Redovisning av skatteutgifter 2014

Regeringens skrivelse

2013/14:98

Redovisning av skatteutgifter 2014

Regeringens skrivelse 2013/14:98

Redovisning av skatteutgifter 2014

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2014. I del två diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Redovisning av skatteutgifter 2014

Tabellförteckning

Tabell 1.2. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna

1¶Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning betalare är lägre än vad som är förenligt med

normen. Ett exempel är den reducerade mer- Samhällets stöd till företag och hushåll värdesskattesatsen på livsmedel som är redovisas i huvudsak som utgifter på stats- 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent budgetens utgiftssida. Men det finns också och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan stöd eller utgifter som går via skattesystemet, 25 och 12 procent multiplicerat med unders.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar laget. statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse Förutom skatteutgifter redovisas i föreredogör regeringen för skatteutgifter, dvs. kommande fall även skattesanktioner, där effekten på skatteintäkterna av särregler i skatteuttaget är högre än den angivna normen. skattelagstiftningen, för åren 2013–2016. Ett exempel på en skattesanktion är den

En återrapportering av skatteutgifterna sker särskilda skatt som utgår på termisk effekt i i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid kärnkraftsreaktorer. Denna skatt kan likställas denna återrapportering redovisas även ny- med en extra skatt som lagts på vissa företag tillkomna och reviderade skatteutgifter. och är därför att betrakta som en skatte- Däremot sker ingen uppdatering av skatte- sanktion. utgifterna som redovisas i denna skrivelse. Huvudprincipen är att redovisningen är

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt heltäckande, dvs. samtliga identifierade väsentligt två syften. Det första och mest skatteutgifter redovisas. I vissa fall är avsteg centrala är att synliggöra de stöd till företag från principen nödvändiga av praktiska skäl. På och hushåll som finns på budgetens inkomst- punktskatteområdet är utgångspunkten att sida och som helt eller delvis kan ha samma redovisa de skatteutgifter där en norm för funktion som stöd på budgetens utgiftssida. skatteuttaget kan definieras och där På detta sätt ges ett bredare underlag för skatteintäkterna från en enhetligt utformad prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet skatt överstiger 1 procent av de totala härrör från ett önskemål om att beskriva skatteintäkterna. graden av enhetlighet i skattereglerna. En Om en skatteutgift slopas leder det i sådan beskrivning kräver – liksom synlig- normalfallet till högre skatteintäkter och därgörandet av stöden – att en norm för skatte- med till en budgetförstärkning för offentlig uttaget definieras. I den redovisning som sektor på samma sätt som om en utgift på lämnas här utgår jämförelsenormen från statsbudgetens utgiftssida slopas. Beräkenhetlig beskattning. Detta innebär att ningarna av skatteutgifter kan dock inte beskattningen inom varje skatteslag i princip användas för att ge en exakt prislapp på den ska vara enhetlig och utan undantag. möjliga intäktsförstärkningen om en

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för skatteutgift slopas. Detta har flera skäl, till en viss grupp eller en viss kategori av skatte- exempel att beräkningarna är statiska och inte

tar hänsyn till beteendeeffekter eller indirekta värdesskatt och punktskatter. Efter preciseeffekter (se vidare nedan). Vissa skatteutgifter ringen sammanfattas normen utifrån de skattekan också vara samhällsekonomiskt effektiva i satser som den implicerar inom varje skatteden meningen att ett bibehållande av skatte- slag. utgiften kan vara samhällsekonomiskt mer Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig effektivt än ett slopande. beskattning är det relativt enkelt att identifiera

olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt

att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger Disposition bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter

kan emellertid bidra till en förbättrad samhälls- Skrivelsen består av fyra delar. I den första ekonomisk effektivitet; se del 2 för en mer delen sätts de existerande skattereglerna i utförlig diskussion. relation till en jämförelsenorm vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet innehåller beskrivningar av de 1.2.1 Norm för inkomstskatt jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen. Vidare beskrivs de beräknings- För inkomstbeskattningen finns en gemensam metoder som används. I den första delen norm för vad som är en inkomst. Den innebär beskrivs också hur skatteutgifterna bör att den samlade inkomsten som ska beskattas betraktas ur ett budgetperspektiv och skatte- motsvaras av summan av konsumtionsutgifternas omfattning relativt de totala skatte- utgifterna och nettoförmögenhetens förintäkterna redovisas. Slutligen redogörs dels ändring under beskattningsperioden. Beskattför vilka skatteutgifter som har tillkommit ningsperiodens längd ska vara ett kalenderår sedan föregående års redovisning, dels för de eller ett 12 månader långt räkenskapsår. största skatteutgifterna inom de olika Det finns dock ingen gemensam norm för skatteslagen. vilken skattenivå som ska gälla för de olika

Den andra delen diskuterar relationen inkomstslagen tjänst, kapital och näringsmellan skatteutgifter och samhällsekonomisk verksamhet. Olika skattenivåer är således effektivitet och analyserar några utvalda förenligt med normen. skatteutgifter och i vilken utsträckning de kan Olika grad av progressivitet i skatteskalan anses samhällsekonomiskt motiverade. eller olika skatteuttag på arbetsinkomster

I den tredje delen redovisas skatteutgifter jämfört med övriga inkomster anses vara föroch skattesanktioner för åren 2013–2016. enliga med normen. Vidare är skattereduk- Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter tioner förenliga med normen under förutsättskatteslag. ning att de är generella och inte gynnar vissa

Den fjärde och sista delen innehåller en kort grupper av skattskyldiga. Därutöver har beskrivning av varje enskild skatteutgift och följande preciseringar gjorts av normen för aktuella lagrum för respektive skatteutgift inkomstbeskattningen: anges.  Sparande ska ske med beskattade

inkomster.

 Värdeförändringar ska beskattas när

de uppkommer och inte vid realisa- 1.2 Beskrivning av jämförelsenorm tionstillfället. Om värdeförändringen

är negativ ska en skatterestitution – Den jämförelsenorm som har använts vid dvs. en negativ skattebetalning – beräkningen av skatteutgifterna i denna medges. skrivelse utgår i huvudsak från principen om  Värdet av oavlönat hemarbete och enhetlig beskattning. Detta innebär att fritid ska inte ingå i skattebasen. beskattningen inom varje skatteslag i princip  Offentliga transfereringar ska utgöra ska vara enhetlig och utan undantag. Därför skattepliktig inkomst. preciseras jämförelsenormen separat inom vart  Den implicita avkastningen som egnaoch ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, hemsägaren eller bostadsrättsinneindirekt skatt på förvärvsinkomster, mer-

havaren erhåller i form av boendet ska 1.2.4 Norm för punktskatter utgöra skattepliktig inkomst.  Avskrivningar i näringsverksamhet ska Redovisningen av skatteutgifter för punkthanteras efter ekonomisk livslängd. skatter omfattar energi- och koldioxidskatter  Endast ränteutgifter för lån till inves- inklusive den särskilda skatten på termisk teringar där avkastningen är skatte- effekt i kärnkraftsreaktorer. pliktig ska vara avdragsgilla. Energiskatten tar sikte på energianvänd-

ningen och utgångspunkten är att all energi-

förbrukning ska beskattas. En differentiering

1.2.2 Norm för indirekt skatt på av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen

förvärvsinkomster för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är

förenlig med normen. Skälet är att el och Normen för indirekt skatt på förvärvs- övriga bränslen är olika typer av energislag. inkomster är att socialavgifter och allmän För övriga bränslen är det förenligt med löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på normen att differentiera mellan uppvärmning all ersättning för utfört arbete med en enhetlig och drivmedel. Motivet är att energiskatten på skattesats för respektive skatt eller avgift. drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala Ersättningar som är förmånsgrundande för syften utan också fångar upp vissa olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga såsom slitage på väg, bullerstörning och ersättningar för utfört arbete ska ingå i olyckor. underlaget för särskild löneskatt. För förbrukning av el motsvaras normen av

normalskattesatsen på el. För förbrukning av

bränslen som används till uppvärmnings- 1.2.3 Norm för mervärdesskatt ändamål motsvaras normen av full energiskatt

på uppvärmningsbränsle. För bränsle som Normen för mervärdesskatt är att i princip all används som drivmedel utgörs normen av yrkesmässig omsättning av varor och tjänster energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1, se ska beskattas med 25 procent. Undantaget tabell 1.1, avsnitt 1.2.5. från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast Normen för koldioxidskatt utgår från att egendom redovisas dock inte som en skatte- skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp utgift. Skälet är att skatteplikt för sådana av koldioxid från fossila bränslen. Enligt tjänster skulle innebära en icke neutral normen ska skatten därför vara proportionell beskattning av boende i hyresrätt och mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt egnahem. Vidare anses det förhållandet att bränsle ger upphov till. Implicit speglar skatteomsättning av finansiella tjänster och försäk- nivån en monetär värdering av den skada som ringstjänster inte omfattas av mervärdesskatte- en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle plikt utgöra en del av normen. medför. Denna skada är densamma oavsett var

Destinationsprincipen ska tillämpas vid utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen internationella transaktioner, dvs. normen för koldioxidskatten lika med normalskatteinnebär att mervärdesskatt tas ut i det land där satsen oberoende av om det fossila bränslet en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär används för uppvärmning eller som drivmedel. normen att offentlig myndighetsutövning inte Inom EU:s system för handel med utsläppsär skattepliktig. Enligt normen är varor och rätter utgörs normen av noll koldioxidskatt. tjänster som subventioneras med offentliga Energi- och koldioxidskatterna är endast medel inte skattepliktiga. Detta gäller för de avsedda att träffa bränsle som används som fall den ingående mervärdesskatten är högre än drivmedel eller för uppvärmning. Skatteden utgående mervärdesskatten på det subven- friheten för bränsle som används som råvara tionerade priset. betraktas därför inte som en skatteutgift.

Energiskatten på el är endast avsedd att

träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för

bränsle som används för elproduktion be-

traktas inte som en skatteutgift.

1.2.5¶Skatt enligt norm för olika 1.3.1 Skatteutgifter och skatteslag utgiftsekvivalenter

I tabell 1.1 redovisas skatt enligt norm för En skatteutgift beräknas som skattenedolika skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av sättningen multiplicerat med underlaget avvikelsen från skatt enligt normen för (skattebasen). Denna metod för att beräkna respektive skatteslag. För inkomstbeskattning skatteutgifter kallas för skattebortfallsfinns, förutom för inkomst av kapital, ingen metoden och en skatteutgift beräknad på detta enhetlig skattesats då normen t.ex. inkluderar sätt motsvarar de bruttoberäknade offentligprogressiv beskattning. finansiella effekterna i publikationen

Beräkningskonventioner. (Beräkningskonven-

Tabell 1.1 Skatt enligt norm för olika skatteslag 2014

tioner är en årlig rapport från skatte- Skatt enligt norm ekonomiska enheten i Finansdepartementet.) I Inkomstskatt tidigare års Redovisning av skatteutgifter

1 kallades skatteutgifter beräknade på detta sätt Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 för nettoberäknade skatteutgifter. En skatte- Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

utgift beräknad enligt skattebortfallsmetoden

Arbetsgivaravgifter 31,42% bruttoberäknad skatteutgift, räknas fram. Egenavgifter 28,97% Utgiftsekvivalenten visar hur mycket skatte- Särskild löneskatt 24,26% utgiften motsvarar i skattepliktig transferering

och kan därmed jämföras med ett Mervärdesskatt 25,00%

skattepliktigt stöd på utgiftssidan. Utgifts-

Punktskatter

ekvivalenten fås genom att en skatteutgift, Energiskatt på el 29,3 öre/kWh

beräknad enligt skattebortfallsmetoden, räknas Energiskatt på uppvärmningsbränsle 8,2 öre/kWh upp med aktuell marginalskattesats. Utgifts- Energiskatt på bensin i miljöklass 1 34,6 öre/kWh ekvivalenten har ingen motsvarighet i Koldioxidskatt 108 öre/kg koldioxid Beräkningskonventioner. Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. Ett undantag från ovanstående gäller

skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och

särskild löneskatt där utgiftsekvivalenten

motsvarar de bruttoberäknade offentlig- 1.3 Beräkningsmetoder finansiella effekterna i Beräkningskonventioner.

Skillnaden mellan skatteutgifter beräknade Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en enligt skattebortfallsmetoden och som utgiftsperiodiserad redovisning, vilket innebär att ekvivalenter illustreras enklast med ett skatteeffekterna avser det år den under- exempel från utgiftssidan. Antag en skatteliggande ekonomiska aktiviteten sker. Upp- pliktig transferering som uppgår till bördsförskjutningar beaktas således inte. 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor

Skatteutgifterna beräknas enligt den så betalas ut. Eftersom transfereringen är skattekallade skattebortfallsmetoden. Dessutom pliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta redovisas, för respektive skatteslag, om- medför att en del av transfereringen betalas räkningsfaktorer som kan användas för att få tillbaka. Om marginalskatten är 40 procent fram skatteutgifter beräknade enligt utgifts- betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). ekvivalentmetoden (se avsnitt 1.3.1 nedan). Transfereringens kostnad, dvs. försvagningen Beräkningarna är statiska och tar inte hänsyn av de offentliga finanserna, uppgår då till 100 till eventuella beteendeeffekter (se avsnitt 1.3.2 miljoner kronor (=167-67). Översatt till nedan). skatteutgifter skulle skatteutgiften, beräknad

enligt skattebortfallsmetoden, uppgå till 100

miljoner kronor. Utgiftsekvivalenten blir, med

en marginalskattesats på 40 procent, 167 under 65 år används den genomsnittliga miljoner kronor (=100/(1-0,40)). marginalskatten för den aktuella ålders-

gruppen.

1.3.2¶Statiska beräkningar utan indirekta effekter 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt

Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifterna är statisk. Det innebär att Skattefria ersättningar och förmåner minskar ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas den beskattningsbara förvärvsinkomsten. storlek som eventuellt uppkommer genom Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett skattereglernas effekt på individers och minskat underlag innebär att den förmånsföretags beteenden. Beräkningarna tar heller grundande inkomsten för olika socialinte hänsyn till de indirekta effekter som kan försäkringar sänks, vilket minskar statens uttänkas uppstå om en skatteutgift slopas. gifter. Statens utgifter minskar dock inte med Indirekta effekter kan till exempel vara lika mycket som inbetalningarna till systemet påverkan på den allmänna prisnivån eller att minskar då det i socialavgifterna finns en intäkterna från andra skatter påverkas (se skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. publikationen Beräkningskonventioner). På icke förmånsgrundande inkomster ska i

Att beräkningarna är statiska innebär att stället för socialavgifter särskild löneskatt skatteutgiftsberäkningarna inte kan användas betalas. Skatteutgiften när det gäller socialför att ge en exakt ”prislapp” på den möjliga avgifterna utgörs därför enbart av den särskilda intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt slopas. Det är även möjligt att ett slopande av uppgår skatteutgiften för skattefria ersättvissa skatteutgifter leder till lägre skatte- ningar och förmåner därmed till skatt på dels intäkter, till exempel på grund av rörliga inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt. skattebaser (exempelvis om produktion flyttar utomlands till följd av ändrade skatteregler).

1.3.5¶Organisationsformens betydelse

1.3.3 Marginalskatternas betydelse För näringsverksamhet beror skatteutgiftens

storlek av den organisationsform som närings- Marginalskatten är central vid beräkning av verksamheten bedrivs i. För aktiebolag och utgiftsekvivalenter och för beräkning av ekonomiska föreningar, där inkomst av skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginal- näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, skatten varierar med inkomstens storlek, typ innebär en lägre beskattningsbar inkomst att av inkomst och skattesubjektets ålder. statens bolagsskatteintäkter minskar. För en- Inkomster som berättigar till jobbskatteavdrag skilda näringsidkare och fysiska personer som beskattas generellt lägre än inkomster som inte är delägare i handelsbolag, där inkomst av berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning näringsverksamhet beskattas på liknande sätt av skatteutgifter spelar det således roll om som inkomst av tjänst, innebär en sänkt inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag. beskattningsbar inkomst att även underlaget Om så är fallet används den genomsnittliga för socialavgifter minskar. Skatteutgiften marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. påverkar därför dels inkomst av tjänst, dels marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. underlaget för särskild löneskatt. Om inkomsten inte berättigar till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga marginalskatten för inkomster utan rätt till 1.3.6 Saldopåverkande och icke jobbskatteavdrag. saldopåverkande skatteutgifter

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget De allra flesta skatteutgifter påverkar det varierar med ålder. I de fall en skatteutgift offentliga budgetsaldot genom att förändra endast berör antingen de över 65 år eller de skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas

som saldopåverkande och beräknas med hjälp Även om skatteutgifter oftast kan ses som av skattebortfallsmetoden. ett alternativt medel inom specifika utgifts-

Det finns dock vissa ”skatteutgifter” som områden, finns det även skatteutgifter som inte påverkar budgetsaldot. Enligt normen för uppkommit till följd av den praktiska inkomstbeskattning ska offentliga trans- hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av fereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet innebär att skattebefrielsen av vissa eller för att undvika oacceptabla konsekvenser transfereringar definieras som skatteutgifter. för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften Exempel på skattefria transfereringar är skattetekniskt motiverad. barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Även om de skattetekniskt motiverade Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den skatteutgifterna medför ett stöd för de höjning av transfereringen som skulle behöva grupper eller verksamheter som berörs så göras om den skattebeläggs för att få samma saknar de direkt koppling till budgetens storlek på transfereringen efter skatt, som den utgiftssida genom att de inte inkluderas i de skattefria transfereringen. Höjningen av resultatredovisningar som regelbundet lämnas transfereringen ökar de offentliga utgifterna, avseende olika utgiftsområden. men samtidigt ökar skatteintäkterna med I denna skrivelse anges – för varje samma belopp. Budgetsaldot påverkas således saldopåverkande skatteutgift – antingen ett inte och dessa ”skatteutgifter” klassas därför visst utgiftsområde eller att skatteutgiften är som icke saldopåverkande skatteutgifter. De skattetekniskt motiverad. För skattefria icke saldopåverkande skatteutgifterna redo- transfereringar som inte påverkar budgetsaldot visas separat i slutet av tabell 3.1 och ingår anges varken utgiftsområde eller ett heller inte i den sammanställning av skattetekniskt motiv. skatteutgifter och skattesanktioner som ges av tabell 1.2 (se nedan).

Skatteutgifternas omfattning

I tabell 1.2 redovisas skatteutgifter och skatte- 1.4 Skatteutgifterna ur ett sanktioner i procent av faktiska skatteintäkter

budgetperspektiv och i relation för olika skatteslag samt skattereduktioner och till de totala skatteintäkterna krediteringar på skattekonto. Redovisningen

avser: (i) skatteutgifter som utgör medel inom

Många av skatteutgifterna har införts, mer specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt eller mindre uttalat, som medel inom specifika motiverade skatteutgifter och (iii) samtliga utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbets- skatteutgifter. Icke saldopåverkande skattemarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa utgifter ingår inte i sammanställningen. områden. Ur ett budgetperspektiv kan de där- Beräkningarna bygger på prognoser för 2014. för ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden. Denna redovisning av skatteutgifter syftar just till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. För de skatteutgifter som kan jämföras med stöd på budgetens utgiftssida anges vilket utgiftsområde som skatteutgiften huvudsakligen kan hänföras till.

Tabell 1.2. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

”skatt på företagsvinster” (rad 4) motsvarar

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

posten ”skatt på inkomst av Specifika Skattetekniskt Samtliga

näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i tabell

utgifts- motiverade

områden 1.1.

För de specifika utgiftsområdena uppgår

Skatteutgifter

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner 1. Direkt skatt på

till 10 procent av de totala skatteintäkterna. arbete 1 0 1

Motsvarande andel för de skattetekniskt 2. Indirekt skatt på arbete 5 0 5 motiverade skatteutgifterna och skatte-

sanktionerna är 0 procent. Samtliga saldo- 3. Skatt på kapital 43 8 52 påverkande skatteutgifter och skattesanktioner 4. Skatt på summerar till 11 procent av de totala skatteföretagsvinster 2 4 6 intäkterna. 5. Mervärdesskatt 16 2 18 Skatt på kapital och punktskatter har de 6. Punktskatter 28 0 29 högsta procentuella andelarna skatteutgifter av

samtliga skatteslag. Det är främst den relativt 7. Skattereduktioner* 1 0 1 låga beskattningen av avkastning och kapital-

vinst på egna hem samt den skattekredit som 8. Kreditering på skattekonto* 0 0 0 uppstår vid värdeförändring på eget hem och Skattesanktioner bostadsrätt som förklarar den höga andelen

skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. 9. Indirekt skatt på arbete 0 3 3 Skatteutgifter för punktskatter som är

knutna till specifika utgiftsområden uppgår till 10. Skatt på kapital 14 1 14 28 procent av punktskatteintäkterna medan de 11. Punktskatter 3 0 3 skattetekniskt motiverade skatteutgifterna

uppgår till 0 procent av punktskatteintäkterna.

12. Samtliga skatteutgifter och skattesanktioner* 10 0 11

Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2014. Skatteutgifter markerade med *anges som procent av de totala skatteintäkterna för 1.5 Sammanfattning av

samtliga skatteslag. Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i sammanställningen. skatteutgifter 2014

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som Procentandelarna i tabell 1.2 bör tolkas med

tillkommit sedan föregående år. Andra viss försiktighet då redovisningen av skatte-

förändringar av större betydelse tas också upp. utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a.

Därtill, i avsnitt 1.5.2, kommenteras de största är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt.

skatteutgifterna inom respektive skatteslag. Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgifternas relativa betydelse.

I tabell 1.2, rad 1–6 och 9–11, anges skatte-

1.5.1¶Nyheter

utgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag.

I årets skrivelse har några skatteutgifter Skattereduktioner och krediteringar på skatte-

tillkommit. Den 1 december 2013 infördes ett konto, rad 7–8, ges i procent av de totala

investeraravdrag för fysiska personers skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas

investeringar i mindre företag (se skatteutgift samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i

D14) och den 1/1 2014 infördes ett avdrag vid procent av de totala skatteintäkterna.

beräkningen av arbetsgivaravgifterna för

I tabell 1.2 är skatteutgifterna fördelade på

personer som arbetar med forskning eller de inkomsttitlar som används i den

utveckling (se skatteutgift F7). Under 2012 ekonomiska vårpropositionen. Posten ”direkt

infördes även investeringssparkontot (skatteskatt på arbete” (rad 1) motsvarar posterna

utgift D12) samt en begränsning för tjänste- ”skatt på inkomst av tjänst” och ”skatt på

beskattning av utdelning på kvalificerade inkomst av näringsverksamhet för enskilda

andelar (skatteutgift A4). näringsidkare m.fl.” i tabell 1.1 ovan. Posten

Mervärdesskatten på restaurang- och 17,5 miljarder kronor inkomståret 2014. Den cateringtjänster sänktes den 1 januari 2012. enskilt största skatteutgiften är skatte- Årets skrivelse innehåller en analys av reduktion för ROT-arbeten som beräknas reformen och huruvida den har bidragit till uppgå till 14,1 miljarder kronor. ökad samhällsekonomisk effektivitet.

Kreditering på skattekonto

Det finns stöd som efter beviljande tillgodo- 1.5.2 Skatteutgifter 2014 förs mottagaren genom kreditering på

skattekontot. Den största skatteutgiften avser För inkomståret 2014 förväntas de totala stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till till 6,6 miljarder kronor. 208 miljarder kronor. När det gäller skattesanktioner förväntas dessa uppgå till 30 Skattesanktioner miljarder kronor. Uppgifter om den samlade Den största enskilda skattesanktionen uppgår omfattningen bör dock, av skäl som anförts i till 13,2 miljarder kronor för 2014 och avser avsnitt 1.4 ovan, tolkas med försiktighet. socialavgifter på icke förmånsgrundande

ersättningar för arbete.

Inkomstskatt

Den största skatteutgiften inom tjänste- Icke saldopåverkande skatteutgifter inkomstbeskattningen är avdrag för resor till De icke saldopåverkande skatteutgifter som och från arbetet, som för inkomståret 2014 redovisas här beräknas för inkomståret 2014 beräknas uppgå till ca 5,3 miljarder kronor. uppgå till 36,4 miljarder kronor.

Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen är avkastning på eget hem. För inkomståret 2014 bedöms skatteutgiften uppgå till 11,7 miljarder kronor.

Indirekt skatt på förvärvsinkomster

Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den största. Inkomståret 2014 beräknas skatteutgiften uppgå till 18 miljarder kronor.

Mervärdesskatt

Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2014 beräknas denna skatteutgift uppgå till 25,6 miljarder kronor.

Punktskatter

Inom punktskatteområdet ger nedsatt energiskatt för elförbrukning inom industrin upphov till skatteutgifter motsvarande 12,6 miljarder kronor inkomståret 2014.

Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till

2¶Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet

2.1 Inledning effektivitet. Det kan därför vara samhälls-

ekonomiskt motiverat med avvikelser från Normen om enhetlig beskattning innebär att enhetlig beskattning om de förbättrar ingen hänsyn tas till de motiv som ligger effektiviteten och därmed välfärden i sambakom en skatteutgift. Det kan medföra att hället. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till alla avvikelser, oavsett syfte, tolkas som en välfärdsförlust. samhällsekonomiskt ineffektiva skatteutgifter. En viktig fråga är således om en skatteutgift En del skatteutgifter kan emellertid bidra till kan anses förbättra den samhällsekonomiska en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. effektiviteten och därmed välfärden. Hur en I avsnitt 2.2 beskrivs vad som menas med skatteutgift påverkar välfärden är beroende på begreppet samhällsekonomisk effektivitet. vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma på fördelningen av tillgångar – bedömningen olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till utgår från. En vanligt förekommande församhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 2.3 enkling är att en åtgärd antas leda till ökad ges en kort sammanfattning av tidigare års välfärd om vinsterna för dem som vinner på en analyser av enskilda skatteutgifter. I avsnitt 2.4 regelförändring kan kompensera förlusterna analyseras den nedsatta mervärdesskatten på för dem som förlorar på den. Vinnarna av en restaurang- och cateringtjänster. skatteutgift är typiskt de som agerar på den

aktuella marknaden, tillhör målgruppen för

åtgärden eller påverkas av den externa effekt

som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet att identifiera då effekterna av en förändrad

resursallokering kan vara vitt spridda i Samhällsekonomisk effektivitet innebär att ekonomin. Förutom den offentliga sektorn, samhällets resurser används för att skapa så som förlorar skatteintäkter, är de troliga hög välfärd i samhället som möjligt. förlorarna de som agerar på närliggande mark- Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis nader, tillhör en likartad eller konkurrerande externa effekter – när en ekonomisk transak- målgrupp eller bidrar till den externa effekten. tion påverkar en tredje part – och skattekilar Det demokratiska beslutssystemet måste mellan konsument- och producentpriser, värdera förändringen och anse att den nya försnedvrider resursallokeringen i samhället. delningen är acceptabel.

Snedvridningen leder till en ineffektiv Utifrån ekonomisk teori identifieras ett resursallokering – så kallade dödviktsförluster antal indikatorer på hur en skatteutgift kan uppstår. En annan resursallokering skulle förbättra den samhällsekonomiska effektkunna leda till förbättrad samhällsekonomisk iviteten. Dessa indikatorer är att:

 realinkomsten ökar, effektiviteten. Det finns dock även

 sysselsättningen ökar, motverkande effekter. Till exempel minskar  dödviktsförluster, dvs. snedvridning av den offentliga sektorns skatteintäkter och de

resursallokeringen, minskar, eller möjliga mottagarna av dessa skatteintäkter i  negativa (positiva) externa effekter form av exempelvis transfereringar förlorar på

minskar (ökar). nedsättningen. Vidare ökar kostnaden för

Även om det vore önskvärt att göra en äldre arbetskraft relativt ung arbetskraft, vilket kvantitativ bedömning av en skatteutgifts kan leda till undanträngning av äldre bidrag till förbättrad samhällsekonomisk arbetskraft. effektivitet är detta oftast inte praktiskt Sammantaget kan nedsättningen av socialmöjligt då det ställer stora krav på data och avgifter för unga öka den samhällsekonomiska metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta effektiviteten. Indikatorer på detta är att att göra. dödviktsförlusterna på arbetsmarknaden för

unga minskar och att sysselsättning och

realinkomst kan öka om undanträngningen av

äldre arbetskraft inte är för stor.

2.3¶Tidigare års analyser av enskilda skatteutgifter

2.3.2¶Skatteutgifter relaterade till

Tidigare års redovisning av skatteutgifter har koldioxidskatten innehållit analyser av nedsättningen av socialavgifter för unga (2010), nedsättningar av Den svenska koldioxidskatten utgår från en koldioxidskatten (2010 och 2011) samt generell nivå som bestäms av riksdagens nedsättningar vad gäller energiskatten på värdering av minskade koldioxidutsläpp från drivmedel avsedda för vägtransporter (2013). den svenska hushålls- och servicesektorn. Dessa sammanfattas nedan. Koldioxidskatten bör, ur kostnadseffekt-

ivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika

fossila bränslen och i allt väsentligt hel- 2.3.1 Nedsättning av socialavgifter för täckande, så att varje kilogram koldioxid

unga kostar lika mycket att släppa ut oberoende av

bränsle och hur bränslet används. Skillnader i Socialavgifter skapar en skattekil som utgörs koldioxidskatt mellan olika användare kan av skillnaden mellan det som arbetsgivaren dock vara samhällsekonomiskt motiverat. betalar för arbete och den ersättning som Ett första motiv är om det finns risk för arbetstagaren får. Detta medför dödvikts- koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår förluster och därmed uppstår en välfärds- när utsläppen flyttar till länder som inte är förlust. Det medför också att färre personer bundna av utsläppsreduktioner genom arbetar än som skulle vara fallet utan avgifter. internationella åtaganden. Grovt sett kan

En nedsättning av socialavgifter för unga bränsleförbrukning från hushålls- och minskar skattekilen på ungas arbete. På kort servicesektorn inte flytta, medan bränslesikt leder detta sannolikt till att fler ungdomar förbrukning inom industrin riskerar att flytta anställs och att resurser överförs till på ett sådant sätt att koldioxidläckage kan arbetsgivarna då de betalar mindre sociala uppstå. avgifter. På lång sikt kan det antas att Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen resurserna förs över till ungdomarna då prissätts via andra styrmedel såsom EU:s nedsättningen leder till att ungas löner justeras system för handel med utsläppsrätter. Utsläpp upp. Unga är ofta mer känsliga för av koldioxid från svenska anläggningar som löneförändringar än en genomsnittlig arbets- ingår i handelssystemet regleras på EU-nivå tagare. Detta medför att arbetsutbudet kan och bör därför i princip inte bli föremål för förväntas öka mer bland unga än för andra tillkommande nationella ekonomiska styråldersgrupper vid lika stora löneökningar. medel avseende koldioxidutsläpp. Den slopade

Nedsättningen av socialavgifter för unga koldioxidskatten för industrianläggningar kan således förbättra den samhällsekonomiska inom handelssystemet 2011 och för kraft-

värmeanläggningar 2013 betraktas därför inte Normen för energiskatt skiljer sig åt mellan som en skatteutgift. el, uppvärmningsbränslen och drivmedel, se

Cirka 10 procent av de totala koldioxid- tabell 1.1. Energiskattenormen för drivmedel utsläppen utanför handelssystemet är helt är högre än den för uppvärmning eftersom den befriade från koldioxidskatt. Bland de också fångar upp vissa samhällsekonomiska koldioxidskattebefriade utsläppen återfinns de kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, som kommer från bandrift, inrikes sjöfart och bullerstörningar och olyckor. Energiskatten på råvarubränslen samt avfallsförbränning. Skälen bensin (miljöklass 1) utgör normen för till att inte beskatta dessa är en kombination av drivmedel och motsvarar 34,6 öre per kWh samhällsekonomiska och EU-rättsliga motiv. (3,13 kronor per liter) 2013.

Enligt energiskattedirektivet, dvs. den I redovisningen av skatteutgifter återfinns lagstiftning på EU-nivå som reglerar tre skatteutgifter för drivmedel där bensin medlemsstaternas beskattning av energi- utgör jämförelsenorm och som används för produkter, är huvudlinjen att yrkesmässig vägtransporter : inrikes sjöfart och fiske inte beskattas.  Energiskatt på diesel i motordrivna Dessutom riskerar en beskattning i ett land fordon (I1), som uppgår till 7,83 mdkr medföra att skattefri bunkerolja tankas i andra 2013. länder, vilket minskar möjligheten till en  Energiskattebefrielse för naturgas och samhällsekonomiskt effektiv beskattning av gasol som drivmedel (I2), som uppgår dieselbränsle inom sjöfarten. till 0,22 mdkr 2013.

Unionsrätten medger skattebefrielse för  Energiskattebefrielse för biodrivmedel bandrift (tåg eller annat spårbundet (I3), som uppgår till 1,99 mdkr 2013. färdmedel). Råvarubränslen omfattas redan till en övervägande del av handelssystemet. När Energiskatten på diesel motsvarar 17,7 öre koldioxidutsläpp från avfallsförbränning till per kWh (1,76 kronor per liter) 2013. På största delen omfattas av handelssystemet från grund av den lägre beskattningen av diesel och med 2013 innebär det att dessa jämfört med bensin beskattas dieseldrivna koldioxidutsläpp prissätts där. Det finns fordon med en högre fordonsskatt. därmed inget samhällsekonomiskt skäl till att

Energiskatten för diesel har också höjts i därutöver ha koldioxidskatt på dessa utsläpp.

flera omgångar. Regeringen har i prop.

Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter 2009/10:41 uttalat att det på sikt är önskvärt på koldioxidskatteområdet vara samhälls-

att utvecklingen går i riktningen mot att lägga ekonomiskt motiverade. Så länge som den om beskattningen av drivmedel till en generella och internationellt sett höga

energiskatt efter energiinnehåll. Regeringen koldioxidskattenivån i Sverige används som

bedömde dock i denna proposition att det för norm bör viss försiktighet beträffande

närvarande inte var rimligt att höja energiytterligare minskade nedsättningar iakttas i skatten på diesel till energiskattenivån för syfte att inte riskera ett stort koldioxidläckage.

bensin. Med en sådan skattehöjning skulle

incitamenten för den tunga trafiken att tanka

diesel i andra länder med lägre skatt, s.k.

2.3.3¶Skatteutgifter relaterade till

ekonomitankning, bli betydande (prop.

energiskatten på drivmedel

2009/10:41, s. 157).

avsedda för vägtransporter

För naturgas och gasol som drivmedel

innebär skatteutgiften att energiskatten, Energiskatten tar sikte på att beskatta energianvändningen och utgångspunkten är därför att all energianvändning ska beskattas.

Om energiskatten ska främja målet för effektivare energianvändning bör energi- 1 Ytterligare skatteutgifter som har bensin som jämförelsenorm är skatten i princip tas ut på all energi på ett Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift (I4); Energilikformigt sätt (prop. 2009/10:41; bet. skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift (I5); Energi- 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122) och i skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart (I6); Energiskattebefrielse

på bränsle för inrikes luftfart (I7). Skattebasen för dessa uppgår till proportion till bränslenas energiinnehåll.

drygt 6 TWh.

liksom för biogas, är nedsatt till noll. sektorer. Skatteutgifter relaterade till använd- (Riksdagens beslut hösten 2009 innebar dock ning av förnybar energi i transportsektorn kan att skatteskillnaden mellan naturgas och biogas motiveras av behovet av att nå målet om ökade genom att koldioxidskatten höjdes för förnybar energi i transportsektorn så länge det naturgas och gasol i tre steg för att 2015 uppgå inte finns andra styrmedel som kan säkerställa till den generella nivån.) måluppfyllelse.

Skatteutgiften för biodrivmedel utgörs av den nedsatta energiskatten. För att stimulera användandet av biodrivmedel befriades biodrivmedel från energiskatt (och även 2.4 Nedsatt mervärdesskatt på koldioxidskatt) 1995. Skattebefrielse innebär restaurang- och ett statligt stöd, vilket enligt EU:s cateringtjänster statsstödsregler endast får ges om det är nödvändigt och proportionerligt i förhållande Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtill ändamålet med skattebefrielsen. EU:s tjänster sänktes från 25 procent till 12 procent statsstödsregler innebär alltså att skatte- den 1 januari 2012. Reformen kan ge positiva befrielse för biodrivmedel inte får medföra sysselsättningseffekter på både kort och lång överkompensation. sikt. Ökad sysselsättning på lång sikt är en

För att minska risken för att indikator på förbättrad samhällsekonomisk skattebefrielsen innebär otillåtet statsstöd effektivitet. infördes den 1 februari 2013 en låg energiskatt På kort sikt, innan mervärdesskattepå låginblandad etanol i bensin och sänkningen slagit igenom i priserna, innebär låginblandad FAME (samlingsnamn för den sänkta mervärdesskatten att restaurangfettsyrametylestrar) i diesel. Begränsningen av ernas vinster ökar. Restaurangerna kan då bl.a. omfattningen av skattebefrielserna för vissa använda de ökade vinsterna till att anställa fler, hållbara biodrivmedel innebär att risken för vilket ökar sysselsättningen i branschen. otillåtet statsstöd minskar. Detta innebär På längre sikt kan sysselsättningen öka till också en breddning av basen för när följd av lägre priser och ökad konsumtion av energiskatt tas ut. restaurangtjänster. En väl fungerande kon-

Riksdagen har genom budgetpropositionen kurrens är en förutsättning för att den sänkta för 2014 (prop. 2013/14:1) beslutat att ett mervärdesskatten ska leda till lägre priser. Den kvotpliktssystem bör införas för att säkerställa sänkta mervärdesskatten förväntas både leda låginblandade volymer av biodrivmedel på till att nya företag lockas in på marknaden och marknaden. En framtida beskattning av till att befintliga företag expanderar sin biodrivmedel bör utformas så att den följer verksamhet. Genom lägre priser och ökad beskattningssystemets natur och logik och konsumtion av restaurangtjänster kan därigenom är förenlig med unionsrätten då sysselsättningen förväntas öka. På längre sikt den inte längre kan anses utgöra statsstöd. nås då en ny jämvikt, med högre sysselsättning Detta innebär att energiskatt bör tas ut efter och produktion i restaurangbranschen. Hur energiinnehåll på de biodrivmedel som ingår i lång tid det tar innan den nya jämvikten nås bensin och diesel, så kallad låginblandning beror bl.a. på hur snabbt nya företag kan (prop. 2012/13:1, volym 1, s. 284). (Det etablera sig. innebär också att biodrivmedel inte längre ska Generellt leder selektiva mervärdesskattebehöva befrias från koldioxidskatt enligt EU:s sänkningar till att branschen vars varor får statsstödsregler då de inte innehåller fossilt kol sänkt mervärdesskatt expanderar på bekostnad och därmed inte ingår i skattebasen för av andra branscher. Den sammantagna koldioxidskatt.) sysselsättningen i ekonomin behöver då inte

Sammanfattningsvis finns det samhälls- öka till följd av den sänkta mervärdesskatten. ekonomiska skäl till att ha skatteutgifter när Omständigheterna vid sänkt mervärdesskatt skattebasen är rörlig. Det gäller t.ex. driv- på restaurangtjänster är däremot sådana att medelsanvändning i konkurrensutsatta sekt- sammantagna effekter på den totala sysselorer, eftersom den skattebasen typiskt sett är sättningen i ekonomin kan uppkomma. För rörligare än drivmedelsanvändning i hushålls- det första kan effekter uppkomma genom att

det finns ledig arbetskraft i restaurang- reverserades. Delrapporten visar vidare på branschen i form av många unga och ökad efterfrågan på restaurangtjänster och utrikesfödda som kan ha svårt att få syssel- ökad sysselsättning i restaurangbranschen med sättning i andra delar av ekonomin. Efterfråge- hittills motsvarande 4 000 personer. KI stimulerande åtgärder kan då minska den bedömer att det är sannolikt att reformen kan strukturella arbetslösheten i dessa grupper ha en positiv effekt på den varaktiga vilket varaktigt ökar sysselsättningen. Den sysselsättningen i ekonomin. Den 1 januari andra omständigheten som kan innebära att 2016 redovisar KI sin slutrapport. I denna sysselsättningen ökar varaktigt vid sänkt rapport kommer KI presentera resultatet över mervärdesskatt på restaurangtjänster är att sysselsättningseffekterna på lång sikt när arbetsutbudet hos dem som konsumerar fler ekonomin har anpassat sig till den sänkta restaurangtjänster kan öka. Detta eftersom mervärdesskatten på restaurang- och cateringdenna typ av hushållsnära konsumtion tjänster. möjliggör minskat hemarbete och ökat Den sista januari 2014 redovisade marknadsarbete. När hushållen marknads- Tillväxtanalys sin första delrapport. Rapporten arbetar mer ökar deras inkomster och de kan visar att restaurangbranschen utvecklats därmed öka sin konsumtion av hushållsnära starkare jämfört med föregående år. Särskilt tjänster samtidigt som de kan bibehålla sin tydligt är detta på lönesummor, omsättning, konsumtion av övriga varor och tjänster. antal anställda och kvalitetsförbättringar. Sammantaget innebär detta att syssel- Samtidigt har antalet företag som lämnar sättningen i restaurangbranschen kan öka utan branschen minskat och antalet nystartade att sysselsättningen i andra branscher minskar. företag ökat, vilket lett till en nettoökning i

Tre myndigheter har fått i uppdrag att företagsstocken 2012. Tillväxtanalys bedömer utvärdera effekterna av reformen. Konjunktur- att det är troligt att det är den sänkta merinstitutet (KI) har fått i uppdrag att följa upp värdesskatten som orsakat de positiva effekterna på priser, löner och sysselsättning. effekterna då konjunkturen och hushållens Skatteverket (SKV) har fått i uppdrag att följa totala konsumtionsutgifter inte ökat mer upp hur åtgärden motverkar mervärdesskatte- under denna period än tidigare. Tillväxtanalys fusk och annat skatteundandragande inom bedömer även att den sänkta mervärdesskatten restaurang- och cateringbranschen. Tillväxt- på restaurang- och cateringtjänster medför en analys ska följa upp effekterna gällande hantering av färre mervärdesskattesatser som företagande (t.ex. med avseende på nyföre- innebär en minskning av de direkta regeltagande, vinstmarginaler och överlevnadsgrad) kostnaderna för restaurangbranschen. och hur företagens regelkostnader påverkats. Tillväxtanalys redovisar sin slutrapport den

Den 1 juli 2012 redovisade KI sin första 1 januari 2016. I slutrapporten kommer de att delrapport om det kortsiktiga prisgenom- analysera huruvida de positiva effekterna på slaget. De bedömde att det kortsiktiga företagandet inom restaurangbranschen går att prisgenomslaget t.o.m. april 2012 uppgick till hänföra till den sänkta mervärdesskatten. Även ca 30 procent av mervärdesskattesänkningen. sysselsättningsströmmar mellan restaurang- KI konstaterade att detta var lägre än branschen och övriga branscher kommer effekterna av den tidigare mervärdesskatte- studeras vilket gör det möjligt att bedöma reformen i Finland men något högre än de reformens varaktiga sysselsättningseffekter. effekter som uppmättes i Frankrike. SKV redovisade sin slutrapport den sista

Den sista januari 2014 redovisade KI sin januari 2014. Rapporten visar att skatteandra delrapport. I den bedömer KI att undandragandet har minskat till följd av reformen hittills har sänkt restaurangpriserna mervärdesskattesänkningen med omkring 0,7 med i storleksordningen 4 procent t.o.m. miljarder kronor årligen. Minskningen av andra kvartalet 2013, vilket innebär ett skatteundandragandet beror på att restaurangprisgenomslag på ca 40 procent. Denna tjänster och hämtmat nu beskattas med samma priseffekt är större än priseffekten som kunnat skattesats. Minskningen av skattefusk i form uppmätas av den sänkta mervärdesskatten på av att restaurangtjänster felaktigt redovisas restaurangtjänster i Finland där det initialt som hämtmat medför att oseriösa företag inte mycket stora prisgenomslaget senare längre har samma möjlighet att undkomma

mervärdesskatt och deras konkurrensfördel hållandena på sikt ytterligare kan komma att har således minskat till följd av reformen. SKV minska det totala skatteundandragandet. påpekar att analysen endast fångar upp kortsiktiga effekter och att mervärdesskattesänkningens effekter på konkurrensför-

3¶Redovisning av skatteutgifter

3.1¶Inledning 3.2 Utgiftsområden (UO) 2014

I tabell 3.1 redovisas skatteutgifterna (tidigare Nummer Utgiftsområde kallade ”netto”) uppdelade på skatteslag för 01 Rikets styrelse inkomståren 2013–2016. Uppräkningsfaktorer 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning för att få fram utgiftsekvivalenter (tidigare 03 Skatt, tull och exekution ”brutto”) anges också för respektive

04 Rättsväsendet skatteslag. Tabellen inleds med saldo-

05 Internationell samverkan påverkande skatteutgifter och avslutas med

06 Försvar och samhällets krisberedskap icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldo-

07 Internationellt bistånd påverkande skatteutgifterna har fördelats på

08 Migration utgiftsområden (UO) eller klassats som

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg skattetekniskt motiverade (ST), vilket framgår

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och av kolumn 2 i tabellen. I efterföljande avsnitt

funktionsnedsättning finns en sammanställning av samtliga

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom utgiftsområden 2014.

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn I redovisningen av skatteutgifter beaktas 13 Integration och jämställdhet

endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i kolumnen betyder att utgiften inte kunnat 14 Arbetsmarknad och arbetsliv kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört. 15 Studiestöd Dessa redovisas om de fortfarande har en 16 Utbildning och universitetsforskning offentligfinansiell effekt något av de redo- 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid visade åren. Ett ”u” i tabellen innebär att 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och skatteutgiften har upphört. Ett ”f” innebär att byggande samt konsumentpolitik redovisningen har flyttats till statsbudgetens 19 Regional tillväxt utgiftssida. 20 Allmän miljö- och naturvård

De icke saldopåverkande skatteutgifterna 21 Energi har inte fördelats på utgiftsområden då de inte 22 Kommunikationer påverkar statsbudgetens saldo. För dessa

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel skatteutgifter beräknas endast ett belopp, som

24 Näringsliv visar hur mycket utgifterna för den

25 Allmänna bidrag till kommuner ifrågavarande transfereringen skulle behöva

26 Statsskuldsräntor m.m. öka om transfereringen var föremål för

27 Avgiften till Europeiska unionen inkomstbeskattning.

3.3¶Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3.1 Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

A10 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och

Skattefria förmåner och ersättningar

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften A6 multipliceras med 1,53 (=1/(1-0,348)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv enskild näringsverksamhet. Skatteutgifterna A8 samt A10 och A11 multipliceras med 1,64 (=1/(1-0,39)), vilket motsvarar en uppräkning med marginalskatten på förvärvsinkomster. Skatteutgiften A14 multipliceras med 2 (=1/(1-0,5)), vilket motsvarar en sammanvägning av marginalskatten för arbetstagare och arbetsgivare. Skatteutgiften A17 multipliceras med 1,94 (=1/(1-0,48)), vilket motsvarar marginalskattesatsen för personer med löneförmåner. Skatteutgiften A33 multipliceras med 1,89 (=1/(1-0,47)), vilket motsvarar marginalinkomstskatt plus särskild löneskatt.

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1 UO23 Uttag av bränsle 0,12 0,12 0,12 0,12 B2 UO23 Avverkningsrätt till skog - - - - B3 UO24 Kapitalvinst på näringsfastigheter 1,30 1,30 1,35 1,40 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under B. Intäkter i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2014(övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften multipliceras med 1,53 (=1/(1-0,348)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet.

C. Kostnader i näringsverksamhet

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under C. Kostnader i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna C5 och C14 multipliceras med 1,53 (=1/(1-0,348)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet. Övriga skatteutgifter multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

D. Intäkter i kapital

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under D. Intäkter i kapital, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften D13 multipliceras med 1,53 (=1/(1-0,348)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet. Övriga skatteutgifter multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F5 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år 17,16 18,00 18,92 19,79 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - F7 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller - 0,82 0,82 0,82

utveckling Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under F. Socialavgifter, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna F1-F3 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgiften F4 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen. Skatteutgiften F5 multipliceras med 1,22 (=1/(1-0,18)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel.

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare 0,28 0,29 0,31 0,32 G4 UO24 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,10 0,11 0,11 0,12 G5 UO24 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller senare 2,03 2,11 2,18 2,26 G6 UO24 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,24 0,24 0,24 0,24 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under G. Särskild löneskatt, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna G3 och G4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna G5 och G6 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO09 Läkemedel 1,64 1,94 2,08 2,25 H6 ST Internationell personbefordran 1,13 1,17 1,22 1,28

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H7 UO22 Personbefordran 6,85 7,34 8,10 8,93

H11 UO17 Kommersiell idrott 3,48 3,73 4,11 4,54 H12 UO24 Transport i skidliftar 0,15 0,16 0,17 0,17 H13 UO17 Upphovsrätter 0,41 0,43 0,45 0,47 H14 UO17 Entré till djurparker 0,08 0,08 0,09 0,09 H15 UO12 Livsmedel 24,75 25,57 26,36 27,20 H16 UO24 Restaurang- och cateringtjänster 8,69 9,07 9,65 10,26 H17 UO24 Rumsuthyrning 1,56 1,63 1,73 1,84 H18 UO17 Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år 0,02 0,02 0,02 0,02

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,28 0,29 0,30 0,32

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under H. Mervärdesskatt beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 7,43 7,61 7,99 8,15 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,20 0,20 0,21 0,22 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 2,81 2,55 2,62 2,71 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,06 1,07 1,13 1,17 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,02 0,02 0,02 0,02 I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,32 0,32 0,33 0,33 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 0,69 0,68 0,70 0,70 I8 UO24 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,11 0,11 0,12 0,13 I9 UO21 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning 5,21 5,40 5,67 5,77 I10 UO21 El som inte är skattepliktig - - - - I11 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,28 0,28 0,27 0,28 I12 UO21 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,05 0,05 0,05 0,05 I13 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,66 0,66 0,69 0,69 I14 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen 0,06 0,06 0,06 0,06 I15 UO24 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin 12,66 12,62 13,00 13,45 I16 UO23 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen 0,50 0,50 0,50 0,51 I17 UO24 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom 0,15 0,08 0,00 0,00

industrin I18 UO19 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner 0,94 0,93 0,93 0,94

Koldioxidskatt

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

I25 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU:s system för

handel med utsläppsrätter 1,01 0,99 0,59 0,59 I26 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,21 0,21 0,12 0,12 I27 UO24 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin 0,01 0,01 u u I28 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och 0,01 0,01 u u

jordbruksnäringen Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under I. Punktskatter beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,06 0,06 0,06 0,06 J2 UO14 Skattereduktion för RUT-tjänster 2,46 2,86 3,31 3,84

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under J. Skattereduktioner m.m. beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften för J1-J3 samt J5 multipliceras med 1,64 (=1/(1-0,39)), vilket motsvarar en uppräkning med genomsnittlig marginalskatt på förvärvsinkomster. Skatteutgiften för J4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Stöd för nystartsjobb 6,07 6,63 7,08 7,89 K2 UO22 Sjöfartsstöd 1,48 1,53 1,57 1,62 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under K. Kreditering på skattekonto, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgiften för K1 multipliceras med 1,23 (=1/(1-0,19)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel. Skatteutgiften för K2 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Kostnader i kapital, beräknas enligt följande för år 2014 (övriga år kan uppräkningsfaktorerna vara något lägre eller högre beroende på aktuell skattesats). Skatteutgifterna M1 och M2 multipliceras med faktorn 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna M3-M6 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

Socialavgifter

M7 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -12,15 -13,23 -14,27 -15,23 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Socialavgifter, beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

Skatteutgift (mdkr)

2013 2014 2015 2016

Punktskatter

M8 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,04 -3,95 -4,17 -4,17 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för handel med -0,06 -0,06 -0,09 -0,09

utsläppsrätter Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Punktskatter, beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

N6 Barnbidrag m.m. 15,61 16,06 16,46 16,76 N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag 0,09 0,09 0,09 0,09 N8 Handikappersättning m.m. 0,61 0,60 0,60 0,61 N9 Bistånd 3,68 3,73 3,76 3,76 N10 Underhållsstöd 1,66 1,71 1,74 1,77 N11 Bidrag till adoption - - - -

N15 Skattefria pensioner 0,29 0,30 0,30 0,31 N16 Äldreförsörjningsstöd 0,31 0,32 0,33 0,34 N17 Ersättningar till nyanlända invandrare 0,26 0,27 0,27 0,28 N18 Jämställdhetsbonus 0,15 0,17 0,19 0,22 För icke saldopåverkande skatteutgifter sammanfaller utgiftsekvivalenten med skatteutgiften ovan.

4¶Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget

kapital, där skatten är lägre. I denna del ges en beskrivning av samtliga För vissa delägare medför dessa s.k. 3:12skatteutgifter och skattesanktioner. Beskriv- regler att en del av kapitalinkomsten beskattas ningarna innehåller även hänvisningar till som tjänsteinkomst. För andra delägare aktuella lagrum. beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som

kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen

dominerar, medför detta en skatteutgift.

Skatteutgiften består av skillnaden mellan den 4.2 Förkortningar faktiska schablonberäknade skatten och den

teoretiska skatten när all tjänsteinkomst I beskrivningarna används följande förkort- beskattas i inkomstslaget tjänst och all kapitalningar: inkomst i inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalavkast- EES Europeiska ekonomiska ning finns i 57 kap. IL. Utrymmet för kapital-

samarbetsområdet beskattning (gränsbeloppet) beräknas enligt IL Inkomstskattelagen (1999:1229) antingen huvudregeln eller förenklingsregeln. LSE Lagen (1994:1776) om skatt på Vid tillämpning av huvudregeln beräknas ut-

energi rymmet genom att en s.k. klyvningsränta ML Mervärdesskattelagen (1994:200) multipliceras med omkostnadsbeloppet, normalt SFS Svensk författningssamling anskaffningsvärdet på andelarna. Klyvnings-

räntan uppgår till statslåneräntan den sista

november året före beskattningsåret ökad med

nio procentenheter. I vissa fall tillkommer ett 4.3 Beskrivning av skatteutgifter lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt

förenklingsregeln får ägare till kvalificerade A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som

uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp och som A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i beskattas i inkomstslaget kapital. Om hela det

fåmansföretag kapitalbeskattade utrymmet inte utnyttjas får det

sparas till kommande år. Utrymmet räknas även Ägare till kvalificerade andelar i fåmansföretag upp med en ränta, som uppgår till statskan ta ut ersättning i form av både tjänste- och låneräntan den sista november året före beskattkapitalinkomst. Eftersom skattesatserna för ningsåret ökad med tre procentenheter. dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst En skatteutgift uppkommer i den mån den skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom schablonberäknade kapitalavkastningen överregler som schablonmässigt begränsar hur stor stiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och A4 Utdelning på kvalificerade andelar särskild löneskatt och består av skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och Enligt 57 kap. 20-20a § IL ska utdelning på kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av kvalificerade andelar som överstiger gränsbelopatt endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget pet tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital tas upp till beskattning (se skatteutgift tjänst. Under ett och samma beskattningsår ska D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som helhet. tjänsteinkomst. Ytterligare utdelning beskattas

som kapitalinkomst. Den del av utdelningen

som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelningsut- A2 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag rymmet för kapitalbeskattning) men som pga.

begränsningsregeln ändå beskattas som kapital- Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 §§ IL inkomst medför en skatteutgift som avser skatt tillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i ovan ett utdelningsutrymme baserat på företa- skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad gets lönesumma, utöver den schablonavkastning tjänste- och kapitalinkomst. som baseras på den s.k. klyvningsräntan och aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast om det s.k. löneuttagskravet är uppfyllt och bara A5 Arbetsgivares kostnader för om delägaren äger en andel som motsvarar minst arbetstagares pension fyra procent av kapitalet. Detta gäller dock inte vid tillämpning av förenklingsregeln. Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till

En skatteutgift uppkommer i den mån huvud- beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna regeln tillämpas och löneuttagskravet och avser tryggande av utfästelse om pension genom ägarkravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade till exempel betalning av premie för pensionsutrymmet resulterar i att viss del av avkastningen försäkring på visst sätt och inom vissa ramar (11 som baseras på löner till anställda beskattas i kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning för inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt utfört arbete som inte är förmånsgrundande i på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och socialförsäkringssystemen och ligger därför till består i skillnaden mellan dubbelbeskattad grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för tjänste- och kapitalinkomst. Det lönebaserade skatt på inkomst av tjänst är beroende av utrymmet ingår i det s.k. gränsbeloppet, se också skillnaden i marginalskatt vid avsättning och skatteutgift D4. utbetalning av pensionen.

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar A6 Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m.

Enligt 57 kap. 21och 23 §§ IL ska kapitalvinst på kvalificerade andelar som överstiger gränsbelop- Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras pet tas upp till beskattning i inkomstslaget av som allmänt avdrag under vissa föruttjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som sättningar (maximalt under 5 års tid med högst intäkt av tjänst är maximerad till 100 inkomst- 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller basbelopp under en femårsperiod. Kapitalvinst dock inte litterär, konstnärlig eller liknande utöver 100 inkomstbasbelopp beskattas som verksamhet) (62 kap. 2–4 §§ IL). Normen är kapitalinkomst till 30 procent. Den del av annars att underskottet får sparas och kvittas kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet mot senare överskott i den aktiva näringsverk- (dvs. utrymmet för kapitalbeskattning) men som samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en pga. basbeloppsregeln ändå beskattas som skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på kapitalinkomst medför en skatteutgift avseende skattekrediten och avser skatt på inkomst av skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i tjänst. skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst.

A7 Avdrag för pensionspremier A11 Avdrag för resor till och från arbetet

Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid premier för pensionsförsäkringar och inbetal- inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ningar på pensionssparkonton. Avdragen är ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad begränsade till 12 000 kronor per år. Om att denne behöver använda något transportmedel marginalskatten vid utbetalningen av pensionen (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på (12 kap. 27–30 §§ IL). Avdraget utgör en inkomst av tjänst. skatteutgift eftersom kostnader för arbetsresor

skatterättsligt generellt anses vara privata

levnadskostnader och inte en kostnad för A8 Sjöinkomstavdrag intäkternas förvärvande då den skattskyldige

själv anses kunna välja sin bostadsort. Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela

Kostnaderna är till den del de överstiger 10 000 beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag med

kronor (12 kap. 2 § IL) avdragsgilla vid inkomst- 36 000 kronor om fartyget till övervägande del taxeringen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i av tjänst. närfart (64 kap. 2 § IL). Om den skattskyldige inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatte- A12 Avdrag för utbildningsresor vid utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. omstrukturering

Skattskyldiga som har skattefri förmån av A9 Personaloptioner utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 §

IL ska göra avdrag enligt 12 kap. 26–30 §§ IL för Beskattning av personaloptionsförmån sker först utgifter för resor mellan bostaden och platsen när en personaloption utnyttjas eller överlåts för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. som utnyttjar eller överlåter en personaloption är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. A13 Avdrag för inställelseresor

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa A10 Avdrag för ökade levnadskostnader mellan två platser inom EES i samband med

vid tillfälligt arbete, dubbel tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k.

bosättning och hemresor inställelseresa, är kostnader till den del de

överstiger 10 000 kronor avdragsgilla vid Den som har tillfälligt arbete på annan ort än

inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). hemorten eller har flyttat till annan ort på grund

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom A14 Sänkt skatt för utländska uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den nyckelpersoner skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan denne, under vissa Vissa förmåner och ersättningar till utländska förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en experter, forskare och andra nyckelpersoner kan hemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). under vissa förutsättningar undantas från Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. beskattning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). Det är

Forskarskattenämnden som prövar om

förutsättningarna för skattebefrielse är uppfyllda

(11 kap. 23 a § IL). Bland annat undantas

25 procent av lönen och vissa ersättningar för

utgifter, t.ex. avgifter för barns skolgång i grund-

och gymnasieskola, från beskattning. A18 Stipendier Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda

för mottagarens utbildning undantagna från

inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda A15 Förmån av resa vid för andra ändamål är undantagna från

anställningsintervju inkomstbeskattning om de inte utgör ersättning

för arbete för utbetalarens räkning och inte Förmån av resa till eller från anställningsintervju betalas ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt mellan två platser inom EES och ersättning för på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. sådan resa som inte överstiger kostnaden för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst A19 Personalrabatter m.m. och särskild löneskatt.

Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap.

13 § IL). Reseförmåner med inskränkande A16 Förmån av utbildning vid villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex.

omstrukturering m.m. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon

(61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. som är av betydelse för att den skattskyldige, ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta, ska inte tas upp till beskattning hos den som blivit eller löper A20 Vissa ersättningar och förmåner till risk att inom fem år bli arbetslös på grund av EU-parlamentariker omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Det gäller De resekostnadsersättningar, ersättningar för också om avsikten är att den skattskyldige ska få utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller annat arbete hos arbetsgivaren (11 kap. 17 § IL). barnafödande och kostnadsersättningar för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst utövande av uppdraget som Europaparlamentet och särskild löneskatt. betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 §

IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de

försäkringsförmåner som ges ut av Europa- A17 Förmån av miljöanpassade bilar parlamentet och de inbetalningar som görs till

den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – också inbetalningar som görs av före detta är utrustad med teknik för drift med elektricitet ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. eller med mer miljöanpassade drivmedel än Ersättningar för utgifter i samband med bensin eller dieselbränsle och som därför har ett sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges nybilspris som är högre än nybilspriset för till före detta ledamöter som har pension eller närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts efterlevandepension från Europaparlamentet ska ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för inte heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. (61 kap. 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för förmånsbilar som drivs med elektricitet som tillförs genom laddning från A21 Ersättningar och förmåner till yttre energikälla eller annan gas än gasol utgörs personal vid Europaskolor av 60 procent av förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanpassad teknik. Den maximala Ersättningar och förmåner som Europaskolorna nedsättningen får inte överstiga 16 000 kronor ger ut till personal som är eller varit per år. Den senare nedsättningen är tids- utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till begränsad till och med inkomståret 2016. beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller Skatteutgiften uppstår till följd av det nedsatta efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften förmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och avser skatt på inkomst av tjänst och särskild särskild löneskatt. löneskatt.

A22 Hittelön m.m. A26 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för och ersättningar till den som har bidragit till eller skolavgifter för barn och förmån av bostad är avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott inte skattepliktig när ersättningen anvisats av skattefria om inte ersättningarna hänför sig till styrelsen för Stockholms internationella anställning eller uppdrag. Eftersom ersätt- fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare vid ningarna i princip är ersättning för prestation SIPRI som är utländska medborgare, kontraktsutgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende anställda på bestämd tid och vid tidpunkten för skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 §

IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

tjänst och särskild löneskatt.

A23 Ersättning för blod m.m.

Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat A27 Tjänsteinkomster förvärvade vid organ, blod eller modersmjölk är skattefria vistelse utomlands (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utominkomst av tjänst och särskild löneskatt. lands i minst ett år i samma land. Detta gäller

även om ingen beskattning skett i verksamhets-

landet beroende på lagstiftning eller administ- A24 Inkomst från försäljning av vilt rativ praxis i det landet eller annat avtal än

växande bär skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för

anställningar hos staten, landsting, kommuner, Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid svamp och kottar som den skattskyldige har tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor

europaparlamentariker. Skatteutgiften avser (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om

skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. plockningsverksamheten utgör näringsverksamhet eller om ersättningen utgör lön eller liknande förmån. Eftersom inkomsterna är A28 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa ersättning för utfört arbete utgör skattebefriel- utländska fartyg sen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Skattefrihet gäller för anställning ombord på

utländskt fartyg som huvudsakligen går i

oceanfart om vistelsen utomlands varat i minst A25 Ersättningar till statligt anställda 183 dagar sammanlagt under en tolvmånaders-

stationerade utomlands period och arbetsgivaren hör hemma i en stat

inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser Ersättningar och förmåner till utomlands skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. stationerad personal vid statlig myndighet ska inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen A29 Personalvård och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljan- Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner detillägg för make, maka eller sambo som på skattefria. Med personalvårdsförmåner avses grund av stationeringen går miste om egen förmåner av mindre värde som inte är en direkt förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatte- ersättning för utfört arbete. Som persoutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och nalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner särskild löneskatt. som den anställde får byta ut mot kontant

ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela

personalen, eller andra förmåner som den

anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser A33 Nedsatt förmånsvärde alkolås genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Som personalvårdsförmån Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som erhålls på räknas bland annat sådana förfriskningar och grund av tjänst tas upp till beskattning i enklare förtäring i samband med arbete som inte inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan kan anses som måltid samt möjlighet till enklare förmån som ska tas upp till beskattning, och slag av motion och annan friskvård (11 kap. 12 § extrautrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av att få till stånd en ökad användning av alkolås i tjänst och särskild löneskatt. fordon undantas alkolås från den extrautrustning

som höjer förmånsvärdet. Skatteutgiften utgörs

av skatt på inkomst av tjänst och särskild A30 Förmån av privatfinansierad hälso- löneskatt.

och sjukvård

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp till beskattning om förmånen avser vård i Sverige B Intäkter i näringsverksamhet som inte är offentligfinansierad eller vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å B1 Uttag av bränsle andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksaminkomst av tjänst och särskild löneskatt. het skattepliktigt. Uttag av bränsle från en

fastighet i Sverige som är taxerad som

lantbruksenhet ska dock inte uttagsbeskattas, A31 Utjämning av småföretagares inkomst om bränslet används för uppvärmning av den

skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inavsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och komst av näringsverksamhet och särskild löneperiodiseringsfond (30 kap. IL) samt överav- skatt. skrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften B2 Avverkningsrätt till skog avser skatt på inkomst av tjänst.

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten

när bindande avtal träffats. Enligt gällande A32 Flyttningsersättningar från lagstiftning tillämpas dock kontantprincipen då

arbetsgivare ersättning för avverkningsrätt till skog betalas

under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att Ersättning för utgifter för flyttning när en beskattningen skjuts upp, och en räntefri kredit skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort uppstår i näringsverksamheten (. I princip borde flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om räntan på krediten utgöra underlag för skatt på ersättningen betalas av allmänna medel eller av inkomst av näringsverksamhet och särskild arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen löneskatt. för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap.

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter be- 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

skattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). tjänst och särskild löneskatt i de fall där ersättningen betalas av arbetsgivaren. Skatteutgiften avser att en större del av

näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst

än vad som är förenligt med normen. Skatte-

utgiften beräknas som skillnaden mellan

skattesatsen för näringsinkomst (inklusive

särskild löneskatt) och skattesatsen på C5 Skadeförsäkringsföretag kapitalinkomst.

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet

att göra extra avsättningar till s.k. säker-

hetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst C Kostnader i näringsverksamhet av näringsverksamhet och utgörs av räntan på

den skattekredit som det extra avdraget medför.

C1 Avdrag för resor till och från arbetet

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid C6 Överavskrivningar avseende inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på inventarier ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att denne behöver använda något trans- Den ekonomiskt motiverade avskrivningstiden portmedel. Om arbetsresorna görs med bil ska bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, motsvarande förutsättningar som gäller för medan den skattemässiga avskrivningstiden inkomst av tjänst vara uppfyllda (16 kap. 28 § bestäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att IL), se skatteutgift A11 ovan. Avdraget utgör en planmässiga och skattemässiga avskrivningar skatteutgift avseende skatt på inkomst av endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftnäringsverksamhet. ningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare

än vad som är ekonomiskt motiverat av

förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår

C2 Matching-credit-klausuler i olika

en skattekredit; skatten på inkomst av närings-

dubbelbeskattningsavtal

verksamhet multiplicerad med den ackumulerade

överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för

räntan på skattekrediten och avser inkomst av den skatt som skulle ha utgått i det andra

näringsverksamhet och särskild löneskatt. avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. C7 Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten

C3 Koncernbidragsdispens

reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan

reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får

Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstgöras för lämnade bidrag trots att reglerna för

beskattningen skjuts upp. För juridiska personer koncernbidrag inte är uppfyllda (35 kap. 8 § IL).

är periodiseringsfonderna räntebelagda och Detta förutsätter bl.a. att bidraget lämnas för en

därmed medför juridiska personers periodnäringsverksamhet som är av väsentlig betydelse

iseringsfonder inga skatteutgifter. För enskilda från samhällsekonomisk synpunkt. Skatte-

näringsidkare och för fysiska personer som är utgiften avser skatt på inkomst av näringsverk-

delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av samhet.

räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser

inkomst av näringsverksamhet och särskild

löneskatt

C4 Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning

C8 Substansminskning

som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och

Huvudregeln när det gäller avdrag för substansbuskar för frukt- eller bärodling får dras av

minskningar innebär inte att en skatteutgift direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL).

uppstår. Enligt en alternativregel får avdraget Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den

uppgå till högst 75 procent av täktmarkens omedelbara avskrivningen och avser skatt på

marknadsvärde då utvinningen påbörjades (20 inkomst av näringsverksamhet och särskild

kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av löneskatt.

ränteeffekten på den snabbare avskrivningen

enligt alternativregeln och avser skatt på inkomst krediten och avser skatt på inkomst av näringsav näringsverksamhet och särskild löneskatt. verksamhet och särskild löneskatt.

C9 Skogsavdrag C13 Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

Vid avyttring av skog får en fysisk person under innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent En enskild näringsidkare som har intäkt av av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juri- skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna diska personer är begränsat till 25 procent. För inkomster. Detsamma gäller för en enskild ett visst beskattningsår får avdrag göras med näringsidkare som har intäkt i egenskap av högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten upphovsman enligt lagen (1960:729) om (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å För att möjliggöra en resultatutjämning mellan andra sidan saknas anledning att ge avdrag när beskattningsår tillåts dessa näringsidkare göra värdeökningen på skogstillväxten överstiger avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom konto i ett kreditinstitut, skogskonto eller den schablon som är vald för beräkning av avdra- skogsskadekonto i det första fallet och upphovsgets storlek och avser skatt på inkomst av mannakonto i det senare fallet (21 kap. 21–41 §§ näringsverksamhet och särskild löneskatt. och 32 kap. IL). Insättningen begränsas i tid till

10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto

och 6 år på upphovsmannakonto. Kontoinsätt- C10 Bidrag till regionala utvecklingsbolag ningen medför att egenavgiften skjuts upp, där

skattedelen utgörs av särskild löneskatt, samt Avdrag får göras för bidrag som lämnas utan skatt på inkomst av näringsverksamhet. villkor till ett regionalt utvecklingsbolag (16 kap. Skatteutgiften utgörs av den räntefria skattekre- 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av diten. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14 Räntefördelning vid C11 Bidrag till Tekniska museet och generationsskiften Svenska Filminstitutet

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testa- Avdrag får göras för bidrag som lämnas till mente eller gåva eller genombodelning med Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och för anledning av makes död eller äktenskapsskillnad sådana bidrag och avgifter till Svenska Film- kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning institutet som avses i filmavtalet (16 kap. 11 §

till den del det negativa fördelningsunderlaget är IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL). näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksam-

het och särskild löneskatt.

C12 Nedskrivning av lager och pågående arbeten D Intäkter i kapital

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 pro- D1 Avkastning eget hem cent av det sammanlagda anskaffningsvärdet (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och anlägg- Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts ningsföretag kan tillämpa motsvarande alter- med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta nativregel på pågående arbeten om arbetet utförs avkastningen i form av boendet i eget hem till ett fast pris och inte har slutredovisats (17 beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en skatte- utgår kommunal fastighetsavgift på bostäder kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på enligt lagen (2007:1398) om kommunal

fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda

byggnader som innehåller bostäder är nedsatt kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på under de första 15 åren, se skatteutgifter D16– inkomst av kapital. D18. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten multiplicerat med två procentenheter. D5 Utdelning av andelar i dotterföretag Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan

Beskattning av aktieutdelning i form av andelar kapitalskatt på fastighetens reala direkt-

skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp avkastning och fastighetsavgift utan nedsätt-

till dess att mottagaren säljer andelarna, se den ningar.

s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna

skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften D2 Avkastning bostadsrättsfastighet avser skatt på inkomst av kapital.

Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. i oäkta bostadsrättsföreningar 28 § IL). Däremot utgår kommunal fastighets-

Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas avgift på bostäder enligt lagen om kommunal fastighetsavgift av lättnadsreglerna till och med utgången av år

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader 2015. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i som innehåller bostäder är nedsatt under de 43 kap. IL som gällde för utdelning och

kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före första 15 åren, se skatteutgifter D15–D17.

inkomståret 2006. Lättnadsreglerna innebär att Direktavkastningen antas schablonmässigt

ett belopp uppgående till 70 procent av statslånemotsvara det sammanlagda marknadsvärdet på privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter räntan multiplicerat med ett speciellt definierat multiplicerat med två procentenheter. underlag (i princip omkostnadsbeloppet för

Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan bostadsrätten) undantas från beskattning i

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt kapitalskatt på fastighetens reala direktav-

på inkomst av kapital. kastning och fastighetsavgift utan nedsättningar.

D3 Utdelning och kapitalvinst på andelar D7 Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt i onoterade bolag

Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av kapital- Enligt normen ska värdeförändringar beskattas inkomster för delägare i onoterade bolag upp till löpande på årsbasis (alternativt ska skatte-

restitution medges) och inte som fallet är i dag, beskattning i inkomstslaget kapital. Den

när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL effektiva skatten på kapitalavkastningen blir

ges dessutom möjlighet till uppskov även då således 25 procent, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger vinsten har realiserats. Dessa uppskovsupphov till en skatteutgift som avser skatt på möjligheter ger upphov till en skattekredit. En inkomst av kapital. schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovs-

beloppet på en realiserad vinst tas upp till

beskattning i inkomstslaget kapital. Detta D4 Utdelning och kapitalvinst på motsvarar en icke avdragsgill ränta på hela

kvalificerade andelar uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden

mellan gällande uppskovsregler och en beskatt- För den del av utdelning och kapitalvinst på ning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en kvalificerade andelar i fåmansföretag som skatteutgift som avser skatt på inkomst av understiger gränsbeloppet tas endast 2/3 upp till kapital. beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20 procent, vilket är lägre än normen för

D8 Värdeförändring på aktier m.m. ringsbolag utgörs kapitalunderlaget av värdet av

bolagets tillgångar med avdrag för finansiella Enligt normen ska värdeförändringar beskattas skulder vid beskattningsårets ingång. Om den (alternativt ska skatterestitution ges) när de faktiska avkastningen på försäkringskapital överuppkommer och inte, som fallet är i dag, när de eller understiger den schablonmässigt framrealiseras. Uppskovet ger upphov till en skatte- räknade avkastningen uppstår en skatteutgift kredit. Räntan på denna skattekredit är en respektive en skattesanktion avseende skatt på skatteutgift som avser skatt på inkomst av inkomst av kapital. kapital.

D12 Schablonmässigt underlag för D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid kapitalinkomstskatt (på försäljning av eget hem och investeringssparkonto) bostadsrätt

Underlaget för kapitalinkomstskatt på investe-

Enligt 45 kap. 33 § och 46 kap. 18 § IL tas en ringssparkonto utgörs enligt 42 kap. 37–41 §§ IL andel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras (1999:1229) av ett kapitalunderlag som multivid försäljning av eget hem och bostadsrätt upp pliceras med statslåneräntan den 30 november till beskattning i inkomstslaget kapital. Den året före beskattningsåret. Om den faktiska återstående del som inte beskattas ger upphov avkastningen över- eller understiger statslånetill en skatteutgift som avser skatt på inkomst av räntan, dvs. den schablonmässigt framräknade kapital. avkastningen, uppstår en skatteutgift respektive

en skattesanktion avseende skatt på inkomst av

kapital.

D10 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel D13 Framskjuten beskattning vid

Avkastningen på medel reserverade för pen- andelsbyte sionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § Reglerna om framskjuten beskattning vid lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör sionsmedel ut med 15 procent på en schablon- andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a mässigt beräknad avkastning. Den lägre skatte- kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte satsen ger upphov till en skatteutgift som avser fastställs någon kapitalvinst vid andelsbytet utan skatt på inkomst av kapital. Schablonintäkten beskattning sker när de mottagna andelarna som tas upp till beskattning uppgår till ett på avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den visst sätt beräknat kapitalunderlag (se skatte- kredit som den framskjutna beskattningen utgift D12) multiplicerat med den genom- innebär och avser skatt på inkomst av kapital snittliga statslåneräntan för året före beskatt- eller tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna, ningsåret. Schablonintäkten kan utgöra en 57 kap. IL). skatteutgift eller en skattesanktion, se skatteutgift D11.

D14 Investeraravdrag

D11 Schablonmässigt underlag för Enligt 43 kap. IL får investeraravdrag göras av

avkastningsskatt fysiska personer. Avdraget motsvarar hälften av

betalningen för förvärvade andelar och får göras Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt med högst 650 000 kronor per person och år. 3 a–3 c §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt Investeraravdraget ger upphov till en skatteutgift på pensionsmedel av kapitalunderlaget multi- som avser skatt på inkomst av kapital. För den plicerat med antingen den genomsnittliga som inte har tillräcklig inkomst av kapital för att statslåneräntan året före beskattningsåret eller nyttja hela avdraget medför avdraget ett understatslåneräntan vid utgången av november året skott av kapital. Underskottet minskar skatten före beskattningsåret. För skattskyldiga försäk- på tjänsteinkomster genom en skattereduktion.

D15 Skogs-, skogsskade- och värdeår 2012 eller senare. För hyreshusenheter

upphovsmannakonto med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen

fastighetsavgift för de fem första inkomståren Skogsägare och författare m.fl. som bedriver efter värdeåret och för de därpå följande fem enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatte- Tillsammans med en progressiv beskattning av utgiften utgörs av nedsättningen av fastighetsinkomst av tjänst kan detta leda till att de miss- avgift på hyreshusenheter med värdeår 2004 eller gynnas relativt personer med jämna inkomster. senare. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovs- D18 Nedsatt fastighetsavgift mannakonto. Insättningen begränsas i tid till ägarlägenheter 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. procent i stället för 30 procent, vilket är normen Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som för kapitalinkomster (lagen [1990:676] om skatt innehåller bostäder är nedsatt under de första 15 på ränta på skogskontomedel m.m.). Den lägre åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som (som kan förändras genom ombyggnader). avser skatt på inkomst av kapital. Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att

för de 15 första inkomståren efter värdeåret

utgår ingen fastighetsavgift för ägarlägenheter D16 Nedsatt fastighetsavgift småhus med värdeår 2012 eller senare. För ägar-

lägenheter med värdeår tidigare än 2012 utgår Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår ingen fastighetsavgift för de fem första enligt lagen (2007:1398) om kommunal inkomståren efter värdeåret och för de därpå fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. byggnader som innehåller bostäder är nedsatt Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas fastighetsavgift på ägarlägenheter med värdeår ett särskilt värdeår (som kan förändras genom 2004 eller senare. ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de 15 första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift för småhusenheter med värdeår 2012 eller senare. E Kostnader i kapital För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012

E1 Ränteutgifter för egnahem

utgår ingen fastighetsavgift för de fem första inkomståren efter värdeåret och för de därpå

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften.

dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastig-

för lån till investeringar där avkastningen är hetsavgift på småhusenheter med värdeår 2004

skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteeller senare.

utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån

fastighetsavgiften understiger avkastningen från D17 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus egnahem multiplicerat med en skattesats på 30

procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår kapital. enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som

E2 Konsumtionskrediter

innehåller bostäder är nedsatt under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter (som kan förändras genom ombyggnader). Ned-

dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter sättningen av fastighetsavgiften innebär att för

för lån till investeringar där avkastningen är de 15 första inkomståren efter värdeåret utgår

skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteingen fastighetsavgift för hyreshusenheter med

utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. 2014 en proposition till riksdagen i vilken det Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. föreslås att nedsättningen av egen-avgifterna och

den allmänna löneavgiften för unga förändras.

För personer som vid årets ingång inte har fyllt E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade 23 år sänks avgifterna så att bara ålderspensions-

delägarrätter m.m. avgiften ska betalas. För personer som vid årets

ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen. De Kapitalförluster på andra marknadsnoterade

nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 delägarrätter än sådana som avses i 48 kap. 21 §

juli 2014. Skatteutgiften avser egenavgifter. IL ska dras av i sin helhet samt kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är F3 Generell nedsättning av egenavgifter marknadsnoterade ska dras av till 5/6 och kvalificerade ska dras av till 2/3 mot Från egenavgifterna ska, under vissa förutsättskattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar ningar, ett avdrag göras med 7,5 procent av (48 kap. 20 § IL). Till den del förluster inte kan avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, 5/6 uppgå till 15 000 kronor per år (3 kap. 18 § av 70 procent respektive 2/3 av 70 procent dras socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser egenav (48 kap. 20 a § IL). Skatteutgiften avser avgifter. inkomst av kapital.

F4 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter F Socialavgifter

Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid F1 Regional nedsättning av egenavgifter avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift och socialavgiftslagen Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivar- (1994:1920) om allmän löneavgift och social- avgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, avgiftslagen (2000:980) ska enskilda närings- dock högst med 7 100 kronor per kalenderidkare och delägare i handelsbolag med fast månad. Nedsättningen gäller inte för driftställe i stödområde A vid beräkning av kommuner, landsting, statliga myndigheter, egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna statliga affärsdrivande verk eller registrerade med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. jordbruks- och transportverksamhet undantagna Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transport- från nedsättningen på grund av EU-regler. verksamhet är undantagna från nedsättning på Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. grund av EU-regler. Skatteutgiften avser egenavgifter.

F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte F2 Nedsättning av egenavgifter för har fyllt 26 år personer som vid årets ingång inte

har fyllt 26 år För personer som vid årets ingång inte har fyllt

26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna

För personer som vid årets ingång inte har fyllt löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § social- 26 år har egenavgifterna och den allmänna löne- avgiftslagen [2000:980] och 3 § lagen om allmän avgiften satts ned (3 kap. 15 a § social- löneavgift [1994:1920]). Nedsättningen innebär avgiftslagen [2000:980] och 3 § lagen om allmän att avgifterna, med undantag för ålderspensionslöneavgift [1994:1920]). Nedsättningen innebär avgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala att avgifterna, med undantag för ålderspensions- avgifterna. Regeringen överlämnade den 13 mars avgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala 2014 en proposition till riksdagen i vilken det avgifterna. Regeringen överlämnade den 13 mars föreslås att nedsättningen av arbets-

givaravgifterna och den allmänna löneavgiften G2 Ersättning till idrottsutövare för unga förändras. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år sänks avgifterna så att Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en bara ålderspensionsavgiften ska betalas. För skattebefriad ideell förening som har till ändamål personer som vid årets ingång har fyllt 25 år att främja idrott och som under året inte uppgår slopas nedsättningen. De nya bestämmelserna till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Skatte- socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. utgiften avser arbetsgivaravgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatte-

utgiften avser därför särskild löneskatt.

F6 Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel G3 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är

Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller födda 1938 eller senare delvis fritt drivmedel värderas till marknadsvärdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns- 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det värdet som överstiger marknadsvärdet, är reformerade ålderspensionssystemet (SFS pensionsgrundande och förmånsgrundande i 2006:1339), ska enbart ålderspensionsavgiften flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). Skattesocialavgifter uppgår däremot endast till driv- utgiften avser särskild löneskatt. medlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser socialavgifter.

G4 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare F7 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för

personer som arbetar med forskning För egenföretagare som är födda 1937 eller eller utveckling tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla

ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska

Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på inga socialavgifter betalas (punkten 6 i överavgiftspliktig ersättning till en person som gångsbestämmelserna till socialavgiftslagen arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag [2000:980]). Skatteutgiften avser särskild göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för löneskatt. denna person (2 kap. 29–31 §§ socialavgiftslagen). Avdraget får inte medföra att avgifterna

G5 Nedsatta socialavgifter för anställda

understiger ålderspensionsavgiften. Det

som fyllt 65 år och är födda 1938

sammanlagda avdraget för en avgiftsskyldig får

eller senare

inte överstiga 230 000 kronor per månad. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

För anställda som fyllt 65 år och är födda 1938

eller senare, dvs. de som omfattas av det

reformerade ålderspensionssystemet (SFS G Särskild löneskatt 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften

betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatte- G1 Ersättning skiljemannauppdrag utgiften avser särskild löneskatt.

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av G6 Inga socialavgifter för anställda som utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § social- är födda 1937 eller tidigare avgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löneskatt. För anställda som är födda 1937 eller tidigare,

dvs. de som omfattas av det gamla ålderspen-

sionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga social-

avgifter betalas (punkten 5 i övergångs-

bestämmelserna till socialavgiftslagen tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på [2000:980]). Skatteutgiften avser särskild den egna fastigheten där lönekostnaden löneskatt. överstiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften

avser den mervärdesskattebefriade kostnaden för

tjänster under detta belopp.

H Mervärdesskatt H5 Läkemedel H1 Försäljning av tomtmark och

byggnader För läkemedel som utlämnas enligt recept eller

säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid 11 § ML. Det innebär att försäljningen är försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus undantagen från mervärdesskatt men att ingåär det förädlingsvärde som uppstår vid ende mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke försäljningen undantaget från mervärdesskatt, receptbelagda läkemedel beskattas med trots att det enligt normen borde beskattas. normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov Undantaget ger upphov till en skatteutgift till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. avseende mervärdesskatt.

H6 Internationell personbefordran H2 Försäljning av konstverk

< 300 000 kr/år Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap.

9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en Vid försäljning av konstverk för under ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML helhet undantagen från beskattning i Sverige. försäljningsbeloppet undantaget från mer- Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och värdesskatt under förutsättning att upphovs- landtransporter. Detta ger upphov till en mannen eller dennes dödsbo vid försäljningen skatteutgift avseende mervärdesskatt för den äger konstverket. Undantaget ger upphov till en andel av resan som sker inom Sverige. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H7 Personbefordran H3 Lotterier

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattebeskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker satsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxiendast i form av punktskatt. Undantaget ger resor, samt turist- och charterresor, sightupphov till en skatteutgift avseende mervärdes- seeingturer och liknande, oavsett vilket skatt. transportmedel som används. Mervärdes-

skattenivån gäller dock inte om resemomentet är

av underordnad betydelse. Den nedsatta skatte-

H4 Uttagsbeskattning avseende vissa

satsen ger upphov till en skatteutgift avseende

fastighetstjänster

mervärdesskatt.

Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som H8 Allmänna nyhetstidningar och inte är skattskyldig till moms för fastigheten och tidskrifter där lönekostnaden för dessa tjänster inte överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för som grundas på lönen) under ett år, är tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML Skattesatsen gäller även radiotidningar för syngörs det en så kallad uttagsbeskattning, en skadade och andra varor som gör skrift tillmervärdesbeskattning om 25 procent, för gänglig för läshandikappade. Den nedsatta

skattesatsen ger upphov till en skatteutgift H13 Upphovsrätter avseende mervärdesskatt.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för

upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen H9 Böcker och broschyrer m.m. gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa

upphovsrättsligt skyddade litterära eller Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta reklamprodukter, system och program för gäller även bilderböcker, ritböcker och automatisk databehandling eller film eller målarböcker för barn. Den nedsatta skattesatsen liknande upptagning av information. Den ger upphov till en skatteutgift avseende nedsatta skattesatsen ger upphov till en mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H10 Entréavgiftsbelagda kulturella H14 Entré till djurparker föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, Nedsättningen gäller även för guidning i teater-, opera- och balettföreställningar eller djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger uppliknande föreställningar nedsatt till 6 procent. hov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H15 Livsmedel

H11 Kommersiell idrott Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för

livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för räknas även alkoholfria drycker och öl med en omsättning av tjänster inom idrottsområdet där alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volymprocent verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta spritdrycker beskattas med normalskattesats. skattesatsen ger upphov till en skatteutgift Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en avseende mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H12 Transport i skidliftar H16 Restaurang- och cateringtjänster

Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för För restaurang- och cateringtjänster gäller transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7 Transport i skidlift räknas som antingen kap. 1 § ML. Nedsättningen gäller för idrottstjänst eller personbefordran. Transport i omsättning av restaurang- och cateringtjänster skidlift sker normalt med syfte att nyttja ned- med undantag för den del som avser farterna i skidanläggningen och därmed som spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som köper en transport i skidlift inte utnyttjar avseende mervärdesskatt. nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanläggningen är öppen sommartid, kan transportmomentet anses vara det dominerande, och H17 Rumsuthyrning transporten faller därför under kategorin personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- rumsuthyrning nedsatt till 12 procent. Nedsättskatt. ningen gäller rumsuthyrning inom ramen för

hotellrörelse eller liknande verksamhet samt

upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta Skatteutgiften för diesel uppgår därför till skattesatsen ger upphov till en skatteutgift 16,9 öre/kWh. avseende mervärdesskatt.

I2 Energiskattebefrielse för naturgas och H18 Försäljning av konstverk ≥ gasol som drivmedel

300 000 kr/år

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för för- betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol säljning av konstverk för 300 000 kronor per år som drivmedel. Normen utgörs av energieller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om skattesatsen för bensin i miljöklass 1. konstverket vid försäljningen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte- I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel utgift avseende mervärdesskatt.

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse

för biogas. Till och med 31 januari 2013 gavs H19 Omsättning i ideella föreningar skattebefrielse för flytande biodrivmedel genom

dispensbeslut av regeringen, med stöd av 2 kap. Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- 12 § LSE. Från och med den 1 februari 2013 ges samhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet genom 7 kap. 3 c–d §§ LSE befrielse från om föreningen är befriad från inkomstskatt för 89 procent av energiskatten för biodrivmedel i omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att bensin och 84 procent av energiskatten för denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger biodrivmedel i diesel, upp till och med upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive skatt. diesel. För låginblandning över 5 volymprocent

biodrivmedel i bensin respektive diesel tas

energiskatt ut med de belopp som gäller för H20 Ingående skatt på jordbruksarrende likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegeta-

biliska och animaliska oljor, förkortat HVO, ges Avdragsrätt föreligger för hela den ingående

enligt 7 kap. 3 b § LSE, fortsatt full befrielse från skatten på jordbruksarrende, även om värdet av

energiskatt upp till och med 15 volymprocent bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML.

HVO i diesel. E85 och andra höginblandade Detta ger upphov till en skatteutgift avseende biodrivmedel samt biodrivmedel utan fossilt mervärdesskatt. innehåll ges fortsatt full energiskattebefrielse

enligt 7 kap. 3 a § LSE. Normen utgörs av

energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I Punktskatter

I4 Energiskattebefrielse för I1 Energiskatt på diesel i motordrivna elförbrukning vid bandrift fordon

Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskatte- I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på

befrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1

järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av jämförs med skattesatsen för bensin i miljö-

energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. klass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensinoch dieselanvändning av miljöklass 1. År 2014

I5 Energiskattebefrielse för

motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta bränsleförbrukning vid bandrift miljöklassen 34,6 öre/kWh medan diesel i den främsta miljöklassen, dvs. miljöklass 1, beskattas Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskattemed motsvarande 17,7 öre/kWh. Skatteutgiften befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieselutgörs av mellanskillnaden i skattesats.

drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av I10 El som inte är skattepliktig energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa

förutsättningar inte skattepliktig, t.ex. el I6 Energiskattebefrielse på bränsle för producerad från viss vindkraft eller mindre

inrikes sjöfart produktionsanläggningar av någon som inte

yrkesmässigt levererar el och även el som Energiskattebefrielse för bränsle som används framställts i ett reservkraftsaggregat. Normen vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 utgörs av normalskattesatsen på el. och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar som används för privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i i miljöklass 1. kraftvärmeverk

Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från I7 Energiskattebefrielse på bränsle för energiskatt med 70 procent för den del av

inrikes luftfart bränslet som vid kraftvärmeproduktion för-

brukas för framställning av värme utanför EU:s Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin system för handel med utsläppsrätter. Inom och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig handelssystemet gäller befrielse från energiskatt luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. 4 LSE. Normen utgörs av energiskattesatsen för Energiskattebefrielse på den del av bränslet som bensin i miljöklass 1. Flygbränsle som förbrukas motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel privat ändamål. 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatte-

utgiften beräknas enbart på värmeproduktionen.

Normen motsvaras av full energiskatt för

I8 Nedsatt energiskatt för diesel i

uppvärmningsbränslen.

gruvindustriell verksamhet

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatte- I12 Nedsatt energiskatt för befrielse med 86 procent för drift av andra

fjärrvärmeleveranser till industrin

motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvin- Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som dustriell verksamhet. Beskattningen följer den används för att framställa fjärrvärme som levebeskattning som gäller för uppvärmningsbränsle reras för förbrukning i industrins tillverkningsinom industrin. Det innebär att den procentuella process medges befrielse från 70 procent av nedsättningen av skatten på diesel ger en energiskatten och nedsatt energiskatt till skattenivå som motsvarar energiskatten för 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full uppvärmningsolja inom industrin. Beräkningen energiskatt på bränsle och normalskattesatsen på av skatteutgiften utgår från skattesatsen på diesel el. i miljöklass 1.

I13 Nedsatt energiskatt på I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, uppvärmningsbränslen inom torv m.m. för uppvärmning industrin

Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som För industrin inom och utanför EU:s system för används för uppvärmning. Energiskattebefrielse handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3–4 §§ för användning av fossila bränslen i till- LSE. Normen utgörs av full energiskatt för verkningsprocessen. Normen utgörs av full uppvärmningsbränslen. energiskatt på bränsle.

I14 Nedsatt energiskatt på I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i uppvärmningsbränslen inom växthus- vissa kommuner och jordbruksnäringen

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energi- el. Normen för skatt på el utgörs av den skatteskattebefrielse med 70 procent för användning sats som merparten av de svenska hushållen och av vissa fossila bränslen för annat ändamål än serviceföretagen betalar. Den uppgår till drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig 29,3 öre/kWh 2014. I samtliga kommuner i växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs- Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, bruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i utgörs av full energiskatt för uppvärmnings- Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, bränslen. Torsby i Värmlands län, och Malung-Sälen,

Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län är dock

skattesatsen för el som förbrukas inom dessa I15 Nedsatt energiskatt på el som sektorer nedsatt till 19,4 öre/kWh. Skatte-

används inom industrin utgiften uppgår till 9,9 öre/kWh.

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. El som används i tillverkningsprocesser inom I19 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. arbetsmaskiner inom jord- och Normen utgörs av normalskattesatsen på el. skogsbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldioxid- I16 Nedsatt energiskatt på el som skatt för diesel som används i arbetsmaskiner i

används inom växthus- och yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks eller

jordbruksnäringen vattenbruksverksamhet. Nedsättningen mot-

svarar en återbetalning med 1,70 kronor/liter. El som används vid yrkesmässig växthusodling Normen utgörs av full koldioxidskattesats. eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller

Riksdagen har beslutat att från och med 2015 vattenbruksverksamhet beskattas med

begränsa återbetalningen till 0,90 kronor/liter. 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el. I20 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas

och gasol som drivmedel

I17 Befrielse från energiskatt på el vid Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE är

deltagande i program för koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol energieffektivisering inom industrin som drivmedel nedsatt jämfört med den som

gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning.

För energiintensiva industriföretag, som deltar i

Nedsättningen motsvarar 20 procent av koldiprogram för energieffektivisering gäller befrielse oxidskattesatsen för både naturgas och gasol. från energiskatten på el (11 kap. 9 § 6 och 7 LSE) Normen utgörs av full koldioxidskattesats. i 5 år. Detta innebär en ytterligare skattenedsätt- Riksdagen har beslutat att nedsättningen för ning från den tidigare nedsatta skattesatsen för el

både naturgas och gasol ska slopas 2015. inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh. Lagen (2004:1196) om program I21 Koldioxidskattebefrielse för bandrift för energieffektivisering upphörde att gälla den 1 januari 2013, men gäller fortfarande för företag Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskattesom före utgången av 2012 godkänts som befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldeltagare i programmet. Därmed upphör drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full skatteutgiften 2018. koldioxidskattesats.

I22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes skattebefrielsen sänks till 40 procent från och

sjöfart med 2015.

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. I26 Nedsatt koldioxidskatt för 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i uppvärmning inom växthus- och båtar som används för privata ändamål beskattas jordbruksnäringen dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldi-

oxidskattebefrielse med 70 procent för använd- I23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i ning av fossila bränslen för annat ändamål än

gruvindustriell verksamhet drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig

växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs- Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskatte- bruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen befrielse med 70 procent för drift av andra utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent bussar vid tillverkningsprocessen i gruv- från och med 2015. industriell verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent från och I27 Särskild nedsättning av koldioxidskatt med 2015. för uppvärmning inom industrin

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva in- I24 Nedsatt koldioxidskatt för dustriföretag nedsättning av koldioxidskatten,

fjärrvärmeleveranser till industrin utöver den generella nedsättningen, om kol-

dioxidskatten överstiger 1,2 procent av de fram- Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som ställda produkternas försäljningsvärde. För det används för att framställa fjärrvärme som leve- överskjutande beloppet sätts skatten ned till reras för förbrukning i industrins tillverknings- 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock process medges befrielse från 70 procent av alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskatten. Vid leverans till industrin koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att inom EU:s system för handel med utsläppsrätter slopa den särskilda nedsättningsregeln från och medges full nedsättning. Skatteutgiften beräknas med 2015. Skatteutgiften upphör därmed. enbart för värmeanläggningar utanför handelssystemet och som inte levererar till industri inom handelssystemet. Normen utgörs av full I28 Särskild nedsättning av koldioxidskatt koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att för uppvärmning inom växthus- och nedsättning medges med 40 procent från och jordbruksnäringen med 2015 med undantag för leverans till industri inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva för vilken full nedsättning medges. företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vat-

tenbruksnäringarna nedsättning av koldioxid-

skatten, utöver den generella nedsättningen, om I25 Nedsatt koldioxidskatt för koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de

uppvärmningsbränslen inom framställda produkternas försäljningsvärde. För industrin utanför EU:s system för det överskjutande beloppet sätts skatten ned till handel med utsläppsrätter 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock

alltid respekteras. Normen utgörs av full För industrin utanför EU:s system för handel koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b slopa den särskilda nedsättningsregeln från och LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent för med 2015. Skatteutgiften upphör därmed. användning av fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att koldioxid-

J Skattereduktioner J4 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer J1 Skattereduktion för sjöinkomst

Från och med 2008 är fastighetsavgiften på Skattskyldiga med sjöinkomst under hela småhus som används som permanentbostad beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till begränsad för pensionärer. Personer som vid skattereduktion med 14 000 kronor per år om ingången av året har fyllt 65 år eller som under fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under i fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skatteendast en del av året, ska reduktion medges för reduktion för kommunal fastighetsavgift). varje dag som sjöinkomst uppbärs. Reglerna omfattar även personer som fått

ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i

annan stat inom EES om den kan jämställas med

J2 Skattereduktion för RUT-tjänster

sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften

kan som mest reduceras till ett med prisbas- Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster

beloppet indexerat spärrbelopp. För 2014 uppgår (rengöring, underhåll och tvätt) eller får dessa

detta till 3 032 kronor. Begränsningen utgör en som löneförmån har, under vissa förutsättningar,

skatteutgift, som avser skatt på inkomst av rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§

kapital. IL. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av J5 Skattereduktion för gåvor till ideell RUT-tjänsten om den tillhandahållits som verksamhet löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför tjänsten ha F-skattsedel. Reduktion Fysiska personer som ger gåvor till vissa kan även medges om utföraren är en stiftelser, ideella föreningar och registrerade privatperson som har en A-skattsedel och trossamfund som godkänts av Skatteverket kan motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skatte- få en skattereduktion motsvarande 25 procent av reduktionen får tillsammans med skatte- gåvans värde som dras av mot slutgiltig skatt. reduktionen för ROT-arbeten (se J3) uppgå till Gåvounderlaget som berättigar till skattehögst 50 000 kronor per person och år. reduktion får uppgå till högst 6 000 kronor per

person och år, vilket innebär att skatte-

reduktionen får uppgå till högst 1 500 kronor

J3 Skattereduktion för ROT-arbeten

per person och år. Bestämmelserna om

skattereduktion för gåvor till godkända gåvo- Fysiska personer som köper s.k. ROT-arbeten

mottagare finns intagna i lagen (2011:1269) om (reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad)

godkännande av gåvomottagare vid skatteav småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har,

reduktion för gåva, förordningen (2011:1295) under vissa förutsättningar, rätt till skatte-

om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL.

reduktion för gåva samt i 67 kap. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av

20–26 §§ IL. arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av arbetet om det tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför K Kreditering på skattekonto arbetet ha F-skattsedel. Reduktion kan även medges för ROT-arbete om utföraren är en K1 Stöd för nystartsjobb privatperson som har en A-skattsedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skatte- Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för reduktionen får tillsammans med skatte- nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som reduktionen för RUT-tjänster (se J2) uppgå till anställer personer som kvalificerar sig för ett högst 50 000 kronor per person och år. nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för

stödet beroende på hur den anställde kvalificerat

sig för stödet. Stödet är konstruerat som en M Skattesanktioner kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter K2 Sjöfartsstöd

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. 10 § arbetsgivare genom att arbetsgivarens skatte- IL reduceras avdraget till 21 procent i stället för konto krediteras ett belopp motsvarande skatte- 30 procent till den del nettoränteutgiften (efter avdrag samt arbetsgivaravgifter och allmän beaktande av andra skattepliktiga kapitallöneavgift på sjöinkomst. Krediteringen utgör en inkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) överskatteutgift. stiger 100 000 kronor. Detta ger en skatte-

sanktion på inkomst av kapital.

L Skattskyldighet M2 Begränsning av skattereduktion

L1 Stiftelser, ideella föreningar och Skattereduktioner begränsas till summan av

registrerade trossamfund andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex.

skattereduktion för hushållsarbete innebär detta Stiftelser, ideella föreningar och registrerade att i de fall där summan av andra skatter inte är trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt 3–11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skatt-

J2. För skattereduktion för underskott av kapital skyldighet för all inkomst utom vissa rörelse-

(67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en inkomster.

skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på

kapitalinkomst.

L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar M3 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus

Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL befriade från skattskyldighet för all inkomst Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastigutom vissa rörelseinkomster. hetsskatt samt 3 § lagen (2007:1398) om

kommunal fastighetsavgift ska statlig fastighets-

skatt respektive kommunal fastighetsavgift L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa betalas för vissa hyreshus, ägarlägenheter och

stiftelser m.m.

småhus. Skatten på dessa fastigheter är en

objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av 17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den personer är exempelvis akademier, allmänna

inte reducerar inkomstskatten, en skatteundervisningsverk, arbetslöshetskassor, Aktie-

sanktion. bolaget Svenska Spel och Nobelstiftelsen.

M4 Fastighetsskatt på lokaler L4 Ägare av vissa fastigheter

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 4 §

statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i hyresfastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt

hus. Fastighetsskatten på lokaler är en objekt- 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet på

skatt som enbart träffar fastighetskapital. vissa typer av inkomster från fastigheterna.

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den M8 Särskild skatt på termisk effekt i inte reducerar inkomstskatten, en skatte- kärnkraftsreaktorer sanktion.

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk

effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska M5 Fastighetsskatt på industrienheter effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten uppgår

till 12 648 kronor per megawatt termisk effekt Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska och kalendermånad. Skatten kan likställas med statlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. en extra skatt som lagts på vissa företag och är Fastighetsskatten på industrienheter är en därför att betrakta som en skattesanktion. objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i är avdragsgill mot intäkterna), till den del den värmeverk inom EU:s system för inte reducerar inkomstskatten, en skatte- handel med utsläppsrätter sanktion.

Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila

bränslen som förbrukas i annan värmeproduk- M6 Fastighetsskatt på tion inom EU:s system för handel med utsläpps-

elproduktionsenheter rätter än kraftvärmeproduktion eller fram-

ställning av värme i en industrianläggning, att Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska koldioxidskatt betalas med 80 procent av kolstatlig fastighetsskatt betalas på elproduktions- dioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs enheter. Fastighetsskatten på elproduktions- normen av noll koldioxidskattesats. enheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot N Skattefria transfereringar intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion. N1 Näringsbidrag

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal- M7 Socialavgifter på icke ningskrav som lämnas till näringsidkare för

förmånsgrundande ersättningar för näringsverksamheten av bl.a. staten, Europeiska arbete unionen, landsting och kommuner (29 kap. 2 §

IL). Om bidraget används för finansiering av en

Inom socialförsäkringssystemet finns för- icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att månstak som begränsar den ersättning som kan betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag erhållas. På ersättning för arbete som ligger över inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). förmånstaken utgår dock socialavgifter och Om bidraget däremot används för finansiering allmän löneavgift trots att denna ersättning inte av en tillgång som får skrivas av med årliga är förmånsgrundande (2 kap. 10–11 §, 3 kap. värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart 3–8 §§ socialavgiftslagen och lagen om allmän en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser är förmånsgrundande utgår särskild löneskatt skatt på inkomst av näringsverksamhet. (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersättningar över förmånstaken utgör en skatte- N2 Avgångsvederlag till jordbrukare sanktion. Storleken på skattesanktionen är skillnaden mellan nivån på den särskilda löne- Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som skatten och nivån på socialavgifterna. upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till

beskattning om jordbrukaren har fått särskilt

övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket,

eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag,

om denne inte upphört med jordbruket (29 kap. svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av beskrivna grunder är skattebefriade. Skattenäringsverksamhet. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N3 Bidrag från Sveriges författarfond och N6 Barnbidrag m.m. Konstnärsnämnden

Enligt 8 kap. 9 § och 11 kap. 40 § IL är Vissa bidrag från Sveriges författarfond och barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt till den del pensionen inte överstiger 0,4 förordningen (1983:190) om pensionsgrundande prisbasbelopp eller, vid pension efter båda konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, inte pensionsgrundande bör den betraktas som skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på ersättning för utfört arbete. Från och med inkomst av tjänst. inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift). Skatteutgiften N7 Särskilt pensionstillägg och utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den vårdnadsbidrag delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån. Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. social-

försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt

lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag N4 Flyttningsersättningar av allmänna är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Skatte-

medel utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort N8 Handikappersättning m.m. flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av Ersättningar förknippade med nedsatt funkarbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15–20 §§

IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. handikappför utgifter för flyttning också omfattar

ersättning, vissa försäkringsersättningar, bidrag ersättning för körning med egen bil, ska denna

till handikappade för att skaffa eller anpassa ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. motorfordon, hemsjukvårdsbidrag och hem- 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av vårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. I de landstingskommunala medel till en vård-

behövande. Skatteutgiften avser skatt på fall som ersättningen betalas av allmänna medel

inkomst av tjänst. är den att betrakta som en skattefri transferering. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9 Bistånd N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 §

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och

IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt-

(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten,

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår

N10 Underhållsstöd

militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till total-

Underhållsstöd enligt 18 kap. socialförsäkringsförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt

balken är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteendast om bidraget betalas ut i form av

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. näringsbidrag. Även annan personal inom det

N11 Bidrag till adoption N18 Jämställdhetsbonus

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL Enligt 5 § lagen (2008:313) om jämställdhetsskattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst bonus betalas jämställdhetsbonus till ett barns av tjänst. båda föräldrar och utgör för var och en av

föräldrarna 50 kronor per så kallad bonusdag.

Jämställdhetsbonusen är en skattefri trans- N12 Bostadstillägg ferering.

Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och kommunalt bostadstillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N13 Bostadsbidrag

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N14 Studiestöd m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Enligt 11 kap. 35 § IL är vissa ersättningar som lämnas till deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsmarknadspolitiska program skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.