Redovisning av skatteutgifter 2013

Regeringens skrivelse

2012/13:98

Redovisning av skatteutgifter 2013

Regeringens skrivelse 2012/13:98

Redovisning av skatteutgifter 2013

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2013

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2013. I del två diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Redovisning av skatteutgifter 2013

Tabell- och figurförteckning

Tabell 2. Skatteutgifter och skattesanktioner (samt inom parentes

utgiftsekvivalenter) uttryckt i procent av skatteintäkterna för respektive

Figur 1. Energiskatt på drivmedel avsedda för vägtransporter, baserad på

1¶Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning betalare är lägre än vad som är förenligt med

normen. Ett exempel är den reducerade mer- Samhällets stöd till företag och hushåll värdesskattesatsen på livsmedel som är redovisas i huvudsak som utgifter på stats- 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent budgetens utgiftssida. Men det finns också och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan stöd eller utgifter som går via skattesystemet, 25 och 12 procent multiplicerat med unders.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar laget. statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse Förutom skatteutgifter redovisas i föreredogör regeringen för skatteutgifter, dvs. kommande fall även skattesanktioner, där effekten på skatteintäkterna av särregler i skatteuttaget är högre än den angivna normen. skattelagstiftningen, för åren 2012–2015. Ett exempel på en skattesanktion är den

En återrapportering av skatteutgifterna sker särskilda skatt som utgår på termisk effekt i i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid kärnkraftsreaktorer. Denna skatt kan likställas denna återrapportering redovisas även ny- med en extra skatt som lagts på vissa företag tillkomna och reviderade skatteutgifter. och är därför att betrakta som en skatte- Däremot sker ingen uppdatering av skatte- sanktion. utgifterna som redovisas i denna skrivelse. Huvudprincipen är att redovisningen är

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt heltäckande, dvs. samtliga identifierade väsentligt två syften. Det första och mest skatteutgifter redovisas. I vissa fall är avsteg centrala är att synliggöra de stöd till företag från principen nödvändiga av praktiska skäl. På och hushåll som finns på budgetens inkomst- punktskatteområdet är utgångspunkten att sida och som helt eller delvis kan ha samma redovisa de skatteutgifter där en norm för funktion som stöd på budgetens utgiftssida. skatteuttaget kan definieras och där På detta sätt ges ett bredare underlag för skatteintäkterna från en enhetligt utformad prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet skatt överstiger 1 procent av de totala härrör från ett önskemål om att beskriva skatteintäkterna. graden av enhetlighet i skattereglerna. En Om en skatteutgift slopas leder det i sådan beskrivning kräver – liksom synlig- normalfallet till högre skatteintäkter och därgörandet av stöden – att en norm för skatte- med till en budgetförstärkning för offentlig uttaget definieras. I den redovisning som sektor på samma sätt som om en utgift på lämnas här utgår jämförelsenormen från statsbudgetens utgiftssida slopas. Beräkenhetlig beskattning. Detta innebär att ningarna av skatteutgifter kan dock inte beskattningen inom varje skatteslag i princip användas för att ge en exakt prislapp på den ska vara enhetlig och utan undantag. möjliga intäktsförstärkningen om en

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för skatteutgift slopas. Detta har flera skäl, till en viss grupp eller en viss kategori av skatte- exempel att beräkningarna är statiska och inte

tar hänsyn till beteendeeffekter eller indirekta värdesskatt och punktskatter. Efter preciseeffekter (se vidare nedan). Vissa skatteutgifter ringen sammanfattas normen utifrån de skattekan också vara samhällsekonomiskt effektiva i satser som den implicerar inom varje skatteden meningen att ett bibehållande av skatte- slag. utgiften kan vara samhällsekonomiskt mer Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig effektivt än ett slopande. beskattning är det relativt enkelt att identifiera

olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt

att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger Disposition bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter

kan emellertid bidra till en förbättrad samhälls- Skrivelsen består av fyra delar. I den första ekonomisk effektivitet; se del 2 för en mer delen sätts de existerande skattereglerna i utförlig diskussion. relation till en jämförelsenorm vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet innehåller beskrivningar av de 1.2.1 Norm för inkomstskatt jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen. Vidare beskrivs de beräknings- För inkomstbeskattningen finns en gemensam metoder som används. I den första delen norm för vad som är en inkomst. Den innebär beskrivs också hur skatteutgifterna bör att den samlade inkomsten som ska beskattas betraktas ur ett budgetperspektiv och skatte- motsvaras av summan av konsumtionsutgifternas omfattning relativt de totala skatte- utgifterna och nettoförmögenhetens förintäkterna redovisas. Slutligen redogörs dels ändring under beskattningsperioden. Beskattför vilka skatteutgifter som har tillkommit ningsperiodens längd ska vara ett kalenderår sedan föregående års redovisning, dels för de eller ett 12 månader långt räkenskapsår. största skatteutgifterna inom de olika Det finns dock ingen gemensam norm för skatteslagen. vilken skattenivå som ska gälla för de olika

Den andra delen diskuterar relationen inkomstslagen tjänst, kapital och näringsmellan skatteutgifter och samhällsekonomisk verksamhet. Olika skattenivåer är således effektivitet och analyserar några utvalda förenligt med normen. skatteutgifter och i vilken utsträckning de kan Olika grad av progressivitet i skatteskalan anses samhällsekonomiskt motiverade. I den eller olika skatteuttag på arbetsinkomster tredje delen redovisas skatteutgifter och jämfört med övriga inkomster anses vara förskattesanktioner för åren 2012–2015. enliga med normen. Vidare är skattereduk- Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter tioner förenliga med normen under förutsättskatteslag. ning att de är generella och inte gynnar vissa

Den fjärde och sista delen innehåller en kort grupper av skattskyldiga. Därutöver har beskrivning av varje enskild skatteutgift och följande preciseringar gjorts av normen för aktuella lagrum för respektive skatteutgift inkomstbeskattningen: anges.  Sparande ska ske med beskattade

inkomster.

 Värdeförändringar ska beskattas när

de uppkommer och inte vid realisa- 1.2 Beskrivning av jämförelsenorm tionstillfället. Om värdeförändringen

är negativ ska en skatterestitution – Den jämförelsenorm som har använts vid dvs. en negativ skattebetalning – beräkningen av skatteutgifterna i denna medges. skrivelse utgår i huvudsak från principen om  Värdet av oavlönat hemarbete och enhetlig beskattning. Detta innebär att fritid ska inte ingå i skattebasen. beskattningen inom varje skatteslag i princip  Offentliga transfereringar ska utgöra ska vara enhetlig och utan undantag. Därför skattepliktig inkomst. preciseras jämförelsenormen separat inom vart  Den implicita avkastningen som egnaoch ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, hemsägaren eller bostadsrättsinneindirekt skatt på förvärvsinkomster, mer-

havaren erhåller i form av boendet ska 1.2.4 Norm för punktskatter utgöra skattepliktig inkomst.  Avskrivningar i näringsverksamhet ska Redovisningen av skatteutgifter för punkthanteras efter ekonomisk livslängd. skatter omfattar energi- och koldioxidskatter

 Endast ränteutgifter för lån till inves- inklusive den särskilda skatten på termisk

teringar där avkastningen är skatte- effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar pliktig ska vara avdragsgilla. sikte på energianvändningen och utgångs-

punkten är att all energiförbrukning ska

beskattas. 1.2.2 Norm för indirekt skatt på En differentiering av skatteuttaget mellan el

förvärvsinkomster och övriga bränslen för uppvärmnings- och

drivmedelsändamål är förenlig med normen. Normen för indirekt skatt på förvärvs- Skälet är att el och övriga bränslen är olika inkomster är att socialavgifter och allmän typer av energislag. För övriga bränslen är det löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på förenligt med normen att differentiera mellan all ersättning för utfört arbete med en enhetlig uppvärmning och drivmedel. Motivet är att skattesats för respektive skatt eller avgift. energiskatten på drivmedel inte bara fyller Ersättningar som är förmånsgrundande för övergripande fiskala syften utan också fångar olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget upp vissa samhällsekonomiska kostnader av för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerersättningar för utfört arbete ska ingå i störning och olyckor. underlaget för särskild löneskatt. För förbrukning av el motsvaras normen av

normalskattesatsen på el. För förbrukning av

bränslen som används till uppvärmnings- 1.2.3 Norm för mervärdesskatt ändamål motsvaras normen av skattesatsen på

eldningsolja. För bränsle som används som Normen för mervärdesskatt är att i princip all drivmedel utgörs normen av skattesatsen för yrkesmässig omsättning av varor och tjänster bensin i miljöklass 1, se tabell 1, avsnitt 1.2.5. ska beskattas med 25 procent. Undantaget Normen för koldioxidskatt utgår från att från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp egendom redovisas dock inte som en skatte- av koldioxid från fossila bränslen. Enligt utgift. Skälet är att skatteplikt för sådana normen ska skatten därför vara proportionell tjänster skulle innebära en icke neutral mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt beskattning av boende i hyresrätt och bränsle ger upphov till. Implicit speglar skatteegnahem. Vidare anses det förhållandet att nivån en monetär värdering av den skada som omsättning av finansiella tjänster och försäk- en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle ringstjänster inte omfattas av mervärdesskatte- medför. Denna skada är densamma oavsett var plikt utgöra en del av normen. utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen

Destinationsprincipen ska tillämpas vid för koldioxidskatten lika med normalskatteinternationella transaktioner, dvs. normen satsen oberoende av om det fossila bränslet innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där används för uppvärmning eller som drivmedel. en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär Inom EU:s system för handel med utsläppsnormen att offentlig myndighetsutövning inte rätter utgörs normen av noll koldioxidskatt. är skattepliktig. Enligt normen är varor och Energi- och koldioxidskatterna är endast tjänster som subventioneras med offentliga avsedda att träffa bränsle som används som medel inte skattepliktiga. Detta gäller för de drivmedel eller för uppvärmning. Skattefall den ingående mervärdesskatten är högre än friheten för bränsle som används som råvara den utgående mervärdesskatten på det subven- betraktas därför inte som en skatteutgift. tionerade priset. Energiskatten på el är endast avsedd att

träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för

bränsle som används för elproduktion be-

traktas inte som en skatteutgift.

1.2.5¶Skatt enligt norm för olika 1.3.1 Skatteutgifter och skatteslag utgiftsekvivalenter

I tabell 1 redovisas skatt enligt norm för olika En skatteutgift beräknas som skattenedskatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikel- sättningen multiplicerat med underlaget sen från skatt enligt normen för respektive (skattebasen). Denna metod för att beräkna skatteslag. För inkomstbeskattning finns, skatteutgifter kallas för skattebortfallsförutom för inkomst av kapital, ingen enhetlig metoden och en skatteutgift beräknad på detta skattesats då normen t.ex. inkluderar sätt motsvarar de bruttoberäknade offentligprogressiv beskattning. finansiella effekterna i publikationen

Beräkningskonventioner (Beräkningskonven-

Tabell 1. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2013

tioner är en årlig rapport från skatte- Skatt enligt norm ekonomiska enheten i Finansdepartementet). I Inkomstskatt tidigare års Redovisning av skatteutgifter

1 kallades skatteutgifter beräknade på detta sätt Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 för nettoberäknade skatteutgifter. En skatte- Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

utgift beräknad enligt skattebortfallsmetoden

Arbetsgivaravgifter 31,42% bruttoberäknad skatteutgift, räknas fram. Egenavgifter 28,97% Utgiftsekvivalenten visar hur mycket skatte- Särskild löneskatt 24,26% utgiften motsvarar i skattepliktig transferering

och kan därmed jämföras med ett Mervärdesskatt 25,00%

skattepliktigt stöd på utgiftssidan. Utgifts-

Punktskatter

ekvivalenten fås genom att en skatteutgift, Energiskatt på el 29,3 öre/kWh

beräknad enligt skattebortfallsmetoden, räknas Energiskatt på eldningsolja 8,2 öre/kWh upp med aktuell marginalskattesats. Utgifts- Energiskatt på bensin i miljöklass 1 34,6 öre/kWh ekvivalenten har ingen motsvarighet i Koldioxidskatt 108 öre/kg koldioxid Beräkningskonventioner. Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. Ett undantag från ovanstående gäller

skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och

särskild löneskatt där utgiftsekvivalenten

motsvarar de bruttoberäknade offentlig- 1.3 Beräkningsmetoder finansiella effekterna i Beräkningskonventioner.

Skillnaden mellan skatteutgifter beräknade Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en enligt skattebortfallsmetoden och som utgiftsperiodiserad redovisning, vilket innebär att ekvivalenter illustreras enklast med ett skatteeffekterna avser det år den under- exempel från utgiftssidan. Antag en skatteliggande ekonomiska aktiviteten sker. Upp- pliktig transferering som uppgår till bördsförskjutningar beaktas således inte. 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor

Skatteutgifterna beräknas enligt den så betalas ut. Eftersom transfereringen är skattekallade skattebortfallsmetoden. Dessutom pliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta redovisas, för respektive skatteslag, om- medför att en del av transfereringen betalas räkningsfaktorer som kan användas för att få tillbaka. Om marginalskatten är 40 procent fram skatteutgifter beräknade enligt utgifts- betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). ekvivalentmetoden (se avsnitt 1.3.1 nedan). Transfereringens kostnad, dvs. försvagningen Beräkningarna är statiska och tar inte hänsyn av de offentliga finanserna, uppgår då till 100 till eventuella beteendeeffekter (se avsnitt 1.3.2 miljoner kronor (=167-67). Översatt till nedan). skatteutgifter skulle skatteutgiften, beräknad

enligt skattebortfallsmetoden, uppgå till 100

miljoner kronor. Utgiftsekvivalenten blir, med

en marginalskattesats på 40 procent, 167 under 65 år används den genomsnittliga miljoner kronor (=100/(1-0,40)). marginalskatten för den aktuella ålders-

gruppen.

1.3.2¶Statiska beräkningar utan indirekta effekter 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt

Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifterna är statisk. Det innebär att Skattefria ersättningar och förmåner minskar ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas den beskattningsbara förvärvsinkomsten. storlek som eventuellt uppkommer genom Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett skattereglernas effekt på individers och minskat underlag innebär att den förmånsföretags beteenden. Beräkningarna tar heller grundande inkomsten för olika socialinte hänsyn till de indirekta effekter som kan försäkringar sänks, vilket minskar statens uttänkas uppstå om en skatteutgift slopas. gifter. Statens utgifter minskar dock inte med Indirekta effekter kan till exempel vara lika mycket som inbetalningarna till systemet påverkan på den allmänna prisnivån eller att minskar då det i socialavgifterna finns en intäkterna från andra skatter påverkas (se skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. publikationen Beräkningskonventioner). På icke förmånsgrundande inkomster ska i

Att beräkningarna är statiska innebär att stället för socialavgifter särskild löneskatt skatteutgiftsberäkningarna inte kan användas betalas. Skatteutgiften när det gäller socialför att ge en exakt ”prislapp” på den möjliga avgifterna utgörs därför enbart av den särskilda intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt slopas. Det är även möjligt att ett slopande av uppgår skatteutgiften för skattefria ersättvissa skatteutgifter leder till lägre skatte- ningar och förmåner därmed till skatt på dels intäkter, till exempel på grund av rörliga inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt. skattebaser (exempelvis om produktion flyttar utomlands till följd av ändrade skatteregler).

1.3.5¶Organisationsformens betydelse

1.3.3 Marginalskatternas betydelse För näringsverksamhet beror skatteutgiftens

storlek av den organisationsform som närings- Marginalskatten är central vid beräkning av verksamheten bedrivs i. För aktiebolag och utgiftsekvivalenter och för beräkning av ekonomiska föreningar, där inkomst av skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginal- näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, skatten varierar med inkomstens storlek, typ innebär en lägre beskattningsbar inkomst att av inkomst och skattesubjektets ålder. statens bolagsskatteintäkter minskar. För en- Inkomster som berättigar till jobbskatteavdrag skilda näringsidkare och fysiska personer som beskattas generellt lägre än inkomster som inte är delägare i handelsbolag, där inkomst av berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning näringsverksamhet beskattas på liknande sätt av skatteutgifter spelar det således roll om som inkomst av tjänst, innebär en sänkt inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag. beskattningsbar inkomst att även underlaget Om så är fallet används den genomsnittliga för socialavgifter minskar. Skatteutgiften marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. påverkar därför dels inkomst av tjänst, dels marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. underlaget för särskild löneskatt. Om inkomsten inte berättigar till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga marginalskatten för inkomster utan rätt till 1.3.6 Saldopåverkande och icke jobbskatteavdrag. saldopåverkande skatteutgifter

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget De allra flesta skatteutgifter påverkar det varierar med ålder. I de fall en skatteutgift offentliga budgetsaldot genom att förändra endast berör antingen de över 65 år eller de skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas

som saldopåverkande och beräknas med hjälp Även om skatteutgifter oftast kan ses som av skattebortfallsmetoden. ett alternativt medel inom specifika utgifts-

Det finns dock vissa ”skatteutgifter” som områden, finns det även skatteutgifter som inte påverkar budgetsaldot. Enligt normen för uppkommit till följd av den praktiska inkomstbeskattning ska offentliga trans- hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av fereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet innebär att skattebefrielsen av vissa eller för att undvika oacceptabla konsekvenser transfereringar definieras som skatteutgifter. för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften Exempel på skattefria transfereringar är skattetekniskt motiverad. barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Även om de skattetekniskt motiverade Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den skatteutgifterna medför ett stöd för de höjning av transfereringen som skulle behöva grupper eller verksamheter som berörs så göras om den skattebeläggs för att få samma saknar de direkt koppling till budgetens storlek på transfereringen efter skatt, som den utgiftssida genom att de inte inkluderas i de skattefria transfereringen. Höjningen av resultatredovisningar som regelbundet lämnas transfereringen ökar de offentliga utgifterna, avseende olika utgiftsområden. men samtidigt ökar skatteintäkterna med I denna skrivelse anges – för varje samma belopp. Budgetsaldot påverkas således saldopåverkande skatteutgift – antingen ett inte och dessa ”skatteutgifter” klassas därför visst utgiftsområde eller att skatteutgiften är som icke saldopåverkande skatteutgifter. De skattetekniskt motiverad. För skattefria icke saldopåverkande skatteutgifterna transfereringar som inte påverkar budgetsaldot redovisas separat i slutet av tabell 3 och ingår anges varken utgiftsområde eller ett heller inte i den sammanställning av skattetekniskt motiv. skatteutgifter och skattesanktioner som ges av tabell 2 (se nedan).

Skatteutgifternas omfattning

I tabell 2 redovisas skatteutgifter och skatte- 1.4 Skatteutgifterna ur ett sanktioner i procent av faktiska skatteintäkter

budgetperspektiv och i relation för olika skatteslag samt skattereduktioner och till de totala skatteintäkterna krediteringar på skattekonto. Inom parentes

anges även utgiftsekvivalenten i procent av

Många av skatteutgifterna har införts, mer faktiska skatteintäkter. Redovisningen avser: eller mindre uttalat, som medel inom specifika (i) skatteutgifter som utgör medel inom utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbets- specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt marknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa motiverade skatteutgifter och (iii) samtliga områden. Ur ett budgetperspektiv kan de där- skatteutgifter. Icke saldopåverkande skatteför ofta jämställas med stöd på budgetens utgifter ingår inte i sammanställningen. utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet Beräkningarna bygger på prognoser för 2013. med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden. Denna redovisning av skatteutgifter syftar just till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. För de skatteutgifter som kan jämföras med stöd på budgetens utgiftssida anges vilket utgiftsområde som skatteutgiften huvudsakligen kan hänföras till.

Tabell 2. Skatteutgifter och skattesanktioner (samt inom

m.fl.” i tabell 1 ovan. Posten ”skatt på

parentes utgiftsekvivalenter) uttryckt i procent av

företagsvinster” (rad 4) motsvarar posten

skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

”skatt på inkomst av näringsverksamhet för Specifika Skattetekniskt Samtliga

utgifts- motiverade aktiebolag m.fl.” i tabell 1.

områden För de specifika utgiftsområdena uppgår Skatteutgifter samtliga skatteutgifter och skattesanktioner

till 10 procent av de totala skatteintäkterna. 1. Direkt skatt på arbete 1 (2) 0 (0) 1 (2) Motsvarande andel för de skattetekniskt 2. Indirekt skatt motiverade skatteutgifterna och skattepå arbete 5 (6) 0 (0) 5 (6) sanktionerna är 0 procent. Samtliga saldo- 3. Skatt på påverkande skatteutgifter och skattesanktioner kapital 49 (70) 8 (12) 58 (82) summerar till 10 procent av de totala skatte- 4. Skatt på intäkterna. företagsvinster 2 (4) 2 (2) 4 (6)

Skatt på kapital och punktskatter har de 5. Mervärdesskatt 16 (20) 2 (2) 18 (23) högsta procentuella andelarna skatteutgifter av 6. Punktskatter 28 (36) 1 (1) 29 (37) samtliga skatteslag. Det är främst den relativt 7. Skatte- låga beskattningen av avkastning och kapitalreduktioner* 1 (2) 0 (0) 1( 2) vinst på egna hem samt den skattekredit som 8. Kreditering på uppstår vid värdeförändring på eget hem och skattekonto* 0 (1) 0 (0) 0 (1) bostadsrätt som förklarar den höga andelen Skattesanktioner skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. 9. Indirekt skatt Skatteutgifter för punktskatter som är på arbete 0 (0) 3 (4) 3 (4) knutna till specifika utgiftsområden uppgår till 10. Skatt på 28 procent av punktskatteintäkterna medan de kapital 16 (20) 1 (1) 17 (21) skattetekniskt motiverade skatteutgifterna 11. Punktskatter 3 (4) 0 (0) 3 (4) endast uppgår till 1 procent av punktskatte- 12. Samtliga intäkterna.

skatteutgifter och skattesanktioner* 10 (14) 0 (0) 10 (14)

Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2013. Skatteutgifter markerade med *anges som procent av de totala skatteintäkterna för

1.5¶Sammanfattning av

samtliga skatteslag. Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i sammanställningen. skatteutgifter 2013

Procentandelarna i tabell 2 bör tolkas med viss I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som försiktighet då redovisningen av skatte- tillkommit sedan föregående år. Andra utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. förändringar av större betydelse tas också upp. är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Därtill, i avsnitt 1.5.2, kommenteras de största Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgifterna inom respektive skatteslag. skatteutgifternas relativa betydelse.

I tabell 2, rad 1–6 och 9–11, anges skatteutgifter och skattesanktioner i procent av 1.5.1 Nyheter skatteintäkterna för respektive skatteslag. Skattereduktioner och krediteringar på skatte- I årets skrivelse har en del formmässiga kontot, rad 7–8, ges i procent av de totala förändringar genomförts. Begreppen nettoskatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas och bruttoberäknade skatteutgifter har slopats samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i till förmån för begreppen skatteutgift och procent av de totala skatteintäkterna. utgiftsekvivalent. Utgiftsekvivalenterna redo-

I tabell 2 är skatteutgifterna fördelade på de visas heller inte längre i kolumnerna i tabell 3. I inkomsttitlar som används i den ekonomiska stället anges, för varje skatteutgift, hur vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på utgiftsekvivalenten kan beräknas utifrån arbete” (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på motsvarande skatteutgift. inkomst av tjänst” och ”skatt på inkomst av Analysdelen, som innehåller en diskussion näringsverksamhet för enskilda näringsidkare av skatteutgifter och samhällsekonomiskt

effektivitet samt analyser av vissa enskilda Punktskatter skatteutgifter, har från och med i år fått ett Inom punktskatteområdet ger nedsatt energieget kapitel. I årets skrivelse analyseras även skatt för elförbrukning inom industrin upphov skatteutgifter relaterade till energiskatten på till skatteutgifter motsvarande 12,9 miljarder drivmedel avsedda för vägtransporter. kronor inkomståret 2013.

En skattesanktion har upphört från och med 2013. Det gäller koldioxidskatten på Skattereduktioner fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s En skattereduktion minskar den slutliga system för handel med utsläppsrätter. En skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatteutgift, el som inte är skattepliktig, har skatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av lagts till i listan över skatteutgifter men är inte näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och möjlig att beräkna. Slutligen redovisas kommunal fastighetsavgift. Skatteredukjämställdhetsbonusen i årets skrivelse som en tionerna beräknas sammanlagt uppgå till icke saldopåverkande skatteutgift (en skattefri 16,7 miljarder kronor inkomståret 2013. Den transferering). enskilt största skatteutgiften är skatte-

reduktion för ROT-arbeten som beräknas

uppgå till 13,7 miljarder kronor.

1.5.2¶Skatteutgifter 2013

Kreditering på skattekonto

För inkomståret 2013 förväntas de totala Det finns stöd som efter beviljande tillgodosaldopåverkande skatteutgifterna uppgå till förs mottagaren genom kreditering på 196 miljarder kronor (och motsvarande skattekontot. Den största skatteutgiften avser utgiftsekvivalenter till 266 miljarder kronor). stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå När det gäller skattesanktioner förväntas dessa till 5,9 miljarder kronor. uppgå till 30 miljarder kronor (och

Skattesanktioner

motsvarande utgiftsekvivalent till 38 miljarder

Den största enskilda skattesanktionen uppgår kronor). Uppgifter om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i till 12,5 miljarder kronor för 2013 och avser avsnitt 1.4 ovan, tolkas med försiktighet. socialavgifter på icke förmånsgrundande

ersättningar för arbete.

Inkomstskatt Icke saldopåverkande skatteutgifter

Den största skatteutgiften inom tjänste-

De icke saldopåverkande skatteutgifter som inkomstbeskattningen är avdrag för resor till

redovisas här beräknas för inkomståret 2013 och från arbetet, som för inkomståret 2013 beräknas uppgå till ca 5,6 miljarder kronor. uppgå till 35,8 miljarder kronor.

Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen är avkastning på eget hem och bostadsrätt. För inkomståret 2013 bedöms skatteutgiften uppgå till 11,2 miljarder kronor.

Indirekt skatt på förvärvsinkomster

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den största. Inkomståret 2013 beräknas skatteutgiften uppgå till knappt 17,3 miljarder kronor.

Mervärdesskatt

Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2013 beräknas denna skatteutgift uppgå till 24,7 miljarder kronor.

2¶Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet

2.1 Inledning kunna leda till förbättrad samhällsekonomisk

effektivitet. Det kan därför vara samhälls- Normen om enhetlig beskattning innebär att ekonomiskt motiverat med avvikelser från ingen hänsyn tas till de motiv som ligger enhetlig beskattning om de förbättrar bakom en skatteutgift. Det kan medföra att effektiviteten och därmed välfärden i samalla avvikelser, oavsett syfte, tolkas som hället. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till samhällsekonomiskt ineffektiva skatteutgifter. en välfärdsförlust. En del skatteutgifter kan emellertid bidra till En viktig fråga är således om en skatteutgift en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. kan anses förbättra den samhällsekonomiska I avsnitt 2.2 beskrivs vad som menas med effektiviteten och därmed välfärden. Hur en begreppet samhällsekonomisk effektivitet. skatteutgift påverkar välfärden är beroende på Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till på fördelningen av tillgångar – bedömningen samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 2.3 utgår från. En vanligt förekommande förges en kort sammanfattning av tidigare års enkling är att en åtgärd antas leda till ökad analyser av enskilda skatteutgifter. I avsnitt 2.4 välfärd om vinsterna för dem som vinner på en analyseras skatteutgifter relaterade till regelförändring kan kompensera förlusterna energiskatten på drivmedel avsedda för för dem som förlorar på den. Vinnarna av en vägtransporter. skatteutgift är typiskt de som agerar på den

aktuella marknaden, tillhör målgruppen för

åtgärden eller påverkas av den externa effekt

som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet att identifiera då effekterna av en förändrad

resursallokering kan vara vitt spridda i Samhällsekonomisk effektivitet innebär att ekonomin. Förutom den offentliga sektorn, samhällets resurser används för att skapa så som förlorar skatteintäkter, är de troliga hög välfärd i samhället som möjligt. förlorarna de som agerar på närliggande mark- Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis nader, tillhör en likartad eller konkurrerande externa effekter – när en ekonomisk transak- målgrupp eller bidrar till den externa effekten. tion påverkar en tredje part – och skattekilar Det demokratiska beslutssystemet måste mellan konsument- och producentpriser, värdera förändringen och anse att den nya försnedvrider resursallokeringen i samhället. delningen är acceptabel.

Snedvridningen leder till en ineffektiv Utifrån ekonomisk teori identifieras ett resursallokering – så kallade dödviktsförluster antal indikatorer på hur en skatteutgift kan uppstår. En annan resursallokering skulle

förbättra den samhällsekonomiska effekt- effektiviteten. Det finns dock även iviteten. Dessa indikatorer är att: motverkande effekter. Till exempel minskar

 realinkomsten ökar, den offentliga sektorns skatteintäkter och de  sysselsättningen ökar, möjliga mottagarna av dessa skatteintäkter i  dödviktsförluster, dvs. snedvridning av form av exempelvis transfereringar förlorar på

resursallokeringen, minskar, eller nedsättningen. Vidare ökar kostnaden för  negativa (positiva) externa effekter äldre arbetskraft relativt ung arbetskraft, vilket

minskar (ökar). kan leda till undanträngning av äldre

Även om det vore önskvärt att göra en arbetskraft. kvantitativ bedömning av en skatteutgifts Sammantaget kan nedsättningen av socialbidrag till förbättrad samhällsekonomisk avgifter för unga öka den samhällsekonomiska effektivitet är detta oftast inte praktiskt effektiviteten. Indikatorer på detta är att möjligt då det ställer stora krav på data och dödviktsförlusterna på arbetsmarknaden för metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta unga minskar och att sysselsättning och att göra. realinkomst kan öka om undanträngningen av

äldre arbetskraft inte är för stor.

2.3¶Tidigare års analyser av 2.3.2 Skatteutgifter relaterade till

enskilda skatteutgifter koldioxidskatten

Tidigare års redovisning av skatteutgifter har Den svenska koldioxidskatten utgår från en innehållit analyser av nedsättningen av generell nivå som bestäms av riksdagens socialavgifter för unga (2010) samt olika värdering av minskade koldioxidutsläpp från nedsättningar av koldioxidskatten (2010 och den svenska hushålls- och servicesektorn. 2011). Dessa sammanfattas nedan. Koldioxidskatten bör, ur kostnadseffekt-

ivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika

fossila bränslen och i allt väsentligt 2.3.1 Nedsättning av socialavgifter för heltäckande, så att varje kilogram koldioxid

unga kostar lika mycket att släppa ut oberoende av

bränsle och hur bränslet används. Skillnader i Socialavgifter skapar en skattekil som utgörs koldioxidskatt mellan olika användare kan av skillnaden mellan det som arbetsgivaren dock vara samhällsekonomiskt motiverat. betalar för arbete och den ersättning som Ett första motiv är om det finns risk för arbetstagaren får. Detta medför dödvikts- koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår förluster och därmed uppstår en välfärds- när utsläppen flyttar till länder som inte är förlust. Det medför också att färre personer bundna av utsläppsreduktioner genom arbetar än som skulle vara fallet utan avgifter. internationella åtaganden. Grovt sett kan

En nedsättning av socialavgifter för unga bränsleförbrukning från hushålls- och minskar skattekilen på ungas arbete. På kort servicesektorn inte flytta, medan bränslesikt leder detta sannolikt till att fler ungdomar förbrukning inom industrin riskerar att flytta anställs och att resurser överförs till på ett sådant sätt att koldioxidläckage kan arbetsgivarna då de betalar mindre sociala uppstå. avgifter. På lång sikt kan det antas att Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen resurserna förs över till ungdomarna då prissätts via andra styrmedel såsom EU:s nedsättningen leder till att ungas löner justeras system för handel med utsläppsrätter. Utsläpp upp. Unga är ofta mer känsliga för av koldioxid från svenska anläggningar som löneförändringar än en genomsnittlig arbets- ingår i handelssystemet regleras på EU-nivå tagare. Detta medför att arbetsutbudet kan och bör därför i princip inte bli föremål för förväntas öka mer bland unga än för andra tillkommande nationella ekonomiska styråldersgrupper vid lika stora löneökningar. medel avseende koldioxidutsläpp. Den slopade

Nedsättningen av socialavgifter för unga koldioxidskatten för industrianläggningar kan således förbättra den samhällsekonomiska inom handelssystemet 2011 och för kraft-

värmeanläggningar 2013 betraktas därför inte lättrörlig. Syftet med fiskal beskattning är som en skatteutgift. att generera skatteintäkter till lägsta möjliga

Cirka 10 procent av de totala koldioxid- samhällsekonomiska kostnad. utsläppen utanför handelssystemet är helt Det är önskvärt att energiskatten får en i allt befriade från koldioxidskatt. Bland de högre grad resursstyrande karaktär för att koldioxidskattebefriade utsläppen återfinns de målen för andel förnybar energi och som kommer från bandrift, inrikes sjöfart och effektivare energianvändning ska kunna nås till råvarubränslen samt avfallsförbränning. Skälen lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. till att inte beskatta dessa är en kombination av Om energiskatten ska främja målet för samhällsekonomiska och EU-rättsliga motiv. effektivare energianvändning bör energi-

Enligt energiskattedirektivet, dvs. den skatten i princip tas ut på all energi på ett lagstiftning på EU-nivå som reglerar likformigt sätt (prop. 2009/10:41; bet. medlemsstaternas beskattning av energi- 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Eftersom produkter, är huvudlinjen att yrkesmässig mål om effektivare energianvändning är inrikes sjöfart och fiske inte beskattas. formulerade i energitermer är det logiskt att Dessutom riskerar en beskattning i ett land skatter som syftar och bidrar till att nå energimedföra att skattefri bunkerolja tankas i andra effektiviseringsmålet i större utsträckning tas länder, vilket minskar möjligheten till en ut i proportion till bränslenas energiinnehåll. samhällsekonomiskt effektiv beskattning av Energiskatten för uppvärmningsändamål tas dieselolja inom sjöfarten. också sedan den 1 januari 2011 ut på ett sådant

Unionsrätten medger skattebefrielse för sätt, dock med en procentuellt lägre nivå för bandrift (tåg eller annat spårbundet bränsleförbrukning inom industrin, jordbruksfärdmedel). Råvarubränslen omfattas redan till skogsbruks- och vattenbruksverksamheter en övervägande del av handelssystemet. När samt för framställning av värme i kraftvärmekoldioxidutsläpp från avfallsförbränning till anläggningar. största delen omfattas av handelssystemet från Normen för energiskatt skiljer sig åt mellan och med 2013 innebär det att dessa el, uppvärmningsbränslen och drivmedel, se koldioxidutsläpp prissätts där. Det finns tabell 1, s. 14. Cirka 22 procent (knappt 85 därmed inget samhällsekonomiskt skäl till att TWh) av den totala energiförbrukningen därutöver ha koldioxidskatt på dessa utsläpp. används i vägtransportsektorn. Energi-

Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter skattenormen för drivmedel är högre än den på koldioxidskatteområdet vara samhälls- för uppvärmning eftersom den också fångar ekonomiskt motiverade. Så länge som den upp vissa samhällsekonomiska kostnader av generella och internationellt sett höga vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerkoldioxidskattenivån i Sverige används som störningar och olyckor. Energiskatten på norm bör viss försiktighet beträffande bensin (miljöklass 1) motsvarar 2013 till 34,6 ytterligare minskade nedsättningar iakttas i öre per kWh (3,13 kronor per liter) och utgör syfte att inte riskera ett stort koldioxidläckage. normen för drivmedel.

I redovisningen av skatteutgifter återfinns

tre skatteutgifter för drivmedel där bensin

utgör jämförelsenorm och som används för

2.4¶Skatteutgifter relaterade till 1

vägtransporter :

energiskatten på drivmedel  Energiskatt på diesel i motordrivna

avsedda för vägtransporter fordon (I1), som uppgår till 7,83 mdkr

2013. Energiskatten tar sikte på att beskatta energianvändningen och utgångspunkten är därför att all energianvändning ska beskattas. Energiskatten har historiskt sett varit fiskal 1 Ytterligare skatteutgifter som har bensin som jämförelsenorm är men har gradvis fått en allt mer resurs- Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift (I4); Energistyrande karaktär. Vid fiskal beskattning bör skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift (I5); Energi-

skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart (I6); Energiskattebefrielse en skattebas som är robust, dvs. inte flyttar,

på bränsle för inrikes luftfart (I7). Skattebasen för dessa uppgår till beskattas högre än en skattebas som är

drygt 6 TWh.

 Energiskattebefrielse för naturgas och vilket har stimulerat användandet av

gasol som drivmedel (I2), som uppgår biodrivmedel. Skattebefrielsen innebär ett

till 0,22 mdkr 2013. statligt stöd, vilket enligt EU:s statsstödsregler

 Energiskattebefrielse för biodrivmedel endast får ges om det är nödvändigt och

(I3), som uppgår till 1,99 mdkr 2013. proportionerligt i förhållande till ändamålet

med skattebefrielsen. EU:s statsstödsregler

Energiskatten på diesel motsvarar 17,7 öre innebär alltså att skattebefrielse för

per kWh (1,76 kronor per liter) 2013. På biodrivmedel inte får medföra över-

grund av den lägre beskattningen av diesel kompensation.

jämfört med bensin beskattas dieseldrivna Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för

skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter fordon med en högre fordonsskatt. För

och ett antal krav (prop. 2007/08:100, s. 75ff, personbilar, lätta lastbilar, lätta bussar och

bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Ett av personbil klass II i det koldioxidrelaterade

kraven är att reglerna ska vara hållbara och systemet för fordonsskatt avspeglas detta

försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Mot genom den så kallade bränslefaktorn. Även

bakgrund av risken för överkompensation fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon i

infördes, i syfte att minska risken för att det viktbaserade systemet är högre än den

skattebefrielsen innebär otillåtet statsstöd, den för bensindrivna fordon.

1 februari 2013 en låg energiskatt på Energiskatten för diesel har höjts i flera låginblandad etanol i bensin och låginblandad

omgångar. Riksdagens beslut hösten 2009

FAME (samlingsnamn för fettsyrametyl- (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21,

estrar) i diesel. Begränsningen av omfattningen rskr. 2009/10:122) innebar höjningar med

av skattebefrielserna för vissa hållbara 0,20 kronor per liter den 1 januari 2011 och

biodrivmedel innebär att risken för otillåtet ytterligares 0,20 kronor per liter den 1 januari

statsstöd minskar. Detta innebär också en 2013 (0,20 kr per liter diesel motsvarar 1,8 öre

breddning av basen för när energiskatt tas ut. per kWh). I samband med dessa skatte-

För skillnad i energiskatt mellan biodrivmedel höjningar för diesel har även bränslefaktorn i

och det fossila bränsle det ersätter krävs EUfordonsskatten sänkts för dieseldrivna lätta

kommissionens statsstödsgodkännande av fordon. Regeringen har i prop. 2009/10:41

åtgärden. I figur 1 är FAME som blandas in i uttalat att det på sikt är önskvärt att

diesel därför placerad bredvid diesel och utvecklingen går i riktningen mot att lägga om

illustrerar hur energiskatteskillnaden minskar. beskattningen av drivmedel till en energiskatt

Av samma skäl är den etanol som blandas in i efter energiinnehåll. Regeringen bedömde

bensin i figur 1 placerad bredvid bensin. dock i denna proposition att det för

I budgetpropositionen för 2013 (prop. närvarande inte var rimligt att höja

2012/13:1) bedömde regeringen att ett energiskatten på diesel till energiskattenivån

kvotpliktssystem bör införas för att säkerställa för bensin. Med en sådan skattehöjning skulle

låginblandade volymer av biodrivmedel på incitamenten för den tunga trafiken att tanka

marknaden. En framtida beskattning av diesel i andra länder med lägre skatt, s.k.

biodrivmedel bör utformas så att den följer ekonomitankning, bli betydande (prop.

beskattningssystemets natur och logik och 2009/10:41, s. 157).

därigenom är förenlig med unionsrätten då För naturgas och gasol som drivmedel den inte anses utgöra statsstöd. Detta innebär

innebär skatteutgiften att energiskatten,

att energiskatt bör tas ut efter energiinnehåll liksom för biogas, är nedsatt till noll.

på de biodrivmedel som ingår i bensin och Riksdagens beslut hösten 2009 innebar dock

diesel, så kallad låginblandning. Det gäller att skatteskillnaden mellan naturgas och biogas

etanol, FAME och HVO (hydrerade vegetaökade genom att koldioxidskatten höjdes för

biliska och animaliska oljor). Regeringen ansåg naturgas och gasol i tre steg för att 2015 uppgå

att när energiskatt införs på biodrivmedel för till den generella nivån.

låginblandning bör skatten i största möjliga Biodrivmedel har befriats från energiskatt utsträckning baseras på energiinnehåll (prop.

och koldioxidskatt sedan 1995. Genom

2012/13:1, volym 1, s. 284). En promemoria skattebefrielsen har prisskillnader mellan

med ett förslag om ett kvotpliktssystem där biodrivmedel och fossila drivmedel jämnats ut,

energiskatt efter energiinnehåll införs för  En låg energiskatt på låginblandad låginblandade biodrivmedel har remitterats av FAME i diesel infördes motsvarande Näringsdepartementet den 18 mars 2013. Det 3,1 öre per kWh. Detta illustreras i kan i figur 1 noteras att skillnaderna i figuren som både en breddning av energiskatt bedöms upphöra 2014, givet att skattebasen och en minskad förslaget i promemorian realiseras. I sådant fall skatteutgift. bedöms långsiktigt hållbara skatteregler  En låg energiskatt på låginblandad gentemot unionsrätten för biodrivmedel som etanol i bensin infördes motsvarande blandas in i bensin och diesel uppnås. 5,8 öre per kWh. Även i detta fall är

I figur 1 framgår att ca 53 procent av det fråga om en breddning av skatteförbrukningen av drivmedel för vägtransporter basen och en minskad skatteutgift. räknat per energiinnehåll är diesel och ca 38 procent är bensin. Energiskattesatsen på Sammanfattningsvis finns det samhällsbensin utgör normen vid beräkning av ekonomiska skäl till att ha skatteutgifter när skatteutgifterna för transporter. Ändringarna skattebasen är rörlig. Det gäller t.ex. drivsom trädde i kraft 2013 medförde att medelsanvändning i konkurrensutsatta sektskatteutgifterna totalt sett minskar. I figur 1 orer, eftersom den skattebasen typiskt sett är illustreras detta genom att linjerna för diesel, rörligare än drivmedelsanvändning i hushållslåginblandad etanol och låginblandad FAME sektorer. Skatteutgifter relaterade till användnärmar sig bensinskattenivån: ning av förnybar energi i transportsektorn kan

motiveras av behovet av att nå målet om  Energiskatten på diesel höjdes med förnybar energi i transportsektorn så länge det motsvarande 1,8 öre kWh. Höjningen inte finns andra styrmedel som kan säkerställa illustreras genom ett parallellt skift måluppfyllelse. uppåt för diesel.

Figur 1. Energiskatt på drivmedel avsedda för vägtransporter, baserad på energianvändningen 2013

3¶Redovisning av skatteutgifter

3.1¶Inledning 3.2 Utgiftsområden (UO) 2013

I tabell 3 redovisas skatteutgifterna (tidigare Nummer Utgiftsområde kallade ”netto”) uppdelade på skatteslag för 01 Rikets styrelse inkomståren 2012–2015. Uppräkningsfaktorer 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning för att få fram utgiftsekvivalenter (tidigare 03 Skatt, tull och exekution ”brutto”) anges också för respektive

04 Rättsväsendet skatteslag. Tabellen inleds med saldo-

05 Internationell samverkan påverkande skatteutgifter och avslutas med

06 Försvar och samhällets krisberedskap icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldo-

07 Internationellt bistånd påverkande skatteutgifterna har fördelats på

08 Migration utgiftsområden (UO) eller klassats som

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg skattetekniskt motiverade (ST), vilket framgår

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och av kolumn 2 i tabellen. I efterföljande avsnitt

funktionsnedsättning finns en sammanställning av samtliga

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom utgiftsområden 2013.

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn I redovisningen av skatteutgifter beaktas 13 Integration och jämställdhet

endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i kolumnen betyder att utgiften inte kunnat 14 Arbetsmarknad och arbetsliv kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört. 15 Studiestöd Dessa redovisas om de fortfarande har en 16 Utbildning och universitetsforskning offentligfinansiell effekt något av de redo- 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid visade åren. Ett ”u” i tabellen innebär att 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och skatteutgiften har upphört. Ett ”f” innebär att byggande samt konsumentpolitik redovisningen har flyttats till statsbudgetens 19 Regional tillväxt utgiftssida. 20 Allmän miljö- och naturvård

De icke saldopåverkande skatteutgifterna 21 Energi har inte fördelats på utgiftsområden då de inte 22 Kommunikationer påverkar statsbudgetens saldo. För dessa

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel skatteutgifter beräknas endast ett belopp, som

24 Näringsliv visar hur mycket utgifterna för den

25 Allmänna bidrag till kommuner ifrågavarande transfereringen skulle behöva

26 Statsskuldsräntor m.m. öka om transfereringen var föremål för

27 Avgiften till Europeiska unionen inkomstbeskattning.

3.3¶Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

A9 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och

Skattefria förmåner och ersättningar

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften A5 multipliceras med 1,56 (=1/(1-0,36)), vilket motsvarar en

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv enskild näringsverksamhet. Skatteutgifterna A7 samt A9 och A10 multipliceras med 1,64 (=1/(1-0,39)), vilket motsvarar en uppräkning med marginalskatten på förvärvsinkomster. Skatteutgiften A13 multipliceras med 2 (=1/(1-0,5)), vilket motsvarar en sammanvägning av marginalskatten för arbetstagare och arbetsgivare. Skatteutgiften A16 multipliceras med 1,94 (=1/(1-0,48)), vilket motsvarar marginalskattesatsen för personer med löneförmåner. Skatteutgiften A32 multipliceras med 1,89 (=1/(1-0,47)), vilket motsvarar marginalinkomstskatt plus särskild löneskatt.

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1 UO23 Uttag av bränsle 0,15 0,16 0,16 0,16 B2 UO23 Avverkningsrätt till skog - - - - B3 UO24 Kapitalvinst på näringsfastigheter 1,35 1,38 1,42 1,50 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under B. Intäkter i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften multipliceras med 1,59 (=1/(1-0,372)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet.

C. Kostnader i näringsverksamhet

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under C. Kostnader i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna C5 och C14 multipliceras med 1,59 (=1/(1-0,372)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet. Övriga skatteutgifter multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

D. Intäkter i kapital

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under D. Intäkter i kapital, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften D13 multipliceras med 1,59 (=1/(1-0,372)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet. Övriga skatteutgifter multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F5 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år 16,04 17,28 17,85 18,55 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under F. Socialavgifter, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna F1-F3 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgiften F4 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen. Skatteutgiften F5 multipliceras med 1,22 (=1/(1-0,18)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel.

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare 0,26 0,27 0,28 0,29 G4 UO24 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,09 0,10 0,10 0,11 G5 UO24 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller senare 1,84 2,03 2,11 2,18 G6 UO24 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,22 0,24 0,24 0,24 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under G. Särskild löneskatt, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna G3 och G4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna G5 och G6 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO09 Läkemedel 1,64 1,71 1,82 1,98 H6 ST Internationell personbefordran 1,11 1,14 1,19 1,25

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

H10 UO17 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,74 1,82 1,91 2,05 H11 UO17 Kommersiell idrott 3,36 3,59 3,91 4,33 H12 UO24 Transport i skidliftar 0,15 0,16 0,17 0,17 H13 UO17 Upphovsrätter 0,41 0,42 0,44 0,46 H14 UO17 Entré till djurparker 0,08 0,08 0,08 0,09 H15 UO12 Livsmedel 24,17 24,73 25,60 26,64 H16 UO24 Restaurang- och cateringtjänster 8,12 8,49 8,93 9,55 H17 UO24 Rumsuthyrning 1,37 1,44 1,51 1,62 H18 UO17 Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år 0,02 0,02 0,02 0,02

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,26 0,27 0,28 0,30

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under H. Mervärdesskatt fås genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen. För åren 2013-2015 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)) och för 2012 multipliceras med 1,36 (=1/(1-0,263)).

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 8,65 7,83 8,09 8,52 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,20 0,22 0,23 0,25 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 1,94 1,99 2,10 2,22 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,04 1,04 1,06 1,11 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,02 0,02 0,02 0,02 I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,41 0,41 0,42 0,44 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 0,72 0,73 0,75 0,79 I8 UO24 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,09 0,10 0,10 0,10 I9 UO21 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning 5,52 5,67 5,74 5,91 I10 UO21 El som inte är skattepliktig - - - - I11 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,21 0,21 0,21 0,22 I12 UO21 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,06 0,05 0,05 0,05 I13 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,67 0,66 0,66 0,68 I14 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen 0,07 0,07 0,07 0,08 I15 UO24 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin 12,82 12,90 13,07 13,24 I16 UO23 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen 0,48 0,48 0,49 0,49 I17 UO24 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom

industrin 0,15 0,15 0,08 0,00 I18 UO19 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner 0,92 0,93 0,94 0,95

Koldioxidskatt

I25 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU:s system för

handel med utsläppsrätter 0,73 0,71 0,70 0,40 I26 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,27 0,27 0,27 0,16 I27 UO24 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin 0,01 0,01 0,01 u

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

I28 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,01 0,01 0,01 u Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under I. Punktskatter fås genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen. För åren 2013-2015 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)) och för 2012 multipliceras med 1,36 (=1/(1-0,263)).

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,07 0,07 0,07 0,07 J2 UO14 Skattereduktion för RUT-tjänster 2,14 2,49 2,88 3,35

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under J. Skattereduktioner m.m., beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften för J1-J3 samt J5 multipliceras med 1,64 (=1/(1-0,39)), vilket motsvarar en uppräkning med genomsnittlig marginalskatt på förvärvsinkomster. Skatteutgiften för J4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Stöd för nystartsjobb 6,19 5,90 5,69 6,17 K2 UO22 Sjöfartsstöd 1,67 1,72 1,77 1,83 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under K. Kreditering på skattekonto, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften för K1 multipliceras med 1,23 (=1/(1-0,19)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel. Skatteutgiften för K2 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Kostnader i kapital, beräknas enligt följande för år 2013 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna M1 och M2 multipliceras med faktorn 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna M3-M6 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

Socialavgifter

M7 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -11,48 -12,54 -13,58 -14,63 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Socialavgifter, fås genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen. För åren 2013-2015 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)) och för 2012 multipliceras med 1,36 (=1/(1-0,263)).

Punktskatter

M8 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -3,94 -4,23 -4,23 -4,30 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system för handel med

utsläppsrätter -0,07 u u u

Skatteutgift (mdkr)

2012 2013 2014 2015

M10 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för handel med

utsläppsrätter -0,12 -0,07 -0,07 -0,11 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Punktskatter, fås genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen. För åren 2013- 2015 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)) och för 2012 multipliceras med 1,36 (=1/(1-0,263)).

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

N6 Barnbidrag m.m. 15,48 15,62 15,82 16,08 N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag 0,09 0,09 0,09 0,09 N8 Handikappersättning m.m. 0,60 0,60 0,59 0,58 N9 Bistånd 4,00 4,23 4,37 4,33 N10 Underhållsstöd 1,64 1,67 1,71 1,72 N11 Bidrag till adoption - - - -

N15 Skattefria pensioner 0,28 0,29 0,30 0,30 N16 Äldreförsörjningsstöd 0,17 0,20 0,21 0,21 N17 Ersättningar till nyanlända invandrare 0,26 0,28 0,29 0,30 N18 Jämställdhetsbonus 0,14 0,15 0,17 0,19 För icke saldopåverkande skatteutgifter sammanfaller utgiftsekvivalenten med skatteutgiften ovan.

4¶Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning begränsar hur stor del av inkomsten som får tas

ut i inkomstslaget kapital, där skatten är lägre. I denna del ges en beskrivning av samtliga För vissa delägare medför dessa s.k. 3:12skatteutgifter och skattesanktioner. Beskriv- regler att en del av kapitalinkomsten beskattas ningarna innehåller även hänvisningar till som tjänsteinkomst. För andra delägare aktuella lagrum. beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som

kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen

dominerar, medför detta en skatteutgift.

Skatteutgiften består av skillnaden mellan den 4.2 Förkortningar faktiska schablonberäknade skatten och den

teoretiska skatten när all tjänsteinkomst I beskrivningarna används följande förkort- beskattas i inkomstslaget tjänst och all kapitalningar: inkomst i inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalavkast- EES Europeiska ekonomiska ning finns i 57 kap. IL. Utrymmet för kapital-

samarbetsområdet beskattning (gränsbeloppet) beräknas enligt IL Inkomstskattelagen (1999:1229) antingen förenklingsregeln eller huvudregeln. LSE Lagen (1994:1776) om skatt på Vid tillämpning av huvudregeln beräknas ut-

energi rymmet genom att en s.k. klyvningsränta ML Mervärdesskattelagen (1994:200) multipliceras med ett kapitalunderlag som är SFS Svensk författningssamling tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet.

Klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan den

sista november föregående år ökad med nio

procentenheter. I vissa fall tillkommer ett 4.3 Beskrivning av skatteutgifter lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt

förenklingsregeln får ägare till kvalificerade A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som

uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp och som A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i beskattas i inkomstslaget kapital.

fåmansaktiebolag En skatteutgift uppkommer i den mån den

schablonberäknade kapitalavkastningen över- Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmans- stiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteaktiebolag kan ta ut ersättning i form av både utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och kapital- och tjänsteinkomst. Eftersom skatte- särskild löneskatt och består av skillnaden i satserna för dubbelbeskattad tjänste- och skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst skiljer sig åt förebyggs skattepla- kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av nering genom regler som schablonmässigt att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget

kapital tas upp till beskattning (se skatteutgift försäkring på visst sätt och inom vissa ramar (11 D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning för helhet. utfört arbete som inte är förmånsgrundande i

socialförsäkringssystemen och ligger därför till

grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för A2 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag skatt på inkomst av tjänst är beroende av

skillnaden i marginalskatt vid avsättning och Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 §§ IL

utbetalning av pensionen. tillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt ovan ett utdelningsutrymme baserat på företagets lönesumma, utöver den schablonavkastning A5 Underskott i aktiv näringsverksamhet som baseras på den s.k. klyvningsräntan och m.m. aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast om det s.k. löneuttagskravet är uppfyllt. Detta Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras gäller dock inte vid tillämpning av förenklings- av som allmänt avdrag under vissa förutregeln. sättningar (maximalt under 5 års tid med högst

En skatteutgift uppkommer i den mån huvud- 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller regeln tillämpas och löneuttagskravet är uppfyllt, dock inte litterär, konstnärlig eller liknande såvida det lönebaserade utrymmet resulterar i att verksamhet) (64 kap. 2–4 §§ IL). Normen är viss del av avkastningen som baseras på löner till annars att underskottet får sparas och kvittas anställda beskattas i inkomstslaget kapital. mot senare överskott i den aktiva näringsverk- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en och särskild löneskatt och består i skillnaden skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbel- skattekrediten och avser skatt på inkomst av beskattad kapitalinkomst. Löneunderlaget ingår i tjänst. det s.k. gränsbeloppet, se också skatteutgift D4.

A6 Avdrag för pensionspremier A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar

Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda Enligt 57 kap. 21–23 §§ IL ska kapitalvinst på premier för pensionsförsäkringar och inbetalkvalificerade andelar som överstiger gränsbelop- ningar på pensionssparkonton. Avdragen är pet tas upp till beskattning i inkomstslaget begränsade till 12 000 kronor per år. Om tjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som marginalskatten vid utbetalningen av pensionen intäkt av tjänst är maximerad till 100 inkomst- är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår basbelopp under en femårsperiod. Kapitalvinst en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på utöver 100 inkomstbasbelopp beskattas som inkomst av tjänst. kapitalinkomst till 30 procent. Den del av kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. utrymmet för kapitalbeskattning) men som A7 Sjöinkomstavdrag pga. begränsningsregeln ändå beskattas som kapitalinkomst medför en skatteutgift avseende Skattskyldiga som har haft sjöinkomst under

hela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag som skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i

uppgår till 36 000 kronor om fartyget till skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad

övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor tjänste- och kapitalinkomst.

om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om man

inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för A4 Arbetsgivares kostnader för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatte-

arbetstagares pension utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av utfästelse om pension genom till exempel betalning av premie för pensions-

A8 Personaloptioner utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL).

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Beskattning av personaloptionsförmån sker först när en personaloption utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer A12 Avdrag för inställelseresor som utnyttjar eller överlåter en personaloption är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Om den skattskyldige har haft utgifter för resa Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. mellan två platser inom EES i samband med

tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k.

inställelseresa, är kostnader som till den del de A9 Avdrag för ökade levnadskostnader överstiger 10 000 kronor avdragsgilla vid

vid tillfälligt arbete, dubbel inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). bosättning och hemresor Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av A13 Sänkt skatt för utländska arbete men har kvar den tidigare bostaden kan nyckelpersoner under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom Vissa förmåner och ersättningar till utländska uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den experter, forskare och andra nyckelpersoner kan skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på under vissa förutsättningar undantas från annan ort än hemorten kan denne, under vissa beskattning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). För förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en skattebefrielse krävs beslut av Forskarskattehemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). nämnden (11 kap. 23 a § IL). Bland annat Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. undantas 25 procent av lönen och vissa

ersättningar för utgifter, t.ex. avgifter för barns

skolgång i grund- och gymnasieskola, från A10 Avdrag för resor till och från arbetet beskattning. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad A14 Förmån av resa vid att denne behöver använda något transportmedel anställningsintervju (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda (12 Förmån av resa till eller från anställningsintervju kap. 27–30 §§ IL). Skatterättsligt anses mellan två platser inom EES och ersättning för kostnader för arbetsresor i princip vara privata sådan resa som inte överstiger kostnaden för levnadskostnader och inte en kostnad för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL.) intäkternas förvärvande. Anledningen är att den Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst skattskyldige själv anses kunna välja sin och särskild löneskatt. bostadsort. Då kostnader som till den del de överstiger 10 000 kronor (12 kap. 2 § IL) är

A15 Förmån av utbildning vid

avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör av-

omstrukturering m.m.

draget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd

som är av väsentlig betydelse för att den skatt- A11 Avdrag för utbildningsresor vid skyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta vid

omstrukturering risk för arbetslöshet på grund av omstruktu-

rering, personalavveckling eller liknande i Skattskyldiga som har skattefri förmån av arbetsgivarens verksamhet ska inte tas upp till utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § beskattning (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften IL ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för utgifter avser skatt på inkomst av tjänst och särskild för resor mellan bostaden och platsen för löneskatt.

A16 Förmån av miljöanpassade bilar IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de

försäkringsförmåner som ges ut av Europa- Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – parlamentet och de inbetalningar som görs till är utrustad med teknik för drift med elektricitet den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller eller med mer miljöanpassade drivmedel än också inbetalningar som görs av före detta bensin eller dieselolja och som därför har ett ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. nybilspris som är högre än nybilspriset för Ersättningar för utgifter i samband med närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för till före detta ledamöter som har pension eller den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik efterlevandepension från Europaparlamentet ska (61 kap. 8 a § IL). Vidare gäller att förmåns- inte heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt värdet för förmånsbilar som drivs med på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av förmånsvärdet för jämförbar bil A20 Ersättningar och förmåner till utan miljöanpassad teknik. Den maximala personal vid Europaskolor nedsättningen får inte överstiga 16 000 kronor per år. Den senare nedsättningen är tids- Ersättningar och förmåner som Europaskolorna begränsad till och med inkomståret 2013. ger ut till personal som är eller varit Skatteutgiften uppstår till följd av det nedsatta utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till förmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller särskild löneskatt. efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften

avser skatt på inkomst av tjänst och särskild

löneskatt.

A17 Stipendier

Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda A21 Hittelön m.m. för mottagarens utbildning undantagna från inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till för andra ändamål är undantagna från den som har räddat personer eller tillgångar i fara inkomstbeskattning om de inte utgör ersättning och ersättningar till den som har bidragit till eller för arbete för utbetalarens räkning och inte avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott betalas ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt skattefria om inte ersättningarna hänför sig till på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. anställning eller uppdrag. Eftersom ersätt-

ningarna i princip är ersättning för prestation

utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende A18 Personalrabatter m.m. skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap. 13 § IL). Reseförmåner med inskränkande A22 Ersättning för blod m.m. villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat (61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt organ, blod eller modersmjölk är skattefria på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i

princip är ersättning för prestation utgör

skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på A19 Vissa ersättningar och förmåner till inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

EU-parlamentariker

De resekostnadsersättningar, ersättningar för A23 Inkomst från försäljning av vilt utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller växande bär barnafödande och kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som Europaparlamentet Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § svamp och kottar som den skattskyldige har

plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor parlamentariker. Skatteutgiften avser skatt på (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om inkomst av tjänst och särskild löneskatt. plockningsverksamheten utgör näringsverksamhet eller om ersättningen utgör lön eller liknande förmån. Eftersom inkomsterna är A27 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa ersättning för utfört arbete utgör skattebefriel- utländska fartyg sen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på

Skattefrihet gäller för anställning ombord på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

utländskt fartyg som huvudsakligen går i

oceanfart om anställningen och vistelsen utom- A24 Ersättningar till statligt anställda lands varat minst 183 dagar sammanlagt under en

stationerade utomlands tolvmånadersperiod och avsett anställning hos

arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES Ersättningar och förmåner till utomlands (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på stationerad personal vid statlig myndighet ska inkomst av tjänst och särskild löneskatt. inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. A28 Personalvård bostad på stationeringsorten och medföljandetillägg för make, maka eller sambo som på Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner grund av stationeringen går miste om egen skattefria. Med personalvårdsförmåner avses

förmåner av mindre värde som inte är en direkt förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatte-

ersättning för utfört arbete. Som persoutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

nalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner särskild löneskatt.

som den anställde får byta ut mot kontant

ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela A25 Kostnadsersättning till viss personal personalen, eller andra förmåner som den

på SIPRI anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser

genom kuponger eller något motsvarande Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för betalningssystem. Som personalvårdsförmån skolavgifter för barn och förmån av bostad är räknas bland annat sådana förfriskningar och inte skattepliktig när ersättningen anvisats av enklare förtäring i samband med arbete som inte styrelsen för Stockholms internationella kan anses som måltid samt möjlighet till enklare fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare vid slag av motion och annan friskvård (11 kap. 12 § SIPRI som är utländska medborgare, kontrakts- IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av anställda på bestämd tid och vid tidpunkten för tjänst och särskild löneskatt. anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A29 Förmån av privatfinansierad hälso-

och sjukvård

A26 Tjänsteinkomster förvärvade vid Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp

vistelse utomlands till beskattning om förmånen avser vård i Sverige

som inte är offentligfinansierad eller vård Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utom- andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden (16 lands i minst ett år i samma land även om ingen kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på beskattning skett i verksamhetslandet och detta inkomst av tjänst och särskild löneskatt. beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner, församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för europa-

A30 Utjämning av småföretagares inkomst komst av näringsverksamhet och särskild löne-

skatt. Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överav- B2 Avverkningsrätt till skog skrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften när bindande avtal träffats. Enligt gällande avser skatt på inkomst av tjänst. lagstiftning tillämpas dock i detta fall

kontantprincipen, vilket innebär att beskatt-

ningen skjuts upp, och en räntefri kredit uppstår A31 Flyttningsersättningar från i näringsverksamheten (21 kap. 2 § IL). I princip

arbetsgivare borde räntan på krediten utgöra underlag för

skatt på inkomst av näringsverksamhet och Ersättning för utgifter för flyttning när en särskild löneskatt. skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beersättning för körning med egen bil, ska denna skattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). ersättning dock tas upp till beskattning till den Skatteutgiften avser att en större del av del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av än vad som är förenligt med normen. tjänst och särskild löneskatt i de fall där Skatteutgiften beräknas som skillnaden mellan ersättningen betalas av arbetsgivaren. skattesatsen för näringsinkomst (inklusive

särskild löneskatt) och skattesatsen på

kapitalinkomst.

A32 Nedsatt förmånsvärde alkolås

Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp till beskattning i C Kostnader i näringsverksamhet inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan

C1 Avdrag för resor till och från arbetet

förmån som ska tas upp till beskattning, och extrautrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid att få till stånd en ökad användning av alkolås i

inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på fordon undantas alkolås från den extrautrustning

ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad som höjer förmånsvärdet. Skatteutgiften utgörs

att denne behöver använda något transportmedel av skatt på inkomst av tjänst och särskild

(12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med löneskatt.

bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda

(12 kap. 27–30 §§ IL). Skatterättsligt anses

kostnader för arbetsresor i princip vara privata B Intäkter i näringsverksamhet levnadskostnader och inte en kostnad för

intäkternas förvärvande. Anledningen är att den B1 Uttag av bränsle skattskyldige själv anses kunna välja sin

bostadsort. Kostnader för resor till och från Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- arbetet är avdragsgilla till den del de överstiger het skattepliktigt. Uttag av bränsle från en 10 000 kronor (12 kap. 2 § IL) vid inkomstfastighet i Sverige som är taxerad som taxeringen. Avdraget utgör en skatteutgift lantbruksenhet ska dock inte uttagsbeskattas, avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet. om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på in-

C2 Matching-credit-klausuler i olika Skatteutgiften beräknas med hjälp av en

dubbelbeskattningsavtal uppskattad realränta. Om realräntan är negativ

redovisas en negativ skatteutgift. I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. C7 Överavskrivningar avseende Skatteutgiften avser skatt på inkomst av närings- inventarier

verksamhet.

Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av

tillgångens ekonomiska livslängd, medan den C3 Koncernbidragsdispens skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt

lag (18 kap. IL). Detta innebär att planmässiga Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får och skattemässiga avskrivningar endast göras för lämnade bidrag trots att reglerna för undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen koncernbidrag inte är uppfyllda (35 kap. 8 § IL). tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad Detta förutsätter bl.a. att bidraget lämnas för en som är ekonomiskt motiverat av förslitning. näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse Genom överavskrivningarna uppstår en skattefrån samhällsekonomisk synpunkt. Skatte- kredit; skatten på inkomst av näringsverksamhet utgiften avser skatt på inkomst av näringsverk- multiplicerad med den ackumulerade överavsamhet. skrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på

skattekrediten och avser inkomst av näringsverk-

samhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften

C4 Rabatter och liknande från

beräknas med hjälp av en uppskattad realränta.

ekonomiska föreningar

Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

Ekonomiska föreningar får, enligt 39 kap. 22 § IL, göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos motta- C8 Periodiseringsfonder garen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. Periodiseringsfonden är en vinstanknuten

reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan

reserveras under högst sex år (30 kap. IL).

C5 Anläggning av ny skog m.m.

Reserveringsmöjligheten innebär att inkomst-

beskattningen skjuts upp. För juridiska personer Utgifter för anläggning av ny skog och dikning

är periodiseringsfonderna räntebelagda och som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt.

därmed medför juridiska personers period- Utgifter för inköp samt plantering av träd och

iseringsfonder inga skatteutgifter. För enskilda buskar för frukt- eller bärodling får dras av

näringsidkare och för fysiska personer som är direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL).

delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den

räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser omedelbara avskrivningen och avser skatt på

inkomst av näringsverksamhet och särskild inkomst av näringsverksamhet och särskild

löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av

en uppskattad realränta. Om realräntan är en uppskattad realränta. Om realräntan är

negativ redovisas en negativ skatteutgift. negativ redovisas en negativ skatteutgift.

C9 Substansminskning C6 Skadeförsäkringsföretag

Huvudregeln när det gäller avdrag för substans- I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet

minskningar innebär inte att en skatteutgift att göra extra avsättningar till s.k. säker-

uppstår. Enligt en alternativregel får avdraget hetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

uppgå till högst 75 procent av täktmarkens av näringsverksamhet och utgörs av räntan på

marknadsvärde då utvinningen påbörjades (20 den skattekredit som det extra avdraget medför.

kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av

ränteeffekten på den snabbare avskrivningen krediten och avser skatt på inkomst av näringsenligt alternativregeln och avser skatt på inkomst verksamhet och särskild löneskatt. Skatteav näringsverksamhet och särskild löneskatt. utgiften beräknas med hjälp av en uppskattad

realränta. Om realräntan är negativ redovisas en

negativ skatteutgift.

C10 Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får en fysisk person under C14 Skogs-, skogsskade- och innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent upphovsmannakonto av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. För En enskild näringsidkare som har intäkt av ett visst beskattningsår får avdrag göras med skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten inkomster. Detsamma gäller för en enskild (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är näringsidkare som har intäkt i egenskap av att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å upphovsman enligt lagen (1960:729) om andra sidan saknas anledning att ge avdrag när upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. värdeökningen på skogstillväxten överstiger För att möjliggöra en resultatutjämning mellan gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom beskattningsår tillåts dessa näringsidkare göra den schablon som är vald för beräkning av avdra- avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt gets storlek och avser skatt på inkomst av konto i ett kreditinstitut, skogskonto eller näringsverksamhet och särskild löneskatt. skogsskadekonto i det första fallet och upphovs-

mannakonto i det senare fallet (21 kap. 21–41 §§

och 32 kap. IL). Insättningen begränsas i tid till C11 Bidrag till regionala utvecklingsbolag 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto

och 6 år på upphovsmannakonto. Kontoinsätt- Avdrag får göras för bidrag som lämnas utan ningen medför att egenavgiften skjuts upp, där villkor till ett regionalt utvecklingsbolag (16 kap. skattedelen utgörs av särskild löneskatt. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

Skatteutgiften utgörs av den räntefria skattekrenäringsverksamhet och särskild löneskatt.

diten.

C12 Bidrag till Tekniska museet och C15 Räntefördelning vid Svenska Filminstitutet generationsskiften

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testa- Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och för mente eller gåva eller genombodelning med sådana bidrag och avgifter till Svenska Film-

anledning av makes död eller äktenskapsskillnad institutet som avses i filmavtalet (16 kap. 11 §

kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

till den del det negativa fördelningsunderlaget är näringsverksamhet och särskild löneskatt. hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL).

Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksam-

het och särskild löneskatt.

C13 Nedskrivning av lager och pågående arbeten

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte D Intäkter i kapital fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet (17 D1 Avkastning eget hem kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande alter- Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts nativregel på pågående arbeten om arbetet utförs med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta till ett fast pris och inte har slutredovisats (17 avkastningen i form av boendet i eget hem kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en skatte- beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på utgår kommunal fastighetsavgift på bostäder

enligt lagen (2007:1398) om kommunal procent, vilket är lägre än normen för kapitalfastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda inkomster. Skatteutgiften avser skatt på inkomst byggnader som innehåller bostäder är nedsatt av kapital. under de första 15 åren, se skatteutgifter D15– D17. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknadsvärdet på egnahems- D5 Utdelning av aktier fastigheten multiplicerat med två procent-

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier enheter. Skatteutgiften utgörs av skillnaden

skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp mellan kapitalskatt på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsavgift utan till dess att mottagaren säljer aktierna, se den s.k. nedsättningar. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna

skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften

avser skatt på inkomst av kapital.

D2 Avkastning bostadsrättsfastighet

Den direkta avkastningen i form av boendet i D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) i oäkta bostadsrättsföreningar beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. 28 § IL). Däremot utgår kommunal fastighets- Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas avgift på bostäder enligt lagen om kommunal av lättnadsreglerna till och med utgången av år fastighetsavgift 2015. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i

43 kap. IL som gällde för utdelning och

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader

kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före som innehåller bostäder är nedsatt under de

inkomståret 2006. Lättnadsreglerna innebär att första 15 åren, se skatteutgifter D15–D17. Direktavkastningen antas schablonmässigt ett belopp uppgående till 70 procent av statslånemotsvara det sammanlagda marknadsvärdet på räntan multiplicerat med ett speciellt definierat privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter underlag (i princip omkostnadsbeloppet för

bostadsrätten) undantas från beskattning i multiplicerat med två procentenheter.

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan på inkomst av kapital.

kapitalskatt på fastighetens reala direktavkastning och fastighetsavgift utan nedsättningar.

D7 Värdeförändring på eget hem och D3 Utdelning och kapitalvinst på aktier i bostadsrätt onoterade bolag

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas löpande på årsbasis (alternativt ska skatte-

Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av kapital-

restitution medges) och inte som fallet är i dag, inkomster för delägare i onoterade bolag upp till

när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL beskattning i inkomstslaget kapital. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir ges dessutom möjlighet till uppskov även då således 25 procent, vilket är lägre än normen för vinsten har realiserats. Dessa uppskovskapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger möjligheter ger upphov till en skattekredit. En

schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsupphov till en skatteutgift som avser skatt på

beloppet på en realiserad vinst tas upp till inkomst av kapital.

beskattning i inkomstslaget kapital. Detta

motsvarar en icke avdragsgill ränta på hela D4 Utdelning och kapitalvinst på uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden

kvalificerade aktier mellan gällande uppskovsregler och en beskatt-

ning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en För den del av utdelning och kapitalvinst på skatteutgift som avser skatt på inkomst av kvalificerade andelar som understiger gräns- kapital. beloppet tas endast 2/3 upp till beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20

D8 Värdeförändring på aktier m.m. utgörs kapitalunderlaget av värdet av bolagets

tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid Enligt normen ska värdeförändringar beskattas beskattningsårets ingång. Om den faktiska (alternativt ska skatterestitution ges) när de avkastningen på försäkringskapital över- eller uppkommer och inte, som fallet är i dag, när de understiger den schablonmässigt framräknade realiseras. Uppskovet ger upphov till en skatte- avkastningen uppstår en skatteutgift respektive kredit. Räntan på denna skattekredit är en en skattesanktion avseende skatt på inkomst av skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. kapital.

D12 Framskjuten beskattning vid D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid andelsbyte försäljning av eget hem och

bostadsrätt Reglerna om framskjuten beskattning vid

andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör Enligt 45 kap. 33 § och 46. kap. 18 § IL tas en andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a andel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte vid försäljning av eget hem och bostadsrättupp fastställs någon kapitalvinst vid andelsbytet utan till beskattning i inkomstslaget kapital. Den beskattning sker när de mottagna andelarna återstående del som inte beskattas ger upphov avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kredit som den framskjutna beskattningen kapital. innebär och avser skatt på inkomst av kapital

eller tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna,

57 kap. IL).

D10 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel D13 Skogs-, skogsskade- och

Avkastningen på medel reserverade för pen- upphovsmannakonto sionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § Skogsägare och författare m.fl. som bedriver lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. sionsmedel ut med 15 procent på en schablon- Tillsammans med en progressiv beskattning av mässigt beräknad avkastning. Den lägre skatte- inkomst av tjänst kan detta leda till att de misssatsen ger upphov till en skatteutgift som avser gynnas relativt personer med jämna inkomster. skatt på inkomst av kapital. Schablonintäkten För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts som tas upp till beskattning uppgår till ett på dessa göra avdrag för belopp som sätts in på visst sätt beräknat kapitalunderlag (se skatte- skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsutgift D12) multiplicerat med den genom- mannakonto. Insättningen begränsas i tid till snittliga statslåneräntan för året före beskatt- 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto ningsåret. Schablonintäkten kan utgöra en och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på skatteutgift eller en skattesanktion, se skatte- kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 utgift D11. procent i stället för 30 procent, vilket är normen

för kapitalinkomster (lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m.). Den lägre

D11 Schablonmässigt underlag för

skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som

avkastningsskatt

avser skatt på inkomst av kapital.

Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt 3 a–3 c §§ lagen om avkastningsskatt på D15 Nedsatt fastighetsavgift småhus pensionsmedel av kapitalunderlaget multiplicerat med antingen den genomsnittliga statslåneräntan Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår året före beskattningsåret eller statslåneräntan enligt lagen (2007:1398) om kommunal vid utgången av november året före beskatt- fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda ningsåret. För skattskyldiga försäkringsbolag byggnader som innehåller bostäder är nedsatt

under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas fastighetsavgift på ägarlägenheter med värdeår

ett särskilt värdeår (som kan förändras genom 2003 eller senare.

ombyggnader). Nedsättningen av fastighets-

avgiften innebär att för de 15 första inkomståren

efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift för

E Kostnader i kapital

småhusenheter med värdeår 2012 eller senare.

För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012

E1 Ränteutgifter för egnahem

utgår ingen fastighetsavgift för de fem första

inkomståren efter värdeåret och för de därpå

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften.

dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastig-

för lån till investeringar där avkastningen är hetsavgift på småhusenheter med värdeår 2003

skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteeller senare.

utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån

fastighetsavgiften understiger avkastningen från

egnahem multiplicerat med en skattesats på 30

D16 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus

procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår kapital.

enligt lagen om kommunal fastighetsavgift.

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som

E2 Konsumtionskrediter

innehåller bostäder är nedsatt under de första 15

åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter (som kan förändras genom ombyggnader). Ned-

dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter sättningen av fastighetsavgiften innebär att för

för lån till investeringar där avkastningen är de 15 första inkomståren efter värdeåret utgår

skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteingen fastighetsavgift för hyreshusenheter med

utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. värdeår 2012 eller senare. För hyreshusenheter

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen

fastighetsavgift för de fem första inkomståren

efter värdeåret och för de därpå följande fem

E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade

åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatte-

aktier m.m.

utgiften utgörs av nedsättningen av fastighets-

avgift på hyreshusenheter med värdeår 2003 eller

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarsenare.

rätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster på

sådana andelar i svenska aktiebolag och utländ-

ska juridiska personer som inte är noterade eller

D17 Nedsatt fastighetsavgift

kvalificerade ska dras av till fem sjättedelar och

ägarlägenheter

kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras

av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår

på sådana tillgångar, 48 kap. 20 § IL. Till den del enligt lagen om kommunal fastighetsavgift.

förluster inte kan dras av mot sådana tillgångar Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som

ska 70 procent, fem sjättedelar av 70 procent innehåller bostäder är nedsatt under de första 15

respektive två tredjedelar av 70 procent dras av, åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

48 kap. 20 a § IL. Huvudregeln är att 70 procent (som kan förändras genom ombyggnader).

av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att

inkomst av kapital. för de 15 första inkomståren efter värdeåret

utgår ingen fastighetsavgift för ägarlägenheter

med värdeår 2012 eller senare. För ägar-

lägenheter med värdeår tidigare än 2012 utgår

ingen fastighetsavgift för de fem första

inkomståren efter värdeåret och för de därpå

följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften.

Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av

F Socialavgifter kommuner, landsting, statliga myndigheter,

statliga affärsdrivande verk eller registrerade F1 Regional nedsättning av egenavgifter trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-,

jordbruks- och transportverksamhet undantagna Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i från nedsättningen på grund av EU-regler. vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med fast F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för driftställe i stödområde A vid beräkning av personer som vid årets ingång inte egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna har fyllt 26 år med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. För personer som vid årets ingång inte har fyllt Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och 26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna transportverksamhet är undantagna från löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § socialnedsättning på grund av EU-regler. Skatte- avgiftslagen och 3 § lagen om allmän löneavgift). utgiften avser egenavgifter. Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna

för unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften

samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Skatte- F2 Nedsättning av egenavgifter för utgiften avser arbetsgivaravgifter.

personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år F6 Förmån av fritt eller delvis fritt

För personer som vid årets ingång inte har fyllt drivmedel 26 år har egenavgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § social- Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller avgiftslagen) och 3 § lagen om allmän löne- delvis fritt drivmedel värderas till marknadsavgift). Nedsättningen innebär att egenav- värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela gifterna för unga uppgår till hela ålderspensions- förmånsvärdet, dvs. även den del av förmånsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. värdet som överstiger marknadsvärdet, är Skatteutgiften avser egenavgifter. pensionsgrundande och förmånsgrundande i

flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för

socialavgifter uppgår däremot endast till driv- F3 Generell nedsättning av egenavgifter medlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser

socialavgifter. Från egenavgifterna ska, under vissa förutsättningar, ett avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest uppgå till 10 000 kronor per år (3 kap. 18–20 §§ G Särskild löneskatt socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser egenavgifter. G1 Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i F4 Regional nedsättning av underlaget för socialavgifter om parterna är av

arbetsgivaravgifter utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § social-

avgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löne- Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid skatt. avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i G2 Ersättning till idrottsutövare stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivaravgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en dock högst med 7 100 kronor per kalender- skattebefriad ideell förening med huvudsakligt

syfte att främja idrottslig verksamhet och som månad. Nedsättningen gäller inte för

under året inte överstiger ett halvt prisbasbelopp H Mervärdesskatt är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte H1 Försäljning av tomtmark och förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför byggnader särskild löneskatt.

Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML

undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid G3 Nedsatta socialavgifter för försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus

egenföretagare som fyllt 65 år och är är det förädlingsvärde som uppstår vid

födda 1938 eller senare försäljningen undantaget från mervärdesskatt,

trots att det enligt normen borde beskattas. För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda Undantaget ger upphov till en skatteutgift 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det avseende mervärdesskatt. reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339), ska enbart ålderspensionsavgiften betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). H2 Försäljning av konstverk Skatteutgiften avser särskild löneskatt. < 300 000 kr/år

Vid försäljning av konstverk för under G4 Inga socialavgifter för egenföretagare 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML

som är födda 1937 eller tidigare försäljningsbeloppet undantaget från mer-

värdesskatt under förutsättning att upphovs- För egenföretagare som är födda 1937 eller mannen eller dennes dödsbo vid försäljningen tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla äger konstverket. Undantaget ger upphov till en ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska skatteutgift avseende mervärdesskatt. inga socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. H3 Lotterier

Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket G5 Nedsatta socialavgifter för anställda beskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker

som fyllt 65 år och är födda 1938 endast i form av punktskatt. Undantaget ger

eller senare upphov till en skatteutgift avseende

mervärdesskatt. För anställda som har fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet (SFS H4 Uttagsbeskattning avseende vissa 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften fastighetstjänster betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare

till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som

inte är skattskyldig till moms för fastigheten och G6 Inga socialavgifter för anställda som där lönekostnaden för dessa tjänster inte

är födda 1937 eller tidigare överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter

som grundas på lönen) under ett år, är För anställda som är födda 1937 eller tidigare, mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML dvs. de som omfattas av det gamla ålderspen- görs det en så kallad uttagsbeskattning, en sionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga social- mervärdesbeskattning om 25 procent, för avgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på 2000:980). Skatteutgiften avser särskild den egna fastigheten där lönekostnaden löneskatt. överstiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften

avser den mervärdesskattebefriade kostnaden för

tjänster under detta belopp.

H5 Läkemedel H9 Böcker och broschyrer

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta 11 § ML. Det innebär att försäljningen är gäller även bilderböcker, ritböcker och undantagen från mervärdesskatt men att ingå- målarböcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ende mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke ger upphov till en skatteutgift avseende receptbelagda läkemedel beskattas med mervärdesskatt. normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H10 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar H6 Internationell personbefordran

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap. entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en teater-, opera- och balettföreställningar eller ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. helhet undantagen från beskattning i Sverige. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och skatteutgift avseende mervärdesskatt. landtransporter. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt för den andel av resan som sker inom Sverige. H11 Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H7 Personbefordran omsättning av tjänster inom idrottsområdet där

verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta personbefordran nedsatt till 6 procent. Skatte- skattesatsen ger upphov till en skatteutgift satsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxi- avseende mervärdesskatt. resor, samt turist- och charterresor, sightseeingturer och liknande, oavsett vilket transportmedel som används. Mervärdes- H12 Transport i skidliftar skattenivån gäller dock inte om resemomentet är av underordnad betydelse. Den nedsatta skatte- Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för satsen ger upphov till en skatteutgift avseende transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. mervärdesskatt. Transport i skidlift räknas som antingen

idrottstjänst eller personbefordran. Transport i

skidlift sker normalt med syfte att nyttja ned- H8 Allmänna nyhetstidningar och farterna i skidanläggningen och därmed som

tidskrifter utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den

som köper en transport i skidlift inte utnyttjar Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanläggtidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. ningen är öppen sommartid, kan transport- Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- momentet anses vara det dominerande, och skadade och andra varor som gör skrift till- transporten faller därför under kategorin gänglig för läshandikappade. Den nedsatta personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger skattesatsen ger upphov till en skatteutgift upphov till en skatteutgift avseende mervärdesavseende mervärdesskatt. skatt.

H13 Upphovsrätter upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta

skattesatsen ger upphov till en skatteutgift Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för avseende mervärdesskatt. upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller H18 Försäljning av konstverk ≥ konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för 300 000 kr/år upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, reklamprodukter, system och program för Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för förautomatisk databehandling eller film eller säljning av konstverk för 300 000 kronor per år liknande upptagning av information. Den eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om nedsatta skattesatsen ger upphov till en konstverket vid försäljningen ägs av skatteutgift avseende mervärdesskatt. upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den

nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte-

utgift avseende mervärdesskatt.

H14 Entré till djurparker

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H19 Omsättning i ideella föreningar entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verkdjurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upp- samhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet hov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. om föreningen är befriad från inkomstskatt för

omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att

denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger H15 Livsmedel upphov till en skatteutgift avseende mervärdes-

skatt. Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas även alkoholfria drycker och öl med en H20 Ingående skatt på jordbruksarrende alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volymprocent alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och Avdragsrätt föreligger för hela den ingående spritdrycker beskattas med normalskattesats. skatten på jordbruksarrende, även om värdet av Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. skatteutgift avseende mervärdesskatt. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende

mervärdesskatt.

H16 Restaurang- och cateringtjänster

För restaurang- och cateringtjänster gäller I Punktskatter nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7

I1 Energiskatt på diesel i motordrivna

kap. 1 § ML. Nedsättningen gäller för

fordon

omsättning av restaurang- och cateringtjänster med undantag för den del som avser

I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta

bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 skattesatsen ger upphov till en skatteutgift

jämförs med skattesatsen för bensin i miljöavseende mervärdesskatt.

klass 1, vilken utgör normen på hela transport-

området. I praktiken utgörs nästan all bensin- H17 Rumsuthyrning och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2013

motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för miljöklassen 34,6 öre/kWh medan diesel i den rumsuthyrning nedsatt till 12 procent. Nedsätt- främsta miljöklassen, dvs. miljöklass 1, beskattas ningen gäller rumsuthyrning inom ramen för med motsvarande 17,7 öre/kWh. Skatteutgiften hotellrörelse eller liknande verksamhet samt utgörs av mellanskillnaden i skattesats.

Skatteutgiften för diesel uppgår därför till drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av 16,9 öre/kWh. energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I2 Energiskattebefrielse för naturgas och I6 Energiskattebefrielse på bränsle för gasol som drivmedel inrikes sjöfart

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE Energiskattebefrielse för bränsle som används betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 som drivmedel. Normen utgörs av energi- och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar skattesatsen för bensin i miljöklass 1. som används för privata ändamål beskattas dock.

Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin

i miljöklass 1.

I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse I7 Energiskattebefrielse på bränsle för för biogas. Till och med 31 januari 2013 gavs inrikes luftfart skattebefrielse för flytande biodrivmedel genom dispensbeslut av regeringen, med stöd av 2 kap. Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin 12 § LSE. Från och med den 1 februari 2013 ges och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig genom 7 kap. 3 c–d §§ LSE befrielse från luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 89 procent av energiskatten för biodrivmedel i 4 LSE. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin och 84 procent av energiskatten för bensin i miljöklass 1. Flygbränsle som förbrukas biodrivmedel i diesel, upp till och med i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive privat ändamål. diesel. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive diesel tas energiskatt ut med de belopp som gäller för I8 Nedsatt energiskatt för diesel i likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegeta- gruvindustriell verksamhet biliska och animaliska oljor, förkortat HVO, ges

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatteenligt 7 kap. 3 b § LSE, fortsatt full befrielse från

befrielse med 86 procent för drift av andra energiskatt upp till och med 15 volymprocent

motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och HVO i diesel. E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt biodrivmedel utan fossilt bussar vid tillverkningsprocessen i gruvininnehåll ges fortsatt full energiskattebefrielse dustriell verksamhet. Beskattningen följer den enligt 7 kap. 3 a § LSE. Normen utgörs av beskattning som gäller för uppvärmningsbränsle

inom industrin. Det innebär att den procentuella energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

nedsättningen av skatten på diesel ger en

skattenivå som motsvarar energiskatten för I4 Energiskattebefrielse för uppvärmningsolja inom industrin. Beräkningen

elförbrukning vid bandrift av skatteutgiften utgår från skattesatsen på diesel

i miljöklass 1. Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattebefrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. torv m.m. för uppvärmning

Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som I5 Energiskattebefrielse för används för uppvärmning. Energiskattebefrielse

bränsleförbrukning vid bandrift för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter

m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3–4 §§ Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskatte- LSE. Normen utgörs av full energiskatt för befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- uppvärmningsbränslen.

I10 El som inte är skattepliktig I14 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus-

Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa och jordbruksnäringen förutsättningar inte skattepliktig, t.ex. el producerad från viss vindkraft eller mindre Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energiproduktionsanläggningar av någon som inte skattebefrielse med 70 procent för användning yrkesmässigt levererar el och även el som av vissa fossila bränslen för annat ändamål än framställts i ett reservkraftsaggregat. Normen drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig utgörs av normalskattesatsen på el. växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs-

bruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen

utgörs av full energiskatt för uppvärmnings- I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i bränslen.

kraftvärmeverk

Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från I15 Nedsatt energiskatt på el som energiskatt med 70 procent för den del av används inom industrin bränslet som vid kraftvärmeproduktion förbrukas för framställning av värme utanför EU:s I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på system för handel med utsläppsrätter. Inom el. El som används i tillverkningsprocesser inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. Energiskattebefrielse på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel I16 Nedsatt energiskatt på el som 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatte- används inom växthus- och utgiften beräknas enbart på värmeproduktionen. jordbruksnäringen Normen motsvaras av full energiskatt för uppvärmningsbränslen. El som används vid yrkesmässig växthusodling

eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet beskattas med I12 Nedsatt energiskatt för 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 §

fjärrvärmeleveranser till industrin LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på

el. Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverknings- I17 Befrielse från energiskatt på el vid process medges befrielse från 70 procent av deltagande i program för energiskatten och nedsatt energiskatt till energieffektivisering inom industrin 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full

För energiintensiva industriföretag, som deltar i energiskatt på bränsle och normalskattesatsen på el. program för energieffektivisering gäller befrielse

från energiskatten på el (11 kap. 9 § 6–7 LSE) i 5

år. Detta innebär en ytterligare skattenedsättning I13 Nedsatt energiskatt på från den tidigare nedsatta skattesatsen för el

uppvärmningsbränslen inom inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den

industrin ytterligare skatteutgiften uppgår till

0,5 öre/kWh. Lag (2004:1196) om program för För industrin inom och utanför EU:s system för energieffektivisering upphör att gälla den 1 handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. januari 2013, men gäller dock fortfarande för 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent företag som före utgången av 2012 har godkänts för användning av fossila bränslen i till- som deltagare i programmet. Därmed upphör verkningsprocessen. Normen utgörs av full skatteutgiften 2018. energiskatt på bränsle.

I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i I22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes vissa kommuner sjöfart

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på Koldioxidskattebefrielse för bränsle som el. Normen för skatt på el utgörs av den skatte- används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. sats som merparten av de svenska hushållen och 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i serviceföretagen betalar. Den uppgår till båtar som används för privata ändamål beskattas 29,3 öre/kWh 2013. I samtliga kommuner i dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, I23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i Torsby i Värmlands län, och Malung-Sälen, gruvindustriell verksamhet Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län är dock

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskatteskattesatsen för el som förbrukas inom dessa

befrielse med 70 procent för drift av andra sektorer nedsatt till 19,4 öre/kWh. Skatte-

motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och utgiften uppgår till 9,9 öre/kWh.

bussar vid tillverkningsprocessen i gruv-

industriell verksamhet. Normen utgörs av full I19 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att

arbetsmaskiner inom jord- och skattebefrielsen sänks till 40 procent från och skogsbruksnäringen med 2015.

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i I24 Nedsatt koldioxidskatt för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks eller fjärrvärmeleveranser till industrin vattenbruksverksamhet. Nedsättningen motsvarar en återbetalning med 1,70 kronor/liter. Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som Normen utgörs av full koldioxidskattesats. används för att framställa fjärrvärme som leve-

reras för förbrukning i industrins tillverknings- Riksdagen har beslutat att från och med 2015

process medges befrielse från 70 procent av begränsa återbetalningen till 0,90 kronor/liter.

koldioxidskatten. Vid leverans till industrin

inom EU:s system för handel med utsläppsrätter I20 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas medges full nedsättning. Skatteutgiften beräknas

och gasol som drivmedel enbart för värmeanläggningar utanför handels-

systemet och som inte levererar till industri Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE är inom handelssystemet. Normen utgörs av full koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att som drivmedel nedsatt jämfört med den som nedsättning medges med 40 procent från och gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. med 2015 med undantag för leverans till industri Nedsättningen motsvarar 20 procent av koldi- inom EU:s system för handel med utsläppsrätter oxidskattesatsen för både naturgas och gasol. för vilken full nedsättning medges. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att nedsättningen för både naturgas och gasol ska slopas 2015. I25 Nedsatt koldioxidskatt för

uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU:s system för I21 Koldioxidskattebefrielse för bandrift handel med utsläppsrätter

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskatte- För industrin utanför EU:s system för handel befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent för koldioxidskattesats. användning av fossila bränslen i tillverknings-

processen. Normen utgörs av full koldioxid-

skattesats. Riksdagen har beslutat att koldioxid-

skattebefrielsen sänks till 40 procent från och J Skattereduktioner med 2015.

J1 Skattereduktion för sjöinkomst

I26 Nedsatt koldioxidskatt för Skattskyldiga med sjöinkomst under hela

uppvärmning inom växthus- och beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till jordbruksnäringen skattereduktion med 14 000 kronor per år om

fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldi- med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. oxidskattebefrielse med 70 procent för använd- Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under ning av fossila bränslen för annat ändamål än endast en del av året, ska reduktion medges för drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig varje dag som sjöinkomst innehas. växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har J2 Skattereduktion för RUT-tjänster beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent från och med 2015. Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster

(Rengöring, Underhåll och Tvätt) eller får dessa

som löneförmån har, under vissa förutsättningar, I27 Särskild nedsättning av koldioxidskatt rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§

för uppvärmning inom industrin IL. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av

arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva in- det utförda arbetet och 50 procent av värdet av dustriföretag nedsättning av koldioxidskatten, RUT-tjänsten om den tillhandahållits som utöver den generella nedsättningen, om kol- löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den dioxidskatten överstiger 1,2 procent av de fram- som utför tjänsten ha F-skattsedel. Reduktion ställda produkternas försäljningsvärde. För det kan även medges om utföraren är en överskjutande beloppet sätts skatten ned till privatperson som har en A-skattsedel och 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattealltid respekteras. Normen utgörs av full reduktionen får tillsammans med skattekoldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att reduktionen för ROT-arbeten (se J3) uppgå till slopa den särskilda nedsättningsregeln från och högst 50 000 kronor per person och år. med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

J3 Skattereduktion för ROT-arbeten I28 Särskild nedsättning av koldioxidskatt

för uppvärmning inom växthus- och Fysiska personer som köper reparation, underjordbruksnäringen håll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbeten) av

småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har,

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva under vissa förutsättningar, rätt till skatteföretag inom jordbruks-, skogsbruks- och vat- reduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. tenbruksnäringarna nedsättning av koldioxid- Skattereduktionen uppgår till 50 procent av skatten, utöver den generella nedsättningen, om arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de det utförda arbetet och 50 procent av värdet av framställda produkternas försäljningsvärde. För arbetet om det tillhandahållits som löneförmån. det överskjutande beloppet sätts skatten ned till För att reduktionen ska ges ska den som utför 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock arbetet ha F-skattsedel. Reduktion kan även alltid respekteras. Normen utgörs av full medges för ROT-arbete om utföraren är en koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att privatperson som har en A-skattsedel och slopa den särskilda nedsättningsregeln från och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattemed 2015. Skatteutgiften upphör därmed. reduktionen får tillsammans med skatte-

reduktionen för RUT-tjänster (se J2) uppgå till

högst 50 000 kronor per person och år.

J4 Begränsad fastighetsavgift för sig för stödet. Stödet är konstruerat som en

pensionärer kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad K2 Sjöfartsstöd begränsad för pensionärer. Personer som vid ingången av året har fyllt 65 år eller som under Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst arbetsgivare genom att arbetsgivarens skattei fastighetsavgift (lagen (2008:862) om skatte- konto krediteras ett belopp motsvarande skattereduktion för kommunal fastighetsavgift). avdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Reglerna omfattar även personer som fått Krediteringen utgör en skatteutgift. ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i annan stat inom EES om den kan jämställas med

K3 Investeringsstimulans till hyres- och

sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften

studentbostäder

kan som mest reduceras till ett med prisbasbeloppet indexerat spärrbelopp. För 2012 uppgår

Enligt förordningen (2003:506) om investedetta till 3 004 kronor. Begränsningen utgör en

ringsstimulans för byggande av mindre hyresskatteutgift, som avser skatt på inkomst av

bostäder och studentbostäder utgick investekapital.

ringsstimulans för byggande av mindre hyres-

och studentbostäder som påbörjades under

perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december

J5 Skattereduktion för gåvor till ideell

verksamhet 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning

av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent Fysiska personer som ger gåvor till vissa vid inköp av varor och tjänster som avser den stiftelser, ideella föreningar och registrerade stödberättigade delen av bygg- eller ombyggtrossamfund som godkänts av Skatteverket kan nadsprojekten. Beloppet krediteras fastighetsfå en skattereduktion motsvarande 25 procent av ägarens skattekonto i efterhand. Det som gåvans värde som dras av mot slutgiltig skatt. redovisas är en bedömning av den offentlig- Gåvounderlaget som berättigar till skatte- finansiella effekten till följd av projekt påbörjade reduktion får uppgå till högst 6 000 kronor per senast 31 december 2006. person och år, vilket innebär att skattereduktionen får uppgå till högst 1 500 kronor per person och år. Bestämmelserna om

L Skattskyldighet

skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare finns intagna i lagen (2011:1269) om

L1 Stiftelser, ideella föreningar och

godkännande av gåvomottagare vid skatte-

registrerade trossamfund

reduktion för gåva, förordningen (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skatte-

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade reduktion för gåva samt i 67 kap.

trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. 20–26 §§ IL.

3–14 §§ IL är uppfyllda, befriade från skatt-

skyldighet för all inkomst utom vissa rörelse-

inkomster.

K Kreditering på skattekonto L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och barmhärtighets- K1 Stöd för nystartsjobb inrättningar

Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL

befriade från skattskyldighet för all inkomst anställer personer som kvalificerar sig för ett

utom vissa rörelseinkomster. nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för stödet beroende på hur den anställde kvalificerat

L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa skatt respektive kommunal fastighetsavgift

stiftelser m.m. betalas för vissa hyreshus, ägarlägenheter och

småhus. Skatten på dessa fastigheter är en Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. 17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som personer är exempelvis akademier, allmänna är avdragsgill mot intäkterna), till den del den undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Aktie- inte reducerar inkomstskatten, en skattebolaget Svenska Spel och Nobelstiftelsen. sanktion.

L4 Ägare av vissa fastigheter M4 Fastighetsskatt på lokaler

Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 2–4 §§ Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i hyres- 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet på hus. Fastighetsskatten på lokaler är en objektvissa typer av inkomster från fastigheterna. skatt som enbart träffar fastighetskapital.

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den

M Skattesanktioner

inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion.

M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter M5 Fastighetsskatt på industrienheter

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. 10 § statlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. IL reduceras avdraget till 21 procent i stället för Fastighetsskatten på industrienheter är en 30 procent till den del nettoränteutgiften (efter objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. beaktande av andra skattepliktiga kapital-

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av inkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) över-

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som stiger 100 000 kronor. Detta ger en skatte-

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den sanktion på inkomst av kapital. inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion.

M2 Begränsning av skattereduktion M6 Fastighetsskatt på

Skattereduktioner begränsas till summan av

elproduktionsenheter

andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. skattereduktion för hushållsarbete innebär detta

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska att i de fall där summan av andra skatter inte är

statlig fastighetsskatt betalas på elproduktionstillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt enheter. Fastighetsskatten på elproduktions- J2. För skattereduktion för underskott av kapital enheter är en objektskatt som enbart träffar (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på

som inkomst av näringsverksamhet utgör kapitalinkomst.

fastighetsskatten (som är avdragsgill mot

intäkterna), till den del den inte reducerar

inkomstskatten, en skattesanktion.

M3 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus

Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt 3 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska statlig fastighets-

M7 Socialavgifter på icke M10 Koldioxidskatt på fossila bränslen i förmånsgrundande ersättningar för värmeverk inom EU:s system för arbete handel med utsläppsrätter

Inom socialförsäkringssystemet finns för- Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila månstak som begränsar den ersättning som kan bränslen som förbrukas i annan värmeprodukerhållas. På ersättning för arbete som ligger över tion inom EU:s system för handel med utsläppsförmånstaken utgår dock socialavgifter och rätter än kraftvärmeproduktion eller framallmän löneavgift trots att denna ersättning inte ställning av värme i en industrianläggning, att är förmånsgrundande (2 kap. 10–11 §, 3 kap. koldioxidskatt betalas med 94 procent av kol- 3–8 §§ socialavgiftslagen och lagen om allmän dioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte normen av noll koldioxidskattesats. är förmånsgrundande utgår särskild löneskatt (lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersätt-

N Skattefria transfereringar

ningar över förmånstaken utgör en skattesanktion. Storleken på skattesanktionen är

N1 Näringsbidrag

skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna.

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal-

ningskrav som lämnas till näringsidkare för M8 Särskild skatt på termisk effekt i näringsverksamheten bl.a. av staten, Europeiska

gemenskaperna, landsting och kommuner (29

kärnkraftsreaktorer

kap. 2 § IL). Om bidraget används för Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk finansiering av en icke avdragsgill utgift är effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska bidraget i sin helhet att betrakta som en effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten uppgår skatteutgift då sådana bidrag inte ska tas upp till till 12 648 kronor per megawatt termisk effekt beskattning (29 kap. 4 § IL). Om bidraget och kalendermånad. Skatten kan likställas med däremot används för finansiering av en tillgång en extra skatt som lagts på vissa företag och är som får skrivas av med årliga värdeminskningsdärför att betrakta som en skattesanktion. avdrag är skatteutgiften enbart en skattekredit.

Bidraget fungerar i dessa fall som en direkt-

avskrivning. Skatteutgiften avser skatt på M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i inkomst av näringsverksamhet.

kraftvärmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter N2 Avgångsvederlag till jordbrukare

Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller för fossila bränslen som förbrukas vid samtidig produktion Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som av värme och el i kraftvärmeverk att koldioxid- upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till skatt betalas med 7 procent på den del av beskattning om jordbrukaren har fått särskilt bränslet som motsvarar värmeproduktionen om övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, anläggningen ingår i EU:s system för handel eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, med utsläppsrätter. Inom handelssystemet ut- om denne inte upphört med jordbruket (29 kap. görs normen av noll koldioxidskattesats. Från 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av och med 1 januari 2013 slopas koldioxidskatten näringsverksamhet. för kraftvärmeanläggningar som ingår i handelssystemet. Skattesanktionen upphör därmed.

N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och

Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt

förordningen (1983:190) om pensionsgrundande

konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbaspensionsgrundande bör den betraktas som belopp, inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser ersättning för utfört arbete. Från och med skatt på inkomst av tjänst. inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift]). Skatteutgiften N7 Särskilt pensionstillägg och utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den vårdnadsbidrag delen av pensionsavgiften som ej grundar

Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförmån.

försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt

lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag N4 Flyttningsersättningar av allmänna är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Skatte-

medel utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort N8 Handikappersättning m.m. flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om

Ersättningar förknippade med nedsatt funkersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15–20 §§ för utgifter för flyttning också omfattar IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. handikappersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning, vissa försäkringsersättningar, bidrag

till handikappade för att skaffa eller anpassa ersättning dock tas upp till beskattning till den

motorfordon, hemsjukvårdsbidrag och hemdel den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap.

vårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. I de landstingskommunala medel till en vårdfall som ersättningen betalas av allmänna medel behövande. Skatteutgiften avser skatt på är den att betraktas som en skattefri inkomst av tjänst. transferering. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9 Bistånd

N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

ersättningar och förmåner

liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och

(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt-

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till

N10 Underhållsstöd

totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som

Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om rekryter skattefria. Familjebidrag till total-

underhållsstöd är skattefritt (8 kap. 9 § IL). försvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. endast om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Även annan personal inom det svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan

N11 Bidrag till adoption

beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL

skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst.

N6 Barnbidrag m.m.

Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid

N12 Bostadstillägg

Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och kommunalt bostadstillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N13 Bostadsbidrag

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N14 Studiestöd m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N18 Jämställdhetsbonus

Enligt lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus får den förälder som har tagit ut flest dagar med föräldrapenning jämställdhetsbonus för de dagar som föräldrapenning har tagits ut av den andra föräldern. Jämställdhetsbonusen är en skattefri transferering.