Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 21 maj 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2014. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2014, utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001 och AP-fondernas arbete med hållbarhetsfrågor. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2014 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 14,1 procent. Detta var det bästa resultatet i absoluta termer och det fjärde bästa resultatet i procent sedan starten 2001. En hög andel aktier i portföljerna i kombination med en stark utveckling på aktie- och obligationsmarknaden samt värdeökningar från valutaexponering förklarar merparten av resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 185 miljarder kronor vid 2014 års slut.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren i takt med utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fondernas avkastning sedan starten 2001 uppgår till 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl inkomstindex som ökat med 3,1 procent per år under samma period. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

2014 2013 2012 2011 2010 2001‒2014

Inkomstindex (%) 0,5 3,7 4,9 1,9 0,3 3,1 Avkastning (%) 14,1 13,5 11,6 -1,9 10,2 5,3 Avkastning (mdkr) 147 128 101 -17 84 Totalt fondkapital (mdkr) 1 185 1 058 958 873 895

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet. Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, dvs. utbetalningar till dagens pensionärer finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från yrkesaktiva. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna, tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2014 var det underskott i pensionsbetalningarna och därför överfördes sammanlagt 21 miljarder kronor från Första– Fjärde AP-fonden till inkomstpensionssystemet. Vid 2014 års slut utgjordes tillgångarna i inkomstpensionssystemet av 86 procent avgiftstillgångar och 14 procent buffertkapital. Buffertfonderna utgör således en begränsad del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, men har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar.

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas interna mål oavsett period. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde APfonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska besluten, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser även positivt på Första– Fjärde AP-fonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffertkapitalet.

Sjätte AP-fonden har i uppdrag att investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden i Sverige och övriga Norden. Fonden är stängd, dvs. utan betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Under 2014 uppgick fondens avkastning till 6,5 procent, vilket översteg inkomstindex men var lägre än det mål som fondens styrelse fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014, vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2014 avkastade förvalsalternativ (AP7 Såfa) 29,3 procent, vilket var

ungefär dubbelt så mycket som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet (15,1 procent).

Regeringen anser att hållbarhet är en viktig aspekt inom AP-fondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras är viktigt för att uppnå långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. Det är även viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet som helhet. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier har APfondernas valt olika strategier för att integrera hållbart i sina förvaltningsprocesser. Det är av stor vikt att AP-fonderna är fortsatt transparenta när det gäller den klimatpåverkan som dess investeringar finansierar samt att arbetet för att utveckla jämförbarheten i denna redovisning fortsätter.

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionssystemet. De delar i överenskommelsen som berör AP-fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och placeringsregler samt förändringar som syftar till en mer kostnadseffektiv förvaltning. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder i kraft.

1¶Inledning

Det allmänna statliga ålderspensionssystemet reformerades 1 januari 1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda pensionssystemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgiftsbestämda pensionssystemet verkar de allmänna pensionsfonderna (Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte APfondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

Enligt lag ska AP-fonderna årligen överlämna en årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analys och slutsatser, tillsammans med AP-fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer APfondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovisningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitlet analyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte APfondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp Sjunde AP‒fondens finansiella och de viktigaste iakttagelserna från revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I bilaga 2 återfinns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats . Liksom tidigare år har extern expertis anlitats i arbetet med den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet. Konsulterna McKinsey & Company bistår utvärderingen och har

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Ernst & Young.

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen

Pensionsgruppen enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensionsgruppens syn är att pensionssystemet i grunden fungerar väl, men att förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet. Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-fondernas struktur och placeringsregler, en jämnare utveckling av inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premiepensionssystemet. Överenskommelsen är av övergripande karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer intill dess det nya regelverket är på plats.

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande finansiell kunskap hos sparare, höga kostnader och stor framtida spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som tidigare presenterats i premiepensionsöversynen bör fortsätta beredas inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finansdepartementet i maj 2013.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. Den första och grundläggande delen utgörs av det allmänna pensionssystemet, vilket omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen utgörs av tjänstepension, vilken bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal). Den tredje delen utgörs av privat pensionssparande och är helt frivillig. Denna skrivelse behandlar endast tillgångar och betalningsflöden inom det allmänna pensionssystemet. Det är inom detta system som AP-fonderna ingår.

Vårt nuvarande allmänna pensionssystem har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en automatik så att pensionerna anpassas till den ekonomiska tillväxten. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för den som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garanti-

pension är ett grundskydd som finansieras från statsbudgeten. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgliga partierna.

Figur 2.1 Det allmänna ålderspensionssystemet

2.1¶Inkomstpension

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital. Buffertkapitalet har även som uppgift att bidra till stabiliteten i pensionssystemets och till dess långsiktiga finansiering.

Avgiften till det allmänna pensionssystemet är fast och uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster. Pensionsrätten för inkomstpension utgör 16 procent och premiepensionen 2,5 procent. Pensionsrätter beräknas för varje individ utifrån pensionsgrundande inkomster. Dessa ackumuleras successivt under hela livet till den s.k. pensionsbehållningen. Storleken på pensionen beror på pensionsbehållningen och från vilken ålder individen väljer att ta ut sin pension. Pensionen påverkas även av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Både på kort sikt och på lång sikt är sysselsättningens utveckling en viktig faktor. Även demografiska faktorer har stor betydelse på lång sikt. Utvecklingen på kapitalmarknaderna och AP-fondernas resultat påverkar värdeutveckling i buffertfonderna, vilket också har betydelse för inkomstpensionen.

2 Sedan Decemberöverenskommelsen från den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

Det är Första‒Fjärde samt Sjätte AP-fonderna som förvaltar buffertkapitalet. De kan därför sägas vara buffertfonder. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonden. De fyra fonderna gavs samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensions-systemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Var och en av AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte APfonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har arbetat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Rollen som buffert

Pensionsutbetalningarna från inkomstpensionssystemet finansieras löpande av inbetalda pensionsavgifter från de yrkesaktiva. Är pensionsutbetalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet i Första– Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är som nämnts också en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men då den är stängd har den inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 2.2 framgår nettoflödet mellan pensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonden). Nettoflödet utgör skillnaden mellan avgiftsinkomster, pensionsavgifter och administrationsavgifter.

(mdkr)

Miljarder kronor

20

11,3

10 6,9 7,3 5,7 8,6 5,6

3,2 2,6

0

-10 -5,8

-20 -16,4 -16,0

-17,0

-21,3

-30 -21,4

-28,3

-30,5

-40

-37,9

-50 -43,2

-47,7

-60

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2015.

De första åtta åren med det nya pensionssystemet (2001‒2008) var inbetalningarna till pensionssystemet större än utbetalningarna. Nettoflödet var således positivt dessa år och under perioden tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna. Under åren 2009‒2014 lyftes sammanlagt 105 miljarder kronor från AP-fonden för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2014 uppgick således nettoutflödet från AP-fonderna till 54 miljarder kronor.

Underskotten sedan 2009 beror på att den stora 40-talistgenerationen har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Åren 2015‒2019 beräknas underskotten sammanlagt uppgå till 181 miljarder kronor. Inkomstpensionssystemet utgör i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer eftersom systemet i huvudsak innebär att de yrkesverksamma finansierar nuvarande pensionsutbetalningar.

Rollen som långsiktig finansiär

Buffertfonderna har även en roll i att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering. Därmed skapas möjligheter för framtida generationer att erhålla en bättre pension samtidigt som risken minskar för att den s.k. automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiveras. Det är också tänkt att buffertfondernas tillgångar i viss utsträckning ska förändras kontracykliskt mot avgiftstillgången och därmed verka stabiliserande.

Miljarder kronor

Totalt kapital Total avkastning efter kostnader

1400

1185

1200

1058

958

1000

854 898 827 895 873

765

800 708

641

546 571

600

480

400

113 128 147

200 135 101

80 63 82 84

36

0

-27 -85 -17

-200

-194

-400

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

I figur 2.3 framgår hur kapitalet i buffetfonderna (Första–Fjärde AP-fonderna och Sjätte AP‒fonden) och den totala avkastningen efter kostnader utvecklats sedan 2001. Vid 2014 års slut uppgick kapitalet i buffertfonderna till 1 185 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som vid slutet av 2001. Den totala avkastningen efter kostnader har uppgått till 647 miljarder kronor under perioden 2001‒2014. Detta motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period ökade med 3,1 procent per år. Uppgifterna ovan baseras på McKinseys underlag (se bilaga 9).

I förhållande till inkomstpensionssystemets samlade tillgångar utgör dock buffertfondernas tillgångar en förhållandevis begränsad andel (ca 14 procent vid utgången av 2014). Buffertfondernas utveckling har ändå potential att påverka systemet i tider av kraftiga upp- eller nedgångar (se nästa avsnitt).

2.1.2¶Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. Samtidigt fastställs det s.k. balanstalet som mäter systemets finansiella ställning. Balanstalet beräknas genom att dividera systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Om balanstalet överstiger 1,0000 blir balanseringseffekten positiv. Pensionsrätterna räknas då upp i snabbare takt tills systemet är i balans. När systemet är i balans räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex, dvs. pensionsrätterna följer då den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige. Till en början beräknades balanstalet på samma sätt som pensionssystemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna

dividerades med pensionsskulden. Sedan 2010 är buffertkapitalet i beräkningarna av balanstalet utbytt mot medelvärdet av de senaste tre årens buffertfondskapital. På så sätt slår inte ett enskilt års förändringar i buffertkapitalet igenom på balanstalet lika mycket.

Tabell 2.1: Inkomstpensionssystemet tillgångar och skulder (mdkr)

Beräkningsår 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Balanseringsår 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008

Buffertfonden, 1 067 963 908 865 810 811 821

1 medelvärde Buffertfonden 1 185 1 058 958 873 895 827 707 898 858 Avgiftstillgång 7 380 7 123 6 915 6 828 6 575 6 362 6 477 6 116 5 945

Summa tillgångar 8 565 8 180 7 873 7 700 7 469 7 189 7 184 7 014 6 803

Pensionsskuld 8 141 8 053 7 952 7 543 7 367 7 512 7 428 6 996 6 703

Över-/underskott 423 127 -80 157 103 -323 -243 18 100

Balanstal 1,038 1,004 0,984 1,020 1,002 0,955 0,983 1,003 1,015

Finansiell ställning2 1,052 1,016 0,990 1,021 1,014 0,957 0,967 1 Medelvärdet beräknat på de senaste tre åren. 2 Balanstal enligt tidigare definition (till och med år 2007), enbart beräknat på buffertfondernas marknadsvärde den 31 december respektive år. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 109.

Vid 2014 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 8 565 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 380 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 185 miljarder kronor. De buffertfondstillgångar som räknas in i balanstalet uppgick dock till 1 067 miljarder kronor, eftersom ett treårigt medelvärde används i beräkningarna. Skulden i inkomstpensionssystemet, dvs. värdet av alla individers pensionsrätter, uppgick samtidigt till 8 141 miljarder kronor.

Balanstalet verkar med två års fördröjning. Balanstalet som baseras på 2014 års tillgångar och skulder avser 2016 och beräknas till 1,0375. Balanstalen för 2015 och 2014 är sedan tidigare fastställda till 1,0040 respektive 0,9837. Som tidigare nämnts påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (86,2 procent vid 2014 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat de senaste åren, för att uppgå till 13,8 procent vid 2014 års slut.

systemet

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2¶Premiepension

Premiepensionssystemet innebär att var och en själv kan välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. På Pensionsmyndighetens fondtorg finns det drygt 800 fonder att välja mellan. Tillgångarna i systemet är fullt fonderade, vilket innebär att uppoch nedgångar i fondandelarnas värden fullt ut påverkar pensionsspararnas behållningar i systemet.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret och den finansiella risken. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Ökar fondandelarna i värde, säljs färre andelar och minskar fondandelarnas värde säljs fler andelar.

2.2.1¶Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ där risken förändras med spararnas ålder). Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonden, i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är således att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 4 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt. I avsnitt 5 redovisas regeringens bedömning av verksamheten.

2.2.2¶Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2014 hade premiepensionssystemet 6,6 miljoner sparare och antalet registrerade fonder uppgick till 850. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 759 miljarder kronor och den traditionella försäkringen till 18 miljarder kronor. Under 2014 uppgick värdeutvecklingen för fondförsäkringen till 126 miljarder kronor, vilket motsvarande en genomsnittlig tidsviktad avkastning på 20,7 procent . Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Vid 2014 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden 253 miljarder kronor, varav Såfa utgjorde 246 miljarder kronor. Under 2014 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 29,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,1 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,6 procent jämfört med 5,6 procent för de privata premiepensionsfonderna.

Tabell 2.2 Fördelningen av fondplaceringarnas marknadsvärde och andel

Fondkategori 2014 2014 2013 2013 2012 2012 mdkr andel mdkr andel mdkr andel

Aktiefonder 295,0 38,9 240,3 39,9 192,6 40,9 Blandfonder 77,3 10,2 62,7 10,4 50,9 10,8 Generationsfonder 114,1 15,0 90,3 15,0 71,3 15,1 Räntefonder 26,9 3,5 27,0 4,5 24,3 5,2 AP7 Såfa 245,7 32,4 181,6 30,2 131,8 28,0

Totalt 759,0 100,0 601,9 100,0 471,0 100,0

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2014, s 160.

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2014.

3 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

3¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resultatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade tillgångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhållanden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav. Sjunde AP-fondens exponering mot aktiemarknaden är större än det underliggande kapitalet genom användning av hävstång i förvaltningen.

I regel har buffertfondernas resultat en relativt liten påverkan på utfallet inom inkomstpensionssystemet, eftersom fonderna utgör en mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora variationer i tillgångspriser kan dock fondernas resultat göra skillnad för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte

3.1¶Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gälla för buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktiemarknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla. Den här gången var anledningen den europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. 2011 och halva 2012 fortsatte att präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknaderna. Aktiemarknaderna började stabiliseras först hösten 2012 efter att den Europeiska Centralbanken (ECB) deklarerat att centralbanken tänkte genomföra vilka åtgärder som än krävdes för att hålla eurozonen intakt.

250

200

150

100

50

0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Stockholm BenchmarkIndex MSCIWorld Index (USD)

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

Källa: Bloomberg

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående, även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja trappa ner stödköpen av obligationer initialt skapade osäkerhet på marknaden. En kombination av minskad riskaversion, brist på investeringsalternativ med låg risk och rimlig avkastning samt relativt låga värderingar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktiemarknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även ljusare konjunkturförväntningar – främst i amerikansk ekonomi men även i stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2014 har präglats av ökad geopolitisk risk och ökad risk för deflation både Europa och Sverige, vilket lett till en fortsatt gynnsam penningpolitik och lågräntemiljö. Värderingen på aktiemarknaderna har nått nivåer som ur ett historiskt perspektiv är jämförelsevis höga. Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas gynnas av återhämtningen i USA. Börsåret 2014 slutade mycket nära årshögsta efter en uppgång på drygt 15 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2¶Obligationsmarknaden 2001–2014

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning) har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpen av obligationer. Under 2014 har dock ränteskillnaderna mellan amerikanska

och europeiska räntenivåer ökat på grund av att riskerna för deflation har ökat markant i Europa. Den svenska räntan har fallit kraftigt sedan slutet av 2013. Även den amerikanska räntan har sjunkit till följd av att inflationstrycket är fortsatt relativt lågt. De europeiska och svenska 10 årsräntorna har dock fallit mycket kraftigare på grund av deflationsrisken och fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik från både ECB och Riksbanken. Tyska och svenska tioårsräntor har sjunkit med cirka 1,5 procentenheter sedan slutet av 2013. Fallande räntor innebär kursvinster och högre totalavkastning på obligationsinnehav. För 2014 blev totalavkastningen i nominellt obligationsindex drygt 12 procent. (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001–2015 (procent)

ent proc

Källa: Ecowin

3.3¶Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2014

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som APfonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska aktier har för perioden 2001–2014 haft den bästa årliga totalavkastningen (7,6 procent) följt av svenska nominella och reala obligationer (5,4 –5,6 procent). Utländska aktier har däremot endast avkastat i genomsnitt 3,4 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkastningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

Tabell 3.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013, tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013 (procent per år)

2014 2005–2014 2001–2014

Obligationsindex (OMRX) 12,1 4,8 5,4 Reala obligationer (RXRE) 7,4 4,2 5,6 Riskfri ränta 0,4 1,7 2,2 Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Vid betraktandet av tioårsperioden 2005−2014 förbättras totalavkastningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genomsnitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska nominella och reala obligationer gör.

Under 2014 noterades en totalavkastning på omkring 15 procent på den svenska aktiemarknaden, medan aktier globalt avkastade cirka 3 procent. Försvagningen av kronan under året har dock lett till att tillgångar i andra valutor (främst dollar) stigit i värde. Nominella och reala obligationer uppvisade en avkastning på 12 procent respektive 7 procent. Under 2014 var riskfria räntan (vägt genomsnitt av statsskuldväxlar med 3 och 6 månaders löptid) 0,4 procent.

4¶AP-fondernas redovisade verksamhet

Vid 2014 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden) till 1 185 miljarder kronor. Det sammanlagda resultatet för Första–Fjärde AP-fonden uppgick till 147 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 14,1 procent. Detta var det bästa resultatet i kronor och det fjärde bästa resultatet i procent sedan starten 2001. Under året utbetalades 21,3 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet, dvs. drygt 5 miljarder kronor per buffertfond (Första–Fjärde AP-fonden).

De totala förvaltningskostnaderna för buffertfonderna (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden) uppgick till 1,7 miljarder kronor under 2014, vilket var 0,2 miljarder kronor mer än föregående år. Som andel av det totala buffertkapitalet uppgick de totala förvaltningskostnaderna till 0,15 procent, vilket är 0,01 procentenheter högre än föregående år.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick vid 2014 års slut till 253 miljarder kronor. Avkastningen i statens förvalsalternativ (Såfa) var

privata premiepensionsfonderna som var 15,1 procent.

Tabell 4.1 AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2014 samt avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

Utgående Resultat

1¶AP-fondernas avkastningsmål under 2014 fondkapital 2014 (mdkr) (mdkr) (%)

Första Nominell avkastning 5,5 % per år över

284 36,4 14,6 AP-fonden rullande tioårsperiod Andra Real avkastning på 5,0 % per år under

294 34,3 13,1 AP-fonden minst en tioårsperiod Tredje

288 35,0 13,7 Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år AP-fonden Fjärde

295 40,2 15,7 Real långsiktig avkastning på 4,5 % per år AP-fonden Sjätte Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP

24 1,4 6,5 AP-fonden GI+2,5 procentenheter över fem år

Summa 1 185 147,3

Förvalsalternativet (Såfa) avkastning Sjunde

253 29,3 minst lika bra som genomsnittet av privata AP-fonden

fonder i premiepensionssystemet Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2014, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet. Not 2: Utvärderingen av AP-fondernas verksamhet redovisas i avsnitt 5. Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2014, se bil. 3–8.

Det övergripande avkastningsmålet för respektive fond sätts av APfondernas styrelse (Första‒Fjärde och Sjunde) utifrån målet i lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och för Sjätte AP-fonden utifrån målet i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondernas placeringsbestämmelser framgår av respektive lag (se bilaga 2).

4.1¶Första AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat uppgick till 36,4 miljarder kronor 2014. Resultatet motsvarar en avkastning på 14,6 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 31,3 miljarder kronor till 283,8 miljarder kronor (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014 2013

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Före 2013 var målet formulerat över en femårsperiod. Från och med 2015 har AP-fondens styrelse höjt avkastningsmålet till en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Från och med 2015 avser såldes avkastningsmålet för samtliga buffertfonder (Första‒Fjärde) real avkastning.

Investeringsprocess och strategi

För att nå avkastningsmålen inom ramen för fastställd risknivå består Första AP-fondens portfölj av en rad olika tillgångar med olika egenskaper ur ett investerarperspektiv. Sedan 2009 arbetar fonden efter en investeringsprocess baserad på långsiktighet, fundamental analys och ett ökat inslag av andra investeringar än noterade aktier och räntebärande tillgångar.

Investeringsprocessen består av tre beslutsnivåer; strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering omfattar allokering mellan olika tillgångsslag, beslut om storleken på fondens valutaexponering och durationen i ränteportföljen. Strategisk förvaltning omfattar alla beslut om allokering inom tillgångsslag, till exempel allokeringen mellan aktieregioner, allokering mellan kreditobligationer och statsobligationer och allokering mellan olika valutor. Operativ förvaltning är den förvaltning som fonden bedriver inom varje tillgångsslag utifrån de valda strategierna.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 46,2 procent aktier, 27,5 procent räntebärande tillgångar, 24,7 procent onoterade placeringar och 1,5 procent kassa/valuta. Jämfört med föregående årsskifte har andelen onoterade placeringar ökat, medan andelarna för de övriga tillgångsslagen minskat något (tabell 4.3).

Tabell 4.3 Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014 2013 mdkr % mdkr %

Aktier Sverige 32,4 11,4 30,1 11,9 Aktier utvecklade länder 70,2 24,7 64,1 25,4 Aktier utvecklingsländer 28,7 10,1 24,2 9,6

Summa aktier 131,3 46,2 118,4 46,9 Räntebärande 78,1 27,5 74,9 29,7 Kassa/valuta 4,3 1,5 4,1 1,6

Fastigheter 25,0 8,8 22,2 8,8 Hedgefonder 16,6 5,9 12,4 4,9

Summa onoterade placeringar 70,2 24,7 55,1 21,8 Summa fondkapital 283, 8 100,0 252,5 100,0

Första AP-fonden förvaltar svenska och utländska aktier på utvecklade marknader internt med fokus på stora och medelstora bolag. Tillväxtmarknader och småbolag förvaltas av externa förvaltare. De räntebärande tillgångarna förvaltas i en global ränteportfölj med största delen placerad i utländska tillgångar. Första AP-fonden äger tillgångar utgivna i flera valutor. Valutan behandlas dock som ett eget tillgångsslag, vilket innebär att tillgångars värde omräknas till svenska kronor. Enligt placeringsreglerna får inte den totala valutaexponeringen överstiga 40 procent av portföljen. Merparten av valutapositionen minskas därför med valutahedgar.

Bland de onoterade tillgångarna utgör fastigheter den största delen. Första AP-fondens strategi är att öka andelen fastighetsinvesteringar både i Sverige och utomlands. Fastighetsinvesteringarna bygger främst på löpande avkastning från hyresbetalningar och endast till en mindre del av investeringar där en förväntad värdestegring är den viktigaste komponenten. Hedgefonder och riskkapitalfonder utgör också tillgångar som redovisas under onoterade placeringar. Hedgefondstrategin syftar till att dämpa effekten av kraftiga kursrörelser i den övriga portföljen. Riskkapitalfonder investerar i onoterade bolag och förväntas över tid ha en högre avkastning än investeringar i noterade aktier.

Vid slutet 2014 förvaltades 65,4 procent av kapitalet i Första AP-fonden internt, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter jämfört föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Första AP-fondens portfölj 14,8 procent före kostnader och 14,6 procent efter kostnader. I tabell 4.4 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning under 2014.

Tabell 4.4 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2014 2013 Bidrag till totalavkastning

Fastigheter 11,5 19,2 1,0 Hedgefonder 11,3 8,2 0,6

Not. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning.

I Första AP-fondens årsredovisning framgår även de olika beslutsnivåernas bidrag till fondens totala avkastning. Utvärderingen görs i förhållande till Första AP-fondens startporfölj per den 1 januari 2014. Av den totala avkastningen på 14,8 procent före kostnader bidrog startportföljen med 9,7 procentenheter. Den operativa förvaltningen bidrog med 5,7 procentenheter, medan den strategiska allokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog något negativt med -0,4 respektive -0,3 procentenheter.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 8,9 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), 6,8 procent under tioårsperioden (2005– 2014) och 5,7 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.2¶Andra AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat uppgick till 34,3 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,1 procent efter kostnader (12,7 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 29,2 miljarder kronor till 293,9 miljarder kronor.

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsantagande

Under 2014 var avkastningsantagandet för Andra AP-fonden att generera en långsiktig årlig real avkastning på 5,0 procent per år. På grund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt har antagandet fr.o.m. 2015 justerats ned till 4,5 procent.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi för att nå målet bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade långsiktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna. Detta innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index fastställer ett investeringsurval för den interna och externa förvaltningen. De mer traditionella breda kapitalvägda indexen kompletteras med specialiserade index. Valen av index styr den aktiva förvaltningen, där målsättningen för den interna och externa förvaltningen är att överträffa de index som valts.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2014 år slut av 48,4 procent aktier (37,3 procent utländska och 10,1 procent svenska), 33,3 procent räntebärande instrument och 19,3 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa placeringar och andelen räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier minskat (tabell 4.6).

Tabell 4.6 Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014 2013 mdkr % mdkr %

Svenska aktier 29,7 10,1 30,3 11,4 Utländska aktier 109,6 37,3 105,2 39,7 Räntebärande 97,9 33,3 86,9 32,9 instrument Alternativa investeringar 56,7 19,3 42,3 16,0

Summa fondkapital 293,9 100,0 264,7 100,0

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Under tillgångsslaget alternativa investeringar ingår onoterade fastigheter (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder, alternativa riskpremier, alternativa krediter samt aktieinvesteringar på den lokala kinesiska aktiemarknaden. Vid utgången av 2014 förvaltades 72 procent av fondkapitalet internt och 28 procent externt.

Avkastning Under 2014 avkastade Andra AP-fondens portfölj 13,3 procent före kostnader och 13,1 procent efter kostnader. I tabell 4.7 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2014 2013 Bidrag till totalavkastning

Aktiv avkastning före kostnader 0,5 0,4 Alternativa investeringar 12,1 13,4 2,1

Total avkastning före kostnader 13,3 12,8 13,3

Not. Utöver redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay -0,1 procentenheter och FX Hedge - 5,2 procentenheter.

Bland tillgångsslagen hade utländska aktier högst avkastning (26,7 procent) följt av svenska aktier (16,8 procent). Räntebärande tillgångar hade också en för tillgångsslaget anmärkningsvärd hög avkastning (14,4 procent), vilket var en följd av fallande marknadsräntor. Alternativa investeringar, dvs. fastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter, alternativa riskpremier och kinesiska A-aktier avkastade 12,1 procent. Av totalavkastningen på 13,3 procent svarade utländska aktier för den enskilt största delen (9,9 procentenheter).

Andra AP-fonden har en valutasäkringspolicy vars syfte är att minska risken i fondens portfölj. Ett systematiskt valutasäkringsprogram som ska leda till lägre variation i portföljens värde tillämpas. Kronförsvagningen under året bidrog därför med -6,3 procent. Valutarisken i tillväxtmarknader valutasäkras dock inte, eftersom fonden bedömer att den risken över tid kompenseras med en högre avkastning. Då inte hela exponeringen valutasäkras kompenserades den negativa avkastning mer än väl av att tillgångar i utländsk valuta steg i värde.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 9,4 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 7,1 procent under tioårsperioden (2005–2014) och till 6,0 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under den senaste fem- och tioårsperioden, men inte under perioden sedan fondens start 2001‒2014. Fondens avkastning efter kostnader har dock varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.3¶Tredje AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 35,0 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 13,7 procent efter kostnader (14,1 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 29,9 miljarder kronor till 288,3 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014 2013

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fonden har ett operationellt mål för fondens avkastning på 4,0 procents realt per år. Styrelsen menar att om målet uppnås ger det en god balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Målet är uttryckt i reala termer, eftersom det är pensionärernas köpkraft som värnas.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk tillgångsallokering, vilket syftar till att minska risken för stora negativa utfall. Fondens styrelse utvärderar förvaltningen kontinuerligt med hjälp av en modell bestående av fyra delkomponenter. Tillsammans ger detta

en bild av fondens möjligheter att nå det långsiktiga målet samt hur dessa möjligheter förvaltas.

Tredje AP-fonden investerar i en global portfölj bestående av såväl noterade som onoterade tillgångar. Portföljen är mer robust i perioder av finansiell oro än en traditionell portfölj bestående av enbart noterade aktier och obligationer. Portföljen är indelad i olika riskklasser för att förtydliga investeringsfilosofin som bygger på att diversifiering är ett sätt att risksprida kapitalet. Varje riskklass bygger på en viss typ av underliggande risk. Den dominerande risken i portföljen utgörs av aktier (eftersom aktieandelen är runt 50 procent) och tillgångsslaget har historiskt den högsta risken bland relevanta tillgångar.

En viktig del av diversifieringstanken är att faktiska investeringsbeslut delegeras till flera medarbetare inom fonden. Inom förvaltningsorganisationen finns tydliga ansvarsområden och befogenheter. För att säkerställa att det delegerade beslutsfattandet är framgångsrikt har Tredje AP-fonden en strukturerad analys och en god riskhantering.

Den övergripande allokeringen av kapitalet är den faktor som över tid har störst betydelse för fondens avkastning och totalrisk. Strategifokus ligger just på detta. En god övergripande riskallokering uppnås genom diversifiering och genom att fonden i ett medellångt perspektiv förändrar allokeringen beroende på förutsättningarna på finansmarknaden, så kallad dynamisk tillgångsallokering.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 45,9 procent aktier (34,9 procent utländska och 11,0 procent svenska), 33,0 procent nominella räntebärande instrument, 5,3 procent reala räntebärande instrument och 15,9 procent alternativa placeringar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen nominella räntebärande instrument ökat, medan andelen aktier och reala räntebärande instrument minskat (tabell 4.9).

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014 2013 mdkr % mdkr %

Svenska aktier 31,7 11,0 32,6 12,6 Utländska aktier 100,5 34,9 95,4 36,9 Nominella räntebärande instrument 95,0 33,0 68,9 26,7 Reala räntebärande instrument 15,3 5,3 21,6 8,4 Alternativa investeringar 45,8 15,9 39,8 15,4

Fondkapital 288,3 100,0 258,5 100,0

Under tillgångsslaget alternativa investeringar utgör fastigheter den största posten (33,4 miljarder kronor vid utgången av 2014). Onoterade aktier inklusive infrastrukturfonder utgjorde 10,6 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden har sedan 2005 strävat efter att bredda risktagandet i portföljen för att minska fondens exponering mot noterade aktier. Denna process fortsatte under 2014. Fonden har även fortsatt att öka andelen

nominellt räntebärande instrument genom att öka innehavet av statsobligationer med hög kreditvärdighet.

Vid utgången av 2014 förvaltades 66,8 procent av Tredje AP-fondens kapital internt, vilket var en ökning jämfört med föregående årsskifte (64,8 procent).

Avkastning

Under 2014 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent efter kostnader. Tredje AP-fonden delar upp portföljen i sju riskklasser, i stället för kategorier av tillgångar. Syftet med denna uppdelning är att förtydliga och åskådliggöra de risker som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.10 redovisas avkastning per riskklass under 2014 och 2013 samt deras respektive bidrag till Tredje AP-fondens totala avkastning under 2014.

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

Riskklass Tillgångar 2014 2013 Bidrag till totalav- % % kastning 2014 (p.e.)

Aktie noterade och 9,9 25,5 4,8

onoterade aktier Räntor statsobligationer 10,0 -0,2 2,2

skuldebrev,

försäkringsrisker Absolutavkastande 0,3 strategier

Total avkastning efter kostnader 13,8 14,2 13,8

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Under 2014 genererade riskklass aktier (investeringar i noterade och onoterade aktier) en avkastning på 9,9 procent (25,5 procent året innan). Då aktier utgör det största tillgångsslaget i portföljen var dess bidrag till totalavkastningen också störst (4,8 procentenheter). Riskklass räntor genererade en avkastning på 10,0 procent (-0,2 procent året innan) och gav ett bidrag till totalavkastningen på 2,2 procentenheter. Den samlade avkastningen för riskklass inflation (investeringar i svenska och amerikanska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur) var 8,9 procent och bidrog med 1,6 procentenheter till fondens totala avkastning. Riskklassen valuta bidrog med 4,3 procentenheter till fondens totala avkastning. Under året försvagades den svenska kronan, vilket gjorde att de utländska tillgångar som fonden äger steg i värde. I slutet av 2014 hade Tredje AP-fonden en öppen valutaposition

på totalt 24 procent av fondens totalvärde (20,5 procent vid föregående årsskifte).

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,8 procent under den senaste femårsperioden (2010–2014), till 6,8 procent per år under tioårsperioden (2005–2014) och till 5,8 procent under perioden 2001–2014. Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

4.4¶Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 40,2 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en avkastning på 15,7 procent efter kostnader (16,4 procent året innan). Under året överfördes 5,1 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 35,1 miljarder kronor till 294,9 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014 2013

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån bedömningen om att det är vad som krävs för att nuvarande pensionssystems tillgångar och skulder ska balansera över en 40-årsperiod.

Investeringsprocess och strategi

Tillgångarna i Fjärde AP-fondens portfölj förvaltas i delportföljer med olika tidshorisonter. Normalportföljen är Fjärde AP-fondens referensportfölj vars tillgångsfördelning beslutas av styrelsen. Normalportföljen är fiktiv och består av ett antal olika index. Tidshorisonten är 40 år. Tillgångarna förvaltas i den Strategiska och den Taktiska förvaltningen. Den Strategiska förvaltningen har en tidshorisont på mellan 3‒15 år och den Taktiska förvaltningen på upp till tre år.

Fjärde AP-fondens affärsfilosofi bygger på fyra hörnstenar: långsiktighet, transparens, affärsmässighet och individ före modell. Fondens långsiktiga mandat möjliggör extra positiv avkastning genom att den tillåter en något längre placeringshorisont än vad som är vanligt för en genomsnittlig professionell investerare. Strategisk förvaltning är en ytter-

ligare placeringshorisont, vilken ingår i förvaltningsstrukturen sedan 2013. Den innebär fler investeringsstrategier och ytterligare riskspridning. Strukturen möjliggör hög mätbarhet och transparens av avkastning, risk och kostnad. Detta gör det lättare för styrelsen och andra intressenter att följa och utvärdera förvaltningen. Utvärderingsperioden för den nya strukturen är rullande fem år med startår 2013, vilket innebär att 2017 kommer att vara det första året med en hel utvärderingsperiod. Affärsmässighet är ytterligare en hörnsten i fondens affärsfilosofi. I varje beslut och i varje investering eftersträvas det alternativ som är bäst för den svenska pensionären. Det innebär att söka efter de alternativ som ger bäst avkastning till lägst möjliga kostnad. Den fjärde och sista hörnstenen i fondens affärsstrategi är att försöka sätta individen i centrum. Kapitalförvaltningsbranschen har under de senaste decennierna blivit allt mer styrd av modeller. Genom att sätta individen i centrum, i stället för modellen, ökar möjligheten att hitta mervärden på olika ställen och med hjälp av olika metodik.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2014 års slut av 59,0 procent aktier (40,5 procent utländska och 18,5 procent svenska), 33,0 procent räntebärande tillgångar, 5,5 procent fastigheter och 2,7 procent alternativa tillgångar (tabell 4.12). Jämfört med föregående årsskifte har andelen räntebärande tillgångar ökat något, medan andelen aktier och fastigheter minskat marginellt.

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

2014 2013 mdkr % mdkr %

Aktier, totalt 176,2 59,0 153,6 59,5 Globala aktier 121,2 40,5 103,5 40,1

varav strategiskt förvaltat 22,9 7,8 15,1 5,8

Räntebärande tillgångar 100,2 33,0 83,0 32,0

varav taktisk förvaltat 100,2 33,0 83,0 32,0

Fastigheter 16,3 5,5 14,9 5,7

varav strategiskt förvaltat 16,3 5,5 14,9 5,7

Alternativa tillgångar 7,9 2,7 7,0 2,7

varav strategiskt förvaltat 7,9 2,7 7,0 2,7

Övrigt -5,6 -0,2 1,5 0,1

Summa placeringstillgångar 295,0 100,0 259,9 100,0

Not: Underliggande värden för derivat i den passiva allokeringen har fördelats på respektive tillgångsslag. 1 Består av kassa samt strategisk och taktisk tillgångsallokering. 2 Jämförelsetal för 2013 avviker från årsredovisningen 2013 på grund av att indelningen ovan avser tillgångsslag jämfört med i årsredovisningen 2013 där indelningen avsåg förvaltningsenheter.

Av de totala tillgångarna förvaltades 24 procent med en strategisk placeringshorisont på 3‒15 år och 76 procent med en taktisk placeringshorisont på upp till tre år. Vid utgången av 2014 förvaltades 69 procent av Fjärde AP-fondens kapital internt, vilket var en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående årsskifte.

Avkastning

Under 2014 avkastade Fjärde AP-fondens portfölj 15,8 procent före kostnader och 15,7 procent efter kostnader. I tabell 4.13 redovisas avkastningen (före kostnader) per tillgångskategori under 2014 och 2013 samt respektive tillgångskategoris bidrag till fondens totala avkastning 2014.

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

2014 2013 Bidrag till totalavkastning 2014

Valuta 4,9 -1,0 4,9 Övrigt -0,2 0,1 -0,1

Summa placeringstillgångar 15,8 16,5 15,8

Under 2014 hade alternativa tillgångar högst avkastning (18,8 procent) följt av fastigheter (16,0 procent), svenska aktier (15,7 procent) och globala aktier (10,0 procent). Då aktier utgör det största tillgångsslaget var dess bidrag till totalavkastningen också störst (globala aktier 4,0 procentenheter och svenska aktier 3,0 procentenheter). Räntebärande tillgångar hade en avkastning på 7,8 procent och bidrog med 2,6 procentenheter till totalavkastningen. På grund av kraftiga valutarörelser var den öppna valutaexponeringen mycket betydelsefull för totalavkastningen och bidrog med 4,9 procentenheter.

Under 2014 bidrog samtliga delportföljer positivt till totalavkastningen på 15,8 procent. Normalportföljen stod för huvuddelen av bidraget med 14,5 procentenheter. Normalportföljen bedöms på lång sikt svara för mellan 80 och 90 procent av totalavkastningen. Strategisk förvaltning bidrog med 0,7 procentenheter till totalavkastningen. Sedan starten 2013 har den Strategiska förvaltningen gett ett positivt aktivt avkastnings-

bidrag på mer än 0,9 procentenheter i årstakt. Detta överträffar målet om mer än 0,6 procentenheter i genomsnitt för tvåårsperioden 2013‒2014. Utvärderingen sker dock rullande över en period på fem år, varför tolkningen av utfall för enskilda år bör göras med försiktighet eftersom positionerna är tagna på medellång sikt. Taktisk förvaltning bidrog med 0,6 procentenheter till totalavkastningen. Målet för den Taktiska förvaltningen är att generera 0,5 procentenheter per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. Det var det tolfte halvåret i följd, sedan den nya förvaltningsorganisationens tillkomst, som Fjärde AP-fondens Taktiska förvaltning levererade ett positivt aktivt resultatbidrag.

I McKinseys utvärdering (bilaga 9) framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,5 procent den senaste femårsperioden (2010‒2014), till 7,7 procent under tioårsperioden (2005‒2014) och till 6,0 procent under perioden 2001‒2014. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex samtliga nämnda perioder.

4.5¶Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Uppdrag

Sjätte AP-fondens uppdrag är att investera fondmedlen på riskkapitalmarknaden i Sverige och i övriga Norden. Utöver placeringsinriktningen skiljer sig Sjätte AP-fonden från de övriga buffertfondena genom att den är stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Fonden har sitt ursprung i den Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. I lagen slås det fast att Sjätte AP-fonden ska investera i onoterade bolag och skapa en långsiktigt hög avkastning till en balanserad risk.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,4 miljarder kronor 2014 (1,9 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 6,5 procent (9,2 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 13,2 miljarder kronor, från 10,4 till 23,6 miljarder kronor.

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens fondkapital (mnkr)

2014 2013

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredställande riskspridning genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Det faktiska avkastningsmålet utgörs av SIX Nordic 200 Cap

GI med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. För 2014 var avkastningsmålet 19,5 procent, medan den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 6,5 procent. För femårsperioden 2010‒2014 var avkastningsmålet 14,7 procent och för tioårsperioden 2005–2014 13,6 procent per år. Avkastningen under dessa perioder uppgick till 5,3 respektive 5,4 procent, vilket innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av tidsperioderna. Nuvarande avkastningsmål infördes 2012 och är anpassat för investeringsstrategin som infördes 2011 (se nedan). Detta gör att avkastningsmålet är mindre relevant för perioden före 2012.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

2014 2013 2010-2014 2005–2014

Strategin för att nå avkastningsmålet från 2012 fastställdes av den delvis nya styrelsen 2011. Strategin anses nu vara helt implementerad. I strategin fokuseras investeringarna mot buyout-segmentet (mogna bolag) där investeringshistorik gör det rimligt att över tid förvänta sig god avkastning. Investeringar i venture-segmentet (tidig fas) görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Investeringsverksamheten

Investeringsorganisationen hos Sjätte AP-fonden är uppdelad i företagsinvesteringar (även kallat direktinvesteringar) och fondinvesteringar (även kallat indirekta investeringar). Benämningarna direkt och indirekt avser själva ägandet. Företagsinvesteringar (som motsvarar 63 procent av investeringsverksamheten) innebär att Sjätte AP-fonden får ett direkt ägande i företaget. Investeringar via fonder (som motsvarar 37 procent av investeringsverksamheten) ger ett ägande i de företag som respektive fond valt att investera i. Företagsinvesteringar sker främst genom saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts. I tabellen nedan redovisas investeringarna uppdelade i de två segment: mogna bolag och expansionsbolag.

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

Avkastning Avkastningsmål 2005–2014 2005–2014

Mogna bolag 13,0 Expansionsbolag -9,9

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

Under perioden 2005‒2014 har investeringar i mogna bolag gett en avkastning på 13,0 procent, medan investeringar i expansionsbolag gett en avkastning på -9,9 procent. Under 2013 och 2014 visade både investeringar i mogna bolag och expansionsbolag positiva resultat (971 respektive 196 miljoner kronor under 2014). Under perioden 2005‒2014 uppgick den totala avkastningen efter kostnader uppgick till 5,4 procent, vilket kan jämföras med avkastningsmålet på 13,6 procent.

Tabell 4.17 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

Avkastning före kostnader % Marknadsvärderat kapital 2010–2014 Mnkr %

Företagsinvesteringar 0,8 10 810 46 Fondinvesteringar 12,8 6 284 27 Likviditetsförvaltning - 6 424 27 Gemensamt kapital - 32 0

Totalt 5,3 23 550 100

I tabell 4.17 redovisas Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde. Under perioden 2010‒2014 uppgick avkastningen inom fondinvesteringar till 12,8 procent, medan avkastningen för företagsinvesteringar uppgick till 0,8 procent. Det finns såväl mogna bolag som expansionsbolag inom både företagsinvesteringar och fondinvesteringar.

Affärsområdet företagsinvesteringar visade ett resultat på 372 miljoner kronor före interna kostnader under 2014 (418 miljoner kronor året innan). Vid årets slut uppgick företagsinvesteringarnas marknadsvärde till 10,8 miljarder kronor (9,0 miljarder kronor året innan). Under året genomfördes ett flertal försäljningar och förvärv. De båda företagen Holmbergs Childsafety (ledande leverantör av säkerhetsdetaljer till bilbarnstolar) och Unfors RaySafe (leverantör av utrustning för realtidsmäting av strålning) såldes för sammanlagt 346 miljoner kronor. Vid föregående årsskifte värderades bolagen till försäljningspris, varför resultateffekten av försäljningen blev marginell för året. I linje med strategin genomfördes också flera förvärv under året. I januari 2014 slutfördes investeringen i det finska bolaget Salcomp. Bolaget är en global världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surfplattor och andra mobila enheter. Investeringen innebär att Sjätte AP-fonden ingick i

ett ägarsamarbete med Nordstjernan som förblir majoritetsägare. En investering har också genomförts i Tobii Technology, ett svenskt bolag som arbetar med att utveckla och sälja produkter för ögonstyrning och blickmätning (”eye tracking”).

Affärsområdet fondinvesteringar uppvisade ett resultat på 796 miljoner kronor före kostnader under 2014 (763 miljoner kronor året innan). Vid årets slut uppgick fondinvesteringarnas marknadsvärde till 6,3 miljarder kronor (5,9 miljarder kronor året innan). Investeringarna görs främst i fonder med erfarna managementteam, vilka investerar i företag inom marknadssegmenten venture and buyout. Investeringarna görs främst i primärmarknaden, men även i secondary-marknaden genom utfästelser till secondary-fonder och genom förvärv av secondary-andelar. Samtliga investeringar inom den sistnämnda portföljen är gjorda inom segmentet buyout.

Likviditetsreserven

Likviditetsförvaltningen utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är investerat inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med låg risk och god riskspridning. Investeringarna görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill.

Vid 2014 års slut uppgick marknadsvärdet inom likviditetsförvaltningen till 6,4 miljarder kronor (7,1 miljarder kronor året innan). Noterade småbolagsfonder utgjorde 1,6 miljarder kronor av marknadsvärdet (2,1 miljarder kronor året innan).

Sedan den genomförda strategiförändringen 2011 har Sjätte AP-fonden omstrukturerat portföljen för direktinvesteringar, vilket inneburit att ett antal bolag avyttrats. Samtidigt har mogna bolag inom både företags- och fondinvesteringar fortsatt att leverera stora inflöden. Likviditeten bedöms därför vara större idag än vad som kan anses nödvändig för att parera den totala portföljens in- och utflöden och för att optimera den kortsiktiga avkastningen. Över tid förväntas dock likviditetsreserven att minska, eftersom aktiviteten inom investeringsverksamheten förväntas vara fortsatt hög de kommande åren.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2014 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2010–2014, tioårsperioden 2005–2014 och för perioden sedan fondens start 1996–2014. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

kapitalmarknaden. Utvärderingen sammanställs i en separat rapport Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet 2014.

Under 2012 implementerade Sjätte AP-fonden ett nytt avkastningsmål. Utgångspunkten var att på bästa sätt reflektera strategisk inriktning samt spegla det som utgör branschpraxis. Syftet var att finna ett index som framställer specifika jämförelsedata för onoterade bolag. Valet blev Handelsbankens Nordix All-Share Portfolio index Total Return. Under 2013 upphörde dock indexet att publiceras externt. Nytt index blev i stället SIX Nordic 200 Cap GI, vilket beräknas exakt på samma sätt som det tidigare. Sjätte AP-fondens mål utgörs av detta index med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent.

Under 2014 uppgick den totala avkastningen till 6,5 procent, vilket var lägre än avkastningsmålet på 19,5 procent (avkastningsmålet utgörs av jämförelseindex som steg med 17,0 procent plus påslaget på 2,5 procent). Jämförelseindex har påverkats av en stark utveckling i samtliga nordiska länder utom Norge. Analys av enskilda sektorer visar att fastigheter och sjukvård utvecklast bäst, med en uppgång på 33 procent. Sämst utvecklades energisektorn som gick ner med 23 procent, ett resultat av kraftigt fallande oljepriser. Omställningen av portföljen har skapat en temporär överlikviditet som påverkat den totala avkastningen negativt till följd av det låga ränteläget.

För femårsperioden 2010–2014 var fondens nominella avkastning 5,3 procent per år, medan det nominella avkastningsmålet för perioden var 14,7 procent per år. Investeringar i buyout-segmentet genererade under denna period en avkastning på 11,0 procent. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direktinvesteringar (15,1 respektive 8,7 procent).

För tioårsperioden 2005–2014 uppnåddes en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,4 procent, vilket är lägre än det nominella avkastningsmålet för perioden på 13,6 procent per år. Över denna period har investeringar i buyout-bolag genererat en avkastning på 13,0 procent per år. Fondinvesteringar har i detta segment utvecklats starkare än direktinvesteringar (19,7 respektive 9,7 procent).

Sedan starten 1996 har Sjätte AP-fonden som helhet genererat en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 4,6 procent, vilket understiger fondens nominella avkastningsmål för perioden på 12,3 procent per år. Avvikelsen förklaras delvis av att Sjätte AP-fonden startade utan några investeringar i portföljen. Investeringarna i buyout-bolag har genererat en avkastning på 15,1 procent i genomsnitt per år, vilket klart överstiger avkastningsmålet. Direktinvesteringar i detta segment har utvecklats starkare än fondinvesteringar (15,2 respektive 14,9 procent).

Utvärdering av avkastningsmål

Sjätte AP-fonden har tidigare konstaterat att ett noterat mål inte är rättvisande för verksamheten, framför allt eftersom det får en begränsad relevans under kortare perioder. Anledningen är att Sjätte AP-fonden investerar i onoterade tillgångar som av naturliga skäl inte speglar den volatilitet och riskprofil som finns i en noterad aktieportfölj och därmed inte i ett enskilt noterat index. Sjätte AP-fondens mål är i stället att befintliga investeringar tillsammans med de som nu successivt genom-

förs ska ske med en hög stabil avkastning över tid. Av denna anledning bör en utvärdering mot befintliga mål i stället göras på lång sikt och över flera konjunkturcykler. Målet ska också användas för att utvärdera befintlig strategi som inriktas mot buyout och bör därför inte jämföras med investeringsverksamhetens historiska avkastning för övriga segment. Det pågår ett arbete med att utveckla ett onoterat index hos ett antal leverantörer som Sjätte AP-fonden varit i kontakt med. Sjätte AP-fonden kommer att följa detta arbete. En förnyad analys och diskussion kring ett eventuellt byte av mål kan bli aktuellt när det finns ett alternativ som bättre speglar Sjätte AP-fondens tillgångsslag.

4.6¶Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader samt antalet anställda. De interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffertfonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Interna förvaltningskostnader

Under 2014 uppgick de interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning till 843 miljoner kronor (tabell 4.17). Jämfört med föregående år motsvarar detta en ökning med 46 miljoner kronor (5,8 procent). Under 2014 har de interna kostnaderna ökat mest för Första och Andra APfonderna, medan kostnaden är oförändrad för den Sjätte AP-fonden. Andra och Fjärde AP-fonderna hade högst interna kostnader (båda 195 miljoner kronor), medan Första och Tredje AP-fonderna hade lägst interna förvaltningskostnader (177 respektive 178 miljoner kronor).

De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar men inte utgående inkomstpensioner. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning.

Avvecklingsfonderna - - - - - 1

Summa 843 797 824 766 798 792 761

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning för 2014.

Interna och externa kostnader för 2014

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

De sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning uppgick till 1 693 miljoner kronor under 2014 (tabell 4.18). Jämfört med 2013 motsvarar detta en ökning med 193 miljoner (13 procent). Första AP-fonden står för den största kostnadsökningen (30 procent), vilken till stor del förklaras av större externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar. Under 2014 hade Andra AP-fonden högst kostnader, medan Fjärde AP-fonden har lägst kostnader av Första‒Fjärde AP-fonderna. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som skiljer sig åt. Sjätte AP-fonden har i stort oförändrade förvaltningskostnader jämfört med föregående år.

Under 2014 uppgick de totala kostnaderna till 0,15 procent som andel av det sammanlagda buffertkapitalet (medelvärdet mellan in- och utgående fondkapital). Detta är 0,01 procentenheter högre än för 2013.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

2014 2013 Interna Externa Totalt Interna Externa Totalt

Första AP-fonden 177 279 456 161 189 350 Andra AP-fonden 195 286 481 178 245 423 Tredje AP-fonden 178 162 340 173 155 328 Fjärde AP-fonden 195 101 296 187 90 277 Sjätte AP-fonden 98 22 120 98 24 122

Summa 843 850 1 693 797 703 1500

Andel av fondkapital 0,15% 0,14% Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital. Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

Under 2014 har Första AP-fondens förvaltningskostnadsandel stigit till 0,17 procent (från 0,14 procent), medan de övriga AP-fonderna uppvisar lägre eller samma förvaltningskostnadsandel som året innan (tabell 4.19).

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

Kostnadsandel Kostnadsandel

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten kostnaderna för extern förvaltning är dock inte heltäckande. Sedan 2004 görs en uppdelning av provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvaltningskostnaderna.

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning att den externa förvaltningen överträffat uppställda mål. Avgifterna reducerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2014 ökade de resultatberoende förvaltningsarvodena till sammanlagt 909 miljoner kronor i buffertfonderna (871 miljoner kronor året innan), se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för noterade respektive onoterade tillgångar. En del av arvodena för onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltararvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa arvoden ingår som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

2014 2013

Externa förv. Externa förv. Summa Externa förv. Externa förv. Summa arvode för arvode för externa arvode för arvode för externa noterade onoterade förv. noterade onoterade förv. tillgångar tillgångar arvode tillgångar tillgångar arvode

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2014.

Personal

Personalkostnaderna utgör huvuddelen av de interna förvaltningskostnaderna för AP-fonderna. Vid 2014 års slut var antalet anställda vid Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna totalt 260, vilket kan jämföras med 252 vid föregående årsskifte. Vid Första–Fjärde AP-fonderna var antalet anställda mellan 51 och 63 och vid Sjätte AP-fonden 35. Den totala andelen kvinnor var 37 procent, vilket kan jämföras med 35 procent året innan. Sjätte AP-fonden har störst andel kvinnor, 46 procent.

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

Anställda Andelen kvinnor Rörlig ersättning

Totalt 260 37

Not. Uppgifter per 31 dec 2014. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitamentsprogram. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter. Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2014.

4.7¶Sjunde AP-fondens redovisade resultat

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet. Fonden förvaltar premiepensionen för de sparare som avstått från att välja fonder och för de sparare som aktivt valt det statliga alternativet. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstensfonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premiepensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). Målsättningen var att den sammanlagda statliga pensionen skulle bli högre. De två tidigare fonderna Premiesparfonden (tidigare förvalsalternativet) och Premievalsfonden (det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg) ersattes i och med detta.

Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är valbara på fondtorget. Baserat på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. De fyra produkterna: AP7 Såfa (fondportfölj med livscykelprofil), AP7 Offensiv (75 procent aktiefond), AP7 Balanserad

(50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33 procent aktiefond). Samtliga består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

Vid slutet av 2014 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt 253 miljarder kronor, motsvarande 33 procent av kapitalet i premiepensionssystemet. Av detta fanns 236 miljarder kronor (31 procent) i AP7 Aktiefond och 17 miljarder kronor (2 procent) i AP7 Räntefond.

AP7 Såfa

För de sparare som avstått från att välja fond inom premiepensionssystemet placeras medlen i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ). I denna fond är risknivån relativt hög för yngre pensionssparare men avtar ju äldre spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden. Därefter minskar andelen aktiefond med ca tre procentenheter per år för att ersättas av räntefonden. Från det att spararen är 75 år består Såfa till en tredjedel av aktiefonden och till två tredjedelar räntefonden.

Vid utgången av 2014 hade 3,2 miljoner premiepensionssparare förvalsalternativet Såfa, vilket motsvarande ca 48 procent av spararna. Målet för Såfa, som fastställts av fondens styrelse, är att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. Det framgår inte för vilken tidsperiod målet ska utvärderas. I årsredovisningen redovisas resultatet för förvalsalternativet från starten hösten 2000 fram till 2014 års slut. Under tidsperioden uppgick avkastningen för förvalsalternativet till 102,6 procent, jämfört med 40,8 procent för de privata pensionsfonderna. Före maj 2010 då Såfa startade följde avkastningen för förvalsalternativet (Premiesparfonden) i stort den genomsnittliga avkastningen de privata alternativen i premiepensionssystemet. Premiesparfonden hade dock en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Såfa har en högre risk jämfört med den genomsnittliga risknivån i övriga fonder. Detta har resulterat en betydligt högre avkastning, eftersom aktiebörserna har stigit betydligt sedan Såfa introducerades.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fondkurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering av den operativa förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom denna modell erhålls konsistenta jämförelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning av resultatet för de ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2014 uppgick avkastning i Såfa till 29,3 procent (32,0 procent året innan) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till 15,1 procent (15,7 procent året innan).

Från starten hösten 2000 till utgången av 2014 var den genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet 5,9 procent per år. Den genomsnittliga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 3,7 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

2014 2013 2012 2011 2010 2001–2014

Förvalsalternativet, Såfa 29,3 32,0 17,4 -10,5 14,8 5,9 Privata fonder 15,1 15,7 10,5 -10,4 10,3 3,7

Differens 14,2 14,3 6,9 -0,1 4,5 2,2

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkastningen för 2000–2014 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tretton år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000).

AP7 Aktiefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 235,7 miljarder kronor (173,5 miljarder kronor året innan). Avkastningen enligt NAV-kursmodellen uppgick under året till 31,1 procent (34,0 procent året innan).

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex (1,5 MSCI World). På den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktiefonds strategiska inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen (iii) ytterliga öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar). Basportföljen består av 97 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 3 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av fondkapitalet (115,7 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index. Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normalavkastningen lika med jämförelseindexets avkastning multiplicerat med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelseindexets avkastning multiplicerat med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansieringskostnaden inräknas även transaktionskostnader. Jämförelseindex ingående komponenter rebalanseras dagligen.

(stängningskurser, procent per år)

2014 2013

AP7 Aktiefond 31,1 34,0 Jämförelseindex 30,8 35,3

Differens 0,3 -1,3

AP7 Räntefond 2,8 1,8 Jämförelseindex 2,9 1,9

Differens -0,1 -0,1

Under 2014 uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond till 31,1 procent, vilket var 0,3 procentenheter högre än fondens jämförelseindex (mätningar enligt stängningskursmodellen). Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången samt den svenska kronans försvagning. Överavkastningen i förhållande till jämförelseindex förklaras dels av den aktiva alfaförvaltningen som bidragit med 335 miljoner kronor, dels av att avkastningen för basportföljens globala aktier varit högre än jämförelseindex. Det sistnämnda beror främst på att fondens placeringar i riskkapital utvecklats bättre än jämförelseindex.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2014 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 17,5 miljarder kronor (12,7 miljarder kronor året innan). Avkastningen vid utgången av året uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kursmodellen, vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2014 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2014 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2014 (1,8 procent året innan).

Resultat för myndigheten

Under 2014 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 240,5 miljoner kronor (210,9 miljoner kronor året innan). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 163,8 miljoner kronor (147,5 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev 76,8 miljoner kronor (63,3 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden uppgick till 0,08 procent (0,10 procent året innan).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick till 0,12 procent respektive 0,05 procent av förvaltat kapital (0,14 respektive 0,08 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften var 0,31 procent (0,92 procent före rabatter) för de 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2014 års slut.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2014 hade fonden 23 anställda, varav 11 kvinnor.

5¶Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1¶Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på 147 miljarder 2014 och fondkapitalet uppgick i slutet av 2014 till 1 185 miljarder kronor. En stor andel aktier i portföljerna samt en fortsatt mycket stark utveckling av aktie- och obligationsmarknaderna bidrog positivt. Dessutom har Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 haft en hög valutaexponering jämfört med tidigare år, vilket har inneburit att samtliga fonder har genererat positiva bidrag från valutaexponering, främst som ett resultat av en stigande dollarvärdering. Buffertfonderna har under perioden 2001‒2014 genererat en avkastning på i genomsnitt på 5,3 procent per år. Det överstiger mer än väl ökningen i inkomstindex (3,1 procent), som styr uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Förvaltningen av buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Buffertfonderna

gjorde ett samlat resultat på 128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren, men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013. Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att vara överviktade mot tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet.

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än avgiftstillgångarna fram till 2007, men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0), framför allt till följd av att skulderna i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet 2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner 2010 och 2011 med 3,0 procent respektive 4,3 procent givet fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen (balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet av att avgiftstillgångarna växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

Under 2012 balanserade inte systemet. Trots en stark utveckling av buffertfonderna räckte detta inte till för att kompensera för uppskrivningen av pensionsskulden. Under 2013 och 2014 balanserade systemet återigen (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2014 leder till att inkomstpensionen kommer att skrivas upp med 4,5 procent 2014. Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har betydande påverkan på systemet som helhet, medan buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat något över tid då buffertkapitalets andel av tillgångarna har ökat från 10 procent 2001 till 14 procent 2014.

Sammantaget för hela perioden 2001–2014 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna avkastade sammantaget 147 miljarder kronor under 2014, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring av 21,3 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet – uppgick till 1 185 miljarder kronor i slutet av 2014. Den ackumulerade avkastningen sedan 1 januari 2001 är 647 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5,3 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,1 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

2001–2014 (mdkr och procent)

Ack. förändring och årlig

2014 2013 2012 2011 2010 avkastning 2001–2014

Totalt fondkapital (mdkr) 1185 1058 958 873 895 631 Avkastning (mdkr) 147 128 101 -17 84 647

Avkastning (%) 14,1 13,5 11,6 -1,9 10,2 5,3 Inkomstindex (%) 0,5 3,7 4,9 1,9 0,3 3,1

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2014 visas kapitalförändring från 1 jan 2001. Not 2: Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vartdera år, geometriskt genomsnitt 2001- 2014. Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste tre åren har buffertfonderna presterat speciellt starka resultat när det gäller avkastning. Första–Fjärde AP-fondernas strategiska allokeringar bedöms sammantaget ha bidragit till denna höga avkastning.

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

Buffertfondernas avkastning har sedan start 2001 uppvisat betydande variationer. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna började placera sina tillgångar 2001 (mitt i den s.k. it-börskraschen). De kraftiga börsfallen 2001 och 2002 innebar att den ackumulerade avkastningen understeg inkomstindex fram till 2004. År 2005–2007 var bidraget från fonderna positivt, men i samband med finanskrisen mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att åter bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 överstiger buffertfondernas långsiktiga avkastning åter igen inkomstindex. För år 2014 överstiger avkastningen av buffertkapitalet om 14,1 procent den relativt marginella uppräkningen i inkomstindex om 0,5 procent

jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1200 1185

1058 1000

899 958

858 827

646 707

565 577

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Inkomstindex Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år. Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. Fondernas investeringar i räntebärande tillgångar bidrog med hög avkastning till fondkapitalets utveckling under 2001–2011, eftersom svenska och utländska räntebärande papper då hade högre genomsnittlig avkastning än aktier. Därefter har en stark generell utveckling i aktiemarknaden, och speciellt i den svenska aktiemarknaden, gett ett betydande positivt bidrag till avkastningen. Under 2014 har fortsatt fallande räntor bidragit till stark avkastning för obligationer. Buffertfonderna har fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar än aktier och obligationer, s.k. alternativa tillgångar. och dessa uppgick till

18 procent av det sammanlagda kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna i slutet av 2014 jämfört med 5 procent så sent som 2007. Första–Fjärde AP-fonderna har minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i lag bestämda miniminivån 30 procent.

(procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till inkomstpensionssystemets finansiering. Kolumn 1 och 2 visar det verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden mellan det verkliga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar den ackumulerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade differensen kan sättas i relation till det av pensionsmyndigheten redovisade över- eller underskottet i inkomstpensionssystemet (kolumn 5).

Trots att buffertfondernas bidrag till pensionssystemet var negativ under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna. Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än överskottet i pensionssystemet 2005–2007, vilket innebär att buffertfonderna bidrog till att den automatiska balanseringen inte aktiverades under åren. Detta visar att buffertfonderna, trots sin begränsade andel av tillgångsmassan, kan ha en kontracyklisk karaktär och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

Tabell 5.2 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering (mdkr)

Reslutat Simulerade Netto Ackumulerad buffertfonder resultat Differens pensionsdifferens

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i buffertfonderna hade kunnat förhindra den automatiska balanseringen från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält (inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 och 2014 års utveckling i buffertkapitalet (avkastning om 128 respektive 147 miljarder kronor) bidrog till att balanseringen inte aktiveras. För att utjämna påverkan på inkomstpension beslutade riksdagen 2009 att balanstaket fr.o.m. 2008 ska räknas på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Sammantaget är slutsatsen att buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (14 procent 2014), men utvecklingen i buffertfonderna har vid ett flertal tillfällen haft betydelse för om inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte.

Sedan starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt 5,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre än inkomstindex för perioden. Det ackumulerade överskottet i fonderna överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 327 miljarder kronor.

Regeringen kan konstatera att trots en krävande utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, bidrar nu buffertfonderna till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

Regeringen konstaterar att inkomstpensionsssystemets känsligheten när det gäller AP-fondernas avkastning för närvarande är något högre än tidigare. Detta är ett resultat av att buffertfondernas andel av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet har ökat något de senaste åren delvis som ett resultat av stark tillväxt i buffertkapitalet. Det nuvarande lågränteläget innebär även att systemet är något mer känsligt än tidigare för en eventuell negativ utveckling i aktiemarknaden. AP-fondernas räntebärande tillgångar kan inte förväntas mer än i begränsad utsträckning agera buffert när det gäller avkastning i fall aktiemarknaden skulle utvecklas negativt. En alltmer diversifierad allokering av tillgångarna i Första–Fjärde AP-fonderna till en högre andel alternativa tillgångar, kan dock förväntas dämpa effekten av en eventuellt svagare utveckling i aktiemarknaden. Alternativa tillgångar förväntas inte vara direkt korrelerade till aktiemarknadsutvecklingen. Trots diversifieringen av tillgångarna så är fortsatt en betydande andel (ungefär 50 procent) av buffertkapitalet investerat i aktier. En lägre avkastning, påverkad av en svagare utveckling på aktiemarknaden, skulle därför kunna få genomslag för inkomstpensionssystemets beräkningar.

Internationell jämförelse

Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse försvåras dock av stora skillnader när det gäller organisation, placeringsregler, investeringsinriktning och valutaeffekter (avkastningen redovisas i lokal valuta för respektive pensionsfond) etc. Det innebär en begränsad jämförbarhet mellan pensionsfonderna i urvalet i tabell 5.3. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en sådan jämförelse utan det ska snarare betraktas som en indikation på hur väl buffertfondernas presterar.

I det fall en jämförelse ändå görs bör fokus vara på den långsiktiga avkastningen. Under perioden 2005–2014 avkastade buffertfonderna 7,1 procent. Det är jämförbart med den långsiktiga avkastningen i CalPERS (USA) och CPP IB (Kanada) se figur 5.3. Under samma period överträffades buffertfondernas resultat däremot av ATP i Danmark, som generade en avkastning om 9,1 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel räntetillgångar i portföljen och därmed av trendmässigt fallande räntor. Fortsatt fallande räntor bidrog till den starka avkastningen för ATP 2014 om 19,8 procent. Statens pensionsfond utland (SPU) i Norge genererade under samma tidsperiod 6,4 procent i avkastning. SPU har en väsentligt avvikande allokering av tillgångarna jämfört med danska ATP, eftersom SPU har en stor andel av tillgångarna investerade i aktier. SPU får däremot inte investera i norska tillgångar utan hela aktieportföljen är placerad i utländska aktier.

pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2014 respektive den 31 december 2013. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden. Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat). Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

Pensionsfonders tendens till övervikt mot hemmamarknader

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till att vara överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna hade vid utgången av 2014 ca 13 procent av de totala tillgångar allokerade till svenska aktier. Det är jämförbart med de utländska pensionsbolagen som McKinsey jämför med i sin rapport, även om spridningen är betydande (mellan 5-25 procent av portföljen i respektive hemmamarknad). Storleken när det gäller andel av världsmarknadsindex för de respektive hemmamarknaderna skiljer sig dock åt, och avvikelsen i form av relativt home bias beror på respektive lands marknads storlek. Första–Fjärde APfondernas allokering om 13 procent är dock väsentligt mer än vad svensk aktieandel enligt ett världsindex motiverar.

Regeringen ansåg i föregående års skrivelse (2013/14:130) att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag som fonderna har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet. Därför ansåg regeringen att fonderna tydligare bör redovisa grunderna för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet. I Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar för 2014 samt i McKinseys utvärdering förs det fram resonemang kring de ovan nämnda frågeställningarna, d.v.s. grunden för respektive fonds övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Flera av Första–Fjärde AP-fonderna konstaterar att svenska företag är generellt sett mycket välskötta och att det sannolikt är en anledning till en hög

4 McKinsey, bilaga 9.

historisk avkastning. Ett argument för övervikt mot den svenska aktiemarknaden som lyfts fram är att svenska företag tar ett stort ansvar för hållbarhetsfrågor. Första AP-fonden konstaterar även att trots detta värderas det egna kapitalet i dessa företag inte annorlunda än företag i andra delar av världen, vilket fonden anser motiverar en fortsatt övervikt mot den svenska aktiemarknaden. Tredje AP-fonden konstaterar att hänsyn till hållbarhetsfrågor sannolikt kommer bli mer betydelsefullt vid investeringsbeslut framöver, när ökad hänsyn tas för denna typ av aspekter. Fjärde AP-fonden konstaterar även att övervikten mot svenska aktier även innebär ett lägre koldioxidavtryck i en internationell jämförelse, eftersom utsläppsintensiva sektorer utgör en relativt sett liten den av det svenska börsvärdet. Fjärde AP-fonden anser även att ägarstyrningsmodellen och ägarstrukturen i Sverige är en central faktor för en förväntad högre avkastning från en svensk aktieportfölj i relation till en global aktieportfölj.

Andra AP-fonden har som en följd av sin strategi att i större utsträckning diversifiera sin portfölj, reducerat sin övervikt mot svenska aktier från 20 till 10 procent sedan 2010, medan framför allt exponering mot tillväxtmarknader men även alternativa tillgångar ökat. Andra AP-fonden anser dock att den kvarvarande övervikten är motiverad.

Regeringen ser positivt på att fonderna i större utsträckning än tidigare motiverat sin övervikt mot svenska aktiemarknaden och ser gärna att fonderna fortsätter att redovisa sina överväganden i frågan med samma tydlighet.

Valutaeffekter 2014

En annan aspekt när det gäller allokering mellan svenska och utländska tillgångar är valutaeffekter. En AP-fond får inte utsätta mer än maximalt 40 procent av sina tillgångar för valutarisk, även om en större andel av kapitalet är investerat i utländska tillgångar. Hur fonderna hanterar sin valutaposition kan få betydande effekter på avkastningen under kortare perioder då valutakurser förändras. Första–Fjärde AP-fonderna hade under 2014 en sammanlagd högre valutaexponering jämfört med tidigare år, även om det inte var fallet för alla AP-fonder. Samtliga fonder har under 2014 generat positiva bidrag från valutaexponeringen i första hand drivet av exponeringen mot en stigande dollarvärdering. En jämförelse fonderna emellan försvåras av att fonderna redovisar valutaeffekter på olika sätt, men samtliga fonder rapporterar positivt bidrag från valutaexponering på omkring 8−15 miljarder kronor per fond under 2014, jämfört med ett negativt eller svag positivt bidrag under 2013. Det innebär att valutaexponeringen har gett ett betydande tillskott till avkastningen under 2014. Uppskattningsvis stod valutaeffekter för mellan en fjärdedel och en tredjedel av bufferfondernas resultat på 147 miljarder kronor under 2014. Detta kan inte förväntas vara uthålligt över tid, vilket bör uppmärksammas vid en analys av resultatet för 2014.

5.2¶Utvärdering av Första‒Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1¶Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning överstiger i stort sett fondernas respektive interna mål oavsett vilken period som väljs, vilket delvis förklaras av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att fokusera på de långsiktiga strategiska beslutet vilket är positivt. Det är även positivt att Första–Fjärde APfonderna har fortsatt att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar, vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffertkapitalet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Efter en genom-

gående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2004–2013. Fondernas övergripande tillgångsallokering med en hög andel aktier bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock tydligare redovisa de överväganden som ligger till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på avkastning och risk i de strategiska besluten.

Även Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av förvaltningsmodeller och investeringsstrategier är positiv och bedöms bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över tid.

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning steg kraftigt den senaste femårsperioden (2009–2013). Skillnaderna mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är jämförbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

McKinsey: En utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål visar att samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under den senaste tioårsperioden. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder.

Skälen för regeringens bedömning: Styrelserna för respektive Första–Fjärde AP-fonderna sätter det övergripande målet för verksamheten. Målen skiljer sig åt mellan fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har haft som mål att nå en nominell 52 avkastning på 5,5 procent per år. Det målet höjdes under 2014 och Första

AP-fonden har nu fastställt en målsättning i reala termer, (4 procent per år under en rullande tioårsperiod). De andra tre fonderna hade sedan tidigare reala avkastningsmål. Även Andra AP-fonden har reviderat sitt långsiktiga avkastningsantagande från 5,0 procent till 4,5 procent med hänvisning till det låga ränteläget. Därmed har alla fonderna fr.o.m. 2015 långsiktiga målsättningar på mellan 4,0 procent till 4,5 procent per år i reala termer.

Den starka utvecklingen på aktiemarknaderna de senaste åren, i synnerhet den svenska, innebär att Första–Fjärde AP-fonderna uppnår sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna. Även sedan starten 2001 har alla fonderna förutom Andra AP-fonden uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det är dock viktigt att notera att orsaken till att Andra AP-fonden inte uppnått sitt avkastningsmål sedan starten är att fonden haft ett högre avkastningsmål än övriga fonder. Observera att AP-fondernas mål i figur 5.4 nedan i förekommande fall räknats om i nominella termer.

Figur 5.4 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvot) kan skilja sig från redovisade värde då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001-04 var målsättningen 4% realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96%) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5% 4 Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år Källa: McKinsey, bilaga 9.

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde AP-fonderna minskar med tidshorisonten. Under de längre tidsperioderna är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till 1,7 procentenheter för att under 2014 uppgå till 2,5 procentenheter (från 53

Andra AP-fondens 13,1 procent till Fjärde AP-fondens 15,6 procent). Detta innebar dock en minskning i spridning jämfört med 2013, då den uppgick till 5,2 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut.

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 18 procent svenska aktier) och 9 procent i alternativa tillgångar, medan Första AP-fonden har 46 procent aktier och 25 procent alternativa tillgångar i portföljen. Andra AP-fonden har ökat sina alternativa tillgångar men även gradvis ökat andelen av allokeringen till tillväxtmarknader både när det gäller aktier och obligationer. Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser i stället för tillgångsslag, hade fram till 2014 en låg andel räntebärande tillgångar. Allokeringen till riskklass räntor ökade dock betydligt under 2014 från 14 till 24 procent, samtidigt som andelen krediter minskade och även aktieandelen. Effekten av alla fondernas förvaltningsbeslut har blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna. Sammantaget hjälper ökat strategiskt fokus och strategiska allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning de senaste åren.

Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i grunden det strategiska perspektivet och den övergripande tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvaltningen.

Regeringen ser positivt på den ovan nämnda divergerande allokering av tillgångarna. Resultatet följer av Första–Fjärde AP-fondernas alltmer diversifierade förvaltningsmodeller. Detta bedöms bidra till ökad riskspridning i buffertkapitalet både när det gäller förvaltning och allokering av tillgångarna.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 284 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005–2014 uppgick till 6,8 procent nominellt per år (efter kostnader), vilket översteg Första AP-fondens långsiktiga mål om 5,5 procent nominell avkastning per år. Första AP-fondens styrelse har beslutat om ett nytt mål fr.o.m. 1 januari 2015, om en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 4,0 procent per år realt mätt över en tioårsperiod.

5 McKinsey, bilaga 9.

Första AP-fonden har under 2014 fortsatt öka allokeringen till alternativa tillgångar, och andelen av portföljen steg från 22 till 25 procent från 2013 till 2014. Alternativa tillgångar inkluderar bl.a. investeringar i hedgefonder, fastigheter, riskkapitalbolag och den s.k. riskparitetsportföljen. Den ökande andelen var främst drivet av en ökad allokering till riskkapital från 3 till 4 procent och till hedgefonder från 5 till 6 procent. Riskparitetsportföljen infördes 2013 och är konstruerad så att varje delkomponent bidrar med lika delar risk till portföljens totala risk. Andelen aktier uppgick till 46 procent i slutet av 2014, vilket var en något minde andel jämfört med 2013.

Första AP-fonden beslutade om, utvecklade och förberedde genomförandet av en uppdaterad förvaltningsmodell fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen har beslutat att öka risken till en övergripande tillgångsfördelning om 65 procent aktier och 35 procent räntor vilket är en förändring från 60 procent aktier och 40 procent räntor. Denna riskprofil anser fonden bättre möter uppdraget och pensionssystemets behov.

Figur 5.5 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014

1, 2

(procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)

Not 1: 1 juli 2001 Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 294 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005‒2014 uppgick i genomsnitt till 7,1 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga avkastningsantagande. Under tioårsperioden har detta mål varierat mellan 4,0‒5,0 procent realt. Med en genomsnittlig inflation om 1,5 procent under tioårsperioden, motsvarar detta enligt McKinseys beräkningar ett justerat avkastningsmål om 6,2 procent. Andra AP-fonden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2015 justera ner det långsiktiga reala avkastningsantagandet från 5 procent till 4,5 procent. Förändringen är en följd av lägre förväntade räntor även i det långa perspektivet. 55

Andra AP-fonden har under 2014 ökat andelen räntebärande tillgångar i portföljen till 33 procent (31 procent året innan) och minskat andelen aktier till 48 procent (50 procent året innan). Minskningen i aktieandelen beror främst på en generell minskning av andelen utländska aktier medan andelen aktier i tillväxtmarknader fortsatte öka under 2014. Ökningen i de räntebärande tillgångarna beror delvis även den på en ökad allokering till tillväxtmarknader och efter dessa omallokeringar har Andra AP-fonden väsentligt större andelar än vad som ges av den genomsnittliga kapitalandelen i index för tillväxtmarknader.

Fonden har även fortsatt att öka vikten av alternativa tillgångar från 16 procent till 19 procent. Detta drevs främst av ökningar inom riskkapital och jordbruk.

Figur 5.6 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 288 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005–2014 uppgick till 6,8 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål om 5,5 procent per år. Detta baseras på ett underliggande mål om 4,0 procent real avkastning och inflation i genomsnitt om 1,5 procent under tioårsperioden.

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta, övrig exponering och absolutavkastande strategier). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig åt mot övriga Första–Fjärde AP-fonderna. Fondens VD ges mandat att genomföra strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass.

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 48 procent aktier vid slutet av 2014 vilket var en minskning från 54 procent vid slutet av året före medan allokeringen till riskklassen räntor ökade

betydligt från 14 till 24 procent, samtidigt som allokeringen till riskklass krediter minskade från 12,3 till 5,2 procent. Riskklassen inflation stod för 14,6 procent och utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter.

En omvandlad, mer traditionell, tillgångsklassificering ser ut enligt nedan. Aktier står då för 45 procent, räntor för 37 procent och alternativa tillgångar för 18 procent.

Figur 5.7 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2014 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år. Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 295 miljarder kronor vid utgången av 2014. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2005‒2014 uppgick till 7,7 procent per år (efter kostnader), vilket översteg fondens långsiktiga mål. Det underliggande målet i form av real avkastning uppgår till 4,5 procent och justerat för 1,5 procents inflation under tioårsperioden motsvarar det ett nominellt mål om 6,0 procent per år.

Fjärde AP-fonden har genomfört en förvaltningsstruktur med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont på 40 år, och den beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Slutligen har den taktiska förvaltningen en tidshorisont på upp till 3 år och målet att i genomsnitt skapa 0,5 procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

Fjärde AP-fondens tillgångsallokering var relativt stabil 2014 jämfört med 2013.

av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år. Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första−Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde APfondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken. Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet. Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i termer av sharpekvoter (se faktaruta 5.1), som tar hänsyn till marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning (sharpekvot totalportfölj) 2014, femårsperiod 2010–2014, tioårsperiod 2005–2014 och juli 2001 till 2014 (procent)

2014 2013 2010–2014 2005–2014 2001–2014

AP1 2,6 1,9 1,2 0,7 0,5 AP2 2,5 2,1 1,3 0,6 0,5 AP3 2,8 2,6 1,2 0,7 0,5 AP4 2,5 2,7 1,2 0,7 0,5

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer. Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Spridningen i termer av sharpekvot är högre de senaste två åren jämfört med de längre mätperioderna. Förklaringen är den starka utvecklingen på aktiemarknaden de senaste åren kombinerat med att fonderna fått bättre betalt för de risker de tagit. Tredje AP-fonden nådde högst avkastning 2014 givet risken i förvaltningen, medan avvikelserna i riskjusterad avkastning under de längre perioderna varit små. Slutsatsen är att

skillnader mellan fondernas icke riskjusterade avkastning kan i allt väsentligt hänföras till portföljernas finansiella risk.

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer av Value-at- Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonterna är relativt små. Andra och Fjärde AP-fonderna skiljer dock ut sig genom en något högre risk i termer av VaR. Deras relativt sett högre avkastning på längre tidsperioder (se figur 5.9) har därmed skapats genom att ta högre risk. Man kan också notera att samtliga fonder fått en betydligt högre avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med tioårsperioden 2005−2014.

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.9 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-fonderna. Både gällande sharpekvoten och Value-at-Risk har definitioner och metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men en viss konvergering har skett. Till exempel har AP-fonderna för 2014 använt en gemensam definition av riskfri ränta i beräkningen av Sharpekvoten, i stället för att som tidigare ha använt olika definitioner för den riskfria räntan. Det kvarstår dock skillnader i antaganden och beräkningsmetoder m.m.

Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-fondernas olika nyckeltal, men betonar vikten av att AP-fondernas utveckling av samarbetet i dessa delar fortsätter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångspriser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapitalvägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrationskostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av den aktiva förvaltningen bör inte överdrivas, eftersom resultaten, enligt de beräkningar som McKinsey gör baserat på det tillgängliga underlaget, utgör en begränsad del av fondernas samlade resultat. Enligt McKinseys beräkningar uppgick dess andel av resultatet år 2014 till drygt 4 procent av resultatet, vilket var en ökning från ett bidrag om 2 procent under 2013. De strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen förklarar i stället den största delen av utvecklingen av resultat och risk i AP-fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

Resultaten som genererats av Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikt. Andra och Fjärde AP-fonderna, som redovisar riskjusterade mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker. Det är viktigt att AP-fonderna är transparenta i redovisningen av resultatet för den aktiva förvaltning som bedrivs inom fonderna.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde

AP-fondernas aktiva förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt att dra långtgående slutsatser. Betydelsen av aktiv förvaltning bör inte överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad del av fondernas samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet. Det är i stället de strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

Utfallen för Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar riskjusterade mått, har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning faktiskt bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar jämförelser mellan fonderna. Förändringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser. Flera av fonderna har under se senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under 2014 samt under den senaste femårsperioden generade samtliga fonder en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv förvaltning i skrivelsen definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar. McKinsey noterar att Första–Fjärde AP-fonderna har olika mål och

jobbar med aktiv förvaltning på olika sätt. Därtill har fondernas definitioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan fonderna och över tid. Flera av fonderna har dessutom under de senaste åren minskat fokus på traditionell aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångasallokering.

Fjärde AP-fonden har som mål att av det totala målet om 4,5 procent, uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Även Andra AP-fonden har som ett explicit mål för sin aktiva förvaltning att den ska uppgå till 0,5 procent avkastning. Under 2014 genererade Andra och Fjärde AP-fonderna aktiv avkastning om 0,5 respektive 0,7 procent, vilket innebar att de nådde sitt respektive mål för aktiv avkastning under 2014. Detsamma gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för båda fonderna var 0,6 procent, men däremot uppnår inte Andra och Fjärde AP-fonderna sitt mål för aktiv avkastning under tioårsperioden 2005−2014.

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment passar in i definitionen ovan. I det här sammanhanget ingår t.ex. resultatet av Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2010–2014 (procentenheter)

2014 2013 2012 2011 2010 2010–2014

AP1 0,7 0,2 1,2 -0,2 1,1 0,6 AP2 0,5 0,5 1,2 -0,2 0,8 0,6 AP3 0,4 0,4 0,9 0,0 0,4 0,4 AP4 0,7 0,5 1,0 0,2 0,8 0,6

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett resultatintervall på 0,4–0,7 procent för 2014. Samtliga fonder visar även positiv avkastning på 0,4‒0,6 procent under femårsperioden (2010‒ 2014).

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att sätta resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten anger överavkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta 5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i förhållande till avvikelserna från jämförelseindex. Det är positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde AP-fondernas informationskvot uppgick i båda fall till 1,8 under perioden 2010–2014. För 2014 var utfallet 1,7 respektive 2,9.

aktiva förvaltning 2010–2014 och 2005–2014

2014 2013 2012 2011 2010 2010–2014 2005–2014

AP1 - - - - 1,9 - - AP2 1,7 1,6 4,2 -1.0 2,7 1,8 0,9 AP3 - - - - - - - AP4 2,9 2,0 2,3 0,5 2,6 1,8 0,3

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har varit tveksam till Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning, främst till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en överavkastning i förhållande till de risker de tagit (i termer av informationskvot). Det bör också noteras att det finns kvalitativa argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

Regeringen kan dock konstatera att det är svårt att dra långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i Första–Fjärde APfonderna. Samtliga fonder har under utvärderingsperioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid. Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna. En slutsats är att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva förvaltningen ska kunna göras.

Betydelsen av den aktiva förvaltningen för Första–Fjärde AP-fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys uppgifter uppgår resultaten i Första–Fjärde AP-fondernas aktiva förvaltning till 5,7 miljarder kronor 2014, vilket utgör knappa 4 procent av fondernas samlade resultat för året. Det är de strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade kapitalförvaltningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna de senaste åren allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

6 McKinsey, bilaga 9.

5.3¶Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 6,5 procent 2014 översteg inkomstpensionsindex men var lägre än det mål som fondens styrelse har fastställt i form av ett index för noterade aktier. Det strategiskifte som fonden har genomfört sedan 2011 mot investeringar i mogna bolag är för tidigt att utvärdera, men regeringen ser positivt på det konsekventa genomförandet av denna strategi.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP-

fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock ha gett resultat och tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet för verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex – vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 4,6 procent per år för perioden 1997−2014, 5,4 procent per år för perioden 2005−2014 samt 5,3 procent per år för perioden 2010- 2014. Avkastningen under 2014 var 6,5 procent. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012. Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar även en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens kan dock nämnas att fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2005–2014 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt styrelsens tolkning, att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade företag i Norden. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledning och organisationsstrukturen och verksamheten fick en tydligare

strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Fokuseringen fortsatte under 2014 och ett relativt stort antal transaktioner genomfördes under året.

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 23,6 miljarder kronor under perioden 1996–2014. Portföljen har som helhet genererat en årlig avkastning på 4,6 procent sedan start. Avkastning för 2014 uppgick till 6,5 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Dessutom kan det som McKinsey påpekar i sin utvärdering diskuteras om jämförelsen med ett index för noterade aktier är optimal, eftersom de värderingsprinciper som används för onoterade tillgångar tar begränsad hänsyn till börsens utveckling. Detta kan leda till en betydande avvikelse i perioder då aktiemarknaden utvecklas starkt negativt eller positivt. Dessutom försvåras jämförelsen av att Sjätte APfonden är en stängd fond, vilket gör att fonden behöver förvalta en likviditetsreserv (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2014, 6,4 miljarder kronor) och denna bidrar enbart i begränsad utsträckning till avkastningen. Det är svårt att identifiera alternativa målsättningar som inte baseras på noterade index, men regeringen anser att det är av vikt att Sjätte AP-fonden tydligt redovisar avvikelserna från det index som fonden har valt som målsättning och tydligt redovisar skillnaderna mellan förvaltning och värdering av onoterade tillgångar jämfört med förvaltning och värdering av noterade tillgångar.

avkastning efter kostnader (procent)

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag). Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte APfonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och för närvarande inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning, runt 15 procent för perioden 1997–2014 för både företagsinvesteringar och fondinvesteringar. För tioårsperioden (2005‒ 2010) uppgick avkastningen till 19,7 procent för fondinvesteringarna och 9,7 procent för företagsinvesteringarna. För femårsperioden (2010–2014) var motsvarande siffror 15,1 respektive 8,7 procent och för 2014 var de 16,0 respektive 3,2 procent. Det betyder att oavsett tidsperiod så har fondinvesteringar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen varit negativ för i stort sett alla perioder förutom 2014, då avkastningen uppgick till 9,1 respektive 8,0 procent för fondinvesteringar respektive företagsinvesteringar. Fondinvesteringar i expansionsbolagen klarar sig generellt bättre än företagsinvesteringar, men är negativ för tioårsperioden och sedan start.

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition. Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering. Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är resultaten under styrelsen nuvarande avkastningsmål. Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad, eftersom det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror samtidigt som investeringarna i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har medfört betydligt sämre avkastning. Regeringen välkomnar de förändringar och arbete som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det fortsatt interna utvecklingsarbetet, bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor.

Det finns skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte APfonden. Man ska dock vara medveten om att de fulla effekterna av den nya strategin inriktad mot det mogna marknadssegmentet kommer att ta några år att utveckla sin fulla potential.

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det priset. Sedan 2011 beaktas även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering görs en mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om försök att få in en extern part har misslyckats eller om intresset för

bolaget på marknaden är mycket litet. I båda fallen justeras 67

värderingen med hänsyn till händelser mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar baserade på någon annan metod.

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värderingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer restriktiv värdering.

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då främst baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4¶Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1¶Strategisk förvaltning

Regeringens bedömning: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 29,3 procent 2014, vilket var ungefär dubbelt så hög avkastning som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även över tidsperioden sedan Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell förändrades, dvs. under perioden 2010‒2014 överträffade den årliga avkastningen på 16,6 procent snittet för privata fonder som var 8,4 procent. Det kan fortsatt konstateras att förvaltningsmodellen, med hög andel aktier som förstärks av en strategisk hävstång, ger bra resultat i tider av en kraftig uppgång på aktiemarknaden. Det bör dock noteras att den höga aktieandelen kombinerat med en hävstång innebär att AP7 Såfa riskerar att ge en sämre avkastning än index i ett scenario då aktiemarknaden utvecklas svagt.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 32 procent 2013, vilket var dubbelt så högt som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet. Även sett över tidsperioden 2010–2013 var avkastningen hög: 13,3 procent jämfört med 6,6 procent. Det kan konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering, förstärkt med en s.k. strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av kraftig uppgång på aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om 68 att hävstången även verkar vid nedgång på aktiemarknaden, vilket

innebär att AP7 Såfa riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden utvecklas svagt.

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i premiepensionssystemet, finns det skäl att ange andra externa referenspunkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i inkomstindex, vilket innebär att pensionssparande i statens förvalsalternativ utvecklats bättre än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2014 33,4 procent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa i genomsnitt en avkastning på 16,6 procent per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,4 procent per år. 2014 var avkastningen för Såfa 29,3 procent, jämfört med 15,1 procent för premiepensionsindex. För perioden sedan start, 2001–2014, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 5,8 procent per år jämfört med 3,2 procent per år för premiepensionsindex. Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 5,9 procent och för premiepensionsindex 3,7 procent.

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2014 drygt 253 miljarder kronor (33,4 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,2 miljoner pensionssparare. Målet för förvalsalternativet är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Vid utgången av 2014 var avkastningen för AP7 Såfa 29,3 procent (efter kostnader), medan genomsnittet för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,1 procent. Om perioden från införandet av ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2014 betraktas är avkastningen i AP7 Såfa 16,6 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning på 8,4 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed ungefär dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen.

7 Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

maj 2010–2014 och 2001–2014 (procent)

3 4

2013 Maj 2010 - 2014 2005-2014 2001-2014 (%) (%) (%) (justerat, %)

AP7 (PSF och SÅFA) 29,3 16,6 10,0 5,9 Premiepensionsindex 16,6 8,4 7,9 3,7 Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2014. SÅFA bestod den 30 dec. 2014 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond. Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013. Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 5,9 procent (justerat för rabatter) för perioden 2001–2014 samtidigt som genomsnittet för fondtorget avkastat 3,7 procent per år (justerat för rabatter). Även i det längre perspektivet framstår därmed förvalsalternativet som förmånligt genom att överträffa snittet på fondtorget.

Regeringens anser det positivt att Sjunde AP-fonden når sitt avkastningsmål för förvalsalternativet över samtliga undersökta tidshorisonter, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Regeringen noterar dock att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde AP-fonden skapar en hög aktierisk genom en kombination av en hög aktieexponering och en strategisk hävstång, Denna metod ställer speciella krav på Sjunde AP-fonden när det gäller kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2014/2015 till drygt 93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära 100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på runt 50 procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när marknaden utvecklas väl (såsom 2014). Å andra sidan är det viktigt att understryka att hävstången verkar även åt andra hållet, dvs. i nedåtgående marknader presterar AP7 Såfa sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 33,4 procent av kapitalet i premiepensionssystemet 2014 och att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören inom detta system, kan andra jämförelsenormer vara lämpliga att beakta – t.ex. utvecklingen inom ramen för inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

8 Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent fr.o.m. jan 2001 t.o.m. första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och med andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent eller 0,12 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna. 9 Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta 5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till och från ett konto och flödenas tidpunkt. Kapitalviktad avkastning benämns även internränta (IRR. Internal Rate of Return) och kan jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto. Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat 9,4 procent under perioden december 2000 till 2014, jämfört med 2,4 procent för inkomst/balansindex. Förvaltningsutfallet kan därmed konstateras även i detta perspektiv vara positivt.

Regeringen har i tidigare utvärderingar tryckt på behovet av information till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det kan konstateras att Sjunde AP-fonden har förstärkt kommunikation kring inriktning och risknivå och t.ex. i årsredovisningen för 2014 ägnas en betydande del till att förklara förvaltningsmodellen och dess risker. Regeringen ser detta som angeläget med tanke på den relativt höga risken i förvaltningsmodellen

5.4.2¶Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden genererade resultat från alfaförvaltningen inom den aktiva förvaltningen som översteg de internt satta målet, medan utfallet för den taktiska allokeringen var mindre övertygande 2014. Det bör anses angeläget att Sjunde APfonden genomför en utvärdering av den taktiska förvaltningen i relation till de interna mål som fonden har satt, så snart detta är möjligt. Fonden bör fortsätta att utveckla redovisningen av resultaten av den aktiva förvaltningen.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP-

fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2014 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var 41 respektive minus 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2014 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden minus 9 respektive minus 38 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var 4 baspunkter respektive negativa 3 baspunkter för 2014.

För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror negativa 9 baspunkter och negativa 38 baspunkter i genomsnitt per år.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

Med taktisk allokering avses avsteg från hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall inom 38–62 procent. I slutet av 2014 motsvarade hävstången 49,2 procent av kapitalet i AP7 Aktiefond. Den taktiska allokeringen bidrog negativt med 19 miljoner kronor för 2014. Det ska jämföras med ett mål om att generera 500 miljoner kronor per år över en rullande femårsperiod i den taktiska förvaltningen. Även om det är tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt i från det mål som satts upp för verksamheten.

För alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet för 2014 var ett positivt bidrag om 335 miljoner, vilket innebar att förvaltningen överträffade målet 2014.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder, men de årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2014, jämfört med valda benchmark, lyckades prestera bättre resultat än föregående år och när det gäller alfaförvaltningen även ett resultat som var bättre än målet. Regeringens anser oavsett en bättre avkastning under 2014 att transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).

6¶Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

6.1¶Hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt inom APfondernas verksamhet och att hållbarhetsaspekter integreras i förvaltningen är viktigt dels för att uppnå långsiktigt hög avkastning och dels god riskhantering. Det är även av betydelse för att allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet ska upprätthållas. Årets uppföljning av de rekommendationer som gavs av McKinsey i föregående års utvärdering visar att AP-fonderna har

fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i sina

förvaltningsprocesser. På samma sätt som när det gäller förvaltningsstrategier så har AP-fonderna valt diversifierade strategier för hållbarhet för att säkra förankring i fondernas respektive

investeringsstrategier. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att hållbarhetsfrågor är en integrerad del av fondernas respektive förvaltningsprocess. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har nyligen redovisat koldioxidavtrycket i aktieportföljen och Sjätte APfonden har genomfört en analys av det koldioxidutsläpp som fondens investeringar leder till. Det är av stor vikt att fonderna fortsätter att vara transparenta när det gäller den klimatpåverkan som respektive fonds investeringar finansierar. Fonderna bör även utveckla jämförbarheten i denna redovisning över tid med de andra APfonderna och med andra finansiella aktörer.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Hållbarhets-

frågor är centralt för AP-fondernas verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare är av särskild betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i respektive fonds verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet med integration av hållbarhet. APfondernas arbete hittills inom hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen när det gäller arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen. Fonderna bör se över möjligheterna för utveckling utifrån de rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta fram vilka huvudfrågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella skillnader mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning för fonderna att samarbeta kring framtagning av metoder för ägarstyrning.

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer. Detsamma gäller även för ersättningar till ledande befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget att AP-fonderna fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen av hur de agerar gällande ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolagen, t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till avvikelserna.

Skälen för regeringens bedömning:

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas kontinuerliga arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etikoch miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment: 1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig

utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat

aktualitet eller relevans. 2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en

årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller

händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med

utgångspunkt i den utvärdering som föreligger. 4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga

tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna

underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbeta inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer: – fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas

med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

– den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör

utvecklas och tydliggöras, – miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande

analysen och förvaltningen, – miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer, – sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte

enbart börsnoterade aktier, – extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet, – det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i

arbetet med miljö och etik, – AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik, – principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende-

dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna, och – fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

I tidigare års utvärderingar har det lyfts fram vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen. Regeringen anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att detta är det bästa sättet att hantera etik- och miljöfrågor. Samlingsbegreppet hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik och miljö, eftersom detta är ett bredare och mer aktuellt begrepp. Hållbarhet innefattar enligt den definition som utarbetats inom regeringskansliet följande områden: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har vissa år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan), vilket även har varit fallet i årets utvärdering. När det gäller förra årets 74 utvärdering gav regeringen ett uppdrag till konsultbolaget McKinsey om

en fördjupningsstudie kring integration av hållbarhet med en särskild djupdykning kring ägarstyrning (i enlighet med punkt 4 ovan).

McKinsey kom i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna, har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey valde att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar, t.ex. gröna obligationer och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde APfonden investerat i. Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området där AP-fonderna enligt McKinsey har kommit långt är i arbetet med att ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet. McKinsey lyfter dock fram områden där de anser att Första–Fjärde AP-fonderna kan utvecklas: 1) investeringsmandatet, 2) investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

Som en uppföljning av McKinseys rapport, har AP-fonderna fått svara på en enkät med ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på de rekommendationer som McKinseys rapport resulterade i. Regeringen kan på detta sätt följa upp hur AP-fonderna under 2014 har fortsatt arbetet med integration av hållbarhet i förvaltningen. Nedan återfinns dessa frågor och en sammanfattning av Första–Fjärde AP-fondernas svar och därefter en sammanfattning av Sjätte och Sjunde AP-fondernas svar. Frågorna till dessa två AP-fonder justerades något för att dels reflektera ett avvikande uppdrag, men även att dessa inte deltar i samarbetet kring Etikrådet.

1. Har fonden tagit beslut om nya mål för arbetet med integration av

hållbarhet/ESG sedan årsskiftet 2013/2014?

Första AP-fonden har under 2014 satt upp mål för det interna

arbetet med hållbart värdeskapande, såsom t.ex. utbildningsmål samt

mål för vidareutveckling av processer. Första AP-fonden avser

däremot inte att sätta mål för förvaltningen t.ex. i form av andel

riktade investeringar inom hållbarhet/ESG, eftersom fonden anser att

sådant mål för investeringsverksamheten medför för stor risk att

strävan att uppfylla målet går ut över det övergripande målet om hög

avkastning. Sedan tidigare har Andra AP-fonden arbetat med en

process där varje avdelning och därmed även hållbarhetsavdelningen

tar fram en treårig affärsplan med kort och långsiktiga mål Även

samtliga avdelningar inom kapitalförvaltningen har tagit fram mål för

ESG-arbetet. Tredje AP-fonden prioriterar arbetet med den fortsatta

integrationen av hållbarhet inom hela förvaltningen med målet att

hållbarhet ska vara fullt integrerad i alla delar av fondens verksamhet

på sikt. Denna inriktning var en del av den affärsplan som Tredje AP-

fonden tog fram 2014, men arbetet med integration av hållbarhet hade

däremot påbörjats tidigare. Fjärde AP-fonden har satt upp ett konkret

mål att den globala aktieportföljen ska vara placerad i koldioxidsnåla

strategier år 2020 och fonden har även som långsiktig ambition att

hitta koldioxidsnåla strategier inte enbart för aktieportföljen utan för

samtliga tillgångsslag och investeringar.

2. Har fonden under 2014 definierat fokusområden inom hållbar-

het/ESG eller vidareutvecklat tidigare fokusområden? 75

Ett fokusområde för Första AP-fonden under 2014 har varit att öka kunskap inom hållbart värdeskapande för fondens personal. Första AP-fonden deltar i ett klimatprojekt med Mercer (internationellt konsultbolag som bl.a. är aktivt inom investeringsområdet) och ett tiotal internationella investerare. Syftet är att analysera vilken påverkan klimatförändringarna, och möjlig reglering på området kan ha på fondens portfölj, för att ge fonden verktyg att integrera riskfaktorer kopplade till klimatförändringar i den interna analysen. Andra AP-fonden avser att koncentrera arbetet med hållbarhet till ett antal fokusområden framöver för att uppnå bästa möjliga resultat av detta arbete. För varje fokusområde kommer fonden ta fram mål på kort och lång sikt och arbetet med detta har påbörjats under 2014. Tredje AP-fonden har under längre tid definierat fokusområden inom ramen för ägarstyrningsarbetet, men när det gäller övergripande hållbarhetsarbete har fonden valt att inte definiera fokusområden. I stället har fonden tagit ett helhetsperspektiv avseende hållbarhet och inkluderande alla tillgångar i fonden, vilket anser fonden är en stor utmaning på grund av att fondens investeringsstrategi bygger på riskspridning och diversifiering. Fjärde AP-fonden har valt att definiera två fokusområden, klimatförändring och ägarstyrning. Som del av arbetet inom fokusområdet klimatförändring, är fonden aktiv i att driva utvecklingen av koldioxidsnåla investeringsstrategier genom internationella initiativ, såsom t.ex. Portfolio decarbonization project (PDC).

3. Har fonden under 2014 vidareutvecklat interna systematiska processer för integration av hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna några konkreta exempel.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 eller i samband med årsredovisningen för 2014 beräknat och redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj i relation till jämförelseindex. När det gäller andra processer har Första AP-fonden utvecklat sin process för s.k. gulflaggade bolag för förvaltningen av aktier och räntebärande tillgångar, och som del av detta arbete utvärderar fonden databastjänster för aktier och analystjänster för investeringar i statsobligationer och krediter. Andra AP-fonden har utökat användningen av databaser och annan extern analys i hållbarhetsarbetet. Sedan hösten 2013 har Andra AP-fonden haft med en intern arbetsgrupp kring fossil energi och klimat. Syftet var att lägga grunden för fondens ställningstagande vad gäller investeringar i fossil energi och resultatet blev att fonden under 2014 beslutade att inte lägre investera i totalt sett 20 energibolag, varav 12 kolbolag. Tredje AP-fonden har arbetat fram en ny internt utvecklad modell som försöker fånga upp bolag, index, sektorer och regioner i portföljen med störst hållbarhetsrisken. Syftet är att försöka identifiera de innehav med störst hållbarhetsrisk i portföljen och därefter bedöma om dessa bör finnas kvar i portföljen. Analysen kan även utgöra ett bra underlag för att föra en proaktiv dialog med bolagen. Fjärde AP-fonden har framför allt fokuserat arbetat på att ta fram koldioxidsnåla investeringsstrategier baserade på nya koldioxidreducerade index. Fonden har

som ett led i detta deltagit flitigt i den internationella debatten för att sprida kunskap kring den typen av investeringsstrategier.

4. Har resurstillgången för arbetet med hållbarhet/ESG inom den egna fonden eller inom ramen för det samarbete som sker inom Etikrådet ökat under 2014? Om så är fallet konkretisera gärna.

Generellt sett har resurstillången inom AP-fonderna ökat under 2014 antingen genom att fonderna har nyanställt personal med specialistkompetens inom hållbarhet, eller att existerande personal har ökat andelen tid nedlagd på arbete med hållbarhet. Dessutom har två av AP-fonderna (Första och Tredje) omorganiserat på ett sådant sätt så att resurser inom hållbarhet har överförts från kommunikation till kapitalförvaltningen vilket i sin tur har ökat fokus på hållbarhet. Etikrådet fick dessutom under 2014 en utökad budget för analys och kommunikation och antalet ordinarie ledamöter ökade från en till två personer per fond utan suppleanter. Dessutom har Etikråden genomfört en upphandling av externa konsulttjänster/screeningstjänster i syfte att ytterligare förstärka analysförmågan inom hållbarhetsområdet.

5. Har processer för arbetet med externa förvaltare utvecklats under året? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall utvecklingen skett inom ramen för samarbetet i Etikrådet eller enbart inom fonden?

Första AP-fonden har under året utvärderat samtliga externa förvaltare i termer av deras utfästelser när det gäller hållbarhet, integration av hållbarbetsfaktorer i investeringsbesluten, samt deras engagemang som ägare och rapportering. Även Andra AP-fonden har under 2014 begärt in rapportering från samtliga externa förvaltare om hur de arbetar med hållbarhet. Andra AP-fonden har även begärt in utökad rapportering när det gäller fondens investeringar i jord- och skogsbruksfastigheter, och fonden har varit delaktig i att ta fram ”Principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk” som fördes över till PRI 2014. Tredje AP-fonden konstaterar att det i externa mandat inte finns explicita skrivningar men däremot har fonden satt upp tydliga rapporteringskrav för förvaltarna. Fjärde AP-fonden konstaterar att dess arbete med att utveckla och genomföra koldioxidsnåla strategier har skett i nära samarbete med externa leverantörer såväl som av förvaltning tjänster som av index.

6. Har det under året tagits nya kompetensutvecklingsinitiativ inom hållbarhet/ESG? Om så är fallet ge gärna konkreta exempel. Har i så fall dessa initiativ tagits inom ramen för samarbete i Etikrådet eller inom den egna fonden?

Alla fonderna har fortsatt ett intensivt arbete med kompetensutveckling både i form av kurser såsom t.ex. utbildning som ges av PRI-Academy när det gäller integrering av hållbarhet i investeringsprocessen. Fonderna har även haft ett stort antal besökande relevanta externa talare och även deltagit i en mängd forum för diskussion kring hur en fortsatt utveckling av arbetet med integration av hållbarhet kan ske. Även inom Etikrådet har det skett en kontinuerlig 77

kompetensutveckling och Etikrådet bjuder in experter inom olika områden till sina interna möten. Etikrådet arrangerar även externa möten och seminarium, t.ex. bjöd Etikrådet hösten 2014 in ett trettiotal svenska företag till ett seminarium kring hur man ska tolka och använda FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, de s.k. Ruggie-principerna.

7. Har Första–Fjärde AP-fonderna under året arbetat för att etablera och

utveckla gemensamma fokusområden för ESG integration inom

ramen för Etikrådet?

Nej, Etikrådet har inte arbetat med gemensamma fokusområden

eftersom Etikrådet inte arbetar med integration av hållbarhet i

förvaltning. Däremot har Etikrådet under året påbörjat ett arbete med att mer strukturerat utarbeta ett antal prioriterade fokusområden i det

dialogarbete som Etikrådet bedriver. Detta arbete kommer att

slutföras under 2015.

8. Har Första–Fjärde AP-fonderna inom ramen för Etikrådet verkat för

en mer proaktiv kommunikation? Om inte har fonden tagit egna initiativ inom detta område?

Ja, Första–Fjärde AP-fonderna har inom ramen för Etikrådet

utvecklat en mer proaktiva kommunikation, och som en del av det har

Etikrådet sett över och förnyat sin hemsida. Representanter för

Etikrådet har under 2014 deltagit i ett stort att antal seminarier och möten och även haft ett betydande antal möten med NGOer och media. Dessutom tog Första–Fjärde AP-fonderna under 2014 initiativet till en gemensam hemsida, www.apfonderna.se för att förtydliga informationen kring AP-fonderna.

Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att vidareutveckla processer och utvärderingsmetoder kopplade till de fokusområden som tidigare beslutats. Utöver integration av hållbarhet i det dagliga investeringsarbetet, har ett annat fokusområde varit anti-korruption. För 2015 har Sjätte AP-fonden definierat ett antal utvecklingsinitiativ och förbättringsområden som har stämts av med fondens styrelse. Sjätte AP-fonden har även vidareutvecklat processer och utvärderingsmetoder avseende fondens interna och externa hållbarhetsarbete. Ett konkret exempel är att en modell för utvärdering av riskkapitalfonders hållbarhetsarbete har konstruerats. Fonden har under året utökat resurser för hållbarhetsarbete genom att anställa en specialist med tio års erfarenhet av att arbeta med ansvarsfulla och hållbara investeringar. Fonden har fokuserat på utbildning för personalen under 2014 och alla investeringsansvariga har t.ex. genomgått en utbildning i anti-korruption, människorätt, arbetsvillkor och miljöansvar.

Sjunde AP-fonden har under 2014 efter kartläggning och dokumentation av existerande interna hållbarhetsprocesser genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att förtydliga existerande arbetssätt inom hållbarhet och tillfoga nya arbetssätt. Den största förändringen är att Sjunde AP-fonden vid sidan av den breda normbaserade grundmodellen även har börjat arbeta med avgränsade fördjupningsteman. Arbetet med det första 78 sådant tema, att utveckla ESG arbetet i onoterade bolag påbörjades under

2014. Sjunde AP-fonden har ökat både externa och interna resurser inom framför allt påverkan och kommunikation men även att Sjunde APfondens medarbetare avsätter mer tid till hållbarhet. Fonden har rekryterat en hållbarhetsstrateg, och har även anordnat ett antal internutbildningar med hela personalen när det gäller hållbarhet under 2014.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av hållbarhetsarbetet inom AP-fonderna har fortsatt under 2014 och att AP-fonderna har på olika sätt har tagit utgångspunkt i McKinseys rekommendationer i detta fortsatta arbete. Regeringen tycker detta är positivt och förväntar sig att arbetet att integrera hållbarhet fortsätter att vara en högt prioriterad fråga för AP-fonderna. Regeringen anser att en speciellt viktig del av arbetet är att fonderna kontinuerligt utvärderar de risker som finns när det gäller exponering mot företag med verksamhet inom fossilt bränsle, detta för att säkra pensionskapitalets avkastning.

Regeringen tycker det är av stor vikt att Första–Fjärde och Sjunde APfonderna nyligen har redovisat koldioxidavtrycket för respektive fonds aktieportfölj och att Sjätte AP-fonden har genomfört en första klimatanalys av det koldioxidutsläpp som fonden finansiera genom sina investeringar trots de utmaningar som finns med att göra en sådan mätning för onoterade tillgångar. Regeringen understryker vikten av fonderna fortsätter att utveckla redovisningen av den klimatpåverkan som respektive AP-fonds investeringar finansierar och att fonderna dessutom arbetar aktivt för att redovisningen blir mer jämförbar mellan de övriga APfonderna, med andra finansiella aktörer och även över tid med fondens egen historik. Under senare tid har frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri särskilt uppmärksammats. Regeringen avser återkomma till denna frågeställning.

Ägarstyrning

I McKinseys utökade hållbarhetsrapport från 2013 konstaterades det att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört med. Detaljnivån ökar transparensen, och det är i linje med regeringens önskan om god transparens när det gäller ägarstyrning. Däremot är det inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en tydlig och övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent, framför allt då en stor del av ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2014 fortsatt att utveckla kommunikation kring hur dialoger förs med svenska bolag och även kring hur fonderna arbetat med ägarstyrning i utländska bolag. Hur detaljerad information som fonderna ger skiljer sig dock fortsatt åt, och även hur den presenteras, vilket gör att det fortsatt inte är lätt tillgängligt att få en tydlig och övergripande bild av AP-fondernas ägarstyrningsarbete. Regeringen anser att det är betydelsefullt att AP-fonderna

fortsätter att utveckla en transparent och jämförbar kommunikation kring hur de agerar som ägare.

När det gäller Sjätte AP-fonden, så är aktiv ägarstyrning och engagemang i alla innehav kärnan i fondens investeringsstrategi, eftersom deras relativt stora ägarandelar i allmänhet innebär större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första– Fjärde och Sjunde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden har under 2014 fortsatt att utveckla sin aktiva ägarstyrningsmodell, framför allt inom hållbarhetsområdet vilket regeringen anser är positivt.

6.2¶Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroende för fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom området av revisorerna av stor vikt. Det är positivt att revisorerna i granskningen av den interna kontrollen hade ett begränsat antal synpunkter och att fonderna i dessa fall har åtgärdat det som revisorerna hade synpunkter kring. Sjunde AP-fonden realiserade under 2014 ett överskott i verksamheten för första gången, men trots detta är det rimligt att Sjunde AP-fonden bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskontoret. Detta för att minska risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet men även för att det finns behov av ett balanserat överskott.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är viktigt att

AP-fonderna har en god intern styrning och kontroll så att förtroende för fonderna och pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom området av revisorerna och, i förekommande fall av Riksrevisionen, av stor vikt.

Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock noteras att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner och att intern styrning och kontroll i dag är i nivå med vad som gäller för privata fondbolag.

Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt på de direktupphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från att fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling följs framöver.

Skälen för regeringens bedömning

Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen

Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur APfondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna att det inte har framkommit något under revisionen för verksamhetsåret 2014 som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det finns iakttagelser och hur signifikanta de är. Under 2014 gjorde revi- 80 sorerna inga signifikanta iakttagelser när det gäller intern kontroll, medan

de gjorde ett fåtal viktiga iakttagelser. I dessa fall har respektive fond vidtagit åtgärder för att åtgärda det som revisorerna har lyft fram. Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter att arbeta med kontinuerlig utveckling av alla aspekter av intern kontroll.

Revisorerna har som en del av revisionsuppdraget genomfört en granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i AP-fonderna, dels i relation till regeringens riktlinjer som utfärdades den 20 april 2009, dels i enlighet med FARs rekommendationer för ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag. Revisorerna noterar att fonderna i allt väsentligt har följt regeringens riktlinjer och att de få avvikelser som finns relaterar till uppsägningstid till ledande befattningshavare med kontrakt skrivna långt före riktlinjerna fastställdes. Regeringen anser det angeläget att AP-fonderna har fortsatt starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för APfonderna.

Sjunde AP-fondens finansiella ställning

Sjunde AP-fonden får, enligt lagen om allmänna pensionsfonder, ur var och en av de förvaltade fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt (5 kap. 1 § tredje stycket). I praktiken sker detta uttag på samma sätt som ett fondbolag normalt tar ut sin förvaltningsavgift ur en värdepappersfond. Avgiften uttrycks i form av en procentsats av det förvaltade kapitalet och beräknas dagligen utifrån det aktuella marknadsvärdet. På så sätt blir avgiften rättvist fördelad mellan spararna i en fond som hela tiden är öppen för inlösen och utgivning av fondandelar.

När Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet under hösten 2000 fanns det skäl att utjämna avgiftsuttaget över en längre period, eftersom de första årgångarnas sparare annars skulle få bära en oskäligt stor andel av etablerings- och uppbyggnadskostnaderna för verksamheten. Detta hade inte förutsetts i lagstiftning, men efter förslag i budgetpropositioner och beslut av riksdagen har Sjunde AP-fonden sedan starten disponerat en rörlig kredit i Riksgäldskontoret för att finansiera ett balanserat underskott. Avsikten var att det balanserade underskottet skulle vara avvecklat senast år 2020 (prop. 2014/15:1 utgiftsområde 2 s. 56). På så sätt har avgiftsuttaget kunnat hållas på en nivå som inneburit långsiktig kostnadstäckning och samtidigt rättvis fördelning mellan spararna under de första årens verksamhet.

Då krediten nu är amorterad och Sjunde AP-fonden genererat ett överskott redan för år 2014 om 76,6 miljoner, är det rimligt att diskutera behovet av att Sjunde AP-fonden har en kredit hos Riksgäldskontoret. Kostnaderna skulle kunna helt och hållet finansieras genom avgiftsuttag ur de förvaltade fonderna. Dock är det så att eftersom basen för avgiften utgörs av marknadsvärdet av det förvaltade kapitalet som kan förväntas variera betydligt över tiden, riskerar även avgiftsuttaget att variera betydligt framöver. Basen för avgiften påverkas i betydande omfattning av värdeutvecklingen för de tillgångar i vilka fondernas medel är placerade. Dessutom förstärks effekten av Sjunde AP-fondens hävstång som ökar risken i förvaltningen. Utan en kredit eller ett mindre balanserat

överskott eller en kombination av de två, riskerar avgiftsuttaget variera onödigt mycket över tid. Detta ska dock ställas mot att det balanserade överskottet endast kan placeras på räntebärande konto hos kreditinstitut. Avkastningen över tid på ett sådant konto kan förväntas vara lägre än avkastningen i fonden.

I en skrivelse till regeringen i februari 2015, har Sjunde AP-fonden anfört att fonden liksom tidigare bör få disponera dels ett räntekonto med kredit på högst 40 miljoner kronor, dels en låneram för finansiering av anläggningstillgångar på fem miljoner kronor. Fonden anser att den är fortsatt sårbar för minskning av förvaltat kapital och att överskottet ännu inte ännu tillräckligt stort för att hantera en kraftig global börsnedgång. Detta är anledningen till att fonden anser att det fortsättningsvis kvarstår ett behov av ett kreditutrymme för att finansiera tillfälliga likviditetsbehov, eftersom fonden inte får ta upp banklån. Regeringen instämmer i att det är rimligt att Sjunde AP-fonden, trots att fonden genererat ett överskott 2014, bibehåller en viss rörlig kreditfacilitet i Riksgäldskontoret, för att på så sätt minska risken för onödig variation i avgiftsuttaget i det korta perspektivet. Detta minskar även behovet av ett balanserat överskott. Sjunde AP-fonden beslutade 2013 som en följd av den starka tillväxten i det förvaltade kapitalet om en avgiftsänkning fr.o.m. 2014 med 0,02 procentenheter till 0,12 procent för AP7 Aktiefond och med 0,03 procentheter till 0,05 procent för AP7 Räntefond.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: 1. utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, 2. utse revisorer, 3. fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och 4. årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin Bilaga 1 helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form, skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska Bilaga 1 förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras Bilaga 1 för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Bilaga 1

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-organisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. 87

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- Bilaga 1 sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. APfondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. Bilaga 1 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå  hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,  att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Bilaga 1 Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Bilaga 1 Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Fösta–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Bilaga 2

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat

i aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

Räntebärande Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i instrument räntebärande värdepapper med låg kredit- och

likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller

minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet

till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat

för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat

mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i

svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Externa Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för förvaltningsuppdrag extern förvaltning.

Sjätte AP-fonden

Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att placera fondkapitalet på den svenska riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om investeringsfonder. En skillnad mot övriga investeringsfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

4 | ÅRET I KORTHET FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

ÅRET I KORTHET

Årets utveckling innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga mål om en genomsnittlig avkastning på 5,5 procent efter kostnader både under

2014 och under tioårsperioden 2005–2014. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat 153,8 mdkr efter kostnader. Fonden har därmed levererat 83 mdkr över inkomstindex.

• Resultatet för 2014 uppgick till 36 424 mkr under 2014, för att täcka det löpande avgifts-

(25 687) efter kostnader. Det motsvarar en underskottet i inkomstpensionssystemet. avkastning på 14,6 procent (11,2) efter kostnader.

• Fondens förvaltningskostnader var 456 mkr De senaste tio åren har fondens genomsnittliga

(350) vilket motsvarar 0,17 procent (0,14) av avkastning uppgått till 6,9 procent efter kostnader.

genomsnittligt förvaltat kapital.

• Även 2014 var ett år med hög avkastning, främst

• Första AP-fondens styrelse beslutade att höja

för fondens investeringar i utvecklingsländer

fondens avkastningsmål till en real avkastning på

och riskkapitalfonder.

4,0 procent efter kostnader över rullande tioårs- • För sjätte året i rad var nettoflödet till pensions- perioder. Det nya målet gäller från och med

systemet negativt. Första AP-fonden har betalat 1 januari 2015. ut drygt 21,1 mdkr sedan 2010, varav 5,1 mdkr

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRET I KORTHET | 5

Avkastning per tillgångsslag 2014, procent

Aktier Sverige

Aktier utvecklade länder

Aktier utvecklingsländer Räntebärande värdepapper

Fastigheter

Hedgefonder

Riskkapitalfonder

Övriga tillgångar

Nya investeringar

Valuta

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22

Femårsöversikt i sammandrag

Exponering, %

Bilaga 3

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 23

BALANSRÄKNING

Mkr Not 2014-12-31 2013-12-31 Tillgångar

Skulder

Bilaga 3

24 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder Nettoredovisning ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i baredovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen lansräkningen när det finns legal rättighet att nettoreplacerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna dovisa transaktioner och när det finns avsikt att erlägga utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbe- likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid tat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper för skulden samtidigt. vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper Omräkning av utländsk valuta anpassas successivt till den internationella redovisnings- Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska standarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsomarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- valutakurser. visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk större skillnaden att koncernredovisning och kassaflöde- valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdesanalys ej upprättas. Redovisningsprinciperna avseende förändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta nettoredovisning av ej likviderade fordringar och ej och en del som är orsakad av valutakursförändringen. likviderade skulder samt repor och derivatinstrument har Valuta kursresultat som uppstår vid förändring av valutaanpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principförändringen kurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar” respektive valutakursförändringar. ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesiffrorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- Aktier i dotterbolag/intressebolag och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier föregående år. i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt

värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas Affärsdagsredovisning för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på koncernredovisning föreligger inte. penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per Värdering av finansiella instrument affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändparterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoreaffärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i värde fastställs för fondens olika placeringar. balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid

en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 25

verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- Derivatinstrument notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat SIX,Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadsen aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- priser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med förs under nettoresultat noterade aktier. hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där

indata utgörs av observerbara marknadsdata. Onoterade aktier och andelar Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per ba- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel lansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden verkligt värde baserat på värdering erhållen från mot- mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer parten eller annan extern part. Värderingen uppdateras periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och då ny värdering erhållits och justeras för eventuella redovisas som ränta. kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker Återköpstransaktioner en justering av erhållen värdering. Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid (International Private Equity and Venture Capital Valua- redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas tion Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprin- som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden ciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan över löptiden och redovisas som ränta. användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier Värdepapperslån baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna av innehav i onoterade fastighetsbolag skedde 2013 i säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värsyfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redosom används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig visas denna i balansräkningen som en tillgång och en mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna ighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat verkligt värde har påverkat 2013 års resultat, se vidare under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar. åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av

utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. Obligationer och andra räntebärande tillgångar För obligationer och andra räntebärande tillgångar Poster som redovisas direkt bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella mot fondkapitalet marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda In- och utbetalningar som har skett mot pensionsindexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i systemet redovisas direkt mot fondkapitalet. index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv Provisionskostnader marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt veder- en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av tagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden diskonteras till relevant värderingskurva. och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta av-

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt gifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaff- som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver ningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovidiskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där sas som avgående post under nettoresultat för aktuellt diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid tillgångsslag i resultaträkningen. anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, över- och undervärden periodiseras under återstående för vilka återbetalning medges före vinstdelning och löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som redovisad ränteintäkt. anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det

orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som

provisionskostnader

Bilaga 3

26 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Rörelsens kostnader NOT 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, Mkr 2014 2013 redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i Realisationsresultat 69 986 inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- Orealiserade värdeändringar 5 977 3 419 vara kostnadsförs i normalfallet löpande. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 6 046 4 405

En metodutveckling för värdering av innehav i onote- Skatter rade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid värdering till verkligt värde. Fr.o.m. 2013 värderas därför placeringar i Sverige. uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastig-

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres hetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den respektive intäktsslag. ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervär- påverkat 2013 års resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr desskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hänför förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå förlig till fondens innehav i Vasakronan. betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

NOT 4 Provisionskostnader

NOT 1 Räntenetto Mkr 2014 2013

Externa förvaltningsarvoden, noterade Mkr 2014 2013 tillgångar –153 –104 Ränteintäkter Externa förvaltningsarvoden, onoterade

tillgångar –109 –70 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 364 2 484 Övriga provisionskostnader, inklusive

depåbankskostnader –17 –15 Derivat 431 733

Provisionskostnader –279 –189 Övriga ränteintäkter 13 10 Summa ränteintäkter 2 808 3 227 I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade

kostnader. Dessa har under året uppgått till 34 mkr (46 Räntekostnader mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som Derivat –182 –164 förvaltats. Övriga räntekostnader 0 0 Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar Summa räntekostnader –182 –164 redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej Summa räntenetto 2 626 3 063 medger återbetalning före vinstdelning i samband med

framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 84 mkr

(85 mkr) redovisats som en del av tillgångens anskaff- NOT 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar ningsvärde.

Nettoresultat, noterade aktier och andelar 8 549 16 635 NOT 5 Personal

1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda.

Bilaga 3

1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. 2) Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande anställning eller inkomst av näringsverksamhet under befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig ersättningar till ledande befattningshavare och övriga längre än till 65 års ålder. Chefen för allokering och anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna chefen för extern förvaltning och AI lämnade ledningsfinns under 2014. gruppen under 2014. En ny chef för kapitalförvaltningen

tillträdde och tog plats i ledningsgruppen. Förändringar- Löner och övriga förmåner na påverkar jämförelsesiffrorna för 2013 och 2014. Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelse- Pensioner och liknande förmåner ledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillko- procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger ren för fondens ledande befattningshavare beslutas av vd allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda procent. har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 Första AP-fonden har från och med den 1 februari har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Uppsäg- 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för ningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens sida är för personal som nyanställs. Pensionsavtalet är tecknat och vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden är den mellan 3 och 6 månader. Vissa avtal som ingåtts har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premieinnan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl bestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. omförhandlas inte dessa avtal. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångs- pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med vederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångs- fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt vederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsutan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som neutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny och uppgår till mindre värden.

Bilaga 3

28 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 6 Övriga förvaltningskostnader NOT 7 Noterade aktier och andelar

Tkr 2014 2013 Marknadsvärde, mkr 2014-12-31 2013-12-31

Lokalkostnader1 –10 448 –10 559 Svenska aktier 30 158 28 355

nedanstående fördelning:

Ernst & Young: tioner till ett värde av 1,2 mdkr mottagits. Den utlånade Revisionsuppdrag –929 –1 261 positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Revisionsverksamhet utanför Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

revisions uppdraget –23 –312 Övriga uppdrag2 –1 704 –584 Marknads-

–2 656 –2 157 Fem största svenska aktieinnehaven Antal värde, mkr KPMG Hennes & Mauritz B 12 637 869 4 115

rådgivning PE-investeringar. 3) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

Marknads- Fem största utländska aktieinnehaven Antal värde, mkr

En fullständig förteckning över samtliga noterade

inne hav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första

AP-fondens webbplats ap1.se NOT 8 Onoterade aktier och andelar Verkligt värde, mkr 2014-12-31 2013-12-31

Svenska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

Utländska Aktier och Andelar, intresse- och dotterbolag

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats ap1.se

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 29

NOT 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Verkligt värde, mkr 2014-12-31 2013-12-31 Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Fördelning på emittenttyp Upplupna ränteintäkter 753 802 Svenska staten 7 347 9 847 Upplupna utdelningar 103 80 Svenska kommuner 1 131 274 Övriga förutbetalda kostnader och Svenska bostadsinstitut 7 604 8 220 upplupna intäkter 10 9

Statsskuldsväxlar Certifikat Övriga instrument 17 769 15 283 NOT 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Totalt 90 567 82 327

Mkr 2014-12-31 2013-12-31

Upplupen prestationsbaserad avgift 0 0 NOT 10 Derivat Upplupna förvaltararvoden 25 26

Övriga upplupna kostnader 20 13

2014-12-31 2013-12-31 Förutbetalda intäkter och upplupna

Nominellt Verkligt Nominellt Verkligt kostnader 45 39 Mkr värde värde värde värde Derivatinstrument med positiva verkliga värden

NOT 15 Fondkapital

Innehavda, köp 1 642 107 885 26 Överflyttning av pensionsrätter till EG –2 –2

Aktieoptioner

Utställda, köp 220 4 186 26 NOT 16 Poster inom linjen Utställda, sälj 4 360 31 1 229 46 Summa 124 989 3 908 18 736 241 Mkr 2014 2013 varav clearat 30 630 3 395 För egen skuld ställda panter och

jämförlig säkerhet inga inga

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1 1 092 363

löptid överstigande 12 mån. Utlämnad säkerhet för terminsaffär 2 115 1 678

Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2 3 247 136

Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet 6 454 2 177 NOT 11 Övriga tillgångar

Investeringsåtaganden onoterade innehav 13 688 9 997 Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Åtaganden 13 688 9 997 Fondlikvider 26 241 Summa poster inom linjen 20 142 12 174 Fordran utländska skattemyndigheter 127 90 1 Övriga tillgångar 9 4 Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper: 1 162 383

2 Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner 180 161 Övriga tillgångar 162 335

Bilaga 3

30 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde fonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. bestäms för de finansiella instrument som fonden Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoteraanvänder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- de värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på ringsprinciper följer den internationella redovisnings- samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. standarden. Syftet är att lämna information om finan- Investeringar i private equity fonder värderas enligt siella tillgångars och skulders verkliga värde samt att IPEV:s rekommendationer (International Private Equity säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framom noterade priser finns tillgängliga vid värderingen. tida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar

i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga Fondkapitalet värdering – rapportering. Då rapporteringen från private equity marknadsnoterade tillgångar fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras

fondens bokslut i allmänhet på rapportering per den 30 Den största delen av fondens tillgångar är marknads-

september 2014 justerad för kassaflöden för tiden därnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv

efter och fram till bokslutdagen. I ett läge med lånsiktigt marknad med priser som representerar faktiska och

stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att regelbundet förekommande marknadstransaktioner.

fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgång-

senare inrapporteras från private equity förvaltare. ar värderas dagligen till noterade marknadspriser och

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Några fondinnehav med noterade innehav i underlig-

Värderingen bygger på en diskontering av framtida gande värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis

hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav

marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värdemed noterade innehav i underliggande värderas endast

ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas månadsvis.

denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på framtida skatteffekter med en ränta som är relevant för

antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering

det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder från extern part. För fondens innehav i valutaterminer

värderas enligt rekommendationer från branschorgan baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering,

såsom INREV. där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och Verkligt värde extrapolering). Samma metodik används för depositer, Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller OTC-derivat används uteslutande värdering från extern en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter part som jämförelse mot fondens egna värderingar. som är oberoende av varandra och som har ett intres- I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper se av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivi- marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de tet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och • Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det säljkurser, som även kan skilja markant mellan mark- finns noterade priser på aktiva marknader för identiska nadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konser- tillgångar och skulder och om instrumentet värderas vativ värderingsansats. minst var 3:e dag.

• Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 Fondkapitalet värdering – tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på alternativa investeringar inaktiva marknader, om instrumenten värderas mindre För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad frekvent än var 3:e dag, eller om värdet kan härledas tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av från noterade priser. verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs observerbara marknadsdata användas för värderingen. av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private Värderingar baseras på information med hänsyn till equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. omständigheterna och kan kräva ett betydande mått Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitets- av uppskattningar från fondledningen.

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 31

Aktiv marknad att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas En aktiv marknad definieras av att noterade priser med valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på hos en handlare eller dylikt och att prissättning på trans- andra instrument. aktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt rän- Inaktiv marknad tebärande papper som är utgivna av stat, kommun, ban- En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym ker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2014-12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella tillgångar

Finansiella skulder Derivat –3 908 –3 908 Total summa skulder värderade till 0 –3 908 0 –3 908 Finansiella tillgångar och skulder 206 999 8 279 65 527 280 805

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2013-12-31, mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Av ovan redovisad värdeändring var 99% (98%) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 2 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var tredje dag. Under 2014 har ett onoterat innehav omklassificerats från nivå 2 till nivå 3. Fyra noterade innehav har omklassificerats från nivå 1 till nivå 2.

Bilaga 3

32 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

Riskprofiler ver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in datahistorik och risken presenteras för en horisont om i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en geoperationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom mensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fon- AP-fonden enats om. dens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket Simuleringen visas med två olika men relaterade är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknads- riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden risken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvi- överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expeckelse för avkastningen (volatilitet), value at risk, expected ted Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan shortfall och andra mått. inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett in- visar den förväntade förlusten givet att förlusten är störstrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan re än Value at Risk-måttet. köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskost- Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet gick till 6,9 procent i årstakt för fondens totala portfölj vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fonsker på noterade marknader och har i de flesta fall en dens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diver- I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens sifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i obligationsportfölj. olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig. risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk Realiserad risk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån risk investerar fonden endast i liten omfattning i obliga- en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och tioner med sämre rating än BBB. Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på princi-

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk pen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdeatt motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden. ring av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekven- Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och sen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den diversifieras denna handel. För motparter med handel i realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginsti- uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata. tut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal). Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för

den senaste 10 årsperioden var 8,65 procent baserat på Känslighetsanalys: denna beräkningsmetodik. Redovisning av marknadsrisk Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även Prognostiserad risk överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i risk under det senaste året för totalportföljen och de känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den 31 december 2014 och historiska marknadsavkastningar. genomsnittliga realiserade risken under året var 5,4 Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av procent för totala portföljen respektive 6,4 procent för avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. historiska avkastningsfördelningen används för simu- Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen leringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det var vid utgången av året 77 procent. innebär att antaganden om normalfördelning inte behö-

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 33

Känslighetsanalys marknadsrisk, per 31 dec

Volatilitet Value at Risk Expected Shortfall Value at Risk Expected Shortfall

Årstakt % årstakt, mkr årstakt, mkr en dag, mkr en dag, mkr

2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Aktier 8,4 9,5 –18 478 –18 481 –27 396 –26 923 –2 005 –1 146 –1 699 –1 670 Räntebärande 1,1 1,8 –1 623 –2 208 –2 080 –3 074 –1 146 –137 –129 –191 Alternativa Investeringar 11,8 9,7 –7 931 –8 792 –10 490 –14 051 –492 –545 –651 –871 Valuta 9,6 9,5 –10 744 –10 656 –13 215 –13 273 –666 –661 –820 –823 Bidrag från Diversifiering –2,5 –3,7 6 454 15 005 11 767 22 018 400 931 730 1 366 Likvidportföljen 6,8 6,4 –27 250 –20 656 –34 310 –28 846 –1 690 –1 281 –2 128 –1 789 Portföljen Totalt 6,9 6,0 –32 323 –25 132 –41 413 –35 303 –2 005 –1 559 –2 568 –2 189

Likviditetsrisk (förfallostruktur), per 31 dec Löptid år, mkr < 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans

2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Nominellt stat 485 0 526 1 200 8 955 2 303 7 773 9 244 2 668 3 509 20 407 16 256 Nominellt kredit 4 428 1 773 10 277 10 451 10 581 10 406 8 868 10 940 2 508 2 473 36 662 36 043 Realt 2 794 155 3 294 4 860 5 658 3 258 5 413 7 878 5 903 4 611 23 062 20 762 Totalt 7 707 1 928 14 097 16 511 25 194 15 967 22 054 28 062 11 079 10 593 80 131 73 061

Redovisning av förfallostruktur Redovisning av kreditrisk

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabel- Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i len ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratinginnuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som stituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosti- där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begräncerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet. sat innehav i obligationer med rating BBB, 10 444 mkr, och innehav med sämre rating, <BBB, i fonder med investeringar i high yield, 7 045 mkr. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 dec Rating mkr AAA AA A BBB <BBB Total balans

2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Nominellt stat 7 645 6 704 11 852 7 100 0 0 910 2 453 0 0 20 407 16 256 Nominellt kredit 15 191 11 151 2 053 6 350 7 990 8 651 4 383 3 272 7 045 6 619 36 662 36 043 Realt 11 681 9 243 6 230 7 985 0 0 5 151 3 534 0 0 23 062 20 762 Totalt 34 517 27 098 20 135 21 435 7 990 8 651 10 444 9 259 7 045 6 619 80 131 73 061 1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Bilaga 3

34 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

NOT 18 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Nettade Nettobelopp Relaterade belopp som inte nettas Summa

Brutto- belopp i i balans- Finansiella Säkerheter Netto- i Balans- 2014-12-31, mkr belopp Balansräkning räkningen Instrument erhållna belopp Övrigt1 räkningen Tillgångar Ej likviderade tillgångar - - - - - - 26 26 Derivat 551 - 551 551 0 0 71 622 Summa tillgångar 551 - 551 551 0 0 97 648

Skulder Ej likviderade skulder - - - - - - 66 66 Derivat 3 873 - 3 873 551 3 247 75 35 3 908 Summa skulder 3 873 - 3 873 551 3 247 75 101 3 974

Nettade Nettobelopp Relaterade belopp som inte nettas Summa

Brutto- belopp i i balans- Finansiella Säkerheter Netto- i Balans- 2013-12-31, mkr belopp Balansräkning räkningen Instrument erhållna belopp Övrigt1 räkningen Tillgångar Ej likviderade tillgångar 649 649 0 – – 0 241 241 Derivat 1 899 – 1 899 170 0 1 729 27 1 926 Summa tillgångar 2 548 649 1 899 170 0 1 729 268 2 167

Skulder Ej likviderade skulder 651 649 2 – – 2 201 203 Derivat 223 – 223 170 0 53 18 241 Summa skulder 874 649 225 170 0 55 219 444

1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder likvid för skulden samtidigt.Finansiella tillgångar och som presenteras netto i balansräkningen eller som har skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har i laga kraft i händelse av insolvens men inte under noren legal rätt att netta under normala affärsförhållanden mala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt. erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga

Bilaga 3

FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 RÄKENSKAPER OCH NOTER | 35

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2015

Urban Karlström Annika Sundén

Ordförande Vice ordförande

Göran Arrius Ulf Axelson Anna Hesselman

Anders Knape Eva Redhe Ridderstad

Per Nordberg Ola Pettersson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2015

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Bilaga 3

36 | RÄKENSKAPER OCH NOTER FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538.

Rapport om årsredovisningen december 2014 och av dess finansiella resultat för året Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- AP-fonden för år 2014. Fondens årsredovisning ingår i den rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–35. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans-

räkningen fastställes. Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar för årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och

Det är styrelsen och verkställande direktören som har andra författningar ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granrättvisande bild enligt lagen om allmänna pensions- skat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonfonder och för den interna kontroll som styrelsen och den förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon verkställande direktören bedömer är nödvändig för att anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentli- direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2014. ga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har Revisorns ansvar ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvalt- Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på ningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt pensionsfonder. International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- Revisorns ansvar etiska krav samt planerar och utför revisionen för att Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåll- resultatet av vår granskning och inventeringen av de er väsentliga felaktigheter. tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i

En revision innefattar att genom olika åtgärder in- övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen hämta revisionsbevis om belopp och annan information enligt god revisionssed i Sverige. i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig urval av underlagen för denna. dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledautforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med mot eller verkställande direktören har handlat i strid med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett lagen om allmänna pensionsfonder. uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräcklirevision innefattar också en utvärdering av ändamålsen- ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens Uttalanden uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av Revisionen har inte givit anledning till anmärkning den övergripande presentationen i årsredovisningen. beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- avseende förvaltningen. liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Stockholm den 19 februari 2015 Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande.

De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 8,7 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 6,1 procent. 2014 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som

noterade aktier. För sjätte året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut

nästan 25 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital Resultat Kostnader

mdkr mdkr %

293,9 34,3 0,07

Fondkapitalet uppgick till 293,9 (264,7) mdkr Årets resultat uppgick till 34,3 (30,1) mdkr. Rörelsens kostnader, uttryckt som den 31 december 2014 och belastades av ett förvaltnings kostnadsandel, var fortsatt låga netto utflöde till pensionssystemet på –5,1 och uppgick till 0,07 (0,07) procent. (–6,9) mdkr.

Avkastning

Svenska aktier Relativ avkastning Total avkastning

% % %

16,8 0,5 13,3

Avkastningen för svenska aktier uppgick Den relativa avkastningen för fondens totala Avkastningen på den totala portföljen uppgick till till 16,8 (27,2) procent. portfölj, exklusive alternativa investeringar 13,3 (12,8) procent, exklusive provisionskostnader

och kostnader, uppgick till 0,5 (0,4) procent. och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader

avkastade portföljen 13,1 (12,7) procent.

Översikt sedan start

2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Fondkapital, mnkr 293 907 264 712 241 454 216 622 222 507 204 290 173 338 227 512 216 775 190 593 158 120 140 350 117 090 133 493 Nettoflöden Pensionsmyndigheten, mnkr –5 120 –6 880 –3 788 –1 240 –4 041 –3 906 884 2 019 1 676 2 905 1 651 2 567 5 002 4 523 Årets resultat, mnkr 34 315 30 138 28 620 –4 645 22 258 34 858 –55 058 8 718 24 506 29 568 16 119 20 693 –21 405 –5 005 Avkastning total portfölj före provisions och rörelse kostnader, % 13,3 12,8 13,5 –1,9 11,2 20,6 –24,0 4,2 13,0 18,7 11,6 17,8 –15,3 –3,7 Relativ avkastning på noterade tillgångar, exkl. alternativa investeringar, provisions- och

Andel extern förvaltning, % 28 25 29 29 23 24 22 24 17 28 37 45 38 82 1 Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2014 Jan–dec 2013

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER Skulder

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 53

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en av På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta av styrelsen den 17 februari 2015. Resultaträkning och balans- uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillräkning ska fastställas av regeringen. gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas Nettoresultat, valutakursförändringar. till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och Aktier i dotterbolag/intressebolag värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter-

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och som IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- Värdering av finansiella instrument visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skill- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid naden att koncernredovisning och kassaflödesanalys ej upprättas. såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likvide- resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår rade fordringar och ej likviderade skulder samt repor och derivat- således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall instrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler. Principföränd- hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i årsringen påverkar endast posterna ”Derivatinstrument” på redovisningen för information kring aktuella index. Nedan tillgångs- respektive skuldsidan i balansräkningen. Jämförelsesiff- beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. rorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år. Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- Affärsdagsredovisning rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- från balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoövergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten resultat noterade aktier. mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- Onoterade aktier och andelar aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde

baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern Nettoredovisning part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de ningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felakaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller tig sker en justering av erhållen värdering. realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter-

national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- Omräkning av utländsk valuta nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. andra värderingsmetoder kan användas.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en Värdepapperslån värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade hetsbolag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verk- värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de ligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontanttill ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fast- en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken värde påverkar resultatet från och med 2013, se vidare not ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under Nettoresultat onoterade aktier och andelar. denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper,

samt säkerheter för dessa.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav redovisas direkt mot fondkapitalet. som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv Provisionskostnader marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, vär- Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta modeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvovärderingskurva. den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon-

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppmetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och

kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall Derivatinstrument redovisas de som provisionskostnader. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en Rörelsens kostnader aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och Skatter avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar kontraktets löptid och redovisas som ränta. i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa Återköpstransaktioner länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld intäktsslag. tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avis taledet och utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. terminsledet periodiseras över löptiden och redo visas som ränta. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 55

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

1 3

Belopp i mnkr Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 Belopp i mnkr Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 Ränteintäkter Realisationsresultat 876 565 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar* 2 205 3 114 räntebärande tillgångar 2 564 2 248 Nettoresultat, onoterade aktier Derivatinstrument 568 4 458 och andelar 3 081 3 679 Övriga ränteintäkter 70 89 Summa ränteintäkter 3 202 6 795 * Orealiserade värdeförändringar inkluderar återbetald management fee om 221 (138) mnkr.

Räntekostnader En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag Derivatinstrument –238 –3 318 implementerades 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Övriga räntekostnader –16 –49 Se fondens redovisnings- och värderingsprinciper sidan 54. Den ändrade Summa räntekostnader –254 –3 367 metoden för att beräkna verkligt värde påverkade 2014 års resultat med Räntenetto 2 948 3 428 328 (969) mnkr. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav

i Vasakronan.

Nettoresultat, noterade aktier och andelar Provisionskostnader, netto

2 4

Belopp i mnkr Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 Belopp i mnkr Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 Resultat noterade aktier och andelar 10 535 24 823 Externa förvaltningsarvoden, avdrag courtage –98 –70 noterade tillgångar 262 226

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestationsbaserade kostnader har under året uppgått till 88 (74) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 177 (161) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 172 (157) mnkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

forts. Not 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2014, mnkr

Genomsnittligt för- 2014-12-31* % av Extern förvalt- Mandat Jämförelseindex valtat kapital 2014 Marknadsvärde fond kapital ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning

Räntemandat Aktiv förvaltning

Investeringar i noterade externa fonder

Interna förvaltningsmandat

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 57

Bilaga 4

Noter

Personal

* Vid utgången av 2014 hade fonden 63 tillsvidareanställda.

Sociala

kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

Sociala kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- Se sidan 74. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. VD Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid

uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 67 (66) tkr.

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

Ledningsgrupp Övriga administrationskostnader

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit 6 förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr,

Belopp i mnkr Jan–dec 2014 Jan–dec 2013 Chef för Affärsstöd 30 (44) tkr, Chefstrateg 45 (58) tkr, Chefsjurist 55 (58)

jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag Summa övriga för ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på administrations kostnader 77 66 Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej Arvoden till revisorerna omförhandlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag

EY 0,60 0,72 Löneväxling Revisionsverksamhet utöver Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension. revisionsuppdraget

EY 0,14 0,09

Rörlig ersättning Summa ersättning till EY 0,74 0,81

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2014 innefattade Andra AP-fondens incitamentsprogram alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt

Aktier och andelar, noterade

två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga 7

mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se Svenska aktier 30 992 31 236

Utländska aktier 104 746 89 852

Berednings- och beslutsprocess

Andelar i utländska fonder* 11 302 8 247 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och

Summa aktier och andelar, noterade 147 040 129 335

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

* varav andelar i blandfonder 1 409 1 259

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Towers Watsons löne- och Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalförförmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker nadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet motde deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde. fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har flyttats från medarbetare. För 2014 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att femtontal aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde. fonder, Riksbanken och Kammarkollegiet. Utgångspunkten för fondens Under 2014 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i till 33 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- Towers Watsons löne- och förmånsunder sökning. ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande för utlånade värdepapper redovisas i not 16. befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar innehaven återfinns på sidorna 67–69. till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller på fondens hemsida www.ap2.se väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal Aktier och andelar, onoterade inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på www.ap2.se 8

Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackfören- Aktier i svenska intresseföretag 14 791 13 682 ingsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med Aktier i utländska intresseföretag 8 565 4 872 svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga Aktier i övriga onoterade svenska företag 9 10 anställda under 18 år. Aktier i övriga onoterade utländska företag 16 417 11 944

Summa aktier och andelar, onoterade 39 782 30 508

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 59

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

Ägarandel 2014-12-31 2013-12-31 Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % Verkligt värde Verkligt värde Eget kapital Resultat

Svenska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

Cityhold Property AB 556845-8631 Stockholm 4 105 066 50 2 130 1 406 2 789* 517* NS Holding AB 556594-3999 Sundsvall 1 819 884 50 5 712 5 266 7 022* –89* Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 6 949 7 010 23 094** 1 797**

Utländska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

U.S. Office Holdings L.P. New York, USA 41 3 910 2 785 U.S. Core Office APTWO L.P. *** New York, USA 99 697 – TIAA-CREF Global Agriculture LLC New York, USA 23 3 530 2 087 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC New York, USA 54 428 – * Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31. ** Avser offentliggjorda siffror per 2014-12-31. *** Holdingbolag med 42 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2014-12-31 2013-12-31

Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 1 031 1 158 Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 906 755 Teays River Investments LLC USA 11 650 650 Pathway Private Equity Fund IX USA 99 567 634 Nordic Capital VII Jersey 1 380 376

Se not 3 för ändrad metod år 2013 för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag. En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2014-12-31 2013-12-31 Belopp i mnkr Verkligt värde Verkligt värde

Övriga svenska emittenter

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

Derivatinstrument

2014-12-31 2013-12-31

Nominellt Verkligt värde Verkligt värde Nominellt Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr belopp* Positivt Negativt belopp* Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna positionera fonden mot ränterisk. enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har • Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga avkastning. leveranskrav. • Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremie-

mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts Användning av derivatinstrument agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångssla- Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra gen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position. skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktievat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitugenom innehav i underliggande tillgångar. Under 2014 användes derivat- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte instrument företrädesvis inom följande områden: standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gent-

emot fondens motparter. • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder

valutaexponering. för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal.

rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska

tillgångsallokeringen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 61

Bilaga 4

Noter

Övriga tillgångar , Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

11 16

Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 Fordringar sålda ej likviderade tillgångar 92 947 Övriga ställda panter och Övriga fordringar 5 4 jämförliga säkerheter Totalt 97 951 Utlånade värdepapper mot erhållen

säkerhet i form av värdepapper och

kontantsäkerhet* 9 724 4 747

Ställda säkerheter avseende

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter b örsclearade derivatavtal 828 328

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 27 * Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 10 413 (5 061) mnkr.

Totalt 1 540 1 656

Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Övriga skulder 17

13 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- Skulder köpta ej likviderade tillgångar 1 361 5 börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar Leverantörsskulder 7 7 faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens Övriga skulder 10 8 marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- Totalt 1 378 20 priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk

modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav

i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande

är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används Upplupna externa förvaltararvoden 14 19 för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. Upplupen räntekostnad på valutaterminer 34 20 För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Övriga upplupna kostnader 27 26 utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2014 fanns ett fåtal Totalt 75 65 utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna-

den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak-

täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp-

Fondkapital och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer.

15 Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Belopp i mnkr 2014-12-31 2013-12-31 Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar Ingående fondkapital 264 712 241 454 på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa

lägen separat.

Nettobetalningar mot pensionssystemet Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

Inbetalda pensionsavgifter 58 880 56 839 För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- Utbetalda pensionsmedel till ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. Pensionsmyndigheten –63 775 –63 490 Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- Överflyttning av pensionsrätter till EG –2 –2 niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark- Reglering av pensionsrätter avseende nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade tidigare år 1 3 fastigheter (cirka tio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder Administrationsersättning till (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat. Pensionsmyndigheten –224 –230 Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

forts. Not 17

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr Verkligt värde hierarki, mnkr

2014-12-31 14 000 Totalt

verkligt

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde 10 500

Värdering vid Aktier och andelar, noterade 135 714 11 302 24 147 040 7 000 rapportering Aktier och andelar, onoterade – – 39 782 39 782

från förvaltare Obligationer och andra 3 500 Värdering vid räntebärande tillgångar 80 594 25 537 3 320 109 451

bokslutstillfälle Derivattillgångar 218 2 142 – 2 360

baserat på

rapport ett Derivatskulder –332 –9 396 – –9 728

0 kvartal tidigare Finansiella tillgångar och

decmar jun sep decmar jun sep decmar jun sep dec mar jun sep skulder värderade till verk-

10 11 11 11 11 12 12 12 12 13 13 13 13 14 14 14

ligt värde 216 194 29 585 43 126 288 905*

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat 2013-12-31 värde från riskkapitalförvaltarna.

Totalt

verkligt gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassaflöden, substans- Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande Aktier och andelar, noterade 123 747 5 534 54 129 335 marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna Aktier och andelar, onoterade – – 30 508 30 508 kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna Obligationer och andra erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att r äntebärande tillgångar 80 941 7 333 3 005 91 279 vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2014 utnyttjades i huvud- Derivattillgångar 202 9 429 – 9 631 sak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2014, justerat Derivatskulder –59 –887 – –946 för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik Finansiella tillgångar och har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start. skulder värderade till verk-

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan ligt värde 204 831 21 409 33 567 259 807* december 2010, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. * Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar- såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder. talet 2014 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal. tillgångar eller skulder.

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är Verkligt värde observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle priser) eller indirekt (härledda från priser). erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. marknadsdata (icke observerbar indata).

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki. onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar

marknadsdata.

Förändring under 2014 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 63

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens värefterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåtavverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer gående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det riskunder förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marktenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda markpåverka markvärdena signifikant. nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP-

fondens innehav i konventionella fastighetsbolag bedöms den samlade Riskkapitalfonder effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del ningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens redovisade resultat före skatt, av följande faktorer: uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,3 mdkr. • vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA • multipelexpansion, bättre marginaler • skuldminskning • ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geografisk

expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

Finansiella risker

18 Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa Likviditetsrisk, % placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med 40 låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2014 låg 35 fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–35 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs 30 av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Stabil risk i en föränderlig Andel räntebärande

25 värdepapper med låg omvärld”, sidan 39. kredit- och likviditetsrisk

20 30-procentsregeln

Q1 Q2 Q3 Q4

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 4

forts. Not 18

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa i balans- 2014-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 225 – 2 225 –777 – 1 448 135 2 360 Summa 2 225 – 2 225 –777 – 1 448 135 2 360

SKULDER

Derivat 9 484 – 9 484 –777 – 8 707 244 9 728 Summa 9 484 – 9 484 –777 – 8 707 244 9 728

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa i balans- 2013-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balans räkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 354 – 2 354 –806 – 1 548 7 277 9 631 Summa 2 354 – 2 354 –806 – 1 548 7 277 9 631

SKULDER

Derivat 828 – 828 –806 – 22 118 946 Summa 828 – 828 –806 – 22 118 946 * Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2014 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 17 februari 2015

Marie S. Arwidson Sven Björkman Ola Alfredsson Ordförande Vice ordförande

Jeanette Hauff Ole Settergren Johnny Capor

Lenita Granlund Ulrika Boëthius Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2015

Jan Birgerson Peter Strandh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2014 65

Bilaga 4

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för år allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- 2014. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- visningens övriga delar. ment på sidorna 29–65. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2014. årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- Revisorns ansvar skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- lagen om allmänna pensionsfonder. sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- Revisorns ansvar etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisioom belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka nen enligt god revisionssed i Sverige. åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna. ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- pensionsfonder. troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändade redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens målsenliga som grund för våra uttalanden. och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Uttalanden

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventemålsenliga som grund för våra uttalanden. ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den

Göteborg den 17 februari 2015

Jan Birgerson Peter Strandh

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2014

Bilaga 5

ÅRET I SAMMANDRAG | TREDJE AP-FONDEN

Sverige 11%

AP3s globalt diversifierade portfölj per 31 dec 2014

17%

Nordamerika 9% 17% Europa 10% 4% 3% 16% 3% Stillahavsregionen 4% 1% AP3 investerar i en globalt diversifierad portfölj. Bilden visar en procentuell fördelning per region på marknadsvärdet av investeringarna vid årsskiftet 2014. Tillväxtmarknader 4% 1%

Noterade aktier Räntebärande tillgångar Alternativa investeringar

Avkastning i %

2014 i sammandrag

13,7

Fondens resultat uppgick till 34 977 (32 398) miljoner kronor.

AP3s totalavkastning uppgick till 13,8 procent före kostnader och 13,7 procent Resultat i miljoner kronor efter kostnader. Riskklass Aktier och Valuta stod för de största positiva bidragen till fondens resultat.

Fondkapitalet uppgick den 31 december 2014 till 288 332 miljoner kronor, vilket var en ökning med 29 857 miljoner jämfört med årsskiftet 2013. 34 977

AP3 har gjort utbetalningar till pensionssystemet med 5 120 miljoner kronor. Totalt fondkapital i miljoner kronor AP3 har uppnått sitt långsiktiga avkastningsmål om 4 procent realt sedan starten 2001.

AP3 har under den senaste treårsperioden överträffat jämförelseportföljen med 2,5 procent i genomsnitt per år. 288 332

AP3 integrerade hållbarhetsarbetet ytterligare i kapital förvaltningen och fonden Utbetalning till pensionssystemet mätte dessutom aktieportföljens koldioxidavtryck. i miljoner kronor Året präglades av måttlig konjunkturutveckling, lätt penningpolitik och stigande tillgångspriser.

5 120

Nyckeltal

2014 2013 2012 2011 2010

Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,07 0,07 0,08 0,07 0,07

ÅRSREDOVISNING 2014 | 5 1.Omslag_vdord_v147.indd 5 2015-03-06 14:09

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

44 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 44 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

BALANSRÄKNING | TREDJE AP-FONDEN

BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr Not 2014-12-31 2013-12-31 Aktier o h andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Fondkapital

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOTER

Tred e A -fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av u er onderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Sto kholm Årsredovisning för räken skapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 19 fe ruari 2015 esultat räkning o h alansräkning ska fastställas av regeringen

N T 1 Redovisnings oc v rderingsprinciper Onoterade aktier och andelar

Enligt lagen 2000 192 om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upp- För aktier o h andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad rättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fond- eller handelspla orm, estäms verkligt värde aserat på värdering erhållen från medlen pla erats i ska upptas till marknadsvärdet ed denna utgångspunkt har motparten eller annan extern part ärderingen uppdateras då ny värdering er- Första till F ärde A -fonderna utar etat gemensamma redovisnings- o h värde- hållits o h usteras för eventuella kassaflöden fram till okslutstillfället de fall ringsprin iper vilka har tillämpats o h sammanfattas nedan fonden på goda grunder edömer att värderingen är felaktig sker en ustering av

Fondernas redovisnings- o h värderingsprin iper anpassas su essivt till den erhållen värdering ärderingen avseende onoterade andelar föl er E s nterinternationella redovisningsstandarden, F S Eftersom F S är under omfattan- national rivate E uity and enture apital aluation uidelines prin iper eller de omar etning, har anpassningen hi lls inriktats mot informationskrav enligt likvärdiga värderings prin iper o h ska i första hand vara aserat på transaktioner F S 7 o h F S 13 En fullständig anpassning till F S skulle inte väsentligt påverka med tred e part, men även andra värderingsmetoder kan användas redovisat resultat o h kapital ot nu gällande F S är enda större skillnaden att ärdering av onoterade fastighetsaktier aseras på en värdering enligt su kon ernredovisning o h kassaflödesanalys e upprättas edovisningsprin iper- stansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en na avseende nettoredovisning av e likviderade forderingar o h e likviderade andrahandsmarknad En metodutve kling för värdering av innehav i onoterade skulder samt repor o h derivatinstrument har anpassats till F S AS 32 regler fastighets olag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde rin ipförändringen påverkar inga poster i alansräkningen vriga redovisnings- Från o h med 2013 värderas uppsk utna skatteskulder till ett värde som ano h värderingsprin iper är oförändrade ämfört med föregående år vänds vid fastighetstransaktioner vilket skil er sig mot den värdering som sker i

redovisningen hos fastighets olagen en ändrade metoden för att eräkna verk- A rsdagsredovisning ligt värde påverkade 2013 års resultat, se vidare not 4 Nettoresultat onoterade Transaktioner i värdepapper o h derivatinstrument på penning- o h o liga- aktier o h andelar tionsmarknaden, aktiemarknaden o h valutamarknaden redovisas i alansräk- Obligationer och andra räntebärande tillgångar ningen per a ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rä ghe- För o ligationer o h andra ränte ärande tillgångar estäms verkligt värde utiterna o h därmed riskerna övergår mellan parterna Fordran på eller skulden från alansdagens o iella marknadsnotering oftast köpkurs enligt fondens till motparten mellan a ärsdag o h likviddag redovisas under övriga tillgångar valda index leverantör nnehav som inte ingår i index värderas till noterade priser respektive övriga skulder vriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i alansräkningen per likviddagen, vilket o server ara i en aktiv marknad de fall instrumenten inte handlas på en aktiv överensstämmer med marknadspraxis marknad o h tillförlitliga marknadspriser inte nns att tillgå värderas instrumen-

tet med h älp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som inne är att kassa- Ne oredovisning flöden diskonteras till relevant värderingskurva Finansiella tillgångar o h skulder nettoredovisas i alansräkninge när det nns en Som ränteintäkt redovisas ränta eräknad enligt e ektivräntemetoden legal rä ghet att nettoredovisa transaktioner o h det nns en avsikt att erlägga aserat på upplupet anska ningsvärde et upplupna anska ningsvärdet är likvid netto eller realisera tillgången o h erlägga likvid för skulden samtidigt det diskonterade nuvärdet av framtida etalningar, där diskonteringsräntan

u tgörs av den e ektiva räntan vid anska ningstidpunkten etta inne är att mr kning av tl ndsk val ta förvär vade över- o h undervärden periodiseras under återstående löptid eller Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs till nästa ränte usterings tillfälle o h ingår i redovisad ränteintäkt som gäller på transaktionsdagen å alansdagen räknas tillgångar o h skulder i Derivatinstrument utländsk valuta om till svenska kronor till alansdagens valutakurser

ärdeförändringar på tillgångar o h skulder i utländsk valuta uppdelas i en del För derivatinstrument estäms verkligt värde aserat på noteringar vid årets slut som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta o h de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad o h tillförlitliga marknadsen del som är orsakad av valutakursförändringen alutakursresultat som uppstår priser inte nns att tillgå, värderas instrumentet med h älp av allmänt vedertagna vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, värderingsmodeller där indata utgörs av o server ara marknadsdata valutakursförändringar erivatkontrakt med positivt verkligt värde per alansdagen redovisas som

tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder Skill- Ak er i do erbolag intressebolag naden mellan terminskurs o h avistakurs för valutaterminer periodiseras lin ärt Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter olag intresse- över terminskontraktets löptid o h redovisas som ränta olag till verkligt värde erkligt värde estäms enligt samma metoder som tilllämpas för onoterade aktier o h andelar rav på att upprätta kon ernredovisning Återköpstransaktioner förel igger inte id äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i

alans räkningen o h erhållen likvid redovisas som skuld et sålda värdepappret rdering av finansiella instr ment redovisas som ställd pant inom lin en i alansräkningen Skillnaden mellan likvid i Fondens samtliga pla eringar värderas till verkligt värde varvid såväl realisera- avistaledet o h terminsledet periodiseras över löptiden o h redovisas som ränta de som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen raderna Netto resultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade rdepappersl n resultat de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hem- tlånade värdepapper redovisas i alansräkningen till verkligt värde medan sida för information kring aktuella index Nedan eskrivs hur verkligt värde fast- erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningställs för fondens olika pla eringar en Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan estå av värdepapper

o h eller kontanter de fall Tred e A -fonden har rätt att förfoga över erhål- Noterade aktier och andelar len kontant säkerhet redovisas denna i alansräkningen som en tillgång o h För aktier o h andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller en motsvarande skuld övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i handelspla orm, estäms verkligt värde utifrån alansdagens o iella alans räkningen utan anges separat under ru riken Ställda panter, ansvarsmark nads notering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnitts- för indelser o h Åtaganden nder denna ru rik redovisas även värdet av utkurs nnehav som inte ingår i index värderas till noterade priser o server ara i lånade värdepapper, samt säker heter för dessa en aktiv marknad Erlagda ourtagekostnader resulta örs under nettoresultat noterade aktier

46 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 46 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

N T 1 orts

Poster som redovisas direkt mot ondkapitalet Rörelsens kostnader

n- o h ut etalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot Samtliga förvaltningskostnader, exklusive ourtage, arvoden till externa förvalfondkapitalet tare o h depå anksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader nvesteringar

i inventarier samt egenutve klad o h förvärvad programvara kostnadsförs i Provisionskostnader normal fallet löpande rovisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter e utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depå anks- Ska er arvoden o h fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade Tred e A -fonden är efriad från all inkomstskatt vid pla eringar i Sverige fonder restations aserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkast- Skatt på utdelningar o h kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredoning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som av- visas i resultaträkningen under respektive intäktsslag gående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen Fonden är från o h med 2012 registrerad till mervärdesskatt o h därmed

Förvaltararvoden för onoterade aktier o h andelar, för vilka åter etalning skatte skyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet Fonden har inte rätt att medges före vinstdelning o h där åter etalning edöms som sannolik, redovisas återfå etald mervärdesskatt ostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive som anska ningskostnad o h kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet kostnadspost övriga fall redovisas de som provisionskostnader Avr ndningar

Avrundningsdi erenser i ta eller kan förekomma

NOT 2 R ntene o NOT 5 Ne ores ltat derivat

Mkr 2014 2013 Mkr 2014 2013 RÄNTEINTÄKTER Aktierelaterade derivat 1 683 3 220

ligationer o h andra ränte ärande intäkter 2 397 2 046 änte- o h kreditrelaterade derivat -353 526 erivatinstrument 468 1 130 Ne ores ltat derivat 1 330 3 746 ärdepapperslån, aktier 66 67 ärdepapperslån, o ligationer 30 14 vriga ränteintäkter 4 3

Summa ränteintäkter 2 965 3 259 NOT 6 Provisionskostnader

RÄNTEKOSTNADER Mkr 2014 2013 erivatinstrument 201 350 Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 130 121 vriga räntekostnader 0 0 Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 18 22 Summa räntekostnader 201 350 vriga provisionskostnader inkl depå ankskostnader 14 12

S mma provisionskostnader 162 155 R ntene o 2 764 2 909

provisionskostnader redovisas inte prestations aserade arvoden vilka uppgi k till

103 124 mkr, varav 91 124 mkr avser noterade aktier o h 12 - mkr avser ono-

terade aktier o h andelar essa redovisas direkt mot nettoresultat för respektive

NOT 3 Ne ores ltat noterade ak er oc andelar tillgångsslag

nderliggande avgifter i s k total return s aps T S1 redovisas inte i Mkr 2014 2013 provisions kostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, esultat noterade aktier o h andelar 11 113 21 877 derivatinstrument För 2014 uppgår underliggande kostnader i T Ser till

20 10 mkr Avgår ourtage -73 -44 nder året har totalt 171 109 mkr erlagts i förvaltararvoden avseende Avgår prestations aserade arvoden -91 -124 onoterade tillgångar Av dessa avser 153 87 mkr avtal som medger åter- Ne ores ltat noterade ak er oc andelar 10 948 21 709 etalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring essa

redovisas som en del av tillgångens anska ningsvärde 1 Se ordlista s 66

NOT 4 Ne ores ltat onoterade ak er oc andelar

En metodutve kling för värdering av innehav i onoterade fastighets olag implementerades 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde Från o h med 2013 värderas uppsk utna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skil er sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighets olagen

ÅRSREDOVISNING 2014 | 47

7.BV_s40_52_v66.indd 47 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOT Personal

2014 2013

varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor edelantal anställda 56 18 55 19 Anställda 31 12 57 20 53 17 Antal i ledningsgruppen 31 12 5 2 5 1

So iala So iala kostnader kostnader

Summa personalkostnader 63 799 4 157 17 649 24 203 109 808

Styrelse Styrelsearvoden fastställs av regeringen elårsersättningen uppgår uppgående till 30 pro ent av ruttolönen Avtalet gäller med en uppsägningstid sedan 2000 till 100 tkr till styrelsens ordförande, 75 tkr till vi e ordförande o h från såväl fondens som s sida på 6 månader id uppsägning från fondens 50 tkr till ledamöter egeringen har eslutat om mö lighet för fonden att ersätta sida kan även 18 månaders avgångsvederlag ut etalas ppsägningslön o h ledamöter i styrelsen för utskottsar ete med maximalt 100 tkr att fördelas avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny t änst eller mellan medlemmarna i ersättnings- o h revisionsutskottet För 2014 har 100 näringsverksamhet et nns inget avtal om förtida pension har erhållit 100 tkr etalats ut i ersättningar för utskottsar ete skattepliktiga förmåner till ett värde uppgående till 2 2 tkr omfattas e av

programmet för prestations aserad rörlig ersättning

tsko Ersättningsutskottet har under året estått av tre ledamöter o h

ereder l a frågor avseende s lön o h förmåner samt löneram inför löne- Ledningsgrupp exkl VD edningsgruppen estår från 1 novem er 2014 av revision Ersättningsutskottet ereder o kså frågor rörande programmet för samt heferna för apitalförvaltning, hief nvestment er, A ärsstöd prestations aserad rörlig ersättning eslut i dessa frågor fattas av styrelsen kontroll hief isk er samt ommunikation Fram till o h med 31 okto er evisionsutskottet estår av tre ledamöter evisionsutskottet är evakande o h estod ledningsgruppen även av en vi e o h tillika kapitalförvaltningseredande åt styrelsen inom i första hand områdena nansiell rapportering, hef som utgi k ur ledningen i sam and med att denne valde att säga upp sin redovisning, internkontroll, riskhantering o h extern revision anställning på fonden samt hefen för strategisk allokering som efordrades till

apitalförvaltnings hef

Ds ers ning Ersättning till fastställs av styrelsen s anställningsavtal Fonden är ansluten till kollektivavtal mellan A o h SE F SA för inder sig fonden att etala premie för t änstepensions- o h s ukförsäkring Endast o h hefen för apitalförvaltning samt hief nvestment er har

48 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 48 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

N T orts

villkor som avviker från kollektivavtalet Fondens kapitalförvaltnings hef samt ett positivt resultat o h medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av hief nvestment er har en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader id programmet om rörlig prestations aserad ersättning För 2014 har fonden reuppsägning från fondens sida kan även 6 månaders avgångsvederlag ut etalas serverat 4,4 4,2 mil oner kronor för ut etalning av rörlig ersättning aserat på ppsägningslön o h avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst uppfyllelse av mål i enlighet med avtal et reserverade eloppet motsvarar en från ny t änst eller näringsverksamhet För övriga medlemmar i ledningsgruppen rörlig prestations aserad ersättning på i snitt 1,2 1,2 månadslöner per anställd nns inga särskilda avtal avseende uppsägningstid, avgångsvederlag eller förtida som omfattas av programmet pension edlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 0 0 o h 5 15 tkr edlemmar i ledningsgruppen omfattas Sj k r nvaro Total s ukfrånvaro under 2014 uppgi k till 0,5% 0,6% uppdelat inte av programmet för prestations aserad rörlig ersättning på 0,4% 0,4% för män o h 0,7% 0,8% för kvinnor ngen 0% av fondens

anställda har varit s ukskriven mer än 60 dagar i strä k under 2014

Program ör presta onsbaserad ers ning Styrelsen har eslutat om ett

program för rörlig ersättning i lin e med de statliga riktlin er som regeringen vrigt gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om Enligt håll arhetsregelverket ska olag redovisa huruvida fa kföreningsersättningspoli y i försäkringsföretag m fl som Finansinspektionen pu li erade frihet råder samt om det nns anställda under 18 år enlighet med svensk lag i mars 2010 rogrammet gäller för 2014 o h inne är att anställda inom råder fa kföreningsfrihet på A 3 Fonden har inga anställda under 18 år apitalförvaltningen har mö lighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestations aserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommuni erade kriterier är uppfyllda 60% av den rörliga ersättningen etalas ut först tre år efter int änandeåret Anställda inom de administrativa funktionerna har mö lighet att erhålla motsvarande en halv månadslön i rörlig ersättning För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa

NOT vriga administra onskostnader NOT Noterade ak er oc andelar

Mkr 2014 2013 2014-12-21 2013-12-31 okalkostnader 10 10 Mkr erkligt värde erkligt värde nformations- o h datakostnader 30 36 Svenska aktier 32 966 34 126 öpta t änster 11 11 Andelar i svenska fonder 1 567 1 387 vrigt 7 7 tländska aktier 79 658 68 931 S mma övriga administra onskostnader 58 64 Andelar i utländska fonder 23 735 24 071 köpta t änster ovan ingår arvoden till revisions olag Arvoden för konsultt äns- S mma noterade ak er oc andelar 137 927 128 515 ter eställda av regeringskansliet uppgår till 0,9 0,3 mkr

En förte kning över fondens tio största aktieinnehav nns på sid 62

å fondens hemsida ap3 se åter nns en förte kning över fondens Tkr 2014 2013 samtliga aktieinnehav

Revisions ppdrag

EY 818 1 050

Andra uppdrag

296 257 EY 23 93

Summa 1 137 1 400

ÅRSREDOVISNING 2014 | 49

7.BV_s40_52_v66.indd 49 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOT 10 Ak er oc andelar onoterade

A 3 hade per 31 de 2014 g ort föl ande investeringar i onoterade värdepapper direkt o h via riskkapital olag o h fonder Spe i kation nedan visar de fem största innehaven aserat på investerat kapital En spe i kation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen o h investeringsåtagande åter nns på ap3 se

2014-12-31 2013-12-31

Mkr erkligt värde erkligt värde

nummer Säte Antal ak er Ägarandel kapital erkligt v rde kapital 2014 resultat 2013 noterade ak er i do er oc intressebolag

asakronan olding A 556650-4196 Sto kholm 1 000 000 25% 6 949 23 094 1 762 emsö Fastighets A 556779-8169 Sto kholm 700 000 70% 2 523 2 682 -361 emsö ntressenter A 556917-4336 Sto kholm 25 000 50% 527 545 12 Trophi Fastighets A 556914-7647 Sto kholm 1 000 000 100% 935 1 006 38

S mma ak er i svenska do er oc intressebolag 10 933

2014 2013 rganisa ons Anska nings Anska nings nummer Säte Antal ak er Ägarandel kapital v rde v rde vriga onoterade svenska ak er oc oc andelar

ergvik Skog A 556610-2959 Falun 347 5% 174 174

em största inne aven i svenska

riskkapitalbolag oc onder1

em största inne aven i tl ndska

riskkapitalbolag oc onder1

En spe i kation över samtliga innehav nns på ap3 se

1 Avser A 3s innehav i kommandit olagsstrukturer o h andra liknande strukturer där A 3 inte har ett väsentligt inflytande

50 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 50 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

NOT 12 Deriva nstr ment br o

2014-12-31 2013-12-31

Nominellt ositivt Negativt Nominellt ositivt Negativt Mkr värde verkligt värde verkligt värde Mkr värde verkligt värde verkligt värde

AKTIERELATERADE INSTRUMENT AKTIERELATERADE INSTRUMENT

ptioner, T tställda, köp - - - ptioner, T tställda, köp 52 - -7

tställda, säl - - - tställda, säl - - -

ptioner, learade nnehavda, köp 159 0 - ptioner, learade nnehavda, köp 13 0 -

nnehavda, säl 1 409 20 - nnehavda, säl 25 0 -

tställda, köp 73 - -2 tställda, köp - - -

tställda, säl - - - tställda, säl - - - Terminer 35 104 376 -219 Terminer 23 147 646 -349 S appar 19 998 122 -0 S appar 10 423 69 -2

Summa 56 743 518 -221 Summa 33 660 715 -358

varav learat 36 745 396 -221 varav learat 23 185

R NTE REDITRE ATERADE INSTR MENT R NTE REDITRE ATERADE INSTR MENT

ptioner, learade nnehavda, köp 9 100 15 - ptioner, learade nnehavda, köp 8 586 - -1

nnehavda, säl 918 154 57 -141 nnehavda, säl 730 238 4 -118

tställda, köp 14 415 - -16 tställda, köp 173 281 6 -1

tställda, säl 969 356 100 -45 tställda, säl 763 957 84 -2 F A Terminer 115 174 77 -131 F A Terminer 223 288 163 -152

S 39 334 789 -817 S 23 457 316 -358 S appar 67 251 63 -201 S appar 13 940 187 -165

Summa 2 132 783 1 101 -1 352 Summa 1 936 747 760 -797

varav learat 2 026 198 249 -333 varav learat 1 899 350

VALUTARELATERADE INSTRUMENT VALUTARELATERADE INSTRUMENT

ptioner, T nnehavda, köp 27 051 1 189 - ptioner, T nnehavda, köp 2 298 58 -

nnehavda, säl 41 733 724 - nnehavda, säl 2 108 17 -

tställda, köp 34 782 - -1 375 tställda, köp 9 847 - -38

tställda, säl 38 891 - -630 tställda, säl 2 305 - -3 Terminer 140 659 329 -6 821 Terminer 100 143 1 531 -705 S appar - - - S appar - - -

Summa 283 116 2 243 -8 826 Summa 116 701 1 606 -745

E ekt av nettoredovisning - - - E ekt av nettoredovisning - -

S mma deriva nstr ment 2 472 641 3 862 -10 398 S mma deriva nstr ment 2 087 108 3 081 -1 899

erivat får enligt fondens pla eringsregler användas i syfte att e ektivisera tställda säl optioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att förvaltningen eller hantera risken hantera risken i por öl en den mån en utställd option inne är att A 3 har en

Aktie- o h räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid innehav i learade produkter, varpå motpartsriskerna en art är gentemot learinghuset i detta värdepapper som tä ker eventuellt leveranskrav aluta- o h kreditderivatmarknaderna är emellertid T -marknader, vilket För en närmare eskrivning av riskhanteringen med avseende på inne är att denna handel inte är standardiserad eller learad, varpå motparts- derivati nstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3 se o h leverans risker uppkommer gentemot de motparter som anlitas Fondens motparter för handel som e learas godkänns o h limiteras av fondens styrelse o h exponering inom ramen för dessa limiter evakas löpande Fonden använder marknadens standardiserade avtal för T -handel såsom exempelvis S A-avtal

ÅRSREDOVISNING 2014 | 51

7.BV_s40_52_v66.indd 51 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOT 13 vriga llg ngar NOT 1 ondkapital

Mkr 2014-12-31 2013-12-31 NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET Fondlikvider 247 472 Mkr 2014-12-31 2013-12-31 Återköpstransaktioner 10 664 11 134 Ing ende ondkapital 258 475 232 956 vriga tillgångar - 0 n etalda pensionsavgifter 58 880 56 839 vriga kor ristiga fordringar 0 0 t etalda pensionsmedel innevarande år -63 776 -63 490 S mma övriga llg ngar 10 911 11 606 verflyttning av pensionsrätter till E -2 -2

eglering av pensionsrätt 1 3

Administrationsersättning till ensionsmyndigheten -224 -230

S mma ne obetalningar mot pensionssystemet -5 120 -6 880

och upplupna intäkter

anter för återköpstransaktioner

ottagna säkerheter 10 671 11 116

Avlämnade säkerheter 2 768 6 442

anter för derivathandel

NOT 15 vriga sk lder Erhållen kontantsäkerhet 0 0

Ställd kontantsäkerhet 817 89 Mkr 2014-12-31 2013-12-31 tlånade värdepapper för vilka säkerheter erhållits everantörsskulder 7 5 tlånade värdepapper 39 876 14 985 Fondlikvider 674 422 Erhållen kontantsäkerhet 39 879 15 387 öneskatter 0 0 vanstående säkerheter nns redovisade i not 11, 13 samt 15 ersonalens källskatter 3 3 Återköpstransaktioner 2 768 6 442 ÖVRIGA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER ottagna kontantsäkerheter 39 879 15 387 Mkr 2014-12-31 2013-12-31 vriga skulder 6 3

tlånade värdepapper mot erhållen S mma övriga sk lder 43 336 22 262 säkerhet i form av värdepapper

tlånade värdepapper 15 396 10 398

Erhållen säkerhet i form av värdepapper 17 177 11 225

UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

NOT 1 ör tbetalda int kter oc ppl pna kostnader

S mma ör tbetalda int kter oc ppl pna kostnader 51 58

t etalning av rörlig ersättning för år 2012 ut etalades till 40% under 2013 o h resterande del ut etalas under 2015 t etalning för rörlig ersättning för år 2013 ut etalades till 40% under 2014 o h resterande del ut etalas under N T 1 N rst ende 2016 Avsättning för rörlig ersättning har även g orts för år 2014, med 40% ut etalning 2015 o h resterande del för ut etalning 2017 A 3 hyr sina lokaler av asakronan A till marknadsmässiga villkor

52 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 52 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

N T 20 Valutaexponering

VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2014

VALUTAEXPONERADE TILLGÅNGAR PER VALUTA PER 31 DEC 2013

1 Att denna exponering anses utsatt för valutarisk är en föl d av lagkrav

NOT 21 inansiella instr ment pris oc v rderings ierarki

INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2014

bserverbara priser i en Modellv rdering med Modellv rdering med ej

INVESTERINGSTILLGÅNGAR PER VÄRDERINGSKATEGORI PER 31 DEC 2013

bserverbara priser i en Modellv rdering med Modellv rdering med ej

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

N T 21 orts

FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2013 TILL 2014

bliga oner Noterade ak er noterade ak er och andra ränte-

FÖRÄNDRING AV TILLGÅNGAR UNDER MODELLVÄRDERING MED EJ OBSERVERBARA INDATA 2012 TILL 2013

bliga oner Noterade ak er noterade ak er och andra ränte-

A 3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en A 3s värdering av innehav i riskkapitalfonder aseras på den värdering hierarki av priskällor o h eräkningsmodeller erkligt värde de nieras som som erhålls av externa förvaltare A 3 ställer krav på att förvaltarna ska föl a det elopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i E s prin iper för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs revisions rma ärdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar

nnehav som nns representerade i de index som fonden använder för likvida efter kvartalsslut vilket inne är att värderingarna av A 3s innehav per 31 investeringar i aktier o h ränte ärande värdepapper värderas i första hand till de em er aseras på rapporter från förvaltarna per 30 septem er, usterat indexleverantörernas värderingspriser de fall tillgången inte inkluderas i något för kassaflöden under ärde kvartalet En edömning görs av värderingens index eller där indexleverantörens pris edöms som i ke tillförlitligt, sker värdering tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga i stället till noterade priser o server ara i en aktiv marknad ed aktiv marknad för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde er 31 de em er 2014 hade menas en handelsplats där priser ställs oftare än en gång i ve kan Att använda inga sådana korrigeringar edömts nödvändiga ärderingen påverkas i o server ara priser är alltid första valet vid val av värderingspris o h omfattar första hand av de underliggande olagens resultatutve kling, men o kså av merparten av A 3s till gångar, men när dessa inte nns att tillgå tas priserna enligt aktiemarknadens värdering av ämför ara olag Förväntade diskonterade nästa steg i värderings hierarkin framtida kassaflöden har mindre etydelse för värderingen, då A 3s riskkapi-

För vissa innehav, främst vissa ränte ärande värdepapper samt flertalet talpor öl i första hand estår av mogna olag, s k uyouts derivat som inte handlas över örs eller hanteras av ett learinghus, saknas ta ellen redovisas A 3s samtliga investeringstillgångar fördelade per tillförlitliga noterade priser ärdering sker då utifrån vedertagna modeller vilka i värderingskategori 89 74 pro ent av fondens investeringstillgångar kan sin tur använder o server ara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde värderas till o server ara priser i en aktiv marknad En nedvärdering med ärderingsrisken för denna grupp edöms som egränsad denna grupp 10 pro ent av de tillgångar som är mest svår edömda, dvs modellvärdering inkluderas o kså vissa typer av transaktioner där A 3 är eroende av pris upp- med e o server ar indata, skulle påverka A 3s fondkapital med -1,4 -1,4 gifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett verkligt värde pro ent Fondens värderingsrisk edöms som egränsad För tillgångar där tillgängligt pris edöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund nder året har fonder exklusive riskkapitalfonder till ett värde av 31 731 av låg marknadsaktivitet, görs en rimlighets edömning av fondens egen mkr omklassi erats från modellvärdering med o server ara indata till värdering aserad på värdering erhållen från tred e part o server ara priser i en aktiv marknad, varav 25 303 mkr åter nns under

Slutligen nns innehav som måste modellvärderas där värderingen till stor noterade aktier o h andelar o h 6 428 mkr åter nns under o ligationer o h del är eroende av i ke o server ara marknadsdata o h därmed innehåller andra ränte ärande tillgångar en större grad av edömning o h högre osäkerhet För A 3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighets olag som åter nns i denna kategori nder 2013 utve klades metoden för värdering av fastighets olag, se vidare not 4

54 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 54 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

NOTER | TREDJE AP-FONDEN

NOT 22 inansiella risker ENKLA KÄNSLIGHETSMÅTT FÖR AP3S PORTFÖLJ 31 DEC 2014

Mkr RISK MÄTT SOM VALUE AT RISK FÖR AP3S PORTFÖLJ 9 286

1 10 000 Mkr ägsta nivå ögsta nivå enomsnitt 31 de 31 de 2014 876 2 374 1 415 1 946 1 367 2013 710 2 221 1 328 1 219 1 583 8 000

1 olumnen visar a vid likaviktad historisk data 6 000

4 161 Fondens innehav är exponerade mot marknads- o h kreditrisker, vilka kan 4 000 3 502 inne ära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar o h valutakurser förändras A 3 använder alue at isk a för att aggregera risk över samtliga risktyper er årsskiftet uppgi k fondens risk mätt som a för 2 000 totalpor öl en till 1 946 1 219 mkr A 3 eräknar a med 95 pro ents kon densintervall o h 0 en tidshorisont på en dag et inne är att 19 dagar av 20 ör de negativa värdeförändringarna i por öl en inte vara större än a förutsatt att marknadsförhållandena föl er historiska mönster A 3 aserar a - eräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar till aka i tiden en reditrisken i A 3s por öl för ränte ärande fordringar o h derivat kan eskrihistoriska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshän- vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori Ta ellen delser dominerar eräkningarna eräkningsmetoden som används är onte arlo-simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar aserat nedan visar att 72 78 pro ent av fondens kreditriskexponering avser motpar-

ter med en rating från AAA till AA enligt kreditvärderingsinstitutet Standard på historiska data ta ellen visas o kså a per den 31 de em er där den oor s redit riskexponeringen minskas avseende t ex repor o h derivat genom historiska datan är likaviktad, dvs var e dag under perioden väger lika tungt i att A 3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som A 3 eräkningen

Fondens risk mätt som a har varierat mellan 876 710 mkr o h 2 374 2 har på motparten 221 mkr under året Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad mark- 1 nadsvolatilitet o h mindre av förändringar av por öl ens sammansättning EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 2014

Ta ellen ovan visar högsta o h lägsta nivå på a samt risken i genomsnitt o h E T ET vid slutet av året för A 3s por öl å sid 30 visas riskexponeringen fördelad på Mkr AAA AA A -2 A 3s riskklasser Statso ligationer 41 479 47 858 367

ostadso ligationer 7 188 128 50

DAG IG A E AT RIS AR R AP3S P RT 2014

Företagso ligationer 1 5 386 9 810 1 807 4 397 Mkr epositioner repor 6 537 24 894

2 500 erivat, nettofordran 3 75

r oe ponering 48 668 59 911 35 196 1 807 4 397

2 000 Erhållna säkerheter 4

Ne oe ponering 48 668 59 911 35 192 1 807 4 397

1 500 1

EXPONERING MOT KREDITRISK PER 31 DEC 2013

1 000 E T ET

Mkr AAA AA A -2 500 Statso ligationer 54 882 4 659 212

ostadso ligationer 8 594 148 60 1

0 Företagso ligationer 1 096 5 972 8 783 2 641 3 481

epositioner repor 2 696 10 119

erivat, nettofordran 111 926 änslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken r oe ponering 64 572 13 587 20 100 2 641 3 482 resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få aserat på utestående positio- Erhållna säkerheter 999 4 335 ner i olika tillgångsslag m samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 pro ent skulle det medföra en värdeförändring av A 3s aktiepor öl på 9 286 8 527 Ne oe ponering 64 572 12 588 15 765 2 641 3 482 mkr En förändring av samtliga räntor med 1 pro entenhet, ett s k parallellskifte 1 nkluderar pla eringar i noterade ränte ärande värdepapper, depositioner o h repor, i ke av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 4 161 2 364 mkr å learade derivat där A 3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning å ta ellen endast visar exponering pro ent resultera i en värdeförändring på 3 502 1 891 mkr änslighetsmåt- mot kreditrisk kan den e avläsas mot alansräkningen ten innehåller ingen edömning av sannolikheten för att något ska inträ a 2 nkluderar även värdepapper utan rating o h tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation Fondens likviditetsrisk egränsas land annat genom kravet i A -fondslagen

avseende att A -fonderna måste hålla minst 30 pro ent av fondkapitalet i

ränte ärande fordringar med låg kredit- o h likviditetsrisk nder 2014 har

fondens andel i snitt legat på 34,9 32,1 pro ent

ÅRSREDOVISNING 2014 | 55

7.BV_s40_52_v66.indd 55 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | NOTER

NOT 23 inansiella llg ngar oc sk lder som ne as i balansr kningen eller lyder nder kvi ningsavtal

2014-12-31

vittning av nansiella

vittning

av nansiella

Nettade elopp i Netto alans i instrument Ställda Netto elopp 1 Summa i Skulder rutto elopp alansräkningen alansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning vrigt alansräkningen erivat 9 845 9 845 3 171 817 5 858 554 10 398 Skuldrepor 2 768 2 768 612 2 155 2 768 E likviderade a ärer 674 674

Summa 12 612 0 12 612 3 783 817 8 013 1 228 13 840

1 vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

2013-12-31

vittning

av nansiella

vittning av nansiella

1 vriga instrument i alansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning

56 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 56 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

STYRELSENS, VDS OCH REVISORERNAS UNDERSKRIFTER | TREDJE AP-FONDEN

Styrelsens o h verkställande direktörens underskrifter

Sto kholm den 19 fe ruari 2015

är Nuder, ord örande örn ör esson, vice ord örande

Sonat urman- lsson nga- ill arl erg eter Englund unvor Engström ars Ernsäter eter ell erg Elisa eth nell erstin essius, verkställande direktör år revisions erättelse har lämnats den 19 fe ruari 2015 an irgerson eter Strandh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen ÅRSREDOVISNING 2014 | 57 7.BV_s40_52_v66.indd 57 2015-03-04 17:31

Bilaga 5

TREDJE AP-FONDEN | REVISIONSBERÄTTELSE

evisions erättelse alanden

ör Tredje AP onden organisa onsn mmer 02014 4120 Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i

enlighet med ag 2000 192 om allmänna pensionsfonder A i har u ört en revision av årsredovisningen för Tred e A - fonder o h ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande ild fonden för 2014 Fondens årsredovisning ingår i den try kta av Tred e A -fondens nansiella ställning per den 31 de em er versionen av detta dokument på sidorna 34-57 2014 o h av dess nansiella resultat för året enligt lagen om

allmänna pensionsfonder Förvaltnings erättelsen är förenlig Styrelsens oc verkst llande direktörens ansvar ör med årsredovisningens övriga delar rsredovisningen i tillstyrker därför att resultaträkningen o h alanset är styrelsen o h verkställande direktören som har ansvaret räkningen fastställes för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande ild enligt lagen om allmänna pensionsfonder o h för den interna Rapport om andra krav enligt lagar oc ör a ningar kontroll som styrelsen o h verkställande direktören edömer töver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte inventeringen av de tillgångar som Tred e A -fonden förvaltar innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa eror på i har o kså granskat om det nns någon anmärkning i övrigt oegentligheter eller på fel mot styrelsens o h verkställande direktörens förvaltning för

Tred e A -fonden för 2014

Revisorns ansvar

årt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval Styrelsens oc verkst llande direktörens ansvar av vår revision i har u ört revisionen enligt nternational et är styrelsen o h verkställande direktören som har ansvaret Standards on Auditing o h god revisionssed i Sverige essa för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens standarder kräver att vi föl er yrkesetiska krav samt planerar tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder o h u ör revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter Revisorns ansvar

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta årt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet revisions evis om elopp o h annan information i årsredovis- av vår granskning o h inventeringen av de tillgångar som ningen evisorn väl er vilka åtgärder som ska u öras, land fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av annat genom att edöma riskerna för väsentliga felaktigheter i vår revision i har u ört revisionen enligt god revisionssed i årsredovisningen, vare sig dessa eror på oegent ligheter eller Sverige på fel id denna risk edömning eaktar revisorn de delar Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillav den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden gångarna har vi granskat fondens innehavsförte kning samt ett upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande ild i urval av underlagen för denna syfte att u orma gransknings åtgärder som är ändamålsenliga Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt med hänsyn till omständig heterna, men inte i syfte att göra har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat ett uttalande om e ektiviteten i fondens interna kontroll En väsent liga eslut, åtgärder o h förhållanden i fonden för att revision innefattar o kså en utvärdering av ändamålsenligheten kunna edöma om någon styrelseledamot eller verkställ ande i de redovisningsprin iper som har använts o h av rimligheten direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsi styrelsens o h verkställande direktörens uppskattningar i fonder redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande i anser att de revisions evis vi har inhämtat är tillrä kliga presentationen i årsredo visningen o h ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

i anser att de revisions evis vi har inhämtat är tillrä kliga o h ändamålsenliga som grund för våra uttalanden alanden

evisionen har inte givit anledning till anmärkning eträf-

fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende

för valtningen

Sto kholm den 19 fe ruari 2015

an irgerson eter Strandh

uktoriserad revisor uktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

58 | ÅRSREDOVISNING 2014

7.BV_s40_52_v66.indd 58 2015-03-04 17:31

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I 5

Året i korthet – AP4 överträffar målen

AP4 överträffade både kort- och långsiktiga mål. Den aktiva förvaltningen överträffade index för tolfte halvåret i följd. Ett resultat på mer än 40 miljarder kronor ökade fondkapitalet till 295 miljarder kronor, en ny rekordnivå.

 15,7 % i totalavkastning efter kostnader (16,4 procent).

Totalavkastningen före kostnader uppgick till 15,8 (16,5) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel.

 Över 6 % real genomsnittlig avkastning på tio år. AP4 har 295

genererat 7,6 procent i årlig nominell avkastning efter kostnader i

miljarder kronor i fondkapital

genomsnitt över tio år, vilket motsvarar 6,4 procent realt (inflationsjusterat). Sedan utvärderingsstarten (2001-07-01) uppgår den reala avkastningen till 4,7 procent årligen i genomsnitt. Det överträffar AP4:s långsiktiga reala mål om 4,5 procent årligen i genomsnitt.

 Bättre än index tolv halvår i följd. Den Taktiska förvaltningen

överträffade jämförelseindex med 0,7 (0,5) procentenheter före kostnader. Det motsvarar 1,4 (0,9) miljarder kronor i extra resultatbidrag.

15,7 %

 40 mdr kr i resultat ökade fondkapitalet till 295 mdr kr. Årets

resultat uppgick till 40,2 (37,0) miljarder kronor. Fondkapitalet ökade i totalavkastning efter kostnader

till 295 (260) miljarder kronor. För de senaste tre åren uppgår det sammanlagda resultatet till över 100 miljarder kronor.

 Låga kostnader på 0,11 %. AP4:s kostnader är låga vid såväl

inhemsk som internationell jämförelse. Förvaltningskostnaderna inklusive provisionskostnader uppgick till 0,11 (0,11) procent i årstakt av förvaltat kapital, vilket motsvarar 296 (277) miljoner kronor.

Bättre än index

Exklusive provisionskostnader uppgick andelen till 0,07 (0,08) procent.

 Mer än 5 mdr kr utbetalades till pensionssystemet. 5,1 (6,9)

miljarder kronor betalades ut netto från fondkapitalet för att täcka

pensionssystemets underskott mellan ut- och inbetalningar av halvår i följd

pensioner. AP4 har totalt sedan 2009, då systemets nettoflöden blev negativa, betalat ut 25 miljarder kronor till pensionssystemet.

 Valutaexponeringen var 28,1 (28,6) procent vid årets utgång.

 Två fokusområden inom hållbarhet: klimatförändring och ägarstyrning.

 AP4:s koldioxidavtryck är 39 % lägre än 2012.

 Initiativ med FN för att minska koldioxidutsläpp. Portfolio 40

Decarbonization Coalition (PDC) syftar till att investerare ska mäta sitt

koldioxidavtryck och minska detsamma. Initiativet drivs av AP4 miljarder kronor i resultat,

tillsammans med FN, Carbon Disclosure Project (CDP) samt Amundi bästa resultatet sedan start

och lanserades på toppmötet i FN, New York under hösten 2014.

 Utmärkelser för AP4:s förvaltningsstruktur samt miljöarbete.

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I 62

Resultaträkning

Mkr Not 2014 2013

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

Balansräkning

Mkr Not 2014-12-31 2013-12-31

TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL Skulder

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I 63

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2015. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till Värdering av finansiella instrument marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår

således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan i till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig

Noterade aktier och andelar

anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödesanalys inte upprättas. marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån Redovisningsprinciperna avseende nettoredovisning av ej likviderade balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda fordringar och ej likviderade skulder samt repor och indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i

index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. derivatinstrument har anpassats till IFRS (IAS 32) regler.

Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade Principförändringen påverkar endast posterna ”Övriga tillgångar”

aktier. respektive ”Övriga skulder” i balansräkningen. Jämförelsesiffrorna för föregående år har omräknats. Övriga redovisnings- och Onoterade aktier och andelar värderingsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en Affärsdagsredovisning reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde

baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår av erhållen värdering. mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per

eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. på transaktioner med tredje part, men även andra

värderingsmetoder kan användas.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En erlägga likvid för skulden samtidigt. metodutveckling för värdering av innehav i onoterade

fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till

verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder Omräkning av utländsk valuta till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till 2013 års resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och andelar. skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del Obligationer och andra räntebärande tillgångar som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast raden Nettoresultat, valutakursförändringar. köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte

ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv

marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I 64

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt Rörelsens kostnader effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av

externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva

kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade

förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Skatter Derivatinstrument Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas intäktsslag. instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet.

Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen

mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges. för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. Not 2. Räntenetto

2014 2013

Återköpstransaktioner Ränteintäkter

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång Obligationer och andra räntebärande tillgångar 2 514 2 421 fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Derivatinstrument 797 1 051 Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i Övriga ränteintäkter 63 57 balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och Summa ränteintäkter 3 374 3 529 terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Räntekostnader Värdepapperslån Derivatinstrument -638 -562

Övriga räntekostnader 0 0 Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde

Summa räntekostnader -638 -562

medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i

Räntenetto 2 736 2 967

resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i 2014 2013 balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga Resultat noterade aktier och andelar 13 395 29 612 fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan Avgår courtage -36 -34 anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser Avgår prestationsbaserade arvoden -64 -58 och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av Nettoresultat, noterade aktier och andelar 13 295 29 520 utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet 2014 2013

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas Realiserat resultat 574 644 direkt mot fondkapitalet. Orealiserade värdeförändringar 535 2 877

Avgår prestationsbaserade arvoden 0 -11

Provisionskostnader

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 1 109 3 510

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsavdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta företag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt tillgångsslag i resultaträkningen. till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens

innehav i Vasakronan Holding AB. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning Not 5. Provisionskostnader bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och 2014 2013 kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar -90 -76 redovisas de som provisionskostnader. Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar 0 -4

Övriga provisionskostnader, inklusive

depåbanksarvoden -11 -10

Provisionskostnader -101 -90

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I 65

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Not 6. Personal Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 64 (69) 2014 2013 mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas

Medelantal anställda 56 20 54 18 under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida Antal anställda den 31 december 54 19 55 20 vinstgivande avyttringar. Under året har 48 (60) mkr erlagts i Antal personer i ledningsgruppen förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa den 31 december 5 2 5 2 avser 48 (56) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Övrig ledningsgrupp

1 Till Monica Canemans företag har utbetalats 50 TSEK avseende valberedningsarbete för fondens räkning. Posten redovisas under övriga administrationskostnader. 2 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 3 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Övrig ledningsgrupp

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I 66

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda Kostnader för personalavveckling före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet För 2014 var kostnaden för personalavveckling 1 787 (-) tkr och en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 avsåg ersättning för lön och sociala avgifter i samband med månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under avveckling av personal. 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp.

Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas Löner och arvoden med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot eventuella andra försäkringar. föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, Övriga förmåner efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD,

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade ledande befattningshavare och ansvarig för compliance

grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör

som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en

för. Förmånsvärdet av förmånerna uppgick 2014 totalt till 170 utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare

(159) tkr. inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande

Not 7. Övriga administrationskostnader

befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 i årsredovisningen. 2014 2013

Lokalkostnader 12 12 Rörliga ersättningar Informations- och IT-kostnader 41 40 Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens Köpta tjänster 9 11 ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen Övriga administrationskostnader 8 8 omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, Summa övriga administrationskostnader 70 71 förutom VD, ledande befattningshavare och ansvarig för

I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsföretag compliance (regelefterlevnad). Den grundläggande principen är

med: att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till

Revisionsuppdrag, Ernst & Young 0,9 0,8 jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden

Revisionsverksamhet utöver visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för

revisionsuppdraget, Ernst & Young 0,2 0,3 helårsanställd utgör två månadslöner. För 2014 har

Summa ersättning till revisionsföretag 1,1 1,1

kostnadsförts 4 809 (4 701) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner Not 8. Aktier och andelar, noterade VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om 2014-12-31 2013-12-31 pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär Verkligt värde Verkligt värde pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) Svenska aktier 54 619 48 785 procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om Utländska aktier 87 450 77 674 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD Andelar i svenska fonder 3 925 3 272 dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 Andelar i utländska fonder 31 071 20 442 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och Summa aktier och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen andelar, noterade 177 065 150 173 verksamhet. För vVD gäller enligt anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna påkallad av fonden har vVD dessutom rätt till avgångsvederlag säkerheter för dessa framgår av not 17. motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas Fullständig innehavsspecifikation återfinns på www.ap4.se. månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. vVD har pensionsrätt enligt fondens pensionspolicy.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2014 I 67

Not 8. Forts aktier och andelar, noterade

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2014-12-31

Ägarandel i %

Antal aktier Verkligt värde kapital röster Svenska aktier:

Utländska aktier:

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2013-12-31

Ägarandel i %

Antal aktier Verkligt värde kapital röster Svenska aktier:

Utländska aktier:

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

2014-12-31 2013-12-31

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsföretag skedde 2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedömdes som hänförligt till tidigare år. Resultateffekten var främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan Holding AB. Se vidare not 4.

Organisations- Antal Ägarandel i % Verkligt Eget Aktier i intresseföretag, 2014-12-31 nummer Säte aktier kapital röster värde kapital Resultat Aktier i svenska intresseföretag: Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 6 949 23 094 1 797 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 2 464 4 594 948 Rikshem Intressenter Holding AB 556924-0715 Stockholm 50 100 100 0 0 0

Summa aktier i svenska intresseföretag 9 413

Aktier i utländska intresseföretag: ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 33 436 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 1 059 085 500 45 33 143 Ej publikt Ej publikt

Summa aktier i utländska intresseföretag 579

Bilaga 6

Årsredovisning 2014 I 68

Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade

Organisations- Ägarandel i % Övriga innehav, 2014-12-31 nummer Säte Antal aktier kapital röster Anskaffningsvärde

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska onoterade företag 1)

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska onoterade företag 1)

1)Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Organisations- Antal Ägarandel i % Verkligt Eget Aktier i intresseföretag, 2013-12-31 nummer Säte aktier kapital röster värde kapital Resultat Aktier i svenska intresseföretag: Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 7 010 24 357 3 844 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 1 976 3 646 1 432 Rikshem Intressenter Holding AB 556924-0715 Stockholm 50 100 100 0 0 0

Summa aktier i svenska intresseföretag 8 986

Aktier i utländska intresseföretag: ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 37 780 38 33 269 Ej publikt Ej publikt

Summa aktier i utländska intresseföretag 269

Organisations- Ägarandel i % Övriga innehav, 2013-12-31 nummer Säte Antal aktier kapital röster Anskaffningsvärde

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska onoterade företag 1)