kronor som avser inkomståret 2001 förklaras framför allt av

Utfallet på inkomsttiteln Juridiska personers inatt kapitalvinsterna detta år blev betydligt lägre

komstskatt blev 8,3 miljarder kronor högre än i än i beräkningen till budgetpropositionen. Då

statsbudgeten. varken förmögenhetsskatt eller skatt på kapital-

I tabell 4.11 redovisas de periodiserade skatvinster preliminärbeskattas debiteras dessa

terna för åren 2000–2002, samt förändringarna i skatter i samband med att taxeringen fastställs.

förhållande till prognosen i budgetpropositionen Det påföljande underskottet på skattekontot

för 2002. Av tabellen framgår det att juridiska regleras i huvudsak som kompletteringsbetal-

personers inkomstskatt för 2000 underskattades ningar eller av att den skattskyldige påförs en

med 2,5 miljarder kronor i beräkningen till kvarskatt.

budgetpropositionen.

Tabell 4.11 Företagens periodiserade skatter

Miljarder kronor

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP2002

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp avser prognoser.

Skr. 2002/03:101

Den aktuella prognosen på företagens inkomst- I tabell 4.12 redovisas utfallet på inkomsttiteln skatt för 2002 är 4,4 miljarder kronor lägre än i Juridiska personers inkomstskatt för åren 2001 budgetpropositionen. Boksluten för 2002 pekar och 2002, samt avvikelsen mot statsbudgeten. bl.a. på en nedgång av företagens resultat efter Utfallet på inkomsttiteln budgetåret 2002 avskrivningar med omkring 15 procent, sam- uppgår till 76,5 miljarder kronor, vilket är 12,7 tidigt som de ger en indikation på att skatterna miljarder kronor högre än den periodiserade blir i stort sett på 2001 års nivå. skatten. Skillnaden beror på betalningsför-

Utfallen på avkastningsskatten för åren 2000 skjutningar som i detta fall delvis kan hänföras och 2001 låg helt i linje med den prognos som till underuttaget av preliminärskatt. Dessutom redovisades i budgetpropositionen. Även tillkommer periodiseringseffekter av tillfälliga prognosen för 2002 sammanfaller i stort sett vinster i företagen. med beräkningen till budgetpropositionen.

Den särskilda löneskatten för inkomståret 2000 blev 1,8 miljarder kronor högre än beräk- Övriga inkomstskatter ningen till budgetpropositionen. År 2001 blev

Miljarder kronor

utfallet 4,3 miljarder kronor högre än beräkningen till budgetpropositionen. För 2002 har Utfall Utfall Skillnad mot

Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002 prognosen justerats upp med 6,7 miljarder

Periodiserad skatt 4,8 4,3 -0,1 kronor jämfört med tidigare beräkning. Ett skäl

Redovisat på inkomsttiteln 7,6 5,8 0,1 till justeringen är att utfallet för 2001 indikerar både en snabbare tillväxttakt och en långsiktigt högre nivå på underlaget för den särskilda Under övriga inkomstskatter redovisas inkomstlöneskatten. Åren 1993–2000 ökade underlaget titlarna Beskattning av tjänstegruppliv, Ofördelmed 185 procent. Det kan jämföras med under- bara inkomstskatter, Kupongskatt och Lotteriskatt. laget för arbetsgivaravgifter som under samma Det samlade utfallet för 2002 blev i stort sett period endast ökade med 31 procent. Under- enligt prognos. lagets starka utveckling beror delvis på att både företag och myndigheter har övergått till att fondera för en högre andel av pensionsskulden, 1200 Socialavgifter och allmän vilket utlöser särskild löneskatt, samtidigt som pensionsavgift de fortsätter att betala särskild löneskatt på utbetalda pensioner till nuvarande pensionärer. I Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter en del fall har särskild löneskatt även betalats för på lön och andra ersättningar för utfört arbete, den del av pensionsskulden som inte är fon- och i form av egenavgifter på inkomster av aktiv derad. Dessutom kan en del av den snabba ut- näringsverksamhet. På dessa underlag tas det vecklingstakten förklaras med att anställda i även ut allmän löneavgift. Särskild löneskatt tas högre utsträckning än tidigare har valt att ta ut ut på pensionsutfästelser, pensionsutbetalningar ersättning för arbete i form av individuella pen- och på inkomster av passiv näringsverksamhet. sionsförsäkringar tecknade av arbetsgivaren. Utvecklingen av intäkterna beror framförallt på

timlön, sysselsättning och inkomst av närings- Tabell 4.12 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt verksamhet.

Miljarder kronor

Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster Utfall Utfall Skillnad mot som ger pensionsrätt. Till dessa hör ersättningar Budgetår 2001 2002 SB2002

från arbetsgivare och inkomst av aktiv närings- Deb. prel. F-skatt o särsk. A-skatt 84,1 85,1 1,1

verksamhet, men även skattepliktiga trans- Deb. slutlig skatt minus prel. slatt 35,6 19,5 8,1

fereringar förutom pensioner. Avgiften tas inte Övrigt 0,2 0,2 0,2 ut på inkomster som överstiger förmånstaket. Summa inkomster på statsbudgeten 119,9 104,9 9,4 Det medför att avgiften inte påverkas i lika hög

socialavgifter, särskild löneskatt och allmän pensionsavgift för åren 2000–2002. Den allmän-

Skr. 2002/03:101

na löneavgiften är inräknad i arbetsgivaravgif- gifter. Utbetalningarna till pensionssystemet terna och i egenavgifterna. Arbetsgivaravgifterna blev 0,8 miljard kronor lägre än beräknat. Totalt för 2002 beräknas till samma nivå nu som till sett underskattades nettot på inkomsthuvudbudgetpropositionen. Den särskilda löneskatten gruppen för budgetåret 2002 med 4,3 miljarder beräknas nu bli 6,6 miljarder kronor högre. Ök- kronor. ningen beror till största delen på fortsatt stora avsättningar av pensionsmedel.

1300 Skatt på egendom

Tabell 4.13 Periodiserade socialavgifter, särskild löneskatt och allmän pensionsavgift

Utfallet på inkomsttiteln Skatt på egendom blev

Miljarder kronor

1,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Utfall Utfall Prognos Skillnad mot Inkomstår 2000 2001 2002 BP2002 I tabell 4.15 redovisas de periodiserade

skatterna på egendom för åren 2001 och 2002,

Skatter på titeln 375,9 398,7 413,7 6,3

samt skillnaderna för 2002 jämfört med beräkvarav

ningen till budgetpropositionen. De periodise- Arbetsgivaravgifter 288,3 305,3 315,6 0,0

rade intäkterna för 2002 avseende skatt på egen- Egenavgifter 8,1 8,4 8,5 -0,2

dom beräknas bli 1,8 miljarder kronor högre Särskild löneskatt 22,3 25,3 28,5 6,6 jämfört med budgetpropositionen. Differensen Nedsättningar -5,9 -6,0 -6,7 0,3 för fastighetsskatten på 1,7 miljarder kronor för- Allmän pensionsavgift 63,1 65,7 67,8 -0,5 klaras av att taxeringsvärdena för fastigheter har

ökat mer än vad som antogs i beräkningarna till Avgifter till pensionssystemet 147,0 153,7 158,3 -1,0

budgetpropositionen. Utfallet för förmögen-

Socialavgifter och allmän

pensionsavgift 228,9 244,9 255,4 7,2 hetsskatten blev 0,8 miljarder kronor lägre än i

beräkningen till budgetpropositionen, samtidigt

som stämpelskatten blev 0,7 miljarder kronor Skillnaden mellan utfall och prognos bestäms, i

högre. Ökningen av stämpelskatten förklaras frånvaro av regelförändringar, av hur avgifts-

framförallt av en fortsatt stark prisutveckling på underlagen har utvecklats sedan beräkningen till

fastighetsmarknaden. budgetpropositionen. För arbetsgivaravgifterna och den allmänna pensionsavgiften är det ut-

Tabell 4.15 Periodiserade skatter på egendom

vecklingen av lönesumman som är den enskilt Miljarder kronor största orsaken till avvikelse mellan prognos och

Prognos utfall. Utfall /utfall Skillnad mot

Inkomstår 2001 2002 BP2002

Tabell 4.14 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och Periodiserad skatt 35,6 36,5 1,8 allmän pensionsavgift

varav

Miljarder kronor

Fastighetsskatt 21,2 23,5 1,7 Utfall Utfall Skillnad mot Budgetår 2001 2002 SB2002 Förmögenhetsskatt 6,5 4,3 -0,8 Skatter på titeln 389,8 407,5 2,7 Arvs- och gåvoskatt 2,6 3,0 0,3 varav Stämpelskatt 5,4 5,8 0,7

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp Arbetsgivaravgifter 298,2 309,1 1,1 avser prognoser.

Egenavgifter 7,2 8,3 0,6

personer inkomstskatt det år då debiteringen sker,

Socialavgifter och allmän

för att två år senare omföras till inkomsttitlarna

pensionsavgift 238,8 249,8 4,3

Fastighetsskatt och Förmögenhetsskatt. Det sam-

lade utfallet på inkomsttitlarna blev 1,1 miljarder I tabell 4.14 redovisas inkomsthuvudgruppen

kronor högre än i statsbudgeten för 2002, se Socialavgifter och allmän pensionsavgift. Inkom-

tabell 4.16. Vid beräkningen till statsbudgeten sterna blev 2,7 miljarder kronor högre än i stats-

var taxeringen avseende inkomståret 2000 ännu budgeten, vilket framförallt förklaras av högre

inte klart. Utfallet för fastighetsskatten blev 0,1 särskild löneskatt och av högre arbetsgivarav-

Skr. 2002/03:101

miljarder kronor högre än beräknat, vilket budgetpropositionen för 2002. Huvuddelen av tillsammans med avvikelsen för arvs- och detta belopp är utfall, medan den del som fastgåvoskatten på 0,3 miljarder kronor och ställs vid inkomsttaxeringen fortfarande är en avvikelsen för stämpelskatten på 0,7 miljarder prognos. kronor förklarar förändringen på inkomst- Den stora skillnaden mellan den periodiserade huvudgruppen. mervärdesskatten och vad som redovisas på in-

komsttiteln om 20,9 miljarder kronor förklaras Tabell 4.16 Inkomsthuvudgruppen Skatt på egendom främst av att statens avlyft för ingående mervär-

Miljarder kronor

desskatt nettoredovisas på inkomsttiteln. Endast Utfall Utfall Skillnad mot

0,5 miljarder kronor beror på periodiseringsef- Budgetår 2001 2002 SB2002

fekter. Fastighetsskatt 23,3 23,3 0,1 Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 0,0 Diagram 4.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

under 2002

Arvs- och gåvoskatt 2,6 3,0 0,3 Stämpelskatt 5,4 5,8 0,7

Kommunsektorns Redovisat på inkomsttitlar 39,9 40,2 1,1 konsumtionsutgifter

16%

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Insats-

förbrukning 1400 Skatt på varor och tjänster 12%

Hushållens

konsumtionsutgifter

1411 Mervärdesskatt

64%

Investeringar

Miljarder kronor

8% Utfall Prognos Skillnad mot Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002 Periodiserad skatt 209,2 219,2 -0,7 Redovisat på inkomsttiteln 184,8 198,3 1,1

Anm.: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagram-

met.

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev

I diagram 4.3 visas hushållens konsumtionsut- 198,3 miljarder kronor för 2002, vilket är 0,6

gifter för dagligvaror samt bilar och sällanköpsprocent högre än beräknat till statsbudgeten.

varor åren 1980–2002 i 2002 års priser.

Mervärdesskatt redovisas som ett netto av inkomster och utgifter. Inkomsterna består till

Diagram 4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i

största delen av debiterad mervärdesskatt för fö-

varugrupper

retag, för vilka den utgående mervärdesskatten Miljarder kronor överstiger den ingående. Utgifterna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten Livsmedel Bilar och sällanköpsvaror överstiger den utgående. Det senare är aktuellt

400 till exempel vid export, eftersom svensk mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till 300 utlandet.

Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av inves-

100 teringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt samt av kommunsek- 0 torns förbrukning och investeringar. Diagram 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 4.2 illustrerar fördelningen av mervärdesskatten 2002 uppdelad efter användning. Fördelningen I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen är oförändrad jämfört med föregående år. av dagligvaror är relativt jämn under hela perio-

Den periodiserade mervärdesskatten beräknas den samtidigt som konsumtionen av bilar och 2002 uppgå till 219,2 miljarder kronor, vilket är sällanköpsvaror varierar med konjunkturen. 0,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12 procent

Skr. 2002/03:101

medan bilar och sällanköpsvaror mervärdes- Utfallet på inkomsttiteln Skatt på energi blev 1,0 beskattas med 25 procent. Intäkterna från mer- miljarder kronor lägre än i beräkningen till statsvärdesskatten har därför en tendens att variera budgeten. Till stor del beror det på att utfallet kraftigare med konjunkturella svängningar i för 2001 blev högre än prognoserat, vilket även ekonomin än vad underliggande konsumtions- påverkade utfallet för 2002. Trots att både utgifter gör. energi- och koldioxidskatten höjdes den 1

januari 2002 så ökade inte inkomsterna så

mycket som prognoserades.

1424 Tobaksskatt

Miljarder kronor

1460 Skatt på vägtrafik

Utfall Utfall Skillnad mot Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002

Miljarder kronor

miljarder kronor högre än vad som beräknades till statsbudgeten för 2002. I beräkningen antogs Inkomsttiteln Skatt på vägtrafik inkluderar en svagare uppgång av den inhemska tobaks- underinkomsttitlarna Fordonsskatt och Vägkonsumtionen än vad som faktiskt blev fallet. avgifter. Inkomsterna blev 0,5 miljarder kronor

högre än beräkningarna till statsbudgeten. Det är

inkomster från fordonsskatten som står för 1425 Alkoholskatt ökningen, vilket förklaras av en högre tillväxt i

fordonsparken än beräknat. Vägavgifterna min-

Miljarder kronor

skade marginellt jämfört med prognosen. Utfall Utfall Skillnad mot Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002 Periodiserad skatt 11,0 11,2 1,5

Övriga skatter på varor och tjänster

Redovisat på inkomsttiteln 11,0 11,1 1,3

Miljarder kronor

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt Utfall Utfall Skillnad mot

Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002 på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa

Periodiserad skatt 8,0 7,7 -1,1 drycker, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Utfallet för 2002 blev 1,3 miljarder Redovisat på inkomsttiteln 8,0 7,7 -1,1 högre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Anledningen till det är att de höjda Utfallet för övriga inkomsttitlar som redovisas indikativa nivåerna för privatinförsel inte fick under inkomsthuvudgruppen Skatt på varor och den effekt på skatteinkomsterna som tidigare tjänster blev 1,1 miljarder kronor lägre än progantogs. Den inhemska konsumtionen fortsatte noserat i statsbudgeten. Främst var det inkomstatt öka trots de höga indikativa nivåerna på vin titlarna Tullmedel samt Skatt på annonser och och öl samt att nivån för etylalkohol höjdes från reklam som bidrog till det lägre utfallet, med 0,4 1 till 2 liter. Av differensen på 1,3 miljarder miljarder kronor vardera. kronor svarar skatt på etylalkohol för 1,1 miljarder kronor.

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Miljarder kronor

1428 Energiskatt

Utfall Utfall Skillnad mot

Budgetår 2001 2002 SB2002

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot Redovisat på inkomsttiteln -19,7 -4,2 -2,8 Inkomstår/budgetår 2001 2002 BP2002

varav restföring -5,2 -7,3 -1,6 Periodiserad skatt 53,6 57,2 -0,6 Redovisat på inkomsttiteln 51,9 56,5 -1,0

Skr. 2002/03:101

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade skat- Tabell 4.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

ter redovisas på inkomsthuvudgruppen Betal-

Utfall SB 2002 Utfall Utfallningsdifferenser, skattekonto.

2001 2002 SB 2002

Betalningsdifferensen för 2002 uppgick till

Inkomster av stadrygt 4 miljarder kronor, vilket är knappt 3

tens verksamhet 50 813 47 991 49 113 1 122 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Den

Inkomster av försåld negativa betalningsdifferensen förklaras till egendom

188 15 001 93 –14 908 största delen av att restförda skatter har ökat.

Återbetalning av lån 2 590 2 370 2 720 350 Exklusive restföringar uppgick betalnings-

Kalkylmässiga differensen 2002 till 3,1 miljarder kronor, vilket

inkomster 8 447 8 186 9 865 1 679 är 18 miljarder kronor högre jämfört med 2001.

Bidrag m.m. från EU 8 485 11 010 9 307 –1 703 Nedgången förklaras framför allt av fallande

Summa övriga in-

kapitalvinster för hushållen.

komster 70 523 84 558 71 099 –13 459

1700 Nedsättning av skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- Budgetår 2001 2002 SB2002 överskott från statliga affärsverk, Riksbanken, Redovisat på inkomsttiteln -1,6 -5,4 -0,2 AB Svenska Spel och Statens fastighetsverk. Vi-

dare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar Inkomsthuvudgruppen Nedsättning av skatter från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga innehåller nedsättning avseende anställningsstöd, avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övbredbandsinstallation och sysselsättningsstöd till riga inkomster av statens verksamhet. kommuner och landsting, samt stöd till sjöfart. Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- Både anställningsstödet och sjöfartsstödet upp- gick till 49 113 miljoner kronor och var därmed gick till omkring 1,4 miljarder kronor 2002, och 1 122 miljoner kronor (2,3 procent) högre jämsysselsättningsstödet uppgick till 2,6 miljarder fört med beräknat i statsbudgeten. Skillnaden kronor. mot statsbudgeten förklaras främst av att ränte-

inkomsterna blev 869 miljoner kronor högre än

beräknat.

4.2.3¶Övriga inkomster

Tabell 4.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In-

Utfall SB 2002 Utfall Utfallkomster av statens verksamhet, Inkomster av 2001 2002 SB 2002 försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-

Rörelseöverskott 32 490 31 348 31 297 –50 mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.

Överskott av statens Utfallet uppgick till totalt 71 099 miljoner kro-

fastighetsförvaltning 99 0 228 228 nor och var därmed 13 459 miljoner kronor

Ränteinkomster 4 323 3 854 4 723 869 (15,9 procent) lägre än vad som beräknats i

Aktieutdelning 4 991 4 140 4 201 61 statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att

Offentligrättsliga inkomsterna av försåld egendom blev 14 908

avgifter 5 832 5 510 5 842 331 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket beror

Försäljningsinkomster 370 394 212 –182 på att det inte gjordes några större försäljningar

Böter m.m. 2 408 2 245 2 264 19 under 2002.

Övriga inkomster av

statens verksamhet 301 500 347 –153

Inkomster av statens verksamhet 50 813 47 991 49 113 1 122

Skr. 2002/03:101

2100 Rörelseöverskott budgeten för 2002 beräknades ingen inleverans

av överskott.

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

Rörelseöverskott uppgick till 31 297 miljoner

2300 Ränteinkomster

kronor och var 50 miljoner kronor (0,2 procent)

lägre än beräknat i statsbudgeten. Den enskilt

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinstörsta skillnaden (–286 miljoner kronor) avsåg

komster uppgick till 4 723 miljoner kronor och Luftfartsverkets inlevererade överskott. Luftfarts-

var därmed 869 miljoner kronor (22,6 procent) verkets resultat under 2001 blev svagare än vän-

högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden tat till följd av minskad flygtrafik, ökade

förklaras främst av att Ränteinkomster på studiepensionskostnader samt nedskrivning av

lån upptagna efter 1988 blev 431 miljoner kronor anläggningstillgången Sky City. Riksbankens in-

högre till följd av att antalet återbetalningsskyllevererade överskott uppgick till 27 300 miljoner

diga blev fler än beräknat. Räntor på skattekonto kronor varav 20 000 miljoner kronor var en extra

m.m. blev 430 miljoner kronor högre än vad som inleverans från Riksbanken till staten som

beräknats i statsbudgeten. gjordes i juni 2002 liksom under 2001. Den extra

inleveransen för 2002 var beräknad i statsbud-

Tabell 4.20 Ränteinkomster

geten. Riksbankens inlevererade överskott blev Miljoner kronor

100 miljoner kronor större än beräknat i stats-

Utfall SB 2002 Utfall Utfall-

Utfall SB 2002 Utfall Utfall- Räntor på skattekonto

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet 2400 Aktieutdelning till statlig skatt 495 350 474 124

Sjöfartsverkets inleve- Inkomster av statens aktier uppgick till 4 201 rerade överskott 17 33 –33

miljoner kronor under 2002 och var därmed 61 Inlevererat överskott av miljoner kronor (1,5 procent) högre än beräknat Riksgäldskontorets

i statsbudgeten. Utdelningar, som betalades ut garantiverksamhet 61 0 29 29

under 2002, hänför sig till räkenskapsåret 2001. I

Inlevererat överskott av

tabellen specificeras aktieutdelningarna från statstatsstödd exportkredit 103 75 193 118

ligt ägda aktier för 2001 och 2002. I Riksbankens inlevererade överskott 28 200 27 200 27 300 100 statsbudgeten redovisas ingen prognos för

aktieutdelningar per bolag utan endast en Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 561 3 400 3 297 –103 prognos för de totala aktieutdelningarna (4 140

miljoner kronor). Det lägre utfallet jämfört med

Rörelseöverskott 32 490 31 348 31 297 –50

2001 beror främst på att utdelningen från Telia

var lägre på grund av att bolaget redovisade ett 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning lägre resultat.

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet 990 miljoner kronor för verksamhetsåret 2001. blev 228 miljoner kronor till följd av sänkt soli- Delar av utdelningen har använts för ersättning ditetskrav samt en förändring av tidpunkterna för stängningen av Barsebäck. Av denna utdelför inleverans. Från och med 2002 sker inleve- ning betalade Vattenfall in 303 miljoner kronor rans efter varje avslutat kvartal. Under 2002 har till staten under maj månad 2002. Utdelningen inleverans skett av både 2001 års överskott samt från Systembolaget AB (80 miljoner kronor) relöpande efter avslutade kvartal för 2002. I stats- dovisades på inkomsttiteln 1442 Systembolaget

AB:s inlevererade överskott.

Skr. 2002/03:101

2600 Försäljningsinkomster

Tabell 4.21 Aktieutdelning

Miljoner kronor

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För-

Utfall Utfall Skillnad

säljningsinkomster uppgick till 212 miljoner

2001 2002 2002-

2001 kronor, vilket är 182 miljoner kronor lägre än

272 miljoner kronor lägre än beräknat i Civitas Holding AB

statsbudgeten. Statens jordbruksverk köper,

förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). LKAB 231 231 0 Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på

lager sålts med större vinst än beräknat.

SBAB 103 120 17 SOS Alarm Sverige AB 4 2 –2 Specialfastigheter AB 116 54 –62 2700 Böter m.m. Stattum 300 114 –186

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Öv-

2500 Offentligrättsliga avgifter

riga inkomster av statens verksamhet uppgick till

347 miljoner kronor och blev därmed 153 miljo- Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of-

ner kronor (30,7 procent) lägre än vad som befentligrättsliga avgifter uppgick till 5 842 miljo-

räknats i statsbudgeten. I förhållande till 2001 är ner kronor och var därmed 331 miljoner kronor

det en ökning med 46 miljoner kronor. In- (6,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

komsterna består av många poster och redovisas Det är främst utfallet på inkomsttiteln Konces-

av ett hundratal myndigheter. sionsavgift på televisionens område som blev

högre än väntat. Utfallet blev 398 miljoner kro-

nor, vilket var 233 miljoner kronor högre än be-

3000 Inkomster av försåld egendom

räknat i statsbudgeten. Skillnaden beror till

största del på beslut om tidigareläggning av in-

Under inkomsttypen redovisas inkomster från betalningarna av den rörliga avgiften från TV4.

försäljning av aktier, byggnader, maskiner och

mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till

93 miljoner kronor. Utfallet blev 14 908 miljoner

Skr. 2002/03:101

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. I denna Tabell 4.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

togs försäljningar schablonmässigt upp med

Utfall SB Utfall Utfall-

15 001 miljoner kronor. Det lägre utfallet beror

2001 2002 2002 SB

på att några större försäljningar inte gjordes 2002

under året. Avskrivningar och

amorteringar 940 880 1 690 810

Tabell 4.22 Inkomster av försåld egendom

Avskrivningar på Miljoner kronor fastigheter 391 435 982 547

Utfall SB 2002 Utfall Utfall- SB

Uppdragsmyndigheters

2001 2002 2002

komplementkostnader 549 445 708 263

Inkomster av försåld

Statliga pensionsavgifter 7 507 7 306 8 176 870

egendom 188 15 001 93 –14 908 Kalkylmässiga inkomster 8 447 8 186 9 865 1 679

Tabell 4.25 Statliga pensionsavgifter

4000 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Utfall SB Utfall Utfall-

Under inkomsttypen redovisas återbetalningar 2001 2002 2002 SB

2002

av lån. De uppgick till 2 720 miljoner kronor och var därmed 350 miljoner kronor (14,8 procent) Statlig tjänste-

pensionering 6 004 6 528 6 528

högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden beror främst på att Återbetalning av studiemedel Särskild löneskatt på

pensionskostnader 1 445 1 579 1 579

och Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Statlig grupplivförsäkring 98 91 91

blev 173 miljoner kronor respektive 127 miljoner

kronor högre än beräknat. Premieskatt, gruppliv 53 42 42

Statlig personskadeför- Tabell 4.23 Återbetalning av lån säkring 13 68 68

Miljoner kronor

Avdrag för administra-

Återbetalning av övriga lån 112 112 275 163

6000 Bidrag m.m. från EU

Återbetalning av lån 2 590 2 370 2 720 350

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m.

från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks-

5000 Kalkylmässiga inkomster

fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag

till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag Inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkoms- från EG. ter består av vissa avskrivningar och amorte-

Inkomsterna uppgick till 9 307 miljoner kroringar samt statliga pensionsavgifter. Inkoms- nor och var därmed 1 703 miljoner kronor (15,5 terna uppgick till 9 865 miljoner kronor, vilket är procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Det 1 679 miljoner kronor (20,5 procent) högre än är främst bidragen från EG:s socialfond (–1 311 beräknat i statsbudgeten. Utfallet på inkomstti- miljoner kronor) och EG:s jordbruksfond (–446 teln Statliga pensionsavgifter blev 870 miljoner miljoner kronor) som blivit lägre än beräknat. kronor högre än beräknat beroende på att reg-

Utfallet på inkomsttiteln 6412 Bidrag från leringen av slutlig och preliminär premie för EG:s socialfond perioden 2000–2006 blev 691 2001 blev större än beräknat. Utfallet på in- miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbekomsttiteln Amortering på statskapital blev 547 talningarna från EG har förskjutits till 2003 på miljoner kronor högre än beräknat till följd av en grund av att dokumentationen av den svenska amortering från Statens fastighetsverk på 600 medfinansieringen och därmed rekvisitionen av miljoner kronor enligt regeringsbeslut.

bidrag från EG försenats. Inkomsterna på in-

Skr. 2002/03:101

komsttiteln 6411 Bidrag från EG:s socialfond pe- dels att efterfrågan på exportbidrag minskat till rioden 1995–1999 blev 620 miljoner kronor lägre följd av höga världsmarknadspriser. än i statsbudgeten. Slutredovisningen av Exportbidrag skall täcka skillnaden mellan projekten har försenats, vilket innebär att ut- gemenskapens pris och världsmarknadspriset betalningen från EG sker under 2003. och därmed möjliggöra export till tredje land.

Inkomsterna på Inkomsttiteln 6114 Exportbi- Inkomsterna från 6312 Bidrag från EG:s regidrag blev 299 miljoner kronor lägre än statsbud- onalfond 2000–2006 blev 297 miljoner kronor geten. högre än statsbudgeten till följd av att EG betalat

Orsaken till det lägre utfallet är dels att ut rekvirerade bidrag tidigare än beräknat. Se exportbidraget avskaffats på vissa produkter, vidare kapitel 7 Avgifter till och bidrag från EU.

Tabell 4.26 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

Utfall 2001 SB 2002 Utfall 2002 Utfall- SB 2002 Bidrag från EG:s jordbruksfond 7 084 8 087 7 641 –446 varav

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000–2006 404 1 050 1 180 130 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 266 108 73 –34 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. 1995–1999 0 90 –90 EG-finansierad struktur- och regionalstöd till

varav Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995– 1999 410 622 2 –620 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–

Skr. 2002/03:101

4.3 Statsbudgetens utgifter 2002 4.3.23. Riksgäldskontorets nettoutlåning

inklusive Kassamässig korrigering blev 7,9 mil- Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- jarder kronor lägre än i statsbudgeten, vilket bl.a. giftsområden. Därutöver ingår även posterna beror på att Sveaskog AB återbetalade ett lån på Minskning av anslagsbehållningar (endast vid 12 miljarder kronor. Möjligheten för tre mynbudgetering), Kassamässig korrigering och Riks- digheter att omplacera kontotillgångar i Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens gäldskontoret påverkade Riksgäldskontorets utgiftssida. Som framgår av tabell 4.29 uppgick nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. till med 5,6 miljarder kronor netto och Statsskulds- 729,3 miljarder kronor. I den av riksdagen ur- räntor m.m. med 2,3 miljarder kronor. Se vidare sprungligen antagna statsbudgeten anvisades avsnitt 4.3.26 och 4.3.29 samt 4.3.30. 713,9 miljarder kronor och under året tillfördes Till följd av andra orsaker har utgifterna ökat ytterligare 15,6 miljarder kronor på tilläggsbud- med 16,4 miljarder kronor jämfört med get. Utfallet blev 0,2 miljarder kronor lägre än ursprunglig statsbudget, varav 11,4 miljarder totalt anvisat (statsbudget inklusive kronor hänförde sig till Riksgäldskontorets tilläggsbudget). nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering.

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande Enbart den kassamässiga korrigeringen svarade till anvisade medel redovisas i tabell 4.29. En för 4,9 miljarder kronor av detta belopp. Se större förbrukning än totalt anvisade medel kan vidare avsnitt 4.3.1 – 4.3.30. finansieras genom att myndigheterna utnyttjar

Tabell 4.27 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna

ingående reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar

Utfall SB Utfall Diff. SB om s.k. medgivet överskridande.

2001 2002 2002 2002

Procentuell förändring från föregående

Analys av skillnaden mellan utfall och beräknade år utgifter enligt ursprunglig statsbudget BNP (fp) 1,1 2,4 1,9 –0,5

KPI (index) 2,6 1,7 2,4 0,7 I tabell 4.28 redovisas skillnaden mellan utfallet

Antal sysselsatta 1,9 0,5 0,1 –0,4 och de beräknade utgifterna i den ursprungliga

Nivåer, procent

statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i

Öppen arbetslöshet 4,0 3,8 4,0 0,2 december 2001. Skillnaden delas upp på skillnad till följd av beslut, förändringar av makro- 6-mån ränta 4,1 4,5 4,1 –0,4 ekonomiska förutsättningar och övriga förkla- 5-års ränta 4,7 5,0 5,0 0,0 ringsfaktorer. De makroekonomiska förut- Prisbasbelopp, tkr 36,9 37,9 37,9 0,0 sättningarna redovisas i tabell 4.27. Av skillnaden fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget. mellan utfall och beräknade belopp i statsbudgeten (15,4 miljarder kronor) hänför sig Tabell 4.28 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter

i statsbudgeten 2002

1,1 miljarder kronor till makroekonomiska

Miljarder kronor

förutsättningar. Arbetslösheten blev 0,2 procent

Makroförhögre än i statsbudgeten, vilket medförde att utsättn. Beslut Övrigt

Totalt

utgifterna för arbetslöshetsersättning ökade med

Utgiftsområden, 1,2 miljarder kronor (se vidare avsnitt 4.3.13). exkl.Statsskulds- Statsskuldsräntor m.m. blev 0,5 miljarder lägre räntor m.m. 1,6 3,5 2,8 7,8 än beräknat till följd av lägre räntor (se vidare Statsskuldsräntor avsnitt 4.3.26). m.m. –0,5 2,3 2,2 4,0

Utgifter m.m. minskade med 2,1 miljarder Riksgäldskontorets

1)

nettoutlåning 0 –7,9 11,4 3,6 kronor till följd av beslut. Utgifterna under utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. Summa statsbudge-

tens utgifter m.m. 1,1 –2,1 16,4 15,4

ökade med 3,5 miljarder kronor till följd av

1)

Inklusive Kassamässig korrigering beslut på tilläggsbudget m.m. främst på grund av tidigareläggning av arealersättning från 2003 till 2002 (4,0 miljarder kronor). Se vidare avsnitt

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.29 Statsbudgetens utgifter 2002

Miljoner kronor

1 Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget Totalt anvisat Utfall

budget statsbudget totalt anvisat

UO 01 Rikets styrelse 7 284 131 7 415 7 333 49 -81

Samhällsekonomi och finans-

8 754 –3 8 751 8 838 84 87 UO 02 förvaltning

UO 09 omsorg

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

108 357 6 565 114 922 112 889 4 532 -2 033 UO 10 handikapp

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 535 –58 33 477 33 794 260 318

Ekonomisk trygghet för familjer

49 841 0 49 841 50 197 356 356 UO 12 och barn

UO 17 fritid

Samhällsplanering, bostadsförsörj-

9 529 90 9 619 8 736 –793 -884 UO 18 ning och byggande

UO 23 anslutande näringar

1

Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2001, exkl. tilläggsbudget.

Skr. 2002/03:101

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande 729 309 miljoner kronor och blev därmed 15 400 upp till tre procent av anslaget. Om inte regermiljoner kronor högre än beräkningen i den ur- ingen beslutar annat skall myndigheten som en sprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt indragning av anslag föra bort ett belopp motanvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev ut- svarande den del av ett anslagssparande enligt gifterna 177 miljoner kronor lägre. årsredovisningen för föregående år som översti-

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev ger tre procent av det årets tilldelade anslag 11 848 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. minskat med dispositionsrätt som fördelats till Utgifterna inom utgiftsområde Ekonomisk annan myndighet. Indragningen skall göras setrygghet vid sjukdom och handikapp blev 4 532 nast den 30 juni året efter det år då anslagsspamiljoner kronor högre än i statsbudgeten men randet översteg tre procent. Indragningar på 2 033 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. grund av denna regel uppgick till 6 868 miljoner Statsskuldsräntor m.m. blev 4 013 miljoner kronor under 2002. Det största beloppet (1 739 kronor högre än i statsbudgeten (se medgivit miljoner kronor exklusive korrigeringar) avser överskridande nedan). Utgifterna inom utgifts- Avgiften till Europeiska gemenskapen. område Jord- och skogsbruk, fiske med

Tabell 4.30 Indragningar 2002

anslutande näringar blev 3 083 miljoner kronor

Miljoner kronor

högre än i statsbudgeten. På tilläggsbudget

Utgiftsområde / anslag anvisades ytterligare 4 000 miljoner kronor för tidigareläggning av arealersättningen. UO 2 01:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 354

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 41 136 UO 2 B 4 2000 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Det upplåning och låneförvaltning 168 beror främst på att inlåningen från Kärnavfalls- UO 13 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader 301 fonden, Insättningsgarantinämnden och Premiepensionsmyndigheten minskat kraftigt. Den UO 13 22:6 2001 Europeiska socialfonden m.m. för

perioden 1995–1999 146 kassamässiga korrigeringen togs i statsbudgeten

UO 15 25:2 Studiemedel m.m. 860 upp med –8 700 miljoner kronor. Utfallet uppgick till –46 285 miljoner kronor. Skillnaden mot UO 15 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 998 statsbudgeten blev således –37 585 miljoner kro- UO 16 25:4 Mitthögskolan: Grundutbildning 109 nor, vilket främst beror på att den ovannämnda UO 16 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på

UO 19 33:4 2001 Ersättning för nedsättning av

Indragningar

socialavgifter 262

UO 19 33:7 2001 Europeiska regionala utvecklingsfonden Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten perioden 1995–1999 195

får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-

UO 21 35:2 Bidrag för att minska elanvändning 108 slag inte skall användas, om detta är motiverat av

UO 21 35:7 Introduktion av ny energiteknik 175 särskilda omständigheter i en verksamhet eller av

UO 22 36:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska

Transeuropeiska nätverk 179 skäl.

UO 23 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. 152

Under 2002 har indragningar av anslagsmedel

UO 23 43:6 Intervention och exportbidrag för uppgående till totalt 8 781 miljoner kronor

jordbruksprodukter 732 gjorts. De tjugo största indragningarna svarar för

UO 23 43:7 Räntekostnader för förskotterade 85 procent av totalbeloppet. I tabellen redovisas

arealersättningar m.m. 151 samtliga indragningar som är större än 100

UO 27 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1 609 miljoner kronor.

Övriga indragningar 1 274

Under 1999 genomfördes en förändring av

Totalt 8 781

11 § anslagsförordningen (1996:1189) vilken in-

nebar att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får

disponera ett ramanslag med högst summan av

Skr. 2002/03:101

Den största indragningen (inklusive Politikområden korrigeringar) uppgår netto till 1 609 miljoner kronor och avser Avgiften till Europeiska Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter gemenskapen. in i 47 politikområden. Syftet med indelningen

är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål,

kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat Medgivna överskridanden att det många gånger har varit svårt att koppla

samman mål, kostnader och resultat på utgifts- Med riksdagens bemyndigande får regeringen områdesnivån. Vissa politikområden omfattar besluta att ett ramanslag får överskridas, om verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utdetta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka giftsområde. Ett politikområde kan även omfatta särskilda utgifter som inte var kända då anslaget verksamhet som bedrivs inom ett annat utgiftsanvisades eller för att ett av riksdagen beslutat område. Det finns även politikområden som har ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § bäring på flera utgiftsområden, s.k. sektorandra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- övergripande politikområden. ten). Regeringen har beslutat om de medgivna Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag överskridanden som framgår av följande tabell. och verksamheter för vilka regeringen inte fast-

ställer mål, såsom riksdagens ledamöter och om- Tabell 4.31 Medgivna överskridanden 2002 budsmän samt Regeringskansliet. Dessa

Miljoner kronor

omfattas inte heller av politikområdes-

politikområdestillhörig verksamhet. I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde Politikområdet 19 Ersättning vid arbetsoför- 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget 92:1 Räntor måga har de största utgifterna (112 889 miljoner på statsskulden 63 100 miljoner kronor. Utfallet kronor). Detta politikområde överensstämmer blev 67 183 miljoner kronor, vilket är 4 083 mil- med utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid joner kronor högre än vad som budgeterades. sjukdom och handikapp. Anslagen med de Det direkt till anslaget kopplade bemyndigande, största utgifterna inom detta politikområde var som riksdagen givit regeringen, har därmed ut- 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (48 500 nyttjats. Detta bemyndigande innebär att rege- miljoner kronor) och 19:2 Förtidspensioner ringen har rätt att besluta att anslaget får (49 917 miljoner kronor). överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra Det minsta politikområdet är 47 Minoritetsstatens betalningsåtaganden. politik. Utgifterna uppgick till 8 miljoner kro-

nor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder

för nationella minoriteter inom utgiftsområdet 8

Invandrare och flyktingar.

I tabellen jämförs utfallet med anvisat i stats-

budgeten och totalt anvisat (statsbudget inklu-

sive tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras

under respektive utgiftsområde. I tabellerna

redovisas utfallet per politikområde inom

respektive utgiftsområde (se även bilaga 7).

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.32 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

PO 39 Utrikeshandel, export- och

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.32 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden (fortsättning)

Miljoner kronor

Statsbudget Tilläggs- Totalt anvisat Utfall Skillnad mot Skillnad mot

Icke politikområdestillhörig verksamhet

Skr. 2002/03:101

Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Tabell 4.33 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Miljarder kronor

Vid analys av och information om statsbudge- Förändring tens storlek och påverkan på samhällsekonomin Utfall 2001 Utfall 2002 åren

Realekonomisk art 2001-2002 delas utgifterna in på ett annat sätt än efter ut-

Transfereringar 480,0 490,6 2,2 %

giftsområden, politikområden eller anslag. En

varav till

sådan indelning, efter typ av utgift, är den realekonomiska indelningen, som baseras på Hushållssektorn 244,5 259,1 6,0 % nationalräkenskapernas definitioner. För att Kommunala sektorn 135,2 142,1 5,1 % skapa jämförbarhet med andra länder upprättas Företagssektorn 32,7 28,4 –13,1 % nationalräkenskaperna enligt internationella

Ålderspensionsprinciper och riktlinjerna har utarbetats av EU, systemet 24,7 22,9 –7,0 %

olika realekonomiska kategorierna presenteras varav till överskådligt och de viktigaste delarna i statsbud- EU-institutioner 23,3 20,6 –11,3 % geten under respektive kategori kommenteras. I Konsumtionsutgifter 142,1 148,2 4,3 % tabellen visas den realekonomiska fördelningen

varav

av utgifterna inom statsbudgetens utgifts-

Löner inkl. sociala

områden. Av tabellen framgår också den

avgifter 70,3 77,3 9,9 %

procentuella förändringen mellan 2001 och 2002.

Omkostnader för

Diagram 4.4 visar hur utgifterna inom stats- konsumtion 39,4 39,2 –0,5 % budgetens utgiftsområden fördelar sig på de

Lokaler 12,7 13,8 8,8 %

olika realekonomiska grupperna 2002.

Utgifter för

försvarsändamål 13,6 12,2 –10,5 %

Direktkonsumtion 6,0 5,7 –6,2 %

Investeringsverksamhet 8,0 9,7 20,0 %

Räntor 85,2 72,9 –14,5 %

varav

Räntor på

statsskulden 81,1 67,2 –17,1 %

Finansiella transaktioner 6,6 4,0 –39,9 %

Summa utgiftsområden 722,0 725,3 0,4 %

Skr. 2002/03:101

Diagram 4. 4 Utgifterna inom statsbudgetens utgifts- Den största delen av statbudgetens transfere-

områden 2002, realekonomiskt fördelade

ringar gick till hushåll och uppgick till drygt en

Övrigt

tredjedel av statsbudgetens utgifter. De största

Räntor finansiellt

Invester- 10% 1% anslagen i denna grupp var Förtidspensioner,

ingar

Sjukpenning och rehabilitering m.m. Allmänna

1%

barnbidrag, Föräldraförsäkring, Efterlevandepen-

sioner till vuxna, Bostadstillägg till pensionärer,

Kostnader för statlig assistansersättning samt Bi-

Konsumtion drag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

20%

Kommunerna var den näst största mottagaren

av transfereringar 2002. Den kommunala sek-

torn omfattar kommuner, landsting och kom-

munalförbund. Transfereringar till den kommu-

Transferer-

nala sektorn uppgick 2002 till en femtedel av

ingar

68% statsbudgetens utgifter. Anslagen Generellt stats-

bidrag till kommuner och landsting och Statligt Källa: ESV

utjämningsbidrag till kommuner och landsting ut-

gjorde tillsammans 70 procent av transferering-

arna till den kommunala sektorn.

Transfereringar

Den tredje största kategorin av transfereringar

går till internationell verksamhet. Dessa uppgick Med transfereringar menas inkomstöverföringar,

under 2002 till 7 procent av de totala transdvs. utbetalningar av bidrag från staten till ex-

fereringarna. De internationella transfereringarna empelvis hushåll, företag eller kommuner utan

indelas i transfereringar till EU och transatt staten erhåller någon direkt motprestation.

fereringar till övrig internationell verksamhet. Som transfereringar räknas även Sveriges bidrag

Transfereringar till EU bestod av Avgiften till till EU-budgeten samt internationellt bistånd. I

Europeiska gemenskapen, medan transfereringar kapitel 3 avsnitt 5.2 redovisas de transfereringar

till övrig internationell verksamhet till största del som ingår i statens kostnader.

(83 procent) bestod av anslaget Bistånds-

Syftet med transfereringar är att omfördela in-

verksamhet. Minskningen av transfereringarna till komster mellan olika grupper i samhället, mellan

EU beror främst på att ett överskott i EUolika regioner i landet eller till internationell

budgeten för 2001 förts över till 2002 (se vidare verksamhet. Transfereringar kan också avse om-

avsnitt 4.3.27). fördelningar för individen över tiden.

Transfereringar till företagssektorn uppgick

År 2002 utgjorde transfereringar drygt två

till 6 procent av de totala transfereringarna. Fötredjedelar av utgifterna inom statsbudgetens

retagssektorn omfattas enligt nationalräkenskautgiftsområden. Diagram 4.5 visar trans-

perna av privata företag, ekonomiska föreningar, fereringarna per mottagargrupp 2002.

kommunala bolag, statliga bolag och statliga af-

Diagram 4. 5 Statsbudgetens transfereringar per färsverk. De största anslagen var Arealersättning

mottagargrupp 2002 och djurbidrag m.m., Bidrag till Samhall AB och

Internationell Särskilda insatser för arbetshandikappade. Till-

Ålders- verksamhet

pensions- 7% sammans utgjorde dessa anslag 45 procent av

systemet transfereringarna till företagssektorn.

5%

Organisationer Transfereringar till ålderspensionssystemet

1%

består av statliga ålderspensionsavgifter som ut-

går på vissa anslag som är förenade med ålders-

Hushåll

52%

pensionsrätt. Exempel på anslag var Förtidspen-

Kommuner

29% sioner, Sjukpenning och rehabilitering m.m.,

Pensionsrätt för barnår och Föräldraförsäkring.

Företag Organisationer och ideella föreningar får bi-

6%

drag från staten. Transfereringar till statliga ide- Källa: ESV

ella organisationer utgjorde knappt en procent av

de totala transfereringarna. De svarade alltså för

Skr. 2002/03:101

en mycket liten del av de samlade utgifterna på Räntor och övrigt finansiellt statsbudgeten.

Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor

på statsskulden och övriga räntor, till exempel Konsumtion räntesubventioner för studielånen. Räntorna

uppgick till 10 procent av utgifterna inom stats- Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser budgetens utgiftsområden 2002. De två största som de statliga myndigheterna använder i verk- anslagen var Räntor på statsskulden och Studiesamheten, till exempel utgifter för löner, hyror, medelsräntor m.m. vars utfall tillsammans utinköp av varor och tjänster, underhåll och repa- gjorde 98 procent av de totala räntorna. rationer samt försvarets inköp av krigsmateriel Under posten övrigt finansiellt finns bland som inte kan användas för civilt bruk. I kon- annat amorteringar, utlåning, beredskapslagring sumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp och utgifter för upplåning och låneförvaltning. av varor och tjänster som produceras utanför myndigheten och som levereras direkt till hushållen (direktkonsumtion). Utgifterna för kon- Utfallet per utgiftsområde sumtion uppgick under 2002 till 20 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- Ungefär 400 av statsbudgetens 500 anslag bestod område och de större skillnaderna mot statshelt eller delvis av konsumtionsutgifter. De tio budgeten på anslagsnivå. Tabellerna visar utfallet största konsumtionsanslagen svarade för 57 pro- per politikområde inom respektive utgiftscent av de samlade utgifterna för konsumtion. område. Anslagen har fördelats till de utgifts-

områden som de tillhör i statsbudgeten för 2002.

I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tillde- Investeringar lade medel. Med tilldelade medel avses summan

av ingående reservationer och ramöverförings- Med investeringar menas utgifter för anskaffning belopp, anvisade medel på statsbudget och av varaktiga tillgångar såsom byggnader och ma- tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt skiner, immateriella tillgångar som dataprogram, indragningar. Dessutom redovisas Riksgäldsvärdeföremål, finansiella tillgångar, lagerinves- kontorets nettoutlåning och den kassamässiga teringar som är ämnade att användas i produk- korrigeringen, som ingår på statsbudgetens tion samt utgifter för finansiell leasing. De flesta utgiftssida. I bilaga 7 redovisas en specifikation av dessa investeringar finansieras med lån i Riks- av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten gäldskontoret och ingår därför inte i utgifterna samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten. inom statsbudgetens utgiftsområden utan I vårpropositionen 2003 och i kapitel 3 avsnitt 5 redovisas i avsnitt 4.3.29 Riksgäldskontorets redovisas utfallet för den senaste femårsnettoutlåning. Av utgifterna inom stats- perioden. budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna 2002 till drygt 1 procent. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av 4.3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demoutgiftsområde som hade den största delen (85 krati samt delar av politikområdena Mediepolitik procent) av de totala investeringarna inom stats- och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även budgetens utgiftsområden. anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5

Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska

partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.34 UO 1 Rikets styrelse Tabell 4.35 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Politikområde 1 2 Utfall Politikområde Utfall

Mediepolitik 641 668 1 636 –32 Effektiv stats-

förvaltning 8 286 8 257 5 8 341 84

Utrikeshandel, export- och Finansiella system

investerings- och tillsyn 1 271 470 –8 469 –2 främjande 130 0 0 190 190

Övrig verksamhet 25 27 0 28 1 Samepolitik 18 17 0 16 –1

Summa UO 2 9 582 8 754 –3 8 838 84

Demokrati 79 274 80 320 46

Övrig

verksamhet 6 401 6 325 50 6 171 –154 Utfallet uppgick till 8 838 miljoner kronor och Summa UO 1 7 268 7 284 131 7 333 49 var därmed 84 miljoner kronor (0,9 procent)

1 Ursprungligt anvisat på statsbudgeten exklusive tilläggsbudget högre än vad som anvisades i statsbudgeten. 2 Anvisat på tilläggsbudget

De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till

anslaget 1:14 Statliga tjänstepensioner m.m. Ut- Utfallet uppgick till 7 333 miljoner kronor och

fallet för anslaget blev 91 miljoner kronor högre var därmed 49 miljoner kronor (0,7 procent)

än anvisat i statsbudgeten. Vid beräkningen av högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

anslaget avvaktade man utvärderingen av den

De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till

prognosmodell som nyligen införts vid Statens ett äldreanslag från budgetåret 1999 F1 Samar-

pensionsverk. Anslaget budgeterades utifrån det bete och utveckling inom Östersjöregionen (den

anslagssparande som upparbetats i syfte att ha s.k. Östersjömiljarden) vars utfall blev 190 mil-

som buffert i avvaktan på en utvärdering av joner kronor. Det var sista året som anslaget

prognosmodellen. Till följd av detta har kunde utnyttjas. Utfallet för anslaget 90:5 Re-

utgifterna blivit högre än beräknat. geringskansliet blev däremot 196 miljoner kronor

lägre än anvisat i statsbudgeten. Det lägre utfallet kan delvis förklaras av utdragna hyres-

4.3.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och

förhandlingar. En annan förklaring är att kron-

exekution

kursen har varit starkare än väntat och som därmed gav upphov till lägre valutakursförluster

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, för Utrikesdepartementet än beräknat. Anslaget

tull och exekution. Exekutionsväsendet ingick har dock tillförts 75 miljoner kronor på

t.o.m. 2001 i utgiftsområde 4 Rättsväsendet. tilläggsbudget för att kompensera den

kursförlust som uppstod 2001. Tabell 4.36 UO 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

Politikområde Utfall

Utfall SB Utfall

TB 2002 – SB 4.3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi 2001 2002 2002

2002

och finansförvaltning

Skatt, tull och

exekution 7 824 8 058 2 8 049 –9 Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ef-

Summa UO 3 7 824 8 058 2 8 049 –9

fektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndig-

heter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomistyr-

Utfallet uppgick till 8 049 miljoner kronor och ningsverket, Statskontoret, Statistiska centralby-

blev därmed 9 miljoner kronor (0,1 procent) rån, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet,

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vi-

De lägre utgifterna förklaras till största delen dare ingår under Övrig verksamhet anslaget 90:1

av att utfallet för anslag 3:2 Skattemyndigheterna Riksdagens revisorer.

blev 58 miljoner kronor lägre än vad som anvisa-

des i statsbudgeten. Det beror på att skattemyn-

digheterna har haft lägre IT-kostnader än beräk-

nat.

Skr. 2002/03:101

4.3.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4.3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår polisväsendet, åklagarväsen- Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utridet, domstolsväsendet, kriminalvården och kes- och säkerhetspolitik. rättshjälpen. Exekutionsväsendet har fr.o.m. 2002 flyttats till utgiftsområde 3 Skatt, tull och Tabell 4.38 UO 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

exekution.

Politikområde Utfall

Utfall SB TB Utfall

– SB Tabell 4.37 UO 4 Rättsväsendet 2001 2002 2002 2002

2002

Miljoner kronor

Utrikes- och 1 160 1 162 153 1 137 –25 Politikområde Utfall säkerhetspolitik

Utfall SB Utfall

TB 2002 – SB

2001 2002 2002

2002 Summa UO 5 1 160 1 162 153 1 137 –25 Rättsväsendet 22 757 23 641 262 24 052 411

Summa UO 4 22 757 23 641 262 24 052 411

Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och

var därmed 25 miljoner kronor (2,2 procent)

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet uppgick till 24 052 miljoner kronor och

Utfallet för anslaget 5:3 Bidrag till vissa interblev därmed 411 miljoner kronor (1,7 procent)

nationella organisationer blev 24 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna jämfört med statsbudge- lägre än statsbudgeten. Anslaget anvisades 166 ten hänför sig i huvudsak till anslaget 4:6 Krimi- miljoner kronor på tilläggsbudget på grund av en nalvården vars utfall blev 326 miljoner kronor väntad ökning av bidragen till bl.a. FN:s

fredsbevarande operationer. Dessa medel har högre än anvisat i statsbudgeten. Kriminalvården

dock inte förbrukats. Utfallet för anslaget 5:6 har haft akut brist på anstalts- och häktesplatser

Fredsfrämjande verksamhet blev 23 miljoner och de högre utgifterna har uppstått till följd av åtgärder för att lösa denna platsbrist. Det ökade kronor lägre än statsbudgeten. De lägre utfallen platsbehovet beror bl.a. på att fler intagna har för anslagen beror på svårigheten att bedöma långa strafftider och på slopandet av halvtids- omfattningen av fredsfrämjande operationer.

Skillnaden förklaras även av att dollarkursen frigivningen. Utgifterna har även blivit högre till

försvagats så att kostnaderna för operationerna följd av den särskilda satsningen på att bekämpa

blivit lägre än beräknat. narkotikamissbruket inom kriminalvården. Anslaget tillfördes 160 miljoner kronor på tilläggsbudget. Ramöverföringsbeloppet är –223

4.3.6¶Utgiftsområde 6 Totalförsvar

miljoner kronor. Den beslutade anslagskrediten (214 miljoner kronor) överskreds med 9

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Förmiljoner kronor.

svarspolitik och politikområdet Skydd mot

Utfallet för anslaget 4:5 Domstolsväsendet blev 113 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- olyckor. Politikområdet Försvarspolitik består geten, vilket bl.a. beror på att vissa av det militära försvaret och det civila försvaret. lönekostnader och försäkringspremier avseende Politikområdet Skydd mot olyckor omfattar fö-

rebyggande, konsekvensbegränsande och skade- 2001 betalades ut först under 2002.

avhjälpande åtgärder avseende olyckor.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.39 UO 6 Totalförsvar 4.3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt

Miljoner kronor

bistånd

Politikområde Utfall TB Utfall Utfall –

SB 2002

2001 2002 2002 SB 2002

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Försvars- 43 802 44 662 23 43 400 –1 262

Internationellt utvecklingssamarbete och Samar-

politik

bete med Central- och Östeuropa. Skydd mot 1 093 1 148 13 1 188 40 olyckor

Tabell 4.40 UO 7 Internationellt bistånd

Summa UO 6 44 895 45 810 36 44 588 –1 222 Miljoner kronor

Politikområde Utfall

Utfall TB Utfall

SB 2002 – SB Utfallet uppgick till 44 588 miljoner kronor 2001 2002 2002

2002 och var därmed 1 222 miljoner kronor (2,7

Internationellt 15 920 14 294 –200 14 666 372 procent) lägre än vad som anvisades i stats- utvecklings-

budgeten. arbete

Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar Samarbete med 1 069 750 0 1 018 268

Central- och samt forskning och teknikutveckling blev 722 mil-

Östeuropa joner kronor lägre än vad som anvisades i stats-

Summa UO 7 16 989 15 044 –200 15 684 640

budgeten. Framför allt beror detta på att budge-

terade materielleveranser försenats på grund av

begränsningar i produktionsförutsättningarna

Utfallet uppgick till 15 684 miljoner kronor och vid Försvarets materielverk och försvarsindu-

var därmed 640 miljoner kronor (4,3 procent) strin. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksam-

högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

het, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser

Skillnaden kan till största delen hänföras till m.m. blev 323 miljoner kronor lägre än beräknat

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet vars utfall blev i statsbudgeten. Det beror bl.a. på en löneskuld

392 miljoner kronor högre än vad som anvisades som kommer att falla ut till betalning 2003 samt

i statsbudgeten. De högre utgifterna 2002 i förmindre fredsfrämjande insatser än beräknat.

hållande till statsbudgeten beror på ett flertal

För att anpassa verksamheten inom det civila

faktorer. En av dessa är att ett begränsningsförsvaret till en förändrad hotbild har riksdagen

belopp för 1999 innebar förskjutningar av betalbeslutat att den nuvarande funktionsindelningen

ningar och därmed en stor ingående reservation av det civila försvaret ska upphöra. Krisbered-

för 2000. Infriande av tidigare ingångna skapsmyndigheten inrättades den 1 juli 2002 och

förpliktelser har därefter lett till ett successivt Överstyrelsen för civil beredskap avvecklades. I

minskande av denna reservation. Begränsningssamband med detta anvisades på tilläggsbudget

belopp sattes dock upp även för åren 2000 och anslagen 6:19 Krisberedskapsmyndigheten och

2001, vilket har hållit nere takten i utnyttjandet 6:21 Civilt försvar. I jämförelse med tilläggsbud-

av reservationen. geten blev utfallet på anslaget 6:21 Civilt försvar

185 miljoner kronor lägre. Finansiering av detta

anslag har främst skett genom att medel flyttats

från de tidigare funktionsanslagen.

Skr. 2002/03:101

Under 2002 har förbrukningen av anslags- DAC ansvarar för att sammanställa medlemsbehållningen fortsatt, vilket förklarar avvikelsen i ländernas biståndsstatistik. förhållande till statsbudgeten. Rapporteringen till DAC görs under senvåren

Även för anslaget 9:1 Samarbete med Central- efter avslutat budgetår. I rapporteringen ingår och Östeuropa förklaras det högre utfallet (140 samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som miljoner kronor) av utnyttjande av anslags- kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s behållningen. definitioner. Avräkningar avser t.ex. kostnader

för flyktingar från biståndsländer, administration

av bistånd på Utrikesdepartementet och delar av Redovisning av utfallet för biståndet EU-biståndet. Biståndsrelaterade utgifter finns

således inom ett flertal utgiftsområden. Även vid Biståndsramens storlek bestäms utifrån den pro- rapporteringstillfället används senast tillgängliga centsats (procent av bruttonationalinkomsten) BNI-prognos. som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Nedan redovisas DAC-rapporteringen för Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpro- åren 1997-2002. Det totala utfallet för 2002 är positionen används den senast tillgängliga BNI- preliminärt och består till viss del av definitivt prognosen, varför ramens storlek kan förändras utfall, men avräkningarna från biståndsramen är mellan den ekonomiska vårpropositionen och preliminära och baseras på 2001 års utfall. Det budgetpropositionen, samt mellan åren. preliminära utfallet för 2002 är 0,73 procent av

Det totala svenska biståndet under ett år rap- BNI vilket är 0,04 procentenheter lägre än utfalporteras årligen till OECD:s biståndskommitté let för 2001. En förklaring till detta är att utfallet DAC (Development Assistance Committee). för 2001 påverkades av att en hög andel av

reservationer från tidigare år kunde utnyttjas.

Tabell 4.41 Utfallet för biståndet 1997–2002

Miljoner kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002

1 Totalt utbetalat bistånd 13 212 12 499 13 467 16 479 17 220 17 033

2 Totalt bistånd i procent av BNI 0,79% 0,72% 0,70% 0,80% 0,77% 0,73% 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC. 2 Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC.

Skr. 2002/03:101

Ytterligare en förklaring är att BNI har ökat. Det kunna ta hand om det ökande antalet asyl-

slutliga utfallet för det totala svenska biståndet sökande anvisades 1 160 miljoner kronor på

redovisas i budgetpropositionen för 2004, men tilläggsbudget. även då beräknas procentsatsen för biståndet

enligt en BNI-prognos. Definitiv BNI presenteras först i november 2003. Det är först då 4.3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, som det definitiva biståndsutfallet i procent av sjukvård och social omsorg

BNI kan redovisas.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena

Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barnpo- 4.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och litik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Social-

flyktingar tjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även an-

slaget 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och

Utgiftsområdet omfattar politikområdena socialvetenskap: Förvaltning samt anslaget 26:2

Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migra- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: tionspolitik och Minoritetspolitik. Forskning, vilka ingår i politikområdet Forsk-

ningspolitik.

Tabell 4.42 UO 8 Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor Tabell 4.43 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Politikområde Utfall Miljoner kronor

Utfall SB TB Utfall

– SB

2001 2002 2002 2002 Politikområde Utfall

2002 Utfall TB Utfall

SB 2002 – SB

2001 2002 2002 Integrationspolitik 2 282 2 425 –8 2 547 122 2002

Storstadspolitik 266 116 0 328 212 Hälso- och sjuk- 20 237 20 636 508 20 657 21

vårdspolitik Migrationspolitik 2 726 2 690 1 315 3 813 1 123

Folkhälsa 497 803 15 692 –112 Minoritetspolitk 8 8 0 8 0

Barnpolitik 16 19 0 18 0

Summa UO 8 5 282 5 239 1 307 6 695 1 457

Handikappolitik

Äldrepolitik 350 25 0 29 4 Utfallet uppgick till 6 695 miljoner kronor och

Socialtjänst- 781 762 16 771 9 var därmed 1 457 miljoner kronor (27,8 procent) politik högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Forsknings- 251 290 0 307 17

Skillnaden mellan utfall och statsbudget hän- politik för sig främst till anslaget 12:2 Mottagande av Summa UO 9 29 492 31 129 589 31 040 –89 asylsökande vars utfall blev 1 067 miljoner kronor

högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att

Utfallet uppgick till 31 040 miljoner kronor och antalet asylsökande i mottagandesystemet blev

var därmed 89 miljoner kronor (0,3 procent) betydligt högre än vad som beräknats i

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. statsbudgeten. Inträdet som operativ medlem i

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- Schengensamarbetet 2001 har lett till fler asylsö-

delsförmånen blev 17 843 miljoner kronor under kande. Utan gränskontroller har det blivit enk-

2002, vilket var 219 miljoner kronor högre än anlare att resa mellan Schengenländerna och i

visade medel i statsbudgeten. Det finns ett avtal praktiken är det möjligt att välja vilket medlems-

mellan staten och landstingen om hur kostnaland man vill söka asyl i. Samtidigt framstår

derna för läkemedelsförmånen skall delas. För Sverige i ett europeiskt perspektiv som mer

2001 överskreds de beräknade kostnaderna med generöst än övriga länder. Andelen asylsökande

300 miljoner kronor och staten skulle enligt som inte har giltiga ID-handlingar har ökat,

avtalet kompensera landstingen med 150 vilket försvårar handläggningen. Handläggnings-

miljoner kronor. För detta ändamål anvisades tiderna är fortsatt långa. Antalet asylsökande,

150 miljoner kronor på tilläggsbudget. År 1998 som är inskrivna i mottagandesystemet, har

omklassificerades vissa varor från läkemedel till successivt ökat. Från och med i år kan också

medicintekniska produkter. Kostnaderna för noteras en ökning från länder varifrån det

dessa produkter skulle därmed inte längre ingå i tidigare endast kommit relativt få asylsökande.

läkemedelsförmånen utan bäras av landstingen. För att täcka de högre utgifterna och för att

För att kompensera landstingen har staten ersatt

Skr. 2002/03:101

landstingen med 69 miljoner kronor per år under tilläggsbudget. Ramöverföringsbeloppet till 2003 åren 1999–2002. Ersättningen har belastat är dock negativt (–807 miljoner kronor). anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen. För Den största skillnaden mellan utfall och detta ändamål anvisades ytterligare 69 miljoner ursprunglig statsbudget hänför sig till anslaget kronor på tilläggsbudget. Med hänsyn tagen till 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. tilläggsbudget på totalt 219 miljoner kronor Utgifterna på detta anslag uppgick till 48 500 överensstämde utfallet med totalt anvisade miljoner kronor, vilket är 2 795 miljoner kronor medel. (6,1 procent) högre än vad som anvisades i

För anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. blev statsbudgeten. Under 2002 ökade sjukfrånvaron utfallet 1 987 miljoner kronor, vilket var 192 mer än vad som beräknades i statsbudgeten. Till miljoner kronor lägre än anvisade medel i stats- följd därav anvisade riksdagen ytterligare 4 500 budgeten. Det lägre utfallet beror främst på att miljoner kronor på tilläggsbudget (se vidare utnyttjandet av tandvårdsersättningen varit lägre avsnitt 3.5.2). än beräknat i statsbudgeten. Den 1 juli 2002 för- Utgifterna för anslaget 19:2 Förtidspensioner bättrades stödet för tandvård för de äldre. Detta uppgick 2002 till 49 917 miljoner kronor, vilket har emellertid endast i begränsad omfattning är 2 079 miljoner kronor högre än anvisat i statsökat utgifterna under 2002. budgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare

Utgifterna för anslaget 14:8 Alkohol- och nar- 2 000 miljoner kronor. De högre utgifterna i kotikapolitiska åtgärder uppgick till 201 miljoner förhållande till statsbudgeten beror till största kronor under 2002, vilket var 101 miljoner kro- delen på att fler personer än beräknat har gått nor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. över från sjukskrivning till förtidspension. Me-

Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för delantalet förtidspensionärer var 470 930 under statlig assistansersättning uppgick till 7 526 miljo- 2002, vilket är en ökning med 26 253 i förhålner kronor, vilket var 80 miljoner kronor lägre lande till 2001. än anvisade medel i statsbudgeten. Jämfört med Utfallet på anslaget 19:4 Arbetsskadeersätt- 2001 är det en ökning med 1 184 miljoner ningar blev 7 133 miljoner kronor, vilket är 475 kronor, vilket främst förklaras av ett ökat antal miljoner kronor lägre än statsbudgeten. I förersättningsberättigade. hållande till 2001 är det en ökning med 35 miljo-

ner kronor. Tillämpningen av den bevisregel som

gäller fr.o.m. den 1 juli 2002 har endast i mycket 4.3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk begränsad omfattning ökat utgifterna under

trygghet vid sjukdom och handikapp 2002.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. 4.3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom

Tabell 4.44 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-

Miljoner kronor

nomisk äldrepolitik. I detta ingår anslagen 20:1 Politikområde Utfall

Utfall TB Utfall Ålderspensioner, 20:2 Efterlevandepensioner till

SB 2002 – SB

2001 2002 2002

2002

vuxna, 20:3 Bostadstillägg till pensionärer och Ersättning 20:4 Delpension. vid arbetsoförmåga 107 316 108 357 6 565 112 889 4 532

Tabell 4.45 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Summa Miljoner kronor

UO 10 107 316 108 357 6 565 112 889 4 532

Politikområde Ut-

Utfall TB Utfall fall

SB 2002

2001 02 2002 – SB

2002 Utfallet uppgick till 112 889 miljoner kronor och

Ekonomisk äldrevar därmed 4 532 miljoner kronor (4,2 procent) politik 33 839 33 535 –58 33 794 260 högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det

Summa UO 11 33 839 33 535 –58 33 794 260

är emellertid 2 033 miljoner kronor lägre än vad som anvisades sammanlagt i statsbudget och

Skr. 2002/03:101

Utfallet uppgick till 33 794 miljoner kronor och 4.3.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev därmed 260 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ar-

Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till betsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag pensionärer blev 292 miljoner kronor högre än till arbetslöshetsersättning och utgifter för arvad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på betsmarknadspolitiska program. Vidare ingår att antalet pensionärer med bostadstillägg ökat bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till mer än väntat. Samhall AB:s verksamhet.

Tabell 4.47 UO 13 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

4.3.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk

Politikområde Utfall

trygghet för familjer och barn Utfall TB Utfall

SB 2002 – SB

2001 2002 2002

2002 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko- Arbetsmark- 58 627 58 915 974 60 968 2 053 nomiskt familjepolitik utom bostadsbidrag som nadspolitik tillhör utgiftsområde 18. De största anslagen är Summa UO 13 58 627 58 915 974 60 968 2 053 21:1 Allmänna barnbidrag och 21:2 Föräldraförsäkring.

Utfallet uppgick till 60 968 miljoner kronor och

var därmed 2 053 miljoner kronor (3,5 procent)

Tabell 4.46 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Miljoner kronor För anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantier- Politikområde Ut- sättning blev utfallet 1 322 miljoner kronor högre

Utfall TB Utfall fall

SB 2002 än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror

2001 2002 2002 – SB

2002 på att antalet konkurser har varit högre än vad Ekonomisk 48 289 49 841 0 50 197 356 som antogs i statsbudgeten samt en högre erfamiljepolitk sättningsnivå. Ytterligare 1 808 miljoner kronor Summa UO 12 48 289 49 841 0 50 197 356 anvisades på tilläggsbudget för detta anslag.

Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslös-

hetsersättning och aktivitetsstöd blev 705 miljoner Utfallet uppgick till 50 197 miljoner kronor och kronor högre än vad som anvisades i statsbudvar därmed 356 miljoner kronor (0,7 procent) geten. Den främsta orsaken är att ersättningen högre än vad som anvisades i statsbudgeten. vid arbetslöshet höjdes den 1 juli 2002. Denna

Utfallet på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring höjning var inte medräknad i statsbudgeten och blev 425 miljoner kronor (2,2 procent) högre än medförde således högre utgifter än beräknat. vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget fi- Utgifterna ökar också till följd av att den öppna nansierar föräldraförsäkringen i form av föräld- arbetslösheten blev 4,0 procent av arbetskraften rapenning, tillfällig föräldrapenning och havan- 2002, vilket är 0,2 procentenheter högre än vad deskapspenning. De högre utgifterna beror som förutsattes i statsbudgeten. främst på det oväntat höga antalet utbetalda da- Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarkgar och en ökning av den genomsnittliga nadsutbildning och övriga kostnader blev 155 ersättningen per dag, som i huvudsak förklaras miljoner kronor högre än beräknat. Skillnaden av att pappornas uttag av föräldraledighet har förklaras främst av fler personer i åtgärder än beökat från 13,8 procent 2001 till 15,5 procent räknat. 2002 av totalt antal uttagna dagar (se vidare För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden avsnitt 3.5.2). m.m. för perioden 2000–2006 blev utfallet 149

miljoner kronor högre än anvisade medel i

statsbudgeten. Anslaget har belastats i snabbare

takt än beräknat.

Skr. 2002/03:101

4.3.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsliv Tabell 4.49 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Politikområde Utfall TB Utfall Utfall – Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ar- SB 2002

2001 2002 2002 SB 2002 betslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom

Utbildningsutgiftsområdet agerar bl.a. Arbetsmiljöverket,

politik 19 089 22 567 –960 20 668 –1 899 Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombuds-

Summa UO 15 19 089 22 567 –960 20 668 –1 899

mannen.

Tabell 4.48 UO 14 Arbetsliv Utfallet uppgick till 20 668 miljoner kronor och

Miljoner kronor

var därmed 1 899 miljoner kronor (8,4 procent) Politikområde Utfall lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfall SB TB Utfall

– SB

2001 2002 2002 2002

2002 Skillnaden mellan utfallet och anvisade medel i Arbetslivspolitik 1 008 1 014 5 1 028 13 statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2

Studiemedel m.m. vars utfall blev 1 352 miljoner Jämställdhetspolitik 39 33 0 39 6 kronor lägre. Avvikelsen beror främst på att

antalet studiemedelstagare blivit lägre än

Summa UO 14 1 047 1 48 5 1 066 19

beräknat både för det generella och det högre

bidraget. Utfallet uppgick till 1 066 miljoner kronor och För anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. blev var därmed 19 miljoner kronor (1,8 procent) utfallet 543 miljoner kronor lägre än anvisade högre än vad som anvisades i statsbudgeten. medel i statsbudgeten. Skillnaden förklaras

Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet hade ett utfall främst av ett lägre antal studerande med särskilt på 317 miljoner kronor mot anvisade 310 miljo- utbildningsbidrag än beräknat i statsbudgeten. ner kronor i statsbudgeten. Utfallet blev därmed Mer information om Studiestöd finns i avsnitt 7 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. På 3.5.2 under Övriga transfereringar. tilläggsbudget anvisades 9 miljoner kronor eftersom Arbetslivsinstitutet hade tillfälligt högre utgifter i samband med att delar av forskningspro- 4.3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och gram flyttades till närliggande forskning inom universitetsforskning högskolan.

För anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgär- Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikder var utfallet 6 miljoner kronor högre än anvi- områdena Utbildningspolitik och Forskningssade medel i statsbudgeten. politik samt del av politikområdet Storstadspoli-

tik. Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, 4.3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning

och forskning samt centrala myndigheter inom Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet utbildningsområdet. Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter

Tabell 4.50 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda

Miljoner kronor

under studier. Inom området anslås medel för

Politikområde Utfall dels studiehjälp i form av studiebidrag, inackor- TB Utfall

Utfall 2001 SB 2002 – SB

2002 2002 deringstillägg och extra tillägg för studerande 2002 inom främst gymnasieskolan, dels studiemedel i Storstadsform av studiebidrag, dels medel för räntesub- politik 178 185 0 196 11 ventioner och avskrivning av studielån. Medel Utbildnings-

politik 30 503 38 500 –54 37 895 –605 anslås även för olika former av vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala ändamål. Forsknings-

politik 2 578 2 762 0 2 780 18

Summa UO 16 33 259 41 447 –54 40 871 –576

Skr. 2002/03:101

Utfallet uppgick till 40 871 miljoner kronor och Utfallet uppgick till 8 095 miljoner kronor och var därmed 576 miljoner kronor (1,4 procent) blev därmed 12 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De största skillnaderna återfinns under poli- De lägre utgifterna hänför sig främst till antikområdet Utbildningspolitik, som svarar för slaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter, vars drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. utfall blev 18 miljoner kronor lägre än vad som Utfallet för detta politikområde blev 605 miljo- anvisades i statsbudgeten. ner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten och skillnaderna återfinns under ett flertal anslag. 4.3.18 Utgiftsområde 18

Den enskilt största skillnaden hänför sig till Samhällsplanering, anslaget 25:17 Bidrag till den särskilda vuxen- bostadsförsörjning och byggande utbildningsinsatsen, vars utfall blev 177 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- Skillnaden beror på tidigareläggning av politik, Regional samhällsorganisation samt delar utbetalningar till 2001. av politikområdena Ekonomisk familjepolitik

Utfallet för anslaget 25:19 Bidrag för och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, kvalificerad yrkesutbildning blev 112 miljoner bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd Utfallet för anslaget 25:72 Enskilda utbild- till ekologisk utveckling. ningsanordnare på högskoleområdet m.m. blev 117 miljoner kronor lägre än anvisade medel i stats- Tabell 4.52 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande

budgeten. Utgifterna under anslaget 25:73 Sär-

Miljoner kronor

skilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Politikområde Utfall blev 107 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- Utfall SB TB Utfall

– SB

2001 2002 2002 2002

2002 budgeten.

Ekonomisk fa- 3 994 3 998 0 3 717 –281

miljepolitik 4.3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, Bostadspolitik 3 413 2 744 89 2 378 –365

trossamfund och fritid Regional sam- 1 891 1 992 1 1 986 –6 hällsorganisation

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul-

Miljöpolitik 1 137 796 0 655 –141 turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Summa UO 18 10 434 9 529 90 8 736 –793 Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Utfallet uppgick till 8 736 miljoner kronor och

var därmed 793 miljoner kronor (8,3 procent)

Tabell 4.51 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Miljoner kronor

Skillnaden hänför sig bland annat till anslaget Politikområde Utfall

Utfall SB TB Utfall

– SB 21:1 Bostadsbidrag vars utfall blev 281 miljoner

2001 2002 2002 2002

2002

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det Finansiella sy- 32 34 0 37 3 beror bl.a. på en gynnsammare utveckling av

stem och tillsyn

reallönerna, vilket har inneburit att färre hushåll Utbildnings- 2 591 2 607 0 2 602 –5

än beräknat erhållit bostadsbidrag. Under 2002 politik

sjönk antalet bidragshushåll i förhållande till Forskningspolitik 34 40 0 40 0

2001. En indragning om 288 miljoner kronor

Mediepolitik 32 31 –1 31 0

gjordes därför på anslaget. Kulturpolitk 4 527 4 785 28 4 793 8 För anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvester- Ungdomspolitik 107 106 0 105 –1 ingar som främjar ekologisk hållbarhet blev utfallet Folkrörelsepolitik 491 504 0 487 –17 15 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kro-

nor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. An-

Summa UO 17 7 814 8 107 28 8 095 –12

slaget utgör en stödform där kommunerna kan

få bidrag till miljöinvesteringar. Stödet skall för-

Skr. 2002/03:101

delas till de kommuner vars investeringsprogram Utfallet uppgick till 3 388 miljoner kronor och på bästa sätt bidrar till ekologisk omställning. var därmed 175 miljoner kronor (4,9 procent) Under 2002 har efterfrågan på bidrag till bo- lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. stadsinvesteringar som främjar ekologisk håll- Utfallet för anslaget 33:1 Allmänna regionalbarhet varit lägre än beräknat i statsbudgeten. politiska åtgärder blev 187 miljoner kronor lägre Med hänsyn tagen till tilläggsbudget (–160 mil- än anvisat i statsbudgeten. En förklaring till det joner kronor) blev utfallet för anslaget 10 miljo- låga utfallet är att anslaget i många fall belastas ner kronor lägre än totalt anvisade medel. flera år efter det att beslut fattats, vilket medför

Utfallet på anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. svårigheter att förutse utgifterna för ett visst år. blev 92 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- Utfallet för anslaget 33:7 Särskilda regionala utbudgeten. Detta kan förklaras av en lägre ränte- vecklingsprogram blev 181 miljoner kronor lägre nivå än beräknat. än anvisat i statsbudgeten. Anslaget disponeras

Utfallet på anslaget 34:1 Stöd till lokala inve- av regeringen och används bl. a. för engångsinsteringsprogram för ekologisk hållbarhet blev 141 satser för att främja det lokala näringslivet. miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudge- Utfallet på anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Reten. gionala transportnät m.m. blev 81 miljoner kro-

På tilläggsbudget anvisades 240 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget nor på det nya anslaget 31:14 Omstrukturering av avser främst att täcka det statliga stödet till kommunala bostadsföretag. Syftet med anslaget kommuner och länsstyrelser för anläggande av var att regeringen skulle fortsätta arbetet med att ortssammanbindande telenät. För att kommustödja kommuner med ekonomiskt utsatta nerna ska kunna ansöka om de medel som avbostadsföretag. Verksamheten kom dock inte satts i statsbudgeten måste de ha tagit fram igång i beräknad omfattning under året. kommunala IT-infrastrukturprogram och fått

dem godkända av länsstyrelsen. Ett andra villkor

är att kommunerna upphandlat nätutbyggnaden 4.3.19 Utgiftsområde 19 Regional i konkurrens. Orsaken till det låga utfallet är dels

utjämning och utveckling att antalet kommuner med godkända IT-infra-

strukturprogram har blivit lägre än beräknat, dels Utgiftsområdet består huvudsakligen av politik- att antalet stödansökningar till länsstyrelserna området Regionalpolitik. Detta politikområde från kommuner med godkända IT-infrastrukomfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska turprogram blivit lägre än väntat. Upphandföretagsstöd. I utgiftsområdet ingår vidare medel lingarna av nätutbyggnaden har bl.a. försvårats som länsstyrelserna och i vissa län reguljära av det svaga marknadsläget för investeringar i ny självstyrelseorgan samt Verket för näringslivsut- IT-infrastruktur. veckling förfogar över för regional projektverk- Den största skillnaden hänför sig till anslaget samhet samt medel till en del av medfinansie- 33:06 Europeiska regionala utvecklingsfonden peringen av EG:s strukturfondsprogram. Vidare rioden 2000–2006 vars utfall blev 282 miljoner ingår medel för utbetalningar från EG:s regio- kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Huvudnalfond samt medel för Glesbygdsverket. Ut- sakligen beror detta på att genomförandet av de giftsområdet omfattar därutöver regionala trans- nya strukturfondsprogrammen försenades under portnät m.m. inom det nationella IT- 2001, vilket förskjutit utgifterna till 2002. infrastrukturprogrammet. Dessa medel ingår i politikområdet IT, tele och post.

4.3.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

Tabell 4.53 UO 19 Regional utjämning och utveckling naturvård

Miljoner kronor

Politikområde TB Utfall

Utfall Utfall Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö-

SB 2002 200 – SB

2001 2002

2 2002 politik och del av politikområdet Forskningspo-

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.54 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Energiteknikstöd blev 88 miljoner kronor högre

Miljoner kronor

än anvisat i statsbudgeten. Politikområde Utfall

Utfall SB TB Utfall

– SB

2001 2002 2002 2002

2002 Forskningspolitik 216 295 1 295 1 4.3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljöpolitik 2 164 2 830 –19 2 638 –191

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans-

Summa UO 20 2 380 3 125 –18 2 934 –191

portpolitik och del av politikområdet IT, tele

och post. Utfallet uppgick till 2 934 miljoner kronor och

Tabell 4.56 UO 22 Kommunikationer

var därmed 191 miljoner kronor (6,1 procent)

Miljoner kronor

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Politikområde Utfall

I statsbudgeten för 2002 anvisades 200 miljo- Utfall TB Utfall

SB 2002 – SB

2001 02 2002

2002 ner kronor till anslaget 34:15 Stöd till klimatinvesteringar. Anslaget är nytt för 2002 och dispo- Transportpolitik 23 786 23 723 9 23617 –106 neras för stöd till klimatinvesteringsprogram IT, tele och post 556 745 –1 744 –1 som minskar klimatpåverkande utsläpp. Reger-

Summa UO 22 24 341 24 469 8 24 361 –107

ingen inväntar EU:s godkännande varför stöd ännu inte kunnat beviljas. Utfallet blev därmed 195 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i Utfallet uppgick till 24 361 miljoner kronor och statsbudgeten. var därmed 107 miljoner kronor (0,4 procent)

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

I huvudsak återfinns skillnaden mellan utfall 4.3.21 Utgiftsområde 21 Energi och statsbudget inom politikområde 36 Trans-

portpolitik där utfallet blev 106 miljoner kronor Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ener- lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. För gipolitik, vilket omfattar de tre verksamhets- anslaget 36:6 Från EG-budgeten finansierade stöd områdena Elmarknadspolitik, Övrig energi- till Transeuropeiska nätverk blev utfallet 89 milmarknadspolitik och Politik för ett uthålligt joner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. energisystem. Skälet till det låga utfallet är att utbetalningarna

Det är främst Statens energimyndighet och av beviljade bidrag blev lägre än beräknat i stats- Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret budgeten. Respektive myndighet får endast reför att genomföra åtgärderna inom energi- dovisa utgifter på anslaget i den mån de motsvapolitiken. ras av uppburet finansiellt stöd från EG-

budgeten. Utfallet för anslaget 36:13 Rikstrafi-

Tabell 4.55 UO 21 Energi

ken: Trafikupphandling blev 69 miljoner kronor

Miljoner kronor

lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror dels Politikområde Utfall

Utfall SB TB Utfall på att antalet passagerare i Gotlandstrafiken ökat

– SB

2001 2002 2002 2002

2002 vilket medfört lägre förlust, dels har vissa betal- Energipolitik 1 950 2 132 0 2 253 121 ningar förskjutits till 2003 på grund av att nya

trafikavtal träffats under 2002.

Summa UO 21 1 950 2 132 0 2 253 121

Utfallet för anslaget 36:5 Ersättning till Statens

järnvägar för kostnader i samband med utdelning

Utfallet uppgick till 2 253 miljoner kronor och från AB Swedcarrier m.m. uppgick till 86 miljo-

ner kronor och blev därmed 61 miljoner kronor var därmed 121 miljoner kronor (5,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror dels

på betalning av eftersläpande lagfartsavgifter,

De högre utgifterna jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till äldreanslaget från dels på att villkoren för anslaget har utvidgats

under året för riskavspeglande avgifter avseende budgetåret 1999 B9 Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige. Utfallet blev 187 mil- statens leasingåtaganden till förmån för

Scandlines AB. För anslaget 36:2 Väghållning och joner kronor och finansierades med ramöverföringar från tidigare år. Utfallet för anslaget 35:6 statsbidrag blev utfallet 51 miljoner kronor högre

än vad som anvisades i statsbudgeten. Främst

Skr. 2002/03:101

beror detta på att Vägverkets investeringar i den 599 miljoner kronor lägre än anvisat i nationella planen blivit större än beräknat. statsbudgeten. Det beror framförallt på minskat

behov av exportbidrag och interventioner för

vissa produkter. 4.3.23 Utgiftsområde 23 Jord- och Utfallet inom politikområdet Landsbygds-

skogsbruk, fiske med anslutande politik blev 62 miljoner kronor högre än anvisat i näringar statsbudgeten. Utgifterna för anslagen 44:1 Åt-

gärder för landsbygdens miljö och struktur och

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livs- 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för medelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Lands- landsbygdens miljö och struktur blev sammanlagt bygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, 347 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- Forskningspolitik och Samepolitik. geten. Orsaken är att handläggningen av miljö-

stöd försenades 2001, vilket medfört högre ut- Tabell 4.57 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med betalningar under 2002. Utfallet på anslaget 44:6

anslutande näringar

Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämp-

Miljoner kronor

ningsmedel blev 300 miljoner kronor lägre än an- Politikområde Utfall

Utfall Utfall – SB visat i statsbudgeten. Anledningen till det låga

2001 SB 2002 TB 2002 2002 2002

utfallet är att stödutbetalningarna inte kommer Utbildnings- 1 157 1 209 0 1 209 0 att ske förrän 2003, vilket innebär att de utgifter politik

som redovisats 2002 endast avser informations- Forsknings- 238 234 0 233 –1 och utbildningsinsatser. politik Skogspolitik 453 519 0 531 12 Djurpolitik 407 429 22 401 –28 4.3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Livsmedels- 10 607 4 265 4 014 7 286 3 020 politik

Utgiftsområdet omfattar politikområdena När- Landsbygds- 3 714 4 140 –117 4 203 62 ingspolitik, Utrikeshandel, Export och investerpolitik

ingsfrämjande samt konsumentfrågor och en del Samepolitik 50 43 0 59 16 av Forskningspolitik.

Summa UO 23 16 627 10 839 3 918 13 922 3 083 Tabell 4.58 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

Utfallet uppgick till 13 922 miljoner kronor och

Politikområde Utfall var därmed 3 083 miljoner kronor (28,4 procent)

Utfall SB TB Utfall – SB högre än vad som anvisades i statsbudgeten. 2001 2002 2002 2002 2002

Det högre utfallet återfinns i huvudsak inom Forskningspolitik 1 105 1 032 0 1 071 39 politikområdet Livsmedelspolitik där utfallet Näringspolitik 1 678 1 617 –35 1 649 32 blev 3 020 miljoner kronor högre än anvisat i

Utrikeshandel, 428 582 0 550 –32 statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av an- export- och inveslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. steringsfrämjande vars utfall blev 3 635 miljoner kronor högre än Konsumentpolitik 137 179 0 183 4 anvisat i statsbudgeten. Orsaken till det högre Summa UO 24 3 348 3 410 –35 3 453 43 utfallet är att utgifterna för arealersättning (4 000 miljoner kronor) avseende 2003 tidigarelades

Utfallet uppgick till 3 453 miljoner kronor och från januari 2003 till december 2002. Det högre

var därmed 43 miljoner kronor (1,3 procent) utfallet beror också på att en större del av djur-

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. bidraget betalades i förskott under december

Det högre utfallet återfinns främst under po- 2002. Utgifterna under anslaget minskade mellan

litikområde 26 Forskningspolitik. Utfallet på an- 2001 och 2002 med 3 367 miljoner kronor efter-

slaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forsksom utgifterna för arealersättning även 2001 ti-

ning och utveckling blev 34 miljoner kronor digarelades från 2002. Under 2001 belastades så-

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. ledes anslaget med arealersättning för två år.

Främst beror detta på att en del av utgifterna Utfallet på anslaget 43:6 Intervention och under 2002 avsåg godkända medelsansökningar

exportbidrag för jordbruksprodukter blev däremot

från tidigare år.

Skr. 2002/03:101

4.3.25¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag 4.3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor till kommuner m.m.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet All- Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på

männa bidrag till kommuner. I detta ingår mer- statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-

parten av statens bidrag till kommuner och gäldskontorets provisionskostnader i samband

landsting. med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-

rådet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något

Tabell 4.59 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

politikområde och ingår inte under utgiftstaket

Miljoner kronor

eftersom regeringen och riksdagen i mycket be-

Politik- Utfall

Utfall Utfall gränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på område SB 2002 TB 2002 – SB

2001 2002

2002 kort sikt.

Allmänna bidrag till Tabell 4.60 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

kommuner 100 639 98 899 2 838 102 333 3 434 Miljoner kronor

Summa Politikområde Utfall

Utfall TB Utfall

SB 2002 – SB UO 25 100 639 98 899 2 838 102 333 3 434 2001 02 2002

2002

Statsskulds-

räntor m.m. 81 260 63 327 0 67 340 4 013 Utfallet uppgick till 102 333 miljoner kronor och

Summa UO 26 81 260 63 327 0 67 340 4 013

var därmed 3 434 miljoner kronor (3,5 procent)

högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden gentemot anvisat i statsbudgeten är

Utfallet uppgick till 67 340 miljoner kronor och främst hänförlig till anslaget 91:3 Statligt utjäm-

var därmed 4 013 miljoner kronor (6,3 procent) ningsbidrag till kommuner och landsting. Utfallet

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. på detta anslag blev 23 759 miljoner kronor, vil-

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas ket är 2 898 miljoner kronor högre än anvisat i

främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och statsbudgeten. Detta förklaras av att Statistiska

växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Rikscentralbyråns slutliga beräkning av utjämnings-

gäldskontorets upplånings- och skuldförvaltbidraget till kommuner och landsting blev högre

ningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anän den preliminära beräkningen till följd av ökad

slagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga inkomstspridning bland kommunerna. Utgifts-

principer och är ett netto av både inkomster och ökningen finansierades med medel på tilläggs-

utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldsbudget (2 898 miljoner kronor) och motsvaras

kontoret har rätt att vid behov överskrida anslaav en lika stor ökning av utjämningsavgiften på

get för räntor på statsskulden. statsbudgetens inkomstsida. Med anledning av

I statsbudgeten beräknades statsbudgetens detta gjordes en teknisk uppjustering av

saldo till 18 838 miljoner kronor för 2002. Ututgiftstaket för 2002 från 809 000 miljoner

fallet blev 1 178 miljoner kronor, dvs. 17 660 kronor till 812 000 miljoner kronor.

miljoner kronor lägre än beräknat. Den 1 juli

Högre utgifter i förhållande till anvisat i stats-

2002 omvandlade tre myndigheter kontoinlåning budgeten blev det på anslaget 91:2 Bidrag till

i Riksgäldskontoret om 39 073 miljoner kronor särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.

till statsobligationer (se vidare avsnitt 4.3.29 Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kom-

Riksgäldskontorets nettoutlåning). Detta påvermuner och landsting som på grund av speciella

kade inte statens lånebehov, men väl den okonomständigheter hamnat i en särskilt svår eko-

soliderade statsskulden som ökade med samma nomisk situation. I statsbudgeten anvisades 487

belopp. Omvandlingen påverkade däremot inte miljoner kronor på detta anslag. Utfallet uppgick

nivån på statsskuldsräntorna utan medförde till 1 081 miljoner kronor, vilket är 594 miljoner

endast en omfördelning mellan anslagets olika kronor mer än vad som anvisades i statsbudge-

delkomponenter. Ränteutgifter under ”Räntor ten.

på in- och utlåning” minskade samtidigt som

andra ränteutgifter ökade. En engångseffekt

uppstod dock initialt på ränteanslaget, som be-

lastades med en omvärderingspost på 2 306 mil-

Skr. 2002/03:101

joner kronor. Denna är inte lånebehovspåver- Räntor på lån i utländska valutor blev dock lägre kande, utan motsvaras av en kassamässig än beräknat trots en svagare kronkurs. korrigeringspost med omvänt tecken. Den inhemska långa räntan var i genomsnitt

som beräknat i statsbudgeten, medan den korta Tabell 4.61 Räntor på statsskulden räntan var något lägre. Effekten på Miljarder kronor anslagsutfallet av detta kan beräknas till cirka 500 Utfall Utfall Utfall Utfall miljoner kronor lägre ränteutgifter än vad som

1999 2000 2001 SB 2002 2002 beräknades i statsbudgeten.

minskat de senaste åren. För 2002 blev räntorna Över-/underkurser

13 888 miljoner kronor lägre än 2001. Orsakerna vid emission –2,4 0,8 –4,6 –1,2 –7,7

till denna utveckling är främst en minskande

Summa räntor 85,7 82,2 61,6 57,1 55,5

statsskuld och lägre marknadsräntor. Långsiktiga Valutaförluster

lån med höga kupongräntor har successivt er- /vinster –6,3 –6,2 12,3 2,6 6,7

satts med lån med lägre räntor (se vidare avsnitt Kursförluster/vinster 10,2 15 5,2 3,4 4,6

3.6.3). Övrigt 0,2 –0,8 2,0 0,0 0,4

Summa Tabell 4.62 Räntor och valutakurser 1999–2002 årsgenomränteutgifter 89,8 90,2 81,1 63,1 67,2 snitt

Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden Utfall Utfall Utfall SB Utfall

1999 2000 2001 2002 2002 blev 67 183 miljoner kronor vilket är 4 083 mil-

Ränta 5 år % 4,5 5,2 4,7 5,0 5,0 joner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken är främst ändrade låneplaner, en svagare Ränta 6 mån % 3,1 4,0 4,0 4,5 4,1 kronkurs än beräknat i statsbudgeten samt den TCW-index 124,8 124,5 136,1 130,3 133,7 nämnda omvärderingsposten på 2 306 miljoner SEK/EUR 8,81 8,45 9,25 8,94 9,16 kronor. Kronkursen var under året i genomsnitt

SEK/USD 8,26 9,16 10,33 9,65 9,72 2,5 procent svagare än beräknat (mätt med 1

1999–2001 avser ränta 3 mån.

2

Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra TCW-index) och bidrar till valutakursförluster

valutor. på 6 650 miljoner kronor netto, vilket var betydligt mer än beräknat i statsbudgeten.

Skr. 2002/03:101

4.3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Nettoeffekten av dessa tidigareläggningar av

Europeiska gemenskapen avgiften är således en ökning av avgiften med

1 498 miljoner kronor under 2002. Mer Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU- information finns i kapitel 7 Avgifter till och

budgeten. bidrag från EU.

Tabell 4.63 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

4.3.28¶Minskning av anslagsbehållningar

Politikområde Utfall

Utfall Utfall

SB 2002 TB 2002 – SB

2001 2002

2002 Förbrukningen av anslagsbehållningar är i stats-

Avgiften till budgeten inte fördelad per anslag utan redovisas Europeiska under posten Minskning av anslagsbehållningar. gemenska-

Förbrukningen upptogs i statsbudgeten för 2002 pen 23 272 23 055 0 20 648 –2 407

till 1 199 miljoner kronor. Posten är ett netto

Summa

mellan förbrukning av kvarstående medel från

UO 27 23 272 23 055 0 20 648 –2 407

föregående budgetår och sparade medel från

innevarande budgetår samt utnyttjande av

anslagskredit. Minskning av anslagsbehållningar Utfallet uppgick till 20 648 miljoner kronor och

ingår i de utgifter som omfattas av det statliga var därmed 2 407 miljoner kronor (10,4 procent)

utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

utfallet ingår förbrukningen av anslagsbe- EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för hållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut-

ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi-

gifterna för respektive anslag och utgiftsområde. ella perspektivet). Avgiften kan förändras under

Minskningen av anslagsbehållningar 2002 året och avvika från statsbudgeten beroende på

avseende ram- och reservationsanslag exklusive ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tul-

Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabellen. lar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskaps-

Tabell 4.64 Minskning av anslagsbehållningar 2002

nivå och valutakursförändringar.

Miljoner kronor

Skillnaden mellan utfallet och vad som anvi-

Ram- och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor m.m. sats i statsbudgeten hänför sig till anslaget 93:1

Ingående reservationer och Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det lägre

ramöverföringsbelopp 2002–01–01 34 375 utfallet beror främst på att den del av avgiften,

+ Anvisat i statsbudgeten 622 282 som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI)

+ Tilläggsbudget 12 671 reducerades i EU:s tilläggsbudget för 2002.

+ Medgivna överskridanden 8 Sänkningen beror i huvudsak på att ett överskott

1 745 miljoner kronor avseende EU-avgiften för januari 2002 tidigarelades till december 2001. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av Detta uppvägs dock genom att 2002 års utfall 2002 till 31 896 miljoner kronor. Anslaget 27 innehåller tidigareläggning av EU-avgiften för

93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen redovi- 2003. Enligt beslut av regeringen tidigarelades

sar den största behållningen (3 437 miljoner 3 243 miljoner kronor, varav 2 376 miljoner kro-

kronor). I följande tabell redovisas de anslag som nor avser avgiften för januari 2003 samt hälften uppvisade utgående anslagsbehållningar 2002 av den beräknade BNI-baserade avgiften för feb- överstigande en miljard kronor. ruari 2003. Vidare avser 811 miljoner kronor den mervärdesskattebaserade avgiften för januari 2003 och 56 miljoner kronor avser avgiften för Storbritanniens budgetreduktion för januari 2003.

Skr. 2002/03:101

Tabell 4.65 Specifikation av anslag med anslagsbehållning Tabell 4.66 Riksgäldskontorets nettoutlåning

över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor Miljoner kronor 1

Utfall SB Utfall Utfall-SB

2001 2002 2002 2002 27 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 3 437 Premiepensions-

medel, inbetalning –20 253 –24 000 –20 549 3 451

Materiel, anläggningar samt forskning och 06 06:2 teknikutveckling 2 749 Premiepensions-

medel, utbetalning 18 238 20 900 18 856 –2 044 15 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 2 210

PPM, uttag för köp

Stöd till lokala investeringsprogram för av statsobligationer

7 900 18 34:1 ekologisk hållbarhet 2 160

CSN, studielån 10 038 10 700 9 951 –749

Bidrag till särskilda insatser i vissa 25 91:2 kommuner och landsting 1 736 Investeringslån

myndigheter 1 070 1 623

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 13 22:6 2000–2006 1 471 Myndigheters

räntekonton –1 269 –3 281

Bidrag till arbetslöshetsersättning och 13 22:2 aktivitetsstöd 1 149 Kommunkonto-

systemet 445

Jordbruksverkets

EU-konton 4 182 560

4.3.29¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

Garantireserver –1 554 –765

Insättningsgaranti –922 2 738

För att statsbudgetens saldo skall överens-

Kärnavfallsfonden –891 –2 659

stämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlå- Individuellt kompe-

tenssparande –1 150 0 0 0

ning samt en kassamässig korrigeringspost på

statsbudgetens utgiftssida. Lån till Sveaskog AB 12 000 –12 000

För 2002 blev utfallet för Riksgäldskontorets Banverkets infra-

strukturlån 28 919

nettoutlåning 50 262 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 9 126 miljo- Vägverkets

infrastrukturlån –615 1 102

ner kronor. Skillnaden mellan utfall och stats-

Lån till Botniabanan 1 030 620

budget blev således 41 136 miljoner kronor. I tabellen nedan framgår de största skillnaderna. Omvandling av

inlåning till

Alla poster är dock inte specificerade i statsbud-

statsobligationer 39 073

geten.

Övrigt 8 447 5 730

Summa 28 769 9 126 50 262 41 136

Endast vissa delposter är specificerade.

Skr. 2002/03:101

Huvudförklaringen till skillnaden mellan utfallet Följande tre särskilda räntebelagda konton redooch beräkningen i statsbudgeten är att Riks- visas separat: gäldskontorets inlåning minskat med 39 073 miljoner kronor till följd av att tre myndigheter

− Riksskatteverkets konton för reglering av den 1 juli 2002 omvandlat kontotillgångar hos

kommuners och landstings ingående mer- Riksgäldskontoret till nyemitterade statsobliga-

värdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, tioner i enlighet med riksdagens beslut.

det s.k. kommunkontosystemet, redovisade

Myndigheterna är Kärnavfallsfonden och

under 2002 underskott på 445 miljoner Premiepensionsmyndigheten (PPM) som

kronor. placerat 23 527 miljoner kronor respektive 8 120

− Behållningarna på Jordbruksverkets konton miljoner kronor i reala statsobligationer samt

för EU-medel minskade under 2002 med Insättningsgarantinämnden som placerat 7 426

560 miljoner kronor. Utbetalningen av miljoner kronor i nominella statsobligationer.

arealersättningen har tidigarelagts vid såväl Omvandlingen till statsobligationer vid halvårs-

det senaste (4 000 miljoner kronor) som skiftet påverkade inte statens lånebehov, efter-

det föregående årsskiftet (4 025 miljoner som en typ av skuld byttes ut mot en annan.

kronor). Nettoeffekten 2002 blev därmed Eftersom Riksgäldskontorets nettoutlåning

marginell (–25 miljoner kronor). Detta påverkades, men inte statens lånebehov, innebär

påverkar även den kassamässiga det en korrigeringspost åt motsatt håll under

korrigeringsposten. Kassamässig korrigering. Därefter har främst PPM placerat ytterligare cirka 7 900 miljoner − Från och med 2002 tillämpas den s.k. kronor i statspapper genom köp av obligationer garantimodellen även för äldre statliga på andrahandsmarknaden, vilket ökat statens garantier. För vissa sådana garantier har avlånebehov, eftersom köpen finansierades genom sättningar från anslag till garantireserven på uttag från konto under Riksgäldskontorets konton i Riksgäldskontoret gjorts under nettoutlåning. 2002. Detta har bidragit till att garanti-

Det statligt ägda Sveaskog AB återbetalade ett reserverna ökat med 765 miljoner kronor. lån på 12 000 miljoner kronor i januari 2002. Lånet var en s.k. överbryggningskredit som togs i Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigdecember 2001 i samband med förvärv av akti- heter för investeringar i anläggningstillgångar erna i AssiDomän AB. som används i statens verksamhet. Sådana inve-

PPM:s utbetalningar av premiepensionsmedel steringslån till myndigheter uppgick till 1 623 beräknades i statsbudgeten till 20 900 miljoner miljoner kronor. kronor. Utfallet blev 18 856 miljoner kronor, Vägverket och Banverket har under 2002 lånat dvs. 2 044 miljoner kronor lägre än i 1 102 miljoner kronor respektive 919 miljoner statsbudgeten. Inbetalningarna av premie- kronor för finansiering av infrastrukturinvesterpensionsmedel inklusive ränta, blev 20 549 ingar. Projektet Botniabanan finansieras med lån miljoner kronor under 2002, vilket var 3 451 i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade unmiljoner kronor lägre än beräknat. Skillnaden der året 620 miljoner kronor. mellan in- och utbetalningarna uppgick till 1 693 Utlåningen till Försvarets materielverk ökade miljoner kronor och beror på att insättningen på 2002 med 2 123 miljoner kronor och till Luftindividuella pensionskonton görs först när fartsverket med 994 miljoner kronor. Statens pensionsrätten fastställts andra året efter in- järnvägar AB inklusive Euromaint AB och komståret. Jernhusen AB har återbetalat 685 miljoner

Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- kronor till Riksgäldskontoret. Samtliga poster gäldskontoret för studielån och lån till hemut- ingår under Övrigt i tabellen ovan. rustning beräknades i statsbudgeten till 10 700 miljoner kronor. Utfallet blev 9 951 miljoner kronor, dvs. 749 miljoner kronor lägre. 4.3.30 Kassamässig korrigering

Behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton Posten Kassamässig korrigering (och Riksgäldsökade under 2002 med 3 281 miljoner kronor. kontorets nettoutlåning) ingår i statsbudgeten

för att statsbudgetens saldo skall motsvara sta-

Skr. 2002/03:101

tens lånebehov, med omvänt tecken. Posten ut- dagens beslut. Omvandlingen har även medfört gör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan en belastning av anslaget Räntor på statsskulden statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å med en omvärderingspost på 2 306 miljoner andra sidan nettot av in- och utbetalningar över kronor. Vid dessa transaktioner har inte statens statsverkets checkräkning. Kassamässiga korri- lånebehov påverkats vilket medför kassamässiga geringar uppstår dels till följd av periodiserings- korrigeringsposter åt motsatt håll. (Se vidare skillnader, dels till följd av att det förekommer avsnitt 4.3.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning.) transaktioner över statsverkets checkräkning I statsbudgeten för 2002 beräknades den kassom inte har sin motsvarighet på anslag eller in- samässiga korrigeringsposten till –8 700 miljoner komsttitlar och vice versa. Utfallet av den kas- kronor. Beloppet avser påverkan på lånebehovet samässiga korrigeringen framräknas residualt, av överföringen från AP-fonden den 1 januari men vissa delposter är möjliga att specificera. 2001. I enlighet med beslutet om det reforme-

För 2002 blev den kassamässiga korrigeringen rade ålderspensionssystemet överfördes då totalt preliminärt –46 285 miljoner kronor. Beräk- 155 000 miljoner kronor (marknadsvärde), varav ningen i statsbudgeten uppgick till –8 700 miljo- cirka 85 000 miljoner kronor utgjorde statsobliner kronor. Skillnaden mellan utfall och stats- gationer och cirka 70 000 miljoner kronor bobudget blev således –37 585 miljoner kronor. I stadsobligationer. Överföringen av statsobligatabellen nedan framgår de största skillnaderna. tioner påverkade inte lånebehovet direkt utan

medförde endast en minskning av statsskulden.

Bostadsobligationerna skall förvaltas av Riks-

Tabell 4.67 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor gäldskontoret tills de förfaller och påverkar först Utfall Utfall Utfall-SB då lånebehovet. Lånebehovet påverkas även av

2001 SB 2002 2002 2002 dessa obligationers förfallande kupongräntor Överföring från AP- under perioden. Bostadsobligationsförfallen fonden –46 261 –8 700 –8 687 13 uppgick 2002 till 7 195 miljoner kronor och

– Förfallande bo- räntorna till 1 492 miljoner kronor, vilket medstadsobligationer –42 126 –7 195

för en kassamässig korrigering på totalt –8 687

– Kupongräntor, bo- miljoner kronor. Skillnaden jämfört med statsstadsobligationer –4 136 –1 492

budgeten blev därmed endast 13 miljoner kro- Ränteperiodisering 183 310 310

nor.

Arealersättning –4 025 25 25 Riksdagens beslut om en tidigareläggning av CSN, räntor 1 030 utbetalning av arealersättning avseende 2003 till Överskott december 2002 medförde en negativ påverkan på Riksbanken 19 616 den kassamässiga korrigeringsposten med 4 000 Förskott EU-avgift –1 745 –1 498 –1 498 miljoner kronor (och en lika stor positiv för

Garantiavsättning 2003). Till följd av att en motsvarande tidigare- BKN –400 400 400 läggning även gjordes föregående år (4 025 mil- Omvandling av in- joner kronor) blir nettoeffekten för 2002 endast låning till stats- 25 miljoner kronor. Detta påverkade även Riksobligationer –39 073 –39 073

gäldskontorets nettoutlåning. Omvärderingspost

En del av EU-avgiften för 2003 (3 243 miljo-

korrigering för 2002 med samma belopp (och en Huvudförklaringen till skillnaden mellan utfallet positiv för 2003). Eftersom en motsvarande tidioch beräkningen i statsbudgeten är att gareläggning gjordes även föregående år (1 745 Riksgäldskontorets inlåning minskat med 39 073 miljoner kronor) blev nettoeffekten –1 498 miljoner kronor till följd av att tre myndigheter, miljoner kronor för 2002. Kärnavfallsfonden, Insättningsgarantinämnden Regeringen beslutade i samband med föregåoch Premiepensionsmyndigheten, omvandlat ende årsskifte att en garantiavsättning på 400 kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till ny- miljoner kronor, som gjorts av Bostadskreditemitterade statsobligationer i enlighet med riks- nämnden i januari 2002, skulle redovisas mot an-

Skr. 2002/03:101

slaget i december 2001. En kassamässig korri- Under 2000 ombildades de tidigare geringspost uppstod därigenom både för 2001 fondstyrelserna till AP-fonder med delvis nya (–400 miljoner kronor) och för 2002 (400 uppdrag. Mer information om AP-fonderna och miljoner kronor). PPM finns i avsnitt 8.2.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- År 2001 gjordes de första utbetalningarna av räntor är inte helt kassamässig. En mindre kas- reformerad ålderspension i form av tilläggspensamässig korrigering uppstår främst till följd av sion, inkomstpension och premiepension. att inkomsträntor på vissa delar av Riksgälds- Tilläggspension och inkomstpension belastar kontorets utlåning periodiseras till det kvartal de fördelningssystemet. Premiepension betalas ut avser. Denna periodiseringseffekt blev 310 mil- från premiepensionssystemet. Under 2002 betajoner kronor 2002. lades 1,4 miljoner kronor ut i premiepension.

Posten Övrigt, som uppgår till 4 544 miljoner kronor, är residualt beräknad. Tabell 4.68 Ålderspensionssystemet

Miljoner kronor

Utfall

Utfall TB Utfall

SB 2002 –-SB

2001 2002 2002 4.3.31 Ålderspensionssystemet vid sidan 2002

av statsbudgeten Ålders- 145 508 153 414 0 153 645 231 pension m.m.

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De Summa 145 508 153 414 0 153 645 231 ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten.

Utfallet uppgick totalt till 153 645 miljoner kro-

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premie- nor och var därmed 231 miljoner kronor (0,2 reservdel. Fördelningsdelen finansieras av under procent) högre än beräkningen i budgetproposiåret inbetalda pensionsavgifter. Nettot av in- tionen. Pensionsutbetalningarna från AP-fon-

derna uppgick till 151 562 miljoner kronor under betalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller,

2002. Ersättningarna till staten och försäkringsalternativt finansieras av, Första – Fjärde AP-

kassorna m.fl. uppgick till 1 051 miljoner kronor. fonderna. Dessa s.k. buffertfonder beräknas få stor betydelse för systemets långsiktiga finan- AP-fondernas administrationskostnader uppgick siering. till 1 030 miljoner kronor under 2002. I detta

Vid sidan av AP-fonderna sker en för- belopp ingår även 23 miljoner kronor för av-

veckling och särskild förvaltning. Före ombildmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssy-

ningen till AP-fonder uppgick administrationsstemet, som administreras av Premiepensions-

kostnaderna till 360 miljoner kronor (år 1999). myndigheten (PPM).

5¶Skillnader mellan resultaträkningen och

statsbudgeten

Skr. 2002/03:101

5¶Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

5.1¶Olika avgränsningar av staten 5.2 Skillnader mellan resultaträkningen och

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika statsbudgeten utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- i fråga om avgränsning, struktur och redovislan olika redovisningar är att olika principer till- ningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avlämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- gränsningen är affärsverken som ingår i resultatroende på utgångspunkt kan en enskild ekono- räkningen, men ligger utanför statsbudgeten. Ett misk händelse få delvis olika konsekvenser och annat exempel är att avgifter och bidrag som utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- myndigheterna får disponera redovisas i resultatningarna. I detta kapitel redovisas en fördjupad räkningen, medan de endast påverkar statsbeskrivning av skillnaderna mellan resultaträk- budgeten i den mån dessa verksamheter har en ningen och statsbudgeten. inverkan på statens lånebehov (se nedan). Det-

Sammanställningen av den statliga sektorn i samma gäller affärsverkens verksamheter. kapitel 8 omfattar en vidare definition av staten När det gäller redovisningsprinciper upprättas genom att den även inkluderar statliga bolag, statsbudgeten enligt de principer som anges i banker och finansinstitut samt Premiepensions- budgetlagen, dvs. redovisning av in- och utbetalmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riks- ningar (kassamässigt) eller av utgifter och inbanken. Syftet med den redovisningen är att ge komster (vid anskaffning/ fakturering). I en samlad och översiktlig bild av samtliga resultaträkningen sker redovisningen enligt verksamheter där staten har ett väsentligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av inflytande. I fråga om bolag, banker och intäkter och kostnader. finansinstitut har väsentligt inflytande definierats Avseende strukturen har statsbudgeten en änsom att staten har en ägarandel på minst 20 damålsstruktur där indelningen är utgiftsområprocent i de aktuella organisationerna. den (politikområden) och anslag. Resultaträk-

Informationen om det ekonomiska utfallet i ningen är däremot indelad i intäkts- och staten utgör även underlag för nationalräkenska- kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultatperna (NR) som är en statistisk sammanställning räkningen och statsbudgeten låter sig därmed i kontoform över den samlade svenska ekono- ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i min. NR:s avgränsning av staten utgår från defi- stället varandra. nitioner etc. som följer rekommendationer från Resultaträkningen visar verksamhetens totala Förenta Nationerna (FN) samt EU:s förordning kostnader och intäkter under året. Balansräk- (EG nr 2223/96) om det europeiska national- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. tillgångar och skulder, per den 31 december.

Som framgår av beskrivningarna i följande av-

Skr. 2002/03:101

snitt påverkas ibland endast balansräkningen av statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster

vissa händelser i statsbudgeten medan resultat- som berörd myndighet inte får behålla, vanligen

räkningen är oförändrad. I tabellen nedan ges avser detta offentligrättsliga avgifter. Därutöver

exempel på både skillnader och likheter. redovisas vanligen de avgiftsinkomster som

myndigheter får ta ut enligt 4 § avgiftsförord-

Tabell 5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och ningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur

statsbudgeten

eller av mindre värde, som en utgiftsreduktion på

anslaget.

Resultaträkningen Statsbudgeten

Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig

Skatt Intäkt/inbetalning Inbetalning

verksamhet och från uppdragsverksamhet som

Offentligrättsliga Intäkt Inkomst myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom

avgifter som

bidrag som myndigheten får behålla samt kostredovisas på inkomsttitel nader i den verksamhet som finansieras med

dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i re- Avgift av tillfällig Intäkt Utgiftsreduktion på natur eller mindre anslag sultaträkningen, medan de vanligen inte har nå-

omfattning gon påverkan på utfallet på enskilda anslag och

Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar

anslag eller

från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet

inkomsttitlar

påverkar dock saldot på myndigheternas ränte-

Erhållna bidrag som Intäkt Ingen påverkan på

konton i RGK och därmed RGK:s

används i anslag eller verksamheten inkomsttitlar nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar stats-

budgeten och statens lånebehov. Transferering Utbetalning/kostnad Utbetalning (lämnat bidrag m.m.) Transfereringar

Avsättningar för Kostnad (intäkt) Ingen påverkan Transfereringar redovisas när betalning sker

framtida åtaganden (kassamässigt) på statsbudgeten. I resultaträk-

Löner, varor, Kostnad Utgift ningen redovisas de också i huvudsak kassamäs-

tjänster m.m.

sigt, men periodiseringar kan förekomma. Enligt

Andel av företags Intäkt/kostnad Inkomst vid de redovisningsprinciper som tillämpas för

vinst/förlust enligt utdelning

transfereringar i staten anses kostnad och utbe-

kapitalandels-

metoden talning i de flesta fall sammanfalla.

Orealiserad Intäkt/kostnad Ingen påverkan valutavinst/-förlust Avsättning för framtida åtaganden

I resultaträkningen redovisas förändringen av av-

sättningar för åtaganden som leder till utgifter i

Skatter

framtiden som kostnad, medan statsbudgeten Skatter redovisas i princip när inbetalning sker på

belastas först när utgiften uppstår, dvs. i praktistatsbudgeten. I resultaträkning och balansräk-

ken vanligen när betalning sker. ning tas dock underskott på skattekonto (debi-

terade, obetalda belopp) upp som fordran och

Löner, varor och tjänster m.m. intäkt, och överskott på skattekonto (odebite-

Löner, varor och tjänster och andra driftkostnarade, betalda belopp) upp som skuld och inte

der redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid anskaffsom intäkt, vilket innebär en begränsad periodi-

ningstillfället, på statsbudgeten, medan endast sering. I kapitel 4 Statsbudgetens utfall, avsnitt

utgifter för förbrukning under året redovisas 4.2 (tabell 4.7), redovisas skillnaderna mellan

som kostnader i resultaträkningen. skatterna i resultaträkningen och statsbudgeten

mer utförligt.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas

Avgifter och bidrag

enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket in- I resultat- och balansräkningen redovisas i prin-

nebär att statens andel av företagens vinscip statens samtliga avgifter och bidrag enligt

ter/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär

resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en att endast utgifter som avser årets förbrukning

inkomst först när staten erhåller utdelning från redovisas som kostnader i resultaträkningen. På

ett företag.

Skr. 2002/03:101

Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen rän- 5.3 Härledning av statsbudgetens

tekostnad saldo från resultaträkningen

Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Oreali- Av föregående avsnitt framgår att det finns väserade valutaförluster och upplupna räntekost- sentliga skillnader mellan resultaträkningen och nader för nollkupongobligationer påverkar ex- statsbudgeten och att det därför inte är möjligt empelvis resultaträkningen, men inte statsbud- att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse melgeten. lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek-

tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly- Korrigeringsposter på statsbudgeten sen. För att komma fram till statsbudgetens saldo, Eftersom det finns ett samband mellan utgifsom motsvarar statens lånebehov, har två poster ter/inkomster, kostnader/intäkter och betalinförts på statsbudgeten som inte har någon ningar är det möjligt att utifrån resultaträkmotsvarighet i resultaträkningen: Riksgälds- ningen via finansieringsanalysens saldo (nettokontorets nettoutlåning och Kassamässig korri- amortering av statens lån) komma fram till gering. RGK lånar bl.a. ut medel till statliga statsbudgetens saldo. Följande tabell har tagits investeringar som inte finansieras via anslag. fram för att förklara sambanden mellan resultat- Dessutom placerar myndigheter överskotts- räkningens saldo, finansieringsanalysens saldo likviditet i RGK. Nettobetalningsströmmarna och statsbudgetens saldo (statens lånebehov). från denna verksamhet redovisas på en egen rad För att komma från resultaträkningens saldo på statsbudgeten som benämns Riksgälds- fram till statsbudgetens saldo måste flera jukontorets nettoutlåning. Den kassamässiga kor- steringar göras. De kan grupperas enligt fölrigeringen utgör skillnaden mellan å ena sidan jande: saldot av utfallet på statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och − justeringar för transaktioner i resultaträkutbetalningar över statsverkets checkräkning. ningen som ej medför betalningar

− justeringar för förändringar av fordringar

Eliminering av interna mellanhavanden

och skulder i balansräkningen När resultat- och balansräkningen konsolideras

− övriga transaktioner som påverkar betalelimineras samtliga interna transaktioner inom

ningar staten. I inkomsterna på statsbudgeten ingår so-

− justeringar hänförbara till statsskulden. ciala avgifter för statens anställda och anslagen belastas med motsvarande utgifter. Det medför att den del av sociala avgifter som inte överförs till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudgeten, men eliminerad i resultaträkningen.

Redovisningen av statens lokalkostnader skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträkningen. Interna hyresintäkter från Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk elimineras mot myndigheters lokalkostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten belastas anslagen med internt fakturerade hyror. Detsamma gäller andra avgifter för köp och försäljning mellan myndigheter. Statsbudgetens anslag belastas med intern fakturering, men i resultaträkningen elimineras dessa kostnader liksom motsvarande intäkter.

Skr. 2002/03:101

Tabell 5.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i Justeringar för transaktioner som inte medför årsredovisningen för staten

betalningar

Miljoner kronor

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte

Resultaträkningens saldo 20 723

medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-

Justeringar för poster som ej medför

liserade valutakursförändringar, som måste tas

betalningar 4 299

bort för att komma fram till statsbudgetens

Orealiserade valutakursförändringar

saldo. Av de orealiserade valutakursförändring-

(not 11 till RR) –31 434

arna på 31,4 miljarder kronor var 19,6 miljarder

Avskrivningar och nedskrivningar

m.m. inkl. nedskrivning av studielån kronor direkt hänförbara till statsskulden och (summan av not 9 till RR och del av 11,8 miljarder kronor till skuldskötselinstrument

not 55 till FA) 22 782

och terminskontrakt. Avsättningar och fonder m.m. (för- Avskrivningar, avsättningar och förändring av

ändring i BR mellan 2001 och 2002 i

fonder medför inte några betalningar och påver-

not 40-42 samt del av not 55 till FA,

motsvarande info i not 55-56 till FA) 17 832 kar således inte statsbudgetens saldo. Detsamma Resultatandelar (not 10 till RR) –5 676 gäller för resultatandelar i dotter- och intresseföretag och realisationsvinster/förluster.

Nedskrivning av finansiella tillgångar inkl realisationsvinster/ förluster (del av not 12 till RR) 795

Justeringar för förändringar av ford- Justeringar av förändringar av skulder och

ringar och skulder 16 572 fordringar

Skatter (del av not 33 och del av not 44 till BR, motsv. info i not 53 till

Förändringar av skulder och fordringar påver-

FA) 2 847

kade statsbudgetens saldo med 16,6 miljarder

Statsskuldförvaltningen (not 62 till

kronor, varav 8,0 miljarder kronor är hänförbara

FA) 8 018

till förutbetalda och upplupna poster hänförbara

Övriga förändringar (not 57 samt del

av not 61 till FA) 5 707 till statsskulden. Statens betalningsnetto har således påverkats positivt av förändringar av

Övriga transaktioner som påverkar

betalningar –28 206 skulder och fordringar. Mer information om or- Investeringar (not 58 till FA) sakerna till förändringar av skulder och ford- –37 501 ringar ges i balansräkningen och i finansierings-

Försäljningsinkomster hänförbara analysen. till anläggningstillgångar (enl. FA) 612 Nettoutlåning (enl. FA, spec. i not 59 till FA) 4 915

Övriga transaktioner som påverkar betalningar

Utdelningar från statliga bolag (not 54 till FA) 3 768

Några transaktioner som medför betalningar,

Nettoamortering av statens lån

exempelvis investeringar och utdelningar, redo-

(finansieringsanalysens saldo) 13 388

visas i balansräkningen men inte i resultaträk-

Justeringar hänförbara till stats-

ningen och måste således läggas till resultaträk-

skulden –12 210

ningens saldo för att komma fram till statsbud-

Förändring av RGK:s kortsiktiga placering (förändring mellan 2001 och getens saldo.

2002, del av not 37) –1 989 Investeringar i anläggningstillgångar uppgick

Förändring av RKG:s och andra myn- till 37,5 miljarder kronor.

digheters innehav av statsskuldpap- Saldot av statens nettoutlåning var positivt,

per och övriga poster (bl.a. del not

återbetalningarna var större än nyutlåningen, be-

43 till BR och not 57 till FA) –10 221

roende på att stora amorteringar gjordes under

Statsbudgetens saldo 1 178

året, bl.a. av Sveaskog AB.

Anm. RR = Resultaträkningen BR = Balansräkningen FA = Finansieringsanalysen

Skr. 2002/03:101

Nettoamortering av statens lån Förändringar av RGK:s och andra myndigheters

innehav av statsskuldpapper samt övriga poster Nettoamorteringarna av statens lån uppgick till hänförbara till statsskuldsförvaltningen har 13,4 miljarder kronor. Denna post är identisk i påverkat statsbudgetens saldo med netto –10,2 absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen miljarder kronor. En stor del är hänförbara till ”statens nettoupplåning”, men redovisas här som förändringar av fordringar och skulder avseende ett positivt belopp, dvs. som en nettoamortering. statsskuldsförvaltningen. När det gäller innehav

av statsskuldpapper kan PPM, Insättningsgaran-

tinämnden (IGN) och Kärnavfallsfonden från Justeringar som är hänförbara till Statsskulden och med den 1 juli 2002 placera medel i

statsskuldpapper (prop. 2001/02:1, bet. Nettoamorteringarna av statens lån var 12,2 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129). Det har miljarder kronor högre än statsbudgetens saldo. medfört att skillnaden mellan RGK:s redovisade Skillnaden mellan statens nettoamortering och statsskuld och den eliminerade statsskulden i statsbudgetens saldo beror på att det finns trans- årsredovisningen för staten har ökat väsentligt aktioner som påverkar statsskulden, men som under året. Därutöver påverkas statsbudgetens inte påverkar statsbudgetens saldo. Det gäller saldo av de uppköp av statsskuldspapper på t.ex. förändringar under året av RGK:s andrahandsmarknaden som Kärnavfallsfonden, fordringar och skulder som är hänförbara till IGN och PPM har genomfört senare under året. statsskuldsförvaltningen. Å andra sidan finns det Konsekvenserna av de förändrade placeringstransaktioner som påverkar statsbudgetens reglerna för statsbudgeten respektive statens saldo, men som påverkar statsskulden efterföl- resultat- och balansräkningarna beskrivs närmare jande perioder, exempelvis RGK:s kortsiktiga i kapitel 3 och 4. placering på marknaden av betalningsöverskott på statsverkets checkräkning. Förändringar av RGK:s kortsiktiga placeringar vid årets slut var –1,9 miljarder kronor.

6 Statliga garantier

Skr. 2002/03:101

6 Statliga garantier

Staten har garantiåtaganden i form av insätt- kapital (85 miljarder kronor) samt kreditgaranningsgaranti och investerarskydd, exportgaran- tier av olika slag (69 miljarder kronor). Under tier, u-kreditgarantier, kreditgarantier, pensions- första halvåret 2002 fanns även flygförsäkringsgarantier samt garantier om tillförsel av kapital. garantier utställda (som mest 42 miljarder Garantierna hanteras av fem myndigheter: Riks- kronor). Övriga åtaganden utgörs främst av gäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden pensionsgarantier (17 miljarder kronor). Därut- (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN), över redovisas för staten bindande utfästelser om Styrelsen för internationellt utvecklingssamar- att utfärda garantier (på 110 miljarder kronor). bete (Sida) och Insättningsgarantinämnden Utfästelserna avser i huvudsak exportgarantier. (IGN).

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att Tabell 6.1 Sammanställning över statliga garantiåtaganden

och utfästelser

hantera garantier i staten. Det nya förfarandet

Miljoner kronor

ställer krav på kostnadstäckning och innebär att

Garanti- Garantirisken i varje garantiengagemang eller grupp av förbindelser utfästelser

Typ av garanti 31/12 2002 31/12 2002 engagemang skall värderas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin. Till den del avgifter Insättningsgarantin 429 000 inte betalas av garantitagaren är det fråga om en Exportgarantier 88 218 108 990 statlig subvention. En sådan subvention skall Exportgarantier till Baltikum, belasta ett anslag. Ryssland m.fl. 194 17

Statens portfölj av garantier innehåller obalan- U–kreditgarantier 4 656 884 ser genom stora enstaka engagemang och kon- Kreditgarantier centration av garantier inom vissa sektorer. – infrastruktur 34 496 Portföljen är på så sätt riskfylld. I nuläget saknas

– bostadsfinansieringsinstitut 13 719 möjligheter att mäta och redovisa portföljens

– bostadskreditgarantier 12 812 sammantagna riskprofil.

– internationella åtaganden 6 711

– övriga kreditgarantier 1 143

Pensionsgarantier 16 853 6.1 Statens garantiportfölj Garantier om tillförsel av kapital

2

– kapitaltäckningsgarantier –

vesterarskyddet där uppgifter om de skyddade

Summa 692 924 109 891

tillgångarna saknas. De former av garantiåtagan- 1. Avser åtagandet per den 31 december 2001.

2. För de två återstående kapitaltäckningsgarantierna har inte några värden den som har störst omfattning är insättningsga-

uppskattats. rantin (429 miljarder kronor), exportgarantier (88 miljarder kronor), garantier om tillförsel av

Skr. 2002/03:101

Som framgår av diagram 6.1 har den statliga ga- Exportgarantier rantiportföljen under de senaste fem åren uppgått till ungefär 700 miljarder kronor årligen. EKN ska främja svensk export och utveckla Under hösten 2001 till och med första halvåret svenskt näringsliv genom att erbjuda 2002 ökade åtagandena genom flygförsäkrings- konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och garantierna. De svenska flygförsäkrings- investeringsgarantier. Garantierna fungerar som garantierna upphörde den 30 juni 2002, vilket är en försäkring där svenska staten skyddar mot den huvudsakliga förklaringen till att garanti- risken för förluster genom uteblivna betalningar förbindelserna var 57 miljarder kronor lägre vid orsakade av politiska och/eller kommersiella utgången av 2002 än vad de var vid årets början. händelser vid utlandsaffärer. Exportgarantier kan

även användas som säkerhet hos banker och Diagram 6.1 Utvecklingen av åtagandena 1998-2002 underlättar på så sätt finansieringen vid

Miljoner kronor exportaffärer. Under året har EKN även öppnat

möjligheten att erbjuda täckning för vissa affärer 800 000

på länder där EKN normalt har stängt för 700 000 600 000 garantigivning. 500 000 Efterfrågan på investeringsgarantier, som 400 000 lämnas för att täcka risker för svenska 300 000 investerare vid nyinvesteringar i utlandet, har

200 000

varit så gott som obefintlig. Garantin

100 000

moderniseras nu och nya villkor kommer att

-

1997 1998 1999 2000 2001 2002 gälla från kommande halvårsskifte. En förenklad

garantiprodukt, anpassad för mindre företag,

Insättningsgarantin Övriga garantier

kommer också att lanseras under våren 2003.

Engagemanget i exportgarantier, inklusive

bindande utfästelser om att utfärda garantier,

Insättningsgaranti och investerarskydd

uppgick vid slutet av 2002 till 197 miljarder kro-

nor, vilket innebär en minskning med 11 miljar- Insättningsgarantins syfte är att stärka konsu-

der kronor under året. Minskningen förklaras mentskyddet för allmänhetens insättningar i

främst av den svaga världskonjunkturen och den banker och värdepappersbolag. Garantin kan sä-

ansträngda situationen för många telekomgas innebära att konsumenterna erbjuds ett sä-

operatörer. Jämfört med slutet av 1990-talet har kert placeringsalternativ, vilket medför samhälls-

dock EKN:s garantiengagemang ökat kraftigt. ekonomiska vinster. Garantins existens kan

För att utveckla näringsliv och infrastruktur i också antas minska risken för uttagsanstorm-

Baltikum, Ryssland med flera länder och för att ningar, vilket medför ett visst systemskydd.

bidra till ett varaktigt samarbete mellan de be- De garanterade insättningarna har under de rörda länderna och svenska företag finns en sär-

senaste fem åren ökat från 392 till 429 miljarder

skild exportkreditram. Utvecklingen i framför kronor. Insättningsgarantins omfattning och

allt Baltikum har dock resulterat i att allt fler afutformning styrs av regelverk inom Sverige och

färer har kunnat hanteras inom det vanliga EU. Maximalt ersättningsbelopp är 250 000

garantisystemet, vilket har medfört att de kronor per kund och institut. Samma

utestående garantiengagemangen inom den ersättningsbelopp gäller för investerarskyddet,

särskilda ramen mer än halverades under 2002. vilket omfattar värdepapper och medel som

Engagemanget inklusive utfästelser uppgick till banker och värdepappersbolag hanterar för

0,2 miljarder kronor vid årets slut. kunders räkning.

Ersättningsfall gällande institut som bedriver verksamhet i både Sverige och annat land förutsätter samarbete mellan IGN och andra länders ersättningssystem.

Skr. 2002/03:101

U-kreditgarantier Bostadsfinansieringsinstitut

Kreditgarantier får ställas ut för Venantius AB:s

U-kreditgarantier är vanliga exportkrediter, men upplåning på högst 22 miljarder kronor. Åtagan-

med en subventionsdel. Dessa garantier ges till det uppgick vid årsskiftet till 13,7 miljarder kro-

projekt som av Sida bedöms få betydande ut- nor. Till Sveriges Allmänna Hypoteksbank finns

vecklingseffekter i det berörda landet och som en kreditgaranti på knappt 0,1 miljarder kronor.

inte kan bära kostnaderna för en normal kom-

mersiell finansiering. Bostadskreditgarantier

Sidas totala engagemang inklusive bindande BKN utfärdar kreditgarantier för finansiering av

utfästelser om att utfärda garantier uppgick vid bostadsbyggande i syfte att främja bostadsför-

årets slut till 5,5 miljarder kronor, vilket är en sörjningen. Kreditgarantier kan lämnas för:

minskning med 2,2 miljarder kronor under 2002.

− ny- och ombyggnad av bostäder, Förändringen förklaras dels av en kraftigt mins-

− avlösen av kommunala borgensåtaganden, kad volym av nya utfästelser under året, dels av

en lägre dollarkurs vid årets slut. En stor del av − lån till kommunala bostadsföretag,

Sidas engagemang är utställda i utländsk valuta, lån till kooperativa hyresrättsföreningar

−

främst dollar. samt

− vissa kommunala åtaganden för boendet.

Kreditgarantier

Bostadskreditgarantierna uppgick vid slutet av

2002 till 12,8 miljarder kronor, en minskning Den vanligaste formen av enskilda garantiåta-

med 1,6 miljarder under året. Inom de tre sistganden är kreditgarantier. Staten tar på sig kre-

nämnda områdena har inga garantiåtaganden ditrisken vid finansiering av infrastrukturinve-

ställts ut. steringar, bostäder, jordbruk etc., men överlåter

själva kreditgivningen till andra långivare. En så-

Internationella åtaganden

dan garanti berör primärt tre parter: den garante-

De internationella garantierna gäller dels krediter rade låntagaren, långivaren och staten som utfär-

från Nordiska investeringsbanken för enskilda dare av garantin.

projekt i olika länder på 6,5 miljarder kronor, I ett par fall sköter bolag sin finansiering gedels några beloppsmässigt mindre garantier till

nom att emittera obligationer på kreditmarkna-

Sverigehuset i S:t Petersburg samt till fyra länder den. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje

i Östeuropa. En stor del av de senare åtagandena enskild lånetransaktion och även för de derivat-

förfaller under de närmaste åren. transaktioner som bolaget ingår med en motpart

där ISDA-avtal föreligger .

Övriga kreditgarantier

Nedan ges en områdesorienterad beskrivning Det finns ett stort antal kreditgarantier på rela-

av statens kreditåtaganden förutom export-

tivt små belopp inom områdena lantbruk och garantierna som behandlats ovan.

glesbygd (totalt 0,3 miljarder kronor). Dessa

program är nu stängda för ny garantigivning.

Det finns ytterligare åtaganden, bl.a. inom energi

Infrastruktur

och tillverkning, på 0,3 miljarder kronor. De garanterade infrastrukturprojekten är Öre-

Sida har ställt ut garantier på närmare 0,3 milsundsbron och de s.k. Stockholms- och Göte-

jarder kronor till bl.a. Mocambique inom en ram borgslederna. Staten garanterar den upplåning

på en miljard under en treårig försöksperiod med som respektive företag gör på kreditmarknaden.

fristående garantier. Tillsammans uppgår kreditgarantierna till över

34 miljarder kronor.

3 ISDA står för International Swap Dealers Association, vilket är en

samarbetsorganisation för aktörer på derivatmarknaden.

Skr. 2002/03:101

Flygförsäkringsgarantier obegränsade i tid och belopp är svårförenliga

med den nya garantimodellen. Efter terrorattacken i New York den 11 septem- Vid utgången av 2002 fanns två kapitaltäckber 2001 drog flygförsäkringsbolagen tillbaka ningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursitt skydd för tredje man till följd av terrorat- sektorn (Arlandabanan Projekt AB respektive tacker, krig och liknande händelser. För att Svedab, dvs. de svenska landförbindelserna till flygtrafiken inte skulle påverkas negativt beslu- Öresundsbron). tade EU-länderna att medlemsstaterna skulle Den tidigare kapitaltäckningsgarantin och kunna ställa ut statliga flygförsäkringsgarantier grundfondsförbindelsen till SBAB ersattes den 1 fram tills dess att försäkringsmarknaden åter var januari 2002 av en begränsad garanti på 10 mili funktion. jarder kronor som trappas av proportionerligt

Svenska staten utfärdade sådana garantier till i under 10 år. Sverige licensierade flygbolag, flygplatser och En grundfondsförbindelse är som kapitaltäcks.k. handlingsagenter. Ansvarsbeloppet per ningsgarantin en tvåpartsgaranti, men innebär ett skadetillfälle summerat över försäkringstagarna begränsat åtagande. Vid utgången av 2002 fanns uppgick som mest till 42 miljarder kronor under åtaganden på 0,9 miljarder kronor till fyra 2002. Garantierna gällde dock för ett obegränsat svenska finansieringsinstitut. antal skadetillfällen. Det svenska åtagandet upp- Därefter finns också åtaganden genom hörde den 30 juni 2002. Sveriges medlemskap i tio internationella finan-

sieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska inve-

steringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Pensionsgarantier regionala utvecklingsbanker m.fl.) som består av

inbetalat kapital och garantikapital (callable Garantier för pensionsåtaganden utgör ett tryg- capital). Garantikapitalet innebär att svenska gande av upparbetade avtalspensioner för an- staten förbinder sig att tillhandahålla ett visst ställda vid statliga myndigheter som har bolagi- kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige serats. I vissa fall har de aktuella delarna av direkt betalat in till berört institut. Dessa företagens (de f.d. myndigheternas) pensions- åtaganden uppgick vid utgången av 2002 till 74 skulder tryggats direkt genom en garanti. I andra miljarder kronor. fall finns direkta försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) som sedan garanteras i form av en efterborgen. I några fall har Övrigt medlen som skall finansiera pensionerna förts till stiftelser som sedan garanteras direkt eller indi- Utöver de garantiåtaganden som redovisas ovan rekt. Pensionsgarantierna uppgick vid årsskiftet finns också en garantiförbindelse för fastighetstill närmare 17 miljarder kronor. förvaltning intill ett belopp av 1,7 miljarder kro-

nor som utfärdats av Stockholms universitet och

Kungl. Tekniska Högskolan. RGK utreder för Garantier om tillförsel av kapital närvarande de närmare formerna för detta

åtagande och kommer så snart dessa har fast- I stället för att staten tillför kapital till ett företag ställts att överta det administrativa ansvaret för kan garantier ställas ut där staten åtar sig att un- garantin. Därmed kommer också åtagandet att der vissa betingelser tillskjuta kapital. En sådan till fullo inordnas i redovisningen. garanti är i grunden en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin.

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av den nya garantimodellen har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats och flera tidigare utfärdade kapitaltäckningsgarantier har avvecklats. Detta främst på grund av att garantier som är

Skr. 2002/03:101

Tabell 6.2 Avgifter och statliga subventioner, infrianden

6.2¶Avgifter, statliga subventioner,

samt återvinningar under budgetåret 2002

infrianden och återvinningar

Miljoner kronor

Utgifter

Avgifts- för infri- Återvin

1 2 Avgifter och statliga subventioner Typ av garanti inkomster anden ningar Avgifterna uppgick till 1 725 miljoner kronor Insättningsgarantin 429 0 0 under året. De största posterna var avgifterna för Exportgarantier 1 130 645 802 exportgarantier (1 130 miljoner kronor) och för

Exportgarantier till Baltikum, insättningsgarantin (429 miljoner kronor). Ryssland m.fl. 67 58 7

3

varav subventionsmedel 69

Tillskotten från statsbudgeten för subventioner avsåg bostadskreditgarantierna (200 miljoner U–kreditgarantier 3 182 28 kronor), RGK:s internationella åtaganden och Kreditgarantier lantbruks-, glesbygds- och fiskegarantier (108 – infrastruktur 0 0 0 miljoner kronor) samt exportgarantierna till

– bostadsfinansieringsinstitut 0 0 0 Baltikum och Ryssland (69 miljoner kronor).

– bostadskreditgarantier 261 140 10

varav subventionsmedel 200

Infrianden

– internationella åtaganden 68 0 0 Garantier infriades för 1 028 miljoner kronor.

varav subventionsmedel 68

Exportgarantierna stod för 645 miljoner kronor,

– övriga kreditgarantier 47 3 9 där de kommersiella skadebetalningarna var större än de för politiskt betingade skador. U- varav subventionsmedel 40 kreditgarantier infriades för 182 miljoner kronor Flygförsäkringsgarantier 39 0 0 och bostadskreditgarantier för 140 miljoner Pensionsgarantier 5 0 0

infrianden uppgick till 856 miljoner kronor.

– garantikapital 0 0 0

Detta belopp dominerades helt av återvinningar i

– övrigt 45 0 0

samband med tidigare infriade exportgarantier.

Summa 2 102 1 028 856

varav subventionsmedel 375

Summa exkl. insättningsgarantin 1 673 1 028 856

. Inklusive tillskott av subventionsmedel från anslag.

. Betalningar på fordringar efter tidigare infriade garantier.

Totalen är lägre än subventionsmedlen eftersom EKN återbetalade en premie på

1,9 miljoner kronor.

Skr. 2002/03:101

De årliga avgifterna (inklusive statliga subven- Avgiftsmedel från exportgarantier och u-kretioner, men exklusive avgifter för insättningsga- ditgarantier finns också placerade på valutakonrantin) uppgick under 1998 – 2000 till ungefär en ton/depositioner i svenska banker. miljard kronor. De ökade kraftigt under 2001 till IGN får sedan den 1 juli 2002 placera nämn- 3,5 miljarder kronor främst beroende på sub- dens tillgångar på den öppna marknaden för ventionsmedel från statsbudgeten på 2 miljarder räntebärande värdepapper, dock endast i svenska kronor. Den tillfälliga ökningen förklaras bl.a. av statspapper. Externa kapitalförvaltare har fått i att engångsbelopp överfördes i samband med att uppdrag att sköta den löpande placeringsverkett antal äldre garantier började hanteras i samheten enligt IGN:s riktlinjer. enlighet med den nya garantimodellen. År 2002 Förutom kontobehållningarna i RGK samt uppgick avgifterna, exklusive avgifter för depositioner och placeringar på totalt 19,6 milinsättningsgarantin, till knappt 1,7 miljarder jarder kronor har staten även tillgångar i form av kronor. Exportgarantiavgifterna svarar för den regressfordringar från tidigare infriade garantier. största andelen. Subvensionsmedel från stats- Dessa uppgår brutto till 18,3 miljarder kronor, budgeten uppgick till knappt 0,4 miljarder men större delen av fordringarna får betraktas kronor. som osäkra. Med hänsyn till förväntad förlust-

Sedan 1998 har infriandena minskat och under risk är dock det återstående försäkringstekniskt de tre senaste åren har de uppgått till ungefär en beräknade nettovärdet för åtminstone exportmiljard kronor per år. garantierna betydande, och uppgår till närmare

Återvinningar har gjorts med runt en miljard 5,7 miljarder kronor. kronor per år under den senaste femårsperioden.

Tabell 6.3 Kontobehållningar (inklusive depositioner), placeringstillgångar och regressfordringar 2002-12-31 Diagram 6.2 Utvecklingen av avgifter, infrianden och

återvinningar 1998-2002 (exklusive insättningsgarantin) Miljoner kronor Miljoner kronor Övrig

Insättnings garanti-

Kontobehållningar m.m. garantin verksamhet Summa

6 000

Kontobehållningar och

5 000

depositioner 8 438 8 438

4 000

Placeringstillgångar 11 197 11 197

3 000

Regressfordringar, netto 5 661 5 661

2 000

1 000 Summa 11 197 14 099 25 296

0

-1 000

Ett syfte med den hanteringsordning för statliga

-2 000

-3 000 garantier som infördes 1998 var att undvika stora

-4 000 oväntade belastningar på de takbegränsade ut-

1998 1999 2000 2001 2002 gifterna i statsbudgeten. Det finns dock fortfa-

rande några garantiåtaganden som vid infrianden

Infrianden Avgifter Återvinningar

får belasta anslag. Det gäller åtagandena i form av

garantikapital samt de två återstående kapital-

täckningsgarantierna till Arlandabanan Projekt

AB och Svedab.

6.3¶Kontobehållningar och regressfordringar

6.4¶Portföljens riskprofil

Avgifter och subventionsmedel betalas in till räntebärande konton i RGK som vanligen har Statens garantiportfölj innehåller generellt sett obegränsade krediter. Ett fåtal konton för obalanser. Flera av åtagandena är mycket stora garantier administrerade av Sida och BKN samt och förknippade med relativt hög risk. Därtill garantierna till Venantius AB, har dock be- kommer att åtaganden eller grupper av åtagangränsade krediter. Från dessa konton görs ut- den i stora delar utsätts för samma riskfaktorer betalningar för infrianden. Överskott på ett (t.ex. ränteutvecklingen). Garantiportföljen kan konto ger en ränteintäkt, medan en utnyttjad därför inte karaktäriseras som balanserad eller kredit medför en räntekostnad. diversifierad.

Skr. 2002/03:101

Riskerna i garantiportföljen beror av svenska Pensionsgarantierna, slutligen (knappt 17 makroekonomiska förhållanden såsom ekono- miljarder kronor) är av varierande risk. Gruppen misk tillväxt och ränteutveckling, andra länders är relativt stor, men inom gruppen finns många makroekonomiska och politiska förhållanden olika åtaganden i statliga bolag. samt projektspecifika riskfaktorer såsom trafikoch försäljningsutveckling. En lågkonjunktur, en Riskanalys och redovisning av risker varaktig ränteuppgång med en vikande fastig- Statens garantiåtaganden redovisas antingen som hetsmarknad som följd, eller inställda betal- avsättningar eller fonder i statens balansräkning. ningar från enskilda länder kan således medföra Avsättningarna är försäkringstekniskt beräknade att garantier infrias. En svag trafikutveckling i medan fonderna är uppbyggda av verksamhetens vissa regioner eller en låg försäljningsvolym är resultat. exempel på projektspecifika riskfaktorer som Riskanalyser görs i dag av de olika garantikan medföra dålig lönsamhet och på sikt leda till myndigheterna var för sig, men en riskanalys av infrianden. statens totala portfölj saknas.

IGN, som beräknar riskerna för insättnings- Olika typer av risker garantin, gör bedömningen att det i nuläget mest Den största gruppen av garantier är insättnings- troliga krisscenariot är att en mindre bank eller garantin (cirka 429 miljarder kronor). Risken för ett värdepappersinstitut går i konkurs. Den toinfrianden i denna grupp av garantier varierar tala skadeutbetalning som då beräknas ske bemed konjunkturen, men även med den döms av IGN kunna täckas av ackumulerade gafinansiella situationen för enskilda banker. rantiavgifter.

Flertalet av de företag inom infrastruktur och RGK gör riskanalyser för bl.a. infrastrukturbostadsfinansiering vars åtaganden garanteras av projekt och bostadsfinansieringsinstitut, kapitalstaten (cirka 61 miljarder kronor) har en verk- täckningsgarantier och pensionsgarantier. BKN samhet som gör att deras lönsamhet är mycket gör riskanalyser för de garantier till beroende av ränteläget, den allmänna konjunktu- bostadsfinansiering som BKN ställer ut. ren samt projektspecifika risker. Bedömningen är att ackumulerade avgifter och, i

Riskerna för infrianden av exportgarantier och förekommande fall, anslagsmedel som ersätter u-kreditgarantier (tillsammans 93 miljarder kro- avgifter, på längre sikt bör täcka framtida nor) varierar över olika länderkategorier bero- infrianden. Ett flertal risker är dock starkt ende av den politiska och ekonomiska utveck- koncentrerade till ett fåtal sektorer och projekt, lingen i respektive land och kommersiella förut- vilket kan medföra att ett enda eller ett fåtal sättningar i de olika affärerna (kommersiella infrianden kan förorsaka staten stora utgifter. risker). På senare tid har engagemang med ren- EKN, som beräknar riskerna i exportkrediter odlad kommersiell risk fått en allt större bety- och u-krediter, bedömer att framtida infrianden delse. Det finns stora riskkoncentrationer för inom gruppen av exportgarantier med 95 pro- JAS-export och inom telekomsektorn i länder cents sannolikhet täcks av ackumulerade garantisom Brasilien, Kina, Mexiko, Sydafrika och Tur- avgifter, fordringar och myndighetskapital. kiet. Avgifterna för EKN:s garantier sätts vänte-

Åtagandena i form av garantikapital (cirka 74 värdesriktigt, dvs. infrianden skall med 50 miljarder kronor) till internationella finans- procents sannolikhet täcka förväntade förluster ieringsinstitut som t.ex. Världsbanken och (med avdrag för förväntade återvinningar). I det Nordiska investeringsbanken, är exponerade riskmässiga bokslutet görs dock ytterligare avmot landspecifika risker, till stor del i länder med sättningar för s.k. oförväntade förluster upp till relativt hög kreditrisk. 95 procents konfidensnivå. Denna avsättning på-

Risken för infrianden av kapitaltäckningsga- verkar dock inte avgiftsuttaget. EKN följer även rantierna till Arlandabanan och Svedab – obe- upp Sidas engagemang (u-krediterna). gränsade i tid och belopp – är beroende av lönsamheten i projekten.

Skr. 2002/03:101

Utrikesdepartementet och Finansdepartementet profil. En sådan analys kräver att samvariatiogör riskanalyser för åtaganden i form av garant- nerna mellan de stora engagemangen härleds och ikapital till internationella finansieringsinstitut. analyseras. Regeringen har uppdragit åt RGK att Instituten, som är exponerade mot landrisker, är i samråd med övriga garantimyndigheter lämna prioriterade långivare och har konservativ förslag till utformning av en funktion för analys kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar och redovisning av statens samlade risktagande vara behäftade med relativt låg risk. genom garantier. Ett sådant förslag redovisades

under 2002 och behandlas för närvarande inom

Statens totala risk

Regeringskansliet. I nuläget är det inte möjligt att göra någon sammanvägd analys av den totala portföljens risk-

7¶Avgifter till och bidrag

från EU

Skr. 2002/03:101

7¶Avgifter till och bidrag från EU

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den Till och med 1998 delades den avgift Sverige Europeiska Unionen (EU). Efter Maastrichtför- erlägger in i fyra poster: tullavgifter, särskilda dragets antagande brukar samarbetet inom EU jordbrukstullar och sockeravgifter, mervärdesdelas in i tre s.k. pelare. Den första pelaren skattebaserad avgift samt en avgift baserad på omfattar den före detta Europeiska ekonomiska bruttonationalinkomsten (BNI). Från och med gemenskapen och den ekonomiska och mone- 1999 redovisas en femte post separat, den s.k. tära unionen. Den andra pelaren utgörs av den Storbritannienavgiften. gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Den totala avgiftens olika beståndsdelar och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet. kommenteras kortfattat nedan. EU:s budget finansierar i första hand åtgärder inom den första pelaren av samarbetet samt ad- Tullavgifter ministrationen av de övriga två pelarna. Budge- Handelstullar tas ut enligt den gemensamma ten är formellt de Europeiska gemenskapernas tulltaxan vid handel med länder utanför EU. (EG) budget, men brukar normalt benämnas Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. EU-budgeten. Medlemsländerna får dock behålla en andel av

intäkterna för att finansiera administrationskost-

nader. För 2002 har denna andel höjts enligt det

nya beslutet om egna medel, från 10 procent till

7.1¶Systemet för egna medel och 25 procent.

Sveriges avgift till EU:s budget

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

EU:s budget finansieras huvudsakligen med s.k. Det tas också ut särskilda tullar och egna medel, vilka utgörs av avgifter från med- sockeravgifter inom ramen för den gemensamma lemsländerna. Övriga inkomster som bidrar till jordbrukspolitiken. Dessa inkomster tillfaller finansieringen är diverse gemenskapsskatter, också gemenskapsbudgeten, med avdrag för räntor, EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga finansiering av administrativa kostnader enligt budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts samma procentsatser som för tullavgifter. av beslutet om egna medel och det finansiella perspektivet, dels av den årliga budgetbered- Mervärdesskattebaserad avgift

Denna del av avgiften beräknas som en procenningen inom rådet och Europaparlamentet. Det finansiella perspektivet är en budgetplan som an- tuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen.

Med mervärdesskattebas avses värdet på den ger högsta tillåtna utgifter totalt och per utgiftskategori för vart och ett av de år planen omfat- samlade konsumtionen av varor och tjänster un-

der ett år. Den nationella skattebasen korrigeras tar. Innevarande finansiella perspektiv löper från 2000 till 2006. Ministerrådet fattade under 2000 så att en enhetlig skattebas erhålls för alla med-

lemsländer. Avgiften baseras på en prognos på ett nytt egna medelsbeslut som gäller från och med januari 2002. landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår.

I efterhand revideras avgiften med hänsyn till

Skr. 2002/03:101

utfallet för denna bas. Från och med 1999 görs En stor del av återflödet går via statsbudgeten, dessutom en justering av innevarande års avgift medan en del går direkt till olika myndigheters enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. verksamhet. Medel som går till Sverige via För 2002 har det högsta tillåtna uttaget av kommunala sektorn och privata aktörer redomomsavgiften reducerats, enligt det nya beslutet visas inte alls av staten. Någon samlad bild av det om egna medel, från 1 procent till maximalt 0,75 totala återflödet till Sverige finns således inte. procent av mervärdesskattebasen. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna

som redovisas på statsbudgeten.

Avgift som baseras på BNI

Denna del av avgiften beräknas som en procen- Jordbruksfonden tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättland. Uttaget beräknas som en procentuell andel ning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av av jordbruksfondens s.k. garantisektion återstående finansieringsbehov sedan övriga av- (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden gifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i ef- finansierar också insatser under strukturfonterhand då den prognostiserade avgiftsbasen er- derna (EUGFJ-utveckling). sätts med utfall. Från och med 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift Strukturfonderna enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regio-

nal- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna Storbritannienavgift är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europe- Storbritannien beviljas sedan 1985 en nedsätt- iska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala ning av sin avgift (budgetreduktion) som Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Utveckling (FFU), Utvecklingssektionen vid Beslutet om reduktionen togs med hänsyn till EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling) samt det stora brittiska nettobidraget. Reduktionen de s.k. gemenskapsinitiativen. redovisades t.o.m. 1998 i första hand under den mervärdesskattebaserade avgiften. Från och med Redovisning på statsbudgeten 1999 redovisas den som en separat avgiftspost. På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas För 2002 har Sveriges finansieringsansvar, enligt det återflöde som administreras av svenska det nya beslutet om egna medel, reducerats till myndigheter. Det vill säga betalningar från 25 procent av den tidigare andelen. Europeiska kommissionen redovisas mot

inkomsttitel, medan de utbetalningar som Infasning av den svenska avgiften myndigheterna gör på kommissionens vägnar Enligt den s.k. infasningsöverenskommelsen i redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftsanslutningsfördraget fick Sverige under de fyra sida. Dessa anslag är spridda under flera olika första åren av medlemskapet en minskning av utgiftsområden. Betalningar från Europeiska avgiften genom att ett visst nominellt belopp kommissionen redovisas samlat under inkomståterbetalades. Återbetalningen minskade succes- typen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras sivt och upphörde helt från och med 1999. på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas

under utgiftsområde 27, anslaget 93:1 Avgiften

till Europeiska gemenskapen.

Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig 7.2 Avgiften till och återflöde från mellan jordbruksfondens garantisektion och

EU-budgeten strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras den

tredje vardagen i den andra månaden efter utbe- De medel Sverige erhåller som återflöde från talningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s förskotteras medlemsländerna en viss del av jordbruksfond och strukturfonderna. Vidare erhålls medel från forsknings- och utvecklingsprogram.

Skr. 2002/03:101

bidragen och därefter överförs medel löpande Till skillnad från vad som redovisas under under programperioden . Slutlig reglering sker utgiftsområdesavsnittet i kapitel 4, där en vid programperiodens slut. jämförelse görs mellan budget och utfall,

I följande tabell sammanfattas det kassamäs- kommenteras i detta avsnitt förändringar mellan siga flödet mellan EU och den svenska statsbud- 2001 och 2002. geten under perioden 1998-2002. I den konsoli- Sveriges avgift och nettoflöde till EU derade resultaträkningen för staten redovisas minskade mellan 2001 och 2002 med 2 624 avgiften till EU under Transfereringar. Återflöde respektive 3 446 miljoner kronor. Minskningen från EU redovisas under Intäkter av bidrag. beror på flera olika faktorer. Förutom att Redovisningen i resultaträkningen innefattar avgiften minskade genom att ett nytt beslut om vissa periodiseringar och avviker därför något egna medel började gälla under 2002, har flödena från redovisningen på anslag och inkomsttitlar mellan åren förändrats beroende på regeringens enligt nedan. beslut om tidigareläggning av avgifterna för 2002

och 2003 samt på grund av minskade avgifter till

Tabell 7.1 Avgifter till och bidrag från EU

följd av överskott i EU:s budget 2000 och 2001.

Miljoner kronor

Den mervärdesskattebaserade avgiften mins-

1998 1999 2000 2001 2002

kade med 2 649 miljoner kronor mellan 2001 Tullavgift 3 030 2 814 2 979 3 048 2 480 och 2002. Främst beror detta på att uttaget av Jordbruks- avgiften reducerades mellan 2001 och 2002 från avgifter 359 355 312 278 194

0,748 procent av medlemsstaternas Momsbaserad mervärdesskattebas till 0,525 procent. avgift 9 149 7 348 8 169 7 940 5 291

Tidigareläggningarna av avgiften har medfört att BNI–baserad avgiften för 2002 ökat med 101 miljoner kronor.

8 672 9 085 9 688 9 396 12 125 avgift

BNI-avgiften ökade 2002 med 2 729 miljoner Storbritan- kronor. Tidigareläggningarna har medfört att

1 302 1 147 2 610 559 nienavgift

avgiften ökat med 1 500 miljoner 2002, medan

Summa EU–

21 210 20 884 22 295 23 272 20 648 överskott i EU:s budget 2000 och 2001 inneburit

avgift

att avgiften minskat med cirka 1 000 miljoner Infasning –275 0 0 0 0

kronor mellan 2001 och 2002. Återstoden av

Summa EU–

1 20 935 20 884 22 295 23 272 20 648 ökningen beror på att BNI-avgiften höjts på

avgift netto

grund av att Sveriges övriga avgifter reducerats. Bidrag från

7 246 7 138 7 227 7 084 7 641 BNI-avgiften utgör en restfinansiering för att EUGFJ

täcka behov sedan övriga avgifter fastställts. Bidrag från

5 2 91 40 32 Sveriges finansieringsansvar för Storbritanni- FFU

ens budgetreduktion har minskat med 2 051 Bidrag från

451 923 797 252 1 303 miljoner kronor mellan 2001 och 2002. Detta ERUF

beror främst på att avgiften för 2001 var ovanligt Bidrag från

1 671 1 112 696 1 039 211 hög på grund av retroaktiva korrigeringar av ESF Bidrag till Storbritanniens budgetreduktion under åren

145 91 196 29 91 trans.eur.nätv. 1997–2000, men också på att avgiften för 2002 Övriga bidrag reducerats till 25 procent av den tidigare andelen.

95 31 25 41 29 från EG Den Storbritannienavgift som betalades under Summa bidrag 2002 har även minskat med 103 miljoner kronor

2 9 613 9 297 9 032 8 485 9 307

m.m. till följd av tidigareläggningarna. Nettoflöde Tull- och jordbruksavgifterna har minskat

från stats-

med 568 respektive 84 miljoner kronor beroende

budgeten till

11 322 11 587 13 263 14 787 11 341 på att den andel, som Sverige får behålla för att

EU

1 finansiera administrativa kostnader, har höjts Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. från 10 procent till 25 procent.

Inkomsterna från EU ökade med 822 miljoner

kronor mellan 2001 och 2002. Bidragen från

EG:s jordbruks- och regionalfonder har ökat 4 En programperiod omfattar sju år. Innevarande programperiod löper med 1 608 miljoner kronor. Bidragen från EG:s från och med 2000 till och med 2006.

Skr. 2002/03:101

socialfonder minskade däremot med 828 miljo- Tabell 7.2 Anslag finansierade med EU-medel

Miljoner kronor

ner kronor, delvis till följd av att dokumentatio-

Utfall nen av den svenska medfinansieringen försenats UO Anslag Anslagsnamn

2002 och därmed rekvisitionen av bidrag från EU.

8 12:7 Från EU–budgeten finansierade

Uppgifterna i tabell 7.1 ger ingen helhetsbild

insatser för asylsökande och av alla effekterna av EU-medlemskapet för flyktingar 22 statsbudgeten. Förutom till de anslag som helt

13 22:6 Europeiska socialfonden m.m. eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste (2001) för perioden 1995–1999 –1 hänsyn tas till att det förekommer utgifter

13 22:6 Europeiska socialfonden m.m. föranledda av den medfinansiering som staten för perioden 2000–2006 1 315 står för. Medfinansieringen är en förutsättning

19 33:6 Europeiska regionala utveckför att medel från bl. a. strukturfonderna skall lingsfonden perioden 2000–2006 1 282 kunna utbetalas. Kostnaderna för medfinan-

20 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald –5 siering avräknas mot anslag, medan vissa medel

22 36:6 Från EG–budgeten finansierade erhålls från EU, exempelvis forskningsstöd, som stöd till Transeuropeiska nätverk

91 inte redovisas på statsbudgeten (se ovan). Under

23 41:4 Från EG–budgeten finansierade 2002 tog statliga myndigheter, universitet och medel för skogsskadeövervakhögskolor emot drygt 600 miljoner kronor i ning 9 bidrag direkt från EU:s institutioner. Utgifter

23 43:5 Arealersättning och djurbidrag kopplade till medlemskapet förekommer m.m. 5 543 naturligtvis även under myndigheters förvalt- 23 43:6 Intervention och exportbidrag för ningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är jordbruksprodukter 917 integrerat i den nationella verksamheten och 23 43:10 Från EG–budgeten finansierade utgifter för europeiskt samarbete förekom redan strukturstöd till fisket m.m. 46 före 1995 är dessa dock mycket svåra att 23 43:15 Jordbruks– och livsmedelsstatisärskilja. Dessutom förekommer naturligtvis stik finansierad från EG–budge-

ten 4 indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna. 23 44:2 Från EG–budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur 1 759

Summa 10 982

7.3¶Anslag finansierade med EU-

medel Nedan redogörs för fyra betydande anslag

knutna till EG:s jordbruksfond och strukturfon- Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- der. sieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond EG:s strukturfonder och jordbruksfonden, uppgår till 11 miljarder kronor för 2002. Medel för Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. att finansiera stöd från EG:s jordbruksfond och Från anslaget utbetalas den arealersättning som strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när svarar för den största andelen av direktstöd till medlen flyter in från EU och uppgår till 9,3 mil- jordbruket. Arealersättning lämnas med vissa jarder kronor för 2002. Beroende på olika undantag i hela landet och kan sökas av alla jordperiodiseringseffekter skiljer sig utfallet på brukare som uppfyller de i regelverken angivna anslagen från vad som redovisats som bidrag från kriterierna. Djurbidrag har tillkommit bl.a. för EU med 1,7 miljarder kronor. Cirka 1,1 att kompensera jordbrukaren för sänkta miljarder kronor beror på att bidragen från EG:s köttpriser. Stöden är indelade i olika grupper socialfonder var betydligt lägre än de utgifter beroende på djurslag och beräknas på en viss som avräknats mot motsvarande anslag. foderareal relaterad till antal djur i besättningen.

Skr. 2002/03:101

Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för tyg för att förverkliga den europeiska sysselsättjordbruksprodukter ningsstrategin. Anslaget ska finansiera projekt Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s som är inriktade på åtgärder som underlättar finansiering av offentlig lagring, övrig interven- möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsätttion, exportbidrag och stöd till biodling m.m. ningar för arbetskraften och medverkar till Med intervention avses i detta sammanhang kompetensutveckling. EG:s regleringar som påverkar utbudet av och efterfrågan på animalie- och vegetabilieprodukter Anslaget 33:8 Europeiska regionala utvecklingsfonsamt frukt och grönt och där interventionsreg- den perioden 2000–2006 lerna syftar till att stödja vissa prisnivåer. Inter- Europeiska regionala utvecklingsfonden vention sker genom offentlig lagring (uppköp, (ERUF) är det viktigaste instrumentet för gelagring och försäljning av produkter för EG:s menskapens regionalpolitik. Målet med fonden räkning), privat lagring, marknadsföringsstöd och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional och stöd samt bidrag till produktion och kon- obalans genom att delta i utvecklingen och sumtion. strukturanpassningen av regioner som utvecklas

Exportbidrag lämnas för att täcka skillnaden långsammare och i omstruktureringen av indumellan gemenskapspris och världsmarknadspris striregioner på tillbakagång. vid export till tredje land.

Anslag finansierade av EG:s Strukturfonder

Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

Europeiska socialfonden är EU:s främsta verk-

8¶Sammanställning av den

statliga sektorn

Skr. 2002/03:101

8¶Sammanställning av den statliga sektorn

De konsoliderade resultat- och balansräkning- minst 20 procent. Redovisningen av myndighearna samt finansieringsanalysen i kapitel 3 om- ternas tillgångar avseende ägarandelar i företag fattar i huvudsak de statliga myndigheterna in- som är mindre än 20 procent utgörs endast av klusive affärsverken. Genom ägarintressen i bo- värdet enligt myndigheternas bokslut. Från och lag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och med 2001 används kalenderårsuppgifter avse- Premiepensionsmyndigheten (PPM) faller utan- ende statliga bolag, banker och finansinstitut där för den avgränsning som görs för statens statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. I konsoliderade balans- och resultaträkningar är tabell 8.1 redovisas i avsnittet statliga bolag m.fl. den statliga sektorn i realiteten större. De olika uppgifter per 30 september för tidigare år (1998avgränsningsbegrepp som används för redo- 2000). visningar av statens ekonomi beskrivs närmare i Någon fullständig eliminering av mellanhakapitel 5. vanden såsom fordringar och skulder samt in-

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte täkter och kostnader har inte kunnat göras efteratt ge en samlad och översiktlig bild över samt- som underlag för detta oftast saknas och de olika liga verksamheter som staten har ett väsentligt organisationernas redovisningsprinciper skiljer inflytande över, främst i statliga bolag. Väsentligt sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk. inflytande har definierats som att staten har en De elimineringar som gjorts för att undvika ägarandel på minst 20 procent. Definitionen dubbelräkning framgår av tabellerna 8.2 och 8.3. överensstämmer med näringslivets definition av Ålderspensionsreformen har medfört betyintresseföretag. Med denna definition bortfaller dande förändringar i betalningsflödena mellan stiftelser, som är självägande. Den statliga sek- statsbudgeten, AP-fonderna och premiepentorn inkluderar därmed förutom myndigheterna sionssystemet de senaste åren. Från och med även statliga bolag och finansinstitut, Riksban- 1999 skall AP-fonderna enbart finansiera inken, PPM och AP-fonderna. Sammanställning- komstrelaterad ålderspension. Den Sjunde APen, som bygger på de ingående organisationernas fonden verkar tillsammans med PPM inom det officiella årsredovisningar, ger en uppfattning s.k. premiepensionssystemet. om den totala statliga bokförda förmögenheten. I samband med ovanstående förändring

flyttades finansierings- och betalningsansvaret

för förtids- och efterlevandepension från AP-

fonderna till statsbudgeten samtidigt som staten 8.1 Den statliga sektorns ålades att betala avgifter för pensionsgrundande

förmögenhet ersättningar och belopp. För att delvis motverka

den ökade belastningen på statsbudgeten har Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder medel överförts successivt under ett antal år från och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs riksdagens beslut angående propositionen av staten har statens andel medräknats med hän- Omorganisation av Allmänna pensionsfonden syn tagen till ägarandelen om den uppgår till (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19,

Skr. 2002/03:101

rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och

skulder

uppgår till 245 miljarder kronor. År 2002 över-

Miljarder kronor

fördes inga medel. Vid en kontrollstation 2004

1998 1999 2000 2001 2002 skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas.

Myndigheter

Vid utgången av 2002 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 205 miljarder kronor efter Summa tillgångar 636 662 690 783 772 elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Summa skulder 1 813 1 748 1 699 1 597 1 563 Sammantaget har tillgångarna minskat med Nettoförmögen- 101 miljarder kronor. De samlade skulderna het/Eget kapital –1 177 –1 086 –1 009 –814 –791 uppgick till 2 400 miljarder kronor 2002, vilket är Summa skulder

och kapital 636 662 690 783 772 en minskning med 30 miljarder kronor.

AP-fondernas tillgångar har minskat med 79 Statliga bolag, banker och finansinstitut miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital Summa tillgångar 619 638 776 889 889 har minskat med 78 miljarder kronor. Det är Summa skulder 472 498 632 719 706 AP-fondernas placeringar i aktier i Sverige och

Nettoförmögenhet/ utomlands som minskat i värde när börserna Eget kapital 147 140 144 170 183 fallit. Summa skulder

Statens ägande avseende andelar i de statliga och kapital 619 638 776 889 889 bolagens tillgångar uppgick vid utgången av 2002 Riksbanken till 889 miljarder kronor och är därmed oför-

Summa tillgångar 214 229 233 236 201 ändrat jämfört med föregående år. Motsvarande

Summa skulder 95 113 108 119 112 skulder har minskat med 13 miljarder kronor till

Nettoförmögenhet/ sammanlagt 706 miljarder kronor. De största

Eget kapital 119 116 125 117 89 förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB,

Summa skulder vars tillgångar och skulder ökat på grund av olika och kapital 214 229 233 236 201 företagsförvärv, samt till Svensk Exportkredit

AP–fonderna

AB och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

Summa tillgångar 642 749 735 574 495 (SBAB) som båda minskat sina tillgångar och

Summa skulder 1 2 1 9 8 skulder, men ökat det egna kapitalet något.

Nettoförmögenhet/

Sammantaget uppgick den statliga sektorns

Eget kapital 641 747 734 565 487 samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel-

Summa skulder lan tillgångar och skulder (motsvarande eget ka-

och kapital 642 749 735 574 495 pital), efter elimineringar till –195 miljarder kro-

Premiepensionsmyndigheten

nor. Minskningen med 71 miljarder kronor jäm-

Summa tillgångar 26 74 94 108 105 fört med 2001, då den negativa nettoförmögenheten uppgick till –124 miljarder kronor, Summa skulder 26 74 95 109 106 beror främst på att AP-fondernas egna kapital Nettoförmögenhet/

Eget kapital 0 0 –1 –1 –1 har minskat. Myndigheternas nettoförmögenhet har ökat på grund av årets överskott i statens Summa skulder

och kapital 26 74 94 108 105 resultaträkning på 21 miljarder kronor. Bland

2

Den statliga sektorn totalt

bolagen har TeliaSonera AB och Vattenfall AB ökat det egna kapitalet med 7,7 (statens andel) Summa

tillgångar 1 739 1 871 2 056 2 306 2 205 respektive 5,6 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- Summa skulder 2 144 2 099 2 202 2 430 2 400 och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 3. Nettoförmögenhet/

Eget kapital –405 –228 –146 –124 –195 Uppgifterna i kapitel 3 baseras på bolagens rapportering per tredje kvartalet, medan redo- Summa skulder

och kapital 1 739 1 871 2 056 2 306 2 205

visningen i detta kapitel utgår från helårsrappor-

1

Värdena för åren 1998–2000 avser den 30 september och för 2001 den 31 tering (se ovan). Informationen i de båda december. Övergången till kalenderårsuppgifter innebär att värdena för 2001

omfattar förändringar för fem kvartal, dvs. fjärde kvartalet 2000 samt hela kapitlen är därför inte jämförbar.

kalenderåret 2001.

2

Elimineringar enl. tabell 8.2 och 8.3 har gjorts för att undvika dubbelräkning.

Skr. 2002/03:101

Tabell 8.2 Elimineringar avseende myndigheternas Tabell 8.3 Eliminering avseende AP-fondernas och aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) Riksbankens innehav av statspapper samt PPM:s tillgångar

Miljoner kronor och skulder gentemot Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

1998 1999 2000 2001 2002

1998 1999 2000 2001 2002

AP-fonderna 229 695 232 699 271 510 80 832 51 711 Regeringskansliet 133 174 143 265 137 142 159 317 160 618

PPM 4 74 018 40 953 42 503 43 766 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1000 Riksbanken 32 842 28 998 20 728 0 0 Riksbanken – – 43 293 58 Totalt 262 541 335 715 333 191 123 335 95 477

Affärsverk

Luftfartsverket 80 80 205 240 181 Statens järnvägar 716 831 716 – – Svenska kraftnät 74 83 124 166 323 8.2 AP-fonderna och

Premiepensionsmyndigheten

Övriga myndigheter 147 52 59 63 59

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark-

Totalt 135 191 145 311 139 289 161 079 162 239

nadsvärde från och med 1999. Tidigare år har

tillgångarna inte redovisats till marknadsvärde.

Elimineringar avseende myndigheternas Från och med 2001 skall enligt lag placeringstillaktieinnehav gångarna upptas till marknadsvärde. Av bilaga 4 Statliga myndigheter m.m. framgår Det nya pensionssystemet infördes i januari vilka myndigheter som ingår i redovisningen 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades APöver den statliga sektorns samlade tillgångar, fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första - Fjärde skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de AP-fonderna nya identiska placeringsregler, statliga bolagen redovisas främst av Regerings- vilka bland annat innebär att samtliga fonder nu kansliet (not 24 andelar i dotter- och intressefö- får placera i aktier och i högre grad än tidigare, retag). även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag allmänna pensionsmedel så att kraven på långingår liksom Riksbankens grundfond och redo- siktigt hög avkastning och låg risk tillgodoses visas under andelar i dotter- och intresseföretag. med avseende på utgående pensioner. Fjärde och För att undvika dubbel redovisning elimineras Femte fondstyrelsernas skulder till Första – ovan nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot Tredje fondstyrelserna är eliminerade för 1999. summa tillgångar och nettoförmögenhet för den Därefter finns inga fordringar eller skulder inom statliga sektorn. AP-fonderna.

Sjätte AP-fonden har en särställning inom Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret AP-fondsystemet eftersom den har möjlighet att PPM redovisar tillgångar och skulder gentemot uppträda som aktiv ägare i både noterade och Riksgäldskontoret. För att undvika dubbel onoterade företag. En del av resurserna inriktas redovisning elimineras dessa mot summa specifikt mot ägande i onoterade bolag. Fondens tillgångar respektive skulder för den statliga uppdrag är att bidra till utvecklingen av det sektorn. Även AP-fondernas och Riksbankens svenska näringslivet genom att förmedla riskkainnehav av statspapper har eliminerats för att pital till små och medelstora företag. undvika dubbel redovisning. Innehavet av I det nya allmänna pensionssystemet ingår att statspapper har eliminerats med nominellt en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. prebelopp mot summa tillgångar och skulder. miepension och förvaltas i värdepappersfonder Statspappren utgörs av statsobligationer och efter individuella val av pensionsspararna. Den tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. statliga Premievalsfonden är en värdepappers- Riksbanken har från utgången av 2001 inte kvar fond som kan väljas på samma sätt som andra några statspapper eftersom den extra fonder inom premiepensionssystemet. För de utdelningen till staten 2001 främst utgjordes av personer som avstår från att välja fond placeras statsobligationer. pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Pre-

miesparfonden som Premievalsfonden förvaltas

av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen

Skr. 2002/03:101

verksamhet redovisas dock under Sjunde AP- sammanställningen av den statliga sektorn. En fonden i tabell 8.4 nedan. Till skillnad från de sådan redovisning är beroende av uppgifter från i övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde första hand Riksförsäkringsverket (RFV), men AP-fondens förvaltade tillgångar pensions- även från PPM och AP-fonderna. Vissa frågor spararna individuellt, dvs. de förvaltas för avseende informationsöverföringen återstår fortpensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de farande att lösa. Regeringen avser att lämna en övriga AP-fonderna tillhör pensionssystemet samlad redovisning av ålderspensionssystemet i och därmed pensionssparare och pensionärer nästa årsredovisning för staten. kollektivt. Pensionstagarnas sparande i premiepensionssystemet redovisas i detta sammanhang som en skuld i PPM:s redovisning i enlighet med god redovisningssed. I nationalräkenskaperna 8.3 Statliga bolag, banker och (NR) ingår däremot sparandet i premiepensions- finansinstitut systemet som en del av sparandet inom den offentliga sektorn. I sammanställningen i tabell 8.1 särredovisas

Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, av Första respektive Fjärde AP-fonden. De för- banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår valtar fordringsbevis som ej är noterade på någon till minst 20 procent. Ägande i företag där börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa statens andel är mindre än 20 procent, ingår medel skall avvecklas så fort som möjligt utan att däremot i myndigheternas samlade tillgångar och värdet försämras och kommer därefter successivt skulder. I bilaga 5 Statliga bolag, banker och att föras över till AP-fonderna. finansinstitut återfinns en sammanställning med

nyckeltal avseende kalenderåret 2002 för bolag Tabell 8.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2002 med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens

(marknadsvärde)

nyckeltal brutto, men i sammanställningen över

Miljoner kronor

statliga sektorns förmögenhet (tabell 8.1) ingår Tillgångar Skulder Fondkapital

bolagen endast till den del de ägs av staten. En

bokförda värde uppgår totalt till 161 miljarder Första AP–fondens

6 586 75 6 511 kronor. De sex största företagen är Vattenfall avvecklingsfond

AB, TeliaSonera AB, Stattum, LKAB, Civitas Fjärde AP–fondens avvecklingsfond 1 378 1 1 377 Holding AB (Vasakronan) och Akademiska Hus

som tillsammans svarar för 71 procent av det

Totalt 495 548 8 115 487 433

bokförda värdet. Enbart TeliaSonera AB mot-

svarar 22 procent av det bokförda värdet. AP-fondernas sammanlagda resultat för året är

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas –86 miljarder kronor. Fondkapitalet har dess-

av förvärv och försäljningen av företag, omutom påverkats genom betalningar mot

struktureringar, bolagens resultat m.m. Vattenpensionssystemet, vilket netto tillfört kapital på

falls tillgångar har ökat med 17,2 miljarder krototalt 8 miljarder kronor.

nor till 276 miljarder kronor samtidigt som

Enligt propositionen Automatisk balansering

nettoskulden har ökat med 16,7 miljarder av ålderspensionssystemet (prop. 2000/01:70,

kronor. Från och med 2002 konsolideras hela bet. 2000/01:SfU13, rskr. 2000/01:210) skall

den tyska verksamheten som fusionerats i närmast berörda myndigheter från och med 2002

Vattenfall Europe AG och som är det tredje göra en årlig redovisning av ålderspensions-

största elföretaget i Tyskland. Resultatet försystemets ekonomiska ställning och utveckling.

bättrades med 3,4 miljarder kronor till 7,6 mil- Därutöver är det regeringens avsikt att även i

jarder kronor. årsredovisningen ge en sådan samlad redovisning

av ålderspensionssystemet i anslutning till

Skr. 2002/03:101

Telia AB och Sonera Oy meddelade den 26 mars Svensk Exportkredit AB har minskat sina 2002 att företagen avsåg att gå samman. Telia tillgångar respektive skulder med 11 miljarder AB:s extra bolagsstämma den 4 november god- kronor (statens andel) samtidigt som det egna kände den emission som krävdes för genom- kapitalet har ökat något. Minskningen av de förandet av det offentliga erbjudandet till aktie- totala tillgångarna beror huvudsakligen på en ägarna i Sonera. Efter samgåendet uppgår nedgång i likviditetsportföljen och valutasvenska statens ägarandel i det nya bolaget, som effekter. antagit namnet TeliaSonera AB, till 46 procent. SJ AB:s styrelse har i december 2002, i Genom samgåendet skapas ett ledande tele- enlighet med aktiebolagslagen, upprättat en kommunikationsföretag i Norden och Baltikum. kontrollbalansräkning. Denna visar att det egna De totala tillgångarna i TeliaSonera AB uppgick kapitalet understeg hälften av det registrerade till 206,7 miljarder kronor, varav statens andel kapitalet. Vid en extra bolagsstämma den 15 motsvarar 95 miljarder kronor. TeliaSonera januari 2003 beslöts att nyttja en tidsfrist om åtta redovisade ett nettoresultat på –8,1 miljarder månader för att pröva möjligheterna att återställa kronor. Resultatförsämringen förklaras främst av kapitalet i SJ AB. I enlighet med bestämmelserna nedskrivningar i International Carrier, den i aktiebolagslagen, måste aktiekapitalet vara danska fastnätsverksamheten och Telias mobil- återställt senast den 15 september 2003, i annat verksamhet i Finland. fall måste bolaget sättas i likvidation. Ägaren

Posten AB:s totala tillgångar har minskat med arbetar för närvarande med att finna en lösning 3,4 miljarder kronor och det egna kapitalet har på kapitalbristen i SJ AB. minskat med 0,7 miljarder kronor. De totala AssiDomän AB avnoterades på Stockholmstillgångarna har minskat främst beroende på börsen den 28 januari 2002. Bolaget är numera minskade långfristiga räntebärande skulder samt ett helägt dotterbolag till Sveaskog AB. återförda avsättningar.

9¶Utveckling av statlig

produktion

Skr. 2002/03:101

9¶Utveckling av statlig produktion

Den ekonomiska tillväxten i Sverige, dvs. och försäljning mot avgifter, exklusive s.k. förändringen i den samlade produktionen av direktkonsumtion . Produktionsutvecklingen varor och tjänster, uppgick till 1,9 procent under beskrivs i termer av volym, dvs. kostnads- 2002. De senaste två åren har inneburit en ökningar som beror på prisökningar räknas inte betydligt lägre tillväxttakt än under 1990-talets med. slut då ökningen ett par år låg på över 4 procent Den statliga produktionen har i motsats till årligen (diagram 9.1). BNP endast förändrats marginellt de senaste

åren. Efter ett par år av nedgångar ökade den Diagram 9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990–2002, med måttliga 1,6 procent i volym och uppgick

volymförändringar

till 212 miljarder kronor räknat i löpande priser

Index 1990=100

2002 . 125 Den ekonomiska krisen under 1990-talets

början bidrog till att produktionen av statliga

Statlig produktion tjänster ökade fram till 1994. Det var främst 115 satsningen på den högre utbildningen och de

113 117

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som gav ut-

slag, men även utgifterna för försvaret fortsatte

BNP 105 att öka i volym. Mellan 1994 och 1997 låg den

statliga produktionsvolymen kvar på denna nivå

för att sedan öka med totalt 7 procent under en

95 tvåårsperiod. Det var främst universiteten och

högskolorna, försvaret och kommunikations-

området som uppvägde nedgångarna inom andra

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

statliga verksamhetsområden.

Sammantaget under perioden 1990–2002 har

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

statens tjänsteproduktion ökat med närmare en Anm. Uppgifterna för 1990–1993 avser konsumtion av statens tjänster exkl. moms. Därefter ingår momsen i produktionsvärdet, som i sin tur utgörs av femtedel, medan BNP, trots nedgången på 5 konsumtion exkl. s.k. direktkonsumtion plus försäljning mot avgifter.

9.1¶Den statliga produktionen

5 Med direktkonsumtion avses myndigheters köp av varor och tjänster Det statliga produktionsvärdet definieras som som produceras av marknadsproducenter och som levereras till hushållen summan av löner, arbetsgivaravgifter, av- – utan någon vidare hantering inom den offentliga sektorn – som del av skrivningar och inköp av varor och tjänster, och sociala transfereringar in natura.

6 Nivån har höjts jämfört med tidigare årsredovisningar beroende på att omfattar både anslagsfinansierad och avgifts-

momsen numera påverkar produktionsvärdet i offentlig sektor. finansierad verksamhet. Den statliga

Momspåslaget innebär att värdet på produktionen i staten 2002 har produktionen kan med andra ord beskrivas som

justerats upp med 22 miljarder kronor. det sammantagna värdet av statlig konsumtion

Skr. 2002/03:101

procent under periodens början, stigit med en Försvaret är, även med hänsyn tagen till de fjärdedel. förbandsnedläggningar som försvarsbesluten

under 1990-talet och år 2000 resulterade i,

fortfarande det största enskilda statliga

verksamhetsområdet med en knapp fjärdedel av 9.2 Produktionens delar den totala statliga produktionen (diagram 9.2).

Den statliga produktionen är mycket heterogen Diagram 9.2 Produktionen av statliga tjänster fördelade på

verksamhetsområden 2002, procent

och utvecklingen kännetecknas av stora variationer mellan olika verksamhetsområden. I Vård, social Kultur 1%

trygghet, tabell 9.1 sammanfattas statens huvudsakliga

omsorg 10% arbetsuppgifter. Indelningen följer den senaste versionen av FN:s Classification of Functions of

Försvar 24% Government med undantag för grund-

Allmänna forskningen. Enligt rekommendationerna skall tjänster 12% grundforskningen utgöra en del av de allmänna

Samhällsförvaltningstjänsterna, men på grund av skydd,

Utbildning, svårigheter vid gränsdragningen mellan högre rättskipning

grund-

13%

forskning utbildning och grundforskning behandlas

Näringsliv 22% verksamheterna i ett sammanhang. Den 17% tillämpade forskningen har dock fördelats ut på respektive område.

Källa: ESV och Statskontorets beräkningar.

Tabell 9.1 Statens arbetsuppgifter

Den högre utbildningen och forskningen, som Område Verksamhet expanderat under hela det senaste decenniet, svarar i dag för drygt en femtedel. Grundforsk- Försvar Militärt och civilt försvar ningen beräknas bidra med 8 procent. Det tredje stora området är näringslivstjänster med knappt Utbildning Högskoleutbildning och grundforskning en femtedel av den statliga produktionen, varav kommunikationer svarar för över 70 procent. Näringslivstjänster Bostadsförsörjning och samhällsutveck- Samhällsskydd och rättskipning, med polisväling, samhällsplanering, regional utvecksendet som är störst, och allmänna förvaltling, miljö– och naturvård. Näringslivsfrå-

ningstjänster, där bl.a. Regeringskansliet,

gor inom energi, jordbruk, mineralbrytning,

tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet skattemyndigheterna och länsstyrelserna ingår,

och kommunikationer bidrar med 13 respektive 12 procent.

Inom vård, social trygghet och omsorg är de Samhällsskydd och Polis–, åklagar– och domstolsväsende, allmänna försäkringskassorna en viktig grupp, rättskipning kriminalvård, kronofogdemyndigheter

men även arbetsmarknadsmyndigheterna är

framträdande. Området svarar totalt för 10 Allmänna förvalt- Allmän och utrikes förvaltning, skattein- procent av den statliga tjänsteproduktionen. ningstjänster drivning

Kulturen, som t.ex. förmedlas genom statliga

museer och bibliotek m.fl., utgör knappt 2 Vård, social trygghet Hälso– och sjukvård, allmän administra- procent. och omsorg tion, forskning, administration av sociala

bidrag, social omsorg inkl. integrationsfrå-

gor och arbetsmarknadsåtgärder

Kultur Fritidsverksamhet och kultur

Skr. 2002/03:101

9.3 Utvecklingen inom olika civil användning vilka klassas som löpande

verksamhetsområden förbrukning och därmed ingår i produktions-

värdet.

Tabell 9.2 sammanfattar utvecklingen inom

7 Diagram 9.3 Produktion inom försvaret statens olika verksamhetsområden sedan 1993 .

1993–2002, volymförändringar

De är rangordnade efter produktionens storlek,

Index 1993=100

vilket också bestämt det följande avsnittets dis-

position. 115

113

Tabell 9.2 Produktionen inom statens olika

verksamhetsområden 1993–2002 110

Miljarder Andel av Försvaret

Förändring, %

kronor total, % 105

104 Område 2002 2002 1993–2002 2001–2002

Försvar 50,5 24 –4 -7 Staten totalt

Utbildning och 100 grundforskning 45,9 22 41 2

Näringslivs- 96 tjänster 36,3 17 –5 -2 95

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Samhällsskydd och Källa: SCB:s nationalräkenskaper. rättskipning 27,8 13 –1 1 Anm. Uppgifterna för försvaret år 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning

baserad på statistik från ESV. Allmänna förvaltningstjänster 26,0 12 –24 -4 Under 2001 ökade produktionen med närmare

Vård, social en miljard kronor i löpande priser, men effekten

trygghet och av de antaganden som gjorts om pris-

omsorg 22,0 10 –11 3

utvecklingen innebar att volymen i stället

Kultur 3,6 2 –16 0 minskade med 3 procent.

Staten totalt 212,1 100 4 2 Utvecklingen har, enligt nationalräkenska-

Anm. Uppgifterna är Statskontorets framskrivning av SCB:s nationalräkenskaper perna, varit oregelbunden under perioden 1993–

baserad på statistik från ESV. Mervärdesskatt ingår.

2000 med såväl upp- som nedgångar. Så sent som

2001 var försvarets produktionsvolym tre Under nioårsperioden sedan 1993 har den stat-

procent större än åtta år tidigare. liga produktionen ökat med 4 procent. Det är

Uppgifter från Ekonomistyrningsverket samt satsningarna på den högre utbildningen och

antaganden om priser under 2001 och 2002 visar grundforskningen som fullt ut förklarar

att försvarets produktionsvolym sett över hela uppgången. Under samma period ökade BNP

perioden är 4 procent mindre i dag jämfört med med över 30 procent.

för nio år sedan. Produktionsvärdet har minskat

med närmare en femtedel sedan toppåret 1999.

Försvarets produktionsvärde

Det bör dock påpekas att primäruppgifterna Kostnaderna för produktionen inom totalför-

från några av de stora myndigheterna inom försvaret uppgick enligt preliminära uppgifter till

svaret kan vara osäkra. Vid några tillfällen under drygt 50 miljarder kronor 2002. Det var en

senare år har de reviderats kraftigt i efterhand. nedgång med drygt en miljard kronor i löpande

Försvarets produktionsvärde kan delas upp i priser jämfört med året innan. Räknat i volym,

komponenterna löner och förbrukning av varor dvs. rensat för prisökningar, minskade dock pro-

och tjänster. Förbrukningen kan i sin tur fördeduktionen med 7 procent (diagram 9.3).

las på löpande omkostnader och kostnader för Nedgången förklaras helt av de s.k. varaktiga

de s.k. varaktiga varorna (diagram 9.4). varorna, dvs. investeringar utan någon alternativ

7 Anledningen till att jämförelseåret 1993 valts är att det är först från och

med detta år som uppgifter på denna detaljnivå finns att tillgå i SCB:s nationalräkenskaper.

Skr. 2002/03:101

Diagram 9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret Högre utbildning och grundforskning

1993–2002, volymförändringar

Den högre utbildningen och grundforskningen

Index 1993=100

producerade tjänster för 46 miljarder kronor 140 under 2002. Det är en ökning med över 40

Löpande förbrukning 136

procent i volym sedan 1993, varav ett par 130

Varaktiga varor procent inföll under 2002 (diagram 9.5). 120

109 110 Diagram 9.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och

forskning 1993–2002, volymförändringar

Produktion 100 96

Index 1993=100

90 93

155

80 Löner

145

141

70 64

135

Utbildning och forskning

60

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

125

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Anm. Uppgifterna för 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad på statistik

från ESV. 115

105 Staten totalt Förbandsnedläggningarna har inneburit att an- 104 talet anställda och värnpliktiga har minskat. 95

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Detta har medfört att den totala lönesumman

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. har minskat med över en tredjedel i volym sedan

Anm. Uppgifterna för år 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad 1993. på statistik från ESV.

Kostnaderna för de försvarsanställdas löner inklusive sociala avgifter uppgår numera till Utbyggnaden har skett under hela 1990-talet knappt 30 procent av produktionsvärdet. Enligt och har främst gällt de mindre och medelstora statistiken är det i stället den löpande förbruk- högskolorna ute i landet. Dessutom har flera nya ningen som fått allt större vikt. Den har ökat

högskolor tillkommit. Men även de största med hela 10 procentenheter sedan 1993 till 40 universiteten, dvs. de i Lund, Uppsala, Göteborg procent 2002. och Stockholm, som tillsammans svarar för en

De varaktiga varorna svarade för knappt en tredjedel av den totala produktionen, hade på fjärdedel av produktionsvärdet 2002. Den grund av sin storlek en liknande utveckling som beskrivna utvecklingen, åtminstone under området som helhet. periodens fyra första år, indikerar dock att fördelningen mellan de varaktiga varorna och Näringslivstjänster den löpande förbrukningen är osäker. Produktionen av näringslivstjänster uppgick till

Försvarets kostnader har minskat sedan 1999, 36 miljarder kronor 2002. Räknat i fasta priser är men är i dag nästan 10 procent högre i fasta det en liten nedgång jämfört med året innan. priser än vad de var för drygt trettio år sedan. Produktionsvolymen har sammantaget minskat Trots att uppgifterna för försvaret, som tidigare med 5 procent sedan 1993 (diagram 9.6). nämnts, är behäftade med osäkerhet blir, sett över en så lång tidsperiod, utvecklingen mot mer avancerad utrustning och materiel och mindre personal tydligare. Den löpande förbrukningen har nästan fördubblats i volym sedan 1970, medan de försvarsanställdas lönesumma mer än halverats. Under samma period har antalet anställda minskat med närmare 40 procent, varav merparten – 35 procent – inföll under perioden 1990–2002. Utgifterna för de s.k. varaktiga varorna är dock lägre i dag än vad de var för trettio år sedan.

Skr. 2002/03:101

Diagram 9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster Diagram 9.7 Produktion av samhällsskydd och 1993–2002, volymförändringar rättskipningstjänster 1993–2002, volymförändringar

Index 1993=100 Index 1993=100

140 125 130 Kommunikationer 128

Samhällsskydd och Rättskipning 120 119

Staten totalt rättskipning

115 112 110

110 100 104

Staten totalt

90 Näringslivstjänster totalt 95 105 104

70 99

Polis

95 97

Kriminalvård m.m. 96

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Anm. Uppgifterna för 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad på

Anm. Uppgifterna för 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad på

statistik från ESV.

statistik från ESV.

Kommunikationstjänsterna, som svarar för om- Polisväsendet svarar för närmare 60 procent av kring 70 procent av den totala produktionen produktionen inom området. Under 1990-talets inom näringslivstjänsterna, har stigit med när- andra hälft har polistjänsterna successivt minskat mare en femtedel under nioårsperioden. något i volym, sammantaget med 6 procent. Avskrivningarna på de statliga vägarna och Sedan år 2000 tycks dock denna trend vara järnvägarna, som numera påverkar produktions- bruten och polistjänsterna har ökat något under värdet, har årligen uppgått till omkring 30 pro- 2001 och 2002. cent av produktionen inom näringslivstjänsterna. Rättskipning, där såväl domstolar som Under några år i slutet på 1990-talet var ande- kronofogdar ingår, svarar för knappt en fjärdedel larna särskilt höga. Den beskrivna utvecklingen av produktionsvärdet inom området som helhet. för kommunikationer respektive näringslivs- I motsats till de flesta statliga verksamhetsområtjänster totalt förklaras därför till stor del av den har produktionen ökat i volym under perioavskrivningskalkyler. den 1995–2000, med närmare en femtedel. De Exempel på andra näringslivstjänster än första åren in på 2000-talet tycks dock ha innekommunikationer är lantmäteri och skogsvård. burit en nedgång. Produktionen av sådana tjänster har sammanta- Inom kriminalvårdsmyndigheterna, med get minskat kraftigt i volym sedan 1993. knappt en femtedel av produktionsvärdet, Nedgången har varit spridd på många olika myn- minskade däremot produktionen under 1990digheter. talets fyra sista år för att därefter öka igen.

Samhällsskydd och rättskipning Allmänna förvaltningstjänster Inom området samhällsskydd och rättskipning Av de statliga verksamhetsområdena visar de producerades tjänster till ett värde av 28 allmänna förvaltningstjänsterna den kraftigaste

miljarder kronor år 2002. Det innebär en margi- nedgången sedan 1993 . Verksamheten har minsnell nedgång i volym sedan 1993 (diagram 9.7). kat med närmare en fjärdedel till 26 miljarder kronor 2002. Myndigheterna inom området ekonomi, planering, skatter och tullar har sammantaget minskat produktionen under i princip hela 1990-talet (diagram 9.8).

8 På grund av osäkerheten när det gäller gränsdragning mellan den högre

utbildningen och grundforskningen redovisas här, i motsats till de

internationella rekommendationerna, förvaltningstjänsterna exkl.

forskningen.

Skr. 2002/03:101

Diagram 9.8 Produktion av allmänna statliga Diagram 9.9 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, förvaltningstjänster 1993–2001, volymförändringar skattemyndigheter, länsstyrelser och övriga allmänna

Index 1993=100 statliga förvaltningstjänster 1993–2002, volymförändringar

Index 1993=100

110 105 120

Staten totalt 115

104 Regeringskansliet 100

korrigerat 105

95 Staten totalt

90 Korrigerade allmänna 104

förvaltningstjänster

80 Länsstyrelserna 85

75 Skattemyndigheterna

Allmänna förvaltningstjänster 76 79

Övrig allmän förvaltning

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 76

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. 70

Anm. Uppgifterna för år 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad på 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

statistik från ESV.

Källa: SCB:s nationalräkenskaper och statistik från ESV.

Utvecklingen påverkas dock av sådana strukturella förändringar som att Byggnadsstyrelsen la- Regeringskansliet, skattemyndigheterna och des ned 1994 och att alla departement samlades länsstyrelserna svarar för mer än hälften av pro-

till en enda myndighet, Regeringskansliet, 1997 . duktionen inom de allmänna förvaltningstjäns- Korrigerat för detta reduceras nedgången i de terna. allmänna förvaltningstjänsterna till 14 procent Regeringskansliets tjänster har, i motsats till sedan 1993. annan statlig verksamhet, ökat under 1990-talets Den beskrivna utvecklingen avseende år 2000 i andra hälft. En förklaring till detta är att EUdiagram 9.8 förklaras helt av Regeringskansliet, medlemskapet, och särskilt ordförandeskapsdär produktionen, på det sätt som den mäts i den tiden, har inneburit en ökad arbetsbelastning för officiella statistiken, tillfälligt påverkades av Regeringskansliet. ökade omkostnader i samband med Så gott som alla andra myndigheter på områförsäljningen av Teliaaktier. Diagram 9.9 visar det kan påvisa nedgångar under perioden. Skatteutvecklingen av tjänsteproduktionen i myndigheterna, med drygt en femtedel av den Regeringskansliet rensat för kostnaderna i totala produktionen, har t.ex. minskat sin samband med aktieförsäljningen. produktion med närmare en fjärdedel under åren 1993–2002. Även i länsstyrelserna, som tillsammans svarar för drygt 10 procent, har verksamheten minskat. Sedan 1993 handlar det om en nedgång på drygt en femtedel.

Vård, social trygghet och omsorg Inom området vård, social trygghet och omsorg producerades tjänster för 22 miljarder kronor under 2002. Det är en nedgång med drygt 10 procent i volym sedan 1993 (diagram 9.10).

9 Tidigare räknades t.ex. Försvarsdepartementet till verksamhetsområdet försvaret och Utbildningsdepartementet till utbildning.

Skr. 2002/03:101

Diagram 9.10 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster Nedgången på området som helhet motverkades

och omsorg 1993–2002, volymförändringar

av att produktionen inom de allmänna försäk-

ringskassorna ökat sedan 1990-talets slut. Ut-

Institutionsstyrelsen Vård, social trygghet och omsorg 112 110 bildas exkl. arbetsmarknadsåtgärder vecklingen förstärks av att Premiepensions-

Staten totalt myndigheten började sin verksamhet 1998 och 100 104

bidrar därefter till uppgången. Sammantaget har

90 verksamheten inom vård, social trygghet och

omsorg utanför arbetsmarknadsområdet ökat

med 12 procent sedan 1993.

70 Vård, social trygghet och omsorg totalt

Kultur

60

Arbetsmarknadsåtgärder Inom området fritidsverksamhet, kultur och re-

ligion producerades tjänster för knappt 4 mil-

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

jarder kronor under 2002. Sedan 1993 har pro-

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Anm. Uppgifterna för år 2001 och 2002 är Statskontorets framskrivning baserad på duktionen minskat med knappt en femtedel.

statistik från ESV.

Nedgången förklaras helt av att vissa kyrkliga

tjänster, som tidigare räknats som statliga i Administrationen av socialförsäkringar svarar för nationalräkenskaperna, efter den 1 januari 2000 i hälften av produktionskostnaderna och de stat- samband med kyrkans separation från staten, i liga arbetsmarknadsåtgärderna för en fjärdedel. stället ingår som en del av hushållens Resterande verksamhet inom området bedrivs av intresseorganisationer. Om hänsyn tas till myndigheter inom social omsorg, som t.ex. Mi- huvudmannaskapsbytet var produktionsvolymen grationsverket och Statens institutionsstyrelse. ett par procent större 2002 än nio år tidigare. Inom hälso- och sjukvård finns bl.a. Social- De statliga museerna svarar tillsammans för en styrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsin- tredjedel av produktionsvärdet och Riksantikvastitutet. rieämbetet är den största enskilda myndigheten.

Det är framför allt myndigheterna inom ar- Eftersom omkring 80 procent av Kungliga Opebetsmarknadsområdet, dvs. arbetsförmedlingar, rans och Dramatens verksamhet finansieras via arbetsmarknadsinstitut och länsarbetsnämnder, anslag, räknas även de till det statliga kulturomsom svarar för produktionsminskningen. Tjäns- rådet, trots att de drivs i bolagsform. tevolymen har minskat med nästan hälften sedan toppåret 1993.

10¶Riksrevisionsverkets

iakttagelser

Skr. 2002/03:101

10¶Riksrevisionsverkets iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision I syfte att stärka kontrollen av hanteringen av genom årlig revision och effektivitetsrevision. statliga medel anvisade riksdagen sammanlagt Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden 305 miljoner kronor för perioden 1997 – 1999 på i revisionsberättelser till regeringen om bl.a. anslaget Kontrollfunktionen i staten. RRV har myndigheternas årsredovisningar. Inom effek- haft ett flertal uppdrag inom ramen för det s.k. tivitetsrevisionen granskas effektiviteten i stat- kontrollprojektet. Nedan redovisas sju av de åtta liga åtaganden och statlig verksamhet. RRV rapporter som avslutats under 2002. Regeringen lämnar den 1 juni även en årlig rapport till avser att under våren 2003 lämna en skrivelse regeringen med en samlad redovisning av med en samlad och fördjupad uppföljning av revisionens iakttagelser och slutsatser baserat på anslaget Kontrollfunktionen i staten. den årliga revisionen av myndigheterna, särskilda studier, effektivitetsgranskningar och regeringsuppdrag samt RRV:s remissyttranden. Egeninitierade granskningar

I detta kapitel görs en genomgång av flertalet av de rapporter effektivitetsrevisionen lämnade under 2002 och regeringens åtgärder med Östersjöns miljö – Riksrevisionsverkets bidrag till anledning av dessa. en internationell granskning

Kapitlet innehåller även redovisning av (RRV 2001:35) revisionsberättelser med invändning avseende RRV har deltagit i ett internationellt revisions- 2002. Regeringen avser att återkomma i budget- samarbete för att granska genomförandet av propositionen för 2004 med bedömningen av Helsingforskonventionen om skydd av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att Östersjöns miljö. Bakgrunden är de intervidtas med anledning av invändningarna. nationella aspekterna av Östersjöns miljö-

problem. Varje land har svarat för sin egen

granskning. RRV:s rapport redovisar verkets

bidrag till revisionssamarbetet och behandlar de 10.1 Effektivitetsrevisionens två stora problem som orsakas av föroreningar

iakttagelser från landbaserade utsläppskällor, nämligen över-

gödning och förekomsten av miljögifter. Syftet Effektivitetsrevisionen har avslutat nio med publiceringen är att för en svensk läsekrets egeninitierade granskningar under 2002. Nedan presentera den samlade beskrivning som tagits redovisas sammanfattningar av dessa rapporter fram i projektet av det svenska miljöarbetet för tillsammans med regeringens bedömningar med Östersjön. anledning av RRV:s slutsatser. Därutöver RRV konstaterar att när det gäller överredovisas en rapport från 2001. Effektivitets- gödning har Sverige inte uppfyllt målen revisionen genomför även studier på uppdrag av beträffande utsläpp av näringsämnen och det regeringen. Under 2002 har fyra sådana studier kommer att dröja länge innan målen kan nås. avslutats, vilka sammanfattas nedan. Den största källan till övergödning är växt-

Skr. 2002/03:101

näringsläckage från jordbruket. En viktig del av kommunernas löpande tillsyn av enskilda HVBde statliga åtgärderna för att minska jordbrukets hem samt Socialstyrelsens roll som övergripande miljöpåverkan menar RRV är de bidrag som tillsynsmyndighet. jordbruksföretag kan få för att genomföra miljö- RRV anser i granskningen att HVB-hemmen åtgärder. RRV:s granskning av miljöstöd till bör besökas oftare i tillsynen samt att regeringen minskning av kväveläckage visar att miljö- bör klargöra ansvarsfördelningen i tillsynen effekterna var avsevärt mindre jämfört med om mellan länsstyrelser och kommuner. Enligt RRV bidragen i högre grad styrts till de jordbruks- bör regeringen klarlägga behovet av tillsyn på intensiva områdena, t.ex. Skåne och Hallands området samt överväga att i lag ange en minimilän. gräns för tillsynens omfattning. Det finns vidare

På HELCOM:s lista över stora utsläppskällor enligt RRV ett behov av att utveckla kunskapen har Sverige tre s.k. hot spots som utgörs av om och uppföljningen av HVB-vården. utsläpp från jordbruksområden i södra Sverige. Regeringen har 2002 givit Socialstyrelsen i RRV:s granskning tyder på att Sverige har långt uppdrag att förbättra möjligheterna att bedriva kvar innan dessa ”hot spots” kan avföras. RRV en effektiv tillsyn över HVB inom socialtjänsten konstaterar dock att en av de två ”hot spots” på ett likartat sätt i hela landet samt att skapa som gäller utsläpp från avloppsreningsverk har möjligheter för att kontinuerligt följa utveckavförts från listan. lingen av HVB såväl nationellt som regionalt.

När det gäller miljögifter visar RRV:s studie Socialstyrelsen skall inom ramen för uppdraget att det är svårt att koppla förändringar av utforma ett instrument för normering till stöd miljögiftshalter i Östersjön till specifika utsläpp. för tillsynen över HVB som drivs i enskild eller Det innebär svårigheter när det gäller att följa kommunal regi. Socialstyrelsen skall vidare föreupp hur väl Sverige har lyckats leva upp till sina slå vilken kunskap och information som behövs åtaganden om minskade utsläpp. Uppföljningen för att löpande kunna följa utvecklingen av av målen försvåras även av att själva målformule- HVB-vården. Uppdraget skall genomföras i ringarna innehåller oklarheter. samverkan med länsstyrelserna, vilka har värde-

Regeringen vill framhålla att åtgärder vidtas full kompetens genom sitt regionala tillsynskontinuerligt inom jordbruket för att minska ansvar inom socialtjänstens område. utsläppen av kväve och fosfor, framför allt i de Regeringen anser att tillsynen av den sociala södra delarna av Sverige där utsläppen är störst. barn- och ungdomsvården behöver utvecklas Sedan granskningen genomfördes har föränd- och förstärkas ytterligare. Enligt regeringen förringar av miljöersättningarna vidtagits som bl.a. utsätter dock detta att tillsynen sätts in i sitt innebär att den läckagebegränsande effekten sammanhang då tillsyn och normering utgör avsevärt förbättrats. Nyligen genomförda beräk- delar av en process mellan flera aktörer med både ningar indikerar att utlakningen från jordbruks- stödjande och kontrollerande inslag. Regeringen mark främst i södra Sverige har minskat sedan år har för avsikt att tillsätta en utredning med upp- 2000. Sverige har vidare pekat ut ytterligare drag att utarbeta förslag till en nationell handområden enligt nitratdirektivet, för vilka åtgärds- lingsplan för den sociala barn- och ungdomsprogram är under utarbetande. När det gäller vården. Regeringen anser att frågan om tillmiljögifter har Sverige uppnått HELCOM-målet synens framtida roll och funktion bör utgöra en om 50 procents reduktion, tack vare skogs- del av denna utrednings uppdrag. industrins drastiskt minskade utsläpp av När det gäller frågan om behov av riskbedömklorerade organiska ämnen. ningar som grund för tillsynsarbetet över HVB

är det enligt RRV viktigt att i en analys av upp- Tillsyn av behandlingshem för barn och ungdomar täckta brister beakta vilka faktiska förutsätt- (RRV 2002:6) ningar länsstyrelserna har att upptäcka allvarliga RRV har granskat tillsynen av HVB-hem (hem brister i verksamheten. RRV kan konstatera att för vård eller boende) för barn och unga. Syftet många länsstyrelser saknar en riskbedömning med granskningen har varit att undersöka som utgångspunkt för prioriteringar i tillsynen. tillsynsmyndigheternas förutsättningar att bidra I likhet med RRV anser regeringen att effektitill kvalitet i vården av barn och ungdomar på viteten i tillsynen över HVB-vården bör öka HVB-hem. Granskningen tar sin utgångspunkt i inom ramen för nuvarande resurser. För att länsstyrelsernas tillsyn, men belyser också åstadkomma detta bör länsstyrelsernas priorite-

Skr. 2002/03:101

ringar i tillsynsarbetet i större utsträckning utgå Ingen plats för ungdomar – Konsekvenser av platsfrån en samlad strategi och riskbedömning. bristen vid de särskilda ungdomshemmen inom Regeringen avser att uppdra åt länsstyrelserna att Statens institutionsstyrelse utarbeta sådana strategier. (RRV 2002:13)

RRV har i rapporten Ingen plats för ungdomar – Upphandling vid Kustbevakningen Konsekvenser av platsbristen vid de särskilda (RRV 2002:10) ungdomshemmen inom Statens institutions- RRV redovisar i rapporten Upphandling vid styrelse, lämnat förslag som syftar till att lösa Kustbevakningen ett antal brister i Kust- platsbristen inom Statens institutionsstyrelse bevakningens rutiner och förfarande vid (SiS). RRV ser bl.a. behov av olika åtgärder i upphandling. RRV konstaterar bl.a. att det syfte att minska inflödet till SiS och framhåller i förekommer allvarliga brister i Kust- det sammanhanget vikten av att det finns bevakningens dokumentationen samt i tillräckliga resurser i skola, skolhälsovård, tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig barnomsorg och socialtjänst för att skapa upphandling. möjligheter att tidigt upptäcka problem. RRV

I regleringsbrevet för 2003 gavs Kustbevak- menar också att om ungdomarnas vårdbehov ningen därför i uppdrag att, senast den 1 februari skall vara utgångspunkt för vård och organi- 2003, redovisa de åtgärder som myndigheten sering kräver detta ändrade incitament så att vidtagit med anledning av RRV:s rapport. formerna för samverkan mellan berörda aktörer

Kustbevakningen lämnade den 25 november förändras. Det behövs mer långsiktiga lösningar 2002 en redovisning till RRV över de åtgärder och mål inom barn- och ungdomsvården för att som vidtagits med anledning av de brister som skapa förutsättningar för en vård av hög kvalitet. RRV konstaterat. Kustbevakningen har sedan Regeringen har i budgetpropositionen för denna rapport lämnades vidtagit ytterligare 2003 tillfört SiS extra resurser för att kunna åtgärder, vilka redovisas i skrivelse till regeringen utöka antalet platser vid de särskilda ungdomsden 29 januari 2003. hemmen. Enligt regeringens bedömning är

Bedömningen av de åtgärder som Kustbevak- underlaget för mer genomgripande reformer ningen redovisar är att dessa påtagligt skärper inom den sociala barn- och ungdomsvården allt kraven på dokumentation i samband med upp- för begränsat. De komplexa sambanden inom handling. Vidare bör en förbättrad information området kräver en omfattande analys. Det om befintliga avropsavtal skapa förutsättningar handlar alltså bl.a. om SiS roll i vårdkedjan. för att dessa avtal blir kända även regionalt. Regeringen har därför i propositionen Stärkt Inrättandet av en ny tjänst (upphandlings- skydd för barn i utsatta situationer m.m. aviserat ansvarig) med ansvar för att informera, sam- en utredning med syfte att ta fram ett underlag ordna och kontrollera hela myndighetens till en nationell handlingsplan för den sociala upphandlingar bör skapa förutsättningar för att barn- och ungdomsvården. Kustbevakningens upphandlingar genomförs i enlighet med lagen om offentlig upphandling. En Försvarets omstrukturering upphandlingsansvarig inom myndigheten bör (RRV 2002:14) också kunna ge råd och stöd för de inom RRV har granskat vissa inslag i Försvarsmaktens myndigheten som har till uppgift att handla upp anskaffning och avveckling av materiel samt olika varor och tjänster. personalförsörjning. Syftet har varit att

Under förutsättning att myndigheten genom- identifiera och analysera risker i för de föreslagna åtgärderna fullt ut och att det Försvarsmaktens fortsatta förändringsarbete. nya regelverket efterlevs bör de åtgärder som Enligt RRV finns det risk för att det ekonoföreslås innebära att myndighetens upp- miska utrymmet för anskaffning av försvarshandlingar genomförs i enlighet med lagen om materiel av olika skäl inte räcker till för de offentlig upphandling och bidra till att konkur- planerade anskaffningarna efter år 2004. RRV rensen tillvaratas på ett mer effektivt sätt. menar också att arbetet med att öka den s.k.

Försvarsdepartementet har haft kontakter spårbarheten mellan en investering i ett materielmed RRV som gör motsvarande bedömning. objekt och den förmåga som investeringen avser

att stärka bör intensifieras. RRV menar vidare att

det finns risk för att materielavvecklingen inom

Skr. 2002/03:101

försvaret fördröjs samt att kunskapen om ling av stödsystemen. Regeringens bedömning är befintlig materiel i förråden är bristfällig. att dessa åtgärder går i rätt riktning. Anledningen till detta är bl.a. brister i stöd- Regeringen har även gett ett antal uppdrag till systemen och att upprättandet av avvecklings- Försvarsmakten avseende utveckling och impleskrivelser vid Försvarets materielverk ofta tar mentering av ett nytt personalförsörjningsmycket lång tid. När det gäller kunskapsbristen system med anledning av försvarsbeslutet. Förom befintlig materiel i förråden framhålls bl.a. svarsmaktens arbete sker i nära samverkan med att stödsystemen inte anger materielens status Försvarsdepartementet inom ramen för ett och att kringmateriel vid delutgallringar ofta inte uppföljningsprojekt. Försvarsmakten har redoblir föremål för avveckling. visat planerade och redan vidtagna åtgärder.

I frågan om Försvarsmaktens personal- Enligt regeringens mening är detta ett av de försörjning anser RRV att det finns en områden som måste följas upp särskilt under den betydande risk för att myndigheten har otill- fortsatta reformeringen av Försvarsmaktens räcklig kunskap om kompetensläget inom personalförsörjningssystem. Vidare följer organisationen under de närmaste åren samt har regeringen kontinuerligt upp avvecklingen av begränsade möjligheter att åtgärda kompetens- materiel och personal. brister framöver. Anledning till detta, enligt RRV, är att Försvarsmaktens personal- Att etablera sig i Sverige – en granskning av redovisningssystem har brister som begränsar introduktionsverksamheten för flyktingar och deras myndighetens möjligheter att överblicka och anhöriga analysera personalsituationen samt att Försvars- (RRV 2002:15) makten inte genomfört annan uppföljning. RRV har granskat introduktionsverksamheten Enligt RRV är det därför viktigt att Försvars- för flyktingar och deras anhöriga som har fått makten i högre grad än tidigare använder de mer uppehållstillstånd. Syftet med granskningen har traditionella styrinstrument som står tillbuds för varit att undersöka dels i vilken mån kommuatt behålla personal med för verksamheten nernas introduktionsverksamhet kan anses ha angelägen kompetens. Som traditionella underlättat för nyanlända invandrare att etablera styrmedel kan bl.a. nämnas en mer individuell sig i Sverige, dels vilka hinder det finns för lönesättning, förflyttningsskyldighet för nyanlända invandrare att tillgodogöra sig anställda med fullmakt, yrkesväxling till annat introduktionen. arbete inom Försvarsmakten samt minskad RRV:s bedömning är att introduktionsrörlighet på tjänster där kontinuitet är särskilt verksamheten sedan mitten av 1990-talet har viktigt. utvecklats i positiv riktning i flera kommuner,

Regeringen menar att det finns skäl att noga där egen försörjning och tilltro till individernas följa upp RRV:s slutsatser. Indikationer finns på egen förmåga står i fokus på ett självklart sätt. att framtida ekonomiskt utrymme för materiel- RRV anser dock att det finns utrymme för försörjningen inte räcker för nu planerade an- väsentliga förbättringar avseende introduktionsskaffningar. I processen inför nästa försvars- verksamhetens förmåga att ge flyktingar och beslut kommer problemet att behandlas i ett deras anhöriga förutsättningar att snabbt och helhetsperspektiv. En del i arbetet är att ta fram effektivt etablera sig i samhället när det gäller en samlad strategi för materielförsörjningen. Re- samverkan mellan olika inblandade aktörer i geringen har bl.a. gett ett antal uppdrag till För- ”migrationskedjan”, individanpassning, incitasvarsmakten avseende utveckling av spårbarhe- ment samt uppföljning. ten från Försvarsmaktens uppgifter, krav på Regeringen delar RRV:s bedömning. Flera operativ förmåga, olika operativa funktioners ut- åtgärder har redan vidtagits som svarar mot vad veckling till en omsättning i materielförsörjning RRV för fram när det gäller behov av samt Forskning och Teknologiutveckling (FoT). förbättringar. Beträffande risken för kunskapsbrist om be- RRV konstaterar också att Integrationsverket fintlig materiel i förråden och för att materiel- har genomfört insatser enligt uppdrag i avvecklingen försenas har Försvarsmakten redo- regleringsbrev för 2001 att utveckla introdukvisat planerade och redan vidtagna åtgärder. tionen och att verket genomfört uppföljningar Dessa åtgärder omfattar systematisk uppföljning av den centrala överenskommelse om utveckling av avvecklingsbesluten samt en påbörjad utveck- av introduktionen för flyktingar och andra

Skr. 2002/03:101

invandrare som träffats mellan Migrationsverket, sjukvårdshuvudmännen och Integrationsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, de ansvariga för den kommunala Migrationsverket, Skolverket och Svenska introduktionsverksamheten samt arbets- Kommunförbundet. förmedlingarna.

Integrationsverket har i sin senaste rapport till I rapporten anger RRV ett antal åtgärder som regeringen i februari 2003, Utveckling av intro- syftar till att insatserna bättre än hittills bör förduktionen för nyanlända invandrare (Integra- bereda den enskilde utlänningen för integration i tionsverkets rapportserie 2003:2), redovisat att det svenska samhället eller för ett återvändande utvecklingen av introduktionen präglas av höga till hemlandet eller ett annat land. ambitioner. Integrationsverket kan se en tendens Regeringen har i regleringsbrevet för budgettill att fler kommuner börjar erbjuda en indivi- året 2003 avseende Migrationsverket uppdragit dualiserad introduktion till alla nyanlända åt verket att redovisa till regeringen hur arbetet invandrare som har behov av sådan. Verket med individplaner har utvecklats och hur informenar att en förutsättning för att kunna mationen i dessa kan överföras till kommunernas tillmötesgå de skiftande individuella behoven är introduktionsplanering vid ett eventuellt beslut att utbudet av insatser är tillräckligt stort och om uppehållstillstånd samt antalet personer som flexibelt. Detta ställer höga krav på samverkan har haft praktikplats och i vilka verksamheter. mellan berörda aktörer, både regionalt och Migrationsverket skall vidare redovisa omfattlokalt. ningen och på vilket sätt verket samverkat med

I november 2001 tillsatte regeringen en arbetsförmedlingarna och kommunerna för att särskild utredare för att, utifrån ett helhets- tidigt tillvarata asylsökandes kompetens inom perspektiv, göra en översyn av mottagande av den organiserade verksamheten. och introduktion för flyktingar (dir. 2001:87). Översynen skall även omfatta systemet för Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete statlig ersättning till kommunerna för flykting- (RRV 2002:24) mottagandet samt i relevanta delar mottagandet RRV har granskat länsstyrelsernas konkurrensav asylsökande. En av huvudinriktningarna för främjande arbete. Syftet med rapporten är, enlig utredaren är att identifiera, analysera och RRV, att visa hur 1992 års konkurrenspolitiska förklara hinder för egenförsörjning, delaktighet reform har implementerats vid länsstyrelserna, och en långsiktigt hållbar integration, såväl i finna orsaker till eventuella brister och lämna mottagande- och introduktionsverksamhetens förslag till hur arbetet kan organiseras och innehåll och organisation som i relevanta lagar inriktas i framtiden. och förordningar. Regeringen har överlämnat Konkurrenspolitikens verksamhetsområde RRV:s rapport till utredningen. Utredaren skall omorganiserades 1992 och länsstyrelserna fick redovisa sitt uppdrag senast den 1 september då en konkurrensfrämjande roll i länen. En 2003. förstudie som RRV tidigare gjort visar att små

resurser anslås av länsstyrelserna för det Hur mottas de asylsökande? konkurrensfrämjande arbetet och att det i viss – Den organiserade verksamheten för asylsökande mån råder oklarhet om länsstyrelsernas ansvar inom Migrationsverket och uppgifter vad gäller konkurrensområdet. (RRV 2002:19) Det resultat som förstudien visade bekräfta- RRV har granskat i vilken utsträckning som des i RRV:s nyligen utförda undersökning. Migrationsverkets s.k. organiserade verksamhet Begränsade resurser har till följd att ger de asylsökande en meningsfull sysselsättning länsstyrelserna inte kunnat arbeta med samtliga och förbereder de asylsökande för kommunens uppgifter som de har enligt konkurrensförintroduktionsverksamhet eller underlättar ett ordningen. Förutom bristande resurser har återvändande. Granskningen har visat att det länsstyrelserna, enligt rapporten, inte heller finns behov av förbättringar av den organiserade inriktat eller organiserat sin verksamhet på ett verksamheten. Brister finns bl.a. vad gäller sätt som gör det möjligt att på ett meningsfullt svenskundervisning, individualisering, praktik i sätt arbeta med samtliga uppgifter som nämns i samhället och hälsoundersökningar. Dessutom konkurrensförordningen. finns också brister beträffande samverkan på RRV har två olika förslag till åtgärder; lokal nivå mellan de viktiga aktörerna antingen att länsstyrelserna upphör med det

Skr. 2002/03:101

konkurrensfrämjande arbetet och att dessa statliga myndigheterna kan ha brister i sina arbetsuppgifter i stället överförs till Konkur- kunskaper om risker, skador och tillbud i verkrensverket eller att länsstyrelserna har kvar samheten. RRV föreslår att regeringen ytterarbetsuppgiften, dock med vissa ändringar. En ligare stimulerar myndigheterna att genomföra fördel med att låta Konkurrensverket ta över riskanalyser samt ger Kammarkollegiet i uppdrag arbetsuppgifterna är, enligt RRV, att konflikten att utreda möjligheterna till att ge hos länsstyrelserna mellan det konkurrens- myndigheternas riskanalyser ökad betydelse i främjande arbetet och andra arbetsuppgifter samband med att försäkring ny- eller omtecknas. skulle upphöra. En nackdel, menar RRV, är dock RRV föreslår även att regeringen bör se över att Konkurrensverket troligen kommer att kraven på vad som skall ingå i myndigheternas behöva ägna mer tid åt att lämna information riskanalys samt utfärda riktlinjer för hur direkt till kommuner, landsting och företag. Om myndigheterna skall redovisa höga riskbelopp. det i stället bedöms att det finns ett behov av den Regeringen bedömer att ett försäkringssystem regionala närvaron när det gäller det konkurrens- är bra. Kunskap kring och användande av främjande arbetet är ett alternativ till det första riskhantering bör ytterligare spridas i förslaget att länsstyrelserna har kvar denna förvaltningen. Regeringen anser att Kammararbetsuppgift, men då krävs ett antal åtgärder, kollegiet bör eftersträva att koppla samman bl.a. att konkurrensförordningen anpassas till de riskanalyser med tecknande av verksamhetsresurser som idag avsätts i länsstyrelserna för försäkring. arbetet. RRV:s argument för detta förslag är länsstyrelsernas kännedom om regionala och Uppföljning av Qben II – ett instrument för kvalokala förhållanden. Ytterligare ett förslag från litetsbedömning av ärendehandläggningen på de RRV är att verksamheten hos länsstyrelserna allmänna försäkringskassorna omorganiseras så att länsstyrelserna kan sam- (RRV 2002:31) arbeta bättre och utnyttja gemensamma hand- RRV har följt upp Riksförsäkringsverkets läggare. (RFV) och de allmänna försäkringskassornas

RRV:s förslag bereds för närvarande inom instrument för kvalitetsbedömning i ärende- Regeringskansliet. handläggningen, Qben II. Det huvudsakliga

syftet har varit att bedöma om de resultat som Riskhantering i statliga myndigheter instrumentet genererar är rättvisande. (RRV 2002:25) Resultat från Qben II utgör underlag för att RRV har granskat myndigheternas hantering av bedöma andelen fel i ärendehandläggningen och skaderisker. Detta är den första utvärderingen redovisas i RFV:s och kassornas årsredovisom statliga myndigheters riskhantering sen ningar. Resultaten genereras genom att förordningen (1995:1300) om statliga myndig- granskare vid kassorna bedömer handläggningsheters riskhantering. Utifrån en enkätunder- kvaliteten i utvalda ärenden genom att besvara sökning, intervjuer och dokument har myndig- ett formulär med frågor om hur ärendet heternas arbete med riskanalys och effekterna av handlagts. det statliga försäkringssystemet granskats. De Qben II är i ett inledningsskede och fungerar frågor som har stått i fokus rör myndigheternas därför ännu inte optimalt. Resultaten måste därkunskaper, riskutjämning mellan myndigheter, för tolkas med försiktighet, främst på grund av minskning av myndigheternas riskkostnader brister i tillförlitlighet och urval. Dessa begränsar samt Kammarkollegiets metodstöd och biträde möjligheten att dra säkra slutsatser om handtill myndigheterna. läggningskvalitet samt att göra statistiskt säkra

De myndigheter som har genomfört jämförelser. Flera av de brister som RRV påriskanalys anser att de har haft nytta av den, pekar har uppmärksammats av RFV och är framförallt i planeringssyfte och vid konsekvens- föremål för åtgärder. beräkningar. Likaså har det av Kammarkollegiet RRV har begärt att RFV före den 31 maj 2003 administrerade försäkringssystemet bidragit till skall lämna en skriftlig redogörelse om åtgärder en ökad riskutjämning mellan myndigheter. som vidtagits eller kommer att vidtas med Dock anser RRV att kunskapen och kompe- anledning av de problem som framkommit i tensen när det gäller riskhantering bör för- granskningen. stärkas. RRV har funnit att nästan hälften av de

Skr. 2002/03:101

Regeringen har noterat RRV:s påpekande om och 3 fortsatt under programperioden fram till brister och vikten av försiktighet i tolkningen av och med 2006 ha en oförändrad nivå jämfört resultaten som presenteras i RFV:s årsredo- med åren 2000-2002. visning 2002. I avvaktan på RFV:s fortsatta arbete vidtar regeringen inga åtgärder. Att påverka utan att styra – Statens informativa

insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet (RRV 2002:4)

Studier på uppdrag av regeringen Under 2002 har RRV, som ett första led i det

pågående ramprogrammet kring statlig styrning

av hälso- och sjukvården, studerat hur statliga Kompetensutveckling för sysselsatta – delutvärde- informativa insatser riktade till hälso- och sjukring av ett insatsområde inom Europeiska social- vården produceras, förmedlas och tas emot. Refondens program Mål 3 sultatet av studien, som genomförts inom ramen (RRV 2002:2) för det s.k. kontrollprojektet, har publicerats i RRV har gjort en delutvärdering av rapporten Att påverka utan att styra. Syftet har genomförandet och effekterna av insatsområde 1 varit att beskriva och analysera statliga insatser Kompetensutveckling för sysselsatta i som genom produktion, sammanställning och Europeiska socialfondens mål 3 och av spridning av kunskap söker påverka hälso- och motsvarande åtgärder i mål 1. Insatsområdet sjukvårdens prioriteringar, strukturer och syftar till att genom verksamhetsrelaterad kom- praktik. petensutveckling av sysselsatta få till stånd De idéer och förslag som RRV presenterar processer som bidrar till förnyelse och flexibilitet bygger på tanken om ett ömsesidigt ansvarspå arbetsmarknaden. I enlighet med det av EG- tagande mellan stat och huvudmän. RRV har kommissionen fastställda programdokumentet undersökt Socialstyrelsens, Läkemedelsverkets för mål 3 skall en utvärdering ligga till grund för och Statens beredning för medicinsk utformningen av insatsområdet efter 2002. utvärderings (SBU) insatser på området. RRV:s

RRV konstaterar att insatsområdet Kompe- bedömning är att de statliga myndigheterna i tensutveckling för sysselsatta trots en sen start varierande grad tillämpar det som RRV snabbt har uppnått planerade volymer. Enligt benämner interventionsstrategier respektive RRV tyder utvärderingen också på att genom- kunskapsförmedlande strategier. RRV konstaförandet även i övrigt har varit framgångsrikt, terar att ett nationellt kunskapsstödjande system med reservation för den begränsade omfatt- syftande till att påverka hälso- och sjukvårdens ningen av undersökningen. Intresset och inriktning och utveckling har en viktig funktion engagemanget hos arbetsgivarna för kompetens- att fylla i det svenska hälso- och sjukvårdsutvecklingen bedöms vara stort. De intervjuade systemet. RRV anser att staten bör tydliggöra deltagarnas omdömen om kompetensutveck- sina ambitioner och utifrån dessa utveckla en lingen är över lag goda, främst avseende sammanhållen strategi för statlig styrning inom innehållet i utbildningarna som anses relevant för området. En sådan strategi bör inbegripa såväl de arbetet och därför bedöms ha positiv betydelse. informativa styrmedlen som deras interaktion Deltagarna gör dock bedömningen att med andra statliga styrmedel. Insatserna bör i kompetensutvecklingen inte har haft lika stor ökad utsträckning anpassas efter mottagarnas betydelse för deras ställning på arbets- förmåga och förutsättningar till förändring, och marknaden. en kapacitet för att stödja mottagarna bör byggas

RRV framhåller i rapporten vikten av att i upp enligt RRV. Inom landstingen behöver möjligaste mån undvika tillfälliga förändringar av strukturer utvecklas som gör det möjligt att villkoren för insatserna, för att inte riskera en utnyttja den kunskap som förmedlas. minskad tilltro till programmet från mål- I överenskommelsen mellan staten och Landsgrupperna. tingsförbundet om vissa ersättningar till hälso-

De positiva utvärderingsresultaten låg till och sjukvården för 2003 (den s.k. Dagmargrund för regeringens bedömning i överenskommelsen) har parterna mot bakgrund budgetpropositionen för 2003. Under förut- av detta kommit överens om att under 2003 sättning av EG-kommissionens fastställande bör avsätta sammanlagt 7 miljoner kronor till utkompetensutvecklingen för sysselsatta i målen 1 veckling av kunskapsspridning och utbildnings-

Skr. 2002/03:101

insatser. Pengarna går till den verksamhet med att valet av fördelningsmodell står mellan att låta utvärdering, kunskapsspridning och utbildning integrera det specialdestinerade bidraget i det som bedrivs av SBU. generella bidragssystemet eller att fördela

bidraget enligt en modell som i huvudsak liknar Tingsrätter i förändring den som gäller idag. (RRV 2002:9) Regeringens bedömning är att RRV:s gransk- RRV har granskat de förändringar av tingsrätts- ning inte för närvarande påvisar något behov av organisationen som genomförts under tiden att ändra fördelningsprincipen för statsbidraget. 1999 – 2001. Regeringen avser dock att följa den framtida

Uppdraget har bl.a. bestått i att granska om de utvecklingen och kommer vid behov att ta förändringar i tingsrättsorganisationen som ställning till om fördelningsprincipen ska ändras. genomförts skapat större förutsättningar att uppnå de mål som regeringen ställt upp för Tiden i tvistiga skattemål reformeringen av tingsrättsorganisationen. (RRV 2002:18)

Dessa mål är att bibehålla tillgängligheten, RRV har, inom ramen för det s.k. kontrollförbättra den geografiska samordningen med projektet, granskat handläggningen av skatterättsväsendets övriga myndigheter, skapa möjlig- ärenden. En ärendetidsstudie har genomförts på heter för en stärkt beredningsorganisation, öka ett urval skattemyndigheter, länsrätter och möjligheterna att specialisera verksamheten, kammarrätter. Fördjupande intervjuer har säkerställa möjligheterna att rekrytera personal genomförts i syfte att undersöka orsaker till och skapa förutsättningar för återkommande tidsutdräkt. Även konsekvenser av de långa kompetensutveckling. handläggningstiderna har belysts, såväl för

RRV konstaterar att regeringens mål i allt skattemyndigheter och domstolar som för väsentligt har kunnat uppnås. skattskyldiga. Rapporten visar att mycket långa

Rapporten har legat till grund för en utvärde- handläggningstider förekommer. Stora målring av de förändringar av tingsrättsorganisa- balanser i domstolarna är den viktigaste tionen som genomförts under tiden 1999–2001 förklaringen till tidsutdräkt. Det finns också som genomförts av utredningen om utvärdering potential för att effektivisera handläggningen, av vissa förändringar i tingsrättsorganisationen såväl hos skattemyndigheter som i domstolar. (SOU 2003:5). Betänkandet bereds för när- I rapporten framkommer bl.a. att RRV varande inom Regeringskansliet. bedömer att skattemyndigheterna saknar tydliga

riktlinjer och rutiner för handläggningen av Stimulera eller finansiera? – Statsbidraget för tolk- omprövningsärenden och att avsaknaden av tjänst för döva, dövblinda och hörselskadade sådana leder till onödigt långa handläggnings- (RRV 2002:16) tider. Regeringen delar RRV:s uppfattning om RRV har granskat fördelningsprinciperna för att tydliga riktlinjer och rutiner är viktiga och statsbidraget till tolktjänst för döva, dövblinda anser att Riksskatteverket (RSV) bör vidta och hörselskadade. Olika alternativa fördel- lämpliga åtgärder för att säkerställa att riktlinjer ningsmodeller har analyserats utifrån ett antal och rutiner finns och att de är utformade på ett kriterier. RRV har också följt upp hur lands- sådant sätt att de bidrar till att undvika onödigt tingen utnyttjar statsbidraget och analyserat om långa handläggningstider. RSV har i sina stödet når alla som kan antas behöva det. kommentarer till rapporten meddelat att de tagit