Årsredovisning för staten 2007

ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN

7¶BOKSLUT BALANS RESULTAT Regeringens skrivelse 2007/08:101

Regeringens skrivelse

2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007

Regeringens skrivelse 2007/08:101

Årsredovisning för staten 2007

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2008

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2007. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2007

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Det samlade ekonomiska utfallet för 2007 ger en 1 2

2007 av BNPP P 2006 av BNPP P positiv bild när det gäller utvecklingen av statens

Den offentliga finansiella resultat och ekonomiska ställning.

sektorns

Överskottet i de offentliga finanserna ökade finansiella från 2,2 procent av bruttonationalprodukten sparande 105 3,4 63 2,2 (BNP) 2006 till 3,4 procent 2007, vilket över- Statsbudgetens

saldo 103 3,4 18 0,6 stiger det av riksdagen fastställda målet för 2007 med god marginal. Utgiftstak 938 30,5 907 31,3

Utgiftstaket för 2007 klarades med en Takbegränsade

utgifter 910 29,6 895 30,9 marginal på 28 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till Statens netto-

förmögenhet -500 -16,3 -635 -21,9 29,6 procent, en minskning med drygt

Statsskuld 1 115 36,3 1 220 42,1 1 procentenhet jämfört med 2006. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 103 miljarder kronor, Årets över-/under-

skott i resultatvilket är en ökning med 85 miljarder kronor

räkningen 127 4,1 104 3,6 jämfört med 2006.

Garantiför-

kronor. Statsskulden har minskat med 1

P P Prel. BNP för 2007 uppgår till 3 073,8 miljarder kronor (löpande priser). 105 miljarder kronor. Som andel av BNP har 2P P Rev. BNP för 2006 uppgår till 2 899,7 miljarder kronor (löpande priser).

3P P

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. statsskulden minskat från 42 till 36 procent. 4P P

Periodiserade uppgifter.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2007 jämfört med 2006.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Överskott i de offentliga finanserna Ökningen hänförs i huvudsak till att

skatteintäkterna har ökat med 26 miljarder TFram till och med förra årets årsredovisning för kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av BNP över en konjunkturcykel. År 2004T totala intäkterna. Tbeslutade EU:s statistikorgan Eurostat att Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor premiepensionssystemet från och med 2007 inte jämfört med 2006. Ökningen förklaras framför längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. allt av den ökade sysselsättningen och

Målet för den offentliga sektorns finansiella löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med sparande justeras i och med denna omläggning 12 miljarder kronor och skatt på konsumtion från 2 till 1 procent. Riksdagen fastställde i och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor, samband med budgetpropositionen för 2007 att varav 19 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av Kostnaderna för transfereringar har ökat med BNP, inklusive premiepensionssparandet. 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, Transfereringar till hushåll har minskat med exklusive premiepensionssparandet, överskrider 3,6 miljarder kronor. Bland transfereringar till med god marginal det uppsatta målet. hushåll har kostnaderna för arbetsmarknads- Överskridandet av målet blir ännu större om politik minskat med 13 miljarder kronor. man beaktar att det årliga målet för 2007 Transfereringarna till kommuner har ökat, formulerades då sparandet i premiepensions- medan transfereringar till företag har lämnats i systemet alltjämt betraktades som en del av den ungefär samma omfattning som föregående år offentliga sektorn. och transfereringar till utlandet minskat något.

Kostnaderna för statens egen verksamhet har

minskat med 7 miljarder kronor. Kostnader för

personal minskade med 6,7 miljarder kronor, Utgiftstaket klarades med stor marginal främst till följd av att kostnaderna för

försäkringstekniska avsättningar avseende Utgiftstaket för staten har sedan det infördes statens tjänstepensioner var högre föregående år. budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket Resultat från andelar i dotter- och omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 intresseföretag har påverkat utfallet positivt med och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av 46,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- minskning med 1,6 miljarder kronor jämfört räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade med 2006. De större förändringarna avser utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i förbättrade resultat främst för Vattenfall AB mycket begränsad utsträckning kan påverka med 1,0 miljarder kronor och Civitas Holding dessa utgifter på kort sikt. AB med 1,2 miljarder kronor. Försämrat resultat

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för återfinns hos Akademiska Hus AB med 2007 uppgick till 938 miljarder kronor. Enligt 1,8 miljarder kronor till följd av minskat statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som marknadsvärde för fastigheterna samt omfattas av utgiftstaket till 910 miljarder kronor. TeliaSonera på grund av minskat resultatandel Utgiftstaket för 2007 klarades därmed med en som en effekt av statens försäljning av aktier. marginal på 28 miljarder kronor. Nettokostnaden för förvaltningen av

statsskulden uppgick till 54 miljarder kronor.

Det motsvarar en kostnadsökning med

26 miljarder kronor jämfört med 2006. Detta Statens resultat- och balansräkningar beror framför allt på att orealiserade valuta-

kursförändringar gick i motsatt riktning jämfört Resultaträkningen med föregående år. Övriga finansiella intäkter Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter ökade med 9,6 miljarder kronor jämfört med och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 2006. Orsaken är främst reavinster från 127 miljarder kronor, vilket är en ökning med försäljning av aktier i TeliaSonera på cirka 23 miljarder kronor jämfört med 2006. 11 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Balansräkningen och att Riksgäldskontorets nettoutlåning har Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden varit 19 miljarder kronor lägre än i budgeten. mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till -500 miljarder kronor, vilket motsvarar -16,3 procent av BNP (se Statliga garantier och krediter tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med 135 miljarder kronor jämfört med 2006, Statliga garantiåtaganden ökade med 43 miljarder främst till följd av årets överskott i kronor jämfört med 2006 och uppgick vid resultaträkningen på 127 miljarder kronor. utgången av 2007 till 799 miljarder kronor. I

Den konsoliderade statsskulden minskade förhållande till BNP har de statliga garantimed 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder åtagandenas andel varit oförändrade jämfört med kronor. 2006.

Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- De statliga subventionerna av garantiverksamskulden 2007 till 36,3 procent av BNP. Lånen i heten via statsbudgeten uppgick till 0,2 miljarder svenska kronor har minskat med 72 miljarder kronor avseende främst Öresundsbron. kronor och lånen i utländsk valuta har minskat Statens externa utlåning med kreditrisk med 33 miljarder kronor. uppgick vid utgången av 2007 till drygt

198 miljarder kronor, varav 178 miljarder kronor

avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av

utlåningen bedöms som osäkra fordringar.

Statsbudgetens utfall

Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till Avgifter till och bidrag från EU 864 miljarder kronor 2007, varav skatter m.m. utgjorde 816 miljarder kronor och övriga Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till inkomster 48 miljarder kronor. Jämfört med den knappt 26,5 miljarder kronor eller 0,8 procent av justerade statsbudgeten blev inkomsterna BNP, vilket är en ökning med 0,6 miljarder 10 miljarder kronor högre. Skatter m.m. blev kronor jämfört med 2006. Ökningen är främst 31 miljarder kronor högre än beräknat och hänförlig till att den mervärdesskattebaserade övriga inkomster 21 miljarder kronor lägre än delen av avgiften har ökat med 0,25 miljarder beräknat. kronor, tullavgifterna med 0,17 miljarder kronor

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till och en minskning på drygt 0,2 miljarder kronor 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder av den BNI-baserade delen av avgiften. Bidragen kronor högre än justerad statsbudget. De största från EU ökade med drygt 0,4 miljarder kronor, skillnaderna finns under skatt på kapital från vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten hushåll med 24 miljarder kronor och företags- till EU ökade med 0,15 miljarder kronor. vinster med 10 miljarder kronor. Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är

Sveriges avgift till EU både för 2006 och 2007 Utgifter densamma som kostnaden för avgiften i resultat- Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till räkningen (25,9 respektive 26,6 miljarder 761 miljarder kronor 2007, vilket är 30 miljarder kronor). kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. På tilläggsbudget anvisades 13 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg amortering av infrastrukturlån. I Statliga sektorns tillgångar och skulder förhållande till det som totalt anvisades på statsbudget och tilläggsbudget blev utgifterna Utöver de myndigheter som konsolideras i 43 miljarder kronor lägre. statens resultat- och balansräkningar, innefattar

Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- sammanställningen över den s.k. statliga sektorn budget beror främst på minskade utgifter för även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår arbetsmarknadsområdet med 9 miljarder kronor statliga bolag, banker och finansinstitut där

statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns AP-fondernas tillgångar ökade med 48 miljarder samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor. kronor till 919 miljarder kronor. AP-fondernas Sammantaget innebär det en ökning av eget kapital har ökat med 40 miljarder kronor tillgångarna med 193 miljarder kronor jämfört och uppgår till 898 miljarder kronor. med 2006. Statens ägande avseende andelar i de statliga

De samlade skulderna uppgick till bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en kronor, en ökning med 118 miljarder kronor ökning med 19 miljarder kronor. Sammantaget jämfört med 2006. Statens andel av bolagens uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skulder ökade med 102 miljarder kronor till skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas sammanlagt 1 010 miljarder kronor. Det egna bokförda värde, efter elimineringar, till kapitalet uppgår därmed till 321 miljarder 462 miljarder kronor, en ökning med kronor. 174 miljarder kronor jämfört med 2006.

1¶Årsredovisning för staten

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

1¶Årsredovisning för staten 2007

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten Redovisningen utgår från vedertagna redovis- (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- nings- och värderingsprinciper som i så stor utligt, senast nio månader efter budgetårets ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- tiden. En utveckling av den statliga redovisdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt årsredovisningen i anslutning till den ekonomis- tio år som årsredovisning för staten tagits fram ka vårpropositionen. har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig-

Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckinnehålla resultaträkning, balansräkning och fi- ning invärderats och redovisats samt att redovisnansieringsanalys samt det slutliga utfallet på ning enligt bokföringsmässiga principer statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. vidareutvecklats. Gällande principer och förut-

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen sättningar beskrivs i avsnittet Redovisningsär redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- principer och tilläggsupplysningar. tens medel och övriga tillgångar som står till re- Resultaträkningen ger underlag för bedömgeringens disposition. Redovisningsskyldigheten ning av statens samlade inflöde och förbrukning omfattar även den verksamhet som bedrivs av av resurser. Värdet av statens tillgångar och staten samt statens skulder och övriga ekono- skulder per den 31 december 2007 redovisas i miska förpliktelser. balansräkningen. Finansieringsanalysen visar

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs av staten och former för uppställning av resultat- utfallet för 2007 i resultat- och balansräkningoch balansräkning samt finansieringsanalys. arna samt finansieringsanalysen med utfallet för Detta skedde senast den 6 december 2007 (dnr 2006. Fi2007/9580). Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- och utgifter som påverkar statens lånebehov. I visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudfärsverken, under riksdagen och regeringen med getens utfall för 2007 dels med de budgeterade undantag för Riksbanken, AP-fonderna och inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår nen för 2007, dels med utfallet för 2006. de fonder som redovisas av myndigheter samt Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret Riksbankens grundfond. och Försäkringskassan har lämnat underlag till

Redovisningen omfattar all verksamhet i de denna skrivelse (dnr Fi2008/2114). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsre- En samlad bild av statens ekonomi dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten formationen inte varit tillräcklig har komplette- syftar till att ge en samlad bild av hur statens firande information inhämtats. nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland aspekter av det ekonomiska utfallet för 2007. annat genom att affärsverken inte ingår i dess av-

De budgetpolitiska målen följs upp och en gränsning av staten. översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- Förändringar i årets skrivelse liga garantier och krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel samt en redovisning av sam- I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. lade tillgångar och skulder i verksamheter där Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten har ett väsentligt inflytande. staten (2006/07:FiU19), femårsinformation om

Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberät- oförbrukade bidrag och anslagsbehållningar, uttelser över myndigheternas årsredovisningar ökad information av den realekonomiska fördelavseende 2007 samt en redogörelse för revisio- ningen av statsbudgeten, samt en utfallsredonen av EU-medel återfinns i kapitel 8. visning av beställningsbemyndiganden.

Olika avgränsningar av staten Kvalitetsgranskning

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika En granskning av kvaliteten i årsredovisningen utgångspunkter beroende på att informationen för staten sker främst genom Riksrevisionens århar olika syften. Avgränsningen av staten kan liga revision av myndigheterna och deras årsdärmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de lan olika redovisningar är att olika principer till- delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieroende på utgångspunkt kan en enskild ringsanalysen samt statsbudgetens utfall. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser En kvalitetskontroll sker även genom etableoch utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redo- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med visningarna. Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete

Den särskilda sammanställningen av verksam- och genom Finansdepartementets arbete med att heter som staten har ett väsentligt inflytande producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inneöver omfattar en vidare definition av staten än de fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas konsoliderade resultat- och balansräkningarna rapporterade finansiella information överensoch statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- stämmer med deras respektive årsredovisningar, dovisningen är att ge en samlad och översiktlig formella kontroller, rimlighetskontroller samt bild av samtliga verksamheter där staten har ett analys av poster. väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- Granskning av årsredovisningen för staten 2006 ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statnisationerna. lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen

Informationen om det ekonomiska utfallet i för staten av Riksrevisionen. Granskningen omstaten utgör även underlag för nationalräkenska- fattar den del av årsredovisningen som regleras i perna som är en statistisk sammanställning i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkkontoform över den samlade svenska ekonomin. ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- Nationalräkenskapernas avgränsning av staten getens utfall. Riksrevisionens bedömning avutgår från definitioner etc. som följer rekom- seende Årsredovisningen för staten 2006 var att mendationer från Förenta Nationerna samt redovisningen i allt väsentligt var rättvisande EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- (redogörelse 2006/07:RRS20). peiska national- och regionalräkenskapssystemet

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta kapitel redovisas uppföljningen av de siella sparande reduceras med cirka 1 procent av budgetpolitiska målen för 2007, den offentliga BNP. Målet för det offentliga sparandet justerasektorns finansiella sparande och utgiftstaket för des i och med denna statistikomläggning från staten. 2 procent till 1 procent av BNP.

Utvärdering av överskottsmålet – flera indikatorer

på måluppfyllelse 2.1 Den offentliga sektorns Det offentliga sparandet 2007 uppgick till

finansiella sparande 105 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent

av BNP. Det ackumulerade sparandet 2000–2007 Det finansiella sparandet för den offentliga sek- uppgick i genomsnitt till 1,4 procent av BNP. torn är resultatet av samtliga transaktioner som Det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat påverkar den offentliga sektorns finansiella net- för engångseffekter och konjunkturella effekter, toförmögenhet. Finansiella transaktioner som beräknas för 2007 till 2,3 procent av BNP. Att köp och försäljning av aktier och andra finansi- det strukturella sparandet understiger det ella tillgångar påverkar således inte det finansiella faktiska sparandet är ett resultat av att konsparandet. Detsamma gäller värdeförändringar junkturen utvecklades starkare än normalt samt på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- att hushållens kapitalvinster var större än ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- normalt. Såväl det faktiska som det strukturella torn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssy- sparandet var emellertid betydligt högre än stemet samt den kommunala sektorn. överskottsmålet. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas Sedan en tid tillbaka används också ett 7-årigt definition inte i den statliga sektorn utan räknas glidande medelvärde som indikator för målupptill företagssektorn. fyllelse. Beräkningen baseras på det offentliga

sparandet rensat för engångseffekter och Definitionen av överskottsmålet innefattar tre tillbakablickande år samt tre TFram till och med förra årets årsredovisning för framåtblickande år. Indikatorn för 2007 baseras staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av således på utfallet 2004–2007 samt prognoserna bruttonationalprodukten (BNP) över en kon- 2008–2010. Denna indikator uppgår för 2007 till junkturcykel. År 1997T Tbeslutade EU:s statistik- 2,2 procent av BNP. organ Eurostat att det nya svenska pensionssy- Överskottsmålet överträffades med god stemet i sin helhet skulle klassificeras till den marginal enligt alla de indikatorer för offentliga sektorn. År 2004 ändrade Eurostat sitt måluppfyllelse som används. beslut, vilket innebar att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas Årligt mål för det finansiella sparandet 2007 in i det offentliga sparandet. För svensk del har Riksdagen fastställde i samband med detta inneburit att den offentliga sektorns finan- budgetpropositionen för 2007 att överskottet

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, 2007. Den främsta förklaringen bakom det inklusive premiepensionssparandet. Överskottet starka sparandet i staten återfinns emellertid på bedömdes bli 2,3 procent av BNP och BNP skattesidan där såväl hushållsskatter som bedömdes öka med 3,3 procent (3,4 procent företagsskatter blev högre än beräknat. kalenderkorrigerat). Utfallet för 2007 på

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensions-

Miljarder kronor sparandet, överskrider med god marginal det

Utfall Utfall Utfalluppsatta målet. Överskridandet av målet blir

2006 BP2007 2007 BP2007 ännu större om man beaktar att det årliga målet

Staten 25 3 68 65 för 2007 formulerades då sparandet i

1P P

Ålderspensionssystemet 30 52 33 -19 premiepensionssystemet alltjämt beräknades

Kommunala sektorn 9 15 4 -11 som en del av offentlig sektor.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- Skillnaden mellan utfallet och det beräknade man. 1 P PPremiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller

offentliga sparandet i budgetpropositionen för

cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för ålderspensionssystemets 2007 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket beror sparande i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn. på dels ökade inkomster, dels minskade utgifter.

I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

regeringen att årliga mål för den offentliga Miljarder kronor

sektorns finansiella sparande inte kommer att Utfall Utfall Utfall-

2006 BP2007 2007 BP2007 föreslås framgent.

Inkomster 1 560 1 612 1 640 27

varav skatter och

avgifter 1 412 1 440 1 471 31

2.2¶Utgiftstak för staten

Utgifter 1 496 1 542 1 535 -8

1P P Finansiellt sparande 63 70 105 35

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 Procent av BNP 2,2 2,31P P 3,4 1,1

och fastställda tak har klarats samtliga år (se ta- Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- bell 2.3). Utgiftstakets främsta uppgift är att ge man. 1 P PPremiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för det offentliga sparandet i

dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut- BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.

hålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett

viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga del-

budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i sektorer i den offentliga sektorn överskott 2007.

den ekonomiska politiken genom att förhindra Statens finansiella sparande uppgick till

att tillfälliga inkomster används för att finansiera 68 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor

varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker mer än vad som bedömdes i budgetpropositio-

även behovet av prioriteringar mellan olika utnen för 2007. Av dessa 65 miljarder härrör

gifter och förebygger en utveckling där skatte- 27 miljarder från en lägre inomoffentlig

uttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig transferering från staten till ålderspensions-

utgiftskontroll. Utgiftstak ger dessutom en fast systemet. De statliga transfereringarna till

utgångspunkt i den statliga budgetprocessen hushållen blev 10 miljarder kronor lägre än vad

genom att fokus från början sätts på helheten, som prognostiserades i budgetpropositionen för

det vill säga de totala takbegränsade utgifterna.

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 723 720 735 744 770 810 847 877 894 931 949

Tekniska justeringar - - 18 21 21 2 -25 -19 -24 -24 -11

Utgiftstak, slutligt fastställt 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938

Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1

Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- De takbegränsade utgifterna blev 12 miljarder områden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ål- kronor lägre än den av riksdagen antagna statsderspensionssystemet vid sidan av statsbudge- budgeten för 2007. Detta förklaras främst av ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. lägre utgifter inom följande utgiftsområden: omfattas inte av de takbegränsade utgifterna

även myndigheternas utnyttjande av ingående 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näranslagssparande och anslagskredit ingår i de ingar -2,5 takbegränsade utgifterna. 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -2,3

I budgetpropositionen för 2006 fastställde riksdagen utgiftstakets nivå för 2007 till Inom några områden blev utgifterna högre än 949 miljarder kronor. Därefter har utgiftstaket

beräknat i statsbudgeten för 2007: för staten tekniskt justerats i budgetpropositionen för 2007 till 938 miljarder kronor, vilket Utgiftsområde Mdkr också är den slutligt fastställda nivån. Det ut- 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 2,4 giftstak som ursprungligen fastställts skiljer sig

22 Kommunikationer 10,4 åt samtliga år sedan utgiftstaket infördes, förutom de två första åren 1997 och 1998. Juster-

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan ingar av teknisk natur sker när reformer

av statsbudgeten uppgick till 188,2 miljarder genomförs som inte har någon direkt nettoef-

kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än fekt på den konsoliderade offentliga sektorns

den beräkning som redovisades i statsbudgeten utgifter eller finansiella sparande, men som ändå

för 2007. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redopåverkar storleken på de takbegränsade utgif-

visas skillnader mellan utfall och budgeterade beterna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts-

lopp för utgiftsområden och vissa anslag. taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter de förändringar som föranleder justeringen. I Miljarder kronor enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, ef- Utfall SB Utfall Utfall-SB

2006 20071P P 2007 2007 ter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 716,1 732,8 721,9 -10,9

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket 2007 till Ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten 179,1 189,4 188,2 -1,2 910,1 miljarder kronor. Därmed klarades utgiftstaket med en marginal på 27,9 miljarder kronor, Takbegränsade utgifter 895,2 922,2 910,1 -12,0 vilket är den största budgeteringsmarginalen ut- Budgeteringsmarginal 11,8 15,8 27,9 12,0 fallsmässigt sedan utgiftstaket för staten infördes Utgiftstak för staten 907 938 938 1997. Anm.: SB 2007= Statsbudget för 2007

1P P

Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2007, dvs. exkl. riksdagens

beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten vårproposition och budgetpropositionen för 2008. 2007 Miljarder kronor 2007

3¶Utvecklingen av statens

ekonomi

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

3¶Utvecklingen av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en fem- Under 2003 och 2004 uppgick budgetunderårsöversikt över statsbudgetens utveckling. skottet till 47 respektive 51 miljarder kronor. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckel- Underskottet för dessa år förklaras i huvudsak uppgifter hämtade ur statens resultat- och av minskade skatteinkomster, samtidigt som balansräkning. Avslutningsvis lämnas en redo- utgifterna ökade under denna period främst visning av oförbrukade bidrag för perioden inom ohälsorelaterade utgiftsområden och för 2003–2007. statsskuldsräntor.

År 2005 uppvisade statsbudgeten ett över-

skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i

huvudsak av ökade skatteinkomster och mins- 3.1 Statsbudgetens utveckling kade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet

ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket 3.1.1 Statsbudgetens saldo förklaras av ökade skatteinkomster.

Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöver- jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst skott innebär följaktligen ett lika stort negativt av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet från statligt aktieinnehav, ökade och att Riksatt amortera på statsskulden. gäldskontorets nettoutlåning minskade.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2003–2007 Miljarder kronor

3.1.2 Statsbudgetens inkomster

2003 2004 2005 2006 2007 Inkomster 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 Statens totala inkomster Skatter m.m. 637,9 672,4 743,1 806,3 815,6 Övriga inkomster 23,8 22,1 2,7 4,0 48,1 Sedan 2003 har inkomsterna stigit med drygt

200 miljarder kronor eller 30 procent. De stora

Utgifter m.m. 708,3 745,0 731,8 791,9 760,5

variationerna över åren är endast till en liten del UO 1–25 och 27 661,3 688,0 692,3 716,1 721,9

en återspegling av makroekonomiska för- Statsskuldsräntor

ändringar. Framförallt beror de på regel- UO 26 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3

ändringar, händelser av engångskaraktär samt Kassamässig korrigering -7,3 -6,1 -3,3 -1,1 -4,3 periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens

totala inkomster för åren 2003–2007 enligt den Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 10,3 10,1 27,5 -4,3 struktur som gäller för den beslutade

statsbudgeten för 2007. I tabell 3.2 specificeras Budgetsaldo -46,6 -50,5 14,1 18,4 103,2

även skillnaden mellan statens skatteintäkter och

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2003–2007

Miljarder kronor

statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna statens skatteintäkter redovisas periodiserat och med 26 miljarder kronor. har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas Den offentliga sektorns skatteintäkter kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns

skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter

samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är Statens övriga inkomster statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i

slutet av tabellen. Den offentliga sektorns Statens övriga inkomster, dvs. statens totala skatteintäkter 2007 var 258 miljarder kronor inkomster exklusive statens skatteinkomster, högre än vad de var 2003. Detta motsvarar en varierar kraftigt under perioden. I huvudsak för- genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 5 proklaras variationen av tre typer av händelser under cent. Utvecklingen har påverkats mycket av inkomsttyperna 2000, 3000 respektive 7000. regeländringar. Dessa har under perioden 2004–

Under Inkomster av statens verksamhet 2007 minskat skatteintäkterna med cirka 60 mil- (inkomsttyp 2000) redovisas aktieutdelningar. jarder kronor. Justerat för regeländringar har Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på skatteintäkterna en årlig utvecklingstakt om en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdel- 6 procent. ningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av Förändringar under skatt på arbete engångskaraktär. Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två

Under Inkomster av försåld egendom (in- sista stegen av den s.k. reduktionen för den komsttyp 3000) redovisas 2005 försäljnings- allmänna pensionsavgiften. Detta ökade skatteinkomster från försäljningen av aktier i Telia- reduktionerna och minskade skatteintäkterna Sonera AB och Nordea Bank AB motsvarande med cirka 10 miljarder kronor respektive år. 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare Sammantaget gav reformen full reduktion för aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade in- den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har komsterna med 18 miljarder kronor. avdragen för den allmänna pensionsavgiften

Under Avräkningar m.m. i anslutning till avskaffats, vilket ökat de kommunala skatteskattesystemet (inkomsttyp 7000) redovisades intäkterna med cirka 3 miljarder kronor respekkommunala utjämningsavgifter t.o.m. 2004. tive år. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Införandet av jobbskatteavdraget 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.

Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete.

Förändringar under skatt på kapital Den höga utvecklingen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag till följd därav valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna har därmed fått som effekt att skatteintäkterna tidigarelagts, vilket till viss del förklarar den svagare utvecklingen av bolagsskatten senare år. Räntebeläggningen bedöms ökat bolagskatten med 10 miljarder kronor 2004 respektive 4 miljarder kronor 2005. År 2006 minskade räntebeläggningen intäkterna med cirka 11 miljarder kronor.

År 2006 infördes en begränsningsregel för fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Den medför att skatteintäkterna från fastighetsskatten minskar något mellan 2005 och 2006, trots den allmänna fastighetstaxeringen för småhus samt ett högre skatteuttag på vattenkraft.

Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes både 2005 och 2006. År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005.

Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror Ökningen för skatt på energi och miljö förklaras till fullo ut av skattesatsjusteringar. Även större delen av utvecklingen för skatt på vägtrafik förklaras av regeländringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt cirka 4 miljarder under perioden. Likaså för tobaksskatten beror ökningen på regeländringar, i huvudsak de skattesatshöjningar som genomfördes 2007, vilka ökade intäkterna med 2 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003–2007

Miljarder kronor

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Konjunkturens effekt på statens ekonomi Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital

Indexerad nivå, 2007=100

Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt 100 sätt genom att skatteintäkterna korrigeras för

direkta effekter av regeländringar. För att tydligt belysa detta samband utvidgas 60 femårsöversikten med ytterligare tre år. I

diagrammen 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas Driftsöverskott

Fastighetspriser

utvecklingen för de korrigerade skatteintäkterna 20

Generalindex

under perioden 2000–2007. För den indirekta

effekten av regeländringarna, dvs. för regel- 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 ändringarnas påverkan på skattebaserna, görs dock ingen korrigering. De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av

Diagram 3.1 Skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för

fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för

regeländringar

dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i

Procentuell utveckling

24% diagram 3.3. År 2007 utgör index 100.

20%

Skatt på arbete

16%

12%

Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 8% 2000–2007, korrigerade för regeländringar

4% Procentuell utveckling

0% 10%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Skatt på arbete

-4%

-8% 8% Totala skatteintäkter

Skatt på arbete -12% Skatt på kapital

Skatt på konsumtion -16% 6%

Totala skatteintäkter

4%

2%

Skatt på kapital

Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

2000–2007, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

Intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på

24%

konjunkturen än intäkter från skatt på kapital.

20%

Intäkter från skatt på arbete reagerar, i likhet

16%

med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning på

12%

konjunkturförändringar.

8%

4%

0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

-4%

-8% Skatt på kapital

-12%

Totala skatteintäkter -16%

Intäkter från skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. Intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och Procentuell utveckling insatsvaror

Procentuell utveckling

Förvärvsinkomster 10% 10%

Transfereringar Hushållens konsumtion

8% Taxerade inkomster

8%

6%

6%

4%

4%

2%

0% 2%

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

-2% 0%

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hus-

hållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den variationen mellan skattebasen och konjunkturen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller viktigaste basen för intäkterna från skatt på

konsumtion och insatsvaror. Konsumtionsarbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för social- utgifternas utveckling har varit relativt jämn

under senare år. Detta beror delvis på att avgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvs- konjunkturnedgången 2001–2002 motverkats av

den stegvisa skattereduktionen för den allmänna inkomster och transfereringar syns konjunkturens påverkan tydligare. Detta illustreras i pensionsavgiften. På liknande sätt har

konsumtionen sannolikt påverkats av jobbdiagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar. skatteavdraget som infördes 2007.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skattekvoten Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för

Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala regeländringar

skatteintäkterna och bruttonationalprodukten Procentuell utveckling

(BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i 10% Skatt på konsumtion Sverige för perioden 2003–2007. År 2003 var skattekvoten 48,3 procent, vilket var 0,4 pro- 8% Totala skatteintäkter centenheter högre än året innan. Ökningen förklaras av att det särskilda grundavdraget 6% slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omlägg- 4% ningen var i stort sett neutral för den enskilde 2% pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. Även 0% 2004 ökade skattekvoten med 0,4 procent- 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 enheter. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag

Intäkterna från skatt på konsumtion har varit

beslöt att återföra hela eller delar av sina jämförelsevis opåverkade av konjunkturen.

periodiseringsfonder till beskattning. Det Medan utvecklingstakten för totala skatte-

beräknas ha ökat skatteintäkterna med intäkter var relativt låg under 2002 ökade

13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa utvecklingstakten för skatt på konsumtion.

återföringar hade skattekvoten i stället minskat

2004, framförallt beroende på den svaga arbets-

marknaden. År 2005 steg skattekvoten ytter-

ligare, trots genomförda skattesänkningar. Den

högre skatteandelen förklaras främst av högre

skatteintäkter från kapital.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

År 2006 minskade däremot skattekvoten. Detta 3.1.3 Statsbudgetens utgifter beror i huvudsak på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens pensionsavgiften. År 2007 minskade skatte- utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt kvoten med ytterligare 1,2 procentenheter utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor beroende på betydande skattesänkningar under och som andel av de totala utgifterna under året. Jobbskatteavdraget minskade skatte- utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för intäkterna med 40 miljarder kronor, förmögen- perioden 2003–2007. Tidsserierna är angivna i hetsskatten slopades och därtill genomfördes 2007 års anslagsstruktur. Genom att utgiftslättnader i fastighetsskatteuttaget. områdena redovisas i en och samma struktur för

åren 2003–2007 elimineras de skillnader som Tabell 3.4 Skattekvoten 2003–2007

beror på att anslag före 2007 kan ha tillhört ett Procent av BNP

annat utgiftsområde.

2003 2004 2005 2006 2007 Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per Skattekvot 48,3 48,7 49,5 49,1 47,9 utgiftsområde åren 2003–2007. Skillnader i varav

fördelningen mellan åren kan bero på utgifts-

Staten 26,3 26,8 27,8 27,6 26,7

reformer och besparingar, förändrade makro-

Kommunsektorn 16,0 16,0 15,9 15,7 15,5

ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer

ÅP-systemet 5,7 5,6 5,5 5,5 5,5

EU 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 inom regelstyrda transfereringssystem, engångsvarav händelser och tekniska förändringar.

Arbete 31,1 30,7 30,3 29,6 28,4 Ett exempel på en teknisk justering är den

Kapital 4,3 5,2 6,1 6,6 6,6

förändring av avdragsrätten för den allmänna

Konsumtion m.m. 13,0 12,9 13,1 12,9 13,0

Restfört m.m. -0,1 -0,1 0,0 -0,1 0,0 pensionsavgiften som genomfördes 2005. För-

ändringen beräknades öka de kommunala skatte- Exkl. skatt på transfereringar 44,2 44,6 45,5 45,3 44,5 intäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att

statsbidragen till kommunerna minskade med I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten skatt på offentliga transfereringar. En övergång är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- innebar dock att statsbudgetens utgifter minsioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- skade med 2,9 miljarder kronor respektive ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte 3,1 miljarder kronor under 2005–2006 i förpåverka de offentliga finanserna, men skatte- hållande till 2004. Sådana förändringar ger uppkvoten skulle minska med cirka 4 procent- hov till brott i tidsserien. För att underlätta enheter. jämförelser över tiden redovisas därför även ett

Diagram 3.8 visar utvecklingen av skatte- utfall som rensats för större tekniska förändkvoten mellan 1980 och 2007. ringar. De är kursiverade i tabell 3.5. Förklar-

ingar till större tekniska förändringar som på- Diagram 3.8 Skattekvot 1980–2007

verkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till Procent av BNP

tabell 3.5.

Då en teknisk förändring skett har tidsserien 52 justerats för åren före ändringens ikraftträdande.

Justeringen har gjorts med en lika stor relativ 50

andel av de takbegränsade utgifterna som den

som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa 46 av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skattekvot Utgifternas fördelning mellan olika utgifts-

Skattekvot exkl. skatt på transfereringar områden kan ses som ett uttryck för politiska 42 prioriteringar perioden 2003–2007. Flera utgifts- 40 områden uppvisar en betydande förändring

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 under perioden såvitt avser utgiftsområdets

andel av de takbegränsade utgifterna.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Under perioden 2003–2007 varierade de centenheter. Minskningen förklaras av lägre makroekonomiska förutsättningarna. Till exem- utgifter för garantipension och bostadstillägg till pel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat pensionärer. under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Internationellt bistånd har ökat. Som andel av de takbegränsade utgifterna mins-

Utgifterna kan också förändras mellan åren kade utgifterna med 1,4 procentenheter under till följd av förändrade volymer inom regelstyrda perioden 2003–2007. Utgifterna under anslaget system. Några av de största volymförändring- 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och arna under perioden 2003–2007 återfinns inom aktivitetsstöd m.m. minskade från 44 miljarder utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- kronor 2006 till cirka 30 miljarder kronor 2007, dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat vilket främst förklaras av en minskning av antalet antal sjukpenningdagar inneburit minskade öppet arbetslösa och reformer som genomförts utgifter inom utgiftsområdet. inom arbetslöshetsförsäkringen.

Ett exempel på en engångshändelse som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns Utgiftsområde 22 Kommunikationer under utgiftsområde 22 Kommunikationer i och Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade med att en extra amortering på infrastrukturlån utgifterna med 1,9 procentenheter under periogjordes under 2007. den 2003–2007. Utgiftsökningen beror till

Nedan kommenteras de utgiftsområden som största del på den extra amortering på infrauppvisar de största förändringarna som andel av strukturlån om 10 miljarder kronor som genomtakbegränsade utgifter mellan 2003 och 2007. fördes 2007.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden 2003–2007. Ökningen beror i huvudsak på ökade utgifter under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet och att biståndsramen som andel av BNI har ökat under perioden.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bidrar till utgiftsökningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 2,2 procentenheter mellan 2003 och 2007. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna under perioden 2003–2007 med 1,1 pro-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003–2007

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2007. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom2P P

6,3 6,0 5,3 5,0 4,8 52,0 51,2 46,1 45,0 43,7

11 Justerat för teknisk förändring2P P

5,9 5,6 4,9 5,0 4,8 48,5 47,6 42,4 45,0 43,7

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik 1,1 1,0 1,0 1,0 0,6 8,8 8,7 8,7 8,7 5,8 19 Regional utveckling 0,5 0,4 0,4 0,4 0,3 3,9 3,3 3,3 3,3 2,9 20 Allmän miljö- och naturvård 0,3 0,4 0,5 0,5 0,5 2,8 3,3 4,3 4,8 4,3 21 Energi4P P

0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,9 2,1 1,4 1,6 2,2 22 Kommunikationer 3,0 3,4 3,7 3,5 4,9 24,9 29,1 31,8 31,1 44,3 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,2 1,4 2,0 2,3 1,7 9,6 12,2 17,4 21,0 15,5 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 3,3 3,7 3,8 4,1 4,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 5P P

8,8 8,2 6,6 6,7 8,0 72,4 69,8 57,3 60,2 73,0 25 Justerat för teknisk förändring5P P

8,1 7,4 7,9 8,0 8,0 63,4 60,4 68,3 71,3 73,0 26 Statsskuldsräntor m.m.6P P

42,2 52,7 32,7 49,5 47,3

1 P P År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utg.omr. 10 med 0,4 miljarder kronor 2005. 2 P P År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. 3 P PUnder 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utg.omr. 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. 4 P P PP År2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5 P PSammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utg.omr. 25 med +0,1 miljarder kronor 2004, -17,6 miljarder kronor 2005, +0,3 miljarder kronor 2006 och +11,2 miljarder kronor 2007. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 miljarder kronor på grund av justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 miljarder kronor. Av detta belopp avser 0,22 miljarder kronor en permanent neddragning medan 1,147 miljarder kronor är en temporär neddragning, vilket i tabell 3.5 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med cirka 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 miljarder kronor 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 miljarder kronor i stället för 1,3 miljarder kronor. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 miljarder kronor motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utg.omr. 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. 6P P Ingår inte i takbegränsade utgifter.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och Diagram 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden

2003–2007

resultaträkningarna

Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal

0 nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och

-200 balansräkningar.

-400 Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen -600 2003–2007

-800 Miljarder kronor

-1 000

2003 2004 2005 2006 2007 Statens netto- -1 200 förmögenhet -790 -775 -746 -635 -500

-1 400 Statsskulden 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115

Nettoförmögenhet Statsskuld Transfereringar exkl. Den avgörande förklaringen till nettoförmögenavsättningar 693 722 742 759 762

hetens förändring under perioden är resultaträk- Kostnader för

ningens överskott. Nettoförmögenheten förstatens egen

verksamhet 170 178 194 202 195 bättrades enbart under de senaste två åren med

246 miljarder kronor, varav 231 miljarder kronor Skatteintäkter 797 839 902 964 990

är hänförbart till överskott i resultaträkningen. Årets över-

En annan förklaring till nettoförmögenhetens

/underskott enligt resultat- ökning är det förändrade värdet av resultatanderäkningen -19 -18 37 104 127 lar i dotter- och intresseföretag vid sidan av re-

sultaträkningen. Ökningen uppgår under perio-

Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- den till 43 miljarder kronor, men är främst en rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- konsekvens av bolagens övergång till redovis-

TF1FT ciper m.m. som gäller fr.o.m. 2006, vilket fram- ningsprinciper enligt IFRS . för allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad Statsskulden omfattning för åren 2003–2004. Skatteintäkter enligt de nya principerna har inte beräknats för Lånebehovet och statsskuldens utveckling dessa två år. Statsbudgetens saldo visade ett överskott på

103,2 miljarder kronor för 2007. Detta innebar

att statens lånebehov – definitionsmässigt lika Statens nettoförmögenhet med statsbudgetens saldo, men med omvänt

tecken – var negativt och bidrog till att minska I diagram 3.9 visas utvecklingen av statens totala statsskulden med drygt 103 miljarder kronor nettoförmögenhet och statsskulden under den 2007. Den konsoliderade statsskulden minskade senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder har förbättrats under perioden med 290 miljarder kronor 2007. Förutom statsbudgetens överskott kronor. Förändringen har varit starkast under de påverkar även omvärdering av valutaskulden till två senaste åren. aktuella valutakurser statsskuldens storlek.

Den statsskuld som redovisas i årsredovis-

ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från

den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli-

derad) på grund av elimineringar för myndighe-

1T T Redovisningsprinciper enligt International Financial Reporting

Standards (IFRS) som fastställs av International Accounting Standards

Board (IASB).

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

ters innehav av statsobligationer och statsskuld- Statsskuldens sammansättning växlar. Myndigheter som har en omfattande Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att hantering av medel avsatta för ändamål vid sidan statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga av statsbudgeten har rätt att placera på den kostnaden minimeras, samtidigt som risken i svenska statspappersmarknaden. förvaltningen beaktas. Den övergripande mål-

sättningen konkretiseras genom att regeringen Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper

årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för- 2007

valtning avseende statsskuldens sammansättning Miljarder kronor

och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind-

Övriga- Elimineras i

myndig- balans- ningstid). Det av regeringen beslutade riktvärdet

IGN KAF RGK heter räkningen

anger att den genomsnittliga räntebind-

Inför 2007 beslutade regeringen också om ett

Nominella

nytt andelsmått för att mäta sammansättningen statsobligationer 15,4 18,0 0,2 33,6 av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens

summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden Reala statsobligationer 17,8 17,8 av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet

beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade Totalt 16,5 35,8 0,6 0,2 53,1 Anm. Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses kassaflöden genom att, förutom det nominella

Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.

slutbeloppet, även inkludera framtida kupong-

betalningar och inflationskompensation. Elimineringen av statliga myndigheters innehav

Det nya måttet innebar att andelarna i av statspapper uppgick till 53 miljarder kronor

statsskulden ändrades. Vid årsskiftet 2007/08 var 2007, varav nästan hela beloppet avser Kärnav-

andelen reala lån 26,4 procent och andelen fallsfondens och Insättningsgarantinämndens

valutaskuld 17,6 procent mätt enligt SSK innehav. Övriga myndigheters innehav har varit

(30 dagars glidande medelvärde). Jämfört med mindre än 1 miljard kronor de senaste åren.

det gamla beräkningssättet ökade andelen reala Premiepensionsmyndighetens innehav av stats-

lån med 7 procentenheter, medan valutaskulden papper elimineras inte eftersom myndigheten

minskade med 3 procentenheter. I riktlinjeinte ingår i den konsoliderade årsredovisningen

beslutet fastställdes att målandelen för den reala för staten. Sammantaget medför detta att den

skulden i kronor och valutaskulden långsiktigt okonsoliderade statsskulden på 1 168 miljarder

skulle uppgå till 25 procent respektive 15 prokronor som Riksgäldskontoret redovisar är

cent av statsskulden. Den nominella skulden är i 53 miljarder kronor högre än vad som redovisas i

styrsammanhang en residual och utgör 60 probalansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning,

cent av skulden då målandelen för den reala balansräkning och finansieringsanalys).

skulden (25 procent) och valutaskulden (15 pro-

cent) räknats bort. Det nya måttet används Definition av statsskulden

endast för att beskriva statsskuldens samman- Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden

sättning i riktlinjesammanhang. För övriga så att samtliga låneinstrument värderas till nomi-

syften används det traditionella skuldmåttet, så nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas

även i årsredovisningen för staten. upp till det belopp som betalas på förfallodagen.

Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de

Riksgäldskontorets styrelse delmål och riktskuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto-

märken för löptiden i den nominella kronret ingår för att påverka sammansättningen och

skulden, reala kronskulden och valutaskulden. löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik-

Riksgäldskontoret svarar även för den operativa som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas

upplåningen och förvaltningen av statsskulden. med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in-

strument inkluderas upplupen inflationskom-

pensation som med tidigare definition skuldför-

des först vid förfall. Nuvarande mått överens-

stämmer med hur skulden mäts inom EU.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutater- 2003–2007

miner i likviditetsförvaltningen över årsskiftet Miljarder kronor

2006/07, vilket även skedde vid årsskiftet

2003 2004 2005 2006 2007

2005/06. Anledningen var att Riksgäldskontoret

Nominella lån i

till följd av ett extremt stort lånebehov i

svenska kronor 712 745 770 754 683

december tog upp ett kort lån i utländsk valuta

Reala lån i som sedan omvandlas till skuld i kronor med

svenska kronor 144 167 189 200 199

valutaterminer. I valutaskulden ingår termins-

Nominella lån i

kontrakt på minus 17 miljarder kronor (se not

utländsk valuta 330 301 303 266 233

45, Statsskulden, Noter till balansräkningen).

Summa konsoli- Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret

derad statsskuld 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 också valutasammansättningen i valutaskulden.

Om skulden i en enskild valuta är för stor

relativt de andra valutornas andel köper Riks- Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti-

gäldskontoret denna valuta på termin och säljer gaste källan för finansiering av statsskulden.

den av de andra skuldvalutorna som har en låg Merparten av upplåningen sker på den inhemska

andel. värdepappersmarknaden genom statsobligatio-

Den reala lånestocken uppgick till ner (kuponglån med en löptid över ett år vid

199 miljarder kronor i slutet av 2007. I slutet av emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku-

2006 uppgick den till 200 miljarder kronor. ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även

funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en privatmarknadslån som erbjuder Riksgäldskon-

mer diversifierad upplåning med ytterligare ett toret billigare upplåning än konventionella stats-

skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. papper i kombination med möjligheter att sprida

Staten får därmed tillgång till en finansieringsupplåningen till fler långivare, företrädesvis pri-

källa med andra kostnads- och riskegenskaper än vatpersoner. Privatmarknadslån består av dels

nominell upplåning, vilket medför att risken kan premieobligationer, dels Riksgäldsspar. Under

reduceras. Låneformen ger även fördelar för 2007 har privatmarknadsupplåningen totalt legat

investeraren eftersom investeraren erbjuds en kvar på samma nivå som 2006 och uppgick till

möjlighet att försäkra sig mot inflation genom 64 miljarder kronor vid slutet av året eller

att staten övertar inflationsrisken. 5,4 procent av total statsskuld. En viss

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp omfördelning mellan sparformerna har dock

under en period när lånebehovet var mycket skett. Riksgäldsspar ökade med två miljarder

stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka kronor till 25 miljarder kronor till följd av

en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar stigande räntor på framförallt konton med rörlig

staten på valutaskulden för att minska den totala ränta. Premieobligationerna minskade med tre

risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Orsa-

löpande mäts och värderas i kronor slår ändken till minskningen var framförallt ovanligt

ringar i växelkursen direkt igenom på skuldens stora förfall under 2007. Upplåningen på privat-

storlek. Målet är dock inte att avveckla valutamarknaden minskade kostnaderna för statsskul-

skulden, även om den medför en växelkursrisk. den med knappt 0,2 miljarder kronor i förhål-

Valutaskulden bidrar på samma sätt som realoblande till alternativ upplåning på kapital-

ligationer till att diversifiera statskulden eftermarknaden under 2007. För perioden 2003–2007

som den minskar exponeringen mot svenska blev den sammanlagda kostnadsbesparingen

räntor. nästan en miljard kronor.

Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor-

Volymen utestående statsskuldväxlar mins-

teras med 40 miljarder kronor 2007. Riksgäldskade med 84 miljarder kronor 2007. Statsskuld-

kontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. växlar emitteras varannan vecka och utgör

Riksgäldskontoret amorterade 42 miljarder huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga

kronor på valutaskulden under 2007. Skillnaden upplåning. Volymen av emitterade statsskuld-

mot riktvärdet beror på att valutakursrörelser växlar kan variera kraftigt mellan auktions-

gör att man inte exakt kan styra amorteringstillfällena, vilket beror på att statens lånebehov

beloppet räknat i kronor. varierar över året.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2003–2007

Orealiserade valutakursförändringar ingår i

Miljarder kronor

valutaskulden och kan variera kraftigt mellan

2003 2004 2005 2006 2007

åren. Valutaskulden minskade totalt med

33 miljarder kronor 2007 och har som andel av Räntekostnader på lån i

svenska kronor 51 52 49 52 55

total skuld minskat under 2003 och 2007 med cirka 100 miljarder kronor. Räntekostnader på lån i

utländsk valuta 29 23 24 23 26 Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2003–2007 Realiserade valutakurs- Miljarder kronor differenser 4 5 -10 6 2

2003 2004 2005 2006 2007 Realiserade

kursdifferenser 4 14 8 6 4

Statsobligationer, nominella 550 565 543 525 507 Orealiserade valutakurs-

differenser -15 -5 22 -15 0

Ränte- och valuta-

Över- /underkurs vid swappar -166 -202 -228 -239 -255

emission m.m. -3 -9 -7 -7 -6 Statsskuldväxlar 241 256 284 252 170

Summa kostnader 70 81 86 65 81

Nettokostnader efter in- Likviditetsinstrument 29 22 23 45 69 täkter, exklusive skuld-

skötselåtgärder 38 54 59 37 50 Valutaterminer m.m. 0 0 0 14 17

Orealiserade valutavinster Nominella lån i

(-) / förluster (+) hänförsvenska kronor 712 745 770 754 683

bara till skuldskötsel-

instrument -3 -5 8 -9 4

Nettokostnader inklusive Statsskuldens kostnader skuldskötselåtgärder 35 49 67 28 54 De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till 47 miljarder kronor 2007 (se Enligt resultaträkningen för 2007 uppgick nettokapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 kostnaden för statsskulden (räntor, över- och Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det underkurser, valutakursförändringar m.m.) till är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört 54 miljarder kronor, vilket är en ökning med med 2006. 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Ök-

Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt ningen beror i första hand på orealiserade utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av valutakursförändringar som ökat statsskuldens inkomster och utgifter i upplåningsverksam- kostnader med 28 miljarder kronor jämfört med heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- 2006. De realiserade valuta- och kursdiffehåller dock svagheter när det gäller att beskriva renserna gick åt motsatt håll och minskade i statsskuldsräntornas utveckling över tiden. stället kostnaderna med 6 miljarder kronor. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor Räntekostnaderna på lån i svenska kronor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En uppgick till 55 miljarder kronor, vilket innebar kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med beskrivning av hur räntekostnaderna under en 2006. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta viss period påverkas av underliggande skuld-, ökade också med 3 miljarder kronor till ränte- och valutautveckling. 26 miljarder kronor. Staten gjorde valuta-

I resultaträkningen för staten redovisas räntor förluster på 2 miljarder kronor, jämfört med enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- 6 miljarder kronor 2006. ring av räntor till/från statliga myndigheter. I Valutavinster och valutaförluster påverkas kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- framför allt av kronans växelkurs mot andra den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår valutor när ett lån förfaller, men också av statsskuldens kostnader, vilket utgör en inbördes förändringar mellan andra valutors sammanfattning av uppgifterna i resultaträk- växelkurser genom olika derivatinstrument som ningen (se not 12, Nettokostnad för stats- används i förvaltningen av valutaskulden. Under skulden, Noter till resultaträkningen). 2007 minskade de realiserade kursförlusterna

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Tabell 3.11 Transfereringar 2003–2007 med 2 miljarder kronor, från 6 till 4 miljarder

Miljarder kronor kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna,

2003 2004 2005 2006 2007 exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna med 15 miljarder kronor jämfört med Socialförsäkring 392 402 409 420 428 2006. Skillnaden beror på att kronan 2006 gick Allmänna bidrag bättre jämfört med skuldvalutorna än 2007. till kommuner 99 101 106 109 124 Över- och underkurser vid emission av stats- Arbetsmarknad 62 66 71 68 49 papper m.m. medförde att kostnaderna min- Nettoöverföring till skade med 6 miljarder kronor 2007. premiepensions-

systemet 20 20 24 26 27

Tillsammans med ränteintäkter i upplånings-

Nettoöverföring till verksamheten på 31 miljarder kronor uppgick

ålderspensionsnettokostnaden för statsskulden exklusive skuld-

systemet, APskötselåtgärder till 50 miljarder kronor 2007. fonderna 10 8 10 7 6 Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga Avgiften till Euroräntekostnader på 47 miljarder kronor och peiska gemen-

skapen 24 23 26 26 26 nettokostnaden exklusive skuldskötselåtgärder på 50 miljarder kronor förklaras av att kurs- Bistånd m.m.,

migration och differenser vid emission, nollkupongräntor och

integration 19 23 25 29 30 orealiserade valutakursförändringar redovisas på

Utbildning, studieolika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.

stöd 26 36 20 27 22

Övrigt 40 43 52 47 50

Summa 693 722 742 759 762 Transfereringar

Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i

transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar Diagram 3.10 Transfereringar per sektor 2003–2007 till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad

med dessa värden för samtliga år. 800 000

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika trans- 700 000

fereringar under den senaste femårsperioden. 600 000

Nedan lämnas en närmare redovisning av 500 000

delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, 400 000 bistånd m.m., migration och integration samt 300 000 utbildning och studiestöd.

200 000

Socialförsäkring 100 000

0

Diagram 3.11 Socialförsäkringar 2003–2007

2003 2004 2005 2006 2007

Miljoner kronor

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna 450 000

Transfereringar till utlandet

400 000

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag 350 000

Transfereringar till hushåll

300 000

250 000 I diagram 3.10 redovisas transfereringarna per 200 000 sektor 2003–2007. De totala kostnaderna för 150 000 transfereringar har ökat med 70 miljarder kronor 100 000 eller 10 procent under perioden. Den största 50 000 delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna 0

2003 2004 2005 2006 2007 går till hushållen inklusive hushållens övriga

Läkemedelsförmånerna organisationer. Transfereringarna till hushålls-

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. sektorn har ökat med 29 miljarder kronor eller Handikappolitik 6,1 procent mellan 2003 och 2007. Ekonomisk familjepolitik

Ålderspensioner m.m.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2003–2007 Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under perioden 2003–2007. Mellan 2006 och

Kvinnor Kvinnor Män Män 2007 ökade kostnaderna med drygt 8 miljarder

Antal Procent Antal Procent Summa kronor eller 2 procent. Under hela femårs-

2003 914 292 56 711 408 44 1 625 700 perioden var ökningen totalt 36 miljarder kronor

2004 925 186 56 724 695 44 1 649 881 eller drygt 9 procent.

2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077 Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2003–2007 2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 Miljarder kronor

2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733

2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Försäkringskassan Ålderspensioner m.m. 207 211 215 221 230 Ekonomisk År 2007 var cirka 1,8 miljoner personer penfamiljepolitik 52 53 54 58 59

sionstagare med ålderspension, varav 55 procent

1P P Handikappolitik 11 13 15 16 18 kvinnor och 45 procent män. Antalet pensions- Ersättning vid tagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2003. arbetsoförmåga m.m. 103 105 104 103 99 Läkemedelsförmånerna 19 20 20 21 22 Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2003–2007

Miljoner kronor Summa transfereringar 392 402 409 420 428

1 P P Medel- Medel- Inklusive kommunernas betalningsansvar (se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk

Kvinnor ersättning Män ersättning fördelning av statsbudgeten).

Kronor per månad Kronor per månad Summa

2003 83 688 7 628 97 547 11 427 181 235 Av ökningen mellan 2003 och 2007 är 22 miljar-

2004 86 837 7 677 101 144 11 631 187 981 der kronor hänförliga till ökade pensionskostnader. Ökningen av pensionskostnaderna har varit 2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093 tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade 2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pen- 2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829 sionärer, att en allt större andel av dessa har in- Källa: Försäkringskassan komstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexom- År 2007 utbetalades drygt 200 miljarder kronor, räkning av pensionsbelopp (se även not 4, varav 46 procent eller 96 miljarder kronor till Transfereringar, Noter till resultaträkningen). kvinnor och 54 procent eller 112 miljarder kro-

Kostnaderna för ersättning vid arbets- nor till män. Kvinnors medelersättning per måoförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med nad var 8 269 kronor och mäns var 11 886 krosammanlagt 3,6 miljarder kronor eller 3,5 pro- nor. Kvinnornas medelersättning per månad var cent under perioden. Inom ohälsoområdet har således 30 procent lägre än männens medelerdet trendbrott som inträffade 2005 förstärkts sättning 2007. Skillnaden mellan kvinnors och och de sammanlagda kostnaderna för sjuk- mäns medelersättning minskade dock med penning och aktivitets- och sjukersättning har 3 procentenheter under perioden 2003–2007. fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9

2003–2007 procent 2006. Minskningen har fortsatt under 2007 och blev då 3,7 miljarder eller 12 procent.

Kvinnor Kvinnor Män Män Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar Antal Procent Antal Procent Summa fortsatt minska. Aktivitets- och sjuker-

2003 33 235 024 83 6 911 239 17 40 146 263 sättningarna (tidigare förtidspension) var i

2004 34 407 653 81 7 901 514 19 42 309 167 princip oförändrat mellan 2006 och 2007 (se

2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 även not 4, Transfereringar, Noter till resultat-

2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 räkningen).

I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628

Källa: Försäkringskassan pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var 45,3 miljoner 2007, varav 79 procent uttagna av arbetslösa i genomsnitt per månad under kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen perioden 2003–2007. Antalet arbetslösa var dagar uttagna av män har ökat med 4 procent- 215 800 i genomsnitt per månad under 2007. Av enheter sedan 2003. Antalet ersatta nettodagar dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent med föräldrapenning har ökat för såväl män som män. Det motsvarar 104 400 kvinnor respektive kvinnor 2007 i jämförelse med 2006. Andelen 111 400 män. Andelen av de arbetslösa som är dagar som tas ut av kvinnor är dock oförändrad i kvinnor har ökat successivt under perioden från jämförelse med året innan. 43 till 48 procent, vilket innebär att en utjämning

skett mellan könen avseende andelen arbetslösa. Arbetsmarknad

Bistånd m.m., migration och integration Diagram 3.12 Arbetsmarknad 2003–2007 Miljoner kronor Diagram 3.13 Bistånd m.m. 2003–2007 80 000

Miljoner kronor 70 000 35000

60 000 30000

50 000

25000 40 000

20000 30 000

15000 20 000

10000 10 000

5000

0

2003 2004 2005 2006 2007

0

2003 2004 2005 2006 2007

Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt

Bidrag via Sida Bidrag via UD Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade under perioden 2003–2007 med 13 miljar-

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, der kronor. Under 2006 skedde ett trendbrott

migration och integration ökade med och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken

10,5 miljarder kronor eller 54 procent under har därefter minskat. Det förklaras bl.a. av att

perioden 2003–2007. Under 2006 ökade arbetslöshetsersättningen under 2006 minskade

kostnaderna med 4,6 miljarder kronor till följd med över 4 miljarder kronor till följd av minskad

av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 arbetslöshet. Arbetslösheten har fortsatt att

till 1 procent av bruttonationalinkomsten. I minska under hela 2007 och arbetslöshetser-

posten ingår även samarbete med Central- och sättningen har under året minskat med ytter-

Östeuropa och bidrag till utlandet utöver ligare närmare 8 miljarder kronor.

bistånd. Mellan 2006 och 2007 har det endast Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad skett en marginell ökning av biståndet. Ök- 2003–2007

ningen har skett på Bidrag till migration och integration som ökat med 39 procent sedan före- Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa gående år, medan övriga biståndsposter har

minskat jämfört med 2006. 2003 93 500 43 123 300 57 216 800

Källa: AKU, SCB Anm. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april–december.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Utbildning och studiestöd Antalet studerande med studiemedel har fluktuerat under femårsperioden. Under den

Diagram 3.14 Utbildning och studiestöd 2003–2007

senare delen av perioden har antalet studerande

Miljoner kronor

40 000 minskat.

35 000

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2003–2007 30 000 25 000 Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa 20 000

2003 258 854 60 172 275 40 431 129 15 000 10 000 2004 260 653 60 173 670 40 434 323 5 000 2005 257 018 60 171 511 40 428 529

0 2006 250 952 61 163 743 39 414 695

2003 2004 2005 2006 2007

2007 252 363 61 159 923 39 412 286

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet Källa: Centrala studiestödsnämnden Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer) Utbildningspolitik vid Skolverket

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2003–2007: Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Studielån

Kostnaden för utbildning och studiestöd har Kvinnor Kvinnor Män Män

femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studie-

2006 178 842 60 117 216 40 296 058 stöd har ökat marginellt, men någon post mot-

2007 173 311 61 111 339 39 284 650 svarande 2005 års återföring av reservation för

Källa: Centrala studiestödsnämnden lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden

för studiestöd minskade med 16 miljarder kro-

Studiemedel lämnas till studerande vid universinor har inte förekommit detta år. Återföringen

tet och högskolor, vid godkända utbildningar under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge

utomlands och till studerande äldre än 20 år i som medförde att flera kunde betala sina skul-

gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av der. Under 2004 ökade kostnaderna för studie-

studiebidrag och lån. Totalt fick drygt 412 000 stöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka

studerande studiemedel under 2007, vilket är en 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för

minskning med drygt 2 400 studerande jämfört reservation av lånefordringar som beräknats

med 2006. Av dessa hade cirka 285 000 enligt en ny modell.

studerande studielån, medan 128 000 studerande

De studiestöd som når flest personer är

endast utnyttjade studiebidraget. Andelen studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är gene-

studerande med studiemedel, som utöver studierella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock

bidraget även har studielån, har minskat stadigt lämnas med en högre bidragsdel, men i detta

under den senaste femårsperioden (se tabell avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

3.18).

Studiemedel består av studiebidrag och

studielån och utgår till studerande i studie-

stödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor-

deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är

generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor

per studiemånad för den som är mellan 16 och

20 år och studerar i en gymnasial utbildning

inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal

vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Statens egen verksamhet kassan, med 20 procent vid Skatteverket och

med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen. Diagram 3.15 Statens egen verksamhet 2003–2007

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga Miljoner kronor

myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostna- 250 000

derna finns hos Försvarsmakten, Rikspolissty- 200 000 relsen och Regeringskansliet (se även not 7,

Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- 150 000 ningen).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för 100 000

de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta

varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a.

50 000

Vägverket och Banverket, som har omfattande

köp av entreprenader, men också vid Försvars-

2003 2004 2005 2006 2007 makten (se även not 9 Övriga driftskostnader,

Avskrivningar och nedskrivningar Noter till resultaträkningen).

Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens Statens egen verksamhet avser främst kostna- personal avseende antal anställda fördelat på kön, derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar staten är densamma som för resultaträkningen. och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna Kostnaderna har ökat med totalt 30 miljarder försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för kronor eller 18 procent under perioden 2003– 2003 och 2004 även om de blev statligt anställda 2007. Den största ökningen inträffade 2005 då först 2005 genom bildandet av den statliga framför allt Försvarsmaktens driftkostnader myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statökade på grund av avsättningar för omstruk- liga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigtureringskostnader och stora nedskrivningar av heter som omfattas av redovisningen nedan samt beredskapsvaror. År 2006 har dessa justerade vilka myndigheter som hör till respektive sektor. kostnader för statens egen verksamhet däremot Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetminskat något. Det beror främst på kostnader propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, för avsättningar och nedskrivningar 2005 som utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redointe har någon motsvarighet 2006. Under 2007 visning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. har ytterligare nedskrivningar gjorts på försvaret vad avser personalkonsekvenser. av beredskapsinventarier uppgående till 3,2 miljarder kronor. Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade

på kvinnor respektive män

För att öka jämförbarheten mellan åren har

Antal1P P 2003 2004 2005 2006 2007 personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk Kvinnor 105 764 106 359 105 223 109 678 109 357 avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga Män 113 864 113 445 110 614 110 727 109 460 driftkostnader har rensats för förändringar av av-

Summa 219 628 219 804 215 837 220 405 218 817 sättningar för förluster i garanti- och utlånings- 1P P

Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- 2007 utgjorde de cirka 5 000 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl.

ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 600 personer 2007. kreditnämnden från 2003–2005, vilka fr.o.m. Källa: Arbetsgivarverket 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader, Statligt anställda utgör ungefär 6 procent av det Noter till resultaträkningen). totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden.

De högsta personalkostnaderna (se även not Under 1990-talets första hälft minskade antalet 6, Kostnader för personal, Noter till resultat- statsanställda. Därefter har det totala antalet räkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För- anställda inte förändrats nämnvärt. Antalet svarsmakten, Försäkringskassan och Skatte- statligt anställda ökade marginellt mellan 2003 verket. Under femårsperioden har lönekost- och 2004. Därefter minskade antalet anställda naderna ökat med 14 procent vid Försäkrings- med cirka 4 000 anställda eller 2 procent 2005 för

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

att sedan återigen öka 2006. Under 2007 har 55 år och äldre ökat något, från 26 procent 2003. antalet anställda börjat minska igen, sammanlagt Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och med drygt 1 500 personer. De största minsk- yngre har under samma tid minskat något. ningarna återfinns inom Försäkringskassan och Genomsnittsåldern för de statligt anställda Arbetsmarknadsverket, numera Arbetsförmed- uppgick år 2007 till 46. Genomsnittsåldern har lingen. Även inom Försvarsmakten har det skett ökat något eller är oförändrad inom samtliga en minskning, men det är den minsta sektorer med undantag av Rättsmyndigheterna minskningen på många år. Minskningarna exklusive Försvarsmakten. Försvarsmakten har balanseras delvis av ökningar inom Polisen och lägst genomsnittsålder, 42,8 år, medan uppdrags- Kriminalvården. På flertalet myndigheter är dock baserad verksamhet har högst genomsnittsålder förändringarna mycket små. med 47,1 år.

Staten är den sektor som har jämnast köns- Universitet, högskolor och forskning är den fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- största av sektorerna inom staten med cirka anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 52 300 anställda. Det motsvarar ungefär en 2007 var könsfördelningen så gott som jämn i fjärdedel av de statligt anställda. Därefter staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika kommer sektorn Rättsmyndigheter exklusive åldersgrupper är marginell (tabell 3.20). Mellan Försvarsmakten med cirka 43 000 anställda och olika sektorer finns det dock skillnader (tabell sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med 3.21). Andelen kvinnor är särskilt låg inom drygt 35 300 anställda. sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsmakten och särskilt hög inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på åldersgrupper Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2003 2004 2005 2006 2007 –34 46 684 45 748 43 407 45 704 44 788 Kvinnor 48 48 49 51 51 Män 52 52 51 49 49 35–44 53 948 54 259 53 708 55 673 56 280 Kvinnor 47 48 48 50 50 Män 53 52 52 50 50 45–54 61 788 59 884 57 866 57 113 56 052

Källa: Arbetsgivarverket

I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Genomsnittsåldern har åter börjat öka efter att tillfälligt ha minskat under 2006. År 2007 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan knappt 21 procent var 34 år eller yngre. Sedan 2003 har andelen anställda i åldersgruppen

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 0 1

Tabell 3.21 Antal anställda 2003–2007 fördelade på

1 procent av de statsanställda arbetar vid någon

sektorer

av de 66 myndigheter som har färre än

50 anställda.

Sektor Kön

2003 2004 2005 2006 2007 Skatteintäkter AffärsverkP1P 19 377 19 317 18 553 18 943 19 124

Diagram 3.16 Skatteintäkter 2003–2007 Kvinnor 23 24 24 25 26

Miljoner kronor Män 77 76 76 75 74

1 200 000 Ekonomi 18 398 18 101 17 937 18 743 18 834

1 000 000 Kvinnor 63 63 63 63 63 Män 37 37 37 37 37 800 000 UniversitetP2P 53 582 53 429 52 435 52 366 52 266

600 000 Kvinnor 51 52 52 53 53

400 000 Män 49 48 48 47 47

200 000 Kultur 3 125 3 097 3 039 3 423 3 430 Kvinnor 57 57 57 58 58 0

2003 2004 2005 2006 2007 Män 43 43 43 42 42

3 Skatteintäkter MiljöP P 5 716 5 863 5 969 6 257 6 176 Kvinnor 46 47 48 48 49

Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående Män 54 53 52 52 51 diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen

framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.

4P P Arbetsliv 36 872 35 876 35 789 37 614 35 344 Kvinnor 69 69 69 69 69

Skatteintäkter har ökat med 193 miljarder Män 31 31 31 31 31 kronor eller 24 procent under perioden. Skatte- Rätts- intäkterna är dock inte helt jämförbara över

myndigheter 38 204 38 958 39 175 41 366 42 981

perioden, då de inte har beräknats enligt de nya Kvinnor 42 42 43 44 45 redovisningsprinciperna för åren 2003–2004.

Män 58 58 57 56 55

Länsstyrelser

5P P m.m. 11 717 12 010 12 232 12 974 12 704 Resultaträkningens över-/underskott Kvinnor 58 58 58 59 59

Diagram 3.17 Statens över-/underskott 2003–2007 Män 42 42 42 41 41

Miljoner kronor Uppdragsbaserad 140 000 verksamhet 12 088 12 031 12 157 12 120 11 820 120 000 Kvinnor 41 41 41 42 43 100 000

80 000 Män 59 59 59 58 57

60 000

6P P Försvar 20 549 20 122 18 551 16 599 16 138 40 000 Kvinnor 20 20 21 21 21 20 000 Män 80 80 79 79 79 0 1P P Affärsverk och infrastruktur -20 000 2P P Universitet, högskolor och forskning

-40 000 3P P Miljö, teknik och jordbruk 4P P 2003 2004 2005 2006 2007 Arbetsliv, omsorg och utbildning 5P P Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter 6. P P Över/-underskott Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter men särredovisas här. Källa: Arbetsgivarverket

Av diagram 3.17 framgår den konsoliderade Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor resultaträkningens över- och underskott under myndighet. Av de statsanställda arbetar cirka den senaste femårsperioden. Efter överskott

81 procent vid någon av de 35 myndighet som under början av 2000-talet visade resultathar minst 1 000 personer anställda. Mindre än räkningen underskott 2003 och 2004. Från och med 2005 har resultaträkningen åter vänt till överskott, sedan skatteintäkterna liksom resul-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

tatet från andelar i dotter- och intresseföretag Huvuddelen, 50 procent, av de inomstatliga ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökat i bidragen finns hos universitet och högskolor. samma utsträckning. För de två senaste åren sker För universitet och högskolor är bidragen en del en kraftig ökning på grund av ökade skatte- av finansieringen av forskning och utbildning. intäkter. Deras andel av summa inomstatliga bidrag har

dock minskat från drygt 60 procent 2003. Den

beloppsmässiga ökningen under perioden är 3.1.5 Oförbrukade bidrag 52 procent. De lärosäten som redovisar störst

belopp är Lunds universitet, Sveriges lantbruks- Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar universitet, Uppsala universitet samt Kungliga mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida Tekniska högskolan. kostnader. Från och med i år lämnas en utvidgad Länsstyrelserna står för 33 procent av de beskrivning av utvecklingen av oförbrukade inomstatliga oförbrukade bidragen, att jämföra bidrag. med motsvarande andel 19 procent 2003.

Oförbrukade bidrag från andra myndigheter hos Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

länsstyrelserna har tredubblats på fyra år. Det Miljoner kronor

avser vanligtvis medel som ska förmedlas som

2003 2004 2005 2006 2007

bidrag till olika regionala projekt. Universitet och Övriga myndigheters andel av de inomstatliga högskolor 6 791 6 816 7 041 7 915 8 846

oförbrukade bidragen är 17 procent 2007. - inomstatliga 2 529 2 676 2 767 3 195 3 841

Motsvarande andel 2003 var drygt 20 procent. - utomstatliga 4 262 4 140 4 274 4 720 5 005 I årsredovisningen för staten elimineras de Länsstyrelser 938 1 107 1 503 2 216 2 553 inomstatliga oförbrukade bidragen när balans- - inomstatliga 818 1 006 1 395 2 128 2 496 räkningen konsolideras. Det sker eftersom de - utomstatliga 121 100 108 88 57 inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till

någon utomstående motpart. Övriga 1 547 1 642 3 200 3 751 3 640

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare - inomstatliga 850 896 875 1 160 1 274

ökade med 2,3 miljarder kronor eller 46 procent - utomstatliga 697 747 2 325 2 591 2 367

mellan 2003 och 2007. De uppgår till 7,4 miljar- Summa 9 277 9 566 11 745 13 882 15 039

der kronor 2007. Universitet och högskolor - inomstatliga 4 197 4 578 5 037 6 483 7 611

svarar för den största andelen av dessa medel, - utomstatliga 5 080 4 988 6 707 7 398 7 429

67 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var

drygt 80 procent. Det är exempelvis fråga om Av tabell 3.22 framgår att summa oförbrukade medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas bidrag har ökat med 5,8 miljarder kronor eller oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är med 62 procent under perioden 2003–2007. De förhållandevis obetydliga, medan övriga myninomstatliga bidragen är medel som betalats från digheter svarar för 32 procent av medlen. Bland en statlig myndighet till en annan statlig dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och myndighet, och som i många fall redovisats mot Vägverket. anslag hos den betalande myndigheten trots att I not 51, Periodavgränsningsposter – Oförde ännu inte förbrukats hos den mottagande brukade bidrag (Noter till balansräkningen), myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. specificeras de utomstatliga oförbrukade bidra- Denna post ökade med 3,4 miljarder kronor eller gen. Av noten framgår såväl belopp per myndig- 81 procent under perioden och uppgår vid het som bidragets ändamål. utgången av 2007 till 7,6 miljarder kronor.

4¶Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

4¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansie- Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive innebär att de slås samman och att transaktioner affärsverken, under riksdagen och regeringen. mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för Riksbankens grundfond ingår eftersom den statligt anställda och bidrag mellan myndigheter utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP- fordringar och skulder mellan myndigheter fonderna och Premiepensionsmyndigheten elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en (PPM). En fullständig förteckning över samtliga konsoliderad redovisning för staten. ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och 4.1 Resultaträkning kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas Resultaträkningen för 2007 visar ett överskott på över investeringens hela livslängd. Gällande prin- 127 miljarder kronor, vilket innebär en ökning ciper och förutsättningar under det senaste året med 23 miljarder kronor jämfört med föregåbeskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och ende år. tilläggsupplysningar.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 4.1 Resultaträkning

9 miljarder kronor vardera. Kostnaderna för

Miljoner kronor

statens egen verksamhet minskade med

Not 2007 2006

7 miljarder kronor, beroende på lägre kostnader Intäkter för pensionsavsättning.

Skatteintäkter 1 989 854 963 940 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 54 285 45 407 4.1.1 Intäkter Intäkter av bidrag 3 26 520 25 547

Diagram 4.1 Statens intäkter Summa intäkter 1 070 659 1 034 894

Finansiella intäkter

2%

Intäkter av bidrag

Transfereringar till kommuner 4 -173 319 -165 240 Transfereringar till utlandet 4 -48 216 -48 376 Nettoöverföring till ålderspen-

Skatteintäkterna uppgick till 990 miljarder

kronor och utgör 91 procent av statens totala Statens egen verksamhet intäkter. Skatteintäkterna ökade med Kostnader för personal 6 -93 498 -100 160 26 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört

inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella Avskrivningar och

årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter nedskrivningar 10 -26 118 -23 773

grundas därför till viss del på bedömningar. Summa statens egen

Även om man vid tidpunkten för årsredoverksamhet -195 320 -202 454

visningen kan göra en någorlunda säker Summa kostnader -959 491 -965 094

bedömning av intäkterna från skatt på arbete Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 111 168 69 800 och skatt på konsumtion är osäkerheten fort- Resultat från andelar i dotter- farande stor vad gäller skatt på kapital. och intresseföretag 11 46 818 48 449 Historiskt sett ligger avvikelsen mellan den

bedömning som redovisas i årsredovisningen Finansiella intäkter och och de slutliga utfallen på i storleksordningen kostnader

0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. Nettokostnad för statsskulden 12 -54 137 -28 124

Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor Övriga finansiella intäkter 13 24 962 15 391

jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskat- Övriga finansiella kostnader 14 -1 917 -1 601 terna med 28 miljarder kronor och skattereduk- Summa finansiella poster -31 092 -14 334 tionerna med 41 miljarder kronor. Arbetsgivar- ÅRETS ÖVERSKOTT 126 894 103 915 avgifterna ökade med 26 miljarder kronor.

Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivarav-

Resultaträkningens ökade överskott beror bland gifter förklaras framför allt av ökad sysselsättannat på att skatteintäkterna ökade med ning och högre lönenivåer. Ökningen av skatte- 26 miljarder kronor. Men resultatet påverkades reduktionerna beror till största delen på det negativt av att nettokostnaden för statsskulden under 2007 införda så kallade jobbskatteavdrablev 26 miljarder kronor högre än 2006. Intäkter get. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av löav avgifter och andra ersättningar respektive nesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preövriga finansiella intäkter ökade med cirka liminärt ökade lönesumman 2007 med

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

6,9 procent och avgiftssatsen uppgick till 4.1.2 Kostnader 32,42 procent. Myndigheternas arbetsgivar-

Diagram 4.2 Statens kostnader avgifter är inomstatliga och har eliminerats i

Finansiella resultaträkningen. kostnader

6%

Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med Kostnader för

statens egen 12 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på verksamhet

19% kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster.

Transfereringar Intäkter från fastighetsskatt minskade med 75% 1 miljard kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav Av statens kostnader under 2007 utgjorde ökade intäkter av mervärdesskatt med 75 procent transfereringar, varav transfereringar 19 miljarder kronor. De högre intäkterna av till hushåll var den största delen. Kostnaderna mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent privat konsumtion. Ökningen förklaras även av och nettokostnaden för statsskulden och övriga en förändrad sammansättning med större andel finansiella kostnader 6 procent. konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punkt-

4.1.3 Transfereringar skatter har utvecklats relativt svagt, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Diagrammet nedan visar 2007 års transfereringar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar i form av lämnade bidrag och andra överföringar ökade med 8,9 miljarder kronor. Mest ökade in- fördelade på mottagarsektorer enligt nationaltäkter från andra ersättningar. Ökningen avser räkenskapernas indelning. Den s.k. realekonofrämst den förhöjda finansieringsavgiften från miska indelningen redovisas även ur ett statsarbetslöshetskassorna som infördes 2007. budgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens ut- Uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försälj- fall. ning av sådana varor och tjänster som är frivilligt

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor efterfrågade, ökade med 0,8 miljarder kronor. Nettoöverföring

till Bland annat ökade Luftfartsverkets uppdrags- ålderspensions-

systemet inkomster från flygplatserna. Transfereringar 1%

till utlandet

Intäkter av bidrag ökade med 1 miljard kro- 6% nor. EU-bidragen från socialfonden har ökat

Transfereringar med 0,4 miljarder kronor och kommunernas bi- till kommuner

23% drag till assistansersättning har ökat med 0,3 miljarder kronor

Transfereringar

Transfereringar

till företag

till hushåll

5% 65%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är

den dominerande mottagaren av statliga trans-

fereringar, 65 procent. Transfereringarna till

hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpen-

ning, föräldrapenning, barnbidrag och arbets-

löshetsersättning, men även bidrag till organisa-

tioner inom t.ex. utbildnings- eller bistånds-

området. Kommunerna tar emot 23 procent av

transfereringarna i olika former av statsbidrag,

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

företagssektorn 5 procent och utlandet, i form rätt till barnbidrag var fler än de barn som av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent föddes. av de statliga transfereringarna. Ungefär Sammantaget har dock transfereringar till 1 procent avser nettoöverföring till ålderspen- hushåll avseende socialförsäkringen ökat med sionssystemet för fondering hos AP-fonderna 7,3 miljarder kronor. Kostnaderna för ålders- (se vidare Överföringar till och från pensionssy- pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med stemet i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen tilläggsupplysningar). beror främst på den positiva inkomstutveck-

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger sättningar till fonder) uppgick till 762 miljarder till grund för ett index som används i ålderspenkronor 2007. De ökade endast 3 miljarder kro- sionssystemet och som styr uppräkningen av nor mellan 2006 och 2007 men i förändringen förmånerna inkomstpension och tilläggspension. ingår både stora ökningar och minskningar för Transfereringar till företag har lämnats i unolika typer av transfereringar. gefär samma omfattning som föregående år.

Transfereringar till hushåll har under 2007 Inom området livsmedelspolitik minskade kostminskat med 3,6 miljarder kronor netto men in- naderna med 0,7 miljarder kronor bland annat nefattar också stora ökningar och minskningar. till följd av att en högre prisnivå på jordbruks-

Bland transfereringar till hushåll har kostna- produkter resulterat i ett minskat stödbehov. derna för arbetsmarknadspolitik minskat med Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade 13 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen med 0,6 miljarder kronor. har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- Kostnaderna för transfereringar till kommuvitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av ner ökade med 8 miljarder kronor. Kompensalägre arbetslöshet och genomförda reformer. tion för mervärdesskatt till kommuner och

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda landsting var 3 miljarder högre än 2006 till följd kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och av ökad kommunal konsumtion. Bidrag avsesjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för ende integrationspolitik och migrationspolitik sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- antalet asylsökande ökat och att Migrationslet sjukfall har fortsatt att minska. Aktivitets- verket ersätter kommunerna för deras kostnader och sjukersättningen ökade däremot med för mottagande av ensamkommande barn. Kost- 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent och antalet naden för läkemedelsförmånerna ökade med personer som uppbär ersättningen har varit på 1,1 miljarder kronor mellan åren. Vidare ökade ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste bidragen till landsting med 0,8 miljarder kronor två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet minskat samtidigt till skillnad från tidigare. med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.

Kostnaderna för handikappolitik avser främst Inom området har dessutom de allmänna biden statliga assistansersättningen som ökade dragen till kommuner ökat, vilket dock till stor med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent. Ök- del motsvaras av minskningar av olika riktade biningen beror på att antalet ersättningsberättigade drag. och antalet beviljade timmar per person har fort- Transfereringar till utlandet minskade något. satt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assi- Avgiften till Europeiska unionen har ökat med stansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepoli- 0,6 miljarder kronor. Avgifter till och bidrag från tik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd EU redovisas närmare i särskilt kapitel. Kostnaav att antalet personer med garantipension den för biståndsverksamhet och internationella minskade och att antalet personer med inkomst- bidrag genom Styrelsen för internationellt utgrundad ålderspension ökade. vecklingssamarbete (Sida) och Regeringskansliet

Inom området ekonomisk familjepolitik minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kroökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder nor. medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kostnaderna för barnbidraget minskat något beror på att de barn som fyllde 16 år och inte längre har

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

4.1.4 Kostnader för statens egen Avskrivningar och nedskrivningar ökade med

verksamhet 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- redskapsinventarier som stridsfordon, självgågick till 195 miljarder kronor 2007, vilket är en ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan minskning med 7 miljarder kronor jämfört med åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- 2006. tarier med 3,2 miljarder kronor som gjordes

Statens personalkostnader minskade med 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen däremot i det närmaste oförändrade mellan åren. är att föregående år var kostnaderna högre för avsättningar för pensioner i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och pensionsverk (SPV). Lönekostnader inklusive intresseföretag lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3 miljarder kronor eller 3,1 procent. Mest ökade Resultatet från andelar i dotter- och intresse- Rikspolisstyrelsens lönekostnad, 0,7 miljarder, företag minskade med 1,6 miljarder kronor. Det då antalet poliser ökat. Myndigheternas inbe- resultat som redovisas baseras på bolagens redotalda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. premierna till SPV för tjänstepensionsförmåner, Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats utgör statsinterna transaktioner och har elimine- 1 miljard kronor främst på grund av minskad rats i resultaträkningen. skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem-

Kostnader för lokaler ökade med cirka pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att 0,2 miljarder kronor. Övriga driftkostnader sänkas med 10 procent i Tyskland, vilket påverökade med 0,6 miljarder kronor. Försvaret har kar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom aktiverat 3,6 miljarder kronor mindre för inve- på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre steringar i beredskapstillgångar medan Banverket priser på den europeiska elbörsen. Civitas har aktiverat mer för investeringar i anläggnings- holding AB har förbättrat sitt resultat med tillgångar i egen regi än föregående år. Aktive- 1,2 miljarder kronor främst till följd av större ringen innebär att kostnader för köp av varor ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget och tjänster avseende produktion av försvars- Vasakronans fastighetstillgångar. Däremot har materiel, väganläggningar och bananläggningar resultatet för Akademiska hus AB försämrats förs bort från resultaträkningen och tas upp som med 1,8 miljarder kronor. Till största delen kan investering i balansräkningen. Därutöver inne- detta hänföras till att fastigheternas marknadsfattar förändringen minskade kostnader för köp värde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilav tjänster med 4,7 miljarder kronor och ökade ket är en försämring med 2,3 miljarder kronor kostnader för köp av varor med 3,9 miljarder jämfört med 2006. Statens del i resultatet från kronor. Inomstatlig handel har eliminerats i re- TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder sultaträkningen med 16 miljarder kronor. kronor till 6,6 miljarder kronor. Minskningen är

Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för framför allt en effekt av att statens försäljning av statlig garanti- och utlåningsverksamhet avser aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent för 2007 till allra största delen återföringar av ti- till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen digare avsättningar och värderegleringar och är med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultatdärför negativ, vilket innebär en kostnadsreduk- andelen i TeliaSonera AB påverkats positivt av tion med 2,6 miljarder kronor. Det är Riksgälds- ökat resultat från intressebolag i Ryssland och kontoret (RGK) som redovisar omvärdering av Turkiet. Resultatet för SAS AB Sverige har förlån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor, vilket sämrats med 0,9 miljarder kronor, till största främst beror på minskad risk avseende lån till delen beroende på att realisationsvinst vid Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB). börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande Vidare redovisar RGK förändring i reservering dotterbolag gav upphov till ett högt resultat för förväntade garantiförluster med 1,1 miljarder under 2006. kronor till följd av minskad risk för garantin avseende Öresundsbron.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och

övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 26 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen är att de orealiserade valutakursförändringarna hade motsatt effekt jämfört med 2006. De orealiserade valutaförlusterna blev 4 miljarder kronor 2007, en försämring med 27 miljarder kronor till följd av att kronan var svagare jämfört med skuldvalutorna 2007 än 2006 då staten redovisade 23 miljarder i orealiserade valutavinster. De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser. De realiserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 5,6 miljarder kronor samtidigt som räntekostnaderna blev 6,2 miljarder kronor högre.

Ökningen av övriga finansiella intäkter med 9,6 miljarder kronor förklaras framför allt av Regeringskansliets reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på knappt 11 miljarder kronor. Därutöver ökade Skatteverkets ränteintäkter från skattekontosystemet med 1 miljard kronor. Kärnavfallsfondens realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer minskade däremot med 1,9 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott minskade också med 0,8 miljarder kronor.

4.2¶Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2007 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 4.2 Balansräkning

Upplupna bidragsintäkter 37 1 129 951 Miljoner kronor

Övriga upplupna intäkter 38 33 497 36 147 TILLGÅNGAR Summa periodavgräns-

Not 2007 2006 ningsposter 46 851 50 934 Anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar Immateriella Värdepapper och andelar 39 19 276 33 083 anläggningstillgångar

Summa kortfristiga Balanserade utgifter för placeringar 19 276 33 083 utveckling 15 4 151 3 815

Kassa och bank 40 2 937 2 978 Rättigheter och andra immateriella anläggnings- SUMMA TILLGÅNGAR 1 017 367 1 001 987 tillgångar 16 819 816 Förskott avseende immateriella

KAPITAL OCH SKULDER

anläggningstillgångar 17 33 32

Not 2007 2006 Summa immateriella

Nettoförmögenhet 41 -499 569 -635 031 anläggningstillgångar 5 003 4 663

Fonder 42 59 033 57 023 Materiella anläggningstillgångar Avsättningar

Statliga väganläggningar 18 98 907 92 287 Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser 43 171 911 167 377 Statliga järnvägsanläggningar 19 69 268 64 658

Övriga avsättningar 44 15 153 18 050 Byggnader, mark och annan

Maskiner, inventarier, installa-

Lån utomlands 232 841 266 023 tioner m.m. 22 22 830 22 187

Summa statsskulden 45 1 114 894 1 220 216 Pågående nyanläggningar 23 47 485 49 704

Skulder m.m. Beredskapstillgångar 24 95 065 93 213

Leverantörsskulder 46 16 614 16 007 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 038 5 813 Övriga skulder 47 74 382 91 434

Summa materiella Depositioner 48 964 991

anläggningstillgångar 382 300 370 931 Förskott från

Finansiella uppdragsgivare och kunder 49 363 506

anläggningstillgångar Summa skulder m.m. 92 323 108 938

Andelar i dotter- och Periodavgränsningsposter intresseföretag 26 319 006 303 709

Upplupna kostnader 50 34 572 34 076 Andra långfristiga värde-

Oförbrukade bidrag 51 7 428 7 399 pappersinnehav 27 10 496 10 536

Övriga förutbetalda intäkter 52 21 622 23 939 Långfristiga fordringar 28 7 063 8 866

Summa periodavgräns- Summa finansiella

Garantiförbindelser 53 658 532 605 444 Varulager m.m.

Övriga ansvarsförbindelser 54 10 182 10 054 Varulager och förråd 30 1 746 1 815 Pågående arbeten 31 299 326 Fastigheter 32 116 121

4.2.1¶Nettoförmögenheten

Förskott till leverantörer 33 29 82 Summa varulager m.m. 2 190 2 344

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden

Fordringar

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

Kundfordringar 34 7 166 6 134

värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar

Övriga fordringar 35 43 049 42 617

statsbudgetens ackumulerade underskott under

Summa fordringar 50 215 48 751

åren, svarar för den övervägande delen av skul-

Periodavgränsningsposter

derna och därmed den negativa nettoförmögen-

Förutbetalda kostnader 36 12 225 13 836

heten. Vid utgången av 2007 var nettoförmögen-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

heten -500 miljarder kronor, dvs. staten hade en 4.2.2 Övriga förändringar i nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en balansräkningen förbättring med 135 miljarder kronor jämfört med 2006 då nettoförmögenheten var Under räkenskapsåret 2007 ökade de totala till- -635 miljarder kronor. gångarna med 15 miljarder kronor till

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på 1 017 miljarder kronor. balansräkningens olika delar kan sammanfattas De materiella anläggningstillgångarna ökade enligt nedan: med 11 miljarder kronor. Statliga väganlägg-

ningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Under 2007 har sju större objekt med en total längd av Mdkr 121 km öppnats för trafik. Bland annat har hela

Exempel på investeringsprojekt som har färdig- Summa 135

ställts under 2007 är sträckan Marieholm-

Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts Förändringen av nettoförmögenheten kan även

och tagits i drift. Pågående nyanläggningar har beskrivas på följande sätt:

dock minskat med 2,2 miljarder kronor, framför

allt vid Vägverket.

Mdkr

Byggnader, mark och annan fast egendom

naturreservat och Statens Fastighetsverk köpte Summa 135 House of Sweden i Washington DC.

Försvarets militära beredskapstillgångar ökade Förändringen av nettoförmögenheten är i första med 1,9 miljarder kronor. Beredskapslagret hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- ökade mest till följd av ändrat värderingspris för ningen på 127 miljarder kronor. Därutöver på- vissa ammunitionstyper. Förskott avseende maverkas nettoförmögenheten av enstaka transak- teriella anläggningstillgångar minskade tioner som förändrar tillgångars eller skulders 1,8 miljarder kronor avseende Försvarets materivärde utan att redovisas över resultaträkningen. elverks förskott till Industrigruppen JAS som Exempel är förändringar av aktier och andelar minskar vartefter leveranserna sker. som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. för- De finansiella anläggningstillgångarna ökade ändringar av statligt ägda bolags egna kapital med 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och som inte är hänförbara till periodens resultat. intresseföretag ökade med 15 miljarder kronor. Under 2007 uppgick dessa effekter till Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat 7 miljarder kronor. och utbetalda utdelningar som netto påverkat

Vid eliminering av inomstatliga betalningar andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med uppstår vid årsskiftet ett saldo som uppgår till 15 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 1,9 miljarder kronor och som ökar nettoförmö- 3,9 miljarder kronor och Luossavaara– genheten. Även eliminering av inomstatliga Kiirunavaara AB med 3,2 miljarder kronor. Anvärdepapper resulterar i en positiv påverkan på delen i TeliaSonera AB minskade i värde med nettoförmögenheten med 0,6 miljarder kronor. 10 miljarder till 43,7 miljarder kronor. Andels- Riksdagen har infört redovisning av skuld för värdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pen- med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets resioner vilket verkar åt motsatt håll och minskar sultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursnettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. differenser. Utdelning med nära 13 miljarder Nettoeffekten av dessa poster är cirka 1 miljard kronor till staten har minskat värdet med motkronor. svarande belopp. Under året har 17,7 procent av

aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med

7,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB upp- Statsskulden minskade med 105 miljarder krogick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor. nor och uppgick vid 2007 års utgång till

Långfristiga fordringar har minskat 1 115 miljarder kronor. Lån i svenska kronor 1,8 miljarder kronor. Exportkreditnämndens minskade med 72 miljarder kronor och lån i ut- (EKN) skadefordringar har minskat till följd av ländsk valuta minskade med 33 miljarder kronor. stora återvinningar från Peru och Angola, av- För en närmare beskrivning av statsskuldens skrivning av utestående fordringar på Kamerun utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens samt valutakursförändringar. ekonomi, avsnitt 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans-

Centrala studienämndens utlåning ökade med och resultaträkningarna, Statsskulden. 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Botnia- Övriga skulder minskade med 17 miljarder banan och SVEDAB ökade med 2,2 respektive kronor. Överskotten på skattekonto som främst 1,3 miljarder kronor samt till PPM med avser kompletteringsinbetalningar har minskat 1,5 miljarder kronor. RGK:s förutbetalda kost- med 14 miljarder kronor jämfört med föregånader för statsskulden minskade med ende år. En viktig förklaring är att komplette- 1,8 miljarder kronor. ringsinbetalningarna är lägre, vilket kan bero på

Kortfristiga placeringar minskade med knappt att förmögenhetsskatten avskaffats under året, 14 miljarder kronor, vilket avser RGK:s place- och att de skattskyldiga därför inte har anledning rade dagslån. att betala in skatten före årsskiftet för att undgå

Fonder ökade med 2 miljarder kronor. Kärn- förmögenhetsbeskattning på beloppet. avfallsfonden som består av avgifter från kärn- Övriga förutbetalda intäkter har minskat med kraftsföretagen baserade på produktionen av 2,3 miljarder kronor främst avseende RGK:s elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år överkurser vilka uppstår när RGK emitterar oboch står numera för 65 procent av det kapital ligationer och marknadsvärdet är högre än det som redovisas som Fonder i staten. Insättnings- nominella värdet. garantinämndens fond utgörs av avgifter från institut som omfattas av insättargarantin och står för 30 procent. Båda fonderna ökade cirka 1 miljard kronor vardera. 4.3 Finansieringsanalys

På balansräkningens skuldsida ökade avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Finansieringsanalysen visar statens betalningar med 4,5 miljarder kronor. Den av SPV redovi- fördelade på avsnitten statens verksamhet, invesade pensionsskulden har ökat med drygt steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi- 2 miljarder kronor (12 miljarder kronor föregå- nansieringsanalysen visar även förändringen av ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- och respektive avsnitts påverkan på statens nettorerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder toupplåning under redovisningsperioden. Statens kronor, grundränta (uppräkning enligt de nettoupplåning definieras som förändringen av försäkringstekniska riktlinjerna), netto, statsskulden justerad för orealiserade valuta- 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering kursförändringar. (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor. Avsätt- Uppgifterna avseende finansieringsanalysen ningen minskade på grund av utbetalade förmå- har hämtats från resultat- och balansräkningarna ner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering samt från den information som myndigheterna med 1,5 miljarder kronor. Avsättningen har även inrapporterat i statsredovisningssystemet eller ökat hos Luftfartsverket m.fl. affärsverk som myndigheternas årsredovisningar med eventuella antagit nya försäkringstekniska riktlinjer vilket kompletteringar. sammantaget ökat skulden med 1,5 miljarder kronor.

Övriga avsättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 4.3 Finanseringsanalys 4.3.1 Statens verksamhet Miljoner kronor

Not 2007 2006 Kassaflödet i den del som avser statens verksam-

het, dvs. intäkter, transfereringar och statens Statens verksamhet

egen verksamhet enligt resultaträkningen, upp- Skatter 55 982 313 962 032

gick 2007 till 177 miljarder kronor, vilket är en Avgifter och andra ersättningar 56 86 243 67 064

ökning från föregående år med 70 miljarder kro- Intäkter av bidrag 26 520 25 547

nor. Det är främst förändringar av fordringar Summa justerade intäkter 1 095 076 1 054643

och skulder som skiljer sig från föregående år. Transfereringar 57 -761 797 -757 983

Skatterna ökade med drygt 20 miljarder kro- Statens egen verksamhet 58 -169 960 -165 480

nor och transfereringarna ökade med 4 miljarder

Statens investeringar under 2007 uppgick till Nyutlåning -20 649 -18 997 knappt 39 miljarder kronor, vilket är en minsk- Amorteringar 15 204 14 521 ning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Summa nettoutlåning -5 445 -4 476 Det negativa kassaflödet i investeringsverksam-

heten är dock nära 20 miljarder kronor lägre än Finansiella aktiviteter föregående år, beroende på försäljningen av ak- Finansiellt netto för statens tier i TeliaSonera AB som uppgick till nära upplåning 62 -48 842 -51 405

18 miljarder kronor. De materiella investering- Övrigt finansiellt netto 63 11 165 12 062

arna minskade jämfört med 2006 med Justeringar till betalningar 64 -2 403 -5 112

2 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Inve- Summa finansiella aktiviteter -40 080 -44 455 steringar i beredskapstillgångar inom försvaret

har minskat med 3 miljarder kronor till Totalt 110 617 18 112 7,9 miljarder kronor, beroende på att pågående

nyanläggningar hos Försvarets materielverk Statens nettoupplåning slutlevererats till Försvarsmakten. Investeringar i Förändring av statsskulden -105 322 -41 394 järnvägsanläggningar ökade däremot med Orealiserade valutakursförändringar -5 295 23 282 1,4 miljarder kronor medan investeringar i väg-

anläggningar i princip var på samma nivå som fö- Totalt -110 617 -18 112

regående år.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

4.3.5 Statens nettoupplåning Tabell 4.4 Materiella investeringar Miljarder kronor

Statens nettoupplåning visar förändringen av

2006 2007 statens upplåning justerad för valutakursföränd- Beredskapstillgångar 7,9 10,9 ringar i utländsk valuta. Väganläggningar 8,1 8,1 Statens nettoupplåning under 2007 var, lik- Järnvägsanläggningar 9,6 8,3 som föregående år, de facto en nettoamortering

på nära 111 miljarder kronor, vilket är ökning av Fastigheter och

under 2007. Under året minskade statsskulden

Totalt 37,0 39,0 med 105 miljarder kronor. De orealiserade valu-

taförlusterna som gör att nettoamorteringen är

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick högre än statsskuldens förändring uppgick till

till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,3 miljarder kronor.

0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Investeringarna avser främst IT-system hos olika

4.3.6 Samband mellan resultaträkningen myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, Försvars-

och statsbudgetens utfall makten och Rikspolisstyrelsen. Det är främst

Försvarsmakten som ökat sina investeringar i

I tabell 4.5 visas sambandet mellan resultaträkimmateriella tillgångar.

ningens överskott och statsbudgetens saldo

2007. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer

resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen 4.3.3 Utlåning

poster som finns med i resultaträkningen men

som inte medfört betalningar, förändringar av Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning

fordringar och skulder samt övriga transaktioner och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på

som medfört betalningar. Posterna finns med i 5,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med

finansieringsanalysen, men i en annan struktur. knappt 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid RGK

Genom dessa tre delar kommer man från resulvar nära 2 miljarder kronor högre än 2006, men

taträkningens saldo till finansieringsanalysens minskade något vid Centrala studiestödsnämn-

saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara den (CSN). Amorteringarna var drygt

till statsskulden som utgör skillnaden mellan fi- 0,4 miljarder kronor högre vid RGK och drygt

nansieringsanalysens saldo och statsbudgetens 0,2 miljarder kronor högre vid CSN.

saldo.

Tabell 4.5 Samband mellan resultaträkningen och 4.3.4 Finansiella aktiviteter statsbudgetens utfall 2007

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un- Resultaträkningens överskott 126 894

der 2007 uppgick till -40 miljarder kronor, vilket Justeringar för poster som ej medför

innebär att nettobetalningarna minskade med betalningar -14 032

drygt 4 miljarder kronor i jämförelse med före- Justeringar för förändringar av fordringar

och skulder -8 364 gående år. Huvuddelen av beloppet avser det fi-

nansiella nettot för statens upplåning, vilket ut- Övriga transaktioner som påverkar

betalningar 6 119 gör kostnaderna för statsskulden i resultaträk-

Finansieringsanalysens saldo 110 617 ningen justerat för orealiserade valutadifferenser.

Det övriga finansiella nettot från finansiella akti-

viteter är positivt och består främst av räntein- Justeringar hänförbara till statsskulden -7 407

täkter hos CSN, på skattekonto samt Riksban- Förändring av Riksgäldskontorets

kortfristiga placeringar -15 088 kens inlevererade överskott.

Skuldskötselåtgärder m.m. 7 681

Statsbudgetens saldo 103 210

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men 4.4 Redovisningsprinciper och inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i tilläggsupplysningar dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats och är det största delbeloppet 2007 Årsredovisningen för staten grundas på de stat- (47 miljarder kronor). Andra delar är avskriv- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka uppningar, nedskrivningar, avsättningar och fonde- rättas enligt förordningen (2000:605) om årsrering (27 miljarder kronor) och slutligen oreali- dovisning och budgetunderlag. serade valutaförändringar med 5 miljarder kro- I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisnor. ningsprinciperna för resultat- och balansräkning,

Förändringar av fordringar och skulder har i några fall med koppling även till statsbudgeten. medfört betalningar, men inte påverkat resultat- Den första delen innehåller även bl.a. kommenräkningen. Den viktigaste delposten är att kon- tarer till vissa särskilda poster och förändrade toöverskotten på skattekonto som redovisas principer för resultat- och balansräkning. Därsom skulder till de skattskyldiga har minskat efter görs en kort beskrivning av principerna för med 14 miljarder kronor. redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen

Övriga transaktioner som påverkar betal- belyses några viktiga skillnader och samband ningar är investeringar som gav ett utflöde av mellan de olika redovisningsmetoderna. likvida medel med 39 miljarder kronor, nettoutlåning med drygt 5 miljarder kronor. Ett inflöde kom från försäljning av anläggningstillgångar med 18 miljarder kronor och genom ut- Redovisningsprinciper, resultat- och delning från statliga bolag med knappt balansräkning 32 miljarder kronor.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.

Redovisning av kostnader och intäkter sker Justeringar som är hänförbara till statsskulden enligt bokföringsmässiga grunder.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- Statens nettoamortering var 7,4 miljarder kronor arna och finansieringsanalysen är uppställda högre än statsbudgetens positiva saldo på enligt regeringens beslut den 6 december 2007 103 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens (dnr Fi2007/9580) om normering av avgränsnettoupplåning och statsbudgetens saldo beror ning och uppställningsformer som grund för på att det finns transaktioner som påverkar stats- Ekonomistyrningsverkets underlag till årsskulden men som inte påverkar statsbudgetens redovisningen för staten 2007. De uppställningssaldo. Å andra sidan finns transaktioner som på- former som föreskrivs i beslutet bygger på de verkar statsbudgetens saldo men som påverkar uppställningsformer som föreskrivits för statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. myndigheterna med vissa anpassningar för årskortfristiga placeringar. redovisningen för staten.

Förändringar av RGK:s kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 15,1 miljarder kronor utan att statsbudge- 4.4.1 Transfereringar tens saldo har påverkats. Övriga skuldskötselåtgärder m.m. har medfört att statsskulden har Principen för redovisning av transfereringar är ökat. De består av förändringar av fordringar och att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunskulder som är hänförbara till statsskuldsförvalt- der. Det innebär att de redovisas det år till vilket ningen, förändringar av statliga myndigheters kostnaden hänför sig. Innebörden av denna innehav av värdepapper samt andra värdeföränd- princip för transfereringar är inte klarlagd i alla ringar av statsskulden, exempelvis inflations- detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utkompensation samt bokföringsmässiga skillna- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. der mellan affärs- och likviddag i Transfereringar periodiseras endast när kostnastatsskuldförvaltningen. Dessa åtgärder och för- den tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel ändringar uppgår till 7,7 miljarder kronor netto. på detta är Sveriges avgift till Europeiska unio-

nen och vissa EU-finansierade stöd på jord-

bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med tid har utvecklats och anpassats inom Finansdebetalningen. partementet och Ekonomistyrningsverket.

Denna struktur ger bättre information om skat-

terna för året än årets skatteinbetalningar, efter- 4.4.2 Skatter som informationen beaktar den makroekono-

miska utvecklingen och förändringar i skatte- Sedan 2006 redovisas statens inkomster från reglerna redan det år dessa avser och inte först skatter enligt nya principer, i enlighet med riks- när betalning sker. Metoden får därför anses väl dagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband etablerad och beprövad. med detta har också regeringen fattat beslut om Med denna metod beräknas de till året hänatt samma principer ska gälla även för årsredo- förliga totala skatteintäkterna. Sedan slutsumvisningen för staten. De nya principerna innebär man framräknats redovisas ett antal beräknade främst att skatteinkomsterna redovisas enligt korrigeringsposter som leder fram till det kasfullt periodiserade principer, dvs. hänförda till samässiga utfallet för skatter (årets inbetaldet år de hänför sig till. Eftersom många skatter ningar). Skatter som förs till EU, kommunerna taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för och AP-fonderna dras ifrån för att komma till taxering och betalningsgrad inte känt förrän statens skatteintäkter. De viktigaste övriga kordrygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redo- rigeringsposterna är betalningsförskjutningar visningen av skatter i årsredovisningen för staten och uppbördsförskjutningar, som är hänförliga grundas därför till viss del på bedömningar av till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till förväntat taxeringsresultat och inbetalningar. utbetalningar av kommunalskatt till kommuner

En relativt utförlig beskrivning av metoderna och pensionsmedel till AP-fonderna respektive gjordes i Årsredovisning för staten 2006 (skr. till att skatter som taxeras årsvis i många fall in- 2006/07:101). I det följande lämnas därför en- betalas först ett år eller mer efter den period de dast en kortare beskrivning. avser. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller

Skatteverket och andra berörda myndigheter att efter det att årsredovisningen för staten pubredovisar löpande debiterade och betalda skatter. licerats revideras utfallet på enskilda inkomst- Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda titlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta påmyndigheternas verksamhetssystem där dekla- verkar dock inte statsbudgetens totala inkomster rationer, beslut och inbetalningar finns registre- eftersom dessa är kassamässiga, utan alla förändrade. Skatterna kan delas in i två huvudkatego- ringar motsvaras av en förändring av antingen rier. Den första är skatter som hänförs till period betalnings- eller uppbördsförskjutningar så att (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller saldot är opåverkat. deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, För att komma fram till resultaträkningens socialavgifter och de flesta punktskatter. Den skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment. andra är skatter som beslutas vid taxeringen som När statens skatteintäkter för det aktuella året sker årsvis och där den löpande inbetalningen räknats fram kommer ett belopp som kan vara endast är preliminär. Det gäller hushållens och antingen positivt eller negativt att tillkomma företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för avser skillnaden mellan fjolårets beräknade peristaten tas fram finns ett i det närmaste korrekt odiserade skatt och det helt eller nästan helt slutligt utfall för många skatter. För inkomst- slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter skatterna m.m. utgör däremot uppgifterna en be- läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och räknad intäkt, grundad på redovisade preliminär- premiepensionssystemet till, eftersom dessa avskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan gifter ingår i skatterna så som de avgränsas i reinformation. Här är osäkerheten större än för de sultaträkningen. skatter som debiteras månadsvis. Ett antal Kommunala utjämningsavgifter och inkomstmindre poster som redovisas som skatter hämtas utjämningsavgifter tillförs som följd av principen direkt från respektive berörd myndighet och är att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för slutliga till sin natur. staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs

Metoden för beräkning av periodiserade i årsredovisningen för staten. Dessa avser mynskatter bygger på modeller för olika skatteslag digheternas erhållna kompensation för ingående och för totalsammanställningar som under lång moms och myndigheternas betalda arbetsgivar-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

avgifter som till en del avser skatt som staten (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gebetalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild mensamma brytdagen är en förutsättning för att löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga fordringar och skulder mellan myndigheterna myndigheter samt, avslutningsvis, vissa punkt- ska kunna stämma överens. skatter m.m. som statliga myndigheter betalar.

Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträk- Principer för konsolidering ningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redo- Konsolidering sker genom en sammanläggning visats av berörda myndigheter under året redovi- av myndigheternas balansräkningar och resultatsas som (förändring av) upplupen intäkt i årsre- räkningar efter det att interna mellanhavanden i dovisningen för staten. form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och

kostnader mellan myndigheterna eliminerats.

Informationen från myndigheterna har hämtats 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten både från statsredovisningen och ur myndighe-

ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av Balans- och resultaträkningarna samt finansie- transaktioner mellan myndigheter har även ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- transaktioner som varken är intäkter eller kosthet med regeringens normeringsbeslut för Års- nader respektive fordringar eller skulder för staredovisning för staten 2007 (dnr Fi2007/9580). ten som helhet eliminerats. Exempel är statens Detta innebär att dessa dokument omfattar arbetsgivaravgifter för egen personal som före myndigheter under riksdag och regering, med eliminering redovisas som personalkostnad hos

myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos undantag för Riksbanken som på grund av dess

Skatteverket. speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och PPM ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens till-

Omklassificeringar av poster gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsenhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår

redovisningen för staten i förhållande till myndock då detta kapital ursprungligen tillskjutits av

digheternas redovisning. Anledningen till detta staten och därför kan ses som statens ägarandel i

är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- Riksbanken. En förteckning över vilka organisa-

der för verksamheten och inte transfereringar. tioner som omfattas av staten med denna av-

Ett exempel är omklassificering av statens gränsning, och som ingår i de konsoliderade re-

tjänstepensioner som redovisas som personalsultat- och balansräkningarna och

kostnad i statens årsredovisning men skilt från finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga

verksamhetens kostnader i den berörda myndigmyndigheter m.m.

heten SPV:s årsredovisning. I några fall följer

inte myndigheterna de resultat- och balans-

räkningsscheman som är generellt föreskrivna. 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m.

För affärsverken gäller dessutom särskilda upp-

ställningsformer. Detta medför att vissa resultat- Gemensam brytdag

och/eller balansposter måste omklassificeras Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag innan konsolidering görs. för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande

Motpartsavstämning bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inkundfordringar. Efter brytdagen redovisas hän- omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, forddelser som härrör från den avslutade perioden ringar och skulder mellan myndigheter, används som upplupna kostnader respektive intäkter rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan

myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

ningen, som infördes 2000, har successivt för- arna av premiepensioner endast utgör några bättrats. Antalet differenser över angivna be- tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär loppsgränser har varit fortsatt lågt under 2007. förändringen att huvuddelen av det nettoflöde Liksom de senaste åren är differenserna också som tidigare redovisades som transferering till beloppsmässigt nu så begränsade i relation till ålderspensionssystemet är en transferering till helheten att de inte kan anses påverka resultat- hushållssektorn. Summa transfereringar liksom eller balansräkningen i någon utsträckning som summa skatteintäkter blir därmed oförändrade i har materiell betydelse. resultaträkningen, men specifikationen av trans-

fereringar i resultaträkningen och i not 4, liksom

specifikationen av skatteintäkter i not 1 blir an- 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. norlunda. I not 1 har anpassningar av de olika

delsummorna gjorts så att sambandet med mot- Överföringar till premiepensionssystemet svarande belopp i statsbudgeten ska vara tydligt.

Jämförelsetalen för transfereringar och inom Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått noterna har anpassats till de nu aktuella metotill att redovisa premiepensionssystemet i hus- derna. Inför kommande års redovisning kommer hållssektorn i stället för som tidigare i socialför- metoderna för redovisning av premiepensionssäkringssektorn, i enlighet med principer som medlen att övervägas ytterligare i syfte att ge en fastställs inom Europeiska unionen. I årsredo- så fullständig och samtidigt korrekt bild av verkvisningen för staten har viss anpassning gjorts till samheten som möjligt. detta.

I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter Tillgångar hos Försvarets materielverk som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive de Försvarets materielverk lämnar stora förskott till avgifter som avser premiepensionssystemet. leverantörer som redovisas som omsättnings- Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som tillgångar hos myndigheten kopplat till att de redovisas utanför men i anslutning till budgeten tillgångar som är under utveckling också redovioch under utgiftstaket redovisas nu utbetalda sas bland omsättningstillgångar, som Pågående pensioner exklusive premiepensioner. arbeten. I årsredovisningen för staten har sedan

Även i resultaträkning, balansräkning och fi- tidigare Pågående arbeten redovisats som Pågånansieringsanalys har anpassningar gjorts och ende nyanläggningar, eftersom de till överväålderspensionerna redovisas där enligt etablerade gande del avser utveckling av olika typer av anprinciper i sin helhet, liksom i berörd myndig- läggningstillgångar för Försvarsmaktens räkning hets redovisning, som en del av statens transfere- som senare överförs till Beredskapstillgångar. ringar och avgifterna redovisas som en del av in- Som anpassning till detta har nu även förskotten täkterna av skatter. Det har ansetts värdefullt att omklassificerats och redovisas som Förskott avha kvar denna redovisning av totala pensionsut- seende materiella anläggningstillgångar. Jämföbetalningar från staten och motsvarande avgifter relsetalen för 2006 har ändrats så att omsättbåde på kostnads- och intäktssidan. Det har ningstillgångarna minskar och anläggockså ansetts värdefullt att kunna se överfö- ningstillgångarna ökar med 4 399 miljoner kroringen till premiepensionssystemet brutto, även nor. om det kan finns definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses Övriga generella förändringar som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensions- Posten Vissa garanti- och kreditkostnader som medel har tidigare redovisats netto som transfe- infördes 2006 har renodlats så att den endast rering till ålderspensionssystemet, men delas från omfattar garanti- och kreditkostnader för mynoch med denna årsredovisning upp på transfere- digheter som har sådana kostnader i väsentlig ringar till ålderspensionssystemet som nu om- omfattning och där det är utrett att kostnaderna fattar endast AP-fonderna å ena sidan och hus- har en karaktär som skiljer dem från Övriga hållssektorn å den andra. Eftersom utbetalning- driftkostnader. Det innebär att det normalt en-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

dast är kostnader hos garantimyndigheterna eller sats, vilket innebär att resultaträkningens övermyndigheter där särskilda skäl föreligger som skott ökar med 244 miljoner kronor. Eftersom redovisas här. Kostnader för skadestånd, försäk- balansposten reducerats med 220 miljoner kroringspremier och andra liknande kostnader som nor, blir dock nettopåverkan på förmögenheten vissa myndigheter kan rapportera förs i årsredo- också 220 miljoner kronor. visningen för staten i stället till Övriga driftkostnader. Jämförelsetalet för 2006 har därför minskats med 5 miljoner kronor som förts till Övriga Centrala studiestödsnämnden driftkostnader.

I övrigt har inga förändringar av redovisnings- CSN har ändrat princip för redovisning av återprinciperna gjorts i årsredovisningen för staten kravsfordringar så att de numera redovisas som som helhet för 2007. Övriga fordringar i stället för Utlåning. Jämfö-

relsetalet för 2006 har justerats med 398 miljoner

kronor. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Statens järnvägar Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att Affärsverket Statens järnvägar har ändrat sina ändrade principer hos vissa myndigheter påver- metoder för redovisning av leasing- och leasekar årsredovisningen för staten i mindre omfatt- holdsavtal och vissa andra tillgångar, vilket leder ning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförel- till ökning av Andra långfristiga fordringar och setal, ändras jämförelsetalen även i årsredovis- minskning av Övriga fordringar. Jämförelsetalet ningen för staten såvida inte beloppet är ovä- för 2006 har justerats med 222 miljoner kronor. sentligt. Har myndigheten inte ansett detta möj- Efter utredning har även vissa delar av avsättligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovis- ningar hos Statens järnvägar bedömts vara hänningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett förliga till Övriga avsättningar och inte Avsättantal ändringar hos myndigheter. ningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Jämförelsetalet för 2006 har justerats med

50 miljoner kronor. Statens bostadskreditnämnd

Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. 2007 Övriga förändringar hos myndigheter övergått till att redovisa försäkringsmässig avsättning för sin garantiverksamhet. Det innebär Ekonomistyrningsverket har omklassificerat ITatt posten på kreditsidan flyttas från Fonder där system som i huvudsak utvecklats av verket från den i princip bestod av ett kassamässigt över- Rättigheter och andra immateriella anläggningsskott till Övriga avsättningar där den är beräknad tillgångar till Balanserade utgifter för utveckling. enligt försäkringstekniska grunder. Jämförelse- Jämförelsetalet för 2006 har justerats med talet i balansräkningen för 2006 har ändrats i en- 47 miljoner kronor. lighet med den beräkning myndigheten gjort så Sida har övergått till att göra avsättning för att posten Fonder minskar med 1 920 miljoner s.k. fristående krediter som tidigare redovisades kronor och posten Övriga avsättningar ökar med som ansvarsförbindelser. Jämförelsetalet för av- 1 700 miljoner kronor. I resultaträkningen har sättningar 2006 har ökat med 28 miljoner kroendast en begränsad omräkning gjorts, eftersom nor. myndigheten inte bedömt sig kunna ta fram en Fortifikationsverket har omklassificerat tillfullständig beräkning längre tillbaka än till ut- gångar från Balanserade utgifter för utveckling gången av 2006. Omräkningen innebär att den till Rättigheter och andra immateriella anläggökning av fondavsättning som redovisades med ningstillgångar. Jämförelsetalet för 2006 har ju- 244 miljoner kronor har tagits bort, eftersom sterats med 22 miljoner kronor. den inte har någon jämförbar post enligt de nya Vägverket har omklassificerat förskott avseprinciperna. Däremot har inte någon ökad eller ende driften från Förskott avseende väganläggminskad avsättning i resultaträkningen redovi- ningar till Förutbetalda kostnader. Jämförelseta-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

let för 2006 har justerats med 42 miljoner både för en enskild myndighet och för statens kronor. redovisning eller statsbudgeten som helhet.

RGK har ändrat princip för redovisning av vissa provisioner till banker, så att de nu redovisas bland Övriga driftkostnader i stället för bland Engångseffekter Övriga finansiella kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 2 miljoner kronor. Engångseffekterna på statsbudgeten (se särskild

Ansvarsförbindelser av typen Övriga an- sammanställning i kapitel 5 Statbudgetens utfall) svarsförbindelser har identifierats hos Statens påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredoräddningsverk, vilka inte fanns med i Årsredovis- visningen för staten, eftersom redovisningen där ning för staten 2006. Jämförelseuppgifterna har görs på bokföringsmässiga grunder med periodikorrigerats med 98 miljoner kronor. sering av intäkter och kostnader. Balansräk-

ningen påverkas för belopp som redovisas som

periodavgränsningsposter och när likviditeten Rättelse av jämförelsetal påverkas.

Intäkter från avgift för Gemensam avgift för säkerhetskontroll hos Luftfartsstyrelsen redovisa- Undantag hos vissa myndigheter des föregående år på grund av ett misstag felaktigt som Intäkter av bidrag i stället för som of- Skatteverket har enligt regeringsbeslut den fentligrättslig avgift under posten Intäkter av av- 10 december 1998 dispens från kravet på att gifter och andra ersättningar. Detta är ingen redovisa fordringar och skulder avseende uppändrad redovisningsprincip, men felet har rättats börd som redovisas på annat sätt än via skattegenom att jämförelsetalet för 2006 korrigerats kontot. Undantaget utnyttjas för närvarande för mellan de båda posterna i resultaträkningen med ej restförda uppbördsfordringar redovisade ge- 441 miljoner kronor. nom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och

gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- Resultaträkningens saldo 2006 heter undantag från regler vilket innebär att ka-

pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- Resultaträkningens saldo har sammantaget ju- traktas som anläggningstillgång. sterats med 244 miljoner kronor 2006. Insättningsgarantinämnden har undantag från

kravet på riktig periodisering av intäkter och Tabell 4.6 Resultaträkningens saldo 2006

kostnader för inbetalade och eventuellt återbe- Miljoner kronor

talade avgifter för insättningsgarantin respektive

investerarskyddet.

samheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i

Resultaträkningens saldo 2006 i jämförelsekolumnen

den meningen att tidpunkten för anslagsavräkenligt Årsredovisning för staten 2007 103 915

ning i många fall avviker från den som annars

skulle ha gällt.

Universitet och högskolor tillämpar för en 4.4.6 Undantag från generella principer

stor mängd anslag inom grundutbildningsm.m. området en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är bero-

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- ende av volymen studieprestationer upp till ett pade principer i årsredovisningen för staten be-

visst maxbelopp, medan löpande under året avskrivs här undantag som förekommer från de räknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig generella ekonomiadministrativa reglerna och

förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är principerna eller från den praxis som vanligen undantagna från denna modell och i stället är den gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

löpande avräkningen densamma som den slut- TV-utsändningar. Avsikten är att distributionsliga. kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än

Undantag från regler på finansieringsområdet kostnaderna skulle vara för analoga utsändförekommer, exempelvis rätten eller formerna ningar. för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran och donationer, men eftersom dessa inte påver- för TV-licensmedel uppgående till kar årsredovisningen för staten annat än indirekt 1 278 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. redovisas de inte. distributionsmedel på 992 miljoner kronor,

De olika typerna av beslut är i första hand inte netto 286 miljoner kronor, på den s.k. Rundraatt se som undantag, utan som finansiella villkor diorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar och skulden i sina räkenskaper eftersom det är inom detta område årligen ett mycket stort antal fråga om förvaltade medel, inte tillgång och beslut inom ramen för sin styrning av de statliga skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i myndigheterna. Härutöver finns mer omfat- anspråk respektive återbetalas i den ordning som tande undantag som har direkt koppling till en riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och myndighets uppgift och som därför följer av skuld har tagits bort i årsredovisningen för stamyndighetens instruktion eller regleringsbrev ten eftersom de är interna i staten samtidigt som samt i vissa fall av lag. Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i

någon statlig redovisningsenhet som redovisas

som motpart till RGK. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Statsskulden Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och Statsskulden mäts från och med 2003 konsesäkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- kvent inklusive derivatinstrument, som skuldvisas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- bytesavtal och valutaterminer. Dessutom ska ningen för staten. Så långt det är möjligt görs skuldinstrumenten i den statliga redovisningen dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisjämförbart med redovisningen i övrigt, och på ningen för staten tillämpas detta nya sätt att samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den påverka årsredovisningen för staten i någon vä- konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för sentlig grad. statliga myndigheters innehav av statspapper, till

skillnad från RGK:s redovisning av den okonso-

liderade statsskulden (Se även avsnitt 3.1.4 under 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster rubriken Statsskulden).

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret Transfereringar via skattekonto

De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om I ett antal fall görs transfereringar genom (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) ett konto i RGK varifrån de betalas till de tre skattekonto hos Skatteverket i stället för att public service-företagen Sveriges Television AB, göras i form av utbetalda bidrag. Detta innebär Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. att den skattskyldige inte behöver betala hela den Medlen förvaltas för statens räkning av debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångs- av intresse att redovisa denna subvention bland vis tillförs RIKAB extrapengar genom ett sär- transfereringarna för att på ett transparent sätt skilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. visa statens stöd till olika verksamheter i sam- Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kost- hället. I årsredovisningen för staten redovisas naderna för samtidig distribution av TV-utsänd- dessa transfereringar brutto i den konsoliderade ningar i analog och digital form som krävs för att resultaträkningen och samtidigt redovisas även det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

ventionen. Det bakomliggande synsättet är att Transfereringar i det kommunala om tekniken med skattekonto inte använts, utjämningssystemet skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en Den kommunalekonomiska utjämningen nettoteknisk lösning. Den generella redovisningsprin- redovisas på statsbudgeten varvid det generella cipen ”Innehåll före form” (Substance over statsbidraget sammanförts med utjämningssyform) leder därmed till slutsatsen att transfere- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsringen och skatten ska redovisas brutto. utjämningsavgift från kommuner och landsting

De transfereringar som omfattas är de som på sammanlagt 11 miljarder kronor tas in under redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultatgrupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite- räkningen i årsredovisningen för staten har det ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av- bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skatte- kommunalekonomiska utjämningen i den konlagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner soliderade resultaträkningen. Det innebär att som saknar koppling till skattelagstiftningen re- både transfereringar och skatteintäkter är dovisas som transfereringar. Nedsättningar med 11 miljarder högre än i statsbudgeten för 2007. koppling till skattelagstiftningen, men där det av För 2006 var motsvarande skillnad 12,5 miljarder administrativa skäl är enklare med nedsättning kronor. jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till re- Momskompensation till statliga myndigheter spektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitel- Statliga myndigheter har rätt till kompensation grupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgräns- för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet ning av transfereringar som tillämpas överens- enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) stämmer med nationalräkenskaperna. Enligt om myndigheters rätt till kompensation för in- ESA-95, European System of Accounts, ska en- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekviredast skatterabatter som är ett led i den ekono- rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten miska politiken nettoredovisas. redovisas kompensationen som debitering (ne-

gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad

mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- Transfereringar till kommuner och landsting i greppet som ansluter till nationalräkenskaperna form av momskompensation ingår denna skatt brutto som en del av den of-

fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i statsbudgeten samtidigt som det generella stats- myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalbidraget till kommuner som tidigare redovisades räkenskaperna – man får således en bruttoredoöver anslag justerats ned med motsvarande be- visning där. I resultaträkningen i årsredovislopp. Kommunernas kompensation för ingående ningen för staten, liksom i myndigheternas remervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet dovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. redovisas på inkomsttitel 7222 Kompensation Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar för denna kompensation. inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa detta som lämnade Pensionskostnader hos affärsverken bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skattein- De tre affärsverk som gör egna pensionsavsätttäkter och lämnade bidrag är knappt 40 miljarder ningar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Afkronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar färsverket Svenska kraftnät, tillämpar principen respektive anslag i statsbudgeten. att den del av kostnaden för förändring av pen-

sionsavsättning som avser ränta redovisas som

finansiella kostnader. De tre myndigheterna har

under 2007 ändrat sina försäkringstekniska rikt-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

linjer, vilket lett till ökade kostnader där cirka derna och PPM redovisas som transferering. 1,4 miljarder kronor avser förändringar av dis- Fr.o.m. 2007 delas nettoöverföringen upp så att konteringsräntan som ökar pensionsskulden. endast nettoöverföringen till AP-fonderna redo- För att uppnå överensstämmelse med den metod visas som överföring till ålderspensionssystemet, som tillämpas av SPV och i årsredovisningen för medan nettoöverföringen till premiepensionssystaten i övrigt, har dessa kostnader omklassifice- stemet redovisas som transferering till hushåll. rats till personalkostnader i årsredovisningen för staten.

Systembolagets inlevererade överskott

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår

nu bland skatteintäkterna i den konsoliderade Liksom föregående år redovisas Regeringskansli- redovisningen enligt den avgränsning som inets resultatandelar i dotter- och intresseföretag förts (se ovan). Hos den myndighet som redoviavseende de fyra kvartalen 2007, med undantag sar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i för några få fall för små bolag där delårsbokslut Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. för tidigare kvartal används. Det innebär att års- Omklassificering i årsredovisningen för staten redovisningen för staten på denna punkt till en görs genom att posten Resultatandelar minskas mindre del avviker från Regeringskansliets års- och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt redovisning, som av tidsskäl inte kan beakta erhållen utdelning under året (210 miljoner krofjärde kvartalets resultat för några av bolagen. nor under 2007).

Överföringar till och från pensionssystemet 4.4.8 Värderingsprinciper

Eftersom AP-fonderna och PPM inte konsolide- Myndigheter följer normalt generella värderas i årsredovisningen för staten kommer de ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet överföringar som görs mellan dessa organ och med förordningen (2000:605) om årsredovisning staten i övrigt att behandlas som externa trans- och budgetunderlag. Det finns dock myndigheaktioner. ter som på grund av verksamhetens särart, ge-

Under året inbetalas socialavgifter och all- nom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto avvikelser förekommer dock i mycket begränsad som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- omfattning (jfr Undantag från generella princiefter görs löpande överföringar av den andel som per ovan). är hänförlig till ålderspensionssystemet till APfonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dess- Omsättningstillgångar utom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värtaxeringsår görs slutjusteringar av de medel som dets princip. Detta innebär att de tas upp till anlöpande överförts till AP-fonderna och PPM i skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om samband med att pensionsrätter fastställs. detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. ningsvärde med avdrag för beräknad försäljsom inbetalas och överförs till AP-fonderna och ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- PPM de pensionsmedel som rekvireras från AP- fenhet eller andra omständigheter ger anledning fonderna för utbetalning av pension. I resultat- till detta får det verkliga värdet bestämmas till räkningen i årsredovisningen för staten redovisas återanskaffningsvärdet eller annat värde som är pensionsutbetalningarna som transfererings- förenligt med god redovisningssed. Vidare får kostnader under rubriken Socialförsäkring. De omsättningstillgångar tas upp över anskaffningslöpande överföringarna till och från AP-fon- värdet om det föreligger särskilda omständighederna och PPM elimineras i årsredovisningen för ter och det samtidigt är förenligt med god redostaten. Endast årets nettoöverföring till AP-fon- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. ringar och skulder i främmande valuta värderas Statsbudgetens inkomster redovisas mot intill balansdagens kurs. komsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning

mot anslag för transfereringar det år då betalning

sker medan avräkning mot inkomsttitlar för Anläggningstillgångar skatt görs det år då betalning sker respektive er-

hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- år till vilket utgiften respektive inkomsten hänvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- för sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive regeringen specificerat närmare hur dessa regler tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av

skattebegreppet som även ges uttryck i stats-

budgetens indelning som utgår från nationalrä- Aktier och andelar kenskapernas klassificering av olika typer av

transaktioner och där socialavgifter och allmän Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, toden innebär att statens andel av företagens det år de hänför sig till innebär i praktiken vanliegna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- gen att de tas upp om faktura kommit in eller avningen. Årets andel av företagens resultat redo- sänts under året eller i nära anslutning till årsvisas i resultaträkningen. Även affärsverkens skiftet fram till och med den s.k. brytdagen. dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- Däremot tas beräknade kostnader och intäkter pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- för året där faktura inte mottagits eller avsänts dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de inte upp mot anslag respektive inkomsttitel. fall staten innehar aktier i börsnoterade företag Till skillnad mot vad som gäller för resultatpresenteras även marknadsvärdet för dessa aktier och balansräkningen, där olika redovisningsmei bilagan. toder och principer för ett antal specifika poster

förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag

och inkomsttitlar riksdagsbeslut, och motiver-

ingar har redovisats för riksdagen i budgetpro- Statsbudgetens utfall positionen eller andra propositioner. Därför re-

dovisas inte den typen av specifik information. Statsbudgeten redovisas enligt de principer som Även förändringar av struktur och innehåll för följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte. budgeten. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål-

Avgränsningen är den som följer av riksda- ler statsbudgeten en post för RGK:s nettoutlågens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar ning och en kassamässig korrigeringspost. Den detta alla inkomster och utgifter samt andra be- kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan talningar som påverkar statens lånebehov, med är nödvändig för att statsbudgetens saldo ska undantag för vissa verksamheter där inkomster visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. endast ska bidra till att täcka verksamhetens ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebekostnader och verksamheter där kostnaderna hov, vanligen en möjlighet att minska statens helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I upplåning. praktiken innebär detta i allt väsentligt samma Nedan beskrivs skillnader mellan principerna avgränsning som den som gäller för resultat- och för resultaträkningen och statsbudgeten. balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på statsbudgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken kommer dock myndigheten inte att påverka statsbudgetens utfall.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Skillnader mellan resultaträkningen och som kostnader. I statsbudgeten nettoredovisas statsbudgeten däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag

för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt sive premiepensionssystemet, medan utbetalavseende såväl avgränsning och struktur som re- ningarna av pensioner inte framgår av statsbuddovisningsprinciper. geten utan redovisas i anslutning till budgeten

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är som ålderspensionssystemet utanför statsbudaffärsverken som ingår i resultaträkningen men geten. till helt övervägande del ligger utanför statsbud- I tabell 4.7 sammanfattas några skillnader geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- mellan resultaträkningen och statsbudgeten. drag som myndigheterna får disponera redovisas

Tabell 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och i resultaträkningen medan de endast påverkar

statsbudgeten statsbudgeten i den mån de har en inverkan på

Resultaträkning Statsbudgeten statens lånebehov. Detsamma gäller affärsver-

Skatt Intäkt Intäkt och betalning kens verksamheter.

Offentligrättsliga avgif- Intäkt Inkomst När det gäller redovisningsprinciper innefattar ter på inkomsttitel

statsbudgeten redovisning av in- och utbetal-

Avgift av tillfällig natur Intäkt Utgiftsreduktion på ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in-

eller mindre omfattning anslag komster. I resultaträkningen sker redovisningen

Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäk- anslag eller ter och kostnader. inkomsttitlar

Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där Erhållna bidrag som Intäkt Ingen påverkan på anslagen är grupperade i utgiftsområden respek- används i verksamheten anslag eller

inkomsttitlar tive politikområden och inkomsttitlarna i in-

Transfereringar Kostnad Utbetalning komsttyper. Resultaträkningen är däremot in-

(lämnade bidrag m.m.) delad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av

Avsättningar för framtida Kostnad Ingen påverkan på poster i resultaträkningen och statsbudgeten

åtaganden (intäkt) anslag eller låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumen- inkomsttitlar ten kompletterar i stället varandra.

Löner, varor och tjänster Kostnad Utgift Resultaträkningen visar verksamhetens totala Andel av företags Intäkt/kostnad Inkomst vid

kostnader och intäkter under året. Balansräk- vinst/förlust enligt kapital- utdelning ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. andelsmetoden tillgångar och skulder per den 31 december. Orealiserad valutavinst/ Intäkt/kostnad Ingen påverkan på Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa förlust och upplupen anslag eller

ränta inkomsttitlar händelser i statsbudgeten medan resultaträkningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- Skatter redovisas som intäkter i resultaträkningen elimineras alla poster som avser transak- ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och som är hänförliga till det aktuella året med korriförsäljning av tjänster eller varor mellan myndig- geringsposter för betalda skatter så att slutsumheter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga man blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte skatter som statliga myndigheter betalat och tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i premier för det statliga tjänstepensionssystemet resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för som statliga myndigheter betalat till SPV. I stats- det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna budgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i för uppbörds- och betalningsförskjutningar. de flesta fall som utgifter på anslag och inkoms- Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i ter på inkomsttitel. resultaträkningen och statsbudgeten och princi-

En annan stor skillnad är att ålderspensions- perna och redovisningssättet sammanfattas näravgifterna från andra än statliga myndigheter mare ovan. bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen För olika typer av avgifter och bidrag redovisamtidigt som de faktiska utbetalningarna av sas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga pensioner i ålderspensionssystemet redovisas om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

inkomster. Med inkomster avses vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, , medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheternas räntekonton i RGK och därmed RGK:s nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovisas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp beroende på hur kostnaderna för transfereringar hanteras i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i resultaträkningen medan utgifter redovisas i statsbudgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upplupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbudgeten om inte faktura eller motsvarande har kommit.

Motsvarande gäller för ett antal andra transaktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med en eventuell betalning.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

4.5 Noter Avgår: EU-skatter -7 200 -9 388

Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - 761

4.5.1¶Noter till resultaträkningen Statens skatteintäkter enligt

statsbudgetavgränsning 819 282 792 875 Not 1 Tillkommer, avgränsningsskillnader

m.m.

Skatteintäkter

Skatter hänförliga till tidigare år Miljoner kronor varav 2006 7 371 13 270

varav 2005 -302 -228 2007 2006

Direkta skatter på arbete

Avgifter till ålderspensionssystemet 169 088 159 596 Inkomstskatter 522 625 495 122

Avgifter till premiepensionssystemet 23 920 22 321 Skattereduktioner m.m. -123 309 -82 379

EU-skatter 7 200 9 388 Övriga direkta skatter på arbete 81 318 77 403

Kommunala utjämningsavgifter LSS 1 949 1 792 Summa direkta skatter på arbete 480 634 490 146

Inkomstutjämningsavgift,

kostnadsutjämningsavgift 11 267 12 486 Arbetsgivaravgifter 383 034 357 048 Övriga indirekta skatter på arbete 32 359 32 280 Elimineringar Avgifter till premiepensionssystemet -23 920 -22 321 Eliminering av statliga myndigheters Summa Indirekta skatter på arbete 391 473 367 007 avräknade moms -22 773 -20 436

Eliminering av statens

arbetsgivaravgifter -24 084 -23 507 Skatt på kapital

Eliminering av särskild löneskatt på Skatt på kapital, hushåll 42 549 37 423

pensionskostnader -2 928 -2 755 Skatt på företagsvinster 106 605 99 068

Eliminering av myndigheters skatter och Fastighetsskatt 26 073 25 007 kostnadsred. -136 -154 Övriga skatter på kapital 28 740 30 698 Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - -708 Summa Skatt på kapital 203 967 192 196 Total summa 989 854 963 940

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatteintäkterna ökade med 25,9 miljarder

Mervärdesskatt 284 455 265 151

kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006.

varav kommunmoms 39 614 36 631

Eftersom många skatter taxeras per kalenderår Skatt på alkohol och tobak 20 766 19 305 är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt Skatt på energi och miljö 68 030 67 669 förrän nästan ett år efter det aktuella årets ut- Skatt på vägtrafik 13 083 11 782 gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas Inlevererat överskott från AB Svenska därför till viss del på bedömningar. Även om

Spel 3 657 3 437

man vid tidpunkten för årsredovisningen kan

Övriga skatter på konsumtion och

göra en någorlunda säker bedömning av in-

insatsvaror 2 746 2 835

täkterna från skatt på arbete och skatt på kon-

Summa Skatt på konsumtion och

insatsvaror 392 737 370 179 sumtion är osäkerheten fortfarande stor vad Skatt på import 5 844 5 160 gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i

Restförda och övriga skatter

årsredovisningen och de slutliga utfallen på i

Direkta och indirekta skatter på arbete ökade

med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - -7 424

Därav ökade inkomstskatterna med Totala skatteintäkter 1 473 288 1 415 215

27,5 miljarder kronor och skattereduktionerna

med 40,9 miljarder kronor. Arbetsgivaravgif- Avgår: Kommunala inkomstskatter -477 718 -454 117 terna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen Avgår: Avgifter till ålderspensions-

av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förklasystemet -169 088 -159 596

ras framför allt av ökad sysselsättning och högre

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna dovisas i resultaträkningen medan avgiften netberor till största delen på det under 2007 införda toredovisas, dvs. efter överföring till pensionssyså kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgif- stemet, på statsbudgeten. Även den del av den terna utgörs i princip av lönesumman multiplice- statliga ålderspensionsavgiften som går till prerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- miepensionssystemet läggs här till skatteintäksumman 2007 med 7,0 procent och avgiftssatsen terna trots att systemet numera ses som en del av uppgick till 32,42 procent, vilket är hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se av- 0,14 procentenheter högre än 2006. Myndighe- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och ternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skilleliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i ta- nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgibellen. varavgifter avseende statligt anställda elimineras i

Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med resultaträkningen. 11,8 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kommunalekonomiska utjämningen som nettokronor till följd av ökade kapitalvinster och redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Inökade inkomster från räntor och utdelningar. komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder ningsavgift från kommuner och landsting på kronor på grund av företagens ökade vinster. sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas un- Intäkter från fastighetsskatt minskade med der anslaget för kommunalekonomisk utjämning 1 miljard kronor. varför statsbidragen till kommunerna minskat

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med motsvarande belopp på statsbudgeten. I remed 22,6 miljarder kronor eller 6,1 procent. sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer- Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med värdesskatt med 39,6 miljarder kronor för kom- 19,3 miljarder kronor. De högre intäkterna av muner och landsting som nettoredovisas på mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad statsbudgetens inkomstsida. När nuvarande privat konsumtion. Ökningen förklaras även av ordning infördes justerades statsbidragen till en förändrad sammansättning med större andel kommuner ned med motsvarande belopp på konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovisgenomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt re- ningen för staten har den kommunalekonomiska dovisas av Skatteverket och Tullverket. I belop- utjämningen och kommunmomsen bruttoredopet mervärdesskatt, 285 miljarder kronor, ingår visats, vilket innebär att både inkomster och återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- transfereringar till kommuner är 50,9 miljarder heter med 22,8 miljarder kronor. Beloppet utgör kronor högre än i statsbudgeten för 2007. en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för I kolumnen för jämförelsetalen från 2006 reatt inte påverka det konsoliderade utfallet. In- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2006 som täkter av punktskatter har förändrats i begränsad beräknats under våren 2008 efter 2006 års taxeomfattning, vilket beror på en låg utvecklings- ring och som överensstämmer med motsvarande takt för intäkter av energi och koldioxidskatt. uppgifter i redovisningen av Statsbudgetens ut-

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in fall. Dessa avviker något för varje enskilt skattill staten främst genom Skatteverket och redo- teslag från de belopp som beräknades när resulvisas både i statens resultaträkning och i stats- taträkningen för 2006 togs fram eftersom de budgeten. De skatter och avgifter som avser baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre justerkommunsektorn och ålderspensionssystemet ingsbelopp (-7,4 miljarder, 0,8 miljarder och utbetalas av staten löpande för att sedan regleras 0,7 miljarder kronor) har lagts till så att överensnär slutlig taxering fastställs. stämmelse även uppnås med de periodiserade

Den redovisning av skatteintäkter som görs i skatter som redovisades i årsredovisningen för resultaträkningen avviker på några punkter från staten 2006. den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre statsbudgeten görs omföringar och en finare in- skatteintäkter jämfört med den beräkning av delning av vissa poster för att tydligare redovisa 2006 års skatt som gjordes våren 2007 avser fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den 7,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital och största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, 1,6 miljarder kronor ökad mervärdesskatt. Insom är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttore- komstskatter bland Direkta skatter på arbete

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

blev 2,2 miljarder lägre. Kapitalskatterna avser till Andra ersättningar största delen skatt på företagsvinster, som blev Inspektionen för 2,2 miljarder kronor högre. Hushållens kapital- arbetslöshetsförsäkringen 11 436 3 210 skatter blev 5,4 miljarder kronor högre än beräk- Exportkreditnämnden 934 1 714 ningen våren 2006. Rikspolisstyrelsen 856 537

Vägverket 492 758

Konkurrensverket 222 0 Not 2 Skatteverket 206 146 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Centrala studiestödsnämnden 198 157

Miljoner kronor

Övriga 1 376 1 426 2007 2006

Summa andra ersättningar 15 720 7 948 Offentligrättslig verksamhet

Total summa 54 285 45 407 Skatteverket 1 017 976 Luftfartsstyrelsen 867 847

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har Lantmäteriverket 784 718

ökat med 8,9 miljarder kronor eller 20 procent. Vägverket 774 646 Banverket 564 529 Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda Rikspolisstyrelsen 478 451 finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen. Centrala studiestödsnämnden 402 396 Intäkter av avgifter utgör ersättning som be- Läkemedelsverket 378 355 talas till staten för en motprestation. Avgifterna Bolagsverket 376 325 utgör ersättning för kostnader som staten via Patent- och registreringsverket 354 336 myndigheterna har för att tillhandahålla varor Elsäkerhetsverket 309 308

och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i

noten utgör ersättningar som inte betraktas som Affärsverk

avgifter. Luftfartsverket 3 160 3 517

I noten delas intäkterna upp beroende på om Sjöfartsverket 1 415 1 354

de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- Svenska kraftnät 10 20

dragsverksamhet eller är att betrakta som annan Övriga 1 848 1 610 ersättning. Summa offentligrättslig verksamhet 12 736 12 388

Offentligrättsliga avgifter Uppdragsverksamhet De offentligrättsliga avgifterna är så kallade

tvingande avgifter där riksdagen beslutar att Banverket 3 217 2 908 Vägverket 2 845 2 546 verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- Försvarets materielverk 1 563 1 133 giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- Statens institutionsstyrelse 1 183 1 108 rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas Försäkringskassan 569 842 ekonomiska förhållanden. Lantmäteriverket 554 563 Under 2007 uppgick dessa intäkter till

Totalt redovisar omkring 120 myndigheter of- Försvarsmakten 418 411

fentligrättsliga avgifter. Lunds universitet 408 344

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om-

fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter och Affärsverk

avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

omfattar bl.a. registrering och övervakning av Sjöfartsverket 72 91

luftfartyg (flygplan, helikoptrar, ballonger etc.).

Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtill- Övriga 5 214 4 884

stånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, Summa uppdragsverksamhet 25 829 25 071

auktorisering, övervakning och inspektion.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Flygbolag som transporterar passagerare från en Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartssty- som offentligrättslig avgift. relsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en för flygplatserna gemensam avgift för säkerhets- Uppdragsverksamhet kontroll av passagerare och bagage (GAS). Till intäkter av uppdragsverksamhet räknas de

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgifter som inte klassificerats som offentligavgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet rättsliga, i regel försäljning av sådana varor och och expeditionsavgifter som ska finansiera in- tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- dragsverksamhet räknas också den verksamhet fart vid köp av fastighet. som avses i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar Enligt denna paragraf får en myndighet själv bebl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- sluta om att ta ut avgift för till exempel publikakare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar tioner, uthyrning av lokaler, utbildning eller ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av for- konsultuppdrag. Under 2007 ökade intäkterna don och för att bedriva linjetrafik, prov för av uppdragsverksamhet med 757 miljoner krotaxiförarlegitimation och för yrkeskompetens nor och det är cirka 200 myndigheter som redoför förare av buss eller lastbil samt avgifter för visar sådan avgiftsbelagd verksamhet. förarprov, körkort samt för lärare vid och bedri- Banverkets uppdragsverksamhet omfattar vande av trafikskolor. Avgift tas även ut för fi- drift och underhåll samt om- och nybyggnader nansiering av bilregistret, vilken debiteras i sam- av statens järnvägsanläggningar. Dessutom beband med uppbörd av fordonsskatt. drivs konsultverksamhet inom bland annat pro-

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar jektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- tekniska tjänster för underhåll och investeringar, ningar. rådgivning m.m.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- Den största delen av Vägverkets uppdragsgifter för stämningsmannadelgivning, passhan- verksamhet består av produktion som omfattar tering, nationella ID-kort och ansökan om projektering, byggande, drift och underhåll av prövning av olika ärenden. det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vi-

CSN tar t.ex. ut avgift för att bevilja studie- dare ingår exempelvis försäljning av information stöd och för att administrera återbetalningen av ur bilregistret. studielånen. Försvarets materielverks uppdragsverksamhet

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll omfattar försäljning av materiel, utbildning, övoch tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- riga tjänster samt försäljning av provverksamhet. dukter och vissa andra produkter som med hän- Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård syn till egenskaper eller användning står läkeme- och behandling på landets LVM-hem (lagen om del nära. vård av missbrukare) och särskilda ungdoms-

Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- hem. Den del av verksamhetens kostnader som gistreringar. inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter med avgifter från kommuner. för patent- och varumärkesregistreringar. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter består till största delen av ersättning från APomfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- fonden för administration av inkomstgrundad ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar ålderspension. Ersättningen minskade 2007 myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. beroende på att verksamheten rationaliserats och behörighetsavgifter och ersättning för provade kostnaderna för avskrivning på IT-system för produkter s.k. provningsavgifter. pensioner minskade samtidigt som tidigare års

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som överskott reglerats. innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgif- Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet ter och passageraravgifter, redovisas som offent- omfattar bl.a. geografisk information och fastigligrättsliga avgifter. hetsinformation.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- Exportkreditnämnden (EKN)har till uppgift leds- och lotsavgifter. att stödja svensk export och utveckla svenskt

näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

exportkreditgarantier och investeringsgarantier. under året, vilket till största delen kan förklaras Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- med passagerarökningen som bidrar med ökad tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- efterfrågan på kommersiella tjänster och prorantin är frivillig för företagen och premiens dukter som erbjuds på flygplatserna. storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Un- Affärsverket Statens järnvägars intäkter består der året minskade uppdragsintäkterna med i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg 0,6 miljarder kronor, vilket beror på att föregå- och färjor. ende års premieintäkter var höga på grund av en Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverkmycket stor affär. Flera stora affärer förtidsin- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, löstes också under året och premien för den sjömätning och från konsultuppdrag inom afresterande risktiden återbetalades. färsverkets kompetensområde.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, Andra ersättningar men bedriver även annan uppdragsverksamhet Andra ersättningar är oftast intäkter utan motsåsom konsultverksamhet inom byggenheten. prestation. Dessa intäkter har under året ökat

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen med 7,8 miljarder kronor. uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning Den största ökningen av intäkter från andra och forskning. ersättningar redovisar Inspektionen för arbets-

Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäk- löshetsförsäkringen där intäkterna blev ter från extern transport- och verkstadsverksam- 11,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med het samt intäkter från försäljning av reservmate- 8,2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det kan riel. förklaras med den förhöjda finansieringsavgiften

Lunds universitet redovisar intäkter avseende från arbetslöshetskassorna som infördes fr.o.m. uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- den 1 januari 2007. Enligt lagen om arbetslösutbildning och forskning, tidskrifter och publi- hetskassor ska en arbetslöshetskassa för varje kationer samt rådgivning och annan liknande medlem betala en avgift till staten för finansieservice. ring av statens kostnad för utbetalda arbetslös-

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet hetsersättningar. för transport av elektricitet via stamnätet och EKN:s andra ersättningar avser återvunna utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s dessutom ansvaret för att balansera den natio- intäkter av andra ersättningar minskade med nella produktionen och förbrukningen av el. 0,8 miljarder kronor under året, men är fortsatt Detta sker genom att ett antal företag (balansan- höga i relation till det utestående värdet av skasvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el defordringar. (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk- Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska huvudsak böter. kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering Vägverkets andra ersättningar avser ersättav obalanserna vilka redovisas som köpt respek- ningar från framförallt kommunsektorn för uttive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- förda arbeten på icke statliga vägar. räkning. Balanskraft redovisas under verksam- Konkurrensverket redovisar i huvudsak konhetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kurrensskadeavgifter. Intäkten som redovisas för kraftsnät. Dessa intäkter minskade med 2007 avser till största del redovisningen av kon- 0,8 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre kurrensskadeavgift från Skanska Sverige AB som elpriser under året. accepterade tingsrättens dom angående asfalts-

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- kartell. het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- böter. ler. Intäkterna inom detta område har ökat CSN redovisar återkravsintäkter. Om en stu-

derande avbrutit studierna utan att meddela

CSN eller har en högre inkomst än vad som

meddelats i ansökan skapas ett återkrav.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 3 företag inom och utom Sverige samt från olika Intäkter av bidrag forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex.

forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna Miljoner kronor

belopp för universitet och högskolor utgör

2007 2006 0,6 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sam-

manställningen bidrag till universitet och hög- EU-bidrag

skolor. Statens jordbruksverk

Miljoner kronor Länsstyrelserna 2007 2006 - bidrag från regionalfonden 1 082 1 163 Socialförsäkring 428 030 419 618 - bidrag från socialfonden 254 270 Allmänna bidrag till kommuner 123 709 109 359

Arbetsmarknad 49 062 68 169 Arbetsmarknadsverket Nettoöverföring till

Erhållna bidrag vid universitet och hög-

Nedan specificeras transfereringarna utifrån skolor (exklusive EU-bidrag) 4 451 4 341

mottagarkategori och syfte.

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 538 2 349 Miljoner kronor Total summa 26 520 25 547 Transfereringar 2007 2006

Transfereringar till hushåll Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- inkl. hushållens övriga organisationer rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna Socialförsäkring (Försäkringskassan) har ökat med cirka en miljard kronor. Ålderspensioner vid sidan av

När det gäller bidragen från EU ökade dessa statsbudgeten (inklusive

premiepensioner) 185 716 176 213 med 0,4 miljarder kronor. Statens jordbruksverk

Ekonomisk äldrepolitik 43 748 45 019 redovisar en stor del av bidragen från EU och

på inkomsttitlar.

Försäkringskassan redovisar intäkter avseende

Arbetsmarknadspolitik underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäk-

Arbetslöshetsersättning och ter från kommuner för kommunernas andel av aktivitetsstöd 26 095 39 190

kostnaden för statlig assistansersättning.

varav Arbetsmarknadsverket 19 719 27 433

Bidragen till universitet och högskolor avser

varav Försäkringskassan 6 376 11 757 huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Rikstrafiken Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

Lönegarantiersättning,

Försök med trängselskatt, Kammarkollegiet 580 663

Regeringskansliet 297 567

Summa arbetsmarknadspolitik till

Utbildningspolitik Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 13 034 13 431 Transfereringar till kommuner Kostnad resp. återföring av reservation Allmänna bidrag till kommuner för förluster i utlåningsverksamheten,

Kommun-och landstingsmoms, Centrala studiestödsnämnden -503 103

Skatteverket 39 614 36 631 Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Kammarkollegiet 3 153 2 810

Skatteverket 2 014 1 898

Allmänna bidrag till kommuner, Bistånd m.m., migration och Regeringskansliet - 215 integration

Kommunalekonomisk utjämning till Bistånd och andra internationella kommuner, Skatteverket 63 320 53 297 bidrag (bidrag till organisationer),

Kommunalekonomisk utjämning till

Socialförsäkring (Hälso- och Nettoöverföring till premiepensions-

sjukvårdspolitik), Bidrag till

Transfereringar till företag

Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsverket 2 211 2 814

Lönebidrag och Samhall m.m.,

Summa arbetsmarknadspolitik till företag 10 821 10 754

Utbildningspolitik, Skolverket:

Maxtaxa i barnomsorgen, 3 656 3 660 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk 11 200 11 936 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem, 0 923 Energipolitik, ersättning till Vattenfall Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda Bidrag till personalförstärkningar i

förskola, -58 2 277 utbildningssamordnare,

Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 1 148 1 040

Integrations- och migrationspolitik, Regional utvecklingsplitik, Verket för Integrationsverket, Migrationsverket 5 613 4 330 näringslivsutveckling 783 944

Ersättning vid arbetsoförmåga, Regional utvecklingsplitik, Försäkringskassan 965 195 Länsstyrelserna 800 818 Transportpolitik, Trafikupphandling, 1 173 749

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Övrigt 10 012 8 962 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- Summa transfereringar till kommuner 173 319 165 240 betsskadeersättning och vissa stöd till funk-

tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands-

ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Transfereringar till utlandet

Socialstyrelsen. BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 17 512 17 723

De totala kostnaderna för transfereringar i Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 4 475 4 227 form av lämnade bidrag m.m. ökade endast

3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 379 262 förändringen ingår både stora ökningar och Tullavgift, Tullverket 3 707 3 538 minskningar.

Jordbrukstull,Tullverket 345 145

Transfereringar till hushåll Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 80 25 Transfereringar till hushåll har under 2007 mins- Summa Avgiften till Europeiska kat med 3,6 miljarder kronor netto men innegemenskapen 26 498 25 920 fattar både stora ökningar och minskningar.

De transfereringarna som redovisas avser ut- Bistånd och andra internationella betalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. bidrag, Styrelsen för internationellt Den del av den statliga ålderspensionsavgiften utvecklingssamarbete 10 944 11 536

som går till premiepensionssystemet (12,9 pro- Bistånd och andra internationella

cent 2007) finns med bland transfereringar till bidrag, Regeringskansliet 9 218 9 556

hushållssektorn men redovisas separat. Statlig Övrigt 1 556 1 364

ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens Summa transfereringar till utlandet 48 216 48 376 utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning

från anslag till pensionssystemet för att finansi-

redovisas dock under rubriken Nettoöverföring

till AP-fonderna och ingår därför inte i Transfereringar utgörs av medel som staten via transfereringar till hushåll. Överföringen till myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I premiepensionssystemet var 26,8 miljarder krohuvudsak sker transfereringar från anslag på nor 2007, en miljard mer än 2006. statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av Bland transfereringar till hushåll har kostnaatt staten inte erhåller någon motprestation. derna för arbetsmarknadspolitik minskat med

Många transfereringar är dock förknippade 13,4 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen med någon form av villkor. Ett exempel är akti- har minskat med 7,7 miljarder kronor och aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- lägre arbetslöshet. nadspolitiskt program. Transfereringar till hushåll avseende socialför-

Noten inleds med en sammanfattande tabell säkringen har däremot ökat med 7,3 miljarder med transfereringar uppdelade i delområden. kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner Därefter specificeras transfereringarna utifrån vid sidan av statsbudgeten ökade med mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer beror främst på den positiva inkomstutvecksom erhållit transfereringen och är hushåll, fö- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger retag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- till grund för ett index som används i ålderspensystemet. Hushåll innefattar enskilda personer sionssystemet och som styr uppräkningen av och ideella organisationer och föreningar tillhö- förmånerna inkomstpension och tilläggspension. rande hushållssektorn samt premiepensionssy- Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även stemet. kommunernas betalningsansvar och ökade med

Med socialförsäkring avses i princip transfere- 2,1 miljarder kronor eller 13 procent, se vidare ringar som hanteras av Försäkringskassan. Ut- avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk fa- budgeten. Ökningen beror på att antalet ersättmiljepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

ningsberättigade och antalet beviljade timmar Transfereringar till kommuner per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs Transfereringarna till kommuner ökade totalt timbeloppet för assistansersättningen varje år. med 8 miljarder kronor. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med De allmänna bidragen till kommuner ökade med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet perso- 14,4 miljarder kronor. Det innefattar den ner med garantipension minskade och att antalet kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. personer med inkomstgrundad ålderspension 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det ökade. generella statsbidraget sammanförts med utjäm-

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda ningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonoeller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- misk utjämning varför statsbidragen till komlet sjukfall har fortsatt minska. Aktivitets- och munerna minskat med motsvarande belopp på sjukersättningen ökade däremot med statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kom- 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent men anta- muner ingår också mervärdesskatt för kommulet personer som uppbär ersättningen har varit ner och landsting som nettoredovisas på statspå ungefär samma nivå som 2006. Under de se- budgetens inkomstsida. Samtidigt justeras naste två åren har både arbetslöshet och sjuk- statsbidragen till kommuner ned med motsvafrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidi- rande belopp. Kommunernas kompensation för gare år. ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig

Inom området ekonomisk familjepolitik verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder minskar kommunbidragen och skatteintäkterna medan kostnaderna för barnbidragen minskade på statsbudgeten med 39,6 miljarder 2007. I renågot. Demografiska faktorer styr i hög grad sultaträkningen i årsredovisningen för staten har kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- den kommunalekonomiska utjämningen och naderna minskat något för barnbidraget beror på kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inneatt antalet barn som fyller 16 år och inte längre bär att både transfereringar till kommuner och har rätt till barnbidrag var fler än antalet barn skatteintäkter är 50,9 miljarder kronor högre än i som föddes. statsbudgeten för 2007. Kommun- och lands-

Nettoöverföring till premiepensionssystemet tingsmoms var 3 miljarder högre än 2006 till redovisas som transferering till hushåll mot bak- följd av ökad kommunal konsumtion. grund av att systemet numera i nationalräken- Den kommunalekonomiska utjämningen till skaperna ses som en del av hushållssektorn (se kommuner och landsting har ökat 11,4 miljarder avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- kronor. Ökningen mellan åren beror till största upplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, delen på att anslaget har tillförts 7 miljarder, vilallmänna pensionsavgifter och statliga ålders- ket motsvarar ramen för det generella sysselsättpensionsavgifter som överförts till premiepen- ningsstödet som upphörde vid utgången av 2006 sionssystemet, med avdrag för utbetalda premie- och som tidigare redovisades på statsbudgetens pensioner (0,4 miljarder kronor), vilka ingår i inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att utbetalda ålderspensioner. medel flyttats från området utbildningspolitik

avseende bidrag till personalförstärkning och till Transfereringar till företag vuxenutbildning inom utbildningsområdet. Transfereringar till företag har lämnats i ungefär Dessa bidrag har därmed minskat med samma omfattning som föregående år. 5 miljarder kronor.

Inom området livsmedelspolitik minskade Bidrag avseende integrationspolitik och mikostnaderna med 0,7 miljarder kronor bland an- grationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor nat till följd av att högre prisnivå på jordbruks- till följd av att antalet asylsökande ökat och att produkter minskat stödbehovet. Kostnaderna Migrationsverket ersätter kommunerna för deras för Lönebidrag och Samhall ökade med kostnader för mottagande av ensamkommande 0,6 miljarder kronor. barn.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Kostnaden för läkemedelsförmånerna, hälso- flera faktorer. Avgifterna från bankerna har ökat och sjukvårdspolitik, ökade med 1,1 miljarder och kostnaderna för ersättningar har minskat. kronor mellan åren. Även avkastningen på kapitalet har blivit högre

Inom området ersättning vid arbetsoförmåga än föregående år och även överträffat det jämföökade bidragen med 0,8 miljarder kronor till relseindex som används i samband med att omföljd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet läggning av placeringspolicyn gjorts under hösmed sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. ten 2007.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mins- Transfereringar till utlandet kat kraftigt. Skillnaden mot 2006 beror främst på Bland transfereringar till utlandet har avgiften till att på grund av ränte- och marknadsläget har re- Europeiska unionen ökat med 0,6 miljarder kro- alisationsvinster på nära 2 miljarder kronor 2006 nor. Avgiften redovisas här periodiserat till skill- förbytts i förluster på drygt 500 miljoner kronor nad mot redovisningen på statsbudgeten. under 2007. Kostnaderna för ersättning till re-

Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- aktorinnehavare har också ökat något. Positiva nationella bidrag genom Sida och Regerings- faktorer är att avkastningen på reala obligationer kansliet minskade med 0,6 respektive stigit med omkring 300 miljoner kronor i sam- 0,3 miljarder kronor. band med den ökade inflationen och att avgifter

från reaktorinnehavare stigit med cirka Nettoöverföring till AP-fonderna 300 miljoner kronor. Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till Bilskrotningsfonden har liksom föregående år AP-fonderna har minskat med 1,4 miljarder minskat kraftigt. Under 2007 gjordes stora utkronor. betalningar av bilskrotningspremier i samband

Överföringen till AP-fonderna avser skillna- med beslut om extra premier vid skrotning av den mellan inbetalda socialavgifter och allmänna vissa äldre bilar. pensionsavgifter samt de statliga ålderspensions- Fondernas ändamål och vilka myndigheter avgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av och de medel som rekvirerats från fonderna för not 42 Fonder, Noter till balansräkningen. utbetalda pensioner å den andra.

Not 6 Not 5 Kostnader för personal Avsättningar till / upplösning av fonder

Miljoner kronor Miljoner kronor

2007 2006

2007 2006 Lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter Insättningsgarantinämndens fond 1 111 809

Rikspolisstyrelsen 10 929 10 224 Kärnavfallsfonden 994 2 883

Avsättning till fonder i staten för 2007 avser

Lunds universitet 2 649 2 631 främst Insättningsgarantinämndens fond och

Uppsala universitet 2 159 2 119 Kärnavfallsfonden.

Göteborgs universitet 2 098 2 072

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Kungliga Tekniska högskolan 1 419 1 393 Statens tjänstepensioner: Linköpings universitet 1 373 1 349 Utbetalda pensioner 7 186 7 006 Statens institutionsstyrelse 1 273 1 211 Förändring av försäkringstekniska

avsättningar 2 069 12 275 Sveriges lantbruksuniversitet 1 206 1 132

Eliminering av premieintäkt för statliga Migrationsverket 1 072 992

ålderspensioner m.m. -9 502 -9 243

Summa pensionskostnader 14 905 23 788 Affärsverk Luftfartsverket 1 745 1 685

Övriga personalkostnader Sjöfartsverket 683 629

Försvarsmakten 370 391 Svenska kraftnät 156 147

Regeringskansliet 324 348 Statens järnvägar 4 5

Rikspolisstyrelsen 321 293

Vägverket 240 228 Övriga myndigheter 27 488 27 065

Kriminalvården 141 125

Skatteverket 139 132 Summa lönekostnader inklusive

Banverket 131 129 arbetsgivaravgifter 98 503 95 628

Försäkringskassan 115 172 Eliminering av arbetsgivaravgifter -24 084 -23 507

Stockholms universitet 115 102 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 74 419 72 121 Karolinska institutet 113 114

Uppsala universitet 107 103 Pensionskostnader Arbetsmarknadsverket 104 172 Försvarsmakten 1 584 2 447

Rikspolisstyrelsen 1 309 1 396 Affärsverk Försäkringskassan 820 843 Luftfartsverket 84 105 Skatteverket 704 593 Sjöfartsverket 34 33

Arbetsmarknadsverket 503 446 Svenska kraftnät 14 17 Regeringskansliet 464 466 Statens järnvägar 0 7 Vägverket 415 390

Kriminalvården 310 269

Statens kostnader för personal minskade med

3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter

uppgick under 2007 till 32,42 procent av löne- Affärsverk

summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- Luftfartsverket 1 369 237

avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- Sjöfartsverket 506 118

aktioner och således inga kostnader för staten Svenska kraftnät 117 21 och har därför eliminerats. Statens järnvägar 0 5 Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med

0,7 miljarder kronor eller 6,9 procent. Antalet Övriga myndigheter 3 869 3 411 poliser har ökat netto med 443. Dessutom har

antalet civilanställd personal ökat under året.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Förutom ordinarie rekryteringar har Rikspolis- viduella ålderspensionen av särskilda organ som styrelsen påbörjat ett arbete där syftet är att inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras komplettera bemanningen med därför inte. Detsamma gäller också för några 300 civilanställda. Av dessa har cirka 200 perso- myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. ner anställts under 2007. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden, inte. vilket förklaras av de neddragningar som pågår i Riksdagsförvaltningen har fr.o.m. 2007 tagit organisationen. Även de resursförstärkningar upp avsättning för pensionsförmåner och lönesom gjordes specifikt under 2006, till stor del garantier till ledamöter, men beräkningen har med tillfällig personal, bidrog till de minskade gjorts först vid utgången av 2007 och redovisas lönekostnaderna 2007. detta första år endast i balansräkningen. Därför

Skatteverket har tilldelats extra medel för framgår ingen förändring i noten. satsningar på utökad skattekontroll och att åt- Bland myndigheter som gör egna pensionsavgärda felaktigheter och fusk, vilket bidragit till sättningar har Försvarsmaktens kostnader minsatt lönekostnaderna har ökat med 5 procent. kat eftersom man under de närmast föregående

Kriminalvården har ökat sina kostnader för åren haft stora engångskostnader för utbetallöner och arbetsgivaravgifter med drygt ningar och avsättningar kopplade till Försvarsbe- 9 procent vilket beror på bl.a. nyrekryteringar till slut 2004. Affärsverken har tillämpat nya försäknyöppnade anstalter. ringstekniska riktlinjer för beräkning av sina

Domstolsverkets kostnader har ökat med nära pensionsavsättningar, vilket höjt kostnaderna tio procent, vilket hänger samman med att orga- relativt kraftigt hos Luftfartsverket, Sjöfartsvernisationen på kort tid utökats då man tagit över ket och Svenska kraftnät. Den övervägande deansvaret för utlännings- och medborgarskaps- len av kostnadsökningen avser effekten av sänkt mål. diskonteringsränta. De nya riktlinjerna är obli-

gatoriska först 2008, men har tillämpats redan i Pensionskostnader samband med 2007 års årsredovisning. Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 8,9 miljarder kronor, varav SPV:s Övriga personalkostnader pensionsrörelse är den största delen. I SPV:s Övriga personalkostnader som utgörs av kostpensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat nader för personalutbildning, traktamenten m.m. med 0,2 miljarder kronor eller 2,6 procent, me- har minskat något. Det är bl.a. Arbetsmarknadsdan förändringen av försäkringstekniska avsätt- verket som minskat kostnaderna för personalutningar är 10,5 miljarder kronor lägre än 2006. En bildning. mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43, Avsättning för pensioner och liknande Not 7 förpliktelser, Noter till balansräkningen. Som Kostnader för lokaler framgår av denna not och i avsnitt 4.4 Redovis-

Miljoner kronor ningsprinciper och tilläggsupplysningar är nya försäkringstekniska riktlinjer beslutade inför 2007 2006 2008 och dessa skulle ha ökat kostnaderna med

Försvarsmakten 2 419 2 647 5,3 miljarder kronor om de tillämpats i årsredo-

Rikspolisstyrelsen 1 676 1 576 visningen för 2007.

Regeringskansliet 1 122 1 139 Myndigheternas pensionskostnader utgörs Kriminalvården 878 806

främst av premier för statens avtalsenliga tjäns-

Lunds universitet 776 724 tepensioner vilket innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) individuell Försäkringskassan 735 731 ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna på- Skatteverket 653 629 verkas av åldersfördelningen och löneläget hos Domstolsverket 639 574

Däremot hanteras den kompletterande och indi-

Karolinska institutet 488 463

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Stockholms universitet 486 482 Not 8

Arbetsmarknadsverket 463 477 Vissa garanti- och kreditkostnader

Migrationsverket 373 382

Miljoner kronor Linköpings universitet 346 338 Umeå universitet 305 287 2007 2006 Vägverket 280 234 Riksgäldskontoret -2 247 -47 Sveriges lantbruksuniversitet 267 266 Statens institutionsstyrelse 263 245 Exportkreditnämnden Banverket 204 205 Förändring i avsättningar för

försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget -329 -312

Affärsverk

Skadekostnader 32 44

Som kostnader för lokaler redovisas myndighe-

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning

redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåper myndighet görs brutto och inkluderar hyra

ningsverksamhet som inte redovisas bland till andra statliga myndigheter. Elimineringarna

transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga utgörs av myndigheternas lokalkostnader som

driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt betalas till Fortifikationsverket och Statens fas-

mellan åren och därför stör jämförelser mellan tighetsverk.

åren samtidigt som de har en annan karaktär än

Försvarsmaktens lokalkostnader minskade

de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt. med 228 miljoner kronor, vilket är en följd av

Posten för 2007 avser till allra största delen minskningen av verksamheten efter försvarsbe-

återföringar av tidigare avsättningar och är därför slutet 2004.

negativ (kostnadsreduktion).

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler

RGK redovisar omvärdering av lån med krevar 100 miljoner kronor. Av dessa är 65 miljoner

ditrisk på 1 100 miljoner kronor, som främst bekronor hänförliga till ökad lokalhyra inklusive

ror på minskad risk avseende lån till SVEDAB. fastighetsskatt och 15 miljoner kronor avser

Vidare redovisas förändring i reservering för ökade kostnader för reparationer av hyrda loka-

förväntade garantiförluster med 1 147 miljoner ler.

kronor, som beror på minskad risk för garantin

Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med

avseende Öresundsbron. 72 miljoner kronor. Ökningen beror främst på

EKN:s kostnader för avsättningar för försäkbyggnationer vid häktet i Karlstad och i

ringstekniskt beräknad risk i engagemanget har Skänninge samt R-huset på Kumla.

minskat och under 2007 redovisar man därför en

Lunds universitets lokalkostnader ökade med

förändring i form av en kostnadsreduktion på 52 miljoner kronor. Det beror på att de nya lo-

329 miljoner kronor. kaler som universitetet tog i bruk under 2006

EKN:s kostnader för förändring av försäkfr.o.m. 2007 genererar full årshyra.

ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har

minskat med 681 miljoner kronor sedan föregå-

ende år. Förändringen avser återvinningar på

utestående fordringar samt valutakurs- och vär-

deringsförändringar. Beloppet är något lägre än

2006, då stora återvinningar gjordes.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Statens bostadskreditnämnd redovisar främst Övriga driftkostnader – varor

därmed har minskat från beräknat 1 700 miljoner

Rikspolisstyrelsen 755 696 kronor 2006 till 1 010 miljoner kronor vid ut-

Fortifikationsverket 492 790 gången av 2007. På grund av ändrade redovis-

Kriminalvården 382 350 ningsprinciper finns inget jämförbart värde för

Karolinska institutet 290 278 föregående år (se avsnitt 4.4 Redovisnings-

Uppsala universitet 237 230 principer och tilläggsupplysningar).

Statens fastighetsverk 217 225 Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på Lunds universitet 213 211

83 miljoner kronor. Posten avser ett uppdrag från regeringen att upphandla och skriva kon- Skatteverket 176 187

Not 9 Övriga driftkostnader

Affärsverk, övrig drift – varor och

tjänster Miljoner kronor

Svenska kraftnät 4 296 5 001 2007 2006

Luftfartsverket 1 776 1 641 Övriga driftkostnader – tjänster Sjöfartsverket 929 714 Vägverket 12 017 11 778 Statens järnvägar 145 142 Försvarsmakten 11 563 9 503 Summa affärsverk, övrig drift – varor

Kriminalvården 288 264 Fortifikationsverket 999 777

Rikspolisstyrelsen 228 237 Karolinska institutet 952 905

Regeringskansliet 217 219 Göteborgs universitet 823 837

Skatteverket 144 134 Naturvårdsverket 819 611

Försvarets materielverk 107 111 Lunds universitet 781 742

Lunds universitet 103 97 Regeringskansliet 775 781

Sveriges lantbruksuniversitet 101 86 Kriminalvården 703 638

Riksdagsförvaltningen 91 120 Arbetsmarknadsverket 677 729

Karolinska institutet 85 107 Umeå universitet 624 627

Göteborgs universitet 84 78 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 607 570 Försäkringskassan 84 93

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Affärsverk avseende produktion av försvarsmateriel, vägan- Svenska kraftnät 245 266 läggningar och bananläggningar förs bort från Luftfartsverket 224 242 resultaträkningen och tas upp som investering i

Sjöfartsverket 66 75 balansräkningen.

Statens järnvägar 0 0

Not 10

Övriga myndigheter 1 738 1 686

Avskrivningar

Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. 9 578 9 425

Miljoner kronor Aktivering utveckling av 2007 2006 anläggningstillgångar i egen regi

Försvarsmakten 11 056 8 947

Rikspolisstyrelsen 734 676 Försäkringskassan -291 -122

Fortifikationsverket 668 592 Sjöfartsverket -230 -160 Försäkringskassan 563 561 Rikspolisstyrelsen -88 -120

Skatteverket 272 261

Domstolsverket 216 183 Eliminering av inomstatliga

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas

Svenska kraftnät 446 426 köp av tjänster, varor, reparationer och diverse

Sjöfartsverket 133 125 andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Försvarsmaktens ökade kostnader avseende Övriga myndigheter 3 298 3 357 tjänster beror till största delen på att kostna- Summa 26 118 23 773

derna för materielkonsulter har varit högre än 2006. De ökade kostnaderna för materielkon-

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst besulter beror främst på att gränsen för aktivering

redskapsinventarier som stridsfordon, självgåav beredskapsinventarier har höjts under 2007.

ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan

Försvarsmaktens minskade kostnader avse-

åren beror på nedskrivning av beredskapsinvenende varor beror främst på en omvärdering av

tarier med 3 197 miljoner kronor som gjordes viss typ av ammunition i lager.

2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är

Försvarets materielverks minskade kostnader

däremot i det närmaste oförändrade mellan åren. för varor beror på minskade leveranser från in-

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser dustrin. Det gäller främst inom sjöområdet.

väganläggningar respektive järnvägsanläggningar.

Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi.

Posten för Försvarsmakten är en nettoredovisning efter hänsyn tagen till att Försvarets mate-

rielverk har minskat sina pågående nyanläggningar. Ser man enbart till Försvarsmakten har

aktiveringarna ökat något jämfört med föregående år. Vägverkets aktiveringar avseende väg-

anläggningar har minskat. Aktiveringarna innebär att kostnader för köp av varor och tjänster

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och Summa Regeringskansliet 39 514 38 939 intresseföretag

Svensk-Danska Broförbindelsen AB Miljoner kronor (SVEDAB)

- 180 2007 2006

Affärsverk Resultat från andelar i dotterföretag

Civitas Holding AB (inklusive Vasakro-

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 190 462

Affärsverk

Med dotterföretag avses företag där statens ägar-

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

andel överstiger 50 procent. Med intresseföretag

(Sveriges Provnings- och

Regeringskansliet 0 1 och högre priser på den europeiska elbörsen.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. SVEDAB har ett oförändrat resultat på Världsmarknadspriser och leveransvolymer fort- 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas sätter att ligga på en hög nivå. Omsättningen har som resultatandel så länge det egna kapitalet är ökat med 18 procent under året, men kostna- negativt. Föregående år redovisades återförda derna har ökat i motsvarande grad. koncernbidrag som resultat.

Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat Resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,2 miljarder kronor. Den främsta förklar- med 1,1 miljarder kronor och utgör en vinstaningen är större ökning av marknadsvärdet på del på 6,6 miljarder kronor. Minskningen uppdotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. står främst som en effekt av att försäljning av

Posten AB har förbättrat sitt resultat med aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen ökad omsättning, rationaliseringar inom verk- med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultatsamheten samt minskade omstrukturerings- andelen påverkats positivt av ökat resultat från kostnader. intressebolag i Ryssland och Turkiet.

Vin & Sprit AB har minskat resultatet med Resultatet för SAS Sverige har försämrats med 0,1 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt 0,9 miljarder kronor, till största delen hänförbart till ökad skattekostnad med 0,3 miljarder kronor till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett som till största del beror på en positiv engångs- hotellrörelsedrivande dotterbolag som gav uppeffekt på skattekostnader under föregående år. hov till ett högt resultat under föregående år. Lägre finansiella kostnader med 0,2 miljarder kronor har dock delvis utjämnat detta.

Sveaskog AB har försämrat resultatet med Not 12 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser föregå- Nettokostnad för statsskulden ende års realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor

Miljoner kronor vid avyttring av industrirörelse.

AB Swedcarrier har förbättrat sitt resultat 2007 2006 med 1,0 miljarder kronor, främst med en realisa-

Finansiella intäkter för förvaltning av tionsvinst på 0,6 miljarder kronor vid avyttring statsskulden av två dotterbolag.

Akademiska hus AB har 1,8 miljarder kronor

Ränteintäkter avseende upplåning i lägre resultat. Till största delen kan detta hänfö- svenska kronor 16 528 14 833 ras till att fastigheternas marknadsvärde har Ränteintäkter avseende upplåning i minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en utländsk valuta 15 132 13 153 försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört Intäktsförda, preskriberade obligationer med 2006. Som en följd av detta har skattekost- m.m. 12 18 naden minskat med 0,8 miljarder kronor. Överkurs vid emission (netto) 5 941 7 463

Specialfastigheter Sverige AB har försämrat Realiserade valutavinster (netto) - resultatet med 0,2 miljarder kronor. Föränd- Orealiserade valutavinster (netto) - 23 495 ringen beror till största delen på lägre orealiserad Summa finansiella intäkter för värdeökning på förvaltningsfastigheter. förvaltning av statsskulden 37 613 58 962

Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat Finansiella kostnader för förvaltning resande. av statsskulden

Resultatandelen från Systembolaget AB uppgår oförändrad till 0,1 miljarder kronor. Resul- Räntekostnader avseende upplåning i

svenska kronor 55 081 51 700 tatandelen har reducerats med respektive års utdelning, som istället betraktas som skattein- Räntekostnader avseende upplåning i

utländsk valuta 25 755 22 986 täkt. Innan denna omföring hade resultatandelen

Realiserade kursförluster (netto) 4 237 5 964 minskat med 0,1 miljarder kronor.

Realiserade valutaförluster (netto) 2 454 6 345 Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatte- Orealiserade valutaförluster (netto) 4 137 intäkt i samband med utdelning till staten. Provisioner till banker m.fl. 86 91

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt-

Summa 24 962 15 391 ning av statsskulden redovisas av RGK. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. De finansiella intäkterna och kostnaderna för

förvaltning av statsskulden redovisas i not 12

Under 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och Nettokostnad för statsskulden.

Regeringskansliets finansiella intäkter avser valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, en ökning med 26 miljarder kronor. huvudsakligen reavinst vid försäljning av aktier i

TeliaSonera AB på 10,7 miljarder och utdelning Under året realiserade staten valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med förra året på från aktier i Nordea Bank AB med 2,3 miljarder

kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Förra året 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursförändringarna uppstår då RGK betalar tillbaka redovisade Regeringskansliet utdelning från

aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kroutländska lån och kursen avviker från den kurs som RGK lånade till. nor.

Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i

Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor från 6 miljarder kronor till huvudsak Riksbankens inlevererade överskott

som uppgick till 4,4 miljarder kronor (föregå- 4 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen till att nettokost- ende år 5,4 miljarder kronor).

CSN:s finansiella intäkter avser bl.a räntor på naden för statsskulden ökat är att RGK inte redovisar några orealiserade valutavinster i år me- studielån.

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosydan de föregående uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Istället redovisar RGK 2007 orealiserade stemet.

EKN redovisar ränteintäkter i finansförvaltvalutaförluster på 4 miljarder kronor.

De orealiserade valutakursförändringarna ningen.

Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäkuppkommer vid den värdering RGK gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till boksluts- ter omfattar realisationsvinster vid avyttring av

reala och nominella statsobligationer. Dessa har dagens kurser.

minskat med 1,9 miljarder kronor sedan föregå-

ende år. Not 13 De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar Övriga finansiella intäkter utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär-

depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, Miljoner kronor färjor och fordon i egen förvaltning).

2007 2006

Regeringskansliet 13 087 1 781

Not 14 Kammarkollegiet 4 428 5 400 Övriga finansiella kostnader Centrala studiestödsnämnden 3 920 3 980 Skatteverket 2 308 1 259 Miljoner kronor

Exportkreditnämnden 312 169 2007 2006

Försäkringskassan 85 77

Kärnavfallsfondens styrelse 667 44 Styrelsen för internationellt

Försäkringskassan 36 37

Vägverket 35 35 Affärsverk

Exportkreditnämnden 32 551 Statens järnvägar 485 473

Styrelsen för internationellt 25 33

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

utvecklingssamarbete

räntan är en del av de utgifter för att bygga an- Lantmäteriverket 18 17 läggningen som tas upp som tillgång.

Försvarets materielverk 12 4 Statens pensionsverk 5 6

Försvarsmakten 2 10 4.5.2 Noter till balansräkningen

Uppsala universitet 1 1

Not 15

Arbetsmarknadsverket 1 0

Balanserade utgifter för utveckling

Regeringskansliet -17 -11

Miljoner kronor Affärsverk

2007 2006 Statens järnvägar 524 499 Luftfartsverket 123 94 Försäkringskassan 1 391 1 384 Sjöfartsverket 42 37 Rikspolisstyrelsen 365 339

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster

vid avyttring av reala och nominella statsobliga-

Affärsverk tioner med 531 miljoner kronor (44 miljoner

kronor föregående år) samt räntekompensation Svenska kraftnät 116 106

vid handel med repor med 136 miljoner kronor. Sjöfartsverket 33 29

Statens jordbruksverks finansiella kostnader

avser huvudsakligen en finansiell korrigering från Övriga myndigheter 1 065 972

EU på 231 miljoner kronor samt en återbetal-

Summa 4 151 3 815 ning av räntor på omställningsstöd om

18 miljoner kronor.

Under posten Balanserade utgifter för utveck- Insättningsgarantinämndens finansiella kostling redovisas främst egenutvecklade IT-system

nader avser realisationsförluster vid handel med

och program. statspapper.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser

EKN redovisar räntekostnader m.m. på

utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det 32 miljoner kronor. Skillnaden mot föregående

nya pensionssystemet samt följdreformer till år beror på att nämnden då redovisade realise-

detta utgör den största delen. Därutöver utrade och orealiserade kursförluster på

vecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- 551 miljoner kronor.

hantering inom andra försäkringsområden samt Affärsverket Statens järnvägars finansiella inför erforderlig ny infrastruktur för IT. Under

kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea-

året har avskrivningar och nedskrivningar resing och räntor på leasingskulder på lok och vag-

spektive årets investeringar uppgått till drygt nar.

350 miljoner kronor vardera, varför postens Regeringskansliet skrev 2002 ned det boknettoförändring är liten.

förda värdet på OMX aktier med 771 miljoner

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet

utgifterna avser utvecklingsarbete av bl.a. verkpå aktierna har sedan stigit och de negativa kost-

samhetsspecifika IT-system och stödsystem. naderna under 2006 och 2007 beror på återföring

Hos Skatteverket avser de största posterna av av tidigare nedskrivning.

årets nyutveckling på 100 miljoner kronor IT- I noten redovisas finansiella kostnader brutto. stöd för Init och Taxeringsförnyelse, Folkbokfö-

Några myndigheter har aktiverat räntekostnader

ring och Borgenär. i samband med anläggningsprojekt, eftersom

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT- Not 17 system under året med cirka 200 miljoner Förskott avseende immateriella anläggningskronor. tillgångar

Verket för högskoleservices post utgörs av det

Miljoner kronor nya antagningssystemet (NyA).

2007 2006

Statens jordbruksverk 30 30 Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggnings-

Övriga myndigheter 3 2 tillgångar

Summa 33 32 Miljoner kronor 2007 2006 Statens jordbruksverk redovisar förskott avse-

ende immateriella anläggningstillgångar i sam- Krisberedskapsmyndigheten 147 54

band med ett antal pågående IT-utvecklingspro-

Rikspolisstyrelsen 103 99

jekt. Vägverket 51 70 Försäkringskassan 41 62 Fortifikationsverket 35 38

Not 18 Skatteverket 26 27 Statliga väganläggningar

Affärsverk Miljoner kronor

Svenska kraftnät 110 117 2007 2006

Sjöfartsverket 11 9

Vägverket 98 907 92 287 Luftfartsverket 4 9

Vägverket 98 907 92 287

Övriga myndigheter 291 331

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- Summa 819 816

anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden

efter avskrivning och avskrivningstiden är nor- Under posten Rättigheter och andra immateri- malt 40 år. ella anläggningstillgångar redovisas i första hand

Sju större objekt med en sammanlagd inveköpta IT-system och program. steringsvolym på 6 miljarder kronor och en total

Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser

längd av 121 km har öppnats för trafik under investeringar avseende det gemensamma radio- året. Bland annat har hela motorvägssträckan på kommunikationssystemet Rakel samt växlar och

E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för annan immateriell radiokommunikationsutrust- trafik. ning.

Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av Not 19 licenser inom IT-verksamheten. Statliga järnvägsanläggningar

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- Miljoner kronor rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin-

2007 2006 delser.

Banverket 69 268 64 658

Banverket 69 268 64 658

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan-

läggningar. Anskaffningskostnad för mark för

järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för

järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för

järnvägsanläggningar är 40 år.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Exempel på investeringsprojekt som har färdig- samt nybyggnad av anläggning för stridsövning i ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Boden. Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts Naturvårdsverket redovisar främst nationaloch tagits i drift. parker och naturreservat. Dessa är dock i många

fall upptagna till ett lågt värde. Under 2007 har

värdet av marken ökat med cirka 550 miljoner Not 20 kronor vilket främst avser investeringar i mark- Byggnader, mark och annan fast egendom inköp för bildande av naturreservat och natio-

nalpark. Miljoner kronor

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- 2007 2006 byggnaderna och de ombyggnader och förbätt-

ringar som utgör årets investeringar är förhållan-

anläggningar och teleanläggningar som de vikti-

gaste delarna. Avskrivningarna har under året va- Affärsverk rit något högre än nyinvesteringarna. Luftfartsverket 10 598 10 729 Sjöfartsverket 1 027 956

2007 2006

Rikspolisstyrelsen 771 732 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Försvarsmakten 296 180 Större delen av fastighetsbeståndet tillhör det Kungl.Tekniska högskolan 240 245 nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är Göteborgs universitet 146 131 de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- Regeringskansliet 144 140 tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- Kriminalvården 124 130 der, landshövdingarnas residens och ambassad- Lunds universitet 109 117 byggnader i utlandet. De markegendomar som

Stockholms universitet 99 99 redovisas av Statens fastighetsverk består till

Sveriges lantbruksuniversitet 68 52 stora delar av markområden väster om odlings-

Skatteverket 65 74 gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta

Övriga myndigheter 1 238 1 234 och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets Summa 3 300 3 134 nyinvesteringar i fastigheter uppgår till 379 miljoner kronor och avser till nästan hela Förbättringsutgifter på annans fastighet avser beloppet köpet av House of Sweden i sådana utgifter som myndigheten har haft för att Washington DC, USA. Därutöver har ett antal anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, färdigställda ombyggnadsprojekt under året förts exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragfrån posten Pågående nyanläggningar, bl.a. det ningar för nätverk, larmanordningar samt repatidigare posthuset i centrala Stockholm. rationer och underhåll om utgifterna uppgått till

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- väsentliga belopp. sedda för försvarsändamål. Under året har inve- Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser steringar gjorts med 974 miljoner kronor. Bland om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om dessa ingår ombyggnad av Finska kyrkan och i landet. Arsenalen i Karlskrona, nybyggnad av helikopterhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 22 Not 23 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor Miljoner kronor 2007 2006 2007 2006

Rikspolisstyrelsen 1 446 1 376 Banverket, järnvägsanläggningar 27 638 25 416 Försvarsmakten 1 287 1 248 Vägverket, väganläggningar 12 246 14 666 Vägverket 1 248 850 Fortifikationsverket 881 973 Banverket 747 749 Statens fastighetsverk 717 392

Domstolsverket 721 576 Kustbevakningen 564 474

Uppsala universitet 669 707 Lunds universitet 585 624 Affärsverk

Kustbevakningen 542 607 Luftfartsverket 804 690 Karolinska institutet 517 507 Svenska kraftnät 662 450 Regeringskansliet 407 367 Sjöfartsverket 93 83

Göteborgs universitet 382 446 Skatteverket 370 384 Övriga myndigheter 3 880 6 559 Kriminalvården 359 303 Summa 47 485 49 704 Försäkringskassan 316 300

Banverkets pågående större investeringsprojekt Affärsverk avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Svenska kraftnät 5 831 5 988 Malmö. Luftfartsverket 963 981 Som Vägverkets pågående större investerings- Statens järnvägar 710 721 projekt räknas Norra länken i Stockholm. Sjöfartsverket 606 614 Ökningen hos Statens fastighetsverk beror på

arbetet med ombyggnaden av det tidigare Cen-

tralposthuset i centrala Stockholm. Övriga myndigheter 5 124 4 839 Summa 22 830 22 187

Not 24

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Beredskapstillgångar installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovi- Miljoner kronor sas under denna post. Även tillgångar som inne-

2007 2006 has genom finansiell leasing ingår.

Försvarsmakten 93 908 92 080 Rikspolisstyrelsen har under året bl.a. nyan- Statens räddningsverk, räddnings-

skaffat kommunikationsutrustning som ökat med 55 miljoner kronor. tjänst och varningsmateriel m.m. 680 768

Vägverkets tillgångar består förutom av ma- Socialstyrelsen, läkemedel och skiner och inventarier för verksamheten även av sjukvårdsförnödenheter 314 200 färjor bokförda till 465 miljoner kronor. Ök- Krisberedskapsmyndigheten 114 130 ningen under året avser till största delen färdig- Statens strålskyddsinstitut 28 24 ställda anläggningar som överförts från posten Rikspolisstyrelsen 16 11 pågående nyanläggningar.

Livsmedelsverket 5 -

Svenska kraftnäts tillgångar består till största

Summa 95 065 93 213 delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci-

vil och militär beredskap.

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Posten omfattar främst Försvarsmaktens

(FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for- Under denna post redovisas de förskott som don samt medicinsk utrustning. myndigheten lämnat vid anskaffning av materi-

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels ella anläggningstillgångar. beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, Försvarets materielverks förskott till Induvilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- strigruppen JAS minskar vartefter leveranserna skapsinventarierna uppgår till 80,0 miljarder sker. kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och Banverkets post avser förskott vid byggandet stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består nition, reservmateriel och livsmedel uppgår till främst av förskott avseende väganläggningar. 13,9 miljarder kronor.

Årets ökning med 1,8 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Beredskaps- Not 26 lagret har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket Andelar i dotter- och intresseföretag till största delen beror på ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Nyanskaffning av Andelar i dotterföretag militära beredskapsinventarier uppgår till 11,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar Miljoner kronor uppgår till 10,7 miljarder kronor under 2007.

2007 2006 Exempelvis har tolv JAS 39 Gripen anskaffats.

Vattenfall AB 111 709 96 589 Under året har försäljningar och utrangeringar

Civitas Holding AB (inklusive genomförts för 0,1 miljarder kronor.

Vasakronan AB) 25 736 21 813 Statens räddningsverks beredskapstillgångar Akademiska Hus AB 24 700 24 801

har främst på grund av avskrivningar minskat

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 22 251 19 076 något under året och består av bl.a. materiel för

Sveaskog AB 15 586 16 620 räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Vin & Sprit AB 7 966 7 232

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- Posten AB 7 047 5 817 kemedel och sjukvårdsförnödenheter. Bered- Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag

SBAB 6 226 6 062 skapslagringen av antivirala läkemedel mot pandemi och läkemedel avseende strålningsskador Specialfastigheter Sverige AB 5 269 5 113 har kompletterats under året. AB Svensk Exportkredit 4 496 4 124

Förskott avseende materiella

Apoteket AB 3 293 3 010

anläggningstillgångar

Venantius AB 2 783 4 614

Systembolaget AB 2 163 2 071 Miljoner kronor

Swedfund International AB 1 786 1 356 2007 2006

Luftfartsverket 4 5 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

(Sveriges Provnings- och

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 0 med 1,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras

Svenska Spel AB 0 0 främst av årets utdelning till staten av

2,5 miljarder kronor. Årets resultat på

1,4 miljarder kronor har reducerat minskningen. Affärsverk

Vin & Sprit AB har ökat med 0,7 miljarder Luftfartsverket - LFV Holding AB 151 157

kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets re- Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 110 97

sultat 1,5 miljarder kronor reducerat med utdel-

ning av 0,7 miljarder kronor. Övriga andelar 347 359

Posten AB har ökat med 1,1 miljarder kronor. Summa 262 586 237 676 I ökningen ingår årets resultat med 1,6 miljarder

kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder Med dotterföretag avses företag där statens ägar- kronor. andel överstiger 50 procent. SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder kro-

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade nor som en följd av årets resultat. egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har 31 december, utom i några fall då senaste delårs- ökat 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av bokslut använts. årets resultat 0,5 miljarder kronor minskat med

Andelar i dotterföretag har ökat med utdelning av 0,4 miljarder kronor. 24,9 miljarder kronor. AB Swedcarrier har ökat med 1,8 miljarder

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB kronor, vilket dels avser årets resultat på uppgår till 15,1 miljarder kronor, vilket huvud- 1,3 miljarder kronor och dels en ökad omvärdesakligen förklaras av periodens vinst på ringsreserv på 0,4 miljarder kronor. 19,8 miljarder kronor. Utdelning av 7,5 miljarder Statens järnvägar AB har ökat med kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödes- 0,4 miljarder kronor, vilket väsentligen avser säkring har medfört en minskning med årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdel- 0,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser ning av 0,2 miljarder kronor. huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av Venantius AB har minskat 2,0 miljarder kroel-derivat som används för prissäkring av fram- nor i andelsvärde. Förändringen förklaras av uttida försäljning. En negativ påverkan av valuta- delning av 2,1 miljarder kronor som delvis komsäkring av utländskt eget kapital på 2,0 miljarder penseras av årets vinst på 0,3 miljarder kronor. kronor har minskat de positiva omräkningsdiffe- Vasallen AB:s andelsvärde har minskat med renserna för verksamhet i utlandet på 0,3 miljarder kronor som ett resultat av utdel- 5,5 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna ning av 0,5 miljarder kronor, som till en del upphar uppstått när balansräkningar i utländska vägs av årets vinst på 0,1 miljarder kronor. dotterbolag räknats om till svenska kronor. Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i

Civitas Holding AB har ökat med enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom 3,9 miljarder kronor. Årets resultat har ökat ka- SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till pitalandelsvärdet med 4,6 miljarder kronor och minus 0,3 miljarder kronor. Efter övergång till utdelning har minskat värdet med 0,7 miljarder redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget kronor. SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har och bolaget behöver därför inte något aktieägarminskat med 0,1 miljarder kronor. Minskningen tillskott.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt kapital och reservfond (värdet uppgår till

Miljoner kronor 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- 2007 2006 intäkt när utdelning betalas till staten.

Summa andelar i dotterföretag 262 586 237 676

Summa andelar i intresseföretag 55 420 65 033 Andelar i intresseföretag

Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Miljoner kronor Summa 319 006 303 709 2007 2006

Miljoner kronor Affärsverk

2007 2006 Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 403 357

Exportkreditnämnden, obligationer 2 185 811 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties

ägarandel uppgår till högst 50 och lägst

Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 20 procent.

Karolinska institutet, aktier,andelar och

Andelar i intresseföretag är 9,6 miljarder kro- obligationer 318 358 nor lägre än föregående år främst på grund av att Regeringskansliet, Europarådets andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med utvecklingsbank CEB 34 34 10,3 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med Affärsverk 6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat Statens järnvägar 4 392 4 754 och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av 12,8 miljarder kronor till

Övriga myndigheter 257 250 staten har minskat värdet med motsvarande be-

Summa 10 496 10 536 lopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor och gav 10,7 miljarder i rea- De största förändringarna av värdepappersinnelisationsvinst. Marknadsvärdet på Regerings- haven avser Regeringskansliets omföring av aktikansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid års- erna i OMX AB till kortfristig placering i samskiftet till 101,3 miljarder kronor. band med beslutad försäljning samt EKN:s in-

SAS AB har ökat i värde med 0,2 miljarder nehav av obligationer som ökat med kronor, vilket väsentligen beror på periodens 1,4 miljarder kronor. Som ett led i garantiverkresultatandel. Marknadsvärdet på Regerings- samheten placerar EKN erhållna premier i olika kansliets aktier i SAS AB uppgår till 2,9 miljarder finansiella tillgångar och har under året ökat kronor. innehavet av obligationer i utländska valutor.

Innehavet utgör en del av likvid buffert för

riskexponering och balanserande innehav för

åtaganden i respektive valuta.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Statens Järnvägars värdepappersinnehav avser till aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå största delen nollkupongobligationer i syfte att samt hur landet skött sina skuldbetalningar. möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- Detta kompletteras med det allmänna riskläget och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar på landet vad gäller krediter och på den återståuthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. ende löptiden av EKN:s utestående fordran.

Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på

EKN:s fordringar uppgår till 6,9 miljarder kro- Not 28 nor. Reserveringen uppgår till 5,5 miljarder kro- Långfristiga fordringar nor. Minskningen av skadefordringarna beror till

största delen på stora återvinningar från Peru Miljoner kronor

och Angola, avskrivning av utestående ford- 2007 2006 ringar på Kamerun samt valutakursförändringar.

Ökningen för återförsäkrades andel av försäk- Exportkreditnämnden

ringstekniska avsättningar beror på att EKN - Skadefordringar 1 393 1 913

under året återförsäkrat enstaka risk avseende

- Valutadepositioner USD/EUR i svenska

affärer i Iran. Vidare har avtalsperioden förlängts affärsbanker 532 1 522

med ett år dels för en samlad återförsäkring på

- Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 304 1 174 20 risker i 20 länder, dels för en motpart avse-

ende återförsäkringen av Pakistan. Summa Exportkreditnämnden 3 229 4 609

Göteborgs universitets fordringar avser utlå-

ning av donationsmedel till Akademiska Hus för Göteborgs universitet 139 144

fastigheterna Handelshögskolan, Wallenberg- Fiskeriverket 125 119

salen och Hasselbladslaboratoriet, som vid

Styrelsen för internationellt

uppförandet finansierades med bl.a. donationsutvecklingssamarbete 122 149

medel. Statens bostadskreditnämnd 80 75

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Banverket 11 7

Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- Regeringskansliet 9 20

gifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består Försäkringskassan 5 6

av 25 fonder.

Sida garanterar och subventionerar Affärsverk u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan Statens järnvägar 3 002 3 386 få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten Svenska kraftnät 204 199 utgörs till största delen (90 miljoner kronor) av Sjöfartsverket 92 104 nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av Luftfartsverket 38 33 EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande

del av posten är en fordran på Swedfund avse-

ende villkorslån. Övriga myndigheter 7 15

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- Summa 7 063 8 866

ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ

AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till EKN redovisar försäkringstekniskt beräknat

2,5 miljarder kronor 2007. Dessutom redovisar nettovärde på skadefordringar. Fordringarna affärsverket en fordran på Storstockholms lokalutgår från de skadebelopp som betalats ut. Av-

trafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning drag görs för återvunna eller avskrivna belopp. på 0,5 miljarder kronor. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt för-

Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende fallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtals- förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg räntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs

som man tecknat avtal om med Trans Viking utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be- A/S. Dessa uppgick till 80 miljoner kronor. dömning av fordringar på andra länder är det

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 29 Under åren 1999–2007 gjorde CSN reservatio- Utlåning ner för osäkra fordringar med sammanlagt

27,2 miljarder kronor. Vid utgången av 2007 är Miljoner kronor

den totala reserveringen 27,8 miljarder kronor på 2007 2006 en total lånefordran uppgående till 179 miljarder

kronor. De osäkra fordringarna för lånetyperna Centrala studiestödsnämnden

studielån och studiemedel har under året mins- Studielån (lån med villkorad

kat. När det gäller annuitetslånen har de osäkra återbetalning, beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 74 591 79 519 fordringarna ökat med 0,9 miljarder kronor, vil- Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni ket till största delen beror på ett ökat inflöde av 2001) 66 094 57 932 låntagare och en skuldökning. Delar man upp de Studiemedel (beviljade före 1989 och osäkra fordringarna för annuitetslånen på reäldre lån) 9 454 10 763

spektive kriterier så är förlusten på grund av Hemutrustningslån 1 307 1 313 dödsfall den största posten, men procentuellt är Skuldsaneringslån och övrigt 0 -2 det problemen med bristande betalningsbenä- Summa Centrala studiestödsnämnden 151 446 149 525 genhet som ökat mest.

RGK är den myndighet utöver CSN som har Riksgäldskontoret omfattande utlåning. När det gäller SVEDAB är

0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till PPM Utlåning till Premiepensionsmyndigheten 3 098 1 638 och AP-fonderna ingår också i denna post, efter-

som dessa myndigheter inte konsolideras i årsre- Utlåning till AP-fonden 139 130

dovisningen för staten. Övrigt 295 288

Sidas utlåning avser biståndskrediter och vill- Summa Riksgäldskontoret 20 183 15 272

korslån.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 293 274

Not 30 Övriga myndigheter 108 121

Varulager och förråd Summa 172 030 165 192

Miljoner kronor

CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan

2007 2006 delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är

Banverket 467 494 lån finansierade med lån hos RGK vilket är de

Försvarsmakten 457 527 lån som går under benämningen studielån bevil-

Statens räddningsverk 127 93 jade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001

Vägverket 119 139 och framåt. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbud- Försvarets materielverk 112 89 geten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. Rikspolisstyrelsen 108 106 CSN:s fordringar uppgår totalt till drygt Kriminalvården 72 66 151 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till Statens jordbruksverk 27 25 reservationerna för osäkra fordringar.

Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s Affärsverk beräkning av osäkra fordringar och de nedskriv-

Luftfartsverket 44 47 ningar som görs på lånefordringarna. Dessa

Sjöfartsverket 43 51 principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetal-

Övriga myndigheter 170 178 ning och framtida förluster på grund av dödsfall.

Summa 1 746 1 815 Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- Not 33 ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- Förskott till leverantörer nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate-

Miljoner kronor

rial. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i 2007 2006 huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Banverket 8 11

Försäkringskassan 5 - Fortifikationsverket 3 3

Not 31 Pågående arbeten

Affärsverk Miljoner kronor Luftfartsverket 13 68

2007 2006 Summa 29 82 Lantmäteriverket 187 160

Försvarsmakten 29 96 Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveranser.

Banverket 29 24 Fortifikationsverket 17 12 Skogsstyrelsen 12 5

Not 34 Kundfordringar

Övriga myndigheter 25 29 Summa 299 326 Miljoner kronor

2007 2006

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i hu-

Exportkreditnämnden 1 607 1 218

vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av-

Vägverket 916 823

styckning och reglering av gränsdragning mellan

Banverket 854 838

fastigheter.

Försvarets materielverk 795 606

Försvarsmaktens pågående arbeten avser hu-

Lantmäteriverket 168 178

vudsakligen beställningar från Försvarets materi-

Statens institutionsstyrelse 165 158

elverk. Minskningen jämfört med 2006 beror på mindre eftersläpning vid Försvarsmaktens faktu- Lunds universitet 140 126

rering av FMV. Karolinska institutet 127 95

Försvarsmakten 116 115

Not 32 Affärsverk

Fastigheter

Luftfartsverket 456 416 Svenska kraftnät 319 207

Miljoner kronor

Sjöfartsverket 144 142 2007 2006

Som kundfordringar redovisas fakturerade be- Summa 116 121 lopp avseende myndighetens försäljning av

främst tjänster. EKN:s fordringar utgörs av Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort fordringar på garantitagare avseende förskottsantal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- premier och efterskottspremier. tesprojekt pågår eller är planerade. Vägverkets och Banverkets poster består av

fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt

kommuner.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 35 slutavräkning av preliminärt utbetalda medel Övriga fordringar som grundas på prognoser.

RGK:s fordringar utgörs till största delen av Miljoner kronor

fordran för s.k. CSA-avtal. Det avser säkerheter 2007 2006 som betalas i form av kontanter i samband med

att marknadsvärdet förändras på derivatinstru- Skatteverket

ment. Fordringar på skattekonto 24 197 22 616

Statens jordbruksverks övriga fordringar avser Fordringar lämnade till Kronofogdemyn-

bland annat fordringar på EU för gjorda utbetaldigheten för indrivning m.m. 3 639 3 835

ningar av bidrag inom jordbruksfonderna, rekvi- Fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting - 1 762 rerade och upparbetade medel inom utvecklings-

sektionen samt bundet kapital i offentliga lager Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 23 21 till följd av inköps- och försäljningsverksamhet Summa Skatteverket 27 859 28 234 för EU:s räkning av bl.a. råsocker. Fordran på

EU uppgår till totalt 6,4 miljarder kronor

(6,8 miljarder kronor föregående år). Riksgäldskontoret

Tullverkets övriga fordringar består till största

kets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväx- Statens jordbruksverk 6 408 6 878 lingar.

Tullverket 2 362 1 238 Försäkringskassans fordringar utgörs till

Försäkringskassan 2 240 3 264 största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- Centrala studiestödsnämnden 769 654 seende underhållsstöd, 1,2 miljarder kronor (en Lantmäteriverket 275 436 minskning med 0,3 miljarder kronor sedan före-

Inspektionen för gående år), samt återkravsfordringar avseende arbetslöshetsförsäkringen 263 1 övriga socialförsäkringsförmåner, 0,7 miljarder

kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avse- Affärsverk ende underhållsstöd bedöms som osäkra och har Statens järnvägar 327 334 skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet

Luftfartsverket 212 113 uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till övriga ford-

ringar hänförs också fordringar för EU-vård på Svenska kraftnät 29 28

250 miljoner kronor och fordringar hos kom- Sjöfartsverket 1 0

muner för assistansersättning på 225 miljoner

kronor. Minskningen jämfört med föregående år Övriga myndigheter 1 184 1 098 avser förutom underhållsstöd främst avräk- Summa 43 049 42 617 ningsfordringar på AP-fonder för pensioner och socialavgifter, som varierar månad för månad.

Övriga fordringar har ökat med 0,4 miljarder Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen kronor jämfört med föregående år. redovisar främst uppbördsfordringar för obe-

Skatteverkets fordringar på skattekontot har talda finansieringsavgifter och förhöjda finansieökat med 1,6 miljarder kronor. Individuell pröv- ringavgifter för november 2007 som fakturerats i ning av uppbördsfordringar är inte möjligt att december 2007. Den förhöjda finansieringsavgöra med hänsyn till det mycket stora antal ford- giften i arbetslöshetsförsäkringen infördes den ringar. Värdering har därför skett med ledning av 1 januari 2007. tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under Statens järnvägars post består till största delen indrivning har beräknats med ledning av utförd av fordran på SL, kortfristig del samt nuvärde av åldersanalys. Ej restförda skattekontofordringar förräntning av överskottsfond i Försäkringsberäknas inflyta till fulla värdet. Fordringar avse- bolaget Skandia. ende kommunalskatt för kommuner och landsting kan variera mellan åren eftersom de avser

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 36 kurser och bokförs som en förutbetald kostnad

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda som periodiseras över lånets löptid. kostnader

Miljoner kronor

Not 37

2007 2006 Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kro- Miljoner kronor nor 4 251 4 201

- underkurser, upplåning i utländsk 2007 2006

valuta 284 341

Kungl. Tekniska högskolan 143 109 - underkurser, statsskulden till

Lunds universitet 120 114 nominellt belopp i svenska kronor 3 123 4 989

Karolinska institutet 110 93 - underkurser, statsskulden till nomiellt

Kriminalvården 253 205 Fiskeriverket 21 17 Skatteverket 197 177 Göteborgs universitet 146 135 Övriga myndigheter 344 309 Domstolsverket 144 156 Summa 1 129 951 Vägverket 137 70

Stockholms universitet 136 103 Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- Försäkringskassan 126 167 enskommen ersättning för genomförd verksam- Uppsala universitet 123 121 het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Karolinska institutet 118 120 Arbetsmarknadsverket 114 130

Not 38

Kungl. Tekniska högskolan 111 106

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter

Affärsverk Luftfartsverket 64 54 Miljoner kronor Sjöfartsverket 61 61

2007 2006

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har

Inspektionen för betalats ut under året. Förutom poster kopplade

arbetslöshetsförsäkringen 1 145 262 till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror

Arbetsmarknadsverket 673 130 eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.

Statens jordbruksverk 302 5

Underkurser uppstår när RGK emitterar obli-

Kärnavfallsfondens styrelse 291 168 gationer och marknadsvärdet är lägre än det no-

Banverket 162 373 minella värdet. Mellanskillnaden utgör under-

Försäkringskassan 118 190

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

valutadepositioner i svenska banker och Insättningsgarantinämnden 113 98

obligationer utgivna av svenska banker Exportkreditnämnden 69 67 Vägverket 60 18

Affärsverk

Verket för näringslivsutveckling 34 35

Statens järnvägar 150 -

Affärsverk

Övriga myndigheter 2 0 Svenska kraftnät 583 411

Summa 19 276 33 083 Luftfartsverket 236 183 Sjöfartsverket 53 45

RGK:s innehav avser placerade dagslån på Statens järnvägar 52 55

8,2 miljarder kronor, placeringar i andra lånein-

stituts obligationer på 2,6 miljarder kronor och Övriga myndigheter 383 336

köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor.

Summa 33 497 36 147 RGK placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden.

Som upplupna intäkter redovisas räntor och Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i andra intäkter som upparbetats, men där faktu- Nordea AB samt OMX AB. Marknadsvärdet på rering eller betalning inte skett till och med Regeringskansliets innehav av aktier i Nordea brytdagen. AB uppgick vid årsskiftet till 55,7 miljarder kro-

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden nor. En omklassificering av OMX AB har gjorts mellan de skatteintäkter som tas upp av främst från finansiell anläggningstillgång till kortfristig Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas placering med anledning av beslutad försäljning. i samband med upprättandet av årsredovisningen Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav för staten. Beloppet redovisas inte av någon av aktier i OMX AB vid årsskiftet uppgick till myndighet utan endast i årsredovisningen för 2,1 miljarder kronor. staten. Minskningen innebär att de periodiserade Försäkringskassan redovisar hypoteksobligaskatterna i resultaträkningen är lägre än de kas- tioner i fonder för socialförsäkringsändamål ensamässiga skatter Skatteverket redovisat. För- ligt äldre lagstiftning. ändringen avser skatter hänförliga till 2006 och EKN har fastränteplaceringar i utländsk valuta 2007, se not 1, Skatteintäkter. i form av valutadepositoner i svenska banker

RGK:s upplupna ränteintäkter avseende samt obligationer utgivna av svenska banker med skuldskötselinstrument avser ränteintäkter för- en löptid upp till ett år till ett värde av knippade med statsskulden som är intjänade 1,2 miljarder kronor. under året men ännu ej inbetalda.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) upplupna intäkter ökade med Not 40 883 miljoner kronor. Från och med 2007 faktu- Kassa och bank rerar IAF arbetslöshetskassorna en förhöjd finansieringsavgift enligt lagen (1997:239) om Miljoner kronor arbetslöshetskassor. Den periodiserade finansie-

2007 2006 ringsavgiften är 928 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret 700 542

Skatteverket 605 482

Försvarets materielverk 220 197 Not 39

utbildningsområdet 60 66 Försäkringskassan hypoteksobligationer

Banverket 57 9 m.m. 1 471 1 505

Kungl. Tekniska högskolan 51 52 Exportkreditnämnden, 1 187 1 126

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Linköpings universitet 34 2 dovisas i resultaträkningen. Under 2007 ökade Lunds universitet 27 44 nettoförmögenheten med 135,5 miljarder kro-

nor, främst som följd av årets överskott på Affärsverk 126,9 miljarder kronor. Nedan redogörs för för- Luftfartsverket 160 31 ändringar av poster som ingår i nettoförmögen-

heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att Statens järnvägar 109 239

nettoförmögenheten påverkas utgör ändå för- Sjöfartsverket 46 19

klaringar till förändringar av ingående delposter.

avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg-

Av RGK:s redovisade belopp finns 12 miljoner ningar.

kronor på bank i utländsk valuta och

Donationskapital 688 miljoner kronor på bank i svensk valuta.

Donationskapitalet har ökat med 19 miljoner

De medel som Skatteverket redovisar under

kronor under året. Ökningen beror på att Mo- Kassa och bank avser till största delen klienters

derna museet och Nationalmuseet har erhållit bankmedel (deponerade medel samt ansöknings-

donationer i form av konstverk och likvida meavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats

del. mot inkomsttitel).

Kassa och bank hos Försvarets materielverk

Resultatandelar i dotterbolag (FMV) avser i huvudsak de medel som myndig-

Regeringskansliet svarar för merparten av posheten har för olika samarbetspartners räkning.

ten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till

EKN:s höga belopp år 2006 avsåg till största

största delen baserat på bolagens egna kapital delen medel som tillfälligt placerats på bank för

enligt årsbokslut. Förändringen på 20,5 miljarder senare fördelning.

kronor under året består av föregående års

resultatandelar (48,4 miljarder kronor), utdel-

ningar betalda under 2007 (-32,2 miljarder kro- Not 41

nor) samt övriga förändringar av eget kapital i Nettoförmögenhet

dotterbolagen (7,3 miljarder kronor). Försälj-

Miljoner kronor ning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att

resultatandelar förs över till balanserad kapital- 2007 2006

förändring (4,5 miljarder kronor). Omföring av

Uppskrivningskapital 111 114 negativa resultatandelar har netto medfört en

Donationskapital 313 294 ökning av resultatandelar och en balanserad ka-

Resultatandelar i dotterföretag 204 372 183 845 pitalminskning med 1,2 miljarder kronor. Den

Balanserad kapitalförändring -831 259 -923 199 del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande

Årets över-/underskott enligt årets utdelning och som redovisas som skattein-

resultaträkningen 126 894 103 915 täkt omföres från balanserad kapitalförändring

Summa -499 569 -635 031 till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kro-

nor).

TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultat- Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-

räkningen en betydande ökning av eget kapital. gångar och skulder. Eftersom statens skulder är

Till övervägande del avser detta valutakursdiffestörre än tillgångarna är statens nettoförmögen-

renser, varav statens andel uppgår till het negativ. Förändringen av nettoförmögen-

3,2 miljarder kronor. heten mellan två år samvarierar i huvudsak med

Vattenfall AB redovisar betydande ökning av statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten

det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändpåverkas i första hand av resultaträkningens

ringen uppgår till 2,9 miljarder kronor och består överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen-

till största delen av kassaflödessäkring heten av andra transaktioner som förändrar till-

(-0,6 miljarder kronor), valutasäkring av utgångarnas eller skuldernas värde utan att de re-

ländskt eget kapital (-2,0 miljarder kronor) och

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

omräkningsdifferenser vid konsolidering av Se även avsnittet Nettoförmögenheten i anverksamhet i utlandet (5,5 miljarder kronor). slutning till Resultaträkning, balansräkning och

LKAB redovisar en direkt ökning av eget ka- finansieringsanalys. pital med 0,5 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 91,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 55,5 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 32,2 miljarder kronor. Ett aktieägartillskott till Swedfund International AB har medfört en kapitalökning med 0,4 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,2 miljarder kronor.

Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att 4,5 miljarder har förts över från resultatandelar till balanserad kapitalförändring

Systembolaget AB:s resultat för till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (0,3 miljarder kronor).

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten.

Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pensioner, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor.

RGK:s konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Förändring av statens nettoförmögenhet

Miljoner kronor

Balanserad

Uppskrivnings- Donations- Resultatandelar kapital- Årets över-

kapital kapital i dotterföretag förändring /underskott Summa Utgående balans 2006 114 294 183 845 -923 147 103 671 -635 223 Avsättning fristående krediter, Sida -28 -28 Försäkringsmässig avsättning samt fondupplösning, Bostadskreditnämnden -24 244 220 Ingående balans 2007 114 294 183 845 -923 199 103 915 -635 031 Föreg. års kapitalförändring -3 48 449 55 469 -103 915 0 Utdelning från dotter – och intresseföretag -32 192 32 192 0 Förändring av eget kapital hos

Omföring av resultatandel från Systembolaget AB redovisad som skatteintäkt 330 -330 0 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodiseringsposter samt diverse fordringar och skulder -134 -134

Saldo inomstatlig betalningsavräkning 1 934 1 934

Pensionsskuld och inkomstgaranti, Riksdagen -1 662 -1 662 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 192 192 Utjämningspost avseende

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 42 på institutens kapitaltäckningsgrad, används till Fonder att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas

ut till institut som försatts i konkurs och som Miljoner kronor

omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller 2007 2006 för såväl privatpersoner som företag och andra

juridiska personer. Även insättningsgarantimed- Kärnavfallsfonden 38 694 37 700

len är placerade i statspapper och på konto i Insättningsgarantinämndens fond 17 639 16 527

RGK.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder Försäkringskassan

som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka - Trafiklivräntefonden 700 690

bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser - Frivilliga yrkesskadefonden 109 109 betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, - Affärsverksfonden 90 94 Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon- - Övriga fonder 125 124 den. Summa Försäkringskassan 1 024 1 017 Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket

och används för bl.a. omhändertagande av mil- Batterifonden (Naturvårdsverket) 789 777 jöfarliga batterier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 348 317 (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 302 293 största beloppet (136 miljoner kronor) redovisas Medel från vattendomar m.m. av länsstyrelsen i Norrbottens län. (Fiskeriverket) 133 128 Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket Bilskrotningsfonden (Vägverket) 18 190 och används till bilskrotningspremier. Efter att

riksdagen fattat beslut om lagen (2007:162) om Övriga 86 74 bilskrotningsfonden som ledde till högre bil-

skrotningspremier för äldre bilar, förbrukades Total summa 59 033 57 023

huvuddelen av fonden i samband med de utbe-

talningar av extra skrotningspremier som gjordes

Som fonder i staten redovisas medel som reser-

under året. Kvarvarande belopp avser främst meverats för särskilda ändamål, men där det reser-

del som ska betalas ut till kommuner som ännu verade beloppet inte bestäms av en fastställd

inte rekvirerat de medel som regelverket ger rätt skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.

till. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fonder.

Not 43 Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärn- Avsättning för pensioner och liknande

avfallsfonden som består av avgifter från kärn- förpliktelser kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kost- Miljoner kronor nader nu och i framtiden för hantering och

2007 2006 slutförvaring av använt kärnbränsle och annat

Statens pensionsverk 161 664 159 594 avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för Riksdagsförvaltningen 1 365 mer än 65 procent av det kapital som redovisas Försvarsmakten 1 300 1 665 som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i Rikspolisstyrelsen 452 542 statspapper och till en mindre del på konto i Försvarets materielverk 138 174 RGK. Försäkringskassan 108 98

Insättningsgarantinämndens fond har fram till utgången av 2007 förvaltats enligt riktlinjer som

Affärsverk beslutas av Insättningsgarantinämnden. Från den

Luftfartsverket 3 931 2 910 1 januari 2008 är Insättningsgarantinämnden

Sjöfartsverket 1 528 1 177 nedlagd och verksamheten överförd till RGK.

Svenska kraftnät 291 204 Fonden utgörs av avgifter från institut som om-

Statens järnvägar 103 23 fattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

verket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har

Övriga myndigheter 1 031 990 beslutat tillämpa dem frivilligt redan för 2007.

Summa 171 911 167 377 För Luftfartsverket har de ändrade antagandena

lett till att avsättningen ökat med cirka

0,9 miljarder kronor exklusive särskild löneskatt. Det stora flertalet myndigheter betalar pen-

Även för Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är sionspremier till SPV. SPV ansvarar och gör av-

de ändrade antagandena huvudförklaringen till sättningar för merparten av statens pensionsåta-

årets ökning. gande i den statliga försäkringsrörelsen. Undan-

tag från denna försäkringslösning är de

myndigheter som gör egna avsättningar för pen-

Not 44 sioner, främst affärsverken utom Statens

Övriga avsättningar järnvägar.

Den av SPV redovisade pensionsskulden har Miljoner kronor

ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 föregå-

2007 2006 ende år). De viktigaste positiva förändringsfak-

(värdesäkring) 2,0 miljarder kronor medan av- Försäkringskassan 706 607 sättningen minskade på grund av utbetalade

Styrelsen för internationellt utvecklingsförmåner med 6,7 miljarder kronor och aktuali- arbete 400 411 sering (utredning av tjänstetid och intjänad pen- Banverket 306 376 sionsrätt) med 1,5 miljarder kronor. De försäk- Sveriges geologiska undersökningar 96 103 ringstekniska riktlinjerna har varit oförändrade under 2007, men ändras fr.o.m. den 1 januari

Affärsverk 2008. SPV har beräknat effekten av de nya rikt-

Statens järnvägar 217 322 linjerna till 5,3 miljarder i ökad avsättning jäm-

Luftfartsverket 82 67 fört med den avsättning som redovisas ovan.

Sjöfartsverket 25 37 Effekten beror främst på att generationsdödlighet införs vid beräkningen, vilket minskar av-

Övriga myndigheter 282 354 sättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen. Summa 15 153 18 050

Riksdagsförvaltningen tar fr.o.m. 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier

Balansposten Övriga avsättningar består till till förutvarande och nuvarande ledamöter. Hu-

största delen av EKN:s avsättningar för risker i vuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som

garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för lämnat riksdagen och uppkom i samband med

förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkonriksdagsvalet 2006 eller tidigare, men avsätt-

centration i portföljen. Den totala reserveringen ningen har endast beräknats per den 31 decem-

vid utgången av 2007 uppgår till 9 277 miljoner ber 2007 varför jämförelsetal saknas (se avsnitt

kronor och har minskat med 329 miljoner kro- 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys-

nor. Dessutom har återförsäkrares andel av risningar).

ken ökat med 130 miljoner kronor, vilket mins- Försvarsmaktens avsättningar har minskat kar den risk som faller på staten ytterligare.

eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög

Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares nivå medan årets kostnader i samband med nya

andel är därmed 8,3 procent av engagemanget vid beslut gått ned kraftigt jämfört med föregående

slutet av 2007, vilket är en minskning jämfört år.

med slutet av 2006. Det finns flera skäl till att re- Beräkningsgrunderna för affärsverkens penserveringarna minskat. Den genomsnittliga risk-

sionsskulder har efter beslut av SPV ändrats såväl

tiden har blivit kortare. Reserveringar för förför dödlighets- som ränteantaganden (diskonte-

tidsinlösta stora affärer har upplösts. Dessutom ringsräntan har sänkts). De ändrade grunderna

har riskerna förbättrats för flera stora ärenden är obligatoriska från 2008, men både Luftfarts-

och ett antal länder, med undantag för Iran, har

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- Not 45 serveringsbehovet. Statsskulden

Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut Lån i Sverige 2004 har minskat under 2007 då cirka en fjärde-

Miljoner kronor del av de åtaganden som avsättningar gjorts för har reglerats, bl.a. de största delarna av avsätt- 2007 2006 ningar för personal under avveckling och av-

Nominella statsobligationer 513 172 553 911 vecklingskostnader som rör andra myndigheter.

Ränte- och valutaswappar -225 900 -239 000 De kvarstående avsättningarna avser till cirka

Ränteswappar 111 679 94 250 75 procent avsättningar för avveckling av mate-

Statsskuldväxlar 170 856 254 685 riel.

Privatmarknadslån 62 965 63 554

RGK reserverar medel för framtida garanti-

serveringen beror främst på värderingen av Öre-

sundsbron. Eliminering, myndigheters innehav -53 120 -49 741

Statens bostadskreditnämnd har minskat sin

Summa 882 053 954 193 avsättning för garantier med nära 700 miljoner

kronor. Orsaken är att nämndens garantistock

I RGK:s definition av den svenska statsskulden minskat med 44 procent under året, vilket även

ingår de låneinstrument som kontoret använder, minskar de förväntade förlusterna.

och har använt sig av, i sin finansiering av statens

Försäkringskassans avsättning avser främst

lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre

och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas lagstiftning (555 miljoner kronor). Nyteckning

till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärdetill försäkringen upphörde i början av 1980-talet

ras inte med avseende på förändringar i markoch avsättningen minskar numera successivt ef-

nadsräntorna. tersom inga premier inbetalas, med skillnaden

I Årsredovisning för staten används RGK:s mellan kapitalavkastning och pensionsutbetal-

definition av statsskulden minskat med elimineningar. Under året har Försäkringskassan dess-

ringar av de statliga myndigheternas innehav av utom gjort avsättning för engångspremier vid

statliga obligationer och statsskuldväxlar. omställning av verksamheten med 145 miljoner

Det är endast ett fåtal myndigheter som innekronor exklusive särskild löneskatt.

har statsobligationer och/eller statsskuldväxlar.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam-

Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet arbete (Sida) avsättningar för risker i engage-

35,8 miljarder kronor och Insättningsgarantimang avser exportkrediter där Sida garanterar

nämndens innehav var 16,6 miljarder kronor. och subventionerar krediten (U-krediter). U-

Övriga myndigheters innehav avser främst krediterna ges till 24 länder för export som av

RGK:s eget innehav av premieobligationer. Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i

länder som inte själva kan bära kostnaden för

Lån utomlands normal finansiering på kommersiella villkor.

Under året har engagemanget minskat med cirka

Miljoner kronor tio procent till 1,8 miljarder kronor. Reserve-

2007 2006 ringen för förluster har endast förändrats margi-

av engagemanget på Sri Lanka. I avsättningen

Summa 232 841 266 023 ingår även en mindre del som avser s.k. fristå-

ende garantier.

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen

Affärsverket Statens järnvägars avsättningar

till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de avser främst riskreserv för leasing.

valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- Leverantörsskulder avser skulder som uppkomsade lånen i utländsk valuta minskade med mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan 33,2 miljarder kronor. De utländska lånens variera kraftigt mellan åren på grund av skuldermarknadsvärde den 31 december 2007 uppgick nas kortfristiga karaktär. till 233 miljarder kronor.

Statsskulden totalt Not 47

Övriga skulder

Miljoner kronor

Miljoner kronor 2007 2006 Lån i Sverige 882 053 954 193 2007 2006 Lån utomlands 232 841 266 023 Skatteverket

Summa 1 114 894 1 220 216 Kontoöverskott skattekonto 24 415 38 370 Övrigt Skatteverket 1 731 185 Summa Skatteverket 26 146 38 555

Not 46 Leverantörsskulder Riksgäldskontoret

Skuld till Premiepensionsmyndigheten 11 326 8 032 Miljoner kronor

Försvarsmakten 996 1 159 Försäkringskassan 771 660

Statens skuld till Vattenfall AB 2 050 3 075 Rikspolisstyrelsen 579 581

Försäkringskassan 8 413 8 395 Kriminalvården 469 231

Vägverket 2 925 2 857 Arbetsmarknadsverket 448 713

Banverket 1 928 1 979 Fortifikationsverket 355 429

Exportkreditnämnden 373 420 Statens fastighetsverk 332 303

Rikspolisstyrelsen 253 309 Regeringskansliet 217 189

Statens pensionsverk 312 306 Skatteverket 206 399

Försvarsmakten 263 269 Migrationsverket 204 97 Kungl. Tekniska högskolan 159 60

Affärsverk Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 154 160 Statens järnvägar 8 138 10 248 Domstolsverket 152 160 Luftfartsverket 112 144 Post- och telestyrelsen 148 157 Svenska kraftnät 44 16 Lantmäteriverket 144 112 Sjöfartsverket 15 26 Krisberedskapsmyndigheten 134 79

Övriga myndigheter 2 355 2 314 Affärsverk Summa 74 382 91 434 Svenska kraftnät 345 240 Luftfartsverket 317 409

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på

Sjöfartsverket 98 122

skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyl- Statens järnvägar 51 11 digas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2008. Övriga myndigheter 3 334 3 276 Till viss del utgörs överskotten också av oregle- Summa 16 614 16 007 rade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

inte hunnit effektueras på balansdagen. Över- SVEDAB, vilket utgör en stor del av verkets övskotten på skattekonto har minskat kraftigt riga skulder. jämfört med föregående år. En viktig förklaring Affärsverket Statens järnvägar har minskat till att kompletteringsbetalningarna är lägre kan sina övriga skulder med drygt 2 100 miljoner vara att förmögenhetsskatten avskaffats under kronor, vilket till övervägande del avser minsåret, och att de skattskyldiga därför inte har an- kade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ledning att betala in skatten före årsskiftet för att ned i takt med att motsvarande tillgångar minsundgå förmögenhetsbeskattning på beloppet. kar i värde.

RGK:s skuld till PPM avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis

Not 48 placerats på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Skulden har ökat eftersom Depositioner PPM placerat en större del av medlen på konto i

Miljoner kronor RGK.

Medel för EU-avgiften avser medel som har 2007 2006 skuldförts på EU-kommissionens konto i RGK,

Skatteverket men ännu inte betalats från statens centralkonto

Klientmedel 562 446 i Riksbanken. Beloppet varierar över tid bero-

Medel enligt förlikningsavtal och ende på EU-kommissionens aktuella likviditets- skuldsanering 3 5 behov.

Summa Skatteverket 565 451

RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar) omvand-

Länsstyrelsen i Stockholms län 244 269 las lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk

Övriga myndigheter 155 271 och för att hantera denna ingår man s.k. CSAavtal. Storleken på säkerheterna beror på mark- Summa 964 991 nadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel Vid utgången av 2007 var de betydligt lägre än hos Kronofogdemyndigheten (redovisas av föregående år. Avistamedel avser inlåning i Skatteverket) och av hyror som deponerats av Statens internbank. Den del som avses här gäller privatpersoner hos länsstyrelserna i samband inlåning från statliga bolag och andra organ som med tvist med fastighetsägare. inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Den största delen av beloppet avser Svenska spel. Not 49

Statens åtagande i samband med överens- Förskott från uppdragsgivare och kunder kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn

Miljoner kronor Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB. Den regleras under en fyraårsperiod med 2007 2006 1 025 miljoner kronor varje år, varav två år för-

Vägverket 108 11 flutit. Skulden är redovisad av Regeringskansliet.

Försvarets materielverk 40 191 Försäkringskassans övriga skulder avser Kungl. Tekniska högskolan 22 16

främst innehållen skatt på utbetald pension,

Patent- och registreringsverket 21 23 sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för-

Banverket 18 70 äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk-

Kemikalieinspektionen 16 20 ringsförmåner.

Av Vägverkets Övriga skulder avser Växjö universitet 10 18 1 262 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och Affärsverk 883 miljoner kronor betalningsutfästelse avse- Svenska kraftnät 104 113 ende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB.

Även Banverket redovisar 883 miljoner kro- Övriga myndigheter 24 44 nor för motsvarande betalningsutfästelse till

Summa 363 506

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Förskott från uppdragsgivare och kunder består skattning av kommande rekvisitionsbelopp från av medel som erhålls för finansiering av större bl.a. länsstyrelserna samt en finansiell korrigerprojekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- ing av EU-medel. vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid Som upplupna kostnader redovisas i övrigt och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- bl.a. myndigheternas skuld till personalen för nats. sparad och outtagen semester.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Av- Not 51 talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag skotten intäktsförs under denna tid.

Miljoner kronor

2007 2006 Not 50

Statens jordbruksverk 1 315 838 Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader

2007 2006

Vägverket 629 1 338

Banverket 1 199 791

Sveriges lantbruksuniversitet 205 223 Rikspolisstyrelsen 999 876

Kungl. Tekniska högskolan 190 206 Försvarsmakten 939 884

Södertörns högskola 161 90 Statens jordbruksverk 557 91

Linköpings universitet 158 135 Migrationsverket 539 425

Skatteverket 428 389

Övriga myndigheter 854 876 Arbetsmarknadsverket 356 358

Summa 7 428 7 399 Kriminalvården 293 253

Försvarets materielverk 264 189

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel Regeringskansliet 244 217

som erhållits, men som ännu inte förbrukats för Krisberedskapsmyndigheten 233 67

sitt ändamål.

De oförbrukade bidragen ökade med 0,5 mil-

Affärsverk

jarder kronor eller 57 procent hos Statens jordb-

Svenska kraftnät 538 341

ruksverk jämfört med föregående år. Ökningen

Luftfartsverket 441 347 beror på utbetalade förskott från EU:s lands-

Sjöfartsverket 133 115 bygdprogram för 2007–2013.

Statens järnvägar 45 72 Vägverkets oförbrukade bidrag har minskat

med 0,7 miljarder kronor eller 53 procent och

Övriga myndigheter 3 556 3 040 avser till största delen bidrag från Stockholm

stad avseende Norra länken. Summa 34 572 34 076

Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter

har eliminerats i årsredovisningen för staten med RGK:s upplupna kostnader avser räntekostnader

7,6 miljarder kronor. Motsvarande eliminering för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta

uppgick föregående år till 6,5 miljarder kronor. och för skuldskötselåtgärder.

Elimineringarna för 2007 avser till 50 procent

Statens jordbruksverks upplupna kostnader

medel hos universitet och högskolor och avser i huvudsak beslutade men inte utbetalda

33 procent medel hos länsstyrelserna. I kapitel 3 bidrag på 219 miljoner kronor, finansiell korri-

Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.5 gering av EU medel på 231 miljoner kronor samt

Oförbrukade bidrag, beskrivs utvecklingen av tilläggskvot för socker på 89 miljoner kronor. År

2006 redovisade Statens jordbruksverk en upp-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

oförbrukade bidrag som betalats mellan myn- Not 53

digheter närmare. Garantiförbindelser

Miljoner kronor Not 52 2007 2006

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda

Garantier för vilka avsättning ej görs

intäkter

Insättningsgarantin och

investerarskyddet 578 600 527 363 Miljoner kronor

2007 2006 Garantier om tillförsel av kapital

Riksgäldskontoret: Garantikapital, Riksgäldskontoret 78 301 76 441 - förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 19 696 22 069

Övriga garantier - förutbetalda överkurser vid upplåning i

Affärsverk m.fl., RGK 1 631 1 640 utländsk valuta 246 286

Summa garantier för vilka avsättning - förutbetalda avgifter för utfärdande av

ej görs 658 532 605 444 garantier 10 11 - förutbetalda underkurser, uppköp

Banverket 172 7 Exportgarantier m.m.

Affärsverk

Internationella åtaganden, RGK 6 733 6 332 Luftfartsverket 93 101

Övrigt, RGK 64 231 Svenska kraftnät 25 19

Sjöfartsverket 6 4

Övriga garantier

Överkurser uppstår när RGK emitterar obliga-

De statliga garantiåtagandena hanteras av fem tioner och marknadsvärdet är högre än det no-

myndigheter: Insättningsgarantinämnden, RGK, minella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs

EKN, Sida och Statens bostadskreditnämnd och bokförs som förutbetald intäkt som periodi-

(BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i seras över lånets löptid.

kapitel 6 Statliga garantier och krediter.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra

I noten har garantiåtagandena delats upp i myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som

garantier för vilka ingen avsättning för förluster betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till

görs och garantier för vilka avsättning görs. kommande år.

Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redo- förtida avflyttning. Totalförsvarets forskningsinvisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt stitut, Malmö högskola och Försäkringskassan det särskilda underlaget). redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda

Garantiåtagandena har under de senaste åren lokaler. Statens räddningsverk redovisar anökat till följd av större volym insättningar som svarsförbindelser för hyrda lokaler och hyrda omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 är övningsfält. ökningen cirka 50 miljarder kronor. Statens fastighetsverk redovisade föregående

Bostadskreditgarantierna har däremot gått år terminssäkring i US-dollar. ned kraftigt under 2007.

4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Not 55

Skatter Miljoner kronor

Miljoner kronor 2007 2006

2007 2006

Riksgäldskontoret 6 473 6 202 Statens pensionsverk 2 138 2 417 Enligt resultaträkningen 989 854 963 940 Radio- och TV-verket 779 630 Rikspolisstyrelsen 235 - Avgår:

Riksantikvarieämbetet 38 - Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna

Försäkringskassan 30 30 eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen

Statens fastighetsverk - 294 för staten avseende de skatter som är hänförliga

till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat-

Affärsverk teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för

Sjöfartsverket 102 83 dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder

avseende skatter som tas upp av Skatteverket. Svenska kraftnät 20 20

Luftfartsverket 9 10

Not 56

Övriga myndigheter 30 31 Avgifter och andra ersättningar

Summa 10 182 10 054

Miljoner kronor

2007 2006 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re-

dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- Enligt resultaträkningen 54 285 45 407

ningen på grund av att det inte är troligt att de

kommer att regleras eller på grund av att deras Tillkommer:

storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- Utdelningar 31 958 21 657

litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- Summa 86 243 67 064

ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en

förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin-

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är

s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utgarantiförbindelser.

delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det

RGK redovisar åtaganden gentemot interna-

innebär att utdelningar från dotter- och intrestionella finansieringsinstitutioner. SPV redovisar

seföretag måste läggas till för att komma fram till antastbara förmåner. Radio- och TV-verket

statens nettoupplåning. Statens utdelningar reredovisar koncessionsavgifter för TV4 från åren

dovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under 2002–2007 som är överklagade. Rikspolisstyrel-

året har bl.a. TeliaSonera AB betalat utdelning sen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid

med 12,8 miljarder kronor, Vattenfall AB med

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

7,5 miljarder kronor och Sveaskog AB med Not 58

2,5 miljarder kronor. Statens egens verksamhet

Miljoner kronor

Not 57 2007 2006

Transfereringar

Enligt resultaträkningen 195 320 202 454

Miljoner kronor

Avgår: 2007 2006 Avskrivningar -26 118 -23 773 Enligt resultaträkningen 764 170 762 640 Avsättningar (se not 43 och 44) -272 -12 860

Återförd nedskrivning av lån RGK 1 100 - Avgår:

Realisationsförluster -70 -341

Avsättningar till fonder -2 010 -3 603

Summa 169 960 165 480 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -121 -505 Förändring av fordringar, Kostnader för avskrivningar, avsättningar och

socialförsäkring -242 -369 nedskrivning av lån medför inte några betal-

ningar och tas därför bort.

Tillkommer: De höga avsättningarna under 2006 avser ök-

Kapitaltillskott/återföring avseende ningen av avsättning för statens tjänstepension-

SVEDAB - -180 såtagande hos SPV (12,3 miljarder kronor). 2007

Summa 761 797 757 983 års förändringar av avsättningar beskrivs i not 43

och 44.

Tidigare nedskrivning av lån för befarade för-

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av

luster har återförts hos RGK med 1,1 miljarder lån medför inte några betalningar och dessa

kronor. kostnader tas därför bort.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras

Avsättning till fonder i staten för 2007 avser

även för realisationsförluster vid försäljning av främst Insättningsgarantinämndens fond och

egendom som redovisats som kostnad utan att Kärnavfallsfonden (se not 5).

medföra någon betalning.

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos

CSN avser främst ökning av avskrivning på

grund av ålder.

Not 59 Till transfereringar hänförs även förändringar i Justeringar till betalningar

återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Banverket och Vägverket har 2006 tillskjutit

Miljoner kronor kapital för att täcka förluster i SVEDAB för åren

2007 2006 2005 och 2006, vilket tillfördes raden transfere-

ringar 2006. Något aktieägartillskott för år 2007 Förändring av långfristiga fordringar 3 767 -416

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst EKN som redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Under 2007 har skadefordringarna minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av valutakursförändringar, se not 28. I posten ingår även förskott på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Det är främst materiella förskott

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

hos Försvarets Materielverk som minskat med jämfört med föregående år. Bland de större väg- 2,3 miljarder kronor, se not 25. investeringarna kan nämnas att hela motorvägs-

Förändring av omsättningstillgångar beror till sträckan på E4 mellan Uppsala och Mehedeby stor del på att RGK:s innehav av värdepapper öppnats för trafik under året. minskat, se not 39. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick

Behållningen på kassa och bank har minskat till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning på något vilket medför att statens nettoupplåning 1,4 miljarder kronor från föregående år. Banverminskat. ket har gjort investeringar enligt banhållnings-

Skulder har minskat med 1,3 miljarder kronor planen med 8,9 miljarder kronor. I banhållningsunder året, vilket påverkar statens nettoupplå- planen ingår bl.a. investeringar i Citytunnelning negativt. projektet i Malmö, Västkustbanan med utbygg-

nad av dubbelspår mellan Torebo och

Falkenberg och mellan Förslöv och Ängelholm Not 60 samt Citybanan och ett nytt signalställverk m.m. Investeringar i Stockholm.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- Miljoner kronor

gick till 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning 2007 2006 med 0,4 miljarder kronor och fördelar sig på flera myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den Finansiella investeringar största investeringsposten på 0,6 miljarder kro- Aktier och andra värdepapper 51 171 nor vilket är en minskning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Försvarsmakten och Materiella investeringar

Domstolsverket har gjort investeringar på Beredskapstillgångar 7 868 10 869

0,4 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder

Väganläggningar 8 114 8 074 kronor. Järnvägsanläggningar 9 623 8 258 Investeringar i fastigheter och markanlägg- Maskiner och inventarier 5 224 4 874 ningar uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är Fastigheter och markanläggningar 3 042 2 607 en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregå- Övriga investeringar 3 118 4 304 ende år. Den största posten avser Fortifikations- Summa materiella investeringar 36 989 38 986 verket med 1,1 miljarder kronor vilket är en

minskning med knappt 0,2 miljarder kronor

jämfört med föregående år. Minskningen beror Immateriella investeringar

främst på osäkerhet kring låneramen, vilket bl.a. Datasystem, rättigheter m.m. 1 646 1 394

har medfört återhållsamhet med att påbörja nya Total summa 38 686 40 551

investeringar. Investeringar för 0,6 miljarder

kronor har avslutats under året, bl.a. nybyggnad Finansiella investeringar minskade marginellt av flygledartorn och ombyggnad av rullbana i jämfört med 2006. Såtenäs, nybyggnad av militärrestaurang i

Materiella investeringar uppgick till Kvarn/Motala samt ombyggnad av kasern i 37,0 miljarder kronor vilket är en minskning Skövde och Boden. Luftfartsverket har gjort inmed 2,0 miljarder kronor från föregående år. vesteringar i fastigheter och markanläggningar på

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder lägre till 7,9 miljarder kronor, vilket är en minskning än föregående år. Naturvårdsverket har investemed 3,0 miljarder kronor från föregående år. rat 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning Minskningen beror främst på att Försvarets med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregå- Materielverk avslutat sina pågående nyanlägg- ende år. ningar. Dessa nyanläggningar ingår numera i Investeringar i immateriella tillgångar som i Försvarsmaktens beredskapstillgångar som upp- huvudsak avser IT-system uppgick till 1,6 milgick till 11 miljarder kronor. Endast en obetydlig jarder kronor 2007, vilket är en ökning med del av posten beredskapstillgångar är hänförlig 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. till annat än det militära försvaret. De största investeringarna i immateriella till-

Investeringar i väganläggningar uppgick till gångar finns hos Försäkringskassan med 8,1 miljarder kronor, vilket är en liten ökning 0,4 miljarder kronor och hos Försvarsmakten

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

och Rikspolisstyrelsen med 0,2 miljarder kronor Not 62 vardera. Försvarsmakten som har tredubblat sina Finansiellt netto för statens upplåning investeringar står tillsammans med Försäkrings-

Miljoner kronor

kassan för merparten av ökningen.

2007 2006

Finansiella intäkter enligt

Not 61

resultaträkningen 37 613 58 962

Utlåning

Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen -91 750 -87 085

Nyutlåning

Avgår: Miljoner kronor

Orealiserade valutadifferenser 5 295 -23 282 2007 2006

Summa -48 842 -51 405

Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 10 524 10 751

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta-

Riksgäldskontoret 10 031 8 113

tens upplåning har förbättrats med 2,6 miljarder

Övriga myndigheter 94 133

kronor jämfört med föregående år. Summa nyutlåning 20 649 18 997 Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 5,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens Amorteringar nettoupplåning.

Miljoner kronor

2007 2006 Not 63

CSN:s nyutlåning, som till största delen består

Finansiella kostnader enligt av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor,

resultaträkning -1 917 -1 601 vilket är en minskning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Avgår: Amorteringarna hos CSN uppgick till Kapitaliserade räntor på utlåning -1 241 -1 693

8,9 miljarder kronor, en ökning från föregående

Avgår reavinst vid försäljning av aktier år med 0,2 miljarder kronor.

m.m. -10 639 -35

RGK:s nyutlåning var 10,0 miljarder kronor,

Summa 11 165 12 062 vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i RGK med 2,2 miljarder Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor kronor. Utlåning till PPM och AP-fonderna in- och andra finansiella transaktioner som inte är går också i denna post (se även not 29). hänförliga till statsskuldförvaltningen.

CSN tar upp ränteintäkter för sin utlåning i

resultaträkningen. En stor del av denna räntein-

täkt betalas inte in till staten utan bokförs i ba-

lansräkningen som en ökning av fordran avse-

ende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad

ränta inte har betalats in till staten och den på-

verkar således inte statens nettoupplåning.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Not 64 Justeringar till betalningar Upplupna och förutbetalda räntor som är hän-

förbara till statens upplåning redovisas i balans- Miljoner kronor

räkningen under periodavgränsningsposter och 2007 2006 påverkar således inte statsskulden. Förändringar

av tillgångar och skulder som är hänförbara till Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 849 -1 051 statens upplåning har påverkat statens netto-

upplåning med 1,8 respektive -4,3 miljarder

Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -4 252 -4 061 kronor under året.

Summa -2 403 -5 112

5 Statsbudgetens utfall

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5 Statsbudgetens utfall

I 2008 års ekonomiska vårproposition redovisar Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för regeringen en kort sammanfattning av statsbud- 2007 uppgå till 853,8 miljarder kronor. Det slutgetens utfall för 2007. I detta kapitel lämnar re- liga utfallet blev 863,7 miljarder kronor, vilket är geringen en utförligare redovisning av stats- 9,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare budgetens utfall för 2007, som också jämförs avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev med de beräknade inkomsterna och budgeterade 30,7 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten på kapital och Skatt på arbete beräknas bli 33,4 avses i det följande den ursprungliga statsbud- respektive 9,7 miljarder kronor högre än beräkgeten antagen av riksdagen i december 2006, nat i statsbudgeten. exklusive tilläggsbudget. Beloppen för statsbud-

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2007 getens inkomster har emellertid justerats med

Miljoner kronor hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop.

Stats- Tilläggs- Utfall Skillnad mot 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 1

budgetP P budget 2007 statsbudget 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till

Totala premiepensionssystemet infördes och inkomst-

inkomster 853 775 863 716 9 941 titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet

Skatter m.m. 784 944 815 642 30 697 slopades (se vidare avsnitt 5.2.2).

Övriga I bilaga 5 och 6 redovisas utfallet för samtliga inkomster 68 831 48 074 -20 756

inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.

Totala utgifter 790 560 12 961 760 507 -30 053

Utgiftsområden

exkl. räntor 732 800 12 961 721 917 -10 883

5.1¶Statsbudgetens saldo 2007 Statsskulds-

räntor m.m. 43 170 47 255 4 085 Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) Riksgäldsom statsbudgeten omfatta alla inkomster och kontorets

nettoutlåning 14 590 -4 340 -18 930 utgifter, med vissa specificerade undantag, samt

Kassamässiga andra betalningar som påverkar statens lånebe-

korrigering 0 -4 325 -4 325 hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma

Budgetsaldo 63 215 -12 961 103 210 39 994 som statens lånebehov (med omvänt tecken).

1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Beloppen för Skatter m.m. och att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo Övriga inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007

(prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). innebär att staten behöver låna. I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av

anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).

Budgetsaldot för 2007 uppgick till 103,2 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbud-

Utfallet för Övriga inkomster blev 20,8 miljarder geten beräknades budgetsaldot till 63,2 miljarder

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbud-

komster av försåld egendom beräknades i statsgeten blev därmed 40 miljarder kronor.

budgeten beräkningsmässigt uppgå till

50 miljarder kronor. Utfallet blev 18 miljarder

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än i aktier uppgick till 15 miljarder kronor, varav statsbudgeten. Inkomster av statens aktier (ak- 9,2 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB. tieutdelning) blev däremot 13,2 miljarder kronor Justerat för dessa engångseffekter uppgick högre än beräknat i statsbudgeten. budgetsaldot för 2007 till 70,7 miljarder kronor.

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter Statsbudgetens saldo 2007 justerat för större m.m. blev 760,5 miljarder kronor, vilket är engångseffekter framgår av tabell 5.2. 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli-

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större gen fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats-

engångseffekter 2007 budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 43

Miljarder kronor miljarder kronor lägre än beräknat.

2007

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex-

Statsbudgetens saldo 103,2 klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i Större engångseffekter -32,5 statsbudgeten. Den lägre arbetslösheten med- varav

trygghet vid sjukdom och handikapp blev

Omfinansiering av infrastrukturlån 1,3 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats-

Venantius AB, kapitalöverföring -4,1 budgeten, främst beroende på lägre utgifter för

Statsbudgetens saldo justerat för större sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 16

engångseffekter 70,7 Utbildning och universitetsforskning blev

2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vil-

Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett ket bl.a. berodde på lägre antal studerande. Ut-

mått på den underliggande utvecklingen (statsgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogs-

budgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 bruk, fiske med anslutande näringar blev

redovisas statsbudgetens saldo och underlig- 2,5 miljarder kronor lägre än vad som beräkna-

gande saldo för åren 1990–2007. des i statsbudgeten främst till följd av lägre ut-

Under 1990-talets inledande år var staten gifter inom landsbygdspolitiken. Avgiften till

tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebe- Europeiska gemenskapen blev 2,3 miljarder kro-

hovet 1993 då det uppgick till 250 miljarder kronor lägre än beräknat.

nor. Därefter har det skett en kraftig minskning

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikatio-

av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet ner blev 10,4 miljarder kronor högre än i stats-

till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. budgeten men 0,2 miljarder kronor lägre än anvi-

Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till sat i statsbudget inklusive tilläggsbudget. Utgif-

102 miljarder kronor 2000. Då berodde emellerterna inom utgiftsområde 6 Försvar samt bered-

tid nästan hela överskottet på engångsvisa förskap mot sårbarhet blev 2,4 miljarder kronor

säljningsinkomster och överföringar från APhögre än i statsbudgeten.

fonden. År 2001 minskade budgetsaldot till

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det tor m.m. blev 4,1 miljarder kronor högre än be-

ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 räkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det

uppvisade budgetsaldot ett underskott på förklaras främst av högre realiserade valutakurs-

46,3 miljarder kronor och 2004 ökade underförluster.

skottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 och

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev

2006 blev budgetsaldot ett överskott på 18,9 miljarder kronor lägre jämfört med vad som

14,1 miljarder kronor respektive 18,4 miljarder beräknades i statsbudgeten, varav 10 miljarder

kronor. För 2007 blev överskottet kronor berodde på Vägverkets och Banverkets

103,2 miljarder kronor. amortering av infrastrukturlån.

Statsbudgetens utfall för 2007 påverkades av

flera engångseffekter. Störst är effekten av för-

säljning av aktier och extra utdelningar på aktier.

Staten sålde aktier i TeliaSonera AB för

18 miljarder kronor. Extra utdelningar på statens

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande

dom och handikapp minskade utgifterna med

saldo 1990-2007

6,2 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2006

Miljarder kronor

150,000 och 2007.

100,000 50,000 Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007

Miljoner kronor

0,000

Skillnad mot -50,000

Utfall 2007 Utfall 2006 2006 -100,000

Inkomster 863 716 810 315 53 401 -150,000

Skatter m.m. 815 642 806 316 9 326 -200,000

Övriga -250,000 inkomster 48 074 3 999 44 075 -300,000 Utgifter m.m. 760 507 791 942 -31 435

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

Utgiftsområden

I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för

Kassamässiga 2006 och 2007. Statsbudgetens överskott för

korrigeringar -4 325 -1 098 -3 228 2007 blev 84,8 miljarder kronor högre än 2006.

Budgetsaldo 103 210 18 373 84 837

Statsbudgetens inkomster ökade med 53,4 miljarder kronor (6,6 procent) mellan 2006 och 2007. Skatter m.m. ökade med 9,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka 5.1.2 Reformer med 24,5 miljarder kronor (6,7 procent), medan Direkta skatter på arbete beräknas minska med Under 2007 genomfördes särskilda satsningar på 9,5 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av statsbudgetens utgiftssida inom ett antal politik- Skatt på kapital beräknas öka med 11,8 miljarder områden. Dessa politikområden tilldelades kronor (6,1 procent) och Skatt på konsumtion sammanlagt 3 miljarder kronor mer än 2006. och insatsvaror med 22,6 miljarder kronor Satsningar gjordes bl.a. inom rättsväsendet samt (6,1 procent). hälso- och sjukvården. Förändringar i arbetslös-

Övriga inkomster ökade med 44,1 miljarder hetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska kronor. Det beror främst på att utdelningen på programmen medförde att anslagen på dessa statens aktier ökade med 10,3 miljarder kronor områden minskade med cirka 11 miljarder kro- (44,8 procent) och på att Inkomster av försåld nor 2007 jämfört med 2006. egendom främst försäljning av aktier ökade med På inkomstsidan genomfördes förändringar 18 miljarder kronor. som minskade statsbudgetens inkomster med

Statsbudgetens utgifter minskade med totalt 27 miljarder kronor 2007 jämfört med 31,4 miljarder kronor (4 procent) mellan 2006 2006. Skattereduktionen för arbetsinkomster och 2007, vilket främst beror på Riksgäldskonto- och förändrade arbetsgivar- och egenavgifter rets nettoutlåning. Utfallet för 2007 blev minskade skatten på arbete med cirka -4,3 miljarder kronor, vilket är 31,8 miljarder 38 miljarder kronor. Slopad förmögenhetsskatt kronor lägre än 2006. Utgifterna för utgiftsom- minskade skatten på kapital med 7 miljarder råden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade kronor. De höjda egenavgifterna för arbetslösmed 5,9 miljarder kronor (0,8 procent). Utgif- hetsförsäkringen beräknades medföra inkomstterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad ökningar för staten med 10 miljarder kronor. minskade med 13,6 miljarder kronor (19,0 procent), medan utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 13,3 miljarder kronor (43,1 procent). Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006

2P P 1P P 2, 5P P 1P P Utgiftsreformer Miljarder kronor Inkomstreformer Miljarder kronor Ökade resurser till rättsväsendet 1,4 Skattereduktion för näringsinkomster -1,2 Ökade resurser till hälso- och sjukvård samt

social omsorg 2,8 Skattereduktion för arbetsinkomster -38,7

Reducerad antagandeinkomst för Slopad skattereduktion för avgifter till fack ålderspensionsrätt -1,7 och A-kassa 4,1 Regelförändring i arbetslöshetsersättningen -3,7 Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter 3,2 Arbetsmarknadspolitiska program – Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14 aktivitetsstöd -5,4 procentenheter (pga slopad medfinansiering) 1,6 Arbetsmarknadspolitiska program – köp av Halverad arbetsgivaravgift (exkl. arbetsmarknadsutbildning och övr kostnader -1,8 ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar -3,6 Avskaffandet av rekryteringsbidrag -1,5 Höjda tobakskatter 2,1 Stöd för olika energiinvesteringar 1,1 Slopad förmögenhetsskatt -6,7 Banverket – banhållning och

sektorsuppgifter 2,3 Premieskatt trafikförsäkring 1,5 Avskaffat investeringsbidrag till bostäder och räntebidrag -1,3 Avgifter A-kassa 10,0 Övriga utgiftsreformer4P P 11,2 Övriga inkomstreformer4P P 0,7 Summa3P P 3 Summa -27 1 P P Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2006. Beloppen är hämtade från BP07, VP07 samt BP08. 2 P PI redovisningen av reformer ingår ej indirekta effekter på statsbudgetens inkomstsida. 3 P P I redovisningen ingår inte anslagsökningen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor för extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. Samtidigt minskade Riksgäldskontorets nettoupplåning för väg- och järnvägsobjekt med 10 miljarder kronor. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 4 P PI posten ingår flytten av tillfälligt sysselsättningsstöd med 7 miljarder kronor från inkomstsidan till utgiftssidan på statsbudgeten. 5 P P Minustecken innebär att inkomsterna för staten minskar.

I tabell 5.4 ovan redovisas de belopp som refor- 5.2.1 Prognosförutsättningar merna beräknades till i budgetpropositionen för 2007 och 2008 samt 2007 års ekonomiska vår- Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatproposition. Utfallet för statsbudgetens in- ter på löpande debiteringar av skatter hänförliga komster redovisas i avsnitt 5.2 och utfallet för till flera inkomstår. En analys av hur statsbudstatsbudgetens utgifter redovisas per utgiftsom- getens inkomster har utvecklats 2007 jämfört råde i avsnitt 5.4. med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut-

vecklingen av makroekonomin och förändringar

i regelverken.

5.2¶Statsbudgetens inkomster 2007

Skattereformer Statsbudgetens inkomster uppgick 2007 till 864 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kro- Skattereformer som påverkat statens skatteinnor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten täkter och statsbudgetens skatteinkomster under för 2007. Statsbudgetens inkomster utgörs av 2007 redovisas i tabell 5.5. skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka upp-

Tabell 5.5 Skattereformer 2007 gick till 816 respektive 48 miljarder kronor.

Miljarder kronor

I tabell 5.8 redovisas statsbudgetens skatteintäkter och inkomster 2006 och 2007. I tabellen Beslut som påverkat statens skatteintäkter redovisas en jämförelse mellan utfallet och stats-

Skatt på arbete -36 budgeten för 2007. Avseende 2006 redovisas en

Skatt på kapital -11 jämförelse av utfall mot prognosen till budget-

Skatt på konsumtion och insatsvaror 3 propositionen för 2007, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2007. Summa skattereformer -44

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5P P De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete Inkomstbasbelopp 44 500 45 900 utgörs huvudsakligen av jobbskatteavdraget, Differens mot BP2007 0 -100

Prisbasbelopp5P P 39 700 40 300 som minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för Differens mot BP2007 0 0

Skiktgräns5P P 306 000 316 700 fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets-

Differens mot BP2007 0 0 kassa verkar i motsatt riktning och minskade

Övre skiktgräns5P P 460 600 476 700 skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.

Differens mot BP2007 0 0

De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapi-

1P P

Fasta priser, procentuell förändring. tal förklaras främst av slopandet av förmögen- 2P P

Dagkorrigerade arbetade timmar.

3P P hetsskatten, vilket minskade intäkterna med NR-timlön.

4P P

Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

5P P 7 miljarder kronor men även till stor del av för- Kronor. ändrade regler för beskattning av bostäder, som minskade intäkterna med ytterligare En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- 3,5 miljarder kronor. bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin.

Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, med 3 miljarder kronor. Högre skatt på tobak men också skiktgränserna som justeras med för-

PF2FP samt införandet av skatt på trafikförsäkrings- ändringen i KPI . Inkomst över skiktgränserna premie samt återinförandet av trängselskatt i beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att Stockholms innerstad är orsaken till de högre en större andel av inkomsterna hamnar under intäkterna. skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter.

PF3FP

Sammantaget har statens skatteintäkter för Skatt på energi påverkas av KPI genom den år- 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende liga indexeringen av skattesatserna. Hushållens på inkomstreformer. konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från

såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes Makroekonomiska förutsättningar hösten 2006 har BNP och hushållens konsum-

tionsutgifter reviderats ned. Samtidigt har löne- Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband summan reviderats upp – trots en lägre timlönemed den makroekonomiska utvecklingen. I ta- utveckling än förväntat. Detta beroende på en bell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska högre utveckling av antalet arbetade timmar än förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten. tabellen görs även en jämförelse mot de makroekonomiska förutsättningar i budgetpropositionen för 2007 som låg till grund för statsbudge- Bedömningar i statsbudgetens utfall för ten. 2007

Tabell 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007

1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be- Procentuell förändring om annat inte anges

dömningar eftersom de slutliga utfallen inte är

2006 2007

kända vid tidpunkten för publicering av årsredo-

1P P BNP, marknadspris 4,1 2,6

visning för staten 2007. Det aggregerade belop- Differens mot BP2007 0,1 -0,7

pet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl

1P P Hushållens konsumtionsutgifter 2,5 3,1

ett slutligt utfall. Nedan följer en uppräkning av Differens mot BP2007 -1,1 -1,1

berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt

2P P Arbetade timmar 2,0 3,5

utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomst- Differens mot BP2007 0,4 2,1

titlarna i inkomsttitelgruppen:

3P P

perioden juni 2005-juni 2006.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

1100 Direkta skatter på arbete 5.2.2 Justering av statsbudgetens 1110 Inkomstskatter nov 2008 inkomster för 2007 1120 Allmän pensionsavgift nov 2008 1140 Skattereduktioner nov 2008 Beloppen för statsbudgetens inkomster har ju- 1200 Indirekta skatter på arbete sterats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2008 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 1240 Egenavgifter nov 2008 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2008 premiepensionssystemet infördes och inkomst- 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2008 titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet 1300 Skatt på kapital slopades. Den ändrade redovisningen beror på 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2008 att avgifterna till premiepensionssystemet inte 1320 Skatt på företagsvinster nov 2008 längre ingår i de totala skatteintäkterna. Vidare 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2008 infördes inkomsttiteln 1925 EU i inkomsttitel- 1350 Fastighetsskatt nov 2008 gruppen 1920 Betalningsförskjutningar. I tabell 1370 Förmögenhetsskatt nov 2008 5.7 visas hur statsbudgetens inkomster påverkas 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror av justeringarna. I en underbilaga till bilaga 5 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2008 återfinns en fullständig redovisning av de in- 1600 Restförda och övriga skatter komsttitlar och summor som påverkas av beslu- 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2009 tet. 1630 Övriga skatter, företag maj 2009 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer nov 2008 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2009 1920 Betalningsförskjutningar nov 2008

De sammanlagda beloppen för ovanstående inkomsttitlar utgör cirka hälften av de totala skatteintäkterna. För huvuddelen av inkomsttitlarna fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för inkomståret 2007, vilket blir känt i november 2008. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och moms (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2008 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2009 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631).

Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2007 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av Årsredovisning för staten 2008.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007

Miljarder kronor

Ursprunglig statsbudget Justerad statsbudget Justering

Periodiseringar 9,2 6,6 -2,6

skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna De totala skatteintäkterna 2007 beräknas uppgå görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det till 1 473 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kvarstående beloppet är den offentliga sektorns kronor högre än statsbudgeten för 2007. Statens skatteintäkter som i sin tur särredovisas på skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna ex- kommunsektorn, ålderspensionssystemet och klusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter staten. till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga inkomster blev 10 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten.

Främst är det högre intäkter från skatt på arbete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.8 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbudgeten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas ett beräknat utfall som grundas på prognoser för 2007.

Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatte-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007 Miljarder kronor

Prognos/utfall Utfall Skillnad mot statsbudget 2007 Inkomstår 2007 2006 2007 2006

Periodiseringar -3,6 6,8 -10,3 -5,3

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Skatt på arbete Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas Skatt på arbete utgör under inkomståret 2007 uppgå till 45 miljarder kronor 2007. En något 59 procent av de totala skatteintäkterna. Pos- lägre utvecklingstakt av timlönen har medfört att terna under direkta skatter fastställs i taxeringen prognosen för 2007 är 0,8 miljarder kronor lägre 2008 och uppgifterna är därmed ett bedömt ut- än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2006 fall, grundat på en prognos. har reviderats ned med 1,2 miljarder kronor.

Gemensamt för merparten av de skatter som Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- beräknas 2007 vara 9,5 procent högre än 2006. lingen av bl.a. utbetalda löner och transfereringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan Allmän pensionsavgift olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas Den allmänna pensionsavgiften tas ut på in i direkta och indirekta skatter. förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften

Löner och andra ersättningar för arbete är utgörs av pensionsgrundande ersättningar och underlag för både direkta och indirekta skatter, intäkterna följer därför utvecklingen av skattemedan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och underlaget för direkta skatter. Intäkterna från föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och den allmänna pensionsavgiften beräknas öka pensioner, endast är underlag för direkt beskatt- med 5 procent 2007. På grund av den starka ning. ökningen av skatteunderlaget är prognosen

Utfallet för skatt på arbete blev 2006 uppreviderad med 0,5 respektive 1,8 miljarder 857 miljarder kronor. Prognosen för 2007 är kronor för 2006 och 2007. 872 miljarder kronor, vilket är 1,6 procent högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten för 2007 be- Skattereduktioner räknas intäkterna för 2007 bli 9,7 miljarder kro- År 2007 ökade storleken på skattereduktionerna nor högre än beräknat. Att intäkterna blev högre med 41 miljarder kronor till 123 miljarder beror på att lönesumman blev högre än väntat. kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av

införandet av jobbskatteavdraget.

Direkta skatter

Indirekta skatter Direkta skatter består till huvuddelen av kommunala inkomstskatter och utgör mer än hälften De indirekta skatterna utgör knappt 45 procent av skatt på arbete. År 2006 blev utfallet för de av skatt på arbete och beräknas 2007 uppgå till direkta skatterna 490 miljarder kronor. År 2007 391 miljarder kronor. Jämfört med föregående beräknas intäkterna minska med 2 procent till inkomstår ökade intäkterna med 6,5 procent. 481 miljarder kronor. Förklaringen till de lägre Till skillnad från de direkta skatterna där skatteintäkterna är införandet av en ny skattere- merparten av intäkterna överförs till komduktion, jobbskatteavdraget, vilket uppgår till 40 munerna tillfaller de indirekta skatterna huvudmiljarder kronor år 2007. sakligen staten och ålderspensionssystemet.

Kommunal inkomstskatt Arbetsgivaravgifter År 2007 beräknas intäkterna från den kommu- Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av nala inkomstskatten uppgå till 478 miljarder arbetsgivaravgifter. Det beräknade utfallet för kronor, vilket är 5,3 procent högre än 2006 års 2007 är 9 miljarder kronor högre än statsutfall. Ökningen förklaras av den högre utveck- budgeten. Jämfört med utfallet för 2006, är det lingen av lönesumman. 26 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen ökning med 7,3 procent. har medfört att skatteunderlaget utvecklats starkare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna Särskild löneskatt

År 2007 beräknas den särskilda löneskatten bli för 2007 reviderats upp med 3,7 miljarder kronor. 2,7 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med

statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med

0,4 miljarder kronor för 2007. Utfallet för 2006

blev som beräknat.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Skatt på kapital inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst.

Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på mässiga resultat, men vissa skattemässiga justerhushållens kapitalinkomster, skatt på företags- ingar görs för att få fram den beskattningsbara vinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. inkomsten. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till cirka Utfallet för företagens inkomstskatt 2007 be- 14 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på räknas bli 107 miljarder kronor. Det är en företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt ökning med 7 miljarder kronor jämfört med utpå kapital. fallet för 2006. Skillnaden jämfört med stats-

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt budgeten är 9 miljarder kronor. Företagens på företagsvinster är de skatter som uppvisar de helårsrapporter för 2007 visar att resultatutveckstörsta variationerna över åren. Det är också för lingen hos företagen fortfarande är god, vilket dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. har inneburit att prognosen för skatteintäkterna Anledningen till att dessa skatter är svåra att reviderats upp. bedöma är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta Avkastningsskatt skatterna till utvecklingen av någon makro- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsekonomisk variabel. och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen

De flesta skatter i undergruppen skatt på är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av kapital fastställs i den årliga taxeringen i tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. november året efter inkomståret. För 2007 är Kapitalunderlaget multipliceras med statslånedärför intäkterna från skatt på kapital en räntan året före beskattningsåret för att beräkna bedömning som grundas på en prognos. en schablonmässig intäkt som tas upp till

beskattning. Skatt på kapital, hushåll Det beräknade utfallet av avkastningsskatten Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot för 2007 är 13 miljarder kronor. Det är en av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört största delen av hushållens skatt på kapital med utfallet 2006. Skillnaden för 2007 jämfört kommer från realiserade kapitalvinster. På grund med statsbudgeten uppgår till 0,4 miljarder av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket kronor. mellan olika år, varierar även hushållens kapitalskatt. Kapitalvinsternas storlek beror på Fastighetsskatt marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång industrifastigheter. För hyreshus gäller olika på de finansiella marknaderna samt en lång skatteregler för den del som avser bostäder reuppgång på fastighetsmarknaden har gjort att spektive den del som avser lokaler. Från och med kapitalvinsterna var höga under 2006 och 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet förväntas stiga ytterligare 2007. Turbulensen på för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor de finansiella marknaderna i slutet av 2007 per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. bedöms ha medfört att många valt att realisera För 2007 frystes skatteunderlaget för småhus ackumulerade kapitalvinster. och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå.

För 2007 beräknas utfallet av skatten bli Skattesatsen för hyreshus sänktes från 0,5 till 43 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen 0,4 procent. till statsbudgeten är det en revidering med Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 24 miljarder kronor. Huvuddelen av revide- 26 miljarder kronor 2007. Det är 0,7 miljarder ringen beror på att kapitalvinsternas storlek har kronor högre jämfört med statsbudgeten. reviderats upp för 2007. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 37 miljarder kronor Stämpelskatt 2006. Skillnaden mellan 2006 och 2007 beror på Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och högre kapitalvinster. tomträtter och vid beviljande av inteckningar.

Utfallet för stämpelskatt för 2007 blev Skatt på företagsvinster 9,4 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, högre jämfört med prognosen i statsbudgeten. föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Förmögenhetsskatt Utvecklingen av skatteintäkterna från punkt- I beräkningen till statsbudgeten för 2007 be- skatter påverkas främst av skattebasernas dömdes skatteintäkterna från förmögenhets- volymutveckling och av prisutvecklingen. År skatten uppgå till 4,5 miljarder kronor. Under 2007 uppgick punktskatterna till sammanlagt 2008 avskaffades förmögenhetsskatten. Avskaf- 114 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljard kronor fandet gäller från den 1 januari 2007, varför inga lägre än statsbudgeten. skatteintäkter kommer in.

Skatt på tobak Kupongskatt Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2007 till svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kro- Skatten betalas av personer bosatta utomlands nor lägre än i statsbudgeten. som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Utfallet för kupongskatten blev 6,3 miljarder Skatt på alkohol kronor 2007, vilket är 3,3 miljarder kronor högre Alkoholskatterna uppgick 2007 till 11 miljarder jämfört med beräkningen till statsbudgeten. kronor. Utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre Skillnaden beror på att utdelningarna i svenska än i statsbudgeten. aktiebolag blivit högre än vad som bedömdes i prognosen. Skatt på energi

Under skatt på energi återfinns energiskatt och

koldioxidskatt. År 2007 uppgick intäkterna från Skatt på konsumtion, insatsvaror samt energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är import 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kro- Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- nor och blev 0,2 miljarder kronor högre än i mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsum- statsbudgeten. tion och insatsvaror. År 2007 uppgick intäkterna

Skatt på vägtrafik till 399 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på kon- Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av

fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik sumtion och insatsvaror utgör 27 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och 2007 till 13 miljarder kronor, vilket är

0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. punktskatter står för 19 procent respektive 8 procent.

Restförda och övriga skatter Mervärdesskatt Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och Restförda skatter är nettot av restförda och av kommunsektorns förbrukning och investeringar. kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till övriga skatter redovisas bl.a. omprövningar av 284 miljarder kronor 2007, vilket är drygt Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut. 19 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med Dessutom redovisas intäkter som förs till fonder statsbudgeten blev utfallet 1,7 miljarder kronor under övriga skatter. högre. Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor

högre än i statsbudgeten medan övriga skatter är

4,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Punktskatter De högre intäkterna för övriga skatter förklaras i

huvudsak av hushållens omprövningar för äldre Punktskatter är s.k. särskilda konsumtions- taxeringsår, men även till viss del av anstånd och skatter. En avsikt med punktskatter är att de ska skattetillägg för företag. kompensera för de externa kostnader för sam- Sammantaget är restförda och övriga skatter hället som uppstår i samband med förbrukning 5,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten. av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.2.4 Övriga inkomster med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter,

försäljningsinkomster, böter samt övriga in- Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna komster av statens verksamhet. Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av Inkomsterna under denna inkomsttyp uppförsåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- gick till 66 524 miljoner kronor för 2007 och var mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. därmed 13 321 miljoner kronor (25 procent) Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen Avräkningar i anslutning till skattesystemet och hänför sig främst till Inkomster av statens aktier 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar (aktieutdelning). Dessa uppgick till på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa in- 33 249 miljoner kronor, vilket är 13 249 miljoner komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000 kronor högre än beräknat.

För 2007 blev Inkomster av statens verksam- Skatter m.m.

het 23 074 miljoner kronor (53 procent) högre Utfallet för 2007 uppgick till totalt än 2006. Den största ökningen hänför sig till In-

48 074 miljoner kronor och var därmed

komster av statens aktier, som ökade med 18 197 miljoner kronor lägre än vad som beräk-

10 286 miljoner kronor (45 procent) mellan nats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av

åren. De Offentligrättsliga avgifterna ökade med riksdagen i december 2006. Skillnaden förklaras

7 505 miljoner kronor (123 procent). av att Inkomster av försåld egendom blev 31 984 miljoner kronor lägre än beräknat. In-

Tabell 5.10 Inkomster av statens verksamhet komster av statens verksamhet blev däremot

Miljoner kronor 13 321 miljoner kronor högre än beräknat i

SB Utfall Utfall- Utfall statsbudgeten. Ökningen beror främst på högre 2007 2007 SB 2007 2006 utdelning på statens aktier. Rörelseöverskott 4 723 5 018 295 6 956

Överskott av statens Tabell 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning

fastighetsförvaltning 222 622 400 321 Miljoner kronor

Ränteinkomster 6 043 7 235 1 191 5 988

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2007 2007 2007 2006 Inkomster av statens

aktier 20 000 33 249 13 249 22 963 Inkomster av statens verksamhet 53 202 66 524 13 321 43 450 Offentligrättsliga

avgifter 15 957 13 589 -2 368 6 085 Inkomster av

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -50 854 -51 984 -1 130 -48 183 Rörelseöverskott

Utgifter som redovisas som Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

krediteringar på

Rörelseöverskott uppgick till 5 018 miljoner skattekonto -7 781 -7 737 44 -13 672

kronor och var därmed 295 miljoner kronor Summa övriga

(6,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. inkomster 68 831 48 075 -20 756 3 999

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till

4 400 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner

kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av statens verksamhet

Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade utdel-

ning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-

uppgick till 439 miljoner kronor. Det är överskott från statliga affärsverk, Riksbanken

261 miljoner kronor lägre än beräknat i statsoch statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi-

budgeten. sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Under 2007 blev inkomsterna av Rörelseöver- Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till skott 1 939 miljoner kronor (28 procent) lägre 2 337 miljoner kronor, vilket är en ökning med än 2006. Affärsverkets Svenska kraftnäts inlevere- 822 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. rade utdelning m.m. minskade med 1 134 miljo- Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ner kronor, varav 1 000 miljoner kronor beror uppgick till 4 869 miljoner kronor, vilket är den extra utdelning som lämnades för 2006. 370 miljoner kronor högre än beräknat i stats- Riksbankens inlevererade överskott minskade med budgeten.

900 miljoner kronor. Ränteinkomsterna blev 1 247 miljoner kronor högre än 2006. Räntor på skattekonton m.m.,

Tabell 5.11 Rörelseöverskott

netto ökade med 1 065 miljoner kronor och

Miljoner kronor

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988

SB Utfall Utfall- Utfall

blev 177 miljoner kronor högre.

2007 2007 SB 2007 2006 Luftfartsverkets

Tabell 5.12 Ränteinkomster inlevererade överskott 75 157 82 0

Miljoner kronor Affärsverket Svenska

SB Utfall Utfall-SB Utfall kraftnäts inlevererade 2007 2007 2007 2006 utdelning och inleverans av motsvarighet till Räntor på näringslån 1 1 0 1 statlig skatt 700 439 -261 1 573 Räntor på studielån 4 499 4 869 370 4 678 Sjöfartsverkets Övriga ränteinkomster 1 543 2 365 822 1 309 inlevererade överskott 2 20 18 31

Ränteinkomster 6 043 7 235 1 191 5 988 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

13 249 miljoner kronor (66,2 procent) högre än

beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo-

lagen betalade ut under 2007, hänför sig till Överskott av statens fastighetsförvaltning räkenskapsåret 2006.

Utbetalda utdelningar under 2006 och 2007 Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- redovisas i tabell 5.13. Utdelningen från förvaltning blev 622 miljoner kronor och var TeliaSonera AB uppgick till 12 811 miljoner därmed 400 miljoner kronor (180 procent) kronor, vilket är en ökning med 5 694 miljoner högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet kronor jämfört med 2006. Utdelningen från från Statens fastighetsverk och Fortifikations- Vattenfall AB uppgick till 7 500 miljoner kronor. verket uppgick till 546 miljoner kronor respek- Efter avdrag för kompensation för stängningen tive 76 miljoner kronor. av Barsebäck 2 (1 101 miljoner kronor) redovi-

Under 2007 blev Överskott av statens fastig- sades 6 399 miljoner kronor på denna inkomsthetsförvaltning 301 miljoner kronor högre än titel. Totalt ökade aktieutdelningarna med 2006. 10 236 miljoner kronor (44,8 procent) mellan

2006 och 2007.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 7 235 miljoner kronor för 2007 och var därmed 1 191 miljoner kronor (19,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.13 Aktieutdelning

7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift

Miljoner kronor

från arbetslöshetskassor.

Skillnad

Utfall Utfall 2006-

2007 2006 2007

säljningsinkomster uppgick till 255 miljoner Civitas Holding AB (Vasakronan) 698 254 444 kronor, vilket är 77 miljoner kronor (43,1 pro-

cent) högre än vad som beräknades i statsbud-

I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter

m.m. uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev

288 miljoner kronor. Det beror främst på kon- Offentligrättsliga avgifter

kurrensskadeavgift för asfaltkartellen.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 620 miljoner Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of-

kronor (87,3 procent) högre än 2006. Det är fentligrättsliga avgifter uppgick till 13 589 miljo-

främst inkomsterna av Bötesmedel och Sankner kronor och var därmed 2 368 miljoner kro- tionsavgifter som ökade mellan åren. nor (14,8 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Övriga inkomster av statens verksamhet Utfallet blev 10 553 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick Det beror på att cirka 390 000 medlemmar läm- till 5 226 miljoner kronor under 2007 och blev nat arbetslöshetskassorna under 2007 sedan av- därmed 239 miljoner kronor lägre än vad som gifterna höjdes den 1 januari 2007. beräknades i statsbudgeten.

Offentligrättsliga avgifter blev 7 505 miljoner Inkomsterna ökade med 5 061 miljoner krokronor (123 procent) högre än 2006 varav nor jämfört med 2006, varav 4 142 miljoner

kronor beror på en kapitalöverföring till denna

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

inkomsttitel som kompensation för att staten

Tabell 5.15 Återbetalning av lån övertog utestående lån från Venantius AB.

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall Inkomster av försåld egendom 2007 2007 2007 2006

Återbetalning av Under inkomsttypen Inkomster av försåld näringslån 22 24 2 55 egendom redovisas inkomster från försäljning av Återbetalning av

studielån 1 959 1 907 -51 1 985 aktier, byggnader, maskiner och mark. I statsbudgeten togs Inkomster av försåld egendom Återbetalning av

övriga lån 60 114 54 104 upp med 50 000 miljoner kronor. Utfallet blev

Återbetalning av 18 016 miljoner kronor, varav 17 963 miljoner

lån 2 040 2 046 6 2 144 kronor avsåg försäljning av aktier i TeliaSonera AB. Under våren 2007 sålde staten 8 procent av aktierna i TeliaSonera AB. Statens ägarandel

Kalkylmässiga inkomster uppgår därefter till 37,3 procent.

Inkomster av försåld egendom blev

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består 17 959 miljoner kronor högre än 2006 och beror

av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifpå försäljningen av aktier i TeliaSonera AB

ter. Inkomsterna uppgick till 8 174 miljoner Tabell 5.14 Inkomster av försåld egendom kronor, vilket är 386 miljoner kronor (4,5 pro- Miljoner kronor cent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet

SB Utfall Utfall-SB Utfall för Statliga pensionsavgifter blev 7 606 miljoner

2007 2007 2007 2006 kronor, vilket är 444 miljoner kronor lägre än Inkomster av försåld beräknat i statsbudgeten. egendom 50 000 18 016 -31 984 56

Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på

statskapital blev 567 miljoner kronor, vilket är

62 miljoner kronor högre än beräknat i stats- Återbetalning av lån budgeten.

Kalkylmässiga inkomster blev 411 miljoner Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- kronor (5,3 procent) högre än 2006. Statliga visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa pensionsavgifter ökade med 366 miljoner kronor. uppgick till 2 046 miljoner kronor och var där-

Tabell 5.16 Kalkylmässiga inkomster med 6 miljoner kronor högre än beräknat i stats-

Miljoner kronor budgeten. Återbetalning av lån för svenska FN-

SB Utfall Utfall- Utfall styrkor blev 45 miljoner kronor högre än i stats- 2007 2007 SB 2007 2006 budgeten och Återbetalning av studiemedel blev

Avskrivningar och 51 miljoner kronor lägre. amorteringar 509 567 58 522

Återbetalning av lån blev 98 miljoner kronor Statliga (4,6 procent) lägre än 2006. Återbetalning av stu- pensionsavgifter 8 050 7 606 -444 7 241 diemedel minskade med 78 miljoner kronor. Kalkylmässiga

inkomster 8 559 8 174 -386 7 763

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Statliga pensionsavgifter Utfallet för inkomsttiteln Djurbidrag blev

309 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- Avgifter för den statliga tjänstepensioneringen budgeten. Det låga utfallet förklaras av att utbeuppgick till 6 166 miljoner kronor under 2007. talningar av bidrag senarelades till 2008 i avvak- Den särskilda löneskatten på pensionskostnader tan på en EU-dom gällande bidragsreglerna. uppgick till 1 424 miljoner kronor. Administra- Jämfört med 2006 blev bidragen från EU tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- 596 miljoner kronor (4,8 procent) högre. Bidrag sionssystemet blev 168 miljoner kronor. från EU:s landsbygdsfond 2007-2013 ökade med

2 686 miljoner kronor. Motsvarande bidrag be- Tabell 5.17 Statliga pensionsavgifter talades tidigare ut från inkomsttiteln Miljö- Miljoner kronor struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-

SB Utfall Utfall- Utfall 2006. Utfallet för dessa inkomsttitlar blev sam-

2007 2007 SB 2007 2006

manlagt 1 138 miljoner kronor högre än 2006.

Avdrag för administrationskostnader -168 -165 Administration, personskadeförsäkring -8 -8 Statliga pensionsavgifter 8 050 7 606 -444 7 241

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.

Inkomsterna uppgick till 13 037 miljoner kronor och var därmed 627 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 841 miljoner kronor, vilket var 193 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet för den nya inkomsttiteln EU:s landsbygdsfond 2007-2013 blev 2 686 miljoner kronor, vilket är 896 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett förskott betalades ut tidigare än beräknat.

Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 502 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på att prisnivån jordbruksprodukter anpassats mer till världsmarknadspriserna, vilket medför att behovet av stöd minskade och att stödnivåerna sänktes.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.18 Bidrag m.m. från EU

De tillkommande inkomsterna beräknas 2007

Miljoner kronor

uppgå till 12 150 miljoner kronor, varav EU-

SB Utfall Utfall-SB Utfall

skatterna utgör 10 201 miljoner kronor. Jämfört

2007 2007 2007 2006

med statsbudgeten är de tillkommande skatterna

Bidrag från EG:s

557 miljoner kronor högre. Avvikelsen avser

jordbruksfond 10 035 9 841 -193 8 890

momsbaserad EU-avgift.

varav Gårdsstöd 5 561 5 689 128 5 469

Avräkningar

Kompletterande

Avräkningarna uppgick 2007 till

åtgärder perioden

-64 134 miljoner kronor, vilket är 1 687 miljoner

1995–1999 0 0 0 2

kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation

Övriga interventioner 323 132 -192 162

för mervärdesskatt uppgick till -61 765 miljoner

Exportbidrag 752 249 -502 600

kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos stat-

Djurbidrag 1 344 1 035 -309 737

liga myndigheter -22 151 miljoner kronor och Offentlig lagring 70 -82 -152 72 kompensation för mervärdesskatt för kommun- Miljö-, struktur- och sektorn -39 614 miljoner kronor. Resterande del

regionala åtgärder

av avräkningarna utgörs av intäkter som förs till

perioden 2000–2006 0 -17 -17 1 531

fonder. Dessa intäkter uppgick till -2 369 miljo-

EU:s landsbygdsfond

ner kronor 2007.

2007–2013 1 790 2 686 896 0 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds

garantisektion 6 -119 -119 119 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 189 269 80 198

Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till -7 737 miljoner kro-

nor. Skillnaden blev således 248 miljoner kronor. Bidrag till

Antalet ansökningar om stöd till investeringar i transeuropeiska

utrymmen för källsortering blev mycket lägre än

nätverk 290 187 -103 194

beräknat. Övriga bidrag från EG 155 155 0 799

För flera inkomsttitlar är skillnaden negativ. Bidrag m.m. från EU 13 664 13 037 -627 12 441

Det innebär att utfallet för krediteringarna var

större än vad som anges i statsbudgeten. Utfallet

för Stöd till bredbandsinstallation blev Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 102 miljoner kronor lägre än beloppet som an-

gavs i statsbudgeten. Stödprogrammet är fler- Tillkommande skatter årigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter ramen. och kommunala utjämningsavgifter. EU-skatterna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via statsbudgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på

miska förutsättningar och övriga förklarings-

skattekonto

faktorer. De makroekonomiska förutsättning-

Miljoner kronor

arna redovisas i tabell 5.20.

Utfall Utfall-SB Utfall

SB 2007 2007 2007 2006

Tabell 5.20 Makroekonomiska förutsättningar Anställningsstöd -5 944 -5 980 -36 -4 814

Prel utfall Diff. fr. Utfall

SB 2007 2007 SB 2007 2006 Stöd till utbildningsvikariat -52 -140 -88 -140 Procentuell

förändring från Stöd till investeringar

föregående år: i källsorteringslokaler -270 -22 248 -18

BNP (fp) 3,3 2,6 -0,7 4,1

Stöd till bredbandsinstallation -180 -282 -102 -388 KPI

(årsgenomsnitt) 2,5 2,2 -0,3 1,4 Stöd till energieffektivisering i Antal sysselsatta 1,5 2,4 0,9 1,8

lokaler med offentlig

Nivåer: verksamhet 0 0 0 -169

Öppen Sysselsättningsstöd

arbetslöshet, till kommuner och

procent1P P 5,8 4,6 -1,2 5,4

landsting 0 0 0 -6 915

6-mån ränta, Stöd till anställning

procent 3,5 3,6 0,1 2,5

av långtidssjukskrivna 0 0 0 0 5-års ränta,

procent 3,9 4,2 0,3 3,5 Stöd till skyddat arbete hos offentlig Prisbasbelopp, tkr 40,3 40,3 0,0 39,7

arbetsgivare -785 -732 53 -739 fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget.

1P P Enligt AKU-definition före oktober 2007. Stöd till utbildning av personal i vård och

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev

äldreomsorg -300 -301 -1 -300

30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli-

Stöd till konvertering

gen fastställda statsbudgeten.

från direktverkande el 0 0 0 -28

Förändringar i de makroekonomiska

Stöd till konvertering

från oljeuppvärmning -250 -280 -30 -161 förutsättningarna medförde att utgifterna blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

Utgifter som

redovisas som Utfallet för utgiftsområden exklusive statskrediteringar på skuldsräntor blev 6,2 miljarder kronor lägre till

skattekonto -7 781 -7 737 44 -13 672

följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Lägre arbetslöshet medförde att utgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt

5.3 Statsbudgetens utgifter 2007 5.4.13). EU-avgiften bestäms bland annat utifrån den växelkurs som gäller vid årsskiftet inför Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- budgetåret. Då var växelkursen lägre än i vad giftsområden. Därutöver ingår även posterna som förutsattes i statsbudgeten, vilket medförde Minskning av anslagsbehållningar (endast vid att avgiften till EU blev 0,6 miljarder kronor budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning lägre än i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.27). och Kassamässig korrigering på statsbudgetens Utgifterna för statsskuldsräntor blev utgiftssida. 5,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av en förändrad makroekonomisk utveckling. Det beror på att dollarkursen blev lägre än

5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar vad som förutsågs i statsbudgeten, vilket medoch beslut förde att förväntade valutavinster uteblev och på att marknadsräntorna blev högre än beräknat (se Skillnaden mellan utfallet och de beräknade vidare avsnitt 5.4.26). utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som Statsbudgetens utgifter m.m. blev fastställdes av riksdagen i december 2006, redo- 0,8 miljarder kronor lägre till följd av beslut. visas i tabell 5.21. Den delas upp i skillnad till Utfallet för utgiftsområden exklusive statsföljd av beslut, förändringar av makroekono- skuldsräntor blev 9,3 miljarder kronor högre än

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

beräknat. De högre utgifterna beror på beslut i 5.3.2 Sammanfattning tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för infrastrukturinve- STkillnaderna per utgiftsområde i förhållande till steringar. Avgiften till EU blev 1,1 miljarder anvisade medel redovisas i tabell 5.22. En större kronor lägre efter ett beslut i EU om att återbe- förbrukning än totalt anvisade medel kan finantala en del av avgiften eftersom budgeterade sieras genom att myndigheterna utnyttjar ingåmedel inte använts. Anslaget för bistånd sänktes ende anslagssparande eller anslagskredit eller med 0,7 miljarder kronor på tilläggsbudget. Det genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet beror på att utgifterna för flyktingmottagande

överskridande. från utvecklingsländer blev högre. Utgifterna, som är biståndsklassificerade, får avräknas mot biståndsramen. Utgifterna för gårdsstöd under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten på grund av ett regeringsbeslut om utbetalning av stöd med anledning av stormen Gudrun.

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade till följd av beslut med 10,1 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten var oförändrad. Den lägre nettoutlåningen beror på beslutet i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för investeringar i infrastruktur. Se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30.

Av andra skäl minskade statsbudgetens utgifter med 28,6 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget för 2007, varav 13,0 miljarder kronor hänförde sig till Riksgäldskontorets nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering. Utfallet för utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 13,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av övriga orsaker. Hit räknas volymer t.ex. sjukpenningdagar som överskattades med cirka 5 miljoner i förhållande till statsbudgeten. Se vidare avsnitt 5.4.1-5.4.30.

Tabell 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007 Miljarder kronor

Totalt Makroförut- Beslut Övrigt

sättningar Utgiftsområden,

1P P exklusive räntor -10,9 -6,2 9,3 -13,9 Statsskuldsräntor m.m. 4,1 5,8 0,0 -1,7 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i

2P P Riksgäldskontoret -23,3 -0,2 -10,1 -13,0 Statsbudgetens utgifter m.m. -30,1 -0,6 -0,8 -28,6

1P P Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 P P Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget1T T budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

UO 1 Rikets styrelse 10 677 61 10 738 10 594 -83 -144

UO 2 Samhällsekonomi och

UO 6 Försvar samt beredskap mot

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 46 905 156 47 061 46 665 -240 -396 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp 122 355 700 123 055 119 464 -2 890 -3 590 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 44 202 0 44 202 43 738 -463 -463 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 10 139 32 10 171 10 091 -48 -80 UO 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning, byggande samt

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

Anm: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev 760 507 miljoner kronor och blev därmed således -18 930 miljoner kronor. Det beror bl.a. 30 053 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än på att Banverket och Vägverket anvisades beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I sammanlagt 10 000 miljoner kronor för extra förhållande till totalt anvisat (statsbudget och amorteringar på sina lån hos Riksgäldskontoret. tilläggsbudget) blev utgifterna 43 015 miljoner Den kassamässiga korrigeringen blev kronor lägre. -4 325 miljoner kronor. I statsbudgeten var den

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev beräknad till noll. 769 172 miljoner kronor, vilket är 7 127 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområ- 5.3.3 Indragningar den exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 883 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

Utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad får regeringen besluta att medel på ett anvisat anblev 57 984 miljoner kronor, vilket är 8 667 mil- slag inte ska användas, om detta är motiverat av joner kronor lägre än beräkningen i statsbudge- särskilda omständigheter i en verksamhet eller av ten. Det beror på den lägre arbetslösheten. Ut- statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska gifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk skäl. trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till Under 2007 har indragningar av anslagsmedel 119 464 miljoner kronor, vilket är 2 890 miljoner uppgående till totalt 18 184 miljoner kronor kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är gjorts. Det är en ökning med 1 044 miljoner främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre kronor jämfört med 2006. De 26 största indragberäknat. Utgifterna för utgiftsområde 16 ningarna svarar för 90 procent av totalbeloppet. I Utbildning och universitetsforskning minskade tabell 5.23 redovisas samtliga indragningar som med 2 016 miljoner kronor till 42 198 miljoner är större än 100 miljoner kronor. kronor bl.a. till följd av lägre antal studerande. Den största indragningen uppgick netto till Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och 2 907 miljoner kronor och avser Avgiften till skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev Europeiska gemenskapen. Det var till största 15 478 miljoner kronor, vilket är 2 522 miljoner delen anslagssparandet (2 654 miljoner kronor) kronor lägre än beräknat i statsbudgeten och som drogs in. beror på lägre utgifter för Landsbygdspolitik. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner lägre än beräknat.

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 44 290 miljoner kronor, vilket är 10 376 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten men 210 miljoner kronor lägre än anvisat inklusive tilläggsbudget. För utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppgick utgifterna till 46 530 miljoner kronor, vilket är 2 366 miljoner kronor högre än statsbudgeten och beror bl.a. på ökade utgifter för materiel inom ramen för tidigare anslagssparande.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 47 255 miljoner kronor, vilket är 4 085 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på högre utgifter för realiserade valutakursförluster.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev - 4 340 miljoner kronor. I statsbudgeten beräknades nettoutlåningen uppgå till 14 590 miljoner

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.3.4¶Medgivna överskridanden

Tabell 5.23 Indragningar 2007 Miljoner kronor

Anslag Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om

01 90 05 Regeringskansliet m.m. 257

detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka

02 01 12 Statliga

särskilda utgifter som inte var kända då anslaget

kompetensöverföringsjobb 139

anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat

02 90 02 Försök med trängselskatt i

Stockholm 172 ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge-

07 08 01 Biståndsverksamhet 1 746

ten). Regeringen beslutade om två medgivna

07 08 05 Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt överskridanden för 2007.

stöd och exportkreditgarantier 351

Tabell 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007

08 12 02 Ersättningar och

481 Miljoner kronor

bostadskostnader

08 12 04 Domstolsprövning i Utgiftsområde/anslag

utlänningsärenden 308

23 42 04 Bekämpande av smittsamma 65 08 12 05 Kostnader vid domstolsprövning husdjurssjukdomar

i utlänningsärenden 125

26 92 01 Räntor på statsskulden 1 151 08 12 07 Utresor för avvisade och

utvisade 142 Summa utnyttjade medgivna överskridanden 1 216

10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. 1 233

I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor

10 19 02 Aktivitets- och sjukersättningar på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs-

m.m. 1 750

bruk, fiske med anslutande näringar uppförda

10 19 04 Arbetsskadeersättningar m.m. 552

anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus-

12 21 01 Allmänna barnbidrag 194 djurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades

12 21 02 Föräldraförsäkring 1 283 ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med-

13 10 03 Kommunersättningar vid gav att anslagsposten 1 Bekämpande av flyktingmottagande 183 smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas

13 22 02 Bidrag till med högst 82 miljoner kronor för kostnader i arbetslöshetsersättning och samband med utbrott av salmonella 2003

aktivitetsstöd 588

(regeringsbeslut 2008-02-14). Av det medgivna

13 22 03 Köp av

överskridandet utnyttjades 65 miljoner kronor.

arbetsmarknadsutbildning och

Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för

övriga kostnader 306

anslagsposten utnyttjades.

13 22 04 Lönebidrag och Samhall m.m. 198

I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner

13 22 11 Bidrag till

kronor på det under utgiftsområde 26 Stats-

lönegarantiersättning 288

skuldsräntor m.m. uppförda anslaget 92:1 Räntor

15 25 02 Studiemedel m.m. 1 848

på statsskulden. Det ingående ramöverförings-

15 25 04 Rekryteringsbidrag 246

beloppet var -1 290 miljoner kronor. Regeringen

16 25 69 Enskilda utbildningsanordnare

medgav att anslaget fick överskridas med

på högskoleområdet m.m. 141

1 151 miljoner kronor (Regeringsbeslut 2008-

18 31 11 Omstrukturering av kommunala

02-14). Utfallet för anslaget blev 47 161 miljoner

bostadsföretag 181

kronor. Hela anslagskrediten på 4 300 miljoner

23 43 04 Intervention och exportbidrag

kronor utnyttjades.

för jordbruksprodukter 551

24 39 06 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen 108

27 93 01 Avgiften till Europeiska

gemenskapen 2 907

Övriga indragningar 1 905

Summa 18 184

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.3.5 Begränsningsbelopp

Tabell 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007 Miljoner kronor

Disponibla medel efter Utgiftsområde Anslag begränsningsbeslut Utfall UO 1 27:2 Presstöd 516 515 UO 7 8:1 Biståndsverksamhet 25 254 24 715 UO 7 8:4 Folke Bernadotteakademin 31 31 UO 16 25:11 Nationellt centrum för flexibelt lärande 88 83 UO 17 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och

Drottningholms slottsteater 892 892

1P P UO 17 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 1 027 1 027

28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och 1 musikinstitutioner 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

1P P Begränsningsbeloppet och utfallet gäller sammantaget för samtliga tre anlag.

Med begränsningsbelopp avses en minskning av ingen inte fastställer mål såsom riksdagens ledatotalt tillgängliga medel som får disponeras un- möter och ombudsmän samt Regeringskansliet. der året utan att anvisade anslagsmedel minskas Dessa omfattas inte av politikområdesindeleller dras in. ningen. Utgiftsområdena Statsskuldsräntor m.m.

Under 2007 har regeringen beslutat om be- och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen gränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan områden som berörts är utgiftsområde 1 Rikets ses som medel för att uppnå verksamhet inom styrelse, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- politikområdesindelningen. I tabell 5..26 redoviforskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, sas dessa under rubriken Icke politikområdestilltrossamfund och fritid. hörig verksamhet. Utgiftsområde 25 Allmänna

Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åt- bidrag till kommuner blev politikområde 48 gärder och utfallet för berörda anslag redovisas i fr.o.m. 2003. tabell 5.25. I regleringsbrev har regeringen angi- Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförvit att myndigheten får använda eller disponera måga har de största utgifterna (119 464 miljoner högst ett angivet belopp. kronor). Detta politikområde omfattar samma

anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg-

het vid sjukdom och handikapp. Anslagen med 5.3.6 Politikområden de största utgifterna inom detta politikområde

var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Statsbudgetens utgifter delas sedan 2001 in i (31 734 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och politikområden. Syftet med indelningen är att sjukersättningar (72 456 miljoner kronor). möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kost- Det minsta politikområdet är 47 Minoritetsnader och resultat. Erfarenheterna har visat att politik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner krodet många gånger har varit svårt att koppla sam- nor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder man mål, kostnader och resultat på utgiftsområ- för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 desnivån. Vissa politikområden omfattar verk- Rikets styrelse. samheter som i sin helhet ryms inom ett utgifts- I tabell 5.26 jämförs utfallet med anvisat i område. Ett politikområde kan även omfatta en statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget begränsad del av verksamheten som bedrivs inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras inom ett annat utgiftsområde. Det finns även under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Utpolitikområden som berör flera utgiftsområden, fallet per utgiftsområde. I tabellerna redovisas s.k. sektorövergripande politikområden. utfallet per politikområde inom respektive ut-

Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 giftsområde (se även bilaga 6). Samhällsekonomi och finansförvaltning återfinns anslag och verksamheter för vilka reger-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

1P P

Statsbudget budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Fortsättning på Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden

Miljoner kronor

PO 39 Utrikeshandel, handels- och

Icke politikområdestillhörig verksamhet

1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.4 Utfall per utgiftsområde Utfallet uppgick till 10 594 miljoner kronor

och var därmed 83 miljoner kronor (0,8 pro- I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeområde och större skillnader mot statsbudge- ten. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev ten på anslagsnivå. Även större förändringar i 515 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kroförhållande till föregående år kommenteras. nor lägre än anvisat. Anslaget 90:5 Regerings- Tabellerna visar utfallet per politikområde kansliet m.m. tilldelades 52 miljoner kronor på inom respektive utgiftsområde. Anslagen har tilläggsbudget, främst för att finansiera den fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i ökade migrationsverksamheten vid utlandsstatsbudgeten för 2007. I vissa fall kommente- myndigheterna. Årsutfallet blev 5 555 miljoner ras skillnaderna mot tilldelade medel. Med till- kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än delade medel avses summan av ingående ram- anvisat i statsbudgeten. överföringsbelopp, anvisade medel på stats- Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområbudget och tilläggsbudget, medgivna över- det 43 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än skridanden samt indragningar. Dessutom re- 2006. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och och demokrati blev 14 miljoner kronor. Det är den kassamässiga korrigeringen, som ingår på en minskning med 269 miljoner kronor statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas (95 procent) mellan åren, vilket förklaras av en specifikation av utfallet för samtliga anslag det allmänna valet under 2006. Utfallet för på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader med statsbudgeten. ökade med 147 miljoner kronor (25 procent)

vilket beror på att anslaget tillfälligt ökades för

2007 för att lösa in lån som tidigare upptagits 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

för att finansiera bevarandet av riksbyggna-

derna på Helgeandsholmen. Utfallet för ansla- Utgiftsområdet omfattar politikområdet

get 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med Demokrati, Regional samhällsorganisation och

118 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört Minoritetspolitik samt delar av politikområ-

med föregående år. dena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter

5.4.2 Utgiftsområde 2 och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltnings-

Samhällsekonomi och förvaltning kostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m.,

Utgiftsområdet omfattar politikområdena 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska

Effektiv statsförvaltning samt Finansiella syinstitutet för europapolitiska studier samt EU-

stem och tillsyn. Här ingår ett antal centrala information.

myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Tabell 5.27 UO 1 Rikets styrelse Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens Miljoner kronor Fastighetsverk, Konjunkturinstitutet,

Utfall- Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och

SB TB Utfall SB Utfall

Finansinspektionen. För 2007 har Statens Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006

Fastighetsverk ett nytt anslag 1:14 Bidragsfas- Mediepolitik 722 0 676 -46 674

tigheter. Vidare finns anslag som inte ingår i Regional

något politikområde, dels det på förslag av samhällsorganisation 2 395 6 2 398 3 2 427 Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget

90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök Samepolitik 26 2 26 0 21

med trängselskatt i Stockholm. Det största an- Demokrati 92 1 83 -9 346

slaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga Minoritetspolitik 10 0 11 1 11

tjänstepensioner m.m. Anslag som inte ingår i något politikområde 7 430 53 7 400 -31 7 157 Summa 10 677 61 10 594 -83 10 637

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

IGN och i stället tar Riksgäldskontoret över Miljoner kronor

ansvaret för den statliga insättningsgarantin

SB TB Utfall Utfall- Utfall

och investerarskyddet. Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006

För utgiftsområdet blev utfallet Effektiv

625 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än statsförvaltning 10 176 6 10 174 -2 9 653

2006. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med Finansiella system och trängselskatt i Stockholm minskade med tillsyn 486 0 493 8 469 1 184 miljoner kronor. De totala utgifterna Anslag som inte (2005-2007) för detta anslag blev ingår i något 2 962 miljoner kronor. Utfallet på anslaget politikområde 1 212 0 541 -671 1 711

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med Summa 11 873 6 11 208 -666 11 832 275 miljoner kronor (3,2 procent). För 2007

tillkom 245 miljoner kronor för det nya Utfallet uppgick till 11 208 miljoner kronor anslaget 1:14 Bidragsfastigheter.

och var därmed 666 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudge-

5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och ten.

exekution

Utfallet för anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm blev 257 miljoner kronor,

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, vilket är 673 miljoner kronor lägre än anvisat i

tull och exekution. statsbudgeten. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. Efter att

Tabell 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution försöket avslutats återstod utgifter för främst

Miljoner kronor kollektivtrafiksatsningar samt kontrakts-

SB TB Utfall Utfall- Utfall bundna utgifter för systemet. Anledningen till Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 det låga utfallet är bl.a. att Vägverkets kostna-

Skatt, tull och der och ersättningen till Storstockholms exekution 9 325 7 9 670 345 9 011 Lokaltrafik blev lägre än tidigare beräknat.

Summa 9 325 7 9 670 345 9 011

Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden blev 11,9 miljoner kronor, vilket är

Utfallet uppgick till 9 670 miljoner kronor och 5,8 miljoner kronor lägre än beräkningen i

blev därmed 345 miljoner kronor (3,5 procent) statsbudgeten. Under 2007 fortsatte hanter-

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. ingen av de tre ersättningsfallen CTA Lind &

Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev Co Scandinavia AB, Custodia Credit AB och

6 507 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner Allmänna kapital. Anslaget är svårbedömt på

kronor högre än vad som anvisades i statsbudgrund av att det inte är möjligt att i förväg göra

geten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogdeen uppskattning av förvaltningskostnaderna

myndigheten blev 84 miljoner kronor högre än vid ersättningsfall då förekomsten av dessa

anvisat. beror på omständigheter som Insättningsga-

För utgiftsområdet blev utgifterna rantinämnden (IGN) inte själv råder över.

659 miljoner kronor högre än 2006. Skattever- Detta medförde bl.a. att anslaget för 2006

kets och Kronofogdemyndigheternas utgifter överskreds med 2,0 miljoner kronor. För att

ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag

jämfört med 2006. höjdes därför anslaget fr.o.m. 2007 med 10 miljoner kronor, som ställdes till regeringens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall skulle dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s disposition. Anslagsposten skulle således inte kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersättningsfall. Under året har 7 miljoner kronor av dessa medel utnyttjats, medan 3 miljoner kronor återstår. Från den 1 januari 2008 upphör

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1 165 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner

kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utgiftsområdet omfattar politikområdet Anslaget höjdes med 70 miljoner kronor på Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, tilläggsbudget. Skälen till ökningen var att åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminal- Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) vården och rättshjälpen. budget blev högre än tidigare beräknat och att

Sveriges andel av budgeten ökade. Tabell 5.30 UO 4 Rättsväsendet Utgifterna för utgiftsområdet blev Miljoner kronor 160 miljoner kronor (11,2 procent) högre än

Utfall- 2006. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa

SB TB Utfall SB Utfall Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 internationella organisationer blev 155 miljoner

kronor högre än 2006, vilket bl.a. beror på att Rättsväsendet 30 754 2 30 627 -127 28 505

medel anvisades på tilläggsbudget. Utfallet för

anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda Summa 30 754 3 30 627 -127 28 505

utomlands samt diverse kostnader för rättsvä-

sendet blev 72 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet uppgick till 30 627 miljoner kronor Minskningen förklaras av de höga utgifterna och blev därmed 127 miljoner kronor lägre än för bistånd till svenska medborgare som bevad som anvisades i statsbudgeten. fann sig i Libanon under kriget 2006. Utfallet

Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöblev 16 532 miljoner kronor, vilket är 196 regionen blev 62 miljoner kronor högre än miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Ut- 2006. Anslaget ökade med ungefär samma gifterna för anslaget 4:6 Kriminalvården blev belopp. Förklaringen är en utökning av 161 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgif- Svenska institutets Visbyprogram och terna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. skapandet av ett särskilt stipendieprogram uppgick till 1 455 miljoner kronor, vilket är samt att finansieringen av Visbyprogrammet 229 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. och Barentssamarbetet överfördes från

Under 2007 blev utgifterna för Rättsväsen- utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. det 2 122 miljoner kronor (7,4 procent) högre än 2006. De ökade utgifterna avser främst Polisorganisationen (1 101 miljoner kronor) 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt och Kriminalvården 481 miljoner kronor. beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell

Totalförsvar och politikområdet Skydd och samverkan beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar

Utgiftsområdet omfattar politikområdet

består av verksamhetsområdet Det militära Utrikes- och säkerhetspolitik.

försvaret och verksamhetsområdet Det civila Tabell 5.31 UO 5 Internationell samverkan försvaret. Från och med 2007 ingår även några Miljoner kronor anslag inom politikområdena Miljöpolitik och

SB TB Utfall Utfall- Utfall Näringspolitik. Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006

Utfallet uppgick till 46 530 miljoner kronor Utrikes- och

och var därmed 2 366 miljoner kronor säkerhetspolitik 1 498 71 1 586 88 1 426

(5,4 procent) högre än vad som anvisades i Summa 1 498 71 1 586 88 1 426

statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och freds- Utfallet uppgick till 1 586 miljoner kronor och främjande truppinsatser m.m. blev var därmed 88 miljoner kronor (5,8 procent) 21 034 miljoner kronor, vilket är 582 miljoner högre än vad som anvisades i statsbudgeten. kronor (2,8 procent) högre än vad som

I statsbudgeten anvisades 1 057 miljoner anvisades i statsbudgeten. kronor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Utfallet blev

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt

Miljoner kronor

bistånd

SB TB Utfall Utfall- Utfall Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006

Utgiftsområdet omfattar politikområdet

Totalförsvar 40 198 0 42 378 2 180 40 338

Internationellt utvecklingssamarbete.

Skydd och beredskap mot

Tabell 5.33 UO 7 Internationellt bistånd olyckor och svåra påfrestningar 3 631 0 3 812 181 3 611 Miljoner kronor

Utfall- Miljöpolitik 292 0 294 2 276

SB TB Utfall SB Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 Näringspolitik 43 0 46 3 37

Internationellt Summa 44 164 0 46 530 2 366 44 262

utvecklings-

samarbete 26 657 -700 25 441 -1 215 25 893

Under 2007 förbrukades därmed en del av det Summa 26 657 -700 25 441 -1 215 25 893

anslagssparande som uppstod till följd av

utgiftsbegränsningar tidigare år.

Utfallet uppgick till 25 441 miljoner kronor

Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och

och var därmed 1 215 miljoner kronor (4,5 anläggningar blev 19 232 miljoner kronor,

procent) lägre än vad som anvisades i statsvilket är 1 632 miljoner kronor högre än vad

budgeten. som anvisades i statsbudgeten. Hela

Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverkanslagssparandet (1 557 miljoner kronor) togs

samhet uppgick till 24 715 miljoner kronor, i anspråk.

vilket är 1 215 miljoner kronor lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radio-

i statsbudgeten. Av anslagssparandet drogs kommunikation för skydd och säkerhet blev

1 746 miljoner kronor in. Den avsevärt ökade 331 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner

inströmningen av flyktingar från främst Irak kronor högre än vad som anvisades i

ledde till väsentligt ökade kostnader för asylstatsbudgeten. Anslaget ökades med

sökande. För att bidra till finansieringen av 250 miljoner kronor på tilläggsbudget,

dessa kostnader höjdes avräkningen av flykeftersom de faktiska kostnaderna för

tingkostnader från biståndsramen med investeringar blev större än vad som

700 miljoner kronor och anslaget sänktes med ursprungligen beräknades. Rakel-systemet (ett

motsvarande belopp. Medlen har bidragit till gemensamt radiokommunikationssystem)

att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersättbyggs ut i sju etapper. De första tre etapperna

ningar och bostadskostnader inom utgiftsomär i drift. De fyra återstående byggs ut under

råde 8 Migration. Kostnader för mottagande 2008–2010.

av flyktingar från länder som enligt OECD:s

Under 2007 blev utgifterna för

biståndskommitté DAC (Development utgiftsområdet 2 268 miljoner kronor

Assistance Committee) klassificeras som bi- (5,1 procent) högre än 2006. Utgifterna på

ståndsländer räknas av från biståndsramen i anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

enlighet med DAC:s riktlinjer för bistånd och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade

i enlighet med budgeteringsprinciper som tidimed 726 miljoner kronor (3,3 procent).

gare tillämpats. En annan orsak till det lägre Minskningen avser neddragningen av

utfallet är bl.a. försenade beredningar och utförsvaret. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel

betalningar av bistånd till Afrika. och anläggningar ökade med 1 764 miljoner

År 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet kronor (10,1 procent). Ökningen beror på

452 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än leveransförseningar mellan åren. Anslaget 6:3

2006. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverk- Forskning och teknikutveckling uppfördes på

samhet minskade med 471 miljoner kronor statsbudgeten 2007. Utfallet blev

(1,9 procent). 1 126 miljoner kronor. Tidigare ingick medel

för detta ändamål i anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Redovisning av utfallet för biståndet

Tabell 5.34 Utfall för bistånd 1998–2007 Miljoner kronor

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt utbetalt

1P P bistånd 12 499 13 467 16 479 17 220 19 554 19 388 19 996 25 120 29 161 29 288 Totalt bistånd i

2P P procent av BNI 0,72 0,70 0,80 0,77 0,83 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93

1P P Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2P P Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Biståndsramens storlek bestäms utifrån den pro- skrivningar. Skuldavskrivningarna för 2007 placentsats (procent av bruttonationalinkomsten, nerades uppgå till totalt 1 500 miljoner kronor i BNI) som riksdagen beslutat om för varje en- budgetpropositionen för 2007. På grund av förskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i seningar avseende bilaterala avtal med berörda budgetpropositionen används den senast till- länder genomfördes endast skuldavskrivningar gängliga BNI-prognosen. uppgående till 500 miljoner kronor. Det finns en

Det totala svenska biståndet under ett år rap- betydande osäkerhet kring när en planerad bilaporteras årligen till DAC, som ansvarar för att teral skuldavskrivning kommer att genomföras sammanställa medlemsländernas biståndsstati- och till vilket belopp. För ett enskilt år kan därstik. Rapporteringen till DAC görs under senvå- för beloppet för avräkningen för de bilaterala ren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga skuldavskrivningarna från biståndsramen och kostnader, inklusive avräkningar, som kan klas- den faktiska rapporterade kostnaden vara i otakt. sificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Skillnaden mellan planerade och faktiska kostna- Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet der justeras kommande år. med DAC:s definition av bistånd, dels för bi- Något mer än hälften av underskridandet har ståndsklassificerade kostnader inom andra ut- att göra med att biståndsramen räknas ut som en giftsområden, dels med belopp motsvarande de procentandel av en prognos på BNI i samband bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. med arbetet med budgetpropositionen inför det Utgifterna inom andra utgiftsområden avser aktuella året. Denna prognos läggs i augusti året kostnader för flyktingar från biståndsländer, innan det år budgetpropositionen avser. I rapadministration av bistånd på utrikesdeparte- porteringen till DAC används dock den uppgift mentet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s om BNI som erhålls av gemensamma bistånd som finansieras över EU:s Finansdepartementet/SCB i mars året efter det reguljära budget. år budgetpropositionen avser, drygt ett och ett

Biståndsramen för 2007 uppgår till 30 139 halvt år efter det att biståndsramen beslutades. miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av Mellan dessa två tidpunkter sker kontinuerliga vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell förändringar. BNI-prognosen för 2007 har ökat 5.34 redovisas DAC-rapporteringen för åren med cirka fyra procent från det att 1998–2007. Det preliminära utfallet för 2007 är biståndsramen beslutades till det att 0,93 procent av BNI enligt DAC:s redovis- rapporteringen till DAC genomfördes. ningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste prognosen för BNI. Att utfallet för Sveriges utvecklingsbistånd som andel av BNI understiger en procent beror främst på två faktorer – försenade skuldavskrivningar och högre BNI, vilket beskrivs nedan.

Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldav-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration procent) högre än 2006. Förklaringar till det

högre utfallet är att antalet asylsökande ökade Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migra- och förändringen av ansvaret för ensamkomtionspolitik. mande barn. Från den 1 juli 2006 ersätter Migra-

tionsverket kommunerna för deras kostnader för Tabell 5.35 UO 8 Migration mottagande av ensamkommande barn. Miljoner kronor

För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgif-

Utfall- terna 194 miljoner kronor (11,2 procent) högre

SB TB Utfall SB Utfall Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 än 2006. Det beror på att antalet asylsökande var Migrationspolitik 5 033 785 5 295 262 4 522 betydligt fler under 2007. Antalet anställda för

prövning av ärenden ökade därför med 200 per- Summa 5 033 785 5 295 262 4 522

soner. Under 2006 avgjordes knappt 19 000

ärenden jämfört med drygt 32 000 ärenden Utfallet uppgick till 5 295 miljoner kronor och

under 2007. Utfallet för anslaget 12:4 Domstolsvar därmed 262 miljoner kronor (5,2 procent)

prövning i utlänningsärenden blev 139 miljoner högre än vad som anvisades i statsbudgeten. kronor (71,6 procent) högre än 2006. Antalet

Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och inkomna mål till migrationsdomstolarna var bostadskostnader blev 2 279 miljoner kronor. Det högre än 2006, vilket delvis beror på att dessa inär 279 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- rättades den 31 mars 2006. sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 785 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev således 506 miljoner kronor lägre än totalt 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, anvisade medel. Skälet till att medel anvisades på sjukvård och social omsorg tilläggsbudget var att antalet asylsökande ökade betydligt, vilket medförde att utgifterna för bo- Utgiftsområdet omfattar politikområdena städer till asylsökande samt ersättningar till asyl- Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barnsökande, kommuner och landsting blev högre än

politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socivad som tidigare beräknades. Utfallet för ansla-

altjänstpolitik samt del av Forskningspolitik. get 12:1 Migrationsverket blev 1 923 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än Tabell 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknat i statsbudgeten. Orsaken är som tidi- Miljoner kronor gare nämnts ökningen av antalet asylsökande. SB TB Utfall Utfall- Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006

Utgifterna på anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 333 miljoner kronor, Hälso- och

sjukvårdspolitik 26 534 85 26 476 -58 25 036 vilket är 170 miljoner kronor lägre än anvisat i

Folkhälsa 892 71 1 100 208 886 statsbudgeten. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var lägre än väntat. Utgifterna Barnpolitik 36 0 33 -3 38 på anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlännings- Handikappolitik 15 564 0 15 762 198 13 976 ärenden blev 229 miljoner kronor, vilket är 135 Äldrepolitik 2 117 0 1 596 -521 754 miljoner kronor högre än anvisat i den ur-

Socialtjänstsprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med politik 1 420 0 1 352 -68 1 172 80 miljoner kronor i tilläggsbudget. Orsaken till Forskningspolitik 342 0 347 4 314 detta är det stora antalet asylsökande och beho-

Summa 46 905 156 46 665 -240 42 176 vet av mer omfattande utredningar i asylärenden. Finansieringen gjordes genom anslaget 12:5

Utfallet uppgick till 46 665 miljoner kronor och Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, som minskades med samma belopp i var därmed 240 miljoner kronor lägre än vad tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 58 mil- som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget joner kronor. Det är 141 miljoner kronor lägre anvisades ytterligare 156 miljoner kronor. än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme-

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet delsförmånerna uppgick till 21 367 miljoner kro- 773 miljoner kronor (17,1 procent) högre än nor enligt gällande avtal mellan staten och 2006. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med bostadskostnader blev 263 miljoner kronor (13,0 anvisat belopp i statsbudgeten. Anslaget svarar

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

för 46 procent av de totala utgifterna inom ut- Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och giftsområdet. Utfallet för anslaget 16:8 Kostna- sjukersättningar m.m. uppgick till 72 456 miljoner der för statlig assistansersättning uppgick till kronor, vilket är 134 miljoner kronor 14 674 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner (0,2 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I kronor högre än anvisat i statsbudgeten. december 2007 fick närmare 552 000 personer

Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och sjuk- eller aktivitetsersättning. Utfallet för anslaåtgärder inom äldrepolitiken blev 1 596 miljoner get 19:4 Arbetsskadeersättningar blev kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än 5 810 miljoner kronor, vilket är 475 miljoner anvisat i statsbudgeten. kronor lägre än vad som beräknades i statsbud-

Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut- geten. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringsgiftsområdet med 4 489 miljoner kronor (10,6 kassan blev 7 430 miljoner kronor, vilket är procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för 282 miljoner kronor (3,9 procent) högre än statlig assistansersättning ökade med 1 792 miljo- anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget ner kronor (13,9 procent). Antalet assistansbe- anvisades 700 miljoner kronor för omställningar rättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. i Försäkringskassans verksamhet för att minska Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbi- samt för att minska förekomsten av felaktiga drag och åtgärder inom äldrepolitiken fortsatte att utbetalningar. öka och blev 843 miljoner kronor (112 procent) Utfallet för utgiftsområdet blev högre än 2006. Utfallet för anslaget 13:1 Tand- 6 218 miljoner kronor eller 4,9 procent lägre än vårdsförmåner m.m. uppgick till 3 271 miljoner 2006. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och kronor, vilket är ökning med 239 miljoner kro- rehabilitering m.m. blev 4 934 miljoner kronor nor (7,9 procent) jämfört med 2006 (13,5 procent) lägre än 2006. Antalet sjukpen-

ningdagar minskade med 7,6 miljoner nettodagar

(12,5 procent) jämfört med 2006. För anslaget 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade

trygghet vid sjukdom och handikapp utgifterna med 1 685 miljoner kronor (2,3 pro-

cent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- aktivitetsersättning i slutet av året minskade med ning vid arbetsoförmåga. drygt 3 000 personer (0,6 procent) i förhållande

till 2006. Vidare minskade den statliga ålderspen- Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och sionsavgiften för anslaget med 2 160 miljoner handikapp

kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 19:6 Miljoner kronor

Försäkringskassan blev 327 miljoner kronor

SB TB Utfall Utfall- Utfall Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 (4,2 procent) lägre än 2006, då anslaget

belastades med ökade utgifter i samband med Ersättning vid arbetsoförmåga 122 355 700 119 464 -2 890 125 683 omorganisationen.

Summa 122 355 700 119 464 -2 890 125 683

5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk Utfallet uppgick till 119 464 miljoner kronor och

trygghet vid ålderdom var därmed 2 890 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och remisk äldrepolitik. Området innefattar garanti-

habilitering m.m. blev 31 734 miljoner kronor,

pension till ålderspension, efterlevandepensioner vilket är 2 611 miljoner kronor (7,6 procent)

till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldlägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An-

reförsörjningsstöd. talet sjukpenningdagar uppgick till 53,5 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag uppgick till 481 kronor. I statsbudgeten beräknades antalet sjukpenningdagar uppgå till 58,4 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag till 497 kronor.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

ner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvi- Miljoner kronor

sades i statsbudgeten.

SB TB Utfall Utfall- Utfall

Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006

blev 27 662 miljoner kronor, vilket är

Ekonomisk 944 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad äldrepolitik 44 202 0 43 738 -463 45 019 som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att Summa 44 202 0 43 738 -463 45 019 medelersättningen per dag blev lägre än beräknat, vilket främst förklaras av att män, som

Utfallet uppgick till 43 738 miljoner kronor och generellt har högre medelersättning, tog ut färre blev därmed 463 miljoner kronor (1,0 procent) dagar än beräknat. lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funk-

Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till tionshindrade barn blev 2 637 miljoner kronor, ålderspension uppgick till 20 371 miljoner kro- vilket är 123 miljoner kronor lägre än vad som nor, vilket är 204 miljoner kronor (1,0 procent) anvisades i statsbudgeten. lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut-

Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensio- giftsområdet med 1 502 miljoner kronor ner till vuxna blev 15 702 miljoner kronor. Det är (2,5 procent). Utgifterna på anslaget 21:1 167 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än be- Allmänna barnbidrag minskade med 95 miljoner räkningen i statsbudgeten. kronor. Utgifterna för anslaget 21:2

Utfallet för utgiftsområdet blev Föräldraförsäkring ökade med 1 568 miljoner 1 281 miljoner kronor (2,8 procent) lägre jäm- kronor (6,0 procent), vilket bl.a. beror på höjt fört med 2006. De lägre utgifterna avser främst tak inom föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension, prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till vars utfall blev 968 miljoner kronor (4,5 pro- 180 kronor per dag från den 1 juli 2006. cent) lägre än 2006. Det beror på att antalet personer med garantipension minskade och på att antalet personer med inkomstgrundad ålders- 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad pension ökade (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten). Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets-

marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till

arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk

marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. trygghet för familjer och barn Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Från och med 2007 ingår även politikområ-

Utgiftsområdet omfattar större delen av politik-

dena Integrationspolitik och Storstadspolitik. området Ekonomisk familjepolitik (Bostadsbidrag ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplane- Tabell 5.40 UO 13 Arbetsmarknad ring, bostadsförsörjning och byggande). Miljoner kronor

SB TB Utfall Utfall- Utfall Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 barn Integrationspolitik 4 071 323 4 122 51 3 284 Miljoner kronor

Storstadspolitik 0 0 36 36 35

SB TB Utfall Utfall- Utfall Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 Arbetsmarknads-

politik 62 579 259 53 826 -8 753 68 280 Ekonomisk familjepolitik 62 631 0 61 568 -1 063 60 066 Summa 66 650 582 57 984 -8 667 71 600

Summa 62 631 0 61 568 -1 063 60 066

Utfallet uppgick till 57 984 miljoner kronor och

var därmed 8 667 miljoner kronor (13,0 procent) Utfallet uppgick till 61 568 miljoner kronor och

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. var därmed 1 063 miljoner kronor (1,7 procent)

Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetslägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

ersättning och aktivitetsstöd blev 30 442 miljoner Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag

kronor, vilket är 7 926 miljoner kronor blev 23 516 miljoner kronor, vilket är 26 miljo-

(20,7 procent) lägre än vad som anvisades i

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

statsbudgeten. Arbetslösheten fortsatte att 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade till 267 000, Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arvilket motsvarar 5,6 procent av arbetskraften betslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom jämfört med 6,1 procent 2006. I december 2007 utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket var 4 520 000 personer i åldern 15-74 år och Jämställdhetsombudsmannen. sysselsatta. Det är en ökning med 92 000 personer jämfört med december 2006. Tabell 5.41 UO 14 Arbetsliv Redovisningen av Arbetskraftsundersökningen Miljoner kronor (AKU) ändrades i oktober 2007. En grund- Utfall-

SB TB Utfall SB Utfall läggande förändring är att redovisningen i AKU Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 numera avser åldersgruppen 15-74 år i stället för

Arbetslivspolitik 912 180 1 061 149 1 181 åldersgruppen 16-64 år.

Jämställdhets-

Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmark- politik 448 0 76 -372 35 nadsutbildning och övriga kostnader blev

Summa 1 361 180 1 137 -223 1 216 2 901 miljoner kronor, vilket är 334 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och För anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall var därmed 223 miljoner kronor (16,3 procent)

m.m. blev utfallet 12 467 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än vad som anvisa- lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. des i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 24:2 Särskilda jämställd-

För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden hetsåtgärder blev 47 miljoner kronor, vilket är m.m. för perioden 2000–2006 blev utfallet 370 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- 2 127 miljoner kronor. Det är 318 miljoner kro- geten. I det anvisade beloppet ingår 400 miljoner nor högre än anvisat i statsbudgeten. Det tidi- kronor för insatser på jämställdhetsområdet, gare anslagssparandet har till stor del utnyttjats bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och en under 2007. handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor.

Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönega- Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev rantiersättning uppgick till 593 miljoner kronor, 618 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner krovilket är 361 miljoner kronor lägre än anvisat i nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet statsbudgeten. Antalet företagskonkurser upp- för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev gick till 4 880 under 2007, vilket är en minskning 232 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner med 7 procent jämfört med 2006. Det var fjärde kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På året i rad som antalet företagskonkurser mins- tilläggsbudget anvisades 164 miljoner kronor på kade. anslaget 23:8 Avvecklingsmyndigheten för

Utgifterna för 2007 blev 13 617 miljoner kro- Arbetslivsinstitutet, varav 106 miljoner kronor nor (19,0 procent) lägre än 2006. Utgifterna på förbrukades under 2007. anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och Utgifterna för utgiftsområdet blev 78 miljoner aktivitetsstöd minskade med 13 266 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än 2006. kronor (30,4 procent). Utgifterna för anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 7 311 miljoner kronor på grund av att 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt även under 2007 och på genomförda reformer inom Utgiftsområdet omfattar delar av politikområarbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för an- det Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter slagsposten Aktivitetsstöd minskade med för olika former av ekonomiskt stöd till en- 5 785 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3 skilda under studier och utgifter för vissa stu- Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga diesociala insatser. Förvaltningen av studiestökostnader minskade 1 876 miljoner kronor den sköts huvudsakligen av Centrala (39,3 procent). Utfallet för anslaget 22:4 studiestödsnämnden (CSN). Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 817 miljoner kronor.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Miljoner kronor

SB TB Utfall Utfall- Utfall SB TB Utfall Utfall- Utfall Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 Utbildnings- Storstadspolitik 20 714 0 19 328 -1 386 20 137 politik 0 0 0 0 9 Summa 20 714 0 19 328 -1 386 20 137 Utbildnings-

politik 40 405 20 38 406 -1 999 42 942

Forsknings-

Utfallet uppgick till 19 328 miljoner kronor och

politik 3 809 6 3 791 -18 3 544 var därmed 1 386 miljoner kronor (6,7 procent)

Summa 44 214 26 42 198 -2 016 46 495 lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i

Utfallet uppgick till 42 198 miljoner kronor och statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2

var därmed 2 016 miljoner kronor Studiemedel m.m. Utfallet för detta anslag blev 10 320 miljoner kronor, vilket är 1 358 miljoner lägre (4,6 procent) än vad som anvisades i statskronor (11,6 procent) lägre än anvisade medel. budgeten. De största skillnaderna återfinns un- Den främsta orsaken är att antalet studerande der politikområdet Utbildningspolitik, som med rätt till det högre bidraget var lägre än be- svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets räknat. utgifter. Utfallet för detta politikområde

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet blev 38 406 miljoner kronor, vilket är 809 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2006. 1 999 miljoner kronor lägre än anvisade medel i Utfallet för anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag statsbudgeten. uppgick till 167 miljoner kronor under 2007, vil- Den enskilt största skillnaden hänför sig till ket är en minskning med 1 255 miljoner kronor anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskolejämfört med 2006. Det beror på att rekryte- verksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev ringsbidraget avvecklades den 1 januari 2007. 589 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kro- Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. nor lägre än beräknat i statsbudgeten. På ökade däremot med 444 miljoner kronor tilläggsbudget minskades anslaget (4,5 procent) jämfört med 2006. med 484 miljoner kronor för finansiering av det

nya anslaget 25:81 Fortbildning av lä-

rare (367 miljoner kronor) och ökning av ansla- 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och get 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och

universitetsforskning högskolor m.m. (117 miljoner kronor).

Utgifterna för utgiftsområdet Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- blev 4 298 miljoner kronor lägre än 2006. Det områdena Utbildningspolitik och Forsknings- beror på att anslagen 25:9 Bidrag till personalförpolitik. Det avser förskoleverksamhet, skol- stärkning i förskola, 25:10 Bidrag till personalförbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kva- stärkning i förskola och fritidshem och 25:16 Statlificerad yrkesutbildning, högre utbildning och ligt stöd för utbildning av vuxna tillfördes forskning samt myndigheter inom utbild- anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning nings- och forskningsområdet. En del av poli- inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till tikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsom- kommuner. Utfallet för dessa anslag uppgick

till 4 998 miljoner kronor under 2006. rådet t.o.m. 2002.

5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul-

turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse-

politik samt delar av politikområdena Mediepo-

litik, Finansiella system och tillsyn, Forsknings-

politik och Utbildningspolitik.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning Miljoner kronor byggande samt konsumentpolitik

Miljoner kronor

SB TB Utfall Utfall- Utfall Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 SB TB Utfall Utfall- Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 Finansiella system och tillsyn 44 0 38 -7 35 Ekonomisk

familjepolitik 3 458 0 3 377 -81 3 598 Utbildningspolitik 3 175 0 3 170 -5 2 775

Bostadspolitik 2 093 0 2 240 147 2 764 Forskningspolitik 57 0 60 3 46

Miljöpolitik 0 0 0 0 -46 Mediepolitik 33 0 33 0 33

Konsumentpolitik 180 0 184 4 182

Kulturpolitik 6 104 33 6 079 -25 6 008

Summa 5 730 0 5 800 70 6 497 Ungdomspolitik 193 0 194 2 143

Folkrörelsepolitik 533 0 519 -14 545

Utfallet uppgick till 5 800 miljoner kronor och Summa 10 139 32 10 091 -48 9 585

var därmed 70 miljoner kronor (1,2 procent)

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet uppgick till 10 091 miljoner kronor och

Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbiblev därmed 48 miljoner kronor (0,4 procent)

drag för anordnande av hyresbostäder blev lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

407 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades

Utgifterna för utgiftsområdet blev

199 miljoner kronor på anslaget 31:4 Statens bo- 506 miljoner kronor (5,3 procent) högre än

stadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Inga ut- 2006. Utfallet för anslaget 25:1 Bidrag till folk-

betalningar gjordes under 2007. Utgifterna på bildning blev 391 miljoner kronor (14,5 procent)

anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. uppgick till högre än 2006. För 2007 höjdes anslaget med

1 138 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner 490 miljoner kronor enligt folkbildningspropo-

kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I sitionen Lära, växa, förändra (prop.

statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor på 2005/06:192). Av detta belopp överfördes

anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda 140 miljoner kronor till utgiftsområde 16 Ut-

att ordna bostad. Utfallet blev 0,2 miljoner krobildning och universitetsforskning anslaget 25:12

nor. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

uppgick till 3 377 miljoner kronor, vilket är för utbetalning till SISU Idrottsutbildarna. Ut-

81 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudfallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersätt-

geten. ning blev 305 miljoner kronor, vilket är

Under 2007 blev utfallet på utgiftsområdet 70 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget höj-

697 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än des med samma belopp.

2006. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m.

blev 435 miljoner kronor lägre till följd av av-

trappningen av bidraget. Utgifterna på anslaget 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhälls-

21:1 Bostadsbidrag minskade med 221 miljoner

planering, bostadsförsörjning

kronor, vilket bl.a. beror på det förbättrade läget

byggande samt konsumentpolitik

på arbetsmarknaden.

I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads-

politik och Konsumentpolitik samt delar av po-

5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional litikområdena Ekonomisk familjepolitik och utveckling

Miljöpolitik. Politikområdet Miljöpolitik inne-

håller dock endast ett äldreanslag. Från januari Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio-

2007 har utgiftsområdet en annan sammansätt- nal utvecklingspolitik Det omfattar huvudsakli-

ning jämfört med tidigare. Regional samhällsor- gen medel för regionala tillväxtinsatser, främst

ganisation flyttades till utgiftsområde 1 Rikets central och regional projektverksamhet och

styrelse medan konsumentpolitiken tillkommit. olika former av regionala företagsstöd, samt

De största anslagen inom utgiftsområdet avser utbetalningar från Europeiska regionala ut-

bostadsbidrag, räntebidrag, investeringsbidrag vecklingsfonden.

samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsu-

mentverket.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.46 UO 19 Regional utveckling 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

Miljoner kronor

naturvård

Utfall-

SB TB Utfall SB Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö-

kraftsinspektion: Förvaltningskostnader och 34:3

Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforsk- Utfallet uppgick till 2 879 miljoner kronor och ning i utgiftsområdet. Dessa anslag ingår i utvar därmed 284 miljoner kronor (9,0 procent) giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårlägre än vad som anvisades i statsbudgeten. barhet. Däremot tillkom två nya anslag 34:11

Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala Miljöbilspremie och 34:12 Havsmiljö. utvecklingsfonden perioden 2007-2013 var noll för 2007 (anvisat 300 miljoner kronor). Inga projekt Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård för programperioden har ännu redovisat några Miljoner kronor utgifter. Utfallet på anslaget 33:3 Transportbi- Utfall-

SB TB Utfall SB Utfall drag uppgick till 314 miljoner kronor, vilket är Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 45 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-

Forskningspolitik 397 0 392 -5 359 geten. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regio-

Miljöpolitik 4 218 1 3 920 -299 4 187 nala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 upp-

Summa 4 615 1 4 312 -303 4 546 gick till 1 023 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet uppgick till 4 312 miljoner kronor och

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet var därmed 303 miljoner kronor (6,6 procent) 453 miljoner kronor (14 procent) lägre än 2006. lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinminskade med 181 miljoner kronor. På tilläggs- vesteringar uppgick till 217 miljoner kronor, vilbudget anvisades 90 miljoner kronor för att ket är 276 miljoner kronor lägre än anvisat i möta ökade godsvolymer, högre transportkost- statsbudgeten. Det beror att kostnaderna blev nader och att allt fler företag kan erhålla trans- lägre än beräknat för projekt som fasades ut portbidrag. Utbetalningarna av transportbidrag 2007. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för bistoppades dock till viss del under 2007, eftersom ologisk mångfald blev 1 952 miljoner kronor, vilden Europeiska kommissionen godkände att ket är 98 miljoner kronor lägre än anvisat i statstransportbidrag får lämnas för perioden 2007– budgeten. I tilläggsbudget minskades anslaget 2013 så sent att den ändrade förordningen trädde med 88 miljoner kronor för att finansiera anslai kraft först i slutet av december . Det innebär att get 34:11 Miljöbilspremie och delar av anslaget vissa utbetalningar avseende 2007 kommer att 34:12 Havsmiljö. göras under 2008. Anslaget 34:11 Miljöbilspremie används för

Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utbetalning av bidrag för miljöbilar. I tilläggsutvecklingsfonden perioden 2000–2006 blev budget anvisades 50 miljoner kronor för ända- 164 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för målet och 42 miljoner kronor betalades ut 2007. äldreanslaget 33:6 (2006) Insatser med anledning Premien gäller från den 1 april 2007 till den 31 av försvarsomställningen blev 90 miljoner kronor december 2009. (83 procent) lägre än 2006. Anslaget ska finansi- På tilläggsbudget anvisades 39 miljoner kroera insatser i de arbetsmarknadsregioner som be- nor på anslaget 34:12 Havsmiljö, varav rörs mest av försvarsomställningen. Under 2007 34 miljoner kronor betalades ut under 2007. utbetalades endast den engångspremie, som ska Utgifterna för utgiftsområdet blev kompensera vissa myndigheter för särskilda pen- 234 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2006. sionsersättningar. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinve-

steringar minskade med 265 miljoner kronor

(55,0 procent). Utfallet för 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden minskade

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

med 114 miljoner kronor jämfört med 2006. vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksver-

Anledningen till minskningarna är främst att ket blev 179 miljoner kronor (42 procent) lägre

stora projekt som pågick under 2006 fasades ut än 2006. Minskningen förklaras av att tillämp-

under 2007. ningsavtalet avseende merkostnader för avställ-

nings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2

trätt i kraft, vilket ledde till lägre utgifter.

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

politik. I detta ingår de tre verksamhetsområ-

dena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknads- Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans-

politik och Politik för ett uthålligt energisystem. portpolitik och politikområdet IT, elektronisk

Det är främst Statens energimyndighet och kommunikation och post.

Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret

för att genomföra åtgärderna inom energipoliti- Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer

ken. Miljoner kronor

Utfall- Tabell 5.48 UO 21 Energi SB TB Utfall SB Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 Miljoner kronor

Transport- SB TB Utfall Utfall- Utfall politik 33 324 10 586 43 569 10 245 30 026 Politikområde 2007 2007 2007 SB 2007 2006 IT, elektronisk Energipolitik 2 709 0 2 172 -537 1 603 kommunika-

Summa 2 709 0 2 172 -537 1 603 tion och post 590 0 721 130 929

Summa 33 914 10 586 44 290 10 376 30 955 Utfallet uppgick till 2 172 miljoner kronor och

var därmed 537 miljoner kronor (20 procent)

Utfallet uppgick till 44 290 miljoner kronor och lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

var därmed 10 376 miljoner kronor

Utfallet på anslaget 35:11 Stöd för konvertering

(30,6 procent) högre än vad som anvisades i från direktverkande elvärme blev 128 miljoner

statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än

10 586 miljoner kronor. anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget

Utfallet inom politikområdet Transportpoli- 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lo-

tik blev 10 245 miljoner kronor högre än anvisat kaler blev 562 miljoner kronor, vilket är

i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väg- 138 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet på

hållning och statsbidrag uppgick till anslaget 35:5 Energiforskning blev 698 miljoner

23 852 miljoner kronor och blev därmed kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än

7 013 miljoner kronor högre än anvisat i statsanvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades

budgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banverket: 40 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig pris-

Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till garanti elcertifikat. Under 2007 skedde inga ut-

16 019 miljoner kronor, vilket är 2 703 miljoner betalningar, vilket beror på att inga garantibe-

kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsalopp behövde betalas ut till producenter som ett

ken till det högre utfallet för dessa anslag var att skydd mot alltför låga certifikatpriser.

de ökades med 7 000 miljoner kronor respektive

Utgifterna för utgiftsområdet blev

3 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för 569 miljoner kronor (35 procent) högre än 2006.

amortering av infrastrukturlån. Utfallet för de nya anslagen 35:10 Stöd för ener-

Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Tragiinvesteringar i offentliga lokaler och 35:11 Stöd

fikupphandling uppgick till 1 176 miljoner kroför konvertering från direktverkande elvärme blev

nor och blev därmed 190 miljoner kronor högre 562 miljoner kronor respektive 128 miljoner

än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att skilkronor. Dessa stöd redovisades tidigare som

jenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och krediteringar på skattekonto på statsbudgetens

operatör av Gotlandstrafiken, Destination inkomstsida. Utgifterna för anslaget 35:5 Ener-

Gotland, dömt till rederiets fördel. Det innebär giforskning blev 108 miljoner kronor högre än

att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen 2006. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

för åren 2004–2006, motsvarande drygt gen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och 300 miljoner kronor, betalades ut under 2007. struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade

Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk åtgärder för landsbygdens miljö och struktur vars kommunikation och post blev 721 miljoner kro- utfall blev 2 134 miljoner kronor respektive nor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anvi- 1 651 miljoner kronor. Det är 856 miljoner krosat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreansla- nor respektive 840 miljoner kronor lägre än anviget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät sat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgärm.m. från 2004 blev 151 miljoner kronor. der inom ramen för landsbygdsprogrammet

Jämfört med 2006 ökade utgifterna inom ut- 2007–2013 och avvikelserna beror på att fleråriga giftsområdet med 13 335 miljoner kronor (43,1 projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom procent). Den största ökningen avser anslaget igång senare än beräknat och att ärenden inte av- 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade slutades i den omfattning som beräknades, vilket med 7 861 miljoner kronor (49,2 procent). Ut- medförde att utbetalningar förskjutits till 2008 gifterna på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och senare. och sektorsuppgifter ökade med 4 992 miljoner Utgifterna under anslaget 43:4 Intervention kronor (45,3 procent). De stora utgiftsökning- och exportbidrag för jordbruksprodukter blev arna beror främst på den ovannämnda amorte- 476 miljoner kronor, vilket är 931 miljoner kroringen av infrastrukturlån. nor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta or-

saken är att priserna på världsmarknaden är fort-

satt höga och därmed minskade behovet av 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och intervention (stödköp) och exportbidrag samt

skogsbruk, fiske med anslutande övriga interventionsåtgärder. näringar I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor

på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma Utgiftsområdet omfattar politikområdena husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogs- ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen medpolitik, Djurpolitik samt delar av Utbildnings- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittpolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. samma husdjurssjukdomar får överskridas med

högst 82 miljoner kronor för kostnader i sam- Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med band med utbrott av salmonella 2003 (regeringsanslutande näringar

beslut 2008-02-14). Av det medgivna överskri- Miljoner kronor

dandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela

Utfall-

anslagskrediten på 11 miljoner kronor för an-

SB TB Utfall SB Utfall Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 slagsposten utnyttjades. Utbildnings- Jämfört med 2006 minskade utgifterna inom politik 1 401 -10 1 391 -10 1 382 utgiftsområdet med 5 507 miljoner kronor Forsknings- (26,2 procent). Den största minskningen avser politik 280 0 284 4 252

anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. vars Skogspolitik 857 0 727 -130 701 utfall minskade med 4 472 miljoner kronor Djurpolitik 476 67 611 135 576 (38,3 procent). I huvudsak beror minskningen

Livsmedels- på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbepolitik 9 412 10 8 576 -836 13 332 talningar av gårdsstöd från januari 2007 till de- Landsbygds- cember 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, politik 5 528 -27 3 831 -1 697 4 691 rskr. 2006/07:12). Samepolitik 47 25 58 11 51 Anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö Summa 18 001 65 15 478 -2 522 20 985 och struktur samt 44:2 Från EG-budgeten finansi-

erade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

minskade med totalt 796 miljoner kronor jäm-

Utfallet uppgick till 15 478 miljoner kronor och

fört med 2006. En bidragande orsak är att utbevar därmed 2 522 miljoner kronor (14,0 procent)

talningar i nya landsbygdsprogrammet försenalägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

des.

Utfallet inom politikområdet Landsbygdspo-

Utfallet för anslaget 43:4 Intervention och exlitik blev 1 697 miljoner kronor lägre än anvisat i

portbidrag för jordbruksprodukter minskade med statsbudgeten. Inom politikområdet finns ansla-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

353 miljoner kronor (42,5 procent) jämfört med kunskapen om kvinnors företagande samt ovan 2006. Det beror på sänkta stödnivåer inom EU nämnda tilläggsbudget. och höga världsmarknadspriser. Utgifterna på anslaget 38:1 Verket för När-

ingslivsutveckling: Förvaltningskostnader blev

327 miljoner kronor. Det är en ökning med 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 103 miljoner kronor, vilket förklaras av att ansla-

get 2007 ökades med 80 miljoner kronor avse- Utgiftsområdet omfattar politikområdena ende verksamheten inom Almi företagspartner Näringspolitik, Utrikeshandel, handels- och AB. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande investeringsfrämjande samt del av politikom- verksamhet blev 76 miljoner kronor (25,2 prorådet Forskningspolitik. Politikområdet Kon- cent) lägre än 2006. Anslagsnivån sänktes med sumentpolitik ingår i utgiftsområde 18 Sam- 80 miljoner kronor 2007.

hällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt Konsumentpolitik fr.o.m. 2007.

5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv till kommuner

Miljoner kronor

Utfall- Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner

SB TB Utfall SB Utfall Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 omfattar politikområdet Allmänna bidrag till

kommuner. I detta ingår merparten av statens

Forskningspolitik 1 537 0 1 557 19 1 505

bidrag till kommuner och landsting. Näringspolitik 2 138 190 2 280 141 1 926 Utrikeshandel, Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner handels- och

Miljoner kronor investeringsfrämjande 413 7 416 3 484 SB TB Utfall Utfall- SB Utfall

Politikområde 2007 2007 2007 2007 2006 Summa 4 089 197 4 252 164 3 914

Allmänna

bidrag till

kommuner 72 849 115 72 975 125 60 246

Utfallet uppgick till 4 252 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (4,0 procent) Summa 72 849 115 72 975 125 60 246 högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling Utfallet uppgick till 72 975 miljoner kronor och blev 430 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner

var därmed 125 miljoner kronor högre än vad kronor högre än anvisat. Anslaget tilldelades

som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för an- 90 miljoner kronor på tilläggsbudget för att fi-

slaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev nansiera en flerårig satsning på att utveckla

70 813 miljoner kronor, vilket i huvudsak översvensk miljöteknik och försöket med Nystart-

ensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. center. Utgifterna för anslaget 38:18 Kostnader

Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig för omstrukturering och genomlysning av statligt

främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag ägda företag m.m. uppgick till 79 miljoner kro-

för LSS-kostnader. Utfallet för anslaget blev nor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvi-

2 138 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner sat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades

kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på 100 miljoner kronor för att finansiera de kostna-

tilläggsbudget med 115 miljoner kronor efter der som uppstår innan inkomsterna avseende

slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Vidare försäljning av vissa statligt ägda bolag erhållits.

ökades anslaget tillfälligt 2007 med 125 miljoner Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 338 miljoner kronor (8,6 procent) högre än kronor för att kompensera de kommuner som 2006. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsut- drabbas negativt av de uppdaterade koncentraveckling blev 173 miljoner kronor högre jämfört tions- och personalkostnadsindexen. Det statliga med föregående år. De ökade utgifterna förkla- utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansieras av att anslaget höjdes mellan 2006 och 2007 ras med en utjämningsavgift för kommuner, som med 100 miljoner kronor för att främja företa- redovisas på statsbudgetens inkomstsida (ingande bland kvinnor och öka forskningen och komsttitel 7121).

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2003–2007 Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet

Miljarder kronor 12 728 miljoner kronor (21,1 procent) högre än

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall 2006. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunaleko-

2003 2004 2005 2006 2007 2007 nomisk utjämning ökade med 12 684 miljoner

Räntor på lån i kronor (21,8 procent). Ökningen mellan åren

svenska kronor 38,0 40,7 39,5 37,9 39,0 38,6 beror på att anslaget 2007 tillfördes

Räntor på lån i 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar ramen utländsk valuta 16,4 11,5 11,3 10,5 11,5 10,9 för det generella sysselsättningsstödet, som upp-

Överhörde vid utgången av 2006. Detta redovisades /underkurser tidigare på statsbudgetens inkomstsida. Vidare vid emission -14,5 -10,1 -9,0 -4,0 -3,0 -3,5 förklaras ökningen av att medel från tre anslag Summa räntor 39,9 42,1 41,8 44,4 47,5 46,0 inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer- Räntor på insitetsforskning överfördes till detta anslag. Ut- och utlåning -6,8 -7,0 -6,9 -6,1 -6,0 -5,4 fallet för äldreanslaget 48:2 (2006) Bidrag till Valutaförluster -

/vinster 4,4 5,1 10,2 6,3 -2,5 2,5 särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 16 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner Kursförluster/

vinster 3,8 13,5 7,6 5,9 4,0 4,2 kronor (93 procent) lägre än 2006.

Övrigt 0,7 -1,1 0,3 -1,2 0,0 -0,1

Summa 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor ränteutgifter 42,0 52,6 32,6 49,4 43,0 47,2

m.m.

Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, blev 47 161 miljoner kronor, vilket är oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets 4 161 miljoner kronor högre än anvisat i statsprovisionskostnader i samband med upplåning budgeten. Regeringen har medgivit att anslagsoch skuldförvaltning. Utgiftsområdet Stats- posten 1 Räntor på statsskulden får överskridas skuldsräntor m.m. tillhör inte något politikom- med 1 151 miljoner kronor (regeringsbeslut råde och ingår inte i utgifterna under utgiftstaket 2008-02-14, se även avsnitt 5.3.4 Medgivna överför staten. skridanden).

I statsbudgeten för 2007 beräknades statsbud- Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

getens saldo bli ett överskott, motsvarande ett Miljoner kronor

lånebehov på -63 215 miljoner kronor. Utfallet SB TB Utfall Utfall- Utfall blev ett överskott på 103 182 miljoner kronor. 2007 2007 2007 SB 2007 2006 Lånebehovet blev således 39 967 miljoner kronor Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 47 255 4 085 49 472 lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter trots att räntorna blev Summa 43 170 0 47 255 4 085 49 472 högre än beräknat i statsbudgeten. Det var andra faktorer som medförde att utfallet blev högre än

Utfallet uppgick till 47 255 miljoner kronor och

beräknat. Dessa var bl.a. att de realiserade valuvar därmed 4 085 miljoner kronor (9,5 procent) takursförlusterna blev 5 000 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. högre än beräknat. Hur stora valutaförlusterna

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas respektive valutavinsterna blir beror på när lån i främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks- rört sig jämfört med när lånen togs upp. Krongäldskontorets upplånings- och skuldförvalt- kursen gentemot euron blev 2007 något svagare ningsteknik påverkar också ränteutgifterna. An- jämfört med beräkningen i statsbudgeten, medan slagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga kronkursen gentemot dollarn blev något starprinciper och är ett netto av inkomster och ut- kare. Vidare blev räntorna på myndigheters ingifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskon- och utlåning i Riksgäldskontoret 600 miljoner toret har rätt att vid behov överskrida anslaget kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utför räntor på statsskulden. gifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev

däremot 600 miljoner kronor lägre än beräknat i

statsbudgeten.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2003–2007

råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Närårsgenomsnitt

ingslivsutveckling m.m. med 40 000 kronor. In-

dragningar som inte genomfördes under 2007,

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall

2003 2004 2005 2006 2007 2007 kommer att genomföras 2008 och därmed be-

lasta anslag på 2008 års statsbudget. Det gäller Ränta 5 år % 4,0 3,8 2,8 3,5 3,9 4,2 det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- Ränta 6 tion, uppförda anslaget 3:1 Skatteverket med mån % 3,0 2,2 1,8 2,4 3,5 3,6 18 000 kronor och de under utgiftsområde 4 TCW- Rättsväsendet uppförda anslagen 4:1 Polisorgaindex1P P 127,6 126,0 128,3 127,3 124,4 125,2

nisationen med 69 986 kronor och 4:3 Åklagar-

1P P Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra

Tabell 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007 valutor.

Kronor

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

24 ärenden tor m.m. blev 2 218 miljoner kronor (4,5 pro-

Summa 2006 9 804 358 cent) lägre än 2006. Det lägre utfallet förklaras

13 ärenden framför allt av lägre valutakursförluster än 2006. Summa 2007 8 266 443

Valutakursförlusterna blev totalt 3 800 miljoner

kronor lägre för 2007 jämfört med 2006.

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter

5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till blev 8,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner

Europeiska gemenskapen kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under

2007 har 319 973 kronor betalats ut från detta

Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Euanslag avseende tre förlikningar i mål mot

ropeiska gemenskapen. Sverige inför den Europeiska domstolen för de

mänskliga rättigheterna. Dessutom har Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

394 709 kronor betalats ut efter fem domar mot Miljoner kronor

Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betala- Utfall-

SB TB Utfall SB Utfall des 407 000 kronor ut avseende två ärenden där

Utgiftsområde 2007 2007 2007 2007 2006 ansökan har gjorts om ersättning från staten.

Avgiften till Under 2007 har även 4 260 822 kronor betalats

Europeiska ut avseende två förlikningar efter beslut av Justi- gemenskapen 28 908 0 26 635 -2 273 25 920

tiekanslern samt 2 883 939 kronor avseende ett

Summa 28 908 0 26 635 -2 273 25 920 skadestånd efter uppdrag från Justitiekanslern.

För att finansiera dessa utgifter har indrag-

Utfallet uppgick till 26 635 miljoner kronor och ningar gjorts under 2007 från de under utgifts-

var därmed 2 273 miljoner kronor (7,9 procent) område 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:5

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Sveriges Domstolar med 249 269 kronor och 4:3

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för Åklagarmyndigheten med 37 000 kronor, från det

ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiunder utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

ella perspektivet). Avgiften kan förändras under mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbands-

året och avvika från beräkningen i statsbudgeten verksamhet, beredskap och fredsfrämjande trupp-

beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk insatser m.m. med 407 000 kronor, från det un-

uppbörd av tullar och importavgifter, revideder utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda

ringar av medlemsstaternas bruttonationalinanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning

komst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutaoch övriga kostnader med 238 000 kronor, från

kurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. naturvård, uppförda anslaget 34:4 Sanering och

Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2007 återställning av förorenade områden med

beror främst på överskott från EU:s budget 2006 5 784 000 kronor och från det under utgiftsom-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

till följd av en lägre genomförandetakt i de olika något av åren 2003–2007. Den största anslagsstödprogrammen på EU-nivå än vad kommis- behållningen (8 176 miljoner kronor) hade sionen prognostiserat. Detta överskott återför- anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och des till medlemsländerna 2007 i form av reduce- aktivitetsstöd. Ökningen mellan 2006 och 2007 rade avgifter. En ytterligare orsak till det lägre var 7 588 miljoner kronor. Anslagsbehållningen utfallet är att den fastställda växelkursen för av-

för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering giften blev lägre än beräknat i statsbudgeten.

m.m. ökade från -4 084 miljoner kronor till Den mervärdesskattebaserade avgiften blev

2 611 miljoner kronor mellan 2003 och 2007. 528 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud-

För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning geten.

m.m. minskade anslagsbehållningen med

Jämfört med 2006 ökade utfallet för avgiften

1 884 miljoner kronor mellan 2006 och 2007. till Europeiska gemenskapen med 714 miljoner

För anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt kronor (2,8 procent). Tullavgiften ökade med

forskning och teknikutveckling var motsvarande 305 miljoner kronor och den mervärdesskatteba-

minskning 1 632 miljoner kronor. För anslaget serade avgiften ökade med 248 miljoner kronor.

8:1 Biståndsverksamhet var anslagsbehållningen BNI-avgiften minskade däremot med 211 miljo-

över 1 000 miljoner kronor under hela femårsner kronor. År 2007 infördes även en ny avgift

perioden. till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Utfallet för 2007 blev 226 miljoner kronor. Inbetalningar till fonden ska ske t.o.m. 2009.

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Budgeteringen av förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar var -329 miljoner kronor i statsbudgeten för 2007. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av förändringar av anslagsbehållningar 2007 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.58. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2007 till 40 719 miljoner kronor. De ökade således med 6 126 miljoner kronor jämfört med 2006. För 2003 minskade anslagsbehållningarna med 8 820 miljoner kronor och för 2006 ökade de med 9 189 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003–2007

Miljoner kronor

2003 2004 2005 2006 2007

1P P Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).

Tabell 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003–2007 Miljoner kronor Anslag 2003 2004 2005 2006 2007 06 06 01 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. 189 451 1 277 905 320 06 06 02 Materiel, anläggningar samt forskning och

18 34 01 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk 2003 hållbarhet 2 080 1 347 1 284 1 331 1 330 23 44 01 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 840 1 538 643 713 1 491 27 93 01 Avgiften till Europeiska gemenskapen 5 373 2 138 1 237 2 654 2 020

5.4.29¶Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.

För 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning -4 340 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 14 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -18 930 miljoner kronor. I tabell 5.60 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning

6 500 miljoner kronor. Utfallet blev Miljoner kronor

5 534 miljoner kronor, dvs. 966 miljoner kronor Utfall SB Utfall- Utfall

1 lägre än beräknat. Det beror främst på att färre

2007 2007P P SB 2007 2006

än beräknat har tagit studiemedel. Riksgälds- Premiepensions-

kontoret lånar ut medel till myndigheter för medel, inbetalning -27 193 -28 200 1 007 -27 065

investeringar i anläggningstillgångar som Premiepensionsmedel, utbetalning 27 220 27 100 120 48 999 används i statens verksamhet. Sådana inve-

steringslån till myndigheter ökade med PPM, ändrat statsobligationsinnehav 136 490 983 miljoner kronor. CSN, studielån 5 534 6 500 -966 6 170 Behållningarna på myndigheternas ränte-

konton och vissa särskilda räntebelagda konton Investeringslån myndigheter 983 763 ökade under 2007 med 3 007 miljoner kronor,

vilket minskade nettoutlåningen. Myndigheters räntekonton -3 007 -5 979 Jordbruksverkets konton för EU-medel hör Jordbruksverkets till de räntebelagda konton som redovisas EU-konton -1 041 4 566 separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets Vägverket, Norra EU-konton minskade under 2007 med länken, Sthlm 727 255 1 041 miljoner kronor. Garantireserver 225 -470 Stockholms stad inbetalade i förskott sin Insättningsgaranti 888 -880 andel av finansieringen av Norra länken i Kärnavfallsfonden 16 349 Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005

med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt Vinstmedel Svenska Spel AB -400 200 konto avseende Vägverket och medlen ska

användas under några år fr.o.m. 2005. Under Banverkets infrastrukturlån -1 900 1 021 2007 utnyttjades 727 miljoner kronor av dessa Vägverkets medel. infrastrukturlån -6 612 1 286 Insättningsgarantinämnden minskade sin Omfinansiering av kontobehållning i Riksgäldskontoret med

statliga bolag inkl.

i Riksgäldskontoret med 1 900 miljoner kronor ränta 29 19

och Vägverket minskade sina infrastrukturlån Övrigt, netto -3 450 -4 567

med 6 612 miljoner kronor. Banverket och Väg- Summa -4 340 14 590 27 502

verket anvisades 3 000 miljoner kronor respek- 1P P Endast vissa delposter är specificerade.

tive 7 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för

att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetal-

Riksgäldskontoret. ningar av premiepensionsmedel beräknades i Riksgäldskontoret tog 2005 över finansiestatsbudgeten uppgå till 28 200 miljoner kronor. ringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Utfallet för inbetalningarna blev 27 193 miljoner Stockholm och Göteborg, varav de största prokronor, dvs. 1 007 miljoner kronor lägre än i jekten är Södra Länken i Stockholm och Götalestatsbudgeten. Utbetalningarna av premie- den i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka pensionsmedel inklusive ränta blev 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt 27 220 miljoner kronor, vilket var 120 miljoner de förfaller. I stället lånar Vägverket i Riksgäldskronor högre än beräknat. PPM köpte kontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen statsobligationer för 136 miljoner kronor totalt till 6 838 miljoner kronor och under 2006 (netto), vilket minskade kontobehållningen i förföll inga lån. Resterande påverkan på lånebe- Riksgäldskontoret. hovet kommer vid lånens förfallotidpunkter

Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- under perioden 2007–2015. Under 2007 uppgick gäldskontoret för studielån och lån till hem- låneförfallen till 1 300 miljoner kronor. utrustning beräknades i statsbudgeten öka med

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Projektet Botniabanan finansieras också med lån anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade för den kassamässiga korrigeringen är en rest- 2 205 miljoner kronor under 2007. post, men vissa delposter är möjliga att specifi-

Totalt minskade nettoutlåningen för infra- cera. strukturinvesteringar med 5 007 miljoner kro- Betalningar till och från EU-kommissionen nor. I statsbudgeten räknade man med en ök- medför kassamässiga korrigeringar. Utbetalning ning på 5 100 miljoner kronor. Den stora skill- av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare naden förklaras av de extra amorteringar som redovisas både på anslag på statsbudgetens ut- Banverket och Vägverket gjort på sina lån hos giftssida och på Jordbruksverkets EU-konto un- Riksgäldskontoret. der Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta

Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell medför en kassamässig korrigering. Betalningar för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto från EU-kommissionen redovisas på statsbudinrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdel- getens inkomstsida och på Jordbruksverkets ningar från statliga bolag förs. Från kontot ut- EU-konto under Riksgäldskontorets nettoutbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid in- låning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt gången av 2007 fanns 32 miljoner kronor på motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan ut- respekkontot. Av dessa utbetalades 30 miljoner kronor tive inbetalningar uppstå på olika budgetår. till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna Betalning av Sveriges avgift till EU medför under 2007 uppgick till 1 miljon kronor. Ställ- också en kassamässig korrigering. Sverige betalar ningen vid årets slut blev därmed 3 miljoner inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till kronor. ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom

I posten Övrigt, netto ingår främst minskade statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning lån i Riksgäldskontoret för Försvarets materiel- mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar severk med 2 526 miljoner kronor. Vidare ingår en dan via Riksbanken medel från kontot hos Riksökad inlåning från Exportkreditnämnden med gäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslags- 1 498 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att belastning och rekvisition från EU skiljer sig åt Statens fastighetsverk ökade sina lån med uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl an- 1 082 miljoner kronor. slagsbelastningen som vid rekvisitionen. An-

Under 2007 blev utfallet för Riksgäldskonto- slagsbelastning och rekvisition kan ske under rets nettoutlåning sammantaget 31 841 miljoner olika budgetår. kronor lägre än 2006, vilket främst beror på För 2007 blev utfallet för Kassamässig korridubbla utbetalningar av premiepensionsmedel gering -4 629 miljoner kronor. Beräkningen i under 2006 samt Banverkets och Vägverkets statsbudgeten var noll miljoner kronor. Skillnaextra amorteringar under 2007, som finansiera- den mellan utfall och statsbudget blev således des genom anvisade medel på tilläggsbudget. 4 325 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de

delposter som är möjliga att specificera.

5.4.30 Kassamässig korrigering Tabell 5.61 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

Utfall Utfall- Utfall Posten Kassamässig korrigering och posten

2007 SB 2007 SB 2007 2006 Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats-

Ränteperiodisering -77 -189 budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot-

Venantius 15 svara statens lånebehov med omvänt tecken.

Förskjutningar av EU- Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden

stöd inom mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens jordbruksområdet 1 041 -4 566 anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot EU-betalningar avgift -890 av in- och utbetalningar över statens central-

Övrigt -4 414 3 657 konto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets

Summa -4 325 0 -4 325 -1 098 checkräkning.

Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till

Den totala kassamässiga korrigeringen för förföljd av periodiseringsskillnader, dels till följd av

skjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på uppgick 2007 till 1 041 miljoner kronor. Huvud-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

orsaken till det positiva utfallet är att Jordbruks- sion, inkomstpension och premiepension.

verkets hade stora utbetalningar av landsbygd- Tilläggspension och inkomstpension belastar

stöd i slutet av 2007 för vilka motsvarande fördelningssystemet. Premiepension betalas ut

inbetalningar kommer under 2008. Betalning av från premiepensionssystemet.

Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig AP-fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden)

korrigering på -890 miljoner kronor. Redovis- ändrade redovisningsprinciper för rörelsens

kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader reningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte

dovisas som intäktsreduktion under rörelsens helt kassamässig. En kassamässig korrigering

intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar uppstår därför, främst till följd av att inkomst-

nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. räntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlå-

Sjätte AP-fonden redovisar sina kostnader förning periodiseras till det kvartal de avser. Denna

delade på gemensamma kostnader samt interna periodiseringseffekt blev -77 miljoner kronor för

och externa förvaltningskostnader samt presta- 2007. Posten Övrigt, som uppgick till

tionsbaserade kostnader. -4 414 miljoner kronor. Det är en restpost som

till stor del är hänförlig till skillnader mellan Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av

tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten statsbudgeten

Miljoner kronor för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2007 blev SB Utfall Utfall- SB Utfall

2007 TB 2007 2007 2007 2006 3 227 miljoner kronor lägre än 2006. Posten

AP-fonderna, Övrigt står för den största skillnaden. Den blev

pensionsutgifter 186 018 185 653 -365 176 156 8 375 miljoner kronor lägre 2007 jämfört med

Administrations- 2006. Korrigeringen för förskjutningar av EU- 2 918 2 574 -344 2 749

utgifter stöd inom jordbruket blev dock 5 607 miljoner

varav kronor högre 2007.

Försäkringskassan

m.fl. myndigheter 801 1 197

AP-fonderna, 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan

rörelsens kostnader 719 680 av statsbudgeten AP-fonderna, provisionskostnader 798 726

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan AP-fonderna,

av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De prestations-

baserade avgifter 256 146 ingår emellertid i de utgifter som omfattas av ut-

giftstaket för staten. Summa 188 936 188 227 -709 178 906

Ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

budgeten består av en fördelningsdel och en I budgetpropositionen för 2007 beräknades

premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av utgifterna för ålderspensionssystemet vid

under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av sidan av statsbudgeten uppgå till

inbetalda avgifter och utbetalda pensioner till-

189 379 miljoner kronor, varav 443 miljoner faller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde

kronor avsåg utbetalningar av premiepension. AP-fonderna.

Utfallet uppgick till 188 227 miljoner kronor Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenoch var därmed 709 miljoner kronor lägre än

hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet,

beräkningen i budgetpropositionen för 2007 som administreras av Premiepensionsmyndig-

exklusive utbetalningar av premiepension. heten (PPM). Enligt beslut av EU:s statistik-

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna organ Eurostat får fonderade pensionssystem

uppgick till 185 653 miljoner kronor, varav inte räknas till den offentliga sektorn i national-

33 miljoner kronor överfördes från APräkenskaperna. Detta innebär att utbetalningar

fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för av premiepension inte ingår i utgifterna under

de tjänstemän inom EU som har begärt detta. utgiftstaket för staten fr.o.m. 2007 (prop.

Administrationskostnaderna för inkomstpen- 2006/07:100 avsnitt 4.2.2).

sionen uppgick totalt till 2 574 miljoner kronor År 2001 gjordes de första utbetalningarna av (tabell 5.62).

reformerad ålderspension i form av tilläggspen-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Ersättningen till Försäkringskassan, Skatte- 5.5 Realekonomisk fördelning av

verket, Kronofogdemyndigheten och Konjunk- statsbudgeten

turinstitutet från AP-fonderna för administra-

tion blev 801 miljoner kronor. Vid analys av och information om statsbudge-

AP-fondernas administrationskostnader upp- tens storlek och påverkan på samhällsekonomin

gick totalt till 1 773 miljoner kronor under 2007. fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter

I detta belopp ingår även 2 miljoner kronor för utgiftsområden, politikområden eller anslag. En

avveckling och särskild förvaltning. Rörelsens sådan fördelning är den realekonomiska fördel-

kostnader uppgick till 719 miljoner kronor, varav ningen, som baseras på nationalräkenskapernas

145 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fonden

definitioner. För att skapa jämförbarhet med (gemensamma kostnader och interna förvalt-

andra länder upprättas nationalräkenskaperna ningskostnader). Provisionskostnaderna uppgick

enligt internationella principer och riktlinjer. till 798 miljoner kronor, varav 252 miljoner kro-

Dessa har utarbetats av bl.a. EU. nor avsåg Sjätte AP-fondens externa förvalt-

Den realekonomiska fördelning av utgifterna ningskostnader.

som redovisas är: Transfereringar, konsumtion,

I kapitel 9 avsnitt 9.5 Pensionssystemets års-

investeringar samt räntor och finansiella transakredovisning finns mer information om Pensions-

tioner. De olika realekonomiska kategorierna systemet. Enligt tabell 9.5 Inkomst- och premie-

presenteras övergripande och de viktigaste depension, resultaträkning uppgick administra-

larna i statsbudgeten under respektive kategori tionskostnaderna för inkomstpension till 1 772

kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekonomiljoner kronor jämfört med 2 574 miljoner

miska fördelningen av utgifterna inom statsbudkronor i tabell 5.62. Avvikelsen mellan beloppen

getens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utför administrationskostnader för inkomstpen-

gifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåsion är 802 miljoner kronor. Den utgörs av pro-

ning och kassamässig korrigering. Vidare framvisionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden

går den absoluta och procentuella förändringen (546 miljoner kronor) och prestationsbaserade

mellan 2006 och 2007 respektive 2005 och 2006. avgifter (256 miljoner kronor).

I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de

I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5)

realekonomiska kategorierna för respektive ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl.

utgiftsområden 2005-2007. Tabellerna 5.65, 5.66, myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fonder-

5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de nas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och

största realekonomiska arterna. externa förvaltningskostnader för Sjätte AP-

Tabellerna redovisas i 2007 års struktur. Jufonden (252 miljoner kronor).

steringar av 2005 och 2006 har gjorts för att få

Jämfört med 2006 blev utfallet för Ålderspen-

jämförbarhet mellan åren, där så är möjligt. sionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 321

miljoner kronor (5,2 procent) högre. Pensions-

utbetalningarna från AP-fonderna ökade med

9 497 miljoner kronor (5,4 procent) och beror

främst på högre inkomstindex och på ökat antal

pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP-

fondernas administrationskostnader enligt tabell

5.62 ökade med 221 miljoner kronor (14,2 pro-

cent). Ersättningen från AP-fonderna till För-

säkringskassan m.fl. myndigheter minskade med

396 miljoner kronor (33,1 procent).

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljoner kronor

Procentuell Procentuell

Förändring Förändring förändring förändring Realekonomisk art Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 2006–2007 2005–2006 2006–2007 2005–2006 Transfereringar 510 298 523 349 506 169 -13 051 17 180 -2,5 3,4 varav

Statliga ideella organisationer 3 307 3 257 2 879 50 378 1,5 13,1 Internationell verksamhet 49 129 49 606 46 090 -477 3 516 -1,0 7,6 varav EU-institutioner 26 635 25 920 25 635 715 285 2,8 1,1 Konsumtionsutgifter 173 268 166 108 159 945 7 160 6 163 4,3 3,9 varav Löner inklusive sociala avgifter 95 101 91 958 86 153 3 143 5 805 3,4 6,7 Omkostnader för konsumtion 45 008 42 282 42 651 2 726 -369 6,4 -0,9 Lokaler 15 341 14 126 13 789 1 215 337 8,6 2,4 Utgifter för

varav Räntor på statsskulden 47 161 49 374 32 561 -2 213 16 813 -4,5 51,6 Finansiella transaktioner 17 621 6 124 6 807 11 497 -683 187,7 -10,0 Summa utgiftsområden 769 172 765 537 724 956 3 635 40 581 0,5 5,6

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens

reringar till hushåll. De ökade med 221 miljoner utgifter 2007, realekonomiskt fördelade

till 63 281 miljoner kronor 2007. För anslaget

Övrigt finansiellt

Räntor 7% 2%

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. mins-

Investeringar 2% kade de med 4 461 miljoner till 27 732 miljoner

kronor. Transfereringarna till hushåll under an-

slaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskade under 2007 med

13 167 miljoner kronor till 26 656 miljoner

kronor. För anslaget Kostnader för statlig för

Konsumtion 23%

assistansersättning ökade de med 2 081 miljoner

Transfereringar

66% till 18 171 miljoner kronor. Inkomster från

kommunerna avseende assistansersättning för de

första 20 timmarna per vecka tillgodoförs

anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.66 som

inkomster under transfereringar till kommuner. Transfereringar Kommunerna var den näst största mottagaren

av transfereringar 2007. Den kommunala sek-

torn omfattar kommuner, landsting och kom- Med transfereringar avses inkomstöverföringar,

munalförbund. Under 2007 erhöll kommunerna dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från sta-

22 procent av de totala transfereringarna. Tabell ten till exempelvis hushåll, företag eller kommu-

5.66 visar de största anslagen för transfereringar ner utan att staten erhåller någon direkt motpre-

till kommunerna. Anslaget 48:1 Kommunalekostation. Som transfereringar räknas t.ex. sjuk-

nomisk utjämning står för mer än hälften av de penning och barnbidrag men även internationellt

medel som staten lämnar till kommunerna via bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten.

anslag. Utfallet för anslaget ökade med Syftet med transfereringar är att omfördela in-

21,8 procent till 70 813 miljoner kronor 2007. komster mellan olika grupper i samhället, mellan

Några anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning olika regioner i landet eller till internationell

och universitetsforskning tillfördes anslaget verksamhet. Transfereringar kan också avse

2007 (se vidare tabell 5.66 och avsnitt 5.4.16). omfördelningar för individen över tiden. Dia-

Ramen för det generella sysselsättningsstödet gram 5.3 visar transfereringarna per mottagar-

(7 000 miljoner kronor) tillfördes också anslaget. grupp 2007. Före 2007 redovisades stödet på statsbudgetens

inkomstsida. Anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter

delsförmånerna svarar för den näst största transmottagarkategorier 2007.

Internationell fereringen till kommunerna med 21 367 miljoner

verksamhet 10%

Ålderspensions- kronor, en ökning med 817 miljoner 2007. Den

systemet 5%

största ökningen inom gruppen transfereringar

Organisationer

1% till kommuner stod anslaget 19:7 Bidrag för

arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och

sjukvården för. Dessa bidrag ökade till 806

Hushåll 56%

miljoner kronor. År 2006 anvisades endast en

Kommuner 22%

miljon på anslaget.

Den tredje största kategorin avser transfere-

ringar till utlandet, dvs. internationell verksam-

Företag 6%

het. Dessa uppgick under 2007 till 10 procent av

de totala transfereringarna. De internationella

transfereringarna indelas i transfereringar till EU År 2007 utgjorde transfereringarna 66 procent av

och transfereringar till övrig internationell verkutgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden.

samhet. Transfereringar till EU bestod av ansla- Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfe-

get 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och reringarna.

utgjorde 54 procent av de internationella transfe- Tabell 5.65 visar de största anslagen med reringarna. Transfereringar till övrig internatio-

transfereringar till hushåll. Anslaget 19:2 Aktivi-

nell verksamhet utgjordes till största delen av antets- och sjukersättningar m.m. har störst transfe-

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

slaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfereringar minskade med 920 miljoner eller 4 procent under 2007.

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2007. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.

Posten transfereringar till företag minskade med 11 procent under 2007, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt.

Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitetsoch sjukersättningar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Fr.o.m. 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgäldskontoret var 12,9 procent för 2007.

Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.

S k r . 2 0 0 7 / 0 8 : 1 01

Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2007

Miljoner kronor

Procentuell Procentuell Utgifts- Förändring Förändring förändring förändring område Utgiftsområdesnamn 2007 2006 2005 2006–2007 2005–2006 2006–2007 2005–2006

01 Rikets styrelse 1 251 1 402 1 131 -151 271 -10,8 24,0

02 Samhällsekonomi och

06 Försvar samt beredskap

09 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg 41 526 37 463 34 178 4 063 3 285 10,8 9,6 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp 110 239 116 686 119 005 -6 447 -2 319 -5,5 -1,9 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom 43 738 45 019 46 120 -1 281 -1 101 -2,8 -2,4 12 Ekonomisk trygghet för