Årsredovisning för staten 2008

Regeringens skrivelse

2008/09:101 Årsredovisning för staten 2008

Regeringens skrivelse 2008/09:101

Årsredovisning för staten 2008

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2009

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2008. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2008

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Trots att såväl den globala som den svenska

Utfall Procent Utfall Procent konjunkturen försämrades drastiskt i slutet av 1 2

2008 av BNP 2007 av BNP 2008 uppvisar det samlade helårsutfallet för sta-

Den offentliga tens ekonomi 2008 en relativt stabil bild av sta-

sektorns tens finansiella resultat och ekonomiska ställ- finansiella ning. sparande 80 2,5 116 3,8

Överskottet i de offentliga finanserna mins- Statsbudgetens

saldo 135 4,3 103 3,4 kade från 3,8 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2007 till 2,5 procent 2008. Utgiftstak 957 30,3 938 30,6

Utgiftstaket för 2008 klarades med en margi- Takbegränsade

utgifter 943 29,9 910 29,7 nal på 14 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av Statens netto-

förmögenhet -410 -13,0 -499 -16,3 BNP. Överskottet i statsbudgeten uppgick till

Statsskuld 1 062 33,6 1 115 36,4 135 miljarder kronor, vilket är en ökning med 32 miljarder kronor jämfört med 2007. Årets över-/under-

skott i resultat-

Resultaträkningen uppvisade 2008 ett över-

räkningen 92 2,9 127 4,1 skott på 92 miljarder kronor. Jämfört med 2007

Garantiför-

Prel. BNP för 2008 uppgår till 3 157,8 miljarder kronor (löpande priser).

2

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- Rev. BNP för 2007 uppgår till 3 063,9 miljarder kronor (löpande priser).

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

seende det ekonomiska utfallet 2008 jämfört 4

Periodiserade uppgifter.

med 2007.

Överskott i de offentliga finanserna förändringen ingår både stora ökningar och

minskningar. Transfereringar till hushåll ökade Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- med 5,4 miljarder kronor netto. Transfereringar torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- till hushåll avseende socialförsäkringen ökade snitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. med 10,6 miljarder kronor netto. Kostnaden för Utfallet för 2008 blev 80 miljarder kronor, mot- sjukpenning minskade med 4,6 miljarder kronor svarande 2,5 procent av BNP. vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt

minska. Transfereringarna till kommuner mins-

kade med 2,9 miljarder, transfereringar till före-

tag minskade med 1,3 miljarder kronor medan Utgiftstaket klarades transfereringar till utlandet ökade med

7 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska uni- Utgiftstaket för staten har sedan det infördes onen ökade med 4,5 miljarder kronor. budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket Kostnaderna för statens egen verksamhet steg omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 med mer än 14 miljarder kronor jämfört med och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av 2007. Kostnader för personal växte med statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- 5,5 miljarder kronor, främst till följd av att avräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif- sättningen för tjänstepensioner ökade som en terna eftersom riksdagen och regeringen i följd av ändrade försäkringstekniska riktlinjer. mycket begränsad utsträckning kan påverka Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgidessa utgifter på kort sikt. varavgifter ökade med 2,6 miljarder kronor, vil-

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för ket motsvarar en ökning med 2,6 procent. 2008 uppgick till 957 miljarder kronor. Enligt Resultat från andelar i dotter- och intresseföstatsbudgetens utfall uppgick de utgifter som retag påverkade utfallet positivt med 35 miljarder omfattas av utgiftstaket till 943 miljarder kronor. kronor, vilket motsvarar en minskning med Utgiftstaket för 2008 klarades därmed med en 12 miljarder kronor jämfört med 2007. Försäljmarginal på 14 miljarder kronor. ningen av Vin & Sprit AB samt Civitas Holding

med dotterbolaget Vasakronan AB bidrog till att

minska resultatandelarna med 1,5 respektive

4,3 miljarder kronor. Vattenfall försämrade sitt Statens resultat- och balansräkningar resultat med 2,7 miljarder kronor, SAS AB med

1,5 miljarder kronor och Swedcarrier med Resultaträkningen 1,3 miljarder kronor. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Nettokostnaden för statsskulden uppgick till och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 76 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnads- 92 miljarder kronor, vilket var en minskning ökning med 22 miljarder kronor jämfört med med 35 miljarder kronor jämfört med 2007. 2007. Detta beror framför allt på att de orealise-

Minskningen hänförs i huvudsak till att skat- rade valutaförlusterna ökade med 32 miljarder teintäkterna minskade med 22 miljarder kronor. kronor till följd av den svaga kronkursen . Skatteintäkterna uppgår därmed till Övriga finansiella intäkter steg med 968 miljarder kronor och utgör 87 procent av de 39 miljarder kronor. Ökningen avser främst reatotala intäkterna. vinst vid försäljningen av Vin & Sprit AB på ca

Skatt på arbete ökade med nära 32 miljarder 48 miljarder kronor. kronor jämfört med 2007. Ökningen förklaras framför allt av fortsatt hög sysselsättning och Balansräkningen löneutvecklingen. Skatt på kapital minskade med Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- 43 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde minskade med 29 miljarder kronor till följd av (motsvarande eget kapital i ett företag), blev neminskade kapitalvinster. Skatt på konsumtion gativ och uppgick till -410 miljarder kronor, viloch insatsvaror ökade med 19 miljarder kronor, ket motsvarar -13 procent av BNP (se tabellen varav 15 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med

Kostnaderna för transfereringar ökade med 89 miljarder kronor jämfört med 2007, främst till ca 6 miljarder kronor jämfört med 2007 men i

följd av årets överskott i resultaträkningen på 32,9 procent 2008. Störst är insättningsgarantin 92 miljarder kronor. med 639 miljarder kronor, kreditgarantier inklu-

Den konsoliderade statsskulden minskade sive exportgarantier med 295 miljarder kronor med 53 miljarder kronor till 1 062 miljarder kro- och garantier om tillförsel av kapital med nor. Lånen i svenska kronor minskade med 96 miljarder kronor. 45 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta Statens externa utlåning med kreditrisk uppminskade med 8 miljarder kronor. gick vid utgången av 2008 till 203 miljarder kro-

nor, varav 180 miljarder kronor avser studielån.

Cirka 29 miljarder kronor av utlåningen bedöms

som osäkra fordringar.

Statsbudgetens utfall

Inkomster

Statsbudgetens inkomster uppgick till Nationellt intygande samt avgifter till

901 miljarder kronor 2008, varav skatter m.m. och bidrag från EU utgjorde 809 miljarder kronor och övriga inkomster 92 miljarder kronor. Jämfört med stats- Intygandet grundas på ansvariga myndigheters budgeten blev inkomsterna 30 miljarder kronor intyganden och bedömningar avseende hanterhögre. Det högre utfallet beror på att övriga in- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden komster blev högre än budgeterat. från granskningar varpå regeringen lämnar föl-

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till jande intygande: 786 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten för 2008. De största Rättvisande räkenskaper skillnaderna finns under skatt på kapital från Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omhushåll (7 miljarder kronor), skatt på kapital från fattande resultat- och balansräkning samt en kasföretagsvinster (18 miljarder kronor) samt skatt samässig redovisning, har upprättats enligt god på konsumtion och insatsvaror (12 miljarder redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenkronor). skaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Utgifter Betryggande intern styrning och kontroll

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till Det finns ett ramverk för staten som syftar till 766 miljarder kronor 2008, vilket är 15 miljarder att säkerställa en betryggande intern styrning kronor lägre än den beräkning som redovisades i och kontroll av EU-medlen. statsbudgeten för 2008. På tilläggsbudget anvisades 60 miljarder kronor, varav 25 miljarder kro- Redovisning av EU-medel nor avsåg amortering av infrastrukturlån och Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till 15 miljarder kronor tillskott till stabilitetsfon- drygt 31 miljarder kronor eller 1,0 procent av den. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget BNP, vilket är en ökning med 4,6 miljarder krooch tilläggsbudget) blev utgifterna 75 miljarder nor jämfört med 2007. Ökningen är främst kronor lägre. hänförlig till att den BNI-baserade delen av av-

Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- giften ökade med 4,4 miljarder kronor samtidigt budget beror främst på att utgifterna för arbets- som jordbruksavgifterna ökade med marknadsområdet blev 10 miljarder kronor lägre 0,4 miljarder kronor. Bidragen från EU minsän budgeterat. kade med cirka 1,5 miljarder kronor, vilket inne-

bär att nettoflödet från statsbudgeten till EU

ökade med drygt 6 miljarder kronor.

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick Statliga garantier och krediter Sveriges avgift till EU till 31,5 miljarder kronor.

Bidragen från EU uppgick till 11 miljarder kro- Statliga garantiåtaganden ökade med nor viket är en minskning med 2 miljarder kro- 241 miljarder kronor jämfört med 2007 och nor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbuduppgick vid utgången av 2008 till 1 040 miljarder geten till EU ökade med 6,9 miljarder kronor. kronor. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP ökat från 26,1 procent 2007 till

Statliga sektorns tillgångar och skulder Statens ägande avseende andelar i de statliga

bolagens tillgångar uppgick till 1 539 miljarder Utöver de myndigheter som konsolideras i sta- kronor, en ökning med 208 miljarder kronor tens resultat- och balansräkningar innefattar jämfört med 2007. Statens andel av bolagens sammanställningen över den s.k. statliga sektorn skulder ökade med 206 miljarder kronor till även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår sammanlagt 1 216 miljarder kronor. Det egna statliga bolag, banker och finansinstitut där sta- kapitalet är oförändrat jämfört med 2007 och tens ägarandel uppgår till minst 20 procent. uppgick därmed till 323 miljarder kronor.

Vid utgången av 2008 var den statliga sektorns Premiepensionssystemets tillgångar, som resamlade tillgångar 3 746 miljarder kronor. Sam- dovisas i anslutning till sammanställningen över mantaget innebär det en ökning av tillgångarna den statliga sektorn, har minskat med med 635 miljarder kronor jämfört med 2007. 78 miljarder kronor jämfört med 2007. Skul-

De samlade skulderna uppgick till derna har ökat med motsvarande belopp, vilket 3 378 miljarder kronor 2008, vilket motsvarar en innebär att det egna kapitalet är oförändrat och ökning med 730 miljarder kronor. Sammantaget uppgår alltjämt till -1 miljard kronor. uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. Riksbankens tillgångar och skulder ökade unskillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas der 2008 med 488 respektive 481 miljarder krobokförda värde, efter elimineringar, till nor. Riksbankens eget kapital ökade med 368 miljarder kronor, en minskning med 7,6 miljarder kronor, vilket förklaras av årets 95 miljarder kronor jämfört med 2007. överskott på 11 miljarder kronor reducerat med

AP-fondernas tillgångar minskade med utdelningen till staten på 3,6 miljarder kronor. 160 miljarder kronor till 759 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital minskade med 191 miljarder kronor och uppgick till 707 miljarder kronor i slutet av 2008.

1¶Årsredovisningen för

staten 2008

1¶Årsredovisningen för staten 2008

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten Redovisningen utgår från vedertagna redovis- (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- nings- och värderingsprinciper som i så stor utligt, senast nio månader efter budgetårets ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- tiden. En utveckling av den statliga redovisdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas års- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt redovisningen i anslutning till den ekonomiska tio år som årsredovisning för staten tagits fram vårpropositionen. har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig-

Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckinnehålla resultaträkning, balansräkning och fi- ning invärderats och redovisats samt att redovisnansieringsanalys samt det slutliga utfallet på ning enligt bokföringsmässiga principer vidarestatsbudgetens inkomsttitlar och anslag. utvecklats. Gällande principer och förutsätt-

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen ningar beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- och tilläggsupplysningar. tens medel och övriga tillgångar som står till re- Resultaträkningen ger underlag för bedömgeringens disposition. Redovisningsskyldigheten ning av statens samlade inflöde och förbrukning omfattar även den verksamhet som bedrivs av av resurser. Värdet av statens tillgångar och staten samt statens skulder och övriga ekono- skulder per den 31 december 2008 redovisas i miska förpliktelser. balansräkningen. Finansieringsanalysen visar

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs av staten och former för uppställning av resultat- utfallet för 2008 i resultat- och balansräkningoch balansräkning samt finansieringsanalys. arna samt finansieringsanalysen med utfallet för Detta skedde senast den 11 december 2008 (dnr 2007. Fi2008/7778). Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- och utgifter som påverkar statens lånebehov. I visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudfärsverken, under riksdagen och regeringen med getens utfall för 2008 dels med de budgeterade undantag för Riksbanken, AP-fonderna och inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår nen för 2008, dels med utfallet för 2007. de fonder som redovisas av myndigheter samt Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret Riksbankens grundfond. och Försäkringskassan har lämnat underlag till

Redovisningen omfattar all verksamhet i de denna skrivelse (dnr Fi2009/2602). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsre- En samlad bild av statens ekonomi dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten formationen inte varit tillräcklig har komplette- syftar till att ge en samlad bild av hur statens firande information inhämtats. nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-

vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland aspekter av det ekonomiska utfallet för 2008. annat genom att affärsverken inte ingår i dess av-

De budgetpolitiska målen följs upp och en gränsning av staten. översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- Förändringar i årets skrivelse liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. en redovisning av samlade tillgångar och skulder Finansutskottets betänkande Årsredovisning för i verksamheter där staten har ett väsentligt in- staten 2007 (bet. 2007/08:FiU25), en redovisflytande. ning som förklarar skillnaderna mellan netto-

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av förmögenheten enligt balansräkningen och netto Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser förmögenheten enligt nationalräkenskaperna. över myndigheternas årsredovisningar. Därtill Därtill kompletteras pensionssystemets årsredolämnas även en redogörelse för Europeiska revi- visning med en flerårsöversikt som visar systesionsrättens granskning av EU-medel. mets tillgångar, skulder, årets över-/underskott

och balanstal (kvoten mellan tillgångar och skul-

der). Olika avgränsningar av staten I årets skrivelse lämnar regeringen för första

gången ett intygande avseende EU-medel. Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan Kvalitetsgranskning därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer till- En granskning av kvaliteten i årsredovisningen lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- för staten sker främst genom Riksrevisionens årroende på utgångspunkt kan en enskild ekono- liga revision av myndigheterna och deras årsmisk händelse få delvis olika konsekvenser och redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, ningarna. dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie-

Den särskilda sammanställningen av verksam- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall. heter som staten har ett väsentligt inflytande En kvalitetskontroll sker även genom etableöver omfattar en vidare definition av staten än de rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med konsoliderade resultat- och balansräkningarna Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- och genom Finansdepartementets arbete med att dovisningen är att ge en samlad och översiktlig producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innebild av samtliga verksamheter där staten har ett fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas väsentligt inflytande och samtidigt en bild av rapporterade finansiella information överensstatens samlade tillgångar och skulder. I fråga stämmer med deras respektive årsredovisningar, om bolag, banker och finansinstitut har väsent- formella kontroller, rimlighetskontroller samt ligt inflytande definierats som att staten har en analys av poster. ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i Granskning av årsredovisningen för staten 2007 staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statkontoform över den samlade svenska ekonomin. lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen Nationalräkenskapernas avgränsning av staten för staten av Riksrevisionen. Granskningen omutgår från definitioner etc. som följer rekom- fattar den del av årsredovisningen som regleras i mendationer från Förenta Nationerna samt 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- ningarna, finansieringsanalysen och statsbudpeiska national- och regionalräkenskapssystemet getens utfall. Riksrevisionens bedömning av-

seende Årsredovisningen för staten 2007 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2007/08:RRS20).

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta kapitel redovisas uppföljningen av de Finansiellt sparande 2008 budgetpolitiska målen för 2008, den offentliga Det offentliga sparandet 2008 uppgick till sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för 80 miljarder kronor, motsvarande 2,5 procent av staten. BNP. Det är ca 10 miljarder kronor lägre än

prognosen i budgetpropositionen för 2008. Den

ekonomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än

väntat med en minskning av BNP med 0,2 2.1 Den offentliga sektorns procent i stället för en förväntad ökning med

finansiella sparande 3,0 procent. Detta medförde att skatteinkomst-

erna blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat. Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårpro- De lägre skatteinkomsterna kompenserades till position att ett överskottsmål för den offentliga stor del av högre övriga inkomster och lägre utsektorn om i genomsnitt 1 procent av bruttona- gifter än vad som beräknades i budgetpropositionalprodukten (BNP) över konjunkturcykeln tionen för 2008, se tabell 2.1. bör upprätthållas under mandatperioden och så

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

länge det är nödvändigt för att de offentliga

Miljarder kronor

finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthål-

2007 2008 2008 Utfallligt sätt. Det slogs senare fast i budgetproposi-

Utfall BP2008 Utfall BP2008 tionen för 2008 och som riksdagen ställt sig

Inkomster 1 642 1 697 1 669 -29 bakom.

varav skatter och

1

avgifter 1 473 1 522 1 483 -38

Definitionen av överskottsmålet

Utgifter 1 526 1 608 1 589 -20 Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som Finansiellt sparande 116 89 80 -10 påverkar den offentliga sektorns finansiella net- Procent av BNP 3,8 2,8 2,5 -0,3 toförmögenhet. Finansiella transaktioner som Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1

Utfallet av skatter och avgifter för 2008 är till vissa delar baserat på prognoser. köp och försäljning av aktier och andra finansi-

Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräkella tillgångar påverkar således inte det finansiella nas uppgå till 1 479 miljarder kronor och är därmed 4 miljarder kronor lägre än

publicerade siffror i nationalräkenskaperna. sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi-

Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga delella sparandet omfattar hela den offentliga sek-

sektorer i den offentliga sektorn överskott 2008. torn, vilket inkluderar staten, ålderspensions-

Statens finansiella sparande uppgick till systemet samt den kommunala sektorn. Affärs-

46 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor verken ingår enligt nationalräkenskapernas defi-

mindre än vad som bedömdes i budgetnition inte i den statliga sektorn utan räknas till

propositionen för 2008. Både inkomster och företagssektorn.

utgifter blev lägre än beräknat.

Tabell 2.2 Det finansiella sprandet i delsektorerna

synnerhet 7-års indikatorn där det finns en risk

Miljarder kronor

att beräkningen kommer att omfatta fler hög-

2007 2008 2008 Utfall-

konjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa.

Utfall BP2008 Utfall BP2008

För att värdera indikatorernas värden på ett mer Staten 74 56 46 -10

korrekt sätt kan hänsyn tas till konjunkturläget i Ålderspensionssystemet 34 25 31 6

bedömningen av dessa indikatorer. Om det

Kommunala sektorn 9 9 3 -6

7-åriga glidande medelvärdet för det finansiella

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sparandet ligger nära 1, samtidigt som det 7-åriga

glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära

Principer för avstämning av överskottsmålet – flera

noll, indikerar detta att det finansiella sparandet

indikatorer på måluppfyllelse

ligger i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är preciserat som att den of-

Regeringen gör också en beräkning av det så fentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska

kallade strukturella sparandet vilket direkt justemotsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en

rar det faktiska finansiella sparandet för konkonjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter-

junkturläget. Det strukturella sparandet justerar mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav

även för större engångseffekter och extraordipå 1 procent av BNP är motiverat av stabilise-

nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents

strukturella sparandet syftar till att visa hur stort sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

det finansiella sparandet skulle vara vid ett norfinanspolitiken behöva stramas åt när konjunk-

malt konjunkturläge. Exempelvis visar ett posituren försvagas, och därmed procyklisk, för att

tivt strukturellt sparande att det finns ett undersäkerställa att det årliga målet uppnås. Det bety-

liggande överskott i de offentliga finanserna, der att man måste beakta konjunkturläget när

även om underskott tillfälligt uppstått till följd överskottsmålet utvärderas. Det finns således

av ett svagt konjunkturläge. goda skäl för att formulera ett överskottsmål för

Beräkningen av det strukturella sparandet är det finansiella sparandet som ett genomsnitt

förknippad med mycket stor osäkerhet. För poöver en konjunkturcykel. Genomsnittsformu-

tentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan leringen gör det samtidigt svårare att löpande

varje bedömare gör sin egen uppskattning av följa upp om målet uppnås.

dess nuvarande och historiska värden. Ofta revi-

Regeringen följer upp överskottsmålet med

deras synen på BNP-gapet såväl framåt som tre olika indikatorer. 1) det genomsnittliga

bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändfinansiella sparandet från 2000, det år

rad syn på konjunkturläget utan också på revideöverskottsmålet infördes, 2) ett 7-årigt centrerat

ringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av glidande medelvärde och 3) strukturellt

det offentliga sparandets konjunkturkänslighet sparande.

är osäker. Den bygger oftast på en empirisk

Det genomsnittliga sparandet från 2000 är det

skattning av ett genomsnittligt förhållande under genomsnittliga faktiska sparandet från och med

en längre tidsperiod, medan varje enskild kon- 2000 till och med det år indikatorn beräknas för.

junkturförändring har egenheter som gör att den Det 7-åriga glidande medelvärdet för ett visst

avviker från den genomsnittliga utvecklingen. angivet år omfattar sparandet justerat för större

Det finns således ett antal problem med de inengångseffekter det angivna året, de tre utfalls-

dikatorer som används för att följa upp åren före det angivna året, samt de tre åren efter

överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat det angivna året. Det 7-åriga glidande medel-

som ett genomsnitt över en konjunkturcykel värdet för 2008 omfattar följaktligen perioden

måste en utvärdering med nödvändighet ändå ta 2005–2011. För att beräkna denna indikator för

hänsyn till konjunkturläget, trots att de indika- 2008 krävs således prognoser för perioden 2009–

torer som används har brister. Av detta skäl an- 2011.

vänds inte en enskild indikator för att utvärdera

En fördel med det genomsnittliga sparandet

måluppfyllelsen. I stället görs en samlad bedömfrån 2000 och 7-årsindikatorn är att de är enkla

ning av alla tre indikatorer. att beräkna och transparenta. De beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom de

är beräknade utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att de inte beaktar kon-

junkturläget på ett mer exakt sätt. Det gäller i

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Finansiellt sparande 3,7 1,7 –1,4 –1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5

Genomsnitt från 2000 3,7 2,7 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6

7-års indikatorn 0,9 1,0 1,1 0,9 0,5 0,1 Strukturellt sparande 2,0 2,3 –0,6 –0,4 0,4 1,0 0,7 2,0 3,3

BNP-gap 0,6 –1,3 –1,0 –1,0 –0,1 0,7 2,3 1,9 –1,8

Genomsnitt från 2000 0,6 –0,3 –0,5 –0,7 –0,5 –0,3 0,0 0,3 0,0 7-årssnitt 0,0 0,2 0,1 -0,8 -1,9 -3,0

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar . Avstämning av överskottsmålet till och med 2008 Sammanfattningsvis pekar det genomsnittliga Det genomsnittliga finansiella sparandet under och det strukturella sparandet på ett över- 2000–2008 uppgick till 1,6 procent av BNP (se skridande av överskottsmålet, medan 7-års inditabell 2.3). Under samma period var det genom- katorn för 2008 pekar på ett underskridande. snittliga resursutnyttjandet normalt mätt med Prognoserna i 2009 års ekonomiska vårproposi- BNP-gapet. Under dessa år låg det finansiella tion visar att både genomsnittliga och det sparandet därmed i genomsnitt drygt en halv strukturella sparandet går ner mot 1 procent av procentenhet över överskottsmålet, utvärderat BNP redan 2009. 7-års indikatorn för 2008 inpå detta sätt. kluderar den väntade djupa lågkonjunkturen

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella spa- med ett BNP-gap i snitt på -3 procent. En konrandet och BNP-gapet utvecklas mätta som ett junkturjustering av 7-års indikatorn medför att 7-årigt centrerat glidande medelvärde. För 2003, denna skulle överstiga 1 procent av BNP. Med 2004 och 2005 visar tabellen att det finansiella hänsyn till prognoserna i 2009 års ekonomiska sparandet för perioderna 2000–2006, 2001–2007 vårproposition bedömer regeringen att det firespektive 2002–2008, ligger nära 1 procent av nansiella sparandet för 2008 ligger i linje med BNP i genomsnitt. Eftersom motsvarande 7- målet. åriga medelvärden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella spa- 2.2 Utgiftstak för staten randet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder, värderat med denna indikator. Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Med de prognoser för åren 2009-2012 som re- Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell geringen presenterar i 2009 års ekonomiska 2.4). En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge vårproposition uppgår 7-årsindikatorn till förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, 0,1 procent av BNP för 2008. dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut-

År 2008 uppgick det faktiska finansiella spa- hålliga offentliga finanser. Utgiftstaket för staten randet till 2,5 procent av BNP och det struktu- utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som rella sparandet beräknas till 3,3 procent av BNP. främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdig- I budgetpropositionen för 2008 räknade reger- heten i den ekonomiska politiken genom att ingen med att ekonomin riskerade att överhettas. förhindra att tillfälliga inkomster används för att Finanspolitiken var därför återhållsam, vilket finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket underbidrog till att öka det strukturella sparandet stryker även behovet av prioriteringar mellan mellan 2007 och 2008. Den kraftiga konjunktur- olika utgifter och förebygger en utveckling där nedgången som inleddes under 2008 medförde skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av endast en mindre försämring av den offentliga bristfällig utgiftskontroll. Tillsammans med sektorns finansiella sparande jämfört med pro- överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det gnosen i budgetpropositionen 2008. Det stora totala skatteuttagets nivå. Utgiftstak ger dessöverskottet 2008 har gett ett utrymme för en fi- utom en fast utgångspunkt i den statliga budgetnanspolitik som kan mildra effekterna av den processen genom att fokus från början sätts på djupa lågkonjunktur som nu är för handen. helheten, det vill säga de totala takbegränsade

utgifterna.

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 723 720 735 744 770 810 847 877 894 931 949 971

1 Tekniska justeringar 0 0 18 21 21 2 -25 -19 -24 -24 -11 -14 Utgiftstak, slutligt fastställt 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 1 Avser beslutad sänkning av utgiftstaket.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- liga år sedan utgiftstaket infördes. Justeringar av områden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ål- teknisk natur görs när reformer genomförs som derspensionssystemet vid sidan av statsbudge- inte har någon direkt nettoeffekt på den konsoten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. liderade offentliga sektorns utgifter eller finansiomfattas inte av de takbegränsade utgifterna ella sparande, men som ändå påverkar storleken eftersom riksdagen och regeringen i begränsad på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeromfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ingar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- stram begränsning för de offentliga utgifterna tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att efter justeringen som före de förändringar som även myndigheternas utnyttjande av ingående föranleder justeringen. I enlighet med tidigare anslagssparande och anslagskredit ingår i de praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, takbegränsade utgifterna. avrundats till hela miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 2007 fastställde Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifriksdagen utgiftstakets nivå för 2008 till ter som omfattas av utgiftstaket 2008 till 943,4 971 miljarder kronor. Därefter har utgiftstaket miljarder kronor. Därmed klarades utgiftstaket för staten tekniskt justerats i efterföljande bud- med en marginal på 13,6 miljarder kronor, vilket getpropositioner till 957 miljarder kronor, vilket är lägre än 2007 men i linje med den säkerhetsär den slutligt fastställda nivån. De tekniska ju- marginal som eftersträvas. steringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2008 De takbegränsade utgifterna blev 15,5 miljarursprungligen fastställdes redovisas i tabell 2.5. der kronor högre än den av riksdagen antagna

statsbudgeten för 2008. Detta förklaras främst av

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

2008

Miljarder kronor

Utgiftsområde Mdkr

2008

Reglering av statsbidrag till kommunal sektor till följd av

16 Utbildning och universitetsforskning -1,8 minskad avdragsrätt för pensionssparande -0,90

Reglering av statsbidrag till kommunal sektor till följd av införande av kommunal fastighetsavgift -12,06 Inom några områden blev utgifterna högre än

beräknat i statsbudgeten för 2007:

Reglering statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS kostnader -0,12

Utgiftsområde Mdkr

Europeiska regionala utv. fonden, flytt av program till

I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skill-

nader mellan utfall och budgeterade belopp för Till följd av tekniska justeringar skiljer sig de ut-

utgiftsområden och vissa anslag. giftstak som ursprungligen beslutats från de slutligt fastställda utgiftstaken i stort sett samt-

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 201,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2008.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall SB Utfall Utfall-SB

2007 20081 2008 2008 Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 721,9 726,8 742,1 15,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,2 201,1 201,4 0,3 Takbegränsade utgifter 910,1 927,9 943,4 15,5 Budgeteringsmarginal 27,9 29,1 13,6 -15,5 Utgiftstak för staten 938 957 957 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2008, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2008.

3¶Utvecklingen av statens

ekonomi

3¶Utvecklingen av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårs- Under 2004 uppgick budgetunderskottet till översikt över statsbudgetens utveckling. Däref- drygt 50 miljarder kronor, vilket förklaras i huter redovisas utvecklingen av vissa nyckelupp- vudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt gifter hämtade ur statens resultat- och balans- som utgifterna ökade inom främst ohälsorelateräkning. Vidare lämnas en redovisning av oför- rade utgiftsområden och för statsskuldsräntor. brukade bidrag för perioden 2004–2008. Avslut- År 2005 uppvisade statsbudgeten ett överningsvis redovisas revisionsberättelser med skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i huinvändning för perioden 2004–2008. vudsak av ökade skatteinkomster och minskade

utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade

under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förkla-

ras av ökade skatteinkomster. 3.1 Statsbudgetens utveckling Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till

103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning 3.1.1 Statsbudgetens saldo jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst

av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan från statligt aktieinnehav, ökade och att Riks- 1997 med statens lånebehov (med omvänt gäldskontorets nettoutlåning minskade. För tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- 2008 ökade statsbudgetens saldo ytterligare i gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket förhållande till 2007. Det stora överskottet beror medför att staten har möjlighet att amortera på i huvudsak på försäljningar av statligt aktieinnestatsskulden. hav.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2004–2008

Miljarder kronor

3.1.2¶Statsbudgetens inkomster

2004 2005 2006 2007 2008

Inkomster 694,4 745,8 810,3 863,7 901,3

Skatter m.m. 672,4 743,1 806,3 815,5 808,9 Statens totala inkomster Övriga inkomster 22,1 2,7 4,0 48,2 92,4

Sedan 2004 har statens inkomster ökat med

Utgifter m.m. 745,0 731,8 791,9 760,5 766,1

207 miljarder kronor eller cirka 30 procent. Vari- UO 1–25 och 27 688,0 692,3 716,1 721,9 742,1

ationer över åren är delvis en återspegling av Statsskuldsräntor

makroekonomiska förändringar, delvis en återm.m. UO 26 52,7 32,7 49,5 47,3 48,2

spegling av regeländringar, händelser av en- Kassamässig

gångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 korrigering -6,1 -3,3 -1,1 -4,3 -27,9

redovisas statens totala inkomster för åren Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 10,1 27,5 -4,3 3,7 2004–2008 enligt den struktur som gäller för den

Budgetsaldo -50,5 14,1 18,4 103,2 135,2

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2004–2008

Miljarder kronor

beslutade statsbudgeten avseende 2008. I samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan AB. statens skatteintäkter och statens skattein- Under ”Avräkningar m.m. i anslutning till komster. Skillnaden beror på att statens skatte- skattesystemet” redovisades kommunala utjämintäkter redovisas periodiserat och har en direkt ningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas koppling till det aktuella årets skatteregler och utjämningsavgifterna utanför statsbudgeten makroekonomiska förutsättningar, medan sta- vilket minskar intäkterna med cirka 26 miljarder tens skatteinkomster redovisas kassamässigt och kronor. i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

Statens övriga inkomster I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns

skatteintäkter. De omfattar även kommunal- Statens övriga inkomster, dvs. statens totala in- skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka komster exklusive statens skatteinkomster, vari- inte är statliga intäkter och för vilka det görs averar kraftigt under perioden. I huvudsak förkla- drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns ras variationen av tre typer av händelser under skatteintäkter 2008 var 207 miljarder kronor inkomsttyperna 2000, 3000 samt 7000. högre än vad de var 2004. Detta motsvarar en

Under ”Inkomster av statens verksamhet” re- genomsnittlig årlig utvecklingstakt om dovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades 4 procent. Regeländringar har minskat skatteinnästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning täkterna med 62 miljarder kronor perioden från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade yt- 2004–2008. Justerat för regeländringar har skatterligare under 2007, även detta år till stor del be- teintäkterna en genomsnittlig årlig utvecklingsroende på utdelningar av engångskaraktär. takt om 5 procent.

Under ”Inkomster av försåld egendom” redovisas 2005 försäljningsinkomster från försälj- Förändringar under skatt på arbete ningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Un- sista stegen av den s.k. reduktionen för den allder 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera männa pensionsavgiften. Detta ökade skattere- AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder duktionerna och minskade skatteintäkterna med kronor. Under 2008 redovisas stora försälj- cirka 10 miljarder kronor respektive år. Samningsinkomster beroende på försäljningar av mantaget gav reformen full reduktion för den statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdra-

gen för den allmänna pensionsavgiften avskaf- fastighetsavgiften och fastighetsskatten minskar fats, vilket ökat de kommunala skatteintäkterna jämfört med 2007. med cirka 3 miljarder kronor respektive år.

Införandet av jobbskatteavdraget år 2007 Förändringar under skatt på konsumtion och ökade skattereduktionerna med ytterligare insatsvaror 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattere- Utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatduktionerna för fackföreningsavgift och avgift ten påverkas i huvudsak av utvecklingen av hustill arbetslöshetskassa samma år verkar i motsatt hållens konsumtion. Intäkterna från mervärdesriktning och minskar skattereduktionerna med skatten har ökat årligen sedan 2004 och beräknas 4 miljarder kronor. Förstärkningen av jobbskat- uppgå till 300 miljarder kronor år 2008. Under teavdraget 2008 ökade skattereduktionerna med perioden 2005–2007 ökade de underliggande ytterligare 11 miljarder kronor. skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab-

bare takt än hushållens konsumtionsutgifter, Förändringar under skatt på kapital delvis till följd av en relativt snabb ökningstakt Nettot av hushållens kapitalinkomster och ka- av hushållens konsumtion av bilar och andra sälpitalutgifter utgör underlaget för hushållens lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den skatt på kapital. Utvecklingen av intäkterna från högsta mervärdesskattesatsen. Konsumtionen av hushållens skatt på kapital beror främst på ut- bilar och dämpades kraftigt under andra halvåret vecklingen av hushållens taxerade kapitalvinster. 2008 främst till följd av den intensifierade fi- Kapitalvinsterna ökade mellan 2004 och 2007, nanskrisen och den avmattade konjunkturen. för att 2007 uppgå till 172 miljarder kronor. Den Från och med den 1 januari 2008 började nya kraftiga nedgången på börsen under 2008, i regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt kombination med den finansiella oron under vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. året, medför att kapitalvinsterna bedöms falla till De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- 91 miljarder kronor 2008. Börsnedgången med- pande i stället för efter färdigställandetidpunkför också att hushållens kapitalförluster ökar. ten. Debiteringarna beräknas därför tidigareläg- Skatt på kapital, hushåll beräknas sammantaget gas med cirka ett halvår. Övergången till de nya falla från 50 miljarder kronor 2007 till reglerna innebär att debiteringar sker enligt det 21 miljarder kronor 2008. nya och gamla systemet under 2008, vilket be-

Under de senaste fem åren har skatteintäk- döms leda till en engångseffekt på 8 miljarder terna från skatt på företagsvinster varit höga. kronor i högre intäkter 2008. De underliggande Det beror dels på en snabb vinstutveckling och mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder höga vinster i företagen. Men det beror också på kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008. att företagen, som följd av den räntebeläggning Utvecklingen av intäkterna från skatt på av periodiseringsfonderna som infördes 2005, i energi de senaste åren förklaras främst av skattestor utsträckning valde att återföra periodise- satsjusteringar. Även större delen av utveckringsfonder till beskattning under 2004 och lingen för skatt på vägtrafik förklaras av regel- 2005. Regeringen bedömer att intäkterna från ändringar. Skattesatshöjningar, införandet och skatt på företagsvinster är som högst 2007, då de återinförandet av trängselskatt i Stockholms inuppgick till 105 miljarder kronor. Under 2008 nerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkfaller skatteintäkterna tillbaka till följd av den ringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt snabbt vikande konjunkturen. drygt 7 miljarder under perioden. Likaså för to-

Fastighetsskatteintäkternas utveckling de se- baksskatten beror den positiva utvecklingen på naste åren förklaras huvudsakligen av regeländ- regeländringar, i huvudsak de skattesatshöjringar. År 2006 infördes en begränsning av fas- ningar som genomfördes 2007. tighetsskatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medför att intäkterna från

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2004–2008

Miljarder kronor

Inbromsningen av den ekonomiska konjunkturen konsumtion har inte fallit lika mycket ett enskilt och bortfall av skatteintäkter 2008 kvartal sedan 1993. De underliggande mervär-

desskatteintäkterna från privat sektor, dvs. in- Finanskrisen har vuxit i styrka under 2008 sam- täkter där effekten av förändrade skatte- och retidigt som BNP-tillväxten har utvecklats svagare dovisningsregler är exkluderad, minskade med för varje kvartal. Turbulensen på de finansiella 6,7 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med marknaderna accelererade i september och ef- samma kvartal 2007. Nedgången i intäkterna fekterna på den reala ekonomin dröjde inte förväntas bli större än nedgången i hushållens länge. BNP-tillväxten blev lägre både tredje och konsumtion. Detta beror främst på en ändrad fjärde kvartalet 2008 jämfört med samma kvartal sammansättning i konsumtionen. Efterfrågan på föregående år. Fjärde kvartalet 2008 föll BNP- varor som beskattas med den högsta mervärdestillväxten med 4,8 procent jämfört med fjärde skattesatsen, bilar och andra sällanköpsvaror, föll kvartalet 2007. Inbromsningen av ekonomin relativt mycket jämfört med andra varor. Utöver medförde att statens skatteintäkter bedöms bli den negativa förmögenhetseffekten av en fallägre 2008 jämfört med 2007, framförallt till lande börs bidrog sannolikt åtstramningar av följd av lägre intäkter från skatt på företagsvins- bankernas kreditgivning till den relativt kraftiga ter och mervärdesskatt. inbromsningen i hushållens konsumtion av säl-

Bolagens vinster föll dramatiskt under fjärde lanköpsvaror under det tredje och fjärde kvartakvartalet 2008 (se diagram 3.1). Fallet i vinsterna let 2008. medför att intäkterna från skatt på företagsvins- I diagram 3.2 redovisas utvecklingen av de unter bedöms bli betydligt lägre 2008 jämfört med derliggande mervärdesskatteintäkterna från pri- 2007. Bidragande orsaker till de lägre vinsterna vat sektor och hushållens konsumtion av bilar var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och sällanköpsvaror 1999–2008. Nedgången av och ökade kreditförluster i banksektorn. de underliggande mervärdesskatteintäkterna un-

der det fjärde kvartalet 2008 är den största ned-

Diagram 3.1 Utvecklingen av bolagens vinst före skatt

gången sett till den angivna tidsperioden. Av dia- 2004‑2008

gram 3.2 framgår även det dramatiska fallet i

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

hushållens konsumtion av bilar och andra sällan-

köpsvaror som påbörjades fjärde kvartalet 2008

och som förväntas nå sin botten 2009.

30

20 Diagram 3.2 Hushållens konsumtion och underliggande

mervärdesskatteintäkter från privat sektor 1999–2008

10

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

0

15 -10 Kvartal 1

12

Kvartal 2 -20

Kvartal 3 9 -30

Kvartal 4 6 -40 3

2004 2005 2006 2007 2008

0

-3 Även intäkterna från skatt på konsumtion ut-

-6 vecklades svagt under andra halvåret 2008. Den Underliggande mervärdesskatt från privat sektor

-9 svaga utvecklingen förklaras framförallt av Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar

-12 vikande skatteintäkter från mervärdesskatten,

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 som i sin tur främst beror på fallet i hushållens Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. konsumtion. Nedgången på börsen och osäkerheten om den ekonomiska konjunkturen bidrog

Trots inbromsningen i konjunkturen under 2008 till att hushållens konsumtion föll med

bedöms intäkterna från skatt på arbete öka 2008 3,3 procent fjärde kvartalet 2008. Hushållens

jämfört med 2007. Anledningen är att bortfall i

intäkter från skatt på arbete ofta sker med en

tidsfördröjning på 1–2 år i förhållande till pro-

duktionsutvecklingen (BNP). De höga antalet 1 Procenttalen i avsnittet avser, om inget annat anges, volymförändringar

varsel som rapporterades under hösten 2008 föri förhållande till motsvarande period föregående år.

väntas realiseras i högre arbetslöshet och lägre Den intensifierade finanskrisen och den eftersysselsättning kommande år. Utvecklingen av följande kraftiga inbromsningen av konjunklönesumman, dvs. antalet arbetade timmar i eko- turen är den avgörande förklaringen till att stanomin multiplicerat med den genomsnittliga tens skatteintäkter bedöms minska 2008 jämfört timlönen, är av stor betydelse för intäkterna från med 2007. skatt på arbete. I diagram 3.3 redovisas utvecklingen av arbetade timmar, timlön och lönesumma i ekonomin 1996–2008. Av diagrammet Skattekvoten framgår att utvecklingen av lönesumman dämpades 2008 främst till följd av en svagare utveck- Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala ling av antalet arbetade timmar. skatteintäkterna och bruttonationalprodukten

(BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten perio-

Diagram 3.3 Utveckling av arbetade timmar, timlön och

den 2004–2008. Skattekvoten har minskat från

lönesumma 1996–2008

48,7 procent 2004 till 47,1 procent 2008.

Procentuell utveckling

9

Tabell 3.4 Skattekvoten 2004–2008

7 Procent av BNP

2004 2005 2006 2007 2008

5

Skattekvot 48,7 49,5 49,1 48,3 47,1

3

varav

1 Staten 26,8 27,8 27,6 27,0 24,9

Kommunsektorn 16,0 15,9 15,7 15,6 16,3 -1

Arbetade timmar ÅP-systemet 6,3 6,3 6,3 6,3 6,4 -3 Timlön EU

0,3 0,3 0,3 0,2 0,2

Lönesumma varav -5

Arbete 30,7 30,3 29,5 28,5 28,7

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Kapital 5,2 6,1 6,6 6,8 5,2

Konsumtion m.m. 12,9 13,1 12,9 13,0 13,3

Restfört m.m. -0,1 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Utvecklingen av summan av utbetalda löner i slutet av 2008 var betydligt svagare än vad som Exkl. skatt på 44,6 45,5 45,3 44,9 43,6

transfereringar

framgår av att jämföra utvecklingen mellan hel-

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. året 2008 och helåret 2007. I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av lönesumman månadsvis,

År 2004 och 2005 ökade skattekvoten, vilket i mätt som procentuell utveckling jämfört med

huvudsak berodde på höga intäkter från skatt på samma månad föregående år. I diagrammet illu-

kapital. En stor del av intäkterna kom från återstreras hur utvecklingstakten för lönesumman

förda periodiseringsfonder. År 2006 minskade först dämpas i november 2008 för att sedan falla

skattekvoten, något som till största delen bekraftigt i december.

rodde på det sista steget i den skattereform som Diagram 3.4 Månadsvis utveckling av lönesumman 1999– syftade till att ge full reduktion för den allmänna 2008 pensionsavgiften. Införandet av jobbskatteav-

Procentuell utveckling jämfört med samma månad föregående år

draget 2007 minskade skatteintäkterna med

40 miljarder kronor 2007. Under året slopades

också förmögenhetsskatten och det gjordes lätt-

nader i fastighetsskatteuttaget. Sammanlagt

genomfördes skattesänkningar på totalt

42 miljarder kronor och skattekvoten minskade med 0,8 procentenheter mellan 2006 och 2007. År 2008 bedöms skattekvoten minska ytterligare och uppgå till 47,1 procent. Minskningen beror i huvudsak på att intäkterna från skatt på kapital 0 förväntas bli lägre. 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av skat- Källor: Skatteverket och egna beräkningar. tekvoten perioden 1980–2008.

Diagram 3.5 Skattekvot 1980‑2008

påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till Procent av BNP 2

tabell 3.5.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- 52 områden kan ses som ett uttryck för politiska

prioriteringar perioden 2004–2008. Flera utgifts-

områden uppvisar en betydande förändring un- 48 der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel

av de takbegränsade utgifterna. 46

Skattekvot Under perioden 2004–2008 varierade de mak-

roekonomiska förutsättningarna. Till exempel

Skattekvot exkl. skatt på transfereringar 42 har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under

perioden, vilket har bidragit till att utgifterna

inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 nellt bistånd har ökat.

Utgifterna kan också förändras mellan åren

till följd av förändrade volymer inom regelstyrda 3.1.3 Statsbudgetens utgifter system. Några av de största volymförändring-

arna under perioden 2004–2008 återfinns inom För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukutgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och antal sjukpenningdagar inneburit minskade utsom andel av de totala utgifterna under utgifts- gifter inom utgiftsområdet. taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden Ett exempel på en engångshändelse som på- 2004–2008. Tidsserierna är angivna i 2008 års an- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns unslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och visas i en och samma struktur för åren 2004– med att en extra amortering på infrastrukturlån 2008 elimineras de skillnader som beror på att gjordes under 2007 och 2008. anslag före 2008 kan ha tillhört ett annat utgifts- Nedan kommenteras de utgiftsområden som område. uppvisar de största förändringarna som andel av

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- takbegränsade utgifter mellan 2004 och 2008. giftsområde åren 2004–2008. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social och besparingar, förändrade makroekonomiska omsorg förutsättningar, förändrade volymer inom regel- Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade styrda transfereringssystem, engångshändelser utgifterna med 0,9 procentenheter under periooch tekniska förändringar. den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter

Ett exempel på en teknisk justering är den för statlig assistansersättning, men även bidrag förändring av avdragsrätten för den allmänna till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsökändringen beräknades öka de kommunala skat- ningen. teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom statsbidragen till kommunerna minskade med och handikapp motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten Justerat för tekniska förändringar minskade utär därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen giftsområdets andel av de takbegränsade utgifinnebar dock att statsbudgetens utgifter mins- terna med 2,6 procentenheter mellan 2004 och kade med 2,9 miljarder kronor och 3,1 miljarder kronor för 2005 respektive 2006. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska 2 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före förändringar. De är kursiverade i tabell 3.5. För- ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ klaringar till större tekniska förändringar som andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då

ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

2008. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna under perioden 2004–2008 med 1,0 procentenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 2,9 procentenheter under perioden 2004–2008. Utgifterna under anslaget 22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

m.m. minskade från 44 miljarder kronor 2006 till cirka 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 3,1 procentenheter under perioden 2004–2008. Utgiftsökningen beror i huvudsak på de extra amorteringarna på infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2004–2008

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2008. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

1

10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 14,4 14,7 14,0 13,1 12,3 122,9 127,0 125,7 119,5 115,9

1

10 Justerat för teknisk förändring 14,9 14,7 14,0 13,1 12,3 127,1 127,0 125,7 119,5 115,9

2

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 6,0 5,3 5,0 4,8 4,5 51,2 46,1 45,0 43,7 42,6

2

11 Justerat för teknisk förändring 5,5 5,3 5,0 4,8 4,5 47,4 46,1 45,0 43,7 42,6

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,7 6,8 7,1 7,1 7,0 57,5 59,1 63,7 64,9 66,4

3

13 Arbetsmarknad 8,2 8,3 8,0 6,4 5,5 69,8 71,7 71,7 58,0 51,8

3

16 Utbildning och universitetsforskning 5,1 5,1 5,2 4,6 4,7 44,0 43,7 46,5 42,2 44,5 16 Justerat för teknisk förändring 4,2 4,4 4,7 4,6 4,7 35,8 38,3 41,8 42,2 44,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 8,7 9,0 9,6 10,1 10,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

byggande samt konsumentpolitik 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 3,1 3,1 2,9 2,4 2,1 19 Regional utveckling 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 3,3 3,3 3,3 2,9 2,8 20 Allmän miljö- och naturvård 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 3,1 4,0 4,5 4,3 4,7 21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 2,1 1,4 1,6 2,2 2,1 22 Kommunikationer 3,4 3,7 3,5 4,9 6,5 29,0 31,7 31,0 44,3 61,5 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,4 2,0 2,3 1,7 1,7 12,2 17,4 21,0 15,5 16,5 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,5 0,4 3,5 3,6 3,9 4,3 12,8 25 Allmänna bidrag till kommuner 8,2 6,6 6,7 8,0 6,9 69,8 57,3 60,2 73,0 64,8 25 Justerat för teknisk förändring 6,0 6,5 6,6 6,6 6,9 51,5 56,4 59,0 60,5 64,8

7

År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utgiftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005. År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor.

4 Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006– 2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. 6 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med -18,3 miljarder kronor 2004, 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade UO25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder slopas och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade UO25 med 0,9 miljarder kronor 2008. 7 Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Diagram 3.6 Statens nettoförmögenhet och statsskuld

3.1.4¶Nyckeluppgifter i balans- och

2004–2008

resultaträkningarna

Miljarder kronor

2004 2005 2006 2007 2008 I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal 0 nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och

-200 balansräkning.

-400 Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen -600

2004–2008

-800

Miljarder kronor

-1 000

2004 2005 2006 2007 2008

-1 200 Statens nettoförmögenhet -775 -746 -635 -499 -410 -1 400 Statsskulden 1 213 1 262 1 220 1 115 1 062

Nettoförmögenhet Statsskuld

Transfereringar exkl. avsättningar 722 742 759 762 768 Kostnader för

Statsskulden

statens egen verksamhet 178 194 202 195 210

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Skatteintäkter 839 902 964 990 968

Statsbudgetens saldo visade ett överskott på Årets över- /underskott 135 miljarder kronor för 2008. Detta innebar att enligt resultat- statens lånebehov – definitionsmässigt lika med räkningen -18 37 104 127 92

statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken –

var negativt och bidrog till att minska statsskul-

Redovisningen för 2005 har justerats i enlighet den med drygt 135 miljarder kronor 2008. Den med de ändrade redovisningsprinciper m.m. för konsoliderade statsskulden minskade med skatteintäkter som gäller sedan 2006 (se avsnitt 53 miljarder kronor till 1 062 miljarder kronor 4.4.2 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- 2008. ningar). Däremot har redovisningen inte juste- Anledningen till att statsskulden inte minsrats i detta avseende för året 2004. Skatteintäkter kade i samma utsträckning som statsbudgetens enligt de nya principerna har inte beräknats för saldo var i första hand att Riksgäldskontoret vid det året. I övrigt har de mindre justeringar av re- årsskiftet hade långt större kassatillgångar än dovisningsprinciper som genomförts ett visst år normalt. Det berodde i sin tur på två faktorer. även tillämpats på tidigare år. För det första gav Riksgäldskontoret under

hösten 2008 ut mer statsskuldväxlar än vad som

motsvarade lånebehovet. Syftet var att möta en Statens nettoförmögenhet kraftigt ökad efterfrågan på statspapper till följd

av finanskrisen. Denna extra upplåning, som bi- I diagram 3.6 redovisas utvecklingen av statens drog till att dra upp statsskulden, placerades totala nettoförmögenhet och statsskulden under kortfristigt i bostadsobligationer. För det andra den senaste femårsperioden. Nettoförmögen- hade Riksgäldskontoret tillgångar i utländsk heten har under perioden förbättrats med valuta. Det var en följd av att betalningen för 365 miljarder kronor. Förändringen har främst statens aktier i Vin & Sprit AB inte växlades till inträffat under de senaste tre åren. Den avgö- kronor och användes för löpande betalningar. I rande förklaringen till nettoförmögenhetens för- stället behöll Riksgäldskontoret dem som valuändring under perioden är resultaträkningens tatillgångar som användes för att täcka räntebeöverskott. talningar och förfall i valutaskulden. Föränd-

Nettoförmögenheten har även påverkats av ringen av Riksgäldskontoret kassa ökade omvärderingar och förändrade värden av resul- statsskulden med totalt 55 miljarder kronor. tatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan Förutom statsbudgetens överskott och förav resultaträkningen. ändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar

även omvärdering av valutaskulden till aktuella

valutakurser statsskuldens storlek. Försvag-

ningen av den svenska kronan under 2008 ökade skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto-

statsskulden med 36 miljarder kronor. ret ingår för att påverka sammansättningen och

Den statsskuld som redovisas i årsredovis- löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik-

ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas

den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in-

derad) på grund av elimineringar för myndighe- strument inkluderas upplupen inflationskom-

ters innehav av statsobligationer och statsskuld- pensation som med tidigare definition skuldför-

växlar. Myndigheter som bedriver en omfattande des först vid förfall. Nuvarande mått

tillgångshantering av medel avsatta för ändamål överensstämmer med hur skulden mäts i EU-

vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på sammanhang.

den svenska statspappersmarknaden. Därigenom

påverkar även förändringar i myndigheters inne- Statsskuldens sammansättning

hav av statspapper statsskulden. Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att

statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper kostnaden minimeras, samtidigt som risken i

2008

förvaltningen beaktas. Den övergripande mål-

Miljarder kronor

sättningen konkretiseras genom att regeringen

Övriga- Elimineras i

RGK RGK, myndig- balans- årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för-

(IG) KAF övrig heter räkningen valtning avseende statsskuldens sammansättning

Statsskuld- och löptid. Det av regeringen beslutade riktvär-

växlar 0,0 0,0

det anger att den genomsnittliga räntebind-

Premieobliga- ningstiden för hela statsskulden skulle vara 4,8 år

tioner 0,3 0,3

vid slutet av 2008. Fram till 2007 angavs endast

Nominella löptidsriktvärde för den nominella delen av stats-

statsobliga-

skulden. tioner 17,8 17,5 0,3 35,6

Inför 2007 beslutade regeringen också om ett Reala stats-

21,3 nytt andelsmått för att mäta sammansättningen obligationer 21,3

av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens

Totalt 17,8 38,8 0,3 0,3 57,2

Anm. Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden

insättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK, av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper.

beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kas-

saflöden genom att, förutom det nominella slut- Elimineringen av statliga myndigheters innehav

beloppet, även inkludera framtida kupongbetalav statspapper uppgick till 57,2 miljarder kronor

ningar och inflationskompensation. 2008, varav nästan hela beloppet avser Kärnav-

Det nya måttet innebar att andelarna i statsfallsfondens och Insättningsgarantifondens in-

skulden ändrades. Vid årsskiftet 2008/2009 var nehav. Övriga myndigheters innehav har varit

andelen nominella lån 55 procent, andelen reala mindre än 1 miljard kronor de senaste åren.

lån 28 procent och andelen valutaskuld Premiepensionsmyndighetens innehav av stats-

17 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande papper elimineras inte eftersom myndigheten

medelvärde). I riktlinjebeslutet fastställdes att inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen

målandelen för den nominella och reala skulden för staten. Sammantaget medför detta att den

skulle uppgå till 60 respektive 25 procent av okonsoliderade statsskulden som Riksgälds-

statsskulden. För valutaskulden beslutades att kontoret redovisar är 57,2 miljarder kronor

andelen ska minska till 15 procent av statsskulhögre än vad som redovisas i balansräkningen (se

den. SSK-måttet används endast för att beskriva kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och fi-

statsskuldens sammansättning i riktlinjesamnansieringsanalys).

manhang. För övriga syften används det tradi-

tionella skuldmåttet, så även i årsredovisning för

Definition av statsskulden

staten. Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden

Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riksså att samtliga låneinstrument värderas till nomi-

gäldskontoret delmål och riktmärken för löptinellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas

den i den nominella kronskulden, reala kronupp till det belopp som betalas på förfallodagen.

skulden och valutaskulden. Det är Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de

Riksgäldskontoret som svarar för den operativa av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. förvaltningen av statsskulden. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan va-

riera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket be-

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

ror på att statens lånebehov varierar över året. I

2004–2008

mitten av september beslutade Riksgäldskonto-

Miljarder kronor

ret att ge ut mer statsskuldväxlar än vad som be- 2004 2005 2006 2007 2008 hövdes för att finansiera den egentliga statsskul- Nominella lån i den. Orsaken var den stora efterfrågan på svenska kronor 745 770 754 683 651 statspapper som uppstått på grund av oron på Reala lån i finansmarknaden. De extra medel som kom in svenska kronor 167 189 200 199 186 till Riksgäldskontorets kassa till följd av extra- Nominella lån i emitteringarna placerades i första hand i repor i utländsk valuta 301 303 266 233 225 bostadsobligationer. Vid årsskiftet var extra

Summa konsoli-

derad statsskuld 1 213 1 262 1 220 1 115 1 062 statsskuldsväxlar för 52 miljarder kronor fortfarande utestående, varav de sista förfaller i mars 2009.

Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2004–2008

Miljarder kronor

Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligatio- 2004 2005 2006 2007 2008 ner (kuponglån med en löptid över ett år vid Statsobligationer, emissionstillfället) och statsskuldväxlar (noll- nominella 565 543 525 478 473 kuponglån, i huvudsak med en löptid på högst Ränte- och valuta-

swappar -202 -228 -239 -226 -228 sex månader vid emissionstillfället). I nominella lån i svenska kronor ingår även privatmarknads- Statsskuldväxlar 256 284 252 170 139 lån. Privatmarknadslån består dels av premieob- Ränteswappar 45 85 94 112 134 ligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2008 har Nominella privatprivatmarknadsupplåningen ökat med 18 miljar- marknadslån 59 63 63 63 81 der kronor jämfört med 2007 och uppgick till Likviditetsinstrument 22 23 45 69 50 81 miljarder kronor vid slutet av året eller Valutaterminer m.m. 0 0 14 17 2 7,6 procent av total statsskuld. Riksgäldsspar

Nominella lån i

ökade med 19 miljarder kronor under året svenska kronor 745 770 754 683 651 medan premieobligationerna minskade med 0,7 miljarder kronor. Den stora ökningen för

Den reala lånestocken uppgick till 186 miljarder Riksgäldsspar är en effekt av höstens finanskris. kronor i slutet av 2008. I slutet av 2007 uppgick Den stora oron för säkerheten i banksystemet

den till 199 miljarder kronor. ledde till rekordstora insättningar på Reala lån i svenska kronor fyller en viktig Riksgäldsspar. De stora insättningarna ebbade

funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en dock ut efter höjningen av insättningsgarantin mer diversifierad upplåning med ytterligare ett och lägre räntor mot slutet av året.

skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Staten får därmed tillgång till en finansierings- Riksgäldskontoret billigare upplåning än kon-

källa med andra kostnads- och riskegenskaper än ventionella statspapper i kombination med möj- nominell upplåning, vilket medför att risken kan ligheter att sprida upplåningen till fler långivare,

reduceras. Låneformen ger även fördelar för införeträdesvis privatpersoner. Upplåningen på vesteraren eftersom investeraren erbjuds en privatmarknaden minskade kostnaderna för

möjlighet att försäkra sig mot inflation genom statsskulden med drygt 0,1 miljarder kronor i att staten övertar inflationsrisken. förhållande till alternativ upplåning på kapital-

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp marknaden under 2008. För femårsperioden under en period när lånebehovet var mycket 2004–2008 blev den sammanlagda kostnadsbe-

stort. Lån i utländsk valuta bidrog till att täcka sparingen drygt 0,7 miljarder kronor. en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar

Volymen statsskuldväxlar minskade med

staten på valutaskulden för att minska den totala 31 miljarder kronor 2008. Statsskuldväxlar risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen

löpande mäts och värderas i kronor slår änd- fullständig när det gäller att beskriva statsskuldsringar i växelkursen direkt igenom på skuldens räntornas utveckling över tiden. Exempelvis har storlek. Målet är dock inte att avveckla valuta- valet av upplåningsteknik stor påverkan på anskulden, även om den medför en växelkursrisk. slagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig Valutaskulden bidrar på samma sätt som realob- redovisning ger därför en bättre beskrivning av ligationer till att diversifiera statsskulden, efter- hur räntekostnaderna under en viss period påsom den minskar exponeringen mot svenska verkas av underliggande skuld-, ränte- och valuräntor. tautveckling.

Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor- I resultaträkningen för staten redovisas räntor teras med 40 miljarder kronor 2008. Riksgälds- enligt kostnadsmässiga principer efter eliminkontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. I ering av räntor till/från statliga myndigheter. I augusti beslutade dock regeringen att Riksgälds- kostnaderna ingår även en omvärdering av skulkontoret skulle övergå till att styra valutaande- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår len. Orsaken var att valutaandelen närmat sig statsskuldens kostnader, vilket utgör en samriktvärdet 15 procent till följd av valutainbetal- manfattning och specificering av uppgifterna i ningar från försäljningen av Vin & Sprit AB. resultaträkningen (se not 12, Nettokostnad för Betalningen av Vin & Sprit AB (cirka 50 miljar- statsskulden, Noter till resultaträkningen). der kronor) gjordes i utländsk valuta och Riksgäldskontoret valde i samråd med regeringen att inte växla till kronor utan behöll medlen som tillgångar i utländsk valuta. Detta eftersom myndigheten hade stora utbetalningar i utländsk valuta under hösten och januari 2009. Genom att använda inkomsterna för betalningar i utländsk valuta kunde staten undvika en valutarisk. Vid utgången av 2008 var fortfarande 18 miljarder kronor kvar som annars skulle ha använts till att minska statsskulden.

Riksgäldskontoret amorterade 37 miljarder kronor på valutaskulden under 2008. Valutaskulden minskade dock endast med 8 miljarder kronor. Förklaringen till att valutaskulden inte minskade i samma utsträckning som amorteringarna är att även orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden. Dessa kan variera kraftigt mellan åren. För 2008 uppgick de orealiserade valutaförlusterna till 36 miljarder kronor och ökade därmed valutaskulden. De realiserade valutavinsterna uppgick till 6 miljarder kronor.

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till cirka 33 miljarder kronor 2008 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med 2007.

Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2004–2008 rade kursförlusterna med 1 miljard kronor, från Miljarder kronor 4 miljarder kronor till 5 miljarder kronor. De

2004 2005 2006 2007 2008 orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive Räntekostnader på lån i skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna svenska kronor 52 49 52 55 55 med 17 miljarder kronor jämfört med 2007. Det Räntekostnader på lån i beror på att kronan försvagats mot skuldvaluutländsk valuta 23 24 23 26 21 torna. Över- och underkurser vid emission av

verksamheten på 28 miljarder kronor uppgick Över- /underkurs vid emis-

nettokostnaden för statsskulden exklusive sion m.m. -9 -7 -7 -6 -7

skuldskötselåtgärder till 57 miljarder kronor

Summa kostnader 81 86 65 81 85

2008. Skillnaden mellan statsskuldens utgifts- Ränteintäkter i upplå-

mässiga räntekostnader på 33 miljarder kronor

ningsverksamheten -27 -27 -28 -31 -28

och nettokostnaden på 57 miljarder kronor för-

Nettokostnader efter in-

klaras av att kursdifferenser vid emission, noll-

täkter, exklusive skuld-

skötselåtgärder 54 59 37 50 57 kupongräntor och orealiserade valutakursför-

ändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänför- och i resultaträkningen. bara till skuldskötselinstrument -5 8 -9 4 19

Nettokostnader inklusive Transfereringar skuldskötselåtgärder 49 67 28 54 76

Diagram 3.7 Transfereringar per sektor 2004–2008

Miljoner kronor

Enligt resultaträkningen för 2008 uppgick 800 000 nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- 700 000 och underkurser, valutakursförändringar m.m.) 600 000 till 76 miljarder kronor, vilket är en ökning med

500 000 22 miljarder kronor jämfört med 2007. Ök-

400 000 ningen beror i första hand på orealiserade valuta-

300 000 kursförändringar som ökat statsskuldens kostnader med 32 miljarder kronor jämfört med 200 000 2007. De realiserade valuta- och kursdifferen- 100 000 serna gick åt motsatt håll och minskade i stället 0

2004 2005 2006 2007 2008 kostnaderna med 7 miljarder kronor jämfört med 2007. Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet Räntekostnaderna på lån i svenska kronor Transfereringar till kommuner

uppgick till 55 miljarder kronor, vilket är oför- Transfereringar till företag ändrat jämfört med 2007. Räntekostnaderna för Transfereringar till hushåll lån i utländsk valuta minskade däremot med I diagram 3.7 redovisas transfereringarna per 5 miljarder kronor till 21 miljarder kronor. sektor 2004–2008. De totala kostnaderna för Staten gjorde valutavinster på 6 miljarder kronor, transfereringar har ökat med 46 miljarder kronor jämfört med förluster om 2 miljarder kronor eller 6 procent under perioden. Den största 2007. delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna

Valutavinster/-förluster påverkas framför allt går till hushållen inklusive hushållens ideella av kronans växelkurs mot andra valutor när ett organisationer och föreningar. Transfereringarna lån förfaller, men också av inbördes förändringar till hushållssektorn har ökat med 12 miljarder mellan andra valutors växelkurser genom olika kronor eller 2,4 procent mellan 2004 och 2008. derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2008 ökade de realise-

Tabell 3.11 Transfereringar 2004–2008

Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje

Miljoner kronor

år under femårsperioden. År 2008 ökade kostna-

2004 2005 2006 2007 2008

derna med drygt 10 miljarder kronor eller Socialförsäkring 402 149 408 704 419 618 427 972 438 751 2,4 procent. Under hela femårsperioden var ök- Allmänna bidrag ningen totalt 36 miljarder kronor eller knappt till kommuner 101 238 106 472 109 359 123 709 120 734 9 procent.

Arbetsmarknad 65 663 71 052 68 169 48 786 40 106

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2004–2008

Nettoöverföring

Miljoner kronor

till premiepensionssystemet 20 021 23 805 25 920 26 387 27 546 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoöverföring Ålderspensioner till ålders- m.m. 211 083 215 227 221 232 229 915 242 665 pensionssystemet,

Ekonomisk AP-fonderna 7 620 9 577 7 334 5 916 3 542

familjepolitik 53 094 54 232 58 415 59 335 60 409 Avgiften till

Handikappolitik 12 995 14 603 16 338 18 416 20 058 Europeiska gemenskapen 23 156 25 793 26 066 26 498 31 080 Ersättning vid

arbetsoförmåga m.m. 105 357 104 344 102 841 98 939 94 035 Bistånd m.m., migration och Läkemedelsförintegration 23 144 24 700 29 262 29 880 33 769 månerna 19 620 20 298 20 792 21 367 21 584 Utbildning, Summa studiestöd 36 116 19 868 26 838 22 581 22 130 transfereringar 402 149 408 704 419618 427 972 438 751 Övrigt 42 574 52 022 46 589 50 017 49 881 Summa 721 681 741 993 759 155 761 746 767 539 Av ökningen mellan 2004 och 2008 är Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i 31 miljarder kronor hänförliga till ökade pentransfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad sionskostnader. Ökningen av pensionskostnamed dessa värden för samtliga år.

derna har varit tämligen jämnt fördelad under

åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett I tabell 3.11 redovisas utvecklingen av olika

ökat antal pensionärer, att en allt större andel av transfereringar under den senaste femårsperio-

dessa har inkomstpension och att den genomden. Nedan lämnas en närmare redovisning av

snittliga pensionspoängen ökat, men även på indelområdena socialförsäkring, arbetsmarknad,

dexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Transfereringar, Noter till resultaträkningen).

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför-

Socialförsäkring

måga m.m. minskade med sammanlagt

11,3 miljarder kronor eller 10,7 procent under

Diagram 3.8 Socialförsäkringar 2004–2008

perioden. Från 2005 bröts den tidigare upp-

Miljoner kronor

500 000 gången av kostnaderna inom ohälsoområdet och 450 000 de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning 400 000 och sjuk- och aktivitetsersättning har minskat

350 000

för varje år. Kostnaden för sjukpenning mins-

300 000

kade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 250 000

2006, under 2007 blev den 2,8 miljarder eller 200 000

9,2 procent och även under 2008 fortsatte 150 000

minskningen med ytterligare 4,6 miljarder 100 000

kronor eller 16,4 procent. Det förklaras av att 50 000

0 antalet sjukpenningdagar fortsatt sjunka.

2004 2005 2006 2007 2008

Kostnaderna för sjuk- och aktivitets- Läkemedelsförmånerna ersättningarna (tidigare benämnt förtidspension)

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

var i princip oförändrade mellan 2007 och 2008. Handikappolitik Ekonomisk familjepolitik I tabellerna 3.13 och 3.14 redovisas antalet Ålderspensioner m.m. pensionstagare med ålderspension respektive ut-

betald ålderspension under perioden 2004–2008.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2004–2008

uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män

har ökat med 2 procentenheter mellan 2004 och

Kvinnor Kvinnor Män Män

2006, för att därefter vara oförändrad. Antalet Antal Procent Antal Procent Summa

ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat

2004 925 186 56 724 695 44 1 649 881

för såväl män som kvinnor 2008 i jämförelse med

2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077

2007.

2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616

2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 Arbetsmarknad

2008 975 687 55 802 128 45 1 777 815

Diagram 3.9 Arbetsmarknad 2004–2008

Källa: Försäkringskassan

Miljoner kronor

80 000 År 2008 var cirka 1,8 miljoner personer pen-

70 000 sionstagare med ålderspension, varav 55 procent

60 000 kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med

50 000 knappt 8 procent sedan 2004.

40 000 Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2004–2008 30 000

Miljoner kronor

20 000

Medel- Medel-

10 000

Kvinnor ersättning Män ersättning

Kronor per månad Kronor per månad Summa

0

2004 2005 2006 2007 2008

2004 86 837 7 677 101 144 11 631 187 981

2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093 Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt

2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662

2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins-

2008 102 011 8 713 119 672 12 433 221 683

kade under perioden 2004–2008 med

Källa: Försäkringskassan

26 miljarder kronor. Under 2006 skedde ett

trendbrott och kostnaderna för arbetsmarknads- År 2008 utbetalades cirka 222 miljarder kronor,

politiken har därefter minskat. Minskningen varav 46 procent eller 102 miljarder kronor till

förklaras av att arbetslöshetsersättningen minskvinnor och 54 procent eller knappt

kade med 4 miljarder kronor till följd av minskad 120 miljarder kronor till män. Kvinnors medel-

arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten fortsatte ersättning per månad var 8 713 kronor och mäns

att minska under hela 2007 (årsgenomsnitt var 12 433 kronor per månad. Kvinnornas me-

6,1 %), och under 2008 fortsatte minskningen in delersättning per månad var således 30 procent

på tredje kvartalet av året (årsgenomsnitt 6,2 %), lägre än männens medelersättning 2008. Skillna-

vilket gav en total minskning av kostnaderna för den mellan kvinnors och mäns medelersättning

arbetslöshetsersättning med drygt 6 miljarder har dock minskat med cirka 4 procentenheter

kronor under året. från 2004 till 2008.

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2004– 2004–2008 2008

Källa: Försäkringskassan

2008 152 400 50 152 300 50 304 700

Källa: AKU, SCB

Antal ersatta dagar var 47,3 miljoner 2008, varav 1

Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15–74 år.

79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent

Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var ökningen sker på Bidrag till migration och inarbetslösa i genomsnitt per månad perioden tegration håller i sig, ökningen 2008 var 2004–2008. I april 2005 förändrade SCB sin sta- 25 procent. tistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Utbildning och studiestöd Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast

Diagram 3.11 Utbildning och studiestöd 2004-2008

på månaderna april–december.

Miljoner kronor

I oktober 2007 ändrades statistiken återigen

40 000 och avser personer i åldern 15–74 år (tidigare var

35 000 åldersintervallet 16–65 år). På grund av detta är

30 000 inte statistiken jämförbar mellan åren. För att möjliggöra jämförelser mellan 2007 och 2008 har 25 000 utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gäl- 20 000 lande principer. 15 000

Antalet arbetslösa var i genomsnitt per månad 10 000 297 600 under 2007. Det har skett en ökning

5 000 med i medeltal 7 100 personer per månad under 2008. Det har successivt skett en utjämning 2004 2005 2006 2007 2008 mellan könen avseende andelen arbetslösa. Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet,

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket Bistånd m.m., migration och integration.

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Diagram 3.10 Bistånd m.m., migration och integration 2004–2008

Kostnaden för utbildning och studiestöd har

Miljoner kronor

minskat med 14 miljarder kronor under perio- 40000

den. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och 35000

nedskrivningar, har minskat med närmare

30000

9 miljarder kronor eller 39,6 procent under för- 25000 månsperioden. Kostnaden för utbetalda studie- 20000 stöd har ökat marginellt. Någon post motsva-

rande 2005 års återföring av reservation för

15000

lånefordringar, som då gjorde att nettokostna- 10000

den för studiestöd minskade med 16 miljarder

5000 kronor, har inte förekommit detta år. Återfö-

0 ringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre rän-

2004 2005 2006 2007 2008 teläge som medförde att flera kunde betala sina

skulder. För 2004 var kostnaderna beroende av

Bidrag via Sida Bidrag via UD Bidrag till migration, integration en kostnad för reservation av lånefordringar som

då beräknats enligt en ny modell.

De studiestöd som når flest personer är stu- Kostnaderna för bistånd, internationella bi-

diehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella drag, migration och integration ökade med

och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock läm- 10,7 miljarder kronor eller 46 procent under

nas med en högre bidragsdel, men i detta avseperioden 2004–2008. Under 2006 ökade kost-

ende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. naderna med 4,6 miljarder kronor till följd av

Studiemedel består av studiebidrag och studiebland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88

lån och utgår till studerande i studiestödsberättill 1 procent av BNI och på grund av föränd-

tigande utbildning. rade BNI-prognoser. I posten ingår även sam-

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorarbete med Central- och Östeuropa och bidrag

deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är till utlandet utöver bistånd. Ökningen har

generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor skett på Bidrag till migration och integration

per studiemånad för den som är mellan 16 och som ökat med 39 procent mellan 2006 och

20 år och studerar i en gymnasial utbildning 2007. Alla biståndsposter har ökat något under 2008, men trenden från fjolåret att den stora

inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal Statens egen verksamhet vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Diagram 3.12 Statens egen verksamhet 2004–2008

Antalet studerande med studiemedel har

Miljoner kronor

minskat under femårsperioden.

250 000

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2004–2008

200 000 Kvinnor Kvinnor Män Män

150 000

Antal Procent Antal Procent Summa

0 2008 250 302 61 157 514 39 407 816 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Centrala studiestödsnämnden Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2004–2008:

Kostnader för personal

Studielån

Kvinnor Kvinnor Män Män Statens egen verksamhet avser främst kostna-

Antal Procent Antal Procent Summa

derna för de statliga myndigheternas drift, dvs.

2004 197 561 60 132 651 40 330 212

personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar 2005 189 697 60 126 684 40 316 381

och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. 2006 178 842 60 117 216 40 296 058 Kostnaderna för statens egen verksamhet den 2007 173 311 61 111 339 39 284 650 senaste femårsperioden framgår av diagram 3.12. 2008 169 776 61 108 648 39 278 424 Kostnaderna har ökat med totalt 32 miljarder Källa: Centrala studiestödsnämnden kronor eller 18 procent under perioden. Den

största ökningen inträffade 2005 då framför allt I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund studiemedel perioden 2004–2008. Studiemedel av avsättningar för omstruktureringskostnader lämnas till studerande vid universitet och hög- och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. skolor, vid godkända utbildningar utomlands 2007 gjordes ytterligare nedskrivning på försvaoch till studerande äldre än 20 år i gymnasiala ret av beredskapsinventarier med 3,2 miljarder utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag kronor. och lån. Totalt fick 407 816 studerande studie- För att öka jämförbarheten mellan åren har medel under 2008, vilket är en minskning med personalkostnaderna rensats för förändring av 4 470 studerande jämfört med 2007. Av dessa statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk hade 278 424 studielån medan 129 392 stude- avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga rande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen driftkostnader har rensats för förändringar av avstuderande med studiemedel som utöver studie- sättningar för förluster i garanti- och utlåningsbidraget även har studielån har minskat stadigt verksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportunder den senaste femårsperioden (se tabell kreditnämnden från 2004–2005, vilka fr.o.m. 3.18). 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se

även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader,

Noter till resultaträkningen).

De högsta personalkostnaderna (se även

not 6, Kostnader för personal, Noter till resul-

taträkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För-

svarsmakten och Försäkringskassan samt Skat-

teverket. Under femårsperioden har löne-

kostnaderna ökat med 23 procent vid Riks-

polisstyrelsen medan de övriga tre myndighe-

terna ligger kvar på ungefär samma nivåer.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga har antalet anställda börjat att minska och 2008 myndigheternas lokaler. De högsta lokalkost- minskade staten med nästan 5 000 anställda. naderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolis- Minskningen 2008 är den största sedan åren styrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, 2000–2001 då Statens järnvägar bolagiserades. Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ningen). minskade med vardera över 1 000 anställda, För-

Under 2008 har framförallt övriga driftskost- svarsmakten med nästan 1 000 anställda och nader ökat. Övriga driftkostnader avser omkost- Skatteverket med drygt 500 anställda. Polisen nader för de statliga myndigheternas verksam- och Kriminalvården ökade med cirka 250 rehet. De största ökningarna avser köpta spektive 200 anställda. entreprenadtjänster vid Vägverket och Banverket Staten är den sektor som har jämnast köns- (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till fördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsresultaträkningen). anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År

2008 fanns det för första gången fler kvinnor än Statens personal män bland de statsanställda (50,3 procent). De I det följande redovisas en beskrivning av statens könsmässiga skillnaderna mellan olika ålderspersonal avseende antal anställda fördelat på grupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen men varierar mellan olika sektorer. av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de all- Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2004–2008 fördelade

på åldersgrupper

männa försäkringskassorna inkluderas i uppgif-

Antal och procentuell fördelning

terna för 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myn- Ålder och

kön 2004 2005 2006 2007 2008 digheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statliga

–34 45 748 43 407 45 704 44 788 43 499 myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter

Kvinnor 48 49 51 51 52 som omfattas av redovisningen nedan samt vilka

Män 52 51 49 49 48 myndigheter som hör till respektive sektor.

följer av regeringens förslag till riksdagen.

Män 51 52 51 51 51

55– 59 913 60 856 61 915 61 697 60 214

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2004–2008, kvinnor

respektive män Kvinnor 49 49 50 50 50

Män 51 51 50 50 50

1 Antal 2004 2005 2006 2007 2008 Kvinnor 106 359 105 223 109 678 109 357 107 601

I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har Män 113 445 110 614 110 727 109 460 106 336 staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för Summa 219 804 215 837 220 405 218 817 213 937 staten är att andelen äldre är högre samtidigt 1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre 2008 utgjorde de cirka 5 250 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 700 personer 2008. i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2008 var ungefär Statligt anställda utgör ungefär 5,5 procent av det densamma som 2007. Genomsnittsåldern låg totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. kvar på samma nivå som 2007, dvs. 46 år. År Under 1990-talets första hälft minskade antalet 2008 var drygt 28 procent av de statsanställda statsanställda. Därefter har det totalt antalet 55 år eller äldre, medan drygt 20 procent var statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007 34 år eller yngre.

Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig

verksamhet har ändrats i och med att den nya

sektorn Centro bildats. Därför redovisas antalet 3 Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar, Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Universitet och högskolor samt Övrig verksam- Skatteintäkterna har ökat med 129 miljarder het. kronor eller 18 procent under perioden. Skatte-

intäkterna ökade med 151 miljarder kronor mel-

Tabell 3.21 Antal anställda 2004–2008 fördelade på

lan 2004 och 2007 eller med 18 procent. Där-

sektorer

emot minskade skatteintäkterna med cirka Sektor

22 miljarder kronor mellan 2007 och 2008. Kön 2004 2005 2006 2007 2008

1 Affärsverk 19 317 18 553 18 943 19 124 18 892 Kvinnor 24 24 25 26 27 Resultaträkningens över-/underskott

Män 76 76 75 74 73

2 Diagram 3.14 Statens över-/underskott 2004–2008 Universitet 53 429 52 435 52 366 52 266 51 456

Miljoner kronor

Kvinnor 52 52 53 53 54

140 000 Män 48 48 47 47 46 120 000

3 100 000 Försvar 20 122 18 551 16 599 16 138 15 181

80 000 Kvinnor 20 21 21 21 19

60 000 Män 80 79 79 79 81

40 000 Övrig

4 20 000 verksamhet 125 936 126 298 132 497 131 289 128 408

0 Kvinnor 55 55 56 56 56 -20 000 Män 45 45 44 44 44 -40 000 1 2004 2005 2006 2007 2008 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet och högskolor 3 Försvarsmakten Över/-underskott 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter Källa: Arbetsgivarverket

Av diagram 3.14 framgår att den konsoliderade

resultaträkningen uppvisade ett underskott 2004. Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor

Följande år under perioden har statens verksammyndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsan-

het genererat ett överskott, med som mest drygt ställda arbetar vid någon av de 40-talet myndig-

127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och het som har minst 1 000 personer anställda.

2007 minskade överskottet med 28 procent, eller Mindre än en procent av de statsanställda arbetar

med cirka 35 miljarder kronor, till cirka 92 milvid någon av de 65 myndigheter som har färre än

jarder kronor. 50 anställda.

Skatteintäkter

Diagram 3.13 Skatteintäkter 2004–2008

Miljoner kronor

1 050 000

1 000 000

950 000

900 000

850 000

800 000

750 000

2004 2005 2006 2007 2008

Skatteintäkter

Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.

3.1.5 Oförbrukade bidrag till dessa är mellan tio och tjugo procent). En

annan förklaring är att några universitet har änd- Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar rat princip för avräkning av overheadkostnader. I mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida dessa fall sker ingen avräkning mot bidraget förkostnader. rän bidraget används, vilket kan antas leda till att

posten oförbrukade bidrag tilltar i balansräk-

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

ningen.

Miljoner kronor

Länsstyrelserna står för 27 procent av de in-

2004 2005 2006 2007 2008

omstatliga oförbrukade bidragen, en ökning från Universitet och 22 procent 2004. Vid länsstyrelserna är det ofta högskolor 6 816 7 041 7 915 8 846 10 069

fråga om medel som ska förmedlas som bidrag - inomstatliga 2 676 2 767 3 195 3 841 4 812

till olika regionala projekt. - utomstatliga 4 140 4 274 4 720 5 005 5 257 Andelen inomstatliga oförbrukade bidrag vid Länsstyrelser 1 106 1 503 2 216 2 553 2 253 övriga myndigheter uppgick 2008 till 14 procent. - inomstatliga 1 006 1 395 2 128 2 496 2 190 Motsvarande andel 2004 vara cirka 20 procent. - utomstatliga 100 108 88 57 63 I årsredovisningen för staten elimineras de in-

omstatliga bidragen när balansräkningen konso- Övriga 1 643 3 200 3 751 3 641 3 548

lideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av - inomstatliga 896 875 1 160 1 274 1 133

någon förpliktelse i relation till någon utomstå- - utomstatliga 747 2 325 2 591 2 367 2 415

ende motpart.

Summa 9 566 11 744 13 882 15 040 15 870

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare

- inomstatliga 4 578 5 037 6 483 7 611 8 135

ökade med 2,7 miljarder kronor eller 55 procent

- utomstatliga 4 988 6 707 7 399 7 429 7 735

mellan 2004 och 2008. De uppgår till

7,7 miljarder kronor 2008. Universitet och hög- Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidra- skolor är mottagare för cirka 70 procent av dessa gen totalt har ökat med 6,3 miljarder kronor eller bidrag. Motsvarande andel 2004 var drygt med 66 procent under perioden 2004–2008. 80 procent. Bidragen avser exempelvis medel

De inomstatliga bidragen är medel som beta- från forskningsstiftelser. lats från en statlig myndighet till en annan statlig Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utmyndighet, och som i många fall redovisats mot omstatliga givare är förhållandevis obetydliga, anslag hos den betalande myndigheten trots att medan övriga myndigheters andel av dessa bide ännu inte förbrukats hos den mottagande drag uppgår till drygt 30 procent 2008. Bland myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. dessa myndigheter kan nämnas Statens jord- Denna post ökade med 3,6 miljarder kronor eller bruksverk och Vägverket. 78 procent under perioden och uppgår vid ut- I not 51, Periodavgränsningsposter – Oförgången av 2008 till 8,1 miljarder kronor. brukade bidrag (Noter till balansräkningen),

Huvuddelen, 59 procent, av de inomstatliga specificeras de utomstatliga oförbrukade bidraoförbrukade bidragen finns hos universitet och gen. Av noten framgår såväl belopp per myndighögskolor. För universitet och högskolor utgör het som bidragets ändamål. dessa bidrag en del av finansieringen av forskning och utbildning. Den beloppsmässiga ökningen för universitet och högskolor under perioden är 80 procent och de står också för hela 3.2 Revisionsberättelser ökningen under 2008, då beloppet ökat med nära en miljard kronor eller 25 procent. De lärosäten Riksrevisionen genomför revision genom årlig som redovisar störst belopp är Uppsala univer- revision och effektivitetsrevision. Den årliga resitet, Lunds universitet, Karolinska institutet och visionen avslutas genom uttalanden i revisions- Sveriges lantbruksuniversitet, vilka också står för berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisstora ökningar under 2008. En förklaring till ningar. denna utveckling är att Vetenskapsrådets bi- I avsnitt 3.2.1 redovisas utvecklingen av revidragsutbetalningar till stora lärosäten som Upp- sionsberättelser med invändning för perioden sala universitet, Lunds universitet och Karo- 2004–2008. linska institutet har ökat i betydande omfattning (den volymmässiga ökningen av utbetalda bidrag

I avsnitt 3.2.2. redovisas revisionsberättelser lämnat i sju revisionsberättelser avseende räkenmed invändning respektive upplysning avseende skapsåret 2008. Invändningarna respektive uppräkenskapsåret 2008. Regeringen avser att på lysningarna återges i enlighet med beslutade revisedvanligt sätt återkomma i budgetpropositio- sionsberättelser. nen för 2010 med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpro- Revisionsberättelser med invändning positionen för 2010 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens gransk- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ningsrapporter som lämnats av effektivitets- Riksrevisionen har följande invändning: revisionen. Riksrevisionen har 2008-06-18 lämnat Hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd en revisionsrapport (Dnr 32-2008-0544) med kritik gällande ärende-

3.2.1 Revisionsberättelser med handläggningen. Nämnden har inte vidtagit några

invändning 2004–2008 åtgärder med anledning av denna rapport.

Riksrevisionens bedömning är att tolkning av

Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning

rättsläget, hur nämnden skall beakta de krav som

2004–2008

förvaltningslagen ställer avseende partsinsyn i

ärendehanteringen inom nämnden, är oklar. Antal 2004 2005 2006 2007 2008

Riksrevisionen och nämnden gör olika juridiska

Summa 12 16 11 10 5

bedömningar i fråga om detta.

Detta förhållande framgår inte av årsredovis-

Antalet revisionsberättelser med invändning har

ningen varför väsentlig information av betydelse

minskat under femårsperioden. Vid en jämfö-

för regeringens uppföljning och prövning av verk-

relse mellan 2007 och 2008 framgår att antalet

samheten saknas. Genom att årsredovisningen inte

invändningar har halverats. Föregående år var fel

behandlar denna väsentliga omständighet bedömer

i redovisningen den vanligaste förklaringen till

Riksrevisionen att årsredovisningen inte är rätt-

att en myndighet erhöll en revisionsberättelse

visande. med invändning. För 2008 kvarstår i något en-

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i staka fall denna grund för invändning, men även

enlighet med förordningen om myndigheters brist på information i myndigheternas årsredo-

årsredovisning och budgetunderlag, regleringsvisningar utgör i några fall grund för en invänd-

brev och övriga beslut för myndigheten. ning. Värt att notera är att en av de redovisade

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i invändningarna avser en myndighet som av-

övrigt är i allt väsentligt rättvisande. vecklades under 2008.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund

Riksrevisionen har följande invändning:

3.2.2¶Revisionsberättelser med

Årsredovisningen kom in till regeringen den

invändning respektive upplysning

2 mars 2009. Enligt förordning (2000:605) om

2008

årsredovisning och budgetunderlag 2 kap. 1 § ska myndigheten senast den 22 februari lämna en

Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskri- årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen för vit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i

Regionala etikprövningsnämnden i Lund har

denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberät-

därmed lämnats för sent. telse i standardutformning.

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i

En upplysning kan lämnas för att peka på in-

enlighet med förordningen om myndigheters formation av särskild vikt som kan anses oväntad

årsredovisning och budgetunderlag, regleringseller på annat sätt central för att årsredovis-

brev och övriga beslut för myndigheten. ningen ska kunna anses rättvisande.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i

Om årsredovisningen saknar central informa-

allt väsentligt är rättvisande. tion eller är missvisande avger Riksrevisionen en revisionsberättelse med invändning. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Nedan lämnas en redovisning av de invänd- Riksrevisionen har följande invändning: ningar respektive upplysningar Riksrevisionen Riksrevisionens bedömning är att Sida inte på ett

tillfredsställande sätt har tillämpat sin valda metod Revisionsberättelser med upplysning

att använda revisioner och granskningar som

kontrollmetod avseende biståndsgivning. Sida Försäkringskassan upplyser inte om denna brist i sitt uttalande om Riksrevisionen har följande upplysning: den interna styrningen och kontrollen. Som framgår av årsredovisningen har

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i Försäkringskassan brister avseende intern styrning enlighet med förordningen om myndigheters och kontroll. Bristerna har beskrivits i årsredovisning och budgetunderlag, reglerings- Försäkringskassans samlade bedömning (s. 7-11), brev och övriga beslut för myndigheten. men framgår även av årsredovisningen i övrigt.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen övrigt är i allt väsentligt rättvisande. därigenom är i allt väsentligt rättvisande.

Institutet för språk och folkminnen Rymdstyrelsen

Riksrevisionen har följande invändning: Riksrevisionen har följande upplysning: Institutet för språk och folkminnen har ett lager av För anslaget 38:12 Rymdverksamhet, anslagspost 1 publikationer med ett uppskattat värde på har bemyndiganderamen överskridits med ca 2 mnkr. Lagrets värde redovisas inte i 265 mnkr. Överskridandet framgår av rättelse till balansräkningen, vilket utgör ett väsentligt fel. årsredovisningen, samt av sidan 26 i insänd pdf-fil. Myndighetskapitalet har också påverkats av felet Årsredovisningen inklusive rättelse har uppmed samma belopp. rättats i enlighet med förordningen om myndig-

Årsredovisningen har i övrigt upprättats i en- heters årsredovisning och budgetunderlag, relighet med förordningen om myndigheters års- gleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. redovisning och budgetunderlag, regleringsbrev Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen och övriga beslut för myndigheten. inklusive rättelse i allt väsentligt är rättvisande.

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i övrigt är i allt väsentligt rättvisande.

Statens strålskyddsinstitut

Riksrevisionen har följande invändning:

Statens strålskyddsinstitut redovisar i sin balansräkning en balanserad kapitalförändring på

10 371 tkr. Detta ger en missvisande bild av myndighetens ställning på balansdagen då bidrag för finansiering av anläggningstillgångar felaktigt ingår i detta belopp med ca 14 mkr. En korrekt redovisning enligt god redovisningssed skulle inneburit att den balanserade kapitalförändringen i så fall redovisats till ett negativt belopp på

ca 3,7 mkr.

Därmed ger inte årsredovisningen en

rättvisande bild i detta avseende.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

4¶Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

4¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansier- Myndigheternas redovisning konsolideras, ingsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive vilket innebär att transaktioner mellan myndigaffärsverken, under riksdagen och regeringen. heter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt an- Riksbankens grundfond ingår eftersom den ut- ställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort görs av kapital som ursprungligen tillskjutits av (elimineras) i resultaträkningen och att fordstaten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP-fon- ringar och skulder mellan myndigheter elimiderna och Premiepensionsmyndigheten. En full- neras i balansräkningen. På så vis erhålls en konständig förteckning över samtliga ingående or- soliderad redovisning för staten. ganisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och 4.1 Resultaträkning kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas Resultaträkningen för 2008 redovisar ett överöver investeringens hela livslängd. Gällande prin- skott på 92 miljarder kronor, vilket innebär en ciper och förutsättningar under det senaste året minskning med 35 miljarder kronor jämfört med beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och föregående år. tilläggsupplysningar.

Tabell 4.1 Resultaträkning

ens överskott beror bland annat på att netto-

Miljoner kronor

kostnaden för statsskulden ökade och att skat- Not 2008 2007

teintäkterna minskade med 22 miljarder kronor Intäkter vardera. Resultatet från andelar i dotter- och in- Skatteintäkter 1 967 576 989 854 tresseföretag försämrades med 12 miljarder kro- Intäkter av avgifter och andra nor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ersättningar 2 58 243 54 285 ökade med 14 miljarder och kostnaden för Intäkter av bidrag 3 25 609 26 656 transfereringar m.m. ökade med 7 miljarder kro- Summa intäkter 1 051 428 1 070 795 nor.

Kostnader

Intäkter av bidrag Transfereringar till kommuner 4 -170 376 -173 300

2% Transfereringar till utlandet 4 -55 168 -48 216 Finansiella intäkter

6% Nettoöverföring till Intäkter av avgifter ålderspensionssystemet 4 -3 542 -5 916 och andra ersättningar

5% Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -3 294 -2 010

Summa transfereringar m.m. -770 833 -763 756

Statens egen verksamhet

kreditkostnader 8 -1 875 2 597 Övriga driftkostnader 9 -69 233 -62 935 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -23 699 -26 118 Skatteintäkterna uppgick till 968 miljarder kro- Summa statens egen nor och utgör 87 procent av statens totala inverksamhet -209 796 -195 319 täkter. Statens skatteintäkter minskade med Summa kostnader -980 629 -959 075 22 miljarder kronor eller 2,3 procent jämfört Saldo före resultat från andelar med 2007. Skatter redovisas fullt periodiserade.

och finansiella poster 70 799 111 720

Skatt på arbete ökade med 32 miljarder kronor Resultat från andelar i dotter- jämfört med 2007. Därav ökade inkomstskat-

och intresseföretag 11 34 851 46 818

terna med 27 miljarder och arbetsgivaravgifterna

med 21 miljarder kronor. Skattereduktionerna

Finansiella intäkter och

ökade med 17 miljarder kronor. Ökningen av

kostnader

inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förklaras Nettokostnad för statsskulden 12 -75 910 -54 137

framför allt av fortsatt hög sysselsättning och Övriga finansiella intäkter 13 63 624 24 962

högre lönenivåer under 2008. Ökningen av Övriga finansiella kostnader 14 -1 519 -1 917

skattereduktionerna beror till största delen på Summa finansiella poster -13 805 -31 092 det utökade jobbskatteavdraget. Preliminärt ÅRETS ÖVERSKOTT 91 845 127 446 ökade lönesumman 2008 med 5,9 procent och

avgiftssatsen för arbetsgivaravgifterna var oför-

ändrad och uppgick till 32,42 procent. Den del Till resultaträkningens överskott bidrog rea-

av skatteintäkterna som avser kommunala invinsten i samband med försäljningen av Vin &

komstskatter och går till kommunerna ökade Sprit AB med knappt 48 miljarder kronor. Öv-

med 36 miljarder kronor. riga finansiella intäkter blev därmed 39 miljarder

Jämfört med 2007 minskade skatt på kapital kronor högre än föregående år (då försäljning av

med 43 miljarder kronor eller 21 procent. Skatt aktier i TeliaSonera gav en reavinst på nästan

på kapital från hushåll minskade med 11 miljarder). Försvagningen av resultaträkning-

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

29 miljarder kronor eller 58 procent framför allt

med 19 miljarder kronor eller 4,8 procent. Därav

Transfereringar ökade intäkter av mervärdesskatt med till kommuner

22% 15 miljarder kronor. De högre intäkterna av

mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion i löpande priser (i fasta priser minskade konsumtionen 2008 med 0,2 procent Transfereringar Transfereringar

till företag till hushåll enligt nationalräkenskapernas preliminära utfall). 5% 65%

Momsintäkterna har också påverkats positivt av byggföretagens ändrade redovisning vilket givit

en engångsintäkt 2008 på 8 miljarder kronor.

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är

4.1.2¶Kostnader

den dominerande mottagaren av statliga transfe- Diagram 4.2 Statens kostnader reringar. Transfereringarna till hushåll innefattar

bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapen-

Finansiella ning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning,

kostnader

7% men även bidrag till organisationer inom t.ex.

Kostnader för utbildningsområdet eller biståndsområdet.

statens egen

Kommunerna tar emot 22 procent av transfere-

verksamhet

20% ringarna i olika former av statsbidrag, företags-

sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd

och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de stat-

liga transfereringarna. Ungefär en halv procent

avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Transfereringar för fondering hos AP-fonderna (se vidare

73%

Överföringar till och från pensionssystemet i av-

snittet Redovisningsprinciper och tilläggsupp-

lysningar).

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av-

sättningar till fonder) uppgick till 768 miljarder Av statens kostnader under 2008 utgjorde

kronor 2008. De ökade 5,8 miljarder kronor 73 procent transfereringar, varav transfereringar

mellan 2007 och 2008 men i förändringen ingår till hushåll var den största delen. Kostnaderna

både stora ökningar och minskningar. för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent

Transfereringar till hushåll har under 2008 och nettokostnaden för statsskulden och övriga

ökat med 5,4 miljarder kronor netto men innefinansiella kostnader 7 procent.

fattar såväl stora ökningar som minskningar.

Transfereringar till hushåll avseende socialför-

säkringen har ökat med 10,6 miljarder kronor

4.1.3¶Transfereringar

netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan

av statsbudgeten ökade med 13,5 miljarder kro- Diagram 4.3 visar 2008 års transfereringar i form

nor eller 7,3 procent. Ökningen beror främst på av lämnade bidrag och andra överföringar förde-

den positiva inkomstutvecklingen. lade på mottagarsektorer enligt nationalräken-

Kostnaden för sjukpenning minskade med skapernas indelning. Den s.k. realekonomiska

4,6 miljarder kronor eller 16 procent 2008 vilket indelningen redovisas även ur ett statsbudgetper-

förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt spektiv i Statsbudgetens utfall.

minska.

Bland transfereringar till hushåll minskade

kostnaderna för arbetsmarknadspolitik med

5,6 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och minskade med 6,2 miljarder kronor då färre per- intresseföretag soner fick ersättning.

Transfereringar till företag minskade under Resultatet från andelar i dotter- och intresse- 2008 med 1,3 miljarder kronor. Anställningsstöd företag minskade med 12 miljarder kronor. Det i form av nedsättningar av skatter minskade resultat som redovisas baseras på bolagens redo- 1,4 miljarder. Till viss del motsvaras den minsk- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. ningen av ökade kostnader för Köp av arbets- Bland dotterbolagen har Civitas Holding med marknadsutbildning samt Lönebidrag och Sam- dotterbolaget Vasakronan AB sålts till hall som ökade med 0,7 respektive 0,6 miljarder AP fastigheter under året. Resultatandelen blev kronor. nära noll och är därmed 4,3 miljarder kronor

Kostnaderna för transfereringar till kommu- lägre än föregående år. Vin & Sprit AB har också ner minskade totalt med 2,9 miljarder kronor. sålts under året. Resultatandelen blev nära noll Kompensation för mervärdesskatt till kommu- från att föregående år varit 1,5 miljarder kronor. ner och landsting var 4 miljarder kronor högre LKAB har förbättrat sitt resultat med än 2007 till följd av ökad kommunal konsum- 3 miljarder kronor. Vattenfall har försämrat sitt tion. Den kommunalekonomiska utjämningen resultat med 2,7 miljarder, SAS AB med till kommuner och landsting minskade med 1,5 miljarder och Swedcarrier med 1,3 miljarder 8,5 miljarder kronor. kronor.

På arbetsmarknadspolitikens område har anställningsstöd till kommuner i form av nedsättningar av skatter minskat med 3,5 miljarder kro- 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och nor. Till viss del motsvaras den minskningen övriga finansiella intäkter och även här av ökade kostnader för Lönebidrag och kostnader Samhall med 0,9 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet ökade med Nettokostnaden för statsskulden ökade med 7 miljarder kronor. Bland dessa har avgiften till 22 miljarder kronor. Europeiska unionen ökat med 4,5 miljarder kro- Den viktigaste förklaringen är att de orealisenor. rade valutaförlusterna ökat med 32 miljarder

kronor från 4 miljarder till 36 miljarder kronor

till följd av den svaga kronkursen. Under året 4.1.4 Kostnader för statens egen realiserade staten valutavinster på 6 miljarder

verksamhet kronor, jämfört med förra årets förluster på

2 miljarder kronor. Realiserade kursförluster Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- ökade med 0,5 miljarder kronor. gick till 210 miljarder kronor 2008, vilket är en Ökningen av övriga finansiella intäkter med ökning med mer än 14 miljarder kronor jämfört 39 miljarder kronor förklaras av Regeringskansmed 2007. liets reavinst vid försäljningen av Vin & Sprit AB

Statens personalkostnader ökade med på nära 48 miljarder kronor. Övriga finansiella 5,5 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal- intäkter blev därmed 39 miljarder kronor högre ningar ökade, men den viktigaste förklaringen är än föregående år då försäljning av aktier i att avsättningen för tjänstepensioner ökade i TeliaSonera gav en reavinst på nästan samband med ändrade försäkringstekniska rikt- 11 miljarder kronor. linjer hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 2,6 miljarder kronor eller med 2,6 procent. Övriga driftkostnader ökade med 6,3 miljarder 4.2 Balansräkning kronor. Därav ökade kostnaderna för köpta entreprenadtjänster vid Vägverket och Banverket I balansräkningen redovisas värdet av statens med 1,8 respektive 2,3 miljarder kronor. samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är

beräknat per den 31 december 2008 (se även av-

snittet Redovisningsprinciper och tilläggs-

upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att

tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag. Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 36 11 350 12 225

Tabell 4.2 Balansräkning

Upplupna bidragsintäkter 37 1 241 1 129

Miljoner kronor

Övriga upplupna intäkter 38 14 420 33 912

TILLGÅNGAR Summa

Not 2008 2007 periodavgränsningsposter 27 011 47 266

Anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar

Immateriella Värdepapper och andelar 39 75 411 19 276

anläggningstillgångar Summa kortfristiga

Balanserade utgifter för placeringar 75 411 19 276 utveckling 15 5 196 4 151

Kassa och bank 40 3 521 2 937 Rättigheter och andra

SUMMA TILLGÅNGAR 1 089 710 1 017 979

immateriella anläggningstillgångar 16 881 819 Förskott avseende immateriella KAPITAL OCH SKULDER anläggningstillgångar 17 11 33 Not 2008 2007 Summa immateriella Nettoförmögenhet 41 -409 914 -498 957

anläggningstillgångar 6 088 5 003

Fonder 42 77 327 59 033

Materiella Avsättningar anläggningstillgångar

Avsättningar för pensioner Statliga väganläggningar 18 102 586 98 907

och liknande förpliktelser 43 178 667 171 911 Statliga järnvägsanläggningar 19 72 418 69 268

Övriga avsättningar 44 17 021 15 153 Byggnader, mark och annan

Summa avsättningar 195 688 187 064

fast egendom 20 42 182 41 407

Statsskulden

Förbättringsutgifter på annans

Summa materiella

Förskott från

anläggningstillgångar 401 103 382 300

uppdragsgivare och kunder 49 446 363

Finansiella Summa skulder m.m. 95 778 92 323 anläggningstillgångar Periodavgränsningsposter

Andelar i dotter- och

Fastigheter 32 140 116

4.2.1¶Nettoförmögenheten

Förskott till leverantörer 33 105 29

Summa varulager m.m. 2 317 2 190

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden

Fordringar

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda Kundfordringar 34 7 618 7 166

värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar Övriga fordringar 35 51 523 43 160 statsbudgetens ackumulerade underskott under Summa fordringar 59 141 50 326 åren, svarar för den övervägande delen av

skulderna och därmed den negativa nettoförmö- nationalräkenskapernas (NR) finansräkenskaper. genheten. Vid utgången av 2008 var nettoförmö- NR:s beräkningar finns inte färdigställda för genheten -410 miljarder kronor, dvs. staten hade 2008 och jämförelsen görs därför för 2007. NR:s en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en uppgifter har dessutom kompletterats på några förbättring med 89 miljarder kronor jämfört punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden med 2007 då nettoförmögenheten var mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid -499 miljarder kronor. utgången av 2007 på -499 miljarder kronor och

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på den beräkning i anslutning till NR som gjorts i balansräkningens olika delar kan sammanfattas 2009 års ekonomiska vårpropositionen (prop. enligt nedan: 2008/09:100) på 191 miljarder kronor innebär att

NR-beräkningen visar en positiv nettoförmö- Mdkr genhet som är 690 miljarder kronor högre än vad Ökning av tillgångar 72 som redovisas i balansräkningen. Minskning av skulder 44 Skillnaderna beror dels på olika värderings- Ökning av avsättningar -9 principer och dels på olika avgränsning av staten.

Den enskilt största skillnaden beror på att fasta Ökning av fonder -18

realtillgångar i finansräkenskaperna värderas till

Summa 89

återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av-

skrivningar räknas upp med prisindex samt med Förändringen av nettoförmögenheten kan även

moms. Detta står för cirka hälften av skillnaden i beskrivas på följande sätt:

förmögenheten. En annan stor del beror på att

finansräkenskaperna använder marknadsprisvär-

Mdkr

dering där sådan finns tillgänglig t.ex. för vissa Årets överskott enligt resultaträkning 92

aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. Tillskott till Stabilitetsfonden -15

statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- Värdeförändring av aktier och andelar 11 dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten 1 materiel. I fråga om avgränsning ingår Riksban- Summa 89 ken som kapitalandel och inte endast med

grundfonden. Dessutom finns andra mindre en- Förändringen av nettoförmögenheten är i första heter som avviker. För tillgångar och skulder i hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- övrigt tas främst vissa stora myndigheter med ningen på 92 miljarder kronor. Därutöver påver- omfattande finansiell verksamhet med i finanskas nettoförmögenheten av enstaka transaktio- räkenskaperna och fordringar och skulder av löner som förändrar tillgångars eller skulders värde pande karaktär är till största delen inte med i fiutan att redovisas över resultaträkningen. Under nansräkenskaperna. I anslutning till not 41 visas året har kapital tillskjutits vid bildandet av Stabi- de viktigaste skillnaderna för 2007 och 2006 i en litetsfonden. Tillskottet på 15 miljarder kronor tabell. har inte gått via resultaträkningen utan direkt medfört en motsvarande minskning av nettoförmögenheten. En återkommande förklarings- 4.2.2 Övriga förändringar i post är dessutom förändringar av aktier och an- balansräkningen delar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna ka- Under räkenskapsåret 2008 ökade de totala tillpital som inte är hänförbara till periodens resul- gångarna med 72 miljarder kronor till tat. Under 2008 uppgick dessa effekter till 1 090 miljarder kronor. 11 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade

med 19 miljarder kronor. Statliga väganlägg- Jämförelse med nettoförmögenheten enligt ningar ökade med 3,7 miljarder kronor. Statliga nationalräkenskapsdefinitionen järnvägsanläggningar ökade med 3,2 miljarder För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- kronor. Pågående nyanläggningar har ökat med dovisa statens finansiella ställning har en jämfö- 11 miljarder kronor, varav 9,5 miljarder vid Banrelse gjorts mellan nettoförmögenheten i balans- verket. Banverkets pågående större investeringsräkningen i årsredovisningen för staten och projekt avser Hallandsåsenprojektet, citytunneln

i Malmö, Citybanan i Stockholm, Bana väg i väst, samt från den information som myndigheterna Ådalsbanan och ny järnväg i Kiruna. Vägverkets inrapporterat i statsredovisningssystemet eller pågående nyanläggningar har ökat med myndigheternas årsredovisningar med eventuella 2,2 miljarder kronor och de större projekten är kompletteringar. Norra länken i Stockholm och utbyggnaden av

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla.

Miljoner kronor

De finansiella anläggningstillgångarna ökade

Not 2008 2007 med 2,3 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 3 miljarder kronor Statens verksamhet trots flera avyttringar under året. Skatter 55 986 183 981 897

Värdepapper och andelar har ökat med Avgifter och andra ersättningar 56 81 307 86 243 56 miljarder kronor då Riksgäldskontoret ökat Intäkter av bidrag 25 609 26 656 sina kortfristiga placeringar med 57 miljarder Summa justerade intäkter 1 093 099 1 094 796 kronor. Det beror till stor del på att Riksgälds-

Transfereringar 57 -766 750 -761 381 kontoret har gett ut extra statsskuldväxlar utan

Statens egen verksamhet 58 -177 022 -169 960 att motsvarande lånebehov har funnits. Riks-

Summa justerade kostnader -943 772 -931 341

gäldskontorets innehav avser bl.a. placeringar i

Justeringar till betalningar 59 -54 588 13 081 andra låneinstituts obligationer på 42 miljarder

Saldo statens verksamhet 94 739 176 536

kronor.

Fonder ökade med 18 miljarder kronor. I

Investeringar 60 samband med finanskrisen under hösten 2008

uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP.

Statsskulden minskade med 53 miljarder kro-

Utlåning 61 nor och uppgick vid 2008 års utgång till

Nyutlåning -20 114 -20 649 1 062 miljarder kronor. Lån i svenska kronor

Amorteringar 17 283 15 204 minskade med 45 miljarder kronor och lån i ut-

Summa nettoutlåning -2 831 -5 445

ländsk valuta minskade med 8 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta var oförändrat 21 procent. För en närmare Finansiella aktiviteter beskrivning av statsskuldens utveckling, se Stats- Finansiellt netto för statens upplåning 62 -40 197 -48 842

4.3¶Finansieringsanalys

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden -53 135 -105 322 Finansieringsanalysen visar statens betalningar

Orealiserade valutakursförändringar -35 712 -5 295 fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Totalt -88 847 -110 617 Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden.

4.3.1¶Statens verksamhet

Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade

Kassaflödet i den del som avser statens valutakursförändringar. verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen

statens egen verksamhet enligt resultathar hämtats från resultat- och balansräkningarna

räkningen, uppgick 2008 till 95 miljarder kronor,

vilket är en minskning från föregående år med nettoamortering på 89 miljarder kronor, vilket är drygt 80 miljarder kronor. Det är främst en minskning med 22 miljarder kronor i förändringar av fordringar och skulder som jämförelse med föregående års nettoamortering. skiljer sig från föregående år. Statens lån har således ytterligare minskat

Förändringar av skulder och fordringar har kraftigt under 2008. Under året minskade minskat statens kassaflöde med 55 miljarder statsskulden med 53 miljarder kronor. De kronor, till stor del beroende på att orealiserade valutaförlusterna som gör att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar ökat nettoamorteringen är högre än statsskuldens kraftigt. förändring uppgick till 36 miljarder kronor.

4.3.2¶Investeringar 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall

Statens investeringar under 2008 uppgick till drygt 59 miljarder kronor, vilket är en ökning I nedanstående tabell visas sambandet mellan med hela 20 miljarder kronor jämfört med 2007. resultaträkningens överskott och statsbudgetens Kassaflödet från investeringsverksamheten är saldo 2008. Tabell 4.4 visar de huvuddelar som ändå positivt med 22 miljarder kronor, beroende skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, på de stora försäljningarna av aktier i bl.a. Vin & nämligen poster som finns med i resultat- Sprit AB och Vasakronan. De finansiella räkningen men inte medför betalningar, förändinvesteringarna uppgick till mer än 13 miljarder ringar av fordringar och skulder samt övriga kronor, bl.a. beroende på kapitaltillskott till flera transaktioner som medfört betalningar. Posterna bolag. finns med i finansieringsanalysen, men i en

annan struktur. Genom dessa tre delar är det

möjligt att gå från resultaträkningens saldo till 4.3.3 Utlåning finansieringsanalysens saldo. Därefter visas

justeringsposter hänförbara till statsskulden som Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på saldo och statsbudgetens saldo. cirka 3 miljarder kronor, vilket är en minskning

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningen och

med 2 miljarder kronor.

statsbudgetens utfall 2008

Miljoner kronor

4.3.4 Finansiella aktiviteter Resultaträkningens överskott 91 845

Justeringar för poster som ej medför Nettobetalningar från finansiella aktiviteter betalningar 37 589 under 2008 uppgick till -25 miljarder kronor, Justeringar för förändringar av fordringar och vilket innebär att nettobetalningarna minskade skulder -82 837 med drygt 15 miljarder kronor i jämförelse med Övriga transaktioner som påverkar

betalningar 42 250 föregående år. Huvuddelen av beloppet avser det finansiella nettot för statens upplåning, vilket Finansieringsanalysens saldo 88 847 utgör kostnaderna för statsskulden i resultaträkningen justerat för orealiserade valuta- Justeringar hänförbara till statsskulden 46 352 differenser. Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga

placeringar 55 162

Förändring av inomstatliga innehav av

värdepapper -4 084

4.3.5¶Statens nettoupplåning

Skuldkorrigeringar och övrigt -4 726 Statens nettoupplåning visar förändringen av Statsbudgetens saldo 135 199 statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Transaktioner som ingår i resultaträkningen men

Statens nettoupplåning under 2008 var,

inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i liksom de närmast föregående åren, de facto en

dotter- och intresseföretag som är intäkter som

inte betalats och uppgår för 2008 till 35 miljarder 4.4 Redovisningsprinciper och kronor. Andra delar är kostnader som inte tilläggsupplysningar medför betalningar. Det omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering Årsredovisningen för staten grundas på de (36 miljarder kronor åt motsatt håll) och statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka slutligen orealiserade valutakursförluster, även upprättas enligt förordningen (2000:605) om detta med cirka 36 miljarder kronor. årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Förändringar av fordringar och skulder har I detta avsnitt beskrivs i en första del redomedfört betalningar, men inte påverkat resultat- visningsprinciperna för resultat- och balansräkningen. Den viktigaste delposten är att räkning, i några fall med koppling även till Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har statsbudgeten. Den första delen innehåller även ökat kraftigt. Nettoförändringen av fordringar bl.a. kommentarer till vissa särskilda poster och och skulder ger därför en negativ påverkan på förändrade principer för resultat- och balanslikvida medel med 83 miljarder kronor. räkning. Därefter görs en kort beskrivning av

Övriga transaktioner som påverkar betal- principerna för redovisningen av statsbudgetens ningar är investeringar som gav ett utflöde av utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader likvida medel med 59 miljarder kronor och och samband mellan de olika redovisningsnettoutlåning med knappt 3 miljarder kronor. metoderna. De stora försäljningarna av aktier i statliga bolag gav ett inflöde med 81 miljarder kronor, och utdelning från aktier i statliga bolag med 23 miljarder kronor. Totalt en positiv påverkan Redovisningsprinciper, resultat- och med 42 miljarder kronor. balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Justeringar som är hänförbara till Statsskulden Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder. Statens nettoamortering var drygt 46 miljarder De konsoliderade resultat- och balansräkningkronor lägre än statsbudgetens positiva saldo på arna och finansieringsanalysen är uppställda strax över 135 miljarder kronor. Skillnaden enligt regeringens beslut den 11 december 2008 mellan statens nettoupplåning och stats- (dnr Fi2008/7778) om normering av budgetens saldo beror på att det finns trans- avgränsning och uppställningsformer som grund aktioner som påverkar statsskulden men som för Ekonomistyrningsverkets underlag till inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra årsredovisningen för staten 2008. De sidan finns transaktioner som påverkar stats- uppställningsformer som föreskrivs där, bygger budgetens saldo men som påverkar statsskulden på de uppställningsformer som föreskrivits för först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga myndigheterna med vissa anpassningar för placeringar. årsredovisningen för staten.

Förändringar av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har ökat med 55 miljarder kronor utan att 4.4.1 Transfereringar statsbudgetens saldo har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har Principen för redovisning av transfereringar är påverkat lånebehovet men inte statsskulden. att de redovisas enligt bokföringsmässiga Denna post uppgår till 4,1 miljarder kronor. grunder. Det innebär att de redovisas det år till Skuldskötselåtgärder, eller skuldkorrigeringar, i vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av anslutning till Riksgäldskontorets förvaltning av denna princip för transfereringar är inte klarlagd statsskulden påverkar statsskulden utan att i alla detaljer och Sverige deltar i ett påverka lånebehovet uppgår till 4,7 miljarder internationellt utvecklingsarbete i syfte att klarkronor. Till sådana hör bl.a. omvärdering av göra principerna. inflationskompensation för realobligationer samt Transfereringar periodiseras endast när bokföringsmässiga skillnader mellan affärs- och kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. likviddag. Exempel på detta är Sveriges avgift till

Europeiska unionen och vissa EU-finansierade direkt från respektive berörd myndighet och är stöd på jordbruksområdet som uttryckligen slutliga till sin natur. avser ett visst år. I fall där något annat inte är Metoden för beräkning av periodiserade tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med skatter på detta sätt bygger på modeller för olika betalningen. skatteslag och för totalsammanställningar som är

uppbyggda inom Finansdepartementet och

Ekonomistyrningsverket under lång tid och har 4.4.2 Skatter utvecklats och anpassats successivt. Denna

struktur ger bättre information om skatterna för Sedan 2006 redovisas statens inkomster från året än årets skatteinbetalningar, eftersom skatter enligt nya principer, i enlighet med informationen beaktar den makroekonomiska riksdagsbeslut avseende statsbudgeten. I utvecklingen och förändringar i skattereglerna samband med detta har regeringen fattat beslut redan det år dessa avser och inte först när om att samma principer ska gälla även för betalning sker. Metoden får därför anses väl resultaträkningen i årsredovisningen för staten. etablerad och prövad. Principerna innebär främst att skatteinkomst- Med denna metod beräknas de till året erna redovisas enligt fullt periodiserade hänförliga totala skatteintäkterna. Sedan slutprinciper, dvs. hänförda till det år de hänför sig summan framräknats, redovisas ett antal till. Eftersom många skatter taxeras per beräknade korrigeringsposter som leder fram till kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering det kassamässiga utfallet för skatter (årets och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år inbetalningar). Skatter som förs till EU, efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av kommunerna och AP-fonderna dras ifrån för att skatter i årsredovisningen för staten grundas komma till statens skatteintäkter. De viktigaste därför till viss del på bedömningar av förväntat övriga korrigeringsposterna är betalningstaxeringsutfall och inbetalningar. förskjutningar och uppbördsförskjutningar, som

En relativt utförlig beskrivning av metoderna är hänförliga till de förskjutningar i tiden som gjordes i årsredovisningen för staten för 2006 sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt (skr. 2006/07:101). I det följande görs därför till kommuner och pensionsmedel till APendast en kortare beskrivning. fonderna respektive till att skatter som taxeras

Skatteverket och andra berörda myndigheter årsvis i många fall inbetalas först ett år eller mer redovisar löpande debiterade och betalda skatter. efter den period de avser. I statsbudgetutfallet Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda för ett visst år gäller att efter det att myndigheternas verksamhetssystem där årsredovisningen för staten publicerats, revideras deklarationer, beslut och inbetalningar finns utfallet på enskilda inkomsttitlar med hänsyn till registrerade. Skatterna kan delas in i två taxeringsutfallet. Detta påverkar dock inte huvudkategorier. Den första är skatter som statsbudgetens totala inkomster, eftersom dessa hänförs till period (månad) i nära anslutning till är kassamässiga, utan alla förändringar motsvaras inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för av en förändring av antingen betalnings- eller mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta uppbördsförskjutningar, så att saldot är punktskatter. Den andra är skatter som beslutas opåverkat. vid taxeringen som sker årsvis och där den För att komma fram till resultaträkningens löpande inbetalningen endast är preliminär. Det skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment. gäller hushållens och företagens inkomstskatter När statens skatteintäkter för det aktuella året samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för räknats fram kommer ett belopp som kan vara årsredovisningen för staten för ett visst år tas antingen positivt eller negativt att tillkomma fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det utfall för många skatter, medan för inkomst- avser skillnaden mellan fjolårets beräknade skatterna m.m. utgör uppgifterna en beräknad periodiserade skatt och det helt eller nästan helt intäkt, grundad på redovisade preliminärskatter, slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter den ekonomiska utvecklingen och annan läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och information. Här är osäkerheten större än för de premiepensionssystemet till, eftersom dessa skatter som debiteras månadsvis. Ett antal avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i mindre poster som redovisas som skatter hämtas resultaträkningen. Kommunala utjämnings-

avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs begreppet brytdag avses den dag då den löpande som följd av principen att bruttoredovisa dessa i bokföringen av händelser som berör den årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till elimineringar som görs i årsredovisningen för och med brytdagen bokförs leverantörsskulder staten. Dessa avser myndigheternas erhållna och kundfordringar, efter brytdagen redovisas kompensation för ingående moms och myndig- händelser som härrör från den avslutade heternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till perioden som upplupna kostnader respektive en del avser skatt som staten betalar till sig själv. intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa Den gemensamma brytdagen är en förutsättning pensionskostnader från statliga myndigheter för att fordringar och skulder mellan myndigsamt vissa punktskatter m.m. som statliga heterna ska kunna stämma överens. myndigheter betalar.

Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultat- Principer för konsolidering räkningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som Konsolidering sker genom en sammanläggning redovisats av myndigheterna under året redo- av myndigheternas balansräkningar och resultatvisas som (förändring av) upplupen eller räkningar efter det att interna mellanhavanden i förutbetald intäkt i årsredovisningen för staten. form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och

kostnader mellan myndigheterna eliminerats.

Informationen från myndigheterna har hämtats 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten både från statsredovisningen och ur myndig-

heternas årsredovisningar. Utöver elimineringar Balans- och resultaträkningarna samt finansi- av transaktioner mellan myndigheter har även eringsanalysen omfattar staten, avgränsad i transaktioner som varken är intäkter eller enlighet med regeringens normeringsbeslut för kostnader respektive fordringar eller skulder för Årsredovisningen för staten 2008 staten som helhet eliminerats. Exempel är (dnr Fi2008/7778). Detta innebär att dessa statens arbetsgivaravgifter för egen personal som dokument omfattar myndigheter under riksdag före eliminering redovisas som personalkostnad och regering, med undantag för Riksbanken som hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd p.g.a. dess speciella ställning inte ingår. AP- hos Skatteverket. fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i Omklassificeringar av poster övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett Vissa typer av transaktioner omklassificeras i enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår årsredovisningen för staten i förhållande till dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits myndigheternas redovisning. Anledningen till av staten och därför kan ses som statens detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. ägarandel i Riksbanken. En förteckning över kostnader för verksamheten och inte transvilka organisationer som omfattas av staten med fereringar. Ett exempel är omklassificering av denna avgränsning, och som ingår i de statens tjänstepensioner som redovisas som konsoliderade resultat- och balansräkningarna personalkostnad i statens årsredovisning men och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2, skilt från verksamhetens kostnader i den berörda Statliga myndigheter m.m. myndigheten Statens pensionsverks årsredo-

visning. I några fall följer inte myndigheterna de

resultat- och balansräkningsscheman som är 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. generellt föreskrivna. För affärsverken gäller

dessutom särskilda uppställningsformer. Detta Gemensam brytdag medför att vissa resultat- och/eller balansposter

måste omklassificeras innan konsolidering görs. Den 12 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med

Motpartsavstämning är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta

möjligt har inte heller jämförelsetalen i års- För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. redovisningen för staten ändrats. Nedan beskrivs inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ett antal ändringar hos myndigheter. fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- Försäkringskassan avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet Försäkringskassan har utvecklat principerna för differenser över angivna beloppsgränser är sedan värdering av fordringar på bidragsskyldiga några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är avseende underhållsstöd som Kronofogdedifferenserna också beloppsmässigt nu så myndigheten administrerar. Förändringen har begränsade i relation till helheten att de inte kan medfört att fordringarnas värde ökar. Jämanses påverka resultat- eller balansräkningen i förelsetalen har ändrats för 2007 så att Övriga någon utsträckning som har materiell betydelse. fordringar ökar med 196 miljoner kronor,

intäkter av bidrag och årets överskott ökar med

136 miljoner kronor och nettoförmögenheten 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. med ytterligare 60 miljoner kronor utöver

förändringen av 2007 års överskott.

Balansposter i försvarssektorn

Metoderna för redovisning av pågående nyan- Centrala studiestödsnämnden läggningar, förskott samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har vidareutvecklats i Centrala studiestödsnämnden har gjort förändsyfte att ge en så rättvisande bild som möjligt av ringar på flera punkter av sina metoder för de verkliga externa händelserna. De förändringar värdering av fordringar och förluster. En förändsom gjorts på central nivå neutraliserar till stor ring är att man gått över till nuvärdesberäkning del de förändringar som gjorts av principerna av fordringarna. Om de osäkra fordringarna hade hos berörda myndigheter (Försvarets materiel- beräknats utan nuvärde hade de blivit verk m.fl.). Beroende på transaktionernas 4,5 miljarder kronor högre. En annan förändring komplexitet har det inte varit möjligt att räkna är att räntan beräknas som ett genomsnitt av de om jämförelsetalen för 2007 och totalt sett senaste sex årens räntesatser. Detta har påverkat bedöms inte heller effekterna vara så stora att de beräkningen av det osäkra beloppet i motsatt påverkar helheten i årsredovisningen för staten. riktning. Även andra förändringar har gjorts.

Jämförelsetalen har inte kunnat räknas om, utan

den sammanlagda förändringen av osäkra Övriga generella förändringar fordringar påverkar årets kostnader (se not 4 och

not 29). I övrigt har inga förändringar av redovisningsprinciperna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2008. Statens pensionsverk

Statens pensionsverk har ändrat de försäkrings- Ändrade redovisningsprinciper hos vissa tekniska riktlinjerna i beräkningarna av avsättmyndigheter ningen för det statliga tjänstepensionsåtagandet.

Generationsdödlighet infördes i de försäkrings- Utöver ändringar i principerna för årsredo- tekniska riktlinjerna samtidigt som bruttoräntan visningen för staten som sådan, förekommer att ändrades från 2,0 till 1,9 procent. Detta ökade ändrade principer hos vissa myndigheter på- skulden med drygt 4,8 miljarder kronor. Jämverkar årsredovisningen för staten i mindre förelsetalen har inte räknats om, utan föromfattning. I de fall berörd myndighet ändrat ändringen påverkar årets kostnader (se not 6 och jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i not 43). årsredovisningen för staten såvida inte beloppet

Statens järnvägar beskrivs i det följande undantag som före-

kommer från de generella ekonomi-

Statens järnvägar har omklassificerat medel från administrativa reglerna och principerna eller från

Övriga fordringar till Långfristiga fordringar den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan

med 86 miljoner kronor. vara fråga om undantag både för en enskild

myndighet och för statens redovisning eller

statsbudgeten som helhet.

Rättelse av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo 2007 Engångseffekter

Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen

för 2007 har påverkats av följande förändringar. Engångseffekterna på statsbudgeten (se tabell

5.2, kapitel 5 Statsbudgetens utfall) kan vara

Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo 2007

hänförliga till att statsbudgetens saldo är

Miljoner kronor

kassamässigt och påverkar då oftast inte resultat-

räkningen i årsredovisningen för staten, eftersom Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2007 126 894 redovisningen där görs på bokföringsmässiga

Försäkringskassan, underhållsstöd 136 grunder med periodisering av intäkter och

kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp Justering av transfereringar, stöd för nystartsjobb 416

som redovisas som periodavgränsningsposter Resultaträkningens saldo 2007 i jämförelsekolumnen enligt årsredovisningen för staten 2008 127 446 och när likviditeten påverkas. I fall när engångs-

effekterna avser stora engångshändelser,

exempelvis intäkter av försäljning av statliga Stöd till nystartsjobb och ett anslutande belopp

bolag, kommer resultaträkningen att påverkas av redovisades 2007 felaktigt som transfereringar i

t.ex. realisationsvinster. stället för som skattenedsättning. Jäm-

förelsetalen för 2007 har ändrats så att

transfereringar till företag minskar med

Undantag hos vissa myndigheter

396 miljoner kronor, till kommuner med

18 miljoner kronor samt övriga driftkostnader

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 1 miljon kronor. Nystartsjobb redovisades

10 december 1998 dispens från kravet på att korrekt avseende de periodiserade skatterna.

redovisa fordringar och skulder avseende Ändringen ökar därmed resultaträkningens

uppbörd som redovisas på annat sätt än via saldo.

skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej

restförda uppbördsfordringar redovisade genom

Övriga ansvarsförbindelser

de gamla uppbördssystemen, för arvs- och Jämförelsetalet för 2007 avseende Övriga

gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. ansvarsförbindelser i anslutning till balans-

Statens fastighetsverk har för bidragsräkningen, har rättats med 175 miljoner kronor

fastigheter undantag från regler vilka innebär att jämfört med årsredovisningen för staten 2007.

kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte 185 miljoner kronor avser redovisade

betraktas som anläggningstillgång. ansvarsförbindelser hos Banverket, till största

Vägverket och Banverket har t.o.m. 2008 delen åtaganden avseende hyrda lokaler, som av

undantag från anslagsavräkningsreglerna som misstag inte togs in i årsredovisningen för staten

innebär att de får avräkna kostnader mot anslag föregående år. 10 miljoner kronor avser ett

det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar summeringsfel i årsredovisningen för staten

statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för 2007.

anslagsavräkning i många fall avviker från den

som annars skulle ha gällt. Från 2009 gäller

kostnadsmässig anslagsavräkning på i huvudsak

4.4.6¶Undantag från generella principer

motsvarande sätt för alla myndigheter.

m.m.

Universitet och högskolor tillämpar för en

stor mängd anslag inom grundutbildnings- För att på ett mer fullständigt sätt belysa

området en anslagsavräkningsmodell som tillämpade principer i årsredovisningen för staten

innebär att den slutliga anslagsavräkningen är Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för beroende av volymen studieprestationer upp till statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB ett visst maxbelopp, medan löpande under året (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. verklig förbrukning. Sveriges lantbruks- distributionskontot. Härigenom finansieras de universitet är undantaget från denna modell och tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig här är i stället den löpande avräkningen den- distribution av TV-utsändningar i analog och samma som den slutliga. digital form som krävs för att det ska vara

Undantag från regler på finansieringsområdet, möjligt att gradvis övergå till digitala TVexempelvis rätten eller formerna för att ta ut utsändningar. Avsikten är att distributionsavgifter eller för att ta emot bidrag och kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än donationer, förekommer, men eftersom dessa kostnaderna skulle vara för analoga inte påverkar årsredovisningen för staten annat utsändningar. än indirekt redovisas de inte här. RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran

Beslut av den typen som regeringen fattar om för TV-licensmedel uppgående till myndigheternas finansiering m.m. är inte i första 1 088 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. hand att se som undantag, utan de är att distributionsmedel på 1 244 miljoner kronor, beteckna som finansiella villkor för den enskilda netto en skuld på 156 miljoner kronor, till den myndigheten. Regeringen fattar inom detta s.k. Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit område årligen ett mycket stort antal beslut upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, inom ramen för sin styrning av de statliga eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte myndigheterna. Härutöver finns mer om- tillgång och skuld för egen räkning. Medlen fattande undantag som har direkt koppling till en kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i myndighets uppgift och som därför följer av den ordning som riksdagen beslutar särskilt. myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i RGK:s fordran och skuld har tagits bort i vissa fall av lag. årsredovisningen för staten eftersom de är

interna i staten samtidigt som Rundradio-

rörelsens redovisning inte ingår i någon statlig Undantag i fråga om utformning av myndighetens redovisningsenhet som redovisas som motpart årsredovisning eller finansiella rapportering till RGK.

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och Statsskulden säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i Statsskulden ska, enligt regeringsbeslut, sedan årsredovisningen för staten. Så långt det är 2003 konsekvent mätas inklusive derivatmöjligt görs dock redovisningen i dessa fall på instrument, som skuldbytesavtal och valutaett sätt som är jämförbart med redovisningen i terminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de statliga redovisningen värderas till nominellt inte bedöms påverka årsredovisningen för staten slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas i någon väsentlig grad. detta sätt att mäta. I årsredovisningen för staten

redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs.

efter avdrag för statliga myndigheters innehav av 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets

redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos (se även avsnittet Statsskulden i kapitel 3). Den Riksgäldskontoret konsoliderade statsskulden uppgick den

31 december 2008 till 1 062 miljarder kronor, De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om medan den okonsoliderade statsskulden uppgick (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på till 1 119 miljarder kronor. ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Transfereringar via skattekonto belopp. Kommunernas kompensation för

ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig I ett antal fall görs transfereringar i stället för att verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, göras i form av utbetalda bidrag, genom Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För skattekonto hos Skatteverket så att den årsredovisningen för staten har det dock skattskyldige inte behöver betala hela den bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock som lämnade bidrag och skatteintäkter i den av intresse att redovisa denna subvention bland konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att transfereringarna, för att på ett transparent sätt både skatteintäkter och lämnade bidrag är visa statens stöd till olika verksamheter i knappt 44 miljarder kronor högre än nettosamhället. I årsredovisningen för staten redovisas beloppen på inkomsttitlar respektive anslag i dessa transfereringar brutto i den konsoliderade statsbudgeten. resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är Transfereringar i det kommunala att om tekniken med skattekonto inte använts, utjämningssystemet skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en Den kommunalekonomiska utjämningen nettoteknisk lösning. Den generella redovisnings- redovisas på statsbudgeten varvid det generella principen ”Innehåll före form” (Substance over statsbidraget sammanförts med utjämningsform) leder därmed till slutsatsen att trans- systemet. Inkomstutjämningsavgift och kostfereringen och skatten ska redovisas brutto. nadsutjämningsavgift från kommuner och

De transfereringar som omfattas är de som landsting på sammanlagt drygt 12 miljarder redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- kronor tas in under anslaget i stället för på grupp 8100, Utgifter som redovisas som inkomsttitel. I resultaträkningen i årsredokrediteringar på skattekonto. I statsbudgeten har visningen för staten har det bedömts mest avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till rättvisande att bruttoredovisa den kommunalskattelagstiftningen, så att nedsättningar/ ekonomiska utjämningen i den konsoliderade subventioner som saknar koppling till skatte- resultaträkningen. Det innebär att både translagstiftningen redovisas som transfereringar. fereringar och skatteintäkter är 12 miljarder Nedsättningar med koppling till skattelag- kronor högre än i statsbudgeten för 2008. För stiftningen men där det av administrativa skäl är 2007 var motsvarande skillnad 11 miljarder enklare med nedsättning jämfört med ändrad kronor. skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya Momskompensation till statliga myndigheter budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- Statliga myndigheter har rätt till kompensation grupp. Den avgränsning av transfereringar som för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet tillämpas överensstämmer med nationalräken- enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) skaperna. Enligt ESA-95, European System of om myndigheters rätt till kompensation för Accounts, ska endast skatterabatter som är ett ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekviled i den ekonomiska politiken nettoredovisas. rerar medlen från Skatteverket och i stats-

budgeten redovisas kompensationen som

debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel Transfereringar till kommuner och landsting i 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigform av momskompensation heter. I skattebegreppet som ansluter till

nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på som en del av den offentliga sektorns och statens statsbudgeten samtidigt som det generella stats- skatteintäkter. Det är naturligt eftersom merbidraget till kommuner som tidigare redovisades värdesskatten ingår i myndigheternas konsumöver anslag justerats ned med motsvarande tionsutgifter i nationalräkenskaperna – där får

man således en bruttoredovisning. I resultat- som transferering, där den största delen avser räkningen i årsredovisningen för staten, liksom i PPM (hushållssektorn). myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation. Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna Resultatandelar i dotter- och intresseföretag premiepensionssystemet i hushållssektorn i

stället för som tidigare socialförsäkringssektorn, Liksom föregående år redovisas Regerings- i enlighet med principer för denna typ av system kansliets resultatandelar i dotter- och intresse- som fastställts inom Europeiska unionen. I företag avseende de fyra kvartalen 2008, med årsredovisningen för staten har viss anpassning undantag för några få fall där delårsbokslut för gjorts till detta. tidigare kvartal används. Det innebär att I redovisningen av statsbudgetens utfall dras årsredovisningen för staten på denna punkt den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som förs till premiepensionssystemet av från som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive de resultat hos dessa bolag. avgifter som avser premiepensionssystemet.

Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som

redovisas utanför men i anslutning till budgeten Överföringar till och från pensionssystemet och under utgiftstaket, redovisas utbetalda

pensioner exklusive premiepensioner. Eftersom AP-fonderna och Premiepensions- I resultaträkning, balansräkning och finansmyndigheten (PPM) inte konsolideras i års- ieringsanalys redovisas däremot åldersredovisningen för staten, kommer de över- pensionerna i sin helhet, liksom i berörd föringar som görs mellan dessa organ och staten myndighets redovisning, som en del av statens i övrigt att behandlas som externa transaktioner. transfereringar och avgifterna redovisas som en

Under året inbetalas socialavgifter och del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, ett värde att ha kvar denna redovisning av totala egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas pensionsutbetalningar från staten och motbrutto som intäkter under posten Skatteintäkter. svarande avgifter både på kostnads- och intäkts- Därefter görs löpande överföringar av den andel sidan. Det har även ett värde att se överföringen som är hänförlig till ålderspensionssystemet till till premiepensionssystemet brutto, samtidigt AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar som det kan finnas definitionsmässiga problem Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, med att bestämma vilken del av avgifterna och dessutom medel från AP-fonderna och PPM för medel tillförda från anslag som egentligen ska ses de månatliga utbetalningarna av pension. Efter som transferering till premiepensionssystemet. utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar Flödena av avgifter och rekvisition av av de medel som löpande överförts till AP- pensionsmedel delas upp på transfereringar till fonderna och PPM, i samband med att ålderspensionssystemet som nu omfattar endast pensionsrätter fastställs. AP-fonderna å ena sidan, och hushållssektorn å

De socialavgifter m.m. som inbetalas och den andra. Eftersom utbetalningarna av överförs till AP-fonderna och PPM överstiger de premiepensioner endast utgör några tiondels pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna procent av utbetalda pensioner, innebär detta att för utbetalning av pension. I resultaträkningen i huvuddelen av det nettoflöde som före 2007 årsredovisningen för staten redovisas pensions- redovisades som transferering till åldersutbetalningarna som transfereringskostnader pensionssystemet nu är en transferering till under rubriken socialförsäkring. De löpande hushållssektorn. I not 1 Skatter har sambandet överföringarna till och från AP-fonderna och med motsvarande belopp i statsbudgeten Premiepensionsmyndigheten elimineras i års- tydliggjorts. redovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fonderna och PPM redovisas

Systembolagets inlevererade överskott att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en

rättvisande bild av händelserna på detta område. Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som gäller Kronofogdemyndigheten (se ovan). Hos den myndighet som redovisar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Kronofogdemyndigheten är fr.o.m. 2008 en Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. separat myndighet från att tidigare ha redovisats Omklassificering i årsredovisningen för staten som en del av Skatteverket. I många noter har görs genom att posten Resultatandelar minskas därför Skatteverket en stor förändring i och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt jämförelse med 2007 års belopp. Det komerhållen utdelning under året (869 miljoner menteras i de flesta fall inte i noterna till resultatkronor under 2008). och balansräkningarna, med undantag för fall där

det har särskilt stor betydelse för förståelsen av

informationen.

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om 4.4.8 Värderingsprinciper inrättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. Myndigheter följer normalt generella värder- 2008/09:17). Från fonden ska finansieras det ingsprinciper för statlig redovisning i enlighet stödsystem som införts i lagen om statligt stöd med förordningen (2000:605) om årsredovisning till kreditinstitut. Fonden är avsedd att senare och budgetunderlag. Det finns dock myndigtillföras en särskild stabilitetsavgift för att tillföra heter som p.g.a. verksamhetens särart, genom fonden erforderliga medel, där samtliga dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat kreditinstitut deltar i finansieringen. Avsikten är särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser att fonden ska användas för olika åtgärder som förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr kapitaltillskott och köp av bolag, men även Undantag från generella principer ovan). direkta kostnader. Inledningsvis har fonden tillförts 15 miljarder kronor från anslag på statsbudgeten. Då fonden senare planeras Omsättningstillgångar tillföras även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta komma att användas inte för kostnader utan för värdets princip. Detta innebär att de tas upp till olika slag av finansiella tillgångar har det anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet bedömts lämpligt att inte redovisa överföringen om detta är lägre. Med verkligt värde avses från anslag som en kostnad i statens försäljningsvärde med avdrag för beräknad resultaträkning. I stället har medel förts direkt försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda från nettoförmögenheten i balansräkningen till beskaffenhet eller andra omständigheter ger balansposten Fonder. anledning till detta får det verkliga värdet

I ett senare skede är avsikten att de avgifter bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat som tas in ska redovisas som intäkter i värde som är förenligt med god redovisningssed. resultaträkningen och som avsättningar till Vidare får omsättningstillgångar tas upp över fonder. De kostnader som uppkommer avses i anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda första hand avräknas mot de avgifter som omständigheter och det samtidigt är förenligt kommit in, och då med upplösning av fond som med god redovisningssed. Osäkra fordringar motsvarande tillförsel av medel. Om däremot redovisas med det belopp varmed de beräknas fondens kapital går under 15 miljarder kronor är inflyta. Fordringar och skulder i främmande avsikten att resultaträkningens saldo ska valuta värderas till balansdagens kurs. påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insättningsgarantifonden. Regeringen kommer att bevaka utvecklingen, så

Anläggningstillgångar sker medan avräkning mot inkomsttitlar för

skatt görs det år då betalning sker respektive Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- erhålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas värde med avdrag för ackumulerade av- det år till vilket utgiften respektive inkomsten skrivningar. Avskrivningstider anpassas till hänför sig. I anslagsförordningen (1996:1189) respektive tillgångs förväntade ekonomiska livs- har regeringen specificerat närmare hur dessa längd. regler ska tillämpas. En viktig punkt är

preciseringen av skattebegreppet som även ges

uttryck i statsbudgetens indelning som även Aktier och andelar utgår från nationalräkenskapernas klassificering

av olika typer av transaktioner och där Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår har värderats enligt kapitalandelsmetoden. bland skatterna. Att utgifter respektive Metoden innebär att statens andel av företagens inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de egna kapital tas upp som en tillgång i balans- hänför sig till, innebär i praktiken vanligen att de räkningen. Årets andel av företagens resultat tas upp om faktura kommit in eller avsänts redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens under året eller i nära anslutning till årsskiftet dotter- och intresseföretag redovisas enligt fram till en s.k. brytdag. Däremot tas beräknade kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag kostnader och intäkter för året där faktura inte redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de mottagits eller avsänts inte upp mot anslag fall staten innehar aktier i börsnoterade företag respektive inkomsttitel. presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier Till skillnad mot vad som gäller för resultati bilagan. och balansräkningen, där olika redovisnings-

metoder och principer för ett antal specifika

poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens

anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och Statsbudgetens utfall motiveringar har redovisats för riksdagen i

budgetpropositionen eller andra propositioner. Statsbudgeten redovisas enligt de principer som Därför redovisas inte den typen av specifik följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten information i detta dokument. Även förändoch riksdagens beslut om statsbudget. ringar av struktur och innehåll för anslag och

Avgränsningen är den som följer av inkomsttitlar har redovisats i budgetproposiriksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen tionen m.m., och beskrivs därför inte. omfattar detta alla inkomster och utgifter samt Utöver anslagen och inkomsttitlarna inneandra betalningar som påverkar statens låne- håller statsbudgeten en post för Riksgäldsbehov, med undantag för vissa verksamheter där kontorets nettoutlåning och en kassamässig inkomster endast ska bidra till att täcka korrigeringspost. Den kassamässiga korrigerverksamhetens kostnader och verksamheter där ingsposten på utgiftssidan är nödvändig för att kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens budgetens saldo ska visa statens lånebehov med intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger samma avgränsning som den som gäller för ett negativt lånebehov, vilket normalt används resultat- och balansräkningen. Om en myndig- för att minska/amortera statsskulden. het eller en del av en myndighets verksamhet Nedan beskrivs skillnader mellan principerna varken har anslag på budgeten, redovisar för resultaträkningen och statsbudgeten. inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall. statsbudgeten

Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig inkomsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning som nämnts åt avseende såväl avgränsning och mot anslag för transfereringar det år då betalning struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är budgeten, utan redovisas i anslutning till

affärsverken som ingår i resultaträkningen men budgeten som ålderspensionssystemet utanför

till helt övervägande del ligger utanför stats- statsbudgeten.

budgeten. Ett annat exempel är att avgifter och I nedanstående tabell sammanfattas några

bidrag som myndigheterna får disponera skillnader mellan resultaträkningen och stats-

redovisas i resultaträkningen medan de endast budgeten.

påverkar statsbudgeten i den mån dessa

Tabell 4.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och

verksamheter har en inverkan på statens låne-

statsbudgeten

behov. Detsamma gäller affärsverkens verksam-

Resultaträkningen Statsbudgeten

heter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar Skatt Intäkt Intäkt och betalning

statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- Offentligrättsliga avgifter Intäkt Inkomst

på inkomsttitel

ningar (kassamässigt) eller av utgifter och

Avgift av tillfällig natur Intäkt Utgiftsreduktion på inkomster. I resultaträkningen görs redo-

eller mindre omfattning anslag visningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs.

Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på av intäkter och kostnader. anslag eller

Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där inkomsttitlar

anslagen är grupperade i utgiftsområden Erhållna bidrag som Intäkt Ingen påverkan på

används i verksamheten anslag eller respektive politikområden och inkomsttitlarna i inkomsttitlar

inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot

Transfereringar Kostnad Utbetalning indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser (lämnade bidrag m.m.)

av poster i resultaträkningen och statsbudgeten Avsättningar för framtida Kostnad (intäkt) Ingen påverkan på

åtaganden anslag eller låter sig därmed ofta inte göras, utan

inkomsttitlar dokumenten kompletterar i stället varandra. (kostnad fr.o.m.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala 2009)

kostnader och intäkter under året. Balans- Löner, varor och tjänster Kostnad Utgift (kostnad

fr.o.m. 2009) räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs.

Andel av företags Intäkt/kostnad Inkomst vid tillgångar och skulder per den 31 december.

vinst/förlust enligt kapital- utdelning Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa andelsmetoden

händelser i statsbudgeten medan resultat- Orealiserad valutavinst/ Intäkt/kostnad Ingen påverkan på

förlust och upplupen anslag eller räkningen är oförändrad.

ränta inkomsttitlar

En stor principiell skillnad är att i resultat-

räkningen elimineras alla poster som avser

Skatter redovisas som intäkter i resultattransaktioner mellan myndigheter. Det gäller

räkningen, medan i statsbudgeten redovisas köp och försäljning av tjänster eller varor mellan

intäkter som är hänförliga till det aktuella året myndigheter liksom bidrag mellan myndigheter.

med korrigeringsposter för betalda skatter så att Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter

slutsumman blir kassamässig. Även intäktsoch skatter som statliga myndigheter betalat och

definitionen skiljer sig åt. Intäkter eller redukpremier för det statliga tjänstepensionssystemet

tioner som inte tagits upp tidigare år påverkar som statliga myndigheter betalat till Statens

skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i pensionsverk. I statsbudgeten bruttoredovisas

statsbudgeten för det aktuella året hänförs till dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på

korrigeringsposterna för uppbörds- och betalanslag och inkomster på inkomsttitel.

ningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste

En annan stor skillnad är att ålderspensions-

inkomstposten både i resultaträkningen och avgifterna från andra än statliga myndigheter

statsbudgeten och principerna och redovisbruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen

ningssättet sammanfattas närmare ovan. samtidigt som de faktiska utbetalningarna av

För olika typer av avgifter och bidrag pensioner i ålderspensionssystemet redovisas

redovisas intäkter i resultaträkningen, medan i som kostnader. I statsbudgeten däremot netto-

fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag

redovisas inkomster. Med inkomster avses här för utbetalningarna till pensionssystemet in-

vanligen de inkomster där faktura utfärdats klusive premiepensionssystemet, medan utbetal-

under året eller i omedelbar anslutning till året ningarna av pensioner inte framgår av stats-

före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras

av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovisas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i resultaträkningen, medan utgifter redovisas i statsbudgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upplupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbudgeten om inte faktura eller motsvarande har kommit. Från och med 2009 redovisas dessa poster i huvudsak med kostnader även i statsbudgeten.

Motsvarande gäller för ett antal andra transaktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med eventuell betalning.

4.5 Noter Avgår: Avgifter till

ålderspensionssystemet -178 031 -168 944

4.5.1¶Noter till resultaträkningen Avgår: EU-skatter -7 237 -7 240

Justering till belopp enligt ÅRS 2007 1 246

Not 1 Statens skatteintäkter enligt Skatteintäkter statsbudgetavgränsning 786 273 819 282

Tillkommer, avgränsningsskillnader Miljoner kronor m.m.

2008 2007 Skatter hänförliga till tidigare år Direkta skatter på arbete varav 2007 7 449 7 371 Inkomstskatter 550 723 523 867 varav 2006 161 -302 Skattereduktioner m.m. -139 015 -122 029 Övriga direkta skatter på arbete 85 189 81 175 Avgifter till ålderspensionssystemet 178 031 168 944 Summa Direkta skatter på arbete 496 897 483 013 Avgifter till premiepensionssystemet 25 111 23 920

Skatt på kapital

Eliminering av statens

Skatt på konsumtion och insatsvaror

det slutliga utfallet för taxeringen inte känt Inlevererat överskott från AB Svenska

förrän i december året efter det aktuella årets Spel 3 602 3 657

utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 1 924 3 399 därför till viss del på bedömningar. Även om

Summa Skatt på konsumtion och man vid tidpunkten för årsredovisningen kan

skatteintäkterna.

Direkta och indirekta skatter på arbete ökade Justering till belopp enligt ÅRS 2007 -8 064

med 32,2 miljarder kronor jämfört med 2007. Totala skatteintäkter 1 486 164 1 473 288 Därav ökade inkomstskatterna med Avgår: Kommunala inkomstskatter -514 623 -479 068 26,9 miljarder kronor och skattereduktionerna

ökade med 17 miljarder kronor. Arbetsgivar-

avgifterna ökade med 21,5 miljarder kronor. statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivar- kommunsektorn och ålderspensionssystemet avgifter förklaras framför allt av ökad utbetalas av staten löpande för att sedan regleras sysselsättning och högre lönenivåer. Ökningen när slutlig taxering fastställs. av skattereduktionerna beror till största delen på Den redovisning av skatteintäkter som görs i utökade jobbskatteavdrag. Arbetsgivaravgifterna resultaträkningen avviker på några punkter från utgörs i princip av lönesumman multiplicerad den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- statsbudgeten görs omföringar och en finare summan 2008 med 5,8 procent medan avgifts- indelning av vissa poster för att tydligare satsen var oförändrad och uppgick till redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. 32,42 procent. Myndigheternas arbetsgivar- Den del av den statliga ålderspensionsavgiften avgifter är inomstatliga och har eliminerats. som går till premiepensionssystemet läggs i Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. resultaträkningen till skatteintäkterna trots att

Jämfört med 2007 minskade skatt på kapital systemet numera ses som en del av hushållsmed 43 miljarder kronor eller 21 procent. Skatt sektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet på kapital från hushåll minskade med Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). 28,5 miljarder kronor eller 58 procent framför En annan väsentlig skillnad jämfört med allt till följd av minskade kapitalvinster, bl.a. på statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende grund av att Stockholmsbörsen föll med statligt anställda elimineras i resultaträkningen. 42 procent. Skatt på företagsvinster minskade I resultaträkningens skatteintäkter ingår den med 13,8 miljarder kronor på grund av kommunalekonomiska utjämningen som nettoföretagens lägre vinster. Intäkter från fastighets- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. skatt minskade med 3,3 miljarder kronor. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm-

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade ningsavgift från kommuner och landsting på med 19 miljarder kronor eller 4,8 procent. Därav sammanlagt 12,3 miljarder kronor redovisas ökade intäkter av mervärdesskatt med under anslaget för kommunalekonomisk ut- 15,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av jämning varför statsbidragen till kommunerna mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad minskats med motsvarande belopp på privat konsumtion i löpande priser (i fasta priser statsbudgeten. I resultaträkningens skatteminskade konsumtionen 2008 med 0,2 procent intäkter ingår också mervärdesskatt med enligt NR:s preliminära utfall). Momsintäkterna 43,7 miljarder kronor för kommuner och har också påverkats positivt av byggföretagens landsting som nettoredovisas på statsbudgetens ändrade redovisning vilket givit en engångsvis inkomstsida (nettoredovisningen går mot en intäkt 2008 på 8 miljarder. Mervärdesskatt inkomsttitel som inte ingår i statens skatteredovisas av Skatteverket och Tullverket. I intäkter/skatteinkomster). När nuvarande beloppet mervärdesskatt, 300 miljarder kronor, ordning infördes justerades statsbidragen till ingår återbetald mervärdesskatt till statliga kommuner ned med motsvarande belopp på myndigheter med 23,4 miljarder kronor. statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredo- Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket visningen för staten har den kommunalelimineras för att inte påverka det konsoliderade ekonomiska utjämningen och kommunmomsen utfallet. Skatt på vägtrafik ökade med 3 miljarder bruttoredovisats, vilket innebär att både kronor eller 23 procent bl.a. till följd av att den inkomster och transfereringar till kommuner är skatt på trafikförsäkringspremier som började 56 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för gälla 1 juli 2007 nu ingår med ett helårsutfall. 2008. Övriga intäkter av punktskatter har förändrats i I kolumnen för jämförelsetalen från 2007 begränsad omfattning, vilket beror på en låg redovisas för varje skatteslag de utfall för 2007 utvecklingstakt för intäkter av energi och som beräknats under våren 2009 efter 2007 års koldioxidskatt. Den del av skatteintäkterna som taxering och som överensstämmer med motavser kommunala inkomstskatter och går till svarande uppgifter i redovisningen av Statskommunerna ökade med 35,6 miljarder kronor. budgetens utfall. Dessa avviker något för varje

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in enskilt skatteslag från de belopp som beräknades till staten främst genom Skatteverket och när resultaträkningen för 2007 togs fram redovisas både i statens resultaträkning och i eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall.

periodiserade skatter som redovisades i årsredo- Lantmäteriet 545 554 visningen för staten 2007.

Statens fastighetsverk 463 461 Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre Karolinska institutet 454 452

skatteintäkter jämfört med den beräkning av

Lunds universitet 429 408 2007 års skatt som gjordes våren 2008 avser

Skatteverket 398 338 4,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital.

Statens jordbruksverk 395 359 Inkomstskatter bland Direkta skatter på arbete

Exportkreditnämnden 371 515 blev 1,2 miljarder högre medan skattereduktionerna blev 1,3 miljarder lägre. Bland indirekta skatter på arbete blev arbetsgivar- Affärsverk

lägre. Hushållens kapitalskatter blev Sjöfartsverket 105 72 7,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2007.

Övriga 5 226 5 504

Summa uppdragsverksamhet 29 939 25 829

Not 2

Andra ersättningar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen 8 353 11 436

Miljoner kronor

Post- och telestyrelsen 2 100 1

2008 2007

Rikspolisstyrelsen 882 856

Offentligrättslig verksamhet

Statens fastighetsverk 635 45

Vägverket 448 492 Kronofogdemyndigheten 1 412 -

Exportkreditnämnden 415 934 Luftfartsstyrelsen 1 012 867

Centrala studiestödsnämnden 193 198 Vägverket 911 774

Lantmäteriet 784 784

Övriga 1 716 1 758 Banverket 514 564

Summa andra ersättningar 14 742 15 720

Rikspolisstyrelsen 495 478

Total summa 58 243 54 285

Centrala studiestödsnämnden 401 402

Bolagsverket 394 376

Läkemedelsverket 342 378 Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 4 miljarder kronor eller 7,3 procent.

Patent- och registreringsverket 336 354

Ökningen beror till stor del på att Försvarets

Elsäkerhetsverket 311 309

materielverk ökat andelen externa uppdrags-

Skatteverket 15 1 017

intäkter samt att Svenska kraftnäts uppdragsintäkter ökat beroende på högre elpriser under

Affärsverk

året.

Luftfartsverket 3 280 3 160

Intäkter av avgifter utgör ersättning som

Sjöfartsverket 1 440 1 415

betalas till staten för en motprestation. Svenska kraftnät 10 10 Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att till- Övriga 1 905 1 848 handahålla varor och tjänster. Andra ersättningar

Summa offentligrättslig verksamhet 13 562 12 736 som redovisas i noten utgör ersättningar som

inte betraktas som avgifter. Uppdragsverksamhet I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet,

Försvarets materielverk 3 950 1 563

uppdragsverksamhet eller är att betrakta som Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga annan ersättning. avgifter för stämningsmannadelgivning, pass-

hantering, nationella ID-kort och ansökan om Offentligrättsliga avgifter prövning av olika ärenden. De offentligrättsliga avgifterna är så kallade Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut tvingande avgifter där riksdagen beslutar att avgift för att bevilja studiestöd och för att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara administrera återbetalningen av studielånen. avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas registreringar. ekonomiska förhållanden. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll

Under 2008 uppgick dessa intäkter till och tillsyn av läkemedel, medicintekniska 13,6 miljarder kronor vilket är en ökning med produkter och vissa andra produkter som med 0,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. hänsyn till egenskaper eller användning står Totalt redovisar omkring 130 myndigheter läkemedel nära. offentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd Patent- och registreringsverket tar ut avgifter verksamheter. för patent- och varumärkesregistreringar.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsallmänna och enskilda mål och avgifter i mål om avgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom betalningsföreläggande m.m. Motsvarande tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. avgifter redovisades föregående år av behörighetsavgifter och ersättning för provade Skatteverket. produkter s.k. provningsavgifter.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter Skatteverkets offentligrättsliga avgifter avser i omfattar bl.a. registrering och övervakning av huvudsak avgifter för uppdatering av folkluftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande bokföringsuppgifter. Skatteverket redovisade av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tidigare avgifter som nu tas ut av Kronofogdetillstånd, auktorisering, övervakning och inspek- myndigheten. tion. Flygbolag som transporterar passagerare Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som från en svensk flygplats betalar en avgift till innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs- Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfarts- avgifter och passageraravgifter, redovisas som styrelsen en gemensam avgift för säkerhets- offentligrättsliga avgifter. kontroll av passagerare och bagage, GAS. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar farleds- och lotsavgifter. bl.a. avgifter för auktorisation av fordons- Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertitillverkare, yrkesförare och andra förare. fikat som offentligrättslig avgift. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva Uppdragsverksamhet linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil som inte klassificerats som offentligrättsliga, i samt avgifter för förarprov, körkort samt för regel försäljning av sådana varor och tjänster som lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken räknas också den verksamhet som avses i det debiteras i samband med uppbörd av generella bemyndigandet i 4 § avgiftsfordonsskatt. förordningen (1992:191). Enligt paragrafen får

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift avgifter inom fastighetsbildningsområdet och för till exempel publikationer, uthyrning av expeditionsavgifter som ska finansiera lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om 2008 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet lagfart vid köp av fastighet. med 4,1 miljarder kronor och det är cirka 200

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd huvudsakligen banavgifter för trafik på statens verksamhet. järnvägsanläggningar. Försvarets materielverks (FMV:s) uppdrags-

verksamhet omfattar försäljning av materiel,

utbildning, sålda tjänster samt försäljning av tagarnas eventuella framtida kundförluster. provverksamhet. FMV:s uppdragsintäkter har Garantin är frivillig för företagen och premiens ökat med 2,4 miljarder kronor, beroende bl.a. på storlek sätts på marknadsmässiga grunder. att Försvarsmaktens andel av orderstocken Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet minskat medan övriga kunders andel har ökat för transport av elektricitet via stamnätet och under de senaste åren. Bland större uppdrag till utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har andra kunder dominerar export av Jas Gripen till dessutom ansvaret för att balansera den Ungern och Tjeckien. nationella produktionen och förbrukningen av

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar el. Detta sker genom att ett antal företag drift och underhåll samt om- och nybyggnader (balansansvariga) åtagit sig att planera sin av statens järnvägsanläggningar. Dessutom tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt bedrivs konsultverksamhet inom bland annat uttag (förbrukning) så att dessa balanserar projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg- varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ningar, tekniska tjänster för underhåll och ekonomisk reglering av obalanserna vilka redoinvesteringar, rådgivning m.m. visas som köpt respektive såld balanskraft i

Den största delen av Vägverkets uppdrags- Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft verksamhet består av produktion som omfattar redovisas under verksamhetsgrenen Systemprojektering, byggande, drift och underhåll av intäkter – el hos Svenska Kraftnät. Dessa det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. intäkter ökade med 1,4 miljarder kronor, vilket Vidare ingår exempelvis försäljning av främst beror på det högre elpriset. Under 2008 information ur bilregistret. var elpriset 75 procent högre i genomsnitt

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård jämfört med föregående år. och behandling på landets LVM-hem (lagen om Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamvård av missbrukare) och särskilda ungdoms- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på hem. Den del av verksamhetens kostnader som affärsverkets flygplatser och uthyrning av inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras lokaler. Intäkterna inom detta område har ökat med avgifter från kommuner. under året, vilket till största delen kan förklaras

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- med passagerarökningen som bidrar med ökad fattar bl.a. grundläggande geografisk information efterfrågan på kommersiella tjänster och och fastighetsinformation. produkter som erbjuds på flygplatserna.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut Affärsverket Statens järnvägars intäkter består hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg men bedriver även annan uppdragsverksamhet, och fartyg. såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk-

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning sjömätning och från konsultuppdrag inom och forskning. affärsverkets kompetensområde.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- Andra ersättningar utbildning och forskning, tidskrifter och Andra ersättningar är oftast intäkter utan publikationer samt rådgivning och annan motprestation. Dessa intäkter har minskat med 1 liknande service. miljard kronor jämfört med 2007.

Skatteverkets uppdragsverksamhet avser Den största minskningen av uppbördsintäkter ersättning från AP-fonderna och PPM för arbete redovisar Inspektionen för arbetslöshetsmed uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. försäkringen där intäkterna blev 8,4 miljarder

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet kronor, vilket är en minskning med 3,1 miljarder avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- kronor jämfört med 2007. Huvudorsaken är att tionen. under 2008 har den förhöjda finansierings-

Exportkreditnämnden har till uppgift att avgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift som stödja svensk export och utveckla svenskt motsvarar 33 procent av den under månaden näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättexportkreditgarantier och investeringsgarantier. ningen vid respektive arbetslöshetskassa. Vid Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- beräkningen av arbetslöshetsavgiften finns en

inbyggd begränsningsregel som innebär att ingen Försäkringskassan kassa ska behöva betala mer än 300 kronor per - assistansersättning 3 856 3 497 arbetande medlem i arbetslöshetsersättning. - underhållsstöd 1 699 1 764

Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Post- och telestyrelsen där

Erhållna bidrag vid universitet och intäkterna blev 2,1 miljarder kronor. Dessa avser högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 278 4 451 likvid från auktion av frekvenser för nästa

Ökningen av Statens fastighetsverks andra

ersättningar beror i huvudsak på försäljning av

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är fastigheten Uggleborg 12 i Stockholm, vilken

relaterade till utförda prestationer. Bidragsgenererade en reavinst på 0,6 miljarder kronor.

intäkterna har totalt sett minskat med

Vägverkets andra ersättningar avser

1 048 miljoner kronor. ersättningar från framförallt kommunsektorn

När det gäller bidragen från EU minskade för utförda arbeten på icke statliga vägar.

dessa med 1 459 miljoner kronor. De lägre

Exportkreditnämndens andra ersättningar

intäkterna beror på att man ännu inte rekvirerat avser återvunna skadebelopp i form av kapital

medel från EU när det gäller bidrag från EG:s och räntor. Exportkreditnämndens minskade

socialfond för perioden 2007–2013. Dessa medel intäkter av andra ersättningar med 0,5 miljarder

administreras av Rådet för Europeiska socialkronor avser nettoåtervinning.

fonden i Sverige (ESF-rådet). Administrationen

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redo-

av dessa bidrag avseende gamla programperioden visar återkravsintäkter. Om en studerande

redovisades av Arbetsförmedlingen. avbrutit studierna utan att meddela CSN eller

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av har en högre inkomst än vad som meddelats i

bidragen från EU och bidragen till gårdsstöd och ansökan skapas ett återkrav.

djurbidrag ökade med 718 miljoner kronor

medan miljöstöd m.m. minskade med

517 miljoner kronor.

Not 3

Redovisningen av bidragen från EU är

Intäkter av bidrag

periodiserade, dvs. intäkten redovisas under det

år den är hänförlig till, vilket avviker från

Miljoner kronor

redovisningen på inkomsttitlar.

2008 2007

Av bidragsintäkterna från EU är

EU-bidrag

10 107 miljoner kronor medel som brutto-

Statens jordbruksverk

redovisas på statsbudgeten hänförliga till

kommuner för kommunernas andel av kost- Länsstyrelserna naden för statlig assistansersättning samt in- - bidrag från EG:s regionalfond täkter avseende underhållsstöd från bidrags- 2000–2006 141 1 082 skyldiga. - bidrag från EG:s regionalfond Bidragen till universitet och högskolor avser 2007–2013 81 -

huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex.

företag inom och utom Sverige samt från olika Arbetsförmedlingen forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. - bidrag från EG:s socialfond forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna perioden 2000–2006 605 1 820

belopp för universitet och högskolor utgör

799 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i Övriga EU-bidrag 2 077 1 748 sammanställningen bidrag till universitet och Summa EU-bidrag 12 811 14 270 högskolor.

Not 4 Kostnad resp. återföring av reservation Transfereringar för förluster i utlåningsverksamheten,

Centrala studiestödsnämnden -651 503 Miljoner kronor Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Kammarkollegiet 3 182 3 153

2008 2007 Socialförsäkring 438 751 427 972

Bistånd m.m., migration och

Allmänna bidrag till kommuner 120 734 123 709 integration Arbetsmarknad 40 106 48 786 Bistånd och andra internationella Överföring till premiepensionssystemet 27 546 26 387 bidrag (bidrag till organisationer),

Styrelsen för internationellt

bidrag, migration och integration

Nettoöverföring till

Summa transfereringar till hushåll 501 846 496 451

Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori och syfte.

Transfereringar till företag

Transfereringar 2008 2007 Arbetsmarknadspolitik

Lönebidrag och Samhall m.m.,

Transfereringar till hushåll

Arbetsförmedlingen 9 383 8 823

inkl. hushållens övriga organisationer

Köp av arbetsmarknadsutbildning Socialförsäkring (Försäkringskassan) m.m., Arbetsförmedlingen 844 126 Ålderspensioner vid sidan av Anställningsstöd, Skatteverket 171 1 602 statsbudgeten 199 249 185 716

Summa arbetsmarknadspolitik till

Premiepensioner 825 461 företag 10 398 10 551 Ekonomisk äldrepolitik 42 591 43 738 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 94 035 98 939 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik varav sjukpenning och m.m., Statens jordbruksverk 11 751 11 200

rehabilitering m.m. 23 442 28 051 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda varav sjuk- och aktivitetsersättning 61 564 61 927 utbildningssamordnare,

Summa socialförsäkring till hushåll 417 167 406 605

Kulturpolitik, Kammarkollegiet 1 275 1 227

Forskningspolitik, Verket för Arbetsmarknadspolitik innovationssystem 1 217 1 148 Arbetslöshetsersättning och Regionalpolitik m.m., Verket för aktivitetsstöd 20 259 26 095 näringslivsutveckling 1 378 783 varav Arbetsförmedlingen 13 521 19 723 Regionalpolitik, Länsstyrelserna 595 682 varav Försäkringskassan 6 738 6 372 Transportpolitik, Trafikupphandling,

Rikstrafiken 1 097 1 173 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

Summa transfereringar till företag 36 607 37 863 Summa Avgiften till Europeiska

gemenskapen 31 080 26 498

Transfereringar till kommuner

Bistånd och andra internationella

Allmänna bidrag till kommuner

bidrag, Styrelsen för internationellt

Kommunalekonomisk utjämning till

Summa transfereringar till utlandet 55 168 48 216

kommuner, Skatteverket 54 826 63 320 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 19 978 18 761 Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet

Summa Allmänna bidrag till kommuner 120 734 123 709

Överföring till AP-fonderna 3 542 5 916

Summa nettoöverföring till

Socialförsäkring (Hälso- och

ålderspensionssystemet 3 542 5 916

sjukvårdspolitik), Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Socialstyrelsen 21 584 21 367

Total summa transfereringar 767 539 761 746

Tandvårdsförmåner (Hälso- och sjukvårdspolitik), Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 042 884 Transfereringar utgörs av medel som staten via

myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I Arbetsmarknadspolitik huvudsak sker transfereringar från anslag på Anställningsstöd m.m. till kommuner statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av och landsting, Skatteverket 1 509 4 965 att staten inte erhåller någon motprestation. Arbetsmarknadspolitik, Många transfereringar är dock förknippade Arbetsförmedlingen 2 785 2 211

med någon form av villkor. Ett exempel är varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 150 1 203 aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där Summa arbetsmarknadspolitik till kravet är att mottagaren deltar i ett arbets-

kommuner 4 294 7 176

marknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell Utbildningspolitik, Skolverket: med transfereringar uppdelade i delområden. Maxtaxa i barnomsorgen, 3 657 3 656 Därefter specificeras transfereringarna utifrån Fortbildning av lärare 377 42 mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- Övrig utbildningspolitik, Skolverket 562 283 het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som Summa utbildningspolitik till erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner 4 596 3 981 kommuner, utlandet samt ålderspensions-

systemet. Hushåll innefattar enskilda personer Integrations- och migrationspolitik, och ideella organisationer och föreningar till- Migrationsverket (2007 även hörande hushållssektorn samt premiepensions- Integrationsverket) 7 126 5 613

systemet. Ersättning vid arbetsoförmåga,

Med socialförsäkring avses i princip trans- Försäkringskassan 1 211 965

fereringar som hanteras av Försäkringskassan. Övrigt 9 789 9 605

Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk Summa transfereringar till kommuner 170 376 173 300 familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga

som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, Transfereringar till utlandet arbetsskadeersättning och vissa stöd till funk- BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 21 960 17 512 tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands- Mervärdesskattebaserad avgift, ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Skatteverket 4 323 4 475 Socialstyrelsen. Storbritanniens budgetreduktion, De totala kostnaderna för transfereringar i Kammarkollegiet 437 379

form av lämnade bidrag m.m. ökade med Tullavgift, Tullverket 3 577 3 707 5,8 miljarder kronor mellan 2007 och 2008 men i Jordbrukstull, Tullverket 617 345 förändringen ingår både stora ökningar och Jordbruksavgifter, Statens minskningar. Jordbruksverk 166 80

Transfereringar till hushåll Kostnaden för sjukpenning minskade med Transfereringar till hushåll har under 2008 ökat 4,6 miljarder kronor eller 16 procent 2008 vilket med 5,4 miljarder kronor netto men innefattar förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt både stora ökningar och minskningar. minska. Sjuk- och aktivitetsersättningen minsk-

De transfereringar som redovisas avser ade med 0,4 miljarder kronor eller 0,6 procent då utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- antalet personer som uppbär ersättningen har avgift. Den del av den statliga ålderspensions- minskat markant för första gången sedan dessa avgiften som går till premiepensionssystemet förmåner infördes. I december 2008 var (13,4 procent 2008) finns med bland trans- ohälsotalet det lägsta sedan i januari 2000. fereringar till hushållssektorn men redovisas Inom området ekonomisk familjepolitik separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i ökade föräldraförsäkringen med 1,5 miljarder statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och medan kostnaderna för barnbidragen minskade är en betalning från anslag till pensionssystemet något. Demografiska faktorer styr i hög grad för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de kostnadsutvecklingen inom området. Kostpersoner som uppbär sjukpenning och andra naderna har ökat för föräldraförsäkringens sociala förmåner. Överföringarna till och från förmåner; havandeskapspenning, föräldra- AP-fonderna nettoredovisas dock under penning och tillfällig föräldrapenning samt i viss rubriken Nettoöverföring till AP-fonderna och mån även vårdbidraget. ingår därför inte i transfereringar till hushåll. Nettoöverföring till premiepensionssystemet Överföringen till premiepensionssystemet var redovisas som transferering till hushåll mot 28,4 miljarder kronor 2008, 1,5 miljard mer än bakgrund av att systemet numera i national- 2007. räkenskaperna ses som en del av hushållssektorn

Transfereringar till hushåll avseende social- (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsförsäkringen ökade med 10,6 miljarder kronor upplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan allmänna pensionsavgifter och statliga åldersav statsbudgeten ökade med 13,5 miljarder pensionsavgifter som överförts till premiekronor eller 7,3 procent. Ökningen beror främst pensionssystemet, med avdrag för utbetalda på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomst- premiepensioner (0,8 miljarder kronor), vilka utvecklingen i samhället ligger till grund för det ingår i utbetalda ålderspensioner. inkomstindex som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av för- Transfereringar till företag månerna inkomstpension och tilläggspension. Transfereringar till företag har under 2008 Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även minskat med 1,3 miljarder kronor. kommunernas betalningsansvar och ökade med Anställningsstöd i form av nedsättningar av 1,6 miljarder kronor eller 9 procent, se vidare skatter har minskat med 1,4 miljarder. Till viss avsnittet Realekonomisk fördelning av stats- del motsvaras den minskningen av ökade budgeten i statsbudgetens utfall. De ökade kost- kostnader för Köp av arbetsmarknadsutbildning naderna för assistansersättning beror dels på att samt Lönebidrag och Samhall som ökade med fler personer beviljas ersättning, dels på att fler 0,7 respektive 0,6 miljarder kronor. Inom assistanstimmar beviljas per person. områdena Livsmedelspolitik och Regionalpolitik

Bland transfereringar till hushåll har kost- ökade kostnaderna med 0,6 miljarder kronor naderna för arbetsmarknadspolitik däremot vardera medan området Transportpolitik minskat med 5,6 miljarder kronor. Arbetslös- minskade med 0,5 miljarder kronor. hetsersättningen har minskat med 6,2 miljarder Transfereringar finansierade med EU-medel kronor då färre personer fick ersättning. för programperioden 2007–2013 uppgår till Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 9 037 miljoner kronor. Dessa avser till allra 1,1 miljarder främst till följd av att antalet största delen transfereringar till företag. Av personer med garantipension minskar och att beloppet avser 8 812 miljoner kronor livsmedelsantalet personer med inkomstgrundad ålders- politik och landsbygdspolitik där medlen betalas pension ökar. ut av Statens jordbruksverk. 181 miljoner kronor

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda avser regionalpolitik och medlen betalas ut av kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och Verket för näringslivsutveckling. aktivitetsersättning fortsatt att minska.

Transfereringar till kommuner Transfereringar till kommunerna inom Transfereringarna till kommuner minskade totalt utbildningspolitiken ökade med 0,6 miljarder med 2,9 miljarder kronor. bl.a. avseende fortbildning av lärare, förstärkning

De allmänna bidragen till kommuner av basfärdigheter och stöd till vuxenminskade med 3 miljarder kronor. De innefattar utbildningen. den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgeten varvid det Transfereringar till utlandet generella statsbidraget sammanförts med Bland transfereringar till utlandet har avgiften till utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift Europeiska unionen ökat med 4,5 miljarder och kostnadsutjämningsavgift från kommuner kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till och landsting på sammanlagt 12,3 miljarder skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. kronor redovisas under anslaget för kommunal- Den BNI-baserade avgiften står för merparten ekonomisk utjämning varför statsbidragen till av ökningen. Det beror främst på en extra kommunerna minskat med motsvarande belopp inbetalning i december 2008 till följd av en på statsbudgeten. I de allmänna bidragen till justering av BNI-avgiften för åren 1995–2007. kommuner ingår också mervärdesskatt för Jordbruksavgifterna har ökat med 0,4 miljarder, kommuner och landsting som nettoredovisas på vilket beror på avgiften till den tillfälliga fonden statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras för omstrukturering av EU:s sockersektor. statsbidragen till kommuner ned med mot- Kostnaden för biståndsverksamhet och intersvarande belopp. Kommunernas kompensation nationella bidrag genom Sida och Regeringsför ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig kansliet ökade med 0,4 respektive 1,8 miljarder verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket kronor. minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 43,7 miljarder 2008. I Nettoöverföring till AP-fonderna resultaträkningen i årsredovisningen för staten Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till har den kommunalekonomiska utjämningen och AP-fonderna har minskat med 2,4 miljarder kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- kronor. bär att både transfereringar till kommuner och Överföringen till AP-fonderna avser skillskatteintäkter är 56 miljarder kronor högre än i naden mellan inbetalda socialavgifter och allstatsbudgeten för 2008. Kompensation för männa pensionsavgifter samt de statliga åldersmervärdesskatt till kommuner och landsting var pensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena 4 miljarder högre än 2007 till följd av ökad sidan och de medel som rekvirerats från kommunal konsumtion. fonderna för utbetalda pensioner å den andra.

Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har minskat med 8,5 miljarder kronor. Anslagsnivån har sänkts Not 5 med 12 miljarder 2008 för att neutralisera Avsättning till / upplösning av fonder effekterna av införandet av den kommunala

Miljoner kronor

fastighetsavgiften men kommunsektorn har

2008 2007 samtidigt tillförts 5 miljarder kronor.

På arbetsmarknadspolitikens område har Kärnavfallsfonden 1 612 994 anställningsstöd i form av nedsättningar av Insättningsgarantifonden 1 464 1 111 skatter minskat med 3,5 miljarder kronor. Till Stabilitetsfonden 110 viss del motsvaras den minskningen av ökade Försäkringskassans fonder 84 6 kostnader för Lönebidrag och Samhall som Batterifonden 39 21

asylsökande i mottagningssystemen ökat och att

Migrationsverket ersätter kommunerna för deras

Avsättning till fonder i staten för 2008 avser kostnader för mottagande av ensamkommande

främst Insättningsgarantifonden samt Kärnbarn.

avfallsfonden.

finansiella avkastningen har ökat med cirka

Statens institutionsstyrelse 1 351 1 273 200 miljoner kronor jämfört med föregående år

Sveriges lantbruksuniversitet 1 328 1 206 och det tillsammans med något höjda intäkter

Migrationsverket 1 223 1 072 från instituten har gjort att avsättningen ökat.

Lantmäteriet 1 015 928 Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat Kronofogdemyndigheten 943 -

med drygt 600 miljoner kronor. Exempelvis är nettot av realisationsvinster och förluster vid

Affärsverk försäljning av värdepapper mer än 600 miljoner högre än föregående år. Även avkastningen på Luftfartsverket 1 877 1 745 reala placeringar ökade som följd av att Sjöfartsverket 705 683 inflationen var hög under större delen av 2008. Svenska kraftnät 166 156 Avgifterna från reaktorinnehavarna som bestäms Statens järnvägar 5 4 årligen av regeringen, var dock drygt 300 miljoner kronor lägre än föregående år. Övriga myndigheter 26 895 26 560

Den nyinrättade Stabilitetsfonden (se not 42)

Summa lönekostnader inklusive

har tillförts 15 miljarder kronor från anslag på arbetsgivaravgifter 101 128 98 503 statsbudgeten vilket redovisas som en överföring Eliminering av arbetsgivaravgifter -24 565 -24 084 från kapital i balansräkningen (se Redovisnings- Summa lönekostnader efter principer och tilläggsupplysningar). Ytterligare eliminering av arbetsgivaravgifter 76 563 74 419 0,1 miljarder kronor har tillförts genom avgifter och finansiella intäkter i slutet av året, vilket Pensionskostnader anges ovan. Rikspolisstyrelsen 1 607 1 309

Fondernas ändamål och vilka myndigheter

Försvarsmakten 1 569 1 584 som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av

Försäkringskassan 664 820 not 42.

Skatteverket 612 704 Regeringskansliet 541 464

Vägverket 464 415

Not 6

Arbetsförmedlingen 452 503

Kostnader för personal

Domstolsverket 419 400 Miljoner kronor Banverket 411 354

2008 2007 Lunds universitet 392 396 Lönekostnader inklusive Kriminalvården 336 310

arbetsgivaravgifter

Statens järnvägar 35 0 32,42 procent av lönesumman. Myndigheternas

inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är

Övriga myndigheter 4 047 3 760 statsinterna transaktioner och således inga

kostnader för staten och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit. Statens tjänstepensioner:

Medelantalet anställda har minskat med cirka Utbetalda pensioner 7 732 7 186

900 personer eller drygt 5 procent mellan 2007 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 6 514 2 069 och 2008.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med Eliminering av premieintäkt för statliga cirka 5 procent. Antalet poliser har ökat netto

ålderspensioner m.m. -10 104 -9 502 med nära 500 under året, medan antalet civilt

Summa pensionskostnader 18 549 14 905 anställda minskat något.

Vid Försäkringskassan minskade lönekost-

naden vilket förklaras av de uppsägningar av

Övriga personalkostnader

personal som gjordes under 2007 men även av Regeringskansliet 290 324

pensioneringar och frivilliga uppsägningar. Det Försvarsmakten 283 370

genomsnittliga antalet årsarbetare minskade från Rikspolisstyrelsen 280 321

cirka 14 000 till 12 500 mellan 2007 och 2008.

Vägverket 265 240

Det ansträngda arbetsläget inom främst den s.k.

Kriminalvården 140 141

kundmötesorganisationen har dock bl.a. lett till

Banverket 138 131 att kostnaderna för övertidsuttag har ökat.

Karolinska institutet 124 113 Den stora minskningen vid Skatteverket beror

Domstolsverket 115 112 på att Kronofogdemyndigheten från den 1

Uppsala universitet 113 107 januari 2008 blev en egen myndighet. Justerar

Försäkringskassan 112 115 man för detta har antalet årsarbetskrafter ökat

Stockholms universitet 95 115 med cirka 7 procent. Myndigheten har gjort

resursförstärkningar inom de prioriterade Skatteverket 92 139

områdena internationella transaktioner och Arbetsförmedlingen 67 104

ekonomisk brottslighet.

Regeringskansliets lönekostnader ökade med Affärsverk

cirka 13 procent. Det beror dels på kostnader för Luftfartsverket 95 84

förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU.

Sjöfartsverket 35 34

Svenska kraftnät 14 14 Pensionskostnader

Statens järnvägar 0 0 Kostnaderna för statens tjänstepensioner har

ökat med 3,6 miljarder kronor, där Statens

Övriga myndigheter 1 670 1 710 pensionsverks (SPV) pensionsrörelse står för

Summa övriga personalkostnader 3 928 4 174 ökningen medan de pensionskostnader som

redovisas av myndigheterna minskat något. I

Total summa kostnader för personal 99 040 93 498

SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner

ökat med 0,5 miljarder kronor eller 7,6 procent, Statens kostnader för personal ökade med

medan förändringen av försäkringstekniska 5,5 miljarder kronor. Löner och pensions-

avsättningar är 4,5 miljarder kronor högre än utbetalningar har ökat, men den viktigaste

2007. Ökningen beror på de nya försäkförklaringen är att avsättningen för tjänste-

ringstekniska riktlinjerna som tillämpas från den pensioner ökade i samband med ändrade

1 januari 2008 där ändrade beräkningsgrunder försäkringstekniska riktlinjer hos Statens

påverkat avsättningen med 4,8 miljarder kronor. pensionsverk.

En mer detaljerad beskrivning av de faktorer

som ingår i förändringen av pensionsavsättning

Löner

finns i not 43. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar-

Myndigheternas pensionskostnader utgörs avgifter ökade med 2,6 miljarder kronor vilket

främst av premier för statens avtalsenliga även motsvarar 2,6 procent. Lagstadgade

tjänstepensioner vilket innefattar avgifter till arbetsgivaravgifter uppgick under 2008 till

het. Premier för avtalsförsäkringar betalas till

Göteborgs universitet 4 750 4 713 och hanteras till största delen av Statens

Regeringskansliet 4 562 4 412 pensionsverk och har därför eliminerats.

Karolinska institutet 3 607 3 996 Däremot hanteras den kompletterande och

Umeå universitet 3 458 3 449 individuella ålderspensionen av särskilda organ

Luftfartsverket 3 323 3 285 som inte är myndigheter och dessa avgifter

Stockholms universitet 3 315 2 628 elimineras därför inte. Detsamma gäller också

Linköpings universitet 3 171 3 199 för några myndigheter som gör egna pensions-

och att Polisen beviljat pensionsersättning till

Totalt 201 529 206 157

anställda enligt Trygghetsavtalet.

Försvarsmaktens pensionskostnader har

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas stabiliserats efter engångskostnader i samband

arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i med Försvarsbeslut 2004. Försäkringskassans

antalet heltidsanställningar. Som anställd räknas pensionskostnader har sjunkit, vilket förutom

inte den som bara är uppdragstagare (konsult) minskningen av antalet anställda beror på

även om denna arbetar med samma uppgifter engångspremier till SPV som redovisades 2007 i

som anställda. Anställda i utlandet, vars löner samband med att omställningsåtgärder vidtogs.

betalas med myndighetens medel, ska ingå när

Till skillnad mot SPV tillämpade affärsverken

antalet årsarbetskrafter räknas fram. Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid kraftnät nya försäkringstekniska riktlinjer för

som myndigheten utbetalt lön eller annan beräkning av sina pensionsavsättningar på

ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning frivillig grund redan i samband med 2007 års

till heltidsanställningar innebär att deltidsanställd årsredovisning vilket höjde kostnaderna då. De

personal ingår i summa antal personer med den har nu återgått till en lägre nivå.

procentandel av en heltidsanställning som deras

tjänstgöring utgör.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader

för personalutbildning, traktamenten m.m. Inga

Not 7

större förändringar jämfört med 2007 noteras.

Kostnader för lokaler

I nedanstående tabell redovisas antal

årsarbetskrafter vid de statliga myndigheterna.

Miljoner kronor

2008 2007

Försvarsmakten 2 168 2 419

Årsarbetskrafter

Rikspolisstyrelsen 1 809 1 676

Myndighet 2008 2007 Regeringskansliet 1 312 1 122

Rikspolisstyrelsen 24 111 23 352 Kriminalvården 959 878

Försvarsmakten 14 767 15 682 Lunds universitet 790 776

Försäkringskassan 12 568 14 038 Försäkringskassan 775 735

Skatteverket 9 794 12 752 Domstolsverket 633 639

Stockholms universitet 587 486 Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Skatteverket 535 653

Miljoner kronor

Karolinska institutet 503 488

2008 2007 Arbetsförmedlingen 493 463

Exportkreditnämnden

Migrationsverket 415 373

Förändring i avsättningar för

Affärsverk

Luftfartsverket 46 43

Riksgäldskontoret 25 -2 247 Sjöfartsverket 41 40

transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga

driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt Som kostnader för lokaler redovisas myndig-

mellan åren och därför stör jämförelser mellan heters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning

åren samtidigt som de har en annan karaktär än per myndighet görs brutto och inkluderar hyra

de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt. till andra statliga myndigheter. Elimineringarna

Exportkreditnämndens kostnader för utgörs av myndigheternas lokalkostnader som

Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt betalas till Fortifikationsverket och Statens

beräknad risk i engagemanget har ökat med fastighetsverk.

2 miljarder kronor och förändring av försäk-

Försvarsmaktens lokalkostnader minskade

ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har med 251 miljoner kronor. Bland annat beror

minskat med 685 miljoner kronor sedan minskningen på en hyresreduktion från

föregående år. Förändringen har påverkats bl.a. Fortifikationsverket.

av kapitaliserade räntor, valutakursförändring i

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler

dollar, avskrivningar och värderingsförändringar. var 133 miljoner kronor. Av dessa är 84 miljoner

Riksgäldskontoret redovisar förändring i kronor hänförliga till ökade kostnader i samband

reservering för förväntade garantiförluster med med anskaffning av nya lokaler eller tillfälliga

28 miljoner kronor samt omvärdering av ersättningslokaler. För befintliga lokaler uppgick

garantifordringar med -3 miljoner kronor ökade kostnader till 42 miljoner kronor.

(negativ kostnad). Föregående år redovisade

Regeringskansliets lokalkostnader ökade med

Riksgäldskontoret omvärdering av lån med 190 miljoner kronor, vilket främst beror på

kreditrisk på 1,1 miljarder kronor och återföring övertagandet av tidigare Sida-administrerade

av reservering för garantiförluster med utlandsmyndigheter och förändringar av för-

1,15 miljarder kronor. hyrningar i Stockholm.

Statens bostadskreditnämnd redovisar föränd-

Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med

ring i avsättning för garantier samt förändring i 190 miljoner kronor. Ökningen beror främst på

värdering av regressfordringar. För 2007 byggnationer vid anstalterna Salberga, Västervik

minskade den förväntade förlusten främst p.g.a. Norra samt R-huset på Kumla.

att garantistocken minskade med 44 procent.

Detta medförde att behovet av avsättning för

garantier minskade med 690 miljoner kronor.

För 2008 har minskningen i garantistocken Skatteverket 156 175

planat ut. Statens räddningsverk 130 85

Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på Övriga myndigheter 2 446 2 525

82 miljoner kronor avseende tillgång till vaccin Summa varor 26 141 24 944 om en pandemi skulle inträffa.

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

Svenska kraftnät 5 658 4 296

Not 9

Luftfartsverket 1 791 1 776

Övriga driftkostnader

Sjöfartsverket 856 929

2008 2007 Statens järnvägar 17 145 Övriga driftkostnader – tjänster Summa affärsverk, övrig drift – varor och

tjänster 8 322 7 146

Vägverket 13 801 12 017 Banverket 12 204 9 899

Övriga driftkostnader – reparationer,

Kriminalvården 314 288 Fortifikationsverket 1 174 999

Regeringskansliet 242 217 Statens fastighetsverk 1 155 1 056

Rikspolisstyrelsen 209 228 Skatteverket 1 106 1 144

Försvarets materielverk 117 107 Regeringskansliet 1 021 775

Lunds universitet 116 103 Karolinska institutet 960 952

Skatteverket 106 144 Naturvårdsverket 879 819

Krisberedskapsmyndigheten 96 59 Kriminalvården 718 703

Försäkringskassan 94 84 Umeå universitet 645 624

Stockholms universitet 90 75 Styrelsen för internationellt

Karolinska institutet 87 85 utvecklingssamarbete 617 607

Riksdagsförvaltningen 86 91

Affärsverk

Övriga driftkostnader – varor

Rikspolisstyrelsen 679 755

Övriga myndigheter 1 816 1 765 Fortifikationsverket 531 492

Summa Övriga driftkostnader –

Kriminalvården 386 382

reparationer, diverse m.m. 10 296 9 578

Karolinska institutet 345 290 Uppsala universitet 259 237

Aktivering utveckling av

Statens fastighetsverk 236 217 anläggningstillgångar i egen regi Lunds universitet 227 213 Banverket -11 504 -9 599 Sveriges lantbruksuniversitet 184 147 Försvarsmakten -9 717 -11 432 Göteborgs universitet 164 152 Vägverket -8 752 -7 412 Stockholms universitet 161 137 Försäkringskassan -518 -291 Kustbevakningen 157 82 Skatteverket -180 -40

Sjöfartsverket -142 -230 Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga myndigheter 1 063 2 299

Miljoner kronor

Aktivering utveckling av anläggnings-

tillgångar i egen regi -29 750 -26 705 Miljoner kronor 2008 2007 Eliminering av inomstatliga transaktioner -15 848 -15 953 Försvarsmakten 8 164 11 056 Total summa övriga driftkostnader 69 233 62 935 Vägverket 3 983 3 746

Banverket 2 620 2 929

Rikspolisstyrelsen 836 734

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse Försäkringskassan 626 563 andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp Fortifikationsverket 616 668 av varor och tjänster mellan myndigheterna. Statens fastighetsverk 310 271

Vägverkets ökade kostnader för tjänster beror Skatteverket 244 272 främst på en ökning av entreprenadtjänster. Domstolsverket 233 216

Banverkets ökade kostnader avseende tjänster Lunds universitet 228 228 beror till största del på en ökning av entre-

Uppsala universitet 215 219 prenadtjänster.

Göteborgs universitet 203 209

Försvarets materielverks ökade kostnader för tjänster avser ökning av materielförsörjnings-

Affärsverk tjänster som till största delen förklaras av

Luftfartsverket 1 517 1 130 Sveriges deltagande i flernationssamarbetet SAC

Svenska kraftnät 439 446 (Strategic Airlift Capability).

Sjöfartsverket 141 133

Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på minskade leveranser av Jas 39 Gripen och helikopter 14. Övriga myndigheter 3 324 3 298

Svenska kraftnäts driftkostnader ökade till Summa 23 699 26 118 följd av högre elpriser.

Försvarsmaktens ökade kostnader avseende

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst varor beror bland annat på nettouttag 2008 av

beredskapsinventarier som stridsfordon, självberedskapsvaror från lager till förbrukning.

gående pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden Banverket har aktiverat mer än föregående år mellan åren beror på nedskrivningar av bered-

för investering i anläggningstillgångar i egen regi.

skapsinventarier som gjordes 2007 med drygt 10,9 miljarder kronor avser aktiveringar i

3 miljarder kronor. Avskrivningarna på beredjärnvägsanläggningar. I övrigt avser aktivering-

skapsvarulager är däremot i det närmaste arna produktionsanläggningar. Vägverkets

oförändrade mellan åren. aktiveringar avseende väganläggningar har ökat.

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser Aktiveringarna för Vägverket och Banverket

väganläggningar och järnvägsanläggningar. innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen.

Not 11

Resultat från andelar i dotterföretag och Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet 1 0

intresseföretag Summa Regeringskansliet 29 041 39 514

Miljoner kronor

Affärsverk

2008 2007

Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 8 13

Resultat från andelar i dotterföretag

SBAB 424 190

Det resultat som redovisas ovan baseras på det

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

under 2007 samt att finansiella netto- kostnaden som istället betraktas som skatteintäkt. Resulhar ökat mer än förbättringen av rörelse- tatet innan denna omföring har ökat med resultatet. 0,5 miljarder kronor till en vinst på 0,8 miljarder

Resultatet för LKAB har ökat med kronor. 3,0 miljarder kronor, vilket främst förklaras av Specialfastigheter Sverige har försämrat resulökad prisnivå på järnmalm. Resultatet har tatet med 0,7 miljarder kronor till en förlust med belastats med en avsättning på 2,0 miljarder 0,1 miljarder kronor, vilket till största delen kronor i ersättning till Banverket för ny järnväg i beror på en mer negativ värdeförändring av Kiruna. fastigheterna än föregående år.

Sveaskog har ett oförändrat resultat. Minsk- Preaktio AB har under året sålt aktier i Beam ade skattekostnader med 0,5 miljarder kronor Global Spirits & Wine som överfördes till det p.g.a. sänkt skattesats för uppskjuten skatteskuld bokförda värdet 4,9 miljarder kronor i samband har utjämnats av bl.a. minskade resultatandelar i med försäljningen av Vin & Sprit AB. intressebolag. Försäljningspriset blev 2,9 miljarder kronor och

Akademiska hus har 0,5 miljarder kronor lägre mellanskillnaden utgör årets förlust på resultat. Till största delen kan detta hänföras till 2,0 miljarder kronor. att fastigheternas marknadsvärde har minskat Resultatet från TeliaSonera har ökat med med 2,2 miljarder kronor, vilket är en försämring 0,5 miljarder kronor. Det är främst resultatet med 1,6 miljarder kronor. Som en följd av detta från marknader i östra Europa och Asien som har skattekostnaden minskat med 0,3 miljarder förbättrats. kronor. Ny skattesats för bolag har haft en Nordiska investeringsbanken, NIB, har positiv påverkan med 0,5 miljarder kronor. minskat sitt resultat med 1,5 miljarder kronor till

Apoteket AB har övertagits av Apoteket stor del beroende på försämrat resultat från Omstrukturering AB. Resultatet har förbättrats finansiella instrument. med 0,3 miljarder kronor främst som en följd av SAS AB har försämrat sitt resultat med ökad omsättning. 1,5 miljarder kronor, till största delen hänförbart

Resultatet för SJ AB uppgår oförändrat till till avvecklingen av Spanair. 0,5 miljarder kronor. Svenska kraftnäts intressebolag har ökat

Civitas Holding med dotterbolaget resultatandelen med 1,0 miljarder kronor, vilket Vasakronan AB såldes till AP fastigheter under främst avser Nord Pool ASA:s realisationsåret. Resultatandelen blev nära noll och är vinster vid avyttring av clearing- och konsultdärmed 4,3 miljarder kronor lägre än föregående verksamhet samt aktier i tyska elbörsen EEX. år.

Swedcarrier har försämrat sitt resultat med 1,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskad realisationsvinst från försäljning av dotterbolag och lägre värde på fastigheter. Under föregående år avyttrades de två dotterbolagen EuroMaint och Swemaint och resultatet för 2008 avser endast dotterbolaget Jernhusen.

Vin & Sprit AB har sålts under året. Resultatandelen blev nära noll, från att föregående år ha varit 1,5 miljarder kronor.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,6 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har minskat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har reducerats med respektive års betalda utdelning,

Not 12 kontoret betalar tillbaka utländska lån och Nettokostnad för statsskulden skuldskötselinstrument där kursen avviker från den kurs som Riksgäldskontoret lånade till.

Miljoner kronor

Realiserade kursförluster ökade med

2008 2007 0,5 miljarder kronor.

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden

Ränteintäkter avseende upplåning i Not 13 svenska kronor 16 010 16 528

Övriga finansiella intäkter

Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 11 417 15 132

Miljoner kronor

Intäktsredovisade, preskriberade

2008 2007

Summa finansiella intäkter för

förvaltning av statsskulden 40 458 37 613 Skatteverket 2 606 2 308

Exportkreditnämnden 891 312 Finansiella kostnader för förvaltning av Kärnavfallsfonden 240 5 statsskulden Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 176 77 Räntekostnader avseende upplåning i Försäkringskassan 160 85 svenska kronor 55 025 55 081 Försvarets materielverk 142 26 Räntekostnader avseende upplåning i

Sjöfartsverket 2 2

Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 116 368 91 750

Övriga myndigheter 216 165

Nettokostnad för förvaltning av statsskulden 75 910 54 137 Summa 63 624 24 962

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- De finansiella intäkterna och kostnaderna för ning av statsskulden redovisas av Riksgälds- förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 kontoret. De innefattar även intäkter respektive Nettokostnader för statsskulden. kostnader för skuldskötselåtgärder. Regeringskansliet redovisar reavinster i

Under 2008 uppgick nettokostnaden för samband med försäljning av Vin & Sprit AB och statsskulden (räntor, över- och underkurser och OMX AB med 47,5 miljarder kronor respektive valutakursförändringar m.m.) till 76 miljarder 1 miljard kronor samt utdelning från Nordea AB kronor, en ökning med 22 miljarder kronor. Den med 2,4 miljarder kronor. viktigaste förklaringen till att nettokostnaden för Centrala studiestödsnämndens finansiella statsskulden ökat är att de orealiserade valuta- intäkter avser bl.a. räntor på studielån. förlusterna ökat med 32 miljarder kronor från Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i 4 miljarder till 36 miljarder kronor. De huvudsak Riksbankens inlevererade överskott orealiserade valutaförlusterna uppkommer vid som uppgick till 3,6 miljarder kronor. den värdering Riksgäldskontoret gör av skulder Skatteverket redovisar räntor i skattekontooch fordringar i utländsk valuta till systemet. bokslutsdagens kurser. Exportkreditnämnden redovisar ränteintäkter

Under året realiserade staten valutavinster på i finansförvaltningen. 6 miljarder kronor, jämfört med förra årets Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntor förluster på 2 miljarder kronor. De realiserade och realisationsvinster vid avyttring av reala och valutakursförändringarna uppstår då Riksgälds- nominella statsobligationer.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar för periodiserade finansiella korrigeringar från utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga EU avseende djurbidrag 2003–2006 om värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar 100 miljoner kronor. (lok, färjor och fordon i egen förvaltning). Affärsverket Statens järnvägars finansiella

kostnader består bl.a. av skulduppräkning på

leasing och räntor på leasingskulder på lok och Not 14 vagnar. Övriga finansiella kostnader I noten redovisas finansiella kostnader brutto.

Några myndigheter har aktiverat räntekostnader

Miljoner kronor

i samband med anläggningsprojekt, eftersom

2008 2007 räntan är en del av de utgifter för att bygga Regeringskansliet 787 -17 anläggningen som tas upp som tillgång. Kärnavfallsfonden 107 667

Not 15

Vägverket 36 35

Balanserade utgifter för utveckling

Riksdagsförvaltningen 24 0

Rikspolisstyrelsen 15 5 Miljoner kronor

Försäkringskassan 11 36 2008 2007

Lantmäteriet 10 18

Försäkringskassan 1 565 1 391 Styrelsen för internationellt

Försvarsmakten 756 236 utvecklingssamarbete -33 25

Skatteverket 417 282 Statens jordbruksverk -90 251

Rikspolisstyrelsen 342 365

Verket för högskoleservice 169 184

Affärsverk

Regeringskansliet redovisar en reaförlust om

Summa 5 196 4 151

698 miljoner kronor vid försäljning av Civitas Holding samt räntekostnader avseende avveckling av Barsebäck 2 med 53 miljoner kronor. Under posten Balanserade utgifter för utveck-

Kärnavfallsfonden redovisar realisations- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system förluster vid avyttring av reala och nominella och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser statsobligationer med 107 miljoner kronor

utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det (531 miljoner kronor föregående år).

nya pensionssystemet samt följdreformer till

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete redovisar återföring av föregående års detta utgör den största delen. Därutöver kursförluster med 36 miljoner kronor. Under utvecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- 2008 uppstod inga valutakursförluster inom hantering inom andra försäkringsområden samt

inför erforderlig ny infrastruktur för IT. säkerhetsreserven som förvaltas av Exportkredit-

Försvarsmakten har ökat sina investeringar i nämnden.

IT-system under året med drygt 500 miljoner

I Statens jordbruksverks finansiella kostnader ingår en återföring av föregående års avsättning kronor. Huvuddelen avser utveckling av ett

integrerat resurs- och ekonomiledningssystem Not 17 (Prio). Förskott avseende immateriella

Hos Skatteverket avser de största posterna av anläggningstillgångar årets nyutveckling IT-stöd för Taxerings-

Miljoner kronor

förnyelse, Folkbokföring och Borgenärsverk-

Förskott i samband med investeringar i

Not 16

immateriella anläggningstillgångar förekommer

Rättigheter och andra immateriella

endast i liten omfattning i staten.

anläggningstillgångar

Miljoner kronor

Not 18

2008 2007

Statliga väganläggningar

Krisberedskapsmyndigheten 129 147 Rikspolisstyrelsen 81 103 Miljoner kronor Försäkringskassan 74 41

2008 2007 Försvarsmakten 42 17

Vägverket 102 586 98 907 Vägverket 35 51

Vägverket 102 586 98 907

Fortifikationsverket 34 35

Vägverket redovisar investeringar i statliga Affärsverk

väganläggningar. Redovisade belopp är netto- Svenska kraftnät 104 110

värden efter avskrivning och avskrivningstiden är Sjöfartsverket 12 11 normalt 40 år. Luftfartsverket 9 4 Nio större objekt med en sammanlagd

investeringsvolym på 7 miljarder kronor och en Övriga myndigheter 361 300 total längd av 99,5 km har öppnats för trafik Summa 881 819 under året. Bland annat har två sträckor öppnats

på E 6 i Bohuslän, Torp-Håby och

Värmlandsbro-Hogdal.

Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Not 19

Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser

Statliga järnvägsanläggningar

investeringar avseende det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel samt växlar och 2008 2007 annan immateriell radiokommunikationsutrust-

Banverket 72 418 69 268 ning.

Banverket 72 418 69 268

Posterna för Rikspolisstyrelsen, Försäkringskassan och Vägverket består till största delen av licenser inom IT-verksamheten. Banverket redovisar investeringar i järnvägs-

anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för

järnvägsanläggningen. Från och med 2008 rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. tillämpar Banverket differentierade avskrivnings-

tider på samtliga järnvägsanläggningar.

Exempel på investeringsprojekt som har

färdigställts och tagits i drift under 2008 är en

26 km järnväg mellan Örnsköldsvik och Husum.

Pågående större investeringsprojekt avser fall upptagna till ett lågt värde. Under 2008 har Hallandsåsenprojektet och citytunneln i Malmö. värdet av marken ökat med cirka 500 miljoner

kronor vilket främst avser investeringar i

markinköp för bildande av naturreservat och Not 20 nationalpark. Byggnader, mark och annan fast egendom Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbygg-

naderna och de ombyggnader och förbättringar

Miljoner kronor

som utgör årets investeringar är förhållandevis 2008 2007 små. Statens fastighetsverk 13 725 13 322 Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som Fortifikationsverket 9 337 9 065 staten äger med byggnader, fältanläggningar, Naturvårdsverket 5 593 5 096 elanläggningar och teleanläggningar som de Riksdagsförvaltningen 1 067 1 065 viktigaste delarna.

Affärsverk

Not 21

Luftfartsverket 10 219 10 598

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Sjöfartsverket 1 005 1 027 Svenska Kraftnät 200 223 Miljoner kronor

2008 2007 Övriga myndigheter 1 036 1 011 Rikspolisstyrelsen 777 771 Summa 42 182 41 407 Försvarsmakten 304 296

Kungl. Tekniska högskolan 210 240 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens Regeringskansliet 193 144 fasta egendom som regeringen bestämmer. Stockholms universitet 149 99 Större delen av fastigheterna tillhör det Göteborgs universitet 144 146 nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är Kriminalvården 117 124 de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar,

Lunds universitet 98 109 nationalteatrarna, museerna, regeringens bygg-

Umeå universitet 84 59 nader, landshövdingarnas residens och

Domstolsverket 78 66 ambassadbyggnader i utlandet. De markegen-

Sveriges lantbruksuniversitet 71 68 domar som redovisas av Statens fastighetsverk

Försvarets materielverk 64 45 består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens

Övriga myndigheter 1 078 1 133 län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal Summa 3 367 3 300 kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets investeringar uppgår till Förbättringsutgifter på annans fastighet avser 1 040 miljoner kronor. Under året har fastig-

sådana utgifter som myndigheten har haft för att heter förvärvats för 634 miljoner kronor av bl.a. anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, Vasakronan AB. Om- och tillbyggnader har exempelvis om- och tillbyggnationer, kabelgenomförts till ett värde av 393 miljoner kronor, dragningar för nätverk, larmanordningar samt där det största projektet avser ombyggnad av

reparationer och underhåll om utgifterna Centralposthuset i Stockholm. uppgått till väsentliga belopp.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser avsedda för försvarsändamål. Under året har diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler investeringar gjorts med 746 miljoner kronor. runt om i landet. Större projekt är en simulatorbyggnad i Karlskrona, artilleripjäshall i Boden, nybyggnad av kontor, skrovhall och skolbyggnad för sjösäkerhetsskolan i Karlskrona.

Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många

Not 22 Not 23 Maskiner, inventarier, installationer m. m. Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor Miljoner kronor

2008 2007 2008 2007 Rikspolisstyrelsen 1 447 1 446 Banverket, järnvägsanläggningar 37 085 27 638 Vägverket 1 305 1 248 Vägverket, väganläggningar 14 445 12 246 Försvarsmakten 1 260 1 287 Fortifikationsverket 717 881 Kustbevakningen 1 140 542 Statens fastighetsverk 325 718 Banverket 796 747 Krisberedskapsmyndigheten 150 0 Domstolsverket 684 721 Uppsala universitet 596 669 Affärsverk Lunds universitet 571 585 Svenska kraftnät 1 381 662 Regeringskansliet 544 407 Luftfartsverket 678 804 Karolinska institutet 513 517 Sjöfartsverket 79 93 Krisberedskapsmyndigheten 429 440 Kriminalvården 388 359 Övriga myndigheter 3 201 4 443 Moderna Museet 370 250 Summa 58 061 47 485 Skatteverket 358 370

Banverkets pågående större investeringsprojekt Affärsverk avser Hallandsåsenprojektet citytunneln i Svenska kraftnät 5 593 5 831 Malmö, Citybanan i Stockholm, Bana väg i väst, Luftfartsverket 974 963 Ådalsbanan och ny järnväg i Kiruna. Statens järnvägar 651 710 Som Vägverkets pågående större invester- Sjöfartsverket 650 606 ingsprojekt räknas Norra länken i Stockholm

samt utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr

om Uddevalla. Övriga myndigheter 5 040 5 132

Summa 23 309 22 830

Not 24

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Beredskapstillgångar installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som Miljoner kronor redovisas under denna post. Även tillgångar som 2008 2007 innehas genom finansiell leasing ingår. Försvarsmakten 94 837 93 908

Kustbevakningens tillgångar har ökat med

Statens räddningsverk, räddnings- 598 miljoner kronor. Under året har bl.a. tre

tjänst och varningsmateriel m.m. 592 680 flygplan nyanskaffats.

Socialstyrelsen, läkemedel och Vägverkets tillgångar består förutom av sjukvårdsförnödenheter 268 314

maskiner och inventarier för verksamheten även

Krisberedskapsmyndigheten 96 114 av färjor bokförda till 471 miljoner kronor.

Strålsäkerhetsmyndigheten 41 - Ökningen under året avser till största delen

Rikspolisstyrelsen 14 16 färdigställda anläggningar som överförts från pågående nyanläggningar. Livsmedelsverket 10 5

Svenska kraftnäts tillgångar består till största Statens strålskyddsinstitut - 28 delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, Summa 95 858 95 065 sjökablar, delar av kontrollanläggningar, optoverksamhet samt tele- och informationssystem.

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för Luftfartsverket redovisar huvudsakligen civil och militär beredskap.

fordon och maskiner under denna post.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens

(FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar

för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, Under denna post redovisas de förskott som fordon samt medicinsk utrustning. myndigheten lämnat vid anskaffning av materi-

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels ella anläggningstillgångar. beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, Banverkets post avser förskott vid byggandet vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består skapsinventarierna uppgår till 81,7 miljarder främst av förskott avseende väganläggningar. kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och Kustbevakningens post avser förskott för stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. fartygsprojekt. ammunition, reservmateriel och beklädnads- Försvarets materielverks förskott till Industrimateriel uppgår till 13,2 miljarder kronor. gruppen JAS minskar vartefter leveranserna sker.

Årets ökning med 0,8 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier Not 26 uppgår till 9,2 miljarder kronor och av- och Andelar i dotter- och intresseföretag nedskrivningar uppgår till 7,5 miljarder kronor under 2008. Exempelvis har sex JAS 39 Gripen Andelar i dotterföretag anskaffats, vilka utgör slutleverans av tredje och sista delserien. Under året har försäljningar och Miljoner kronor utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder 2008 2007 kronor. Beredskapslagret har minskat med Vattenfall AB 129 861 111 709 0,7 miljarder kronor, bl.a. har reservmateriel

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 25 218 22 251 skrivits ned med 0,3 miljarder kronor.

Akademiska Hus AB 24 462 24 700 Statens räddningsverks beredskapstillgångar Sveaskog AB 16 087 15 586

har främst p.g.a. avskrivningar minskat med

AB Svensk Exportkredit 10 215 4 496 0,1 miljarder kronor under året och består av

Posten AB 7 980 7 047 materiel för räddningstjänst, andningsskydd och

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag anläggningar för varningssignaler.

SBAB 6 432 6 226 Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser Almi Företagspartner AB 6 251 4 232

läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Tillgång-

Specialfastigheter Sverige AB 4 789 5 269 arna har minskat under året främst p.g.a. av- och

SJ AB 4 058 3 766 nedskrivningar.

Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket AB) 3 858 3 293

Statens strålskyddsinstitut har avvecklats

Förskott avseende materiella

Teracom AB 1 666 1 729

anläggningstillgångar

Green Cargo AB 1 482 1 621

Samhall AB 1 256 1 103

Miljoner kronor

Vasallen AB 1 024 1 203 2008 2007

Innovationsbron AB 636 0 Banverket 960 1 001

Statens Bostadsomvandlings AB 550 550 Kustbevakningen 822 379

0,7 miljarder kronor. Arlandabanan infrastructure AB (A-Banan Projekt AB) 10 10 Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med

0,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 0 årets resultat på 1,4 miljarder kronor minskat Svenska Spel AB 0 0 med utdelning till staten på 0,8 miljarder kronor. Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan Andelsvärdet för Svensk Exportkredit AB har AB) - 25 736 ökat med 5,7 miljarder kronor, vilket främst Vin & Sprit AB - 7 966 förklaras av ett kapitaltillskott på 3,0 miljarder Venantius AB - 2 783 kronor. Bolaget har även övertagit samtliga

aktier i Venantius AB, med ett bokfört värde på

2,6 miljarder kronor. Affärsverk

Posten AB har ökat i värde med 0,6 miljarder Luftfartsverket - LFV Holding AB 179 151

kronor. I ökningen ingår årets resultat med Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 118 110

1,3 miljarder kronor minskat med utdelning på

0,6 miljarder kronor. Övriga andelar 352 348

SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder

Summa 261 933 262 587

kronor som en följd av årets resultat på

0,4 miljarder kronor minskat med 0,2 miljarder

Med dotterföretag avses företag där statens kronor i reserv avseende omklassificerade ägarandel överstiger 50 procent. finansiella tillgångar.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade Almi Företagspartner AB har fått ett egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per kapitaltillskott på 2,0 miljarder kronor, vilket 31 december, utom i några fall då senaste förklarar andelens ökning. delårsbokslut använts. Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har

Andelar i dotterföretag har minskat med minskat med 0,5 miljarder kronor, vilket 1,3 miljarder kronor. förklaras av årets förlust på 0,1 miljarder kronor

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB samt utdelning av 0,4 miljarder kronor. uppgår till 18,2 miljarder kronor, vilket SJ AB har ökat i värde med 0,3 miljarder huvudsakligen förklaras av periodens vinst på kronor, vilket väsentligen avser årets resultat på 17,1 miljarder kronor. Utdelning av 8,0 miljarder 0,5 miljarder kronor samt utdelning av kronor har minskat andelsvärdet. Positiva 0,2 miljarder kronor. omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet AB Swedcarrier har minskat med 0,9 miljarder på 15,1 miljarder kronor har delvis utjämnats av kronor, vilket beror på förändring av negativ påverkan från valutasäkring av utländskt omvärderingsreserv med 0,5 miljarder kronor eget kapital på 7,2 miljarder kronor. Omräk- samt utdelning av 0,4 miljarder kronor. ningsdifferenserna har uppstått när balans- Fouriertransform AB är ett nybildat bolag för räkningar i utländska dotterbolag räknats om till forsknings- och utvecklingsverksamhet inom svenska kronor. Kassaflödessäkring har medfört fordonsindustrin. Andelsvärdet utgörs av en en ökning med 2,3 miljarder kronor. Kassa- kapitaltillskott på 3,0 miljarder kronor. flödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade Preaktio AB med innehav av aktier i Beam värdeförändringar av el-derivat som används för Global Spirits & Wine överfördes till staten vid prissäkring av framtida försäljning. försäljningen av Vin & Sprit AB. Aktierna såldes

LKAB:s resultat för året uppgår till sedan vidare och försäljningsbeloppet motsvarar 7,6 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdet på 2,9 miljarder kronor. andelsvärdets ökning med 3,0 miljarder kronor. Swedfund International AB har erhållit ett Förändringar i säkringsreserv och reserv för aktieägartillskott på 0,3 miljarder kronor, vilket verkligt värde har minskat värdet med

medfört en ökning av andelsvärdet med samma Med intresseföretag avses företag där statens belopp. ägarandel uppgår till högst 50 och lägst

Förvaltningsaktiebolaget Stattum har minskat 20 procent. med 0,6 miljarder kronor p.g.a. motsvarande Andelar i intresseföretag är 5,3 miljarder utdelning till staten. kronor högre än föregående år främst p.g.a. att

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i andelen i TeliaSonera ökat i värde med enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom 4,9 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till har påverkats positivt med 7,1 miljarder kronor minus 1,2 miljarder kronor. Efter övergång till av andelen i årets resultat och med 4,9 miljarder redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel 6,7 miljarder kronor till staten har minskat och bolaget behöver därför inte något aktie- värdet med motsvarande belopp. Marknadsägartillskott. värdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera

Svenska Spel AB bokförs till värdet av uppgick vid årsskiftet till 65,1 miljarder kronor. aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till SAS har minskat i värde med 1,8 miljarder 260 000 kronor som i tabellen avrundats till kronor till 1,9 miljarder kronor, vilket till största noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som delen beror på periodens resultatandel. skatteintäkt när utdelning betalas till staten. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i

Civitas Holding AB (Vasakronan AB) vars SAS AB uppgår till 1,3 miljarder kronor. andelsvärde föregående år uppgick till Innehavet i Nordiska Investeringsbanken har 25,7 miljarder kronor har avyttrats för minskat med 0,5 miljarder kronor främst 24,7 miljarder kronor under året. Utdelningen beroende på årets resultat. Svenska kraftnäts till staten uppgick till 0,8 miljarder kronor. intressebolag har ökat med 1,1 miljarder kronor,

Vin & Sprit AB har avyttrats under året för främst hänförligt till årets resultat. 49,8 miljarder kronor. Föregående år redovisades ett andelsvärde på 8,0 miljarder kronor, varav Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt 0,7 miljarder kronor delats ut till staten, som

Miljoner kronor

också övertagit bolaget Preaktio med aktier till

2008 2007 ett bokfört värde av 4,9 miljarder kronor.

Andelar i intresseföretag

Förutom de ovan nämnda förändringarna är Miljoner kronor postens totala förändring en följd av föränd- 2008 2007 ringar i företagens justerade egna kapital,

utbetalda utdelningar samt förvärv och

Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 1 466 403 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB m.fl. 15 14

Summa 59 084 55 420

Not 27 Not 28 Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra Långfristiga fordringar

Miljoner kronor Miljoner kronor

2008 2007 2008 2007

Regeringskansliet, Europarådets

Styrelsen för internationellt utvecklingsbank CEB 34 34

utvecklingssamarbete 258 122

Göteborgs universitet 135 139

Affärsverk

Fiskeriverket 116 125

De största förändringarna av värdepappers- Affärsverk innehaven avser Exportkreditnämndens innehav Statens järnvägar 2 323 3 087 av obligationer som ökat med 0,3 miljarder

Svenska kraftnät 200 204 kronor. Som ett led i garantiverksamheten

Sjöfartsverket 79 92 placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i

Luftfartsverket 25 38 olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska

Övriga myndigheter 4 7 valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert

Summa 6 509 7 148

för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

Statens Järnvägars innehav avser till största Exportkreditnämnden (EKN) redovisar delen nollkupongobligationer i syfte att möta försäkringstekniskt beräknat nettovärde på betalningsströmmar vid förfall av leasing- och skadefordringar. Fordringarna utgår från de leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs

kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och

upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen

av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier.

En utgångspunkt vid bedömning av fordringar

på andra länder är det aktuella landets

skuldsättning och inkomstnivå samt hur landets

skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras

med det allmänna riskläget på landet vad gäller

krediter och på den återstående löptiden av

EKN:s utestående fordran. Värdet före

reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s

fordringar uppgår till 6 900 miljoner kronor.

Reserveringen uppgår till 5 342 miljoner kronor.

De största fordringarna finns på Nordkorea,

Demokratiska Republiken Kongo och Pakistan.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska

avsättningar har ökat i motsvarande grad som Not 29 den försäkringstekniska avsättningen (se Utlåning not 44).

Miljoner kronor

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar 2008 2007 u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan Centrala studiestödsnämnden få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni utgörs till största delen (208 miljoner kronor) av 2001) 73 620 66 094 nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av Studielån (lån med villkorad återbetalning),

beviljade mellan den 1 januari 1989 och EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande

den 30 juni 2001 71 394 74 591 del av posten är en fordran på Swedfund

Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre avseende villkorslån.

lån) 8 045 9 454 Göteborgs universitets fordringar avser Hemutrustningslån 1 147 1 307

utlåning av donationsmedel till Akademiska

Summa Centrala studiestödsnämnden 154 206 151 446

Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av

Riksgäldskontoret

Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiske-

Botniabanan AB 14 648 12 345 avgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen

Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 181 3 506 består av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- A-Train AB 800 800 ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på Premiepensionsmyndigheten 1 528 3 098 SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till AP-fonden 138 139 1 999 miljoner kronor 2008. Dessutom redovisar Övrigt 245 295 affärsverket en fordran på Storstockholms Summa Riksgäldskontoret 21 540 20 183 lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 251 miljoner kronor.

Styrelsen för internationellt

Sjöfartsverket fordringar uppgick till utvecklingssamarbete 264 293 79 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar Övriga myndigheter 109 108 fordringar avseende förskottshyra för tre

Summa 176 119 172 030

isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ- 68 miljoner kronor 2008.

rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två

huvudkategorier. Den ena typen är lån

finansierade med lån hos Riksgäldskontoret

vilket är de lån som går under benämningen

studielån beviljade fr.o.m. 1989 samt

annuitetslånen från 2001 och framåt.

Den andra kategorin är lån som ursprungligen

finansierades via anslag på statsbudgeten, främst

studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s

fordringar totalt uppgår till drygt 154 miljarder

kronor, efter att hänsyn tagits till reserva-

tionerna för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra

fordringarna och nedskrivningarna utvecklas

hela tiden och osäkerheten beräknas utifrån tre

värderingsprinciper. Dessa principer är betal-

ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg-

hetsregler som finns vid återbetalning och

framtida förluster på grund av dödsfall. Med

bristande betalningsbenägenhet menas att inga

eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren

trots påminnelser och kravåtgärder. Vid

reservation enligt trygghetsregler har man i Not 30 modellen börjat använda sig av nuvärdes- Varulager och förråd beräkningar för att få jämförbarhet över tiden.

Miljoner kronor

Räntan beräknas från i år som ett genomsnitt av de senaste sex årens räntesatser. 2008 2007

Sedan 1999 gör CSN reservationer för osäkra Banverket 489 467 fordringar. Den totala lånefordran uppgår till Försvarsmakten 388 457 181 miljarder kronor och vid utgången av 2008 Vägverket 143 119 var den totala reserveringen 27,2 miljarder Statens räddningsverk 129 127 kronor. Det är en minskning netto med

Rikspolisstyrelsen 126 108 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Försvarets materielverk 95 112 För annuitetslånen har de osäkra fordringarna

Kriminalvården 70 72 ökat under året eftersom antalet låntagare blir

Statens jordbruksverk 34 27 fler. När det gäller lånetyperna studielån och studiemedel har de osäkra fordringarna minskat

Affärsverk vilket beror på införandet av nuvärdesberäkning och att man använder genomsnittsränta i Sjöfartsverket 71 43 beräkningsmodellen. Luftfartsverket 46 44

Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När Övriga myndigheter 165 170 det gäller Svenska-Danska broförbindelsen AB Summa 1 756 1 746 (SVEDAB) är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna

Med varulager och förråd avses råmaterial, återbetala lånet. Lånet till Svenska-Danska

råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt Broförbindelsen AB är nedskrivet med

förnödenheter som förbruknings- och tillsats- 0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till

material. Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i ingår också i denna post, eftersom dessa

huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklings-

Not 31

samarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter

Pågående arbeten

och villkorslån.

Miljoner kronor

2008 2007

Lantmäteriet 214 187

Banverket 31 29

Fortifikationsverket 19 17

Statens väg- och transportforskningsinstitut 15 8

Skogsstyrelsen 6 12

Övriga myndigheter 31 46

Summa 316 299

Lantmäteriet pågående arbeten avser i huvudsak

fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyck-

ning och reglering av gränsdragning mellan

fastigheter. Ökningen jämfört med 2007 beror

främst på ett ökat antal av infrastrukturärenden.

Banverkets pågående arbeten består av ej

avslutade entreprenaduppdrag som i huvudsak

utförts av Banverket Produktion och Not 34

Miljoner kronor

Vägverket 909 916

2008 2007

Banverket 754 854

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort Affärsverk antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där Luftfartsverket 409 456 bytesprojekt pågår eller är planerade. Svenska kraftnät 206 319

Sjöfartsverket 152 144

Statens järnvägar 18 26

Not 33 Förskott till leverantörer

Övriga myndigheter 1 352 1 357 Miljoner kronor Summa 7 618 7 166

2008 2007 Banverket 58 8 Som kundfordringar redovisas fakturerade Försäkringskassan 0 5 belopp avseende myndighetens försäljning av Fortifikationsverket 2 3 främst tjänster. Exportkreditnämndens ford- Övriga myndigheter 1 0 ringar utgörs av fordringar på garantitagare

avseende förskottspremier och efterskotts-

premier. Försvarets materielverk har ökat Affärsverk

andelen externa intäkter och därmed även Luftfartsverket 44 13

kundfordringar under året.

Summa 105 29

Vägverkets och Banverkets poster består av

fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt

Myndigheternas förskott avser bl.a. varu- kommuner. leveranser.

Not 35 Riksgäldskontorets fordringar utgörs till Övriga fordringar största delen fordran för CSA-avtal och GMRA-

avtal (General Master Repurchase Agreement).

Miljoner kronor

Det avser säkerheter som betalas i form av 2008 2007 kontanter i samband med att marknadsvärdet Skatteverket förändras på derivatinstrument. Fordringar på skattekonto 27 724 24 197 Statens jordbruksverks övriga fordringar avser Fordringar skattekonto, restförda 4 532 3 050 bland annat fordringar på EU för gjorda Fordringar avseende övriga skatter och utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna, avgifter under indrivning - 550 rekvirerade och upparbetade medel inom Övriga fordringar 4 62 utvecklingssektionen samt bundet kapital i Summa Skatteverket 32 260 27 859 offentliga lager till följd av inköps- och

försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bl.a.

råsocker. Fordran på EU uppgår till totalt

Riksgäldskontoret

7 562 miljoner kronor, netto (6 392 föregående

börd.

Försäkringskassans fordringar utgörs till Statens jordbruksverk 7 580 6 408 största delen av fordringar på bidragsskyldiga Tullverket 2 447 2 362 avseende underhållsstöd, 1 218 miljoner kronor Försäkringskassan 2 723 2 436 (en minskning med 201 miljoner kronor sedan Centrala studiestödsnämnden 749 769 föregående år) samt återkravsfordringar av- Kronofogdemyndigheten 708 - seende övriga socialförsäkringsförmåner, Lantmäteriet 290 275 781 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre

än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som

osäkra och har skrivits ned till noll. Till övriga

fordringar hänförs också fordringar för EU-vård Affärsverk

på 252 miljoner kronor, fordringar hos AP- Statens järnvägar 246 242

fonderna på 215 miljoner kronor och fordringar Luftfartsverket 170 212

hos kommuner för assistansersättning på Svenska kraftnät 33 29

186 miljoner kronor. Sjöfartsverket 1 1

Statens järnvägars post består till största delen

av fordran på SL, kortfristig del.

Övriga myndigheter 1 292 1 447

Summa 51 523 43 160

Övriga fordringar har ökat med 8,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 5 miljarder kronor. Individuell prövning av uppbördsfordringar är inte möjligt att göra med hänsyn till det mycket stora antal fordringar. Värdering har därför skett med ledning av tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under indrivning har beräknats med ledning årets inbetalda medel i förhållande till utgående restförda fordringar. Ej restförda skattekontofordringar bedöms inflyta till fulla värdet.

Not 36 Not 37 Periodavgränsningsposter – Förutbetalda Periodavgränsningsposter – Upplupna kostnader bidragsintäkter

Miljoner kronor Miljoner kronor

2008 2007 2008 2007 Riksgäldskontoret Kungl. Tekniska högskolan 153 143 - underkurser, upplåning i svenska kronor 4 259 4 251 Karolinska institutet 137 110

- underkurser, statsskulden till nominellt

Rikspolisstyrelsen 438 413

Verket för innovationssystem 23 9 Lunds universitet 260 264

Fiskeriverket 23 21 Kriminalvården 244 253

Försäkringskassan 186 126

Övriga myndigheter 301 315 Domstolsverket 153 144

Summa 1 241 1 129

Göteborgs universitet 150 146

Banverket 146 96

Stockholms universitet 141 136 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd

Skatteverket 134 197

verksamhet som ännu inte utbetalats till

Uppsala universitet 122 123

myndigheten.

Arbetsförmedlingen 118 114

Karolinska institutet 116 118

Kungl. Tekniska högskolan 109 111

Affärsverk

Sjöfartsverket 70 61

Luftfartsverket 69 64

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Förutom poster kopplade till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Not 38 intäkter förknippade med statsskulden som är Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intjänade under året men ännu ej inbetalda. intäkter Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens

upplupna intäkter minskade med 588 miljoner

Miljoner kronor

kronor. Förändringen beror på att intäkterna 2008 2007 från de olika avgifterna som betalas från landets Periodisering av skatter - 18 688 A-kassor minskade under 2008 med cirka

3,1 miljarder kronor (se även not 2). Riksgäldskontoret:

Miljoner kronor

Arbetsförmedlingen 659 673

2008 2007 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 557 1 145

Riksgäldskontoret 68 348 10 945 Banverket 197 162

Regeringskansliet 4 419 5 521 Kärnavfallsfonden 142 291

Försäkringskassan, hypoteksobligationer

utvecklingssamarbete

Fortifikationsverket 41 24 Affärsverk

Vägverket 34 60 Statens järnvägar 695 150

Luftfartsverket 49 -

Affärsverk

Svenska kraftnät 519 583 Övriga myndigheter - -

Luftfartsverket 249 236 Summa 75 411 19 276

Statens järnvägar 56 52

Sjöfartsverket 35 53

Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga

placeringar och andra värdepapper med

Övriga myndigheter 409 847 57 403 miljoner kronor. Det beror till stor del på Summa 14 420 33 912 att Riksgäldskontoret har gett ut extra stats-

skuldväxlar utan att motsvarande lånebehov har

funnits. Värdepapper och andelar vid årsskiftet Som upplupna intäkter redovisas räntor och

avsåg andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med - placeringar i andra låneinstituts obligationer brytdagen. på 41 653 miljoner kronor,

Periodisering av skatter 2007 avser

- placeringar i utländsk valuta på mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som

12 133 miljoner kronor, vilket avser tas upp av främst Skatteverket och de skatte-

försäljningslikviden för Vin & Sprit AB intäkter som beräknas i samband med upp-

som tas i anspråk när lån och räntor i rättandet av årsredovisningen för staten.

utländsk valuta ska betalas, Beloppet redovisas inte av någon myndighet

- bostadsobligationer på 6 283 miljoner utan endast i årsredovisningen för staten. Vid

kronor, utgången av 2008 överstiger betalda skatter de beräknade intäkterna och därför redovisas i - placerade dagslån i utländsk valuta på stället för en upplupen intäkt, en övrig 4 267 miljoner kronor,

förutbetald intäkt (se not 52). -

aktier på 2 289 miljoner kronor, samt

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter

- övrigt 1 722 miljoner kronor. avseende skuldskötselinstrument avser ränte-

Riksgäldskontoret placerar kortfristig över- inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomstskottslikviditet på dagslånemarknaden. Före- titel). Motsvarande belopp redovisades föregående års placeringar avsåg till största delen gående år av Skatteverket. placerade dagslån och till en mindre del andra Länsstyrelsen i Norrbottens län redovisar låneinstituts obligationer. placeringar i Nordea för bygdemedel och för

Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Sikfors Kraftstation om 131 miljoner kronor Nordea AB. Marknadsvärdet på Regerings- samt medel på valutakonto på 19 miljoner kansliets aktier i Nordea AB uppgick vid kronor. årsskiftet till 28 203 miljoner kronor. Regeringskansliet äger 19,9 procent av aktiekapitalet.

Försäkringskassans värdepapper och andelar Not 41 avser huvudsakligen hypoteksobligationer i Nettoförmögenheten fonder för socialförsäkringsändamål enligt äldre

Miljoner kronor

lagstiftning.

2008 2007

Uppskrivningskapital 109 111 Not 40 Donationskapital 420 313 Kassa, bank m.m. Resultatandelar i dotterföretag 217 484 204 372

Balanserad kapitalförändring -719 772 -831 199

Miljoner kronor

Årets över-/underskott enligt 2008 2007

resultaträkningen 91 845 127 446 Riksgäldskontoret 901 700

Summa -409 914 -498 957

Kronofogdemyndigheten 591 - Länsstyrelsen i Norrbottens län 150 139

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan Banverket 147 57

tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder Internationella programkontoret för

är större än tillgångarna är statens nettoutbildningsområdet 145 60

förmögenhet negativ. Förändringen av netto- Länsstyrelsen i Västerbottens län 137 86

förmögenheten mellan två år samvarierar i Regeringskansliet 127 115

huvudsak med statsskuldens förändring. Netto- Karolinska institutet 96 69

förmögenheten påverkas i första hand av Försvarets materielverk 91 220 resultaträkningens överskott. Därutöver påver- Exportkreditnämnden 73 113 kas nettoförmögenheten av andra transaktioner Kungl. Tekniska högskolan 72 51 som förändrar tillgångarnas eller skuldernas Lunds universitet 67 27 värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Verket för näringslivsutveckling 65 - Under 2008 ökade nettoförmögenheten med Skatteverket 16 605 89 miljarder kronor, främst som ett följd av årets

överskott på 92 miljarder kronor. Nedan

redogörs för förändringar av poster som ingår i Affärsverk

nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig Luftfartsverket 189 160

inte innebär att nettoförmögenheten påverkas Statens järnvägar 69 109

utgör ändå förklaringar till förändringar av Sjöfartsverket 54 46

ingående delposter. Svenska kraftnät 77 28

Uppskrivningskapital

Övriga myndigheter 454 352 Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett Summa 3 521 2 937 oförändrat under året. Kapitalet minskar med

avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg-

ningar.

Av Riksgäldskontorets redovisade belopp finns 862 miljoner kronor på bank i svensk valuta och

Donationskapital

39 miljoner kronor på bank i utländsk valuta.

Donationskapitalet har ökat med 107 miljoner Kronofogdemyndighetens Kassa, bank avser kronor under året. Ökningen beror till största

till största delen klienters bankmedel (depon-

delen på att Moderna museet har erhållit erade medel samt ansökningsavgifter som

donationer i form av konstverk och likvida resultatandel från kapitalförändring medel. (0,2 miljarder kronor).

Stabilitetsfonden har tillskjutits 15,0 miljarder Resultatandelar i dotterbolag kronor direkt från balanserad kapitalförändring. Regeringskansliet svarar för merparten av Skilda principer vid värdering av inomstatliga posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till värdepapper har medfört en utjämningspost på största delen baserat på bolagens egna kapital 1,1 miljarder kronor som redovisas som balansenligt årsbokslut. Förändringen på 12,7 miljarder erad kapitalökning. kronor under året består av föregående års Saldot vid avräkning av inomstatliga betalresultatandelar (46,8 miljarder kronor), utdel- ningar avseende anslag och inkomsttitlar uppningar betalda under 2008 (-23,2 miljarder gick vid årsskiftet till 0,7 miljarder kronor och kronor) samt övriga förändringar av eget kapital redovisas som en ökning av nettoförmögeni dotterbolagen (10,8 miljarder kronor). heten. Försäljning av aktier i Civitas Holding AB Riksgäldskontorets konton för hantering av (Vasakronan) och Vin & Sprit AB har medfört TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras att resultatandelar förs över till balanserad som en del av statsverket, vilket har inneburit en kapitalförändring (21,2 miljarder kronor). Den ökning av nettoförmögenheten med del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande 0,4 miljarder kronor. årets utdelning, och som redovisas som Eliminering av inomstatliga ensidiga periodskatteintäkt omföres från balanserad kapital- iseringar samt diverse fordringar och skulder förändring till resultatandel påföljande år medför ett saldo på 0,4 miljarder kronor som (0,2 miljarder kronor). minskar nettoförmögenheten.

Vattenfall AB redovisar betydande ökning av Vägverkets anslagsutfall som överskridit det egna kapitalet vid sidan av resultatet. tilldelade medel utjämnas som en balanserad Förändringen uppgår till 9,1 miljarder kronor kapitalökning (0,3 miljarder kronor). och består till största delen av omräknings- Riksdagen har under året infört redovisning av differenser vid konsolidering av verksamhet i skulden för EU-parlamentarikernas pensioner utlandet (15,1 miljarder kronor) valutasäkring av och egenlivränta, vilket redovisas som en utländskt eget kapital (-7,2 miljarder kronor) minskning av nettoförmögenheten med och kassaflödessäkring (2,3 miljarder kronor). 0,2 miljarder kronor.

TeliaSonera AB har en direkt ökning av eget Se även avsnitt 3.1.4, Statens nettoförmögenkapital med 4,9 miljarder kronor avseende främst het. valutakursdifferenser. I tabellen på nästa sida visas förändringen av

LKAB redovisar en direkt minskning av eget statens nettoförmögenhet specificerad på olika kapital med 2,6 miljarder kronor avseende delposter. förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 111,4 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 80,6 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 23,2 miljarder kronor. Försäljning av aktier i Civitas Holding AB (Vasakronan) och Vin & Sprit AB har medfört att 21,5 miljarder har förts över från resultatandelar till balanserad kapitalförändring

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

Balanserad

Uppskrivnings- Donations- Resultatandelar i kapital- Årets över-

kapital kapital dotterföretag förändring /underskott Summa

Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag 10 756 10 756 Sålda andelar -21 498 21 498 0 Omföring av resultatandel från Systembolaget

Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder -404 -404 Vägverkets utjämning av anslagsutnyttjande mot tilldelade medel 326 326 Eliminering av inomstatliga balansposter

Statens jordbruksverk, Förändring interventionslager -105 -105 Övriga förändringar 107 -127 -20 Årets över-/underskott 91 845 91 845 Summa årets förändring -2 107 13 112 111 427 -36 601 89 043

Utgående balans 2008 109 420 217 484 -719 772 91 845 -409 914

I tabellen nedan redovisas en beräkning av Not skillnaderna mellan balansräkningens netto- 42 Fonder förmögenhet för 2007 och 2006 jämfört med

Miljoner kronor

statens förmögenhet beräknad i anslutning till

heten enligt årsredovisningen och Statens förmögenhet beräknad i anslutning till

Försäkringskassan

nationalräkenskaperna (NR)

- Trafiklivräntefonden 741 700 Miljarder kronor - Frivilliga yrkesskadefonden 115 109

2007 2006 - Affärsverksfonden 131 90

- Övriga fonder 121 125

Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -499 -635

Summa Försäkringskassan 1 108 1 024

Avgående poster ur Nettoförmögenheten Beredskapsmateriel -94 -92

Batterifonden (Naturvårdsverket) 828 789 Affärsverkens anläggningstillgångar -22 -22

Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 364 348 Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 301 302 m.fl. 102 94

Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 120 133 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden

Övriga 87 104 och Exportkreditnämnden 33 34

Summa 77 327 59 033

Tillkommande poster i Statens förmögenhet

enligt NR-principer Som fonder i staten redovisas medel som Uppvärdering av börsnoterade aktier till reserverats för särskilda ändamål, men där det marknadsvärde 109 135 reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-

De viktigaste förändringarna i fondkapitalet inventarier samt utökad aktivering av mjukvaruutveckling 352 302 beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella fonder. poster till marknadsvärde 31 31 Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Riksbankens egna kapital utöver grundfond 61 62 Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens kollegiet. Fonden består av avgifter från kärnjubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 43 23 kraftsföretagen, baserade på produktionen av Övrigt 75 75 elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla Statens förmögenhet enligt NR-principer 191 7 kostnader nu och i framtiden för hantering och

slutförvaring av använt kärnbränsle och annat

avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under Prisomräkning och tillägg för moms är den

ett antal år. Fondmedlen är placerade i största faktorn, men marknadsvärdering av

statspapper och till en mindre del på konto i statens aktier, beredskapsmateriel och fordringar

Riksgäldskontoret. och skulder som inte finns med fullständigt i

Insättningsgarantifonden förvaltades fram till finansräkenskaperna är andra stora poster.

utgången av 2007 av Insättningsgarantinämnden

som lades ned den 1 januari 2008 då fonden

fördes över till Riksgäldskontoret. Fonden

utgörs av avgifter från institut som omfattas av

garantin. Avgiftens storlek, som baseras på

institutens kapitaltäckningsgrad, används till att

bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut

till institut som försatts i konkurs och som

omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller

för såväl privatpersoner som företag och andra

juridiska personer. Även insättningsgaranti- Det stora flertalet myndigheter betalar pensionsmedlen är placerade i statspapper och på konto i premier till Statens pensionsverk (SPV). SPV Riksgäldskontoret. ansvarar och gör avsättningar för merparten av

I samband med finanskrisen under hösten statens pensionsåtagande i den statliga försäk- 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitets- ringsrörelsen. Undantag från denna försäkringsfonden för att finansiera framtida stödåtgärder. lösning är de myndigheter som gör egna Inledningsvis tillfördes 15 000 miljoner kronor avsättningar för pensioner, främst affärsverken genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. utom Statens järnvägar. Avsikten är att banker och andra finansiella Den av SPV redovisade pensionsskulden har institut framöver ska betala en årlig stabilitets- ökat med 6,5 miljarder kronor (2 miljarder avgift, så att fonden inom 15 år uppgår till föregående år). De viktigaste faktorerna som motsvarande 2,5 procent av BNP. Den närmare ökade avsättningen var nyintjänad pension utformningen av fonden har ännu inte beslutats 5,1 miljarder kronor, ändrade beräkningsgrunder närmare. med 4,8 miljarder kronor, grundränta (upp-

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder räkning enligt de försäkringstekniska riktsom förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka linjerna), netto, 2,8 miljarder kronor samt basbl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser beloppsindexering (värdesäkring) 2,6 miljarder betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, kronor medan avsättningen minskade p.g.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverks- utbetalade förmåner med 7,1 miljarder kronor fonden. och aktualisering (utredning av tjänstetid och

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket intjänad pensionsrätt) med 2,5 miljarder kronor. och används för bl.a. omhändertagande av Den viktigaste innebörden av de ändrade miljöfarliga batterier. beräkningsgrunderna med anledning av nya

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel försäkringstekniska riktlinjer som infördes (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det fr.o.m. den 1 januari 2008, är att generationsstörsta beloppet (133 miljoner kronor) redovisas dödlighet införts vid beräkningen. Det minskar av länsstyrelsen i Norrbottens län. avsättningen för äldre förmåner men ökar den

för främst aktiva inom försäkringsrörelsen.

Riksdagsförvaltningen tar sedan 2007 upp en Not 43 avsättning för pensioner och inkomstgarantier Avsättningar för pensioner och liknande till förutvarande och nuvarande ledamöter. förpliktelser Huvuddelen av förpliktelsen avser ledamöter

som lämnat riksdagen. Årets ökning av

Miljoner kronor

avsättningen på strax över 0,4 miljarder kronor 2008 2007 avser till cirka 40 procent uppräkning och andra Statens pensionsverk 168 178 161 664 förändringar av pensionsavsättningar avseende Riksdagsförvaltningen 1 782 1 365 ledamöter som lämnat riksdagen och den övriga Försvarsmakten 858 1 300 delen pensionsavsättningar för ledamöter som

Rikspolisstyrelsen 433 452 tjänstgör i riksdagen samt mindre delar

pensionsavsättningar för EU-parlamentariker

Försvarets materielverk 113 138

och inkomstgarantier. Försäkringskassan 146 108

Försvarsmaktens avsättningar har minskat

eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög Affärsverk

nivå medan årets kostnader i samband med nya Luftfartsverket 4 103 3 931

beslut liksom under 2007 fortsatt minska

Sjöfartsverket 1 578 1 528

kraftigt jämfört med åren dessförinnan. Svenska kraftnät 316 291

Affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket Statens järnvägar 101 103 och Svenska kraftnät tillämpade redan i

årsredovisningen för 2007 på frivillig grund de Övriga myndigheter 1 059 1 031 ändrade försäkringstekniska grunderna mot- Summa 178 667 171 911 svarande de som SPV införde 2008. De ledde då till stora ökningar av avsättningen, medan inga dramatiska förändringar har skett för 2008.

Not 44 Minskningen avser framför allt avvecklings-

Övriga avsättningar kostnader som är inomstatliga samt avveckling

av materiel, medan avsättningar för sanering har

Miljoner kronor

ökat något. De kvarstående avsättningarna avser

2008 2007 till cirka 80 procent avsättningar för avveckling

Exportkreditnämnden 11 203 9 277 av materiel.

Försvarsmakten 1 532 1 689 Riksgäldskontoret reserverar medel för fram-

Riksgäldskontoret 1 091 1 063 tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt

Statens bostadskreditnämnd 938 1 010 den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen

avser till största delen garantin avseende Försäkringskassan 587 706

Öresundsbron och har endast förändrats

Styrelsen för internationellt

marginellt under året. utvecklingssamarbete 600 400

Statens bostadskreditnämnd minskade sin Banverket 339 306

avsättning för garantier kraftigt under 2007 Sveriges geologiska undersökning 6 96

främst p.g.a. att garantistocken minskade med

44 procent. Under 2008 har minskningen av

Affärsverk

garantistocken planat ut.

Statens järnvägar 222 217 Försäkringskassans avsättning avser främst

Luftfartsverket 92 82 den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre

Sjöfartsverket 14 25 lagstiftning med 541 miljoner kronor, en liten

minskning. Nyteckning till försäkringen upp-

Övriga myndigheter 397 282 hörde i början av 1980-talet och avsättningen

minskar numera successivt, eftersom inga

Summa 17 021 15 153

premier inbetalas, med skillnaden mellan kapital-

avkastning och pensionsutbetalningar. Försäk-

Balansposten Övriga avsättningar består till

ringskassan gjorde dessutom en avsättning för största delen av Exportkreditnämndens avsätt-

engångspremier vid omställning av verksamningar för risker i garantiengagemang. Reserv-

heten som nu till största delen har reglerats. eringar har gjorts för förväntad förlustrisk i

Styrelsens för internationellt utvecklingsaffärerna och för riskkoncentration i portföljen.

samarbete (Sida) avsättningar för risker i Den totala reserveringen vid utgången av 2008

engagemang avser garantier som Exportkredituppgår till 11 203 miljoner kronor vilket innebär

nämnden administrerar för Sidas räkning en ökning med 1 926 miljoner kronor under året.

avseende U-krediter. U-krediterna avser för Återförsäkrares andel av risken, som redovisas

närvarande 18 länder för export som av Sida bland Långfristiga fordringar på balans-

bedöms få betydande utvecklingseffekter i räkningens tillgångssida, har ökat med

länder som inte själva kan bära kostnaden för 408 miljoner kronor vilket innebär att netto-

normal finansiering på kommersiella villkor. förändringen av avsättning för risk är

Under året har engagemanget ökat från 1,8 till 1 518 miljoner kronor. Avsättningen efter avdrag

1,9 miljarder kronor. Reserveringen för förluster för återförsäkrares andel är därmed 8,4 procent

har ökat p.g.a. valutakurseffekten. Av beloppet av engagemanget vid slutet av 2008, vilket är en

avser över 60 procent reservation för s.k. liten ökning jämfört med slutet av 2007. Den

oförväntade förluster (riskkoncentration) p.g.a. dyrare dollarn och euron har medfört att

den kraftiga koncentrationen av engagemanget riskreserveringen i kronor ökat med

på Sri Lanka. I avsättningen ingår även en mindre 650 miljoner kronor. Flera av EKN:s affärer har

del som avser s.k. fristående garantier. fått ökade riskreserveringar. En ytterligare faktor

Affärsverket Statens järnvägars avsättningar är att reserveringarna för s.k. oförväntade

avser främst riskreserv för leasing. förluster, som görs med hänsyn till hur hög

koncentrationsrisken är, har ökat med

690 miljoner kronor beroende på att volymen på

riskexponeringen ökat.

Försvarsmaktens avsättning för framtida

utgifter för omstrukturering enligt Försvars-

beslut 2004 har fortsatt minska under 2008.

Not 45 De redovisade lånen i utländsk valuta minskade Statsskulden med 7,8 miljarder kronor.

Lån i Sverige Statsskulden totalt

Försvarsmakten 965 996 I Riksgäldskontorets definition av den svenska

Försäkringskassan 579 771 statsskulden ingår de låneinstrument som

Rikspolisstyrelsen 545 579 kontoret använder, och har använt sig av, i sin

Arbetsförmedlingen 365 448 finansiering av statens lånebehov (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Fortifikationsverket 323 355 Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, Statens fastighetsverk 266 332 dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på Regeringskansliet 261 217 förändringar i marknadsräntorna. Kriminalvården 260 469

I årsredovisningen för staten används Skatteverket 246 206 Riksgäldskontorets definition av statsskulden Styrelsen för internationellt minskat med elimineringar av de statliga utvecklingssamarbete 166 154 myndigheternas innehav av statliga obligationer. Post- och telestyrelsen 158 148

Det är endast ett fåtal myndigheter som Domstolsverket 150 152 innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens Karolinska institutet 146 128 innehav var vid årsskiftet 38,8 miljarder kronor Migrationsverket 136 204 och Riksgäldskontoret innehav för insättnings-

Lunds universitet 134 96 garantifonden var 17,8 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgälds-

Affärsverk kontorets eget innehav av premieobligationer.

Luftfartsverket 474 317

Svenska kraftnät 360 345

Lån utomlands

Sjöfartsverket 63 98 Miljoner kronor Statens järnvägar 11 51

2008 2007 Obligationer m.m. i utländsk valuta 112 712 133 953 Övriga myndigheter 3 159 3 547 Valutaswappar 113 498 115 873 Summa 15 367 16 614 Terminskontrakt m.m. -1 163 -16 985 Summa 225 047 232 841 Leverantörsskulder avser skulder som upp-

kommer vid köp av varor och tjänster. Posten

Lån i utländsk valuta värderas i balansräkningen kan visa stora variationer på grund av skuldernas till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. kortfristiga karaktär.

Not 47 kommunalskattemedel kan variera starkt mellan Övriga skulder åren. Slutavräkning görs i januari månad andra

året efter inkomståret. Då justeras de totala

Miljoner kronor

slutliga kommunalskattemedlen mot de prelimi- 2008 2007 nära medel som betalades ut till kommuner och Skatteverket landsting under inkomståret. Kontoöverskott, skattekonto 20 646 24 415 Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions- Övrigt, Skatteverket 7 314 1 731 myndigheten avser huvudsakligen inbetalda Summa Skatteverket 27 960 26 146 ålderspensionsavgifter som övergångsvis place-

rats på konto i Riksgäldskontoret för

finansiering av framtida pensioner. Skulden har

Riksgäldskontoret

minskat eftersom PPM har fördelat om sina Skuld till Premiepensionsmyndigheten 9 989 11 326

tillgångar till en större andel obligationer. EU-avgifter 5 600 4 450

Medel för EU-avgiften avser medel som har Obligationer som förfallit, vinster, räntor 265 431

skuldförts på EU-kommissionens konto i Avistamedel 1 560 1 927

Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från Skuld CSA-avtal 6 312 2 520 statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet Övrigt Riksgäldskontoret 419 401 varierar över tid beroende på EU-

på marknadsvärderingen på de underliggande Exportkreditnämnden 414 373

derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt Statens pensionsverk 389 312

över tid. Vid utgången av 2008 var dessa skulder Rikspolisstyrelsen 339 253

betydligt högre än föregående år. Avistamedel

avser inlåning i Statens internbank. Den del som

Affärsverk

avses här gäller inlåning från statliga bolag och Statens järnvägar 4 452 8 138 andra organ som inte ingår i den konsoliderade

Luftfartsverket 131 112 balansräkningen och därför inte elimineras. Den Svenska kraftnät 79 44 största delen av beloppet avser Svenska spel.

Sjöfartsverket 45 15 Statens åtagande i samband med överens-

kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn

Övriga myndigheter 1 657 502 Barsebäck 2, redovisas som en skuld till

Vattenfall AB. Den regleras under en fyraårs-

Summa 78 954 74 382

period med 1 025 miljoner kronor varje år, varav

tre år nu förflutit. Skulden är redovisad av Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på

Regeringskansliet. skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt-

Försäkringskassans övriga skulder avser skyldigas kompletteringsinbetalningar för att

främst innehållen skatt på utbetald pension, täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först

sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, 2009. Till viss del utgörs överskotten också av

föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkoreglerade skulder avseende överskjutande in-

ringsförmåner. gående mervärdesskatt eller andra återbetal-

I Banverkets övriga skulder ingår leasingningar som inte hunnit effektueras på balans-

skulder med 3 830 miljoner kronor och betaldagen. Minskningen mellan åren är huvudsak-

ningsutfästelser till SVEDAB avseende villkorat ligen hänförlig till kategorin löntagare. Posten

aktieägartillskott med 916 miljoner kronor. Övrigt, Skatteverket har ökat med

Av Vägverkets övriga skulder avser 5 583 miljoner kronor, vilket i huvudsak är

1 281 miljoner kronor förskotteringar från hänförligt till skuld för kommunalskatt till

kommuner i samband med vägprojekt och kommuner och landsting. Slutavräkning av

916 miljoner kronor betalningsutfästelse av- Förskott från uppdragsgivare och kunder består seende villkorat aktieägartillskott till Svensk- av medel som erhålls för finansiering av större Danska broförbindelsen AB (SVEDAB). projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och

Affärsverket Statens järnvägar har minskat utvecklingsprojekt, som pågår under en längre sina övriga skulder med 3 686 miljoner kronor, tid och där arbetet ej har avslutats eller vilket till övervägande del avser minskade slutavräknats. leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i Svenska kraftnäts förskott består av avtal med takt med att motsvarande tillgångar minskar i kunder inom optoverksamheten, dvs. infravärde. struktur för tele- och datakommunikation.

Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och

förskotten intäktsförs under denna tid.

Not 48 Depositioner Not 50

Miljoner kronor

Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader

2008 2007

Miljoner kronor

Kronofogdemyndigheten 546 -

2008 2007 Länsstyrelsen i Stockholms län 271 244

Rikspolisstyrelsen 972 999

Summa 1 011 964

Försvarsmakten 928 939

Banverket 794 1 199

Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel

Skatteverket 403 428

hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som

Arbetsförmedlingen 332 356

deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Försvarets materielverk 322 264 Indrivna medel redovisades tidigare av Kriminalvården 292 293

Skatteverket. Regeringskansliet 261 244

Domstolsverket 238 212

Statens jordbruksverk 237 557

Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder

Affärsverk

Svenska kraftnät 492 538

Miljoner kronor

Luftfartsverket 300 441 2008 2007

Sjöfartsverket 131 133

Vägverket 185 108

Statens järnvägar 80 45 Banverket 49 18

Kemikalieinspektionen 15 16 Högskolan i Gävle 7 5 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser

räntekostnader för upplåning i svenska kronor,

utländsk valuta, skuldskötselåtgärder samt Affärsverk

provisionskostnader. Svenska kraftnät 107 104

Vägverkets upplupna kostnader inkluderar

301 miljoner kronor avseende markinlösen. Övriga myndigheter 14 29

Försäkringskassan redovisar upplupna kost- Summa 446 363 nader för EU-vård, tandvård och andra

försäkringskostnader på 947 miljoner kronor Not 52 och därutöver upplupna förvaltningskostnader. Periodiseringsposter – Övriga förutbetalda

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna intäkter kostnader för placering av barn, sjuk- och

Miljoner kronor

hälsovård, semesterskuld och utbildning. I posten för år 2008 ingår också periodisering av 2008 2007 schablonersättningar (för flyktingmottagande Riksgäldskontoret: m.fl. övriga transfereringar) med 318 miljoner - förutbetalda överkurser vid upplåning i kronor. Schablonersättningar periodiserades inte svenska kronor 21 145 19 696 år 2007. - förutbetalda överkurser vid upplåning i

utländsk valuta 137 246 Som upplupna kostnader redovisas i övrigt - övrigt 13 11

bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Summa Riksgäldskontoret 21 295 19 953

Periodisering av skatter 3 083 -

Miljoner kronor

Verket för näringslivsutveckling 254 -

2008 2007

Luftfartsverket 129 93 Ungdomsstyrelsen 201 16

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret som erhållits, men som ännu inte förbrukats för

emitterar obligationer och marknadsvärdet är sitt ändamål.

högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden

De redovisade oförbrukade bidragen hos

utgör överkurs och bokförs som förutbetald Statens jordbruksverk och Karolinska institutet

intäkt som periodiseras över lånets löptid. utgörs till största del av förskott från EU. Medel

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden för fleråriga budgetramen 2007–2013 ingår hos

mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Statens jordbruksverk med 1,5 miljarder kronor.

Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas

Oförbrukade bidrag mellan statliga

i samband med upprättandet av årsredovisningen myndigheter har eliminerats i årsredovisningen

för staten. Beloppet redovisas inte av någon för staten med 8,1 miljarder kronor. Mot-

myndighet utan endast i årsredovisningen för svarande eliminering uppgick föregående år till

staten. Att en förutbetald intäkt redovisas 7,6 miljarder kronor. Elimineringarna för 2008

innebär att de periodiserade skatteintäkterna i avser till cirka 63 procent medel hos universitet

resultaträkningen är lägre än de betalda skatterna och högskolor och 14 procent medel hos

som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. länsstyrelserna.

Föregående år redovisades periodiserings- bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamskillnaden under not 38 Upplupna intäkter. heten beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i

Beloppet hos Verket för näringslivsutveckling särskilt underlag. avser medel från EU:s regionala utvecklingsfond I noten har garantiåtagandena delats upp i för programperioden 2007–2013. garantier för vilka ingen avsättning för förluster

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra görs och garantier för vilka avsättning görs. myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till avsättning görs (se även avsnitt Redovisningskommande år. principer och tilläggsupplysningar samt det

särskilda underlaget).

Garantiåtagandena har ökat kraftigt under Not 53 2008 som följd av det nya garantiprogram som Garantiförbindelser riksdagen beslutade om under hösten för att

underlätta bankernas och bostadsinstitutens

Miljoner kronor

upplåning under den rådande finanskrisen. I

2008 2007 samband med den finansiella oron höjdes också Garantier för vilka avsättning ej görs insättningsgarantin och utökades till att omfatta

Insättningsgarantin och fler typer av inlåning. Beloppet ovan avser investerarskyddet 638 851 578 600

garanterat belopp vid utgången av 2007 och Kreditgarantier

utvidgningen beräknas öka åtagandet med

Bankgarantier 148 077 -

ytterligare cirka 100 miljarder kronor. En ökad

efterfrågan på exportgarantier har lett till ökat

Garantier om tillförsel av kapital

åtagande för Exportkreditnämnden. Garantikapital, RGK 91 056 78 301

Övriga garantier

Affärsverk m.fl., RGK 1 670 1 631

Summa 879 654 658 532

Garantier för vilka avsättning görs

Garantier om tillförsel av kapital

Grundfondsförbindelser 1 005 1 005 Övrigt 4 000 5 000

Exportgarantier m.m.

Kreditgarantier

Infrastruktur, RGK 29 773 25 332 Bostadskrediter, Statens

Övriga garantier

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Statens

Not 54 Statens pensionsverk redovisar antastbara för- Övriga ansvarsförbindelser måner. Radio- och TV-verket redovisar konces-

sionsavgifter för TV4 från 2002–2007 som är

Miljoner kronor

överklagade. Rikspolisstyrelsen redovisar vites- 2008 2007 belopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Riksgäldskontoret 6 402 6 473 Banverket, Totalförsvarets forskningsinstitut Statens pensionsverk 3 127 2 138 och Försäkringskassan redovisar ansvarsför- Vägverket 928 1 bindelser gällande hyrda lokaler. Statens

Radio- och TV-verket 781 779 räddningsverk redovisar också ansvarsför-

bindelser gällande hyrda lokaler men även för Rikspolisstyrelsen 204 235

miljösanering av övningsfält. Banverket 185 185

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara Totalförsvarets forskningsinstitut 183 187

pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har Statens räddningsverk 64 97

tecknat borgen för lån avseende förvärv av

Försäkringskassan 46 30

fastighet och Luftfartsverkets belopp avser bl.a. Uppsala universitet 13 1

pensionsåtaganden till dotter- och intresse- Riksantikvarieämbetet 12 28

företag. Statens folkhälsoinstitut 12 22 Malmö högskola - 44

4.5.3¶Noter till finansieringsanalysen

Affärsverk Sjöfartsverket 98 102 Not 55

Skatter

Svenska kraftnät 20 20 Luftfartsverket 9 9

Miljoner kronor

2008 2007 Övriga myndigheter 1 6

Enligt resultaträkningen 967 576 989 854

Summa 12 085 10 357

Tillkommer/avgår: Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte

Förändring av skulder och fordringar 18 607 -7 957 redovisas som skuld eller avsättning i balans-

Summa 986 183 981 897

räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga för- eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen pliktelser, dvs. det är osäkert om det före- för staten avseende de skatter som är hänförliga kommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga till året, men ännu ej betalats eller omvänt.

Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför-

för dessa. Detsamma gäller fordringar och bindelser som ej är garantiförbindelser.

skulder avseende skatter som tas upp av

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella finansieringsinstitutioner. Skatteverket. För 2008 beräknas inbetalda Vägverket redovisar den uppskattade kostnaden skatter överstiga intäkterna vilket gör att för avhjälpande av miljöskadan på 495 stycken av justeringsbeloppet är positivt. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Vägverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genomsnittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till cirka 11 miljoner kronor per år. Vägverket redovisar även en ansvarsförbindelse på 0,6 miljoner kronor som avser Vägverket produktions del av Götene kommuns yrkande på ersättning för konkurrenssamverkan avseende fastighetsbeläggning.

Not 56 Not 58 Avgifter och andra ersättningar Statens egen verksamhet

Miljoner kronor Miljoner kronor

2008 2007 2008 2007 Enligt resultaträkningen 57 973 54 285 Enligt resultaträkningen 209 796 195 320

Tillkommer: Avgår: Utdelningar 23 334 31 958 Avskrivningar -23 699 -26 118 Summa 81 307 86 243 Avsättningar -8 207 -272

Återförd nedskrivning av lån RGK - 1 100

Realisationsförluster -868 -70 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att Summa 177 022 169 960 utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och intresseföretag måste läggas till för att komma nedskrivning av lån medför inte några betalfram till statens nettoupplåning. Statens utdel- ningar och tas därför bort. ningar redovisas i huvudsak av Regerings- De ökade avsättningarna under 2008 avser till kansliet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat

största delen avsättningar för statens tjänsteut 8 miljarder kronor och TeliaSonera AB

pensionsåtagande hos SPV. Förändringar av 6,7 miljarder kronor.

avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras

även för realisationsförluster vid försäljning av

Not 57

egendom som redovisats som kostnad utan att

Transfereringar

medföra någon betalning.

Miljoner kronor

2008 2007

Not 59

Enligt resultaträkningen 770 833 763 756 Justeringar till betalningar

Avgår: Miljoner kronor

Avsättningar till fonder -3 924 -2 010 2008 2007

Nedskrivning och avskrivning av lån, Förändring av långfristiga fordringar 1 409 3 767 CSN m.fl. -30 -121 Förändring av omsättningstillgångar -59 442 10 594 Förändring av fordringar, -129 -244 Förändring av kassa, bank -584 41 socialförsäkring

Förändring av skulder 4 029 -1 321

Summa 766 750 761 381 Summa -54 588 13 081

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av

Förändringar av långfristiga fordringar avser lån medför inte några betalningar och dessa

främst förskott avseende materiella anläggningskostnader tas därför bort.

tillgångar hos Försvarets materielverk som

Avsättning till fonder i staten för 2008 avser

minskat med 1,3 miljarder kronor, se not 25. I främst Insättningsgarantifonden och Kärn-

posten ingår även andra långfristiga fordringar avfallsfonden (se not 5).

där Statens järnvägar har minskat sina fordringar

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos

med 0,8 miljarder kronor, se not 28. CSN är ett netto av avskrivningar p.g.a. ålder

Förändring av omsättningstillgångar beror till och andra orsaker och återföring av tidigare

stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga reservering för osäkra fordringar.

placeringar ökat, se not 39. Ökning av omsätt-

Till transfereringar hänförs även förändringar i

ningstillgångar medför att statens nettoåterkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

upplåning ökar.

Behållningen på kassa, bank har ökat något

vilket medför att statens nettoupplåning ökat.

Skulder har ökat med 4,0 miljarder kronor trafik. Bland annat har två sträckor öppnats på under året, vilket medför att statens netto- E6 i Bohuslän, Torp-Håby och Värmlandsbroupplåning minskat. Hogdal.

Investeringar i järnvägsanläggningar ökar

kraftigt och uppgick till 15,2 miljarder kronor, Not 60 vilket är en ökning med 5,6 miljarder kronor från Investeringar föregående år. I de 5,6 miljarderna ingår

3,7 miljarder av etapp 1 i Botniabanans

Miljoner kronor

investering av järnväg längs Norrlandskusten. 2008 2007 Investeringar i maskiner och inventarier

styrelsen och Luftfartsverket redovisar nyinvest- Järnvägsanläggningar 15 206 9 623

eringar på 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor.

föregående år. Luftfartsverket har investerat

0,8 miljarder kronor medan Statens fastighets-

Immateriella investeringar verk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket

Datasystem, rättigheter m.m. 2 639 1 646 investerat 0,5–0,6 miljarder kronor vardera i

Total summa 59 321 38 686 fastigheter och mark. Fortifikationsverkets

investeringar minskar mellan åren.

Investeringar i immateriella tillgångar som i De finansiella investeringarna uppgick till

huvudsak avser IT-system uppgick till drygt 13,4 miljarder kronor under 2008, en kraftig

2,6 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning ökning från nära noll. Investeringarna har till

med nästan 1 miljard kronor jämfört med övervägande del redovisats av Regeringskansliet

föregående år. De största investeringarna i och avser kapitaltillskott till AB Svensk

immateriella tillgångar finns hos Försäkrings- Exportkredit med 3,0 miljarder kronor,

kassan med 0,7 miljarder kronor och Försvars- Fouriertransform AB med 3,0 miljarder kronor,

makten med 0,6 miljarder kronor, som båda ökat Almi företagspartner AB med 2,0 miljarder

sina investeringar kraftigt. Försvarsmaktens kronor och Swedfund 0,3 miljarder kronor samt

investeringar avser till största delen verksamhetsdärutöver 4,9 miljarder kronor för överföringen

stödet Prio. av Preaktio AB från Vin & Sprit AB.

Materiella investeringar uppgick till

43,3 miljarder kronor vilket är en ökning med

Not 61

drygt 6 miljarder kronor från föregående år.

Utlåning

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick

till 9,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med

Nyutlåning

drygt 1,3 miljarder kronor från föregående år.

Ökningen beror främst på att Försvarsmakten Miljoner kronor

har köpt sex stycken JAS 39 Gripen. Se vidare

2008 2007 not 24.

Centrala studiestödsnämnden, studielån

Investeringar i väganläggningar uppgick till

och hemutrustningslån 10 518 10 524 nästan 9,8 miljarder kronor, vilket är en ökning

Riksgäldskontoret 9 498 10 031 med 1,7 miljarder jämfört med föregående år.

Övriga myndigheter 98 94 Under året har nio större objekt med en

Summa nyutlåning 20 114 20 649

sammanlagd investeringsvolym på 7 miljarder

kronor och en total längd av 99,5 km öppnats för

Amorteringar Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2008 2007 Miljoner kronor

Centrala studiestödsnämnden 9 084 8 930 2008 2007

Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyut- Avgår:

låning, som till största delen består av studielån, Kapitaliserade räntor på utlåning -1 480 -1 241

uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är i det

Avgår reavinst vid försäljning av aktier närmaste oförändrat från föregående år. m.m. -46 867 -10 639

Amorteringarna hos CSN uppgick till

Summa 14 028 11 165

9,1 miljarder kronor, vilket innebär en mindre

ökning från föregående år med 0,2 miljarder

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor kronor.

och andra finansiella transaktioner som inte är Riksgäldskontorets nyutlåning var hänförliga till statsskuldförvaltningen (se

9,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med

noterna 13 och 14). 0,5 miljarder kronor. Exempelvis har Botnia-

Centrala studiestödsnämnden tar upp banan ökat sina lån i Riksgäldskontoret med

ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. 2,3 miljarder kronor. Amorteringarna har ökat.

En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in Exempelvis har Premiepensionsmyndighetens

till staten utan bokförs i balansräkningen som en lån minskat. Se även not 29.

ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k.

kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten

och den påverkar således inte statens netto-

Not 62

upplåning.

Finansiellt netto för statens upplåning

Realisationsvinster vid försäljning av aktier

Miljoner kronor ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av

anläggningstillgångar och dras därför av från de 2008 2007

finansiella intäkterna. Beloppet avser till största Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 40 458 37 613 delen vinsten vid försäljning av Vin & Sprit AB.

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -116 367 -91 750

Avgår:

Orealiserade valutadifferenser 35 712 5 295

Summa -40 197 -48 842

Det finansiella nettot som är hänförbart till

statens upplåning har förbättrats med

8,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Kostnader som är hänförbara till orealiserade

valutakursdifferenser uppgick till 35,7 miljarder

kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens

nettoupplåning.

Not 64 Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2008 2007

Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 810 1 849 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning 551 -4 252

Summa 1 361 -2 403

Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 0,8 respektive 0,6 miljarder kronor under året.

5 Statsbudgetens utfall

5 Statsbudgetens utfall

I 2009 års ekonomiska vårproposition redovisar Avvikelsen förklaras av att Övriga inkomster regeringen en kort sammanfattning av översteg beräkningen i statsbudgeten med statsbudgetens utfall för 2008. I detta kapitel 30 miljarder kronor. Inkomsterna av försåld lämnar regeringen en utförligare redovisning av egendom beräknades i statsbudgeten beräkstatsbudgetens utfall för 2008, som också ningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. jämförs med de beräknade inkomsterna och Utfallet blev 77 miljarder kronor, dvs. budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med 27 miljarder kronor högre. Dessutom blev statsbudgeten avses i det följande den Inkomster av statens aktier (aktieutdelning) ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen 5,7 miljarder kronor högre än beräknat i i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. statsbudgeten. 2007/08:FiU1, rskr. 2007/08:30). De tilläggs-

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2008

budgetar som beslutats under året ingår alltså

Miljoner kronor

inte.

Stats- Tilläggs- Utfall Skillnad mot

I bilagorna 5 och 6 redovisas utfallet för samt- 1

budget budget 2008 statsbudget liga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.

Totala inkomster 871 582 901 274 29 692

Skatter m.m. 809 325 808 875 -450

Övriga

5.1¶Statsbudgetens saldo 2008

inkomster 62 257 92 399 30 142

Totala utgifter 781 080 59 587 766 076 -15 004

Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059)

Utgiftsområden om statsbudgeten omfatta alla inkomster och

exkl. räntor 726 846 38 174 742 057 15 212 utgifter, med vissa specificerade undantag, samt

Statsskuldsandra betalningar som påverkar statens

räntor m.m. 40 757 21 413 48 206 7 449 lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed

Riksgäldsdetsamma som statens lånebehov (med omvänt kontorets tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har nettoutlåning 12 653 -27 901 -40 554 möjlighet att amortera på statsskulden. Ett Kassamässig negativt saldo innebär att staten behöver låna. korrigering 824 3 713 2 889

Budgetsaldot uppgick 2008 till drygt Budgetsaldo 90 503 -59 587 135 199 44 696

1 135 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av

riksdagen i december 2007, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden beräknades budgetsaldot till knappt 91 miljarder exkl. räntor ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, 1 326 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfallet och stats- kronor. budgeten blev därmed 45 miljarder kronor.

Inkomsterna beräknades i statsbudgeten Skatter m.m. blev 0,5 miljarder kronor lägre än uppgå till nästan 872 miljarder kronor. Det beräknat i statsbudgeten. Statens skatteintäkter slutliga utfallet blev drygt 901 miljarder kronor, beräknas emellertid bli 37 miljarder kronor lägre således 30 miljarder kronor högre än beräknat. än beräknat. Det är framför allt intäkterna av

skatt på kapital som beräknas bli lägre Vidare blev utgifterna för det nya tandvårdstödet (-25 miljarder kronor). Förklaringen till att lägre än beräknat, vilket främst förklarar varför skatteintäkterna avviker mer från statsbudgeten utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård än de kassamässiga skatteinkomsterna är att och social omsorg blev 1,6 miljarder kronor lägre skatteinbetalningarna till betydande del görs i än i statsbudgeten. Även utgifterna för sjukpenefterhand, dvs. vid en senare tidpunkt än redo- ning blev lägre än beräknat, vilket främst bidrog visningen av intäkterna. Det kraftiga konjunk- till att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk turfallet under den senare delen av 2008 slår trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,1 därmed till stor del igenom på de kassamässiga miljarder kronor lägre. inkomsterna först 2009 (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds-

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter räntor m.m. blev 7,4 miljarder kronor högre än m.m. blev 766 miljarder kronor, vilket är beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. 15 miljarder kronor lägre än den ursprungligen Anslaget för statsskuldsräntor blev emellertid fastställda statsbudgeten. På tilläggsbudget an- 7,5 miljarder kronor lägre än beräknat, som följd visades 60 miljarder kronor varav 25 miljarder av lägre marknadsräntor och större valutakurskronor avsåg extraamortering av Väg- och Ban- vinster. De högre utgifterna på utgiftsområdet verkets infrastrukturlån och 15 miljarder kronor beror på tillskottet till stabilitetsfonden på 15 tillskott till stabilitetsfonden vilken inrättades miljarder kronor som anvisades på tilläggsbudunder året för stödåtgärder till banker. get.

I förhållande till totalt anvisat (statsbudget Riksgäldskontorets nettoutlåning blev och tilläggsbudget) blev utgifterna 75 miljarder 41 miljarder kronor lägre än beräkningen i statskronor lägre. Det förklaras till stor del av att budgeten. Det beror främst på extraamorteringtilläggsbudgetmedlen för extraamorteringar och arna av Vägverkets och Banverkets infrastruktill stabilitetsfonden motsvaras av lika stora in- turlån samt tillskottet till stabilitetsfonden (se komster under Riksgäldskontorets nettoutlå- vidare avsnitt 5.3). ning. Statsbudgetens utfall för 2008 påverkades av

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- betydande engångseffekter (tabell 5.2). klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.,

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångs-

blev emellertid 15 miljarder kronor högre än be-

effekter 2008

räkningen i statsbudgeten.

Miljarder kronor

Det utgiftsområde som påvisade högre utgif-

2008 ter än vad som beräknades i statsbudgeten var

Statsbudgetens saldo 135,2

framför allt utgiftsområde 22 Kommunikationer, där utgifterna blev 26 miljarder kronor högre. Justering för större engångseffekter -70,9 Detta förklaras främst av de nämnda extra- varav amorteringarna av infrastrukturlån. Vidare upp- Försäljning av aktier -76,5 visade utgiftsområde 24 Näringsliv betydligt Extra aktieutdelningar -4,6 högre utgifter än vad som anvisats på statsbud- Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och geten beroende på kapitaltillskott till tre statliga anläggningssektorn -8,0 bolag, på sammanlagt 8 miljarder kronor, som EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel 3,4 anvisades på tilläggsbudget. Kapitaltillskott till statliga bolag 8,0

Lägre utgifter än anvisat i statsbudgeten blev

Omfinansiering av infrastrukturlån 3,6 det främst inom fem utgiftsområden. Den

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån 0,8 största skillnaden avser utgiftsområde

Carnegielån 2,4 13 Arbetsmarknad, där utgifterna blev 10 miljarder kronor lägre. Orsaken är här fram- Statsbudgetens saldo justerat för större

engångseffekter 64,3

för allt att en lägre andel av de arbetslösa än beräknat fick ersättning inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna inom utgiftsområde Störst är effekten av aktieförsäljningar, vilka in- 16 Utbildning och universitetsforskning blev bringade 77 miljarder kronor. Staten sålde Vin & 1,9 miljarder kronor lägre bl.a. beroende på ett Sprit AB (50 miljarder kronor), Civitas Holding lägre antal studerande. Även utfallet för utgifts- AB med Vasakronan AB (25 miljarder kronor) område 15 Studiestöd blev lägre av det skälet. och aktierna i OMX AB (2,1 miljarder kronor).

Extra utdelningar på statens aktier uppgick till

4,6 miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor fekterna 2008 var positiva och betydligt större än avsåg TeliaSonera AB. Införandet av löpande 2007. momsbetalning inom bygg- och anläggningssektorn bedöms ha inneburit en positiv engångseffekt för inkomsterna på 8 miljarder kronor, 5.1.1 Statsbudgeten 2007 och 2008 medan kapitaltillskott till tre statliga bolag medförde en lika stor negativ effekt (AB Svensk I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för Exportkredit, Almi Företagspartner AB och 2007 och 2008. Statsbudgetens överskott 2008 Fouriertransform AB). blev 32 miljarder kronor högre än 2007.

Justerat för engångseffekter uppgick budget- Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2007 och 2008 saldot för 2008 till 64 miljarder kronor. När en- Miljoner kronor

saldo för åren 1990–2008.

Övriga inkomster 92 399 48 188 44 212

Totala utgifter 766 076 760 507 5 569 Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande

saldo 1990–2008 Utgiftsområden exkl. Miljarder kronor räntor 742 057 721 917 20 140 200

Statsskuldsräntor m.m. 48 206 47 255 951 150

Riksgäldskontorets 100

nettoutlåning -27 901 -4 340 -23 561

50

Kassamässig

0

korrigering 3 713 -4 325 8 039 -50

Budgetsaldo 135 199 103 210 31 989

-100 -150 -200 Statsbudgetens inkomster ökade med -250 38 miljarder kronor (4,3 procent) mellan 2007 -300 och 2008.

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Skatter m.m. minskade med 6,7 miljarder

Faktiskt saldo Underliggande saldo

kronor. Inkomster av Skatt på kapital beräknas

minska med 43 miljarder kronor (20,6 procent). Under 1990-talets inledande år var staten Direkta skatter på arbete beräknas öka med tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var 14 miljarder kronor (2,9 procent) och Indirekta engångseffekterna negativa som en följd av stora skatter på arbete med 18 miljarder kronor utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som (4,7 procent). Skatt på konsumtion och insatsstörst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter varor beräknas öka med 19 miljarder kronor förbättrades saldot kraftigt och vände till över- (4,8 procent). Se tabell 5.6. skott 1998. Två år senare, år 2000, nådde över- Övriga inkomster ökade med 44 miljarder skottet 102 miljarder kronor. Nästan hela över- kronor jämfört med 2007. Det beror främst på skottet bestod emellertid av engångsvisa att Inkomster av försåld egendom ökade med försäljningsinkomster och överföringar från AP- 59 miljarder kronor (se vidare tabell 5.7). fonden. Statsbudgetens utgifter ökade med

I början av 2000-talet försämrades saldona 5,6 miljarder kronor (0,7 procent) mellan 2007 återigen, men underskotten dämpades av posi- och 2008. Utgifterna för utgiftsområden exklutiva engångseffekter även dessa år. sive Statsskuldsräntor m.m. ökade med

Sedan 2005 visar det faktiska saldot åter över- 20 miljarder kronor (2,8 procent). skott och det har successivt ökat till rekordhöga Det var framför allt inom två utgiftsområden 135 miljarder kronor 2008. Till stor del beror som utgifterna ökade. Utgiftsområde 22 Komdetta dock på engångseffekter, framför allt för- munikationer ökade med 17 miljarder kronor säljningsinkomster. Det faktiska saldot ökade i (38,8 procent) och utgiftsområde 24 Näringsliv förhållande till 2007 medan det underliggande med 8,5 miljarder kronor (200 procent). saldot minskade, vilket avspeglar att engångsef-

Utgifterna minskade inom utgiftsområde

Tabell 5.4 Skattereformer 2008

25 Allmänna bidrag till kommuner med

Miljarder kronor

8,2 miljarder kronor (11,2 procent) och inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad med Beslut som påverkat de totala skatteintäkterna 6,3 miljarder kronor (10,8 procent).

Skatt på arbete -12,5 Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade Skatt på kapital 4,1

med 24 miljarder kronor samtidigt som posten

Skatt på konsumtion och insatsvaror 6,8 Kassamässig korrigering ökade med 8 miljarder kronor. Summa skattebeslut -1,5

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. m.m. bör noteras att Räntorna på statsskulden minskade med 14 miljarder kronor samtidigt Skatteintäkterna från skatt på arbete antogs i besom ett tillskott till stabilitetsfonden redovisades räkningen för statsbudgeten för 2008 minska under utgiftsområdet 2008 med 15 miljarder med 12,5 miljarder kronor till följd av skatterekronor. Därmed ökade utgifterna inom utgifts- former, huvudsakligen till följd av det förstärkta området med 1 miljard kronor. jobbskatteavdraget (steg 2) som beräknades

minska intäkterna med ca 11 miljarder kronor.

De högre intäkterna från skatt på kapital för-

klaras nästan uteslutande av de ändrade reglerna 5.2 Statsbudgetens inkomster 2008 om underprisöverlåtelser för handelsbolag m.m.

som gäller fr.o.m. 18 april 2008. Förslaget fanns Statsbudgetens inkomster uppgick 2008 till inte med när beräkningarna gjordes för stats- 901 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kro- budgeten 2008. nor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten Intäkterna från skatt på konsumtion och inför 2008. Statsbudgetens inkomster utgörs av satsvaror beräknades bli 6,8 miljarder kronor Skatter m.m. samt Övriga inkomster, vilka upp- högre till följd av förändringar i regelverken. gick till 809 respektive 92 miljarder kronor. Högre skatt på tobak, energi och en höjd skatt

I tabell 5.6 redovisas statsbudgetens skattein- på termisk effekt i kärnkraftsverk är de främsta täkter och inkomster 2007 och 2008. I tabellen orsakerna till de högre intäkterna. redovisas även en jämförelse av utfall mot pro- Sammantaget beräknades skattereformerna gnosen till budgetpropositionen för 2008, som minska skatteintäkterna för 2008 med låg till grund för beräkningen till statsbudgeten 1,5 miljarder kronor. för 2008.

Makroekonomiska förutsättningar

5.2.1¶Prognosförutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna har ett starkt Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- samband med den makroekonomiska utveckter på löpande debiteringar av skatter hänförliga lingen. I tabell 5.5 redovisas några av de makrotill flera inkomstår. En analys av hur statsbud- ekonomiska förutsättningar som påverkar skatgetens inkomster har utvecklats 2008 jämfört teintäkterna. De makroekonomiska antaganden med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut- som redovisas är desamma som i 2009 års ekovecklingen av makroekonomin och förändringar nomiska vårproposition. I tabellen jämförs även i regelverken. antagandena i vårpropositionen för 2009 med

De för 2008 beslutade reformer som påverkat antagandena i budgetpropositionen för 2008 skatteintäkterna redovisas i tabell 5.4. som låg till grund för statsbudgeten.

Tabell 5.5 Antaganden i 2009 års ekonomiska

konsumtionsutgifter reviderats ned kraftigt för

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2008

2008. Även lönesumman har reviderats ned. Den

Procentuell förändring om annat inte anges

huvudsakliga förklaringen till att lönesumman

2007 2008 reviderats ned är att timlönen utvecklats svagare

1 än förväntat. Inflationen mätt som KPI mellan BNP, marknadspris 2,6 -0,2 Differens mot BP2008 -0,6 -3,4 juni 2007 och juni 2008 blev högre än prognosen

1 i budgetpropositionen för 2008. Hushållens konsumtionsutgifter 3,0 -0,2

2008

2 Timlön 3,1 4,4 Differens mot BP2008 -1,3 -0,7 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen Utbetald lönesumma skatteunderlag 6,7 5,9 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be-

KPI juni-juni 1,9 4,3

likväl ett utfall eftersom beloppet redovisar de Differens mot BP2008 0,0 1,4

kassamässiga skatteintäkterna. Nedan följer en

4 Inkomstbasbelopp 45 900 48 000

uppräkning av berörda inkomsttitlar och tid- Differens mot BP2008 0,0 300

punkt för fastställt utfall. Om inte annat anges,

Prisbasbelopp 40 300 41 000 avses samtliga inkomsttitlar i inkomsttitelgrup- Differens mot BP2008 0,0 0,0 pen:

4 Skiktgräns 316 700 328 800 Differens mot BP2008 0,0 0,0 1100 Direkta skatter på arbete

4 1110 Inkomstskatter nov 2009 Övre skiktgräns 476 700 495 000

1120 Allmän pensionsavgift nov 2009 Differens mot BP2008 0,0 0,0

1 1140 Skattereduktioner nov 2009 Fasta priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 1200 Indirekta skatter på arbete 3 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 4 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2009 Kronor.

1240 Egenavgifter nov 2009 En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2009 bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin, 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2009 men också skiktgränserna som justeras med för- 1300 Skatt på kapital

4 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2009 ändringen i KPI. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att 1320 Skatt på företagsvinster nov 2009 en större andel av inkomsterna hamnar under 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2009 skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. 1350 Fastighetsskatt nov 2009

Skatt på energi påverkas av KPI genom den 1370 Förmögenhetsskatt nov 2009

5 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror årliga indexeringen av skattesatserna .

Hushållens konsumtionsutgifter påverkar in- 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2009 täkterna från såväl mervärdesskatt som punkt- 1600 Restförda och övriga skatter skatter. 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2010

Sedan beräkningen till statsbudgeten 2008 1630 Övriga skatter, företag maj 2010 gjordes hösten 2007 har BNP och hushållens 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer nov 2009

1900 Periodiseringar

1910 Uppbördsförskjutningar maj 2010

1920 Betalningsförskjutningar nov 2009 4 För skatt på arbete avseende 2008 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2006–juni 2007. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar 5 2008 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under

fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet perioden juni 2006–juni 2007.

för 2008 vilket blir känt i november 2009. För kronor 2008, vilket är 30 miljarder kronor högre arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mer- än beräknat till statsbudgeten. värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2009 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2010 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631). Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2008 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av Årsredovisning för staten 2009.

5.2.2¶Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2008 beräknas uppgå till 1 486 miljarder kronor, vilket är 43 miljarder kronor lägre än beräkningarna i statsbudgeten för 2008. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 786 miljarder kronor, vilket är 37 miljarder kronor lägre än beräkningarna i statsbudgeten.

Främst är det lägre intäkter från skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.6 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbudgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2008.

Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt

på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror

samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga inkomster blev 901 miljarder

Tabell 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2008

Miljarder kronor

Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statsbudget 2008 Inkomstår 2008 2007 2008 2007

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -178,0 -168,9 0,2 -0,1

Statens skatteintäkter 786,3 826,1 -37,1 15,3

Periodiseringar 22,6 -10,6 36,3 -29,6

Skatt på arbete direkta skatter justerats ned med 6,6 miljarder

kronor, eller 1,3 procent jämfört med beräkning- Skatt på arbete utgör ca 61 procent av de totala arna till statsbudgeten. skatteintäkterna och kan delas in i direkta och År 2007 blev utfallet för de direkta skatterna indirekta skatter. Löner och andra ersättningar 483 miljarder kronor. Intäkterna 2008 beräknas för arbete är underlag för både direkta och indi- öka med 3 procent jämfört med 2007. Utveckrekta skatter, medan transfereringsinkomster, lingstakten beror dels på ökningen av lönesumsåsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- man, dels på regeländringar i form av kommunal ersättning och pensioner, endast är underlag för fastighetsavgift och andra steget av jobbskattedirekt beskattning. Direkta skatter på arbete be- avdraget. står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- Kommunal inkomstskatt bete redovisas också skattereduktionerna. År 2008 beräknas intäkterna från den kommu-

Gemensamt för merparten av de skatter som nala inkomstskatten uppgå till 503 miljarder ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäklingen av bl.a. utbetalda löner och transfere- terna för 2008 reviderats ner med 5,4 miljarder ringar. kronor. Detta förklaras framförallt av det för-

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- sämrade konjunkturläget som ledde till en nedringen 2009 och uppgifterna för 2008 är därmed justering av skatteunderlagets storlek. ett bedömt utfall, grundat på en prognos. Intäkterna från den kommunala inkomst-

År 2008 beräknas skatt på arbete uppgå till skatten bedöms öka med 4,9 procent jämfört 906 miljarder kronor. Jämfört med prognosen i med 2007. Förutom en högre lönesumma är det statsbudgeten för 2008 har intäkterna reviderats flera regeländringar som ligger bakom ökningen, ner med 4,8 miljarder kronor 2008. De direkta exempelvis att avdragsrätten för det allmänna skatterna har reviderats ned med 6,6 miljarder pensionssparavdraget från och med 2008 har bekronor, vilket till stor del är en följd av att löne- gränsats till 12 000 kronor per år. En annan försumman för 2008 blev läge jämfört med den klaring till ökningen är att den kommunala prognos som låg till grund för beräkningen till fastighetsavgiften från och med 2008 inkluderas i statsbudgeten avseende 2008. De indirekta kommunalskatterna. Lönesumman och avgränsskatterna har däremot reviderats upp med ningen av avdragsrätten står för cirka 1,7 miljarder kronor, vilket förklaras framförallt 3 procentenheter av uppgången och resterande av att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter i 2 procentenheter förklaras av den kommunala tjänstesektorn inte kunnat genomföras till följd fastighetsavgiften. av EU:s begränsningsregler. Även utfallet för 2007 har reviderats ned med 0,6 miljarder kronor Statlig inkomstskatt i jämförelse med statsbudgeten och uppgår till Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 874 miljarder kronor. uppgå till 48,1 miljarder kronor 2008. Nedjuste-

ring av antagna utvecklingstakter av timlönen

och arbetade timmar har medfört att prognosen Direkta skatter för 2008 är 2,5 miljarder kronor lägre än vad som

redovisades i statsbudgeten. De direkta skatterna består av inkomstskatter till

Allmän pensionsavgift

staten och kommuner, allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på församt skattereduktioner. År 2008 beräknas in-

värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs täkterna från direkta skatter på arbete bli 497 miljarder kronor, vilket är lägre än vad som av pensionsgrundande ersättningar och intäkantogs i statsbudgeten avseende 2008. Skattere- terna följer därför utvecklingen av skatteunderduktioner m.m. antas bli 1,9 miljarder lägre, vil- laget för direkta skatter. På grund av en svagare

ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen ket förklaras dels av att lönesumman reviderats

nedreviderad med 0,2 respektive 0,6 miljarder ned dels av att skattenedsättningar för hushålls-

kronor för 2007 och 2008. nära tjänster förväntas bli cirka 0,8 miljarder lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Sammantaget med övriga prognosändringar har

Skattereduktioner pandet av den särskilda löneskatten för 65 år och År 2008 utgör Skattereduktioner m.m. äldre. 139 miljarder kronor vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Även i det här fallet beror nedjusteringen på Skatt på kapital lägre prognostiserad lönesumma.

I jämförelse med 2007 ökar skattereduktio- Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på nerna med 17 miljarder kronor. Ökningen för- hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsklaras framförallt av andra steget i jobbskatteav- vinster samt kommunal fastighetsavgift och draget. Skattereduktion för jobbskatteavdrag statlig fastighetsskatt. År 2008 beräknas skatt på uppgår år 2008 till 53 miljarder kronor, en ök- kapital utgöra 11 procent av de totala skatteinning med 13,3 miljarder kronor i jämförelse med täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än år 2007. Resterande del av de ökade skattere- hälften av skatt på kapital. duktionerna 2008 förklaras i huvudsak av reduk- Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt tionen för allmän pensionsavgift som år 2008 på företagsvinster är de skatter som uppvisar uppgår till 85 miljarder kronor. Skattereduktion störst variationer över åren. Det är också för för hushållstjänster år 2008 beräknas till dessa skatter som prognososäkerheten är störst. 0,5 miljarder kronor. De flesta skatter i undergruppen skatt på ka-

pital fastställs i den årliga taxeringen i november

året efter inkomståret. Undantagen är kupong- Indirekta skatter skatten och stämpelskatten, som fastställs må-

nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt De indirekta skatterna utgör drygt 45 procent av på kapital för 2008 fortfarande är en prognos. skatt på arbete och beräknas 2008 uppgå till 409 miljarder kronor. Jämfört med 2007 ökade Skatt på kapital, hushåll intäkterna med 4,7 procent. Underlaget för hushållens skatt på kapital är

Till skillnad från de direkta skatterna där mer- nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. parten av intäkterna överförs till kommunerna Den största delen av kapitalskatten kommer från tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan staten och ålderspensionssystemet. variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att

även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- Arbetsgivaravgifter vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsarbetsgivaravgifter. Prognosen för 2008 är terna realiseras. Efter flera års uppgång på de fi- 4,2 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Det nansiella marknaderna och en lång uppgång på huvudsakliga skälet till de lägre intäkterna är att fastighetsmarknaden uppgick de taxerade kapilönesumman reviderats ned jämfört med beräk- talvinsterna till 172 miljarder kronor 2007. Den ningarna till statsbudgeten. I statsbudgeten för kraftiga nedgången på börsen 2008, i kombina- 2008 aviserades nedsättningar av socialavgifter tion med den finansiella oron under året, medför för vissa tjänstesektorer som sedan inte genom- att kapitalvinsterna bedöms falla tillbaka till fördes. Detta har ökat intäkterna 2008 med ca 91 miljarder kronor 2008. Börsnedgången inne- 6,5 miljarder kronor jämfört med beräkningarna bär också att kapitalförlusterna ökar. Sammantill statsbudgeten. taget bedöms hushållens skatt på kapitalin-

Prognosen för intäkter från arbetsgivaravgif- komster uppgå till 21 miljarder kronor 2008, ter 2008 är 21 miljarder kronor högre jämfört vilket är 7 miljarder kronor lägre jämfört med med 2007, vilket motsvarar en ökning med beräkningen till statsbudgeten. Revideringen 5,6 procent. beror i huvudsak på att prognosen för kapital-

vinsterna justerats ned.

Särskild löneskatt

År 2008 beräknas den särskilda löneskatten bli Skatt på företagsvinster 0,5 miljarder kronor högre än 2007. Jämfört med Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- 1,5 miljarder kronor i huvudsak beroende på slo- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be-

skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs-

siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar Stämpelskatt görs för att få fram den beskattningsmässiga Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och inkomster. tomrätter och vid beviljande av inteckningar.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms Utfallet för stämpelskatt för 2008 blev bli 91 miljarder kronor 2008. Jämfört med be- 9,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kroräkningen till statsbudgeten för 2008 har pro- nor lägre än i beräkningen till statsbudgeten. gnosen reviderats ned med 18 miljarder kronor. Prognosrevideringen är en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen. Skatt på konsumtion och insatsvaror

Kupongskatt Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsumsvenska aktiebolag och svenska aktiefonder. tion och insatsvaror. År 2008 uppgick intäkterna Skatten betalas av personer bosatta utomlands till 419 miljarder kronor vilket är 12 miljarder som fått utdelning från svenskt aktiebolag. kronor lägre än beräkningarna till statsbudgeten.

Kupongskatt m.m. uppgick till 5,5 miljarder Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör kronor 2008, vilket är 0,5 miljarder kronor högre 28 procent av de totala skatteintäkterna, varav än i beräkningen till statsbudgeten. mervärdesskatt och punktskatter står för 20 pro-

cent respektive 8 procent.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ur på sparande i pensions- Mervärdesskatt och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- Intäkter från mervärdesskatten påverkas främst gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen av hushållens konsumtion. Eftersom mervärdesberor avkastningsskatten på statslåneräntan året skatten är differentierad mellan olika varu- och före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent tjänstegrupper beror intäkterna både på den topå pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- tala konsumtionen och av sammansättningen i talförsäkringar. konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas och tjänsters marknadspris, vilket medför att bli 16 miljarder kronor 2008, vilket är intäkterna är starkt kopplade till prisöknings- 0,4 miljarder kronor lägre jämfört med beräk- takten i ekonomin. Utöver hushållens konsumningen till statsbudgeten. tion består skattebasen för mervärdesskatt även

av offentlig konsumtion samt förbrukning och Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- investeringar i både privat och offentlig sektor. skatt Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- 300 miljarder kronor 2008, vilket är ten på bostäder och ersattes av en kommunal ca 7 miljarder kronor lägre jämfört med beräkfastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick ningen till statsbudgeten. Prognosrevideringen 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent är en följd av en kraftigt dämpad utveckling av av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- hushållens konsumtion och bostadsinvestedelen i hyreshus uppgick till 1 200 kronor per ringarna under hösten 2008. lägenheter, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Punktskatter

Prognosen över intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 12,1 miljarder Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kronor, vilket är samma som beräkningen till kompensera för de negativa externa effekter för statsbudgeten. samhället som uppstår i samband med förbruk-

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatthyreshus som avser lokaler samt på industrifas- ning används för att påverka konsumtionen i en tigheter. Det statliga fastighetsskatten för 2008 för samhället önskvärd riktning, även om de beräknas uppgå till 10,5 miljarder kronor, vilket också har en klar offentligfinansiell betydelse. är 0,1 miljarder kronor högre än beräkningen till Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och statsbudgeten. energi. Punktskatter skiljer sig från mervärdes-

skatt i avseendet att de oftast är baserade på kon- Skatt på vägtrafik sumerad kvantitet istället för på marknadspris. Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av for- Intäkterna från punktskatter beror framförallt på donsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik efterfrågade kvantiteter inom de varugrupper 2008 till 16 miljarder kronor, vilket är som beläggs med skatten. Till undantagen hör 0,4 miljarder kronor högre än beräkningarna till beskattningen av cigaretter, som till viss del statsbudgeten. Förklaringen till avvikelsen är att beror på detaljhandelspriset, samt energi- och intäkterna från fordonskatten och trafikförsäkkoldioxidskatterna som skrivs upp med föränd- ringsskatten blev högre än prognostiserat. ringen i KPI.

Intäkterna från punktskatterna år 2008 uppgick till sammanlagt 119 miljarder kronor, vilket Restförda och övriga skatter är 5 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Förklaringen till att Restförda skatter är nettot av restförda och av utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbud- kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland geten är främst lägre intäkter från tobaksskatten övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteoch lägre intäkter från skatt på energi. verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di-

verse inkomster som förs till exempelvis insätt- Skatt på tobak ningsgarantiavgifter, bilskrotningsavgifter m.fl. Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, cigar- Restförda skatter är 2,0 miljarder kronor lägre rer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak. In- än i statsbudgeten medan övriga skatter är täkterna från skatt på tobak utgörs till största 0,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. delen av intäkter från skatt på cigaretter. Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2008 till 9,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kro- 5.2.3 Övriga inkomster nor lägre än i statsbudgeten. Differensen förklaras i huvudsak av att efterfrågan på röktobak och Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Insnus blev lägre än vad som beräknades till stats- komster av statens verksamhet, Inkomster av budgeten. försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-

mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Skatt på alkohol Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Alkoholskatterna uppgick 2008 till Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 11,4 miljarder kronor. Utfallet blev 0,2 miljarder 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar kronor högre än beräkningarna till statsbudge- på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa inten, till följd av konsumtionen av vin blev högre komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000 jämfört med prognosen. Skatter m.m.

Utfallet för 2008 uppgick till totalt

Skatt på energi

92,4 miljarder kronor och var därmed 30,1 mil- Under skatt på energi återfinns energiskatt och

jarder kronor högre än vad som beräknades i den koldioxidskatt. År 2008 uppgick intäkterna från

ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen energiskatt till 38,8 miljarder kronor, vilket är i december 2007. Skillnaden förklaras främst av 1,3 miljarder kronor lägre än beräkningarna till

att Inkomster av försåld egendom blev statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 26,5 miljarder kronor högre än beräknat. 25,7 miljarder kronor och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt på bensin är den främsta förklaringen till att utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbudgeten. Ett högt oljepris under första halvåret 2008 bidrog till en lägre efterfrågan på bensin och därmed lägre skatteintäkter. Nedgången i hushållens konsumtion under hösten 2008 är en annan förklaring till att konsumtionen av bensin blev lägre än förväntat.

Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall SB Utfall Utfall- Utfall

2008 2008 SB 2008 2007 2008 2008 SB 2008 2007 Inkomster av statens Rörelseöverskott 3 236 4 170 935 5 018 verksamhet 44,0 53,0 8,9 66,5

Överskott av statens

anslutning till

Böter m.m. 1 076 1 202 126 1 330 skattesystemet -52,5 -56,3 -3,8 -51,9

Övriga inkomster av Utgifter som redovisas

statens verksamhet 450 2 580 2 130 5 226 som krediteringar på skattekonto -2,6 -2,4 0,2 -7,7 Inkomster av statens

verksamhet 44 026 52 964 8 938 66 524 Summa övriga inkomster 62,3 92,4 30,1 48,2

Rörelseöverskott

Inkomster av statens verksamhet

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- Rörelseöverskott uppgick till 4,2 miljarder kroöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken nor och var därmed 0,9 miljarder kronor och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- (29 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag Riksbankens inlevererade överskott uppgick till med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, 3,6 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kroförsäljningsinkomster, böter samt övriga in- nor högre än beräknat i statsbudgeten. Luftfartskomster av statens verksamhet. verket och Sjöfartsverket redovisar inga över-

Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- skott för 2008, eftersom de redovisade förlust gick till 53 miljarder kronor för 2008 och var för 2007. därmed 8,9 miljarder kronor (13 procent) högre Under 2008 blev inkomsterna av Rörelseöverän beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför skott 0,8 miljarder kronor (17 procent) lägre än sig främst till Inkomster av statens aktier (aktie- 2007. Riksbankens inlevererade överskott minsutdelning). Dessa uppgick till 24,7 miljarder kade med 0,8 miljarder kronor. kronor, vilket är 5,7 miljarder kronor högre än beräknat.

För 2008 blev Inkomster av statens verksamhet 13,6 miljarder kronor (20 procent) lägre än 2007. De lägre inkomsterna hänför sig till Inkomster av statens aktier, vilka minskade med 8,6 miljarder kronor (26 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet minskade med 2,6 miljarder kronor (51 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med 1,5 miljarder kronor (11 procent).

Tabell 5.9 Rörelseöverskott Tabell 5.10 Ränteinkomster

Miljoner kronor Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall SB Utfall Utfall- Utfall

2008 2008 SB 2008 2007 2008 2008 SB 2008 2007 Luftfartsverkets Räntor på näringslån 2 0 -1 1 inlevererade överskott 115 -115 157

Räntor på studielån 5 021 4 971 -50 4 869 Affärsverket Svenska kraft-

Övriga ränteinkomster 1 752 2 740 988 2 365 näts inlevererade utdelning och inleverans av mot- Ränteinkomster 6 775 7 711 937 7 235

svarighet till statlig skatt 399 476 77 439 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 11 -11 20

Inkomster av statens aktier

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 6 -6 Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- Inlevererat överskott av gick till 24,7 miljarder kronor och var därmed 5,7 statsstödd exportkredit 5 94 89 2 miljarder kronor (30 procent) högre än beräknat Riksbankens inlevererade i statsbudgeten. De utdelningar som bolagen överskott 2 700 3 600 900 4 400 betalade ut under 2008 hänför sig till räken- Rörelseöverskott 3 236 4 170 935 5 018 skapsåret 2007.

Utbetalda utdelningar per bolag under 2007

och 2008 redovisas i tabell 5.11. Utdelningen

från TeliaSonera AB uppgick till 6,7 miljarder

Överskott av statens fastighetsförvaltning

kronor, vilket är en minskning med 6,1 miljarder

kronor jämfört med 2007. Utdelningen från Inkomsterna av Överskott av statens fastig-

Vattenfall AB uppgick till 8 miljarder kronor. hetsförvaltning blev 329 miljoner kronor och var

Efter avdrag för kompensation för stängningen därmed 28 miljoner kronor (9 procent) högre än

av Barsebäck 2 (1,1 miljard kronor) redovisades beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Sta-

6,9 miljarder kronor på denna inkomsttitel. tens fastighetsverk och Fortifikationsverket

Totalt minskade aktieutdelningarna med uppgick till 187 miljoner kronor respektive

8,6 miljarder kronor (26 procent) mellan 2007 142 miljoner kronor.

och 2008.

Under 2008 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 293 miljoner kronor lägre än 2007.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 7,7 miljarder kronor för 2008 och var därmed 0,9 miljarder kronor (14 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,9 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten.

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988

uppgick till 4,9 miljarder kronor, vilket i det närmaste överensstämmer med beräknat i statsbudgeten.

Ränteinkomsterna blev 0,5 miljarder kronor högre än 2007. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 0,3 miljarder kronor och Rän-

teinkomster på studielån upptagna efter 1988

ökade med 0,1 miljarder kronor.

Tabell 5.11 Aktieutdelning

Offentligrättsliga avgifter blev 1,5 miljarder

Miljoner kronor

kronor (11 procent) lägre än 2007. Finansie-

Utfall Utfall Skillnad

ringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat

2008 2007 mot 2007

med 1,6 miljarder kronor (15 procent). Avgifter

Civitas Holding AB