Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011

Regeringens skrivelse 2011/12:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011 Skr. 2011/12:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 maj 2012

Beatrice Ask

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2011. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2011 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv.

Sammanställningen av AP-fondernas årsredovisningar visar att resultatet för buffertfonderna sammantagna, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, uppgick till -17,3 miljarder kronor 2011. Förutom resultatet påverkades buffertkapitalet av ett nettoutflöde på motsvarande 5,0 miljarder kronor, till följd av att pensionsutbetalningarna för tredje året i rad översteg pensionsavgifterna. Buffertkapitalet minskade under året med 22,3 miljarder kronor till 872,6 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning efter kostnader, jämfört med inkomstindex, och utgående fondkapital (procent per år resp. mdkr)

2011 2010 2009 2008 2007 2001–2011

Not. Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkningen av skulderna i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas samlade resultat uttryckt som avkastning uppgick till -1,9 procent under 2011. Buffertfondernas genomsnittliga avkastning 2001–2011 uppgick till 3,3 procent per år, vilket överträffar inkomstindex under perioden.

Regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning omfattar styrelsernas strategiska beslut i ett långsiktigt perspektiv och fondernas operativa förvaltning under den senaste femårsperioden (2007–2011).

Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning sedan 2001 har försvagats under 2011, till följd av en negativ utveckling på aktiemarknaderna under detta år, men den långsiktiga avkastningen överstiger fortfarande inkomstindex. Ingen av fonderna når under perioden sedan 2001 upp till styrelsernas mål.

Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att utveckla sina strategier och förvaltningsmodeller i syfte att uppnå en mer stabil avkastning med hjälp av portföljer som bättre hanterar kraftiga svängningar på marknaderna. Under 2011 har de fonder som infört nya förvaltningsmodeller kompletterat dessa med metoder för utvärdering av resultaten i enlighet med vad regeringen tidigare har efterfrågat, vilket bedöms vara positivt. Regeringen förväntar sig att fonderna redovisar kommande resultat av utvärderingen.

Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas operativa resultat under den senaste femårsperioden bedöms fortfarande vara otillfredsställande. Första AP-fonden redovisar ett positivt resultat efter kostnader. Det är dock alltjämt oklart om marginalen är tillräcklig med hänsyn till riskerna i verksamheten.

Sjätte AP-fonden har ett i förhållande till Första–Fjärde AP-fonderna specialiserat uppdrag att investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden. Fonden har under perioden 2003–2011 haft en avkastning som överträffar inkomstindex men som inte når upp till styrelsens mål. Under 2011 har ett genomgripande förändringsarbete inletts i Sjätte AP-fonden, vilket innefattar fondens strategi, mål och organisation. Förändringarna bedöms vara en välkommen renodling av verksamheten och fondens nya mål bör kunna ligga till grund för extern utvärdering av fondens resultat, vilket bedöms som positivt.

Sjätte AP-fonden har under 2011 gjort omfattande nedskrivningar av delar av fondens portfölj. Omfattningen av de nedskrivningar som har ägt rum under 2011 är dock anmärkningsvärd. Regeringen kommer att följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kan vara möjlig från ett år till ett annat, utan direkt samband med den övergripande ekonomiska eller marknadsmässiga utvecklingen.

Sedan starten 2000 överträffar avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det finns ett behov av tydlig informationen om förvalsalternativets inriktning och risknivå, varför regeringen välkomnar det arbete Sjunde AP-fonden har inlett på detta område.

I utvärderingen ingår också en granskning av Första–Fjärde AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö och AP-fondernas tillämpning av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö och regeringen bedömer att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde AP-fonderna med att integrerar frågorna i den löpande analysen och förvaltningen.

AP-fonderna redovisar i år underlag om ersättningar till fondens anställda och en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen välkomnar den genomgång fonderna 2

har gjort och den ökade genomlysning av ersättningar till fondernas anställda som blir resultatet. Regeringen förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer löneläget i förhållande till regeringens riktlinjer samt öppet redovisar underlag och bedömningar.

1 Inledning

De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) är statliga myndigheter som ingår i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Detta består i sin tur av ett fördelningssystem och av ett premiereservsystem. Pensioner som utbetalas inom fördelningssystemet finansieras i princip av pensionsavgifter som betalas in löpande. Premiereservsystemet är fullt fonderat, vilket innebär att utgående pensioner i sin helhet finansieras av fonderade medel.

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fonderna förvaltar fördelningssystemets buffertkapital och kan därför sägas vara buffertfonder. Buffertkapitalet ingår bland pensionssystemets tillgångar tillsammans med avgiftstillgången, som i sin tur representerar värdet av framtida pensionsavgifter. Buffertfonderna utjämnar svängningar i flödet av pensionsavgifter och pensionsbetalningar och förväntas därutöver bidra till pensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2011 översteg för tredje året i rad pensionsbetalningarna beloppsmässigt inbetalda pensionsavgifter, vilket resulterade i ett nettoutflöde från Första–Fjärde AP-fonderna till pensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar, vid sidan av ett stort antal privata fondförvaltare, premiepensionssystemets fonderade kapital.

Mot bakgrund av dels att buffertfondernas regelverk har varit i bruk under en tioårsperiod eller längre (Sjätte AP-fonden bildades 1996), dels ändrade förutsättningar för kapitalförvaltning har regeringen i samråd med Pensionsgruppen (med företrädare för de fem partier bakom pensionsöverenskommelsen från 1994) gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas regelverk (dir. 2011:84). Utredningen har antagit namnet Buffertkapitalstutredningen. Med målet att skapa en långsiktigt effektiv förvaltning av buffertkapitalet ska utredaren bl.a.  utvärdera Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler,

mot bakgrund av vikten av en effektiv styrning, hittillsvarande

erfarenheter av fondernas förvaltning och förändrade

marknadsmässiga förutsättningar,  undersöka möjliga effektiviseringar av förvaltningen av

buffertkapitalet, med beaktande av buffertkapitalets utveckling,

risken för maktkoncentration och behovet av riskspridning och  utvärdera Sjätte AP-fondens uppdrag, mål och placeringsregler med

utgångspunkt i pensionssystemets behov och Sjätte AP-fondens

kompetens.

Buffertkapitalutredningen ska redovisa sitt arbete senast den 1 augusti 2012. Utredningen behandlar väsentliga frågor för buffertfondernas förutsättningar att skapa långsiktigt hög avkastning. I utvärderingen av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011 beaktas att frågor av överordnad betydelse således utreds i särskild ordning. En konsekvens av detta är att regeringen avseende 2011, i förhållande till tidigare år, begränsat uppdraget till de konsulter som anlitats i utvärderingen av AP-fondernas verksamhet. Ambitionen denna gång är därmed en jämförelsevis kondenserad skrivelse.

Den i skrivelsen aktuella perioden t.o.m. 2011 omfattar delperioder med varierande förutsättningar. Sammantaget för hela perioden 2001– 2011 är den långsiktiga avkastningen på svenska och utländska aktier fortfarande historiskt sett svag, vilket har påverkat förutsättningarna för alla pensionsfonder som placerar i aktier, inte minst AP-fonderna. Under 2011 var avkastningen på aktier negativ, vilket försämrat AP-fondernas långsiktiga resultat jämfört med närmast föregående år.

Eftersom AP-fonderna har bedrivit verksamhet enligt nuvarande regelverk under tio år eller mer, kan utvärderingen ges en ändamålsenlig inriktning. Styrelsernas strategiska beslut utvärderas i ett långsiktigt perspektiv bl.a. med utgångspunkt i fondernas mål och inkomstindex som är bestämmande för den årliga uppräkningen av inkomstpensionssystemets skulder. Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastning belyses med stöd av en analys av fondens olika delportföljer. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning utvärderas över en femårshorisont.

Fonderna ska årligen överlämna årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska därtill lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Fondernas årsredovisningar, regeringens sammanställning och regeringens utvärdering av förvaltningen ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I skrivelsen sammanfattas utvecklingen på de finansiella marknaderna i avsnitt 2 och AP-fondernas resultat på grundval av fondernas årsredovisningar i avsnitt 3. Därefter följer regeringens utvärdering av fondernas verksamhet i avsnitt 4. Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna återfinns i bilaga 1. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 2–7. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats . Som tidigare har extern expertis anlitats för att bistå vid utvärderingen. Konsulternas underlag återfinns i bilagorna 8 och 9.

AP-fondernas roll i pensionssystemet finns beskrivet i föregående års redovisning av AP-fondernas verksamhet (se avsnitt 2 i skr. 2010/11:130). För en beskrivning av AP-fondernas utveckling som en del av pensionssystemet hänvisas till Orange rapport 2011 från Pensionsmyndigheten. I Orange rapport ingår redovisning av buffertfondernas resultat och kostnader.

2¶Utvecklingen på de finansiella marknaderna 2001–2011

Perioden 2001–2011 inleddes med en lång och djup ekonomisk nedgång efter it-bubblan. Priserna på aktiemarknaden steg sedan från 2003 till juli 2007 när Stockholmsbörsen nådde den högsta noteringen under perioden. Därefter började en ny nedgång på aktiemarknaden, i samband med

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se, www.ap7.se.

bolåne- och finanskrisen. En ny vändning kom våren 2009 och uppgången höll i sig i två år, till sommaren 2011.

Under 2011 var utvecklingen på de globala börserna svag till följd av flera orsaker. Den utdragna statsskuldsproblematiken i Europa ledde till en rädsla för att effekterna skulle spridas till andra delar av den globala ekonomin, framför allt till Kina som dittills utgjort ett starkt stöd för den globala ekonomins tillväxt. Ytterligare osäkerhet spreds på grund av geopolitisk osäkerhet i länderna i mellanöstern, vilket ledde till stigande oljepriser som i sin tur bromsade den ekonomiska utvecklingen i världen. Den stigande osäkerheten ledde till att världsmarknadsindex (mätt i USD) föll med cirka 8 procent under 2011.

Figur 2.1 Utvecklingen på aktiemarknaderna 2001–2010 (2000-12-31=100)

Källa: Bloomberg.

Under perioden fr.o.m. juli 2001 t.o.m. 2011 har den svenska börsen haft en avkastning på i genomsnitt 4,6 procent per år (tabell 2.1). Avkastningen på aktier har därmed ur ett historiskt perspektiv varit låg.

Tabell 2.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag 1 juli 2001–2011 (procent per år)

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Utländska aktier har under perioden från den 1 juli 2001 t.o.m. 2011 haft en avkastning på i genomsnitt 3,2 procent per år (mätt i USD). På grund av den amerikanska dollarns försvagning har dock avkastningen på utländska aktier mätt i svenska kronor varit -1,2 procent per år under perioden. 7

På den svenska obligationsmarknaden har räntorna varit trendmässigt fallande (figur 2.2), vilket har påverkat avkastningen på räntebärande instrument positivt. Både nominella och reala obligationer har gett en bättre långsiktig avkastning än aktier både under 2011 och under den längre perioden sedan 2001, vilket betyder att risktagande inte har gett förväntad avkastning. Under 2011 uppgick avkastningen för nominella obligationer till 13,3 procent och för realränteobligationer till 12,7 procent. Under den längre perioden sedan 2001 uppgick avkastningen på nominella obligationer till i genomsnitt 6,0 procent per år och avkastningen på realränteobligationer till i genomsnitt 7,0 procent per år.

Figur 2.2 Tioårig obligationsränta i Sverige 2001–2011 (procent)

Källa: Bloomberg.

Som framgår av figur 2.3 har kronan under perioden fr.o.m. 2001 t.o.m. andra halvåret 2008 varit relativt stabil mot euron. Kronan försvagades dock kraftigt i samband med den finansiella krisen hösten 2008, men har därefter återhämtat sig. Kronans värde har jämfört med den amerikanska dollarn trendmässigt förstärkts under perioden, med undantag för tre delperioder. Den första försvagningen inträffade under 2000, till följd av fallande börskurser och stigande riskpremier, den andra under 2005 och den tredje och kraftigaste i samband med finanskrisen 2008. Kronan fortsatte därefter att stärkas mot dollarn fram t.o.m. 2010. Under helåret 2011 försvagades kronan något relativt den amerikanska dollarn.

Källa: Bloomberg.

Aktiemarknaden och obligationsmarknaden 2011

De globala aktiemarknaderna (världsmarknadsindex) inledde 2011 med stigande kurser till skillnad från Stockholmsbörsen som inledde året negativt (figur 2.1). Skillnaden i utvecklingen berodde på förväntningar om att den ekonomiska tillväxten var på väg att stiga i framförallt USA medan förväntningarna om tillväxt i Sverige minskade. Dessa skillnader i tillväxtförväntningar i kombination med hög avkastning på Stockholmsbörsen under 2010 ledde till att investerare började allokera om sina portföljer för att ta hem vinster och för att söka högre avkastning på andra marknader. Utvecklingen för både världsmarknadsindex och Stockholmsbörsen var relativt stabil t.o.m. maj.

Därefter blev utvecklingen allt mer volatil, i takt med att risken steg för att Grekland skulle genomföra en skuldsanering. Ratinginstitut, investerare och analytiker blev allt mer negativt inställda till både den grekiska statens, och Spaniens, Portugals och Italiens, förmåga att finansiera sig på marknaderna. Slutligen spred sig oron i så hög utsträckning att marknaderna började ifrågasätta Frankrikes förmåga att finansiera sig på marknaderna. Detta ledde till att arbetet inom EU för att rädda de perifera ekonomierna intensifierades.

Sammantaget präglades året av en rad mer eller mindre dramatiska händelser som ledde till stigande riskaversion på de finansiella marknaderna. Det handlade om stigande oro för statsskuldsproblematiken i Europa, ökad geopolitisk osäkerhet i mellanöstern, med stigande oljepriser som följd, och en mindre än förväntad tillväxt i den amerikanska ekonomin. En annan händelse var jordbävningskatastrofen i Japan som, förutom mänskligt lidande, ledde till komponentbrist för stora delar av den globala bilindustrin. Slutligen blev riskaversionen så hög att de långa räntorna i de mer stabila ekonomierna sjönk till rekordlåga nivåer, som en följd av att investerare sökte sig till de minst riskfyllda investeringarna. Detta medförde

historiskt låga värderingar på aktier. Under november 2011 var värderingarna på svenska och amerikanska aktier så låga att även med en halverad vinst i bolagen skulle värderingarna inte ha varit ansträngda utifrån ett historiskt perspektiv.

Mot slutet av året var situationen på de finansiella marknaderna så allvarlig att finansinstitut inom Europa inte längre litade på varandra, vilket ledde till stigande interbankräntor. Amerikanska finansinstitut undvek dessutom att låna ut dollar till sina europeiska motparter, vilket ledde till brist på amerikanska dollar för europeiska banker. Centralbanker vidtog en rad åtgärder, av vilka ECB:s tillskott av likviditet genom LTRO (long term refinancing operation) var viktigast, vilket slutligen ledde till att marknaderna stabiliserades under december. Centralbankernas åtgärder ledde till ökat förtroende på de finansiella marknaderna, vilket i kombination med extremt låga aktievärderingar bidrog till stigande kurser både på Stockholmsbörsen och utländska aktiemarknader.

3¶AP-fondernas redovisade resultat

I detta avsnitt görs en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar avseende redovisade resultat, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av förvaltningsverksamheten.

En slutsats av sammanställningen är att jämförbarheten mellan fonderna kan förbättras med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper som verktyg och att genomlysningen av AP-fondernas verksamhet kan utvecklas ytterligare. Detta gäller Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna men inte Sjunde AP-fonden, som i stället ska jämföras med fonderna i premiepensionssystemet. Ett flertal av AP-fonderna lyfter i sin redovisning fram avkastningen före kostnader. Regeringen menar att AP-fonderna i kommunikationen med allmänheten i första hand bör redovisa avkastningen efter kostnader, eftersom det är det resultatet som påverkar pensionssystemets finansiella stabilitet.

Första–Fjärde AP-fonderna redovisar förvaltningsavgifter för onoterade innehav, där återbetalning sker före vinstdelning och bedöms vara sannolik, som en del av anskaffningskostnaden och ingår därmed inte i resultaträkningen. Detta avser vanligen förvaltningsavgifter till riskkapitalfonder. Sjätte AP-fonden tillämpar samma princip men med den skillnaden att samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderats till noll vid utgången av 2011, vilket betyder att samtliga avgifter belastat resultatet.

Det är av stor betydelse för pensionssystemet att AP-fondernas verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte inskränker möjligheten till konkurrens mellan fonderna.

Första–Fjärde AP-fonderna har sedan tidigare ett etablerat samarbete inom områden där detta ansetts gynna pensionskapitalets utveckling. Exempel på samarbetsområden är fondernas arbete inom miljö och etik inom det gemensamma Etikrådet, skattefrågor, redovisnings- och 10

värderingsfrågor, gemensamma juridiska frågor samt en gemensam röstningsplattform för utländska aktieinnehav.

För att fördjupa det befintliga samarbetet bildade AP-fonderna 2010 ett särskilt forum för samverkan med syfte att genom ökad transparens och samordning minska kostnaderna inom ramen för befintliga organisationer. I detta ingår gemensamma arbetsgrupper för alla affärsstödjande funktioner. Områden för samarbete som har diskuterats initialt är bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för dokumenthantering samt portföljsystem.

Fonderna redovisar inga kostnadseffekter av denna samverkan för 2011.

3.1¶Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, inhemska såväl som utländska. Därtill har fonderna vissa möjligheter att investera i onoterade fastighetsaktier samt i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa närmare mål och riktlinjer för verksamheten med utgångspunkt i fondernas övergripande uppdrag att vara till nytta för pensionssystemet.

År 2011 översteg för tredje året i rad utbetalningarna av pensioner inbetalningarna av pensionsavgifter, vilket medförde ett nettoutflöde från Första–Fjärde AP-fonderna på sammanlagt 4 959 miljoner kronor. Fondernas avkastning 2011 var i genomsnitt -1,8 procent. Detta är framför allt en effekt av att aktier, och i synnerhet svenska aktier, uppvisade en negativ avkastning 2011.

3.1.1¶Första AP-fondens resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till -4 223 miljoner kronor 2011 (tabell 3.1), vilket motsvarar en avkastning på -1,9 procent (10,2 procent föregående år). Under året överfördes 1 240 miljoner kronor till pensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 5 463 miljoner kronor till 213 318 miljoner kronor.

Tabell 3.1 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Fondens mål är att uppnå en genomsnittlig nominell avkastning på 5,5 procent per år över en femårsperiod. Målet har fastställts med utgångspunkt i en bedömning av hur sannolikheten för balansering inom

pensionssystemet kan minimeras för dagens och framtidens pensionärer. Under den senaste femårsperioden har fonden haft en avkastning på 1,2 procent per år och därmed inte nått upp till sitt mål.

I sin investeringsprocess strävar fonden efter att skapa en mer robust portfölj där syftet är att avkastningen ska variera mindre än tidigare. Förväntan är att fondens resultat bör bli bättre än marknadens i dåliga tider och något sämre än marknadens i bättre tider. Fonden minskade därför andelen aktier under året och ökade sin andel inom alternativa investeringar. Under 2011 gjordes vidare en översyn av fondens aktiestrategier i avsikt att skapa en mer robust portfölj. Det resulterade i omarbetade strategier som syftar till att minska volatiliteten i aktieportföljen.

En ny uppföljningsmodell tillämpas där fondens avkastning och risk redovisas utifrån fondens investeringsprocess. Denna består av tre beslutsnivåer vilka utvärderas i förhållande till fondens portfölj per den 1 januari 2011. Av analysen framgår att strategisk tillgångsallokering bidrog positivt under 2011 (0,6 procentenheter) och strategisk förvaltning och operativ förvaltning negativt (-0,3 procent respektive -0,8 procent). Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan tillgångsslagen aktier, räntor och alternativa tillgångar samt valutaexponering och genomsnittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om fördelning inom tillgångsslagen, t.ex. aktieinvesteringar på olika marknader och risknivå i ränteportföljen, samt förvaltningsstrategi. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen i förhållande till förvaltningsstrategin.

Tabell 3.2 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

Not. Avkastning för del portföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. I årsredovisning för 2011 redovisas inte genomsnittlig avkastning per tillgångsslag (alt. ta bort kolumnen om den inte ingår samtliga övriga fonder).

I tabell 3.2 redovisas avkastning för olika tillgångsslag (före kostnader) och deras respektive bidrag till fondens totala avkastning. Svenska aktier och aktier i utvecklingsländer uppvisade lägst avkastning; den genomsnittliga avkastningen för summan av aktier förbättrades något av övriga utländska aktier som uppvisade en inte fullt lika svag avkastning. Både räntebärande tillgångar och alternativa investeringar uppvisade positiv avkastning (7,1 respektive 10,0 procent). Till fondens totala avkastning, före kostnader, bidrog aktier med -5,1 procentenheter,

räntebärande tillgångar med 2,6 procentenheter och alternativa tillgångar med 0,8 procentenheter.

Av fondens medel förvaltades 124,9 miljarder kronor internt, vilket utgör 58,6 procent av det totala fondkapitalet (56,3 föregående år). Den interna förvaltningen placerar i svenska och utländska marknadsnoterade tillgångar. Under året fördes europeiska kreditobligationer från extern till intern förvaltning. Resterande medel förvaltades av externa förvaltare där 69 miljarder kronor var placerat i marknadsnoterade tillgångar.

Tabell 3.3 Första AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

2011-12-31 2010-12-31

Not: I gruppen utvecklade länder ingår Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen, Japan och övriga strategier.

Under 2011 har Första AP-fonden minskat exponeringen mot aktier, från 57,8 procent av fondkapitalet vid utgången av 2010 till 49,0 procent vid utgången av 2011. Exponering mot räntebärande tillgångar ökade under året med 8,4 procentenheter till 40,9 procent av fondkapitalet eller 87,3 miljarder kronor av totala portföljen vid utgången av 2011. Fondens alternativa investeringar är i tillgångar som inte är marknadsnoterade och som har låg likviditet. Investeringarna består av fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder och s.k. nya investeringar (t.ex. jordbruksfastigheter). Exponeringen mot alternativa investeringar var vid utgången av året 9,3 procent av fondkapitalet. Fondens placeringar inom alternativa investeringar består till största del av innehav i fastigheter (5,6 procent) och riskkapitalfonder, hedgefonder och nya investeringar. Vid utgången av 2011 hade Första AP-fonden investerat 7,2 miljarder kronor i onoterade tillgångar (exklusive fastigheter) och hade återstående investeringsåtaganden om 6,6 miljarder kronor (föregående år hade fonden investerat 4,9 miljarder kronor och hade åtaganden om 6,2 miljarder kronor). Under året ingick fonden nya investeringsåtaganden om 1,6 miljarder kronor.

Första AP-fonden äger tillsammans med övriga av Första–Fjärde AP-fonderna till lika delar fastighetsbolaget Vasakronan. Bolaget förvaltar kommersiella fastigheter med inriktning på tillväxtorter i Sverige och är Sveriges största fastighetsägare. Värdet på Första AP-fondens investering i Vasakronan uppgick till 7,7 miljarder kronor 2011. Därtill äger Första AP-fonden fastighetsbolaget Willhem AB som förvaltar 220 bostadsfastigheter i Sverige. Vid årsskiftet värderades innehavet till 2,8 miljarder kronor. I slutet av året bildade Första AP-fonden fastighetsbolaget Cityhold Property tillsammans med Andra AP-fonden. Bolaget ska fokusera på kommersiella fastigheter med

centrala lägen i europeiska storstäder. Den första fastighetsinvesteringen i bolaget gjordes under 2012 då en fastighet i centrala London köptes. Under 2011 ingick Första AP-fonden också ett avtal om att investera i kinesiska fastigheter via fonden White Peak Real Estate II. Avkastningen i fondens fastighetsinvesteringar uppgick under 2011 till 8,8 procent före kostnader.

Vid årsskiftet var Första AP-fondens kapital placerat i 39 olika valutor inklusive den svenska kronan. Den öppna valutaexponeringen, som till största del består av amerikanska dollar, brittiska pund och valutor i utvecklingsländer uppgick totalt till 21,3 procent (24,0) vid utgången av 2011.

Första AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick under året till 269 miljoner kronor (268 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,12 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,13 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 52 miljoner kronor (64 miljoner kronor föregående år), varav 32 miljoner kronor (31 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till externa förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Vid utgången av 2011 hade fonden 46 anställda (45 föregående år), varav 10 kvinnor. I summan ingår Etikrådets generalsekreterare som är en gemensam resurs för Första–Fjärde AP-fonden. Från och med 2010 förekommer inga rörliga ersättningar till anställda i fonden.

3.1.2¶Andra AP-fondens resultat

Andra AP-fondens resultat uppgick till -4 645 miljoner kronor 2011, vilket motsvarar en avkastning på -2,1 procent (11,0 procent föregående år). Under året överfördes -1 240 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet minskade under året med -5 885 miljoner kronor till 216 622 miljoner kronor.

Tabell 3.4 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Andra AP-fondens långsiktiga mål är en real avkastning på fem procent per år. Målet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen i pensionssystemet och har fastställts med utgångspunkt i uppdraget att långsiktigt maximera avkastningen, samtidigt som risken ska vara låg. verksamhet. Under den senaste femårsperioden (2007– 2011) uppgick den genomsnittliga reala avkastningen till 1,8 procent per år, vilket innebär att fonden inte nådde upp till sitt mål. Andra AP-fonden har sedan starten haft en genomsnittlig avkastning på 3,8 procent per år.

Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 2,4 procent.

Andra AP-fondens strategi för att nå målet består av beslut på tre nivåer; strategisk tillgångsfördelning, beslut om jämförelseindex och aktiv förvaltning av tillgångar i förhållande till index. Andra AP-fondens strategiska portfölj baseras på analys av pensionssystemets förväntade långsiktiga utveckling och förväntad avkastning på de finansiella marknaderna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av den sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar kravet på neutralitet över generationerna.

Andra AP-fonden genomförde under 2011 den hittills största förändringen i den strategiska portföljen genom att minska andelen svenska aktier och räntebärande tillgångar till förmån för aktier och statsobligationer på tillväxtmarknaderna. Fonden ökade också andelen onoterade tillgångar i portföljen, liksom andelen intern förvaltning av fondens tillgångar.

Tabell 3.5 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

Not. Avkastning för del portföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader.

Som framgår av tabell 3.5 uppvisade svenska aktier under 2011 en negativ avkastning på -13,3 procent, vilket bidrog med -2,2 procentenheter till fondens totala avkastning. Därtill bidrog utländska aktier, som uppvisade en avkastning på -8,2 procent, med -3,4 procentenheter till fondens resultat. Räntebärande tillgångar och alternativa investeringar bidrog däremot positivt till resultatet med 2,7 respektive 1,3 procentenheter före kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning beror på såväl tillgångsslagets avkastning som dess andel av det samlade fondkapitalet (mer precist produkten av de två). Inom alternativa investeringar, som uppvisade en avkastning på 8,4 procent under 2011, var avkastningen för fondens onoterade fastighetsinnehav 10,7 procent.

Utöver avkastningen i tillgångsslagen som redovisas i tabell 3.5 bidrog fondens valutasäkring av utländska investeringar med -0,4 procentenheter till fondens totala avkastning. Därtill bidrog fondens s.k. taktiska allokering, som bedrivs med syfte att på kort sikt ändra fördelning mellan tillgångsslag för att utnyttja skiftande marknadsförhållanden, positivt till fondens resultat med 0,1 procentenheter. Val av jämförelseindex görs med syftet att fonden

ska kunna följa alternativa index för att kunna skapa ett mervärde i förvaltningen, genom att inte förhålla sig passiv till marknadens prissättning av aktier. Under 2011 bidrog val av index negativt med -0,3 procentenheter till fondens totala avkastning före kostnader.

Merparten av den externa förvaltningen i Andra AP-fonden är aktiv. Vid utgången av året förvaltades 63 miljarder kronor externt. Detta motsvarar 29 procent av fondens totala kapital (23 procent föregående år).

Tabell 3.6 Andra AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Andra AP-fondens förändring av portföljen under 2011 innebar en kraftig minskning av andelen svenska aktier, från 20 procent av fondkapitalet vid utgången av 2010 till 14 procent 2011 (tabell 3.6). Ökningen av andelen utländska aktier, med knappt fyra procentenheter av fondkapitalet, förklaras av beslutet att öka exponeringen mot aktier i tillväxtmarknaderna. Därtill skedde en omfördelning inom räntebärande instrument till statsobligationer på tillväxtmarknaderna. Fondens valutaexponering ökade och motsvarade vid utgången av 2011 16 procent av fondens portfölj (12 procent föregående år). Fonden har också ökat investeringarna i alternativa tillgångar.

I alternativa investeringar ingår fondens investeringar i onoterade fastighetsbolag (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder samt konvertibler med absolutavkastande mål. Totalt motsvarar alternativa investeringar 12,4 procent av fondkapitalet. Den största delen utgörs av fastigheter (6 procent av det totala fondkapitalet). Därefter följer riskkapitalfonder och konvertibler (4 respektive 2 procent) samt skogs- och jordbruksfastigheter (0,5 procent). Fondens sammantagna investeringsåtagande inom riskkapitalfonder uppgick vid slutet av 2011 till 18,1 mdkr. Sedan starten 2001 har 10,9 miljarder kronor (inklusive förvaltararvoden) investerats, varav 1,9 mdkr under 2011.

Fondens onoterade fastighetsinnehav består huvudsakligen av investeringar i Vasakronan, tillsammans med de övriga av Första–Fjärde AP-fonderna och innehavet i Norrporten, tillsammans med Sjätte AP-fonden. Under 2011 etablerades dels ett gemensamt bolag med den amerikanska pensionsfonden TIAA-CREF för investeringar i jordbruksfastigheter i USA, Australien och Brasilien, dels ett gemensamt fastighetsbolag med Första AP-fonden, Cityhold Property AB, för investeringar i främst kontorsfastigheter i europeiska storstäder. Andra AP-fonden gjorde 2010 sina första investeringar i skogs- och jordbruksfastigheter. Investeringsåtagandet i det bolag som samägs med

TIAA-CREF, som är huvudägare, uppgick under 2011 till 250 miljoner USD.

Andra AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 369 miljoner kronor 2011 (359 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,17 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,17 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 263 miljoner kronor (323 miljoner kronor föregående år), varav 99 miljoner kronor (189 miljoner kronor) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Under 2011 utbetalades ingen rörlig ersättning till fondens anställda (4,7 miljoner kronor föregående år), eftersom fonden inte redovisade ett positivt resultat. Vid utgången av 2011 hade fonden 58 tillsvidareanställda, varav 41procent kvinnor.

3.1.3¶Tredje AP-fondens resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till -5 483 miljoner kronor 2011, vilket motsvarar en avkastning på -2,5 procent (9,0 procent föregående år). Under året överfördes 1 240 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet minskade under året med 6 723 miljoner kronor till 214 106 miljoner kronor.

Tabell 3.7 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Tredje AP-fondens mål är att långsiktigt skapa en real avkastning, dvs. en inflationsjusterad avkastning, på i genomsnitt 4 procent per år över tid. Målet har fastställts med utgångspunkt i stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Vidare har fonden som mål att bedriva en kostnadseffektiv förvaltning. För perioden 2001–2011 har fonden haft en genomsnittlig real avkastning på 1,7 procent per år, vilket innebär att fonden inte har nått upp till målet.

Tredje AP-fonden investeringsstrategi är inriktad mot att sätta samman en portfölj av olika tillgångar som med rimligt risktagande kan nå avkastningsmålet samt att förvalta och utveckla portföljen så att risken anpassas efter rådande förutsättningar. Denna s.k. dynamiska tillgångsallokering syftar till att öka sannolikheten för att avkastningsmålet nås. För att uppnå detta strävar fonden efter att krympa intervallet inom vilket avkastningen under ett specifikt år kan variera. Syftet är att minska risken för stora negativa utfall så att påfrestningarna för pensionssystemet begränsas.

Fondens tillgångar delas in i sju olika riskklasser. Fondens syfte med att dela in portföljen i olika riskklasser i stället för tillgångsslag är att åskådliggöra och förtydliga de risker som portföljen är utsatt för. I årsredovisningen presenteras avkastningen per riskklass.

Tabell 3.8 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

strategier

Total avkastning efter kostnader -2,5 9,0 -2,5

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

I tabell 3.8 redovisas avkastning per riskklass och deras respektive bidrag till fondens totala avkastning. Placeringarna i aktier utvecklades negativt under 2011 (-10,3 procent) och bidrog med -5,3 procentenheter till fondens totala avkastning. Avkastningen i fondens aktieportfölj missgynnades av den regionsammansättning som fonden hade i portföljen under året. Svenska aktier stod för knappt 25 procent av aktieexponeringen och hade en avkastning på -13 procent under 2011, medan amerikanska aktier som klarade sig relativt bra i en turbulent omvärld (0 procent) stod för en något mindre andel av aktieexponeringen. Tillväxtmarknader uppvisade den lägsta avkastningen med -21 procent. Den svaga avkastningen på noterade aktier motverkades under 2011 av fondens innehav i onoterade aktier med en positiv avkastning på 9,0 procent, exklusive valutaeffekt.

Högst avkastning under året uppvisade riskklass inflation som består av investeringar i realränteobligationer i Sverige, Tyskland och USA samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur. Den samlade avkastningen från denna riskklass uppgick till 13,5 procent, vilket bidrog positivt till fondens totala avkastning (med 1,9 procentenheter). Fondens fastighetsinnehav uppvisade en avkastning på 15,0 procent under 2011.

Investeringar i räntebärande tillgångar (riskklasserna ränterisk och kreditrisk) bidrog under året positivt till fondens totala avkastning (med 1,0 respektive 0,1 procentenheter).

Tredje AP-fonden har under året aktivt utnyttjat fondens valutaexponering för att diversifiera risken i totalportföljen. Den öppna valutaexponeringen har bidragit negativt till fondens totala avkastning

(-0,2 procentenheter). Exponeringen har varierat mellan 8 och 20 procent.

Riskklassen absolutavkastande strategier omfattar mandat med absolutavkastande resultatmål. Inget kapital allokeras till denna riskklass utan styrelsen tilldelar förvaltningen ett riskmandat att agera inom. Syftet är att riskklassen ska vara oberoende av marknadsutvecklingen och därmed i det korta perspektivet ha låg samvariation med fondens totala risk. Under 2011 uppgick avkastningen för absolutavkastande strategier till 107 miljoner kronor vilket motsvarade ett avkastningsbidrag på 0,1 procentenheter till totalportföljen.

Fonden förvaltar 35 procent av tillgångarna externt (41 procent föregående år).

Tabell 3.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Under 2011 märks en minskning av andelen svenska aktier (tabell 3.9). Tredje AP-fonden utmärker sig bl.a. genom ett betydande innehav av alternativa placeringar. Investeringar görs i fonder som investerar i onoterade aktier fördelat på olika geografiska regioner samt olika investeringskategorier. Exponeringen mot fastigheter uppgick vid utgången av året till 15,7 miljarder kronor (16,9 miljarder kronor föregående år). Minskningen förklaras av att fonden genomfört en omklassificering av svenska bostadsobligationer (som tidigare ansågs tillhöra kategorin fastigheter). Den enskilt största exponeringen i Vasakronan, som Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt, motsvarade vid årets utgång 7,7 miljarder kronor (7,0 miljarder kronor föregående år) i aktier och reverslån. Fonden äger också 50 procent av fastighetsbolaget Hemsö Fastigheter, vid årets utgång uppgick dess marknadsvärde till 2,6 miljarder kronor (2,1 miljarder kronor föregående år).

Under 2011 överskred Tredje AP-fonden två i lagstiftningen fastställda begränsningar, dels den att högst fem procent av fondkapitalet får investeras i onoterade tillgångar exklusive fastigheter, dels den att fondens röstetal i ett noterat bolag får uppgå till högst tio procent. I samband med det kraftiga värdefallet för noterade tillgångar 2008, kombinerat med att onoterade tillgångar inte nedvärderades i samma omfattning överskred andelen onoterade tillgångar 5 procent av fondkapitalet. Sedan dess har andelen onoterade tillgångar legat såväl strax över som strax under femprocentsgränsen. Per den 31 december 2011 uppgick andelen onoterade tillgångar till 5,4 procent. Fonden har inte ingått nya investeringsåtaganden i onoterade aktier sedan 2009. När det gäller den andra överträdelsen är bakgrunden den att Tredje AP-

fonden under 2009 förvärvade 17 procent av aktierna i det då onoterade bolaget Arise Windpower AB. Bolaget noterades våren 2010 och genomförde samtidigt en nyemission. Fondens röstandel i bolaget uppgick efter börsintroduktionen till 14,7 procent, vilket överskrider begränsningen om att röstandelen i ett enskilt noterat bolag inte får överskrida 10 procent. Fonden deltog inte i den riktade emission som Arise Windpower därpå genomförde. Vid utgången av 2011 uppgick fondens röstandel i Arise Windpower till 13,9 procent. Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska innehav som överskrider de gränser som nämns ovan avvecklas så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena, dock senast när det kan göras utan förlust för fonden (4 kap. 15 §).

Fondens investeringsåtaganden i onoterade aktier var vid årets utgång 18,2 miljarder kronor (18,3 miljarder kronor föregående år ), varav 16,5 miljarder kronor hade investerats. Marknadsvärdet uppgick till 11,5 miljarder kronor (10,9 miljarder kronor föregående år). Investeringarna i nya strategier redovisas fr.o.m. 2011 fördelat på respektive tillgångsslag. Tillgångsslag som inte har en naturlig placering redovisas under övriga tillgångar och innehåller bl.a. investeringar i konvertibler och försäkringsrelaterade risker. Marknadsvärdet för övriga tillgångar uppgick vid årets utgång till 4,2 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden hade vid utgången av 2011 en valutaexponering på 19,3 procent (11,3 föregående år).

Tredje AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 244 miljoner kronor 2011 (300 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,11 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,14 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som en kostnad. Utgifterna uppgick till 306 miljoner kronor (367 miljoner kronor föregående år), varav 110 miljoner kronor (139 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå. Underliggande avgifter i s.k. total return swaps (TRS) redovisas inte som provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under nettoresultat derivatinstrument. Under 2011 uppgick dessa till 14 miljoner kronor (12 miljoner kronor föregående år).

Under året gjordes inga avsättningar avseende rörlig prestationsbaserad ersättning, då fondens resultat var negativt (2,8 miljoner kronor föregående år). Vid utgången av 2011 hade fonden 57 (56 föregående år) anställda, varav 20 kvinnor.

3.1.4¶Fjärde AP-fondens resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till -1 597 miljoner kronor 2011, vilket motsvarar en avkastning på -0,7 procent (10,9 procent föregående år). Under året överfördes 1 240 miljoner kronor till pensionssystemet.

2 Marknadsvärdet tar inte hänsyn till utbetalningar, s.k. distributioner, från onoterade aktier.

Fondkapitalet minskade under året med 2 837 miljoner kronor till 209 999 miljoner kronor.

Tabell 3.10 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Fjärde AP-fondens mål är att fondens reala avkastning ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska balansera på lång sikt (40 år). Fondens reala avkastning under tioårsperioden 2002–2011 uppgick i genomsnitt till 2,5 procent per år. Fonden uppnådde därmed inte fondens långsiktiga mål.

För att bestämma fördelningen mellan tillgångsslag i fondens portfölj använder Fjärde AP-fonden tre olika tidshorisonter; lång sikt (40 år), medellång sikt (3–5 år) och kort sikt (1 år). Fondens utvärdering för 2011 enligt de olika tidshorisonterna uppvisar en avkastning för normalportföljen (lång sikt) på -0,9 procent, för strategiska portföljen (medellång sikt) på -1,1 procent och för de faktiska tillgångarna (kort sikt) på -0,7 procent, vilket innebär att strategiska positioner bidrog negativt (-0,2 procentenheter) i förhållande till fondens faktiska resultat, medan den kortsiktiga förvaltningen bidragit positivt (0,4 procentenheter). Dessa resultat framträder vid en jämförelse mellan de tre portföljerna.

Fjärde AP-fonden har ett separat mål för aktiv förvaltning. Målet är att den aktiva avkastningen, dvs. avkastning i förhållande till jämförelseindex, ska överträffa index med 0,5 procentenheter per år under en rullande treårsperiod. Under 2011 uppgick resultatet för fondens aktiva förvaltning till 0,2 procentenheter, vilket innebär att målet inte uppnåddes för 2011. Under treårsperioden 2009–2011 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt 0,7 procentenheter per år.

Tabell 3.11 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

Not. Avkastning för del portföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Likvid portfölj innehåller även valutaförvaltning och taktisk allokering.

Fjärde AP-fonden kännetecknas av en hög andel noterade aktier och räntebärande tillgångar. Den svaga utvecklingen på världens aktiemarknader under 2011 påverkade fondkapitalet negativt (tabell 3.11). Fondens aktieandel på 56 procent och exponering mot svenska aktiemarknaden tyngde resultatet. Avkastningen för svenska aktier var -14,2 procent, vilket var -0,7 procentenheter lägre än jämförelseindex. Avkastningen för utländska aktier uppgick till -6,1 procent och överträffade jämförelseindex med 0,2 procentenheter. Räntebärande tillgångar uppvisade en avkastning på 9,2 procent och överträffade jämförelseindex med 0,7 procentenheter.

Inom fondens alternativa investeringar uppgick avkastningen till 15,2 procent under 2011. De alternativa investeringarna är indelade i riskkapitalfonder och opportunistiska investeringar. Fondens fastighetsinnehav hade under året en avkastning på 17,6 procent.

Av fondens placeringstillgångar förvaltades vid årets utgång 64 procent aktivt (61 procent föregående år) och 18 procent av fondkapitalet förvaltades externt (23 procent föregående år).

Tabell 3.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive derivat. Alternativa investeringar omfattar onoterade aktier och fastigheter. Övrigt avser: Strategisk tillgångsallokering och valutaexponering, kassa samt Strategiska positioner.

Fjärde AP-fonden har under 2011 minskat andelen aktier och ökat andelen räntebärande tillgångar i portföljen. Omfördelningen uppgår till drygt tre procentenheter (tabell 3.12). Vid utgången av 2011 utgjorde den svenska aktieportföljen 17,8 procent av fondens tillgångar, vilket är en minskning med en procentenhet i förhållande till året innan. Andelen

utländska aktier minskade med drygt två procentenheter. Den globala aktieportföljens marknadsvärde uppgick vid årets slut till 80,5 miljarder kronor, motsvarande 37,9 procent av fondens tillgångar. Andelen räntebärande instrument har ökat med 3,3 procentenheter till 37,3 procent av fondkapitalet.

Marknadsvärdet på alternativa investeringar, exklusive fastigheter, uppgick vid utgången av året till 5,2 miljarder kronor, (4,3 miljarder kronor föregående år), vilket motsvarade 2,5 procent av fondens totala tillgångar.

Fjärde AP-fonden har under de senaste åren expanderat inom fastigheter. Fonden har valt strategin att direktäga fastighetsbolag, eftersom det bedöms vara mest kostnadseffektivt och transparent och därmed ge en bättre förväntad avkastning. Fonden äger fastighetsbolaget Vasakronan tillsammans med övriga av Första–Fjärde AP-fonderna. Fonden äger därutöver 50 procent av fastighetsbolaget Rikshem. Beståndet är inriktat mot bostäder och s.k. samhällsfastigheter, dvs. fastigheter med långa hyresavtal och där hyresgästen ofta är en kommun. Fonden äger vidare 15 procent av fastighetsbolaget Hemfosa. Fastigheternas bokförda värde uppgick vid årets slut till 9,4 miljarder kronor (8,2 miljarder kronor föregående år), vilket motsvarande 4,5 procent av fondens totala tillgångar. Summan alternativa investeringar uppgick till 14,6 miljarder kronor 2011, vilket motsvarade 7 procent av fondkapitalet, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år.

Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 203 miljoner kronor 2011 (206 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,10 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,10 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 62 miljoner kronor (91 miljoner kronor föregående år). Inga prestationsbaserade arvoden utbetalades under 2011 (8 miljoner kronor föregående år).

Vid utgången av 2011 hade Fjärde AP-fonden 52 anställda, en ökning med en person från föregående år. Av de anställda var 15 kvinnor. Inga rörliga ersättningar utbetalades under 2011 (5,0 miljoner kronor föregående år).

3.2¶Sjätte AP-fonden

Fondens uppdrag är att, inom ramen för vad som är till nytta för inkomstpensionssystemet, investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder i det att fonden är sluten, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Kapitalet i Sjätte AP-fonden har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande sjätte fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till -1 380 miljoner kronor 2011 (1 706 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar en avkastning på -6,9 procent (9,4 procent föregående år). Fondkapitalet minskade med årets resultat till 18 589 miljoner kronor (19 928 miljoner kronor föregående år).

Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet vuxit med 8,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 3,9 procent per år. Med justering för inflationen under denna period motsvarar det en genomsnittlig real avkastning på 2,5 procent per år.

Styrelsen har under 2011 fastställt en ny strategi och ett nytt mål för fonden. Det nya målet tas i bruk fr.o.m. 2012. Strategin är att fortsätta vara en långsiktig investerare i onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta investeringar genom fonder. Direktinvesteringar ska få ett tydligare fokus på mogna företag, där fonden haft en hög avkastning. Investeringar i nystartade svenska företag (venture capital) ska i stället ske genom fonder. Fondinvesteringarna kommer att ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god riskspridning och genom kombination av företags- och fondinvesteringar skapa affärsmöjligheter, konkurrensfördelar och flexibilitet. Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med andra industriella och finansiella partners. Fondens nya mål, baserat på strategin och branschpraxis, är att avkastning ska motsvara avkastningen på den nordiska aktiemarknaden (mätt med ett brett aktieindex) med tillägg av en riskpremie på 2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är en sluten fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering.

Sjätte AP-fondens hittillsvarande mål består av dels ett långsiktigt, dels ett kortsiktigt mål. Det långsiktiga målet uppgick till 6,7 procent per år för perioden 2003–2011, vilket fonden inte uppnådde eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,3 procent per år (tabell 3.13). Det kortsiktiga målet är ettårigt och uppgick för 2011 till 7,7 procent, vilket inte heller uppnåddes genom fondens avkastning på -6,9 procent. Dessa mål baseras på reporänta plus en riskpremie.

Tabell 3.13 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Utöver dessa två mål har fonden t.o.m. 2011 haft mål för fondens investeringsverksamhet. Målet för investeringsverksamheten utgick från avkastningsmålen för alla enskilda investeringar i portföljen och summerades till ett mål för samtliga investeringar. Avkastningsmålen baserades på fondens riskpremiemodell, i vilken hänsyn togs till portföljbolagens bransch och utvecklingsfas. Det långsiktiga målet för fondens investeringsverksamhet var för perioden 2003–2011 8,2 procent per år (tabell 3.14). Avkastningen i fondens investeringsverksamhet

uppgick under motsvarande period till 7,0 procent per år, vilket innebär att målet inte nåddes.

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond har en uppdelning gjorts mellan fondens kärnverksamhet (investeringsverksamheten) och fondens likviditetshantering (internbanken). Vid utgången av 2011 hade 17 348 miljoner kronor (20 070 miljoner kronor föregående år) investerats i fondens kärnverksamhet. Därutöver uppgick fondens investeringsåtaganden till 2 735 miljoner kronor (2 594 miljoner kronor föregående år).

Summan av interna kostnader och externa provisionskostnader uppgick till 143 miljoner kronor för 2011 (167 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,74 procent av ett genomsnittligt fondkapital under året (0,88 procent föregående år). Huvuddelen av kostnaderna avser investeringsverksamheten, inom vilken en betydande andel hänförs till investeringar i onoterade tillgångar som kan bedömas vara särskilt kostnadskrävande. Till detta kommer utgifter på sammanlagt 175 miljoner kronor (231 miljoner kronor föregående år) som, i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper, inte redovisas som kostnad. Inga prestationsbaserade avgifter för extern förvaltning har betalats under året (0,9 miljoner kronor föregående år). Sådana avgifter utbetalas om den externa förvaltningen uppnår en avkastning som överstiger en viss överenskommen nivå. Eftersom fonden inte överträffade sitt avkstningsmål för 2011 utbetalades ingen rörlig ersättning till fondens anställda, exklusive vd och ledningsgrupp, som omfattas av fondens incitamentsprogram om högst två månadslöner (föregående år utbetalades 2,8 miljoner kronor).

Investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag huvudsakligen på den svenska marknaden, uppdelat på tre segment: mogna bolag, expansionsbolag och noterade småbolag. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag. Investeringsverksamheten var under 2011 indelad i tre affärsområden; Företagsinvesteringar, Fondinvesteringar och Life Science. Från och med 2012 ingår affärsområdet Life Science i Företagsinvesteringar. Sjätte AP-fonden har under 2011, delvis som en konsekvens av fondens nya strategi, genomfört en renodling av portföljen och omvärderingar av innehav.

Drygt hälften av investeringarna utgörs av direkta investeringar i företag (företagsinvesteringar) och knappt hälften av indirekta investeringar (fondinvesteringar). Direktinvesteringar sker antingen i form av egna investeringar eller genom saminvesteringar med affärspartners, huvudsakligen i svenska små och medelstora företag. Investeringarna sker både i noterade och onoterade tillgångar. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i noterade eller onoterade företag i Sverige eller Norden samt aktier i investmentbolag som investerar i svenska och nordiska små och medelstora företag inom segmenten mogna bolag, expansionsbolag och noterade småbolag.

Tabell 3.14 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Mål

2003–2011 2003–2011

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader. Avkastningen för noterade småbolag avser perioden 2006–2011.

Det största bidraget till fondens resultat 2011 kom från investeringar i mogna bolag (1 104 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig avkastning på 16,5 procent per år under perioden 2003–2011 (tabell 3.14). Till följd av genomgången och renodlingen av fondens investeringar gjordes omfattande nedskrivningar under året. Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2011 ett negativt resultat på -2 087 miljoner kronor, med en genomsnittlig avkastning på -16,0 procent per år sedan 2003. Även noterade småbolag uppvisade ett negativt resultat 2011 (-354 miljoner kronor). Den genomsnittliga avkastningen på 10,5 procent per år 2006–2011 överstiger dock fondens mål.

Tabell 3.15 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år resp. mnkr)

Avkastning före kostnader Marknadsvärderat kapital

Not. Total avkastning redovisas efter kostnader. Investerat kapital avser utgången av 2011.

Ungefär hälften av fondens medel är investerat direkt i företag (tabell 3.15). Affärsområdet Företagsinvesteringar rymmer dels mogna bolag, dels expansionsbolag, sammantaget var resultatet -0,9 miljarder kronor före kostnader 2011. Under den senaste femårsperioden (2007–2011) uppgår den genomsnittliga avkastningen före kostnader till 2,6 procent per år. Inom ramen för fondens genomgång av portföljen under 2011 har ett antal avyttringar och omvärderingar skett. Fondens innehav i Meca, som under året såldes till Mekonomen (vid årsskiftet kvarstod prövning av konkurrensmyndighet), påverkade resultatet positivt med 500 miljoner kronor. Merparten av genomgången resulterade dock i nedvärderingar i expansionsbolagen om sammantaget 2 038 miljoner kronor, varav den enskilt största förlusten (-585 miljoner kronor) uppstod i rekonstruktionen av företaget Terrestrial Broadcasting Investments AB, som var verksamt inom nationella digitaliseringar inom markburen tv. De största företagsinvesteringarna, Norrporten och Volvofinans, bidrog positivt till resultatet (278 respektive 80 miljoner kronor), medan

investeringarna i de noterade bolagen Lindab och Q-cells bidrog negativt (-408 respektive -39 miljoner kronor).

I affärsområdet Fondinvesteringar sker investeringar i fonder med inriktning mot dels onoterade företag i expansionsfas eller mogen fas, dels noterade små och medelstora företag. Affärsområdet, som under 2011 uppvisade ett resultat på 377 miljoner kronor före kostnader, är uppdelat i de tre segmenten Venture capital (expansionsbolag), Buy-out (mogna företag) och noterade småbolag. Störst bidrag kom från fondinvesteringar i mogna bolag (670 miljoner kronor), följt av expansionsbolag (55 miljoner kronor). Investeringarna i noterade småbolag, som sker genom extern förvaltare, följde utvecklingen på aktiemarknaden under året och bidrog med -353 miljoner kronor till fondens resultat. Fondinvesteringar är det affärsområde som har haft högst avkastning under den senaste femårsperioden, i genomsnitt 6,4 procent per år före kostnader.

Inom Life Science sker långsiktiga investeringar i företag som verkar inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Investeringarna sker direkt i företag eller genom riskkapitalfonder. Mot bakgrund av att det har tagit längre tid än förväntat att utveckla företagen inom detta segment och att fonderna är nära en avtalsmässig stängning har fonderna inom SLS Venture ombildats till investmentbolag, SLS Invest AB (SLS). Sjätte AP-fondens bedömning är att det krävs ytterligare två till tre år innan bolagen eventuellt kan påvisa en stabil intjäning. Investeringarna inom SLS har under 2011 nedvärderats med 742 miljoner kronor, vilket ingår i nedvärderingen av expansionsbolag på sammanlagt 2 038 miljoner kronor. Avkastningen uppgår under femårsperioden 2007–2011 till -18,8 procent per år före kostnader.

Internbanken

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som fonden håller för att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond. Investeringar av internbankens medel görs främst i aktier och räntebärande tillgångar till en låg risk. Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har en kreditfacilitet för kortsiktigt finansieringsbehov om 3 miljarder kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har rätt att ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos Första–Fjärde AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

Vid utgången av 2011 förvaltade internbanken tillgångar om 1 171 miljoner kronor. Resultatet under året uppgick till 46 miljoner kronor.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lag är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2011

samt analys och uppföljning av fondens mål över den tid Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet, i dess nuvarande form, varit i bruk (2003–2011) och över den senaste tioårsperioden (2002–2011). Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på riskkapitalmarknaden.

Sjätte AP-fonden fick under 2011 delvis ny styrelse och ny vd. Ett arbete har genomförts avseende fondens strategi och placeringsinriktning. Styrelsen har fastställt ett nytt mål för fonden som tas i bruk från 2012 (se ovan) och ett mål för likviditetsreserven, att den normalt ska uppgå till 5–10 procent av fondkapitalet. Fonden planerar att under 2012 utveckla relevanta riskmått för investeringsverksamheten. En viktig del i arbetet är att ta fram modell för analys av likviditetsrisk och likviditetsplanering.

För perioden 2003–2011 uppgår avkastningen på hela fondkapitalet till 5,3 procent per år, vilket understiger fondens mål på 6,7 procent per år. För tioårsperioden 2002–2011 är avkastningen en procent per år. Inom investeringsverksamheten uppgick avkastningen 2003–2011 till 7,0 procent per år, vilket understiger fondens mål på 8,2 procent per år. Fondinvesteringar har överträffat målet, medan avkastningen i direktinvesteringar inte når upp till målet. Det senare förklaras främst av den stora nedvärderingen av investeringar i bolag i expansionsfas som gjordes 2011. Segmentet expansionsbolag har haft en avkastning på -16,0 procent per år 2003–2011 (-16,9 procent per år 2002–2011). Däremot har investeringar inom segmentet mogna bolag uppvisat en avkastning på 16,5 procent per år 2003–2011 (14 procent per år 2002– 2011), vilket initierat fondens nya strategi med ökat fokus på mogna bolag.

I termer av riskspridning beskrivs en diversifierad portfölj med exponering både direkt och indirekt mot nästan 250 företag inom olika branscher, storlek på företag, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfällen. Investeringarna sker dels genom knappt 20 fondförvaltare och 40 fonder, dels i ett 70-tal företag. Vid årets utgång svarade investeringarna i mogna bolag för 73 procent av fondkapitalet.

I utvärderingen ingår också en marknadsanalys som inkluderar investeringar respektive kapitalanskaffning på riskkapitalmarknaden, uppdelat på buy-out och venture capital, inom Sverige och Norden under perioden fr.o.m. 2007 respektive 2001. Både på den svenska och nordiska marknaden har investeringstakten och kapitalanskaffningen inom buy-out varit hög under 2011, medan investeringstakten i venture capital minskat eller varit låg under senaste åren.

3.3¶Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premiepensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de 28

två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet för de premiepensionssparare som inte hade valt en annan fond. Genom reformeringen infördes ett förvalsalternativ med generationsprofil – AP7 Såfa – som i praktiken är en s.k. generationsfond med en sammansättning som avspeglar premiepensionsspararens ålder. Upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden, för att sedan, upp till 75 år, minska till en tredjedel aktiefond och två tredjedelar räntefond. Sjunde AP-fonden erbjuder totalt sex placeringsalternativ. Förutom AP7 Såfa och de två fonderna är det en kombination av aktie- respektive räntefonden i de tre portföljerna offensiv (75 procent aktiefond), balanserad (50 procent aktiefond) och försiktig (33 procent aktiefond).

AP7 Såfa

Vid utgången av 2011 hade förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) knappt 2,8 miljoner premiepensionssparare. Målet, som fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i årsredovisningen, men resultatet redovisas för det senaste året och för förvalsalternativet sammantaget (AP7 Såfa och föregångaren Premiesparfonden) sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av tidigare lagkrav, en lägre risk (mätt som avkastningens standardavvikelse) än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder i premiepensionssystemet.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fondkurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker, net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP fonden. Vid utvärdering av den operativa förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom stängningskursmodellen erhålls konsistenta jämförelser med jämförelseindex.

Avkastningen i AP7 Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2011 uppgick avkastning i AP7 Såfa till -10,5 procent mätt enligt NAVkursmodellen (tabell 3.16). För de privata pensionsfonderna uppgick avkastningen i genomsnitt till -10,4 procent.

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2011 var den genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över elva år och två månader) 0,1 procent per år, och den genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna -0,4 procent per år.

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata premiepensionsfonderna. Avkastningen för perioden 2000–2011 redovisas i årsredovisningen som total avkastning, genomsnittlig avkastning har förenklat beräknats baserat på en period av elva år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade under hösten 2000).

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2011 uppgick det förvaltade kapitalet i aktiefonden till 98 857 miljoner kronor. Avkastningen under året uppgick till -11,5 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för fondens jämförelseindex. På den grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed risken genom att använda hävstång i portföljen och (iii) ytterliga öka möjligheterna till hög avkastning genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier och tre procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Exponering mot tillväxtmarknader skapas dock med strukturerade produkter (s.k. notes) som består av en kombination av derivat och obligation. Derivaten är kopplade till index på aktiemarknaderna i ett antal tillväxtländer.

Hävstången i portföljen har under 2011 tillåtits att variera mellan 100 och 170 procent av den underliggande marknadsrisken, men med ett riktmärke (normal hävstång) på 150 procent. Vid utgången av 2011 uppgick hävstången till 154,8 procent av fondkapitalet, dvs. den s.k. dynamiska hävstången (avvikelsen från den normala hävstången) uppgick till 4,8 procent av fondkapitalet. Från och med februari 2012 har styrelsen begränsat utrymmet för den dynamiska hävstången.

Jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag som Sjunde AP-fonden enligt sin etik- och miljöpolicy inte investerar i exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i aktiefonden under 2011 till -11,8 procent (tabell 3.17). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick under perioden till -10,5 procent. Eftersom det saknas jämförelse över en längre tidsperiod kan någon slutsats av måluppfyllelse inte dras.

Differensen (-1,2 procentenheter) mot jämförelseindex under perioden förklaras av att avkastningen i fondens basportfölj var 0,4 procentenheter lägre än avkastningen i det globala aktieindex som används, orsakat av

motpartsrisk i de notes fonden investerar i för exponering mot tillväxtmarknader, och på den dynamiska hävstången. Förlusten från den dynamiska hävstången dämpades något av ett positivt resultat i fondens aktiva förvaltning. Det framgår av årsredovisningen att det negativa bidraget från den dynamiska hävstången överstiger det positiva bidraget från samtliga av fondens aktivt förvaltade mandat.

Tabell 3.17 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader (stängningskurser, procent per år)

2011 24 maj–31 dec 2010

Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2011 uppgick det förvaltade kapitalet i räntefonden till 6 657 miljoner kronor. Avkastningen för perioden uppgick till 3,4 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för fondens jämförelseindex. På den grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondkapitalet i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Fonden förvaltas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2011 bestod portföljen av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. För perioden uppgick avkastningen, mätt enligt stängningskursmodellen, till 3,5 procent vilket var 1,2 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 3.17).

Kostnader

Förvaltningsavgiften uppgår i AP7 Aktiefond till 0,15 procent av förvaltat kapital och i AP7 Räntefond till 0,09 procent. Avgiften från fonderna betalas till fondförvaltaren, i detta fall Sjunde AP-fonden. Under 2011 uppgick avgifterna till sammanlagt 150 miljoner kronor (138 miljoner kronor föregående år). Fondens kostnader var under året 117 miljoner kronor (136 miljoner kronor föregående år). Årets resultat var 31 miljoner kronor (1 miljon kronor föregående år), vilket minskade fondens ackumulerade underskott till 127 miljoner kronor.

I syfte att fördela de kostnader som är förenade med att starta fondens verksamhet över flera generationer av pensionssparare, disponerar Sjunde AP-fonden en kredit i Riksgäldskontoret. Någon prognos över återbetalning av krediter ingår inte i årsredovisningen.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2011 hade fonden 17 anställda.

4¶Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

I detta avsnitt presenteras regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Utvärderingen omfattar separata bedömningar av – mål och andra strategiska beslut som har fattats av respektive

AP-fonds styrelse, – fondernas operativa förvaltning som den kan mätas genom fondernas

avkastning i förhållande till jämförelseindex och – övriga förvaltningsfrågor som i år innefattar AP-fondernas riktlinjer

för miljö och etik och regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

för ledande befattningshavare i AP-fonderna.

Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör perioden för utvärdering vara lång. Den bör dock inte vara så lång som fondernas egen placeringshorisont, eftersom det i så fall skulle vara alltför sent att vidta eventuella korrigerande åtgärder. Även det faktum att ledamöterna i AP-fondernas styrelser ersätts efter viss tid talar för att perioden för utvärdering av strategiska beslut trots allt bör vara begränsad. Dock kan en utvärdering av styrelsernas strategiska beslut inte upphöra att ta hänsyn till fondernas placeringshorisont, som den framgår av pensionssystemets åtagande.

Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut baseras mot denna bakgrund på hela perioden under vilken nuvarande placeringsregler har varit i praktiskt bruk, dvs. fr.o.m. 2001 för Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna respektive 1997 för Sjätte AP-fonden. En anpassning har dock gjorts beroende på tidpunkten när fonderna har genomfört förändringar med anledning av det nya regelverket eller förändrat målet för verksamheten på ett mer genomgripande sätt. Till följd av det tar utvärderingen av Första–Fjärde AP-fonderna sin utgångspunkt i halvårsskiftet 2001, medan Sjätte AP-fonden kan utvärderas på ett mer konsistent sätt fr.o.m. 2003. Utvärderingen av Sjunde AP-fonden tar sin utgångspunkt i slutet av 2000 då de första valen gjordes inom premiepensionssystemet samt med beaktande av förändringarna i premiepensionssystemet fr.o.m. maj 2010.

Det har under en följd av år skett en fortlöpande förskjutning av tyngdpunkten i regeringens utvärderingar genom att styrelsernas strategiska beslut har uppmärksammats i växande grad, på bekostnad av fondernas operativa förvaltning. Förändringen motiveras av den begränsade betydelse som operativ förvaltning har visat sig ha för fondernas långsiktiga avkastning – vare sig denna bedrivs aktivt eller passivt – jämfört med de strategiska besluten som bereds av fondernas organisationer och därefter fastställs av fondernas styrelser. Av det följer att AP-fondernas strategiska beslut också har störst betydelse för pensionssystemet och fullgörandet av fondernas förvaltningsuppdrag. Att strategin har större betydelse för det slutliga resultatet än valet av aktiv

eller passiv förvaltning gäller för övrigt inte bara AP-fonderna utan mer generellt i samband med förvaltning av långsiktigt pensionskapital.

Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut baseras på fondernas totala avkastning i ett långsiktigt perspektiv. Tidsperioden för utvärdering överstiger för första gången tio år för Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Det skulle kunna övervägas att utvärdera fondernas strategiska beslut över en tioårsperiod tillsammans med uppföljning av fondernas långsiktiga resultat sedan starten. Även i år utvärderas dock fondernas strategiska beslut över hela perioden sedan starten. För Första– Fjärde AP-fonderna uppgår perioden till tio och ett halvt år, för Sjätte AP-fonden till 15 respektive 9 år och Sjunde AP-fonden till 11 år.

Fondernas operativa förvaltning utvärderas exklusive tillgångar som inte kan marknadsvärderas löpande. Det innebär att onoterade tillgångar, såsom fastigheter och onoterade aktier, exkluderas. Eftersom den aktiva avkastningen exkluderar onoterade tillgångar, har det inte varit möjligt att fördela kostnaderna på ett rättvisande sätt. Fondernas operativa förvaltning utvärderas därför baserat på en avkastning beräknad före förvaltningskostnader.

Vid utvärdering av AP-fondernas operativa förvaltningsresultat jämförs portföljernas avkastning med avkastningen på de marknader där fonderna placerat medel. En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera kraftigt från år till år. Sett över en längre period tenderar sådana tillfälliga fluktuationer i resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför sträcka sig över flera år. En alltför lång utvärderingsperiod kan dock försvaga kopplingen mellan prestation och utfall och medföra felaktiga incitament i förvaltningen, varför femåriga perioder har befunnits vara en lämplig avvägning.

Sjätte AP-fonden har ett, i förhållande till övriga buffertfonder, specialiserat uppdrag att investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden, framför allt i små och medelstora svenska företag. Fonden har en obegränsad möjlighet till direktinvesteringar i och majoritetsägande av företag, vilket skapar en mer operativt kommersiell verksamhet jämfört med övriga AP-fonder som är finansiellt orienterade. Mot den bakgrunden har det inte bedömts tillföra något mervärde att separera utvärderingen av Sjätte AP-fondens resultat mellan å ena sidan strategiska beslut och å andra sidan operativ förvaltning. Resultatet för fonden analyseras därför samlat.

Sjätte AP-fonden är inriktad mot förvaltning av aktier i små och medelstora bolag och har betydande innehav av onoterade aktier. Denna förvaltning utvärderas i enlighet med branschens riktlinjer (se faktaruta i anslutning till avsnitt 4.3).

Sjunde AP-fondens förvaltning utvärderas på grundval av fondkurser (NAV-kurser) eller motsvarande, vilka inkluderar samtliga tillgångsslag. Sjätte och Sjunde AP-fondernas avkastning är i vissa fall beräknad efter kostnader.

Till grund för regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltningsverksamhet ligger ett underlag från McKinsey (bilaga 8). McKinsey har, med utnyttjande av Regeringskansliets ramavtal, fått detta uppdrag för 2009–2012. I förhållande till tidigare år har uppdraget till McKinsey varit begränsat, dels till följd av att granskning av AP-fondernas redovisade avkastning och val av jämförelseindex sedan 33

2011 ingår i uppdraget till AP-fondernas revisorer, dels för att regeringen valt att inte innefatta något fördjupningsområde denna gång. Det medför att utvärderingen avseende 2011 inte är lika omfattande, vilket motiveras av den pågående Buffertkapitalsutredningen som allsidigt ska belysa frågor om buffertkapitalets förvaltning.

4.1¶Buffertfonderna i pensionssystemet

Regeringens bedömning: Sedan starten 2001 överstiger buffertkapitalets avkastning ökningen i inkomstindex. Buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till pensionssystemets finansiering under perioden.

Utvecklingen sedan 2001illustrerar nyttan av riskspridning, eftersom placeringar i riskfyllda tillgångar inte har gett förväntad utdelning.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Under de första tio åren med nuvarande regler har buffertkapitalet varierat kraftigt. Det är en konsekvens av utvecklingen på de finansiella marknaderna under en period då risktagande inte har gett förväntad utdelning. Att buffertkapitalets tillväxt ändå har bidragit till pensionssystemets finansiering, genom en långsiktig avkastning som överstiger inkomstindex, måste ses som positivt och understryker nyttan av riskspridning.

Avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ, som har överträffat den genomsnittligt valda fonden i premiepensionssystemet sedan starten 2000, understiger fortfarande inkomstindex med en betydande marginal. Förväntningar om att premiepensionen på längre sikt ska tillföra ett värde i förhållande till inkomstpensionen har hittills inte infriats. Förklaringen ligger i att premiepensionssparare har påverkats än mer av utvecklingen på de finansiella marknaderna genom en högre grad av sparande i aktier.

McKinsey: Buffertkapitalet har bidragit positivt till balansen i inkomstpensionssystemet sedan starten 2001 genom att avkastningen har överstigit inkomstindex. Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år. Skulderna växte fram till 2007 mer än avgiftstillgångarna men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. Under 2008 och 2009 balanserade inte systemet, vilket framför allt berodde på att skulderna växte snabbare än avgiftstillgången, men buffertfondernas utveckling 2008 bidrog också. Balanstalet, som överstiger 1,0 sedan 2010, har stärkts under 2011 (1,0198). Detta är framför allt en effekt av ökad sysselsättning, som innebär att avgiftstillgången ökar, och av den automatiska balanseringen som inneburit en nedskrivning av pensionsskulden 2010 och 2011.

Buffertfondernas höga andel noterade aktier i portföljen, i genomsnitt 50 procent av fondkapitalet i slutet av 2011, innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Utvecklingen på aktiemarknaderna under perioden från starten (2001– 2011) innebär att fondernas höga andel svenska aktier och aktier i tillväxtmarknader har bidragit positivt till fondernas resultat. Dock har

både svenska och utländska räntebärande tillgångar genererat en högre avkastning än svenska och utländska noterade aktier under perioden. I ett historiskt perspektiv är 2001–2011 en unikt svag period för investeringar i noterade aktier drivet av tre större börsfall.

I förhållande till ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag genererade buffertfonderna under 2011 en lägre avkastning än de flesta av de jämförda fonderna. Vidare understeg buffertfondernas avkastning under femårsperioden 2007–2011 genomsnittet för de jämförda fonderna.

Skälen för regeringens bedömning

Bidrag till pensionssystemets finansiering

Buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet uppgick till 872,6 miljarder kronor vid utgången av 2011. Den ackumulerade avkastningen sedan den 1 januari 2001 uppgick till 270 miljarder kronor eller 3,4 procent per år. Drivet av tre stora börsfall, it-bubblan 2001 och 2002, finanskrisen 2008 och den senaste nedgången under andra halvåret 2011 har aktier i ett historiskt perspektiv haft en svag utveckling under perioden. Risktagande genom investeringar i aktier har inte gett förväntad utdelning. Avkastningen i buffertkapitalet överstiger dock ökningen i inkomstindex, som under perioden 2001–2011 i genomsnitt uppgått till 3,1 procent per år.

I förhållande till föregående år har resultatet för perioden sedan starten försvagats, vilket förklaras av den negativa utvecklingen på aktiemarknaderna under 2011. Under 2011 uppgick avkastningen på svenska aktier till i genomsnitt -13,1 procent (SBX), utländska aktier -1,2 procent (MSCI World exklusive valutasäkring) och aktier på tillväxtmarknaderna -16,1 procent (MSCI Emerging markets exklusive valutasäkring). Sjätte AP-fonden påverkas i lägre grad av utvecklingen på aktiemarknaderna, eftersom fonden har en hög andel onoterade innehav. En större nedvärdering av fondens portfölj resulterade emellertid i ett negativt resultat 2011 (se avsnitt 4.3).

Riskspridningen i buffertkapitalet, bl.a. genom investeringar i räntebärande tillgångar, har bidragit positivt till fondkapitalets utveckling. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande värdepapper haft en högre genomsnittlig avkastning än svenska och utländska noterade aktier sedan 2001. Nyttan av riskspridningen har varit tydlig under de år då aktiemarknaderna utvecklats negativt, genom att dämpa nedgångarna i buffertkapitalet. Detta framgick under 2001, 2002, 2008 och 2011. Denna effekt märks också i en jämförelse av utvecklingen i premiepensionssystemet som har en högre andel av fondkapitalet i noterade aktier. Å andra sidan har Första–Fjärde AP-fonderna inom sina investeringar i noterade aktier en lägre riskspridning än t.ex. Sjunde AP-fonden i premiepensionssystemet, som har en global riskspridning inom noterade aktier.

3 I detta avsnitt utvärderas buffertfondernas bidrag till pensionssystemet fr.o.m. 1 januari 2001, dvs. under den period som buffertfonderna har ingått i pensionssystemet med nuvarande regler.

Det ska noteras att bedömningen av nyttan av riskspridning inte är en bedömning av gällande placeringsregler för AP-fonderna, vilka utvärderas av Buffertkapitalsutredningen. Riskspridning förutsätter inte kvantitativt utformade placeringsregler.

Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering kan utvärderas utifrån fondernas avkastning i relation till inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulderna i systemet. Buffertkapitalets genomsnittliga avkastning för hela perioden 2001–2011 överstiger inkomstindex (3,4 procent per år i förhållande till 3,1 procent per år), men med betydande variation över tiden (figur 4.1).

Figur 4.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring i mdkr) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)

Not. Fondkapitalet vid utgången av året. Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Nedgången på aktiemarknaden i början av 2000-talet (it-bubblan) medförde negativa resultat för buffertfonderna under de två första åren av perioden (2001 och 2002). Trots att buffertfonderna uppvisade positiv avkastning därefter dröjde det till 2005 innan buffertfondernas ackumulerade avkastning översteg inkomstindex. Buffertkapitalet växte mer än inkomstindex t.o.m. 2007. Den positiva trenden kunde dock inte kompensera för buffertfondernas förluster i samband med finanskrisen 2008, vilka uppgick till sammanlagt 195 miljarder kronor. En betydande del av förlusterna återhämtades 2009 och buffertkapitalets ackumulerade avkastning var då nästan i nivå med inkomstindex. Från och med 2010 överstiger återigen buffertfondernas ackumulerade avkastning inkomstindex. Buffertfondernas negativa resultat 2011 medförde att den ackumulerade avkastningen minskade jämfört med 2010, men resultatet överstiger fortfarande inkomstindex.

Jämförelsen kan också presenteras enligt tabell 4.1. Där framgår buffertfondernas årliga resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade förräntats med inkomstindex. Resultatet framgår i kolumn Differens och den

ackumulerade skillnaden mellan fondernas verkliga utfall och en uppräkning av kapitalet enligt inkomstindex i kolumnen Ackumulerade differens. Den ackumulerade differensen för buffertkapitalet kan sättas i relation till samlade över- och underskott i inkomstpensionssystemet.

Tabell 4.1 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering (mdkr)

Utfall Simulerade Differens Ackumulerad Netto

(resultat resultat differens pensions-

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex. Netto pensionssystemet visar över/underskott i pensionssystemet.

Analysen visar att under de fyra första åren när buffertkapitalet utvecklades sämre än inkomstindex var inkomstpensionssystemet ändå i balans genom att uppvisa överskott. År 2005 var dock överskottet i pensionssystemet endast 28 miljarder kronor, dvs. mindre än det ackumulerade överskottet från buffertkapitalet i förhållande till inkomstindex (48 miljarder kronor). Det betyder att buffertkapitalets ackumulerade avkastning bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades 2005. Även de följande två åren (2006 och 2007) bidrog buffertkapitalets avkastning till att balanseringen i systemet inte aktiverades. Buffertfondernas negativa resultat 2008 (-195 miljarder kronor) bidrog emellertid till att aktivera balanseringen det året. Det bör noteras att påfrestningarna i pensionssystemet under både 2008 och 2009 var så omfattande att inte heller en rimligt positiv utveckling av buffertkapitalet under de åren hade kunnat hindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. År 2010 uppvisade inkomstpensionssystemet ett positivt resultat på 425 miljarder kronor till följd av nedskrivning av pensionsskulden (den automatiska balanseringen) och värdetillväxt i buffertfonderna. För 2011 var resultatet också positivt (54 miljarder kronor) och förklaras av att avgiftstillgången ökade mer än pensionsskulden. Den negativa avkastningen i buffertkapitalet under 2011 innebär att den ackumulerade differensen från starten 2001 mellan buffertkapitalets utveckling och en alternativ uppräkning enligt inkomstindex har försvagats under 2011 men differensen är fortfarande positiv. Detta betyder att buffertkapitalet lämnat ett positivt bidrag till inkomstpensionssystemets finansiering.

Från och med 2008 beräknas balanstalet baserat på ett medelvärde av buffertkapitalet under de tre senaste åren. Effekten av nedgången i buffertkapitalet under 2008 dämpades därmed under det året, men

effekten bestod i stället under 2009 och 2010. Under 2011 ökade medelvärdet av buffertkapitalet med 55 miljarder kronor, trots att buffertkapitalet minskade under året med 22 miljarder kronor. Detta är en effekt av att 2008 inte längre ingår i treårsperioden och påverkar beräkningen av balanstalet, inte tillgångarna i pensionssystemet vid utgången av 2011.

Internationell jämförelse

Det kan vara intressant att jämföra buffertfonderna med utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse är dock svår att göra på grund av olika uppdrag och placeringsregler samt valutaeffekter. Utvecklingen på fondernas hemmamarknader har också betydelse genom tendensen att placera en oproportionerlig andel av fondkapitalet på hemmamarknaden (s.k. home bias). McKinsey presenterar ändå en jämförelse med sju utländska pensionsfonder under det senaste året och under den senaste femårsperioden 2007–2011 (figur 4.2). Det bör noteras att jämförelser liknande denna bör tolkas med försiktighet.

Figur 4.2 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Medelvärde Årlig avkastning Inhemska aktier Räntor

Rapporterad årlig lokal aktie- Årlig 9

nominell avkastning7 marknad5 Kostnad6 Utländska aktier Alternativa tillgångar

Förvaltat Procent (lokal valuta) Procent Procent

kapital 2011 Tillgångsallokering82011

SEK miljarder 2007-11 2011 2007-11 2011 2007-11 Procent av totalt investerat kapital

12,5 1 ATP 940 10,2 22,3 0,10 2 81 16 (Danmark) -0,8 ABP (Neder- 2 500 3,1 3,3 -6,8 0,35 3 29 40 28 länderna) -10,2 CPP IB 1 000 1,8 7,8 -1,7 0,16 13 25 30 32 (Kanada) -12,2

Buffert-

1 AP1-4 och AP6; 2 Q1-Q3 för 2011; 3 November 2010 –oktober 2011; 4 December 2010 till juni 2011; 5 Genomsnittlig avkastning MSCI index för respektive land; 6 Genomsnittlig redovisad årlig rörelsekostnad (personal-, förvaltnings- och provisionskostnader); 7. Genomsnittlig inflation 2007-2011 (CAGR): Sverige 1,9% Danmark 2,3%,

Frankrike 1,6%, Kanada 1,9%, Nederländerna 1,8%, USA 2,2%; SEK utveckling vs foreign currencies 2007-2011 (CAGR): DKK 0,6%, USD 1,0%, EUR 0,6%, CAD -1,1%; 8 Baserat på faktisk fördelning per 31 dec 2011, alternativt senast tillgänglig placeringsrapport; 9 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat Private Equity, fastigheter,

infrastruktur samt derivat och andra kapitallösa mandat; 10 Förklaras delvis av fondens investeringsstrategi med hög andel externa mandat och hög andel alternativa tillgångar.

Kostnaderna för extern aktiv förvaltning, konsulter och rådgivare estimeras till cirka 40 baspunkter KÄLLA: Årsredovisningar; Datastream; McKinsey-analys

Källa: McKinsey.

I förhållande till förra årets jämförelse med utländska pensionsfonder har en fond utgått ur urvalet, varför resultaten mellan åren inte är direkt jämförbara. I likhet med förra året intar buffertfonderna en fjärdeplats i genomsnittlig avkastning under den senaste femårsperioden (2007–2011) men når inte upp till den genomsnittliga avkastningen bland fonderna. Här bör dock noteras att den fond som utgått ur urvalet 2011 under 2010 bidrog till att sänka den genomsnittliga avkastningen bland fonderna. För 2011 utmärker sig buffertfonderna genom att ha den näst lägsta

avkastningen. Det förklaras av buffertfondernas höga andel noterade aktier i kombination med att den svenska aktiemarknaden hade den svagaste utvecklingen bland de hemmamarknader som ingår i jämförelsen. Bara Statens pensionsfond utland (SPU) i Norge har en högre andel av fondkapitalet investerat i noterade aktier och SPU var också den fond med ett sämre resultat 2011. Någon jämförelse med utvecklingen på den inhemska aktiemarknaden är dock inte relevant för SPU eftersom fonden placerar uteslutande i utländska tillgångar.

Faktaruta 4.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångspriser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapitalvägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrationskostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

förvaltning

4.2.1¶Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga resultat har försvagats under 2011, till följd av en negativ utveckling på aktiemarknaderna under detta år. Ingen av fonderna når under den längre perioden sedan 2001 upp till styrelsernas mål. Avkastningen överstiger fortfarande inkomstindex, men marginalen har minskat sedan föregående år.

Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att utveckla sina strategier och förvaltningsmodeller i syfte att uppnå en mer stabil avkastning och portföljer som bättre hanterar kraftiga svängningar på marknaderna.

Under 2011 har de fonder som infört nya förvaltningsmodeller kompletterat dessa med metoder för utvärdering av resultaten i enlighet med vad regeringen tidigare har efterfrågat, vilket är positivt. Syftet är att uppnå en god genomlysning och förståelse av bidragen till fondens resultat. Det är därför viktigt att utvärderingen beskriver grunden för fattade beslut och resultaten av dessa. Eftersom fonderna förvaltar allmänhetens pensionskapital är det också viktigt att kommande resultat av utvärdering tillgängliggörs. Regeringen förväntar sig att var och en av Första–Fjärde AP-fonderna redovisar resultatet av sin utvärdering.

Jämförbarheten mellan Första–Fjärde AP-fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Det finns därför utrymme att utveckla fondernas gemensamma redovisningsprinciper, i syfte att åstadkomma ökad jämförbarhet och förbättrad genomlysning.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Fondernas långsiktiga resultat fortsätter att stärkas sedan 2008. Avkastningen för var och en av Första–Fjärde AP-fonderna överstiger inkomstindex men når inte upp till de mål som styrelserna har fastställt.

Första–Fjärde AP-fonderna har på olika sätt dragit lärdom av den utmaning som tidvis oroliga marknader har inneburit. Utvecklingen av fondernas förvaltningsmodeller förefaller ha bidragit till ökade skillnader mellan fondernas angreppssätt, om än i mindre grad när det gäller fondernas portföljer. De skillnader som uppstår är i grunden positiva. Samtidigt kvarstår krav på fortlöpande utvärdering för att tillförsäkra en tydlig genomlysning och redovisning av resultaten. Detta följer av uppdraget att förvalta allmänhetens pensionskapital och är även förenligt med god praxis.

En genomgående förändring är ett större mått av flexibilitet när det gäller fondens övergripande exponering mot olika tillgångar och marknader och genom ett utökat inslag av s.k. alternativa investeringar som erbjuder en intressant kombination av avkastning och risk. Regeringen följer utvecklingen och avser att, i ljuset av gjorda erfarenheter och i samråd med Pensionsgruppen (med företrädare för de fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen), se över fondernas regelverk.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning 2011, som varierar mellan -0,7 procent och -2,5 procent, bidrar negativt till fondernas

långsiktiga resultat. Sedan starten, som mäts fr.o.m. juli 2001, har ingen av Första–Fjärde AP-fonderna nått sina mål som varierar mellan 5,5 och 6,4 procent per år. Inte heller för de två senaste femårsperioderna nås målen. Fondernas avkastning överstiger inkomstindex sedan start men inte under den senaste femårsperioden 2007–2011.

Skillnaden mellan fonderna i termer av fondkapital har minskat under den senaste femårsperioden. Skillnaden var som störst 2007 (20 miljarder kronor) och uppgår till 6,6 miljarder kronor 2011. Förklaringen ligger i att Fjärde AP-fonden, som har haft den relativt svagaste avkastningen sedan start, har haft högst genomsnittlig avkastning 2007–2011 (1,6 procent per år) och Andra AP-fonden, som haft högst genomsnittlig avkastning sedan starten, har haft lägst avkastning under senaste femårsperioden (0,7 procent per år).

I jämförelse med urvalet av utländska statliga pensionsfonder (avsnitt 4.1) är skillnaden i avkastning mellan Första–Fjärde AP-fonderna relativt liten. Det förklaras av att skillnaderna mellan var och en av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer är mindre än skillnaderna mellan de utländska pensionsfondernas portföljer.

Utvärderingen av AP-fondernas verksamhet de senaste åren indikerar att det finns viktiga utvecklingsmöjligheter både avseende fondernas operativa verksamhet och regelverk.

En fråga är om fonderna ytterligare kan öka samarbetet med andra aktörer (t.ex. utländska statliga pensionsfonder) och/eller sinsemellan för att söka nya investeringsmöjligheter och utveckla nya kompetenser, t.ex. inom alternativa tillgångar och dynamisk allokering där det bedöms svårare att bygga ledande kompetens inom varje enskild fond. En annan fråga är om jämförbarheten och därmed transparensen och lärandet mellan fonderna kan öka genom att införa fler jämförbara nyckeltal.

Det bedöms viktigt att fonderna i fortsättningen följer upp och redovisar resultaten av sina dynamiska allokeringsbeslut. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna, som särskiljer dynamiska beslut, har utvecklat modeller för uppföljning av resultaten vilka tas i bruk från 2012. Modellerna bedöms lämpliga, men det finns stora skillnader. Det kan övervägas om vissa gemensamma principer för uppföljning av den dynamiska förvaltningen bör utarbetas för att öka transparensen och lärandet.

Det finns en stor förbättringspotential i att säkerställa att fondernas uppdrag och placeringsregler är optimala med hänsyn till fondernas roll i pensionssystemet och utveckling på kapitalmarknaderna under de senaste tio åren. Dessa frågor adresseras av den pågående utredningen av AP-fondernas regelverk.

Skälen för regeringens bedömning

Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fondernas ackumulerade resultat fr.o.m. halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2011 uppgick till 290 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på i genomsnitt 3,9 procent per år. Det är en försämring jämfört med föregående år då den ackumulerade avkastningen i genomsnitt uppgick till 4,5 procent per år. Avkastningen når inte upp till

år under perioden (figur 4.3). Avkastningen överstiger dock fortfarande utvecklingen i inkomstindex som uppgick till 3,1 procent per år 2001–

2011 (3,2 procent per år under perioden 2001–2010).

Figur 4.3 Första–Fjärde AP-fondernas avkastning (fondkapitalets förändring i mdkr) i jämförelse med egna mål och inkomstindex under perioden 1 juli 2001–2011 (mdkr)

Not. Den lodräta skalan börjar på 400 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar. Fondkapitalets utveckling enligt både inkomstindex och fondernas nominella mål baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex respektive fondernas långsiktiga avkastningsmål.

I tabell 4.2 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas årliga avkastning. För samtliga fonder överstiger den genomsnittliga avkastningen sedan starten

2001 utvecklingen i inkomstindex som ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år.

Tabell 4.2 Avkastning efter kostnader fr.o.m. halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2011 (procent per år)

2011 2010 2009 2008 2007 2001–2011

Not. Uppräkningen av inkomstindex uppgick under perioden 2001–2011 till 3,1 procent per år. Källa: McKinsey.

Spridningen mellan var och en av Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning från 2001 är relativt liten och har minskat något sedan föregående år. Skillnaden mellan fondernas långsiktiga avkastning sedan starten har minskat successivt sedan 2007 när skillnaden var som störst. Mätt som fondkapital var skillnaden då 20 miljarder kronor. Vid utgången av 2011 hade skillnaden minskat till knappt sju miljarder

kronor. Detta förklaras främst av att Fjärde AP-fonden, som haft den lägsta ackumulerade avkastningen sedan starten, har genererat högst avkastning under den senaste femårsperioden.

AP-fondernas avkastning måste utvärderas i relation till fondernas uppdrag. I enlighet med prop. 1999/2000:46 utvärderas fondernas resultat mot fondernas egna mål som fastställs av respektive styrelse. Med utgångspunkt i fondernas uppdrag är det relevant att även jämföra med inkomstindex (se även avsnitt 4.1). Därtill ställs resultatet i relation till utvecklingen på de finansiella marknader fonderna investerar på och ett urval utländska pensionsfonder (avsnitt 4.1). I direktiven för den pågående utredningen som ser över AP-fondernas regelverk (Buffertkapitalsutredningen) ingår att föreslå ett mer utvecklat och tydligt mål för förvaltningen.

Variationen i Första–Fjärde AP-fondernas resultat mellan åren (tabell 4.2) hänger samman med utvecklingen på de marknader där fondkapitalet investerats, vilken under perioden varierat kraftigt (avsnitt 2). Av analysen i avsnitt 2 framgår att risktagande genom investeringar i svenska och utländska aktier inte har gett förväntad utdelning, varken under 2011 eller under perioden sedan start. Mot denna bakgrund och kraftiga svängningar i utvecklingen mellan åren har fondernas riskspridning genom investeringar i olika tillgångar varit till nytta.

Fondernas resultat bör också ställas i relation till fondernas risktagande. Ett sätt att mäta den riskjusterade avkastningen är med hjälp av den s.k. Sharpekvoten (se faktaruta 4.1). Jämförelsen försvåras av att avkastning och risk i portföljen mäts genom förändringarna i priser och att onoterade tillgångar inte marknadsvärderas löpande, till skillnad från noterade tillgångar. Av det skälet ingår endast fondernas noterade tillgångar i analysen, varför resultatet med beaktande av detta förhållande inte ger en fullständig bild av fondernas riskjusterade avkastning.

Tabell 4.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning fr.o.m. halvårsskiftet

2001 t.o.m. 2011 och 2009–2011 beräknad enligt Sharpekvoten för likvidportfölj

2011 2009–2011 2001–2011

Not. Likvidportfölj avser marknadsnoterade tillgångar. Källa: McKinsey.

Av tabell 4.3 framgår att Första och Andra AP-fonderna haft den högsta riskjusterade avkastningen under perioden från starten 2001, mätt enligt Sharpekvoten, i fondens marknadsnoterade tillgångar. Under den senaste treårsperioden 2009–2011 har Fjärde AP-fonden enligt samma mått uppvisat högst riskjusterad avkastning.

Första–Fjärde AP-fonderna har sedan finanskrisen 2008 på olika sätt anpassat sina förvaltningsmodeller och investeringar i syfte skapa mer robusta portföljer som bättre hanterar marknader med stora svängningar, liknande dem vi sett under perioden från 2001.

Intresset för investeringar i alternativa tillgångar har ökat, t.ex. inom fastigheter mot bakgrund bl.a. av att Första–Fjärde AP-fonderna maximalt får investera fem procent av fondkapitalet i onoterade tillgångar exklusive fastigheter. Den pågående Buffertkapitalsutredningen ser över fondernas placeringsregler, vilket har bedömts vara angeläget för att skapa bästa möjliga förutsättningar för långsiktigt hög avkastning på buffertkapitalet. Förutom möjlighet att uppnå avkastning ingår att se över fondernas möjligheter att uppnå riskspridningen när olika marknader blir allt mer integrerade.

Som regeringen konstaterat tidigare år finns det tydliga motiv för att fokusera på medelfristiga beslut genom ett mer dynamiskt arbetssätt men att resultatet låtit vänta på sig. I föregående års utvärdering menade regeringen att det, beträffande förändringarna i fondernas förvaltningsmodeller, kvarstår ett behov av fortlöpande utvärdering för att tillförsäkra en tydlig genomlysning av resultaten. Detta följer av uppdraget att förvalta allmänhetens pensionskapital och är även förenligt med god praxis. Under 2011 har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna, som särskiljer dynamiska beslut, utvecklat modeller för att utvärdera resultaten, vilka ska användas fr.o.m. 2012. Det är positivt att detta arbete har skett.

Regeringen vill understryka vikten av att utvärderingen beskriver grunden för, och resultaten av, fattade beslut. Det bör noteras att syftet inte är att dra slutsatser över en allt för begränsad period utan att få förståelse för motiven för fattade beslut och deras bidrag till fondens resultat.

Det är således viktigt att hittills fattade beslut ingår i fondernas utvärdering fr.o.m. 2012 och att resultaten av utvärderingen, mot bakgrund av fondernas uppdrag att förvalta allmänhetens pensionskapital, redovisas.

Som också konstaterats tidigare är en konsekvens av de ökade skillnaderna mellan fondernas förvaltningsmodeller att fondernas resultat är svårare att jämföra. Endast fondernas totala avkastning är direkt jämförbar. Mot bakgrund av att ökad riskspridning är ett av motiven bakom inrättandet av flera fonder med samma uppdrag kan den minskade jämförbarheten mellan fonderna inte betecknas som ett problem (men som framgått betonar regeringen vikten av utvärdering av resultaten). Skillnaderna i förvaltningsmodeller förefaller dock inte hindra att jämförbarheten mellan fondernas redovisning av risk och avkastning kan utvecklas och förbättras. Det kan stärka genomlysningen av fondernas resultat, göra informationen mer lättillgänglig för allmänheten och som McKinsey påpekar indirekt, kanske öka lärandet inom fonderna. Även Ernst & Young som, inom ramen för revisionen av AP-fonderna, har haft regeringens uppdrag att granska fondernas beräkning av risk och avkastning (bilaga 9) pekar på behov av och möjligheter att åstadkomma ökad jämförbarhet. I den utsträckning som medges av fondernas oberoende inom förvaltningen är det positivt med enhetlig redovisning av risk och avkastning mellan fonderna samt att resultat presenteras på sådant sätt att det underlättar tolkning och jämförbarhet.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 213,3 miljarder kronor vid utgången av 2011. Fondens totala avkastning fr.o.m. juli 2001 t.o.m. 2011 uppgick till 73 miljarder kronor, varav strategiska beslut svarar för merparten (93 procent före kostnader). Fondens genomsnittliga avkastning uppgick till 3,9 procent per år.

Sedan oktober 2009 tillämpar Första AP-fonden en ny förvaltningsmodell. Syftet är att skapa en mer robust portfölj över tid, som bättre kan hantera svängningarna på kapitalmarknaderna genom ökat fokus på medelfristiga beslut (den strategiska inriktningen anpassas till förväntad utveckling inom 1–5 år). I förra årets utvärdering konstaterade regeringen att resultatet inom den nya modellen behöver utvärderas fortlöpande för att tillvarata gjorda erfarenheter.

Första AP-fonden har under 2011 utvecklat metoder för att utvärdera resultatet. Dessa metoder beskrivs i årsredovisningen. Metoderna baseras på utvärderingen av fondens resultat på olika nivåer och över olika tidshorisonter. Fondens totala avkastning kommer fr.o.m. 2012 att utvärderas långsiktigt (5–10 år) mot (i) styrelsens mål om en nominell avkastning på 5,5 procent per år över fem år, (ii) uppräkningen av inkomstindex, (iii) en statisk portfölj fördelad på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper samt (iv) resultatet för jämförbara kapitalförvaltare. Därutöver sker utvärdering av resultatet av förvaltningen inom det mandat styrelsen delegerat till vd, genom att analysera fondens totala avkastning i relation till möjliga placeringsalternativ. Slutligen utvärderas förvaltningen enligt fondens investeringsprocess, inklusive den operativa förvaltningen. För 2011 presenterar Första AP-fonden resultatet av förvaltningens resultat i förhållande till portföljen vid ingången av året. Av den framgår att strategiska beslut om fördelning mellan tillgångsslag, valutaexponering och ränterisk har bidragit positivt till resultatet medan den operativa förvaltningen (avsnitt 4.2.2) och beslut om fördelning inom tillgångsslagen har bidragit negativt. Det kvarstår att bedöma resultatet av utvärderingsmetoden.

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2011 Övrigt

2 Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Första AP-fonden ; 100% = SEK miljarder Räntebärande tillgångar

Differens

Procentenheter 100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 213 20011–11 2010–11

Övrigt (TAA etc.) 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0

5 5 8 9 +0,4 +0,1 exkl kassa Alt. tillgångar4 +6 +1

Räntor3 39 41 40 38 40 39 37

43 42 34

41 +3 +7

Aktier i tillväxt- 6 5 5 marknader 5 5 6 8 10

5 6

9 +3 -2 Utländska

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Not: Tillgångsallokeringen avser fondförmögenhetsfördelning 1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat fastigheter och PE KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey.

Första AP-fonden har under 2011 genomfört betydande förändringar i fondens portfölj (figur 4.5). Andelen aktier har sammantaget minskat med nio procentenheter och andelen räntebärande tillgångar ökat med sju procentenheter. Fondens investeringar i alternativa tillgångar har ökat till nio procent av fondkapitalet, vilket framför allt avser fastigheter. Ambitionen från fondens sida är att öka andelen alternativa tillgångar till 20 procent av fondkapitalet på sikt.

Över perioden sedan starten är andelen svenska aktier oförändrad, medan andelen utländska aktier har minskat kraftigt (-13 procentenheter), till förmån för investeringar i alternativa tillgångar, aktier på tillväxtmarknader och räntebärande värdepapper.

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 216,6 miljarder kronor vid utgången av 2011, det högsta av Första–Fjärde AP-fonderna vid den tidpunkten. Fondens totala avkastning fr.o.m. juli 2001 t.o.m. 2011 uppgick till 75 miljarder kronor, varav strategiska beslut svarar för mer än hela resultatet (101 procent före kostnader). Fondens genomsnittliga avkastning uppgick till 4,1 procent per år.

Andra AP-fonden fattar inte medelfristiga beslut som särskiljs från de långsiktiga. En förväntad avvikelse från långsiktiga avkastningsantaganden på medellång sikt omhändertas i den långsiktiga portföljen.

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2011 Övrigt

% av totala tillgångar Andra AP-fonden2; 100% = SEK miljarder Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

Aktier

Differens

Procentenheter

20011–11 2010–11

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 Övrigt (TAA etc.) 4 0 4 0 3 0 1 4 0 5 0 0 2 2 2 2 +2 0

3 5 Alt. tillgångar 10 10 11 12

+9 +1 Räntor 35 36 36 36 37 35

39

35 34 33 0 +2

35 Aktier i tillväxt- 0 marknader 1 2 3 4

5

5 4

6 5

Utländska aktier 9 +9 +4 (exkl. tillväxt- 40 39 39 36 marknader) 34 34

31 28

33 29

28 -13 0

Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 16 18 20

14 -7 -6

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 Avser 1 juli 2001 2 Den strategiska allokeringen den 31 december varje år KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey.

Våren 2011 genomförde Andra AP-fonden sin hittills största förändring i portföljen genom att minska andelen svenska aktier (-6 procentenheter) och öka andelen aktier på tillväxtmarknader (fyra procentenheter), räntebärande värdepapper (två procentenheter) och alternativa tillgångar (en procentenhet). Inom räntebärande värdepapper minskade andelen svenska och utländska obligationer till förmån för statsobligationer på tillväxtmarknader. Fonden har också ambition om att öka andelen alternativa tillgångar. Under 2011 ökade fondens åtaganden för investeringar i reala tillgångar såsom skog, jordbruk och europeiska fastigheter. Sedan starten 2001 har andelen utländska och svenska aktier minskat i fondens portfölj (-13 respektive -7 procentenheter) till förmån för aktier på tillväxtmarknader (+9 procentenheter) och alternativa tillgångar (+9 procentenheter).

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 214,1 miljarder kronor vid utgången av 2011. Fondens totala avkastning fr.o.m. juli 2001 t.o.m.

2011 har bidragit med 73 miljarder kronor, varav strategiska beslut svarar för merparten (96 procent före kostnader). Fondens genomsnittliga avkastning uppgick till 3,9 procent per år. Tredje AP-fonden tillämpar sedan 2010 en ny förvaltningsmodell. Modellen syftar till att öka sannolikheten att fonden ska uppnå styrelsens mål om en real avkastning på minst 4 procent per år långsiktigt genom en mer dynamisk och flexibel förvaltning av fondkapitalet. I modellen utgår fonden från riskklasser, såsom aktie-, inflations- och ränterisk, i stället för tillgångsslag. Tredje AP-fonden särskiljer inte beslut på medellång

och lång sikt. Baserat på rådande prognos om utvecklingen fastställer styrelsen ett riskmandat (tillåten risknivå inom varje riskklass) till vd, inom vilket förvaltningen får ske. I förra årets utvärdering konstaterade regeringen att resultatet inom den nya modellen behöver utvärderas fortlöpande för att tillvarata gjorda erfarenheter. Anledningen är att det i modellen inte finns någon naturlig jämförelsenorm mer än fondens överordnade mål.

Tredje AP-fonden har under 2011 utvecklat metoder för att utvärdera resultatet. Dessa metoder beskrivs i årsredovisningen. Metoderna baseras på utvärderingen av fondens resultat på olika nivåer och över olika tidshorisonter. Utvärderingen ska ske mot (i) fondens långsiktiga mål om fyra procents real avkastning per år över olika tidsperioder, (ii) en långsiktigt statisk portfölj, (iii) en grupp av pensionsfonder med liknande uppdrag samt (iv) självutvärdering av allokeringsbeslut. De två första ska ske på lång sikt medan de två sistnämnda ska ske på kortare sikt. Utvärderingsmodellen ska tas i bruk under 2012 och är avsedd att användas för internt bruk i styrelsens arbete med att utveckla fondens strategi.

Regeringen framhåller vikten av att resultatet av utvärderingen offentliggörs. Eftersom fonden förvaltar allmänhetens pensionskapital bör resultatet av förvaltningen tydligt redovisas (se även avsnitt 4.5).

Därtill uppstår en fråga om fondens utvärdering av resultatet för 2011 inom de mandat styrelsen gett vd. Den nya modellen för utvärdering ska tas i bruk fr.o.m. 2012, men det bör inte hindra att styrelsen utvärderar förvaltningen inom givna ramar.

Figur 4.7 Tredje AP-fondens portfölj 2001–2011 (procent respektive mdkr)

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–20112

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens

Procent-

100% = 133 121 143 160 192 212 225 181 207 221 214 enheter

20011–11 207 221 214 = 100%

3

Utländska aktier 34 40 39 38 41 (exkl. tillväxt- 39 ~-5 marknader) 36 30 ~29 ~29 55 55 54 Aktier

33

Svenska 18 17 aktier 16 16 15 13 13 ~15 ~13 ~ -5

10 10

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010620116 20093 2010 2011

1 1 juli 2001 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering 5 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010. Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer. För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 den uppdelade 6 Tillgångsallokeringen för 2010-2011 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey.

Av figur 4.7 framgår Tredje AP-fondens fondkapital fördelat på tillgångsslag. Sedan fondens nya förvaltningsmodell infördes 2010, som

baseras på riskklasser, är fördelningen indikativ. Under 2011 minskade fonden andelen ränterisk, som innehåller räntebärande tillgångar utgivna eller garanterade av stater eller överstatliga organ, med fyra procentenheter till förmån för investeringar i riskklassen inflation, som består av realränteobligationer, fastigheter, skog, jordbruksfastigheter och infrastruktur. Som konstateras ovan har exponeringen inom riskklasser varierat i relativt hög grad under året. Tredje AP-fonden har inte gjort några nya investeringsåtaganden i onoterade tillgångar sedan 2009. Vid utgången av 2011 översteg andelen den lagstadgade gränsen på högst fem procent av fondkapitalet. En förklaring är nedgången på aktiemarknaderna under 2011, vilket innebär att andelen onoterade tillgångar, allt annat lika, ökar. Enligt lag ska överskjutande andel avvecklas så snart det med hänsyn till marknadsförhållande är lämpligt, dock senast när det kan göras utan förlust för fonden. Det gäller även fondens innehav i Arise Windpower (avsnitt 3.1.3). Det kan noteras att lämpliga marknadsförhållanden inte utesluter ett eventuellt rationellt beslut att avveckla innehavet med förlust.

Sedan starten 2001 har andelen alternativa tillgångar ökat (13 procentenheter) på bekostnad av framför allt räntebärande värdepapper (-9 procentenheter) men även aktier (-4 procentenheter). Inom aktier har andelen svenska och utländska aktier minskat och aktier i tillväxtmarknader ökat successivt sedan 2006.

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 210,0 miljarder kronor vid utgången av 2011. Fondens totala avkastning fr.o.m. 1 juli 2001 t.o.m. 2011 uppgick till 68 miljarder kronor, varav strategiska beslut svarar för mer än hela resultatet (103 procent före kostnader). Fondens genomsnittliga avkastning uppgick till 3,7 procent per år.

Under 2011 har fondens styrelse beslutat att inrätta ett särskilt riskmandat till vd för strategiska beslut på medellång sikt. Resultatet ska utvärderas mot den långsiktiga portfölj som styrelsen fastställer (den s.k. normalportföljen, se avsnitt 3.1.4). Målet är att generera en avkastning över normalportföljen på i genomsnitt 0,5 procent per år mätt över en fyraårsperiod. Vad gäller utvärdering av dynamisk allokering kan konstateras att det i detta fall finns en koppling mellan mål, mandat och uppföljning.

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2011 Övrigt

2 Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden ; 100% = SEK miljarder

Räntebärande tillgångar

Aktier

Differens

Procentenheter

100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 20011–11 2010–11 Övrigt 3 1 0 2 2 1 0 2 0 2 2 0 0 4 0 3 0 4 0 4

0 0 3 2 0 0 2 1 1 13 1 -1 0 Fastigheter 2 2 +2 +1 Alt. till- +2 +1 gångar exkl. 34 37 34 36 35 35 37 35 fastig- 36 34

37 heter +3 +3 Räntor 0 0 0 0

0 0 3 5

Aktier i 2 6 tillväxt- 5 +5 -1 marknader Utländska 38 42 aktier exkl. 40 41 42 40

38 38 37 35 -5 -3 tillväxt- 33 marknader

Svenska 24 aktier 19 20 19 20 20 19 18 18 19 18 -7 -1

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey.

Som framgår av figur 4.8 minskade andelen aktier under 2011 (-5 procentenheter), medan andelen räntebärande tillgångar i portföljen ökade (tre procentenheter). Även andelen onoterade tillgångar och fastigheter ökade under året. Sedan starten 2001 har andelen aktier minskat (-6 procentenheter), med störst minskning inom svenska aktier och en omfördelning mellan utländska aktier och aktier på tillväxtmarknader. Andelen alternativa tillgångar inklusive fastigheter har ökat med fyra procentenheter och andelen räntebärande tillgångar med tre procentenheter.

4.2.2¶Operativ förvaltning

Regeringens bedömning: Resultatet av den aktiva förvaltningen är fortfarande otillfredsställande i tre av Första–Fjärde AP-fonderna mätt över en femårsperiod. Andra AP-fonden redovisar ett negativt resultat före kostnader. Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar positiva resultat före kostnader, men inte tillräckligt för att kompensera för risker och kostnader förenade med verksamheten. Första AP-fonden är den enda fond som redovisar ett resultat som med säkerhet överstiger kostnaderna över perioden. Det är dock alltjämt oklart om marginalen är tillräcklig med hänsyn tagen till riskerna i verksamheten. I likhet med tidigare år ser regeringen positivt på att fonderna har ökat fokus på styrelsens beslut om långsiktig allokering av fondkapitalet (strategiska beslut) jämfört med kortsiktig aktiv förvaltning. Detta är en, givet resultaten, rimlig omorientering som enligt regeringens mening kan drivas längre. Fortfarande förefaller omfattningen av den aktiva

förvaltningen i åtminstone tre av fonderna inte stå i proportion till de hittills svaga resultaten för sådan förvaltning.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Var och en av Första–Fjärde AP-fonderna har redovisat positiva resultat av aktiv förvaltning under de två senaste åren. Under den senaste femårsperioden, som ligger till grund för regeringens utvärdering, är emellertid resultaten i tre av fyra fonder fortfarande otillfredsställande. Tredje AP-fonden redovisar ett svagt positivt resultat före kostnader medan Andra och Fjärde AP-fonderna redovisar resultat som inte täcker kostnaderna. Första AP-fonden är ensam om att redovisa ett positivt resultat som med säkerhet överstiger kostnaderna, men resultatet bedöms alltjämt inte vara tillräckligt med hänsyn till riskerna i verksamheten och det förvaltade kapitalets storlek.

Under de senare åren har en förskjutning i tyngdpunkt från aktiv förvaltning till strategiska beslut ägt rum, vilket är positivt. Trots fokus på total avkastning bör resultaten av, och riskerna i, fondernas operativa förvaltning presenteras och utvärderas särskilt, i den utsträckning aktiva beslut om förvaltning baserat på marknadsförväntan förekommer.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar jämförelser mellan fonderna. 2011 genererade Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader, medan Andra AP-fonden genererade negativ avkastning. Under den senaste femårsperioden har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna genererat en positiv ackumulerad aktiv avkastning före kostnader, medan Andra AP-fonden har genererat en negativ ackumulerad aktiv avkastning.

Skälen för regeringens bedömning: Tre av fyra fonder uppvisar 2011 positiva resultat av aktiv förvaltning, dvs. ambitionen om att uppnå högre avkastning än snittet på marknaden (index). Resultaten är dock genomgående sämre än föregående år.

Som regeringen konstaterat tidigare år har det skett en förskjutning i fonderna mot fokus på strategiska beslut, både långsiktiga och medelfristiga beslut. En konsekvens är att den aktiva förvaltningen förändrats i riktning mot färre transaktioner (dvs. lägre kostnader), lägre risk och mer långsiktiga innehav. I ljuset av resultatet för fondernas operativa förvaltning, empiri kring svårigheten att över tid överträffa marknaden, i synnerhet med beaktande av kostnaderna för verksamheten, och att strategiska beslut står för merparten av fondernas långsiktiga resultat ser regeringen positivt på ett ökat fokus på strategiska beslut.

Under den senaste femårsperioden (2007–2011) har resultatet av aktiv förvaltning före kostnader lämnat ett positivt bidrag i tre av fyra fonder (tabell 4.4). Utvärderingen baseras på relativ avkastning, dvs. över- och underavkastning i förhållande till jämförelseindex. Första AP-fonden uppvisar ett operativt resultat under den senaste femårsperioden på i genomsnitt 0,23 procent per år, vilket är bättre än Tredje AP-fondens aktiva avkastning på i genomsnitt 0,20 procent per år. För Fjärde APfonden är resultat nu marginellt positivt (0,07 procent per år) och i Andra AP-fonden marginellt negativt (-0,07 procent per år).

Till följd av att Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med aktiv förvaltning på olika sätt är resultaten inte fullt ut jämförbara. Detta framgår bl.a. av att Första AP-fonden över femårsperioden 2007–2011 genererat ett resultat på 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarar i genomsnitt 0,23 procent per år, medan Tredje AP-fonden, som uppnått en avkastning på i genomsnitt 0,20 procent per år, har genererat 0,5 miljarder kronor. Inom fonderna har också förändringar skett så resultaten inte är direkt jämförbara över tid.

Tabell 4.4 Första–Fjärde AP-fondernas operativa resultat 2011 och 2007–2011 (mdkr respektive procent per år)

Not. Resultat före kostnader. Operativt resultat definieras olika mellan fonderna. Första AP-fonden har genomfört förändringar i beräkningen 2009, 2010 och 2011, Andra AP-fonden 2009, Tredje AP-fonden 2010 och Fjärde AP-fonden 2008. Källa: McKinsey.

Resultatet över den senaste femårsperioden av fondernas aktiva förvaltning bedöms inte vara tillfredsställande. I Tredje och Fjärde AP-fonderna, som uppvisar svagt positiva resultat före kostnader, har fondernas totala kostnader under motsvarande period uppgått till 1,4 respektive 1,0 miljarder kronor. Det operativa resultatet före kostnader motsvarar således mindre än hälften av fondens kostnader över perioden. Det är svårt att analysera kostnaderna hänförliga till nämnda verksamhet men eftersom förvaltningen också är förenad med risker bedöms inte resultatet kompensera för kostnaderna och riskerna. Första AP-fondens resultat före kostnader överstiger fondens totala kostnader över perioden (1,5 miljarder kronor). Resultatet bör dock utvärderas i relation till risken i verksamheten, vilket det saknas fullständig information om (se nedan).

Som framgår av avsnitt 4.2.1 är det de strategiska besluten i fonderna (dvs. styrelsens övergripande beslut om allokering av fondkapitalet mellan olika tillgångar och marknader) som varit avgörande för fondernas långsiktiga resultat. Detta är delvis en naturlig följd av att strategiska beslut om investeringar i tillgångar som har en positiv avkastning sedan starten vid halvårsskiftet 2001 tillgodoräknas de strategiska resultaten, medan resultatet från aktiv förvaltning utgår från marknadens genomsnittliga avkastning och därför kan avvika i både positiv och negativ riktning.

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera resultatet av den operativa förvaltningen är genom att analysera det operativa resultatet i förhållande till risken. Det kan till exempel göras med hjälp av informationskvoten som anger detta förhållande (faktaruta 4.1). Risken uttrycks i aktiv risk, som visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Informationskvoten mäter således överavkastning per enhet risk. Resultatet (tabell 4.5) är inte heller här direkt jämförbara mellan fonderna

om informationskvot under det senaste året respektive två åren.

Tabell 4.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas operativa förvaltning 2007–2011

2011 2010 2009 2008 2007 2007–2011

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna. Källa: McKinsey.

Som framgår av tabell 4.5 är resultatet för de två fonder som redovisar riskjusterat resultat mätt med informationskvoten detsamma under den senaste femårsperioden. Resultatet kan betecknas som svagt (nära noll i statistisk mening, med beaktande av årliga variationer). En observation är att resultatet, förutom under 2007, varit relativt bra de år aktiemarknaderna uppvisat en god utveckling (2009 och 2010) men sämre i en nedåtgående aktiemarknad (2008 och 2011). Första–Fjärde AP-fondernas fokus på att skapa portföljer som är mer robusta och bättre hanterar perioder av oro på marknaderna bör även beakta erfarenheter från att bedriva aktiv förvaltning under olika marknadsscenarier.

Regeringen konstaterade i föregående års utvärdering att förändringar i förvaltningsmodeller inte bör hindra att resultaten av, och riskerna i, fondernas operativa förvaltning presenteras och utvärderas särskilt, i den utsträckning aktiva beslut om förvaltning baserat på marknadsförväntan förekommer. Här har förbättring skett då samtliga fonder i årsredovisning redovisar resultatet av den operativa förvaltningen. Däremot är det svårt att jämföra resultaten mellan fonderna och att utvärdera resultaten i relation till risk, särskilt när förvaltningen sker genom s.k. renodlade kapitallösa mandat, eftersom traditionella riskmått inte kommer till användning. I likhet med vad som konstaterades förra året bör resultatet, oavsett förvaltningsstrategi, relateras till den totala risken inom förvaltningen, i syfte att kunna förstå och utvärdera verksamheten. Risken kan anges i termer av de faktiska svängningarna i resultatet under året, t.ex. resultatet vid utgången av varje månad eller som standardavvikelse i daglig eller veckovis avkastning. I kapitallösa mandat ges förvaltare en risklimit, dessa maximala förlustnivåer skulle kunna utgöra riskmått som resultatet kan relateras till. Som konstaterades under föregående avsnitt (4.2.1) är det positivt om fonderna utvecklar jämförbara nyckeltal avseende avkastning och risk.

4.3¶Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens totala avkastning når inte upp till fondens hittillsvarande mål, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Det finns en stor variation i resultaten inom olika delar av fondens investeringsverksamhet. Investeringar i framför allt mogna bolag

har bidragit positivt till fondens resultat, medan investeringar i bolag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) uppvisat genomgående svagt resultat, i synnerhet 2011 då portföljen kraftigt nedvärderats. Sjätte AP-fonden har beaktat dessa erfarenheter inom ramen för det genomgripande förändringsarbete fonden inlett under 2011. Arbetet innefattar fondens strategi, mål och organisation. Förändringarna är en välkommen renodling av verksamheten. Utvecklingen bedöms vara i pensionssystemets intresse, även om arbete kvarstår t.ex. med att operationalisera fondens nya mål och strategi.

Fondens nya mål, som motsvarar avkastningen på den nordiska aktiemarknaden plus ett påslag på 2,5 procent, bör kunna ligga till grund för extern utvärdering av fondens resultat, vilket regeringen bedömer som positivt.

Nedskrivningar av bedömda marknadsvärden är ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet. Omfattningen av de nedskrivningar som har ägt rum under 2011 är dock anmärkningsvärd. Regeringen kommer att följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kan vara möjlig från ett år till ett annat, utan direkt samband med den övergripande ekonomiska eller marknadsmässiga utvecklingen.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP-fondens totala avkastning sedan 2003 överstiger fondens mål med knapp marginal. Avkastningen för investeringsverksamheten överstiger fondens mål med något större marginal under samma period främst med stöd av placeringar i mogna bolag och under senare tid även börsnoterade småbolag. Det är dock inte klarlagt om marginalerna kan anses vara tillräckliga. Regeringen har tidigare år understrukit behovet av ett mål som lämpar sig för utvärdering, såväl av externa parter som av fonden själv. Behovet kvarstår, bl.a. med stöd av branschpraxis.

Det finns därutöver frågor om huruvida fondens uppdrag är ändamålsenligt utformat, bl.a. genom att fonden är stängd och inte har några in- och utflöden av kapital. Regeringen anser att Sjätte AP-fonden bör inkluderas i en översyn av AP-fondernas regelverk, inte minst mot bakgrund av att fondens regler i huvudsak har varit oförändrade sedan 1996.

McKinsey: Avkastningen på fondens totala kapital uppgår till 3,9 procent per år sedan starten 1997 och 5,3 procent per år sedan 2003, den period som fonden använder för utvärdering då merparten av fondkapitalet hade investerats i kärnverksamheten och nuvarande mål införts. Avkastningen överstiger under båda perioderna inkomstindex men når inte upp till fondens mål för perioden 2003–2011 på 6,7 procent per år. Det når inte heller upp till fondens nya mål som för perioden skulle ha uppgått till 13,0 procent per år.

Fondens investeringsverksamhet har inte heller nått det mål fonden här har fastställt, sedan 2003 har avkastningen uppgått till 7,0 procent per år (målet 8,2 procent per år). Avkastningen är i hög grad driven av investeringar i mogna bolag, medan expansionsbolag haft en avkastning på -16,0 procent per år.

I april 2011 fick Sjätte AP-fonden en ny vd och i maj tre, av fem, nya styrelseledamöter inklusive ordförande och vice ordförande.

Tillsammans har styrelsen och vd genomfört flera viktiga förändringar i strategi och organisation:  ny tolkning av fondens uppdrag – långsiktigt hög avkastning och

tillfredsställande riskspridning genom placeringar på

riskkapitalmarknaden (således har tolkningen att fonden genom sina

investeringar ska bidra till utvecklingen i svenskt näringsliv tagits

bort),  nedskrivning av fondens investeringar i expansionsbolag med cirka

två miljarder kronor,  ny investeringsstrategi med fokus på långsiktiga investeringar i

onoterade bolag genom dels direktinvesteringar i mogna bolag i

Sverige, dels investeringar i nordiska fonder som investerar i bolag i

både tidig och mogen fas,  ny renodlad organisation som fr.o.m. 2012 består av

Företagsinvesteringar och Fondinvesteringar,  ett nytt långsiktigt mål införs fr.o.m. 2012. Målet motsvarar nordiskt

aktieindex (SHB Nordix All-Share Portfolio Index) plus 2,5 procent.

Det nya målet är högre än det tidigare som utgått från reporäntan

plus 4,5 procent.

Den nya inriktningen bedöms syfta till att investeringsstrategin ska bli mer fokuserad och det nya målet bedöms vara mer lämpligt. För 2012 är det viktigt att fonden preciserar och börjar implementera den nya strategin framgångsrikt.

En fråga för fondens utveckling framåt är vilken strategi för direkta företagsinvesteringar Sjätte AP-fonden bör ha för att säkerställa att fonden är maximalt konkurrenskraftig, mot bakgrund av att det råder hög konkurrens inom direktinvesteringar i mogna svenska bolag. En annan fråga är hur fonden bör operationalisera sitt nya mål när det införs 2012. Vid implementering av målet bedöms det viktigt att precisera hur fonden ska arbeta med mål och uppföljning av olika typer av investeringar, för att beakta olika riskprofil (t.ex. mellan direktinvesteringar och fondinvesteringar och mogen kontra tidig fas) och att det tar tid innan den nya strategin genomsyrar hela portföljen.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden avviker från andra riskkapitalaktörer på flera sätt. Fonden är sluten, dvs. det sker inte några in- och utbetalningar från pensionssystemet, varför Sjätte AP-fonden måste förvalta erforderlig likviditetsreserv. Därtill finansierar fonden sina investeringar med eget kapital och utnyttjar inte belåning i den egna balansräkningen, med undantag för kortfristiga likviditetsbehov. Sjätte AP-fonden är också i huvudsak begränsad till den svenska marknaden. Fondens uppdrag har därmed konsekvenser för fondens totala avkastning och dess variation över tid, dvs. risk. Sjätte AP-fondens regelverk är i stort oförändrat sedan 1996. Mot denna bakgrund har Sjätte AP-fonden inkluderats i den pågående översynen av buffertfondernas regelverk.

Sjätte AP-fonden har hittills utvärderat sitt resultat för dels perioden sedan starten 1997, dels sedan investeringsverksamheten 2003 utgjorde en huvudsaklig andel av fondens portfölj och ett absolut mål för fonden infördes. Före 2003 hade fonden ett mål att överträffa börsindex. Sjätte

AP-fonden bedömer att fonden har arbetat under jämförbara förutsättningar fr.o.m. 2003 men att även den längre perioden sedan fondens start 1997 kan användas för utvärdering av verksamheten.

Sjätte AP-fondens totala avkastning uppgick till i genomsnitt 5,3 procent per år under perioden 2003–2011, vilket betyder att fonden inte uppnådde styrelsens mål på 6,7 procent per år (tabell 4.6). Detta är en betydande försämring jämfört med föregående då fondens långsiktiga avkastning (2003–2010) uppgick till 7,0 procent per år. Den huvudsakliga förklaringen är den nedvärdering av fondens portfölj på två miljarder kronor som den nya styrelsen genomförde under 2011 i kombination med negativ avkastning på fondens noterade tillgångar. Fondens resultat uppgick till -1,4 miljarder kronor 2011, vilket motsvarar en avkastning på -6,9 procent.

Fondens avkastning 2003–2011 överstiger alltjämt uppräkningen av inkomstindex under perioden (3,3 procent per år). Det mål som införs i fonden fr.o.m. 2012 skulle under motsvarande period ha motsvarat 13,0 procent per år. McKinsey jämför därtill med noterade aktier i svenska medelstora respektive små bolag som under motsvarande period hade en avkastning på i genomsnitt 9,9 respektive 14,4 procent per år. Fondens avkastning sedan starten 1997 har i genomsnitt uppgått till 3,9 procent per år, vilket inte når upp till målet för fonden såsom det beräknats i efterhand, men överträffar inkomstindex.

Tabell 4.6 Sjätte AP-fondens totala avkastning (procent per år)

1997–2011 2003–2011

Not. Fondens mål anges enligt den metod, för att fastställa målet, som fonden har tillämpat sedan 2003 t.o.m. 2011. Källa: McKinsey.

Sjätte AP-fondens portfölj består till övervägande andel av onoterade aktier (faktaruta 4.2). Enligt branschpraxis beräknas avkastningen för onoterade aktier som en genomsnittlig avkastning sedan tidpunkten för den första investeringen, med hänsyn tagen till vid var tid investerade belopp. Avkastningen för fondens investeringsverksamhet, beräknad enligt denna metod, uppgick sedan 2003 till 7,0 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket är lägre än fondens mål på 8,2 procent per år (figur 4.9). Från starten 1997 uppgår avkastningen till 5,6 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket överstiger fondens totala avkastning men understiger målet för verksamheten, som det kan beräknas i efterhand, med 3,5 procentenheter per år.

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Sjätte AP-fonden

Interna avkastningsmål1 IRR (efter externa kostnader); Procent

% av totala tillgångar Investeringsverksamheten Noterade småbolag2 investeringsverksamheten 2011

100% = SEK 18,5 miljarder 1997–2011 2003–2011 1997–2011 2006–2011

Noterade småbolag 5,6 7,0 n/a 10,5

Expan- 11

sions-

bolag 16

9,1 8,2 n/a 6,9

73 Mogna bolag3 Expansionsbolag4

Mogna 1997–2011 2003–2011 1997–2011 2003–2011

bolag

16,2 16,5 -16,1 -16,0

Kombination av direktinvesteringar och fondinvesteringar i varje marknadssegment

8,4 7,7 10,4 9,9

1 Avkastningsmål: Riskfri ränta + Sektorbeta * Marknadens riskpremie + faspåslag. År 2009 ändrades definitionen på avkastningsmål till att inte innehålla någon

överavkastning; 2 Noterade småbolag adderades till Sjätte AP-fondens investeringsportfölj vid utgången 2005 (avser noterade småbolagsfonder); 3 Bolag en årlig omsättning på SEK >200 miljoner (samt positivt kassaflöde vid gränsfall); 4 Bolag med en omsättning på SEK <200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey.

Som framgår av figur 4.9 skiljer sig resultatet kraftigt åt mellan fondens olika investeringar. Det långsiktiga resultatet förklaras i hög grad av den höga avkastningen i fondens investeringar i mogna bolag som, sedan nedvärderingen av fondens expansionsbolag, svarar för drygt två tredjedelar av fondens portfölj. Avkastningen i mogna bolag har både under perioden 2003–2011 och från fondens start överträffat målet med betydande marginal. Avkastningen i mogna bolag har också varit högre än fondens nya mål fr.o.m. 2012. Även avkastningen i fondens noterade småbolag, som introducerades i portföljen vid utgången av 2005, har överträffat fondens mål, men med en försämring jämfört med föregående år.

Till följd av fondens nedskrivning av innehaven i bolag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fondens resultat inom detta segment ytterligare försämrats under 2011. Föregående år uppgick avkastningen i expansionsbolagen från starten 1997 till i genomsnitt -8,6 procent per år, vilket i år försämrats ytterligare till -16,1 procent per år. Fondens erfarenhet av dessa investeringar beaktas i fondens nya strategi genom att Sjätte AP-fonden inom direktinvesteringar ska fokusera på mogna bolag (se avsnitt 3.2 angående fondens nya strategi). Det bör noteras att utvecklingen inom detta segment varit genomgående svag i Europa.

Regeringen har tidigare ifrågasatt Sjätte AP-fondens mål som grund för utvärdering av fondens resultat. I förra årets utvärdering noterades att fondens mål avviker från branschpraxis. Under 2011 har fonden genomfört ett genomgripande förändringsarbete inklusive utvecklat en ny strategi, baserat på fondens erfarenheter inom olika segment, och fastställt nytt mål för verksamheten. Därtill har organisationen renodlats till affärsområdena Företags- respektive Fondinvesteringar. McKinsey

noterar att det kvarstår för fonden att implementera den nya strategin och målet för fonden, vilket innefattar hur fonden ska arbeta med mål och utvärdering av investeringar med olika riskprofil.

Sjätte AP-fondens nya mål är en anpassning till branschpraxis med justering för fondens behov av likviditetsplanering och bör därmed kunna ligga grund för extern utvärdering av fondens resultat. Det nya målet är väsentligt högre än det hittillsvarande målet och bekräftar därmed regeringens tidigare bedömning att det inte har utgjort lämplig norm för extern utvärdering av fondens resultat.

Nedskrivningar av bedömda marknadsvärden är ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet. Omfattningen av de nedskrivningar som ägt rum under 2011 av fondens innehav i expansionsbolag på motsvarande två miljarder kronor är dock anmärkningsvärd. De innehav som nedvärderats hänförs till två olika portföljer. Dels fondens direktinvesteringar i expansionsbolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 3,9 miljarder kronor, dels fondens investeringar i s.k. life science-bolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 1,7 miljarder kronor. Under 2011 uppgick nedvärderingarna i de två portföljerna till 1,3 respektive 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 33 respektive 41 procent av värdet på portföljerna vid utgången av 2010. Besluten är fattade av Sjätte AP-fondens styrelse och de största nedvärderingarna på grund av ändrad tillämpning av värderingsprincipen eller ändrad strategi för innehaven (beslut att inte tillföra nytt kapital). Regeringen finner för sin del ett behov av ytterligare uppföljning, med beaktande av nedskrivningarnas omfattning från ett år till ett annat.

Faktaruta 4.2 Värdering av onoterade aktier

Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av Sjätte AP-fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Generellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det priset. Sedan 2011 framgår att Sjätte AP-fonden även beaktar transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering genomförs en mer detaljerad analys och nedvärdering genomförs om försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras värderingen för händelser mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta (Sjätte AP-fonden använder sin riskpremiemodell inklusive ett påslag för att fastställa diskonteringsräntan). Detta är den vanligaste värderingsmetoden i Sjätte AP-fonden. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförelser inom en viss bransch (s.k.

industriella benchmarks). De två sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

För investeringar i bolag som befinner sig i en tidig fas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker i så fall till anskaffningskostnad med justering för bolagets utveckling. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum.

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 4.1).

4.4¶Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

4.4.1¶Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Sedan starten 2000 överträffar avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet, vilket är positivt.

Den period som Sjunde AP-fondens nya förvalsalternativ AP7 Såfa har varit i bruk är alltför kort för att utgöra grund för bedömning av resultatet. Dock kan konstateras att utvecklingen under perioden bekräftar behovet av tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det arbete som fonden har inlett på detta område välkomnas.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan starten 2000 överträffar Sjunde AP-fondens förvalsalternativ den genomsnittligt valda fonden i premiepensionssystemet (PPM-index), vilket är positivt. Däremot har varken Premiesparfonden eller Premievalsfonden uppnått styrelsens mål för de tre senaste femårsperioderna, vilket inte är tillfredsställande.

Förvaltningen av premiepensionskapital för dem som inte har gjort ett aktivt val medför ett särskilt ansvar, också vad gäller information. Sjunde AP-fonden bör säkerställa för pensionsspararen tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå.

McKinsey: Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ haft en avkastning som överstiger PPM-index med 0,5 procentenheter per år. Sjunde AP-fondens nya förvalsalternativ AP7 Såfa har sedan starten den 24 maj 2010 haft en avkastning på 1,4 procent per år, jämfört med snittet för de privata fonderna (PPM-index) på -1,4 procent per år.

Under 2011 har Sjunde AP-fonden fastställt en ny kommunikationsstrategi med ökat fokus på information till spararna, framför allt avseende förvalsalternativet. Fondens förvalsalternativ har genererat högre avkastning än PPM-index och haft lägre kostnader än den genomsnittliga fonden i premiepensionssystemet. Samtidigt bedöms fondens produkter vara relativt svåra att förstå för en pensionssparare och bara 16 000 pensionssparare har hittills aktivt valt någon av Sjunde APfondens produkter. En fråga är om fonden ytterligare kan utveckla kommunikationen kring sina produkter. Det kan vara att tydliggöra hur

de är utformade, t.ex. kring AP7 Såfas uppbyggnad och riskprofil jämfört med andra fonder i premiepensionssystemet, i syfte säkerställa god transparens och förståelse bland pensionsspararna.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden förvaltar fonder i premiepensionssystemet. Vid utgången av 2011 förvaltade Sjunde AP-fonden 26,7 procent av det totala premiepensionskapitalet, varav 25,0 procent i AP7 Aktiefond och 1,7 procent i AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fonden erbjuder sex olika produkter. Det är de två fonderna AP7 Aktiefonden och AP7 Räntefond samt fyra olika kombinationer av dessa i produkterna AP7 Såfa, AP7 Offensiv, AP7 Balanserad och AP7 Försiktig (för närmare information om dessa se avsnitt 3.3). Målen för förvalsalternativet AP7 Såfa och de två fonderna är att Såfa ska uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna inom premiepensionssystemet, medan de två fonderna vardera ska överträffa sina jämförelseindex. Därutöver finns mål om aktiv avkastning i AP7 Aktiefond. Således utvärderas Sjunde AP-fondens strategiska beslut avseende AP7 Såfa, medan resultatet av de enskilda fonderna utvärderas inom ramen för den operativ förvaltning (nästa avsnitt).

I och med förändringarna av premiepensionssystemet 2010 och inrättandet av det nya förvalsalternativet kan AP7 Såfa endast utvärderas under perioden sedan starten den 24 maj 2010. Sjunde AP-fondens styrelse har inte fastställt för vilken period målet för AP7 Såfa ska utvärderas, men regeringen har som utgångspunkt att strategiska beslut bör utvärderas över en period på tio år.

Sedan starten den 24 maj 2010 t.o.m. 2011 har AP7 Såfa haft en genomsnittlig avkastning på 1,4 procent per år. Under motsvarande period har den genomsnittliga avkastningen bland de privata fonderna i premiepensionssystemet (PPM-index) haft en avkastning på -1,4 procent per år. Under 2011 var resultatet för AP7 Såfa -10,5 procent, vilket var marginellt sämre än genomsnittet för de privata fonderna vid -10,4 procent.

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (Premiesparfonden och AP7 Såfa fr.o.m. den 24 maj 2010) har sedan starten november 2000 haft en genomsnittlig avkastning på 0,11 procent per år, vilket kan jämföras med de privata fonderna som haft en genomsnittlig avkastning på -0,40 procent per år. Förvalsalternativet överträffar därmed den genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna med 0,5 procentenheter per år. Målet för det tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var att fonden över rullande femårsperiod skulle överträffa genomsnittet av alla fonder som kan väljas aktivt i premiepensionssystemet (PPM-index) och att det skulle ske till lägre risk (vilket följde av tidigare begränsning i lag). Premiesparfonden var inte valbar i premiepensionssystemet, vilket AP7 Såfa är. Över hela perioden sedan starten i slutet av 2000 har Sjunde AP-fonden med de olika förvalsalternativen sammantaget nått målet om att överträffa den genomsnittliga avkastningen i övriga fonder i premiepensionssystemet.

Utformningen av förvalsalternativet AP7 Såfa och AP7 Aktiefond, som utgör hela exponeringen till dess att premiepensionsspararen har nått 55 år, baseras på utgångspunkten från Sjunde AP-fonden att det är rationellt för en premiepensionssparare att ta hög finansiell risk, i syfte 60

tillvarata förväntade riskpremier över tid, och att sprida riskerna utanför Sverige. Det motiveras med att premiepensionen är liten del av den allmänna pensionen som följer pris-, löne- och sysselsättningsutvecklingen i den svenska ekonomin. Av det skälet är AP7 Aktiefond en global aktiefond och innehåller en hävstång som ökar aktierisken i normalfallet till 150 procent. Styrelsens strategi för förvalsalternativet är således att intill dess att premiepensionssparare uppnår 55 år, genom betydande grad av belåning, ta hög aktierisk med en global spridning.

Regeringen konstaterade i förra årets utvärdering att det, med beaktande av de sammantagna riskerna i inkomstpensionssystemet och att premiepensionsspararnas övriga tillgångar i allt väsentligt är begränsade till Sverige, finns rationella argument för fondens strategi i förhållande till kollektivet av icke-väljare. Samtidigt konstaterade regeringen att en annan bedömning kan vara relevant för den enskilde spararen, givet dennes finansiella tillgångar och humankapital samt vilken risk spararen är beredd att ta.

Perioden sedan det nya förvalsalternativet sjösattes ger en god illustration av fondens tänkta och förväntade egenskaper. Under 2010, när den globala aktiemarknaden i genomsnitt uppvisade en positiv avkastning (5,7 procent inklusive valutakursförändring) översteg avkastningen i AP7 Såfa den genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna. Från och med den 24 maj t.o.m. utgången av året uppgick avkastningen i AP7 Såfa till 13,3 procent och i de privata fonderna i genomsnitt 10,1 procent. Under 2011 däremot, när den globala aktiemarknaden i genomsnitt uppvisade en negativ avkastning (-2,9 procent inklusive valutakursförändring) uppvisade AP7 Såfa en, om än marginellt, lägre avkastning än genomsnittet av privata fonder, -10,5 procent i förhållande till -10,4 procent. Den globala spridningen i AP7 Såfas aktieexponering, vilken syftar till att diversifiera riskerna, dämpade nedgången i förhållande till de privata fonderna. De privata fonderna har sammantaget en aktieandel på 78 procent av det totala premiepensionskapitalet, varav 26 procent i svenska aktier. Den svenska aktiemarknaden uppvisade under 2011 en avkastning på -13,1 procent (SBX).

Regeringen bedömde i förra årets utvärdering att Sjunde AP-fonden bör säkerställa tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Regeringen menade att informationsbehovet inte kan isoleras till tidpunkter med påfrestningar av systemet, såsom perioder när den globala aktiemarknaden har en negativ utveckling och förvalsalternativet genom sin hävstång har en än sämre utveckling. Informationsbehovet finns oaktat marknadssituation och regeringen menade att mycket talar för att informationen bör tillhandahållas innan påfrestningar gör sig påminda. Utvecklingen på aktiemarknaderna efter halvårsskiftet 2011 var exempel på en sådan period och bekräftar behovet av information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Både för den enskilde spararen och förtroendet för premiepensionssystemet är det viktigt att det finns en bild av den förväntade utvecklingen och riskerna. Det utgör i sin tur en god grund för kommunikationen kring resultatet i perioder med negativ/svag utveckling på aktiemarknaderna.

Sjunde AP-fonden har under 2011 fastställt en ny kommunikationsstrategi. Fonden har också ökat resurserna för arbetet genom att anställa en informationschef. Det är positivt att frågan får ökad uppmärksamhet i fonden, även om resultatet låter vänta på sig. I arbetet bör Sjunde AP-fonden, som konstaterades förra året, tillse att det finns tillräcklig information tillgänglig om fondens olika placeringsalternativ avseende strategi och risknivå. Målet bör vara att den sparare som söker informationen lätt ska kunna finna den och förstå vad placeringsalternativet innebär i termer av risk och förväntad avkastning.

4.4.2¶Operativ förvaltning

Regeringens bedömning: Sedan Sjunde AP-fondens nya fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, infördes i maj 2010 är den aktiva förvaltningen negativ redan före kostnader. Perioden är emellertid för kort för att kunna läggas till grund för slutsatser, men det är positivt att fonden tillvaratar gjorda erfarenheter.

Sjunde AP-fonden har genomfört en utvärdering av sin renodlade aktiva förvaltning. Resultatet i den förvaltningen bedöms inte vara tillfredsställande med beaktande av riskerna i verksamheten. Fonden redovisar utvärderingen, vilket är positivt eftersom det bidrar till den öppenhet som bör prägla AP-fondernas verksamhet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Trots en fortsatt återhämtning under 2010 är både Premiesparfondens och Premievalsfondens aktiva avkastning under femårsperioden 2006–2010 otillfredsställande.

Sjunde AP-fonden har sedan några år renodlat sin aktiva förvaltning men det är ännu för tidigt att utvärdera resultatet.

Verksamheten bedrivs i begränsad omfattning, vilket inte hindrar att den aktiva förvaltningen även fortsättningsvis granskas kritiskt. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna är det viktigt att resultaten och riskerna redovisas tydligt.

McKinsey: Den aktiva avkastningen i AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick under 2011 till -1,23 respektive -1,65 procentenheter. Sedan starten i maj 2010 uppgår resultatet till -0,57 respektive -0,84 procentenheter per år. De två främsta källorna till resultatet i aktiefonden 2011 var fondens dynamiska hävstång och den renodlade aktiva förvaltningen, vilka bidrog med -1 028 respektive 276 miljoner kronor, vilket är lägre än fondens mål för den aktiva förvaltningen. Målet för den renodlade aktiva förvaltningen är 300 miljoner kronor per år och för den dynamiska hävstången är målet 500 miljoner kronor per år över en femårsperiod.

Sjunde AP-fonden har under senare år förändrat sin modell för aktiv förvaltning genom absolutavkastande mandat och en dynamisk hävstång. Den tidigare modellen med traditionell aktiv förvaltning uppvisade negativt resultat åtta år av tio under perioden 2001–2010 och sedan den nya modellen infördes har fonden, genom den dynamiska hävstången, fortsatt att uppvisa negativt resultat. En fråga är mot denna bakgrund är om Sjunde AP-fonden har förutsättningar att framåt generera 62

tillfredsställande aktiv avkastning med den nya modellen och i vilken utsträckning och i vilken form den aktiva förvaltningen bör bedrivas.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens styrelse har fastställt målet att AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond ska överträffa sina respektive jämförelseindex. Under den begränsade perioden sedan de nya fonderna startade den 24 maj 2010, som inte kan läggas till grund för bedömning, har resultatet inte uppnåtts (tabell 4.7).

Tabell 4.7 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader i förhållande till jämförelseindex fr.o.m. 24 maj 2010 t.o.m. 2011 (procent per år)

2011 24 maj – 31 dec 2010 24 maj 2010–2011 AP7 Aktiefond -1,23 0,08 -0,57 AP7 Räntefond -1,65 -0,04 -0,84 Not. Avser avkastning före kostnader enligt ”stängningskursmodellen” (se avsnitt 4.3). Källa: McKinsey.

Det negativa resultatet i AP7 Räntefond under 2011 förklaras av enskilda positioner som Sjunde AP-fonden har stängt. Enligt fonden förvaltas räntefonden nu passivt.

I AP7 Aktiefond har styrelsen fastställt två mål för den aktiva förvaltningen. Det ena målet är att den aktiva förvaltningen ska generera ett absolut bidrag till fondens resultat på 300 miljoner kronor per år. Under 2011 var resultatet 276 miljoner kronor, vilket innebär att målet underskreds. Det andra målet är att fonden över rullande femårsperioder ska generera 500 miljoner kronor per år genom att anpassa aktieexponeringen i portföljen till marknadens utveckling, fondens s.k. dynamiska hävstång. Denna anpassning sker genom avsteg från riktmärket om en aktieexponering på 150 procent, t.o.m. 2011 inom intervallet 100 till 170 procent. Under 2011 uppgick resultatet i den dynamiska hävstången till -1 028 miljoner kronor. Sedan starten den 24 maj 2010 är resultatet -754 miljoner kronor, vilket motsvarar -377 miljoner kronor per år. Den dynamiska hävstången har under 2011 varierat mellan noll och 15 procentenheter från riktmärket på 150 procent. Det sammantagna operativa resultatet i aktiefonden (-752 miljoner kronor) motsvarade 0,7 procent av genomsnittligt fondkapital under 2011.

I likhet med vad som konstaterades förra året bör resultatet i fondens aktiva förvaltning relateras till den totala risken med förvaltningen, i syfte att kunna förstå och utvärdera verksamheten. I de renodlade mandaten torde ett sådant sätt vara att relatera till den maximala förlustrisk fonden bär. Risken kan också anges i termer av de faktiska svängningarna i resultatet under året, t.ex. resultatet vid utgången av varje månad eller som standardavvikelse i daglig eller veckovis avkastning.

Under 2011 har styrelsen beslutat att begränsa utrymmet inom den dynamiska hävstången. Från och med 2012 uppgår mandatet för vd för den dynamiska hävstången till 140–160 procent (dvs. +/- 10 procentenheter från riktmärket 150 procent).

Det är positivt att fonden tillvaratar hittillsvarande erfarenhet, även om perioden är kort. Sannolikt har risken förknippad med den dynamiska hävstången blivit kännbar under 2011, i samband med en hög

aktieexponering när marknaden utvecklades negativt. Detta vittnar om behovet att relatera mål och mandat till risktolerans.

Sjunde AP-fonden har genomfört en utvärdering av fondens renodlade aktiva förvaltning. Utvärderingen finns tillgänglig på fondens hemsida. Det är i sig positivt att verksamheten utvärderas och läggs till grund för beslut om fortsatt förvaltning. Här bör också noteras att det är särskilt positivt att fonden tillgängliggör resultaten (se avsnitt 4.5).

I fondens egen utvärdering presenteras resultatet efter förvaltningskostnader. Studien visar att den ackumulerade vinsten motsvarar 16 procent av de uppsatta målen för förvaltningen under perioden. Resultatet täcker således fondens kostnader för verksamheten, men som konstaterats ovan (och i avsnitt 4.2.2) bör resultatet också ställas i relation till den risk fonden tagit. I utvärderingen presenteras variationen i resultatet (risken) över tid och slutsatsen att risken varit betydande i relation till den genomsnittliga avkastningen. Erfarenheterna bör tas tillvara.

4.5¶Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. Regeringen bedömer att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde AP-fonderna med att integrera frågorna i den löpande analysen och förvaltningen. Som konstaterades av Etik- och miljöutredningen är det så etik- och miljöfrågorna bäst hanteras för att uppfylla uppdraget om hänsyn till etik och miljö i investeringarna utan att göra avkall på målet om långsiktigt hög avkastning.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor eftersom dessa har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Mot den bakgrunden har regeringen beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar både anställda i fonderna och hur fonderna agerar i rollen som ägare av börsbolag. AP-fonderna redovisar i år underlag kring ersättningar till fondens anställda och en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen välkomnar den genomgång fonderna har gjort och den ökade genomlysning av ersättningar till fondernas anställda som blir resultatet. Regeringen förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer löneläget i förhållande till regeringens riktlinjer samt öppet redovisar underlag och bedömningar.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde AP-fonderna har under 2010 fortsatt att utveckla och stärka arbetet med fondernas riktlinjer för miljö och etik. Viktiga steg har tagits när det gäller värdegrund och resurser för att säkerställa kvalitet i samarbetet inom miljö och etik.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor eftersom de har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Mot den bakgrunden har regeringen beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för

ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar både anställda i fonderna och hur fonderna agerar i rollen som ägare av börsbolag.

Styrelserna ansvarar för fondernas verksamhet. Regeringen konstaterar att det baserat på revisorernas granskning och AP-fondernas årsredovisningar saknas underlag för att granska styrelsernas övergripande bedömning av om ersättningarna till fondens anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer, bl.a. att de ska vara rimliga, väl avvägda och präglade av måttfullhet. Regeringen ser allvarligt på att det inte är möjligt att bedöma om ersättningarna uppfyller principerna i riktlinjerna. Ersättningarna förefaller höga i förhållande till andra myndigheter med kapitalförvaltande verksamhet, såsom Riksbanken, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, men ungefär i nivå med ersättningar i några stora privata pensionsförvaltare. Regeringen förutsätter att fonderna skyndsamt tillgängliggör underlag kring ersättningar till fondens anställda och en bedömning av hur de förhåller sig till principerna i riktlinjerna såvitt avser konkurrenskraft, icke löneledande och måttfullhet. Regeringen avser att noga följa upp frågan.

Regeringen konstaterar också att fonderna, i rollen som ägare av börsbolag, har agerat för ersättningsvillkor som inte är fullt förenliga med regeringens riktlinjer.

Regeringen har tidigare bedömt att AP-fonderna, i första hand Första– Fjärde AP-fonderna, har möjlighet att sänka sina förvaltningskostnader genom administrativt samarbete inom t.ex. it och administration, i enlighet med det utrymme som lämnas av lag och förarbeten. Som svar på regeringens uttalande har AP-fonderna under 2010 etablerat ett forum för samverkan i syfte att åstadkomma kostnadsbesparingar. Regeringen bedömer att resultatet hittills varit begränsat. Det är otillfredsställande att samarbetet inte har kommit längre och fonderna bör därför fortsätta arbeta aktivt för att genom samarbete sänka förvaltningskostnaderna. Regeringen kommer att noga följa det fortsatta arbetet.

Ernst & Young: AP-fondernas revisorer har haft Finansdepartementets uppdrag att granska AP-fondernas riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, vilket inkluderade en bedömning av om de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Revisorerna har utfört granskningen i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 8 (Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag) i syfte att lämna ett yttrande över huruvida fondens riktlinjer och efterlevnaden av dessa följer regeringens riktlinjer. Revisorerna har granskat fondernas organisation för och dokumentation av ersättningar för samtliga anställda. Revisorerna har vidare granskat ersättningsprinciper samt gjort stickprov på utbetalda ersättningar. Styrelsens rutiner för att bedöma och försäkra sig om att den totala ersättningen följer riktlinjerna har granskats. Med anledning av granskningen konstaterar revisorerna att fonderna i allt väsentligt följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda i fonderna som regeringen beslutat om. Revisorerna konstaterar vidare att Första och Andra AP-fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare av skäl som redovisas i årsredovisningen.

När det gäller kravet om att verka för att riktlinjerna även tillämpas i företag som ägs av AP-fonderna konstaterar revisorerna att riktlinjerna ger fondernas styrelser utrymme att göra egna bedömningar. Detta utrymme medför att fonderna vid tillämpningen av riktlinjerna kan fatta beslut som avviker från principerna om detta bedöms vara till fondens fördel. Mot denna bakgrund bedömer revisorerna att AP-fondernas ägarpolicy inte står i direkt strid med regeringens riktlinjer. I förhållande till fondernas agerande som ägare noterar revisorerna också att det i fondernas ägarpolicy och årsredovisning inte klart framgår om fonderna anser sig följa riktlinjerna och därmed verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare.

Skälen för regeringens bedömning

Fondernas riktlinjer för miljö och etik

Sedan två år tillbaka ingår fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik som ett eget område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etikoch miljöutredningens förslag (SOU 2008:107) som grund, och metoden har utvecklats på uppmaning av finansutskottet. I sin senaste behandling av regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet (t.o.m. 2010) bedömde utskottet att utvärderingen bidrar till att fondernas arbete inom detta område uppmärksammas och att arbetet löpande utvecklas (bet. 2011/12:FiU6).

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment: 1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig

utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat

aktualitet eller relevans. 2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en

årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan

har lagts fram. 3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller

händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med

utgångspunkt i den utvärdering som föreligger. 4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga

tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna

underlag till regeringens utvärdering.

I likhet med tidigare år är ett tecken att utredningen inte har förlorat i aktualitet att AP-fonderna arbetar inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:  fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas

med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i

förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och

välvilja),  den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör

utvecklas och tydliggöras, 66

 miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande

analysen och förvaltningen,  miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,  sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte

enbart börsnoterade aktier,  extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,  det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i

arbetet med miljö och etik,  AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,  principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende-

dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och  fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

Etik- och miljöutredningen konstaterade att arbetet bäst hanteras genom att integreras i fondernas löpande analys och förvaltning. Det förutsätter bl.a. en etablerad värdegrund, kompetens och tillräckliga resurser. Ett utvecklat samarbete mellan fonderna främjar också att detta sker kostnadseffektivt och med ökad styrka, i synnerhet gentemot utländska bolag. Tidigare år har regeringen följt upp fondernas arbete med att utveckla värdegrund, resurser i arbetet och samarbetet genom Etikrådet. I årets utvärdering belyser regeringen integrationen.

I Första–Fjärde AP-fonderna utvecklas metoder för att integrera etikoch miljöfrågor i den löpande analysen och förvaltningen, vilket innebär att arbetet breddas från fondernas specialister inom ägarstyrning och hållbarhetsfrågor till kapitalförvaltningen. Målet är att analys av hållbarhetsfrågor i bolag ska ingå som en naturlig del i den finansiella analysen av investeringar, i den löpande förvaltningen och i ägarstyrningen. Ett centralt moment i att integrera frågorna bedöms vara att ansvaret breddas till att även omfatta de inom fonden som har förvaltningsansvaret. Till exempel har Fjärde AP-fonden lagt ut ansvaret för att integrera etik- och miljöfrågor på respektive förvaltningsenhet. Inom den svenska aktieförvaltningen, som baseras på fundamental analys av företag, analyseras etik- och miljöfrågor, vilka tas upp i dialogen med bolagen. Fjärde AP-fonden redovisar detta arbete i fondens ägarstyrningsrapport för 2011.

Styrningen och formerna för arbetet skiljer sig åt mellan fonderna, bl.a. beroende på förvaltningsmodell och graden av intern respektive extern förvaltning. Första AP-fonden anger t.ex. behovet av kontroll över vilka företag fonden äger som ett skäl för att i högre grad bedriva förvaltningen internt. Vid extern förvaltning kan integreringen i stället ske genom uppdragens utformning och krav på rapportering från förvaltarna. Sjunde AP-fonden, som har en stor del extern förvaltning, använder sedan länge en metod med riktlinjer till förvaltarna kring företag i vilka fonden inte investerar, den s.k. svarta listan, och uppföljande diskussioner om etikoch miljöfrågor med förvaltarna.

Fonderna pekar på investeringar där etik- och miljöfrågorna spelar en central roll. Här kan nämnas Andra AP-fondens investeringar i jordbruksfastigheter. Som ett led i investeringsprocessen har fonden tillsammans med andra internationella investerare utvecklat principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruksfastigheter. Bland fonderna finns

också intresse för särskilda tematiska investeringar, såsom Andra och Tredje AP-fondernas investeringar i gröna obligationer. Första APfonden har genomfört en särskild analys av klimatförändringarnas konsekvenser. Första AP-fonden bedömer att klimatförändringarna är den hållbarhetsfråga som kommer att ha störst inverkan på fondens långsiktiga avkastning.

Arbetet att integrera frågorna förutsätter resurser, kompetensutveckling och styrning, åtgärder som Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med. Utvecklingen i fonderna bedöms mot denna bakgrund som positiv och i linje med Etik- och miljöutredningens rekommendationer. Regeringen välkomnar fortsatt arbete inom detta område.

Första–Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet. Som konstaterats tidigare år bedöms detta vara ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med frågorna. Samarbetet inom Etikrådet och med andra investerare som är minoritetsägare kan, även det, öka genomslaget. I det syftet deltar fonderna också i samarbeten med andra investerare, dels mot enskilda bolag, dels inom initiativ på olika områden. Under 2011 har Etikrådets samarbete med Sjunde AP-fonden utvecklats, inom ramen för Etikrådets förebyggande arbete med etik- och miljöfrågor i gruvsektorn, vilket regeringen ser som positivt.

Regeringen har tidigare kommenterat att samarbetet inom Etikrådet inte får avhålla fonderna från att integrera miljö och etikfrågorna i den löpande förvaltningen. Detta synsätt bekräftas av det arbete som nu pågår i fonderna.

I likhet med tidigare år vill regeringen belysa kravet på öppenhet från fondernas sida i syfte att stärka fondernas trovärdighet. Regeringen noterar att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna alltjämt arbetar aktivt med etik- och miljöfrågor i en omfattning som sannolikt inte är känd för allmänheten. Utåtriktad kommunikation, oavsett fondernas vägval, bör därför eftersträvas. Etikrådets årsrapport är ett bra exempel, liksom att fonderna inkluderar information om arbetet på hemsida, i ägarrapport och årsredovisning.

När det gäller behovet av att AP-fonderna tillhandahåller rättvisande information om sin verksamhet och sitt resultat, mot bakgrund av fondernas offentliga uppdrag och roll inom pensionssystemet, kvarstår önskemålet om i vissa fall tydligare information om fondernas resultat. Det handlar om bakomliggande orsaker till fondernas resultat, risker i verksamheten och resultatet i fondernas operativa förvaltning (avsnitt 4.2.2). Flera fonder har under 2011 utvecklat modeller för utvärdering av resultatet och regeringen ser att dessa kan ligga till grund för att stärka redovisningen av de bakomliggande orsakerna till resultatet.

Bland Etik- och miljöutredningens förslag ingick även frågor om styrelsernas arbete, process för utnämning och utvärdering av styrelsernas arbete. I regeringens dialog med styrelseordförande följs frågan om utvärdering av styrelsens arbete upp och det kan konstateras att samtliga styrelser har rutin för utvärdering av arbetet. Under de senaste åren har omsättningen av ledamöter i styrelserna, inklusive ordförande, varit relativt hög. Mot bakgrund av detta har några fonder skjutit på utvärderingen något men under 2011/2012 genomför alla fonder utom en fond en extern utvärdering av styrelsens arbete.

Bland förtroendefrämjande åtgärder har regeringen uppmärksammat förändringar i fondernas förvaltningsmodeller. Iakttagelsen baseras på att fondernas avkastning i sig är ett viktigt etiskt mål och att de förändringar som genomförts syftat till att minska risken för kraftigt negativa utfall i fondernas resultat i samband med utbredd marknadsoro. Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört förändringar i portföljerna med målet att öka riskspridningen, genom bl.a. ökat inslag av alternativa tillgångar. I olika utsträckning försöker de också anpassa risken i portföljen efter förväntad utveckling på marknaden. Sjunde AP-fonden har anpassat fondens s.k. dynamiska hävstång till fondens risktolerans. Sjätte AP-fonden har renodlat sin portfölj baserat på resultatet inom olika typer av investeringar och fastlagt en ny strategi baserat på detta. Under 2011 har Sjätte AP-fonden beslutat om såväl ny strategi, inklusive nytt mål för verksamheten, som förändringar av fondens organisation, vilket sammantaget betraktas som genomgripande förändringar för att stärka förtroendet för fondens verksamhet.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende för fondernas arbete beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna (bilaga 1). Riktlinjerna riktar sig till APfondernas styrelser som har att inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör APfonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om särskilda riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden, vilka bör vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer bör bl.a. framgå hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer. Av AP-fondernas årsredovisningar bör det framgå om riktlinjerna har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. AP-fondernas revisorer ska till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende hur de bedömer att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte. I enlighet med riktlinjerna har Finansdepartementet gett AP-fondernas revisorer ett särskilt uppdrag att granska fondernas genomförande av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor. Av revisorernas granskning framgår att revisorerna bedömer att regeringens riktlinjer i allt väsentligt följs. Revisorerna konstaterar vissa undantag som avser att två av fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare. Skälet till att uppsägningstid, enligt gällande avtal, inte har omförhandlats är att det skulle medföra högre kostnader för dessa två fonder. Regeringens riktlinjer på området syftar till att kontrollera kostnaderna vid uppsägning. Därmed utgår regeringen från

att det i förlängningen inte kommer att finnas några avtal med avvikande innehåll.

Förra året konstaterade regeringen att det saknades underlag för att granska styrelsernas övergripande bedömning av om ersättningarna till fondens anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer, bl.a. att de ska vara rimliga, väl avvägda och präglade av måttfullhet. Mot den bakgrunden har regeringen i årets utvärdering särskilt granskat att styrelsens bedömning har redovisats offentligt inklusive motiv för bedömningen. I årsredovisningarna avseende 2011 finns i flertalet fall ett uttalande från styrelsens sida om att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor följs. Sjätte AP-fonden har i sin årsredovisning också redogjort för den process och hur de tagit fram underlag för analys för att kunna göra ett ställningstagande om att fonden följer regeringens riktlinjer. Samtliga AP-fonder har därutöver presenterat information om hur de arbetar med att följa regeringens riktlinjer på sina hemsidor. Även här framgår bl.a. den process de arbetar efter beträffande underlaget för ställningstagandet om att fonden följer regeringens riktlinjer.

När det gäller detta underlag framkommer att AP-fonderna har genomfört jämförelser av ersättningarna med företag och myndigheter som har motsvarande uppdrag och att fonderna i förekommande fall har motiverat och förklarat eventuella avvikelser. AP-fonderna har således redovisat hur de arbetar med att följa riktlinjerna och, på övergripande nivå, det underlag som har legat till grund för styrelsens bedömning av ersättningarna till fondens anställda.

Regeringen bedömer att AP-fonderna nu har utvecklat en process som tar fasta på regeringens riktlinjer. Det är angeläget att arbetet fortsätter med denna inriktning i syfte säkerställa en även på detta område god genomlysning av fonden. Regeringen anser att styrelsen löpande bör analysera och resonera kring ersättningsnivån i fonden och öppet redovisa sin bedömning i enlighet med principerna i regeringens riktlinjer. Årsredovisningarna bör även fortsättningsvis innehålla information om riktlinjerna har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Styrelserna bör därutöver också löpande tillgängliggöra resultatet av de återkommande analyserna och jämförelserna av ersättningsnivåerna inom fonderna. Regeringen avser att i enlighet med riktlinjerna löpande följa hur fonderna följer riktlinjerna.

Förra året konstaterade regeringen att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte var fullständig. Flertalet fonder har i årsredovisningarna avseende 2011 specificerat informationen om ersättningar till ledande befattningshavare. I enlighet med riktlinjerna redovisas, med ett undantag, ersättningarna per ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska även tillämpas i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare. Fonderna reviderade därför sina egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009. Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes. Första–Fjärde APfonderna redogör i årsredovisningarna hur de arbetar med ersättningssystemen och här anges bl.a. att dessa ska vara rimliga, transparenta, möjliga att förklara och att de utvärderas. Flera av fonderna

(Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna för 2010/2011) lämnar också separata ägarrapporter.

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bilaga 1

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:  utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,  utse revisorer,  fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och  årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. Bilaga 1

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med 73

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska Bilaga 1 förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Bilaga 1

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

Den utbildning av styrelseledamöter i statliga myndigheter som finns att tillgå har hittills inte anpassats till de särskilda behov som gäller för AP-fondernas ledamöter. Det har fått den olyckliga konsekvensen att sådan introduktion och utbildning från huvudmannens sida hittills helt har saknats. Det är dock möjligt att efter viss anpassning åstadkomma en lämplig introduktion av nya ledamöter i AP-fondernas styrelser från huvudmannens sida. Det är därutöver angeläget att nya ledamöter får en introduktion av fonderna, mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs där.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och

utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Bilaga 1

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att

fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens

granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. 76

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande Bilaga 1 betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

AP-fonderna Bilaga 1

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. APfondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

– hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, Bilaga 1

– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

Bilaga 1 AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Första AP-fonden

Bilaga 2

Året i korthet

• Årets resultat uppgick till –4 223 mkr • Exponeringen mot aktier minskade från strax

(20 523). Året präglades av fortsatt makro- över 60 procent till strax under 50. Investerin-

ekonomisk osäkerhet och oro på de finansi- garna inom alternativa investeringar ökade till

ella marknaderna drygt 9 procent. Första och Andra AP-fonden

bildade under 2011 ett gemensamt fastighets- • Avkastningen uppgick till –1,7 procent (10,3) bolag, Cityhold, som investerar i kontorsfas-

före kostnader och –1,9 procent (10,2) efter tigheter i europeiska storstäder. kostnader. Fondens förvaltningskostnader var 0,12 procent av förvaltat kapital. • Under året har ansträngningarna att göra

fondens portfölj mer robust varit framgångs- • Fondkapitalet minskade med 5 463 mkr till rika. Aktiviteterna har minskat fondens risk.

213 318 mkr. Under året betalade fonden ut

1 240 mkr (4 041) för att täcka underskottet i

pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag 2011, procent¹

Aktier Nordamerika

Aktier Europa

Aktier Stillahavsregionen ex. Japan

Aktier Sverige

Aktier utvecklingsländer

Räntebärande

Alternativa investeringar

–20% –15% –10% –5% 0% 5% 10%

Flerårsöversikt i sammandrag

Exponering, 31 dec., %

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Resultaträkning 2011

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 4 404 3 098 Ver Erhållna utdelningar 3 415 2 809 ksamhetsberättelse Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 –17 809 15 409 Nettoresultat, onoterade aktier

Rörelsens kostnader

och

noter

Balansräkning 2011

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31 Fondstyrning

Tillgångar

Skulder

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 har godkänts av styrelsen Ver

ksamhetsberättelse

den 15 februari 2012. Resultaträkning och balansräkning fastställs av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Förv Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med till- altningsberättelse lämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper an passas successivt till den internationella

Räkenskaper redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2011 inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats: och • Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj kurs utan på marknadsnote- noter

ring enligt valt index (oftast genomsnittskurs). • Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finan-

siella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet. Fondstyrning • Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

Affärsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Aktier i dotterbolag/intressebolag Ver

ksamhetsberättelse Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår Förv således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för altningsberättelse fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, Six, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i Räkenskaper index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar och

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplatt- noter form, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till

Fondstyrning bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan Ver

ksamhetsberättelse kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen Förv i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löpti- altningsberättelse den och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper består av värdepapper och kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över Räkenskaper erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas

och även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

noter

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Fondstyrning

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Noter

Belopp i mkr där inget annat anges

Not 1 – Räntenetto Ver

ksamhetsberättelse

Mkr 2011 2010

Ränteintäkter

Förv

Räntekostnader

noter

Not 3 − Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Not 4 − Provisionskostnader

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 32 mkr (31 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december 6 5 1 6 5 1

Förv

Löner och Pensions- Varav Sociala

Ledningsgrupp exkl. vd

Fondstyrning

Löner och Pensions- Varav Sociala

Ledningsgrupp exkl. vd

Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

forts. Not 5 – Personal

Anställningsvillkor Ver

ksamhetsberättelse Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Under 2011 har både styrelseordförande, vice ordförande samt tre övriga styrelseledamöter bytts ut. I fondstyrningsrapporten på sid 63, 64 och 66 redovisas denna förändring samt arvode och närvaro per styrelseledamot.

Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning av ersättningsutskottet. Övriga anställda har individuella anställningsavtal. Uppsägningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida, är för vd 18 månader och för ledningsgruppen och övriga anställda mellan 3 och 12 månader. Inga avtal om förtida pension eller avgångsvederlag finns. Övriga förmåner är beskatt- Förv ningsbara och uppgår till mindre värden. altningsberättelse

Rörliga ersättningar

Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget system för rörlig ersättning.

Pensioner och liknande förmåner

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del Räkenskaper som gäller allmän pensionsrätt reduceras pensionspreminen till 11,5 procent. Utöver vd har ytterligare en person i ledningsgruppen samt ytterligare en anställd premiebestämd pension. Övriga personer följer gällande pensionsavtal inom bank (BAO) med förmånsbestämd pension.

och All personal har möjlighet att löneväxla bruttolön mot pensionpremie. Pensionspremien uppräknas då med 5 procent, vilket motsvarar skillnaden i fondens kostnad för löneskatt och sociala noter avgifter.

Fondstyrning

Not 6 − Övriga förvaltningskostnader

I angivet belopp för Köpta tjänster ingår ersättning till revisorer enligt nedanstående fördelning:

Ernst & Young

KPMG

Övriga uppdrag2) –271 –

PWC

Övriga uppdrag3) –206 –

Summa –2 331 –1 806

1) Rådgivning bolagsstruktur fastighets och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar. 2) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU. 3) Rådgivning fastighetsinvestering.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Not 7 − Aktier och andelar, noterade Ver

ksamhetsberättelse

2011-12-31 2010-12-31 Verkligt värde Verkligt värde

10 768

Räkenskaper

Fem största utländska aktieinnehaven

Fondstyrning

3 481

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav per 2011-12-31 finns på www.ap1.se

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Not 8 − Aktier och andelar, onoterade Ver

ksamhetsberättelse

Anskaff. värde,

utländska aktier och andelar:

altningsberättelse

onoterade aktier och andelar: 11 352

Not 9 − Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2011-12-31 2010-12-31 Verkligt värde Verkligt värde

Fördelning på emittenttyp

Övriga svenska företag

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer 20 975 19 337 Övriga obligationer 64 880 50 403 Statsskuldsväxlar – – Certifikat – – Övriga instrument 9 708 9 353

Totalt 95 563 79 093

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Derivatinstrument med negativa verkliga värden

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån. Värdet av utställda säljoptioner uppgår till -157 mkr. Ingen av dessa omfattar leveranskrav.

Not 11 − Övriga tillgångar

Not 12 − Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 13 − Övriga skulder

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Nettobetalningar mot pensionssystemet:

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Ver

ksamhetsberättelse I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden IFRS och till förändringar i IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2011 inriktats mot informationskrav enligt IFRS7. Syftet med IFRS7 är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan

Förv olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balans-

altningsberättelse räkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av

Räkenskaper varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: • Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva markna- och

der för identiska tillgångar och skulder. noter • Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns note-

rade priser på inaktiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser. • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall Fondstyrning

kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Finansiella tillgångar, utgående värden, 2011-12-31 Ver

ksamhetsberättelse

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde i resultaträkningen, mkr1) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara

något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt altningsberättelse

instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. 2) För standardiserade derivat är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas

nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Finansiella tillgångar, ingående balans, 2010-12-31

Finansiella tillgångar värderade till

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara

något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt

instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. Jämfört med

föregående års årsredovisning ingår i år även upplupna räntor i tabellen, rad Obligationer och andra räntebärande Fondstyrning

tillgångar. 2) För standardiserade derivat är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas

nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor.

Redovisning av förändringar inom nivå 3 under året

Under 2011 har värdet av fondens innehav av värdepapper i nivå 3 förändrats med 2 398 mkr. Detta beror på att fonden köpt sådana värdepapper för 1 300 mkr, sålt för 395 mkr. Dessutom har kvarvarande värdepapper haft en värdeförändring på 1 493 mkr.

Redovisning av förändrade klassificeringar under året

Inga värdepapper i fondens portfölj har omklassificerats under 2011.

Riskprofiler

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkastningen (volatilitet), Value at Risk, Expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på Ver

ksamhetsberättelse noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden med få undantag inte i obligationer med sämre rating än BBB.

Förv

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk altningsberättelse

Marknadsrisken presenteras här som medelfristig prognostiserad volatilitet och en känslighetsanalys för tillgångarna. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2011 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen fångas eventuella extremutfall och antaganden om normalfördelning behöver inte göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för två riskperspektiv, Räkenskaper ett medelsiktigt och ett kortare. I den medelsiktiga simuleringen används en sjuårig datahistorik och risken presenteras för ett års värdeförändring. Simuleringen över risken i det kortare riskperspektivet utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden

och enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som noter fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Value at Risk-måttet visar därmed också det resultat som fonden kan understiga med 5 procents sannolikhet. Måttet Expected shortfall visar

Fondstyrning den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt med prognostiserad medelfristig volatilitet har sjunkit jämfört med föregående år vilket i huvudsak beror på en sänkt aktieexponering. Den prognosticerade volatiliteten uppgick till 9,8 procent för fondens totala portfölj per den sista december. Vid början av året uppgick motsvarande risk till 11,7 procent. Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Känslighetsanalys: marknadsrisk 2011-12-31

Volatilitet Value at Risk (95%) Expected shortfall (5%)

årstakt, % årstakt, mkr en dag, mkr årstakt, mkr en dag, mkr

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Redovisning av förfallostruktur Ver

ksamhetsberättelse Förfallostrukturen för räntebärande tillgångar presenteras i tabellen nedan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

Förfallostruktur 2011-12-31

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden Räkenskaper använder ratinginstituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB och inga innehav med sämre rating. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk. och

noter

Kreditrisk 2011-12-31

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Styrelsens försäkran

Ver

ksamhetsberättelse

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- Förv stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade altningsberättelse redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 15 februari 2012 Räkenskaper

och

Urban Karlström Annika Sundén

noter

Ordförande Vice ordförande

Fondstyrning

Göran Arrius Ulf Axelson Anders Knape

Christina Lindenius Tor Marthin Per Nordberg Ola Pettersson

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Revisionsberättelse

Ver

ksamhetsberättelse

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538

Förv

Rapport om årsredovisningen altningsberättelse

Vi har reviderat årsredovisningen för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2011. Fondens års redovisning återfinns på sidorna 27 till 62 i detta dokument.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll

Räkenskaper som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

och Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio-

noter nen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Fondstyrning

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Sid 1 (2)

Bilaga 2

Första AP-fondens årsredovisning 2011

Ver

ksamhetsberättelse

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat styrelsens och verkställande direktörens för- Förv valtning i övrigt. altningsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och invente- Räkenskaper ringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens

och inventering samt ett urval av underlagen för denna.

noter

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om all-

Fondstyrning männa pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 15 februari 2012

Anna Peyron Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Sid 2 (2)

Andra AP-fonden

Bilaga 3

4 Andra AP-fondens årsredovisning 2011

2011 i sammandrag

2011 präglades av stor oro på de obligationer på tillväxtmarknader. Fon- totala portfölj, exklusive alternativa finan siella marknaderna. Bland annat dens resultat uppgick till -4,6 mdkr. investeringar och kostnader, upp -

gick Stockholmsbörsen ner med

Fondens avkastning relativt jämförelse- gick till -0,3 (0,8) procent, varav

13,5 procent.* För helåret uppgick fon-

dens avkastning på den totala portföljen index uppgick till -0,3 procent, exklusive -0,16 procent var hänförligt till impletill -1,9 procent, vilket var mindre än ned- alternativa in vesteringar och kostnader. menteringseffekter. gången på de stora aktie marknaderna. • Avkastningen för alternativa investe-

• Andra AP-fondens fondkapital uppgick ringar uppgick till 8,4 (15,0) procent. Andra AP-fondens långsiktiga strategi till 216,6 (222,5) mdkr den 31 december • Räntebärande tillgångar avkastade och det fortsatta arbetet med att diver- 2011 och belastades av ett nettoutflöde till 6,8 (0,5) procent. sifiera portföljen har skapat god risk- pensionssystemet på -1,2 (-4,0) mdkr. spridning och har motverkat den nega- • Årets resultat uppgick till -4,6 (22,3) mdkr. Händelser efter rapportperioden tiva utvecklingen. Under våren genom - • Fondens avkastning på den totala port- Cityhold Property, fastighetsbolaget som förde fonden den hittills största för- följen uppgick till -1,9 (11,2) procent, ex- Andra AP-fonden äger tillsammans med ändringen i den strategiska portföljen klusive provisionskostnader och rörelsens Första AP-fonden, genomförde i januari genom att göra en omfattande om- kostnader. Inklusive dessa kostnader av- 2012 sitt första förvärv då bolaget köpte allokering från räntebärande tillgångar kastade portföljen -2,1 (11,0) procent. kontorsfastigheten One Kingdom Street, och svenska aktier till aktier och stats- • Den relativa avkastningen för fondens intill Paddington Station i centrala London. * SIX RX

kostnader och rörelsens kostnader, %

Relativ avkastning på noterade tillgångar, exkl. alternativa investeringar, provisionskostnader och -0,3 0,8 0,7 -1,8 -0,4 0,2 0,2 -0,6 -0,5 -0,4 1,7 rörelsens kostnader, %

50

150 25

Andra AP-fondens avkastning, exkl. kostnader Andra AP-fondens avkastningsmål n Aktier

n Räntebärande tillgångar

n Alternativa investeringar

Bilaga 3

40 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Januari-december 2011 Januari-december 2010

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 41

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2011-12-31 2010-12-31

TillgÅNgAR Aktier och andelar

FONDKAPiTAl OCH SKUlDER

Skulder

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 16 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter 1 802 1 710 Åtaganden 7 911 7 028

Bilaga 3

42 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer Affärsdagsredovisning verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt 857209-0606, är en av buffertfonderna Transaktioner i värdepapper och derivat- samma metoder som tillämpas för onoteinom det svenska pensionssystemet instrument på penning- och obligations- rade aktier och andelar. Krav på att upprätta med säte i Göteborg. Årsredovisning för marknaden, aktiemarknaden och valuta- koncernredovisning föreligger inte. räkenskapsåret 2011 har godkänts av marknaden redovisas i balansräkningen styrelsen den 9 februari 2012. Resultat- per affärsdagen, det vill säga vid den tid- Värdering av finansiella instrument och balansräkning ska fastställas punkt då de väsentliga rättigheterna och Fondens samtliga placeringar värderas till av regeringen. därmed riskerna övergår mellan parterna. verkligt värde, varvid såväl realiserade som

Fordran på eller skulden till motparten orealiserade värdeförändringar redovisas i Enligt lagen (2000:192) om allmänna mellan affärsdag och likviddag redovisas resultaträkningen. I raderna Nettoresultat pensionsfonder ska årsredovisningen under övriga tillgångar respektive övriga per tillgångsslag ingår således såväl realiupprättas med tillämpning av god re- skulder. Övriga transaktioner, framför serade som orealiserade resultat. I de fall dovisningssed, varvid de tillgångar som allt transaktioner avseende onoterade hänvisning nedan sker till vald indexlevefondmedlen placerats i ska upptas till aktier, redovisas i balansräkningen per rantör, se sidan 17 i årsredovisningen för marknadsvärdet. Med denna utgångs- likviddagen, vilket överensstämmer med information kring aktuella index. Nedan punkt har Första till Fjärde AP-fonderna marknadspraxis. beskrivs hur verkligt värde fastställs för utarbetat gemensamma redovisnings- fondens olika placeringar. och värderingsprinciper vilka har till- Nettoredovisning lämpats och sammanfattas nedan. Redo- Nettoredovisning tillämpas för fondlik- Noterade aktier och andelar visnings- och värderingsprinciperna är vider, repor och derivatinstrument i de fall För aktier och andelar som är upptagna oförändrade mot föregående år. det finns en sakrättslig rätt till kvittning till handel vid en reglerad marknad

Fondernas redovisnings- och värde- av tillgångar och skulder och om avsikten eller handelsplattform, bestäms verkligt ringsprinciper anpassas successivt till är att avveckla dem samtidigt. värde utifrån balansdagens officiella den internationella redovisningsstandar- marknadsnotering enligt fondens valda den, IFRS. Eftersom IFRS är under om- Omräkning av utländsk valuta indexleveran tör, oftast genomsnittskurs. fattande omarbetning, har anpassningen Transaktioner i utländsk valuta omräknas Innehav som inte ingår i index värderas under 2011 inriktats mot informations- till svenska kronor med den valutakurs till noterade priser observerbara i en krav enligt IFRS 7. En fullständig anpass- som gäller på transaktionsdagen. På aktiv marknad. Erlagda courtagekostning till IFRS skulle inte väsentligt på- balans dagen räknas tillgångar och skulder nader resultatförs under Nettoresultat, verka redovisat resultat och kapital. Mot i utländsk valuta om till svenska kronor noterade aktier. nu gällande IFRS har följande större enligt balansdagens valutakurser. skillnader identifierats: Värdeförändringar på tillgångar och Onoterade aktier och andelar

Fonderna värderar inte finansiella in- skulder i utländsk valuta uppdelas i en För aktier och andelar som inte är uppstrument baserat på köp-/säljkurs utan del som är hänförlig till värdeförändring- tagna till handel vid en reglerad marknad på marknadsnotering enligt valt index en av tillgången eller skulden i lokal eller handelsplattform, bestäms verkligt (oftast genomsnittskurs). valuta och en del som är orsakad av valu- värde baserat på värdering erhållen från

Transaktionskostnader, såsom courta- takursförändringen. Valutakursresultat motparten eller annan extern part. Värdege, redovisas som en del i anskaffnings- som uppstår vid förändring av valutakurs ringen uppdateras då ny värdering erhålvärdet för finansiella instrument, som re- redovisas i resultaträkningen på raden lits och justeras för eventuella kassaflöden dovisas till verkligt värde via resultatet. Nettoresultat, valutakursförändringar. fram till bokslutstillfället. I de fall fonden

Koncernredovisning samt kassaflödes- på goda grunder bedömer att värderingen analys upprättas inte. Aktier i dotterbolag/intressebolag är felaktig, sker en justering av erhål-

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder len värdering. Värderingen följer IPEVs upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till (International Private Equity and Venture

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 43

Capital Valuation Guidelines) principer utgörs av observerbara marknadsdata. Provisionskostnader eller likvärdiga värderingsprinciper och Derivatkontrakt med positivt verkligt Provisionskostnader redovisas i resulska i första hand vara baserat på transak- värde per balansdagen redovisas som till- taträkningen som en avdragspost under tioner med tredje part, men även andra gångar medan kontrakt med negativt rörelsens intäkter. De utgörs av direkta värderingsmetoder såsom diskonterat verkligt värde redovisas som skulder. transaktionskostnader såsom depåbankskassaflöde, substansvärdemetoden och Skillnaden mellan terminskurs och avis- arvoden och fasta arvoden till externa multipelvärdering kan användas. takurs för valutaterminer periodiseras lin- förvaltare samt fasta avgifter för noterade

järt över terminskontraktets löptid och fonder. Prestationsbaserade arvoden, som Obligationer och andra redovisas som ränta. utgår när förvaltare uppnår en avkastning räntebärande tillgångar utöver överenskommen nivå där vinstdel- För obligationer och andra räntebärande Återköpstransaktioner ning tillämpas, redovisas som avgående tillgångar bestäms verkligt värde utifrån Vid äkta återköpstransaktion, så kallad post under nettoresultat för aktuellt tillbalansdagens officiella marknadsnote- repa, redovisas såld tillgång fortsatt i gångsslag i resultaträkningen. ring (oftast köpkurs) enligt fondens valda balansräkningen och erhållen likvid redo- Förvaltararvoden för onoterade aktier indexleverantör. Innehav som inte ingår i visas som skuld. Det sålda värdepappret och andelar, för vilka återbetalning index värderas till noterade priser obser- redovisas som ställd pant inom linjen i medges före vinstdelning och där återbeverbara i en aktiv marknad. I de fall instru- balansräkningen. Skillnaden mellan likvid talning bedöms som sannolik, redovisas menten inte handlas på en aktiv marknad i avistaledet och terminsledet periodiseras som anskaffningskostnad och kommer och tillförlitliga marknadspriser inte finns över löptiden och redovisas som ränta. därmed ingå i det orealiserade resultatet. att tillgå, värderas instrumentet med hjälp I övriga fall redovisas de som provisionsav allmänt vedertagna värderingsmodeller, Värdepapperslån kostnader. som innebär att kassaflöden diskonteras Utlånade värdepapper redovisas i balanstill relevant värderingskurva. räkningen till verkligt värde medan Rörelsens kostnader

Som ränteintäkt redovisas ränta beräk- erhållen ersättning för utlåningen redo- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive nad enligt effektivräntemetoden baserat visas som ränteintäkt i resultaträkningen. courtage, arvoden till externa förvaltare på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- Erhållna säkerheter för utlånade värde- och depåbanksarvoden, redovisas under lupna anskaffningsvärdet är det diskon- papper består av värdepapper och kon- rörelsens kostnader. Investeringar i interade nuvärdet av framtida betalningar, tanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt ventarier samt egenutvecklad och förvärdär diskonteringsräntan utgörs av den att förfoga över erhållen kontantsäkerhet vad programvara kostnadsförs i normaleffektiva räntan vid anskaffningstidpunk- redovisas denna i balansräkningen som fallet löpande. ten. Detta innebär att förvärvade över- en tillgång och en motsvarande skuld. I och undervärden periodiseras under övriga fall redovisas den erhållna säker- Skatter återstående löptid eller till nästa ränte- heten inte i balansräkningen utan anges Andra AP-fonden är befriad från all injusteringstillfälle och ingår i redovisad separat under rubriken ”Ställda panter, komstskatt vid placeringar i Sverige. ränteintäkt. ansvarsförbindelser och åtaganden”. Skatt på utdelningar och kupongs-

Under denna rubrik redovisas även katter som påförs i vissa länder, netto- Derivatinstrument värdet av utlånade värdepapper samt redovisas i resultaträkningen under res- För derivatinstrument bestäms verkligt säkerheter för dessa. pektive intäktsslag. värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på Poster som redovisas direkt en aktiv marknad och tillförlitliga mark- mot fondkapitalet nadspriser inte finns att tillgå, värderas In- och utbetalningar som har skett mot instrumentet med hjälp av allmänt ved- pensionssystemet redovisas direkt mot ertagna värderingsmodeller, där indata fondkapitalet.

Bilaga 3

44 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

Noter till resultat- och balansräkningarna

NOT 1 Räntenetto Belopp i mnkr Januari-december 2011 Januari-december 2010

Ränteintäkter

Räntekostnader

NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

* Orealiserade värdeförändringar inkluderar under 2011 återbetald management fee om 146 mnkr.

NOT 4 Provisionskostnader, netto

i Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestationsbaserade kostnader har under året uppgått till 99 (189) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 169 (139) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 164 (134) mnkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 45

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning per 2011-12-31, mnkr

genomsnittligt Marknads- % av Extern

förvaltat värde per fond- förvaltnings- Mandat Jämförelseindex kapital 2011 2011-12-31* kapital kostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning MFS globala aktier MSCi World 5 483 5 570 Fundamentalindex förvaltning Sverige - Aktier, modellportfölj FTSE RAFi Sverige, avslutad ** ** Fundamentalindex förvaltning global - Aktier, modellportfölj FTSE RAFi global, avslutad ** **

Summa 5 483 5 570 3 30

Räntemandat Aktiv förvaltning Rogge globalt kreditmandat Barclays global Agg

Develop credit ex Japan 4 418 3 888 Pimco globalt kreditmandat Barclays global Agg

Develop credit ex Japan 3 835 3 647 Standish globalt kreditmandat Barclays global Agg

Develop credit ex Japan 4 042 4 337

Summa 12 295 11 872 5 22

gTAA-mandat Aktiv förvaltning iPM/First Quadrant 5

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat 17 778 17 442 8 57

Investeringar i noterade externa fonder

Interna förvaltningsmandat

Noterade aktier och andelar SBX, SEW, CSRX, MSCi 86 866

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor. ** Kapitalet förvaltades av den interna förvaltningsorganisationen baserat på en externt förvaltad modellportfölj med fundamentalindex.

Bilaga 3

46 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

NOT 5 Personalkostnader

* Vid utgången av 2011 hade fonden 58 tillsvidareanställda.

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader (inklusive särskild löneskatt)

Sociala kostnader

Styrelse

Arvoden till styrelsen bestäms av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kr för ordföranden, 75 000 kr för vice ordföranden och 50 000 kr till övriga ledamöter. inga arvoden för styrelsemedlemmars arbete i utskott utgår.

Vd

i vds anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänstepensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 25 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger vd rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för vd uppgår till 49 tkr.

Ledningsgrupp

lön, andra ersättningar samt pensionskostnader (inklusive särskild löneskatt) för ledningsgruppen uppgår under 2011 till totalt 14 269 (13 424) tkr. löner och ersättningar särredovisas enligt följande: Chef A 2 541 (2 316) tkr, Chef B 2 036 (1 912) tkr, Chef C 2 106 (2 001) tkr, Chef D 1 942 (1 889) tkr, Chef E 1 489 (1 466) tkr. Pensioner inklusive särskild löneskatt särredovisas enligt följande: Chef A 819 (805) tkr, Chef B 1 083 (1 100) tkr, Chef C 799 (724) tkr, Chef D 655 (676) tkr, Chef E 799 (535) tkr. Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Chef A 0 (32) tkr, Chef B 73 (70) tkr, Chef C 62 (65) tkr, Chef D 62 (63) tkr, Chef E 54 (55) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För ledande befattningshavare på Andra AP-fonden, anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande, gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats, då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 47

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2011 innefattade Andra AP-fondens incitamentsprogram alla medarbetare utom vd och övriga i fondledningen samt ansvarig för Risk. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är dels kopplat till resultatet för innevarande år, dels till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsen fastställer vds lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag Se sidan 60.

NOT 6 Övriga administrationskostnader

Arvoden till revisorerna

Revisionsuppdrag Ernst & Young 1,06 1,35 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Ernst & Young 0,28 0,25

Summa ersättning till Ernst & Young 1,34 1,60

NOT 7 Noterade aktier och andelar

Specifikation över de värdemässigt tjugo största svenska och utländska innehaven återfinns på sidorna 56-57. En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

Fem största aktieinnehaven på Omx Stockholmsbörsen respektive fem största på utländska börser

Bilaga 3

48 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

NOT 8 Onoterade aktier och andelar

Ägarandel Anskaffnings- Belopp i mnkr, 2011-12-31 Org nr Antal aktier kapital/röster, % Startår värde

Svenska aktier och andelar

Utländska aktier och andelar

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 49 NOT 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Övriga svenska emittenter

NOT 10 Derivatinstrument

2011-12-31 2010-12-31 Belopp i mnkr Nominellt belopp* Verkligt värde Nominellt belopp* Verkligt värde

derivatinstrument med positiva verkliga värden

derivatinstrument med negativa verkliga värden

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatintrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto. Se beskrivning av vilka derivatinstrument som används och vilka risker som hanteras via derivat på sidan 34.

Handel med optioner sker i liten omfattning. Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier för att uttrycka en marknadssyn. Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år, med undantag för en ränteswap som förfaller år 2031 (verkligt värde 0,5 mkr). Vid förfall sker avräkning mot underliggande derivatinstrument.

Bilaga 3

50 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

NOT 11 Övriga tillgångar

NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Belopp i mnkr 2011-12-31 2010-12-31

NOT 13 Övriga skulder

NOT 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

NOT 15 Fondkapital Belopp i mnkr 2011-12-31 2010-12-31

Ingående fondkapital 222 507 204 290

Nettobetalningar mot pensionssystemet

NOT 16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Belopp i mnkr 2011-12-31 2010-12-31

övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 1 397 (1 444) mnkr.

Åtaganden

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 51

NOT 17 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat och valutor. För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i FX-terminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2011 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer. i perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-marknadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (6 procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (4 procent av den totala portföljen) och OTC-derivat. Riskkapitalfonder värderas enligt iPEVs principer (international Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper, vilka är branschgemensamma och etablerade metodiker. Värderingen av innehaven baseras på de senaste erhållna kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid värderingen av fondens innehav per årsskiftet 2011 utnyttjades i huvudsak värderingen av riskkapitalfonderna per den 30 september 2011, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start. En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan september 2009, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. Värderingar per den 30 september 2011 är dock påverkade av börsnedgången under sensommaren, se graf på sidan 52. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvartalet 2011 visar en fortsatt stark resultatutveckling för riskkapitalfonder i fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal.

Validering av värderingar inom Private equity, mdkr

sep 09 dec 09 mar 10 jun 10 sep 10 dec 10 mar 11 jun 11 sep 11

Värdering vid rapportering från förvaltare

Värdering vid bokslutstillfälle baserat på förvaltarrapporter ett kvartal tidigare

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. Värderingar per den 30 september 2011 är dock påverkade av börsnedgången under sensommaren, men effekten bedöms inte kvarstå vid årsskiftet.

Bilaga 3

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt nedanstående hierarki.

Verkligt värde hierarki, mnkr

verkligt värde via resultaträkningen

* Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt

(exklusive priser) eller indirekt (härledda från priser). Nivå 3: indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar marknadsdata (icke observerbar indata).

Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. En förändring av värdet på dessa innehav med 10 procent skulle innebära en påverkan på det totala fondkapitalet med 1 procent.

Förändring under året inom nivå 3

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 53

NOT 18 Finansiella risker

Fondens risk mätt som Value at Risk (VaR) för Andra AP-fondens totala noterade portfölj uppgick per årsskiftet till 1 913 mnkr beräknat på 95 procents konfidensintervall över en dag. Största risken utgörs av aktierisk, men fondens noterade portfölj har en god diversifiering. VaR-måttet redovisas för noterad portfölj. Under 2012 kommer onoterade tillgångar att inkluderas i måttet för att tydliggöra risken i den totala fondportföljen. Onoterade tillgångar kommer att inkluderas genom att använda proxy (index eller liknande tillgångar) för respektive fastigheter, private equity och konvertibler.

Risk mätt som Value at Risk (VaR) för Andra AP-fondens totala noterade portfölj 2011

Value at Risk-måttet innebär att med 95 procent sannolikhet kommer Andra AP-fonden inte att förlora mer än 1,9 mdkr över en dag i absoluta termer. Kreditrisken i fondens räntebärande portfölj belyses bland annat genom fördelningen av innehav per ratingkategori. Av tabellen framgår att 79 procent av fondens räntebärande innehav har rating från AAA till A- enligt S & P (Standard & Poor’s). Övriga delar utgörs av fondens investeringar i räntefonder.

kreditkvalitet, %

AAA till AA– A+ till A– BBB+ till BBB– A1 – rating < 1år A2 – rating < 1år

Fördelning av fondens räntebärande tillgångar per ratingkategori.

likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för AP1-AP4 som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk). Under 2011 låg fondens andel på kring 35 procent. Fondens räntebärande portfölj har en duration på 4,8 år. Spridningen i duration mellan olika mandat uppgår till mellan 3,4 år och 8,4 år per den 31 december 2011.

Likviditetsrisk %

Q1 Q2 Q3 Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk 30-procentregeln

Bilaga 3

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2011

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2011 har fastställts av styrelsen.

göteborg den 9 februari 2012

Marie S. Arwidson, Ordförande Sven Björkman, Vice ordförande Anders Jansson Helén Källholm Märtha Josefsson Jeanette Hauff Ola Alfredsson lillemor Smedenvall lasse Thörn

Bilaga 3

Andra AP-fondens Årsredovisning 2011 55

Revisions berättelse för Andra AP-fonden

Org nr 857209-0606

Vi har reviderat årsredovisningen för levanta för hur fonden upprättar årsredo- Styrelsens och verkställande Andra AP-fonden för räkenskapsåret visningen för att ge en rättvisande bild i direktörens ansvar 2011. Fondens årsredovisning ingår i den syfte att utforma granskningsåtgärder Det är styrelsen och verkställande direktryckta versionen av detta dokument på som är ändamålsenliga med hänsyn till tören som har ansvaret för räkenskapssid. 19-54. omständig heterna, men inte i syfte att handlingarna samt för förvaltningen av

göra ett ut talande om effektiviteten i fondens tillgångar enligt lagen om all- Styrelsens och verkställande fondens interna kontroll. En revision männa pensionsfonder. direktörens ansvar för årsredovisningen innefattar också en utvärdering av ända- Det är styrelsen och verkställande direk- målsenligheten i de redovisningsprinciper Revisorns ansvar tören som har ansvaret för att upprätta en som har använts och av rimligheten i Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet årsredovisning som ger en rättvisande bild styrelsens och verkställande direktörens uttala oss om resultatet av vår granskning enligt lagen om allmänna pensionsfonder uppskattningar i redovisningen, liksom och inventeringen av de tillgångar som och för den interna kontroll som styrelsen en utvärdering av den övergripande pre- fonden förvaltar samt om förvaltningen i och verkställande direktören bedömer är sentationen i årsredovisningen. övrigt på grundval av vår revision. Vi har nödvändig för att upprätta en årsredovis- Vi anser att de revisionsbevis vi har in- utfört revisionen enligt god revisionssed i ning som inte innehåller väsentliga felak- hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga Sverige. tigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- som grund för våra uttalanden. Som underlag för vårt uttalande om inheter eller på fel. venteringen av tillgångarna har vi gran-

Uttalanden skat fondens inventering samt ett urval av Revisorns ansvar Enligt vår uppfattning har årsredovis- underlagen för denna. Som underlag för Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo- ningen upprättats i enlighet med Lag vårt uttalande om förvaltningen i övrigt visningen på grundval av vår revision. Vi (2000:192) om allmänna pensionsfonder har vi utöver vår revision av årsredovishar utfört revisionen enligt International (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga ningen granskat väsentliga beslut, åtgär- Standards on Auditing och god revisions- avseenden rättvisande bild av Andra der och förhållanden i fonden för att sed i Sverige. Dessa standarder kräver att AP-fondens finansiella ställning per den kunna bedöma om någon styrelseledavi följer yrkesetiska krav samt planerar 31 december 2011 och av dess finansiella mot eller verkställande direktören har och utför revisionen för att uppnå rimlig resultat för året enligt lagen om allmänna handlat i strid med lagen om allmänna säkerhet att årsredovisningen inte inne- pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen pensionsfonder. håller väsentliga felaktigheter. är förenlig med årsredovisningens övriga Vi anser att de revisionsbevis vi har in-

En revision innefattar att genom olika delar. Vi tillstyrker därför att resultaträk- hämtat är tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder inhämta revisionsbevis om ningen och balansräkningen fastställes. som grund för våra uttalanden. belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder Rapport om andra krav enligt lagar Uttalanden som ska utföras, bland annat genom att och andra författningar Revisionen har inte givit anledning till bedöma riskerna för väsentliga felaktig- Utöver vår revision av årsredovisningen anmärkning beträffande inventeringen av heter i årsredovisningen, vare sig dessa har vi även granskat inventeringen av de tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltberor på oegentligheter eller på fel. Vid tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. ningen. denna riskbedömning beaktar revisorn de Vi har också granskat styrelsens och verkdelar av den interna kontrollen som är re- ställande direktörens förvaltning i övrigt.

göteborg den 9 februari 2012

Anna Peyron Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Tredje AP-fonden

Bilaga 4

ÅRET I KORTHET

AP3 I KORTHET

Fondens uppdrag Statlig pensionsfond

AP3 är en av fem buffertfonder inom det allmänna pensions- AP3 är en statlig pensionsfond vars styrelse tillsätts av systemet. AP3 har riksdagens uppdrag att förvalta fondkapi- regeringen. Fonden har en mer självständig ställning än talet till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet vanliga myndigheter eftersom AP-fonderna endast styrs genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå. av lag och inte av direktiv från regeringen. AP-fonderna

utvärderas varje år av Finansdepartementet.

Fondens mål

Att långsiktigt skapa en real avkastning, dvs en inflations- AP3s investeringar justerad avkastning, om i snitt 4 procent per år över tid. För att nå det långsiktiga avkastningsmålet om 4 procent Att bedriva en kostnadseffektiv förvaltning. real avkastning per år i snitt investerar AP3 i en globalt

diversifierad portfölj bestående av noterade och onoterade

tillgångar. Marknadsvärdet på portföljen uppgick till

214 106 mkr per 31 december 2011.

Bidrag till totalrisken 2011, procentenheter

ÅRET I SAMMANDRAG

100,4 100,0

100% Fondens resultat uppgick till -5 483 (18 331) mkr. Året präglades av skuldkrisen i Europa, politiska omvälvningar 80 % i Nordafrika och Mellanöstern, jordbävningen i Japan och 60 % svagare tillväxttakt i USA. Sammantaget medförde det oro och en svag utveckling på de finansiella marknaderna. 40 % AP3s totalavkastning uppgick till -2,4 procent före kost- 20 % 9,3 nader och -2,5 procent efter kostnader. Riskklass Aktier 2,4 0,6

0 gav det största negativa bidraget, -5,3 procentenheter, till -0,5 -0,8 fondens totalavkastning. -20% -11,4

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig Absolut- Totalt Fondkapitalet uppgick den 31 december 2011 till 214 106 exponeringavkastande AP3s

strategier portfölj mkr, vilket var en minskning med 6 723 mkr jämfört med årsskiftet 2010/2011. Fondkapitalets förändring har påver- Avkastningsbidrag från olika riskklasser 2011, procentenheter kats av utbetalningar till pensionssystemet om 1 240 mkr. 6 % Fonden har sedan 2001 skapat en nominell avkastning 4 % om 3,4 procent per år vilket innebär att AP3s avkastning 1,9

2 % 1,0 sedan start har överstigit inkomstindex, dvs det index 0,1 0,0 0,1

0 % som används för uppräkning av pensionsrätterna i pen-

- 2 % -0,2 sionssystemet. Fonden har skapat en real avkastning,

-4 % -2,4 dvs inflationsrensad avkastning, om 1,7 procent per år sedan 2001. -6 % -5,3

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig Absolut- Totalt

exponeringavkastande AP3s

strategier portfölj

Nyckeltal

TREDJE AP-FONDEN 2011 | 3

Bilaga 4

RESULTATRÄKNINGRESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

TREDJE AP-FONDEN 2011 TREDJE AP-FONDEN 2011 | 35| 35

Bilaga 4

BALANSRÄKNINGBALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31 Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

3636 ||TREDJE AP-FONDEN 2011TREDJE AP-FONDEN 2011

Bilaga 4

NOTERNOTER

NOTER fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av

erhållen värdering. Värderingen följer IPEVs (International Private Equity and Tredje AP-fonden (AP3), organisationsnummer 802014-4120 är en av buffertfon- Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning per och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men för räkenskapsåret 2011 har godkänts av styrelsen den 23 februari 2012. Resul- även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdemetaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen. toden och multipelvärdering kan användas.

NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Obligationer och andra räntebärande tillgångar Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden omarbetning, har anpassningen under 2011 inriktats mot informationskrav enligt baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat re- diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs sultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats: av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade • Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj kurs utan på över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs). räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. • Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet. Derivatinstrument • Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut.

I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- Affärsdagsredovisning priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligations- värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. marknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket Återköpstransaktioner överensstämmer med marknadspraxis. Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i ba-

lansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret Nettoredovisning redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. det finns en sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt. Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan er- Omräkning av utländsk valuta hållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper består av värdepapper och kontansom gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i ter. I de fall AP3 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denutländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. na i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redo- Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del visas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och Åtaganden”. Under denna ruboch en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som rik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Net- Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet toresultat, valutakursförändringar.

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot Aktier i dotterbolag/intressebolag fondkapitalet. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/ Provisionskostnader intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rösom tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernre- relsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksardovisning föreligger inte. voden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade Värdering av finansiella instrument fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgåsom orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Net- ende post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. toresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resul- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning tat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se www.ap3.se för in- medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas formation kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. fondens olika placeringar. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Noterade aktier och andelar Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvalta- För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller re och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i nornotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav malfallet löpande. som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier. Skatter

AP3 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Onoterade aktier och andelar Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad i resultaträkningen under respektive intäktsslag. eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering Avrundningar erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma.

TREDJE AP-FONDEN 2011 TREDJE AP-FONDEN 2011 | 37| 37

Bilaga 4

NOTERNOTER

NOT 2 Räntenetto NOT 7 Forts.

Sociala Mkr 2011 2010 kostnader RÄNTEINTÄKTER Löner Rörliga inkl

Personalkostnader i tkr, 2011 och ersätt- Pensions- särskild Obligationer och andra räntebärande intäkter 2 314 2 101 arvoden ningar kostnader löneskatt Summa Derivatinstrument 1 632 216 Styrelsens ordförande, 60 19 79

respektive tillgångsslag.

Underliggande avgifter i s k total return swaps (TRS)1 redovisas inte i provi- Summa 603 - - 169 772 sionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, deri- VD Kerstin Hessius 3 495 1 075 1 359 5 929 vatinstrument. För 2011 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 14 (12) mkr.

Under året har totalt 237 (265) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onote- Övriga ledningsgruppen rade tillgångar. Av dessa avser 196 (228) mkr avtal som medger återbetalning av Gustaf Hagerud 2 420 638 915 3 973 erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som Christina Kusoffsky Hillesöy 1 171 319 445 1 935 en del av tillgångens anskaffningsvärde. Adriano Pizzignacco 1 160 285 434 1 879 1 Se ordlista Katarina Utterström 1 508 438 580 2 526

Personer som slutat i 3 077 911 1 188 5 176

lednings gruppen under 2010

NOT 7 Personal (2 personer)

2011 2010 Summa ledningsgrupp exkl 9 336 2 591 3 562 15 489

varav varav VD

totalt kvinnor totalt kvinnor Övriga anställda 44 350 2 789 11 125 16 952 75 216 Medelantal anställda 57 20 55 19 Summa 57 181 2 789 14 791 21 873 96 634 Anställda 31/12 57 20 56 19 Övriga personalkostnader 3 772 3 772 Antal i ledningsgruppen 31/12 5 3 5 3 Summa personalkostnader 61 556 2 789 14 791 22 042 101 178

3838 ||TREDJE AP-FONDEN 2011TREDJE AP-FONDEN 2011

Bilaga 4

NOTERNOTER

NOT 7 Forts. NOT 8 Övriga administrationskostnader

Mkr 2011 2010

Styrelse Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår

Utskott Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bere- I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ovan ingår der bl a frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om 0,7 (0,7) tkr. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Revisions- Tkr 2011 2010 utskottet består av tre ledamöter. Revisionsutskottet är beredande och bevakan- Revisionsuppdrag de åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, Ernst & Young AB 907 1 125 intern kontroll, riskhantering och extern revision.

Andra uppdrag

ders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag skall avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit övriga förmåner till ett värde understigande 2 tkr. VD omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

NOT 9 Noterade aktier och andelar

Ledningsgrupp exkl VD Ledningsgruppen består av VD samt cheferna för

Kapitalförvaltning (vice VD), Risk & Finansiell kontroll, Affärsstöd & Utveckling 2011-12-31 2010-12-31 samt Kommunikation & Hållbart värdeskapande. Fonden är ansluten till kollektiv- Mkr Verkligt värde Verkligt värde avtal mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Endast VD och vice VD har villkor som

medlemmar i ledningsgruppen finns inga särskilda avtal avseende uppsägnings- Summa noterade aktier och andelar 107 087 114 306 tid, avgångsvederlag eller förtida pension. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit övriga förmåner till värden understigande 3 tkr. Medlemmar i En förteckning över fondens tio största aktieinnehav finns på sid 47. ledningsgruppen omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig På fondens hemsida www.ap3.se återfinns en förteckning över fondens ersättning. samtliga aktieinnehav.

Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro under 2011 uppgick till 0,5% (0,5%) uppdelat

på 0,2% (0,3%) för män och 1,0% (1,0%) för kvinnor. Ingen (0%) av fondens anställda har varit sjukskrivna mer än 60 dagar i sträck under 2011.

Program för prestationsbaserad ersättning Styrelsen har beslutat om ett pro-

gram för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag m fl som Finansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2011 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänande året. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla en halv extra månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2011 gjordes inga avsättningar för rörlig ersättning då fondens resultat var negativt.

TREDJE AP-FONDEN 2011 TREDJE AP-FONDEN 2011 | 39| 39

Bilaga 4

NOTERNOTER

NOT 10 Investeringar i onoterade värdepapper, private equity, infrastruktur och fastigheter

AP3 hade per 31 december 2011 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan är över de största innehaven baserat på investerat kapital. Mkr 2011 2010

FOND/RISKKAPITALBOLAG Organisationsnummer Antal Ägarandel kapital Anskaffningsvärde Anskaffningsvärde Onoterade aktier

Andelar i riskkapitalbolag och fonder

I anskaffningsvärdet ingår 790 (722) mkr som avser förvaltararvoden för vilka återbetalning medges före vinstdelning. En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på www.ap3.se 1Karolinska Development börsnoterades under 2011. Innehavet ingår i noterade aktier.

utlåning.

4040 ||TREDJE AP-FONDEN 2011TREDJE AP-FONDEN 2011

Bilaga 4

NOTERNOTER

NOT 12 Derivat, brutto 2011 NOT 12 Forts.

2011-12-31 2010-12-31

Nominellt Positivt Negativt Mkr värde verkligt värde verkligt värde

Nominellt Positivt Negativt AKTIERELATERADE INSTRUMENT Mkr värde verkligt värde verkligt värde Optioner, Clearade Innehavda, köp 72 0 0 RÄNTE- OCH KREDITRELATERADE INSTRUMENT

Innehavda, sälj 6 826 125 -9 Optioner Innehavda, köp 53 910 2 -1

Utställda, köp 5 607 0 -70 Innehavda, sälj 21 610 - -1

Utställda, sälj 6 185 -50 Utställda, köp 53 909 - 0 Terminer 3 255 127 -100 Utställda, sälj 21 610 - -1 Swappar 3 726 56 -38 FRA/Terminer 87 540 7 -157

Optioner, Clearade Innehavda, sälj 37 095 - -9 VALUTARELATERADE INSTRUMENT

Utställda, köp 454 0 - Optioner Innehavda, köp 2 451 19 -

Utställda, sälj 19 229 2 0 Innehavda, sälj 8 795 164 -1 FRA/Terminer 381 013 19 -155 Utställda, köp 10 226 - -8 CDS 6 519 145 -193 Utställda, sälj 11 661 2 -71 Swappar 13 174 62 -91 Terminer 140 805 3 958 -883 Summa 457 484 228 -448 Swappar 185 - -49 varav clearat 437 791 Summa 174 123 4 143 -1 012 VALUTARELATERADE INSTRUMENT varav clearat - Optioner, Clearade Innehavda, köp 457 0 0 Effekt av nettoredovisning -55 55

Innehavda, sälj 2 496 -13 Summa derivatinstrument 421 151 4 317 -1 430

Utställda, köp 3 613 50 0

Utställda, sälj 4 997 -42

clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Clearade derivat redovisas netto i balansräkningen. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa NOT 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Mkr 2011-12-31 2010-12-31

För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstru- Upplupna ränteintäkter 1 691 1 717 ment hänvisas till fondens riskhanteringsplan på www.ap3.se. Upplupna utdelningar 97 70

och upplupna intäkter 2010-12-31

Nominellt Positivt Negativt Mkr värde verkligt värde verkligt värde

AKTIERELATERADE INSTRUMENT NOT 15 Övriga skulder

Optioner Innehavda, köp 3 19 -

Innehavda, sälj 2 1 - Mkr 2011-12-31 2010-12-31

Utställda, köp 2 - -21 Leverantörsskulder 4 9

Utställda, sälj 5 1 - Fondlikvider 865 1 495 Terminer 2 497 49 -26 Löneskatter 1 0

TREDJE AP-FONDEN 2011 TREDJE AP-FONDEN 2011 | 41| 41

Bilaga 4

STYRELSE OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS UNDERSKRIFTER

NOT 16 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader NOT 18 Poster inom linjen

Mkr 2011-12-31 2010-12-31 PANTER OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER STÄLLDA FÖR EGNA SKULDER Upplupna externa förvaltningskostnader 50 70 Mkr 2011-12-31 2010-12-31 Övriga upplupna kostnader 9 11 Panter för återköpstransaktioner 8 475 1 Rörlig ersättning inkl sociala avgifter 2 4 Panter för derivathandel Summa förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 61 85 Erhållen kontantsäkerhet 0 382

Ställd kontantsäkerhet 89 90 Avsättning till rörlig ersättning gjordes 2010. Kvarvarande belopp år 2011 består i sin helhet av andelen av ersättningen som har framskjuten utbetalning Utlånade värdepapper för vilka säkerheter erhållits till år 2013. Utlånade värdepapper 10 085 22 789

Erhållen kontantsäkerhet 10 404 23 005 NOT 17 Fondkapital Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 11, 13 samt 15.

1 Korrigering har skett av 2010 års siffra pga felrapportering föregående år.

NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET

Mkr 2011-12-31 2010-12-31 TOTALT ÅTAGANDE Ingående fondkapital 220 829 206 539 Mkr 2011-12-31 2010-12-31

Summa nettobetalningar mot pensionssystemet -1 240 -4 041

Utlånade värdepapper mot erhållen Årets resultat -5 483 18 331 säkerhet i form av värdepapper Utgående fondkapital 214 106 220 829 Utlånade värdepapper 4 742 14 005

Erhållen säkerhet i form av värdepapper 4 911 14 201

NOT 19 Närstående

AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor.

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 23 februari 2012

Pär Nuder Ordförande Björn Börjesson Vice Ordförande

Sonat Burman-Olsson Inga-Lill Carlberg Gunvor Engström

Lars Ernsäter Ingela Gardner Sundström Peter Hellberg

Kari Lotsberg Kerstin Hessius Verkställande direktör

42|TREDJE AP-FONDEN 2011

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

för Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120

Vi har reviderat årsredovisningen för Tredje AP-fonden (AP3) (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande för räkenskapsåret 2011. Fondens årsredovisning ingår i den bild av AP3s finansiella ställning per den 31 december 2011 tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29-42. och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om all-

männa pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för med årsredovisningens övriga delar. årsredovisningen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva- ningen fastställes. ret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning inventeringen av de tillgångar som AP3 förvaltar. Vi har också som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning beror på oegentligheter eller på fel. i övrigt.

Revisorns ansvar Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grund- Det är styrelsen och verkställande direktören som har anval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Interna- svaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av tional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet Revisorns ansvar att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resulta-

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta tet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis- fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionsannat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter sed i Sverige. i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter el- Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tilller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar gångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden av underlagen för denna. upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga med hänsyn till omständig heterna, men inte i syfte att göra beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna beett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. döma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören En revision innefattar också en utvärdering av ändamåls- har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder. enligheten i de redovisningsprinciper som har använts och Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Uttalanden

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfoch ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende

förvaltningen.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder

Stockholm den 23 februari 2012

Anna Peyron Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

TREDJE AP-FONDEN 2011 | 43

Fjärde AP-fonden

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I3

2011 i punktform

x Fondkapitalet uppgick till 210 miljarder x Fortsatt konkurrenskraftiga kronor förvaltningskostnader

Fondkapitalet uppgick till 210,0 (212,8) miljarder Fondens förvaltningskostnader uppgick till 179 kronor, en minskning med 2,8 (+17,1) miljarder (176) miljoner kronor, vilket innebär en kronor. förvaltningskostnadsandel om 0,084 (0,087)

procent. Inklusive provisionskostnader är

x Totalavkastningen uppgick till -0,7 procent motsvarande tal 0,095 (0,102) procent.

Totalavkastningen uppgick till -0,7 (11,0) procent före kostnader. Totalavkastningen efter kostnader x Fondens valutaexponering var 25,7 (19,8) uppgick till -0,7 (10,9) procent. Årets samlade procent vid årets utgång negativa avkastning beror huvudsakligen på den svaga utvecklingen på världens aktiemarknader. x

Årets resultat uppgick till -1,6 (21,2) miljarder kronor x Positiv aktiv avkastning för tredje året i följd x Fonden utbetalade netto 1,2 (4,0)

Den aktiva avkastningen överträffade jämförelse-

miljarder kronor till pensionssystemet

index med 0,2 (0,8) procentenheter, före

kostnader. Det motsvarar drygt 0,4 miljarder kronor (1,4) i aktivt resultat.

Det är tredje året i rad som den aktiva förvaltningen, efter fondens omorganisation för tre år sedan, överträffar jämförelseindex och därmed levererar positiva resultatbidrag.

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I37

Resultaträkning

Mkr Not 2011 2010

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

Balansräkning

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL Skulder

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I38

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 har godkänts av styrelsen den 16 februari 2012. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Värdering av finansiella instrument Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl föregående år. realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i

resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan sid 53-54 i under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2011 årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats: Noterade aktier och andelar x Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad

kurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån genomsnittskurs). balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda

x Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index

anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda verkligt värde via resultatet. courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

x Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

Onoterade aktier och andelar

Affärsdagsredovisning För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och

marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden

värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den

uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår

kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan

bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive

värdering. Värderingen följer IPEVs (International Private Equity and övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner

Venture Capital Valuation) principer eller likvärdiga värderingsprinciper avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per

och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, Nettoredovisning substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas. Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av Obligationer och andra räntebärande tillgångar tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt

värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) Omräkning av utländsk valuta enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den

värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas

instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till

marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder

allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till

diskonteras till relevant värderingskurva. värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida

betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid

anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I39

undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa Skatter räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i

Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa Derivatinstrument länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet Belopp i mkr, där inget annat anges. med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Not 2. Räntenetto

2011 2010 Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Ränteintäkter som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas Obligationer och andra räntebärande tillgångar 2 784 2 739 som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för Derivatinstrument 2 194 730 valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och Övriga ränteintäkter 62 80 redovisas som ränta. Summa ränteintäkter 5 040 3 549

Återköpstransaktioner Räntekostnader

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång Derivatinstrument -1 843 -584 fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det Övriga räntekostnader -8 -10 sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i Summa räntekostnader -1 851 -594 balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet Räntenetto 3 189 2 955 periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde 2011 2010 medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i Resultat noterade aktier och andelar -12 709 14 448 resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan Avgår courtage -30 -34 bestå av värdepapper och kontanter. I de fall Fjärde AP-fonden har rätt Avgår prestationsbaserade arvoden 0 -8 att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i Nettoresultat, noterade aktier och andelar -12 739 14 406 balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och

2011 2010 åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade

Realiserat resultat 498 221 värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Orealiserade värdeförändringar 1 056 1 500 Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 1 554 1 721 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Not 5. Provisionskostnader

Provisionskostnader 2011 2010

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost Externa förvaltningsarvoden, noterade under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader tillgångar -15 -20 såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare Externa förvaltningsarvoden, onoterade samt fasta avgifter för noterade fonder.Prestationsbaserade arvoden, tillgångar 0 -2 som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen Övriga provisionskostnader, inklusive nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under depåbanksarvoden -9 -8 nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Provisionskostnader -24 -30

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 0 (8) mkr och återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under ingå i det orealiserade resultatet.I övriga fall redovisas de som provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före provisionskostnader. vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under

året har 62 (85) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade Rörelsens kostnader tillgångar. Av dessa avser 62 (83) mkr avtal som medger återbetalning Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa

av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens

redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde. kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I40

Not 6. Personal

2011 2010 Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Medelantal anställda 52 16 51 16 Antal anställda den 31 december 52 15 51 16 Antal personer i ledningsgruppen

Övrig ledningsgrupp

1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

Övrig ledningsgrupp 8)

6) Anställd 1 okt 2010 7) Ej anställd som affärschef 2010 8) Lönekostnaderna för de personer som ingick ledningsgruppen 2010 och ej längre gör det är överflyttade till övrig personal.

Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledningar och anställda i AP-fonderna.

Kostnader för personalavveckling

För 2011 var kostnaden 1 578 tkr och avsåg ersättningar för pensionskostnader och lön i samband med avveckling av personal inom affärsverksamheten. Under 2010 hade fonden inga kostnader för personalavveckling.

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I41

Löner och arvoden Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade. Styrelsen anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd ersättningsutskottet. Ersättning till VD och ledande befattningshavare enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller utgörs av grundlön. premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en

pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5

inkomstbasbelopp.

Rörliga ersättningar

VD och ledande befattningshavare har ej rörlig ersättning. Planen för Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot rörlig ersättning har fastställts av styrelsen. Planen pensionpremie. Pensionpremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 omfattar samtliga anställda, förutom VD och ledande procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för befattningshavare, med anställning över sex månader. löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för Den grundläggande principen är att ersättning ska utgå för fonden. överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt totalresultat för räkenskapsåret. Alla anställda har dessutom en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2011 före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en utbetalas ingen rörlig ersättning. sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader

utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp

och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40

Pensioner och liknande förmåner

Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar. innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30)

Övriga förmåner

procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst.

Not 7. Övriga administrationskostnader Not 8. Aktier och andelar, noterade

2011 2010 2011-12-31 2010-12-31 Lokalkostnader 11 11 Verkligt värde Verkligt värde Informations- och datakostnader 37 37 Svenska aktier 37 444 39 720 Köpta tjänster 22 19 Utländska aktier 65 697 71 518 Övriga administrationskostnader 8 8 Andelar i utländska fonder 5 731 7 040 Summa övriga administrationskostnader 78 75 Summa aktier och andelar, noterade 108 872 118 278 I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsbolag med: Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida

www.ap4.se. Revisionsuppdrag, Ernst & Young 0,9 1,1 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Ernst & Young 0,3 0,5

Summa ersättning till revisionsbolag 1,2 1,6

Bilaga 5

Årsredovisning 2011 I42

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

2011-12-31 2010-12-31

Anskaffnings- Anskaffnings-

Antal Kapitalandel, % värde Antal Kapitalandel, % värde Onoterade aktier, svenska: