ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin
Regeringens skrivelse 2016/17:71
ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 december 2016
Stefan Löfven
Ylva Johansson
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendation (nr 204) om övergången från den informella till den formella ekonomin, i enlighet med vad som föreskrivs i ILO:s stadga.
1¶Ärendet och dess beredning
Vid den Internationella arbetskonferensens hundrafjärde möte, som ägde rum i Genève mellan den 1 juni och 13 juni 2015, antogs den 12 juni rekommendation (nr 204) om övergången från den informella till den formella ekonomin. Rekommendationen antogs med 484 röster för, 1 emot och 5 nedlagda röster. Av de svenska ombuden röstade regerings-, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanterna för rekommendationen.
Rekommendationen på svenska och engelska återges i bilagan. Rekommendationen har enligt bestämmelserna i ILO-konventionen om
samråd på trepartsbasis för att främja ILO:s normer (nr 144) remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat remissyttranden.
2¶ILO och Sveriges förhållande till ILO
Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Genom sin anslutning till Nationernas förbund 1920 inträdde Sverige som medlem av ILO. Organisationen har för närvarande 187 medlemsländer.
ILO leds av en verkställande styrelse, som sammanträder tre gånger per år och är trepartiskt sammansatt med företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Ledamöterna väljs för en treårig mandatperiod.
ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen, sammanträder i regel en gång per år. Som ett resultat av de diskussioner som förs under Internationella arbetskonferensen kan konferensen med stöd av ILO:s stadga anta konventioner eller rekommendationer. Internationella arbetskonferensen kan även anta resolutioner och deklarationer.
En konvention är avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar och blir därmed juridiskt bindande. En rekommendation kan tjäna som en riktlinje för nationell lagstiftning, men saknar den juridiskt bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Inte heller resolutioner eller deklarationer är juridiskt bindande.
Inom högst arton månader efter Internationella arbetskonferensens session är medlemsstaterna enligt artikel 19 i ILO:s stadga skyldiga att för landets lagstiftande församling lägga fram antagna konventioner eller rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Enligt stadgan innebär denna skyldighet i de fall de rör en konvention ett ställningstagande i fråga om ratifikation. Medlemsstaterna har ingen formell skyldighet att till den lagstiftande församlingen kommunicera konferensbeslut i form av resolutioner eller deklarationer.
ILO har antagit 189 konventioner och 204 rekommendationer, men ungefär hälften av konventionerna är inte längre gällande. 8 konventioner har identifierats som s.k. kärnkonventioner och berör grundläggande
principer och rättigheter i arbetslivet, föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar, diskriminering i arbetslivet och avskaffande av barnarbete och tvångsarbete. Sverige har ratificerat 93 konventioner av vilka 66 är i kraft, däribland de åtta grundläggande konventionerna och de särskilt prioriterade konventionerna.
3¶Rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin
3.1¶Bakgrund
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till arbete och skydd mot arbetslöshet. Rätten till arbete skyddas även av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den europeiska sociala stadgan och av första kapitlet i regeringsformen. Denna rättighet innebär att människor har rätt till gynnsamma och rättvisa arbetsvillkor, bland annat en ersättning som är skälig och tillräcklig för att ge familjen en godtagbar tillvaro, samt lika lön för lika arbete. Dessutom ska alla ha trygga och sunda arbetsförhållanden och möjlighet till befordran. Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar är avgörande för rätten till arbete.
Uppgifter från ILO visar att en stor andel människor befinner sig inom den informella ekonomin, det vill säga all ekonomisk verksamhet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av lagstiftning eller annan likvärdig reglering, med högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. Enligt ILO karakteriseras arbete inom den informella ekonomin av farliga och ohälsosamma arbetsvillkor, låga och oregelbundna inkomster, långa arbetsdagar och avsaknad av förhandlingsrätt, information och kompetensutveckling samt i hög utsträckning av underordning och sårbarhet. Personer inom den informella ekonomin är ofta även exkluderade från sociala skyddsnät, såsom hälso- och sjukvård eller socialförsäkringar.
Enligt uppgifter från ILO som baseras på statistik för 47 länder, varierar andelen personer som befinner sig i den informella ekonomin stort och är i vissa länder över 80 procent. Omfattningen av den informella ekonomin är dock svårbedömd och statistiken över antalet anställda inom den informella ekonomin är osäker. I många länder saknas uppgifter om utbredningen av landets informella ekonomi.
I flertalet länder med tillgängliga data är andelen kvinnor i den informella ekonomin högre än andelen män. Vidare konstaterar ILO att människor ofta befinner sig i den informella ekonomin för sin ekonomiska överlevnad och att det många gånger är de mest utsatta grupperna som hamnar inom den informella ekonomin. Arbete inom den
informella ekonomin förekommer inom alla ekonomiska sektorer, både offentliga och privata.
Förhållandena varierar stort inom den informella ekonomin och de som arbetar där är inte en enhetlig grupp. Många människor pendlar också mellan att befinna sig i den formella respektive informella ekonomin. ILO konstaterar att en utbredd informell ekonomi inte går att förena med substantiella framsteg i arbetet med att skapa anständiga arbetsvillkor, långsiktig ekonomisk tillväxt eller full och produktiv sysselsättning för alla.
3.2¶Rekommendationens huvudsakliga innehåll
3.2.1¶Vad består rekommendationen av?
Rekommendationen anger riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att se till att arbetstagare och ekonomiska enheter, däribland egenföretagare utan anställda, arbetsgivare, och medlemmar i kooperativ och enheter i den sociala och solidariska ekonomin, kan övergå från den informella till den formella ekonomin, och att de samtidigt kan bibehålla och förbättra befintliga försörjningsmöjligheter under övergångsperioden.
Rekommendationen består av en ingress, nio avsnitt samt en bilaga. I ingressen framhålls ett antal principer och ställningstaganden som ligger till grund för rekommendationen. Av dessa framgår bland annat att utbredningen av den informella ekonomin utgör en utmaning både när det gäller arbetstagarnas rättigheter och när det gäller socialt skydd, anständiga arbetsvillkor, inkluderande utveckling och rättsäkerhet, och att den påverkar utvecklingen av hållbara företag, offentliga inkomster och regeringarnas handlingsutrymme negativt. I ingressen slås även fast att de flesta människor befinner sig i den informella ekonomin på grund av att de saknar möjligheter i den formella ekonomin och inte har några andra försörjningsmöjligheter. Vidare konstateras att förvägrandet av rättigheter i arbetslivet, avsaknaden av tillräckliga möjligheter till kvalitativ sysselsättning, socialt skydd och social dialog är mest uttalad i den informella ekonomin. För att åstadkomma en inkluderande utveckling av anständiga arbetsvillkor för alla är en övergång från den informella till den formella ekonomin nödvändig. Enligt rekommendationen spelar vidare arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer en viktig och aktiv roll när det gäller övergången från den informella till den formella ekonomin.
Av ingressen kan också utläsas att FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, Philadelphiadeklarationen från 1944, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och dess uppföljning från 1988, ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering från 2008, samt resolutionen och slutsatserna om anständigt arbete och den informella ekonomin som antogs av Internationella arbetskonferensen 2002, legat till grund för rekommendationen.
Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning i hur de kan underlätta för arbetstagare och ekonomiska enheter att övergå från en informell till en formell ekonomi och samtidigt respektera arbetstagarnas grundläggande rättigheter och se till att det finns möjligheter till inkomsttrygghet. Vidare är syftet att verka för att skapa och bevara hållbara företag och främja anständigt arbete i den formella ekonomin, genom en sammanhållen makroekonomisk politik, sysselsättningspolitik, politik om social trygghet och annan socialpolitik, samt att förhindra att arbetstillfällen i den formella ekonomin övergår i arbetstillfällen i den informella ekonomin.
Med begreppet informell ekonomi avses i rekommendationen all ekonomisk verksamhet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av lagstiftning eller annan likvärdig reglering. Definitionen omfattar inte olaglig verksamhet, särskilt inte tillhandahållande av tjänster eller produktion, försäljning, innehav eller användning av varor som är förbjudna enligt lag (däribland olaglig tillverkning och handel med narkotika, olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, människohandel, och penningtvätt, enligt definitionen i tillämpliga internationella fördrag).
Med begreppet ekonomiska enheter i den informella ekonomin avses i rekommendationen enheter som använder hyrd arbetskraft, enheter som ägs av enskilda personer som arbetar för egen räkning, antingen ensamma eller tillsammans med medhjälpande familjemedlemmar, och kooperativ och enheter i den sociala ekonomin.
Rekommendationen är avsedd att gälla för alla arbetare och ekonomiska enheter, inklusive företag, företagare och hushåll, i den informella ekonomin.
Eftersom den informella ekonomin ser olika ut i ILO:s medlemsstater, bör enligt rekommendationen varje medlemsstats behöriga myndighet fastställa den informella ekonomins art och omfattning, samt dess förhållande till den formella ekonomin. Den behöriga myndigheten bör använda sig av trepartsmekanismer och i enlighet med nationell praxis inkludera företrädare för medlemsorganisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin.
3.2.3¶Vägledande principer
Av rekommendationen framgår tolv vägledande principer som medlemsstaterna bör beakta i sitt arbete med att utarbeta sammanhängande och integrerade strategier för att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Exempelvis bör det beaktas att arbetstagarna och de ekonomiska enheterna i den informella ekonomin är olika med olika förhållanden och behov, likaväl som att medlemsstaterna har olika nationella förhållanden, och att det krävs skräddarsydda lösningar för respektive medlemsstat. Vidare framhålls det att samstämmighet och samordning mellan olika politikområden krävs för att underlätta övergången till den formella ekonomin.
Bland principerna anges även främjande och skydd av mänskliga rättigheter, respekt för grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män och av icke-diskriminering. Särskild hänsyn ska visas dem som drabbas hårdast av bristen på anständiga arbetsvillkor i den informella ekonomin, däribland kvinnor, ungdomar, migranter, äldre, urbefolkning och stamfolk, personer som har eller påverkas av hiv eller aids, personer med funktionsnedsättning, hushållsarbetare och självhushållande jordbrukare.
Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna också under övergången till den formella ekonomin bevara och öka arbetstagarnas och de ekonomiska enheternas möjligheter till företagande, kreativitet, dynamik, färdigheter och innovativ kapacitet i den informella ekonomin.
Rekommendationen anger även att det är viktigt att förhindra och bestraffa ett medvetet undvikande av, eller utträde ur, den formella ekonomin i syfte att undvika att betala skatt och kringgå lagsstiftning.
3.2.4¶Rättsliga och politiska ramar
I avsnitt III om rättsliga och politiska ramar anges bl.a. hur medlemsstaterna inom ramen för lagstiftning, politik och genom andra åtgärder bör underlätta övergången till den formella ekonomin. Det anges att medlemsstaterna bör se över och kontrollera efterlevnaden av nationella lagar och förordningar för att säkerställa att de omfattar och skyddar alla kategorier av arbetstagare och ekonomiska enheter. Medlemsstaterna bör, enligt rekommendationen, se till att de i sina nationella utvecklingsstrategier eller utvecklingsplaner, och i sina strategier för att bekämpa fattigdom och budgetar, har en integrerad politisk ram som underlättar övergången till den formella ekonomin. Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna inom denna integrerade politiska ram vidta ett antal åtgärder för att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Exempelvis bör medlemsstaterna främja strategier för hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och tillväxt för alla, samt skapa anständiga arbetstillfällen i den formella ekonomin.
Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna också främja ett gynnsamt företags- och investeringsklimat, främja och genomföra grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, förbättra arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisation och representation i syfte att främja en social dialog samt främja jämlikhet och utrota alla former av diskriminering och våld på arbetsplatsen.
Andra exempel på vad medlemsstaterna, enligt rekommendationen, bör använda den integrerade politiska ramen till är främjandet av sektorspolitik, säkerställandet av tillgång till utbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling, främjandet av företagande, mikroföretag och små och medelstora företag samt andra typer av affärsmodeller och ekonomiska enheter samt säkerställandet av tillgången till finansiella tjänster. Av avsnittet framgår vidare att tillgången till företagstjänster, marknader, infrastruktur och teknik bör säkerställas av medlemsstaterna. Därtill anges att minimigränser för social trygghet bör fastställas och det sociala trygghetssystemet bör utökas, lokala utvecklingsstrategier bör
främjas och en ändamålsenlig arbetsmiljöpolitik och effektiva och ändamålsenliga yrkesinspektioner bör införas.
Det anges vidare att inkomsttryggheten, bland annat genom en lämpligt utformad minimilön, bör ökas och att det säkerställs att alla har tillgång till rättslig prövning. Av avsnittet framgår det att medlemsstaterna i utformningen och genomförandet av en integrerad politisk ram bör säkerställa samordningen mellan olika förvaltningsnivåer samt samarbetet mellan berörda organ och myndigheter. I avsnittet uppmanas även medlemsstaterna att under övergången till den formella ekonomin lägga vikt vid att trygga arbetstagarnas och de ekonomiska enheternas inkomst.
3.2.5¶Sysselsättningspolitik
Enligt avsnitt IV om sysselsättningspolitik bör medlemsstaterna som ett led i arbetet med att skapa kvalitativa arbetstillfällen i den formella ekonomin utarbeta och genomföra en nationell sysselsättningspolitik i enlighet med konvention nr 122 om sysselsättningspolitik från 1964. Medlemsstaterna bör även se till att full, anständig, produktiv och frivillig sysselsättning är ett centralt mål i deras nationella strategier eller planer för utveckling och tillväxt. De bör vidare, enligt rekommendationen, verka för att genomföra en heltäckande sysselsättningspolitisk ram som bygger på trepartssamråd. I avsnittet nämns nio olika beståndsdelar som kan ingå i en sysselsättningspolitisk ram. Exempel på dessa beståndsdelar är en handels-, industri-, skatte-, och infrastrukturpolitik som främjar sysselsättning, ökar produktiviteten och underlättar strukturomvandling. Andra beståndsdelar kan vara en sysselsättningsfrämjande makroekonomisk politik som främjar en aggregerad efterfrågan, produktiva investeringar och strukturomvandling, och som främjar hållbara företag, ökar företagens förtroende och motverkar ojämlikhet. Den kan också bestå av en arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadspolitiska institutioner som hjälper låginkomsthushåll att ta sig ur fattigdom och att få tillgång till fritt valt arbete. Det kan t.ex. handla om en lämpligt utformad lönepolitik (inklusive minimilön), sociala trygghetssystem, offentliga sysselsättningsprogram och garantier. Det kan även handla om åtgärder för att se till att arbetsförmedlingarna når ut till personer i den informella ekonomin.
Dessutom kan det ingå en politik för arbetskraftsmigration som tar hänsyn till arbetsmarknadens behov och som främjar anständigt arbete och de migrerande arbetstagarnas behov.
Rekommendationen pekar också på behovet av heltäckande aktiveringsåtgärder för att underlätta ungdomars övergång från skola till arbete, särskilt för dem som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.
Enligt rekommendationen kan medlemsstaterna också verka för en företagspolitik som främjar hållbara företag och framför allt, ett gynnsamt företagsklimat. Till sin hjälp har medlemsstaterna den resolution och de slutsatser om främjandet av hållbara företag som antogs av Internationella arbetskonferensen år 2007. Rekommendationen anger också att medlemsstaterna kan ge stöd till mikroföretag, små och stora företag och företagande, samt väl utformade, tydliga och
välformulerade regler som möjliggör formalisering och rättvis konkurrens.
3.2.6¶Rättigheter och social trygghet
Enligt avsnitt V om rättigheter och social trygghet bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att skapa anständiga arbetstillfällen och för att respektera, främja och genomföra grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet för personer i den informella ekonomin. Som exempel anges föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, avskaffandet av alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete, faktiskt avskaffande av barnarbete, och undanröjande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. I avsnittet anges även att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att komma till rätta med osäkra och ohälsosamma arbetsvillkor, samt främja och öka skyddet när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för arbetstagare och arbetsgivare i den informella ekonomin.
Genom övergången till den formella ekonomin bör medlemsstaterna, enligt rekommendationen, se till att arbetstagare i den informella ekonomin, både enligt lagstiftning och i praktiken, omfattas av social trygghet, moderskapsskydd, anständiga arbetsvillkor och en minimilön som tar hänsyn till arbetstagarnas behov och andra relevanta faktorer.
Av avsnittet framgår även att medlemsstaterna genom övergången till den formella ekonomin successivt bör se till att alla i den informella ekonomin omfattas av socialförsäkringssystem och vid behov anpassa förvaltningsförfaranden, förmåner och bidrag efter statens förmåga.
Av avsnittet framgår vidare att medlemsstaterna bör verka för att utbud av och tillgång till bra barnomsorg och annan omsorg finns till en överkomlig kostnad i syfte att främja jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller möjligheter till företagande och sysselsättning samt för att möjliggöra övergången till den formella ekonomin.
3.2.7¶Incitament, efterlevnad och verkställighet
I avsnitt VI om incitament, efterlevnad och verkställighet anges ett antal åtgärder, påföljder och incitament som medlemsstaterna bör vidta i syfte att underlätta en ändamålsenlig och snar övergång från den informella till den formella ekonomin. Alla incitament bör vara inriktade på att underlätta en ändamålsenlig och snar övergång från den informella till den formella ekonomin. Dessutom anges det att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att motarbeta att människor undviker att betala skatt och sociala avgifter samt kringgår arbetslagstiftning och arbetsnormer. Som exempel på incitament för att underlätta övergången till den formella ekonomin anges ökad tillgång till företagstjänster, finansiering, infrastruktur, marknader, teknik, utbildningsprogram och äganderätt. I avsnittet anges även att medlemsstaterna bör formalisera mikroenheter och små ekonomiska enheter. För att formalisera mikroenheter och små ekonomiska enheter bör medlemsstaterna bland annat underlätta deltagande i offentlig upphandling och förbättra tillgången till utbildning
i att driva företag och tillgången till skräddarsydda tjänster för företagsutveckling samt förbättra tillgången till social trygghet.
I avsnittet anges att medlemsstaterna för att underlätta tillgången till den formella ekonomin bör införa, eller se över, lämpliga mekanismer för att säkerställa att nationella lagar och förordningar efterlevs, exempelvis att anställningsförhållanden erkänns och upprätthålls.
Vidare anges i avsnittet att medlemsstaterna bör ha ett adekvat och lämpligt tillsynssystem, att arbetsplatser i den informella ekonomin omfattas av yrkesinspektioner och att tillsynsorganen ges vägledning, bland annat om hur arbetsvillkoren i den informella ekonomin kan förbättras.
I avsnittet framgår även att medlemsstaterna bör införa effektiva och tillgängliga klagomåls- och överklagandeförfaranden samt att de administrativa, civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som gäller vid överträdelse enligt den nationella lagstiftningen är tillräckliga och tillämpas strikt.
3.2.8¶Föreningsfrihet, social dialog och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll
I avsnitt VII om föreningsfrihet, social dialog och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll anges att medlemsstaterna bör säkerställa att arbetstagare i den informella ekonomin kan utöva sina grundläggande rättigheter bland annat till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Vidare anges att medlemsstaterna bör skapa en gynnsam miljö för arbetsgivare och arbetstagare att delta i den sociala dialogen. Vid övergång till den formella ekonomin, vid utformning, genomförande och utvärdering av strategier och program som är relevanta för den informella ekonomin, inklusive dess formalisering, bör medlemmarna samråda med och främja ett aktivt deltagande av de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inklusive, enligt nationell praxis, representanter för medlemsbaserade organisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin.
Vidare föreskrivs att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i förekommande fall bör erbjuda medlemskap och service för arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin. Av avsnittet framgår även att medlemsstaterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att underlätta övergången till den formella ekonomin kan vända sig till Internationella arbetsbyrån för att få hjälp med att bygga upp kapaciteten i representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, och i förekommande fall, i organisationer som företräder aktörer i den informella ekonomin.
3.2.9¶Insamling av uppgifter och övervakning
Avsnittet VIII om insamling av uppgifter och övervakning gör gällande att medlemsstaterna, regelbundet och i samråd med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, bör samla in statistik om den informella ekonomin samt övervaka och utvärdera hur övergången från informell till 10 formell ekonomi fortskrider. Medlemsstaterna bör i sitt arbete med att
utveckla eller omarbeta koncept, definitioner och metoder som används vid sammanställningen av uppgifter, statistik och indikatorer om den informella ekonomin, ta hänsyn till eventuell vägledning som Internationella arbetsorganisationen tillhandahåller.
3.2.10¶Genomförande
Av det avslutande avsnittet IX om hur rekommendationen ska genomföras framgår bland annat att medlemsstaterna bör genomföra rekommendationen i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Dessa bör i enlighet med nationell praxis omfatta företrädare för medlemsorganisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin. Rekommendationen bör beroende på omständigheterna genomföras med hjälp av en eller flera av följande metoder:
• nationella lagar och förordningar • kollektivavtal • politik och program • ändamålsenlig samordning mellan statliga organ och andra
berörda parter institutionell kapacitetsuppbyggnad och
resursmobilisering
• andra åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis
3.3¶Regeringens överväganden
Regeringens bedömning: Rekommendation nr 204 om övergången från den informella till den formella ekonomin föranleder inte några åtgärder.
ILO-kommittén: Rekommendation nr 204 om övergången från den
informella till den formella ekonomin har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Business Sweden, Försäkringskassan, Kommerskollegium, Arbetsgivarverket, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Svenskt Näringsliv, Diskrimineringsombudsmannen, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Sida, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation samt Sveriges Kommuner och Landsting. ILO-kommittén anser att rekommendationens bestämmelser inte påverkar systemen på den svenska arbetsmarknaden och heller inte föranleder några författningsändringar i Sverige.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som inkommit med remissvar konstaterar att rekommendationen inte kräver några åtgärder i Sverige. Business Sweden, Försäkringskassan och Kommerskollegium har avstått från att svara.
Arbetsgivarverket, Migrationsverket och Skatteverket framför inte några synpunkter. Ekobrottsmyndigheten anför att rekommendationen 11
ger medlemsstaterna vägledning i hur de kan arbeta strukturerat med övergången till en formell ekonomi. Ekobrottsmyndigheten är positiv till de delar av rekommendationen som närmast berör myndighetens brottsförebyggande verksamhet och har ingen invändning mot övriga delar av rekommendationen.
Arbetsmiljöverket bedömer att rekommendationen innebär att det kan komma att ställas stora krav på Arbetsmiljöverket vad gäller tillsynen av arbetsplatser i den informella ekonomin. Myndigheten anför att det är viktigt att påpeka svårigheten med att över huvud taget identifiera vilka företag som är verksamma inom den informella ekonomin, samt att en sådan ambitionsnivå skulle komma att innebära ökade resurskrav på myndigheten. Vidare anför Arbetsmiljöverket att det arbete som har påbörjats internt i samarbete med ett flertal andra myndigheter dels visar på behovet av att det vidtas åtgärder, dels att det finns relativt stora utmaningar nationellt för att kunna nå upp till de mål som rekommendationen anger.
Sida framför att rekommendationen har begränsad relevans för att komma till rätta med problemen i många utvecklingsländer, särskilt i Afrika söder om Sahara. Sida hänvisar bland annat till att den informella ekonomin är en viktig del i ekonomin i utvecklingsländer. Att aktivt verka för en övergång till den formella ekonomin är enligt Sidas bedömning inte en prioriterad åtgärd i dessa länder. Sida anför vidare att ett erkännande av och kunskap om den informella ekonomin och dess betydelse för sysselsättning i utvecklingsländer är avgörande för ILO, samt att en särskild försiktighet bör iakttas vid tillämpning av rekommendationen i utvecklingsländer.
LO, TCO och Saco finner inga hinder av den art som skulle försvåra eller förhindra ett antagande av rekommendationen. De fackliga centralorganisationerna anser att ett antagande av rekommendationen på ett positivt sätt kan fungera preventivt mot att den informella ekonomin ökar. De fackliga centralorganisationerna anför att ett antagande av rekommendationen från svensk sida ger ett välbehövligt stöd till övriga medlemsländer att skyndsamt anta rekommendationen. De fackliga centralorganisationerna anser att det är av stor vikt att Sverige gör en tydlig analys av hur den informella ekonomin ser ut och vilka riskfaktorer som kan förekomma för att ekonomin ska utvecklas mot att bli allt mer formell. Vad gäller rekommendationens bestämmelser om minimilöner anför de fackliga centralorganisationerna att de anser att den nu rådande svenska lönebildningsmodellen, som är baserad på ett autonomt partssystem, ska vara grunden för utformandet av löner i Sverige, och det gäller även eventuella minimilöner. LO, TCO och Saco bedömer att rekommendationens riktlinjer uppfylls inom ramen för det nuvarande systemet. De fackliga centralorganisationerna tolkar att rekommendationen i sin hänvisning till ”lämpligt utformad” menar rådande välfungerande nationella lönebildnings- och sociala skyddssystem. LO, TCO och Saco anför att kriterierna för vilken typ av ekonomiskt stöd som avses bör förtydligas liksom under vilka omständigheter stöd kan ges till de omnämnda organisationerna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, anför att det inte är självklart att Sverige lever upp till rekommendationen i den del som gäller att 12 medlemsstaterna ska se till att alla arbetstagare enligt lagstiftningen och i
praktiken har en minimilön som tar hänsyn till de faktorer som sedan räknas upp. Det finns varken någon lagreglering av minimilön eller någon mekanism för att allmängiltigförklara kollektivavtal i Sverige. Den svenska arbetsmarknadsmodellens uppbyggnad gör att det kan finnas exempel på situationer där arbetstagare i praktiken arbetar under villkor som understiger vad som kan anses vara en miniminivå på den svenska arbetsmarknaden, utan att arbetstagaren själv har några rättsliga medel att påverka sin situation. I synnerhet införandet av en lagstadgad minimilön skulle dock innebära ett relativt långtgående ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Rekommendation nr 204 medför enligt SKL:s uppfattning inte i sig att ett sådant ingrepp är nödvändigt. Inte heller i övrigt ser SKL att rekommendationen bör föranleda några åtgärder för svensk del.
Skälen för regeringens bedömning:
Att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att rekommendationen är ett värdefullt instrument i detta arbete. Behandlingen av rekommendationen vid Internationella arbetskonferensen visade att rekommendationen har ett mycket brett trepartiskt stöd.
Den informella ekonomin frodas i en miljö av arbetslöshet, undersysselsättning, fattigdom och ojämlikhet. De som arbetar i den informella ekonomin har på många sätt sämre arbets- och livsvillkor än arbetstagare i den formella ekonomin. De kan inte hävda sina mänskliga rättigheter som exempelvis rätten till arbete och förenings- och församlingsfrihet och de befinner sig utanför de sociala trygghetssystemen och är därför extra utsatta och har svårt att hitta vägar ut ur fattigdom. Det är därför nödvändigt att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Det gäller för industrialiserade länder liksom för utvecklingsländer.
Tillväxt räcker emellertid inte för att skapa jobb i den formella ekonomin. Sysselsättningsskapande politik behövs också. Även under den starka ekonomiska tillväxt som många utvecklingsländer upplevt det senaste decenniet har den informella ekonomin levt kvar. Den informella ekonomins kostnader är höga för både individen och samhället. Den informella ekonomin hämmar produktivitetsutveckling och tillväxt vilket medför samhällsekonomiska kostnader samt minskar skatteunderlaget.
Därtill spelar hållbara sociala trygghetssystem en viktig roll för omställningen till formellt arbete och möjliggör ökad produktivitet. Social trygghet bidrar till ökat arbetskraftsdeltagande och därmed till att minska och hindra fattigdom, ojämlikhet, socialt utanförskap och människors sårbarhet. Särskilt betydelsefull är den för barn, kvinnor och utsatta grupper. Vidare är social trygghet en investering som ger människor möjlighet till omställning vid ändrade ekonomiska förutsättningar och bidrar till att skapa motståndskraftiga samhällen.
Svensk sysselsättningspolitik bedrivs med ambitionen att nå det nationella sysselsättningsmålet om lägst arbetslöshet i EU år 2020. Målet ska nås genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. En väl fungerande arbetsmarknad som tar tillvara människors kompetens och vilja att arbeta utgör grunden för 13
Sveriges välfärd. En viktig del i regeringens jobbagenda är en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Den nya arbetsmiljöstrategin, som gäller för perioden 2016–2020, innebär en ambitionshöjning på arbetsmiljöområdet. Regeringen har vidare förstärkt resurserna till arbetsmiljöområdet framför allt i syfte att stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Regeringen har också tillsatt en utredning som bland annat ska se över frågan om regionala skyddsombuds tillträdesrätt och befogenheter.
Regeringen arbetar aktivt mot osund konkurrens och berörda myndigheter samverkar samt har en dialog med arbetsmarknadens parter. Regeringen värnar vidare den svenska modellen som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Rekommendationens bestämmelser om inkomsttrygghet, bland annat genom en lämpligt utformad minimilön ger utrymme för tolkning utifrån de olika medlemsländernas nationella system. I Sverige finns inte någon lagstadgad minimilön, utan en modell där parterna ansvarar för lönebildningen. Detta utgör, som vissa remissinstanser anger, inte skäl för att vidta några författningsändringar eller andra åtgärder.
Regeringen driver även frågor om rättvis konkurrens för företag och om rättigheter och villkor för arbetstagare. Regeringen stödjer vidare arbetet i det nybildade europeiska forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete, där Arbetsmiljöverket representerar den svenska regeringen. Som medlemsstat i EU ansluter sig Sverige till den europeiska sysselsättningsstrategin och de gemensamma riktlinjer som etablerats för sysselsättningspolitiken för att nå de överordnade mål som preciseras i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, Europa 2020.
Regeringen anser att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder. Regeringen bedömer vidare att rekommendationens bestämmelser inte påverkar systemen på den svenska arbetsmarknaden eller de sociala trygghetssystemen. Skrivelsen har inga budgetära konsekvenser och heller ingen påverkan på miljön.
Bilaga
Bilaga 1
Internationella International Labour arbetskonferensen Conference
REKOMMENDATION 204 REKOMMENDATION 204
REKOMMENDATION RECOMMENDATION OM ÖVERGÅNGEN CONCERNING THE FRÅN DEN TRANSITION FROM THE INFORMELLA TILL DEN INFORMAL TO THE FORMELLA EKONOMIN, FORMAL ECONOMY,
ANTAGEN VID ADOPTED BY THE KONFERENSENS
CONFERENCE ETTHUNDRAFJÄRDE MÖTE I AT ITS ONE HUNDRED AND
FOURTH SESSION, GENEVA, GENÈVE DEN 12 JUNI 2015 12 JUNE 2015
AUTENTISK TEXT AUTHENTIC TEXT
Rekommendation 204 recommendation 204
REKOMMENDATION OM RECOMMENDATION ÖVERGÅNGEN FRÅN DEN CONCERNING THE INFORMELLA TILL DEN TRANSITION FROM THE FORMELLA EKONOMIN INFORMAL TO THE FORMAL ECONOMY
Internationella arbets- The General Conference of the organisationens generalkonferens, International Labour Organization,
som har sammankallats till Having been convened at Genève av Internationella arbets- Geneva by the Governing Body of byråns styrelse och samlats där the International Labour Office, den 1 juni 2015 till sitt 104:e and having met in its 104th möte, Session on 1 June 2015, and
som anser att utbredningen av Recognizing that the high den informella ekonomin, med allt incidence of the informal economy vad det innebär, utgör en stor in all its aspects is a major utmaning, både när det gäller challenge for the rights of arbetstagarnas rättigheter, workers, including the inbegripet grundläggande fundamental principles and rights principer och rättigheter i at work, and for social protection, arbetslivet, och när det gäller decent working conditions, socialt skydd, anständiga arbets- inclusive development and the rule villkor, inkluderande utveckling of law, and has a negative impact och rättssäkerhet, och att den on the development of sustainable påverkar utvecklingen av hållbara enterprises, public revenues and
företag, offentliga inkomster och governments’ scope of action, Bilaga 1 statens handlingsutrymme particularly with regard to negativt, särskilt när det gäller economic, social and ekonomi-, social- och miljö- environmental policies, the politiken, institutionernas styrka soundness of institutions and fair och rättvis konkurrens på competition in national and nationella och internationella international markets, and marknader,
som konstaterar att de flesta Acknowledging that most människor inte ger sig in i den people enter the informal economy informella ekonomin frivilligt, not by choice but as a utan för att de saknar möjligheter i consequence of a lack of den formella ekonomin och inte opportunities in the formal har några andra försörjnings- economy and in the absence of möjligheter, som påminner om att other means of livelihood, and bristen på anständigt arbete – Recalling that decent work förvägrandet av rättigheter i deficits – the denial of rights at arbetslivet, otillräckliga möjlig- work, the absence of sufficient heter till kvalitativ sysselsättning, opportunities for quality otillräckligt socialt skydd och employment, inadequate social avsaknaden av en social dialog – protection and the absence of är mest uttalad i den informella social dialogue – are most ekonomin, pronounced in the informal
economy, and
som konstaterar att ekonomins Acknowledging that informality informella karaktär har många has multiple causes, including orsaker, bland annat styrnings- governance and structural issues, och strukturrelaterade problem, and that public policies can speed och att det med hjälp av den up the process of transition to the offentliga politiken går att formal economy, in a context of påskynda övergången till den social dialogue, and formella ekonomin, bland annat genom social dialog,
som påminner om Philadelphia- Recalling the Declaration of deklarationen från 1944, den Philadelphia, 1944, the Universal allmänna förklaringen om de Declaration of Human Rights, mänskliga rättigheterna från 1948, 1948, the ILO Declaration on ILO:s deklaration om grund- Fundamental Principles and läggande principer och rättigheter Rights at Work and its Follow- up, i arbetslivet och dess uppföljning 1998, and the ILO Declaration on från 1998 samt ILO:s deklaration Social Justice for a Fair om social rättvisa för en rättvis Globalization, 2008, and globalisering från 2008,
som bekräftar att ILO:s åtta Reaffirming the relevance of the grundläggande konventioner är eight ILO fundamental tillämpliga, liksom övriga Conventions and other relevant internationella arbetsnormer och international labour standards and FN-instrument som anges i United Nations instruments as bilagan, listed in the Annex, and
som påminner om resolutionen Recalling the resolution and 16 och slutsatserna om anständigt Conclusions concerning decent
arbete och den informella work and the informal economy ekonomin som antogs vid den adopted by the International Bilaga 1 Internationella arbetskonferensens Labour Conference at its 90th 90:e möte (2002), samt andra Session (2002), and other relevant tillämpliga resolutioner och resolutions and Conclusions as slutsatser som anges i bilagan, listed in the Annex, and
som bekräftar att övergången Affirming that the transition från den informella till den from the informal to the formal formella ekonomin är nödvändig economy is essential to achieve för att åstadkomma en inclusive development and to inkluderande utveckling och realize decent work for all, and anständiga arbetsvillkor för alla,
som anser att medlemsstaterna Recognizing the need for snarast måste vidta lämpliga Members to take urgent and åtgärder för att se till att appropriate measures to enable the arbetstagare och ekonomiska transition of workers and enheter kan övergå från den economic units from the informal informella till den formella to the formal economy, while ekonomin, samtidigt måste dessa ensuring the preservation and parters befintliga försörjnings- improvement of existing möjligheter bevaras och förbättras livelihoods during the transition, under övergångsperioden, and
som anser att arbetsgivar- och Recognizing that employers’ arbetstagarorganisationer spelar en and workers’ organizations play viktig och aktiv roll när det gäller an important and active role in att underlätta övergången från den facilitating the transition from the informella till den formella informal to the formal economy, ekonomin, and
som har beslutat att anta flera Having decided upon the förslag om övergången från den adoption of certain proposals with informella till den formella regard to the transition from the ekonomin under punkt fem på informal to the formal economy, mötets dagordning, och which is the fifth item on the
agenda of the session, and
som har fastställt att dessa Having determined that these förslag ska ha formen av en proposals shall take the form of a rekommendation, Recommendation;
antar idag, den 12 juni 2015, adopts this twelfth day of June följande rekommendation med of the year two thousand and titeln 2015 års rekommendation fifteen the following om övergången från den Recommendation, which may be informella till den formella cited as the Transition from the ekonomin. Informal to the Formal Economy
Recommendation, 2015.
Bilaga 1
I. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE I. Objectives and scope
1. Denna rekommendation syftar 1. This Recommendation provides till att ge medlemsstaterna guidance to Members to: vägledning om hur de kan a) underlätta övergången från den (a) facilitate the transition of informella till den formella workers and economic units from ekonomin för arbetstagare och the informal to the formal ekonomiska enheter och samtidigt economy, while respecting respektera arbetstagarnas grund- workers’ fundamental rights and läggande rättigheter och erbjuda ensuring opportunities for income möjligheter i fråga om inkomst- security, livelihoods and trygghet, försörjning och entrepreneurship; företagande, b) verka för att skapa och bevara (b) promote the creation, hållbara företag och främja preservation and sustainability of anständigt arbete i den formella enterprises and decent jobs in the ekonomin samt politisk formal economy and the konsekvens mellan den makro- coherence of macroeconomic, ekonomiska politiken, syssel- employment, social protection and sättningspolitiken, socialskydds- other social policies; and politiken och socialpolitiken i övrigt, och c) förhindra att arbetstillfällen i (c) prevent the informalization of den formella ekonomin övergår i formal economy jobs. informella arbetstillfällen. 2. I denna rekommendation 2. For the purposes of this omfattar begreppet informell Recommendation, the term ekonomi “informal economy”: a) all ekonomisk verksamhet som (a) refers to all economic activities bedrivs av arbetstagare och by workers and economic units ekonomiska enheter som inte i that are – in law or in practice – tillräcklig utsträckning omfattas av not covered or insufficiently formella ramar – antingen i covered by formal arrangements; lagstiftningen eller i praktiken – and men b) inte olaglig verksamhet, särskilt (b) does not cover illicit activities, inte tillhandahållandet av tjänster in particular the provision of eller produktion, försäljning, services or the production, sale, innehav eller användning av varor possession or use of goods som är förbjudna enligt lag, forbidden by law, including the inklusive olaglig framställning av illicit production and trafficking of och handel med narkotika, olaglig drugs, the illicit manufacturing of tillverkning av och handel med and trafficking in firearms, skjutvapen, människohandel samt trafficking in persons, and money penningtvätt, enligt definitionerna laundering, as defined in the i tillämpliga internationella relevant international treaties. fördrag. 3. I denna rekommendation 3. For the purposes of this
omfattar begreppet ekonomiska Recommendation, “economic enheter i den informella ekonomin units” in the informal economy Bilaga 1
include: a) enheter som använder inhyrd (a) units that employ hired labour; arbetskraft, b) enheter som ägs av enskilda (b) units that are owned by personer som arbetar för egen individuals working on their own räkning, antingen ensamma eller account, either alone or with the tillsammans med medhjälpande help of contributing family familjemedlemmar, och workers; and c) kooperativ och enheter i den (c) cooperatives and social and sociala och solidariska ekonomin. solidarity economy units. 4. Denna rekommendation gäller 4. This Recommendation applies alla arbetstagare och ekonomiska to all workers and economic units enheter – inklusive företag, – including enterprises, företagare och hushåll – i den entrepreneurs and households – in informella ekonomin, särskilt the informal economy, in
particular: a) personer inom den informella (a) those in the informal economy ekonomin som äger och driver who own and operate economic ekonomiska enheter, däribland units, including: i) egenföretagare utan anställda, (i) own-account workers; ii) arbetsgivare, och (ii) employers; and iii) medlemmar i kooperativ och (iii) members of cooperatives and enheter i den sociala och of social and solidarity economy solidariska ekonomin, units; b) medhjälpande (b) contributing family workers, familjemedlemmar, oavsett om de irrespective of whether they work arbetar i ekonomiska enheter i den in economic units in the formal or formella eller informella informal economy; ekonomin, c) arbetstagare som utför (c) employees holding informal informellt arbete i eller för jobs in or for formal enterprises, formella företag, eller i eller för or in or for economic units in the ekonomiska enheter i den informal economy, including but informella ekonomin, bland annat not limited to those in i underleverantörs- och subcontracting and in supply distributionskedjor, eller som är chains, or as paid domestic anställda av hushållen för att workers employed by households; utföra avlönat hushållsarbete, och and d) arbetstagare med icke-erkända (d) workers in unrecognized or eller oreglerade anställnings- unregulated employment förhållanden. relationships. 5. Informellt arbete förekommer 5. Informal work may be found inom alla ekonomiska sektorer, across all sectors of the economy, både i offentlig och privat sektor. in both public and private spaces. 6. Den informella ekonomin ser 6. In giving effect to the olika ut i olika medlemsstater och provisions of Paragraphs 2 to 5 den behöriga myndigheten bör vid above, and given the diversity of genomförandet av punkterna 2–5 the informal economy across ovan därför fastställa den member States, the competent 19
informella ekonomins art och authority should identify the Bilaga 1 omfattning enligt beskrivningen i nature and extent of the informal denna rekommendation, och dess economy as described in this förhållande till den formella Recommendation, and its ekonomin. Här bör den behöriga relationship to the formal myndigheten använda sig av economy. In so doing, the trepartsmekanismer, i vilka de competent authority should make mest representativa arbetsgivar- use of tripartite mechanisms with och arbetstagarorganisationerna the full participation of the most deltar fullt ut. Dessa bör i enlighet representative employers’ and med nationell praxis inbegripa workers’ organizations, which företrädare för medlems- should include in their rank, organisationer som företräder according to national practice, arbetstagare och ekonomiska representatives of membershipenheter i den informella based representative organizations ekonomin. of workers and economic units in
the informal economy.
II. VÄGLEDANDE II. Guiding principles PRINCIPER
7. Medlemsstaterna bör i sitt 7. In designing coherent and arbete med att utarbeta samman- integrated strategies to facilitate hängande och integrerade the transition to the formal strategier för att underlätta economy, Members should take övergången till den formella into account the following: ekonomin fästa avseende vid a) Att arbetstagarna och de (a) the diversity of characteristics, ekonomiska enheterna i den circumstances and needs of informella ekonomin har olika workers and economic units in the särdrag, förhållanden och behov, informal economy, and the och att det krävs skräddarsydda necessity to address such diversity lösningar för att ta sig an dessa with tailored approaches; olikheter. b) Att medlemsstaterna har olika (b) the specific national nationella förhållanden, lag- circumstances, legislation, stiftning, politik, praxis och policies, practices and priorities prioriteringar när det gäller for the transition to the formal övergången till den formella economy; ekonomin. c) Att flera olika strategier kan (c) the fact that different and tillämpas för att underlätta multiple strategies can be applied övergången till den formella to facilitate the transition to the ekonomin. formal economy; d) Att det behövs samstämmighet (d) the need for coherence and och samordning mellan en lång coordination across a broad range rad olika politikområden för att of policy areas in facilitating the underlätta övergången till den transition to the formal economy; formella ekonomin. e) Att effektivt främja och skydda (e) the effective promotion and mänskliga rättigheter för alla som protection of the human rights of
verkar i den informella ekonomin. all those operating in the informal
economy; Bilaga 1 f) Att alla har anständiga (f) the fulfilment of decent work arbetsvillkor genom respekt för for all through respect for the grundläggande principer och fundamental principles and rights rättigheter i arbetslivet, både enligt at work, in law and practice; lagstiftningen och i praktiken. g) Att leva upp till de uppdaterade (g) the up-to-date international internationella arbetsnormer som labour standards that provide ger vägledning inom vissa guidance in specific policy areas specifika politikområden (se (see Annex); bilagan). h) Att främja jämställdhet mellan (h) the promotion of gender kvinnor och män samt icke- equality and non-discrimination; diskriminering. i) Att särskild hänsyn behöver tas (i) the need to pay special till dem som drabbas hårdast av attention to those who are bristen på anständiga arbetsvillkor especially vulnerable to the most i den informella ekonomin, serious decent work deficits in the däribland kvinnor, ungdomar, informal economy, including but migranter, äldre, ur- och stamfolk, not limited to women, young personer som har eller påverkas av people, migrants, older people, hiv eller aids, personer med indigenous and tribal peoples, funktionsnedsättning, hushålls- persons living with HIV or arbetare och självhushållande affected by HIV or AIDS, persons jordbrukare. with disabilities, domestic workers
and subsistence farmers; j) Att under övergången till (j) the preservation and expansion, den formella ekonomin bevara och during the transition to the formal öka arbetstagarnas och de economy, of the entrepreneurial ekonomiska enheternas möjlig- potential, creativity, dynamism, heter till företagande, kreativitet, skills and innovative capacities of dynamik, färdigheter och workers and economic units in the innovativ kapacitet i den informal economy; informella ekonomin. k) Att det behövs en väl avvägd (k) the need for a balanced strategi som både omfattar approach combining incentives incitament och åtgärder för att with compliance measures; and säkerställa efterlevnad. l) Att det är nödvändigt att (l) the need to prevent and förhindra och bestraffa ett sanction deliberate avoidance of, medvetet undvikande av, eller or exit from, the formal economy utträde ur, den formella ekonomin for the purpose of evading för att undvika beskattning och taxation and the application of kringgå social- och arbets- social and labour laws and marknadslagstiftningen. regulations.
Bilaga 1
III. RÄTTSLIGA OCH III. Legal and policy POLITISKA RAMAR frameworks
8. Medlemsstaterna bör genomföra 8. Members should undertake a en grundlig analys och bedömning proper assessment and diagnostics av det informella arbetets of factors, characteristics, causes kännetecken, orsaker och villkor i and circumstances of informality ett nationellt sammanhang och in the national context to inform sedan använda detta som underlag the design and implementation of vid utformningen och genom- laws and regulations, policies and förandet av lagar och other measures aiming to facilitate förordningar, strategier och andra the transition to the formal åtgärder som syftar till att economy. underlätta övergången till den formella ekonomin. 9. Medlemsstaterna bör anta, se 9. Members should adopt, review över och kontrollera efterlevnaden and enforce national laws and av nationella lagar och regulations or other measures to förordningar eller andra åtgärder ensure appropriate coverage and för att se till att de på lämpligt sätt protection of all categories of omfattar och skyddar alla workers and economic units. kategorier av arbetstagare och ekonomiska enheter. 10. Medlemsstaterna bör se till att 10. Members should ensure that an de i sina nationella utvecklings- integrated policy framework to strategier eller utvecklingsplaner facilitate the transition to the och i sina fattigdoms- formal economy is included in bekämpningsstrategier och national development strategies or budgetar har en integrerad politisk plans as well as in poverty ram som underlättar övergången reduction strategies and budgets, till den formella ekonomin och taking into account, where som i förekommande fall tar appropriate, the role of different hänsyn till de olika förvaltnings- levels of government. nivåernas olika roller. 11. Denna integrerade politiska 11. This integrated policy ram bör användas för att framework should address: a) främja strategier för hållbar (a) the promotion of strategies for utveckling, fattigdomsbekämpning sustainable development, poverty och tillväxt för alla samt för att eradication and inclusive growth, skapa anständiga arbetstillfällen i and the generation of decent jobs den formella ekonomin, in the formal economy; b) fastställa lämpliga rättsliga (b) the establishment of an ramar och regelverk, appropriate legislative and
regulatory framework; c) främja ett gynnsamt företags- (c) the promotion of a conducive och investeringsklimat, business and investment
environment; d) öka respekten för, samt främja (d) respect for and promotion and och genomföra, grundläggande realization of the fundamental principer och rättigheter i principles and rights at work;
arbetslivet, e) förbättra arbetsgivarnas och (e) the organization and Bilaga 1 arbetstagarnas organisering och representation of employers and representation i syfte att främja en workers to promote social social dialog, dialogue; f) främja jämlikhet och utrota alla (f) the promotion of equality and former av diskriminering och våld the elimination of all forms of på arbetsplatsen, däribland discrimination and violence, könsrelaterat våld, including gender-based violence,
at the workplace; g) främja företagande, mikro- (g) the promotion of företag och små och medelstora entrepreneurship, micro, small and företag, samt andra typer av medium-sized enterprises, and affärsmodeller och ekonomiska other forms of business models enheter, såsom kooperativ och and economic units, such as andra enheter i den sociala och cooperatives and other social and solidariska ekonomin, solidarity economy units; h) säkerställa tillgången till (h) access to education, lifelong utbildning, livslångt lärande och learning and skills development; kompetensutveckling, i) säkerställa tillgången till (i) access to financial services, finansiella tjänster, bland annat including through a regulatory genom ett regelverk som främjar framework promoting an inclusive en inkluderande finansiell sektor, financial sector; j) säkerställa tillgången till (j) access to business services; företagstjänster, k) säkerställa tillgången till (k) access to markets; marknader, l) säkerställa tillgången till (l) access to infrastructure and infrastruktur och teknik, technology; m) främja sektorspolitik, (m) the promotion of sectoral
policies; n) fastställa minimigränser för (n) the establishment of social socialt skydd, i den mån sådana protection floors, where they do saknas, och utöka täckningen av not exist, and the extension of socialförsäkringsskyddet, social security coverage; o) främja lokala utvecklings- (o) the promotion of local strategier, både för landsbygd och development strategies, both rural städer, däribland en reglerad and urban, including regulated användning av offentliga platser access for use of public space and och en reglerad tillgång till regulated access to public natural allmänna naturresurser för själv- resources for subsistence försörjning, livelihoods; p) införa en ändamålsenlig (p) effective occupational safety arbetsmiljöpolitik, and health policies; q) införa effektiva och (q) efficient and effective labour ändamålsenliga yrkesinspektioner, inspections; r) öka inkomsttryggheten, bland (r) income security, including annat genom en lämpligt utformad appropriately designed minimum minimilön, wage policies; s) se till att alla faktiskt har (s) effective access to justice; and 23
tillgång till rättslig prövning, och Bilaga 1 t) främja internationella sam- (t) international cooperation arbetsmekanismer. mechanisms. 12. Medlemsstaterna bör vid 12. When formulating and utformningen och genomförandet implementing an integrated policy av en integrerad politisk ram framework, Members should säkerställa samordning mellan ensure coordination across olika förvaltningsnivåer och different levels of government and samarbete mellan berörda organ cooperation between the relevant och myndigheter, t.ex. skatte- bodies and authorities, such as tax myndigheter, socialförsäkrings- authorities, social security institutioner, yrkesinspektioner, institutions, labour inspectorates, tullmyndigheter, migrations- customs authorities, migration myndigheter och arbets- bodies and employment services, förmedlingar, beroende på among others, depending on nationella förhållanden. national circumstances. 13. Medlemsstaterna bör inse 13. Members should recognize the vikten av att trygga arbetstagarnas importance of safeguarding the och de ekonomiska enheternas opportunities of workers and inkomst under övergången till den economic units for income formella ekonomin. Medlems- security in the transition to the staterna bör därför se till att dessa formal economy by providing the arbetstagare eller ekonomiska means for such workers or enheter har möjlighet att få sin economic units to obtain nuvarande egendom erkänd och att recognition of their existing det finns möjlighet att formalisera property as well as by providing rätten till egendom och tillgången the means to formalize property till mark. rights and access to land.
IV. SYSSELSÄTTNINGSPOLI IV. Employment policies TIK
14. Medlemsstaterna bör som ett 14. In pursuing the objective of led i arbetet med att skapa quality job creation in the formal kvalitativa arbetstillfällen i den economy, Members should formella ekonomin utarbeta och formulate and implement a genomföra en nationell national employment policy in line sysselsättningspolitik i enlighet with the Employment Policy med konvention nr 122 om Convention, 1964 (No. 122), and sysselsättningspolitik från 1964, make full, decent, productive and och se till att full, produktiv och freely chosen employment a frivillig sysselsättning på central goal in their national anständiga villkor utgör ett development and growth strategy centralt mål i sina nationella or plan. strategier och planer för utveckling och tillväxt. 15. Medlemsstaterna bör verka för 15. Members should promote the att genomföra en heltäckande implementation of a sysselsättningspolitik som bygger comprehensive employment på trepartssamråd. Denna kan till policy framework, based on exempel bestå av följande delar: tripartite consultations, that may
include the following elements: a) En sysselsättningsfrämjande (a) pro-employment Bilaga 1 makroekonomisk politik som macroeconomic policies that främjar en aggregerad efterfrågan, support aggregate demand, produktiva investeringar och productive investment and strukturomvandling, främjar structural transformation, promote hållbara företag, ökar företagens sustainable enterprises, support förtroende och motverkar business confidence, and address ojämlikhet. inequalities; b) En handels-, industri-, skatte-, (b) trade, industrial, tax, sectoral sektors- och infrastrukturinriktad and infrastructure policies that politik som främjar sysselsättning, promote employment, enhance ökar produktiviteten och productivity and facilitate underlättar strukturomvandling. structural transformation
processes; c) En företagspolitik som, med (c) enterprise policies that promote beaktande av den resolution och sustainable enterprises and, in de slutsatser om främjandet av particular, the conditions for a hållbara företag som antogs av conducive environment, taking Internationella arbetskonferensen into account the resolution and vid sitt 96:e möte (2007), främjar Conclusions concerning the hållbara företag och, framförallt, promotion of sustainable ett gynnsamt företagsklimat, enterprises adopted by the inklusive stöd till mikroföretag, International Labour Conference små och medelstora företag och at its 96th Session (2007), företagande, samt väl utformade, including support to micro, small överskådliga och väl förmedlade and medium-sized enterprises and förordningar som möjliggör entrepreneurship, and wellformalisering och rättvis designed, transparent and wellkonkurrens. communicated regulations to
facilitate formalization and fair
competition; d) En arbetsmarknadspolitik och (d) labour market policies and arbetsmarknadspolitiska institutions to help low-income institutioner som hjälper households to escape poverty and låginkomsthushåll att ta sig ur access freely chosen employment, fattigdom och få tillgång till fritt such as appropriately designed valt arbete. Det kan t.ex. handla wage policies including minimum om en lämpligt utformad löne- wages, social protection schemes politik, inklusive minimilön, including cash transfers, public sociala skyddssystem, inklusive employment programmes and kontantöverföringar, offentliga guarantees, and enhanced outreach sysselsättningsprogram och and delivery of employment garantier, samt åtgärder för att se services to those in the informal till att arbetsförmedlingarna når ut economy; till personer i den informella ekonomin. e) En politik för arbetskrafts- (e) labour migration policies that migration som tar hänsyn till take into account labour market arbetsmarknadens behov och som needs and promote decent work främjar anständigt arbete och and the rights of migrant workers; 25
migrerande arbetstagares Bilaga 1 rättigheter. f) En utbildnings- och kompetens- (f) education and skills utvecklingspolitik som främjar development policies that support livslångt lärande, anpassas till lifelong learning, respond to the arbetsmarknadens föränderliga evolving needs of the labour behov och ny teknik, och erkänner market and to new technologies, tidigare kunskaper, t.ex. genom and recognize prior learning such informella lärlingssystem, för att as through informal apprenticeship på så sätt skapa fler möjligheter systems, thereby broadening till formell sysselsättning. options for formal employment; g) Heltäckande (g) comprehensive activation aktiveringsåtgärder för att measures to facilitate the schoolunderlätta för ungdomar att gå to-work transition of young från skola till arbete, särskilt för people, in particular those who are dem som har svårt att hävda sig på disadvantaged, such as youth arbetsmarknaden, t.ex. ungdoms- guarantee schemes to provide garantisystem som ger tillgång till access to training and continuing utbildning och varaktig produktiv productive employment; sysselsättning. h) Åtgärder som främjar (h) measures to promote the övergången från arbetslöshet eller transition from unemployment or inaktivitet till arbete, särskilt för inactivity to work, in particular for långtidsarbetslösa personer, long-term unemployed persons, kvinnor och andra grupper som women and other disadvantaged har svårt att hävda sig på groups; and arbetsmarknaden. i) Relevanta, tillgängliga och (i) relevant, accessible and up-touppdaterade informationssystem date labour market information på arbetsmarknadsområdet. systems.
V. RÄTTIGHETER OCH V. Rights and social protection SOCIALT SKYDD
16. Medlemsstaterna bör vidta 16. Members should take åtgärder för att skapa anständiga measures to achieve decent work arbetsförhållanden och för att and to respect, promote and realize respektera, främja och genomföra the fundamental principles and grundläggande principer och rights at work for those in the rättigheter i arbetslivet för informal economy, namely: personer i den informella ekonomin, bland annat när det gäller a) föreningsfriheten och ett (a) freedom of association and the faktiskt erkännande av kollektiv- effective recognition of the right förhandlingsrätten, to collective bargaining; b) avskaffande av alla former av (b) the elimination of all forms of tvångsarbete eller obligatoriskt forced or compulsory labour; arbete, c) ett faktiskt avskaffande av (c) the effective abolition of child barnarbete, och labour; and
d) undanröjande av diskriminering (d) the elimination of vid anställning och yrkesutövning. discrimination in respect of Bilaga 1
employment and occupation. 17. Medlemsstaterna bör 17. Members should: a) vidta omedelbara åtgärder för (a) take immediate measures to att komma till rätta med de address the unsafe and unhealthy otrygga och ohälsosamma working conditions that often arbetsvillkor som ofta känne- characterize work in the informal tecknar arbetet i den informella economy; and ekonomin, och b) främja och utöka skyddet när (b) promote and extend det gäller hälsa och säkerhet på occupational safety and health arbetsplatsen för arbetsgivare och protection to employers and arbetstagare i den informella workers in the informal economy. ekonomin. 18. Medlemsstaterna bör genom 18. Through the transition to the övergången till den formella formal economy, Members should ekonomin successivt se till att alla progressively extend, in law and arbetstagare i den informella practice, to all workers in the ekonomin, både enligt lag- informal economy, social security, stiftningen och i praktiken, maternity protection, decent omfattas av social trygghet, working conditions and a moderskapsskydd, anständiga minimum wage that takes into arbetsvillkor och en minimilön account the needs of workers and som tar hänsyn till arbetstagarnas considers relevant factors, behov och andra relevanta including but not limited to the faktorer, bland annat levnads- cost of living and the general level kostnaderna och den allmänna of wages in their country. lönenivån i landet. 19. Medlemsstaterna bör i sitt 19. In building and maintaining arbete med att utarbeta och national social protection floors upprätthålla nationella minimi- within their social security system regler för socialt skydd inom sina and facilitating the transition to socialförsäkringssystem och i sitt the formal economy, Members arbete med att underlätta should pay particular attention to övergången till den formella the needs and circumstances of ekonomin ta särskild hänsyn till those in the informal economy and behov och omständigheter för their families. personer i den informella ekonomin och deras familjer. 20. Medlemsstaterna bör genom 20. Through the transition to the övergången till den formella formal economy, Members should ekonomin successivt utvidga progressively extend the coverage socialförsäkringsskyddet till of social insurance to those in the personer inom den informella informal economy and, if ekonomin och vid behov anpassa necessary, adapt administrative förvaltningsförfaranden, förmåner procedures, benefits and och bidrag efter deras bidrags- contributions, taking into account förmåga. their contributory capacity. 21. Medlemsstaterna bör verka för 21. Members should encourage att öka utbudet av och tillgången the provision of and access to 27
till god barnomsorg och annan affordable quality childcare and Bilaga 1 omsorg av god kvalitet till en other care services in order to överkomlig kostnad. Syftet är att promote gender equality in främja jämställdhet mellan entrepreneurship and employment kvinnor och män när det gäller opportunities and to enable the möjligheter till företagande och transition to the formal economy. sysselsättning samt att möjliggöra övergången till den formella ekonomin.
VI. INCITAMENT, VI. Incentives, compliance and EFTERLEVNAD OCH enforcement VERKSTÄLLIGHET
22. Medlemsstaterna bör vidta 22. Members should take lämpliga åtgärder, bland annat appropriate measures, including genom att kombinera through a combination of förebyggande åtgärder, brotts- preventive measures, law bekämpande åtgärder och ända- enforcement and effective målsenliga påföljder, för att sanctions, to address tax evasion förhindra skatteflykt, undan- and avoidance of social dragande av sociala avgifter samt contributions, labour laws and kringgående av arbetsmarknads- regulations. Any incentives should lagstiftning och arbetsnormer. Alla be linked to facilitating the incitament bör vara inriktade på effective and timely transition att underlätta en ändamålsenlig from the informal to the formal och snar övergång från den economy. informella till den formella ekonomin. 23. Medlemsstaterna bör där så är 23. Members should reduce, lämpligt minska de hinder som where appropriate, the barriers to finns för övergången till den the transition to the formal formella ekonomin och vidta economy and take measures to åtgärder för att bekämpa promote anti- corruption efforts korruption och främja god and good governance. samhällsstyrning. 24. Medlemsstaterna bör införa 24. Members should provide incitament för, och marknadsföra incentives for, and promote the fördelarna med, en ändamålsenlig advantages of, effective transition övergång till den formella to the formal economy, including ekonomin, bland annat genom en improved access to business ökad tillgång till företagstjänster, services, finance, infrastructure, finansiering, infrastruktur, markets, technology, education marknader, teknik, utbildnings- and skills programmes, and program och äganderätt. property rights.
25. För att formalisera mikro- 25. With respect to the enheter och små ekonomiska formalization of micro and small enheter bör medlemsstaterna economic units, Members should: a) reformera villkoren för (a) undertake business entry marknadstillträde genom att reforms by reducing registration
minska registreringskostnaderna, costs and the length of the påskynda förfarandet och öka procedure, and by improving Bilaga 1 tillgången till tjänster, t.ex. genom access to services, for example, informations- och through information and kommunikationsteknik, communication technologies; b) minska efterlevnadskostnaderna (b) reduce compliance costs by genom att förenkla systemet för introducing simplified tax and kontroll och betalning av skatter contributions assessment and och avgifter, payment regimes; c) göra det lättare att delta i (c) promote access to public offentlig upphandling, i enlighet procurement, consistent with med nationell lagstiftning, national legislation, including inklusive arbetsmarknadslags- labour legislation, through tiftningen, genom att anpassa measures such as adapting upphandlingsförfaranden och procurement procedures and upphandlingsvolymer, till- volumes, providing training and handahålla utbildning och advice on participating in public rådgivning om att delta i offentlig tenders, and reserving quotas for upphandling, samt reservera these economic units; kvoter för dessa ekonomiska enheter, d) förbättra tillgången till (d) improve access to inclusive inkluderande finansiella tjänster, financial services, such as credit t.ex. lån och eget kapital, and equity, payment and insurance betalnings- och försäkrings- services, savings, and guarantee tjänster, sparande och garanti- schemes, tailored to the size and system som är anpassade efter de needs of these economic units; ekonomiska enheternas storlek och behov, e) förbättra tillgången till (e) improve access to utbildning i att driva företag, entrepreneurship training, skills kompetensutveckling och development and tailored business skräddarsydda tjänster för development services; and företagsutveckling, och f) förbättra tillgången till social (f) improve access to social trygghet. security coverage. 26. Medlemsstaterna bör för att 26. Members should put in place underlätta tillgången till den appropriate mechanisms or review formella ekonomin införa existing mechanisms with a view lämpliga mekanismer eller se över to ensuring compliance with befintliga mekanismer för att se national laws and regulations, till att nationella lagar och including but not limited to förordningar efterlevs, bland annat ensuring recognition and för att se till att anställnings- enforcement of employment förhållanden erkänns och relationships, so as to facilitate the upprätthålls. transition to the formal economy. 27. Medlemsstaterna bör ha ett 27. Members should have an adekvat och lämpligt tillsyns- adequate and appropriate system system, se till att alla arbetsplatser of inspection, extend coverage of i den informella ekonomin labour inspection to all workplaces omfattas av yrkesinspektioner för in the informal economy in order 29
att skydda arbetstagarna och ge to protect workers, and provide Bilaga 1 tillsynsorganen vägledning, bland guidance for enforcement bodies, annat om hur arbetsvillkoren i den including on how to address informella ekonomin kan working conditions in the informal förbättras. economy. 28. Medlemsstaterna bör vidta 28. Members should take åtgärder för att se till att berörda measures to ensure the effective aktörer har tillgång till provision of information, information, får hjälp med att följa assistance in complying with the tillämpliga lagar och förordningar relevant laws and regulations, and samt kan bygga upp sin kapacitet. capacity building for relevant
actors. 29. Medlemsstaterna bör införa 29. Members should put in place effektiva och tillgängliga efficient and accessible complaint klagomåls- och överklagande- and appeal procedures. förfaranden. 30. Medlemsstaterna bör införa 30. Members should provide for förebyggande åtgärder och preventive and appropriate lämpliga korrigerande åtgärder för corrective measures to facilitate att underlätta övergången till den the transition to the formal formella ekonomin och se till att economy, and ensure that the de administrativa, civilrättsliga administrative, civil or penal eller straffrättsliga påföljder som sanctions provided for by national enligt den nationella lagstiftningen laws for non-compliance are föreskrivs för bristande efter- adequate and strictly enforced. levnad är tillräckliga och tillämpas strikt.
VII. FÖRENINGSFRIHET, VII. Freedom of association, SOCIAL DIALOG OCH social dialogue and role of ARBETSGIVAR- OCH employers’ and workers’ ARBETSTAGARORGANISAT organizations IONERNAS ROLL
31. Medlemsstaterna bör se till att 31. Members should ensure that personer i den informella those in the informal economy ekonomin åtnjuter föreningsfrihet enjoy freedom of association and och rätt till kollektivförhandlingar, the right to collective bargaining, inklusive rätt att bilda och, enligt including the right to establish den berörda organisationens and, subject to the rules of the regler, gå med i de organisationer, organization concerned, to join förbund och centralorganisationer organizations, federations and de vill. confederations of their own
choosing. 32. Medlemsstaterna bör skapa 32. Members should create an förutsättningar för arbetsgivare enabling environment for och arbetstagare att utöva sin rätt employers and workers to exercise att organisera sig, föra kollektiva their right to organize and to förhandlingar och delta i den bargain collectively and to sociala dialogen vid övergången participate in social dialogue in till den formella ekonomin. the transition to the formal
economy. 33. Arbetsgivar- och arbetstagar- 33. Employers’ and workers’ Bilaga 1 organisationer bör där så är organizations should, where lämpligt se till att arbetstagare och appropriate, extend membership ekonomiska enheter i den and services to workers and informella ekonomin kan upptas economic units in the informal som medlemmar och ta del av economy. tjänster. 34. I arbetet med att utarbeta, 34. In designing, implementing genomföra och utvärdera politik and evaluating policies and och program av betydelse för den programmes of relevance to the informella ekonomin, inbegripet informal economy, including its dess formalisering, bör medlems- formalization, Members should staterna samråda med och aktivt consult with and promote active involvera de mest representativa participation of the most arbetsgivar- och arbetstagar- representative employers’ and organisationerna. Dessa bör i workers’ organizations, which enlighet med nationell praxis should include in their rank, omfatta företrädare för medlems- according to national practice, organisationer som företräder representatives of membershiparbetstagare och ekonomiska based representative organizations enheter i den informella of workers and economic units in ekonomin. the informal economy. 35. För att underlätta övergången 35. Members and employers’ and till den formella ekonomin kan workers’ organizations may seek medlemsstater och arbetsgivar- the assistance of the International och arbetstagarorganisationer Labour Office to strengthen the vända sig till Internationella capacity of the representative arbetsbyrån för att få hjälp med att employers’ and workers’ stärka kapaciteten bland organizations and, where they arbetsgivar- och arbetstagar- exist, representative organizations organisationer och, i of those in the informal economy, förekommande fall, organisationer to assist workers and economic som företräder aktörer i den units in the informal economy, informella ekonomin när det gäller with a view to facilitating the att hjälpa arbetstagare och transition to the formal economy. ekonomiska enheter i den informella ekonomin.
VIII. INSAMLING AV VIII. Data collection and UPPGIFTER OCH monitoring ÖVERVAKNING
36. Medlemsstaterna bör 36. Members should, in regelbundet och i samråd med consultation with employers’ and arbetsgivar- och arbetstagar- workers’ organizations, on a organisationer regular basis: a) i den mån det är möjligt och (a) where possible and as lämpligt, samla in, analysera och appropriate, collect, analyse and sprida statistik, uppdelad efter disseminate statistics kön, ålder, arbetsplats och andra disaggregated by sex, age,
specifika socioekonomiska workplace, and other specific Bilaga 1 uppgifter om den informella socio-economic characteristics on ekonomins storlek och the size and composition of the sammansättning, däribland informal economy, including the uppgifter om antalet informella number of informal economic ekonomiska enheter och arbets- units, the number of workers tagare samt inom vilka sektorer de employed and their sectors; and är verksamma, och b) övervaka och utvärdera hur (b) monitor and evaluate the formaliseringen fortskrider. progress towards formalization. 37. Medlemsstaterna bör i sitt 37. In developing or revising the arbete med att utveckla eller concepts, definitions and omarbeta koncept, definitioner och methodology used in the metoder som används vid production of data, statistics and sammanställningen av uppgifter, indicators on the informal statistik och indikatorer om den economy, Members should take informella ekonomin ta hänsyn till into consideration relevant eventuell vägledning som guidance provided by the Internationella arbets- International Labour Organization, organisationen tillhandahåller, in particular and as appropriate, särskilt och där så är lämpligt dess the guidelines concerning a riktlinjer om en statistisk statistical definition of informal definition av informell syssel- employment adopted by the 17th sättning som antogs av den 17:e International Conference of internationella konferensen för Labour Statisticians in 2003 and arbetsmarknadsstatistiker år 2003 their subsequent updates. och senare uppdateringar därav.
IX. GENOMFÖRANDE IX. Implementation
38. Medlemsstaterna bör 38. Members should give effect to genomföra bestämmelserna i the provisions of this denna rekommendation i samråd Recommendation, in consultation med de mest representativa with the most representative arbetsgivar- och arbetstagar- employers’ and workers’ organisationerna. Dessa bör i organizations, which should enlighet med nationell praxis include in their rank, according to omfatta företrädare för medlems- national practice, representatives baserade organisationer som of membership-based företräder arbetstagare och representative organizations of ekonomiska enheter i den workers and economic units in the informella ekonomin. informal economy, by one or a Bestämmelserna bör beroende på combination of the following omständigheterna genomföras means, as appropriate: med hjälp av en eller flera av följande metoder: a) Nationella lagar och för- (a) national laws and regulations; ordningar. b) Kollektivavtal. (b) collective agreements; c) Politik och program. (c) policies and programmes; d) Ändamålsenlig samordning (d) effective coordination among
mellan statliga organ och andra government bodies and other berörda parter. stakeholders; Bilaga 1 e) Institutionell (e) institutional capacity building kapacitetsuppbyggnad och resurs- and resource mobilization; and mobilisering. f) Andra åtgärder i enlighet med (f) other measures consistent with nationell lagstiftning och praxis. national law and practice. 39. Medlemsstaterna bör regel- 39. Members should review on a bundet, där så är lämpligt, granska regular basis, as appropriate, the politikens och åtgärdernas ända- effectiveness of policies and målsenlighet när det gäller att measures to facilitate the transition underlätta övergången till den to the formal economy, in formella ekonomin i samråd med consultation with the most de mest representativa arbetsgivar- representative employers’ and och arbetstagarorganisationerna. workers’ organizations, which Dessa bör i enlighet med nationell should include in their rank, praxis omfatta företrädare för according to national practice, medlemsbaserade organisationer representatives of membershipsom företräder arbetstagare och based representative organizations ekonomiska enheter i den of workers and economic units in informella ekonomin. the informal economy. 40. Medlemsstaterna bör i sitt 40. In establishing, developing, arbete med att fastställa, utveckla, implementing and periodically genomföra och regelbundet reviewing the measures taken to granska de åtgärder som vidtas för facilitate the transition to the att underlätta övergången till den formal economy, Members should formella ekonomin ta hänsyn till take into account the guidance den vägledning som ges i provided by the instruments of the Internationella arbets- International Labour Organization organisationens och FN:s and the United Nations relevant to instrument om den informella the informal economy listed in the ekonomin som återfinns i bilagan. Annex. 41. Ingenting i denna 41. Nothing in this rekommendation bör tolkas som Recommendation should be en inskränkning av det skydd för construed as reducing the aktörer i den informella ekonomin protections afforded to those in the som ges i andra instrument från informal economy by other Internationella arbets- instruments of the International organisationen. Labour Organization. 42. Bilagan kan komma att ändras 42. The Annex may be revised by av Internationella arbetsbyråns the Governing Body of the styrelse. En sådan ändrad bilaga International Labour Office. Any ska efter styrelsens godkännande revised Annex so established, ersätta den tidigare bilagan och once approved by the Governing delges Internationella arbets- Body, shall replace the preceding organisationens medlemsstater. annex and shall be communicated
to the Members of the
International Labour Organization.
Bilaga 1 Bilaga Annex
Instrument från Internationella Instruments of the International arbetsorganisationen och Labour Organization and the Förenta nationerna med bäring United Nations relevant to på arbetet med att underlätta facilitating the transition from övergången från den informella the informal to the formal till den formella ekonomin economy
INSTRUMENT FRÅN Instruments of the International INTERNATIONELLA Labour Organization ARBETSORGANISATIONEN
Grundläggande konventioner Fundamental Conventions
– Konvention (nr 29) om tvångs- – Forced Labour Convention, eller obligatoriskt arbete, 1930, 1930 (No. 29), and Protocol of och protokoll till konventionen 2014 to the Forced Labour angående tvångs- eller Convention, 1930 obligatoriskt arbete, 2014 – Konvention (nr 87) om – Freedom of Association and föreningsfrihet och skydd för Protection of the Right to organisationsrätten, 1948 Organise Convention,
1948 (No. 87) – Konvention (nr 98) om – Right to Organise and Collective tillämpning av principerna för Bargaining Convention, 1949 (No. organisationsrätten och den 98) kollektiva förhandlingsrätten, 1949 – Konvention (nr 100) om lika lön – Equal Remuneration för män och kvinnor för arbete av Convention, 1951 (No. 100) lika värde, 1951 – Konvention (nr 105) om – Abolition of Forced Labour avskaffande av tvångsarbete, 1957 Convention, 1957 (No. 105) – Konvention (nr 111) om – Discrimination (Employment diskriminering i fråga om and Occupation) Convention, anställning och yrkesutövning, 1958 (No. 111) 1958 – Konvention (nr 138) om – Minimum Age Convention, minimiålder för tillträde till arbete, 1973 (No. 138) 1973 – Konvention (nr 182) om de – Worst Forms of Child Labour värsta formerna av barnarbete, Convention, 1999 (No. 182) 1999
Särskilt prioriterade konventioner Governance Conventions
– Konvention (nr 81) om – Labour Inspection Convention, arbetsinspektion, 1947 1947 (No. 81) – Konvention (nr 122) om – Employment Policy Convention, sysselsättningspolitik, 1964 1964 (No. 122) 34 – Konvention (nr 129) om – Labour Inspection (Agriculture)
yrkesinspektion (jordbruk), 1969 Convention, 1969 (No. 129) – Konvention (nr 144) om – Tripartite Consultation Bilaga 1 trepartssamråd för att främja (International Labour Standards) genomförande av ILO:s normer, Convention, 1976 (No. 144) 1976
Andra dokument Other instruments
Föreningsfrihet, kollektiva Freedom of association, collective
förhandlingar och förhållandet bargaining and industrial mellan arbetsmarknadens parter relations
– Konvention (nr 141) om – Rural Workers’ Organisations organisationer för arbetstagare på Convention, 1975 (No. 141) landsbygden, 1975 – Konvention (nr 154) om – Collective Bargaining främjande av kollektiva Convention, 1981 (No. 154) förhandlingar, 1981
Lika möjligheter och behandling Equality of opportunity and treatment
– Konvention (nr 156) om – Workers with Family arbetstagare med familjeansvar, Responsibilities Convention, 1981 1981 (No. 156)
Sysselsättningspolitik och Employment policy and promotion sysselsättningsfrämjande åtgärder
– Rekommendation (nr 122) om – Employment Policy sysselsättningspolitik, 1964 Recommendation, 1964 (No. 122) – Konvention (nr 159) om – Vocational Rehabilitation and yrkesinriktad rehabilitering och Employment (Disabled Persons) arbete (personer med Convention, 1983 (No. 159) funktionsnedsättning), 1983 – Rekommendation (nr 169) om – Employment Policy sysselsättningspolitik (Supplementary Provisions) (tilläggsbestämmelser), 1984 Recommendation, 1984 (No. 169) – Konvention (nr 181) om privat – Private Employment Agencies arbetsförmedling, 1997 Convention, 1997 (No. 181) – Rekommendation (nr 189) om – Job Creation in Small and nya arbetstillfällen i små och Medium-Sized Enterprises medelstora företag, 1998 Recommendation, 1998 (No. 189) – Rekommendation (nr 193) om – Promotion of Cooperatives främjande av kooperativ, 2002 Recommendation, 2002 (No. 193) – Rekommendation (nr 198) om – Employment Relationship anställningsförhållandet, 2006 Recommendation, 2006 (No. 198)
Yrkesvägledning och Vocational guidance and training yrkesutbildning
– Konvention (nr 142) om – Human Resources Development utvecklingen av mänskliga Convention, 1975 (No. 142) resurser, 1975 35
– Rekommendation (nr 195) om – Human Resources Development Bilaga 1 utveckling av mänskligt kapital, Recommendation, 2004 (No. 195) 2004
Löner Wages
– Konvention (nr 94) och – Labour Clauses (Public rekommendation (nr 84) angående Contracts) Convention (No. 94) arbetsklausuler (offentliga and Recommendation kontrakt), 1949 (No. 84), 1949 – Konvention (nr 131) och – Minimum Wage Fixing rekommendation (nr 135) om Convention (No. 131) and fastställande av minimilöner, 1970 Recommendation (No. 135),
Hälsa och säkerhet på Occupational safety and health arbetsplatsen
– Konvention (nr 155) om – Occupational Safety and Health arbetarskydd och arbetsmiljö, Convention, 1981 (No. 155) 1981 – Konvention (nr 184) och – Safety and Health in Agriculture rekommendation (nr 192) om Convention (No. 184) and arbetarskydd i lantbruket, 2001 Recommendation
(No. 192), 2001 – Konvention (nr 187) om ett – Promotional Framework for ramverk för att främja arbetsmiljö, Occupational Safety and Health 2006 Convention,
2006 (No. 187)
Sociala trygghetsfrågor Social security
– Konvention (nr 102) om – Social Security (Minimum minimistandard för social Standards) Convention, 1952 (No. trygghet, 1952 102) – Rekommendation (nr 202) om – Social Protection Floors nationellt socialt grundskydd, Recommendation, 2012 (No. 202) 2012
Moderskapsskydd Maternity protection
– Konvention (nr 183) om skydd – Maternity Protection vid havandeskap och barnsbörd, Convention, 2000 (No. 183) 2000
Migrerande arbetstagare Migrant workers
– Konvention (nr 97) om – Migration for Employment migrerande arbetstagare Convention (Revised), 1949 (No. (reviderad), 1949 97) – Konvention (nr 143) om – Migrant Workers migrerande arbetstagare (Supplementary Provisions) (tilläggsbestämmelser), 1975 Convention, 1975 (No. 143)
Hiv och aids HIV and AIDS Bilaga 1 – Rekommendation (nr 200) om – HIV and AIDS hiv och aids och arbetslivet, 2010 Recommendation, 2010 (No. 200)
Ursprungsfolk och stamfolk Indigenous and tribal peoples
– Konvention (nr 169) om – Indigenous and Tribal Peoples ursprungsfolk och stamfolk, 1989 Convention, 1989 (No. 169)
Specifika kategorier av Specific categories of workers arbetstagare
– Konvention (nr 177) om – Home Work Convention, 1996 hemarbete, 1996 (No. 177) – Konvention (nr 189) och – Domestic Workers Convention rekommendation (nr 201) om (No. 189) and Recommendation hushållsarbetare, 2011 (No. 201), 2011
Internationella arbetskonferensens Resolutions of the International
resolutioner Labour Conference
– Resolution och slutsatser om – Resolution and Conclusions främjandet av hållbara företag som concerning the promotion of antogs vid Internationella sustainable enterprises adopted by arbetskonferensens 96:e möte the International Labour (2007) Conference at its 96th Session
(2007) – Resolution och slutsatser om – Resolution and Conclusions sysselsättningskrisen bland concerning the youth employment ungdomar som antogs vid crisis adopted by the International Internationella arbetskonferensens Labour Conference at its 101st 101:a möte (2012) Session (2012) – Resolution och slutsatser om den – Resolution and Conclusions andra återkommande debatten om concerning the second recurrent sysselsättning som antogs vid discussion on employment Internationella arbetskonferensens adopted by the International 103:e möte (2014) Labour Conference at its 103rd
Session (2014)
FN-INSTRUMENT United Nations instruments
– Allmänna förklaringen om de – Universal Declaration of Human mänskliga rättigheterna, 1948 Rights, 1948 – Internationella konventionen om – International Covenant on ekonomiska, sociala och kulturella Economic, Social and Cultural rättigheter, 1966 Rights, 1966 – Internationella konventionen om – International Covenant on Civil medborgerliga och politiska and Political Rights, 1966 rättigheter, 1966 – Internationella konventionen om – International Convention on the skydd för alla migrerande arbetare Protection of the Rights of All och deras familjemedlemmar, Migrant Workers and Members of
1990 Their Families, 1990 Bilaga 1 Ovanstående text är The foregoing is the authentic rekommendationens autentiska text of the Recommendation duly text som Internationella adopted by the General arbetsorganisationens allmänna Conference of the International konferens antog vid sitt Labour Organization during its etthundrafjärde möte som hölls i One hundred and fourth Session Genève och förklarades avslutat which was held at Geneva and den 13 juni 2015. declared closed the thirteenth day
of June 2015.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV IN FAITH WHEREOF we have har vi den 13 juni 2015 appended our signatures this undertecknat denna thirteenth day of June 2015. rekommendation:
Konferensens ordförande The President of the Conference, IEVA JAUNZEME IEVA JAUNZEME
Internationella arbetsbyråns The Director-General of the generaldirektör International Labour Office,
GUY RYDER GUY RYDER
Denna rekommendation utgör i The text of the Recommendation denna version en exakt kopia av as here presented is a true copy of den text som Internationella the text authenticated by the arbetskonferensens ordförande och signatures of the President of the Internationella arbetsbyråns International Labour Conference generaldirektör bestyrkt med sina and of the Director-General of the namnteckningar. International Labour Office.
Fullständig bestyrkt kopia Certified true and complete copy,
För Internationella arbetsbyråns For the Director-General of the generaldirektör: International Labour Office:
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2016
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström
Föredragande: statsrådet Y Johansson
Regeringen beslutar skrivelse ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin