Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Regeringens skrivelse 2018/19:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2019

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2018. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2018 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2018 har Första-Fjärde AP-fonderna genom det gemensamma Etikrådet utfört ett omfattande arbete för att förbereda sig för de nya lagreglerna avseende hållbar förvaltning som trädde i kraft den 1 januari 2019. De nya reglerna innebär ett högre krav på att Första-Fjärde APfonderna agerar föredömligt utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Mot bakgrund av den kommande lagregleringen har Första AP-fonden under 2018 avyttrat investeringar med väsentlig exponering mot tobak, kärnvapen, oljesand och termiskt kol. Fjärde AP-fonden har avyttrat innehav med verksamhet inom moderniseringar och uppgraderingar av kärnvapen och bolag med väsentlig verksamhet inom termiskt kol och oljesand. På Etikrådets rekommendation har Första–Fjärde AP-fonderna under 2018 även exkluderat ett antal cannabisbolag som bryter mot FN:s konvention om narkotiska preparat.

AP-fonderna har under året fortsatt att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete. De skilda AP-fonderna har tagit olika initiativ i detta avseende, exempelvis genom ökade investeringar i gröna obligationer och gröna mandat, aktivt arbete för att minska portföljens koldioxidavtryck och rapportering enligt Task Force on Climate Related Financial Disclosures.

Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick under 2018 till -2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på -0,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 5,7 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 2,9 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande APfondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Fondernas ökande andel alternativa investeringar har generat en god avkastning och har under 2018 visat sig ha en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång när aktiemarknaden utvecklades negativt. Vid utgången av 2018 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 383 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent och miljarder kronor)

2018 2017 2016 2015 2014 2013 2001–2018

Nettoflöde pensionssystemet -28 -30 -27 -21 -21 -28 -160 Totalt fondkapital (mdkr) 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 1 058 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna) och Pensionsmyndigheten

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2018 var nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader 28 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder mindre än föregående år. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 14,4 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85,6 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

Respektive buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första–Fjärde APfonderna har uppnått sina avkastningsmål under den senaste fem- och tioårsperioden. Sedan starten 2001 har Första, Tredje och Fjärde APfonderna uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Andra AP-fonden har dock ett högre långsiktigt avkastningsmål än de övriga fonderna och fondens faktiska avkastning ligger i linje med de övriga fonderna. Fondernas långsiktiga resultat förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier, men även av den ökade 2 andelen alternativa tillgångar. En analys, som genomförts av McKinsey &

Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

Fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen har fonderna sedan den 1 januari 2019 fått ändrade placeringsregler som innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har ökat samtidigt som det har införts ett krav på hållbarhet i förvaltningen.

Finansdepartementet remitterade i april 2019 en promemoria avseende vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde APfonderna i syfte att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar. Ambitionen är att dessa ändringar ska träda i kraft den 1 mars 2020.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är stängd, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet samt att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2018 uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 9,6 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,6 procent per år sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2018 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 34,7 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 716 miljoner kronor under 2018. Det var 38 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 2,2 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,129 till 0,123 procent jämfört med föregående år. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Den genomsnittliga avkastningen för AP7 Såfa under 2018 uppgick till -2,75 procent, vilket kan jämföras med -2,93 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 6,4 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgått till 3,6 procent. Det senaste året har risken i förvalsalternativet sänkts genom att hävstången, som innebär ökad aktieexponering, sänkts till 115 procent från 124 procent 2017.

1¶Inledning

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av APfondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Innehållsöversikt

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader. Avsnitt 5 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 6 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom ändrade placeringsregler, gemensamma hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av APfonderna. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Båda bilagorna är oförändrade sedan föregående år. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2018. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller detta år endast en grundläggande granskning. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Pricewaterhouse- Coopers AB.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar, garantipension, inkomstpension och premiepension. Denna skrivelse redogör för APfondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna. Dessa bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är stängd. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Fonderna är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen.

Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens

1 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 2 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från år 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 3 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och buffertfondens värde. 7

uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, vilket har inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. inbetalda pensionsavgifter och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2018 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 9 627 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 8 244 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 383 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 165 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat balanstal. Balanstalet för 2020, som baseras på 2018 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0505 och det dämpade balanstalet till 1,0168.

Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2019 är sedan tidigare fastställt till 1,0347 och det dämpade balanstalet till 1,0116. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder (mdkr)

1 1

Beräkningsår 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Balanseringsår 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012

Buffertfonden, 1 067 963 908 865 810

1 medelvärde Buffertfonden 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 1 058 958 873 895 Avgiftstillgång 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380 7 123 6 915 6 828 6 575

Summa tillgångar 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 8 180 7 873 7 700 7 469

Pensionsskuld 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141 8 053 7 952 7 543 7 367

Över-/underskott 463 315 344 171 423 127 -80 157 103

2

Balanstal 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040 0,9837 1,0198 1,0024

Dämpat balanstal 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2018, s. 92.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (85,6 procent vid 2018 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 14,4 procent vid 2018 års slut.

4 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. 9

inkomstpensionssystemet

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Skulder2 Avgiftstillgångar1

Buffertfonderna % Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar1/skulder2 Balanstal3

SEK tusen miljarder 1,050

1,037 1,0404 1,035

1,033 4

12 1,011 1,010 1,015 1,020 1,020

1,001 1,005 1,003 1,002 1,004

11 0,983 0,984 1,00

10 9.4 9.6

9.19,1 9,2

9 8.68,58.78,7 1.4

0,955 8,0 8,18.28,1 1.3 1.4

8 7,5 7,57.7 7.9 1.2 1.2

7,47.2 7.27,47.5 1.1

6,76.87,07.0 0.9 0.9 1.0

7 5,4 6,26.36,56.5 0.7 0.8

6,06.0 0.9 0.9

6 5.65,75.8 0.6 0.8

0.5 0.6

5 0.6

4 7.7 8.0 8.2

6.8 6.9 7.1 7.4 7.5

3 5.9 6.1 6.5 6.4 6.6

5.3 5.5 5.6 5.7

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

10,1 8,4 9,5 10,3 11,8 12,6 12,8 9,8 11,3 12,0 11,3 12,2 12,9 13,8 14,2 14,6 15,0 14,4

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3 Balanstalet = Relationen mellan pensionssystemets tillgångar (inkl. Buffertfonderna) och skulder. Balanstalet ligger, tillsammans med inkomstindex, till grund för framtida förändringar i inkomstpensionen. 4 Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,017 2018 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2018 omkring 780 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad reformer av premiepensionssystemet, bl.a. att förvalsalternativet ska vara utgångspunkten i premiepensionen och att fonderna på fondtorget för premiepension ska upphandlas. Reformerna syftar dels till att underlätta för fler sparare att få en hög avkastning på sitt sparande, dels till att öka säkerheten inom premiepensionen.

Sedan den 1 november 2018 gäller nya krav för att få erbjuda fonder på fondtorget för premiepension, bl.a. krävs att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss historik. Detta är ett första steg i att göra fondtorget för premiepension tryggt.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepension. I uppdraget ingår även att ta fram förslag till en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha till uppgift att upphandla fonder och förvalta fondtorget. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2019. Utredaren ska därefter förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten som ska kunna inleda sin verksamhet den 1 september 2020.

En sakkunnig har fått i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingår att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller neråt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2019.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde APfonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 5.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2018 omfattade premiepensionssystemet 7,6 miljoner individer, varav 6 miljoner pensionssparare och 1,6 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2018 uppgick 1 138 miljarder kronor varav 1 103 miljarder kronor i fondförsäkring och 35 miljarder kronor i traditionell försäkring. Värdeutveckling i fondrörelsen blev under 2018 -3,4 procent (tidsviktat ). Drygt 80 procent av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och uttryckt i kronor var värdeutvecklingen -39,3 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har nominellt varit 116 procent, vilket ger en årlig genomsnittlig värdeutveckling på 4,3 procent. Real årlig värdeutveckling har varit 3,1 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 55 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 39,2 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2018 års slut

5 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. 11

der kronor i AP7 Aktiefond och 41 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2018 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på -2,75 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på -2,93 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 11,4 procent jämfört med 7,9 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 5.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen AP7 Räntefond att öka. I slutet av 2018 förvaltade Sjunde AP-fonden 42 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde APfondens andel av det totala kapitalet har växt från 27 procent 2010 till ca

42 procent 2018. Ökningen beror dels på inflödet av nya sparare, dels på att utflödet till andra fonder minskat. Ökningen kommer även till viss del av Sjunde AP-fondens högre avkastning. Under 2018 tillfördes även medel genom likvidering/stängning av fonder på fondtorget.

Figur 2.3 Utvecklingen av det totala kapitalet i premiepensionssystemet

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2018

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Förändring 2017–18,

5 p.p.

100% = 65 59 94 125 192 267 308 230 340 346 408 393 471 602 759 839 960 1.110 1.100 Premiespar AP7 Fonden 29,3 30,2 29,5 28,4 27,2 26,4 25,53 25,5 25,0 25,2 28,1 (PSF) 31,5 31,8 32,2 Aktiefond 31,1 31,1 32,8 35,7 37,8 +2,2 p.p. Premievals- 0,7 0,7 0,73 AP7 Ränte- 1,5 1,7 1,9 Fonden 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 fond 2,1 2,3 2,6 (PVF) 2,9 3,1

3,7 +0,6 p.p.

Övriga 69,7 68,9 69,6 70,8 72,1 72,9 73,8 Övriga fonder 73,0 73,3 72,9 69,8 fonder1 67,5 67,2 66,9 66,6 66,2 64,3 61,2 -2,8 p.p.

58,4

Kostnader 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 20105 Kostnader 20104 11 12 13 14 15 16 17 2018 Baspunkter Baspunkter Premie- FK2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 15 15 15 14 12 12 11 11 10 sparfonden Aktiefond Premie FK2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 9 9 9 8 5 5 4 4 4 valsfonden Räntefond

Faktisk N/A 15 11 10 8 8 6 5 6 kostnad AP76, baspunkter Kostnad PPM-fonderrna 31 30 29 exkl. AP77, baspunkter 1 ~800 valbara fonder per 31 december 2018, 2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2018.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller:  att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions-

systemet och  att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom

de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde APfonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan pensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor

10 7 7 6 6

3 3

‐10 ‐6

‐20 ‐16

‐16‐17

‐21‐21

‐30

‐28 ‐27 ‐28‐27 ‐28‐26

‐30 ‐30

‐40

‐50

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2

200 200 200 200 200 200 200 200 200 201 201 201 201 201 201 201 201 201 201 202 202 202 Källa: Pensionsmyndigheten Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya 13

pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2018 användes sammanlagt 211 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden 2001‒2018 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 160 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2019 beräknas överföringen uppgå till 27 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2019–2022 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 111 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2¶Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 5,7 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2018 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 5,7 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 951 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen har placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna ändrats från och med den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271).

Buffertfondernas samlade resultat under 2018 uppgick till -2 miljarder kronor. Detta motsvarar en totalavkastning efter kostnader på -0,2 procent, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 1,5 procent. Vid slutet av 2018 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 383 miljarder kronor. Som andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till 14,4 procent från slutet av 2001 till slutet av 2018.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i onoterade fastighetsaktier samt en mindre del i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

De under utvärderingsperioden gällande placeringsreglerna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990talet. Seden dess har både de makroekonomiska och de tekniska förutsättningarna förändrats. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen, att långsiktigt maximera avkastningen har fondernas placeringsregler ändrats från och med den 1 januari 2019. Dessutom har ett nytt mål för placeringsverksamheten införts som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande (se även avsnitt 6.1). Behovet av att se över placeringsreglerna har också lyfts fram i McKinseys utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de senaste åren.

Resultatuppföljning

Under 2018 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till -2 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog negativt till buffertfondernas resultat under 2018, men har bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Vid 2018 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 951 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en lång börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2018 uppgick resultatet (avkastningen) till -0,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen sedan start 2001 är 5,7 procent. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i procent

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2018 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 383 miljarder kronor, vilket var 29 miljarder kronor mindre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 804 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 160 miljarder kronor. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

Figur 3.4 Buffertfondernas kapital jämfört med om kapitalet hade utvecklats i takt med inkomstindex

Miljarder kronor

1 600

Inkomstindex Buffertkapital 1 412

1 322 1 383 1 400

1 230

1 185 1 200

1 058

958 1 000 899 895 873

858 827

769

800 707

646

579 565 577

600 488

400

200

0

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2018 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet 14 procent. Detta är en ökning med fyra procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2018 var buffertfondernas resultat -0,2 procent efter kostnader att jämföra med inkomstindex som var 1,5 procent. Under perioden 2001–2018 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 5,7 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 2,9 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffert-

fondernas värde vid 2018 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 551 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än då värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumulerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning

Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya marknadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker Första–Fjärde APfonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra APfonden är det 4,5 procent per år. Fjärde AP-fonden sänkte sitt långsiktiga avkastningsmål inför 2018 från 4,5 till 4,0 procent. På medellångsikt (tio år) har fonden ett avkastningsmål på 3,0 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade placeringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2).

Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att samtliga fonder har uppnått sina avkastningsmål under den senaste fem- och tioårsperioden. Sedan starten 2001 har Första, Tredje och Fjärde APfonderna uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

AP1 AP3

Jämförelse mellan avkastning och mål för Första till Fjärde

AP2 AP4

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 Andra AP-fonden använder ett avkastningsantagande i stället för ett avkastningsmål. 3 Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4 Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 har Fjärde APfonden haft (6,1 procent). Detta gäller även den senaste tioårsperioden (9,9 procent) och den senaste femårsperioden (8,1 procent). Lägst avkastning sedan 2001 har Första AP-fonden haft (5,6 procent). Ingen av fonderna uppnådde sitt avkastningsmål under 2018. Högst avkastning det senaste året hade Tredje AP-fonden (0,6 procent).

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika exponering mot marknadsrisk. En fond med hög marknadsrisk ökar generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått.

Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten under den senaste femårsperioden för samtliga fonder är i linje med sharpekvoten för den senaste tioårsperioden. Detta skiljer sig från 2017 då sharpekvoten var betydligt högre för femårsperioden än för tioårsperioden för samtliga fonder.

6 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor. 7 Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde APfonderna samma definition för riskfri ränta. 19

2008, ett år då fondvärdena föll kraftigt, har fallit ur statistiken. För perioden 2001–2018 har Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna en sharpekvot på 0,6 och Första AP-fonden en sharpekvot på 0,5. Detta visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Detta samband gäller även på kortare tidshorisonter då samtliga fonders sharpekvot inte uppvisar någon större variation varken över den senaste fem- eller tioårsperioden. För 2018 är det endast Tredje AP-fonden som har en positiv sharpekvot. Tredje AP-fonden är även den fond som har högst sharpekvot över samtliga tidsperioder.

Figur 3.6 Value at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj och likvidportfölj

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar 2009-2018

önskvärd 2014-2018

position

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12 13

11 12 10 AP4 11

AP2 10

9 AP4

AP3 AP1 9

8 AP4 AP3 AP2

8

7 AP2 AP3

AP1 7

6 AP4 AP1

6 AP2

5 AP3

5

4 AP1

4

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value-at- Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Av figuren framgår tydligt att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta högre risk (uttryckt som VaR). Detta samband är tydligt både för totalportföljen och likvidportföljen samt över de olika tidsperioderna. Samtliga fonder har sänkt risken i portföljen under den senaste femårsperioden jämfört med tioårsperioden. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste fem- och tioårsperioden (7,6 procent jämfört med i genomsnitt 7,6 procent över den senaste femårsperioden, samt 9,0 procent jämfört med i genomsnitt 8,8 procent över de senaste tio åren). För 2018 var buffertfondernas avkastning högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (-0,2 jämfört med -1,1 procent).

Figur 3.7 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier Räntor Alt tillgångar1 Medelvärde6

Förvaltat kapital Rapporterad årlig nominell 2

2018 avkastning

SEK Procent (lokal valuta) Tillgångsallokering7

miljarder 1 år 5år 10 år Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag

Buffertfonder- 1 383 ▪ Buffertfonder i Sveriges

na (Sverige) -0,2 7,6 9,0 40 33 27 inkomstpensionssystem

SPU ▪ Garantera statliga pensionsåtaganden,

(Norge) 8 696 -6,1 4,8 8,3 66 31 3 fördela Norges oljeförmögenhet på

framtida generationer

ABP (Neder- ▪ Förvalta pensionen för holländska

länderna) 4 067 -2,3 6,2 8,7 33 40 27 medborgare anställda inom offentlig

sektor och utbildningssektorn

CalPERS 3 178 -3,9 5,1 7,9 46 30 24 ▪ Förvalta pensioner för statligt anställda i

(USA) Kalifornien

CPP IB 3 142 ▪ Buffertfond som, tillsammans med

(Kanada)3 3,6 11,0 10,0 48 24 28 CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas

obligatoriska tjänstepensionsplaner

CDPQ 2 100 4,2 8,4 9,2 35 30 35 ▪ Buffertfond i det statliga

(Kanada) pensionssystemet med uppgift att

ATP4 förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

(Danmark) 419 -3,2 10,2 8,6 23 38 39 Placera kapital på bästa sätt till låg risk

▪

för det obligatoriska danska

tjänstepensionssystemet

Ø -1,15 Ø 7,65 Ø 8,85

1 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2 Per 31 december 2018 om ej annat anges, geometriskt medelvärde för 5 år och 10 år 3 CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2018 uppgick hävstången till ~124 %. 4 Avser investeringsportföljen 5 Aritmetiskt medelvärde KÄLLA: Årsredovisningar och kvartalsrapporter; Oanda

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare

år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffertfondernas andel aktier ligger ungefär i mitten jämfört med de utländska pensionsfonderna.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och har under året visat sig ha en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång när aktiemarknaden har utvecklats negativt.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Fjärde AP-fonden som har högst andel aktier och lägst andel alternativa investeringar skiljer sig mest från de övriga tre fonderna. Vid årsskiftet hade Fjärde AP-fonden 53 procent av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 32 procent i utländska aktier i utvecklade länder. Första–Tredje AP-fondernas aktieandel uppgick vid samma tidpunkt till mellan 36 och 38 procent, varav 11–21 procent var investerade i utländska aktier i utvecklade länder. Första AP-fonden har högst andel alternativa investeringar 32 procent medan Fjärde AP-fonden endast har 14 procent investerat i tillgångsslaget. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001, då de under utvärderingsperioden gällande placeringsreglerna trädde i kraft (se bilaga 2). Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel svenska aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 12 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden som uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Övrigt

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder Aktier

1 Tillgångsallokering för Genomsnittlig total tillgångsallokering för AP1-4 AP1-AP4 31 dec 2018

1,225

100% = 529 469 557 627 750 839 881 691 809 875 854 938 1,036 1,161 1,217 1,337 1,365 324 335 341 349 Övrigt (TAA etc)2 3 0 4 0 1 31 30 4 1 1 2 1 1 1 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3 5 Alt tillgångar3 8 9 10 11

14 16 16 19 21 21 14

23 25

32 28

Räntor 38 39 38 39 38 39 38

38 35 34

37 32 33

35 33

34 33 33 Aktier i tillväxt- 1 2 33 marknader 2 2 2 3 37

24 22

21

11 19

Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 16 17 14

14 13 14 13 13 13 13 12 11 11 15

9

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 AP1 AP2 AP3 AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc. 3 Alternativa tillgångar omfattar bland annat fastigheter, infrastruktur, onoterade bolag, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur. Definitionen skiljer sig mellan fonderna vilket

försvårar direkta jämförelser. KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat, medan nedgången på aktiemarknaden under 2018 har bidragit negativt till årets resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Drygt 40 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Detsamma gäller för Sjunde AP-fonden där förvalsalternativet Såfa (inom premiepensionssystemet) har en hög exponering mot aktier. Med undantag för 2011 har merparten av världens aktiebörser stigit varje år sedan de kraftiga börsnedgångarna i samband med finanskrisen 2008 fram till och med 2017. För 2018 var avkastningen från aktiemarknaderna negativ.

positiv inverkan på AP-fondernas resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar. Cirka en fjärdedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.9 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas1 kapitalallokering 31 2 5 december 2018 Utveckling på underliggande marknader 2001 -2018

100 % = SEK miljarder Index = 100 år 20012

Tillväxtmarknadsaktier3 Svenska aktier3 Svenska statsobligationer3 Genomsnittlig årlig avkastning6

Globala aktier3 US statsobligationer3 SEK USD

1 383 2001- 2001-

550 2 2

Svenska 11 2018 2018 2018 2018

aktier

Globala 20 450 Tillväxtmarknads- 8,6 % -7,4 % 9,0 % -12,8 %

aktier aktier

Tillväxt- 9

marknader 350

Svenska aktier 6,9 % -5,5 %

Räntor 33 250 Globala aktier 4,6 % -2,4 % 5,0 % -8,0 %

Svenska

200 statsobligationer 4,0 % 1,2 %

US stats- 3,9 % 1,4 %

150 obligationer

Alternativa 27

tillgångar 100

Övrigt4 50

2018 0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt

obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Overlaymandat, TAA, etc; 5 Total indexutveckling inklusive utdelning.

6 Geometriskt medelvärde KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under året både i absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning. AP-fonderna bör gemensamt fortsätta att öka transparensen kring vinstdelningen i redovisningen, dels eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion har ökat, dels eftersom den kan komma att öka ytterliga framöver i och med de nya placeringsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2019.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 716 miljoner kronor under 2018. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 38 miljoner kronor eller 2,2 procent. Under året minskade de externa förvaltningskostnaderna med 64 miljoner kronor medan de interna förvaltningskostnaderna ökade med 26 miljoner kronor. Ökningen av de interna förvaltningskostnaderna ligger framför allt på informations- och datakostnader. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,129 till 0,123 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Kostnadsutvecklingen i ett längre perspektiv ska ses i ljuset av att buffertkapitalet ökat med mer än 500 miljarder kronor sedan slutet av 2011. Detta har framför allt påverkat de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar har också bidragit till högre kostnader.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. En ökad andel alternativa tillgångar har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till 25

inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen enligt reglerna. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Interna förvaltningskostnader 843 892 877 922 948

1

Förändring jmf föregående år, procent 12,8 8,7 -5,6 1,0 -2,2

Kostnadsandel av 0,151 0,152 0,136 0,129 0,123 buffertkapital, procent

Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 121 1 207 1 276 1 362 1 393 Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2018 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 716 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 38 miljoner kronor eller 2,2 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet minskade från 0,129 procent till 0,123 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2018 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Efter personalkostnader är informations- och datatjänster den största kostnadsposten som också står för den största kostnadsökningen sedan föregående år. Kostnadsökningen

8 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]). 9 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar. En sammanställning av Första–Fjärde AP-fondernas 26 kostnadsutveckling brutto redovisas i figur 4.2.

mäta fondens avkastning samt uppgradering av vissa befintliga it-system, men även av kronförsvagningen då informations- och datatjänster oftast faktureras i annan valuta.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Personalkostnader 547 545 555 582 584 Informations- och datatjänster 146 176 175 187 206

förvaltningskostnader

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

antal anställda 280 andel kvinnor (höger axel) 40%

275 275

270 269

39% 270 265

260 38% 260 256 37% 37%

37% 37% 255 37% 250 36%

36% 245 240

35% 235 230 34%

2014 2015 2016 2017 2018

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Vid 2018 års slut var 275 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en ökning med 6 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är densamma som föregående år. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2018 betalades ingen rörlig ersättning ut från Andra AP-fonden eftersom en förutsättning är att fonden ska redovisa ett positivt totalresultat för att rörlig ersättning ska betalas ut. Som framgår av tabell 4.3 minskade summan av de rörliga ersättningarna under 2018.

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 5,3 4,8 5,4 5,6 0 Tredje AP-fonden 4,4 3,9 4,5 4,1 2,9 Fjärde AP-fonden 4,8 4,3 2,7 2,4 0,4 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 14,5 13,0 12,6 12,1 3,3

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. De mindre avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger och härstammar från tiden före det att riktlinjerna infördes. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under åren 2014–2015. De två huvudsakliga anledningarna till detta är att volymen externt förvaltat kapital har ökat och att alternativa investeringar har ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt levererat en högre nettoavkastning. Under åren 2016–2018 minskade de externa förvaltningskostnaderna. De lägre kostnaderna beror som nämns ovan på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

2014 2015 2016 2017 2018

Externa förvaltningskostnader mnkr 850 949 860 832 768 Förändring jmf föregående 20,9 11,6 -9,4 -3,3 -7,7 år, procent Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 121 1 207 1 276 1 362 1 393 Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar där arvoden återbetalas.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Första AP-fonden 34 34 37 65 90 Andra AP-fonden 88 144 139 215 80 Tredje AP-fonden 103 113 183 118 144 Fjärde AP-fonden 64 55 13 44 17 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 289 346 372 442 331

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinstdelning. Detta innebär implicit att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid, återbetalas i sin helhet (förutsatt att utrymme inom upparbetade vinster finns). I skrivelse 2015/16:130 ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2018 var de erlagda arvodena 349 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav för vilka återbetalning medges enligt avtal

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda)

Fjärde AP-fonden 3 -50 24 62

Summa 36 -25 200 349

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet ökat från 200 till 349 miljoner kronor, eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion har ökat på senare år. Den typen av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019.

5¶Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond

5.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2018 överförde Första AP-fonden 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 39,8 miljarder kronor sedan 2001.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 30 2001 har uppgått till 5,6 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat

med 2,9 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2018 var -0,7 procent, jämfört med 9,6 procent år 2017.

Under 2018 valde Första AP-fonden aktivt att inte investera i ett hundratal bolag med verksamhet inom tobak, kärnvapen, termiskt kol och oljesand. Fonden utarbetade även särskilda hållbarhetsövertygelser. Inom ramen för sitt ägaransvar arbetade fonden aktivt med att påverka bolagen utifrån ett urval av FN:s hållbara utvecklingsmål. Vidare har fonden inlett två samarbeten inom hållbarhetsområdet, ett med kapitalförvaltaren Arabesque för hållbarhetsanalyser av investeringar och det andra med förvaltaren BlackRock för att starta upp en hållbarhetsfond. Fonden har också bedrivit samarbete med andra investerare om Agenda 2030 och FN:s utvecklingsmål.

Tabell 5.1 Första AP-fondens resultat

Procent

Avkastning före kostnader 14,8 4,1 9,5 9,7 -0,6 Avkastning efter kostnader 14,6 4,0 9,3 9,6 -0,7 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -2,1 miljarder kronor 2018, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -0,7 procent. Under året överfördes 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet minskade med 8,8 miljarder kronor för att uppgå till 323,7 miljarder kronor vid årets slut.

I figur 5.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001–2018 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 5,6 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år.

1 AP1 ## Kostnad3 Första AP-fondens totala avkastning 2001 –2018

Inkomstindex7 ## Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent för likvidportfölj4

AP1 målsättning2

Avkastning 20011–2018 per år Genomsnittlig avkastning

17,4 20,1

16,4 14,6

11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 9,6 2,9 8,6

4,6 5,6 5,3 5,5 7,2 5,5

4,0 2,7 2,0

-1,9 -0,7 -3,4

0,14 0,15 0,15 0,15

-14,0

-21,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2018 per år (sharpekvot)

3,5

2,9

2,6

1,7 2,0 1,9 1,96

1,7 1,5

1,2 1,3 1,2 1,3

0,0 0,5 0,5

neg neg neg neg 0,0 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

neg. 0,4 0,9 0,7 1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell

avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-18 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan)

Under 2018 uppgick fondens totala avkastning till -0,6 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav alternativa investeringar (1,5 procentenheter) samt allokering, kassa och valuta (1,1 procentenheter). Inom alternativa investeringar kom bidraget framför allt från fastigheter och investeringar i onoterade bolag. Aktier bidrog negativt till avkastningen (-2,8 procentenheter, varav svenska aktier -0,8 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader -0,7 procentenheter och tillväxtmarknadsaktier -1,3 procentenheter).

Av nedre delen av figur 5.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,5 under perioden 2001–2018, 1,2 under tioårsperioden 2009–2018 och 1,3 under femårsperioden 2014–2018. Under 2018 var sharpekvoten negativ. Detta beror på att fonden hade en negativ avkastning under 2018. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning

Första AP-fonden har under perioden 2001–2018 använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Under perioden 2001–2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter. Under perioden 2010–2014 definierades den aktiva avkastningen som differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex var tillämpbara. Sedan 2015 använder Första AP-fonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar mot jämförelseindex.

Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Första AP-fondens genomsnittliga årliga aktiva avkastning före kostnader varit 0,6 procent

2018) var den 0,9 procent. Under 2018 var den aktiva avkastningen före kostnader 1,7 procent, vilket motsvarar ca 5,2 miljarder kronor.

Figur 5.2 Första AP-fondens aktiva avkastning 2001–2018

1 Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2018

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2018, % Genomsnittlig2aktiv avkastning

1,7

1,5 1,2 1,2 1,4 1,2

1,1 1,2 0,9

Historisk 0,7 0,6 0,8 0,7 0,6

utveckling av 0,4 0,2

den aktiva 0

avkastningen

-0,3 -0,2

-0,6 -0,8

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2018, % Definition av aktiv avkastning

1,7 2015-2018:

0,7 0,5 ▪ Aktiv avkastning mätt på total

2,0 portföljnivå mot

jämförelseindex

Definition och 0,3 0,3 0 2010-14:

nedbrytning 0 ▪ Differens mot mandatspecifika

av aktiv Räntor Svenska Globala Aktier i Alternativa Valuta Absoluta Total aktiv jämförelseindex för de

avkastning aktier aktier (exkl. tillväxt- investeringar mandat och avkastning portföljmandat där

tillväxt- marknader allokering jämförelseindex är tillämpbara6

marknader) 20011-09:

▪ Aktiv förvaltning inom

0,0 -0,8 0,9 -0,1 6,0 -2,2 1,5 5,2 tillgångsslag (exkl. alternativa

Miljarder SEK investeringar), avkastning från

overlaymandat samt

allokeringseffekter

1 1 juli 2001 2 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Första AP-fondens styrelse har beslutat att avkastningsmålet ska vara 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod. Av den högra delen av figur 5.1 framgår att fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,2 procent under den senaste femårsperioden (2014–2018), 8,6 procent under tioårsperioden (2009–2018) och 5,6 procent under perioden 2001–2018. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt benchmark för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en

stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen Första AP-fondens portfölj bestod vid 2018 års slut av 36 procent aktier,

32 procent räntebärande tillgångar och 32 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 2,5 procentenheter, andelen räntor ökat med 1,1 procentenheter och andelen alternativa tillgångar ökat med 1,2 procentenheter.

Figur 5.3 Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering

1 Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 -2018

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens

Procentenheter

100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 333 324 20011–18 2017–18 Övrigt 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0

5 5 8 9 +0,2 % 0,0 % exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 5

29 30 31 32 +28,9 % +1,2 % Räntor3 39 41 40 38 40 39 37

43 42 34

30 29

19 16

11 11 -30,0% -0,5 % Svenska 12 13 13 14 16 12 12 13 aktier 12 11 12 12 10 11 12 11 12 11 -1,0 % -1,8 %

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 165 17 2018 1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa, TAA och SAA. 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5 Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2018 till 223 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel sjönk under perioden 2015 – 2017 från 0,17 procent till 0,14 procent och ligger oförändrad på 0,14 procent för 2018.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2014–2018 ökat med ca 46 miljoner kronor. Under 2018 ökade rörelsekostnaderna med 14 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2018 beror framför allt på ökade informations- och datakostnader som härrör från inköp och installering av ett nytt system för att mäta fondens avkastning på portföljen samt utveckling och uppgradering av vissa befintliga IT-system.

Första AP-fonden hade under 2018 en stor personalomsättning där 12 personer rekryterades och 12 personer lämnade fonden. En delförklaring

till detta är att medarbetare har gått i pension och projektanställda har avslutat sina uppdrag.

De externa förvaltningskostnaderna för 2018 uppgick till 228 miljoner kronor, vilket var en minskning för tredje året i rad. Minskningen jämfört med 2017 uppgick till 8 miljoner kronor.

Tabell 5.2 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Interna kostnader 177 185 187 209 223 Personalkostnader 120 116 118 131 135 Lokalkostnader 10 11 12 13 13 Köpta tjänster 16 22 19 25 26 Informations- och

24 30 31 35 45 datakostnader

Övrigt 6 6 7 6 3

Externa förvaltningskostnader 279 308 271 236 228

Summa 456 493 458 445 451

Förvaltningskostnadsandel % 0,17 0,17 0,15 0,14 0,14

11 12 Antal anställda 51 55 61 61 60 Andel kvinnor % 31 35 36 38 37

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Första AP-fonden har under 2018 haft ett fortsatt fokus på hållbarhet genom bland annat ett aktivt arbete för sänkt koldioxidavtryck och utarbetande av särskilda hållbarhetsövertygelser för att öka stringensen kring fondens hantering av hållbarhetsfrågor. Fonden har inlett två samarbeten inom hållbarhetsområdet, ett med kapitalförvaltaren Arabesque för hållbarhetsanalyser av investeringar och det andra med förvaltaren BlackRock för att starta upp en hållbarhetsfond. Fonden har också bedrivit samarbete med andra investerare om Agenda 2030 och FN:s utvecklingsmål. Inom ramen för sitt ägaransvar arbetade fonden aktivt med att påverka bolagen utifrån ett urval av FN:s hållbara utvecklingsmål. Fonden har under året avyttrat investeringar i företag med väsentlig exponering mot tobak, kärnvapen, oljesand och termiskt kol.

Under 2018 deltog fonden i 32 svenska och 570 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i svenska bolag som fonden äger aktier i och på merparten av stämmorna i de bolag på utvecklade marknader där fonden äger aktier. Första APfonden var representerad i elva valberedningar inför stämmorna 2019.

10

Exklusive prestationsbaserade arvoden. 11

Vid årets slut. 12

Varav två projektanställda. 35

Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade incitamentsprogram för bolagsledningar fortsatte liksom arbetet för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

Under 2018 utfördes ett omfattande arbete för att utveckla den systematiska hanteringen av operativa risker, en process som fortsätter även under 2019.

5.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2018 överförde Andra AP-fonden 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 39,8 miljarder kronor sedan 2001.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 5,8 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 2,9 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2018 var -1,3 procent, jämfört med 9,0 procent 2017.

Andra AP-fonden har under 2018 fortsatt att arbeta för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen genom att bl.a. införa egenutvecklade ESG-index (Environment Social Governance Index) som fonden konstruerade under 2017 i tillgångsslaget globala aktier. Dessa index har bidragit till att sänka koldioxidavtrycket i fondens totala portfölj med 45 procent jämfört med föregående år. I början av 2018 publicerade fonden, som en av de första investerarna, en klimatrapport i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Fonden har även aktivt verkat för att fler företag och investerare ska rapportera i enlighet med dessa rekommendationer.

För att bättre styra och följa upp fondens arbete med hållbarhet skapades under året en hållbarhetskommitté. Fondens styrelseledamöter och samtliga anställda har även genomgått en utbildning i hållbarhetsfrågor.

Tabell 5.3 Andra AP-fondens resultat

Procent Avkastning före kostnader 13,3 4,1 10,5 9,1 -1,2 Avkastning efter kostnader 13,1 4,0 10,3 9,0 -1,3

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -4,3 miljarder kronor 2018, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -1,3 procent. Under året överfördes 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 11,1 miljarder kronor till 334,8 miljarder kronor vid årets slut. I figur 5.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001–2018 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 5,8 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år under samma period.

Figur 5.4 Andra AP-fondens totala avkastning

1 AP2 ## Kostnad5

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 –2018

Inkomstindex

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 avkastnings- ## Sharpekvot 3

antagande2 för likvidportfölj

Avkastning 20011–2018 per år Genomsnittlig avkastning

17,6 18,5 20,4

11,4 12,8 11,0 13,3 12,7 13,1 2,9 2,0

10,3 9,0 5,8 5,9 8,8 5,9 6,9 5,7

4,0 4,0 2,7

-1,5 -2,1 -1,3

0,14 0,17 0,16 0,16

-15,5

-24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2018 per år (sharpekvot)

3,7

6 7 2,9

2,5

1,8 1,7 1,8 2,0 2,3 1,78

1,5 1,3 1,2 1,2

0,5 0,6

0,1 neg. 0,1 neg. neg. neg. 200112002 20032004200520062007200820092010 2011 201220132014 2015 2016 2017 2018 1

2001-18 2009-18 2014-18

neg. 0,5 1,1 0,9

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning. 3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-18, samt antagande om 260 handelsdagar 5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8 Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden och Försäkringskassan)

kostnader. Till fondens negativa avkastning bidrog framför allt aktier och valutasäkring för noterade och onoterade innehav med -1,8 respektive -3,2 procentenheter. Fondens valutaexponering bidrog totalt sett dock positivt till resultatet. Räntor och alternativa investeringar bidrog positivt till avkastningen med 1,0 respektive 3,1 procentenheter. Inom alternativa investeringar kom bidraget framför allt från fondens konventionella fastighetsinvesteringar (fastighetsinvesteringar exklusive skogs- och jordbruksfastigheter) och investeringar i onoterade bolag. Av nedre delen av figur 5.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2018, 1,2 under tioårsperioden 2009–2018 och 1,2 under femårsperioden 2014–2018. Under 2018 var sharpekvoten negativ. Detta beror på att fonden hade en negativ avkastning under 2018. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning Andra AP-fonden har under perioden 2001–2018 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Under perioden 2001–2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen genom att allokeringseffekter exkluderades. Fondens aktiva avkastning före kostnader har uppgått till 0,2 procent per år mellan 2001 och 2018. Fonden har uppnått sitt mål om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år under den senaste tioårsperioden (2009– 2018), men inte under 2018, de senaste fem åren eller sedan start, se figur

5.5 nedan.

Figur 5.5 Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001–2018

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2018

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2018 Genomsnittlig3aktiv avkastning

1,7

1,2 1,2 1,0

0,8 0,5 0,5 0,5%

Historisk 0,2 0,2 0,2 0,2% 0,2%

utveckling av

den aktiva -0,4 -0,2 -0,3 -0,1

avkastningen -0,4 -0,5 -0,6

-1,8

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2018 Definition av aktiv avkastning

0,2 2009-18:

▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0 (exkl. alternativa investeringar)

Definition ▪ Avkastning från overlaymandat

och 0,1 0,2 0,1

nedbrytning 0,1 0,2 2001-08:

av aktiv Svenska aktier Utländska Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ ▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

avkastning aktier avkastning enterings- avkastning4 (exkl. alternativa investeringar)

effekter ▪ Avkastning från overlaymandat

-0,3 0,5 -0,1 -0,5 -0,4 -0,1 -0,5 ▪ Allokeringseffekter (inkl.

implementeringseffekter)

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den

strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Andra AP-fonden har till skillnad från de övriga AP-fonderna inte ett avkastningsmål utan kommunicerar den bedömda förväntade avkastningen på fondens strategiska portfölj tillsammans med det förväntade bidraget från aktiv förvaltning. Bedömningen är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Andra AP-fonden har ett högre avkastningsmål än de övriga buffertfonderna.

Av den högra delen av figur 5.4 framgår att fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader var 6,9 procent under den senaste femårsperioden (2014–2018), 8,8 procent under tioårsperioden (2009–2018) och 5,8 procent under perioden 2001–2018. Detta innebär att Andra AP-fondens avkastning motsvarade styrelsens förväntan om avkastning på fem- och tioårssikt, men inte sedan start. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. En viktig del av strategin är målsättningen att hållbarhet ska vara integrerat i tillgångsförvaltningens samtliga besluts- och analysprocesser. Det avspeglas också i fondens affärsplan, vars övergripande målsättning är en ”hållbar strategisk portfölj”.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM). Den modellerar den förväntade långsiktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna givet demografiska, makroekonomiska och finansiella antaganden. Horisonten är 30 år. Målfunktionen är att minimera förväntade framtida pensionsbortfall till följd av den automatiska balanseringen i pensionssystemet. Fondens strategiska portfölj representerar den sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner.

Under 2018 lade Andra AP-fonden stor vikt vid att, inom ramen för ALM-modellen, analysera effekterna för pensionssystemet av förslaget till höjd pensionsålder. Den förstärkning som en höjning av pensionsåldern kan väntas leda till spelar roll för sannolikheten för framtida automatiska balanseringar.

Valet av index ses som en viktig del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2018 års slut av 38 procent aktier, 34 procent räntebärande tillgångar och 28 procent alternativa tillgångar. 39

3,9 procentenheter, alternativa tillgångar ökat med 3,7 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar ökat med 0,1 procentenheter (figur 5.6). Förändringen är framför allt driven av utvecklingen i värderingen av de underliggande innehaven där alternativa tillgångar uppvisade en hög avkastning under året.

Figur 5.6 Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering

Övrigt

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2018 Alternativa tillgångar

2,3 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Andra AP-fonden ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Differens

Procentenheter

20011–18 2017–18

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 294 301 325 346 335 0,0 % 0,0 %

Övrigt 4 0 4 0 3 0 1 4 0 50 0 2 2 2 2 4 2 2 0 0

3 5

(TAA etc.) 10 10 11 12 19

4 15 16 24 24

Alt. tillgångar 24 28 +24,5 % +3,7 %

Räntor 35 36 36 36 37 35

39

35 34 33

35 31

28 30

28 28

24 22 22

19 -21,0 % -2,9 %

Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 18 20

16 14 11 11

10 10 10 9 9 -12,2 % -0,3 %

-1 0

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år 3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för

2016 -2018 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Kostnader

Andra AP-fondens främsta kostnadspåverkande faktorer under de senaste fem åren, på total nivå, är ökningen av förvaltat kapital, valutakurseffekter och engångskostnader i samband med den genomförda internaliseringen. Ökning av förvaltat kapital är den största faktorn till kostnadsökningen i absoluta tal eftersom framför allt externa förvaltararvoden och depåkostnader är korrelerade till storlek på förvaltat kapital. Under perioden 2012–2015 har fonden genomfört en internalisering för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internaliseringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades 2016 då förvaltningskostnadsandelen av totala kostnader minskade väsentligt och sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som sänkts ytterligare till 0,14 procent under 2018.

Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader.

Fonden arbetar aktivt med att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation. Fonden noterar höjda priser i

leverantörsledet, bl.a. till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna.

Tabell 5.4 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Interna kostnader 195 212 217 218 219

Personalkostnader 118 126 131 134 127

Lokalkostnader 5 5 5 6 6

Köpta tjänster 14 11 12 10 12

Informations- och datakostnader 46 58 58 58 61

Övrigt 12 12 11 10 13

Externa förvaltningskostnader 286 321 264 281 280

Summa 481 533 481 499 499

Förvaltningskostnadsandel % 0,17 0,18 0,15 0,15 0,14

Antal anställda 63 64 66 67 70

Andel kvinnor % 38 34 33 34 36 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifierats ytterligare. Andra AP-fonden har fortsatt att arbeta för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen. I tillgångsslaget globala aktier i den kvantitativa förvaltningen, som uppgår till ca 90 miljarder kronor, har fonden genomfört de ESG-index som fonden konstruerade under 2017. En central del i dessa nya index är att de integrerar faktorer relaterade till ESG direkt i indexsammansättningen, såsom faktorer relaterade till koldioxidutsläpp, jämställdhet och föroreningar. Exempelvis förväntas dessa index minska koldioxidavtrycket utan att försämra den förväntade riskjusterade avkastningen. Jämfört med 2017 har Andra AP-fonden sänkt den totala portföljens koldioxidavtryck med 45 procent (koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning), främst beroende på de nya indexen.

Andra AP-fonden har sedan 2013 arbetat med att analysera finansiella klimatrisker. Under 2018 följdes klimatriskanalyser upp för fossilenergibolag, vilket resulterade i ytterligare beslut om att inte investera i vissa bolag. Totalt har fonden fattat sådana beslut för aktier och företagsobligationer i 83 bolag på grund av finansiella klimatrisker, varav 23 kol-, 20 olje- och gasbolag samt 40 kraftbolag.

I början av 2018 publicerade Andra AP-fonden, som en av de första investerarna, en klimatrapport i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures. Under det gångna året har fonden fortsatt genomförandet av dessa rekommendationer och

13

Exklusive prestationsbaserade arvoden. 14

Vid årets slut. 41

aktivt verkat för att fler företag och investerare ska rapportera i enlighet med dessa.

Under förra året utvecklade Andra AP-fonden en modell för analys och utvärdering av riskkapitalbolagens hållbarhetsarbete. Denna modell bygger på FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investments (PRI) ramverk för due diligence samt för uppföljning och dialog med riskkapitalbolag. Målet är att utöver en individuell utvärdering för respektive riskkapitalbolag också skapa förutsättningar för att kunna jämföra hållbarhetsarbetet inom olika förvaltningsorganisationer.

Andra AP-fonden har i flera år arbetat strukturerat med mänskliga rättigheter. Under året har fonden arbetat med att identifiera risker kopplade till fondens innehav och fonden arbetar för närvarande med att utveckla en kvantitativ modell som kan kartlägga mänskliga rättighetsrisker i olika sektorer, länder och portföljbolag. Syftet med modellen är att, baserat på hur allvarliga bristerna är, hjälpa till att prioritera var fonden bör lägga sina förebyggande insatser. Fonden har även bl.a. investerat i en obligation från Världsbanken inriktad på jämställdhetsfrågor. Obligationen ligger i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Som ett led i att öka mångfalden i svenska bolag skickade Andra AP-fonden, tillsammans med Första och Tredje AP-fonden, ett brev till valberedningar i noterade bolag på Stockholmsbörsen som inte har någon eller endast en kvinna i styrelsen och påtalade bristen.

Sammantaget röstade Andra AP-fonden under 2018 på 89 bolagsstämmor i svenska börsbolag, vilket är en ökning med 75 procent jämfört med föregående år. Fonden röstade också på 816 utländska bolagsstämmor. Under året har fonden, tillsammans med en grupp andra europeiska kapitalägare, haft en dialog med främst amerikanska bolag angående höga ersättningar. Fonden har också, tillsammans med andra investerare, träffat japanska och kinesiska bolag för att diskutera god bolagsstyrning.

För att bättre styra och följa upp fondens arbete med hållbarhet bildade fonden under året en hållbarhetskommitté som består av samtliga medlemmar i fondledningen, fondens seniora hållbarhetsanalytiker samt fondens chefsstrateg. Under året har samtliga anställda samt fondens styrelseledamöter genomgått utbildning i hållbarhetsfrågor

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2018 har fonden fortsatt att arbeta med en rad olika områden som faller inom risk- och kontrollverksamheten såsom processkartläggning, krisarbete och modellrisk.

Syftet med processkartläggning är att kontinuerligt arbeta med utveckling av processer och hantering av dess risker, men även att kontrollera och säkerställa att verksamheten arbetar enligt de fastställda processerna. Målet med processkartläggning är att ständigt förbättra processerna samt att löpande identifiera och prioritera risker. Fondens processorganisation träffas årligen för uppföljning av befintliga processer och införande av nya. Under hösten 2018 genomförde Andra AP-fonden en kartläggning av huvudprocessen som är utvärdering och uppföljning samt underprocesser tillsammans med ett externt konsultföretag.

Sammanlagt kartlades ytterligare elva processer med tillhörande risker och kontroller inom områdena regelefterlevnad, risk, bokslut och avkastningsanalys.

Andra AP-fonden har också under det gångna året genomfört en översyn av sitt krisarbete. Arbetet har omfattat riskanalys, framtagande av krisplan och kriskort samt fastställande av en krisorganisation. Syftet med krisplanen är att skapa en handlingsberedskap och en sammanhållen krisledning vid allvarliga händelser som kräver extraordinära åtgärder utanför den dagliga verksamheten. Målet är att den ordinarie verksamheten kan fortgå eller återupptas så snart som möjligt efter en kris. Under 2019 planeras utbildning och information till alla anställda samt krisövningar för att sätta rutiner på plats och därigenom öka beredskapen.

Internrevisionen har på uppdrag av styrelsen granskat Andra APfondens hantering av modellrisk kopplad till kritiska beräkningsmodeller. Det övergripande syftet med granskningen har varit att säkerställa att fonden hanterar kritiska beräkningsmodeller på ett lämpligt sätt genom att utvärdera om det finns etablerade strukturer för att säkerställa att modellen ger ett rättvisande resultat. Övergripande bedömer internrevisionen att fonden har ett strukturerat arbete med att ta fram nya modeller samt att uppdatera redan befintliga modeller. Detta gäller från det att fonden börjar utveckla en ny modell tills det att den tas i bruk och till slut avvecklas. Internrevisionen har dock noterat ett antal områden med förbättringspotential där möjlighet finns till förbättringar av den interna styrningen och kontrollen kopplad till hanteringen av modellrisk i kritiska beräkningsmodeller. Dessa förslag kommer fonden att undersöka och utvärdera framöver.

5.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2018 överförde Tredje AP-fonden 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 39,8 miljarder kronor sedan 2001.

Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 5,9 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 2,9 procent per år under samma period. Under 2018 uppgick fondens

avkastning till 2,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 0,6 procent.

Tredje AP-fondens klimatstrategi är att ha tydliga hållbarhetsmål för portföljen. Fonden beslutade 2014 om fyra hållbarhetsmål för perioden fram till och med utgången av 2018. Målen har uppnåtts.

Tabell 5.5 Tredje AP-fondens resultat

Procent

Avkastning före kostnader 13,8 6,9 9,5 8,9 0,7 Avkastning efter kostnader 13,7 6,8 9,4 8,8 0,6 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 2,2 miljarder kronor 2018, vilket motsvarar en avkastning på 0,6 procent efter kostnader. Under året överfördes 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 4,5 miljarder kronor till 340,7 miljarder kronor.

I figur 5.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 5,9 procent per år under perioden 2001–2018, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år under samma period.

1 AP3 ## Kostnad3

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 –2018 8

Inkomstindex

5,1 5,1

0,6

-2,1 -2,5

0,09 0,13 0,12 0,11

-12,6

-19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot6) 2001–2017 per år (sharpekvot)

3,7

2,67 2,8 2,8

1,8 2,0 1,9

1,7 1,6 1,5

1,2 1,2 1,0 1,3

0,3 0,6

neg. neg. neg. neg. 0,3 20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

Neg. 0,5 1,0 0,9

1 1 juli 2001, 2 Målsättning på 4,0 % i real avkastning 3 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat

enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5 Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2018), senaste tio åren (2009-2018) samt senaste fem åren (2014-2018) 6 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-18 samt antagande om 260 handelsdagar 7 Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2018 uppgick fondens totala avkastning till 0,7 procent före kostnader. Störst bidrag till avkastningen kom från valuta och fastigheter (2,9 respektive 2,4 procentenheter). Globala aktier bidrog negativt till avkastningen med -4,5 procentenheter.

Av nedre delen av figur 5.7 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2018, 1,3 under tioårsperioden 2009–2018, 1,5 under femårsperioden 2014–2018 samt 0,3 under 2018. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning

Tredje AP-fonden har under åren utvecklat sin förvaltningsmodell och har till följd av det även ändrat sin definition av aktiv förvaltning. Sedan 2016 mäter Tredje AP-fonden den aktiva avkastningen som meravkastning från totalportföljen jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade aktier och räntor. I syfte att underlätta en jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dessa justerats i McKinseys rapport. Det innebär exempelvis att den nu gällande definitionen av aktiv avkastning från 2016 ändrats så att den tar hänsyn till riskskillnader mellan fonden och jämförelseportföljen.

Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Tredje AP-fondens genomsnittliga årliga aktiva avkastning före kostnader varit 0,7 procent under perioden 2001–2018, 1,2 procent 2009–2018 och 1,6 procent 2014–2018. Under 2018 uppgick den aktiva avkastningen till 3,2 procent. Till årets aktiva avkastning bidrog framförallt riskklassen inflation med 3,3 procentenheter.

1 Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2018

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 20184 Under perioden 2010-2015 använde Genomsnittlig2aktiv avkastning

fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total 7 portföljnivå (uppgick till 4,4 % 2015)

3,2

Historisk 2,3

utveckling av 2,2 2,2

den aktiva 1,6

1,3 0,9 1,2

avkastningen 0,5 0,4 0,4 0,4 0,7

0,2 0,0 0,2

-0,0 -0,0 -0,2 -0,3

-1,3

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

Aktiv avkastning per tillgångsslag32018 Definition av aktiv avkastning

3,2 2016-2018:

0,8 ▪ Överavkastning inom riskklasser

och för totalportföljen jämfört

3,3 med sitt jämförelseindex LSP

inklusive allokering

Definition och -0,2 0,1 2010-15:

nedbrytning -0,8 ▪ Resultatet från

av aktiv Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta, absolut- Aktiv avkastning absolutavkastande strategier

avkastning avkastande ▪ Avvikelsen från jämförelseindex

strategier och för betaförvaltningen

allokering 2001-09:

▪ Aktiv förvaltning inom

-2,8 -0,7 0,4 11,5 3,0 11,4 tillgångsslag

(exkl, alternativa investeringar)

Miljarder SEK ▪ Avkastning från overlaymandat

▪ Allokeringseffekter

1 juli 2001; 2 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen;; 3 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag samt överallokering mot särskilda riskklasser jämfört med index KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Tredje AP-fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0 procent per år. Målet bedöms ge en bra balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och samtidigt begränsa risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Av den högra delen av figur 5.7 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 7,8 procent under den senaste femårsperioden (2014– 2018), 8,5 procent under tioårsperioden (2009–2018) och 5,9 procent under perioden 2001–2018. Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga, tidsdiversifiering och hållbarhet är utgångspunkter. Detta har genomförts genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Allokeringsprocessen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Fonden fokuserar på allokering till riskklasser i stället för tillgångsslag. Varje riskklass representerar en viss underliggande risk som aktier, räntor och krediter etc. Förvaltningsmodellens särdrag möjliggör långsiktighet och flexibelt agerande. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika riskklasser. Därefter har den verkställande direktören mandat att genomföra och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen.

Genomförandet sker främst genom fondens betaportfölj och alternativa investeringar, men även inom kapitallösa mandat genom overlaystrukturer och placeringar i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2018 års slut av 37 procent aktier, 37 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa tillgångar. Motsvarande fördelning utifrån riskklasser är 42 procent aktier, 22 procent räntor, 5 procent krediter, 27 procent inflation och 4 procent absolutavkastande strategier. Under det gångna året minskade fonden allokeringen till aktier med 4 procentenheter och ökade allokeringen till räntor och inflation med 3 respektive 4 procentenheter. Förändringen beror delvis av att fonden under året beslutade att minska risken i portföljen, men också av värdeutvecklingen på de underliggande innehaven.

Figur 5.9 Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering

Övrigt Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2018 Alternativa tillgångar

2 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden ; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens

Procent-

100% = 133 207 221 214 233 258 288 303 324 345 341 enheter 207 221 214 233 258 288 303 324 345 341 = 100% Övrigt 30 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20011–18 20171–18 1 1 1 1 3 5 4 Absolut- (TAA etc.) 5 5 6 avkastande Alt. tillgångar7 16 ~14 ~16 ~18 17 18 19 0,0 % -0,1 % 13 14 strategier

20 21 25 18 20 17

(exkl, tillväxtmarknader) 30 29 29 31 55

31 30 29 26 26 55 54 51 54 8

21 -12,7 % -4,2 % 48 47 47 47

42 Aktier Svenska 18 aktier 13 15 13 11 12 11 11 12 13 11 -7,1 % -1,9 %

20011 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20093 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell 4 Inom övrig exponering ingår bland annat upparbetade resultat från valutaexponering, försäkringslänkade tillgångar samt divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av

realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av

bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Alternativa investeringar (25 %) består av

fastigheter och skog (15 %), private equity och infrastruktur (8 %) samt försäkringsrisker (2 %)

8 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e. KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2018 till 202 miljoner kronor. Under de senaste fem åren har de interna kostnaderna totalt ökat med 13 procent samtidigt som storleken på internt förvaltat kapital ökat med 30 procent. Från 2014 till 2018 ökade intern förvaltning från 67 procent till 73 procent av totalportföljen. För att detta ska vara möjligt har den interna kompetensen stärkts på de områden som vald förvaltningsstrategi kräver. Fondkapitalet har under samma tid ökat från 258 miljarder kronor vid ingången av 2014 till 341 miljarder vid utgången av 2018. Marknadsinformationstjänster utgör en växande del av administrationskostnaderna dels som en följd av ökade regleringar och rapporteringskrav på finansmarknaden, dels som en följd av bristande konkurrens inom 47

marknadsinformationsområdet. Dessa kostnader påverkas också starkt av kronans värde i förhållande till andra valutor, främst den amerikanska dollarn. Sett i relation till fondkapitalet har rörelsekostnaderna minskat från 0,07 procent 2014 till 0,06 procent 2018.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat med 28 procent under de fem senaste åren och med 23 procent sedan föregående år. Främsta anledningen till detta är att den externa förvaltningens inriktning har förändrats. Avgifterna för externa mandat är baserade på förvaltad volym, men beror också på geografisk marknad och om förvaltningen är aktiv eller passiv. Externa förvaltningskostnader är också mycket känsliga för kronans värde i förhållande till utländska valutor. Förutom förvaltningskostnader för externa mandat innehåller externa förvaltningskostnader kostnader för bl.a. depåtjänster och hantering av säkerheter. I förhållande till totalt fondkapital uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 0,03 procent för 2018 jämfört med 0,05 procent för 2017.

De totala kostnaderna, dvs. externa och interna förvaltningskostnader, har minskat med 13 procent under de senaste två åren. Sett som andel av förvaltat kapital innebär detta en minskning från 0,12 procent till 0,09 procent.

Tabell 5.6 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Interna kostnader 178 192 186 195 202

Personalkostnader 120 115 121 123 129

Lokalkostnader 10 10 11 13 11

Köpta tjänster 11 21 11 11 11

Informations- och datakostnader 30 39 36 43 44

Övrigt 7 7 7 6 7

15

Antal anställda 57 51 57 57 59

Andel kvinnor % 35 33 37 37 39 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

För att hålla de administrativa kostnaderna på en låg nivå samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna genom ett särskilt samverkansråd. Rådet tillser ett gott samarbete inom områden där kostnadsfördelar kan erhållas, t.ex. gemensamma upphandlingar. Tredje AP-fonden deltar i det kanadensiska företaget CEM Benchmarkings kostnadsbenchmarking sedan många år för att utvärdera sin kostnadseffektivitet. Undersökningen

15 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 16 48 Vid årets slut.

visar att Tredje AP-fonden, vid den senaste tillgängliga analysen 2017, hade 36 procent lägre kostnader än snittet för jämförelsegruppen under den senaste femårsperioden. Jämförelsegruppen bestod av 18 internationella fonder med liknande uppdrag och storlek. Fonden arbetar löpande med att säkra kostnadseffektivitet genom omförhandlingar av avtal och genom att bygga kompetens internt så att extern expertis i mindre utsträckning behöver anlitas.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fonden bedömer att välskötta bolag, som hanterar såväl klimatfrågan som sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt, över tid ger högre riskjusterad avkastning. Fonden har under en följd av år ökat närvaron på svenska årsstämmor. Sammantaget röstade fonden under stämmosäsongen 2018 på 70 ordinarie årsstämmor. Förutom ordinarie årsstämmor deltog fonden även på ett antal extrastämmor. Eftersom antalet stämmor ökat har också det totala antalet agendapunkter som fonden röstat på ökat jämfört med förra året (1 800 jämfört med 1 600 året innan). Fonden har genom sin närvaro och aktiva röstning i ett 70-tal bolag täckt ungefär 90 procent av marknadsvärdet på den svenska aktieportföljen. I det internationella ägarstyrningsarbetet samverkar AP-fonderna via AP-fondernas etikråd och med andra stora kapitalförvaltare för att öka påtryckningskraften. I fondens egna bolagsdialoger ligger fokus på ett antal principiella ägarfrågor som styrelsens sammansättning, omfattningen på emissionsmandat samt ersättningsprogram som inte lever upp till fondens krav. Fonden har även lyft frågor om bolagens klimatbelastning. Att bolagen bör utveckla en egen klimatstrategi, att de ska mäta och redovisa sitt koldioxidavtryck samt att de ska anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sin klimatpåverkan.

Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av fondens förvaltning och ska vara förenliga med det långsiktiga uppdraget att skapa största möjliga nytta för den statliga inkomstpensionen. Olika aspekter om miljö, sociala frågor, bolagsstyrningsstyrning och affärsetik inkluderas i investeringsbesluten. Fonden för dialoger med bolagen, ägare och övriga intressenter samt deltar i olika nationella och internationella initiativ som främjar god bolagsstyrning.

Tredje AP-fondens klimatstrategi är att ha tydliga hållbarhetsmål för portföljen. Fonden beslutade om fyra hållbarhetsmål 2014 för perioden fram till och med utgången av 2018. Fokus låg på klimatbelastningen och målen var satta för att sänka koldioxidavtrycket i portföljen, att öka investeringarna i gröna obligationer och andra hållbarhetsinvesteringar samt att fastighetsinnehaven med Vasakronan i spetsen ska leda utvecklingen av hållbarhetsarbetet i den svenska fastighetsmarknaden. På det sättet förväntas fondkapitalet få störst genomslag. Målen har uppnåtts 2018 och det innebär att fondens koldioxidavtryck har halverats under perioden, att investeringar i gröna obligationer uppgick till 16,5 miljarder kronor och hållbarhetsinvesteringar som helhet till 28,5 miljarder kronor. Vasakronan blev rankad som nummer ett i Europa och som det nionde mest hållbara fastighetsbolaget i världen inom segmentet kontor av Global Real Estate Sustainable Benchmark. Fonden har beslutat att sätta upp nya

liknande mål fram till 2025 som innebär att fondens tillgångsportfölj ska bidra till att minska risken för global uppvärmning.

Tredje AP-fonden följer Etikrådets rekommendationer när det gäller uteslutning av enskilda bolag i enlighet med konventionsgrunden dvs. brett förankrade beslut i riksdagen. I övrigt utgör inte uteslutning en enskild strategi utan hållbarhetsanalys är en del av underlaget i förvaltningsbesluten.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys och består av nio medarbetare. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

Fonden har en riskkommitté som sammanträder en gång per månad där både riskkontroll och compliance är föredragande. Riskkommittén behandlar fondens samtliga risker, motparter, nya investeringar, instrument, mandat, incidenter, exponeringar, operativ riskanalys och bereder riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. I riskkommittén ingår den verkställande direktören, risk- och administrationschefen, chefen för riskkontroll, chefen för regelefterlevnadsfunktionen, investeringschefen samt cheferna inom kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen har även genom risk- och administrationschefen en bevakningsfunktion i fondens allokeringskommitté. Chefen för regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till den verkställande direktören och till styrelsen. Fonden har som del av kontrollverksamheten en extern internrevision (sedan 2011) där styrelsens revisionsutskott årligen avropar internrevision för olika områden inom fonden.

5.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2018 överförde Fjärde AP-fonden 6,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 39,8 miljarder kronor sedan 2001.

Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,1 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 2,9 procent per år under samma period. Fonden har därmed bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2018 uppgick fondens avkastning till -0,5 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -0,2 procent.

På hållbarhetsområdet har fonden sedan 2012 varit en pionjär inom lågkoldioxidstrategier i syfte att sänka klimatrisken i tillgångarna. Fonden var även en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition. Under 2018 avyttrade fonden innehav med väsentlig verksamhet inom termiskt kol och oljesand samt även innehav i bolag kopplade till moderniseringar och uppgraderingar av kärnvapen. Under året rankades fonden främst i en internationell analys av världens 100 största pensionsfonder med avseende på deras arbete med klimatrisker.

Tabell 5.7 Fjärde AP-fondens resultat

Procent

Avkastning före kostnader 15,8 6,9 10,1 9,2 -0,1 Avkastning efter kostnader 15,7 6,8 10,0 9,1 -0,2 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -0,5 miljarder kronor 2018, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -0,2 procent. Under året överfördes 6,8 miljarder kronor till

inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 7,3 miljarder kronor till 349,3 miljarder kronor.

I figur 5.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,1 procent per år under perioden 2001–2018, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år under samma period.

Figur 5.10 Fjärde AP-fondens totala avkastning

1 AP4 ## Kostnad3 Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 –2018 Inkomstindex8 ## Sharpekvot

för likvidportfölj4 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP4 målsättning2

Avkastning 20011–2018 per år Genomsnittlig avkastning

21,5

16,8 16,8 16,4 15,6

10,5 10,5 10,9 11,2 10,0 9,1 2,9 9,9

6,8 6,1 5,7 5,4 8,1

2,4 2,7 5,3

2,0

-0,7 -0,2

-4,4

0,10 0,12 0,10 0,10

-17,0

-20,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2018 per år (sharpekvot)

3,3

2,66 2,5

2,37

1,9 1,8

1,7 1,5 1,47 1,3 1,3

1,2 1,3

0,8 0,6

neg neg 0,0 neg neg neg.7 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

neg. 0,4 1,0 1,0 1 1 juli 2001 2 Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är 3,0 % real avkastning över tio år (uppdaterat från 4,5% real avkastning fram till och med 2017) 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-18 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Avviker från redovisad sharpekvot om 2,8 7 Avviker från redovisad sharpekvot drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2018 uppgick fondens totala avkastning till -0,1 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav reala tillgångar och valuta (1,9 respektive 1,5 procentenheter), medan globala aktier bidrog negativt till avkastningen med -3,5 procentenheter.

Av nedre delen av figur 5.10 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2018, 1,3 under tioårsperioden 2009–2018 och 1,3 under femårsperioden 2014–2018. Under 2018 var sharpekvoten negativ. Detta beror på att fonden hade en negativ avkastning under 2018. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning

Fjärde AP-fonden har sedan 2001 flera gånger ändrat definitionen av vad som ingår i den aktiva avkastningen. Mellan 2001 och 2007 ingick förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter. Åren 2008–2011 ingick avkastningen från overlaymandat men avkastningen från allokeringseffekter exkluderades, samtidigt som noterade tillgångsslag ingick om de hade en investeringshorisont på 0–1 år. Åren 2012–2017 ingick resultatet från den taktiska

investeringshorisont på 0–3 år samt avkastning från overlaymandat. Sedan

2018 definieras den aktiva avkastningen som resultatet från den operativa förvaltningen, vilket inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med en investeringshorisont på 0–10 år samt avkastningen från overlaymandat. Om man tar hänsyn till ovanstående förutsättningar har Fjärde APfondens genomsnittliga aktiva årliga avkastning före kostnader varit 0,2 procent sedan start (2001–2018), 0,8 procent under den senaste tioårsperioden (2009–2018) och 0,7 procent under den senaste femårsperioden (2014–2018). Under 2018 var den aktiva avkastningen 2,3 procent. Det var framför allt reala tillgångar (1,3 procentenheter) som bidrog positivt till den aktiva avkastningen, men även globala aktier och svenska aktier bidrog positivt (0,5 respektive 0,6 procentenheter).

Figur 5.11 Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001–2018

1 Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2018

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2018 Genomsnittlig2aktiv avkastning

2,3

1,4

Historisk 0,8 1,0 0,7 0,8 0,7

utveckling av 0,2 0,5 0,4 0,2

den aktiva 0,1 0 0,1 0,0

avkastningen -0,2

-0,3 -0,5 -0,5

-1,1 -1,2

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 20011-18 2009-18 2014-18

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2018 Definition av aktiv avkastning 2018:

-0,1 0 2,3 ▪ Resultat från operativa förvaltningen

– Förvaltning inom tillgångsslag

1,3 med investeringshorisont <10 år

– Avkastning från overlaymandat

Definition 2012-17:

0,1 ▪ Resultat från den taktiska

och 0,6 förvaltningen:

nedbrytning 2008-11 (tydligare aktiva mandat):

av aktiv 0,5 Förvaltning inom noterade tillgångs-

avkastning ▪

Globala aktier Svenska Räntebärande Reala Övriga Valuta Total aktiv slag med investeringshorisont 0-1 år

aktier tillgångar tillgångar avkastning ▪ Avkastning från overlaymandat

2001-07:

1,7 2,2 0,3 4,9 -0,4 -0,1 8,5 ▪ Förvaltning inom noterade

tillgångsslag

Miljarder SEK ▪ Avkastning från overlaymandat

▪ Allokeringseffekter

1 1 juli 2001 2 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,0 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen bedömning av förväntad avkastning, lämplig risknivå och vad som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska vara i balans på fyrtio års sikt. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Målet för aktiv avkastning uppgår till 1 procentenhet per år utvärderat över fem år mot en referensportfölj av marknadsindex. Av den högra delen av figur 5.10 framgår att fondens årliga genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader var 8,1 procent under

den senaste femårsperioden (2014–2018), 9,9 procent under tioårsperioden (2009–2018) och 6,1 procent sedan start (2001–2018). Detta innebär att Fjärde AP-fondens avkastning uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Fjärde AP-fonden har under 2018 fortsatt genomförandet av den inför 2017 uppdaterade investeringsfilosofin och portföljstrukturen för att stärka helhetssynen på portföljen, för ökad långsiktighet och bredare risktagande i förvaltningen. Investeringsfilosofin bygger på möjligheten att vara en långsiktig investerare som kan hantera kortsiktig volatilitet och bära illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. Fonden integrerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen för en bättre hantering av risker och möjligheter samt använder aktiv ägarstyrning för att trygga tillgångars värde.

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur tar tillvara möjligheten att investera med flera tidshorisonter. Över en långsiktig horisont om 40 år görs en analys av pensionssystemets åtaganden samt förväntad avkastning. Baserat på denna analys fastställer styrelsen ett långsiktigt avkastningsmål som visar vilken avkastning som krävs för att Fjärde AP-fonden ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet samt ett riskutrymme i form av intervall för aktieandel, valutaexponering och duration i ränteportföljen. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet i dag har en mer robust finansiell ställning än vid starten 2001 och Fjärde AP-fondens bedömning om lägre förväntad marknadsavkastning framöver, gör att fonden från och med 2018 har reviderat det långsiktiga målet från tidigare realt 4,5 procent per år i genomsnitt till realt 4 procent per år.

En analys av marknadsförutsättningarna i ett medelsiktigt perspektiv om tio år leder till att en referensportfölj av marknadsindex och ett riskutrymme för förvaltningen fastställs av styrelsen. På grund av den låga förväntade avkastningen under kommande tioårsperiod har fonden kompletterat det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Innebörden av detta är att efter en inledande lågavkastningsmiljö så sker en normalisering där en real avkastning något över 4 procent återigen ska vara möjlig, för att över 40 år i genomsnitt uppnå det långsiktiga avkastningsmålet.

Tillgångsportföljen förvaltas därefter med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget. Målet för förvaltningen är en avkastning som överstiger referensportföljen med en procent i genomsnitt per år mätt över en femårsperiod.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2018 års slut av 53 procent aktier, 33 procent räntebärande tillgångar och 15 procent alternativa tillgångar (huvudsakligen fastigheter). Jämfört med föregående årsskifte har andelen svenska aktier och globala aktier i utvecklade marknader minskat med 2,0 respektive 3,2 procentenheter medan tillväxtmarknadsaktier har ökat

andelen alternativa tillgångar (inklusive fastigheter) ökat med 2,9 procentenheter.

Figur 5.12 Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering

Övrigt

1 Alternativa tillgångar

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 –2018 Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad per tillgångsklass

Differens

Procentenheter

2303 20011–185 2017–18

100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 3 260 295 310 334 357 357 349 Övrigt 1 0 2 1 0 0 2 1 0 0 4 0304 04 31 1 6 1 0 0 0 +0 0.0

0 3 0 3 0 2 0 2 2 1 2 2 1 1 2 2 5 6 3 7 7 8 10 12

0 0 0 0 0 0

Räntor 3 2 5 6 4 4 4 5

5 5 4 5 Aktier i 6 +6 +1,1 tillväxt- 38 42 marknader 40 41 42 40 38

38 37 35 33 32 36 37 34 35 35 35 Utländska 32 -7 -3,2 aktier exkl. tillväxtmarknader Svenska 24 19 20 19 20 20 19 19 19 19 18 19 aktier 18 18 18 18 18 17 15

-2 0 -10 -2,0

20011 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 20176 201762018

Tidigare struktur Ny struktur

1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900 miljoner klassificerades om från

alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) 5 Fonden har bytt portföljstruktur och system vilket medför svårigheter i direkt jämförelse av tillgångsallokering från 2001-2018 6 För 2017 visas tillgångsallokering enligt både tidigare och nuvarande förvaltningsstruktur och system KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Kostnader

De senaste fem åren har Fjärde AP-fondens kostnadsnivå, mätt som andel av genomsnittligt förvaltat kapital, legat stabilt på 0,10–0,11 procent. En internationell kostnadsjämförelse som utförs av CEM Benchmarking visar att för 2017 var Fjärde AP-fondens kostnadsnivå 49 procent lägre än för jämförbara internationella pensionsfonder.

Under femårsperioden (2013–2018) har kapitalet ökat med i genomsnitt 6,1 procent per år. De interna kostnaderna har under perioden ökat med i genomsnitt 2,4 procent per år. En väsentlig andel av fondens kostnader är kopplade till ökningen av förvaltat kapital (såsom externa förvaltningsarvoden) samt att flera kostnader faktureras i annan valuta och har därför ökat till följd av kronförsvagningen. De mest betydande kostnadsposterna – personalkostnader och it-kostnader – uppvisar dock både en fallande ökningstakt i förhållande till föregående femårsperiod (2012–2017). Externa förvaltningskostnader har ökat under perioden som ett medvetet strategival för att ytterligare bredda och förbättra portföljens avkastningspotential. Fonden arbetar löpande och aktivt med kostnadseffektivitet, såsom fortsatt ökad andel intern förvaltning, översyn av systemstöd och informationstjänster, rationalisering av antal kreditvärderingsinstitut och en översyn av indexkostnader. Samtidigt innebär ändrade regler för AP-fonderna en ökad ambitionsnivå när det gäller förvaltning och hållbarhet. Det förväntas öka behovet av resurser framöver.

Tabell 5.8 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Interna kostnader 195 197 195 214 211

Personalkostnader 125 124 117 130 126

Lokalkostnader 12 12 12 10 10

17

Antal anställda 54 55 54 53 54

Andel kvinnor % 35 38 35 34 31 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fjärde AP-fonden har under 2018 genomfört förstärkningar i investeringsorganisationen, b.la. genom ökade resurser till enheterna Strategisk Allokering & kvantitativ analys samt till Alternativa investeringar. Under året rekryterades en ny CFO samt chef för Alternativa investeringar. Fonden formaliserade även en strategisk HR-funktion på stabsnivå.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden fokuserar på att integrera hållbarhet i förvaltningen av tillgångarna för att över tid minska risker i investeringarna och fånga avkastningspotential. Fonden arbetar sedan 2012 aktivt med lågkoldioxidstrategier för att sänka klimatrisken i tillgångarna och var också en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition.

Under 2018 har fonden fortsatt att utveckla sitt arbete inom fokusområdet Klimat & miljö. Fonden har arbetat aktivt för att minska koldioxidexponeringen i den globala aktieportföljen genom avyttringar av bolag med väsentlig exponering mot termiskt kol och oljesand samt genom löpande utveckling av fondens lågkoldioxidstrategier. Fonden arbetar även för att bredda definitionen av resurseffektivitet utöver koldioxidexponering. Fonden har genomfört ett arbete med klimatscenarioanalys och analys av hållbarhetstrender för att stärka kunskapen i organisationen och identifiera tematiska hållbarhetsinvesteringar. Bland annat gjordes investeringar i fonder som utvecklar marknaden för gröna obligationer i tillväxtländer samt i onoterade tillväxtbolag fokuserade på omställning till ett hållbart samhälle. Fonden beslutade även om att avyttra innehav i bolag med verksamhet kopplad till modernisering och uppgradering av kärnvapen. Sedan 2013 är fonden investerare i, men även aktiv för att

17 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 18 56 Vid årets slut.

utveckla, marknaden för gröna obligationer när de svarar på fondens krav på lönsamhet och hållbarhet.

Fjärde AP-fonden har sedan 2016 inte tobaksbolag i portföljen eftersom fonden bedömer att hälsorisker, samhällskostnader och ökade regleringar innebär investeringsrisker som är felprissatta och att tobaksbolagens värderingar är för höga. Konventionen för tobakskontroll, vilken syftar till att fortlöpande och kraftigt minska tobakskonsumtionen, stöder även fondens beslut att inte äga tobaksbolag.

Inom fokusområdet ägarstyrning arbetar Fjärde AP-fonden för att bolag ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ägaransvar tas bl.a. genom arbete i svenska valberedningar (33 stycken 2018) med målsättningen bästa möjliga styrelse för respektive bolag samt med fokus på ökad mångfald och fler kvinnor i styrelserna. I de valberedningar inför stämma under 2018 där Fjärde AP-fonden deltog var 39 procent av de nyvalda ledamöterna kvinnor. Ägaransvaret utövades genom att rösta på 90 svenska och 971 utländska bolagsstämmor under 2018.

Fjärde AP-fonden har arbetat länge med att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i investeringsarbetet och anser att hållbarhetsfrågor är viktiga för att korrekt kunna bedöma avkastningspotential och risk för olika investeringsalternativ. Fjärde AP-fonden har under 2018 fått positiv uppmärksamhet och flera utmärkelser både i Sverige och internationellt för fondens förvaltnings- och hållbarhetsarbete och för dess rapportering. Bland annat rankades Fjärde AP-fonden främst i en internationell analys av världens 100 största pensionsfonder avseende arbete med klimatrisker.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2018 har Fjärde AP-fonden fortsatt vidareutvecklingen av fondens risk- och kontrollverksamhet. Styrelsen har ett revisionsutskott med uppgift att övervaka den externa finansiella rapporteringen och effektiviteten i fondens interna kontroll samt ett riskutskott som bereder, bevakar och råder styrelsen med avseende på fondens styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker. Enheten regelefterlevnad är separerad från den löpande verksamheten och är direkt underställd fondens verkställande direktör och rapporterar även direkt till styrelsen. Funktionen för regelefterlevnad granskar verksamheten utifrån regelefterlevnad av lagar, förordningar och andra föreskrifter, policyer, instruktioner och interna regler inklusive, etiska riktlinjer. Även riskkontrollavdelningen som löpande mäter och följer upp finansiella och operativa risker rapporterar direkt till verkställande direktör och styrelsen. Under året har fonden fortsatt utvecklingen av processen för hantering av operativa risker. Bland annat har genomgång och kartläggning av fondens it-process gjorts tillsammans med externt konsultstöd och kartläggning av identifierade huvudprocesser inom förvaltningsverksamheten har slutförts. Fonden har genomfört en krisövning och en utvärdering av krisplaner. En översyn och omarbetning av styrdokument har gjorts med anledning av de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2019.

5.5¶Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av fondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Utvärdering av fondens resultat görs under en längre tidsperiod och diskussionen kring måluppfyllelsen av fondens egna mål bör därför fortsätta.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna stängd, dvs. fonden har inga in- eller utflöden. Det innebär att Sjätte AP-fonden till skillnad mot övriga buffertfonder inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden.

Fondens resultat har förbättrats sedan 2012. Avkastningen har överstigit inkomstindex men inte nått upp till de av styrelsen fastställda avkastningsmålen. Den nuvarande strategin antogs av styrelsen 2011 och innebär att investeringarna fokuseras mot mogna bolag. Investeringar i tidig fas görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Tabell 5.9 Sjätte AP-fondens resultat

Procent

Avkastning efter kostnader 9,6 9,4 7,8 5,6 Avkastningsmål -0,6 12,0 15,5 11,9 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Sjätte AP-fonden har under det gångna året fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet och fonden har fått höga betyg i Principles for Responsible Investments (PRI) årliga utvärdering av arbetet med ansvarsfulla investeringar. Fonden har ett brett hållbarhetsfokus som inbegriper frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, anti-korruption och hållbar utveckling. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det

aktiva ägarstyrningsarbetet. De tidigare fokusområdena, jämställdhet, mångfald och klimat, har varit prioriterade även under 2018.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 3,0 miljarder kronor 2018, jämfört med 3,5 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 9,6 procent, jämfört med 12,3 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 24,3 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 34,7 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 234 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,6 procent.

Figur 5.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2018 2014-2018 2009-2018 1997-2018

AP6 total 9,6 9,4 7,8 5,6

AP6 investerings-

mellanstora bolag2

Externa Noterade svenska

index småbolag3 -4,2 12,3 42,6 13,1

PE Benchmark4 13,1 12,6 8,7 N/A

1 SIX Nordic 200 Cap GI + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 3 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 4 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett

likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver.

Avkastningen för 2018 uppgick till 9,6 procent. Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Fonden har inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under perioden 1997–2018 eller under den senaste fem- eller tioårsperioden. Däremot uppnådde fonden styrelsens avkastningsmål under 2018 (se figur 5.13). Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före

2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes det året.

Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte APfonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning för perioden 1997–2018, vilket var 15,0 procent för direktinvesteringar och 14,6 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2009‒2018) uppgick avkastningen till 10,9 procent för direktinvesteringarna och 13,4 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2014–2018) var motsvarande siffror 11,4 respektive 13,3 procent och för 2018 var de 7,8 respektive 15,6 procent. Sedan fondens start har direktinvesteringar avkastat marginellt bättre än fondinvesteringar, men för samtliga övriga kortare tidsperioder har fondinvesteringarna haft en högre avkastning än direktinvesteringarna.

Figur 5.14 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

1 Direktinvesteringar Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

verksamhet

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2 SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3 Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill 4 Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 16,9 miljarder (SEK ~15,6 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~1,3 miljarder till Direktinvesteringar) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har resultatet varit negativt för perioden 1997–2018 (-2,5 procent) och marginellt positivt (0,3 procent) för tioårsperioden (2009‒2018). Under 2018 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 50,5 procent, där direktinvesteringar hade ett resultat på 9,4 procent och fondinvesteringar hade

ett resultat på 88,6 procent. Den höga avkastningen förklaras delvis av investeringen i Creandum och Spotify som börsnoterades under 2018. För perioden 2014‒2018 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 19,2 procent. Avkastningen för fondinvesteringar inom venture capital var 23,7 procent för femårsperioden 2014‒2018. Sett över en längre tidsperiod har fondinvesteringar i expansionsbolagen klarat sig generellt bättre än direktinvesteringar och avkastningen är positiv för samtliga tidsperioder.

Faktaruta Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig.

Den vanligaste värderingsmetoden, som också är den metod som Sjätte AP-fonden använder mest, är multipelvärdering mot s.k. ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast noterade, som påminner om bolaget som ska värderas. De multiplar som är vanligast förekommande vid dessa värderingar är EV/Sales och EV/EBITDA.

Värdering till synlig substans är en annan metod som ofta tillämpas på mer tillgångsintensiva bolag. Vid en sådan värdering görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga. Utifrån synlig substans görs i stället en bedömning av behovet av en rabatt eller premie beroende på hur motsvarande noterade bolag (peers) värderas.

Värdering enligt senaste finansieringsrundan kan också utgöra en del i bedömningen. Riktas en materiell del av rundan utanför befintlig ägarkrets så utgör denna värdering ofta en central del i bedömningen av det verkliga värdet.

I kombination med värderingsmetoderna ovan används ofta en modell där framtida diskonterade kassaflöden blir ytterligare referenspunkt på bolagets värde.

I Sjätte AP-fondens portfölj finns enstaka innehav som är s.k. ”pre revenue-bolag”, dvs. bolagen har ännu inte någon verksamhet som genererar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre. De private equity-fonder som Sjätte AP-fonden investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. Sjätte AP-fonden utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värderingar som fonderna rapporterar kvartalsvis. När det gäller Sjätte APfondens noterade innehav inhämtas aktuella marknadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingstillfället.

x Totala kostnader som andel av

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2018 genomsnittligt förvaltat kapital2

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder Procent

Utveckling av fondkapital per år 2001–2012 enligt tidigare definition Fondkapital 2012 -2018 enligt ny definition3

Likviditetsportfölj Investeringsverksamheten 34,75

31,6

8,1 Likviditets-

28,1 förvaltning4

26,4 9,5

23,6

22,1 7,1 11,3

19,6 19,9 20,2 20,2 Fond-

19,0 18,6 18,2 0,0 18,5 6,5 13,0

17,2 2,6 7,2 investeringar

16,8 16,4 -0,4 1,2 4,9 6,5

15,1 2,1 0,5 7,0 10,7

13,9

12,3 12,7 2,3 6,3

11,4 11,6 5,9 8,9 10,4 16,3 14,7 10,8 5,5 5,7

5,5 19,9

6,0 17,1 15,9 18,6 17,3

11,2 15,1 15,4 13,5 Direkt-

10,9 12,8 10,8 12,4 11,5 investeringar 10,4 8,4 9,0

6,1 7,2 8,0 7,9

3,9 5,6

1,1 2,7

0,4 1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 2012 13 14 15 16 17 2018 0.04 0.32 0.53 0.72 0.67 0.89 1.08 1.37 1.14 0.91 0.93 0.97 0.80 0.84 0.88 0.74 0.71 0.71 0.57 0.53 0.51 0.38 0.39 0.30

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken 4 Under 2018 realiserades kvarvarande delen av den noterade småbolagsportföljen om SEK 0,3 miljarder. 1,4 miljarder utgör kort betalningsberedskap, 6,8 miljarder utgör förvaltning av överlikviditet (26% placerat i i aktieindex och 74% i räntebärande värdepapper). SEK -0.1 miljarder utgör övrigt rörelsekapital och avser av genomförd affär som ej gått till likvid och är bokförd som en skuld 5 Delar summerar ej på grund av avrundning KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden Sedan Sjätte AP-fondens styrelse 2011 beslutade om en ny investeringsstrategi och ett nytt mål för Sjätte AP-fonden har fondkapitalet ökat från 18,5 miljarder kronor till 34,7 miljarder kronor. Strategin innebär att investeringar i huvudsak görs i mogna bolag inom Private Equity och görs genom en kombination av direktinvesteringar och fondinvesteringar. Enligt utvärderingen ska Sjätte AP-fonden fortsätta följa den beslutade strategin. Under 2018 har Sjätte AP-fonden haft en hög investeringstakt och fortsatt uppbyggnaden av en väldiversifierad portfölj i enlighet med fondens investeringsstrategi. För att hantera befintlig överlikviditet som kommer från tidigare års försäljningar har en ny förvaltningsform etablerats där den långsiktiga likviditeten placeras i likvida fonder hos externa förvaltare. Styrelsens bedömning är att Sjätte AP-fonden har god intern kontroll, med processer som kontinuerligt utvecklas. Fokusområdena 2018 var it-säkerhet och likviditetsrisk. Fondens hållbarhetsarbete ligger i framkant och fonden har fått höga betyg i PRI:s årliga utvärdering av arbetet med ansvarsfulla investeringar. Fokusområdena under året var jämställdhet, mångfald och klimat. Styrelsens övergripande slutsats är att Sjätte AP-fonden har lyckats väl med att utföra sitt uppdrag under 2018, samt med att leva upp till omgivningens högt ställda förväntningar.

Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten kan delas in i direktinvesteringar och i fondinvesteringar. Marknadsvärdet av direktinvesteringarna 2018 uppgick till 13,5 miljarder kronor och resultatet före interna kostnader uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 8,0 procent.

Avkastningen har sin grund i en bred värdeutveckling hos ett stort antal co-investeringar, men har minskat genom enskilda portföljbolag som har utvecklats negativt under året. I likhet med 2017 stod företag i mogen fas (buyout) för huvuddelen av marknadsvärdet med 12,0 miljarder kronor och resultatet med 0,8 miljarder kronor. Avkastningen uppgick till 7,8 procent. Avkastningen förklaras av en generell uppgång i portföljen och genom ett par realiserade försäljningar. För investeringar i tidig fas (venture capital) uppgick marknadsvärdet till 1,4 miljarder kronor och resultatet till 124 miljoner kronor.

När det gäller fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick det till 13,0 miljarder kronor och resultatet till 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 25,6 procent. Det största segmentet inom fondinvesteringar var buy-out portföljen där det marknadsvärderade kapitalet uppgick till 11,3 miljarder kronor och resultatet till 1,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en avkastning på 15,6 procent. Inom venture capital uppgick det marknadsvärderade kapitalet till 1,7 miljarder kronor och resultatet till 1 315 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 88,6 procent. Den höga avkastningen inom venture capital förklaras framför allt av investeringen i Creandum och Spotify som börsnoterades under 2018 och avyttrades till nästan 100 gånger investerat belopp.

Sjätte AP-fonden hade en hög investeringstakt under 2018 och utfäst, men ännu inte använt kapital uppgick vid årsskiftet till 16,9 miljarder kronor.

Likviditet

Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är sysselsatt inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. Investeringarna görs i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill. Storleken på belopp med denna förvaltningsinriktning motsvarar en betalningsberedskap på 6–12 månaders nettoflöden inom investeringsverksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen ingår i förvaltningen av fondens överlikviditet. Eftersom fonden är stängd och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen av denna måste därför ha en längre placeringshorisont. Under året har en ny placeringsstrategi för den längre förvaltningen av överlikviditeten genomförts. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed överlikviditeten med en högre risk än den korta betalningsberedskapen. Över längre tid förväntas detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov upplåna kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 8,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 24 procent av det totala kapitalet. Den tillfälliga överlikviditet som är ett resultat av tidigare års omställning till nuvarande strategi fortsätter att minska enligt plan. Sjätte AP-fonden har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till ca 10 procent av det totala kapitalet. Under året avvecklades det sista av innehavet i Lannebo Microcap. Detta innehav ersätts av aktieexponeringen i den nya placeringsstrategin. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till -302 miljoner kronor. Den främsta anledningen till det negativa resultatet är den globala nedgången på aktiemarknaden under hösten där samtliga aktieindex utvecklades negativt.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) har under de senaste fem åren stabiliserats, vilket är en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Flera projekt har genomförts i syfte att sänka kostnaderna. Rörelsekostnaderna är till stor del fasta men har också en rörlig del som framför allt avser externt köpta tjänster inom investeringsverksamheten. Behovet av tjänsterna varierar men är en förutsättning för att genomlysa transaktionerna. I den mån det är möjligt utsätts dessa tjänster för konkurrens och i de fall det finns ramavtal görs avrop mot dessa. Fonden förväntar att övriga rörelsekostnader (personal, lokal och it) kommer att vara fortsatt stabila även framöver. De externa förvaltningskostnaderna har minskat till följd av avvecklingen av innehavet i Lannebo Mircrocap.

Tabell 5.10 Sjätte AP-fondens kostnader

Informations- och datakostnader 5 6 4 4 4 Övrigt 15 13 10 10 12

19 8 Externa förvaltningskostnader 22 21 13 31

Summa 120 127 105 117 101

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Fonden har arbetat vidare med sin egenutvecklade modell för utvärdering

Exklusive prestationsbaserade arvoden

av hållbarhetsarbetet i private equity och publicerat en hållbarhetsrapport som är upprättad i enlighet med GRI Standards, Task Force on Climate Related Financial Disclosures samt i enlighet med krav om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen (1995:1554). Sjätte APfonden har också fått höga betyg i PRI:s årliga utvärdering av arbetet med ansvarsfulla investeringar.

Sjätte AP-fonden har fortsatt ett brett hållbarhetsfokus som inbegriper frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, anti-korruption och hållbar utveckling. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Påverkan och kontroll under ägarfasen utövas genom bl.a. ägarplan, ägardialog, rapportering och uppföljning. I tillägg har den årliga ESG-utvärderingen av fondportföljen ytterligare befästs och arbetet med specifika hållbarhetsmöten med portföljbolag har fortsatt och ytterligare formaliserats. Fonden har fört en löpande intressentdialog, som under 2018 inte visade någon väsentlig förändring i intressenternas förväntningar på fonden.

Under året genomfördes den årliga hållbarhetsutvärderingen av riskkapitalfonder där det är ett starkt fokus på strukturerad återkoppling av utvärderingens resultat. Sjätte AP-fonden har även en aktiv dialog med och är kravställande mot fonder och företag. Arbetet innebär även incidenthantering, inklusive platsbesök hos utvalda innehav för egen analys och uppföljning av förbättringsåtgärder. Fonden har också ett utbyte av ”best practice” med internationella aktörer när det gäller ESGanalyser och uppföljning.

De tidigare fokusområdena, jämställdhet, mångfald och klimat, har även under 2018 varit prioriterade. Utöver integrering i utvärderingen före investering och i uppföljningen under ägarfasen, har specifika projekt genomförts. Sjätte AP-fonden har t.ex. aktivt deltagit i internationella forum (Institutional Limited Partners Association,ILPA, Principles for Responsible Investment, PRI, Invest Europe) med utveckling av ESGrelaterade verktyg och analyser inom private equity samt arrangerat ett forum med fokus på jämställdhet och mångfald där ledande nordiska private equity-aktörer deltog (en uppföljning av det seminarium som hölls 2016). Genomförandet av den årliga klimatanalysen av den egna investeringsportföljen innebär att Sjätte AP-fonden fortsätter sitt påverkansarbete med att efterfråga klimattransparens bland onoterade bolag och riskkapitalfonder.

5.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid samt att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och succesivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats ned till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning med en hävstång som innebär en ökad aktieexponering. Under 2018 sänktes normalnivån på hävstången från 135 till 125 procent och den faktiska hävstången sänktes till 115 procent för att minska risken i portföljen.

Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år. Under perioden 2000– 2018 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 8,6 procent per år, vilket är 5,6 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling under samma period (3,0 procent per år). AP7 Såfa har därmed uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Sjunde APfondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning, trots att fondens förvaltning under perioden 2001–maj 2010 styrdes av bestämmelser som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Fonden har under 2018 bedrivit ett utvecklingsarbete för att inom ramen för sitt regelverk diversifiera portföljen genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag (genom bl.a. minskad hävstång) till förmån för

exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader, riskpremier och alternativa strategier.

Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning, jämfört med valda index, uppnådde under året de mål som styrelsen har satt för denna förvaltning.

Sjunde AP-fonden arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Under 2018 har aktiva gröna mandat som bidrar till lösningen av klimatproblemen genomförts med investerat kapital som frigjorts från bolag som svartlistats till följd av att de aktivt motarbetar Parisavtalet. Fonden påbörjade även ett nytt tema inriktat på mänskliga rättigheter. Regeringen ser positivt på fondens arbete inom hållbarhetsområdet.

Strategisk förvaltning

Sjunde AP-fonden förvaltade vid utgången av 2018 ca 460 miljarder kronor (42 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 4,2 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 418,9 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 41,2 miljarder kronor. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 11,3 procentenheter.

Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan införandet av en ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2018 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 13,6 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 7,1 procent per år (se tabell 5.11). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under den här perioden. Under 2018 var avkastningen negativ -2,75 procent, vilket ändå är högre än de privata alternativen vars avkastning uppgick till -2,93 procent.

Tabell 5.11 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell maj 2010–2018 och 2001–2018 (procent)

4 3 Procent 2001−2018 Maj 2010−2018 2018 AP7 (PSF och SÅFA) 6,4 12,8 -2,75 Premiepensionsindex 3,6 7,1 -2,93 Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2018. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 − 31 dec 2018. Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och AP7 Årsredovisning)

Aktiv förvaltning

Sjunde AP-fonden använder, i hög grad, indexbaserade strategier, men förvaltar även del av kapitalet aktivt (ca 6 procent av aktiefonden och 4 procent av räntefonden 2018). Sjunde AP-fonden har utvecklat sin förvaltningsmodell och i december 2016 presenterade fonden en ny strategisk portfölj som ska genomföras stegvis fram till år 2020. Den aktiva avkastningen efter kostnader var positiv för AP7 Aktiefond 2018 och under perioden 2014–2018 med 40 respektive 24 baspunkter, vilket överstiger styrelsens mål om 20 baspunkter per år. Målet för räntefonden 67

är att avkastningen ska motsvara avkastningen för fondens jämförelseindex. Den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var negativ för 2018 och under perioden 2014–2018 med -1 respektive -2 baspunkter.

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning med normvärde på 96 procent globala aktier, en hävstång som innebär en strategisk inriktning på 125 procent global aktiemarknadsexponering och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2018 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 418,9 miljarder kronor (396,2 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2018 till -3,0 procent (17,7 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi:  Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och

branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer risk och förväntad avkastning – globalportfölj.

 Ökad riskspridning genom att vikta om och addera fler tillgångsslag

och investeringsstrategier – diversifiering.  Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av

en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2018 har ett utvecklingsarbete bedrivits för att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader, riskpremier och alternativa strategier.

Basportföljen består av 96 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 4 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet.

Fram till och med 2015 var hävstångens normalnivå 50 procent, men den har därefter justerats ned i flera steg för att 2018 uppgå till 25 procent. Fondens faktiska hävstångsnivå sänktes 2015 till ca 25 procent och uppgick vid utgången av 2018 till 14,9 procent.

Tabell 5.12 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond (procent per år)

2016 2017 2018

AP7 Aktiefond 16,5 17,7 -3,0 Jämförelseindex 16,5 18,0 -3,3

Differens 0,0 -0,3 +0,3

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var -3,0 procent under 2018, vilket var 0,3 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 5.12). Den

negativa utvecklingen under 2018 förklaras av nedgången på den globala aktiemarknaden.

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 41,2 miljarder kronor vid 2018 års slut (34,6 miljarder kronor året innan). Under 2018 uppgick avkastningen till -0,1 procent, vilket också var vad jämförelseindex uppgick till (tabell 5.13).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2018 huvudsakligen placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2018 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 1,9 procent vid utgången av 2018.

Tabell 5.13 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond (procent per år)

2016 2017 2018

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2018 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 446,6 miljoner kronor (396,3 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. De ökade intäkterna beror på att det förvaltade kapitalet har ökat under året. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 231,3 miljoner kronor (191,7 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 215,3 miljoner kronor (204,6 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2018 års slut var 560 miljoner kronor (335,4 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,10 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,11 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de 783 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2018 års slut var 0,29 procent (0,95 procent före rabatter).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2018. Fondens bedömning är att

avgifterna kommer att kunna fortsätta sänkas, men att detta kommer att ske i en något lägre takt än tidigare. Den 1 januari 2019 sänktes förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond från 0,10 till 0,09 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med sju personer och vid utgången av 2018 var de 34 personer, varav 16 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Ägarstyrningsarbetet hos Sjunde AP-fonden präglas av perspektivet som universell ägare. Fonden investerar i hela den globala aktiemarknaden och bidrar som en aktiv ägare till lösningar på systemkritiska hållbarhetsproblem, snarare än att undvika dem. Med utgångspunkt i den normbaserade värdegrunden bedriver fonden påverkan genom röstning, bolagsdialog, svartlistning och domstolsprocesser.

Sjunde AP-fonden har under 2018 fortsatt sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Under året har aktiva gröna mandat som bidrar till lösningen av klimatproblemen genomförts med investerat kapital som frigjorts från bolag som svartlistats till följd av att de aktivt motarbetar Parisavtalet. Sjunde AP-fonden har tillsammans med Church of England drivit att de 55 bolag med störst utsläpp av växthusgaser i Europa transparent ska redovisa sin klimatlobbying och visa att den inte står i konflikt med Parisavtalet. Under året avslutade fonden temat färskvatten som inleddes 2016 och vars syfte var att utreda hur Sjunde AP-fonden i sin ägarstyrning och sina investeringar kan bidra till FN:s sjätte hållbarhetsmål om rent vatten och sanitet (SDG 6). Temat resulterade i att fonden har varit aktivt pådrivande mot 20 utvalda bolag i portföljen att bättre hantera sina vattenrisker. Fonden påbörjade även ett nytt tema inriktat på mänskliga rättigheter.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartners och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig middle office och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys.

Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. Vid utgången av 2018 var två personer anställda inom funktionerna risk och regelefterlevnad. Under året har fondens riskkartläggningsprocess utvecklats och incidentrapporteringen stärkts.

6¶Övriga förvaltningsfrågor

6.1¶Ändrade placeringsregler

Sammanfattning: Den 1 januari 2019 trädde nya placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden i kraft. De nya placeringsreglerna innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har ökat samtidigt som det har införts ett krav på hållbarhet i förvaltningen.

Finansdepartementet remitterade i april 2019 en promemoria med förslag på ytterligare ändringar av placeringsreglerna i syfte att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar. Ambitionen är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2020.

Första–Fjärde AP-fonderna har styrts av samma regelverk sedan fonderna bildades 2001. De finansiella marknaderna har utvecklats väsentligt sedan dess och utbudet av investeringsmöjligheter har ökat kraftigt både på grund av den tekniska utvecklingen och till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar.

Den 1 januari 2019 trädde nya placeringsregler för Första–Fjärde APfonderna i kraft som syftar till att underlätta för fonderna att uppnå det övergripande målet för placeringsverksamheten genom att öka fondernas diversifieringsmöjligheter. Samtidigt tydliggörs kravet på hållbarhet i förvaltningen av buffertkapitalet. Förändringarna innebär i huvudsak att kravet på en minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 till 20 procent, att begränsningen av innehav i onoterade värdepapper togs bort och ersattes av en högsta andel illikvida tillgångar och att kravet på att överlämna en andel av tillgångarna på minst 10 procent av marknadsvärdet till extern förvaltning togs bort.

Det infördes även ett nytt mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Första–Fjärde APfonderna ska ta fram strategier för hur målen för placeringsverksamheten ska uppnås och fonderna ska samverka när det gäller det nya målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Pensionsgruppen har även tagit ställning för att vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna skulle utredas under 2018 (prop. 2017/18:271 s.11). Det gäller frågorna om Första-Fjärde AP-fonderna ska kunna göra direktinvesteringar i onoterade infrastrukturföretag, göra saminvesteringar i onoterade aktier, göra investeringar i illikvida krediter, behålla ett innehav som överstiger

10 procent av rösterna vid notering av företag som fonderna har investerat i före noteringen och lämna lån till företag som fonderna har investerat i.

Finansdepartementet remitterade i april 2019 promemorian Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna (Fi2019/01595/FPM). I promemorian föreslås att det ska tydliggöras att Första–Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag och att AP-fonderna inte får ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i dessa riskkapitalföretag. Det föreslås också att Första–Fjärde AP-fonderna ska få behålla ett innehav av aktier eller andra andelar som överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget vid notering av fastighetsbolag eller riskkapitalföretag som en AP-fond innehar aktier eller andra andelar i före noteringen. Innehav i noterade fastighetsbolag ska dock inte få utökas så länge innehavet överstiger det som gäller enligt begränsningsregeln. Vid innehav i noterade riskkapitalföretag ska den del av innehavet som överstiger begränsningen avvecklas så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena. Den delen ska dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden.

Det föreslås även att Första–Fjärde AP-fonderna ska få göra indirekta investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning genom placeringar i fonder och få ge lån till fastighetsbolag och onoterade riskkapitalföretag som de innehar aktier eller andra andelar i. Syftet med förslagen är att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar, men även att ge Första–Fjärde AP-fonderna liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

6.2¶Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt av APfondernas verksamhet. Det finns en förväntan på att AP-fonderna, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, aktivt arbetar med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Integreringen av hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar både till den långsiktiga avkastningen och till en god riskhantering. Ett kvalitativt hållbarhetsarbete är även viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Regeringen ser positivt på det arbete som AP-fonderna och det gemensamma Etikrådet bedriver för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen och att detta arbete nu intensifieras i och med att det från och med den 1 januari 2019 ställs högre krav i lag på Första–Fjärde APfonderna att agera föredömligt utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Skälen för regeringens bedömning: Att beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. Det finns en förväntan på att AP-fonderna, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, aktivt arbetar med 72 att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor

betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Första–Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Det löpande arbetet omfattar förebyggande och reaktiva dialoger med utländska bolag, ca 300 dialoger 2018, branschprojekt, internationella samarbeten och initiativ. Etikrådet rekommenderade under 2018 APfonderna att exkludera bolag verksamma inom cannabis som njutningsmedel eller för religiöst ändamål baserat på FN:s konventioner om narkotiska preparat.

Från och med den 1 januari 2019 gäller ett högre krav på att Första– Fjärde AP-fonderna agerar föredömligt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Ett nytt mål har införts för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande. Det anges även att Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka avseende det nya målet genom att ta fram en gemensam värdegrund och gemensamma riktlinjer för hållbarhetsredovisning samt vilka tillgångar som fondera bör undvika att investera i. Den gemensamma värdegrunden för förvaltning av fondmedlen bör också ta sin utgångspunkt i ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor om hållbar utveckling. Exempelvis innebär det att fossila investeringar behöver utvärderas utifrån att fossilanvändning behöver minska drastiskt om vi ska nå klimatmålen.

Under 2018 har Första–Fjärde AP-fonderna genom Etikrådet utfört ett omfattande arbete för att förbereda sig för det nya regelverket. Fonderna har tagit fram en gemensam värdegrund, riktlinjer för redovisning av föredömlig förvaltning samt vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

Mot bakgrund av de kommande lagreglerna har Första AP-fonden under 2018 avyttrat investeringar med väsentlig exponering mot tobak, kärnvapen, oljesand och termiskt kol. Fjärde AP-fonden har avyttrat innehav med verksamhet inom moderniseringar och uppgraderingar av kärnvapen och bolag med väsentlig verksamhet inom termiskt kol och oljesand.

AP-fonderna har under året fortsatt att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete. De skilda AP-fonderna har tagit olika initiativ i detta avseende, exempelvis genom ökade investeringar i gröna obligationer och gröna mandat, aktivt arbete för att minska portföljens koldioxidavtryck och rapportering enligt Task Force on Climate Related Financial Disclosures. För samtliga AP-fonder är hållbarhetsfrågorna en integrerad del av förvaltningen och fondernas hållbarhetsarbete har i flera fall fått utmärkelser både i Sverige och internationellt. Några exempel på detta är att Fjärde AP-fonden rankades främst i en internationell analys av världens 100 största pensionsfonder avseende deras arbete med klimatrisker. Första–Fjärde AP-fondernas fastighetsbolag Vasakronan blev rankat som nummer ett i Europa och det nionde mest hållbara fastighetsbolaget i världen inom segmentet kontor av Global Real Estate Sustainable Benchmark.

Liksom tidigare år är frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri ett område som är aktuellt att bevaka. Regeringen anser att det är 73

en viktig fråga för AP-fonderna att beakta om deras investeringar överensstämmer med Sveriges åtagande i icke-spridningsavtalet, samt att Sverige inom ramen för icke-spridningsavtalet verkar pådrivande för kärnvapennedrustning. Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2019 tydliggörs att Första–Fjärde AP-fondernas tolkning av en internationell konvention bör avspegla hur Sverige har valt att tillämpa den specifika konventionen. Första och Fjärde AP-fonderna har meddelat att de med stöd i de nya lagreglerna avseende föredömlig förvaltning har beslutat sig för att avyttra innehav med exponering mot kärnvapenbolag.

En annan viktig fråga är efterlevnad av Parisavtalet för att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och sträva efter att stanna kvar vid 1,5 grader. Regeringen anser att det är viktigt att AP-fondernas investeringar är i linje med Parisavtalets mål och att arbetet utvecklas ytterligare i och med det nya hållbarhetskrav som trädde i kraft den 1 januari 2019. Initiativ såsom rapportering enligt Task Force on Climate Related Financial Disclosures rekommendationer liksom att avyttra innehav som inte förväntas leva upp till Parisavtalet och i stället investera kapitalet i klimatinvesteringar välkomnas därför. Regeringen ser positivt på det arbete som fonderna gör inom detta område.

Fonderna arbetar kontinuerligt för att sänka koldioxidavtrycket i sina portföljer och Andra AP-fonden publicerade i början av året, som en av de första investerarna, en klimatrapport i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate Related Financial Disclosures. Under året har Sjunde AP-fonden investerat i aktiva gröna mandat som förväntas bidra till lösningen av klimatproblemen med kapital som frigjorts från investeringar i bolag som svartlistats till följd av att de aktivt motarbetar Parisavtalet.

Samtliga AP-fonder redovisar sedan 2015 i årsredovisningen koldioxidavtryck för sina aktieportföljer utifrån tre indikatorer, det absoluta koldioxidavtrycket för aktieportföljen motsvarande ägd andel av bolagens sammanlagda utsläpp (tCO2e), koldioxidintensitet, där absolut koldioxidavtryck relateras till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO2e/MKR), och koldioxidintensitet där absolut koldioxidavtryck relateras till ägarandel av bolagens omsättning (tCO2e/MKR). Nedan redovisas absolut koldioxidavtryck relateras till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO2e/MKR). Mätningen omfattar inte hela portföljen, utan för Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna redovisas koldioxidavtrycket för den noterade aktieportföljen vilken för Första– Fjärde AP-fonderna utgör ca 30–50 procent av totalt förvaltat kapital och för Sjunde AP-fonden ca 90 procent av totalt förvaltat kapital. Sjätte APfonden redovisar däremot koldioxidavtryck för största delen av sin portfölj av onoterade tillgångar. Mätningen täcker ca 74 procent av bolagen i portföljen.

Tabell 6.1 Koldioxidintensitet i relation till marknadsvärde (tCO2e/mkr) för aktieportföljen

2015 2016 2017 2018

fonden Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För Första, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna har det skett en ökning av koldioxidintensitet från årsskiftet 2017/2018 till årsskiftet 2018/2019. För Första AP-fonden beror ökningen på att fonden sålde sina innehav i bolag som producerar tobak, kol, oljesand och bolag som medverkar i modernisering av kärnvapen. Många av dessa bolag har en stabil aktiekursutveckling (låg volatilitet) och ersattes enligt investeringsstrategin då med andra aktier med låg volatilitet som t.ex. utilities. Enligt den använda mätmetoden har dessa bolag ett högre koldioxidavtryck än vissa av de aktier som såldes. Bolag som producerar tobak och kärnvapen har enligt den använda mätmetoden ett lågt koldioxidavtryck. Under 2018 bytte Första AP-fonden även leverantör för data och beräkningar av koldioxidintensitet vilket innebär att siffrorna för 2018 inte är fullt ut jämförbara med tidigare år. För Fjärde och Sjunde AP-fonden beror ökningen av koldioxidintensitet på att fonderna under året ökade allokeringen till tillväxtmarknader, vilka generellt har högre koldioxidintensitet än utvecklade marknader.

Att redovisa koldioxidavtryck kan ge underlag för att bedöma vissa klimatrelaterade finansiella risker och framför allt utgöra ett underlag för arbetet med bolagspåverkan som syftar till utsläppsminskningar. Samtidigt finns det begränsningar med denna redovisningsmetod som endast tar hänsyn till vissa typer av utsläpp. Den ger inte heller en bild av investeringarnas totala finansiella klimatrisker, exempelvis klimatrisker kopplade till fysiska risker såsom torka och översvämning.

Regeringen anser att AP-fonderna bör fortsätta arbetet med att utveckla metoder för mätning och redovisning av koldioxidavtryck.

Integrering av hållbarhet i kapitalförvaltning har även stort fokus internationellt och inom EU där nya regelverk och branschinitiativ driver på utvecklingen. Regeringen förväntar sig därför att fonderna fortsätter att utveckla sitt arbete med hållbarhet.

En viktig fråga för att kunna bedöma hållbarhetsarbetet och upprätthålla trovärdigheten för pensionssystemet är transparensen i de investeringar som genomförts. En utmaning är investeringar i onoterade tillgångar som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen förväntar sig att AP-fonderna fortsätter att sträva efter utökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har APfonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens.

AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 5.

6.3¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i APfonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda ledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar kring beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I 2016 års skrivelse tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

6.4¶Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna under 2018 ytterligare har stärkt samarbetet mellan fonderna och att även Sjunde AP-fonden nu ingår i samarbetet. Fonderna bör fortsätta

arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra dem som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser påtalat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra genomförandet i förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. För drygt tio år sedan (2007) inrättade Första–Fjärde AP-fonderna Etikrådet, vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver projekt inom mänskliga rättigheter och för att motverka korruption, samt sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao. Under 2018 har Etikrådet bl.a. genomfört ca 300 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ.

Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samarbetsgrupper (se figur 6.1), där fonderna bl.a. för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbetet, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP-fonden i samarbetet.

Figur 6.1 AP-fondernas samarbetsgrupper

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk- och Jurist- och Personalchefsgruppen

performancegruppen compliancegruppen

Kommunikations- Affärskontroll IT-chefsgruppen

chefsgruppen Källa: McKinsey, Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2018

Under 2018 har upphandlingar och gemensamma aktiviteter på olika samarbetsnivåer genomförts. Några av dessa är t.ex tolkning och diskussion angående de nya placeringsriktlinjerna, anpassning till nya regler inom redovisnings- och dataskyddsområdena, lönesystem och telefoni. Under året har mellan ett antal AP-fonder en gemensam legal risk- och sårbarhetsanalys påbörjats kopplat till digitaliseringsarbetet för ökad it-mognad och på sikt förbättrad kostnadseffektivitet hos fonderna. Under året initierades även en samverkan mellan fonderna i en omvärldsanalys med syfte att kartlägga lämpliga it-systemplattformar som stöd för kärnverksamheten.

Sedan 2017 har fonderna ytterligare formaliserat samarbetet genom bildandet av ett samarbetsråd. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer eller motsvarande och rådet rapporterar årligen till fondernas verkställande direktörer. Samarbetsrådet har tagit fram en styrmodell och plattform för samverkan och samarbetet inom respektive

grupp löper på väl. Rådet arrangerar årligen en samverkansdag för att tillsammans identifiera nya samarbetsområden. Under 2019 är avsikten att ytterligare konkretisera och formalisera samverkan i enlighet med styrmodellen som är fastslagen av fondernas verkställande direktörer.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2018 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra dem som inte äventyrar fondernas självständighet.

6.5¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Det framkom inte några väsentliga iakttagelser under revisionen för 2018. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön. De iakttagelser som gjorts påverkar inte möjligheterna för revisionen att förlita sig på systemen.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden:  Värdering och existens av onoterade innehav.  Värdering och existens av noterade innehav.  Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning har visat att det finns en god kontrollmiljö i alla AP-fonderna baserat på hög ambitionsnivå samt kunskap och integritet hos styrelser och ledande befattningshavare. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 6.2). APfonderna bedöms ha ökat något under 2018 men är fortfarande i kategorin standardiserad. Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som alltför strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön.

Källa: PwC En avvägning bör göras mellan nivån på den kontrollerande funktionen och kostnaderna för att upprätthålla denna. För att AP-fonderna skulle förflytta sig i skalan till nivån övervakad skulle det krävas att regelbunden testning införs och utförs av t.ex. internrevisionsfunktionen eller funktionen för regelefterlevnad och att utförda kontroller har rätt design och är effektiva. Det skulle också krävas en löpande återrapportering från kontrollfunktionerna till ledning och styrelse om hur effektivt det interna kontrollsystemet fungerar. Revisorerna konstaterar att en finansiell institution av AP-fondernas storlek bör sträva efter övervakad nivå för särskilt viktiga processer. Andra processer kan däremot vara på nivån standardiserad. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. Avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger. Avvikelserna beskrivs i årsredovisningen för Första APfonden och motiveras av att det skulle medföra betydande merkostnader att omförhandla avtalen.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:  utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,  utse revisorer,  fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och  årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från

gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, Bilaga 1 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det Bilaga 1 kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till Bilaga 1 bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att Bilaga 1 fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås. Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse 84 för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för

utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det Bilaga 1 annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-

fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättnings- Bilaga 1 villkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- 86 ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan

präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt Bilaga 1 att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, Bilaga 1 såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värdepapper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

Bilaga 2

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i

aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

Räntebärande instrument Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska

risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för

valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot

en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska

bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Externa Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för förvaltningsuppdrag extern förvaltning.

Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde APfonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

Året i korthet

Resultatet för 2018 innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar det långsiktiga målet om en årlig real avkastning på 4,0 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.

• Resultatet för 2018 uppgick till -2 074 mkr (29 349) efter • Fondens förvaltningskostnader uppgick till 451 mkr (445),

kostnader. Det motsvarar en avkastning på -0,7 procent (9,6). vilket motsvarar 0,14 procent (0,14) av genomsnittligt

förvaltat kapital. • Den genomsnittliga årliga reala avkastningen efter kostnader

den senaste tio års perioden uppgick till 7,4 procent, vilket över- • Under tioårsperioden 2009 – 2018 överträffade fondens

stiger målet om 4,0 procent. avkastning inkomstindex med 5,9 procent i genomsnitt per år.

• Förvaltningen genererade en överavkastning på 5,5 mdkr • Som en anpassning till marknadsutvecklingen sänktes

(3,5) utöver fondens strategiska tillgångsfördelning vilket risknivån i portföljen. motsvarar 1,7 procent (se sid 8 respektive sid 24). Största

bidragen i absoluta termer kom från fastigheter och risk- • Beslut fattades om att avinvestera i bolag som producerar

kapitalfonder. tobak, kärnvapen, termiskt kol samt oljesand.

• Första AP-fondens totala portföljvärde uppgick till • Sju av FN:s utvecklingsmål valdes ut som särskilt relevanta

324 miljarder kronor per den 31 december 2018. för fondens verksamhet.

• Sedan 2009 har Första AP-fonden betalat ut 51 mdkr,

varav 6,8 mdkr under 2018, för att täcka avgiftsunderskottet

i inkomstpensionssystemet.

Avkastning efter kostnader Fondkapitalet Till pensionssystemet

% mdkr mdkr

-0,7 324 6,8

4 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Exponering, %

(1) Säkra obligationer (räntebärande inkl kassamedel på konto = 32,14% för 2018) (2) Fr o m 2017 redovisas särskilda investeringar under Aktier

Antalet medarbetare uppgick till 60 personer, däribland Malin Johansson.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 5

Bilaga 3

Resultaträkning

Mkr Not 2018-12-31 2017-12-31 Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

28 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Balansräkning

Mkr Not 2018-12-31 2017-12-31 Tillgångar

Skulder

Första AP-fondens årsredovisning 2018 29

Bilaga 3

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, med säte i Stockholm, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet. Årsredovisning för räkenskapsåret 2018 har godkänts av styrelsen den 21 februari 2019. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppsom fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna fyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt Noterade aktier och andelar till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittpåverka redovisat resultat och kapital. Första AP-fonden uppfyller kraven för skurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observeratt definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS bara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. Nettoresultat noterade aktier.

Affärsdagsredovisning Onoterade aktier och andelar

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redo- bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen visas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoframförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balans- terade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital räkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i

första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra Nettoredovisning värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade fastighets- Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det aktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna för skulden samtidigt. skattes kulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket

skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- Obligationer och andra räntebärande tillgångar kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakur- utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt ser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakurs- handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att resultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingspå raden Nettoresultat, valutakursförändringar. modeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden Aktier i dotterföretag/intresseföretag baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värde-

Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas förändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Nettoresultat till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförredovisas dock som del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade ändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar. aktier och andelar.

Derivatinstrument

Värdering av finansiella instrument För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas därför till marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas

30 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga Not 1 Räntenetto

värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument.

Mkr 2018 2017

Återköpstransaktioner Ränteintäkter

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt Obligationer och andra räntebärande i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde- värdepapper 2 378 1 930 pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och Övriga ränteintäkter 112 43

redovisas som ränta. Summa ränteintäkter 2 490 1 973

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan Räntekostnader

erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultat- Övriga räntekostnader -28 -32 räkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av vär- Summa räntekostnader -28 -32 depapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en Summa räntenetto 2 462 1 941 tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över

säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan Med anledning av införandet av IFRS 9 och förändring i IAS 1 redovisas samltiga anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser derivatinstruments räntekomponenter på raden nettoresultat derivat i stället och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade för på raden räntenetto. Jämförelsesiffor har justerats på motsvarande sätt.

värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Not 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt Mkr 2018 2017 mot fondkapitalet.

Nettoresultat -12 483 16 704 Provisionskostnader Avgår courtage -65 -72

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost

Nettoresultat, noterade aktier och andelar -12 548 16 632

under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där Not 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för

Mkr 2018 2017

aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där Realisationsresultat 1 358 3 084 återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och

Orealiserade värdeändringar 6 842 4 373

kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de

som provisionskostnader. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 8 200 7 457

Rörelsens kostnader Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger

återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat kostnadsförs i normalfallet löpande. nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald förvaltararvode påverkar

följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning, Skatter kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader. Under året har totalt Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. 152 (164) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 109 Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder netto- (87) mkr medger återbetalning enligt ovanstående princip. Under året har 0 (0)

mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar

redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Fonden är från har därmed netto påverkats negativt med 109 mkr. och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive Not 4 Provisionskostnader kostnadspost. Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Mkr 2018 2017

Externa förvaltningsarvoden, noterade

tillgångar -161 -140

Externa förvaltningsarvoden, onoterade

tillgångar -44 -77

Övriga provisionskostnader, inkl

depåbankskostnader -23 -19

Provisionskostnader -228 -236

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under

året uppgått till 90 mkr (65 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som

förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisions-

kostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband

med framtida vinstgivande avyttringar.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 31

Bilaga 3

Not 5 Personal

2018 2017 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 61 38 23 61 38 23 Antal anställda vid årets utgång (1) 60 38 22 61 38 23 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 7 3 4 8 3 5

(1) Vid utgången av år 2018 var 0 (0) personer projektanställda

Löner och Pensions- Sociala

Ledningsgrupp exkl VD

Ledningsgrupp exkl VD

(1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

32 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare Pensioner och liknande förmåner bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i havare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt finns för 2018. reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till Löner och övriga förmåner premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är ningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga an- skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför ställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. uppgår till mindre belopp.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Not 6 Övriga förvaltningskostnader

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag: Revisionsuppdrag -687 -802

Not 7 Noterade aktier och andelar

Per 2017.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,4 mdkr (1,2 mdkr). Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 1,5 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 %.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 33

Bilaga 3

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Not 8 Onoterade aktier och andelar

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 28 -0,6 (1) 397 (1) 245 Ellevio AB Stockholm 559005-2444 6 250 12,5 288 (1) 6 201 (1) 1 438 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 22 (1) 800 (1) 543 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 9 269(1) 51 377 (1) 17 704 Willhem AB Göteborg 556797-1295 769 880 846 100 2 152 (1) 11 221 (1) 15 351 Totalt 35 281

Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 -20 (2) 283 (2) 251 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 150 (2) 1 887 (2) 2 051 OMERS Farmoor 3 Hldings B.V. Nederländerna 100 - - 2 549 Jutas Invest Finland OY Finland 2793175-3 100 -13 87 (2 283 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 108 (2) 591 (2) 83 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 35 -25 (2) 135 (2) 181 Totalt 5 398 (1)Avser siffror offentliggjorda per 2017-12-31 (2)Avser 2017-12-31 omräknat till valutakurs 2017-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar Säte Andel % Anskaffningsvärde Hamilton Lane, Private Equity USA 99 11 340 Idiosyncratic AI L P Cayman Öarna 100 10480 Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. Cayman Öarna 100 2 103 LGT, First Hedge Fund Investments L.P Guernsey 100 1 683 FIRST Private Equity Investments, L.P. Guernsey 100 1 169 En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktie och andelar finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

34 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Not 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde mkr 2018-12-31 2017-12-31 Fördelning på emittenttyp

Övriga svenska företag

Fördelning på instrumenttyp Realränteobligationer 35 019 27 050 Övriga obligationer 66 344 77 496 Statsskuldsväxlar Certifikat Övriga instrument 9 152 9 680 Totalt 110 515 114 226

Not 10 Derivat

2018-12-31 2017-12-31

Derivatinstrument med:

Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde Aktierelaterade instrument Optioner

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument Swappar 3 446 -106 2 073 -382 Terminer

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till -891 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 35

Bilaga 3

Not 11 Övriga tillgångar

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 13 Övriga skulder

Mkr 2018-12-31 2017-12-31

Not 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Not 15 Fondkapital

Mkr 2018 2017 Ingående fondkapital 332 509 310 535 Nettobetalning mot pensionssystemet

36 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Not 16 Poster inom linjen

Not 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras

på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt ringsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapitali balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen. allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för

tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden den som senare inrapporteras från riskkapitalförvaltare och vice versa. att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontefondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade ring av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommenvärdepapper värderas endast månadsvis. dationer från branschorgan såsom INREV.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Verkligt värde i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna dessa in i tre nivåer: värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden • Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. okorrigerat för avslut på marknaden.

• Nivå 2: Finansiella instrument(1) som handlas på en marknad som inte Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt ringsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det värdering med allmänt vedertagna modeller. pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas i hedgefonder, riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i från fondledningen.

(1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 37

Bilaga 3

Aktiv marknad Inaktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regel- En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att aktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper oftast inaktuella. som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2018-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

38 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Av ovan redovisad värdeändring var 79 % (73 %) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 39

Bilaga 3

Not 18 Finansiella risker arna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen

används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en Alla placeringar av finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltnings- Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. risker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investerings- visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. risk är marknadsrisken, vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall. förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 6,8 procent kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig. obligationsportfölj. Kreditrisk upp står vid investering i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att Realiserad risk begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam med sämre rating än BBB. standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering fullgör sina åtaganden mot fonden. Motpartsrisker uppstår vid handel med av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal värdepapper och OTC-kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC-kontrakt krävs hög därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal). årstakt beräknat utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 Prognostiserad risk årsperioden var 7,0 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsamman- redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportsättning per 31 december 2018 och historiska marknadsavkastningar. följen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräk-

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall ning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen risken under året var 4,9 procent för totala portföljen respektive 6,0 procent används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portinnebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simulering- följen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 73 procent.

Finansiella risker

Volatilitet Value at Risk Expected Shortfall Value at Risk Expected Shortfall

årstakt % årstakt,mkr årstakt, mkr en dag, mkr en dag, mkr Känslighetsanalys Marknadsrisk per 31 december 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017

Likviditetsrisk, per 31 dec

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017

40 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 Aktierelaterade instrument -683 0 0 0 0 0 0 -683 0 Ränterelaterade instrument -69 0 -132 0 -3 -119 0 -204 -119 Valutarelaterade instrument 0 -35 0 0 -0 -35 Totalt -887 -154

Redovisning av förfallostruktur Redovisning av kreditrisk

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen likviditetsrisk. Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur Första AP-fonden använder ratinginstitutet Standard & Poor’s © . inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalning till pensionssystemet Ratinginstitutet lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där som prognostiserats.Fonden kan därmed möta de prognostiserade kraven på högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer utbetalning till pensionssystemet. med rating BBB, 10 259 mkr, och innehav med lägre rating än investment grade, <BBB, i investeringar i high yield, 10 773 mkr. Se tabell nedan. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 december

AAA AA A BBB <BBB Total balans mkr

(1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Copyright © 2018, S&P Global Market Intelligence

Disclaimer Notice: Reproduction of any information, data or material, including ratings (“Content”) in any form is prohibited except with the prior written permission of the relevant party. Such party, its affiliates and suppliers (“Content Providers”) do not guarantee the accuracy, adequacy, completeness, timeliness or availability of any Content and are not responsible for any errors or omissions (negligent or otherwise), regardless of the cause, or for the results obtained from the use of such Content. In no event shall Content Providers be liable for any damages, costs, expenses, legal fees, or losses (including lost income or lost profit and opportunity costs) in connection with any use of the Content. A reference to a particular investment or security, a rating or any observation concerning an investment that is part of the Content is not a recommendation to buy, sell or hold such investment or security, does not address the suitability of an investment or security and should not be relied on as investment advice. Credit ratings are statements of opinions and are not statements of fact.

Första AP-fondens årsredovisning 2018 41

Bilaga 3

Not 19 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp som inte kan nettas

Skulder

Skulder

(1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal.Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

42 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Not 20 Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Motpart, samt ägarandel 18-12-31 17-12-31 AROS Bostadsutveckling 29 %

Chapone S.à.r.l 100 %

Secore AB, 50 %

Vasakronan Holding AB, 25 %

Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500 Willhem AB, 100 %

Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 6 000 5 500 ASE Holdings Ltd, 38 %

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %

Första AP-fondens årsredovisning 2018 43

Bilaga 3

Motpart, samt ägarandel 18-12-31 17-12-31 Jutas Invest Finland OY, 100 %

First Australian Farmland Pty Ltd, 100 %

OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. 100 %

(1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor.

44 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 21 februari 2019

Urban Karlström Annika Sundén Ordförande Vice ordförande Göran Arrius Kent Eriksson Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman Åsa-Pia Järliden Bergström Anders Henriksson Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2019

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2018 45

Bilaga 3

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538 de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och Rapport om årsredovisningen har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom

utför vi följande moment:

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis- 2018. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 24–44 i detta dokument. ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions- (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av 31 december 2018 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, efterom allmänna pensionsfonder. som oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

• Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som

Grund för uttalanden har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs oss om effektiviteten i den interna kontrollen. närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- i redovisningen och tillhörande upplysningar. enliga som grund för våra uttalanden.

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använ- Annan information än årsredovisningen der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det och denna återfinns på sidorna 2–23 samt 48–53. Det är styrelsen och den finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsväsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genom- redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen

återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar som ger en rättvisande bild.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omallmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar fattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan Uttalanden att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk- av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det ställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. förvaltning av Första AP-fonden för 2018.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inven- Revisorns ansvar teringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa Grund för uttalanden beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsvara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka enliga som grund för mina våra uttalanden.

46 Första AP-fondens årsredovisning 2018

Bilaga 3

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fonden organisation och förvaltningen av Första AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2018.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 21 februari 2019

Peter Nilsson Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2018 47

Bilaga 4

ÖVERBLICK ÅRET I KORTHET

Året i korthet

Resultatet för 2018 var negativt och uppgick till –4,3 mdkr och speglar framförallt en negativ börsutveckling på världens aktiemarknader men också goda resultat inom onoterade ­tillgångar. Fonden överträffar dock sitt lång­siktiga avkastningsantagande på 4,5 procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 5,8 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 7,7 procent.

Fondkapitalet Resultat

Fondkapitalet uppgick till 334,8 (345,9) mdkr Årets resultat uppgick till –4,3 (28,8) mdkr.

den 31 december 2018.

334,8 –4,3

2

Kostnader Nettoutflöde till pensionssystemet

Rörelsens kostnader, uttryckt som Netto­utflöde till ­pensionssystemet på

förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga –6,8 (–7,4) mdkr. och uppgick till 0,06 (0,06) procent.0,06 (0,06) procent.

0,06 –6,8

Relativ avkastning Total avkastning

Den relativa avkastningen för fondens totala Avkastningen på den totala portföljen uppgick till

portfölj, exklusive alternativa investeringar och –1,3 (9,0) procent, inklusive provisionskostnader

kostnader, uppgick till –0,2 (0,1) procent. och rörelsens kostnader. Exklusive dessa kostnader

avkastade portföljen –1,2 (9,1) procent.

–0,2 –1,3

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2018 Jan–dec 2017

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

80

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER BALANSRÄKNING

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2018-12-31 2017-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

FONDKAPITAL OCH SKULDER Skulder

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning förevarvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hålmarknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde las till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Värdering­av­finansiella­instrument Eftersom IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En full- såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i ständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår resultat­och­kapital.­Andra­AP-fonden­uppfyller­kraven­för­att­defi- således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapitalnieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt IFRS­är­enda­större­skillnaden­att­kassaflödesanalys­inte­upprättas.­ värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel

och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån Affärsdagsredovisning till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- här utnyttjas fair value-option för att lagen om allmänna pensionsoch obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden fonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall redovisas­i­balansräkningen­per­affärsdagen,­det­vill­säga­vid­den­ hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 19 för 82 tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över- information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan gångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde affärsdag­och­likviddag­redovisas­under­övriga­tillgångar­respek- fastställs för fondens olika placeringar. tive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likvid- Noterade aktier och andelar dagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad

marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balans- Nettoredovisning dagens­officiella­marknadsnotering­enligt­fondens­valda­indexleveran- Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen tör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till när­det­finns­en­legal­rättighet­att­nettoredovisa­transaktioner­och­ noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagedet­finns­en­avsikt­att­erlägga­likvid­netto­eller­­realisera­tillgången­ kostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier. och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Onoterade aktier och andelar

Omräkning av utländsk valuta För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar för­eventuella­kassaflöden­fram­till­bokslutstillfället.­I­de­fall­fonden­ och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en justering av erhållen värdering. del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Internasom uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk- tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand

vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra Aktier i dotterföretag/intresseföretag värderingsmetoder kan användas. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i Värdepapperslån onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av upp- Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt skjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighets- värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som räntetransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker intäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdei redovisningen hos fastighetsföretagen. papper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall

Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet Obligationer och andra räntebärande tillgångar redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsva- För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk- rande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redoviligt­värde­utifrån­balansdagens­officiella­marknadsnotering­(oftast­ sas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte separat i not under rubriken ”Ställda panter och eventualförpliktelser”. ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdemarknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad papper samt säkerheter för dessa. och­tillförlitliga­marknadspriser­inte­finns­att­tillgå,­värderas­instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet innebär­att­kassaflöden­diskonteras­till­relevant­värderingskurva.­ In- och utbetalningar som har skett mot pensions systemet

Som­ränteintäkt­redovisas­ränta­beräknad­enligt­effektivränte- ­redovisas­direkt­mot­fondkapitalet. metoden­baserat­på­upplupet­anskaffningsvärde.­Det­upplupna­ anskaffningsvärdet­är­det­diskonterade­nuvärdet­av­framtida­betal- Provisionskostnader ningar,­där­diskonteringsräntan­utgörs­av­den­effektiva­räntan­vid­ Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost anskaffningstidpunkten.­Detta­innebär­att­förvärvade­över-­och­ under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvalt- 83 undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa ningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte i ntäkt. Värdeför- förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade ändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Netto- arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överresultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd enskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valuta- post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. kursförändringar. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka åter-

betalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms Derivatinstrument som­sannolik,­redovisas­som­anskaffningskostnad­och­kommer­där- För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar med ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark- provisionskostnader. nad­och­tillförlitliga­marknadspriser­inte­finns­att­tillgå,­värderas­ instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller Rörelsens kostnader där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelredovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valuta- förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. kursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas Skatter som Nettoresultat derivatinstrument. Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i

Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa Återköpstransaktioner länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsle- mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. det periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

1 3

Belopp i mnkr Jan–dec 2018 Jan–dec 2017 Belopp i mnkr Jan–dec 2018 Jan–dec 2017

Ränteintäkter Realisationsresultat 1 882 2 097 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar 3 755 2 186 räntebärande tillgångar 3 511 3 097 Nettoresultat, onoterade aktier Övriga ränteintäkter 55 116 och andelar 5 637 4 283

Summa ränteintäkter 3 566 3 213

Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt Räntekostnader två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- Övriga räntekostnader –30 –31 ger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande Summa räntekostnader –30 –31 avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redo- Räntenetto 3 536 3 182 visas­erlagda­arvoden­som­en­del­av­tillgångens­anskaffningsvärde­och­

belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Åter- Med anledning av införandet den 1 januari 2018 av IFRS 9 och förändringar betalt förvaltararvode påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. i IAS 1 redovisas inte längre derivatinstrumentens räntekomponenter på I fall där avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode raden Räntenetto, utan i stället på raden Nettoresultat derivatinstrument. direkt under Provisionskostnader. För­att­underlätta­jämförelse­med­föregående­år­har­jämförelsesiffrorna­ Under året har totalt 260 (264) mnkr erlagts i förvaltararvoden avsejusterats på motsvarande sätt och skiljer sig därför från vad som redovisa- ende onoterade tillgångar, varav 256 (261) mnkr medger återbetalning des i föregående års årsredovisning. enligt ovanstående princip. Under året har även 320 (209) mnkr återbe-

talts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har

därmed netto påverkats med 64 (–52) mnkr. Erlagda arvoden, där avtal ej 84 medger återbetalning, uppgick till 4 (3) mnkr och redovisas som provi-

sionskostnader, se not 4, Provisionskostnader, nedan.

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

Belopp i mnkr Jan–dec 2018 Jan–dec 2017

Resultat noterade aktier och andelar –16 940 23 043 Provisionskostnader, netto avdrag courtage –89 –76 4

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations-

baserade kostnader har under året uppgått till 80 (215) mnkr och reduce-

rar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

forts. not 4

EXTERNA FÖRVALTNINGSMANDAT DEN 31 DECEMBER 2018, MNKR

Extern

Marknadsvärde % av förvaltnings- Mandat Genomsnittligt förvaltat kapital 2018 2018-12-31* fond kapital kostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning

Investeringar i noterade externa fonder

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder 22 753 24 076 7 4 85

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER 61 763 58 054 17 236

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Personal

5

Sociala Löner och Rörlig Pensions- Varav kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

Sociala Löner och Rörlig Pensions- Varav kostnader inkl.

Ledningsgruppen exkl. VD

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- Se sidan 106. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamö- VD ter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med samman- I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänstelagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrel- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie semedlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid

uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 8 (7) tkr.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit Övriga administrationskostnader

6

förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 24 (66) tkr,

ningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställd Summa övriga

administrations kostnader 92 84

innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsäg-

ningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omförhandlats då det skulle

Arvoden till revisorerna

medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag

PwC 0,78 0,92

regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliancefunktionen. Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till lång- Aktier och andelar, noterade siktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut 7

är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 beskrivs på fondens webbplats.

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Summa aktier och andelar, noterade 135 984 155 585

Regeringens riktlinjer * varav andelar i blandfonder – – Andra­AP-fonden­har­under­flera­år­deltagit­i­Willis­Towers­Watsons­­­löne-­ och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalförmarknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga utlånade värdepappers marknadsvärde. av fondens medarbetare. För 2018 har fondens ersättningsnivåer jämförts Under 2018 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen med­ett­femtontal­privata­och­statliga­aktörer­inom­finansbranschen,­ till 15 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastbland annat AMF, övriga AP- fonder och Kammarkollegiet. Utgångs- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet punkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för för utlånade värdepapper redovisas i not 16. jämförelse gruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsunder- Specifikation­över­de­värdemässigt­20­största­svenska­och­utländska­ sökning. innehaven­återfinns­på­sidorna­98–100.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande En­komplett­förteckning­över­svenska­och­utländska­innehav­återfinns­ befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl på fondens webbplats. avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god­marginal­inom­regeringens­riktlinjer.­Mer­information­finns­på­fondens­ webbplats.

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Aktier och andelar, onoterade

8

Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 Vid beräkning av andelen riskkapitalfonder i förhållande till den lagstad-

gade femprocentlimiten uppgick denna till 5,5 procent den 31 december Svenska aktier i intressebolag 17 704 15 218 2018. 11 riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent noterade värde- Utländska aktier i intresse- och dotterbolag 21 749 18 687 papper­och­definieras­därmed­inte­vid­limituppföljning­som­onoterade­ Övriga onoterade svenska aktier och andelar 0 0 tillgångar. Övriga onoterade utländska aktier och andelar 25 547 21 578

Summa aktier och andelar, onoterade 65 000 55 483

2018-12-31 2017-12-31

Ägarandel Verkligt Verkligt Eget Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % värde värde kapital Resultat

Svenska aktier i intressebolag

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 17 704 15 218 60 271* 12 902*

Utländska aktier i intresse- och dotterbolag

Chaptwo­S.à.r.l. Luxemburg 100 2 051 1 918 Lewis & Clark Timberlands LLC USA 24 1 318 1 052 Molpus Nordic Woodlands L.P. USA 99 618 590 TIAA-CREF Global Agriculture LLC USA 23 3 105 3 552 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC USA 25 4 860 2 955 U.S.­Office­Holdings­L.P. USA 41 4 817 4 516 U.S.­Core­Office­APTWO­L.P.­** USA 99 4 435 3 700 U.S.­Office­APTWO­JV­II­L.P.***­ USA 99 545 404

88

Summa utländska aktier i intresse- och dotterbolag 21 749 18 687

*­ Avser­offentliggjorda­siffror­per­2018-12-31. **­ Holdingbolag­med­41­procents­ägarandel­i­US­Core­Office­Holding­L.P.­samt­minoritetsandelar­i­andra­fastigheter­tillsammans­med­NPS­och­Tishman­Speyer. *** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2018-12-31 2017-12-31

Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

Swedstart Tech KB Stockholm 3 3 3

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 842 951 Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 745 789 Teays River Investments LLC USA 7 665 665 TIAA European Farmland Fund Cayman Islands 20 592 548 CVC European Equity Partners VI Jersey 1 542 578

En­komplett­förteckning­över­svenska­och­utländska­onoterade­innehav­återfinns­på­fondens­webbplats.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

2018-12-31 2017-12-31 Belopp i mnkr Verkligt värde Verkligt värde

Fördelning på emittentkategori

Övriga svenska emittenter

Fördelning­på­instrumenttyp

89

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Derivatinstrument

10

2018-12-31 2017-12-31

Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr Positivt Negativt Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 75 mnkr har längre • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar 90 löptid än 12 månader. Positionerna avser swapavtal, vilka förfaller 2031 – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av

eller 2032. fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att

Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala positionera fonden mot ränterisk. risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda • Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot markvalutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla nadsrörelser­som­inte­finns­att­tillgå­inom­traditionella­aktie-,­ränte-­ förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en eller valutaderivat. valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelak- • Inom ramen för fondens taktiska allokeringsmandat samt alternativa tigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptio- riskpremiemandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaner har fonden inga leveranskrav. ten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna

tillgångsslagen.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktieskäl­till­att­använda­sig­av­derivat­är­för­att­effektivisera­förvaltningen,­ och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearingderivat­regleras­i­fondens­verksamhetsplan.­Bland­begränsningarna­finns­ institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadernas derivatinstrument att­köpoptioner­och­terminer­endast­får­ställas­ut­om­det­finns­täckning­ är­inte­standardiserad­och­därmed­finns­såväl­motparts-­som­leveransgenom innehav i underliggande tillgångar. Under 2018 användes derivat- risker gentemot fondens motparter. instrument företrädesvis inom följande områden: VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använ- • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens der för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande.

valutaexponering. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA och i •­­ ­Aktiederivat­–­främst­standardiserade­aktieindexterminer­–­för­effektiv­ ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter.

rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska

tillgångsallokeringen.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

Övriga tillgångar Ställda panter och eventualförpliktelser

11 16

Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar 367 261 Övriga ställda panter och Övriga fordringar 6 6 eventualförpliktelser Summa 373 267 Utlånade värdepapper mot erhållen

säkerhet i form av värdepapper och

kontantsäkerhet* 995 2 814

Ställda säkerheter avseende

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter b örsclearade derivatavtal 480 421 12 Ställda säkerheter avseende OTC-derivat

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 1 087 (3 005) mnkr. ** Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC-deri- Övriga skulder vat uppgår till 283 (301) mnkr. Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC-

13 derivat 42 (380) mnkr.

Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31

Skulder köpta ej likviderade tillgångar 35 194 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Leverantörsskulder 12 5 17 91

Övriga skulder 294 312 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar Summa 341 511 Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebör-

den att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra AP-fondens Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser

14 och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk

modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Upplupna externa förvaltararvoden 19 99 i valutaterminer, ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på en Upplupen räntekostnad på valutaterminer 686 471 teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslu- Övriga upplupna kostnader 25 31 tande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräkning och Summa 730 601 uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma

metodik används för dagslån, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part

Fondkapital utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2018 fanns ett fåtal 15 utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäri- Ingående fondkapital 345 931 324 522 seras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och

säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra Nettobetalningar mot AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid evenpensionssystemet tuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alterna- Inbetalda pensionsavgifter 69 552 66 850 tiva handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat. Utbetalda pensionsmedel till Pensionsmyndigheten –76 110 –73 999 Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar Överflyttning av pensionsrätter till EG –1 –2 För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- Reglering av pensionsrätter avseende ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. tidigare år 2 2 Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun-

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

forts. not 17

VALIDERING AV VÄRDERINGAR MED TIDSFÖRSKJUTEN VERKLIGT VÄRDE HIERARKI, MNKR RAPPORTERING, MNKR 2018-12-31

Totalt 40 000 verkligt

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde

30 000 Aktier och andelar, noterade 126 764 9 220 – 135 984

Värdering vid Aktier och andelar, onoterade – – 65 000 65 000

20 000 rapportering Obligationer och andra från förvaltare räntebärande tillgångar 110 997 15 395 1 024 127 416

10 000 Värdering vid Derivattillgångar 4 2 887 – 2 891 bokslutstillfälle Derivatskulder – -599 – -599

baserat på

rapport ett Finansiella tillgångar och

0 kvartal tidigare

decmar jun sep decmar jun sep decmar jun sep dec mar jun sep skulder värderade till

14 15 15 15 15 16 16 16 16 17 17 17 17 18 18 18 verkligt värde 237 765 26 903 66 024 330 692*

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens­värderingar­i­officiella­bokslut­i­allt­väsentligt­ligger­lägre­än­slutrapporterat­ 2017-12-31 värde från förvaltarna. Totalt

verkligt

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värde- Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde ras enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Aktier och andelar, noterade 144 588 10 997 – 155 585 Valuation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första Aktier och andelar, onoterade – – 55 483 55 483 hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra Obligationer och andra värderingsmetoder kan användas. r äntebärande tillgångar 114 256 14 656 1 066 129 978 Huvudsakligen­använder­förvaltarna­diskonterade­kassaflöden,­ Derivattillgångar 0 2 647 – 2 647

92 substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi- Derivatskulder 0 –1 490 – –1 490

sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast

Finansiella tillgångar och

erhållna kvartalsrapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrappor- skulder värderade till terna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär verkligt värde 258 844 26 810 56 549 342 203* att vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2018 utnytt-

jades i huvudsak värdering per den 30 september 2018, justerat för in- * Skillnad­mot­redovisat­fondkapital­avser­poster­ej­relaterade­till­finansiella­investeringar,­

och­utflöden­under­det­fjärde­kvartalet.­Denna­­värderingsmetodik­har­ såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

konsekvent tillämpats av fonden sedan start. Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan om­det­finns­noterade­priser­som­regelbundet­uppdateras­med­högre­frekvens­än­

en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på markna-

december­2014,­visar­att­Andra­AP-fondens­värdering­i­officiella­bokslut­i­ den.

allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna. Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men

där­det­finns­noterade­priser­som­används­okorrigerat­för­avslut­eller­observer- Verkligt värde bar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt ved-

ertagna modeller. Verkligt­värde­definieras­som­det­pris­som­vid­värderingstidpunkten­skulle­ Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en observerbar­data­eller­som­i­övrigt­inte­kan­klassificeras­till­nivå­1­eller­nivå­2. skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastig- Fondens­innehav­delas­därför­upp­i­tre­olika­nivåer­och­klassificeras­ heter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar.

klassificerar­sina­tillgångar­till­verkligt­värde­enligt­följande­hierarki.

FÖRÄNDRING UNDER 2018 INOM NIVÅ 3, MNKR

Aktier och andelar, Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

forts. not 17

FÖRÄNDRING UNDER 2017 INOM NIVÅ 3, MNKR

Aktier och andelar, Obligationer och andra

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys­onoterade­tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomoch jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i slag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartalsolika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens vis.­Andra­AP-fondens­erfarenhet­är­att­de­flesta­förvaltare­generellt­har­ driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på marknaavverkningsplan,­infrastruktur,­topografi­samt­makroekonomiska­faktorer­ der med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från skogs- och jordbruket i kombination med Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga finansiella­ställning,­är­värdeutvecklingen­på­bolagens­fastigheter­det­riskunder förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- 93

tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda markpåverka­markvärden­signifikant.­ nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet.

För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag Riskkapitalfonder bedöms­den­samlade­effekten­för­fondens­resultatandel­av­en­tänkt­ De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens av följande faktorer: redovisade resultat före skatt, uppgå till –2,6 mdkr respektive 2,8 mdkr. • Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller ­nyutveckling­av­produkter­och­tjänster,­geografisk­expansion,­operativa­ förbättringar, förvärv, konsolidering etc. • Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling. • Skuldminskning.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Finansiella risker

18

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln LIKVIDITETSRISK, % (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i vär- 40 depapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i onoterade till- 35 gångar. Under 2018 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–33 procent. Per årsskiftet uppgick andelen onote-

30 rade tillgångar till 5,5 procent, se not 8. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder. Andel räntebärande

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering, sidorna 25 värdepapper med låg 70–75. kredit- och likviditetsrisk

20 30-procentsregeln

Q1 Q2 Q3 Q4

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM NETTAS I BALANSRÄKNINGEN ELLER LYDER UNDER KVITTNINGSAVTAL

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Nettobelopp i Kvittning av finan- Erhållna/

Brutto- Nettade belopp i balansräk- siella instrument lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2018-12-31 belopp balansräkningen ningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 887 – 2 887 –169 –326 2 392 4 2 891 Summa 2 887 – 2 887 –169 –326 2 392 4 2 891

94

SKULDER

Derivat 599 – 599 –169 –946 –516 0 599 Summa 599 – 599 –169 –946 –516 0 599

Belopp som inte nettas

i balansräkningen

Kvittning av finan- Erhållna/

Brutto- Nettade belopp i Nettobelopp i siella instrument lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2017-12-31 belopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647 Summa 2 647 – 2 647 –466 –681 1 500 0 2 647

SKULDER

Derivat 1 481 – 1 481 –466 –1 669 –654 9 1 490 Summa 1 481 – 1 481 –466 –1 669 –654 9 1 490

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

Närstående

19

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och Belopp i mnkr 2018-12-31 2017-12-31 ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive­åtaganden,­med­närstående­i­enlighet­med­definitioner­i­IAS­24. Närstående, röstandel

Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel- Vasakronan Holding AB, 25 procent seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Ränteintäkter 9 9 Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Aktieägartillskott – –

Åtagande om att på Vasakronans begäran

köpa­företagscertifikat­i­bolaget­upp­till­ett­vid­

var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500

Chaptwo S.à.r.l., 100 procent

Ränteintäkter 46 44

Ägarlån inklusive upplupen ränta 1 033 1 077

Aktieägartillskott/-återbetalning under året –128 –

Investeringsåtagande 2 771 2 458

Förvaltningsberättelsen,­resultaträkningen,­balansräkningen­och­noterna­för­2018­har­fastställts­av­styrelsen 95

Göteborg den 7 februari 2019

Jan Roxendal Jeanette­Hauff Ordförande Vice ordförande Martina Björkman Nyqvist

Hanse Ringström Ole Settergren Johnny Capor

Kristina Mårtensson Ulrika Boëthius Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 februari 2019

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

RÄKENSKAPER OCH NOTER REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Uttalanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvi- AP-fonden för år 2018. Fondens årsredovisning ingår på sande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen sidorna 59–95 i detta dokument. och verkställande direktören ansvarar även för den interna kon-

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsreenlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder dovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvi- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. sande­bild­av­Andra­AP-fondens­finansiella­ställning­per­den­ Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och 31­december­2018­och­av­dess­finansiella­resultat­för­året­enligt­ verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga lagen om allmänna pensionsfonder. att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt,

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta övriga delar. verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen fastställes. och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra

med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till Grund för uttalanden att göra något av detta. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- Revisorns ansvar

96

darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida ende i förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, krav. och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalan-

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi-

sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felak- Annan information än årsredovisningen tighet­om­en­sådan­finns.­Felaktigheter­kan­uppstå­på­grund­av­ Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt visningen­och­denna­återfinns­på­sidorna­1–58­samt­98–108.­ eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska Det är styrelsen och den verkställande direktören som har beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. ansvaret för denna andra information. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: avseende denna andra information. • ­Vi­identifierar­och­bedömer­riskerna­för­väsentliga­felaktigheter­i­ I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ansvar­att­läsa­den­information­som­identifieras­ovan­och­över- på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utiväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedö- den. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felak- av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som tigheter. beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infordenna information, drar slutsatsen att den andra informationen mation eller åsidosättande av intern kontroll. innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera • ­Vi­skaffar­oss­en­förståelse­av­den­del­av­fondens­interna­kontroll­ detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt-

gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men

inte­för­att­uttala­oss­om­effektiviteten­i­den­interna­kontrollen.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-

används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktö- etiska ansvar enligt dessa krav. rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk- ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade Styrelsens och verkställande direktörens ansvar revisionsbevisen,­om­huruvida­det­finns­någon­väsentlig­osä- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. fortsätta­verksamheten.­Om­vi­drar­slutsatsen­att­det­finns­en­ Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen förvaltningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovis- innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra ningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Andra upplysningar­är­otillräckliga,­modifiera­uttalandet­om­årsre- AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, meddovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som elsförvaltningen och Andra AP-fondens ekonomiska angelägeninhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkstälframtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte lande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt längre kan fortsätta verksamheten. styrelsens rikt linjer och anvisningar och bland annat vidta de

• Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och åtgärder som är nödvändiga för att Andra AP-fondens bokfö-

innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och ring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medom årsredovisningen återger de underliggande transaktio- elsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Revisorns ansvar

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens pla- Vårt­mål­beträffande­revisionen­av­förvaltningen,­och­därmed­ 97

nerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under att­med­en­rimlig­grad­av­säkerhet­kunna­bedöma­om­det­finns­ revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens interna­kontrollen­som­vi­identifierat. förvaltning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2018.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Uttalanden Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat som kan föranleda anmärkning. inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Vi­har­även­granskat­om­det­finns­någon­anmärkning­i­övrigt­ använder vi professionellt omdöme och har en professionellt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvalt- Andra AP-fonden för 2018. ningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka

Revisionen­har­inte­givit­anledning­till­anmärkning­beträffande­ tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår proinventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende fessionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. förvaltningen. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder,

områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten Grund för uttalanden och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt Andra AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Göteborg den 7 februari 2019

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 4

gemensamt fastställda redovisnings- och värderingsprinciperna Den andra försvarslinjen utgörs huvudsakligen av funktionerna samt att upprättade räkenskapshandlingar ger en rättvisande för Risk Management och Compliance som bland annat övervabild av verksamheten. kar, kontrollerar och rapporterar fondens risker samt hur fonden

Uppdraget har även inneburit att granska fondens riktlinjer följer interna och externa regelverk. Avdelningen för Risk Manaför ersättningar i enlighet med regeringens riktlinjer för ersätt- gement är organisatoriskt fristående från de funktioner som tar ningar till ledande befattningshavare och anställda samt efter- aktiva­affärsbeslut.­Riskkontrollen­bygger­på­att­det­finns­en­effeklevnaden av dessa. Ett separat yttrande har avgivits, se fondens tiv och transparent riskrapportering och analys. Avrapportering webbplats. sker dagligen till fondens ledning, löpande till styrelsen via rap-

porter och vid möten i Riskkommittén samt vid styrelsemöten. Intern kontroll Compliancefunktionens ansvar är att se till att de regelverk som Styrelsen är ytterst ansvarig för fondens interna kontroll. I gäller för fondens verksamhet efterlevs. Det sker bland annat fondens riskpolicy har styrelsen fastställt ramar och riktlinjer genom att bevaka förändringar i tillämpliga regelverk och inforför fondens övergripande ansvarsfördelning, risker och riskli- mera om dessa internt genom till exempel utbildning och policyer. miter samt rutiner för uppföljning och kontroll av riktlinjernas Under året har nya policyer tagits fram med anledning av nya efterlevnad. VD ansvarar för att verksamheten bedrivs inom eller­förändrade­regelverk­och­flera­utbildningar­har­genomförts.­ givna ramar och placeringsbestämmelser samt att kontroll Den tredje försvarslinjen består av en extern oberoende internoch uppföljning sker dagligen. För att på ett strukturerat sätt revisionsfunktion,­som­utvärderar­och­förbättrar­effektiviteten­på­ett­ säkerställa Andra AP-fondens riskhantering och kontrollmiljö systematiskt och strukturerat sätt i fondens riskhantering, interna strävar fonden att arbeta efter principen om ”Tre Försvarslinjer”. kontroll och ledningsprocesser. Beslut om årliga internrevisions-

105

Kapitalförvaltningen som enligt modellen i första hand anses uppdrag fattas av styrelsen. Rapportering av resultatet från internutgöra första försvarslinjen äger risken. Det innebär att man revisionen sker till Revisionskommittén samt styrelsen med den frekhar det delegerade ansvaret för att implementera fondens vens som kommittén fastställer. Internrevisionsuppdraget för 2018 beslutade riskstrategi samt säkerställa att fonden håller sig avsåg granskning av fondens hantering av kritiska beräkningsmoinom­de­definierade­limiter­som­gäller­enligt­lag,­beslutats­av­ deller i verksamheten. Uppdraget omfattade också en årlig kontrollstyrelsen eller som gäller för fondens verksamhet genom efterlevnad inom utvalda kartlagda interna processer. Avrapporteandra beslut. ring av genomförd granskning kommer att ske i februari 2019.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2018

Bilaga 5

AP3 2018

Resultatet uppgick till 2,2 miljarder kronor vilket motsvarade en 2018avkastning på 0,6 procent efter kostnader. Fondens fastighets­

investeringar och valutaexponering höll emot den dramatiska nedgången i aktieportföljen under sista kvartalet 2018. Vid årsskiftet uppgick fondens kapital till 341 miljarder kronor efter nettobetalningar till pensionssystemet på 6,8 miljarder kronor. Den genomsnittliga reala avkastningen de senaste fem åren uppgår till 6,7 procent efter kostnader vilket är betydligt högre än såväl fondens mål på 4 procents real avkastning som inkomstindex på 2 procent under samma period.

2,2 0,6 341 0,09

mdkr procent mdkr procent

årets resultat avkastning efter fondkapital förvaltnings-

kostnader vid årets slut kostnadsandel

35,0

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 3

Bilaga 5

Räkenskaper

Resultaträkning

Mkr Not 2018 2017 Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

56 AP3 ÅRSREDOVISNING 2018

Bilaga 5

Räkenskaper

Balansräkning

Mkr Not 2018-12-31 2017-12-31 Tillgångar Aktier och andelar

Fondkapital och skulder

Skulder

Fondkapital

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 57

Bilaga 5

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffertfon- Noterade aktier och andelar derna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovis- För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad ning för räkenskapsåret 2018 har godkänts av styrelsen den 18 februari 2019. eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen. marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnitt-

skurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresul-

tat noterade aktier. Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som Onoterade aktier och andelar fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad punkt har Första till Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutden internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under stillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation påverka redovisat resultat och kapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmeär enda större skillnaden att kassaflödesanalys ej upprättas. toder kan användas.

Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt Affärsdagsredovisning substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obliga- på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas tionsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balans- med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid räkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisoch därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till ningen hos fastighetsföretagen. motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner Obligationer och andra räntebärande tillgångar avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utiöverensstämmer med marknadspraxis. från balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens

valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade Nettoredovisning priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som inneatt erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden bär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. samtidigt. Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden ba-

serat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det Omräkning av utländsk valuta diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och de över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebärande tilldel som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal gångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresul- under nettoresultat valutakursförändringar. tat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets Aktier i dotterbolag/intressebolag slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till dot- marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av terbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta marknadsdata. koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair value option i tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkraden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. ningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeföränd-

ringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument. Värdering av finansiella instrument Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl reali- Återköpstransaktioner serade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdeorealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till redovisas som ränta. dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering Värdepapperslån till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexle- Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan verantör, se fondens hemsida för information kring aktuella index. AP-fonder- erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt en. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper värde fastställs för fondens olika placeringar. och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen

58 AP3 ÅRSREDOVISNING 2018

Bilaga 5

Noter

kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar

motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas

den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt

mot fondkapitalet. NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

Provisionskostnader Mkr 2018 2017 Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under

förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt Redovisningen av externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar sker enligt tillgångsslag i resultaträkningen. två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttmedges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redo- ringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda visas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvo-

den påverkar följaktligen orealiserat resultatet positivt. I fall där avtalet inte Rörelsens kostnader medger återbetalning kostnadsförs erlagt arvode direkt under provisionskost- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa nader. förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Under året har totalt 296 (220) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara avseende onoterade tillgångar, varav 280 (198) miljoner kronor medger återkostnadsförs i normalfallet löpande. betalning enligt ovanstående princip. Under året har även 38 (161) miljoner

kronor återbetalts. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar Skatter har netto påverkats negativt med 242 (negativt med 37) miljoner kronor. Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Erlagda arvoden där avtal ej medger återbetalning uppgick till 15 (23) miljoner Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovi- kronor och redovisas såsom provisionskostnader. Se not 5 Provisionskostsas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. nader.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i NOT 5 Provisionskostnader respektive kostnadspost.

Mkr 2018 2017 Avrundningar Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 87 116

Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 16 23

Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks- 14 13

NOT 2 Räntenetto kostnader

Summa provisionskostnader 117 152 Mkr 2018 2017 Ränteintäkter I provisionskostnader redovisas inte prestationsbaserade arvoden vilka Obligationer och andra räntebärande intäkter 2 337 1 381 uppgick till 144 (118) miljoner kronor, varav 141 (113) miljoner kronor avser

noterade aktier och 3 (5) miljoner kronor avser onoterade aktier och andelar.

Med anledning av införandet 1 januari 2018 av IFRS 9 och ändringar i IAS 1 redovisas inte längre derivatinstrumentens räntekomponenter på raden Räntenetto, utan i stället på raden Nettoresultat derivatinstrument. För att underlätta jämförelse med föregående år har jämförelsesiffrorna justerats på motsvarande sätt och skiljer sig därför från vad som redovisades i föregående års årsredovisning.

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 59

Bilaga 5

Noter

NOT 6 Personal

2018 2017

varav varav 2018 totalt kvinnor totalt kvinnor

Ledningsgruppen exkl. VD

Ledningsgruppen exkl. VD

60 AP3 ÅRSREDOVISNING 2018

Bilaga 5

Noter

forts. Not 6

Styrelse under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänande- 2000 till 100 tkr till styrelsens ordförande, 75 tkr till vice ordförande och 50 året. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta motsvarande en månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. För 2018 har 100 resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete. om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2018 har fonden reserverat 2,9

(4,1) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse Utskott av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,6 (0,9) månadslöner per anställd bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför löne- som omfattas av programmet. revision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Sjukfrånvaro Revisionsutskottet består av tre ledamöter. Revisionsutskottet är bevakande Total sjukfrånvaro under 2018 uppgick till 1,7 procent (0,8 procent) uppdelat och beredande åt styrelsen inom i första hand områdena finansiell rapporte- på 1,7 procent (0,9 procent) för män och 1,8 procent (0,7 procent) för kvinnor. ring, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision.

Övrigt VDs ersättning Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackförenings- Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig frihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring uppgående råder fackföreningsfrihet på AP3. Fonden har inga anställda under 18 år. till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägningstid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens NOT 7 Övriga administrationskostnader sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller Mkr 2018 2017 näringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit Lokalkostnader 11 13 skattepliktiga förmåner till ett värde uppgående till 6 (1) tkr. VD omfattas ej av

Ledningsgruppen består av VD, CIO, COO, chefen för Affärsstöd & kontroll

Summa övriga administrationskostnader 73 72 tillika CRO samt Kommunikationschefen.

Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kollektivav- I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår tal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om 0,2 (0,8) (SACO) som fonden är ansluten till. Således finns det inga särskilda avtal miljoner kronor. avseende uppsägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 3 (0) och 19 (6) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen Tkr 2018 2017 omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. Revisionsuppdrag

PwC 706 738 Ersättning Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där Övriga tjänster revisionsbolag det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för PwC 8 den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför sty- Summa ersättning till revisionsbolag 714 738 relsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra anställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om

löneram för övriga anställda. NOT 8 Noterade aktier och andelar

I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller

jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkur- Andelar i utländska fonder 22 963 25 484 renskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för Summa noterade aktier och andelar 137 256 161 494 VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns några undantag En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktiesom ska särredovisas. innehav finns på sid 73. På fondens hemsida ap3.se återfinns en förteckning

över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersutlåning, se Program för prestationsbaserad ersättning vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde. statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med flera som Finansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2018 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestationsbaserad rörlig ersättning

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 61

Bilaga 5

Noter

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade

AP3 hade per 31 dec 2018 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde 2018-12-31 2017-12-31 Svenska aktier och andelar, dotter- och 42 169 34 739 intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och 3 161 3 093 intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar 2 881 1 807 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 19 694 17 222 Summa aktier och andelar, onoterade 67 905 56 861

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag

Ägarandel Verkligt 100% eget 100%

Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2018 resultat 2018 Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25% 17 704 60 271 12 902 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70% 10 050 13 199 3 092 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50% 2 154 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm 50% 288 576 195

dotter- och intressebolag

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag

Ägarandel Verkligt

Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100%/49% 3 161 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 3 161

Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar

Ägarandel Anskaffnings-

Säte kapital värde 2018 Bergvik Skog AB Falun 5% 236 Verdane Capital VIII Stockholm 15% 215 Verdane Capital IX Stockholm 19% 198 Altor Fund IV Stockholm 2% 187 Valedo Partners Fund I Stockholm 20% 124

Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar

Ägarandel Anskaffnings-

Säte kapital värde 2018 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 21% 779 RMK GAC USA 100% 735 Hermes Infra Spring II Guernsey 26% 666 LLCP CO INVESTMENT FUND USA 26% 398 Hancock GAC USA 100% 384 En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap3.se.

62 AP3 ÅRSREDOVISNING 2018

Bilaga 5

Noter

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori instrumentkategori Mkr, verkligt värde 2018-12-31 2017-12-31 Mkr, verkligt värde 2018-12-31 2017-12-31 Svenska staten 6 644 12 499 Realränteobligationer 23 565 20 573 Svenska kommuner 102 179 Övriga obligationer 102 672 92 625 Svenska bostadsinstitut 6 203 5 882 Certifikat 2 901 13 051 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 7 362 6 806 Finansiella företag 657 2 416 Summa 136 499 133 055 Icke-finansiella företag 19 756 22 913 Räntefonder 2 927 2 666 Utländska stater 70 592 56 630 Summa 139 427 135 721 Övriga utländska emittenter 32 546 32 536

Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 8 860 (9 163) Summa 136 499 133 055 miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till Räntefonder 2 927 2 666 värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och Summa 139 427 135 721 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de

utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

2018-12-31 2017-12-31

Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument

Ränte- och kreditrelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivisera löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel förvaltningen eller hantera risken. såsom exempelvis ISDA-avtal.

Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade mark- Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte nader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-mark- har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid nader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatanlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras instrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se. av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 63

Bilaga 5

Noter

NOT 12 Övriga tillgångar NOT 16 Fondkapital

Nettobetalningar mot pensionssystemet Mkr 2018-12-31 2017-12-31 Fondlikvider 360 1 189 Mkr 2018-12-31 2017-12-31 Återköpstransaktioner 1 147 1 908 Ingående fondkapital 345 239 324 375 Återinvesterade kontantsäkerheter 6 328 5 525 Inbetalda pensionsavgifter 69 552 66 850 Övriga kortfristiga fordringar 0 0 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -76 110 -73 999 Summa övriga tillgångar 7 836 8 623 Överflyttning av pensionsrätter till EG -1 -2

Reglering av pensionsrätt 2 1

Administrationsersättning till -216 -226

NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Pensionsmyndigheten

Summa nettobetalningar mot pensionssystemet -6 773 -7 375 Mkr 2018-12-31 2017-12-31

Årets resultat 2 202 28 239 Upplupna ränteintäkter 776 771 Upplupna utdelningar 85 102 Utgående fondkapital 340 668 345 239 Restitutioner 162 131

Förutbetalda kostnader 48 49 NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Upplupna premier aktielån 12 10 Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga Summa förutbetalda kostnader och 1 083 1 063 Mkr 2018-12-31 2017-12-31 upplupna intäkter

Panter för återköpstransaktioner

Mottagna säkerheter 7 475 7 433 NOT 14 Övriga skulder Avlämnade säkerheter 1 148 1 543

Panter för derivathandel Mkr 2018-12-31 2017-12-31 Leverantörsskulder 12 9 Erhållen kontantsäkerhet 178 -

Ställd kontantsäkerhet - 739 Fondlikvider 314 1 177

Utlånade värdepapper för vilka kontant- Löneskatter 1 1 säkerheter erhållits Personalens källskatter 3 3 Utlånade värdepapper 15 191 14 695 Återköpstransaktioner 1 148 1 539

Erhållen kontantsäkerhet 15 187 14 688 Mottagna kontantsäkerheter 15 187 14 688

Utlånade värdepapper mot erhållen Övriga skulder 7 9 säkerhet i form av värdepapper Summa övriga skulder 16 673 17 426 Utlånade värdepapper 52 779 44 476

Erhållen säkerhet i form av värdepapper 53 583 47 705

NOT 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Utestående åtaganden

Mkr 2018-12-31 2017-12-31 Mkr 2018-12-31 2017-12-31 Upplupna externa förvaltningskostnader 35 52 Onoterade aktier 10 742 8 936 Övriga upplupna kostnader 14 13 Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 4 423 3 991 Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 10 12 Teckningsåtaganden 10 500 10 500 Summa förutbetalda intäkter och 59 77 Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14. upplupna kostnader Rörlig ersättning för år 2016 utbetalades till 40 procent under 2017 och resterande del utbetalas under 2019. Rörlig ersättning för år 2017 utbetalades till 40 procent under 2018 och resterande del utbetalas under 2020. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2018 med 40 procents utbetalning 2019 och resterande del för utbetalning 2021.

64 AP3 ÅRSREDOVISNING 2018

Bilaga 5

Noter

NOT 18 Valutaexponering

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2018

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2017

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2018

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2017

Förändring av tillgångar i nivå 3 2017 till 2018

Obligationer och

Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande

AP3 ÅRSREDOVISNING 2018 65

Bilaga 5

Noter

forts. Not 19

Förändring av tillgångar i nivå 3 2016 till 2017

Obligationer och

Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån NOT 20 Finansiella risker en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då Lägsta Högsta Genomvärdering görs. 1

Mkr nivå nivå snitt 31 dec 31 dec

Nivå 1: Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i 2018 1 025 2 930 1 918 2 747 1 966 första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte 2017 921 1 828 1 375 1 217 1 536 inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv 1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. marknad. Med aktiv marknad menas en handelsplats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser är alltid första valet vid Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s tillgångar, men när innebära värdeförändringar när t.ex. aktiekurser, räntor, kreditspreadar och dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderingshierarkin. valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera

Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR flertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearinghus, för totalportföljen till 2 747 (1 217) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med 95 saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån vedertagna procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. I än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 denna grupp inkluderas också vissa typer av transaktioner där AP3 är beroen- baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 de av prisuppgifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa ett dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillförlit- 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoligt, t.ex. på grund av låg marknadsaktivitet, görs en rimlighetsbedömning av den som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part. värdeförändringar baserat på historiska data. Tabellen ovan visar högsta och

Nivå 3: Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värderingen lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed portfölj. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbo- Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 025 (921) miljoner kronor lag som återfinns i denna kategori. och 2 930 (1 828) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå förklaras