Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Regeringens skrivelse 2017/18:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2018

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2017. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2017 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001. Vid utgången av 2017 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 412 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att buffertfonderna under samma tid betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2017 överfördes sammanlagt 30 miljarder kronor från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomst-pensionssystemet. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

Respektive buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första–Fjärde APfonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Den ökade andelen alternativa tillgångar har också genererat en god avkastning och kan förväntas bidra till en dämpande effekt på resultatnedgången vid en negativ utveckling på aktiemarknaden. En analys, som genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

Fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. För att stärka Första–Fjärde APfondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade placeringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna. Förslag till sådana ändringar kommer att lämnas efter det att de frågorna har utretts.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är stängd, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet samt att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2017 uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 12,3 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,4 pro-

cent sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2017 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 31,6 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent jämfört med föregående år. I föregående skrivelse gjordes en fördjupad extern analys av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader. Analysen visade att fonderna är kostnadseffektiva jämfört med ett urval utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det dock viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet.

Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Den genomsnittliga avkastningen för AP7 Såfa under 2017 uppgick till 16,5 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de närmare 850 privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,0 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgått till 4,1 procent. De senaste två åren har risken i förvalsalternativet sänkts genom att hävstången, som innebär ökad aktieexponering, sänkts från 150 till 124 procent.

1¶Inledning

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Innehållsöversikt

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader. Avsnitt 5 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 6 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom gemensamma hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor, översyn av placeringsreglerna, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av APfonderna. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Båda bilagorna är oförändrade sedan föregående år. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller detta år endast en grundläggande granskning. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Pricewaterhouse- Coopers AB.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Tjänstepensionen bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal), medan privat pensionssparande är frivilligt. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling inom ramen för det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna . Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är stängd. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen, vilken också är en del av det allmänna pensionssystemet.

1 Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår) och studier. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balanstalet .

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. De kan därför sägas vara buffertfonder inom inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder etablerades samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen.

Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. 4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och buffertfondens värde.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte APfonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från nämnda fonder.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2017 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 9 396 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 984 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 412 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 080 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondens värde i balanstalet som medelvärdet av fondens marknadsvärde vid utgången av de tre senaste

åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat balanstal. Balanstalet för 2019, som baseras på 2017 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0347 och det dämpade balanstalet till 1,0116. Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2018 är sedan tidigare fastställt till 1,0395 och det dämpade balanstalet till 1,0132. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2017, s 83.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (85 procent vid 2017 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 15 procent vid 2017 års slut.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Skulder2 Buffertfonderna Avgiftstillgångar1

% Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar1/skulder2

SEK tusen miljarder Balanstal3

1,037 1,0404 1,035

12 1,033 4

1,011 1,015 1,020 1,020

1,010 1,001 1,005 1,003 1,002 1,004

0,983 0,984 1,00

10 9.4

9.1 9.1

9 8.68.58.7 8.7

0,955 8.0 8.18.2 8.1 1.3 1.4

8 7.57.7 7.9 1.2 1.2

7.47.2 7.57.27.47.5 1.1

6.76.8 7.07.0 0.9 1.0

7 5.4 6.26.3 6.56.5 0.7 0.8 0.9

6.06.0 0.9 0.9

6 5.6 5.75.8 0.6 0.8

0.5 0.6

5 0.6

4 7.4 7.5 7.7 8.0

6.5 6.6 6.8 6.9 7.1

3 5.7 5.9 6.1 6.4

5.0 5.3 5.5 5.6

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

10,1 8,4 9,5 10,3 11,8 12,6 12,8 9,8 11,3 12,0 11,3 12,2 12,9 13,8 14,2 14,6 15,0

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3 Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare 4 Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015, 1,013 för 2016 samt 1,012 för 2017 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2017 närmare 850 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensions-utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Regeringen gav, med stöd av Pensionsgruppen, i december 2016 Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra de risker som kan uppstå när fondförvaltare verksamma på Pensionsmyndighetens fondtorg brister i att följa reglerna. Myndigheten fick även i uppdrag att föreslå åtgärder för att reducera dessa risker. Pensionsmyndigheten slutredovisade uppdraget i juni 2017 i promemorian Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen (dnr Fi2016/04460/FPM). Med utgångs-

punkt i bl.a. dessa förslag har promemorian Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem upprättats inom Finansdepartementet. Den 26 april 2018 beslutade regeringen om proposition Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem som i huvudsak behandlar promemorians förslag. Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom propositionens förslag.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 5.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2017 omfattade premiepensionssystemet 7,4 miljoner individer, varav 5,9 miljoner pensionssparare och 1,5 miljoner pensionärer. Pensionsmyndigheten uppskattar att när premiepensionssystemet är helt infasat år 2060 kommer det att omfatta 13 miljoner pensionssparare och pensionärer och kapitalet kommer att uppgå till 6 000 miljarder kronor. Framför allt kommer antalet pensionärer att öka allt eftersom premiepensionssystemet fasas in. Totalt förvaltat kapital under 2017 uppgick 1 141 miljarder kronor varav 1 110 miljarder kronor i fondförsäkring och 31 miljarder kronor i traditionell försäkring. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 1 141 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen blev under 2017 12,6 procent (tidsviktat ). Drygt 80 procent av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och uttryckt i kronor var värdeutvecklingen 120 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start (2000-12-13) har nominellt varit 123 procent vilket ger en årlig värdeutveckling på 4,8 procent. Real årlig värdeutveckling har varit 3,6 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 52 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 33 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2017 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 431 miljarder kronor, varav 396 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 35 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2017 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 16,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 9,6 procent. Risken (mätt

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,9 procent jämfört med 7,0 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror både på hävstången (se avsnitt 5.6) och på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten (vilket minskar andelen i AP7 Räntefond). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen AP7 Räntefond att öka.

I slutet av 2017 förvaltade Sjunde AP-fonden 39 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde APfondens andel av det totala kapitalet har växt från 27 procent 2010 till cirka 39 procent 2017. Ökningen beror dels på inflödet av nya sparare, dels på att utflödet till andra fonder minskat. Ökningen kommer även till viss del av Sjunde AP-fondens högre avkastning.

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2017 Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3 Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Förändring 2016–17,

Baspunkter 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 2010 Baspunkter 2010 11 12 13 14 15 16 2017 Premie- FK2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 15 15 15 14 12 12 11 11 sparfonden Aktiefond

Premie FK2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 9 9 9 8 5 5 4 4 valsfonden Räntefond

Faktisk N/A 15 11 10 8 8 6 5

kostnad AP76,

baspunkter

Kostnad

PPM-fonderrna7 30

exkl. AP7,

baspunkter 1 ~840 valbara fonder per 31 december 2017, 2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7,

efter rabatter, i förhållande till kapital KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2017.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions-

systemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensions-avgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från nämnda fonder när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

Miljarder kronor

20

11

9

10 7 7 6 6

3 3

0

-10 -6

-20 -16

-16 -17

-21 -21

-30

-28 -27

-30 -29 -31 -32-31 -32

-40

-50

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: Pensionsmyndigheten

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2017 användes sammanlagt 183 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2017 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 132 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2018 beräknas överföringen uppgå till 29 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2019–2022 beräknas överföringen vara mellan 31 och 32 miljarder kronor per år. För hela perioden 2018–2022 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 155 miljarder kronor.

3.2¶Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 950 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår arbete med att ändra placeringsreglerna.

Buffertfondernas samlade resultat under 2017 uppgick till 121 miljarder kronor. Detta motsvarar 9,2 procent efter kostnader, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,7 procent. Vid slutet av 2017 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 412 miljarder kronor. Som

andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till 15 procent från slutet av 2001 till slutet av 2017.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i onoterade fastighetsaktier samt en mindre del i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

De nuvarande placeringsreglerna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Seden dess har både de makroekonomiska och de tekniska förutsättningarna förändrats. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen, att långsiktigt maximera avkastningen, pågår ett arbete vid Finansdepartementet med att ta fram förslag till ändrade placeringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen (se även avsnitt 6.2). Behovet av att se över placeringsreglerna har också lyfts fram i McKinseys utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de senaste åren.

Resultatuppföljning

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader. Vid 2017 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 950 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till börsuppgången.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Miljarder kronor

135 128 150 113 118 121

80 82 84 100 63 65

50 0 -50 -17

-27

-100

-85

-150 -200

-194

-250

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2017 uppgick resultatet (avkastningen) till 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen är 6,2 procent sedan 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Procent

30,0

19,4

16,4 17,5

20,0 14,1

11,0 10,7 11,6 13,5

10,2 9,7 9,2 10,0 4,3 5,5

0,0

-1,9

-10,0 -4,9

-20,0 -15,0

-21,6

-30,0

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

Buffertkapitalets utveckling Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

16 1 412 miljarder kronor, vilket var 91 miljarder kronor mer än vid före-

gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 834 miljarder kronor. Under samma period har buffertfonderna betalat ut 132 miljarder kronor för att täcka underskott i inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

Miljarder kronor 1 600

1 412

Inkomstindex 1 322 1 400

1 230

Buffertkapital 1 185 1 200 1 058

958 1 000 858 899 895 873

827

769

800 646

579 565 577

600 488

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2017 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet 15 procent. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2017 var buffertfondernas resultat 9,2 procent efter kostnader vilket vida översteg inkomstindex som var 3,7 procent. Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffertfondernas värde vid 2017 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 565 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än då värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumu- 17

lerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning

Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya marknadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker alla fyra fonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första och Tredje AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra och Fjärde APfonderna är det 4,5 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade placeringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2).

Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 samt under den senaste fem- och tioårsperioden. För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

AP1 AP3 Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP2 AP4

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 % nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %. 3 Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4 Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 har Fjärde APfonden haft (6,5 procent). Detta gäller även den senaste tioårsperioden (7,3 procent) och den senaste femårsperioden (11,5 procent). Lägst avkastning sedan 2001 har Första AP-fonden haft (6,0 procent). Under det senaste året hade dock Första AP-fonden högst avkastning (9,6 procent).

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika

exponering mot marknadsrisk . En fond med hög marknadsrisk ökar generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått. Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den

högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten varit högre under den senaste femårsperioden än under den senaste tioårsperioden för samtliga fonder. Marknadsutvecklingen har varit god och fondernas resultat har utvecklats starkt och stabilt. Tioårsperioden inkluderar både 2008 och

2009 då fondvärdena först föll kraftigt och sedan steg. Av siffrorna i figuren framgår att fondernas sharpekvot är densamma för perioden 2001‒2017. Detta visar att risknivån har haft betydelse för resultatet. För tioårsperioden (2008‒2017) visar Fjärde AP-fonden en bättre sharpekvot än de övriga fonderna (0,8 jämfört med 0,6).

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar 2008-2017

önskvärd 2013-2017

position

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12 13

AP4

11 12

AP3

10 AP2 11 AP4

AP1

9 10

AP2

9 AP3

AP4 8 AP1

7 AP4

AP2 7

6 AP2

AP3 AP1 6

5 AP3

4 AP1

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor. Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde APfonderna samma definition för riskfri ränta.

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Valueat-Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Den högre avkastning i totalportföljen för Fjärde AP-fonden har till viss del skapats genom ett högre VaR. Skillnaden är dock relativt liten mellan fonderna, särskilt för likvidportföljerna. Den huvudsakliga förklaringen till att VaR (liksom sharpekvoten) är lägre de senaste fem åren är att tioårsperioden inkluderar finanskrisen 2008 då volatiliteten var hög. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en bättre avkastning än utländska pensionsfonder under den senaste femårsperioden (10,4 jämfört med 9,7 procent) men marginellt sämre under den senaste tioårsperioden (6,3 jämfört med 6,5 procent). För 2017 var buffertfondernas avkastning högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (9,2 jämfört med 8,9 procent). Denna jämförelse bör dock tolkas särskilt försiktigt på grund av skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet.

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier Räntor Alt tillgångar1 Medelvärde6

Förvaltat kapital Rapporterad årlig nominell avkastning2

2017 Procent (lokal valuta)

SEK Tillgångsallokering7

miljarder 1 år7 5år 10 år Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag

Buffertfonder- 1 412 9,2 10,4 6,3 ▪ Buffertfonder i Sveriges

na (Sverige) 45 32 23 inkomstpensionssystem

SPU ▪ Garantera statliga pensionsåtaganden,

8 891 13,7 9,3 6,2 67 31 3 fördela Norges oljeförmögenhet på

(Norge) framtida generationer

ABP (Neder- 4 055 7,6 8,0 7,0 ▪ Förvalta pensionen för holländska

länderna) 35 37 28 medborgare anställda inom offentlig

sektor och utbildningssektorn

CalPERS 2 6053 11,23 8,83 4,43 48 19 ▪ Förvalta pensioner för statligt anställda i

(USA) 32

Kalifornien

CPP IB ▪ Buffertfond som, tillsammans med

(Kanada)4 2 144 9,0 12,1 7,4 37 22 40 CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas

obligatoriska tjänstepensionsplaner

CDPQ 1 899 9,3 10,2 5,7 37 29 34 ▪ Buffertfond i det statliga

(Kanada) pensionssystemet med uppgift att

ATP5 förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

(Danmark) 1 023 2,5 10,1 8,1 44 32 24 Placera kapital på bästa sätt till låg risk

▪

för det obligatoriska danska

tjänstepensionssystemet

Ø 8,96 Ø 9,76 Ø 6,56

1 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2 Per 31 december 2017 om ej annat anges; 3 Per 30 juni 2017 4 CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2017 uppgick hävstången till 120 %. 5 Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen, allokering avser enbart investeringsportföljen vilken uppgick till cirka SEK 365

miljarder. Resterande delar av kapitalet (SEK 658 miljarder) var investerat i hedgeportföljen som till en majoritet består av räntebärande värdepapper 6 Aritmetiskt medelvärde exklusive buffertfonderna 7 Baserat på senast tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffertfondernas andel aktier ligger ungefär i mitten jämfört med de utländska pensionsfonderna, liksom deras andel i aktier på hemmamarknaden.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. Andelen svenska aktier har successivt minskat, medan andelen alternativa investeringar och aktier i tillväxtmarknader ökat.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att fonderna utvecklat sina egna förvaltningsmodeller och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001, då de nuvarande placeringsreglerna trädde i kraft (se bilaga 2). Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel sven-

globala aktiemarknaden (s.k. home bias).

Övrigt

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder Aktier

Tillgångsallokering för Genomsnittlig total tillgångsallokering1för AP1-4 AP1-AP4 31 dec 2017

100% = 529 469 557 627 750 839 881 691 809 875 854 938 1,0361,1611,2171,2251,337 333 346 345 357 Övrigt (TAA etc)2 30 4 0 31 30 4 1 1 2 1 1 1 2 1 0 1 1 1 0 0 0

3 1 5 5 Alt tillgångar3 8 9 10 11 10

14 16 16 19

21 21 24

31 ~20

Räntor 38 39 38 39 38 39

38 31

38 35 34

37 32

35 33

33 Aktier i tillväxt- 32 32 ~30

1 2 2 2 33 marknader 2 3 5 5

6 7 31

4

7 7 7

8 7

Utländska aktier 7 8 ~6 (exkl. tillväxt- 38 39 39 39 40 11 35 marknader) 37 37

35 33 31 14

29 29 30 30 28

26 24 ~26

11 22

Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 16 17 14 18

14 13 14 13 13 13 13 13 9 ~13

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 155 16 2017 AP1 AP2 AP34 AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc. 3 Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm. 4 Tillgångsallokeringen för AP3 2010-17 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras 5 Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor” KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten är lång och investeringsprocessen mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, private equity och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna har låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Knappt hälften av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Detsamma gäller för Sjunde AP-fonden där förvalsalternativet Såfa (inom premiepensionssystemet) har en hög exponering mot aktier. Med undan-

de kraftiga börsnedgångarna i samband med finanskrisen 2008. De fallande marknadsräntorna sedan i början av 2000-talet har haft en positiv inverkan på AP-fondernas resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar. Drygt en femtedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och hedgefonder m.m.). Resultatet från dessa tillgångar påverkas inte lika mycket av marknadssvängningar som resultatet från aktier och räntor. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.10 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas1 kapitalallokering 31 december 2017 Utveckling på underliggande marknader 20012-20177

100 % = SEK miljarder Index = 100 år 20012

Tillväxtmarknadsaktier3 Svenska aktier3 Svenska statsobligationer3 Genomsnittlig årlig avkastning

Globala aktier3 US statsobligationer3 SEK USD

1 412

500 2001-2 2001-2

Svenska Tillväxtmarknads- 2017 2017 2017 2017

aktier 13 aktier

9.7 % 26.3 % 10.4 % 39.0 %

Globala 400

aktier 23

350 Svenska aktier 7.7 % 10.8 %

Tillväxt- 9

marknader 300

250 5.0 % 11.2 % 5.8 % 22.3 %

Globala aktier

Räntor 32 Svenska 4.2 % 0.1 %

200 statsobligationer

US stats- 4.1 % 0.7 %

150 obligationer

Alternativa 23 100

tillgångar4

Övrigt5 50

2017 0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt

obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6 5 Overlaymandat, TAA, etc; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas åtgärder de senaste åren för att begränsa kostnaderna har haft avsedd effekt. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. De externa förvaltningskostnaderna minskade medan de interna förvaltningskostnaderna ökade. Detta berodde till stor del på att andelen externt förvaltat kapital minskade från 25 till 20 procent medan andelen internt förvaltat kapital ökade i motsvarande grad. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Kostnadsutvecklingen i ett längre perspektiv ska ses i ljuset av att buffertkapitalet ökat med mer än 500 miljarder kronor sedan slutet av 2011. Detta har framför allt påverkat de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar har också bidragit till högre kostnader.

Det är dock viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. Tidigare nämnda omallokering har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. APfonderna bör dock liksom övrig verksamhet i offentlig regi ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen enligt reglerna. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2017 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 754 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet minskade från 0,136 procent till 0,129 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades 80 procent internt vid 2017 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Efter personalkostnader är informations- och datatjänster den största kostnadsposten. Priset på dessa tjänster sätts vanligtvis i dollar och den starka dollarkursen har bidragit till att kostnaderna varit högre de senaste åren.

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]). 10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar. En sammanställning av Första–Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling brutto redovisas i figur 4.2 samt i bilaga 9 avsnitt 12.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

285 41

antal anställda andel kvinnor (%, höger axel)

40 40

269 39

260 37

255 252

37 37

250 36

235 34

2013 2014 2015 2016 2017

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Vid 2017 års slut var 269 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en minskning med 1 person jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Under året har andelen kvinnor ökat från 37 till 40 procent. Tre av buffertfonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Som framgår av tabell 4.3 har summan av de rörliga ersättningarna varit på en liknande nivå de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Av regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna framgår att den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. De mindre avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger och härstammar från tiden före det att riktlinjerna inrättades. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktör. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under åren 2013–2015. De två huvudsakliga anledningarna till detta är att volymen externt förvaltat kapital har ökat och att alternativa investeringar har ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt levererat en högre avkastning. Under 2016 och 2017 minskade de externa förvaltningskostnaderna. De lägre kostnaderna beror som nämnts ovan på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Under 2017 minskade andelen externt förvaltat kapital från 25 till 20 procent.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar där arvoden återbetalas.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.4 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fyra åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinstdelning. Detta innebär implicit att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid, återbetalas i sin helhet (förutsatt att utrymme inom upparbetade vinster finns). I skrivelse 2015/16:130 ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.5 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2017 var de erlagda arvodena 200 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Regeringen anser liksom föregående år att AP-fonderna gemensamt bör fortsätta att förbättra transparensen kring vinstdelning i redovisningen. Detta är inte minst viktigt eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion ökat på senare år. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet ökat från -25 till 200 miljoner kronor.

5¶Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond

5.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Första AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var

9,6 procent, jämfört med 9,3 procent år 2016. Fondens genomsnittliga avkastning sedan 2001 uppgår till 6,0 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har fonden bl.a. bedrivit samarbete med andra investerare och Sida om Agenda 2030 och FN:s 17 utvecklingsmål.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 29,3 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 22,5 miljarder kronor för att uppgå till 332,5 miljarder kronor vid årets slut.

I figur 5.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001–2017 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgått till 6,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

FÖRSTA AP-FONDEN

1 AP1 ## Kostnad3 Första AP-fondens totala avkastning 2001 –2017

Inkomstindex7 ## Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent för likvidportfölj4

AP1 målsättning2

Avkastning 20011–2017 per år Genomsnittlig avkastning

20,1

16,4 17,4

14,6

11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 9,6

9,7

4,6 4,0 6,0 5,4 6,0 5,4 5,3

3,0 3,0 2,4

-1,9 2017 20011-17 2008-17 2013-17 -3,4

0,14 0,15 0,15 0,16

-14,0

-21,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2017 per år (sharpekvot)

3,5

2,6 2,9

2,0 1,9 1,96 1,5

1,7 1,7 1,5

1,2 1,3

0,5 0,6 0,6

0,0

neg neg neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

2,8 0,5 0,5 1,1 1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell

avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan)

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,7 procent före kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,6 procentenheter, varav svenska aktier 1,6 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader 1,3 procentenheter och tillväxtmarknadsaktier 2,7 procentenheter), fastigheter (2,0 procentenheter) och riskkapitalfonder (0,8 procentenheter).

Av nedre delen av figur 5.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,5 under femårsperioden 2013–2017 och 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Första AP-fonden har under de senaste femton åren använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Sedan 2015 använder Första AP-fonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar.

McKinsey använder i sin utvärdering definitionen från 2010 som innebär att avkastningen redovisas per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Detta möjliggör en historisk jämförelse relativt den definition som Första AP-fonden använder sedan 2015 som är bredare och dessutom mäter aktiv avkastning på total portföljnivå mot jämförelseindex. Det innebär att de resultat som McKinsey redovisar i sin utvärdering skiljer sig från de resultat som Första AP-fonden kommunicerar i sin årsrapport.

Figur 5.2 visar att under 2001–2017 var den genomsnittliga årliga aktiva avkastningen före kostnader 0,5 procent av likvidportföljen. Under 2017 var den 1,2 procent, vilket motsvarar 3,4 miljarder kronor. Inkluderar man alternativa tillgångar i den aktiva avkastningen uppgick den till 1,2 procent, eller motsvarande 3,3 miljarder under 2017.

FÖRSTA AP-FONDEN

1 Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2017, % Genomsnittlig3aktiv avkastning

1,5 1,1 1,2 5 1,2

Historisk 0,7 0,6 0,4 0,8 0,2 0,7 0,8 0,7 0,5 0,6 0,7

utveckling av 0

den aktiva -0,6 -0,3 -0,8 -0,2

avkastningen

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot4 Informationskvot4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017, % Definition av aktiv avkastning

1,2 20011-09:

0 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,5 0,4 0,3 0,7 (exkl. alternativa investeringar)

0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat

Definition och ▪ Allokeringseffekter

nedbrytning Räntor Svenska Aktier I Utländska Valutor Allokering Total aktiv 2010-14:

av aktiv aktier tillväxt- aktier (exkl. och absolut- avkastning ▪ Differens mot mandatspecifika

avkastning marknader tillväxt- avkastande jämförelseindex för de portföljmandat

marknader) strategier där jämförelseindex är tillämpbara6

Sedan 2015 använder fonden en

7 bredare definition av aktiv avkastning

~1,4 ~1,2 ~0,1 ~-1,0 ~-0,4 ~2,1 ~3.4 och mäter den på total portföljnivå mot

Miljarder SEK jämförelseindex 1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen 4 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-17 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-

10 var informationskvoten 0,4 5 Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2 % 2017 6 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om -0,0 % av totalt kapital 2017) 7 Aktiv avkastning (SEK 3,4 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~3.5 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Det är Första AP-fondens styrelse som fattar beslut om nivån på avkastningsmålet. Styrelsen har beslutat att avkastningsmålet ska vara 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiodmål. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod.

Av den högra delen av figur 5.1 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,7 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,0 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikel-

definierar, med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt ett strategiskt benchmark för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också ledord. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på tre till fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen Första AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 38 procent aktier,

31 procent räntebärande tillgångar och 31 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 0,4 procentenheter, andelen räntor minskat med 0,6 procentenheter och andelen alternativa tillgångar ökat med 0,2 procentenheter. Årets förändringar följer trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

1¶Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 -2017

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens

Procentenheter

100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 333 20011–17 2016–17 Övrigt 3 0 30 2 0 2 0 20 3 0 30 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0

5 5 8 9 +0,2 +0,1 exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 5

29 30 31 +27,2 +0,2 Räntor3 39 41 40 38 40 39 37

43 42 34

30 29 Aktier i tillväxt- 6 5 5 -7,6 -0,6 marknader 5 5 6 8 10 32 32 31

5 6

9

10 10 10

Utländska aktier (exkl, 41 39 40 41 39 39 8 9 tillväxt- 38 36 32 14 +8.5 +5,0 marknader) 36 28

25 25 25

19 16

11 -29,6 -5,2

Svenska 12 13 13 14 16 13 +0,8 +0,6 aktier 12 11 12 12 10 12 11 12 11 12 12

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 165 2017

1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa, TAA och SAA. 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en

portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5 Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt

klassificering av tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena. Under 2015 och 2016 överskred Första AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet under 2016 avyttrades i slutet av året en portfölj

av nordamerikanska riskkapitalfonder. Försäljningen bidrog till att andelen onoterade investeringar i fondens totala portfölj begränsades till 4,8 procent per den 31 december 2016. Under 2017 har Första APfonden fortsatt att avyttra delar sina innehav i onoterade bolag för att skapa en buffert med avseende på placeringsreglerna.

Kostnader

Första AP-fonden har en fortsatt ambition att säkerställa att kostnadsandelen för totala förvaltningskostnader (rörelse- och provisionskostnader) i förhållande till förvaltat kapital inte överstiger 0,15 procent. Kostnadsandelen har sjunkit två år i rad, från 0,17 procent 2015 till 0,15 procent för 2016 och till 0,14 procent för 2017.

Första AP-fondens interna (rörelsens) kostnader har under perioden 2013–2017 ökat med cirka 48 miljoner kronor. Den största ökningen, 22 miljoner kronor, skedde mellan åren 2016 och 2017. Kostnadsökningen ligger framför allt på personalkostnader, köpta tjänster samt informations- och datakostnader.

Ökningen av personalkostnader är en helårseffekt av anställningar under 2016, då personalstyrkan ökade från 55 till 61 samt ersättningsrekryteringar under 2017 med mer senior specialistkompetens. Ökningen har framför allt skett inom kapitalförvaltningen. Ökningen inom köpta tjänster och informations- och datakostnader förklaras av införande av ett mer modernt risk- och avkastningssystem med där tillhörande konsultkostnader.

Under 2017 har Första AP-fonden fortsatt omstruktureringen inom de externa förvaltningsmandaten med ambition att sänka kostnaderna. De externa (provisionskostnader) för 2017 uppgick till 236 miljoner kronor, det var en minskning för tredje året i rad. Minskningen jämfört med 2016 uppgick till 35 miljoner kronor.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägaransvar

Första AP-fonden fortsatte under 2017 sitt arbete med att integrera hållbarhet som en utvärderingsaspekt bl.a.. Under året vidareutbildades fondens medarbetare om bland annat Agenda 2030 och hur dessa utvecklingsmål kan användas som styrinstrument i verksamheten.

Tillsammans med Andra–Fjärde AP-fonderna genomfördes också en intressentdialog, där representanter från olika målgrupper bjöds in till diskussion kring vilka hållbarhetsfrågor som AP-fonderna bör fokusera på.

En viktig aspekt i hållbarhetsarbetet är ägaransvarsfrågorna. Under 2017 deltog fonden i 28 svenska och 629 utländska stämmor. Första APfonden är relativt stor ägare i allt fler mindre bolag och sitter sammantaget i tretton valberedningar inför stämmorna 2018. En av de frågor som fonden jobbade särskilt med under 2017 var vikten av att styrelserna säkerställer att VD och ledning har huvudfokus på sina operativa, dagliga uppdrag. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade incitamentsprogram för bolagsledningar fortsatte också liksom arbetet för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens riskhantering och kontroll följer den s.k. principen om tre försvarslinjer vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som äger risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad (risk/middle office och compli-

11 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 12 Vid årets slut. 13, 14

Varav två projektanställda.

ance) och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Inom andra försvarslinjen ansvarar risk/middle office för att följa upp att fondens riskramverk följs och compliance ansvarar för att kontrollera regelefterlevnad. Den tredje försvarslinjen, internrevisionen, upphandlas externt.

5.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Andra AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Andra AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,8 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har Andra AP-fonden implementerat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier i den kvantitativa förvaltningen. Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. Under 2016 beslutade fonden att göra gröna obligationer till ett eget tillgångsslag och därmed till en del av den övergripande investeringsstrategin.

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 28,8 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,0 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 21,4 miljarder kronor till 345,9 miljarder kronor. I figur 5.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,3 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

1 AP2 ## Kostnad5

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 –2017

Inkomstindex

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent 2 ## Sharpekvot

AP2 målsättning för likvidportfölj3

Avkastning 20011–2017 per år Genomsnittlig avkastning

17,6 18,5 20,4

11,4 12,8 11,0 13,3 12,7 13,1 10,3

9,0 9,8

4,0 4,0 6,3 5,9 6,0 5,8 5,4

3,0 3,0 2,4

-1,5 -2,1 2017 20011-17 2008-17 2013-17

0,15 0,17 0,17 0,16

-15,5

-24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2017 per år (sharpekvot)

3,7

7 2,9

2,36 2,5

1,8 1,7 1,8 2,0 1,78 1,7

1,5 1,3

0,5 0,6 0,6

0,1 neg. 0,1 neg. neg. 200112002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 20011-17 2008-17 2013-17

2,5 0,5 0,5 1,4

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning. 3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17, samt antagande om 260 handelsdagar 5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8 Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,0 procent efter kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,7 procentenheter,

tillväxtmarknadsaktier 2,2) och alternativa investeringar (2,2 procentenheter). I nedre delen av figur 5.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,7 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning Andra AP-fonden har under perioden 2001–2017 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Mellan 2001 och 2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, och allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen och allokeringseffekter exkluderades från den aktiva avkastningen. Med ovanstående förutsättningar i åtanke har fondens aktiva avkastning före kostnader uppgått till 0,2 procent av likvidportföljen per år mellan 2001 och 2017. Det innebär att målet om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år inte uppnåddes. Målet nåddes inte heller under 2013–2017 då den aktiva avkastningen var 0,4 procent per år. Bidragande orsaker till den svaga avkastningen under 2017 var framför allt utländska statsobligationer (-0,1 procentenheter), utländska krediter (-0,2 procentenheter) och absolutavkastande (-0,1 procentenheter).

1¶Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2017 Genomsnittlig3aktiv avkastning

1,7

1,2 0,8 1,2 1,0

0,2 0,2 0,5 0,5 0,2 0,2 0,3 0,4

Historisk

utveckling av -0,4 -0,5 -0,6 -0,4 -0,2 -0,3

den aktiva

avkastningen -1,8

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

0,1 neg. neg. neg. 0,4 0,3 neg. neg. 1,3 2,7 neg. 4,2 1,6 1,7 2,4 neg. 0,2 0,5 1,0 1,0

Informationskvot5 Informationskvot5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP2

0,1 0 2001-08:

0,2 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,1 0,1 0,1 (exkl. alternativa investeringar)

Definition 0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat

och Allokeringseffekter (inkl.

nedbrytning ▪

av aktiv Svenska aktier Utländska Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ implementeringseffekter)

aktier avkastning enterings- avkastning6

avkastning effekter 2009-17:

▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,2 0,3 0,0 -0,1 0,4 -0,2 0,2 (exkl. alternativa investeringar)

▪ Avkastning från overlaymandat

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis) 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den

strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Styrelsens avkastningsmål är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Före 2015 var den långsiktiga målsättningen 5,0 procent realt per år. Ändringen gjordes mot bakgrund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt. Efter ändringen är Andra AP-fondens målsättning mer i linje med övriga AP-fonder.

Av den högra delen av figur 5.4 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,3 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. För denna period hade dock Andra AP-fonden ett högre avkastningsmål än de övriga buffertfonderna. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade långsiktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med mer specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen. Under året har ESG-faktorer integrerats i konstruktionen av index för globala aktier.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 42 procent aktier, 33 procent räntebärande tillgångar och 24 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 0,3 procentenheter, alternativa tillgångar ökat med 0,3 procentenheter, medan andelen räntebärande tillgångar varit oförändrad (figur 5.6). Årets förändringar följer i huvudsak trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

Övrigt

1 Alternativa tillgångar

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 –2017

2,3 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Andra AP-fonden ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Differens

Procentenheter

20011–17 2016–17

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 294 301 325 346 +0.0 +0.0

Övrigt 40 4 0 30 1 40 50 0 2 2 2 2 4 2 2 0 0

3 5

(TAA etc.) 10 10 11 12 19

4 15 16 24 24

Alt. tillgångar 24 +20.7 +0.3

Räntor 35 36 36 36 37 35

35 34 33 35

31 33

Aktier i tillväxt- 33

marknader 0 1 2 30 33 33

3 4 5 -1.8 +0.0

5 4

Utländska 6 5

9 9

aktier 40 9 10

(exkl. tillväxt- 39 39 36 34 10 11

31 34 11 +11.1 +0.6

marknader) 33 29 28

28 30

28 28

24 22 22 -18.1 +0.1

Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 16 18 20

14 11 11 10 10 10 -12.0 -1.0

-1

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017

1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år 3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016

är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna Under året överskred Andra AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet har fem fondinvesteringar avyttrats så att andelen onoterade aktier av fondens totala kapital minskades till 4,74 procent per den 31 december 2017. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

Kostnader Andra AP-fondens främsta kostnadspåverkande faktorer under de senaste fem åren, på total nivå, är ökningen av förvaltat kapital, valutakurseffekter samt engångskostnader i samband med den genomförda internaliseringen. Ökning av förvaltat kapital är den största faktorn till kostnadsökningen i absoluta tal då framför allt externa förvaltararvoden och depåkostnader är korrelerade till storlek på förvaltat kapital. Under perioden 2012–2015 har fonden genomfört en internalisering för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internaliseringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades år 2016 då förvaltningskostnadsandelen för totala kostnader minskade väsentligt och sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som bibehållits under 2017. Fondens kvantförvaltning är långt utvecklad och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av den interna kvantavdelningen till jämförelsevis låga kostnader. Denna typ av förvaltning kräver dock en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med

annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens kostnadsmassa.

Ett av årets fokus har därför varit att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation, vilket slår igenom i sin helhet under 2018. Fonden noterar höjda priser i leverantörsledet, bland annat till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifieras ytterligare. Andra AP-fonden har arbetat för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Bland annat har Andra AP-fonden inkluderat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier. Det innebär att fonden nu har ESG-exponering på allt internt förvaltat kapital inom tillgångsslaget utländska aktier, totalt cirka 99 miljarder kronor.

Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. TCFD syftar till att öka företagens transparens för att ge investerare den information som behövs för att bedöma bolags klimatrisker och möjligheter. Andra AP-fonden har också skrivit under Climate Action 100+, ett femårigt, globalt samarbetsinitiativ. Initiativet är kopplat till Parisavtalet och syftar till att få bolag att kommunicera hur de tänker vara i linje med Parisavtalet och hur de planerar för att sänka sitt CO2-avtryck, i enlighet med TCFD.

15 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 16 Vid årets slut.

Under 2017 skrev fonden under initiativet ”Stockholm Declaration”. Genom initiativet tillkännagav både svenska och internationella investerare att FN:s mål för hållbar utveckling ska utgöra ett centralt ramverk att arbeta efter gällande investeringar mot 2030. Andra AP-fonden skickade under hösten 2016 ett brev till styrelseordförandena i cirka 40 svenska bolag, där fonden uppmanade dem att relatera sin verksamhet till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och senast vid årets bolagsstämma redogöra för sitt förhållningssätt gentemot målen. I dialog med bolagen har fonden följt upp detta, både inför och på 2017 års stämmor. Under året har Andra AP-fonden investerat i riskkapitalfonden The Rise Fund, vilket är den största s.k. impactfonden som etablerats. Samtliga investeringar i fonden ska ha positiv påverkan på åtminstone ett av FN:s globala hållbarhetsmål.

Andra AP-fonden har under året arbetat vidare med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och styrelsen beslutade om en policy för mänskliga rättigheter.

Fonden har under 2017 röstat i cirka 50 svenska bolag samt cirka 770 utländska. Därutöver står fonden bakom en mängd initiativ och dialoger med såväl bolag som lagstiftare för att utveckla och förbättra bolagsstyrning i både specifika fall och mer generellt. För att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna har Första, Andra, Tredje och Fjärde APfonden under 2017 gemensamt genomfört en intressentdialog och väsentlighetsanalys.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2017 har fondens arbete fortgått med att beskriva och utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, vilket bygger på principen om tre försvarslinjer och ramverket COSO. Detta har resulterat i en policy för intern styrning och kontroll som tagits av styrelsen och implementeringen av policyn i verksamheten har påbörjats. En kommitté för intern styrning och kontroll har inrättats på fonden för att ge ökat fokus till dessa frågor. Parallellt med detta har en internrevisionskonsult utvärderat fondens pågående arbete kring strukturen för och dokumentation av intern styrning och kontroll samt utvärderat processen för internt arbete med operativa risker. Utvärderingen avslutas under våren 2018 och avrapporteras till styrelsen.

5.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Tredje AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 8,8 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har bl.a. en väsentlighetsanalys och intressentdialoger genomförts under året. Syftet har varit att vidareutveckla hållbarhetsarbetet och tydliggöra kommunikationen kring detta.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 28,2 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 8,8 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 20,8 miljarder kronor till 345,2 miljarder kronor.

I figur 5.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,2 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

0,10 0,14 0,13 0,12

-12,6

-19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot6) 2001–2017 per år (sharpekvot)

3,7

2,67 2,8 2,8

1,8 2,0 1,9

1,7 1,6 1,8

1,2 1,2 1,0

0,3 0,6 0,6 neg. neg. neg. neg. 20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-2017 2013-17

2,2 0,5 0,5 1,5

1 1 juli 2001, 2 Målsättning på 4,0 % i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,2 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5 Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2017), senaste tio åren (2008-2017) samt senaste fem åren (2013-2017) 6 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 7 Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2017 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 8,9 procent före kostnader. Tredje AP-fonden redovisar avkastningen per riskklass (före kostnader). De olika riskklasserna bidrog till den totala avkastningen enligt följande: aktier 7,8 procentenheter, valuta -1,0 procentenheter, inflation 2,3 procentenheter, räntor -0,1 procentenheter, krediter -0,2 procentenheter och absolutavkastande strategier 0,1 procentenheter. Riskklassen valuta består av fondens exponering för förändringar i valutakurser mot svenska kronor. Exponeringarna härrör från de investeringar i utländska tillgångar som inte säkrats till svenska kronor samt från direkta valutapositioner. Valutapositioner tas både i syfte att öka avkastningen och minska risken i totalportföljen. Till riskklassen Inflation hör investeringar i skog, fastigheter och realobligationer.

Av nedre delen av figur 5.7 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,8 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Tredje AP-fonden har under åren utvecklat sin förvaltningsmodell och har till följd av det även ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I syfte att underlätta en jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dessa justerats i McKinseys rapport. Det innebär exempelvis att definitionen från 2016 ändrats så att den tar hänsyn till riskskillnader mellan fonden och den långsiktiga statiska portföljen (LSP) som utgör jämförelsemåttet för den aktiva förvaltningen.

aktiva årliga avkastning i genomsnitt varit 0,5 procent av likvidportföljen under 2001–2017 och 1,1 procent under 2013–2017. Under 2017 uppgick den aktiva avkastningen till 2,2 procent. En bakomliggande orsak till resultatet var riskklassen inflation som bidrog med 2,1 procentenheter.

1¶Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Under perioden 2010-2015 använde

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 20174 fonden en bredare definition av aktiv Genomsnittlig3aktiv avkastning

avkastning och mäter den på total portföljnivå (uppgick till 4,4 %72015)

2,2 2,3 2,2

Historisk 1,3 0,9 0,8 1,1

utveckling av 0,2 0,5 0,4 0,0 0,4 0,4 0,2 0,5

den aktiva -0,0 -0,0 -0,2

avkastningen -0,3

-1,3

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

0,1 0,5. neg. neg. 2,3 neg. neg. neg. 3,5 n/a n/a. n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot5 Informationskvot5

Aktiv avkastning per tillgångsslag6,72017 Definition av aktiv avkastning AP3

2,1 % 2,2 % 2001-09:

▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,3 % 0,0 % 0,1 % -0,4 % (exkl, alternativa investeringar)

▪ Avkastning från overlaymandat

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta, absolut- Aktiv ▪ Allokeringseffekter

Definition och 2010-15:

nedbrytning avkastande avkastning

av aktiv strategier och ▪ Resultatet från absolutavkastande

avkastning allokering strategier

▪ Avvikelsen från jämförelseindex för

betaförvaltningen

2016-2017:

-0,5 0,0 0,2 6,7 -0,2 6,2 ▪ Överavkastning inom riskklasser och

för totalportföljen jämfört med sitt

Miljarder SEK jämförelseindex LSP inklusive

allokering

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans; 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0 % realt. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Tredje AP-fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0 procent per år. Målet bedöms ge en bra balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och begränsa risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Av den högra delen av figur 5.7 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 10,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,1 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,2 procent under perioden 2001–2017. Av figur 5.7 framgår också att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga och tidsdiversifiering är ledord som implementeras genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Allokeringen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut. Fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Tredje AP-fonden delar in alloke-

ringen i riskklasser i stället för tillgångsslag där varje riskklass representerar en viss underliggande risk som aktier, räntor och krediter etc.

Förvaltningsmodellens särdrag möjliggör långsiktighet och flexibelt agerande. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika riskklasser. Därefter har verkställande direktör mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementeringen sker främst genom fondens betaportfölj och alternativa investeringar.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2017 års slut av 45 procent aktier, 30 procent räntebärande tillgångar och 26 procent alternativa tillgångar. Motsvarande fördelning utifrån riskklasser är 47 procent aktier, 19 procent räntor, 5 procent krediter, 23 procent inflation och 6 procent absolutavkastande strategier. Årets förändringar följer i huvudsak trenden från de senaste åren.

Övrigt

1 Alternativa tillgångar Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 –2017 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens Absolut- Procent- avkastande 100% = 133 121 143 160 192 212 225 181 207 221 214 233 258 288 303 324 345 enheter 207 221 214 233 258 288 303 324 345 strategier

Inflation

13 Räntor 45 40 41 42 40 40 14 11 8

31 13 5 Krediter6

41 36 7 5

37 34 36 34 16

35 37 -14,5 12 14

33 32 30 15 24 22 Aktier i 0 0 0 0 18 19 Räntor6 tillväxt- 0 3 marknader 4 6 6 6

3 6 4

Utländska 6 4 5 6 +5,7 aktier 34 40 39 38 41 (exkl, tillväxt- 39 marknader) 36 30 30 29 31 55 55 54 54

33 28 30 29 26 26 -8,4 51 48 47 9 47

47 Aktier

Svenska 18 17 aktier 16 16 15 13 13 15 13 12 11 12 13 -5,1

10 10 11 11

0 3

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2009 10 11 12 13 14 15 2016 2017

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell; 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2017 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (20,1 %) består av fastigheter och skog (12,6 %), private equity och infrastruktur (6,9 %) samt nya strategier (0,6 %) som i sin tur består av Life Science, Hedge, ILS, Volatilitet och Riskpremiestrategier och övrig exponering;9 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2017 till 195 miljoner kronor. Under de senaste fem åren har de interna kostnaderna totalt ökat med 12 procent, främst som en följd av att en allt större andel av fondkapitalet förvaltats internt. Från 2013 till 2017 har den interna förvaltningen ökat från 65 procent till 75 procent av totalportföljen. För att detta ska vara möjligt har den interna kompetensen stärkts på de områden som vald förvaltningsstrategi kräver. Fondkapitalet har under samma tid ökat från 233 miljarder kronor vid ingången av

2013 till 345 miljarder vid utgången av 2017. Det innebär en ökning av det internt förvaltade kapitalet med drygt 70 procent.

Marknadsinformationstjänster utgör en växande del av administrationskostnaderna, dels som en följd av ökade regleringar och rapporteringskrav på finansmarknaden och dels som en följd av bristande konkurrens inom marknadsinformationsområdet. Dessa kostnader påverkas också starkt av kronans värde i förhållande till andra valutor, främst den amerikanska dollarn. Rörelsekostnaderna för 2017 påverkas också av engångskostnader i samband med flytt till mindre lokaler för att hålla nere lokalkostnaderna på sikt. Dessa engångskostnader utgörs främst av lokalkostnader och av IT-kostnader. Sett i relation till fondkapitalet har rörelsekostnaderna minskat från 0,07 procent 2013 till 0,06 procent 2017.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat med 2 procent under de fem senaste åren och med 16 procent sedan föregående år. Främsta anledningen till detta är att den externa förvaltningens andel minskat och att förvaltningens inriktning förändrats. Avgifterna för externa mandat är baserade på förvaltad volym men beror också på geografisk marknad och om förvaltningen är aktiv eller passiv. Externa förvaltningskostnader är också mycket känsliga för kronans värde i förhållande till utländska valutor. Förutom förvaltningskostnader för externa mandat innehåller externa förvaltningskostnader kostnader för bl.a. depåtjänster och hantering av säkerheter. I förhållande till totalt fondkapital uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 0,05 procent för 2017. Under de föregående fyra åren låg den siffran på 0,06 procent.

De totala kostnaderna, dvs. externa och interna förvaltningskostnader, har ökat med 5 procent under de senaste fem åren samtidigt som fondkapitalet ökat med 48 procent. Sett som andel av förvaltat kapital innebär detta en minskning från 0,13 procent till 0,10 procent.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

För att hålla de administrativa kostnaderna på en låg nivå samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna genom ett särskilt samverkansråd. Rådet tillser ett gott samarbete inom områden där kostnadsfördelar kan erhållas, t.ex. gemensamma upphandlingar. Tredje AP-fonden deltar i CEM:s kostnadsbenchmarking sedan många år för att utvärdera sin kostnadseffektivitet. Undersökningen visar att Tredje AP-fonden, vid den senaste tillgängliga analysen 2016, hade 31 procent lägre kostnader än snittet för jämförelsegruppen som bestod av 18 internationella fonder med liknande uppdrag och storlek. Fonden arbetar löpande med att säkra kostnadseffektivitet genom omförhandlingar av avtal och genom att bygga kompetens internt så att extern expertis i mindre utsträckning behöver anlitas.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fonden bedömer att välskötta bolag, som hanterar såväl klimatfrågan som sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt, över tid ger högre riskjusterad avkastning. Tredje AP-fonden är en aktiv ägare och koncentrerar ägarstyrningsarbetet till Sverige eftersom fonden har störst möjlighet att påverka där ägandet är störst. Fonden deltar i nomineringskommittéer, röstar aktivt och engagerar sig i de flesta större ägarstyrningsfrågor. I det internationella ägarstyrningsarbetet samverkar APfonderna via Etikrådet och med andra stora kapitalförvaltare för att öka påtryckningskraften. Som en del i fondens klimatstrategi försöker fonden aktivt påverka bolagen att utveckla en egen klimatstrategi – att de ska mäta sitt koldioxidavtryck och att de ska anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sin klimatpåverkan. Tredje AP-fonden fokuserar på 100 av världens ”smutsigaste” bolag, dvs. bolag med stor exponering

17 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 18 Vid årets slut.

mot koldioxid. Under 2017 utökades engagemanget till fler bolag och till att omfatta fler hållbarhetsfrågor som jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser.

Hållbarhet utgör såväl risker som möjligheter och hållbarhetsanalys är väl integrerad i den löpande förvaltningsverksamheten. Tredje APfondens övergripande hållbarhetsstrategi är både proaktiv och reaktiv och består av tre delar: Riskdiversifiering (via portföljdiversifiering och avser ekonomisk risk), Riskbegränsning (via ägarstyrning och engagemang i fondens egen regi och via Etikrådet) och Riskeliminering (via uteslutning). Hållbarhetsstrategin anpassas efter tillgångsslag, förvaltningsstrategi och mandat samt storlek på ägande och exponering. Tredje APfonden har formaliserade processer såsom kvantitativ och kvalitativ analys respektive positiv och negativ screening.

Tredje AP-fonden beslutade 2014 att höja ambitionsnivån för fondens hållbarhetsarbete genom att sätta konkreta mål för perioden fram till och med utgången av 2018. Fokus ligger på klimatbelastningen och målen är satta för att sänka koldioxidavtrycket i portföljen, att öka investeringarna inom hållbarhetsområdet och att driva ännu mer klimatsmarta fastighetsbolag. Ambitionsnivån är hög och har varit ett effektivt sätt att driva frågorna framåt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens risk- och kontrollverksamhet består av gruppen riskkontroll och avkastningsanalys samt compliance officer. Riskkontroll och avkastningsanalys är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Gruppen, som bestod av sju medarbetare vid slutet av 2017, ansvarar för riskkontroll, limitkontroll, avkastningsanalys, värdering och fondens affärssystem. Chefen för riskkontroll och avkastningsanalys rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen utgör informationskanal för riskrapportering till ledningen och styrelsen. Fonden har även en riskkommitté (RMC) som sammanträder en gång per månad. RMC behandlar motparter, nya investeringar, instrument, mandat, incidenter, exponeringar, operativ riskanalys och bereder riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. I RMC ingår verkställande direktör, risk- och administrationschef, chef riskkontroll, compliance officer, investeringschef samt cheferna inom kapitalförvaltningen. Riskfunktionen har även genom risk- och administrationschefen en bevakningsfunktion i fondens allokeringskommitté. Compliance officer är en oberoende funktion som rapporterar till verkställande direktör och även till styrelsen vid behov. Som nämnts ovan kan även risk- och administrationschefen rapportera direkt till styrelsen. Fonden har som del av kontrollverksamheten en extern internrevision (sedan 2011) där styrelsens revisionsutskott årligen avropar internrevision för olika områden inom fonden.

5.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Fjärde AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Fjärde AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 30,1 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,1 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,5 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har fonden varit en pionjär inom lågkoldioxidstrategier sedan 2012. I syfte att sänka klimatrisken i tillgångarna var fonden även en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC).

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 30,1 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,1 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 22,7 miljarder kronor till 356,6 miljarder kronor. I figur 5.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,5 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

1 AP4 ## Kostnad3 Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 –2017 8

Inkomstindex ## Sharpekvot 4 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent 2 för likvidportfölj

AP4 målsättning

Avkastning 20011–2017 per år Genomsnittlig avkastning

21,5

16,8 16,8 16,4 15,6

10,5 10,5 10,9 11,2 10,0 9,1 11,5

6,8 6,5 5,7 7,3 5,5 5,2

2,4 3,0 3,0 2,4

-0,7 2017 20011-17 2008-17 2013-17

-4,4

0,10 0,12 0,10 0,11

-17,0

-20,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2017 per år (sharpekvot)

3,3

2,66 2,5

2,36

1,7 1,9 1,8

1,5 1,3 1,46 1,8

1,2

0,8 0,8

0,6

neg neg 0,0 neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

2,17 0,5 0,6 1,5 1 1 juli 2001 2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5 % real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-17 har varit ~1.1 % baserat på inflationstakt

mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot (2,8 för 2013, 1,5 för 2016 samt 2,5 för 2017) drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 7 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot om 2,0 för likvidportföljen 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Fondens totala avkastning uppgick till 9,2 procent före kostnader under 2017. Störst bidrag till avkastningen gav aktier med 8,9 procentenheter (varav globala aktier 7,3 och svenska aktier 1,6), valuta -1,1 procentenheter, fastigheter 1,4 procentenheter och räntebärande tillgångar 0,0 procentenheter. Av nedre delen av figur 5.10 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,8 under tioårsperioden 2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,3 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Fjärde AP-fonden har sedan 2001 ändrat definitionen av vad som ingår i den aktiva avkastningen flera gånger. Mellan 2001 och 2007 ingick förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter. Åren 2008–2011 ingick avkastningen från overlaymandat men avkastningen från allokeringseffekter exkluderades samtidigt som noterade tillgångsslag ingick om de hade en investeringshorisont på 0–1 år. Sedan 2012 gäller en definition som utgår från den taktiska förvaltningen och inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med en investeringshorisont på 0–3 år samt avkastning från overlaymandat.

Givet ovanstående förutsättningar har Fjärde AP-fondens aktiva årliga avkastning före kostnader varit 0,1 procent av likvidportföljden 2001–2017 och 0,3 procent 2013–2017. Under 2017 var den aktiva avkastningen 0,4 procent, vilket kan härledas till globala aktier som bidrog positivt med 0,6 procentenheter och svenska aktier som bidrog negativt med -0,1 procentenheter.

1¶Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2017 Genomsnittlig3aktiv avkastning

1,4 1,0

0,8 0,2 0,5 0,7 0,4 0,5 0,3 Historisk 0,1 0 0,1 0,0 0,1 utveckling av -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 den aktiva -1,1 -1,2

avkastningen

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 20011-17 2008-17 2013-17

0,1 neg, neg, neg, 0,0 neg neg neg, 3,0 2,6 0,5 2,3 2,0 2,9 0,2 0,1 1,9 0,1 1,1 1.3

Informationskvot4 Informationskvot4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP4 2001-07:

-0,1 0 ▪ Förvaltning inom noterade

--0,1 0,0 tillgångsslag

▪ Avkastning från overlaymandat5

▪ Allokeringseffekter Definition 0,6 2008-11 (tydligare aktiva mandat): och 0,4 ▪ Förvaltning inom noterade tillgångsnedbrytning slag med investeringshorisont 0-1 år

▪ Avkastning från overlaymandat5

av aktiv 2012-17:

avkastning ▪ Resultat från den taktiska

Globala aktier Svenska aktier Räntebärande Allokering Valuta Totalt förvaltningen:

– Förvaltning inom tillgångsslag

1,0 -0,2 0,1 -0,1 0,0 0,7 med investeringshorisont upp

till 3 år

– Avkastning från overlaymandat5

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen 4 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 5 Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån en bedömning av vad som krävs för att nuvarande pensionssystems tillgångar och skulder ska vara i balans över en fyrtioårsperiod. Av den högra delen av figur 5.10 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 11,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 7,3 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,5 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder. Fjärde AP-fonden har inför 2018 beslutat att revidera sitt långsiktiga avkastningsmål från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till 4 procent per år. Fonden motiverar beslutet utifrån en förväntan om låg avkastning under den kommande tioårsperioden. Fjärde AP-fonden har även beslutat att komplettera det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt

3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. I tillägg uppdateras målet kring aktiv avkastning till att uppgå till 1 procentenhet utvärderat över fem år mot den dynamiska normalportföljen.

Investeringsprocess och strategi Fonden har under 2017 vidareutvecklat investeringsfilosofin och portföljstrukturen för att stärka helhetssynen på portföljen, för ökad långsiktighet

och bredare risktagande i förvaltningen. Investeringsfilosofin bygger på möjligheten att vara en långsiktig investerare som kan hantera kortsiktig volatilitet och bära illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. Fonden integrerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen för en bättre hantering av risker och möjligheter samt använder aktiv ägarstyrning för att trygga tillgångars värde.

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur tar tillvara möjligheten att investera med flera tidshorisonter. Över en långsiktig horisont om 40 år görs en analys av pensionssystemets åtaganden samt förväntad avkastning. Baserat på denna analys fastställer styrelsen ett långsiktigt avkastningsmål som visar vilken avkastning som krävs för att Fjärde AP-fonden ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet samt intervall för aktieandel, valutaexponering och duration i ränteportföljen. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet i dag har en mer robust finansiell ställning än vid starten 2001 och en förväntan om lägre avkastning framöver gör att fonden inför 2018 har reviderat det långsiktiga målet från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till realt 4 procent per år.

En analys av marknadsförutsättningarna i ett medelsiktigt perspektiv om tio år leder till att en referensportfölj av marknadsindex samt ett riskutrymme för förvaltningen fastställs av styrelsen. På grund av den låga förväntade avkastningen under kommande tioårsperiod har fonden kompletterat det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden.

Tillgångsportföljen förvaltas därefter med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget. Målet för förvaltningen är en avkastning som överstiger referensportföljen med en procent i genomsnitt per år mätt över en femårsperiod.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 58 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 10 procent alternativa tillgångar (inklusive fastigheter), vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående årsskifte.

Övrigt 1 Alternativa tillgångar

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 –2017

2 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell på ny förvaltningsmodell

Differens

Procentenheter

100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 230 260 295 310 334 357 20011–17 230 260 295310334 357 Övrigt 1 0 2 1 0 2 0 0 4 0 30 0 1 1 6 1 0 -0.2 1 1 1 0 Övrigt5 0 3 0 3 0 2 0 2 0 2 1 2 1 2 1 1 2 4 4 53 6 3 7 7 8

heter

0 0 0 0 0

Räntor 0 3 2 5 6 4 Aktier i 4 4 4 5 +4.9

5 5

tillväxtmarknader 38 88 Utländska 40 41 42 42 40 78 78 aktier exkl. 38 38 37 35 36 37 34 35 35 -3.3 Taktisk

33 32 69 67 tillväxt- 62 Förvaltmarknader ning Svenska 24 aktier 19 20 19 20 20 19 18 18 19 18 18 19 19 18 19 18 -6.0

-2 0 -2 0

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017

201213 14 15 16 2017 1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från

alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande 5 Omfattar bland annat passiv förvaltning 6 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Kostnader De senaste fem åren har Fjärde AP-fondens kostnadsnivå, mätt som andel av genomsnittligt förvaltat kapital, legat stabilt på 0,10–0,11 procent. En internationell kostnadsjämförelse som utförs av CEM Benchmarking visar att för 2016 var Fjärde AP-fondens kostnadsnivå 46 procent lägre än för jämförbara internationella pensionsfonder. Under femårsperioden har kapitalet ökat med i genomsnitt 9,2 procent per år. De interna kostnaderna har ökat med 3,6 procent per år, drivet av ökade it-kostnader samt en utveckling av den interna förvaltningsorganisationen och större krav kring riskkontroll och regelefterlevnad. En effektivisering av administrationen med färre personal, en flytt under

2017 till mindre lokaler med minskade lokalkostnader om 21 procent, ökad andel intern förvaltning, minskat antal kreditvärderingsinstitut samt en översyn av indexkostnader har minskat kostnaderna. Externa förvaltningskostnader har ökat under perioden som ett medvetet strategival för att ytterligare bredda och förbättra portföljens avkastningspotential.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fjärde AP-fonden uppdaterade under 2017 sin organisation. Fyra nya enheter etablerades: strategisk allokering och kvantitativ analys, strategi och hållbarhet, it och risk samt fundamentala aktier. Fonden genomförde även ett antal större förändringar i ledningsgruppen. Bland annat rekryterades en chef för den nya avdelningen strategisk allokering och kvantitativ analys, och rekrytering inleddes för nya chefer inom alternativa investeringar samt för en ny CFO (finanschef). Fortsatt ökad andel intern förvaltning, översyn av systemstöd och informationstjänster, rationalisering av antal ratinginstitut och en pågående översyn av indexkostnader förväntas enligt fonden bidra till ytterligare stärkt kostnadseffektivitet framöver.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden fokuserar på att integrera hållbarhet i förvaltningen av tillgångarna för att över tid minska risker i investeringarna och fånga avkastningspotential. Fonden arbetar sedan 2012 aktivt med lågkoldioxidstrategier för att sänka klimatrisken i tillgångarna och var också en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC).

Under 2017 har fonden utvecklat en ny hållbarhetspolicy med klimat och miljö samt ägarstyrning som fokusområden. Under 2017 fortsatte fonden att minska koldioxidavtrycket och lågkoldioxidstrategier utgjorde 31 procent av den globala aktieportföljen vid slutet av året. Sedan 2013 är fonden även investerare i och aktiv för att utveckla marknaden för gröna obligationer när de möter fondens krav på lönsamhet och hållbarhet. Fonden bedriver utvecklingsarbeten kring definitionen av resurs-

19 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 20 Vid årets slut.

effektivitet utöver koldioxidavtryck, klimatscenarioanalys samt tematiska hållbarhetsinvesteringar.

Fjärde AP-fonden har inte tobaksbolag i portföljen eftersom fonden bedömer att hälsorisker, samhällskostnader och ökade regleringar innebär investeringsrisker som är felprissatta och att tobaksbolagens värderingar är för höga.

Inom fokusområdet ägarstyrning arbetar Fjärde AP-fonden för att bolag ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ägaransvar tas bl.a. genom arbete i svenska valberedningar (31 stycken 2017) med målsättningen bästa möjliga styrelse för respektive bolag samt med fokus på ökad mångfald och fler kvinnor i styrelserna. I de valberedningar med stämma under 2017 där Fjärde AP-fonden deltog var 52 procent av de nyvalda ledamöterna kvinnor. Ägaransvaret utövades genom att rösta på 73 svenska och 896 utländska bolagsstämmor under 2017. Första–Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet för att påverka bolag till förbättringar inom bl.a. hållbarhet. Det löpande arbetet omfattar förebyggande och reaktiva dialoger med utländska bolag, ca 200 dialoger 2017, branschprojekt, internationella samarbeten och initiativ.

Fjärde AP-fonden har arbetat länge med att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i investeringsarbetet och anser att hållbarhetsfrågor är viktiga för att korrekt kunna bedöma avkastningspotential och risk för olika investeringsalternativ. Fjärde AP-fonden har under 2017 fått positiv uppmärksamhet och flera utmärkelser både i Sverige och internationellt för fondens förvaltnings- och hållbarhetsarbete och för dess rapportering.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2017 har Fjärde AP-fonden fortsatt vidareutvecklingen av fondens risk- och kontrollverksamhet. Styrelsen har ett revisionsutskott med uppgift att övervaka den externa finansiella rapporteringen och effektiviteten i fondens interna kontroll samt ett riskutskott som bereder, bevakar och råder styrelsen med avseende på Fjärde AP-fondens styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker. Regelefterlevnad (s.k. compliance) är separerad från den löpande verksamheten och är direkt underställd fondens vd. Compliancefunktionen granskar verksamheten utifrån regelefterlevnad av lagar, förordningar och andra föreskrifter, policyer, instruktioner och interna regler inklusive etiska riktlinjer. Även riskkontrollavdelningen som löpande mäter och följer upp finansiella och operativa risker rapporterar till vd. Under 2017 har fonden utvecklat processen för operativa risker med vidare kartläggning av operativa risker inom affärsprocesserna. Ny rapportering till styrelse och dess riskutskott avseende operativa risker och regelefterlevnad har tagits fram under året. Fonden har genomfört upphandling och implementering av systemstöd för uppföljning och rapportering av avkastning och marknadsrisk. En ny process och systemstöd för incidentrapportering implementerades under 2017. Ett första internrevisionsuppdrag har avropats och genomförts där området avsåg fondens it-säkerhet.

5.5¶Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring för fondens resultat. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger i linje med regeringens förväntningar. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Utvärdering av fondens resultat görs under en längre tidsperiod varför diskussionen kring måluppfyllelsen av fondens egna mål bör fortsätta.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna stängd. Detta innebär att Sjätte AP-fonden inte omfattas av rollen att hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden.

Fondens resultat har förbättrats sedan 2012. Avkastningen har överstigit inkomstindex men inte nått upp till de av styrelsen fastställda avkastningsmålen. Den nuvarande strategin antogs av styrelsen 2011 och innebär att investeringarna fokuseras mot mogna bolag. Investeringar i tidig fas görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Sjätte AP-fondens arbete med hållbarhet och ägarstyrning hade under 2017 tre olika fokusområden: jämställdhet, mångfald och klimat. Inom ramen för dessa områden har ett antal aktiviteter anordnats. Fonden har även arbetat med analyser och vägledningar och en särskild mall har tagits fram till stöd för analyser av fondmarknadens arbete med hållbarhet. Sjätte AP-fonden har även tagit en aktiv roll i ägarstyrning av de bolag som fonden investerar i. 57

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 3,5 miljarder kronor 2017 (1,7 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 12,3 procent (6,5 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 21,2 miljarder kronor, från 10,4 till 31,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 194 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,4 procent.

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

verksamhet

Avkastningsmål1 16,2 18,1 9,7 12,6

Avkastningsmål

enl. tidigare 4,0 4,5 5,4 6,6

målsättning2

Inkomstindex 3,7 2,4 3,0 2,9

Noterade svenska 16,2 12,5 9,0 10,7

mellanstora bolag3

Externa

index Noterade svenska

småbolag4 9,0 21,1 11,6 14,2

PE Benchmark5 6,6 10,5 6,4 N/A 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2017 var reporäntan -0,50 %, under 2013-2017 var reporäntan 0,04

%, under 2008-2017 var reporäntan 0,87 % samt under 1997-2017 var reporäntan 2,11 % 3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 5 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett

likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Under 2017 fortsatte det förändringsarbete som påbörjades 2011.

Avkastningen för 2017 uppgick till 12,3 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Det innebär att fonden inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av utvärderingsperioderna (se figur 5.13). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012.

Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP- 58 fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till-

gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning för perioden 1997–2017, vilket var 15,3 procent för företagsinvesteringar och 14,6 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2008‒2017) uppgick avkastningen till 8,5 procent för företagsinvesteringarna och 10,4 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2013–2017) var motsvarande siffror 10,6 respektive 13,30 procent och för 2017 var de 20,1 respektive 17,5. Företagsinvesteringar utvecklades mycket starkt under 2017, vilket bidrog till att dessa över perioden sedan fondens start har avkastat något bättre än fondinvesteringar.

1 Direktinvesteringar Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

verksamhet

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna

definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3 Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill 4 Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 13,1 miljarder (SEK ~12,7 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,4 miljarder till Direktinvesteringar) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har resultatet varit negativt för i stort sett alla perioder förutom under 2016 och 2017. Under 2017 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 28 procent, där direktinvesteringar hade ett resultat på 27,8 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 28,1 procent. Under perioden 2013‒2017 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 11,6 procent. Avkastningen för fondinvesteringar inom venture capital var 13,9 procent för femårsperioden 2013‒2017. Sett under en längre tidsperiod har fondinvesteringar i expansionsbolagen klarat sig generellt bättre än företagsinvesteringar och är svagt positiv för tioårsperioden och svagt negativ sedan start. 59

Faktaruta Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig.

Den vanligaste värderingsmetoden, som också är den metod som Sjätte AP-fonden använder mest, är multipelvärdering mot s.k. ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast noterade, som påminner om bolaget som ska värderas. De multiplar som är vanligast förekommande vid dessa värderingar är EV/Sales och EV/EBITDA.

Värdering till synlig substans är en annan metod som ofta tillämpas på mer tillgångsintensiva bolag. Vid en sådan värdering görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga. Utifrån synlig substans görs i stället en bedömning av behovet av en rabatt eller premie beroende på hur motsvarande noterade bolag (peers) värderas.

Värdering enligt senaste finansieringsrundan kan också utgöra en del i bedömningen. Riktas en materiell del av rundan utanför befintlig ägarkrets så utgör denna värdering ofta en central del i bedömningen av det verkliga värdet.

I kombination med värderingsmetoderna ovan används ofta en modell där framtida diskonterade kassaflöden blir ytterligare referenspunkt på bolagets värde.

I Sjätte AP-fondens portfölj finns enstaka innehav som är s.k. ”pre revenue-bolag”, dvs. bolagen har ännu inte någon verksamhet som genererar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre. De private equity-fonder som Sjätte AP-fonden investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. Sjätte AP-fonden utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värderingar som fonderna rapporterar kvartalsvis. När det gäller Sjätte AP-fondens noterade innehav inhämtas aktuella marknadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingstillfället.

x Totala kostnader som andel av

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2017 genomsnittligt förvaltat kapital2

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder Procent

Fondkapital 2012 -2017 Utveckling av fondkapital per år 2001– 2012 enligt tidigare definition enligt ny definition3

Likviditetsportfölj Investeringsverksamheten 31,66

28,1

19,6 19,9 20,2 26,4 Likviditets-

19,0 18,6 0,0 0 9,6 förvaltningen4

18,2 18,5 23,6

16,8 17,2 2,6 -0,4 1,2 4,9 22,1

16,4 0 7,0 11,7

15,1 2,1 0,5 20,2 0,1

13,9 6,4

12,7 2,3 7,1

12,3 6,5 10,7 Fond-

11,4 11,6 7,0 investeringar 10,4 16,3 14,7 10,8 5,5

5,5 19,9 6,3

6,0 18,6 17,3 5,9 8,9

17,1 15,9 5,7

15,1 15,4

11,2 12,8 10,4 10,9

12,4 11,5 Direkt-

7,2 8,4 9,0 10,8 investeringar

6,1 5,6 8,0 7,9

2,7 3,9

0,4 1,1 -0,3 -0,15

Övrigt 1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 2012 13 14 15 16 2017 rörelsekapital 0.04 0.32 0.53 0.72 0.67 0.89 1.08 1.37 1.14 0.91 0.93 0.97 0.80 0.84 0.88 0.74 0.71 0.71 0.57 0.53 0.51 0.380.39

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i

onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i

investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling 4 Per december 2017 förvaltades cirka 0,3 SEK miljarder i noterade småbolagsportfölj samt cirka 9,3 SEK miljarder i ränteplac eringar och kassakontot 5 SEK -0,1 miljarder i rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförd affär som ej gått till likvid och därför bokfört som en skuld 6 Siffror 2017 summerar ej på grund av avrundning KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden Sedan Sjätte AP-fondens styrelse beslutade om en ny investeringsstrategi och ett nytt mål för Sjätte AP-fonden 2011 har fondkapitalet ökat från 18,5 miljarder kronor till 31,6 miljarder kronor. Ökningen motsvarar en årlig nettoavkastning om knappt 10 procent. Enligt styrelsens utvärdering är det goda utfallet ett resultat av den valda strategin. Strategin innebär att investeringar i huvudsak görs i mogna bolag inom Private Equity (PE) och görs genom en kombination av direktinvesteringar och fondinvesteringar. Enligt utvärderingen ska Sjätte AP-fonden fortsätta följa den beslutade strategin. Under 2017 har Sjätte AP-fonden fortsatt arbetet med att genomföra den nya strategin. Försäljningar under tidigare år har medfört att likviditeten är fortsatt hög. Under 2017 har den interna kontrollen stärkts genom bl.a. en förnyad riskanalys, därtill har arbetet med att integrera hållbarhet i investeringsverksamheten utvecklats och förstärkts. Styrelsens övergripande slutsats är att Sjätte AP-fonden har lyckats väl med att utföra sitt uppdrag under 2017, samt med att leva upp till omgivningens högt ställda förväntningar.

Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten kan delas in i företagsinvesteringar och i fondinvesteringar. Marknadsvärdet av företagsinvesteringarna 2017 uppgick till 11,5 miljarder kronor och resultatet före interna kostnader uppgick till 1,8 miljarder kronor. I likhet med 2016 stod företag i mogen fas (buyout) för huvuddelen av marknadsvärdet med 10,1 miljarder kronor och resultatet med 1,5 miljarder kronor. Avkastningen uppgick till 20,1 procent. Av-

kastningen kom av en generell uppgång i portföljen samt genom ett par realiserade försäljningar. För investeringar i tidig fas (venture capital) uppgick marknadsvärdet till 1,3 miljarder kronor och resultatet till 294 miljoner kronor. Avkastningen uppgick till knappt 28 procent och kommer främst av utvecklingen inom Apotea.

Vad gäller fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick de till 10,7 miljarder kronor och resultatet till 1,7 miljarder kronor. Det största segmentet inom fondinvesteringar var buy-out portföljen där marknadsvärderade kapitalet uppgick till 8,5 miljarder kronor och resultatet till 1,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en avkastning på knappt 18 procent. Inom venture uppgick det marknadsvärderade kapitalet till 2,2 miljarder kronor och resultatet till 438 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning drygt 28 procent.

Likviditet

Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är sysselsatt inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredställande riskspridning. Investeringarna görs i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten samt vid behov upplåna kapital.

Vid årsskiftet uppgick likviditetsreserven till 9,6 miljarder kronor. Av detta var 0,3 miljarder kronor placerat i Lannebo Microcap. Fonden är dock under avveckling och kvarvarande innehav förväntas vara helt realiserade under 2018. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 107 miljoner kronor varav 133 miljoner kronor kom från småbolagsfonden. De stora realiseringar som gjordes 2016 gav en god avkastning men har medfört att likviditeten de närmaste åren kommer utgöra en betydande andel av fondkapitalet.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader har under de senaste fem åren sänkts och stabiliserats vilket är en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Flera projekt har genomförts i syfte att sänka kostnaderna. De interna kostnaderna är till stor del fasta men har också en rörlig del som framför allt avser externt köpta tjänster inom investeringsverksamheten. Behovet av tjänsterna varierar men är en förutsättning för att genomlysa transaktionerna. I den mån det är möjligt utsätts dessa tjänster för konkurrens och i de fall det finns ramavtal görs avrop mot dessa. Fonden förväntar att övriga interna kostnader (personal, lokal och it) kommer att vara fortsatt stabila även framöver.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjätte AP-fonden genomförde under 2017 en utökad intressentdialog för att få återkoppling kring krav och förväntningar på det genomförda arbetet. Resultatet från intressentdialogen har analyserats i styrelsens hållbarhetsutskott och valda delar har integrerats i fondens rapportering och verksamhetsplan framåt.

Sjätte AP-fonden har fortsatt ett brett hållbarhetsfokus som inbegriper frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, anti-korruption och hållbar utveckling. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Påverkan och kontroll under ägarfasen utövas genom bl.a. ägarplan, ägardialog, rapportering och uppföljning.

Under året genomfördes också den årliga hållbarhetsutvärderingen av riskkapitalfonder. Ökat fokus har lagts på strukturerad återkoppling av utvärderingens resultat, vilket mottagits väl av deltagande riskkapitalfonder. Sjätte AP-fonden har under året även deltagit i ett PRI-projekt för framtagande av en vägledning för uppföljning och rapportering inom riskkapital.

De tidigare fokusområdena, jämställdhet, mångfald och klimat, har även under 2017 varit prioriterade. Utöver integrering i utvärderingen före investering och i uppföljningen under ägarfasen, har specifika projekt genomförts. Under året avslutades deltagandet i integrationsprojektet RAMP i och med att Sjätte AP-fondens praktikant tog examen och därefter fick fast anställning inom finansbranschen. RAMP drivs av Handelshögskolan i Stockholm och syftar till att med utbildning och praktik hjälpa personer som beviljats asyl att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Genomförandet av den årliga klimatanalysen av den egna investeringsportföljen, innebär att AP6 fortsätter sitt påverkansarbete med att efterfråga klimattransparens bland onoterade bolag och riskkapitalfonder.

21 Exklusive prestationsbaserade arvoden

5.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger också i linje med regeringens förväntningar. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning med en hävstång som innebär en ökad aktieexponering. Under 2016 sänktes normalnivån på hävstången från 150 till 135 procent samtidigt som styrelsen beslutade att minska hävstången till 125 procent. Den faktiska hävstångsnivån under 2017 låg på ca 124 procent.

Under 2017 har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om ett absolutavkastningsmål för förvaltningen av förvalsalternativet AP7 Såfa, vilket ska komplettera det konkurrensmål som gäller sedan tidigare. Detta innebär att Sjunde AP-fondens förvaltning dels ska ge en avkastning som överstiger den genomsnittliga avkastningen för de privata fonder som finns på fondtorget, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procent enheter per år. Fondens hittillsvarande avkastning överstiger även det nya kompletterande avkastningsmålet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år.

Sjunde AP-fondens styrelse beslutade 2016 om vissa ändringar av AP7 Aktiefonds sammansättning. Som ett led i detta beslut har under 2017 följande åtgärder vidtagits: hävstångens normalnivå har reducerats till 135 procent, tidigare beslutade avsteg från hävstångens normalnivå om - 10 procentenheter har under året legat fast, andelen aktieinnehav på utvecklingsmarknader i basportföljen har ökats med cirka 5 procentenheter, samtidigt som andelen innehav på utvecklade marknader har minskats i motsvarande grad.

Regeringen anser att det är positivt att Sjunde AP-fonden når sitt mål för avkastning för alla tidsperioder, förutom under 2015 enskilt, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Dock medför kombinationen av hög aktieexponering och strategisk hävstång behov av extra tydlighet vid kommunikation kring fondens förvaltningsmodell.

Regeringen konstaterar vidare att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2017, jämfört med valda benchmark, var under de mål som styrelsen har satt för denna förvaltning även om bidraget till resultatet var positivt för både den taktiska allokeringen och för alfaförvaltningen.

Regeringen anser att transparensen i fråga om nyttan av den aktiva förvaltningen fortsatt bör öka särskilt när det gäller eventuella positiva effekter för övrig förvaltning. Dessutom ser regeringen gärna en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).

Sjunde AP-fonden arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Vidare arbetar Sjunde AP-fonden med olika fördjupningsteman. Påverkansarbete sker bland annat inom förnyelsebar kraftgenerering och i vattenintensiva branscher där vattentillgången är knapp. Sjunde AP-fonden har även integrerat Parisavtalet i normverket. Regeringen ser positivt på fondens arbete på dessa områden.

Strategisk förvaltning

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2017 cirka 430,7 miljarder kronor (39 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,7 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond till 34,5 miljarder kronor. Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan införandet av en ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2017 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 16,5 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 9,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under den här perioden. Under 2017 var dock avkastningen om 16,5 procent betydligt högre än snittet för de privata aktörerna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) januari 2001− maj 2010 och SÅFA maj 2010− december 2015. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 − 31 dec 2017. Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och AP7 Årsredovisning)

Aktiv förvaltning

Sjunde AP-fonden har under året utvecklat sin förvaltningsmodell och i december 2016 presenterade AP7 en ny strategisk portfölj som ska implementeras stegvis fram till år 2020. Som en följd av dessa förändringar har AP7 delvis ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I syfte att underlätta jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dock tidigare definitioner behållits i årets rapport från McKinsey. Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men en mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva 65

avkastningen för AP7 Aktiefond var negativ 2017 och under perioden 2013 till 2017 med -36 respektive -2 baspunkter, medan den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var positiv för 2017 och negativ 2013‒2017 med 1 respektive -1 baspunkter.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity). Med taktisk allokering avses avsteg från den av styrelsen beslutade hävstångsnivån. Den taktiska allokeringen bidrog med minus 386 miljoner kronor till resultatet för 2017, och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2013‒2017 var minus 105 miljoner kronor. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om 225 miljoner kronor i genomsnitt i avkastning per år.

För den absolutavkastande alfaförvaltningen är målet att ge en avkastning på 278 miljoner kronor per år. Utfallet för 2017 var ett bidrag om 55 miljoner kronor, och den genomsnittliga avkastningen för perioden maj 2013 till slutet av 2017 var 98 miljoner kronor.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. De årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier särredovisas dock inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning med normvärde på 96 procent globala aktier, en hävstång som innebär en strategisk inriktning på 125 procent global aktiemarknadsexponering och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor (314,9 miljarder kronor året innan). Enligt NAV-kursmodellen uppgick avkastningen under 2017 till 17,7 procent (16,5 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. På den grunden har styrelsen valt följande strategi: • Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansi-

ella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen). • Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen. • Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på

vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

Basportföljen består av 96 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 4 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet.

Hävstångsgraden har tidigare motsvarat normalt runt 150 procent av fondkapitalet, men uppgår sedan 2016 till 135 procent. För att skydda

fondkapitalet kan styrelsen på rekommendation från verkställande direktören reducera storleken från dess normalnivå. Den faktiska hävstångsnivån har under 2017 legat på 124 procent och vid utgången av 2017 motsvarade hävstångsgraden 123,7 procent av fondkapitalet.

Den aktiva förvaltningen består framför allt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (s.k. ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor där aktiv förvaltning tillämpas. Taktisk allokering innebär främst avsteg från beslutad hävstångsgrad inom intervallet ±15 procentenheter.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 17,7 procent under 2017, vilket var 0,3 procentenheter lägre jämfört med jämförelseindex (tabell 5.12). Den positiva utvecklingen under 2017 förklaras av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången och den svenska kronans försvagning.

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 34,6 miljarder kronor vid 2017 års slut (28,1 miljarder kronor året innan). Under 2017 uppgick avkastningen till -0,1 procent, vilket också var vad jämförelseindex uppgick till (tabell 5.13).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2017 huvudsakligen placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2017 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,0 procent vid utgången av 2017, vilket var oförändrat jämfört med året innan.

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2016 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 305,2 miljoner kronor (320,8 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 167,0 miljoner kronor (180,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 138,2 miljoner kronor (140,5 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2016 års slut var 355,3 miljoner kronor (217,1 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,11 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,11 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de 840 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2017 års slut var 0,30 procent (1,02 procent före rabatter).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2017. Fondens bedömning är att avgifterna kommer att kunna fortsätta sänkas, men att detta kommer att ske i en något lägre takt än tidigare.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2017 tjugosju personer, varav elva kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Ägarstyrningsarbetet hos Sjunde AP-fonden präglas av perspektivet som universell ägare. Fonden investerar i hela den globala aktiemarknaden och bidrar som en aktiv ägare till lösningar på systemkritiska hållbarhetsproblem, snarare än att undvika dem. Med utgångspunkt i den normbaserade värdegrunden bedriver fonden påverkan genom röstning, bolagsdialog, svartlistning och domstolsprocesser.

Under 2017 svartlistade Sjunde AP-fonden, som första investerare, bolag direkt baserat på Parisavtalet, för att på det sättet bidra till definitionen av vad oacceptabelt klimatagerande är. Samtidigt inleddes upphandlingen av ett grönt mandat i noterade bolag som bidrar med lösningar på klimatproblem. Under året avslutade fonden också klimattemat som inleddes 2015 och påbörjade ett nytt tema inriktat på företags klimatlobbying, som har stor betydelse för hur framgångsrik implementeringen av Parisavtalet blir.

Sjunde AP-fonden fördjupade engagemanget för Agenda 2030 i allmänhet och SDG 6 (rent vatten och sanitet) i synnerhet inom ramen för SIDA-initiativet SISD (Swedish Investors for Sustainable Development). Tillsammans med en mindre grupp investerare genomfördes en fallstudie för att identifiera investeringshinder i vatteninfrastruktur som sedan presenterades vid ett riksdagsseminarium. Fonden var också med och gjorde ett åtagande för förbättrad vattenhantering inför Havskonferensen i New York som Sverige och Fiji var ordförande för.

Internationellt fick den rättsprocess som AP7 framgångsrikt drev mot Facebook stor uppmärksamhet. Även rapporten “2 degrees of separation – Transition risk for oil and gas in a low carbon world”, som utvecklar riskerna kring s.k. strandade tillgångar ur ett framåtblickande perspektiv, väckte intresse. Rapporten togs fram av tankesmedjan Carbon Tracker på uppdrag av AP7, den danska pensionsfonden PKA, brittiska Legal&General, franska FRR, holländska PGGM och PRI.

I slutet av året inleddes också Climate Action 100+, ett femårigt samarbetsprojekt med 256 globala investerare, som syftar till att förmå världens största utsläppsföretag att bl.a. redovisa hur de ska sänka utsläppen av växthusgaser. AP7 har engagerat sig som ”lead investor” för ett av delprojekten.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten (första försvarslinjen) äger de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartners och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av VD, regelverksansvarig, riskansvarig och chef administration. VD kan utse ytterligare ledamöter bland fondens anställda. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av AP7:s riskramverk samt beredning av riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen.

Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer, vilka rapporterar till Sjunde AP-fondens styrelse. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. Vid utgången av 2017 var två personer anställda inom funktionerna risk och regelefterlevnad.

6¶Övriga förvaltningsfrågor

6.1¶Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt av APfondernas verksamhet. Integreringen av hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar både till den långsiktiga avkastningen och till en god riskhantering. Ett kvalitativt hållbarhetsarbete är även viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Under 2017 har AP-fonderna fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete. En intressentdialog har genomförts för att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Flera initiativ har även tagits inom förvaltningen.

Frågorna är viktiga och regeringen ser positivt på det arbete som AP-fonderna och det gemensamma Etikrådet bedriver för att integrera hållbarhet i förvaltningen. Arbetet bör dock intensifieras ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav. Tydligare sådana krav i lag är en

del av regeringens förslag till ändrade placeringsregler för

Första–Fjärde AP-fonderna.

Skälen för regeringens bedömning: Miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter kommer att ges ökat fokus framöver. För att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering är det viktigt att AP-fonderna integrerar olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är även av betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Under året har Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med Etikrådet genomfört intressentdialoger som syftat till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Regeringen ser positivt på genomförandet av en sådan dialog som kan bidra till både förbättrat hållbarhetsarbete hos fonderna men också öka förståelsen och förtroendet hos allmänheten.

Under året har fonderna även vidareutvecklat sitt hållbarhetsarbete i förvaltningen genom exempelvis ökade investeringar i gröna obligationer, investeringar i infrastruktur för vattenrening samt aktivt arbete för att minska koldioxidavtrycket i fondernas innehav.

Det är också glädjande att AP-fondernas hållbarhetsarbete i flera fall fått utmärkelser både i Sverige och internationellt. Ett exempel på detta är att Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med några av Europas största pensionsfonder fått en utmärkelse för det gemensamma uttalandet om vikten av att institutionella investerare investerar i lösningar som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling, UN Sustainable Development Goals (SDG).

Liksom tidigare år är frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri ett område som är aktuellt att bevaka. Regeringen anser att det är en viktig fråga för AP-fonderna att beakta om deras investeringar överensstämmer med Sveriges åtagande i icke-spridningsavtalet (NPT), samt att Sverige inom ramen för NPT verkar pådrivande för kärnvapennedrustning. Kommande förslag till ny AP-fondslagstiftning tydliggör att

Första–Fjärde AP-fondernas tolkning av en internationell konvention bör avspegla hur Sverige har valt att tillämpa den specifika konventionen.

En annan viktig fråga är efterlevnad av Parisavtalet för att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att stanna kvar vid 1,5 grader. Regeringen anser att det är viktigt att APfondernas investeringar är i linje med Parisavtalets mål och att arbetet utvecklas ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav i lag för APfonderna. Initiativ såsom rapportering enligt TCFD-rekommendationer liksom att avyttra innehav som inte förväntas leva upp till Parisavtalet och istället investera kapitalet i klimatinvesteringar välkomnas därför. Även land- och jordbruksinvesteringar är viktiga att bedöma både utifrån ett klimatperspektiv och ur socialt perspektiv. Detta gäller i synnerhet om investeringen ligger i ett område med större risk för sociala konflikter eller med potentiellt större miljöpåverkan.

Att förvaltningen av buffertkapitalet bedrivs på ett ansvarsfullt och hållbart sätt är en viktig fråga för regeringen. Som en del av förslaget till ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna ingår att fondernas arbete med ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande ska föras in i lag. Integrering av hållbarhet i kapitalförvaltning har även stort fokus internationellt och inom EU där nya regelverk och branschinitiativ driver på utvecklingen. Regeringen förväntar sig därför att fonderna fortsätter att utveckla sitt arbete med hållbarhet men med en ökad intensitet.

En viktig fråga för att kunna bedöma hållbarhetsarbetet och upprätthålla trovärdigheten för pensionssystemet är transparensen i de investeringar som genomförts. En utmaning är investeringar i onoterade tillgångar som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen förväntar sig att AP-fonderna fortsätter att sträva efter utökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens.

AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 5.

6.2¶Översyn av placeringsreglerna

Sammanfattning: Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade placeringsregler samt en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen för Första–Fjärde AP-fonderna. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas 1 januari 2019.

De finansiella marknaderna har utvecklats väsentligt de senaste 15–20

åren och utbudet av investeringsmöjligheter har ökat kraftigt både på grund av den tekniska utvecklingen och förändrade makroekonomiska förutsättningar. Dagens placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Behovet av att se över placeringsreglerna har lyfts fram av McKinsey i dess utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de 71

senaste åren. Genom att effektivisera placeringsreglerna kan AP-fonderna ges bättre förutsättningar för att uppnå målet för förvaltningen.

Under 2017 remitterades promemorian Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna. I promemorian lämnades förslag om ändrade placeringsregler och en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Förslaget innebär emellertid en fortsatt begränsad handlingsfrihet i jämförelse med en övergång till en s.k. aktsamhetsprincip som föreslogs i departementspromemorian Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34).

Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss på det remitterade förslaget. Enligt förslag i lagrådsremissen ska de nya reglerna börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för att vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna ska utredas. Det gäller frågorna om AP-fonderna ska kunna göra direktinvesteringar i onoterade infrastrukturföretag, göra saminvesteringar i onoterade aktier, göra investeringar i illikvida krediter, behålla ett innehav som överstiger 10 procent av rösterna vid notering av företag som fonderna har investerat i före noteringen och lämna lån till företag som fonderna har investerat i. Dessa frågor kommer att utredas under hösten 2018. Avsikten är att lagändringarna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2019.

6.3¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i APfonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda ledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar kring beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I förra årets skrivelse tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

6.4¶Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna under 2017 stärkt samarbetet mellan fonderna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet utan negativ påverkan på fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser påtalat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan AP-fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra genomförandet i förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. För drygt tio år sedan (2007) inrättade Första–Fjärde AP-fonderna Etikrådet vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Under 2017 har Etikrådet bl.a. genomfört cirka 200 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Första–Fjärde APfonderna har även arrangerat en gemensam intressentdialog om omvärldens förväntningar och krav på fondernas hållbarhetsarbete. Intressentdialogen genomfördes med, bl.a. representanter från Finansdepartementet och Pensionsgruppen, andra kapitalförvaltare, fondernas leverantörer och medarbetare samt samhällsrepresentanter. Dialogen syftade till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Sammanfattningsvis lyftes följande tre frågor fram som särskilt viktiga: indirekt miljöpåverkan, indirekt klimatpåverkan och mänskliga rättigheter.

Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samarbetsgrupper (se figur 6.1).

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk och Juristgruppen Personalchefsgruppen

Performancegruppen

Kommunikations Affärskontroll IT-chefsgruppen

chefsgruppen Källa: McKinsey, Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017

AP-fondernas samarbete har bl.a. resulterat i gemensamma upphandlingar och projekt kring compliancefrågor, datakällor och mätning av koldioxidavtryck. Inom ramen för Juristgruppen diskuterade fonderna bl.a. hur skattefrågor relaterade till utlandsinvesteringar bör hanteras. Samarbetet stöds av fondernas enheter för administrativa frågor, backoffice, compliance, HR, it, redovisning samt risk och avkastning. Under 2017 har fonderna ytterligare formaliserat samarbetet genom bildandet av ett samarbetsråd. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer eller motsvarande. Rådet rapporterar årligen till fondernas verkställande direktörer. Samverkansrådet har bl.a. resulterat i att fonderna har infört en delad tjänst för diarieföring (Första, Tredje och Fjärde AP-fonden) och att fonderna har genomfört gemensamma upphandlingar av rekryterings- och internrevisionstjänster samt löneadministration. För att tillsammans identifiera nya samarbetsområden arrangerade Första–Fjärde AP-fonderna en samverkansdag för fondernas affärsstödjande enheter (t.ex. Juridik, Redovisning, HR).

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2017 och anser att de bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att implementera dem som inte äventyrar konkurrensen AP-fonderna emellan.

6.5¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Det framkom inte några väsentliga iakttagelser under revisionen för 2017. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön. De iakttagelser som gjorts påverkar inte möjligheterna för revisionen att förlita sig på systemen.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden: • Värdering och existens av onoterade innehav. • Värdering och existens av noterade innehav. • Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning av kontrollmiljön visar att alla AP-fonderna har en hög ambitionsnivå samt kunskap och integritet hos styrelser och ledande befattningshavare. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 6.1). AP-fonderna bedöms ha ökat något under 2017 och fortfarande vara i kategorin standardiserad. Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som allt för strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön.

Källa: PwC

En avvägning bör göras mellan nivån på den kontrollerande funktionen och kostnaderna för att upprätthålla denna. För att AP-fonderna skulle förflytta sig i skalan till nivån övervakad skulle det krävas att regelbunden testning införs och utförs av t.ex. internrevisions- eller compliancefunktion och att utförda kontroller har rätt design och är effektiva. Det skulle också krävas en löpande återrapportering från kontrollfunktionerna till ledning och styrelse om hur effektivt det interna kontrollsystemet fungerar. Revisorerna konstaterar att en finansiell institution av AP-fondernas storlek bör sträva efter övervakad nivå för särskilt viktiga processer. Andra processer kan däremot vara på nivån standardiserad.

I föregående skrivelse lämnades ett antal förslag till förbättringar som innebar en förstärkning av den interna kontrollmiljön. Dessa förslag har i hög grad genomförts.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar, i enlighet med de av regeringen fastställda Rikt-

linjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. Avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger. Avvikelserna beskrivs i årsredovisningarna för Första och Andra AP-fonderna och motiveras av att det skulle medföra betydande merkostnader att omförhandla avtalen.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. 77

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga Bilaga 1 tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt Bilaga 1 lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, Bilaga 1 vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av Bilaga 1 lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en 81

jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av Bilaga 1 styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. APfondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent 82 sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Bilaga 1

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 83

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- Bilaga 1 löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- Bilaga 1 ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

Bilaga 2

Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde APfonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

RaySearch arbetar med programvaror för strål behandling

av cancer och är ett exempel på fondens investeringar

i mindre bolag.

Året i korthet

Resultatet för 2017 innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar det långsiktiga målet om en årlig real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.

• Resultatet för 2017 uppgick till 29 349 mkr (26 965) efter • Fondens förvaltningskostnader sjönk till 445 mkr (458),

kostnader. Det motsvarar en avkastning på 9,6 procent (9,3). vilket motsvarar 0,14 procent (0,15) av genomsnittligt

förvaltat kapital.

• I reala termer var avkastningen 7,8 procent (7,6) under 2017. • Under tioårsperioden 2008 – 2017 överträffade fondens av-

• Den genomsnittliga årliga reala avkastningen efter kostnader kastning inkomstindex med 3,0 procent i genomsnitt per år. den senaste tio års perioden uppgick till 5,0 procent, vilket överstiger målet om 4,0 procent. • Under 2017 utökade Första AP-fonden sina investeringar på

tillväxtmarknader samt minskade exponeringen i dollar till • Förvaltningen genererade en överavkastning på 3,5 mdkr förmån för svenska kronor. (4,2) utöver fondens strategiska benchmark (se sid 9 respektive sid 28). Största bidragen i absoluta kronor kom från • Under året var Första AP-fonden också särskilt aktiva inom aktier samt fastigheter. fastighetsområdet med en rad direktinvesteringar t ex:

– utökat innehav av butiksfastigheter i Secore Fastigheter • Första AP-fondens totala portföljvärde uppgick till – fortsatt expansion i fastighetsbolaget Willhem

333 miljarder kronor per den 31 december 2017. – ett nytt joint venture med Elo med fokus på finska

kommersiella fastigheter

• Sedan 2009 har Första AP-fonden betalat ut 44 mdkr,

varav 7,4 mdkr under 2017, för att täcka avgiftsunderskottet i inkomstpensionssystemet.

4 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Exponering, %

(1) Säkra obligationer (räntebärande inkl kassamedel på konto = 32,54% för 2017) (2) Fr o m 2017 redovisas särskilda investeringar under Aktier

Avkastning per tillgångsslag 2017 Exponering Avkastning i mdkr i mdkr Aktier varav 16,5 % 117,4 17,1 Sverige 12,6 % 42,9 4,9 Utvecklade marknader 13,5 % 27,4 4,0 Tillväxtmarknader 23,8 % 47,1 8,2 Räntebärande värdepapper 1,0 % 103,7 0,9 Fastigheter 16,7 % 42,6 6,2 Infrastruktur 11,4 % 11,4 1,0 Hedgefonder -2,6 % 13,4 -0,4 Riskkapitalfonder 18,1 % 15,4 2,5 High Yield 6,4 % 14,9 1,0 Alternativa strategier 28,7 % 3,5 1,7 Systematiska strategier 17,0 % 9,8 2,0 Allokering, kassa, valuta -0,7 % - -2,4 -5 0 5 10 15 20 25 30

Första AP-fonden årsredovisning 20175

Bilaga 3

Resultaträkning

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31 Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Första AP-fonden årsredovisning 201733

Bilaga 3

Balansräkning

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31 Tillgångar

Skulder

34 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, med säte i Stockholm, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet. Årsredovisning för räkenskapsåret 2017 har godkänts av styrelsen den 22 februari 2018. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen förs under nettoresultat noterade aktier. upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- Onoterade aktier och andelar punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovis- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad nings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt är felaktig sker en justering av erhållen värdering. påverka redovisat resultat och kapital. AP-fonden uppfyller kraven för att Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transak-

tioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Affärsdagsredovisning Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transobligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag balansräkningen per affärsdagen, det vill Säga vid den tidpunkt då de väsent- värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på användes vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per Obligationer och andra räntebärande tillgångar likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde

utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt Nettoredovisning fondens valda indexleverantör (Barclays, SHB). Innehav som inte ingår i index Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrufinns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en menten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna skulden samtidigt. värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant

värderingskurva. Omräkning av utländsk valuta Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdevaluta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakurs- förändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultatet resultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursräkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. förändringar redovisas under nettoresultat valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag Derivatinstrument

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/ För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitlimetoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta ga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av koncernredovisning föreligger inte. allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara

marknadsdata. Värdering av finansiella instrument Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden

mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över Noterade aktier och andelar terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella Återköpstransaktioner marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russell), Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde-

Första AP-fonden årsredovisning 201735

Bilaga 3

pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden Not 1 Räntenetto mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och

Mkr 2017 2016 redovisas som ränta.

Ränteintäkter

Värdepapperslån

Obligationer och andra räntebärande Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan värdepapper 1 930 1 939 erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- Derivat 581 194 papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga Övriga ränteintäkter 43 44 över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- Summa ränteintäkter 2 554 2 177

heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Räntekostnader Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt

Derivat -2 336 -1 660 säker heter för dessa.

Övriga räntekostnader -32 -13

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

Summa räntekostnader -2 368 -1 673 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. Summa räntenetto 186 504

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Not 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster,

Mkr 2017 2016 såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat 16 704 5 838 förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdel-

Avgår courtage -72 -76 ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Nettoresultat, noterade aktier och andelar 16 632 5 762

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade Not 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 7 457 6 900 kostnadsförs i normalfallet löpande.

Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två Skatter olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger åter-

betalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder netto- som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger

skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader.

rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt Under året har totalt 164 (192) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende inkluderas i respektive kostnadspost. onoterade tillgångar, varav 87 (79) mkr medger återbetalning enligt ovanstående

princip. Under året har 0 (89) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för

onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 87 mkr.

Not 4 Provisionskostnader

Mkr 2017 2016

Externa förvaltningsarvoden, noterade

tillgångar -140 -142

Externa förvaltningsarvoden, onoterade

tillgångar -77 -113

Övriga provisionskostnader, inkl

depåbankskostnader -19 -16

Provisionskostnader -236 -271

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under

året uppgått till 65 mkr (37 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som

förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisions-

kostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband

med framtida vinstgivande avyttringar.

36 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 5 Personal

2017 2016 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 61 38 23 59 38 21 Antal anställda vid årets utgång (1) 61 38 23 61 39 22 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 8 3 5 8 3 5

(1) Vid utgången av år 2017 var 0(2) personer projektanställda.

Löner och Pensions- Varav Sociala

Ledningsgrupp exkl VD

Ledningsgrupp exkl VD

(1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. (2) Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla mot pension. Under 2017 var det totala löneväxlingsbeloppet 3 149 tkr.

Första AP-fonden årsredovisning 201737

Bilaga 3

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare Pensioner och liknande förmåner bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i havare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras finns för 2017. pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till Löner och övriga förmåner premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensions- Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs avtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt ningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga BTP2 som är förmånsbestämd. anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga an- skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför ställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. uppgår till mindre belopp.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Not 6 Övriga förvaltningskostnader

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag: Revisionsuppdrag -802 -712

Not 7 Noterade aktier och andelar

Per 2017.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,4 mdkr (1,2 mdkr). Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 1,5 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 %.

38 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Not 8 Onoterade aktier och andelar

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29 0,6 (1) 175 (1) 140 Ellevio AB Stockholm 559005-2444 6 250 12,5 -239 (1) 5 923 (1) 1 181 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 1,8 (1) 60 (1) 507 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 10 916(1) 46 117 (1) 15 218 Willhem AB Göteborg 556797-1295 769 880 846 100 1 692 (1) 9 078 (1) 13 046 Totalt 30 092

Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 -26 (2) 297 (2) 230 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 -74(2) 2 083 (2) 1 870 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 113(2) 804 (2) 222 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 32 -0,1 (2) 0 (2) 44 Agore Kiinteistöt KY Finland 2834365-4 50 - - 99 Totalt 2 465 (1)Avser siffror offentliggjorda per 2016-12-31 (2)Avser 2016-12-31 omräknat till valutakurs 2016-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar Säte Andel % Anskaffningsvärde LGT, First Hedge Fund Investments L.P Guernsey 100 10 976 Hamilton Lane, Private Equity USA 99 8 732 Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. Cayman Öarna 100 2 104 FIRST Private Equity Investments, L.P. Guernsey 100 2 358 Triangular Fund L.P Cayman Öarna 100 996 En fullständig förteckning över samtliga onoterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Första AP-fonden årsredovisning 201739

Bilaga 3

Not 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde mkr 2017-12-31 2016-12-31 Fördelning på emittenttyp

Övriga svenska företag

Fördelning på instrumenttyp Realränteobligationer 27 050 22 056 Övriga obligationer 77 496 59 812 Statsskuldsväxlar 454 Certifikat Övriga instrument 9 680 14 116 Totalt 114 226 96 438

Not 10 Derivat

2017-12-31 2016-12-31

Derivatinstrument med:

Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde Aktierelaterade instrument Optioner

Ränterelaterade instrument Swappar 481 -175 307 -148 Terminer Summa 481 -175 307 -148 Valutarelaterade instrument

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till -159 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18.

40 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 11 Övriga tillgångar

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna ränteintäkter 741 691 Upplupna utdelningar 156 166 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 912 868

Not 13 Övriga skulder

Not 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Not 15 Fondkapital

Mkr 2017 2016 Ingående fondkapital 310 535 290 207 Nettobetalning mot pensionssystemet

Första AP-fonden årsredovisning 201741

Bilaga 3

Not 16 Poster inom linjen

Not 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder

värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i ringsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen. baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapital-

fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i

allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska den som senare inrapporteras från riskkapitalförvaltare. och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontemarknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. ring av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det värdepapper värderas endast månadsvis. enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommen-

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk dationer från branschorgan såsom INREV. modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor Verkligt värde och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden dessa in i tre nivåer: karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. • Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras

med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används

okorrigerat för avslut på marknaden. Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar • Nivå 2: Finansiella instrument(1) som handlas på en marknad som inte För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat ringsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende värdering med allmänt vedertagna modeller. parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå i hedgefonder, riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas

(1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

42 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till Inaktiv marknad omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsfrån fondledningen. aktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser

varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är

oftast inaktuella.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2017-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Första AP-fonden årsredovisning 201743

Bilaga 3

Av ovan redovisad värdeändring var -73 % (48 %) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

44 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 18 Finansiella risker arna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen

används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en Alla placeringar av finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltnings- Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. risker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investerings- visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. risk är marknadsrisken, vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall. förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 3,8 procent kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig. obligationsportfölj. Kreditrisk upp står vid investering i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att Realiserad risk begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam med sämre rating än BBB. standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering fullgör sina åtaganden mot fonden. Motpartsrisker uppstår vid handel med av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal värdepapper och OTC-kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC-kontrakt krävs hög därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal). årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 Prognostiserad risk årsperioden var 8,6 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsamman- redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportsättning per 29 december 2017 och historiska marknadsavkastningar. följen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräk-

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall ning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen risken under året var 3,6 procent för totala portföljen respektive 4,2 procent används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portinnebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simulering- följen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

Finansiella risker

Volatilitet Value at Risk Expected Shortfall Value at Risk en Expected Shortfall

årstakt % årstakt,mkr årstakt, mkr dag, mkr en dag, mkr Känslighetsanalys Marknadsrisk per 31 december 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016

Likviditetsrisk, per 31 dec

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016

Första AP-fonden årsredovisning 201745

Bilaga 3

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar Första AP-fonden använder ratinginstitutet Standard & Poor’s © . till fonden som överstiger de utbetalning till pensionssystemet som prognos- Ratinginstitutet lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där tiserats.Fonden kan därmed möta de prognostiserade kraven på utbetalning högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer till pensionssystemet. med rating BBB, 21 951 mkr, och innehav med lägre rating än investment grade,

<BBB, i investeringar i high yield, 15 369 mkr. Se tabell nedan. Den sammantagna

bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 december

AAA AA A BBB <BBB Total balans mkr

(1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Copyright © 2018, S&P Global Market Intelligence

Disclaimer Notice: Reproduction of any information, data or material, including ratings (“Content”) in any form is prohibited except with the prior written permission of the relevant party. Such party, its affiliates and suppliers (“Content Providers”) do not guarantee the accuracy, adequacy, completeness, timeliness or availability of any Content and are not responsible for any errors or omissions (negligent or otherwise), regardless of the cause, or for the results obtained from the use of such Content. In no event shall Content Providers be liable for any damages, costs, expenses, legal fees, or losses (including lost income or lost profit and opportunity costs) in connection with any use of the Content. A reference to a particular investment or security, a rating or any observation concerning an investment that is part of the Content is not a recommendation to buy, sell or hold such investment or security, does not address the suitability of an investment or security and should not be relied on as investment advice. Credit ratings are statements of opinions and are not statements of fact.

46 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 19 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp som inte kan nettas

Nettade Nettobelopp Summa i

belopp i i balans- Ramavtal om Säkerheter balans- Mkr, 2017-12-31 Bruttobelopp balansräkning räkningen kvittning erhållna Nettobelopp Övrigt (1) räkningen Ej likviderade tillgångar 22 22 0 - - - 483 483 Derivat - - 2 753 638 1217 898 - 2 753 Summa tillgångar 22 22 2 753 638 1217 898 483 3 236

Skulder

Skulder

(1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal.Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Not 20 Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24.

Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel 17-12-31 16-12-31

AROS Bostadsutveckling 29 %

Chapone S.à.r.l 100 %

Första AP-fonden årsredovisning 2017 47

Bilaga 3

Motpart, samt ägarandel 17-12-31 16-12-31 Secore AB, 50 %

Vasakronan Holding AB, 25 %

Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500 Willhem AB, 100 %

Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 5 500 5 500 ASE Holdings Ltd, 38 %

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %

Agore Kiinteistöt KY, 50 %

First Australian Farmland Pty Ltd, 100 %

(1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

48 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Urban Karlström Annika Sundén Ordförande Vice ordförande Göran Arrius Kent Eriksson Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman Åsa-Pia Järliden Bergström Åsa Kullgren Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2018

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 201749

Bilaga 3

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538 vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka

de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Rapport om årsredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och

har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom Uttalanden utför vi följande moment: Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 28–49 i detta dokument. • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis-

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsavseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av om allmänna pensionsfonder. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, efter-

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. som oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som

Grund för uttalanden har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs oss om effektiviteten i den interna kontrollen. närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- i redovisningen och tillhörande upplysningar. enliga som grund för våra uttalanden.

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använ- Annan information än årsredovisningen der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det och denna återfinns på sidorna 1–27 samt 52–60. Det är styrelsen och den finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsväsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genom- redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen det avseendet. återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt

som ger en rättvisande bild.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års- Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om fattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Uttalanden De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. An- av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det tagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk ställande finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte förvaltning av Första AP-fonden för 2017. har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inven-

teringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen Grund för uttalanden som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsfinns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses enliga som grund för mina våra uttalanden.

50 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fonden organisation och förvaltningen av Första AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2017.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Peter Nilsson Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 201751

Bilaga 4

ÖVERBLICK

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande, vilket är 4,5 procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 9,0 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 5,0 procent.

2017 var ett starkt år främst för fondens investeringar i aktier. För nionde året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut cirka 44 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital Resultat

mdkr mdkr

345,9 28,8

Fondkapitalet uppgick till 345,9 (324,5) mdkr den 31 december 2017. Årets resultat uppgick till 28,8 (30,5) mdkr.

Kostnader Nettoutflöde till pensionssystemet

% mdkr

0,06 –7,4

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings kostnadsandel, Netto utflöde till pensionssystemet på –7,4 (–6,6) mdkr. var fortsatt låga och uppgick till 0,06 (0,07) procent.

Relativ avkastning Total avkastning

% %

0,1 9,1

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 9,1 (10,5) alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,1 (–0,4) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. procent. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 9,0 (10,3) procent. 2 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Femårsöversikt, finansiella nyckeltal

2017 2016 2015 2014 2013

Fondkapital, flöden och resultat, mnkr

Avkastning, %

Avkastning total portfölj före provisionskostnader och rörelsens kostnader 9,1 10,5 4,1 13,3 12,8 Avkastning total portfölj efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 9,0 10,3 4,0 13,1 12,7 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 5 år 9,8 10,6 8,0 9,4 10,8 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 10 år 6,0 5,5 5,7 7,1 7,0

Risk, %

Standardavvikelse ex-post, totalj portfölj1 8,9 8,7 8,7 9,1 9,3 Standardavvikelse ex-post, dagligen marknadsvärderad portfölj 3,9 7,2 8,9 5,7 5,7 Sharpekvot ex-post, dagligen marknadsvärderad (noterad) portfölj 2,5 1,4 0,3 2,2 2,1 Sharpekvot ex-post, total portfölj 2,9 1,9 0,5 2,6 2,4

Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital

1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

Nyckeltal hållbarhet

2017 2016

Andra AP-fondens noterade aktieportfölj

Tjänsteresor

Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, % 91 84 Koldioxidutsläpp från:

Interna miljöindikatorer

Övrigt

Andel kvinnor, % 34 33 Andel kvinnor i ledande befattning, % 35 35 Andel ledare som genomgått utbildning inom arbetsmiljö, % 94 N/A

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 3

Bilaga 4

RÄKENSKAPER

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2017 Jan–dec 2016

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

84 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER Skulder

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 85

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- Aktier i dotterföretag/intresseföretag dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dottervarvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- Värdering av finansiella instrument cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid som IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänoch kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att definieras visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 16 för inforsom ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är mation kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. fastställs för fondens olika placeringar.

Affärsdagsredovisning Noterade aktier och andelar Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en regleoch obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed ris- valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte kerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till mot- ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en parten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, fram- Nettoresultat noterade aktier. förallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med Onoterade aktier och andelar marknadspraxis. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en

reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde Nettoredovisning baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jusningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de aktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felakrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- Omräkning av utländsk valuta national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till andra värderingsmetoder kan användas. svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeföränd- Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en ringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Inneskulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakurs- hav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av förändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastigvalutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, hetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i valutakursförändringar. redovisningen hos fastighetsföretagen.

86 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerpå en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförtillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna bindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa. relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- In- och utbetalningar som har skett mot pensions systemet lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- redovisas direkt mot fondkapitalet. tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade Provisionskostnader över- och undervärden periodiseras under återstående löptid Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeför- och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för ändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat valutakursförändringar. förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå

där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under Derivatinstrument nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. redovisas de som provisionskostnader.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt Rörelsens kostnader värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto- externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutredovisas som Nettoresultat derivatinstrument. Skillnaden mel- vecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet lan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras löpande. linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Skatter

Återköpstransaktioner Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant intäktsslag. inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avista- Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt ledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från som ränta. utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt.

Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnads- Värdepapperslån post. Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges. värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 87

Bilaga 4

NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

1 3

Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Ränteintäkter Realisationsresultat 2 097 1 492 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar 2 186 2 431 räntebärande tillgångar 3 097 3 262 Nettoresultat, onoterade aktier Derivatinstrument 706 551 och andelar 4 283 3 923 Övriga ränteintäkter 99 81 Summa ränteintäkter 3 902 3 894 Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt

två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- Räntekostnader ger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande Derivatinstrument –2 755 –2 054 avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redo visas Övriga räntekostnader –14 –22 erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar Summa räntekostnader –2 769 –2 076 därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Åter betald

management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där

Räntenetto 1 133 1 818

avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under

Provisionskostnader.

Under året har totalt 264 (204) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse-

ende onoterade tillgångar, varav 261 (198) mnkr medger återbetalning

Nettoresultat, noterade aktier och andelar enligt ovanstående princip. Under året har även 209 (171) mnkr återbe-

talts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 därmed netto påverkats negativt med 52 (negativt med 27) mnkr. Erlagda Resultat noterade aktier och andelar 23 043 8 242 arvoden, där avtal ej medger återbetalning, uppgick till 3 (6) mnkr och avdrag courtage –76 –103 redovisas som provisionskostnader, se not 4, Provisionskostnader, nedan.

Nettoresultat, noterade aktier och andelar 22 967 8 139

Provisionskostnader, netto

4¶Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016

Externa förvaltningsarvoden,

noterade tillgångar 238 219

Externa förvaltningsarvoden,

onoterade tillgångar 3 6

Övriga provisionskostnader inklusive

depåbankskostnader 40 39

Summa provisionskostnader 281 264

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations-

baserade kostnader har under året uppgått till 215 (139) mnkr och reduce-

rar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

88 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

forts. Not 4

Externa förvaltningsmandat den 31 december 2017, mnkr

Marknadsvärde % av Extern förvalt- Mandat Genomsnittligt förvaltat kapital 2017 2017-12-31* fond kapital ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning

Investeringar i noterade externa fonder

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder 20 077 20 425 6 3

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER 57 383 58 299 17 241

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 89

Bilaga 4

NOTER

Personal

2017 2016

Sociala kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

Sociala kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

* I posten pensionskostnader ingår erlagda pensionspremier för löneväxling.

Styrelse Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- Se sidan 110. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. VD Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid

uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 7 (7) tkr. 90 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Ledningsgrupp Övriga administrationskostnader

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit 6

förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016

Chef för Affärsstöd 0 (0) tkr, Chefstrateg– (6) tkr, Chefsjurist 1 (0) tkr, Chef

6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för Summa övriga ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra administrations kostnader 84 86 AP-fonden anställd innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omför- Arvoden till revisorerna handlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag

PwC 0,92 0,91 Löneväxling Revisionsverksamhet utöver

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliancefunktionen. Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maxi-

Aktier och andelar, noterade

malt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till lång- 7

siktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut

Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida. Svenska aktier 32 600 35 231

Utländska aktier 111 988 100 010 Berednings- och beslutsprocess Andelar i utländska fonder* 10 997 12 318 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och

Summa aktier och andelar, noterade 155 585 147 559

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

* varav andelar i blandfonder – 1 577

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löne- Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalföroch förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög marknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har utlånade värdepappers marknadsvärde. Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga Under 2017 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen av fondens medarbetare. För 2017 har fondens ersättningsnivåer jämförts till 30 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastmed ett femtontal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet bland annat AMF, övriga AP- fonder och Kammarkollegiet. Utgångs- för utlånade värdepapper redovisas i not 16. punkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska jämförelse gruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsunder- innehaven återfinns på sidorna 102–104. sökning. En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande på fondens hemsida. befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på fondens hemsida.

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 91

Bilaga 4

NOTER

Aktier och andelar, onoterade

8¶Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 Vid beräkning av andelen riskkapitalfonder i förhållande till den lagstad- Svenska aktier i intressebolag 15 218 13 771 gade femprocentlimiten uppgick denna till 4,74 procent den 31 december Utländska aktier i intresse- och dotterbolag 18 687 18 744 2017. Sex riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent noterade värde- Övriga onoterade svenska aktier och andelar 0 0 papper och definieras därmed inte vid limituppföljning som onoterade tillgångar.

Övriga onoterade utländska aktier och andelar 21 578 21 724

Summa aktier och andelar, onoterade 55 483 54 239

Ägarandel 2017-12-31 2016-12-31 Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % Verkligt värde Verkligt värde Eget kapital Resultat

Svenska aktier i intressebolag

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 15 218 13 771 51 377* 9 269*

Utländska aktier i intresse- och dotterbolag

Chaptwo S.à.r.l. Luxemburg 100 1 918 2 050 Lewis & Clark Timberlands LLC USA 24 1 052 1 345 Molpus Nordic Woodlands USA 99 590 661 TIAA-CREF Global Agriculture LLC USA 23 3 552 3 870 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC USA 25 2 955 2 400

Summa utländska aktier i intresse- och dotterbolag 18 687 18 744

* Avser offentliggjorda siffror per 2017-12-31. ** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer. *** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2017-12-31 2016-12-31

Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

EQT Northern Europe KB Stockholm 1 53 53 Swedstart Tech KB Stockholm 3 3 3

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 951 1 059 Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 789 860 Teays River Investments LLC USA 7 665 665 CVC European Equity Partners VI Jersey 1 578 397 TIAA European Farmland Fund Cayman Islands 20 548 562

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida.

92 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2017-12-31 2016-12-31

Övriga svenska emittenter

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 93

Bilaga 4

NOTER

Derivatinstrument

2017-12-31 2016-12-31

Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr Positivt Negativt Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 37 mnkr har längre • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar löptid än 12 månader. Positionerna avser swapavtal, vilka förfaller 2031 – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av eller 2032. fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att

Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala positionera fonden mot ränterisk. risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda • Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot markvalutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla nadsrörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie-, ränteförpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en eller valutaderivat. valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelak- • Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremietigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptio- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts ner har fonden inga leveranskrav. agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångs-

slagen.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktieskäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearingvat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2017 användes derivat- gentemot fondens motparter. instrument företrädesvis inom följande områden: VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För

valutaexponering. OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal och i • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter.

rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska

tillgångsallokeringen.

94 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

25 785 25 453

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 3 005 (3 845) mnkr.

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne-

börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar

faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14 AP-fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade

marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31

valutor. Upplupna externa förvaltararvoden 99 39 För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk Upplupen räntekostnad på valutaterminer 471 370 modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Övriga upplupna kostnader 31 33 i valutaterminer, ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på Summa 601 442 en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget

uteslutande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräk-

ning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering).

Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande

Fondkapital

15 instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31

utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2017 fanns ett fåtal Ingående fondkapital 324 522 300 624 utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- Nettobetalningar mot den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karakpensionssystemet täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- Inbetalda pensionsavgifter 66 850 64 174 och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer.

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten –226 –216 Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde-

Summa nettobetalningar mot

pensionssystemet –7 375 –6 637 ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Årets resultat 28 784 30 535 Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun-

niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark-

Utgående fondkapital 345 931 324 522

nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 95

Bilaga 4

NOTER

forts. Not 17

Validering av värderingar med tidsförskjuten rapportering, mnkr Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden

35 000 klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

30 000

25 000 Verkligt värde hierarki, mnkr

Värdering vid 2017-12-31 20 000

rapportering Totalt 15 000 från förvaltare verkligt

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde 10 000 Värdering vid

bokslutstillfälle Aktier och andelar, noterade 144 588 10 997 – 155 585

5 000 baserat på

rapport ett Aktier och andelar, onoterade – – 55 483 55 483

0 kvartal tidigare Obligationer och andra

decmar jun sep decmar jun sep decmar jun sep dec mar jun sep räntebärande tillgångar 114 256 14 656 1 066 129 978

13 14 14 14 14 15 15 15 15 16 16 16 16 17 17 17

Derivattillgångar 0 2 647 – 2 647

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra Derivatskulder 0 –1 490 – –1 490 AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat Finansiella tillgångar och värde från förvaltarna. skulder värderade till

verkligt värde 258 844 26 810 56 549 342 203*

fastigheter (elva procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen). 2016-12-31 Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värde- Totalt ras enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital verkligt

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde

Valuation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra Aktier och andelar, noterade 135 082 12 477 – 147 559

värderingsmetoder kan användas. Aktier och andelar, onoterade – – 54 239 54 239

Huvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassaflöden, Obligationer och andra substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi- r äntebärande tillgångar 103 949 14 371 1 104 119 424 sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast Derivattillgångar 340 2 405 – 2 745 erhållna kvartalsrapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrapporterna Derivatskulder –86 –3 092 – –3 178 erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att Finansiella tillgångar och vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2017 utnyttjades skulder värderade till i huvudsak värdering per den 30 september 2017, justerat för in- och verkligt värde 239 285 26 161 55 343 320 789*

utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konse-

* Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, kvent tillämpats av fonden sedan start. såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan

december 2013, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv

om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna. En bedöm- gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. ning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvartalet 2017 Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observerbar

indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt veder-

främsta geografiska marknader under årets sista kvartal. tagna modeller.

Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser- Verkligt värde verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigerhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en heter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Förändring under 2017 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

96 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

forts. Not 17

Förändring under 2016 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomoch jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i slag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsolika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens vis. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknaavverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer der med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det riskunder förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marktenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda markpåverka markvärdena signifikant. nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet.

För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag Riskkapitalfonder bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens av följande faktorer: redovisade resultat före skatt, uppgå till –2,2 mdkr respektive +2,5 mdkr. • Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller nyutveckling av produkter och tjänster, geografisk expansion, operativa förbättringar, förvärv, konsolidering etc. • Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling. • Skuldminskning.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 97

Bilaga 4

NOTER

Finansiella risker

18 Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa Likviditetsrisk, % placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med 40 låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i onoterade tillgångar. Under 2017 35 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–33 procent. Per årsskiftet uppgick andelen onoterade tillgångar till 30 4,74 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av

derivatskulder. Andel räntebärande

25 värdepapper med låg

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering, sidorna kredit- och likviditetsrisk 74–79.

20 30-procentsregeln

Q1 Q2 Q3 Q4

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Erhållna/

Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2017-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647

Summa 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647

SKULDER

Derivat 1 481 – 1 481 –466 –1 669 -654 9 1 490

Summa 1 481 – 1 481 –466 –1 669 -654 9 1 490

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Erhållna /

Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2016-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balans räkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745 Summa 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745

SKULDER

Derivat 3 093 – 3 093 –1 126 – 1 967 85 3 178 Summa 3 093 – 3 093 –1 126 – 1 967 85 3 178

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

98 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Närstående

19 Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Närstående, röstandel

Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger

Vasakronan Holding AB, 25 procent

minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel-

Ränteintäkter 9 147

seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till

Aktieägartillskott – 3 000

Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa

företagscertifikat i bolaget upp till ett vid var tid

högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500

Chaptwo S.à.r.l., 100 procent

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2017 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 6 februari 2018 Marie S. Arwidson Jan Roxendal Ola Alfredsson

Ordförande Vice ordförande

Jeanette Hauff Ole Settergren Johnny Capor Kristina Mårtensson Ulrika Boëthius Christer Käck Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2018 Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 99

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och Uttalanden verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- AP-fonden för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 63–99 i detta dokument. dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2017 och om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. pensionsfonder. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra övriga delar. med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen att göra något av detta. fastställes.

Revisorns ansvar

Grund för uttalanden Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalani förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi-

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felakändamålsenliga som grund för våra uttalanden. tighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av

oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt Annan information än årsredovisningen eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. visningen och denna återfinns på sidorna 1–62 samt 102–112. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansva- omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under ret för denna andra information. hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment:

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avse- i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ende denna andra information. på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti-

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infor-

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna mation eller åsidosättande av intern kontroll. information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt- Vi har inget att rapportera i det avseendet. gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men

inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktöför att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

100 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga

tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och

fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen förvaltningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta inne-

om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplys- fattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP-fondens ningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovis- ekonomiska situation och att tillse att Andra AP-fondens organingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som nisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan och Andra AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt

framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktö-

längre kan fortsätta verksamheten. ren ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens rikt- • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen linjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är

och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, nödvändiga för att Andra AP-fondens bokföring ska fullgöras i

och om årsredovisningen återger de underliggande transaktio- överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska

nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skötas på ett betryggande sätt.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Revisorns ansvar omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi iden- att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns tifierat. någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2017. Rapport om andra krav enligt lagar Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen och andra författningar garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Uttalanden Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat som kan föranleda anmärkning. inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt använder vi professionellt omdöme och har en professionellt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Andra AP-fonden för 2017. valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträf- Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och förvaltningen. väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på

sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Grund för uttalanden för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha sär- Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt skild betydelse för Andra AP-fondens situation. Vi går igenom ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- förvaltningen. etiska ansvar enligt dessa krav.

Göteborg den 6 februari 2018

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 101

Bilaga 5

ÅRET I KORTHET

AP3 2017 i korthet

mdkr %

345̦2 Fondkapitalet per 31 december 2017 uppgick till 8̦8Avkastningen efter kostnader uppgick till 8,8 procent.

345 239 miljoner kronor.

mdkr %

28̦2 0̦10

Årets resultat uppgick till 28 239 miljoner kronor. Förvaltningskostnadsandelen inklusive provisionskostnader

uppgick 0,10 procent (0,06 procent, exkl. provisionskostnader)

 Fortsatt effektivisering genom digitalisering  Moderniserade placeringsregler

och samverkan

En uppdatering av AP-fondslagen är på gång som AP3 flyttade till mindre lokaler och tog sam tidigt flera medför ökat handlingsutrymme i investeringarna kliv framåt inom digitalisering. Sam arbetet mellan samtidigt som hållbarhetsarbetet införlivas i regel- AP-fonderna stärktes ytterligare genom flera sam- verket. Läs mer på sidan 11. verkansgrupper. Läs mer på sidan 37.

 Hållbarhetsmål ger resultat  AP-fondernas etikråd 10 år AP3 är på god väg att uppnå de fyra hållbarhetsmål AP-fondernas etikråd sammanfattade under som satts upp för 2018 där investeringarna i gröna 2017 tio framgångsrika år av dialog och påverkan obligationer har ökat trefaldigt sedan 2014. Läs mer med hundratals bolag och branscher kring ange-

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 3

Bilaga 5

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

RÖRELSENS KOSTNADER

52 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31

Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Fondkapital

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 53

Bilaga 5

NOTER

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffertfonderna principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räken- även andra värderingsmetoder kan användas. skapsåret 2017 har godkänts av styrelsen den 23 februari 2018. Resultat räkning och Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansbalansräkning ska fastställas av regeringen. värdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra-

handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av upp- NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper skjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upp- Obligationer och andra räntebärande tillgångar rättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper index leverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observilka har tillämpats och sammanfattas nedan. verbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omarbetning, av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En till relevant värderingskurva. fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden kapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföre- baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det tag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesana- diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan u tgörs av lys ej upprättas. den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvär vade

över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa ränte- Affärsdagsredovisning justerings tillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligations- ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan marknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat affärsdagen, dvs. vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed valutakursförändringar. riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Derivatinstrument Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redo visas För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspri-

ser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Nettoredovisning värderings modeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tilllegal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga lik- gångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. ringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under nettoresul-

tat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat Omräkning av utländsk valuta derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valuta terminer Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Återköpstransaktioner

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del Vid äkta återköpstransaktion, s.k. repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balanssom är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och räkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. valutakurs förändringar.

Värdepapperslån Aktier i dotterbolag/intressebolag Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/ eller kontanter. onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning förel igger I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant säkerhet redoviinte. sas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fon-

den inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balans- Värdering av finansiella instrument räkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepaporealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Netto resultat per, samt säker heter för dessa. per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hem sida för information kring Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot

fondkapitalet.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller Provisionskostnader handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella mark nads- Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under notering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. depåbanks arvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier. noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en Onoterade aktier och andelar avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som

av gående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medhandelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motpar- ges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som ten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus- anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings-

54 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

Rörelsens kostnader NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inven- Mkr 2017 2016 tarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normal fallet Realisationsresultat 1 860 1 206 löpande. Orealiserade värdeförändringar 4 659 4 904

Skatter Nettoresultat onoterade aktier och andelar 6 519 6 110 Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Redovisningen av externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar sker enligt två

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatte- olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger återbetalskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå ning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller ej. I fall betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kost- där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av nadspost. tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för ono-

terade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen orealisreat Avrundningar resultatet positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning kostnadsförs erlagt Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. arvode direkt under provisionskostnader.

Under året har totalt 220 (204) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avse-

ende onoterade tillgångar, varav 198 (188) miljoner kronor medger återbetalning

enligt ovanstående princip. Under året har även 161 (180) miljoner kronor återbe-

talts. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påver-

kats negativt med 37 (negativt med 8) miljoner kronor. Erlagda arvoden där avtal ej NOT 2 Räntenetto medger återbetalning uppgick till 23 (16) miljoner kronor och redovisas såsom provi-

sionskostnader. Se not 5 Provisionskostnader. Mkr 2017 2016 Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande intäkter 1 381 1 793 Derivatinstrument 935 1 103

nettoresultat för respektive tillgångsslag.

Underliggande avgifter i total return swaps (TRS)1 redovisas inte i provisions kostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, derivatinstrument. För 2017 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 4 (12) miljoner kronor.

NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar 1) Se ordlista s. 72.

Nettoresultat noterade aktier och andelar 20 778 9 811

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 55

Bilaga 5

NOTER

NOT 6 Personal

Sociala kostnader Personalkostnader i tkr, 2017 Löner och arvoden Rörliga ersättningar Pensionskostnader varav löneväxling inkl. särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Pär Nuder 111 35 145

Övriga styrelseledamöter

Ledningsgruppen exkl. VD

Sociala kostnader Personalkostnader i tkr, 2016 Löner och arvoden Rörliga ersättningar Pensionskostnader varav löneväxling inkl. särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Pär Nuder 111 35 145

Övriga styrelseledamöter

Björn Börjesson, vice ordförande 102 32 134 Malin Björkmo, invald 2016 25 8 33 Sonat Burman-Olsson, slutade

Kerstin Lindberg Göransson, invald

Ledningsgruppen exkl. VD

56 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 6 forts.

Styrelse vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan 2000 till bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra anställningsvillkor för AP3s verk- 100 tkr till styrelsens ordförande, 75 tkr till vice ordförande och 50 tkr till ledamöter. ställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta ledamöter i styrelsen övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas mellan medlemmarna i ersätt- förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda. nings- och revisionsutskottet. För 2017 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslöneför utskottsarbete. kartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finans-

marknaden, där både privata företag och statliga bolag deltar. Syftet med att delta Utskott årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens rikt- Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder bland linjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsni- Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestations- våer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna baserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Revisionsutskottet är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga består av tre ledamöter. Revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrel- och ändamåslenliga för VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, sen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns riskhantering och extern revision. några undantag som ska särredovisas.

VDs ersättning Program för prestationsbaserad ersättning Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktatt betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp gående till 30 procent linjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägningstid från såväl fondens som VDs allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag m.fl. som Finansinspektionen sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2017 och innebär att anställda inom avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestaerhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal tionsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriteom förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde uppgående rier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter till 1 (3) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestations baserad rörlig ersättning. intjänandeåret. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att

erhålla motsvarande en halv månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning Ledningsgrupp exkl VD ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt Ledningsgruppen består av VD, vice VD tillika CIO, chefen för Affärsstöd & kontroll resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet om tillika Chief Risk Officer samt Kommunikationschefen. rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2017 har fonden reserverat 4,1 (4,4) miljo-

Fonden är ansluten till kollektivavtal mellan BAO och Jusek/Civilekonomernas ner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Förutom VD är det vice VD/CIO som har med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersättvillkor som avviker från kollektivavtalet. Vice VD/CIO har en ömsesidig uppsägnings- ning på i snitt 0,9 (1,0) månadslöner per anställd som omfattas av programmet. tid om 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 12 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhål- Sjukfrånvaro lande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. För övriga medlemmar i Total sjukfrånvaro under 2017 uppgick till 0,8 procent (1,2 procent) uppdelat på 0,9 ledningsgruppen finns inga särskilda avtal avseende uppsägningstid, avgångsveder- procent (0,5 procent) för män och 0,7 procent (2,5 procent) för kvinnor. Total sjuklag eller förtida pension. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga frånvaro uppgick till 863 timmar. Ingen av fondens anställda har varit sjuk mer än 60 förmåner till värden mellan 0 (1) och 6 (7) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfat- dagar i sträck under 2017. tas inte av programmet för prestations baserad rörlig ersättning.

Övrigt Ersättning Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackförenings frihet Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackframgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för den skull föreningsfrihet på AP3. Fonden har inga anställda under 18 år.

I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. Tkr 2017 2016 En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav Revisionsuppdrag finns på sid 71. På fondens hemsida www.ap3.se återfinns en förteckning över fon- PwC 738 719 dens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och Summa ersättning till revisionsbolag 738 719 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade

tillgångarnas marknadsvärde. I köpta tjänster ovan ingår arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om 0,8 (0,6) miljoner kronor.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 57

Bilaga 5

NOTER

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2017 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

2017-12-31 2016-12-31 Mkr Verkligt värde Verkligt värde

Ägarandel Verkligt 100% eget 100%

Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2017 resultat 2017 Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25% 15 218 51 377 9 269 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70% 8 358 10 795 2 591 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50% 1 791 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm 50% 191 381 31 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 100% 4 710 4 665 731 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 20% 1 810 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 003 97%/98% 2 268 2 313 347 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 50% 393 874 594 Summa aktier och andelar i svenska dotter- och intressebolag 34 739

Ägarandel Verkligt 100% eget 100%

Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2017 resultat 2017 Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100%/49% 3 093 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 3 093

Ägarandel Anskaffnings-

Säte Antal aktier kapital värde 2017 Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Bergvik Skog AB Falun 5% 174 Valedo Partners Fund I Stockholm 20% 124 Altor Fund IV Stockholm 2% 117 Verdane Capital IX Stockholm 19% 107 Standout Capital I Stockholm 20% 40 Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar RMK GAC USA 100% 756 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 21% 710 Hermes Infra Spring II Guernsey 26% 664 Hancock GAC USA 100% 404 LLCP CO INVESTMENT FUND USA 26% 388

En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på www.ap3.se.

58 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori

2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Mkr Verkligt värde Verkligt värde Mkr Verkligt värde Verkligt värde Svenska staten 12 499 16 873 Realränteobligationer 20 573 20 381 Svenska kommuner 179 179 Övriga obligationer 92 625 90 453 Svenska bostadsinstitut 5 882 4 885 Certifikat 13 051 7 000 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 6 806 8 306 Finansiella företag 2 416 2 373 Summa 133 055 126 140 Icke-finansiella företag 22 913 13 602 Räntefonder 2 666 4 892 Utländska stater 56 630 59 712 Summa 135 721 131 032 Övriga utländska emittenter 32 536 28 517 Summa 133 055 126 140 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 9 163 (10 841) miljoner Räntefonder 2 666 4 892 kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappers- Summa 135 721 131 032 utlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som

erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas mark-

nadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

2017-12-31 2016-12-31

Positivt Negativt Positivt Negativt

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivisera förvaltningen eller hantera risken.

Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leverans risker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal.

Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav.

För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivati nstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på www.ap3.se.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 59

Bilaga 5

NOTER

NOT 12 Övriga tillgångar NOT 16 Fondkapital

Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Nettobetalningar mot pensionssystemet Fondlikvider 1 189 1 310 Mkr 2017-12-31 2016-12-31

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -226 -216

Summa nettobetalningar mot pensionssystemet -7 375 -6 637

NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Årets resultat 28 239 27 981

Utgående fondkapital 345 239 324 375 Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna ränteintäkter 771 667 Upplupna utdelningar 102 96

Restitutioner 131 113 NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Förutbetalda kostnader 49 41

Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter

Upplupna premier aktielån 10 17

Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Summa förutbetalda kostnader och upplupna 1 063 935 intäkter Panter för återköpstransaktioner

Mottagna säkerheter 7 433 9 747

Avlämnade säkerheter 1 543 3 542

Panter för derivathandel NOT 14 Övriga skulder Erhållen kontantsäkerhet - 713

Ställd kontantsäkerhet 739 - Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Utlånade värdepapper för vilka kontantsäkerheter Leverantörsskulder 9 14 erhållits

1 539 3 542 form av värdepapper Återköpstransaktioner

14 688 16 438 Utlånade värdepapper 44 476 42 155 Mottagna kontantsäkerheter

9 9 Erhållen säkerhet i form av värdepapper 47 705 43 697 Övriga skulder

kostnader

Rörlig ersättning för år 2015 utbetalades till 40 procent under 2016 och resterande del utbetalas under 2018. Rörlig ersättning för år 2016 utbetalades till 40 procent under 2017 och resterande del utbetalas under 2019. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2017, med 40 procents utbetalning 2018 och resterande del för utbetalning 2020.

60 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2017

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2016

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2017

Observerbara priser i en Modellvärdering med Modellvärdering med ej

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2016

Observerbara priser i en Modellvärdering med Modellvärdering med ej

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 61

Bilaga 5

NOTER

NOT 19 forts.

Förändring av tillgångar under modellvärdering med ej observerbara indata 2016 till 2017

Obligationer

Noterade aktier Onoterade aktier och andra ränte-

Förändring av tillgångar under modellvärdering med ej observerbara indata 2015 till 2016

Obligationer

Noterade aktier Onoterade aktier och andra ränte-