Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Regeringens skrivelse

2017/18:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet Skr. t.o.m. 2017 2017/18:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2018

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2017. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2017 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001. Vid utgången av 2017 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 412 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att buffertfonderna under samma tid betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2017 överfördes sammanlagt 30 miljarder kronor från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomst-pensionssystemet. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Respektive buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första–Fjärde APfonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Den ökade andelen alternativa tillgångar har också genererat en god avkastning och kan förväntas bidra till en dämpande effekt på resultatnedgången vid en negativ utveckling på aktiemarknaden. En analys, som genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. Fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. För att stärka Första–Fjärde APfondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade placeringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna. Förslag till sådana ändringar kommer att lämnas efter det att de frågorna har utretts. Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är stängd, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet samt att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2017 uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 12,3 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,4 pro-

cent sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2017 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 31,6 miljarder kronor. Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent jämfört med föregående år. I föregående skrivelse gjordes en fördjupad extern analys av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader. Analysen visade att fonderna är kostnadseffektiva jämfört med ett urval utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det dock viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Den genomsnittliga avkastningen för AP7 Såfa under 2017 uppgick till 16,5 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de närmare 850 privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,0 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgått till 4,1 procent. De senaste två åren har risken i förvalsalternativet sänkts genom att hävstången, som innebär ökad aktieexponering, sänkts från 150 till 124 procent.

1 Inledning

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Innehållsöversikt Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader. Avsnitt 5 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 6 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom gemensamma hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor, översyn av placeringsreglerna, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av APfonderna. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Båda bilagorna är oförändrade sedan föregående år. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller detta år endast en grundläggande granskning. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Pricewaterhouse- Coopers AB.

2 AP-fonderna och det allmänna

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Tjänstepensionen bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare (ofta i form av kollektivavtal), medan privat pensionssparande är frivilligt. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling inom ramen för det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna 1 . Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är stängd. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen, vilken också är en del av det allmänna pensionssystemet.

1 Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. 2 Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med 3 små barn (barnår) och studier. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balanstalet 4 .

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. De kan därför sägas vara buffertfonder inom inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder etablerades samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. 4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och buffertfondens värde.

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte APfonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från nämnda fonder. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2017 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 9 396 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 984 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 412 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 080 miljarder kronor (tabell 2.1). Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondens värde i balanstalet som medelvärdet av fondens marknadsvärde vid utgången av de tre senaste

åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat balanstal. Balanstalet för 2019, som baseras på 2017 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0347 och det dämpade balanstalet till 1,0116. Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2018 är sedan tidigare fastställt till 1,0395 och det dämpade balanstalet till 1,0132. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför 5 mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2017, s 83.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet. I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (85 procent vid 2017 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 15 procent vid 2017 års slut.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet Skulder 2 Buffertfonderna Avgiftstillgångar 1 % Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar 1 /skulder 2

SEK tusen miljarder Balanstal 3 1,033 1,037 1,040 4 1,035 12 1,020 1,020 4 1,011 1,010 1,005 1,015 1,004 11 1,001 1,003 1,002 0,983 0,984 1,00 10 9.4 9.1 9.1 9 8.6 8.5 8.7 8.7 0,955 8.0 8.1 8.2 8.1 1.3 1.4 8 7.5 7.7 7.9 1.2 1.2 7.4 7.2 7.5 7.2 7.4 7.5 1.1 6.7 6.8 7.0 7.0 0.9 1.0 7 5.4 6.2 6.3 6.5 6.5 0.7 0.8 0.9 6.0 6.0 0.9 0.9 6 5.6 5.7 5.8 0.6 0.8 0.5 0.6 5 0.6 4 7.4 7.5 7.7 8.0 6.5 6.6 6.8 6.9 7.1 3 5.7 5.9 6.1 6.4 5.0 5.3 5.5 5.6 2 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

10,1 8,4 9,5 10,3 11,8 12,6 12,8 9,8 11,3 12,0 11,3 12,2 12,9 13,8 14,2 14,6 15,0

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3 Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare 4 Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015, 1,013 för 2016 samt 1,012 för 2017 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2017 närmare 850 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensions-utbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Regeringen gav, med stöd av Pensionsgruppen, i december 2016 Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra de risker som kan uppstå när fondförvaltare verksamma på Pensionsmyndighetens fondtorg brister i att följa reglerna. Myndigheten fick även i uppdrag att föreslå åtgärder för att reducera dessa risker. Pensionsmyndigheten slutredovisade uppdraget i juni 2017 i promemorian Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen (dnr Fi2016/04460/FPM). Med utgångs-

punkt i bl.a. dessa förslag har promemorian Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem upprättats inom Finansdepartementet. Den 26 april 2018 beslutade regeringen om proposition Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem som i huvudsak behandlar promemorians förslag. Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom propositionens förslag.

Sjunde AP-fondens roll Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar. Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 5.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning Vid utgången av 2017 omfattade premiepensionssystemet 7,4 miljoner individer, varav 5,9 miljoner pensionssparare och 1,5 miljoner pensionärer. Pensionsmyndigheten uppskattar att när premiepensionssystemet är helt infasat år 2060 kommer det att omfatta 13 miljoner pensionssparare och pensionärer och kapitalet kommer att uppgå till 6 000 miljarder kronor. Framför allt kommer antalet pensionärer att öka allt eftersom premiepensionssystemet fasas in. Totalt förvaltat kapital under 2017 uppgick 1 141 miljarder kronor varav 1 110 miljarder kronor i fondförsäkring och 31 miljarder kronor i traditionell försäkring. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 1 141 miljarder kronor. Värdeutveckling i 6 fondrörelsen blev under 2017 12,6 procent (tidsviktat ). Drygt 80 procent av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och uttryckt i kronor var värdeutvecklingen 120 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start (2000-12-13) har nominellt varit 123 procent vilket ger en årlig värdeutveckling på 4,8 procent. Real årlig värdeutveckling har varit 3,6 procent. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 52 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 33 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2017 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 431 miljarder kronor, varav 396 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 35 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2017 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 16,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 9,6 procent. Risken (mätt

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,9 procent jämfört med 7,0 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror både på hävstången (se avsnitt 5.6) och på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten (vilket minskar andelen i AP7 Räntefond). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen AP7 Räntefond att öka. I slutet av 2017 förvaltade Sjunde AP-fonden 39 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde APfondens andel av det totala kapitalet har växt från 27 procent 2010 till cirka 39 procent 2017. Ökningen beror dels på inflödet av nya sparare, dels på att utflödet till andra fonder minskat. Ökningen kommer även till viss del av Sjunde AP-fondens högre avkastning.

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2017 Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december 3 Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Förändring

2016–17,

p.e. 100% = 65 59 94 125 192 267 308 230 340 346 5 408 393 471 602 759 839 960 1.110 Premiespar AP7 Fonden 29,3 31,5 31,8 32,2 30,2 29,5 28,4 27,2 26,4 25,5 3 Aktiefond 25,5 25,0 25,2 28,1 31,1 31,1 (PSF) 32,8 35,7 2,9 Premievals- 0,7 0,7 0,7 3 AP7 Ränte- 1,5 1,7 1,9 Fonden 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 fond 2,1 2,3 2,6 1,0 2,9 0,2 (PVF) 3,1

Övriga 69,7 68,9 69,6 70,8 72,1 72,9 73,8 Övriga fonder 73,0 73,3 72,9 69,8 fonder 1 67,5 67,2 66,9 66,6 66,2 64,3 61,2 -3,1

Kostnader Kostnader

Baspunkter 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 2010 5 Baspunkter 2010 4 11 12 13 14 15 16 2017 Premie- FK 2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 15 15 15 14 12 12 11 11 sparfonden Aktiefond Premie FK 2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 9 9 9 8 5 5 4 4 valsfonden Räntefond Faktisk N/A 15 11 10 8 8 6 5 kostnad AP7 6 , baspunkter Kostnad PPM-fonderrna 30 exkl. AP7 7 , baspunkter 1 ~840 valbara fonder per 31 december 2017, 2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2017.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning : Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensions-avgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från nämnda fonder när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

Miljarder kronor 20 11 9 10 7 7 6 6 3 3 0

-10 -6

-20 -16 -16 -17 -21 -21 -30 -28 -27 -30 -29 -31 -32-31 -32 -40

-50

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: Pensionsmyndigheten

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2017 användes sammanlagt 183 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2017 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 132 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2018 beräknas överföringen uppgå till 29 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2019–2022 beräknas överföringen vara mellan 31 och 32 miljarder kronor per år. För hela perioden 2018–2022 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 155 miljarder kronor.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 950 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår arbete med att ändra placeringsreglerna. Buffertfondernas samlade resultat under 2017 uppgick till 121 miljarder kronor. Detta motsvarar 9,2 procent efter kostnader, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,7 procent. Vid slutet av 2017 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 412 miljarder kronor. Som

andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till 15 procent från slutet av 2001 till slutet av 2017.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas. Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i onoterade fastighetsaktier samt en mindre del i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79). De nuvarande placeringsreglerna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Seden dess har både de makroekonomiska och de tekniska förutsättningarna förändrats. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen, att långsiktigt maximera avkastningen, pågår ett arbete vid Finansdepartementet med att ta fram förslag till ändrade placeringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen (se även avsnitt 6.2). Behovet av att se över placeringsreglerna har också lyfts fram i McKinseys utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de senaste åren.

Resultatuppföljning Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader. Vid 2017 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 950 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till börsuppgången. På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Miljarder kronor

200 147 135 128 150 113 118 121 101 80 82 84 100 63 65 36 50 0 -50 -17 -27 -100 -85 -150 -200 -194 -250 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1 ‒ AP4 och AP6)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2017 uppgick resultatet (avkastningen) till 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen är 6,2 procent sedan 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Procent 30,0 19,4 16,4 17,5 20,0 14,1 11,0 10,7 11,6 13,5 10,2 9,7 9,2 10,0 4,3 5,5

0,0 -1,9 -10,0 -4,9

-20,0 -15,0 -21,6 -30,0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1 ‒ AP4 och AP6)

Buffertkapitalets utveckling Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 16 1 412 miljarder kronor, vilket var 91 miljarder kronor mer än vid före-

gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 834 miljarder kronor. Under samma period har buffertfonderna betalat ut 132 miljarder kronor för att täcka underskott i inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

Miljarder kronor 1 600 1 412 Inkomstindex 1 322 1 400 1 230 Buffertkapital 1 185 1 200 1 058 958 1 000 858 899 895 873 827 769 707 800 646 579 565 577 600 488

0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2017 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet 15 procent. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2017 var buffertfondernas resultat 9,2 procent efter kostnader vilket vida översteg inkomstindex som var 3,7 procent. Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period. Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffertfondernas värde vid 2017 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 565 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än då värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumu- 17

lerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya marknadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker alla fyra fonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första och Tredje AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra och Fjärde APfonderna är det 4,5 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade placeringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2). Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 samt under den senaste fem- och tioårsperioden. För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP1 AP3 AP2 AP4 AP-fonderna Uppnått avkastningsmål Genomsnittlig årlig 1 Nominellt långsiktigt 2 Avkastning jämfört 1 – 2 Riskjusterad

avkastning efter kostnader avkastningsmål 2 med avkastningsmål 4 avkastning

Period Procent Procent Procentenheter (sharpekvot 3 ) AP1 6,0 5,4 0,5 0,6 Sedan start AP2 6,3 5,9 0,4 0,6 (2001 1 -2017) AP3 6,2 5,2 1,0 0,6 AP4 6,5 5,7 0,7 0,6 AP1 6,0 5,4 0,6 0,6 10 år AP2 6,0 5,8 0,2 0,6 (2008-2017) AP3 6,1 5,0 1,1 0,6 AP4 7,3 5,5 1,9 0,8 AP1 9,7 5,3 4,3 1,5 5 år AP2 9,8 5,4 4,4 1,7 (2013-2017) AP3 10,5 4,7 5,8 1,8 AP4 11,5 5,2 6,3 1,8 AP1 9,6 5,8 3,8 2,9 1 år AP2 9,0 6,3 2,7 2,9 (2017) AP3 8,8 5,8 3,0 2,8 AP4 9,1 6,3 2,8 2,3 Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 % nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %. 3 Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4 Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1 – AP4)

Högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 har Fjärde APfonden haft (6,5 procent). Detta gäller även den senaste tioårsperioden (7,3 procent) och den senaste femårsperioden (11,5 procent). Lägst avkastning sedan 2001 har Första AP-fonden haft (6,0 procent). Under det senaste året hade dock Första AP-fonden högst avkastning (9,6 procent).

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika exponering mot marknadsrisk 7 . En fond med hög marknadsrisk ökar generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått. Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten 8 varit högre under den senaste femårsperioden än under den senaste tioårsperioden för samtliga fonder. Marknadsutvecklingen har varit god och fondernas resultat har utvecklats starkt och stabilt. Tioårsperioden inkluderar både 2008 och 2009 då fondvärdena först föll kraftigt och sedan steg. Av siffrorna i figuren framgår att fondernas sharpekvot är densamma för perioden 2001‒2017. Detta visar att risknivån har haft betydelse för resultatet. För tioårsperioden (2008‒2017) visar Fjärde AP-fonden en bättre sharpekvot än de övriga fonderna (0,8 jämfört med 0,6).

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar 2008-2017 önskvärd 2013-2017 position

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12 13 AP4 11 12 AP3 10 AP2 11 AP4 AP1 9 10 AP2 9 AP3 8 AP4 8 AP1 7 AP4 AP2 7 6 AP2 AP3 AP1 6 5 AP3 5 4 AP1 4 3 3 2 2 1 1 0 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1 – AP4)

7 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor. 8 Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde APfonderna samma definition för riskfri ränta.

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Valueat-Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Den högre avkastning i totalportföljen för Fjärde AP-fonden har till viss del skapats genom ett högre VaR. Skillnaden är dock relativt liten mellan fonderna, särskilt för likvidportföljerna. Den huvudsakliga förklaringen till att VaR (liksom sharpekvoten) är lägre de senaste fem åren är att tioårsperioden inkluderar finanskrisen 2008 då volatiliteten var hög. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning : Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en bättre avkastning än utländska pensionsfonder under den senaste femårsperioden (10,4 jämfört med 9,7 procent) men marginellt sämre under den senaste tioårsperioden (6,3 jämfört med 6,5 procent). För 2017 var buffertfondernas avkastning högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (9,2 jämfört med 8,9 procent). Denna jämförelse bör dock tolkas särskilt försiktigt på grund av skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet.

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier Räntor Alt tillgångar 1 Medelvärde 6

Förvaltat

kapital Rapporterad årlig nominell

2017 avkastning 2

SEK Procent (lokal valuta) Tillgångsallokering 7 miljarder 1 år 7 5år 10 år Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag Buffertfonder- 1 412 9,2 10,4 6,3 ▪ Buffertfonder i Sveriges na (Sverige) 45 32 23 inkomstpensionssystem SPU ▪ Garantera statliga pensionsåtaganden, 8 891 13,7 9,3 6,2 67 31 3 fördela Norges oljeförmögenhet på (Norge) framtida generationer ABP (Neder- 4 055 7,6 8,0 7,0 ▪ Förvalta pensionen för holländska länderna) 35 37 28 medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn CalPERS 2 605 3 11,2 3 8,8 3 4,4 3 48 19 ▪ Förvalta pensioner för statligt anställda i (USA) 32 Kalifornien CPP IB 2 144 9,0 12,1 7,4 37 22 ▪ Buffertfond som, tillsammans med (Kanada) 4 40 CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner CDPQ 1 899 9,3 10,2 5,7 37 29 34 ▪ Buffertfond i det statliga (Kanada) pensionssystemet med uppgift att ATP 5 förvalta kapital för långsiktig hållbarhet 1 023 2,5 10,1 8,1 44 32 24 (Danmark) ▪ Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet Ø 8,9 6 Ø 9,7 6 Ø 6,5 6 1 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2 Per 31 december 2017 om ej annat anges; 3 Per 30 juni 2017 4 CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2017 uppgick hävstången till 120 %. 5 Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen, allokering avser enbart investeringsportföljen vilken uppgick till cirka SEK 365 miljarder. Resterande delar av kapitalet (SEK 658 miljarder) var investerat i hedgeportföljen som till en majoritet består av räntebärande värdepapper 6 Aritmetiskt medelvärde exklusive buffertfonderna 7 Baserat på senast tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffertfondernas andel aktier ligger ungefär i mitten jämfört med de utländska pensionsfonderna, liksom deras andel i aktier på hemmamarknaden.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. Andelen svenska aktier har successivt minskat, medan andelen alternativa investeringar och aktier i tillväxtmarknader ökat.

Skälen för regeringens bedömning : Buffertfondernas självständighet gör att fonderna utvecklat sina egna förvaltningsmodeller och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001, då de nuvarande placeringsreglerna trädde i kraft (se bilaga 2 ). Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel sven-

ska aktier. Andelen svenska aktier är dock större än dess vikt på den

globala aktiemarknaden (s.k. home bias).

Övrigt Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar % av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder Aktier

Tillgångsallokering för

Genomsnittlig total tillgångsallokering 1 för AP1-4 AP1-AP4 31 dec 2017

100% = 529 469 557 627 750 839 881 691 809 875 854 938 1,036 1,161 1,217 1,225 1,337 333 346 345 357 Övrigt (TAA etc) 2 3 0 4 0 3 1 3 0 4 1 1 2 1 1 1 2 1 0 1 1 1 0 0 0 3 1 5 5 Alt tillgångar 3 8 9 10 11 10 14 16 16 19 21 21 24 31 ~20

Räntor 38 39 38 39 38 39 38 31 38 35 34 37 32 35 33 33 Aktier i tillväxt- 32 32 ~30 1 2 2 2 33 marknader 2 3 5 5 6 7 31

4

7 7 7

8 7

Utländska aktier 7 8 ~6 (exkl. tillväxt- 38 39 39 39 40 11 35 marknader) 37 37

35 33 31 14

29 29 30 30 28

26 24 ~26

11 22

Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 16 17 14 18

14 13 14 13 13 13 13 13 9 ~13

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 5 16 2017 AP1 AP2 AP3 4 AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc. 3 Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm. 4 Tillgångsallokeringen för AP3 2010-17 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras 5 Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor” KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1 – AP4

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan

det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings-

horisonten är lång och investeringsprocessen mer komplex. Exempel på

alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur,

private equity och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att skapa en högre

riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna har låg korrelation med

tillgångar som aktier och räntor.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är

starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börs-

uppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början

av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av

utvecklingen på finansmarknaderna. Knappt hälften av kapitalet i

Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens

aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Det-

samma gäller för Sjunde AP-fonden där förvalsalternativet Såfa (inom

premiepensionssystemet) har en hög exponering mot aktier. Med undan-

tag för 2011 har merparten av världens aktiebörser stigit varje år sedan de kraftiga börsnedgångarna i samband med finanskrisen 2008. De fallande marknadsräntorna sedan i början av 2000-talet har haft en positiv inverkan på AP-fondernas resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar. Drygt en femtedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och hedgefonder m.m.). Resultatet från dessa tillgångar påverkas inte lika mycket av marknadssvängningar som resultatet från aktier och räntor. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.10 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas 1

kapitalallokering 31

december 2017 Utveckling på underliggande marknader 2001 2 -2017 7

100 % = SEK miljarder Index = 100 år 2001 2 Tillväxtmarknadsaktier 3 Svenska aktier 3 Svenska statsobligationer 3 Genomsnittlig årlig avkastning 1 412 Globala aktier 3 US statsobligationer 3 SEK USD 500 2001- 2001- Svenska Tillväxtmarknads- 2017 2 2017 2017 2 2017 aktier 13 aktier 450

9.7 % 26.3 % 10.4 % 39.0 %

Globala 400 aktier 23 350 Svenska aktier 7.7 % 10.8 % Tillväxt- 9 marknader 300 250 5.0 % 11.2 % 5.8 % 22.3 % Globala aktier Räntor 32 Svenska 4.2 % 0.1 % 200 statsobligationer US stats- 4.1 % 0.7 % 150 obligationer

Alternativa 23 100 tillgångar 4 Övrigt 5 50 0 2017 0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6 5 Overlaymandat, TAA, etc; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

4 Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas åtgärder de senaste åren för att begränsa kostnaderna har haft avsedd effekt. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. De externa förvaltningskostnaderna minskade medan de interna förvaltningskostnaderna ökade. Detta berodde till stor del på att andelen externt förvaltat kapital minskade från 25 till 20 procent medan andelen internt förvaltat kapital ökade i motsvarande grad. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i dollar och euro. Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Kostnadsutvecklingen i ett längre perspektiv ska ses i ljuset av att buffertkapitalet ökat med mer än 500 miljarder kronor sedan slutet av 2011. Detta har framför allt påverkat de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar har också bidragit till högre kostnader. Det är dock viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. Tidigare nämnda omallokering har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. APfonderna bör dock liksom övrig verksamhet i offentlig regi ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. 9 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen enligt reglerna. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2017 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 754 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet minskade från 0,136 procent till 10 0,129 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades 80 procent internt vid 2017 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Efter personalkostnader är informations- och datatjänster den största kostnadsposten. Priset på dessa tjänster sätts vanligtvis i dollar och den starka dollarkursen har bidragit till att kostnaderna varit högre de senaste åren.

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]). 10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar. En sammanställning av Första–Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling brutto redovisas i figur 4.2 samt i bilaga 9 avsnitt 12.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

285 41 antal anställda andel kvinnor (%, höger axel) 280 40 40 275 270 269 39 270

265 38 260 260 37 256 37 255 252 37 37 250 36

245 35 240 35 235 34 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Vid 2017 års slut var 269 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en minskning med 1 person jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Under året har andelen kvinnor ökat från 37 till 40 procent. Tre av buffertfonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Som framgår av tabell 4.3 har summan av de rörliga ersättningarna varit på en liknande nivå de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Av regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna framgår att den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. De mindre avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger och härstammar från tiden före det att riktlinjerna inrättades. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktör. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under åren 2013–2015. De två huvudsakliga anledningarna till detta är att volymen externt förvaltat kapital har ökat och att alternativa investeringar har ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt levererat en högre avkastning. Under 2016 och 2017 minskade de externa förvaltningskostnaderna. De lägre kostnaderna beror som nämnts ovan på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Under 2017 minskade andelen externt förvaltat kapital från 25 till 20 procent.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar där arvoden återbetalas. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.4 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fyra åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinstdelning. Detta innebär implicit att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid, återbetalas i sin helhet (förutsatt att utrymme inom upparbetade vinster finns). I skrivelse 2015/16:130 ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.5 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2017 var de erlagda arvodena 200 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Regeringen anser liksom föregående år att AP-fonderna gemensamt bör fortsätta att förbättra transparensen kring vinstdelning i redovisningen. Detta är inte minst viktigt eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion ökat på senare år. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet ökat från -25 till 200 miljoner kronor.

5 Redovisning och utvärdering av

respektive AP-fond

5.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2017 överförde Första AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var

9,6 procent, jämfört med 9,3 procent år 2016. Fondens genomsnittliga avkastning sedan 2001 uppgår till 6,0 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har fonden bl.a. bedrivit samarbete med andra investerare och Sida om Agenda 2030 och FN:s 17 utvecklingsmål.

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 29,3 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 22,5 miljarder kronor för att uppgå till 332,5 miljarder kronor vid årets slut. I figur 5.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001–2017 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgått till 6,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

FÖRSTA AP-FONDEN Första AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017 AP1 ## Kostnad 3 Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 7 ## för likvidportfölj 4 AP1 målsättning 2

Avkastning 2001 1 –2017 per år Genomsnittlig avkastning

20,1 16,4 17,4 14,6 11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 9,6 9,7 4,6 4,0 6,0 5,4 6,0 5,4 5,3 3,0 3,0 2,4 -3,4 -1,9 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,14 0,15 0,15 0,16 -14,0 -21,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 –2017 per år (sharpekvot)

3,5 2,6 2,9 2,0 1,9 1,9 6 1,5 1,7 1,7 1,5 1,2 1,3 0,5 0,6 0,6 0,0 neg neg neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 2,8 0,5 0,5 1,1 1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan)

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,7 procent före kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,6 procentenheter, varav svenska aktier 1,6 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader 1,3 procentenheter och tillväxtmarknadsaktier 2,7 procentenheter), fastigheter (2,0 procentenheter) och riskkapitalfonder (0,8 procentenheter). Av nedre delen av figur 5.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,5 under femårsperioden 2013–2017 och 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Första AP-fonden har under de senaste femton åren använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Sedan 2015 använder Första AP-fonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar. McKinsey använder i sin utvärdering definitionen från 2010 som innebär att avkastningen redovisas per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Detta möjliggör en historisk jämförelse relativt den definition som Första AP-fonden använder sedan 2015 som är bredare och dessutom mäter aktiv avkastning på total portföljnivå mot jämförelseindex. Det innebär att de resultat som McKinsey redovisar i sin utvärdering skiljer sig från de resultat som Första AP-fonden kommunicerar i sin årsrapport.

Figur 5.2 visar att under 2001–2017 var den genomsnittliga årliga aktiva avkastningen före kostnader 0,5 procent av likvidportföljen. Under 2017 var den 1,2 procent, vilket motsvarar 3,4 miljarder kronor. Inkluderar man alternativa tillgångar i den aktiva avkastningen uppgick den till 1,2 procent, eller motsvarande 3,3 miljarder under 2017.

FÖRSTA AP-FONDEN Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017, % Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,5 1,1 1,2 1,2 Historisk 0,7 0,6 0,4 0,8 0,2 0,7 0,8 5 0,7 0,5 0,6 0,7 utveckling av 0 den aktiva -0,6 -0,3 -0,8 -0,2

avkastningen

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017, % Definition av aktiv avkastning

1,2 2001 1 -09: 0 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,5 0,4 0,3 0,7 (exkl. alternativa investeringar) 0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat Definition och ▪ Allokeringseffekter nedbrytning Räntor Svenska Aktier I Utländska Valutor Allokering Total aktiv 2010-14: av aktiv aktier tillväxt- aktier (exkl. och absolut- avkastning ▪ Differens mot mandatspecifika avkastning marknader tillväxt- avkastande jämförelseindex för de portföljmandat marknader) strategier där jämförelseindex är tillämpbara 6 Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning ~1,4 ~1,2 ~0,1 ~-1,0 ~-0,4 ~2,1 ~3.4 7 och mäter den på total portföljnivå mot Miljarder SEK jämförelseindex 1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen 4 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-17 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001- 10 var informationskvoten 0,4 5 Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2 % 2017 6 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om -0,0 % av totalt kapital 2017) 7 Aktiv avkastning (SEK 3,4 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~3.5 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Det är Första AP-fondens styrelse som fattar beslut om nivån på avkastningsmålet. Styrelsen har beslutat att avkastningsmålet ska vara 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiodmål. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för Första AP-fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod. Av den högra delen av figur 5.1 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,7 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,0 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikel-

ser, samt ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar, med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt ett strategiskt benchmark för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också ledord. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på tre till fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 38 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 31 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 0,4 procentenheter, andelen räntor minskat med 0,6 procentenheter och andelen alternativa tillgångar ökat med 0,2 procentenheter. Årets förändringar följer trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

1 Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 -2017 % av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens

Procentenheter 100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 333 2001 1 –17 2016–17 Övrigt 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 5 5 8 9 +0,2 +0,1 exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 29 5 30 31 +27,2 +0,2 Räntor 3 39 41 40 38 40 39 37 43 42 34 41 37 30 29 Aktier i tillväxt- 6 5 5 -7,6 -0,6 marknader 5 5 6 8 10 32 32 31

5 6

9

10 10 10

Utländska aktier (exkl, 41 39 40 41 39 39 8 9 tillväxt- 38 36 32 14 +8.5 +5,0 marknader) 36 28

25 25 25

19 16 11 -29,6 -5,2 Svenska 12 13 13 14 16 13 +0,8 +0,6 aktier 12 11 12 12 10 12 11 12 11 12 12 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 5 2017 1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa, TAA och SAA. 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5 Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena. Under 2015 och 2016 överskred Första AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet under 2016 avyttrades i slutet av året en portfölj

av nordamerikanska riskkapitalfonder. Försäljningen bidrog till att andelen onoterade investeringar i fondens totala portfölj begränsades till 4,8 procent per den 31 december 2016. Under 2017 har Första APfonden fortsatt att avyttra delar sina innehav i onoterade bolag för att skapa en buffert med avseende på placeringsreglerna.

Kostnader Första AP-fonden har en fortsatt ambition att säkerställa att kostnadsandelen för totala förvaltningskostnader (rörelse- och provisionskostnader) i förhållande till förvaltat kapital inte överstiger 0,15 procent. Kostnadsandelen har sjunkit två år i rad, från 0,17 procent 2015 till 0,15 procent för 2016 och till 0,14 procent för 2017. Första AP-fondens interna (rörelsens) kostnader har under perioden 2013–2017 ökat med cirka 48 miljoner kronor. Den största ökningen, 22 miljoner kronor, skedde mellan åren 2016 och 2017. Kostnadsökningen ligger framför allt på personalkostnader, köpta tjänster samt informations- och datakostnader. Ökningen av personalkostnader är en helårseffekt av anställningar under 2016, då personalstyrkan ökade från 55 till 61 samt ersättningsrekryteringar under 2017 med mer senior specialistkompetens. Ökningen har framför allt skett inom kapitalförvaltningen. Ökningen inom köpta tjänster och informations- och datakostnader förklaras av införande av ett mer modernt risk- och avkastningssystem med där tillhörande konsultkostnader. Under 2017 har Första AP-fonden fortsatt omstruktureringen inom de externa förvaltningsmandaten med ambition att sänka kostnaderna. De externa (provisionskostnader) för 2017 uppgick till 236 miljoner kronor, det var en minskning för tredje året i rad. Minskningen jämfört med 2016 uppgick till 35 miljoner kronor.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägaransvar Första AP-fonden fortsatte under 2017 sitt arbete med att integrera hållbarhet som en utvärderingsaspekt bl.a.. Under året vidareutbildades fondens medarbetare om bland annat Agenda 2030 och hur dessa utvecklingsmål kan användas som styrinstrument i verksamheten. Tillsammans med Andra–Fjärde AP-fonderna genomfördes också en intressentdialog, där representanter från olika målgrupper bjöds in till diskussion kring vilka hållbarhetsfrågor som AP-fonderna bör fokusera på. En viktig aspekt i hållbarhetsarbetet är ägaransvarsfrågorna. Under 2017 deltog fonden i 28 svenska och 629 utländska stämmor. Första APfonden är relativt stor ägare i allt fler mindre bolag och sitter sammantaget i tretton valberedningar inför stämmorna 2018. En av de frågor som fonden jobbade särskilt med under 2017 var vikten av att styrelserna säkerställer att VD och ledning har huvudfokus på sina operativa, dagliga uppdrag. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade incitamentsprogram för bolagsledningar fortsatte också liksom arbetet för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens riskhantering och kontroll följer den s.k. principen om tre försvarslinjer vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som äger risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad (risk/middle office och compli-

11 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 12 Vid årets slut. 13, 14 Varav två projektanställda.

ance) och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Inom andra försvarslinjen ansvarar risk/middle office för att följa upp att fondens riskramverk följs och compliance ansvarar för att kontrollera regelefterlevnad. Den tredje försvarslinjen, internrevisionen, upphandlas externt.

5.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2017 överförde Andra AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001. Andra AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,8 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har Andra AP-fonden implementerat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier i den kvantitativa förvaltningen. Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. Under 2016 beslutade fonden att göra gröna obligationer till ett eget tillgångsslag och därmed till en del av den övergripande investeringsstrategin.

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 28,8 miljarder

kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,0 procent. Under året

överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman-

taget ökade fondkapitalet med 21,4 miljarder kronor till 345,9 miljarder

kronor.

I figur 5.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kost-

nader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den

genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,3 procent per år under

perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i

genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017 AP2 ## Kostnad 5 Inkomstindex Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 3

Avkastning 2001 1 –2017 per år Genomsnittlig avkastning

17,6 18,5 20,4 11,4 12,8 11,0 13,3 12,7 13,1 10,3 9,0 9,8 4,0 4,0 6,3 5,9 6,0 5,8 5,4 3,0 3,0 2,4

-1,5 -2,1 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,15 0,17 0,17 0,16 -15,5 -24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 4 ) 2001 1 –2017 per år (sharpekvot)

3,7 2,9 2,3 6 2,5 7 1,8 1,7 1,8 2,0 1,7 8 1,7 1,5 1,3 0,5 0,6 0,6 0,1 neg. 0,1 neg. neg. 2001 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 2,5 0,5 0,5 1,4

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning. 3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17, samt antagande om 260 handelsdagar 5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8 Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,0 procent efter

kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,7 procentenheter,

varav svenska aktier 1,1, globala aktier i utvecklade marknader 2,4 och tillväxtmarknadsaktier 2,2) och alternativa investeringar (2,2 procentenheter). I nedre delen av figur 5.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,7 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2017 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Mellan 2001 och 2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, och allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen och allokeringseffekter exkluderades från den aktiva avkastningen. Med ovanstående förutsättningar i åtanke har fondens aktiva avkastning före kostnader uppgått till 0,2 procent av likvidportföljen per år mellan 2001 och 2017. Det innebär att målet om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år inte uppnåddes. Målet nåddes inte heller under 2013–2017 då den aktiva avkastningen var 0,4 procent per år. Bidragande orsaker till den svaga avkastningen under 2017 var framför allt utländska statsobligationer (-0,1 procentenheter), utländska krediter (-0,2 procentenheter) och absolutavkastande (-0,1 procentenheter).

Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,7 1,2 0,8 1,2 1,0 0,2 0,2 0,5 0,5 0,2 0,2 0,3 0,4

Historisk

utveckling av -0,4 -0,5 -0,6 -0,4 -0,2 -0,3

den aktiva

avkastningen -1,8 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 neg. neg. neg. 0,4 0,3 neg. neg. 1,3 2,7 neg. 4,2 1,6 1,7 2,4 neg. 0,2 0,5 1,0 1,0

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP2

0,1 0 2001-08: 0,2 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,1 0,1 0,1 (exkl. alternativa investeringar) Definition 0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat

och

nedbrytning ▪ Allokeringseffekter (inkl. av aktiv Svenska aktier Utländska Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ implementeringseffekter) avkastning aktier avkastning enterings- avkastning 6 effekter 2009-17: ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,2 0,3 0,0 -0,1 0,4 -0,2 0,2 (exkl. alternativa investeringar) ▪ Avkastning från overlaymandat

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis) 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Styrelsens avkastningsmål är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Före 2015 var den långsiktiga målsättningen 5,0 procent realt per år. Ändringen gjordes mot bakgrund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt. Efter ändringen är Andra AP-fondens målsättning mer i linje med övriga AP-fonder. Av den högra delen av figur 5.4 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,3 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. För denna period hade dock Andra AP-fonden ett högre avkastningsmål än de övriga buffertfonderna. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade långsiktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med mer specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen. Under året har ESG-faktorer integrerats i konstruktionen av index för globala aktier.

Portföljen Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 42 procent aktier, 33 procent räntebärande tillgångar och 24 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 0,3 procentenheter, alternativa tillgångar ökat med 0,3 procentenheter, medan andelen räntebärande tillgångar varit oförändrad (figur 5.6). Årets förändringar följer i huvudsak trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

Övrigt Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017 Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Differens

Procentenheter

2001 1 –17 2016–17

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 294 301 325 346 +0.0 +0.0 Övrigt 4 0 4 0 3 0 1 4 0 5 0 0 2 2 2 2 4 2 2 0 0 3 5 (TAA etc.) 10 10 11 12 19 15 16 24 24 Alt. tillgångar 4 24 +20.7 +0.3 Räntor 35 36 36 36 37 35 39 35 34 33 35 31 33 Aktier i tillväxt- 33 marknader 0 1 2 30 33 33 3 4 5 -1.8 +0.0

5 4

Utländska 6 5

9 9

aktier 40 9 10 (exkl. tillväxt- 39 39 36 34 10 11 31 34 11 +11.1 +0.6 marknader) 33 29 28

28 30

28 28

24 22 22 -18.1 +0.1 Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 16 18 20 14 11 11 10 10 10 -12.0 -1.0 9 -1 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017

1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år 3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Under året överskred Andra AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet har fem fondinvesteringar avyttrats så att andelen onoterade aktier av fondens totala kapital minskades till 4,74 procent per den 31 december 2017. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

Kostnader

Andra AP-fondens främsta kostnadspåverkande faktorer under de senaste fem åren, på total nivå, är ökningen av förvaltat kapital, valutakurseffekter samt engångskostnader i samband med den genomförda internaliseringen. Ökning av förvaltat kapital är den största faktorn till kostnadsökningen i absoluta tal då framför allt externa förvaltararvoden och depåkostnader är korrelerade till storlek på förvaltat kapital. Under perioden 2012–2015 har fonden genomfört en internalisering för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internaliseringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades år 2016 då förvaltningskostnadsandelen för totala kostnader minskade väsentligt och sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som bibehållits under 2017. Fondens kvantförvaltning är långt utvecklad och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av den interna kvantavdelningen till jämförelsevis låga kostnader. Denna typ av förvaltning kräver dock en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med

annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens kostnadsmassa. Ett av årets fokus har därför varit att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation, vilket slår igenom i sin helhet under 2018. Fonden noterar höjda priser i leverantörsledet, bland annat till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifieras ytterligare. Andra AP-fonden har arbetat för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Bland annat har Andra AP-fonden inkluderat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier. Det innebär att fonden nu har ESG-exponering på allt internt förvaltat kapital inom tillgångsslaget utländska aktier, totalt cirka 99 miljarder kronor. Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. TCFD syftar till att öka företagens transparens för att ge investerare den information som behövs för att bedöma bolags klimatrisker och möjligheter. Andra AP-fonden har också skrivit under Climate Action 100+, ett femårigt, globalt samarbetsinitiativ. Initiativet är kopplat till Parisavtalet och syftar till att få bolag att kommunicera hur de tänker vara i linje med Parisavtalet och hur de planerar för att sänka sitt CO2-avtryck, i enlighet med TCFD.

15 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 16 Vid årets slut.

Under 2017 skrev fonden under initiativet ”Stockholm Declaration”. Genom initiativet tillkännagav både svenska och internationella investerare att FN:s mål för hållbar utveckling ska utgöra ett centralt ramverk att arbeta efter gällande investeringar mot 2030. Andra AP-fonden skickade under hösten 2016 ett brev till styrelseordförandena i cirka 40 svenska bolag, där fonden uppmanade dem att relatera sin verksamhet till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och senast vid årets bolagsstämma redogöra för sitt förhållningssätt gentemot målen. I dialog med bolagen har fonden följt upp detta, både inför och på 2017 års stämmor. Under året har Andra AP-fonden investerat i riskkapitalfonden The Rise Fund, vilket är den största s.k. impactfonden som etablerats. Samtliga investeringar i fonden ska ha positiv påverkan på åtminstone ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Andra AP-fonden har under året arbetat vidare med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och styrelsen beslutade om en policy för mänskliga rättigheter. Fonden har under 2017 röstat i cirka 50 svenska bolag samt cirka 770 utländska. Därutöver står fonden bakom en mängd initiativ och dialoger med såväl bolag som lagstiftare för att utveckla och förbättra bolagsstyrning i både specifika fall och mer generellt. För att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna har Första, Andra, Tredje och Fjärde APfonden under 2017 gemensamt genomfört en intressentdialog och väsentlighetsanalys.

Risk- och kontrollverksamhet Under 2017 har fondens arbete fortgått med att beskriva och utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, vilket bygger på principen om tre försvarslinjer och ramverket COSO. Detta har resulterat i en policy för intern styrning och kontroll som tagits av styrelsen och implementeringen av policyn i verksamheten har påbörjats. En kommitté för intern styrning och kontroll har inrättats på fonden för att ge ökat fokus till dessa frågor. Parallellt med detta har en internrevisionskonsult utvärderat fondens pågående arbete kring strukturen för och dokumentation av intern styrning och kontroll samt utvärderat processen för internt arbete med operativa risker. Utvärderingen avslutas under våren 2018 och avrapporteras till styrelsen.

5.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under 2017 överförde Tredje AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001. Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 8,8 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har bl.a. en väsentlighetsanalys och intressentdialoger genomförts under året. Syftet har varit att vidareutveckla hållbarhetsarbetet och tydliggöra kommunikationen kring detta.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat uppgick till 28,2 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 8,8 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 20,8 miljarder kronor till 345,2 miljarder kronor. I figur 5.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,2 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017 AP3 ## Kostnad 3 Inkomstindex 8 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP3 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 –2017 per år Genomsnittlig avkastning 5

16,2 17,7 16,3 11,2 14,1 13,7 9,5 9,0 10,7 9,4 8,8 6,8 10,5 5,0 6,2 3,0 5,2 6,1 3,0 5,0 4,7 2,4 -2,1 -2,5 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,10 0,14 0,13 0,12 -12,6 -19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 6 ) 2001–2017 per år (sharpekvot)

3,7 2,6 7 2,8 2,8 1,8 2,0 1,9 1,7 1,6 1,8 1,2 1,2 1,0 0,3 0,6 0,6 neg. neg. neg. neg. 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-2017 2013-17 2,2 0,5 0,5 1,5

1 1 juli 2001, 2 Målsättning på 4,0 % i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,2 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5 Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2017), senaste tio åren (2008-2017) samt senaste fem åren (2013-2017) 6 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 7 Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2017 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 8,9 procent före kostnader. Tredje AP-fonden redovisar avkastningen per riskklass (före kostnader). De olika riskklasserna bidrog till den totala avkastningen enligt följande: aktier 7,8 procentenheter, valuta -1,0 procentenheter, inflation 2,3 procentenheter, räntor -0,1 procentenheter, krediter -0,2 procentenheter och absolutavkastande strategier 0,1 procentenheter. Riskklassen valuta består av fondens exponering för förändringar i valutakurser mot svenska kronor. Exponeringarna härrör från de investeringar i utländska tillgångar som inte säkrats till svenska kronor samt från direkta valutapositioner. Valutapositioner tas både i syfte att öka avkastningen och minska risken i totalportföljen. Till riskklassen Inflation hör investeringar i skog, fastigheter och realobligationer. Av nedre delen av figur 5.7 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,8 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Tredje AP-fonden har under åren utvecklat sin förvaltningsmodell och har till följd av det även ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I syfte att underlätta en jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dessa justerats i McKinseys rapport. Det innebär exempelvis att definitionen från 2016 ändrats så att den tar hänsyn till riskskillnader mellan fonden och den långsiktiga statiska portföljen (LSP) som utgör jämförelsemåttet för den aktiva förvaltningen.

Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Tredje AP-fondens aktiva årliga avkastning i genomsnitt varit 0,5 procent av likvidportföljen under 2001–2017 och 1,1 procent under 2013–2017. Under 2017 uppgick den aktiva avkastningen till 2,2 procent. En bakomliggande orsak till resultatet var riskklassen inflation som bidrog med 2,1 procentenheter.

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Under perioden 2010-2015 använde Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 4 fonden en bredare definition av aktiv Genomsnittlig 3 aktiv avkastning avkastning och mäter den på total portföljnivå (uppgick till 4,4 % 7 2015) 2,2 2,3 2,2 Historisk 1,3 0,9 0,8 1,1 utveckling av 0,2 0,5 0,4 0,0 0,4 0,4 0,2 0,5 den aktiva -0,0 -0,0 -0,2 avkastningen -0,3 -1,3 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 0,5. neg. neg. 2,3 neg. neg. neg. 3,5 n/a n/a. n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 6,7 2017 Definition av aktiv avkastning AP3

2,1 % 2,2 % 2001-09: ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,3 % 0,0 % 0,1 % -0,4 % (exkl, alternativa investeringar) ▪ Avkastning från overlaymandat Definition och Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta, absolut- Aktiv ▪ Allokeringseffekter nedbrytning avkastande avkastning 2010-15: av aktiv strategier och ▪ Resultatet från absolutavkastande avkastning allokering strategier ▪ Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

2016-2017:

-0,5 0,0 0,2 6,7 -0,2 6,2 ▪ Överavkastning inom riskklasser och för totalportföljen jämfört med sitt Miljarder SEK jämförelseindex LSP inklusive allokering

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans; 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0 % realt. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0 procent per år. Målet bedöms ge en bra balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och begränsa risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Av den högra delen av figur 5.7 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 10,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,1 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,2 procent under perioden 2001–2017. Av figur 5.7 framgår också att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga och tidsdiversifiering är ledord som implementeras genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Allokeringen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut. Fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Tredje AP-fonden delar in alloke-

ringen i riskklasser i stället för tillgångsslag där varje riskklass represen-

terar en viss underliggande risk som aktier, räntor och krediter etc.

Förvaltningsmodellens särdrag möjliggör långsiktighet och flexibelt

agerande. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika risk-

klasser. Därefter har verkställande direktör mandat att implementera och

förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen.

Implementeringen sker främst genom fondens betaportfölj och alterna-

tiva investeringar.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2017 års

slut av 45 procent aktier, 30 procent räntebärande tillgångar och 26 pro-

cent alternativa tillgångar. Motsvarande fördelning utifrån riskklasser är

47 procent aktier, 19 procent räntor, 5 procent krediter, 23 procent infla-

tion och 6 procent absolutavkastande strategier. Årets förändringar följer

i huvudsak trenden från de senaste åren.

Övrigt Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017 Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Tredje AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens Absolut- Procent- avkastande 100% = 133 121 143 160 192 212 225 181 207 221 214 233 258 288 303 324 345 enheter 207 221 214 233 258 288 303 324 345 strategier Övrigt 3 0 0 0 0 3 0 0 3 4 1 0 3 1 3 2001 1 –17 1 1 1 1 3 100% (TAA etc.) 4 4 4 6 4 5 5 5 5 5 6 Övrig 7 ~14 ~16 +5,3 13 14 exponering 4 Alt. tillgångar 8 13 16 ~17 17 16 18 20 17 19 21 20 +17,1 17 20 22 23 Inflation 5 13 Räntor 45 40 41 42 40 40 14 11 8 31 13 5 Krediter 6 41 36 7 5 37 34 36 34 16 35 37 -14,5 14 33 32 30 12 15 24 22 Aktier i 0 0 0 0 18 19 Räntor 6 tillväxt- 0 3 marknader 4 6 6 6

3 6 4

Utländska 6 4 5 6 +5,7 aktier 34 40 39 38 41 (exkl, tillväxt- 39 marknader) 36 30 30 29 31 55 55 54 54 33 28 30 29 26 26 -8,4 51 48 47 47 9 47 Aktier

Svenska 18 17 aktier 16 16 15 13 13 15 13 12 11 12 13 -5,1

10 10 11 11

0 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2009 3 10 11 12 13 14 15 2016 2017

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell; 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2017 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (20,1 %) består av fastigheter och skog (12,6 %), private equity och infrastruktur (6,9 %) samt nya strategier (0,6 %) som i sin tur består av Life Science, Hedge, ILS, Volatilitet och Riskpremiestrategier och övrig exponering;9 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2017

till 195 miljoner kronor. Under de senaste fem åren har de interna kost-

naderna totalt ökat med 12 procent, främst som en följd av att en allt

större andel av fondkapitalet förvaltats internt. Från 2013 till 2017 har

den interna förvaltningen ökat från 65 procent till 75 procent av total-

portföljen. För att detta ska vara möjligt har den interna kompetensen

stärkts på de områden som vald förvaltningsstrategi kräver. Fondkapitalet

har under samma tid ökat från 233 miljarder kronor vid ingången av

2013 till 345 miljarder vid utgången av 2017. Det innebär en ökning av det internt förvaltade kapitalet med drygt 70 procent. Marknadsinformationstjänster utgör en växande del av administrationskostnaderna, dels som en följd av ökade regleringar och rapporteringskrav på finansmarknaden och dels som en följd av bristande konkurrens inom marknadsinformationsområdet. Dessa kostnader påverkas också starkt av kronans värde i förhållande till andra valutor, främst den amerikanska dollarn. Rörelsekostnaderna för 2017 påverkas också av engångskostnader i samband med flytt till mindre lokaler för att hålla nere lokalkostnaderna på sikt. Dessa engångskostnader utgörs främst av lokalkostnader och av IT-kostnader. Sett i relation till fondkapitalet har rörelsekostnaderna minskat från 0,07 procent 2013 till 0,06 procent 2017. De externa förvaltningskostnaderna har minskat med 2 procent under de fem senaste åren och med 16 procent sedan föregående år. Främsta anledningen till detta är att den externa förvaltningens andel minskat och att förvaltningens inriktning förändrats. Avgifterna för externa mandat är baserade på förvaltad volym men beror också på geografisk marknad och om förvaltningen är aktiv eller passiv. Externa förvaltningskostnader är också mycket känsliga för kronans värde i förhållande till utländska valutor. Förutom förvaltningskostnader för externa mandat innehåller externa förvaltningskostnader kostnader för bl.a. depåtjänster och hantering av säkerheter. I förhållande till totalt fondkapital uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 0,05 procent för 2017. Under de föregående fyra åren låg den siffran på 0,06 procent. De totala kostnaderna, dvs. externa och interna förvaltningskostnader, har ökat med 5 procent under de senaste fem åren samtidigt som fondkapitalet ökat med 48 procent. Sett som andel av förvaltat kapital innebär detta en minskning från 0,13 procent till 0,10 procent.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

För att hålla de administrativa kostnaderna på en låg nivå samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna genom ett särskilt samverkansråd. Rådet tillser ett gott samarbete inom områden där kostnadsfördelar kan erhållas, t.ex. gemensamma upphandlingar. Tredje AP-fonden deltar i CEM:s kostnadsbenchmarking sedan många år för att utvärdera sin kostnadseffektivitet. Undersökningen visar att Tredje AP-fonden, vid den senaste tillgängliga analysen 2016, hade 31 procent lägre kostnader än snittet för jämförelsegruppen som bestod av 18 internationella fonder med liknande uppdrag och storlek. Fonden arbetar löpande med att säkra kostnadseffektivitet genom omförhandlingar av avtal och genom att bygga kompetens internt så att extern expertis i mindre utsträckning behöver anlitas.

Hållbarhet och ägarstyrning Tredje AP-fonden bedömer att välskötta bolag, som hanterar såväl klimatfrågan som sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt, över tid ger högre riskjusterad avkastning. Tredje AP-fonden är en aktiv ägare och koncentrerar ägarstyrningsarbetet till Sverige eftersom fonden har störst möjlighet att påverka där ägandet är störst. Fonden deltar i nomineringskommittéer, röstar aktivt och engagerar sig i de flesta större ägarstyrningsfrågor. I det internationella ägarstyrningsarbetet samverkar APfonderna via Etikrådet och med andra stora kapitalförvaltare för att öka påtryckningskraften. Som en del i fondens klimatstrategi försöker fonden aktivt påverka bolagen att utveckla en egen klimatstrategi – att de ska mäta sitt koldioxidavtryck och att de ska anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sin klimatpåverkan. Tredje AP-fonden fokuserar på 100 av världens ”smutsigaste” bolag, dvs. bolag med stor exponering

17 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 18 Vid årets slut.

mot koldioxid. Under 2017 utökades engagemanget till fler bolag och till att omfatta fler hållbarhetsfrågor som jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Hållbarhet utgör såväl risker som möjligheter och hållbarhetsanalys är väl integrerad i den löpande förvaltningsverksamheten. Tredje APfondens övergripande hållbarhetsstrategi är både proaktiv och reaktiv och består av tre delar: Riskdiversifiering (via portföljdiversifiering och avser ekonomisk risk), Riskbegränsning (via ägarstyrning och engagemang i fondens egen regi och via Etikrådet) och Riskeliminering (via uteslutning). Hållbarhetsstrategin anpassas efter tillgångsslag, förvaltningsstrategi och mandat samt storlek på ägande och exponering. Tredje APfonden har formaliserade processer såsom kvantitativ och kvalitativ analys respektive positiv och negativ screening. Tredje AP-fonden beslutade 2014 att höja ambitionsnivån för fondens hållbarhetsarbete genom att sätta konkreta mål för perioden fram till och med utgången av 2018. Fokus ligger på klimatbelastningen och målen är satta för att sänka koldioxidavtrycket i portföljen, att öka investeringarna inom hållbarhetsområdet och att driva ännu mer klimatsmarta fastighetsbolag. Ambitionsnivån är hög och har varit ett effektivt sätt att driva frågorna framåt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens risk- och kontrollverksamhet består av gruppen riskkontroll och avkastningsanalys samt compliance officer. Riskkontroll och avkastningsanalys är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Gruppen, som bestod av sju medarbetare vid slutet av 2017, ansvarar för riskkontroll, limitkontroll, avkastningsanalys, värdering och fondens affärssystem. Chefen för riskkontroll och avkastningsanalys rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen utgör informationskanal för riskrapportering till ledningen och styrelsen. Fonden har även en riskkommitté (RMC) som sammanträder en gång per månad. RMC behandlar motparter, nya investeringar, instrument, mandat, incidenter, exponeringar, operativ riskanalys och bereder riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. I RMC ingår verkställande direktör, risk- och administrationschef, chef riskkontroll, compliance officer, investeringschef samt cheferna inom kapitalförvaltningen. Riskfunktionen har även genom risk- och administrationschefen en bevakningsfunktion i fondens allokeringskommitté. Compliance officer är en oberoende funktion som rapporterar till verkställande direktör och även till styrelsen vid behov. Som nämnts ovan kan även risk- och administrationschefen rapportera direkt till styrelsen. Fonden har som del av kontrollverksamheten en extern internrevision (sedan 2011) där styrelsens revisionsutskott årligen avropar internrevision för olika områden inom fonden.

5.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2017 överförde Fjärde AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001. Fjärde AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 30,1 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,1 procent. Den genomsnittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,5 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har fonden varit en pionjär inom lågkoldioxidstrategier sedan 2012. I syfte att sänka klimatrisken i tillgångarna var fonden även en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC).

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 30,1 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,1 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 22,7 miljarder kronor till 356,6 miljarder kronor. I figur 5.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,5 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017 AP4 ## Kostnad 3 Inkomstindex 8 ## Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP4 målsättning 2 för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 –2017 per år Genomsnittlig avkastning

21,5 16,8 16,8 16,4 15,6 10,5 10,5 10,9 11,2 10,0 9,1 11,5 6,8 6,5 5,7 7,3 5,5 5,2 2,4 3,0 3,0 2,4 -0,7 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 -4,4 0,10 0,12 0,10 0,11 -17,0 -20,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 –2017 per år (sharpekvot)

3,3 2,6 6 2,5 2,3 6 1,7 1,9 1,8 1,5 1,3 1,4 6 1,8 1,2 0,8 0,8 0,6 neg neg 0,0 neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 2,1 7 0,5 0,6 1,5 1 1 juli 2001 2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5 % real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-17 har varit ~1.1 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot (2,8 för 2013, 1,5 för 2016 samt 2,5 för 2017) drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 7 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot om 2,0 för likvidportföljen 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Fondens totala avkastning uppgick till 9,2 procent före kostnader under 2017. Störst bidrag till avkastningen gav aktier med 8,9 procentenheter (varav globala aktier 7,3 och svenska aktier 1,6), valuta -1,1 procentenheter, fastigheter 1,4 procentenheter och räntebärande tillgångar 0,0 procentenheter. Av nedre delen av figur 5.10 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,8 under tioårsperioden 2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,3 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Fjärde AP-fonden har sedan 2001 ändrat definitionen av vad som ingår i den aktiva avkastningen flera gånger. Mellan 2001 och 2007 ingick förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter. Åren 2008–2011 ingick avkastningen från overlaymandat men avkastningen från allokeringseffekter exkluderades samtidigt som noterade tillgångsslag ingick om de hade en investeringshorisont på 0–1 år. Sedan 2012 gäller en definition som utgår från den taktiska förvaltningen och inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med en investeringshorisont på 0–3 år samt avkastning från overlaymandat. Givet ovanstående förutsättningar har Fjärde AP-fondens aktiva årliga avkastning före kostnader varit 0,1 procent av likvidportföljden 2001–2017 och 0,3 procent 2013–2017. Under 2017 var den aktiva avkastningen 0,4 procent, vilket kan härledas till globala aktier som bidrog positivt med 0,6 procentenheter och svenska aktier som bidrog negativt med -0,1 procentenheter.

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,4 1,0 0,8 0,2 0,5 0,7 0,4 0,5 0,3 Historisk 0,1 0 0,1 0,0 0,1 utveckling av -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 den aktiva -1,1 -1,2

avkastningen

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 neg, neg, neg, 0,0 neg neg neg, 3,0 2,6 0,5 2,3 2,0 2,9 0,2 0,1 1,9 0,1 1,1 1.3

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

-0,1 0 ▪ Förvaltning inom noterade --0,1 0,0 tillgångsslag ▪ Avkastning från overlaymandat 5 ▪ Allokeringseffekter Definition 0,6 2008-11 (tydligare aktiva mandat): och 0,4 ▪ Förvaltning inom noterade tillgångsnedbrytning slag med investeringshorisont 0-1 år av aktiv ▪ Avkastning från overlaymandat 5

avkastning 2012-17:

▪ Resultat från den taktiska Globala aktier Svenska aktier Räntebärande Allokering Valuta Totalt förvaltningen: 1,0 -0,2 0,1 -0,1 0,0 0,7 – Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont upp till 3 år Miljarder SEK – Avkastning från overlaymandat 5 1 1 juli 2001 2 Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen 4 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 5 Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån en bedömning av vad som krävs för att nuvarande pensionssystems tillgångar och skulder ska vara i balans över en fyrtioårsperiod. Av den högra delen av figur 5.10 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 11,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 7,3 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,5 procent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder. Fjärde AP-fonden har inför 2018 beslutat att revidera sitt långsiktiga avkastningsmål från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till 4 procent per år. Fonden motiverar beslutet utifrån en förväntan om låg avkastning under den kommande tioårsperioden. Fjärde AP-fonden har även beslutat att komplettera det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. I tillägg uppdateras målet kring aktiv avkastning till att uppgå till 1 procentenhet utvärderat över fem år mot den dynamiska normalportföljen.

Investeringsprocess och strategi Fonden har under 2017 vidareutvecklat investeringsfilosofin och portföljstrukturen för att stärka helhetssynen på portföljen, för ökad långsiktighet

och bredare risktagande i förvaltningen. Investeringsfilosofin bygger på möjligheten att vara en långsiktig investerare som kan hantera kortsiktig volatilitet och bära illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. Fonden integrerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen för en bättre hantering av risker och möjligheter samt använder aktiv ägarstyrning för att trygga tillgångars värde. Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur tar tillvara möjligheten att investera med flera tidshorisonter. Över en långsiktig horisont om 40 år görs en analys av pensionssystemets åtaganden samt förväntad avkastning. Baserat på denna analys fastställer styrelsen ett långsiktigt avkastningsmål som visar vilken avkastning som krävs för att Fjärde AP-fonden ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet samt intervall för aktieandel, valutaexponering och duration i ränteportföljen. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet i dag har en mer robust finansiell ställning än vid starten 2001 och en förväntan om lägre avkastning framöver gör att fonden inför 2018 har reviderat det långsiktiga målet från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till realt 4 procent per år. En analys av marknadsförutsättningarna i ett medelsiktigt perspektiv om tio år leder till att en referensportfölj av marknadsindex samt ett riskutrymme för förvaltningen fastställs av styrelsen. På grund av den låga förväntade avkastningen under kommande tioårsperiod har fonden kompletterat det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Tillgångsportföljen förvaltas därefter med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget. Målet för förvaltningen är en avkastning som överstiger referensportföljen med en procent i genomsnitt per år mätt över en femårsperiod.

Portföljen Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 58 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 10 procent alternativa tillgångar (inklusive fastigheter), vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående årsskifte.

Övrigt Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017 Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Fjärde AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell på ny förvaltningsmodell

Differens

Procentenheter 100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 230 260 295 310 334 357 2001 1 –17 230 260 295 310 334 357 Övrigt 1 0 2 1 0 0 2 1 0 0 4 0 3 0 4 0 4 1 1 6 1 0 -0.2 1 1 1 0 Övrigt 5 0 3 0 3 0 2 0 2 2 1 2 2 1 1 2 2 5 3 6 3 7 7 8 Fastigheter 3 3 3 3 2 2 +5.2 11 Alt. till- 22 24 +2.2 Strategångar 30 33 giska exkl. 34 37 34 36 35 35 37 35 37 Investerfastig- 36 34 37 32 34 32 31 6 ingar 4 36 33 -2.7 heter

0 0 0 0 0

Räntor 0 3 2 5 6 4 Aktier i 4 4 4 5 +4.9

5 5

tillväxtmarknader 38 88 Utländska 40 41 42 42 40 78 78 aktier exkl. 38 38 37 35 36 37 34 35 35 -3.3 Taktisk 33 32 69 67 tillväxt- 62 Förvaltmarknader ning

Svenska 24 aktier 19 20 19 20 20 19 18 18 19 18 18 19 19 18 19 18 -6.0

-2 0 -2 0

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2012 13 14 15 16 2017

1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande 5 Omfattar bland annat passiv förvaltning 6 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Kostnader

De senaste fem åren har Fjärde AP-fondens kostnadsnivå, mätt som an-

del av genomsnittligt förvaltat kapital, legat stabilt på 0,10–0,11 procent.

En internationell kostnadsjämförelse som utförs av CEM Benchmarking

visar att för 2016 var Fjärde AP-fondens kostnadsnivå 46 procent lägre

än för jämförbara internationella pensionsfonder.

Under femårsperioden har kapitalet ökat med i genomsnitt 9,2 procent

per år. De interna kostnaderna har ökat med 3,6 procent per år, drivet av

ökade it-kostnader samt en utveckling av den interna förvaltnings-

organisationen och större krav kring riskkontroll och regelefterlevnad. En

effektivisering av administrationen med färre personal, en flytt under

2017 till mindre lokaler med minskade lokalkostnader om 21 procent,

ökad andel intern förvaltning, minskat antal kreditvärderingsinstitut samt

en översyn av indexkostnader har minskat kostnaderna. Externa förvalt-

ningskostnader har ökat under perioden som ett medvetet strategival för

att ytterligare bredda och förbättra portföljens avkastningspotential.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fjärde AP-fonden uppdaterade under 2017 sin organisation. Fyra nya enheter etablerades: strategisk allokering och kvantitativ analys, strategi och hållbarhet, it och risk samt fundamentala aktier. Fonden genomförde även ett antal större förändringar i ledningsgruppen. Bland annat rekryterades en chef för den nya avdelningen strategisk allokering och kvantitativ analys, och rekrytering inleddes för nya chefer inom alternativa investeringar samt för en ny CFO (finanschef). Fortsatt ökad andel intern förvaltning, översyn av systemstöd och informationstjänster, rationalisering av antal ratinginstitut och en pågående översyn av indexkostnader förväntas enligt fonden bidra till ytterligare stärkt kostnadseffektivitet framöver.

Hållbarhet och ägarstyrning Fjärde AP-fonden fokuserar på att integrera hållbarhet i förvaltningen av tillgångarna för att över tid minska risker i investeringarna och fånga avkastningspotential. Fonden arbetar sedan 2012 aktivt med lågkoldioxidstrategier för att sänka klimatrisken i tillgångarna och var också en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC). Under 2017 har fonden utvecklat en ny hållbarhetspolicy med klimat och miljö samt ägarstyrning som fokusområden. Under 2017 fortsatte fonden att minska koldioxidavtrycket och lågkoldioxidstrategier utgjorde 31 procent av den globala aktieportföljen vid slutet av året. Sedan 2013 är fonden även investerare i och aktiv för att utveckla marknaden för gröna obligationer när de möter fondens krav på lönsamhet och hållbarhet. Fonden bedriver utvecklingsarbeten kring definitionen av resurs-

19 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 20 Vid årets slut.

effektivitet utöver koldioxidavtryck, klimatscenarioanalys samt tematiska hållbarhetsinvesteringar. Fjärde AP-fonden har inte tobaksbolag i portföljen eftersom fonden bedömer att hälsorisker, samhällskostnader och ökade regleringar innebär investeringsrisker som är felprissatta och att tobaksbolagens värderingar är för höga. Inom fokusområdet ägarstyrning arbetar Fjärde AP-fonden för att bolag ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ägaransvar tas bl.a. genom arbete i svenska valberedningar (31 stycken 2017) med målsättningen bästa möjliga styrelse för respektive bolag samt med fokus på ökad mångfald och fler kvinnor i styrelserna. I de valberedningar med stämma under 2017 där Fjärde AP-fonden deltog var 52 procent av de nyvalda ledamöterna kvinnor. Ägaransvaret utövades genom att rösta på 73 svenska och 896 utländska bolagsstämmor under 2017. Första–Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet för att påverka bolag till förbättringar inom bl.a. hållbarhet. Det löpande arbetet omfattar förebyggande och reaktiva dialoger med utländska bolag, ca 200 dialoger 2017, branschprojekt, internationella samarbeten och initiativ. Fjärde AP-fonden har arbetat länge med att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i investeringsarbetet och anser att hållbarhetsfrågor är viktiga för att korrekt kunna bedöma avkastningspotential och risk för olika investeringsalternativ. Fjärde AP-fonden har under 2017 fått positiv uppmärksamhet och flera utmärkelser både i Sverige och internationellt för fondens förvaltnings- och hållbarhetsarbete och för dess rapportering.

Risk- och kontrollverksamhet Under 2017 har Fjärde AP-fonden fortsatt vidareutvecklingen av fondens risk- och kontrollverksamhet. Styrelsen har ett revisionsutskott med uppgift att övervaka den externa finansiella rapporteringen och effektiviteten i fondens interna kontroll samt ett riskutskott som bereder, bevakar och råder styrelsen med avseende på Fjärde AP-fondens styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker. Regelefterlevnad (s.k. compliance) är separerad från den löpande verksamheten och är direkt underställd fondens vd. Compliancefunktionen granskar verksamheten utifrån regelefterlevnad av lagar, förordningar och andra föreskrifter, policyer, instruktioner och interna regler inklusive etiska riktlinjer. Även riskkontrollavdelningen som löpande mäter och följer upp finansiella och operativa risker rapporterar till vd. Under 2017 har fonden utvecklat processen för operativa risker med vidare kartläggning av operativa risker inom affärsprocesserna. Ny rapportering till styrelse och dess riskutskott avseende operativa risker och regelefterlevnad har tagits fram under året. Fonden har genomfört upphandling och implementering av systemstöd för uppföljning och rapportering av avkastning och marknadsrisk. En ny process och systemstöd för incidentrapportering implementerades under 2017. Ett första internrevisionsuppdrag har avropats och genomförts där området avsåg fondens it-säkerhet.

5.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring för fondens resultat. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger i linje med regeringens förväntningar. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Utvärdering av fondens resultat görs under en längre tidsperiod varför diskussionen kring måluppfyllelsen av fondens egna mål bör fortsätta.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna stängd. Detta innebär att Sjätte AP-fonden inte omfattas av rollen att hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Fondens resultat har förbättrats sedan 2012. Avkastningen har överstigit inkomstindex men inte nått upp till de av styrelsen fastställda avkastningsmålen. Den nuvarande strategin antogs av styrelsen 2011 och innebär att investeringarna fokuseras mot mogna bolag. Investeringar i tidig fas görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Sjätte AP-fondens arbete med hållbarhet och ägarstyrning hade under 2017 tre olika fokusområden: jämställdhet, mångfald och klimat. Inom ramen för dessa områden har ett antal aktiviteter anordnats. Fonden har även arbetat med analyser och vägledningar och en särskild mall har tagits fram till stöd för analyser av fondmarknadens arbete med hållbarhet. Sjätte AP-fonden har även tagit en aktiv roll i ägarstyrning av de bolag som fonden investerar i. 57

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 3,5 miljarder kronor 2017 (1,7 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning på 12,3 procent (6,5 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 21,2 miljarder kronor, från 10,4 till 31,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 194 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,4 procent.

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2017 2013-2017 2008-2017 1997-2017

AP6 total 12,3 9,3 4,9 5,4 AP6 investerings- 20,3 11,6 5,6 7,3 verksamhet Avkastningsmål 1 16,2 18,1 9,7 12,6 Avkastningsmål enl. tidigare 4,0 4,5 5,4 6,6 målsättning 2 Inkomstindex 3,7 2,4 3,0 2,9 Noterade svenska 16,2 12,5 9,0 10,7 Externa mellanstora bolag 3 index Noterade svenska småbolag 4 9,0 21,1 11,6 14,2

PE Benchmark 5 6,6 10,5 6,4 N/A 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2017 var reporäntan -0,50 %, under 2013-2017 var reporäntan 0,04 %, under 2008-2017 var reporäntan 0,87 % samt under 1997-2017 var reporäntan 2,11 % 3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 5 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Under 2017 fortsatte det förändringsarbete som påbörjades 2011. Avkastningen för 2017 uppgick till 12,3 procent. Sjätte AP-fondens avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Det innebär att fonden inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under någon av utvärderingsperioderna (se figur 5.13). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes 2012. Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP- 58 fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till-

gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning för perioden 1997–2017, vilket var 15,3 procent för företagsinvesteringar och 14,6 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2008‒2017) uppgick avkastningen till 8,5 procent för företagsinvesteringarna och 10,4 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2013–2017) var motsvarande siffror 10,6 respektive 13,30 procent och för 2017 var de 20,1 respektive 17,5. Företagsinvesteringar utvecklades mycket starkt under 2017, vilket bidrog till att dessa över perioden sedan fondens start har avkastat något bättre än fondinvesteringar.

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1 Direktinvesteringar IRR (efter externa kostnader); Procent # Andel av den totala investerings- Fondinvesteringar verksamheten 2017, % 4 Total fond- och direktinvesteringar

2017 2013-2017 2008-2017 1997-2017

46 20,1 10,6 8,5 15,3 Buyout 38 17,5 13,3 10,4 14,6 84 18,9 11,6 9,2 15,0 6 27,8 8,4 -10,1 -10,0 Venture 10 28,1 13,9 2,3 -0,1 16 28,0 11,6 -4,4 -4,8 52 21,1 10,4 4,2 6,4 Total investerings- 48 19,6 13,5 8,0 8,3 verksamhet 100 20,3 11,6 5,6 7,3

Avkastningsmål 2 16,2 18,1 9,7 12,6 PE Benchmark 3 6,6 10,5 6,4 N/A 1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3 Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill 4 Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 13,1 miljarder (SEK ~12,7 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,4 miljarder till Direktinvesteringar) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har resultatet varit negativt för i stort sett alla perioder förutom under 2016 och 2017. Under 2017 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 28 procent, där direktinvesteringar hade ett resultat på 27,8 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 28,1 procent. Under perioden 2013‒2017 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 11,6 procent. Avkastningen för fondinvesteringar inom venture capital var 13,9 procent för femårsperioden 2013‒2017. Sett under en längre tidsperiod har fondinvesteringar i expansionsbolagen klarat sig generellt bättre än företagsinvesteringar och är svagt positiv för tioårsperioden och svagt negativ sedan start. 59

Faktaruta Värdering av onoterade aktier Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Den vanligaste värderingsmetoden, som också är den metod som Sjätte AP-fonden använder mest, är multipelvärdering mot s.k. ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast noterade, som påminner om bolaget som ska värderas. De multiplar som är vanligast förekommande vid dessa värderingar är EV/Sales och EV/EBITDA. Värdering till synlig substans är en annan metod som ofta tillämpas på mer tillgångsintensiva bolag. Vid en sådan värdering görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga. Utifrån synlig substans görs i stället en bedömning av behovet av en rabatt eller premie beroende på hur motsvarande noterade bolag (peers) värderas. Värdering enligt senaste finansieringsrundan kan också utgöra en del i bedömningen. Riktas en materiell del av rundan utanför befintlig ägarkrets så utgör denna värdering ofta en central del i bedömningen av det verkliga värdet. I kombination med värderingsmetoderna ovan används ofta en modell där framtida diskonterade kassaflöden blir ytterligare referenspunkt på bolagets värde. I Sjätte AP-fondens portfölj finns enstaka innehav som är s.k. ”pre revenue-bolag”, dvs. bolagen har ännu inte någon verksamhet som genererar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre. De private equity-fonder som Sjätte AP-fonden investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. Sjätte AP-fonden utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värderingar som fonderna rapporterar kvartalsvis. När det gäller Sjätte AP-fondens noterade innehav inhämtas aktuella marknadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingstillfället.

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2017 x Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital 2 Totala tillgångar Sjätte AP-fonden 1 ; SEK miljarder Procent

Fondkapital 2012 -2017

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition enligt ny definition 3

Likviditetsportfölj Investeringsverksamheten 31,6 6

28,1 19,6 19,9 20,2 26,4 Likviditets- 19,0 18,6 0,0 0 9,6 förvaltningen 4 18,2 18,5 23,6 16,8 17,2 2,6 -0,4 1,2 4,9 22,1 16,4 0 7,0 11,7 15,1 2,1 0,5 20,2 0,1 13,9 6,4 12,7 2,3 7,1 12,3 6,5 10,7 Fond- 11,4 11,6 7,0 investeringar 10,4 16,3 14,7 10,8 5,5 5,5 19,9 6,3 6,0 18,6 17,3 5,9 8,9 17,1 15,9 5,7 15,1 15,4 11,2 12,8 10,4 10,9 12,4 11,5 Direkt- 7,2 8,4 9,0 10,8 investeringar 6,1 5,6 8,0 7,9 2,7 3,9 0,4 1,1 -0,3 -0,1 5 Övrigt 1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 2012 13 14 15 16 2017 rörelsekapital

0.04 0.32 0.53 0.72 0.67 0.89 1.08 1.37 1.14 0.91 0.93 0.97 0.80 0.84 0.88 0.74 0.71 0.71 0.57 0.53 0.51 0.38 0.39

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling 4 Per december 2017 förvaltades cirka 0,3 SEK miljarder i noterade småbolagsportfölj samt cirka 9,3 SEK miljarder i ränteplac eringar och kassakontot 5 SEK -0,1 miljarder i rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförd affär som ej gått till likvid och därför bokfört som en skuld 6 Siffror 2017 summerar ej på grund av avrundning

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden

Sedan Sjätte AP-fondens styrelse beslutade om en ny investeringsstrategi

och ett nytt mål för Sjätte AP-fonden 2011 har fondkapitalet ökat från

18,5 miljarder kronor till 31,6 miljarder kronor. Ökningen motsvarar en

årlig nettoavkastning om knappt 10 procent. Enligt styrelsens utvärdering

är det goda utfallet ett resultat av den valda strategin. Strategin innebär

att investeringar i huvudsak görs i mogna bolag inom Private Equity (PE)

och görs genom en kombination av direktinvesteringar och fondinveste-

ringar. Enligt utvärderingen ska Sjätte AP-fonden fortsätta följa den

beslutade strategin.

Under 2017 har Sjätte AP-fonden fortsatt arbetet med att genomföra

den nya strategin. Försäljningar under tidigare år har medfört att likvidi-

teten är fortsatt hög. Under 2017 har den interna kontrollen stärkts

genom bl.a. en förnyad riskanalys, därtill har arbetet med att integrera

hållbarhet i investeringsverksamheten utvecklats och förstärkts. Styrel-

sens övergripande slutsats är att Sjätte AP-fonden har lyckats väl med att

utföra sitt uppdrag under 2017, samt med att leva upp till omgivningens

högt ställda förväntningar.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten kan delas in i företagsinvesteringar och i fond-

investeringar.

Marknadsvärdet av företagsinvesteringarna 2017 uppgick till 11,5 mil-

jarder kronor och resultatet före interna kostnader uppgick till 1,8 miljar-

der kronor. I likhet med 2016 stod företag i mogen fas (buyout) för

huvuddelen av marknadsvärdet med 10,1 miljarder kronor och resultatet

med 1,5 miljarder kronor. Avkastningen uppgick till 20,1 procent. Av-

kastningen kom av en generell uppgång i portföljen samt genom ett par realiserade försäljningar. För investeringar i tidig fas (venture capital) uppgick marknadsvärdet till 1,3 miljarder kronor och resultatet till 294 miljoner kronor. Avkastningen uppgick till knappt 28 procent och kommer främst av utvecklingen inom Apotea. Vad gäller fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick de till 10,7 miljarder kronor och resultatet till 1,7 miljarder kronor. Det största segmentet inom fondinvesteringar var buy-out portföljen där marknadsvärderade kapitalet uppgick till 8,5 miljarder kronor och resultatet till 1,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en avkastning på knappt 18 procent. Inom venture uppgick det marknadsvärderade kapitalet till 2,2 miljarder kronor och resultatet till 438 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning drygt 28 procent.

Likviditet Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är sysselsatt inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredställande riskspridning. Investeringarna görs i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten samt vid behov upplåna kapital. Vid årsskiftet uppgick likviditetsreserven till 9,6 miljarder kronor. Av detta var 0,3 miljarder kronor placerat i Lannebo Microcap. Fonden är dock under avveckling och kvarvarande innehav förväntas vara helt realiserade under 2018. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 107 miljoner kronor varav 133 miljoner kronor kom från småbolagsfonden. De stora realiseringar som gjordes 2016 gav en god avkastning men har medfört att likviditeten de närmaste åren kommer utgöra en betydande andel av fondkapitalet.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader har under de senaste fem åren sänkts och stabiliserats vilket är en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Flera projekt har genomförts i syfte att sänka kostnaderna. De interna kostnaderna är till stor del fasta men har också en rörlig del som framför allt avser externt köpta tjänster inom investeringsverksamheten. Behovet av tjänsterna varierar men är en förutsättning för att genomlysa transaktionerna. I den mån det är möjligt utsätts dessa tjänster för konkurrens och i de fall det finns ramavtal görs avrop mot dessa. Fonden förväntar att övriga interna kostnader (personal, lokal och it) kommer att vara fortsatt stabila även framöver.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Sjätte AP-fonden genomförde under 2017 en utökad intressentdialog för att få återkoppling kring krav och förväntningar på det genomförda arbetet. Resultatet från intressentdialogen har analyserats i styrelsens hållbarhetsutskott och valda delar har integrerats i fondens rapportering och verksamhetsplan framåt. Sjätte AP-fonden har fortsatt ett brett hållbarhetsfokus som inbegriper frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, anti-korruption och hållbar utveckling. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Påverkan och kontroll under ägarfasen utövas genom bl.a. ägarplan, ägardialog, rapportering och uppföljning. Under året genomfördes också den årliga hållbarhetsutvärderingen av riskkapitalfonder. Ökat fokus har lagts på strukturerad återkoppling av utvärderingens resultat, vilket mottagits väl av deltagande riskkapitalfonder. Sjätte AP-fonden har under året även deltagit i ett PRI-projekt för framtagande av en vägledning för uppföljning och rapportering inom riskkapital. De tidigare fokusområdena, jämställdhet, mångfald och klimat, har även under 2017 varit prioriterade. Utöver integrering i utvärderingen före investering och i uppföljningen under ägarfasen, har specifika projekt genomförts. Under året avslutades deltagandet i integrationsprojektet RAMP i och med att Sjätte AP-fondens praktikant tog examen och därefter fick fast anställning inom finansbranschen. RAMP drivs av Handelshögskolan i Stockholm och syftar till att med utbildning och praktik hjälpa personer som beviljats asyl att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Genomförandet av den årliga klimatanalysen av den egna investeringsportföljen, innebär att AP6 fortsätter sitt påverkansarbete med att efterfråga klimattransparens bland onoterade bolag och riskkapitalfonder.

21 Exklusive prestationsbaserade arvoden

5.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger också i linje med regeringens förväntningar. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning med en hävstång som innebär en ökad aktieexponering. Under 2016 sänktes normalnivån på hävstången från 150 till 135 procent samtidigt som styrelsen beslutade att minska hävstången till 125 procent. Den faktiska hävstångsnivån under 2017 låg på ca 124 procent. Under 2017 har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om ett absolutavkastningsmål för förvaltningen av förvalsalternativet AP7 Såfa, vilket ska komplettera det konkurrensmål som gäller sedan tidigare. Detta innebär att Sjunde AP-fondens förvaltning dels ska ge en avkastning som överstiger den genomsnittliga avkastningen för de privata fonder som finns på fondtorget, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procent enheter per år. Fondens hittillsvarande avkastning överstiger även det nya kompletterande avkastningsmålet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år. Sjunde AP-fondens styrelse beslutade 2016 om vissa ändringar av AP7 Aktiefonds sammansättning. Som ett led i detta beslut har under 2017 följande åtgärder vidtagits: hävstångens normalnivå har reducerats till 135 procent, tidigare beslutade avsteg från hävstångens normalnivå om - 10 procentenheter har under året legat fast, andelen aktieinnehav på utvecklingsmarknader i basportföljen har ökats med cirka 5 procentenheter, samtidigt som andelen innehav på utvecklade marknader har minskats i motsvarande grad. Regeringen anser att det är positivt att Sjunde AP-fonden når sitt mål för avkastning för alla tidsperioder, förutom under 2015 enskilt, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Dock medför kombinationen av hög aktieexponering och strategisk hävstång behov av extra tydlighet vid kommunikation kring fondens förvaltningsmodell. Regeringen konstaterar vidare att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2017, jämfört med valda benchmark, var under de mål som styrelsen har satt för denna förvaltning även om bidraget till resultatet var positivt för både den taktiska allokeringen och för alfaförvaltningen.

Regeringen anser att transparensen i fråga om nyttan av den aktiva förvaltningen fortsatt bör öka särskilt när det gäller eventuella positiva effekter för övrig förvaltning. Dessutom ser regeringen gärna en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier). Sjunde AP-fonden arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Vidare arbetar Sjunde AP-fonden med olika fördjupningsteman. Påverkansarbete sker bland annat inom förnyelsebar kraftgenerering och i vattenintensiva branscher där vattentillgången är knapp. Sjunde AP-fonden har även integrerat Parisavtalet i normverket. Regeringen ser positivt på fondens arbete på dessa områden.

Strategisk förvaltning Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2017 cirka 430,7 miljarder kronor (39 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,7 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond till 34,5 miljarder kronor. Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan införandet av en ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2017 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 16,5 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 9,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under den här perioden. Under 2017 var dock avkastningen om 16,5 procent betydligt högre än snittet för de privata aktörerna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

2001 − 2017

2008 − 2017 Maj 2010 − 2017

2017

7,0 8,6 15,0 16,5 4,1 5,3 8,3 9,6 Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) januari 2001 − maj 2010 och SÅFA maj 2010 − december 2015. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 − 31 dec 2017. Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och AP7 Årsredovisning)

Aktiv förvaltning Sjunde AP-fonden har under året utvecklat sin förvaltningsmodell och i december 2016 presenterade AP7 en ny strategisk portfölj som ska implementeras stegvis fram till år 2020. Som en följd av dessa förändringar har AP7 delvis ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I syfte att underlätta jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dock tidigare definitioner behållits i årets rapport från McKinsey. Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men en mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva 65

avkastningen för AP7 Aktiefond var negativ 2017 och under perioden 2013 till 2017 med -36 respektive -2 baspunkter, medan den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var positiv för 2017 och negativ 2013‒2017 med 1 respektive -1 baspunkter. Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolutavkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity). Med taktisk allokering avses avsteg från den av styrelsen beslutade hävstångsnivån. Den taktiska allokeringen bidrog med minus 386 miljoner kronor till resultatet för 2017, och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2013‒2017 var minus 105 miljoner kronor. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om 225 miljoner kronor i genomsnitt i avkastning per år. För den absolutavkastande alfaförvaltningen är målet att ge en avkastning på 278 miljoner kronor per år. Utfallet för 2017 var ett bidrag om 55 miljoner kronor, och den genomsnittliga avkastningen för perioden maj 2013 till slutet av 2017 var 98 miljoner kronor. Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. De årliga resultaten för förvaltningen av onoterade aktier särredovisas dock inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning med normvärde på 96 procent globala aktier, en hävstång som innebär en strategisk inriktning på 125 procent global aktiemarknadsexponering och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor (314,9 miljarder kronor året innan). Enligt NAV-kursmodellen uppgick avkastningen under 2017 till 17,7 procent (16,5 procent året innan). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. På den grunden har styrelsen valt följande strategi: • Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen). • Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen. • Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

Basportföljen består av 96 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 4 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Hävstångsgraden har tidigare motsvarat normalt runt 150 procent av fondkapitalet, men uppgår sedan 2016 till 135 procent. För att skydda

fondkapitalet kan styrelsen på rekommendation från verkställande direktören reducera storleken från dess normalnivå. Den faktiska hävstångsnivån har under 2017 legat på 124 procent och vid utgången av 2017 motsvarade hävstångsgraden 123,7 procent av fondkapitalet. Den aktiva förvaltningen består framför allt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (s.k. ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor där aktiv förvaltning tillämpas. Taktisk allokering innebär främst avsteg från beslutad hävstångsgrad inom intervallet ±15 procentenheter.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 17,7 procent under 2017, vilket var 0,3 procentenheter lägre jämfört med jämförelseindex (tabell 5.12). Den positiva utvecklingen under 2017 förklaras av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången och den svenska kronans försvagning.

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 34,6 miljarder kronor vid 2017 års slut (28,1 miljarder kronor året innan). Under 2017 uppgick avkastningen till -0,1 procent, vilket också var vad jämförelseindex uppgick till (tabell 5.13). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2017 huvudsakligen placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2017 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,0 procent vid utgången av 2017, vilket var oförändrat jämfört med året innan.

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten Under 2016 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 305,2 miljoner kronor (320,8 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 167,0 miljoner kronor (180,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 138,2 miljoner kronor (140,5 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2016 års slut var 355,3 miljoner kronor (217,1 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,11 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,11 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de 840 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2017 års slut var 0,30 procent (1,02 procent före rabatter). Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2017. Fondens bedömning är att avgifterna kommer att kunna fortsätta sänkas, men att detta kommer att ske i en något lägre takt än tidigare. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2017 tjugosju personer, varav elva kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning Ägarstyrningsarbetet hos Sjunde AP-fonden präglas av perspektivet som universell ägare. Fonden investerar i hela den globala aktiemarknaden och bidrar som en aktiv ägare till lösningar på systemkritiska hållbarhetsproblem, snarare än att undvika dem. Med utgångspunkt i den normbaserade värdegrunden bedriver fonden påverkan genom röstning, bolagsdialog, svartlistning och domstolsprocesser. Under 2017 svartlistade Sjunde AP-fonden, som första investerare, bolag direkt baserat på Parisavtalet, för att på det sättet bidra till definitionen av vad oacceptabelt klimatagerande är. Samtidigt inleddes upphandlingen av ett grönt mandat i noterade bolag som bidrar med lösningar på klimatproblem. Under året avslutade fonden också klimattemat som inleddes 2015 och påbörjade ett nytt tema inriktat på företags klimatlobbying, som har stor betydelse för hur framgångsrik implementeringen av Parisavtalet blir.

Sjunde AP-fonden fördjupade engagemanget för Agenda 2030 i allmänhet och SDG 6 (rent vatten och sanitet) i synnerhet inom ramen för SIDA-initiativet SISD (Swedish Investors for Sustainable Development). Tillsammans med en mindre grupp investerare genomfördes en fallstudie för att identifiera investeringshinder i vatteninfrastruktur som sedan presenterades vid ett riksdagsseminarium. Fonden var också med och gjorde ett åtagande för förbättrad vattenhantering inför Havskonferensen i New York som Sverige och Fiji var ordförande för. Internationellt fick den rättsprocess som AP7 framgångsrikt drev mot Facebook stor uppmärksamhet. Även rapporten “2 degrees of separation – Transition risk for oil and gas in a low carbon world”, som utvecklar riskerna kring s.k. strandade tillgångar ur ett framåtblickande perspektiv, väckte intresse. Rapporten togs fram av tankesmedjan Carbon Tracker på uppdrag av AP7, den danska pensionsfonden PKA, brittiska Legal&General, franska FRR, holländska PGGM och PRI. I slutet av året inleddes också Climate Action 100+, ett femårigt samarbetsprojekt med 256 globala investerare, som syftar till att förmå världens största utsläppsföretag att bl.a. redovisa hur de ska sänka utsläppen av växthusgaser. AP7 har engagerat sig som ”lead investor” för ett av delprojekten.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten (första försvarslinjen) äger de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartners och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av VD, regelverksansvarig, riskansvarig och chef administration. VD kan utse ytterligare ledamöter bland fondens anställda. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av AP7:s riskramverk samt beredning av riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer, vilka rapporterar till Sjunde AP-fondens styrelse. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. Vid utgången av 2017 var två personer anställda inom funktionerna risk och regelefterlevnad.

6 Övriga förvaltningsfrågor

6.1 Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt av APfondernas verksamhet. Integreringen av hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar både till den långsiktiga avkastningen och till en god riskhantering. Ett kvalitativt hållbarhetsarbete är även viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet. Under 2017 har AP-fonderna fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete. En intressentdialog har genomförts för att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Flera initiativ har även tagits inom förvaltningen. Frågorna är viktiga och regeringen ser positivt på det arbete som AP-fonderna och det gemensamma Etikrådet bedriver för att integrera hållbarhet i förvaltningen. Arbetet bör dock intensifieras ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav. Tydligare sådana krav i lag är en del av regeringens förslag till ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna.

Skälen för regeringens bedömning: Miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter kommer att ges ökat fokus framöver. För att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering är det viktigt att AP-fonderna integrerar olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är även av betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet. Under året har Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med Etikrådet genomfört intressentdialoger som syftat till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Regeringen ser positivt på genomförandet av en sådan dialog som kan bidra till både förbättrat hållbarhetsarbete hos fonderna men också öka förståelsen och förtroendet hos allmänheten. Under året har fonderna även vidareutvecklat sitt hållbarhetsarbete i förvaltningen genom exempelvis ökade investeringar i gröna obligationer, investeringar i infrastruktur för vattenrening samt aktivt arbete för att minska koldioxidavtrycket i fondernas innehav. Det är också glädjande att AP-fondernas hållbarhetsarbete i flera fall fått utmärkelser både i Sverige och internationellt. Ett exempel på detta är att Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med några av Europas största pensionsfonder fått en utmärkelse för det gemensamma uttalandet om vikten av att institutionella investerare investerar i lösningar som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling, UN Sustainable Development Goals (SDG). Liksom tidigare år är frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri ett område som är aktuellt att bevaka. Regeringen anser att det är en viktig fråga för AP-fonderna att beakta om deras investeringar överensstämmer med Sveriges åtagande i icke-spridningsavtalet (NPT), samt att Sverige inom ramen för NPT verkar pådrivande för kärnvapennedrustning. Kommande förslag till ny AP-fondslagstiftning tydliggör att

Första–Fjärde AP-fondernas tolkning av en internationell konvention bör avspegla hur Sverige har valt att tillämpa den specifika konventionen. En annan viktig fråga är efterlevnad av Parisavtalet för att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att stanna kvar vid 1,5 grader. Regeringen anser att det är viktigt att APfondernas investeringar är i linje med Parisavtalets mål och att arbetet utvecklas ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav i lag för APfonderna. Initiativ såsom rapportering enligt TCFD-rekommendationer liksom att avyttra innehav som inte förväntas leva upp till Parisavtalet och istället investera kapitalet i klimatinvesteringar välkomnas därför. Även land- och jordbruksinvesteringar är viktiga att bedöma både utifrån ett klimatperspektiv och ur socialt perspektiv. Detta gäller i synnerhet om investeringen ligger i ett område med större risk för sociala konflikter eller med potentiellt större miljöpåverkan. Att förvaltningen av buffertkapitalet bedrivs på ett ansvarsfullt och hållbart sätt är en viktig fråga för regeringen. Som en del av förslaget till ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna ingår att fondernas arbete med ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande ska föras in i lag. Integrering av hållbarhet i kapitalförvaltning har även stort fokus internationellt och inom EU där nya regelverk och branschinitiativ driver på utvecklingen. Regeringen förväntar sig därför att fonderna fortsätter att utveckla sitt arbete med hållbarhet men med en ökad intensitet. En viktig fråga för att kunna bedöma hållbarhetsarbetet och upprätthålla trovärdigheten för pensionssystemet är transparensen i de investeringar som genomförts. En utmaning är investeringar i onoterade tillgångar som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen förväntar sig att AP-fonderna fortsätter att sträva efter utökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens. AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 5.

6.2 Översyn av placeringsreglerna

Sammanfattning: Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade placeringsregler samt en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen för Första–Fjärde AP-fonderna. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas 1 januari 2019.

De finansiella marknaderna har utvecklats väsentligt de senaste 15–20 åren och utbudet av investeringsmöjligheter har ökat kraftigt både på grund av den tekniska utvecklingen och förändrade makroekonomiska förutsättningar. Dagens placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Behovet av att se över placeringsreglerna har lyfts fram av McKinsey i dess utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de 71

senaste åren. Genom att effektivisera placeringsreglerna kan AP-fonderna ges bättre förutsättningar för att uppnå målet för förvaltningen. Under 2017 remitterades promemorian Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna. I promemorian lämnades förslag om ändrade placeringsregler och en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Förslaget innebär emellertid en fortsatt begränsad handlingsfrihet i jämförelse med en övergång till en s.k. aktsamhetsprincip som föreslogs i departementspromemorian Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34). Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss på det remitterade förslaget. Enligt förslag i lagrådsremissen ska de nya reglerna börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för att vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna ska utredas. Det gäller frågorna om AP-fonderna ska kunna göra direktinvesteringar i onoterade infrastrukturföretag, göra saminvesteringar i onoterade aktier, göra investeringar i illikvida krediter, behålla ett innehav som överstiger 10 procent av rösterna vid notering av företag som fonderna har investerat i före noteringen och lämna lån till företag som fonderna har investerat i. Dessa frågor kommer att utredas under hösten 2018. Avsikten är att lagändringarna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2019.

6.3 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i APfonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda ledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar kring beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I förra årets skrivelse tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

6.4 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning : Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna under 2017 stärkt samarbetet mellan fonderna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet utan negativ påverkan på fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser påtalat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan AP-fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra genomförandet i förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. För drygt tio år sedan (2007) inrättade Första–Fjärde AP-fonderna Etikrådet vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Under 2017 har Etikrådet bl.a. genomfört cirka 200 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Första–Fjärde APfonderna har även arrangerat en gemensam intressentdialog om omvärldens förväntningar och krav på fondernas hållbarhetsarbete. Intressentdialogen genomfördes med, bl.a. representanter från Finansdepartementet och Pensionsgruppen, andra kapitalförvaltare, fondernas leverantörer och medarbetare samt samhällsrepresentanter. Dialogen syftade till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Sammanfattningsvis lyftes följande tre frågor fram som särskilt viktiga: indirekt miljöpåverkan, indirekt klimatpåverkan och mänskliga rättigheter. Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samarbetsgrupper (se figur 6.1).

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk och Juristgruppen Personalchefsgruppen Performancegruppen Kommunikations Affärskontroll IT-chefsgruppen chefsgruppen Källa: McKinsey, Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017

AP-fondernas samarbete har bl.a. resulterat i gemensamma upphandlingar och projekt kring compliancefrågor, datakällor och mätning av koldioxidavtryck. Inom ramen för Juristgruppen diskuterade fonderna bl.a. hur skattefrågor relaterade till utlandsinvesteringar bör hanteras. Samarbetet stöds av fondernas enheter för administrativa frågor, backoffice, compliance, HR, it, redovisning samt risk och avkastning. Under 2017 har fonderna ytterligare formaliserat samarbetet genom bildandet av ett samarbetsråd. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer eller motsvarande. Rådet rapporterar årligen till fondernas verkställande direktörer. Samverkansrådet har bl.a. resulterat i att fonderna har infört en delad tjänst för diarieföring (Första, Tredje och Fjärde AP-fonden) och att fonderna har genomfört gemensamma upphandlingar av rekryterings- och internrevisionstjänster samt löneadministration. För att tillsammans identifiera nya samarbetsområden arrangerade Första–Fjärde AP-fonderna en samverkansdag för fondernas affärsstödjande enheter (t.ex. Juridik, Redovisning, HR) . Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2017 och anser att de bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att implementera dem som inte äventyrar konkurrensen AP-fonderna emellan.

6.5 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Det framkom inte några väsentliga iakttagelser under revisionen för 2017. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön. De iakttagelser som gjorts påverkar inte möjligheterna för revisionen att förlita sig på systemen. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden: • Värdering och existens av onoterade innehav. • Värdering och existens av noterade innehav. • Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade. Revisorernas granskning av kontrollmiljön visar att alla AP-fonderna har en hög ambitionsnivå samt kunskap och integritet hos styrelser och ledande befattningshavare. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 6.1). AP-fonderna bedöms ha ökat något under 2017 och fortfarande vara i kategorin standardiserad. Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som allt för strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön.

Källa: PwC

En avvägning bör göras mellan nivån på den kontrollerande funktionen och kostnaderna för att upprätthålla denna. För att AP-fonderna skulle förflytta sig i skalan till nivån övervakad skulle det krävas att regelbunden testning införs och utförs av t.ex. internrevisions- eller compliancefunktion och att utförda kontroller har rätt design och är effektiva. Det skulle också krävas en löpande återrapportering från kontrollfunktionerna till ledning och styrelse om hur effektivt det interna kontrollsystemet fungerar. Revisorerna konstaterar att en finansiell institution av AP-fondernas storlek bör sträva efter övervakad nivå för särskilt viktiga processer. Andra processer kan däremot vara på nivån standardiserad. I föregående skrivelse lämnades ett antal förslag till förbättringar som innebar en förstärkning av den interna kontrollmiljön. Dessa förslag har i hög grad genomförts. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar, i enlighet med de av regeringen fastställda Rikt-

linjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. Avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger. Avvikelserna beskrivs i årsredovisningarna för Första och Andra AP-fonderna och motiveras av att det skulle medföra betydande merkostnader att omförhandla avtalen.

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. 77

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga Bilaga 1 tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt Bilaga 1 lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112). OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, Bilaga 1 vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av Bilaga 1 lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en 81

jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av Bilaga 1 styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. APfondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent 82 sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Bilaga 1 Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 83

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- Bilaga 1 löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- Bilaga 1 ningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde APfonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

RaySearch arbetar med programvaror för strål behandling av cancer och är ett exempel på fondens investeringar i mindre bolag.

Året i korthet

Resultatet för 2017 innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar det långsiktiga målet om en årlig real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.

• Resultatet för 2017 uppgick till 29 349 mkr (26 965) efter • Fondens förvaltningskostnader sjönk till 445 mkr (458),

kostnader. Det motsvarar en avkastning på 9,6 procent (9,3). vilket motsvarar 0,14 procent (0,15) av genomsnittligt förvaltat kapital.

• I reala termer var avkastningen 7,8 procent (7,6) under 2017.

• Under tioårsperioden 2008 – 2017 överträffade fondens av-

• Den genomsnittliga årliga reala avkastningen efter kostnader kastning inkomstindex med 3,0 procent i genomsnitt per år. den senaste tio års perioden uppgick till 5,0 procent, vilket överstiger målet om 4,0 procent. • Under 2017 utökade Första AP-fonden sina investeringar på tillväxtmarknader samt minskade exponeringen i dollar till • Förvaltningen genererade en överavkastning på 3,5 mdkr förmån för svenska kronor. (4,2) utöver fondens strategiska benchmark (se sid 9 respektive sid 28). Största bidragen i absoluta kronor kom från • Under året var Första AP-fonden också särskilt aktiva inom aktier samt fastigheter. fastighetsområdet med en rad direktinvesteringar t ex:

– utökat innehav av butiksfastigheter i Secore Fastigheter

• Första AP-fondens totala portföljvärde uppgick till – fortsatt expansion i fastighetsbolaget Willhem

333 miljarder kronor per den 31 december 2017. – ett nytt joint venture med Elo med fokus på finska kommersiella fastigheter

• Sedan 2009 har Första AP-fonden betalat ut 44 mdkr,

varav 7,4 mdkr under 2017, för att täcka avgiftsunderskottet i inkomstpensionssystemet.

4 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Femårsöversikt i sammandrag 2017 2016 2015 2014 2013 Avkastning före kostnader, % 9,7 9,5 4,1 14,8 11,3 Förvaltningskostnadsandel, % 0,14 0,15 0,17 0,17 0,14 Avkastning efter kostnader, % 9,6 9,3 4,0 14,6 11,2 Resultat efter kostnader, mdkr 29,3 27,0 11,3 36,4 25,7 Nettoflöden, mdkr -7,4 -6,6 -4,9 -5,1 -6,9 Fondkapital vid årets slut, mdkr 332,5 310,5 290,2 283,8 252,5

Exponering, % Aktier 37,9 34,1 34,7 48,9 49,2 varav svenska aktier 12,9 12,3 12,3 11,6 12,0 Räntebärande värdepapper (1) 31,7 29,8 30,2 30,9 31,2 varav räntebärande inom övriga tillgångar 0,5 2,5 2,3 3,3 1,5 Fastigheter 12,8 12,6 11,5 8,8 8,8 Infrastruktur 3,4 3,0 2,9 Hedgefonder 4,0 5,0 4,8 5,9 4,9 Riskkapitalfonder 4,6 4,7 5,0 4,4 3,3 High Yield 4,5 4,5 2,9 Alternativa strategier 1,0 5,0 4,4 5,6 4,8 Systematiska strategier 3,0 4,5 5,2 Särskilda investeringar (2) 0,5 0,7 Valuta 25,3 22,1 31,3 35,1 29,2 Andel extern förvaltning, % 32,5 31,8 31,0 34,6 37,1 (1) Säkra obligationer (räntebärande inkl kassamedel på konto = 32,54% för 2017) (2) Fr o m 2017 redovisas särskilda investeringar under Aktier

Avkastning per tillgångsslag 2017 Exponering Avkastning i mdkr i mdkr Aktier varav 16,5 % 117,4 17,1 Sverige 12,6 % 42,9 4,9 Utvecklade marknader 13,5 % 27,4 4,0 Tillväxtmarknader 23,8 % 47,1 8,2 Räntebärande värdepapper 1,0 % 103,7 0,9 Fastigheter 16,7 % 42,6 6,2 Infrastruktur 11,4 % 11,4 1,0 Hedgefonder -2,6 % 13,4 -0,4 Riskkapitalfonder 18,1 % 15,4 2,5 High Yield 6,4 % 14,9 1,0 Alternativa strategier 28,7 % 3,5 1,7 Systematiska strategier 17,0 % 9,8 2,0 Allokering, kassa, valuta -0,7 % - -2,4 -5 0 5 10 15 20 25 30

Första AP-fonden årsredovisning 2017 5

Bilaga 3

Resultaträkning

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31 Rörelsens intäkter Räntenetto 1 186 504 Erhållna utdelningar 4 897 6 086 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 16 632 5 762 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 7 457 6 900 Nettoresultat räntebärande tillgångar 278 2 347 Nettoresultat, derivatinstrument 2 830 -979 Nettoresultat, valutakursförändringar -2 486 6 803 Provisionskostnader 4 -236 -271 Summa Rörelsens intäkter 29 558 27 152

Rörelsens kostnader Personalkostnader 5 -131 -118 Övriga förvaltningskostnader 6 -78 -69 Summa rörelsens kostnader -209 -187 Resultat 29 349 26 965

Första AP-fonden årsredovisning 2017 33

Bilaga 3

Balansräkning

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31 Tillgångar Aktier och andelar, Noterade 7 138 328 126 433 Aktier och andelar, Onoterade 8 71 568 76 440 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 114 226 96 438 Derivat 10 2 753 2 960 Kassa och bankmedel 5 085 5 222 Övriga tillgångar 11 989 4 455 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 912 868 Summa tillgångar 333 861 312 816

Skulder Derivat 10 645 478 Övriga skulder 13 666 1 762 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 41 41 Summa skulder 1 352 2 281

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 310 535 290 207 Nettobetalningar mot pensionssystemet -7 375 -6 637 Årets resultat 29 349 26 965 Summa fondkapital 332 509 310 535 Summa fondkapital och skulder 333 861 312 816 Poster inom linjen 16 33 433 36 502

34 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, med säte i Stockholm, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet. Årsredovisning för räkenskapsåret 2017 har godkänts av styrelsen den 22 februari 2018. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen förs under nettoresultat noterade aktier. upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- Onoterade aktier och andelar punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovis- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad nings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt är felaktig sker en justering av erhållen värdering. påverka redovisat resultat och kapital. AP-fonden uppfyller kraven för att Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Affärsdagsredovisning Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transobligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag balansräkningen per affärsdagen, det vill Säga vid den tidpunkt då de väsent- värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på användes vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per Obligationer och andra räntebärande tillgångar likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt Nettoredovisning fondens valda indexleverantör (Barclays, SHB). Innehav som inte ingår i index Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrufinns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en menten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna skulden samtidigt. värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Omräkning av utländsk valuta Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdevaluta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakurs- förändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultatet resultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursräkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. förändringar redovisas under nettoresultat valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag Derivatinstrument Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/ För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitlimetoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta ga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av koncernredovisning föreligger inte. allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Värdering av finansiella instrument Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över Noterade aktier och andelar terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella Återköpstransaktioner marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russell), Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde-

Första AP-fonden årsredovisning 2017 35

Bilaga 3

pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden Not 1 Räntenetto mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och Mkr 2017 2016 redovisas som ränta. Ränteintäkter

Värdepapperslån

Obligationer och andra räntebärande Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan värdepapper 1 930 1 939 erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- Derivat 581 194 papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga Övriga ränteintäkter 43 44 över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- Summa ränteintäkter 2 554 2 177

heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Räntekostnader Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt Derivat -2 336 -1 660 säker heter för dessa. Övriga räntekostnader -32 -13

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

Summa räntekostnader -2 368 -1 673 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. Summa räntenetto 186 504

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Not 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, Mkr 2017 2016 såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat 16 704 5 838 förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdel- Avgår courtage -72 -76 ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Nettoresultat, noterade aktier och andelar 16 632 5 762 Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade Not 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. Mkr 2017 2016

Rörelsens kostnader Realisationsresultat 3 084 4 832 Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa Orealiserade värdeändringar 4 373 2 068 förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 7 457 6 900 kostnadsförs i normalfallet löpande. Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två Skatter olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder netto- som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader. rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt Under året har totalt 164 (192) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende inkluderas i respektive kostnadspost. onoterade tillgångar, varav 87 (79) mkr medger återbetalning enligt ovanstående princip. Under året har 0 (89) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 87 mkr.

Not 4 Provisionskostnader

Mkr 2017 2016

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar -140 -142

Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar -77 -113

Övriga provisionskostnader, inkl depåbankskostnader -19 -16

Provisionskostnader -236 -271

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 65 mkr (37 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

36 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 5 Personal 2017 2016 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 61 38 23 59 38 21 Antal anställda vid årets utgång (1) 61 38 23 61 39 22 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 8 3 5 8 3 5

(1) Vid utgången av år 2017 var 0(2) personer projektanställda. Löner och Pensions- Varav Sociala Personalkostnader, 2017, tkr arvoden kostnader löneväxling (2) kostnader (1) Summa Styrelsens ordförande 113 36 149 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 511 161 672 VD 4 058 1 185 1 562 6 805

Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 3 047 463 1070 4 579 Chef Ägarstyrning 1 657 755 704 3 116 Chef Kommunikation 1 363 418 530 2 311 Chef Affärsstöd 1 170 979 605 2 755 Chef Middle Office Risk 1 401 340 522 2 263 Chef Juridik och Compliance 1 087 259 404 1 751 Chef HR 1 369 776 618 2 763 Övriga anställda 57 639 19 552 22 147 99 338 Summa 73 415 24 726 28 359 126 500

Övriga personalkostnader 4 001 Summa personalkostnader 130 501

Löner och Pensions- Varav Sociala Personalkostnader, 2016, tkr arvoden kostnader löneväxling kostnader (1) Summa Styrelsens ordförande 113 36 149 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 503 158 661 VD 3 501 1 800 630 1 537 6 838

Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 2 883 470 1 020 4 373 Chef Ägaransvar 1 621 679 13 674 2 974 Chef Kommunikation 1608–1612 542 137 5 203 882 Chef Affärsstöd 1601–1605 643 174 244 1 061 Chef Affärsstöd 1606–1612 664 466 322 1 452 Chef Middle Office och Risk 1606–1612 781 188 291 1 260 Chef Juridik och Compliance 1611–1612 138 29 50 217 Chef HR 1 344 723 126 598 2 665 Övriga anställda 52 668 19 131 3 142 21 112 92 911 Summa 65 401 23 797 3 916 26 245 115 443

Övriga personalkostnader 2 906 Summa personalkostnader 118 349 (1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. (2) Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla mot pension. Under 2017 var det totala löneväxlingsbeloppet 3 149 tkr.

Första AP-fonden årsredovisning 2017 37

Bilaga 3

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare Pensioner och liknande förmåner bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i havare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras finns för 2017. pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till Löner och övriga förmåner premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensions- Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs avtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt ningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga BTP2 som är förmånsbestämd. anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga an- skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför ställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. uppgår till mindre belopp. Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Not 6 Övriga förvaltningskostnader Tkr 2017 2016 Lokalkostnader -13 273 -12 262 Köpta tjänster -24 697 -18 579 Informations- och datakostnader -34 686 -30 996 Övriga administrativa kostnader -5 531 -7 409 Övriga förvaltningskostnader -78 187 -69 246

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag: Revisionsuppdrag -802 -712

Not 7 Noterade aktier och andelar Verkligt värde, mkr 2017-12-31 2016-12-31 Svenska aktier 42 776 34 565 Utländska aktier 87 116 81 135 Andelar i svenska fonder - - Andelar i utländska fonder 8 436 10 733 Totalt verkligt värde 138 328 126 433

Per 2017.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,4 mdkr (1,2 mdkr). Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 1,5 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 %.

Fem största svenska aktieinnehaven Antal Verkligt värde Volvo B 30 204 737 4 612 Nordea Bank 40 255 187 3 997 Autoliv INC-Swed Dep Receipt 3 051 751 3 195 Ericsson (LM) B 58 318 943 3 140 Essity B 12 205 690 2 844 Totalt verkligt värde 17 788

38 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Fem största utländska aktieinnehaven Antal Verkligt värde Samsung Electronics 100 393 1 720 Tencent Holdings Ltd 4 024 881 1 711 Taiwan Semiconductor Ltd 17 652 492 1 449 Alibaba Group Holding Ltd 777 459 1 098 Pershing Square Holdings 7 500 000 839 Totalt verkligt värde 6 817 En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Not 8 Onoterade aktier och andelar Verkligt värde, mkr 2017-12-31 2016-12-31 Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 30 092 25 256 Utländska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 2 465 2 666 Övriga onoterade aktier och andelar 39 011 48 518 Summa 71 568 76 440

Verkligt Dotter- och intressebolag Säte Org.nr Antal Ägarandel % Resultat Eget kapital värde Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29 0,6 (1) 175 (1) 140 Ellevio AB Stockholm 559005-2444 6 250 12,5 -239 (1) 5 923 (1) 1 181 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 1,8 (1) 60 (1) 507 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 10 916 (1) 46 117 (1) 15 218 Willhem AB Göteborg 556797-1295 769 880 846 100 1 692 (1) 9 078 (1) 13 046 Totalt 30 092

Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 -26 (2) 297 (2) 230 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 -74 (2) 2 083 (2) 1 870 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 113 (2) 804 (2) 222 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 32 -0,1 (2) 0 (2) 44 Agore Kiinteistöt KY Finland 2834365-4 50 - - 99 Totalt 2 465 (1) Avser siffror offentliggjorda per 2016-12-31 (2) Avser 2016-12-31 omräknat till valutakurs 2016-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar Säte Andel % Anskaffningsvärde LGT, First Hedge Fund Investments L.P Guernsey 100 10 976 Hamilton Lane, Private Equity USA 99 8 732 Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. Cayman Öarna 100 2 104 FIRST Private Equity Investments, L.P. Guernsey 100 2 358 Triangular Fund L.P Cayman Öarna 100 996 En fullständig förteckning över samtliga onoterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Första AP-fonden årsredovisning 2017 39

Bilaga 3

Not 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Verkligt värde mkr 2017-12-31 2016-12-31 Fördelning på emittenttyp Svenska Staten 15 393 5 952 Svenska Kommuner 2 291 2 274 Svenska bostadsinstitut 5 786 9 219

Övriga svenska företag Finansiella företag 2 750 5 102 Icke-finansiella företag 6 801 9 780 Utländska stater 46 545 38 014 Övriga utländska emittenter 34 660 26 097 Totalt 114 226 96 438

Fördelning på instrumenttyp Realränteobligationer 27 050 22 056 Övriga obligationer 77 496 59 812 Statsskuldsväxlar 454 Certifikat Övriga instrument 9 680 14 116 Totalt 114 226 96 438

Not 10 Derivat 2017-12-31 2016-12-31 Derivatinstrument med: Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde Aktierelaterade instrument Optioner Innehav 50 71 Utställd -73 -61 Swappar 141 -5 203 -14 Terminer 8 -7 -6 Summa 199 -85 274 -81

Ränterelaterade instrument Swappar 481 -175 307 -148 Terminer Summa 481 -175 307 -148

Valutarelaterade instrument Swappar 2 073 -382 2 379 -249 Terminer -3 Summa 2 073 -385 2 379 -249

Summa derivatinstrument 2 753 -645 2 960 -478

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till -159 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18.

40 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 11 Övriga tillgångar Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Fondlikvider 483 3 465 Fordran utländska skattemyndigheter 84 128 Återinvesterad kontantsäkerhet för derivatpositioner 284 854 Övriga tillgångar 138 8 Summa övriga tillgångar 989 4 455

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna ränteintäkter 741 691 Upplupna utdelningar 156 166 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 912 868

Not 13 Övriga skulder Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Fondlikvider 364 896 Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner 284 854 Övrigt 18 12 Övriga skulder 666 1 762

Not 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna förvaltararvoden 24 28 Övriga upplupna kostnader 17 13 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 41 41

Not 15 Fondkapital Mkr 2017 2016 Ingående fondkapital 310 535 290 207 Nettobetalning mot pensionssystemet Inbetalda pensionsavgifter 66 850 64 174 Utbetalda pensionsmedel -73 999 -70 595 Överflyttning av pensionsrätter till EG -2 -1 Reglering av pensionsrätter 2 1 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -226 -216 Summa nettobetalning mot pensionssystemet -7 375 -6 637

Årets resultat efter kostnader 29 349 26 965 Utgående fondkapital 332 509 310 535

Första AP-fonden årsredovisning 2017 41

Bilaga 3

Not 16 Poster inom linjen

Mkr 2017 2016 För egen skuld ställd pant och jämförlig säkerhet inga inga Utlånade värdepapper mot annan säkerhet (1) 1 429 1 104 Utlämnad säkerhet för terminsaffär 2 454 3 253 Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner (2) 158 93 Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet 4 041 4 450

Investeringsåtaganden onoterade innehav 29 392 32 052 Åtaganden 29 392 32 052

Summa poster inom linjen 33 433 36 502

(1) Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper 1 515 1 173 (2) Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner 1 217 1 396

Not 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i ringsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen. baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapitalfonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska den som senare inrapporteras från riskkapitalförvaltare. och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontemarknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. ring av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det värdepapper värderas endast månadsvis. enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommen- För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk dationer från branschorgan såsom INREV. modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor Verkligt värde och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden dessa in i tre nivåer: karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. • Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar • Nivå 2: Finansiella instrument (1) som handlas på en marknad som inte För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat ringsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende värdering med allmänt vedertagna modeller. parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå i hedgefonder, riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas

(1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

42 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till Inaktiv marknad omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsfrån fondledningen. aktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2017-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar Aktier och andelar, noterade 136 269 - 2 060 138 329 Aktier och andelar, onoterade - - 71 568 71 568 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 109 471 319 4 436 114 226 Derivat - 2 753 - 2 753 Total summa tillgångar värderade till 245 740 3 072 78 064 326 876

Finansiella skulder Derivat - -645 - -645 Total summa skulder värderade till 0 -645 0 -645 Finansiella tillgångar och skulder 245 740 2 427 78 064 326 231

Finansiella tillgångar och skulder utgående balans 2016-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar Aktier och andelar, noterade 124 189 - 2 244 126 433 Aktier och andelar, onoterade - - 76 503 76 503 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 90 840 332 5 266 96 438 Derivat - 2960 - 2960 Total summa tillgångar värderade till 215 029 3 292 84 013 302 334

Finansiella skulder Derivat - -478 - -478 Total summa skulder värderade till 0 -478 0 -478 Finansiella tillgångar och skulder 215 029 2 814 84 013 301 856

Första AP-fonden årsredovisning 2017 43

Bilaga 3

Förändring nivå 3 2017 2016 Aktier och andelar, noterade, ingående balans 2 244 2 174 Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2017 - - Köp 494 0 Sälj -1 015 -163 Värdeändring 337 233 Förändring Aktier och andelar, noterade -184 70 Aktier och andelar, noterade, utgående balans 2 060 2 244

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans 76 503 67 788 Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2017 - - Köp 11 330 9 657 Sälj -20 226 -12 182 Värdeändring 3 961 11 240 Förändring Aktier och andelar, onoterade -4 935 8 715 Aktier och andelar, onoterade, utgående balans 71 568 76 503

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans 5 266 6 188 Köp 657 2 424 Sälj -1 442 -3 464 Värdeändring -45 118 Förändring Obligationer och andra räntebärande tillgångar -830 -922 Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans 4 436 5 266 Summa förändring nivå 3 -5 949 7 863

Av ovan redovisad värdeändring var -73 % (48 %) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

44 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 18 Finansiella risker arna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en Alla placeringar av finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltnings- Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. risker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investerings- visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. risk är marknadsrisken, vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall. förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet. Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 3,8 procent kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig. obligationsportfölj. Kreditrisk upp står vid investering i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att Realiserad risk begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam med sämre rating än BBB. standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering fullgör sina åtaganden mot fonden. Motpartsrisker uppstår vid handel med av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal värdepapper och OTC-kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC-kontrakt krävs hög därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal). årstakt beräknas utifrån kvartalsdata. Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 Prognostiserad risk årsperioden var 8,6 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsamman- redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportsättning per 29 december 2017 och historiska marknadsavkastningar. följen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräk- Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall ning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen risken under året var 3,6 procent för totala portföljen respektive 4,2 procent används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portinnebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simulering- följen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

Finansiella risker

Volatilitet Value at Risk Expected Shortfall Value at Risk en Expected Shortfall årstakt % årstakt,mkr årstakt, mkr dag, mkr en dag, mkr Känslighetsanalys Marknadsrisk per 31 december 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Aktier 6,8 13,0 -14 425 -26 308 -19 353 -41 281 -895 -1 632 -1 200 -2 560 Räntebärande 1,1 1,3 -2 203 -2 119 -2 987 -3 034 -137 -131 -185 -188 Alternativa Investeringar 6,6 9,6 -9 336 -16 759 -11 761 -23 454 -579 -1 039 -729 -1 455 Valuta 7,0 9,4 -3 931 -5 501 -5 252 -7 388 -244 -341 -326 -458 Bidrag från Diversifiering -1,6 -2,2 8 984 11 354 8 333 17 406 557 704 517 1 080 Likvidportföljen 4,0 7,4 -17 188 -28 142 -24 113 -39 995 -1 066 -1 745 -1 495 -2 480 Portföljen totalt 3,8 7,7 -20 911 -39 334 -31 019 -57 752 -1 297 -2 439 -1 924 -3 582

Likviditetsrisk, per 31 dec

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Nominellt stat 4 332 0 13 362 2 738 5 068 6 457 17 040 9 056 5 246 5 594 45 048 23 845 Nominellt kredit 4 649 242 12 164 6 767 12 043 12 498 14 151 21 044 7 440 4 773 50 446 45 324 Realt 572 0 6 854 2 471 7 366 7 450 4 274 8 826 4 105 3 400 23 170 22 147 Portföljen totalt 9 553 242 32 380 11 976 24 476 26 405 35 465 38 926 16 790 13 767 118 664 91 317

Första AP-fonden årsredovisning 2017 45

Bilaga 3

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Aktierelaterade instrument 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ränterelaterade instrument 0 -5 0 0 -119 -143 0 0 -119 -148 Valutarelaterade instrument 0 0 -35 0 0 0 0 0 -35 0 Totalt -154 -148

Redovisning av förfallostruktur Redovisning av kreditrisk

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar Första AP-fonden använder ratinginstitutet Standard & Poor’s © . till fonden som överstiger de utbetalning till pensionssystemet som prognos- Ratinginstitutet lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där tiserats.Fonden kan därmed möta de prognostiserade kraven på utbetalning högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer till pensionssystemet. med rating BBB, 21 951 mkr, och innehav med lägre rating än investment grade, <BBB, i investeringar i high yield, 15 369 mkr. Se tabell nedan. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 december

AAA AA A BBB <BBB Total balans mkr Rating mkr (1) 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Nominellt stat 14 434 17 411 20 817 538 378 0 9 419 5 897 0 45 048 23 845 Nominellt kredit 11 629 15 997 6 002 3 464 8 168 10 649 9 278 6 362 15 369 8 852 50 446 45 324 Realt 9 902 16 026 9 662 3 462 352 0 3 254 2 660 0 23 170 22 147 Totalt 35 964 49 433 36 481 7 464 8 898 10 649 21 951 14 918 15 369 8 852 118 664 91 317 (1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Copyright © 2018, S&P Global Market Intelligence Disclaimer Notice: Reproduction of any information, data or material, including ratings (“Content”) in any form is prohibited except with the prior written permission of the relevant party. Such party, its affiliates and suppliers (“Content Providers”) do not guarantee the accuracy, adequacy, completeness, timeliness or availability of any Content and are not responsible for any errors or omissions (negligent or otherwise), regardless of the cause, or for the results obtained from the use of such Content. In no event shall Content Providers be liable for any damages, costs, expenses, legal fees, or losses (including lost income or lost profit and opportunity costs) in connection with any use of the Content. A reference to a particular investment or security, a rating or any observation concerning an investment that is part of the Content is not a recommendation to buy, sell or hold such investment or security, does not address the suitability of an investment or security and should not be relied on as investment advice. Credit ratings are statements of opinions and are not statements of fact.

46 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Not 19 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal Relaterade belopp som inte kan nettas Nettade Nettobelopp Summa i belopp i i balans- Ramavtal om Säkerheter balans- Mkr, 2017-12-31 Bruttobelopp balansräkning räkningen kvittning erhållna Nettobelopp Övrigt (1) räkningen Ej likviderade tillgångar 22 22 0 - - - 483 483 Derivat - - 2 753 638 1217 898 - 2 753 Summa tillgångar 22 22 2 753 638 1217 898 483 3 236

Skulder Ej likviderade skulder 22 22 0 0 0 0 896 896 Derivat - - 638 638 0 0 7 645 Summa skulder 22 22 638 638 0 0 903 1 541

Relaterade belopp som inte kan nettas Nettade Nettobelopp Summa i belopp i i balans- Ramavtal om Säkerheter balans- Mkr, 2016-12-31 Bruttobelopp balansräkning räkningen kvittning erhållna Nettobelopp Övrigt (1) räkningen Ej likviderade tillgångar 46 46 0 - - - 3 465 3 465 Derivat - - 2 960 472 1396 1 092 - 2 960 Summa tillgångar 46 46 2 960 472 1396 1 092 3 465 6 425

Skulder Ej likviderade skulder 46 46 0 - - - 896 896 Derivat - - 472 472 0 0 6 478 Summa skulder 46 46 472 472 0 0 902 1 374 (1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal. Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal.Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Not 20 Närstående I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel 17-12-31 16-12-31 AROS Bostadsutveckling 29 % Ränteintäkter - - Ägarlån - - Aktieägartillskott under året 78 61 Investeringsåtagande 400 400

Chapone S.à.r.l 100 % Ränteintäkter 57 18 Ägarlån 1 066 1 104 Aktieägartillskott under året - 92 Investeringsåtagande 2 458 2 875

Första AP-fonden årsredovisning 2017 47

Bilaga 3

Motpart, samt ägarandel 17-12-31 16-12-31

Secore AB, 50 % Ränteintäkter - 8 Ägarlån - 205 Aktieägartillskott under året 364 - Investeringsåtagande 636 1 000

Vasakronan Holding AB, 25 % Lokalhyror (1) 11 11 Ränteintäkter 9 147 Ägarlån - - Aktieägartillskott under året - 3 000 Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500

Willhem AB, 100 % Ränteintäkter 16 16 Ägarlån - - Aktieägartillskott under året - - Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 5 500 5 500

ASE Holdings Ltd, 38 % Ränteintäkter 27 27 Ägarlån 222 224 Aktieägartillskott under året - -

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 % Ränteintäkter 3 Ägarlån 57 Aktieägartillskott under året 57

Agore Kiinteistöt KY, 50 % Ränteintäkter 12 Ägarlån 289 Aktieägartillskott under året 99

First Australian Farmland Pty Ltd, 100 % Ränteintäkter 32 30 Ägarlån 435 415 Aktieägartillskott under året - 104 (1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

48 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Styrelsens försäkran Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Urban Karlström Annika Sundén Ordförande Vice ordförande Göran Arrius Kent Eriksson Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman Åsa-Pia Järliden Bergström Åsa Kullgren Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2018

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 2017 49

Bilaga 3

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538 vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Rapport om årsredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom Uttalanden utför vi följande moment: Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 28–49 i detta dokument. • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis- Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsavseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av om allmänna pensionsfonder. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, efter- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. som oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som Grund för uttalanden har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs oss om effektiviteten i den interna kontrollen. närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- i redovisningen och tillhörande upplysningar. enliga som grund för våra uttalanden. • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använ- Annan information än årsredovisningen der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det och denna återfinns på sidorna 1–27 samt 52–60. Det är styrelsen och den finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsväsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genom- redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen det avseendet. återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års- Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om fattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Uttalanden De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. An- av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det tagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk ställande finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte förvaltning av Första AP-fonden för 2017. har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen Grund för uttalanden som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsfinns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses enliga som grund för mina våra uttalanden.

50 Första AP-fonden årsredovisning 2017

Bilaga 3

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för Första AP-fonden organisation och förvaltningen av Första AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2017. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Peter Nilsson Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 2017 51

Bilaga 4 ÖVERBLICK

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande, vilket är 4,5 procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 9,0 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 5,0 procent. 2017 var ett starkt år främst för fondens investeringar i aktier. För nionde året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut cirka 44 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital Resultat 345,9 28,8 mdkr mdkr Fondkapitalet uppgick till 345,9 (324,5) mdkr den 31 december 2017. Årets resultat uppgick till 28,8 (30,5) mdkr.

Kostnader Nettoutflöde till pensionssystemet 0,06 –7,4 % mdkr Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings kostnadsandel, Netto utflöde till pensionssystemet på –7,4 (–6,6) mdkr. var fortsatt låga och uppgick till 0,06 (0,07) procent.

Relativ avkastning Total avkastning 0,1 9,1 % % Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 9,1 (10,5) alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,1 (–0,4) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. procent. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 9,0 (10,3) procent.

2 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Femårsöversikt, finansiella nyckeltal 2017 2016 2015 2014 2013

Fondkapital, flöden och resultat, mnkr

Fondkapital 345 931 324 522 300 624 293 907 264 712 Nettoflöden mot pensionssystemet –7 375 –6 637 –4 944 –5 120 –6 880 Årets resultat 28 784 30 535 11 661 34 315 30 138

Avkastning, %

Avkastning total portfölj före provisionskostnader och rörelsens kostnader 9,1 10,5 4,1 13,3 12,8 Avkastning total portfölj efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 9,0 10,3 4,0 13,1 12,7 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 5 år 9,8 10,6 8,0 9,4 10,8 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 10 år 6,0 5,5 5,7 7,1 7,0

Risk, %

Standardavvikelse ex-post, totalj portfölj 1 8,9 8,7 8,7 9,1 9,3 Standardavvikelse ex-post, dagligen marknadsvärderad portfölj 3,9 7,2 8,9 5,7 5,7 Sharpekvot ex-post, dagligen marknadsvärderad (noterad) portfölj 2,5 1,4 0,3 2,2 2,1 Sharpekvot ex-post, total portfölj 2,9 1,9 0,5 2,6 2,4

Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital

Förvaltningskostnadsandel inkl. provisionskostnader 0,15 0,15 0,18 0,17 0,17 Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 Valutaexponering, % 33 31 30 24 23 1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

Nyckeltal hållbarhet 2017 2016

Andra AP-fondens noterade aktieportfölj

Aktieportföljens absoluta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) (mn tCO 2 e) 2,6 2,7 Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO 2 e/mnkr) 18 20 Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning (tCO 2 e/mnkr) 28 24 Koldioxidintensitet, viktat medeltal (tCO 2 e/mnkr) 24 Marknadsvärdet av fondens portfölj som täcks in av CO 2 e-data (mdkr, 2017-12-31) 142,4 135,4

Tjänsteresor

Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, % 91 84 Koldioxidutsläpp från: Tåg, inrikes, ton CO 2 e 0 0 Flyg inrikes, ton CO 2 e 5 9 Flyg utrikes, ton CO 2 e 172 199

Interna miljöindikatorer

El, kWh 135 000 130 000 Förnybar el, % 100 100 Kopieringspapper, inköpt (A4), kg 350 755 Antal utskrifter 159 000 228 000

Övrigt

Andel kvinnor, % 34 33 Andel kvinnor i ledande befattning, % 35 35 Andel ledare som genomgått utbildning inom arbetsmiljö, % 94 N/A

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 3

Bilaga 4

RÄKENSKAPER

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2017 Jan–dec 2016

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 1 133 1 818 Erhållna utdelningar 5 898 6 432 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 22 967 8 139 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 4 283 3 923 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 1 249 2 179 Nettoresultat, derivatinstrument 224 –162 Nettoresultat, valutakursförändringar –6 471 8 687 Provisionskostnader, netto 4 –281 –264

Summa rörelsens intäkter 29 002 30 752

Rörelsens kostnader

Personalkostnader 5 –134 –131 Övriga administrationskostnader 6 –84 –86

Summa rörelsens kostnader –218 –217

ÅRETS RESULTAT 28 784 30 535

84 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar Noterade 7 155 585 147 559 Onoterade 8 55 483 54 239 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 129 978 119 424 Derivatinstrument 10 2 647 2 745 Kassa och bankmedel 2 810 2 328 Övriga tillgångar 11 267 62 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 1 763 1 802

SUMMA TILLGÅNGAR 348 533 328 159

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Derivatinstrument 10 1 490 3 178 Övriga skulder 13 511 17 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 601 442

Summa skulder 2 602 3 637

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 324 522 300 624 Nettobetalningar mot pensionssystemet –7 375 –6 637 Årets resultat 28 784 30 535

Summa fondkapital 345 931 324 522

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 348 533 328 159

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 16 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter 4 904 3 957 Åtaganden 25 785 25 453

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 85

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- Aktier i dotterföretag/intresseföretag dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dottervarvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- Värdering av finansiella instrument cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid som IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänoch kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att definieras visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 16 för inforsom ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är mation kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. fastställs för fondens olika placeringar.

Affärsdagsredovisning Noterade aktier och andelar Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en regleoch obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed ris- valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte kerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till mot- ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en parten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, fram- Nettoresultat noterade aktier. förallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med Onoterade aktier och andelar marknadspraxis. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde Nettoredovisning baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jusningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de aktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felakrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. tig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- Omräkning av utländsk valuta national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till andra värderingsmetoder kan användas. svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeföränd- Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en ringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Inneskulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakurs- hav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av förändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastigvalutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, hetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i valutakursförändringar. redovisningen hos fastighetsföretagen.

86 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerpå en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförtillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna bindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa. relevant värderingskurva. Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- In- och utbetalningar som har skett mot pensions systemet lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- redovisas direkt mot fondkapitalet. tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade Provisionskostnader över- och undervärden periodiseras under återstående löptid Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeför- och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för ändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat valutakursförändringar. förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under Derivatinstrument nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. redovisas de som provisionskostnader. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt Rörelsens kostnader värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto- externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutredovisas som Nettoresultat derivatinstrument. Skillnaden mel- vecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet lan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras löpande. linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Skatter

Återköpstransaktioner Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant intäktsslag. inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avista- Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt ledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från som ränta. utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnads- Värdepapperslån post. Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges. värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 87

Bilaga 4

NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 3

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Ränteintäkter Realisationsresultat 2 097 1 492 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar 2 186 2 431 räntebärande tillgångar 3 097 3 262 Nettoresultat, onoterade aktier Derivatinstrument 706 551 och andelar 4 283 3 923 Övriga ränteintäkter 99 81 Summa ränteintäkter 3 902 3 894 Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- Räntekostnader ger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande Derivatinstrument –2 755 –2 054 avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redo visas Övriga räntekostnader –14 –22 erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar Summa räntekostnader –2 769 –2 076 därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Åter betald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där

Räntenetto 1 133 1 818

avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader. Under året har totalt 264 (204) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- 2 ende onoterade tillgångar, varav 261 (198) mnkr medger återbetalning Nettoresultat, noterade aktier och andelar enligt ovanstående princip. Under året har även 209 (171) mnkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 därmed netto påverkats negativt med 52 (negativt med 27) mnkr. Erlagda Resultat noterade aktier och andelar 23 043 8 242 arvoden, där avtal ej medger återbetalning, uppgick till 3 (6) mnkr och avdrag courtage –76 –103 redovisas som provisionskostnader, se not 4, Provisionskostnader, nedan.

Nettoresultat, noterade aktier

och andelar 22 967 8 139

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar 238 219 Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar 3 6 Övriga provisionskostnader inklusive depåbankskostnader 40 39

Summa provisionskostnader 281 264

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestationsbaserade kostnader har under året uppgått till 215 (139) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

88 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

forts. Not 4

Externa förvaltningsmandat den 31 december 2017, mnkr

Marknadsvärde % av Extern förvalt- Mandat Genomsnittligt förvaltat kapital 2017 2017-12-31* fond kapital ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning MFS Globala aktier 5 670 5 948 APS Kinesiska A-aktier 2 515 2 896 Cephei Kinesiska A-aktier 2 179 2 666 UBS Kinesiska A-aktier 1 868 2 709

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat 12 232 14 219 4 76

Investeringar i noterade externa fonder

Aktiefonder 10 504 10 997 58 Räntefonder 13 009 12 658 81 GTAA-fonder 1 561 – 23

Totalt investeringar i noterade externa fonder 25 074 23 655 7 162

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder

och fastighetsfonder 20 077 20 425 6 3

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER 57 383 58 299 17 241

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 89

Bilaga 4

NOTER

5 Personal

2017 2016 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 66 43 23 67 44 23 Antal anställda den 31 december 67 44 23 66 44 22 Antal personer i ledningsgruppen den 31 december 6 4 2 7 5 2

Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2017 Löner och arvoden Rörlig ersättning Pensionskostnader* särskild löneskatt Summa Styrelseordförande 115 – – 37 152 VD 3 739 – 1 454 1 546 6 739 Styrelsen exklusive ordförande 506 – – 132 638

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 2 912 – 984 1 175 5 071 Chef Affärsstöd 1 685 – 774 717 3 176 Chefsjurist 2 254 – 675 920 3 849 Chef Kommunikation & HR 1 771 – 679 608 3 058 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 720 – 595 685 3 000

Övriga anställda 54 201 5 603 21 202 23 591 104 597

Summa 68 903 5 603 26 363 29 411 130 280

Övriga personalkostnader 3 858

Summa personalkostnader 134 138

Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2016 Löner och arvoden Rörlig ersättning Pensionskostnader* särskild löneskatt Summa Styrelseordförande 115 – – 37 152 VD 3 797 – 1 500 1 559 6 856 Styrelsen exklusive ordförande 507 – – 143 650

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 3 025 – 843 1 176 5 044 Chef Affärsstöd 1 678 – 782 717 3 177 Chefstrateg 2 438 – 664 929 4 031 Chefsjurist 2 235 – 577 760 3 572 Chef Kommunikation & HR 1 785 – 642 611 3 038 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 729 – 484 661 2 874

Övriga anställda 51 663 5 447 18 788 22 385 98 283

Summa 68 972 5 447 24 280 28 978 127 677

Övriga personalkostnader 3 547

Summa personalkostnader 131 224

* I posten pensionskostnader ingår erlagda pensionspremier för löneväxling.

Styrelse Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- Se sidan 110. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. VD Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 7 (7) tkr. 90 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

6 Ledningsgrupp Övriga administrationskostnader

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Belopp i mnkr Jan–dec 2017 Jan–dec 2016 Chef för Affärsstöd 0 (0) tkr, Chefstrateg – (6) tkr, Chefsjurist 1 (0) tkr, Chef Kommunikation & HR 0 (0) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (0) tkr. Lokalkostnader 6 5 Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestations- Informations- och IT-kostnader 58 58 baserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensions- Köpta tjänster 10 12 avtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger Övriga kostnader 10 11 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för Summa övriga ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra administrations kostnader 84 86 AP-fonden anställd innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omför- Arvoden till revisorerna handlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag PwC 0,92 0,91 Löneväxling Revisionsverksamhet utöver Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension. revisionsuppdraget PwC – –

Rörlig ersättning Summa ersättning till PwC 0,92 0,91

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliance- 7 funktionen. Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maxi-

Aktier och andelar, noterade

malt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida . Svenska aktier 32 600 35 231 Utländska aktier 111 988 100 010 Berednings- och beslutsprocess Andelar i utländska fonder* 10 997 12 318 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och

Summa aktier och andelar, noterade 155 585 147 559

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. * varav andelar i blandfonder – 1 577

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löne- Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalföroch förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög marknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har utlånade värdepappers marknadsvärde. Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga Under 2017 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen av fondens medarbetare. För 2017 har fondens ersättningsnivåer jämförts till 30 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastmed ett femtontal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet bland annat AMF, övriga AP- fonder och Kammarkollegiet. Utgångs- för utlånade värdepapper redovisas i not 16. punkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska jämförelse gruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsunder- innehaven återfinns på sidorna 102 – 104. sökning. En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande på fondens hemsida . befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på fondens hemsida .

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 91

Bilaga 4

NOTER

8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 Vid beräkning av andelen riskkapitalfonder i förhållande till den lagstad- Svenska aktier i intressebolag 15 218 13 771 gade femprocentlimiten uppgick denna till 4,74 procent den 31 december Utländska aktier i intresse- och dotterbolag 18 687 18 744 2017. Sex riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent noterade värde- Övriga onoterade svenska aktier och andelar 0 0 papper och definieras därmed inte vid limituppföljning som onoterade tillgångar. Övriga onoterade utländska aktier och andelar 21 578 21 724

Summa aktier och andelar, onoterade 55 483 54 239

Ägarandel 2017-12-31 2016-12-31 Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % Verkligt värde Verkligt värde Eget kapital Resultat

Svenska aktier i intressebolag

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 15 218 13 771 51 377* 9 269*

Utländska aktier i intresse- och

dotterbolag

Chaptwo S.à.r.l. Luxemburg 100 1 918 2 050 Lewis & Clark Timberlands LLC USA 24 1 052 1 345 Molpus Nordic Woodlands USA 99 590 661 TIAA-CREF Global Agriculture LLC USA 23 3 552 3 870 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC USA 25 2 955 2 400 U.S. Office Holdings L.P. USA 41 4 516 5 000 U.S. Core Office APTWO L.P. ** USA 99 3 700 3 418 U.S. Office APTWO JV II L.P.*** USA 99 404 –

Summa utländska aktier i

intresse- och dotterbolag 18 687 18 744

* Avser offentliggjorda siffror per 2017-12-31. ** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer. *** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2017-12-31 2016-12-31 Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

EQT Northern Europe KB Stockholm 1 53 53 Swedstart Tech KB Stockholm 3 3 3

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 951 1 059 Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 789 860 Teays River Investments LLC USA 7 665 665 CVC European Equity Partners VI Jersey 1 578 397 TIAA European Farmland Fund Cayman Islands 20 548 562

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida .

92 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2017-12-31 2016-12-31 Belopp i mnkr Verkligt värde Verkligt värde Svenska staten 7 746 7 685 Svenska kommuner 226 148 Svenska bostadsinstitut 18 461 20 259 Övriga svenska emittenter Finansiella företag 12 089 9 171 Icke-finansiella företag 1 259 1 312 Utländska stater 30 430 23 465 Övriga utländska emittenter 59 218 57 380 Dagslån 549 4

Summa 129 978 119 424

Övriga obligationer 115 732 104 197 Onoterade lån 1 066 1 104 Andelar i utländska räntefonder 12 631 14 119 Dagslån 549 4

Summa 129 978 119 424

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 93

Bilaga 4

NOTER

10 Derivatinstrument

2017-12-31 2016-12-31 Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr Positivt Negativt Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Terminer – 0 295 6

Summa – 0 295 6

varav clearat 0 295 6

Ränterelaterade instrument

Optioner, innehavd – – – 11 Optioner, utställd – – 13 – FRA/Terminer 0 9 33 68 Swappar – 37 1 21

Summa 0 46 47 100

varav clearat 0 0 45 79

Valutarelaterade instrument

Optioner, innehavd 61 13 6 – Optioner, utställd – 25 – 4 Terminer 2 586 1 406 2 397 3 068

Summa 2 647 1 444 2 403 3 072

varav clearat – – – –

Summa derivatinstrument 2 647 1 490 2 745 3 178

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 37 mnkr har längre • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar löptid än 12 månader. Positionerna avser swapavtal, vilka förfaller 2031 – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av eller 2032. fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala positionera fonden mot ränterisk. risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda • Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot markvalutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla nadsrörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie-, ränteförpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en eller valutaderivat. valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelak- • Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremietigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptio- mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts ner har fonden inga leveranskrav. agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktieskäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearingvat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2017 användes derivat- gentemot fondens motparter. instrument företrädesvis inom följande områden: VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För valutaexponering. OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal och i • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter. rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

94 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

11 16

Övriga tillgångar , Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar 261 56 Övriga ställda panter och Övriga fordringar 6 6 jämförliga säkerheter Summa 267 62 Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper och kontantsäkerhet* 2 814 3 598 12 Ställda säkerheter avseende Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter b örsclearade derivatavtal 421 359 Ställda säkerheter avseende OTC-derivat Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 (CSA-avtal)** 1 669 –

4 904 3 957

Upplupna ränteintäkter 1 449 1 339 Upplupna utdelningar 171 337

Åtagande

Restitutioner 130 113 Åtagande om framtida investeringar Övriga förutbetalda kostnader avseende onoterade innehav 21 285 20 953 och upplupna intäkter 13 13 Teckningsåtagande av certifikat 4 500 4 500

Summa 1 763 1 802

25 785 25 453

13 * Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 3 005 (3 845) mnkr. Övriga skulder ** Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC-derivat uppgår till 301 ( – ) mnkr. Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC-derivat 380 (495) mnkr. Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 17 Skulder köpta ej likviderade tillgångar 194 2 Leverantörsskulder 5 5 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Övriga skulder 312 10

Summa 511 17 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- 14 börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

AP-fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 valutor. Upplupna externa förvaltararvoden 99 39 För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk Upplupen räntekostnad på valutaterminer 471 370 modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Övriga upplupna kostnader 31 33 i valutaterminer, ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på Summa 601 442 en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräk- 15 ning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande

Fondkapital

instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2017 fanns ett fåtal Ingående fondkapital 324 522 300 624 utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- Nettobetalningar mot den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karakpensionssystemet täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- Inbetalda pensionsavgifter 66 850 64 174 och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Utbetalda pensionsmedel till Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Pensionsmyndigheten –73 999 –70 595 Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar Överflyttning av pensionsrätter till EG –2 –1 på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa Reglering av pensionsrätter avseende lägen separat. tidigare år 2 1 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten –226 –216 Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde-

Summa nettobetalningar mot

pensionssystemet –7 375 –6 637 ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. Årets resultat 28 784 30 535 Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark-

Utgående fondkapital 345 931 324 522

nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 95

Bilaga 4

NOTER

forts. Not 17

Validering av värderingar med tidsförskjuten rapportering, mnkr Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden 35 000 klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki. 30 000 25 000 Verkligt värde hierarki, mnkr Värdering vid 2017-12-31 20 000 rapportering Totalt 15 000 från förvaltare verkligt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde 10 000 Värdering vid bokslutstillfälle Aktier och andelar, noterade 144 588 10 997 – 155 585 5 000 baserat på rapport ett Aktier och andelar, onoterade – – 55 483 55 483 0 kvartal tidigare Obligationer och andra dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep räntebärande tillgångar 114 256 14 656 1 066 129 978 13 14 14 14 14 15 15 15 15 16 16 16 16 17 17 17 Derivattillgångar 0 2 647 – 2 647 Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra Derivatskulder 0 –1 490 – –1 490 AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat Finansiella tillgångar och värde från förvaltarna. skulder värderade till

verkligt värde 258 844 26 810 56 549 342 203*

fastigheter (elva procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (knappt fem procent av den totala portföljen). 2016-12-31 Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värde- Totalt ras enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital verkligt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde Valuation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra Aktier och andelar, noterade 135 082 12 477 – 147 559 värderingsmetoder kan användas. Aktier och andelar, onoterade – – 54 239 54 239 Huvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassaflöden, Obligationer och andra substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi- r äntebärande tillgångar 103 949 14 371 1 104 119 424 sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast Derivattillgångar 340 2 405 – 2 745 erhållna kvartalsrapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrapporterna Derivatskulder –86 –3 092 – –3 178 erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att Finansiella tillgångar och vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2017 utnyttjades skulder värderade till i huvudsak värdering per den 30 september 2017, justerat för in- och verkligt värde 239 285 26 161 55 343 320 789* utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av fonden sedan start. * Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder. En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan december 2013, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna. En bedöm- gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. ning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvartalet 2017 Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vederfrämsta geografiska marknader under årets sista kvartal. tagna modeller. Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser- Verkligt värde verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigerhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en heter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Förändring under 2017 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade räntebärande tillgångar Totalt

Ingående värde januari 2017 0 54 239 1 104 55 343 Köp – 3 934 0 3 934 Försäljningar – –886 –38 –924 Värdeförändringar 0 –1 804 0 –1 804 Omklassificeringar – – – – Totalt 0 55 483 1 066 56 549

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

96 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

forts. Not 17

Förändring under 2016 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade räntebärande tillgångar Totalt Ingående värde januari 2016 0 49 205 3 000 52 205 Köp – 8 818 1 459 10 277 Försäljningar – –8 724 –3 366 –12 090 Värdeförändringar 0 4 940 11 4 951 Omklassificeringar – – – – Totalt 0 54 239 1 104 55 343

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomoch jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i slag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsolika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens vis. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknaavverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer der med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde. På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det riskunder förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marktenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda markpåverka markvärdena signifikant. nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag Riskkapitalfonder bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens av följande faktorer: redovisade resultat före skatt, uppgå till –2,2 mdkr respektive +2,5 mdkr. • Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller nyutveckling av produkter och tjänster, geografisk expansion, operativa förbättringar, förvärv, konsolidering etc. • Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling. • Skuldminskning.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 97

Bilaga 4

NOTER

18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa Likviditetsrisk, % placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med 40 låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i onoterade tillgångar. Under 2017 35 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–33 procent. Per årsskiftet uppgick andelen onoterade tillgångar till 30 4,74 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder. 25 Andel räntebärande För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering, sidorna värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk 74–79. 20 30-procentsregeln Q1 Q2 Q3 Q4

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen Erhållna/ Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2017-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647 Summa 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647

SKULDER

Derivat 1 481 – 1 481 –466 –1 669 -654 9 1 490 Summa 1 481 – 1 481 –466 –1 669 -654 9 1 490

Belopp som inte nettas i balansräkningen Erhållna / Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2016-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balans räkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745 Summa 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745

SKULDER

Derivat 3 093 – 3 093 –1 126 – 1 967 85 3 178 Summa 3 093 – 3 093 – 1 126 – 1 967 85 3 178

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

98 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

19 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och Belopp i mnkr 2017-12-31 2016-12-31 ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Närstående, röstandel Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger

Vasakronan Holding AB, 25 procent

minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel- Ränteintäkter 9 147 seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Aktieägartillskott – 3 000 Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500

Chaptwo S.à.r.l., 100 procent

Ränteintäkter 44 71 Ägarlån inklusive upplupen ränta 1 077 1 127 Aktieägartillskott under året – 93 Investeringsåtagande 2 458 2 395

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2017 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 6 februari 2018

Marie S. Arwidson Jan Roxendal Ola Alfredsson Ordförande Vice ordförande

Jeanette Hauff Ole Settergren Johnny Capor

Kristina Mårtensson Ulrika Boëthius Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2018

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 99

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och Uttalanden verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- AP-fonden för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 63–99 i detta dokument. dessa beror på oegentligheter eller på fel. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2017 och om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. pensionsfonder. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra övriga delar. med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen att göra något av detta. fastställes. Revisorns ansvar Grund för uttalanden Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalani förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felakändamålsenliga som grund för våra uttalanden. tighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt Annan information än årsredovisningen eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. visningen och denna återfinns på sidorna 1 – 62 samt 102 – 112. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansva- omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under ret för denna andra information. hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avse- i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ende denna andra information. på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti- I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infor- Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna mation eller åsidosättande av intern kontroll. information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt- Vi har inget att rapportera i det avseendet. gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktöför att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

100 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Bilaga 4

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen förvaltningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta inneom den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplys- fattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP-fondens ningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovis- ekonomiska situation och att tillse att Andra AP-fondens organingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som nisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan och Andra AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktölängre kan fortsätta verksamheten. ren ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens rikt- • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen linjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, nödvändiga för att Andra AP-fondens bokföring ska fullgöras i och om årsredovisningen återger de underliggande transaktio- överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skötas på ett betryggande sätt.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Revisorns ansvar omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi iden- att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns tifierat. någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2017. Rapport om andra krav enligt lagar Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen och andra författningar garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Uttalanden Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat som kan föranleda anmärkning. inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt använder vi professionellt omdöme och har en professionellt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Andra AP-fonden för 2017. valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträf- Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och förvaltningen. väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Grund för uttalanden för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha sär- Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt skild betydelse för Andra AP-fondens situation. Vi går igenom ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- förvaltningen. etiska ansvar enligt dessa krav.

Göteborg den 6 februari 2018

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017 101

Bilaga 5

ÅRET I KORTHET

AP3 2017 i korthet

345̦2 8̦8

mdkr %

Fondkapitalet per 31 december 2017 uppgick till Avkastningen efter kostnader uppgick till 8,8 procent. 345 239 miljoner kronor.

28̦2 0̦10

mdkr %

Årets resultat uppgick till 28 239 miljoner kronor. Förvaltningskostnadsandelen inklusive provisionskostnader uppgick 0,10 procent (0,06 procent, exkl. provisionskostnader)

 Fortsatt effektivisering genom digitalisering  Moderniserade placeringsregler

och samverkan

En uppdatering av AP-fondslagen är på gång som AP3 flyttade till mindre lokaler och tog sam tidigt flera medför ökat handlingsutrymme i investeringarna kliv framåt inom digitalisering. Sam arbetet mellan samtidigt som hållbarhetsarbetet införlivas i regel - AP-fonderna stärktes ytterligare genom flera sam- verket. Läs mer på sidan 11. verkansgrupper. Läs mer på sidan 37.

 Hållbarhetsmål ger resultat  AP-fondernas etikråd 10 år AP3 är på god väg att uppnå de fyra hållbarhetsmål AP-fondernas etikråd sammanfattade under som satts upp för 2018 där investeringarna i gröna 2017 tio framgångsrika år av dialog och påverkan obligationer har ökat trefaldigt sedan 2014. Läs mer med hundratals bolag och branscher kring ange på sidorna 26 - 31. lägna hållbarhetsfrågor. Läs mer på sidan 25.

Nyckeltal – femårsöversikt 2017 2016 2015 2014 2013 Fondkapital vid årets slut, mdkr 345,2 324,4 303,0 288,3 258,5 Nettobetalningar mot pensionssystemet, mdkr -7,4 -6,6 -4,9 -5,1 -6,9 Årets resultat, mdkr 28,2 28,0 19,6 35,0 32,4 Avkastning före kostnader, % 8,9 9,5 6,9 13,8 14,2 Avkastning efter kostnader, % 8,8 9,4 6,8 13,7 14,1 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,10 0,12 0,12 0,12 0,13 Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,06 0,06 0,06 0,07 0,07

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 3

Bilaga 5

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

Mkr Not 2017 2016

Räntenetto 2 -1 112 773 Erhållna utdelningar 5 017 5 509 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 20 778 9 811 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 6 519 6 110 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 825 2 764 Nettoresultat, derivatinstrument 964 8 Nettoresultat, valutakursförändringar -4 405 3 373 Provisionskostnader, netto 5 -152 -180

Summa rörelsens intäkter 28 434 28 167

RÖRELSENS KOSTNADER

Personalkostnader 6 -123 -121 Övriga administrationskostnader 7 -72 -65

Summa rörelsens kostnader -195 -186

Årets resultat 28 239 27 981

52 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31

Aktier och andelar Noterade 8, 19 161 494 151 229 Onoterade 9, 19 56 861 50 497 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10, 19 135 721 131 032 Derivat 11, 19, 21 3 636 4 681 Kassa och bankmedel 571 1 260 Övriga tillgångar 12, 21 8 623 11 107 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 063 935

Summa tillgångar 367 970 350 741

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Derivat 11, 19, 21 5 228 4 995 Övriga skulder 14, 21 17 426 21 282 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 77 89

Summa skulder 22 731 26 366

Fondkapital

Ingående fondkapital 324 375 303 031 Nettobetalning mot pensionssystemet 16 -7 375 -6 637 Årets resultat 28 239 27 981

Summa fondkapital 345 239 324 375

Summa fondkapital och skulder 367 970 350 741

Poster inom linjen 17, 22

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 53

Bilaga 5

NOTER

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffertfonderna principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räken- även andra värderingsmetoder kan användas. skapsåret 2017 har godkänts av styrelsen den 23 februari 2018. Resultat räkning och Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substans balansräkning ska fastställas av regeringen. värdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av upp - NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper skjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upp- Obligationer och andra räntebärande tillgångar rättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper index leverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser obser vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. verbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omarbetning, av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En till relevant värderingskurva. fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden kapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföre - baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det tag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesana - diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan u tgörs av lys ej upprättas. den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvär vade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa ränte- Affärsdagsredovisning justerings tillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligations - ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan marknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat affärsdagen, dvs. vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed valutakursförändringar. riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Derivatinstrument Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redo visas För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspri ser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Nettoredovisning värderings modeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som till legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga lik - gångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeföränd vid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. ringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under nettoresul tat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat Omräkning av utländsk valuta derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valuta terminer Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Återköpstransaktioner Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del Vid äkta återköpstransaktion, s.k. repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balanssom är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och räkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. valutakurs förändringar. Värdepapperslån Aktier i dotterbolag/intressebolag Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/ eller kontanter. onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning förel igger I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant säkerhet redovi inte. sas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fon den inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balans- Värdering av finansiella instrument räkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepap orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Netto resultat per, samt säker heter för dessa. per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän visning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hem sida för information kring Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. Noterade aktier och andelar För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller Provisionskostnader handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella mark nads- Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under notering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. depåbanks arvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier. noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en Onoterade aktier och andelar avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som av gående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning med handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motpar - ges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som ten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus - anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderings-

54 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

Rörelsens kostnader NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inven - Mkr 2017 2016 tarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normal fallet Realisationsresultat 1 860 1 206 löpande. Orealiserade värdeförändringar 4 659 4 904

Skatter Nettoresultat onoterade aktier och andelar 6 519 6 110 Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Redovisningen av externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar sker enligt två Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatte- olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger återbetal skyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå ning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller ej. I fall betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kost - där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av nadspost. tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för ono terade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen orealisreat Avrundningar resultatet positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning kostnadsförs erlagt Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. arvode direkt under provisionskostnader. Under året har totalt 220 (204) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avse ende onoterade tillgångar, varav 198 (188) miljoner kronor medger återbetalning enligt ovanstående princip. Under året har även 161 (180) miljoner kronor återbe talts. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påver kats negativt med 37 (negativt med 8) miljoner kronor. Erlagda arvoden där avtal ej NOT 2 Räntenetto medger återbetalning uppgick till 23 (16) miljoner kronor och redovisas såsom provi sionskostnader. Se not 5 Provisionskostnader. Mkr 2017 2016 Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande intäkter 1 381 1 793 Derivatinstrument 935 1 103 Värdepapperslån, aktier 84 159 NOT 5 Provisionskostnader Värdepapperslån, obligationer 59 60 Övriga ränteintäkter 23 20 Mkr 2017 2016 Summa ränteintäkter 2 481 3 135 Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 116 152 Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 23 16 Räntekostnader Övriga provisionskostnader inkl. depåbankskostnader 13 12 Derivatinstrument 3 593 2 362 Summa provisionskostnader 152 180 Övriga räntekostnader 0 0 Summa räntekostnader 3 594 2 362 I provisionskostnader redovisas inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 118 (183) miljoner kronor, varav 113 (164) miljoner kronor avser noterade aktier och Räntenetto -1 112 773 5 (19) miljoner kronor avser onoterade aktier och andelar. Dessa redovisas direkt mot nettoresultat för respektive tillgångsslag. Underliggande avgifter i total return swaps (TRS) 1 redovisas inte i provisions kostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, derivatinstrument. För 2017 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 4 (12) miljoner kronor. NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar 1) Se ordlista s. 72.

Mkr 2017 2016 Resultat noterade aktier och andelar 20 838 9 888 Avgår courtage -59 -78 Nettoresultat noterade aktier och andelar 20 778 9 811

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 55

Bilaga 5

NOTER

NOT 6 Personal

2017 2016 totalt varav kvinnor totalt varav kvinnor Medelantal anställda 56 21 Medelantal anställda 55 19 Anställda 31/12 57 21 Anställda 31/12 57 21 Antal i ledningsgruppen 31/12 4 2 Antal i ledningsgruppen 31/12 4 2

Sociala kostnader Personalkostnader i tkr, 2017 Löner och arvoden Rörliga ersättningar Pensionskostnader varav löneväxling inkl. särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Pär Nuder 111 35 145 Övriga styrelseledamöter Björn Börjesson, vice ordförande 102 17 119 Malin Björkmo 71 22 94 Inga-Lill Carlberg, slutade 2017 25 8 33 Peter Englund 50 8 59 Lars Ernsäter 61 10 70 Peter Hellberg 61 19 80 Kerstin Lindberg Göransson 72 22 94 Christina Lindenius, invald 2017 25 8 33 Elisabeth Unell 50 16 66 Summa 628 165 793 VD Kerstin Hessius 3 597 2 315 917 1 692 7 603 Ledningsgruppen exkl. VD Mattias Bylund 1 912 492 720 3 124 Mårten Lindeborg 3 012 897 1 164 5 073 Lil Larås Lindgren 1 421 486 565 2 472 Summa ledningsgruppen exkl. VD 6 345 1 875 2 448 10 669 Övriga anställda 54 580 4 076 24 399 1 940 17 398 100 453 Summa anställda 64 522 4 076 28 589 2 857 21 538 118 725 Övriga personalkostnader 3 215 Summa personalkostnader 65 150 4 076 28 589 2 857 21 703 122 733

Sociala kostnader Personalkostnader i tkr, 2016 Löner och arvoden Rörliga ersättningar Pensionskostnader varav löneväxling inkl. särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Pär Nuder 111 35 145 Övriga styrelseledamöter Björn Börjesson, vice ordförande 102 32 134 Malin Björkmo, invald 2016 25 8 33 Sonat Burman-Olsson, slutade 2016 25 8 33 Inga-Lill Carlberg 72 22 94 Peter Englund 50 8 58 Gunvor Engström, slutade 2016 25 4 29 Lars Ernsäter 61 19 80 Peter Hellberg 61 19 80 Kerstin Lindberg Göransson, invald 2016 46 15 61 Elisabeth Unell 50 16 66 Summa 627 186 813 VD Kerstin Hessius 3 373 2 216 917 1 597 7 187 Ledningsgruppen exkl. VD Mattias Bylund 1 827 427 678 2 932 Mårten Lindeborg 2 935 779 1 111 4 825 Lil Larås Lindgren 1 374 430 536 2 341 Summa ledningsgruppen exkl. VD 6 136 1 636 2 325 10 097 Övriga anställda 54 741 4 486 17 785 2 099 22 625 99 637 Summa anställda 64 250 4 486 21 637 3 016 26 547 116 920 Övriga personalkostnader 3 071 Summa personalkostnader 64 877 4 486 21 637 3 016 26 733 120 804

56 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 6 forts.

Styrelse vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan 2000 till bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra anställningsvillkor för AP3s verk - 100 tkr till styrelsens ordförande, 75 tkr till vice ordförande och 50 tkr till ledamöter. ställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta ledamöter i styrelsen övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas mellan medlemmarna i ersätt - förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda. nings- och revisionsutskottet. För 2017 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslöne för utskottsarbete. kartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finans marknaden, där både privata företag och statliga bolag deltar. Syftet med att delta Utskott årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens rikt - Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder bland linjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför lönerevision. anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsni - Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestations- våer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna baserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Revisionsutskottet är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga består av tre ledamöter. Revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrel - och ändamåslenliga för VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrel sen inom i första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, sen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns riskhantering och extern revision. några undantag som ska särredovisas.

VDs ersättning Program för prestationsbaserad ersättning Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga rikt att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp gående till 30 procent linjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägningstid från såväl fondens som VDs allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag m.fl. som Finansinspektionen sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2017 och innebär att anställda inom avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i presta erhållande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal tionsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade krite om förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde uppgående rier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter till 1 (3) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestations baserad rörlig ersättning. intjänandeåret. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en halv månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning Ledningsgrupp exkl VD ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt Ledningsgruppen består av VD, vice VD tillika CIO, chefen för Affärsstöd & kontroll resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet om tillika Chief Risk Officer samt Kommunikationschefen. rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2017 har fonden reserverat 4,1 (4,4) miljo - Fonden är ansluten till kollektivavtal mellan BAO och Jusek/Civilekonomernas ner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse av mål i enlighet Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Förutom VD är det vice VD/CIO som har med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig prestationsbaserad ersätt villkor som avviker från kollektivavtalet. Vice VD/CIO har en ömsesidig uppsägnings - ning på i snitt 0,9 (1,0) månadslöner per anställd som omfattas av programmet. tid om 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 12 månaders avgångs vederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhål - Sjukfrånvaro lande av inkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. För övriga medlemmar i Total sjukfrånvaro under 2017 uppgick till 0,8 procent (1,2 procent) uppdelat på 0,9 ledningsgruppen finns inga särskilda avtal avseende uppsägningstid, avgångsveder - procent (0,5 procent) för män och 0,7 procent (2,5 procent) för kvinnor. Total sjuk lag eller förtida pension. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga frånvaro uppgick till 863 timmar. Ingen av fondens anställda har varit sjuk mer än 60 förmåner till värden mellan 0 (1) och 6 (7) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfat - dagar i sträck under 2017. tas inte av programmet för prestations baserad rörlig ersättning. Övrigt Ersättning Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackförenings frihet Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fack framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för den skull föreningsfrihet på AP3. Fonden har inga anställda under 18 år.

NOT 7 Övriga administrationskostnader NOT 8 Noterade aktier och andelar

Mkr 2017 2016 2017-12-31 2016-12-31 Lokalkostnader 13 11 Mkr Verkligt värde Verkligt värde Informations- och datakostnader 43 36 Svenska aktier 45 988 41 533 Köpta tjänster 11 11 Andelar i svenska fonder 1 213 1 998 Övrigt 6 7 Utländska aktier 88 810 83 090 Summa övriga administrationskostnader 72 65 Andelar i utländska fonder 25 484 24 608 Summa noterade aktier och andelar 161 494 151 229 I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. Tkr 2017 2016 En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav Revisionsuppdrag finns på sid 71. På fondens hemsida www.ap3.se återfinns en förteckning över fon - PwC 738 719 dens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och Summa ersättning till revisionsbolag 738 719 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde. I köpta tjänster ovan ingår arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om 0,8 (0,6) miljoner kronor.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 57

Bilaga 5

NOTER

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2017 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

2017-12-31 2016-12-31

Mkr Verkligt värde Verkligt värde Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag 34 739 29 670 Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag 3 093 - Övriga onoterade svenska aktier och andelar 1 807 2 067 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 17 222 18 760 Summa aktier och andelar, onoterade 56 861 50 497

Ägarandel Verkligt 100% eget 100% Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2017 resultat 2017 Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25% 15 218 51 377 9 269 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70% 8 358 10 795 2 591 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50% 1 791 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm 50% 191 381 31 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 100% 4 710 4 665 731 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 20% 1 810 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 003 97%/98% 2 268 2 313 347 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 50% 393 874 594 Summa aktier och andelar i svenska dotter- och intressebolag 34 739

Ägarandel Verkligt 100% eget 100% Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2017 resultat 2017 Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100%/49% 3 093 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 3 093

Ägarandel Anskaffnings - Säte Antal aktier kapital värde 2017 Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Bergvik Skog AB Falun 5% 174 Valedo Partners Fund I Stockholm 20% 124 Altor Fund IV Stockholm 2% 117 Verdane Capital IX Stockholm 19% 107 Standout Capital I Stockholm 20% 40 Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar RMK GAC USA 100% 756 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 21% 710 Hermes Infra Spring II Guernsey 26% 664 Hancock GAC USA 100% 404 LLCP CO INVESTMENT FUND USA 26% 388

En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på www.ap3.se.

58 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Mkr Verkligt värde Verkligt värde Mkr Verkligt värde Verkligt värde Svenska staten 12 499 16 873 Realränteobligationer 20 573 20 381 Svenska kommuner 179 179 Övriga obligationer 92 625 90 453 Svenska bostadsinstitut 5 882 4 885 Certifikat 13 051 7 000 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 6 806 8 306 Finansiella företag 2 416 2 373 Summa 133 055 126 140 Icke-finansiella företag 22 913 13 602 Räntefonder 2 666 4 892 Utländska stater 56 630 59 712 Summa 135 721 131 032 Övriga utländska emittenter 32 536 28 517 Summa 133 055 126 140 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 9 163 (10 841) miljoner Räntefonder 2 666 4 892 kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappers- Summa 135 721 131 032 utlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas mark nadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

2017-12-31 2016-12-31 Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde Mkr verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - Optioner, clearade Innehavda, köp 1 - Innehavda, sälj 2 - Innehavda, sälj 20 - Utställda, köp - - Utställda, köp 9 -3 Utställda, sälj - -1 Utställda, sälj - -9 Terminer 401 -103 Terminer 134 -186 Swappar 23 -60 Swappar 36 -0 Summa 425 -163 Summa 200 -198 varav clearat 403 -104 varav clearat 163 -198

Ränte- och kreditrelaterade instrument Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - Optioner, clearade Innehavda, köp 1 - Innehavda, sälj - -33 Innehavda, sälj 52 - Utställda, köp 6 - Utställda, köp - -0 Utställda, sälj 14 - Utställda, sälj - -54 FRA/Terminer 175 -57 FRA/Terminer 35 -22 CDS 759 -2 129 CDS 823 -877 Swappar 548 -7 Swappar 628 -22 Summa 1 501 -2 227 Summa 1 539 -975 varav clearat 195 -91 varav clearat 88 -76

Valutarelaterade instrument Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Innehavda, köp 152 - Optioner, OTC Innehavda, köp 416 - Innehavda, sälj 282 - Innehavda, sälj 587 - Utställda, köp - -251 Utställda, köp 0 -369 Utställda, sälj - -115 Utställda, sälj 2 -368 Terminer 1 276 -2 472 Terminer 1 937 -3 085 Swappar - - Swappar - - Summa 1 709 -2 838 Summa 2 942 -3 822 Effekt av nettoredovisning - - Effekt av nettoredovisning - - Summa derivatinstrument 3 636 -5 228 Summa derivatinstrument 4 681 -4 995

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivisera förvaltningen eller hantera risken. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Valuta- och kredit derivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leverans risker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivati nstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på www.ap3.se.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 59

Bilaga 5

NOTER

NOT 12 Övriga tillgångar NOT 16 Fondkapital

Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Nettobetalningar mot pensionssystemet Fondlikvider 1 189 1 310 Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Återköpstransaktioner 1 908 4 142 Ingående fondkapital 324 375 303 031 Återinvesterade kontantsäkerheter 5 525 5 605 Inbetalda pensionsavgifter 66 850 64 174 Övriga kortfristiga fordringar 0 50 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -73 999 -70 595 Summa övriga tillgångar 8 623 11 107 Överflyttning av pensionsrätter till EG -2 -1 Reglering av pensionsrätt 1 1 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -226 -216 Summa nettobetalningar mot pensionssystemet -7 375 -6 637 NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Årets resultat 28 239 27 981 Utgående fondkapital 345 239 324 375 Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna ränteintäkter 771 667 Upplupna utdelningar 102 96 Restitutioner 131 113 NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Förutbetalda kostnader 49 41

Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter

Upplupna premier aktielån 10 17 Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Summa förutbetalda kostnader och upplupna 1 063 935 intäkter Panter för återköpstransaktioner Mottagna säkerheter 7 433 9 747 Avlämnade säkerheter 1 543 3 542 Panter för derivathandel NOT 14 Övriga skulder Erhållen kontantsäkerhet - 713 Ställd kontantsäkerhet 739 - Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Utlånade värdepapper för vilka kontantsäkerheter Leverantörsskulder 9 14 erhållits Fondlikvider 1 177 1 276 Utlånade värdepapper 14 695 16 435 Löneskatter 1 1 Erhållen kontantsäkerhet 14 688 16 438 Personalens källskatter 3 3 Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i 1 539 3 542 form av värdepapper Återköpstransaktioner 14 688 16 438 Utlånade värdepapper 44 476 42 155 Mottagna kontantsäkerheter 9 9 Erhållen säkerhet i form av värdepapper 47 705 43 697 Övriga skulder Summa övriga skulder 17 426 21 282

Utestående åtaganden

Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Onoterade aktier 8 936 6 076 NOT 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 3 991 739 Teckningsåtaganden 10 500 8 500 Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna externa förvaltningskostnader 52 32 Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14. Övriga upplupna kostnader 13 44 Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 12 12 Summa förutbetalda intäkter och upplupna 77 89 kostnader

Rörlig ersättning för år 2015 utbetalades till 40 procent under 2016 och resterande del utbetalas under 2018. Rörlig ersättning för år 2016 utbetalades till 40 procent under 2017 och resterande del utbetalas under 2019. Avsättning för rörlig ersätt ning har även gjorts för år 2017, med 40 procents utbetalning 2018 och resterande del för utbetalning 2020.

60 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2017

Mkr USD NOK JPY GBP Övrigt Totalt Aktier och andelar 60 536 1 301 2 417 11 412 53 204 128 870 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - - - 664 1 642 2 306 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 61 262 599 191 8 323 3 116 73 491 Derivat -378 -272 255 -310 -2 596 -3 300 Övriga placeringstillgångar 4 245 5 -166 3 149 1 290 8 524 Valutaexponering brutto 125 666 1 633 2 698 23 237 56 657 209 891 Kurssäkring -89 284 12 043 4 357 -17 534 -65 303 -155 721 Total valutaexponering 36 382 13 676 7 054 5 703 -8 646 54 170

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2016

Mkr USD NOK JPY GBP Övrigt Totalt Aktier och andelar 59 838 698 4 445 10 234 47 296 122 511 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - - - 618 1 300 1 918 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59 869 128 205 8 101 2 380 70 684 Derivat -470 -77 68 -572 -2 938 -3 990 Övriga placeringstillgångar 6 871 59 147 53 2 154 9 283 Valutaexponering brutto 126 107 809 4 865 18 434 50 192 200 407 Kurssäkring -86 906 11 210 -5 388 -13 108 -47 501 -141 692 Total valutaexponering 39 201 12 019 -522 5 326 2 691 58 715

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2017

Observerbara priser i en Modellvärdering med Modellvärdering med ej Mkr aktiv marknad observerbara indata observerbara indata Totalt Noterade aktier och andelar 161 494 161 494 Onoterade aktier och andelar 56 861 56 861 Obligationer och andra ränte bärande tillgångar 128 534 7 187 135 721 Derivat, positiva marknadsvärden 597 3 039 3 636 Summa investerings tillgångar 290 626 3 039 64 048 357 712 Derivat, negativa marknadsvärden -195 -5 033 -5 228 Summa 290 431 -1 995 64 048 352 484

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2016

Observerbara priser i en Modellvärdering med Modellvärdering med ej Mkr aktiv marknad observerbara indata observerbara indata Totalt Noterade aktier och andelar 151 229 151 229 Onoterade aktier och andelar 50 497 50 497 Obligationer och andra ränte bärande tillgångar 122 343 8 690 131 032 Derivat, positiva marknadsvärden 252 4 429 4 681 Summa investerings tillgångar 273 824 4 429 59 186 337 439 Derivat, negativa marknadsvärden -274 -4 722 -4 995 Summa 273 550 -292 59 186 332 444

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 61

Bilaga 5

NOTER

NOT 19 forts.

Förändring av tillgångar under modellvärdering med ej observerbara indata 2016 till 2017

Obligationer Noterade aktier Onoterade aktier och andra ränte- Mkr och andelar och andelar bärande tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 50 497 8 690 - 59 186 Investerat - 5 536 3 759 - 9 295 Sålt/återbetalt under året - -2 647 -5 262 - -7 909 Realiserad värdeförändring - 275 - - 275 Orealiserad värdeförändring - 3 200 0 - 3 200 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 56 861 7 187 - 64 048

Förändring av tillgångar under modellvärdering med ej observerbara indata 2015 till 2016

Obligationer Noterade aktier Onoterade aktier och andra ränte- Mkr och andelar och andelar bärande tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 39 196 10 349 - 49 545 Investerat - 8 891 1 783 - 10 674 Sålt/återbetalt under året - -3 102 -3 540 - -6 642 Realiserad värdeförändring - -92 - - -92 Orealiserad värdeförändring - 5 604 98 - 5 702 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 50 497 8 690 - 59 186

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki av Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värderingen till stor del är priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller en större grad en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transaktion mel - av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapital lan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs. fonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori. Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvida AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till index - erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVs princi leverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte inkluderas i något index eller per för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en han - innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter delsplats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s till- bedömning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrige gångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderings- ringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 decem hierarkin. ber 2017 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt flertalet derivat i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktie som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearinghus, saknas tillförlitliga note - marknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassa rade priser. Värdering sker då utifrån vedertagna modeller vilka i sin tur använder flöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand observerbara marknadsdata för att fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för består av mogna bolag, s.k. buyouts. denna grupp bedöms som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderings transaktioner där AP3 är beroende av pris upp gifter från en eller ett par externa mot - kategori. 82 (82) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observer parter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms bara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som som mindre tillförlitligt, t.ex. på grund av låg marknadsaktivitet, görs en rimlighetsbe - är mest svårbedömda, dvs. modellvärdering med ej observerbar indata, skulle dömning av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part. påverka AP3s fondkapital med -1,9 (-1,8) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

62 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 20 Finansiella risker

Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj

Mkr Lägsta nivå Högsta nivå Genomsnitt 31 dec 31 dec 1 2017 921 1 828 1 375 1 217 1 536 2016 1 265 3 836 2 144 1 484 2 581

1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan innebära Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2017 värdeförändringar när t.ex. aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser för - Mkr ändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera risk över samtliga riskty - 3 000 per. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 1 217 (1 484) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeföränd ringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena föl - 2 000 jer historiska mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs. de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräk - 1 000 ningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. 0 Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 921 (1 265) miljoner kronor och jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 828 (3 836) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av Exponentiellt viktad historisk data Likaviktad historisk data förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändringar av portföljens samman sättning. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. På sid 47 visas riskexponeringen fördelad på AP3s riskklasser.

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2017 1

KREDITBETYG Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 35 258 48 599 519 Bostadsobligationer 3 621 3 338 248 Företagsobligationer 405 5 003 10 870 4 566 9 034 Depositioner och repor 785 6 099 Derivat, nettofordran 141 50 Bruttoexponering 39 284 57 866 17 538 4 566 9 282 Erhållna säkerheter Nettoexponering 39 284 57 866 17 538 4 566 9 282

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2016 1

KREDITBETYG Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 35 214 52 901 572 Bostadsobligationer 2 628 3 260 253 Företagsobligationer 708 6 355 5 617 5 049 3 170 Depositioner och repor 1 363 7 023 Derivat, nettofordran 249 1 346 Bruttoexponering 38 550 64 128 14 558 5 049 3 423 Erhållna säkerheter 709 Nettoexponering 38 550 64 128 13 848 5 049 3 423

1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen. 2) Inkluderar även värdepapper utan rating. Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2017 har fondens andel i snitt legat på 32,2 (32,8) procent. Jämförelsesiffrorna i tabellen över kreditrisk har ändrats då Årsredovisning 2016 innehöll fel i denna tabell.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 63

Bilaga 5

NOTER

NOT 21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2017-12-31 Kvittning av finansiella Nettade belopp i Nettobalans i instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 3 039 3 039 2 625 414 597 3 636 Tillgångsrepor 1 908 1 908 1 539 369 5 525 7 434 Ej likviderade affärer 261 261 Summa 4 947 0 4 947 4 164 0 783 6 383 11 330

Kvittning av finansiella Nettade belopp i Nettobalans i instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 5 033 5 033 2 625 739 1 669 195 5 228 Skuldrepor 1 539 1 539 1 539 4 0 1 539 Ej likviderade affärer 249 249 Summa 6 573 0 6 573 4 164 744 1 669 444 7 017

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

2016-12-31 Kvittning av finansiella Nettade belopp i Nettobalans i instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 4 429 4 429 2 810 713 907 252 4 681 Tillgångsrepor 4 142 4 142 3 542 599 5 605 9 747 Ej likviderade affärer 1 310 1 310 Summa 8 571 0 8 571 6 352 713 1 506 7 167 15 738

Kvittning av finansiella Nettade belopp i Nettobalans i instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 4 722 4 722 2 810 250 1 662 274 4 995 Skuldrepor 3 542 3 542 3 542 6 0 3 542 Ej likviderade affärer 1 276 1 276 Summa 8 264 0 8 264 6 352 256 1 662 1 549 9 813

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

64 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

NOTER

NOT 22 Närstående

Som närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har ett bäck i Regio och Trophi och Mattias Bylund i Ellevio. Samtliga dessa uppdrag var oav bestämmande eller betydande inflytande, eller där AP3 har nyckelpersoner i lönade. Dessutom satt AP3s styrelseord förande Pär Nuder i styrelsen för Hemsö ledande ställning. Följande personer anställda i AP3 var representerade i närstående med en ersättning uppgående till 420 tkr under 2017. AP3 hyr sina lokaler av Vasa bolags styrelser under 2017: Kerstin Hessius i Vasakronan, Hemsö och Trenum; kronan AB till marknadsmässiga villkor. Bengt Hellström i Hemsö, Trophi och Trenum; Mårten Lindeborg i Regio; Klas Åker -

Motpart, Mkr 2017 2016 Motpart, Mkr 2017 2016 Vasakronan Holding AB Trophi Fastighets AB Ränteintäkter 9 147 Ränteintäkter 36 81 Lokalhyror -8 -11 Ägarlån 604 2 064 Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa Åtagande om att på Trophi Fastighs ABs begäran företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500 var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 2 000 - Aktieägartillskott under året - 3 000 Aktieägartillskott under året 140 1 436

Hemsö Fastighets AB Regio AB Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs begäran Aktieägartillskott under året 200 588 köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett maximalt likvidbelopp om: 4 000 4 000 Ellevio AB Hemsö Intressenter AB Ränteintäkter 294 301 Ränteintäkter 88 88 Ägarlån 3 558 3 598 Ägarlån 1 470 1 470 Trenum AB Ränteintäkter 8 - Ägarlån 1 174 1 174 Ägartillskott under året 50 25

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 65

Bilaga 5 UNDERSKRIFTER Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter Stockholm den 23 februari 2018 Pär Nuder, ordförande Björn Börjesson, vice ordförande Malin Björkmo Peter Englund Lars Ernsäter Peter Hellberg Kerstin Lindberg Göransson Christina Lindenius Elisabeth Unell Kerstin Hessius, verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2018 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen 66 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

för Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

Uttalanden

för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonbild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och den för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 44–66 verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll i detta dokument. som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder dessa beror på oegentlig heter eller på fel. (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och bild av Tredje AP-fondens finansiella ställning per den 31 verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om lagen om allmänna pensionsfonder. förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet övriga delar. om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkstäl- Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen lande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verkfastställes. samheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra

något av detta.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorsfelaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra enligt dessa krav. uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på

Annan information än årsredovisningen

grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om Detta dokument innehåller även annan information än årsredode enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de visningen och denna återfinns på sidorna 1–43 samt 69–76. Det ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredoär styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret visningen. för denna andra information. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: avseende denna andra information. • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktig- I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligansvar att läsa den information som identifieras ovan och överheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedö för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentmer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga lig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en felaktigheter. väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentlig- Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna heter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktinformation, drar slutsatsen att den andra informationen inneliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera av intern kontroll. detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kon-

troll som har betydelse för vår revision för att utforma gransk-

ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständig-

heterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den

interna kontrollen.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2017 67

Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesanvänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direk - etiska ansvar enligt dessa krav. törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplys- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga ningar. och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar rättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fon- Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och dens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slut- förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innesatsen att det finns en väsentlig osäkerhets faktor, måste vi fattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens i revisions berättelsen fästa uppmärksamheten på upplys- ekonomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organiningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhets - sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi- Tredje AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrollfiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras eras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller för- anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvän hållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksam- diga för att Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensheten. stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen på ett betryggande sätt. och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transak - Revisorns ansvar tionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed bild. vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direk- Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under törens förvaltning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den 2017. interna kontrollen som vi identifierat. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller för summelser som kan föranleda anmärkning.

Uttalanden

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat använder vi professionellt omdöme och har en professionellt inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förhar även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot valtningen grundar sig främst på revisionen av räken skaperna. styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras AP-fonden för 2017. på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfväsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende försådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsent valtningen. liga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går

Grund för uttalanden

igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt åt gärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt ut ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns talande om förvaltningen. ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt

Stockholm den 23 februari 2018 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

68 AP3 ÅRSREDOVISNING 2017

Bilaga 6

Starkt resultat 2017

Det totala fondkapitalet ökade under året för att uppgå till 357 miljarder kronor vid årets utgång. Årets resultat uppgick till 30 miljarder kronor. Avkastningen uppgick till 9,1 procent efter avdrag för kostnader. Under året har netto 7,4 miljarder kronor betalats ut till pensionssystemet. Totala kostnader uppgick till 0,10 procent. Rörelsens kostnader uppgick till 0,06 procent och provisionskostnaderna till 0,04 procent av genomsnittligt förvaltat fondkapital. Kostnaderna är mycket låga i en internationell jämförelse. Investeringarna i lågkoldioxidstrategier ökade till 31 procent av AP4:s globala aktieportfölj, vilket har bidragit till att minska klimatrisken i portföljen. AP4 har tagit ett aktivt ägaransvar genom att under året rösta på 73 svenska och 896 utländska bolagsstämmor.

Hög aktieandel 8 %

Fastigheter

32 % 2 %

Räntebärande Alternativa tillgångar tillgångar

18 % 40 %

Svenska aktier Globala aktier

AP4:s uppdrag att skapa långsiktigt hög real avkastning motiverar en hög aktieandel.

Överträffat avkastningsmålen

% Inkomstindex Total portföljavkastning Mål (inflation +4,5 %) 200

-50 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 AP4:s avkastning har sedan start överträffat både det reala avkastningsmålet och inkomstindexets utveckling, vilket innebär att AP4 bidrar positivt till pensionssystemets stabilitet.

Bilaga 6

52 AP4 Årsredovisning 2017

Resultaträkning

Mkr Not 2017 2016

RÖRELSENS INTÄKTER

Räntenetto 2 153 817 Erhållna utdelningar 5 736 6 482 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 24 908 12 678 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 3 032 3 545 Nettoresultat, räntebärande tillgångar -120 1 882 Nettoresultat, derivatinstrument 1 445 -321 Nettoresultat, valutakursförändringar -4 744 5 786 Provisionskostnader 5 -132 -132

Summa rörelsens intäkter 30 278 30 737

RÖRELSENS KOSTNADER

Personalkostnader 6 -130 -117 Övriga administrationskostnader 7 -84 -78

Summa rörelsens kostnader -214 -195

ÅRETS RESULTAT 30 064 30 542

Balansräkning

Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 8 209 592 197 875 Aktier och andelar, onoterade 9 29 914 26 254 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10 111 321 107 151 Derivatinstrument 11 3 254 2 620 Likvida medel 5 467 3 057 Övriga tillgångar 12 2 686 220 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 375 1 267

SUMMA TILLGÅNGAR 363 609 338 444

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER Derivatinstrument 11 2 265 3 919 Övriga skulder 14 4 154 250 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 581 355

Summa skulder 7 000 4 524

FONDKAPITAL 16 Ingående fondkapital 333 920 310 015 Nettoutbetalningar till pensionssystemet -7 375 -6 637 Årets resultat 30 064 30 542

Summa fondkapital 356 609 333 920

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 363 609 338 444

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 17

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 53

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden (AP4), organisationsnummer Aktier i dotterföretag/intresseföretag

802005-1952, är en av buffertfonderna inom det Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dottersvenska pensionssystemet med säte i Stockholm. företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och

Årsredovisning för räkenskapsår 2017 har godkänts av

andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

styrelsen den 20 februari 2018. Resultat och balans-

räkning ska fastställas av regeringen. Värdering av finansiella instrument

AP4:s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid 1 Redovisnings- och värderingsprinciper såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och beskrivs hur verkligt värde fastställs för AP4:s olika placeringar. värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas Noterade aktier och andelar successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår redovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett invest- i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv markmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. noterade aktier.

Affärsdagsredovisning Onoterade aktier och andelar

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- en justering av erhållen värdering. aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Interper likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. national Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand Nettoredovisning vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen värderingsmetoder kan användas. när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera till- marknadsvärdering av fastigheter med beaktande av marknadsgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. mässigt avdrag för uppskjuten skatteskuld, i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Detta Omräkning av utländsk valuta kan skilja sig mot den värdering av uppskjuten skatteskuld som Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska Obligationer och andra räntebärande tillgångar kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på till- För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal köpkurs) enligt AP4:s valda indexleverantör. Innehav som inte valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valuta- ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv kursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Bilaga 6

54 AP4 Årsredovisning 2017

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning över- och undervärden periodiseras under återstående löptid bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas fall redovisas de som provisionskostnader. under Nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Rörelsens kostnader Nettoresultat valutakursförändringar. Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Derivatinstrument rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, Skatter värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt AP4 är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under AP4 har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeföränd- mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. ringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras Belopp i miljoner kronor linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta. Belopp i noter anges i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till-

2 Räntenetto

gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom 2017 2016 linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och RÄNTEINTÄKTER terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Obligationer och andra räntebärande tillgångar 1 728 1 930 Derivatinstrument 458 387 Värdepapperslån Övriga ränteintäkter 55 78 Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt

Summa ränteintäkter 2 241 2 395

värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade RÄNTEKOSTNADER värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. Derivatinstrument -2 088 -1 578 I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet Övriga räntekostnader 0 0 redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en Summa räntekostnader -2 088 -1 578 motsvarande wskuld. I de fall AP4 inte förfogar över säkerheten RÄNTENETTO 153 817 redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. 3 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet 2017 2016

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet Resultat noterade aktier och andelar 24 934 12 709 redovisas direkt mot fondkapitalet. Avgår courtage -26 -32

NETTORESULTAT, NOTERADE

Provisionskostnader AKTIER OCH ANDELAR 24 908 12 678

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 55

4 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar befattningshavare och ansvarig för Compliance (regelefterlevnad) samt för Riskkontroll utgörs av grundlön. En extern konsult gör 2017 2016 årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en Realiserat resultat 223 550 utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare Orealiserade värdeförändringar 2 809 2 995 inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att AP4 NETTORESULTAT, ONOTERADE AKTIER följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i OCH ANDELAR 3 032 3 545 AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4, sidan 78. Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller ej. I fall Rörliga ersättningar där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP4:s ersättningstillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för policy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande resultat positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt befattningshavare och ansvarig för Compliance (regelefterlevnad) arvode direkt under Provisionskostnader. samt ansvarig för riskkontroll. Den grundläggande principen är Under året har totalt 61 (46) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till tillgångar, varav 61 (46) mkr medger återbetalning enligt ovanstående princip. jämförelse- och referensindex, under förutsättning att AP4 visar Under året har även 37 (96) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsonoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 24 (positivt anställd utgör två månadslöner. För 2017 har kostnadsförts 2 446 med 50) mkr. Erlagda arvoden där avtal ej medger återbetalning uppgick till 0 (0) mkr och redovisas som provisionskostnader, se not Provisionskostnader. (2 747) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

5 Provisionskostnader VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt 2017 2016 vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar -119 -118 För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid Externa förvaltningsarvoden, uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till onoterade tillgångar 0 0 avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsveder- Övriga provisionskostnader, laget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av inklusive depåbanksarvoden -13 -14 lön, uppdrag eller egen verksamhet.

PROVISIONSKOSTNADER -132 -132

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 44 (13) mkr och reducerar nettoresultatet för kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen respektive tillgångsslag. Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning SACO eller premiebestämd enligt AP4:s pensionspolicy som före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pen- 6 Personal sionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löne- 2017 2016 skatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för AP4. Antal anställd Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. Anställda före Medelantal anställda 54 19 53 19 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en Antal anställda den 31 december 53 18 54 19 sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än tre Antal personer i ledningsgruppen månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under den 31 december 8 2 7 2 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella Kostnader för personalavveckling andra försäkringar. För 2017 var kostnaden för personalavveckling 7 975 (1 109) tkr och avsåg ersättning för lön, pensionskostnader och sociala Övriga förmåner avgifter i samband med avveckling av personal. Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade grupplivförsäkringar. VD har rätt till parkeringsplats som förmånbeskattas. Löner och arvoden AP4 har också tre parkeringsplatser som de anställda kan använda Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot och som de då förmånsbeskattas för. Förmånsvärdet av dessa föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, uppgick 2017 totalt till 177 (200) tkr. efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande

Bilaga 6

56 AP4 Årsredovisning 2017

6 Forts Personal

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Personalkostnader i tkr, 2017 arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader 8 Summa

Styrelsens ordförande Sarah McPhee 100 - - - 31 131 Övriga styrelseledamöter 1 493 - - - 131 624 Verkställande direktör Niklas Ekvall 4 521 - 1 332 - 1 744 7 597

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Chef Global makro Bengt Lindefeldt 3 046 - 1 269 254 1 265 5 580 Chef Fundamentala aktier Per Colleen 2 716 - 1 115 190 1 124 4 955 Chef Administration Susan Lindkvist 1 524 - 1 037 381 730 3 291 Chef IT & Risk Nicklas Wikström 1 613 - 928 317 732 3 273 Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 1 515 - 975 375 713 3 203 Chef Alternativa investeringar, Chef Strategi & hållbarhet Tobias Fransson 2 2 082 - 681 - 819 3 582 Chef Strategisk allokering och kvantitativ analys Marcus Blomberg 3 1 065 - 380 - 427 1 872 Övriga anställda 50 936 2 446 17 369 2 678 20 340 91 091

Summa 69 611 2 446 25 086 4 195 28 056 125 199

Övriga personalkostnader 4 462

SUMMA PERSONALKOSTNADER 129 661

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 2 Chef Strategi & hållbarhet from 2017-06-29 3 From 2017-08-15 4 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Personalkostnader i tkr, 2016 arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader 8 Summa

Styrelsens ordförande Monica Caneman 1 29 - - - 9 38 Styrelsens ordförande Sarah McPhee 2 74 - - - 23 97 Övriga styrelseledamöter 3 511 - - - 138 649 Verkställande direktör Mats Andersson 4 2 622 - 1 374 556 1 157 5 153 Verkställande direktör Niklas Ekvall 5 1 110 - 333 - 430 1 873

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson 6 1 564 - 1 774 990 922 4 260 Chef Global makro Bengt Lindefeldt 3 244 - 845 - 1 224 5 313 Chef Aktier Per Colleen 2 689 - 724 143 1 021 4 434 Administrativ direktör Susan Lindkvist 1 542 - 985 381 723 3 250 Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 1 558 - 892 317 706 3 156 Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 1 539 - 889 317 699 3 127 Chef Alternativa investeringar Tobias Fransson 7 2 069 - 603 - 796 3 468 Övriga anställda 41 899 2 747 16 217 2 546 17 699 78 562

Summa 60 450 2 747 24 636 5 250 25 547 113 380

Övriga personalkostnader 3 142

SUMMA PERSONALKOSTNADER 116 522

1 Tom 2016-03-31 2 From 2016-04-28 3 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 4 Tom 2016-08-31 5 From 2016-10-01 6 Tom 2016-09-30 7 Ingår i ledningsgruppen from 2016-07-01. 8 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 57

7 Övriga administrationskostnader Fem största innehaven i svenska aktier, 2016-12-31

2017 2016 Antal Verkligt

Lokalkostnader 10 12 aktier värde Kapital, % Röster, % Informations- och IT-kostnader 47 46 Hennes & Mauritz B 15 330 278 3 885 0,9% 0,5% Köpta tjänster 14 11 Atlas Copco 14 136 128 3 685 1,1% 0,8% Övriga administrationskostnader 13 9 Nordea 32 661 353 3 309 0,8% 0,8% Volvo 25 707 383 2 744 1,2% 1,9%

SUMMA ÖVRIGA

ADMINISTRATIONSKOSTNADER 84 78 SEB 27 129 346 2 592 1,2% 1,2% I POSTEN KÖPTA TJÄNSTER INGÅR ERSÄTTNING TILL REVISIONSBOLAGET MED: Revisionsuppdrag, PwC 0,8 0,8 Fem största innehaven i utländska aktier, 2016-12-31 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, PwC - - Antal aktier Verkligt värde SUMMA ERSÄTTNING TILL Apple 1 630 714 1 716 REVISIONSBOLAG 0,8 0,8 Alphabet 183 723 1 305 Microsoft 2 219 945 1 253 Exxon Mobil 1 107 258 908 Johnson & Johnson 826 808 865

8 Aktier och andelar, noterade

2017-12-31 2016-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Svenska aktier 63 345 62 871 Utländska aktier 106 857 95 511 Andelar i svenska fonder 5 600 5 408 Andelar i utländska fonder 33 790 34 085

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,

NOTERADE 209 592 197 875

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17. Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida www.ap4.se.

Fem största innehaven i svenska aktier, 2017-12-31

Antal Verkligt

aktier värde Kapital, % Röster, %

Atlas Copco 12 952 426 4 269 1,1% 0,7% Volvo 23 018 774 3 519 1,1% 1,8% Nordea 28 640 172 2 844 0,7% 0,7% Hennes & Mauritz 16 550 181 2 802 1,0% 0,5% Sandvik 17 530 691 2 519 1,4% 1,4%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2017-12-31

Antal aktier Verkligt värde

Apple 1 689 269 2 341 Alphabet 200 662 1 725 Microsoft 2 370 017 1 660 Amazon.com 133 451 1 278 Facebook 771 195 1 114

Bilaga 6

58 AP4 Årsredovisning 2017

9 Aktier och andelar, onoterade

2017-12-31 2016-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Aktier i svenska intresseföretag 23 832 21 031 Aktier i utländska intresseföretag 695 687 Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag 2 770 1 776 Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag 2 617 2 760

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE 29 914 26 254

Organisations- Verkligt

Aktier i intresseföretag, 2017-12-31 nummer Säte Antal aktier Kapital, % Röster, % värde Eget kapital Resultat

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 15 218 51 377 9 269 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 8 614 15 846 2 395

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 23 832

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 222 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 215 023 696 45 45 425 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 5 121 867 35 35 48 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 695

Övriga innehav, 2017-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

Areim Investment 3 – 5 AB 559111-1165 Stockholm 50 9 700 LSTH Svenska Handelsfastigheter AB Pref 559009-2325 Stockholm 13 2 210 iZettle pref E 556806-0734 Stockholm - - 196 Areim Fastigheter 3 AB 559035-9161 Stockholm 4 2 175 HealthCap Annex Fund I-II KB 556624-0783 Stockholm 20 20 174

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG¹

EQT Infrastructure II (No.1) Feeder L.P. Nederländerna 3 - 364 EQT V (No. 1) L.P. Guernsey 2 - 232 Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P. Caymanöarna 95 - 199 Keyhaven Growth Partners L.P Storbritannien 29 - 159 Keyhaven Capital Partners III L.P Storbritannien 8 - 153

¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 59

9 Forts Aktier och andelar, onoterade

Organisations- Verkligt

Aktier i intresseföretag, 2016-12-31 nummer Säte Antal aktier Kapital, % Röster, % värde Eget kapital Resultat

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 13 771 46 117 10 916 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 7 260 13 451 2 481

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 21 031

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 307 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 182 066 506 45 45 380 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 0 35 35 0 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 687

Övriga innehav, 2016-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

PCP Debenture IIB 556805-6310 Stockholm 48 - 434 Areim Investment 3-1 AB 559035-6035 Stockholm 17 4 182 Areim Property Holding 5 AB 556963-0261 Stockholm 33 6 140 HealthCap Annex Fund I-II KB 969690-2049 Stockholm 20 20 174 Alfvén & Didrikson AB B 556805-6559 Stockholm 31 18 84

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG¹

EQT Mid-Market Credit SV S.A Luxemburg 24 - 445 EQT V (No. 1) L.P. Guernsey 2 - 274 EQT Infrastructure II (No.1) Feeder L.P. Nederländerna 3 - 255 Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P. Caymanöarna 95 - 211 Keyhaven Growth Partners L.P Storbritannien 29 - 159

¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

Bilaga 6

60 AP4 Årsredovisning 2017

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Löptidsanalys

Merparten av AP4:s derivat har en löptid kortare än ett år. Endast 2017-12-31 2016-12-31 ett antal valutaoptioner, credit default swaps och valutaterminer Verkligt värde Verkligt värde har en längre löptid och av dessa är det 31 (57) kontrakt som har FÖRDELNING PER EMITTENTKATEGORI ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan. Svenska staten 7 092 7 075 Svenska bostadsinstitut 26 480 22 356 Övriga svenska finansiella företag 10 128 8 886 Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt Svenska icke-finansiella företag 832 241 värde, överstigande 12 mån löptid, 2017

Utländska stater 50 861 47 524 Övriga utländska emittenter 15 928 21 069 Förfallstruktur > 1 år > 3 år > 5 år > 10 år

Löptid < 3 år < 5 år < 10år

SUMMA RÄNTEBÄRANDE

TILLGÅNGAR 111 321 107 151 Utställda valutaoptioner -71 -53 - - Credit default Swap - -3 -74 - FÖRDELNING PER INSTRUMENTTYP Valutaterminer -140 - - - Övriga obligationer 110 475 104 524

SUMMA -211 -56 -74 0

Förlagslån 102 1 933 Onoterade reverslån 0 42 Onoterade aktieägarlån 744 652 Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt

SUMMA RÄNTEBÄRANDE värde, överstigande 12 mån löptid, 2016

TILLGÅNGAR 111 321 107 151

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa Förfallstruktur > 1 år > 3 år > 5 år > 10 år framgår av not 17. Löptid < 3 år < 5 år < 10år Utställda valutaoptioner -367 - - - Cross Currency Basis Swap -13 -21 - - Credit default Swap -24 -6 -65 - 11 Derivatinstrument Valutaterminer -10 - - -

2017-12-31 2016-12-31 SUMMA -414 -27 -65 0

Verkligt värde Verkligt värde

Positivt Negativt Positivt Negativt

AKTIERELATERADE INSTRUMENT 12 Övriga tillgångar

Optioner, innehavda 123 77 - -

2017-12-31 2016-12-31

Summa aktierelaterade

instrument 123 77 0 0 Ej likviderade fordringar 2 685 219 Varav clearat 123 77 - - Övriga tillgångar 1 1

SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR 2 686 220

RÄNTERELATERADE INSTRUMENT

Swappar 184 76 174 96

Summa ränterelaterade

instrument 184 76 174 96 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Varav clearat - - - -

2017-12-31 2016-12-31

VALUTARELATERADE INSTRUMENT Upplupna ränteintäkter 1 112 1 032 Optioner 640 332 735 665 Upplupna utdelningar och restitutioner 256 227 Terminer 2 307 1 780 1 703 2 920 Övriga förutbetalda kostnader Swappar - - 8 238 och upplupna intäkter 7 8

Summa valutarelaterade SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER

instrument 2 947 2 112 2 446 3 823 OCH UPPLUPNA INTÄKTER 1 375 1 267

Varav clearat - - - -

SUMMA

DERIVATINSTRUMENT 3 254 2 265 2 620 3 919

Varav clearat 123 77 - -

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker, sidan 64.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 61

14 Övriga skulder 18 Närstående

2017-12-31 2016-12-31 Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning Leverantörsskulder 13 5 har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, Ej likviderade skulder 4 134 239 inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner Övriga skulder 7 6 i IAS 24. Som närstående till AP4:s betraktas samtliga intresse- SUMMA ÖVRIGA SKULDER 4 154 250 företag, se även not 9.

2017-12-31 2016-12-31

15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader VASAKRONAN HOLDING AB

Ränteintäkter 9 147

2017-12-31 2016-12-31

Hyreskostnader 1 3 11 Upplupna räntekostnader 560 337 Aktieägartillskott under året - 3 000 Upplupna personalkostnader 12 10 Åtagande 2 4 500 4 500 Upplupna externa förvaltningsarvoden 3 4 Övriga upplupna kostnader 6 4 RIKSHEM INTRESSENTER AB SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER Ränteintäkter 10 9 OCH UPPLUPNA KOSTNADER 581 355 Aktieägartillskott under året - 586 Åtagande 2 5 000 5 000

ASE HOLDINGS S.À.R.L.

16 Fondkapital

Ränteintäkter 26 28 2017-12-31 2016-12-31 Ägarlån 222 225 Ingående fondkapital 333 920 310 015

ASE HOLDINGS II S.À.R.L.

Ränteintäkter 28 26

NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET

Inbetalda pensionsavgifter 66 850 64 174 Aktieägartillskott under året 33 34 Utbetalda pensionsmedel till Ägarlån 357 312 Pensionsmyndigheten -73 999 -70 595

ASE HOLDINGS III S.À.R.L.

Överflyttning av pensionsrätter till EG -2 -1 Ränteintäkter 3 - Reglering av pensionsrätt 2 1 Aktieägartillskott under året 57 - Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -226 -216 Ägarlån 57 - SUMMA NETTOUTBETALNINGAR 1 AP4 har tom 31 mars 2017 hyrt sina lokaler från Vasakronan Holding AB till

TILL PENSIONSSYSTEMET -7 375 -6 637

marknadsmässiga villkor. ÅRETS RESULTAT 30 064 30 542 2 AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa UTGÅENDE FONDKAPITAL 356 609 333 920 företagscertifikat i bolaget upp till ett värde enligt ovan angivet belopp.

Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.

17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2017-12-31 2016-12-31

ÖVRIGA STÄLLDA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER

Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper¹ 24 680 25 072 Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal 1 522 1 136 Ställda säkerheter avseende OTC-derivatavtal² 1 474 2 994

ÅTAGANDEN

Investeringsåtaganden om framtida betalningar för alternativa och 9 491 9 962 strategiska investeringar Teckningsåtagande, se not 18 9 500 9 500

¹ Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 25 592 (25 877) mkr ² Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 255 (208) mkr

Bilaga 6

62 AP4 Årsredovisning 2017

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 168 760 37 578 3 254 209 592 Aktier och andelar, onoterade - - 29 914 29 914 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 109 809 131 1 382 111 321 Derivatinstrument 123 3 131 - 3 254

Summa finansiella tillgångar 278 692 40 839 34 549 354 080

FINANSIELLA SKULDER

Derivatinstrument -77 -2 187 - -2 265

Summa finansiella skulder -77 -2 187 - -2 265

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 278 614 38 652 34 549 351 815

2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 157 097 37 819 2 959 197 875 Aktier och andelar, onoterade - - 26 254 26 254 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 105 921 385 845 107 151 Derivatinstrument - 2 620 - 2 620

Summa finansiella tillgångar 263 018 40 824 30 058 333 901

FINANSIELLA SKULDER Derivatinstrument - -3 919 - -3 919

Summa finansiella skulder - -3 919 - -3 919

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 263 018 36 906 30 058 329 982

Förändringar i nivå 3

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och

onoterat noterade andra räntebärande

Förändring i nivå 3 tillgångar

Ingående balans 2017-01-01 26 254 2 959 845 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 1 2 693 261 -41 Köp 2 042 925 1 794 Försäljning -1 076 -891 -1 216

UTGÅENDE BALANS 2017-12-31 29 914 3 254 1 382

1 Varav orealiserat resultat 2 456 193 -41

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och

onoterat noterade andra räntebärande

Förändring i nivå 3 tillgångar

Ingående balans 2016-01-01 19 822 2 377 3 892 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 1 3 209 94 -137 Köp 4 006 960 205 Försäljning -782 -472 -3 115

UTGÅENDE BALANS 2016-12-31 26 254 2 959 845

1 Varav orealiserat resultat 2 632 2 -137

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 63

Nivå 1 Instrument med publicerade prisnoteringar Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Markna- liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt den bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassauppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om flöden diskonteras. dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns knappt 80 procent av AP4:s placeringstillgångar. Känslighetsanalys Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en Nivå 2. Värderingstekniker baserade på alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. observerbara marknadsdata Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. modeller. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknads- För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering noterade aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en värdering samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränte- försiktig värdering. swappar, men även ränteinstrument och fonder, innehållande En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, ränterelaterade instrument, med låg likviditet. Vasakronan, med ett verkligt värde för aktier och andelar på 15,2 OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som mdkr, det vill säga drygt 50 procent av onoterade aktier inom indirekt baseras på regelbundet uppdaterad, observerbar indata nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observer- en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera enheter förändra värdet på aktieinnehavet i Vasakronan med instrumentets framtida kassaflöden för värdering uppdateras cirka -6,5/+ 7,3 mdkr. regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2. onoterade aktier, motsvarande 2,9 mdkr, görs väsentliga antaganden om värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om Nivå 3. Värderingstekniker baserade på antagandet för multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent icke observerbara marknadsdata skulle värderingen av dessa investeringar förändras med Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag -/+ 363 mkr. av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå Vad gäller AP4:s högavkastande räntebärande tillgångar under 1 eller 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i noterade aktier, motsvarande 3,3 mdkr, baseras värderingen väsendirektägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. tligen på diskonteringsräntor för ränteintäkter och återbetalning För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk av lån. En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering för alla löptider skulle medföra värderingsförändringar på -/+ 66 mkr. baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering, substansvärdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdesmetod).

Bilaga 6

64 AP4 Årsredovisning 2017

20 Risker

Se under rubriken Riskhantering på sidorna 77 för närmare implementering av nya produkter, systemförändringar och beskrivning av AP4:s riskhantering. organisationsförändringar. AP4:s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter Verksamhetens risker i avtal och liknande. Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som utgörs av finansiella och operativa risker. Finansiella risker De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditets- Operativa risker risker ingår, följs upp och kontrolleras i den oberoende enheten IT Med operativa risker menas ”risken för förluster till följd av icke & Risk som rapporterar direkt till VD och styrelse. Förvaltningens ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga mål är att endast ta positioner som förväntas generera god avkastsystem eller externa händelser”. Definitionen inkluderar legal risk. ning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker Exempel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten som AP4 exponerar sig mot bestå av transparenta finansiella risker felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och riskpremier att prognostiseras. revision samt genom brottsligt förfarande eller externa händelser. Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är Marknadsrisker att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument väsentliga operativa risker inom fonden. påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valuta- Operativa risker inom AP4 ska hanteras genom en fastställd och kurser eller marknadsräntor. Då AP4:s innehav i huvudsak består fondgemensam process och metodik. Denna process omfattar av noterade instrument med daglig prissättning på likvida markprocesskartläggning, identifiering och värdering av risker och ska nader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera genomföras för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risker ska nyckelkontroller finnas, vilka så långt det är möjligt, risktal. AP4 har som mål att hålla en hög andel noterade aktier minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar och räntebärande instrument. konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar. Vid värdering av risker ska befintliga nyckelkontroller kvalitetssäkras Aktieprisrisk för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva. Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos Inom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på länder och sektorer. verksamheten. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och Ränterisk organisationsförändringar. Endast AP4:s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränte- För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av risk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regel- räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på verk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en räntemarknaderna. AP4 hanterar ränterisk genom diversifiering god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av durainstruktioner. tionsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska förvaltningen. I det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara medvetna om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt Valutarisk agera på ett sådant sätt att verksamheten, tillgångarna eller om- Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende tillvärldens förtroende för fonden inte äventyras. Vidare ansvarar gångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva upp till med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta tillräckliga pensionsfonder begränsar den totala valutaexponeringen resurser för detta. i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identifiera, fastställer slutlig valutaexponering för varje större valuta i värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. IT & normalportföljen. Risk ansvarar för att stödja och samordna hanteringen av operativa risker inom hela fonden. I detta ansvar ingår att utveckla och Placeringstillgångarnas risk tillhandahålla expert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at och utveckla riskhanteringsprocessen. Vidare ansvarar IT & Risk Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som för att minst årligen följa upp att den gemensamma metoden kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. för riskhantering avseende operativa risker har efterlevts för I tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden samtliga kartlagda processer inom fonden. Motsvarande gäller 10 dagar och konfidensgraden 95 procent. för väsentliga identifierade förändringsprocesser såsom t ex

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 65

20 Forts Risker

VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

2017-12-31 Innehavsperiod 10 dagar 12 mån portfölj innehavsperiod 1 dag 2

Aktier 5 949 6,13 989 Räntebärande -103 -0,11 8 Valuta 221 0,23 281

Summa Normalportfölj 6 067 6,25 1 278

Strategisk Förvaltning 1 394 0,41 -12 Taktisk förvaltning 686 0,71 -10

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 7 240 7,45 1 255

varav Passiv förvaltning 93 0,10

VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

2016-12-31 Innehavsperiod 10 dagar 12 mån portfölj innehavsperiod 1 dag 2

Aktier 7 225 8,00 2 152 Räntebärande -151 -0,17 -66 Valuta -22 -0,02 71

Summa Normalportfölj 7 053 7,81 2 157

Strategisk Förvaltning 1 486 0,54 -80 Taktisk förvaltning 154 0,17 -6

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 7 685 8,51 2 071

varav Passiv förvaltning -8 -0,01

1 För vissa av fondens strategiska tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i fondens risksystem Barra. Fonden har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 20,7 procent av de strategiska tillgångarna som approximationer används. Av detta utgör CO2-mandat 10,0 procent och som proxy används motsvarande regionala MSCI-index. Vidare utgör fastighetsinnehav 7,8 procent och som proxy används svenska noterade fastighetsaktier. 2 För att möjliggöra jämförelse med AP1 – AP3 har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen ovan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent om inget annat anges.

Valutaexponering

2017-12-31 USD EUR GBP JPY Övriga Summa

Aktier och andelar 94 136 19 121 8 390 11 447 10 952 144 045 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 42 278 19 294 7 806 0 0 69 378 Derivatinstrument, exkl valutaderivat -68 224 0 0 0 155 Övriga fordringar och skulder, netto 3 519 -688 196 76 422 3 525 Valutaderivat -89 198 -36 846 -12 652 -6 562 -6 281 -151 540

VALUTAEXPONERING, NETTO 50 666 1 104 3 739 4 960 5 093 65 563

2016-12-31 USD EUR GBP JPY Övriga Summa

Aktier och andelar 85 809 18 042 8 076 10 330 10 717 132 974 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 44 680 16 287 9 978 0 0 70 945 Derivatinstrument, exkl valutaderivat -825 -3 700 0 0 0 -4 525 Övriga fordringar och skulder, netto 1 180 481 421 90 393 2 566 Valutaderivat -74 523 -20 652 -8 586 -3 338 -5 007 -112 106

VALUTAEXPONERING, NETTO 56 321 10 458 9 889 7 082 6 104 89 854

AP4 valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. AP4:s valutaexponering var vid årets utgång 18,4 (26,9) procent. I ovanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Bilaga 6

66 AP4 Årsredovisning 2017

20 Forts Risker

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det omfattar både emittent- och motpartsrisk. värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser 3 , 2017-12-31 Obligationer 1 exponering Verkligt värde 1 Pant / säkerhet Resterande risk

AAA 90 720 AA 14 046 59 227 286 A 3 656 395 220 614 BBB 1 775 10 134 145 Saknar rating 2 1 995

SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

OCH SKULDER 112 192 464 581 1 045

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser 3 , 2016-12-31 Obligationer 1 exponering Verkligt värde 1 Pant / säkerhet Resterande risk

AAA 81 707 AA 16 513 -110 307 196 A 6 096 -1 387 1 576 189 BBB 2 934 -107 110 4 Saknar rating 2 747

SUMMA FINANSIELLA TILLGÅNGAR

OCH SKULDER 107 997 -1 604 1 993 389

1 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta. 2 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter. 3 Presenterad kreditriskklassificering (så kallad rating) avser en intern standard. Bedömningen i denna standard är under 2017 baserad på vald ratingleverantörs (Moody´s Analytics UK Ltd ) ratingbedömning.

Hantering av derivat

AP4 använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Användningen av derivat begränsas både med avseende på Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsviktigaste är följande: risk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker Valutasäkring av AP4:s utländska placeringar, för vilket derivat ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen. är det enda alternativet. VD godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering. instrument. Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitets- avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan positioner med mera). två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående strategiska derivatpositioner. skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 67

20 Forts Risker

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa- förpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt flöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument. att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör AP4 Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig till befintligt kapital är relativt små. lägre pris än det marknadsnoterade priset. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditets- En stor del av AP4:s värdepapper är omedelbart belåningsbara. risken dessutom genom att minst 30 procent av AP4:s totala Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kreditkan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser och likviditetsrisk. över likviditet i SEK och valuta ska upprättas. I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda AP4:s likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom nogplaceringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande grann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP4 investerar en stor värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP4 som låg. fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid I tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP4:s till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och köp- och säljkurser. räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora netto- upplupen ränta. utbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalnings-

Förfallostruktur, 2017-12-31

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 3 029 8 051 16 517 17 656 12 668 57 920 Nominellt kredit 4 689 19 917 15 526 12 089 2 050 54 271

TOTAL 7 718 27 968 32 043 29 745 14 718 112 192

Förfallostruktur, 2016-12-31

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 1 415 7 113 16 555 19 074 10 643 54 800 Nominellt kredit 2 753 22 421 17 851 8 068 2 103 53 196

TOTAL 4 168 29 534 34 406 27 142 12 746 107 997

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaoptioner, valutaterminer och kreditderivat (s.k. Credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Bilaga 6

68 AP4 Årsredovisning 2017

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Kvittning av finans- Nettobelopp

Brutto- Nettade Netto- iella instrument Erhållna efter Summa

2017-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR enligt avtal säkerheter kvittning Övrigt 1 i BR

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 3 131 - 3 131 1 958 249 924 123 3 254 Ej likviderade fordringar 13 706 13 702 4 - - 4 2 681 2 685

TOTAL 16 837 13 702 3 135 1 958 249 928 2 804 5 939

SKULDER

Derivatinstrument 2 188 - 2 188 1 958 222 8 77 2 265 Ej likviderade fordringar 13 708 13 702 6 - - 6 4 128 4 134

TOTAL 15 896 13 702 2 194 1 958 222 14 4 205 6 399

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Kvittning av finans- Nettobelopp

Brutto- Nettade Netto- iella instrument Erhållna efter Summa

2016-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR enligt avtal säkerheter kvittning Övrigt 1 i BR

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 2 620 - 2 620 2 314 188 118 - 2 620 Ej likviderade fordringar 1 401 1 400 1 - - 1 218 219

TOTAL 4 021 1 400 2 621 2 314 188 119 218 2 839

SKULDER

Derivatinstrument 3 919 - 3 919 2 314 1 603 2 - 3 919 Ej likviderade fordringar 1 400 1 400 - - - 0 239 239

TOTAL 5 319 1 400 3 919 2 314 1 603 2 239 4 158

1 Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP4 har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP4 inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Bilaga 6 AP4 Årsredovisning 2017 69 Styrelsens underskrifter

Stockholm den 20 februari 2018

Sarah McPhee Lars Åberg

Styrelseordförande Vice ordförande

Sven Hegelund Stefan Lundbergh

Erica Sjölander Katrin Stjernfeldt-Jammeh

Maj-Charlotte Wallin Ingrid Werner

Göran Zettergren

Niklas Ekvall

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2018

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor, Auktoriserad revisor, förordnad av Regeringen förordnad av Regeringen

Bilaga 6

70 AP4 Årsredovisning 2017

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och Uttalanden verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 46 – 69 i förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamdetta dokument. heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna Revisorns ansvar pensionsfonder. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felövriga delar. aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. fastställes. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Annan information än årsredovisningen Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter ningen och denna återfinns på sidorna 1 – 45 samt 72 – 81. Det är eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användenna andra information. dare fattar med grund i årsredovisningen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela denna andra information. revisionen. Dessutom utför vi följande moment: I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felakinformation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller tighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, inget att rapportera i det avseendet. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna Grund för uttalanden kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är den interna kontrollen. oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska används och rimligheten i styrelsens och verkställande ansvar enligt dessa krav. direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga upplysningar. och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprät- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar tandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhäm- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret tade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanbild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- den som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om

Bilaga 6

AP4 Årsredovisning 2017 71

den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysning- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar ar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och fortsätta verksamheten. förvaltningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fonden innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och ekonomiska situation och att tillse att Fjärde AP-fonden organiom årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Fjärde AP-fonden ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga också informera om betydelsefulla iakttagelser under revision- för att Fjärde AP-Fondens bokföring ska fullgöras i överensen, däribland de eventuella betydande brister i den interna stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på kontrollen som vi identifierat. ett betryggande sätt.

Rapport om andra krav enligt lagar Revisorns ansvar och andra författningar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för Uttalanden att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2017. har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige AP-fonden för 2017. alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande föranleda anmärkning. inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Grund för uttalanden skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revi- vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på enligt dessa krav. sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha ändamålsenliga som grund för mina våra uttalanden. särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 20 februari 2018

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Bilaga 7

>> SJÄTTE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden i siffror

Sjätte AP-fonden förvaltar Avkastning efter kostnader 2008–2017 31,6 miljarder kronor

% 11,3 12,2 12,3 9,4 9,2 9,2 6,5 6,5

–6,9 –16,6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Direktinvesteringar, 36% / 30-tal bolag Fonder, 34% / fler än 350 bolag Avkastning efter kostnader rullande AP6:s totala avkastning Likviditet, 30% fem år, jämfört med avkastningsmål* Buyout (mogna bolag) SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 % 19,2 18,9 % 18,1 20,3% 14,7 13,4 10,8 11,0 10,8 11,3 11,6 8,7 9,3 7,1 6,2 7,1 7,1 5,3 5,8 Årets avkastning på 1,8 0,6 sysselsatt kapital 2008–2012 2009–2013 2010–2014 2011–2015 2012–2016 2013–2017

* Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6 strategi sedan 2011. 9,2%

Avkastning under tio och fem år samt under 2017

År 2008–2017 2013–2017 2017 Den genomsnittliga Totalt buyout, % 9,2 11,6 18,9 – Fonder 10,4 13,3 17,5 avkastningen för mogna – Direkt 8,5 10,6 20,1 investeringar under de Totalt venture capital, % –4,4 11,6 28,0 – Fonder 2,3 13,9 28,1 senaste tio åren – Direkt –10,1 8,4 27,8

Avkastningsmål 9,7 18,1 16,2

Resultatet fördelat per segment, 2008–2017 Genom snittlig MSEK 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 avkastning, % Buyout (mogna bolag) –875 937 1 548 1 104 1 566 998 971 2 177 1 424 2 718 9,2 Venture Capital (tidig fas) –874 –121 –683 –2 087 –131 176 196 331 192 732 –4,4 Avkastning sysselsatt kapital –1 749 816 865 –983 1 435 1 174 1 167 2 508 1 616 3 450 5,6 Likviditetsförvaltning, riskhantering samt interna kostnader –1 503 1 037 841 –397 266 686 274 359 106 20 – Resultat –3 252 1 853 1 706 –1 380 1 701 1 860 1 441 2 867 1 722 3 470 4,9

2 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

VIKTIGA HÄNDELSER 2017 <<

Viktiga händelser 2017

Hög investeringstakt Försäljningar ger stort kostnadseffektiva lösningar på den fordonsbyråkrati som många företag AP6 har under 2017 fortsatt att hålla brottas med. inflöde av kapital

en hög investeringstakt både när det Försäljningar av innehav hos både gäller fonder och företag. Under året Sammantaget har det under året gjorts investeringar med sju olika direktinvesteringar och fondinvestehar sammanlagt 2,7 miljarder kronor ringar har lett till ett inflöde av saminvesterats direkt i företag. Årets samarbetspartners, varav fem är europeiska aktörer med sin bas utanför manlagt runt fyra miljarder kronor för utfästelser till fonder (pengar dras i 2017. takt med att fonderna förvärvar bolag) Norden.

uppgår till 4,7 miljarder kronor.

FONDINVESTERINGAR DIREKTINVESTERINGAR

DIREKTINVESTERINGAR Årets sammanlagda utfästelser på 4,7 Totalt mottogs under året drygt en

De 2,7 miljarder kronor som inves- miljarder kronor fördelar sig på åtta miljard kronor som ett resultat av terats direkt i företag fördelar sig på olika fonder, samtliga inom buyout försäljningar, delförsäljningar och sammanlagt nio investeringar, varav (mogna bolag). utdelningar från befintliga direktinvessju i nya innehav och två som tilläggs- Fyra av dessa åtta fonder handlar om teringar. Här svarade Bureau van Dijk investeringar i befintliga innehav. för drygt hälften. AP6:s co-investering fördjupade samarbeten där AP6 sedan tidigare har en lång relation. Till exem- i bolaget, som tillhandahåller finan- Ett stort antal av investeringarna siell fakta och underlag, var en av de utgörs av så kallade co-investeringar, pel EQT och Nordic Capital som båda rest nya buyout-fonder under året. första som gjordes utifrån den nya vilket är när AP6 har investerat i en strategin. Bureau van Dijk köptes av fond och sedan investerar direkt i ett AP6 har breddat sitt samarbete med EQT år 2014 och AP6 deltog med en bolag tillsammans med fonden. AlpInvest, genom deras fond för co- direktinvestering. Tre år senare såldes

Tillsammans med EQT, mångårig investeringar. bolaget till Moody‘s, vilket genererade samarbetspartner, har AP6 genom- Helt nya samarbeten har inletts en mycket god avkastning. fört fyra co-investeringar under året. genom utfästelser till CVC, Waterland Den största var i Anticimex. Bolaget och Vista. har de senaste åren gjort ett 100-tal FONDINVESTERINGAR förvärv och är en ledande aktör inom Av årets utfästelser har fyra gjorts till aktörer med Norden som bas. De största enskilda inflödena av kapibranschen för skadedjursbekämpning, tal kom under året från Nordic Capital med bland annat digitala produkter Resterande fyra har tydlig internationell prägel, där en fond - Vista - har ett och EQT, som under året varit mycket som ersätter traditionell användning framgångsrika när det gäller försäljav bekämpningsmedel. En annan co- mycket starkt fokus på USA. ningar av portföljbolag. investering som gjordes ihop med EQT De fonder som ingår i AP6:s portfölj, AP6 finns med som investerare i är den i nischbanken Bluestep. har under 2017 genomfört nästan ett dessa båda aktörers fonder, sedan Två co-investeringar har gjorts hundratal investeringar i nya bolag. lång tid. tillsammans med relativt nya sam- Därmed blev AP6 indirekt ägare till dessa bolag, ett ägande som motsva- Totalt har fonder, som AP6 är investearbetspartners. Silverfleet och AP6 rare i, under året sålt ett 50-tal bolag. investerar i Riviera, en reseoperatör rar ett värde till sammanlagt cirka tre AP6:s andel av försäljningarna har som framgångsrikt utvecklar bland miljarder kronor. gett ett inflöde om cirka tre miljarder annat flodkryssningar i Centraleu- kronor. ropa. Bridgepoint och AP6 investerar i brittiska Zenith, som tillhandahåller

Sjätte AP-fonden 2017 | 3

Bilaga 7

>> RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

MSEK Not 2017 2016 Investeringsverksamheten Nettoresultat noterade aktier och andelar 192 348 Nettoresultat onoterade aktier och andelar 2 3 299 1 170 Aktieutdelning 105 308 Övriga finansiella intäkter och kostnader 3 –9 1 Förvaltningskostnader 4,6 –72 –60 Gemensamma kostnader 5,6 –45 –45 Årets resultat 3 470 1 722

42 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

BALANSRÄKNING <<

Balansräkning

MSEK Not 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Aktier och andelar i noterade bolag och fonder 7,8 2 050 3 719 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder 7,9 20 158 14 899 Övriga räntebärande värdepapper 7,10 8 311 9 773 Summa placeringstillgångar 30 519 28 391

Fordringar och andra tillgångar Derivat för valutasäkring 136 55 Övriga kortfristiga fordringar 11 405 161 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 86 119 Likvida medel 7 819 365 Summa fordringar och andra tillgångar 1 446 700 SUMMA TILLGÅNGAR 31 965 29 091

FONDKAPITAL OCH SKULDER Fondkapital Grundkapital 10 366 10 366 Balanserat resultat 17 772 16 050 Årets resultat 3 470 1 722 Summa fondkapital 31 608 28 138

Kortfristiga skulder Derivat för valutasäkring 216 365 Upplupna kostnader 14 91 72 Övriga kortfristiga skulder 15 50 516 Summa kortfristiga skulder 357 953 SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 31 965 29 091

Sjätte AP-fonden 2017 | 43

Bilaga 7

>> NOTER

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan Not 1 Redovisningsprinciper tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som finns i Lagen Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 janu- diskonterat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av ari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisnings- aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesbesed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar räknas baserat på en riskjusterad ränta. Det avkastningskrav som värderas till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett används i modellen och därmed på investeringen skall motsvara några förändringar i Fondens redovisningsprinciper under 2017. genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. I de fall som investe- Redovisning enligt IFRS ringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassa- IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 flöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets område. AP6 uppfyller kraven för att definieras som ett invest- värde. Investeringens marknadsvärde motsvarar då oftast dess mentföretag enligt IFRS 10. För varje enskild standard avgör AP6 anskaffningsvärde eller lägre. vad som är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild Substansvärdemetoden samtidigt som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedöm- Denna metod lämpar sig väl för fastighets- eller finansbolag där ningen är att årets resultat överensstämmer med IFRS. I likhet värdena främst utgörs av nettotillgångar. Därefter beaktas även med övriga AP-fonder upprättas ingen separat kassaflödesanalys i jämförbara noterade bolags värdering vad gäller premie alternativt årsredovisningen vilket är det enda undantaget från IFRS. rabatt på substansvärdet.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper Multipelvärdering AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras använder IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital ofta på multiplar såsom EV/EBITDA och EV/Sales. Multipelvärde- Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven då det oftast finns fler noterade referensobjekt (peergroups) att ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att finna lämpkrav att följa dessa regler, men då de är internationellt accepte- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta rade samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. kassaflöde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan. Årsredovisningen är baserad på senast tillgängliga informa- Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investetion vilket för en del av fond- och direktinvesteringar innebär att ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika värderingen utgörs av rapportering som avser tredje kvartalet. I scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer samtliga fall justeras därefter för de kassaflöden som inträffat restriktiv bedömning av värdet. fram till årsskiftet. För direktinvesteringar, där AP6 fastställer värderingen genom egna bedömningar, värderas samtliga bolag i Övriga redovisningsprinciper anslutning till årsskiftet. Tyngdpunkten läggs på de bolag som har Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen onoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning varmed och specificeras även i not 2. Föreligger däremot en stadigvarande förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsent- och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken kombination av ning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedvärderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investering- skrivning redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier ens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används: och andelar” i resultaträkningen och specificeras även i not 2. Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade Pris enligt senaste investeringsrundan företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. 2017 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emis- kvartalet 2017 så har senast erhållna värdering justerats för sioner där endast befintlig ägarkrets deltar (så kallade internrun- faktiska kassaflöden. dor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på mer detaljerad analys och om det är så att bolaget försökt få in affärsdagen. extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för Konvertibla lån ingår i posten ”Aktier och andelar i onoterade bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av bolag och fonder” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

44 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

NOTER <<

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som med upplupna räntor i not 3, ”Övriga finansiella intäkter och gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader. Externa förvalt- kostnader”. ningskostnader kostnadsförs och redovisas som en del av årets orealiserade värdeförändring inom not 2. Det totala beloppet Förvaltningskostnader anges också i löptext i not 4. AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive inter- Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- na förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mel- och onoterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över lan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I resultaträkningen. Inga förvaltningsavgifter eller förvärvskostnader det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda aktiveras på investeringarna värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. Vidare Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för uppkommer nedskrivningar endast när enheten som AP6 investe- AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, rar i går i konkurs. Detta innebär att konkurser eller likvidationer kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader av fondernas portföljbolag inte redovisas såsom nedskrivning som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma eftersom en investering inte har skett direkt i dessa. specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna AP6 hanterar vissa saminvesteringar genom renodlade kontorsomkostnader. så kallade holdingbolag. När holdingbolagets innehav säljs så Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not omvärderas enheten till transaktionsvärdet. När utdelning och 4 och 5. därmed likviden når AP6 så uppkommer ett realiserat resultat. Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- Utdelning kan oftast verkställas först efter en viss tid då inneha- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den vet i holdingbolaget sålts. Detta innebär att AP6 kan komma att tillgång som förvaltats. Några sådana har inte utgått under 2017. kommunicera en saminvestering som såld fastän resultatet ännu inte realiserats. Övriga redovisningsprinciper Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- Redovisning och värdering av noterade värdepapper terbolag ska värderas till verkligt värde. De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och till verkligt värde. därmed inte heller ett moderföretag. Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarieanavser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den skaffningar kostnadsförs löpande. tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i mellan parterna, det vill säga affärsdagen. Denna princip omfat- resultaträkningen. Bruttovärden anges i not. tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte aktiemarknaden. momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländska Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas utan utgör en rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet. kostnad i verksamheten. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstmesnittsmetoden använts. del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklingsstysista handelsdag. relsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms till eller utbetalningar från pensionssystemet. att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet. Närstående Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och Definieras som de företag eller fonder som AP6 äger minst 20% redovisas under samma balanspost som respektive instruments av och/eller i vilka man har ett betydande inflytande. Närstående underliggande tillgångsslag. anses också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovi- Ägarandelar avseende företag och fonder redovisas under not 9. sas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Ersättning till ledande befattningshavare redovisas under not 6. Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försälj- Ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är ningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regeringresultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar. ens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper investeringsverksamheten. Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken Utfästelser till investeringar beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfäl- efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. När let en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. utbetalning görs och fonden fått ett anskaffningsvärde redovisas För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, innehavet i not 9. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, finns noterade kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, kurser att tillgå. Samtliga tillgångar ska marknadsvärderas och återfinns som ett åtagande och presenteras i not 16. värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen tillsammans

Sjätte AP-fonden 2017 | 45

Bilaga 7

>> NOTER

Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Not 4 Förvaltningskostnader

2017 2016 2017 2016 Realiserat Externa förvaltningskostnader Intäkter vid avyttring 3 882 10 411 Noterade innehav 31 13 Investerat kapital –2 472 –5 485 Interna förvaltningskostnader Återföring värdeför ändring avyttrade Personalkostnader 36 40 innehav –1 453 –4 946 Juridikkonsulter 0 0 –43 –20 Övriga externa tjänster 1 3 Resekostnader m.m. 2 2 Orealiserat Debiterad moms 1 1 Övriga kostnader 1 1 Årets värdeförändring 3 327 1 280 Totalt 72 60 Valutakursdifferens 15 –90 3 342 1 190 Liksom föregående år har inga prestationsbaserade kostnader utgått. Totalt 3 299 1 170 Externa förvaltnings- och förvärvskostnader hänförliga till innehav i onote rade fonder och företag uppgår till 300 MSEK (255) respektive 10 MSEK (12). Vid utgången av året har samtliga förvaltningskostnader kostnadsförts och belastats resultaträkningen. Dessa redovisas inom årets värdeförändring på Not 3 orealiserade innehav i not 2. Övriga finansiella intäkter och kostnader

2017 2016 Ränteintäkter 20 28 Räntekostnader –32 –31 Valutakursdifferens 3 4 –9 1

46 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

NOTER <<

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank- Not 5 Gemensamma kostnader institutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges Ingenjörer för akademiker (SACO). 2017 2016 Lön och förmåner Personalkostnader 28 28 Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- Lokalkostnader 6 6 ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 48. IT-kostnader 4 4 Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen Externa tjänster 1 1 rubrik. Förvaltningskostnader 1 1 Resekostnader m.m. 1 0 Pensioner Debiterad moms 2 2 Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp Övriga kostnader 2 3 motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön. Totalt 45 45 AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor. I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen. Avgångsvederlag Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader I förvaltningskostnader ingår ersättningar med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer till revisionsföretag med: kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- 2017 2016 de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå Revisionsuppdrag av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis PwC 0,7 0,8 och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Totalt 0,7 0,8 Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas. Uppdrag till revisionsföretag har i år liksom föregående år endast utgjorts av lagstadgad revision. Incitamentsprogram AP6 har i övrigt inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

Beslut om arvoden och ersättningar Not 6 Personal Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. för ledande befattningshavare Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor styrelse. för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitamentspensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna program. Något sådant finns dock inte hos AP6. omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings - Ersättning till styrelse havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några Under 2017 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare definieras enligt följande; Catrina Ingelstam 79 166 SEK (ordförande från befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens 1 juni), Ebba Lindsö 41 667 SEK (ordförande till 31 maj), Per riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och Strömberg 75 000 SEK, Henrik Dagel 20 833 SEK, (ledamot övriga anställda på AP6 finns publicerad på www.apfond6.se. till den 31 maj), Katarina Staaf (ny ledamot från 1 juni ), 29 167 SEK, Klas Eklund 29 167 SEK (ny ledamot från 1 juni ) och Urban Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2017 Lindskog 50 000 SEK. Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt eventuell rörlig ersättning. För 2017 har en jämförelse av ersättningar Ersättning till ledande befattningshavare genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och för- ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra måner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda ledande befattningshavare än vd. är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen finns Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga redovisad på sidan 34 och på www.apfond6.se. ledningsgruppen vid utgången av 2017; Karl Swartling, Margareta

Sjätte AP-fonden 2017 | 47

Bilaga 7

>> NOTER

Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, 2017 2016 Ulf Lindqvist och Henrik Dahl. Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda Lön och arvoden ordning enligt följande: 3,2 MSEK, 2,1 MSEK, 1,8 MSEK, Styrelseordförande 0,1 0,1 1,8 MSEK, 1,9 MSEK, 1,7 MSEK och 1,7 MSEK. Styrelsen exkl. ordförande 0,2 0,2 Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: Verkställande direktör 3,2 3,1 1,0 MSEK, 0,6 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,6 MSEK, 0,5 MSEK Ledningsgruppen och 0,5 MSEK. exkl. verkställande direktör 11,0 10,5 Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner erhållits enligt följande: 1 TSEK, 18 TSEK, 15 TSEK, 23 TSEK, 26 Övriga anställda 22,5 25,1 TSEK, 1 TSEK och 26 TSEK. Totalt 37,0 39,0

2017 2016 Övriga förmåner Medelantal anställda Män 17 17 Verkställande direktör 0,0 0,0 Kvinnor 15 14 Ledningsgruppen 32 31 exkl. verkställande direktör 0,1 0,1 Övriga anställda 0,5 0,4 Antal anställda per 2017-12-31* Män 16 17 Totalt 0,6 0,5 Kvinnor 15 15 31 32 Pensionskostnader Styrelseordförande – – Styrelsen Män 3 3 Styrelsen exkl. ordförande – – Kvinnor 2 2 Verkställande direktör 1,0 0,9 5 5 Ledningsgruppen exkl. verkställande direktör 3,2 3,1 Ledningsgrupp Män 6 6 Övriga anställda 6,8 7,9 Kvinnor 1 1 11,0 11,9 7 7 Sociala kostnader inkl löneskatt exklusive pensionskostnader 14,4 15,5 * Kategorierna heltid/deltid redovisas inte på grund av undantagsregeln i Personalkostnader - Totalt 63,0 66,9 lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om uppgiften kan hänföras till särskild individ.

48 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

NOTER <<

Not 7 Finansiella tillgångar och skulder per kategori

Värderade till Derivat till verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa 2017 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde 22 208 136 270 22 614 22 614 Övriga omsättningstillgångar – – 491 491 491 Kortfristiga placeringar 8 041 – – 8 041 8 041 Kassa och bank 819 – – 819 819 Summa finansiella tillgångar 31 068 136 761 31 965 31 965

Leverantörsskulder – – 2 2 2 Övriga skulder – 216 139 355 355 Summa finansiella skulder – 216 141 357 357

Värderade till Derivat till verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa 2016 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde 18 618 55 235 18 908 18 908 Övriga omsättningstillgångar – – 280 280 280 Kortfristiga placeringar 9 538 – – 9 538 9 538 Kassa och bank 365 – – 365 365 Summa finansiella tillgångar 28 521 55 515 29 091 29 091

Leverantörsskulder – – 3 3 3 Övriga skulder – 365 585 950 950 Summa finansiella skulder – 365 588 953 953

Not 8 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

Innehav Antal andelar Kapitalandel, % Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK Aktier Castellum 11 850 583 4,3 4,3 1 640 Tobii 4 000 630 4,1 4,1 142 Fonder Lannebo Micro Cap 68 215 268 Totalt 2 050

Erlagt courtage uppgår under 2017 till cirka 0,3 MSEK (0,7).

Sjätte AP-fonden 2017 | 49

Bilaga 7

>> NOTER

Not 9 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav. Organisations- Styrelsens Antal Röstandel Kapitalandel Bolag Investering nummer säte andelar % % Amplico Kapital AB* 556703-3161 Göteborg 5 000 000 100,0 100,0 AP Partnerinvest Sec AB* 556754-2583 Göteborg 100 000 100,0 100,0 AP Riskkapital AB* 556711-0407 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Aumar AB 556631-5932 Göteborg 16 093 69,5 69,5 Gar Förvaltnings AB* 556312-2968 Göteborg 10 000 100,0 100,0 Industrial Equity (I.E.) AB 556599-9702 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Accumulate AB 8,5 8,5 Applied Nano Surfaces Sweden AB 17,7 17,7 Bokadirekt i Stockholm AB 35,0 35,0 CombiQ AB 19,9 19,9 Flexion Mobile Ltd 11,2 11,2 FPV Holding AB (Apotea) 99,2 99,2 The Local Europe AB 9,0 9,0 Yanzi Networks AB 17,9 17,9 Iqube Holding AB 556676-0764 Stockholm 226 889 13,2 13,2 Johanneberg Campusbo AB 556658-6730 Göteborg 800 80,0 80,0 Johanneberg Campusbo KB 969704-9451 Göteborg n/a 79,2 Krigskassa Blekinge AB 556709-7992 Karlskrona 30 000 50,0 50,0 NCS Invest AB (Aibel) 556914-7530 Stockholm 360 000 36,0 36,0 Neqst 2017 AB 559061-7063 Stockholm 41 493 4,1 4,1 NetSys Technology Group Holding AB* 556550-2191 Mölndal 100 000 100,0 100,0 Nordia Innovation AB 556228-6855 Stockholm 6 357 197 3,5 3,5 Pagero AB 556581-4696 Göteborg 243 201 2,8 2,8 Primelog Holding AB 556680-6914 Stockholm 331 552 53,4 53,4 ARRIGO Logistics Consultants AB ** 100,0 100,0 Financial Industrial (FIND) Consulting AB ** 100,0 100,0 Primelog Services AB ** 100,0 100,0 Primelog Intressenter AB 556727-5135 Stockholm 224 11,5 11,5 Salcomp Holding AB 556868-7999 Stockholm 225 000 45,0 45,0 SLS Invest AB 556730-2038 Stockholm 500 100,0 100,0 Gyros Protein Technologies Holding AB 55,3 55,3 Light Sciences Oncology, Inc. 21,7 21,7 Medical Vision AB 87,6 87,6 OpGen Inc. n/a n/a Vega Ronneby AB 556762-7798 Ronneby 2 017 365 25,0 25,0 Yanzi Networks AB 556580-9554 Stockholm 1 837 35,5 35,5

50 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

NOTER <<

Röstandel Kapitalandel Co-investeringar Investering % % Adagio Co-Invest L.P. Allegro n/a 5,5 Anticimex TopHolding AB Anticimex n/a 4,5 Atos Medical Co-Invest SCSp Atos Medical n/a 10,2 Carlyle Erpe-Mere Partners, L.P. Praesidiad n/a 14,2 Cinven Cullinan L.P. Allegro n/a 5,5 EQT Aslan Co-Investment L.P. Evidensia n/a 46,2 EQT Auris Co-Investment L.P. Sivantos n/a 3,8 EQT Auris II Co-Investment L.P. Sivantos n/a 4,2 EQT Butterfly Co-Investment SCSp Bluestep n/a 50,0 EQT Dynamite2 Co-Investment L.P. Sitecore n/a 5,8 EQT Kfzteile24 Co-Investment L.P. Kfzteile24 n/a 33,3 EQT Kiwi Co-Investment L.P. Kuoni Travel n/a 11,0 EQT Mid Market US Co-Investment Coöperatief U.A. - Class C Data Intensity n/a 33,3 EQT Yellow Maple Co-Investment L.P. n/a 11,2 Farfalle L.P. Fläkt Wood Group n/a 100,0 FSN Capital IV Netcompany Co-Investment L.P. Netcompany n/a 58,3 FSN Capital Project Growth Co-Investment L.P. Bygghemma n/a 34,3 HgCapital Gabriel Co-Invest L.P. Visma n/a 12,7 NC Alexander Co-Invest, L.P. Lindorff/Intrum n/a 13,1 NC Alexander 2 Co-Invest, L.P. Lindorff/Intrum n/a 30,0 NC Mighty Co-Invest Beta, L.P. eResearch Technology n/a 18,6 Nordic Capital VIII UF Co-Invest Beta, L.P. Unifeeder n/a 23,3 Silverfleet Capital Partners Project Maverick A L.P. Riviera Travel n/a 100,0 Willa C L.P. Werner n/a 100,0 Zeus Co-Investment L.P. Zenith n/a 19,5

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar i bolag uppgår till 8 569 MSEK (6 453).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet inom parentes. Anskaffningsvärdena nedan är ett utdrag ur AP6:s redovisning och baseras inte på underlag från respektive fond. Kapitalandel Anskaffnings- Fonder Organisationsnummer Styrelsens säte % värde Accent Equity 2003 KB 969694-7739 Stockholm 63,1 23 Accent Equity 2012 L.P. 10,0 220 AE Intressenter KB (Accent Equity 2008, L.P.) 969724-7873 Järfälla 100,0 111 AEP 2003 KB 969694-5196 Stockholm 15,8 0 AlpInvest Co-Investment Fund (Lux Feeder) VII, SCSp 23,1 83 AlpInvest Secondaries Fund (Lux Feeder) VI, SCSp 26,6 107 Atomico IV (Guernsey) L.P. 21,2 86 Auvimo AB 556587-9565 Göteborg 100,0 0 Auvimo KB 969621-7729 Göteborg 100,0 21 Axcel IV K/S 2 9,7 120 Bridgepoint Europe V L.P. 2,5 483 CapMan Buyout VIII Fund B KB 969705-5342 Stockholm 100,0 202 CapMan Buyout IX Fund A L.P. 8,5 144 CapMan Equity Sweden KB 969683-1321 Stockholm 96,5 63 CapMan Technology Fund 2007 B KB 969720-4288 Stockholm 100,0 61 Carlyle Europe Partners IV L.P. 2,7 508 Chalmers Innovation Seed Fund AB 556759-5003 Göteborg 23,7 28 Creandum Advisor AB 556644-0300 Stockholm 34,0 1 Creandum I Annex Fund AB 556759-5623 Stockholm 49,2 4 Creandum II KB 969708-0274 Stockholm 98,5 114 Creandum III L.P. 18,6 155 Creandum IV L.P. 13,7 59 Creandum KB 969690-4771 Stockholm 49,3 3 Crown Global Secondaries IV PLC 2,7 76 Cubera VI L.P. 9,0 0 Cubera VII L.P. 15,0 34 Cubera VIII L.P. 7,4 62

Sjätte AP-fonden 2017 | 51

Bilaga 7

>> NOTER

Kapitalandel Anskaffnings- Fonder (forts) Organisationsnummer Styrelsens säte % värde EQT IV (No. 1) L.P. 2,4 0 EQT V (No. 1) L.P. 3,5 151 EQT VI (No. 1) L.P. 1,6 317 EQT VII (No. 1) L.P. 2,3 537 EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P. 4,2 54 EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P. 8,1 406 EQT Mid Market Europe (No. 1) Feeder L.P. 4,9 104 Eurazeo Capital II SCSp 2,9 115 Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.) 969687-5062 Stockholm 100,0 42 FSN Capital IV L.P. 7,1 210 FSN Capital V LP 4,4 40 Fyrsikten KB (Nordic Capital VI Alpha, L.P.) 969712-1029 Stockholm 100,0 28 HealthCap Annex Fund I-II KB 969690-2049 Stockholm 38,9 159 HealthCap III Sidefund KB 969699-4830 Stockholm 22,7 0 HitecVision Private Equity IV L.P. 1,4 16 HitecVision V L.P. 0,8 24 InnKap 2 Partners KB** 969661-4735 Göteborg 5,4 0 Intera Fund I Ky 12,0 63 Intera Fund II Ky 10,0 95 Intera Fund III Ky 10,0 33 Nordic Capital V, L.P. 3,3 29 Nordic Capital VI Alpha, L.P. 5,7 3 Nordic Capital VII Alpha, L.P. 2,6 267 Nordic Capital VII Beta, L.P. 2,8 324 Nordic Capital VIII Beta, L.P. 4,4 445 Northern Europe Private Equity KB 969670-3405 Stockholm 69,1 0 Northzone VII L.P. 8,0 128 Northzone VIII L.P. 7,1 82 Norvestor V L.P. 8,5 30 Norvestor VII L.P 7,3 110 Permira VI L.P. 1,4 202 Scope Growth II L.P. 24,1 91 Scope Growth III L.P. 16,7 71 Silverfleet Capital Partners II LP 6,6 143 Sixth Cinven Fund (No.2) L.P. 1,0 142 Sustainable Technologies Fund I KB** 969734-9620 Stockholm 100,0 38 Swedestart Tech KB** 969674-7725 Stockholm 20,6 1 Triton Fund IV L.P. 1,3 241 Valedo Partners Fund I AB 556709-5434 Stockholm 25,0 21 VEPF VI Co-Invest 1, L.P. 57,1 84 VEPF VI Co-Invest 2, L.P. 18,3 84 Vista Equity Partners Fund VI-A, L.P. 0,6 151 Totalt fonder 7 849 Totalt anskaffningsvärde 16 418

TOTALT MARKNADSVÄRDE 20 158

* Bolaget är vilande. ** Bolaget är under likvidation.

52 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

NOTER <<

Not 10 Övriga räntebärande värdepapper Not 14 Upplupna kostnader

2017 2016 2017 2016 Korta räntebärande papper 8 041 9 538 Upplupen räntekostnad – 5 Lån till onoterade bolag 270 235 Upplupen management fee 85 58 Totalt 8 311 9 773 Övrigt 6 9 Totalt 91 72

Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Not 15 Övriga kortfristiga skulder

2017 2016 2017 2016 Affärer som ej gått i likvid 400 156 Affärer som ej gått i likvid 46 511 Övrigt 5 5 Leverantörsskulder 2 3 Totalt 405 161 Övrigt 2 2

Totalt 50 516 Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 16 Ansvarsförbindelser och utfästelser 2017 2016 Upplupna ränteintäkter 47 73 2017 2016 Förutbetald management fee 34 30 Ansvarsförbindelser 207 199 Övriga förutbetalda kostnader och intäkter 5 16 Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital 13 112 11 065 Totalt 86 119 Totalt 13 319 11 264

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets Not 13 Skulder till kreditinstitut Not 17 utgång 2017 2016 Efter årsskiftet har AP6 slutfört co-investeringen i Alloheim tillsammans med Nordic Capital. Köpeskillingen redovisas som ett Beviljad kreditlimit 1 500 1 500 åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital (se not 16). Outnyttjad del –1 500 –1 500 Utnyttjat kreditbelopp 0 0

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig finansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till 1,5 miljarder kronor.

Göteborg den 22 februari 2018

Catrina Ingelstam Per Strömberg Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Klas Eklund Katarina Staaf Urban Lindskog Ledamot Ledamot Ledamot

Karl Swartling Verkställande direktör

Sjätte AP-fonden 2017 | 53

Bilaga 7

>> REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN Uttalanden Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden visningen och återfinns på sidorna 1-34. Det är styrelsen och den för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 35–53 i detta verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infordokument. mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- avseende denna andra information. sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat att läsa den information som identifieras ovan och överväga om för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övriga delar. övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat fastställs. på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig Grund för uttalanden felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing portera i det avseendet. (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige DIREKTÖRENS ANSVAR och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer VÅR REVISIONSANSATS är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller Revisionens inriktning och omfattning några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och eller på fel. bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rap- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheutgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Revisorns ansvar Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig gransk- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsrening i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovisningspro- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en cesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden verkar. revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan på de frågeställningar som finns för att säkerställa en korrekt redo- uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga visning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekosamt under innehavstiden. nomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

54 | Sjätte AP-fonden 2017

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE <<

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Grund för uttalanden omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt revisionen. Dessutom: ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. −identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god reårsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa enligt dessa krav. risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter Styrelsens och verkställande direktörens ansvar är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fonden organisation och −skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll förvaltningen av Sjätte AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtbland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fonden ekonomiska gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men situation och att tillse att Sjätte AP-fonden organisation är utforinte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte AP-fonden −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som anekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betrygvänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktögande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte AP-fonden verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Revisorns ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltden väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2017. otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och använder vi professionellt omdöme och har en professionellt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och som vi identifierat. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Uttalanden om ansvarsfrihet. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även Stockholm den 23 februari 2018 granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2017. Magnus Svensson Henryson Peter Nilsson Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Sjätte AP-fonden 2017 | 55

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har

och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen under 2017 haft en avkastning på 16,5 %.

ligger sedan fast vid högre åldrar. AP7 Såfa Under samma period har de privata premie- Sjunde AP-fondens uppdrag kan väljas när som helst hos Pensionsmyndig- pensionsfonderna i genomsnitt gett en

I det svenska allmänna pensionssystemet ingår heten, men den kan inte kombineras med avkastning på 9,6 %. att en del av pensionsavgiften avsätts till premie några andra fonder i premiepensionssystemet. Risken (mätt som standardavvikelse under pension och förvaltas i värdepappersfonder den senaste 24-månadersperioden) har för

efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av Tre statliga fondportföljer AP7 Såfa varit 9,9 %, jämfört med 7,0 % för

Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond genomsnittet för de privata premiepensionsden statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde och AP7 Räntefond skapas också tre fond- fonderna 1 . AP7 Såfas högre risk förklaras till stor

AP-fonden, som också är en statlig myndighet, portföljer med olika risknivåer. De tre statliga del av att andelen sparare över 55 år fortfarande fungerar inom detta system på samma sätt fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balan- är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed som ett fondbolag med förvaltning av värde- serad och AP7 Offensiv. också är liten. Framöver kan andelen AP7 Ränte -

pappersfonder. Sjunde AP-fondens verksamfond förväntas öka i takt med att spararna het med kapitalförvaltning startade hösten AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond i premiepensionssystemet blir äldre. 2000 i samband med att det första fondvalet och 67 % AP7 Räntefond Sedan starten 2000 har förvalsalternativet 2

inom premiepensionssystemet ägde rum. AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- gett en ackumulerad avkastning på 189,8 %, För de personer som avstår från att välja fond och 50 % AP7 Räntefond jämfört med 79,0 % för genomsnittet av de någon annan fond i premiepensionssystemet privata premiepensionsfonderna. Detta innebär

ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond att förvalsalternativet har gett en genomsnittlig i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskulls- och 25 % AP7 Räntefond årlig avkastning på 6,4 %, jämfört med 3,5 % för förvaltningsalternativ). de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7

Denna förvaltningsberättelse behandlar verk - De statliga fondportföljerna är, var och en för Såfas start i maj 2010 har den ackumulerade samheten i ”fondbolaget” Sjunde AP-fonden, sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, avkastningen varit 190,4 % jämfört med 85,8 % inklusive de produkter Sjunde AP-fonden men de kan inte kombineras med några andra för de privata premiepensionsfonderna.

tillhandahåller via de två byggstensfonderna fonder i premiepensionssystemet. En typisk premiepensionssparare som sedan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde Förvaltat kapital och avkastning AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning

Förvaltat kapital 2017 på 10,0 % per år jämfört med motsvarande

Det statliga erbjudandet - produkterna Under 2017 placerade Pensionsmyndigheten avkastning för inkomstpensionen som uppgår

Byggstensfonderna premiepensionsmedel för 2016 års pensions- till 3,0 % per år. Kapitalviktad avkastning anger

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de bygg - rätter. Sjunde AP-fonden tillfördes också medel genomsnittlig årlig utveckling för en genomstensfonder som övriga fyra AP7-produkter genom likvidering/stängning av fonder på skapas med. Fonderna tillförs årligen kapital, fondtorget. Total uppgick inflödet av kapital snittlig sparares konto och kan jämföras med

räntan på ett bankkonto. En sparare som invefrämst genom att Pensionsmyndigheten för- genom köp av andelar i fonderna till 35,2 milsterar i aktiemarknaden förväntas ha en delar nya årgångar av premiepensionsmedel jarder kronor (23,0 miljarder kronor 2016). i fonder. För detaljerad information om Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, avkastning som överstiger en ränteplacering.

utvecklingen för dessa fonder hänvisas till främst på grund av att premiepensionssparare Statens fondportföljer har under 2017 gett särskilda årsberättelser för fonderna. bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 4,0 miljarder kronor (6,2 miljarder följande avkastning:

Direktval av byggstensfonderna kronor) under året. AP7 Försiktig 5,8 % (60,2 % sedan

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut Vid utgången av 2017 förvaltade Sjunde valbara hos Pensionsmyndigheten och kan AP-fonden sammanlagt 430,7 miljarder kronor starten i maj 2010)

också, till skillnad från AP7 Såfa och de stat- (343,0 miljarder kronor 2016), varav 396,2 mil- AP7 Balanserad 8,8 % (90,1 % sedan

liga fondportföljerna, kombineras med andra jarder kronor i AP7 Aktiefond och 34,5 miljar- starten i maj 2010)

fonder i premiepensionssystemet. der kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det AP7 Offensiv 13,3 % (143,3 % sedan totala förvaltade kapitalet beror främst på starten i maj 2010) AP7 Såfa inflöden till fonderna under året och en positiv

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till börsutveckling på de globala aktiemarkna- Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Pensionsmyndigheten hur placeringar för derna under 2017. Räntefond har under 2017 gett följande avrespektive sparare ska göras i byggstens - kastning:

fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Avkastning 2017

AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Under 2017 har uppgången på de globala AP7 Aktiefond 17,7 % Räntefond i olika proportioner som förändras aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till

över tiden enligt en livscykelprofil som grundas positiv avkastning i de av Sjunde AP-fondens AP7 Räntefond -0,1 %

på spararens ålder. Fram till och med 55 års produkter som har stort aktieinslag.

ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär Deras jämförelseindex har gett en avkastning

Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas att fördelningen mellan aktie- och ränte - på 18,0 % respektive -0,1 %. Ytterligare infor-

årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts placeringar är olika för olika årskullar. Därför mation om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

med AP7 Räntefond, så att fördelningen från blir också avkastningen olika för sparare i olika ges i årsberättelserna för respektive fond.

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. 19 | AP7 2 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa.

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

Verksamheten Fokusområden 2017 i december 2017 har Finansdepartementet Resultat Kapitalförvaltning i promemorian “Ett tryggt och mer hållbart Under 2017 uppgick Sjunde AP-fondens intäk- Under 2017 har Sjunde AP-fondens styrelse premiepensionssystem” föreslagit genom ter av rörelsen till 396,3 miljoner kronor (305,2 beslutat om ett absolutavkastande mål för gripande förändringar av systemet. Om dessa miljoner kronor). De ökade intäkterna beror på förvaltningen av förvalsalternativet AP7 Såfa, förändringar beslutas kan påverkan för Sjunde att det förvaltade kapitalet har varit större än vilket ska komplettera det konkurrensmål som AP-fonden i form av ökat kapital under förföregående år. Kostnaderna, inklusive ränte- gäller sedan tidigare. Detta innebär att Sjunde valtning komma att bli betydande. netto, uppgick till 191,7 miljoner kronor (167,0 AP-fondens förvaltning dels ska ge en avkastmiljoner kronor). Resultatet blev således 204,6 ning som överstiger den genomsnittliga av- Ägarstyrning och hållbarhet miljoner kronor (138,2 miljoner kronor). Det ba- kastningen för de privata fonder som finns på Sjunde AP-fondens vidareutveckling av arbetet lanserade resultatet vid årets slut var 560,0 mil- fondtorget, dels att ett kontinuerligt sparande med hållbarhetsfrågor har under året givits joner kronor (355,4 miljoner kronor). i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en fortsatt hög prioritet. Den modell för uteslut- Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende långsiktig överavkastning i förhållande till den ning av bolag som bedöms aktivt motverka av det förvaltade kapitalets storlek, medan statliga inkomstpensionen om 2-3 procent - Parisavtalet, och som beslutades under 2016, kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapi- enheter per år. har implementerats i verksamheten och de talberoende kostnaderna utgörs av avgifter till Under 2016 beslutade styrelsen också om första bolagen uteslöts från investeringar i juni. externa kapitalförvaltare och till depåbanken. en vidareutveckling av förvalsalternativet Inom ramen för Sjunde AP-fondens aktiva Eftersom Sjunde AP-fondens intäkter beror genom en ny strategisk portfölj för AP7 Aktie- förvaltning har gröna aktiemandat upphandpå det förvaltade kapitalets storlek ska eventu- fond. I och med den beslutade förändringen lats. Tanken med dessa är att investeringar ella överskott i kapitalförvaltningsverksam - kommer riskspridningen i förvalsalternativet ska göras i bolag som bidrar till lösningen av heten tillfalla premiepensionsspararna genom på sikt att ökas, samtidigt som den totala risk- klimatproblem. Implementering av mandaten gradvis sänkning av förvaltningsavgifterna i de nivån sänks för en 65-årig pensionssparare sker under första halvåret 2018. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. genom att exponeringen mot aktiemarknaden Förvaltningsavgifterna utgör Sjunde AP-fondens minskar. Genom den minskade risken för - Adminstration enda intäktskälla, och hur stora dessa intäkter väntas också spridningen i utfall mellan olika Sjunde AP-fonden flyttade under året till nya blir beror helt på det förvaltade kapitalets stor- pensionssparare minska. Genom att minska kontorslokaler. lek. Vid en kraftig och ihållande nedgång på användningen av hävstång i förvaltningen Resursförstärkningar har gjorts inom såväl aktiemarknaderna kan därför en situation upp- skapas utrymme för omfördelning av mark- förvaltningsorganisationen som administratiostå då intäkterna minskar så mycket att verk- nadsrisk genom nen och en ny administrativ chef har anställts. samheten inte kan bedrivas vidare utan att - exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, De resursförstärkningar som har gjorts innebär förvaltningsavgifterna höjs eller kostnaderna - exponering mot så kallade faktorrisker 3 och bl a att Sjunde AP-fondens uttalade ambition drastiskt sänks. För att minska denna risk har - dynamiskt risktagande 4 . att övergå till en projektbaserad organisation Sjunde AP-fondens styrelse beslutat att en Förändringen av den strategiska portföljen har tagit stora steg framåt. buffert motsvarande två gånger genomsnittet har inletts under 2017, främst genom att inve- Under året har stort fokus legat på att se över av de kommande fem årens prognostiserade steringar i tillväxtmarknader har ökats och Sjunde AP-fondens administrativa processer fasta kostnader ska byggas upp. Som en konse- genom utställande av ökade investerings - i syfte att säkerställa en effektiv och kontrollekvens av det ökande överskottet har Sjunde åtaganden inom tillgångsslaget private equity, rad implementering av den nya strategiska AP-fondens styrelse beslutat om en sänkning och kommer att fortsätta under en treårspe- portföljen. Översynen har också omfattat IT. av förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond från riod. Under 2017 har också kompetensupp- Sjunde AP-fonden har under året övergått 0,11 till 0,10 % från och med den 1 januari, 2018. byggnad inom faktorrisker prioriterats. till slutkursvärdering, vilket innebär att handel Under senare år har flera utredningar i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond sker till avseende premipensionssystemet tillsatts och stängningspriser på de marknader där AP7 investerar.

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%) Genomsnittlig Total risk Kontrollfunktioner årsavkastning (standard- Inom risk och regelefterlevnad har arbetet 2016-12-30 sedan start avvikelse med den nya strategiska portföljen prioriterats, – 2017-12-30 (2010-05-21) 24-mån) liksom fondens styrningsmodell. Inom regelverksområdet har fokus bl a legat på Mifid II AP7 Aktiefond 17,7 15,9 10,8 och Benchmark regulation. Utvecklingen av en AP7 Räntefond -0,1 1,52 0,41 gemensam riskkultur har fortsatt hög prioritet AP7 Såfa 16,5 15,0 9,9 för framtiden. Sammantaget bedöms Sjunde Privata fonder 9,6 8,5 7,0 AP-fondens risker vara identifierade och väl AP7 Försiktig 5,8 6,4 3,6 kontrollerade. AP7 Balanserad 8,8 8,8 5,4 AP7 Offensiv 13,3 12,4 8,0

Organisation

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet Ledning för de privata premiepensionsfonderna (%) För den löpande verksamheten finns fyra lednings- och samordningsgrupper. Ackumulerad Genomsnittlig Genomsnittlig För kapitalförvaltningen finns dels en placeavkastning årsavkastning årsavkastning ringskommitté som består av tre personer sedan start sedan start senaste (verkställande direktören, chefen för förvaltning år 2000 år 2000 10 åren (tillika vice verkställande direktör) och chefen Förvalsalternativet 189,8 6,4 9,7 för administration, dels en riskhanteringskom- Privata fonder 79,0 3,5 5,1 mitté som består av fyra personer (verkställande

3 Faktorinvestering innebär att man formar portföljer med avseende på en särskild egenskap, t ex värde eller kvalitet, vilken förväntas leda till en förbättrad 4 riskjusterad avkastning över tid. Dynamiskt risktagande innebär att förändringar görs i tillgångsallokeringen för att reflektera förändrade marknadsomständigheter i termer av exempelvis AP7 | 20 tidsvarierande förväntad avkastning och risk. Detta görs i syfte att förbättra fondens risk- och avkastningsegenskaper över en längre tidshorisont.

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

direktören, chefen för administration, risk - området ägarstyrning hanteras frågor som rör beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till ansvarig och regelverksansvarig). Medlemmarna hur Sjunde AP-fonden som aktieägare kan arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag i placeringskommittén utgör Sjunde AP-fondens påverka de bolag vi investerar i att ta ansvar Sjunde AP-fonden inte investerar i enligt ledande befattningshavare. för hållbarhet, etik och god bolagsstyrning Sjunde AP-fondens riktlinjer för ägarstyrning. För övergripande frågor som inte avser i sin verksamhet. Vid utgången av 2017 var fyra Arbetsutskottet fungerar också som ersättkapital förvaltningen finns en administrativ personer tillsvidareanställda inom kommuni- ningskommitté, vilken har till uppgift att säker ledningsgrupp som består av fem personer kation och ägarstyrning. ställa att regeringens riktlinjer för anställnings - (verkställande direktören, chefen för förvalt- villkor till ledande befattningshavare efterlevs. ning, chefen för administration, chefen för Kontrollfunktioner I ersättningskommittén deltar inte verkställande kommunikation och ägarstyrning samt regel- Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen direktören i frågor som rör ersättning till verkverksansvarig). om “tre försvarslinjer”, vilket innebär att verk- ställande direktören och är i övriga frågor I tillägg till dessa ledningsgrupper har verk- samhetens risker ägs och kontrolleras av verk- enbart adjungerad. ställande direktören också inrättat en råd - samheten själv, och att det riskarbete som Som stöd och rådgivare åt verkställande givande strategisk ledningsgrupp med ansvar utförs i verksamheten följs upp av fondens direktören vid olika verksamhetsbeslut och som för att formulera en strategisk plan med fem- oberoende funktioner för risk och regelefter- rådgivande organ åt den interna kapitalförårshorisont. Gruppen består av verkställande levnad. Som tredje försvarslinje fungerar valtningen finns ett konjunkturråd inrättat. direktören, chefen för förvaltning, chefen för fondens internrevisorer, vilka rapporterar till Konjunkturrådet bestod under 2017 av administration, chefen för kommunikation Sjunde AP-fondens styrelse. Vid utgången av fyra styrelseledamöter och två anställda och ägarstyrning, riskansvarig samt regel- 2017 var två personer anställda inom funktio- (verkställande direktören och vice vd/förvaltverksansvarig. nerna risk och regelefterlevnad. ningschefen). Som ett led i Sjunde AP-fondens strävan Styrelsen har också inrättat ett revisions - Kapitalförvaltning att stärka den interna kontrollen är samtliga utskott, vilket också bereder regelverksfrågor. Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid anställda skyldiga att bekräfta att de tagit del Revisionsutskottet bestod under 2017 av tre utgången av 2017 av åtta tillsvidareanställda. av fondens etiska riktlinjer, riktlinjer för hante- styrelseledamöter. Till revisionsutskottets Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas ring av intressekonflikter samt riktlinjer för möten inbjuds normalt intern- och extern av externa förvaltare. Den interna förvaltningen intern styrning och kontroll. revisorer, verkställande direktören, chefen arbetar huvudsakligen med upprätthållande av för administration, riskansvarig samt regelbeslutad exponeringsnivå, aktiv förvaltning av Medarbetare verksansvarig. svenska aktier, ränteförvaltning samt hantering Sjunde AP-fonden är en liten men högt kvalifi- Under 2017 var de externa revisorerna dess av Sjunde AP-fondens Private Equity-portfölj. cerad organisation. Detta innebär att det är av utom närvarande vid ett styrelsesammanträde. Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas stor betydelse att Sjunde AP-fonden kan externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett bety- attrahera och bibehålla personal med rätt Ägarfrågor dande arbete för att systematiskt följa upp och kompetens för uppdraget. Stor vikt läggs där- Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen för vid kompetensutveckling. Detta uppnås ägarfunktion som följer av aktieinnehaven avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad dels genom att anställda i stor utsträckning i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhetsav administrativa rutiner och bestämmelser. ges möjlighet till externa utbildningsinsatser, planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyrdels genom en uttalad målsättning att öka de ning för Sjunde AP-fonden. I riktlinjerna anges Administration anställdas kunskap och förståelse för verk- hur Sjunde AP-fonden ska utöva sin ägarfunk- Sjunde AP-fondens administrativa enheter samheten genom internt kompetensutbyte. tion i kraft av de stora aktieinnehaven. utgörs av fondadministration, middle office, Genom en väl utvecklad process för medarbe- Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 ekonomi, affärsstöd, registrator och IT. Vid tarsamtal dokumenteras de anställdas utveck- riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom utgången av 2017 var tolv personer tillsvidare- lingsbehov och utvecklingsplaner fastställs. röstning på bolagsstämma kan göras för anställda inom administration. En ny administ- Stor vikt läggs också vid de anställdas fysiska utländska aktier. I och med att riktlinjerna är rativ chef har rekryterats och påbörjade sin och psykiska hälsa, liksom vid en god arbets- fullt ut implementerade röstar AP7 regelmäsanställning i mars 2017. Rekrytering har under miljö. För att förebygga ohälsa erbjuds samt- sigt på de bolagsstämmor där så är möjligt. året också gjorts till affärsstöd/projektstyrning liga anställda ett friskvårdsbidrag på maximalt Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt församt till juridik och IT. De senare påbörjar sina 5 000 kronor per år. Sjunde AP-fonden efter- hindrad att rösta för svenska aktier. Sjunde anställningar under början av 2018. strävar en jämn könsfördelning i verksamheten. AP-fonden arbetar i ägarstyrnings- och håll- För Sjunde AP-fonden är effektivitetsaspekter Ålder och kön får inte påverka lönesättningen. barhetsfrågor med tre parallella ”teman” av stor betydelse. Detta betyder att externa Under året har två personer lämnat sina i treårscykler. tjänster utnyttjas på de områden där det är anställningar och sex personer har anställts. Detta innebär att fördjupning inom vissa lämpligt för att säkerställa hög kompetens, Antalet tillsvidareanställda var under större utvalda fokusområden görs, vid sidan av de låga kostnader och liten sårbarhet. Detta delen av 2017 tjugosju personer (elva kvinnor fyra verktyg som används i verksamheten innefattar bland annat ekonomi- och löne - och sexton män). (uteslutning, dialog, röstning och juridiska administration, IT-drift, internrevision samt processer). Under 2018 kommer Sjunde APjuridiska tjänster. Denna modell innebär att fonden att arbeta med teman inom bolags det är en viktig uppgift för organisationen att Styrning och kontroll lobbying, färskvatten och arbetsvillkor inom fungera som en kvalificerad beställare och att Styrelsens arbete gröna näringar. Under 2017 har ingen förändring av sammanha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett. kostnadskontroll över de utlagda uppdragen. Styrelsen hade under 2017 sex ordinarie sammanträden. Styrelsen har beslutat att fr o m Kommunikation och ägarstyrning 2018 minska antalet ordinarie möten till fem. Sjunde AP-fonden bedriver ett aktivt arbete Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som för att fortlöpande utveckla informationen till består av ordföranden, vice ordföranden och icke-väljarna i premie pensionssystemet. Inom verkställande direktören. Arbetsutskottet

21 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017 2016 Rörelsens intäkter Förvaltningsavgifter 396 261 305 223 396 261 305 223

Rörelsens kostnader 1 Personalkostnader -51 921 -49 275 2 Övriga externa kostnader -138 203 -116 004 5 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -502 -94 -190 626 -165 373

Rörelseresultat 205 635 139 850 Resultat från finansiella poster 3 Ränteintäkter och liknande 413 0 4 Räntekostnader och liknande -1 473 -1 611 -1 060 -1 611

Resultat efter finansiella poster -204 575 138 239

Årets resultat 204 575 138 239

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017-12-31 2016-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 Inventarier 2 348 288 Summa materiella anläggningstillgångar 2 348 288

Omsättningstillgångar 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 43 578 32 087 7 Övriga fordringar 1 929 1 883 Kassa och bank 310 711 360 765 Summa omsättningstillgångar 356 218 394 735

Summa tillgångar 608 901 395 023

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat 355 412 217 172 Årets resultat 204 575 138 239 Summa eget kapital 559 987 355 411

Skulder 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 901 31 157 Leverantörsskulder 5 139 4 836 9 Krediter i Riksgäldskontoret - 0 Övriga skulder 4 874 3 619 Summa skulder 48 914 39 612

Summa eget kapital och skulder 608 901 395 023

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

AP7 | 22

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan: allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har 2017 2016 inte ändrats i förhållande till föregående år. Inventarier 20 % 20 % Avskrivningar framgår av not för balansposten. Intäktsredovisning Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de Värderingsprinciper m.m. förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar upptagits till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 2017 2016 Pensionskostnader Antal anställda VD 1 041 1 041 Medeltal anställda 26 23 Placeringskommitté exkl.VD 1 242 1 346 Anställda 31 december 27 23 Övriga anställda 6 924 6 227 Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 3 3 Summa 9 207 8 614

Löner och arvoden Sociala kostnader Styrelseordförande 104 108 Styrelseordförande 17 18 Styrelsen exkl. ordförande 521 515 Styrelse exkl. ordförande 126 152 VD 3 652 3 470 VD 1 148 1 091 Placeringskommitté exkl. VD 3 718 3 935 Placeringskommitté exkl. VD 1 170 1 238 Övriga anställda 20 042 17 449 Övriga anställda 8 440 7 457 Summa 28 037 25 477 Summa 10 901 9 956

Ersättning till ledande befattningshavare 2017: Övriga Pension- Fast lön Bilförmån förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 652 - 2 1 041 4 695 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 319 - 2 731 3 052 Administrativ chef 1 399 - 2 511 1 912 7 370 - 6 2 283 9 659

Ersättning till ledande befattningshavare 2016: Övriga Pension- Fast lön Bilförmån förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 470 - 2 1 041 4 513 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 264 - 2 700 2 966 Administrativ chef 1 671 - 2 646 2 319 7 405 - 6 2 387 9 798

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/ verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda. förmånsbestämd. Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller därut- ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de över följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetensvice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Upp- och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtsägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgivarens liga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare och sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under ansvariga för kontrollfunktionerna samt förhandlar lön och övriga villkor 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot med verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsutgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet. frågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice för ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på

23 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att vån under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde APverksamheten sköts av en liten organisation och många underleveran- fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP-fondens törer. Ersättningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättheller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata ningsnivåer som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att kapitalförvaltningsbolag. Under 2017 slutfördes en jämförelsestudie av regeringens riktlinjer därmed har följts under 2017. det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbetalats till de Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsni- eller arbetsutskottet.

Not 2 – Övriga externa kostnader Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31

Extern revision 486 489 Upplupna fondavgifter 37 770 30 365 Externa förvaltare och depåbank 88 286 74 935 Övriga interimsfordringar 5 808 1 722 Externa tjänster 35 762 31 401 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 43 578 32 087

Övriga kostnader 13 669 9 179 Summa övriga externa kostnader 138 203 116 004 Not 7 – Övriga fordringar Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 Arvoden till revisionsbolag Revisionsuppdrag 486 489 Skattefordran ingår med 1 918 1 883 Skatterådgivning 959 574 Summa arvoden 1 446 1 063

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitets säkringstjänster. Upplupna personalkostnader 2 955 4 412 Upplupna kostnader externa förvaltare och depåbank 31 276 23 563 Skatteskuld 2 161 - Not 3 – Ränteintäkter och liknande Övriga interimsskulder 2 509 3 182 Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 901 31 157 Ränteintäkter 413 - Valutakursvinster - - Summa ränteintäkter och liknande 413 - Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 Not 4 – Räntekostnader och liknande Total ram Utnyttjad Total ram Utnyttjad Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 Rörlig kredit på räntekonto - - 40 000 0 Lån för finansiering av Räntekostnader -1 459 -1 463 anläggningstillgångar - - 5 000 0 Valutakursförluster -14 -148 Krediter i Summa räntekostnader och liknande -1 473 -1 611 Riksgäldskontoret - - 45 000 0

Regeringen har beslutat att från och med 2017 inte längre bevilja Not 5 – Inventarier Sjunde AP-fonden fortsatt rörlig kredit och lån för finansiering av Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 anläggningstillgångar.

Ingående anskaffningsvärde 2 257 22 451 Inköp 2 713 0 Not 10 – Långsiktiga värdepappersinnehav Utrangering -2 021 -20 194 Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 949 2 257 Ingående anskaffningsvärde - - Ingående avskrivningar -1 969 -22 017 Anskaffningar 250 413 Årets avskrivningar -502 -94 Nedskrivningar -79 - Återförda avskrivningar på Utgående anskaffningsvärde 250 334 utrangerade inventarier 1 870 20 142 Utgående ackumulerade avskrivningar -601 -1 969 Avser investering i Kammarkollegiets Företagsobligations- Utgående bokfört värde 2 348 288 konsortiet FRN.

AP7 | 24

Bilaga 8 Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2017

Stockholm den 6 februari 2018 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2018 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

25 | AP7

Bilaga 8

Revisionsberättelse oegentligheter eller på fel, utformar och utför gransk- fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. ningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- För Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302 inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Rapport om årsredovisningen Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar Uttalanden följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig fel- Det är styrelsen och den verkställande direktören som Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde aktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för AP-fonden för år 2017. innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upp - utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande allmänna pensionsfonder. rättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förpensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga valtningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finan- Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonosiella ställning per den 31 december 2017 och av dess interna kontroll som har betydelse för vår revision för att miska situation och att tillse att fondens organisation är finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hän- utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och pensionsfonder. syn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis- effektiviteten i den interna kontrollen. på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ningens övriga delar. ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de räkningen fastställes. som används och rimligheten i styrelsens och verkstäl- åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring lande direktörens uppskattningar i redovisningen och ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att tillhörande upplysningar. medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar direktören använder antagandet om fortsatt drift vid Revisorns ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revi upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och sorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. händelser eller förhållanden som kan leda till betydande kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäker- Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2017. hetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa upp- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men märksamheten på upplysningarna i årsredovisningen ingen garanti för att en revision som utförs enligt god Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgär- Det är styrelsen och den verkställande direktören som upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om der eller försummelser som kan föranleda anmärkning. har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisions- Som en del av en revision enligt god revisionssed den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna bevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberät- i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direk- telsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. tören ansvarar även för den interna kontroll som de göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- Vi utvärderar den övergripande presentationen, revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland granskningsåtgärder som utförs baseras på vår profesvare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. upplysningarna, och om årsredovisningen återger de sionella bedömning med utgångspunkt i risk och Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar underliggande transaktionerna och händelserna på ett väsent lighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen styrelsen och den verkställande direktören för bedöm- sätt som ger en rättvisande bild. på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är ningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. väsentliga för verksamheten och där avsteg och över - De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens trädelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde APkan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade att använda antagandet om fortsatt drift. den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra gelser under revisionen, däribland de eventuella bety- förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om dande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. förvaltningen. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller Rapport om andra krav enligt lagar några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på och andra författningar oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisions - Uttalanden berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säker- Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även Stockholm den 7 februari 2018 het är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig fel - någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på ställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsent- för 2017. liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för - Revisionen har inte givit anledning till anmärkning väntas påverka de ekonomiska beslut som användare beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt Peter Nilsson fattar med grund i årsredovisningen. avseende förvaltningen. Auktoriserad revisor. Förordnad av Regeringen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi Grund för uttalanden följande moment: Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde Helena Kaiser de Carolis felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt Auktoriserad revisor. Förordnad av Regeringen.

AP7 | 26

Bilaga 8

AP7 Aktiefond Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse Basportföljen skapa en långsiktigt bättre riskjusterad av-

Basportföljens normvärde skall uppgå till 96 % kastning. Under 2017 har strategin varit att

globala aktier och 4 % private equity (riktmärke undervikta globala aktier, vilket ledde till ett

Placeringsinriktning över tid). Vid utgången av 2017 var dock för- negativt bidrag om -385,3 miljoner kronor då

AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att delningen 98 % globala aktier och 2 % private globala aktier utvecklades positivt. Strategin

skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet equity, vilket förklaras av en stark tillväxt i det reducerade dock fondens risknivå.

AP7 Såfa och därmed en byggsten i det all- förvaltade kapitalet under året. Kort strategi. Konstruktionen av en lång/kortmänna pensionssystemets premiepensions- Tillgångsslaget globala aktier ska ge en strategi är kassaneutrala och skapas genom sparande. Fonden ingår också i statens fond- exponering som motsvarar fondens jämförelse - att ”gå lång”, dvs köpa aktier eller valutor som

portföljer. Mer information om dessa portföljer index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt man bedömer kommer att utvecklas bra och finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. genom externa förvaltare. går kort i, dvs säljer de man tror utvecklas Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda Tillgångsslaget private equity omfattar sämre. Korta positioner skapas genom s.k.

risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning placeringar i fonder som i sin tur investerar äkta blankning vilket innebär att man först som överträffar avkastningen för jämförelse - i onoterade företag. lånar en tillgång som man sedan omedelbart index (se förklaringar till nyckeltal nedan). För säljer. En lång/kort strategi kan generera en

att nå dit har vi valt följande strategi: Derivatinstrument och aktielån absolut positiv avkastning oavsett om den

Fondbestämmelserna tillåter att derivatinstru- Placera fondens tillgångar globalt i aktier underliggande marknaden går upp eller ner. och aktierelaterade finansiella instrument med ment används som ett led i placeringsinrikt- Resultatet för strategin bidrog under året

ningen. Under 2017 har denna möjlighet bred branschmässig spridning (basportföljen). positivt med 55,2 miljoner kronor. utnyttjats i den löpande förvaltningen via

Använda hävstång för att öka risken och aktieterminer och valutakontrakt. Private Equity. Strategin har en lång investe-

den förväntade avkastningen. Vidare används icke-börshandlade finansi- ringshorisont och förväntas över tid ge en

ella derivatinstrument (Total Return Swaps) högre avkastning än börsnoterade bolag. Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda som skapar hävstång i förvaltningen. Hävs- AP7 har sedan 2002 investerat globalt i private

tångsgraden ska normalt motsvara 135 % av equityfonder. Resultatet för private equity har marknader. fondkapitalet. För att skydda fondkapitalet bidragit till en genomsnittlig överavkastning

kan styrelsen dock, på rekommendation från mot AP7:s jämförelseindex med 2,1 procent - AP7 Aktiefond är en global aktiefond där VD (t ex i situationer då det bedöms lämpligt enheter per år för private equityprogrammet hävstång används i förvaltningen. Genom att minska fondens exponering mot aktie- till och med utgången av 2016. hävstången skapas ett placeringsutrymme marknaden), reducera storleken på häv - Fonden har också en temainvestering inom

som är större än fondkapitalet. Då stora kursstången från dess normalnivå. Den faktiska cleantech. Begreppet cleantech omfattar en rörelser på världens börser kraftigt påverkar hävstångsnivån har under 2017 legat på cirka rad olika verksamheter med positiv miljö - AP7 Aktiefonds avkastning – i positiv eller 124 % (125 %). Vid utgången av 2017 motsva- påverkan som gemensam nämnare. Investe-

negativ riktning – är risknivån hög. I och med rade hävstångsgraden 123,7 % (124,7 %) av ringarna görs enligt samma struktur som för att majoriteten av fondens tillgångar är placefondkapitalet. private equity i onoterade bolag. AP7 har sedan rade utanför Sverige, och inga tillgångar valuta- Fonden har ett aktieutlåningsprogram via 2007 investerat i cleantech. Sammanlagt har

säkras, är fonden också utsatt för stor valuta- Bank of New York Mellon. Detta program har private equity och cleantech bidragit till en risk. Fondens samlade risk ska ses i skenet av under året gett en nettointäkt på 48,3 miljoner genomsnittlig överavkastning mot AP7:s jämden låga risk som spararen har i inkomstpen- kronor (85 % av totala intäkten för aktie - förelseindex med 1,0 procentenheter per år till

sionen, som i huvudsak är att likna vid ränte utlånings programmet). Kostnaden för pro- och med utgången av 2016. placeringar. Sparare i AP7 Såfa över 55 år har grammet har uppgått till 8,5 miljoner kronor en reducerad total risk, eftersom de via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat (15 % av totala intäkten för aktieutlånings - Väsentliga risker per balansdagen

programmet). AP7 Aktiefond är en global aktiefond där häv mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Upplåning av aktier för så kallad äkta blank- stång används i förvaltningen. Utvecklingen Sjunde AP-fondens styrelse beslutade 2016 ning förekommer inom ramen för den aktiva på aktiemarknaden utgör den enskilt största

om vissa ändringar av AP7 Aktiefonds samförvaltningen. risken och ett betydande kursfall på de globala mansättning. Som ett led i detta beslut har unaktiemarknaderna kan leda till kraftigt förder 2017 följande åtgärder vidtagits: Aktiv förvaltning sämrad avkastning. I och med att majoriteten

– hävstångens normalnivå har reducerats till Den aktiva förvaltningen syftar till att öka fon- av fondens tillgångar är placerade utanför

135 procent, dens avkastning samt diversifiera portföljens Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är

strategier och därmed, över tid, ge en bättre fonden utsatt för stor valutarisk. – tidigare beslutade avsteg från hävstångens riskjusterad avkastning. Den aktiva förvaltnormalnivå om -10 procentenheter har under året legat fast, ningens viktigaste strategier utgörs av: Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under

– andelen aktieinnehav på utvecklingsmark- Medellånga strategier. Dessa har en investe- 2017 17,7% vilket, var 0,3 procentenheter lägre

nader i basportföljen har ökats med ca 5 pro- ringshorisont på medellång sikt och ger möj- än jämförelseindex.

centenheter, samtidigt som andelen innehav ligheter till att med olika typer av investeringar Den globala aktiemarknaden utvecklades

på utvecklade marknader har minskats i mot- skapa över- eller undervikt mot aktie- och/eller starkt under det gångna året och steg 12,2%.

svarande grad. valutaexponeringar. Målet med strategin är att Den amerikanska marknaden som utgör över

AP7 | 28

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

hälften av världsindex steg med 9,7%, vilket är Fondens tio största innehav i % av Väsentliga händelser efter balansdagen i linje med övriga utvecklade ekonomier inom fondkapitalet vid utgången av 2017 Fonden sänkte förvaltningsavgiften från 0,11% Europa och Japan. Utvecklingsländer, inklusive (exklusive placeringar i private equity) till 0,10 % per den 1 januari, 2018. Kina, Indien och Brasilien, steg 24%. Under året sjönk den amerikanska dollarn i värde Apple Computer Inc 1,8 relativt den svenska kronan, vilket har miss- Alphabet Inc 1,3 gynnat fondens utveckling. Fondens strategi Microsoft Corp 1,3 att skapa ytterligare exponering mot världs- Amazon.com Inc 1,0 marknaden genom hävstång bidrog positivt Tencent Holdings Ltd 0,9 till fondens utveckling. Facebook Inc 0,9 Inflödet av kapital till fonden uppgick under JP Morgan Chase and Company 0,8 2017 till 26,7 miljarder kronor. Utflödet upp- Johnson and Johnson 0,8 gick till 2,0 miljarder kronor. Samsung Electronics 0,7 Bank of America Corp 0,6 Summa tio största innehav 10,1

Nyckeltal

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 1 Fondförmögenhet (Mkr) 396 162 314 874 261 072 235 725 173 493 123 348 98 857 104 123 Antal andelar (tusental) 1 361 024 1 273 624 1 230 448 1 184 861 1 143 683 1 089 848 1 034 877 966 368 Andelskurs (kr) 291,08 247,21 212,15 198,93 151,71 113,18 95,52 107,88

Avkastning 1 Total NAV-kursberäknad (%) 17,7 16,5 6,6 31,1 34,0 18,5 -11,5 14,3 Jämförelseindex 2 (%) 18,0 16,5 6,2 30,8 35,3 17,5 -10,5 14,1

Genomsnittlig avkastning 2 år (%) 17,1 11,5 18,3 32,6 26,0 2,4 - - 5 år (%) 20,8 17,3 14,5 - - - - - Sedan fondstart (%) 15,9 15,7 15,5 17,5 14,0 7,2 - -

Riskmått 2 Totalrisk fonden (%) 10,8 17,2 16,7 10,2 11,4 16,0 - - Totalrisk jämförelseindex (%) 9,7 17,1 16,8 9,4 10,5 14,8 - - Aktiv risk (%) 1,7 1,9 2,0 2,6 2,7 2,6 - - Active share (%) 8,2 8,6 9,9 - - - - - Relativ VaR MC 99% 1M, snitt under året % 1,1 - - - - - - - Relativ VaR MC 99% 1M, max under året % 1,3 - - - - - - - Relativ VaR MC 99% 1M, min under året % 1,0 - - - - - - - Relativ VaR MC 99% 1M, per balansdag % 1,1 - - - - - - - Omsättningshastighet (%) 8,9 13,0 16,9 19,3 22,9 28,7 44,6 13,3

Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,11 0,11 0,12 0,12 0,14 0,15 0,15 0,15 Årlig avgift (%) 3 0,13 0,14 0,15 0,15 0,17 0,19 0,20 0,19 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga

Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 97 642 100 378 106 288 93 702 73 188 65 214 81 236 48 464 Andel av omsättning (%) 0,09 0,11 0,10 0,10 0,08 0,08 0,09 0,14 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 11,9 12,1 13,2 13,5 16,5 17,0 14,1 9,0

1 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31. 2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 3 Inkluderar faktiska och estimerade avgifter för alternativa investeringar.

Förvaltningsavgift förvaring av värdepapper, revision, information direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad och tillsyn. Under 2017 uppgick avgiften till Avgift som betalas till förvaltare av fondens en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. 0,11% per år av fondens förmögenhet. innehav i onoterade tillgångar (private equity) Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av Transaktionskostnader i form av courtage till ingår inte heller i förvaltningsavgiften utan fondens värde och täcker kostnader för bland mäklare och avgifter till depåbanker för värde- belastar AP7 Aktiefond direkt. annat förvaltning, administration, redovisning, papperstransaktioner belastar AP7 Aktiefond

29 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Förklaringar till nyckeltalen Emerging markets, anpassat till AP7:s Riktlinjer Omsättningshastighet: Mäter hur många för ägarstyrning (”gross” för alla aktier med gånger värdepapper som har köpts eller sålts Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- undantag för tillväxtmarknader och Europa, i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas fonds avkastning och risk beräknas på fondens där index är ”net”). genom att det lägsta värdet av summa köpta NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid Jämförelseindex för hävstång utgörs av eller summa sålda värdepapper under perioden köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- MSCI All Country World Index (”gross”). Nivån divideras med den genomsnittliga fondförmöbär att avkastningen redovisas efter avdrag av 35% avser hävstångens normalnivå, under genheten och anges i procent. den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond 2017 har nivån varit 25%. betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- Jämförelseindex för hävstångsfinansiering Årlig avgift (%): Avser fondens alla kostnader värderingen används de priser på fondens utgörs av USD Libor 1M + transaktionskostnads - exklusive räntekostnader och transaktionstillgångar som avser senaste betalkurs. justering. Nivån -35% avser hävstångens kostnader. Underliggande kostnader för alternormalnivå, under 2017 har nivån varit -25%. nativa investeringar inkluderas. Måttet på kost- Relativ Value-at-Risk: AP7 använder en relativ naderna, som belastat fonden under de senaste Value-at-Risk-modell för att beräkna samman- Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur 12-månaderna, uttrycks i procent av fondförlagd exponering i fonden. Monte Carlo-modellen mycket andelsvärdet har varierat under en viss mögenheten. Den årliga avgiften beräknas används med en konfidensnivå om 99% och period. Stora variationer i andelsvärdet innebär enligt ”CESR’s guidelines on the methodology med en tidshorisont om fem dagar. Mätningen oftast en högre risk men också chans till bättre for calculation of the ongoing charges figure in syftar till att visa hur mycket fonden kan för- värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas the Key Investor Information Document” 2 . väntas förlora i relation till referensindex över och index utveckling under de senaste två åren. en viss tidperiod och med en viss säkerhet, Transaktionskostnad: Courtage till mäklare under normala marknadsförhållanden. Vid Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds och transaktionsavgifter till depåbank. beräkning av sammanlagd exponering jämförs andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförelfondens Value-at-Risk mot Value-at-Risk för seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: referensindexet MSCI ACWI. placeringar avvikit mycket från jämförelse - Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen Fondens Value at risk får högst uppgå till index under perioden. Avkastningen för en i kronor som under året är hänförlig till ett 2 ggr Value at Risk för referensportföljen. portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt andelsinnehav som vid årets ingång uppgick större eller mindre än avkastningen för index. till 10 000 kronor och som behållits i fonden Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs Måttet baseras på fondandelarnas och index hela året. i relation till ett jämförelseindex som på total nivå utveckling under de senaste två åren. utgörs av tre delkomponenter: 1) jämförelse index basportfölj (100%), 2) jämförelseindex Active share: Ett mått på hur stor del av fondens för hävstång (35%) och 3) jämförelseindex för innehav som avviker från jämförelseindex samhävstångsfinansiering (-35%). mansättning, enligt Fondbolagens förenings Jämförelseindex för basportföljen utgörs av rekommendation. MSCI All Country World Index 1 och 5% MSCI

1 A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på den etiska granskning som exkluderar bolag från investeringar) AP7 | 30 2 https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/2015/11/10_674.pdf

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017-12-31 2016-12-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 386 000 064 97,4 308 022 053 97,8 OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde 924 116 0,2 285 857 0,1 Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde 104 0,0 12 271 0,0 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 386 924 284 97,7 308 320 181 97,9

Bankmedel och övriga likvida medel 15 621 218 3,9 8 187 601 2,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 231 810 0,1 136 938 0,1 Övriga tillgångar 6 168 177 1,6 721 120 0,2 Summa tillgångar 408 945 489 103,2 317 365 840 100,8

Skulder OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde 53 601 0,0 252 448 0,1 Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde 44 0,0 1 875 0,0 Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde 2 618 221 0,7 2 104 061 0,7 Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde 2 671 866 0,7 2 358 384 0,8

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 41 362 0,0 34 178 0,0 Övriga skulder 10 070 273 2,5 99 190 0,0 Summa skulder 12 783 502 3,2 2 491 752 0,8

2 Fondförmögenhet 396 161 988 100,0 314 874 088 100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen 2017-12-31 2016-12-31 14 Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter Utlånade finansiella instrument 13 050 639 8 328 171 Mottagna säkerheter (statsobligationer, som minst AA-ratade) för utlånade finansiella instrument 13 791 710 8 766 687 15 Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 1 1 477 532 233 966

16 Inlånade värdepapper och ställda säkerheter Inlånade finansiella instrument 5 832 657 4 540 508 Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument 6 379 633 4 980 635 Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 0 0 Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument 432 691 331 388

Utestående åtaganden Kvarstående investeringslöften i private equity 8 277 863 6 446 970

1 Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktioner per senaste bankdag innan bokslutsdag. 31 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017 2016 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper 31 093 261 31 072 393 4 Värdeförändring på OTC-derivatinstrument 17 269 768 4 497 660 5 Värdeförändring på övriga derivatinstrument 1 672 377 697 705 6 Ränteintäkter 54 095 12 943 7 Utdelningar 7 889 053 6 569 745 8 Valutakursvinster och -förluster netto -926 087 504 283 9 Övriga finansiella intäkter 64 796 56 107 10 Övriga intäkter 30 196 Summa intäkter och värdeförändring 57 117 293 43 411 032

Kostnader 11 Förvaltningskostnader -385 022 -295 724 12 Övriga finansiella kostnader -155 641 -190 516 13 Övriga kostnader -39 215 -35 904 Summa kostnader -579 878 -522 144

Periodens resultat 56 537 415 42 888 888

Redovisningsprinciper information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) relevant index baserat på private equitybolag har utvecklas. om allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med (2013:9) om värdepappersfonder. ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleveran- Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna tören om utvecklingen av relevant aktieindex den sista handelsdagen påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den tid- under redovisningsperioden. punkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster mellan parterna. används genomsnittsmetoden. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värdeaktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad papper redovisas som övriga finansiella kostnader. marknad, värderas till senaste betalkurs den sista handelsdagen Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt under redovisningsperioden. erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter. senaste betalkurs den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista Skatt handelsdagen under redovisningsperioden. AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 379 026 406 95,7 301 049 213 95,6 Överlåtbara värdepapper – Onoterade 6 973 658 1,7 6 972 840 2,2 Summa överlåtbara värdepapper 386 000 064 97,4 308 022 053 97,8

AP7 | 32

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-01-01 2016-01-01 – 2017-12-31 – 2016-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 314 874 088 261 071 511 Andelsutgivning 26 718 549 13 374 789 Andelsinlösen -1 968 064 -2 461 100 Periodens resultat enligt resultaträkning 56 537 415 42 888 888 Fondförmögenhet vid periodens slut 396 161 988 314 874 088

Not 3 – Specifikation av värdeförändring Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

på överlåtbara värdepapper Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 2017 2016 Valutaderivat -78 602 43 493 Realiserat kursresultat 3 766 798 2 371 275 Bankkonton -847 485 460 790 Realiserat valutaresultat 1 491 973 1 922 173 Summa -926 087 504 283 Orealiserat kursresultat 48 338 648 12 073 026 Orealiserat valutaresultat -22 504 158 14 705 919 Summa 31 093 261 31 072 393 Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 Not 4 – Specifikation av värdeförändring Premier utlånade aktier 48 281 43 911 på OTC-derivatinstrument Övriga finansiella intäkter 16 515 12 196 Samtliga belopp i tusentals kronor Summa 64 796 56 107 2017 2016

Realiserat kursresultat 16 448 363 4 900 790 Orealiserat kursresultat 821 405 -403 130 Not 10 – Specifikation av övriga intäkter Samtliga belopp i tusentals kronor Summa 17 269 768 4 497 660 Avser endast Total return swaps. 2017 2016

Kompensation från förvaltare 30 196 Summa 30 196

Not 5 – Specifikation av värdeförändring

på övriga derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad 2017 2016 Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,11% per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2017 en förvalt- Realiserat kursresultat 1 755 557 720 798 ningskostnad på 385 022 tkr ( 295 724 tkr). Realiserat valutaresultat -73 034 11 116 Under 2017 har 30 personer erhållit fast ersättning från Sjunde Orealiserat kursresultat -10 148 -34 208 AP-fonden. Inga rörliga ersättningar har utbetalts. Till särskilt reglerad Orealiserat valutaresultat 2 -1 personal har sammanlagt utbetalts: Summa 1 672 377 697 705 – 12 117 tkr till den verkställande ledningen (4 personer), – 4 261 tkr till anställda med ansvar för kontrollfunktioner (2 personer), – 10 295 tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten (7 personer). Not 6 – Specifikation av ränteintäkter Ytterligare information om Sjunde AP-fondens ersättningssystem Samtliga belopp i tusentals kronor finns i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se. 2017 2016

Korta ränteplaceringar 54 094 12 873 Bankkonton 1 70 Summa 54 095 12 943

Not 7 – Specifikation av utdelningar

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016

Utdelning 8 232 067 6 832 082 Kupongskatt -463 940 -364 598 Restitution 120 926 102 261 Summa 7 889 053 6 569 745

33 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader Not 13 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 2017 2016

Premier aktieinlåning -45 670 -47 920 Courtage -33 528 -32 802 Erlagd ersättning för utdelning vid Transaktionsavgifter till BNY Mellon -5 687 -3 102 inlåning av aktier -97 214 -126 042 Summa -39 215 -35 904 Räntekostnad -6 195 -3 838 Övriga finansiella kostnader -6 562 -12 716 Summa -155 641 -190 516

Not 14– Specifikation över de 10 största motparterna avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor Land Avvecklingstyp Öppen löptid Merrill Lynch International Storbritannien Trepartsavtal UBS AG Schweiz Trepartsavtal Barclays Capital Securities Ltd. Storbritannien Trepartsavtal Deutsche Bank, AG Tyskland Trepartsavtal HSBC Bank PLC Storbritannien Trepartsavtal Credit Suisse Securities (USA) LLC USA Trepartsavtal Credit Suisse Securities (Europe) Limited Storbritannien Trepartsavtal Goldman Sachs International Storbritannien Trepartsavtal Citigroup Global Markets Limited Storbritannien Trepartsavtal Morgan Stanley & Co. International PLC Storbritannien Trepartsavtal Total värdepappersutlåning 2017-12-31 13 050 639 % av omsättningsbara tillgångar 3,4 % av fondförmögenheten 3,3

Specifikation över de 10 största utfärdarna av säkerheter avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Statsobligationer Valuta Marknadsvärde Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år Amerikanska staten USD 5 730 217 49 053 294 899 150 123 5 236 142 Brittiska staten GBP 3 590 215 3 590 215 Franska staten EUR 2 333 673 195 979 2 137 695 Österrikiska staten EUR 1 019 322 1 019 322 Tyska staten EUR 634 056 127 961 99 226 406 869 Holländska staten EUR 350 072 167 338 182 734 Finska staten EUR 59 060 5 141 53 920 Kanadensiska staten CAD 56 580 56 580 Schweiziska staten CHF 18 514 18 514 Totalt marknadsvärde 10 största 13 791 710

Säkerheterna återanvänds ej. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

AP7 | 34

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Not 15– Specifikation över motparter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år BNP Paribas Frankrike Bilateralt 313 876 Credit Suisse Securities (Europe) Limited Storbritannien Bilateralt 6 267 171 23 956 641 1 785 260 Deutsche Bank AG Tyskland Bilateralt 12 299 516 11 026 778 Goldman Sachs International Storbritannien Bilateralt 29 092 701 3 042 524 JP Morgan Securities, Plc Storbritannien Bilateralt 329 702 4 660 947 Merrill Lynch International Storbritannien Bilateralt 1 554 127 2 954 124 817 645 Total utestående nominell bruttovolym 2017-12-31 98 101 012 % av fondförmögenheten 24,8

Specifikation över utfärdarna av säkerheter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Valuta Marknadsvärde Öppen löptid Likvida medel USD 1 383 601 1 383 601 Likvida medel EUR 93 932 93 932 Totalt marknadsvärde 1 477 533

Likvida medel återinvesteras i kortfristiga penningmarknadsfonder (STIF). Alla säkerheter förvaras på separata konton hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

Not 16– Specifikation över motparterna avseende värdepappersinlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Öppen löptid UBS AG Schweiz Trepartsavtal SE Banken Sverige Trepartsavtal Nordea Sverige Trepartsavtal Total värdepappersinlåning 2017-12-31 5 832 657 % av omsättningsbara tillgångar 1,5 % av total fondförmögenhet 1,5

Specifikation över de 10 största lämnade säkerheter avseende värdepappersinlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Aktier Valuta Marknadsvärde Berkshire Hathaway Inc Sh B 0.0033 USD 724 151 Chevron Corp Usd 0.75 USD 491 400 Bristol Myers Squibb Co Usd 0.1 USD 487 119 Anheuser-Busch Inbev Sa/Nv Npv EUR 466 455 American Intl Group Inc Usd 2.5 USD 406 130 Bank New York Mellon Corp Usd 0.01 USD 405 893 Analog Devices Inc Usd 0.167 USD 249 069 Activision Blizzard In Usd 0.000001 USD 223 340 Anadarko P Com Usd0.10 USD 222 730 Nestle Sa Chf 0.1 CHF 210 782 Totalt marknadsvärde 10 största 3 887 068

Samtliga lämnade säkerheter avser öppen löptid. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

35 | AP7

Bilaga 8 AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2017

Stockholm den 6 februari 2018 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2018 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 36

Bilaga 8

Revisionsberättelse Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. För AP7 Aktiefond, org.nr 515602-3862 Dessutom:

Rapport om årsberättelse identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, Uttalande utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisations - och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för nummer 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en AP7 Aktiefond för år 2017. väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsent- Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet med lig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens före- agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig skrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga avseenden information eller åsidosättande av intern kontroll. rättvisande bild av AP7 Aktiefonds finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året. skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte Grund för uttalande för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standar- utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används der beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende och rimligheten i fondbolagets uppskattningar i redovisningen och tilli förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och hörande upplysningar. har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inneändamålsenliga som grund för vårt uttalande. hållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om årsberättelsen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen upp- Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens rättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepap- också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, persfonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som vi identifierat. inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Stockholm den 7 februari 2018 Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års berättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsberättelsen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

37 | AP7

Bilaga 8

AP7 Räntefond Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse Derivatinstrument Fondens tio största innehav i % av Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- fondkapitalet vid utgången av år 2017 serna användas som ett led i placeringsinriktningen. Under 2017 har inte denna möjlighet Svenska staten 1047 12,8 Placeringsinriktning utnyttjats. Svenska staten 1052 12,4 AP7 Räntefond är en viktig komponent för att Stadshypotek 1582 8,7 skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet Nordea Hypotek 5521 8,2 AP7 Såfa och därmed en byggsten i det all- Väsentliga risker per balansdagen Swedbank Hypotek 180 8,2 männa pensionssystemets premiepensions- Den enskilt största risken i förvaltningen av Stadshypotek 1583 7,7 sparande. Fonden ingår också i statens fond- fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär Nordea Hypotek 5530 6,8 portföljer. Mer information om dessa portföljer att stigande räntenivåer riskerar att påverka Skandinaviska Enskilda Banken 572 5,8 finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. fondens avkastning negativt. Skandinaviska Enskilda Banken 573 5,7 Målet för AP7 Räntefond är att avkastningen Swedbank Hypotek 188 4,6 minst ska motsvara avkastningen för jämförelse - Summa tio största innehav 80,9 index (se förklaringar till nyckeltalen nedan). Resultatutveckling Strategin är att placera fondens tillgångar Under 2017 var totalavkastningen för AP7 i svenska ränterelaterade finansiella instrument Räntefond -0,1%, vilket är lika med avkastmed låg kreditrisk, så att den genomsnittliga ningen för jämförelseindex. Ränteutvecklingen räntebindningstiden normalt är två år. har under 2017 haft en nedåtgående trend. AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Under 2017 har fonden tillförts 8,5 miljarder kronor. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar uppgick till 2,0 miljarder kronor.

Placeringar

AP7 Räntefond förvaltas i huvudsak passivt genom intern förvaltning, men får avvika från jämförelseindex inom ramen för beslutad tracking error limit. Det aktiva riskutrymmet ska användas till att bidra med finansiering av gröna projekt som uppfyller AP7:s kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Detta ska primärt ske genom deltagande i nyemissioner av gröna obligationer emitterade i svenska kronor. Placeringarna i fonden utgörs för närvarande av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckel talen) i portföljen var 2,0 % vid utgången av 2017.

39 | AP7

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2017

Nyckeltal

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 1 Fondförmögenhet (Mkr) 34 550 28 120 22 083 17 532 12 689 8 872 6 657 6 034 Antal andelar (tusental) 307 885 250 280 197 823 158 315 117 791 83 793 64 649 60 605 Andelskurs (kr) 112,21 112,36 111,63 110,74 107,73 105,86 102,97 99,57 Avkastning 2 Total NAV-kursberäknad (%) -0,1 0,6 0,8 2,8 1,8 2,8 3,4 -0,5 Jämförelseindex 3 (%) -0,1 0,7 0,9 2,9 1,9 3,0 5,2 -0,3 Genomsnittlig avkastning 2 2 år (%) 0,3 0,7 1,8 2,3 2,3 3,1 - - 5 år (%) 1,2 1,8 2,3 - Sedan fondstart (%) 1,5 1,8 2,0 2,2 2,1 2,2 - - Riskmått 2 Totalrisk fonden (%) 0,4 0,5 0,7 0,8 0,9 0,8 - - Totalrisk jämförelseindex 3 (%) 0,4 0,5 0,6 0,8 0,9 0,7 - - Aktiv risk (%) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 - - Relativ VaR MC 99% 5D, snitt under året % 1,0 Relativ VaR MC 99% 5D, max under året % 1,0 Relativ VaR MC 99% 5D, min under året % 1,0 Relativ VaR MC 99% 5D, per balansdag % 1,0 Omsättningshastighet (%) 90,8 113,0 86,4 101,0 88,1 68,2 100,9 97,5 Modifierad duration (%) 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,9 1,8 Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,04 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Årlig avgift (%) 0,04 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 34 54 24 10 9 9 7 18 Andel av omsättning (%) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 4,0 4,0 5,0 5,1 8,1 9,2 9,1 5,5 1 Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj. 2 3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. Se Förklaring till nyckeltalen Förvaltningsavgift med en tidshorisont om fem dagar. Value-at- eller mindre än avkastningen för index. Måttet AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje Risk mätningen syftar till att visa hur mycket baseras på fondandelarnas och index utveckmånad en förvaltningsavgift till Sjunde AP- Fonden kan förväntas förlora i relation till ling under de senaste två åren. fonden. Avgiften beräknas dagligen med referensindex över en viss tidperiod och med 1/365-del av fondens värde och täcker kost - en viss säkerhet, under normala marknads - Omsättningshastighet: Mäter hur många nader för bland annat förvaltning, administra- förhållanden. Vid beräkning av sammanlagd gånger värdepapper som har köpts eller sålts i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas tion, redovisning, revision, förvaring av värde- exponering jämförs Fondens Value-at-Risk mot genom att det lägsta värdet av summa köpta papper, information och tillsyn. Under 2017 Value-at-Risk för fondens jämförelseindex som uppgick avgiften till 0,04 % per år av fondens utgörs av Handelsbankens ränteindex HMT74. eller summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmöförmögenhet. Transaktionskostnader såsom avgifter till depåbanker för värdepappers- Modifierad duration: Anger den procentuella genheten och anges i procent. transaktioner belastar AP7 Räntefond direkt förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet. Årlig avgift (%): Avser fondens alla kostnader, och ingår inte i förvaltningsavgiften. exklusive transaktionskostnader, som belastat Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex fonden under de senaste 12-månaderna, ut- HMT 74, som utgörs av svenska statsobligatio- tryckt i procent av fondförmögenheten. Den Förklaringar till nyckeltalen ner och säkerställda obligationer med en årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidegenomsnittlig duration av två år. lines on the methodology for calculation of Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- the ongoing charges figure in the Key Investor fonds avkastning och risk beräknas på fondens Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur Information Document” 4 . NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid mycket andelsvärdet har varierat under en viss köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- period. Stora variationer i andelsvärdet inne- Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter bär att avkastningen redovisas efter avdrag av bär en högre risk men också chans till bättre till depåbank. den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- och index utveckling under de senaste två åren. Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen värderingen används de priser på fondens tillgångar som avser senaste betalkurs. Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds i kronor som under året är hänförlig till ett andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- andelsinnehav som vid årets ingång uppgick Relativ Value-at-Risk: Fonden använder en seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens till 10 000 kronor och som behållits i fonden relativ Value-at-Risk-modell för att beräkna placeringar avvikit mycket från jämförelseindex hela året. sammanlagd exponering. Monte Carlo-modellen under perioden. Avkastningen för en portfölj används med en konfidensnivå om 99 procent med hög aktiv risk kan vara avsevärt större

AP7 | 40 4 www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf.

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2017

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017-12-31 2016-12-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 34 528 562 99,9 28 081 969 99,9 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 34 528 562 99,9 28 081 969 99,9

Bankmedel och övriga likvida medel 172 601 0,5 41 250 0,1 Summa tillgångar 34 701 163 100,4 28 123 219 100,0

Skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 097 0,0 895 0,0 Övriga skulder 150 087 0,4 1 872 0,0 Summa Skulder 151 184 0,4 2 767 0,0

2 Fondförmögenhet 34 549 979 100,0 28 120 452 100,0

Poster inom linjen Inga Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2017 2016 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper -852 001 -551 742 4 Ränteintäkter 814 384 707 068 Summa Intäkter och värdeförändring -37 617 155 236

Kostnader 5 Förvaltningskostnader -11 239 -9 499 6 Övriga kostnader -40 -61 Summa Kostnader -11 279 -9 560

Periodens resultat -48 896 145 766

Redovisningsprinciper att ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) om Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter används genomsnittsmetoden. (2013:9) om värdepappersfonder. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde den Skatt sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

41 | AP7

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2017

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-12-31 2016-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 34 528 562 99,9 28 081 969 99,9 Summa Överlåtbara värdepapper 34 528 562 99,9 28 081 969 99,9

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017-01-01 2016-01-01 –2017-12-31 –2016-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 28 120 452 22 082 575 Andelsutgivning 8 458 637 9 612 308 Andelsinlösen -1 980 214 -3 720 197 Periodens resultat enligt resultaträkning -48 896 145 766 Fondförmögenhet vid periodens slut 34 549 979 28 120 452

Not 3 – Specifikation av värdeförändring Not 6 – Specifikation av övriga kostnader

på överlåtbara värdepapper Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016 2017 2016 Transaktionsavgifter till BNY Mellon -34 -54 Realiserat kursresultat -590 594 -542 729 Räntekostnad -5 -7 Orealiserat kursresultat -261 407 -9 013 Summa -39 -61 Summa -852 001 -551 742

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor 2017 2016

Obligationer 814 753 707 014 Korta ränteplaceringar -369 -316 Ränta repor 0 -370 Summa 814 384 707 068

Not 5 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,04 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2017 en förvaltningskostnad på 11 239 tkr (9 499 tkr). I avgiften ingår ersättning till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finansinspektionen för tillsyn. Under 2017 har 30 personer erhållit fast ersättning från Sjunde AP-fonden. Inga rörliga ersättningar har utbetalts. Till särskilt reglerad personal har sammanlagt utbetalts: – 12 117 tkr till den verkställande ledningen (4 personer), – 4 261 tkr till anställda med ansvar för kontrollfunktioner (2 personer), – 10 295 tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten (7 personer).

Ytterligare information om Sjunde AP-fondens ersättningssystem finns i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se.

AP7 | 42

Bilaga 8 AP7 Räntefond | Årsberättelse 2017

Stockholm den 6 februari 2018 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2018 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

43 | AP7

Bilaga 8

Revisionsberättelse Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. För AP7 Räntefond, org.nr 515602-3870 Dessutom:

Rapport om årsberättelse identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, Uttalande utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisations - och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för nummer 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka Räntefond för år 2017. en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet med väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens före- innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, skrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga avseenden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. rättvisande bild av AP7 Räntefonds finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året. skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte Grund för uttalande för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standar- utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används der beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende och rimligheten i fondbolagets uppskattningar i redovisningen och i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och tillhörande upplysningar. har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inneändamålsenliga som grund för vårt uttalande. hållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om årsberättelsen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen upp- Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens rättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepap- också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, persfonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som vi identifierat. inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års berättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, Stockholm den 7 februari 2018 vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsberättelsen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 44

Bilaga 9 p Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017 FINANSDEPARTEMENTET

15 mars 2018 Mars 2013April 2012 SluApril 2012

Bilaga 9

1. Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2017. Årets utvärdering inkluderar enligt uppdraget inget fördjupningsarbete.

Det här kapitlet sammanfattar den grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2017 i tre avsnitt: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden. Därefter presenteras, baserat på utvärderingen, ett antal rekommendationer som bedöms viktiga för att fortsatt utveckla fondernas verksamhet.

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 2001 –

1 2017

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att fungera som buffertfonder i det

svenska inkomstpensionssystemet och maximera avkastningen till låg risk. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fonderna ska enligt uppdraget inte 2 ta närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn .

Tillväxtmarknader, samarbete och hållbarhet i fokus 2017. Under 2017 har Första till Fjärde AP-fonderna fortsatt att utveckla sina förvaltningsmodeller, organisationer och strategier. Fonderna har, i linje med de senaste årens utveckling, fortsatt skiftat portföljerna mot tillväxtmarknader och alternativa investeringar, stärkt samarbetet mellan fonderna samt vidareutvecklat hållbarhetsarbetet.

Första till Fjärde AP-fondernas investeringar i aktier i tillväxtmarknader har ökat från 3 7 % av totalt förvaltat kapital vid utgången av 2016 till 9 % vid utgången av 2017, med ökning i samtliga fonder. Samtidigt har investeringarna i räntebärande tillgångar och globala aktier i utvecklade marknader minskat med -1 procentenhet vardera under året (till 32 % av totalt kapital respektive till 32 % av totalt kapital

Fonderna har under året formaliserat sitt samarbete ytterligare, genom att ett samarbetsråd bildats. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer (eller motsvarande) och avrapporterar årligen till fondernas VD:ar. Under året har fonderna till exempel genomfört gemensamma upphandlingar av rekryterings- och internrevisionstjänster samt samordnat diareföring i syfte att förbättra kostnadseffektiviteten. Fonderna har även hållit en gemensam intressentdialog för att förstå omvärldens förväntningar och krav på fondernas hållbarhetsarbete. Intressentdialogen genomfördes med, bland andra,

1 Avser 1 juli 2001. 2 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46). 3 Andelar kan skilja sig jämfört med allokering beskriven i övriga delar av materialet beroende på om analysen görs baserat på genomsnittligt kapital eller utgående kapital. Här är talet baserat på utgående balans.

Bilaga 9

representanter från Finansdepartementet och Pensionsgruppen, andra kapitalförvaltare, fondernas leverantörer och medarbetare samt samhällsrepresentanter, och fokuserade på att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Det konstaterades att valet av prioriterade hållbarhetsfrågor varierar mellan de olika bolag och fonder som AP-fonderna investerar i. Dock lyftes tre frågor fram som särskilt viktiga: indirekt miljöpåverkan, indirekt klimatpåverkan samt mänskliga rättigheter.

I tillägg har samtliga fonder fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete, till exempel genom ökade investeringar i gröna obligationer 4 , investeringar i infrastruktur för vattenrening samt aktivt arbete för att minska koldioxidavtrycket i fondernas innehav.

Samtliga fonder har nått sina långsiktiga mål. En utvärdering av fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att samtliga fonder har uppnått sina avkastningsmål på både kort och lång sikt (Bild 1). 5 Fjärde AP-fonden har haft högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 (6,5 %), under den senaste tioårsperioden (7,3 %) samt under senaste femårsperioden (11,5 %). Första AP-fonden hade högst avkastning 2017 (9,6 %), men har haft lägst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 (6,0 % per år) samt under den senaste femårsperioden (9,7 %).

Total avkastning 2017 blev jämn och högre än tidigare års genomsnittliga

avkastning. Totalt sett var genomsnittet av Första till Fjärde AP-fondernas avkastning 2017 9,1 % vilket är högre än den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 6 (6,1 % per år ). Skillnaderna mellan fondernas avkastning var liten, där fonden med lägst avkastning (8,8 %, Tredje AP-fonden) hade mindre än 1 procentenhet lägre avkastning än fonden med högst avkastning (9,6 %, Första AP-fonden) (Bild 1).

4 En grön obligation är en obligation där intäkterna investeras i projekt som är miljövänliga, exempelvis i projekt som bidrar till åtgärder för klimatet. 5 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter). 6 1 januari 2001.

Bilaga 9

Bild 1

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP1 AP3 AP2 AP4 AP-fonderna Uppnått avkastningsmål

Genomsnittlig årlig 1 Nominellt långsiktigt 2 Avkastning jämfört 1 – 2 Riskjusterad

avkastning efter kostnader avkastningsmål 2 med avkastningsmål 4 avkastning

Period Procent Procent Procentenheter (sharpekvot 3 ) AP1 6,0 5,4 0,5 0,6 Sedan start AP2 6,3 5,9 0,4 0,6 (2001 1 -2017) AP3 6,2 5,2 1,0 0,6 AP4 6,5 5,7 0,7 0,6

AP1 6,0 5,4 0,6 0,6 10 år AP2 6,0 5,8 0,2 0,6 (2008-2017) AP3 6,1 5,0 1,1 0,6 AP4 7,3 5,5 1,9 0,8

AP1 9,7 5,3 4,3 1,5 AP2 9,8 5,4 4,4 1,7

5 år

(2013-2017) AP3 10,5 4,7 5,8 1,8 AP4 11,5 5,2 6,3 1,8

AP1 9,6 5,8 3,8 2,9 1 år AP2 9,0 6,3 2,7 2,9 (2017) AP3 8,8 5,8 3,0 2,8 AP4 9,1 6,3 2,8 2,3 Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 % nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %. 3 Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4 Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

Aktier och alternativa investeringar bidrog till hög avkastning 2017. Första till Fjärde AP-fonderna har under året haft stora avkastningsbidrag från aktier, både svenska och utländska, samt från alternativa investeringar (framförallt fastigheter). Fjärde AP-fonden hade framförallt ett större bidrag från aktier (omkring +9 procentenheters bidrag jämfört med omkring +6 – 8 procentenheters bidrag för de övriga fonderna). Detta drevs av en högre exponering mot aktier jämfört med de övriga fonderna (58% för Fjärde AP-fonden jämfört med 38 % till 44 % för Första till Tredje AP-fonderna). Alternativa tillgångar gav ett avkastningsbidrag om cirka +2 – 4 procentenheter 7 . Fonderna hade under 2017 ett negativt avkastningsbidrag från 8 valuta om cirka -1 procentenhet .

Liten skillnad i fondernas riskjusterade avkastning över längre tid. I utvärderingen analyseras också den avkastning fonderna genererar i förhållande till den risk de tar på marknaden. I denna rapport utvärderas fondernas riskjusterade avkastning med den så

7 För Tredje AP-fonden har Inflation använts som en proxy för alternativa investeringar. 8 Gäller Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna. För Andra AP-fonden redovisas avkastningsbidrag per tillgångsslag inklusive valutaeffekter, med redovisning av valutahedgen som ett separat avkastningsbidrag.

Bilaga 9

kallade sharpekvoten 9 . Beräkning av sharpekvoten försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen. Sådana värderas inte dagligen som noterade tillgångar och de drar därmed ner portföljens volatilitet. Fondernas sharpekvoter har därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer. Den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar.

En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid visar att de ovan nämnda skillnaderna i avkastning till stor del motsvaras av skillnader i fondernas riskprofil. Det här innebär att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder (samtliga fyra fonder hade en sharpekvot på 0,6 per år för totalportföljen sedan starten 2001). Hög riskjusterad avkastning 2013 – 2017. Den höga genomsnittliga riskjusterade avkastningen, mätt som sharpekvot, under den senaste femårsperioden förklaras delvis av att åren mellan 2013 och 2017 har varit starka år för fonderna sett ur ett historiskt perspektiv, men även av att räntenivån har varit låg och att volatiliteten på marknaden varit lägre än historiskt. Under 2017 hade Första till Fjärde AP-fonderna en riskjusterad avkastning som varierade mellan 2,3 för Fjärde AP-fonden och 2,9 för Första och Andra AP-fonderna. Tredje AP-fonden hade en riskjusterad avkastning på 2,8 för 2017.

Samtliga fonder har högre avkastning till en lägre risk jämfört med den senaste

tioårsperioden. Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk (VaR), som anger den 10 maximala förlust som en portfölj riskerar att göra under en dag . Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och på två olika portföljer: en totalportfölj som inkluderar samtliga tillgångar och en likvidportfölj som exkluderar onoterade innehav.

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att Fjärde AP-fondens högre avkastning i totalportföljen delvis har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR (Bild 2). Under den senaste femårsperioden har skillnaderna i VaR varit små mellan fonderna, och samtliga fonder har lägre VaR i relation till avkastning jämfört med den senaste tioårsperioden. Det är viktigt att notera att detta inte enbart är ett resultat av fondernas förvaltningsarbete, utan även att aktiemarknaden haft en hög avkastning under de senaste fem åren, samt att åren 2008 – 2013 inkluderade finanskrisen 2008, vilket

9 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet. De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden på grund av olika definitioner av riskfri ränta åren 2001 – 2013. Sedan 2014 har fonderna och McKinsey använt en gemensam definition av riskfri ränta (YCGT0021, -0,8398 % år 2017). Sharpkvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001 – 10 och 1årig svensk statsobligation 2011 – 17, samt antagande om 260 handelsdagar. 10 Med 95 % sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringarna i portföljen.

Bilaga 9

bidragit till ökad volatilitet och VaR samt lägre avkastning över den senaste tioårsperioden.

Även om volatilitet och VaR är vedertagna riskmått kan det diskuteras huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

Bild 2

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar 2008-2017 önskvärd 2013-2017 position

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12 13 AP4 11 12 AP3 10 11 AP4 AP2 AP1 9 10 AP2 9 AP3 8 AP4 8 AP1 7 AP4 AP2 7 6 AP2 AP3 AP1 6 5 AP3 5 4 AP1 4 3 3 2 2 1 1 0 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Olika förvaltningsmodeller ger olika definitioner av aktiv avkastning. Första till Fjärde AP-fonderna har över tid utvecklat sina förvaltningsmodeller. Som följd av detta definierar och arbetar fonderna idag på olika sätt med aktiv förvaltning vilket försvårar historiska jämförelser av aktiv avkastning samt jämförelser mellan fonderna. Flera av fonderna definierar idag aktiv avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sina respektive jämförelseportföljer. I denna rapport används olika definitioner av aktiv avkastning för respektive fond, vilka kan skilja sig från hur vissa av fonderna själva idag definierar aktiv avkastning. Resultaten från fondernas aktiva förvaltning presenteras mer detaljerat i kapitel 4 – 7 om respektive fond.

Bilaga 9

Aktier i tillväxtmarknader och alternativa investeringar fortsätter att öka. Första till

Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering 11 har förändrats över tid

sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har successivt minskat från 19 % år 2001 till

13 % av det förvaltade kapitalet under 2017 (Bild 3). Fonderna har inom utländska aktier

ökat andelen aktier i tillväxtmarknader successivt. Fonderna har också ökat sin

exponering väsentligt mot alternativa investeringar från 3 % av det förvaltade kapitalet

2001 till 21 % år 2017, och minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38 % till

32 %. Fondernas tillgångsallokering begränsas av gällande placeringsregler, som bland

annat reglerar hur mycket fonderna får investera i onoterade aktier (maximalt 5 % av det

förvaltade kapitalet) och räntebärande tillgångar (minst 30% av det förvaltade kapitalet).

Det är värt att notera att den faktiska allokeringen över tid illustrerad nedan beskriver

fondernas genomsnittliga allokering under året. Vidare i rapporten illustreras den faktiska

allokeringen per fond per den 31 december för varje år.

Bild 3

Övrigt Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar % av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder Aktier

Tillgångsallokering för

Genomsnittlig total tillgångsallokering 1 för AP1-4 AP1-AP4 31 dec 2017

100% = 529 469 557 627 750 839 881 691 809 875 854 938 1,036 1,161 1,217 1,225 1,337 333 346 345 357 Övrigt (TAA etc) 2 3 0 4 0 3 1 3 0 1 1 2 1 1 1 2 1 0 1 1 1 0 0 0 3 1 4 5 5 Alt tillgångar 3 8 9 10 11 10 14 16 16 19 21 21 24 31 ~20

Räntor 38 39 38 39 38 39 38 35 34 31 38 37 35 32 33 33 Aktier i tillväxt- 32 32 ~30 1 2 2 2 33 marknader 2 3 5 31 5

4 6 7

7 7 7

8 7

Utländska aktier 7 8 ~6 (exkl. tillväxt- 38 39 39 39 40 11 35 marknader) 37 37

35 33 31 14

29 29 30 30 28

26 24 ~26

11 22

Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 16 17 18

14 14 13 14 13 13 13 13 13 9 ~13

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 5 16 2017 AP1 AP2 AP3 4 AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc. 3 Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm. 4 Tillgångsallokeringen för AP3 2010-17 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras 5 Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definitio n i nkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor” KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

11 Den årliga aggregerade allokeringen för Första till Fjärde AP-fonderna (till vänster i Bild 4) illustrerar den

genomsnittliga allokeringen under respektive år. I allokeringen per fond (till höger i Bild 4) illustreras allokeringen per den 31 december 2017.

Bilaga 9

I den aggregerade allokeringen görs en approximativ översättning från Tredje APfondens riskklassallokering till tillgångsslagsallokering (Bild 27). I årets utvärdering har denna översättning uppdaterats då definitionen på alternativa tillgångar har ändrats 12 . Enligt den uppdaterade definitionen har andelen alternativa tillgångar justerats ned något och andelen övrigt (TAA etc.) justerats upp något 13 .

Fjärde AP-fonden har högst andel aktier. En jämförelse vid utgången av 2017 visar på stora skillnader mellan de individuella fondernas tillgångsallokering. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest från de övriga tre fonderna, och hade per den 31 december 2017 58 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 18 % i noterade svenska aktier, vilket är väsentligt högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan 38 % och 45 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 9 – 13 % i noterade svenska aktier.

Första AP-fonden har högst andel alternativa investeringar. Det finns idag även viktiga skillnader vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Första APfonden har högst andel med omkring 31 % medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med 10 %. Fonderna har dock olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, varför allokeringen inte är helt jämförbar. Gemensamt är att aktier i onoterade bolag, infrastruktur samt fastigheter klassas som alternativa investeringar. I tillägg baserar Tredje AP-fonden från och med 2010 sin allokering på riskklasser istället för tillgångsklasser, varför angiven tillgångsallokering för fonden är approximativ. Tredje AP-fondens allokering till Övrigt består av internt och externa absolutavkastande strategier och riskpremier.

Finansdepartementet har under året lämnat ett lagförslag gällande ändrade regler

för Första till Fjärde AP-fonderna . Finansdepartementet lämnade under 2017 ett lagförslag kring Första till Fjärde AP-fondernas regler kring placeringar och hållbarhetsarbete. De föreslagna ändringarna har som syfte att genom nya placeringsregler ge bättre förutsättningar för fonderna att långsiktigt kunna maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Promemorian gav även förslag kring lagförande av fondernas arbete med ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, samt hur fonderna bör samverka kring dessa områden.

12 En valutaportfölj som till majoriteten består av kassa avsedd för att finansiera Tredje AP-fondens absolutavkastande strategier har i denna analys tidigare klassificerats som alternativa investeringar. I denna rapport allokeras denna portfölj till övrigt (vilket inkluderar Tredje AP-fondens allokering till absolutavkastande strategier). Portföljen utgjorde per den 31 december 2017 1,3 % av Första till Fjärde AP-fondernas totala förvaltade kapital. 13 Enligt den tidigare definitionen uppgick tillgångsslaget Övrigt (TAA etc.) till 1 % av det förvaltade kapitalet under åren 2010 – 2013 samt 2015, -1 % för 2014, samt 0 % av kapitalet för 2016 – 2017 för Första till Fjärde AP-fonderna. Allokeringen till alternativa investeringar hade enligt den tidigare definitionen uppgått till 10 % av det förvaltade kapital för 2010, 11 % för 2011, 15 % för 2012, 16 % för 2013, 18 % för 2014, 21 % för 2015, 22 % för 2016 samt 22 % för 2017.

Bilaga 9

SJÄTTE AP-FONDEN 1997 – 2017

Sjätte AP-fonden är en stängd fond som placerar i onoterade bolag. Sjätte AP-fonden skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden, bland annat genom att fonden främst investerar i onoterade bolag och att fonden är stängd, utan in- och utflöden från pensionssystemet. De senaste åren har fonden ställt om strategin och portföljen.

2017 karaktäriserades av hög aktivitet för Sjätte AP-fonden, med följande viktiga

händelser:

■ Sjätte AP-fonden har efter ett mångårigt arbete med att implementera fondens nya strategi färdigställt omställningen av portföljen. Detta har bland annat inneburit avyttringar av stora innehav (exempelvis Norrporten och Bureau van Dijk) vilket möjliggjort en mer diversifierad portfölj, men också resulterat i en stor likviditetsförvaltning (under året hade Sjätte AP-fonden ett inflöde av kapital om cirka SEK 4 miljarder, drivet av avyttringar). ■ Fonden hade en hög investeringstakt under 2017 med nya utfästelser om SEK 4,7 miljarder till åtta externa fonder (däribland ett antal nya samarbetspartners), samt nio direktinvesteringar (SEK 2,7 miljarder, framförallt genom co- 14 investeringar i bland annat Anticimex och Bluestep). ■ Likviditetsportföljen sysselsätts enligt plan men är fortsatt stor. Vid slutet av 2017 uppgick likviditeten till 30 % av det totala kapitalet, jämfört med 41 % år 2016. Investeringstakten förväntas vara fortsatt hög under 2018, och vid årsskiftet uppgick totalt utfäst men ännu ej sysselsatt kapital till SEK 13,1 miljarder. ■ Fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete, bland annat genom utökad dialog med fondens leverantörer kring hållbarhetsfrågor samt genom intressentanalyser. Dessutom granskades fondens hållbarhetsrapports av fondens revisorer för att verifiera att nya hållbarhetsregler i Årsredovisningslagen efterlevs (Sjätte AP-fonden omfattas inte av Årsredovisningslagen, utan har själva valt att genomföra denna hållbarhetsrevision).

Sjätte AP-fondens avkastning 2017 var högre än historiskt men nådde ej upp till

avkastningsmålet. Under 2017 genererade Sjätte AP-fonden en avkastning om 12,3 % för totalportföljen, vilket är den högsta nivån sedan 2007 (14,0 %), men lägre än fondens avkastningsmål om 16,2 % för 2017. Avkastningen för investeringsverksamheten var 20,3 %, vilket är högre än såväl avkastningsmålet som övriga jämförelseindex. Den totala avkastningen påverkades dock negativt av den stora likviditetsportföljen. Under perioden 2008 – 2017 har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit i snitt 4,9 % per år. Detta är lägre än fondens avkastningsmål, både det mål som gällde fram till och med 2011 och det nya målet som gäller från 2012. Det är värt att notera att fondens

14 Sjätte AP-fonden definierar en co-investment som en minoritetsinvestering genomförd av fonden tillsammans med en Private Equity-förvaltare i vars fond Sjätte AP-fonden deltar.

Bilaga 9

totala avkastning påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen.

Hög avkastning för tillväxtbolag 2017. En analys av utvecklingen för olika delar av fondens investeringsverksamhet visar att fondens investeringar i mogna bolag, buyout, har skapat en avkastning på omkring 19 % (mätt som IRR), medan fondens investeringar i tillväxtbolag, venture, genererat en avkastning på omkring 28 %. På längre sikt har dock avkastningen från mogna bolag kraftigt överstigit avkastningen från tillväxtbolag.

Fondens kapital uppgick vid utgången av 2017 till totalt SEK 31,6 miljarder , varav SEK 22,1 miljarder i fondens investeringsverksamhet och , SEK 9,6 miljarder i fondens likviditetsförvaltning 15 . Övrigt rörelsekapital uppgick vid utgången av 2017 till SEK -0,1 miljarder och avser genomförda affärer som ej ännu gått i likvid och därför bokförts som en skuld i portföljen. Sjätte AP-fondens totala kapital har under perioden 1997 – 2017 vuxit med cirka SEK 21,2 miljarder, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,4 % per år.

SJUNDE AP-FONDEN 2001 – 2017

Sjunde AP- fondens ”Såfa” är förvalsalternativet i PPM. Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från maj 2010 har Sjunde AP-fonden på Riksdagens uppdrag förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda allmänna pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Såfa 16 är förvalsalternativet. De övriga fem produkterna (liksom Såfa) kan väljas i konkurrens med premiepensionssystemets övriga omkring 850 fonder. Målet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är att slå sina respektive jämförelseindex, och för AP7 Såfa att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 17 . Från och med 2017 har AP7 Såfa fått ett kompletterande långsiktigt avkastningsmål: ” Ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning). ”

15 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag i en externt förvaltat fond. Småbolagsportföljen kommer att avvecklas under 2018. 16 Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens ickevalsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas. 17 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP-fondens produkter genom hela rapporten.

Bilaga 9

Implementering av ny strategisk portfölj 2017. Under 2017 påbörjades implementering av en ny strategisk portfölj med syfte att reducera risken med bibehållen förväntad avkastning. Som en del av implementeringen har fonden under året genomfört ett skifte i portföljen, från globala aktier i utvecklade marknader (-5 procentenheter) till aktier i tillväxtmarknader (+ 5 procentenheter). I tillägg har fonden ökat utrymmet för allokering mot onoterade bolag genom att höja normandelen från 3,0 % till 4,0 % 18 .

Större nettoinflöden i fonden under 2017. Under året hade Sjunde AP-fonden ett nettoinflöde om SEK 31 miljarder, en ökning om SEK 14 miljarder jämfört med 2016 (då nettoinflödet var SEK 17 miljarder). Ökningen förklaras delvis av ett turbulent år på premiepensionsmarkanden där flera fonder på fondtorget likviderades eller stängdes samt att ett stort antal sparare bytte till Sjunde AP-fonden från andra aktörer på fondtorget.

Fortsatt fokus på aktivt hållbarhetsarbete. Fonden genomförde under 2017 bland annat en utökad genomlysning av dess innehav för att förstå om de lever upp till målen i Parisavtalet, vilket ledde till att sex bolag avyttrades. Fonden planerar att från och med andra kvartalet 2018 investera kapitalet från avyttringarna relaterade till Parisavtalet i klimatinvesteringar, till exempel projekt relaterade till nya energikällor. Sjunde APfonden har även ökat intensiteten i dess aktiva ägarskap, särskilt kring miljö- och klimatfrågor samt ökad transparens kring portföljbolagens lobbyverksamhet. Såfan har slagit jämförbara index under hela perioden… Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2017 cirka 39 % av totala premiepensionssystemets kapital, motsvarande omkring SEK 431 miljarder. Under perioden 2013 till 2017 genererade förvalsalternativet Såfan en genomsnittlig avkastning om 19,5 % per år, jämfört med Premiepensionsindex som hade en genomsnittlig avkastning omkring 11,1 % per år. 2017 var avkastningen på Såfa 16,5 % jämfört med 9,6 % för Premiepensionsindex. Under hela perioden 2001 – 2017 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ 19 i genomsnitt avkastat 2,9 procentenheter mer än premiepensionsindex per år (7,0 % för förvalsalternativet jämfört med 4,1 % per år för premiepensionsindex). En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 10,0 % per år jämfört 3,0 % per år för inkomstpensionen 20 . Det innebär också att fondens avkastning överstiger det nya kompletterande avkastningsmålet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år.

…med lägre kostnader för fonden samt lägre avgifter för spararen.

Sjunde AP-fondens faktiska kostnader 21 som andel av kapital per 31 december 2017 uppgick till 0,05 % (0,06 % 2016). Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive

18 Riktvärdet för andelen onoterade bolag i aktieportföljen. 19 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010 – dec 2017. 20 Källa: Sjunde AP-fonden, Pensionsmyndigheten 21 Redovisade kostnader inklusive courtage för Aktiefonden.

Bilaga 9

AP7 Räntefond uppgick 2017 till 0,11 % respektive 0,04 % vilket är i linje med avgifterna för 2016. Från och med 2018 sänks förvaltningsavgiften för Aktiefonden från 0,11 % till 0,10 %, drivet av en ökad kostnadsbuffert och stordriftsfördelar i förvaltningen. 22 Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2017 var 0,30 % efter rabatter.

REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ ÅRETS UTVÄRDERING

Tre rekommendationer att diskutera för fortsatt utveckling. Baserat på resultaten från den grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2017 har tre rekommendationer tagits fram för fortsatt utveckling av fondernas verksamhet. Några av observationerna som ligger till grund för rekommendationerna har också funnits med i tidigare års utvärderingar och har aktualiserats igen till följd av utvecklingen under 2017.

Rekommendation främst till fondernas huvudman

1. Modernisera placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonderna.

Nya placeringsregler bör, i linje med liggande förslag, ge fonderna större möjlighet

att ta hänsyn till förändrade marknadsförutsättningar och nya

investeringsmöjligheter. Första till Fjärde AP-fondernas placeringsregler skiljer sig från många andra statliga pensionsfonder och är oförändrade sedan 2001. Samtidigt har investeringsmarknaderna genomgått stora förändringar – inte minst vad gäller alternativa investeringar och förväntad avkastning på räntebärande tillgångar och noterade aktier. Under 2017 har Finansdepartementet lämnat ett lagförslag som innebär friare placeringsregler, även om förslaget fortsatt innebär restriktioner i portföljallokering på tillgångsslagsnivå. Ökade frihetsgrader ger fonderna större möjlighet att utveckla sina investeringsstrategier och portföljer med avseende på nya marknadsförutsättningar och investeringsmöjligheter.

Fondernas investeringsuniversum och möjlighet till saminvesteringar bör

utvärderas. Inom ramen för det nya regelverket bedöms det viktigt att utvärdera och fatta välgrundade beslut kring exempelvis möjligheten att investera i specifika tillgångsslag (till exempel onoterade krediter) och tillgängliga investeringsmodeller (till exempel direktägande, saminvesteringar eller indirekta investeringar via externa fonder). I dagens regelverk samt i det nya lagförslaget är AP-fondernas möjlighet att investera i exempelvis

22 Sjunde AP-fonden håller en kostnadsbuffert i syfte att minimera svängningar i förvaltningsavgiften över tid. Kostnadsbufferten ska i regel motsvara cirka 2 gånger fondens årliga fasta kostnader för att säkerställa att fondens fasta kostnader kan betalas även om det totala kapitalet sjunker. Under 2017 översteg kostnadsbufferten 2,5 gånger fondens fasta kostnader, varför fonden valde att sänka förvaltningsavgiften för aktiefonden från och med 2018.

Bilaga 9

onoterade krediter och att investera direkt i onoterade tillgångar (utöver fastigheter) begränsad. Vad gäller exempelvis Private Equity är det sällsynt att pensionsfonder framgångsrikt gör direktinvesteringar i större skala över tid. Dock gör ledande pensionsfonder i allt högre grad saminvesteringar tillsammans med riskkapitalfonder. Detta kan bidra till lägre förvaltningskostnader (jämfört med att investera i riskkapitalfonder), men kräver också särskild kompetens, framför allt förmåga att utvärdera enskilda investeringsmöjligheter och förmåga att bygga ett rykte som en eftertraktad partner för att få tillgång till attraktiva investeringsmöjligheter. Rimlighet och förutsättningar för fonderna att bygga upp och säkerställa den här kompetensen bör beaktas vid uppdatering av placeringsreglerna.

Rekommendationer främst till AP-fonderna

2. Fortsätt utveckla samverkan mellan AP-fonderna för att ytterligare sänka

kostnaderna och förbättra genomförandet.

AP-fondernas samarbete har ökat genom åren inom flertalet områden utanför investeringsverksamheten. Under 2017 genomfördes exempelvis ett antal gemensamma upphandlingar och samarbeten inom administration (till exempel delad tjänst för diarieföring) med syftet att ge lägre kostnader och högre kvalitet, då fonderna får tillgång till fler alternativa leverantörer och delar bästa praxis med varandra. Fonderna bör fortsätta det aktiva arbetet med att hitta samverkansmöjligheter och samarbeta där det inte leder till alltför hög komplexitet, eller äventyrar konkurrensen fonderna emellan. Möjliga områden att undersöka för ökat samarbete skulle kunna vara kompetensutbyte kring onoterade tillgångar i ljuset av nya placeringsregler (dock ej direkt relaterat till investeringsbeslut) och hållbarhetsfrågor (till exempel riskanalys av fondens exponering mot och effekter av möjlig framtida energiomställning samt redovisning och kommunikation av fondernas hållbarhetsarbete).

3. Fortsätt stärka robustheten i fondernas investeringsportföljer.

De globala kapitalmarknaderna har sett en period av stark återhämtning och uppgång efter finanskrisen 2007 – 2008, vilket har gynnat AP-fonderna. Fonderna har under denna period kontinuerligt utvecklat sina investeringsstrategier och riskfunktioner för att öka portföljernas robusthet. Nya placeringsregler med större frihetsgrader kan öka fondernas möjlighet till diversifiering och högre riskjusterad avkastning, vilket bör beaktas i fondernas utveckling av sina investeringsstrategier, inkluderat övergripande portföljallokering och investeringar inom tillgångsslagen. Fonderna bör även fortsatt arbeta aktivt med att identifiera nya källor till avkastning som ett led i att öka diversifieringen och stabiliteten i avkastningen. Vidare bör fonderna utvärdera möjligheter att fortsätta vidareutveckla sitt arbete med riskanalys (inkluderat simulering och scenarioanalys) och riskhantering med syfte att ge ännu högre transparens och ytterligare stärka fondernas förmåga att fatta investeringsbeslut vid olika

Bilaga 9 marknadsförutsättningar (exempelvis inkluderat snabbt fallande marknader och accelererande energiomställning).

Bilaga 9

2. Angreppssätt för utvärderingen

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2017.

Utvärdering av strategiska beslut och aktiv förvaltning. Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas förvaltning, dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. 2017 års utvärdering inkluderar enligt uppdraget inget fördjupningsarbete. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas 2001 – 2017. Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2017 beskriver fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2017, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2017. Sjätte AP-fonden utvärderas 2001 – 2017. Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2017. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2017.

Sjunde AP-fonden jämförs i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2017 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2017 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2017.

Utvärderingen baseras på flera källor. Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att 23 möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen. Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna

23 Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning).

Bilaga 9

och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys. Ett nära samarbete med fonderna under januari till mars 2018. Utvärderingsarbetet har pågått från januari till mars 2018 och har genomförts i en kontinuerlig process tillsammans med fonderna. I kapitel 3 följer en beskrivning av AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och deras utveckling under åren 2001 – 2017. Fondernas utveckling ställs även i relation till utvecklingen på kapitalmarknaderna samt andra internationella fonder. Kapitel 4 – 9 redovisar sedan resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond.

Bilaga 9

3. AP-fondernas roll, utveckling och omvärld

2001 – 2017

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001 – 2017. Fokus är fondernas påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

AP-fonderna är basen i det svenska pensionssystemet. De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (Bild 4). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 4

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Privat

pension

Ålderspensionsavgift 18,5% Statsbudgeten

16% 2,5%

Tjänstepension

Pensionsmyndigheten 2

Första till Fjärde

AP-fonderna samt

Sjätte AP-fonden

Sjunde AP-fonden/

Privata fondbolag

Allmän pension

Inkomstpension Premiepension Garantipension 1

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter 2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan

Av total lönesumma går 18,5 % till allmän pension, därav 2,5 % till premiepension.

Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system

Bilaga 9

betalas varje år 18,5 % av den totala lönesumman in till allmän pension 24 , varav 16 % går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton).

Årets inbetalningar finansierar årets pensioner. De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you go” -system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja 25 pensionsavgifterna eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen.

Fonderna fyller också funktion som buffertar. 2001 omorganiserades Första till Fjärde AP-fonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna ska verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) och Sjätte AP-fonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Sjätte AP-fonden är stängd och har fokus på onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden får enligt gällande placeringsregler investera max 5 % av totalt förvaltat kapital i onoterade bolag).

Det dämpade balanstalet avgör pensionernas utveckling. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av framtida inbetalningar och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av framtida pensionsutbetalningar och bestäms främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löneökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering. För att minska svängningar i inkomstpensionerna har ett dämpat balanstal införts, vilket avviker från 1,0 med en tredjedel av det ordinarie balanstalets avvikelse från 1,0.

Om det dämpade balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp baserat på löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0

24 Av dessa 18,5 % går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 461 250 år 2017) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan. 25 Även premiepensionen är självfinansierad.

Bilaga 9

är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten. Löneökningstakten mäts som förändringar i inkomstindex. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om det dämpade balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning.

Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt, att pensionsskulderna tar hänsyn till demografisk utveckling och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande.

Sjunde AP-fonden erbjuder sex placeringsalternativ som en del av

premiepensionssystemet. Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 850 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ”förvalsalternativ”).

26 Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet fem ytterligare fondportföljer som 27 kan väljas i konkurrens med de övriga omkring 850 fonderna av alla arbetstagare. Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192).

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001 – 2017

Buffertfonderna har haft en avkastning om i genomsnitt 6,2 % per år sedan start.

Buffertfondernas kapital har växt från SEK 554 miljarder i januari 2001 till SEK 1 412 miljarder vid utgången av 2017. Buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 953 miljarder av tillväxten, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 6,2 % per år jämfört med inkomstindex som under samma period ökade med 3,1 % per år.

Nettoflödet är negativt sedan 2009. Buffertfonderna genererade 2017 en avkastning på SEK 121 miljarder efter kostnader. Nettoflödet har varit negativt varje år sedan 2009 till skillnad från tidigare år då buffertfonderna hade ett positivt nettoflöde (Bild 5).

26 Även AP7 Såfa är aktivt valbar. 27 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget.

Bilaga 9

Under 2017 var nettoflödet SEK -30 miljarder. Nettoflödet förväntas vara fortsatt negativt under de kommande åren 28 .

Bild 5

Buffertfondernas utveckling 2001 – 1 2017 Total 2001-2017 Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Totalt kapital

31 december, SEK miljarder 1 321 1 412 854 898 827 895 873 958 1 058 1 185 1 230 546 1 571 641 765 708 480

Total avkastning efter kostnader

SEK miljarder 113 135 101 128 147 118 121 80 63 82 36 84 65 953

-27 -17 -85 -194

Total avkastning efter kostnader 2

Procent 16,4 17,5 19,4 13,5 14,1 11,0 10,7 10,2 11,6 9,7 9,2 4,3 5,5 Ø 6,2 -4,9 -1,9 -15,0 -21,6

Nettoflöde 3

SEK miljarder 17 19 9 11 6 6 7 3 Ø -6,3 -6 -17 -17 -16 -21 -22 -28 -26 -30

Inkomstindex

Procent 5,3 3,4 3,2 4,5 6,2 4,9 3,7 3,7 1,4 2,9 2,4 2,7 0,3 1,9 0,5 2,1 2,0 Ø 3,0 4

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

1 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder 2 Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2017 3 Då flöden inkluderar vissa kostnadsposter går det ej att göra en balanserad jämförelse mellan marknadsvärden, flöden och absolut avkastning 4 Geometriskt snitt KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Buffertfonderna samarbetar inom områden som inte äventyrar konkurrensen

fonderna emellan. Inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan, kan AP-fonderna samarbeta för att uppnå förbättrad leverans gentemot uppdraget, till

exempel genom kompetensutbyte eller förbättrat hållbarhetsarbete, eller för att uppnå kostnadsbesparingar. I nuläget samarbetar fonderna inom nio samarbetsgrupper

(Bild 6), där fonderna bland annat för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbete, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat

kompetensutbyte.

Under 2017 har fonderna formaliserat sitt samarbete genom att ett samarbetsråd bildades. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer (eller motsvarande) och avrapporterar årligen till fondernas VD:ar. Under året har fonderna till exempel infört en delad tjänst för diarieföring (Första, Tredje och Fjärde AP-fonden) och genomfört gemensamma upphandlingar av rekryterings- och internrevisionstjänster samt

28 Källa: Pensionsmyndigheten.

Bilaga 9

löneadministration. Juristgruppen samarbetade under året för att dela kunskap gällande hur skattefrågor relaterade till utlandsinvesteringar bör hanteras. I tillägg arrangerade Första till Fjärde AP-fonderna en samverkansdag. Under dagen samlades affärsstödjande enheter (till exempel Juridik, Redovisning, HR) från respektive fond i syfte att tillsammans identifiera nya samarbetsområden.

Etikrådet är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna i syfte att påverka

utländska bolag till förbättringar inom hållbarhet. Etikrådet grundades 2007 och är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna. Etikrådets utgångspunkt långsiktigt förbättra portföljbolagens arbete rörande miljö, etik och mänskliga rättigheter, i syfte att bättre hantera globala utmaningar. Under 2017 har Etikrådet bland annat genomfört cirka 200 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Exempel på Etikrådets arbete är bolagsdialogen med det franska byggbolaget Vinci som anklagats för tvångsarbete vid byggen av bland annat fotbollsarenor inför fotbolls-VM i Qatar. Även om Vinci har nekat till anklagelserna har bolaget nu låtit göra en extern analys av bolagets påverkan på mänskliga rättigheter. Ett ytterligare exempel är branschprojektet som Etikrådet driver inom kakaoindustrin för att långsiktigt motarbeta barnarbete.

Gemensam intressentdialog rörande hållbarhet. Under 2017 genomförde Första till Fjärde AP-fonderna en gemensam intressentdialog där representanter från olika målgrupper inbjöds till diskussion kring vilka hållbarhetsfrågor som AP-fonderna bör prioritera. Bland deltagarna fanns representanter från bland annat uppdragsgivaren (Finansdepartementet och Pensionsgruppen), portföljbolag, förmånstagare, medarbetare, branschkollegor och leverantörer. Fondernas mål med dialogen var att identifiera intressenternas förväntningar och krav avseende fondernas hållbarhetsarbete. Dialogen fastställde tre prioriterade huvudfrågor: indirekt miljöpåverkan, indirekt klimatpåverkan samt mänskliga rättigheter.

Bilaga 9

Bild 6

AP-fondernas samarbetsgrupper

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk och Juristgruppen Personalchefsgruppen performancegruppen

Kommunikations- Affärskontroll IT-chefsgruppen chefsgruppen

Pensionssystemet i balans sedan 2013. Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna (Bild 7). Utvecklingen har lett till att inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9 % och 4,5 % per år 2012 – 2017 (med undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7 % till följd av 2012 års negativa balanstal). 2018 års utveckling leder till att inkomstpensionen 2020 kommer att skrivas upp med 1,4 % 29 . Under finanskrisen 2008 och 2009 gick systemet minus, då skulderna växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 fick skrivas ned. Under perioden 2001 – 2007 var balansen positiv varje år, varför inkomstpension skrevs upp varje år 2001 – 2009.

29 Pensionsmyndighetens budgetunderlag för åren 2019 – 2021, publicerad januari 2018.

Bilaga 9

Bild 7

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Skulder 2 Buffertfonderna Avgiftstillgångar 1 % Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar 1 /skulder 2

SEK tusen miljarder Balanstal 3 1,033 1,037 1,040 4 1,035 12 1,020 1,020 4 1,011 1,010 1,005 1,015 11 1,001 1,003 1,002 1,004 0,983 0,984 1,00 10 9.4 9.1 9.1 9 8.6 8.5 8.7 8.7 0,955 8.1 8.2 8.1 1.3 1.4 8 7.7 8.0 7.9 1.2 1.2 7.4 7.2 7.5 7.2 7.4 7.5 7.5 1.1 6.7 6.8 7.0 7.0 0.9 1.0 7 6.5 6.5 0.7 0.8 0.9 5.4 6.0 6.0 6.2 6.3 0.9 0.9 6 5.6 5.7 5.8 0.6 0.8 0.5 0.6 5 0.6

4 7.4 7.5 7.7 8.0 6.5 6.6 6.8 6.9 7.1 3 5.7 5.9 6.1 6.4 5.0 5.3 5.5 5.6 2 1

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

10,1 8,4 9,5 10,3 11,8 12,6 12,8 9,8 11,3 12,0 11,3 12,2 12,9 13,8 14,2 14,6 15,0

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3 Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare 4 Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015, 1,013 för 2016 samt 1,012 för 2017 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

Buffertfondernas betydelse i pensionssystemet har ökat över tid. Buffertfonderna

utgör en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i

pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet.

Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en

ökande andel av tillgångarna (från 10 % år 2001 till 15 % år 2017).

Buffertfonderna har påverkat balansen positivt mellan 2001 – 2017. Sammantaget

under hela perioden 2001 – 2017 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i

systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Kapitalet är placerat i aktier, räntebärande papper och alternativa tillgångar.

Buffertfonderna hade i slutet av 2017 45 % av sitt kapital investerat i noterade aktier: 13 % i svenska aktier, 23 % i globala aktier i mogna marknader och 9 % i aktier i

tillväxtmarknader. Av övriga 55 % av kapitalet hade fonderna 32 % investerat i 30 räntebärande värdepapper och 23 % i alternativa tillgångar (Bild 8). Fonderna har en

30 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och onoterade bolag (”Private Equity”) . Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur.

Bilaga 9

stor andel kapital investerat i aktier för att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Det är svårt att förutse utvecklingen på kapitalmarknaderna, men över längre historiska tidsperioder har noterade aktier genererat en högre avkastning än investeringar i räntebärande tillgångar.

Bild 8

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas 1

kapitalallokering 31

december 2017 Utveckling på underliggande marknader 2001 2 -2017 7

100 % = SEK miljarder Index = 100 år 2001 2 Tillväxtmarknadsaktier 3 Svenska aktier 3 Svenska statsobligationer 3 Genomsnittlig årlig avkastning Globala aktier 3 US statsobligationer 3 SEK USD 1 412 2001- 2001- 500 Svenska Tillväxtmarknads- 2017 2 2017 2017 2 2017 aktier 13 aktier 450

9.7 % 26.3 % 10.4 % 39.0 %

Globala 400 aktier 23 350 Svenska aktier 7.7 % 10.8 % Tillväxt- 9 marknader 300

250 5.0 % 11.2 % 5.8 % 22.3 % Globala aktier Räntor 32 Svenska 4.2 % 0.1 % 200 statsobligationer US stats- 4.1 % 0.7 % 150 obligationer

Alternativa 23 100 tillgångar 4 Övrigt 5 50 0 2017 0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6 5 Overlaymandat, TAA, etc; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Hög andel aktier har bidragit positivt. 2017 avkastade svenska aktier 31 10,8 % , globala aktier 11,2 % och aktier i tillväxtmarknader 26,3 % mätt i SEK. Att utländska

aktiemarknader genererade en högre avkastning mätt i SEK än den svenska aktiemarknaden, trots att den svenska kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Under hela perioden 2001 – 2017

avkastade svenska aktier i genomsnitt 7,7 % per år, globala aktier 5,0 % per år och aktier i tillväxtmarknader 9,7 % per år mätt i SEK. Således har en hög andel aktier under perioden 2001 – 2017 bidragit positivt till fondernas resultat (Bild 8).

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder (Bild 9). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i

31 Aktier på Stockholmsbörsen (index SIX RX i SEK).

Bilaga 9

fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling

på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens. Fonderna i jämförelsen

nedan representerar ett urval av statliga pensionsfonder från olika geografier som ofta

anses vara bland de ledande fonderna i världen.

Bild 9

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier Räntor Alt tillgångar 1 Medelvärde 6

Förvaltat

kapital Rapporterad årlig nominell

2017 avkastning 2

SEK Procent (lokal valuta) Tillgångsallokering 7 miljarder 1 år 7 5år 10 år Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag Buffertfonder- 1 412 9,2 10,4 6,3 45 32 23 ▪ Buffertfonder i Sveriges na (Sverige) inkomstpensionssystem SPU ▪ Garantera statliga pensionsåtaganden, (Norge) 8 891 13,7 9,3 6,2 67 31 3 fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer ABP (Neder- 4 055 7,6 8,0 7,0 35 37 28 ▪ Förvalta pensionen för holländska länderna) medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn CalPERS 2 605 3 11,2 3 8,8 3 4,4 3 48 19 ▪ Förvalta pensioner för statligt anställda i (USA) 32 Kalifornien CPP IB 2 144 9,0 12,1 7,4 37 22 40 ▪ Buffertfond som, tillsammans med (Kanada) 4 CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner CDPQ (Kanada) 1 899 9,3 10,2 5,7 37 29 34 ▪ Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att ATP 5 förvalta kapital för långsiktig hållbarhet 1 023 2,5 10,1 8,1 44 32 24 (Danmark) ▪ Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet Ø 8,9 6 Ø 9,7 6 Ø 6,5 6

1 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2 Per 31 december 2017 om ej annat anges; 3 Per 30 juni 2017 4 CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2017 uppgick hävstången till 120 %. 5 Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen, allokering avser enbart investeringsportföljen vilken uppgick till cirka SEK 365 miljarder. Resterande delar av kapitalet (SEK 658 miljarder) var investerat i hedgeportföljen som till en majoritet består av räntebärande värdepapper 6 Aritmetiskt medelvärde exklusive buffertfonderna 7 Baserat på senast tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

Högre avkastning än utländska pensionsfonder senaste fem åren. Buffertfonderna har

under den senaste femårsperioden haft en högre avkastning än de utländska

32 pensionsfonderna (10,4 % per år jämfört med i genomsnitt 9,7 % för de jämförda 33 fonderna) . Den senaste tioårsperioden var buffertfondernas avkastning dock något lägre

än genomsnittet, (6,3 % jämfört med 6,5 %). En direkt jämförelse av fondernas

avkastning kan dock vara missvisande, då fonderna arbetar efter olika regler och

förutsättningar.

Utländska fonder ändrar allokering i syfte att minska risk och öka avkastning. De

utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna gjort förändringar i sin portfölj över

de senaste åren. Gemensamt för investerarna är att de ökat andelen alternativa

32 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad. 33 En jämförelse för 2017 är mindre relevant givet skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet.

Bilaga 9

investeringar på bekostnad av räntor, samt att fondernas aktieportföljer skiftar från hemmamarknaderna mot både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Till exempel fonden CPPIB har mellan åren 2013 och 2017 minskat sin allokering till kanadensiska aktier från 22 % av aktieportföljen till 9 % 34 , framförallt till förmån för aktier i Asien. Även SPU har förflyttat sin aktieportfölj från hemmamarknaden (i detta fall Europa) mot tillväxtmarknader, men även till Nordamerika.

Fonderna ökar även sina allokeringar till alternativa tillgångar, till exempel tillgångar på privata marknader såsom Private Equity, Private Debt, fastigheter och infrastruktur. Till exempel har CPPIB sedan 2013 ökat sin allokering till alternativa tillgångar från 16 % av kapitalet till 40 % av kapitalet. CDPQ och CalPERS har under samma tidsperiod ökad sin allokering till alternativa tillgångar med + 5 respektive + 6 procentenheter). De främsta anledningarna för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till 35 högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna. Fondernas omfördelning av portföljerna sker i syfte att diversifiera portföljerna för att minska risken, men visar också hur investerare i jakt på avkastning söker sig till nya marknader och tillgångsslag när den förväntade avkastningen på aktier och räntebärande värdepapper i Europa och Nordamerika sjunker. Vidare fokuserar de utländska fonderna likt buffertfonderna i allt högre grad på hållbarhetsfrågor, exempelvis aktivt arbete för att minska portföljernas koldioxidutsläpp, samt att öka transparensen kring fondernas kostnader.

Förslag till ändrade regler för Första till Fjärde AP-fonderna. I juli 2017 presenterade finansdepartementet en promemoria om ändrade regler för Första till Fjärde AP-fonderna som föreslogs träda i kraft 1 juli 2018. Promemorian presenterar främst förslag till nya investeringsregler för fonderna i syfte att ge fonderna bättre möjligheter att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. De största förändringarna i placeringsreglerna som föreslås sammanfattas nedan. ■ Lägsta andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänks från 30 % till 20 %. ■ Begräsningen av onoterade innehav 36 (framförallt onoterade aktier) om maximalt 5 % av fondens marknadsvärde tas bort och ersätts av att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde får vara investerat i illikvida tillgångar (vilket till exempel inkluderar onoterade bolag, men även fastigheter och infrastruktur). ■ Kravet på att minst 10 % av kapitalet skall förvaltas externt tas bort.

34 Andel av aktieportföljen. 35 Då onoterade tillgångar är svårare att köpa och sälja på kort sikt innebär investeringar i dessa en högre risk. För den högre risken kompenseras investeraren med en högre förväntad avkastning. 36 Dessa begränsningsregler innebär att minst 95 procent av en AP-fonds tillgångar måste vara placerade i noterade tillgångar eller i onoterade aktier eller andra andelar i fastighetsbolag.

Bilaga 9

Promemorian föreslår även att det i lag skall anges att Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Fonderna skall lägga särskild vikt till hur hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Vidare föreslås att Första – Fjärde AP-fonderna när det gäller ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande ska samverka och utveckla en gemensam värdegrund för förvaltningen samt anta gemensamma riktlinjer för placeringsverksamheten och gemensamt bedöma vilka tillgångar som inte bör ingå i AP-fonderna. De ska även gemensamt utveckla riktlinjer för redovisning av hur fonderna förvaltar buffertkapitalet föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Första till Fjärde AP-fonderna lämnade under hösten in remissvar. Ett urval av förbättringsåtgärder som fonderna lyfte upp sammanfattas nedan. ■ Samtliga fonder vill i tillägg Finansdepartementets förslag ges ökade möjligheter att direktinvestera i onoterade tillgångar. Framförallt önskas möjligheten att direktinvestera i infrastrukturbolag på samma sätt som fonderna i nuläget kan göra i fastighetsbolag, men också att kunna direktinvestera i onoterade krediter samt onoterade aktier (särskilt i samarbete med riskkapitalfonder). ■ Fonderna önskar också större frihet i deras agerande på finansmarknaderna, bland annat genom att få bibehålla en högre andel röster i bolagsstämmor efter notering, samt genom att erbjuda lån till bolag där fonderna har en signifikant ägarandel. ■ I tillägg önskar fonderna mindre detaljstyrning i placeringsreglerna, i syfte att öka flexibiliteten i förvaltningen och bättre kunna anpassa sig till rådande marknadsförutsättningar.

Bilaga 9

4. Grundläggande utvärdering av Första AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2017. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2017, den totala avkastningen och 37 allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 -2017.

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden använder ett avkastningsmål om 4,0 % genomsnittlig real avkastning efter 38 kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiod . Första AP-fonden har inget separat avkastningsmål för sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att skapa en hög totalavkastning till låg risk.

Förvaltningsorganisationen består av Hållbart värdeskapande, Tillgångsallokering och Kvantitativ analys, Aktieförvaltning, Ränte- och valutaförvaltning, Extern förvaltning samt Alternativa investeringar. Vid utgången av 2017 hade organisationen 61 anställda vilket är samma nivå som vid utgången av 2016 (Bild 10). Inom kapitalförvaltningen arbetade 33 personer per den 31 december 2017, fyra fler än ett år innan (29).

37 Avser 1 juli 2001. 38 Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5 % i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod.

Bilaga 9

Bild 10

Beskrivning av Första AP-fonden 2017 Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2017

Uppdrag 100 % = 333 SEK miljarder Övrigt ▪ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet Svenska aktier genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå 0 13 ▪ Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner Alt. tillgångar 31 11 Globala aktier ▪ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn ▪ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning 14 Aktier i tillväxtmarknader

Mål

31 ▪ Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 4,0 % per år mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015) Räntebärande tillgångar 1

Förvaltningsstrategi Organisation VD

▪ Investeringsfilosofin bygger på ledorden: ▪ 61 anställda 2017 – Väldiversifierad portfölj (2016: 61) varav – 33 (2016: 29) i Långsiktig förvaltning Kommunikation Juridik & förvaltningen compliance – Stundtals ineffektiva marknader – Utnyttja riskpremier Middle-office/ – Kostnadseffektiv förvaltning Personal Riskchef – Hållbart värdeskapande ▪ Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen, Ägarstyrning Affärsstöd uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt) ▪ Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) som Hållbart värde- Skapande förvaltning Kapital- Back Office och Ekonomi IT och Kontor utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning ▪ Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och den operativa förvaltningen Tillgångs- Ränte-och Alternativa ▪ Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat allokering / Aktie- valuta Extern investerkvantitativ förvaltning förvaltning förvaltning ingar kopplade till både absolut och relativ avkastning (2017 förvaltades 67 analys % internt)

1 Inklusive kassa, TAA och SAA KÄLLA: Första AP-fonden

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad

portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier,

kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 11).

Bilaga 9

Bild 11

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2017

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Väldiversifierad portfölj ▪ Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas ▪ Diversifiering möjliggör av styrelsen och uppdateras årligen förbättrad riskjusterad – Den övergripande tillgångsfördelningen består av likvida tillgångar som förväntas uppnå avkastning Långfristiga pensionssystemets avkastningsbehov på tio års sikt Långsiktig förvaltning beslut ▪ Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens ▪ Långsiktighet öppnar ~ 10 års sikt kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk möjligheter att erhålla tillgångsfördelning högre avkastning över tid Stundtals ineffektiva – Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis marknader – Utgör även jämförelseportfölj för fondens förvaltning ▪ Finansmarknaderna är inte ▪ Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning fullt effektiva, därför lönar utifrån den strategiska tillgångsfördelningen sig en väl genomtänkt och utförd förvaltning med Kort- och ▪ Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringsmedelfristiga kommittén respektive investeringskommittén för alternativa investeringar aktiva val Utnyttja riskpremier beslut ▪ Den operativa förvaltningen inkluderar: 0-5 års sikt ▪ Risktagande på de – Taktisk allokering baserad på diskretionär och systematisk allokering mellan globala finansiella marknaderna tillgångsslag ger över tid positiv – Förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag avkastning Kostnadseffektiv ▪ Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer: förvaltning – Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 års ▪ Centralt eftersom Två besluts- sikt och fondens investeringsfilosofi kostnader reducerar nivåer – Dynamisk allokering och operativ förvaltning: beslut om allokering baserat på global avkastningen konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga Hållbart värdeskapande förväntningar samt taktisk allokering och förvaltning av mandat inom respektive ▪ Kan ge möjligheter att tillgångsslag långsiktigt öka avkastningen och reducera ▪ Fonden följer upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer den finansiella risken – Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål Utvärdering – Interna förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen ▪ Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat

KÄLLA: Första AP-fonden

Första AP-fondens förvaltningsmodell 39 består av två delar, en strategisk

tillgångsfördelning med cirka 10 års investeringshorisont, samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning med cirka 0 – 5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från

en långsiktig riskpreferens utryckt som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas

av styrelsen. Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens

kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk

tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och

ombalanseras månadsvis, samt utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning.

Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den dynamiska allokeringen och operativa

förvaltningen utifrån den strategiska tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen

och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys

och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt

förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt

påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén respektive

investeringskommittén för alternativa investeringar.

39 Fonden påbörjade 2015 att implementera en ny förvaltningsmodell för att bättra möta uppdraget och pensionssystemets behov. Implementeringen av den nya förvaltningsmodellen slutfördes under 2016.

Bilaga 9

Följande viktiga förändringar genomfördes av Första AP-fonden under 2017: ■ Fonden genomförde under 2017 en förändring av sin strategiska portfölj genom ett skifta mot aktier i tillväxtmarknader med +5 procentenheter. Ökningen motiverades av att aktier där förväntas ha bättre förutsättningar för god utveckling jämfört med aktier i USA och Europa, som idag präglas av höga värderingar, varför allokeringen till utländska aktier i redan utvecklade marknader minskade i motsvarande mån. ■ Vid årets slut hade den faktiska tillgångsallokeringen till aktier i tillväxtmarknader ökat från 9 % till 14 % och allokeringen till svenska aktier ökat från 12 % till 13 %. I linje med strategin minskades allokeringen mot globala aktier i utvecklade marknader från 16 % till 11 %. ■ Fonden initierade under året ett förändrat hedgefondprogram med fokus på 40 idiosynkratisk avkastning som läggs till i portföljen genom hävstångsfinansiering. I tillägg har fonden gjort förberedelser för att öka andelen intern förvaltning samt öka hävstången för att möjliggöra ökad exponering utan ökad avsättning av kapital. ■ Första AP-fonden var under året fortsatt aktiv inom alternativa investeringar med ökad allokering till reala tillgångar som till exempel fastigheter och infrastruktur. Ökningen inom fastigheter skedde framförallt inom områden som ansågs ha hög framtida potential, exempelvis logistikfastigheter, studentbostäder och cityfastigheter på utvalda europeiska marknader. ■ Under 2017 minskades fondens exponering mot dollar (USD) till förmån för den svenska kronan (SEK), drivet av fondens bild av att den svenska kronan kommer att stärkas över de kommande åren. ■ Fortsatt fokus på hållbarhet genom bland annat intressentdialog och aktivt arbete för att sänka fondens koldioxidavtryck. I tillägg har fonden arbetat med fondens 4 arbetssätt och mål; kontinuerlig kompetensutveckling (till exempel utbildning av 41 fondens medarbetare kring Agenda 2030 ), aktivt sökande efter investeringar med hållbarhetsfokus (bland annat inom innovativa lösningar för ökad resurseffektivitet), regelbunden granskning av portföljen ur ett hållbarhetsperspektiv samt ökad transparens kring fondens hållbarhetsarbete. ■ Förvaltningskostnaderna minskade under året, från 0,15 % till 0,14 % av kapitalet, framförallt drivet av lägre förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar samt reducerade lokalkostnader (fonden minskade under året kontorsytan med cirka 25 %).

40 Avkastning som har låg eller ingen korrelation med marknaden. 41 Agenda 2030 syftar tillsammansmed de globala målen till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Bilaga 9

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 2001 42 -2017

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 131 miljarder till SEK 333 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var 9,6 %, jämfört med 9,3 % år 2016. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,0 % (Bild 12). Detta innebär att fonden har uppnått sina avkastningsmål på både kort- och lång sikt. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex för samtliga perioder.

Bild 12

FÖRSTA AP-FONDEN Första AP-fondens totala avkastning 2001 – 1 2017 AP1 ## Kostnad 3 Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 7 ## för likvidportfölj 4 AP1 målsättning 2

Avkastning 2001 1 – 2017 per år Genomsnittlig avkastning

17,4 20,1 16,4 14,6 11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 9,6 9,7 4,6 4,0 6,0 5,4 6,0 5,4 5,3 3,0 3,0 2,4 -3,4 -1,9 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,14 0,15 0,15 0,16 -14,0 -21,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 – 2017 per år (sharpekvot)

3,5 2,6 2,9 1,7 1,7 2,0 1,9 1,9 6 1,5 1,3 1,5 1,2 0,0 0,5 0,6 0,6 neg neg neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 2,8 0,5 0,5 1,1 1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001 – 2017, 0,6 under tioårsperioden 2008 – 2017, 1,5 under femårsperioden 2013 – 2017 samt 2,9 under 2017.

Fondens årliga kostnader – 43 under perioden 2001 2017 uppgick till i genomsnitt 0,15 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2017 uppgick till 0,14 % av fondens kapital, något

42 Avser 1 juli 2001. 43 Redovisade kostnader.

Bilaga 9

lägre än 0,15 % år 2016. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 44 .

Till fondens totala avkastning 2017 om 9,7 % (före kostnader) bidrog framförallt aktier och alternativa investeringar (+ 5,6 % respektive + 3,9 %). Inom alternativa investeringar kom bidraget framförallt från fastigheter och investeringar i onoterade bolag (Bild 13). Allokering, kassa och valuta bidrog negativt till fondens avkastning, framförallt drivet av att den svenska kronan förstärktes under året. Fondens kostnader uppgick till -0,1 % av fondens kapital, varav avkastningen efter kostnader uppgick till 9,6 %.

Bild 13

Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2017 Avkastning före kostnader; Procent Avkastning före ## Avkastning före kostnader, % kostnader, SEK miljarder

Avkastning före kostnader 2017, per tillgångsslag, %

0,7 % 0,7 % 9,7 %

3,9 %

0,3 % 2,7 %

1,6 % 1,3 %

Svenska Utländska Aktier I Räntor Alternativa Systematiska Allokering, Total aktier aktier tillväxt- investeringar strategier kassa och avkastning (exkl. tillväxt- marknader valuta före kostnader marknader) 4,9 4,0 8,2 0,9 12,0 2,2 -2,4 29,8

1 Av fonden redovisad avkastning per tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden

Första AP-fonden har under perioden 2001 – 2017 ökat andelen alternativa tillgångar och 45 andelen aktier i tillväxtmarknader av sin faktiska portfölj . Samtidigt har fonden minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande tillgångar (Bild 14). Skiftet beskrivet ovan fortsatte under 2017, då fonden ökade andelen aktier i tillväxtmarknader (9 % till 14 %) och andelen alternativa tillgångar (30 % till 31 %),

44 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika). 45 Faktisk allokering mätt i marknadsvärde.

Bilaga 9

samtidigt som fonden minskade andelen globala aktier (16 % till 11 %). Både aktier i

tillväxtmarknader och alternativa tillgångar har nu sin högsta andel någonsin.

Bild 14

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 -2017

% av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens

Procentenheter 100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 333 2001 1 – 17 2016 – 17 Övrigt 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 5 5 8 9 +0,2 +0,1 exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 29 5 30 31 +27,2 +0,2 Räntor 3 39 41 40 38 40 39 37 43 42 34 41 37 30 29 Aktier i tillväxt- 6 5 5 -7,6 -0,6 marknader 5 5 6 8 10 32 32 31

5 6

9

10 10 10

Utländska aktier (exkl, 41 40 41 39 8 9 tillväxt- 38 39 39 36 32 14 +8.5 +5,0

36 28

marknader) 25 25 25 19 16 11 -29,6 -5,2

Svenska 13 13 14 16 aktier 12 11 12 12 12 10 12 11 12 11 12 12 13 +0,8 +0,6

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 5 2017

1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa, TAA och SAA. 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5 Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 46 -2017

Första AP-fonden mäter sedan 2015 aktiv avkastning som avkastning på total portföljnivå

47 mot jämförelseindex . I denna rapport definieras aktiv avkastning som aktiv avkastning

inom likvidportföljen, vilket skiljer sig från fondens egna definition som även inkluderar

illikvida tillgångar. En analys av Första AP-fondens aktiva avkastning visar att fonden

har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning 48 före kostnader på 0,5 % av likvidportföljen under perioden 2001 – 2017. Under 2017 uppgick den aktiva avkastningen

till 1,2 % (motsvarande omkring SEK 3,4 miljarder) (Bild 15). Till årets aktiva

avkastning bidrog framförallt allokering och absolutavkastande strategier, räntor samt

46 Avser 1 juli 2001. 47 År 2001 – 2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive

alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Sedan 2010 redovisar fonden ej traditionell aktiv avkastning för totalportföljen, utan 2010 – 2014 inkluderar aktiv avkastning endast aktiv avkastning per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). 48 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen.

Bilaga 9

svenska aktier. Utländska aktier exklusive tillväxtmarknader bidrog under året negativt

till den aktiva avkastningen. Fondens bredare definition av aktiv avkastning, vilken

inkluderar alternativa tillgångar, uppgick till 1,1 procentenheter (motsvarande SEK 3,3

miljarder) 2017 49 .

Fonden har inget separat avkastningsmål för aktiv avkastning på totalportföljsnivå, utan

ser traditionell förvaltning som en del av fondens strategi att skapa en hög total

avkastning till låg risk.

Bild 15

FÖRSTA AP-FONDEN Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 – 1 2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017, % Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,5 0,8 1,1 1,2 0,8 5 1,2 Historisk 0,7 0,6 0,4 0,2 0,7 0,7 0,5 0,6 0,7 utveckling av 0 den aktiva -0,6 -0,3 -0,8 -0,2

avkastningen

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017, % Definition av aktiv avkastning

1,2 2001 1 -09: 0 0,7 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,5 0,4 0,3 (exkl. alternativa investeringar) 0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat Definition och ▪ Allokeringseffekter nedbrytning Räntor Svenska Aktier I Utländska Valutor Allokering Total aktiv 2010-14: av aktiv aktier tillväxt- aktier (exkl. och absolut- avkastning ▪ Differens mot mandatspecifika avkastning marknader tillväxt- avkastande jämförelseindex för de portföljmandat marknader) strategier där jämförelseindex är tillämpbara 6 Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning ~1,4 ~1,2 ~0,1 ~-1,0 ~-0,4 ~2,1 ~3.4 7 och mäter den på total portföljnivå mot Miljarder SEK jämförelseindex

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen 4 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-17 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001- 10 var informationskvoten 0,4 5 Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2 % 2017 6 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om -0,0 % av totalt kapital 2017) 7 Aktiv avkastning (SEK 3,4 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~3.5 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

49 Den totala aktiva avkastningen om SEK 3,3 miljarder skiljer sig från årsredovisningen (SEK 3,5 miljarder),

då McKinsey beräknat aktiv avkastning på daglig ombalansering av index, medan fonden använt sig av månatlig ombalansering.

Bilaga 9

5. Grundläggande utvärdering av Andra AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2017. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2017, den totala avkastningen och 50 allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 -2017.

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Styrelsen har gjort ett avkastningsantagande 51 att fonden i genomsnitt ska uppnå en real avkastning på minst 4,5 % per år på lång sikt (minst 10 år), varav 4,0 procentenheter från 52 den strategiska portföljen och 0,5 procentenheter från aktiv avkastning .

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sex enheter: Extern Förvaltning, Investeringsstrategi, Tillväxtmarknadsförvaltning, MEFIX 53 , Aktieförvaltning samt Kvantitativ Förvaltning. Vid utgången av 2017 hade organisationen 67 anställda varav 36 inom förvaltningen. Organisationen har alltså växt från 2016 då fonden hade 66 anställda varav 34 inom förvaltningen (Bild 16).

50 Avser 1 juli 2001. 51 Fonden arbetar med ett långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5 % per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet". 52 Styrelsen justerade 2014 ned nivån på avkastningsantagandet från 5 % till 4,5 % (realt) på grund av det låga ränteläget och nuvarande målsättning är mer i linje med övriga AP-fonder. 53 En sammanslagning av tidigare Ränteförvaltning och Strategisk Exponering & Trading.

Bilaga 9

Bild 16

Aktier Alternativa tillgångar Beskrivning av Andra AP-fonden 2017 Räntebärande tillgångar Övrigt

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2017

Uppdrag och mål 100 % = SEK 346 miljarder

Uppdrag

▪ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet Övrigt Svenska aktier genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå, där risk skall Alternativa tillgångar 0 9 ses i termer av framtida pensioner 24 ▪ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn ▪ Vara generationsneutral (behandla alla generationer lika) 22 Globala aktier ▪ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

▪ Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras 11 ▪ Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5 % per år 33 Tillväxtmarknader ▪ Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0 % för 2001-04, Räntebärande tillgångar 5,0 % för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5 %

Förvaltningsstrategi Organisation

▪ Värdeskapande i flera steg; val av strategisk tillgångsfördelning: val ▪ 67 (2016: 66) medarbetare varav 36 (2016: 34) inom kapitalförvaltning av index; samt aktiv förvaltning ▪ VD 12 huvudsakliga principer eller ”Investments beliefs”, inkl. – Ineffektiva marknader HR & ESG Kommunikation, Juridik – 2 grundkällor till värdeskapande genom systematisk mot Kontorsstöd riskpremier samt värdeskapande aktiv förvaltning – Människor och kultur är kritiska framgångsfaktorer ▪ Kapital- Affärsstöd Risk- och av- Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj förvaltning kastningsanalys – Beslut implementeras främst genom long-only mandat Extern MEFIX 1 Risk ▪ AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de förvaltning Affärskontroll management långsiktiga besluten, Fonden har en TAA-grupp som kan föreslå Investerings- strategi Aktie- förvaltning Ekonomi Avkastnings- analys större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta Tillväxtmarknads- förvaltning Kvantitativ förvaltning IT ▪ 17 % extern förvaltning (17 % 2016) Verksamhetsutveckling

1 Under 2016 slogs enheterna Ränteförvaltning samt Strategisk exponering & trading samman till den nya enheten MEFIX KÄLLA: Andra AP-fonden

Andra AP-fondens investeringsstrategi bygger på värdeskapande i flera steg:

1. Val av strategisk tillgångsfördelning.

2. Val av index.

3. Aktiv förvaltning

Till grund för strategin ligger ett antal principer vilka beskriver fondens syn på hur

kapitalmarknaderna fungerar samt möjligheter och förutsättningar att generera en god

avkastning. Bland fondens principer ingår, bland annat, att de finansiella marknaderna

inte är helt effektiva samt att det finns två grundkällor till värdeskapande i finansiella

tillgångsportföljer: systematisk exponering mot riskpremier och aktiv förvaltning

(Bild 17).

Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska

portföljen som har en tidshorisont på över 10 år (den underliggande ALM 54 -studien har

54 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som

kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika

Bilaga 9

en tidshorisont på 30 år). Styrelsen kan besluta om förändringar i den strategiska portföljen, som i praktiken får en kortare placeringshorisont än ALM-modellen då förändrade marknadsförutsättningar motiverar förändringar i risktagandet. Dessa beslut särskiljs dock inte, utan är den del av ett dynamiskt förhållningssätt till den strategiska portföljen. 55

Bild 17

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2017

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

▪ Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys Värdeskapande i ▪ Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 flera steg: Långfristiga år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år, ▪ Val av strategisk beslut ▪ Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen, ~ 10 års sikt ▪ Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag,

tillgångsfördelning

– Diversifiering ▪ Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och – Kontrollerat tas också av styrelsen risktagande – Dynamiskt ▪ Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only förhållningssätt, mandat men kapitallösa mandat förekommer också, avseende ▪ TAA (Tactical Asset Allokering) är en grupp (CIO, chefsstrateg, tidsvarierande Aktiva beslut makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för riskpremier och <1 års sikt att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den nya strategier aktiva riskbudgeten, ▪ Val av index ▪ TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i – Strategisk den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga allokering till marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta respektive Extern vs intern ▪ 17 % av totalt kapital förvaltades genom externa förvaltare per den 31 tillgångsklass december 2017 (17 % även 2016)

förvaltning

▪ Aktiv förvaltning – Byggt på antagandet att ▪ Fonden utvärderas utifrån två perspektiv marknader inte – Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastningsär helt effektiva Utvärdering antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse – Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

– 56 Fondens TAA-grupp (TAA Tactical Asset Allocation) fattar beslut om taktiska positioner (på 3 – 12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten. TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta.

tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet. 55 Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid. 56 Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga.

Bilaga 9

Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat 57 som saknar index.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Andra AP-fonden under 2017: ■ Andra AP-fonden fördubblade under 2017 den strategiska portföljens allokering till kinesiska A-aktier (+ 1 procentenhet) på bekostnad av svenska aktier (-0,5 procentenheter) och utländska aktier i utvecklade länder (-0,5 procentenheter). Ökningen kommer med motiveringen att kinesiska A-aktier agerar diversifierande jämfört med totalportföljen, att portföljens förvaltare har haft god förmåga att åstadkomma hög aktiv avkastning samt att investeringen hade stöd i fondens ALM-analys. ■ Fonden erhöll under året tillstånd att verka på den kinesiska interbankmarknaden för obligationer. Totalt allokerades cirka 1 % av kapitalet till kinesiska statsobligationer samtidigt som allokeringen till svenska obligationer minskades i motsvarande mån. Kinesiska statsobligationer anses av fonden ha en diversifierande effekt samt ha en högre förväntad avkastning jämfört med svenska statsobligationer. ■ Totalt skiftade den faktiska allokeringen inom aktieportföljen från svenska aktier (-1 procentenhet) till aktier i tillväxtmarknader (+ 1 procentenhet), på grund av det strategiska skiftet samt drift i portföljen (givet marknadsutveckling). Inom svenska aktier ökade allokeringen mot småbolag samt till fondens likaviktade aktieindex på bekostnad av lägre allokering till stora bolag. ■ Fonden har under 2017 fortsatt att avyttra delar sina innehav i onoterade bolag för att skapa en buffert med avseende på placeringsreglerna (under 2016 översteg fonden den tillåtna andelen onoterade bolag om 5 %, varför fonden var tvungen att minska sina innehav). ■ Andra AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete genom bland annat: – Implementering av ESG-signaler (Environmental, Social and Governance) i fondens interna kvantitativa förvaltning av globala aktier (omfattar tillgångar om cirka SEK 99 miljarder). – Integrering av mänskliga rättigheter i verksamheten i linje med FN:s riktlinjer (framtagande av policy för mänskliga rättigheter, utbildning av medarbetare samt process för riskidentifiering).

57 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning.

Bilaga 9

– Ökning av investeringar i gröna- och sociala obligationer (uppgick till SEK 5,7 miljarder 2017, jämfört med SEK 5,3 miljarder 2016). – Påbörjade implementering av rapportering i enlighet med TCFD 58 :s rekommendationer. TCFD:s ramverk innebär att fonden bland annat ger information om hur klimatfrågor hanteras av fondens ledning och styrelse, vilka mätetal och mål som används, vad fonden har för strategi kring klimatförändringar och omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle samt kring fondens klimatrisker. – Introduktion av kombinerad årsredovisning och hållbarhetsredovisning. ■ Under 2017 bildades den nya enheten Verksamhetsutveckling, som syftar till ökat fokus på projekt inom effektivisering och digitalisering. ■ Fonden anställde under året en ny chefsstrateg och en IT-chef rekryterades (anställning fr.o.m. april 2018).

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 2001 59 -2017

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 134 miljarder till SEK 346 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var 9,0 %, jämfört med 10,3 % år 2016. Sedan starten 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,3 % (Bild 18). Detta innebär att fonden har uppnått sina avkastningsmål på både kort- och lång sikt. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex för samtliga perioder.

58 Task Force on Climate-related Financial Disclosures, en förening som utvecklar frivilliga klimatrelaterade finansiella rapporter för företag att dela till sina intressenter. 59 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 18

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 – 1 2017 AP2 ## Kostnad 5 Inkomstindex Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 3

Avkastning 2001 1 – 2017 per år Genomsnittlig avkastning

17,6 18,5 20,4 11,4 12,8 11,0 13,3 12,7 13,1 10,3 9,0 9,8 4,0 4,0 6,3 5,9 6,0 5,8 5,4 3,0 3,0 2,4 -1,5 -2,1 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,15 0,17 0,17 0,16 -15,5 -24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 4 ) 2001 1 – 2017 per år (sharpekvot)

3,7 2,9 2,3 6 2,5 7 1,8 1,7 1,8 2,0 1,7 8 1,7 1,5 1,3 0,5 0,6 0,6 0,1 neg. 0,1 neg. neg. 2001 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 2,5 0,5 0,5 1,4

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning. 3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17, samt antagande om 260 handelsdagar 5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8 Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001 – 2017, 0,6 under tioårsperioden 2008 – 2017, 1,7 under femårsperioden 2013 – 2017 samt 2,9 under 2017.

Fondens totala årliga kostnader – 60 under perioden 2001 2017 uppgick i genomsnitt till 0,17 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2017 uppgick till 0,15 % av fondens kapital, vilket är i linje med 2016 (0,15 %) . Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 61 .

Till fondens totala avkastning 2017 om 9,1 % (före kostnader) bidrog framförallt aktier och alternativa investeringar med + 5,7 respektive + 2,2 procentenheter (Bild 19). Inom alternativa investeringar kom bidraget framförallt från konventionella fastigheter 62 och investeringar i onoterade bolag. Övriga tillgångsslag bidrog positivt till fondens totala avkastning (+ 1,2 procentenheter), framförallt drivet av fondens positiva resultat från valutasäkringar. Värt att notera är att för Andra AP-fonden så inkluderar respektive

60 Redovisade kostnader. 61 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika). 62 Fondens fastighetsinvesteringar exklusive skogs- och jordbruksfastigheter.

Bilaga 9

tillgångsslags avkastning valutaeffekter, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutahedge för likvidportföljen. För övriga AP-fonderna redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter. Andra AP-fondens kostnader uppgick till -0,1 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,0 %.

Bild 19

Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2017 Avkastning före kostnader; Procent Avkastning före ## Avkastning före kostnader, % kostnader, SEK miljarder

Avkastning före kostnader 2017, per tillgångsslag, %

9,1 % 1,2 % 0,2 % 2,2 % 0,2 % 2,2 %

2,4 %

1,1 % Svenska Utländska Aktier i Räntor Alternativa Utländska Övrigt 2 Total aktier aktier tillväxtmarknader investeringar krediter avkastning (exkl. tillväxt- Aktier före kostnader marknader) 3,5 7,7 7,1 0,6 7,1 -0,6 3,9 29,3

1 Av fonden redovisad avkastning per tillgångsslag 2 Består av Absolutavkastnade strategier, overlay samt valutasäkring KÄLLA: Andra AP-fonden

Bilaga 9

Andra AP-fonden har under perioden 2001 – 2017 i sin faktiska portfölj främst ökat

andelen alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, och samtidigt minskat

andelen utländska aktier i mogna marknader och svenska aktier (Bild 20). Under 2017

ökade fonden den faktiska allokeringen till aktier i tillväxtmarknader med 1 procentenhet

(11 % till 11 % 63 ) och minskade allokeringen till svenska aktier -1 procentenhet

(10 % till 9 %). Värt att notera i bilden nedan är att från och med 2016 års utvärdering

allokeras terminer om från Övrigt (TAA etc.) till de andra tillgångsslagen. Detta innebär

att allokeringsskillnaden mot 2015 är mindre än illustrerad.

Bild 20

Övrigt Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 – 1 2017 Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Differens

Procentenheter

2001 1 – 17 2016 – 17

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 294 301 325 346 +0.0 +0.0 Övrigt 4 0 4 0 3 0 1 4 0 5 0 0 2 2 2 2 4 2 2 0 0 3 5 (TAA etc.) 10 10 11 12 19 15 16 24 Alt. tillgångar 4 24 24 +20.7 +0.3

Räntor 35 36 36 36 37 35 39 35 34 33 35 31 Aktier i tillväxt- 33 33 0 2 30 33 33 marknader 1 3 4 5 -1.8 +0.0

5 4

Utländska 6 5

9 9

aktier 40 9 10 (exkl. tillväxt- 39 39 36 34 10 11 31 34 11 +11.1 +0.6 marknader) 33 29 28

28 30

28 28

24 22 22 -18.1 +0.1

Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 16 18 20 14 11 11 10 10 -12.0 -1.0 10 9 -1 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017

1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år 3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 – 2017

Andra AP-fonden definierar sedan 2009 aktiv avkastning som avkastning från aktiv

förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar) samt avkastning från

63 Termerna summerar inte jämt på grund av avrundning. Allokeringen till aktier i tillväxtmarknader ökade

med 0,6 procentenheter från 10,5 % till 11,1 %.

Bilaga 9

overlaymandat (ej allokeringseffekter). 2001 – 2008 användes en annan definition för aktiv

avkastning 64 .

Enligt ovan nämnda definition var fondens aktiva avkastning 2017 0,2 % (motsvarande

SEK 0,4 miljarder) jämfört med -0,3 % år 2016 (SEK -0,8 miljarder). Sedan starten 2001

har Andra AP-fonden haft en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,2 % (Bild 21). Under

2017 bidrog framför allt svenska aktier (+0,1 procentenheter) och utländska aktier

(+0,1 procentenheter) till den aktiva avkastningen. Kapitallösa mandat hade under året

negativ påverkan på den aktiva avkastningen (-0,1 procentenheter). Detta innebär att

fonden ej uppnått sitt mål för aktiv avkastning på 0,5 % under 2017, under de senaste

5 åren, de senaste 10 åren eller sedan start.

Bild 21

Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 – 1 2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,7 1,2 0,8 1,2 1,0 0,2 0,2 0,5 0,5 0,2 0,2 0,3 0,4

Historisk

utveckling av -0,4 -0,5 -0,6 -0,4 -0,2 -0,3

den aktiva

avkastningen -1,8 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 neg. neg. neg. 0,4 0,3 neg. neg. 1,3 2,7 neg. 4,2 1,6 1,7 2,4 neg. 0,2 0,5 1,0 1,0

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP2

0 2001-08: 0,1 0,2 ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,1 0,1 0,1 (exkl. alternativa investeringar) Definition 0,1 ▪ Avkastning från overlaymandat

och

nedbrytning ▪ Allokeringseffekter (inkl. av aktiv Svenska aktier Utländska Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ implementeringseffekter) avkastning aktier avkastning enterings- avkastning 6 effekter 2009-17: ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,2 0,3 0,0 -0,1 0,4 -0,2 0,2 (exkl. alternativa investeringar) ▪ Avkastning från overlaymandat

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis) 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

64 År 2001 – 2008 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter).

Bilaga 9

6. Grundläggande utvärdering av Tredje AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2017. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2017, den totala avkastningen och 65 allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 -2017.

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har satt målsättningen att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 4 % per år.

Vid utgången av 2017 hade organisationen 57 anställda, samma nivå som vid slutet av 2016. Inom kapitalförvaltningen ökade antalet anställda från 31 vid slutet av 2016 till 32 vid utgången av 2017. Investeringsverksamheten är uppdelad på fem enheter: Portföljstrategi, Betaförvaltning, Alfaförvaltning, Extern förvaltning och Alternativa investeringar (Bild 22).

65 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 22

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2017

Uppdrag och mål Marknadsvärde per riskklass 31 december 2017

Uppdrag 100 % = SEK 345 miljarder ▪ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet Övrig exponering genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå 6 ▪ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn Inflation ▪ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge 23 avkall på det övergripande målet om hög avkastning 47 Aktier

Mål

▪ Långsiktig real avkastning om minst 4 % per år samt kostnadseffektiv Krediter 1 5 förvaltning 19 Räntor

Förvaltningsstrategi Organisation

▪ ▪ Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på 57 (2016: 57) anställda Styrelse absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och varav 32 arbetar direkt med VD medelfristiga relativa avvikelser förvaltningen (2016: 31) ▪ Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt Kommunikation Compliance till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och officer medelfristiga prognoser ▪ Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser Vice VD / CIO CFO / CRO ▪ Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från betarisk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer Affärs- Riskkontroll & Extern- avkastnings- ▪ 25 % extern förvaltning (29 % 2016) Portföljstrategi förvaltning kontroll analys Beta- Alternativa Ekonomi Juridik förvaltning investeringar Alfaförvaltning IT Personal

1 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier KÄLLA: Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens nuvarande förvaltningsmodell introducerades 2010 och bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga, tidsdiversifiering och hållbarhet är ledord och implementeras genom dynamisk allokering (DAA 66 ). Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall (Bild 23). Allokeringsprocessen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Till skillnad från de andra buffertfonderna fokuserar Tredje AP-fonden på allokering i riskklasser istället för tillgångsslag (till exempel aktie- eller inflationsrisk) (Bild 24).

66 Dynamic Asset Allocation.

Bilaga 9

Bild 23

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2017

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Risktagande ▪ Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och ▪ Risktagande på de medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade finansiella marknaderna Långfristiga avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet ger över tid en positiv beslut (beta) ▪ Beslut implementeras genom investering i riskklasser avkastning >5 års sikt ▪ Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- Prognosförmåga potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment ▪ Med hjälp av ▪ VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen strukturerad analys kan givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass avkastning och risk på olika finansiella tillgångar ▪ Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på Medelfristiga vad som bedöms som mest effektivt prognosticeras beslut – Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även Riskspridning 1-5 års sikt betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar ▪ Genom att diversifiera – Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering risktagandet kan den – Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering riskjusterade avkastningen höjas Absolut- ▪ Aktiva kortfristiga investeringsstrategier (< 1 år) genom externa hedgefonder, avkastande interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga Tidsdiversifiering strategier (<1 år) riskpremiestrategier (t.ex. volatilitet) ▪ Genom att kombinera investeringsbeslut med Extern vs, intern ▪ 25 % av kapitalet förvaltades via externa förvaltare per den 31 december 2017 lång, medellång förvaltning (29 % 2016) respektive kort placeringshorisont, ▪ Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per erhålls en högre, riskklass som rapporteras löpande till styrelsen riskjusterad avkastning ▪ Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra Hållbarhet delar togs i bruk 2012

Utvärdering

▪ Välskötta bolag leder på – Fondens långsiktiga mål om 4 % real avkastning per år i snitt sikt till högre avkastning – Kostnadseffektivitetsanalys genomförd med hjälp av CEM och lägre risk för – Kostnadsfri långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel investeraren – Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning) KÄLLA: Tredje AP-fonden

En av grundtankarna bakom Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är att göra

allokeringen mer dynamisk och flexibel. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall

för olika riskklasser. Därefter har VD mandat att implementera och förvalta portföljens

risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementering sker främst genom

fondens betaportfölj och alternativa investeringar, men även inom kapitallösa mandat

genom overlaystrukturer och placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering.

Bilaga 9

Bild 24

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur Likvid Mindre likvid

AP3 total

Absolut-

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta avkastande

strategier

Sverige Sverige Bostäder Realräntor Intern

USA Investerings- Fastigheter Extern Nordamerika grad Hög- Försäkrings- Europa Storbritannien avkastande Skog relaterade

Japan Australien Banklån Infrastruktur Volatilitet Absolutav- Riskpremie- Asien kastande strategier krediter Tillväxtmarknader Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Fonden verkar även genom kortsiktiga aktiva strategier (absolutavkastande strategier) med en tidshorisont som understiger 1 år. Förvaltningen sker genom externa hedgefonder, interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga riskpremiestrategier (till exempel investeringar i riskpremier som volatilitet). Per den 31 december 2017 förvaltades omkring 25 % av det totala kapitalet av externa förvaltare jämfört med cirka 29 % vid slutet av 2016.

Bilaga 9

Följande viktiga förändringar genomfördes av Tredje AP-fonden under 2017: ■ Tredje AP-fonden genomförde inga förändringar av exponeringsintervallen för den långsiktiga strategin under 2017. Däremot skedde ett fåtal skiften inom den faktiska 67 allokeringen , drivet av både nyinvesteringar och värdeförändringar inom respektive riskklass. Bland annat minskade fondens allokering till krediter med -1 68 procentenhet (från 7 % till 5 % ), till förmån för räntor och övrig exponering med +1 procentenhet vardera (från 18 % till 19 % räntor respektive från 5 % till 6 % övrig exponering, den senare framförallt driven av valuta). Inom aktieportföljen skedde ett skifte mot noterade småbolag som ökade med cirka 2 procentenheter. Under året minskade räntekänsligheten samt exponeringen mot USD (drivet av en tro på att SEK kommer att förstärkas över de kommande åren). ■ Fonden fortsatte under 2017 att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Till exempel skickade fonden ut en hållbarhetsenkät till portföljbolag och förvaltare för att förmedla fondens hållbarhetsengagemang och sätta press på bolagen och fondens leverantörer (enkäten skickades till cirka 300 noterade bolag där cirka 35 % svarade, samt till fondens leverantörer inom alternativa tillgångar och externa förvaltare (55 bolag där 51 svarade)). I tillägg arbetade fonden fortsatt för att uppnå sina hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen sattes för perioden 2014 – 2018 enligt nedan: – Noterade aktiers och krediters CO2-avtryck ska ha halverats år 2018 jämfört med fondens nivå 2014. Fonden hade till utgången av 2017 minskat CO2-avtrycket med -45 % jämfört med 2014. – Allokeringen till gröna obligationer ska ha ökat från SEK 4,5 miljarder 2015 till SEK 15 miljarder SEK vid utgången av 2018. Fonden hade vid utgången av 2017 allokerat SEK 13 miljarder gröna obligationer. – Fondens hållbarhetsinvesteringar (till exempel i infrastruktur för vattenrening) ska öka från SEK 10 miljarder 2014 till SEK 20 miljarder 2018. Fonden hade vid utgången av 2017 investerat SEK 25 miljarder investerat i hållbarhetsinvesteringar (SEK 19 miljarder 2016). – Gröna fastigheter: Vasakronan ska leda utvecklingen av hållbarhetsarbete inom fastighetssektorn i Sverige. Vasakronan ägnade 2017 särskilt fokus kring att minska matavfallet. I tillägg har bolaget halverat sin energiförbrukning sedan 2009, och all inköpt energi är nu antingen förnyelsebar eller klimatneutral.

67 Baserat på marknadsvärde. 68 Termerna summerar inte jämt på grund av avrundning. Allokeringen till krediter minskade med 1,4 procentenheter från 6,9 % till 5,5 %.

Bilaga 9

■ Tredje AP-fonden ökade under året graden av digitalisering i investeringsprocessen för alternativa tillgångar samt uppgraderade sitt portföljsystem. I tillägg har fonden utvecklat en förbättrad resultatuppföljning samt risk- och scenarioanalys 69 . ■ Rörelse- och provisionskostnaderna sjönk under året till SEK 347 miljoner (0,10 % av totalt kapital) jämfört med SEK 366 miljoner 2016 (0,12% av totalt kapital). De lägre kostnaderna är främst ett resultat av fondens fortsatta arbete med att öka andelen intern förvaltning (från 71% 2016 till 75% 2017). Fonden flyttade även till nya, mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Kostnadsfördelar från detta förväntas dock ha större effekt från och med 2018, då resultatet 2017 belastades av engångskostnader hänförliga till flytten.

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 2001 70 -2017

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 133 miljarder till SEK 345 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var 8,8 %, jämfört med 9,4 % år 2016. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,2 % per år (Bild 25). Detta innebär att fonden har uppnått sina avkastningsmål på både kort- och lång sikt. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex för samtliga perioder.

69 Nya analysverktyg som underlättar förståelsen för hur strategiska investeringar jämför sig med jämförelseindex på en mer granulär nivå, samt möjliggör simulering av portföljavkastning vid olika marknadsscenarion. 70 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 25

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 – 1 2017 AP3 ## Kostnad 3 Inkomstindex 8 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP3 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 – 2017 per år Genomsnittlig avkastning 5

16,2 17,7 16,3 14,1 13,7 11,2 9,5 9,0 10,7 9,4 8,8 5,0 6,8 10,5 6,2 3,0 5,2 6,1 3,0 5,0 4,7 2,4 -2,1 -2,5 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,10 0,14 0,13 0,12 -12,6 -19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 6 ) 2001 – 2017 per år (sharpekvot)

3,7 2,6 7 2,8 2,8 1,8 2,0 1,9 1,7 1,6 1,8 1,2 1,2 1,0 0,3 0,6 0,6 neg. neg. neg. neg. 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-2017 2013-17 2,2 0,5 0,5 1,5

1 1 juli 2001, 2 Målsättning på 4,0 % i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,2 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5 Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2017), senaste tio åren (2008-2017) samt senaste fem åren (2013-2017) 6 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 7 Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001 – 2017 samt 2,8 under 2017 (högre än 2016 års sharpekvot om 1,6).

Fondens årliga kostnader – 71 under perioden 2001 2017 uppgick till i genomsnitt 0,14 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2017 uppgick till 0,10 % av fondens kapital, lägre än kostnaderna år 2016 som uppgick till cirka 0,12 % av totalt kapital. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den 72 avkastning som fonderna skapar .

Till fondens totala avkastning 2017 om 8,9 % (före kostnader) bidrog framförallt riskklassen aktier och inflation (+ 7,8 respektive + 2,3 procentenheter) (Bild 26). Bidraget från aktier kom både från svenska och globala aktier. Avkastningsbidraget från inflation drevs framförallt av hög avkastning från fastigheter. Räntor, krediter och valuta bidrog negativt till fondens avkastning, framförallt drivet av att SEK förstärktes jämfört med

71 Redovisade kostnader. 72 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

Bilaga 9

flera större valutor under året (till exempel USD). Fondens kostnader uppgick till -0,1 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 8,8 %.

Bild 26

Tredje AP-fondens avkastningsbidrag per riskklass 2017 Avkastning före kostnader; Procent Avkastning före ## Avkastning före kostnader, % kostnader, SEK miljarder

Avkastning före kostnader 2017, per riskklass, %

1,0 % 8,9 % 2,3 % 0,1 % 7,8 % 0,1 % 0,2 %

Aktier 2 Räntor Krediter Inflation 3 Valuta Absolut Total avkastande avkastning före kostnader 25,0 -0,3 -0,6 7,4 -3,2 0,3 28,5

1 Av fonden redovisad avkastning per riskklass 2 Består av Svenska samt utländska aktier och investeringar i riskkapital fonder 3 Består av Fastigheter, Infrastruktur och Skog KÄLLA: Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens allokering till riskklasser baserat på marknadsvärde ändrades under 2017 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till räntor och till övrig exponering med cirka 1 procentenhet vardera (18 % till 19 % respektive 5 % till 6 %) och minskade allokeringen till krediter med cirka -1 procentenheter (7 % till 5 %) 73 . En jämförelse av fondens allokering över längre tid blir indikativ, givet att fonden sedan 2010 baserar sin allokering på riskklasser istället för tillgångsslag. Fondens allokering till riskklasser baserade på marknadsvärde skiljer sig mot fondens redovisade exponering mot riskklasser vilken hittas i fondens årsredovisning.

73 Termerna summerar inte jämt på grund av avrundning. Allokeringen till krediter minskade med 1,4 procentenheter från 6,9 % till 5,5 %.

Bilaga 9

I denna analys görs en approximativ översättning från riskklassallokering till

tillgångsslagsallokering (Bild 27). I årets utvärdering har denna översättning uppdaterats

då definitionen på alternativa tillgångar har ändrats 74 . Enligt den uppdaterade definitionen

har andelen alternativa tillgångar justerats ned något och andelen övrigt (TAA etc.)

justerats upp något – 75 . Ändringen har genomförts för 2010 2017.

Bild 27

Övrigt Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 – 1 2017 Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Tredje AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens Absolut- Procent- avkastande 100% = 133 121 143 160 192 212 225 181 207 221 214 233 258 288 303 324 345 enheter strategier 207 221 214 233 258 288 303 324 345 100% Övrigt 3 0 0 4 0 4 0 3 0 4 0 3 4 1 0 3 1 3 4 5 5 2001 1 – 17 1 1 1 5 1 3 5 5 6 (TAA etc.) 6 Övrig 7 ~14 ~16 +5,3 13 14 exponering 4 Alt. tillgångar 8 13 16 ~17 17 16 18 20 17 19 21 20 +17,1 17 20 22 23 Inflation 5 13 Räntor 45 40 41 42 40 40 14 11 8 31 13 5 Krediter 6 41 36 7 5 37 34 36 34 35 37 -14,5 16 33 30 12 14 24 0 32 15 22 18 19 Räntor 6 Aktier i 0 0 0 tillväxt- 0 3 marknader 4 6 6

3 6 6

Utländska 6 4 4 5 6 +5,7 aktier 34 40 39 38 41 (exkl, tillväxt- 39 marknader) 36 30 30 29 31 55 33 28 30 29 26 26 -8,4 55 54 51 54 48 47 47 9 47 Aktier

Svenska 18 16 16 17 -5,1 aktier 15 13 13 15 13 11 12 11 11 12 13

10 10

0 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2009 3 10 11 12 13 14 15 2016 2017

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell; 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2017 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (20,1 %) består av fastigheter och skog (12,6 %), private equity och infrastruktur (6,9 %) samt nya strategier (0,6 %) som i sin tur består av Life Science, Hedge, ILS, Volatilitet och Riskpremiestrategier och övrig exponering;9 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 76 -2017

Tredje AP-fonden mäter den aktiva avkastningen som meravkastning från totalportföljen

jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade

74 En valutaportfölj som till majoriteten består av kassa avsedd för att finansiera fondens absolutavkastande

strategier har i denna analys tidigare klassificerats som alternativa investeringar. I denna rapport allokeras

denna portfölj till övrigt (vilket inkluderar absolutavkastande strategier). Portföljen utgjorde per den 31

december 2017 5,3 % av Tredje AP-fondens totala förvaltade kapital.

75 Enligt den tidigare definitionen uppgick tillgångsslaget Övrigt (TAA etc.) till 0 % av det förvaltade kapitalet

under åren 2010 – 2017. Allokeringen till alternativa investeringar hade enligt den gamla definitionen

uppgått till 14 % av det förvaltade kapital för 2010, 15 % för 2011, 20 % för 2012, 17 % för 2013, 18 % för

2014, 23 % för 2015, 26 % för 2016 samt 25 % för 2017.

76 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

aktier och räntor 77 . Denna definition har i denna rapport använts för beräkningar av aktiv avkastning sedan 2016. Innan 2016 har andra definitioner för aktiv avkastning använts, vilket försvårar historiska jämförelser 78 .

Analys av Tredje AP-fondens aktiva avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning på 0,5 % under perioden 2001 – 2017 (Bild 28). Under 2017 var den

aktiva avkastningen cirka 2,2 % (motsvarande SEK 6,2 miljarder), jämfört med 2,3 % 2016 (SEK 7,1 miljarder 79 ). Till årets aktiva avkastning bidrog framförallt riskklass Inflation med omkring + 2,1 procentenheter. Valuta, absolutavkastande strategier och allokering bidrog negativt med - 0,4 procentenheter.

Bild 28

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 – 1 2017 Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Under perioden 2010-2015 använde Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 fonden en bredare definition av aktiv – 2017 4 avkastning och mäter den på total Genomsnittlig 3 aktiv avkastning portföljnivå (uppgick till 4,4 % 7 2015) 2,2 2,3 2,2 Historisk 1,3 0,9 0,8 1,1 utveckling av 0,2 0,5 0,4 0,0 0,4 0,4 0,2 0,5 den aktiva -0,0 -0,0 -0,2 avkastningen -0,3 -1,3 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 0,5. neg. neg. 2,3 neg. neg. neg. 3,5 n/a n/a. n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 6,7 2017 Definition av aktiv avkastning AP3

2,1 % 2,2 % 2001-09: -0,4 % ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,3 % 0,0 % 0,1 % (exkl, alternativa investeringar) ▪ Avkastning från overlaymandat Definition och Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta, absolut- Aktiv ▪ Allokeringseffekter nedbrytning avkastande avkastning 2010-15: av aktiv strategier och ▪ Resultatet från absolutavkastande avkastning allokering strategier ▪ Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

2016-2017:

-0,5 0,0 0,2 6,7 -0,2 6,2 ▪ Överavkastning inom riskklasser och för totalportföljen jämfört med sitt jämförelseindex LSP inklusive Miljarder SEK allokering

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans; 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0 % realt. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

77 Den långsiktiga statiska portfölj (LSP) är en portfölj som utgör det absolut billigaste förvaltningsalternativet. LSP innehåller enbart noterade aktier (50 %) och räntor (50 %) som ska har en real årlig avkastning om 4,0 % på lång sikt. 78 2001 – 2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. 2010 – 2015 definierades det i denna rapport som resultatet från absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen, vilket skiljde sig från fondens definition av aktiv avkastning. 79 I den grundläggande utvärderingen 2016 rapporterades en aktiv avkastning om SEK 6,9 miljarder. McKinsey använde då en annan beräkningsmetod än fonden, där den aktiva avkastningen justerades för skillnader i risktagande mellan fonden och LSP.

Bilaga 9

7. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP-fondens verksamhet 2017. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2017, den totala avkastningen och 80 allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 -2017.

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har haft ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,5 % per år sett över lång tid. Fonden ska inom ramen för detta uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 % per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Vid utgången av 2017 hade fondens organisation 53 anställda varav 22 inom förvaltningen. År 2016 hade fonden 54 anställda varav 20 arbetade inom förvaltningen. Fonden uppdaterade under året sin organisation och etablerade de nya enheterna Strategisk allokering & kvantitativ analys, Strategi & hållbarhet, IT & risk samt Fundamentala aktier. Kapitalförvaltningen är organiserad i Fundamentala aktier, Global makro (räntebärande värdepapper, valutor, aktieindex), Alternativa investeringar samt Strategisk allokering & kvantitativ analys (Bild 29) 81 .

80 Avser 1 juli 2001. 81 Enligt den tidigare organisationen bestod kapitalförvaltningen av enheterna Svenska Aktier, Globala Aktier, Strategiska Investeringar och Fastigheter, Alternativa investeringar, Allokering och Global Makro som i sig är uppdelad i Räntor, Valuta och Aktieindex.

Bilaga 9

Bild 29

FJÄRDE AP-FONDEN Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2017

Uppdrag 100 % = SEK 357 miljarder ▪ Fungera som buffert i pensionssystemet Alternativa tillgångar Övrigt ▪ Maximera avkastningen till låg risk Fastigheter 2 Svenska aktier ▪ Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn 8 0 18 ▪ Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning Mål Räntebärande 31 1 ▪ Fonden har ett realt (inflationsjusterat) avkastningsmål om 4,5 % över tillgångar lång tid. Det reala avkastningsmålet sänks till 4,0 % fr.o.m. 2018 och kompletteras med ett medelsiktigt realt avkastningsmål om 3% 2 40 ▪ Genomsnittlig aktiv avkastning på strategisk förvaltning om 0,75 p.e. Globala aktier (utöver jämförelseindex) per år över en rullande femårsperiod ▪ Genomsnittlig aktiv avkastning på taktisk förvaltning om 0,5 p.e. (utöver jämförelseindex) per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi Organisation

53 anställda (2016: 54) ▪ Avkastning skapas i tre integrerade steg varav 22 inom VD – Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ” buy- förvaltningsorganisationen and-hold ” på 40 års sikt (2016: 20) – Dynamisk förvaltning (5-15 år) – Strategisk förvaltning med stora frihetsgrader och riskramar och Regelefterlevnad Strategi & Hållbarhet löpande förvaltningsarbete (3-10 år) – Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar IT & Risk Kapitalförvaltning aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning – Idag förvaltas 76 % (69 % 2016) av den totala portföljen aktivt Juridik Strategisk ▪ Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till allokering & kvantitativ Global makro förväntad avkastning och kostnader, idag 17 % (23 % 2016) externt analys ▪ Fonden arbetade under året fram en ny investeringsfilosofi, Administration hållbarhetspolicy samt förvaltningsstruktur som gäller fr.o.m. 2018 Alternativa Fundamentala investeringar aktier

1 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) 2 I tillägg uppdateras målet kring aktiv avkastning till i genomsnitt 1,0 procentenhet per år över en femårsperiod jämört med den dynamiska normalportföljen KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från fyra hörnstenar: långsiktighet,

hållbarhet, individ före modell och affärsmässighet (Bild 30). Fondens

investeringsfilosofi bygger på tre steg: tidsdiversifiering genom nedbrytning av

investeringshorisonten i tre tidsintervall, avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning

samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning

efter kostnader. Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen (den långsiktiga

portföljen) med en horisont på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys 82 och

beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med den strategiska förvaltningen med en horisont på 3 – 15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från

normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Den

strategiska förvaltningen är uppdelad i makroförvaltning (aktiva positioner avseende

aktier, obligationer, duration och valutor; sammansatt av index samt derivatpositioner)

och faktorförvaltning (huvudsakligen investeringar i tillgångar med lägre likviditet

indelat i underportföljer såsom fastigheter, svenska bolag, hållbarhet och

riskkapitalfonder). Fondens styrelse har delegerat ett utvidgat mandat till VD för

82 Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period.

Bilaga 9

strategiska positioner och investeringar med ett tydligt riskmandat (medelfristig horisont på 3 – 15 år) på fem procentenheters avvikelse från normalportföljen (tracking error).

Taktisk förvaltning på upp till tre års tidshorisont är också en viktig komponent i fondens

förvaltningsmodell. Målet för den taktiska förvaltningen är att skapa en genomsnittlig

överavkastning om 0,5 procentenheter per år mot den strategiska portföljen över en

treårsperiod. Vidare förvaltades 17 % av fondens kapital externt (23 % 2016), främst i

form av indexförvaltning av globala aktier samt förvaltning av onoterade tillgångar.

Under slutet av 2016 samt 2017 genomfördes ett förändringsarbete avseende fondens

strategi, vilket resulterade i en uppdaterad investeringsfilosofi och förvaltningsstruktur

som implementeras från och med 2018.

Bild 30

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2017

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

AP4:s affärsfilosofi bygger ▪ Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt på 4 hörnstenar: Långfristiga – Sammansatt endast av index ▪ Långsiktighet: unikt beslut – Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen mandat, tål volatilitet >40 års sikt ▪ Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen ▪ Hållbarhet: etik, miljö och ▪ Beslutas av styrelsen bolagsstyrning är viktiga hållbarhetsaspekter som ▪ Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och måste adresseras portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning. ▪ Individ före modell: – Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen individen skapar resultatet såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt ▪ Affärsmässighet, vad är Strategiska derivatpositioner. bäst för pensionären?: beslut – Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte högst avkastning till lägsta 3-15 års sikt återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland möjliga kostnad annat fastigheter, kreditobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och Förvaltningsbeslut i riskkapitalfonder. tre steg ▪ Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen ▪ Tidsdiversifiering – ▪ VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0 % tracking error – alla strategiska förändringar Fondens långa mandat rapporteras till styrelsen utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i ▪ Den taktiska förvaltningen med upp till 3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc. tre tidsintervall; Taktiska beslut ▪ VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5 % tracking error från den strategiska långfristiga-, strategiska- Upp till 3 års sikt portföljen) samt taktiska beslut. – Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2017 från globala aktier ▪ Aktiv eller passiv Aktiv vs. passiv ▪ Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner. förvaltning – Fonden ska Förvaltning ▪ 76 % av tillgångarna förvaltades aktivt (69 % 2015) bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en Extern vs. Int- ▪ 17 % av tillgångarna förvaltas externt (23 % 2016), främst genom indexförvaltning av globala positiv aktiv avkastning ern förvaltning aktier ▪ Extern eller intern förvaltning – Valet styrs av ▪ Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv förväntad avkastning och – Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start) kostnader Utvärdering – Strategisk förvaltning på rullande 5 års perioder med normalportföljen som jämförelseindex – Taktisk förvaltning på rullande 3 års perioder med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Följande viktiga förändringar genomfördes av Fjärde AP-fonden under 2017:

■ Fjärde AP-fonden etablerade under året en ny strategisk plan för de kommande

tre åren, inkluderat bland annat uppdaterad ALM-analys, utvecklad portfölj- och

mandatstruktur, samt en tydliggjord investeringsfilosofi med tre väsentliga särdrag

som utmärker och till viss del särskiljer Fjärde AP-fonden från andra investerare:

– Långsiktighet: Fjärde AP-fonden har mandat att ha längre investeringshorisont

än andra fonder och möjlighet att konsekvent stå fast vid sin strategi trots

Bilaga 9

perioder av hög marknadsvolatilitet, samt förmåga att hålla illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. – Stora frihetsgrader: Stora frihetsgrader att utforma strategi, portföljstruktur och välja investeringar ger Fjärde AP-fonden möjlighet att dra fördel av fondens komparativa styrkor, att utnyttja diversifieringsmöjligheter samt att proaktivt anpassa portföljen när marknadsförutsättningar förändras. – Storlek: Storleken på Fjärde AP-fondens kapital ger fonden betydande skalfördelar men begränsar inte fondens möjligheter att implementera sin strategi. ■ Särdragen kompletteras med sex investeringsövertygelser. Dessa investeringsövertygelser skall prägla Fjärde AP-fondens portföljstruktur, investeringsstrategier och positionstagning och tydliggöra hur fonden agerar för att skapa mervärde till pensionären. – Integrering av hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar över tid till bättre hantering av risker och möjligheter samt därmed till avkastning. – Välavvägt och disciplinerat risktagande är nödvändigt för att skapa avkastning. – De finansiella marknaderna är inte alltid effektiva. – Diversifiering av portföljen bidrar till högre riskjusterad avkastning över tid. – En strukturerad investeringsprocess är en förutsättning för framgångsrik förvaltning. – Kompetenta medarbetare är en nödvändig framgångsfaktor vilket ställer krav på fondens kultur och värderingar. ■ Den nya förvaltningsstrukturen är baserad på tre nivåer: – Långsiktigt avkastningsmål (över 40 år): en normalportfölj baserad på ALManalys som beslutas av styrelsen vart tredje år. Resultatet av ALM-analysen är ett spann av acceptabla portföljer, ett avkastningsmål samt ett riskutrymme. – Dynamisk normalportfölj (5 – 15 år): på denna nivå fastställs en allokeringsportfölj anpassad efter bedömda marknadsutsikter på medellång sikt. Portföljen beslutas årligen av styrelsen. – Operativ portfölj (0 – 10 år): här sker löpande förvaltning av fondens tillgångsportfölj (flexibel operativ förvaltning med stor riskbudget). ■ I samband med den nya portföljstrukturen togs ett beslut att förändra den strategiska portföljen. Allokeringen till svenska räntebärande tillgångar och till svenska aktier minskade med cirka 2 procentenheter vardera, till förmån för globala räntebärande tillgångar som ökade med cirka 2 procentenheter samt till globala aktier och reala tillgångar som ökade med cirka 1 procentenhet vardera. Samtidigt beslutades att minska fondens strategiska valutaexponering från 31 % till 20 %. Den faktiska valutaexponeringen uppgick per den vid årsskiftet 2017 till 18 %.

Bilaga 9

■ Fonden har även sänkt sitt långsiktiga reala avkastningsmål från 4,5 % till 4,0 % per år, samt infört ett nytt kompletterande medelsiktigt avkastningsmål (3% real avkastning per år över 10 år). Båda målen gällen från och med 2018. Det medelsiktiga målet är lägre, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. I tillägg uppdateras målet kring aktiv avkastning till att uppgå till 1 procentenhet utvärderat över 5 år mot den dynamiska normalportföljen. ■ Under 2017 skedde allokeringsförändringar framförallt inom respektive tillgångsslag med endast små förändringar mellan tillgångsslagen. Den faktiska allokeringen skiftade mot aktier i tillväxtmarknader med + 1 procentenhet (från 4 % till 5 % av totalt förvaltat kapital) samt mot fastigheter med + 1 procentenhet (från 7 % till 8 %). Samtidigt minskade allokeringen till svenska aktier med -1 procentenhet (från 19 % till 18 %). Dessa skiften är framförallt ett resultat av förändrade marknadsvärderingar och taktiska beslut, och är inte drivna av strategiska förändringar i portföljen. ■ Under året fortsatte Fjärde AP-fonden att utveckla sitt arbete med hållbarhet och klimat. Bland annat uppdaterade fonden under året sin hållbarhetspolicy och 83 arbetade aktivt med initiativ avseende investerarstöd för FN:s hållbarhetsmål . Fonden har etablerat två fokusområden i investeringarna, Klimat och miljö och Ägarstyrning, samt minskat klimatrisken i tillgångarna genom investeringar i lågkoldioxidstrategier (utgör omkring 31 % av den globala aktieportföljen, jämfört med 24 % vid utgången av 2016). I tillägg har fonden utövat aktivt ägaransvar genom att rösta i 969 bolagsstämmor (73 svenska), och genom att planera för deltagande i 31 valberedningar under 2018. ■ Fjärde AP-fonden uppdaterade under 2017 sin organisation. Fyra nya enheter etablerades; Strategisk allokering & kvantitativ analys, Strategi & hållbarhet, IT & risk samt Fundamentala aktier. ■ Fonden genomförde även ett antal större förändringar i ledningsgruppen och styrelsen. Bland annat rekryterades en chef för den nya avdelningen Strategisk Allokering & Kvantitativ Analys, och rekrytering inleddes för nya chefer 84 inom Alternativa investeringar samt för en ny CFO . I tillägg har styrelsen uppdaterats med 3 nya ledamöter, utsedda av regeringen. ■ Fonden flyttade under året till mindre och mer ändamålsenliga lokaler i syfte att spara kostnader.

83 (“SDI”), analysverktyg för bolags arbete för att mäta och arbeta med CO2 (“TPI”), hållbar köttproduktion och begränsning av användni ng av antibiotika (“SP”) samt hållbart fiske (“SI”) . 84 Rekryteringen av CFO och chef för Alternativa investeringar kommer att slutföras under 2018

Bilaga 9

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 2001 85 -2017

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 132 miljarder till SEK 357 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var 9,1 %, jämfört med 10,0 % år 2016. Sedan 2001 har Fjärde AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,5 % per år (Bild 31). Detta innebär att fonden har uppnått sina avkastningsmål på både kort- och lång sikt. Fondens avkastning har varit högre än inkomstindex för samtliga perioder.

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001 – 2017, 0,8 under tioårsperioden 2008 – 2017, 1,8 under femårsperioden 2013 – 2017 samt 2,3 86 under 2017. – 87 Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001 2017 uppgick till i genomsnitt 0,12 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2017 uppgick till 0,10 % av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnader 2016. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 88 .

85 Avser 1 juli 2001. 86 Sharpekvoten om 2,3 skiljer sig från Fjärde AP-fondens redovisade sharpekvot om 2,5 då fonden använt en annan beräkningsmodell. 87 Redovisade kostnader. 88 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

Bilaga 9

Bild 31

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 – 1 2017 AP4 ## Kostnad 3

Inkomstindex 8 ## Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent för likvidportfölj 4 AP4 målsättning 2

Avkastning 2001 1 – 2017 per år Genomsnittlig avkastning

21,5 16,8 16,8 16,4 15,6 10,5 10,5 10,9 11,2 10,0 9,1 11,5 6,8 6,5 5,7 7,3 5,5 5,2 2,4 3,0 3,0 2,4

-0,7 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 -4,4 0,10 0,12 0,10 0,11 -17,0 -20,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 – 2017 per år (sharpekvot)

3,3 2,6 6 2,5 2,3 6 1,9 1,8 1,7 1,5 1,4 6 1,8 1,2 1,3 0,8 0,8 0,6 neg neg 0,0 neg neg

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17

2,1 7 0,5 0,6 1,5

1 1 juli 2001 2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5 % real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-17 har varit ~1.1 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot (2,8 för 2013, 1,5 för 2016 samt 2,5 för 2017) drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 7 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot om 2,0 för likvidportföljen 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Till fondens totala avkastning 2017 om 9,2 % (före kostnader) bidrog framförallt aktier

och fastigheter (+ 8,9 respektive + 1,4 procentenheter, Bild 32). Avkastningen påverkades

dock negativt av valuta (- 1,1 procentenheter), drivet av en förstärkning av kronan under

året. Fondens kostnader uppgick till -0,1 % av fondens kapital, varför avkastningen efter

kostnader uppgick till 9,1 %.

Bilaga 9

Bild 32

Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2017 Avkastning före kostnader; Procent Avkastning före ## Avkastning före kostnader, % kostnader, SEK miljarder

Avkastning före kostnader 2017, per tillgångsslag, %

0,2 % -1,1 % 1,4 % 0,2 % 9,2 % 0 %

7,3 %

1,6 % Svenska Utländska Räntebärande Fastigheter Alt. tillgångar Valuta Övrigt 2 Total aktier aktier exkl. avkastning fastigheter före kostnader 5,2 24,0 0,1 4,5 0,8 -0,6 -3,6 30,4

1 Av fonden redovisad avkastning per tillgångsslag 2 Består av kassa samt tillgångsallokering KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001 – 2017 gjort små förändringar i allokeringen av sin portfölj jämfört med Första till Tredje AP-fonderna. Fonden har i sin faktiska portfölj främst minskat andelen räntor, utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt i svenska aktier. Samtidigt har allokeringen ökat till onoterade fastigheter och till aktier i tillväxtmarknader (Bild 33).

Bilaga 9

Bild 33

Övrigt Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 – 1 2017 Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Fjärde AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell på ny förvaltningsmodell

Differens

Procentenheter 100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 230 260 295 310 334 357 2001 1 – 17 230 260 295 310 334 357 Övrigt 1 0 2 1 0 0 2 0 0 4 0 3 0 4 0 4 1 1 6 1 0 -0.2 1 1 1 0 Övrigt 5 0 3 0 3 0 2 0 2 2 1 2 1 2 1 1 2 5 3 6 3 7 7 8 Fastigheter 2 3 3 3 2 +5.2 11 3 2 24 Alt. till- +2.2 22 Strategångar 30 33 giska exkl. 34 37 34 36 35 37 35 37 Invester- 35 36 34 32 34 fastig- 37 36 33 32 31 6 ingar 4 heter -2.7

0 0 0 0 0

Räntor 0 3 2 5 6 4 4 4 4 5 +4.9 Aktier i 5 5 tillväxtmarknader 38 88 Utländska 40 41 42 42 40 78 78 aktier exkl. 38 38 37 35 36 37 34 35 35 -3.3 Taktisk 33 32 69 67 tillväxt- 62 Förvaltmarknader ning

Svenska 24 aktier 19 20 19 20 20 19 18 18 19 18 18 19 19 18 19 18 -6.0

-2 0 -2 0

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2012 13 14 15 16 2017

1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande 5 Omfattar bland annat passiv förvaltning 6 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 89 -2017

Fjärde AP-fonden definierar sedan 2012 den aktiva avkastningen som resultat från den

taktiska förvaltningen, vilket inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med

investeringshorisont på 0 – 3 år samt avkastning från overlay-mandat. Under perioden

90 2001 till 2011 har andra definitioner för aktiv avkastning använts .

Enligt ovan nämnda definition var fondens aktiva avkastning 2017 0,4 % (motsvarande

SEK 0,7 miljarder) jämfört med 0,0 % år 2016 (SEK 0,1 miljarder). Sedan starten 2001

har Fjärde AP-fonden haft en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,1 procentenheter per

år (Bild 34). Under 2017 bidrog framför allt globala aktier (+0,6 procentenheter) till den

aktiva avkastningen. Svenska aktier och Allokering bidrog under året negativt till den

aktiva avkastningen (-0,1 procentenheter vardera).

89 Avser 1 juli 2001.

90 År 2001 – 2007 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning

från overlay-mandat, samt allokeringseffekter. År 2008 – 2011 definierades aktiv avkastning som

förvaltning inom noterade tillgångsslag med en investeringshorisont på 0 – 1 år och avkastning från

overlay-mandat (ej allokeringseffekter).

Bilaga 9

Bild 34

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 – 1 2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,4 1,0 0,8 0,2 0,5 0,7 0,4 0,5 0,3 0,1 0 0,1 0,0 0,1

Historisk

utveckling av -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 den aktiva -1,1 -1,2

avkastningen

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 2001 1 -17 2008-17 2013-17 0,1 neg, neg, neg, 0,0 neg neg neg, 3,0 2,6 0,5 2,3 2,0 2,9 0,2 0,1 1,9 0,1 1,1 1.3

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017 Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

-0,1 0 --0,1 ▪ Förvaltning inom noterade 0,0 tillgångsslag ▪ Avkastning från overlaymandat 5 ▪ Allokeringseffekter Definition 0,6 2008-11 (tydligare aktiva mandat): och 0,4 ▪ Förvaltning inom noterade tillgångsnedbrytning slag med investeringshorisont 0-1 år av aktiv ▪ Avkastning från overlaymandat 5

avkastning 2012-17:

▪ Resultat från den taktiska Globala aktier Svenska aktier Räntebärande Allokering Valuta Totalt förvaltningen: 1,0 -0,2 0,1 -0,1 0,0 0,7 – Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont upp till 3 år Miljarder SEK – Avkastning från overlaymandat 5

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen 4 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 5 Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Bilaga 9

8. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2017. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2017 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade bolag. 91 Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder samt täcka löpande kostnader.

2011 lades en ny grund för Sjätte AP-fondens organisation och investeringsstrategi, bland annat genom att förtydliga ägarens uppdrag. Som en del i detta fokuserades fondens investeringar mot direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden samt fondinvesteringar i mogna bolag och Venture Capital 92 . De två affärsområdena Direktinvesteringar och Fondinvesteringar (Bild 35) utgör idag fondens investeringsorganisation.

91 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat. 92 Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt.

Bilaga 9

Bild 35

Organisation Styrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott Hållbarhetsutskott VD

Hållbarhet Ledningsgrupp Juridik Investeringskommitté Kommunikation Nominerings- och ersättningskommitté Ekonomi, back office, likviditetsförvaltning Värderingskommitté IT, HR, administration

Direktinvesteringar Fondinvesteringar

Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett långsiktigt avkastningsmål definierat som avkastningen från indexet SIX Nordic 200 Cap GI plus 2,5 procentenheter. Som komplement till det långsiktiga avkastningsmålet används ytterligare 3 jämförelseindex, MSCI Swedish Small Cap (ett index för noterade svenska småbolag), MSCI Swedish Mid Cap (ett index för noterade svenska mellanstora bolag) samt PE-benchmark 93 2017 karaktäriserades av hög aktivitet för Sjätte AP-fonden, med följande viktiga händelser: ■ Sjätte AP-fonden har efter ett mångårigt arbete med att införliva fondens nya strategi färdigställt omställningen av portföljen, vilket resulterat i en stor likviditetsportfölj men också möjliggjort en mer diversifierad portfölj. ■ Likviditetsportföljen var fortsatt hög under 2017, men reducerades under året med cirka 11 procentenheter (från 41 % till 30 % av den totala portföljen).

93 PE Benchmark är ett jämförelseindex bestående till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10% av OMRX T-Bill för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10%.

Bilaga 9

■ Under 2017 påbörjades en avveckling av fondens småbolagsportfölj som är externt förvaltad. Avvecklingen förväntas slutföras under första kvartalet 2018. Småbolagsportföljen har tidigare varit en del av fondens likviditetsförvaltning. ■ Kapitalet sysselsattes enligt plan under året. Inom Fondinvestering skedde nya utfästelser om SEK 4,7 miljarder, fördelat över 8 buyoutfonder, både med tidigare existerande förvaltare och genom nya samarbetspartners (till exempel Vista och CVC). Inom Direktinvesteringar investerades SEK 2,7 miljarder fördelat över 9 innehav, framförallt genom co-investments 94 med fondens förvaltare. Exempel på årets direktinvesteringar är Anticimex och Bluestep. Vid årsskiftet uppgick utfäst men ännu inte sysselsatt kapital till SEK 13,1 miljarder. ■ Fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete, bland annat genom utökad dialog med fondens intressenter kring hållbarhetsfrågor. Dialogen syftade till att bättre förstå intressenternas förväntningar, krav och önskemål gällande Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete, och resulterade i en prioritering av de hållbarhetsfrågor som Sjätte AP-fonden bör hantera i sin verksamhet. Fonden ökade även sitt fokus på jämställdhet och mångfald samt miljö och klimat (till exempel genomförde fonden för fjärde året i rad en mätning av klimatavtrycket, både internt och för den onoterade portföljen). ■ Under året har fondens egen modell för utvärdering av hållbarhetsarbetet i bolag och fonder vidareutvecklats. Fonden träffade under året 17 fondförvaltare för den årliga ESG-utvärderingen av fondportföljen, där de flesta kunde uppvisa en positiv utveckling sedan 2016. Slutligen så har fondens hållbarhetsrapport granskats av fondens revisorer för att verifiera att de nya hållbarhetsreglerna i Årsredovisningslagen efterlevs (Sjätte AP-fonden omfattas inte av Årsredovisningslagen, utan har själva valt att genomföra denna hållbarhetsrevision). Som ett kvitto på sitt hållbarhetsarbete fick fonden höga betyg i PRIs 95 årliga hållbarhetsutvärdering 96 . ■ Sjätte AP-fonden har fortsatt förbättra och utöka samarbetet med övriga AP-fonder, bland annat genom kompetensutbyte och genom en co-investment med en av Tredje AP-fondens samarbetspartners.

94 Sjätte AP-fonden definierar en co-investment som en minoritetsinvestering genomförd av fonden tillsammans med en Private Equity-förvaltare i vars fond Sjätte AP-fonden deltar. 95 Principles for Responsible Investments, en opartisk organisation stöttad av FN som verkar för mer ansvarsfull investering i syfte att öka investerares riskhantering och avkastning. Källa: unPRI. 96 Fonden mottog högsta betyg inom Indirekta investeringar i riskkapitalfonder och inom Direkta investeringar och aktivt ägarskap i onoterade bolag, samt medianbetyget i fondens Strategi och styrning. Källa: Sjätte AP-fonden.

Bilaga 9

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997 – 2017

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från SEK 10,4 miljarder 1996 till SEK 31,6 miljarder

vid utgången av 2017 (Bild 36). Per den 31 december 2017 uppgick direktinvesteringarna

till SEK 11,5 miljarder, fondinvesteringarna till SEK 10,7 miljarder och

likviditetsförvaltningen till SEK 9,6 miljarder 97 . Utöver detta finns SEK -0,1 miljarder

allokerat i övrigt rörelsekapital. Det negativa rörelsekapitalet har uppstått på grund av

genomförda affärer som inte ännu gått i likvid och därför bokförts som en skuld.

Bild 36

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996 – 2017 x Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital 2 Totala tillgångar Sjätte AP-fonden 1 ; SEK miljarder Procent

Fondkapital 2012 -2017

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition enligt ny definition 3

Likviditetsportfölj Investeringsverksamheten 31,6 6

28,1 19,6 19,9 20,2 26,4 19,0 18,6 0,0 18,5 0 9,6 2,6 18,2 23,6 16,8 17,2 16,4 -0,4 1,2 4,9 22,1 0 0,1 7,0 11,7 15,1 2,1 0,5 20,2 13,9 6,4 12,7 2,3 7,1 12,3 11,6 6,5 10,7 11,4 10,8 7,0 10,4 16,3 14,7 5,5 6,3 Övrigt 5,5 19,9 8,9 rörelsekapital 6,0 17,1 18,6 17,3 5,9 Likviditets- 15,1 15,9 15,4 5,7 11,2 12,8 förvaltningen 10,4 10,9 Fond- 8,4 10,8 12,4 11,5 investeringar 6,1 7,2 8,0 9,0 7,9 5,6 Direkt- 2,7 3,9 investeringar 0,4 1,1 -0,3 -0,1 5

1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 2012 13 14 15 16 2017 Label

0.04 0.32 0.53 0.72 0.67 0.89 1.08 1.37 1.14 0.91 0.93 0.97 0.80 0.84 0.88 0.74 0.71 0.71 0.57 0.53 0.51 0.38 0.39

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling 4 Per december 2017 förvaltades cirka 0,3 SEK miljarder i noterade småbolagsportfölj samt cirka 9,3 SEK miljarder i ränteplac eringar och kassakontot 5 SEK -0,1 miljarder i rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförd affär som ej gått till likvid och därför bokfört som en skuld 6 Siffror 2017 summerar ej på grund av avrundning

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

År 2017 hade Sjätte AP-fonden en avkastning på totalt kapital motsvarande 12,3 %

(motsvarande cirka SEK 3,5 miljarder), jämfört med 6,5 % 2016. Sedan start motsvarar

fondens utveckling en avkastning efter kostnader på 5,4 % per år (Bild 37). Den högre

avkastningen 2017 beror till hög grad av en bred uppgång av fondens innehav (inom

såväl mogna bolag som venture samt för både direkt- och fondinvesteringar) samt en

minskning av den stora likviditet som Sjätte AP-fonden höll efter försäljningen av

Norrporten och Volvo Finans. Trots den höga avkastningen 2017 har inte fonden nått upp

till styrelsens avkastningsmål för någon av de utsatta perioderna. Det är dock värt att

97 Per 31 december 2017 förvaltades cirka SEK 9,3 miljarder i ränteplaceringar och kassakontot samt cirka

SEK 0,3 miljarder i den noterade småbolagsportföljen.

Bilaga 9

notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012.

Bild 37

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2017 2013-2017 2008-2017 1997-2017

AP6 total 12,3 9,3 4,9 5,4 AP6 investerings- 20,3 11,6 5,6 7,3 verksamhet Avkastningsmål 1 16,2 18,1 9,7 12,6 Avkastningsmål enl. tidigare 4,0 4,5 5,4 6,6 målsättning 2 Inkomstindex 3,7 2,4 3,0 2,9 Noterade svenska 16,2 12,5 9,0 10,7 mellanstora bolag 3

Externa

index Noterade svenska småbolag 4 9,0 21,1 11,6 14,2

PE Benchmark 5 6,6 10,5 6,4 N/A 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2017 var reporäntan -0,50 %, under 2013-2017 var reporäntan 0,04 %, under 2008-2017 var reporäntan 0,87 % samt under 1997-2017 var reporäntan 2,11 % 3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 5 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd 98 försvårar en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens har dock fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2008 – 2017 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap) och PE Benchmark, men högre än inkomstindex. Även över den senaste femårsperioden var avkastningen för Sjätte AP-fonden lägre än sina jämförelseindex. För 2017 var fondens avkastning högre än PE Benchmark, indexet för svenska småbolag samt inkomstindex.

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har under 2008 – 2017 varierat mellan SEK 105 och 167 miljoner per år. 2017 uppgick dessa kostnader till SEK 117 miljoner (0,4 % av fondens kapital), varav SEK 86 miljoner utgjordes av interna förvaltningskostnader och gemensamma kostnader.

98 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv.

Bilaga 9

Detta innebär att fondens kostnader har motsvarat 0,4 – 0,9 % av det genomsnittliga kapitalet sedan 2008, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav.

Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter för onoterade innehav. Dessa uppgick 2017 till 1,0 % av förvaltat kapital vilket är samma nivå som under 2016 och motsvarar cirka SEK 310 miljoner. Förvaltningsavgifterna för 2016 och 2017 har varit högre än perioden 2013 – 2015 (avgifterna uppgick då till mellan 0,6 % och 0,7 % av det förvaltade kapitalet). Denna ökning har framför allt drivits av att en större andel av kapitalet är sysselsatt i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna som beskrivs i kapitel 4 – 7 99 ). Investeringar i onoterade aktier, både direkt eller via fonder, är i regel dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra APfonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET

1997 – 2017

Under 2017 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning om cirka 20,3 % vilket är högre än år 2016 (9,5 %). Avkastningen översteg även avkastningsmålet med cirka 4 procentenheter. Under perioden 2008 – 2017 genererade investeringsverksamheten en avkastning om 5,6 % per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden (9,7 % per år). Som lyfts fram ovan är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den nya målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens nya strategi än den 100 historiska portföljsammansättningen och strategin .

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt över tid (Bild 38). Segmentet mogna bolag (”Buyout”) genererade 2017 en avkastning på 18,9 %, vilket är betydligt högre än avkastningen 2016 (totalt 9,8 %) och än samtliga jämförelseindex. Under perioden 2008 – 2017 generade segmentet mogna bolag en avkastning på 9,2 % per år. Avkastningen över tioårsperioden är högre än PE Benchmark och index för noterade svenska mellanstora bolag, men lägre än index för noterade svenska småbolag.

99 Ofta bokförs inte dessa avgifter som en kostnad, utan istället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering. 100 Fondens nya målsättning är definierad som ett externt aktieindex plus ett påslag för att fånga fondens ambition att skapa överavkastning och det premium fonden bör kräva i sina investeringar på grund av den låga likviditeten. En jämförelse med den nya målsättningen försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som inte tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Bilaga 9

Investeringar i Venture Capital genererade en avkastning om 28,0 % under 2017, vilket är avsevärt högre än 2016 (totalt 8,0 %). Därmed överträffade Sjätte AP-fondens avkastning från Venture Capital samtliga jämförelseindex för 2017. Den höga avkastningen för drevs främst av den positiva utvecklingen av Apotea samt av värdeökningar i och med Creandums investering i Spotify 101 .

De senaste 10 åren har investeringar i Venture Capital påverkat resultatet för investeringsportföljen negativt, med en avkastning om i genomsnitt -4,4 % per år. Därmed nådde inte investeringar i Venture Capital upp till fondens avkastningsmål eller index för noterade svenska små- och mellanstora bolag under denna tidsperiod.

Bild 38

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1 Direktinvesteringar IRR (efter externa kostnader); Procent Andel av den totala investerings- Fondinvesteringar # Total fond- och direktinvesteringar verksamheten 2017, % 4

2017 2013-2017 2008-2017 1997-2017

46 20,1 10,6 8,5 15,3 Buyout 38 17,5 13,3 10,4 14,6 84 18,9 11,6 9,2 15,0 6 27,8 8,4 -10,1 -10,0 Venture 10 28,1 13,9 2,3 -0,1 16 28,0 11,6 -4,4 -4,8 52 21,1 10,4 4,2 6,4 Total investerings- 48 19,6 13,5 8,0 8,3 verksamhet 100 20,3 11,6 5,6 7,3

Avkastningsmål 2 16,2 18,1 9,7 12,6 PE Benchmark 3 6,6 10,5 6,4 N/A

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3 Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill 4 Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 13,1 miljarder (SEK ~12,7 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,4 miljarder till Direktinvesteringar) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

101 Sjätte AP-fondens förvaltningsberättelse, Årsredovisning 2017.

Bilaga 9

9. Grundläggande utvärdering av Sjunde

AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2017. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2017 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001 – 2017.

SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2017

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från 24 maj 2010 102 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag 103 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet (Bild 39). Grundfilosofin i Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi är passiv förvaltning men fonden förvaltar även en del av kapitalet aktivt (omkring 6 % av Aktiefonden och omkring 2% av Räntefonden 2017). Två andra grundprinciper i Sjunde AP-fondens förvaltningsfilosofi är stordriftsfördelar och hänsyn till den totala statliga pensionen. Fondens målsättning är att uppnå stordriftsfördelar genom att Sjunde AP-fonden endast har två underliggande fonder (AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), vilket bland annat syftar till att leda till lägre transaktionskostnader. Hänsyn till den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin 104 , innebär att Sjunde AP-fonden vill skapa en hög aktierisk i AP7 Såfa upp till 55 års ålder genom att öka aktieexponeringen med hjälp av en hävstång med syfte att öka möjligheten till hög avkastning.

102 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22 – 23 maj var ej handelsdagar. 103 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen). 104 Inkomstpensionen har därmed en låg risk.

Bilaga 9

Bild 39

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2017

Uppdrag och mål Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (29 december 2017)

Uppdrag 100 % = SEK 1,110 miljarder ▪ AP7 förvaltar förvalsalternativet i premiepensionssystemet: – AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010 ▪ AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond AP7 Aktiefond ▪ Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög 36 avkastning uppnås Mål ▪ Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond 61 – AP7 SÅFA: Avkastning som överstiger den genomsnittliga Övriga Fonder avkastningen för de privata fonderna på fondtorget, samt att SÅFA 3 under hela arbetslivet ska ge en långsiktig årlig överavkastning i AP7 Räntefond förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2-3 procentenheter – AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex 1 – AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74) ▪ Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

Förvaltningsstrategi Organisation

▪ Grundfilosofin för AP7 är att implementera vald strategi huvudsakligen ▪ 27 anställda (2016: 23) varav 8 inom förvaltningen (2016: 7) genom passiva externa mandat ▪ Två av AP7:s ledstjärnor är VD – Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) Funktionen för Kommunikation – Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög Riskhantering Ägarstyrning risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering) HR ▪ AP7 Aktiefond: Funktionen för Kommunikation Ägarstyrning – Normvärde på 96 % globala aktier och 4% PE Regelefterlevnad – Hävstång som innebär en aktieexponering på 125 % 2 – Chef Chef Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång kapitalörvaltning Administration sikt) ▪ AP7 Räntefond: Sourcing & Strategy Investeringsstrategi Affärsstöd Back Office & Portfolio Risk – Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk Selection Management – Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år Juridik Middle Office ▪ Extern förvaltning: ~97 % (AP7 Aktiefond) 0 % (AP7 Räntefond) Alternativa Noterade Exekvering IT Ekonomi ▪ Aktiv förvaltning: ~6 % (AP7 Aktiefond), 2 % (AP7 Räntefond 3 ) tillgångar tillgångar

1 Det benchmark som används utgörs i normalläget av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,35 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång 2 Normalläget på hävstången är 35%, fonden har dock tillfälligt beslutat att minska hävstången till 25 % drivet av rådande börsvärderingar 3 Avser gröna obligationer 4 Överträffa genomsnittet av de privata fonderna på fondtorget samt ge en långsiktig överavkastning jämfört med inkomstpensionen om 2-3 p.e. KÄLLA: Sjunde AP-fonden

AP7 Aktiefond har en global inriktning med normvärde på 96 % globala aktier, en

hävstång som innebär en strategisk inriktning på 125 % global aktiemarknadsexponering

och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. 97 % av

aktiefonden förvaltas externt och har som mål att överträffa jämförelseindex 105 .

AP7 Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk

och har normalt en genomsnittlig räntebindningstid på 2 år. Fonden är internt förvaltad

och förvaltas sedan 2012 passivt förutom för gröna obligationer vilka utgjorde 2 % av

ränteportföljen 2017. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med en kombination

av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I unga år är

risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde. 106 När pensionsspararen

blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder praktiskt att alla pengar

ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter omfördelas

pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3 % per år fram till 75 års ålder.

105 Indexet som används utgörs i normalläget av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,35 x MSCI World (i

USD) samt justering för finansiering av hävstång, men då fonden tillfälligt beslutat att minska hävstången till 25% är nuvarande jämförelseindex istället 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,25 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. 106 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid.

Bilaga 9

Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67 % AP7 Räntefond och 33 % AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 107 . Sjunde AP-fonden införde under 2017 ett nytt kompletterande mål för AP7 Såfa: ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år 108 (kapitalviktad avkastning). Sjunde AP-fonden har vidare ett tredelat mål för medelfristig förvaltning (5 – 10 år) och aktiv avkastning: ■ Taktisk allokering: 225 miljoner per år över en rullande femårsperiod. ■ Absolutavkastande alfamandat: 278 miljoner för 2017. ■ Riskkapital: 2 procentenheter över MSCI All Country World Index per år över en rullande 10-årsperiod. Vid utgången av 2017 hade fondens organisation 27 anställda varav åtta arbetade inom förvaltningen, en ökning från 2016 då 23 personer var anställda varav sju inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Alfa, Beta och Risk samt Strategisk portfölj.

Viktiga händelser och förändringar för Sjunde AP-fonden 2017 var: ■ Fonden påbörjade implementering av den nya strategiska portföljen som utvecklades under 2016. Implementeringen förväntas pågå i totalt 3 år med syftet att reducera risken med bibehållen förväntad avkastning genom ökad diversifiering (ökad exponering mot fler aktie- och tillgångsslag), samt exponering mot riskfaktorer 109 och dynamiskt risktagande. Som ett steg i implementeringen har det under året genomförts ett skifte i den strategiska portföljen från globala aktier i utvecklade marknader till aktier i tillväxtmarknader (+ 5 procentenheter). Fonden har även ökat utrymmet för allokering mot Private Equity genom att höja normandelen från 3 % till 4 % (vid utgången av 2017 var cirka 2 % allokerat till investeringar i onoterade bolag). ■ Sjunde AP-fonden beslutade under året om att införa ett nytt kompletterande avkastningsmål: Ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning). En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en

107 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP-fondens produkter genom hela rapporten. 108 Det nya, mer specifika, målet infördes 2017. Tidigare var målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet. 109 Innebärande att man utformar portföljen med avseende på särskilda egenskaper, till exempel värde eller kvalitet.

Bilaga 9

kapitalviktad avkastning på 10,0 % per år jämfört 3,0 % per år för inkomstpensionen 110 . Det innebär också att fondens avkastning överstiger det nya kompletterande avkastningsmålet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år. 111 ■ Under året hade Sjunde AP-fonden stora nettoflöden in i fonden (31 miljarder SEK jämfört med 17 miljarder SEK 2016). Ökningen förklaras delvis av ett turbulent år på premiepensionsmarknaden där flertalet aktörer likviderades eller stängdes, samt av att flertalet sparare valde att aktivt byta förvaltare till Sjunde AP-fonden. ■ Sjunde AP-fonden fortsatte under året sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Bland annat utökades screening av fondens innehav jämte Parisavtalet och bolag som aktivt motverkar Parisavtalet avyttrades. Fondens plan är att investera kapitalet från dessa försäljningar i klimatinvesteringar, till exempel projekt relaterade till nya energikällor. I tillägg har fonden intensifierat sitt arbete med aktivt ägande, särskilt för att engagera portföljbolagen kring klimat- och miljöfrågor samt för att bidra till ökad transparens kring bolagens lobbyverksamhet. ■ Fonden beslutade 2017 om att sänka förvaltningsavgiften för aktiefonden från 0,11 % av kapitalet till 0,10 % från och med den första januari 2018. Detta sker i och med att fondens avgift överstiger fondens faktiska kostnader samt att kostnadsbufferten 112 blivit tillräckligt hög för att motivera en sänkning. ■ Under 2017 förstärkte Sjunde AP-fonden sin investeringsorganisation med nya medarbetare och en affärsstödsfunktion etablerades. Fonden har även utnämnt en Chief Information Security Officer med ansvar för IT-säkerhet.

SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001 – 2017

Vid slutet av 2017 förvaltade Sjunde AP-fonden 39 % av totala premiepensionssystemets kapital, varav 36 % i AP7 Aktiefond och 3 % i AP7 Räntefond (Bild 40). Sedan år 2001 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 8,5 procentenheter.

Sjunde AP-fondens faktiska kostnader 113 som andel av kapital uppgick 2017 till 0,05 % (0,06 % 2016). Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick 2017 till 0,11 % respektive 0,04 % av fondens förmögenhet (oförändrat sedan

110 Källa: Sjunde AP-fonden, Pensionsmyndigheten 111 För att beräkna det nya kompletterande avkastningsmålet har 2,5 procentenheter lagts till mot den kapitalviktade avkastningen för inkomstindex. 112 Sjunde AP-fonden håller en kostnadsbuffert i syfte att minimera svängningar i förvaltningsavgiften över tid. Kostnadsbufferten ska i regel motsvara cirka 2 gånger fondens årliga fasta kostnader för att säkerställa att fondens fasta kostnader kan betalas även om det totala kapitalet sjunker. Under 2017 översteg kostnadsbufferten 2,5 gånger fondens fasta kostnader, varför fonden valde att sänka förvaltningsavgiften för aktiefonden från och med 2018. 113 Inklusive courtage för Aktiefonden.

Bilaga 9

2016) . Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2017 var cirka 0,30 % efter rabatter.

Bild 40

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001 – 2017 Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december 3 Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Förändring

2016 – 17,

p.e. 100% = 65 59 94 125 192 267 308 230 340 346 5 408 393 471 602 759 839 960 1.110 Premiespar AP7 Fonden 29,3 31,5 31,8 32,2 30,2 29,5 28,4 27,2 26,4 25,5 3 Aktiefond 25,5 25,0 25,2 28,1 31,1 31,1 (PSF) 32,8 35,7 2,9 Premievals- 0,7 0,7 3 AP7 Ränte- 1,5 1,7 1,9 1,0 0,9 0,9 0,9 0,7 fond 2,1 Fonden 1,0 1,0 1,0 2,3 2,6 2,9 (PVF) 3,1 0,2

Övriga 69,7 67,5 67,2 68,9 69,6 70,8 72,1 72,9 73,8 Övriga fonder 73,0 73,3 72,9 69,8 fonder 1 66,9 66,6 66,2 64,3 61,2 -3,1

Kostnader Kostnader

Baspunkter 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 2010 5 Baspunkter 2010 4 11 12 13 14 15 16 2017 Premie- FK 2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 15 15 15 14 12 12 11 11 sparfonden Aktiefond Premie FK 2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 9 9 9 8 5 5 4 4 valsfonden Räntefond Faktisk N/A 15 11 10 8 8 6 5 kostnad AP7 6 , baspunkter Kostnad PPM-fonderrna 30 exkl. AP7 7 , baspunkter 1 ~840 valbara fonder per 31 december 2017, 2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

2017 genererade förvalsalternativet Såfa en avkastning på 16,5 %, en ökning med cirka 1 procentenhet från 2016, jämfört med premiepensionsindexets avkastning på 9,6 %. För perioden sedan start, 2001 – 2017, har förvalsalternativet 114 i genomsnitt avkastat 7,0% per år jämfört med premiepensionsindexet vars motsvarande avkastning varit 4,1 %. Justerat för rabatter 115 var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 7,1 % och för premiepensionsindex 4,6 % per år (Bild 41). AP7 Såfa har även uppnått sitt nya kompletterande avkastningsmål. Över – 116 perioden 2000 2017 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 117 10,0 % , det nya kompletterande avkastningsmålet hade för samma tidsperiod en

114 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010 - dec 2017. 115 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003. 116 Sedan december år 2000 117 Källa: Sjunde AP-fonden och Pensionsmyndigheten.

Bilaga 9

avkastning om 5,5 %. 118 Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från SEK 65 miljarder 2001 till SEK 431 miljarder vid utgången av 2017, vilket innebär att fonden har en större förmögenhet än Första till Fjärde AP-fonderna. Fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna kommer delvis som ett resultat av stora inflöden.

Sjunde AP-fondens Aktiefond avkastade 17,7 % år 2017, något lägre än både jämförelseindex (18,0 %) och Aktiefondens avkastning 2016 (18,1 %). Under perioden 2013 – 2017 avkastade Aktiefonden årligen 20,7 % vilket är i linje med benchmarkfonden. Aktiefondens avkastning överträffade MSCI All Country World Index över båda perioderna.

Räntefonden avkastade -0,1 % under 2017, vilket var i linje med jämförelseindex men lägre än 2016 då Räntefonden avkastade 0,7 %. Under perioden 2013 – 2017 avkastade fonden i genomsnitt 1,2 % per år, 0,1 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

Bild 41

Resultat från Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell

Årlig avkastning; procent Utveckling SÅFA mot

Premiepensionsindex

2017 och kompletterande mål Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark 2013-2017 jan 2001 – dec 2017

19,5 20,7 18,0 20,7 16,5 17,7 16,6 9,6 11,1 12,3 AP7 8 7,0 1,2 1,3 -0,1 -0,1 Justerat 7,1 SÅFA Premie- AP7 Bench- MSCI All AP7 Bench- AP7 10 pen- Aktie- mark Country Ränte- mark sions- fond för AP7 World fond för AP7 index 4 Aktie- Index 6 Ränte- Premiefond 5 fond 7 pensions- 4,1 index 4

Benchmark Byggstensfonder

Fond- Justerat kapital 1 407.0 13.4 1.2 Premie- 4,6 pensions- Antal index 9

sparare 2 3 709 900 109 200 18 600

1 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 2 Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) 4 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 5 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,35 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. 6 SEK men ej valutasäkrat; 7 HMSC13 för 2010 och HMT74 från och med 2011; 8 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2017; 9 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 10 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2017, justerat för avgifter och rabatter; AP7 SÅFAs kompletterande mål om att generera en långsiktig överavkastning mot inkomstpensionen om 2-3 procentenheter per år. I detta index räknat med 3 procentenheter över inkomstindex KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

118 För att beräkna det nya kompletterande avkastningsmålet har 2,5 procentenheter lagts till mot den kapitalviktade avkastningen för inkomstindex.

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 – 2017

Sjunde AP-fonden hade 2017 en aktiv avkastning för Aktiefonden respektive Räntefonden om -36 respektive +1 baspunkter (Bild 42), jämfört med 2016 då den aktiva avkastningen var 9 respektive -7 baspunkter 119 . För perioden maj 2013 till 2017 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden -2 baspunkter per år. Det är värt att notera att den aktiva avkastningen varierar över tid, och om man ser analyserar den över en treårsperiod (2015 – 2017) uppgick den till i genomsnitt +13 baspunkter per år.

Den absolutavkastande alfaförvaltningen, som utvärderas på årsbasis, hade en avkastning på SEK 55 miljoner 2017 (SEK -6 miljoner 2016) vilket är lägre än det årliga avkastningsmålet om SEK 278 miljoner. Den genomsnittliga överavkastningen för perioden 2013 – 2017 var SEK 98 miljoner. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om SEK 225 miljoner i genomsnitt per år. Avkastningen från taktisk allokering var SEK -386 miljoner 2017, jämfört med SEK -24 miljoner under 2016. Den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2013 – 2017 var SEK -105 miljoner.

Bild 42

Sjunde AP-fondens aktiva avkastning 2013 - 2017 2017 2013-17 2

AP7 total aktiv avkastning 2, 5 Hävstång 1 i AP7 Aktiefond

Baspunkter Procent -36 70 % AP7 Aktiefond 6 -2 60 %

1 50 % AP7 Räntefond 3 -1 40 % AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk X Mål 4 30 % allokering och alfaförvaltning, SEK miljoner 20 % Vid slutet av 2015 beslutades att tillfälligt Absolutavkastande 55 reducera hävstången från normalnivån (50 %) alfaförvaltning 278 10 % 98 till 25 %. I december 2016 reducerades även normalnivån av hävstången till 35 % -386 0 % Taktisk allokering 225 Maj- Dec- Dec- Dec- Dec- Dec- Dec- Dec- -105 5 Dec- 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2010

1 Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 29 dec 2017 var den strategiska hävstången 24.7 % (exponering SEK ~98 miljarder). 2 Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark 3 AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-2017 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt. 4 Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod 5 Aktiv avkastning före kostnader 6 Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa, för 2017 har index uppdaterats historiskt KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

119 Räntefonden förvaltas till en majoritet passivt sedan 2012. Avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut.

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2018 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017