Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regeringens skrivelse 2016/17:114

Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2017

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2016. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1¶Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2016 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 §, andra stycket, krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilken främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på ickespridningsområdet.

Detta är trettiotredje gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länder i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga

myndigheter på området. Därefter följer bilagor där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramen för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar ickespridningsarbetet förbättras därigenom.

FN:s vapenhandelsfördrag konsoliderade under 2016 sin verksamhet bl.a. genom upprättandet av ett sekretariat i Geneve, tre permanenta arbetsgrupper för fördragsarbete mellan statspartsmötena samt en fond för stöd till statsparter som behöver hjälp att genomföra fördraget. Sverige fortsatte under 2016 att ansvara för samordningen av vapenhandelsfördragets rapporterings- och transparensarbete, som ordförande för en av de nya permanenta arbetsgrupperna. Sverige har också fortsatt att delta aktivt i arbetet för att stödja statsparternas genomförande av fördraget och för att främja en ytterligare anslutning till fördraget. Vid slutet av 2016 hade fördraget 91 statsparter, vilket innebar en ökning med 12 länder under året.

Under 2016 gjordes också en av de återkommande översynerna av FN:s vapenhandelsregister (eng. UN Register of Conventional Arms, UNROCA). Sverige ledde som ordförande den grupp av medlemstatsexperter som genomförde översynen och återrapporterade resultatet vid generalförsamlingens första utskott under hösten.

Under 2016 innehade Sverige också det roterande ordförandeskapet för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Ordförandeskapet har inneburit ansvar för att leda det praktiska förhandlingsarbetet och förbereda beslut inför arrangemangets årliga plenarmöte. Detta innebar under 2016 extra insatser för att leda den återkommande översynsprocess som sker i Wassenaararrangemanget vart femte år.

I juni 2015 överlämnade Kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Under 2016 slutfördes arbetet med att sammanställa remissynpunkterna och en fortsatt beredning har skett inom Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag.

Efter en omfattande översyn som pågått sedan 2011 lade den Europeiska kommissionen i september 2016 fram ett förslag till omarbetning av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (den s.k. PDA-förordningen). Under hösten inledde medlemsstaterna

förhandlingar om förslaget i den ansvariga rådsarbetsgruppen, WPDU (eng. Working Party on Dual-use Goods).

Under hösten 2016 avslutade kommissionen också översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (det s.k. ICT-direktivet) i enlighet med artikel 17 i direktivet. Den 30 november presenterades resultatet som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46). Europeiska rådet välkomnade i december 2016 kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Hösten 2016 publicerade kommissionen även två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i de generella överföringstillstånden. Harmoniseringsarbetet väntas fortsätta under 2017.

I maj 2016 övertog statsrådet Morgan Johansson ansvaret för frågor som rör exportkontrollen av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden, samt ansvaret för myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas en samlad statistik över tillståndsgivningen samt svensk export av krigsmateriel respektive produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Redovisningen av krigsmaterielexporten 2016 görs i bilaga 1. Som jämförelse visas även statistik från två år dessförinnan. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid, eftersom enstaka försäljningar respektive leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2016. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2016 tog 56 länder samt FN emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel uppgick under år 2016 till knappt 11 miljarder kronor. Exporten ökade därmed med ca 45 procent jämfört med föregående år.

Det var framförallt leveranserna av större system som ökade under 2016 och som påverkade statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2016 var Brasilien (drygt 2,8 miljarder kronor), Norge (2,7 miljarder kronor), USA (719 miljoner kronor), Tyskland (619 miljoner kronor) och Thailand (424 miljoner kronor). Till Brasilien påbörjades leveranser inom JAS Gripen-projektet. Till Norge fortsatte leveranserna av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst pansarvärnsvapen och ammunition samt marina artilleri- och radarsystem. Till Tyskland levererades främst komponenter till robotsystem och radar- och marksensorer. Exporten till Thailand dominerades av marina ledningssystem. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika och Sydkorea har varit relativt

omfattande. Till kategorin etablerade samarbetsländer räknas numera även Brasilien.

Under 2016 var dessutom ett antal länder enbart mottagare av civil jakt- och sportskytteammunition: Andorra, Kazakstan, Namibia, Nya Kaledonien (Frankrike), Sri Lanka och Zambia.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden under år 2016 uppgick till 61,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1150 procent jämfört med år 2015 då värdet av de meddelade tillstånden uppgick till 4,9 miljarder kronor. Den ojämförligt största delen av denna ökning beror på tillstånd utfärdade med anledning av försäljningen av JAS Gripen till Brasilien. Även tillstånd utfärdade med anledning av en affär som gäller ytterligare flygburna radarsystem till Förenade Arabemiraten bidrar till ökningen. Export av civila skjutvapen och dithörande ammunition har beviljats till ett värde av 310 miljoner kronor.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten.

Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden fortsatte att öka något under 2016. Ärenden som rör finansiella transaktioner kopplade till sanktioner upphörde den 16 januari 2016, med anledning av antagandet av en ny Iran-förordning (se tabell 1 i bilaga 2).

2¶Krigsmateriel

2.1¶Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige, och tekniskt bistånd som lämnas, går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas, inbegripet rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, samt kriterierna som ställs upp i FN:s vapenhandelsfördrag.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med 6 regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2016:845) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv (EU) 2016/970, vilket trädde i kraft den 16 juni 2016.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

Beredning av förslagen från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

Den 1 juni 2012 tillsattes en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (KEX). Kommitténs huvudsakliga syfte var att lämna förslag om skärpning av exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50). Kommittén redovisade i december 2014 delbetänkandet Sanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) och i juni 2015 slutbetänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72). I slutbetänkandet föreslog kommittén införande av ett demokratikriterium i riktlinjerna för export av krigsmateriel. Kommittén föreslog vidare att reglerna om följdleveranser och mänskliga rättigheter skulle skärpas, att PGU skulle beaktas i tillståndsprövningen, att öppenheten och transparensen skulle öka samt att tillsyn och kontroll skulle skärpas.

Kommitténs förslag sändes på remiss till omkring etthundra remissinstanser, bland annat domstolar, myndigheter, kommuner, företag och enskilda organisationer. Omkring ett 70-tal instanser lämnade synpunkter. Under 2016 avslutades arbetet med att sammanställa och analysera dessa. En beredning har därefter vidtagit inom Regeringskansliet för att omhänderta kommitténs förslag och remissinstansernas synpunkter.

Regeringen har sedan tidigare gjort klart att dess avsikt är att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2017.

Exportkontroll och politiken för global utveckling Ett av regeringens

uttalade mål är att stärka arbetet med politiken för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att Agenda 2030 för hållbar utveckling har antagits på internationell nivå. Regeringen

överlämnade skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16: 182) till riksdagen i maj 2016. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål. Genomförandet av den nya agendan kräver att samstämmigheten mellan olika politikområden stärks i syfte att öka den samlade politikens bidrag till en rättvis och hållbar utveckling. Målkonflikter bör tydliggöras och bli föremål för medvetna och övervägda val. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling.

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska belysas i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet stödde under 2016 kompetensutvecklingen hos Inspektionen för strategiska produkter vad gäller tillämpning av hållbarhetsaspekterna i kriterium åtta i EU:s gemensamma ståndpunkt om export av krigsmateriel m.m., och mer allmänt när det gäller frågor om rättvis och global hållbar utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld. En hörnsten i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen och förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar,

allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor och barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

I arbetet under 2016 att utforma en ny lagstiftning för krigsmateriel beaktades bl.a. dessa frågor. Regeringskansliet verkade under 2016 även för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera genderaspekter och risker för könsbaserat våld i bedömningar som gäller mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget, bl.a. genom att ordna en riktad kompetensutvecklingsinsats för myndigheten och Regeringskansliet.

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta görs bland annat genom stöd till en stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som dessa har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Exportkontroll och hållbart företagande

Regeringen har utvecklat en ambitiös politik för hållbart företagande. I december 2015 överlämnades en skrivelse till riksdagen med regeringens syn på ett flertal frågor inom ramen för hållbart företagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn (Politik för hållbart företagande, skr. 2015:16:69). En nationell handlingsplan har också tagits fram för företagande och mänskliga rättigheter. Som framgår av den nya politiken förväntar sig regeringen att företagen har de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Regeringen uppmuntrar också företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och arbeta mot några av de mest relevanta frågorna utifrån den egna verksamheten.

Antikorruption är en central fråga inom regeringens mer ambitiösa politik för hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bland annat svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt exempelvis en befattningshavare i ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet

i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner ska tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. I granskningen utifrån de olika konventionerna har det bland annat konstaterats att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. Regeringen välkomnar det initiativ som har tagits av europeiska tillverkare av krigsmateriel genom branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och dess amerikanska motsvarighet, för en internationell uppförandekod med nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer krav på att företag för att få vara medlemmar undertecknar och följer en uppförandekod. Uppförandekoden syftar till en hög affärsetik. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk (FMV). Hittills har drygt 4 500 personer genomgått utbildningen.

2.2¶Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) – att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska staterna samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och

säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska länken.

Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel.

I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EUmedlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.

Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till försvarssektorn.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU men även i ett bredare internationellt sammanhang.

Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Särskilt betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Vid Europeiska rådets sammanträde i december 2016 fastställdes en ny ambitionsnivå för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Rådet välkomnade kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för ett mer effektivt forskningssamarbete. 11

Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarsindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

 stridsflygplan,  ytfartyg och ubåtar,  stridsfordon, bandvagnar,  vapensystem med kort respektive lång räckvidd: mark- och

sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,  fin- och grovkalibrig ammunition,  intelligent artilleriammunition,  mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,  telekrigssystem: passiva och aktiva,  telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,  ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,  system för övning och utbildning,  signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),  system för samhällssäkerhet,  kryptoutrustning,  torpeder,  vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,  krut och annat pyrotekniskt material,  tjänster och konsultverksamhet,  stödsystem för drift och underhåll.

2.3¶Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma 12 kriterier för export av krigsmateriel som tillämpas vid den nationella

prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Makedonien, Montenegro och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras

innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna till detta, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2016 tog Sverige emot 350 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 21 underrättelser om avslag. De gällde Bahrain, Ecuador, Förenade Arabemiraten (2), Jordanien (2), Kina, Kuwait, Libanon, Pakistan, Qatar, Saudiarabien (2), Taiwan (3) och Turkiet (5). Vidare har fyra konsultationer genomförts i form av en utgående med Tyskland och tre inkommande från Italien, Litauen och Tjeckien.

Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna avseende tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum, såsom ATT.

Under 2016 införde gruppen som ett resultat av användarguidens uppdatering ett nytt informationshanteringssystem som bland annat syftar till att effektivisera behandlingen av s.k. denials.

Inom ramen för Coarm bedriver EU vidare en aktiv politik för dialog med tredjeland om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under 2016 utbyten med bl.a. Japan, Kanada, Norge, Ukraina och USA.

En annan aspekt på arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som EU har för att förbättra exportkontrollen i fråga om krigsmateriel, och för att främja genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag, för de länder som väljer att ansluta sig till fördraget.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICTdirektivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2016 hade kommittén två sammanträden.

Samtidigt fortsatte kommissionen under 2016 översynen av direktivet i enlighet med dess artikel 17. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört åtta arbetsmöten med företrädare för EU:s medlemsstater.

Den 30 november 2016 presenterade kommissionen resultatet av översynen som en del av meddelandet om den europeiska handlingsplanen för försvar (eng. The European Defence Action Plan, Fakta PM 2016/17:FPM46).

Kommissionens bedömning var att ICT-direktivet har bidragit till ökad transparens och besparingar för företagen men inte i den utsträckning som hade förväntats. Mot bakgrund av denna slutsats publicerade kommissionen den 3 december 2016 två rekommendationer för ökad harmonisering av innehållet i två av de generella överföringstillstånden, nämligen det där mottagaren är en försvarsmakt eller avtalsslutande myndigheter i ett EES-land, och det där mottagaren är ett certifierat företag i ett EES-land.

Kommissionen avser att fortsätta arbetet med harmonisering av tillämpningen av direktivet under 2017, med bl.a. inventering av möjligheterna till ett förenklat förfarande för certifiering och en mer likformig bedömning av klassificeringarna enligt EU:s militära lista.

Innebörden för Sverige av kommissionens meddelande och av rekommendationer analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och Inspektionen för strategiska produkter. Enligt en preliminär bedömning kommer det inte att påverka nuvarande svensk reglering och därmed inte medföra en förändrad lagstiftning.

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 34 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel eller av tekniskt bistånd.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2016 kom det in 271 ärenden och 279 beslut om utförsel utfärdades.

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Eritrea, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder.

2.4¶Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda).

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, MANPADS) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Under 2016 skedde en översyn av FN:s vapenregister av en grupp av medlemsstatsexperter (eng. Group of Governmental Experts, GGE). Sverige har deltagit i gruppen och lett arbetet såsom ordförande, genom ambassadören Paul Beijer. Resultatet av översynen avrapporterades under FN:s generalförsamlings första utskott under hösten 2016.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2016 redovisas export till Norge (stridsfordon 90) och till Ungern (JAS Gripen). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen.

FN:s vapenhandelsfördrag

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är (a) ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel; (b) en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller över handeln; (c) förbättrade möjligheter att tackla den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll, och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Sverige och övriga EU-länder var under förhandlingarna om ett fördrag aktiva förespråkare för instrumentet. Samtliga EU-länder har sedermera ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. Fördraget trädde i kraft 2014. I slutet av 2016 hade 130 länder undertecknat och 91 länder formellt anslutit sig till fördraget.

Under 2016 hölls det andra statspartsmötet. Ett permanent sekretariat har satts upp i Geneve och tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. Arbetsgrupperna kommer att fokusera på genomförande av fördraget, fördragets universalisering samt transparens- och rapporteringsfrågor. Slutligen har en frivilligfond instiftats för stöd till de statsparter som behöver hjälp med att förbättra sina kontroller över den internationella vapenhandeln.

Sverige har sedan 2014 samordnat arbetet på rapporteringsområdet. Vid statspartsmötet i augusti 2016 antogs de närmare formerna för den obligatoriska rapporteringen enligt fördraget. Sverige är för närvarande tillsammans med Mexiko ordförande för den arbetsgrupp som fokuserar på transparens och rapportering, samt deltar i övriga arbetsgrupper och i styrgruppen för frivilligfonden.

EU:s medlemsstater fortsatte under 2016 att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också för att främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i mer än 10 länder och i ett antal regionala sammanhang. Ett nytt treårigt program förbereds.

Sverige bidrog under 2016 för tredje gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond. Sverige har också bidragit till den frivilligfond som upprättats inom vapenhandelsfördraget. De två fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika stödkanaler. Unscar verkar genom internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer medan FN:s vapenhandelsfördrags frivilligfond vänder sig direkt till statsparter. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av FN:s vapenhandelsfördrag. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som

stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen.

Under 2016 bidrog Sverige aktivt till detta bl.a. genom förberedelsearbetet inför, och deltagandet i det sjätte mötet för stater inom FN:s handlingsprogram.

Vid OSSE:s årliga ministermöte antogs en deklaration om organisationens verksamhet inom SALW-området, inklusive säker lagerhållning av konventionella vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Eng. Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k.

sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2016 fortsatte den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor, under franskt ordförandeskap, att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG) i nära samverkan med kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICTkommittén. Arbetet inom LoI har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet. Ett arbete har även inletts med att ta fram en gemensam definition i EU:s gemensamma militära förteckning avseende begreppet ”särskilt utformad för militär användning”.

3¶Produkter med dubbla användningsområden

3.1¶Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framför allt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelsevapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera ickespridningsarbetet.

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt

regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDAförordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete.

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidragit till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.

Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.

En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet både internt och externt (s.k. outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll 22 av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein) och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005 och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontrollregimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber liksom frekvensomvandlare till mejeri/livsmedelsindustrin utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargo på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Nordkorea. Detta embargo är genom EU-beslut fullständigt, dvs. omfattar alla produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo. Detsamma är fallet vad gäller de embargon som EU har infört med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran, vilka dock kopplar mot olika typer av tillståndsförfaranden. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva 23

åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till ickemilitär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDAprodukter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Som en del av genomförandet av JCPoA och efter verifiering från IAEA avseende Irans åtaganden, ändrade EU den 16 januari 2016 de ekonomiska och finansiella sanktioner som införts med anledning av Irans kärnteknikprogram. Licensförfaranden gäller numera för de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av Missilteknologikontrollregimen (MTCR).

3.2¶Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (ickespridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 och SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga

ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDAprodukter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

Under 2016 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Seoul under sydkoreanskt ordförandeskap. Där fördes bland annat diskussioner om de tekniska, rättsliga och politiska aspekterna av deltagande i NSG av stater som inte är parter till NPT.

Australiengruppen

Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2016 fortsatte AG sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. Vid 2016 års plenarmöte i Paris enades gruppens medlemmar om att stärka arbetet för icke-spridning av biologiska och kemiska vapen genom ett särskilt fokus på omdanande teknologier och att förhindra terrorism där dessa vapen används.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

Under 2016 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2016 hölls i Busan under sydkoreanskt ordförandeskap. För första gången på tolv år kunde en ny medlem, Indien, hälsas välkommen i MTCR. Medlemskapsfrågor för andra länder fortsatte att diskuteras. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen.

Sverige har mandat att leda den tekniska arbetsgruppen fram till nästa plenarmöte 2017.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av 26 konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla

användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Arrangemanget har 41 deltagande stater varibland återfinns flertalet stora producenter och teknologi-innehavare på det berörda området.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistor som garanterar att ”glapp” inte förekommer mellan olika länders kontroll av de berörda produkterna. Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av olika vapentyper och bakomliggande teknologier.

Under 2016 var Sverige ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (Eng. General Working Group, GWG), vilket är det förhandlingsforum som förbereder frågor för beslut i plenaren. Ordförandeskapet detta år omfattade även ansvar för en översynsprocess som äger rum omkring vart femte år med uppgift att se över Wassenaararrangemangets arbetsformer m.m. I december 2016 hölls plenarmötet under finskt ordförandeskap. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades också avseende förbättringar av de löpande arbetsformerna. Slutligen fastställdes en rad uppdateringar av kontrollistorna.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2016 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga 27

högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3¶Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (eng. Council Working Group on Non-proliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (eng. Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s ståndpunkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjeland export. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australiengruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaararrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 16 november 2016.

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA-frågor (WPDU) under 2016 dominerades av slutförandet av den översyn av PDA-förordningen som inleddes 2011.

Kommissionen offentliggjorde sitt förslag till omarbetning av PDAförordningen den 28 september 2016. Det rör sig om en omfattande revidering av nuvarande förordning. Syftet är enligt kommissionen att modernisera reglerna med hänsyn till den tekniska och politiska utvecklingen samt effektivisera förfarandet. Kommissionen föreslår bland annat att EU:s exportkontrollsystem ska utvidgas till att omfatta ett nytt koncept, mänsklig säkerhet, som föreslås innefatta både mänskliga rättigheter och säkerhet för EU och dess medlemsstater. Kommissionen riktar särskilt in sig på teknik som kan användas för IT-övervakning och dataintrång. Det handlar bland annat om utrustning för avlyssning av mobil telekommunikation, intrångsprogram, övervakningscentraler och digital forensisk teknik. Kommissionen ber också om mandat för att i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna utarbeta riktlinjer för att stödja den praktiska tillämpningen av exportkontrollen av sådan teknik för att ”skydda den allmänna säkerheten och moralen”.

Kommissionen föreslår en utvidgning av generalklausulen (catch- allbestämmelsen) som innebär att tillstånd ska krävas för export från EU för samtliga produkter med dubbla användningsområden – även sådana som inte har listats – om exportören har fått information om att de kan befaras komma att användas av personer som medverkar till att begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt eller bidrar till ett inre förtryck i det slutliga bestämmelselandet. För bestämmelsens tillämpning krävs vidare bevis för att den avsedda slutanvändaren använder produkten eller liknande produkter för sådana kränkningar.

Bland förenklingarna återfinns införande av nya generella EUexporttillstånd avseende bl. a. kryptering, skeppningar av lågt värde och företagsintern överföring av programvara och teknik. Med anledning av förslaget lämnade regeringen den 2 november 2016 en faktapromemoria (2016/17:FPM22) till riksdagen. I promemorian redovisades de huvudsakliga delarna i förslaget och regeringens preliminära ståndpunkt. Regeringen anförde att den delade kommissionens ambition att verka för ett strikt, effektivt och modernt exportkontrollsystem inom EU och bland medlemsstaterna. Regeringen var även ense med kommissionen om att minska riskerna för att it-övervakningsteknologi används på ett skadligt sätt som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. När det gäller aspekten om mänskliga rättigheter i det nya förslaget konstaterades att mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige och EU och att det ligger i vårt intresse att bidra aktivt till att integrera mänskliga rättigheter i de externa aspekterna av EU:s politik. Det poängterades även som viktigt att mekanismer som införs för att stärka mänskliga rättigheter och påverka repressiva stater är ändamålsenliga, precisa och effektiva. Detta gäller särskilt om åtgärderna rör hinder i internationella handelsflöden vilka är grundläggande för såväl EU:s som tredjelands fortsatta välstånd. Regeringen betonade vikten av en noggrann och bred analys av förslaget och dess följdverkningar.

I december 2016 anordnade Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ett intressentmöte där företrädare för svenskt näringsliv och civilsamhället deltog för att få Regeringskansliets information om förslaget och redovisa sina synpunkter.

Förhandlingarna i WPDU om PDA-förordningen väntas äga rum under hela 2017. Parallellt med behandlingen i rådet sker även beredande av förslaget i Europaparlamentet. Förslaget behöver godkännas av såväl rådet som parlamentet.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (eng. Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDAförordningen. Under året har gruppen främst utbytt information om praktisk hantering och utveckling av det elektroniska dual use-systemet (DUeS). Vidare har informationsutbyte skett avseende bland annat överföring av krypterade tekniska data och cyberrelaterad övervakningsteknologi.

3.3.1¶FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén löper till april 2021.

I december 2016 presenterade kommitténs ordförande för FN:s säkerhetsråd en översynsrapport om genomförandet av resolution 1540. Vid samma tillfälle antogs ny säkerhetsrådsresolution härvidlag. Sverige deltog aktivt i översynsarbetet, bland annat genom att ingå i vängruppen för resolution 1540 och att bidra till de öppna konsultationerna som ägde rum sommaren 2016.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI) som 105 länder anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Sverige deltog i ett så kallat Mid-Level Political Meeting i PSI-kretsen i januari 2016 samt genom UD och ett antal berörda myndigheter i en regional PSIövning med flera östersjöstater under estniskt värdskap i juni.

4¶Ansvariga myndigheter

4.1¶Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen framgår bland annat att ISP varje år före den 15 februari ska lämna regeringen dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll. Under 2015 och 2016 genomförde Riksrevisionen en granskning av ISP och exportkontrollen av krigsmateriel. Kontrollen av PDA-produkter

ingick inte i studien. Syftet med granskningen var att undersöka om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Resultatet av granskningen har redovisats i en granskningsrapport (RIR 2017:2) som publicerades den 17 januari 2017. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och ISP. I rapporten konstateras att ISP har ett fungerande arbetssätt, men att det finns vissa möjligheter till förbättring på den administrativa sidan. Regeringen kommer på sedvanligt sätt att besvara Riksrevisionsens rapport genom en skrivelse till riksdagen under våren 2017.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDAprodukt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2016 genomförde ISP 27 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts-

finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2016 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2016 finns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga utförselbeslut avseende export av produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en

konkret affär genomförs. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2016 höll Exportkontrollrådet åtta sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annicka Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2016.

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2016 två möten.

4.2¶Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning. SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i

förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till rådets förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export,

samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men det hade under 2016 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Under år 2016 hanterade SSM 50 inkomna exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär en tredjedel utgjordes av teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2016 finns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2016 genomfördes tre tillsynsbesök.

5¶Statistik och begrepp

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla

användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2016 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2016 omfattades 178 företag och två myndigheter av redovisningsskyldigheten. 60 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med ”obegränsat värde” markerats med tecknet ∞.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan

tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2016 (Indonesien, Norge, Polen och Storbritannien).

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Under 2016 hemställde ISP till regeringen om vissa justeringar i KS/ÖK begreppen.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP beviljade under 2016 två tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Polen och USA.

ISP beviljade under 2016 24 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten,

Grekland, Indien, Italien, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och USA.

ISP beviljade under 2016 sju tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, Finland, Förenade Arabemiraten, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Tjeckien, Tyskland och USA.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade 12 företag och en statlig myndighet 138 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 27 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2016 redovisade nio företag ägande i 82 utländska rättssubjekt i 31 länder.

Export av krigsmateriel

Bilaga 1

Tabell 1 Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Tabell 2 Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2012- 2016 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Bilaga 1

Tabell 3 Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) 2012-2016 (mnkr)

70 000 60 000 50 000 40 000

ÖK 30 000

KS 20 000 10 000

2012 2013 2014 2015 2016

Tabell 4 Faktisk krigsmaterielexport 2012–2016 jämförd med total

Bilaga 1 varuexport

År Sveriges Krigsmaterielexport totala varuexport Andel av Löpande Förändring i (löpande varu- priser, mnkr Procent priser) mnkr exp. % Total KS ÖK Total KS ÖK

2012 1 168 300 0,84 9 760 3 746 6 014 -30 -35 -25 2013 1 090 800 1,09 11 942 5 554 6 388 +22 +48 +6 2014 1 127 000 0,71 7 958 3 258 4 700 -33 -41 -26 2015 1 180 600 0,64 7 603 3 560 4 043 -4 +9 -14 2016 1 193 700 0,92 10 989 4 410 6 579 +45 +24 +63

Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

Tabell 5 Faktisk krigsmaterielexport 2012-2016 (mnkr)

14 000

12 000

10 000

8 000 ÖK

6 000 KS

4 000

2 000

2012 2013 2014 2015 2016

Tabell 6 Kategorier av krigsmateriel

Bilaga 1

EU ML KS klassade produkter Omfattning (övriga är ÖK)

1 ML 1 a utom revolvrar och Slätborrade vapen med en kaliber som

pistoler samt vapen utformade understiger 20 mm, andra vapen och för jakt och sportskytte. automatvapen med en kaliber på högst 12,7

mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt Slutstycken, eldrör (pipor), utformade komponenter för dessa vapen. mantlar och lådor.

ML 1c

2 ML 2 a utom signaturdämpande Slätborrade vapen med en kaliber på minst

anordningar. 20 mm, andra vapen eller utrustning med en

kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), Eldrör, mekanismer, markplattor kastare samt tillbehör liksom särskilt och rekylhäminrättningar.

utformade komponenter för dessa vapen.

ML 2d

3 ML 3 a utom rök-, lys- och Ammunition och temperingsdon samt särskilt

övningsammunition samt utformade komponenter för sådana. ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt eller sportskytte.

Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar.

4 ML 4 a utom rökbehållare, Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra

patroner och simulatorer. anordningar och laddningar med

sprängverkan samt tillhörande utrustning Målsökare, stridsdelar, tändrör, och tillbehör och särskilt utformade zonrör, motorer, styrsystem,

komponenter för sådana. eldrör och lavetter.

ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning.

5 ML 5 a) Eldlednings-, övervaknings- och

varningsutrustning samt relaterade system,

ML 5 b endast målfångnings-, utrustning för försök och skottställning samt

målangivnings- samt motmedelsutrustning som utformats särskilt

målföljningssystem. för militär användning samt komponenter och

tillbehör som utformats särskilt för dessa. 6 ML 6 a med begränsning till not Markfordon och komponenter.

1 a) och b) 7 ML 7 a), b) och e) Kemiska eller biologiska toxiska agens,

"agens för kravallhantering", radioaktiva

material, tillhörande utrustning, komponenter

och material. 8 ML 8 a), b) och c) "Energetiska material", och besläktade

substanser.

EU ML KS klassade produkter Omfattning

Bilaga 1 (övriga är ÖK)

9 ML 9 a) 1, 2a) och b) Krigsfartyg (ytfartyg eller

undervattensfarkoster), särskild marin

krigsmateriel, tillbehör, komponenter och

andra ytfartyg. 10 ML 10 a) stridsflygplan samt c) "Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster",

UAV med beväpning ”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-

motorer och utrustning för ”luftfartyg”,

tillhörande utrustning samt komponenter som

särskilt utformats för militär användning. 11 Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och

komponenter som inte anges på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning.

12 ML 12 a) Höghastighetsvapen med kinetisk energi och

tillhörande utrustning samt komponenter som

utformats särskilt för dessa vapen.

13 Pansar- eller skyddsutrustning,

konstruktioner och komponenter. 14 "Specialiserad utrustning för militär

utbildning" eller för simulering av militära

scenarion, simulatorer som särskilt utformats

för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.

15 Bild- eller motmedelsutrustning som

utformats särskilt för militär användning,

och särskilt utformade komponenter och

tillbehör för denna. 16 Smidesstycken, gjutstycken och andra

obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19.

17 Övrig utrustning, material och "bibliotek

samt komponenter som utformats särskilt för

dessa. 18 Utrustning och komponenter för framställning

av produkter. 19 ML 19 a), b), c) och f) Vapensystem baserade på riktad energi

(DEW), därtill hörande utrustning eller

motmedelsutrustning och testmodeller och

särskilt utformade komponenter för dessa. 20 Kryogen och "supraledande" utrustning och 44 särskilt utformade komponenter och tillbehör

EU ML KS klassade produkter Omfattning

(övriga är ÖK) Bilaga 1

för sådan.

21 "Programvara". 22 "Teknik".

Tabell 7 Utförseltillstånd och faktisk export under år 2016 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Beviljade exporttillstånd av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export Region/ Antal Huvudkategori av Värdet Huvudkategori av Värdet av Land bevil- beviljad materiel av till- exporterad exporten i jade (EU:s militära lista) stånden materiel (EU:s mnkr till- i mnkr militära lista) stånd EU

Belgien 16 1,3,5,8 12,1 1,3,5,8,13 11,2 Bulgarien 5 8 82,0 3,8,14 18,5 Danmark 2,3,5,8,11,14,17,21, 3,5,6,8,13,14,17,

11 22 199,8 22 172,4 Estland 7 3,5,14,17 65,7 2,3,5,6,14,17,22 109,3 Finland 1,3,5,6,8,10,17,21,2 2,3,4,5,6,8,10,13,1

29 2 238,4 4,17,21,22 216,4 Frankrike 1,3,5,6,8,10,11,13,

20 1,3,5,8,11,17,22 217,3 15,17,21,22 351,8 Grekland 1 2 0,1 2,13 0,6 Irland 2 3,4,14 27,4 Italien 3,4,5,6,8,11,17,21,2 3,5,6,8,11,13,17,

15 2 35,5 22 78,7 Kroatien 1 3 2,0 3,13 0,7 Lettland 12 1,3,4,17,18,21,22 95,2 1,3,4,17 43,7 Litauen 2 3,17 0,2 1,3,4,17 43,7 Luxemburg 3 1,4,22 187,9 1,4 27,6 Neder- Länderna 9 1,2,3,6,17,21,22 7,8 1,3,6,13,17 274,1

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Bilaga 1

Region/ Antal Huvudkategori av Värdet Huvudkategori av Värdet av Land bevil- beviljad materiel av till- exporterad exporten i jade (EU:s militära lista) stånden materiel (EU:s mnkr till- i mnkr militära lista) stånd

Nya Kaledonien 1 0,05 Polen 1,2,3,4,5,6,8,11,21,

20 22 320,7 3,4,5,6,8,13,14,22 88,8 Portugal 1 3 3,0 3 1,5 Rumänien 2 3,8 3,2 3,8 1,5 Slovakien 2 3,17 5,0 3,8,13,17 11,5 Slovenien 2 17 0,002 3,13,17 0,4 Spanien 9 3,8 7,5 3,8,1,13 20,5 Storbritannien 3,4,5,6,8,10,11,13,

21 3,4,5,8,14,17,21,22 748,3 14,17,18,21,22 237,9 Tjeckien 5 3,4,5,8 38,3 3,4,5,8,13,22 20,7 Tyskland 1,2,3,4,5,6,7,8,11,

1,2,3,4,5,6,7,8,11,1 13,14,15,17,18,21,

49 4,15,17,21,22 251,6 22 619,2 Ungern 1 8 1,9 3,8,17 7,0 Österrike 2,3,6,7,8,10,13,14,

3 3,6,8 0,1 17,22 97,7

1,2,3,4,5,6,7,8,10,1 1,2,3,4,5,6,7,8,10,11, 1,13,14,15,17,18,21 Total 248 14,15,17,18,21,22 2 551,0 ,22 2 455,4 Övriga Europa

Andorra 3 0,4 Island 5 3,8,17 0,1 3,8,17 0,7 Norge 1,2,3,4,5,6,8,17,21, 1,2,3,4,5,6,8,9,10,

31 22 286,8 11,13,14,17,21,22 2 727,3 Schweiz 24 3,4,5,6,8,10,17,22 84,3 3,4,6,8,10,13,17 54,6 Turkiet 3 8,11,17,21,22 217,9 8,13 88,6

1,2,3,4,5,6,8,10,11,1 1,2,3,4,5,6,8,9,10,1 Total 63 7,21,22 589,1 1,13,14,17,21,22 2 871,7 Nordamerika

Centralamerika/ Karibien

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Bilaga 1

Region/ Antal Huvudkategori av Värdet Huvudkategori av Värdet av Land bevil- beviljad materiel av till- exporterad exporten i jade (EU:s militära lista) stånden materiel (EU:s mnkr till- i mnkr militära lista) stånd

Mexiko 2,5 81,5

Total 2,5 81,5 Sydamerika

Argentina 1 2,3 7,5 Brasilien 2,4,5,10,11,14,15,1

3 7,18,21,22 43 005,8 2,3,10 2 820,7 Chile 3 3,5,22 9,3 3 8,6

2,3,4,5,10,11,14,15,1 Total 7 7,18,21,22 43 022,7 2,3,10 2 829,3 Nordostasien

Japan 15 2,3,4,8,14,22 39,7 2,3,4,5,8,13,14 31,2 Republiken 1,4,5,8,9,10,13,18, Korea 7 1,8,22 9,6 21,22 327,7

1,2,3,4,5,8,9,10,13, Total 22 1,2,3,4,8,14,22 49,3 14,18,21,22 359,0 Centralasien

Kazakstan - - - 3 0,3

Total - - - 3 0,3

Sydostasien

Brunei 1 2,22 10,0 Indonesien 2 5,22 1,7 Malaysia 5 2,5,11,21,22 50,4 2,5,11 14,2 Singapore 4 3,8,9,14,21,22 56,6 4,5,8,9,13,22 95,7 Thailand 7 2,4,5,9,11,21,22 886,4 2,4,5,10,11,21,22 424,0

2,3,4,5,8,9,11,14,21, 2,4,5,8,9,10,11,13,2 Total 19 22 1 005,0 1,22 533,9 Sydasien

Indien 2,3,5,8,9,13,17,18,2 2,3,5,8,9,13,14,17,

16 1,22 1 449,0 21,22 345,7 Pakistan 4,5,10,11,15,16,17,

6 21,22 1 126,2 5,5,21,22 176,8 Sri Lanka 1 3 0,1 3 0,1

2,3,4,5,8,9,10,11,13 2,3,4,5,8,9,13,14,1 Total 23 ,15,16,17,18,21,22 2 575,3 7,21,22 522,6 Mellanöstern

Förenade 3,4,5,10,11,15,16,1 Arabemiraten 6 7,21,22 10 638,6 1,2,3,5,15,17,21 108,1 Jordanien 1 13 7,5 13 8,0 Oman 1 3 1,8 3 1,8

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Bilaga 1

Region/ Antal Huvudkategori av Värdet Huvudkategori av Värdet av Land bevil- beviljad materiel av till- exporterad exporten i jade (EU:s militära lista) stånden materiel (EU:s mnkr till- i mnkr militära lista) stånd

Qatar 2 14,17 2,9 14,17 46,3 Saudiarabien 2 21,22 1,5 5,10,21,22 1,9

1,2,3,5,10,13,14,15, Total 17,21,22 166,0 Nordafrika

Algeriet 5,17 37,8

Total 5,17 37,8 Afrika söder om Sahara

Oceanien

Australien 2,3,4,5,15,17,18,21,

14 22 524,4 2,3,4,5,13,17,22 49,8 Nya Zeeland 4 2,5,22 3,4 1,2,3 3,7

2,3,4,5,15,17,18,21,2 Total 18 2 527,8 1,2,3,4,5,13,17,22 53,5 Internationell a organisatione r

Internationella organisationer 2 17,22 1,6 17,22 7,9

Tabell 8 a Faktisk export av krigsmateriel 2014–2016 fördelad på

länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr) Bilaga 1

Region/land 2014 2015 2016 KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS Ö K Totalt EU 607 1 620 2 227 936 1 510 2 446 709,4 1 746,0 2 455,4

Belgien 20 2 22 4 11 15 8,7 2,5 11,2 Bulgarien 0 0,7 0,7 0 0,2 0,2 12,7 5,9 18,5 Danmark 20 120 140 6 154 160 5,7 166,7 172,4 Estland 1,5 6,5 8 0,07 4 4 46,8 62,5 109,3 Finland 108 152 260 386 155 541 53,3 163,1 216,4 Frankrike 132 321 453 25 286 311 22,6 329,2 351,8 Grekland 0 49 49 0 2 2 0 0,6 0,6 Irland - - - 8 23 31 - - - Italien 14 83 97 202 50 252 5,2 73,5 78,7 Kroatien 0 0,3 0,3 0,1 0,8 1 0 0,7 0,7 Lettland 0,004 1 1 19 3 22 36,4 7,3 43,7 Litauen 0,007 4 4 58 14 72 39,7 4,0 43,7 Luxemburg 0 0,4 0,4 0 0,02 0,02 27,4 0,2 27,6 Neder- 0,5 176 176 0,04 241 241 0 274,1 274,1 Länderna Nya - - - - - - 0 0,05 0,05 Kaledonien,Fr Polen 4 23 27 6 40 46 27,6 61,2 88,8 Portugal 9 2 11 0 2 2 0 1,5 1,5 Rumänien 0 0,2 0,2 0 0,5 0,5 1,1 0,4 1,5 Slovakien 0 1 1 16 2 18 0,5 11,0 11,5 Slovenien 0,003 0,3 0,3 0,006 0,5 0,5 0,003 0,4 0,4 Spanien 9 19 28 7 24 31 3,1 17,4 20,5 Storbritannien 233 294 527 138 177 315 136,0 101,9 237,9 Tjeckien 4 3 7 2 20 22 6,0 14,7 20,7 Tyskland 50 352 402 58 283 341 276,0 343,2 619,2 Ungern 0,3 3 3 0,001 7 7 0,5 6,4 6,9 Österrike 0,08 9 9 1 9 10 0,2 97,5 97,7

Övriga Europa 1 250 54 1 304 1 961 264 2 225 2 590,3 281,3 2 871,6

Andorra - - - - - - 0 0,4 0,4 Island 0,06 0 0,06 0,003 0 0,003 0,1 0,6 0,7 Montenegro 0 0,1 0,1 - - - - - - Norge 1 246 23 1 269 1 951 161 2 112 2 588,5 138,8 2 727,3 Schweiz 4 30 34 3 75 78 1,6 53,0 54,6 Turkiet 0,2 0,3 0,5 7 28 35 0,1 88,5 88,6

Region/land 2014 2015 2016

Bilaga 1

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS Ö K Totalt

Nordamerika 1 092 573 1 665 269 594 863 456,5 359,1 815,6

USA 982 336 1 318 269 300 569 444,2 274,5 718,7 Kanada 109 238 347 0 294 294 12,3 84,5 96,8

Central- 0 25 25 4 54 58 70,3 11,2 81,5 amerika och Karibien

Mexiko 0 25 25 0 54 54 70,3 11,2 81,5 Trinidad och - - - 4 0,5 4 - - - Tobago

Sydamerika 29 67 96 39 25 64 3,6 2 825,7 2 829,3

Brasilien 16 63 79 39 24 63 0 2 820,7 2 820,7 Chile 7 0 7 0 1 1 3,6 5,0 8,6 Peru - - - 0,3 0 0,3 - - -

Nordostasien 17 158 175 33 309 342 30,9 328,1 359,0

Japan 14 26 40 33 6 39 26,7 4,5 31,2 Republiken 3 132 135 0,4 303 303 4,2 323,5 327,7 Korea

Centralasien - - - - - - 0 0,3 0,3

Kazakstan - - - - - - 0 0,3 0,3

Sydostasien 43 671 714 19 376 395 152,1 381,9 534,0

Brunei 3 12 15 5 1 6 - - - Indonesien 0 0,3 0,3 - - - - - - Malaysia 0 9 9 0 1 1 0 14,2 14,2 Singapore 21 137 158 0,7 187 187 0,1 95,6 95,7 Thailand 19 513 532 14 187 201 152,0 272,0 424,0

Sydasien 7 476 483 165 246 411 283,2 239,5 522,7

Indien 7 461 468 165 215 380 113,2 232,5 345,7 Pakistan 0 14 14 0,5 31 31 170,0 6,8 176,8 Sri Lanka - - - - - - 0 0,2 0,2

Mellanöstern 36 345 381 13 172 185 89,1 76,9 166,0

Bahrain 0 0,6 0,6 0 0,2 0,2 - - - Förenade 0 40 40 0 68 68 89,1 18,9 108,1 Arabemiraten

Region/land 2014 2015 2016

Bilaga 1

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS Ö K Totalt

Jordanien - - - 0 1 1 0 8,0 8,0 Kuwait - - - 0 76 76 - - - Oman 1 1 2 - - - 0 1,8 1,8 Saudiarabien 34 304 338 13 1 14 0 1,9 1,9 Qatar 0 0,2 0,2 0 26 26 0 46,3 46,3

Nordafrika 58 134 192 103 48 151 0 37,8 37,8

Algeriet 58 134 192 40 40 80 0 37,8 37,8 Tunisien - - - 63 8 71 - - -

Afrika söder 0,01 167 167 1 235 236 9,8 245,4 255,2 om Sahara

Botswana - - - - - - 0 0,1 0,1 Namibia - - - - - - 0 0,3 0,3 Sydafrika 0 167 167 1 235 236 9,7 244,8 254,6 Zambia 0,01 0 0,01 - - - 0 0,2 0,2

Oceanien 119 232 351 17 67 84 15,3 38,2 53,5

Australien 117 231 348 16 67 83 15,1 34,7 49,8 Nya Zeeland 2,5 0,5 3 0,2 0,5 1 0,2 3,5 3,7

Internationella 0 0,06 0,06 - - - 0 7,9 7,9 organisationer TOTALT 3 258 4 521 7 779 3 560 3 900 7 460 4 410,4 6 579,3 10 989,7

Tabell 8 b Faktisk export fördelad på regioner i procent

Bilaga 1 av värdet år 2016

Region Andel av den totala exporten (%)

EU 22,3 Sydasien 4,8 Mellanöstern 1,5 Sydostasien 4,9 Nordamerika 7,4 Övriga Europa 26,1 Afrika söder om Sahara 2,3 Oceanien 0,5 Nordostasien 3,3 Nordafrika 0,3 Centralamerika och Karibien 0,7 Sydamerika 25,7 Centralasien 0,0 Internationella organisationer 0,1

Figur 8c Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst

8000

Krigsmateriel för strid (KS) Övrig krigsmateriel (ÖK) Total export 7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Höginkomstländer Övre medelinkomstländer Lägre medelinkomstländer

Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2016 följer indelningen: Höginkomstländer: Andorra, Australien, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, 52 Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland,

Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, USA,

Bilaga 1

Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Jordanien, Kazakstan, Malaysia, Mexiko, Namibia, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Indien, Indonesien, Pakistan, Sri Lanka, Zambia. Låginkomstländer: ‐

Tabell 9 Följdleveranser år 2016 (avser länder utanför EU och OECDkretsen)

Land Antal Varav Varav nya Produkter nya tillstånd tillstånd följdleverans- tillstånd tillstånd

Argentina 1 1 Botswana 1 1 Vapensikten Brasilien 3 1 2 Stridsflygplan,

Kamouflagedräkter Brunei 1 1 Förenade 6 3 3 Kamouflageutrustning, Arabemiraten Flygburet radarsystem Indien 16 8 8 Kamouflagenät,

Ubåtskomponenter,

Pansarplåt, Sprängämnen,

Gyron Indonesien 2 1 1 Telekommunikationsutbildning Jordanien 1 1 Pansarplåt Malaysia 5 4 1 Fartygskomponenter Oman 1 1 Flygplanskomponenter Pakistan 6 6 Qatar 2 1 1 Kamouflageutrustning Saudiarabien 2 2 Singapore 4 1 3 Ammunition,

Ubåtskomponenter,

Sprängämnen Sydafrika 14 2 12 Anti-tankvapen, Granatgevär,

Vapensimulator,

Komponeter för utveckling och

produktion Thailand 7 5 2 Marint ledningssystem,

(kontrakt Fartygspropeller

före

2014) Totalt 72 36 36

Bilaga 1

Tabell 10 Faktisk export av små och lätta vapen år 2016 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister Små vapen

1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export

2. Gevär och karbiner Ingen export

3. Kulsprutepistoler Ingen export

4. Automatkarbiner Ingen export

5. Lätta kulsprutor Ingen export

6. Övrigt Finkalibrig ammunition har exporterats till Chile,

Danmark, Finland, Italien, Japan, Kanada, Norge,

Polen, Schweiz, USA samt Österrike.

Lätta vapen

1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Ingen export 2. Granattillsats för montering på Komponenter till Australien samt Danmark vapen (40 mm) Granater till Norge 3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export 4. Rekylfria vapen Granatgevär har exporterats till Australien, (granatgevärssystem) Japan, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika och USA.

Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Estland, Grekland, Indien, Japan, Lettland, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, Slovakien, Sydafrika, Tjeckien, USA och Österrike.

5. Bärbara pansarvapen Pansarvapen har exporterats till Luxemburg samt

Sydafrika. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland, samt Sydafrika.

6. Granatkastare med kaliber mindre Ingen export än 75 mm 7. Övrigt Ingen export

Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen.

Bilaga 1

Tabell 11 Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2016 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Följdleveranser bestående av robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Finland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 211 498 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Litauen (modernisering).

Tabell 12 Utfärdade tillstånd under 2016 för vidareexport av materiel som ursprungligen exporterats från Sverige

Ansökan från Avser materiel Destination

Kanada (2) Marinpjäsmateriel, ML 2 Sverige

Norge Stridsfordon 90, ML 6 Estland

Norge Ammunition, ML 3 Chile, via Sverige USA (2) Ammunition, ML 3 Annan mottagare i USA

och Sverige USA Radarkomponenter, ML 5 Sverige USA Explosivämne, ML 8 Sverige

Tabell 13 Exporterande företag och myndigheter år 2016

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag KS ÖK Totalt

Företag KS ÖK Totalt

Bilaga 1

Services

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut 0 33 33 Aerodynamics Research Center STARCS 0 31 31 AB

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och

10 miljoner kronor år 2016:

Carmenta AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), SSPA Sweden AB, Saab AB, Support and Services, Deform AB, BAE Systems SWS Defence AB, Strömsholmen AB, SKF Motion Technologies AB, AimSport Sweden AB, Life Time Engineering AB, Exova Materials Technology AB, ECAPS AB.

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2016:

Schill Reglerteknik AB, Waltreco AB, Techsonoc Aerosystems AB, Airsafe Sweden AB, Ekenäs Mekaniska AB, Stalon AB, Sepson AB, AmmoTech Sweden AB, Rolls-Royce AB, Vricon Systems AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Comtri AB, SnigelDesign AB, Arma Tech AB, Lesjöfors Industrifjädrar AB, Spuhr i Dalby AB, MSE Engineering AB, Nammo Sweden AB, Vingåker, GP Rifle, Swedish Ordnance i Stockholm AB.

Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållande tillstånd under

genomförde ingen försäljning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd under Bilaga 1 2016.

Tabell 14 Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 2016

Från land Till land antal ML Produkt kategori

Afghanistan Afghanistan 1 ML 13 Hjälm, Skyddsväst samt

skyddsplattor Estland Frankrike 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning

Nederländerna 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning

Polen 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning

Tyskland 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning

Frankrike Australien 1 ML 5 Igenkänningsutrustning

Frankrike 1 ML 6 Fordonschassie

Singapore 1 ML 5 Igenkänningsutrustning Lettland Indien 1 ML 17 Dykutrustning Litauen Nederländerna 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning Nederländerna Finland 1 ML 6 Mörkläggningsbelysning

Finland 1 ML 6 Fordonschassie Tyskland 1 ML 6 Fordonschassie

Norge Polen 1 ML Programvara/teknologi

21/22 Polen Norge 1 ML Programvara/teknologi

21/22 Singapore Singapore 1 ML 13 Pansarplåt Storbritannien Australien 2 ML 5 Marksensorer Singapore 1 ML 5 Marksensorer Storbritannien 11 ML 13 Pansarplåt Sydafrika Sydafrika 13 ML 13 Pansarplåt Tjeckien Finland 1 ML 8 Komponenter Tyskland Belgien 1 ML 13 Pansarplåt

Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

Bilaga 1 Grekland 1 ML 13 Pansarplåt Italien 1 ML 13 Pansarplåt Nederländerna 2 ML 13 Pansarplåt Schweiz 2 ML 13 Pansarplåt Slovenien 1 ML 13 Pansarplåt Tyskland 15 ML 13 Pansarplåt USA Kanada 9 ML 13 Pansarplåt Mexico 1 ML 13 Pansarplåt USA 1 ML 4 Flygammunition USA 8 ML 13 Pansarplåt

Företag som endast har tillstånd till tillhandahållande år 2016

BAE Systems SWS Defence AB, Buffers Marine AB, Caliber 44 Varberg, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International KB, ILEK AB, JoWill AB, Krille Linderoth AB, Lars-Gunnar Svensson, LEAF Supply & Services AB, Lifetime Engineering AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scanjack AB, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB, SKF Sverige AB, Swedish Ordnance AB, Taiga AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB, Volvo Defense AB.

Tabell 15 Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2016

Generella tillstånd

ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se. Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS Omfattning

2012:7 Bilaga 1

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till

en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning

2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation

2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till

ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används. Under år 2016 har 5 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

1 1 3 1 1

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande:

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

12 7 21 12 12

Faktisk export under 2016 inom ramen för generella tillstånd:

TFS Kategori Värde (tkr) Mottagarland

2012:7 ML 4 1 026 Storbritannien

ML 5 8 321 Storbritannien, Norge

ML 6 214 064 Danmark, Estland, Finland, Frankrike,

Nederländerna, Storbritannien,

Österrike

ML 10 24 860 Finland, Norge

Bilaga 1

ML 14 109 950 Bulgarien, Danmark, Finland, Norge,

Polen, Storbritannien, Tyskland,

Österrike

ML 15 1 340 Frankrike

ML 21 503 Finland

ML 22 2 135 Norge

2012:8 ML 21 3 836 Frankrike

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2016 har inget nytt svenskt företag certifierats.

Till och med 2016 har totalt inom EU 48 företag i 14 länder certifierats.

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella. 2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella. 2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella. 2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella. 2016 beviljade ISP totalt 541 utförseltillstånd till EES-länder varav 22 procent globala och 78 procent individuella.

Tabell 16 Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana Bilaga 1

vapen utanför EU

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU .

Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp 2014 2015 2016

Ansökan om exporttillstånd 277 342 271

I tabellen nedan redovisas totalsumman avseende beviljade exporttillstånd per importland avseende EU-förordningen.

Värdet av beviljade utförseltillstånd (mnkr) Region/land 2014 2015 2016

Övriga Europa

Andorra 1,2 0,3 0,3 Georgien 0,007 0 0 Grönland 0 0,6 0 Island 0,7 0,4 0,7 Norge 134 172 166 Nya Kaledonien 0,4 0,4 0,05 Ryssland 3,7 0 0 Schweiz 2,5 3 2

Total 143 177 169 Nordamerika

Kanada 1 1 2

Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

USA 227 103 130

Bilaga 1

Total 228 104 132 Sydamerika

Total 1,3 0,5 0 Nordostasien

Japan 0,7 1 0,4 Republiken Korea 0,3 0,09 0

Total 1 1 0,4 Centralasien

Kazakstan 0,3 3 0,3 Mongoliet 0,02 0 0

Total 0,3 3 0,3 Mellanöstern

Förenade Arabemiraten 0 11 0

Total 0 11 0

Afrika söder om Sahara

Botswana 0,08 0,1 0,2 Namibia 0,3 0,08 0,3

Oceanien

Australien 2,4 3 4 Nya Zeeland 0,7 2 2

Total 3 5 6 TOTALT 390 316 310

Bilaga 2

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 17. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2014–2016

Utförselärenden 2014 2015 2016

Totalt 1 324 1 467 1 662 utförseltillstånd, globala och individuella, varav: Wassenaar-arrangemanget 766 793 751 Missilteknologikontrollregimen 11 9 11 Nuclear Suppliers Group 18 149 234 (Part 2)

ärenden avseende överföring av tillgångar och finansiella tjänster Anmälan 520 584 17 Tillstånd 106 109 9

Tabell 18. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt ickekontrollerade produkter avseende PDA 2014–2016

2014 2015 2016

Totalt antal utfärdade förhandsbesked 196 139 112

Varav antal förfrågningar om ickekontrollerade produkter 126 97 73

Tabell 19. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked – kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2016

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter Land Ej anledning ”Catch ”Catch Listad Listad Summa att tillämpa all” all” produkt, produkt, catch all negativ positivt avslag

Amerikas Förenta Stater 1 1 Angola 1 1

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter

Bilaga 2

Land Ej anledning ”Catch ”Catch Listad Listad Summa att tillämpa all” all” produkt, produkt, catch all negativ positivt avslag

Arabrepubliken Syrien 2 2 Egypten 2 2 Folkrepubliken Kina 1 1 10 2 14 Förenade

Myanmar (Burma) 1 2 3 Pakistan 2 2 4 Ryska Federationen 4 3 5 6 2 20 Singapore

2 2 Slovakien 1 1 Sverige 1 1 Sydafrika 1 1 Thailand 1 1 Turkiet 1 1 1 3 Vietnam 1 1 Vitryssland 1 1

Bilaga 2 Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011. Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2016 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

21 1 4 2 0 0

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002‐006):

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

143 3 8 5 1 0

Bilaga 2 Tabell 5 Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla

användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2016 beviljades 42 tillstånd för export eller överföring inom EU

Antal Antal Mottagarland globala individuella Produktkategori tillstånd tillstånd

Argentina 1 0A001 Australien 1 0C001 Finland 1* 0D001, 0E001 Frankrike 1* 0D001, 0E001 Japan 1 0D001, 0E001 Mexiko 1 0A001 Norge 3 0A001, 0C002 Ryssland 1 0E001 Schweiz 1 3 0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001 Slovakien 1* 0D001, 0E001 Slovenien 2* 0D001, 0E001 Spanien 3 0A001 Storbritannien 3* 0D001, 0E001 Tjeckien 3* 1 0A001, 0D001, 0E001 Tyskland 1* 6 0A001, 0D001, 0E001 Ukraina 2 0A001, 0C002

USA 5 7 0A001,0C002,0D001,0E001 * två av de beslutade tillstånden berör flera mottagarländer

Tabell 21 Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2016

Bilaga 2

Land ZC NSG AG MTCR WA

Argentina x x x x x Australien x x x x x Belgien x x x x x Brasilien - x - x - Bulgarien x x x x x Cypern - x x - - Danmark x x x x x Estland - x x - x Finland x x x x x Frankrike x x x x x Grekland x x x x x Indien - - - x - Irland x x x x x Island - x x x - Italien x x x x x Japan x x x x x Kanada x x x x x Kazakstan x x - - - Kina x x - - - Korea (Rep.) x x x x x Kroatien x x x - x Lettland - x x - x Litauen - x x - x Luxemburg x x x x x Malta - x x - x Mexiko - x x - x Nederländerna x x x x x Norge x x x x x Nya Zeeland x x x x x Polen x x x x x Portugal x x x x x Rumänien x x x - x Ryssland x x - x x Schweiz x x x x x Serbien - x - - - Slovakien x x x - x Slovenien x x x - x Spanien x x x x x

Land ZC NSG AG MTCR WA

Bilaga 2

Storbritannien x x x x x Sverige x x x x x Sydafrika x x - x x Tjeckien x x x x x Turkiet x x x x x Tyskland x x x x x Ukraina x x x x x Ungern x x x x x USA x x x x x Vitryssland x x - - - Österrike x x x x x

TOTALT 39 48 41 35 41

Tabell 7. Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2016

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Samtliga länder med undantag av 21 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA embargoländer/sanktionsländer 2B352, Filterutrustning AG

3A001, Elektroniska komponenter

3A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5A002, IR-kamera

5D002, Rörelsesensor

5A001,

5E001,

6A003,

7A002, Algeriet 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Amerikas Förenta Stater 1 9A117, Mellansteg/Adapter 428/2009 MTCR

9E102 Tekniskt bistånd Arabrepubliken Syrien 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 36/2012 WA

5D002 Armenien 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Azerbajdzjan 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Bangladesh 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Brasilien 2 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

2E001, Teknologiöverföring AG

2E002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

2E301,

5A001,

5D002 Burundi 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Canada 1 9A117, Mellansteg(adapter) 428/2009 MTCR

9E102 Tekniskt bistånd Chile 1 1C010 Kolfiber 428/2009 WA Demokratiska Republiken Kongo 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Elfenbenskusten 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Folkrepubliken Kina 8 2E001, Teknologiöverföring 428/2009 WA

2E002, Elektroniska komponenter AG 2E301, Telekomprodukter 3A001, (informationssäkerhet 3A002, 5A001, 5A002, 5D002

Grönland 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Hongkong, Kina 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Indien 7 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

2E001, Teknologiöverföring AG 2E002, Filterutrustning 2E301, Elektroniska komponenter 3A001, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 3A002,

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5A001, 5A002, 5D002

Irak 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Iran 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 267/2012 WA

5D002

Japan 2 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 WA

9A117 Mellansteg(adapter) AG Kenya 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Kosovo 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Kuwait 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Libanon 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Liberia 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Libyen 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Malaysia 3 3A001, Elektroniska komponenter 428/2009 WA

3A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5A001,

5A002,

5D002 México 2 5A002, Elektroniska komponenter 428/2009 WA

5D002 Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Pakistan 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Qatar 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Republiken Korea 6 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

2B350, Värmeväxlarplåt AG 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 5D002, IR-kamera 6A003

Ryska Federationen (Ryssland) 6 3A001, Elektriska komponenter 428/2009 WA

3A002, Tekniskt bistånd MTCR 3E001, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 5A002, 5B001, 5B002, 5D001, 5D002, 5E001, 5E002

Singapore 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Sri Lanka 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Sudan 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Sydafrika 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Taiwan 3 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

2E001, Teknologiöverföring AG 2E002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 2E301, 5A002, 5D002

Thailand 2 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002 Turkiet 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Vitryssland 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002 Zimbabwe 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Samtliga länder med undantag av 19 2B352, Filterutrustning 428/2009 WA embargoländer/sanktionsländer 3A001, Elektroniska komponenter AG

3A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5A001, IR-kamera

5E001,

6A003, Algeriet 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Amerikas Förenta Stater 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Mellansteg/Adapter MTCR 9A117, Tekniskt bistånd

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

9E102 Arabrepubliken Syrien 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 36/2012 WA

5D002 Argentina 2 1C002, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002

Armenien 4 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Australien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Azerbajdzjan 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Bahrain 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Bangladesh 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Aluminiumlegering

1C202

Barbados 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002, Bosnien-Hercegovina 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Botswana 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Brasilien 4 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

1C202, Aluminiumlegering AG 2E001, Teknologiöverföring

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

2E002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 2E301, IR-kamera 5A001, Rörelsesensor 5D002, 7A002

Burundi 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Canada 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor MTCR 7A002, Mellansteg(adapter) 9A117, Tekniskt bistånd 9E102

Chile 3 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Colombia 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002,

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Costa Rica 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Demokratiska Republiken Kongo 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Dominikanska Republiken 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Ecuador 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Egypten 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 El Salvador 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002, Rörelsesensor 7A002

Elfenbenskusten 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Fiji 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Filippinerna 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Folkrepubliken Kina 11 2E001, Filterutrustning 428/2009 WA

2E002, Elektroniska komponenter AG 3A001, Telekomprodukter 3A002, (informationssäkerhet) 5A001, Rörelsesensor 5A002, 5D002, 7A002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Franska Polynesien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Förenade Arabemiraten 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Georgien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Grönland 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Guatemala 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Guyana 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Honduras 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002, Rörelsesensor 7A002 Hongkong, Kina 4 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA 5D002, Rörelsesensor 7A002

Indien 11 1C010, Kolfiber 428/2009 WA 1C202, Aluminiumlegering AG 2E001, Teknologiöverföring 2E002, Filterutrustning 2E301, Elektroniska komponenter 3A001, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 3A002, Rörelsesensor 5A001, 5A002, 5D002, 7A002, Indonesien 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 5D002, Rörelsesensor

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

7A002 Irak 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Iran 4 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 267/2012 WA

5D002

Island 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Israel 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Jamaica 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Japan 3 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

7A002, Mellansteg(adapter) 9A117

Jordanien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002,

7A002 Kambodja 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Kazakstan 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Kenya 3 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Kosovo 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Kroatien 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002, Rörelsesensor 7A002

Kuwait 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Libanon 4 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002

Liberia 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002 Libyen 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Liechtenstein 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Macau 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

7A002 Makedonien (FYROM) 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Malaysia 4 3A001, Elektroniska komponenter 428/2009 WA

3A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5A001, Rörelsesensor

5A002,

5D002,

7A002 Maldiverna 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Marocko 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Mauritius 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

México 4 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Elektroniska komponenter

5D002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

7A002 Rörelsesensor Moldavien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Montenegro 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Nepal 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Nicaragua 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Nya Kaledonien 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Nya Zeeland 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002, Rörelsesensor 7A002

Pakistan 3 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Paraguay 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Peru 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Qatar 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002

Republiken Korea 8 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

1C202, Aluminiumlegering AG 2B350, Värmeväxlarplåt 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

5D002, IR-kamera 6A003, Rörelsesensor 7A002 Ryska Federationen (Ryssland) 10 3A001, Elektriska komponenter 428/2009 WA 3A002, Tekniskt bistånd MTCR 3E001, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 5A002, 5B001, 5B002, 5D001, 5D002, 5E001, 5E002, 9E102 Saudiarabien 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 5D002, Rörelsesensor 7A002 Schweiz 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA 5D002, Rörelsesensor

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

7A002

Serbien 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Singapore 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Sri Lanka 3 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Sudan 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Sydafrika 4 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, IR-kamera

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

6A003, Rörelsesensor 7A002

Sydsudan 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Taiwan 5 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

1C202, Aluminiumlegering AG 2E001, Teknologiöverföring 2E002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 2E301, Rörelsesensor 5A002, 5D002, 7A002

Thailand 4 1C010, Kolfiber 428/2009 WA

1C202, Aluminiumlegering

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

Trinidad och Tobago 1 1C202 Aluminiumlegering 428/2009 WA

Tunisien 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Turkiet 5 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Turkmenistan 2 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Ukraina 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Uruguay 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

Region/land Civil slutanvändning Antal tillstånd Produktkategori Produkt EUF Regim

7A002

Venezuela 2 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Vietnam 1 5A002 Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA

(informationssäkerhet) Vitryssland 3 1C202, Aluminiumlegering 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet)

5D002, Rörelsesensor

7A002 Yemen 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002, Rörelsesensor

7A002 Zimbabwe 1 5A002, Telekomprodukter(informationssäkerhet) 428/2009 WA

5D002

Tabell 8. Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2016

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Afghanistan 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet)

Algeriet 8 2B350,3A2 Värmeväxlare 428/2009 WA

25,5A002, Frekvensomvandlare

5D002,6A0 Telekomprodukter(information

03 ssäkerhet)

IR-kamera Amerikas Förenta 1 1C010 Kolfiber 428/2009 WA Stater Argentina 7 2B230, Värmeväxlare 428/2009 WA

2B350,2B3 Telekomprodukter(information NSG

52, ssäkerhet) AG

3A001, Frekvensomvandlare

3A225,5A0 Bioreaktor

02,5D002 Armenien 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Bahrain 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002, Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA

5D002 (informationssäkerhet)

Bangladesh 3 5A002,5D0 Telekomprodukter 428/2009 WA

Bhutan 1 5A002 Telekomprodukter 428/2009 WA

5D002 Bolivia 1 5A002 USB-adapter 428/2009 WA Bosnien- 2 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 WA Hercegovina 5A002 Telekomprodukter NSG Botswana 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

Brasilien 58 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

1C010, Kolfiber NSG 02 ssäkerhet) 2B350, Värmeväxlare AG 3A225, Frekvensomvandlare 5A002, Telekomprodukter(information

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5D002 ssäkerhet)

Chile 14 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

2B350, Värmeväxlare NSG

3A225, Frekvensomvandlare AG Colombia 13 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA AG

3A225, Frekvensomvandlare NSG

5A002,5D0 Telekomprodukter(information

02, ssäkerhet)

9A012 UAV Costa Rica 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Curaçao 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

ssäkerhet) Demokratiska 2 2B350,5A0 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Republiken 02 Telekomprodukter(information WA Kongo ssäkerhet) Dominikanska 4 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG republiken 02 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Ecuador 4 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 NSG

3A225 Frekvensomvandlare AG Egypten 15 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 WA

02,5D002 Telekomprodukter(information NSG

ssäkerhet) El Salvador 2 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

02,5D002 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet) Elfenbenskusten 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet)

Etiopien 6 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

ssäkerhet) Filippinerna 4 1A004,2B3 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

50,5A002 Membranpump AG

Telekomprodukter(information

ssäkerhet) Folkrepubliken 214 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA Kina 1C002, Titanpulver NSG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

1C010, Kolfiber AG 2B001, Teknologiöverföring MTCR 2B004, Isostatpress 2B104, Tryckgivare 2B204, Värmeväxlare 2B350, Frekvensomvandlare 2B352, Bioreaktor 2D002, Elektronikkort 2E001, Datainsamlingskort 2E002, Lågbrusförstärkare 2E301, Telekomprodukter(information 3A001, ssäkerhet) 3A002, IR-kamera 3A225, Lasrar 3C005, Radarsensor 5A002, Teknologiöverföring 5A101, Integrerade kretsar 6A003, 6A008 Förenade 28 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 12 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Arabemiraten 1C010, Kolfiber NSG 02, ssäkerhet)

2B350, Pumpar AG IR-kamera 3A225, Värmeväxlarplåt 6A003, 3C005, Substrat 5A002, Telekomprodukter(information 5D002, ssäkerhet) 6A003, IR-kamera 9A012, UAV 9D004

Ghana 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Guinea 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Hongkong, Kina 13 2B352,5A0 Hålfiber 428/2009 AG WA

02,5D002, Telekomprodukter(information

6A003, ssäkerhet)

Kameragimbal

Indien 37 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002,5D0 Telekomprodukter 428/2009 WA

NSG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

01, Slipmaskin AG 02 2B003,2B0 Optisk multimeter 06,2B201, Bioreaktor 2B204, Värmeväxlarplåt 2B350, Teknologiöverföring 2B352, Frekvensomvandlare 2E001, Telekomprodukter(information 3A225, ssäkerhet) 5A002, IR-kamera 5D002,

6A003,6A0 08 Indonesien 21 2B230, Trycktransmitter 428/2009 WA 2B350, Värmeväxlarplåt NSG 3A225, Ventiler AG 5A002, Frekvensomvandlare 5D002, Telekomprodukter(information 6A003 ssäkerhet)

IR-kamera

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Irak 4 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA

5A002, Telekomprodukter(information

5D002 ssäkerhet) Iran 277 II.A1.003, Frekvensomvandlare 267/2012 Sankti

II.A2.007, Värmeväxlare oner

II.A2.009, Pumpar

II.A2.015, Telekomprodukter(information

III.A1.003, ssäkerhet)

III.A2.009,

III.A2.010,

5A002,

5D002 Island 10 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Israel 42 1A004,1C0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

02, Titanpulver NSG

2B350, Värmeväxlarplåt AG

2B352, Pumpar

3A001, Hålfiber

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

3A225, Mikroprocessor

6A003 IR-kamera Japan 2 2B350,3C0 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG WA

01 Kiselskivor Jordanien 15 2B350,3A2 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG 4 5A002, Telekomprodukter(information WA

25, Frekvensomvandlare NSG 5D002,5E0 ssäkerhet) 5A002, Telekomprodukter(information WA 02 5D002 ssäkerhet)

Kazakstan 3 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

5D002 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet) Kosovo 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Kuba 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Kuwait 3 2B350, Värmeväxlare 428/2009 AG

3A225, Frekvensomvandlare NSG Libanon 13 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5D002,6A0 ssäkerhet) 02 ssäkerhet)

03 IR-kamera Libyen 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Makedonien 1 2B350 Värmeväxlare 428/2009 AG (FYROM) Malaysia 17 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 2 6A003,6A0 IR-kamera 428/2009 WA

01,2B230, Slipmaskin NSG 08 Radar 2B350, Trycktransmitter AG 3A225, Pumpar 5A002,5D0 Frekvensomvandlare 02, Telekomprodukter(information

ssäkerhet) 6A003 IR-kamera

Mali 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Marocko 7 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Mexico 32 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

01, Slipmaskin NSG 2B350, Värmeväxlare AG 3A225, Frekvensomvandlare 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 02 ssäkerhet)

UAV 9A012

Moldavien 4 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Monaco 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Myanmar 3 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA (Burma) 5D002,9A0 ssäkerhet)

01 Delar till flygplansmotor Namibia 2 2B350,3A2 Värmeväxlare 428/2009 AG

28 Transistor NSG Nederländerna 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Nepal 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Nicaragua 2 1A004,3A2 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

25 Frekvensomvandlare NSG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Niger 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Nigeria 6 2B350, Värmeväxlare 428/2009 AG

3A225,5A0 Frekvensomvandlare NSG

02 Telekomprodukter WA Oman 7 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 WA AG 7 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5A002, Pumpar 5D002 ssäkerhet) 5D002,6A0 Telekomprodukter(information 03 ssäkerhet)

IR-kamera

Pakistan 12 1C010, Kolfiber 428/2009 WA AG 1 1C210 Kolfiber 428/2009 WA

2B350,3A2 Värmeväxlare NSG

25, Frekvensomvandlare

5A002, Telekomprodukter(information

5D002 ssäkerhet) Panama 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Papua Nya 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA Guinea 02 ssäkerhet) Peru 3 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

3A225,5A0 Frekvensomvandlare NSG 02, Telekomprodukter(information 5D002 ssäkerhet) Qatar 11 1C002, Titanpulver 428/2009 WA AG 2B350, Värmeväxlarplåt 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 02, ssäkerhet) 6A003 IR-kamera Republiken Korea 44 1C002, Titanpulver 428/2009 WA 1C010, Kolfiber NSG 2B001, Verktygsmaskin AG 2B350, Värmeväxlarplåt, Bioreaktor 2B352, Mikroprocessor 3A001, Frekvensomvandlare 3A225, Telekomprodukter(information 5A002, ssäkerhet) 6A002, IR-kamera 6A003, Radarsensor 6A008, UAV 9A012

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Rwanda 2 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

5A002, Telekomprodukter(information WA

5D002, ssäkerhet)

Ryska 95 Catch all Plåtpress 428/2009 WA Federationen 1A004, Kemskyddsdräkt NSG (Ryssland) 2B104, Titanpulver AG

2B230, Isostatpress MTCR 2B350, Trycktransmitter 2B352, Värmeväxlare 3A001, Bioreaktor 3A225, Mikroprocessor 5A002, Frekvensomvandlare 5D002, Telekomprodukter(information 6A003, ssäkerhet) 9E102,9A1 IR-kamera 17 Tekniskt bistånd

Mellansteg/adapter

Saudiarabien 26 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA

3A225, Pumpar NSG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5A002, Frekvensomvandlare AG

5D002 Telekomprodukter(information

ssäkerhet) S:t Helena, 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Guadeloupe Schweiz 1 2B350 Värmeväxlare 428/2009 AG Serbien 5 2A101,2B0 Högprecisionslager 428/2009 WA

07, 3D-scanner NSG

3A225, Frekvensomvandlare

5A002,6D0 Telekomprodukter(information

03 ssäkerhet)

Flygledningssystem Sierra Leone 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Singapore 20 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA AG 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

1C002, Titanpulver ssäkerhet) 2B350, Värmeväxlarplåt 2B352, Bioreaktor 5A002, Telekomprodukter(information

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5D002, ssäkerhet)

6A008 Radarsensor Sudan 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Sydafrika 14 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA

3A225, Frekvensomvandlare NSG

5A002, Telekomprodukter(information AG

5D002, ssäkerhet)

IR-kamera

6A003 Sydsudan 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Taiwan 35 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

1C010,1C0 Kolfiber NSG 02, Titanpulver AG 2B104, MTCR

Isostatpress 2B350, Värmeväxlarplåt 2B352, Hålfiber 3A225, Frekvensomvandlare

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

3C005,4A0 Substrat 01, Dator 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 02,6A008 ssäkerhet)

Radarsensor

Thailand 27 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

1C010, Kolfiber NSG

2B350, Värmeväxlare Pumpar AG

3A225 Frekvensomvandlare

3A225, Telekomprodukter(information

5A002, ssäkerhet)

5D002 Trinidad och 3 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Tobago Tunisien 13 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

5A002,5D0 Telekomprodukter(information WA

02 ssäkerhet) Turkiet 34 2B001,2B3 Verktygsmaskiner 428/2009 WA

50,3C001, Värmeväxlarplåt NSG

3C005, AG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

3A225, Frekvensomvandlare 5A002, Substrat 5D002, Telekomprodukter(information 6A003, ssäkerhet) 9A012 IR-kamera

UAV

Turkmenistan 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Turks och 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA Caicosöarna ssäkerhet) Uganda 4 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

02,5D002, Telekomprodukter(information WA

6A003 ssäkerhet)

IR-kamera Ukraina 17 1C002,2B0 Titanpulver 428/2009 WA

04, Isostatpress NSG

2B350, Värmeväxlarplåt AG

3A225, Frekvensomvandlare

5D002, Telekomprodukter(information

6A003 ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

IR-kamera

Uruguay 2 6A003, IR-kamera WA

6A008 Radar Uzbekistan 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Vietnam 9 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA AG

2B350, Pumpar NSG

2B352,3A2 Hålfiber

25 Frekvensomvandlare

5A002, Telekomprodukter(information

5D002 ssäkerhet)

Vitryssland 2 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

5A002,5D0 Telekomprodukter(information

02 ssäkerhet) Zambia 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning

Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Afghanistan 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet)

Algeriet 8 2B350,3A2 Värmeväxlare 428/2009 WA

25,5A002, Frekvensomvandlare

5D002,6A0 Telekomprodukter(information

03 ssäkerhet)

IR-kamera Amerikas Förenta 1 1C010 Kolfiber 428/2009 WA Stater Argentina 7 2B230, Värmeväxlare 428/2009 WA

2B350,2B3 Telekomprodukter(information NSG

52, ssäkerhet) AG

3A001, Frekvensomvandlare

3A225,5A0 Bioreaktor

02,5D002 Armenien 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet)

Bahrain 1 1A004 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002, Telekommunikationsprodukter 428/2009 WA

5D002 (informationssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Bangladesh 3 5A002,5D0 Telekomprodukter 428/2009 WA

Bhutan 1 5A002 Telekomprodukter 428/2009 WA

5D002 Bolivia 1 5A002 USB-adapter 428/2009 WA Bosnien- 2 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 WA Hercegovina 5A002 Telekomprodukter NSG Botswana 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

Brasilien 58 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

1C010, Kolfiber NSG 02 ssäkerhet) 2B350, Värmeväxlare AG 3A225, Frekvensomvandlare 5A002, Telekomprodukter(information 5D002 ssäkerhet)

Chile 14 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

2B350, Värmeväxlare NSG

3A225, Frekvensomvandlare AG Colombia 13 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA AG

3A225, Frekvensomvandlare NSG

5A002,5D0 Telekomprodukter(information

02, ssäkerhet)

9A012 UAV Costa Rica 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Curaçao 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

ssäkerhet) Demokratiska 2 2B350,5A0 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG Republiken 02 Telekomprodukter(information WA Kongo ssäkerhet) Dominikanska 4 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG republiken 02 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet) Ecuador 4 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 NSG

3A225 Frekvensomvandlare AG Egypten 15 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

02,5D002 Telekomprodukter(information NSG

ssäkerhet) El Salvador 2 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

02,5D002 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet) Elfenbenskusten 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

ssäkerhet)

Etiopien 6 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

ssäkerhet) Filippinerna 4 1A004,2B3 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

50,5A002 Membranpump AG

Telekomprodukter(information

ssäkerhet) Folkrepubliken 213 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA Kina 1C002, Titanpulver NSG

1C010, Kolfiber AG 2B001, Isostatpress MTCR 2B004, Tryckgivare

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

2B104, Värmeväxlare 2B204, Frekvensomvandlare 2B350, Bioreaktor 2B352, Elektronikkort 2D002, Datainsamlingskort 3A001, Lågbrusförstärkare 3A002, Telekomprodukter(information 3A225, ssäkerhet) 3C005, IR-kamera 5A002, Lasrar 5A101, Radarsensor 6A003, Teknologiöverföring 6A008 Integrerade kretsar Förenade 28 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 12 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA Arabemiraten 1C010, Kolfiber NSG 02, ssäkerhet) 2B350, Pumpar AG IR-kamera 3A225, Värmeväxlarplåt 6A003, 3C005, Substrat 5A002, Telekomprodukter(information 5D002, ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

6A003, IR-kamera 9A012, UAV 9D004

Ghana 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Guinea 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Hongkong, Kina 13 2B352,5A0 Hålfiber 428/2009 AG WA

02,5D002, Telekomprodukter(information

6A003, ssäkerhet)

Kameragimbal

Indien 35 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1 5A002,5D0 Telekomprodukter 428/2009 WA

01, Slipmaskin NSG 02

2B003,2B0 Optisk multimeter AG

06,2B201, Bioreaktor

2B204, Värmeväxlarplåt

2B350, Frekvensomvandlare

2B352, Telekomprodukter(information

3A225,

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5A002, ssäkerhet) 5D002, IR-kamera

6A003,6A0 08 Indonesien 21 2B230, Trycktransmitter 428/2009 WA 2B350, Värmeväxlarplåt NSG 3A225, Ventiler AG 5A002, Frekvensomvandlare 5D002, Telekomprodukter(information 6A003 ssäkerhet)

IR-kamera Irak 4 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA 5A002, Telekomprodukter(information 5D002 ssäkerhet) Iran 275 II.A1.003, Frekvensomvandlare 267/2012 Sankti II.A2.007, Värmeväxlare oner II.A2.009, Pumpar II.A2.015, Telekomprodukter(information III.A1.003, ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

III.A2.009,

III.A2.010 Island 10 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Israel 42 1A004,1C0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

02, Titanpulver NSG

2B350, Värmeväxlarplåt AG

2B352, Pumpar

3A001, Hålfiber

3A225, Mikroprocessor

6A003 IR-kamera Japan 2 2B350,3C0 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG WA

01 Kiselskivor Jordanien 15 2B350,3A2 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG 4 5A002, Telekomprodukter(information WA

25, Frekvensomvandlare NSG 5D002,5E0 ssäkerhet) 5A002, Telekomprodukter(information WA 02 5D002 ssäkerhet)

Kazakstan 3 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5D002 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet) Kosovo 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Kuba 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Kuwait 3 2B350, Värmeväxlare 428/2009 AG

3A225, Frekvensomvandlare NSG Libanon 10 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002,6A0 ssäkerhet) 02 ssäkerhet) 03 IR-kamera

Libyen 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Makedonien 1 2B350 Värmeväxlare 428/2009 AG (FYROM) Malaysia 17 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 2 6A003,6A0 IR-kamera 428/2009 WA

01,2B230, Slipmaskin NSG 08 Radar 2B350, Trycktransmitter AG 3A225, Pumpar

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

5A002,5D0 Frekvensomvandlare

02, Telekomprodukter(information

ssäkerhet)

6A003 IR-kamera Mali 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Marocko 7 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Mexico 32 1A004,2B0 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

01, Slipmaskin NSG

2B350, Värmeväxlare AG

3A225, Frekvensomvandlare

5A002,5D0 Telekomprodukter(information

02 ssäkerhet)

UAV

9A012 Moldavien 4 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Monaco 1 2B350 Värmeväxlarplåt 428/2009 AG

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

Myanmar 3 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA (Burma) 5D002,9A0 ssäkerhet)

01 Komponenter för

Flygplansmotor Namibia 2 2B350,3A2 Värmeväxlare 428/2009 AG

28 Transistor NSG Nederländerna 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA Nepal 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Nicaragua 2 1A004,3A2 Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

25 Frekvensomvandlare NSG Niger 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Nigeria 6 2B350, Värmeväxlare 428/2009 AG

3A225,5A0 Frekvensomvandlare NSG

02 Telekomprodukter WA Oman 7 2B350, Värmeväxlarplåt 428/2009 WA AG 7 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5A002, Pumpar 5D002 ssäkerhet) 5D002,6A0 Telekomprodukter(information 03 ssäkerhet)

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

IR-kamera

Pakistan 12 1C010, Kolfiber 428/2009 WA AG 1 1C210 Kolfiber 428/2009 WA

2B350,3A2 Värmeväxlare NSG

25, Frekvensomvandlare

5A002, Telekomprodukter(information

5D002 ssäkerhet) Panama 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Papua Nya 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA Guinea 02 ssäkerhet) Peru 3 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

3A225,5A0 Frekvensomvandlare NSG

02, Telekomprodukter(information

5D002 ssäkerhet) Qatar 11 1C002, Titanpulver 428/2009 WA AG

2B350, Värmeväxlarplåt

5A002,5D0 Telekomprodukter(information

02, ssäkerhet)

6A003 IR-kamera Republiken Korea 44 1C002, Titanpulver 428/2009 WA

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

1C010, Kolfiber NSG 2B001, Verktygsmaskin AG 2B350, Värmeväxlarplåt, Bioreaktor 2B352, Mikroprocessor 3A001, Frekvensomvandlare 3A225, Telekomprodukter(information 5A002, ssäkerhet) 6A002, IR-kamera 6A003, Radarsensor 6A008, UAV 9A012

Rwanda 2 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

5A002, Telekomprodukter(information WA

5D002, ssäkerhet)

Ryska 93 Catch all Plåtpress 428/2009 WA Federationen 1A004, Kemskyddsdräkt NSG (Ryssland) 2B104, Titanpulver AG

2B230, Isostatpress MTCR 2B350, Trycktransmitter

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

2B352, Värmeväxlare 3A001, Bioreaktor 3A225, Mikroprocessor 5A002, Frekvensomvandlare 5D002, Telekomprodukter(information 6A003,9A1 ssäkerhet) 17 IR-kamera

Mellansteg/adapter

Saudiarabien 26 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA

3A225, Pumpar NSG

5A002, Frekvensomvandlare AG

5D002 Telekomprodukter(information

ssäkerhet) S:t Helena, 1 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Guadeloupe Schweiz 1 2B350 Värmeväxlare 428/2009 AG Serbien 5 2A101,2B0 Högprecisionslager 428/2009 WA

07, 3D-scanner NSG

3A225, Frekvensomvandlare

5A002,6D0

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

03 Telekomprodukter(information

ssäkerhet)

Flygledningssystem Sierra Leone 1 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Singapore 20 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA AG 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

1C002, Titanpulver ssäkerhet) 2B350, Värmeväxlarplåt 2B352, Bioreaktor 5A002, Telekomprodukter(information 5D002, ssäkerhet) 6A008 Radarsensor

Sudan 2 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA

5D002 ssäkerhet) Sydafrika 14 2B350, Värmeväxlare 428/2009 WA

3A225, Frekvensomvandlare NSG

5A002, Telekomprodukter(information AG

5D002, ssäkerhet)

IR-kamera

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

6A003 Sydsudan 1 5A002, Telekomprodukter(information 428/2009 WA 5D002 ssäkerhet) Taiwan 35 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1C010,1C0 Kolfiber NSG 02, Titanpulver AG 2B104, Isostatpress MTCR 2B350, Värmeväxlarplåt 2B352, Hålfiber 3A225, Frekvensomvandlare 3C005,4A0 Substrat 01, Dator 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 02,6A008 ssäkerhet)

Radarsensor Thailand 27 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA 1C010, Kolfiber NSG 2B350, Värmeväxlare Pumpar AG 3A225 Frekvensomvandlare

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

3A225, Telekomprodukter(information 5A002, ssäkerhet) 5D002

Trinidad och 3 3A225 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG Tobago Tunisien 13 3A225, Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

5A002,5D0 Telekomprodukter(information WA

02 ssäkerhet) Turkiet 34 2B001,2B3 Verktygsmaskiner 428/2009 WA

50,3C001, Värmeväxlarplåt NSG

3C005, Frekvensomvandlare AG

3A225, Substrat

5A002, Telekomprodukter(information

5D002, ssäkerhet)

6A003, IR-kamera

9A012 UAV Turks och 1 5A002 Telekomprodukter(information 428/2009 WA Caicosöarna ssäkerhet) Uganda 4 3A225,5A0 Frekvensomvandlare 428/2009 NSG

02,5D002,

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

6A003 Telekomprodukter(information WA

ssäkerhet)

IR-kamera Ukraina 17 1C002,2B0 Titanpulver 428/2009 WA

04, Isostatpress NSG

2B350, Värmeväxlarplåt AG

3A225, Frekvensomvandlare

5D002, Telekomprodukter(information

6A003 ssäkerhet)

IR-kamera Uruguay 2 6A003, IR-kamera WA

6A008 Radar Uzbekistan 2 5A002,5D0 Telekomprodukter(information 428/2009 WA

02 ssäkerhet) Vietnam 9 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA AG

2B350, Pumpar NSG

2B352,3A2 Hålfiber

25 Frekvensomvandlare

5A002, Telekomprodukter(information

5D002

Region/land Civil slutanvändning Militär slutanvändning Antal Produkt- Produkt EUF Regim Antal Produkt- Produkt EUR Regim till- kategori till- kategori stånd stånd

ssäkerhet)

Vitryssland 2 1A004, Kemskyddsdräkt 428/2009 WA

5D002

Telekomprodukter(information

ssäkerhet)

Zambia 1 6A003 IR-kamera 428/2009 WA

Regelverk i urval

Bilaga 3

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt försrörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas.

Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande.

Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare Bilaga 3 ärenden.

Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP.

Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad 134 gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Bilaga 3

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EUsanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexportstatistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd". 135

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje Bilaga 3 land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 1991/92:174 s. 41 f.) Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan

bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad Bilaga 3 konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.

Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd.

Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige.

Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den

14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition.

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.

Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012

av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila Bilaga 3 skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EUstater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.

Svensk lagstiftning

I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltill-

stånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i EU-förordningen. Bilaga 3

För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det emellertid SSM som meddelar tillstånd.

Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1–4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel som olovligen har exporterats.

Förklaringar

Bilaga 4

Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika

konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i Bilaga 4 EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.

Förkortningar

Bilaga 5

AG Australia Group ASD AeroSpace and Defense Industries

Association of Europe ATT Arms Trade Treaty BTWC The Biological and Toxic Weapons

Convention CBW Chemical and Biological Weapons (Kemiska

och biologiska vapen) COARM Council Working Group on Conventional

Arms Export COCOM Coordinating Committee on Multilateral

exports Controls CONOP Council Working Group on Non-

Proliferation CWC Chemical Weapons Convention EDA European Defence Agency EG Europeiska gemenskapen EKR Exportkontrollrådet EU Europeiska Unionen FA Framework agreement FMV Försvarets materielverk FN Förenta Nationerna FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FRA Försvarets radioanstalt FXM Försvarsexportmyndigheten GTRI Global Threat Reduction Initiative GUSP EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitik IAEA Internationella atomenergiorganet ISP Inspektionen för strategiska produkter KS Krigsmateriel för strid LoI Letter of Intent MANPADS Man-Portable Air Defense Systems ML Militär lista MTCR Missile Technology Control Regime Must Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Nato North Atlantic Treaty Organization NETTEM New and Evolving Technologies Technical

Experts Meeting NL Nationella tillägg i förekommande fall NPT Non-proliferation treaty NSG Nuclear Suppliers Group OECD Organisation for Economic Co-operation and

Development OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa PDA Produkter med dubbla användningsområden

PGU Politik för global utveckling PSI Proliferation Security Initiative Bilaga 5 SALW Small arms and light weapons SCB Statistiska centralbyrån SIPRI Stockholm International Peace Research

Institute SOFF Säkerhets- och Försvarsföretagen SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Säpo Säkerhetspolisen SÖ Sveriges internationella överenskommelser TI Transparency International TVR Teknisk-vetenskapliga rådet UNODA United Nations Office for Disarmament

Affairs WA Wassenaar Arrangement WPDU Working Party on Dual-Use Goods ZC Zangger Committee ÖK Övrig krigsmateriel

Vägledning till andra källor

Bilaga 6

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollrådet: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta Nationerna: www.un.org International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar skrivelse 2016/17:114 Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden