Redovisning av skatteutgifter 2016

Regeringens skrivelse

2015/16:98 Redovisning av skatteutgifter 2016

Regeringens skrivelse 2015/16:98

Redovisning av skatteutgifter 2016

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2016. I del två diskuteras skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Tabellförteckning

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för

1¶Bakgrund, metod och

sammanfattning

1¶Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för

en viss grupp eller en viss kategori av Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas skattebetalare är lägre än vad som är förenligt i huvudsak som utgifter på statsbudgetens med normen. Ett exempel är den reducerade utgiftssida. Men det finns också stöd eller mervärdesskattesatsen på livsmedel som är utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatte- 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent utgifter. Skatteutgifterna påverkar stats- och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 budgetens inkomstsida och Budgetlagen och 12 procent multiplicerat med underlaget. (2011:203) föreskriver att regeringen varje år ska Förutom skatteutgifter redovisas i förelämna en redovisning av skatteutgifter till kommande fall även skattesanktioner, där riksdagen (10 kap. 4 §). skatteuttaget är högre än den angivna normen.

I denna skrivelse redogör regeringen för Ett exempel på en skattesanktion är den skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna särskilda skatt som utgår på termisk effekt i av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2015– kärnkraftsreaktorer. Denna skatt kan likställas 2018. med en extra skatt som lagts på vissa företag och

En återrapportering av skatteutgifterna sker i är därför att betrakta som en skattesanktion. utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid Huvudprincipen är att redovisningen är denna återrapportering redovisas även nytill- heltäckande, dvs. samtliga identifierade skattekomna och reviderade skatteutgifter. Däremot utgifter redovisas. I vissa fall är avsteg från sker i normalfallet ingen uppdatering inför principen nödvändiga av praktiska skäl. På budgetpropositionen av de skatteutgifter som punktskatteområdet är utgångspunkten att redovisas i denna skrivelse. redovisa de skatteutgifter där en norm för

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt skatteuttaget kan definieras och där skatteväsentligt två syften. Det första och mest intäkterna från en enhetligt utformad skatt övercentrala är att synliggöra de stöd till företag och stiger 1 procent av de totala skatteintäkterna. hushåll som finns på budgetens inkomstsida och Om en skatteutgift slopas leder det i som helt eller delvis kan ha samma funktion som normalfallet till högre skatteintäkter och därmed stöd på budgetens utgiftssida. På detta sätt ges till en budgetförstärkning för offentlig sektor på ett bredare underlag för prioritering mellan olika samma sätt som om en utgift på statsbudgetens stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteom att beskriva graden av enhetlighet i utgifter kan dock inte användas för att ge en skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – exakt prislapp på den möjliga intäktsförstärkliksom synliggörandet av stöden – att en norm ningen om en skatteutgift slopas. Detta har flera för skatteuttaget definieras. I den redovisning skäl, till exempel att beräkningarna är statiska som lämnas här utgår jämförelsenormen från och inte tar hänsyn till beteendeeffekter eller enhetlig beskattning. Detta innebär att indirekta effekter (se vidare nedan). Vissa skattebeskattningen inom varje skatteslag i princip ska utgifter kan också vara samhällsekonomiskt vara enhetlig och utan undantag. effektiva i den meningen att ett bibehållande av

skatteutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer emellertid bidra till en förbättrad samhällseffektivt än ett slopande. ekonomisk effektivitet; se del 2 för en mer

utförlig diskussion.

Disposition

1.2.1¶Norm för inkomstskatt

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till För inkomstbeskattningen finns en gemensam en jämförelsenorm vilket gör det möjligt att norm för vad som är en inkomst. Den innebär identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet inne- att den samlade inkomsten som ska beskattas håller beskrivningar av de jämförelsenormer som motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna har valts för de olika skatteslagen. Vidare och nettoförmögenhetens förändring under beskrivs de beräkningsmetoder som används. I beskattningsperioden. Beskattningsperiodens den första delen beskrivs också hur skatte- längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader utgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv långt räkenskapsår. och skatteutgifternas omfattning relativt de Det finns dock ingen gemensam norm för totala skatteintäkterna redovisas. Slutligen redo- vilken skattenivå som ska gälla för de olika görs dels för vilka skatteutgifter som har till- inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverkkommit sedan föregående års redovisning, dels samhet. Olika skattenivåer är således förenligt för de största skatteutgifterna inom de olika med normen. skatteslagen. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller

Den andra delen diskuterar skatteutgifter i olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, med övriga inkomster utgör i dag norm för riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. inkomstskatt. Vidare är skattereduktioner

I den tredje delen redovisas skatteutgifter och förenliga med normen under förutsättning att de skattesanktioner för åren 2015–2018. Redo- är generella och inte gynnar vissa grupper av visningen sker i en tabell uppdelad efter skatte- skattskyldiga. Därutöver har följande slag. preciseringar gjorts av normen för inkomst-

Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskattningen: beskrivning av varje enskild skatteutgift och

– Sparande ska ske med beskattade aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

inkomster.

– Värdeförändringar ska beskattas när de

uppkommer och inte vid realisations-

tillfället. Om värdeförändringen är negativ

1.2¶Beskrivning av jämförelsenorm

ska en skatterestitution – dvs. en negativ

skattebetalning – medges. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse – Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska utgår i huvudsak från principen om enhetlig inte ingå i skattebasen. beskattning. Detta innebär att beskattningen

– Offentliga transfereringar ska utgöra inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig

skattepliktig inkomst. och utan undantag. Därför preciseras jämförelse-

– Den implicita avkastningen som egnahemsnormen separat inom vart och ett av de olika

ägaren eller bostadsrättsinnehavaren får i skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på

form av boendet ska utgöra skattepliktig förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punkt-

inkomst. skatter. Efter preciseringen sammanfattas normen utifrån de skattesatser som den – Avskrivningar i näringsverksamhet ska implicerar inom varje skatteslag. hanteras efter ekonomisk livslängd.

Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig

– Endast ränteutgifter för lån till beskattning är det relativt enkelt att identifiera

investeringar där avkastningen är skatteolika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt

pliktig ska vara avdragsgilla. att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter kan

1.2.2 Norm för indirekt skatt på bränslen är olika typer av energislag. För

förvärvsinkomster bränslen är det förenligt med normen att

differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Normen för indirekt skatt på förvärvs- Motivet är att energiskatten på drivmedel inte inkomster är att socialavgifter och allmän bara fyller övergripande fiskala syften utan också löneavgift eller särskild löneskatt ska tas ut på all fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader ersättning för utfört arbete med en enhetlig av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerskattesats för respektive skatt eller avgift. störning och olyckor. Ersättningar som är förmånsgrundande för olika För förbrukning av el motsvaras normen av socialförsäkringar ska ingå i underlaget för normalskattesatsen på el. För förbrukning av socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga bränslen som används till uppvärmningsändamål ersättningar för utfört arbete ska ingå i motsvaras normen av full energiskatt på underlaget för särskild löneskatt. uppvärmningsbränsle. För bränsle som används

som drivmedel utgörs normen av energi-

skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 1.2.3 Norm för mervärdesskatt 1.1, avsnitt 1.2.5.

Normen för koldioxidskatt utgår från att Normen för mervärdesskatt är att i princip all skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen beskattas med 25 procent. Undantaget från ska skatten därför vara proportionell mot de skatteplikt när det gäller uthyrning av fast koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle egendom redovisas dock inte som en skatte- ger upphov till. Implicit speglar skattenivån en utgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster monetär värdering av den skada som en enhet skulle innebära en icke neutral beskattning av utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses Denna skada är densamma oavsett var utsläppen det förhållandet att omsättning av finansiella kommer ifrån. Därför sätts normen för tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av koldioxidskatten lika med normalskattesatsen mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen. oberoende av om det fossila bränslet används för

Destinationsprincipen ska tillämpas vid uppvärmning eller som drivmedel. Inom EU:s internationella transaktioner, dvs. normen system för handel med utsläppsrätter utgörs innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där normen av noll koldioxidskatt. en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär Energi- och koldioxidskatterna är endast normen att offentlig myndighetsutövning inte är avsedda att träffa bränsle som används som skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten som subventioneras med offentliga medel inte för bränsle som används som råvara betraktas skattepliktiga. Detta gäller för de fall den därför inte som en skatteutgift. ingående mervärdesskatten är högre än den Energiskatten på el är endast avsedd att träffa utgående mervärdesskatten på det subven- förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle tionerade priset. som används för elproduktion betraktas inte

som en skatteutgift.

1.2.4¶Norm för punktskatter

1.2.5¶Skatt enligt norm för olika

Redovisningen av skatteutgifter för punkt- skatteslag skatter omfattar energi- och koldioxidskatter samt den särskilda skatten på termisk effekt i I tabell 1.1 redovisas skatt enligt norm för olika kärnkraftsreaktorer. skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen

Energiskatten tar sikte på energianvänd- från skatt enligt normen för respektive skatteningen och utgångspunkten är att all energi- slag. För inkomstbeskattning finns, förutom för förbrukning ska beskattas. En differentiering av inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då skatteuttaget mellan el och bränslen för normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning. uppvärmnings- respektive drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och

Tabell 1.1 Skatt enligt norm för olika skatteslag 2016

avgiftsregler.) En skatteutgift beräknad enligt

Skatt enligt norm skattebortfallsmetoden kan jämföras direkt med Inkomstskatt en skattefri transferering på utgiftssidan.

1 Samtliga skatteutgifter redovisas i tabell 3.2 i Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 kapitel 3. Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

Ett undantag från ovanstående gäller -enskilda näringsidkare m.fl. Ingen enhetlig sats

skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och -aktiebolag m.fl. 22%

särskild löneskatt där skatteutgiften, beräknad Skatt på kapital 30% enligt skattebortfallsmetoden, behöver justeras Indirekt skatt på förvärvsinkomster för att motsvara den bruttoberäknade offentlig- Arbetsgivaravgifter 31,42% finansiella effekten i Beräkningskonventioner. Egenavgifter 28,97% Detta görs genom att räkna upp skatteutgiften

med aktuell marginalskattesats. Särskild löneskatt 24,26% Mervärdesskatt 25%

Punktskatter

Energiskatt på el 29,2 öre/kWh 1.3.2 Statiska beräkningar utan indirekta Energiskatt på uppvärmningsbränsle 8,5 öre/kWh effekter Energiskatt på bensin i miljöklass 1 41,2 öre/kWh Koldioxidskatt 112 öre/kg koldioxid Den grundläggande beräkningsmetoden för 1 Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen

hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek

som eventuellt uppkommer genom skatte-

reglernas effekt på individers och företags 1.3 Beräkningsmetoder beteenden. Beräkningarna tar heller inte hänsyn

till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan periodiserad redovisning, vilket innebär att till exempel vara påverkan på den allmänna skatteeffekterna avser det år den underliggande prisnivån eller att intäkterna från andra skatter ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjut- påverkas. ningar beaktas således inte. Att beräkningarna är statiska innebär att

Skatteutgifterna beräknas enligt den så kallade skatteutgiftsberäkningarna inte kan användas för skattebortfallsmetoden. Beräkningarna är att ge en exakt ”prislapp” på den möjliga statiska och tar inte hänsyn till eventuella intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift beteendeeffekter eller indirekta effekter (se slopas. Det är även möjligt att ett slopande av avsnitt 1.3.2 nedan). vissa skatteutgifter leder till lägre skatteintäkter,

till exempel på grund av rörliga skattebaser

(exempelvis om produktion flyttar utomlands 1.3.1 Skatteutgifter beräknas enligt till följd av ändrade skatteregler).

skattebortfallsmetoden

En skatteutgift beräknas som skattenedsättningen multiplicerat med underlaget (skattebasen). Denna metod för att beräkna skatteutgifter kallas för skattebortfallsmetoden och en skatteutgift beräknad på detta sätt motsvarar i normalfallet de bruttoberäknade offentligfinansiella effekterna i publikationen Beräknings- 1

För arbetsgivaravgifterna är uppräkningsfaktorn 1/(1konventioner. (Beräkningskonventioner är en bolagskattesatsen) för de nedsättningar som enbart berör privat sektor. årlig rapport från skatteekonomiska enheten i För nedsättningar som också berör offentlig sektor behöver Finansdepartementet, som innehåller konvent- uppräkningsfaktorn korrigeras för att ta hänsyn till att en del av de ioner för redovisning och beräkning av offentlig- anställda återfinns i offentlig sektor. För egenavgifterna är finansiella effekter vid förändrade skatte- och uppräkningsfaktorn 1/(1-kapitalskattesatsen).

1.3.3 Marginalskatternas betydelse verksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär

en lägre beskattningsbar inkomst att statens Marginalskatten är central vid beräkning av bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginal- näringsidkare och fysiska personer som är skatten varierar med inkomstens storlek, typ av delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsinkomst och skattesubjektets ålder. Inkomster verksamhet beskattas på liknande sätt som som berättigar till jobbskatteavdrag beskattas inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsgenerellt lägre än inkomster som inte berättigar bar inkomst att även underlaget för socialavgifter till jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatte- minskar. Skatteutgiften påverkar därför dels utgifter spelar det således roll om inkomsten inkomst av tjänst, dels underlaget för särskild berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet löneskatt. används den genomsnittliga marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar 1.3.6 Saldopåverkande och icke till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga saldopåverkande skatteutgifter marginalskatten för inkomster utan rätt till jobbskatteavdrag. De allra flesta skatteutgifter påverkar det

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt offentliga budgetsaldot genom att förändra 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast som saldopåverkande och beräknas med hjälp av berör antingen de över 65 år eller de under 65 år skattebortfallsmetoden. används den genomsnittliga marginalskatten för Det finns dock vissa skatteutgifter som inte den aktuella åldersgruppen. påverkar budgetsaldot. Enligt normen för

inkomstbeskattning ska offentliga trans-

fereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt innebär att skattebefrielsen av vissa trans-

fereringar definieras som skatteutgifter, men Skattefria ersättningar och skattefria förmåner sådana skatteutgifter påverkar inte budgetsaldot. minskar den beskattningsbara förvärvs- Exempel på skattefria transfereringar är barninkomsten. Även underlaget för socialavgifter bidrag och bostadstillägg för pensionärer. minskar. Ett minskat underlag innebär att den Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den förmånsgrundande inkomsten för olika social- höjning av transfereringen som skulle behöva försäkringar sänks, vilket minskar statens göras om den skattebeläggs för att få samma utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med storlek på transfereringen efter skatt, som den lika mycket som inbetalningarna till systemet skattefria transfereringen. Höjningen av transminskar då det i socialavgifterna finns en fereringen ökar de offentliga utgifterna, men skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. samtidigt ökar skatteintäkterna med samma På icke förmånsgrundande inkomster ska i belopp. Budgetsaldot påverkas således inte och stället för socialavgifter särskild löneskatt dessa skatteutgifter klassas därför som icke betalas. Skatteutgiften när det gäller social- saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldoavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda påverkande skatteutgifterna redovisas separat i löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt slutet av tabell 3.2 och ingår heller inte i den uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar sammanställning av skatteutgifter och skatteoch förmåner därmed till skatt på dels inkomst sanktioner som ges av tabell 1.2 (se nedan). av tjänst, dels särskild löneskatt.

1.3.5¶Organisationsformens betydelse 1.4 Skatteutgifterna ur ett

budgetperspektiv och i relation

För näringsverksamhet beror skatteutgiftens till de totala skatteintäkterna storlek av den organisationsform som näringsverksamheten bedrivs i. För aktiebolag och Många av skatteutgifterna har införts, mer eller ekonomiska föreningar, där inkomst av närings- mindre uttalat, som medel inom specifika

utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, utgifter ingår inte i sammanställningen. Beräkarbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka ningarna bygger på prognoser för 2016. dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

därför ofta jämställas med stöd på budgetens

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet

Specifika Skatte- Samtliga med utgifterna och inkluderas i de resultat-

utgifts- tekniskt redovisningar som regelbundet lämnas avseende områden motiverade olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en

Skatteutgifter

förutsättning för en mer rättvisande jämförelse

1. Direkt skatt på arbete 1 0 1 av stöd som lämnas över statsbudgeten inom

2. Indirekt skatt på arbete 2 0 2 olika områden. Denna redovisning av skatte-

anges vilket utgiftsområde som skatteutgiften

7. Skattereduktioner* 1 0 1 huvudsakligen kan hänföras till.

8. Kreditering på skattekonto* 0 0 0

Även om skatteutgifter oftast kan ses som ett

Skattesanktioner

alternativt medel inom specifika utgiftsområden,

såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika

12. Samtliga skatteutgifter 8 0 8

oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I och skattesanktioner* sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2016. Skatteutgifter markerade

med * anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. motiverad. Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i

sammanställningen.

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs så saknar de Procentandelarna i tabellen bör tolkas med viss direkt koppling till budgetens utgiftssida genom försiktighet då redovisningen av skatte-

utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är att de inte inkluderas i de resultatredovisningar

dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen som regelbundet lämnas avseende olika

ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgiftsområden.

I denna skrivelse anges – för varje saldo- utgifternas relativa betydelse. påverkande skatteutgift – antingen ett visst I tabell 1.2, rad 1–6 och 9–11, anges utgiftsområde eller att skatteutgiften är skatteutgifter och skattesanktioner i procent av

skatteintäkterna för respektive skatteslag. skattetekniskt motiverad. För skattefria trans-

Skattereduktioner och krediteringar på skattefereringar som inte påverkar budgetsaldot anges

konto, rad 7–8, ges i procent av de totala skattevarken utgiftsområde eller ett skattetekniskt motiv. intäkterna. Slutligen, på rad 12, redovisas

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i

procent av de totala skatteintäkterna. Skatteutgifternas omfattning I tabell 1.2 är skatteutgifterna fördelade på de

inkomsttitlar som används i den ekonomiska

vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på arbete” I tabell 1.2 redovisas skatteutgifter och skattesanktioner i procent av faktiska skatte- (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på inkomst av intäkter för olika skatteslag samt skatte- tjänst” och ”skatt på inkomst av näringsreduktioner och krediteringar på skattekonto. verksamhet för enskilda näringsidkare m.fl.” i

tabell 1.1 ovan. Posten ”skatt på företagsvinster” Redovisningen avser: skatteutgifter som utgör

(rad 4) motsvarar posten ”skatt på inkomst av medel inom specifika utgiftsområden, skatte-

näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i tabell tekniskt motiverade skatteutgifter och samtliga skatteutgifter. Icke saldopåverkande skatte- 1.1.

För de specifika utgiftsområdena uppgår

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner till 8

procent av de totala skatteintäkterna. Mot- sidan av statens budget. Två skatteutgifter har svarande andel för de skattetekniskt motiverade upphört från och med 2016. Det gäller D6, skatteutgifterna och skattesanktionerna är Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta 0 procent. Samtliga saldopåverkande skatte- bostadsrättsföreningar och J5 Skattereduktion för utgifter och skattesanktioner summerar till gåvor till ideell verksamhet. Skatteutgifterna F2 8 procent av de totala skatteintäkterna. Nedsättning av egenavgifter för personer som vid

Skatt på kapital har den högsta procentuella årets ingång inte har fyllt 26 år, samt F5 andelen skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer är främst den relativt låga beskattningen av som vid årets ingång inte har fyllt 26 år upphör 1 avkastning och kapitalvinst på eget hem och juli 2016. bostadsrätt som förklarar den höga andelen I syfte att renodla redovisningen av skatteskatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. utgifter, redogörs inte längre för hur de s.k.

utgiftsekvivalenterna (skatteutgifterna upp-

räknade med aktuell marginalskattesats)

beräknas. Detta gjordes tidigare i noter till tabell 1.5 Sammanfattning av 3.2. För en mer ingående beskrivning av hur

skatteutgifter 2016 utgiftsekvivalenter kan beräknas hänvisas därför

till tidigare års Redovisning av skatteutgifter. I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av större betydelse tas också upp. 1.5.2 Skatteutgifter 2016 Därtill, i avsnitt 1.5.2, kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteslag. För inkomståret 2016 förväntas de totala

saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till

183 miljarder kronor. När det gäller skatte- 1.5.1 Nyheter sanktioner förväntas dessa uppgå till 33 miljarder

kronor. Uppgifter om den samlade om- I årets skrivelse har kapitel 2, som tidigare fattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt diskuterat skatteutgifter i förhållande till 1.4 ovan, tolkas med försiktighet. samhällsekonomisk effektivitet, breddats för att även belysa jämställdhetsaspekter och hur Inkomstskatt skatteutgifter förhåller sig till riktlinjerna för Den största skatteutgiften inom tjänsteskattepolitiken. Två enskilda skatteutgifter, inkomstbeskattningen är avdrag för resor till och skatteutgiften för ROT-arbeten och skatte- från arbetet, som för inkomståret 2016 beräknas utgiften för investeringssparkonto, analyseras uppgå till ca 5,4 miljarder kronor. även utifrån dessa aspekter. Den största skatteutgiften inom kapital-

I årets skrivelse har några skatteutgifter inkomstbeskattningen är avkastning på eget tillkommit. Från och med 1 april 2016 undantas hem. För inkomståret 2016 bedöms skattevissa samhällsomfattande posttjänster samt utgiften uppgå till 13,5 miljarder kronor. frimärken från skatteplikt. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt, vilken Indirekt skatt på förvärvsinkomster redovisas som H5, Vissa posttjänster och Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är frimärken. Denna klassas som skatteteknisk (ST) nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer skatteutgift då det handlar om en anpassning till som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den EU:s mervärdesskattedirektiv. I årets skrivelse största. Inkomståret 2016 beräknas denna redovisas utöver det ytterligare tre skatteutgifter skatteutgift uppgå till 2,8 miljarder kronor. som avser inkomst av tjänst: A34 Kostförmån vid tjänsteresa och vid representation, A35 Förmån i Mervärdesskatt

Den största skatteutgiften inom mervärdessamband med fredsbevarande tjänst, samt A36

skatteområdet uppstår genom den reducerade Gåvor till anställda. Dessa är dock inte möjliga

skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2016 att beräkna. Några skatteutgifter har också upphört. Fr.o.m. 2016 har redovisningen av beräknas denna skatteutgift uppgå till krediteringar på skattekontot flyttats till utgifts- 27,8 miljarder kronor.

Punktskatter

Den största skatteutgiften inom punktskatteområdet är nedsatt energiskatt för elförbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, vilken uppgår till 12,3 miljarder kronor inkomståret 2016.

Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till 15,4 miljarder kronor inkomståret 2016. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för ROTarbeten som beräknas uppgå till 11,5 miljarder kronor.

Kreditering på skattekonto

Det har tidigare funnits stöd som efter beviljande tillgodoförs mottagaren genom kreditering på skattekontot. Från och med i år har dock redovisningen av dessa flyttats över till utgiftssidan av statens budget.

Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 14,8 miljarder kronor för 2016 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

Icke saldopåverkande skatteutgifter

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2016 uppgå till 36,8 miljarder kronor.

2¶Samhällsekonomisk

analys

av skatteutgifter

2¶Samhällsekonomisk analys av skatteutgifter

2.1 Inledning möjligt. Marknadsmisslyckanden, i form av

exempelvis externa effekter – när en ekonomisk Normen om enhetlig beskattning innebär strikt transaktion påverkar en tredje part – och skattetolkat att ingen hänsyn tas till de motiv som kilar mellan konsument- och producentpriser, ligger bakom en skatteutgift. Vissa skatteutgifter snedvrider resursallokeringen i samhället. kan dock vara motiverade för att de bidrar till en Snedvridningen leder till en ineffektiv förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. resursallokering – så kallade dödviktsförluster Skatteutgifter kan också motiveras utifrån de av uppstår. En annan resursallokering skulle kunna riksdagen beslutade riktlinjerna för skatte- leda till förbättrad samhällsekonomisk politiken. Vidare kan skatteutgifter analyseras effektivitet. Det kan därför vara samhällsutifrån vilka effekter de får för jämställdhet ekonomiskt motiverat med avvikelser från mellan kvinnor och män. enhetlig beskattning om de förbättrar effekt-

I detta kapitel görs ett försök att belysa dessa iviteten och därmed välfärden i samhället. olika aspekter. I avsnitt 2.2 beskrivs vad som Enhetlig beskattning leder i dessa fall till en menas med begreppet samhällsekonomisk välfärdsförlust. effektivitet. Vidare diskuteras möjligheterna att En viktig fråga är således om en skatteutgift bedöma olika skatteutgifter utifrån deras bidrag kan anses förbättra den samhällsekonomiska till samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 2.3 effektiviteten och därmed välfärden. Hur en diskuteras skatteutgifter i förhållande till skatteutgift påverkar välfärden är beroende på riktlinjerna för skattepolitiken. Avsnitt 2.4 vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs på diskuterar skatteutgifter och jämställdhet och fördelningen av tillgångar – bedömningen utgår innehåller en diskussion om hur olika skatte- från. En vanligt förekommande förenkling är att utgifters effekter för jämställdheten kan belysas. en åtgärd antas leda till ökad välfärd om

I årets skrivelse görs också en djupare analys vinsterna för dem som vinner på en regelav två enskilda skatteutgifter. Avsnitt 2.5 förändring kan kompensera förlusterna för dem innehåller en analys av skatteutgiften avseende som förlorar på den. Vinnarna av en skatteutgift ROT-avdraget och i avsnitt 2.6 görs en analys av är typiskt de som agerar på den aktuella skatteutgiften för investeringssparkonto. marknaden, tillhör målgruppen för åtgärden eller

påverkas av den externa effekt som inter-

naliseras. Förlorarna kan vara svåra att identifiera

då effekterna av en förändrad resursallokering 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet kan vara vitt spridda i ekonomin. Förutom den

offentliga sektorn, som förlorar skatteintäkter, Samhällsekonomisk effektivitet innebär att är de troliga förlorarna de som agerar på samhällets resurser används på ett effektivt sätt närliggande marknader, tillhör en likartad eller för att skapa så hög välfärd i samhället som konkurrerande målgrupp eller bidrar till den

externa effekten. Det demokratiska besluts- skattereglerna ska vara generella och tydliga. systemet måste värdera förändringen och anse Samtidigt kan skatteutgifter i vissa fall bidra till att den nya fördelningen är acceptabel. att uppnå ett eller flera av skattepolitikens

Utifrån ekonomisk teori identifieras ett antal övergripande syften, eller ligga i linje med en indikatorer på hur en skatteutgift kan förbättra eller flera andra vägledande principer. En skatteden samhällsekonomiska effektiviteten. Dessa utgift kan därmed i vissa fall vara förenlig med indikatorer är att vissa delar av de skattepolitiska riktlinjerna, men

stå i strid med andra delar av desamma. – realinkomsten ökar, – sysselsättningen ökar, – dödviktsförluster, dvs. snedvridning av

resursallokeringen, minskar, eller 2.4 Jämställdhet – negativa (positiva) externa effekter minskar

Skatteutgifter kan även ha effekter för främst (ökar). den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor

Även om det vore önskvärt att göra en och män.

För att göra en bedömning av hur en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är skatteutgift kan påverka jämställdheten kan detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer följande indikatorer användas: stora krav på data och metod. En kvalitativ – förändring av disponibel inkomst för bedömning går dock ofta att göra. kvinnor respektive män,

– förändring av kvinnors respektive mäns

arbetskraftsdeltagande,

– förändring av kvinnors respektive mäns

2.3¶Riktlinjer för skattepolitiken

obetalda hemarbete, samt Enligt riktlinjerna för skattepolitiken är – resursomfördelning mellan sektorer där skattepolitikens främsta syfte att finansiera den kvinnor respektive män är övergemensamma välfärden, olika samhälls- representerade i termer av t.ex. funktioner och andra offentliga utgifter. konsumtion, sysselsättning eller Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt företagande. med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och 2.5 Skatteutgiften för ROT-arbeten hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd (ROT-avdraget) samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Utöver detta bör skatte- Skattereduktionen för reparation, underhåll, ompolitiken utformas enligt ett antal vägledande och tillbyggnad, det s.k. ROT-avdraget gäller principer. Skattesystemet ska uppfattas som fr.o.m. den 8 december 2008. ROT-avdraget är legitimt och rättvist, skattereglerna ska vara en skatteutgift då de som köper dessa tjänster generella och tydliga, beskattningen ska ske i från ett företag, anlitar en privatperson eller får nära anslutning till inkomsttillfället, och reglerna tjänsterna som en löneförmån erhåller en ska vara hållbara i förhållande till EU. skattereduktion motsvarande en del av arbets-

Genom att minska enhetligheten och öka kostnaden (inkl. moms). Ursprungligen uppgick komplexiteten i skattesystemet kan skatte- skattereduktionen till 50 procent av arbetsutgifter sägas gå emot principen om att kostnaden vid köp från ett företag och vid

löneförmån samt till ett belopp motsvarande

redovisade arbetsgivaravgifter vid anlitande av en

privatperson, upp till ett maximalt belopp om

50 000 kronor per person och år. Den 1 januari 2 Se vidare avsnitt 5.5 i prop. 2014/15:100, 2015 års ekonomiska

2016 sänktes subventionsgraden till 30 procent vårproposition

av arbetskostnaden, medan det maximala mycket starkt under 2015 och i byggbranschen beloppet är detsamma. är förväntningar och utfall för antalet anställda

Eftersom marknadsarbete, men inte på relativt höga nivåer. hemarbete, är beskattat leder skatten på arbete Dessutom kan en skatteutgift skapa till att personer arbetar mer i hemmet jämfört snedvridningar. Vad gäller ROT-avdraget är det med arbetsmarknaden än vad de skulle ha gjort en subvention av reparation, underhåll, om- och utan beskattning, dvs. skatten på arbete sned- tillbyggnad, vilken kan leda till en omfördelning vrider individens val. Då det är svårt att beskatta av resurser till dessa tjänster på bekostnad av hemarbete kan ett sätt att minska denna närliggande tjänster, såsom nybyggnation. snedvridning vara att sänka skatten på den typ av Uppgifter från Skatteverket indikerar att arbete som är ett nära substitut till hemarbete. I subventionen till ROT-branschen kan komma den mån ROT-tjänster är sådana som köparen att uppgå till omkring hela 20 miljarder kronor skulle ha utfört själv utan ROT-avdraget kan 2015. skattereduktionen sägas öka den samhälls- Utifrån ett jämställdhetsperspektiv förväntas ekonomiska effektiviteten genom att minska ROT-avdraget främst gynna män. Män utgör ca snedvridningen. En rapport från Skatteverket 60 procent av ROT-köparna. Detta kan spegla indikerar dock att endast ca 20 procent av ROT- ansvarsfördelningen i hemmet, men även att män köparna skulle ha utfört jobbet själva om ROT- generellt sett har större möjligheter att göra avdraget inte funnits, vilket kan jämföras med skattereduktioner (p.g.a. högre inkomster). Då RUT-köparna av vilka 60 procent svarade män i större utsträckning än kvinnor tar ansvar samma sak. Detta är troligen på grund av att för de arbeten i hemmet som är berättigade till många av de arbeten som utförs inom ramen för ROT-avdrag förväntas eventuella förändringar ROT-avdraget är relativt kvalificerade. av antalet arbetade timmar bland köparna till

ROT-avdraget bedöms inte heller öka den följd av ROT-avdraget främst uppkomma bland samhällsekonomiska effektiviteten genom att män. Vad gäller sysselsättning och företagande öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet i är män överrepresenterade inom ROTnågon större utsträckning. Ökad efterfrågan på branschen. arbetskraft i en sektor förväntas endast ge Sänkningen av subventionsgraden i ROTvaraktiga sysselsättningsökningar i ekonomin i avdraget kan mot bakgrund av ovanstående sin helhet i den mån de riktar sig till personer analys vara samhällsekonomiskt motiverad. med svag anknytning till arbetsmarknaden. Anledningen är att ökad efterfrågan annars förväntas leda till högre löner och arbetskraftskostnader exempelvis p.g.a. att löntagarnas 2.6 Skatteutgiften för förhandlingsposition relativt arbetsgivaren investeringssparkonto förbättras när arbetslösheten temporärt sjunker. Högre löner leder i sin tur till att sysselsätt- Investeringssparkontot är en schablonbeskattad ningen i övriga sektorer minskar. Inom ROT- sparform som infördes den 1 januari 2012. branschen bedöms många ha en god anknytning Införandet av investeringssparkontot motitill arbetsmarknaden och en ökad sysselsättning i verades med betydande förenkling för både de branschen bedöms därmed ske på bekostnad av fysiska personer som innehar investeringssysselsättningen i andra branscher. sparkonton och för Skatteverket och förvalt-

I en lågkonjunktur kan ROT-avdraget bidra ningsdomstolarna, medan de, främst banker, till att hålla upp efterfrågan och sysselsättningen som tillhandahåller investeringssparkonton i ekonomin som helhet då efterfrågan i det fallet förväntades få en något större administrativ inte förväntas övervältras fullt ut till högre priser börda. Skatteutgiften motiverades som skatteoch löner. Svensk ekonomi utvecklades dock

3 4 Se ”Om ROT och RUT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, Källa: Data från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer t.o.m. SKV 2011:1. januari 2016.

teknisk med stöd i de skattepolitiska riktlinjerna beräkningen så att schablonintäkten som lägst om generella och tydliga regler som minskar beräknas som 1,25 procent av kapitalunderlaget. utrymmet och riskerna för fel och fusk. Det innebär att även om statslåneräntan är under

Inom ramen för investeringssparkontot får 0,50 procentenheter ökas schablonintäkten till privatpersoner spara i noterade aktier, fond- 1,25 procent av kapitalunderlaget. I och med att andelar och andra finansiella instrument. den schablonmässiga avkastningen från Sparandet är direktägt, vilket t.ex. innebär att investeringssparkontot höjdes från och med den som sparar i aktier på ett investerings- årsskiftet ökade även beskattningen av medel på sparkonto kan utnyttja sin rösträtt på bolags- investeringssparkonton och därmed minskar stämmor. Fysiska personer och dödsbon kan skatteutgiften för dessa. öppna investeringssparkonton. Kreditinstitut Om aktier eller andra finansiella instrument och värdepappersbolag får tillhandahålla som den skattskyldige redan äger förs över till investeringssparkonton. ett investeringssparkonto ses detta som försälj-

Innehavaren av ett investeringssparkonto ning. Personen blir därmed beskattad som om betalar skatt baserad på en schablonmässigt instrumenten sålts för det marknadsvärde som beräknad intäkt och således inte på faktiska gällde vid överföringen. Överföringen till kontot intäkter som annars gäller inom den konvent- betraktas som en inbetalning som läggs till ionella beskattningen. Det innebär t.ex. att kapitalunderlaget. kontoinnehavaren inte behöver beräkna Om den faktiska avkastningen över- eller kapitalvinst eller kapitalförlust vid försäljning av understiger statslåneräntan ökad med 0,75 aktier. Schablonintäkten beräknas av det institut procentenheter, dvs. den schablonmässigt framsom tillhandahåller investeringssparkontot, som räknade avkastningen, uppstår en skatteutgift också rapporterar intäkten till Skatteverket. respektive en skattesanktion avseende skatt på

Skatt på investeringssparkontot ska beräknas inkomst av kapital. Skatteutgiften eller skatteutifrån ett så kallat kapitalunderlag. Kapital- sanktionen för investeringssparkonto består underlaget beräknas varje år och är en fjärdedel alltså i den skillnad i beskattningen av inkomst av av summan av kapital och den schablonmässiga beskattning

som görs löpande av värdet av tillgångarna på – värdet av tillgångarna på kontot vid

investeringssparkontot. När promemorian om ingången av varje kvartal, investeringssparkontot remitterades upp-

– belopp som betalats in till investerings-

skattades den effektiva skattesatsen för tillgångar sparkontot under året, på kontot till 22,2 procent medan den effektiva

– värdet av finansiella instrument som förts skattesatsen för aktier uppskattades till 28,9

över till investeringssparkontot av procent och 28,3 procent för fondandelar. kontoinnehavaren under året, och Användandet av investeringssparkontot har

från införandeåret 2012 då antalet konton var

– värdet av finansiella instrument som

drygt 220 000 i det närmast dubblerats årligen. överförts från någon annans investerings- Preliminära uppgifter för 2015 visar på det finns sparkonto under året. drygt 1,8 miljoner investeringssparkonton. Uppgifter för 2014 från Skatteverket visar att de

Fram till sista december 2015 beräknades

då totalt 891 550 investeringssparkontona hade schablonintäkten som kapitalunderlaget multi-

schablonintäkter på 5,4 miljarder kronor som plicerad med statslåneräntan den 30 november

beskattades som inkomst av kapital. Eftersom kalenderåret före beskattningsåret. Sedan 1

reglerna om investeringssparkonton är relativt januari 2016 multipliceras kapitalunderlaget med

nya och underlaget för beskattning fortfarande statslåneräntan den 30 november kalenderåret

ökar i betydande omfattning är prognoser för före beskattningsåret ökad med 0,75 procent-

skatteutgiftens storlek behäftade med osäkerhet. enheter. Dessutom infördes ett golv för

Det innebär att skatteutgiftens storlek i nuläget

inte beräknas.

Sedan förmögenhetsskatten slopades saknas

insamling av uppgifter om individers tillgångar i 5 Se vidare avsnitt 5.3 i prop. 2007/08:100, 2008 års ekonomiska olika värdepapper som aktier, fonder och vårproposition obligationer. Uppgifter från 2007 tyder på att

det finns vissa skillnader mellan kvinnor och mäns tillgångar i olika värdepapper som aktier, obligationer och fonder. Eftersom det saknas nyare uppgifter antas att fördelningen från 2007 fortfarande har viss relevans för en jämställdhetsanalys.

Män ägde under perioden 2004–2007 sett till totalsumman större tillgångar i börsnoterade aktier, fonder exklusive räntefonder och obligationer och övriga värdepapper än kvinnor. Skillnaden var störst för börsnoterade aktier där män under 2004 till 2007 ägde tillgångar dubbelt så högt värderade som kvinnors tillgångar. Sett till antal personer så ägde färre kvinnor än män börsnoterade aktier medan fler kvinnor än män ägde fonder exklusive räntefonder och obligationer och övriga värdepapper. De genomsnittliga värdena för kvinnors tillgångar var lägre än männens. Det kan antas att fördelningen av tillgångar mellan kvinnor och män inte har ändrats i betydande omfattning sedan 2007 och att fördelningen på investeringssparkonton speglar detta. Det innebär att män i större omfattning än kvinnor gynnas då investeringssparkontot utgör en skatteutgift, men också i större omfattning missgynnas i de fall då investeringssparkontot utgör en skattesanktion.

3¶Redovisning av

skatteutgifter

3¶Redovisning av skatteutgifter

Tabell 3.1 Utgiftsområden (UO) 2016

3.1¶Inledning

Nummer Utgiftsområde

I tabell 3.2 redovisas skatteutgifterna uppdelade 01 Rikets styrelse på skatteslag för inkomståren 2015–2018.

02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabellen inleds med saldopåverkande skatte-

03 Skatt, tull och exekution

utgifter och avslutas med icke saldopåverkande

04 Rättsväsendet

skatteutgifter. De saldopåverkande skatte-

05 Internationell samverkan

utgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) eller klassats som skattetekniskt motiverade 06 Försvar och samhällets krisberedskap (ST), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I 07 Internationellt bistånd tabell 3.1 finns en sammanställning av samtliga 08 Migration

utgiftsområden 2016. 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I redovisningen av skatteutgifter beaktas

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

kolumnen betyder att utgiften inte kunnat

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört.

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Dessa redovisas om de fortfarande har en offentligfinansiell effekt något av de redovisade 14 Arbetsmarknad och arbetsliv åren. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften 15 Studiestöd har upphört. Ett ”f” innebär att redovisningen 16 Utbildning och universitetsforskning har flyttats till statsbudgetens utgiftssida.

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

inte fördelats på utgiftsområden då de inte konsumentpolitik påverkar statsbudgetens saldo.

19 Regional tillväxt

20 Allmän miljö- och naturvård

21 Energi

22 Kommunikationer

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

3.2¶Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3.2 Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

Skattefria förmåner och ersättningar

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

A36 UO24 Gåvor till anställda - - - -

B. Intäkter i näringsverksamhet

C. Kostnader i näringsverksamhet

D. Intäkter i kapital

E. Kostnader i kapital

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

F. Socialavgifter

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller 0,71 0,44 0,48 0,51

senare G4 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,12 0,08 0,07 0,06 G5 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller 3,21 1,90 2,00 2,08

senare G6 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,66 0,45 0,40 0,36

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (ingen avdragsrätt)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt gäller)

H6 UO09 Läkemedel 2,01 2,06 2,12 2,18 H7 ST Internationell personbefordran 0,60 0,61 0,63 0,65

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt gäller)

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

Undantag från skattskyldighet

H20 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,12 0,28 0,29 0,26

Avdrag för ingående skatt

H21 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

Koldioxidskatt

skogsbruksnäringarna

J. Skattereduktioner m.m.

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Stöd för nystartsjobb 6,67 f f f K2 UO22 Sjöfartsstöd 1,43 f f f K3 UO14 Stöd för yrkesintroduktionsanställning 0,06 f f f K4 UO10 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0,00 f f f

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

Socialavgifter

M7 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -14,14 -14,82 -16,14 -17,25

Punktskatter

M8 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,37 -4,26 -4,28 -3,84 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS -0,05 -0,07 -0,07 -0,08

Skatteutgift (mdkr)

2015 2016 2017 2018

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

Beskrivning av enskilda

skatteutgifter

4¶Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget

kapital, där skatten är lägre. I denna del ges en beskrivning av samtliga För vissa delägare medför dessa s.k. 3:12skatteutgifter och skattesanktioner. Beskrivning- regler att en del av kapitalinkomsten beskattas arna innehåller även hänvisningar till aktuella som tjänsteinkomst. För andra delägare lagrum. beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som

kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen

dominerar, medför detta en skatteutgift.

Skatteutgiften består av skillnaden mellan den 4.2 Förkortningar faktiska schablonberäknade skatten och den

teoretiska skatten när all tjänsteinkomst I beskrivningarna används följande förkort- beskattas i inkomstslaget tjänst och all kapitalningar: inkomst i inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalav- EES Europeiska ekonomiska kastning finns i 57 kap. IL. Utrymmet för

samarbetsområdet kapitalbeskattning (gränsbeloppet) beräknas IL inkomstskattelagen (1999:1229) enligt antingen huvudregeln eller förenklings- LSE lagen (1994:1776) om skatt på regeln. Vid tillämpning av huvudregeln beräknas

energi utrymmet genom att en s.k. klyvningsränta ML mervärdesskattelagen (1994:200) multipliceras med omkostnadsbeloppet, normalt SFS Svensk författningssamling anskaffningsvärdet på andelarna. Klyvnings-

räntan uppgår till statslåneräntan den sista

november året före beskattningsåret ökad med

nio procentenheter. I vissa fall tillkommer ett 4.3 Beskrivning av skatteutgifter lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt

förenklingsregeln får ägare till kvalificerade A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som

uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp och som A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i beskattas i inkomstslaget kapital. Om hela det

fåmansföretag kapitalbeskattade utrymmet inte utnyttjas får det

sparas till kommande år. Utrymmet räknas även Ägare till kvalificerade andelar i fåmansföretag upp med en ränta, som uppgår till statslånekan ta ut ersättning i form av både tjänste- och räntan den sista november året före beskattkapitalinkomst. Eftersom skattesatserna för ningsåret ökad med tre procentenheter. dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst En skatteutgift uppkommer i den mån den skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom schablonberäknade kapitalavkastningen överregler som schablonmässigt begränsar hur stor stiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt och består av skillnaden i A4 Utdelning på kvalificerade andelar skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av Enligt 57 kap. 20 och 20 a §§ IL ska utdelning på att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kvalificerade andelar som överstiger gränsbekapital tas upp till beskattning (se skatteutgift loppet tas upp till beskattning i inkomstslaget D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin tjänst. Under ett och samma beskattningsår ska helhet. dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som

tjänsteinkomst. Ytterligare utdelning beskattas

som kapitalinkomst. Den del av utdelningen A2 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelnings-

utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19a §§ IL som på grund av begränsningsregeln ändå tillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt beskattas som kapitalinkomst medför en skatteovan ett utdelningsutrymme baserat på företa- utgift som avser skatt på inkomst av tjänst. gets lönesumma, utöver den schablonavkastning Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats som baseras på den s.k. klyvningsräntan och mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalaktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast inkomst. om det s.k. löneuttagskravet är uppfyllt och bara om delägaren äger en andel som motsvarar minst 4 procent av kapitalet. Detta gäller dock inte vid A5 Arbetsgivares kostnader för tillämpning av förenklingsregeln. arbetstagares pension

En skatteutgift uppkommer i den mån huvudregeln tillämpas och löneuttagskravet och ägar- Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till kravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna utrymmet resulterar i att viss del av avkastningen avser tryggande av utfästelse om pension genom som baseras på löner till anställda beskattas i till exempel betalning av premie för pensionsinkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt försäkring på visst sätt och inom vissa ramar på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning består i skillnaden mellan dubbelbeskattad för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i tjänste- och kapitalinkomst. Det lönebaserade socialförsäkringssystemen och ligger därför till utrymmet ingår i det s.k. gränsbeloppet, se också grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatteutgift D4. skatt på inkomst av tjänst är beroende av

skillnaden i marginalskatt vid avsättning och

utbetalning av pensionen.

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar

Enligt 57 kap. 21 och 22 §§ IL ska kapitalvinst på A6 Underskott i aktiv näringsverksamhet kvalificerade andelar som överstiger gräns- m.m. beloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras intäkt av tjänst är maximerad till 100 inkomst- av som allmänt avdrag under vissa förutbasbelopp under en femårsperiod. Kapitalvinst sättningar (maximalt under 5 års tid med högst utöver 100 inkomstbasbelopp beskattas som 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller kapitalinkomst till 30 procent. Den del av kapi- dock inte litterär, konstnärlig eller liknande talvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. verksamhet), se 62 kap. 2–4 §§ IL. Normen är utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men annars att underskottet får sparas och kvittas som pga. basbeloppsregeln ändå beskattas som mot senare överskott i den aktiva näringsverkkapitalinkomst medför en skatteutgift avseende samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad skattekrediten och avser skatt på inkomst av tjänste- och kapitalinkomst. tjänst.

A7 Avdrag för pensionspremier annan ort än hemorten kan denne, under vissa

förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en

hemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). Skatte- Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton. Under 2015 var avdragsrätten begränsad till ett fast belopp om A11 Avdrag för resor till och från arbetet 1 800 kronor. Från och med 1 januari 2016 slopades avdragsrätten. För skattskyldiga som Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid helt saknar pensionsrätt i anställning eller inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger skattskyldiga som har inkomst från aktiv på ett sådant avstånd från den skattskyldiges näringsverksamhet är avdragsrätten begränsad bostad att denne behöver använda något till 35 procent av inkomsten, dock högst 10 transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsprisbasbelopp. Om marginalskatten vid resorna görs med bil ska vissa förutsättningar utbetalningen av pensionen är lägre än vid vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). Avdraget inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. utgör en skatteutgift eftersom kostnader för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. arbetsresor skatterättsligt generellt anses vara

privata levnadskostnader och inte en kostnad för

intäkternas förvärvande då den skattskyldige A8 Sjöinkomstavdrag själv anses kunna välja sin bostadsort. Kostnad-

erna är till den del de överstiger 10 000 kronor Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela (12 kap. 2 § IL) avdragsgilla vid inkomstbeskattningsåret ges, i stället för grundavdrag, beskattningen. Skatteutgiften avser skatt på sjöinkomstavdrag med 36 000 kronor om inkomst av tjänst. fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om den skattskyldige inte har A12 Avdrag för utbildningsresor vid arbetat ombord hela året ges avdrag för varje dag omstrukturering som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skattskyldiga som har skattefri förmån av

utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 §

IL ska göra avdrag enligt 12 kap. 26–30 §§ IL för A9 Personaloptioner utgifter för resor mellan bostaden och platsen

för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). Beskattning av personaloptionsförmån sker först Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. när en personaloption utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer som utnyttjar eller överlåter en personaloption A13 Avdrag för inställelseresor är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Om den skattskyldige har haft utgifter för resa

mellan två platser inom EES i samband med

tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. A10 Avdrag för ökade levnadskostnader vid inställelseresa, är kostnader till den del de över-

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och stiger 10 000 kronor avdragsgilla vid inkomsthemresor beskattningen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller har flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan A14 Sänkt skatt för utländska under vissa förutsättningar få avdrag för den nyckelpersoner ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den Vissa förmåner och ersättningar till utländska skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på experter, forskare och andra nyckelpersoner kan

under vissa förutsättningar undantas från uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet beskattning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). Bland och avser inkomst av tjänst och särskild annat undantas 25 procent av lönen och vissa löneskatt. I budgetpropositionen för 2016 har ersättningar för utgifter, t.ex. avgifter för barns det aviserats att den tidsbegränsade nedsättskolgång i grund- och gymnasieskola, från ningen av förmånsvärdet för vissa miljöbeskattning. Skatteutgiften avser skatt på anpassade bilar bör förlängas med tre år fr.o.m. 1 inkomst av tjänst och särskild löneskatt. januari 2017. Den maximala nedsättningen bör

dock begränsas till 10 000 kronor per år.

A15 Förmån av resa vid anställningsintervju A18 Stipendier

Förmån av resa till eller från anställningsintervju mellan två platser inom EES och ersättning för Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda sådan resa som inte överstiger kostnaden för för mottagarens utbildning undantagna från resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL). inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst för andra ändamål är undantagna från inkomstoch särskild löneskatt. beskattning om de inte utgör ersättning för

arbete för utbetalarens räkning och inte betalas

ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på A16 Förmån av utbildning vid inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

omstrukturering m.m.

Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd A19 Personalrabatter m.m. som är av betydelse för att den skattskyldige, ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta, ska inte tas Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap. upp till beskattning hos den som blivit eller löper 13 § IL). Reseförmåner med inskränkande risk att inom fem år bli arbetslös på grund av villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. omstrukturering, personalavveckling eller flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon liknande i arbetsgivarens verksamhet. Det gäller (61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt också om avsikten är att den skattskyldige ska få på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. annat arbete hos arbetsgivaren (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A20 Vissa ersättningar och förmåner till EU-

parlamentariker

A17 Förmån av miljöanpassade bilar De resekostnadsersättningar, ersättningar för

utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – barnafödande och kostnadsersättningar för är utrustad med teknik för drift med elektricitet utövande av uppdraget som Europaparlamentet eller med mer miljöanpassade drivmedel än betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. bensin eller dieselbränsle och som därför har ett 28 § IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de nybilspris som är högre än nybilspriset för försäkringsförmåner som ges ut av Europanärmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts parlamentet och de inbetalningar som görs till ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik också inbetalningar som görs av före detta (61 kap. 8a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. för förmånsbilar som drivs med elektricitet som Ersättningar för utgifter i samband med sjuktillförs genom laddning från yttre energikälla dom, graviditet eller barnafödande som ges till eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av före detta ledamöter som har pension eller efterförmånsvärdet för jämförbar bil utan miljö- levandepension från Europaparlamentet ska inte anpassad teknik, dock högst 16 000 kronor per heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt på år. Den senare nedsättningen är tidsbegränsad inkomst av tjänst och särskild löneskatt. till och med inkomståret 2016. Skatteutgiften

A21 Ersättningar och förmåner till personal A25 Ersättningar till statligt anställda vid Europaskolor stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner som Europaskolorna Ersättningar och förmåner till utomlands ger ut till personal som är eller varit stationerad personal vid statlig myndighet ska utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till inte tas upp till beskattning, om ersättningen beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller eller förmånen är föranledd av stationeringen efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. avser skatt på inkomst av tjänst och särskild bostad på stationeringsorten och medföljandelöneskatt. tillägg för make, maka eller sambo som på grund

av stationeringen går miste om egen förvärvs-

inkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser A22 Hittelön m.m. skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara A26 Kostnadsersättning till viss personal på och ersättningar till den som har bidragit till eller Sipri avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott skattefria om inte ersättningarna hänför sig till Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för anställning eller uppdrag. Eftersom ersätt- skolavgifter för barn och förmån av bostad är ningarna i princip är ersättning för prestation inte skattepliktig när ersättningen anvisats av utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende styrelsen för Stockholms internationella fredsskatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. forskningsinstitut (Sipri) till forskare vid Sipri

som är utländska medborgare, kontrakts-

anställda på bestämd tid och vid tidpunkten för A23 Ersättning för blod m.m. anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap.

21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat tjänst och särskild löneskatt. organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör skatte- A27 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse befrielsen en skatteutgift avseende skatt på utomlands inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för

tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse A24 Inkomst från försäljning av vilt växande utomlands i minst ett år i samma land. Detta

bär gäller även om ingen beskattning skett i

verksamhetslandet beroende på lagstiftning eller Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, administrativ praxis i det landet eller annat avtal svamp och kottar som den skattskyldige har än skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor för anställningar hos staten, landsting, (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plock- kommuner, församlingar inom Svenska kyrkan ningsverksamheten utgör näringsverksamhet annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller eller om ersättningen utgör lön eller liknande ettårsregeln för europaparlamentariker. Skatteförmån. Eftersom inkomsterna är ersättning för utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och utfört arbete utgör skattebefrielsen en skatte- särskild löneskatt. utgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A28 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg

Skattefrihet gäller för anställning ombord på

utländskt fartyg som huvudsakligen går i ocean-

fart om vistelsen utomlands varat i minst A32 Flyttningsersättningar från arbetsgivare 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och arbetsgivaren hör hemma i en stat Ersättning för utgifter för flyttning när en inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om

ersättningen betalas av allmänna medel eller av

arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen A29 Personalvård för utgifter för flyttning också omfattar

ersättning för körning med egen bil, ska denna Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner ersättning dock tas upp till beskattning till den skattefria. Med personalvårdsförmåner avses del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. förmåner av mindre värde som inte är en direkt 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av ersättning för utfört arbete. Som personal- tjänst och särskild löneskatt i de fall där vårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner ersättningen betalas av arbetsgivaren. som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den A33 Nedsatt förmånsvärde alkolås anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betal- Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som fås på ningssystem. Som personalvårdsförmån räknas grund av tjänst tas upp till beskattning i bland annat sådana förfriskningar och enklare inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan förtäring i samband med arbete som inte kan förmån som ska tas upp till beskattning. Extraanses som måltid samt möjlighet till enklare slag utrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För att få av motion och annan friskvård (11 kap. 12 § IL). till stånd en ökad användning av alkolås i fordon Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst undantas alkolås från den extrautrustning som och särskild löneskatt. höjer förmånsvärdet. Skatteutgiften utgörs av

skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A30 Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård A34 Kostförmån vid tjänsteresa och vid

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp representation till beskattning om förmånen avser vård i Sverige som inte är offentligfinansierad eller vård Förmån av kost på allmänna transportmedel vid utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden samband med övernattning under tjänsteresa ska (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inte tas upp till beskattning, om kosten inkomst av tjänst och särskild löneskatt. obligatoriskt ingår i priset för transporten eller

övernattningen (11 kap. 2 § IL). Förmån av kost

vid representation ska inte heller tas upp. För A31 Utjämning av småföretagares inkomst intern representation gäller detta enbart vid

sammankomster som är tillfälliga och kortvariga. Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och särskild löneskatt. periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överavskrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt A35 Förmåner i samband med blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften fredsbevarande tjänst avser skatt på inkomst av tjänst.

Förmån av kost och av hemresa för sådan

personal som tjänstgör i väpnad tjänst för

fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte

tas upp till beskattning (11 kap. 3 § IL).

Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och Skatteutgiften avser att en större del av näringssärskild löneskatt. inkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad

som är förenligt med normen. Skatteutgiften

utgörs av skillnaden mellan skattesatsen för A36 Gåvor till anställda näringsinkomst (inklusive särskild löneskatt)

och skattesatsen på kapitalinkomst. Förmån i form av gåva ska inte tas upp till beskattning om det rör sig om julgåvor av mindre värde till anställda, sedvanliga jubileums- C Kostnader i näringsverksamhet gåvor till anställda, eller minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte C1 Avdrag för resor till och från arbetet överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid efter viss anställningstid eller när en anställning inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när på ett sådant avstånd från den skattskyldiges anställningen upphör (11 kap. 14 § IL). bostad att denne behöver använda något Skattefriheten gäller inte om gåva lämnas i transportmedel. Om arbetsresorna görs med bil pengar. Skatteutgiften avser inkomst av tjänst ska motsvarande förutsättningar som gäller för och särskild löneskatt. inkomst av tjänst vara uppfyllda (16 kap.

28 § IL), se skatteutgift A11 ovan. Avdraget

utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst B Intäkter i näringsverksamhet av näringsverksamhet.

B1 Uttag av bränsle C2 Matching-credit-klausuler i olika

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverk- dubbelbeskattningsavtal samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruks- I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för enhet ska dock inte uttagsbeskattas, om bränslet den skatt som skulle ha tagits ut i det andra används för uppvärmning av den skattskyldiges avtalslandet även om sådan skatt inte har privatbostad på fastigheten. (22 kap. 9 § IL). betalats. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Skatteutgiften avser skatt på inkomst av närings- näringsverksamhet. verksamhet och särskild löneskatt.

C3 Koncernbidragsdispens B2 Avverkningsrätt till skog

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten göras enligt reglerna för koncernbidrag trots att när bindande avtal träffats. Enligt gällande alla förutsättningar inte är uppfyllda (35 kap. lagstiftning tillämpas dock kontantprincipen då 8 § IL). Detta förutsätter bl.a. att bidraget ersättning för avverkningsrätt till skog betalas lämnas för en näringsverksamhet som är av under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att väsentlig betydelse från samhällsekonomisk beskattningen skjuts upp och att en räntefri synpunkt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst kredit uppstår i näringsverksamheten. I princip av näringsverksamhet. borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C4 Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt

(21 kap. 3 §). Utgifter för inköp samt plantering Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter av träd och buskar för frukt- eller bärodling får beskattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). dras av direkt (20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften

utgörs av ränteeffekten på det omedelbara avdra- C8 Substansminskning get och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Huvudregeln när det gäller avdrag för substans-

minskningar innebär inte att en skatteutgift

uppstår. Enligt en alternativregel får avdraget C5 Skadeförsäkringsföretag uppgå till högst 75 procent av täktmarkens

marknadsvärde då utvinningen påbörjades I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet (20 kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av att göra extra avsättningar till s.k. säkerhets- ränteeffekten på den snabbare avskrivningen reserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av enligt alternativregeln och avser skatt på inkomst näringsverksamhet och utgörs av räntan på den av näringsverksamhet och särskild löneskatt. skattekredit som det extra avdraget medför.

C9 Skogsavdrag C6 Överavskrivningar avseende inventarier

Vid avyttring av skog får en fysisk person under Den ekonomiskt motiverade avskrivningstiden innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, av anskaffningsvärdet, medan avdraget för medan den skattemässiga avskrivningstiden juridiska personer är begränsat till 25 procent. bestäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att För ett visst beskattningsår får avdrag göras med planmässiga och skattemässiga avskrivningar högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten endast undantagsvis överensstämmer. Lagstift- (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är ningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å än vad som är ekonomiskt motiverat. Genom andra sidan saknas anledning att ge avdrag när överavskrivningarna uppstår en skattekredit; värdeökningen på skogstillväxten överstiger skatten på inkomst av näringsverksamhet multi- gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom plicerad med den ackumulerade överavskrivnin- den schablon som är vald för beräkning av gen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skatte- avdragets storlek och avser skatt på inkomst av krediten och avser inkomst av näringsverksam- näringsverksamhet och särskild löneskatt. het och särskild löneskatt.

C10 Bidrag till regionala utvecklingsbolag C7 Periodiseringsfonder

Avdrag får göras för bidrag som lämnas utan Periodiseringsfonden är en vinstanknuten villkor till ett regionalt utvecklingsbolag (16 kap. reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av reserveras under högst sex år (30 kap. IL). näringsverksamhet och särskild löneskatt. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För juridiska personer är periodiseringsfonderna räntebelagda och där- C11 Bidrag till Tekniska museet och med medför juridiska personers periodiserings- Svenska Filminstitutet fonder inga skatteutgifter om räntan sammanfaller med skattekrediten. För enskilda närings- Avdrag får göras för bidrag som lämnas till idkare och för fysiska personer som är delägare i Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och för handelsbolag är avsättningarna inte räntebelagda sådana bidrag och avgifter till Svenska Filmoch skatteutgiften utgörs av räntan på skatte- institutet som avses i filmavtalet (16 kap. krediten. Skatteutgiften avser inkomst av 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C12 Nedskrivning av lager och pågående D Intäkter i kapital arbeten D1 Avkastning eget hem

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och avkastningen i form av boendet i eget hem anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot alternativregel på pågående arbeten om arbetet tas kommunal fastighetsavgift ut på bostäder utförs till ett fast pris och inte har slutredovisats enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastig- (17 kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en skatte- hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på byggnader som innehåller bostäder är nedsatt krediten och avser skatt på inkomst av närings- under de första 15 åren, se skatteutgifter D16– verksamhet och särskild löneskatt. D18. Direktavkastningen antas schablonmässigt

motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastig-

heten multiplicerat med två procentenheter. C13 Skogs-, skogsskade- och Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapi-

upphovsmannakonto talskatt på fastighetens reala direktavkastning

och fastighetsavgift utan nedsättningar. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna inkomster. Detsamma gäller för en enskild D2 Avkastning bostadsrättsfastighet näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovs- Den direkta avkastningen i form av boendet i rätt till litterära och konstnärliga verk. För att privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsmöjliggöra en resultatutjämning mellan beskatt- förening) beskattas inte som inkomst av kapital ningsår tillåts dessa näringsidkare göra avdrag för (42 kap. 28 § IL). Däremot tas kommunal belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett fastighetsavgift ut på bostäder enligt lagen om kreditinstitut, skogskonto eller skogsskadekonto kommunal fastighetsavgift (2007:1398). i det första fallet och upphovsmannakonto i det Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader senare fallet (21 kap. 21–41 §§ och 32 kap. IL). som innehåller bostäder är nedsatt under de Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogs- första 15 åren, se skatteutgifter D15–D17. konto, 20 år på skogsskadekonto och 6 år på Direktavkastningen antas schablonmässigt upphovsmannakonto. Kontoinsättningen med- motsvara det sammanlagda marknadsvärdet på för att egenavgiften där skattedelen utgörs av privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter särskild löneskatt, skjuts upp, samt att skatten på multiplicerat med två procentenheter. Skatteinkomst av näringsverksamhet skjuts upp. utgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatt Skatteutgiften utgörs av den räntefria skatte- på fastighetens reala direktavkastning och krediten. fastighetsavgift utan nedsättningar.

C14 Räntefördelning vid generationsskiften D3 Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av anledning av makes död eller äktenskapsskillnad kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den till den del det negativa kapitalunderlaget är effektiva skatten på kapitalavkastningen blir hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL). således 25 procent, vilket är lägre än normen för Skatteutgiften avser inkomst av näringsverk- kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger samhet och särskild löneskatt. upphov till en skatteutgift som avser skatt på

inkomst av kapital.

D4 Utdelning och kapitalvinst på D7 Värdeförändring på eget hem och kvalificerade andelar bostadsrätt

För den del av utdelning och kapitalvinst på Enligt normen ska värdeförändringar beskattas kvalificerade andelar i fåmansföretag som löpande på årsbasis (alternativt ska skatterestituunderstiger gränsbeloppet tas endast 2/3 upp till tion medges) och inte som fallet är i dag, när de beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges effektiva skatten på kapitalavkastningen blir dessutom möjlighet till uppskov även då vinsten således 20 procent, vilket är lägre än normen för har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på inkomst av kapital. 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realise-

rad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget

kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta D5 Utdelning av andelar i dotterföretag på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent.

Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och Beskattning av aktieutdelning i form av andelar en beskattning av uppskov i inkomstslaget skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på till dess att mottagaren säljer andelarna, se den inkomst av kapital. s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. D8 Värdeförändring på aktier m.m.

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i (alternativt ska skatterestitution ges) när de

oäkta bostadsrättsföreningar uppkommer och inte, som fallet är i dag, när de

realiseras. Uppskovet ger upphov till en skatte- Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar kredit. Räntan på denna skattekredit är en omfattades av lättnadsreglerna till och med skatteutgift som avser skatt på inkomst av utgången av år 2015. Från och med inkomståret kapital. 2016 beskattas utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar på samma sätt som utdelning och kapitalvinst på andelar i D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning onoterade företag. Lättnadsreglerna motsvarar av eget hem och bostadsrätt de regler i 43 kap. IL som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag Enligt 45 kap. 33 § och 46 kap. 18 § IL tas en före inkomståret 2006. Lättnadsreglerna innebär andel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras att ett belopp uppgående till 70 procent av vid försäljning av eget hem och bostadsrätt upp statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt till beskattning i inkomstslaget kapital. Den definierat underlag (i princip omkostnads- återstående del som inte beskattas ger upphov beloppet för bostadsrätten) undantas från till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av beskattning i inkomstslaget kapital. Skatte- kapital. utgiften avser skatt på inkomst av kapital. Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag upp till D10 Nedsatt avkastningsskatt på beskattning i inkomstslaget kapital. Den pensionsmedel effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 25 procent, vilket är lägre än normen för Avkastningen på medel reserverade för penkapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger sionsändamål beskattas lägre än normen för upphov till en skatteutgift som avser skatt på kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt inkomst av kapital. 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel ut med 15 procent på en

schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre

skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som

avser skatt på inkomst av kapital. Schablon- utan beskattning sker när de mottagna andelarna intäkten som tas upp till beskattning uppgår till avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den ett på visst sätt beräknat kapitalunderlag (se kredit som den framskjutna beskattningen skatteutgift D12) multiplicerat med den innebär och avser skatt på inkomst av kapital genomsnittliga statslåneräntan för året före eller tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna, beskattningsåret. Schablonintäkten kan utgöra 57 kap. IL). en skatteutgift eller en skattesanktion, se skatteutgift D11.

D14 Investeraravdrag

D11 Schablonmässigt underlag för Enligt 43 kap. IL får investeraravdrag göras av

avkastningsskatt fysiska personer. Avdraget motsvarar hälften av

betalningen för förvärvade andelar och får göras Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt med högst 650 000 kronor per person och år. 3 a–3 d §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt Investeraravdraget ger upphov till en skatteutgift på pensionsmedel av kapitalunderlaget multipli- som avser skatt på inkomst av kapital. För den cerat med antingen den genomsnittliga statslåne- som inte har tillräcklig inkomst av kapital för att räntan året före beskattningsåret eller statslåne- nyttja hela avdraget medför avdraget ett räntan vid utgången av november året före underskott av kapital. Underskottet minskar beskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. skatten på tjänsteinkomster genom en skatte- För skattskyldiga försäkringsbolag utgörs reduktion. kapitalunderlaget av värdet av bolagets tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång. Om den faktiska avkastningen D15 Skogs-, skogsskade- och på försäkringskapital över- eller understiger den upphovsmannakonto schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift respektive en skatte- Skogsägare och författare m.fl. som bedriver sanktion avseende skatt på inkomst av kapital. enskild firma har ofta oregelbundna inkomster.

Tillsammans med en progressiv beskattning av

inkomst av tjänst kan detta leda till att de miss- D12 Schablonmässigt underlag för gynnas relativt personer med jämna inkomster.

kapitalinkomstskatt (på För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts investeringssparkonto) dessa göra avdrag för belopp som sätts in på

skogskonto, skogsskadekonto eller upphovs-

Underlaget för kapitalinkomstskatt på inves- mannakonto. Insättningen begränsas i tid till teringssparkonto utgörs enligt 42 kap. 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto 37-41 §§ IL av ett kapitalunderlag som multi- och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på pliceras med statslåneräntan den 30 november kontona beskattas med den lägre skattesatsen året före beskattningsåret ökad med 0,75 15 procent i stället för 30 procent, vilket är procentenheter. Om den faktiska avkastningen normen för kapitalinkomster (lagen [1990:676] över- eller understiger statslåneräntan, dvs. den om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). schablonmässigt framräknade avkastningen, Den lägre skattesatsen ger upphov till en uppstår en skatteutgift respektive en skatte- skatteutgift som avser skatt på inkomst av sanktion avseende skatt på inkomst av kapital. kapital.

D13 Framskjuten beskattning vid andelsbyte D16 Nedsatt fastighetsavgift småhus

Reglerna om framskjuten beskattning vid Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastigandelsbyten om vissa villkor är uppfyllda hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda (48 a kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det byggnader som innehåller bostäder är nedsatt inte fastställs någon kapitalvinst vid andelsbytet under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas

ett särskilt värdeår (som kan förändras genom avgift på ägarlägenheter med värdeår 2006 eller ombyggnader). Nedsättningen av fastighets- senare. avgiften innebär att för de 15 första inkomståren efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för småhusenheter med värdeår 2012 eller senare. E Kostnader i kapital För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012 tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första E1 Ränteutgifter för egnahem inkomståren efter värdeåret och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastig- dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter hetsavgift på småhusenheter med värdeår 2006 för lån till investeringar där avkastningen är eller senare. skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränte-

utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån

fastighetsavgiften understiger avkastningen från D17 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus egnahem multiplicerat med en skattesats på 30

procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut kapital. enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 15 E2 Konsumtionskrediter åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för de 15 första inkomståren efter värdeåret för lån till investeringar där avkastningen är utgår ingen fastighetsavgift för hyreshusenheter skattepliktig få dras av. Detta innebär att räntemed värdeår 2012 eller senare. För hyreshus- utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. enheter med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. fastighetsavgift för de fem första inkomståren efter värdeåret och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatte- E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade utgiften utgörs av nedsättningen av fastighets- delägarrätter m.m. avgift på hyreshusenheter med värdeår 2006 eller senare. Kapitalförluster på andra marknadsnoterade

delägarrätter än sådana som avses i 48 kap.

21 § IL ska dras av i sin helhet. Kapitalförluster D18 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter på sådana andelar i svenska aktiebolag och

utländska juridiska personer som inte är Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut marknadsnoterade ska dras av till 5/6 medan enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som av till 2/3 mot skattepliktiga kapitalvinster på innehåller bostäder är nedsatt under de första sådana tillgångar (48 kap. 20 § IL). Till den del 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värde- förluster inte kan dras av mot kapitalvinster på år (som kan förändras genom ombyggnader). sådana tillgångar ska 70 procent, 5/6 av Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att 70 procent respektive 2/3 av 70 procent dras av för de 15 första inkomståren efter värdeåret tas (48 kap. 20 a § IL). Skatteutgiften avser inkomst ingen fastighetsavgift ut för ägarlägenheter med av kapital. värdeår 2012 eller senare. För ägarlägenheter med värdeår tidigare än 2012 tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första inkomståren efter värdeåret och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighets-

F Socialavgifter avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest

uppgå till 15 000 kronor per år (3 kap. F1 Regional nedsättning av egenavgifter 18 § socialavgiftslagen [2000:980]). Skatte-

utgiften avser egenavgifter. Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och social- F4 Regional nedsättning av avgiftslagen (2000:980) ska enskilda närings- arbetsgivaravgifter idkare och delägare i handelsbolag med fast driftställe i stödområde A vid beräkning av Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till allmän löneavgift och socialavgiftslagen 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transport- stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivarverksamhet är undantagna från nedsättning. avgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, Skatteutgiften avser egenavgifter. dock högst med 7 100 kronor per kalender-

månad. Nedsättningen gäller inte för kommu-

ner, landsting, statliga myndigheter, statliga F2 Nedsättning av egenavgifter för affärsdrivande verk eller registrerade tros-

personer som vid årets ingång inte har samfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordfyllt 26 år bruks- och transportverksamhet undantagna

från nedsättningen. Skatteutgiften avser arbets-

Under perioden fram till den 30 april 2015 var givaravgifter. egenavgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta för personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år (3 kap. 15 a § socialavgiftslagen F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för [2000:980] och 3 § lagen om allmän löneavgift personer som vid årets ingång inte har [1994:1920]). Nedsättningen innebar att fyllt 26 år avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, uppgick till en fjärdedel av de totala Under perioden fram till den 30 april 2015 var avgifterna. Den 1 maj 2015 förändrades arbetsgivaravgifterna och den allmänna lönenedsättningen genom att avgifterna sänktes för avgiften nedsatta för personer som vid årets personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så ingång inte fyllt 26 år (2 kap. 28 § att bara ålderspensionsavgiften skulle betalas, socialavgiftslagen [2000:980] och 3 § lagen om samtidigt som nedsättningen slopades för allmän löneavgift [1994:1920]). Nedsättningen personer som vid årets ingång fyllt 25 år. Under innebar att avgifterna, med undantag för åldersperioden 1 augusti 2015–31 maj 2016 är pensionsavgiften, uppgick till en fjärdedel av de nedsättningen reducerad genom att avgifterna totala avgifterna. Den 1 maj 2015 förändrades för personer som vid årets ingång inte fyllt 25 år, nedsättningen genom att avgifterna sänktes för med undantag för ålderspensionsavgiften, personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så uppgår till arton tjugofemtedelar av de totala att bara ålderspensionsavgiften skulle betalas, avgifterna (punkten 3 i övergångsbestämm- samtidigt som nedsättningen slopades för elserna till socialavgiftslagen [2000:980] och personer som vid årets ingång fyllt 25 år. Under punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen perioden 1 augusti 2015–31 maj 2016 är nedom allmän löneavgift [1994:1920]). Ned- sättningen reducerad genom att avgifterna för sättningen ska upphöra helt den 1 juni 2016. personer som vid årets ingång inte fyllt 25 år, Skatteutgiften avser egenavgifter. med undantag för ålderspensionsavgiften, upp-

går till arton tjugofemtedelar av de totala

avgifterna (punkten 2 i övergångsbestämmel- F3 Generell nedsättning av egenavgifter serna till socialavgiftslagen [2000:980] och

punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen Från egenavgifterna ska, under vissa förut- om allmän löneavgift [1994:1920]). Nedsättsättningar, ett avdrag göras med 7,5 procent av

ningen ska upphöra helt den 1 juni 2016. Skatte- Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. utgiften avser därför särskild löneskatt.

F6 Förmån av fritt eller delvis fritt G3 Nedsatt särskild löneskatt för drivmedel egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare

Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel värderas till marknads- För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns- reformerade ålderspensionssystemet (SFS värdet som överstiger marknadsvärdet, är pen- 2006:1339), betalas t.om. den 31 december 2015 sionsgrundande och förmånsgrundande i fler- enbart ålderspensionsavgiften (3 kap. 15 § talet övriga socialförsäkringar. Underlaget för socialavgiftslagen [2000:980]). Skatteutgiften socialavgifter uppgår däremot endast till driv- avser skillnaden mellan särskild löneskatt och medlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser ålderspensionsavgiften. Fr.o.m. den 1 januari ska socialavgifter. en särskild löneskatt för äldre på 6,15 procent

betalas utöver ålderspensionsavgiften (lagen om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster F7 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för [1990:659]). Skatteutgiften avser då skillnaden

personer som arbetar med FoU mellan särskild löneskatt och ålderspensions-

avgiften plus särskild löneskatt för äldre. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling (FoU) G4 Nedsatt särskild löneskatt för ska avdrag göras med 10 procent av avgifts- egenföretagare som är födda 1937 eller underlaget för denna person (2 kap. tidigare 29-31 §§ socialavgiftslagen [2000:980]). Avdraget får inte medföra att avgifterna För egenföretagare som är födda 1937 eller understiger ålderspensionsavgiften. Det sam- tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla manlagda avdraget för en avgiftsskyldig får inte ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), betalas överstiga 230 000 kronor per månad. Skatte- t.om. den 31 december 2015 inga socialavgifter utgiften avser arbetsgivaravgifter. (punkten 6 i övergångsbestämmelserna till

socialavgiftslagen [2000:980]). Skatteutgiften

avser särskild löneskatt. Fr.o.m. den 1 januari ska G Särskild löneskatt en särskild löneskatt för äldre på 6,15 procent

betalas (lagen om särskild löneskatt på vissa G1 Ersättning skiljemannauppdrag förvärvsinkomster [1990:659]). Skatteutgiften

avser då skillnaden mellan särskild löneskatt och Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i särskild löneskatt för äldre. underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialavgiftslagen [2000:980]. Skatteutgiften avser G5 Nedsatt särskild löneskatt för anställda särskild löneskatt. som fyllt 65 år och är födda 1938 eller

senare

G2 Ersättning till idrottsutövare För anställda som fyllt 65 år och är födda

1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det Ersättning som en idrottsutövare får från en reformerade ålderspensionssystemet (SFS skattebefriad ideell förening som har till ändamål 2006:1339) betalas t.om. den 31 december 2015 att främja idrott och som under året inte uppgår enbart ålderspensionsavgiften (2 kap. 27 § till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen [2000:980]). Skatteutgiften socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. avser skillnaden mellan särskild löneskatt och

ålderspensionsavgiften. Fr.o.m. den 1 januari ska H3 Lotterier en särskild löneskatt för äldre på 6,15 procent betalas utöver ålderspensionsavgiften (lagen om Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster beskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker [1990:659]). Skatteutgiften avser då skillnaden endast i form av punktskatt. Undantaget ger mellan särskild löneskatt och ålderspensions- upphov till en skatteutgift avseende mervärdesavgiften plus särskild löneskatt för äldre. skatt.

G6 Nedsatt särskild löneskatt för anställda H4 Uttagsbeskattning avseende vissa som är födda 1937 eller tidigare fastighetstjänster

För anställda som är födda 1937 eller tidigare, Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare dvs. de som omfattas av det gamla ålders- till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som pensionssystemet (SFS 2007:1250), betalas t.om. inte är skattskyldig till moms för fastigheten och den 31 december 2015 inga socialavgifter där lönekostnaden för dessa tjänster inte (punkten 5 i övergångsbestämmelserna till överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter socialavgiftslagen [2000:980]). Skatteutgiften som grundas på lönen) under ett år, är avser särskild löneskatt. Fr.o.m. den 1 januari ska mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML en särskild löneskatt för äldre på 6,15 procent görs det en så kallad uttagsbeskattning, en betalas (lagen om särskild löneskatt på vissa mervärdesbeskattning om 25 procent, för förvärvsinkomster [1990:659]). Skatteutgiften tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på avser då skillnaden mellan särskild löneskatt och den egna fastigheten där lönekostnaden översärskild löneskatt för äldre. stiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser

den mervärdesskattebefriade kostnaden för

tjänster under detta belopp.

H Mervärdesskatt

H1 Försäljning av tomtmark och byggnader H5 Vissa posttjänster och frimärken

Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML I mervärdesskattedirektivet anges att medlemsundantaget från mervärdesskatteplikt. Vid staterna ska undanta posttjänster och frimärken försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus som tillhandahålls av det offentliga postväsendet är det förädlingsvärde som uppstår vid från skatteplikt (artikel 132.1 a och artikel 135.1 försäljningen undantaget från mervärdesskatt, h). Från och med den 1 april 2016 undantas trots att det enligt normen borde beskattas. därför vissa samhällsomfattande posttjänster Undantaget ger upphov till en skatteutgift samt frimärken från skatteplikt enligt 3 kap. 20 a avseende mervärdesskatt. och 30 g §§ ML. Undantaget ger upphov till en

skatteutgift avseende mervärdesskatten.

H2 Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år H6 Läkemedel

Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML För läkemedel som utlämnas enligt recept eller försäljningsbeloppet undantaget från mervärdes- säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från skatt under förutsättning att upphovsmannen mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. eller dennes dödsbo vid försäljningen äger 11 § ML. Det innebär att försäljningen är undankonstverket. Undantaget ger upphov till en tagen från mervärdesskatt men att ingående skatteutgift avseende mervärdesskatt. mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke recept-

belagda läkemedel beskattas med normal-

skattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en

skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H7 Internationell personbefordran teater-, opera- och balettföreställningar eller

liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap. (Fr.o.m. den 1 januari 2017 höjs skattesatsen för 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en tillträde till biografföreställningar från 6 till 25 ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin procent.) Den nedsatta skattesatsen ger upphov helhet undantagen från beskattning i Sverige. till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och landtransporter. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt för den andel av resan H12 Kommersiell idrott som sker inom Sverige.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för

omsättning av tjänster inom idrottsområdet där H8 Personbefordran verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i

bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för skattesatsen ger upphov till en skatteutgift personbefordran nedsatt till 6 procent. Skatte- avseende mervärdesskatt. satsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxiresor, samt turist- och charterresor, sightseeingturer och liknande, oavsett vilket H13 Transport i skidliftar transportmedel som används. Mervärdesskattenivån gäller dock inte om resemomentet är av Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för underordnad betydelse. Den nedsatta skatte- transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. satsen ger upphov till en skatteutgift avseende Transport i skidlift räknas som antingen mervärdesskatt. idrottstjänst eller personbefordran. Transport i

skidlift sker normalt med syfte att nyttja

nedfarterna i skidanläggningen och därmed som H9 Tidningar och tidskrifter utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den

som köper en transport i skidlift inte utnyttjar Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftantidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. läggningen är öppen sommartid, kan transport- Skattesatsen gäller även radiotidningar för momentet anses vara det dominerande, och synskadade och andra varor som gör skrift transporten faller därför under kategorin tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger skattesatsen ger upphov till en skatteutgift upphov till en skatteutgift avseende mervärdesavseende mervärdesskatt. skatt.

H10 Böcker och broschyrer m.m. H14 Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skatteoch liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta satsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, skatt. reklamprodukter, system och program för

automatisk databehandling eller film eller

liknande upptagning av information. Den H11 Entréavgiftsbelagda kulturella nedsatta skattesatsen ger upphov till en

föreställningar skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-,

H15 Entré till djurparker skattesatsen ger upphov till en skatteutgift

avseende mervärdesskatt. Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i H20 Omsättning i ideella föreningar djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- Omsättning av vara eller tjänst i en ideell skatt. verksamhet räknas inte som ekonomisk

verksamhet om föreningen är befriad från

inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. H16 Livsmedel 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skatt-

skyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för avseende mervärdesskatt. livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas även alkoholfria drycker och öl med en alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volymprocent H21 Ingående skatt på jordbruksarrende alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och spritdrycker beskattas med normalskattesats. Avdragsrätt gäller för hela den ingående skatten Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en på jordbruksarrende, även om värdet av bostad skatteutgift avseende mervärdesskatt. ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger

upphov till en skatteutgift avseende mervärdes-

skatt.

H17 Restaurang- och cateringtjänster

För restaurang- och cateringtjänster gäller I Punktskatter nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7 kap. 1 § ML. Take-away inkluderas i denna I1 Energiskatt på dieselbränsle i post och ej i livsmedel. Nedsättningen gäller för motordrivna fordon omsättning med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på skattesatsen ger upphov till en skatteutgift bränslen. I praktiken utgörs nästan all bensinavseende mervärdesskatt. och dieselbränsleanvändning av miljöklass 1. År

2016 motsvarar skattesatsen för bensin i den

främsta miljöklassen 41,2 öre/kWh medan H18 Rumsuthyrning dieselbränsle i den främsta miljöklassen, dvs.

miljöklass 1, beskattas med motsvarande Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för rumsut- 23,6 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanhyrning nedsatt till 12 procent. Nedsättningen skillnaden i skattesats. Skatteutgiften för dieselgäller rumsuthyrning inom ramen för hotell- bränsle uppgår därför till 17,6 öre/kWh. Skatterörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse satsen för dieselbränsle i miljöklass 1 jämförs av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- utgör normen på hela transportområdet. skatt.

I2 Energiskattebefrielse för naturgas och H19 Försäljning av konstverk gasol som drivmedel ≥ 300 000 kr/år

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för för- betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol säljning av konstverk för 300 000 kronor per år som drivmedel. Normen utgörs av energiskatteeller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om satsen för bensin i miljöklass 1. konstverket vid försäljningen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta

I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel I6 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse för biogas. Från och med den 1 januari 2016 ges Energiskattebefrielse för bränsle som används genom 7 kap. 3 c § LSE befrielse från 74 procent vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. av energiskatten för biodrivmedel i bensin. För 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle som Fame (fettsyrametylester) som låginblandas i förbrukas i fartygbåtar beskattas dock när dieselbränsle ges från och med 1 januari fartyget används för privata ändamål. Normen 2015 befrielse från 8 procent av energiskatten för utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöfossilt dieselbränsle (se 7 kap. 3 d § LSE). För klass 1. låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin respektive diesel gäller från och med den 1 december 2015 samma regler som för I7 Energiskattebefrielse på bränsle för bränslen med under 5 volymprocent lågin- inrikes luftfart blandade biodrivmedel. Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. 3 d § tredje stycket Energiskattebefrielse för flygfotogen, flyg- LSE att befrielse ges från hela energiskatten och bensin och andra bränslen än bensin vid hela koldioxidskatten för bränslen som har yrkesmässig luftfart följer av 6 a kap. 1 § 5 samt samma KN-nummer som fossil bensin eller 9 kap. 3 § 4 LSE. Flygbränsle som förbrukas i fossilt dieselbränsle men som framställts av luftfartyg beskattas dock när luftfartyget biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade används för privat ändamål. Normen utgörs av vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. syntetiska motorbränslen. Höginblandad Fame ges från och med den 1 januari 2016 befrielse med från 50 procent av energiskatten för fossil I8 Nedsatt energiskatt för dieselbränsle i diesel (se 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE). gruvindustriell verksamhet Etanol i E85 ges från den 1 januari 2016 befrielse från 73 procent av energiskatten på bensin. Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatte- Andra höginblandade biodrivmedel samt befrielse med 89 procent för drift av andra biodrivmedel utan fossilt innehåll ges även i motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och fortsättningen full energiskattebefrielse enligt bussar vid tillverkningsprocessen i gruv- 7 kap. 3 a § första stycket 2 LSE. Normen utgörs industriell verksamhet. Normen utgörs av av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. energiskattesatsen på dieselbränsle i miljöklass 1.

I4 Energiskattebefrielse för elförbrukning I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, vid bandrift torv m.m. för uppvärmning

Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskatte- Ingen skatt tas ut på biobränsle, torv m.m. som befrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. används för uppvärmning. Energiskattebefrielse järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3–

4 §§ LSE. Normen utgörs av full energiskatt för

motsvarande uppvärmningsbränsle.

I5 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift I10 El som inte är skattepliktig

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av förutsättningar inte skattepliktig, t.ex. el energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. producerad från viss vindkraft eller mindre

produktionsanläggningar av någon som inte

yrkesmässigt levererar el och även el som fram-

ställts i ett reservkraftsaggregat. Förändringar I14 Nedsatt energiskatt på som träder i kraft den 1 juli 2016 medför bl.a. att uppvärmningsbränslen inom jord- och el som överförs över koncessionspliktigt inte skogsbruksnäringarna längre omfattas av undantaget medan el som framställs av någon som yrkesmässigt levererar el Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller kan omfattas av undantaget. Normen utgörs av energiskattebefrielse med 70 procent för användnormalskattesatsen på el. ning av vissa fossila bränslen för annat ändamål

än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig

växthusodling eller i annan jordbruks-, I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet.

kraftvärmeverk Normen utgörs av full energiskatt för

uppvärmningsbränslen. Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från energiskatt med 70 procent för den del av bränslet som vid kraftvärmeproduktion för- I15 Nedsatt energiskatt på el inom brukas för framställning av värme utanför EU:s industrin system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt Energiskattesatserna på el följer av 11 kap. med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. 3 § LSE. El som används i tillverkningsprocesser Energiskattebefrielse på den del av bränslet som i industriell verksamhet beskattas med motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normal- 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt skattesatsen på el. (artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatteutgiften beräknas enbart på värmeproduktionen. Normen motsvaras av full energi- I16 Nedsatt energiskatt på el inom jordskatt för uppvärmningsbränslen. och skogsbruksnäringarna

El som används vid yrkesmässig växthusodling I12 Nedsatt energiskatt för eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller

fjärrvärmeleveranser till industrin vattenbruksverksamhet beskattas med

0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som 12 § LSE). Normen utgörs av normalskatteanvänds för att framställa fjärrvärme som satsen på el. levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess medges befrielse från 70 procent av energiskatten och nedsatt energiskatt till I17 Energiskattebefrielse på el vid 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full deltagande i PFE inom industrin energiskatt för uppvärmningsbränslen och normalskattesatsen på el. För energiintensiva industriföretag, som deltar i

program för energieffektivisering (PFE) gäller

befrielse från energiskatten på el (11 kap. I13 Nedsatt energiskatt på 9 § 6 och 7 LSE) i 5 år. Detta innebär en

uppvärmningsbränslen inom industrin ytterligare skattenedsättning från den tidigare

nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn För industrin inom och utanför EU:s system för på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. uppgår till 0,5 öre/kWh. Lagen (2004:1196) om 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent program för energieffektivisering upphörde att för användning av fossila bränslen i tillverknings- gälla den 1 januari 2013, men gäller fortfarande processen. Normen utgörs av full energiskatt för för företag som före utgången av 2012 godkänts uppvärmningsbränsle. som deltagare i programmet. Därmed upphör

skatteutgiften 2018.

I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i I22 Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle vissa kommuner i gruvindustriell verksamhet

Energiskattesatserna på el följer av 11 kap. Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxid- 3 § LSE. I samtliga kommuner i Västerbottens, skattebefrielse med 40 procent för drift av andra Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal bussar vid tillverkningsprocessen i gruvi Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och industriell verksamhet. Normen utgörs av full Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalen i koldioxidskattesats. Dalarnas län är skattesatsen för el som förbrukas inom dessa sektorer nedsatt. År 2016 är skatten nedsatt från 29,2 öre/kWh till 19,3 öre/kWh. I23 Nedsatt koldioxidskatt för Skatteutgiften uppgår därmed till 9,9 öre/kWh. fjärrvärmeleveranser till industrin Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som

används för att framställa fjärrvärme som I19 Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle levereras för förbrukning i industrins tillverk-

till arbetsmaskiner inom jord- och ningsprocess medges befrielse från 20 procent av

skogsbruksnäringarna koldioxidskatten. Befrielsen sänktes från och

med den 1 januari 2016 från 40 procent av Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt kol- koldioxidskatten. Vid leverans till industrin dioxidskatt för dieselbränsle som används i inom EU:s system för handel med utsläppsrätter arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks-, (EU ETS) medges full nedsättning. Skattskogsbruks eller vattenbruksverksamhet. Från eutgiften beräknas enbart för värmeanläggningar och med den 1 januari 2016 motsvarar ned- utanför handelssystemet och som inte levererar sättningen 1,70 kronor/liter vilket är en höjning till industri inom handelssystemet. Normen från tidigare 0,90 kronor/liter. Normen utgörs utgörs av full koldioxidskattesats. av full koldioxidskattesats.

I24 Nedsatt koldioxidskatt för I20 Koldioxidskattebefrielse på bränsle vid uppvärmningsbränslen inom industrin bandrift utanför EU ETS

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskatte- För industrin utanför EU:s system för handel befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- med utsläppsrätter (EU ETS) gäller enligt drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full 6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med koldioxidskattesats. 20 procent för användning av fossila bränslen i

tillverkningsprocessen. Befrielsen sänktes från

och med den 1 januari 2016 från 40 procent av I21 Koldioxidskattebefrielse på bränsle för koldioxidskatten. Normen utgörs av full kol-

inrikes sjöfart dioxidskattesats.

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. I25 Nedsatt koldioxidskatt för 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i uppvärmningsbränslen inom jord- och båtar som används för privata ändamål beskattas skogsbruksnäringarna dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller

koldioxidskattebefrielse med 20 procent för

användning av fossila bränslen för annat ändamål

än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig

växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs-

bruks- eller vattenbruksverksamhet. Befrielsen

sänktes från och med den 1 januari 2016 från skattereduktionen till 50 procent av arbets- 40 procent av koldioxidskatten. Normen utgörs kostnaden inklusive mervärdesskatt för det av full koldioxidskattesats. utförda arbetet och 50 procent av värdet av

arbetet om det tillhandahållits som löneförmån.

Fr.o.m. den 1 januari 2016 uppgår skatte- J Skattereduktioner reduktionen till 30 procent av arbetskostnaden

och 30 procent av värdet av arbetet om det till- J1 Skattereduktion för sjöinkomst handahållits som löneförmån För att reduk-

tionen ska ges ska den som utför arbetet ha F- Skattskyldiga med sjöinkomst under hela skattsedel. Reduktion kan även medges för beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till ROT-arbete om utföraren är en privatperson skattereduktion med 14 000 kronor per år om som har en A-skattsedel och motsvarar då fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. tillsammans med skattereduktionen för RUT- Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under tjänster (se J2) uppgå till högst 50 000 kronor endast en del av året, ska reduktion medges för per person och år. varje dag som sjöinkomst uppbärs.

J4 Begränsad fastighetsavgift för J2 Skattereduktion för RUT-tjänster pensionärer

Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster Från och med 2008 är fastighetsavgiften på (rengöring, underhåll och tvätt) eller får dessa småhus som används som permanentbostad som löneförmån har, under vissa förutsättningar, begränsad för pensionärer. Personer som vid rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11– ingången av året har fyllt 65 år eller som under 19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår till 50 året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska procent av arbetskostnaden inklusive mervärdes- maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst skatt för det utförda arbetet och 50 procent av i fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skattevärdet av RUT-tjänsten om den tillhandahållits reduktion för kommunal fastighetsavgift). som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska Reglerna omfattar även personer som fått den som utför tjänsten ha F-skattsedel. ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i Reduktion kan även medges om utföraren är en annan stat inom EES om den kan jämställas med privatperson som har en A-skattsedel och sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skatte- kan som mest reduceras till ett med prisbasreduktionen får tillsammans med skatte- beloppet indexerat spärrbelopp. Begränsningen, reduktionen för ROT-arbeten (se J3) uppgå till som görs genom en skattereduktion, utgör en högst 50 000 kronor per person och år t.o.m. skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på den 31 december 2015 . Den 1 januari 2016 inkomst av kapital. ändrades reglerna för dem som inte fyllt 65 år vid årets ingång. Fr.o.m. denna tidpunkt får skattereduktionen för RUT-tjänster för dessa skatt- J5 Skattereduktion för gåvor till ideell skyldiga uppgå till maximalt 25 000 kronor per verksamhet år.

Skattereduktionen för gåvor avskaffades den 1

januari 2016. Innan dess gällde att fysiska J3 Skattereduktion för ROT-arbeten personer som gav gåvor till vissa stiftelser, ideella

föreningar och registrerade trossamfund som Fysiska personer som köper s.k. ROT-arbeten godkänts av Skatteverket kunde få en skatte- (reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) reduktion motsvarande 25 procent av gåvans av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har, värde som drogs av mot slutgiltig skatt. under vissa förutsättningar, rätt till skatte- Gåvounderlaget som berättigade till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. Fr.o.m. reduktion fick uppgå till högst 6 000 kronor per införandet t.o.m. den 31 december 2015 uppgick person och år, vilket innebar att skatte-

reduktionen fick uppgå till högst 1 500 kronor K2 Sjöfartsstöd per person och år. Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd fanns intagna i lagen (2011:1269) om god- ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till kännande av gåvomottagare vid skattereduktion arbetsgivare genom att arbetsgivarens skatteför gåva, förordningen (2011:1295) om god- konto krediteras ett belopp motsvarande skattekännande av gåvomottagare vid skattereduktion avdrag samt arbetsgivaravgifter och allmän för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL. löneavgift på sjöinkomst. Fr.o.m. Budget-

propositionen för 2016 har redovisningen av

krediteringen flyttats över till utgiftssidan av J6 Skattereduktion för mikroproduktion av statens budget.

förnybar el

Från och med 2015 kan fysiska och juridiska K3 Stöd för yrkesintroduktionsanställning personer, dödsbon och svenska handelsbolag få skattereduktion för mikroproduktion av förny- Enligt förordningen (2013:1157) om stöd för bar el (67 kap. 27–33 §§ IL). Skattereduktionen yrkesintroduktionsanställningar lämnas stöd till gäller den som framställer förnybar el och i en arbetsgivare som anställer personer på s.k. och samma anslutningspunkt matar in förnybar yrkesintroduktionsanställningar. Stödet omfattar el och tar ut el, har en säkring om högst lönesubvention samt ekonomiskt stöd för hand- 100 ampere i anslutningspunkten samt har ledning och är konstruerat som en kreditering på anmält sin produktion till elnätsföretaget. arbetsgivarens skattekonto. Fr.o.m. budget- Underlaget för skattereduktionen består av de propositionen för 2016 har redovisningen av kilowattimmar förnybar el som har matats in i krediteringen flyttats över till utgiftssidan av anslutningspunkten under kalenderåret, dock statens budget. högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 K4 Ersättning för höga sjuklönekostnader kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön kan en underlaget multiplicerat med 60 öre, dvs. arbetsgivare vars kostnader för sjuklön, inklusive maximalt 18 000 kronor. Företag får skatte- avgifter och skatt, överstiger en viss del av reduktion bara om villkoren i kommissionens arbetsgivarens lönekostnader, inklusive avgifter regelverk för stöd av mindre betydelse är och skatt, få ersättning med högst 250 000 uppfyllda. kronor per kalenderår. Ersättningen krediteras

på arbetsgivarens skattekonto. Fr.o.m. budget-

propositionen för 2016 har redovisningen av K Kreditering på skattekonto krediteringen flyttats över till utgiftssidan av

statens budget.

K1 Stöd för nystartsjobb

Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för L Skattskyldighet nystartsjobb lämnas stöd till arbetsgivare som anställer personer som kvalificerar sig för ett L1 Stiftelser, ideella föreningar och nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för registrerade trossamfund stödet beroende på hur den anställde kvalificerat sig för stödet. Stödet är konstruerat som en Stiftelser, ideella föreningar och registrerade kreditering på arbetsgivarens skattekonto. trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. Fr.o.m. budgetpropositionen för 2016 har 3–11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skattredovisningen av krediteringen flyttats över till skyldighet för all inkomst utom vissa rörelseutgiftssidan av statens budget. inkomster.

L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på

sjukvårds- och barmhärtighets- kapitalinkomst.

inrättningar

Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL M3 Fastighetsskatt på konventionellt befriade från skattskyldighet för all inkomst beskattade hyreshus och småhus utom vissa rörelseinkomster.

Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt samt 3 § lagen (2007:1398) om L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa kommunal fastighetsavgift ska statlig fastighets-

stiftelser m.m. skatt respektive kommunal fastighetsavgift

betalas för vissa hyreshus, ägarlägenheter och Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och småhus. Skatten på dessa fastigheter är en 17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av personer är exempelvis akademier, allmänna näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Aktie- är avdragsgill mot intäkterna), till den del den bolaget Svenska Spel och Nobelstiftelsen. inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion.

L4 Ägare av vissa fastigheter M4 Fastighetsskatt på lokaler

Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet för statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i vissa typer av inkomster från fastigheterna. hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en

objektskatt som enbart träffar fastighetskapital.

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av M Skattesanktioner näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion. Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. M5 Fastighetsskatt på industrienheter 10 § IL reduceras avdraget till 21 procent i stället för 30 procent till den del nettoränteutgiften Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska (efter beaktande av andra skattepliktiga kapital- statlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. inkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) över- Fastighetsskatten på industrienheter är en stiger 100 000 kronor. Detta ger en skatte- objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. sanktion på inkomst av kapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den M2 Begränsning av skattereduktion inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion. Skattereduktioner begränsas till summan av andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. skattereduktion för hushållsarbete innebär detta M6 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter att i de fall där summan av andra skatter inte är tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska J2. För skattereduktion för underskott av kapital statlig fastighetsskatt betalas på elproduktions- (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en enheter. Fastighetsskatten på elproduktions-

enheter är en objektskatt som enbart träffar

fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas N Skattefria transfereringar som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), N1 Näringsbidrag till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion. Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal-

ningskrav som lämnas till näringsidkare för

näringsverksamheten av bl.a. staten, Europeiska M7 Socialavgifter på icke unionen, landsting och kommuner (29 kap.

förmånsgrundande ersättningar för 2 § IL). Om bidraget används för finansiering av arbete en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet

att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag

Inom socialförsäkringssystemet finns förmåns- inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). tak som begränsar den ersättning som kan fås. Om bidraget däremot används för finansiering På ersättning för arbete som ligger över av en tillgång som får skrivas av med årliga förmånstaken tas dock socialavgifter och allmän värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart löneavgift ut trots att denna ersättning inte är en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall förmånsgrundande (2 kap. 10-11 §, 3 kap. 3–8 §§ som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser socialavgiftslagen och lagen om allmän skatt på inkomst av näringsverksamhet. löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte är förmånsgrundande tas särskild löneskatt ut (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa N2 Avgångsvederlag till jordbrukare förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersättningar över förmånstaken utgör en skatte- Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som sanktion. Storleken på skattesanktionen är skill- upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till naden mellan nivån på den särskilda löneskatten beskattning om jordbrukaren har fått särskilt och nivån på socialavgifterna. övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket,

eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag,

om denne inte upphört med jordbruket (29 kap. M8 Särskild skatt på termisk effekt i 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

kärnkraftsreaktorer näringsverksamhet.

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna ter- N3 Bidrag från Sveriges författarfond och miska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten Konstnärsnämnden uppgår till 14 770 kronor per megawatt termisk effekt och kalendermånad. Skatten kan likställas Vissa bidrag från Sveriges författarfond och med en extra skatt som lagts på vissa företag och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt är därför att betrakta som en skattesanktion. förordningen (1983:190) om pensionsgrundande

konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är

pensionsgrundande bör den betraktas som M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i ersättning för utfört arbete. Från och med

värmeverk inom EU ETS inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig

ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila statlig ålderspensionsavgift). Skatteutgiften bränslen som förbrukas i annan värme- utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den produktion inom EU:s system för handel med delen av pensionsavgiften som ej grundar utsläppsrätter (EU ETS) än kraftvärme- förmån. produktion eller framställning av värme i en industrianläggning, att koldioxidskatt betalas med 80 procent av koldioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats.

N4 Flyttningsersättningar av allmänna februari 2016. Skatteutgiften avser skatt på

medel inkomst av tjänst.

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort N8 Handikappersättning m.m. flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av Ersättningar förknippade med nedsatt funkarbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. för utgifter för flyttning också omfattar 15-20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. ersättning för körning med egen bil, ska denna handikappersättning, vissa försäkringsersättersättning dock tas upp till beskattning till den ningar, bidrag till handikappade för att skaffa del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. eller anpassa motorfordon, hemsjukvårdsbidrag 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbets- och hemvårdsbidrag som betalas ut av marknadsmyndigheter är skattefria. I de fall som kommunala eller landstingskommunala medel ersättningen betalas av allmänna medel är den att till en vårdbehövande. Skatteutgiften avser skatt betrakta som en skattefri transferering. Skatte- på inkomst av tjänst. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9 Bistånd N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters

ersättningar och förmåner Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

liknande ersättningar är skattefria (8 kap. Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt- (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befatt- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. ningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår N10 Underhållsstöd militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till total- Underhållsstöd enligt 18 kap. socialförsäkringsförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt balken är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteendast om bidraget betalas ut i form av närings- utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. bidrag. Även annan personal inom det svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser N11 Bidrag till adoption skatt på inkomst av tjänst.

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL skatte-

fritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av N6 Barnbidrag tjänst.

Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag och förlängt barnbidrag inte skattepliktiga. Skatteutgiften N12 Bostadstillägg avser skatt på inkomst av tjänst.

Bostadstillägg och boendetillägg enligt social-

försäkringsbalken samt kommunalt bostads- N7 Särskilt pensionstillägg och tillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL

vårdnadsbidrag skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst. Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphävdes den 1

N13 Bostadsbidrag

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N14 Studiestöd m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Enligt 11 kap. 35 § IL är vissa ersättningar som lämnas till deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsmarknadspolitiska program skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N18 Jämställdhetsbonus

Enligt 5 § lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus betalas jämställdhetsbonus till ett barns båda föräldrar och utgör för var och en av föräldrarna 50 kronor per så kallad bonusdag. Jämställdhetsbonusen är en skattefri transferering.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar skrivelsen 2015/16:98 Redovisning av skatteutgifter 2016