Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2012

Regeringens skrivelse 2012/13:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2012

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 maj 2013

Maria Larsson

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2012. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2012 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv.

Sammanställningen av AP-fondernas årsredovisningar visar att resultatet för buffertfonderna sammantagna, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, uppgick till 100,5 miljarder kronor 2012. Förutom resultatet påverkades buffertkapitalet av ett nettoutflöde på motsvarande 15,2 miljarder kronor, till följd av att pensionsutbetalningarna för fjärde året i rad översteg pensionsutgifterna. Buffertkapitalet ökade under året med 85,3 miljarder kronor till 958 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning efter kostnader, jämfört med inkomstindex, och utgående fondkapital (procent per år resp. mdkr)

2012 2011 2010 2009 2008 2001–2012 Avkastning 11,6 -1,9 10,2 19,3 -21,6 4,0 Inkomstindex 4,9 1,9 0,3 6,2 4,5 3,2 Fondkapital 958 873 895 827 708 Not. Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkningen av skulderna i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas samlade resultat uttryckt som avkastning uppgick till 11,6 procent under 2012. Buffertfondernas genomsnittliga avkastning 2001–2012 uppgick till 4,0 procent per år, vilket överträffar inkomstindex under perioden. 1

Regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning omfattar styrelsernas strategiska beslut i ett långsiktigt perspektiv och fondernas operativa förvaltning under den senaste femårsperioden (2008–2012).

Buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets finansiering under denna period.

Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning överstiger fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001. Den långsiktiga avkastningen har förbättrats under 2012, vilket är positivt. Regeringen anser att det finns utrymme för fonderna att förbättra den interna uppföljningen genom att utvärdera fondens resultat mot en lämplig referensportfölj. I likhet med föregående år konstaterar regeringen att jämförbarheten mellan fondernas redovisning av avkastning och risk kan förbättras.

Första–Fjärde AP-fondernas operativa resultat den senaste femårsperioden uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra. Regeringen anser att behovet av offentlig redovisning av resultaten av fondernas verksamhet kvarstår.

Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än fondens tidigare mål och lägre än det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under 2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och i stort sett korrekta i sin omfattning.

Den långsiktiga avkastningen för förvalsalternativet som Sjunde AP-fonden förvaltar (AP7 Såfa, tidigare Premiesparfonden) överträffar den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter, vilket är positivt.

I utvärderingen ingår också en granskning av Första–Fjärde AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö, AP-fondernas tillämpning av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna och AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och processer för att integrera etik- och miljöaspekter i den löpande analysen och förvaltningen.

AP-fonderna redovisar underlag respektive en bedömning av hur ersättningarna till fondens anställda förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen skulle välkomna en utförligare redovisning av underlaget.

Regeringen anser att AP-fondernas interna riktlinjer för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor ska vara rimliga och präglade av måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna har under 2012 genomfört en översyn av riktlinjerna på området. Regeringen anser att det är angeläget att AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av fondernas riktlinjer och de kostnader som blir resultatet.

1¶Inledning

De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) är statliga myndigheter som ingår i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Ålderspensionssystemet består i sin tur av ett fördelningssystem och av ett premiereservsystem. Pensioner som utbetalas inom fördelningssystemet (inkomstpensionssystemet) finansieras i princip av pensionsavgifter som betalas in löpande. Premiereservsystemet (premiepensionssystemet) är fullt fonderat, vilket innebär att utgående pensioner i sin helhet finansieras av fonderade medel.

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fonderna förvaltar fördelningssystemets buffertkapital och kan därför sägas vara buffertfonder. Buffertkapitalet ingår i inkomstpensionssystemets tillgångar tillsammans med avgiftstillgången, som i sin tur representerar värdet av framtida pensionsavgifter. Buffertfonderna utjämnar svängningar i flödet av pensionsavgifter och pensionsbetalningar och förväntas därutöver bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2012 översteg för fjärde året i rad pensionsbetalningarna beloppsmässigt inbetalda pensionsavgifter, vilket resulterade i ett nettoutflöde från Första–Fjärde AP-fonderna till pensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar, vid sidan av ett stort antal privata fondförvaltare, premiepensionssystemets fonderade kapital.

Mot bakgrund av dels att buffertfondernas regelverk har varit i bruk under en tioårsperiod eller längre (Sjätte AP-fonden bildades 1996), dels ändrade förutsättningar för kapitalförvaltning tillsatte regeringen under 2011 i samråd med Pensionsgruppen (med företrädare för de fem partier bakom pensionsöverenskommelsen från 1994) en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas regelverk (dir. 2011:84).

Utredningen, som antog namnet Buffertkapitalstutredningen, överlämnade i augusti 2012 betänkandet AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) till regeringen. Utredningen föreslår att en ny myndighet inrättas, Pensionsreservsstyrelsen, med uppdraget att förvalta och administrera pensionsreserven. Pensionsreservsstyrelsen kan därmed ses som ägare av buffertkapitalet (pensionsreserven) med ansvaret att fastställa mål för förvaltningen, som i sin tur fördelas på tre inom myndigheten självständiga fondstyrelser. Utredningen vill bl.a. uppnå en tydligare koppling mellan buffertkapitalet (pensionsreserven) och pensionssystemets behov, skapa en huvudman för pensionsreserven samt åstadkomma självständig och professionell kapitalförvaltning med utnyttjande av samordningsmöjligheter genom en gemensam administration. Nuvarande placeringsregler i lag föreslås ersättas av den s.k. aktsamhetsprincipen som gäller för försäkringsbolag. Betänkandet remitterades under hösten 2012 (Fi2012/3047). Förslaget bereds i samråd med Pensionsgruppen.

Den i skrivelsen aktuella perioden t.o.m. 2012 omfattar delperioder med varierande förutsättningar. Sammantaget för hela perioden 2001– 2012 är den långsiktiga avkastningen på utländska aktier fortfarande historiskt sett svag. Däremot har avkastningen på aktier varit mycket

stark under den senaste tioårsperioden (2003–2012), i synnerhet svenska aktier. Under 2012 var avkastningen på aktier hög, vilket har förbättrat AP-fondernas långsiktiga resultat jämfört med närmast föregående år.

Eftersom AP-fonderna har bedrivit verksamhet enligt nuvarande regelverk under tio år eller mer, kan utvärderingen ges en mer ändamålsenlig inriktning. Styrelsernas strategiska beslut utvärderas i ett långsiktigt perspektiv bl.a. med utgångspunkt i fondernas mål och inkomstindex som är bestämmande för den årliga uppräkningen av inkomstpensionssystemets skulder. Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastning belyses med stöd av en analys av fondens olika delportföljer. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning utvärderas över en femårshorisont.

AP-fonderna ska årligen överlämna årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska därtill lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Fondernas årsredovisningar, regeringens sammanställning och regeringens utvärdering av förvaltningen ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I skrivelsen sammanfattas utvecklingen på de finansiella marknaderna i avsnitt 2, buffertfondernas kostnader i avsnitt 3 och AP-fondernas resultat på grundval av fondernas årsredovisningar i avsnitt 4. Därefter följer regeringens utvärdering av fondernas verksamhet i avsnitt 5. Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna återfinns i bilaga 1. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 2–7. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats . Som tidigare har extern expertis anlitats för att bistå vid utvärderingen. Konsulternas underlag återfinns i bilagorna 8 och 9.

AP-fondernas roll i pensionssystemet finns beskrivet i tidigare redovisning av AP-fondernas verksamhet (se avsnitt 2 i skr. 2010/11:130). För en beskrivning av AP-fondernas utveckling som en del av pensionssystemet hänvisas till Orange rapport 2012 från Pensionsmyndigheten. Redovisningen av buffertfondernas kostnader i avsnitt 3 är hämtad från Orange rapport.

2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna 2001–2012

Perioden 2001–2012 inleddes med en lång och djup ekonomisk nedgång efter it-bubblan. Priserna på aktiemarknaden steg sedan från 2003 till juli 2007 när Stockholmsbörsen nådde den högsta noteringen under perioden. Därefter inträffade finans- och bolånekrisen 2008, vilket resulterade i en ny och ännu större nedgång på aktiemarknaden. Aktiemarknaderna vände sedan uppåt under våren 2009 och uppgången höll i sig i två år, till sommaren 2011. År 2011 blev dock ett svagt börsår, bl.a. till följd av den

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se, www.ap7.se.

europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om vilka konsekvenser den skulle få för den globala tillväxten.

Under 2012 utvecklades aktiemarknaden återigen relativt starkt efter att Europiska centralbanken (ECB) gjort utfästelser om att göra allt som stod i centralbankens makt för att hålla ihop eurozonen. En kombination av minskad riskaversion, på grund av åtgärder för att hantera statsskuldskrisen, och generellt sett låga värderingar på börserna ledde till relativt kraftiga uppgångar under 2012.

Figur 2.1 Utvecklingen på aktiemarknaderna 2001–2012 (2000-12-31=100)

Not. Avser totalavkastning. Källa: Bloomberg.

Tabell 2.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2012, tioårsperioden 2003–2012 och

1 juli 2001–2012 (procent per år)

2012 2003–2012 2001–2012

Reala obligationer (RXRE) 0,8 5,8 6,5 Riskfri ränta 1,2 2,1 2,3 Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Utländska aktier har under perioden från den 1 juli 2001 t.o.m. 2012 haft en avkastning på i genomsnitt 4,3 procent per år (mätt i USD). På grund av den amerikanska dollarns försvagning har dock avkastningen på utländska aktier mätt i svenska kronor varit -0,1 procent per år under perioden. Avkastningen på den globala aktiemarknaden under perioden har därmed varit svag i ett historiskt perspektiv.

Under perioden från den 1 juli 2001 till och med utgången av 2012 steg svenska aktier (Stockholm benchmarkindex) med i genomsnitt 5,6 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningen på nominella

och reala obligationer som uppgick till 5,6 procent per år respektive 6,5 procent per år.

Under den senaste tioårsperioden (2003–2012) har den svenska börsen utvecklats exceptionellt starkt, med en avkastning på 12,2 procent per år. Även utländska aktier har utvecklats starkt (8,0 procent per år). Tidsperioden sammanfaller dock särskilt gynnsamt då perioden börjar nära bottennoteringarna efter it-bubblan i början av 2000-talet.

På den svenska obligationsmarknaden har räntorna varit trendmässigt fallande (figur 2.2), vilket har påverkat avkastningen positivt. Både nominella och reala obligationer har därför haft en ovanligt hög genomsnittlig årsavkastning under perioden.

Under 2012 hade dock både svenska och globala aktier betydligt högre avkastning än både nominella och reala obligationer. Stockholmsbörsens benchmarkindex steg med 16,5 procent under året och världsmarknadsindex steg med 16,6 procent. Samtidigt uppgick avkastningen för svenska nominella obligationer till 1,6 procent och avkastningen för svenska realränteobligationer till 0,8 procent.

Figur 2.2 Tioårig obligationsränta i Sverige 2001–2012 (procent)

Källa: Bloomberg.

Aktiemarknaden och obligationsmarknaden 2012

Risken på aktiemarknaderna var hög under 2012. Både den globala aktiemarknaden (världsmarknadsindex) och den svenska aktiemarknaden inledde 2012 med stigande kurser. Uppgången mattades dock av i samband med tilltagande oro relaterad till bland annat problem i samband med finansiering av den grekiska statsskulden, vilket medförde att aktiemarknaderna utvecklades svagt från slutet av mars till och med slutet av maj. Under sommaren utvecklas aktiemarknaderna åter starkt för att därefter falla kraftigt i slutet av juli och början av augusti i samband med förnyad oro över att eurosamarbetet skulle brista, åtminstone för Greklands del. Nedgången blev dock kortvarig då ECB gjorde kraftfulla utfästelser under september om att centralbanken skulle göra allt som stod i dess makt för att hålla samman eurozonen. 7

Även fjärde kvartalet präglades dock av relativt hög volatilitet (risk) då investerarna inledningsvis oroade sig över det amerikanska budgetstupet och det politiska dödläget i USA. Efter att beslutet om att höja det amerikanska budgettaket sköts fram till 2013, steg dock aktiemarknaderna kraftigt mot slutet av 2012.

I likhet med 2011 präglades obligationsmarknaderna under 2012 av att investerarna betalade betydande premier för trygghet genom investeringar i värdepapper med låg risk. Tyska, amerikanska och svenska 10-årsräntor noterades därför till rekordlåga nivåer under mitten av 2012. Mot andra halvan av året började dock riskviljan hos investerare öka och de vågade åter göra vissa placeringar i obligationer utgivna av GIPS-länder (dvs. Grekland, Italien, Portugal och Spanien). Samtidigt som aktiemarknaderna steg mot slutet av året föll räntorna i GIPS-länderna, medan de steg i bl.a. Tyskland, USA och Sverige.

3¶Buffertfondernas kostnader

De interna administrationskostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 845 miljoner kronor 2012. I jämförelse med föregående år har under 2012 de interna kostnaderna ökat i Första, Andra och Tredje AP-fonderna, minskat i Sjätte AP-fonden och varit oförändrade i Fjärde AP-fonden.

Tabell 3.1 Buffertfondernas administrationskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)

2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Avvecklingsfonderna - - - - 1 1 9 Summa 845 791 820 808 778 971 880 Not. I administrationskostnader ingår interna kostnader. För Sjätte AP-fonden ingår även externa förvaltningskostnader, med undantag av förvaltningskostnader för onoterade innehav. Källa: Orange rapport 2012.

Administrationskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar, men inte pensioner som har börjat utbetalas. Genom en förändring av Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper är kostnaderna för Sjätte AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvaltningskostnaderna för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i Sjätte AP-fonden. Däremot ingår kvarvarande externa förvaltningskostnader i redovisningen. Genom en förändring i Första– Fjärde AP-fondernas redovisningsprinciper är kostnaderna för fondernas förvaltning inte jämförbara före och efter 2005. De förändrade 8 redovisningsprinciperna innebär att endast interna kostnader (personal-

och övriga administrationskostnader) redovisas som rörelsekostnader fr.o.m. 2005.

Externa förvaltningskostnader och depåkostnader benämns provisionskostnader och redovisas som en negativ post bland rörelsens intäkter (externa kostnader i tabell 3.2). Sedan 2004 görs dessutom en uppdelning av dessa provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad. Resultatberoende avgifter utbetalas under förutsättning att förvaltningen överträffat uppställda mål och nettoredovisas i resultatet (se vidare avsnitt 4.1–4.2). Under 2012 uppgick resultatberoende avgifter till 209 miljoner kronor i buffertfonderna. Inte heller courtage och andra mätbara transaktionskostnader redovisas som en kostnad i AP-fonderna. Under 2012 uppgick dessa till 192 miljoner kronor i buffertfonderna.

AP-fonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2008 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinstdelning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltningskostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.

Tabell 3.2 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

2012 2011

Interna Externa Totalt Interna Externa Totalt Första AP-fonden 177 145 322 155 114 269 Andra AP-fonden 169 203 372 159 210 369 Tredje AP-fonden 183 119 302 155 89 244 Fjärde AP-fonden 179 39 218 179 24 203 Sjätte AP-fonden 116 21 137 120 23 143 Summa 824 527 1 351 768 460 1 228 Andel av fondkapital 0,12 % 0,11 % Not. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital. Källa: AP-fondernas årsredovisningar.

Som framgår av tabell 3.2 har buffertfondens totala kostnader ökat till 1 351 miljoner kronor vid utgången av 2012, vilket motsvarar 0,12 procent av det samlade buffertkapitalet. Kostnaderna har ökat i samtliga fonder med undantag av Sjätte AP-fonden, där både de interna och externa kostnaderna har minskat. I jämförelse med föregående år har förvaltningskostnaden ökat som andel av förvaltat kapital.

4¶AP-fondernas redovisade resultat

I detta avsnitt görs en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar avseende redovisade resultat, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av förvaltningsverksamheten.

En slutsats av sammanställningen är att jämförbarheten mellan fonderna kan förbättras med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper som verktyg och att genomlysningen av AP-fondernas verksamhet kan utvecklas ytterligare. Detta gäller Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna men inte Sjunde AP-fonden, som i stället ska jämföras med fonderna i premiepensionssystemet. Ett flertal av AP-fonderna lyfter i sin redovisning fram avkastningen före kostnader. Regeringen menar att AP-fonderna i kommunikationen med allmänheten i första hand bör redovisa avkastningen efter kostnader, eftersom det är det resultatet som pensionssystemet får del av.

Första–Fjärde AP-fonderna redovisar förvaltningsavgifter för onoterade innehav, där återbetalning sker före vinstdelning och bedöms vara sannolik, som en del av anskaffningskostnaden. Sådana förvaltningsavgifter, som vanligen avser riskkapitalfonder, ingår därmed inte i resultaträkningen. Sjätte AP-fonden tillämpar samma princip men med den skillnaden att samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderats till noll vid utgången av 2012, vilket betyder att samtliga avgifter har belastat resultatet.

Det är av stor betydelse för pensionssystemet att AP-fondernas verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte inskränker möjligheten till konkurrens mellan fonderna.

Första–Fjärde AP-fonderna har sedan tidigare etablerat ett samarbete inom områden där detta ansetts gynna pensionskapitalets utveckling. Exempel på samarbetsområden är fondernas arbete inom miljö och etik inom ramen för det gemensamma Etikrådet, skattefrågor, redovisningsoch värderingsfrågor, gemensamma juridiska frågor samt en gemensam röstningsplattform för utländska aktieinnehav.

För att fördjupa det befintliga samarbetet bildade AP-fonderna 2010 ett särskilt forum för samverkan med syfte att genom ökad transparens och samordning minska kostnaderna inom ramen för befintliga organisationer. I detta ingår gemensamma arbetsgrupper för alla affärsstödjande funktioner. Områden för samarbete som har diskuterats initialt är bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för dokumenthantering samt portföljsystem.

Fonderna redovisar inga kostnadseffekter av denna samverkan för 2012.

4.1¶Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och

räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, inhemska såväl som utländska. Därtill har fonderna möjligheter att investera i onoterade fastighetsaktier samt i viss utsträckning i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa närmare mål och riktlinjer för verksamheten med utgångspunkt i fondernas övergripande uppdrag att vara till nytta för pensionssystemet.

Första–Fjärde AP-fondernas utbetalningar av pensioner översteg 2012, för fjärde året i rad, inbetalningarna av pensionsavgifter, vilket medförde ett samlat nettoutflöde från fonderna på sammanlagt 15 152 miljoner kronor (4 960 miljoner kronor föregående år). Det ökade nettoutflödet under året förklaras främst av en betydande uppskrivning av pensionsskulden.

4.1.1¶Första AP-fondens resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 24 170 miljoner kronor 2012. Resultatet motsvarar en avkastning på 11,3 procent (-1,9 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 20 382 miljoner kronor till 233 700 miljoner kronor (tabell 4.1).

Tabell 4.1 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

2012 2011

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Fondens mål är att överträffa en genomsnittlig nominell avkastning på 5,5 procent per år över en femårsperiod. Målet har fastställts med utgångspunkt i en bedömning av hur sannolikheten för balansering inom pensionssystemet kan minimeras för dagens och framtidens pensionärer. Under den senaste femårsperioden (2008–2012) har fonden haft en avkastning på 2,5 procent per år (1,2 procent närmast föregående femårsperiod) och därmed inte nått upp till sitt mål. Under den senaste tioårsperioden uppgår den nominella avkastningen till 7,0 procent per år, vilket överträffar fondens mål under denna period.

Första AP-fonden strävar efter att skapa en mer robust portfölj där syftet är att minska variationen i avkastningen. Förväntan är att fondens resultat bör bli bättre än marknadens i dåliga tider och något sämre än marknadens i bättre tider. Fonden minskade därför andelen aktier under året och ökade andelen alternativa investeringar.

En ny uppföljningsmodell tillämpades under 2012, enligt vilken avkastning och risk redovisas utifrån fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångsallokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan tillgångsslagen aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar

samt valutaexponering och genomsnittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om fördelning inom tillgångsslagen, t.ex. aktieinvesteringar på olika marknader och risknivå i ränteportföljen, samt förvaltningsstrategi inom tillgångsslagen. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna.

Nivåerna utvärderas i förhållande till fondens startportfölj per den 1 januari 2012. Den strategiska tillgångsallokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog negativt under 2012 (-0,1 procent respektive -0,4 procent), medan operativ förvaltning bidrog positivt med 0,4 procent.

I jämförelse med startportföljen, är avkastningen före kostnader på fondens portfölj något lägre, 11,4 procent jämfört med 11,5 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startportföljen, vilket förklaras av den operativa förvaltningen.

Tabell 4.2 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2012 2011 Bidrag till total-

avkastning 2012

Fastigheter 12,0 - 0,8 Hedgefonder 6,1 - 0,1 Nya investeringar 20,7 - 0,1 Riskkapitalfonder 9,3 - 0,3 Allokering, kassa, valuta -1,2 - -0,6 Total avkastning efter kostnader 11,3 -1,9 11,3 Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden ändrade under 2012 redovisningen av alternativa investeringar. Tidigare redovisades avkastningen för alternativa investeringar sammantaget, fr.o.m. 2012 redovisas i stället följande fyra tillgångsslag: fastigheter, hedgefonder, nya investeringar och riskkapitalfonder. Jämförelser mellan åren saknas därför.

I tabell 4.2 redovisas avkastning för olika tillgångsslag (före kostnader) och deras respektive bidrag till fondens totala avkastning. Samtliga tillgångar genererade positiv avkastning under året. Den högsta avkastningen uppnåddes inom tillgångsslaget nya investeringar. Bland de noterade tillgångarna uppvisade svenska aktier högst avkastning, medan utländska aktier bidrog med mest till fondens totala avkastning. Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2012 och en högre avkastning i jämförelse med föregående år. Till fondens totala avkastning, före kostnader, bidrog aktier med 7,4 procentenheter och räntebärande tillgångar med 3,3 procentenheter. Bland de alternativa tillgångarna bidrog kategorin fastigheter med mest (0,8 procentenheter).

Av fondens medel förvaltades 141,9 miljarder kronor internt, vilket 12 utgör 60,7 procent av det totala fondkapitalet (58,6 procent föregående

år). Den interna förvaltningen hanterade svenska och utländska marknadsnoterade tillgångar. Andelen externt förvaltade medel motsvarar 39 procent av det totala fondkapitalet (41 procent föregående år).

Tabell 4.3 Första AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

2012-12-31 2011-12-31 mdkr % mdkr %

Räntebärande 85,1 36,4 87,3 40,9 Kassa/valuta 2,7 1,1 11,7 0,8 Fastigheter 18,0 7,7 112,0 5,6 Hedgefonder 10,0 4,3 0,5 0,2

Not. Första AP-fonden har internt gått ifrån benämningen ”alternativa investeringar” och skriver istället om de fyra tillgångsslagen separat: fastigheter, hedgefonder, nya investeringar och riskkapitalfonder.

Första AP-fonden minskade exponeringen mot aktier till 46,6 procent av fondkapitalet vid utgången av 2012 (49,0 procent av fondkapitalet vid utgången av föregående år). Fonden har också minskat antalet bolag i portföljen samt gjort portföljen mindre indexberoende. Under 2012 har fonden ökat den interna förvaltningen och avvecklat två externa förvaltningsuppdrag.

Exponeringen mot räntebärande tillgångar minskade under 2012, till 36,4 procent av fondkapitalet eller 85,1 miljarder kronor (motsvarande uppgifter för föregående år var 40,9 procent av kapitalet respektive 87,3 miljarder kronor). Fonden har under året investerat i den amerikanska marknaden för obligationer med låg kreditvärdighet och hög direktavkastning (eng. high yield).

Första AP-fondens valutaexponering inom utvecklade marknader uppgick till 17,0 procent av fondkapitalet och avsåg US-dollar, euro och brittiska pund. För utvecklingsmarknader uppgick exponeringen till 10,2 procent av fondkapitalet.

Första AP-fonden har internt gått ifrån benämningen ”alternativa investeringar” och övergått till att redovisa tillgångsslagen separat, dvs. fastigheter, hedgefonder, nya investeringar (t.ex. jordbruksfastigheter) och riskkapitalfonder. Tillgångarna kännetecknas av att ha låg likviditet och att inte vara marknadsnoterade. Exponeringen mot alternativa investeringar ökade med 17,3 miljarder kronor under 2012 och uppgick vid utgången av året till 15,9 procent av fondkapitalet (9,3 procent föregående år). Fondens placeringar inom alternativa investeringar består till största del av innehav i fastigheter (7,7 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2012 uppgick marknadsvärdet för fastighetsinnehavet till 18,0 miljarder kronor. Fastighetsinvesteringarna under året uppgick till

4,3 miljarder kronor. Utöver detta ingicks avtal att investera ytterligare 0,9 miljarder kronor i fastigheter.

Första AP-fonden äger tillsammans med övriga av Första–Fjärde AP-fonderna till lika delar fastighetsbolaget Vasakronan. Bolaget förvaltar kommersiella fastigheter med inriktning på tillväxtorter i Sverige och är Sveriges största fastighetsägare. Värdet på Första AP-fondens investering i Vasakronan uppgick till 8,4 miljarder kronor 2012. Därtill äger Första AP-fonden fastighetsbolaget Willhem AB som förvaltar 305 bostadsfastigheter i Sverige. Vid utgången av 2012 värderades innehavet till 4,8 miljarder kronor. Första AP-fonden och Andra AP-fonden samäger till lika delar Cityhold Property som investerar i kommersiella fastigheter i Europa. Första AP-fondens del i Cityhold värderades till 1,9 miljarder kronor vid utgången av 2012. De största fastighetsinvesteringarna under året skedde genom Willhem och Cityhold Property. Wilhem förvärvade svenska bostäder till ett värde av totalt 4,8 miljarder kronor. Cityhold Property förvärvade tre kontorsfastigheter i London till ett värde av 5,1 miljarder kronor, vilket motsvarade en investering för Första AP-fondens del om 1,9 miljarder kronor.

För närvarande uppgår investeringarna i riskkapitalfonder till 7,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av fondkapitalet. Första AP-fonden investerar i riskkapitalfonder via fond-i-fondlösningar. Under 2012 gjordes investeringar i ett tiotal fonder för Första AP-fondens räkning.

Första AP-fonden investerade 9,9 miljarder kronor i hedgefonder under 2012. Hegdefondportföljen förväntas öka under 2013 mot bakgrund av fondens mål om att uppnå 5 procent allokering av fondkapitalet (4,3 procent av fondkapitalet vid utgången av 2012).

I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar ingår för fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter, men även investeringar som görs utifrån en speciell marknadssituation. Under året investerade fonden i ett femtontal jordbruksfastigheter i Australien och ett tiotal jordbruksfastigheter på Nya Zeeland, samt i en fond som investerar i jordbruksfastigheter.

Första AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) har under 2012 ökat till 322 miljoner kronor (269 miljoner kronor föregående år). Kostnaderna har även ökat som andel av genomsnittligt fondkapital och motsvarade 0,15 procent (0,12 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 62 miljoner kronor (52 miljoner kronor föregående år), varav 25 miljoner kronor (32 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till externa förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Vid utgången av 2012 hade fonden 47 anställda, varav 12 kvinnor. I summan ingår Etikrådets generalsekreterare som är en gemensam resurs för Första–Fjärde AP-fonderna. Från och med 2010 förekommer inga rörliga ersättningar till anställda i fonden.

Andra AP-fondens resultat uppgick till 28 620 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 13,5 procent (-2,1 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 24 832 miljoner kronor till 241 454 miljoner kronor.

Tabell 4.4 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

2012 2011

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Andra AP-fondens långsiktiga mål är en real avkastning på fem procent per år. Målet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen i pensionssystemet. För femårsperioden 2008–2012 har Andra AP-fonden haft en genomsnittlig avkastning på 2,4 procent per år, vilket innebär att fonden inte har nått upp till sitt mål under perioden. Under den senaste tioårsperioden har Andra AP-fonden haft en genomsnittlig avkastning på 7,6 procent per år. Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 6,2 procent, vilket innebär att fonden nått sitt mål under denna period.

Andra AP-fondens strategi för att nå målet består av beslut på tre nivåer; strategisk tillgångsfördelning, beslut om jämförelseindex och aktiv förvaltning av tillgångar i förhållande till index. Andra AP-fondens strategiska portfölj utgörs av den sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar kravet på neutralitet över generationerna.

Tabell 4.5 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2012 2011 Bidrag till total-

avkastning 2012

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver redovisade poster bidrog valutasäkring av utländska investeringar med 3,0 procentenheter och absolutavkastande mandat med 0,2 procentenheter till fondens totala avkastning.

Som framgår av tabell 4.5 uppvisade samtliga delportföljer positiv avkastning under 2012, till skillnad mot föregående år då endast räntebärande instrument och alternativa investeringar genererade en

positiv avkastning. Högst absolutavkastning för 2012 uppvisade portföljerna för svenska aktier och alternativa investeringar (16,3 respektive 13,9 procent). Däremot bidrog utländska aktier med mest till fondens totala avkastning (5,4 procentenheter). Bidragen till fondens totala avkastning beror på såväl tillgångsslagets avkastning som dess andel av det samlade fondkapitalet (mer precist produkten av de två). Inom alternativa investeringar, var avkastningen för fondens onoterade fastighetsinnehav 12,4 procent (10,7 procent föregående år).

Utöver avkastningen i tillgångsslagen som redovisas i tabell 4.5 bidrog fondens valutasäkring av utländska investeringar, inklusive en valutasäkring av hela euroexponeringen under sommaren, med 3,0 procentenheter till fondens totala avkastning. Fondens s.k. taktiska allokering, som bedrivs med syfte att på kort sikt ändra fördelning mellan tillgångsslag för att utnyttja skiftande marknadsförhållanden, genererade ett nollresultat under 2012.

Vid utgången av året uppgick Andra AP-fondens externa förvaltning till 69,5 miljarder kronor. Det motsvarar 29 procent av fondens totala kapital (oförändrad sedan föregående år). Merparten av den externa förvaltningen i Andra AP-fonden är aktiv.

Tabell 4.6 Andra AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

2012 2011

mdkr % mdkr % Svenska aktier 27,0 11,2 30,8 14,2 Utländska aktier 91,3 37,8 81,2 37,5 Räntebärande instrument 86,7 35,9 77,7 35,9 Alternativa placeringar 36,5 15,1 26,9 12,4 Summa fondkapital 241,5 100 216,6 100 Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Som framgår av tabell 4.6 innebar Andra AP-fondens förändring av portföljen under året en minskning av andelen svenska aktier till 11,2 procent av fondkapitalet (14,2 procent föregående år). Därtill har fonden allokerat om en del av den globala statsobligationsportföljen till ett nytt tillgångsslag, alternativa krediter. Andelen utländska aktier och andelen räntebärande instrument är i stort oförändrad, i jämförelse med föregående år. Fondens valutaexponering ökade och motsvarade vid utgången av 2012 20 procent av fondens portfölj (16 procent föregående år). Störst var exponeringen mot USD och euro. Fonden har också ökat investeringarna i alternativa tillgångar, från 12,4 procent till 15,1 procent av fondkapitalet.

I alternativa investeringar ingår fondens investeringar i onoterade fastighetsbolag (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder samt konvertibler med absolutavkastande mål. Totalt motsvarar alternativa investeringar 15,1 procent av fondkapitalet. Den största delen utgörs av fastigheter (7,5 procent av det totala fondkapitalet). Därefter följer riskkapitalfonder, konvertibler, alternativa riskpremier samt skogs- och jordbruksfastigheter. Fondens sammantagna investeringsåtagande inom riskkapitalfonder uppgick vid slutet av 2012 till 17,0 miljarder kronor. Sedan starten 2001 har 12,5 miljarder kronor

(inklusive förvaltararvoden) investerats, varav 1,6 miljarder kronor under 2012.

Fondens onoterade fastighetsinnehav består huvudsakligen av dels investeringar i Vasakronan, tillsammans med de övriga av Första–Fjärde AP-fonderna, dels innehavet i Norrporten, tillsammans med Sjätte AP-fonden. Därutöver äger fonden Cityhold Property AB, tillsammans med Första AP-fonden.

Under 2012 förvärvade Andra AP-fonden 41 procent av US Office Holdings, ett amerikanskt fastighetsbolag fonden samäger med den statliga sydkoreanska pensionsfonden NPS och fastighetsföretaget Tishman Speyer. Marknadsvärdet på US Office Holdings uppgick till drygt 12 miljarder kronor i slutet av 2012.

Under 2012 gjorde inte Andra AP-fonden några nya investeringar i jordbruksfastigheter, däremot ökade fonden sitt investeringsåtagande i ett med TIAA-CREF gemensamt ägt bolag. Under året ombildades Andra AP-fondens amerikanska jordbruksfond Teays River till ett gemensamt bolag ägt av de större investerarna i fonden. I samband med ombildningen ökade Andra AP-fonden sitt investeringsåtagande.

Andra AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 372 miljoner kronor under 2012 (369 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,16 procent av genomsnittligt fondkapital (0,17 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 205 miljoner kronor (263 miljoner kronor föregående år), varav 60 miljoner kronor (99 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Under 2012 betalades 1,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning till delar av fondens anställda (under 2011 utbetalades ingen rörlig ersättning till fondens anställda eftersom fonden inte redovisade ett positivt resultat). Vid utgången av 2012 hade fonden 60 tillsvidareanställda, varav 23 kvinnor.

4.1.3¶Tredje AP-fondens resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 22 638 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 10,7 procent (-2,5 procent föregående år). Fondkapitalet ökade med 18 850 miljoner kronor till 232 956 miljoner kronor. Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet.

Tabell 4.7 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

2012 2011

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Tredje AP-fondens mål är att långsiktigt uppnå en real avkastning, dvs. inflationsjusterad avkastning, på i genomsnitt 4 procent per år. Målet har fastställts med utgångspunkt i behovet av stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Vidare har fonden som mål att bedriva en kostnadseffektiv förvaltning. För femårsperioden 2008–2012 har fonden haft en haft en genomsnittlig real avkastning på 0,7 procent per år, vilket innebär att fonden inte har nått upp till målet under perioden. För tioårsperioden 2003–2012 har den genomsnittliga reala avkastningen uppgått till 5,3 procent per år, vilket innebär att fonden uppnått målet under denna period.

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk tillgångsallokering som syftar till att minska risken för stora negativa utfall och på så sätt begränsa påfrestningarna på pensionssystemet.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

Riskklass Tillgångar 2012 2011 Bidrag till total-

avkastning 2012 Aktierisk noterade och onoterade 17,4 -10,3 8,8

aktier Ränterisk statsobligationer 1,9 0,8 0,3

strategier Total avkastning efter kostnader 10,7 -2,4 10,7 Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Fondens tillgångar delas in i olika riskklasser i stället för tillgångsslag, i syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker som portföljen är utsatt för. I tabell 4.8 redovisas avkastning per riskklass och deras respektive bidrag till fondens totala avkastning. Placeringarna i aktier utvecklades positivt under 2012 och ökade med 17,4 procent (-10,3 procent föregående år). Aktieavkastningen bidrog med 8,8 procentenheter till fondens totala avkastning. Avkastningen för aktieportföljens asiatiska aktier, exklusive Japan, uppgick till närmare 23 procent medan nordamerikanska aktier avkastade drygt 15 procent. Avkastningen för de svenska aktierna motsvarade cirka 16 procent. Avkastningen på fondens onoterade aktieinnehav uppgick till 11 procent.

Riskklass krediter hade en avkastning på 6,4 procent och bidrog därmed med 0,9 procentenheter till fondens totalavkastning. Riskklassen består till största delen av svenska bostadsobligationer och företagsobligationer med hög kreditvärdighet från Sverige och USA.

Investeringar i räntebärande tillgångar bidrog positivt till fondens totalavkastning med 0,3 procentenheter. Avkastningen uppgick till

1,9 procent. Riskklass räntor består av investeringar i statsobligationer, obligationer med statsgaranti samt obligationer utgivna av överstatliga organ, s.k. supranationals.

Riskklass inflation omfattar investeringar i realränteobligationer från Sverige och Tyskland samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur. Den samlade avkastningen från denna riskklass uppgick till 5,0 procent och bidrog positivt till fondens totala avkastning med 0,9 procentenheter.

Tredje AP-fonden har under året aktivt utnyttjat fondens valutaexponering för att diversifiera risken i totalportföljen. Den öppna valutaexponeringen har bidragit negativt till fondens totala avkastning (-1,2 procentenheter).

Högst avkastning under 2012 uppvisade riskklass övrig exponering som består bl.a. av investeringar i konvertibla skuldebrev, försäkringsrelaterade obligationer och volatilitetsstrategier. Den samlade avkastningen för denna riskklass uppgick till 30,6 procent, vilket motsvarade ett avkastningsbidrag på 0,6 procentenheter.

Riskklassen absolutavkastande strategier omfattar mandat med ett mål att åstadkomma en absolut avkastning, oavsett marknadsutveckling. Inget kapital allokeras till denna riskklass utan styrelsen tilldelar förvaltningen ett riskmandat att agera inom. Syftet är att riskklassen ska vara oberoende av marknadsutvecklingen och därmed i det korta perspektivet ha låg samvariation med fondens totala risk. Under 2012 uppgick avkastningen för absolutavkastande strategier till 1 025 miljoner kronor (107 miljoner kronor föregående år) vilket motsvarade ett bidrag till fondens totala avkastning med 0,5 procentenheter (0,1 procentenheter föregående år).

Fonden förvaltar 36 procent av tillgångarna externt (35 procent föregående år).

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

2012 2011

mdkr % mdkr % Svenska aktier 26,2 11,2 28,7 13,4 Utländska aktier 80,9 34,7 76,4 35,7 Nominella räntebärande instrument 71,5 30,7 56,4 26,3 Reala räntebärande instrument 17,9 7,7 21,3 9,9 Alternativa placeringar 36,3 15,6 31,4 14,7 Fondkapital 232,9 100 214,2 100

Under 2012 märks en minskning av andelen svenska aktier till 11,2 procent (tabell 4.9). Andelen räntebärande tillgångar ökade till sammanlagt 38,4 procent. Samtidigt har det skett en omfördelning under året från reala till nominella räntebärande instrument. Tillgångsslaget fastigheter ingår i benämningen alternativa investeringar och exponeringen mot fastigheter uppgick vid utgången av året till 19,6 miljarder kronor (15,7 miljarder kronor föregående år). Fondens placeringar i fastigheter utgjorde 8,4 procent av fondkapitalet (7,7 procent föregående år). Den enskilt största exponeringen avser Vasakronan, som Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Andelen motsvarade vid årets utgång 8,4 miljarder kronor (7,7 miljarder kronor föregående år) i aktier och reverslån. Fonden äger också 50 procent av fastighetsbolaget Hemsö Fastigheter, vid årets utgång uppgick dess

marknadsvärde till 3,2 miljarder kronor (2,6 miljarder kronor föregående år).

Under året investerade Tredje AP-fonden 1,3 miljarder kronor i tyska fastigheter via ett investeringskonsortium lett av Patrizia Immobilien AG. Tredje AP-fonden ingick även ett avtal med Kungsleden i slutet av 2012 om att förvärva resterande 50 procent av aktierna i fastighetsbolaget Hemsö AB. Samtidigt tecknades ett avtal där Hemsö renodlar sin verksamhet genom att sälja ett antal fastigheter till Kungsleden. Affären slutfördes under första kvartalet 2013. Köpeskillingen avser både aktier och lösen av lån och uppgick till 3,4 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden hade vid utgången av 2012 en valutaexponering på 22 procent (19 procent föregående år).

Tredje AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 302 miljoner kronor 2012 (244 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,14 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,11 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som en kostnad. Utgifterna uppgick till 214 miljoner kronor (306 miljoner kronor föregående år), varav 114 miljoner kronor (110 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå. Underliggande avgifter i s.k. total return swaps (TRS) redovisas inte som provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under nettoresultat derivatinstrument. Under 2012 uppgick dessa till 9 miljoner kronor (14 miljoner kronor föregående år).

Under året reserverade Tredje AP-fonden 4,7 miljoner för kommande utbetalningar av rörliga ersättningar till fondens anställda (inga utbetalningar gjordes föregående år på grund av negativt resultat). Fondens incitamentsprogram omfattar inte ledande befattningshavare. Vid utgången av 2012 hade Tredje AP-fonden 56 anställda, varav 20 kvinnor.

4.1.4¶Fjärde AP-fondens resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 23 420 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 11,2 procent (-0,7 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 19 632 miljoner kronor till 229 631 miljoner kronor.

Tabell 4.10 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

2012 2011

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Fjärde AP-fondens mål är att fondens reala avkastning ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska balansera på lång sikt (40 år). Fondens reala avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick i genomsnitt till 5,8 procent per år (den genomsnittliga reala avkastningen närmast föregående tioårsperiod uppgick till 2,5 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet för den senaste tioårsperioden. Under femårsperioden 2008–2012 uppgick fondens avkastning till 3,3 procent per år, vilket var lägre än fondens mål (målet är dock satt för en tioårsperiod).

För att bestämma fördelningen mellan tillgångsslag i fondens portfölj använder Fjärde AP-fonden tre olika tidshorisonter; lång sikt (40 år), medellång sikt (3–5 år) och kort sikt (1 år). Fondens utvärdering för 2012 enligt de olika tidshorisonterna visar att normalportföljen (lång sikt) bidrog med 10,8 procentenheter till avkastningen medan den strategiska förvaltningens (medellång sikt) avkastningsbidrag var negativt om -0,4 procentenheter. Den taktiska förvaltningen (kort sikt) bidrog positivt med 0,9 procentenheter.

Fjärde AP-fonden har ett separat mål för aktiv förvaltning. Målet är att den aktiva avkastningen, dvs. avkastning i förhållande till jämförelseindex, ska överträffa index med 0,5 procentenheter per år under en rullande treårsperiod. Under 2012 uppgick resultatet för fondens aktiva förvaltning till 1,0 procentenheter (0,2 procentenheter föregående år). Under treårsperioden 2010–2012 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt 0,6 procentenheter per år (föregående treårsperiod 2009–2011 var resultatet 0,7 procentenheter).

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2012 2011 Bidrag till totalavkastning 2012

Övrigt -1,3 - -1,3 Total avkastning efter kostnader 11,2 -0,7 11,2 Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Likvid portfölj innehåller även valutaförvaltning och taktisk allokering. Fjärde AP-fonden redovisar inte längre uppgifter för alternativa investeringar sammantaget. Övrigt utgörs av strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering och kassa.

Fjärde AP-fondens globala aktieportfölj avkastade 17,4 procent (tabell 4.11). Avkastningen översteg portföljens jämförelseindex med 0,4 procentenheter och bidrog samtidigt med 6,5 procentenheter till fondens totalavkastning. Investeringarna i den svenska aktieportföljen gav en positiv avkastning om 16,9 procent, vilket överträffade 21

jämförelseindex med 0,7 procentenheter och gav ett avkastningsbidrag på 2,9 procentenheter. Fondens ränteplaceringar ökade med 9 procent i värde och översteg jämförelseindex med 1,4 procentenheter. Ränteportföljens bidrag till fondens totalavkastning uppgick till 2,2 procentenheter.

Tidigare har Fjärde AP-fonden redovisat avkastningen för alternativa investeringar sammantaget. För 2012 redovisar fonden i stället avkastningen separat för varje tillgångsslag. Investeringar i fastigheter uppvisade en avkastning på 14,2 procent och avkastningen för små och medelstora företag var 13,4 procent. Därutöver genererade Övriga strategiska investeringar en sammantagen avkastning på 5,1 procent.

Av Fjärde AP-fondens placeringstillgångar förvaltades vid årets utgång 50,2 procent aktivt (63,6 procent föregående år) och 22 procent av fondkapitalet förvaltades externt (18 procent föregående år).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

2012 2011 mdkr % mdkr %

Fastigheter 11,8 5,2 - - Små och medelstora företag 6,1 2,6 - - Övriga strategiska investeringar 7,2 3,1 - - Övrigt 2,7 0,1 0,2 0 Summa alternativa investeringar 27,8 11,0 14,6 7,0 Fondkapital 229,7 100 209,9 100 Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive derivat. För 2011 omfattar Alternativa investeringar onoterade aktier och fastigheter. Fjärde AP-fonden använder sedan 2012 inte längre denna benämning utan redovisar respektive tillgångsslag. Övrigt avser strategisk tillgångsallokering, valutaexponering, kassa samt strategiska positioner.

Fjärde AP-fonden har under 2012 minskat både andelen aktier och andelen räntebärande tillgångar i portföljen. Däremot har andelen fastigheter, andelen små och medelstora företag samt andelen övriga strategiska investeringar ökat från sammantaget 7,0 till 11,0 procent av fondkapitalet (tabell 4.12). Vid utgången av 2012 uppgick den svenska aktieportföljens marknadsexponering, exklusive små och medelstora företag, till 15,7 procent av fondens tillgångar, vilket är en minskning med två procentenheter i förhållande till året innan. Värdet av den svenska aktieportföljen uppgick till 34,9 miljarder kronor i slutet av 2012. Den utländska aktieportföljens marknadsvärde uppgick till 84,8 miljarder kronor, motsvarande 37,2 procent av fondens tillgångar. Andelen räntebärande instrument minskade till 36,1 procent av fondkapitalet.

Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens fastigheter, uppgick vid utgången av året till 11,8 miljarder kronor, vilket motsvarade 5,2 procent av fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under de senaste åren expanderat inom fastigheter. Fonden äger fastighetsbolaget Vasakronan 22 tillsammans med övriga av Första–Fjärde AP-fonderna. Vasakronan

förvaltar kommersiella fastigheter i Sverige till ett värde om drygt 80 miljoner kronor. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden och AMF till lika stora delar fastighetsbolaget Rikshem. Beståndet är inriktat mot bostäder och s.k. samhällsfastigheter, dvs. fastigheter med långa hyresavtal och där hyresgästen ofta är en kommun. Marknadsvärdet för Rikshem uppgick till 15 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fonden äger vidare 15 procent av fastighetsbolaget Hemfosa.

Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 218 miljoner kronor 2012 (203 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,10 procent av genomsnittligt fondkapital under året (0,10 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 56 miljoner kronor (62 miljoner kronor föregående år). Fonden betalade ut prestationsbaserade arvoden under 2012 och summan uppgick till 10 miljoner kronor (föregående år betalade inte fonden ut prestationsbaserade arvoden).

Under 2012 kostnadsfördes 3,5 miljoner kronor i rörliga ersättningar (inga rörliga ersättningar utbetalades under 2011). Vid utgången av 2012 hade Fjärde AP-fonden 49 anställda, varav 14 kvinnor.

4.2¶Sjätte AP-fonden

Fondens uppdrag är att, inom ramen för vad som är till nytta för inkomstpensionssystemet, investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga buffertfonder också i det att fonden är sluten, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Kapitalet i Sjätte AP-fonden har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande sjätte fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1 701 miljoner kronor 2012 (-1 380 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent (-6,9 procent föregående år). Fondkapitalet ökade till 20 249 miljoner kronor under året. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet vuxit med 9,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,2 procent per år (från start till närmast föregående år var motsvarande avkastning 3,9 procent per år).

Styrelsen fastställde under 2011 en ny strategi och ett nytt mål för fonden som infördes fr.o.m. 2012. Strategin är att fortsätta vara en långsiktig investerare i onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta investeringar genom fonder. Fondens direktinvesteringar har ett tydligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska företag (venture capital) sker genom fonder. Fondinvesteringarna kommer att ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god riskspridning och genom en kombination av företags- och fondinvesteringar skapa affärsmöjligheter,

konkurrensfördelar och flexibilitet. Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med andra industriella och finansiella investerare.

Fondens nya mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är att uppnå en avkastning som över fem år motsvarar avkastningen på den nordiska aktiemarknaden (mätt med ett brett aktieindex, Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index Total Return) med tillägg av en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är en sluten fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering. Sjätte AP-fondens nya mål gäller fr.o.m. 2012 och det uppgick för tioårsperioden 2003–2012 till 13,8 procent per år, vilket fonden inte uppnådde eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,7 procent per år (tabell 4.13). Sedan start har den årliga genomsnittliga avkastningen varit 4,2 procent.

Tabell 4.13 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning efter kostnader (procent per år)

2012 2011 2003–2012

Differens -11,0 -14,6 -8,1

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond har en uppdelning gjorts mellan fondens kärnverksamhet (investeringsverksamheten) och fondens likviditetshantering (Likviditetsförvaltningen, tidigare kallad internbanken). Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta (genom fonder) investeringar i företag. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalningsberedskap. Vid utgången av 2012 hade 13 720 miljoner kronor investerats i fondens kärnverksamhet (17 348 miljoner kronor föregående år men då ingick även investeringar i noterade småbolag). Därutöver uppgick fondens investeringsåtaganden till 3 444 miljoner kronor (2 735 miljoner kronor föregående år).

Summan av interna kostnader och externa provisionskostnader uppgick till 137 miljoner kronor för 2012 (143 miljoner kronor föregående år). Huvuddelen av kostnaderna avser investeringsverksamheten, inom vilken en betydande andel hänförs till investeringar i onoterade tillgångar som kan bedömas vara särskilt kostnadskrävande. Till detta kommer utgifter på sammanlagt 142 miljoner kronor (175 miljoner kronor föregående år) som, i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper, inte redovisas som kostnad. Inga prestationsbaserade avgifter för extern förvaltning har betalats de senaste två åren. Sådana avgifter utbetalas om den externa förvaltningen uppnår en avkastning som överstiger en viss överenskommen nivå. Sjätte AP-fonden har fr.o.m. 2013 avvecklat sitt incitamentsprogram avseende rörlig ersättning till fondens anställda (ingen rörlig ersättning utbetalades föregående år). Vid utgången av 2012 hade fonden 31 anställda, varav 13 kvinnor.

Investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen på den svenska marknaden, uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Investeringar i noterade småbolag har från och med den 1 januari 2012 flyttats över till fondens likviditetsförvaltning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag. Investeringsverksamheten var tidigare indelad i tre affärsområden; Företagsinvesteringar, Fondinvesteringar och Life science. Från och med 2012 ingår affärsområdet Life science i Företagsinvesteringar och i Fondinvesteringar. Under 2012 har Sjätte AP-fonden renodlat portföljen avseende företagsinvesteringar genom att avyttra ett tiotal investeringar.

Närmare 60 procent av investeringarna utgörs av direkta investeringar i företag (företagsinvesteringar) medan drygt 40 procent utgörs av indirekta investeringar (fondinvesteringar). Direktinvesteringar sker företrädesvis genom saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts (secondary-marknaden). Samtliga investeringar på secondarymarknaden avser mogna bolag (buyout).

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Mål 2003–2012 2003–2012 Mogna bolag 16,3 13,8 Expansionsbolag -14,2 13,8 Totalt investeringsverksamheten 6,7 13,8 Total avkastning efter kostnader 5,7 13,8 Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader. Mål 2003–2012 har beräknats baserat på det nya mål som gäller fr.o.m. 2012.

Det största bidraget till fondens resultat 2012 kom från investeringar i mogna bolag (1 566 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig avkastning på 16,3 procent per år under perioden 2003–2012 (tabell 4.14). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2012 ett negativt resultat på -131 miljoner kronor, med en genomsnittlig årlig avkastning på -14,2 procent per år sedan 2003.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år resp. mnkr)

Avkastning före kostnader Marknadsvärderat kapital 2008–2012 Mkr % Företagsinvesteringar -1,4 7 980 39 Fondinvesteringar 3,6 5 740 28 Likviditetsförvaltning 6 510 32 Centralt 19 1 Totalt 0,6 20 249 100 Not. Total avkastning redovisas efter kostnader. Investerat kapital avser utgången av 2011.

Närmare 40 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i företag (tabell 4.15). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels mogna bolag, dels expansionsbolag. Det sammantagna resultatet var 526 miljoner kronor före kostnader 2012. Under den senaste femårsperioden (2008–2012) uppgår den genomsnittliga avkastningen före kostnader till -1,4 procent per år. Inom ramen för fondens genomgång av portföljen under 2012 har ett tiotal avyttringar gjorts, varav de största försäljningarna var MECA och Lindab. Dessa två försäljningar bidrog tillsammans med cirka 2,3 miljarder kronor till likviditetsförvaltningen.

Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Affärsområdet, som under 2012 uppvisade ett resultat på 910 miljoner kronor före kostnader, är uppdelat i de tre segmenten venture capital (expansionsbolag), buy-out (mogna företag) och förvärv av andelar från tidigare ägare (secondaries). Störst bidrag kom från fondinvesteringar i mogna bolag (709 miljoner kronor), följt av expansionsbolag (201 miljoner kronor). Sjätte AP-fondens investeringar i noterade småbolagsfonder låg tidigare inom Fondinvesteringar men har överförts till Likviditetsförvaltningen. Vidare har de fonder som låg under området life science överförts till fondinvesteringar.

Inom life science sker långsiktiga investeringar i företag som verkar inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Investeringarna sker direkt i företag eller genom riskkapitalfonder.

De största företagsinvesteringarna, Norrporten och Volvofinans, bidrog positivt till resultatet (360 respektive 80 miljoner kronor). Gnotec är ett annat moget bolag som bidrog positivt till fondens resultat med 73 miljoner kronor. Innehaven i Lindab och Meca såldes under 2012 och bidrog till fondens resultat med 127 respektive 330 miljoner kronor.

Likviditetsförvaltningen

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som fonden håller för att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond. Investeringar av internbankens medel görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-bill. Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har en kreditfacilitet för kortsiktigt finansieringsbehov om 2 miljarder kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har rätt att ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos Första–Fjärde AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

Från och med den 1 januari 2012 ingår noterade småbolag i Sjätte APfondens likviditetsförvaltning, från att tidigare år ha ingått i Fondinvesteringarnas förvaltade kapital. Investeringarna avser externt förvaltade fonder som gör investeringar i små och medelstora noterade företag. Området bidrog med ett resultat om 213 miljoner kronor för 2012.

Till följd av inflödet från investeringsverksamheten under 2012 ökade det förvaltade kapitalet inom likviditetsförvaltningen från 3 miljarder kronor till 6,4 miljarder kronor. Resultatet för likviditetsförvaltningen under 2012 uppgick till 251 miljoner kronor. Föregående år uppgick resultatet till 46 miljoner kronor men då inkluderades inte fondens investeringar i noterade småbolag.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lag är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2012 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2008– 2012, tioårsperioden 2003–2012 och för perioden sedan fondens start 1996–2012. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på riskkapitalmarknaden.

Sjätte AP-fonden fick under 2012 en ny vd. Ett arbete har genomförts avseende fondens strategi och placeringsinriktning. Styrelsen fastställde under 2011 ett nytt mål för investeringsverksamheten som togs i bruk från 2012. Det nya avkastningsmålet utgörs av Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index Total Return, över fem år, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. Avsikten med målet är att det över tid ska spegla AP-fondens strategiska inriktning samt branschpraxis. Målet för likviditetsreserven är att den normalt ska uppgå till 5–10 procent av fondkapitalet.

Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig årlig avkastning på 4,2 procent sedan starten 1996, vilket understiger fondens nya avkastningsmål för perioden på 10,9 procent per år. För tioårsperioden 2003–2012 uppnåddes en genomsnittlig årlig avkastning på 5,7 procent, vilket är lägre än det nya avkastningsmålet på 13,8 procent per år. Under femårsperioden 2008–2012 var fondens avkastning 0,6 procent per år medan det nya avkastningsmålet var 1,8 procent per år. Som helhet understeg även avkastningen för 2012 det nya målet för året, avkastningen uppgick till 9,2 procent medan målet uppgick till 20,2 procent. Avkastningen för direktinvesteringar och för fondinvesteringar var positiva under perioden 2003–2012 och uppgick till 5,8 procent respektive 7,6 procent per år. Avkastningen i mogna bolag förklarar den positiva utvecklingen.

Avkastningen i mogna bolag uppgick till 16,3 procent per år under tioårsperioden 2003–2012, vilket översteg avkastningsmålet med 2,5 procentenheter. Avkastningen i fondinvesteringar i mogna bolag utvecklades bättre än motsvarande direktinvesteringar (18,6 respektive 14,8 procent per år) men avkastningen från båda investeringskategorierna översteg det nya avkastningsmålet. Investeringar i venture capital nådde inte upp till de nya avkastningsmålen för perioden, avkastningen i direktinvesteringar uppgick till -24,7 procent per år medan avkastningen i fonder genererade -5,2 procent per år.

Som mått på riskspridning anges en diversifierad portfölj med ca 350 företag inom olika branscher, som skiljer sig från varandra i

termer av storlek, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfälle. Investeringarna sker dels genom närmare 20 fondförvaltare och 40 fonder, dels direkt i ett 50-tal företag. Vid årets utgång svarade investeringarna i mogna bolag för 83 procent av fondkapitalet.

4.3¶Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premiepensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet för de premiepensionssparare som inte hade valt en annan fond. Genom förändringen infördes ett förvalsalternativ med generationsprofil – AP7 Såfa – som i praktiken är en s.k. generationsfond med en sammansättning som avspeglar premiepensionsspararens ålder. Upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden, för att sedan, upp till 75 år, minska till en tredjedel aktiefond och öka till två tredjedelar räntefond. Sjunde AP-fonden erbjuder totalt sex placeringsalternativ. Förutom AP7 Såfa och de två fonderna omfattar placeringsalternativen kombinationer av aktierespektive räntefonden i de tre portföljerna offensiv (75 procent aktiefond), balanserad (50 procent aktiefond) och försiktig (33 procent aktiefond).

AP7 Såfa

Vid utgången av 2012 hade förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) drygt 2,8 miljoner premiepensionssparare. Målet, som fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i årsredovisningen, men resultatet redovisas för det senaste året och för förvalsalternativet sammantaget (AP7 Såfa och föregångaren Premiesparfonden) sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder i premiepensionssystemet.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fondkurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker, eng. net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP fonden. Vid utvärdering av den operativa förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom stängningskursmodellen erhålls konsistenta jämförelser med jämförelseindex.

Avkastningen i AP7 Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2012 uppgick avkastning i AP7 Såfa till 17,4 procent (-10,5 procent föregående år) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.16). För de privata pensionsfonderna uppgick avkastningen i genomsnitt till 10,5 procent (-10,4 procent föregående år).

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2012 var den genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år och två månader) 1,4 procent per år och den genomsnittliga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg 0,5 procent per år (Sjunde AP-fonden redovisar i årsredovisning endast den totala avkastningen sedan start, inte den genomsnittliga årliga avkastningen under perioden.)

Tabell 4.16 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

2012 2011 2010 2009 2008 2000–2012 Förvalsalternativet 17,4 -10,5 14,8 35,1 -36,2 1,4 Privata fonder 10,5 -10,4 10,3 35,0 -34,5 0,5 Differens 6,9 -0,1 4,5 0,1 -1,7 1,0 Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata premiepensionsfonderna. Avkastningen för perioden 2000–2012 redovisas i årsredovisningen som total avkastning, genomsnittlig avkastning har förenklat beräknats baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade under hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2012 uppgick det förvaltade kapitalet i aktiefonden till 123 348 miljoner kronor. Avkastningen under året uppgick till 18,5 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för fondens jämförelseindex. På den grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed risken genom att använda hävstång i portföljen och (iii) ytterliga öka möjligheterna till hög avkastning genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och tre procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader skapas med hjälp av strukturerade produkter (s.k. notes) som består av en kombination av derivat och obligation. Derivaten är kopplade till index på aktiemarknaderna i ett antal tillväxtländer.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Hävstången ska normalt motsvara 150 procent av fondkapitalet och vid utgången av 2012 motsvarade hävstången 150,1 procent av fondkapitalet, dvs. 62,1 miljarder kronor. Tidigare år

har hävstången tillåtits att variera mellan 100 och 170 procent men från och med februari 2012 har styrelsen begränsat variationsutrymmet till intervallet 140–160 procent.

Jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i vilka Sjunde AP-fonden inte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i aktiefonden under 2012 till 20,0 procent (tabell 4.17). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick under perioden till 18,8 procent. Eftersom det saknas jämförelse över en längre tidsperiod kan någon slutsats av måluppfyllelse inte dras.

Differensen (1,2 procentenheter) mot jämförelseindex under perioden förklaras av att både den taktiska förvaltningen och den aktiva alfaförvaltningen bidrog positivt med drygt 500 miljoner kronor respektive drygt 150 miljoner kronor. Därutöver var avkastningen i basportföljens globala aktier högre än jämförelseindex, vilket främst beror på positiv utveckling av fondens innehav i notes för tillväxtmarknader.

Tabell 4.17 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader (stängningskurser, procent per år)

2012 2011 AP7 Aktiefond 20,0 -11,8 Jämförelseindex 18,8 -10,5 Differens 1,2 -1,2 AP7 Räntefond 2,9 3,5 Jämförelseindex 3,0 5,2 Differens -0,1 -1,7 Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2012 uppgick det förvaltade kapitalet i räntefonden till 8 872 miljoner kronor. Avkastningen för perioden uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för fondens jämförelseindex. På den grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondkapitalet i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Fonden förvaltas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2012 bestod portföljen av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. För perioden uppgick avkastningen, mätt enligt stängningskursmodellen, till 2,9 procent vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.17).

Kostnader

Förvaltningsavgiften uppgår i AP7 Aktiefond till 0,15 procent av förvaltat kapital och i AP7 Räntefond till 0,09 procent. Avgiften från fonderna betalas till fondförvaltaren, i detta fall Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fondens intäkter under 2012 uppgick till 173 miljoner kronor (150 miljoner föregående år). Fondens kostnader var under året 108 miljoner kronor (117 miljoner kronor föregående år). Årets resultat var 64 miljoner kronor (31 miljoner kronor föregående år), vilket minskade fondens ackumulerade underskott till drygt 63 miljoner kronor.

I syfte att fördela de kostnader som är förenade med att starta fondens verksamhet över flera generationer av pensionssparare, disponerar Sjunde AP-fonden en kredit i Riksgäldskontoret. Någon prognos över återbetalning av krediter ingår inte i årsredovisningen.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2012 hade fonden 18 anställda, varav sex kvinnor.

Sjunde AP-fonden överskred under 2012 det utrymme på 100 000 kronor som var och en av styrelserna i AP-fonderna får disponera för ersättningar till ledamöter för utskottsarbete. Under 2012 utbetalade Sjunde AP-fonden 122 000 kronor. Sjunde AP-fonden har angett att man ändrat modell för dessa ersättningar och att det därför inte kommer att upprepas.

5¶Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1¶Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Det är positivt att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag förbättrats, vilket dock inte har kunnat hindra ett underskott i inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast utgör en mindre del av tillgångarna i systemet.

Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med utvecklingen på aktiemarknaderna. Slutsatsen kvarstår att buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning och behovet av långsiktig utvärdering.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan starten 2001 överstiger buffertkapitalets avkastning ökningen i inkomstindex. Buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till pensionssystemets finansiering under perioden.

Utvecklingen sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning, eftersom placeringar i riskfyllda tillgångar inte har gett förväntad utdelning.

McKinsey: Buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensionssystemet sedan starten 2001 genom att avkastningen har överstigit inkomstindex. Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år. Skulderna växte mer än avgiftstillgångarna men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. Till följd av utvecklingen skrevs inkomstpensionen upp varje år under 2001–2009 med mellan 0,8 procent och 4,5 procent. Under 2008 och 2009 balanserade inte systemet, vilket framför allt berodde på att skulderna växte snabbare än avgiftstillgången, men buffertfondernas negativa utveckling 2008 bidrog också. Balanstalet, som överstiger 1,0 sedan 2010, stärktes under 2011 men försvagades under 2012 till 0,984. Buffertfonderna har haft en stark positiv utveckling under 2012 samtidigt som inkomstpensionssystemet inte har varit i balans. Obalansen är framför allt driven av en betydande uppskrivning av pensionsskulden, vilket tydliggör dynamiken i systemet där buffertfonderna enbart utgör en mindre del av tillgångssidan (ca 10 procent). Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på inkomstpensionssystemet som helhet. Sammantaget under perioden 2001–2012 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i inkomstpensionssystemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Buffertfondernas höga andel noterade aktier i portföljen, i genomsnitt 47 procent av fondkapitalet i slutet av 2012, innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Det är svårt att förutse utvecklingen på kapitalmarknaderna, men över längre historiska tidsperioder har noterade aktier genererat en tillräckligt hög avkastning jämfört med räntebärande tillgångar. Under perioden 2001– 2012 har buffertfondernas höga andel i svenska aktier (i genomsnitt 12 procent vid utgången av 2012) och i tillväxtmarknader (i genomsnitt 7 procent vid utgången av 2012) bidragit positivt till fondernas resultat, men både svenska och utländska räntebärande tillgångar har genererat en högre avkastning jämfört med utländska noterade aktier.

I förhållande till ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag hade buffertfonderna under 2012 den näst högsta avkastningen bland de jämförda fonderna. Vidare översteg buffertfondernas avkastning under tioårsperioden 2003–2012 genomsnittet för de jämförda fonderna. Under femårsperioden 2008–2012 understeg däremot fondernas avkastning genomsnittet för de jämförda fonderna.

Skälen för regeringens bedömning

Bidrag till pensionssystemets finansiering

Buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet uppgick till 958 miljarder kronor vid utgången av 2012. Den ackumulerade avkastningen sedan den 1 januari 2001 uppgick till 378 miljarder kronor eller 4,0 procent per år. Under perioden 2001–2012 har utvecklingen på aktiemarknaderna svängt kraftigt drivet av tre stora börsfall, it-bubblan 2001–2002, finanskrisen

2 I detta avsnitt utvärderas buffertfondernas bidrag till pensionssystemet fr.o.m. 1 januari 2001, dvs. under den period som buffertfonderna har ingått i pensionssystemet med nuvarande regler.

2008 och den europeiska statsskuldkrisen 2011 samt de efterföljande starka uppgångarna. För buffertfondernas del är det den starka uppgången under 2012, avseende svenska noterade aktier och aktier på tillväxtmarknader, som bidragit till den långsiktigt positiva avkastningen sedan starten 2001. Under 2012 uppgick avkastningen på svenska aktier och aktier från tillväxtmarknader till 16,5 respektive 12,6 procent (mätt med SBX respektive MSCI Emerging markets exklusive valutasäkring). Avkastningen i buffertkapitalet överstiger ökningen i inkomstindex, som under perioden 2001–2012 i genomsnitt har uppgått till 3,2 procent per år.

I förhållande till föregående år har resultatet för den ackumulerade perioden sedan starten förstärkts, vilket förklaras av den positiva utvecklingen på aktiemarknaderna under 2012. Sjätte AP-fonden påverkas i lägre grad av kortsiktiga rörelser på aktiemarknaderna, eftersom fonden har en hög andel onoterade innehav. Buffertkapitalets utveckling uppvisar en betydande variation över tid i förhållande till utvecklingen i inkomstindex. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaderna under perioden från 2001 har Första–Fjärde APfondernas investeringar i räntebärande värdepapper bidragit till riskspridningen i buffertkapitalet, och avkastningen i dessa tillgångar har bidragit positivt till fondkapitalets utveckling under 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande värdepapper haft en högre genomsnittlig avkastning än svenska och utländska noterade aktier under den perioden. Nyttan av riskspridningen har varit tydlig under de år då aktiemarknaderna utvecklats negativt, genom att dämpa nedgångarna i buffertkapitalet. Detta framgick under 2001, 2002, 2008 och 2011. Denna effekt märks också i en jämförelse av utvecklingen i premiepensionssystemet som har en högre andel av fondkapitalet i noterade aktier.

Det ska noteras att bedömningen av nyttan av riskspridning inte är en bedömning av gällande placeringsregler för AP-fonderna, vilka utvärderas inom ramen för den pågående översynen av buffertfondernas regelverk, inklusive placeringsregler.

Buffertfondernas höga andel investeringar i noterade aktier, i kombination med de kraftiga svängningarna på börserna under perioden 2001–2012, tydliggör att fondernas genomsnittliga årliga avkastning över tid varierar stort beroende på val av utvärderingsperiod.

Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering kan utvärderas utifrån fondernas avkastning i relation till inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulderna i systemet. Buffertkapitalets genomsnittliga avkastning för hela perioden 2001–2012 överstiger inkomstindex (4,0 i förhållande till 3,2 procent per år), men med betydande variation över tiden (figur 5.1).

inkomstindex (mdkr)

Not. Fondkapitalet vid utgången av året. Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Nedgången på aktiemarknaderna i början av 2000-talet (it-bubblan) medförde negativa resultat för buffertfonderna under 2001 och 2002. Trots att buffertfonderna uppvisade positiv avkastning därefter dröjde det till 2005 innan buffertfondernas ackumulerade avkastning översteg inkomstindex. Buffertkapitalet växte mer än inkomstindex t.o.m. 2007. Den positiva trenden kunde dock inte kompensera för buffertfondernas förluster i samband med finanskrisen 2008, vilka uppgick till sammanlagt 195 miljarder kronor. En betydande del av förlusterna återhämtades 2009 och buffertkapitalets ackumulerade avkastning var då nästan i nivå med inkomstindex. Från och med 2010 överstiger återigen buffertfondernas ackumulerade avkastning inkomstindex och det positiva resultatet för 2012 har ytterligare stärkt fondernas bidrag till inkomstpensionssystemet.

Jämförelsen kan också presenteras med hjälp av tabell 5.1. Där framgår buffertfondernas årliga resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade förräntats med inkomstindex. Resultatet framgår i kolumn Differens och den ackumulerade skillnaden i kolumnen Ackumulerade differens. Den ackumulerade differensen för buffertkapitalet kan sättas i relation till samlade över- och underskott i inkomstpensionssystemet som redovisas i sista kolumnen i tabell 5.1.

Utfall Simulerade Differens Ackumulerad Netto

(resultat resultat differens pensions-

buffertfonderna) (inkomstindex) systemet 2001 -26 8,2 -34,2 -34,2 2002 -85,6 17,5 -103,1 -137,3 60 2003 80,8 33,3 47,5 -89,8 58 2004 63,7 22,7 41,0 -48,9 9 2005 113,7 16,8 96,9 48,1 28 2006 82,5 19,5 63,0 111,0 100 2007 36,6 23,9 12,7 123,7 18 2008 -194,7 34,9 -229,6 -105,9 -243 2009 135,6 49,9 85,7 -20,2 -323 2010 84,0 2,5 81,5 61,3 103 2011 -17,3 15,8 -33,1 28,2 157 2012 100,5 41,0 59,6 87,8 -80 Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex. Differens visar skillnaden mellan utfall och simulerade resultat. Ackumulerad differens summerar skillnaden mellan utfall och simulerade resultat över tid. Netto pensionssystemet visar över/underskott i pensionssystemet. Källa: Egna beräkningar.

Som framgår av tabell 5.1 var buffertfondernas resultat negativt under de två första åren (2001 och 2002). Trots positiva resultat under 2003 och 2004 dröjde det till 2005 innan buffertfondernas ackumulerade avkastning sedan start översteg inkomstindex, vilket framgår genom ett positivt resultat i kolumnen ackumulerad differens. Under åren 2002– 2004 var pensionssystemet ändå i balans, vilket framgår av kolumnen netto pensionssystemet. År 2005 uppgick emellertid överskottet i pensionssystemet till 28 miljarder kronor, vilket var mindre än buffertfondernas ackumulerade differens i förhållande till inkomstindex (48 miljarder kronor). Att det ackumulerade överskottet var större än överskottet i pensionssystemet betyder att buffertkapitalet bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades 2005. Även de två följande åren (2006 och 2007) var buffertkapitalets ackumulerade överskott större än överskottet i pensionssystemet och buffertkapitalets avkastning bidrog återigen till att undvika en aktivering av den automatiska balanseringen. Buffertfondernas negativa resultat 2008 (-194,7 miljarder kronor) bidrog emellertid till att aktivera balanseringen det året. Det bör dock noteras att påfrestningarna i pensionssystemet under både 2008 och 2009 var så omfattande att inte heller en rimligt positiv utveckling av buffertkapitalet under de åren hade kunnat hindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. Därefter, under 2009 och 2010 översteg buffertkapitalets avkastning inkomstindex och under 2010 var buffertkapitalets ackumulerade resultat återigen högre än utvecklingen enligt inkomstindex (skillnaden uppgick till 61,3 miljarder kronor). Till följd av ett negativt resultat 2011 minskade buffertkapitalets ackumulerade marginal mot inkomstindex, vilket dock vände 2012 när buffertfonderna uppvisade ett starkt resultat (100,5 miljarder kronor).

Sedan start överstiger buffertfondernas avkastning uppräkningen enligt inkomstindex med 87,8 miljarder kronor. Det motsvarar buffertfondernas

nettobidrag till inkomstpensionssystemet finansiering, enligt denna analys. Trots buffertfondernas positiva resultat 2012 balanserade inte systemet. Det beror på en betydande uppskrivning av pensionsskulden till följd av att inkomstindex för 2012 uppgick till 4,9 procent. Buffertfondernas resultat för 2012 reducerar dock underskottet i inkomstpensionssystemet till -80 miljarder kronor. Utan buffertfondernas ackumulerade bidrag hade underskottet varit mer än dubbelt så stort.

Från och med 2008 beräknas balanstalet baserat på ett medelvärde av buffertkapitalet under de tre närmast föregående åren för att utjämna variationerna i inkomstpensionen.

Internationell jämförelse

Att jämföra buffertfonderna med utländska pensionsfonder, som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem, kan bidra till förståelsen av buffertfondernas resultat. En direkt jämförelse är dock svår att göra på grund av olika uppdrag och placeringsregler samt valutaeffekter. Utvecklingen på fondernas hemmamarknader har också betydelse genom tendensen att placera en oproportionerlig andel av fondkapitalet på hemmamarknaden (s.k. home bias). McKinsey presenterar ändå en jämförelse med sju utländska pensionsfonder (figur 5.2). Det bör noteras att jämförelser liknande denna bör tolkas med försiktighet.

Figur 5.2 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Källa: McKinsey.

Under den senaste tioårsperioden 2003–2012 har buffertfonderna genererat en relativt hög avkastning jämfört med de utländska pensionsfonderna. Buffertfonderna har under perioden haft en genomsnittlig avkastning på 7,1 procent per år, jämfört med ett genomsnitt på 6,6 procent per år för de jämförda fonderna. Under den senaste femårsperioden 2008–2012 understeg dock buffertfondernas

avkastning genomsnittet för de jämförda fonderna. Buffertfonderna intar en andra plats i genomsnittlig avkastning under 2012.

Två av de sju jämförda fonderna genererade en högre avkastning än buffertfonderna 2003–2012, ATP i Danmark och ABP i Nederländerna. ATP:s uppdrag innebär att fonden måste säkra 80 procent av sina tillgångar i förhållande till sitt åtagande, vilket i hög utsträckning bidragit till att fonden har majoriteten av tillgångarna placerade i räntebärande värdepapper som har haft en gynnsam utveckling under perioden. Samtidigt har buffertfonderna i förhållande till jämförda fonder gynnats av en stark utveckling för svenska aktier, jämfört med utländska aktier eftersom fonderna är överviktade i svenska aktier. De flest jämförda fonder har en högre andel alternativa tillgångar än buffertfonderna. En bidragande orsak till detta är att Första–Fjärde AP-fondernas nuvarande placeringsregler begränsar fondernas möjligheter att investera i onoterade tillgångar exklusive fastigheter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångspriser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapitalvägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrationskostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en

tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

5.2¶Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1¶Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det är även positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den interna uppföljningen av fondernas resultat. Det finns fortfarande utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera resultaten mot en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra öppenheten.

I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av risken i fondernas investeringar.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga resultat har försvagats under 2011, till följd av en negativ utveckling på aktiemarknaderna under detta år. Ingen av fonderna når under den längre perioden sedan 2001 upp till styrelsernas mål. Avkastningen överstiger fortfarande inkomstindex, men marginalen har minskat sedan föregående år.

Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att utveckla sina strategier och förvaltningsmodeller i syfte att uppnå en mer stabil avkastning och portföljer som bättre hanterar kraftiga svängningar på marknaderna.

Under 2011 har de fonder som infört nya förvaltningsmodeller kompletterat dessa med metoder för utvärdering av resultaten i enlighet med vad regeringen tidigare har efterfrågat, vilket är positivt. Syftet är att uppnå en god genomlysning och förståelse av bidragen till fondens resultat. Det är därför viktigt att utvärderingen beskriver grunden för fattade beslut och resultaten av dessa. Eftersom fonderna förvaltar allmänhetens pensionskapital är det också viktigt att kommande resultat av utvärdering tillgängliggörs. Regeringen förväntar sig att var och en av Första–Fjärde AP-fonderna redovisar resultatet av sin utvärdering.

Jämförbarheten mellan Första–Fjärde AP-fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Det finns därför utrymme att utveckla fondernas gemensamma redovisningsprinciper, i syfte att åstadkomma ökad jämförbarhet och förbättrad genomlysning.

McKinsey: Utvecklingen under 2012 var stark i en historisk jämförelse. Första AP-fonden nådde en avkastning på 11,3 procent, Andra AP-fonden 13,3 procent, Tredje AP-fonden 10,7 procent och Fjärde AP-fonden 11,2 procent. En viktig orsak till att Andra AP-fonden genererade en relativt bättre avkastning 2012 än de tre andra fonderna var ett positivt bidrag från valutasäkring.

En utvärdering av fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på under vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste tioårsperioden, men ingen av fonderna har uppnått dem sedan starten 2001 eller under den senaste femårsperioden.

En analys av fondernas riskjusterade avkastning, mätt som sharpekvot, visar att de ovan nämnda skillnaderna i avkastning motsvaras av skillnader i fondernas riskprofil. Det innebär att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små under alla utvärderade tidsperioder. En analys av fondernas årliga avkastning i relation till Value at Risk (VaR) visar att Andra och Fjärde AP-fondernas högre avkastning har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR. Tredje AP-fonden har haft lägst totalavkastning men även lägst VaR under samtliga tidsperioder.

Första–Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering har sedan 2001 varit relativt stabil, men med ett par viktiga förändringar. Andelen svenska aktier har varierat mellan 19 procent och 13 procent och utländska aktier har varierat mellan 36 procent och 42 procent. Fondernas aktieallokering skiljer sig väsentligt från den globala aktiemarknaden, med övervikt i Sverige (s.k. home bias som är vanlig bland pensionsfonder) och undervikt i tillväxtmarknader. Sedan 2005 har fonderna också successivt ökat allokeringen till alternativa tillgångar från 3 procent till 14 procent.

Två gemensamma teman under 2012 är att Första–Fjärde AP-fonderna har ökat fokus på alternativa investeringar (från 11 procent till 14 procent av totalt fondkapital) och på riskhantering. Samtliga fonder har också nu implementerat modeller för uppföljning av investeringsbeslut på olika nivåer, åtminstone delar av resultaten redovisas externt.

Skälen för regeringens bedömning

Första–Fjärde AP-fonderna

Med bidrag från genomgående starka aktiemarknader, och i synnerhet den svenska aktiemarknaden, har var och en av Första–Fjärde AP-fonderna överträffat sina långsiktiga avkastningsmål under tioårsperioden 2003–2012 men inte under den längre perioden sedan starten 2001 (figur 5.3). Till följd av variationer i marknadernas avkastning över tid (s.k. volatilitet) varierar resultaten beroende på vilken period som studeras (se avsnitt 2). Därför bedöms det ännu inte vara säkerställt att den långsiktiga avkastningen överstiger fondernas interna mål på ett övertygande sätt.

Tabell 5.2 Avkastning efter kostnader fr.o.m. halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2012 (procent per år)

2012 2011 2010 2009 2008 2001–2012 AP1 11,3 -1,9 10,2 20,1 -21,9 4,5 AP2 13,3 -2,1 11,0 20,4 -24,1 4,8 AP3 10,7 -2,5 9,0 16,4 -19,8 4,5 AP4 11,2 -0,7 10,9 21,5 -20,9 4,3 Not. Uppräkningen av inkomstindex uppgick under perioden 2001–2012 till 3,3 procent per år. Källa: McKinsey.

Figur 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas avkastning (fondkapitalets förändring i mdkr) i jämförelse med egna mål och inkomstindex under perioden 2001–2012 (mdkr)

Not. Den lodräta skalan börjar på 400 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar. Fondkapitalets utveckling enligt både inkomstindex och fondernas nominella mål baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex respektive fondernas långsiktiga avkastningsmål.

Observerade skillnader mellan fonderna kan i väsentlig utsträckning hänföras till skillnader i portföljernas finansiella risk. Fondernas riskjusterade avkastning, mätt med hjälp av den s.k. sharpekvoten, skiljer sig påtagligt litet mellan fonderna på längre sikt (tabell 5.3) och klart mindre än den motsvarande variationen mellan fondernas avkastning utan riskjustering (tabell 5.2). Det innebär att en högre avkastning har sin grund i en högre finansiell risk. McKinsey drar samma grundläggande slutsats med användning av Value at Risk (VaR) som är ett alternativt riskmått.

2001 t.o.m. 2012, tioårsperioden 2003–2012 och 2012 beräknad enligt Sharpekvoten för likvidportfölj

2012 2003–2012 2001–2012 AP1 1,8 0,6 0,3 AP2 2,0 0,6 0,3 AP3 1,7 0,5 0,3 AP4 1,7 0,5 0,2 Not. Likvidportfölj avser marknadsnoterade tillgångar. Källa: McKinsey.

Den finansiella risk som utmärker Första–Fjärde AP-fondernas portföljer är således en viktig faktor för att bedöma fondernas avkastning. Graden av risktagande kompletterar även bilden av fondernas förvaltning och de sätt på vilka fonderna fullgör sina uppdrag inom pensionssystemet. För att möjliggöra jämförande analys är det angeläget att riskmåtten, såsom volatilitet och VaR, ger en bild av den genomsnittliga risken under ett verksamhetsår.

McKinsey noterar, med anledning av riskmåttet VaR, att fonderna har tagit initiativ för att enas om en gemensam definition men att beräkningsmetoderna alltjämt skiljer sig åt. Riskmåttet VaR som fonderna redovisar ger dessutom endast en ögonblicksbild av fondernas riskexponering under årets sista dag. Det framstår som angeläget att fonderna redovisar jämförbara mått på risk som avser förvaltningen under ett år, till grund för genomlysning av riskerna i verksamheten och utvärdering av resultaten. Det bör åtminstone inkludera redovisning av historisk risk i fondens portfölj, mätt som standardavvikelse i värdet av den totala portföljen och för den del av portföljen som är föremål för fortlöpande handel och omvärdering (likvidportfölj). Första–Fjärde AP-fonderna redovisar i årsredovisningarna standardavvikelsen i värdet av den totala portföljen och/eller likvidportföljen, dock utan att i samtliga fall redovisa hur risken har beräknats.

Källa: McKinsey.

Första–Fjärde AP-fonderna har genomgående utökat inslaget av s.k. alternativa tillgångar i portföljerna (fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder, konvertibler, infrastruktur m.m.). Därutöver har allokeringen till aktier i tillväxtmarknader ökat påtagligt. Motsvarande minskningar har träffat primärt börsnoterade aktier, såväl svenska som utländska aktier (utom aktier från tillväxtmarknaderna). Ett ökat mått av riskspridning inom ramen för gällande placeringsregler bör vara till nytta för pensionssystemet och välkomnas därför. Den begränsning av Första– Fjärde AP-fondernas placeringar i onoterade tillgångar vid 5 procent av fondkapitalet som alltjämt är ikraft bedöms påverka möjligheterna att åstadkomma ytterligare riskspridning i vissa fall. En översyn av placeringsreglerna ingår som en del av den pågående översynen av AP-fondernas regelverk.

Den förändrade portföljstrukturen är ett svar på de utmaningar som pensionsfonder generellt har ställts inför genom tilltagande samvariation (korrelation) mellan olika finansiella marknader i globaliseringens spår och genom marknadernas volatilitet. Även fondernas förvaltningsmodeller har setts över och ändrats som ett sätt att svara på dessa utmaningar genom ett mer dynamiskt förhållningssätt. Som en följd av denna utveckling har jämförbarheten mellan fonderna försämrats. Det är angeläget att den försämrade jämförbarheten inte försvårar en effektiv utvärdering av fondernas förvaltning. Regeringen har tidigare påtalat behovet av fortlöpande utvärdering av fondernas resultat. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel är en tillräcklig genomlysning av verksamheten, inklusive bakomliggande orsaker till observerade utfall, angelägen. Regeringen konstaterade förra året att de fonder som infört nya förvaltningsmodeller har infört metoder för utvärdering av resultaten men att redovisning av resultaten i vissa fall kvarstod. Första–Fjärde AP-fondernas metoder för uppföljning av

fondens resultat framgår av figur 5.5 och behandlas närmare i följande avsnitt. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har förändrat ansvarsfördelningen mellan styrelse och vd i de strategiska besluten, genom att styrelsen överlåtit ett mandat till vd för visst mått av strategiska beslut (utöver vd:s ansvar för operativ förvaltning). I Andra AP-fonden fattar styrelsen de strategiska besluten. Berörda fonder har utvecklat olika metoder för att utvärdera vd:s strategiska beslut.

En annan aspekt är utvärdering av fondens totala avkastning. Samtliga av Första–Fjärde AP-fonderna redovisar i årsredovisning fondens resultat i förhållande till fondens eget mål. I de flesta fall redovisas också resultatet i förhållande till inkomstindex. Därutöver har Första och Tredje AP-fonderna utvecklat olika metoder för att utvärdera den totala avkastningen, t.ex. genom en jämförelse med resultatet hos en grupp av jämförbara förvaltare. Det är positivt och regeringen skulle välkomna utförligare redovisning av resultaten. Regeringen anser därtill att det är lämpligt att fonderna mäter den totala avkastningen mot en referensportfölj bestående av en, på övergripande nivå, jämförbar portfölj.

Figur 5.5 Första–Fjärde AP-fondernas metoder för uppföljning av fondens resultat

Källa: McKinsey.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 234 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,0 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål vid 5,5 procent per år. Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,7 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Första AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till

0,14 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Första AP-fonden 47 anställda, varav 22 inom kapitalförvaltningen (25 övriga).

Första AP-fonden genomförde betydande förändringar av portföljens sammansättning under 2012. Under året ökade fondens alternativa investeringar från 9 till 16 procent av fondkapitalet, primärt genom påtagligt utökade innehav av fastigheter och hedgefonder, med syfte att sprida riskerna och reducera portföljens volatilitet. Förändringen möjliggjordes genom minskade innehav av aktier, exklusive aktier från tillväxtmarknader (från 40 till 36 procent av fondkapitalet), men också genom minskade innehav av räntebärande placeringar (från 41 till 37 procent av fondkapitalet). Fonden genomförde dessutom en förändring inom tillgångsslaget räntebärande tillgångar genom att överföra ett belopp motsvarande 2,3 procent av fondkapitalet från obligationer med låg kreditrisk (eng. investment grade) till obligationer med högre kreditrisk (eng. high yield). Under året ökade fondens valutaexponering stegvis från 21 till 27 procent av fondkapitalet.

Första AP-fondens strategiska inriktning ses över en gång per år, med uppdelning på den långsiktiga strategiska inriktningen och en medelfristig ”planeringsportfölj” som anger riktningen för de kommande 1–1,5 åren. Den fortlöpande förvaltningen inkluderar ett mandat till fondens operativa ledning att justera allokeringen mellan tillgångsslag, valutaexponeringens storlek respektive obligationsportföljens marknadsrisk (duration) och att därutöver besluta om strategier och förvaltningsformer i den operativa förvaltningen.

Första AP-fondens interna uppföljning av den totala portföljens avkastning har tre inslag (figur 5.5). För det första sker en utvärdering mot fondens mål, inkomstindex och jämförbara institutionella förvaltare, inklusive Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna, över 5–10 år. För det andra jämförs den totala portföljens avkastning med samtliga möjliga utfall inom ramen för riskmandatet till fondens vd över 3–5 år (med hjälp av simulering). För det tredje utvärderas aktiv avkastning mot valda jämförelseindex över 3 år. Denna tredje aspekt benämns av fonden som kostnadseffektivitet, inte aktiv avkastning, vilket knappast ändrar verksamhetens natur. Endast det första inslaget i uppföljningen redovisas externt, dvs. portföljens avkastning mot fondens mål, inkomstindex och jämförbara institutionella förvaltare (genomsnittlig avkastning).

Annan intern resultatuppföljning avser portföljbeslut inom ramen för mandat till fondens operativa ledning respektive förvaltningsorganisationen i förhållande till två givna utgångsportföljer från ingången av innevarande år respektive 2010. Denna uppföljning görs över 3–5 år och redovisas externt. Slutligen utvärderas affärsenheternas förvaltning i förhållande till givna mål över 3–5 år. Inte heller detta inslag av operativ förvaltning redovisas externt.

Första AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet, vilket är positivt. Regeringen anser däremot att fonden även bör utvärdera resultatet mot en lämplig referensportfölj. Redovisning av resultaten skulle i något ytterligare fall välkomnas (se även 5.2.2).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 242 miljarder kronor vid utgången av 2012, det högsta av Första–Fjärde AP-fondernas fondkapital. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,4 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 6,3 procent per år (5,0 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,6 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Andra AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till 0,16 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Andra AP-fonden 60 anställda, varav 32 inom kapitalförvaltningen (28 övriga).

Andra AP-fondens innehav av alternativa investeringar ökade från 12 till 15 procent av fondkapitalet under 2012, primärt genom investeringar i utländska fastigheter och skogs- och jordbruksfastigheter. Motsvarande minskningar genomfördes i den svenska aktieportföljen (från 14 till 11 procent av fondkapitalet) och i innehavet av svenska realränteobligationer (från 1 till 0 procent av fondkapitalet).

Andra AP-fondens strategiska portfölj beslutas av styrelsen, inklusive medelfristiga justeringar av portföljen till följd av ändrade marknadsförutsättningar och val av jämförelseindex som av fonden definieras som ett separat portföljbeslut (figur 5.5). Vissa allokeringsbeslut tas även inom ramen för den operativa förvaltningen med en horisont upp till 12 månader (s.k. taktisk allokering). Den strategiska portföljen, inklusive justeringar av denna, utvärderas över minst 10 år med hjälp av fondens absoluta mål. Avkastning från alternativa investeringar utvärderas över samma långa horisont med hjälp av absoluta avkastningsmål (konvertibler, jordbruk och skog) respektive relevanta index (riskkapitalfonder, svenska fastigheter och alternativa riskpremier). Dessutom utvärderas fortlöpande resultateffekter av indexval (val av ett jämförelseindex framför ett annat). Resultateffekter av kapitallösa mandat och operativ förvaltning utvärderas årligen.

Fondens interna resultatuppföljning offentliggörs externt i stor utsträckning. Resultaten av förändringar av fondens strategiska portfölj och utfallet från kapitallösa mandat redovisas dock endast på övergripande nivå. Genomlysningen bedöms överlag svara mot fondens förvaltningsmodell. Regeringen anser dock att fonden bör utveckla en metod för utvärdering av fondens totala avkastning, inklusive utvärdering mot en lämplig referensportfölj, och redovisa resultatet.

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 233 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 6,7 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 5,5 procent per år (4,0 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,7 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Tredje AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad

under tioårsperioden till 0,15 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Tredje AP-fonden 56 anställda, varav 32 inom kapitalförvaltningen (24 övriga).

Tredje AP-fondens portfölj fördelas mellan sju olika riskklasser i stället för mellan traditionella tillgångsslag. Fondens riskklasser inkluderar aktierisk, ränterisk, kreditrisk, valutarisk, inflationsrisk och två övriga kategorier (absolutavkastande strategier respektive övrig exponering). I sammanställningen från McKinsey som ligger till grund för denna utvärdering ingår valutarisk i övrig exponering. Under 2012 märks framför allt en ökad allokering till kategorin övrig exponering inklusive valutarisk (från 1 till 5 procent av fondkapitalet), bl.a. genom ökad användning av en strategi som syftar till att dra nytta av marknadens skiftande värdering av volatilitet. Bland fysiska innehav utökade Tredje AP-fonden innehavet av fastigheter från 7 till 8 procent av fondkapitalet och fattade samtidigt beslut om ytterligare investeringar i fastigheter som genomfördes i början av 2013. Allokeringen till kategorin aktierisk minskade från 54 till 51 procent av fondkapitalet.

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj i termer av riskklasser, utan åtskillnad mellan långfristiga och medelfristiga beslut. Fondens vd ges mandat att implementera strategin inom ramen för vissa intervall vad avser exponering mot en riskklass, genom placering i fysiska tillgångar eller kapitallösa mandat.

Tredje AP-fonden följer upp fondens totala avkastning i förhållande till fondens långsiktiga avkastningsmål respektive en långsiktig statisk portfölj (referensportfölj) bestående av fysiska värdepapper (börsnoterade aktier, räntebärande instrument, kreditobligationer och realränteobligationer). Fondens totala avkastning jämförs även med ett antal internationellt välkända pensionsfonder och blir slutligen föremål för en subjektiv självutvärdering (figur 5.5). Portföljens delkomponenter jämförs med tillämpliga delar av den långsiktiga statiska portföljen.

Tredje AP-fonden offentliggör resultaten av fondens interna utvärdering vad gäller fondens totala avkastning i förhållande till fondens mål och jämförelsen med den långsiktiga statiska portföljen. Utfallet av jämförelsen med gruppen av internationellt välkända pensionsfonder publiceras vad gäller jämförelsegruppens genomsnittliga avkastning, inte enskilda pensionsfonder. Resultatet av den subjektiva självutvärderingen offentliggöras inte, i likhet med utvärderingen av delar av förvaltningen (portföljens delkomponenter).

Tredje AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet och jämför också total avkastning mot en referensportfölj (den långsiktiga statiska portföljen), vilket är positivt. Det kan dock noteras att den långsiktiga statiska portföljen, som är en viktig del av fondens interna resultatuppföljning, är snävt inriktad jämfört med Tredje AP-fondens faktiska portfölj. Mot bakgrund av de risk- och likviditetspremier som den faktiska portföljen kan tillgodogöra sig bör en jämförelse utfalla till Tredje AP-fondens fördel, särskilt över tid. Regeringen anser att den offentliga redovisningen av fondens operativa verksamhet brister i fullständighet, vad gäller avkastning inom delar av fondens totala portfölj eller enskilda riskklasser.

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 230 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,2 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 6,0 procent per år (4,5 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,6 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Fjärde AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till 0,11 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Fjärde AP-fonden 49 anställda, varav 20 inom kapitalförvaltningen (29 övriga).

Fjärde AP-fondens portfölj utmärks av en betydande allokering till aktier (svenska, utländska, inklusive aktier från tillväxtmarknader) och förhållandevis mindre innehav av alternativa tillgångar. Under 2012 ökade emellertid Fjärde AP-fonden innehavet av alternativa tillgångar, inklusive fastigheter, från 6 till 8 procent av fondkapitalet. Detta möjliggjordes genom en något minskad allokering till räntebärande placeringar och utländska aktier, exklusive aktier från tillväxtmarknader.

Fjärde AP-fondens styrelse beslutar om en mycket långsiktig normalportfölj (40 år) och en något mindre långsiktig strategisk portfölj (3–15 år) som utgör referensportfölj för den taktiska förvaltningen (figur 5.5). Fjärde AP-fondens styrelse fattade under 2012 beslut om en ny förvaltningsmodell som tillämpas fullt ut fr.o.m. 2013. Modellen innebär ett utökat mandat till fondens vd att fatta strategiska beslut (strategisk portfölj) med målet att överträffa den långsiktiga normalportföljen med 0,5 procentenheter per år, vilket utvärderas över en femårsperiod. Fondens vd har även ett taktiskt mandat (3 år) att avvika från den strategiska portföljen med målet att överträffa denna med 0,5 procentenheter per år.

Fjärde AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet, vilket är positivt. Fjärde AP-fondens interna utvärdering av strategisk och taktisk förvaltning utgår från normalportföljen, respektive den strategiska portföljen, och syftar till att identifiera bidrag till avkastning, bidrag till risk och andel av förvaltningskostnader. Det kan noteras att den strategiska förvaltningen förfogar över instrument som inte ingår i normalportföljen (riskkapitalfonder, fastigheter, kreditobligationer m.m.). Mot bakgrund av de risk- och likviditetspremier som den faktiska portföljen kan tillgodogöra sig, i förhållande till normalportföljen, bör en jämförelse utfalla till förvaltningens fördel, särskilt över tid. Den taktiska förvaltningen, inklusive operativ förvaltning som delegeras till förvaltningsorganisationen, bedöms bli utvärderad mot jämförelsenormer som medger en rättvisande uppföljning. Resultaten offentliggörs, med undantag för enskilda beslut inom ramen för den strategiska förvaltningen. Vid en samlad bedömning framstår emellertid transparensen som tillfredsställande. Däremot anser regeringen att fonden bör utveckla en metod för utvärdering av fondens totala avkastning och redovisa resultatet. Metoden bör inkludera en referensportfölj som på övergripande nivå speglar fondens investeringsmöjligheter.

Regeringens bedömning: Genomgående goda resultat under 2012 har bidragit till att Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga aktiva avkastning under femårsperioden 2008–2012 uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår som positivt i jämförelse med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig redovisning av resultaten av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver kvarstår.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Resultatet av den aktiva förvaltningen är fortfarande otillfredsställande i tre av Första– Fjärde AP-fonderna mätt över en femårsperiod. Andra AP-fonden redovisar ett negativt resultat före kostnader. Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar positiva resultat före kostnader, men inte tillräckligt för att kompensera för risker och kostnader förenade med verksamheten. Första AP-fonden är den enda fond som redovisar ett resultat som med säkerhet överstiger kostnaderna över perioden. Det är dock alltjämt oklart om marginalen är tillräcklig med hänsyn tagen till riskerna i verksamheten.

I likhet med tidigare år ser regeringen positivt på att fonderna har ökat fokus på styrelsens beslut om långsiktig allokering av fondkapitalet (strategiska beslut) jämfört med kortsiktig aktiv förvaltning. Detta är en, givet resultaten, rimlig omorientering som enligt regeringens mening kan drivas längre. Fortfarande förefaller omfattningen av den aktiva förvaltningen i åtminstone tre av fonderna inte stå i proportion till de hittills svaga resultaten för sådan förvaltning.

McKinsey: Första till Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar traditionella jämförelser mellan fonderna. Förändringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren minskat fokus på aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under 2012 samt under den senaste femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har under en följd av år sett kritiskt på Första–Fjärde AP-fondernas operativa förvaltning, till den del förvaltningen har syftat till att överträffa marknadernas genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning) och ifrågasatt om verksamhetens omfattning står i proportion till de förhållandevis svaga resultat som dominerade t.o.m. 2011. Genomgående goda resultat för 2012 innebär att tre av fyra fonder uppvisar en genomsnittlig aktiv avkastning under femårsperioden 2008–2012 som förväntas kompensera för verksamhetens kostnader.

Beaktat tidigare femårsperioder är det endast Första AP-fonden som uppvisar ett konsistent genomsnittligt utfall över längre perioder, medan Tredje AP-fonden avviker måttligt. Definitionen av aktiv förvaltning har emellertid ändrats för samtliga fonder, vilket försvårar jämförelser över tid. Bland annat inkluderar fonderna inte längre resultateffekter av ombalansering mellan tillgångar. Dessa resultateffekter inkluderas i aktiv

förvaltning fram t.o.m. 2007 (Fjärde AP-fonden), 2008 (Andra AP-fonden) respektive 2009 (Första och Tredje AP-fonderna).

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2008–2012 (procentenheter)

2012 2011 2010 2009 2008 2008–2012 AP1 1,2 -0,2 1,1 0,8 -0,8 0,4 AP2 1,2 -0,2 0,8 1,2 -1,8 0,2 AP3 0,9 0 0,4 2,2 -1,3 0,4 AP4 1,0 0,2 0,8 1,4 -0,5 0,5 Källa: McKinsey.

Det är dock alltjämt oklart i vilken utsträckning utfallen även kompenserar för de risker som är förknippade med aktiv förvaltning. De långsiktiga resultaten denna gång är beroende av det goda utfallet för 2012 och delvis beroende av valet av starttidpunkt. Det kan noteras att resultaten av fondernas aktiva förvaltning under femårsperioden speglar aktiemarknadernas utveckling, med svaga resultat under 2008 och 2011 och goda resultat 2009, 2010 och 2012. Det framstår som att den aktiva förvaltningens resultat tenderar att samvariera med fondernas totala avkastning. Därigenom har fondernas aktiva förvaltning under denna period motverkat fondernas ambition om att skapa mer robusta portföljer (avsnitt 5.2.1). I likhet med föregående år konstaterar regeringen därför att Första–Fjärde AP-fonderna bör beakta erfarenheter från att bedriva aktiv förvaltning under olika marknadsscenarier i fondens strategi för såväl aktiv förvaltning som fondernas arbete med att skapa portföljer som är mer robusta och bättre hanterar perioder av oro på marknaderna.

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera resultatet av den operativa förvaltningen är genom att analysera det operativa resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten är ett mått som anger överavkastning per enhet risk där risken uttrycks i aktiv risk, som visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex (faktaruta 5.1). Det är dock förenat med svårigheter att dra slutsatser om nyttan av att bedriva aktiv förvaltning baserat på enbart detta mått då en låg aktiv risk (dvs. indexnära förvaltning) kan skapa en högre informationskvot, allt annat lika. Det är ändå positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som det bidrar till. Det kan noteras att Andra AP-fonden har en väsentligt sämre aktiv avkastning än Fjärde AP-fonden men samtidigt har ett bättre riskjusterat resultat. Det indikerar ett högre risktagande i den aktiva förvaltningen i Fjärde AP-fonden men väcker även fråga om huruvida kostnaden för sådan verksamhet i Andra AP-fonden är motiverad. Första och Tredje AP-fonderna redovisar fr.o.m. 2011 respektive 2010 inte resultaten för aktiv förvaltning enligt detta mått.

Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas operativa förvaltning 2008–2012

2012 2011 2010 2009 2008 2008–2012

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna. Källa: McKinsey.

Första–Fjärde AP-fonderna har agerat olika på kritiken i regeringens utvärdering av fondernas aktiva förvaltning i tidigare skrivelser till riksdagen. Första och Tredje AP-fonderna hävdar att de inte bedriver aktiv förvaltning på vanligt sätt. Första AP-fonden avstår från att kommunicera resultaten av sådan förvaltning. Andra och Fjärde AP-fonderna redovisar resultaten öppet och definierar även tydliga mål i form av bidrag till fondernas långsiktiga avkastningsmål. Det är angeläget att fonderna på ett rättvisande sätt redovisar resultaten av verksamhet som faktiskt bedrivs.

Första AP-fonden har inget uttalat mål för den aktiva förvaltningen, utan ser denna som en del av fondens strategi för att nå en hög avkastning till låg risk. Sedan 2010 redovisar Första AP-fonden inte aktiv avkastning för totalportföljen. Fonden har inte heller formulerat något mål för sammanvägd aktiv avkastning. Det går därför inte att säga om fonden har uppnått styrelsens mål i denna del. Mot bakgrund av regeringens tidigare kritik att resultatet av verksamhet som bedrivs inte redovisas, publicerar Första AP-fonden resultatet av summan av aktiv avkastning per mandat som förvaltas i förhållande till ett index.

Andra AP-fonden har ett mål för aktiv avkastning vid 0,5 procentenheter per år, inom ramen för fondens långsiktiga mål för real avkastning vid 5,0 procent per år. Sedan 2009 ingår inte resultateffekter från ombalansering av totalportföljen i fondens definition av aktiv avkastning. Andra AP-fondens genomsnittliga aktiva avkastning under femårsperioden 2008–2012 nådde inte upp till målet.

Sedan 2010 säger sig Tredje AP-fonden inte längre bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening. Fondens aktiva förvaltning begränsas till dels kapitallösa mandat som inte jämförs med något index (absolutavkastande strategier), dels till utfallet av fondens passiva förvaltning (s.k. betaportfölj som syftar till att nå marknadernas genomsnittliga avkastning). Fondens styrelse har formulerat målet att absolutavkastande strategier ska lämna ett resultatbidrag om 600 miljoner kronor per år och att förvaltningen av fondens passiva portfölj (betaportfölj) ska bedrivas kostnadseffektivt, vilket definieras som en avkastning som överträffar jämförelseindex med 0,05 procentenheter per år. Enligt McKinsey har styrelsens mål för betaförvaltning uppnåtts men inte målet för absolutavkastande strategier under treårsperioden 2010–2012. Regeringens utvärdering utgår emellertid från den längre perioden 2008–2012 och baseras på behovet av tillräcklig kompensation för verksamhetens kostnader och risk. Målet för den renodlat aktiva förvaltningen (absolutavkastande strategier)

framstår även som förhållandevis lågt satt, med mindre än att verksamheten bedrivs i påtagligt blygsam omfattning (dvs. motsvarande 0,27 procent av ett schablonmässigt beräknat genomsnittligt fondkapital 2012).

Fjärde AP-fonden har ett mål för genomsnittlig aktiv avkastning vid 0,5 procentenheter per år över en treårsperiod, inom ramen för fondens långsiktiga mål för real avkastning vid 4,5 procent per år. Sedan 2012 definierar Fjärde AP-fonden aktiv avkastning som resultatet av taktisk förvaltning och förvaltning av kapitallösa mandat, vilket förefaller överensstämma nära med den definition som var gällande för perioden 2008–2011. Fjärde AP-fondens aktiva avkastning bedöms uppnå styrelsens mål för treårsperioden 2010–2012 och även för den längre period som ligger till grund för regeringens utvärdering.

5.3¶Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Till följd av förändringar i Sjätte AP-fondens strategi under åren saknas ett relevant mål för utvärdering av fondens långsiktiga resultat. Fondens långsiktiga avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än fondens tidigare mål och det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Sjätte AP-fondens nya mål, som för den historiska perioden varit väsentligt högre än fondens tidigare mål, bör kunna läggas till grund för utvärdering.

I likhet med tidigare år finns det en stor variation i resultat mellan olika delar i fondens investeringsverksamhet, vilket speglas i fondens strategi från 2011 att fokusera på investeringar i mogna bolag. Fondens investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fortsatt att minska under 2012. Den renodling av portföljen som fortgår bedöms vara motiverad.

Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under 2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och i stort sett korrekta i sin omfattning. Nedskrivningarna var ett resultat av det arbete Sjätte AP-fondens styrelse inledde under 2011 med att se över strategi, värderingsprinciper och intern kontroll. Detta arbete är i linje med de behov som framkommit i granskningen. Revisorerna har enligt granskningen inte brustit i sin revision men kritik riktas mot revisorernas granskning på några områden.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP-fondens totala avkastning når inte upp till fondens hittillsvarande mål, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Det finns en stor variation i resultaten inom olika delar av fondens investeringsverksamhet. Investeringar i framför allt mogna bolag har bidragit positivt till fondens resultat, medan investeringar i bolag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) uppvisat genomgående svagt resultat, i synnerhet 2011 då portföljen kraftigt nedvärderats. Sjätte APfonden har beaktat dessa erfarenheter inom ramen för det genomgripande

förändringsarbete fonden inlett under 2011. Arbetet innefattar fondens strategi, mål och organisation. Förändringarna är en välkommen renodling av verksamheten. Utvecklingen bedöms vara i pensionssystemets intresse, även om arbete kvarstår t.ex. med att operationalisera fondens nya mål och strategi.

Fondens nya mål, som motsvarar avkastningen på den nordiska aktiemarknaden plus ett påslag på 2,5 procent, bör kunna ligga till grund för extern utvärdering av fondens resultat, vilket regeringen bedömer som positivt.

Nedskrivningar av bedömda marknadsvärden är ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet. Omfattningen av de nedskrivningar som har ägt rum under 2011 är dock anmärkningsvärd. Regeringen kommer att följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kan vara möjlig från ett år till ett annat, utan direkt samband med den övergripande ekonomiska eller marknadsmässiga utvecklingen.

McKinsey: Avkastningen på fondens totala kapital uppgår till 4,2 procent per år sedan starten 1997. Sedan 2003, då merparten av kapitalet investerats i fondens investeringsverksamhet, uppgår avkastningen till 5,7 procent per år sedan 2003. Avkastningen under perioderna är lägre än fondens avkastningsmål, både det mål som gällde för perioden t.o.m. 2011 och det nya målet som gäller sedan 2012. Däremot överstiger avkastningen inkomstindex. Det nya avkastningsmål som Sjätte AP-fondens styrelse fastställdes 2011 och som gäller fr.o.m. 2012 bedöms vara relevant för fondens verksamhet.

Under 2012 fortsatte fonden det förändringsarbete som påbörjades under 2011 och har under året utvecklat och operationaliserat den nya strategi styrelsen då beslutade. I linje med den nya strategin har fonden avyttrat ett tiotal direktinvesteringar, inlett samarbete med andra investerare för att som minoritetsägare genomföra färre och större direktinvesteringar i mogna bolag och genomfört organisationsförändringar.

Granskning av nedskrivningar i Sjätte AP-fonden under 2011:

Finansdepartementet anlitade förra året en expert inom investeringar i onoterade företag, Adalbjörn Stefansson, för att granska de omfattande nedskrivningar i Sjätte AP-fonden som gjordes under 2011. Nedskrivningarna avsåg fondens direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas (s.k. expansionsbolag). Det ingick i granskningen att redovisa bakomliggande orsaker och bedöma rimligheten i nedskrivningarna. Granskningen omfattade både Sjätte AP-fondens och de förordnande revisorernas hantering av nedskrivningarna.

I granskningen framgår följande övergripande slutsatser (dnr Fi2012/2629):

 ”Sjätte AP-fondens direktinvesteringar i expansionsbolag

värderades under 2011 ner med 60 %, eller 1,9 miljarder kronor  Denna nedvärdering förklaras framför allt av att en mer försiktig värderingsansats än tidigare tillämpats i samband med 2011 års värderingsarbete, men även till viss del på att fonden 2010 tillämpat ett portföljperspektiv på värderingar där aggressiva värderingar för expansionsbolag har ansetts balanserats av konservativa värderingar i andra innehav

 Den mer försiktiga värderingsansatsen beror i sin tur på den till stora delar nya styrelsens agerande under 2011  Införandet av en mer försiktig värderingsansats bedöms vara väl motiverad då Sjätte AP-fondens direktinvesteringar i expansionsbolag förefaller ha varit aggressivt värderade historiskt såväl i relation till faktiskt utfall som i förhållande till gängse värderingspraxis avseende riskkapitalinvesteringar  Detta förklaras sannolikt till stor del av att Sjätte AP-fonden, och i synnerhet dess helägda dotterbolag SLS Invest AB, tillämpat en värderingsmetodologi som hållit tillbaka nedvärderingar samtidigt som den absoluta huvuddelen av investeringarna inom detta segment har utvecklats negativt relativt den ursprungliga investeringsplanen  Sjätte AP-fondens nedvärderingar under 2011 bedöms vara i stort korrekta i sin omfattning, eftersom värderingen av fondens innehav av direktinvesteringar i expansionsbolag 2010 bedöms ha överskattat det verkliga värdet med i storleksordningen 1,2– 1,4 miljarder kronor, varav omkring hälften härrör från SLS Invest AB och en tredjedel från innehavet Next Generation Broadcasting (NGB)  Sjätte AP-fondens revisorer kan dock ej baserat på denna granskning sägas ha brustit i sin revision av värderingen av Sjätte AP-fondens direktinnehav i expansionsbolag”

I rapporten konstateras också att även om metoden för värdering av onoterade innehav är väl definierad och allmänt accepterad är utfallsrummet för vad som kan anses som rimliga värderingar för ett företag i tidig fas ofta stort. Däremot bör det gå att skönja ett mönster i värderingsansatsen vid en granskning av ett större antal värderingar från samma part.

Värdet av Sjätte AP-fondens investeringar i expansionsbolag vid utgången av 2010, tillsammans med de tilläggsinvesteringar som gjordes under 2011, uppgick till 3,81 miljarder kronor. (Fondkapitalet vid utgången av 2010 uppgick till 19,9 miljarder kronor.) Värdet av investeringarna vid utgången av 2011 uppgick till 1,65 miljarder kronor, motsvarande en förlust om 2,16 miljarder kronor och en avkastning om -57 procent. Avkastningen på aktiemarknaden var under motsvarande period negativ men i väsentligt lägre grad. Relevanta börsindex (MSCI Sweden och SHB Nordix) uppvisade en avkastning på -13 respektive -16 procent under 2011. Tio procent av förlusten 2011 kommer från 11 bolag som avyttrades eller skrevs av under året. Den resterande delen beror på nedvärderingar i 37 bolag, varav 17 bolag står för 90 procent av den totala nedvärderingen om 1,9 miljarder kronor. Granskningen har omfattat en genomgång av dessa 17 nedskrivningar. Bolagsspecifika händelser bedöms ligga bakom en del av nedvärderingarna men slutsatsen är att ett paradigmskifte ägt rum avseende fondens värdering av expansionsbolag. Den värderingsansats som infördes 2011 var väsentligt mer försiktig än den tidigare. Tidigare värderingar bedöms ha varit aggressiva.

I rapporten ges fyra förklaringar till skiftet. Den första förklaringen är den nya styrelsens agerande. Styrelsen initierade en genomgång av värderingen av innehaven, där det största innehavet direkt skrevs av, tillsammans med ökat fokus på värderingsfrågor, bl.a. genom att vice ordförande gick in fondens värderingskommitté. Den andra förklaringen är styrelsens strategibeslut att helt upphöra med direktinvesteringar i expansionsbolag, eftersom ett sådant beslut från en huvudägare påverkar livskraften i företag i tidig fas. Detta beslut var ett ytterligare steg på den inslagna linjen från den tidigare styrelsen som 2009 beslutat att se över och begränsa verksamheten. Den tredje förklaringen är nya investeringsansvariga i fonden, vilka naturligt intar en mer försiktigt hållning. I motsvarande hälften av den sammanlagda nedvärderingen utsågs under 2011 nya investeringsansvariga i fonden. Den sista förklaringen är att den nya styrelsen ifrågasatte externa värderingsunderlag. Det är dock praxis att investerare litar på dessa och Sjätte AP-fonden är inte ålagd att upprätta koncernredovisning.

Bedömningen är att styrelsens omvärdering gett en balanserad värdering, trots att fonden tillämpat en värderingsprincip som inte är i linje med marknadspraxis. Slutsatsen i granskningen är att den försiktiga värderingsansatsen under 2011 var väl motiverad.

Vidare ges i rapporten tre förklaringar till de tidigare aggressiva värderingarna. Den första att fonden i värderingen för 2010 tillämpat en värderingsansats som tog portföljhänsyn, vilket innebar att undervärden vägdes upp av ett dolt övervärde i ett innehav i ett moget bolag (Meca) på motsvarande 300–500 miljoner kronor. Detta godkändes av fondens revisorer. Den andra förklaringen är svagt investeringsresultat. Fonden har generellt varit restriktiv med att värdera upp innehav, men i detta segment har även anskaffningskostnad enligt granskningen varit en aggressiv värdering som inte motsvarat den svaga utvecklingen i företag. I rapporten pekas på svårigheten att både försvara investeringsbeslut och samtidigt värdera ner dessa. Därför kan den nya styrelsens strategi ha haft en förlösande effekt för en mer försiktig värderingsansats. Slutligen anges som förklaring att fondens tidigare metod för värdering hållit tillbaka nedvärderingar, bl.a. genom kassaflödesvärderingar och avkastningskrav som utredaren menar varit låga i förhållande till praxis i riskkapitalbranschen.

Enligt granskningen har revisorerna inte brustit i sin revision men däremot framgår bedömningen att revisorerna borde ha dragit generella slutsatser avseende brister i fondens värderingsmetodologi, såsom aggressiva antaganden i kombination med för låga avkastningskrav, och förmedlat dessa till fondens ledning och styrelse. Vidare ifrågasätts revisorernas agerande i förhållande till värderingen av innehavet i SLS Invest AB, som är ett av fonden helägt dotterbolag som förvaltar investeringar inom Life Science-området.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden avviker från andra riskkapitalaktörer på flera sätt. Fonden är sluten, dvs. det sker inte några in- och utbetalningar från eller till pensionssystemet, varför Sjätte AP-fonden måste förvalta nödvändig likviditetsreserv. Därtill finansierar fonden sina investeringar med eget kapital och utnyttjar inte belåning i den egna balansräkningen, med undantag för kortfristiga 54 likviditetsbehov. Sjätte AP-fonden är också i huvudsak begränsad till den

svenska marknaden. Fondens uppdrag har därmed konsekvenser för fondens totala avkastning och dess variation över tid, dvs. risk.

Sjätte AP-fondens ackumulerade resultat sedan starten 1997 uppgår till 9,8 miljarder kronor vilket motsvarar en avkastning på i genomsnitt 4,2 procent per år. Förändringar över tid av fondens strategi och mål innebär att det saknas ett relevant mål att utvärdera fondens resultat mot. Sjätte AP-fonden har under perioden t.o.m. 2011 utvärderat sitt resultat över två olika tidsperioder. Utvärderingen har skett dels för perioden sedan starten 1997, dels sedan investeringsverksamheten 2003 utgjorde en huvudsaklig andel av fondens portfölj och ett absolut mål för fonden infördes. Före 2003 hade fonden ett mål att överträffa börsindex. Under 2011 fastställde styrelsen ett nytt mål för fonden att gälla från och med 2012. Målet motsvarar index för den nordiska aktiemarknaden plus ett påslag (riskpremie) på 2,5 procentenheter. Påslaget baserar fonden på dess riskprofil och likviditetshantering. Fonden utvärderar måluppfyllelsen över rullande femårsperioder, med start således från 2012. Regeringen, som ifrågasatt tidigare mål som grund för utvärdering av fondens resultat, menar att det nya målet bör kunna ligga till grund för extern utvärdering. Det nya målet är väsentligt högre än det tidigare målet, vilket stödjer regeringens bedömning (tabell 5.6).

Varken under den senaste tioårsperioden eller sedan fondens start har avkastningen nått upp till fondens tidigare mål (som fonden hade under perioden 2003–2011) och är väsentligt lägre än fondens nya mål fr.o.m. 2012. Däremot överstiger avkastningen under båda perioderna inkomstindex. McKinsey jämför därtill med avkastningen för noterade aktier i svenska medelstora respektive små bolag. Dessa två index har haft en avkastning i nivå med fondens nya mål, som baseras på utvecklingen på den nordiska aktiemarknaden (tabell 5.6).

Sjätte AP-fondens resultat 2012 uppgår till 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Fondens mål för 2012 uppgår till 20,2 procent. Fondens långsiktiga resultat har stärkts under 2012, till följd av utvecklingen i fondens investeringar i mogna bolag, fondinvesteringar i bolag i tidig utvecklingsfas (venture capital) och fondens likviditetsförvaltning.

Tabell 5.6 Sjätte AP-fondens totala avkastning (procent per år)

1997–2012 2003–2012

Sjätte AP-fonden 4,2 5,7

Fondens mål fr.o.m. 2012 (10,9) (13,8) Fondens mål 2003–2011 (7,3) (6,6) Inkomstindex 3,0 3,5 Svenska småbolag (börsindex) - 14,8 Svenska mellanstora bolag (börsindex) 10,2 13,5 Källa: McKinsey.

Sjätte AP-fondens portfölj består till övervägande andel av onoterade aktier (faktaruta 5.2). Enligt branschpraxis beräknas avkastningen för onoterade aktier som en genomsnittlig avkastning sedan tidpunkten för den första investeringen, med hänsyn tagen till vid var tid investerade belopp. Avkastningen för fondens investeringsverksamhet, beräknad

enligt denna metod, uppgick sedan 2003 till 6,7 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket är lägre än fondens mål fr.o.m. 2012 som för denna tioårsperiod motsvarar 13,8 procent per år. Från starten 1997 uppgår avkastningen till 5,3 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket överstiger fondens totala avkastning men fortfarande är väsentligt lägre än det nya målet för verksamheten (figur 5.6).

Från och med 2012 ingår inte längre Sjätte AP-fondens investeringar i noterade småbolag i investeringsverksamheten utan i stället i fondens likviditetsförvaltning. Noterade småbolag har därför exkluderats även för perioden t.o.m. 2011 för att skapa jämförbara uppgifter. Däremot är den långsiktiga avkastningen i investeringsverksamheten inte jämförbar med redovisningen i föregående års skrivelse.

Oavsett denna ändring kvarstår faktum från tidigare år att resultatet skiljer sig kraftigt mellan fondens olika investeringar (figur 5.6). Det långsiktiga resultatet förklaras i hög grad av den höga avkastningen i fondens investeringar i mogna bolag som vid utgången av 2012 motsvarade 83 procent av kapitalet i investeringsverksamheten. Avkastningen på fondens investeringar i mogna bolag har både under perioden 2003–2012 och från fondens start varit högre än det nya målet för verksamheten. Fondens investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har däremot, med undantag för fondinvesteringar under 2012, bidragit negativt till fondens resultat. Det bör noteras att utvecklingen inom detta segment varit genomgående svag i Europa. Sjätte AP-fondens investeringar i expansionsbolag har under 2012 minskat med 12 procent, från 3,0 miljarder kronor i investerat kapital vid utgången av 2011 till 2,6 miljarder kronor vid utgången av 2012. Denna minskning är i linje med fondens nya strategi från 2011 att inte genomföra direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas.

Däremot ingår fortfarande investeringar i expansionsbolag i fondens strategi för indirekta investeringar genom riskkapitalfonder. Fondinvesteringar i expansionsbolag hade under 2012 en avkastning på 19,1 procent men över de längre tidsperioderna uppvisar även dessa investeringar ett genomgående negativt resultat, om än inte ett lika dåligt resultat som fondens direktinvesteringar i expansionsbolag.

Källa: McKinsey.

Regeringen bedömde i föregående års utvärdering att fondens nya strategi, där fonden fokuserar på investering i mogna bolag, är en renodling av verksamheten i pensionssystemets intresse. Däremot konstaterades att det kvarstår arbete med att operationalisera fondens nya mål och strategi. Under 2012 har fonden bedrivit ett sådant arbete, vilket omfattat såväl organisationsförändring som renodling av portföljen i linje med den nya strategin. En del av fondens strategi är att genomföra färre men större direktinvesteringar i mogna bolag och att vara minoritetsägare i dessa tillsammans med samarbetspartners (fonden vill ha en ägarandel mellan 5 och 50 procent). Fondens målsättning är att minska antalet direktägda bolag till 10–15 bolag (från ca 50 bolag 2012). Under 2012 avyttrade fonden ett tiotal innehav som inte ansågs ligga inom kärnverksamheten.

Fondens nya strategi innebär ett fokus på den nordiska marknaden. Sjätte AP-fondens styrelse har fattat beslut om denna inriktning baserat på fondens erfarenhet av direktinvesteringar i onoterade företag och utvecklingen på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden redogör för skälen för detta beslut i en inlaga till regeringen (dnr Fi2013/477). När det gäller indirekta investeringar via fonder menar Sjätte AP-fonden att ett antal mycket framgångsrika aktörer etablerat större fonder med inriktning mot större, internationellt verksamma bolag och med ett bredare geografiskt fokus. Detta har inneburit att den svenska riskkapitalmarknaden nu är internationell, med intresse från utländska investerare som fokuserar på den nordiska och i vissa fall den nordeuropeiska riskkapitalmarknaden. När det gäller direktinvesteringar i onoterade bolag avser fonden investera tillsammans med andra etablerade aktörer på riskkapitalmarknaden och även här ser fonden behov av att investera i bolag med säte i och utanför Sverige, men med ett primärt fokus på nordiska bolag. Sjätte AP-fonden menar också att 57

fondens geografiska inriktning, till följd av fondens strategi från 2011, bidrar till att tillgodose kraven på avkastning och riskspridning och ligger i linje med slutsatserna i Buffertkapitalsutredningens betänkande (SOU 2012:53).

Vid Sjätte AP-fondens bildande hade fonden en ensidig inriktning mot investeringar i svenska bolag, men sedan 2007 har fonden haft möjlighet att investera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kom till uttryck genom bestämmelsen att fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.). Sjätte AP-fondens regelverk har utöver denna ändring varit oförändrat sedan fondens bildande 1996. En översyn av fondens uppdrag initierades av regeringen redan 2004 (Ds 2004:25 Sjätte AP-fonden i det reformerade pensionssystemet) och har fortsatt genom buffertkapitalsutredningens betänkande AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) som för närvarande bereds i samråd med Pensionsgruppen.

Under 2011 skrev Sjätte AP-fonden ned värdet på fondens direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas (s.k. expansionsbolag) med två miljarder kronor. De innehav som nedvärderades hänfördes till två olika portföljer. Detta avser dels fondens direktinvesteringar i expansionsbolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 3,9 miljarder kronor, dels fondens investeringar i s.k. life science-bolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 1,7 miljarder kronor. Nedvärderingarna i de två portföljerna uppgick till 1,3 respektive 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 33 respektive 41 procent av värdet på portföljerna vid utgången av 2010. Besluten fattades av Sjätte AP-fondens styrelse på grund av ändrad tillämpning av värderingsprincipen eller ändrad strategi för innehaven (beslut att inte tillföra nytt kapital).

Regeringen konstaterade i föregående års skrivelse att omfattningen av nedskrivningarna som ägde rum under 2011 var anmärkningsvärd och att man skulle följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kunde vara möjlig från ett år till ett annat. I det syftet har en granskning genomförts (redovisad ovan).

Det bör noteras att värdering av onoterade innehav av företag i en tidig utvecklingsfas ofta är förenad med osäkerhet om verkligt värde (värderingsprincipen beskrivs i faktaruta 5.2). Det framgår också av granskningen att utfallsrummet för vad som kan anses som rimliga värderingar av denna typ av innehav ofta är stort.

Sjätte AP-fondens styrelse och de förordnande revisorerna för fonden har beretts möjlighet att yttra sig över rapporten. Sjätte AP-fondens styrelse har svarat att den delar de övergripande slutsatserna i rapporten. Sjätte AP-fondens förordnande revisorer under 2010 och 2011 har svarat att de i allt väsentligt delar de slutsatser som dras avseende nedvärderingarna 2011, vilket också bekräftas av att revisorerna inte anmärkte på dessa i revisionsberättelsen. I sitt yttrande över rapporten redogör också revisorerna för en rad omständigheter som har haft betydelse för deras ställningstaganden och kommunikation med styrelse och ledning i fonden. Därtill redogör de för sin insats som revisorer och kommenterar närmare revisionen av enskilda innehav. Revisorerna anför 58 bl.a. att utfallsrummet för rimliga värderingar för ett bolag i tidig fas ofta

är stort och att bedömningen av värderingarna i rapporten har gjorts i ljuset av information som inte fanns tillgänglig eller var känd vid tidpunkten för revisionen. Därtill menade revisorerna att värderingen under 2011 kraftigt påverkades av att fondens styrelse implementerade en ny strategi och att tillgången till finansiering på marknaden i praktiken försvann till följd av negativ utveckling på aktiemarknaden.

I föregående års skrivelse konstaterade regeringen att besluten om nedvärderingar är fattade av Sjätte AP-fondens styrelse och att de största nedvärderingarna skett till följd av en ändrad tillämpning av redovisningsprincipen och ändrad strategi för innehaven. Den nu genomförda granskningen visar att införandet av en mer försiktig värderingsansats var väl motiverad då Sjätte AP-fondens direktinvesteringar i expansionsbolag bedöms ha varit aggressivt värderade historiskt. Vidare bedöms Sjätte AP-fondens nedvärderingar under 2011 vara i stort sett korrekta i sin omfattning, medan värderingen av fondens innehav av direktinvesteringar i expansionsbolag 2010 bedöms ha överskattat det verkliga värdet. Granskningen bekräftar därmed värderingen av innehaven vid utgången av 2011.

Sedan nuvarande styrelse tillträdde 2011 har ett förändringsarbete bedrivits i fonden, vilket innefattat strategi och organisation och bl.a. resulterat i nämnda nedvärdering. I det arbetet har också ingått kvalitetssäkring av interna processer. Revisorerna har i revisionen avseende 2012 konstaterat att en ny rutin har införts för värderingar och att styrelsen ägnar frågorna större uppmärksamhet genom att värderingar i årsbokslut beslutas av styrelsens revisionsutskott. Ett av skälen till nedvärderingen var också styrelsens agerande och genomlysning av portföljen, vilket inkluderar uppföljning av tidigare agerande. Varken i granskning eller i revision framkommer kritik mot styrelsen.

När det gäller de förordnande revisorernas hantering av nedskrivningarna framkommer inte att revisorerna skulle ha brustit i revisionen avseende värderingarna 2010 eller 2011 (inklusive nedvärderingen). Däremot framgår att vissa bedömningar från revisorerna väcker frågor, såsom behovet av rimliga avkastningskrav och en extern värdering avseende ett portföljbolag (NGB).

Som regeringen konstaterat tidigare är nedskrivningar av bedömda marknadsvärden ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet. Granskningen liksom revisorernas svar på denna pekar på dels svårigheten i samband med värdering, dels sambandet mellan företagets värde och ägarnas strategi. Härutöver framgår vikten av god styrning och intern kontroll för en rättvisande värdering och insyn i portföljbolagen. Den nuvarande styrelsens arbete bedöms hantera de orsaker till nedskrivningarna som framgår av granskningen. Regeringen förordnar även revisorer i AP-fonderna. För att säkerställa oberoende i revisionen anser regeringen det generellt vara lämpligt med rotation av förordnade revisorer. Det kan nämnas att fr.o.m. 2012 förordnades en ny samordnande revisor för AP-fonderna i detta syfte.

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning,

och regeringens utvärdering av Sjätte AP-fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det priset. Sedan 2011 beaktar Sjätte AP-fonden i värderingen även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering genomförs en mer detaljerad analys och nedvärdering genomförs om försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser av värderingarna. Om värderingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag som befinner sig i en tidig fas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då framför allt baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4¶Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1¶Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Den långsiktiga avkastningen för förvalsalternativet (AP7 Såfa, tidigare Premiesparfonden) överträffar den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter. Det innebär att premiepensionssparare som har avstått från att välja någon annan fond har fått en något högre avkastning än genomsnittet av andra pensionssparare, vilket är positivt. Det är också positivt att Sjunde AP-fonden har vidtagit åtgärder för att förbättra informationen till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan starten 2000 överträffar avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet, vilket är positivt.

Den period som Sjunde AP-fondens nya förvalsalternativ AP7 Såfa har varit i bruk är alltför kort för att utgöra grund för bedömning av resultatet. Dock kan konstateras att utvecklingen under perioden bekräftar behovet av tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det arbete som fonden har inlett på detta område välkomnas.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2012 27,1 procent av totala premiepensionssystemets kapital, vilket motsvarar 130,4 miljarder kronor. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2012 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 6,9 procent per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 3,4 procent per år. För 2012 var avkastningen för Såfa 17,4 procent, jämfört med 10,5 procent för premiepensionsindex.

Under hela perioden 2001–2012 har därmed Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 0,8 procentenheter mer än premiepensionsindex per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden förvaltade vid utgången av 2012 sammanlagt 130,4 miljarder kronor fördelade på två de två fonderna AP7 Aktiefond (123,3 miljarder kronor) och AP7 Räntefond (8,9 miljarder kronor). Sjunde AP-fonden förvaltade därmed 27,1 procent av premiepensionssystemets samlade kapital. Förvalsalternativets genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 6,9 procent per år, vilket översteg den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet med 0,2 procentenheter per år. McKinsey har inte beräknat någon genomsnittlig förvaltningskostnad för Sjunde AP-fondens förvaltning men uppger att den under 2012 var 0,25 procent för AP7 Aktiefond och 0,09 procent för AP7 Räntefond, inklusive courtage och andra transaktionsrelaterade avgifter (s.k. totalkostnadsandel, TKA). Samtidigt uppgick förvaltningsavgifterna till 0,15 respektive 0,09 procent av förvaltat kapital, vilket kan jämföras med 0,32 procent för genomsnittet av övriga fonder inom premiepensionssystemet (efter rabatter), enligt uppgift från Pensionsmyndigheten. Vid utgången av 2012 hade Sjunde AP-fonden 18 anställda, varav 5 inom kapitalförvaltningen (13 övriga).

Förvalsalternativet för pensionssparare som avstått från att välja någon annan fond utgjordes av Premiesparfonden fram till maj 2010. Från maj 2010 har Sjunde AP-fonden förnyat det statliga alternativet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I samband med det ersattes de två tidigare blandfonderna (Premiesparfonden och Premievalsfonden) med två renodlade s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som kombineras i olika proportioner för olika kategorier av sparare. AP7 Såfa är en sådan kombination som tar hänsyn till individens ålder. Upp till

3 Premiesparfonden fram till maj 2010, AP7 Såfa för tiden därefter.

55 års ålder består AP7 Såfa av 100 procent AP7 Aktiefond, därefter ersätts aktiefonden av räntefonden med drygt tre procentenheter per år fram till 75 års ålder. Fördelningen i AP7 Såfa är fr.o.m. 75 års ålder två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond.

AP7 Aktiefond är en global aktiefond med huvudsakligen utländska aktier (97 procent). Det minskade inslaget av svenska aktier jämfört med tidigare har kompenserats genom belåning av den globala portföljen (s.k. hävstång). Denna hävstång ska som ett riktmärke uppgå till 150 procent, vilket innebär att värdeförändringar i den globala portföljen förstärks med 50 procent (både uppåt och nedåt). Det kan noteras att belåning av en väldiversifierad portfölj överensstämmer med vedertagen finansiell teori, som metod att höja den finansiella risken i en portfölj till en nivå som överstiger den genomsnittliga marknadsrisken.

Sedan genomförandet av Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. utgången av 2012 har AP7 Såfa haft en avkastning på 6,9 procent på årsbasis, vilket både överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet (3,4 procent per år) och ett globalt aktieindex, MSCI World (3,2 procent per år). Enligt styrelsens mål under samma tid ska avkastningen för AP7 Såfa minst motsvara genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet, vilket uppnåtts med råge. Förvalsalternativets avkastning överträffar genomsnittet för de privata fonderna även under de längre perioderna 2008–2012 (med 1,4 procentenheter per år), 2003–2012 (med 0,2 procentenheter per år) och 2001–2012 (med 0,8 procentenheter per år). Under den längre perioden före 2010 var dock förvaltningen påverkad av restriktionen att risken i portföljen skulle vara lägre än för genomsnittet av fonder, vilket begränsade möjligheterna att uppnå en bättre avkastning.

Regeringen har i tidigare års utvärderingar tryckt på behovet av information till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Sedan dess har Sjunde AP-fonden beslutat om en kommunikationsstrategi som ska vara genomförd under 2013 och anställt en kommunikationsansvarig, vilket måste ses som positivt.

Det kan också nämnas att regeringen i regleringsbrev för 2013 gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att säkerställa tydlig information till pensionsspararna om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Pensionsmyndigheten ska i genomförandet av uppdraget samråda med Sjunde AP-fonden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2013.

4 Alternativet är att förändra portföljens sammansättning genom att omfördela utrymmet till mer riskfyllda tillgångar. Detta alternativ erbjuder emellertid ett sämre utbyte mellan förväntad avkastning och risk.

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens förvaltning av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har ännu inte bedrivits under tillräckligt lång tid för att några definitiva slutsatser ska kunna dras.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan Sjunde AP-fondens nya fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, infördes i maj 2010 är den aktiva avkastningen negativ redan före kostnader. Perioden är emellertid för kort för att kunna läggs till grund för slutsatser, men det är positivt att fonden tillvaratar gjorda erfarenheter.

Sjunde AP-fonden har genomfört en utvärdering av sin renodlade aktiva förvaltning. Resultatet i den förvaltningen bedöms inte vara tillfredsställande med beaktande av riskerna i verksamheten. Fonden redovisar utvärderingen, vilket är positivt eftersom det bidrar till den öppenhet som bör prägla AP-fondernas verksamhet.

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2012 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 119 respektive -5 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2012 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden respektive Räntefonden 1 respektive -58 baspunkter per år. De två främsta källorna till den aktiva avkastningen i AP7 aktiefond under 2012 var den taktiska allokeringen (+56 baspunkter) och exponeringen mot tillväxtmarknader (+32 baspunkter).

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden är till övervägande del passivt förvaltad, eftersom 81 procent av fondkapitalet sägs vara passivt förvaltat. Därutöver har fondens vd ett operativt mandat att justera aktiefondens finansiella hävstång med tio procentenheter, dvs. inom intervallet 140–160 procent, vilket motsvarar ett utrymme för s.k. taktisk allokering.

Styrelsens mål för den operativa förvaltningen av de två byggstensfonderna, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, är att de ska överträffa sina jämförelseindex, vilket för aktiefondens del inkluderar en finansiell hävstång om 150 procent (1,5 x MSCI World). Detta allmänt uttryckta mål har tre specifika komponenter: (1) ett bidrag från taktisk allokering om 500 miljoner kronor per år över rullande femårsperioder, (2) ett mål för absolutavkastande mandat om 275 miljoner kronor (för 2012) och (3) ett separat mål för andelen onoterade aktier i AP7 Aktiefond att överträffa MSCI World aktieindex med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. (I enlighet med fondlagstiftningen är andelen onoterade aktier begränsad till maximalt 10 procent av fondkapitalet.)

Tabell 5.7 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader i förhållande till jämförelseindex fr.o.m. 24 maj 2010 t.o.m. 2012 (procent per år)

Källa: McKinsey. Enligt praxis och regeringens policy för utvärdering av AP-fondernas verksamhet ska operativ förvaltning utvärderas över rullande

femårsperioder. Perioden efter införandet av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2010 är alltför kort för att en slutlig bedömning ska vara möjlig. Under denna period har varken AP7 Aktiefond eller AP7 Räntefond uppnått styrelsens mål (-0,14 respektive -0,65 procentenheter per år). Under samma period bidrog de absolutavkastande mandaten till aktiefondens aktiva avkastning med 58 miljoner kronor per år, klart under målet på 275 miljoner kronor per år. Sjunde AP-fonden har stängt två absolutavkastande mandat och upphandlat nya sådana mandat som kommer att implementeras 2013. Det är tankeväckande att även uttalade specialister på området har problem med att leverera en uthållig aktiv avkastning och därför positivt att Sjunde AP-fonden bedriver denna verksamhet i liten omfattning.

Den taktiska allokeringen har en utvärderingshorisont på fem år. Under 2012, då detta mandat infördes, var resultatet 528 miljoner kronor. Resultatet för förvaltning av onoterade aktier redovisas inte i årsredovisning eller i rapporten från McKinsey.

5.5¶Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. I likhet med Etik- och miljöutredningen anser regeringen att arbetet bäst hanteras genom att etik- och miljöfrågorna integreras i den löpande analysen och förvaltningen. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och processer för en ökad integration, vilket är positivt.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, personalförmåner, representation och tjänsteresor, eftersom dessa har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Regeringen har beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. AP-fonderna har en process för att följa regeringens riktlinjer för anställda i fonderna och redovisar underlag respektive en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer, vilket är positivt. En utförligare redovisning av underlaget skulle emellertid välkomnas, i syfte att stärka genomlysningen på detta område. Sjätte AP-fonden presenterar en sådan redovisning, som skulle kunna utgöra förebild för övriga fonder.

Regeringen anser att ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor bör vara rimliga och präglade av måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna bör ha riktlinjer i dessa avseenden som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. På regeringens initiativ tog AP-fonderna under 2012 fram en gemensam och övergripande policy för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Samtliga AP-fonder har också sett över och förändrat de interna riktlinjerna, men i varierande omfattning och grad. En granskning av AP-fondernas interna riktlinjer genomförd av AP-fondernas revisorer, på uppdrag av regeringen, visar att det fortfarande förekommer mer generösa förmåner i AP-fonderna än i jämförda myndigheter. Regeringen noterar även att stickproven visar

exempel på generös representation. Det är därför angeläget att AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av de interna riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer fortsätta att följa upp frågan.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. Regeringen bedömer att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde AP-fonderna med att integrera frågorna i den löpande analysen och förvaltningen. Som konstaterades av Etik- och miljöutredningen är det så etik- och miljöfrågorna bäst hanteras för att uppfylla uppdraget om hänsyn till etik och miljö i investeringarna utan att göra avkall på målet om långsiktigt hög avkastning.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, eftersom dessa har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Mot den bakgrunden har regeringen beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar både anställda i fonderna och hur fonderna agerar i rollen som ägare av börsbolag. AP-fonderna redovisar i år underlag kring ersättningar till fondens anställda och en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen välkomnar den genomgång fonderna har gjort och den ökade genomlysning av ersättningar till fondernas anställda som blir resultatet. Regeringen förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer löneläget i förhållande till regeringens riktlinjer samt öppet redovisar underlag och bedömningar.

Ernst & Young: AP-fondernas revisorer har haft Finansdepartementets uppdrag att granska AP-fondernas riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, vilket inkluderade en bedömning av om de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Revisorerna har utfört granskningen i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 8 (Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag) i syfte att lämna ett yttrande över huruvida fondens riktlinjer och efterlevnaden av dessa följer regeringens riktlinjer. Revisorerna har granskat fondernas organisation för och dokumentation av ersättningar för samtliga anställda. Revisorerna har vidare granskat ersättningsprinciper samt gjort stickprov på utbetalda ersättningar. Styrelsens rutiner för att bedöma och försäkra sig om att den totala ersättningen följer riktlinjerna har granskats. Med anledning av granskningen konstaterar revisorerna att fonderna i allt väsentligt följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda i fonderna som regeringen beslutat om. Revisorerna konstaterar vidare att Första och Andra AP-fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare av skäl som redovisas i årsredovisningen.

När det gäller kravet om att verka för att riktlinjerna även tillämpas i företag som ägs av AP-fonderna konstaterar revisorerna att riktlinjerna ger fondernas styrelser utrymme att göra egna bedömningar. Detta utrymme medför att fonderna vid tillämpningen av riktlinjerna kan fatta

beslut som avviker från principerna om detta bedöms vara till fondens fördel. Mot denna bakgrund bedömer revisorerna att AP-fondernas ägarpolicy inte står i direkt strid med regeringens riktlinjer. I förhållande till fondernas agerande som ägare noterar revisorerna också att det i fondernas ägarpolicy inte klart framgår om fonderna anser sig följa riktlinjerna och därmed verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare. Revisorerna konstaterar att Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna i ägarpolicy anger hur de hanterar ersättningsfrågor. Andra–Fjärde och Sjätte AP-fonderna kommenterar i årsredovisning översiktligt ersättningsfrågor i företag där fonden direkt eller genom ett företag är delägare och hur fonden arbetar med dessa frågor.

AP-fondernas revisorer har även haft uppdraget att granska AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor (dnr Fi2012/2720). I uppdraget ingick att jämföra AP-fondernas interna riktlinjer när det gäller ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor under 2012, inklusive eventuella beslutade förändringar, med de interna riktlinjerna hos sex andra statliga myndigheter. Därtill ingick det att granska tillämpningen av de interna riktlinjerna hos AP-fonderna. Avseende förändringar i AP-fondernas riktlinjer under 2012 ingick att undersöka skälen för dessa. Revisorerna konstaterar att samtliga AP-fonder har gjort förändringar i riktlinjerna under 2012, men i olika utsträckning. Sjätte AP-fonden har gjort mest genomgripande förändringar. Förändringarna är dels en följd av anpassning till skatteregler, dels en allmän översyn och komplettering av riktlinjerna.

Revisorernas övergripande bedömning är att AP-fondernas riktlinjer inte avviker materiellt från riktlinjerna för andra statliga myndigheter. Revisorerna kommenterar inte ersättningar eller förmåner som följer av kollektivavtal. Revisorernas slutsats avseende AP-fondernas personalförmåner är att det inte finns något som tyder på att fonderna i dagsläget har väsentligt mer förmåner än andra myndigheter. Vidare bedömer revisorerna att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för representation än andra myndigheter. Enligt de nya övergripande riktlinjerna för AP-fonderna gäller att representationen ska vara måttfull, baserad på gott omdöme och/eller vara återhållsam. Likaså pekar inget på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för tjänsteresor än andra myndigheter.

Granskning av tillämpningen av AP-fondernas interna riktlinjer görs för 2012 genom stickprov på kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Stickproven är slumpmässiga och utformade i syfte att ge en god bild av kostnaderna. Revisorerna jämför också totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor mellan AP-fonderna med beaktande av antalet anställda på respektive fond. Revisorernas konstaterar att AP-fonderna under 2012 i allt väsentligt har följt de interna riktlinjerna som gällt vid varje tidpunkt. Avseende kostnader noteras att Tredje AP-fonden hade högst kostnader totalt sett men det är också den fond med flest anställda. Andra och Sjätte AP-fonderna hade 66 lägst respektive högst snittkostnad per anställd.

Inkluderat i uppdraget till revisorerna är granskning av AP-fondernas attestordning och huruvida fonderna tillämpar dualitetsprincipen avseende ovan nämnda kostnader. Revisorernas slutsats är att fonderna tillämpar dualitetsprincipen såtillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader.

Skälen för regeringens bedömning

Fondernas riktlinjer för miljö och etik

Fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik ingår som ett eget område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningens förslag (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av finansutskottet.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment: 1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig

utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat

aktualitet eller relevans. 2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en

årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller

händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga

tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

I relation till den första punkten kan konstateras, i likhet med tidigare år, att AP-fonderna arbetar inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:  fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas

med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

 den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör

utvecklas och tydliggöras,  miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande

analysen och förvaltningen,  miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,  sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte

enbart börsnoterade aktier,  extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,  det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i

arbetet med miljö och etik,  AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,  principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende-

dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och

 fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

I förra årets utvärdering lyfte regeringen fram arbetet med integrering i den löpande analysen och förvaltningen, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning att det är så frågorna bäst hanteras. Regeringen bedömde att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde AP-fonderna på detta område och välkomnade en fortsättning. Mot bakgrund av att integrering är ett centralt område enligt utredning har regeringen även avseende 2012 följt upp fondernas arbete på detta område. Detta utgör underlag enligt punkten 2 ovan och utvärderingen baseras på svar från fonderna på några av Finansdepartementet ställda frågor. Regeringens fokus på detta område är också i linje med det egna arbetet att integrera hållbart företagande i bolagsstyrningen av företag med statligt ägande.

Därtill har regeringen som del i årets utvärdering lämnat ett särskilt uppdrag till AP-fondernas revisorer (enligt punkt 4 ovan) för att följa upp AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Regeringen menar att dessa frågor, utöver vad som följer av krav på kostnadsuppföljning, har stor vikt för allmänhetens förtroende för AP-fondernas verksamhet (punkt 3 ovan). Detta uppdrag redovisas i ett separat avsnitt nedan.

Uppföljningen i föregående års skrivelse pekade på att Första–Fjärde AP-fonderna utvecklar metoder för att integrera etik- och miljöfrågorna i den löpande analysen och förvaltningen. Detta har inneburit att arbetet breddats från fondernas specialister inom ägarstyrning och hållbarhetsfrågor till kapitalförvaltningen mer generellt. Ett centralt moment i att integrera frågorna bedöms vara att ansvaret bärs av de som har förvaltningsansvaret. Det noterades att styrningen och formerna för arbetet skiljer sig mellan fonderna, beroende på förvaltningsmodell och graden av intern respektive extern förvaltning. Inom vissa tillgångar och tillgångsslag noterades att etik- och miljöaspekter spelar en central roll, såsom jordbruksfastigheter och särskilda tematiska investeringar.

Uppföljningen i årets utvärdering har riktats mot fondernas interna styrning och process avseende integrering i den löpande förvaltningen och mot fondernas utvecklingsarbete under 2012. När det gäller fondernas ägarstyrning fastlås principer för etik- och miljöhänsyn i fondernas ägarpolicy. Här anges också krav på de företag som fonderna äger. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna anger att företagen ska leva upp till de tio principer för ansvarsfullt företagande som har definierats av FN:s Global Compact och OECD:s Riktlinjer för Multinationella företag. När det gäller krav på att etik- och miljöfrågor ska vara integrerade i fondernas analys och förvaltning av tillgångar skiljer sig styrning och processer åt, enligt de svar som inkommit. Det bör noteras att analysen baseras på fondernas egna beskrivningar (dnr Fi2013/477).

Första AP-fondens styrelse har i fondens affärsplan för 2013 poängterat vikten av att etik- och miljöfrågor integreras i förvaltningen. Enligt fonden har arbetet redan påbörjats men syftar nu till fördjupning

5 Fonderna använder olika begrepp. Till exempel förekommer ESG (Environmental, Social and Governance) och hållbarhetsfrågor. Här används dock genomgående etik och miljö.

så att analys av hållbarhetsaspekter systematiskt ingår i beslutsunderlag och utvärdering av alla investeringsbeslut oavsett tillgångsslag. Under 2012 beslutade fondens investeringschef riktlinjer för integrering av etikoch miljöanalys i förvaltningen. Riktlinjerna ska ses över årligen.

I Andra AP-fonden är etik- och miljöfrågor en stående punkt på dagordningen för styrelsens möten. För fondens strategiska och operativa arbete med ägarstyrning finns en ägargrupp i fonden bestående av vd och medlemmar ur fondledningen, den person som är ansvarig för förvaltning av svenska aktier och fondens hållbarhetsanalytiker. Denna grupp definierar mål och handlingsplaner samt följer upp arbetet, vilket rapporteras till styrelsen minst en gång per år. I de mål som tilldelas kapitalförvaltningschefen ingår att integrera etik och miljö i förvaltningen.

Tredje AP-fondens styrelse fastställer utöver ägarpolicy bl.a. en riskhanteringsplan, i vilken sedan 2012 ingår krav på integrering av etik och miljö. Där anges att varje avdelning inom kapitalförvaltningen har ansvar för att säkerställa att hänsyn till etik och miljö inkluderas i investeringsprocessen, där så är möjligt. Fondens ägarstyrningsarbete rapporteras löpande till styrelsen, dels genom vd:s löpande rapportering, som även inkluderar etik- och miljöaspekter, dels genom att styrelsen minst en gång per år får en fördjupad presentation av ägarstyrningsarbetet.

Fjärde AP-fonden har integrerat etik- och miljöhänsyn i förvaltningen med utgångspunkt i fondens ägarpolicy. Fondens styrelse får löpande information om arbetet inom ägarstyrning och etik- och miljöfrågor. Ansvaret för att integrera etik- och miljöhänsyn i förvaltningen ligger på respektive förvaltningsenhet, vilka använder olika modeller beroende på vad som passar bäst för givet tillgångsslag och förvaltningsmandat.

Sjunde AP-fonden uppdaterade under 2011 fondens ägarpolicy. Som ett led i detta arbete breddades fondens ägarstyrning avseende etik- och miljöhänsyn i investeringarna. Fonden har kompletterat den ursprungliga strategin med att exkludera bolag (fondens svarta lista) med tre andra strategier: röstning för fondens utländska aktier, dialog med företag och grupptalan mot bolag. När det gäller att integrera etik- och miljöhänsyn i den löpande analysen och förvaltningen anger Sjunde AP-fonden att dessa faktorer betraktas på motsvarande sätt som andra finansiella faktorer. Fonden anger att man löpande för dialog med externa förvaltare avseende etik- och miljöfrågor i förvaltningen.

Sjätte AP-fonden omfattades inte av Etik- och miljöutredningen. Fondens verksamhet skiljer sig från Första–Fjärde AP-fonderna genom att fonden investerar direkt i onoterade företag och därigenom har en mer operativ roll i ägarstyrning. Utan möjlighet att följa upp fondens arbete med direkt utgångspunkt i slutsatserna från Etik- och miljöutredning anser dock regeringen att det är relevant att inkludera Sjätte AP-fonden.

Som en del i fondens förändringsarbete fastställde Sjätte AP-fondens styrelse under 2012 en ny ägarpolicy, som inkluderar etik och miljö i ägarstyrning. Fonden undertecknade även FN:s deklaration för ansvarsfulla investeringar PRI (Första–Fjärde AP-fonderna har sedan tidigare undertecknat dessa principer). Fonden har också en hållbarhetspolicy som bl.a. innehåller en uppmaning om att fondens portföljbolag ska ansluta sig till FN:s Global Compact. Fonden har också 69

sett över processer och skapat en tydligare struktur genom fondens riktlinjer för etik och miljö. I fonden finns en kommitté för etikfrågor i förvaltningen.

Fondernas redogörelser visar att arbetet med att integrera etik- och miljöfrågor i den löpande analysen och förvaltningen fortgått under 2012. Hur detta framgår av styrdokument och rapportering samt metoder i arbetet skiljer sig mellan fonderna, även om det med stöd av denna information inte går att utvärdera skillnaderna.

Som illustration av utvecklingsarbetet i AP-fonderna under 2012 är det intressant att peka på ett urval aktiviteter. Första AP-fonden inkluderar nu etik- och miljöfrågor i samtliga underlag i den interna förvaltningen av noterade värdepapper. För den externa förvaltningen har fonden vidareutvecklat krav på etik och miljö vid upphandling. Andra AP-fonden har under 2012 tagit fram en modell för integrering av etikoch miljöfaktorer för den interna aktiva förvaltningen av svenska aktier. Vad gäller den externa förvaltningen har fondens förvaltare av skogsoch jordbruksfastigheter utvärderats. Tredje AP-fonden har arbetat med att stärka den interna kompetensen genom att bjuda in experter på frågor om etik och miljö. Fonden arbetar också med att utveckla en metod för att integrera etik- och miljöhänsyn i fondens passiva förvaltning av aktier. Fjärde AP-fonden har under 2012 etablerat ett aktiemandat för amerikanska företag med relativt låga utsläpp av växthusgaser, bl.a. koldioxidutsläpp. Sjunde AP-fonden antog under året en ny placeringspolicy där etik- och miljöhänsyn i fondens investeringar pekas ut som krav för att fonden ska uppnå långsiktigt god avkastning och för att upprätthålla spararnas förtroende.

Under året har också arbete bedrivits genom samarbete, bl.a. har några av fonderna deltagit i framtagande av principer för rapportering av etikoch miljöaspekter för onoterade tillgångar. Avseende fastighetsinvesteringar har flera fonder anslutit sig till en global jämförelse av hållbarhetsfaktorer inom fastighetsbranschen, till grund för utvärdering av fondernas innehav.

Sjätte AP-fonden har etablerat en ny process för att utvärdera etik- och miljöaspekter i direktinvesteringar i företag och investeringar i riskkapitalfonder. Fonden har infört en rutin för uppföljning av etik- och miljöfrågor som ingår i fondens rapportering av samtliga innehav. En informationsinsamling har genomförts avseende etik- och miljöarbetet i samtliga portföljbolag och fonder.

För att uppnå integration av etik- och miljöfrågorna krävs bl.a. en etablerad värdegrund, kompetens och tillräckliga resurser. Ett utvecklat samarbete mellan fonderna främjar också att detta sker kostnadseffektivt och med ökad styrka, i synnerhet gentemot utländska bolag. Första– Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet, i vissa sammanhang deltar även Sjunde AP-fonden. Som konstaterats tidigare år bedöms detta vara ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med frågorna. Samarbetet inom Etikrådet och med andra investerare som är minoritetsägare kan dessutom bidra till att öka genomslaget. I det syftet deltar fonderna också i samarbeten med andra investerare, dels mot enskilda bolag, dels inom initiativ på olika områden.

Regeringen har tidigare kommenterat att samarbetet inom Etikrådet 70 inte får avhålla fonderna från att integrera etik- och miljöfrågorna i den

löpande förvaltningen. Detta synsätt bekräftas av det arbete som nu pågår i fonderna.

I likhet med tidigare år vill regeringen belysa kravet på öppenhet från fondernas sida i syfte att stärka fondernas trovärdighet. Regeringen noterar att AP-fonderna alltjämt arbetar aktivt med etik- och miljöfrågor i en omfattning som sannolikt inte är känd för allmänheten. Utåtriktad kommunikation, oavsett fondernas vägval, bör därför eftersträvas. Etikrådets årsrapport är ett bra exempel, liksom att fonderna inkluderar information om arbetet på hemsida, i ägarrapport och årsredovisning.

När det gäller behovet av att AP-fonderna tillhandahåller rättvisande information om sin verksamhet och sitt resultat, mot bakgrund av fondernas offentliga uppdrag och roll inom pensionssystemet, kvarstår önskemålet om i vissa fall tydligare och mer jämförbar information om fondernas resultat och risker (avsnitt 5.2).

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende för fondernas arbete beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna (bilaga 1). Riktlinjerna riktar sig till AP-fondernas styrelser som har att inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om särskilda riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden, vilka bör vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer bör bl.a. framgå hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer. Av AP-fondernas årsredovisningar bör det framgå om riktlinjerna har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. AP-fondernas revisorer ska till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende hur de bedömer att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte. I enlighet med riktlinjerna har Finansdepartementet gett AP-fondernas revisorer ett särskilt uppdrag att granska fondernas genomförande av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor. Av revisorernas granskning framgår att revisorerna bedömer att regeringens riktlinjer i allt väsentligt följs (se Ernst & Young ovan). Revisorerna konstaterar vissa undantag, vilka avser att två av fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare. Skälet till att uppsägningstid, enligt gällande avtal, inte har omförhandlats är att det skulle medföra högre kostnader för dessa två fonder. Regeringens riktlinjer på området syftar till att kontrollera kostnaderna vid uppsägning. Därmed utgår regeringen från att det i förlängningen inte kommer att finnas några avtal med avvikande innehåll.

Regeringen anser att öppenhet är viktig för att värna förtroendet för AP-fondernas verksamhet. Styrelsernas redovisning av om ersättningar

till fondens anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer och underlaget för den bedömning som görs, är därför i regeringens mening betydelsefull.

Tidigare år har regeringen konstaterat att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte varit fullständig. För 2012 redovisas, med ett undantag, ersättningar per ledande befattningshavare i enlighet med riktlinjerna. Undantaget avser Andra AP-fonden som endast redovisar ersättningar för ledande befattningshavare i anonymiserad form (Chef A, Chef B, etc.). I Sjätte AP-fonden finns det en reservering för ersättning till ledande befattningshavare där befattningshavare inte framgår.

Regeringen bedömde i föregående års skrivelse att AP-fonderna utvecklat en process för arbetet med att följa regeringens riktlinjer och redovisat denna. På övergripande nivå redovisade fonderna det underlag som legat till grund för styrelsens bedömning av ersättningarna till fondens anställda. Denna utveckling i fonderna under 2011 följde efter den tidigare utvärderingen, då regeringen konstaterade att det saknades underlag för att granska styrelsernas övergripande bedömning av om ersättningarna till fonden anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer, bl.a. att de ska vara rimliga, väl avvägda och präglade av måttfullhet. Regeringen konstaterade förra året också att det är angeläget att arbetet fortsätter med denna inriktning och att styrelsen löpande bör analysera och resonera kring ersättningsnivån i fonden och öppet redovisa sin bedömning i enlighet med principerna i regeringens riktlinjer. Därutöver konstaterades att styrelserna löpande bör tillgängliggöra resultatet av de återkommande analyserna och jämförelserna av ersättningsnivåerna inom fonderna.

Av revisorernas granskning avseende 2012 framgår att samtliga fonder i årsredovisning redovisar att de anser sig följa riktlinjerna och hur de kommit fram till denna slutsats. Revisorerna konstaterar att vissa fonder har en mer utförlig beskrivning än andra.

Samtliga styrelser redovisar i fondens årsredovisning bedömningen att regeringens riktlinjer följs och beskriver sin process för arbetet. I vissa fall kompletteras bedömningen med hänvisning till mer utförlig beskrivning på fondens hemsida. Regeringen anser att redovisningen av de underlag som ligger till grund för styrelsens bedömning i flertalet fall kan utvecklas. Det handlar till exempel om vilka som ingår i jämförelsegrupp och resultatet av jämförelsen. Sjätte AP-fonden utmärker sig genom en utförlig beskrivning av underlaget, vilken ingår i fondens årsredovisning. I redovisningen framgår bl.a. fullständiga jämförelsegrupper, skäl för avvikelse och resultatet av jämförelsen.

Det är positivt att styrelserna även för 2012 tillämpat framtagna processer för bedömning och följt upp analyser av ersättningsnivåerna i fonden. Det är angeläget att arbetet fortsätter med denna inriktning. Regeringen anser i likhet med föregående år att resultatet av analyser och jämförelser löpande bör offentliggöras, i syfte att säkerställa en även på detta område god genomlysning av fonden.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna gäller även fondernas agerande i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare. Även här anser 72 regeringen att öppenhet är viktig, vilket således gäller fondernas

agerande i dessa frågor i portföljbolag, i förhållande till regeringens riktlinjer. Som en följd av regeringens riktlinjer reviderade fonderna sina egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009. Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna redogör i årsredovisningarna översiktligt för hur de arbetar med ersättningssystemen. Flera av fonderna (Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna för 2011/2012) lämnar också separata ägarrapporter.

Fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation

och tjänsteresor

Regeringen lägger stor vikt vid att AP-fondernas riktlinjer för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor är präglade av måttfullhet och väl avvägda samt bidrar till god etik och organisationskultur. AP-fonderna bör ha riktlinjer som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. Vidare är öppenhet och transparens kring riktlinjerna och tillämpningen av dem av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet.

I juni 2012 uppmärksammades i media generösa förmåner och representation i AP-fonderna. Med anledning av vad som framkom kallades styrelseordförandena i samtliga AP-fonder till ett möte den 25 juni 2012. Statsrådet Peter Norman klargjorde att han såg allvarligt på de uppgifter som framkommit om olika former av förmåner inom AP-fonderna. På initiativ av statsrådet diskuterades frågan om gemensamma riktlinjer för AP-fonderna avseende ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Styrelseordförandena åtog sig vid mötet att utarbeta sådana gemensamma riktlinjer. I januari 2013 överlämnade AP-fonderna en gemensam policy avseende de aktuella frågorna till Finansdepartementet. Den 1 februari 2013 höll statssekreteraren Erik Thedéen ett möte med styrelseordförandena i Första, Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna samt vice ordförandena i Andra och Fjärde AP-fonderna. Vid mötet diskuterades bl.a. den av AP-fonderna gemensamt framtagna policyn. Därefter fick AP-fondernas revisorer i uppdrag att, utöver den årliga revisionen, särskilt granska AP-fondernas kostnader avseende ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor för 2012. Detta uppdrag syftade till att utgöra ett av underlagen till uppföljningen av frågorna i denna skrivelse.

I uppdraget till AP-fondernas revisorer ingick att jämföra AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter (Finansinspektionen, Kammarkollegiet, Pensionsmyndigheten, Regeringskansliet, Riksbanken och Riksgäldskontoret). I det fall förändringar skett av AP-fondernas riktlinjer under 2012 ingick att särskilt följa upp dessa och undersöka skälen för förändringarna. Därtill ingick att granska tillämpningen av de interna riktlinjerna mot gällande riktlinjer genom stickprov inom varje område, vilka tillsammans skulle utgöra tillräckligt underlag för att ge en bra bild av omfattningen av kostnader på varje område. På områden där de interna riktlinjerna medger tolkningsutrymme eller möjlighet till avvikelse skulle stickprov genomföras och skälen för avvikelser motiveras av fonderna. Slutligen ingick att granska attestordning och att redovisa och jämföra

AP-fondernas totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor, beaktat antalet anställda på respektive fond.

Den gemensamma policyn för AP-fonderna fastställdes av samtliga styrelser under 2012. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive fond kompletterar den med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. Samtliga AP-fonder har sett över och förändrat de interna riktlinjerna under 2012, i några av fonderna har förändringar även genomförts under första kvartalet 2013 (så långt i tid som granskningen sträcker sig). Den övergripande policyn samt AP-fondernas interna riktlinjer återfinns i rapporten från AP-fondernas revisorer (bilaga 9). I vissa fall saknas en tydlig beskrivning av förändringarna och skälen för förändringarna.

Förändringarna som genomförts varierar i omfattning och grad, det rör sig bl.a. om förtydligande av gällande riktlinjer, införande av nya riktlinjer samt avveckling av vissa förmåner. Första AP-fonden har t.ex. infört traktamente vid tjänsteresor, beslutat att sälja fjällstugorna efter säsongen 2012/2013, höjt maxbeloppet för intern lunchrepresentation till 250 kronor per person och infört maxbelopp för extern representation vid 250 kronor per person för lunch och 600 kronor för middag. Andra APfonden har bl. a. förtydligat resepolicyn, dokumentationen som bifogas reseräkning har utökats och ska beskriva syftet med resa och konferensprogram samt anledningen till eventuellt val av dyrare hotell eller flygning i affärsklass. Tredje AP-fondens förändringsarbete har bl. a. inneburit att anställdas möjlighet till hushållsnära tjänster som personalförmån har tagits bort. Fonden har tidigare ersatt anställdas taxiresor från arbetsplatsen till hemmet t.ex. vid övertidsarbete. Den typen av resor ersätts normalt inte längre. Fjärde AP-fonden har inte längre pubar för personalen där fonden står för vin och öl, de tidigare pubarna var en del av intern representation. Andra exempel på förändringar är att fonden har höjt friskvårdsbidraget från 4 000 till 6 000 kronor och förtydligat för de anställda som behöver Dagens Industri i sitt dagliga arbete att den anställde själv måste ha DN eller SvD för att förmånsvärde inte ska uppstå. Sjätte AP-fonden har gjort de mest genomgripande förändringarna genom att ta bort flertalet förmåner, exempelvis tjänstebilar och hushållsnära tjänster. Fonden ger inte längre minnesgåvor eller julgåvor till personalen och tjänsteresor får inte längre företas i affärsklass. Sjunde AP-fonden har tidigare i vissa fall saknat detaljerade skriftliga riktlinjer för personalförmåner, representation och tjänsteresor men införde skriftliga instruktioner i början av 2013. Exempel på förändringar som fonden gjort är att ett införa riktmärke för totalkostnad per person på högst 900 kronor vid extern representation samt tydliggjort att fonden normalt bjuder anställda på sommarfest och julmiddag varje år. Riktmärket i samband med tillställningarna är att fonden bjuder på tre normalglas öl eller vin. Fonden bjuder inte längre på starksprit och champagne vid extern eller intern representation.

När i tiden AP-fondfondernas nya riktlinjer ska vara implementerade varierar mellan AP-fonderna, men de flesta fonder påbörjade implementeringen under hösten 2012. Exempelvis hade Andra, Sjätte och Sjunde AP-fonderna bilförmåner under 2012. Andra AP-fonden 74 erbjuder, sedan 2011, inte nyanställda tjänstebil men befintliga

bilförmåner kvarstår så länge personen har kvar nuvarande tjänst. Sjätte AP-fonden avslutade däremot samtliga tjänstebilar under hösten 2012. På Sjunde AP-fonden är vd den ende som haft bilförmån under 2012 och den är planerad att avvecklas under 2013.

Revisorerna bedömer att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer förmåner än jämförda myndigheter. Regeringen kan notera att AP-fonderna genomfört förändringar i olika hög grad. De förändringar AP-fonderna genomfört av fondernas interna riktlinjer bedöms vara ett steg i rätt riktning. Sammantaget har skillnaderna i AP-fondernas riktlinjer i förhållande till riktlinjerna i de jämförda myndigheterna minskat men det finns fortfarande skillnader. Exempelvis erbjuder AP-fonderna alla eller vissa anställda försäkringar utöver kollektivavtalade försäkringar, bl.a. erbjuder Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna alla anställda sjukvårdsförsäkring medan Sjätte AP-fonden begränsar erbjudandet till ledningsgruppen. Övriga anställda i Sjätte AP-fonden har rätt till ersättning för patientavgifter upp till 4 000 kronor per år. De jämförda myndigheterna erbjuder inte försäkringar, utöver de kollektivavtalade, som anställningsförmån. Första AP-fonden äger en stuga i Vemdalen och bostadsrättslägenhet i Åre som personalen kan använda mot betalning. Fonden har beslutat att sälja fastigheterna efter att säsongen 2012/13 är avslutad. Fjärde AP-fonden äger en andelsstuga i Storlien (fyra veckor per år) som fonden har försökt sälja sedan 2010. Det bör noteras att det i de jämförda myndigheterna emellertid förekommer förmåner som inte finns i AP-fonderna. Till exempel har Riksbanken personallån och subventionerad lunch. Regeringens uppfattning är att tydlighet och transparens i ersättningssystem är av värde och att ersättningar därför bör koncentreras till lön och inte omfatta en rad andra förmåner.

AP-fondernas riktlinjer är i flera fall en vägledning. Därför är det viktigt att tillämpningen av de nya riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet följs upp.

Den stickprovsundersökning revisorerna har gjort för att granska AP-fondernas tillämpning av riktlinjerna under 2012 visar brister i fondernas kostnadsunderlag och att generös representation har förekommit. Resultatet av stickproven redovisas i bilaga till revisorernas rapport (bilaga 9).

Revisorernas bedömning baserat på stickproven är att AP-fonderna under 2012 i allt väsentligt har följt de riktlinjer som vid varje tidpunkt gällt för personalförmåner, representation och tjänsteresor. Regeringen noterar att det i stickproven förekommer exempel på generositet med pensionssystemets tillgångar, bl.a. omfattningen av representation, och att det ges exempel på brister i underlagen för redovisning.

I uppdraget till revisorerna ingick även att granska de totala kostnaderna för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor för respektive fond. När det gäller personalförmåner konstaterar revisorerna att under 2012 hade Tredje AP-fonden lägst

6 I personalförmåner inkluderar revisorerna eventuella kostnader för fjällstuga, bilförmån, försäkring, sjukvård, naprapat/massage, terminalglasögon, friskvård, gåvor, hushållsförmån, lunchförmån och övrig personalvård. I övrig personalvård ingår kaffe, frukt, fikabröd och vatten.

kostnader per anställd, 25 000 kronor per anställd medan motsvarande kostnader för Sjätte AP-fonden uppgick till 91 000 kronor per anställd. De högre snittkostnaderna hänförs huvudsakligen till att relativt fler anställda i Sjätte AP-fonden har haft tjänstebil och hushållsnära tjänster.

Regeringen noterar revisorernas slutsatser (redovisade under Ernst & Young ovan). Resultatet av stickproven som redovisas i bilaga 9 väcker emellertid frågor. Regeringen förväntar sig att AP-fondernas styrelser fortsätter att arbeta med fondens riktlinjer, deras tillämpning och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer att följa upp frågan.

Policy för styrning och utvärdering av AP-

Bilaga 1

fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:  utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,  utse revisorer,  fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och  årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från

gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det Bilaga 1 sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas Bilaga 1 uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även Bilaga 1 överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

Den utbildning av styrelseledamöter i statliga myndigheter som finns att tillgå har hittills inte anpassats till de särskilda behov som gäller för AP-fondernas ledamöter. Det har fått den olyckliga konsekvensen att sådan introduktion och utbildning från huvudmannens sida hittills helt har saknats. Det är dock möjligt att efter viss anpassning åstadkomma en lämplig introduktion av nya ledamöter i AP-fondernas styrelser från huvudmannens sida. Det är därutöver angeläget att nya ledamöter får en introduktion av fonderna, mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs där.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över

tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta Bilaga 1 minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att

fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens

granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. 81

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den Bilaga 1 utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

Bilaga 1

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. APfondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå – hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad Bilaga 1 innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de

ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen Bilaga 1 (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Första AP-fonden

Bilaga 2

Första AP-fonden 2012

Året i korthet

• Årets resultat uppgick till 24 170 mkr • Fondens förvaltningskostnader var 322 mkr (–4 223) efter kostnader. Avkastningen upp- (269) vilket motsvarar 0,14 procent (0,12) gick till 11,3 procent (–1,9) efter kostnader. i årstakt av förvaltat kapital. Fondens genomsnittliga avkastning efter • Arbetet med att skapa en mer robust portkostnader den senaste tioårsperioden är följ fortsatte under 2012. Den totala expone- 7,0 procent vilket överstiger fondens mål ringen mot noterade aktier minskade under på 5,5 procent. året samtidigt som nya investeringsstrate- • Fondkapitalet ökade med 20 382 mkr till gier inom aktieportföljen infördes. Cirka 233 700 mkr. Under året betalade fonden 10 mdkr investerades i hedgefonder. netto ut 3 788 mkr (1 240) till Pensionsmyndigheten.

Avkastning per tillgångsslag 2012, procent¹

Aktier Sverige Aktier utvecklade länder Aktier utvecklingsländer Räntebärande värdepapper

Fastigheter

Hedgefonder

Nya investeringar

Riskkapitalfonder

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Femårsöversikt i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

exponering, %

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

ReSUlTATRäKNING

Mkr Not 2012-12-31 2011-12-31 Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

BAlANSRäKNING

Mkr Not 2012-12-31 2011-12-31 Tillgångar

Skulder

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

NoTeR

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret

2012 har godkänts av styrelsen den 12 februari 2013. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

ReDoVISNINGS- oCh VäRDeRINGSPRINCIPeR

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder AFFäRSDAGSREDOVISNING ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utar- affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinci- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan per vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redo- parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan visnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillföregående år. gångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner,

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, anpassas successivt till den internationella redovis- redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket ningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under överensstämmer med marknadspraxis. omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En full- NETTOREDOVISNING ständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt IFRS har följande större skillnader identifierats: till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten • Fonderna värderar inte finansiella instrument base- är att avveckla dem samtidigt.

rat på köp/sälj kurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs). OMRäkNING AV UTLäNDSk VALUTA

• Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska

som en del i anskaffningsvärdet för finansiella kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsinstrument som redovisas till verkligt värde via dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i

resultatet. utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens • Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upp- valutakurser.

rättas inte.

Första AP-fondens årsredovisning 2012 29

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är valuta och en del som är orsakad av valutakursföränd- felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring ringen följer IPEVs (International Private Equity and av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller Nettoresultat, valutakursförändringar. likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara

baserat på transaktioner med tredje part, men även AkTIER I DOTTERBOLAG/INTRESSEBOLAG andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier substansvärdemetoden och multipelvärdering kan i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt användas. värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta kon- en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån cernredovisning föreligger inte. aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra-

handsmarknad.

VäRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde oBlIGATIoNeR oCh ANDRA varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- RäNTeBäRANDe TIllGÅNGAR ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Netto- För obligationer och andra räntebärande tillgångar resultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda värde fastställs för fondens olika placeringar. indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte

ingår i index värderas till noterade priser observerbara i NoTeRADe AKTIeR oCh ANDelAR en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allverkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- mänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. SIX, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt ingår i index värderas till noterade priser observerbara i effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsen aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonförs under nettoresultat noterade aktier. terade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte-

ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffoNoTeRADe AKTIeR oCh ANDelAR ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel och undervärden periodiseras under återstående löptid vid en reglerad marknad eller handelsplattform, eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redobestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen visad ränteintäkt. från motparten eller annan extern part. Värderingen

30 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

DeRIVATINSTRUmeNT PROVISIONSkOSTNADER För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga mark- direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden nadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifmed hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller ter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, där indata utgörs av observerbara marknadsdata. som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redobalansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt visas som avgående post under nettoresultat för aktuellt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. tillgångsslag i resultaträkningen. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valu- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, taterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där löptid och redovisas som ränta. återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som

anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det ÅTeRKöPSTRANSAKTIoNeR orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas provisionskostnader. såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovi- RÖRELSENS kOSTNADER sas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skill- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, naden mellan likvid i avistaledet och terminsledet peri- arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, odiseras över löptiden och redovisas som ränta. redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i

inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- VäRDEPAPPERSLåN vara kostnadsförs i normalfallet löpande. Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen SkATTER redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- placeringar i Sverige. papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under visas denna i balansräkningen som en tillgång och en respektive intäktsslag. motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna Fonden är från och med 2012 registrerad till mersäkerheten inte i balansräkningen utan anges separat värdesskatt och därmed skatteskyldig för mervärdesunder rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och skatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesav utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. skatt inkluderas i respektive kostnadspost.

POSTER SOM REDOVISAS DIREkT MOT FONDkAPITALET

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Första AP-fondens årsredovisning 2012 31

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter NoTeR

Belopp i mkr där inget annat anges

Not 1 – Räntenetto

Mkr 2012 2011 Ränteintäkter

Räntekostnader

Not 2 – Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Not 3 – Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Not 4 – Provisionskostnader

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 25 mkr (32 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 37 mkr (40 mkr) redovisats som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

32 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

NOT 5 – Personal

2012 2011

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december 6 5 1 6 5 1 1) Vid utgången av 2012 var en person projektanställd.

Löner och Pensions- Varav Sociala

Ledningsgrupp exkl. vd

Ledningsgrupp exkl vd

2) I angiven pensionskostnad inkluderas även kostnad för löneskatt Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda.

Första AP-fondens årsredovisning 2012 33

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 5 – Personal

LÖNEr och ÖvriGa fÖrMåNar rÖrLiGa ErsäTTNiNGar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyr- Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget ningsrapporten på sid 46 redogörs för arvode och när- system för rörlig ersättning. varo per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning av ersättningsut- PENsioNEr och LiKNaNdE fÖrMåNEr skottet. Övriga anställda har individuella anställnings- I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala avtal. Uppsägningstid från arbetsgivarens sida är för vd 30 procent i pensionspremie. För den del som gäller 18 månader (efter 60 års ålder 6 månader), för lednings- allmän pensionsrätt reduceras pensionspreminen till grupp och övriga anställda mellan 3 och 12 månader. 11,5 procent. Utöver vd har ytterligare en person i Vid uppsägning från arbetstagarens sida gäller en upp- ledningsgruppen samt ytterligare en anställd premiesägningstid för vd på 6 månader och mellan 2 och 3 bestämd pension. Övriga personer följer gällande månader för ledningsgrupp och övriga anställda i enlig- pensionsavtal inom bank (BAO) med förmånsbestämd het med gällande kollektivavtal. Beskattningsbara pension. All personal har möjlighet att löneväxla, övriga förmåner uppgick för vd till 5 tkr, för chef alloke- brutto lön mot pensionpremie. Premieinbetalningen ring till 2 tkr, för chef kommunikation och ägarstyrning uppräknas då med 5 procent, vilket motsvarar skillnatill 4 tkr, för chef affärsstöd till 13 tkr, för chef extern den mellan löneskatt och sociala avgifter. förvaltning och AI till 4 tkr och för chef HR till 3 tkr. För övriga anställda uppgick de till totalt 277 tkr.

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

I angivet belopp för köpta tjänster ingår ersättning till

revisionsbyråer enligt nedanstående fördelning:

Ernst & Young

–2 033 –1 854 KPMG

Övriga uppdrag3) –227 –271 1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. 2) Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar. 3) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

Not 7 – aktier och andelar, noterade

2012-12-31 2011-12-31 aktier och andelar, noterade, Mkr verkligt värde verkligt värde

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 7 – Aktier och andelar, noterade

Fem största svenska aktieinnehaven, Mkr

Fem största utländska aktieinnehaven, Mkr

en fullständig förteckning över samtliga noterade innehav per 2012-12-31 finns på www.ap1.se

Not 8 – Aktier och andelar, onoterade

2012-12-31 2011-12-31

Svenska aktier och andelar, intresse och dotterbolag

ägarandel Resultat Verkligt

Mkr Säte Org.nr Antal (kapital/röst1)) Eget kapital2) värde Vasakronan holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25% 3 025 / 20 524 5 131 Cityhold Properties AB Stockholm 556845-8631 2 820 342 50% –19 / 63) 1 116 Willhem AB Göteborg 556797-1295 100 000 99,8% 99,8 / 1 957 1 954

Totalt 8 201 Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag

ägarandel Resultat Verkligt

Mkr Säte Org.nr Antal (kapital/röst1)) Eget kapital2) värde First Australlan Farmland Pty ltd Australien 155 718 013 15 000 000 100% ej publ/101 315 ASe holdings S.à.r.l luxemburg B 169327 37 780 37,8% ej publ/1 99

Totalt 414

1) ägarandel delas endast upp det fall de avviker från varandra. 2) Avser bolagets totala resultat och egna kapital. 3) Avser offentliggjorda siffror per 2011-12-31.

Första AP-fondens årsredovisning 2012 35

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 8 – Aktier och andelar, onoterade

Anskaffnings-

Summa verkligt värde onoterade aktier och andelar 27 254

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2012-12-31 2011-12-31 Mkr Verkligt värde Verkligt värde Fördelning på emittenttyp

Svenska Staten 5 668 3 564 Svenska Kommuner Svenska bostadsinstitut 9 126 12 288

Övriga svenska företag

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer 19 421 20 975 övriga obligationer 56 204 64 880 Statsskuldsväxlar Certifikat övriga instrument 16 733 9 708

Totalt 92 358 95 563

36 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Not 10 – Derivat

2012-12-31 2011-12-31 Nominellt Verkligt Nominellt Verkligt

Aktieoptioner

– Innehavda, sälj 187 33 494 132 – Innehavd, köp 0 171 19

Totalt 136 899 2 480 68 797 987

varav clearat 46 616 23 834

Derivatinstrument med negativa verkliga värden

Aktieoptioner

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån.

Not 11 – Övriga tillgångar

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Not 13 – Övriga skulder

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Not 15 – Fondkapital

Mkr 2012 2011

Ingående fondkapital 213 318 218 781 Nettobetalning mot pensionssystemet:

Not 16 – Poster inom linjen

1) erhållna säkerheter för utlånade värdepapper: 26 mkr.

38 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden IFRS och till förändringar i IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2012 inriktats mot informationskrav enligt IFRS7. Syftet med IFRS7 är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

VERkLIGT VäRDE

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: • Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska

tillgångar och skulder. • Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inak-

tiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser. • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observer-

bara marknadsdata användas för värderingen.

AkTIV MARkNAD

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

INAkTIV MARkNAD

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Första AP-fondens årsredovisning 2012 39

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris­ och värderingshierarki

Finansiella tillgångar, utgående balans 2012-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt

Aktier och andelar, noterade 110 252 604 0 110 856 Aktier och andelar, onoterade 0 0 26 528 26 528 obligationer och andra räntebärande tillgångar 80 466 1 550 7 799 89 815 Derivat, nettad position, se not 10 tillhörande balansräkningen 0 2 279 0 2 279

Total summa tillgångar värderade till 190 718 4 433 34 326 229 478

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. 2) För standardiserade futures-kontrakt är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas netto positioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Finansiella tillgångar, utgående balans 2011-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt

Aktier och andelar, noterade 104 324 516 0 104 840 Aktier och andelar, onoterade 0 0 10 734 10 734 obligationer och andra räntebärande tillgångar 76 322 11 527 5 800 93 649 Derivat, nettad position, se not 10 tillhörande balansräkningen 0 –926 0 –926

Total summa tillgångar värderade till 180 646 11 117 16 534 208 297

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. jämfört med föregående års årsredovisning ingår i år även upplupna räntor i tabellen, rad obligationer och andra räntebärande tillgångar. 2) För standardiserade futures-kontrakt är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas netto positioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor.

REDOVISNING AV FÖRäNDRINGAR INOM NIVå 3 UNDER åRET

Under 2012 har värdet på fondens innehav av värdepapper i nivå 3 förändrats med 17 792 mkr.

Detta beror på att fonden köpt sådana värdepapper för 19 899 mkr, sålt för 2 628 mkr. Dessutom har kvarvarande värdepapper haft en värdeförändring (inklusive valutaeffekter) på 521 mkr.

REDOVISNING AV FÖRäNDRADE kLASSIFIcERINGAR UNDER åRET

Inga värdepapper i fondens portfölj har omklassificerats under 2012.

40 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

RiskpRofileR

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkastningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditrating-institut. För att begränsa denna risk investerar fonden med få undantag inte i obligationer med sämre rating än BBB.

känslighetsanalys: Redovisning av maRknadsRisk

Marknadsrisken presenteras här som prognostiserad volatilitet och en känslighetsanalys för tillgångarna. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2012 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet expected shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än value at risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 6,7 procent för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris­ och värderingshierarki

Redovisning av obligationers förfallostruktur och kreditrisk visar enbart direkta innehav och inte indirekta innehav

via olika finansiella instrument , exempelvis fonder och ETF. Vidare omfattar redovisningen inte korta fodrings-

bevis på banker eller lån utgivna till fastighetsbolag.

Likviditetsrisk 2012-12-31 (Förfallostruktur)

Total balans,

76 584

REDOVISNING AV FÖRFALLOSTRUkTUR

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen nedan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nu varande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

REDOVISNING AV kREDITRISk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratinginstituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB och inga innehav med sämre rating. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

kreditrisk Total balans

76 584

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

42 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

STyRelSeNS FöRSäKRAN

STYRELSENS FÖRSäkRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 12 februari 2013

Urban Karlström Annika Sundén

Ordförande Vice ordförande

Göran Arrius Ulf Axelson Anders Knape

Christina Lindenius Tor Marthin Per Nordberg Ola Pettersson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2012 43

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

ReVISIoNSBeRäTTelSe

REVISIONSBERäTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538

RAPPoRT om ÅRSReDoVISNINGeN Vi har utfört revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för 2012. Fondens års redovisning återfinns på sidorna 13 till 43 i detta dokument.

STyRelSeNS oCh VeRKSTällANDe DIReKTöReNS ANSVAR FöR ÅRSReDoVISNINGeN Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

ReVISoRNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTAlANDeN Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första APfondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

44 Första AP-fondens årsredovisning 2012

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

RAPPoRT om ANDRA KRAV eNlIGT lAGAR oCh ANDRA FöRFATTNINGAR Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och inventerat de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2012.

STyRelSeNS oCh VeRKSTällANDe DIReKTöReNS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

ReVISoRNS ANSVAR Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTAlANDeN Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 13 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2012 45

Andra AP-fonden

Bilaga 3

Året i korthet

2012 präglades av turbulens på de fi nansiella marknaderna, en • Fondkapitalet uppgick till 241,5 (216,6) mdkr den 31 följd av fortsatta politiska och ekonomiska utmaningar på glo- december 2012 och belastades av ett netto utfl öde till bal nivå. I denna miljö lyckades Andra AP-fonden nå en avkast- pensionssystemet på –3,8 (–1,2) mdkr. ning på 13,5 procent för den totala portföljen och visa positiv • Årets resultat uppgick till 28,6 (–4,6) mdkr. absolut avkastning i samtliga tillgångsslag. Fonden redovisade • Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 13,5 ett resultat om 28,6 miljarder kronor, vilket resulterade i att (–1,9) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens fondkapitalet var det största någonsin vid årets utgång: 241,5 kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen miljarder kronor. Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens 13,3 (–2,1) procent. avkastning är i linje med det långsiktiga målet, att nå en • Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings kostnadsandel, genomsnittlig årlig real avkastning på fem procent. var fortsatt låg och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Andra AP-fondens långsiktiga strategi och fortlöpande insat- • Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, ser för att diversifi era portföljen har bidragit till god risksprid- exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick ning. Ett led i detta arbete har varit att under året öka investe- till 1,1(–0,3) procent. ringarna i risk kapitalfonder, utländska kommersiella fastigheter • Avkastningen för alternativa investeringar uppgick till och skogs- och jordbruksfastigheter samtidigt som innehavet i 13,9 (8,4) procent. svenska aktier minskat. Dessutom har Andra AP-fonden investerat i alternativa riskpremier, ett nytt tillgångsslag med låg risk och låg korrelation mot aktiemarknaden.

Översikt sedan start

2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Fondkapital, mnkr 241 454 216 622 222 507 204 290 173 338 227 512 216 775 190 593 158 120 140 350 117 090 133 493 Årets resultat, mnkr 28 620 –4 645 22 258 34 858 –55 058 8 718 24 506 29 568 16 119 20 693 –21 405 –5 005 Avkastning total port följ, exkl. provisions- och rörelsens kostnader, % 13,5 –1,9 11,2 20,6 –24,0 4,2 13,0 18,7 11,6 17,8 –15,3 –3,7 Relativ avkastning på noterade tillgångar, exkl. alternativa investeringar, provisionsoch rörelsens kostnader, % 1,1 –0,3 0,8 0,7 –1,8 –0,4 0,2 0,2 –0,6 –0,5 –0,4 1,7 Aktiv risk ex post, % 0,3 0,3 0,3 0,6 1,0 0,7 0,7 0,5 0,5 0,6 1,0 1,7 Valutaexponering, % 20 16 12 10 12 11 12 11 10 8 7 10 Andel extern förvaltning (inkl. investeringar i riskkapitalföretag), % 29 29 23 24 22 24 17 28 37 45 38 82

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 1

Bilaga 3

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2012 Jan–dec 2011

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

38 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2012-12-31 2011-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER Skulder

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 39

Bilaga 3

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en Omräkning av utländsk valuta av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor säte i Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 har med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På godkänts av styrelsen den 6 februari 2013. Resultaträkning och balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om balansräkning ska fastställas av regeringen. till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillsed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas Nettoresultat, valutakursförändringar. nedan. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Aktier i dotterbolag/intressebolag

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dottersuccessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpass- enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och ningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande Värdering av finansiella instrument större skillnader identifierats: Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid

Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp-/ såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i säljkurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår genomsnittskurs). således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän-

Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 11 i årsredoi anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs verkligt värde via resultatet. hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

Noterade aktier och andelar

Affärsdagsredovisning För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettomellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar resultat noterade aktier. respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen Onoterade aktier och andelar per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en

reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde Nettoredovisning baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatin- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och strument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av till- justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. gångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är

40 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen följer Värdepapperslån IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas. fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant-

Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värde- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och ring enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerföremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken

”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under Obligationer och andra räntebärande tillgångar denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms samt säkerheter för dessa. verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en redovisas direkt mot fondkapitalet. aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Provisionskostnader värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en relevant värderingskurva. avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdeleffektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresulförvärvade över- och undervärden periodiseras under återstå- tat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. ende löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka redovisad ränteintäkt. återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning

bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och Derivatinstrument kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- redovisas de som provisionskostnader. ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, vär- Rörelsens kostnader deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till modeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel-

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- Skatter kontraktets löptid och redovisas som ränta. Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar

i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i Återköpstransaktioner vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- intäktsslag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mergång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som värdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förskuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom värv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald merlinjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och värdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 41

Bilaga 3

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

1 3

Belopp i mnkr Jan–dec 2012 Jan–dec 2011 Belopp i mnkr Jan–dec 2012 Jan–dec 2011 Ränteintäkter Realisationsresultat 748 914 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar* 1 909 595

172 mnkr.

Räntekostnader

2¶Övriga provisionskostnader inklusive Belopp i mnkr Jan–dec 2012 Jan–dec 2011 depåbankskostnader 10 10 Resultat noterade aktier och andelar 15 614 –14 958 Summa provisionskostnader 203 210 avdrag courtage –57 –67

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations-

Nettoresultat, noterade aktier

och andelar 15 557 –15 025 baserade kostnader har under året uppgått till 60 (99) mnkr och reducerar

nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för

onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta-

len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida

vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 149 (169) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse-

ende onoterade tillgångar. Av dessa avser 145 (164) mnkr avtal som med-

ger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid

avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

42 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

forts. Not 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2012, mnkr

Genomsnittligt för- 2012-12-31* % av Extern förvalt- Mandat Jämförelseindex valtat kapital 2012 Marknadsvärde fond kapital ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning MFS Globala aktier MSCI World 6 186 6 542

Summa 6 186 6 542 3 3

Räntemandat Aktiv förvaltning Rogge Globalt kreditmandat Barclays Global Agg

Develop credit ex Japan 4 541 4 789 Pimco Globalt kreditmandat Barclays Global Agg

Develop credit ex Japan 3 843 3 915 Standish Globalt kreditmandat Barclays Global Agg

Develop credit ex Japan 4 573 4 665

Summa 12 957 13 369 5 29

GTAA-mandat Aktiv förvaltning First Quadrant 6

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat 19 143 19 911 8 38

Investeringar i noterade externa fonder

Interna förvaltningsmandat

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 43

Bilaga 3

Noter

Personalkostnader

5¶Jan–dec 2012 Jan–dec 2011 motsvarande 25 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens Könsfördelning Män Kvinnor Män Kvinnor sida äger vd rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner ut- Medelantal anställda 37 22 35 24 över lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst Anställda 31 december* 37 23 34 24 från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta

månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för vd Antal personer i lednings gruppen 31 december 5 2 4 3 uppgår till 59 tkr.

* Vid utgången av 2012 hade fonden 60 tillsvidareanställda. Ledningsgrupp

Lön, andra ersättningar samt pensionskostnader (inklusive särskild löne- Belopp i tkr Jan–dec 2012 Jan–dec 2011 skatt) för ledningsgruppen uppgår under 2012 till totalt 15 797 (14 269) Löner och arvoden tkr. Löner och ersättningar särredovisas enligt följande: Chef A 2 602 Styrelseordförande 100 100 (2 541) tkr, Chef B 1 261 tkr, Chef C 2 262 (2 106) tkr, Chef D 1 965 Vd 2 834 2 916 (1 942) tkr, Chef E 1 506 (1 489) tkr Chef F 1 234 tkr. Pensioner inklusive Styrelsen exklusive ordförande 305 427 särskild löneskatt särredovisas enligt följande: Chef A 970 (819) tkr, Chef Ledningsgruppen exklusive vd 10 829 10 114 B 702 tkr, Chef C 889 (799) tkr, Chef D 759 (655) tkr, Chef E 803 (799) Övriga anställda* 40 734 36 391 tkr, Chef F 844 tkr. Utöver lön, andra ersättningar och pension har led- Löner och arvoden totalt 54 802 49 948 ningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Chef A 32

(0) tkr, Chef B 49 tkr, Chef C 60 (62) tkr, Chef D 58 (62) tkr, Chef E 59 (54)

tkr, Chef F 3 tkr.

Rörlig ersättning

Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för presta-

utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats, då detta skulle med-

föra en högre kostnad för fonden.

Pensionskostnader

(inklusive särskild löneskatt)

Löneväxling

Vd 1 339 1 365

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension. Ledningsgruppen exklusive vd 4 968 4 155 Övriga anställda 17 978 16 078 Rörlig ersättning Pensionskostnader totalt 24 285 21 598 Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med

regeringens riktlinjer. Under 2012 innefattade Andra AP-fondens incita- Sociala kostnader mentsprogram alla medarbetare utom vd och övriga i fondledningen samt Styrelseordförande 32 31 ansvarig för Risk. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde Vd 909 931 erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är dels Styrelsen exklusive ordförande 95 128 kopplat till resultatet för innevarande år, dels till långsiktiga mål. En förut- Ledningsgruppen exklusive vd 3 510 3 256 sättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redo- Övriga anställda 13 402 11 438 visar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fon- Sociala kostnader totalt 17 948 15 784 dens hemsida www.ap2.se

Övriga personalkostnader 2 482 3 064 Totalt personalkostnader 101 251 90 394 Berednings- och beslutsprocess

* varav kostnader personalavveckling 290 ( – ). Styrelsen fastställer vds lön och riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare.

Styrelse

Arvoden till styrelsen bestäms av regeringen. Ersättningen uppgår per år Regeringens riktlinjer till 100 000 kr för ordföranden, 75 000 kr för vice ordföranden och Andra AP-fonden har under flera år deltagit i HRS/Towers Watsons löne- 50 000 kr till övriga ledamöter. Inga arvoden för styrelsemedlemmars och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa arbete har utgått. marknadsmässiga löne-och anställningsvillkor för olika befattningar, base-

rat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Vd Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga I vds anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- av fondens medarbetare. För 2012 har fondens ersättningsnivåer jämförts pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie med ett femtontal aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF,

44 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

övriga AP-fonder, Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgälden. Ut- bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte lönegångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen ledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet för jämförelsegruppen i HRS/Towers Watsons löne- och förmånsunder- och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättsökning. ningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens rikt-

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande linjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägbefattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl ningstid. Mer information finns på www.ap2.se avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt

Övriga administrationskostnader

Arvoden till revisorerna

Revisionsuppdrag Ernst & Young 0,76 1,06 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Ernst & Young 0,09 0,28

Summa ersättning till Ernst & Young 0,85 1,34

Aktier och andelar, noterade

Summa aktier och andelar, noterade 109 747 105 062

* varav andelar i blandfonder 2 056 2 098

Aktier och andelar, onoterade

8 Belopp i mnkr 2012-12-31 2011-12-31

Aktier i övriga onoterade utländska företag 10 334 8 980

Summa aktier och andelar, onoterade 25 412 15 487

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 45

Bilaga 3

Noter

forts. Not 8

Ägarandel 2012-12-31 2011-12-31 Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % Verkligt värde Verkligt värde Eget kapital Resultat

Svenska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

Andra & Sjätte Fastigheter AB 556694-3022 Göteborg 5 000 100 1 1 1* 0* Cityhold Property AB 556845-8631 Stockholm 2 820 342 50 1 116 3 6* –19* NS Holding AB 556594-3999 Sundsvall 1 819 884 50 5 143 2 476 1 985* 230* Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 5 131 3 725 20 524** 3 025**

Utländska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

U.S Office Holding L.P. New York, USA 41 2 583 – TIAA -CREF Global Agriculture LLC New York, USA 23 1 081 234

2012-12-31 2011-12-31

Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 1 142 1 153 Pathway Private Equity Fund IX USA 99 666 737 Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 646 456 Nordic Capital VI Jersey 3 424 429 Nordic Capital V Jersey 3 371 370

* Avser offentliggjorda siffror per 2011-12-31. **Avser offentliggjorda siffror per 2012-12-31.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2012-12-31 2011-12-31

Övriga svenska emittenter

46 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

Derivatinstrument

2012-12-31 2011-12-31

Nominellt Verkligt värde Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr belopp* Positivt Negativt belopp* Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Handel med optioner sker i ringa omfattning. Samtliga derivat med nega- • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar tiva värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av foni en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptio- dens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att posiner har en begränsad maxförlust. För sålda valutaoptioner har fonden all- tionera fonden mot ränterisk. tid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, • Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. avkastning. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav. • Inom ramen för fondens GTAA-mandat sker positionstagning med

hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa Användning av derivatinstrument positioner i de tillåtna tillgångsslagen. Dock tillåts mandaten inte ha en Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra nettolång position. skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktievat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitugenom innehav i underliggande tillgångar. Under 2012 användes derivat- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte instrument företrädesvis inom följande områden: standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gent-

emot fondens motparter. • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valu- Vd godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använ-

taexponering. der för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal, såsom ISDA-avtal.

rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska

tillgångsallokeringen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 47

Bilaga 3

Noter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12 Överflyttning av pensionsrätter till EG –5 –2

Reglering av pensionsrätter avseende Belopp i mnkr 2012-12-31 2011-12-31 tidigare år 1 –1

Upplupna ränteintäkter 1 621 1 722 Administrationsersättning till Upplupna utdelningar 57 71 Pensionsmyndigheten –220 –213 Restitutioner 36 30 Summa nettobetalningar mot

pensionssystemet –3 788 –1 240

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 35 Årets resultat 28 620 –4 645

Totalt 1 740 1 858 Utgående fondkapital 241 454 216 622

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 1 490 (1 397) mnkr.

48 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

17 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar vid värderingen av fondens innehav per årsskiftet 2012 utnyttjades i faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens huvudsak värderingen av riskkapitalfonderna per den 30 september 2012, marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. metodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav september 2009, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt i FX-terminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvarär valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av talet 2012 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal. för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Verkligt värde utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2012 fanns ett fåtal Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer. överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt nedanstående hierarki. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats.

Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnote- Verkligt värde hierarki, mnkr ringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms Totalt i dessa lägen separat. verkligt

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde

Aktier 104 275 10 525 46 114 846

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan Total summa tillgångar

värderade till verkligt

kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke- värde via resultaträkningen 190 993 22 076 28 458 241 527* marknadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (åtta procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder * Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investe- (fyra procent av den totala portföljen) och OTC-derivat. ringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEVs principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska värderingsprinciper, vilka är branschgemensamma och etablerade tillgångar eller skulder. metodiker. Värderingen av innehaven baseras på de senaste erhållna Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är

observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt

(exklusive priser) eller indirekt (härledda från priser). Validering av värderingar inom Private equity, mnkr Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar 10 000 marknadsdata (icke observerbar indata).

8 000 Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och

onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar mark- 6 000 Värdering vid nadsdata. En förändring av värdet på dessa innehav med tio procent

rapportering skulle innebära en påverkan på det totala fondkapitalet med en procent. 4 000 från förvaltare

Värdering vid Förändring under året inom nivå 3, mnkr 2 000 bokslutstillfälle

baserat på rapport ett Köp 3 914 0 kvartal tidigare

AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 49

Bilaga 3

Noter

Finansiella risker

18 Fondens risk mätt som Value at Risk ex ante (VaR) för Andra AP-fondens Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln noterade portfölj uppgick vid årsskiftet till 1 375 mnkr beräknat på 95 (externa placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonden som anger att minst procents konfidensintervall över en dag. Största risken utgörs av aktierisk, 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper men fondens noterade portfölj har en god diversi fiering. med låg kredit- och likviditetsrisk). Under 2012 låg fondens andel kring 35

procent. Fondens räntebärande portfölj har en duration på 4,7 år. Sprid- Risk mätt som Value at Risk (VaR) för Andra AP-fondens totala ningen i duration mellan olika mandat uppgår till mellan 3,5 år och 7,4 år

Value at Risk-måttet innebär att med 95 procent sannolikhet kommer 30 Andra AP-fonden inte att förlora mer än 1,4 mdkr över en dag i absoluta

termer. Andel räntebärande

25 värdepapper med låg

Kreditrisken i fondens räntebärande portfölj belyses bland annat kredit- och likviditetsrisk genom fördelningen av innehav per ratingkategori. Av tabellen framgår

20 30-procentregeln

att 77 procent av fondens räntebärande innehav har rating från AAA till Q1 Q2 Q3 Q4 A– enligt S & P (Standard & Poor’s). Övriga delar utgörs av fondens investeringar i räntefonder.

Kreditkvalitet, %

50 48,1

30 28,4

5,2

2,4 0,4 0

AAA A+ BBB+ A1– A2–

till AA− till A− till BBB− rating rating

<1år <1år

Fördelning av fondens räntebärande tillgångar per ratingkategori.

50 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Bilaga 3

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2012 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 6 februari 2013

Marie S. Arwidson Sven Björkman Anders Jansson

Ordförande Vice ordförande

Helén Källholm Jeanette Hauff Ola Alfredsson Lenita Granlund Ulrika Boëthius Niklas Johansson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2013 Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012 51

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för 2012. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är ment på sidorna 21–51. förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och inventeallmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och rat de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsre- om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande dovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2012. på oegentligheter eller på fel.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Revisorns ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing lagen om allmänna pensionsfonder. och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- Revisorns ansvar het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för enligt god revisionssed i Sverige. väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar denna. årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransk- Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenlighe- eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna ten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel- pensionsfonder. sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändaen utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. målsenliga som grund för våra uttalanden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- Uttalanden ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla

Stockholm den 6 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

Tredje AP-fonden

Bilaga 4

Året i SAmmANdrAg

Året i SAmmANdrAg

Året präglades av fortsatt oro avseende skuldkrisen Avkastning per riskklass 2012, procent i södra Europa, en tilltagande oro för budgetstupet i USA och svagare konjunktursignaler i världen. Trots 35 %

30,6 att konjunkturen försvagades steg de flesta finansiella 30 % tillgångarna i värde under året. 25 % Fondens resultat uppgick till 22 638 (- 5 483) mkr. 20 % 17,4

15 % AP3s totalavkastning uppgick till 10,7 procent före kost- 10,7

10 % 6,4 nader och 10,7 procent efter kostnader. Riskklass Aktier 5,0

5 % 1,9 gav det största positiva bidraget, 8,8 procentenheter, till - fondens totalavkastning. 0%

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig Absolut- Totalt

exponeringavkastande AP3s Fondkapitalet uppgick den 31 december 2012 till strategier portfölj 232 956 mkr, vilket var en ökning med 18 850 mkr jämfört med årsskiftet 2011. Fondkapitalets förändring har påverkats av utbetalningar till pensionssystemet om 3 788 mkr under 2012. Fonden har den senaste tioårsperioden, 2003-2012, ska- Avkastningsbidrag per riskklass 2012, procentenheter pat en nominell avkastning om 6,7 procent per år, vilket innebär att AP3s avkastning har överstigit inkomstindex, 12%

10,7 dvs det index som används för uppräkning av pensions- 10% 8,8 rätterna i pensionssystemet. Inkomstindex uppgår 8% under samma period till 3,5 procent per år. 6 % AP3 har skapat en real avkastning, dvs inflationsrensad 4 % avkastning, om 5,3 procent per år under den senaste 2 % 0,9 0,9 0,6

0,3 0,5 10,7 tioårsperioden 2003-2012 och har därmed överträffat 0 % sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent real avkast- - 2 % -1,2 ning per år. Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig Absolut- Totalt

exponeringavkastande AP3s

strategier portfölj

Bidrag till totalrisken per riskklass 2012, procentenheter

100,0

100 %

84,6

80 %

60 %

40 %

20 % 9,9

0,1 6,0 1,1

0 %

-0,6 -1,1

-20%

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig Absolut- Totalt

exponeringavkastande AP3s

strategier portfölj

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 3

Bilaga 4

resulTATräkNiNg

resulTATräkNiNg

Resultaträkning

rÖrelseNs iNTäkTer

rÖrelseNs kOsTNAder

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 33

Bilaga 4

bAlANsräkNiNg

bAlANsräkNiNg

Balansräkning

TillgÅNgAr

Mkr Not 2012-12-31 2011-12-31 Aktier och andelar

FONdkApiTAl OCH skulder

skulder

Fondkapital

34|Tredje Ap-FONdeN 2012

Bilaga 4

NOTer

principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men NOTer även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdeme-

toden och multipelvärdering kan användas. Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120 är en av buffertfonderna Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt sub inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för -

stansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en räken skapsåret 2012 har godkänts av styrelsen den 19 februari 2013. Resultat- andrahandsmarknad. räkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

NOT 1 redovisnings- och värderingsprinciper För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde uti- Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upp- från balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens rättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fond- valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser medlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumenringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redovisnings- och tet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassavärderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. flöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baseinternationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande rat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det disomarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS konterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resul- den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade tat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats: över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa ränte- • Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj kurs utan på justeringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs). Derivatinstrument • Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffnings- För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. värdet för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknads- • Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte. priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Affärsdagsredovisning värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligations- Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen gångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaper affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och den mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motpar- terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. ten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive Återköpstransaktioner övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onote- Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i barade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer lansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret remed marknadspraxis. dovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i Nettoredovisning avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall Värdepapperslån det finns en sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan är att avveckla dem samtidigt. erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkning- Omräkning av utländsk valuta en. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i kontant säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motutländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. svarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräk-

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del ningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och och Åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdeen del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår papper, samt säkerheter för dessa. vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, poster som redovisas direkt mot fondkapitalet valutakursförändringar. In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot Aktier i dotterbolag/intressebolag fondkapitalet. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intresse- provisionskostnader bolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som till- Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under lämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksförel igger inte. arvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade Värdering av finansiella instrument fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som ning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avorealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Netto- gående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. resultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. fondens olika placeringar. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. Noterade aktier och andelar rörelsens kostnader För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella mark- och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i innadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Inne- ventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalhav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv fallet löpande. marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade skatter aktier. Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Onoterade aktier och andelar Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredo- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad mark- visas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. nad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhål- Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed len från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny vär- skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte dering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inklude- I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en jus- ras i respektive kostnadspost. tering av erhållen värdering. Värderingen följer IPEVs (International Private Equi- Avrundningar ty and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings- Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma.

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 35

Bilaga 4

NOTer

NOT 2 räntenetto NOT 7 Forts.

Sociala Mkr 2012 2011 kostnader räNTeiNTäkTer Löner Rörliga inkl

personalkostnader i tkr, 2012 och ersätt- Pensions- särskild Obligationer och andra räntebärande intäkter 2 129 2 314 arvoden ningar kostnader löneskatt Summa Derivatinstrument 1 636 1 632 Styrelsens ordförande, 110 34 144

räNTekOsTNAder

NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar

Summa 625 190 815

Mkr 2012 2011 VD Kerstin Hessius 3 754 1 176 1 465 6 395 Resultat noterade aktier och andelar 13 665 -15 708 Övriga ledningsgruppen Avgår courtage -33 -36 Gustav Hagerund 2 800 791 1 072 4 663 Avgår prestationsbaserade arvoden -114 -110 Christina Kusoffsky Hillesöy 1 280 393 498 2 171 Nettoresultat noterade aktier och andelar 13 518 -15 854 Mårten Lindeborg 2 038 573 779 3 390

Katarina Utterström 1 717 522 666 2 905

NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar summa ledningsgruppen 7 835 2 279 3 015 13 129

exkl. VD

Övriga anställda 51 896 4 738 14 882 21 228 92 744 Mkr 2012 2011 Realisationsresultat 1 605 463 Summa 63 485 4 738 18 337 25 708 112 268 Orealiserade värdeförändringar 863 1 944 Övriga personalkostnader 4 401 4 401

Nettoresultat onoterade aktier och andelar 2 468 2 407 summa personalkostnader 68 511 4 738 18 337 25 898 117 484

Sociala

NOT 5 Nettoresultat derivat kostnader

I provisionskostnader redovisas inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick Ledamöter som avgick under 2011 till 114 (110) mkr, varav 114 (110) mkr avser noterade aktier och - (-) mkr avser Claes de Neergaard (ordf.) 50 16 66 räntebärande värdepapper. Dessa redovisas direkt mot nettoresultat för respek-

vatinstrument. För 2012 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 9 (14) mkr.

Under året har totalt 120 (237) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende Övriga ledningsgruppen onoterade tillgångar. Av dessa avser 100 (196) mkr avtal som medger åter- Gustaf Hagerud 2 739 734 1 039 4 512 betalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa Christina Kusoffsky Hillesöy 1 205 344 462 2 011 redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Adriano Pizzignacco 1 033 308 399 1 740 1 Se ordlista

Katarina Utterström 1 570 454 603 2 627

summa ledningsgrupp exkl 6 547 1 840 2 503 10 890 VD

36|Tredje Ap-FONdeN 2012

Bilaga 4

NOTer

NOT 7 Forts. NOT 8 Övriga administrationskostnader

Mkr 2012 2011

Styrelse Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår

utskott Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bere- I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. Arvoden för konsulttjänsder bl a frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. ter beställda av regeringskansliet uppgår till 0,4 (0,7) mkr. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Revisionsut- Tkr 2012 2011 skottet består av tre ledamöter. Revisionsutskottet är bevakande och beredande revisionsuppdrag åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, Ernst & Young AB 876 907 internkontroll, riskhantering och extern revision.

Andra uppdrag

Vds ersättning Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal Ernst & Young AB 115 238 förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring Summa 991 1 145 uppgående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägningstid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit övriga förmåner till ett värde understigande 2 tkr. VD omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

ledningsgrupp exkl Vd Ledningsgruppen består av VD samt cheferna för Kapi-

talförvaltning (vice VD), Strategisk allokering, Affärsstöd & Kontroll samt Kommu- NOT 9 Noterade aktier och andelar nikation & Hållbart värdeskapande. Fonden är ansluten till kollektivavtal mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Endast VD och vice VD har villkor som avviker från 2012-12-21 2011-12-31 kollektivavtalet. Fondens vice VD har en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader.

till värden mellan 0 och 36 tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av summa noterade aktier och andelar 112 954 107 087 programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

En förteckning över fondens tio största aktieinnehav finns på sid 48.

sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro under 2012 uppgick till 0,7% (0,5%) uppdelat På fondens hemsida www.ap3.se återfinns en förteckning över fondens på 0,4% (0,2%) för män och 1,4% (1,0%) för kvinnor. Ingen (0%) av fondens samtliga aktieinnehav. anställda har varit sjukskrivna mer än 60 dagar i sträck under 2012.

program för prestationsbaserad ersättning Styrelsen har beslutat om ett

program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag m fl som Finansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2012 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60% av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänande året. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla en halv extra månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2012 har fonden reserverat 4,7 miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersättning i snitt på en extra månadslön per anställd som omfattas av programmet.

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 37

Bilaga 4

NOTer

NOT 10 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2012 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

2012-12-31 2011-12-31

Mkr Verkligt värde Verkligt värde

nummer Säte Antal aktier ägarandel kapital Verkligt värde kapital 2012 resultat 2012 Onoterade aktier i dotter- och intressebolag

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25% 5 131 20 524 3 025 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 500 000 50% 1 712 2 633 581

2012 2011 Organisations- Anskaffnings- Anskaffningsnummer Säte Antal aktier ägarandel kapital värde värde Övriga onoterade svenska aktier och och andelar

Fem största innehaven i svenska

riskkapitalbolag och fonder1

Fem största innehaven i utländska

riskkapitalbolag och fonder1

En specifikation över samtliga innehav finns på www.ap3.se.

1 Avser AP3 innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP3 inte har ett väsentligt inflytande.

NOT 11 Obligationer och andra räntebärande tillgångar NOT 11 Forts.

ObligATiONer OCH ANdrA räNTebärANde VärdepApper FÖrdelAT pÅ emiTTeNTkATegOri ObligATiONer OCH ANdrA räNTebärANde VärdepApper

2012-12-31 2011-12-31 FÖrdelAT pÅ iNsTrumeNTkATegOri

Verkligt värde Verkligt värde 2012-12-31 2011-12-31 Mkr

återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappers-

utlåning.

38|Tredje Ap-FONdeN 2012

Bilaga 4

NOTer

NOT 12 derivatinstrument brutto NOT 12 Forts.

2012-12-31 2011-12-31

Nominellt Positivt Negativt Nominellt Positivt Negativt Mkr värde verkligt värde verkligt värde Mkr värde verkligt värde verkligt värde

AkTierelATerAde iNsTrumeNT räNTe- OCH krediTrelATerAde iNsTrumeNT

Optioner, clearade Innehavda, köp 23 1 0 Optioner, clearade Innehavda, sälj 37 095 - -9

Utställda, köp 1 408 0 -7 Utställda, köp 454 0 -

Utställda, sälj 1 333 - -50 Utställda, sälj 19 229 2 0 Terminer 9 981 188 -34 FRA/Terminer 381 013 19 -155 Swappar 7 298 12 -10 CDS 6 519 145 -193

Optioner, clearade Utställda, köp 3 450 1 - VAluTArelATerAde iNsTrumeNT

Utställda, sälj 730 490 19 -21 Optioner Innehavda, köp 457 0 -

clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Clearade derivat redovisas netto i balansräkningen. Valuta- och kreditderivatmark- Övriga kortfristiga fordringar - 7 naderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är summa övriga tillgångar 17 072 10 018 standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för

OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. NOT 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en Mkr 2012-12-31 2011-12-31 förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid innehav Upplupna ränteintäkter 1 761 1 691 i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav.

För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivat- Upplupna utdelningar 72 97

och upplupna intäkter

2011-12-31

Nominellt Positivt Negativt Mkr värde verkligt värde verkligt värde NOT 15 Övriga skulder AkTierelATerAde iNsTrumeNT Mkr 2012-12-31 2011-12-31 Optioner, clearade Innehavda, köp 72 0 - Leverantörsskulder 7 4

Innehavda, sälj 6 826 125 -9 Fondlikvider 7 865

Utställda, köp 5 607 - -70 Löneskatter 1 1

Utställda, sälj 6 185 - -50 Personalens källskatter 2 2 Terminer 3 255 127 -100 Återköpstransaktioner 13 536 8 475

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 39

Bilaga 4

NOTer

NOT 16 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader NOT 18 poster inom linjen

Mkr 2012-12-31 2011-12-31 pANTer OCH därmed jämFÖrligA säkerHeTer sTälldA FÖr egNA skulder

Upplupna externa förvaltningskostnader 38 50 Mkr 2012-12-31 2011-12-31

Panter för derivathandel Avsättning till rörlig ersättning gjordes 2010 för uppskjuten utbetalning år 2013. Avsättning har även gjorts 2012 med 40 procent utbetalning 2013 samt Erhållen kontantsäkerhet 319 0 resterande del för utbetalning 2015. Ställd kontantsäkerhet 186 89

Utlånade värdepapper för vilka säkerheter erhållits

Utlånade värdepapper 12 782 10 085 NOT 17 Fondkapital Erhållen kontantsäkerhet 12 756 10 404

NeTTObeTAlNiNgAr mOT peNsiONssysTemeT Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 11, 13 samt 15. Mkr 2012-12-31 2011-12-31

ingående fondkapital 214 106 220 829 uTesTÅeNde ÅTAgANdeN

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -220 -213 ÖVrigA pANTer OCH jämFÖrligA säkerHeTer

Mkr 2012-12-31 2011-12-31

summa nettobetalningar mot pensionssystemet - 3 788 -1 240

Utlånade värdepapper mot erhållen Årets resultat 22 638 -5 483 säkerhet i form av värdepapper utgående fondkapital 232 956 214 106 Utlånade värdepapper 8 989 4 742

Erhållen säkerhet i form av värdepapper 10 747 4 911

NOT 19 Närstående

AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor.

NOT 20 Valutaexponering

VAluTAexpONerAde TillgÅNgAr per VAluTA 2012-12-31

VAluTAexpONerAde TillgÅNgAr per VAluTA 2011-12-31

1 Att denna exponering anses utsatt för valutarisk är en följd av lagkrav.

40|Tredje Ap-FONdeN 2012

Bilaga 4

NOTer

NOT 21 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en

hierarki av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som iNVesTeriNgsTillgÅNgAr per VärderiNgskATegOri per 31 deC 2012 det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i

en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

modell- modell- Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för

Observerbara värdering med värdering med likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första

priser i en observer- ej observer- hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte inkluderas Mkr aktiv marknad bara indata bara indata Totalt i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker Noterade aktier värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Detta är och andelar 112 954 112 954 alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s till - Onoterade aktier gångar men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderingsoch andelar 1 709 23 103 24 812 hierarkin. Obligationer och För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt flertalet andra ränte bärande derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearinghus, saknas tillgångar 92 766 3 116 3 344 99 226 tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån vedertagna modeller vilka i Derivat, positiva sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde. marknadsvärden 157 2 407 2 564 Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. I denna grupp Summa inkluderas också vissa typer av transaktioner där AP3 är beroende av pris uppinvesterings - gifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett verkligt värde. tillgångar 205 877 7 232 26 447 239 556 För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund Derivat, negativa av låg marknadsaktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen marknadsvärden -26 -488 -41 -555 värdering baserad på värdering erhållen från tredje part. Summa 205 850 6 744 26 407 239 001 Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värderingen till stor

del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller iNVesTeriNgsTillgÅNgAr per VärderiNgskATegOri per 31 deC 2011 en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst

innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som

modell- modell- återfinns i denna kategori.

Observerbara värdering med värdering med AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering

priser i en observer- ej observer- som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska Mkr aktiv marknad bara indata bara indata Totalt följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenom- Noterade aktier merad revisionsfirma.Värdering från förvaltarna erhålls vanligen 90 dagar och andelar 107 087 107 087 efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 Onoterade aktier december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat och andelar 21 346 21 346 för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedömning görs av värderingens Obligationer och tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga andra ränte bärande för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2012 hade tillgångar 85 843 1 793 5 441 93 077 inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Derivat, positiva I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per marknadsvärden 33 1 769 1 802 värderingskategori. Drygt 86 (87) procent av fondens investeringstillgångar Summa kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering investerings- med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs modellvärtillgångar 192 963 3 562 26 787 223 312 dering med ej observerbar indata, skulle påverka AP3s fondkapital med -1,1 Derivat, negativa procentenheter. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad. marknadsvärden -144 -2 621 -9 -2 774

Summa 192 818 941 26 778 220 538

FÖräNdriNg AV TillgÅNgAr uNder mOdellVärderiNg med ej ObserVerbArA iNdATA 2011 Till 2012

Obligationer Noterade Onoterade och andra aktier och aktier och räntebärande

Mkr andelar andelar tillgångar derivat Totalt

redovisat värde vid årets ingång 21 346 5 441 -9 26 777

Investerat 3 929 776 - 4 705 Sålt/återbetalt under året -1 101 -1 375 - -2 476 Realiserad värdeförändring 72 0 - 72 Orealiserad värdeförändring 569 3 -32 541

Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - 0

Förflyttning till nivå 1 eller 2 - -1 712 -1 500 - - 3 212

redovisat värde vid årets utgång - 23 103 3 345 -41 26 407

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 41

Bilaga 4

NOTer

NOT 22 Finansiella risker eNklA käNsligHeTsmÅTT FÖr Ap3s pOrTFÖlj 31 deC 2012

Mkr 8 121 risk mäTT sOm VAlue AT risk per riskTyp FÖr Ap3s pOrTFÖlj 2012 8 000 Mkr lägsta nivå Högsta nivå genomsnitt 31 dec 31 dec1 Aktierisk 980 2 327 1 683 1 029 1 757 6 000 Ränterisk 64 207 110 83 141 Valutarisk 327 611 464 327 559 4 000

2 644 2 667 Övrigt 33 154 86 35 60 Diversifiering -448 -1 096 -790 -449 -767 2 000

Totalt 956 2 203 1 554 1 025 1 750 0

risk mäTT sOm VAlue AT risk per riskTyp FÖr Ap3s pOrTFÖlj 2011

Mkr lägsta nivå Högsta nivå genomsnitt 31 dec 31 dec1 Aktierisk 838 3 648 1 947 2 308 2 613 Kreditrisken i AP3s portfölj för räntebärande fordringar och derivat kan beskri-

vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori. Tabellen Ränterisk 106 356 182 116 131 nedan visar att 73 procent av fondens kreditriskexponering avser motparter Valutarisk 278 661 406 502 568 med en rating från Aaa till Aa enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Kredit- Övrigt 20 157 66 94 106 riskexponeringen minskas avseende t ex repor och derivat genom att AP3 Diversifiering -530 -1 554 -884 -946 -1 072 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som AP3 har på Totalt 712 3 268 1 717 2 073 2 347 motparten.

1 Med likaviktade historiska data. 1

expONeriNg mOT krediTrisk per 31 deC 2012

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker vilka kan KREDITBETYG innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och Mkr Aaa Aa A Baa ‹Baa32 valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera Statsobligationer 48 458 1 985 334 259 risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 1 025 (2 073) mkr. AP3 beräknar VaR med 95 procents Bostadsobligationer 15 779 418 77 2 konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av Företagsobligationer 767 1 733 4 902 4 078 6 008 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR Deposits & Repor 853 5 007 13 591 förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 baserar Derivat, nettofordran 500 1 432 VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar bruttoexponering 65 857 9 642 20 336 4 337 6 011 tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 Erhållna säkerheter 4 534 5 074 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värde- Nettoexponering 65 857 5 109 15 261 4 337 6 011 förändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, dvs varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. expONeriNg mOT krediTrisk per 31 deC 20111

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 956 mkr och 2 203 mkr under KREDITBETYG året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet Mkr Aaa Aa A Baa ‹Baa32 och mindre av förändringar av portföljens sammansättning. Diversifierings- Statsobligationer 39 443 4 592 2 625 696 effekten visar hur kombinationen av olika risktyper i portföljen bidrar till att Bostadsobligationer 19 568 188 99 6 minska den totala risken.

Tabellen ovan visar VaR för AP3s portfölj fördelat på risktyp, dvs en fördel- Företagsobligationer 708 2 039 2 507 4 625 2 616 ning utifrån vilken risk som styr värdeförändringen oberoende av typ av Depositioner och repor 755 1 631 11 006 instrument eller investering. På sid 24 visas riskexponeringen istället fördelad Derivat, nettofordran 27 619 på AP3s riskklasser. bruttoexponering 60 474 8 479 16 855 4 625 3 318 dAglig VAlue AT risk (VAr) FÖr Ap3s pOrTFÖlj 2012 Erhållna säkerheter 1 200 8 299 Mkr Nettoexponering 60 474 7 279 8 556 4 625 3 318

2 500 1 Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke

clearde derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna

2kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. 2 000 Inkluderar även värdepapper utan rating.

1 500 Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen

avseende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i

räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2012 har 1 000 fondens andel i snitt legat på 32,5 procent.

Känslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få baserat på utestående positioner i olika tillgångsslag. Om samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 procent skulle det medföra en värdeförändring av AP3s aktieportfölj på 8 121 mkr. En förändring av samtliga räntor med 1 procentenhet, ett s k parallellskifte av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 2 644 mkr. På samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 procent resultera i en värdeförändring på 2 667 mkr. Känslighetsmåtten innehåller ingen bedömning av sannolikheten för att något ska inträffa och tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation.

42|Tredje Ap-FONdeN 2012

Bilaga 4

sTyrelseNs, Vds OCH reVisOrerNAs uNderskriFTer

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 19 februari 2013 Pär Nuder, ordförande Björn Börjesson, vice ordförande Sonat Burman-Olsson Inga-Lill Carlberg Gunvor Engström Lars Ernsäter Peter Hellberg Kari Lotsberg Elisabeth Unell Kerstin Hessius, verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 43

Bilaga 4

revisiONsberäTTelse

Revisionsberättelse

för Tredje Ap-fonden, organisationsnummer 802014-4120

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP- (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisanfonden för 2012. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta de bild av Tredje AP-fondens finansiella ställning per den 31 versionen av detta dokument på sidorna 23-43. december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt

lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för är förenlig med årsredovisningens övriga delar. årsredovisningen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva- ningen fastställes. ret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den rapport om andra krav enligt lagar och författningar interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvalsom inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa tar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i beror på oegentligheter eller på fel. övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt-

ning för Tredje AP-fonden för 2012.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grund- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar val av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Interna- Det är styrelsen och verkställande direktören som har antional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. svaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisorns ansvar

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo- av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på Sverige. oegent ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beak- Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning vanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge samt ett urval av underlagen för denna. en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings åtgärder Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övsom är ändamålsenliga med hänsyn till omständig heterna, rigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i väsent liga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att fondens interna kontroll. En revision innefattar också en kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstälutvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprin- lande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna ciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och pensionsfonder. verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga liksom en utvärdering av den övergripande presentationen och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- Uttalanden liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträf-

fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende Uttalanden förvaltningen. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder

Stockholm den 19 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

44|Tredje Ap-FONdeN 2012

Fjärde AP-fonden

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 3

2012 i punktform

 AP4 överträffade avkastningsmålen på både kort och lång sikt

 230 miljarder kronor i fondkapital

Fondkapitalet uppgick till 229,6 (210,0) miljarder 230

kronor, en ökning med 19,6 (-2,8) miljarder kronor.

miljarder kronor i fondkapital  11 procent i totalavkastning

Totalavkastningen efter kostnader uppgick till 11,2 (-0,7) procent. Totalavkastningen före kostnader uppgick till 11,3 (-0,7) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel och av den positiva utvecklingen på världens aktiemarknader inklusive den svenska.

 5,8procentrealgenomsnittligavkastningpåtioår 11 %

AP4:s reala (inflationsjusterade) avkastning över en drygt i totalavkastning tioårsperiod uppgick i genomsnitt till 5,8 procent per år. Därmed överträffades det av styrelsen uppsatta långsiktiga målet om 4,5 procents genomsnittlig real avkastning.

 1, 8 miljarder kronor i aktiv avkastning

Den aktiva avkastningen överträffade jämförelseindex med 1,0 (0,2) procentenheter före kostnader, vilket motsvarar 1,8 (0,4) miljarder kronor. 1,8

miljarder kronor i aktiv avkastning

Det är fjärde året i rad som fondens aktiva förvaltning överträffar jämförelseindex och därmed levererar en bättre avkastning än passiv förvaltning. AP4 överträffade också det av styrelsen uppsatta kortsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde året i rad

 23 miljarder kronor i resultat

med bättre avkastning

Årets resultat uppgick till 23,4 (-1,6) miljarder kronor.

än passiv förvaltning

 Konkurrenskraftiga förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnader uppgick till 179 (179) miljoner kronor, vilket innebar en förvaltningskostnadsandel om 0,082 (0,084) procent. Inklusive provisionskostnader motsvarade det 0,099 (0,095) procent.

 Valutaexponeringen var 27,7 (25,7) procent vid

årets utgång miljarder kronor i resultat  Under året betalade AP4 ut 3,8 (1,2) miljarder kronor netto från fondkapitalet till pensionssystemet

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 44

Resultaträkning

Mkr Not 2012 2011

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

Balansräkning

Mkr Not 2012-12-31 2011-12-31

TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL Skulder

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 45

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 har godkänts av styrelsen den 19 februari 2013. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till Värdering av finansiella instrument marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings- realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår

således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan sidan 61-62 i föregående år. årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs

hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är Noterade aktier och andelar under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda IFRS har följande större skillnader identifierats: indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index  Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda

kurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier. genomsnittskurs).

Onoterade aktier och andelar

 Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad

anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till

marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på

verkligt värde via resultatet.

värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen  Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella

kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden värdering. Värderingen följer IPEV:s (International Private Equity and redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner

med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan

diskonterat kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive

kan användas. övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för

transaktioner på en andrahandsmarknad.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt. värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs)

enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index

Omräkning av utländsk valuta

värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den

instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas

marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till

allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder

diskonteras till relevant värderingskurva. i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida raden Nettoresultat, valutakursförändringar. betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid

anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och Aktier i dotterbolag/intressebolag undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i

räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 46

Derivatinstrument Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges. av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Not 2. Räntenetto som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas 2012 2011 som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för Ränteintäkter valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och Obligationer och andra räntebärande tillgångar 2 608 2 784 redovisas som ränta. Derivatinstrument 1 744 2 194

Övriga ränteintäkter 65 62

Återköpstransaktioner Summa ränteintäkter 4 417 5 040

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång Räntekostnader

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde

Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i

2012 2011 resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan

Resultat noterade aktier och andelar 13 436 -12 709 bestå av värdepapper och kontanter. I de fall Fjärde AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i Avgår courtage -31 -30 balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall Avgår prestationsbaserade arvoden -6 0 redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges Nettoresultat, noterade aktier och andelar 13 399 -12 739 separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade

värdepapper, samt säkerheter för dessa. Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

2012 2011

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Realiserat resultat 399 498

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas Orealiserade värdeförändringar 827 1 056 direkt mot fondkapitalet. Avgår prestationsbaserade arvoden -4 0

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 1 222 1 554

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader

Not 5. Provisionskostnader

såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare

2012 2011 samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar -25 -15 nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar -3 0 nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Övriga provisionskostnader, inklusive

depåbanksarvoden -11 -9 Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka Provisionskostnader -39 -24 återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 10 (0) mkr och ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa provisionskostnader. förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under

provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före Rörelsens kostnader vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa året har 56 (62) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens tillgångar. Av dessa avser 53 (62) mkr avtal som medger återbetalning kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

Skatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 47

Not 6. Personal

2012 2011 Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Medelantal anställda 51 15 52 16 Antal anställda den 31 december 49 14 52 15 Antal personer i ledningsgruppen

Övrig ledningsgrupp

1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten

9) Ingick ej i ledningsgruppen 2011

Löner och Rörliga Pensions Sociala

Övrig ledningsgrupp

1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.

7) Varav kostnader för personalavveckling övriga anställda 2 605

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 48

Kostnader för personalavveckling Övriga förmåner

För 2012 var kostnaden 1 325 (2 605) tkr och avsåg ersättning för lön i Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade samband med avveckling av personal. grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de

anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade. Styrelsen

rubriken Ersättningar på sidan 41 och på www.ap4.se

I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsbolag med: Rörliga ersättningar Revisionsuppdrag, Ernst & Young 1,1 0,9 VD, ledande befattningshavare och compliance officer har ej rörlig Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, ersättning. Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens Ernst & Young 0,1 0,3 ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar Summa ersättning till revisionsbolag 1,2 1,2 samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattningshavare och compliance officer. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att Not 8. Aktier och andelar, noterade fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för 2012-12-31 2011-12-31 helårsanställd utgör två månadslöner. För 2012 har kostnadsförts 3 476 Verkligt värde Verkligt värde (-) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter. Svenska aktier 40 921 37 444

Utländska aktier 63 784 65 697

Andelar i svenska fonder 1 750 -

Pensioner och liknande förmåner

Andelar i utländska fonder 11 519 5 731 VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt Summa aktier och andelar, noterade 117 974 108 872 vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning www.ap4.se. som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 49

Not 8. Forts aktier och andelar, noterade

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2012-12-31

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2011-12-31

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

2012-12-31 2011-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Aktier i svenska intresseföretag:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 5 131 20 524 3 025 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 1 030 1 757 -12

Aktier i utländska intresseföretag:

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 37 780 38 38 99 Ej publikt Ej publikt

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 50

Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade

Organisations- Ägarandel i % Anskaffnings- Övriga innehav, 2012-12-31 nummer Säte Antal aktier kapital röster värde

Aktier i övriga företag:

Fem största innehaven i svenska riskkapitalföretag och fonder:

Fem största innehaven i utländska riskkapitalföretag och fonder:

EQT IV (No 1) LP Guernsey 4 648 EQT V (No 1) LP Guernsey 2 401 Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP Caymanöarna 95 365 TMAM-GO Japan Engagement Fund LP Storbritannien 48 241 EQT Infrastructure (No 1) LP Guernsey 3 214

Organisations- Ägarandel i % Verkligt Eget Aktier i intresseföretag, 2011-12-31 nummer Säte Antal aktier kapital röster värde kapital Resultat

Aktier i svenska intresseföretag:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 3 725 15 004 2 712 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 814 1 354 83

Organisations- Ägarandel i % Anskaffnings- Övriga innehav, 2011-12-31 nummer Säte Antal aktier kapital röster värde

Aktier i övriga företag:

Fem största innehaven i svenska riskkapitalföretag och fonder:

Fem största innehaven i utländska riskkapitalföretag och fonder:

Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida www.ap4.se.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 51

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2012-12-31 2011-12-31 Verkligt Verkligt värde värde

Fördelning per emittentkategori

Övriga svenska finansiella företag 11 738 4 366

Summa räntebärande tillgångar 86 530 81 555 Fördelning per instrumenttyp

Summa räntebärande tillgångar 86 530 81 555

Not 11. Derivatinstrument

2012-12-31 2011-12-31

Nominella Verkligt värde Nominella Verkligt värde

belopp Positivt Negativt belopp Positivt Negativt Aktierelaterade instrument:

Ränterelaterade instrument:

Valutarelaterade instrument:

Fonden hade inga utställda säljoptioner, varken per 2012-12-31 eller per 2011-12-31.

Löptidsanalys Utställda valutaoptioner

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett Valutapar Tid till förfall (år) Verkligt värde fåtal valutaoptioner har en längre löptid och av dessa är det endast sex

AUD/USD 1,1 -1 kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellen

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 52

Not 12. Övriga tillgångar Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Fordringar, sålda ej likviderade För egna skulder ställda panter och jämförliga säkerheter: tillgångar 330 103 Utlånade värdepapper mot erhållen Mottagna säkerheter - - kontantsäkerhet - - Övriga tillgångar 2 2 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter: Summa övriga tillgångar 332 105 Utlånade värdepapper mot erhållen

säkerhet i form av värdepapper 1) 16 786 20 640

Ställda säkerheter avseende börsclearade

Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter derivatavtal 1 550 1 423

2012-12-31 2011-12-31 Ställda säkerheter avseende OTC- Upplupna ränteintäkter 1 876 2 177 derivatavtal 2) 69 578 Upplupna utdelningar och restitutioner 102 123 Åtaganden: Övriga förutbetalda kostnader och upplupna Investeringsåtaganden om framtida intäkter 8 7 betalningar för alternativa och strategiska Summa förutbetalda kostnader och investeringar 4 602 2 354 upplupna intäkter 1 986 2 307 1) Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 17 588 (21 696) mkr.

2) Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 12 426(10 205) mkr.

Not 14. Övriga skulder

2012-12-31 2011-12-31 Not 18. Närstående

Not 19. Intäkter och kostnader extern förvaltning av

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.

onoterade aktier och andelar

2012-12-31 2011-12-31

Not 16. Fondkapital

2012-12-31 2011-12-31 Ingående fondkapital 209 999 212 836

Nettobetalningar mot pensionssystemet:

Inbetalda pensionsavgifter 55 441 53 895 Utbetalda pensionsmedel till Pensionsmyndigheten -59 005 -54 919 Överflyttning av pensionsrätter till EG -5 -2 Reglering av pensionsrätt 1 -1 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -220 -213

Summa nettoutbetalningar till pensionssystemet -3 788 -1 240 Årets resultat 23 420 -1 597

Utgående fondkapital 229 631 209 999

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 53

Not 20. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

2012-12-31 Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

För finansiella instrument som handlas på en marknad som inte är aktiv och där regelbundna uppdateringar av noterade priser saknas fastställs Obligationer och andra räntebärande instrument värdering utifrån värderingstekniker. Vid värdering med indata som är Ingående balans 2012-01-01 5 544 observerbar klassificeras instrumentet till nivå 2. Realiserade och orealiserade vinster (+) eller

förluster (-) i resultaträkningen -2

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara Köp 335

marknadsdata Försäljning -639 Finansiella instrument som saknar aktiv marknad och där indata till Utgående balans 2012-12-31 5 237 värdering inte är observerbar klassificeras till nivå 3.

Nivå 3 avser främst investeringar inom alternativa investeringar

och fastigheter. Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras

med hjälp av en alternativ värdering av dessa tillgångar. Ur ett

värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa

tillgångar förenad med stora svårigheter. En schablonmässig

övervärdering med 10 % av dessa tillgångar påverkar totalvärdet

för portföljen med drygt 1,5 miljarder kronor.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 54

Not 21. Risker Förvaltningens marknadsrisker definieras dels som risk relativt jäm- Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy, en kreditpolicy och en förelseindex (aktiv risk på kort och medelfristig sikt), dels i absoluta riskhanteringsplan för fondens verksamhet. I placeringspolicyn beskrivs termer som bidrag till den totala faktiska portföljens risk. Riskerna bryts bland annat fondens förvaltningsinriktning samt mål avseende ner på olika tidshorisonter och analyseras med hjälp av riskbidrag avkastning och risk. Kreditpolicyn anger regler och limiter för hantering utifrån respektive mandats investeringsprocess. Även stresstester och av kreditrisk och kreditexponering och i riskhanteringsplanen klargörs scenarieanalys används. Valuta-, ränte- och aktiekursrisker i den aktiva fördelning av ansvar och befogenheter för placeringsverksamheten. förvaltningen hanteras bland annat genom begränsningar av aktiv risk Därutöver beskrivs i riskhanteringsplanen de huvudsakliga riskerna i och duration. verksamheten samt hur dessa risker ska kontrolleras och följas upp. De huvudsakliga riskerna utgörs av finansiella och operativa risker. Placeringstillgångarnas risk

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk

(VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan Riskhantering uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen

nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden 10 dagar och

Operativa risker

konfidensgraden 95 procent. De operativa riskerna hanteras genom att respektive enhetschef på fonden ansvarar för att identifiera, begränsa och kontrollera sina

Placeringstillgångarnas risk

enheters operativa risker i enlighet med riskhanteringsplanen.

Volatilitet % Aktiv

VaR, 12 mån risk % Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i

Förvaltningsenhet 1) ex-ante portfölj 12 mån placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler

Globala aktier 4 667 10,8 0,2 avseende dessa risker efterlevs. Operativa riskerutvärderas specifikt i

Svenska aktier 2 331 18,4 0,3 samband med implementering av nya produkter, systemförändringar

Räntebärande 720 2,6 0,9 och organisationsförändringar.

Allokering 2) 16 0,0 0,0

Valuta 2) 7 0,1 0,1 I enlighet med riskhanteringsplanen och i syfte att minimera operativa

S:a taktiskt förvaltade tillgångar 6 517 6,7 0,4

risker och säkerställa en god intern kontroll, finns en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter, som är dokumenterad i skriftliga Fastigheter 694 instruktioner. Processer och rutiner granskas regelbundet för att Små och medelstora bolag 3) 408 bedöma om dokumentation är uppdaterad samt för att identifiera Övriga strategiska investeringar 279 svaga punkter i transaktionskedjor eller andra processer. Den så kallade Implementering av strategisk förvaltning 4) 129 dualitetsprincipen tillämpas genomgående. Diversifieringseffekt 5) -1 721

Summa placeringstillgångar 7 521

Fondens juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal 1) Samtliga förvaltningsenheter utvärderas 100 procent valutasäkrade och liknande. Enheten ansvarar även för uppföljning och kontroll av med undantag för aktiv valutaförvaltning. Huvuddelen av fondens medarbetarnas egna affärer med värdepapper. valutarisk återfinns därför på raden summa placeringstillgångar i

tabellen ovan. Finansiella risker 2) Totala placeringstillgångar som bas. De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och 3) Fondens strategiska tillgångar, fastigheter, små och medelstora likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende enhet, bolag samt övriga strategiska investeringar saknar delvis Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och styrelse. marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet. Fonden

har därför valt att använda svenska noterade fastighetsaktier som Enheten har som uppgift att kontrollera att lagstadgade placerings- approximation för risken i fastighetsinnehaven. För approximation av regler, placerings- och kreditpolicyn samt riskhanteringsplanens krav risken i små och medelstora bolag har ett svenskt småbolagsindex efterlevs i verksamheten. I detta ingår att noggrant mäta och analysera använts och för övriga strategiska tillgångar har en kombination av ett samt dagligen rapportera avkastning och risk, både i absoluta tal och japanskt aktieindex, ett europeiskt aktiebolagsindex och ett europeiskt relativt jämförelseindex. Enheten är uppdelad i en compliancefunktion högränteindex använts. och en riskanalysfunktion. Compliancefunktionen ansvarar för 4) Strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering samt regelefterlevnad med uppföljning och kontroll av bland annat kreditrisk kassa. och likviditetsrisk. Riskanalysfunktionen ansvarar för analys, kontroll 5) Förvaltningsenheternas redovisade risker avser förvaltningsoch rapportering av i huvudsak marknadsrisker. enheterna enskilt. Riskerna kan inte summeras på grund av diversi-

fieringseffekter, som uppstår eftersom korrelationer mellan förvalt-

ningsenheterna inte är perfekta.

Finansiella risker

Som en jämförelse har fonden även skattat VaR för totalportföljen Marknadsrisker utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en förändras på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för marknadsräntor. beräkningen. Denna skattning ger ett resultat motsvarande drygt 1 510

miljoner kronor.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 55

Kreditrisker

Kreditrisk utgörs av risken att enskilda motparter inte kan fullgöra sina åtaganden mot fonden.

För hantering av kreditrisker har fonden upprättat individuella limiter per motpart. Limiterna följs upp kontinuerligt. Kreditriskerna begränsas även genom att placeringar endast tillåts i värdepapper med rating BBB eller högre. I nedanstående tabell presenteras en sammanställning över fondens kreditexponering fördelat på ratingklasser.

Kreditrisker

2012-12-31 Obligationer Icke standardiserade derivat Ratingklasser exponering 2) Verkligt värde 2) Pant/säkerhet Resterande risk AAA 52 204 AA 20 223 536 -288 247 A 6 495 11 160 -11 817 -657 BBB 3 303 175 -105 71 Saknar rating 1) 5 578

Summa kreditriskexponering 87 803 11 871 -12 210 -339

2011-12-31 Obligationer Icke standardiserade derivat

1) Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter. 2) Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisker I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens Likviditetsrisk utgörs av risken för att ett finansiellt instrument inte kan likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive marknadsnoterade priset. upplupen ränta.

Likviditetsrisker begränsas genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet.

Likviditetsrisk förfallostruktur

Likviditetsrisk Förfallostruktur 2012-12-31

Likviditetsrisk Förfallostruktur 2011-12-31

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner, se not 11.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 56

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 27,7 (25,7) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

 Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket

derivat är det enda alternativet.

 Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för

att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

 Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta

positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta

positioner, volatilitetspositioner med mera).

 Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 57

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 19 februari 2013

Monica Caneman Jakob Grinbaum

STYRELSEORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE

Ing-Marie Gren Sven Hegelund

Stefan Lundbergh Lena Micko

Roger Mörtvik Erica Sjölander

Charlotte Strömberg Mats Andersson

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 58

Revisionsberättelse

För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005-1952

Rapport om årsredovisningen Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med 2012. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 39-57. alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens

finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. årsredovisningen Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen fastställes. och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig Rapport om andra krav enligt lagar och dessa beror på oegentligheter eller på fel. andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och Revisorns ansvar inventerat de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår

granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on

verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för 2012. Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå Styrelsens och verkställande direktörens ansvar rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för felaktigheter. räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar

enligt lagen om allmänna pensionsfonder. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer Revisorns ansvar vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden revisionen enligt god revisionssed i Sverige. upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en för denna. utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder övergripande presentationen i årsredovisningen. och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon

styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och lagen om allmänna pensionsfonder. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande

inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 19 februari 2013

Jan Birgerson Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Sjätte AP-fonden

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

2012 i korthet

Årets avkastning Den genomsnittliga Årets resultat uppgick till avkastningen de senaste uppgick till

10 åren uppgick till

Mkr

9,2 % 1 701 5,7 %

1

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Marknadsrisk: Med marknadsrisk avses risken att ett verkligt har några in- eller utflöden till pensionssystemet så behöver Fonden värde eller framtida kassaflöde från en investering kommer att endast beakta den egna investeringsverksamheten. Till skillnad från variera på grund av förändringar i marknaden. De marknadsrisker övriga buffertfonder regleras inte i lag hur stor andel av kapitalet som främst påverkar Fonden är aktiekurs-, valuta- och ränterisk. som ska vara placerat i investeringar med låg likviditetsrisk. Sjätte Både Fondinvesteringar och Företagsinvesteringar är utsatta för AP-fondens mål är att likviditetsreserven normalt bör uppgå till denna risk och den följs därför upp kontinuerligt. Av Fondens mellan 5–10 procent av Fondens totalt förvaltade kapital. Vidare tillgångar, värderade till marknadsvärde, får högst 10 procent vara finns också en kreditlina som kan utnyttjas om finansieringsbehov utsatt för valutarisk. Fonden använder derivatinstrument för att uppkommer. hedga valutarisken. Performance risk: Avser risken att ett innehav inte utvecklar sig i

Sjätte AP-fondens marknadsvärderade tillgångar i utländsk valuta enlighet med uppsatt målsättning i exempelvis ägarplan eller affärsuppgick vid årsskiftet till 2 938 miljoner kronor (3 138). Av detta var plan. Risken följs upp av både Företags- och Fondinvesteringar men 2 785 miljoner kronor (2 414) valutasäkrat vilket ger en valutaexpo- för förstnämnda måste åtgärder mer aktivt tillsättas i de fall risken nering på cirka 1 procent (5) i förhållande till fondkapitalet. ökar. Fonden följer sina investeringar genom att vara aktiv ägare

Kredit och motpartsrisk: Uppkommer som en effekt av ett bolags med målsättning att ha minst en styrelserepresentant vid varje onoeller en fonds oförmåga eller ovilja att fullfölja sina kontraktsenliga terad direktinvestering. Vidare följs bolagens finansiella utveckling förpliktelser eller andra åtaganden vilket därmed skulle kunna upp på månadsbasis genom representativa analyser. innebära förluster. I dessa fall arbetar Sjätte AP-fonden med diversi- Operativa risker: Risken för ekonomiska förluster till följd av fiering av portföljen och att exponeringen mot enskilda innehav inte mänskliga fel, icke ändamålsenliga processer, externa händelser ska vara för stor. Risken hanteras också genom att styrelsen varje eller felaktiga system. Fonden hanterar dessa risker genom att bland år beslutar om en framtida allokeringsplan som visar hur medlen annat dokumentera och kartlägga Fondens olika processflöden. framåt ska fördelas mellan olika tillgångslag och affärsområden. Detta utgör en del av internrevisionens uppdrag. Vidare genomförs

Likviditetsrisk: Denna risk kan bäst beskrivas som risken för riskscenarier där risker och hot analyseras. finansieringskris. Likviditetsrisk uppstår bland annat då tillgångar, skulder samt åtaganden har olika löptid. Eftersom Fonden varken

Göteborg den 26 februari 2013

Ebba Lindsö Per Strömberg Henrik Dagel

Styrelseordförande Vice styrelseordförande Ledamot

Olle Larkö Katarina G Bonde Karl Swartling

Ledamot Ledamot Verkställande direktör

36

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Mkr Not 2012 2011

Investeringsverksamheten