Redovisning av skatteutgifter 2009

Regeringens skrivelse

2008/09:183 Redovisning av skatteutgifter 2009

Regeringens skrivelse 2008/09:183

Redovisning av skatteutgifter 2009

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen inleds med ett förklarande kapitel, bl.a. med behandling av den jämförelsenorm som används för redovisningen. Därefter presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna och slutligen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna. Regeringen har årligen, sedan 1996, redovisat skatteutgifter. Från och med 2008 redovisas skatteutgifterna i en skrivelse till riksdagen. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen.

Redovisning av skatteutgifter 2009

Tabellförteckning

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av

1 Inledning principen om optimal beskattning, hänvisas till

avsnitt 3.5. Samhällets stöd till företag och hushåll Om en skatteutgift slopas leder det i redovisas i huvudsak som utgifter på normalfallet till högre skatteintäkter och statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också därmed till en budgetförstärkning för offentlig stöd eller utgifter som går via skattesystemet, sektor på samma sätt som om en utgift på s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens utgiftssida slopas. därför statsbudgetens inkomstsida. I denna Förutom skatteutgifter redovisas i skrivelse redovisar regeringen skatteutgifter för förekommande fall även skattesanktioner, där åren 2008-2010. skatteuttaget är högre än den angivna normen.

En första redovisning av skatteutgifterna Ett exempel på en skattesanktion är den lämnades i 1996 års ekonomiska vår- särskilda skatt som utgår på termisk effekt i proposition och därefter redovisades årligen, kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut fram till och med år 2007, skatteutgifterna i en för sådan el som produceras i kärnkraftverk bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. och är därför att betrakta som en Från och med 2008 redovisas skatteutgifterna i skattesanktion. en skrivelse till riksdagen. Utöver detta sker en Allmänt sett gäller att ett givet skatteuttag årlig återrapportering av skatteutgifterna i kan uppnås genom en lägre skattesats om den utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. bas skatten tas ut på breddas. En sådan

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt breddning kan ske genom att antalet väsentligt två syften. Det första och mest skatteutgifter minskas. I det sammanhanget centrala är att synliggöra de indirekta stöd till bör dock beaktas att ett bibehållande av en företag och hushåll som finns på budgetens skattutgift kan vara samhällsekonomiskt mer inkomstsida och som helt eller delvis kan ha effektivt än ett slopande. samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Detta för att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål om att 1.1 Disposition beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – liksom I avsnitt 2 beskrivs hur skatteutgifterna bör synliggörandet av stöden – att en norm för betraktas ur ett budgetperspektiv. Dessutom skatteuttaget preciseras. En sådan precisering belyses skatteutgifternas omfattning relativt de kan ske på flera olika sätt. I den redovisning totala skatteintäkterna. Ett villkor för att som lämnas här bygger jämförelsenormen på kunna identifiera en skatteutgift är att de principen om enhetlig beskattning där existerande skattereglerna måste sättas i exempelvis olika former av inkomster – inom relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 ett givet inkomstslag – ska beskattas med innehåller därför en relativt utförlig samma skattesats. Detsamma gäller för olika beskrivning av de normer som har valts för de slag av konsumtion. Typiskt sett innebär en olika skatteslagen. I avsnitt 3.5 behandlas skatteutgift, enligt principen om enhetlig dessutom alternativ till den enhetliga beskattning, att skatteuttaget för en viss grupp jämförelsenorm som tillämpas idag. Avsnitt 4 eller en viss kategori av skattebetalare är lägre beskriver de beräkningsmetoder som används. än vad som är förenligt med normen. Ett I avsnitt 5 redogörs det dels för vilka exempel på en skatteutgift enligt denna norm skatteutgifter som har tillkommit sedan är den reducerade mervärdesskattesatsen på föregående års redovisning, dels för de största livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av I tabell 2 i avsnitt 6 redovisas samtliga skillnaden mellan 25 och 12 procent identifierade skatteutgifter och skattemultiplicerat med underlaget. sanktioner för åren 2008–2010. I avsnitt 7,

Enhetlig beskattning är emellertid inte den tabell 3, ges en översiktlig beskrivning av enda möjliga normen för vad som ska anses normerna utifrån de olika skatteslagens vara en skatteutgift. För en behandling av skattesatser och skattenivåer. Därtill ges en alternativa jämförelsenormer, särskilt utifrån beskrivning av varje enskild skatteutgift som

redovisas i tabell 2. Slutligen ges i appendix en 2.1 Skatteutgifternas omfattning

förteckning över samtliga utgiftsområden för 2009. I tabell 1 redovisas skatteutgifter och skatte-

sanktioner i procent av skatteintäkterna. Redo-

visningen görs för: (i) skatteutgifter som utgör

medel inom specifika utgiftsområden, (ii)

skattetekniskt motiverade skatteutgifter, (iii)

2¶Skatteutgifterna ur ett

samtliga skatteutgifter. Beräkningarna bygger budgetperspektiv och i relation på prognoser för 2009. En detaljerad

till de totala skatteintäkterna

redovisning av samtliga identifierade skatteutgifter ges i avsnitt 6, tabell 2.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller

De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas mindre uttalat, som medel inom specifika

med viss försiktighet då redovisningen av utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö,

skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka

Bl.a. är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de

Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av därför ofta jämställas med stöd på budgetens

skatteutgifternas relativa betydelse. utgiftssida. De bör därför behandlas i likhet

I tabell 1, rad 1-6 och 9-11, anges med utgifterna och inkluderas i de

skatteutgifter och skattesanktioner i procent av resultatredovisningar som regelbundet lämnas

skatteintäkterna för respektive skatteslag. avseende olika utgiftsområden. En sådan

Skattereduktioner och krediteringar på redovisning är en förutsättning för en mer

skattekontot, rad 7-8, ges i procent av de totala rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över

skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas statsbudgeten inom olika områden på såväl

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i utgifts- som inkomstsidan. Den redovisning av

procent av de totala skatteintäkterna. skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid endast till att synliggöra de indirekta Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

Uppgifterna avser år 2009.

inkomstsida.

Specifika Skattetekniskt Samtliga

Skatteutgifter kan oftast ses som medel

utgiftsområden motiverade inom specifika utgiftsområden, men det finns

Skatteutgifter

även skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. 1. Direkt skatt på 2 0 2

arbete Det kan vara av administrativa skäl såsom

2. Indirekt skatt på 6 0 6 enkelhet, legitimitet eller för att undvika

arbete oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I

3. Skatt på kapital 114 45 159 sådana fall är skatteutgiften skatte-

4. Skatt på 3 3 6 administrativt eller skattetekniskt motiverad.

bolagsvinster Även om de skattetekniskt motiverade 5. Mervärdesskatt 18 2 20

skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de 6. Punktskatter 48 1 49

Av förenklingsskäl anges därför – för varje

12. Samtliga 16 1 17

skatteutgift – ett visst utgiftsområde eller att skatteutgifter och skatteutgiften är skattetekniskt motiverad. skattesanktioner*

* Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag.

Skatteutgifterna inom specifika utgifts- metoder vid skatteutgiftsberäkningar. I avsnitt områden uppgår till 16 procent av de totala 3.1-3.4 ges en sammanfattning av normerna skatteintäkterna (se sista raden i tabellen). inom varje skatteslag. Dessutom behandlas Motsvarande andel för de skattetekniskt kortfattat alternativa jämförelsenormer i motiverade skatteutgifterna är endast 1 avsnitt 3.5. procent. Samtliga skatteutgifter uppgår därmed till 17 procent av de totala skatteintäkterna.

Skatt på kapital och punktskatter har de

3.1¶Normer för inkomstbeskattning

högsta procentuella andelarna skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det är främst den relativt

För inkomstbeskattningen finns en gemensam låga beskattningen av avkastning och

norm för vad som är en inkomst. Den innebär kapitalvinst på egna hem samt det

att den samlade inkomsten som ska beskattas skattegynnade pensionssparandet som

motsvaras av summan av konsumtionsförklarar den höga andelen skatteutgifter i

utgifterna och nettoförmögenhetens kapital. Kapitalskatteintäkterna uppvisar

förändring under beskattningsperioden. dessutom en hög grad av volatilitet och år 2009

Beskattningsperiodens längd ska vara ett beräknas skatteintäkterna för kapital vara

kalenderår eller ett 12 månader långt betydligt lägre än 2008. Detta tillsammans med

räkenskapsår. den förväntat höga realräntan 2009 (realräntan

Det finns dock ingen gemensam norm för används vid beräkning av skatteutgiften för

vilken skattenivå som ska gälla för de olika kapital) förklarar att skatteutgiften för kapital i

inkomstslagen tjänst, kapital och näringsprocent av skatteintäkterna överstiger 100

verksamhet. Olika skattenivåer är således procent.

förenligt med normen.

Skatteutgifter för punktskatter som är

Olika grad av progressivitet i skatteskalan knutna till specifika utgiftsområden uppgår till

eller olika skatteuttag på arbetsinkomster 48 procent av skatteintäkterna medan de

jämfört med övriga inkomster anses vara skattetekniskt motiverade skatteutgifterna

förenligt med normen. Vidare är endast uppgår till 1 procent av skatte-

skattereduktioner förenliga med normen under intäkterna.

förutsättning att de är generella och inte

gynnar vissa grupper av skattskyldiga.

Därutöver har bl.a. följande preciseringar

gjorts av normen för inkomstbeskattningen: 3 Beskrivning av jämförelsenorm • Sparande ska ske med beskattade

inkomster. Den jämförelsenorm som har använts vid • Värdeförändringar ska beskattas när de beräkningen av skatteutgifterna i denna uppkommer och inte vid realisationsskrivelse utgår i huvudsak från principen om tillfället. Om värdeförändringen är enhetlig beskattning, vilket också var en av negativ ska en skatterestitution – dvs. grundpelarna i 1990-91 års skattereform. en negativ skattebetalning – medges. Enhetlig beskattning innebär i princip att • Värdet av oavlönat hemarbete och beskattningen inom varje inkomstslag ska vara fritid ska inte ingå i skattebasen. enhetlig och utan undantag. Därför preciseras • Offentliga transfereringar ska utgöra jämförelsenormen separat inom vart och ett av skattepliktig inkomst. de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt • Den implicita avkastningen som beskattning av förvärvsinkomst, mervärdes- egnahemsägaren eller bostadsrättsskatt och punktskatt. För en redovisning av innehavaren erhåller i form av boendet skatteslagens olika jämförelsenormer i form av ska utgöra skattepliktig inkomst. skattesatser och generella skattenivåer se tabell • Avskrivningar i näringsverksamhet ska 3, avsnitt 7.1. hanteras efter ekonomisk livslängd.

I betänkandet Förmåner och sanktioner • Endast ränteutgifter för lån till inves- (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska teringar där avkastningen är skattevårproposition finns en uttömmande beskriv- pliktig ska vara avdragsgilla. ning av jämförelsenormer och beräknings-

3.2¶Norm för indirekt beskattning av 3.4 Norm för punktskatter förvärvsinkomster

Redovisningen av skatteutgifter inom punkt- Enligt normen för indirekt beskattning av skatteområdet omfattar endast energi- och förvärvsinkomster ska socialavgifter och koldioxidskatterna inklusive den särskilda allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. på all ersättning för utfört arbete. Normen är i Energiskatten tar sikte på energianvändningen detta fall en enhetlig skattesats för respektive och normen är därför att all energiförbrukning skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är ska belastas med samma skatt per kWh. förmånsgrundande för olika socialförsäkringar En differentiering av skatteuttaget mellan el ska ingå i underlaget för socialavgifter och och övriga bränslen för uppvärmnings- och allmän löneavgift. drivmedelsändamål är förenlig med normen.

Övriga ersättningar för utfört arbete ska Skälet är att el och övriga bränslen är olika ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån typer av energislag. För övriga bränslen är det på den särskilda löneskatten ska återspegla vad förenligt med normen att differentiera mellan som i ekonomisk mening kan anses vara uppvärmning och drivmedel. Motivet är att skatteinnehållet i socialavgifterna, den energiskatten på drivmedel inte bara fyller allmänna löneavgiften och den allmänna övergripande fiskala syften utan också fångar pensionsavgiften. upp vissa samhällsekonomiska kostnader av

vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning

och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av

3.3¶Norm för mervärdesskatt

normalskattesatsen på el.

För förbrukning av bränslen som används Normen för mervärdesskatt är att i princip all

till uppvärmningsändamål motsvaras normen yrkesmässig omsättning av varor och tjänster

av skattesatsen på eldningsolja. ska beskattas med normalskattesatsen 25

För bränsle som används som drivmedel procent. Undantaget från skatteplikt när det

utgörs normen av skattesatsen för bensin i gäller uthyrning av fast egendom redovisas

miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1. dock inte som en skatteutgift. Skälet är att

Normen för koldioxidskatten utgår från att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära

skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp en icke neutral beskattning av boende i

av koldioxid från fossila bränslen. Enligt hyresrätt och egnahem. Vidare anses det

normen ska skatten därför vara proportionell förhållandet att omsättning av finansiella

mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt tjänster och försäkringstjänster inte omfattas

bränsle. Implicit speglar skattenivån en av mervärdesskatteplikt utgöra en del av

monetär värdering av den skada som en enhet normen i skatteutgiftsredovisningarna.

utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför.

Destinationsprincipen ska tillämpas vid

Denna skada är densamma oavsett var internationella transaktioner, dvs. normen

utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där

för koldioxidskatten lika med en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär

normalskattesatsen oberoende av om det normen att offentlig myndighetsutövning inte

fossila bränslet används för uppvärmning eller är skattepliktig. Enligt normen är varor och

som drivmedel. tjänster som subventioneras med offentliga

Energi- och koldioxidskatterna är endast medel inte skattepliktig. Detta gäller för de fall

avsedda att träffa bränsle som används som den ingående mervärdesskatten är högre än

drivmedel eller för uppvärmning. den utgående mervärdesskatten på det

Skattefriheten för bränsle som används som subventionerade priset.

råvara betraktas därför inte som en

skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att

träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för

bränsle som används för elproduktion

betraktas inte som en skatteutgift.

3.5¶Alternativa jämförelsenormer 4 Beräkningsmetoder

Normen om enhetlig beskattning innebär i Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en

princip att ingen hänsyn tas till de periodiserad redovisning, vilket innebär att bakomliggande motiven till en skatteutgift. skatteeffekterna avser det år den underliggande Vid en strikt tillämpning tolkas alla avvikelser, ekonomiska aktiviteten sker. Uppbörds-

oavsett syfte, som skatteutgifter. De förskjutningar beaktas således inte.

bakomliggande motiven till en skatteutgift kan Den grundläggande beräkningsmetoden för emellertid variera. Ofta utgör skatteutgiften ett skatteutgifterna är statisk. Det innebär att

allmänt stöd inom ett område, på samma sätt ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas som en utgift på budgetens utgiftssida (dvs. storlek som eventuellt uppkommer genom medel inom specifika utgiftsområden). I andra skattereglernas effekt på individers och

fall kan det vara skatteadministrativa skäl som företags beteenden. Innebörden av detta kan

är förklaringen till en skatteutgift (s.k. t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift inte skattetekniskt motiverade skatteutgifter). Ett ger en så stor intäktsförstärkning som den

tredje motiv kan vara att skatteutgiften anses statiskt beräknade effekten i tabell 2 anger. vara en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd. Det finns saldopåverkande och icke saldo-

En fördel med normen om enhetlig påverkande skatteutgifter. I det följande

beskattning är att den är enkel att förstå och beskrivs skillnaden mellan dessa två.

tillämpa. Vad gäller samhällsekonomisk effektivitet finns emellertid alternativa

önskemål och normer. Sålunda kan det vara

4.1¶Saldopåverkande skatteutgifter

samhällsekonomiskt väl motiverat med ett

högre skatteuttag på exempelvis sådan

De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas konsumtion som ger upphov till negativa

både netto- och bruttoberäknade. Den nettoeffekter. Denna typ av skatter korrigerar för

beräknade skatteutgiften visar det faktiska marknadsmisslyckanden genom att den

skattebortfall som skatteutgiften medför. Om externa effekt som konsumtionen av varan ger

stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle upphov till internaliseras i priset. Utöver

det motsvaras av en skattefri transferering. beskattning av sådana s.k. externa effekter kan

Exempel på sådana skattefria transfereringar på det också vara motiverat att ha ett lägre

utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag. skatteuttag om avvikelsen indirekt leder till fler

Skatteutgifterna redovisas även brutto för arbetade timmar i jämvikt och därmed ett

att kunna jämföras med skattepliktiga högre underlag för arbetsinkomst-

transfereringar på utgiftssidan. Exempel på beskattningen. En sådan differentiering utifrån

sådana transfereringar är sjukpenning och principer om optimal beskattning – som utgör

föräldrapenning. en alternativ norm – kan bidra till högre välfärd

Vid beräkningen av en bruttoberäknad i samhället.

skatteutgift justeras de nettoberäknade skatte-

Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som

utgifterna upp med hänsyn till den justerar för externa effekter och åtgärder som

marginalskatt som gäller för det aktuella indirekt leder till ett högre underlag för

skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift arbetsinkomstbeskattningen kommer att

som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget betraktas som skatteutgifter om normen är

tjänst på 100. Det är detta som är statens enhetlig beskattning. Det kan därför finnas

intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om skäl att vidareutveckla grunderna för den

denna skatteutgift ska kunna jämföras med ett jämförelsenorm som tillämpas där

skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste samhällsekonomiskt optimala skatter och

skatteutgiften räknas upp med den samhällsekonomisk effektivitet väger tyngre

marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vid en bedömning om en åtgärd utgör en

vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under skatteutgift eller inte. Regeringen avser att

antagandet att marginalskattesatsen uppgår till initiera ett sådant utvecklingsarbete.

40 procent blir den bruttoberäknade skatte-

utgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket

kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på 5.1 Nyheter utgiftssidan.

Den 1 januari 2009 har energi- och koldioxid-

skatterna räknats upp efter prisutvecklingen

(indexering). 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter Från och med den 1 juli 2008 beskattas

flygbränsle som förbrukas i luftfartyg, när På utgiftssidan finns det såväl skattefria som

luftfartyget används för privat ändamål. skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm

Den särskilda nedsättning av koldioxidskatt som gäller för inkomstbeskattningen ska

för uppvärmning inom industri, växthus- och offentliga transfereringar utgöra skattepliktig jordbruksnäring (den s.k. 0,8%-regeln) inkomst. Det innebär att skattefria transfere- särredovisas nu för industri respektive växthusringar automatiskt definieras som och jordbruksnäring. skatteutgifter. Exempel på sådana, icke

Från och med den 1 januari 2009 har två saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag förändringar genomförts gällande de s.k. 3:12och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till

reglerna. Båda ändringar kan ge upphov till skattefriheten är närmast administrativ. skatteutgifter.

För att kunna jämföra skattefria och skatte-

Aktiva ägare till kvalificerade andelar i pliktiga transfereringar krävs en fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av kompletterande redovisning, där bidragen först

både kapital- och tjänsteinkomst. Skattehöjs, för att sedan beskattas så att bidraget planering förebyggs genom regler som efter skatt är lika stort. En sådan

schablonmässigt begränsar hur stor del av skattebeläggning innebär visserligen ökade inkomsten som får tas ut i inkomstslaget offentliga utgifter, men samtidigt ökar

kapital. Detta s.k. gränsbelopp beräknas enligt skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas antingen förenklingsregeln eller huvudregeln. således inte. Därför kallas dessa skattefria

Förenklingsregeln infördes inkomståret transfereringar för icke saldopåverkande 2006. Regeln innebär att de kvalificerade skatteutgifter.

ägarna alltid får ta upp ett schablonbelopp som

De icke saldopåverkande skatteutgifterna kapitalinkomstbeskattad utdelning. År 2007 har inte fördelats på utgiftsområden då de inte

höjdes detta schablonbelopp från 1,5 till 2 påverkar statsbudgetens saldo. För dessa inkomstbasbelopp. Från och med den 1 januari skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som

2009 har schablonbeloppet höjts ytterligare, till visar hur mycket utgifterna för den 2,5 inkomstbasbelopp. En skatteutgift uppifrågavarande transfereringen skulle behöva

kommer i den mån förenklingsregeln tillämpas öka om transfereringen var föremål för och den faktiska kapitalavkastningen understiinkomstbeskattning. Redovisningen netto

ger schablonbeloppet. Skatteutgiften består av återfinns på utgiftssidan under respektive skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad utgiftsområde.

tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

Enligt huvudregeln beräknas årets gräns-

belopp som summan av en schablonberäknad

avkastning och ett lönebaserat utrymme. Det

lönebaserade utrymmet får endast utnyttjas

5¶Skatteutgifter 2009

om det s.k. lönekravet är uppfyllt. Lönekravet

innebär att ägaren under året före I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som

beskattningsåret måste ha gjort ett eget tillkommit sedan föregående år. Andra

löneuttag som inte understiger sex inkomstförändringar av betydelse tas också upp. Därtill

basbelopp plus fem procent av den kommenteras de största skatteutgifterna inom

sammanlagda kontanta ersättningen i företaget respektive skatteområde. I kommentarerna

och dess dotterföretag. Det egna löneuttag refereras genomgående till uppgifter om de

som fordras för att uppfylla lönekravet har bruttoberäknade skatteutgifterna 2009.

tidigare begränsats till 15 inkomstbasbelopp.

Från och med den 1 januari 2009 har denna

gräns sänkts till 10 inkomstbasbelopp. Ägaren

behöver alltså göra ett eget löneuttag på 5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i

maximalt 10 inkomstbasbelopp för att få sammandrag

utnyttja det lönebaserade utrymmet. En skatteutgift uppkommer i den mån De saldopåverkande skatteutgifter som huvudregeln tillämpas och det lönebaserade redovisas i denna skrivelse förväntas uppgå till

utrymmet utgörs av avkastning på arbete och omkring 240 miljarder kronor brutto inte avkastning på kapital. Skatteutgiften består inkomståret 2009. Denna uppgift om den

av skillnaden i skattesats mellan dubbel- samlade omfattningen bör dock, av skäl som beskattad tjänste- och dubbelbeskattad anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.

kapitalinkomst.

Den 1 januari 2009 höjdes beloppet för

5.2.1¶Inkomstbeskattning

uttagsbeskattning på vissa fastighetstjänster

från 150 000 till 300 000 kronor per år. Detta

Den största skatteutgiften inom tjänsteinnebär att en fastighetsägare kan utföra vissa

inkomstbeskattning är avdrag för resor till och tjänster på fastigheten, för ett värde upp till

från arbetet, som för inkomståret 2009 300 000 kronor för ett beskattningsår, utan att

beräknas uppgå till drygt 8 miljarder kronor behöva betala mervärdesskatt för dessa.

brutto.

Jämställdhetsbonus infördes den 1 juli 2008.

Den största skatteutgiften inom kapital- Den förälder som har tagit ut flest dagar med

inkomstbeskattning förväntas inkomståret föräldrapenning under ett kalenderår får jäm-

2009 vara Avkastning eget hem. ställdhetsbonus om han eller hon arbetar när

Skatteförmånen utgörs av skillnaden mellan den andra föräldern tar ut föräldrapenning.

kapitalskatten på fastighetens reala avkastning Maximal jämställdhetsbonus är 13 500 kronor

och den fastighetsavgift som betalas enligt och bonusen gäller barn som är födda efter 30

gällande regler. För inkomståret 2009 beräknas juni 2008. Jämställdhetsbonusen lämnas som

skatteförmånen uppgå till drygt 30 miljarder en kreditering på skattekontot. Krediteringen

kronor. Ytterligare en stor skatteutgift på 26,5 är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av

miljarder kronor som förväntas inom tjänst.

kapitalinkomstbeskattning år 2009 är

Fastighetsavgiften på småhus har begränsats

Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt. för personer som vid ingången av året har fyllt

Denna skatteförmån orsakas av att 65 år eller som under året uppbär sjuk- eller

värdeförändringen inte beskattas löpande utan aktivitetsersättning. Begränsningen gäller

först vid realisation. Dessutom ges möjlighet småhus som används som permanentbostad.

till ytterligare uppskov då vinsten har Fastighetsavgiften begränsas genom en

realiserats. skattereduktion till 4 procent av den avgiftsskyldiges inkomst. Reglerna gäller från

och med inkomstår 2008 och innebär en

5.2.2¶Indirekt beskattning av

skatteutgift inom inkomstslaget kapital.

förvärvsinkomster

Sedan den 8 december 2008 ingår även s.k. ROT-tjänster i underlaget för skattereduktion

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter för hushållsarbete som fysiska personer har

är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för rätt till under vissa förutsättningar. ROT-

personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 tjänster redovisas under skatteutgiften

år den största. Inkomståret 2009 beräknas skattereduktion för hushållsarbete tillsammans

skatteutgiften uppgå till drygt 19 miljarder med övriga hushållsarbeten.

kronor brutto.

5.2.3¶Mervärdesskatt

Den största skatteförmånen inom mervärdes-

skatteområdet uppstår genom den reducerade

skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2009

beräknas denna skatteutgift uppgå till knappt 6 Redovisning av skatteutgifter

30 miljarder kronor brutto.

I tabell 2 redovisas skatteutgifterna uppdelade

på skatteslag för inkomståren 2008–2010.

5.2.4 Punktskatter Tabellen inleds med saldopåverkande skatte-

utgifter och avslutas med icke saldopåverkande Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till skatteutgifter. De saldopåverkande skatte-

0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin utgifterna har fördelats på utgiftsområden

upphov till beskattningsbara förmåner på (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I

knappt 18 miljarder kronor inkomståret 2009. appendix längst bak i skrivelsen finns en

sammanställning av samtliga utgiftsområden

med förklaringar. I kolumn 2 i tabell 2 framgår

5.2.5¶Skattereduktioner

även vilka skatteutgifter som är skattetekniskt

motiverade (ST). En skattereduktion minskar den slutliga

I redovisningen av skatteutgifter beaktas skatten genom avräkning mot statlig

endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,

brutto- och nettokolumnerna betyder att inkomst av näringsverksamhet, statlig

utgiften inte är möjlig att beräkna. Ett ”u” i fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

tabellen innebär att skatteutgiften har upphört Skattereduktionerna beräknas sammanlagt

(i de fall skatteutgiften har upphört men uppgå till knappt 8 miljarder kronor brutto

fortfarande har en offentligfinansiell effekt inkomståret 2009. Den enskilt största

redovisas effekten). skatteutgiften är skattereduktion för

Beloppen i årets redovisning kan avvika hushållsarbete som beräknas uppgå till drygt

dramatiskt från föregående års redovisning av 7 miljarder kronor brutto.

skatteutgifter (Skr. 2007/08:123). En

förklaring till detta är den pågående finansiella

krisen som medfört en global kris med effekter

5.2.6¶Kreditering på skattekonto

på den reala ekonomin, t.ex. ökad arbetslöshet

och sjunkande BNP. En kraftig påverkan på Det finns ett antal stöd som efter beviljande

den reala ekonomin medför minskande tillgodoförs målgruppen genom kreditering på

skattebaser. Inom exempelvis företagssektorn skattekontot. Den sammanlagda skatteutgiften

har underlaget för beskattning minskat kraftigt för kreditering på skattekonto beräknas uppgå

då företagens vinster krympt dramatiskt. till omkring 6 miljarder kronor brutto

Mindre skattebaser samt förväntningar om inkomståret 2009. De största skatteutgifterna

en svag ekonomisk utveckling under åren avser sjöfartsstöd och nystartsjobb och de

2009–2010 innebär också lägre skatteutgifter. beräknas uppgå till 2,4 respektive 2,3 miljarder

Skatteutgiften Värdeförändring på aktier m.m. kronor brutto.

blir, till följd av en minskad skattebas, till och

med negativ år 2008.

5.2.7¶Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår

till knappt 15 miljarder kronor brutto 2009 och

avser Socialavgifter på icke förmånsgrundade

ersättningar för arbete.

5.3¶Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag

De icke saldopåverkande skatteutgifterna som

redovisas här beräknas för inkomståret 2009

uppgå till knappt 34 miljarder kronor brutto.

Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Mdkr brutto netto

2008 2009 2010 2008 2009 2010

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag - - - - - -

Avdrag för kostnader i tjänst

A10 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,

dubbel bosättning och hemresor 1,67 1,51 1,50 0,98 0,91 0,90 A11 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet 9,91 8,30 8,25 5,85 5,02 4,95 A12 UO14 Avdrag för inställelseresor - - - - - -

Skattefria förmåner och ersättningar

B. Intäkter i näringsverksamhet

C. Kostnader i näringsverksamhet

Mdkr brutto netto

2008 2009 2010 2008 2009 2010

C7 ST Överavskrivningar avseende inventarier 2,36 0,78 1,05 1,68 0,57 0,76

D. Intäkter i kapital

D6 UO24 Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta

bostadsrättsföreningar 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 D7 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 7,56 26,53 63,22 5,29 18,57 44,25 D8 ST Värdeförändring på aktier m.m. -36,02 3,53 4,33 -25,22 2,47 3,03 D9 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och

bostadsrätt 5,70 18,37 36,18 3,99 12,86 25,32

E. Kostnader i kapital

E1 ST Konsumtionskrediter - - - - - - E2 ST Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - -

F. Socialavgifter

F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,09 0,09 0,07 0,07 0,07 F2 UO13 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets

ingång inte har fyllt 26 år 0,08 0,08 0,08 0,05 0,05 0,05 F3 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,53 0,54 0,56 0,39 0,40 0,41 F4 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid

årets ingång inte har fyllt 26 år 9,90 19,18 19,58 8,02 15,54 15,87 F5 UO17 Utländska artister 0,10 0,11 0,12 0,07 0,08 0,09 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - - -

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - G3 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65

år men är födda 1938 eller senare 0,32 0,32 0,31 0,23 0,22 0,22 G4 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65

år men är födda 1937 eller tidigare 0,12 0,12 0,11 0,08 0,08 0,08 G5 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år

men är födda 1938 eller senare 1,80 1,90 2,00 1,33 1,40 1,47 G6 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år

men är födda 1937 eller tidigare 0,66 0,52 0,40 0,49 0,38 0,30

Mdkr brutto netto

2008 2009 2010 2008 2009 2010

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1 UO18 Försäljning av tomtmark och byggnader 1,63 1,67 1,62 1,17 1,21 1,20 H2 UO17 Försäljning av konstverk <300 000 kr/år - - - - - - H3 ST Lotterier 5,35 5,48 5,44 3,85 3,94 4,01 H4 UO18 Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster - - - - - -

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO9 Läkemedel 2,95 3,07 2,92 2,21 2,15 2,19 H6 ST Internationell personbefordran 1,05 1,07 1,04 0,77 0,77 0,78

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,09 0,09 0,09 0,07 0,07 0,07

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 11,30 11,77 12,63 8,14 8,68 9,31 I2 UO22 Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol 0,12 0,13 0,14 0,09 0,10 0,10

som drivmedel I3 UO22 Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 1,94 2,22 2,48 1,40 1,64 1,83 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,36 1,41 1,46 0,98 1,04 1,07 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02

bandrift I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,61 0,60 0,61 0,44 0,45 0,45 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 1,07 1,04 1,08 0,77 0,77 0,79 I8 UO19 Elförbrukning i vissa kommuner 1,19 1,24 1,26 0,86 0,92 0,93

Mdkr brutto netto

2008 2009 2010 2008 2009 2010 I16 UO23 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,59 0,60 0,61 0,42 0,44 0,45 I17 UO21 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 0,12 0,08 u 0,08 0,06 u I18 UO24 Program för energieffektivisering inom industrin 0,21 0,20 0,20 0,15 0,15 0,15

Koldioxidskatt I19 UO24 Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin 5,72 5,61 5,71 4,12 4,14 4,21 I20 UO24 Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol 0,03 0,04 0,04 0,02 0,03 0,03

som drivmedel I21 UO24 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industri 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 I22 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för växthus- 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02

och jordbruksnäringen I23 UO23 Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- 0,48 0,49 0,50 0,35 0,36 0,37

och jordbruksnäringen I24 UO23 Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till 1,33 1,35 1,37 0,96 1,00 1,01

arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen I25 UO21 Återbetalning av koldioxidskatt för 0,70 0,71 0,73 0,51 0,53 0,54

fjärrvärmeleveranser till industrin I26 UO22 Koldioxidskattebefrielse för bandrift 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,02 I27 UO22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart 0,99 0,96 0,99 0,71 0,71 0,73 I28 ST Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart 0,54 0,54 0,54 0,39 0,39 0,40 I29 UO21 Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i 1,17 1,41 1,38 0,84 1,04 1,02

kraftvärmeverk I30 UO21 Koldioxidskattebefrielse för torv 1,90 1,91 1,91 1,37 1,41 1,41

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,13 0,13 0,13 0,08 0,08 0,08 J2 UO14 Skattereduktion för hushållsarbete 0,84 7,40 7,93 0,50 4,50 4,80 J3 UO18 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer 0,09 0,13 0,14 0,06 0,09 0,10

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Plusjobb 2,20 u u 1,78 u u

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1 ST Ränteutgifter - 21 procents reduktion -0,80 -0,89 -0,77 -0,56 -0,62 -0,54 M2 ST Begränsning av skattereduktion -1,39 -1,54 -1,41 -0,97 -1,08 -0,99 M3 UO18 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade

hyreshus och småhus -1,79 -1,93 -2,00 -1,29 -1,42 -1,47 M4 UO24 Fastighetsskatt på lokaler -5,43 -5,51 -5,59 -3,91 -4,06 -4,12 M5 UO24 Fastighetsskatt på industri- och

elproduktionsenheter -4,41 -4,41 -4,42 -3,17 -3,25 -3,26

Socialavgifter

M6 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande

ersättningar för arbete -14,77 -14,58 -15,68 -11,97 -11,82 -12,71

Mdkr brutto netto

2008 2009 2010 2008 2009 2010

Punktskatter

M7 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -5,60 -5,64 -5,64 -4,03 -4,16 -4,16

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

* Normen för skatteutgifterna Avkastning eget hem och Avkastning bostadsrättsfastighet är bland annat definierad utifrån den reala statslåneräntan. År 2008 är denna så låg att skatteutgiften detta år ändrar tecken.

7 Beskrivning av enskilda motsvara det insatta aktiekapitalet.

skatteutgifter Klyvningsräntan uppgår till summan av

statslåneräntan den sista november föregående 7.1 Saldopåverkande skatteutgifter år och nio procentenheter.

En skatteutgift uppkommer i den mån

Tabell 3. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2009

regeln tillämpas, såvida den schablonberäknade

Skatt enligt norm

kapitalavkastningen överstiger den faktiska Indirekt beskattning av förvärvsinkomster kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt

Arbetsgivaravgift 31,42% på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Egenavgift 29,71% Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats

mellan dubbelbeskattad tjänste- och Särskild löneskatt 24,26%

dubbelbeskattad kapitalinkomst. Denna

Inkomstbeskattning*

skillnad ökar till följd av att endast 2/3 av Skatt på kapital 30,00%

utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp till Mervärdesskatt 25,00%

beskattning (se D4) medan tjänstinkomsten Punktskatter tas upp i sin helhet.

Energiskatt på el 28,20 öre/kWh

Energiskatt på eldningsolja 8,00 öre/kWh

A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln

Energiskatt på bensin i miljöklass 1 34,10 öre/kWh

Koldioxidskatt 105,00 öre/kg koldioxid

Enligt förenklingsregeln får ägare till * För förvärvsinkomst finns ingen enhetlig skattesats enligt normen. Exempelvis är olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika kvalificerade andelar ta ut ett schablonbelopp

skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster förenligt med

som uppgår till högst 2,5 inkomstbasbelopp i normen.

inkomstslaget kapital. En skatteutgift

uppkommer i den mån regeln tillämpas, såvida

schablonbeloppet överstiger den faktiska

A. Inkomst av tjänst och allmänna

kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt

avdrag

på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i Skatteskillnaden består av skillnaden mellan

fåmansaktiebolag dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad

kapitalinkomst.

Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av

A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

både kapital- och tjänsteinkomst. Skattesatserna för dubbelbeskattad tjänste- och

Vid tillämpning av huvudregeln tillkommer ett dubbelbeskattad kapitalinkomst skiljer sig åt.

utdelningsutrymme baserat på företagets Därför förebyggs skatteplanering genom

lönesumma, utöver den schablonavkastning regler som schablonmässigt begränsar hur stor

som baseras på den s.k. klyvningsräntan och del av inkomsten som får tas ut i

aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller inkomstslaget kapital.

endast om det s.k. lönekravet är uppfyllt.

För företag med hög kapitalavkastning

En skatteutgift uppkommer i den mån medför dessa s.k. 3:12-regler att en del av

huvudregeln tillämpas och lönekravet är kapitalinkomsten beskattas som tjänste-

uppfyllt, såvida det lönebaserade utrymmet inkomst. För övriga beskattas istället en del av

resulterar i att avkastning på arbete beskattas i tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser mån den senare gruppen dominerar, medför

skatt på inkomst av tjänst och särskild detta en skatteutgift.

löneskatt. Skatteskillnaden består av skillnaden

Utdelningsutrymmet (gränsbeloppet)

mellan dubbelbeskattad tjänste- och beräknas enligt antingen förenklingsregeln

dubbelbeskattad kapitalinkomst. eller huvudregeln. Vid tillämpning av huvudregeln beräknas utdelningsutrymmet

genom att en s.k. klyvningsränta multipliceras med ett kapitalunderlag som är tänkt att

A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier A7. Avdrag för pensionspremier

Kapitalvinst på kvalificerade aktier som över- Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. stiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om mellan inkomstslagen kapital och tjänst. marginalskatten vid utbetalningen av pen- Under beskattningsåret och föregående fem sionen är lägre än vid inbetalningen av premien beskattningsår ska dock sammanlagt högst 100 uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser inkomstbasbelopp beskattas som tjänste- skatt på inkomst av tjänst. inkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Hälftendelningen infördes 2008 och ska gälla som en temporär A8. Sjöinkomstavdrag åtgärd 2007-2009. I den mån detta resulterar i att arbetsinkomster beskattas i inkomstslaget Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges

sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 krokapital uppkommer en skatteutgift avseende

nor per år om fartyget till övervägande del går i skatt på inkomst av tjänst. Skatteskillnaden

fjärrfart och 35 000 kronor per år om det går i består av skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomst. närfart. Om man inte har arbetat ombord hela

året, ska avdrag medges till 1/365 av

sjöinkomstavdraget för varje dag som A5. Arbetsgivares kostnader för sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt

arbetstagares pension på inkomst av tjänst.

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna A9. Personaloptioner avser tryggande av utfästelse om pension genom till exempel betalning av premie för Beskattning av personaloptionsförmån sker pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa först när en personaloption utnyttjas eller ramar. Utfästelsen utgör en ersättning för överlåts. För de personer som utnyttjar eller

överlåter en personaloption är räntan på denna utfört arbete som inte är förmånsgrundande i

skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften socialförsäkringssystemen och ligger därför till

avser skatt på inkomst av tjänst. grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och

Avdrag för kostnader i tjänst

utbetalning av pensionen.

A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet hemresor m.m.

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än Underskott av aktiv näringsverksamhet får

hemorten eller flyttat till annan ort på grund dras av som allmänt avdrag under vissa förut-

av arbete men har kvar den tidigare bostaden sättningar (maximalt under 5 års tid med högst

kan under vissa förutsättningar få avdrag för 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller

den ökning av levnadskostnaderna som dock inte litterär, konstnärlig eller liknande

därigenom uppkommer. Om den skattverksamhet). Normen är annars att under-

skyldige på grund av sitt arbete vistas på annan skottet får sparas och kvittas mot senare

ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en överskott i den aktiva näringsverksamheten.

hemresa per vecka medges. Skatteutgiften Den tidigarelagda kvittningen är en skatte-

avser skatt på inkomst av tjänst. kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

A11. Avdrag för resor till och från arbetet kan undantas från beskattning. För skatte-

frihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. Skatterättsligt anses kostnader för resor till 25 procent av lönen undantas från beskattning. och från arbetet i princip vara privata levnads- Vissa ersättningar för utgifter är också kostnader och inte en kostnad för intäkternas undantagna från skatteplikt. Undantagen förvärvande. Anledningen är att den skatt- gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser skyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. skatt på inkomst av tjänst och särskild löne- Då kostnader som 2009 överstiger 9 000 skatt. kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. A14. Förmån av resa vid anställningsintervju

Förmån av resa till eller från anställnings- A12. Avdrag för inställelseresor intervju eller kostnadsersättning för sådan resa

är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt Om den skattskyldige har haft utgifter för resa på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i samband med tillträdande eller frånträdande av A15. Förmån av utbildning vid anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, är personalavveckling m.m. kostnader som 2009 överstiger 9 000 kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Avdraget Förmån av utbildning vid personalavveckling ska som huvudregel beräknas efter utgiften för m.m. är undantagen från skatteplikt om det billigaste färdsättet. Skatteutgiften avser utbildningen är av väsentlig betydelse för att skatt på inkomst av tjänst. den skattskyldige ska kunna fortsätta att

arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst och särskild löneskatt.

Skattefria förmåner och ersättningar

Skattefria ersättningar och förmåner minskar A16. Förmån av personaldator den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då den beskattningsbara inkomsten minskar, Mellan 1998 och 2006 utgick varken inkomstminskar även underlaget för socialavgifter. Ett skatt eller sociala avgifter i de fall arbetstagaren minskat underlag innebär att den förmåns- för privat bruk använde en dator som tillgrundande inkomsten för olika socialförsäk- handahållits av arbetsgivaren. Denna skatteringar sänks, vilket minskar statens utgifter. frihet upphörde från och med den 1 januari Statens utgifter minskar dock inte med lika 2007. I syfte att underlätta värderingen mycket som inbetalningarna till systemet infördes ett schablonmässigt förmånsvärde minskar då det i socialavgifterna finns en som för 2008 motsvarar 4 800 kronor. skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Förmånen är en skatteutgift om värdet av Skattedelen motsvaras av den särskilda löne- datorutrustningen är högre än det skatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgif- schablonmässiga förmånsvärdet. Skatteutgifterna utgörs därför enbart av den särskilda ten avser skatt på inkomst av tjänst och löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för särskild löneskatt. Från och med den 1 januari skattefria ersättningar och förmåner därmed 2009 sker värderingen enligt huvudregeln för till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild värdering av förmåner, dvs. till marknadslöneskatt. värdet, och skatteutgiften upphör.

A13. Sänkt skatt för utländska A17. Förmån av miljöanpassade bilar nyckelpersoner

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller Vissa förmåner och ersättningar till utländska delvis – är utrustad med teknik för drift med experter, forskare och andra nyckelpersoner elektricitet eller med mer miljöanpassade

drivmedel än bensin eller dieselolja och som A21. Hittelön därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall sådan teknik, sätts ned till en nivå som har räddat personer eller tillgångar i fara och motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara ersättningar till den som har bidragit till eller bilen. avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott är

För förmånsbilar som helt eller delvis drivs skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är med elektricitet eller gas, utom de som drivs ersättning för prestation är detta en skattemed gasol, utgör i stället förmånsvärdet 60 lättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst procent av förmånsvärdet för närmast av tjänst och särskild löneskatt. jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen för

A22. Ersättning för blod m.m.

el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga 16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör

Ersättningar till den som har lämnat organ, i stället förmånsvärdet 80 procent av förmåns-

blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom värdet för den jämförbara bilen. Den maximala

ersättningarna i princip är ersättning för nedsättningen för alkoholdrivna bilar får inte

prestation är detta en skattelättnad. Skatteöverstiga 8 000 kr per år. Dessa nedsättningar

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och är tidsbegränsade till 2011.

särskild löneskatt.

Skattebortfallet uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A23. Inkomst från försäljning av vilt växande bär

A18. Stipendier

Inkomster från försäljning av vilt växande bär,

svamp och kottar som den skattskyldige har Stipendier som är avsedda för mottagarens

plockat själv är skattefria upp till 12 500 utbildning är skattefria. Stipendier som är av-

kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning sedda för andra ändamål är skattefria under

för arbete är detta en skattelättnad. Skattevissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften

särskild löneskatt. avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands A19. Personalrabatter m.m.

Ersättningar och förmåner till utomlands Personalrabatter beskattas normalt inte. Rese-

stationerad personal vid statlig myndighet ska förmåner med inskränkande villkor som till-

inte tas upp till beskattning, om ersättningen handahålls anställda inom t.ex. flyg eller

eller förmånen är föranledd av stationeringen järnväg beskattas enligt en schablon.

och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst

bostad på stationeringsorten och medföljande och särskild löneskatt.

tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för

utlandsstationering som har tillträtts före den A20. EU-parlamentarikers rese- och 1 januari 2007, dock längst till och med den

kostnadsersättning 31 augusti 2009. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av tjänst och särskild löneskatt. De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som EU-parlamentet betalar ut till sina företrädare är normalt inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A25. Kostnadsersättning till viss personal på sig till hela personalen, eller andra förmåner

SIPRI som den anställde får utanför arbetsgivarens

arbetsplatser genom kuponger eller något Ersättningar för ökade levnadskostnader eller motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften för skolavgifter för barn och förmån av bostad avser skatt på inkomst av tjänst och särskild är ej skattepliktiga när ersättningen anvisats av löneskatt. styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatte- A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansie-

rad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en

skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid däremot bekostar privat hälso- och sjukvård

vistelse utomlands för en anställd är detta en skattefri förmån.

Detsamma gäller för hälso- och sjukvård Den s.k. ettårsregeln för tjänsteinkomster utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan förvärvade vid vistelse utomlands medger ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns skattefrihet i Sverige, även om ingen inget som hindrar att arbetsgivaren efter beskattning skett utomlands. Om överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för anställningen har varat minst ett år i samma den anställde för att kompensera sig för land och avsett anställning hos annan än bl.a. kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på svenska staten eller svensk kommun, medges inkomst av tjänst och särskild löneskatt. befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild A30. Utjämning av småföretagares inkomst löneskatt.

I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgär-

der, t.ex. avsättningar till skogskonto och A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa periodiseringsfond samt överavskrivningar, till

utländska fartyg skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att

ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning Skattefrihet gäller för anställning ombord på och uttag. Skatteutgiften avser skatt på utländskt fartyg som huvudsakligen går i inkomst av tjänst. oceanfart om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i B. Intäkter i näringsverksamhet en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på

Betydelsen av organisationsform

inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

I följande beskrivningar av skatteutgifterna A28. Personalvård inom näringsverksamhet under B. och C.

gäller generellt att posterna påverkar den Personalvårdsförmåner är skattefria. Med per- beskattningsbara inkomsten i näringsverksamsonalvårdsförmåner avses förmåner av mindre heten. Storleken på skatteutgiften kommer att värde som inte är en direkt ersättning för bero av i vilken organisationsform näringsutfört arbete utan består av enklare åtgärder verksamheten bedrivs. För aktiebolag och för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller ekonomiska föreningar, där inkomst av lämnas på grund av sedvänja inom det yrke näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, eller den verksamhet som det är fråga om. Som innebär den lägre beskattningsbara inkomsten personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, att statens bolagsskatteintäkter minskar. För förmåner som den anställde får byta ut mot enskilda näringsidkare och fysiska personer kontant ersättning, förmåner som inte riktar som är delägare i handelsbolag, där inkomst av

näringsverksamhet beskattas på liknande sätt C. Kostnader i näringsverksamhet som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget C1. Avdrag för kostnader för resor till och för socialavgifter minskar. Skatteutgiften från arbetet utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt (se utförlig beskrivning För näringsidkare som företar arbetsresor med under A. Inkomst av tjänst, vad gäller för- egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för hållandet mellan socialavgifter och särskild löntagare, dvs. de kostnader som 2009 löneskatt). överstiger 9 000 kronor är avdragsgilla vid

inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen

en privat levnadskostnad, varför avdraget B1. Uttag av bränsle utgör en skatteutgift avseende skatt på

inkomst av näringsverksamhet, se A11. Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatte- C2. Matching-credit-klausuler i olika plikt om fastigheten är taxerad som dubbelbeskattningsavtal lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för löneskatt. den skatt som skulle ha utgått i det andra

avtalslandet även om sådan skatt inte har

erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst B2. Avverkningsrätt till skog av näringsverksamhet.

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt C3. Koncernbidragsdispens gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskatt- Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit göras för lämnade bidrag trots att reglerna för uppstår i näringsverksamhet. I princip borde koncernbidrag inte är uppfyllda. Detta föruträntan på krediten utgöra underlag för skatt på sätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att inkomst av näringsverksamhet och särskild den verksamhet som bedrivs av berörda löneskatt. företag ska vara av samhällsekonomiskt

intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av näringsverksamhet.

B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter be- C4. Rabatter och liknande från ekonomiska skattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften föreningar avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är Ekonomiska föreningar får göra avdrag för normenligt. För denna del kan skatteutgiften rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för är skattepliktiga hos mottagaren. Skattenäringsinkomst (inklusive särskild löneskatt) utgiften avser skatt på inkomst av näringsoch kapitalinkomstskattesatsen. verksamhet.

C5. Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och

dikning som främjar skogsbruk ska kost-

nadsföras direkt. Utgifter för inköp samt

plantering av träd och buskar för frukt- eller

bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften

utgörs av ränteeffekten på den omedelbara utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C6. Skadeförsäkringsföretag C10. Skogsavdrag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlig- Vid avyttring av skog får fysisk person under het att göra extra avsättningar till s.k. innehavstiden avdrag med högst 50 procent av säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på anskaffningsvärdet, medan avdraget för juriinkomst av näringsverksamhet och utgörs av diska personer är begränsat till 25 procent. Vid räntan på den skattekredit som det extra taxeringen för ett visst beskattningsår får avdraget medför. avdrag göras med högst halva den avdrags-

grundande skogsintäkten. Syftet med avdrags-

rätten är att undanta rena kapitaluttag från C7. Överavskrivningar avseende inventarier beskattning. Å andra sidan saknas anledning

att ge avdrag när värdeökningen på skogs- Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av

tillväxten överstiger gjorda uttag. Skattetillgångens ekonomiska livslängd, medan den utgiften uppkommer genom den schablon skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt

som är vald för beräkning av avdragets storlek lag. Detta innebär att planmässiga och skatte- och avser skatt på inkomst av näringsmässiga avskrivningar endast undantagsvis

verksamhet och särskild löneskatt. överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den Avdrag får göras för bidrag som lämnas till ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgif- regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften ten utgörs av räntan på skattekrediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet avser inkomst av näringsverksamhet och och särskild löneskatt. särskild löneskatt.

C12. Bidrag till Tekniska museet och C8. Periodiseringsfonder Svenska Filminstitutet

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten Avdrag får göras för bidrag som lämnas till reserveringsmöjlighet i företaget, där medel Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. kan reserveras under högst sex år. Reserve- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av ringsmöjligheten innebär att inkomstbeskatt- näringsverksamhet och särskild löneskatt. ningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan C13. Nedskrivning av lager och pågående på skattekrediten. Skatteutgiften avser arbeten inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte

fastigheter och värdepapper) tas upp till 97

procent av det sammanlagda anskaffnings- C9. Substansminskning värdet. Byggnads-, hantverks- och anlägg-

ningsföretag kan tillämpa motsvarande alter- Huvudregeln vad gäller avdrag för substans- nativregel på pågående arbeten om arbetet minskningar är ingen skatteutgift. Enligt en utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en alternativregel får avdraget uppgå till högst skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde på krediten och avser skatt på inkomst av då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14. Skogs-, skogsskadekonto och att för de fem första inkomståren efter

upphovsmannakonto värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för

de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt Skogsägare och författare m.fl. som bedriver till hälften. Direktavkastningen förutsätts enskild firma drabbas av progressiv beskatt- motsvara marknadsvärdet på ning samtidigt som de har oregelbundna egnahemsfastigheten respektive det inkomster. För att möjliggöra en resultat- sammanlagda marknadsvärdet på utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto multiplicerat med den reala statslåneräntan. eller upphovsmannakonto. Insättningen be- Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på kapitalskatten på fastighetens reala skogsskadekonto och 5 år på upphovs- direktavkastning och den fastighetsavgift som mannakonto. Kontoinsättningen medför att betalas enligt gällande regler. egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skatte- D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i krediten. onoterade bolag

Kapitalinkomster för delägare i onoterade C15. Räntefördelning vid generationsskiften bolag beskattas med den lägre skattesatsen

25 procent istället för 30 procent, vilket är Förvärvas en näringsfastighet genom arv, normen för kapitalinkomster. Den lägre testamente, bodelning med anledning av skattesatsen ger upphov till en skatteutgift makes död eller äktenskapsskillnad eller som avser skatt på inkomst av kapital. genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till D4. Utdelning och kapitalvinst på förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av kvalificerade aktier näringsverksamhet och särskild löneskatt.

För den del av utdelningen på kvalificerade

andelar som understiger gränsbeloppet tas

fr.o.m. inkomståret 2006 endast 2/3 upp till D. Intäkter i kapital beskattning. Den effektiva skatten på

kapitalavkastningen blir således 20 procent, D1-D2. Avkastning eget hem och vilket är lägre än normen för kapitalinkomster.

bostadsrättsfastighet Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

kapital. Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget D5. Utdelning av aktier hem och i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som Beskattning av aktieutdelning i form av aktier inkomst av kapital. Däremot utgår kommunal skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren fastighetsavgift på bostäder. Den kommunala säljer aktierna (den s.k. lex Asea). Räntan på fastighetsavgiften uppgår år 2009 till 6 362 kr denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteper småhus, dock högst 0,75 procent av utgiften avser skatt på inkomst av kapital. taxeringsvärdet på fastigheten och 1 272 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av fastighetens taxeringsvärde. Fastighetsavgiften D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i för nybyggda byggnader som innehåller oäkta bostadsrättsföreningar bostäder är nedsatt under de första 10 åren.

Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar om- Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

fattas av lättnadsregler till och med utgången (som kan förändras genom ombyggnader).

av år 2011. Lättnadsreglerna motsvarar de reg- Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär

ler som gällde för utdelning och kapitalvinst på D10. Nedsatt avkastningsskatt på andelar i onoterade bolag före inkomstår 2006. pensionsmedel Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med Avkastningen på medel reserverade för ett speciellt definierat underlag (i princip pensionsändamål beskattas lägre än normen anskaffningsvärdet för bostadsrätten) för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med undantas från beskattning i inkomstslaget 15 procent på en schablonberäknad avkastkapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst ning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en av kapital. skatteutgift som avser skatt på inkomst av

kapital.

D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt D11. Nedsatt avkastningsskatt på Kförsäkringar

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas löpande på årsbasis (alternativt ska skatte- Avkastningen på K-försäkringskapital beskatrestitution medges) och inte när de realiseras, tas lägre än normen för kapitalinkomster. dvs. avyttras. Dessutom ges möjlighet till Inkomstskatt tas endast ut med 27 procent av ytterligare uppskov, under vissa förutsätt- en schablonberäknad avkastning. Skatteningar, även då vinsten har realiserats. Dessa utgiften avser skatt på inkomst av kapital. uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på 1,67

D12. Schablonmässigt underlag för

procent av uppskovsbeloppet på en realiserad

avkastningsskatt

vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en ränta på

Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden

värdet av den skattskyldiges tillgångar med mellan gällande uppskovsregler och en

avdrag för finansiella skulder vid beskattningsbeskattning av uppskov i inkomstslaget kapital

årets ingång – multiplicerat med den genomutgör en skatteutgift som avser skatt på

snittliga statslåneräntan året före beskattningsinkomst av kapital.

året. Om den faktiska avkastningen på försäk-

ringskapital över-/understiger den schablon- D8. Värdeförändring på aktier m.m. mässigt framräknade avkastningen uppstår en

skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på Enligt normen ska värdeförändringar beskattas inkomst av kapital. (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de

D13. Framskjuten beskattning vid

realiseras. Uppskovet ger upphov till en

andelsbyte

skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av

Reglerna om framskjuten beskattning vid kapital.

andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör

andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reg- D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid lerna innebär att det inte fastställs någon

försäljning av eget hem och bostadsrätt kapitalvinst vid bytet av andelarna utan

beskattning sker när de mottagna andelarna Tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på realiseras vid försäljning tas upp till den kredit som den framskjutna beskattningen beskattning i inkomstslaget kapital. Den innebär och avser skatt på inkomst av kapital återstående del som inte beskattas ger upphov eller tjänst (fåmansföretagsreglerna). till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D14. Skogs-, skogsskadekonto och F. Socialavgifter upphovsmannakonto F1. Regional nedsättning av egenavgifter

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskatt- Vid beräkning av egenavgifter får en enskild ning samtidigt som de har oregelbundna näringsidkare med fast driftställe i stödområde inkomster. För att möjliggöra en resultat- A göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp underlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, eller upphovsmannakonto. Insättningen be- jordbruks- och transportverksamhet är gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på undantagna från nedsättning p.g.a. EG-regler. skogsskadekonto och 5 år på upphovsmanna- Skatteutgiften avser egenavgifter. konto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30

F2. Nedsättning av egenavgifter för

procent, vilket är normen för kapital-

personer som vid årets ingång inte har

inkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov

fyllt 26 år

till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

För personer som vid årets ingång inte har

fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna

löneavgiften satts ned. Nedsättningen innebär E. Kostnader i kapital att egenavgifterna för unga uppgår till hela ål-

derspensionsavgiften samt en fjärdedel av de E1. Konsumtionskrediter övriga avgifterna. År 2009 uppgår de totala

egenavgifterna, inklusive den allmänna löne- Enligt gällande regelsystem är samtliga ränte- avgiften, för unga därmed till maximalt 15,07 utgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast procent av avgiftsunderlaget. År 2008 omfatränteutgifter för lån till investeringar inklusive tade nedsättningen endast personer som vid bostadsinvesteringar vara avdragsgilla. Detta årets ingång hade fyllt 18 men inte 25 år och innebär att ränteutgifter för lån till egenavgifterna och den allmänna löneavgiften konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften för åldersgruppen uppgick till maximalt 20,45 avser skatt på inkomst av kapital. procent av avgiftsunderlaget. Skatteutgiften

avser egenavgifter.

E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. F3. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster Arbetsgivare med fast driftställe i stödområde på sådana andelar i svenska aktiebolag och A får göra ett avdrag med 10 procent av avutländska juridiska personer som inte är note- giftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor rade eller kvalificerade ska dras av till fem per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade för kommuner, landsting, statliga myndigheandelar ska dras av till två tredjedelar mot ter, statliga affärsdrivande verk eller registreskattepliktiga vinster på sådana tillgångar. Till rade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenden del förluster inte kan dras av mot sådana bruks-, jordbruks- och transportverksamhet tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av undantagna från nedsättningen p.g.a. EG-reg- 70 procent respektive två tredjedelar av ler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. 70 procent dras av. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital.

F4. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser sär-

personer som vid årets ingång inte har skild löneskatt.

fyllt 26 år

För personer som vid årets ingång inte har G2. Ersättning till idrottsutövare fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned. Nedsätt- Ersättning som en idrottsutövare erhåller från ningen innebär att arbetsgivaravgifterna för en skattebefriad ideell förening och som inte unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften överstiger ett halvt basbelopp är undantagen samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. År från socialavgifter. Ersättningen är inte 2009 uppgår de totala arbetsgivaravgifterna, förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför inklusive den allmänna löneavgiften, för unga särskild löneskatt. därmed till 15,49 procent av avgiftsunderlaget. År 2008 omfattade nedsättningen endast per-

G3. Avskaffad särskild löneskatt för

soner som vid årets ingång hade fyllt 18 men

egenföretagare som fyllt 65 år men är

inte 25 år och arbetsgivaravgifterna och den

födda 1938 eller senare

allmänna löneavgiften för åldersgruppen uppgick till 21,30 procent av avgiftsunderlaget.

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades

den 1 januari 2007 och enbart ålders- F5. Utländska artister pensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för

egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsätt- Inkomst från artistisk eller idrottslig verksam- ningen omfattar endast enskilda näringsidkare het som en utländsk fysisk person bedrivit i som är födda 1938 eller senare, dvs. Sverige beskattas med en speciell artistskatt. näringsidkare som omfattas av det refor- Däremot behöver varken sociala avgifter eller merade ålderspensionssystemet. särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är förmånsgrundande. Skatteutgiften avser social-

G4. Avskaffad särskild löneskatt för

avgifter och särskild löneskatt.

egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare F6. Förmån av fritt eller delvis fritt

drivmedel Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel vär- den 1 januari 2008 för egenföretagare som har deras till marknadsvärdet multiplicerat med fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast faktorn 1,2. Hela förmånsvärdet, dvs. även den enskilda näringsidkare som är födda 1937 eller del av förmånsvärdet som överstiger tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av marknadsvärdet, är pensionsgrundande och det gamla ålderspensionssystemet. förmånsgrundande i flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för

G5. Avskaffad särskild löneskatt för

socialavgifter uppgår däremot endast till

anställda som fyllt 65 år men är födda

drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften

1938 eller senare

avser socialavgifter.

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades G. Särskild löneskatt den 1 januari 2007 och enbart ålders-

pensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för G1. Ersättning skiljemannauppdrag anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen

omfattar endast anställda som är födda 1938 Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i eller senare, dvs. personer som omfattas av det underlaget för socialavgifter om parterna är av reformerade ålderspensionssystemet.

G6. Avskaffad särskild löneskatt för H4. Uttagsbeskattning avseende vissa anställda som fyllt 65 år men är födda fastighetstjänster

1937 eller tidigare

En fastighetsägare ska i vissa fall Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- uttagsbeskattas för mervärdesskatt (d.v.s. inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades betala mervärdesskatt) på vissa tjänster som den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt fastighetsägaren utför på fastigheten med egen 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda personal. Detta gäller om fastigheten används i som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer en verksamhet som är undantagen från som omfattas av det gamla ålderspensions- beskattning, t.ex. bostadsuthyrning. systemet. Bestämmelserna syftar till att uppnå en

mervärdesskattemässig likabehandling mellan

att själv utföra eller att upphandla tjänsterna.

Uttagsbeskattning förutsätter att nedlagda

H. Mervärdesskatt

lönekostnader, inräknat socialavgifter, för

dessa arbeten överstiger 300 000 kr för ett

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger

beskattningsår. Skatteutgiften består alltså i att

ej)

fastighetstjänsterna är mervärdesskattebefriade

för arbeten som inte överstiger 300 000 kr för

H1. Försäljning av tomtmark och byggnader

ett beskattningsår.

Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mer-

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

värdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomtmark, byggränta och vinst som enligt H5. Läkemedel normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mer- För läkemedel som utlämnas enligt recept eller värdesskatt. säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag

från mervärdesskatt, dvs. försäljningen är

undantagen från mervärdesskatt med ingående

H2. Försäljning av konstverk ≥ 300 000

mervärdesskatt får dras av. (Vid försäljning av

kr/år

icke receptbelagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart

en skatteutgift avseende mervärdesskatt. upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor per år är försäljnings- H6. Internationell personbefordran beloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift Transport till eller från utlandet räknas som avseende mervärdesskatt. export. Detta innebär att en resa från ort i

Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är

undantagen från skatteplikt. Skattebefrielsen

H3. Lotterier

gäller både luft-, vatten- och landtransporter.

Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes Enligt EG-regler får det inte tas ut någon

buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger mervärdesskatt på lotterier. All beskattning

upphov till en skatteutgift avseende sker endast i form av punktskatt. Enligt den

mervärdesskatt. svenska normen borde det utgå mervärdesskatt och skatteutgiften avser därför mervärdesskatt.

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt Avdrag för ingående skatt föreligger).

H20. Ingående skatt på jordbruksarrende H7–H15. Personbefordran, allmänna

nyhetstidningar, böcker, tidskrifter Avdragsrätten omfattar hela den ingående m.m., biografföreställningar, vissa skatten på jordbruksarrende, även om värdet entréavgiftsbelagda kulturevenemang, av bostad ingår i arrendet.

kommersiell idrott, upphovsrätter samt entré djurparker

I. Punktskatter

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger

Energiskatt

upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon H16–H17. Livsmedel och rumsuthyrning

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1

jämförs med skattesatsen för bensin i Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till

miljöklass 1, vilken utgör normen på hela 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl transportområdet. I praktiken utgörs nästan samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen all bensin- och dieseloljeanvändning av ger upphov till en skatteutgift avseende mer- miljöklass 1. År 2009 motsvarar skattesatsen

för bensin i den främsta miljöklassen värdesskatt.

34,1 öre/kWh medan dieselolja i den främsta

miljöklassen, dvs. miljöklass 1, beskattas med H18. Försäljning av konstverk > 300 000 motsvarande 13,4 öre/kWh. Skatteutgiften

kr/år utgörs av mellanskillnaden i skattesats.

Skatteutgiften för dieselbränsle uppgår till 20,7 Skattenedsättningen omfattar enbart upphovs- öre/kWh. mannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för 300 000 kronor per år eller mer, eller själva I2. Särskild energiskattebefrielse för begär att bli beskattade, sker beskattning med naturgas och gasol som drivmedel skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol avseende mervärdesskatt. som drivmedel. För information om naturgas

och gasol för uppvärmning se punkt I9.

Normen utgörs av energiskattesatsen för Undantag från skattskyldighet bensin i miljöklass 1.

H19. Omsättning i ideella föreningar I3. Energiskattebefrielse för

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell koldioxidneutrala drivmedel verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från Befrielse gäller för koldioxidneutrala drivinkomstskatt för omsättningen ifråga. medel. Normen utgörs av energiskattesatsen

för bensin i miljöklass 1.

I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning I9. Differentierat skatteuttag på fossila vid bandrift bränslen för uppvärmning

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och Skatteutgifterna beräknas som skillnaden tunnelbana. Normen utgörs av energiskatte- mellan skattesatsen på eldningsolja och satsen för bensin i miljöklass 1. skattesatserna på de olika energislagen.

Skattesatsen för eldningsolja är 8,0 öre/kWh

och utgör normen. År 2009 uppgår skatte- I5. Energiskattebefrielse för satsen för gasol till 1,2 öre/kWh, för naturgas

bränsleförbrukning vid bandrift till 2,6 öre/kWh och för kol till 4,5 öre/kWh.

Skatteutgifterna uppgår 2009 till 6,8 öre/kWh Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas för gasol, till 5,4 öre/kWh för naturgas och till inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för 3,5 öre/kWh för kol. bensin i miljöklass 1.

I10. Energiskattebefrielse för uppvärmning I6. Energiskattebefrielse på bränsle för för biobränslen, torv m.m. inrikes sjöfart

Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. Bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart som används för uppvärmning. Normen beskattas inte. Bränsle för användning av utgörs av energiskattesatsen på eldningsolja. privata ändamål beskattas dock. Normen ut- Energiskatt utgår dock på råtallolja med en görs av energiskattesatsen för bensin i miljö-

skattesats som motsvarar energi- och klass 1.

koldioxidskatten på eldningsolja.

I7. Energiskattebefrielse på bränsle för I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i inrikes luftfart kraftvärmeverk

Sedan den 1 juli 2008 beskattas flygbränsle För bränsle som förbrukas vid samtidig prosom förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget duktion av värme och el i kraftvärmeverk används för privat ändamål. Yrkesmässig

medges avdrag för hela energiskatten på den förbrukning av bränsle som används som

del av bränslet som motsvarar värmeprodukflygbränsle beskattas inte. Normen utgörs av

tionen. Enligt EG-direktiv finns det ingen energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. skatt på den del av bränslet som motsvarar

elproduktionen. Normen motsvaras av full

skattesats för respektive bränsle. Se punkt I9

I8. Elförbrukning i vissa kommuner

för skattesatserna för respektive bränsle.

Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska

I12. Återbetalning av energiskatt för

hushållen betalar. Den uppgår till 28,2

fjärrvärmeleveranser till industrin

öre/kWh 2009. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands Fjärrvärme som levereras till industrin medges län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i fullt avdrag för energiskatten på bränsle och Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen Torsby i Värmlands län, och Malung, Mora,

utgörs av full skattesats på respektive bränsle. Orsa, och Älvdalen i Dalarnas län är dock

Se punkt I9 för skattesatserna för respektive skattesatsen nedsatt till 18,6 öre/kWh.

bränsle. Skatteutgiften uppgår till 9,2 öre/kWh.

I13. Bränsleförbrukning för uppvärmning ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5

inom industrin öre/kWh.

Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverk- Koldioxidskatt ningsprocesser. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt eldningsolja. för uppvärmning inom industrin

För industrin utanför EU:s system för handel I14. Bränsleförbrukning för uppvärmning med utsläppsrätter medges en nedsättning

inom växthus- och jordbruksnäringen med 79 procent av koldioxidskattesatsen för

all användning av fossila bränslen för upp- Växthus- och jordbruksnäringen är skatte- värmning. Normen utgörs av full koldioxidbefriad från energiskatt för användning av skattesats, dvs. 105 öre/kg koldioxid. fossila bränslen till uppvärmning. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på eldningsolja. I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för

naturgas och gasol som drivmedel

I15. Elförbrukning inom industrin För naturgas och gasol som drivmedel är

skattesatsen nedsatt jämfört med för El som används i tillverkningsprocesser inom uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 41 industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. procent av koldioxidskattesatsen. Normen Normen utgörs av normalskattesatsen på el. utgörs av full koldioxidskattesats.

I16. Elförbrukning inom växthus- och I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt jordbruksnäringen för uppvärmning inom industrin

El som används i växthus- och jordbruks- För energiintensiva industriföretag medges näringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen nedsättning utöver den generella nedsättutgörs av normalskattesatsen på el. ningen om koldioxidskatten överstiger

0,8 procent av det enskilda företagets försälj-

ningsvärde. För det överskjutande beloppet I17. Miljöbonus för el producerad i sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimi-

vindkraftverk skattesatser måste dock alltid respekteras.

Normen utgörs av full koldioxidskattesats. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 12,0 öre/kWh år 2009. Avdraget upphör när elproduktionen uppnått 20 000 I22. Särskild nedsättning av koldioxidskatt timmar beräknad som drift med full last. för uppvärmning inom växthus- och Normen utgörs av normalskattesatsen på el. jordbruksnäringen

För växthus- och jordbruksnäringen medges I18. Befrielse från energiskatt på el vid nedsättning utöver den generella nedsätt-

deltagande i program för ningen om koldioxidskatten överstiger

energieffektivisering inom industrin 0,8 procent av det enskilda företagets försälj-

ningsvärde. För det överskjutande beloppet För energiintensiva industriföretag, som deltar

sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimii program för energieffektivisering medges be-

skattesatser måste dock alltid respekteras. frielse från energiskatten på el. Detta innebär

Normen utgörs av full koldioxidskattesats. en ytterligare skattenedsättning från den tidigare nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den

I23. Generell nedsättning av koldioxidskatt privata ändamål beskattas dock. Normen ut-

för uppvärmning inom växthus- och görs av full koldioxidskattesats.

jordbruksnäringen

För bränslen som används inom växthus- och I29. Nedsättning av koldioxidskatt på jordbruksnäringen medges en nedsättning bränsle i kraftvärmeverk med 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för upp- För bränsle som förbrukas vid samtidig värmning. Normen utgörs av full koldioxid- produktion av värme och el i kraftvärmeverk skattesats. får avdrag göras för 79 procent av kol-

dioxidskatten på den del av bränslet som

motsvarar värmeproduktionen. Normen ut- I24. Nedsättning av koldioxidskatt för görs av full koldioxidskattesats.

dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen I30. Koldioxidskattebefrielse för torv

För dieselolja som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruksverksamhet medges en Torv är ett bränsle som är befriat från kolnedsättning av koldioxidskatten med 79 pro- dioxidskatt. Normen utgörs av full kolcent. Normen utgörs av full koldioxidskatte- dioxidskattesats sats.

I25. Återbetalning av koldioxidskatt för J. Skattereduktioner

fjärrvärmeleveranser till industrin J1. Skattereduktion för sjöinkomst

Fjärrvärme som levereras till industrin medges

Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft återbetalning av 79 procent av koldioxid-

sjöinkomst rätt till skattereduktion med skatten på bränslen. Normen utgörs av full

14 000 kronor per år om fartyget till koldioxidskattesats.

övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000

kronor per år om det gått i närfart. Om man I26. Koldioxidskattebefrielse för bandrift inte har arbetat ombord hela året, ska

reduktion medges med 1/365 av dessa belopp Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägs- för varje dag som sjöinkomst uppbärs. fordon är befriad från koldioxidskatt. Normen Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst utgörs av full koldioxidskattesats. och särskild löneskatt.

I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes J2. Skattereduktion för hushållsarbete luftfart

Fysiska personer som köper hushållsarbete Sedan den 1 juli 2008 beskattas flygbränsle eller får hushållsarbete som löneförmån har som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget rätt till skattereduktion om vissa krav är uppanvänds för privat ändamål. Yrkesmässig fyllda. Om den som utför hushållsarbetet har förbrukning av bränsle som används som F-skattsedel uppgår skattereduktionen till 50 flygbränsle beskattas inte. Normen utgörs av procent av arbetskostnaden inklusive mervärfull koldioxidskattesats. desskatt för det utförda arbetet samt 50 pro-

cent av värdet av tillhandahållen förmån av

hushållsarbete. Från och med 1 juli 2009 ska

I28. Koldioxidskattebefrielse för inrikes

skattereduktion tillgodoräknas även när utfö-

sjöfart

raren inte har F-skattsedel. Skattereduktionen ska i sådant fall uppgå till ett belopp motsva-

Bränsle för yrkesmässig sjöfart är befriat från

rande de redovisade arbetsgivaravgifterna. Den koldioxidskatt. Bränsle för användning av

maximala skattereduktionen är 50 000 kronor fyllt 26 år, får arbetsgivaren kompensation

per person och år. Sedan den 8 december 2008 med ett belopp som motsvarar två gånger

ingår även s.k. ROT-arbeten i underlaget för arbetsgivaravgiften och den allmänna

skattereduktion. Skattereduktionen är en löneavgiften. Särskilda nystartsjobb, s.k. ny-

skatteutgift avseende skatt på inkomst av friskjobb, introducerades den 1 januari 2008

tjänst. för dem som sedan minst ett år på heltid fått

sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk-

eller aktivitetsersättning. Arbetsgivare som

J3. Begränsad fastighetsavgift för anställer individer med stöd för särskilda

pensionärer nystartsjobb får en ekonomisk ersättning som

är lika stor som arbetsgivaravgiften och den

Från och med 2008 är fastighetsavgiften på allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska

småhus som används som permanentbostad betala enligt socialavgiftslagen och lagen om

begränsad för pensionärer. Personer som vid allmän löneavgift plus ett belopp som

ingången av året har fyllt 65 år eller som under motsvarar den arbetsgivaravgift och den

året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska allmänna löneavgift som arbetsgivaren skulle

maximalt behöva betala 4 procent av sin ha betalat enligt socialavgiftslagen och lagen

inkomst i fastighetsavgift. Fastighetsavgiften om allmän löneavgift om personen vid årets

kan som mest reduceras till 2 800 kr år 2008. ingång fyllt 26 år. Sedan 2009 gäller

Därefter indexeras detta belopp med fördubblad kompensation för dem som vid

prisbasbeloppet. Begränsningen utgör en årets ingång har fyllt 26 år oavsett

skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kvalificeringsorsak. Särskilt nystartsjobb finns

kapital. kvar för personer som vid årets ingång inte har

fyllt 26 år.

Normalt får arbetsgivaren stödet under lika

lång tid som individen har varit frånvarande

K. Kreditering på skattekonto

från arbetslivet eller har haft ett skyddat

arbete. För individer som vid årets ingång fyllt

K1. Plusjobb

20 år men inte 26 år kan stöd ges i upp till tolv

månader, eller upp till fem år om det är ett Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för

särskilt nystartsjobb. För individer som vid kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offent-

årets ingång fyllt 26 år men inte 55 år kan stöd ligt finansierad verksamhet. Den som anställer

ges i upp till fem år. Individer som vid årets en långtidsarbetslös på Plusjobb får en löne-

ingång fyllt 55 år kan få stödet under dubbelt subvention för lön inklusive lönebikostnader

så lång tid som de har varit frånvarande från upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet

arbetslivet, dock längst under tio år eller till slopades den 24 oktober 2006 men personer

årets utgång det år han eller hon fyller 65 år. som påbörjat anställning innan dess får

För nyanlända invandrare kan stödet ges under fullfölja stödperioden.

de tre första åren från att de fick

uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är

konstruerad som en kreditering på

K2. Stöd för nystartsjobb

arbetsgivarens skattekonto.

Nystartsjobb infördes den 1 januari 2007.

Arbetsgivare som anställer individer med stöd

K3. Jämställdhetsbonus

för nystartsjobb får en kompensation som är

lika stor som arbetsgivaravgiften och den

Den förälder som har tagit ut flest dagar med allmänna löneavgiften som arbetsgivaren enligt

föräldrapenning under ett kalenderår får jämsocialavgiftslagen (2000:980) och lagen

ställdhetsbonus om han eller hon arbetar när (1994:1920) om allmän löneavgift ska betala på

den andra föräldern tar ut föräldrapenning. lön och annan ersättning för personer som vid

För att jämställdhetsbonus ska kunna lämnas årets ingång har fyllt 26 år. För beslut om stöd

måste båda föräldrarna ha tagit ut minst 60 för nystartsjobb som fattas efter den 1 januari

föräldrapenningdagar var. Maximal jämställd- 2009 och där arbetstagaren vid årets ingång

hetsbonus är 13 500 kronor totalt och bonu-

sen gäller barn som är födda efter 30 juni 2008. 7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter Jämställdhetsbonusen lämnas som en kreditering på skattekontot. Krediteringen är M. Skattesanktioner en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. Kostnader i kapital

M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion K4. Sjöfartsstöd

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock internationell trafik. Stödet ges genom att finns en begränsning i lagstiftningen som arbetsgivarens skattekonto krediteras ett be- innebär att avdragseffekten är 21 procent i lopp motsvarande skatteavdrag och arbets- stället för 30 procent i de fall nettogivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen ränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) utgör en skatteutgift. överstiger 100 000 kronor. Skattesanktionen

avser skatt på inkomst av kapital.

K5. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder M2. Begränsning av skattereduktion

Investeringsstimulans utgår för byggande av I reglerna om skattereduktion för underskott mindre hyres- och studentbostäder som av kapital finns en regel som begränsar påbörjades under perioden 1 januari 2003 reduktionen till summa andra skatter. t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt Skatterestitution medges inte. Skattesankmotsvarar den en sänkning av mer- tionen avser skatt på kapitalinkomst. värdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den

M3–M5. Fastighetsskatt på konventionellt

stödberättigade delen av bygg- eller ombygg-

beskattade hyreshus och småhus,

nadsprojekten. Beloppet krediteras fastighets-

lokaler, industri- och

ägarens skattekonto i efterhand. Det som

elproduktionsenheter

redovisas är en bedömning av den offentligfinansiella effekten till följd av projekt

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt påbörjade senast 31 december 2006.

som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom

intäkterna beskattas som inkomst av närings-

verksamhet utgör fastighetsskatten (som är L. Skattskyldighet avdragsgill mot intäkterna), till den del den

inte reducerar inkomstskatten, en skatte- L1–L6. Akademier m.m., företagareföreningar sanktion.

m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare

av fastigheter nämnda i 3 kap 2–4 §§ Socialavgifter

fastighetstaxeringslagen M6. Socialavgifter på icke

Befrielse från skattskyldighet för all inkomst förmånsgrundande ersättningar för utom inkomst av fastighet och vissa rörelse- arbete inkomster. För ägare av fastigheter gäller att

Endast sådan ersättning som är förmånsde är befriade från skattskyldighet på vissa

grundande för olika socialförsäkringar ska ingå typer av inkomster från fastigheter, bl.a.

i underlaget för socialavgifter och allmän lönenationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.

avgift. Övriga ersättningar ska ingå i under-

laget för särskild löneskatt. På ersättning för

arbete som ligger över förmånstaken utgår

dock socialavgifter trots att denna ersättning

inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen den betraktas som ersättning för utfört arbete. utgörs av skillnaden mellan nivån på den Från och med inkomståret 1999 beläggs särskilda löneskatten och nivån på social- bidragen med statlig ålderspensionsavgift. avgifterna. Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt

med avdrag för den delen av pensionsavgiften

som ej grundar förmån.

Punktskatter

M7. Särskild skatt på termisk effekt i N4. Flyttningsersättningar kärnkraftsreaktorer

Ersättning för utgifter för flyttning när en För el som produceras i kärnkraftverk finns skattskyldig på grund av byte av verksamhetsdet en indirekt beskattning genom att det tas ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ut en skatt på den tillståndsgivna termiska ersättningen betalas av allmänna medel eller av effekten i kraftverket med 12 648 kronor per arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter MW och månad. Skatten kan likställas med en för flyttning också omfattar ersättning för extra skatt som lagts på vissa företag och är körning med egen bil, ska denna ersättning därför att betrakta som en skattesanktion. dock tas upp till beskattning till den del den

överstiger 18,50 kr/mil. Flyttningsbidrag som

lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är

skattefria. Skatteutgiften avser skatt på

N. Icke saldopåverkande skatteutgifter

inkomst av tjänst.

Skattefria transfereringar

N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och N1. Näringsbidrag och EU-bidrag förmåner

Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat

Totalförsvarspliktigas dagersättningar och eller kommun. Beroende på hur stödet

tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, hanteras i näringsverksamheten blir effekten

fälttraktamenten, befattningspenningar, utolika. Om bidraget används för finansiering av

bildningspremier, utryckningsbidrag samt en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin

avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till helhet att betrakta som en avvikelse. Om

totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget däremot används för finansiering av

bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. en tillgång som enligt allmänna regler får

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direkt- N6. Bistånd avskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd

samt liknande ersättningar är skattefria. Detta

N2. Avgångsvederlag till jordbrukare

gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137)

om mottagande av asylsökande m.fl. Skatte- I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N7. Barnbidrag m.m.

N3. Bidrag från Sveriges författarfond och

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och

Konstnärsnämnden

barnpension till den del pensionen inte

överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension Vissa bidrag från Sveriges författarfond och

efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör

inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N8. Vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9. Handikappersättning m.m.

Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N10–N19. Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar

Bidragen och stöden är skattefria. Skatteutgifterna avser skatt på inkomst av tjänst.

Skr.2008/09:123

Appendix

Utgiftsområden (UO) 2009

01 Rikets styrelse 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 03 Skatt, tull och exekution 04 Rättsväsendet 05 Internationell samverkan 06 Försvar och samhällets krisberedskap 07 Internationellt bistånd 08 Migration 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Integration och jämställdhet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 15 Studiestöd 16 Utbildning och universitetsforskning 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 20 Allmän miljö- och naturvård 21 Energi 22 Kommunikationer 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen