lagen.nu
Skr. 2007/08:123

Redovisning av skatteutgifter

Typ
Skrivelse
Datum
2008-04-15
Källa
www.regeringen.se

Regeringens skrivelse

2007/08:123 Redovisning av skatteutgifter 2008

Regeringens skrivelse 2007/08:123

Redovisning av skatteutgifter 2008

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2008 Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Därmed ges underlag till prioritering mellan olika stöd. Skrivelsen består av ett inledande förklarande kapitel, en tabell över de olika skatteutgifterna och mer ingående beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Regeringen har årligen, sedan 1996, redovisat skatteutgifter. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen.

Redovisning av skatteutgifter 2008

Tabellförteckning

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala

1 Inledning måste det existerande skattesystemet sättas i

relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas innehåller därför en relativt utförlig beskrivning i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida, men av de normer som har valts för de olika det finns även stöd på statsbudgetens inkomstslagen. Avsnitt 4 beskriver de beräkinkomstsida i form av skatteutgifter. Regeringen ningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs redovisar årligen, sedan 1996, skatteutgifter. dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en sedan föregående års redovisning, dels för de bilaga i den ekonomiska vårpropositionen. största skatteutgifterna inom de olika Vidare sker en återrapportering av skatte- skatteområdena. utgifterna under de olika politikområdena i Avsnitt 6 innehåller den tabell som redovisar utgiftsområdesbilagorna till budgetproposi- samtliga, identifierade, skatteutgifter och skattetionen. sanktioner för inkomståren 2007–2009 fördelade

Definitionen av en skatteutgift är att skatte- på skatteområden. Avsnitt 7 innehåller en tabell uttaget är lägre än en viss angiven norm. Ett med de olika skatteslagens normer i form av exempel är mervärdesskattesatsen på livsmedel, skattesatser och skattenivåer samt beskrivningar som är nedsatt från 25 till 12 procent. Normen av de enskilda skatteutgifterna. Slutligen ges, i ett är i detta fall 25 procent och skatteutgiften appendix till denna skrivelse, en förteckning över utgörs av skillnaden mellan 25 procent och samtliga utgifts- och politikområden för 2008. 12 procent multiplicerat med underlaget. Om en skatteutgift slopas leder det till ökade skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en

2Skatteutgifterna ur ett

utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas.

budgetperspektiv

Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller skatteuttaget är högre än den angivna normen.

mindre uttalat, som medel inom specifika Ett exempel på en skattesanktion är den

politikområden som t.ex. bostads-, miljö- eller särskilda skatt som utgår på termisk effekt i

arbetsmarknadspolitik i syfte att stärka dessa kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut

områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför för sådan el som produceras i kärnkraftverk och

jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De är därför att betrakta som en skattesanktion.

bör därför behandlas i likhet med utgifterna och Det primära syftet med redovisningen av inkluderas i de resultatredovisningar som regel-

skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd

bundet lämnas avseende olika politikområden. som dessa utgör på statsbudgetens inkomstsida.

En sådan redovisning är en förutsättning för en Detta för att ge underlag till prioritering mellan

mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas olika stöd.

över statsbudgeten inom olika områden på såväl Allmänt gäller att ett givet skatteuttag kan utgifts- som inkomstsidan. Den redovisning av

uppnås genom en lägre skattesats om den bas

skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid skatten tas ut på breddas. En sådan breddning av

endast till att synliggöra de indirekta stöd som basen kan ske genom att minska antalet

skatteutgifterna utgör på budgetens skatteutgifter. Redovisningen av skatteutgifterna

inkomstsida. En mer fullständig integrering i syftar dock inte till att eliminera skatteutgifterna.

budgetprocessen, genom att bl.a. inkludera Ett bibehållande av en skatteutgift kan vara mer

skatteutgifterna i de resultatredovisningar som samhällsekonomiskt lönsamt än ett slopande.

lämnas avseende olika politikområden, skulle

kräva en vidareutveckling och översyn av såväl

skatteutgiftsredovisningen som av budget-

processer i sin helhet.

1.1Disposition

Skatteutgifter kan ofta ses som medel inom

specifika politikområden medan andra I avsnitt 2 i denna skrivelse redogörs det för

skatteutgifter uppkommit till följd av den skatteutgifternas betydelse i ett budgetperspek-

praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan tiv. För att kunna identifiera en skatteutgift

vara av administrativa skäl såsom enkelhet,

legitimitet/rimlighet eller för att undvika ger dock en översiktlig bild av skatteutgifternas oacceptabla konsekvenser för den enskilde. betydelse inom olika skatteslag. Sådana skatteutgifter är i första hand

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de skattetekniskt motiverade.

totala skatteintäkterna inom olika skatteslag 2008. Även om de skattetekniskt motiverade skatte- Specifika Samtliga

utgifterna medför ett stöd för de grupper eller

politikområden verksamheter som berörs, så saknar de direkt

Skatteutgifter koppling till olika politikområden. Ur ett bud-

Direkt skatt på arbete 3 3 getperspektiv kan de därför inte jämställas med

stöd på budgetens utgiftssida.Indirekt skatt på arbete 33
Det finns ingen klar gräns mellan de skatte- Skatt på kapital2142
utgifter som utgör medel inom specifika politik- Skatt på bolagsvinster37

områden och de som är skattetekniskt motive- Mervärdesskatt 18 20 rade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses

Punktskatter 48 49 vara en blandning av dessa två grupper.

Skattereduktioner* 0 0 Sammanfattningsvis kan skatteutgifterna därför

Kreditering på skattekonto* 0 0 delas in i tre grupper:

Skattesanktioner 1. medel inom specifika politikområden (PO) Indirekt skatt på arbete -4 -4 2. skattetekniskt motiverade (ST) Skatt på kapital -7 -7 3. en blandning av punkterna 1 och 2. Punktskatter -5 -5

Totalt* 13 16 En fördjupad redovisning och uppföljning av * Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. skatteutgifterna, i syfte att bl.a. ytterligare förbättra underlaget för prioriteringar mellan Skatteutgifterna inom specifika politikolika områden i budgetarbetet, bör i första hand områden uppgår till 13 procent av totala ta sikte på de skatteutgifter som är att direkt skatteintäkter. Motsvarande andel för samtliga jämställa med stöd på budgetens utgiftssida, dvs. skatteutgifter är 16 procent. de som utgör medel inom ett specifikt Sett till de olika skatteslagen återfinns de politikområde. största andelarna skatteutgifter inom områdena

punktskatter och skatt på kapital. Ett flertal av

skatteutgifterna inom kapitalskatteområdet är

skattetekniskt motiverade. Om de skattetekniskt 2.1 Skatteutgifternas omfattning

motiverade skatteutgifterna exkluderas sjunker

andelen inom området skatt på kapital från 42 till I tabell 1 redovisas det samlade intäktsbortfall

21 procent. som de beräknade skatteutgifterna medför,

De punktskatteutgifter som är knutna till relaterat till de intäkter de olika skatteslagen

specifika politikområden uppgår till 48 procent. inbringar till den offentliga sektorn. Redovisningen görs dels för samtliga skatteutgifter, dels enbart för skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden Beräkningarna bygger på prognoser för 2008. En detaljerad 3 Beskrivning av jämförelsenorm redovisning av samtliga, identifierade, skatteutgifter ges i avsnitt 5, tabell 2. Den jämförelsenorm som har använts vid

De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse viss försiktighet då redovisningen av skatte- utgår i huvudsak från principen om likformig utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Ett beskattning, vilket också var en av grundpelarna i skäl är att det i många fall endast finns bristfälliga 1990 års skattereform. Likformig beskattning underlag eller att underlag saknas helt för att innebär i princip att beskattningen inom varje beräkna skatteutgifterna. Ett annat är att någon skatteslag ska vara enhetlig och utan undantag. fullständig genomgång av skattelagstiftningen Därför preciseras jämförelsenormen separat avseende skatteutgifter inte har gjorts. Tabellen inom vart och ett av de olika skatteslagen

inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvs-

inkomst, mervärdesskatt och punktskatt. För en • Värdet av hushållsarbete och fritid ska mer precis redovisning av skatteslagens olika inte ingå i skattebasen. jämförelsenormer i form av skattesatser och • Offentliga transfereringar ska utgöra generella skattenivåer se tabell 3 avsnitt 7.1. skattepliktig inkomst.

I betänkandet Förmåner och sanktioner • Den implicita avkastningen som (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska egnahemsägaren eller bostadsrättsinnevårproposition finns en uttömmande beskriv- havaren erhåller i form av boendet ska ning av jämförelsenormer och beräknings- utgöra skattepliktig inkomst. metoder vid skatteutgiftsberäkningarna. I detta • Avskrivningar i näringsverksamhet ska avsnitt ges ett sammandrag av dessa inom varje hanteras efter ekonomisk livslängd. skatteslag. • Endast ränteutgifter för lån till inves-

Det pågår ständigt en översyn av de normer teringar där avkastningen är skattepliktig som redovisningen bygger på. Exempelvis ska vara avdragsgilla. genomfördes till 2003 års skatteutgiftsredovisning en översyn inom punktskatteområdet. Arbetet syftade till att tydliggöra principerna för

3.2 Norm för indirekt beskattning av vilka skatter som ingår i redovisningen och även

förvärvsinkomster till att förtydliga och i viss mån revidera normerna.

Enligt normen för indirekt beskattning av

förvärvsinkomster ska socialavgifter och allmän

löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all 3.1 Normer för inkomstbeskattning ersättning för utfört arbete. Normen är i detta

fall en enhetlig skattesats för respektive skatt För inkomstbeskattningen finns en gemensam eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsnorm för vad som är en inkomst. Den innebär grundande för olika socialförsäkringar ska ingå i att den samlade inkomsten som ska beskattas underlaget för socialavgifter och allmän motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna löneavgift. och nettoförmögenhetens förändring under Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i beskattningsperioden. Beskattningsperiodens underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader särskilda löneskatten ska återspegla vad som i långt räkenskapsår. ekonomisk mening kan anses vara skatte-

Det finns dock ingen gemensam norm för innehållet i socialavgifterna, den allmänna vilken skattenivå som ska gälla för de olika löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften. inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar

3.3 Norm för mervärdesskatt således inte skatteutgiftsberäkningarna.

Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller

Normen för mervärdesskatt är att i princip all olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört

yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska med övriga inkomster anses vara förenligt med

beskattas med normalskattesatsen 25 procent. normen. Vidare är skattereduktioner förenliga

Undantaget från skatteplikt när det gäller med normen under förutsättning att de är

uthyrning av fast egendom redovisas dock inte generella och inte gynnar vissa grupper av

som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande

sådana tjänster skulle innebära en icke neutral preciseringar gjorts av normen för inkomst-

beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. beskattningen:

Vidare anses det förhållandet att omsättning av

• Sparande ska ske med beskattade

finansiella tjänster och försäkringstjänster inte

inkomster.

omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del

• Värdeförändringar ska beskattas (alter-

av normen i skatteutgiftsredovisningarna.

nativt ska skatterestitution – en negativ

Destinationsprincipen ska tillämpas vid

skattebetalning – beviljas) när de upp-

internationella transaktioner, dvs. normen

kommer och inte vid realisationstillfället.

innebär att mervärdesskatten tas ut i det land där

en vara eller tjänst konsumeras. Offentlig drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten

myndighetsutövning ska inte vara skattepliktig. för bränsle som används som råvara betraktas

Varor och tjänster som subventioneras med därför inte som en skatteutgift.

offentliga medel är inte skattepliktiga när den Energiskatten på el är endast avsedd att träffa

ingående mervärdesskatten är högre än den förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle

utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det som används för elproduktion betraktas inte

subventionerade priset. som en skatteutgift.

3.4 Norm för punktskatter

4 Beräkningsmetoder

Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en

koldioxidskatterna inklusive den särskilda periodiserad redovisning, vilket innebär att

skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. skatteeffekterna avser det år den underliggande

Energiskatten tar sikte på energianvändningen ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjut-

och normen är därför att all energiförbrukning ningar beaktas således inte.

ska belastas med samma skatt per kWh. Beräkningsmetoden av skatteutgifterna är

En differentiering av skatteuttaget mellan el statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till de

och övriga bränslen för uppvärmnings- och effekter på de olika skattebasernas storlek som

drivmedelsändamål är förenlig med normen. uppstår genom gällande skattereglers inverkan

Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer på individernas och företagens beteenden.

av energislag. För övriga bränslen är det förenligt Effekten av detta kan t.ex. vara att ett slopande

med normen att differentiera mellan upp- av skatteutgifterna inte ger en så stor intäkts-

värmning och drivmedel. Motivet är att förstärkning som kan tyckas framgå av denna

energiskatten på drivmedel inte bara fyller redovisning.

övergripande fiskala syften utan också fångar Det finns saldopåverkande och icke saldo-

upp vissa samhällsekonomiska kostnader av påverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs

vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning skillnaden mellan dessa två.

och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av

normalskattesatsen på el.

4.1 Saldopåverkande skatteutgifter

För förbrukning av bränslen som används till

uppvärmningsändamål motsvaras normen av

De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas skattesatsen på eldningsolja.

både netto- och bruttoberäknade. Den netto-

För bränsle som används som drivmedel

beräknade skatteutgiften visar det faktiska utgörs normen av skattesatsen för bensin i

skattebortfall som skatteutgiften medför. Om miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1.

stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle

Normen för koldioxidskatten utgår från att

det motsvaras av en skattefri transferering. skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av

Exempel på sådana skattefria transfereringar på koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen

utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag. ska skatten därför vara proportionell mot

Skatteutgifterna redovisas även brutto för att koldioxidutsläppen från respektive fossilt

kunna jämföras med skattepliktiga transferebränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär

ringar på utgiftssidan. Exempel på sådana värdering av den skada som en enhet utsläppt

transfereringar är sjukpenning och föräldrakoldioxid från fossilt bränsle medför. Denna

penning. skada är densamma oavsett var utsläppen

Vid beräkningen av en bruttoberäknad skattekommer ifrån. Därför sätts normen för

utgift justeras de nettoberäknade skattekoldioxidskatten lika med normalskattesatsen

utgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt oberoende av om det fossila bränslet används för

som gäller för det aktuella skattesubjektet. uppvärmning eller som drivmedel.

Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skatte- Energi- och koldioxidskatterna är endast bortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det

avsedda att träffa bränsle som används som

är detta som är statens intäktsbortfall till följd av förändringar av betydelse tas också upp. Därtill skatteutgiften. Om denna skatteutgift ska kunna kommenteras de största skatteutgifterna inom jämföras med ett skattepliktigt stöd på respektive skatteområde. I kommentarerna utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp refereras genomgående till uppgifter om de med den marginalskatt som gäller för inkomst- bruttoberäknade skatteutgifterna 2008. slaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatte-

5.1 Nyheter utgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på

På fastighetsskatteområdet har ett flertal utgiftssidan.

förändringar genomförts från och med

inkomstår 2008. Den statliga fastighetsskatten

för privatbostäder har slopats och ersatts av en 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter kommunal fastighetsavgift som är knuten till

inkomstbasbeloppet. Vidare har kapitalvinst- På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skatten höjts och uppskovsmöjligheterna skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm begränsats. Beviljade uppskovsbelopp har som gäller för inkomstbeskattningen ska räntebelagts genom att en schablonintäkt tas upp offentliga transfereringar utgöra skattepliktig i inkomstslaget kapital. Begränsningsregeln för inkomst. Det innebär att skattefria transfere- småhus, dämpningsregeln och det frysta ringar automatiskt definieras som skatteutgifter. underlaget för fastighetsskatt slopades i samband Exempel på sådana, icke saldopåverkande, med reformen. Fastighetsskattereformen skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg finansierades fullt ut inom bostadssektorn och för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är påverkar därför inte den totala nivån på närmast administrativ. skatteutgifterna.

För att kunna jämföra skattefria och skatte- Från och med den 1 januari 2008 ges pliktiga transfereringar krävs en kompletterande skattereduktion för fysiska personer som har redovisning, där bidragen först höjs, för att haft skattepliktig löneförmån i form av sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika hushållsarbete. Denna skatteutgift redovisas stort. En sådan skattebeläggning innebär visser- under Skattereduktion för hushållstjänster ligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt tillsammans med Skattereduktion för privatökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas personers köp av hushållstjänster. således inte. Därför kallas dessa skattefria Den 1 januari 2008 har tre förändringar transfereringar för icke saldopåverkande genomförts på energiskatteområdet: Energi- och skatteutgifter. koldioxidskatterna enligt norm uppräknades

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har efter prisutvecklingen (indexering), energiinte fördelats på utgiftsområden eller politik- skatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjdes med områden då de inte påverkar statsbudgetens 20 öre/liter och koldioxidskatten höjdes med 6 saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast öre/kg koldioxid. ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för Tidigare år har utgiften Koldioxidskatteden ifrågavarande transfereringen skulle behöva befrielse för inrikes luftfart inte varit öka om transfereringen var föremål för beräkningsbar. Underlag finns nu för denna inkomstbeskattning. Redovisningen netto åter- skatteutgift och utgiften beräknas därför från finns på utgiftssidan under respektive och med år 2007 i denna skrivelse. utgiftsområde. Tidigare år har inte naturgas och gasol som

drivmedel redovisats som en skatteutgift. Nytt

för detta år är även att dessa redovisas som en

skatteutgift.

Fyra nya skatteutgifter i de s.k. 3:12-reglerna

5 Skatteutgifter 2008

redovisas från och med i år. Tre av dem avser

inkomst av tjänst, och en avser intäkter i kapital. I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som

Inkomst för aktiva ägare i fåmansaktiebolag (s.k. tillkommit sedan föregående år. Andra

kvalificerade ägare) delas upp mellan inkomst-

slagen tjänst och kapital. Den inkomst som fåmansaktiebolag, oäkta bostadsrättsföreningar

kapitalinkomstbeskattas får inte överstiga det och övriga onoterade bolag.

s.k. gränsbeloppet som är summan av årets

gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme

(sparat gränsbelopp). Årets gränsbelopp beräk-

5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i nas enligt antingen en huvudregel eller en

sammandrag förenklingsregel. Enligt huvudregeln beräknas

årets gränsbelopp som summan av en

De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas schabloniserad avkastning och ett lönebaserat

i denna skrivelse förväntas uppgå till omkring utrymme. Den schablonberäknade avkastningen

190 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. fås genom att ett kapitalunderlag – som är tänkt

Denna uppgift om den samlade omfattningen att motsvara det insatta egna kapitalet i företaget

bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas – multipliceras med en klyvningsränta, som

med försiktighet. uppgår till statslåneräntan plus nio

procentenheter. Som ett alternativ till schablon-

beräkningen infördes inkomståret 2006 en

5.2.1 Inkomstbeskattning förenklingsregel. Regeln innebär att de kvalifice-

rade ägarna alltid får ta upp ett schablonbelopp

Den största skatteutgiften inom tjänstesom kapitalinkomstbeskattad utdelning. År 2007

inkomstbeskattning är avdrag för resor till och höjdes schablonbeloppet till två gånger

från arbetet, som för inkomståret 2008 beräknas inkomstbasbeloppet. Både den schablonberäk-

uppgå till drygt 11 miljarder kronor brutto. nade avkastningen i huvudregeln och schablon-

Den största skatteutgiften inom kapitalbeloppet i förenklingsregeln ger upphov till

inkomstbeskattning förväntas inkomståret 2008 skatteutgifter till den del reglerna utnyttjas och

vara Värdeförändring på eget hem och beloppen överstiger den faktiska kapitalavkast-

bostadsrätt. Denna skatteförmån orsakas av att ningen. (Löneunderlagsregeln ger även den upp-

värdeförändringen inte beskattas löpande utan hov till en skatteutgift som finns redovisad sedan

först vid realisation. Under vissa förutsättningar tidigare.) Skatteutgifterna består i skillnaden i

ges möjlighet till ytterligare uppskov då vinsten skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och

har realiserats. För inkomståret 2008 beräknas dubbelbeskattad kapitalinkomst.

denna skatteutgift uppgå till omkring 26,65

År 2008 förändrades reglerna för beskattning

miljarder kronor brutto. av kapitalvinst på kvalificerade aktier. Under

perioden 2007-2009 ska den kapitalvinst som

överstiger sparat utdelningsutrymme hälften-

5.2.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster delas mellan inkomstslagen tjänst och kapital.

Under beskattningsåret och föregående fem år

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer

som tjänsteinkomst, och ytterligare kapitalvinst

som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år den beskattas som kapitalinkomst. Den del av största. Inkomståret 2008 beräknas skatte-

kapitalvinsten som beskattas som kapital-

utgiften uppgå till omkring 10,5 miljarder inkomst, och som inte ryms inom sparat kronor brutto.

utdelningsutrymme, är en skatteutgift och består

i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och

kapitalinkomst. 5.2.3 Mervärdesskatt

Fr.o.m. inkomståret 2006 beskattas utdelning

på kvalificerade aktier upp till gränsbeloppet med Den största skatteförmånen inom mervärdes-

skattesatsen 20 procent, vilket är lägre än skatteområdet uppstår genom den reducerade

normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2008

skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som beräknas denna skatteutgift uppgå till drygt

avser skatt på inkomst av kapital. Tidigare år 28 miljarder kronor brutto.

redovisades denna skatteutgift under rubrik

Utdelning på aktier i onoterade bolag. Nytt för i

år är att redovisningen har delats upp mellan

5.2.4 Punktskatter 5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i

sammandrag Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin De icke saldopåverkande skatteutgifter som upphov till beskattningsbara förmåner på drygt redovisas här beräknas för inkomståret 2008 18 miljarder kronor inkomståret 2008. uppgå till cirka 34,6 miljarder kronor brutto.

5.2.5 Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten 6 Redovisning av skatteutgifter genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av närings- I tabell 2 i denna skrivelse redovisas skatteverksamhet och statlig fastighetsskatt. Skatte- utgifterna uppdelade på skatteområden för reduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till inkomståren 2007–2009. Tabellen inleds med drygt 2,3 miljarder kronor brutto inkomståret saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med 2008. Den enskilt största skatteutgiften är icke saldopåverkande skattutgifter. De saldoskattereduktion för hushållstjänster som be- påverkande skattutgifterna har fördelats på räknas uppgå till närmare 2,2 miljarder kronor utgiftsområden (UO) och politikområden brutto. (PO), vilket framgår av kolumnerna två och tre i

tabellen. En definition av vad numreringen av de

olika utgifts- och politikområdena står för, ges i 5.2.6 Kreditering på skattekonto ett appendix till denna skrivelse.

I redovisningen av skatteutgifter beaktas Det finns ett antal stöd som efter beviljande endast beslutade regelförändringar. Ett blankt tillgodoförs målgruppen genom kreditering av fält, ” ”, visar att skatteutgiften inte existerade skattekonto. Den sammanlagda skatteutgiften under ett eller flera år under den period för för kreditering på skattekonto beräknas uppgå vilken skatteutgifterna redovisas. Ett ”-” i till 5,9 miljarder kronor brutto inkomståret brutto- och nettokolumnerna betyder att 2008. Den största enskilda skatteutgiften uppgår utgiften inte är beräkningsbar. Ett ”u” i tabellen till drygt 2,7 miljarder kronor brutto och avser innebär att skatteutgiften har upphört (i de fall plusjobb. skatteutgiften har upphört men fortfarande har

en offentligfinansiell effekt redovisas effekten).

Förra året skedde en större förändring i 5.2.7 Skattesanktioner

redovisningen av de skatteutgifter som är i form

av kreditering av skattekonto. Krediteringarna Den största enskilda skattesanktionen uppgår till

kan delas in i två grupper, dels tidsbestämda, dels 15,6 miljarder kronor brutto 2008 och avser

ej tidsbestämda. För den senare gruppen flyttas uttag av socialavgifter på icke förmånsgrundande

redovisningen till utgiftssidan efter 2007. En del ersättningar för arbete.

av de tidsbestämda har upphört som skatteutgift

men har fortfarande offentligfinansiella effekter.

Redovisningen av en del av dem flyttas också till

statsbudgetens utgiftssida, antingen under 2007

eller 2008. Ett ”f” markerar att redovisningen har

flyttats till utgiftssidan.

Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområde

Mdkr brutto netto

2007 2008 2009 2007 2008 2009

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 - ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag- - - - - -
A2 UO24 PO38 Schablonbeloppet i förenklingsregeln- - - - - -
A3 UO24 PO38 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag- - - - - -
A4 UO11 PO20 Kapitalvinst på kvalificerade aktier- - - - - -
A5 UO24 PO38 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension- - - - - -
A6 UO24 PO38 Underskott i aktiv verksamhet m.m.0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02
A7 UO11 PO20 Avdrag för pensionspremier- - - -
A8 UO24 PO38 Sjöinkomstavdrag0,27 0,28 0,27 0,16 0,16 0,16
A9 - ST Personaloptioner- - - - - -

Avdrag för kostnader i tjänst

A10 UO13 PO22 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,1,55 1,63 1,66 0,91 0,96 0,98
dubbel bosättning och hemresor
A11 UO13 PO22 Avdrag för resor till och från arbetet10,30 11,06 11,40 6,06 6,48 6,71
A12 UO13 PO22 Avdrag för inställelseresor- - - - - -

Skattefria förmåner och ersättningar

A13 UO24 PO38 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner0,37 0,38 0,40 0,16 0,16 0,17
A14 UO13 PO22 Förmån av resa vid anställningsintervju- - - - - -
A15 UO13 PO22 Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.- - - - - -
A16 UO22 PO37 Förmån av personaldator- - u - - u
A17 UO20 PO34 Förmån av miljöanpassade bilar0,39 0,76 1,14 0,23 0,45 0,67
A18 - ST Stipendier- - - - - -
A19 - ST Personalrabatter m.m.- - - - - -
A20 - ST EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning- - - - - -
A21 - ST Hittelön- - - - - -
A22 - ST Ersättning för blod m.m.- - - - - -
A23 - ST Inkomst från försäljning av vilt växande bär- - - - - -
A24 - ST Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands- - - - - -
A25 UO5 PO5 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
A26 - ST Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands- - - - - -
A27 - ST Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg- - - - - -
A28 UO14 PO23 Personalvård- - - -
A29 UO9 PO14 Förmån av privat hälso- och sjukvård- - - - - -
A30 UO24 PO38 Utjämning av småföretagares inkomst- - - - - -

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1 UO23 PO43 Uttag av bränsle0,14 0,14 0,13 0,09 0,09 0,08
B2 UO23 PO41 Avverkningsrätt till skog- - - - - -
B3 UO23 PO38 Kapitalvinst på näringsfastigheter1,98 1,91 1,89 1,22 1,20 1,20

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1 UO13 PO22 Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet- - - - - -
C2 UO24 PO38 Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal- - - - - -
C3 UO24 PO38 Koncernbidragsdispens- - - - - -
C4 UO24 PO38 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar- - - - - -
C5 UO23 PO41 Anläggning av ny skog m.m.0,43 0,45 0,48 0,27 0,28 0,31
C6 - ST Skadeförsäkringsföretag0,63 0,66 0,74 0,45 0,47 0,54
Mdkrbrutto netto 2007 2008 2009 2007 2008 2009
C7 - ST Överavskrivningar avseende inventarier3,22 3,22 3,99 2,30 2,30 2,85
C8 - ST Periodiseringsfonder0,45 0,48 0,55 0,28 0,30 0,35
C9 - ST Substansminskning- - - - - -
C10 UO23 PO41 Skogsavdrag- - - - - -
C11 UO19 PO33 Bidrag till regionala utvecklingsbolag0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
C12 UO17 PO28 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet0,08 0,08 0,08 0,06 0,06 0,06
C13 - ST Nedskrivning av lager och pågående arbete0,04 0,04 0,05 0,03 0,03 0,04
C14 - ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto0,05 0,05 0,06 0,03 0,03 0,04
C15 - ST Räntefördelning vid generationsskiften- - - - - -

D. Intäkter i kapital

D1 UO18 PO31 Avkastning eget hem4,96 1,94* 6,89 3,47 1,36 4,82
D2 UO18 PO31 Avkastning bostadsrättsfastighet3,43 2,25 3,62 2,47 1,62 2,61
D3 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag2,59 2,68 2,75 1,74 1,80 1,85
D4 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier- - - - - -
D5 UO24 PO38 Utdelning av aktier- - - - - -
D6 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01
bostadsrättsföreningar
D7 - ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt51,52 26,65 28,74 36,06 18,65 20,12
D8 - ST Värdeförändring på aktier m.m.9,51 10,37 11,30 6,66 7,26 7,91

D9 UO18 PO31 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och 28,23 12,12 12,73 19,76 8,49 8,91

bostadsrätt

D10 UO11 PO20 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel16,06 19,84 21,77 11,24 13,89 15,24
D11 - ST Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar0,30 0,37 0,41 0,21 0,26 0,28
D12 - ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
D13 - ST Begränsningslagen0,00 u u 0,00 u u
D14 - ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte- - - - - -
D15 - ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto0,04 0,04 0,05 0,03 0,03 0,03

E. Kostnader i capital E1 - ST Konsumtionskrediter - - - - - - E2 - ST Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - -

F. Socialavgifter

F1 UO24 PO38 Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag,egenavgifter0,72 u u 0,50 u u
F2 UO19 PO33 Regional nedsättning av egenavgifter0,09 0,10 0,10 0,06 0,07 0,07
F3 UO13 PO22 Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18men inte 25 år0,06 0,08 0,08 0,04 0,05 0,06
F4 UO24 PO38 Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag,arbetsgivaravgifter2,71 u u 1,95 u u
F5 UO19 PO33 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter0,50 0,52 0,54 0,36 0,38 0,39

F6 UO13 PO22 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 4,41 10,57 11,03 3,18 7,61 7,94

men inte 25 år G. Särskild löneskatt

G1 UO17 PO28 Utländska artister0,11 0,11 0,11 0,08 0,08 0,08
G2 UO24 PO38 Ersättning skiljemannauppdrag- - - - - -
G3 UO17 PO30 Ersättning till idrottsutövare- - - - - -

G4 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 0,31 0,32 0,34 0,22 0,23 0,23

år men är födda 1938 eller senare

G5 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 0,12 0,12 0,08 0,09

år men är födda 1937 eller tidigare

G6 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år 1,06 1,15 1,25 0,77 0,83 0,90

men är födda 1938 eller senare

Mdkr brutto netto

2007 2008 2009 2007 2008 2009 G7 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år 0,56 0,44 0,40 0,32

men är födda 1937 eller tidigare

H. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1 UO18 PO31 Försäljning av tomtmark och byggnader1,73 1,82 1,91 1,24 1,31 1,37
H2 UO17 PO28 Försäljning av konstverk <300 000 kr/år- - - - - -
H3 - ST Lotterier5,35 5,68 6,00 3,85 4,09 4,32

Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H4 UO9 PO13 Läkemedel4,94 5,36 5,78 3,56 3,86 4,16
H5 - ST Internationell personbefordran1,11 1,17 1,22 0,80 0,84 0,88
H6 UO22 PO36 Personbefordran6,69 7,40 8,17 4,82 5,33 5,88
H7 UO17 PO28 Allmänna nyhetstidningar1,76 1,91 2,06 1,27 1,38 1,48
H8 UO17 PO28 Böcker, tidskrifter m.m.2,11 2,29 2,47 1,52 1,65 1,78
H9 UO17 PO28 Biografföreställningar0,30 0,32 0,34 0,22 0,23 0,24
H10 UO17 PO28 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang0,77 0,82 0,87 0,56 0,59 0,63
H11 UO17 PO30 Kommersiell idrott3,42 3,78 4,17 2,46 2,72 3,00
H12 UO24 PO38 Transport i skidliftar0,28 0,30 0,31 1,11 1,18 1,24
H13 UO17 PO28 Upphovsrätter0,20 0,21 0,22 0,14 0,15 0,16
H14 UO17 PO28 Entré djurparker0,05 0,05 0,06 0,04 0,04 0,04
H15 UO12 PO21 Livsmedel27,40 28,31 29,35 19,73 20,38 21,13
H16 UO24 PO38 Rumsuthyrning1,54 1,63 1,73 1,11 1,18 1,24
H17 UO17 PO28 Försäljning av konstverk >300 000 kr/år0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01

Undantag från skattskyldighet H18 UO17 PO30 Omsättning i ideella föreningar 0,09 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 Redovisningsperiod H19 - ST Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan 0,74 u u 0,53 u u

entreprenadverksamhet Avdrag för ingående skatt H20 - ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - -

I. Punktskatter Mrd kr Energiskatt I1 UO22 PO36 Energiskattt på dieselbränsle i motordrivna fordon 11,60 11,38 12,52 8,35 8,20 9,02

Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som I2 UO22 PO36 0,12 0,13 0,14 0,09 0,09 0,10

drivmedel I3 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 1,65 1,94 2,27 1,19 1,40 1,63

I4 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift1,31 1,36 1,42 0,95 0,98 1,02
I5 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift0,02 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02
I6 - ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart0,62 0,62 0,64 0,44 0,45 0,46
I7 UO22 PO36 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart1,16 1,18 1,21 0,84 0,85 0,87
I8 UO19 PO33 Elförbrukning i vissa kommunerDifferentierat skatteuttag på fossila bränslen för0,79 1,21 1,25 0,57 0,87 0,90
I9 UO21 PO35uppvärmning0,45 0,48 0,53 0,33 0,35 0,38
I10 UO21 PO35 Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m.5,17 5,51 5,98 3,72 3,96 4,31
I11 UO21 PO35 Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk0,29 0,29 0,31 0,21 0,21 0,22
I12 UO21 PO35 Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser tillindustrin0,14 0,14 0,14 0,10 0,10 0,10
I13 UO24 PO38 Bränsleförbrukning inom industrin1,46 1,48 1,52 1,05 1,06 1,09
I14 UO23 PO43 Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen0,14 0,15 0,15 0,10 0,10 0,11
I15 UO24 PO38 Elförbrukning inom industrin18,00 18,41 19,06 12,96 13,25 13,73
I16 UO23 PO43 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen0,65 0,66 0,68 0,47 0,47 0,49
I17 UO21 PO35 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk0,09 0,11 0,07 0,07 0,08 0,05

Mdkr brutto netto

2007 2008 2009 2007 2008 2009 I18 UO24 PO38 Program för energieffektivisering inom industrin 0,21 0,21 0,21 0,15 0,15 0,15

Koldioxidskatt I19 UO24 PO38 Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin 5,78 6,24 6,44 4,16 4,5 4,64

Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som I20 UO24 PO36 0,03 0,04 0,04 0,02 0,03 0,03

drivmedel

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industri och

I21 UO24 PO38växthus0,26 0,26 0,26 0,18 0,18 0,18
I22 UO23 PO43 Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- ochjordbruksnäringen0,44 0,47 0,49 0,32 0,34 0,35
I23 UO23 PO44 Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till1,32 1,47 1,51 0,95 1,06 1,09

arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk I24 UO21 PO35 Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till 0,65 0,70 0,72 0,47 0,51 0,52

industrin

I25 UO22 PO36 Koldioxidskattebefrielse för bandrift0,02 0,02 0,03 0,01 0,02 0,02
I26 UO22 PO36 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart1,01 1,09 1,11 0,72 0,79 0,80
I27 - ST Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart0,51 0,55 0,57 0,37 0,40 0,41
I28 UO21 PO35 Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk1,40 1,49 1,62 1,01 1,08 1,17
I29 UO21 PO35 Koldioxidskattebefrielse för torv1,49 1,54 1,58 1,07 1,11 1,14

J. Skattereduktioner m.m.

0,06 u u 0,04 u u J1 UO22 PO37 Skattereduktion för anslutning till bredband J2 UO24 PO38 Skattereduktion för sjöinkomst 0,13 0,13 0,13 0,08 0,08 0,08 J3 UO13 PO22 Skattereduktion för hushållstjänster 1,09 2,18 2,18 0,65 1,30 1,30 J4 UO18 PO31 Begränsningsregel småhus 0,42 u u 0,29 u u

K. Kreditering på skattekonto K1 UO13 PO22 Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa 1,65 f u 1,19 f u K2 UO13 PO22 Anställningsstöd till långtidssjukskrivna 0,00 f f 0,00 f f K3 UO13 PO22 Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) 0,73 f f 0,53 f f

K4 UO13 PO22 Plusjobb4,33 2,74 u 3,12 1,97 u
K5 UO13 PO22 Utbildningsvikariat0,14 u u 0,10 u u
K6 UO13 PO22 Stöd för nystartsjobb0,37 1,16 1,68 0,26 0,83 1,21
K7 UO13 PO22 Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg0,30 u u 0,22 u u
K8 UO22 PO36 Sjöfartsstöd1,83 1,95 2,04 1,32 1,40 1,47
K9 UO18 PO31 Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder0,85 1,11 1,11 0,61 0,80 0,80

L. Skattskyldighet

L1 - ST Akademier m.m.- - - - - -
L2 - ST Företagarföreningar m.m.- - - - - -
L3 - ST Erkända arbetslöshetskassor m.m.- - - - - -
L4 - ST Ideella föreningar- - - - - -
L5 - ST Kyrkor- - - - - -
L6 - ST Ägare av vissa fastigheter- - - - - -

M. Skattesanktioner Kostnader i kapital M1 - ST Ränteutgifter - 21 procents reduction -0,26 -0,39 -0,52 -0,18 -0,28 -0,36 M2 - ST Begränsning av skattereduktion -0,51 -0,68 -0,76 -0,36 -0,48 -0,53 M3 UO18 PO31 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och -2,95 -1,79 -1,93 -2,12 -1,29 -1,39

småhus M4 UO24 PO38 Fastighetsskatt på lokaler -5,60 -5,69 -5,77 -4,03 -4,09 -4,16 M5 UO24 PO38 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -3,94 -4,58 -4,59 -2,83 -3,30 -3,31

Mdkr brutto netto

2007 2008 2009 2007 2008 2009 Socialavgifter M8 - ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för -14,47 -15,60 -16,45 -10,42 -11,24 -11,84

arbete Punktskatter M9 UO21 PO35 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,50 -5,60 -5,60 -3,24 -4,03 -4,03

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER Skattefria transfereringar

N1Näringsbidrag och EU-bidrag- - -
N2 Avgångsvederlag till jordbrukare- - -
N3Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden- - -
N4 Flyttningsersättningar- - -
N5Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner- - -
N6 Bistånd2,80 2,84 2,85
N7 Barnbidrag m.m.16,03 15,88 15,54
N8 Handikappersättning m.m.0,61 0,63 0,65
N9 Underhållsstöd2,00 1,95 1,89
N10Bidrag till adoption- - -
N11Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar- - -
N12Bostadstillägg pensionärer (BTP)5,59 5,70 5,66
N13 Bostadsbidrag1,27 1,21 1,16
N14 Studiestöd5,08 5,11 5,25
N15 Skattefria pensioner0,40 0,40 0,40
N16 Äldreförsörjningsstöd0,20 0,21 0,23
N17Introduktionsersättning för flyktingar0,24 0,25 0,25
N18Övriga icke skattepliktiga transfereringar0,13 0,14 0,14

* P TP

Allt annat lika innebär fastighetsskattereformen att skatteutgiften ökar 2008 jämfört med 2007. Detta motverkas av en relativt stor sänkning av statslåneräntan. Nettoeffekten blir att skatteutgiften minskar 2008.

7 Beskrivning av enskilda A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln

skatteutgifter

Ägare till kvalificerade aktier får ta ut ett

7.1 Saldopåverkande skatteutgifter schablonbelopp motsvarande två gånger

inkomstbasbeloppet som utdelning. Schablon-

Tabell 3. Skatt enligt norm inom de olika skatteslagen

beloppet ger upphov till en skatteutgift till den 2008

del regeln utnyttjas och beloppet överstiger

Skatt enligt norm

den faktiska kapitalavkastningen. Skatte-

Indirekt beskattning av förvärvsinkomster

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

Arbetsgivaravgift 32,42% särskild löneskatt och består i skillnaden i

Egenavgift 30,71% skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och

Särskild löneskatt 24,26% dubbelbeskattad kapitalinkomst.

Inkomstbeskattning*

Skatt på kapital 30,00%

A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag Mervärdesskatt 25,00%

Punktskatter Genom reglerna om löneunderlag ökar den

Energiskatt på el 27,00 öre/kWh kapitalbeskattade inkomsten för aktiva del-

Energiskatt på eldningsolja 7,67 öre/kWh ägare i fåmansaktiebolag och närstående till

dessa. Därigenom beskattas viss avkastning på Energiskatt på bensin i miljöklass 1 32,60 öre/kWh

arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning Koldioxidskatt 101,00 öre/kg koldioxid

på arbete är lön, som bör beläggas med arbets- * TFör förvärvsinkomst finns ingen enhetlig skattesats enligt normen.

givaravgifter och beskattas i inkomstslaget Exempelvis är olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika

tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster förenligt med

tjänst och särskild löneskatt och består i normen.T

skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad

tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A. Inkomst av tjänst och allmänna

A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier avdrag

Kapitalvinst på kvalificerade aktier som över-

A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i

stiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas fåmansaktiebolag mellan inkomstslagen kapital och tjänst.

Under beskattningsåret och föregående fem

Inkomst för kvalificerade aktieägare delas upp

beskattningsår ska dock högst 100 inkomstmellan inkomstslagen tjänst och kapital.

basbelopp beskattas som tjänsteinkomst. Uppdelningen görs genom att en s.k.

Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalnormalavkastning på aktiekapitalet beräknas.

inkomst. Hälftendelningen infördes 2008 och Beräkningen baseras på en klyvningsränta som

ska gälla som en temporär lösning 2007-2009. uppgår till summan av statslåneräntan vid

Den del av kapitalvinsten som beskattas som utgången av november året innan beskatt-

kapitalinkomst och överstiger sparat utdelningsåret och nio procentenheter. Schablon-

ningsutrymme medför en skatteutgift som avkastningen beräknas genom att multiplicera

avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften klyvningsräntan med ett kapitalunderlag som

består i skillnaden i skattesats mellan tjänsteär tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet.

och kapitalinkomst. Schablonavkastningen ger upphov till en

skatteutgift till den del regeln utnyttjas och

beloppet överstiger den faktiska kapital-

A5. Arbetsgivares kostnader för avkastningen. Skatteutgiften avser skatt på

arbetstagares pension inkomst av tjänst och särskild löneskatt och

består i skillnaden i skattesats mellan

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad

beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna kapitalinkomst.

avser tryggande av utfästelse om pension

genom till exempel betalning av premie för personer som utnyttjar personaloptionen är pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa räntan på denna skattekredit en skatteutgift. ramar. Utfästelsen utgör en ersättning för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för Avdrag för kostnader i tjänst skatt på inkomst av tjänst är beroende av

A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid skillnaden i marginalskatt vid avsättning och

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och utbetalning av pensionen.

hemresor

A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet Den som har tillfälligt arbete på annan ort än

m.m. hemorten eller flyttat till annan ort på grund

av arbete men har kvar den tidigare bostaden Underskott av aktiv näringsverksamhet får kan under vissa förutsättningar få avdrag för dras av som allmänt avdrag under vissa förut- den ökning av levnadskostnaderna som sättningar (maximalt under 5 års tid med högst därigenom uppkommer. Om den skatt- 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller skyldige på grund av sitt arbete vistas på annan dock inte litterär, konstnärlig eller liknande ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en verksamhet). Normen är annars att under- hemresa per vecka medges. Skatteutgiften skottet får sparas och kvittas mot senare avser skatt på inkomst av tjänst. överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skatte-

A11. Avdrag för resor till och från arbetet kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

Skatterättsligt anses kostnader för resor till

och från arbetet i princip vara privata levnads- A7. Avdrag för pensionspremier kostnader och inte en kostnad för intäkternas

förvärvande. Anledningen är att den skatt- Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. skyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om Då kostnader som överstiger 8 000 kronor är marginalskatten vid utbetalningen av pen- avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avsionen är lägre än vid inbetalningen av premien draget en skatteutgift avseende skatt på uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser inkomst av tjänst. skatt på inkomst av tjänst.

A12. Avdrag för inställelseresor A8. Sjöinkomstavdrag

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges mellan två platser inom EES i samband med sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kro- tillträdande eller frånträdande av anställning nor om fartyget till övervägande del går i eller uppdrag, s.k. inställelseresa, är kostnader fjärrfart och 35 000 kronor om det går i som överstiger 8 000 kronor avdragsgilla vid närfart. Om man inte har arbetat ombord hela inkomsttaxeringen. Avdraget ska som huvudåret, ska avdrag medges till 1/365 av regel beräknas efter utgiften för det billigaste sjöinkomstavdraget för varje dag som färdsättet. Skatteutgiften avser skatt på sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt inkomst av tjänst. på inkomst av tjänst.

Skattefria förmåner och ersättningar A9. Personaloptioner

Skattefria ersättningar och förmåner minskar Beskattning av personaloptionsförmånen sker den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då först när personaloptionen utnyttjas. För de den beskattningsbara inkomsten minskar,

minskar även underlaget för socialavgifter. Ett A16. Förmån av personaldator minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäk- Mellan 1998 och 2006 utgick varken inkomstringar sänks, vilket minskar statens utgifter. skatt eller sociala avgifter i de fall arbetstagaren Statens utgifter minskar dock inte med lika för privat bruk använde en dator som tillmycket som inbetalningarna till systemet handahållits av arbetsgivaren. Denna skatteminskar då det i socialavgifterna finns en frihet upphörde att gälla från och med skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. 1 januari 2007. I syfte att underlätta värde- Skattedelen motsvaras av den särskilda löne- ringen infördes ett schablonmässigt förmånsskatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgif- värde som för 2007 motsvarar 2 400 kronor terna utgörs därför enbart av den särskilda och för 2008 motsvarar 4 800 kronor. löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för Förmånen är en skatteutgift om värdet av skattefria ersättningar och förmåner därmed datorutrustningen är högre än det till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild schablonmässiga förmånsvärdet. Skatteutgiflöneskatt. ten avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt. Från och med 1 januari

2009 ska värdering ske enligt huvudregeln för A13. Sänkt skatt för utländska värdering av förmåner, dvs. till marknads-

nyckelpersoner värdet, och skatteutgiften upphör.

Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner A17. Förmån av miljöanpassade bilar kan undantas från beskattning. För skattefrihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. Förmånsvärdet för en bil som – helt eller 25 procent av lönen undantas från beskattning. delvis – är utrustad med teknik för drift med Vissa ersättningar för utgifter är också elektricitet eller med mer miljöanpassade undantagna från skatteplikt. Undantagen drivmedel än bensin eller dieselolja och som gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser därför har ett nybilspris som är högre än skatt på inkomst av tjänst och särskild löne- nybilspriset för närmast jämförbara bil utan skatt. sådan teknik, sätts ned till en nivå som

motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara

bilen. För förmånsbilar som helt eller delvis A14. Förmån av resa vid anställningsintervju drivs med elektricitet eller gas, utom de som

drivs med gasol, utgör i stället förmånsvärdet Förmån av resa till eller från anställnings- 60 procent av förmånsvärdet för närmast intervju eller kostnadsersättning för sådan resa jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt teknik. Den maximala nedsättningen för på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga

16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör

i stället förmånsvärdet 80 procent av förmåns- A15. Förmån av utbildning vid

värdet för den jämförbara bilen. Den maximala personalavveckling m.m. nedsättningen för alkoholbilar får inte överstiga 8 000 kr per år. Nedsättningarna är

Förmån av utbildning vid personalavveckling

tidbegränsade till 2011. Skattebortfallet uppm.m. är undantagen från skatteplikt om

står till följd av det nedsatta förmånsvärdet utbildningen är av väsentlig betydelse för att

och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och den skattskyldige ska kunna fortsätta att

särskild löneskatt. arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A18. Stipendier

Stipendier som är avsedda för mottagarens

utbildning är skattefria. Stipendier som är av-

sedda för andra ändamål är skattefria under

vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör för arbete är detta en skattelättnad. Skatteersättning för utfört arbete. Skatteutgiften utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och avser skatt på inkomst av tjänst och särskild särskild löneskatt. löneskatt.

A24. Ersättningar till statligt anställda A19. Personalrabatter m.m. stationerade utomlands

Personalrabatter beskattas normalt inte. Rese- Ersättningar och förmåner till utomlands förmåner med inskränkande villkor som till- stationerad personal vid statlig myndighet ska handahålls anställda inom t.ex. flyg eller inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är järnväg beskattas enligt en schablon. föranledd av stationeringen och avser vissa Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på och särskild löneskatt. stationeringsorten och medföljande tillägg för

make. Äldre bestämmelser gäller för utlands-

stationering som har tillträtts före den A20. EU-parlamentarikers rese- och 1 januari 2007, dock längst till och med den

kostnadsersättning 31 augusti 2009. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

EU-parlamentarikernas fasta resekostnadsoch traktamentsersättningar från EUparlamentet är normalt inte skattepliktiga. A25. Kostnadsersättning till viss personal på Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst SIPRI och särskild löneskatt.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller

för skolavgifter för barn och förmån av bostad A21. Hittelön

är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av

styrelsen för SIPRI till vissa utländska Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall

forskare. Skattefriheten har motiverats med har räddat personer eller tillgångar i fara och svårigheten att rekrytera forskare. Skatteersättningar till den som har bidragit till eller

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och avsett att bidra till att bl. a. förebygga brott är särskild löneskatt. skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid av tjänst och särskild löneskatt. vistelse utomlands

Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i A22. Ersättning för blod m.m. Sverige, även om ingen beskattning skett

utomlands. Om anställningen har varat minst Ersättningar till den som har lämnat organ, ett år i samma land och avsett anställning hos blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom

annan än bl.a. svenska staten eller svensk ersättningarna i princip är ersättning för kommun, medges befrielse från skatt även om prestation är detta en skattelättnad. Skatte-

ingen beskattning skett i verksamhetslandet. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst särskild löneskatt.

och särskild löneskatt.

A23. Inkomst från försäljning av vilt växande

A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa

bär utländska fartyg

Inkomster från försäljning av vilt växande bär, Skattefrihet gäller för anställning ombord på svamp och kottar som den skattskyldige har

utländskt fartyg som huvudsakligen går i plockat själv är skattefria upp till 12 500 oceanfart om anställningen och vistelsen kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning

utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt B. Intäkter i näringsverksamhet under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i Betydelsen av organisationsform en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. I följande beskrivningar av skatteutgifterna

inom näringsverksamhet under B. och C.

gäller generellt att posterna påverkar den A28. Personalvård beskattningsbara inkomsten i näringsverksam-

heten. Storleken på skatteutgiften kommer att Personalvårdsförmåner är skattefria. Med per- bero av i vilken organisationsform näringssonalvårdsförmåner avses förmåner av mindre verksamheten bedrivs. För aktiebolag och värde som inte är en direkt ersättning för ekonomiska föreningar, där inkomst av utfört arbete utan består av enklare åtgärder näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller innebär den lägre beskattningsbara inkomsten lämnas på grund av sedvänja inom det yrke att statens bolagsskatteintäkter minskar. För eller den verksamhet som det är fråga om. Som enskilda näringsidkare och fysiska personer personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, som är delägare i handelsbolag, där inkomst av förmåner som den anställde får byta ut mot näringsverksamhet beskattas på liknande sätt kontant ersättning, förmåner som inte riktar som inkomst av tjänst, innebär en sänkt sig till hela personalen, eller andra förmåner beskattningsbar inkomst att även underlaget som den anställde får utanför arbetsgivarens för socialavgifter minskar. Skatteutgiften arbetsplatser genom kuponger eller något utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften särskild löneskatt (se utförlig beskrivning avser skatt på inkomst av tjänst och särskild under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förlöneskatt. hållandet mellan socialavgifter och särskild

löneskatt).

A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård

B1. Uttag av bränsle Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en Enligt huvudregeln är uttag ur näringsskattepliktig förmån. Om arbetsgivaren verksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för däremot bekostar privat hälso- och sjukvård uppvärmning är dock undantaget från skatteför en anställd är detta en skattefri förmån. plikt om fastigheten är taxerad som Detsamma gäller för hälso- och sjukvård lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan inkomst av näringsverksamhet och särskild ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns löneskatt. inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för B2. Avverkningsrätt till skog kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Enligt god redovisningssed uppkommer

intäkten när bindande avtal träffats. Enligt

gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall A30. Utjämning av småföretagares inkomst kontantprincipen, vilket innebär att beskatt-

ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgär- uppstår i näringsverksamhet. I princip borde der, t.ex. avsättningar till skogskonto och räntan på krediten utgöra underlag för skatt på periodiseringsfond samt överavskrivningar, till inkomst av näringsverksamhet och särskild skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att löneskatt. ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter är skattepliktiga hos mottagaren. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av närings- Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter be- verksamhet. skattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är C5. Anläggning av ny skog m.m. normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för Utgifter för anläggning av ny skog och näringsinkomst (inkl. särskild löneskatt) och dikning som främjar skogsbruk ska kostkapitalinkomstskattesatsen. nadsföras direkt. Utgifter för inköp samt

plantering av träd och buskar för frukt- eller

bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften

utgörs av ränteeffekten på den omedelbara C. Kostnader i näringsverksamhet avskrivningen och avser skatt på inkomst av

näringsverksamhet och särskild löneskatt. C1. Avdrag för kostnader för resor till och

från arbetet

C6. Skadeförsäkringsföretag För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjliglöntagare, dvs. de kostnader som överstiger het att göra extra avsättningar till s.k. 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxe- säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på ringen. Kostnaden är egentligen en privat lev- inkomst av näringsverksamhet och utgörs av nadsomkostnad, varför avdraget utgör en räntan på den skattekredit som det extra skatteutgift avseende skatt på inkomst av avdraget medför. näringsverksamhet, se A7.

C7. Överavskrivningar avseende inventarier C2. Matching-credit-klausuler i olika

dubbelbeskattningsavtal Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av

tillgångens ekonomiska livslängd, medan den I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt den skatt som skulle ha utgått i det andra lag. Detta innebär att planmässiga och skatteavtalslandet även om sådan skatt inte har mässiga avskrivningar endast undantagsvis erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en av näringsverksamhet. tillgång skrivs av snabbare än vad som är

ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom

överavskrivningarna uppstår en skattekredit; C3. Koncernbidragsdispens inkomstskatten multiplicerad med den

ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgif- Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får ten utgörs av räntan på skattekrediten och göras för lämnade bidrag trots att reglerna för

avser inkomst av näringsverksamhet och koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förut- särskild löneskatt. sätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag ska vara av samhällsekonomiskt C8. Periodiseringsfonder intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. Periodiseringsfonden är en vinstanknuten

reserveringsmöjlighet i företaget, där medel

kan reserveras under högst sex år. Reserve- C4. Rabatter och liknande från ekonomiska

ringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattföreningar ningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i

Ekonomiska föreningar får göra avdrag för handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte

på skattekrediten. Skatteutgiften avser C12. Bidrag till Tekniska museet och inkomst av näringsverksamhet och särskild Svenska Filminstitutet löneskatt.

Från och med inkomståret 2005 påförs Avdrag får göras för bidrag som lämnas till aktiebolag, som gör avsättning till periodise- Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. ringsfond, en schablonintäktsränta i syfte att Skatteutgiften avser skatt på inkomst av räntebelägga den skattekredit som tidigare år näringsverksamhet och särskild löneskatt. har utgjort en skatteutgift. Skatteutgiften för aktiebolag upphör därmed från och med

C13. Nedskrivning av lager och pågående inkomståret 2005.

arbeten

C9. Substansminskning Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej

fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 Huvudregeln vad gäller avdrag för substans- procent av det sammanlagda anskaffningsminskningar är ingen skattutgift. Enligt en värdet. Byggnads-, hantverks- och anläggalternativregel får avdraget uppgå till högst ningsföretag kan tillämpa motsvarande alter- 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde nativregel på pågående arbeten om arbetet då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en utgörs av ränteeffekten på den snabbare skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan avskrivningen och avser skatt på inkomst av på krediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C10. Skogsavdrag C14. Skogs-, skogsskadekonto och

upphovsmannakonto Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av Skogsägare och författare m.fl. som bedriver anskaffningsvärdet, medan avdraget för juri- enskild firma drabbas av progressiv beskattdiska personer är begränsat till 25 procent. Vid ning samtidigt som de har oregelbundna taxeringen för ett visst beskattningsår får inkomster. För att möjliggöra en resultatavdrag göras med högst halva den avdrags- utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp grundande skogsintäkten. Syftet med avdrags- som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto rätten är att undanta rena kapitaluttag från eller upphovsmannakonto. Insättningen bebeskattning. Å andra sidan saknas anledning gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på att ge avdrag när värdeökningen på skogs- skogsskadekonto och 5 år på upphovstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatte- mannakonto. Kontoinsättningen medför att utgiften uppkommer genom den schablon egenavgiften skjuts upp, där skattedelen som är vald för beräkning av avdragets storlek utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till och avser skatt på inkomst av närings- skatteutgiften ges av den räntefria skatteverksamhet och särskild löneskatt. krediten.

C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag C15. Räntefördelning vid generationsskiften

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Förvärvas en näringsfastighet genom arv, regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften testamente, bodelning med anledning av avser skatt på inkomst av näringsverksamhet makes död eller äktenskapsskillnad eller och särskild löneskatt. genom gåva kan förvärvaren undvika negativ

räntefördelning till den del det negativa

fördelningsunderlaget är hänförligt till

förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av

näringsverksamhet och särskild löneskatt.

D. Intäkter i kapital D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i

onoterade bolag D1-D2. Avkastning eget hem och

bostadsrättsfastighet Kapitalinkomster för delägare i onoterade

bolag beskattas med den lägre skattesatsen Med eget hem avses ett småhus som inte 25 procent istället för 30 procent, vilket är

upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den normen för kapitalinkomster. Den lägre

direkta avkastningen i form av boendet i eget skattesatsen ger upphov till en skatteutgift

hem och i privatbostadsföretag (äkta som avser skatt på inkomst av kapital.

bostadsrättsförening) beskattas inte som

inkomst av kapital. Däremot utgår från och

med 2008 kommunal fastighetsavgift som D4. Utdelning och kapitalvinst på

ersatt den statliga fastighetsskatten för kvalificerade aktier

privatbostäder. Den kommunala fastighetsavgiften är 6 000 kr per småhus, dock högst Utdelning och kapitalvinst till ägare av

0,75 procent av taxeringsvärdet på fastigheten kvalificerade aktier beskattas upp till ett

och 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst gränsbelopp med skattesatsen 20 %, vilket är

0,4 procent av fastighetens taxeringsvärde. lägre än normen för kapitalinkomster. Den

Före inkomstår 2008 utgick fastighetsskatt lägre skattesatsen ger upphov till en skatte-

med 1 procent av taxeringsvärdet för småhus utgift som avser skatt på inkomst av kapital.

och med 0,4 procent av taxeringsvärdet för

privatbostadsföretag. Den del av fastighets-

D5. Utdelning av aktier skatten för småhus som belöpte på markvärdet

begränsades till ett skatteuttag på högst två

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier kronor per kvadratmeter eller maximalt

skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren 5 000 kronor, om det var lägre. De

säljer aktierna (den s.k. lex Asea). Räntan på begränsningar av fastighetsskatteuttaget som

denna skattekredit är en skatteutgift. Skattefanns i form av markvärdesregeln,

utgiften avser skatt på inkomst av kapital. begränsningsregel för småhus, dämpningsregel

samt fryst underlag för uttag av fastighetsskatt

på 2006 års nivå slopades från och med 1

D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i januari 2008, i samband med slopandet av den

oäkta bostadsrättsföreningar statliga fastighetsskatten. Fastighetsavgiften

för nybyggda byggnader som innehåller

Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar ombostäder är nedsatt under de första 10 åren.

fattas av lättnadsregler till och med utgången Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

av år 2008. Lättnadsreglerna motsvarar de reg- (som kan förändras genom ombyggnader).

ler som gällde för utdelning och kapitalvinst på ”Rabatten” på fastighetsavgiften innebär att

andelar i onoterade bolag före inkomstår 2006. för de fem första inkomståren efter värdeåret

I en promemoria från Finansdepartementet utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå

har föreslagits att lättnadsreglerna ska förföljande fem åren är avgiften nedsatt till

längas till och med utgången av inkomstår hälften. Direktavkastningen förutsätts

2011. Lättnadsreglerna medför en skattemotsvara marknadsvärdet på egnahems-

lättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplifastigheten respektive det sammanlagda

cerat med ett speciellt definierat underlag (i marknadsvärdet på privatbostadsföretagets

princip anskaffningsvärdet för bostadsrätten) bostadsrättsrägenheter multiplicerat med den

undantas från beskattning i inkomstslaget reala statslåneräntan. Skatteutgiften utgörs av

kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst skillnaden mellan kapitalskatten på

av kapital. fastighetens reala direktavkastning och den

fastighetsavgift som betalas enligt gällande

regler.

D7. Värdeförändring på eget hem och skatteutgift som avser skatt på inkomst av

bostadsrätt kapital.

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de D11. Nedsatt avkastningsskatt på Kuppkommer och inte, som fallet är, när de försäkringar realiseras. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov, under vissa förutsätt- Avkastningen på K-försäkringskapital beskatningar, även då vinsten har realiserats. Dessa tas lägre än normen för kapitalinkomster. uppskovsmöjligheter ger upphov till en Inkomstskatt tas endast ut på 9/10 av en skattekredit. Från och med inkomstår 2008 tas schablonberäknad avkastning. Skatteutgiften en schablonintäkt på 1,67 procent av avser skatt på inkomst av kapital. uppskovsbeloppet på en realiserad vinst upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta

D12. Schablonmässigt underlag för motsvarar en ränta på uppskovsbeloppet på

avkastningsskatt 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i

Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift

värdet av den skattskyldiges tillgångar med som avser skatt på inkomst av kapital.

avdrag för finansiella skulder vid beskattnings-

årets ingång – multiplicerat med den genom- D8. Värdeförändring på aktier m.m. snittliga statslåneräntan året före beskattnings-

året. Om den faktiska avkastningen på försäk- Enligt normen ska värdeförändringar beskattas ringskapital över-/understiger den schablon- (alternativt ska skatterestitution ges) när de mässigt framräknade avkastningen uppstår en uppkommer och inte, som fallet är, när de skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på realiseras. Uppskovet ger upphov till en inkomst av kapital. skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av

D13. Begränsningslagen kapital.

Ett spärrbelopp fastställs som uppgår till D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid 60 procent av summan av den skattskyldiges

försäljning av eget hem och bostadsrätt beskattningsbara inkomst av tjänst/närings-

verksamhet och inkomst av kapital. Om det Från och med inkomstår 2008 tas tjugotvå totala skattebeloppet är högre än spärrtrettiondedelar av den kapitalvinst som beloppet sätts förmögenhetsskatten och den realiseras vid försäljning upp till beskattning i statliga inkomstskatten ned med överinkomstslaget kapital. För inkomstår 2007 skjutande belopp. Förmögenhetsskatten får togs två tredjedelar upp till beskattning. Den dock inte sättas ner till ett lägre belopp än återstående del som inte beskattas ger upphov skatten på 50 procent av den skattskyldiges till en skatteutgift som avser skatt på inkomst beskattningsbara förmögenhet. I och med att av kapital. förmögenhetsskatten slopas, retroaktivt

fr.o.m. inkomstår 2007, finns det inte längre

ett behov av en begränsningslag. Begräns- D10. Nedsatt avkastningsskatt på ningslagen slopas därmed fr.o.m. 1 januari

pensionsmedel 2008. Skatteutgiften avsåg innan slopandet

förmögenhetsskatt, skatt på inkomst av kapital Avkastningen på medel reserverade för och statlig skatt på inkomst av pensionsändamål beskattas lägre än normen tjänst/näringsverksamhet. för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med 15 procent på en schablonberäknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en

D14. Framskjuten beskattning vid på sådana andelar i svenska aktiebolag och

andelsbyte utländska juridiska personer som inte är note-

rade eller kvalificerade ska dras av till fem Reglerna om framskjuten beskattning vid sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelar ska dras av till två tredjedelar mot andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reg- skattepliktiga vinster på sådana tillgångar. Till lerna innebär att det inte fastställs någon den del förluster inte kan dras av mot sådana kapitalvinst vid bytet av andelarna utan tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av beskattning sker när de mottagna andelarna 70 procent respektive två tredjedelar av avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på 70 procent dras av. Huvudregeln är att den kredit som den framskjutna beskattningen 70 procent av förlusten får dras av. innebär och avser skatt på inkomst av kapital Skatteutgiften avser inkomst av kapital. eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).

D15. Skogs-, skogsskadekonto och F. Socialavgifter

upphovsmannakonto

F1. Nedsättning med viss inriktning mot Skogsägare och författare m.fl. som bedriver mindre företag, egenavgifter enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna Vid beräkning av egenavgifter fick under 2007 inkomster. För att möjliggöra en resultat- en enskild näringsidkare göra avdrag med 2,5 utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp procent av avgiftsunderlaget, dock högst med som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto 4 500 kronor per år, vilket motsvarar ett eller upphovsmannakonto. Insättningen be- underlag på 180 000 kronor. Skatteutgiften gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på avser egenavgifter. Avdraget har upphört att skogsskadekonto och 5 år på upphovsmanna- gälla från och med år 2008. konto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30

F2. Regional nedsättning av egenavgifter procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov

Vid beräkning av egenavgifter får en enskild till en skatteutgift som avser skatt på inkomst

näringsidkare med fast driftsställe i stödav kapital.

område A göra ett avdrag med 10 procent av

avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs.

högst 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vatten- E. Kostnader i kapital bruks-, jordbruks- och transportverksamhet är

undantagna från nedsättning p.g.a. EG-regler. E1. Konsumtionskrediter Skatteutgiften avser egenavgifter.

Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast F3. Nedsättning av egenavgifter för ränteutgifter för lån till investeringar inklusive personer som har fyllt 18 men inte 25 bostadsinvesteringar vara avdragsgilla. Detta år innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften Nedsättningen innebär att egenavgifterna avser skatt på inkomst av kapital. inklusive den allmänna löneavgiften, men ex-

klusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 pro-

cent, halveras från och med halvårsskiftet E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade 2007. Nedsättningen motsvarar 10,26 procent-

aktier m.m. enheter år 2008, om inte extra karenstid valts.

Detta innebär att egenavgifterna och den Kapitalförluster på marknadsnoterade delägar- allmänna löneavgiften uppgår till 20,45 rätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster

procent av avgiftsunderlaget. Skatteutgiften G. Särskild löneskatt avser egenavgifter.

G1. Utländska artister

F4. Nedsättning med viss inriktning mot Inkomst från artistisk eller idrottslig

mindre företag, arbetsgivaravgifter verksamhet som en utländsk fysisk person

bedrivit i Sverige beskattas med en speciell Vid beräkning av arbetsgivaravgifter fick under artistskatt. Däremot behöver varken sociala 2007 en arbetsgivare göra ett avdrag med 2,5 avgifter eller särskild löneskatt erläggas. procent av lönesumman, dock högst med Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatte- 1 545 kronor per kalendermånad, vilket utgiften avser därför särskild löneskatt. motsvarar ett underlag på 741 600 kronor. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. Avdraget har upphört att gälla från och med år G2. Ersättning skiljemannauppdrag 2008.

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i

underlaget för socialavgifter om parterna är av F5. Regional nedsättning av utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser sär-

arbetsgivaravgifter skild löneskatt.

Arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A får göra ett avdrag med 10 procent av G3. Ersättning till idrottsutövare lönesumman, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte Ersättning som en idrottsutövare erhåller från för kommuner, landsting, statliga myndig- en skattebefriad ideell förening och som inte heter, statliga affärsdrivande verk eller överstiger ett halvt basbelopp är undantagen registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, från socialavgifter. Ersättningen är inte vattenbruks-, jordbruks- och transport- förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför verksamhet undantagna från nedsättningen särskild löneskatt. p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

G4. Slopad särskild löneskatt för

egenföretagare som fyllt 65 år men är F6. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för födda 1938 eller senare

personer som har fyllt 18 men inte 25 år Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades

Nedsättningen innebär att arbetsgivarav- den 1 januari 2007 och enbart åldersgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, pensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för men exklusive ålderspensionsavgiften, på egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsätt- 10,21 procent, halveras från och med ningen omfattar endast enskild näringsidkare halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar som är födda 1938 eller senare, dvs. 11,12 procentenheter år 2008. Detta innebär näringsidkare som omfattas av det reforatt arbetsgivaravgifterna och den allmänna merade ålderspensionssystemet. löneavgiften uppgår till 21,30 procent av avgiftsunderlaget år 2008. För andra halvåret

G5. Slopad särskild löneskatt för 2007 uppgick nedsättningen endast till 9,71

egenföretagare som fyllt 65 år men är procentenheter. Skatteutgiften avser

födda 1937 eller tidigare arbetsgivaravgifter.

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades

den 1 januari 2008 för egenföretagare som har

fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast

enskild näringsidkare som är födda 1937 eller under 300 000 kronor per år är försäljningstidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av beloppet undantaget från mervärdesskatt. det gamla ålderspensionssystemet. Undantaget ger upphov till en skatteutgift

avseende mervärdesskatt.

G6. Slopad särskild löneskatt för anställda

som fyllt 65 år men är födda 1938 H3. Lotterier eller senare

Enligt EG-regler får det inte tas ut någon

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- mervärdesskatt på lotterier. All beskattning inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades sker endast i form av punktskatt. Enligt den den 1 januari 2007 och enbart ålders- svenska normen borde det utgå mervärdespensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för skatt och skatteutgiften avser därför meranställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen värdesskatt. omfattar endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt

föreligger).

G7. Slopad särskild löneskatt för anställda H4. Läkemedel

som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare För läkemedel som utlämnas enligt recept eller

säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- från mervärdesskatt. (Vid försäljning av icke inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades receptbelagda läkemedel utgår dock merden 1 januari 2008 för anställda som har fyllt värdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda en skatteutgift avseende mervärdesskatt. som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer som omfattas av det gamla ålderspensions-

H5. Internationell personbefordran systemet.

Transport till eller från utlandet räknas som

export. Detta innebär att en resa från ort i H. Mervärdesskatt Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är

frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger gäller både luft-, vatten- och landtransporter. ej) Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes

buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger H1. Försäljning av tomtmark och byggnader upphov till en skatteutgift avseende

mervärdesskatt. Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak H6–H14. Personbefordran, allmänna tomtmark, byggränta och vinst som enligt nyhetstidningar, böcker, tidskrifter normen borde beskattas. Undantaget ger m.m., biografföreställningar, vissa upphov till en skatteutgift avseende mer- entréavgiftsbelagda kulturevenemang, värdesskatt. kommersiell idrott, upphovsrätter, samt

entré djurparker

H2. Försäljning av konstverk ≥ 300 000 Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till

kr/år 6 procent. För transport i skidliftar tillämpas

fr.o.m. 1 januari 2007 nedsatt skattesats till Undantaget från skatteplikt omfattar enbart 6 procent (tidigare särreglering om nedsatt upphovsmannens eller dennes dödsbos försälj- skattesats till 12 procent), dvs. samma ning. Om konstnären eller dödsboet säljer för

skattesats som gäller för personbefordran och Avdrag för ingående skatt kommersiell idrott. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende H20. Ingående skatt på jordbruksarrende mervärdesskatt.

Avdragsrätten omfattar hela den ingående

skatten på jordbruksarrende, även om värdet H15–H16. Livsmedel och rumsuthyrning av bostad ingår i arrendet.

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl I. Punktskatter samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen

Energiskatt ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

I1. Energiskatt på dieselbränsle i

motordrivna fordon H17. Försäljning av konstverk > 300 000

kr/år Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1

jämförs med skattesatsen för bensin i Skattenedsättningen omfattar enbart upphovs- miljöklass 1, vilken utgör normen på hela mannens eller dennes dödsbos försäljning. transportområdet. I praktiken utgörs nästan Om konstnären eller dödsboet säljer för all bensin- och dieseloljeanvändning av 300 000 kronor per år eller mer, eller själva miljöklass 1. År 2008 motsvarar skattesatsen begär att bli beskattade, så sker beskattning för bensin i den främsta miljöklassen med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta 32,6 öre/kWh medan dieselolja i den främsta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift miljöklassen beskattas med motsvarande avseende mervärdesskatt. 13 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellan-

skillnaden i skattesats. Skatteutgiften för

dieselbränsle uppgår till 21 öre/kWh. Undantag från skattskyldighet

H18. Omsättning i ideella föreningar I2. Särskild energiskattebefrielse för

naturgas och gasol som drivmedel Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verk- Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol samhet om föreningen är befriad från som drivmedel. För information om naturgas inkomstskatt för omsättningen ifråga. och gasol för uppvärmning se punkt I9.

Normen utgörs av energiskattesatsen för

bensin i miljöklass 1. Redovisningsperiod

H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- I3. Energiskattebefrielse för

och annan entreprenadverksamhet koldioxidneutrala drivmedel

Den 1 januari 2008 avskaffades den särskilda Befrielse gäller för koldioxidneutrala drivbestämmelse som innebar att redovisnings- medel. Normen utgörs av energiskattesatsen skyldigheten för inbetalning av mervärdesskatt för bensin i miljöklass 1. i samband med byggnads- och annan entreprenadverksamhet inträdde två månader efter det att en fastighet tagits i bruk. Skatte- I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning

vid bandrift utgiften uppgick till räntan på skattekrediten för mervärdesskatt.

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och

tunnelbana. Normen utgörs av energiskatte-

satsen för bensin i miljöklass 1.

I5. Energiskattebefrielse för för gasol, till 5,2 öre/kWh för naturgas och till

bränsleförbrukning vid bandrift 3,4 öre/kWh för kol.

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för I10. Energiskattebefrielse för biobränslen, bensin i miljöklass 1. torv m.m.

Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. I6. Energiskattebefrielse på bränsle för som används för uppvärmning. Normen

inrikes sjöfart utgörs av energiskattesatsen på eldningsolja.

Energiskatt utgår dock på råtallolja med en Bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart skattesats som motsvarar energi- och beskattas inte. Bränsle för användning av koldioxidskatten på eldningsolja. privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i

kraftvärmeverk

I7. Energiskattebefrielse på bränsle för För bränsle som förbrukas vid samtidig pro-

inrikes luftfart duktion av värme och el i kraftvärmeverk

medges avdrag för hela energiskatten på den Bränsle som används som flygbränsle be- del av bränslet som motsvarar värmeprodukskattas inte. Detta gäller både privat och tionen. Enligt EU-direktiv finns det ingen yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av skatt på den del av bränslet som motsvarar energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. elproduktionen. Normen motsvaras av full

skattesats för respektive bränsle. Se punkt I9

för skattesatserna för respektive bränsle. I8. Elförbrukning i vissa kommuner

Normen för skatt på el utgörs av den I12. Återbetalning av energiskatt för skattesats som merparten av de svenska fjärrvärmeleveranser till industrin hushållen betalar. Den uppgår till 27 öre/kWh 2008. I samtliga kommuner i Västerbottens, Fjärrvärme som levereras till industrin medges Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, fullt avdrag för energiskatten på bränsle och Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i Värmlands utgörs av full skattesats på respektive bränsle. län, och Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Se punkt I9 för skattesatserna för respektive Dalarnas län är dock skattesatsen nedsatt till bränsle. 17,8 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,2 öre/kWh.

I13. Bränsleförbrukning inom industrin

I9. Differentierat skatteuttag på fossila Industrisektorn är energiskattebefriad för

bränslen för uppvärmning användning av fossila bränslen i tillverk-

ningsprocesser. Normen för alla fossila Skatteutgifterna beräknas som skillnaden bränslen utgörs av full energiskattesats på mellan skattesatsen på eldningsolja och eldningsolja. skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja är 7,6 öre/kWh och utgör normen. År 2008 uppgår skatte- I14. Bränsleförbrukning inom växthus- och satsen för gasol till 1,1 öre/kWh, för naturgas jordbruksnäringen till 2,4 öre/kWh och för kol till 4,2 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgår 2008 till 6,5 öre/kWh Växthus- och jordbruksnäringen är skatte-

befriad från energiskatt för användning av

fossila bränslen till uppvärmning. Normen för

alla fossila bränslen utgörs av full energi- värmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats på eldningsolja. skattesats, dvs. 101 öre/kg koldioxid.

I15. Elförbrukning inom industrin I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för

naturgas och gasol som drivmedel El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. För naturgas och gasol som drivmedel är Normen utgörs av normalskattesatsen på el. skattesatsen nedsatt jämfört med för

uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 41

procent av koldioxidskattesatsen. Normen I16. Elförbrukning inom växthus- och

utgörs av full koldioxidskattesats.

jordbruksnäringen

El som används i växthus- och jordbruks- I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt näringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen för industrin utgörs av normalskattesatsen på el.

För energiintensiva industriföretag medges

nedsättning utöver den generella nedsätt- I17. Miljöbonus för el producerad i ningen om koldioxidskatten överstiger

vindkraftverk 0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet

För 2008 får ett skatteavdrag motsvarande

sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimi- 2,0 öre/kWh göras för el från landbaserad skattesatser måste dock alltid respekteras. vindkraft. Avdraget trappas ned årligen och

Normen utgörs av full koldioxidskattesats. avses upphöra år 2009. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 13,0 öre/kWh år 2008. Avdraget upphör när elproduktionen I22. Generell nedsättning av koldioxidskatt uppnått 20 000 timmar beräknad som drift för uppvärmning inom växthus- och med full last. Normen utgörs av jordbruksnäringen normalskattesatsen på el.

För bränslen som används inom växthus- och

jordbruksnäringen medges en nedsättning I18. Befrielse från energiskatt på el vid

med 79 procent av koldioxidskattesatsen för deltagande i program för all användning av fossila bränslen för uppenergieffektivisering inom industrin värmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering medges befrielse från energiskatten på el. Detta innebär I23. Nedsättning av koldioxidskatt för en ytterligare skattenedsättning från den dieselbränsle till arbetsmaskiner inom tidigare nedsatta skattesatsen för el inom jord- och skogsbruksnäringen industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5 För dieselolja som används i arbetsmaskiner i öre/kWh. jord- och skogsbruksverksamhet medges en

nedsättning av koldioxidskatten med 79 pro-

cent. Normen utgörs av full koldioxidskatte- Koldioxidskatt sats.

I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt

för industrin I24. Återbetalning av koldioxidskatt för

fjärrvärmeleveranser till industrin För industrisektorn medges en nedsättning med 79 procent av koldioxidskattesatsen för Fjärrvärme som levereras till industrin medges all användning av fossila bränslen för upp- återbetalning av 79 procent av koldioxid-

skatten på bränslen. Normen utgörs av full 2001 till 31 december 2007. Skattereduktion koldioxidskattesats. fick göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga

om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller

lokal som anslutits. Till den del skatte- I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift

reduktion beviljades privatpersoner (fysika

personer) avser skatteutgiften skatt på Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägs-

inkomst av tjänst. Till den del fordon är befriad från koldioxidskatt. Normen skattereduktionen beviljades företag (juridiska utgörs av full koldioxidskattesats.

personer) avser skatteutgiften skatt på

inkomst av näringsverksamhet. Skattereduk-

tionen upphörde 31 december 2007. I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes

luftfart

J2. Skattereduktion för sjöinkomst Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbruk-

Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft ning. Normen utgörs av full koldioxid- sjöinkomst rätt till skattereduktion med skattesats.

14 000 kronor om fartyget till övervägande del

gått i fjärrfart och med 9 000 kronor om det

gått i närfart. Om man inte har arbetat I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes

ombord hela året, ska reduktion medges med sjöfart 1/365 av dessa belopp för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt

Bränsle för yrkesmässig sjöfart är befriat från

på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. koldioxidskatt. Bränsle för användning av privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

J3. Skattereduktion för hushållstjänster

Från och med den 1 juli 2007 ges en skatte- I28. Nedsättning av koldioxidskatt på

reduktion till privatpersoners (fysiker) köp av bränsle i kraftvärmeverk hushållstjänster. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden för den utförda

För bränsle som förbrukas vid samtidig

tjänsten, dock maximalt 50 000 kronor per produktion av värme och el i kraftvärmeverk

person och år. Från och med den 1 januari får avdrag göras för 79 procent av kol-

2008 ges motsvarande skattereduktion för dioxidskatten på den del av bränslet som

fysiska personer som har haft skattepliktig motsvarar värmeproduktionen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. löneförmån i form av hushållsarbete.

Skattereduktionen är en skatteutgift avseende

skatt på inkomst av tjänst. I29. Koldioxidskattebefrielse för torv

Torv är ett bränsle som är befriat från kol- J4. Begränsningsregel småhus dioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Från och med 2001 ska fastighetsskatteuttaget

i princip begränsas till högst 5 procent av

hushållets beskattningsbara inkomst. Från och

med 2006 gäller att skatteuttaget ska begränsas J. Skattereduktioner

till högst 4 procent av hushållets

beskattningsbara inkomst. Denna begränsning J1. Skattereduktion för anslutning till

utgör en skatteutgift, som avser skatt på bredband inkomst av kapital. Begränsningsregeln slopas tillsammans med den statliga fastighetsskatten

Skattereduktion utgår för anslutning till bred-

för privatbostäder från och med 1 januari band som togs i bruk under perioden 1 januari

2008.

K. Kreditering på skattekonto K4. Plusjobb

K1-K3. Anställningsstöd och skyddat arbete Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för

hos offentliga arbetsgivare (OSA) kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offent-

ligt finansierad verksamhet. Den som anställer Stöden utgår genom en kreditering av skatte- en långtidsarbetslös på Plusjobb får en lönekonto. Krediteringen utgör en skatteutgift. subvention för lön inklusive lönebikostnader Syftet med stöden är att underlätta för upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet målgruppen att få ett jobb som stärker deras slopades den 24 oktober 2006 men personer ställning på arbetsmarknaden och som i som påbörjat anställning innan dess får slutändan leder till en reguljär osubventionerad fullfölja stödperioden. anställning. Tiden för när stöd kan lämnas och krediteringens storlek beror bland annat på hur länge den anställde har varit inskriven på K5. Utbildningsvikariat arbetsförmedlingen eller varit sjukskriven, samt om de har funktionshinder som medför Arbetsgivare inom offentligt finansierad vård nedsatt arbetsförmåga. och omsorg erbjuds anställningsstöd för

lönekostnader med högst 800 kronor per dag

under sex månader för en vikarie som anställs Anställningsstöd vid anställning av istället för en anställd som genomgår långtidsarbetslösa (K1) utbildning med lön. Arbetsgivaren kan

dessutom erhålla stöd för halva utbildnings- Målgruppen är arbetslösa med långa inskriv- kostnaden, dock högst 1 000 kronor per vecka. ningstider på arbetsförmedlingen och stimu- Utbildningsvikariat avvecklades den 24 oktolansen ges i form av särskilt anställningsstöd. ber 2006. De som deltog i programmet vid Allmänt och förstärkt anställningsstöd avvecklingstidpunkten fick fullfölja programslopades från och med den 1 januari 2007. perioden. Personer som påbörjat anställningen innan avvecklingstidpunkten får fullfölja stödperioden. Särskilt anställningsstöd har flyttats K6. Stöd för nystartsjobb till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008. Arbetsgivare som anställer individer med stöd

för nystartsjobb får fr.o.m. den 1 januari 2007

en ekonomisk ersättning som är lika stor som Anställningsstöd vid anställning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna lönelångtidssjukskrivna (K2) avgiften som arbetsgivaren ska betala enligt

socialavgiftslagen och lagen om allmän löne- Målgruppen är sjukskrivna anställda som inte avgift. Särskilda nystartsjobb, så kallad nykan återgå till nuvarande arbetsgivare och där friskjobb, introducerades den 1 januari 2008 rehabiliteringsansvaret har övergått till Försäk- för dem som sedan minst ett år på heltid fått ringskassan. Stödet har flyttats till stats- sjukpenning, rehabilitetspenning, sjuk- eller budgetens utgiftssida den 1 januari 2008. aktivitetsersättning. Arbetsgivare som anställer

individer med stöd för särskilda nystartsjobb

får en ekonomisk ersättning som är lika stor Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)

som arbetsgivaravgifterna och den allmänna (K3)

löneavgiften som arbetsgivaren ska betala

enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän Målgruppen för stödet är främst arbetslösa

löneavgift plus ett belopp som motsvarar de med socialmedicinskt handikapp. Stödet har

arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren faktiskt flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1

betalar in. Syftet med nystartsjobb är att januari 2008.

minska utanförskapet. Normalt får arbets-

givaren stödet under lika lång tid som

individen har varit utanför arbetslivet. För

individer som fyllt 20 men inte 25 år kan stöd

ges i upp till tolv månader, eller upp till fem år L. Skattskyldighet om individen varit sjukskriven. För individer som fyllt 25 men inte 55 år kan stöd ges i upp L1–L6. Akademier m.m., företagareföreningar till fem år. Individer som fyllt 55 år kan få m.m., arbetslöshetskassor m.m., stödet under dubbelt så lång den tid som de ideella föreningar, kyrkor, samt ägare har varit utanför arbetslivet, dock i högst tio av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ år. För nyanlända invandrare kan stödet ges fastighetstaxeringslagen under de tre första åren från att de fick uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är Befrielse från skatteplikt på all inkomst utom konstruerad som en kreditering av inkomst av fastighet och vissa rörelsearbetsgivarens skattekonto. inkomster. För ägare av fastigheter gäller att

de är befriade från skattskyldighet på vissa

typer av inkomster från fastigheter, bl.a. K7. Utbildning av personal inom vård och nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.

äldreomsorg

Ett tidsbegränsat stöd för utbildning av

7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter personal inom vård och omsorg gällde från den 1 januari 2005 till och med den 31

M. Skattesanktioner december 2007.

Kostnader i kapital K8. Sjöfartsstöd

M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara

avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbets- finns en begränsning i lagstiftningen som

innebär att avdragseffekten är 21 procent i givaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift. stället för 30 procent i de fall netto-

ränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna)

överstiger 100 000 kronor. Skattesanktionen K9. Investeringsstimulans till hyres- och avser skatt på inkomst av kapital.

studentbostäder

M2. Begränsning av skattereduktion Investeringsstimulans utgår för byggande av mindre hyres- och studentbostäder som

I reglerna om skattereduktion för underskott påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt av kapital finns en regel som begränsar

reduktionen till summa andra skatter. motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid Skatterestitution medges inte. Skattesank-

tionen avser skatt på kapitalinkomst. inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras fastighets-

M3–M5. Fastighetsskatt på konventionellt ägarens skattekonto i efterhand. Det som

beskattade hyreshus och småhus, redovisas är en bedömning av den

lokaler, industri- och offentligfinansiella effekten till följd av

elproduktionsenheter projekt påbörjade senast 31 december 2006.

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt

som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom

intäkterna beskattas som inkomst av närings-

verksamhet utgör fastighetsskatten (som är

avdragsgill mot intäkterna), till den del den

inte reducerar inkomstskatten, en skatte- fungerar i dessa fall såsom en direktsanktion. avskrivning. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av näringsverksamhet.

Socialavgifter

N2. Avgångsvederlag till jordbrukare M6. Socialavgifter på icke

förmånsgrundande ersättningar för I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare arbete inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt

på inkomst av näringsverksamhet.

Endast sådan ersättning som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löne- N3. Bidrag från Sveriges författarfond och avgift. Övriga ersättningar ska ingå i under- Konstnärsnämnden laget för särskild löneskatt. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår Vissa bidrag från Sveriges författarfond och dock socialavgifter trots att denna ersättning Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör utgörs av skillnaden mellan nivån på den den betraktas som ersättning för utfört arbete. särskilda löneskatten och nivån på social- Från och med inkomståret 1999 beläggs avgifterna. bidragen med statlig ålderspensionsavgift.

Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt

med avdrag för den delen av pensionsavgiften Punktskatter som ej grundar förmån.

M7. Särskild skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer N4. Flyttningsersättningar

För el som produceras i kärnkraftverk finns Ersättning för utgifter för flyttning när en det en indirekt beskattning genom att det tas skattskyldig på grund av byte av verksamhetsut en skatt på den tillståndsgivna termiska ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om effekten i kraftverket med 12 648 kronor per ersättningen betalas av allmänna medel eller av MW och månad. Skatten kan likställas med en arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter extra skatt som lagts på vissa företag och är för flyttning också omfattar ersättning för därför att betrakta som en skattesanktion. körning med egen bil, ska denna ersättning

dock tas upp till beskattning till den del den

överstiger 18 kr/mil. Flyttningsbidrag som

lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är N. Ej saldopåverkande skatteavvikelser skattefria. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av tjänst. Skattefria transfereringar

N1. Näringsbidrag och EU-bidrag N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och

förmåner Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet Totalförsvarspliktigas dagersättningar och hanteras i näringsverksamheten blir effekten tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, olika. Om bidraget används för finansiering av fälttraktamenten, befattningspenningar, uten icke avdragsgill utgift är bidraget i sin bildningspremier, utryckningsbidrag samt helhet att betrakta som en avvikelse. Om avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till bidraget däremot används för finansiering av totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om en tillgång som enligt allmänna regler får bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget

N6. Bistånd N8. Handikappersättning m.m.

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd som utgör ersättning för merutgifter, särskilt samt liknande ersättningar är skattefria. Detta pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag om mottagande av asylsökande m.fl. Skatte- som betalas ut av kommunala eller landsutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. tingskommunala medel till en vårdbehövande

är skattefria. Skatteutgiften avser skatt av

tjänst. N7. Barnbidrag m.m.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och N9–N18. Underhållsstöd, bidrag till adoption, barnpension till den del pensionen inte engångsbidrag i samband med överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension arbetsplacering av flyktingar, efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är Bostadstillägg till pensionärer (BTP), inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt bostadsbidrag, studiestöd, skattefria på inkomst av tjänst. pensioner, äldreförsörjningsstöd,

introduktionsersättning för flyktingar

Bidragen och stöden är skattefria. Skatte-

utgifterna avser skatt på inkomst av tjänst

Appendix

07 Skydd mot olyckor

Utgifts- och politikområden 2008

08 Internationellt utvecklingssamarbete

09 Samarbete med Central- och Östeuropa Utgiftsområden (UO)

10 Integrationspolitik

11 Urban utvecklingspolitik 01 Rikets styrelse

12 Migrationspolitik 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

13 Hälso- och sjukvårdspolitik 03 Skatt, tull och exekution

14 Folkhälsa 04 Rättsväsendet

15 Barnpolitik 05 Internationell samverkan

16 Handikappolitik 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

17 Äldrepolitik 07 Internationellt bistånd

18 Socialtjänstpolitik 08 Migration

19 Ersättning vid arbetsoförmåga 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

20 Ekonomisk äldrepolitik 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

21 Ekonomisk familjepolitik 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

22 Arbetsmarknadspolitik 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

23 Arbetslivspolitik 13 Arbetsmarknad

24 Jämställdhetspolitik 14 Arbetsliv

25 Utbildningspolitik 15 Studiestöd

26 Forskningspolitik 16 Utbildning och universitetsforskning

27 Mediepolitik 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

28 Kulturpolitik 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik 29 Ungdomspolitik

19 Regional utveckling 30 Folkrörelsepolitik

20 Allmän miljö- och naturvård 31 Bostadspolitik

21 Energi 32 Regional samhällsorganisation

22 Kommunikationer 33 Regionalpolitik

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 34 Miljöpolitik

24 Näringsliv 35 Energipolitik

25 Allmänna bidrag till kommuner 36 Transportpolitik

26 Statsskuldsräntor m.m. 37 IT, tele och post

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 38 Näringspolitik

39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

40 Konsumentpolitik Politikområden (PO) 41 Skogspolitik

42 Djurpolitik

01 Effektiv statsförvaltning 43 Livsmedelspolitik

02 Finansiella system och tillsyn 44 Landsbygdspolitik

03 Skatt, tull och exekution 45 Samepolitik

04 Rättsväsendet 46 Demokrati

05 Utrikes- och säkerhetspolitik 47 Minoritetspolitik

06 Försvarspolitik 48 Allmänna bidrag till kommuner