Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2019

Regeringens skrivelse

2019/20:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet Skr. t.o.m. 2019 2019/20:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 28 maj 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2019. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2019 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. I skrivelsen berörs således inte effekterna av det nya coronaviruset 2020. Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten, att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. I enlighet med de nya lagkraven har Första – Fjärde AP-fonderna tagit fram en gemensam tolkning av föredömlig förvaltning, enats om en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, tagit fram gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts och vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i. Under 2019 har AP-fonderna vidareutvecklat sin koldioxidrapportering till att även omfatta hur stor del av årets förändring i koldioxidintensitet som kommer från att fonderna har ändrat sin portföljmix och hur stor del som kommer från minskade utsläpp från bolagen i portföljen. Flera APfonder har även förtydligat sina strategier kring Parisavtalet och samtliga fonder arbetar kontinuerligt för att sänka koldioxidavtrycket i sina portföljer. Första – Fjärde AP-fonderna rapporterar nu i enlighet med ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

Det samlade resultatet för Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick under 2019 till 240 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 17,4 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,4 procent per år sedan det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 2,9 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Vid utgången av 2019 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 596 miljarder kronor.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2019 var nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första – Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader 27 miljarder kronor, vilket är 1 miljard mindre än föregående år. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna ca 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 84 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första – Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Fondernas långsiktiga resultat förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier, men även av den ökade andelen alternativa tillgångar. En analys, som genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning

2 1 Nettoflödet efter administrationskostnader. Data från Pensionsmyndigheten.

i portföljen. För att stärka Första – Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen gäller sedan den 1 januari 2019 nya placeringsregler som innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har ökat. Sedan det datumet gäller även ett krav på hållbarhet i förvaltningen. Den 1 maj 2020 trädde ytterligare ändringar i kraft som syftar till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar. Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är sluten, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet, och att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2019 uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 8,2 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,7 procent per år sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2019 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 37,5 miljarder kronor. Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 756 miljoner kronor under 2019. Det var 42 miljoner kronor högre än föregående år och motsvarar en ökning på 2,4 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,123 till 0,118 procent jämfört med föregående år. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2019 uppgick avkastningen för AP7 Såfa till 33,1 procent, vilket kan jämföras med 23,0 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,6 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 4,6 procent.

Bilaga 9 Underlag från McKinsey & Co Utvärdering av

Inledning och innehållsöversikt 1

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av APfondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första – Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första – Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom ändrade placeringsregler, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3 – 8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2019. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av AP-fondernas hållbarhetsarbete. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

AP-fonderna och det allmänna 2 pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna. Dessa bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet det gröna i pensionsgruppens arbete. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP -fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är sluten dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomst- 2 pensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas 3 liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av 4 demografiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP -fonderna. Fonderna är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första – Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från år 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 8 buffertfondens värde.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, vilket har inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering . Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. inbetalda pensionsavgifter och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2019 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 10 213 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 8 616 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 596 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 454 miljarder kronor (tabell 2.1). Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat balanstal. Balanstalet för 2021, som baseras på 2019 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0802 och det dämpade balanstalet till 1,0267. Att balanstalet överstiger ett beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2020 är sedan tidigare fastställt till 1,0505 och det dämpade balanstalet till 1,0168. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre 5 svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2019, s. 98.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet. I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,4 procent vid 2019 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 15,6 procent vid 2019 års slut.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av 10 inkomstpensionerna.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2019 omkring 480 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg, vilket är en minskning med ca 300 fonder sedan slutet av 2018. Minskningen av antalet fonder är en effekt av reformeringen av Pensionsmyndighetens fondtorg som innebär nya krav och avtalsvillkor för fondbolag som vill erbjuda sina fonder på fondtorget. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad reformer av premiepensionssystemet, bl.a. att förvalsalternativet ska vara utgångspunkten i premiepensionen och att fonderna på fondtorget för premiepension ska upphandlas. Reformerna syftar dels till att underlätta för fler sparare att få en hög avkastning på sitt sparande, dels till att öka säkerheten inom premiepensionen. I ett första steg att göra fondtorget mer tryggt har det sedan den 1 november 2018 införts hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda

fonder på fondtorget, bl.a. att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik. Under 2019 har två utredningar lämnat förslag till förändringar av premiepensionen. En särskild utredare har haft i uppdrag att ta fram förslag till nytt regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepension och reglering av en ny myndighet. Utredaren lämnade sitt betänkande Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44) den 4 november 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Ambitionen är att det nya systemet ska vara på plats den 1 januari 2021. Dessutom har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller neråt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584/FPM) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde APfonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande. Sjunde AP- fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP -fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2019 omfattade premiepensionssystemet lite drygt 7,7 miljoner individer, varav 6 miljoner pensionssparare och 1,7 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2019 uppgick 1 504 miljarder kronor, varav 1 458 miljarder kronor i fondförsäkring och 46 miljarder kronor i traditionell försäkring. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2019 uppgick till 325,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig 6 avkastningen på 29,5 procent mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har nominellt varit 180 procent, vilket ger en genomsnittlig årlig avkastning på 5,5 procent. Real genomsnittlig årlig avkastning har varit 4,3 procent.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 12 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 63 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 43,4 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2019 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 674 miljarder kronor, varav 617 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 57 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2019 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 33,1 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 23,0 procent. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 14,0 procent jämfört med 9,7 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka. I slutet av 2019 förvaltade Sjunde AP-fonden 46 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde APfondens andel av det totala kapitalet har vuxit från 27 procent 2010 till ca 46 procent 2019. Ökningen beror dels på att sparare under året bytt till Sjunde AP-fonden från fonder som exkluderats från Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2019.

Buffertfondernas samlade resultat 3

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde APfonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första – Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

Miljarder kronor 20 11 9 10 7 7 6 6 3 3 0

-10 -6

-20 -16-17 -16 -21-21 -30 -28 -27 -28-27 -30 -29 -32-31 -40 -34

-50 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Källa: Pensionsmyndigheten

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒201 9 användes sammanlagt 239 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒201 9 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 187 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första – Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2020 beräknas överföringen uppgå till 34 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2020 – 2023 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 126 miljarder kronor, vilket är högre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,4 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under perioden 2001 – 2019 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,4 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år. Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden, vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 1 188 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första – Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen ändrades placeringsreglerna för Första – Fjärde AP-fonderna från och med den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271, bet. 2018/19:FiU14, rskr. 2018/19:52). Förändringarna innebär i huvudsak att kravet på en minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 till 20 procent, att begränsningen av innehav i onoterade värdepapper togs bort och ersattes av en högsta andel illikvida tillgångar och att

kravet på att överlämna en andel av tillgångarna på minst 10 procent av marknadsvärdet till extern förvaltning togs bort. Buffertfondernas samlade resultat under 2019 uppgick till 240 miljarder kronor, vilket är det högsta resultatet ett enskilt år sedan starten 2001. Detta motsvarar en totalavkastning efter kostnader på 17,4 procent, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,1 procent. Vid slutet av 2019 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 596 miljarder kronor. Som andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till ca 16 procent från slutet av 2001 till slutet av 2019.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Första – Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i illikvida tillgångar genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (APfonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

Resultatuppföljning Under 2019 uppgick det samlade resultatet för Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 240 miljarder kronor efter kostnader, vilket är det högsta resultatet ett enskilt år sedan starten 2001. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2019, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Vid 2019 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 1 188 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en lång börsuppgång. På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001 – 2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till

ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Miljarder kronor

300 240 250 200 147 135 128 118121 150 113 101 84 80 63 82 100 65 36 50 0 -50 -2 -27 -17 -100 -85 -150 -200 -250 -194 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första ‒ Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2019 uppgick resultatet (avkastningen) till 17,4 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 6,4 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Procent 30,0

19,4 17,5 17,4 20,0 16,4 13,514,1 11,0 10,7 11,6 10,2 9,7 9,2 10,0 5,5 4,3

0,0 - 0,2 - 1,9 - 10,0 - 4,9

- 20,0 - 15,0

- 21,6 - 30,0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första ‒ Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2019 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 596 miljarder kronor, vilket var 213 miljarder kronor högre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 017 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 187 miljarder kronor. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

Miljarder kronor

1 800 Inkomstindex Buffertkapital 1 596 1 600 1 412 1 322 1 383 1 400 1 230 1 185 1 200 1 058 958 1 000 858 899 895 873 827 769 800 707 646 579 565 577 600 488

0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att 18 fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2019 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet knappt 16 procent. Detta är en ökning med 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2019 uppgick buffertfondernas totala avkastning efter kostnader till 17,4 procent, att jämföra med 3,1 procent för inkomstindex. Under perioden 2001 – 2019 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,4 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 2,9 procent per år under samma period. Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffertfondernas värde vid 2019 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 768 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än när värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001 – 2002 innebar att det ackumulerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005 – 2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya marknadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker Första – Fjärde APfonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra APfonden är det 4,5 procent per år. På medellång sikt (tio år) har Fjärde APfonden ett avkastningsmål på 3,0 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade placeringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2). Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att samtliga fonder har uppnått sina avkastningsmål under samtliga mätperioder (ett år, fem år, tio år och sedan starten 2001). För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna)

Fjärde AP-fonden har haft högst genomsnittlig årlig avkastning över samtliga tidsperioder, sedan start (6,9 procent), under den senaste tioårsperioden (9,9 procent), under den senaste femårsperioden (9,3 procent) och under 2019 (21,7 procent). Fjärde AP-fonden är den fond som har högst andel aktier och 2019 var ett starkt år för aktiemarknaderna. Första AP-fonden är den fond som har haft lägst genomsnittlig årlig avkastning över samtliga tidsperioder, sedan start (6,1 procent), under den senaste tioårsperioden (8,1 procent), under den senaste femårsperioden (7,3 procent) och under 2019 (15,1 procent). Första AP-fonden är den fond som har lägst andel aktier.

Resultat i jämförelse med fondernas risk Olika tillgångsallokering gör att Första – Fjärde AP-fonderna har olika 7 exponering mot marknadsrisk. En fond med hög marknadsrisk ökar generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått. Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten (spridningen) i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den 8 högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten under den senaste femårsperioden för samtliga fonder är i linje med sharpekvoten för den senaste tioårsperioden. För perioden 2001 – 2019 har Första, Andra och Tredje AP-fonderna en sharpekvot på 0,6 och Fjärde AP-fonden en sharpe-

7 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor. 8 Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första – Fjärde AP- 20 fonderna samma definition för riskfri ränta.

kvot på 0,7. Detta visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Detta samband gäller även på kortare tidshorisonter då samtliga fonders sharpekvot inte uppvisar någon större variation varken över den senaste fem- eller tioårsperioden. För 2019 har Tredje AP-fonden högsta sharpekvot (4,3) och Andra AP-fonden lägst sharpekvot (3,7).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna)

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value-at- Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Av figuren framgår tydligt att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta högre risk (uttryckt som VaR). Detta samband är tydligt både för totalportföljen och likvidportföljen samt över de olika tidsperioderna. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res-

pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,8 procent jämfört med i genomsnitt 8,9 procent). Under den senaste femårsperioden och under 2019 har buffertfondernas avkastning varit högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,2 procent jämfört med i genomsnitt 7,3 procent över den senaste femårsperioden och 17,4 procent jämfört med i genomsnitt 13,5 procent för 2019).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna över de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna mot både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Under 2019 var det mindre förändringar i de utländska pensionsfondernas allokeringar. Störst förändring har Calpers (USA) och SPU (Norge) gjort som ökade allokeringen till noterade aktier med ca 3 – 5 procentenheter och minskade andelen räntebärande tillgångar. De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffertfonderna

har en relativt hög andel aktier jämfört med de utländska pensionsfonderna. Det är endast SPU (Norge) och Calpers (USA) som har en högre aktieandel.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Fjärde AP-fonden som har högst andel aktier och lägst andel alternativa investeringar skiljer sig mest från de övriga tre fonderna. Vid årsskiftet hade Fjärde AP-fonden 54 procent av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 32 procent i utländska aktier i utvecklade länder. Första – Tredje AP-fondernas aktieandel uppgick vid samma tidpunkt till mellan 35 och 44 procent, varav 11 – 25 procent var investerade i utländska aktier i utvecklade länder. Första AP-fonden har högst andel alternativa investeringar, 32 procent, medan Fjärde AP-fonden endast har 15 procent investerat i tillgångsslaget. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första – Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel svenska aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 12 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden som uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna)

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Drygt 40 procent av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2019 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2019 var avkastningen mätt i svenska kronor på svenska och globala aktier ca 35 procent och för aktier i tillväxtmarknader ca 25 procent. Utländska aktiemarknader genererade en högre avkastning mätt i svenska kronor än i lokal valuta eftersom den svenska kronan försvagades under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor positivt. Under perioden 2001 – 2019 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,3 procent, globala aktier 6,1 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,6 procent (se figur 3.9).

De fallande marknadsräntorna sedan i början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första – Fjärde APfonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar. Drygt en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.9 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

4 Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har ökat under året i absoluta tal men minskat som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutveck- 25

lingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning. AP-fonderna bör gemensamt fortsätta att verka för att öka transparensen kring vinstdelningen i redovisningen, dels eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion har ökat, dels eftersom den kan komma att öka ytterligare framöver i och med de nya placeringsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2019.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 756 miljoner kronor under 2019. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 42 miljoner kronor eller 2,4 procent. Under året minskade de externa förvaltningskostnaderna med 29 miljoner kronor medan de interna förvaltningskostnaderna ökade med 71 miljoner kronor. Ökningen av de interna förvaltningskostnaderna kommer framför allt från ökade personalkostnader och ökade informations- och datakostnader. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,123 till 0,118 procent. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro. Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Under perioden 2016 – 2019 har kostnaderna endast ökat med ca 1 procent medan buffertkapitalet har ökat med ca 20 procent. Ett ökat kapital påverkar framför allt de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar kan även det bidra till högre kostnader. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. En ökad andel alternativa tillgångar har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- 9 tar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § 26 lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]).

redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2019 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 756 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en ökning med 42 miljoner kronor eller 2,4 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte minska från 0,123 procent – 10 till 0,118 procent. Av kapitalet i Första Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2019 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första – Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de största kostnadsposterna som också står för den största kostnadsökningen sedan föregående år.

10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar.. 27

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

antal anställda 279 280 andel kvinnor (höger axel) 45% 275 275 270 269 270 43% 265 260 256 40% 41% 255 250 39% 245 37% 37% 37% 37% 240 37% 235 230 35% 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: AP-fondernas årsredovisningar (Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

Vid 2019 års slut var 279 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en ökning med 4 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor har ökat från 37 procent till 40 procent. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2019 betalades 15,8 miljoner kronor ut i rörlig ersättning. Som framgår av tabell 4.3 ökade summan av de rörliga ersättningarna kraftigt under 2019.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under 2015. De två huvudsakliga anledningarna till detta var att volymen externt förvaltat kapital ökat och att andelen alternativa investeringar ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt gett en högre nettoavkastning. Under åren 2016 – 2019 har de externa förvaltningskostnaderna minskat varje år trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att utrymme inom upparbetade vinster finns). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en 30 onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp

per fond. Under 2019 var de erlagda arvodena 269 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet minskat från 349 till 269 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna har under året utrett frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och har konstaterat att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard.

5 Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt av APfondernas verksamhet. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Integreringen av hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar både till den långsiktiga avkastningen och till en god riskhantering. Ett kvalitativt hållbarhetsarbete är även viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet. Regeringen ser positivt på det arbete som AP-fonderna och det gemensamma Etikrådet bedriver för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen och anser att det ligger i linje med Första – Fjärde AP-fondernas nya mål om föredömlig förvaltning. Regeringen uppmuntrar att arbetet intensifieras och att ytterligare steg tas exempelvis för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalet. Ett år är dock

för kort tid för att kunna utvärdera det nya målet och arbetet med hållbarhet bör fortsätta att stärkas.

McKinseys rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete

McKinseys uppdrag Regeringen gav den 12 december 2019 McKinsey ett uppdrag att, förutom den årliga utvärderingen av AP-fondernas förvaltning, genomföra en fördjupad analys avseende AP-fondernas hållbarhetsarbete. Fördjupningen syftar till att skapa en överblick över AP-fondernas arbete med hållbarhet och en jämförelse med andra ledande fonder. De utvalda jämförelsefonderna anses vara ledande investerare som ligger i framkant inom hållbarhet. Samtliga är pensionsfonder och anses vara relevanta jämförelsefonder även om mandaten skiljer sig något åt. Utvärderingen i sin helhet finns i bilaga 9. Nedan sammanfattas McKinseys slutsatser.

McKinseys slutsatser och rekommendationer McKinsey kommer i sin rapport fram till att AP-fonderna ligger i framkant inom hållbarhet jämfört med ledande institutionella investerare globalt och att de fortsätter att förbättra sitt arbete i linje med den snabba utvecklingen på området. Enligt McKinsey utmärker sig AP-fonderna framför allt genom sitt ägarengagemang, men de ligger även i framkant när det gäller att integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen. McKinsey konstaterar att fonderna kontinuerligt utvecklar nya metoder för att ta hänsyn till hållbarhet i sina investeringar och att förvaltningsorganisationerna ansvarar för implementeringen av hållbarhetsarbetet. Vidare anser McKinsey att de nya reglerna avseende hållbarhet som sedan den 1 januari 2019 gäller för Första – Fjärde AP-fonderna tydliggör och stödjer fondernas hållbarhetsansvar och pågående arbete. I den rekommendation som McKinsey har formulerat som ett resultat av den fördjupade analysen påpekas att fonderna ytterligare kan förtydliga sina strategier och målsättningar kopplat till föredömlig förvaltning, vilket skulle kunna bidra till att fokusera arbetet och underlätta fondernas externa kommunikation kring sitt hållbarhetsarbete och resultaten från detta. McKinsey konstaterar att fonderna ofta är transparenta med strategier, mål och framsteg, men bör vara tydliga med att förklara sina resonemang och förenkla kommunikationen. Detta skulle enligt McKinsey kunna bidra till ökad förståelse för fondernas hållbarhetsarbete hos fondernas intressenter.

Investeringsmandat relaterat till hållbarhet Den 1 januari 2019 fick Första – Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten, att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen samt gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts och vilka tillgångar som fondmedlen inte bör 32 placeras i.

McKinsey konstaterar att hållbara investeringar är ett viktigt tema bland ledande institutionella investerare som utvecklar sitt arbete med att integrera hållbarhet i sina investeringsprocesser men att de flesta, till skillnad mot Första – Fjärde AP-fonderna, inte har ett mandat som specificerar att de har ett hållbarhetsansvar. Enligt McKinsey tydliggör och stödjer de nya reglerna Första – Fjärde AP-fondernas hållbarhetsansvar och pågående arbete. AP-fonderna anser att avkastning och hållbarhet sammanfaller på sikt och har sedan flera år integrerat hållbarhet i sina investeringsprocesser och arbetat aktivt med bolagsstyrningsfrågor. Första – Fjärde AP-fonderna har sedan 2007 samordnat sitt dialogarbete med utländska bolag när det gäller miljö- och etikfrågor via Etikrådet och samtliga AP-fonder har sedan 2015 redovisat sina koldioxidutsläpp enligt ett gemensamt ramverk. I linje med det nya målet för placeringsverksamheten att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsvarsfullt ägande har Första – Fjärde AP-fonderna under 2019 fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Flera fonder har förtydligat sina strategier kring Parisavtalet och fonderna har även vidareutvecklat sin koldioxidrapportering (CO2-rapportering). Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, trots att deras respektive regelverk inte är lika tydligt. Sjätte APfondens regelverk nämner inte hållbarhet, medan Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten. McKinsey konstaterar att enligt regelverket går avkastning före hållbarhet i de fall målkonflikter uppstår. Ett exempel på detta är att Första – Fjärde AP-fonderna avyttrar vissa fossila bolag om de anser att den finansiella risken är för hög i förhållande till den förväntade avkastningen. Enligt regelverket kan fonderna inte avyttra ett bolag endast utifrån ett miljöperspektiv om fossila bränslen bedöms som en attraktiv finansiell investering utifrån en analys av risk och förväntad avkastning. Första – Fjärde AP-fonderna har därför fattat olika beslut avseende fossila bränslen baserat på sina riskanalyser. Samtliga AP-fonder ställer sig bakom Parisavtalet som en del av FN:s klimatkonvention som Sverige har ratificerat. Hur detta kommer till uttryck via mål och strategier skiljer sig åt mellan fonderna. Det finns i dag inga entydiga tolkningar kring hur kapitalförvaltare ska bidra till att uppfylla målen i Parisavtalet eller hur dessa ska påverka portföljen. Samtliga AP-fonder anser att de främst kan bidra till att målen i Parisavtalet uppfylls genom påverkansarbete, temainvesteringar och genom att ta hänsyn till omställningsriskerna i portföljen. Ingen av fonderna har i dagsläget utvecklat ett sätt att mäta eller följa upp hur de bidrar till Parisavtalet. Andra AP-fonden skiljer sig från övriga AP-fonder genom att den har uttalat att den vill hålla investeringsportföljen i linje med Parisavtalet och att den vill ta fram mätmetoder för att kunna säkerställa detta före 2021. Tredje AP-fonden har vägletts av bl.a. Parisavtalet när den 2015 beslutade att anta uttalade hållbarhetsmål.

Hållbarhetsstrategier och mål Samtliga AP-fonder delar en övertygelse om att hållbarhet stödjer företagens långsiktiga framgång och avkastning. Första, Andra och Fjärde

AP-fonderna har anpassat sina investeringsövertygelser efter detta. Första AP-fonden har uttryckt att ”fo kus på hållbart värdeskapande kan ge möjligheter att långsiktigt öka avkastningen och reducera den finansiella risken”, Andra AP - fonden att ”hållbarhet lönar sig” och ”klimatförändring är en systemrisk” och Fjärde AP - fonden att ”Integrera hållbarhetsaspekt er i förvaltningen bidrar över tid till en bättre hantering av risker och möjligheter samt därmed till avkastningen”. McKinsey konstaterar i sin rapport att alla AP-fonder har formulerat egna hållbarhetsmål främst angående klimat och ägarstyrning. Målen för hållbarhetsarbetet är till stor del relaterade till interna processer som t.ex. användningen av klimatriskscenarier i utvärderingen av investeringar eller mål för röster avgivna vid årsstämman. Cirka 70 procent av målen för fonderna är relaterade till interna processer (figur 5.1). En anledning till detta är att flertalet fonder har en tydlig vision för hur de ska arbeta, men föredrar att inte ha utfallsmål relaterade till portföljsammansättningen då de anser att detta under vissa förutsättningar skulle kunna leda till suboptimala investeringsbeslut. Flertalet av fonderna har dock även satt upp mål relaterade till utfall för portföljen som t.ex. minskning av portföljens koldioxidutsläpp, totala investeringar i gröna obligationer eller tematiska investeringar. Första och Tredje AP-fonderna har en högre andel mål fokuserade på utfall för portföljen jämfört med övriga AP-fonder. Enligt de två fonderna är det viktigaste skälet till detta ansvarsutkrävande.

Källa: McKinsey bilaga 9

AP-fondernas hållbarhetsrelaterade mål är inte alltid specifika och tidsbundna vare sig det avser mål för interna processer eller utfallsmål. Ett område där de flesta av fonderna har valt att inte ha ett specifikt mål är för gröna obligationer, med undantag för Tredje AP-fonden som har som mål att investeringar i gröna obligationer ska fördubblas och öka till 30 miljarder kronor före 2025. Anledning till detta är risken för suboptimala investeringsbeslut, dvs. en fond som har åtagit sig att äga en viss andel gröna obligationer inom en viss tidpunkt riskerar att göra en oattraktiv investering för att uppnå målet.

Ett specifikt mål som Första – Fjärde AP-fonderna har, och som även är vanligt för andra ledande internationella pensionsfonder, är minskning av koldioxidutsläpp. Första – Fjärde AP-fonderna har följande specifika mål avseende koldioxidutsläpp: • Första AP-fondens investeringsportfölj ska vara koldioxidneutral 2050 med ett första delmål om en halvering av portföljens koldioxidavtryck fram till 2030. • Andra AP-fonden har som mål att utveckla portföljen i linje med Parisavtalet och IPCC:s 1,5-graders scenario med begränsad överträdelse. Fonden har även som mål att utveckla fondens interna index så att de uppfyller kriterierna för EU Paris Aligned Benchmarks, vilket innebär koldioxidneutralitet senast 2050. • Tredje AP-fonden ska halvera portföljens koldioxidavtryck fram till och med 2025. • Fjärde AP-fonden siktar på att vara koldioxidneutral före 2045.

Sjätte och Sjunde AP-fonderna mäter liksom övriga AP-fonder sina koldioxidavtryck på årsbasis, men har inga specifika mål för minskning av koldioxidutsläpp. Samtliga fonder arbetar dock med att reducera koldioxid relaterat till portföljen även om de inte har specificerat något mål. McKinsey konstaterar att andra ledande internationella pensionsfonder använder sig av en större andel utfallsrelaterade mål än AP-fonderna och att dessa i högre grad är mätbara och tidsbundna, som t.ex. specifika mål för minskning av koldioxidavtryck och mål för olika typer av dedikerade investeringar. Detta gör att resultaten årligen kan följas upp och anpassas när de uppfyllts. Ansvarsutkrävandet är förklaringen till användandet av utfallsrelaterade mål. För fossila bränslen har Första – Fjärde AP-fonderna, som nämns ovan, fattat olika beslut baserat på respektive fonds riskanalyser. Vid årsskiftet 2019/2020 hade ingen av AP-fonderna helt avyttrat bolag med fossil verksamhet. Flertalet av fonderna anger att de hellre äger och engagerar sig för att minska utsläppen från portföljbolagen än tillämpar en ren avyttringsstrategi för koldioxidintensiva sektorer. Fonderna har följande policy avseende fossila bränslen: • Första AP-fonden beslutade i december 2019 att avyttra alla innehav i bolag med fossil verksamhet. Sedan mars 2020 har fonden avyttrat bolag med fossil verksamhet för de internt förvaltade mandaten och avyttring i de externt förvaltade mandaten pågår. • Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna investerar inte i bolag där mer än 20 procent av intäkterna är exponerade mot termisk kol eller oljesand. • Andra AP-fonden har avyttrat alla kolgruvebolag som utvinner termiskt kol och kraftbolag som har betydande finansiella klimatrisker på grund av kolbaserad elproduktion (mer än 30 procent av rörelseresultatet [EBIT]). Fonden genomför även bolagsspecifika riskanalyser inom olja och gas. • Sjätte AP-fonden, som investerar i riskkapital, investerar som regel inte i fossila bränslen. • Sjunde AP-fonden har inte heller någon övergripande policy för att avyttra fossila bränslen, men har svartlistat ett 20-tal fossilbolag, som

fonden väljer att inte investera i, varav sju bolag som fonden bedömt specifikt agerar i strid mot Parisavtalet.

Källa: McKinsey bilaga 9

Enligt McKinseys analys har Första – Fjärde AP-fonderna striktare regler angående investeringar i fossila bolag än många andra ledande internationella pensionsfonder. Flera ledande internationella pensionsfonder har också avyttrat termiskt kol (eller bestämt sig för att inte göra ytterligare investeringar), men har sällan någon specifik avyttringsstrategi när det gäller olje- och gasbolag. Däremot är vissa mer transparenta i sin rapportering när det gäller fossila innehav och redovisar storleken på sin exponering mot energisektorn, olika energikällor som del av det, och hur exponeringen har utvecklats över tid. För AP-fonderna sker denna typ av rapportering i mer begränsad utsträckning. Första – Fjärde AP-fonderna rapporterar t.ex. hur många fossila bolag som de inte investerar i till följd av riskbedömningar, men inte vilka dessa bolag är. Sjunde AP-fonden rapporterar däremot vilka bolag som den inte investerar i och varför för att få en påtryckningseffekt. Däremot har fonderna utvecklat en gemensam rapportering för koldioxidutsläpp. World Economic Forum har i sin globala riskrapport (2020) angett att biologisk mångfald är den näst största globala risken efter klimatförändringar inom området miljö. McKinsey har i sin rapport undersökt hur AP-fonderna arbetar med biologisk mångfald och konstaterar att APfonderna arbetar med detta område där fonderna bedömer att det är relevant, dvs. där det har signifikant effekt. Fonderna har dock ingen uttryckt strategi för biologisk mångfald och inte heller en separat rapportering avseende vilka portföljinvesteringar som har störst påverkan på detta område. För Första – Fjärde AP-fonderna driver Etikrådet biodiversitetsfrågor både proaktivt (t.ex. dialoger avseende bekämpningsmedel som riskerar att skada bi-pollineringen i Europa) och reaktivt som svar på vissa incidenter (t.ex. skogsskövlingen i Amazonas till följd av sojaproduktion). Andra AP-fonden, som har en högre andel investeringar i skog och jordbruk än övriga AP-fonder, har även utvecklat egna specifika riktlinjer för skog och jordbruk, bl.a. relaterade till biologisk mångfald, som fonden har följt sedan 2011. Bland annat framgår det i investeringsriktlinjerna för de

två bolag (TCGA och TCGA II) som fonden är delägare i och som investerar i jordbruksfastigheter att inga fastigheter inom Amazonas biologiska zon får förvärvas. Fonden strävar även efter att säkerställa att riktlinjerna följs och transparens bl.a. genom externa revideringar av jordbruksfastigheterna. Fonden arbetar också aktivt med att förbättra bolagens arbete när det gäller hållbarhet, bl.a. genom styrelsearbete. Fondens förvaltare av TCGA och TCGA II antog 2018 en policy som förbjuder förvärv av mark som avskogats. McKinsey konstaterar i sin rapport att andra ledande internationella pensionsfonder inte heller har någon specifik strategi för att hantera frågor som rör biologisk mångfald. Det finns en ökad efterfrågan på utveckling av branschstandarder och ett flertal kapitalförvaltare har uppmanat dataleverantörer att lämna uppgifter om företagens påverkan på den biologiska mångfalden.

Verktyg för att integrera hållbarhet i investeringarna AP-fonderna har integrerat hållbarhet i förvaltningen av samtliga tillgångsslag och använder en rad olika verktyg för detta både i investeringsfasen och efter att investeringen har gjorts, se figur 5.3. Dessa verktyg är i stort desamma för samtliga AP-fonder. Innan investering utvärderar fonderna investeringsmöjligheten både ur ett risk- och värdeskapandeperspektiv. Från ett riskperspektiv integrerar AP-fonderna klimatrelaterade risker i den finansiella riskanalysen. Bland annat tas hänsyn till risker relaterade till omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. Fonderna använder även normbaserade principer, dvs. säkerställer att minimistandard eller intentionen bakom internationella konventioner som Sverige har ratificerat följs och även negativ screening baserad på förutbestämda hållbarhetskriterier. Från ett värdeskapande perspektiv använder merparten av fonderna sig av temainvesteringar. Första, Andra och Fjärde AP-fonderna har dessutom integrerat hållbarhetsaspekter i själva portföljkonstruktionen för noterade aktier. Hållbarhet är även integrerat i utvärderingsprocessen av direktinvesteringar och externa förvaltare. Efter investeringen är gjord använder fonderna främst ägarengagemang och bolagsbevakning för att följa upp och säkerställa att innehaven och de externa förvaltarna fortsätter att uppfylla uppsatta hållbarhetskrav. Fonderna anpassar hållbarhetsverktygen efter portföljsammansättningen eftersom vissa verktyg är mer lämpade för vissa tillgångsslag eller förvaltningsstrategier (figur 5.3).

Källa: McKinsey bilaga 9

Normbaserad och negativ screening används för samtliga tillgångsslag. Normbaserad uteslutning gäller för alla bolag som bedöms bryta mot internationella konventioner som Sverige har ställt sig bakom. Samtliga AP-fonder har på denna grund exkluderat företag som bryter mot ickespridningsavtalet (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT), som bedriver verksamhet relaterad till klusterminor och som tillverkar och distribuerar cannabis för icke-medicinskt bruk. Exkluderingarna baseras på Etikrådets rekommendation. Första, Andra och Fjärde AP-fonderna har dessutom valt att avyttra bolag som bedöms vara oförenliga med avsikten bakom vissa av de internationella konventioner som Sverige har ställt sig bakom, såsom Tobakskonventionen och icke-spridningsavtalet (NPT) som manar till nedrustning av kärnvapen och har således avyttrat bolag med verksamhet relaterad till kärnvapen samt tobaksbolag (figur 5.4).

Källa: McKinsey bilaga 9

Första – Fjärde AP-fonderna kan också avyttra företag baserat på exponering mot specifika hållbarhetsrelaterade risker. Avyttringarna baseras på fondspecifika riskbedömningar. AP-fonderna har jämförbara kriterier för avyttring som andra ledande pensionsfonder i Europa och i viss mån striktare än hos ledande nordamerikanska pensionsfonder där flertalet aktörer inte har avyttrat från verksamheter relaterade till kärnvapen. Temainvesteringar inom hållbarhet innefattar investeringar i företag med verksamhet relaterad till hållbarhetsfrämjande aktiviteter i olika tillgångsslag. Gröna obligationer är den vanligaste temainvesteringen som görs av samtliga AP-fonder (förutom Sjätte AP-fonden vars regelverk inte tillåter detta). Under 2019 har Fjärde AP-fonden sökt investeringar inom hållbart jordbruk och både Första och Fjärde AP-fonderna vill utöka sin exponering mot bolag inriktade på hållbara lösningar både inom den noterade och den onoterade portföljen. Sjunde AP-fonden har verkställt ett s.k. effektmandat, för investeringar som ska bidra till FN:s hållbarhetsmål. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har tillsammans etablerat Polhem Infra, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur och Andra AP-fonden har infört en strategisk allokering till global hållbar infrastruktur. Integrering av hållbarhet i den finansiella analysen görs för samtliga tillgångsslag, men är ovanligare för räntebärande instrument. Särskilt utmärkande för AP-fonderna är integreringen av hållbarhet i den strukturerade/systematiska förvaltningen genom att inkludera hållbarhetsfaktorer i portföljkonstruktionen. AP-fonderna använder liknande hållbarhetsverktyg som ledande internationella pensionsfonder, men har större fokus på ägarengagemang och utmärker sig inom detta område. Samtliga fonder anser att de har möjlighet att skapa värde genom att engagera sig som ägare. Detta görs bl.a. genom dialog, röstning samt representation i styrelser och valberedningar. Fonderna engagerar sig i noterade bolag och i direktägda tillgångar då de bedömer att det är där de har störst påverkan. År 2019 röstade Första – Fjärde AP-fonderna sammanvägt på 55 procent av alla stämmor i bolagen de ägde. AP-fonderna samarbetar dessutom med andra investerare, bl.a. genom nätverk som ClimateAction 100+ och United Nationssupported Principles for Responsible Investment (UNPRI). AP-fondernas etikråd har under 2019 bl.a. engagerat sig i samband med en gruvdammsolycka i Brasilien. Första – Fjärde och Sjunde AP-fonderna bevakar kontinuerligt sina noterade innehav med avseende på hållbarhetsrisker genom hållbarhetsdatabaser eller med hjälp av externa aktörer för normbaserad incidentsbevakning. Mindre incidenter utvärderas i samband med den fondövergripande bolagsgenomgången som sker två gånger per år, medan mer akuta händelser tas om hand direkt. Denna typ av hållbarhetsdatabaser eller tjänster finns inte för direktägda eller externt förvaltade reala tillgångar eller riskkapitalinvesteringar. Detta påverkar särskilt Sjätte APfonden som endast har onoterade innehav. För att kunna bevaka och hantera hållbarhetsriskerna i bolagen ställs därför särskilda krav på incidentrapportering från de direktägda bolagen och de externa förvaltarna, vilket innebär att bolagen har förpliktigat sig att återge information

om ESG-relaterade händelser (Environment, Social and Governance) till ansvarig förvaltare på Sjätte AP-fonden.

Fondernas organisation I Första, Fjärde och Sjätte AP-fonderna fastställs den övergripande hållbarhetsstrategin av styrelsen och i Andra och Sjunde AP-fonderna av ledningen. För Tredje AP-fonden fastställs den av både styrelse och ledning. Första och Sjätte AP-fonderna har även inrättat en särskild hållbarhetskommitté i styrelsen, vilket är ett beredningsorgan för fördjupad behandling av frågor som rör att fonden följer kraven på föredömlighet när det gäller hållbarhetsarbetet. Beslutsrätten och ansvaret i dessa frågor ligger dock kvar på hela styrelsen. Av McKinseys analys framkommer det att AP-fonderna har anpassat organisationen med avseende på hållbarhet och helt integrerat hållbarhet i förvaltningsorganisationen. Ansvaret ligger i flertalet fonder på kapitalförvaltningschefen, vilket tydliggör ansvaret för hållbarhetsarbetet i investeringsprocessen. Samtliga fonder har även några medarbetare med ansvar för frågor och aktiviteter kring ägarstyrning och hållbarhet både inom organisationen och i samarbetet med andra investerare. McKinsey konstaterar att detta är i linje med utvecklingen hos andra ledande internationella pensionsfonder, vilket även gäller teamens storlek i förhållande till kapital under förvaltning. Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna har även etablerat tvärfunktionella hållbarhetsforum för att samordna hållbarhetsinsatser.

Hållbarhetsrapportering Enligt McKinsey finns det inte ett entydigt, standardiserat sätt för hur investerare ska hållbarhetsrapportera, däremot finns det ett antal ramverk och standarder för rapportering av hållbarhet. Samtliga AP-fonder rapporterar dock sitt hållbarhetsarbete enligt etablerade ramverk konstaterar McKinsey. Första – Fjärde AP-fonderna har utvecklat gemensamma riktlinjer för redovisning av hur det nya hållbarhetsmålet – att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk – har uppnåtts. Dessa innebär att AP-fondernas hållbarhetsrapportering beskriver arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen och hur hållbarhetsarbetet bedrivs i övrigt. Fondernas hållbarhetsredovisning strävar efter att följa den internationella standarden Global Reporting Initiative (GRI). Fonderna har även kommit överens om att rapportera enligt United Nations-supported Principles for Responsible Investment (UNPRI), Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD), vilket inkluderar koldioxidavtryck, samt hur APfonderna har möjlighet att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, röstningsdata och om Etikrådets arbete. Även Sjätte och Sjunde APfonderna rapporterar enligt GRI och ett flertal andra ramverk. McKinsey konstaterar att AP-fondernas rapportering kring hållbarhet är omfattande, men skiljer sig åt mellan fonderna. Samtliga AP-fonder rapporterar sina strategier och mål samt hur de har arbetat för att nå målen

och om målen har uppnåtts. Sjunde AP-fonden har dock valt att inte externt rapportera sina hållbarhetsrelaterade mål. Vid en jämförelse med andra ledande internationella pensionsfonder konstaterar McKinsey att de i större utsträckning än AP-fonderna har förenklat sin externa hållbarhetsrapportering genom att t.ex. använda sig av tabeller som årligen sammanställer mål och hur dessa har uppfyllts. Några fonder redovisar även fossila innehav, genom att visa andelen investeringar inom energisektorn och vilka energikällor som står bakom detta, eller hur investeringar i förnybar energi och investeringar som bidrar till FN:s utvecklingsmål utvecklas över tid. Sedan 2015 rapporterar AP-fonderna koldioxidavtryck enligt ett gemensamt framtaget ramverk. För Första – Fjärde och Sjunde AP-fonderna omfattar rapporteringen en större andel av den noterade aktieportföljen 11 12 (Scope 1 och Scope 2 ) och för Sjätte AP-fonden, som endast gör onoterade investeringar, omfattar mätningen en större andel av den onoterade investeringsportföljen. AP-fonderna, liksom andra ledande internationella pensionsfonder, arbetar med att utöka omfattningen av mätningen av koldioxidavtryck till ytterligare tillgångsslag och expandera 13 mätningen i begränsad skala till Scope 3 . Ett antal fonder (Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) har utökat mätningen enligt Scope 3 men dessa resultat publiceras inte alltid externt. Fjärde AP-fonden använder en utökad definition av Scope 1 och Scope 2 som inkluderar utsläpp från underleverantörerna i sina investeringsstrategier. Första – Fjärde APfonderna har i olika utsträckning utökat mätningen även till andra tillgångsslag såsom obligationer och reala tillgångar. Dessa särredovisas från koldioxidrapporteringen för den noterade aktieportföljen och i vissa fall rapporteras den inte alls. Under 2019 minskade AP-fondernas totala koldioxidavtryck mätt som totalt koldioxidutsläpp för de noterade aktieportföljerna med 9 procent medan marknadsvärdet för de noterade aktieportföljerna ökade med 34 procent. För perioden 2015 – 2019 ökade fondernas totala koldioxidutsläpp för de noterade aktieportföljerna med 3 procent, vilket kan jämföras med en ökning av marknadsvärdet för de noterade aktieportföljerna med 50 procent. Den främsta anledningen till ökningen av koldioxidutsläpp över tid är att fondernas kapital har ökat, men på grund av ökat fokus på åtgärder för att minska koldioxidavtrycken (t.ex. genom lågkoldioxidinvesteringar och ESG-index) har utsläppen ändå kunnat minska relativt sett.

11 Scope 1 visar direkta utsläpp från den egna verksamheten. 12 Scope 2 visar indirekta utsläpp från köpt energi. 13 Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget har orsakat.

Källa: McKinsey bilaga 9

För att åskådliggöra om minskningen i koldioxidutsläpp kommer från att AP-fonderna har ändrat sin portföljexponering till mindre utsläppsintensiva bolag eller om de underliggande bolagen har minskat sina utsläpp har samtliga fonder, förutom Sjunde AP-fonden, utvecklat sin rapportering och valt att särredovisa detta för 2019.

Källa: McKinsey bilaga 9

Av figur 5.6 framgår det att minskningen i samtliga AP-fonders koldioxidintensitet för 2019 främst beror på ändringar i portföljmixen och inte att intensiteten minskat i de underliggande bolagen.

Skälen för regeringens bedömning

Att beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta

aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet. Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten, att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i. I enlighet med detta har Första – Fjärde AP-fonderna tagit fram en gemensam tolkning av föredömlig förvaltning, enats om en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, tagit fram gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts och vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i. Samtliga dessa dokument finns publicerade på respektive fonds webbplats. Regeringen ser positivt på detta arbete och anser att tillämpning av gemensamma riktlinjer för redovisning och rapportering av hållbarhetsarbetet är centralt, för att underlätta uppföljning och utvärdering. Detta arbete bör fortsätta. Första – Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver reaktiva och proaktiva dialoger inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö och för att motverka korruption och sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao. Under 2019 har Etikrådet bl.a. genomfört ca 300 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Etikrådet har i ett flertal fall engagerat sig i utländska bolag under året, bl.a. i samband med en gruvdammsolycka i Brasilien. Under 2019 gjordes ett genombrott i dialogerna med gruvbolagen efter att Etikrådet, tillsammans med andra investerare, tagit fram en global öppen databas som kan bidra till transparens kring bolagens avfallsdammar och ansvarstagande. AP-fonderna deltar även i investerarsamarbetet Climate Action 100+ där dialoger med bl.a. oljebolag som Shell och fordonstillverkare som Daimler och Volkswagen har varit framgångsrika när det gäller att sätta mål för att minska koldioxidutsläppen. Frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri är liksom tidigare år ett område som är aktuellt att bevaka. Regeringen ser positivt på att Första, Andra och Fjärde AP-fonderna har avyttrat företag med verksamhet relaterad till kärnvapen eftersom fonderna bedömer att företagens verksamhet är oförenliga med avsikten bakom icke-spridningsavtalet (NPT). En annan viktig fråga är att följa Parisavtalet för att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5 grader. Regeringen anser att det är viktigt att AP-fondernas investeringar är i linje med Parisavtalets mål. Flera AP-fonder har under året förtydligat sina strategier kring Parisavtalet och samtliga fonder arbetar kontinuerligt för att sänka koldioxidavtrycket i sina portföljer Första – Fjärde AP-fonderna har uttalade mål för detta. Andra AP-fonden utmärker sig 43

genom en inriktning mot att hålla investeringsportföljen i linje med Parisavtalet och fonden vill ta fram mätmetoder för att kunna säkerställa detta före 2021. Dessutom har AP-fonderna under 2019 vidareutvecklat sin koldioxidrapportering till att även omfatta hur stor del av årets förändring i koldioxidintensitet som kommer från att fonderna har ändrat sin portföljmix respektive hur stor del som kommer från minskade utsläpp från bolagen i portföljen. Första – Fjärde AP-fonderna rapporterar även i enlighet med ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Regeringen ser positivt på att AP-fondernas totala koldioxidavtryck mätt som totalt koldioxidutsläpp för de noterade aktieportföljerna minskade med 9 procent under 2019. Användandet av fossila bränslen har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå 1,5-graders målet och finansiella aktörer har en central roll när det gäller att styra om investeringar till mer hållbara energislag. Första – Fjärde AP-fonderna har fattat olika beslut när det gäller investeringar i fossila bränslen baserat på fondernas riskanalyser. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna uppger att de hellre äger och engagerar sig för att minska utsläppen från portföljbolagen än tillämpar en ren avyttringsstrategi för koldioxidintensiva sektorer. Första AP-fonden beslutade i december 2019 att avyttra alla innehav i bolag med fossil verksamhet och sedan mars 2020 har fonden avyttrat bolag med fossil verksamhet för de internt förvaltade mandaten och avyttring för de externt förvaltade mandaten pågår. Första AP-fondens bedömning är att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin och att investeringar i dessa bolag kan medföra en högre finansiell risk för fonden. Regeringen ser positivt på Första AP-fondens beslut att avyttra innehav i bolag med fossil verksamhet och vill understryka att investeringar i fossil energi, såsom investeringar i bolag vars börsvärden till stor del består av de fossila tillgångar de tänker utvinna, inte ligger i linje med Parisavtalets mål och FN:s klimatkonvention. Regeringen anser att AP-fonderna bör fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål. Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete AP-fonderna har genomfört inom hållbarhetsområdet, men anser att detta arbete kan stärkas ytterligare. Det är positivt att fonderna ständigt fortsätter att förbättra sitt arbete och att fonderna enligt McKinseys studie har kommit långt på detta område vid en jämförelse med andra ledande institutionella investerare globalt. Första – Fjärde AP-fonderna har dock ett starkare lagkrav avseende hållbarhet än andra ledande institutionella investerare och det bör därför också kunna förväntas att de ligger i framkant på detta område. Att APfonderna enligt McKinsey utmärker sig framför allt genom sitt ägarengagemang, men även när det gäller integrering av hållbarhet i kapitalförvaltningen, är i linje med Första – Fjärde AP-fondernas nya krav om föredömlig förvaltning. Det finns dock områden att fortsätta belysa och förbättra som t.ex. att innehav av fossila tillgångar inte överensstämmer med Parisavtalet och investeringars påverkan på biologisk mångfald. Även om ett år är för kort tid för att kunna utvärdera det nya hållbarhetsmålet anser regeringen att arbetet med hållbarhet bör fortsätta att stärkas. Hållbarhet är ett område under ständig utveckling, vilket tydligt avspeg- 44 las i ny EU-lagstiftning. Även om den lagstiftningen inte gäller för AP-

fonderna så innebär det att fonderna behöver fortsätta sitt utvecklingsarbete för att ligga i framkant även fortsättningsvis. EU:s nya regelverk innebär krav på alla finansmarknadsaktörer att informera om hur hållbarhetsrisker och hållbarhetseffekter integreras i förvaltningen, oavsett hållbarhetsambition. Det innebär även att i den mån hållbarhet inte beaktas ska detta tydligt framgå. I det nya regelverket införs också nya kategorier av referensvärden, ett för klimatomställning som på portföljnivå följer en bana för minskade klimatutsläpp och ett som på portföljnivå följer en bana mot Parisavtalets klimatmål. Regeringen konstaterar i likhet med McKinsey att det finns möjlighet till fortsatt utveckling genom förtydligande av strategier och målsättningar kopplat till föredömlig förvaltning. Regeringen konstaterar vidare att transparens och kommunikation i hållbarhetsfrågor är viktigt för att bidra till en ökad förståelse kring AP-fondernas hållbarhetsarbete och att upprätthålla trovärdigheten för pensionssystemet. En utmaning är investeringar i onoterade tillgångar som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen förväntar sig att APfonderna fortsätter att sträva efter ökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens. AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 6.

6 Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2019 överförde Första AP-fonden 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,1 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genom-

snitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 15,1 procent, jämfört med - 0,7 procent 2018. Under 2019 inrättade styrelsen ett hållbarhetsutskott och antog en ny hållbarhets- och klimatstrategi. Ett nytt mål för verksamheten är att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. I slutet av året beslutade styrelsen att fonden skulle avyttra bolag med fossil verksamhet, vilket skedde i mars 2020 för de internt förvaltade mandaten och avyttring pågår för de externt förvaltade mandaten.

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 48,6 miljarder kronor 2019, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 15,1 procent. Under året överfördes 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 42,1 miljarder kronor för att uppgå till 365,8 miljarder kronor vid årets slut. I figur 6.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001 – 2019 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan)

Under 2019 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 15,3 procent före kostnader. Samtliga tillgångsslag bidrog positivt till avkastningen. Största positiva bidraget till avkastningen gav aktier (8,6 procentenheter, varav svenska aktier 2,8 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader 2,7 procentenheter och aktier i tillväxtmarknader 3,1 procentenheter) och alternativa investeringar (4,4 procentenheter). Inom alternativa investeringar kom bidraget framför allt från fastigheter och investeringar i onoterade bolag. Av nedre delen av figur 6.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001 – 2019, 1,3 under tioårsperioden 2010 – 2019 och 1,4 under femårsperioden 2015 – 2019. Under 2019 var sharpekvoten 4,2. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning Första AP-fonden har under perioden 2001 – 2019 använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Under perioden 2001 – 2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från s.k. overlaymandat (mandat som är derivatbaserade och därmed inte binder kapital) och allokeringseffekter. Under perioden 2010 – 2014 definierades den aktiva avkastningen som differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex var tillämpbara. Sedan 2015 använder Första APfonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar mot jämförelseindex. Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Första AP-fondens genomsnittliga årliga aktiva avkastning före kostnader varit 0,2 procent under perioden 2001 – 2019 och för den senaste tioårsperioden (2010 – 2019) var den 0 procent. Under 2019 var den aktiva avkastningen före kostnader -8,1 procent, vilket motsvarar ca -23,3 miljarder kronor.

Alternativa investeringar och allokering bidrog mest negativt till den aktiva avkastningen (-4,6 procent respektive -2,1 procent).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Första AP-fondens styrelse har beslutat att från och med 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet är lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletteras med ett långsiktigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-års period. Under perioden 2015 – 2019 var fondens avkastningsmål 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod. Av den högra delen av figur 6.1 framgår att fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,3 procent under den senaste femårsperioden (2015 – 2019), 8,1 procent under tioårsperioden (2010 – 2019) och 6,1 procent under perioden 2001 – 2019. Detta innebär att Första APfonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väl-

diversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen. Första AP-fonden fattade under året beslut om att gå över från aktiva fundamentala aktiestrategier till mer passiva eller systematiska strategier både för en del av fondens internt förvaltade aktiestrategier och för vissa externa mandat inom tillväxtmarknader. Fonden kommer dock fortsatt att ha aktiv förvaltning för svenska mandat och för vissa tillväxtmandat. Den nya förvaltningsstrategin gäller från och med den 1 januari 2020 och förändringarna förväntas ge bättre förutsättningar att nå avkastningsmålet, ett bättre riskutnyttjande samt sänkta kostnader.

Portföljen Första AP-fondens portfölj bestod vid 2019 års slut av 35 procent aktier, 14 34 procent räntebärande tillgångar och 32 procent alternativa tillgångar . Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 0,9 procentenheter, andelen räntor ökat med 1,5 procentenheter och andelen alternativa tillgångar minskat med 0,3 procentenheter. Första AP-fonden etablerade under 2019 tillsammans med Tredje och Fjärde AP-fonderna Polhem Infra, ett bolag som fokuserar på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur.

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2019 till 239 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2015 – 2019 från 0,17 procent till 0,12 procent.

14 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2015 – 2019 ökat med ca 54 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med 18 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2019 beror framför allt på ökade personalkostnader, men även på ökade informations- och datakostnader. De ökade personalkostnaderna beror dels på att antalet anställda under året har ökat med 7 personer, dels på att uppsägningslön och avgångsvederlag har betalats ut till verkställande direktör och aktiechef. De externa förvaltningskostnaderna för 2019 uppgick till 186 miljoner kronor, vilket var en minskning för fjärde året i rad. Minskningen jämfört med 2018 uppgick till 42 miljoner kronor och beror till stor del på upphandlingen av förvaltning av aktier inom tillväxtmarknader som inleddes under 2018 och slutfördes under 2019.

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Under 2019 har en ny hållbarhets- och klimatstrategi arbetats fram och antagits av styrelsen. Strategin omfattar samtliga tillgångsslag. Ett nytt mål för verksamheten är bl.a. att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Delmål för att uppnå detta mål kommer att tas fram under 2020. Fonden ska också identifiera dedikerade investeringar som både bidrar till en god avkastning och till en hållbar utveckling i linje med FN:s globala utvecklingsmål. Under hösten 2019 tillsatte styrelsen ett hållbarhetsutskott som bereder styrelsens arbete rörande hållbarhetsfrågor och i slutet av året beslutade styrelsen att fonden ska avyttra bolag med fossil verksamhet. Beslutet att avyttra fossilt är ett led i att minska fondens klimatriskexponering.

15 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 16 Vid årets slut. 17 Varav två projektanställda. 50 18 Varav en projektanställd.

Fondens bedömning är att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin och investeringar i dessa bolag kan medföra en högre finansiell risk för fonden. Under året har fonden ökat integreringen av hållbarhet i förvaltningen genom att t.ex. utöka integreringen av hållbarhetsfaktorer i den kvantitativa portföljallokeringen och utvecklat en s.k. heatmap, en kartläggning av fondens klimatriskexponering utifrån exponering mot koldioxid och fossila bränslen. En ny hållbarhetsansvarig har rekryterats under året för att bli chef för en ny separat hållbarhetsavdelning från och med den 1 januari 2020. Inom ramen för sitt ägaransvar arbetade Första AP-fonden aktivt med att påverka bolagen utifrån ett urval av FN:s hållbara utvecklingsmål. Fondens utgångspunkt är att försöka påverka bolag till det bättre i dessa avseende hellre än att bara avyttra. Under 2019 röstade Första AP-fonden på 30 svenska och på 556 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i svenska bolag som fonden äger aktier i och på merparten av stämmorna i de bolag på utvecklade marknader där fonden ägde aktier vid bolagsstämmotillfället. Första AP-fonden var även aktiv i tio svenska valberedningar. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade och väl utformade incitamentsprogram för bolagsledningar i Sverige och utomlands fortsatte. I svenska valberedningar har fokus varit att arbeta för ökad mångfald i styrelserna. Första AP-fonden fick under 2019 ett antal internationella utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete, bl.a. från Institutional Investor Europe (IIE), FN:s Principles for Responsible Investments (PRI), Nordic Fund Selection Awards och ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapon).

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt. Arbetet med operativa risker utvecklas kontinuerligt. Hösten 2019 infördes en strukturerad process för att hantera väsentliga förändringar eller nya ändringar, en s.k. New Product Approval Process (NPAP). Fonden införde även ett nytt avkastningssystem (Pearl) som möjliggör en mer fördjupad analys av investeringsbeslut. I samband med detta togs en strukturerad process fram för utvärdering av olika mandat. Under 2019 gjorde funktionen för regelefterlevnad bedömningen att verkställande direktörens och aktiechefens agerande avseende egna affärer stod i strid med fondens interna regelverk och båda entledigades från sina tjänster.

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2019 överförde Andra AP-fonden 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 15,9 procent, jämfört med -1,3 procent 2018. Andra AP-fonden har under 2019 antagit en ny hållbarhetsstrategi som bygger på principerna att fonden integrerar hållbarhet i alla investeringsprocesser, aktivt söker investeringar som bidrar till en hållbar utveckling, arbetar utifrån fokusområden, använder dialog som ett verktyg, tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt samt strävar efter att vara ledande inom hållbarhet. Andra AP-fonden reviderade under året även sina övergripande investeringsövertygelser. Bland annat infördes två nya investeringsövertygelser relaterade till hållbarhet: ”hållbarhet lönar sig” och ” klimatförändring är en systemrisk”. Under året integrerades effekter av klimatförändringar i de antaganden som ligger till grund för fondens ALM-analys (asset liability management) och valet av strategisk portfölj. Fonden fattade vidare beslut om en initial strategisk målallokering till onoterade aktier i hållbar infrastruktur om 2 procent som syftar till att bidra till en hållbar utveckling. Fonden ökade under året även den strategiska allokeringen till gröna obligationer från 1,0 till 3,0 procent och investerade dessutom i flera nya sociala obligationer.

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 53,0 miljarder kronor 2019, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 15,9 procent. Under året överfördes 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 46,6 miljarder kronor till 381,4 miljarder kronor vid årets slut. I figur 6.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. För hela perioden 2001 – 2019 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,3 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Under 2019 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 16,1 procent före kostnader. Samtliga tillgångsslag bidrog positivt till avkastningen. Största positiva bidraget till avkastningen gav aktier (10,7 procentenheter, varav svenska aktier 2,6 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader 6,0 procentenheter och aktier i tillväxtmarknader 3,8 procentenheter) och alternativa investeringar (5,0 procentenheter). Inom alternativa investeringar kom bidraget framför allt från konventionella fastighets-

investeringar (fastighetsinvesteringar exklusive skogs- och jordbruksfastigheter) och kinesiska A-aktier. Till skillnad mot övriga AP-fonder inkluderar Andra AP-fonden valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning. Av nedre delen av figur 6.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001 – 2019, 1,3 under tioårsperioden 2010 – 2019 och 1,4 under femårsperioden 2015 – 2019. För 2019 var sharpekvoten 3,7. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning Andra AP-fonden har under perioden 2001 – 2018 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Under perioden 2001 – 2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen genom att allokeringseffekter exkluderades. Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Andra AP-fondens genomsnittliga årliga aktiva avkastning före kostnader uppgått till 0,1 procent under perioden 2001 – 2019, 0,3 procent för den senaste tioårsperioden (2010 – 2019) och 0 procent för den senaste femårsperioden (2015 – 2019). Under 2019 hade samtliga tillgångsslag ett negativt bidrag till fondens aktiva avkastning före kostnader som för året uppgick till - 0,85 procent, vilket motsvarar ca - 2,0 miljarder kronor. Fonden har därmed inte uppnått sitt mål om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år under någon av de nämnda tidsperioderna, se figur 6.5 nedan.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Andra AP-fonden har till skillnad från de övriga AP-fonderna inte ett avkastningsmål utan kommunicerar den bedömda förväntade avkastningen på fondens strategiska portfölj tillsammans med det förväntade bidraget från aktiv förvaltning. Bedömningen är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål. Av den högra delen av figur 6.4 framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,4 procent under den senaste femårsperioden (2015 – 2019), 8,4 procent under tioårsperioden (2010 – 2019) och 6,3 procent under perioden 2001 – 2019. Detta innebär att Andra AP-fondens realiserade avkastning varit högre än styrelsens förväntan om avkastning på fem- och tioårssikt och sedan start. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Under 2019 reviderade fonden sina investeringsövertygelser i syfte att förtydliga fondens syn på hållbarhet samt rollen för fondens ALM-analys (asset liability management). Bland fondens investeringsövertygelser ingår bl.a. att systematiskt risktagande krävs, hållbarhet lönar sig, klimatförändringar är en systemrisk och aktiv förvaltning skapar mervärde. En viktig del av strategin är målsättningen att hållbarhet ska vara integrerat i tillgångsförvaltningens samtliga besluts- och analysprocesser. Det avspeglas också i fondens affärsplan, vars övergripande målsättning är en ”hållbar strategisk portfölj”. Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM). Den modellerar den förväntade långsiktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna givet demografiska, makroekonomiska och finansiella antaganden. Horisonten är 30 år. Under 2019 integrerade fonden även bedömda effekter av klimatförändringar i modellens antaganden. Målfunktionen är att minimera förväntade framtida pensionsbortfall till följd av den automatiska balanseringen i pensionssystemet. Fondens strategiska portfölj representerar den sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa generationsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Under 2019 ökade fonden den strategiska portföljens allokering till alternativa tillgångar (3,5 procentenheter, varav jordbruk och skog 1,5 procentenheter, riskkapital 1,0 procentenheter och fastigheter 1,0 procentenheter) samt till gröna obligationer och tillväxtobligationer (2,0 respektive 1,0 procentenheter) medan allokeringen minskade till svenska obligationer (- 4,0 procentenheter), globala kreditobligationer (- 1,0 procentenheter) och aktier (- 1,5 procentenheter). Valet av index ses som en viktig del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör

utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen. Även faktorer relaterade till hållbarhet ingår i dessa index.

Portföljen Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2019 års slut av 40 procent aktier, 19 31 procent räntebärande tillgångar och 30 procent alternativa tillgångar . Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa tillgångar ökat med 1,6 procentenheter, andelen aktier ökat med 1,3 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar minskat med 2,9 procentenheter (figur 6.6). Inom tillgångsslaget räntor har andelen gröna obligationer ökat (1,8 procentenheter) medan andelen svenska obligationer och utländska krediter och statsobligationer har minskat (-4,0 respektive -1,6 procentenheter).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Kostnader Andra AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2015 – 2019 ökat med ca 28 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med 21 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2019 beror framför allt på ökade personalkostnader i form av rörliga ersättningar. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. Fonden arbetar aktivt med att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation.

56 19 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Fonden noterar höjda priser i leverantörsledet, bl.a. till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna. Under perioden 2012 – 2015 genomförde fonden en internalisering för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internaliseringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades 2016, då förvaltningskostnadsandelen av totala kostnader sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som sedan varit konstant. De externa förvaltningskostnaderna för 2019 uppgick till 292 miljoner kronor, vilket var en ökning med 12 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2018 beror till stor del på att värdet på det förvaltade kapitalet har ökat eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifierats ytterligare. Andra AP-fonden har under året antagit en ny hållbarhetsstrategi som bygger på principerna att fonden integrerar hållbarhet i alla investeringsprocesser, aktivt söker investeringar som bidrar till en hållbar utveckling, arbetar utifrån fokusområden, använder dialog som ett verktyg, tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt samt strävar efter att vara ledande inom hållbarhet. De fokusområden som fonden arbetar med är klimatförändringar, mångfald, mänskliga rättigheter och ägarstyrning. I samband med arbetet med att ta fram den nya hållbarhetsstrategin gjordes även en översyn av Andra AP-fondens investeringsövertygelser. Bland annat infördes två nya övertygelser relaterade till hållbarhet: ”Hållbarhet lönar sig” och ”Klimatförändring är en systemrisk”.

20 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 21 Vid årets slut.

Andra AP-fonden har även integrerat antaganden kring konsekvenser från klimatförändringar i ALM-analysen som ligger till grund för valet av strategisk portfölj. För att ytterligare integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen har Andra AP-fonden gjort en omorganisation som innebär att fondens hållbarhetsanalytiker nu tillhör strategiavdelningen inom förvaltningsorganisationen. Under året beslutades om en initial strategisk målallokering till onoterade aktier i hållbar infrastruktur om 2 procent som ska investeras och allokeras succesivt. Andra AP-fonden ökade också den strategiska allokeringen till gröna obligationer från 1,0 till 3,0 procent. Under året investerade fonden också i flera sociala obligationer. I början av 2018 publicerade Andra AP-fonden, som en av de första investerarna i världen, en klimatrapport i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures. Under det gångna året har fonden fortsatt genomförandet och rapporterar årligen i enlighet med dessa rekommendationer. Fonden har aktivt verkat för att fler företag och investerare ska rapportera i enlighet med dessa. Andra AP-fonden har även utvecklat en egen modell för analys och utvärdering av riskkapitalbolagens hållbarhetsarbete. Denna modell utgår ifrån FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, United Nationssupported Principles for Responsible Investments (UNPRI) ramverk för due diligence samt för uppföljning och dialog med riskkapitalbolag. Målet är att, utöver en individuell utvärdering för respektive riskkapitalbolag, också skapa förutsättningar för att kunna jämföra hållbarhetsarbetet inom olika förvaltningsorganisationer. Under 2019 har Andra AP-fonden sett över sina fokusområden och beslutat att lägga till ett, mänskliga rättigheter, eftersom även detta är ett område som är av stor vikt och där fonden sedan ett par år har ett strukturerat arbete. Under året har fonden fortsatt arbetet med att identifiera risker kopplade till fondens innehav och med att utveckla en kvantitativ modell som kan kartlägga mänskliga rättighetsrisker i olika sektorer, länder och portföljbolag. Syftet med modellen är att, baserat på hur allvarliga bristerna är, hjälpa till att prioritera vilken inriktning fonden bör ha på sina förebyggande insatser. Andra AP-fonden publicerade, som en av de första investerarna i världen, under året en rapport om fondens arbete med mänskliga rättigheter i enlighet med ramverket för FN:s vägledande principer. Rapporten beskriver hur fonden ser på sitt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och vilka processer fonden har för att integrera mänskliga rättigheter i verksamheten. Rapporten beskriver områden där fonden tagit viktiga steg för att utveckla sitt arbete, men redogör också för några av de utmaningar som identifierats. Andra AP-fonden har även under drygt 15 år arbetat strukturerat med mångfaldsfrågan, bl.a. genom fondens Kvinnoindex som sedan 2002 mätt utvecklingen av andelen kvinnor i styrelser och ledning i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Fonden har också investerat i obligationer inriktade på jämställdhetsfrågor. Obligationerna ligger i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Under året har Andra AP-fonden, tillsammans med 65 internationella investerare, skrivit under ett initiativ riktat till ca 1 200 bolag. Initiativet uppmanar bolag att stärka sitt jämställdhetsarbete och öka transparensen om det. Det är också ett stöd till UN Women Empowerment 58 Principles och dess sju principer för ökad jämställdhet.

Sammantaget röstade Andra AP-fonden under 2019 på 85 bolagsstämmor i svenska börsbolag och på 865 utländska bolagsstämmor. Under året har fonden, tillsammans med en grupp andra europeiska kapitalägare, fortsatt dialogen med främst amerikanska bolag angående höga ersättningar till ledande befattningshavare. Fondledningen, tillsammans med chefen för strategiavdelningen och fondens seniora hållbarhetsanalytiker, ansvarar för det strategiska hållbarhetsarbetet samt implementering och uppföljning av detsamma. Det löpande arbetet hanteras inom fondens olika avdelningar. För att fortsatt framgångsrikt integrera hållbarhetsfrågorna i förvaltningen gjorde Andra AP-fonden under året en omorganisation och fondens hållbarhetsanalytiker ingår nu i kapitalförvaltningens strategiavdelning. Samtliga anställda genomgår kontinuerligt utbildning i hållbarhetsfrågor. Även samtliga styrelseledamöter i fonden har genomgått utbildningen. Under året har alla anställda också genomgått utbildning om mänskliga rättigheter.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetat samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om Tre Försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen). Under 2019 har Andra AP-fonden fortsatt att arbeta med olika områden som faller inom risk- och kontrollverksamheten såsom förbättrad rapportering, processkartläggning, krisarbete och risk/avkastningsutvärdering. Under året har utvärderingen av fondens strategiska portfölj omarbetats och utvecklats. Syftet med arbetet är att bättre utvärdera effekterna på risk och avkastning till följd av de beslut som fattats kring Andra AP-fondens strategiska portfölj. Behoven och möjligheterna för en effektiv analys och rapportering förändras löpande. Under 2019 har rapportering av avkastning och risk vidareutvecklats inom ett mer effektivt rapporteringsverktyg, vilket har möjliggjort fördjupad analys och mer dynamisk rapportering i olika format. Syftet med processkartläggning inom Andra AP-fonden är att kontinuerligt arbeta med utveckling av processer och hantering av dess risker, men även att kontrollera och säkerställa att verksamheten arbetar enligt de fastställda processerna. Under hösten 2019 slutfördes kartläggningen av huvudprocessen Utvärdering och uppföljning samt underprocesser tillsammans med ett externt konsultföretag. Sammanlagt kartlades elva processer med tillhörande risker och kontroller inom områdena

regelefterlevnad, risk, bokslut och avkastningsanalys. Som en del av Andra AP-fondens årliga krishanteringsarbete ingår att genomföra krisövningar samt att se över krisplanen. Under förra årets genomfördes en större krisövning tillsammans med ett externt kriskonsultföretag samt några mindre inkallningsövningar där krisledningen samlades. Internrevisionen har på uppdrag av styrelsen granskat Andra APfondens it-säkerhet med fokus på penetrationstest. Det övergripande syftet med granskningen har varit att säkerställa att fondens it-säkerhet hanterats på ett betryggande sätt och bedöma risken för att en extern aktör skulle kunna få tillgång till fondens it-system. Övergripande bedömer internrevisionen att riskerna i testade it-system är låga. Inga kritiska brister i it-säkerheten noterades vid granskningen. Internrevisionen har dock noterat ett antal områden med förbättringspotential där möjlighet finns till ytterligare förbättringar av it-säkerheten kopplat till hur fonden hanterar information och externa parter. Dessa förslag kommer fonden att undersöka och utvärdera framöver.

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2019 överförde Tredje AP-fonden 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,5 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Under 2019 uppgick fondens avkastning till 59,5 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 17,6 procent. Tredje AP-fondens klimatstrategi är att ha tydliga hållbarhetsmål för portföljen. Fonden beslutade 2014 om fyra hållbarhetsmål för perioden fram till och med utgången av 2018. Dessa mål har uppnåtts. Under 2019 har fonden fastställt nya hållbarhetsmål som innebär att fondens koldioxidavtryck ska halveras till 2025 jämfört med 2019, att hållbarhetsinvesteringarna i gröna obligationer och i tematiska hållbarhetsinvesteringar ska fördubblas till 2025 jämfört med 2019 och att fondens direktägda onoterade fastighetsbolag ska vara ledande inom hållbarhet.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 59,5 miljarder kronor 2019, vilket motsvarar en avkastning på 17,6 procent efter kostnader. Under året överfördes 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 53 miljarder kronor till 393,7 miljarder kronor. I figur 6.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,5 procent per år under perioden 2001 – 2019, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2019 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 17,7 procent före kostnader. Störst bidrag till avkastningen kom från riskklasserna aktier och inflation (11,8 respektive 3,8 procentenheter). Inom riskklassen aktier kom avkastningen främst från svenska aktier (7,4 procentenheter) och inom riskklassen inflation främst från investeringar i fastigheter (2,7 procentenheter). Även övriga riskklasser bidrog positivt till avkastningen med mellan 0,1 och 1,1 procentenheter.

Av nedre delen av figur 6.7 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,7 under perioden 2001 – 2019, 1,4 under tioårsperioden 2009 – 2019, 1,7 under femårsperioden 2014 – 2019 samt 4,3 under 2019. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning Tredje AP-fonden har under åren utvecklat sin förvaltningsmodell och har till följd av det även ändrat sin definition av aktiv förvaltning. Sedan 2016 mäter Tredje AP-fonden den aktiva avkastningen som meravkastning från totalportföljen jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade aktier och räntor. I syfte att underlätta en jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare definitioner har dessa justerats i McKinseys rapport. Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Tredje AP-fondens genomsnittliga årliga aktiva avkastning före kostnader varit 0,7 procent under perioden 2001 – 2019, 1,0 procent 2010 – 2019 och 1,7 procent 2015 – 2019. Under 2019 uppgick den aktiva avkastningen till 0,4 procent. Till årets aktiva avkastning bidrog framför allt riskklassen inflation med 9,3 procentenheter.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Tredje AP-fondens styrelse har beslutat att sänka fondens långsiktiga avkastningsmål från 4,0 till 3,5 procent genomsnittlig real avkastning från och med den 1 januari 2020. Beslutet är en följd av en ny ALM-analys som fonden har gjort under 2019. Det nya målet bedöms ge en bra balans mellan stabilitet i pensionssystemet på lång sikt och samtidigt begränsa risken för betydande värdefall i fondförmögenheten på kort sikt. Under 2019 var Tredje AP-fondens långsiktiga reala avkastningsmål 4,0 procent per år.

Av den högra delen av figur 6.7 framgår att fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader var 8,5 procent under den senaste femårsperioden (2015 – 2019), 8,75 procent under tioårsperioden (2010 – 2019) och 6,5 procent under perioden 2001 – 2019. Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga, tidsdiversifiering och hållbarhet är utgångspunkter. Detta har genomförts genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Allokeringsprocessen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Fonden fokuserar på allokering till riskklasser i stället för tillgångsslag. Varje riskklass representerar en viss underliggande risk som aktier, räntor och krediter etc. Förvaltningsmodellens särdrag möjliggör långsiktighet och flexibelt agerande. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika riskklasser. Därefter har den verkställande direktören mandat att genomföra och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Genomförandet sker främst genom fondens betaportfölj och alternativa investeringar, men även inom kapitallösa mandat genom overlaystrukturer och placeringar i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering. Fonden har under året utarbetat en ny portföljstruktur som grundar sig på tillgångsslag i stället för riskklasser. Den nya strukturen gäller från och med den 1 januari 2020.

Portföljen Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2019 års slut av 43 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 25 pro- 22 cent alternativa tillgångar . Motsvarande fördelning utifrån riskklasser är 49 procent aktier, 17 procent räntor, 4 procent krediter, 27 procent inflation och 4 procent absolutavkastande strategier. Under året minskade fondens allokering till räntebärande tillgångar med 6,6 procentenheter medan allokeringen till aktier ökade med 6,4 procentenheter. Skiftet i allokering har skett genom att aktieterminer har omvandlats till aktieköp, vilket i sig inte har ändrat exponeringen mot aktier. Tredje AP-fonden har under året gjort en gradvis uppbyggnad av alternativa investeringar vilket har resulterat i att fonden har ingått 14 nya investeringsåtagande i riskkapitalfonder, bildat infrastrukturbolaget Polhem Infra tillsammans med Första och Fjärde AP-fonderna samt bildat skogsbolaget Gysinge Skog tillsammans med Kåpan pensioner.

22 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2019 till 212 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel sjönk under perioden 2016 – 2018 från 0,12 procent till 0,09 procent och är oförändrad på 0,09 procent för 2019. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2015 – 2019 ökat med ca 20 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2019 är dels relaterad till investeringar för att förbättra fondens it-infrastruktur, dels till ökade informations- och datakostnader. Marknadsinformationstjänster utgör en växande del av administrationskostnaderna dels som en följd av ökade regleringar och rapporteringskrav på finansmarknaden, dels som en följd av bristande konkurrens inom marknadsinformationsområdet. Dessa kostnader påverkas också starkt av kronans värde i förhållande till andra valutor, främst den amerikanska dollarn. De externa förvaltningskostnaderna minskade med 35 procent under perioden 2016 – 2018, men ökade något för 2019. Ökningen beror främst på värdeuppgången under året eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. För 2019 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 122 miljoner kronor, vilket var en ökning med 5 miljoner kronor från föregående år.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Tredje AP-fonden bedömer att välskötta bolag, som hanterar de stora utmaningarna inom klimatområdet och de sociala frågorna på ett ansvarsfullt sätt, över tid ger högre riskjusterad avkastning. Tredje AP-fonden har trendmässigt ökat aktiviteten inom ägarstyrningen och fonden deltar i dag i betydligt fler globala investerarinitiativ än tidigare. Antalet bolagsdialoger har också stigit markant. Fonden har successivt ökat röstningsaktiviteten på bolagsstämmor. När Tredje AP-fonden 2008 började rösta på utländska bolagsstämmor röstade fonden på 70 sådana. År 2019 röstade fonden på ca 1 050 stämmor, varav 75 svenska årsstämmor. Tredje APfonden har under 2019 i stort sett halverat antalet bolag i aktieportföljen, från drygt 3 000 till 1 503 bolag, vilket medför att fonden röstar i en betydligt större andel av portföljbolagens stämmor, nästan 70 procent. Under stämmosäsongen 2019 röstade Tredje AP-fonden på 75 ordinarie årsstämmor i svenska bolag och dessutom deltog fonden på ett antal extrastämmor. Eftersom antalet stämmor ökat har också det totala antalet agendapunkter som fonden röstat på ökat jämfört med förra året, 2 000 jämfört med 1 800. Fonden har genom sin närvaro och aktiva röstning i 75 bolag täckt ungefär 95 procent av marknadsvärdet på den svenska aktieportföljen. Frågor av särskild betydelse på de svenska årsstämmorna var misstänkt penningtvätt och andra regelöverträdelser i svenska banker. Klimatfrågan har utvecklats och utgör i dag ett normalt inslag på alla årsstämmor och detsamma gäller ökade krav på att styrelser och bolagsledningar ska ha en sammansättning som speglar samhället i stort. Tredje AP-fonden har under många år drivit frågan om att andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag ska öka.

23 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 24 Vid årets slut.

Tredje AP-fonden röstade på ca 11 600 förslag på 970 utländska stämmor. Fonden röstade mot styrelsens rekommendation i tre av tio förslag på stämmorna. Den stora andelen nej-röster är en konsekvens av att många utländska bolag har svårt att leva upp till de högt ställda krav som fonden satt upp i vissa ägarfrågor. I det internationella ägarstyrningsarbetet samverkar AP-fonderna via det gemensamma Etikrådet och med andra stora kapitalförvaltare för att öka påtryckningskraften. I fondens egna bolagsdialoger ligger fokus på ett antal principiella ägarfrågor såsom styrelsens sammansättning, omfattningen på emissionsmandat samt ersättningsprogram som inte lever upp till fondens krav. Fonden har även lyft frågor om bolagens klimatbelastning såsom att bolagen bör utveckla en egen klimatstrategi, att de ska mäta och redovisa sitt koldioxidavtryck samt att de ska anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sin klimatpåverkan. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av Tredje AP-fondens förvaltning och ska vara förenliga med det långsiktiga uppdraget att skapa största möjliga nytta för den statliga inkomstpensionen. Olika aspekter om miljö, sociala frågor, bolagsstyrningsstyrning och affärsetik inkluderas i investeringsbesluten. Fonden för dialoger med bolagen, ägare och övriga intressenter samt deltar i olika nationella och internationella initiativ som främjar god bolagsstyrning. Tredje AP-fondens klimatstrategi är att ha tydliga hållbarhetsmål för portföljen. Fonden beslutade under 2019 om tre hållbarhetsmål för perioden fram till och med utgången av 2025. De nya målen innebär att fondens koldioxidavtryck ska halveras, främst genom att påverka bolagen att minska sin egen klimatpåverkan. Fondens tematiska hållbarhetsinvesteringar ska fördubblas genom att investeringar i gröna obligationer ökar till 30 miljarder kronor och att övriga hållbarhetsinvesteringar ökar till 25 miljarder kronor. Fondens direktägda onoterade fastighetsbolag ska vara ledande inom hållbarhet. Målet innebär ett ökat fokus på såväl hållbar produktion som byggnation. Tredje AP-fonden följer Etikrådets rekommendationer när det gäller uteslutning av enskilda bolag i enlighet med konventionsgrunden, dvs. brett förankrade beslut i riksdagen. I övrigt utgör inte uteslutning en enskild strategi utan hållbarhetsanalys är en del av underlaget i förvaltningsbesluten.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen. Fonden har en riskkommitté som sammanträder en gång per månad där både funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad är föredragande.

Riskkommittén behandlar fondens samtliga risker, motparter, nya investeringar, instrument, mandat, incidenter, exponeringar och operativ riskanalys samt bereder riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. I riskkommittén ingår den verkställande direktören, risk- och administrationschefen, chefen för riskkontroll, chefen för regelefterlevnadsfunktionen, investeringschefen samt cheferna inom kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen har även genom risk- och administrationschefen en bevakningsfunktion i fondens allokeringskommitté. Chefen för regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till den verkställande direktören och till styrelsen. Fonden har som del av kontrollverksamheten en extern internrevision (sedan 2011) där styrelsens revisionsutskott årligen avropar internrevision för olika områden inom fonden.

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2019 överförde Fjärde AP-fonden 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,9 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fonden har därmed bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2019 uppgick fondens avkastning till 75,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 21,7 procent. På hållbarhetsområdet har fonden sedan 2012 varit en pionjär inom lågkoldioxidstrategier i syfte att sänka klimatrisken i tillgångarna. Fonden var även en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition. Under 2019 vidareutvecklades lågkoldioxidstrategierna genom att även inkludera underleverantörernas utsläpp i bolagsurvalet samt implementering av strategi för omställningen från förbränningsmotorer till elmotorer. Fonden har gjort fördjupningsanalyser av hållbarhetstrender och integrerat klimatscenarioanalyser i ekonomisk makroanalys samt genomfört tematiska investeringar med inriktning mot hållbar infrastruktur. Fonden har utökat hållbarhetsrapporteringen till resurseffektivitet och den onoterade fastighetsportföljens koldioxidutsläpp.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 75,2 miljarder kronor 2019, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 21,7 procent. Under året överfördes 6,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2019 med 68,7 miljarder kronor till 418,0 miljarder kronor. I figur 6.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,9 procent per år under perioden 2001 – 2019, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2019 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 21,8 procent före kostnader. Samtliga tillgångsslag bidrog positivt till avkastningen. Största positiva bidraget till avkastningen gav aktier (15,5 procentenheter, varav svenska aktier 6,1 procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader 8,4 procentenheter och aktier i tillväxtmarknader 1,0 procentenheter) och fastigheter (3,0 procentenheter).

Av nedre delen av figur 6.10 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,7 under perioden 2001 – 2019, 1,4 under tioårsperioden 2010 – 2019, 1,5 under femårsperioden 2015 – 2019 samt 4,2 under 2019. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden.

Aktiv förvaltning Fjärde AP-fonden har sedan 2001 flera gånger ändrat definitionen av vad som ingår i den aktiva avkastningen. Mellan 2001 och 2007 ingick förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat och allokeringseffekter. Åren 2008 – 2011 ingick avkastningen från overlaymandat men avkastningen från allokeringseffekter exkluderades, samtidigt som noterade tillgångsslag ingick om de hade en investeringshorisont på 0 – 1 år. Åren 2012 – 2017 ingick resultatet från den taktiska förvaltningen, vilket inkluderade förvaltning inom tillgångsslag med en investeringshorisont på 0 – 3 år samt avkastning från overlaymandat. Sedan 2018 definieras den aktiva avkastningen som resultatet från den operativa förvaltningen i förhållande till den av styrelsen fastställda dynamiska normalportföljen (DNP). Om man tar hänsyn till ovanstående förutsättningar har Fjärde APfondens genomsnittliga aktiva årliga avkastning före kostnader varit 0,4 procent sedan start (2001 – 2019), 1,1 procent under den senaste tioårsperioden (2010 – 2019) och 1,5 procent under den senaste femårsperioden (2015 – 2019). Under 2019 var den aktiva avkastningen 4,4 procent. Störst bidrag till den aktiva avkastningen kom från reala tillgångar (2,6 procentenheter) och svenska aktier (1,1 procentenheter).

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,0 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen bedömning av förväntad avkastning, lämplig risknivå och

vad som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska vara i balans på fyrtio års sikt. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Målet för aktiv avkastning uppgår till 1 procentenhet per år utvärderat över fem år mot en referensportfölj av marknadsindex. Av den högra delen av figur 6.10 framgår att fondens årliga genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader var 9,3 procent under den senaste femårsperioden (2015 – 2019), 9,9 procent under tioårsperioden (2010 – 2019) och 6,9 procent sedan start (2001 – 2019). Detta innebär att Fjärde AP-fondens avkastning uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi bygger på möjligheten att vara en långsiktig investerare som kan hantera kortsiktig volatilitet och bära illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. Fonden integrerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen för en bättre hantering av risker och möjligheter samt använder aktiv ägarstyrning för att trygga tillgångars värde. Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur tar tillvara möjligheten att investera med flera tidshorisonter. Över en långsiktig horisont om 40 år görs en analys av pensionssystemets åtaganden samt förväntad avkastning. Baserat på denna analys fastställer styrelsen ett långsiktigt avkastningsmål som visar vilken avkastning som krävs för att Fjärde AP-fonden ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet samt ett riskutrymme i form av intervall för aktieandel, valutaexponering och duration i ränteportföljen. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet i dag har en mer robust finansiell ställning än vid starten 2001 och Fjärde AP-fondens bedömning om lägre förväntad marknadsavkastning framöver, gör att fonden från och med 2018 har reviderat det långsiktiga målet från tidigare realt 4,5 procent per år i genomsnitt till realt 4 procent per år. En analys av marknadsförutsättningarna i ett medelsiktigt perspektiv om tio år leder till att en referensportfölj av marknadsindex och ett riskutrymme för förvaltningen fastställs av styrelsen. På grund av den låga förväntade avkastningen under kommande tioårsperiod har Fjärde APfonden kompletterat det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Innebörden av detta är att efter en inledande lågavkastningsmiljö så sker en normalisering där en real avkastning något över 4 procent återigen ska vara möjlig, för att över 40 år i genomsnitt uppnå det långsiktiga avkastningsmålet. Fjärde AP-fonden fattade under 2019 beslut om att i referensportföljen minska andelen räntebärande tillgångar från 35 procent till 31 procent med motsvarande ökning i reala tillgångar från 10 procent till 14 procent. Fonden har som ambition att över tid minska andelen räntebärande tillgångar till förmån för alternativa tillgångar, vilket möjliggjordes av de nya placeringsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2019.

Tillgångsportföljen förvaltas därefter med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget. Målet för förvaltningen är en avkastning som överstiger referensportföljen med 1 procent i genomsnitt per år mätt över en femårsperiod.

Portföljen Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2019 års slut av 55 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 15 procent alternativa tillgångar 25 (huvudsakligen fastigheter) . Jämfört med föregående årsskifte har andelen svenska aktier och aktier i tillväxtmarknader ökat med 1,0 respektive 0,7 procentenheter, medan andelen räntebärande tillgångar har minskat med 1,9 procentenheter. Under 2019 etablerade Fjärde AP-fonden tillsammans med Första och Tredje AP-fonderna Polhem Infra, ett bolag som fokuserar på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur och varje fond har bidragit med 3 miljarder kronor.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2019 till 231 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2015 – 2019 ökat med ca 34 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med 20 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2019 beror framför allt på ökade personalkostnader samt informations- och datakostnader. Ökningen är driven av förändringar av organisationen samt utvecklingsprojekt inom it. Försvagningen av kronan påverkar även kostnadsutvecklingen negativt då vissa kostnader är i euro och amerikanska dollar. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 139 miljoner kronor för 2019, vilket var en ökning med 4 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2015 – 2019 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 8,5 procent, medan det förvaltade kapitalet under samma period ökade

25 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

med 35 procent. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar. Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i förhållande till genomsnittligt kapital, har sedan 2016 legat konstant på 0,10 procent.

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Fjärde AP-fonden fokuserar på att integrera hållbarhet i förvaltningen av tillgångarna för att över tid minska risker i investeringarna och fånga avkastningspotential. Fonden arbetar sedan 2012 aktivt med lågkoldioxidstrategier för att sänka klimatrisken i tillgångarna och var också en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition. Fonden har under 2019 fortsatt utvecklingen av lågkoldioxidstrategierna som nu även beaktar underleverantörernas utsläpp i bolagsurvalet. Under 2019 sänkte aktieportföljens koldioxidutsläpp med ytterligare 11 procent och den är nu bara ungefär hälften av vad den är för ett brett globalt aktieindex. Tillsammans med övriga AP-fonder har man även tagit fram utökade mått för att beskriva vilka bolag som är bidragsgivare till förändrade koldioxidutsläpp i portföljen. Under 2019 har Fjärde AP-fonden fortsatt att utveckla sitt arbete inom fokusområdet Klimat & miljö genom att bl.a. göra fördjupningsanalyser av hållbarhetstrender och integration av klimatscenarioanalyser i ekonomisk makroanalys. Fonden har även genomfört investeringsstrategier kopplat till omställningen från förbränningsmotorer till elmotorer och påbörjat mätning av resurseffektivitet kopplat till vatten och avfall samt

26 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 72 27 Vid årets slut.

påbörjat mätning av koldioxidutsläpp för den onoterade fastighetsportföljen. Fonden har under året dessutom genomfört tematiska investeringar med inriktning mot hållbar infrastruktur genom bl.a. en fond som investerar i hållbar infrastruktur i Afrika. Tillsammans med Första och Tredje AP-fonderna har Fjärde AP-fonden etablerat Polhem Infra AB, ett bolag med fokus på hållbara infrastrukturinvesteringar. Inom fokusområdet ägarstyrning arbetar Fjärde AP-fonden för att bolag ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ägaransvar tas bl.a. genom arbete i svenska valberedningar (39 stycken 2019) med målsättningen att bästa möjliga styrelse för respektive bolag ska tillsättas samt med fokus på ökad mångfald och fler kvinnor i styrelserna. I de bolag där fonden arbetade i valberedningen var 44 procent av de nya styrelseledamöter kvinnor, att jämföra med 34 procent för börsen som helhet. Ägaransvaret utövades genom att rösta på 87 svenska och 1 025 utländska bolagsstämmor under 2019. Inom ramen för det internationella investerarsamarbetet Climate Action 100+ deltar fonden i tre bolagsdialoger med syfte att minska bolagens klimatpåverkan. Två av dessa bolag har under 2019 satt upp mål i linje med Parisavtalet.

Risk- och kontrollverksamhet Under 2019 har Fjärde AP-fonden fortsatt vidareutvecklingen av fondens risk- och kontrollverksamhet. Styrelsen har ett revisionsutskott med uppgift att övervaka den externa finansiella rapporteringen och effektiviteten i fondens interna kontroll samt ett riskutskott som bereder, bevakar och råder styrelsen med avseende på fondens styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker. Enheten regelefterlevnad är separerad från den löpande verksamheten och är direkt underställd fondens verkställande direktör, men rapporterar även direkt till styrelsen. Funktionen för regelefterlevnad granskar verksamheten utifrån att den följer lagar, förordningar och andra föreskrifter, policyer, instruktioner och interna regler, inklusive etiska riktlinjer. Även riskkontrollavdelningen som löpande mäter och följer upp finansiella och operativa risker rapporterar direkt till verkställande direktör och styrelsen. Under året har en upphandling av internrevision genomförts tillsammans med övriga AP-fonder. Fjärde AP-fonden har även fortsatt arbetet med operativa risker genom att analysera kartlagda processer avseende fundamentala aktier, räntor och valutor inklusive global makro, strategisk allokering och kvantitativ analys samt krishantering. Under året har fonden även genomfört två workshops med ledningsgruppen i syfte att identifiera och värdera fondens övergripande operativa risker. Resultatet av samtliga riskanalyser har avrapporterats till styrelsen under februari 2020. Riktlinjer för krishantering har uppdaterats med avseende på krisplaner, där Fjärde AP-fonden har lämnat scenariobaserade planer till förmån för funktionsbaserade planer. Vidare har utvecklingen av Fjärde AP-fondens finansiella ramverk fortsatt och ett antal investeringsmandat har fastställts och uppföljning avseende dessa implementerats.

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna sluten, dvs. fonden har inga in- eller utflöden. Det innebär att Sjätte AP-fonden till skillnad från övriga buffertfonder inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fondens resultat har förbättrats sedan 2012. Avkastningen har överstigit inkomstindex men inte nått upp till de av styrelsen fastställda avkastningsmålen. Den nuvarande strategin antogs av styrelsen 2011 och innebär att investeringarna fokuseras till mogna bolag. Investeringar i tidig fas görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Sjätte AP-fonden har under året fortsatt att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Sjätte AP-fonden fick högsta betyg för fondens rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2019 och fonden valdes även ut att ingå i PRI Leaders Group, vars syfte är att bidra med kunskap och inspiration till finansiella aktörer. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald. Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck, nu kompletterat med fysisk klimatrisk.

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 2,9 miljarder kronor 2019, jämfört med 3,0 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 8,2 procent, jämfört med 9,6 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 27,1 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 37,5 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 261 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,7 procent.

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Avkastningen för 2019 uppgick till 8,2 procent. Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Fonden har inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under perioden 1997 – 2019 och inte heller under den senaste fem- eller tioårsperioden. Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes det året. Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – som utgör jämförelseindex för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt haft en bra avkastning under perioden 1997 – 2019, vilket var 14,5 procent för direktinvesteringar och 14,4 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2010 ‒201 9) uppgick avkastningen till 10,2 procent för direktinvesteringarna och 13,6 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2015 – 2019) var motsvarande siffror 12,0 respektive 11,8 procent och för 2019 var de 5,1 respektive 10,1 procent. Sedan Sjätte AP-fondens start och under den senaste femårsperioden har direktinvesteringar haft en marginellt högre avkastning än fondinvesteringar, men för den senaste tioårsperioden och under 2019 har fondinvesteringarna haft en högre avkastning än direktinvesteringarna.

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar varit negativt för perioden 1997 – 2019 (-1,6 procent) men positivt för den senaste fem- och tioårsperioden. För tioårsperioden (2010 ‒201 9) uppgick avkastningen till 1,9 procent och för femårsperioden (2015 ‒ 2019) till 22,5 procent. Under 2019 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 21,4 procent, där direktinvesteringar hade ett resultat på 41,4 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 7,7 procent. Den höga avkastningen från direktinvesteringar förklaras delvis av avyttringar av Apotea och Gyros Protein Technologies. Sett över en längre tidsperiod har fondinvesteringar i expansionsbolagen klarat sig generellt bättre än direktinvesteringar och avkastningen på det området är positiv för samtliga tidsperioder.

Faktaruta Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (International 76 Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att

värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig. Den vanligaste värderingsmetoden, som också är den metod som Sjätte AP- fonden använder mest, är multipelvärdering mot s.k. ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast noterade, som påminner om bolaget som ska värderas. De multiplar som är vanligast förekommande vid dessa värderingar är EV/Sales (rörelsens värde dividerat med omsättningen) och EV/EBITDA (rörelsens värde dividerat med rörelseresultat [före avskrivningar, finansnetto och skatt]). Värdering till synlig substans är en annan metod som ofta tillämpas på mer tillgångsintensiva bolag. Vid en sådan värdering görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga. Utifrån synlig substans görs i stället en bedömning av behovet av en rabatt eller premie beroende på hur motsvarande noterade bolag (peers) värderas. Värdering enligt senaste finansieringstillfället kan också utgöra en del i bedömningen. Riktas en materiell del av rundan utanför befintlig ägarkrets utgör denna värdering ofta en central del i bedömningen av det verkliga värdet. I kombination med värderingsmetoderna ovan används ofta en modell där framtida diskonterade kassaflöden blir ytterligare referenspunkt på bolagets värde. I Sjätte AP- fondens portfölj finns enstaka innehav som är s.k. ”pre revenue- bolag”, dvs. bolagen har ännu inte någon verksamhet som gene rerar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre. De private equity-fonder som Sjätte AP-fonden investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. Sjätte AP-fonden utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värderingar som fonderna rapporterar kvartalsvis. När det gäller Sjätte APfondens noterade innehav inhämtas aktuella marknadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingstillfället.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden Sedan Sjätte AP-fondens styrelse 2011 beslutade om en ny investeringsstrategi och ett nytt mål för fonden har fondkapitalet ökat från 18,5 miljarder kronor till 37,5 miljarder kronor. Strategin innebär att investeringar i huvudsak görs i mogna bolag inom Private Equity och görs genom en kombination av direktinvesteringar och fondinvesteringar. Enligt utvärderingen ska Sjätte AP-fonden fortsätta följa den beslutade strategin. Under 2019 har Sjätte AP-fonden haft en fortsatt hög investeringstakt och i kombination med flera stora avyttringar av äldre innehav och en fortsatt geografisk breddning av portföljen har fonden nu uppnått en väldiversifierad portfölj i enlighet med fondens investeringsstrategi. Den överlikviditet som kommer från tidigare års försäljningar har investerats, vilket har gett en portfölj i balans. Det innebär att distributioner och försäljningar i allt högre grad matchar investeringstakten 2019 och bedöms även göra så framgent enligt Sjätte AP-fondens prognosmodell. Styrelsens bedömning är att Sjätte AP-fonden har ett fortsatt ambitiöst och strukturerat hållbarhetsarbete som uppmärksammats internationellt. PRI gav i sin årliga utvärdering Sjätte AP-fonden högsta betyg avseende rapportering. Styrelsens övergripande slutsats är att Sjätte AP-fonden har lyckats väl med att utföra sitt uppdrag under 2019, men även med att leva upp till omgivningens högt ställda förväntningar.

Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten kan delas in i fondinvesteringar och direktinvesteringar. Marknadsvärdet av direktinvesteringarna 2019 uppgick till 15,8 miljarder kronor och resultatet före interna kostnader uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 8,3 procent. Ett stort antal lönsamma försäljningar och en god resultatutveckling i många innehav i både fond- och direktportföljen har bidragit till resultatet. I likhet med tidigare år stod företag i mogen fas (buyout) för huvuddelen av marknadsvärdet med 14,4 miljarder kronor och resultatet med 0,7 miljarder

kronor. Avkastningen uppgick till 5,1 procent. För investeringar i tidig fas (venture capital) uppgick marknadsvärdet till 1,4 miljarder kronor och resultatet till 543 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 41,4 procent. Portföljen med direktinvesteringar i tidig fas (venture capital) är relativt begränsad och inga nya investeringar görs. Avkastningen kommer från försäljning av två större bolag. När det gäller fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick det till 17,3 miljarder kronor och resultatet till 1,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 9,8 procent. Det största segmentet inom fondinvesteringar var buyout-portföljen där det marknadsvärderade kapitalet uppgick till 14,9 miljarder kronor och resultatet till 1,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en avkastning på 10,1 procent. Inom venture capital uppgick det marknadsvärderade kapitalet till 2,4 miljarder kronor och resultatet till 143 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 7,7 procent. Sjätte AP-fonden hade under 2019 en fortsatt hög investeringstakt. Fonden gjorde ett tiotal nya direktinvesteringar tillsammans med bl.a. befintliga fonder, och 6,0 miljarder kronor utfästes till fonder, varav 2,3 miljarder kronor till nya relationer inom bl.a. venture capital i USA.

Likviditet Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte används inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna förvaltas med låg risk och god riskspridning genom investeringar i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med statsskuldväxelindex OMRX T-Bill. Storleken på belopp med denna förvaltningsinriktning motsvarar en betalningsberedskap på 3 – 6 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen ingår i förvaltningen av fondens överlikviditet. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen av denna måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed överlikviditeten med en högre risk än den korta betalningsberedskapen. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 4,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 12 procent av det totala kapitalet. Den tillfälliga överlikviditet som är ett resultat av tidigare års omställning till nuvarande strategi fortsätter att minska enligt plan. Sjätte AP-fonden

har som mål att likviditetsreserven ska uppgå till ca 10 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 428 miljoner kronor.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) har under de senaste fem åren stabiliserats, vilket är en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Flera projekt har genomförts i syfte att sänka kostnaderna. Rörelsekostnaderna är till stor del fasta men har också en rörlig del som framför allt avser externt köpta tjänster inom investeringsverksamheten. Behovet av tjänsterna varierar men är en förutsättning för att genomlysa transaktionerna. I den mån det är möjligt utsätts dessa tjänster för konkurrens och i de fall det finns ramavtal görs avrop mot dessa. Fonden förväntar att övriga rörelsekostnader (personal, lokal och it) kommer att vara fortsatt stabila även framöver. De externa förvaltningskostnaderna i tabellen nedan avser en noterade småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet är en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har fonden förstärkt arbetssättet ytterligare genom bildandet av ett särskilt ESG-team som utgörs av en investeringsansvarig, en analytiker och en controller. Fonden har arbetat vidare med sin egenutvecklade modell för utvärdering av hållbarhetsarbetet i private equity och publicerat en hållbarhetsrapport som är upprättad i enlighet med GRI Standards och ramverket Task Force on Climate Related Financial Disclosures samt i enlighet med krav om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen (1995:1554).

28 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

Sjätte AP-fonden fick högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2019 och fonden valdes även ut att ingå i PRI Leaders Group vars syfte är att bidra med kunskap och inspiration till finansiella aktörer. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald. Fonden har förstärkts med fler personer som arbetar med ESG-frågor. För tredje året genomfördes ett rundabordssamtal om jämställdhet och mångfald och 2019 deltog både europeiska och amerikanska fonder. Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck, nu kompletterat med fysisk klimatrisk. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Påverkan och kontroll under ägarfasen utövas genom bl.a. ägarplan, ägardialog, rapportering och uppföljning. I tillägg har den årliga ESG-utvärderingen av fondportföljen ytterligare befästs och arbetet med specifika hållbarhetsmöten med portföljbolag har fortsatt och ytterligare formaliserats. Sjätte AP-fonden har fört en löpande intressentdialog, som under 2019 inte visade någon 29 väsentlig förändring i intressenternas förväntningar på fonden. Det som dock skett är ett ännu större fokus på klimatfrågor, vilket ytterligare stärker grunden för fonden att arbeta med klimat som ett särskilt fokusområde. Under året genomfördes den årliga hållbarhetsutvärderingen av riskkapitalfonder där det är ett starkt fokus på strukturerad återkoppling av utvärderingens resultat. Utvärderingen visar att trenden med förbättrade resultat fortsätter för fjärde året i rad. Sjätte AP-fonden har även en aktiv dialog med och är kravställande mot fonder och företag. Arbetet innebär dessutom incidenthantering, inklusive platsbesök hos utvalda innehav för egen analys och uppföljning av förbättringsåtgärder. Sjätte AP-fonden har också ett utbyte av ” bästa praxis ” med internationella aktörer när det gäller ESG-analyser och uppföljning. Under året har fondens styrelse och personal genomgått PRI Academy’s omfattande digitala ESG utbildning.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

29 Med intressenter avses pensionärsorganisationer, investeringspartners, medarbetare, allmänheten, Finansdepartementet, riksdagens pensionsgrupp, branschorganisationer, andra AP-fonder, leverantörer, intresseorganisationer, fackförbund, media, tjänstepensionsbolag, studenter och banker. 81

Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,6 procent per år, viket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med 4,6 procent per år under samma period. Under perioden 2000 – 2019 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,6 procent per år, vilket är 7,5 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling under samma period (3,1 procent per år). Förvaltningskostnaden för AP7 Aktiefond sänktes 2019 till 0,09 procent och beslut fattades om en ytterligare sänkning till 0,08 procent från och med den 1 januari 2020. Sjunde AP-fonden arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Under 2019 har tema Klimatlobbying avslutats. Fonden har under de tre år som temat har pågått etablerat företags klimatlobbying som en internationell hållbarhetsfråga genom investerarsamarbeten, aktieägarmotioner och påtryckningsdialoger. Som ett resultat av temat har ett arbete inletts för att upprätta en global företagsstandard för ansvarsfull klimatlobbying. Ett nytt tema med fokus på klimatomställningen med början 2020 har beslutats. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter, liksom temat om arbetsvillkor i gröna näringar som avslutas 2020.

Investeringsprocess och strategi Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och succesivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk- 82 höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risk-

tagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. Nya riktlinjer för placeringsverksamheten infördes den 1 januari 2019 i syfte att förenkla beslut och förtydliga riskuppdelning. Förändringarna innebar att AP7 Aktiefonds jämförelseindex ändrades till det globala aktieindexet MSCI All Country World Index (Gross) och att styrelsen har delegerat ett riskmandat som innebär att marknadsrisken i fonden tillåts vara – 30 inom intervallet 0,9 1,6 gånger marknadsrisken i detta jämförelseindex . Som ett led i utvecklingen av förvaltningsmodellen och förvalsalternativet sker också en kontinuerlig utveckling av riskramverket för AP7 Aktiefond, vars syfte är att hantera de negativa effekterna av eventuella breda nedgångar på de globala aktiemarknaderna. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år. Under perioden 2000 – 2019 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,6 procent per år, vilket är 7,5 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling under samma period (3,1 procent per år). AP7 Såfa har därmed uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning, trots att fondens förvaltning under perioden 2001 – maj 2010 styrdes av bestämmelser som innebar att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Sjunde AP-fonden har under 2019 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Strategisk förvaltning Under 2019 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden (58,5 miljarder kronor) på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden från fonder som exkluderats från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Vid utgången av 2019 förvaltade Sjunde AP-fonden 674 miljarder kronor (46 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 4,9 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 616,7 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 57,5 miljarder kronor. Sedan 2001 har Sjunde APfondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,8 procentenheter.

30 Uttryckt som Relativ Value at Risk (VaR).

Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2019 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 14,8 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,7 procent per år (se tabell 6.11). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under denna period. Under 2019 var avkastningen 33,1 procent, vilket är betydligt högre än de privata alternativen vars avkastning uppgick till 23,0 procent.

2001 2019 Maj 2010 2019 2019

3 7,6 14,8 33,1 4,6 8,7 23,0 Not 1: Utgörs av PSF (Premie sparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 201 9. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 201 9. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning)

Aktiv förvaltning Sjunde AP-fonden använder, i hög grad, s.k. overlay-strategier (derivatbaserade mandat som inte binder kapital) baserade på indexbaserade delkomponenter. Det innebär att den aktiva förvaltningen främst drivs genom att i olika grad förändra exponeringen mot de underliggande delkomponenterna. Denna allokeringsstrategi innebär att merparten av det förvaltade kapitalet investeras i indexmandat men att fondens totala riskexponering löpande ses över och förändras beroende på marknadsförutsättningarna. Vid årsskiftet var 95,5 procent av kapitalet i AP7 Aktiefond och 96 procent av kapitalet i AP7 Räntefond placerat i indexbaserade strategier. Sjunde AP-fonden har utvecklat sin förvaltningsmodell och i december 2016 presenterade fonden en ny strategisk portfölj som ska genomföras stegvis fram t.o.m. 2020. Den aktiva avkastningen efter kostnader var positiv för AP7 Aktiefond med 263 baspunkter under 2019 och 61 baspunkter i genomsnitt under perioden 2015 – 2019. Målet för räntefonden är att avkastningen ska motsvara avkastningen för fondens jämförelseindex. Den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var 0 baspunkter under 2019 och -6 baspunkter i genomsnitt under perioden 2015 – 2019.

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning och styrelsen beslutade under 2019 att ersätta det tidigare normvärdet om 96 procent globala aktier och 4 procent onoterade aktier med riskintervall för respektive portfölj. Nuvarande riskintervall är som andel av totalportföljen: globala aktier 90 – 135 procent, tillväxtmarknader 2 – 10 procent, faktorpremier 3 – 10 procent, småbolag 1 – 10 procent, private equity (riskkapital) 1 – 6 procent och alternativa strategier 0 – 10 procent. Aktiefonden har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden

förvaltas 97 procent externt. Vid 2019 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 616,7 miljarder kronor (418,9 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2019 till 36,2 procent (-3,0 procent året innan). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2019 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2019 till 14,1 procent.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 36,2 procent under 2019, vilket var 2,7 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 612). Den positiva utvecklingen under 2019 förklaras av en stark uppgång på den globala aktiemarknaden.

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 57,5 miljarder kronor vid 2019 års slut (41,2 miljarder kronor året innan). Under 2019 uppgick avkastningen till -0,2 procent, vilket också var vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.13). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den

genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två till tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2019 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2019 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,8 procent vid utgången av 2019.

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten Under 2019 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 499,8 miljoner kronor (446,6 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. De ökade intäkterna beror på att det förvaltade kapitalet har ökat under året. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 290,3 miljoner kronor (231,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 210,6 miljoner kronor (215,4 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2019 års slut var 775 miljoner kronor (560 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,09 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,10 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2019 års slut var 0,26 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2019. Sjunde AP-fondens bedömning är att avgifterna kommer att kunna fortsätta sänkas, men att detta kommer att ske i en något lägre takt än tidigare. Den 1 januari 2020 sänktes förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond från 0,09 till 0,08 procent. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med två personer och vid utgången av 2019 var de 36 personer, varav 17 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning Ägarstyrningsarbetet hos Sjunde AP-fonden präglas av perspektivet som universell ägare. Fonden investerar i hela den globala aktiemarknaden och bidrar som en aktiv ägare till lösningar på systemkritiska hållbarhetsproblem, snarare än att undvika dem. Med utgångspunkt i den normbaserade värdegrunden bedriver fonden påverkan genom röstning, bolagsdialog, svartlistning och domstolsprocesser.

Under 2019 har tema Klimatlobbying avslutats. Sjunde AP-fonden har under de tre år som temat har pågått etablerat företags klimatlobbying som en internationell hållbarhetsfråga genom investerarsamarbeten, aktieägarmotioner och påtryckningsdialoger. Som ett resultat av temat har ett arbete inletts för att upprätta en global företagsstandard för ansvarsfull klimatlobbying, vilket ännu inte finns. Ett nytt tema med fokus på klimatomställningen med början 2020 har beslutats. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter, liksom temat om arbetsvillkor i gröna näringar som avslutas 2020.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartners och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig middle office, chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde APfondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. Under 2019 har Sjunde AP-fondens lednings- och styrningsformer utvecklats. Ansvariga för kontrollfunktionerna har också arbetat med att analysera konsekvenserna av de utredningsförslag när det gäller reformering av premiepensionssystemet som har lagts fram under 2019.

Övriga förvaltningsfrågor 7

7.1 Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första – Fjärde AP-fonderna

Sammanfattning: Den 1 maj 2020 trädde vissa ytterligare ändringar i Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft. De ändringarna förväntas öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheten och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar.

Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna nya allokeringsmandat. För att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten inom allokeringsmandatet illikvida tillgångar samt ge Första – Fjärde AP-fonderna liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare har riksdagen beslutat om ytterligare ändringar i AP-fondernas placeringsregler. Ändringarna innebär i huvudsak ett tydliggörande att Första – Fjärde APfonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag och att AP-fonderna inte får ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i dessa riskkapitalföretag. Röstandelsbegränsningen har höjts från 30 procent till 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i riskkapitalföretaget. Vidare får APfonderna göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget. Första – Fjärde AP-fonderna får även behålla ett innehav av aktier eller andra andelar som överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget vid notering av fastighetsbolag eller riskkapitalföretag som en AP-fond innehar aktier eller andra andelar i före noteringen. Innehav i noterade fastighetsbolag får inte utökas så länge innehavet överstiger det som gäller enligt begränsningsregeln. Vid innehav i noterade riskkapitalföretag ska den del av innehavet som överstiger begränsningen avvecklas så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena. Första – Fjärde AP-fonderna får göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag och får ge lån till fastighetsbolag och onoterade riskkapitalföretag som de innehar aktier eller andra andelar i. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020.

7.2 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en APfond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar kring beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.3 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att Första – Fjärde AP-fonderna under 2019 ytterligare har stärkt samarbetet mellan fonderna och att Sjunde AP-fonden och inom vissa områden även Sjätte AP-fonden nu ingår i samarbetet. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser påtalat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Första – Fjärde AP-fonderna inrättade Etikrådet 2007. Syftet med rådet är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver reaktiva och proaktiva dialoger inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Rådet arbetar också för att motverka korruption, samt med sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao. Under 2019 har Etikrådet bl.a. genomfört ca 300 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Etikrådet har i ett flertal fall engagerat sig i utländska bolag under året, bl.a. i samband med en gruvdammsolycka i Brasilien. Under 2019 gjordes ett genombrott i dialogerna med gruvbolagen efter att Etikrådet, tillsammans med andra investerare, tagit fram en global öppen databas som kan bidra till transparens kring bolagens avfallsdammar och ansvarstagande. Ett annat projekt Etikrådet genomförde under året var att sammanföra svenska banker med tillsyns- och rättsvårdande myndigheter för att utöka och förbättra samarbetet i arbetet mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet. AP-fonderna deltar även i investerarsamarbetet Climate Action 100+ där dialoger med bl.a. oljebolag som Shell och fordonstillverkare som Daimler och Volkswagen har varit framgångsrika när det gäller att sätta mål för att minska koldioxidutsläppen. Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samverkansgrupper (se figur 7.1), där fonderna bl.a. för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbetet, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP-fonden i samarbetet och inom vissa områden även Sjätte AP-fonden.

Samverkansrådet AP-fondernas etikråd Redovisning (samlande organet för (samarbete för dialog (redovisning och stöd åt och påverkan inom värderingsprinciper) samverkansgrupperna) hållbarhet internationellt) Risk- och Juridik och Personal Performance compliance (lönekartläggning, (riskkontroll och (regelverk, diarie, utvecklingsprogram för avkastningsanalys) arkivering m.m.) specialister på AP-fonderna m.m.) Kommunikation Affärskontroll IT & Systemförvaltning (gemensamma (system, depåbank, (systemförvaltningsstrukturer, kunskapsbyggande clearinghus m.m.) licenser, seminarier, externa applikationslösningar m.m.) studentaktiviteter mot högskolor m.m.)

Resultatet av samverkansarbetet ska öka kostnadseffektiviteten för APfonderna utan att påverka självständighet och diversifiering av respektive förvaltningsmodeller. Under 2019 har AP-fonderna bl.a. gjort gemensam marknads- och behovsanalys angående systemstöd inför kommande upphandling av itstöd. Vidare har fonderna samverkat när det gäller hantering av frågor relaterade till brexit och kring strävan efter ökad transparens i rapportering från förvaltare av onoterade tillgångar. En utmaning är investeringar i onoterade tillgångar som i regel är mindre genomlysta och som oftast görs via fonder. Inom HR-området har AP-fonderna samverkat inom krisorganisation och krisarbete, strategisk kompetensutveckling, arbetsmiljö och rekrytering. Ytterligare exempel är offentliga upphandlingar avseende internrevisionstjänster, kvalificerade juristtjänster, telefoni och datacenter. Under året har även ett nytt samarbetsforum, Innovationsforumet, startats. Forumet, som sträcker sig över flera grupper och med input från förvaltningen, är ett initiativ för att möta framtidens krav på tekniska lösningar som effektiviserar AP-fondernas verksamhet bl.a. genom trendspaning inom teknologi. Sedan hösten 2016 har AP-fonderna ytterligare formaliserat samarbetet genom bildandet av ett samverkansråd. Samverkansrådet består av fondernas administrativa chefer eller motsvarande och rådet rapporterar årligen till fondernas verkställande direktörer. Samverkansrådet har tagit fram en styrmodell och plattform för samverkan och samarbetet inom respektive grupp löper på väl. Rådet arrangerar årligen en samverkansdag för att tillsammans identifiera nya samarbetsområden. Under 2019 har samverkansrådet ytterligare konkretiserat och formaliserat samverkan i enlighet med styrmodellen som är fastslagen av fondernas verkställande direktörer. Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2019 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.4 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2019 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden: • Värdering och existens av onoterade innehav. • Värdering och existens av noterade innehav. • Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade. Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som alltför strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön. AP-fonderna har under 2019 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation.

Källa: PwC

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för

anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav.

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första – Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 94 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med Bilaga 1 undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112). OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i Bilaga 1 kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera Bilaga 1 styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- 98 ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Bilaga 1 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik Bilaga 1 och organisationskultur. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga 100 pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens Bilaga 1 riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första – Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första – Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första – Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första – Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första – Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första – Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första – Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

Årsredovisning

2019

året I korthet

Året i korthet

Årets resultat Årets avkastning efter kostnader uppgick till uppgick till

48,6 15,1 %

mdkr

(–2,1) efter kostnader. Genomsnittlig real avkastning efter Det motsvarar en avkastning på kostnader under den senaste 15,1 % (–0,7). tioårsperioden uppgick till 6,9 %, vilket överstiger målet om 4,0 %.

Första AP-fondens totala kapital Fondens förvaltningskostnader Nettoutflöde till pensionssystemet uppgick till uppgick till uppgick till

365,8 0,4 6,5

mdkr mdkr mdkr

(323,7) den 31 december 2019. (0,5), vilket motsvarar (6,8). 0,12 % (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

Viktiga händelser under året

• Den 1 januari förändrades AP-fondslagen. Ett mål • Första AP-fonden tog ställning vid Swedbanks infördes om att AP-fonderna ska bidra till en hållbar bolagsstämma om att inte bevilja VD ansvarsfrihet utveckling genom att förvalta fondmedlen på ett med hänsyn till anklagelser om penningtvätt i föredömligt sätt utan att göra avkall på det över- Baltikum. Under hösten ordnade AP-fonderna ett gripande målet om hög avkastning. Dessutom fick seminarium om ekonomisk brottslighet med bland fonderna ändrade placeringsregler. andra storbankerna och myndigheter.

• Styrelsen beslöt i september att entlediga Första • Styrelsen fattade beslut om ny hållbarhetsstrategi AP-fondens VD Johan Magnusson, då han brutit mot och klimatstrategi bland annat med utgångspunkt fondens interna regelverk. Teresa Isele, chef Juridik i den ändrade lagen. Ett av våra nya mål är att utsågs till tillförordnad VD. fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050, med flera delmål på vägen. • Första AP-fonden fick ett antal utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete bl a från Institutional Investor • Första, Tredje och Fjärde AP-fonden bildade Polhem Europe (IIE) och FN:s Principles for Responsible Infra AB. Bolaget investerar i onoterade svenska Investment (PRI) samt vann två kategorier i Nordic bolag med inriktning på hållbar infrastruktur. Under Fund Selection Awards. hösten gjorde bolaget sin första investering i Solör Bioenergi Holding AB. • AP-fonderna drev flera viktiga initiativ via fondernas Etikråd. Förbättrad säkerhet av gruvor med en • Under året beslöt fondens styrelse att sänka det öppen databas över avfallsdammar var ett sådant medellånga avkastningsmålet efter kostnader med initiativ. Tillsammans med andra internationella en procentenhet till 3 procent realt, mätt på rullande investerare stödjer vi även initiativ för att bekämpa tioårsperioder fr.o.m 2020. Styrelsen beslöt också avskogning i Amazonas. att införa ett långsiktigt (40 år) avkastningsmål på 4 procents genomsnittlig årlig real avkastning efter • Under slutet av året fattade Första AP-fonden beslut kostnader. om vissa ändringar inom förvaltningen. Bland annat ändrades aktiestrategierna genom en ökning av andelen intern passiv och systematisk förvaltning.

# 2 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

året I korthet

Innehav 2015–2019, % Avkastning efter kostnader

2010–2019, %

100 16

80 Övrigt 13 High Yield 60 Riskkapitalfonder 10

Hedgefonder 7 40 Infrastruktur Fastigheter 4 Räntebärande 20 Aktier 1

0 -2 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

2015 2016 2017 2018 2019

Fondkapitalutveckling

2001–2019

400 Femårsöversikt i sammandrag 267,8 365,8 350

2019 2018 2017 2016 2015

250 Avkastning före kostnader, % 15,3 -0,6 9,7 9,5 4,1 200 Förvaltningskostnadsandel, % 0,12 0,14 0,14 0,15 0,17 150 134,0 –36,0 Avkastning efter kostnader, % 15,1 -0,7 9,6 9,3 4,0 100 Resultat efter kostnader, mdkr 48,6 –2,1 29,3 27,0 11,3 50 Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr –6,5 –6,8 –7,4 –6,6 –4,9 0 Fondkapital vid årets slut, mdkr 365,8 323,7 332,5 310,5 290,2 Fond- *Flöden Avkastning Fondförmögenhet förmögenhet Andel extern förvaltning, % 31,4 33,5 32,5 31,8 31,0 jan 2001 dec 2019

* Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 3

fInansIell InformatIon

Resultaträkning

Mkr Not 2019-12-31 2018-12-31

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 2 336 2 462 Erhållna utdelningar 4 998 5 330 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 22 277 –12 548 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 10 108 8 200 Nettoresultat räntebärande tillgångar 3 763 –1 660 Nettoresultat, derivatinstrument –1 783 –7 820 Nettoresultat, valutakursförändringar 7 343 4 413 Provisionskostnader 4 –186 –228

Summa rörelsens intäkter 48 856 –1 851

Rörelsens kostnader

Personalkostnader 5 –149 –135 Övriga förvaltningskostnader 6 –90 –88

Summa rörelsens kostnader –239 –223

Resultat 48 617 –2 074

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 43

fInansIell InformatIon

Balansräkning

Mkr Not 2019-12-31 2018-12-31

Tillgångar

Aktier och andelar, Noterade 7 127 072 118 183 Aktier och andelar, Onoterade 8 94 433 83 537 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 131 400 110 515 Derivat 10 4 356 3 735 Kassa och bankmedel 9 029 6 570 Övriga tillgångar 11 982 2 835 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 805 811

Summa tillgångar 368 077 326 186

Skulder

Derivat 10 1 526 1 450 Övriga skulder 13 746 1 011 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 46 63

Summa skulder 2 318 2 524

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 323 662 332 509 Nettobetalningar mot pensionssystemet –6 520 –6 773 Årets resultat 48 617 –2 074

Summa fondkapital 365 759 323 662

Summa fondkapital och skulder 368 077 326 186

Poster inom linjen 16 29 834 25 412

# 44 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP­fonderna index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv mark utarbetat gemensamma redovisnings­ och värderingsprinciper vilka nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings­ noterade aktier. och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella

redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS

Onoterade aktier och andelar

skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad AP­fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investment­ marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på företag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella

kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun -

Affärsdagsredovisning

der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning­ och värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo - (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guide­ visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemeto skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med överensstämmer med marknadspraxis. beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i

Nettoredovisning

redovisningen hos fastighetsföretagen. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt och erlägga likvid för skulden samtidigt. värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köp­ kurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i Omräkning av utländsk valuta index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlit -

valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas liga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till ba - hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att

lansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränteintäkt i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeföränd - redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på

ringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings­

vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Nettoresultat, valutakursförändringar. Detta innebär att förvärvade över­ och undervärden periodiseras

under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och Aktier i dotterföretag/intresseföretag ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränte -

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och förändringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redo­

bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier visas under Nettoresultat valutakursförändringar. och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Lån till dotter­ respektive intressebolag som avses hållas till förfall Derivatinstrument värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värde­ För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar

förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instru -

mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där

Värdering av finansiella instrument indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar med -

realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat­ an kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värde räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således förändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultat­

såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital­instrument räkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat­ värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument.

räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter­ respektive Återköpstransaktioner

intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det

till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balans utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för räkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet

fondens olika placeringar. periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 45

fInansIell InformatIon

Värdepapperslån Not 2 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper Mkr 2019 2018 kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall För AP­ Nettoresultat 22 325 –12 483 fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. Avgår courtage –48 –65 I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna

Nettoresultat, noterade aktier 22 277 –12 548

säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under

och andelar

rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Not 3 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

In­ och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Mkr 2019 2018

Provisionskostnader

Realisationsresultat 3 792 1 358 Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvalt­ Orealiserade värdeändringar 6 316 6 842 ningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa Nettoresultat, onoterade aktier 10 108 8 200 förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestations­ och andelar baserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i tillgångar ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar motsvarande sätt utan följer tidigare principer. De jämförelsestörande redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det posterna i jämförelsesiffran för Orealiserade värdeförändringar orealiserade resultatet. uppgår till 44 mkr. Externa förvaltararvoden till onoterade tillgångar redovisas som en Rörelsens kostnader del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvär - Under året har totalt 118 (152) mkr erlagts i förvaltararvoden av vad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. seende onoterade tillgångar, varav 118 (109) mkr medger återbetal ning. Under året har även 225 (0) mkr återbetalts och det orealise - Skatter rade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto Första AP­fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i påverkats positivt med 107 mkr (negativt med 109 mkr). Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet.

Not 4 - Provisionskostnader

Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljo ner kronor (mkr), där inget annat anges.

Mkr 2019 2018

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar –167 –161 Not 1 - Räntenetto Externa förvaltningsarvoden, – –44 onoterade tillgångar Övriga provisionskostnader, –19 –23 Mkr 2019 2018 inkl depåbankskostnader

Ränteintäkter Provisionskostnader –186 –228

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 219 2 378 I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Pre - Övriga ränteintäkter 131 112 stationsbaserade arvoden har under året uppgått till 48 (90) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Under året har

Summa ränteintäkter 2 350 2 490

redovisningen av förvaltararvoden för onoterade tillgångar ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande sätt utan Räntekostnader följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelse siffran för Externa förvaltararvoden onoterade tillgångar uppgår till Övriga räntekostnader –14 –28 44 mkr.

Summa räntekostnader –14 –28

Summa räntenetto 2 336 2 462

# 46 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

Not 5 – Personal

2019 2018

Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Medelantal anställda 65 39 26 61 38 23 Antal anställda vid årets utgång* 67 40 27 60 38 22 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 7 2 5 7 3 4 * Vid utgången av år 2019 var 1 (0) personer projektanställd.

Löner och Pensions- Sociala

Personalkostnader, 2019, tkr arvoden kostnader kostnader* Summa

Styrelsens ordförande 113 27 140 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 550 173 723 VD (inkl uppsägningslön och avgångsvederlag) 9 376 2 948 3 292 15 616 tf VD (fr.o.m 1 sep) 651 158 244 1 053 Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 3 238 916 1 241 5 395 Chef Kommunikation (fr.o.m 4 mars) 1 131 264 421 1 816 Chef Affärsstöd 1 233 1 121 662 3 016 Chef IT 1 711 691 709 3 111 Chef Middle Office Risk 1 522 375 571 2 468 Chef Juridik (t.o.m 31 aug, därefter tf VD) 853 194 316 1 363 Chef HR 1 424 866 660 2 950 Övriga anställda** 61 884 19 503 24 180 105 567

Summa 83 686 27 036 32 496 143 218

Övriga personalkostnader 5 419

Summa personalkostnader 148 637

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. ** I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön och avgångsvederlag för en person. Totalt, inkl VDs uppsägningslön och avgångsvederlag uppgår dessa poster inkl sociala avgifter och pensionskostnad till 15,4 mkr.

Löner och Pensions- Sociala

Personalkostnader, 2018, tkr arvoden kostnader kostnader* Summa

Styrelsens ordförande 113 36 149 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 511 161 672 VD 4 267 1 212 1 343 6 822 Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 3 154 1 128 1 266 5 548 Chef Ägarstyrning (jan–sep) 1 252 571 533 2 356 Chef Kommunikation (jan–okt) 1 128 355 441 1 924 Chef Affärsstöd 1 212 902 601 2 715 Chef IT (maj–dec) 1 106 205 268 1 579 Chef Middle Office Risk 1 431 361 538 2 330 Chef Juridik 1 157 196 316 1 669 Chef HR 1 391 831 640 2 862 Övriga anställda 58 118 19 028 23 106 100 252

Summa 74 840 24 789 29 249 128 878

Övriga personalkostnader 6 221

Summa personalkostnader 135 099

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 47

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 5 Första AP­fondens policy för ersättningar till ledande befattnings - Not 7 – Noterade aktier och andelar havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns för 2018 eller 2019. Verkligt värde, mkr 2019-12-31 2018-12-31

Löner och övriga förmåner Svenska aktier 30 235 24 706 Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten Utländska aktier 69 088 77 936 redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen Andelar i svenska fonder – – fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättnings - Andelar i utländska fonder 27 749 15 541 utskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP­fonden inga rörliga ersättningar. Totalt verkligt värde 127 072 118 183 Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Fem största svenska aktieinnehaven Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart Verkligt den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägnings­ Namn Antal värde lön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny SAAB B 8 692 325 2 728 anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalnings­ perioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Volvo B 16 767 051 2 631 Essity B 5 677 710 1 714 Pensioner och liknande förmåner Ericsson (LM) B 20 224 961 1 649 I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent Indutrade 4 552 400 1 526 i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent. Totalt verkligt värde 10 248 Första AP­fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är

Fem största utländska aktieinnehaven

premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensions - Verkligt premie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket Namn Antal värde motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premie - Nordea Bank 22 375 320 1 692 växlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp. Astrazeneca Plc 1 364 614 1 283 Tencent Holdings Ltd Common Stock Hkd 0.00002 2 834 110 1 279 Veoneer Inc. 8 426 483 1 263 Not 6 – Övriga förvaltningskostnader Alibaba Group Holding Ltd Adr 591 421 1 174

Totalt verkligt värde 6 691

Tkr 2019 2018

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs­ Lokalkostnader –13 208 –12 892 och helårsskiften finns på Första AP­fondens webbplats www.ap1.se Köpta tjänster –19 979 –25 867 Informations­ och datakostnader –52 734 –44 694 Övriga administrativa kostnader –4 375 –2 995

Övriga förvaltningskostnader –90 296 –86 448

I beloppet för köpta tjänster ingår

ersättning till fondens revisor, PwC,

fördelat på följande uppdrag:

Revisionsuppdrag –691 –687 Övriga uppdrag framförallt skatterelaterat –307 –

Total ersättning till revisorer –998 –687

# 48 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

Not 8 – Onoterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr 2019-12-31 2018-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter­ och intressebolag 41 312 35 281 Utländska onoterade aktier och andelar: Dotter och Intressebolag 6 072 5 398 Övriga onoterade aktier och andelar 47 049 42 858

Summa 94 433 83 537

Dotter- och intressebolag

Ägar- Eget Verkligt

Säte Org.nr Antal andel % Resultat kapital värde

Svenska aktier och andelar,

dotter- och intressebolag

Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29,5 2,5* 700* 548 Ellevio Holding 1 AB Stockholm 559005-2444 6 250 12,5 401* 4 727* 1 313 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50,0 27* 812* 542 Polhem Infra KB Stockholm 969789-2413 – 33,3 0,821 926 309 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25,0 12 894* 60 271* 20 590 Willhem AB Göteborg 556797-1295 769 880 846 99,9 2292* 18 010* 18 010 41 312

Utländska aktier och andelar,

dotter- och intressebolag

First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 –37** 313** 280 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 277** 2 034** 2 472 OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. Nederländerna 100 4** 2 546** 2 569 Jutas Invest Finland OY Finland 2793175-3 100 –2** 246** 292 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 348** 453** 136 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 35 –220** 510** 323

6 072

* Avser siffror offentliggjorda per 2018-12-31 ** Avser 2018-12-31 omräknat till valutakurs 2018-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Anskaffnings-

Säte Andel % värde

Fourth Stockholm Global Private Equity.L.P., Hamilton Lane USA 100 9 836 FRM Investment Management L.P. Guernsey 100 12 904 Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. Cayman Öarna 100 2 104 WP North America Private Equity II USA 99 208 FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc, LGT Guernsey 100 1 115 Fifth Stockholm Global Private Equity L.P; Hamilton Lane USA 100 984

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktie och andelar finns på Första AP­fondens webbplats www.ap1.se

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 49

fInansIell InformatIon

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr 2019-12-31 2018-12-31

Fördelning på emittenttyp

Svenska staten 23 978 17 857 Svenska kommuner 2 439 2 317 Svenska bostadsinstitut 1 532 3 386 Övriga svenska företag: Finansiella företag 2 211 2 454 Icke­finansiella företag 8 550 9 083 Utländska stater 67 077 48 844 Övriga utländska emittenter 25 613 26 574

Totalt 131 400 110 515

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer 36 397 35 019 Övriga obligationer 87 828 66 344 Statsskuldsväxlar – – Certifikat – – Övriga instrument 7 175 9 152

Totalt 131 400 110 515

Not 10 – Derivat

2019-12-31 2018-12-31

Derivatinstrument med: Derivatinstrument med:

Positivt Negativt Positivt Negativt

verkligt verkligt verkligt verkligt

Verkligt värde, mkr värde värde värde värde

Aktierelaterade instrument

Optioner Innehavd 794 16 Utställd –529 –198 Swappar 11 –176 16 –721 Terminer 4 0

Summa 809 –705 32 –919

Ränterelaterade instrument

Swappar 22 –216 50 –203 Terminer 17 0 1 –16

Summa 39 –216 51 –219

Valutarelaterade instrument

Swappar 3 508 –605 3 446 –106 Terminer Optioner 206 –206

Summa 3 508 –605 3 652 –312

Summa derivatinstrument 4 356 –1 526 3 735 –1 450

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –392 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18.

# 50 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

Not 11 – Övriga tillgångar Not 15 - Fondkapital

Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Mkr 2019 2018

Fondlikvider 16 1 961 Ingående fondkapital 323 662 332 509 Fordran utländska skattemyndigheter 149 123 Nettobetalning mot pensionssystemet: Återinvesterad kontantsäkerhet Inbetalda pensionsavgifter 72 344 69 552 för derivatpositioner 655 622 Utbetalda pensionsmedel –78 681 –76 110 Övriga tillgångar 162 129 Överflyttning av pensionsrätter till EG – –1 Summa övriga tillgångar 982 2 835 Reglering av pensionsrätter 3 2 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten –185 –216

Summa nettobetalning mot

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter pensionssystemet –6 520 –6 773

Årets resultat efter kostnader 48 617 –2 074

Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Utgående fondkapital 365 759 323 662

Upplupna ränteintäkter 688 646 Upplupna utdelningar 116 147 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 18 Not 16 – Poster inom linjen

Förutbetalda kostnader och upplupna 805 811

intäkter Mkr 2019-12-31 2018-12-31

För egen skuld ställd panter inga inga och jämförlig säkerhet

Not 13 – Övriga skulder

Utlånade värdepapper mot annan – – säkerhet* Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Utlämnad säkerhet för terminsaffär 2 382 293 Fondlikvider 50 367 Utlämnad säkerhet för OTC­transaktioner** 51 732 Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner 655 622 Övriga ställd pant och jämförlig

säkerhet 2 433 1 025

Övrigt 41 22

Övriga skulder 746 1 011

Investeringsåtaganden onoterade innehav 27 401 24 387

Åtaganden 27 401 24 387

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Summa poster inom linjen 29 834 25 412

Mkr 2019-12-31 2018-12-31

Upplupna förvaltararvoden 27 40 * Erhållna säkerheter för utlånade – – värdepapper Övriga upplupna kostnader 19 23 ** Erhållna säkerhet för Förutbetalda intäkter OTC­transaktioner 2 481 929

och upplupna kostnader 46 63

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 51

fInansIell InformatIon

Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrappor finansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis - teras från riskkapitalförvaltare och vice versa. ning­ och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings - Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och bransch standarden. Syfte är att lämna information om finansiella tillgångars praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm - diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försälj förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värde­ värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till ringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter priser finns tillgängliga vid värderingen. med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch­ Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar organ såsom INREV. Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som Verkligt värde representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads­ Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek - på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de vens än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis. Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. För så kallade OTC­derivat baseras värderingen på antingen teore­ Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som tisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell - vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är marknaden. valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som För övriga OTC­derivat används uteslutande värdering från extern används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik - regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt viditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en vedertagna modeller. ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp­ och Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon - eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. användas för värderingen. Värderingar baseras på informa­ tion med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar betydande mått av uppskattning från fondledningen. För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt Aktiv marknad värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för - En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och säljning mellan två oberoende parter. Första AP­fondens onoterade regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dy placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga riskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag valutor samt i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe - men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer andra instrument. (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genom­ Inaktiv marknad förda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, netto­ En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att tillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassaflöde. handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgäng - Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapital­ Priserna är oftast inaktuella. fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för *Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge instrument bedömas utan genomlysning.

# 52 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 17

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2019-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade 125 379 1 692 127 071 Aktier och andelar, onoterade 94 433 94 433 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 117 996 6 543 6 861 131 400 Derivat 4 356 4 356

Total summa tillgångar värderade till 243 375 10 899 102 986 357 260

Finansiella skulder

Derivat –1 526 –1 526

Total summa skulder värderade till 0 –1 526 0 –1 526

Finansiella tillgångar och skulder 243 375 9 373 102 986 355 734

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2018-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade 115 990 2 293 118 283 Aktier och andelar, onoterade 83 537 83 537 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 96 814 9 059 4 642 110 515 Derivat 3 735 3 735

Total summa tillgångar värderade till 212 804 12 794 90 472 316 070

Finansiella skulder

Derivat –1 450 –1 450

Total summa skulder värderade till 0 –1 450 0 –1 450

Finansiella tillgångar och skulder 212 804 11 344 90 472 314 620

Förändring nivå 3

Mkr 2019 2018

Aktier och andelar, noterade, ingående balans 2 293 2 060

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2019 – Köp 234 443 Sälj –1 071 0 Värdeändring 236 –210 Förändring aktier och andelar, noterade –601 233

Aktier och andelar, noterade, utgående balans 1 692 2 293

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans 83 537 71 568

Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019 169 – Köp 7 326 15 810 Sälj –9 753 –14 382 Värdeändring 13 154 10 541 Förändring aktier och andelar, onoterade 10 727 11 969

Aktier och andelar, noterade, utgående balans 94 433 83 537

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans 4 643 4 436

Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019 1 498 Köp 3 537 543 Sälj –2 977 –411 Värdeändring 160 75 Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar 720 207

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans 6 861 4 643

Summa förändring nivå 3 10 846 12 409

Av ovan redovisad värdeändring var 59 % (79 %) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 53

fInansIell InformatIon

Not 18 – Finansiella risker Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan

övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar

diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika till -

Prognostiserad Risk

gångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets­ tillgångarnas risk var för sig. analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens

portföljsammansättning per 31 december 2019 och historiska mark -

Realiserad Risk

nadsavkastningar. Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen - Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastnings­ sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP­fonden enats utfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsför om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla delningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrek utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort risk­ till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standard­ perspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken avvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknats utifrån presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen kvartalsdata. utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Första AP­fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste Fjärde AP­fonden enats om. 10­årsperioden var 6,1 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Första, Andra, Tredje och Fjärde AP­fonden har även överenskom - Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sanno­ mit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året likhet. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at genomsnittliga realiserade risken under året var 3,8 procent för totala Risk­måttet. portföljen respektive 4,6 procent för den dagligt marknadsvärderade Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 4,2 delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. dagligen var vid utgången av året 73 procent.

Finansiella risker

Expected Expected

Volatilitet Value at Risk Shortfall Value at Risk Shortfall en

Årstakt % årstakt, mkr årstakt, mkr en dag, mkr dag, mkr

Känslighetsanalys Marknadsrisk

per 31 december 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018

Aktier 8,5 12,8 –18 685 –24 576 –29 423 –32 696 –1 159 –1 524 –1 825 –2 028

Räntebärande 2,6 1,3 –5 526 –2 460 –7 769 –3 014 –343 –153 –482 –187

Alternativa Investeringar 7,4 10,9 –12 820 –16 551 –18 348 –24 641 –795 –1 026 –1 138 –1 528

Valuta 6,9 8,7 –4 858 –5 319 –6 194 –6 725 –301 –330 –384 –417

Bidrag från Diversifiering –2,8 –2,4 16 660 12 808 25 821 14 252 1 033 794 1 601 884

Likvidportföljen 4,0 6,1 –18 971 –25 237 –27 060 –34 809 –1 177 –1 565 –1 678 –2 159

Portföljen totalt 4,2 6,8 –25 229 –36 098 –35 911 –52 825 –1 565 –2 239 –2 227 –3 276

Likviditetsrisk, per 31 dec

Total balans

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur,

Löptid år, mkr 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018

Nominellt stat 4 762 13 868 4 602 6 674 10 483 7 469 19 478 11 548 13 813 4 290 53 139 43 850

Nominellt kredit 6 379 4 025 7 285 11 726 4 749 7 474 13 775 11 821 4 256 5 240 36 444 40 286

Realt 6 085 2 432 9 194 11 373 7 869 6 318 11 046 6 572 5 353 5 823 39 547 32 518

Portföljen totalt 17 226 20 325 21 082 29 773 23 101 21 262 44 300 29 941 23 422 15 353 129 130 116 654

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

Total balans

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur,

Löptid år, mkr 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018

Aktierelaterade instrument –176 –683 0 0 0 –176 –683

Ränterelaterade instrument –103 –69 –113 –132 –3 0 –216 –204

Valutarelaterade instrument 0 0 0 0 0 0

Totalt –176 –752 –113 –132 0 –3 0 0 –392 –887

# 54 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 18

Kreditrisk, per 31 december

Total balans

AAA AA A BBB <BBB mkr

Rating, mkr 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018

Nominellt stat 17 152 18 372 15 615 17 394 14 148 5 602 6 225 2 482 0 0 53 139 43 850 Nominellt kredit 7 524 9 656 4 778 5 246 5 836 6 834 5 505 7 777 12 802 10 773 36 444 40 286 Realt 13 923 15 434 25 218 16 702 406 383 0 0 0 0 39 547 32 518

Totalt 38 598 43 461 45 611 39 341 20 389 12 820 11 730 10 259 12 802 10 773 129 130 116 654

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Not 19 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp

som inte nettas

Nettade

belopp Nettobelopp Ramavtal Säker- Summa i

Brutto- i balans- i balans- om kvitt- heter Netto- balans-

2019-12-31, mkr belopp räkning räkningen ning erhållna belopp Övrigt* räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar 0 0 0 0 0 0 21 21 Derivat 4 336 1 526 2481 329 20 4 356

Summa tillgångar 0 0 4 336 1 526 2481 329 41 4 377

Skulder

Ej likviderade skulder 0 0 0 0 0 0 50 50 Derivat 1 526 1526 0 0 1 526

Summa skulder 0 0 1 526 1526 0 0 50 1 576

Relaterade belopp som inte nettas

Nettade belopp Nettobelopp Summa i

Brutto- i balans- i balans- Ramavtal om Säkerheter Netto- balans-

2018-12-31, mkr belopp räkning räkningen kvittning erhållna belopp Övrigt* räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar 1 1 1 961 1 961 Derivat 3 734 1 434 929 1 371 1 3 735

Summa tillgångar 1 0 3 735 1 434 929 1 371 1 962 5 696

Skulder

Ej likviderade skulder 1 1 367 367 Derivat 1 434 1434 16 16 1 450

Summa skulder 1 0 1 435 1 434 0 16 383 1 817

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presen rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finan - teras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder siella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärs fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden förhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga avveckla positionerna samtidigt. likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 55

fInansIell InformatIon

Not 20 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP­fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP­fonden betraktas dotter­ och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och lednings­ grupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel 2019-12-31 2018-12-31 Motpart, samt ägarandel 2019-12-31 2018-12-31

AROS Bostadsutveckling 29 % ASE Holdings S.à.r.l, 38 %

Ränteintäkter – – Ränteintäkter 28 22 Ägarlån – – Ägarlån 255 226 Aktieägartillskott under året 90 106 Aktieägartillskott under året – –219 Investeringsåtagande 64 400

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %

Chapone S.à.r.l 100 % Ränteintäkter 12 7 Ränteintäkter 47 39 Ägarlån 196 112 Ägarlån 1 405 1 022 Aktieägartillskott under året 70 56 Aktieägartillskott/återbetalt under året 86 –168 Investeringsåtagande 228 223 Investeringsåtagande 1 887 2 771

Jutas Invest Finland OY, 100 %

Secore AB, 50 % Ränteintäkter 25 22 Ränteintäkter – – Ägarlån 378 321 Ägarlån – – Aktieägartillskott under året – 164 Aktieägartillskott under året – 28 Investeringsåtagande 588 570 Investeringsåtagande 608 608

First Australian Farmland Pty Ltd,

100 %

Vasakronan Holding AB, 25 %

Ränteintäkter 37 34 Lokalhyror* 12 11 Ägarlån 485 458 Ränteintäkter – – Aktieägartillskott under året – – Ägarlån – – Aktieägartillskott under året – –

OMER Farmoor 3 Holdings B.V. 100%

Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i Ränteintäkter – – bolaget med upp till ett vid var tid Ägarlån – – högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500 Aktieägartillskott under året – 1 313

Willhem AB, 100 %

Polhem AB/KB 33%

Ränteintäkter – – Ränteintäkter – Ägarlån – – Ägarlån – Aktieägartillskott under året – –1 Aktieägartillskott under året 312 Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med Investeringsåtagande 2 687 upp till ett vid var tid högsta samman lagda likvidbelopp om: 6 000 6 000

Urbanea Fastigheter AB 98%

Ränteintäkter – Ägarlån – Aktieägartillskott under året 2 Investeringsåtagande 491

* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

# 56 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

styrelsens försäkran

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP­fonderna gemensamt utarbetade redovisnings­ och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 20 februari 2020

Urban Hansson Brusewitz Annika Sundén

ordförande vice ordförande

Kent Eriksson Peter Hansson Anna Hesselman

Åsa-Pia Järliden Bergström Per Klingbjer Charlotte Nordström

Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2020

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 57

reVIsIonsberättelse

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Uttalanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP­ att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild fonden för år 2019. Fondens årsredovisning ingår på sidorna enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkstäl­ 38–56 i detta dokument. lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror (AP­fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande på oegentligheter eller på fel. bild av Första AP­fondens fnansiella ställning per den 31 decem­ Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och ber 2019 och av dess fnansiella resultat för året enligt lagen om verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga allmänna pensionsfonder. att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam­ övriga delar. heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställan­ fastställes. de direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksam­ heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något Grund för uttalanden av detta. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt Revisorns ansvar dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Vi är oberoende i förhållande till Första AP­fonden enligt god årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga fel­ revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och ansvar enligt dessa krav. att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en Annan information än årsredovisningen sådan fnns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter Detta dokument innehåller även annan information än årsredo­ eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans visningen och denna återfnns på sidorna 1–37 samt 60–68. Det rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som använ­ är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för dare fattar med grund i årsredovisningen. denna andra information. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende revisionen. Dessutom utför vi följande moment: denna andra information. • Vi identiferar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på ansvar att läsa den information som identiferas ovan och över­ fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, denna information, drar slutsatsen att den andra informationen förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera åsidosättande av intern kontroll. detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

# 58 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2019

reVIsIonsberättelse

• Vi skafar oss en förståelse av den del av fondens interna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens ständigheterna, men inte för att uttala oss om efektiviteten tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. i den interna kontrollen. Styrelsen ansvarar för Första AP­fondens organisation och förvaltningen av Första AP­fondens angelägenheter. Detta inne­ • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som an­ fattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP­fondens vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens ekonomiska situation och att tillse att Första AP­fondens organi­ uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk­ och Första AP­fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kont­ tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet rolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och revisionsbevisen, om huruvida det fnns någon väsentlig anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden för att Första AP­fondens bokföring ska fullgöras i överensstäm­ som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att melse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det fnns en betryggande sätt. väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om Revisorns ansvar den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed är otillräckliga, modifera uttalandet om årsredovisningen. Våra vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det fnns datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel­ någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens ser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta förvaltning för Första AP­fonden för räkenskapsåret 2019. verksamheten. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna föranleda anmärkning. och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade använder vi professionellt omdöme och har en professionellt omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för­ också informera om betydelsefulla iakttagelser under revision­ valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. en, däribland de eventuella betydande brister i den interna Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras kontrollen som vi identiferat. på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana Rapport om andra krav enligt lagar åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verk­ och andra författningar samheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild Uttalanden betydelse för Första AP­fondens situation. Vi går igenom och Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och inventeringen av de tillgångar som Första AP­fonden förvaltar. andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om för­ Vi har även granskat om det fnns någon anmärkning i övrigt valtningen. mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Första AP­fonden för 2019. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfan­ Stockholm den 20 februari 2020 de inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvalt­ ningen.

Peter Nilsson

Grund för uttalanden Auktoriserad revisor Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt Förordnad av regeringen ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP­fonden enligt god Helena Kaiser de Carolis revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska Auktoriserad revisor ansvar enligt dessa krav. Förordnad av regeringen Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2019 << åter innehåll # 59

Bilaga 4 ÅRSREDOVISNING 2019

ÖVERBLICK ÅRET I KORTHET

Året i korthet

Resultatet för 2019 var fondens högsta någonsin och uppgick till 53,0 mdkr.

­Fonden­­överträffar­sitt­­lång­siktiga­­avkastningsantagande­­på­­4,5­­procent.­De­

senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått

till 5,9 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 7,2 procent.

Fondkapitalet Resultatet

Fondkapitalet uppgick till 381,3 Årets resultat uppgick till 53,0 ( 4,3) mdkr . (334,8) mdkr den 31 december 2019. 381,3 53,0

2 Kostnader Nettoutflöde till pensionssystemet

Rörelsens kostnader, uttryckt som Nettoutflöde till pensionssystemet på förvaltningskostnadsandel, var fortsatt 6,5 ( 6,8) mdkr. 0,07 -6,5 låga och uppgick till 0,07 (0,06) procent .

Relativ avkastning Total avkastning

Den relativa avkastningen för fondens totala Avkastningen på den totala portföljen uppgick till portfölj, exklusive alternativa investeringar -0,9 15,9 15,9 ( 1,3) procent , inklusive provisionskostnader och kostnader, uppgick till 0,9 ( 0,2) procent . och rörelsens kostnader. Exklusive dessa kostnader avkastade portföljen 16,1 ( 1,2) procent .

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

Femårsöversikt, finansiella nyckeltal 2019 2018 2017 2016 2015

Fondkapital,­flöden­och­resultat,­mnkr

Fondkapital 381 350 334 828 345 931 324 522 300 624 Nettoflöden mot pensionssystemet –6 520 –6 773 –7 375 –6 637 –4 944 Årets resultat 53 042 –4 330 28 784 30 535 11 661

Avkastning, %

Avkastning total portfölj före provisionskostnader och rörelsens kostnader 16,1 –1,2 9,1 10,5 4,1 Avkastning total portfölj efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 15,9 –1,3 9,0 10,3 4,0 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 5 år 7,4 6,9 9,8 10,6 8,0 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader, 10 år 8,4 8,8 6,0 5,5 5,7

Risk, %

Standardavvikelse ex-post, total portfölj 6,4 7,2 8,9 8,7 8,7 1 Sharpekvot ex-post, total portfölj 4,0 neg 2,9 1,9 0,5

Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital

Förvaltningskostnadsandel inkl. provisionskostnader 0,15 0,14 0,15 0,15 0,18 Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader 0,07 0,06 0,06 0,07 0,07 Valutaexponering, % 34 32 33 31 30 1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

3 Nyckeltal hållbarhet 2019 2018

Andra AP-fondens noterade aktieportfölj

Aktieportföljens absoluta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) (mn tCO 2 e) 1,6 1,7 Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO 2 e/mnkr) 11 13 Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning (tCO 2 e/mnkr) 14 15 Koldioxidintensitet, viktat medeltal (tCO 2 e/mnkr) 14 16 Marknadsvärdet av fondens portfölj som täcks in av CO 2 e-data (mdkr) 144 130,5

Tjänsteresor

Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, % 97 88 Koldioxidutsläpp från: Tåg, inrikes, ton CO 2 e 0 0 Flyg inrikes, ton CO 2 e 1 5 Flyg utrikes, ton CO 2 e 187 169

Interna miljöindikatorer

El, kWh 128 300 126 000 Förnybar el, % 100 100 Kopieringspapper, inköpt (A4), kg 191 315 Antal utskrifter 70 900 107 000

Övrigt

Andel kvinnor, % 34 35 Andel kvinnor i ledande befattning, % 28 33 Andel medarbetare som genomgått utbildning i mänskliga rättigheter, % 99 N/A

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2019 Jan–dec 2018

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 3 836 3 536 Erhållna utdelningar 5 754 5 931 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 27 129 –17 029 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 6 278 5 637 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 6 108 –2 532 Nettoresultat, derivatinstrument –932 –3 722 Nettoresultat, valutakursförändringar 5 401 4 348 Provisionskostnader, netto 4 –292 –280

Summa rörelsens intäkter 53 282 –4­111

Rörelsens kostnader

Personalkostnader 5 –147 –127 Övriga administrationskostnader 6 –93 –92

Summa rörelsens kostnader –240 –219

ÅRETS­RESULTAT 53­042 –4­330

72 Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER BALANSRÄKNING

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar Noterade 7 161 554 135 984 Onoterade 8 78 168 65 000 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 133 875 127 416 Derivatinstrument 10 5 734 2 891 Kassa och bankmedel 3 908 3 070 Övriga tillgångar 11 206 373 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 1 721 1 764

SUMMA­TILLGÅNGAR 385 166 336­498

FONDKAPITAL­OCH­SKULDER

Skulder

Derivatinstrument 10 1 537 599 Övriga skulder 13 1 589 341 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 690 730

Summa skulder 3 816 1 670

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 334 828 345 931 73 Nettobetalningar mot pensionssystemet –6 520 –6 773 Årets resultat 53 042 –4 330

Summa fondkapital 381 350 334­828

SUMMA­FONDKAPITAL­OCH­SKULDER 385 166 336­498

Ställda panter och eventualförpliktelser 16 Övriga ställda panter och eventualförpliktelser 969 2 421 Åtaganden 26 459 25 831

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo - aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning före visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hål varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till las till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde - på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas Värdering­av­finansiella­instrument successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redo- såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i visat resultat och kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande således såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital- IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt och att IFRS 16 inte tillämpas. värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån Affärsdagsredovisning till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- här utnyttjas fair value-option för att lagen om allmänna pensions och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden fonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 21 för tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över - information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina till går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan gångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde 74 affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respek - fastställs för fondens olika placeringar. tive övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likvid - Noterade aktier och andelar dagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balans - Nettoredovisning dagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleveran - Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen tör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtage det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången kostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier. och erlägga likvid för skulden samtidigt. Onoterade aktier och andelar Omräkning av utländsk valuta För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en justering av erhållen värdering. del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Interna som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk - tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra Aktier i dotterföretag/intresseföretag värderingsmetoder kan användas. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av upp - Värdepapperslån skjutna skatteskulder till det värde som används vid fastighets - Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt transaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränte i redovisningen hos fastighetsföretagen. intäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värde papper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Obligationer och andra räntebärande tillgångar Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk - redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsva ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast rande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovi köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte sas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv separat i not under rubriken ”Ställda panter och eventualförpliktelser”. marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdeoch tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instru - papper samt säkerheter för dessa. mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte - In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna redovisas direkt mot fondkapitalet. anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betal ningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid Provisionskostnader anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvalt - 75 räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeför - ningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa ändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Netto- förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade resultat räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver över av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valuta - enskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående kursförändringar. post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas Derivatinstrument som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealise - För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar rade resultatet. vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas Rörelsens kostnader instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till där indata utgörs av observerbara marknadsdata. externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörel - Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valuta kursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat Skatter valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i som Nettoresultat derivatinstrument. Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Återköpstransaktioner Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins- Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges. ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 3

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr Jan–dec 2019 Jan–dec 2018 Belopp i mnkr Jan–dec 2019 Jan–dec 2018

Ränteintäkter Realisationsresultat 2 280 1 882 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar 3 998 3 755 räntebärande tillgångar 3 814 3 511 Nettoresultat, onoterade aktier Övriga ränteintäkter 55 55 och andelar 6 278 5 637

Summa ränteintäkter 3 869 3 566

Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade tillgångar Räntekostnader ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande sätt Övriga räntekostnader –33 –30 utan följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelse - Summa räntekostnader –33 –30 siffran för Orealiserade värdeförändringar uppgår till 4 mnkr. Räntenetto 3 836 3 536 Externa förvaltarvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettore sultat för onoterade tillgångar. Återbetalt förvaltararvode påverkar följakt ligen orealiserat resultat positivt. Under året har totalt 307 (260) mnkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar. Under året har även 225 (320) mnkr återbetalats och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats med -82 (64) mnkr.

2 4

Nettoresultat, noterade aktier och andelar Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr Jan–dec 2019 Jan–dec 2018 Belopp i mnkr Jan–dec 2019 Jan–dec 2018

Resultat noterade aktier och andelar 27 197 –16 940 Externa förvaltararvoden, avdrag courtage –68 –89 noterade tillgångar 249 232 Nettoresultat, noterade aktier Externa förvaltararvoden, och andelar 27 129 –17 029 onoterade tillgångar – 4 Övriga provisionskostnader inklusive depåbankskostnader 43 44

Summa provisionskostnader 292 280

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations baserade kostnader har under året uppgått till 148 (80) mnkr och reduce rar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade till gångar ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsva rande sätt utan följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelsesiffran för Externa förvaltararvoden onoterade tillgångar uppgår till 4 mnkr.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

forts. not 4

Externa förvaltningsmandat den 31 december 2019, mnkr

Extern Marknadsvärde % av förvaltnings- Mandat Genomsnittligt förvaltat kapital 2019 2019-12-31* fondkapital kostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning MFS Globala aktier 5 881 6 055 APS Kinesiska A-aktier 3 113 3 252 Cephei Kinesiska A-aktier 2 958 3 284 UBS Kinesiska A-aktier 3 246 3 609

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat 15 198 16 200 4 90

Investeringar i noterade externa fonder

Aktiefonder 11 147 11 532 Räntefonder 14 707 14 829

Totalt investeringar i noterade externa fonder 25­854 26 361 7 159

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder

och fastighetsfonder 27 393 29­824 8 77

SUMMA­EXTERNT­FÖRVALTAT­KAPITAL­

OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER 68­004 72 385 19 249

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

5

Personal

2019 2018 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Medelantal anställda 70 46 24 65 42 23 Antal anställda den 31 december 71 47 24 70 45 25 Antal personer i ledningsgruppen den 31 december 6 4 2 6 4 2

Sociala Löner och Rörlig Pensions- Varav kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2019 arvoden ersättning kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa

Styrelseordförande 115 – – – 37 152 VD 4 086 – 1 522 254 1 674 7 282 Styrelsen exklusive ordförande 503 – – – 110 613

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 3 019 – 1 068 481 1 230 5 317 Chef Affärsstöd 1 829 – 929 – 802 3 560 Chefsjurist 2 374 – 711 110 823 3 908 Chef Kommunikation och Ägarfrågor 1 844 – 710 138 634 3 188 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 900 – 656 55 758 3 314

Övriga anställda 58 823 5 969 24 569 – 26 651 116 012

Summa 74­493 5 969 30 165 – 32 719 143­346

Övriga personalkostnader 4 095 78 Summa personalkostnader 147­441

Sociala Löner och Rörlig Pensions- Varav kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2018 arvoden ersättning kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa

Styrelseordförande 115 – – – 37 152 VD 3 899 – 1 490 254 1 605 6 994 Styrelsen exklusive ordförande 504 – – – 146 650

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 2 797 – 1 029 444 1 136 4 962 Chef Affärsstöd 1 750 – 859 – 759 3 368 Chefsjurist 2 291 – 687 102 932 3 910 Chef Kommunikation & HR 1 837 – 689 127 763 3 289 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 795 – 646 51 721 3 162

Övriga anställda 53 240 – 22 158 – 21 673 97 071 Summa 68 228 – 27 558 – 27 772 123 558

Övriga personalkostnader 3 642

Summa personalkostnader 127 200

Styrelse Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger - Se sidan 98. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamö - VD ter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med samman - I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste lagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrel - pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie semedlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro - äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 13 (8) tkr.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

6

Ledningsgrupp

Övriga administrationskostnader Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 73 (24) tkr, Belopp i mnkr Jan–dec 2019 Jan–dec 2018 Chef Affärsstöd 5 (1) tkr, Chefsjurist 5 (1) tkr, Chef Kommunikation och Ägarfrågor 6 (0) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 6 (3) tkr. Medlemmar i led - Lokalkostnader 6 6 ningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig Informations- och IT-kostnader 66 61 ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan Köpta tjänster 11 12 BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger 6 månaders Övriga kostnader 10 13 uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattnings-

Summa övriga

havare. För en ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställd

administrationskostnader 93 92

innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsäg ningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omförhandlats då det skulle

Arvoden till revisorerna

medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag PwC 0,75 0,78

Löneväxling

Revisionsverksamhet utöver Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension. revisionsuppdraget PwC 0,10 0,03

Rörlig ersättning

Summa ersättning till PwC 0,85 0,81

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliance funktionen. Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maxi -

7

malt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till lång - Aktier och andelar, noterade siktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 beskrivs på fondens webbplats.

Svenska aktier 35 811 30 693 79

Berednings- och beslutsprocess

Utländska aktier 114 211 96 071 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och Andelar i utländska fonder* 11 532 9 220 riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Summa aktier och andelar, noterade 161­554 135­984

Regeringens riktlinjer * varav andelar i blandfonder – – Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löneoch förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför marknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga utlånade värdepappers marknadsvärde. av fondens medarbetare. För 2019 har fondens ersättningsnivåer jämförts Under 2019 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen med ett tjugotal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, bland till 25 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast annat AMF och övriga AP-fonder. Utgångspunkten för fondens ersätt - ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet ningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Willis för utlånade värdepapper redovisas i not 16. Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande innehaven återfinns på sidorna 90 – 92. befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt på fondens webbplats. bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löne ledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på fondens webbplats.

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

8

Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31

Svenska aktier i intressebolag 20 590 17 704 Utländska aktier i intresse- och dotterbolag 25 955 21 749 Övriga onoterade svenska aktier och andelar – 0 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 31 623 25 547

Summa aktier och andelar, onoterade 78 168 65 000

2019-12-31 2018-12-31 Ägarandel Verkligt Verkligt Eget Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % värde värde kapital Resultat

Svenska aktier i intressebolag

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 20 590 17 704 70 156* 13 911*

Utländska­aktier­i­intresse-­och­

dotterbolag

Chaptwo S.à.r.l. Luxemburg 100 2 472 2 051 Lewis & Clark Timberlands LLC USA 24 1 415 1 318 Molpus Nordic Woodlands L.P. USA 99 1 418 618 TIAA-CREF Global Agriculture LLC USA 22 3 096 3 105 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC USA 25 5 868 4 860 U.S. Office Holdings L.P. USA 41 5 034 4 817 U.S. Core Office APTWO L.P. ** USA 99 5 365 4 435 U.S. Office APTWO JV II L.P.*** USA 99 1 287 545 80

Summa utländska aktier i

intresse- och dotterbolag 25 955 21­749

* Avser offentliggjorda siffror per 2019-12-31. ** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer. *** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2019-12-31 2018-12-31 Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

Swedstart Tech KB Stockholm 3 – 3

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 774 842 GTIS Brazil Real Estate Fund II Kanada 15 702 334 Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 700 745 TIAA European Farmland Fund Caymanöarna 20 696 592 Gateway VI Co-Investment Account (AP2) L.P. Caymanöarna 10 686 –

En komplett förteckning över svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens webbplats.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

9

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2019-12-31 2018-12-31 Belopp i mnkr Verkligt värde Verkligt värde

Fördelning på emittentkategori

Svenska staten 4 302 7 379 Svenska kommuner 909 429 Svenska bostadsinstitut 13 428 16 757 Övriga svenska emittenter Finansiella företag 7 067 11 696 Icke-finansiella företag 1 819 1 217 Utländska stater 39 039 29 886 Övriga utländska emittenter 67 004 59 964 Dagslån 307 88

Summa 133 875 127­416

Fördelning på instrumenttyp

Övriga obligationer 117 342 112 897 Onoterade lån 1 397 1 024 Andelar i utländska räntefonder 14 829 13 407 Dagslån 307 88

Summa 133 875 127­416

81 Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

10

Derivatinstrument

2019-12-31 2018-12-31 Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr Positivt Negativt Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Terminer – – 4 – Summa – – 4 – varav clearat – – 4 –

Ränterelaterade instrument

FRA/Terminer – 6 – 1 Swappar 0 157 – 75 Summa 0 163 – 76 varav clearat – – – –

Valutarelaterade instrument

Optioner, innehavda 23 – 4 – Optioner, utställda – 15 – 4 Terminer 5 711 1 359 2 883 519

Summa 5­734 1­374 2 887 523

varav clearat – – – –

Summa derivatinstrument 5­734 1 537 2 891 599

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 157 mnkr har längre • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar 82 löptid än 12 månader. Positionerna avser swapavtal, vilka förfaller 2031 – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av eller 2032. fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala positionera fonden mot ränterisk. risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda • Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot mark valutaoptioner har Andra AP-fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla nadsrörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie-, ränteförpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en eller valutaderivat. valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelak - • Inom ramen för fondens taktiska allokeringsmandat samt alternativa tigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptio - riskpremiemandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Manda ner har fonden inga leveranskrav. ten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktieskäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearingderivat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadernas derivatinstrument att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransgenom innehav i underliggande tillgångar. Under 2019 användes derivat - risker gentemot fondens motparter. instrument företrädesvis inom följande områden: VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använ - • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens der för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. valutaexponering. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA och i • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter. rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

11 16

Övriga tillgångar Ställda panter och eventualförpliktelser

Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar 200 367 Övriga ställda panter och Övriga fordringar 6 6 eventualförpliktelser Utlånade värdepapper mot erhållen

Summa 206 373

säkerhet i form av värdepapper och kontantsäkerhet* 655 995 Ställda säkerheter avseende

12

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter börsclearade derivatavtal 237 480 Ställda säkerheter avseende OTC-derivat Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 (CSA-avtal)** 77 946

969 2­421

Upplupna ränteintäkter 1 309 1 393 Upplupna utdelningar 240 223 Åtaganden Restitutioner 150 130 Åtaganden om framtida investeringar Övriga förutbetalda kostnader avseende onoterade innehav 21 949 21 331 och upplupna intäkter 22 18 Teckningsåtaganden av certifikat 4 500 4 500 Summa 1 721 1­764 Garanti av nyemission 10 –

26­459 25 831

13

Övriga skulder * Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 695 (1 087) mnkr. ** Bokfört värde för skulder avseende erhållna kontantsäkerheter avseende OTC-deri vat uppgår till 1 479 (283 ) mnkr. Erhållna säkerheter i form av värdepapper för OTC- Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 derivat 2 401 (42) mnkr.

Skulder köpta ej likviderade tillgångar 79 35

17

Leverantörsskulder 20 12 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki 83

Övriga skulder 1 490 294

Summa 1 589 341 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebör den att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska

14

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Andra AP-fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk Upplupna externa förvaltararvoden 36 19 modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Upplupen räntekostnad på valutaterminer 621 686 i valutaterminer, ränteswappar och valutaoptioner baseras värderingen på en Övriga upplupna kostnader 33 25 teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslu - Summa 690 730 tande är valet av räntekurvor, volatilitetskurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för dagslån, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

15

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Fondkapital utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2019 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer. Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna - Ingående fondkapital 334­828 345­931 den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäri seras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och Nettobetalningar mot säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra pensionssystemet AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid even - Inbetalda pensionsavgifter 72 343 69 552 tuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alterna - Utbetalda pensionsmedel till tiva handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat. Pensionsmyndigheten –78 681 –76 110 Överflyttning av pensionsrätter till EG – –1 Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar Reglering av pensionsrätter avseende För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värdetidigare år 3 2 ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. Administrationsersättning till Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun - Pensionsmyndigheten –185 –216 niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-mark -

Summa nettobetalningar mot

nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade

pensionssystemet –6 520 –6 773

fastigheter (15 procent av den totala portföljen) och riskkapitalfonder

Årets resultat 53­042 –4­330

(6 procent av den totala portföljen).

Utgående­fondkapital 381 350 334­828

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

forts. not 17

Validering av värderingar med tidsförskjuten Verkligt värde hierarki, mnkr

rapportering, mnkr 2019-12-31

Totalt 50 000 verkligt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde 40 000 Aktier och andelar, noterade 150 021 11 533 – 161 554 30 000 Värdering vid Aktier och andelar, onoterade – – 78 168 78 168 rapportering Obligationer och andra från förvaltare 20 000 räntebärande tillgångar 115 863 16 616 1 397 133 876 Värdering vid Derivattillgångar – 5 734 – 5 734 10 000 bokslutstillfälle baserat på Derivatskulder – -1 537 – -1 537 rapport ett Finansiella tillgångar och 0 kvartal tidigare

skulder värderade till

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep 15 16 16 16 16 17 17 17 17 18 18 18 18 19 19 19 verkligt värde 265­884 32­346 79 565 377 795*

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut ligger lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna. 2018-12-31 Totalt verkligt Investeringar i onoterade riskkapitalfonder och fastighetsfonder värde- Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde ras enligt IPEV:s principer (International Private Equity and Venture Capital Aktier och andelar, noterade 126 764 9 220 – 135 984 Valuation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första Aktier och andelar, onoterade – – 65 000 65 000 hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra Obligationer och andra värderingsmetoder kan användas. räntebärande tillgångar 110 997 15 395 1 024 127 416 Huvudsakligen använder förvaltarna diskonterade kassaflöden, Derivattillgångar 4 2 887 – 2 891 84 substansvärdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi - Derivatskulder – -599 – -599

sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast

Finansiella tillgångar och

erhållna kvartalsrapporterna från respektive förvaltare. Kvartalsrappor - skulder värderade till terna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär verkligt värde 237 765 26 903 66­024 330 692* att vid värdering av Andra AP-fondens innehav per årsskiftet 2019 utnytt jades i huvudsak värdering per den 30 september 2019, justerat för in- * Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder. konsekvent tillämpats av fonden sedan start. Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. december 2015, visar att Andra AP-fondens värdering i officiella bokslut Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men legat lägre än slutrapporterat värde från förvaltarna. där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt veder tagna modeller.

Verkligt värde

Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle observerbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigskuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. heter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

Förändring under 2019 inom nivå 3, mnkr

Aktier och andelar, Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade onoterade räntebärande tillgångar Totalt

Ingående värde januari 2019 – 65 000 1 024 66 024 Köp – 7 312 302 7 614 Försäljningar – –118 – –118 Värdeförändringar – 5 974 71 6 045 Omklassificeringar – – – – Totalt – 78 168 1 397 79 565

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

forts. not 17

Förändring under 2018 inom nivå 3, mnkr

Aktier och andelar, Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade onoterade räntebärande tillgångar Totalt

Ingående värde januari 2018 – 55 483 1 066 56 549 Köp – 4 910 243 5 153 Försäljningar – –1 642 –301 –1 943 Värdeförändringar – 6 249 16 6 265 Omklassificeringar – – – – Totalt – 65 000 1­024 66­024 100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall inkluderar värderingar i Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genomoch jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i slag och alltid med tre månaders förskjutning då värdering sker kvartals olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens vis. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart på markna avverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer der med snabb och kraftig uppåtgående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde. På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från skogs- och jordbruket i kombination med Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och räntenivåer. Värden på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt ten - område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark - 85

derar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark påverka markvärden signifikant. nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag Riskkapitalfonder bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens av följande faktorer: redovisade resultat före skatt, uppgå till –3,1 mdkr respektive 3,4 mdkr. • Vinsttillväxt genom ökad försäljning och förbättrade marginaler. Detta uppnås exempelvis genom ökade marknadsandelar, utveckling eller nyutveckling av produkter och tjänster, geografisk expansion, operativa förbättringar, förvärv, konsolidering etc. • Multipelexpansion som uppnås genom att bolaget når en högre kvalitet alternativt genom den noterade marknadens utveckling. • Skuldminskning.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER NOTER

18

Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 20-procentsregeln Likviditetsrisk, % (externa placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 20 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i vär- 40 depapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt 40 pro cent av det verkliga värdet av de tillgångar som fonden innehar får vara 30 placerade i illikvida tillgångar. Under 2019 låg fondens andel i värdepap per med låg kredit- och likviditetsrisk kring 30 procent och andel illikvida 20 tillgångar uppgick till cirka 20 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder. 10 Andel räntebärande För ytterligare riskupplysningar se avsnittet om riskhantering, sidorna värdepapper med låg 62–67. kredit- och likviditetsrisk 0 20-procentsregeln Q1 Q2 Q3 Q4

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen Nettobelopp i Kvittning av finan - Erhållna/ Brutto- Nettade belopp i balansräk- siella instrument lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2019-12-31 belopp balansräkningen ningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 5 734 – 5­734 –253 –3 880 1 601 – 5­734

Summa 5­734 – 5­734 –253 –3 880 1 601 – 5­734

86 SKULDER

Derivat 1 531 – 1 531 –253 –77 1 201 6 1 537

Summa 1 531 – 1 531 –253 –77 1 201 6 1 537

Belopp som inte nettas i balansräkningen Kvittning av finan - Erhållna/ Brutto- Nettade belopp i Nettobelopp i siella instrument lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2018-12-31 belopp balansräkningen balansräkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 887 – 2 887 –169 –326 2 392 4 2 891 Summa 2 887 – 2 887 – 169 – 326 2 392 4 2 891

SKULDER

Derivat 599 – 599 –169 –946 –516 – 599 Summa 599 – 599 –169 – 946 – 516 – 599

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

19

Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Närstående, röstandel Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel - Vasakronan Holding AB, 25 procent seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Ränteintäkter 9 9 Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500

Chaptwo S.à.r.l., 100 procent

Ränteintäkter 50 46 Ägarlån inklusive upplupen ränta 1 408 1 033 Aktieägartillskott/-återbetalning under året – –128 Investeringsåtagande 2 521 2 771

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2019 har fastställts av styrelsen 87

Göteborg den 6 februari 2020

Jan Roxendal Lin Lerpold Martina Björkman Nyqvist Ordförande Vice ordförande

Hanse Ringström Ole Settergren Johnny Capor

Kristina Mårtensson Ulrika Boëthius Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

RÄKENSKAPER OCH NOTER REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Uttalanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvi - AP-fonden för år 2019. Fondens årsredovisning ingår på sande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen sidorna 49–87 i detta dokument. och verkställande direktören ansvarar även för den interna kon - Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i troll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsre enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder dovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvi - vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. sande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga lagen om allmänna pensionsfonder. att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta övriga delar. verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen fastställes. och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att Grund för uttalanden göra något av detta. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan - Revisorns ansvar 88 darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero - Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida ende i förhållande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, dessa krav. och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalan - Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felak- Annan information än årsredovisningen tighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt visningen och denna återfinns på sidorna 1–48 samt 88–100. eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska Det är styrelsen och den verkställande direktören som har beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. ansvaret för denna andra information. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: avseende denna andra information. • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över - på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalan den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedö - den. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felak - av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som tigheter. beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infor denna information, drar slutsatsen att den andra informationen mation eller åsidosättande av intern kontroll. innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesanvänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktö - etiska ansvar enligt dessa krav. rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk - ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade Styrelsens och verkställande direktörens ansvar revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä - Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen förvaltningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovis - innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra ningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Andra upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsre - AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, med dovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som elsförvaltningen och Andra AP-fondens ekonomiska angelägen inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkstäl framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte lande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt längre kan fortsätta verksamheten. styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och åtgärder som är nödvändiga för att Andra AP-fondens bokfö innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och ring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att med om årsredovisningen återger de underliggande transaktio- elsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Revisorns ansvar 89 Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens pla - Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed nerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens interna kontrollen som vi identifierat. förvaltning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2019. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Uttalanden Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat som kan föranleda anmärkning. inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt använder vi professionellt omdöme och har en professionellt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvalt - Andra AP-fonden för 2019. ningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår pro inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende fessionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. förvaltningen. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten Grund för uttalanden och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt Andra AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Göteborg den 6 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2019

Bilaga 5

Årsredovisning

2019

FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

i korthet

59,5

Resultat 2019

• AP3s resultat för 2019 uppgick till 59,5 (2,2) miljarder kronor. mdkr

Fondens resultat för 2019 • AP3s totalavkastning uppgick till 17,7 (0,7) procent före kostnader och 17,6 (0,6) procent efter kostnader.

17,6

• Utbetalningarna till pensionssystemet från AP3 uppgick till 6 520 (6 773) miljoner kronor under 2019. procent

• AP3s fondkapital uppgick till 393 696 (340 668) miljoner kronor, Totalavkastning efter kostnader vilket är en ökning med 53 029 miljoner kronor jämfört med 2018.

393,7

• AP3s förvaltningskostnadsandel uppgick till 0,09 (0,09) procent, varav rörelsekostnader utgjorde 0,06 (0,06) procent. mdkr • AP3 har nått en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 8,5 Fondkapital vid årets slut procent per år de senaste fem åren samt på 8,7 procent per år de

8,7

senaste tio åren. Sedan start 2001 uppgår värdetillväxten till 6,2 procent per år. procent

Genomsnittlig avkastning de senaste tio åren efter kostnader

Nyckeltal

2019 2018 2017 2016 2015 Fondkapital vid årets slut, mdkr 393,7 340,7 345,2 324,4 303,0 Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr 6,5 6,8 7,4 6,6 4,9 Årets resultat, mdkr 59,5 2,2 28,2 28,0 19,6 Avkastning före kostnader, % 17,7 0,7 8,9 9,5 6,9 Avkastning efter kostnader, % 17,6 0,6 8,8 9,4 6,8 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,09 0,09 0,10 0,12 0,12 Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06

3

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Räkenskaper

Resultaträkning

Mkr Not 2019 2018 Rörelsens intäkter Räntenetto 2 2 738 2 491 Erhållna utdelningar 6 830 5 316 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 36 013 -11 676 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 7 166 9 029 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 3 517 -679 Nettoresultat, derivatinstrument -964 -6 818 Nettoresultat, valutakursförändringar 4 583 4 860 Provisionskostnader, netto 5 -122 -117 Summa rörelsens intäkter 59 761 2 404

Rörelsens kostnader Personalkostnader 6 -130 -129 Övriga administrationskostnader 7 -82 -73 Summa rörelsens kostnader -212 -202 Årets resultat 59 549 2 202

58

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Räkenskaper

Balansräkning

Mkr Not 2019-12-31 2018-12-31 Tillgångar Aktier och andelar Noterade 8, 19 181 800 137 256 Onoterade 9, 19 78 099 67 905 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10, 19 130 870 139 427 Derivat 11, 19, 21 4 268 4 600 Kassa och bankmedel 2 082 1 005 Övriga tillgångar 12, 21 5 488 7 836 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 028 1 083 Summa tillgångar 403 635 359 111

Fondkapital och skulder Skulder Derivat 11, 19, 21 1 438 1 713 Övriga skulder 14, 21 8 443 16 673 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 57 59 Summa skulder 9 938 18 444

Fondkapital Ingående fondkapital 340 668 345 239 Nettobetalning mot pensionssystemet 16 -6 520 -6 773 Årets resultat 59 549 2 202 Summa fondkapital 393 696 340 668 Summa fondkapital och skulder 403 635 359 111

Poster inom linjen 17, 22

59

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffertfon- Noterade aktier och andelar

derna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovis- För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad

ning för räkenskapsåret 2019 har godkänts av styrelsen den 21 februari 2020. eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella

Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen. marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnitt-

skurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Netto-

resultat noterade aktier. Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen

upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som Onoterade aktier och andelar fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovismarknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering nings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslut den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning stillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Tredje sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand ej upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderings-

metoder kan användas. Affärsdagsredovisning Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligaenligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transtionsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag räkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner

avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket Obligationer och andra räntebärande tillgångar överensstämmer med marknadspraxis. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde uti-

från balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens Nettoredovisning valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värde avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för ras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som skulden samtidigt. innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden Omräkning av utländsk valuta baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutadet diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värdeföränddel som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal ringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultat för räntebävaluta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresulrande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar tat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på redovisas under nettoresultat valutakursförändringar. raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Derivatinstrument Aktier i dotterföretag/intresseföretag För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- respektive marknadsdata. intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via fair Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som del av tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträk-

ningen under nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeföränd- Värdering av finansiella instrument ringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument. Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl reali-

serade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Återköpstransaktioner I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för handel och värderas i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdedärför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuldinstrument innehas pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här redovisas som ränta. utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på

värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall hänvisning nedan sker till Värdepapperslån vald indexleverantör, se fondens hemsida för information kring aktuella index. Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan AP-fonderna följer alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkninghur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. en. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper

och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen

60

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under Mkr 2019 2018 rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. Resultat noterade aktier och andelar 36 061 -11 622 Avgår courtage -48 -54 Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Nettoresultat noterade aktier och andelar 36 013 -11 676 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Provisionskostnader Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Mkr 2019 2018 rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, Realisationsresultat 3 255 1 213 såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Orealiserade värdeförändringar 3 912 7 816 förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdel- Nettoresultat onoterade aktier och andelar 7 166 9 029 ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade tillgångar Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som anskaff- ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande sätt ningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. utan följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelsesiffran för Orealiserade värdeförändringar uppgår till 11 mkr. Rörelsens kostnader Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar följaktligen Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara orealiserat resultat positivt. kostnadsförs i normalfallet löpande. Under året har totalt 344 (296) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 333 (280) miljoner kronor medger Skatter återbetalning. Under året har även 117 (38) miljoner kronor återbetalats. Det Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredo- negativt med 226 (negativt med 242) miljoner kronor. visas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt NOT 5 Provisionskostnader att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Mkr 2019 2018 Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 104 87 Avrundningar mm Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 5 16 kronor (mkr) om inget annat anges. Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks- 13 14 kostnader Summa provisionskostnader 122 117 NOT 2 Räntenetto I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick Mkr 2019 2018 till 197 (144) miljoner kronor, varav 197 (141) miljoner kronor avser noterade Ränteintäkter aktier och 0 (3) miljoner kronor avser onoterade aktier och andelar. Dessa redovisas direkt mot nettoresultat för respektive tillgångsslag. Obligationer och andra räntebärande intäkter 2 593 2 337 Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade tillgångar änd- Värdepapperslån, aktier 49 63 rats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande sätt utan Värdepapperslån, obligationer 74 65 följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelsesiffran för Övriga ränteintäkter 22 26 Externa förvaltararvoden onoterade tillgångar uppgår till 11 mkr. Underliggande avgifter i total return swaps (TRS) redovisas inte i provi- 1 Summa ränteintäkter 2 738 2 491 sionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, derivatinstrument. För 2019 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 1 (3) Räntekostnader miljoner kronor. Övriga räntekostnader 1 0 1) Se ordlista sid 79. Summa räntekostnader 1 0

Räntenetto 2 738 2 491

61

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

NOT 6 Personal

2019 2018 varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor Medelantal anställda 58 23 57 22 Anställda 31/12 58 23 59 23 Antal i ledningsgruppen 31/12 4 3 5 3

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2019 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Christina 86 27 113 Lindenius Styrelsens ordförande, Pär Nuder, 50 16 66 slutade maj 2019 Övriga styrelseledamöter 467 121 588 Summa 603 164 766

VD Kerstin Hessius 3 741 2 424 978 1 785 7 950 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo, började okt 2019 717 258 288 1 262 Eva Boric 1 967 227 673 2 867 Mattias Bylund, slutade aug 2019 1 244 394 487 2 125 Kerim Kaskal, slutade maj 2019 1 042 621 265 478 2 141 Lil Larås Lindgren 1 325 485 534 2 344 Summa ledningsgruppen exkl VD 6 296 1 985 265 2 460 10 740 Övriga anställda 57 817 3 413 21 099 2 930 24 015 106 344 Summa anställda 67 854 3 413 25 507 4 172 28 259 125 034 Övriga personalkostnader 3 912 Summa personalkostnader 68 456 3 413 25 507 4 172 28 423 129 712

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2018 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Pär Nuder 110 35 145 Övriga styrelseledamöter 515 139 654 Summa 626 174 800

VD Kerstin Hessius 3 802 2 327 917 1 759 7 888 Ledningsgruppen exkl VD Eva Boric, började aug 2018 786 473 362 1 621 Mattias Bylund 1 910 532 729 3 171 Kerim Kaskal, började aug 2018 1 099 457 106 456 2 012 Mårten Lindeborg, bortgången aug 1 943 573 749 3 265 2018 Lil Larås Lindgren 1 456 494 577 2 526 Summa ledningsgruppen exkl VD 7 193 2 529 106 2 873 12 595 Övriga anställda 57 697 2 873 19 950 2 060 23 577 104 098

Summa anställda 68 692 2 873 24 806 3 082 28 210 124 581 Övriga personalkostnader 4 084 Summa personalkostnader 69 318 2 873 24 806 3 082 28 384 129 464

62

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

forts. Not 6

Styrelse Program för prestationsbaserad ersättning Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår sedan Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de 2000 till 100 tkr till styrelsens ordförande, 75 tkr till vice ordförande och 50 statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden att ersätta enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr att fördelas flera som Finansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. För 2019 har 100 för 2019 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete. erhålla upp till två extra månadslöner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 Utskott procent av den rörliga ersättningen betalas ut först tre år efter intjänande- Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder året. Anställda inom de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför motsvarande en månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av resultat. VD och medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- och re- om rörlig prestationsbaserad ersättning. För 2019 har fonden reserverat 3,4 visionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i första hand (2,9) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig extern revision. prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,7 (0,6) månadslöner per anställd som omfattas av programmet. VDs ersättning Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig Sjukfrånvaro fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring uppgående Total sjukfrånvaro under 2019 uppgick till 1,7 (1,7) procent uppdelat på 0,5 till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägningstid från (1,7) procent för män och 3,4 (1,8) procent för kvinnor. såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. Uppsägningslön och Övrigt avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny tjänst eller Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackföreningsnäringsverksamhet. Det finns inget avtal om förtida pension. VD har erhållit frihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag skattepliktiga förmåner till ett värde uppgående till 2 (6) tkr. VD omfattas ej av råder fackföreningsfrihet på AP3. Fonden har inga anställda under 18 år. programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. NOT 7 Övriga administrationskostnader Ledningsgrupp exkl VD Ledningsgruppen består av VD, CIO, chefen för Affärsstöd & kontroll tillika Mkr 2019 2018 CRO samt Kommunikationschefen. Lokalkostnader 11 11 Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer Informations- och datakostnader 51 44 (SACO) som fonden är ansluten till. Således finns det inga särskilda avtal Köpta tjänster 13 11 avseende uppsägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon Övrigt 7 7 i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga för- Summa övriga administrationskostnader 82 73 måner till värden mellan 0 (3) och 24 (19) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om 0,2 (0,2) Ersättning miljoner kronor. Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan att för Tkr 2019 2018 den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför sty- Revisionsuppdrag relsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra anställnings- PwC 756 706 villkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare godkänns av Övriga tjänster revisionsbolag ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om PwC 8 8 löneram för övriga anställda. Summa ersättning till revisionsbolag 764 714 I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller NOT 8 Noterade aktier och andelar på finansmarknaden, där både privata företag och statliga bolag deltar. Syftet med att delta årligen är att bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med Mkr, verkligt värde 2019-12-31 2018-12-31 vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av AP3s anställda ligger kring medianen i relation till Svenska aktier 51 401 39 241 jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att Andelar i svenska fonder - 1 068 ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkur- Utländska aktier 98 624 73 984 renskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för Andelar i utländska fonder 31 775 22 963 VD, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns några undantag Summa noterade aktier och andelar 181 800 137 256 som ska särredovisas. En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska aktieinnehav finns på sid 75. På fondens hemsida ap3.se återfinns en förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

63

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade AP3 hade per 31 dec 2019 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde 2019-12-31 2018-12-31 Svenska aktier och andelar, dotter- och 50 321 42 169 intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och 3 187 3 161 intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar 1 684 2 881 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 22 907 19 694 Summa aktier och andelar, onoterade 78 099 67 905

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt 100 % eget 100 % Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2019 resultat 2019 Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 % 20 590 70 156 13 909 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70 % 12 528 16 714 3 132 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50 % 2 685 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm - 50 % 361 721 145 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 100 % 6 075 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 009 96 %/98 % 3 797 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 20 % 2 100 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 50 % 1 065 Gysinge Skog AB 559164-0817 Falun 25 000 50 % 812 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm - 33 % 309 926 -11 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33 % 0 0 -1 Aphelaria AB 559199-8173 Stockholm 50 000 100 % 0 0 -9 Summa aktier och andelar i svenska 50 321 dotter- och intressebolag

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt Säte Antal aktier kapital/röster värde OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100 %/49 % 3 187 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 3 187

Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2019 Verdane Capital VIII Stockholm 15 % 233 Verdane Capital IX Stockholm 9 % 232 Bergvik Skog AB Falun 5 % 280 Impilo AB Investment Pool 1 Stockholm 10 % 228 Altor Fund IV Stockholm 2 % 226

Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2019 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 18 % 837 Mirova Core Infrastructure Fund II SCS Luxemburg 8 % 707 Hermes Infra Spring II Guernsey 26 % 671 RMK GAC USA 100 % 558 LLCP Co Investment Fund USA 27 % 386

En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap3.se.

64

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på instrumentkategori Mkr, verkligt värde 2019-12-31 2018-12-31 Mkr, verkligt värde 2019-12-31 2018-12-31 Svenska staten 8 302 6 644 Realränteobligationer 28 006 23 565 Svenska kommuner 101 102 Övriga obligationer 88 915 102 672 Svenska bostadsinstitut 4 854 6 203 Certifikat 2 432 2 901 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 8 238 7 362 Finansiella företag 630 657 Summa 127 592 136 499 Icke-finansiella företag 14 461 19 756 Räntefonder 3 278 2 927 Utländska stater 71 890 70 592 Summa 130 870 139 427 Övriga utländska emittenter 27 353 32 546 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 2 955 (8 860) Summa 127 592 136 499 miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till Räntefonder 3 278 2 927 värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och Summa 130 870 139 427 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

2019-12-31 2018-12-31 Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - - - Innehavda, sälj - - 0 - Utställda, köp - - - - Utställda, sälj - - - 0 Terminer 1 -6 14 -26 Swappar - -11 0 -20 Summa 1 -17 14 -47 varav clearat 1 -6 14 -27 Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - - - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - - - - Utställda, sälj - - - - FRA/Terminer 7 -4 59 -55 CDS - - 33 - Swappar 259 -684 742 -526 Summa 266 -688 834 -581 varav clearat 7 -4 59 -55 Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Innehavda, köp 23 - 278 - Innehavda, sälj 125 - 556 - Utställda, köp - -35 - -335 Utställda, sälj 0 -35 - -274 Terminer 3 852 -664 2 918 -475 Swappar - - - - Summa 4 000 -734 3 752 -1 085 Effekt av nettoredovisning - - - - Summa derivatinstrument 4 268 -1 438 4 600 -1 713

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivisera förvaltningen eller hantera risken. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fonden alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se.

65

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

NOT 12 Övriga tillgångar NOT 16 Fondkapital

Nettobetalningar mot pensionssystemet Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Fondlikvider 17 360 Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Återköpstransaktioner 927 1 147 Ingående fondkapital 340 668 345 239 Återinvesterade kontantsäkerheter 4 540 6 328 Inbetalda pensionsavgifter 72 344 69 552 Övriga kortfristiga fordringar 4 0 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -78 681 -76 110 Summa övriga tillgångar 5 488 7 836 Överflyttning av pensionsrätter till EG - -1 Reglering av pensionsrätt 3 2 Administrationsersättning till -185 -216 NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Pensionsmyndigheten Summa nettobetalningar mot pensionssystemet -6 520 -6 773 Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Årets resultat 59 549 2 202 Upplupna ränteintäkter 635 776 Utgående fondkapital 393 696 340 668 Upplupna utdelningar 98 85 Restitutioner 225 162 Förutbetalda kostnader 59 48 NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Upplupna premier aktielån 11 12 Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga Summa förutbetalda kostnader och 1 028 1 083 Mkr 2019-12-31 2018-12-31 upplupna intäkter Panter för återköpstransaktioner Mottagna säkerheter 5 467 7 475 NOT 14 Övriga skulder Avlämnade säkerheter 927 1 148 Panter för derivathandel Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Erhållen kontantsäkerhet 1 085 178 Leverantörsskulder 13 12 Ställd kontantsäkerhet - - Fondlikvider 2 314 Utlånade värdepapper för vilka Löneskatter 1 1 kontantsäkerheter erhållits Personalens källskatter 3 3 Utlånade värdepapper 7 492 15 191 Återköpstransaktioner 927 1 148 Erhållen kontantsäkerhet 7 495 15 187 Mottagna kontantsäkerheter 7 493 15 187 Utlånade värdepapper mot erhållen Övriga skulder 5 7 säkerhet i form av värdepapper Summa övriga skulder 8 443 16 673 Utlånade värdepapper 71 919 52 779

Erhållen säkerhet i form av värdepapper 77 354 53 583 NOT 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Utestående åtaganden

Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Upplupna externa förvaltningskostnader 34 35 Onoterade aktier 8 526 10 742 Övriga upplupna kostnader 13 14 Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 2 740 4 423 Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 9 10 Teckningsåtaganden 11 500 10 500 Summa förutbetalda intäkter och 57 59 Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14. upplupna kostnader

Rörlig ersättning för år 2017 utbetalades till 40 procent under 2018 och resterande del utbetalas under 2020. Rörlig ersättning för år 2018 utbetalades till 40 procent under 2019 och resterande del utbetalas under 2021. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2019 med 40 procents utbetalning 2020 och resterande del för utbetalning 2022.

66

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

NOT 18 Valutaexponering Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2019 Mkr USD NOK JPY GBP Övrigt Totalt Aktier och andelar 68 800 622 12 925 10 910 57 425 150 681 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - - - 1 016 2 972 3 988 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 80 442 642 - 8 525 2 216 91 825 Derivat -58 27 2 -23 -539 -591 Övriga placeringstillgångar 6 661 2 153 3 359 925 11 101 Valutaexponering brutto 155 846 1 293 13 080 23 787 62 999 257 004 Kurssäkring -119 215 1 386 -1 005 -18 757 -38 493 -176 085 Total valutaexponering 36 630 2 679 12 075 5 030 24 506 80 920

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2018 Mkr USD NOK JPY GBP Övrigt Totalt Aktier och andelar 54 630 764 6 023 9 205 43 976 114 596 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - - - 648 3 121 3 769 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 78 651 713 - 7 859 2 261 89 484 Derivat 225 -14 -55 -371 -1 610 -1 824 Övriga placeringstillgångar 4 957 21 210 3 268 758 9 213 Valutaexponering brutto 138 463 1 484 6 178 20 609 48 505 215 239 Kurssäkring -102 011 8 418 5 247 -14 851 -47 626 -150 823 Total valutaexponering 36 452 9 903 11 425 5 758 879 64 416

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2019 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 181 800 - - 181 800 Onoterade aktier och andelar - - 78 099 78 099 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 122 600 - 8 270 130 870 Derivat, positiva marknadsvärden 9 4 259 - 4 268 Summa investeringstillgångar 304 409 4 259 86 369 395 037 Derivat, negativa marknadsvärden -9 -1 429 - -1 438 Summa 304 400 2 830 86 369 393 599

Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2018 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 137 256 - - 137 256 Onoterade aktier och andelar - - 67 905 67 905 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 131 796 - 7 631 139 427 Derivat, positiva marknadsvärden 73 4 528 - 4 600 Summa investeringstillgångar 269 124 4 528 75 536 349 188 Derivat, negativa marknadsvärden -81 -1 631 - -1 713 Summa 269 043 2 896 75 536 347 475 Förändring av tillgångar i nivå 3 2018 till 2019 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 67 905 7 631 - 75 536 Investerat - 6 255 4 405 - 10 660 Sålt/återbetalt under året - -1 037 -3 764 - -4 801 Realiserad värdeförändring - 1 161 - - 1 161 Orealiserad värdeförändring - 3 815 -3 - 3 812 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 78 099 8 270 - 86 369

67

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

forts. Not 19

Förändring av tillgångar i nivå 3 2017 till 2018 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 56 861 7 187 - 64 048 Investerat - 4 143 543 - 4 686 Sålt/återbetalt under året - -1 703 - - -1 703 Realiserad värdeförändring - 93 - - 93 Orealiserad värdeförändring - 8 511 -99 - 8 412 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 67 905 7 631 - 75 536

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån NOT 20 Finansiella risker en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då Lägsta Högsta Genomvärdering görs. Mkr nivå nivå snitt 31 dec 31 dec 1 Nivå 1: Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i 2019 1 297 2 840 1 883 1 383 2 143 första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall tillgången inte 2018 1 025 2 930 1 918 2 747 1 966 inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv 1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. marknad. Med aktiv marknad menas en handelsplats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara priser är alltid första valet vid Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s tillgångar, men när innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt nästa steg i värderingshierarkin. valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR flertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearinghus, för totalportföljen till 1 383 (2 747) miljoner kronor. AP3 beräknar VaR med 95 saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån vedertagna procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för att fastställa dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms som begränsad. än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 I denna grupp inkluderas också vissa typer av transaktioner där AP3 är bero- baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 ende av prisuppgifter från en eller ett par externa motparter för att fastställa dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt pris bedöms som mindre tillför- 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetolitligt, t ex på grund av låg marknadsaktivitet, görs en rimlighetsbedömning av den som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av fondens egen värdering baserad på värdering erhållen från tredje part. värdeförändringar baserat på historiska data. Tabellen ovan visar högsta och Nivå 3: Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värderingen lägsta nivå på VaR samt risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed portfölj. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är datan är likaviktad, varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbo- Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 297 (1 025) miljoner lag som återfinns i denna kategori. kronor och 2 840 (2 930) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändringar som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa av portföljens sammansättning. IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad På sida 52 visas riskexponeringen fördelad på AP3s riskklasser. revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflö den under fjärde kvartalet. En bedömning görs av värderingens tillförlitlighet Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2019 för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2019 hade inga sådana Mkr korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de 3 000 underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts. 2 000 I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 77 (77) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka 1 000 AP3s fondkapital med -2,2 (-2,2) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad. 0

an c 1 j Exponentiellt viktad historisk data de 31 Likaviktad historisk data

68

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

forts. Not 20

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2019 Kreditbetyg 1 Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 27 702 72 573 - - - Bostadsobligationer 264 4 896 - 148 - Företagsobligationer 468 1 368 3 721 3 284 4 303 Depositioner och repor - - 4 540 - - Derivat, nettofordran 1 620 1 114 - 486 - Bruttoexponering 30 054 79 951 8 262 3 917 4 303 Erhållna säkerheter - 439 646 - - Nettoexponering 30 054 79 511 7 616 3 917 4 303

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2018 Kreditbetyg 1 Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 23 135 71 309 - - - Bostadsobligationer - 6 255 - 420 88 Företagsobligationer 349 3 312 5 360 4 624 7 988 Depositioner och repor - 754 8 455 - - Derivat, nettofordran 0 778 2 295 - - Bruttoexponering 23 484 82 408 16 110 5 044 8 075 Erhållna säkerheter - - 178 - - Nettoexponering 23 484 82 408 15 932 5 044 8 075 1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen. 2) Inkluderar även värdepapper utan rating. Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2019 har fondens andel i snitt legat på 30,1 (32,3) procent.

NOT 21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2019-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 4 260 - 4 260 871 1 085 2 303 8 4 268 Tillgångsrepor 926 - 926 926 - - 4 540 5 467 Ej likviderade affärer - - - - - - 17 17 Summa 5 186 - 5 186 1 798 1 085 2 303 4 565 9 751

2019-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 1 429 - 1 429 871 - 557 9 1 438 Skuldrepor 927 - 927 926 - 1 - 927 Ej likviderade affärer - - - - - - 2 2 Summa 2 355 - 2 355 1 798 - 558 11 2 366 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

69

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Noter

forts. Not 21

2018-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans finansiella i balans- i balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt balansräkningen 1 Derivat 4 529 - 4 529 1 371 178 2 980 72 4 600 Tillgångsrepor 1 147 - 1 147 1 147 - 0 6 328 7 475 Ej likviderade affärer - - - - - - 361 361 Summa 5 676 - 5 676 2 518 178 2 980 6 761 12 437

2018-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans finansiella i balans- i balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt balansräkningen 1 Derivat 1 631 - 1 631 1 371 - 261 82 1 713 Skuldrepor 1 148 - 1 148 1 147 - 1 - 1 148 Ej likviderade affärer - - - - - - 316 316 Summa 2 779 - 2 779 2 518 - 262 398 3 176 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

NOT 22 Närstående Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har påver- Motpart, Mkr 2019-12-31 2018-12-31 kats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, Ellevio AB med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har ett bestämmande eller Ränteintäkter 294 307 betydande inflytande, eller där AP3 har nyckelpersoner i ledande ställning. Ägarlån 4 133 3 764 AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, Trenum AB se not 6. Ränteintäkter 16 11 Motpart, Mkr 2019-12-31 2018-12-31 Ägarlån 1 783 1 512 Ägartillskott under året 106 169 Vasakronan Holding AB Ränteintäkter 9 9 Lokalhyror -10 -10 Gysinge Skog AB Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa Ägartillskott under året 802 5 företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500 Polhem Infra AB Aktieägartillskott under året 0 - Hemsö Fastighets AB Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs Polhem Infra KB begäran köpa företagscertifikat i bolaget Ägartillskott under året 312 med upp till ett maximalt likvidbelopp om 5 000 4 000 Aktieägartillskott under året 700 - Aphelaria AB Aktieägartillskott under året 5 - Hemsö Intressenter AB Ränteintäkter 96 88 Ägarlån 1 470 1 470 Aktieägartillskott under året 150 -

Trophi Fastighets AB Ränteintäkter 26 25 Ägarlån 635 617 Åtagande om att på Trophi Fastighs ABs begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 2 000 2 000

70

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Underskrifter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 21 februari 2020 Christina Lindenius Peter Englund ordförande vice ordförande Malin Björkmo Johan Bygge Magnus Emfel Hillevi Engström Ylva Hedén Westerdahl Torbjörn Hållö Kerstin Hessius Elisabeth Unell verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2020 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

71

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

för Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120

Rapport om årsredovisningen fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål- Uttalanden landen som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt för år 2019. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 49–71 i detta drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören dokument. avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet något realistiskt alternativ till att göra något av detta. med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje AP- Revisorns ansvar fondens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsfinansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felak- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att delar. lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en fastställes. revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Grund för uttalanden Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- grund i årsredovisningen. de i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och revisionen. Dessutom utför vi följande moment: • ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på Annan information än årsredovisningen fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ningen och denna återfinns på sidorna 1–48 samt 74–81. Det är ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av denna andra information. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller denna andra information. åsidosättande av intern kontroll. • I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt an- Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll svar att läsa den information som identifieras ovan och överväga som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtom informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som anövrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna in - uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • formation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktöväsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget ren använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av att rapportera i det avseendet. årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor Styrelsens och verkställande direktörens ansvar som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamatt årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild heten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhets­ enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkstäl- faktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamhelande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de ten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser ba oegentligheter eller på fel. seras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanverkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att den göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

72

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Revisionsberättelse

• Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och Revisorns ansvar innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade ning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2019. omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri- för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid bland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranlevi identifierat. da anmärkning. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använ- Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar der vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk in- Uttalanden ställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grun- Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat in- dar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande venteringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi har granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrel - bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär sens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje AP-fonden att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förför 2019. hållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje AP-fondens inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt Grund för uttalanden uttalande om förvaltningen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt Stockholm den 21 februari 2020 dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

73

AP3 ÅRSREDOVISNING 2019

Bilaga 6

Årsredovisning 2019

AP4:s uppdrag är att bidra till ekonomisk trygghet för dagens och morgondagens pensionärer genom att förvalta en del av det allmänna pensionssystemets buffertkapital.

Avsnitt

Rekordresultat och aktiv

418

förvaltning levererade miljarder kronor i fondkapital

75

• Årets avkastning uppgick till 21,8 procent före kostnader och 21,7 procent efter kostnader. Den aktiva förvaltningen bidrog till avkastningen med 4,4 procentenheter, ett betydande och viktigt resultatbidrag om 15 miljarder kronor. Med ett miljarder kronor resultat på 75,2 miljarder kronor efter kostnader samt nettobetalningar till i årets resultat pensionssystemet om 6,5 miljarder kronor under året ökade det totala fondkapitalet till 418,0 miljarder kronor vid utgången av 2019, att jämföra med 349,3 miljarder kronor vid årets ingång. Valutaexponeringen uppgick till 19,8 procent av tillgångarna vid utgången av 2019.

• Totala kostnader uppgick till 0,10 procent av genomsnittligt förvaltat kapital.

+21,7

AP4:s kostnadsnivå är 47 procent lägre än för motsvarande pensionsfonder i en internationell jämförelse.

% i avkastning • AP4 sänkte koldioxidutsläppen för noterade aktier med ytterligare 11 procent efter kostnader under 2019 och utsläppen är 48 procent lägre än för ett brett globalt aktieindex. Lågkoldioxidstrategierna inkluderar nu utsläpp från portföljbolagens under leverantörer. För 2019 införs koldioxidrapportering för den onoterade fastighets portföljen. För den globala noterade aktieportföljen introduceras två nya mått för resurseffektivitet avseende vatten- och avfallsintensitet.

• AP4 har arbetat i 39 valberedningar med stämma under 2019 och arbetade

+4,4

vid utgången av året i 36 valberedningar med stämma under 2020. Under 2019 röstade AP4 på 87 svenska stämmor och 1 025 stämmor internationellt. Inom ramen för det internationella investerarsamarbetet Climate Action 100+ deltar % i aktiv avkastning AP4 i tre bolagsdialoger med syfte att minska bolagens klimatpåverkan. Två av dessa bolag har under 2019 annonserat mål i linje med Parisavtalet. AP4 har gjort två onoterade investeringar med inriktning mot hållbar infrastruktur, dels en fond som investerar i Afrika, och dels genom investeringsbolaget Polhem Infra. Det sistnämnda bolaget etablerades 2019 och samägs med AP1 och AP3. Polhem Infra syftar till att göra hållbara infrastrukturinvesteringar.

0,10

% i förvaltningskostnadsandel

6,5

miljarder kronor till pensionsystemet

AP4 Årsredovisning 2019 | 1

Finansiella rapporter

Finansiella rapporter

och notupplysningar

Femårsöversikt

Flerårsöversikt 2019 2018 2017 2016 2015

FONDKAPITAL, FLÖDEN OCH RESULTAT, MDR KR

Fondkapital 418,0 349,3 356,6 333,9 310,0 Flöden, netto mot pensionssystemet -6,5 -6,8 -7,4 -6,6 -4,9 Periodens resultat 75,2 -0,5 30,1 30,5 20,1

AVKASTNING, %

Avkastning total portfölj före kostnader 21,8 -0,1 9,2 10,1 6,9 Avkastning total portfölj efter kostnader 21,7 -0,2 9,1 10,0 6,8 Avkastning total portfölj efter kostnader, annualiserad 5 år 9,3 8,1 11,5 12,0 9,7 Avkastning total portfölj efter kostnader, annualiserad 10 år 9,9 9,9 7,3 6,7 6,7

FÖRVALTNINGSKOSTNADANDEL I % AV FÖRVALTAT KAPITAL (ÅRSTAKT)

Rörelsekostnader 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Rörelsekostnader och provisionskostnader 0,10 0,10 0,10 0,10 0,11

RISK, %

1

Standardavvikelse ex-post, Total portfölj 5,3 6,4 4,1 7,3 8,8 Standardavvikelse ex-post, Likvid portfölj 5,8 7,0 4,5 7,8 9,4 2 Standardavvikelse ex-post, Total portfölj, 10 år 6,7 7,5 8,6 8,8 9,0 3 Sharpekvot total portfölj, ex-post 4,2 0,1 2,5 1,5 0,8 Sharpekvot likvid portfölj, ex-post 3,9 -0,2 2,0 1,2 0,6 2 1 Avser daglig avkastningsdata om inget annat anges 2 Avser likvida tillgångar exklusive onoterade fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande 3 Avser kvartalsdata för totala tillgångar

54 | AP4 Årsredovisning 2019

Finansiella rapporter

Forts Femårsöversikt

Övriga nyckeltal, per bokslutsdag 2019 2018 2017 2016 2015

Aktiv avkastning, före kostnader, % ¹ ² 4,4 2,3 -1,1 1,0 4,8 , Inflation, % 1,8 2,0 1,7 1,7 0,1 Real avkastning efter kostnader, % 19,9 -2,3 7,4 8,3 6,8 Aktiv risk ex-post, aktiv förvaltning, % ³ 1,2 1,5 1,7 2,7 2,8 Valutaexponering, % 19,8 18,4 18,4 26,9 27,0 Andel extern förvaltning inkl investeringar i riskkapitalföretag, % ⁴ 14,7 16,2 17,0 22,7 22,4 Antal anställda per bokslutsdag 53 52 53 54 55

PLACERINGSTILLGÅNGARNAS FÖRDELNING, %

5,6

Globala aktier 39,3 38,9 40,8 40,2 39,4 Svenska aktier 15,6 14,6 16,6 17,6 17,8 Globala räntor 21,0 22,0 21,1 22,7 20,5 Svenska räntor 11,4 12,2 11,6 10,6 14,5 Reala tillgångar 12,7 12,1 9,6 8,6 7,3 Övrigt 0,0 0,3 0,3 0,3 0,5

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR, % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Fondens operativa portfölj utvärderas mot en referensportfölj bestående av ett antal referensindex med fastställda tillgångsvikter. De referensindex som används är 1 standardiserade och valutasäkrade till SEK i syfte att förenkla och öka transparensen. Fonden kan utnyttja sin skattestatus som statlig pensionsfond och detta gav under 2019 ett positivt bidrag på 0,22 procentenheter. Aktiv avkastning, beräknad som skillnad i avkastning mellan operativ portfölj och referensportfölj. 2 Aktiv risk, beräknad som standardavvikelse, mätt i årstakt, på skillnaden i avkastning mellan operativa portfölj och referensportfölj. 3 Hel- eller delägda fastighetsbolag redovisas som internt förvaltat. 4 Avser exponering, underliggande derivat i den passiva allokeringen har fördelats på respektive tillgångsklass. 5 Under Övrigt återfinns främst kapitallösa mandat. 6

AP4 Årsredovisning 2019 | 55

Finansiella rapporter

Resultaträkning

Mkr Not 2019 2018

RÖRELSENS INTÄKTER

Räntenetto 2 2 027 1 978 Erhållna utdelningar 6 035 6 583 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 50 676 -11 862 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 5 589 4 976 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 3 322 -566 Nettoresultat, derivatinstrument 2 018 -4 484 Nettoresultat, valutakursförändringar 5 939 3 196 Provisionskostnader 5 -139 -135

Summa rörelsens intäkter 75 467 -314

RÖRELSENS KOSTNADER

Personalkostnader 6 -136 -126 Övriga administrationskostnader 7 -95 -85

Summa rörelsens kostnader -231 -211

ÅRETS RESULTAT 75 236 -525

Balansräkning

Mkr Not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 8 248 771 190 635 Aktier och andelar, onoterade 9 42 897 36 077 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10 115 965 115 163 Derivatinstrument 11 6 307 4 806 Likvida medel 4 496 3 484 Övriga tillgångar 12 3 167 1 020 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 030 1 338

SUMMA TILLGÅNGAR 422 633 352 523

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Derivatinstrument 11 1 112 1 659 Övriga skulder 14 2 865 487 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 628 1 065

Summa skulder 4 605 3 211

Fondkapital 16 Ingående fondkapital 349 312 356 609 Nettoutbetalningar till pensionssystemet -6 520 -6 772 Årets resultat 75 236 -525

Summa fondkapital 418 028 349 312

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 422 633 352 523

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 17

56 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden (AP4), organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsår 2019 har god känts av styrelsen den 20 februari 2020. Resultat och balansräkning ska fastställas av regeringen.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning före årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings - ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings - på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas Värdering av finansiella instrument successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. AP4:s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resulredovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett invest - taträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över Leasingavtal inte tillämpas. resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värde ras därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- Affärsdagsredovisning respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnytt - Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- jas Fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP-fonderna följer redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur värdet tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över - fastställs för fondens olika placeringar. går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive Noterade aktier och andelar övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avse - För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad ende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån vilket överensstämmer med marknadspraxis. balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i Nettoredovisning index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv mark - Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen nad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och noterade aktier. det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Onoterade aktier och andelar För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad Omräkning av utländsk valuta marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro - kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdering. värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat national Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk- principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. vara baserad på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Aktier i dotterföretag/intresseföretag Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad.

AP4 Årsredovisning 2019 | 57

Noter

Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fast - In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas ighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i direkt mot fondkapitalet. redovisningen hos fastighetsföretagen.

Provisionskostnader

Obligationer och andra räntebärande tillgångar Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk - post under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden köpkurs) enligt AP4:s valda indexleverantör. Innehav som inte till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tilläm och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instru - pas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som tillgångsslag i resultaträkningen. innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektiv- som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealise räntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det rade resultatet. upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den Rörelsens kostnader effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att för - Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till värvade över- och undervärden periodiseras under återstående externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar re - förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. dovisas under Nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas Skatter under Nettoresultat valutakursförändringar. AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder netto - Derivatinstrument redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar AP4 är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark - därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas AP4 har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen Belopp i miljoner kronor redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges. värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettore sultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar

2 Räntenetto

redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument.

2019 2018

Återköpstransaktioner

RÄNTEINTÄKTER

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång Obligationer och andra räntebärande tillgångar 1 954 1 917 fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Övriga ränteintäkter 73 61 Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i ba -

Summa ränteintäkter 2 027 1 978

lansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsle det periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. RÄNTEKOSTNADER Övriga räntekostnader 0 0

Värdepapperslån

Summa räntekostnader 0 0

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt RÄNTENETTO 2 027 1 978 värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall

3 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld.

2019 2018

I de fall AP4 inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under Resultat noterade aktier och andelar 50 714 11 897 rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Un - Avgår courtage -38 -35 der denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, NETTORESULTAT, NOTERADE AKTIER OCH

ANDELAR 50 676 11 862

samt säkerheter för dessa.

58 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

4 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar ens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar under rubriken Ersättningar på AP4 i 2019 2018 årsredovisningen. Realiserat resultat 751 480 Orealiserade värdeförändringar 4 838 4 496 Rörliga ersättningar NETTORESULTAT, ONOTERADE AKTIER OCH Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP4:s ersättningspo - ANDELAR 5 589 4 976 licy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onoterade tillgångar anställda med anställning över sex månader, förutom vd, ledande ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande sätt utan befattningshavare, Head of Compliance samt Head of Risk följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelsesiffran för Control. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska orealiserade värdeförändringar uppgår till 0 mkr. utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och refe - Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av rensindex, under förutsättning att AP4 visar positivt totalresultat tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två resultat positivt. Under året har totalt 121 (93) mkr erlagts i förvaltararvoden månadslöner. För 2019 har kostnadsförts 6 384 tkr avseende avseende onoterade tillgångar, varav 121 (93) mkr medger återbetalning. Under rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter. året har även 53 (30) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 68 (negativt med 62)

Pensioner och liknande förmåner

mkr. Vd:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pen sionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. 5 Provisionskostnader För vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har vd dessutom rätt till

2019 2018

avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederla - Externa förvaltningsarvoden, noterade get utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, tillgångar -125 -122 uppdrag eller egen verksamhet Externa förvaltningsarvoden, Ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställonoterade tillgångar 0 0 ningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal Övriga provisionskostnader, inklusive depåbanksarvoden -14 -13 mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbe - PROVISIONSKOSTNADER -139 -135 stämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt Ap4:s pensionspolicy som innebär en I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbas arvoden har under året uppgått till 13 (17) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Under året har redovisningen av förvaltararvoden för onote - belopp. rade tillgångar ändrats. Jämförelsesiffrorna i noten har inte ändrats på motsvarande Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot sätt utan följer tidigare principer. De jämförelsestörande posterna i jämförelsesiffran pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med för Externa förvaltararvoden onoterade tillgångar uppgår till 0 mkr. 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneu tralt för AP4. Samtliga anställda erbjuds en sjukvårdsförsäkring som förmånsbeskattas av den anställde enligt var tids gällande 6 Personal skatteregler. Anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid 2019 2018 sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar Medelantal anställda 56 20 54 18 över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda Antal anställda den 31 december 53 20 54 17 beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, Antal personer i lednings- SPP och eventuella andra försäkringar. gruppen den 31 december 9 4 8 3

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna en grupplivförsäkring som förmånsbeskattas. Vd har rätt till en parkeringsplats till hans förfo - Löner och arvoden gande som han vid nyttjande förmånsbeskattas för. AP4 har även Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot ytterligare tre parkeringsplatser som de anställda kan använda och föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, som de då förmånsbeskattas för. Förmånsvärdet av förmånerna efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till vd, ledande ovan uppgick 2019 totalt till 377 tkr. befattningshavare, Head of Compliance samt Head of Risk & Control utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att AP4 följer regering -

AP4 Årsredovisning 2019 | 59

Noter

6 Forts Personal

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Personalkostnader i tkr, 2019 Summa

arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader

2

Styrelsens ordförande Sarah McPhee 100 - - - 31 131 Övriga styrelseledamöter 1 513 - - - 119 632 Verkställande direktör Niklas Ekvall 4 732 - 1 444 - 1 837 8 013

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Chef Fundamentala aktier Per Colleen 2 925 - 1 192 190 1 208 5 325 Chef Human Resources Anette Segercrantz 985 - 181 - 353 1 519 Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist 1 895 - 538 - 726 3 159 Chef IT & risk Nicklas Wikström 1 687 - 956 317 762 3 405 Chefsjurist Theresa Einarsson fr o m 2019-06-01 806 - 377 - 345 1 528 Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn t o m 2019-08-31 1 194 494 85 495 2 183 Chef Strategi & hållbarhet Tobias Fransson 2 137 - 766 - 857 3 760 Chef Strategisk allokering & kvantitativ analys Marcus Blomberg 2 891 - 951 - 1 139 4 981 Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud 1 987 - 610 - 772 3 369 Övriga anställda 47 509 6 384 17 664 2 146 21 155 92 712

Summa 69 361 6 384 25 173 2 738 29 800 130 718

Övriga personalkostnader 5 229

SUMMA PERSONALKOSTNADER 135 947

Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 1 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. 2

Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala

Personalkostnader i tkr, 2018 Summa

arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader

2

Styrelsens ordförande Sarah McPhee 100 - - - 31 131 Övriga styrelseledamöter 1 525 - - - 154 679 Verkställande direktör Niklas Ekvall 4 617 - 1 332 - 1 774 7 723

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Chef Global Makro Bengt Lindefeldt t o m 2018-06-30 1 485 - 699 190 636 2 820 Chef Fundamentala aktier Per Colleen 2 859 - 1 162 190 1 180 5 201 Chef Administration Susan Lindkvist t o m 2018-07-18 854 - 396 32 364 1 614 Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist fr o m 2018-09-03 635 - 325 - 278 1 238 Chef IT & risk Nicklas Wikström 1 635 - 930 317 739 3 304 Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 1 790 - 738 127 741 3 269 Chef Strategi & hållbarhet Tobias Fransson 2 112 - 708 - 835 3 655 Chef Strategisk allokering & kvantitativ analys Marcus Blomberg 2 840 - 927 - 1 117 4 884 Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud fr o m 2018-09-01 625 - 333 - 277 1 235 Övriga anställda 47 713 414 17 681 1 984 18 748 84 556

Summa 67 790 414 25 231 2 840 26 874 120 309

Övriga personalkostnader 5 735

SUMMA PERSONALKOSTNADER 126 044

Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 1 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. 2 Kostnader för personalavveckling: För 2019 var kostnaden för personalavveckling 0 tkr (2 240 tkr) och avsåg ersättning för lön, pensionskostnader och sociala avgifter i samband med avveckling av personal.

60 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

7 Övriga administrationskostnader Fem största innehaven i svenska aktier, 2018-12-31

2019 2018 Antal aktier Verkligt värde Kapital. % Röster, %

Lokalkostnader 11 10 Hennes & Mauritz B 22 752 678 2 867 1,37% 0,67% Informations- och IT-kostnader 58 52 Atlas Copco 12 605 942 2 506 1,03% 0,56% Köpta tjänster 17 14 Elekta 23 267 534 2 451 6,07% 4,49% Övriga administrationskostnader 9 9 Volvo 19 843 022 2 303 0,93% 1,77% SUMMA ÖVRIGA Lifco 6 933 163 2 271 7,63% 4,76%

ADMINISTRATIONSKOSTNADER 95 85

I POSTEN KÖPTA TJÄNSTER INGÅR ERSÄTTNING TILL

Fem största innehaven i utländska aktier, 2018-12-31

REVISIONSBOLAGET MED: Revisionsuppdrag, PwC 1,0 0,8

Antal aktier Verkligt värde

Revisionsverksamhet utöver revisionsupp draget, PwC - - Apple 1 399 078 1 957 SUMMA ERSÄTTNING TILL Microsoft Corp 2 086 512 1 879

REVISIONSBOLAG 1,0 0,8

Alphabet 178 156 1 643 Amazon.Com 119 003 1 585 Johnson & Johnson 793 549 908

8 Aktier och andelar, noterade

2019-12-31 2018-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Svenska aktier 78 046 55 929 Utländska aktier 120 277 93 408 Andelar i svenska fonder 808 2 673 Andelar i utländska fonder 49 640 38 626

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,

NOTERADE 248 771 190 635

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17. Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida www.ap4.se.

Fem största innehaven i svenska aktier, 2019-12-31

Antal aktier Verkligt värde Kapital, % Röster, %

Atlas Copco 12 166 915 4 140 0,99% 0,53% Hennes & Mauritz B 20 165 864 3 841 1,22% 0,59% Lifco 6 260 580 3 581 6,89% 4,30% Getinge B 20 362 572 3 543 7,48% 4,67% Elekta B 25 088 808 3 095 6,54% 4,84%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2019-12-31

Antal aktier Verkligt värde

Apple 1 331 103 3 659 Microsoft Corp 2 092 071 3 088 Alphabet 179 562 2 249 Amazon.Com 121 219 2 097 Facebook A 698 357 1 342

AP4 Årsredovisning 2019 | 61

Noter

9 Aktier och andelar, onoterade

2019-12-31 2018-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Aktier i svenska intresseföretag 32 179 27 686 Aktier i utländska intresseföretag 1 099 853 Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag 4 336 3 516 Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag 5 283 4 022

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE 42 897 36 077

Organisations- Antal Kapital, Röster, Verkligt Eget

Aktier i intresseföretag, 2019-12-31 Säte Resultat

nummer aktier % % värde kapital

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 20 590 70 156 13 909 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 11 280 20 542 2 205 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm 33 33 309 926 -11 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33 33 0 0 0

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 32 179

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG:

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 225 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 215 023 696 45 45 551 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 5 121 867 35 35 323 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 1 099

Övriga innehav, 2019-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

Infranode I Holding AB 556851-2817 Stockholm 20 20 656 Areim Holding Finland 3 AB 559091-2456 Stockholm 50 9 639 Alfvén & Didrikson AB 556954-4066 Stockholm 32 17 395 Areim Fastigheter 3 AB 559035-9161 Stockholm 4 2 245 AB Max Sievert 556995-3598 Stockholm 25 11 211

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

White Peak Real Estate IV L.P. Jersey 24 693 Infracapital Greenfield Partners I LP Storbritannien 6 457 EQT Infrastructure III (No. 1) SCSP Luxemburg 1 425 EQT Credit Opportunities III (No. 1) L.P. Luxemburg 9 291 Generation Sustainable Solutions Fund SSF III Guernsey 15 290

¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

62 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

9 Forts Aktier och andelar, onoterade

Organisations- Antal Kapital, Röster, Verkligt Eget

Aktier i intresseföretag, 2018-12-31 Säte Resultat

nummer aktier % % värde kapital

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 17 704 60 271 12 902 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 9 982 18 337 2 490

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 27 686

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG:

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 160 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 215 023 696 45 45 512 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 5 121 867 35 35 181 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 853

Övriga innehav, 2018-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

Areim Investment 3-5 AB 559111-1165 Stockholm 50 9 737 Infranode I 556982-5283 Stockholm 20 20 375 Alfvén & Didrikson AB 556954-4066 Stockholm 25 18 264 LSTH Svenska Handelsfastigheter AB Pref 559009-2325 Stockholm 13 2 210 Areim Property Holding 5 AB 556963-0261 Stockholm 33 6 140

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

White Peak Real Estate IV L.P. Jersey 21 481 EQT Infrastructure II (No. 1) Feeder L.P. Storbritannien 4 389 Infracapital Greenfield Partners I L.P. Storbritannien 6 328 EQT Infrastructure III (No.1) Feeder SCSP Luxemburg 2 291 Keyhaven Growth Partners L.P. Storbritannien 29 159

¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

AP4 Årsredovisning 2019 | 63

Noter

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Löptidsanalys

Merparten av AP4:s derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar, credit de -

2019-12-31 2018-12-31

fault swaps och valutaterminer har en längre löptid och av dessa

Verkligt värde Verkligt värde

är det 25 (34) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa FÖRDELNING PER EMITTENTKATEGORI redovisas i tabellerna nedan. Svenska staten 2 055 5 873 Svenska bostadsinstitut 33 053 28 897 Övriga svenska finansiella företag 9 765 8 904 Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt Svenska icke-finansiella företag 1 667 2 456 värde, överstigande 12 mån löptid, 2019

Utländska stater 55 969 54 988

Förfallostruktur > 1 > 3 > 5

Övriga utländska emittenter 13 456 14 045 > 10 år

Löptid < 3 år < 5 år < 10år

SUMMA RÄNTEBÄRANDE

TILLGÅNGAR 115 965 115 163 Utställda valutaoptioner -377 -11 - - Fördelning per instrumenttyp Credit default Swap - -17 - - Övriga obligationer 111 329 111 516 SUMMA -377 -28 - - Förlagslån 2 699 2 193 Onoterade reverslån - 0 Onoterade aktieägarlån 852 805 Andelar i utländska räntefonder 748 649 Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt Övriga instrument 337 - värde, överstigande 12 mån löptid, 2018

SUMMA RÄNTEBÄRANDE

TILLGÅNGAR 115 965 115 163 Förfallostruktur > 1 > 3 > 5

> 10 år

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa Löptid < 3 år < 5 år < 10år

framgår av not 17. Utställda valutaoptioner -122 -13 - - Credit default Swap -6 - -92 -418

SUMMA -128 -13 -92 -418

11 Derivatinstrument

2019-12-31 2018-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

12 Övriga tillgångar

Positivt Negativt Positivt Negativt

RÄNTERELATERADE INSTRUMENT: 2019-12-31 2018-12-31

Swappar 16 1 26 516 Ej likviderade fordringar 3 164 1 018

Summa ränterelaterade

Övriga tillgångar 3 2

instrument 16 1 26 516

SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR 3 167 1 020

VALUTARELATERADE INSTRUMENT:

Optioner 993 784 719 364 Terminer 4 932 320 4 061 779 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Swappar 366 7 - -

Summa valutarelaterade 2019-12-31 2018-12-31

instrument 6 291 1 111 4 780 1 142

Upplupna ränteintäkter 762 1 070

SUMMA

Upplupna utdelningar och restitutioner 259 261

DERIVATINSTRUMENT 6 307 1 112 4 806 1 659

Övriga förutbetalda kostnader och upplup - Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, na intäkter 9 7 se not 20 Risker, sidan 68. SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH

UPPLUPNA INTÄKTER 1 030 1 338

64 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

14 Övriga skulder 18 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning

2019-12-31 2018-12-31

har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, Leverantörsskulder 10 15 inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i Ej likviderade skulder 2 849 466 IAS 24. Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande Övriga skulder 6 6 befattningshavare, se not 6. Som närstående till AP4 betraktas

SUMMA ÖVRIGA SKULDER 2 865 487

samtliga intresseföretag, se även not 9.

2019-12-31 2018-12-31

15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

VASAKRONAN HOLDING AB

Ränteintäkter 9 9

2019-12-31 2018-12-31

Åtagande¹ 4 500 4 500 Upplupna räntekostnader 607 1 052 RIKSHEM INTRESSENTER AB

Upplupna personalkostnader 15 9 Ränteintäkter 15 10 Åtagande¹ 5 000 5 000 Upplupna externa förvaltningsarvoden 0 1

ASE HOLDINGS S.À.R.L.

Övriga upplupna kostnader 6 3 Ränteintäkter 29 28

SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER

OCH UPPLUPNA KOSTNADER 628 1 065 Ägarlån 248 226

ASE HOLDINGS II S.À.R.L.

Ränteintäkter 32 31

16 Fondkapital

Ägarlån 400 364

ASE HOLDINGS III S.À.R.L.

2019-12-31 2018-12-31

Ränteintäkter 13 7 Ingående fondkapital 349 312 356 609 Aktieägartillskott under året 70 55 NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET: Ägarlån 196 112 Inbetalda pensionsavgifter 72 343 69 552 POLHEM INFRA AB Utbetalda pensionsmedel till Aktieägartillskott under året 4,5 - Pensionsmyndigheten -78 681 -76 109

POLHEM INFRA KB

Överflyttning av pensionsrätter till EG 0 -1 Tillskott under året 312 - Reglering av pensionsrätt 3 2 Administrationsersättning till 1 AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa Pensionsmyndigheten -185 -216 företagscertifikat i bolaget upp till ett värde enligt ovan angivet belopp.

SUMMA NETTOUTBETALNINGAR TILL

PENSIONSSYSTEMET -6 520 -6 772

ÅRETS RESULTAT 75 236 -525

UTGÅENDE FONDKAPITAL 418 028 349 312

17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2019-12-31 2018-12-31

ÖVRIGA STÄLLDA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER:

Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper¹ 25 173 23 740 Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal 1 494 1 418 Ställda säkerheter avseende OTC-derivatavtal² - 630

ÅTAGANDEN:

Investeringsåtaganden om framtida betalningar för alternativa och strategiska investeringar 8 616 12 847 Teckningsåtagande, se not 18 9 500 9 500

¹ Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 26 353 (24 869) mkr. ² Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 5 086 (400) mkr.

AP4 Årsredovisning 2019 | 65

Noter

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

2019-12-31 2019-12-31 2019-12-31 2019-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 201 340 43 210 4 220 248 771 Aktier och andelar, onoterade - - 42 897 42 897 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 113 282 94 2 590 115 965 Derivatinstrument 3 6 304 - 6 307

Summa finansiella tillgångar 314 624 49 609 49 707 413 940

FINANSIELLA SKULDER

Derivatinstrument 0 -1 112 - -1 112

Summa finansiella skulder 0 -1 112 - -1 112

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 314 624 48 496 49 707 412 827

2018-12-31 2018-12-31 2018-12-31 2018-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 152 605 34 579 3 450 190 635 Aktier och andelar, onoterade - - 36 077 36 077 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 112 269 452 2 443 115 163 Derivatinstrument 0 4 806 - 4 806

Summa finansiella tillgångar 264 874 39 837 41 970 346 681

FINANSIELLA SKULDER

Derivatinstrument 0 -1 659 - -1 659

Summa finansiella skulder 0 -1 659 - -1 659

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 264 874 38 178 41 970 345 022

Förändringar i nivå 3

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra

onoterat noterade räntebärande tillgångar

Ingående balans 2019-01-01 36 077 3 450 2 443 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen* 5 156 589 -151 Köp 2 674 543 580 Försäljning -1 010 -362 -282

Utgående balans 2019-12-31 42 897 4 220 2 590

*Varav orealiserat resultat 4 426 585 -186

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra

onoterat noterade räntebärande tillgångar

Ingående balans 2018-01-01 29 914 3 254 1 382 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen* 4 736 226 47 Köp 1 955 872 1 023 Försäljning -528 -901 -9

Utgående balans 2018-12-31 36 077 3 450 2 443

*Varav orealiserat resultat 4 495 150 47

66 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar arna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Markna - marknad innebär en försiktig värdering och vice versa. den bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om med ett verkligt värde för aktier och andelar på 20,6 mdkr, det vill dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här säga närmare 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits återfinns knappt 76 procent av AP4:s placeringstillgångar. fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra vär - Nivå 2. Värderingstekniker baserade på det på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -2,1/+ 2,4 mdkr. observerbara marknadsdata För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte onoterade aktier, motsvarande 6,4 mdkr, görs väsentliga antaganden bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används om värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om antagandet okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet för multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent skulle värde uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller. ringen av dessa investeringar förändras med -/+ 797 mkr. Vad gäller I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade AP4:s högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier, aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns observer - motsvarande 5,1 mdkr, baseras värderingen väsentligen på diskonbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering teringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade medföra värderingsförändringar på -/+ 102 mkr. instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppdaterad, observerbar indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på

icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå 1 eller 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering, substans värdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdes metod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värdering -

AP4 Årsredovisning 2019 | 67

Noter

20 Risker för riskhantering avseende operativa risker har efterlevts för samtliga kartlagda processer inom fonden. Motsvarande gäller för väsentliga identifierade förändringsprocesser såsom t ex Verksamhetens risker implementering av nya produkter, systemförändringar och Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker organisationsförändringar. som utgörs av finansiella och operativa risker. AP4:s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande.

Operativa risker

Med operativa risker menas ”risken för förluster till följd av icke Finansiella risker ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditetssystem eller externa händelser”. Definitionen inkluderar legal risk. risker ingår, följs upp och kontrolleras i den oberoende enheten IT Exempel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten & risk som rapporterar direkt till vd och styrelse. Förvaltningens felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner mål är att endast ta positioner som förväntas generera god avkast eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och ning inom fastställda riskmandat. Därför bör de huvudsakliga risker revision samt genom brottsligt förfarande eller externa händelser. som AP4 exponerar sig mot bestå av transparenta finansiella risker Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är och då främst marknadsrisker där det finns goda möjligheter för att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera riskpremier att prognostiseras. väsentliga operativa risker inom fonden.

Marknadsrisker

Fastställd och fondgemensam process och metodik Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument Operativa risker inom AP4 ska hanteras genom en fastställd och påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutafondgemensam process och metodik. Denna process omfattar kurser eller marknadsräntor. Då AP4:s innehav i huvudsak består processkartläggning, identifiering och värdering av risker och ska av noterade instrument med daglig prissättning på likvida mark genomföras för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga nader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera risker ska nyckelkontroller finnas, vilka så långt det är möjligt, marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar risktal. AP4 har som mål att hålla en hög andel noterade aktier konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar. Vid och räntebärande instrument. värdering av risker ska befintliga nyckelkontroller kvalitetssäkras för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva. Aktieprisrisk Inom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, verksamheten. Operativa risker utvärderas specifikt i samband länder och sektorer. med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar. Ränterisk För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av Endast AP4:s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av ränte ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regel - risk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens verk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta räntemarknaderna. AP4 hanterar ränterisk genom diversifiering instruktioner. över olika regioner och räntekurvor.

Ansvar och organisation Valutarisk

I det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende till medvetna om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt gångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband agera på ett sådant sätt att verksamheten, tillgångarna eller med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna omvärldens förtroende för fonden inte äventyras. Vidare pensionsfonder begränsar den totala valutaexponeringen ansvarar samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta fastställer slutlig valutaexponering i DNP. tillräckliga resurser för detta. Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identifiera, Placeringstillgångarnas risk värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. IT & För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk risk ansvarar för att stödja och samordna hanteringen av operativa (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan risker inom hela fonden. I detta ansvar ingår att utveckla och till - uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. handahålla expert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera och I tabellen nedan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgra utveckla riskhanteringsprocessen. Vidare ansvarar IT & risk för att den 95 procent om inget annat anges. minst årligen följa upp att den gemensamma metoden

68 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

20 Forts Risker

Tillgångsklass, 2019-12-31 VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

Innehavs-period 12 mån innehavsperiod

10 dagar portfölj 1 dag

2

Globala aktier 4 604 4,0 1 216 1 Svenska aktier 2 309 2,0 608 Globala räntor -40 0,0 -39 1 Svenska räntor -11 0,0 -8 Reala tillgångar 1 311 1,2 108 1 Valuta och Övrigt 79 0,1 8

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 8 252 7,3 1 893

Tillgångsklass, 2018-12-31 VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

Innehavsperiod 12 mån innehavsperiod

10 dagar portfölj 1 dag

2

Globala aktier 1 3 299 3,5 1 292 Svenska aktier 1 842 1,9 504 Globala räntor 1 -1 0,0 -5 Svenska räntor -13 0,0 5 Reala tillgångar 1 1 314 1,4 101 Valuta och Övrigt 33 0,0 14

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 6 474 6,8 1 911

För vissa av AP4:s tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar 1 möjligheten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i fondens risksystem Barra. AP4 har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 13,4 procent av tillgångarna som approximationer används. Approximationer har gjorts enligt följande. För onoterade reala tillgångar, motsvarande 9,7 procent, används svenska noterade fastighetsaktier. För onoterade aktier och högavkastande räntebärande, motsvarande 2,3 procent, används ett europeiskt aktieindex respektive ett europeiskt högränteindex. För delar av våra externt förvaltade aktier inom tillväxtmarknader, motsvarande 1,4 procent, används ett aktieindex för tillväxtmarknader. För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags 2 innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen ovan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent om inget annat anges.

Valutaexponering

2019-12-31 USD HKD JPY GBP KRW TWD Övriga Summa

Aktier och andelar 95 537 11 555 9 457 3 280 7 066 3 219 45 158 175 271 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 34 939 0 6 820 0 0 0 29 695 71 454 Derivatinstrument, exkl valutaderivat -12 675 0 0 0 0 0 -510 -13 185 Övriga fordringar och skulder, netto 1 124 -1 770 366 1 83 0 2 113 1 916 Valutaderivat -78 456 -3 977 -12 631 0 -4 099 -330 -53 159 -152 653

VALUTAEXPONERING, NETTO 40 469 5 808 4 012 3 281 3 050 2 888 23 295 82 804

2018-12-31 USD HKD JPY GBP KRW TWD Övriga Summa

Aktier och andelar 71 415 6 032 9 106 7 715 2 893 2 392 33 479 133 031 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 37 784 0 0 6 435 0 0 26 977 71 196 Derivatinstrument, exkl valutaderivat 12 0 0 0 0 0 -501 -489 Övriga fordringar och skulder, netto 1 922 7 167 181 0 0 1 268 3 545 Valutaderivat -83 032 0 -5 322 -10 645 0 0 -44 039 -143 038

VALUTAEXPONERING, NETTO 28 101 6 038 3 952 3 686 2 893 2 392 17 184 64 246

AP4 valutasäkrar placeringstillgångarna med hjälp av valutaderivat i syfte att kontrollera fondens öppna valutaexponering. Fondens öppna valutaexponering var vid årets utgång 19,8 (18,4) procent. I ovanstånde tabell presenteras fondens valutaexponering.

AP4 Årsredovisning 2019 | 69

Noter

20 Forts Risker

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det omfattar både emittent- och motpartsrisk. värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för Vd godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska av ränteindex i DNP och limiter per ratingkategori. ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser , 2019-12-31, Mkr Obligationer , exponering Verkligt värde Pant / säkerhet Resterande risk

1 2 2

AAA 79 717 - - - AA 7 059 1 565 -1 590 -25 A 2 524 2 256 -3 862 -1 606 BBB 24 046 0 -49 -49 BB 29 - - - Saknar rating 1 934 - - - 3

SUMMA KREDITRISKEXPONERING 115 309 3 821 -5 501 -1 680

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser , 2018-12-31, Mkr Obligationer , exponering Verkligt värde Pant / säkerhet Resterande risk

1 2 2

AAA 80 721 - - - AA 6 057 529 388 917 A 2 688 1 793 134 1 927 BBB 23 999 0 8 8 BB 25 - - - Saknar rating 1 723 - - - 3

SUMMA KREDITRISKEXPONERING 115 214 2 323 530 2 853

1 Presenterad kreditriskklassificering (så kallad rating) avser en intern standard. Bedömningen i denna standard är under 2019 baserad på vald ratingleverantörs (Moody´s Analytics UK Ltd ) ratingbedömning." 2 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta. 3 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter.

Hantering av derivat Användningen av derivat begränsas både med avseende på AP4 använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. nominellt underliggande värde och med avseende på marknads - Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de risk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker viktigaste är följande: ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen. • Valutasäkring av AP4:s utländska placeringar, för vilket derivat Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra är det enda alternativet. affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade • Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för instrument. att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering. Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, • Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitets- två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. positioner med mera). CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående • Reglering av den operativa portföljens risk med hjälp av skulder i form av likvida medel eller värdepapper. strategiska derivatpositioner.

70 | AP4 Årsredovisning 2019

Noter

20 Forts Risker

Likviditetsrisker AP4:s likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa- placeringsuniversum samt limiter för aktiv risk i kombination med flöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument. val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att aktier. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig likviditetsrisken dessutom genom att minst 20 procent av AP4:s lägre pris än det marknadsnoterade priset. En stor del av AP4:s totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med värdepapper är omedelbart omsättningsbara och belåningsbara. låg kredit-och likviditetsrisk. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av till - I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda gångar i onoterade bolag och fastigheter men även OTC-derivat regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP4 investerar uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser. en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora netto- med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP4 utbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalnings- som låg. förpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt I tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP4:s att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör AP4 likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive till befintligt kapital är relativt små men eventuella förluster på upplupen ränta. valutaterminer och aktieindexterminer kan vara av betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

Förfallostruktur 2019-12-31, mkr

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 0 25 313 14 393 12 627 6 011 58 343 Nominellt kredit 3 794 18 989 25 838 7 580 765 56 966

TOTAL 3 794 44 302 40 230 20 207 6 776 115 309

Förfallostruktur 2018-12-31, mkr

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 4 150 25 152 18 089 8 629 5 265 61 285 Nominellt kredit 1 687 14 066 28 573 8 345 1 258 53 929

TOTAL 5 837 39 218 46 663 16 973 6 522 115 214

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaoptioner, cross currency basis swaps och kreditderivat (s.k. Credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

AP4 Årsredovisning 2019 | 71

Noter

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Brutto- Nettade Netto- Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa

2019-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt i BR

1

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 6 307 0 6 307 1 112 4 819 376 - 6 307 Ej likviderade fordringar 11 069 10 944 125 - - 125 3 042 3 167

SUMMA 17 376 10 944 6 432 1 112 4 819 501 3 042 9 474

SKULDER

Derivatinstrument 1 112 0 1 112 1 112 0 0 - 1 112 Ej likviderade skulder 10 997 10 944 53 - - 53 2 796 2 849

SUMMA 12 109 10 944 1 165 1 112 0 53 2 796 3 961

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Brutto- Nettade Netto- Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa

2018-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt i BR

1

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 4 806 - 4 806 1 340 366 3 100 - 4 806 Ej likviderade fordringar 4 475 4 473 2 - - 2 1 016 1 018

SUMMA 9 281 4 473 4 808 1 340 366 3 102 1 016 5 824

SKULDER

Derivatinstrument 1 659 - 1 659 1 340 294 25 - 1 659 Ej likviderade skulder 4 475 4 473 2 - - 2 464 466

SUMMA 6 134 4 473 1 661 1 340 294 27 464 2 125

Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning. 1

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP4 har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP4 inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

72 | AP4 Årsredovisning 2019

Underskrifter Styrelsens underskrifter

Stockholm den 20 februari 2020

Sarah McPhee Lars Åberg

Styrelseordförande Vice ordförande

Sven Hegelund Henrik Rättzén

Erica Sjölander Katrin Stjernfeldt-Jammeh

Maj-Charlotte Wallin Ingrid Werner

Göran Zettergren

Niklas Ekvall

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor, Auktoriserad revisor, förordnad av Regeringen förordnad av Regeringen AP4 Årsredovisning 2019 | 73

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga Uttalanden att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamför år 2019. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 50-73 i detta heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet dokument. om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2019 och Revisorns ansvar av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida pensionsfonder. årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på övriga delar. misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är fastställes. ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig Annan information än årsredovisningen felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de ningen och denna återfinns på sidorna 1 – 49 samt 76– 89. Det är enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonostyrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för miska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. denna andra information. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende revisionen. Dessutom utför vi följande moment: denna andra information. • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckårsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttakunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om landen. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. inget att rapportera i det avseendet. • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma Grund för uttalanden granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa den interna kontrollen. standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god används och rimligheten i styrelsens och verkställande direk revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysansvar enligt dessa krav. ningar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direkoch ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade Styrelsens och verkställande direktörens ansvar revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningpå oegentligheter eller på misstag. ar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen.

74 | AP4 Årsredovisning 2019

Revisionsberättelse

Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel- Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och ser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta förvaltningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta verksamheten. innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fonden • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och ekonomiska situation och att tillse att Fjärde AP-fonden organiinnehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna Fjärde AP-fonden ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolloch händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. eras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste för att Fjärde AP-Fondens bokföring ska fullgöras i överensockså informera om betydelsefulla iakttagelser under revision- stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på en, däribland de eventuella betydande brister i den interna ett betryggande sätt. kontrollen som vi identifierat. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed Rapport om andra krav enligt lagar vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för och andra författningar att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens Uttalanden förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2019. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde föranleda anmärkning. AP-fonden för 2019 Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande använder vi professionellt omdöme och har en professionellt inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Grund för uttalanden Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha ansvar enligt dessa krav. särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder ändamålsenliga som grund för mina våra uttalanden. och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens

Stockholm den 20 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

AP4 Årsredovisning 2019 | 75

Bilaga 7

4 7 11

RESULTAT INVESTERINGSTAKT HÅLLBARHET

Årets nettovinst uppgick Sammanlagt investerades Ett händelsrikt år med till 2 858 Mkr vilket mot 8,1 miljarder kronor, vilket fortsatt ESG utvärdering svarar en avkastning på är den högsta nivån räknat av fonder, internationellt 8,2 procent. Avkastningen per kalenderår. möte om jämställdhet och för de senaste fem åren mångfald och en utökad uppgår till 9,8 procent. klimatanalys.

Sjätte AP-fonden

Årsredovisning 2019

>> SJÄTTE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden i siffror

Sjätte AP-fonden förvaltar Avkastning efter kostnader 2009–2019

37,5 miljarder kronor

% 12,3 11,3 12,2 9,4 9,2 9,2 9,6 8,2 6,5 6,5

–6,9

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Fonder, 46%/ ˜er än 500 bolag

Direktinvesteringar, 42%

/ knappt 50 bolag Likviditet, 12% Avkastning efter kostnader rullande AP6:s totala avkastning

fem år, jämfört med avkastningsmål*

Buyout (mogna bolag) SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 % % 18,9

9,0%

18,1

14,7 13,4 14,1 11,6 12,2 12,0 11,9 11,0 10,8 11,3 9,3 9,4 9,8 8,7 7,1 7,1 7,1 5,8 Årets avkastning på 5,3 sysselsatt kapital

2010–2014 2011–2015 2012–2016 2013–2017 2014–2018 2015–2019

* Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6

11,5%

strategi sedan 2011.

Avkastning under tio och fem år samt under 2019

Den genomsnittliga År 2010–2019 2015–2019 2019 Totalt buyout, % 11,5 11,9 7,5 avkastningen för mogna – Fonder 13,6 11,8 10,1

investeringar under de – Direkt 10,2 12,0 5,1 senaste tio åren Totalt venture capital, % 1,9 22,5 21,4 – Fonder 13,6 25,8 7,7 – Direkt –5,5 17,9 41,4

Avkastningsmål 14,4 14,1 31,4

Resultatet fördelat per segment, 2010–2019

Genomsnittlig

MSEK 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 avkastning, % Buyout (mogna bolag) 1 548 1 104 1 566 998 971 2 177 1 424 2 718 1 998 1 839 11,5 Venture Capital (tidig fas) –683 –2 087 –131 176 196 331 192 732 1 439 686 1,9

Avkastning sysselsatt kapital 865 –983 1 435 1 174 1 167 2 508 1 616 3 450 3 437 2 525 8,9

Likviditetsförvaltning, riskhantering samt interna kostnader 841 –397 266 686 274 359 106 20 –395 333 –

Resultat 1 706 –1 380 1 701 1 860 1 441 2 867 1 722 3 470 3 042 2 858 7,5

2 | Sjätte AP-fonden 2019

PORTFÖLJHÄNDELSER 2019 <<

Portföljhändelser 2019

Hög investeringstakt -

dessa utfästelser är till nya manage

Direktinvesteringar

mentteam och sex stycken är utfäs stort inföde av kapital Investeringar i bolag uppgick under

telser till managementteam där AP6

2019 till 3,3 miljarder kronor, vilket investerat sedan tidigare. Under 2019

är det högsta beloppet hittills under har det även varit ett fokus på att

ett kalenderår. AP6 direktinvesterings Fondinvesteringar komplettera portföljen med ett antal

portfölj har ett starkt tillväxtfokus. framgångsrika venture /growth aktörer Aktiviteten har under året varit hög Detta uppnås genom investeringar i USA. inom fondinvesteringar. Fonder som i bolag och marknader med stark orga AP6 har också fördjupat samar AP6 tidigare har gjort utfästelser till, nisk tillväxt samt bolag med en ut betet med de europeiska buyout avropade totalt 4,8 miljarder kronor, talad strategi att växa genom förvärv. aktörerna Cinven och Permira genom vilket är det högsta beloppet under ett Av det totala beloppet på 3,3 miljarder utfästelser till deras nya fonder. kalenderår hittills. En indikation på en kronor, utgjordes 2,3 miljarder av Totalt har AP6 under 2019 genom hög aktivitet av bolagsförvärv och en ett tiotal nya co investeringar. Bland fört investeringar i fonder motsvaran god transaktionsmarknad. Återbetal dessa återfnns Kyriba, OneMed, de 6 miljarder kronor, med en fördel ningar från fonder till AP6 uppgick un Suse, GlobalConnect och Ellab. Reste ning mellan buyout och venture på 4,1 der året till totalt 2,9 miljarder kronor. rande belopp investerades i befntliga miljarder respektive 1,9 miljarder kro Den geografska breddning som innehav. nor. Investeringarna ligger i linje med präglat AP6:s fondportfölj under se Flera avyttringar av större innehav den långsiktiga planen för utfästelser. nare år, fortsatte under 2019. Fonder har under året genererat ett stort Aktiviteten hos de fonder som AP6 har med ett fokus mot USA svarade för ut inföde av kapital, sammanlagt 2,7 investerat i har under året varit hög fästelser på drygt två miljarder kronor. miljarder kronor. Bland dessa större och fera lyckosamma försäljningar Av denna summa svarade venture innehav kan Apotea, Gyros Protein kan noteras. Bland dessa kan nämnas fonder för lite mindre än hälften. Technologies och Salcomp nämnas. försäljningen av Autostore som gjor AP6 har under 2019 fortsatt att Alla har det gemensamt att innehavs des av EQT VII, liksom försäljningen av hålla en hög investeringstakt med tiden varit lång. Apotea och Gyros Netcompany som genomfördes av FSN utfästelser till totalt 13 fonder. Sju av Protein Technologies bidrog starkt till Capital IV. Sammanlagt har ett 50 tal

infödet av kapital genom en mycket portföljbolag realiserats under 2019

god värdeutveckling, medan Salcomp av fonder som AP6 utfäst kapital till.

inte svarade mot de förväntningar på

värdeutveckling som fanns vid investe

ringstillfället.

Sjätte AP fonden 2019 | 3

>> RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

MSEK Not 2019 2018

Investeringsverksamheten

Nettoresultat noterade aktier och andelar 716 –104 Nettoresultat onoterade aktier och andelar 2 2 191 3 192 Aktieutdelning 32 59 Övriga fnansiella intäkter och kostnader 3 14 –4 Förvaltningskostnader 4,6 –44 –54 Gemensamma kostnader 5,6 –51 –47

Årets resultat 2 858 3 042

38 | Sjätte AP-fonden 2019

BALANSRÄKNING <<

Balansräkning

MSEK Not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Placeringstillgångar

Aktier och andelar i noterade bolag och fonder 7,8 4 794 8 033 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder 7,9 31 812 25 009 Övriga räntebärande värdepapper 7,10 268 1 109

Summa placeringstillgångar 36 874 34 151

Fordringar och andra tillgångar

Derivat för valutasäkring 417 144 Övriga kortfristiga fordringar 11 53 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 57 68 Likvida medel 7 395 641

Summa fordringar och andra tillgångar 922 869

SUMMA TILLGÅNGAR 37 796 35 020

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Fondkapital

Grundkapital 10 366 10 366 Balanserat resultat 24 284 21 242 Årets resultat 2 858 3 042

Summa fondkapital 37 508 34 650

Kortfristiga skulder

Derivat för valutasäkring 81 209 Upplupna kostnader 14 114 56 Övriga kortfristiga skulder 15 93 105

Summa kortfristiga skulder 288 370

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 37 796 35 020

Sjätte AP-fonden 2019 | 39

>> NOTER

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Pris enligt senaste investeringsrundan

Not 1 Redovisningsprinciper AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner.

Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som fnns i Lagen detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emis- (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 janusioner där endast befntlig ägarkrets deltar (så kallade internrunari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningsdor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en sed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar mer detaljerad analys och om det är så att bolaget försökt få in värderas till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2019. bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av

innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan Redovisning enligt IFRS tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6

utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta områ- Diskonterat kassaföde de. AP6 uppfyller kraven för att defnieras som ett investmentföre- Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskontag enligt IFRS 10. För varje enskild standard avgör AP6 vad som terat framtida löpande kassaföde. Avdrag görs därefter av aktuell är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presenräntebärande nettoskuld. De framtida födena nuvärdesberäknas teras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt baserat på en riskjusterad ränta. Det avkastningskrav som används i som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är modellen och därmed på investeringen skall motsvara genomsnittlig att årets resultat överensstämmer med IFRS. I likhet med övriga förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande AP-fonder upprättas ingen kassafödesanalys i årsredovisningen risknivå och tidshorisont. I de fall som investeringen vid värderingsvilket är ett undantag från IFRS. tillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaföde och det inte fnns

en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknads- AP6:s investeringar skall enligt lag värderas till verkligt värde. Värvärde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre. deringarna, såväl interna som externa, utförs i enlighet med god

sed för onoterade tillgångar där IPEV:s (International Private Equity Substansvärdemetoden and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation. Denna metod lämpar sig väl för fastighets- eller fnansbolag där com) riktlinjer och rekommendationer är vägledande. Att externt värdena främst utgörs av nettotillgångar. Därefter beaktas även förvaltade tillgångar såsom fond- och co-investeringar principiellt jämförbara noterade bolags värdering vad gäller premie alternativt skall redovisas till verkligt värde säkerställs genom att europeiska rabatt på substansvärdet. och amerikanska fonder upprättar sina värderingar i enlighet med

IPEV eller motsvarande samt sina årsredovisningar i enlighet med Multipelvärdering redovisningsprinciperna för IFRS 13 eller US GAAP:s standard Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras vid namn ASC 830. För direktinvesteringar, där AP6 fastställer ofta på multiplar såsom EV/EBITDA och EV/Sales. Multipelvärdevärderingen genom egna bedömningar, värderas samtliga bolag i ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag anslutning till årsskiftet. Tyngdpunkten läggs på de bolag som har då det oftast fnns fer noterade referensobjekt (peer groups) att materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att fnna lämponoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning varmed liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsenten mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat ligt. Vid egna värderingar försöker AP6 avgöra vilken kombination kassaföde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan. av värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investe- Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investeringens verkliga värde och därmed ett rättvisande resultat. ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika Sett ur ett tidsperspektiv baseras årsredovisningen på senast scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer tillgänglig och tillförlitlig information. Då AP6 enligt lag måste restriktiv bedömning av värdet. avlämna årsredovisningen i februari så fnns det vid den tidpunk-

ten inga värderingar att tillgå för fond- och co-investeringar per Övriga redovisningsprinciper årsskiftet. Någon egen bedömning av värdet på dessa innehav är Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken inte möjlig vilket gör att bokslutet istället baseras på rapportering ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen från de externa förvaltarna per tredje kvartalet. I samtliga fall jusoch specifceras även i not 2. Föreligger däremot en stadigvarande teras därefter för de kassaföden som inträffat fram till årsskifoch väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivtet. För de direktinvesteringar som AP6 fastställer värderingen på ning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedanvänds däremot följande värderingsmetoder: skrivning redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier

och andelar” i resultaträkningen och specifceras även i not 2.

Köp och försäljning av fnansiella instrument redovisas på

affärsdagen.

40 | Sjätte AP-fonden 2019

NOTER <<

Konvertibla lån ingår i posten ”Aktier och andelar i onoterade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen tillsammans bolag och fonder” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. med upplupna räntor i not 3, ”Övriga fnansiella intäkter och Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som kostnader”. gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader. Externa förvaltningskostnader kostnadsförs och redovisas som en del av årets Förvaltningskostnader orealiserade värdeförändring inom not 2. Det totala beloppet AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interanges också i löptext i not 4. na förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i och onoterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mel- resultaträkningen då de inkluderas i det orealiserade resultatet. lan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I Inga förvaltningsavgifter eller förvärvskostnader aktiveras på det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda investeringarna värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. Vidare Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för uppkommer nedskrivningar endast när enheten som AP6 investe- AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, rar i går i konkurs. Detta innebär att konkurser eller likvidationer kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader av fondernas portföljbolag inte redovisas såsom nedskrivning som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma eftersom en investering inte har skett direkt i dessa. specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna AP6 hanterar vissa saminvesteringar genom renodlade så kall- kontorsomkostnader. lade holdingbolag. När holdingbolagets innehav säljs omvärderas Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not enheten till transaktionsvärdet. När utdelning och därmed likviden 4 och 5. når AP6 uppkommer ett realiserat resultat. Utdelning kan oftast Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvaltverkställas först efter en viss tid då innehavet i holdingbolaget ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den sålts. Detta innebär att AP6 kan komma att kommunicera en tillgång som förvaltats. Några sådana har inte utgått under 2019. saminvestering som såld fastän resultatet ännu inte fullt ut har realiserats. Övriga redovisningsprinciper Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- Redovisning och värdering av noterade värdepapper terbolag ska värderas till verkligt värde. De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och till verkligt värde. De noterade tillgångsslagen utgörs av aktier, därmed inte heller ett moderföretag. derivatinstrument och fondandelar. Fordringar upptas till det belopp som de beräknas infyta till. Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarieandens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som skaffningar kostnadsförs löpande. avser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mel- resultaträkningen. Bruttovärden anges i not. lan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfat- AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländska aktiemarknaden. varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas utan utgör en Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- kostnad i verksamheten. rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet. Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstme- Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e snittsmetoden använts. Värdering sker i första hand till senaste Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklingsstybetalkurs under årets sista handelsdag. Om det vid särskilda relsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) till eller utbetalningar från pensionssystemet. inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet. Närstående Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och Defnieras som de företag eller fonder som AP6 äger minst 20% redovisas under samma balanspost som respektive instruments av och/eller i vilka man har ett betydande infytande. Närstående underliggande tillgångsslag. anses också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, Ägarandelar avseende företag och fonder redovisas under not 9. redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Med Ersättning till ledande befattningshavare redovisas under not 6. realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljningsintäkt Ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regeringuppkommit vid försäljning av placeringstillgångar. ens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper investeringsverksamheten. Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken Utfästelser till investeringar beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfäl- efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. När let en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. utbetalning görs och fonden fått ett anskaffningsvärde redovisas För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, innehavet i not 9. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, fnns noterade kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, kurser att tillgå. Samtliga tillgångar ska marknadsvärderas och återfnns som ett åtagande och presenteras i not 16.

Sjätte AP-fonden 2019 | 41

>> NOTER

Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Not 4 Förvaltningskostnader

2019 2018 2019 2018

Realiserat Externa förvaltningskostnader

Intäkter vid avyttring 5 130 5 840 Noterade innehav 0 8 Investerat kapital –3 131 –1 848 Interna förvaltningskostnader Återföring värdeförändring avyttrade innehav –1 750 –3 806 Personalkostnader 37 39 249 186 Juridikkonsulter 0 0 Övriga externa tjänster 2 3 Resekostnader m.m. 2 2

Orealiserat

Debiterad moms 1 1 Övriga kostnader 2 1 Årets värdeförändring 2 463 3 304 Valutakursdifferens –521 –298 Totalt 44 54

1 942 3 006

Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under 2019 (– ) . Totalt 2 191 3 192 Externa förvaltnings- och förvärvskostnader hänförliga till innehav i onoterade fonder och företag uppgår till 514 MSEK (367) respektive 11 MSEK (10). Vid utgången av året har samtliga förvaltningskostnader kostnadsförts och belastat resultaträkningen. Dessa redovisas inom årets värdeförändring på orealiserade innehav i not 2.

Not 3 Övriga fnansiella intäkter och kostnader

Inom likviditetsförvaltningen fnns noterade fonder där avgifterna till förvaltarna tas direkt ur innehaven. Dessa avgifter 2019 2018 uppgår till cirka 2,5 MSEK (1,5) och belastar således respektive Ränteintäkter 30 26 fonds marknadsvärde. Räntekostnader –3 –30 Valutakursdifferens –13 0

14 –4

42 | Sjätte AP-fonden 2019

NOTER <<

Not 5 Gemensamma kostnader Löner och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt-

ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 44.

2019 2018

Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen

Personalkostnader 30 29 rubrik.

Lokalkostnader 9 6

IT-kostnader 4 4 Pensioner

Externa tjänster 1 1 Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års

ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp Förvaltningskostnader 1 2 motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön. Resekostnader m.m. 1 1 AP6 har inte något åtagande om framtida pension och Debiterad moms 2 2 pensionsvillkor. Övriga kostnader 3 2

Totalt 51 47 Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader

affärssupportorganisationen. med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer

kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst

18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran-

I förvaltningskostnader ingår ersättningar de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå

till revisionsföretag med: av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis

och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. 2019 2018 Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid

Revisionsuppdrag som avgångsvederlaget utbetalas.

Lagstadgad revision (PwC) 0,8 0,8 Incitamentsprogram Övrig revision (PwC) – 0,1 AP6 har i övrigt inte något incitamentsprogram, vare sig för le-

Totalt 0,8 0,9

dande befattningshavare eller för övriga anställda.

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår

Not 6 Personal per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice

ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt-

styrelse.

ningshavare

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitamentsför ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar program. Något sådant fnns dock inte hos AP6. bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i

pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna Ersättning till styrelse omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt Under 2019 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattningsenligt följande; Catrina Ingelstam 100 000 SEK, Katarina Staaf havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några 33 333 SEK (ledamot till den 31 augusti), Karin Reuterskiöld rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare defnieras 50 000 SEK, Alexander Ljungqvist 50 000 SEK och Urban Lindbefattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens skog 75 000 SEK. riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och

övriga anställda på AP6 fnns publicerad på www.ap6.se. Ersättning till ledande befattningshavare

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2019

ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt evenledande befattningshavare än vd. tuell rörlig ersättning. 2017 gjordes en jämförelse av ersättningar Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga mot jämförbara institut, företag och fonder och en uppföljning har medlemmar av ledningsgruppen vid utgången av 2019; Karl Swartskett under 2019. Styrelsen bedömning är att ersättningar och ling (t o m 31/7), Katarina Staaf (fr 1/9), Margareta Alestig Johnförmåner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda son (tf vd 1/3-31/8), Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, Ulf är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Lindqvist och Henrik Dahl. Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank- Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i institutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonomnämnda ordning enligt följande: 2,2 MSEK, 1,1 MSEK, 2,4 MSEK, ernas Riksförbund/Sveriges Ingenjörer för akademiker (SACO). 1,9 MSEK, 1,9 MSEK, 2,0 MSEK, 1,7 MSEK och 1,8 MSEK.

Sjätte AP-fonden 2019 | 43

>> NOTER

2019 2018

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: Lön och arvoden 0,6 MSEK, 0,3 MSEK, 0,7 MSEK, 0,6 MSEK, 0,6 MSEK, Styrelseordförande 0,1 0,1 0,6 MSEK, 0,5 MSEK och 0,5 MSEK. Styrelsen exkl. ordförande 0,2 0,2 Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner Verkställande direktör 2,2 3,4 erhållits enligt följande: 2 TSEK, 4 TSEK, 24 TSEK, 24 TSEK, Verkställande direktör, från 1/9 1,1 – 27 TSEK, 30 TSEK, 4 TSEK och 30 TSEK. Ledningsgruppen exkl. verkställande direktör 11,9 11,3

2019 2018

Övriga anställda 23,2 23,7 Medelantal anställda Män 15 16 Totalt 38,7 38,7 Kvinnor 16 16

31 32

Övriga förmåner

Verkställande direktör, t o m 31/8 – – Antal anställda per 2019-12-31* Män 13 16 Verkställande direktör, från 1/9 – – Kvinnor 17 16 Ledningsgruppen 30 32 exkl. verkställande direktör 0,1 0,1 Övriga anställda 0,6 0,6 Styrelse Män 2 2

Totalt 0,7 0,7

Kvinnor 3 3

5 5

Pensionskostnader

Styrelseordförande – – Ledningsgrupp Män 5 6 Styrelsen exkl. ordförande – – Kvinnor 2 1 Verkställande direktör 0,6 1,0

7 7

Verkställande direktör, från 1/9 0,3 – * Kategorierna heltid/deltid redovisas inte på grund av undantagsregeln i Ledningsgruppen lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om uppgiften kan exkl. verkställande direktör 3,5 3,3 hänföras till särskild individ. Övriga anställda 7,1 7,5

11,5 11,8

Sociala kostnader inkl löneskatt

exklusive pensionskostnader 15,1 15,3

Personalkostnader - Totalt 66,0 66,5

44 | Sjätte AP-fonden 2019

NOTER <<

Not 7 Finansiella tillgångar och skulder per kategori

Värderade till Derivat till

verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa

2019 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde

Finansiella tillgångar till verkligt värde 36 606 417 266 37 289 37 289 Övriga omsättningstillgångar – – 110 110 110 Kortfristiga placeringar 2 – – 2 2 Kassa och bank 395 – – 395 395

Summa fnansiella tillgångar 37 003 417 376 37 796 37 796

Leverantörsskulder – – 1 1 1 Övriga skulder – 81 206 287 287

Summa fnansiella skulder – 81 207 288 288

Värderade till Derivat till

verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa

2018 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde

Finansiella tillgångar till verkligt värde 33 042 144 349 33 535 33 535 Övriga omsättningstillgångar – – 84 84 84 Kortfristiga placeringar 760 – – 760 760 Kassa och bank 641 – – 641 641

Summa fnansiella tillgångar 34 443 144 433 35 020 35 020

Leverantörsskulder – – 2 2 2 Övriga skulder – 209 159 368 368

Summa fnansiella skulder – 209 161 370 370

Not 8 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

Innehav Antal andelar Kapitalandel, % Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK

Aktier

Castellum 2 135 583 0,8 0,8 470 Tobii 4 000 630 4,0 4,0 150

Tillgångsslag och förvaltare inom likviditetsförvaltningen

Aktieindexfonder

SEB 452 Swedbank Robur 452

Räntefonder

SEB 1 033 Swedbank Robur 1 037

Blandfond

Amundi 1 200

Totalt 4 794

Erlagt courtage uppgår under 2019 till cirka 1,3 MSEK (1,1).

Sjätte AP-fonden 2019 | 45

>> NOTER

Not 9 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

Organisations- Styrelsens Antal Röstandel Kapitalandel

Bolag nummer säte andelar % %

Amplico Kapital AB 556703-3161 Göteborg 5 000 000 100,0 100,0 2 AP Partnerinvest Sec AB 2 556754-2583 Göteborg 100 000 100,0 100,0 AP Riskkapital AB 2 556711-0407 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Aumar AB 556631-5932 Göteborg 16 093 100,0 100,0 Gar Förvaltnings AB 556312-2968 Göteborg 10 000 100,0 100,0 2 Hist AB 559181-8785 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Industrial Equity (I.E.) AB 556599-9702 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Iqube Holding AB 556676-0764 Stockholm 226 889 13,2 13,2 Johanneberg Campusbo AB 556658-6730 Göteborg 800 80,0 80,0 Johanneberg Campusbo KB 969704-9451 Göteborg n/a 79,2 Krigskassa Blekinge AB 556709-7992 Karlskrona 30 000 50,0 50,0 NCS Invest AB 556914-7530 Stockholm 360 000 36,0 36,0 Neqst 2017 AB 559061-7063 Stockholm 41 493 1,7 4,1 NetSys Technology Group Holding AB 556550-2191 Mölndal 100 000 100,0 100,0 2 OneMed Top Holding AB 559184-9848 Danderyd 20 487 805 18,6 18,6 Pagero Group AB 559189-9173 Göteborg 417 906 3,7 3,7 Salcomp Holding AB 556868-7999 Stockholm 225 000 45,0 45,0 SLS Invest AB 556730-2038 Stockholm 500 100,0 100,0 Yanzi Networks Holding AB 559153-7849 Stockholm 2 845 25,7 25,7

Kapitalandel

Co-investeringar Investering %

4 Adagio Co-Invest L.P. Allegro 5,5 Anticimex New TopHolding AB Anticimex 4,5 Astorg VII Co-Invest Anaqua Anaqua 3,9 Atos Medical Co-Invest SCSp Atos Medical 10,2 BC European Capital X - Navigator Co-Investment (2) LP Navex 25,2 BKF Co-Investment LP Burger King 19,0 Carlyle Erpe-Mere Partners, L.P. Praesidiad 10,7 Cidron Lot Limited European Dental Group 3,6 Cidron Raft Midco Limited Orchid 5,9 Cinven Cullinan L.P. Allegro 5,5 Cinven Envirotainer Limited Partnership Envirotainer 100,0 Cinven Jumpman L.P. Jaggaer 2,9 EQT Auris Co-Investment L.P. WSA/Sivantos 5,1 EQT Auris II Co-Investment L.P. WSA/Sivantos 5,1 EQT Butterfy Co-Investment SCSp Bluestep 50,0 EQT Dynamite2 Co-Investment L.P. Sitecore 5,8 EQT Dynamite Follow-On Limited Partnership Sitecore 7,7 EQT Infrastructure III Co-Investment (A) SCSp GlobalConnect 100,0 EQT Kfzteile24 Co-Investment L.P. Kfzteile24 33,3 EQT Kiwi Co-Investment L.P. Kuoni Travel 11,0 EQT Mid Market Europe Co-Investment Coöperatief U.A. - Class A Ellab 100,0 EQT Mid Market US Co-Investment Coöperatief U.A. - Class C Data Intensity 33,3 EQT Mid Market US Co-Investment Coöperatief U.A. - Class D Zemax 35,3 EQT Nile Co-Investment Limited Partnership n/a 87,3 EQT VIII Co-Investment (A) SCSp SuSe 6,6 EQT VIII Co-Investment (C) SCSp Cast & Crew 2,2 EQT Yellow Maple Co-Investment L.P. n/a 11,2 Everest Co-Invest SCSp Exclusive Group 13,2 Farfalle L.P. Fläkt Wood Group 100,0

46 | Sjätte AP-fonden 2019

NOTER <<

Kapitalandel

Co-investeringar (forts) Investering %

4 FSN Capital IV Netcompany Co-Investment L.P. n/a 58,3 FSN Capital Project Growth Co-Investment L.P. Bygghemma 34,3 HgCapital Gabriel Co-Invest L.P. Visma 14,4 Hg Vivaldi Co-Invest L.P. Visma 17,5 Hg Vivaldi 2 Co-Invest L.P. Visma 2,5 IVC New TopHolding S.A. Independent Vetcare 6,7 Kite Co-Investment Limited Partnership Kyriba 32,3 NC Alexander Co-Invest, L.P. Lindorff/Intrum 13,1 NC Alexander 2 Co-Invest, L.P. Lindorff/Intrum 30,0 NC Atrium Co-Invest Alpha, L.P. Alloheim 81,1 NC Mighty Co-Invest Beta, L.P. eResearch Technology 18,6 Nordic Capital VIII UF Co-Invest Beta, L.P. n/a 23,3 Red Garden Invest (E) AB EasyPark 18,1 Roima Intelligence Holding Oy Roima 3,5 Silverfeet Capital Partners Project Maverick A L.P. Riviera Travel 80,0 Willa C L.P. Werner 100,0 Zeus Co-Investment L.P. Zenith 19,5

Anskaffningsvärdena nedan är ett utdrag ur AP6:s redovisning och baseras inte på underlag från respektive fond.

Kapitalandel Anskaffnings-

Fonder Organisationsnummer Styrelsens säte % värde

1 1 Accent Equity 2012 L.P. 10,0 171 AE Intressenter KB 969724-7873 Järfälla 100,0 75 AEP 2003 KB 969694-5196 Stockholm 15,8 0 AlpInvest Co-Investment Fund (Lux Feeder) VII, SCSp 23,6 500 AlpInvest Secondaries Fund (Lux Feeder) VI, SCSp 32,8 429 Andreessen Horowitz LSV Fund I, L.P. 1,2 101 Astorg VII SCSP 0,8 34 Atomico IV (Guernsey) L.P. 21,2 191 Atomico V SCSp 6,1 80 Auvimo AB 556587-9565 Göteborg 100,0 0 Auvimo KB 969621-7729 Göteborg 100,0 2 Axcel IV K/S 2 9,7 73 BE VI ”D”, L.P. 22,2 158 Bridgepoint Europe V C L.P. 16,0 716 CapMan Buyout VIII Fund B KB 969705-5342 Stockholm 100,0 103 CapMan Buyout IX Fund A L.P. 8,5 148 CapMan Equity Sweden KB 969683-1321 Stockholm 96,5 63 CapMan Technology Fund 2007 B KB 969720-4288 Stockholm 100,0 30 Carlyle Europe Partners IV, L.P. 2,7 686 Carlyle Europe Partners V-EU, S.C.Sp. 1,6 149 Chalmers Innovation Seed Fund AB 556759-5003 Göteborg 23,7 28 Co-Invest Fund 2B L.P. 4,4 15 Creandum Advisor AB 556644-0300 Stockholm 34,0 1 Creandum I Annex Fund AB 556759-5623 Stockholm 49,2 4 Creandum II KB 969708-0274 Stockholm 98,5 68 Creandum III L.P. 18,6 149 Creandum IV L.P. 13,7 172 Creandum KB 969690-4771 Stockholm 49,3 3 Creandum V, LP. 9,4 29 Crown Global Secondaries IV PLC 2,7 322 Cubera VI L.P. 9,0 0 Cubera VII L.P. 15,0 0 Cubera VIII L.P. 7,4 176 CVC Capital Partners VII Limited 0,3 242 EQT V (No. 1) L.P. 3,5 73 EQT VI (No. 1) L.P. 1,6 150 EQT VII (No. 1) L.P. 2,3 685

Sjätte AP-fonden 2019 | 47

>> NOTER

Kapitalandel Anskaffnings-

Fonder (forts) Organisationsnummer Styrelsens säte % värde

1 1

EQT VIII (No. 1) SCSp 1,8 499 EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P. 4,2 36 EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P. 8,1 314 EQT Mid Market Europe (No. 1) Feeder, L.P. 4,9 352 Equistone Partners Europe Fund VI ”A” SCSp 7,1 89 Eurazeo Capital III SCSp 2,9 70 Femfond KB 969687-5062 Stockholm 100,0 0 FSN Capital IV L.P. 7,1 125 FSN Capital V LP 4,4 215 Fyrsikten KB 969712-1029 Stockholm 100,0 0 General Atlantic Partners (Bermuda) EU, L.P. 0,0 9 General Atlantic Partners AIV-1 B, L.P 0,1 14 HealthCap Annex Fund I-II KB 969690-2049 Stockholm 38,9 133 HgCapital 8 B L.P. 7,0 86 HgCapital Saturn B L.P. 9,9 182 HitecVision Private Equity IV L.P. 1,4 16 HitecVision V L.P. 0,8 18 InnKap 2 Partners KB 3 969661-4735 Göteborg 5,4 0 Intera Fund I Ky 12,0 39 Intera Fund II Ky 10,0 99 Intera Fund III Ky 10,0 137 Nordic Capital CV1 Alpha, L.P. 6,7 241 Nordic Capital CV1 Beta, L.P. 1,8 317 Nordic Capital V, L.P. 3,3 0 Nordic Capital VI Alpha, L.P. 5,7 1 Nordic Capital VII Alpha, L.P. 2,6 0 Nordic Capital VII Beta, L.P. 2,8 34 Nordic Capital VIII Beta, L.P. 4,4 620 Nordic Capital IX Alpha, L.P. 4,7 277 Northzone VII L.P. 8,0 129 Northzone VIII L.P. 7,1 182 Northzone IX L.P. 6,2 30 Norvestor V L.P. 8,5 31 Norvestor VII L.P 7,3 270 Permira VI L.P. 1,4 735 Scope Growth II L.P. 24,1 91 Scope Growth III L.P. 16,7 63 Silverfeet Capital Partners II LP 6,6 294 Sixth Cinven Fund (No.2) L.P. 1,0 459 Southern Capital Fund IIB L.P. 3,4 82 Southern Capital Fund IV L.P. 1,2 6 Sprout Endurance Partners Cayman, L.P. 16,7 68 Strategic Investors Fund IX Cayman, L.P. 22,2 69 Sustainable Technologies Fund I KB 3 969734-9620 Stockholm 100,0 38 TDR Capital IV ”A” L.P. 1,8 0 Triton Fund IV L.P. 1,3 243 Triton Fund V L.P. 1,2 66 VEEF I Co-Invest 1, L.P. 71,8 51 VEPF VI Co-Invest 1, L.P. 57,1 84 VEPF VI Co-Invest 2, L.P. 18,3 84 VFF III Co-Invest 1, L.P. 71,9 91 Vista Equity Partners Fund VI-A, L.P. 0,6 207 Vista Equity Partners Fund VII-A, L.P. 0,6 109 Vista Equity Partners Perennial A, L.P. 5,6 237 WPEF VII Feeder LP 2,8 82

Totalt anskaffningsvärde 26 326

Värdeförändring 5 486

TOTALT MARKNADSVÄRDE 31 812

1. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav. 2. Bolaget är vilande. 3. Bolaget är under likvidation. 4. Avser kapitalandelen i investeringsenheten.

48 | Sjätte AP-fonden 2019

NOTER <<

Not 10 Övriga räntebärande värdepapper Not 14 Upplupna kostnader

2019 2018 2019 2018

Korta räntebärande papper 2 760 Upplupen management fee 108 51 Lån till onoterade bolag 266 349 Övrigt 6 5

Totalt 268 1 109 Totalt 114 56

Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Not 15 Övriga kortfristiga skulder

2019 2018 2019 2018

Affärer som ej gått i likvid på balansdagen 48 11 Affärer som ej gått i likvid på balansdagen 90 101 Övrigt 5 5 Leverantörsskulder 1 2 Totalt 53 16 Övrigt 2 2

Totalt 93 105

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 16 Ansvarsförbindelser och utfästelser

2019 2018

2019 2018

Upplupna ränteintäkter – 3 Förutbetald management fee 52 60 Ansvarsförbindelser 76 197 Övriga förutbetalda kostnader och intäkter 5 5 Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital 17 917 16 872

Totalt 57 68 Totalt 17 993 17 069

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets

Not 17

Not 13 Skulder till kreditinstitut utgång

Inga väsentliga händelser, utöver ordinarie verksamheten, har 2019 2018 inträffat efter räkenskapsårets utgång. Bekräftad kreditlimit 1 500 1 500 Outnyttjad del –1 500 –1 500

Utnyttjat kreditbelopp 0 0

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig fnansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Bekräftad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till 1,5 miljarder kronor.

Göteborg den 20 februari 2020

Catrina Ingelstam Urban Lindskog Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Åsa Knutsson Alexander Ljungqvist Karin Reuterskiöld Ledamot Ledamot Ledamot

Katarina Staaf Verkställande direktör

Sjätte AP-fonden 2019 | 49

>> REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Uttalanden Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden visningen och återfnns på sidorna 1-30. Det är styrelsen och den för år 2019. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 31–49 i detta verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infordokument. mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- avseende denna andra information. sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens fnansiella I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ställning per den 31 december 2019 och av dess fnansiella resultat att läsa den information som identiferas ovan och överväga om för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övriga delar. övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat fastställs. på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig Grund för uttalanden felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing portera i det avseendet. (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige DIREKTÖRENS ANSVAR och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer

VÅR REVISIONSANSATS

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller Revisionens inriktning och omfattning några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och eller på misstag. bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de fnansiella rap- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheutgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. om det fnns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Revisorns ansvar Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsregranskning i syfte att kunna uttala oss om de fnansiella rapporter- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, na som helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovis- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet verkar. Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan fnns. Felaktigheter kan på de frågeställningar som fnns för att säkerställa en korrekt redo- uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentvisning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka samt under innehavstiden. de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-

50 | Sjätte AP-fonden 2019

REVISIONSBERÄTTELSE <<

ningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Grund för uttalanden omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt revisionen. Dessutom: ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. −identiferar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god rei årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat enligt dessa krav. utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. åsidosättande av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fondens organisation och för- −skafar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll valtningen av Sjätte AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtbland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fondens ekonogärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men miska situation och att tillse att Sjätte AP-fondens organisation inte för att uttala oss om efektiviteten i den interna kontrollen. är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på vänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktöett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det fnns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Revisorns ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att fnns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det fnns någon fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltden väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2019. otillräckliga, modifera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och använder vi professionellt omdöme och har en professionellt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och som vi identiferat. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR

Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna

OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Uttalanden om ansvarsfrihet. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även Stockholm den 21 februari 2020 granskat om det fnns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2019. Magnus Svensson Henryson Peter Nilsson Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfande Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Sjätte AP-fonden 2019 | 51

Skr. 2019/20:1 30 Bilaga 8

AP7

Årsredovisning 2019

Diversifiering är en av de viktigaste filosofier vi har

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas att fördelningen mellan aktie- och ränteplace- Förvaltningsberättelse

årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts ringar är olika för olika årskullar. Därför blir

med AP7 Räntefond. Från 75 års ålder är för- också avkastningen olika för sparare i olika

delningen konstant 33 % AP7 Aktiefond och åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har

67 % AP7 Räntefond. AP7 Såfa kan väljas när under 2019 haft en avkastning på 33,1 %. Under

som helst hos Pensionsmyndigheten och kan samma period har de privata premiepensions-

Sjunde AP-fondens uppdrag

också, temporärt under Pensionsmyndig - fonderna i genomsnitt gett en avkastning I det svenska allmänna pensionssystemet ingår hetens omställning av fondtorget, kombineras på 23,0 %. att en del av pensionsavgiften avsätts till med andra fonder i premiepensionssystemet. Risken (mätt som standardavvikelse under premie pension och förvaltas i värdepappersden senaste 24-månadersperioden) har för fonder efter individuella val av pensionsspa- Tre statliga fondportföljer AP7 Såfa varit 14,0 %, jämfört med 9,7 % för rarna. Premiepensionssystemet administreras Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond genomsnittet för de privata premiepensionsav den statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde och AP7 Räntefond skapas också tre fond- fonderna 2 . AP7 Såfas högre risk förklaras till AP-fonden (AP7), som också är en statlig portföljer med olika risknivåer. De tre statliga stor del av att andelen sparare över 55 år fortmyndighet, fungerar inom detta system på fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balan- farande är liten och att andelen AP7 Räntefond samma sätt som ett fondbolag med förvaltning serad och AP7 Offensiv. därmed också är liten. Framöver kan andelen av värdepappersfonder. AP7:s verksamhet 1 AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att med kapitalförvaltning startade hösten 2000 AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond spararna i premiepensionssystemet blir äldre. i samband med att det första fondvalet inom och 67 % AP7 Räntefond 3 Sedan starten 2000 har förvalsalternativet premiepensionssystemet ägde rum. AP7 Balanserad består av 50 % 1 AP7 Aktie- gett en genomsnittlig årlig avkastning på 7,1 %, För de personer som avstår från att välja fond och 50 % AP7 Räntefond jämfört med 4,0 % för de privata premiepennågon annan fond i premiepensionssystemet 1 sionsfonderna (tidsviktad avkastning). ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond En sparare som investerar i aktiemarknaden i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskulls- och 25 % AP7 Räntefond förväntas ha en avkastning som långsiktigt förvaltningsalternativ). De statliga fondportföljerna är var och en för överstiger en ränteplacering. En typisk premie- Denna förvaltningsberättelse behandlar sig fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten pensionssparare som sedan 2000 haft sitt verksamheten i ”fondbolaget” AP7, inklusive och kan också, temporärt under Pensions- kapital investerat hos AP7 har fått en kapitalde produkter AP7 tillhandahåller via de två myndighetens omställning av fondtorget, viktad avkastning på 10,6 % per år. Kapitalvikbyggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 kombineras med andra fonder i premie - tad avkastning anger genomsnittlig årlig Räntefond. pensionssystemet. utveckling för en genomsnittlig sparares

konto och kan jämföras med utvecklingen för

inkomstpensionen. AP7:s långsiktiga avkast-

Det statliga erbjudandet – produkterna Förvaltat kapital och avkastning

ningsambition är att ett kontinuerligt sparande Byggstensfonderna Förvaltat kapital 2019 i förvalsalternativet under hela arbetslivet ska AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de bygg- Under 2019 placerade Pensionsmyndigheten ge en långsiktig överavkastning i förhållande stensfonder som övriga fyra AP7-produkter premiepensionsmedel för 2018 års pensionstill inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter skapas med hjälp av. Fonderna tillförs årligen rätter. AP7 tillfördes också medel genom likviper år. Inkomstpensionens utveckling under kapital, främst genom att Pensionsmyndighe- dering/stängning av fonder på fondtorget. perioden hade inneburit en utveckling motten för över föregående års fastställda pen- Total uppgick inflödet av kapital genom köp svarande 3,08 % per år. Under förvalsalter sionsrätter i fonder. För detaljerad information av andelar i fonderna till 64,2 miljarder kronor nativets hittillsvarande livstid har denna om utvecklingen för dessa fonder hänvisas till (50,5 miljarder kronor 2018). Utflödet av kapiavkastningsambition därmed överträffats. särskilda årsberättelser för fonderna. tal genom inlösen av andelar, främst på grund

av att premiepensionssparare bytte till andra Statens fondportföljer har under 2019 gett Direktval av byggstensfonderna fonder, uppgick till sammanlagt cirka 5,7 milföljande avkastning: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut jarder kronor (6,1 miljarder kronor) under året.

valbara hos Pensionsmyndigheten och kan Vid utgången av 2019 förvaltade AP7 sam- AP7 Försiktig 11,3%

kombineras med andra fonder i premie - manlagt 674,2 miljarder kronor (460,1 miljarder (76,4% sedan starten i maj 2010)

pensionssystemet. kronor), varav 616,7 miljarder kronor i AP7 AP7 Balanserad 17,2% Aktiefond och 57,5 miljarder kronor i AP7 (119,5% sedan starten i maj 2010) AP7 Såfa Ränte fond. Ökningen av det totala förvaltade

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till kapitalet beror främst på en positiv värdetill- AP7 Offensiv 26,5%

Pensionsmyndigheten hur placeringar för växt under året. (200,9% sedan starten i maj 2010)

respektive sparare ska fördelas mellan bygg-

stensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- Avkastning 2019 Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och

fond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Under 2019 har utvecklingen på de globala AP7 Räntefond har under 2019 gett följande

Räntefond i olika proportioner som förändras aktiemarknaderna varit god, vilket har lett till avkastning:

över tiden enligt en livscykelprofil som grundas positiv avkastning i de av AP7:s produkter

på spararens ålder. Fram till och med 55 års som har stort aktieinslag. AP7 Aktiefond 36,2%

ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär AP7 Räntefond -0,18%

1 Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter, vilket innebär att fördelningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året. 2 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. 3 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa. 25 | AP7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

Deras jämförelseindex har gett en avkastning för AP7 Aktiefond från 0,09 till 0,08 % från (småbolag) samt mot så kallade faktorrisker på 33,5% respektive -0,18%. Ytterligare infor- och med den 1 januari, 2020. (faktorriskpremier) 4 . Syftet med de förändmation om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ringar som genomförts i den strategiska portges i årsberättelserna för respektive fond. följen under senare år är att öka risksprid- Ett upphandlat fondtorg? ningen i förvalsalternativet och samtidigt Föreslagna ändringar inom sänka den totala risknivån genom att expone- Verksamheten premiepensionssystemet ringen mot aktiemarknaden minskar, bland Resultat Under 2019 har betänkande från Utredningen annat genom minskad användning av häv - Under 2019 uppgick AP7:s intäkter av rörelsen om ett upphandlat fondtorg för premiepension stång i förvaltningen. Genom den lägre risken till 499,8 miljoner kronor (446,6 miljoner (SOU 2019:44) lämnats till regeringen. Om förväntas också spridningen i utfall mellan kronor). De ökade intäkterna beror på att det Riksdagen beslutar enligt utredningens förslag olika pensionssparare minska. förvaltade kapitalet har varit större än före - kommer detta att medföra betydande änd- Som ett led i utvecklingen av förvaltningsgående år. Kostnaderna, inklusive räntenetto, ringar av AP7:s uppdrag då myndigheten, modellen och förvalsalternativet sker också en uppgick till 289,3 miljoner kronor (231,3 miljoner utöver förvaltning av förvalsalternativet, också kontinuerlig utveckling av riskramverket för kronor). Resultatet blev således 210,5 miljoner föreslås ansvara för premiepensions systemets AP7 Aktiefond, vars syfte är att hantera de kronor (215,3 miljoner kronor). Eget kapital valarkitektur samt upphandling av privata fon- negativa effekterna av eventuella breda nedvid årets slut var 985,9 miljoner kronor (775,3 der till premiepensionssystemets fondtorg. gångar på de globala aktiemarknaderna. Under miljoner kronor). Utredningsförslaget ligger ute på remiss och 2019 har ett arbete bedrivits för att se över AP7:s intäkter utgörs av förvaltningsavgifter besked om vilka politiska beslut som fattas möjligheterna att, när så bedöms lämpligt, och är beroende av det förvaltade kapitalets med anledning av utredningsförslaget väntas valutasäkra delar av innehaven i utländsk valuta. storlek, medan kostnaderna är det till ungefär under våren 2020. AP7 fortsätter också satsningen på integrehälften. De kapitalberoende kostnaderna Parallellt med utredningen om ett upp - ring av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. De utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare handlat fondtorg har också en särskild utred- gröna mandat som implementerades i AP7 och till depåbank. ning avseende risknivån i förvalsalternativet Aktiefond under 2018 vidareutvecklades avse- Eftersom AP7:s intäkter beror på det förval- bedrivits. Vilka konsekvenser utredningen får ende mätning av dess påverkan på ett bättre tade kapitalets storlek ska eventuella överskott för AP7:s verksamhet är i nuläget oklart, men klimat. En breddning av investeringar i gröna i verksamheten tillfalla premiepensions - fonden har beredskap för att hantera eventu- obligationer i AP7 Räntefond gjordes också spararna genom gradvis sänkning av förvalt- ella ändringar i förvaltningen av förvalet om under året. ningsavgifterna i de fonder som förvaltas av sådana förslag lämnas. Upphandling av ett antal nya aktiva mandat AP7. Vid en kraftig och ihållande nedgång på har löpt vidare under året och implementering aktiemarknaderna kan därför en situation av dessa i förvaltningen kommer att göras uppstå då intäkterna minskar så mycket att Fokusområden 2019 löpande under 2020. Genom denna upphandverksamheten inte kan bedrivas vidare utan Kapitalförvaltning ling kommer AP7:s aktiva förvaltning att bredatt förvaltningsavgifterna höjs eller kostna- Under 2019 har förvaltningsorganisationen das ytterligare. derna drastiskt sänks. För att minska denna fortsatt vidareutvecklingen av AP7:s förvalt- Den styrmodell för de förvaltade fonderna risk har AP7:s styrelse beslutat att en buffert ningsmodell och förvalsalternativet genom fort- som implementerades vid årsskiftet 2018/19 motsvarande två gånger genomsnittet av de satt implementering av det beslut som fattades har vidareutvecklats och ett fortsatt arbete kommande fem årens prognostiserade fasta av styrelsen under 2016. Den beslutade för- med att ytterligare förfina modellen och kostnader ska byggas upp. Som en konsekvens ändringen av AP7:s strategiska portfölj innebär rapporteringen löper vidare under 2020. I och av det ökande överskottet har AP7:s styrelse ökad diversifiering genom ökad exponering med den nya styrmodellen har styrelsen delebeslutat om en sänkning av förvaltningsavgiften mot tillväxtmarknader och mindre bolag gerat ett utökat mandat till VD.

Ägarstyrning och hållbarhet AP7 har en uttalad ambition att inta en ledande

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%)

Genomsnittlig Total risk position inom ägarstyrning och deltar aktivt Avkastning årsavkastning (standard- i svenska och internationella initiativ för att 2018-12-31- sedan start avvikelse driva utvecklingen framåt på området. 2019-12-31 (2010-05-21) 24-mån) AP7 arbetar med tre sinsemellan överlappande fördjupningsteman. Varje år avslutas AP7 Aktiefond 36,2 15,7 15,1 det tema som pågått i tre år och ett nytt tema AP7 Räntefond -0,18 1,2 0,7 introduceras. Det nya temat för 2019 var “håll- AP7 Såfa 33,1 14,0 14,8 bar effektmätning” som syftar till att utveckla AP7 Försiktig 11,3 6,1 5,3 metoder att mäta samhällseffekter av ägar - AP7 Balanserad 17,2 8,5 7,8 styrningsarbete och gröna investeringar. Temat AP7 Offensiv 26,5 12,1 11,5 “arbetsvillkor inom gröna näringar” som initie- Privata fonder 23,0 8,7 9,7 rades 2018 fortsatte under året och temat “klimatlobbying” som initierades 2017 avslutades. Resultatet av ett avslutat temaarbete presen-

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med

teras årligen i en temarapport som publiceras

genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna (%)

i samband med hållbarhetsredovisningen, Ackumulerad Genomsnittlig Genomsnittlig och relevanta lärdomar från temat integreras avkastning årsavkastning årsavkastning i AP7:s löpande kapitalförvaltnings- och sedan start sedan start senaste ägarstyrningsprocesser. år 2000 år 2000 10 åren Förvalsalternativet 275,2 7,1 14,3 Privata fonder 4,0 8,2 113,8

4 Faktorinvestering innebär att man formar portföljer med avseende på en särskild egenskap, t ex värde eller kvalitet, vilken förväntas leda till en förbättrad AP7 | 26 riskjusterad avkastning över tid.

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

Adminstration Samverkan mellan AP-fonderna middle office och ersättningsrekrytering till Inom administrationen har arbetet under 2019 Samverkan mellan AP-fondernas administra- fondadministration. i hög grad inriktats på att utveckla och imple- tiva funktioner sker när det finns möjligheter För AP7 är effektivitet av stor betydelse. mentera processer och rutiner för att hantera till resurseffektivisering och kunskapsöverfö- Detta betyder att externa tjänster utnyttjas på de nya förvaltningsstrategier som introducerats ring. AP-fonderna bildade ett samverkansråd de områden där det är lämpligt – med beakunder senare år, samt att utveckla risk- och 2016 för att ge AP1, AP2, AP3 och AP4 bättre tande av bland annat säkerhetsaspekter – förr portföljssystem för att kunna mäta, följa upp förutsättningar att samarbeta inom alla områ- att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och rapportera risk och avkastning i enlighet den utanför investeringsverksamheten. Under och låg sårbarhet. Detta innefattar bland annat med AP7:s nya styrningsmodell för de förval- 2018 utvidgades rådet till att även inkludera ekonomi- och löneadministration, IT-drift, tade fonderna. AP7. I samverkansrådet deltar de olika fonder- internrevision samt vissa juridiska tjänster. En viktig del i arbetet har också varit att nas administrativa chefer. Samverkansarbetet Denna modell innebär att det är en viktig utreda och förbereda en vidareutveckling av syftar bland annat till att öka kostnadseffekti- uppgift för organisationen att fungera som en AP7:s operativa modell för att kunna möta de viteten för fonderna. kvalificerad beställare och att ha en effektiv och krav som ställs av förvaltningsorganisationen. Under samverkansrådet finns samverkans- fortlöpande kvalitets- och kostnadskontroll Utvecklingen av den operativa modellen har grupper inom åtta områden, där fonderna över de utlagda uppdragen. varit en kärnfråga i den pågående upphand- bidrar med representanter från verksamheten. lingen av ny global depåbank med tillhörande Områdena är: Back Office, HR, IT, System - Kommunikation och ägarstyrning kringtjänster, vilken kommer att avslutas förvaltning, Juridik och regelefterlevnad, AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fort under 2020. Kommunikation, Redovisning samt Risk löpande utveckla informationen till icke- AP7:s administrativa enheter har också och avkastning. väljarna i premiepensionssystemet. Inom omlagt betydande resurser på att förbereda och rådet ägarstyrning hanteras frågor som rör hantera frågor kopplade till Brexit. hur AP7 som aktieägare kan påverka de bolag Säkerhetsarbetet har fortsatt varit en priori- Organisation vi investerar i att ta ansvar för hållbarhet, etik terad fråga och ett omfattande arbete inom IT- Ledning och god bolagsstyrning i sin verksamhet. säkerhetsområdet har genomförts. Även arbe- Verkställande direktören har inrättat en led- Vid utgången av 2019 var fem personer tet med att etablera en systemförvaltnings- ningsgrupp för verksamheten. Ledningsgrup- tillsvidareanställda inom kommunikation modell har fortsatt, liksom modernisering och pen har ett strategiskt fokus och till lednings- och ägarstyrning. utveckling av AP7:s diarie- och arkivhantering. gruppens hjälp har VD inrättat ett antal beredningsgrupper, vilkas huvudsakliga uppgift är Kontrollfunktioner Kontrollfunktioner att bereda frågor inför beslut i ledningsgruppen. AP7 arbetar utifrån principen om “tre för- Inom risk och regelefterlevnad har arbetet Ledningsgruppen består av VD, Chef kapital- svarslinjer”, vilket innebär att verksamhetens med att utveckla AP7:s riskkultur och processer förvaltning, Chef administration, Chef kommu- risker ägs och kontrolleras av verksamheten för riskstyning och riskhantering fortsatt, liksom nikation och ägarstyrning, HR-ansvarig, Risk- själv, och att det riskarbete som utförs i verkutveckling av fondens ledningsprocesser. I och ansvarig och Regelverksansvarig. samheten följs upp av fondens oberoende med att organisationen har växt under senare VD fattar beslut i ledningsgruppen efter funktioner för risk och regelefterlevnad. Som år, och då fondens ledningsstruktur setts över, samråd med övriga deltagare. Lednings- tredje försvarslinje fungerar fondens intern är dessa prioriterade områden. Ansvariga för gruppens medlemmar utgör AP7:s ledande revisorer, vilka rapporterar till AP7:s styrelse. kontrollfunktionera har också lagt ner mycket befattningshavare. Vid utgången av 2019 var två personer anarbete på att analysera konsekvenserna av det ställda inom funktionerna risk och regelefterutredningsförslag som lagts avseende ett upp- levnad. Under 2019 har vissa kontroller av Kapitalförvaltning handlat fondtorg, samt deltagit i arbetet med regelefterlevnaden utförts av extern part. Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid analys av potentiella förändringar till följd av Som ett led i AP7:s strävan att stärka den utgången av 2019 av nio tillsvidareanställda. eventuella ändringar av förvalets konstruktion. interna kontrollen bekräftar samtliga anställda Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas AP7:s risker bedöms fortsatt vara identifie- årligen att de tagit del av fondens etiska av externa förvaltare. Den interna förvaltningen rade och väl kontrollerade. riktlinjer, riktlinjer för hantering av intressearbetar huvudsakligen med upprätthållande konflikter samt riktlinjer för intern styrning av beslutad exponeringsnivå, aktiv förvaltning HR och kontroll. av svenska aktier, ränteförvaltning samt han- AP7 befinner sig i en utvecklingsfas. Det förtering av AP7:s Private Equity-portfölj. valtade kapitalet har vuxit markant under de Medarbetare Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas senaste åren, vilket har inneburit goda möjlig- AP7 är en relativt liten men högt kvalificerad externt lägger AP7 ned ett betydande arbete heter till utveckling av den strategiska portföl- organisation. Detta innebär att det är av stor för att systematiskt följa upp och utvärdera de jen. Detta har i sin tur också krävt en ny typ av betydelse att AP7 kan attrahera och bibehålla externa förvaltarna. Utvärderingen avser förkompetens, vilket i kombination med utveck- personal med rätt kompetens för uppdraget. valtningsresultat och efterlevnad av avtals lingen på marknaderna och i branschen i stort Stor vikt läggs därför vid kompetensutveckvillkor och också frågor som rör intern kontroll har lett till ett behov av att stärka upp organi- ling. Detta uppnås dels genom att anställda och efterlevnad av administrativa rutiner och sationen med nya medarbetare. Som en kon- i stor utsträckning ges möjlighet till externa bestämmelser. sekvens av detta har AP7 många relativt nyan- utbildningsinsatser, dels genom en uttalad ställda i organisationen. målsättning att öka de anställdas kunskap och Förslagen i de utredningar som genomförts Administration förståelse för verksamheten genom internt avseende förvalet och ett upphandlat fond- AP7:s administrativa enheter utgörs av fond- kompetensutbyte. Genom en väl utvecklad torg kommer, om de genomförs, att innebära administration, middle office, IT, affärsutveck- process för medarbetarsamtal dokumenteras fortsatt kraftig personalexpansion under de ling, ekonomi, kontorsservice, registratur och de anställdas utvecklingsbehov och utvecknärmaste åren. Fokus för HR har därför under juridik. Vid utgången av 2019 var arton personer lingsplaner fastställs. året varit kompetensförsörjning samt utveck- tillsvidareanställda inom administration. Stor vikt läggs också vid de anställdas ling av ledare och medarbetare. Resursförstärkning har under året gjorts till fysiska och psykiska hälsa, liksom vid en god

27 | AP7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds som rör ersättning till verkställande direktören AP7 röstar regelmässigt på de bolagsstämmor samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på och är i övriga frågor enbart adjungerad. där så är möjligt. AP7 är enligt lag normalt maximalt 5 000 kronor per år. Som stöd och rådgivare åt verkställande förhindrad att rösta för svenska aktier. AP7 eftersträvar en jämn könsfördelning direktören vid olika verksamhetsbeslut och AP7 arbetar med tre parallella fördjupningsi verksamheten. som rådgivande organ åt den interna kapital- teman inom särskilt angelägna hållbarhets - Kön, civilstånd, etnisk eller nationellt förvaltningen finns ett kapitalförvaltnings - frågor. Det innebär att fördjupande arbete ursprung, sexuell läggning, religiös övertygelse, utskott inrättat. Kapitalförvaltningsutskottet görs vid sidan av den löpande verksamheten politisk tillhörighet, ålder, funktionshinder eller bestod under 2019 av fyra styrelseledamöter för att utveckla metoder och kunskaper annan grund som åtnjuter skydd enligt till- och två anställda (verkställande direktören i centrala hållbarhetsfrågor. Under 2020 lämplig lag får inte påverka lönesättningen. och vice vd/förvaltningschefen). Styrelsens kommer AP7 att arbeta med följande teman: Under året har en person lämnat sin anställ- vice ordförande är ordförande i utskottet. arbetsvillkor inom gröna näringar, hållbar ning och tre personer har anställts. Vid ut- Inom styrelsen finns också ett revisions - effektmätning och klimatomställning. gången av 2019 var antalet tillsvidareanställda utskott, vilket också bereder regelverksfrågor. 36 personer (17 kvinnor och 19 män). Revisionsutskottet bestod under 2019 av tre styrelseledamöter och har under året bytt ordförande med anledning av att revisionsutskot- Styrning och kontroll tets tidigare ordförande utgått ur styrelsen. Styrelsens arbete Till revisionsutskottets möten inbjuds normalt Under 2019 har regeringen ersatt tre styrelse- intern- och externrevisorer, verkställande ledamöter. direktören, chefen för administration, risk - Styrelsen hade under 2019 fem ordinarie ansvarig samt regelverksansvarig. sammanträden. Under 2019 var de externa revisorerna när- Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som varande vid ett styrelsesammanträde. består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet Ägarfrågor beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag ägarfunktion som följer av aktieinnehaven AP7 inte investerar i enligt AP7:s riktlinjer för i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhetsägarstyrning. Arbetsutskottet fungerar också planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyrsom ersättningskommitté, vilken har till upp- ning för AP7. I riktlinjerna anges hur AP7 ska gift att säkerställa att regeringens riktlinjer för utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieanställningsvillkor till ledande befattnings - innehaven. havare efterlevs och att bereda lönerevision Sedan 2012 tillämpas riktlinjer som innebär inför beslut i styrelsen. I ersättningskommittén att ägarstyrning genom röstning på bolagsdeltar inte verkställande direktören i frågor stämma endast kan göras för utländska aktier.

AP7 | 28

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019 2018 Rörelsens intäkter Förvaltningsavgifter 499 826 446 598 499 826 446 598

Rörelsens kostnader 1 Personalkostnader -73 143 -65 709 2 Övriga externa kostnader -217 079 -161 949 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -884 -638 -291 106 -228 296

Rörelseresultat 208 720 218 302 Resultat från finansiella poster 3 Ränteintäkter och liknande 1 868 992 4 Räntekostnader och liknande -23 -3 944 1 845 -2 952 Resultat efter finansiella poster 210 565 215 350

Årets resultat 210 565 215 350

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019-12-31 2018-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 Inventarier 2 304 3 027 Summa materiella anläggningstillgångar 2 304 3 027

Finansiella anläggningstillgångar 9 Långfristiga värdepappersinnehav 253 192 249 701 Summa finansiella anläggningstillgångar 253 192 249 701 Summa anläggningstillgångar 255 496 252 728

Omsättningstillgångar 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 52 448 41 204 7 Övriga fordringar 2 185 1 927 Kassa och bank 735 488 528 058 Summa omsättningstillgångar 790 121 571 189

Summa tillgångar 1 045 617 823 917

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat 775 337 559 987 Årets resultat 210 565 215 350 Summa eget kapital 985 902 775 337

Skulder 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 222 40 167 Leverantörsskulder 9 313 3 876 Övriga skulder 9 180 4 537 Summa skulder 59 715 48 580

Summa eget kapital och skulder 1 045 617 823 917

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

29 | AP7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

Redovisningsprinciper Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan: 2019 2018 AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna Inventarier 20 % 20 % pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte Ombyggnad av hyrd lokal 30 % 30 % ändrats i förhållande till föregående år. Avskrivningar framgår av not för balansposten. Intäktsredovisning Värderingsprinciper m.m. Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser. annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag Fordringar för ackumulerade avskrivningar. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 2019 2018 Antal anställda Pensionskostnader Medeltal anställda 36 33 VD 1 196 1 096 Anställda 31 december 36 34* Ledningsgrupp exkl. VD 4 845 4 171 Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 7 7 Övriga anställda 7 039 5 042 Summa 13 080 10 309

Löner och arvoden Sociala kostnader Styrelseordförande 104 140 Styrelseordförande 33 36 Styrelsen exkl. ordförande 521 485 Styrelse exkl. Ordförande 137 115 VD 3 991 3 852 VD 1 494 1 477 Ledningsgrupp exkl. VD 9 836 9 186 Ledningsgrupp exkl. VD 4 153 3 905 Övriga anställda 26 275 21 684 Övriga anställda 10 086 8 046 Summa 40 727 35 347 Summa 15 903 13 579

*Korrigerat 2018 till att omfatta fast anställda, timanställda ej medräknade.

Ledande befattningshavare 2019 2018 Kvinnor 3 3 Män 4 4

Ersättning till ledande befattningshavare 2019: Övriga Pensions- Fast lön förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 991 5 1 196 5 192 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 671 4 832 3 507 Administrativ chef 1 795 5 686 2 486 Kommunikationschef 1 673 4 964 2 641 Chef Compliance 1 453 4 850 2 307 Chef Risk 1 343 4 990 2 337 Personalchef 901 5 523 1 429 13 827 31 6 041 19 899

Ersättning till ledande befattningshavare 2018: Övriga Pensions- Fast lön förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 852 3 1 096 4 951 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 458 3 694 3 155 Administrativ chef 1 680 3 671 2 354 Kommunikationschef 1 597 3 855 2 455 Chef Compliance 1 435 3 781 2 219 Chef Risk 1 269 3 925 2 197 Personalchef 749 4 244 997 13 040 22 5 266 18 328

AP7 | 30

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattnings - AP7:s ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkstälhavare. Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för ersättning för lande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga med ledande befattningshavare och anställda. arbetare, ersättningar till ledande befattningshavare och ansvariga för Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För kontrollfunktionerna samt förhandlar lön och övriga villkor med verkverkställande direktören, vice verkställande direktören och den admi- ställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor nistrativa chefen gäller därutöver följande. Pensionsåldern är 65 år. efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för Verkställande direktören, vice verkställande direktören och den admi- ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på nistrativa chefen undantas från den pensionsplan som gäller enligt senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäkringar verksamheten sköts av en liten organisation och många underleverantill en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen, i enlighet med törer. Ersättningsnivåerna för AP7:s anställda kan inte heller ligga regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings - väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapitalhavare i företag med statligt ägande. förvaltningsbolag. Under 2019 genomfördes en jämförelsestudie av För verkställande direktören och vice verkställande direktören är det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken uppsägningstiden sex månader. Om uppsägning sker från arbetsgiva- omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. rens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas Resultaten visade att AP7:s ersättningsnivåer är måttfulla och inte på under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån på sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet. medianen. AP7:s styrelse gör därför bedömningen att AP7:s ersätt- För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör, vice ningsnivåer total sett ligger i nivå med de ersättnings nivåer som verkställande direktör och den administrativa chefen, kan pensions - erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer avsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollek- därmed har följts under 2019. tivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd medan Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd. fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbetalats till I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvaltningsutskottet, ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de revisionsutskottet eller arbetsutskottet. behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetens-

Not 2 – Övriga externa kostnader Not 5 – Inventarier

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31

Extern revision 381 429 Ingående anskaffningsvärde 4 265 2 949 Externa förvaltare och depåbank 152 992 102 426 Inköp 161 1 316 Externa tjänster 49 821 46 462 Utrangering - - Övriga kostnader 13 885 12 632 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 426 4 265 Summa övriga externa kostnader 217 079 161 949 Ingående avskrivningar -1 238 - 601 Arvoden till revisionsbolag Årets avskrivningar -884 -637 Revisionsuppdrag 381 429 Återförda avskrivningar på utrangerade inventarier - - Skatterådgivning 708 436 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 122 -1 238 Summa arvoden 1 089 865 Utgående bokfört värde 2 304 3 027

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitets - Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter säkringstjänster. Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31

Upplupna fondavgifter 48 128 37 536 Not 3 – Ränteintäkter och liknande Övriga interimsfordringar 4 320 3 668 Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 52 448 41 204

Ränteintäkter 1 868 992 Valutakursvinster - - Not 7 – Övriga fordringar Summa ränteintäkter och liknande 1 868 992 Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31

Skattefordran ingår med 2 185 1 927

Not 4 – Räntekostnader och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018

Räntekostnader 202 -3 743 Valutakursförluster -225 -201 Summa räntekostnader och liknande -23 -3 944

31 | AP7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2019

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 9 – Långsiktiga värdepappersinnehav

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31 Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31

Upplupna personalkostnader 3 535 3 521 Ingående anskaffningsvärde 249 701 250 413 Upplupna kostnader externa Anskaffningar 1 867 992 förvaltare och depåbank 32 657 27 556 Återföring nedskrivningar 1 704 - Skatteskuld 3 094 2 501 Nedskrivningar -80 -1 704 Övriga interimsskulder 1 936 6 589 Utgående anskaffningsvärde 253 192 249 701 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 222 40 167 Avser investering i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FRN.

Stockholm den 6 februari 2020

Rose Marie Westman Per Frennberg Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande

Karolina Ekholm Tonika Hirdman Emma Ihre

Mats Kinnwall Mikaela Valtersson Anders Wihlborn

Richard Gröttheim Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 32

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsredovisningen för Sjunde AP-fonden och är en kopia av den revisionsberättelse som lämnades den 2020-02-06. Vid denna tidpunkt fanns inte någon annan information upprättad varför revisionsberättelsen inte innehåller något avsnitt om Annan information än årsredovisningen.

Revisionsberättelse För Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2019. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

33 | AP7

Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2019. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2019. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 6 februari 2020

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

AP7 | 34

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse 1 indexet MSCI All Country World Index . Hävs- erhålla en premie för, vilket förväntas leda till tång uppnås med hjälp av finansiella instru- förbättrad riskjusterad avkastning över tid. ment (derivatinstrument) som ökar placeringsutrymmet. - Alternativa strategier

Placeringsinriktning

Absolutavkastande strategier får användas för AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att att öka fondens avkastning och med syfte att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet Diversifiering påverka fondens riskprofil. Användningen av AP7 Såfa och är därmed en byggsten i det För att sprida och effektivisera risktagandet absolutavkastande strategier ska ske utifrån allmänna pensionssystemets premiepensionsinvesterar AP7 Aktiefond i tillgångsslag och ett helhetsperspektiv. Alternativa strategier del. Fonden ingår också i statens fondportföljer. investeringsstrategier som kompletterar innefattar även fondens gröna förvaltnings- Mer information om dessa portföljer finns i årsurvalet i globalportföljen. Denna diversifiering mandat. redovisningen för Sjunde AP-fonden (AP7). åstadkoms på flera sätt och uppnås genom Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda nedanstående strategier: risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning

Riskramverk

som överträffar avkastningen för fondens - Tillväxtmarknader Ramverket för riskhantering utgår från AP7:s jämförelseindex (se förklaringar till nyckeltal Utöver den exponering mot tillväxtmarknader långsiktighet och grundantaganden om att nedan). Fonden förvaltas aktivt med tydlig som ges av fondens globala exponering investe- marknadsförhållanden och framtidsutsikter hållbarhetsprofil och har följande strategi: rar fonden ytterligare i tillväxtmarknadsaktier. bör påverka sparandets långsiktiga sammanplacering av tillgångarna i globala aktier Fonden har därigenom en fem procentenheter sättning. Ramverket är ett sätt att hantera risker med bred geografisk och branschmässig högre exponering mot tillväxtmarknadsaktier i aktieportföljen och skydda fondkapitalet, spridning, och aktierelaterade derivatinstru- än vad som ges av marknadsviktad exponering framför allt genom att begränsa effekten av ment som höjer förväntad avkastning och enligt MSCI All Country World Index. extrema nedgångar på aktiemarknaden och risk– globalportfölj. dess inverkan på kapitalet i AP7 Aktiefond. - Private equity ökad riskspridning genom att vikta om och Fondens investeringar i private equity ska omaddera fler tillgångsslag och investerings fatta indirekta placeringar i onoterade företag. Derivatinstrument och aktielån strategier – diversifiering. AP7 Aktiefonds placeringar kanaliseras genom Fondbestämmelserna tillåter att derivatinstruanpassning av fondens risknivå och risk - två för ändamålet bildade bolag utomlands. ment används som ett led i placeringsinriktinnehåll över tid med hjälp av en systematisk AP7 Aktiefond äger andelar i dessa bolag i ningen. Under 2019 har denna möjlighet utriskhantering – riskramverk. form av sådana överlåtbara värdepapper som nyttjats i den löpande förvaltningen via aktieär tillåtna för placeringar enligt lagen om terminer och valutakontrakt. Vidare används Under 2019 har förvaltningsorganisationen värde pappersfonder. Bolagen placerar i sin tur icke-börs handlade finansiella derivatinstrufortsatt vidareutvecklingen av fondens för- efter uppdrag av AP7 i andelar i företag/fonder ment (Total Return Swaps) som skapar hävsvaltningsmodell och fortsatt implemente- som direkt eller indirekt placerar i andelar tång i förvaltningen. Fondens genomsnittliga ringen av det beslut som fattades av styrelsen i onoterade företag. Strategin är långsiktig hävstångsnivå har under 2019 legat på cirka under 2016. Förändringen av fondens strate- och förväntas över tid ge en högre avkastning 114,5 procent (117,1). Vid utgången av 2019 giska portfölj innebär ökad diversifiering genom än börsnoterade bolag. motsvarade hävstångsgraden 114,1 procent ökad exponering mot tillväxtmarknader och (114,9) av fondkapitalet. Sammanlagd exponemindre bolag (småbolag) samt mot så kallade - Småbolag ring i derivat enligt åtagandemetoden uppgår faktorriskpremier. Syftet med de förändringar Utöver den exponering mot stora och medel - till 17,95 procent vid utgången av 2019. som genomförts i den strategiska portföljen stora bolag som ges av fondens globala expo- Fonden har ett aktieutlåningsprogram via under senare år är att öka riskspridningen nering investerar fonden även i mindre bolag, Bank of New York Mellon. Detta program har i fonden och samtidigt sänka den totala risk - s.k. småbolag. Definitionen av småbolag utgår under året gett en nettointäkt på 80,9 miljoner nivån, bland annat genom minskad använd- från MSCI:s definition där ett typiskt småbolag kronor (85 % av totala intäkten för aktieut ning av hävstång i förvaltningen. (median) har ett marknadsvärde på mot - låningsprogrammet). Kostnaden för program- Hävstång, som innebär att fondens värde - svarande 10 miljarder kronor. Fonden har däri- met har uppgått till 14,3 miljoner kronor (15 % utveckling förstärks jämfört med den under- genom en högre exponering mot mindre bolag av totala intäkten för aktieutlåningsprogramliggande marknadens utveckling, får användas än vad som ges av fondens referensportfölj. met). Upplåning av aktier för så kallad äkta i förvaltningen av fonden. Detta görs dels för blankning förekommer inom ramen för att öka avkastningen i globalportföljen, dels - Faktorriskpremier alternativa strategier. för att skapa exponering mot önskade till- Investeringar i faktorriskpremier har potential gångsslag och för att hantera portföljens att diversifiera portföljen och sänka risken risker inom diversifiering och riskhantering. utan att den långsiktiga förväntade avkast- Ansvarsfulla investeringar ningen påverkas negativt. Faktorinvestering AP7 har sedan starten 2000 bedrivit ett aktivt innebär att portföljer formas genom systema- påverkansarbete. Utgångspunkten för arbetet Globalportföljen tiskt urval av aktier med särskilda egenskaper, med ansvarsfulla investeringar är de värde- Globalportföljen i AP7 Aktiefond består av såsom låg värdering, hög kvalitet eller positiv normer som kommer till uttryck i internatioglobala aktier. Tillgångsslaget globala aktier prisutveckling. Exponering mot egenskaperna nella konventioner som Sverige har underska ge en aktieexponering som motsvarar innebär ett risktagande som fonden förväntas tecknat när det gäller mänskliga rättigheter,

1 Se förklaring nyckeltal AP7 | 36

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

arbetsrätt, miljö och korruption. information från ett stort antal källor, bland som i sin tur steg med ca 23 procent mätt Idag arbetar AP7 med fyra olika påverkans- annat inom FN-systemet och andra mellan- i amerikanska dollar. Övriga tillväxtmarkmetoder för hållbara och ansvarsfulla investe- statliga organisationer, myndigheter, domsto- nader steg med ca 16 procent, mätt ringar: agera på bolagsstämmor, påverkans- lar, massmedier och frivilligorganisationer. i amerikanska dollar. dialog, offentlig svartlistning (exkludering) Informationen kvalitetssäkras, bolagets ansvar Under året har det strategiska arbetet att och juridiska processer. för situationen utreds och en bedömning görs öka fondens diversifiering fortlöpt genom att AP7 arbetar även med tre sinsemellan över- om det agerat i strid med normverket. öka exponeringen mot fler strategier, såsom lappande fördjupningsteman. Varje år avslutas I den processen har AP7 stöd av flera externa tex småbolag och riskpremier. Avkastnings det tema som pågått i tre år och ett nytt tema experter. Listan med bolag som AP7 exkluderar, bidraget från samtliga riskklasser inom diverintroduceras. Det nya temat för 2019 var “håll- samt skälet till exkluderingen, offentliggörs sifieringsportföljen har varierat. Störst negabar effektmätning” som syftar till att utveckla två gånger per år i syfte att påverka bolagen. tiva bidrag i relation till jämförelseindex kom metoder att mäta samhällseffekter av ägar - Bolagen är normalt sett exkluderade i fem år, från tillväxtmarknader. Dessa riskklasser har styrningsarbete och gröna investeringar. Temat därefter investerar AP7 i bolaget igen under dock bidragit till att fondens risknivå minskat “arbetsvillkor inom gröna näringar” som initie- förutsättning att kränkningen har upphört och trots att exponeringsgraden varit oförändrad. rades 2018 fortsatte under året och temat att nya incidenter inte har tillkommit. I decem- Under året steg den amerikanska dollarn “klimatlobbying” som initierades 2017 avsluta- ber 2019 var sammanlagt 72 bolag uteslutna i värde i relation till svenska kronan, vilket des. Resultatet av ett avslutat temaarbete ur AP7:s investeringsuniversum. Listan finns gynnat fondens värdeutveckling. presenteras årligen i en temarapport som på www.ap7.se. Inflödet av kapital till fonden uppgick under publiceras i samband med hållbarhetsredovis- 2019 till 45,9 miljarder kronor. Utflödet uppningen, och relevanta lärdomar från temat Juridiska processer gick till 3,8 miljarder kronor. integreras i AP7:s löpande kapitalförvaltnings- I USA utnyttjar AP7 möjligheten att driva och ägarstyrningsprocesser. rättsprocesser genom grupptalan mot bolag Inom ramen för temaarbetet och utifrån som behandlat aktieägare felaktigt och påver- Fondens tio största innehav i procent av AP7:s roll, uppdrag och investeringsfilosofi, kat aktiekursen negativt. Syftet med rätts - fondkapitalet vid utgången av 2019 har AP7 identifierat tre roller inom vilka AP7 processerna är både att påtala och avskräcka (exklusive placeringar i private equity) kan göra störst nytta för en hållbar utveckling bolagen från oegentligheter och att få tillbaka – som pådrivare, som möjliggörare och som pengar. Det kan till exempel handla om bolag Apple Computer Inc 2,5 kunskapsspridare. som undanhåller korrekt information i syfte att Microsoft Corp 2,1 undvika att det påverkar aktiepriset. I de flesta Alphabet Inc 1,5 Agera på bolagstämmor rättsfall slutar det med förlikning. AP7 hade Amazon.com Inc 1,4 AP7:s aktieportfölj speglar hela den reala 14 pågående rättsprocesser vid utgången Alibaba Group Holdings Adr 1,0 ekonomin och genom att göra AP7:s röst hörd av 2019. Facebook Inc-A 0,9 på de årliga bolagsstämmorna har AP7 en Läs mer om vårt arbete med ansvarsfulla JP Morgan Chase and Company 0,8 möjlighet att påverka hela aktiemarknaden. investeringar i AP7:s hållbarhetsredovisning. Tencent Holdings Ltd 0,8 Enligt lagen om AP-fonder får AP7 inte rösta Taiwan Semiconductor 0,8 på svenska bolagsstämmor, men eftersom Johnson and Johnson 0,7 största delen av aktieinnehavet är utanför Väsentliga risker per balansdagen Summa tio största innehav 12,4 Sverige kan AP7 ändå agera i den absoluta AP7 Aktiefond är en global aktiefond där merparten av de drygt 3000 bolag AP7 inve- hävstång används i förvaltningen. Utvecksterat i. Under 2019 röstade AP7 på 3 685 av lingen på aktiemarknaden utgör den enskilt Väsentliga händelser efter balansdagen 3 723 möjliga bolagsstämmor, vilket motsva- största risken och ett betydande kursfall på de Fonden sänkte förvaltningsavgiften från rar cirka 99 procent. globala aktiemarknaderna kan leda till kraftigt 0,09 procent till 0,08 procent per den försämrad avkastning. I och med att majorite- 1 januari, 2020. Påverkansdialog ten av fondens tillgångar är placerade utanför AP7 för dialog med bolag rörande fall där Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är bolagen har rapporterade incidenter om fonden utsatt för stor valutarisk. situationer som riskerar att kränka mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, och korruption. Utöver det har AP7 även ett antal dialoger Resultatutveckling tillsammans med andra investerare inom Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under ramen för AP7:s tematiska hållbarhetsarbete. 2019 36,2 procent, vilket var ca 2,7 procent - AP7 bedrev under 2019 fördjupade, norm- enheter bättre än jämförelseindex. Den globala baserade påverkansdialoger med 147 bolag aktiemarknaden utvecklades starkt under om totalt 217 fall av verifierade eller potentiella året, särskilt under första och fjärde kvartalet. normkränkningar. Utöver det har ett stort antal Under andra och tredje kvartalet ökade till dialoger förts kring rapporterade incidenter fälligt volatiliteten i aktiemarknaden, men samt dialog med 77 bolag inom ramen för det trots detta ökade fondens värde även under tematiska arbetet. dessa kvartal. Amerikanska aktier, som utgör över hälften Offentlig svartlistning av jämförelseindex, hade sitt näst starkaste år AP7 svartlistar för att påverka bolag som under senaste decenniet och steg ca 32 procent kränker mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, mätt i amerikanska dollar. Övriga utvecklade och korruption. Från och med 2016 är även marknader steg med ca 23 procent under året, Parisavtalet till FN:s klimatkonvention inklude- mätt i amerikanska dollar. Jämförelseindex rat. För att identifiera och verifiera kränkningar exponering mot kinesiska aktiemarknaden som bolag varit involverade i samlar AP7 in ökade under året till 4,2 procent, en marknad

37 | AP7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Nyckeltal

1) 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Fondförmögenhet (Mkr) 616 662 418 944 396 162 314 874 261 072 235 725 173 493 123 348 98 857 104 123 Antal andelar (tusental) 1 603 903 1 483 257 1 361 024 1 273 624 1 230 448 1 184 861 1 143 683 1 089 848 1 034 877 966 368 Andelskurs (kr) 384,48 282,45 291,08 247,21 212,15 198,93 151,71 113,18 95,52 107,88

Avkastning 3) Fondavkastning (%) 36,2 -3,0 17,7 6,6 16,5 31,1 34,0 18,5 -11,5 14,3 2) Jämförelseindex (%) 33,5 -3,3 18,0 6,2 16,5 30,8 35,3 17,5 -10,5 14,1

Genomsnittlig avkastning 3) 2 år (%) 14,9 17,1 11,5 18,3 6,9 32,6 26,0 2,4 - - 5 år (%) 14,1 13,2 20,8 17,3 14,5 - - - - - Sedan fondstart (%) 15,7 13,6 15,7 15,9 15,5 17,5 14,0 7,2 - -

3) Riskmått Totalrisk fonden (%) 15,1 10,8 17,2 16,7 12,5 10,2 11,4 16,0 - - Totalrisk jämförelseindex (%) 14,1 12,6 9,7 17,1 16,8 9,4 10,5 14,8 - - Aktiv risk (%) 2,0 0,8 1,7 1,9 2,0 2,6 2,7 2,6 - - Active share (%) 27,2⁵ 11,7 8,2 8,6 9,9 - - - - - Relativ VaR MC 99% snitt under året % 1 ,1 1 ,1 1 ,1 - -- - - - - Relativ VaR MC 99% max under året % 1,1 1,2 1,3 - -- - - - - Relativ VaR MC 99% min under året % 1,0 1,0 1,0 - -- - - - - Relativ VaR MC 99% per balansdag % 1 ,1 1 ,1 1 , 1 - - - - - - - Omsättningshastighet (%) 8,5 8,0 13,0 8,9 16,9 19,3 22,9 28,7 44,6 13,3

Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,09 0,10 0,11 0,11 0,12 0,12 0,14 0,15 0,15 0,15 4) Årlig avgift (%) 0 , 1 1 0,13 0,13 0,14 0,15 0,15 0,17 0,19 0,20 0,19 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga

Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 119 792 106 292 97 642 100 378 106 288 93 702 73 188 65 214 81 236 48 464 Andel av omsättning (%) 0,08 0,09 0,09 0,11 0,10 0,10 0,08 0,08 0,09 0,14 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 11,0 10,5 11,9 12,1 13,2 13,5 16,5 17,0 14,1 9,0

1 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31. 2 Se Förklaring till nyckeltalen 3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 4 Inkluderar faktiska och estimerade avgifter för alternativa investeringar. 5 Ökningen av Active share förklaras av byte av jämförelseindex 2019-01-01 samt att en exponeringsbaserad beräkningsmetod valts.

Förvaltningsavgift värdepapper, revision, information och tillsyn. direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad Under 2019 uppgick avgiften till 0,09% av Avgift som betalas till förvaltare av fondens en förvaltningsavgift till AP7. Avgiften beräknas fondens förmögenhet. innehav i onoterade tillgångar (private equity) dagligen med 1/365-del av fondens värde och Transaktionskostnader i form av courtage till ingår inte heller i förvaltningsavgiften utan täcker kostnader för bland annat förvaltning, mäklare och avgifter till depåbanker för värde- belastar AP7 Aktiefond direkt. administration, redovisning, förvaring av papperstransaktioner belastar AP7 Aktiefond

AP7 | 38

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Förklaringar till nyckeltalen Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur Årlig avgift (%): Avser fondens alla kostnader mycket andelsvärdet har varierat under en viss exklusive räntekostnader, resultatbaserade Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- period. Stora variationer i andelsvärdet inne- avgifter och transaktionskostnader. Förvaltfonds avkastning och risk beräknas på fondens bär oftast en högre risk men också chans till ningsavgifter för alternativa investeringar NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- inkluderas. Måttet på kostnaderna, som belastat köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- andelarnas och jämförelseindex utveckling fonden under de senaste 12-månaderna, bär att avkastningen redovisas efter avdrag av under de senaste två åren. uttrycks i procent av fondförmögenheten. Den den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidebetalar till AP7. Vid NAV-kursvärderingen Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds lines on the methodology for calculation of the används de priser på fondens tillgångar som andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförels- ongoing charges figure in the Key Investor avser senaste betalkurs. eindex. En hög aktiv risk innebär att fondens Information Document” 2 . placeringar avvikit mycket från jämförelseindex Relativ Value-at-Risk: AP7 använder en relativ under perioden. Avkastningen för en portfölj Transaktionskostnad: Courtage till mäklare Value-at-Risk-modell för att beräkna samman- med hög aktiv risk kan vara avsevärt större och transaktionsavgifter till depåbank. lagd exponering i fonden. Monte Carlo- eller mindre än avkastningen för index. Måttet modellen används med en konfidensnivå om baseras på fondandelarnas och jämförelse- Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: 99% och med en tidshorisont om fem dagar. index utveckling under de senaste två åren. Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen Mätningen syftar till att visa hur mycket fonden i kronor som under året är hänförlig till ett kan förväntas förlora i relation till referensindex Active share: Ett mått på hur stor del av fon- andelsinnehav som vid årets ingång uppgick över en viss tidperiod och med en viss säkerhet, dens innehav som avviker från jämförelse- till 10 000 kronor och som behållits i fonden under normala marknadsförhållanden. Vid indexets sammansättning, enligt Fondbolagens hela året. beräkning av sammanlagd exponering jämförs förenings rekommendation. fondens Value-at-Risk mot Value-at-Risk för referensindexet MSCI ACWI. Omsättningshastighet: Mäter hur många Fondens Value-at-Risk får högst uppgå till gånger värdepapper som har köpts eller sålts 2 ggr Value-at-Risk för referensportföljen. i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta Jämförelseindex: Fondens jämförelseindex eller summa sålda värdepapper under perioden utgörs sedan 2019-01-01 av MSCI All Country divideras med den genomsnittliga fondförmö- World Index (Gross). Fondens jämförelseindex genheten och anges i procent. utgör en relevant referens i förhållande till fondens placeringsinriktning, tillgångsslag och marknader.

2 https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/2015/11/10_674.pdf

39 | AP7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019-12-31 2018-18-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 601 109 674 97,4 409 763 349 97,8 OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde 1 092 831 0,2 396 147 0,1 Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde 147 0,0 9 168 0,0 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 602 202 652 97,7 410 168 664 97,9

Bankmedel och övriga likvida medel 14 920 898 2,4 12 463 449 3,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 331 075 0,1 248 737 0,1 Övriga tillgångar 1 378 547 0,2 1 519 616 0,4 Summa tillgångar 618 833 172 100,4 424 400 466 101,3

Skulder OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde 164 556 0,0 2 187 322 0,5 Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde 230 0,0 60 987 0,0 Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde 1 835 081 0,3 1 966 078 0,5 Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde 1 999 867 0,3 4 214 387 1,0

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 50 477 0,0 40 239 0,0 Övriga skulder 120 347 0,0 1 201 706 0,3 Summa skulder 2 170 691 0,4 5 456 332 1,3

2 Fondförmögenhet 616 662 481 100,0 418 944 134 100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen 2019-12-31 2018-12-31 13 Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter Utlånade finansiella instrument 15 012 644 14 863 997 Mottagna säkerheter (statsobligationer, som minst AA-ratade) för utlånade finansiella instrument 15 897 1 1 8 15 744 477 2 14 Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 2 243 180 0

15 Inlånade värdepapper och ställda säkerheter Inlånade finansiella instrument 3 637 950 4 358 164 Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument 3 982 479 4 767 645 Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 46 805 3 767 397 Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument 608 960 682 902

Utestående åtaganden Kvarstående investeringslöften i private equity 11 877 861 13 094 996

2 Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktioner per senaste bankdag innan bokslutsdag.

AP7 | 40

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019 2018 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper 124 117 027 -15 377 963 4 Värdeförändring på OTC-derivatinstrument 15 801 403 -8 256 173 5 Värdeförändring på övriga derivatinstrument 2 829 027 -1 378 479 6 Ränteintäkter 178 712 94 033 7 Utdelningar 12 801 678 9 914 305 8 Valutakursvinster och -förluster netto 467 183 826 574 9 Övriga finansiella intäkter 114 809 125 819 Summa intäkter och värdeförändring 156 309 839 -14 051 884

Kostnader 10 Förvaltningskostnader -482 239 -432 420 11 Övriga finansiella kostnader -168 760 -164 648 12 Övriga kostnader -55 750 -36 714 Summa kostnader -706 749 -633 782

Periodens resultat 155 603 090 -14 685 666

Redovisningsprinciper information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) om relevant index baserat på private equitybolag har utvecklats. allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med (2013:9) om värdepappersfonder. ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleveran- Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna tören om utvecklingen av relevant aktieindex den sista handelsdagen påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den tid- under redovisningsperioden. punkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster mellan parterna. används genomsnittsmetoden. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värdeaktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad papper redovisas som övriga finansiella kostnader. marknad, värderas till senaste betalkurs den sista handelsdagen Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt under redovisningsperioden. erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter. senaste betalkurs den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista Skatt handelsdagen under redovisningsperioden. AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 589 669 232 95,6 400 608 710 95,6 Överlåtbara värdepapper – Onoterade 11 440 442 1,8 9 154 639 2,2 Summa överlåtbara värdepapper 601 109 674 97,4 409 763 349 97,8

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-01-01 2018-01-01 –2019-12-31 –2018-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 418 944 134 396 161 988 Andelsutgivning 45 920 599 42 035 605 Andelsinlösen -3 805 342 - 4 567 793 Periodens resultat enligt resultaträkning 155 603 090 -14 685 666 Fondförmögenhet vid periodens slut 616 662 481 418 944 134

41 | AP7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Not 3 – Specifikation av värdeförändring Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter

på överlåtbara värdepapper Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 2019 2018 Premier utlånade aktier 80 940 86 306 Realiserat kursresultat 3 472 263 5 701 600 Övriga finansiella intäkter 33 869 39 513 Realiserat valutaresultat 3 945 576 2 218 472 Summa 114 809 125 819 Orealiserat kursresultat 95 067 509 -44 511 708 Orealiserat valutaresultat 21 631 679 21 213 673 Summa 124 117 027 -15 377 963 Not 10 – Specifikation av förvaltningskostnad Ersättning till AP7 för förvaltning har betalats med 0,09% (0,10%) per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2019 en förvaltningskostnad på 482 239 Tkr ( 432 420 Tkr).

Not 4 – Specifikation av värdeförändring

Under 2019 har 41 personer erhållit fast ersättning från AP7. Inga

på OTC-derivatinstrument

rörliga ersättningar har utbetalts. Till särskilt reglerad personal har Samtliga belopp i tusentals kronor sammanlagt utbetalts: 2019 2018 3 - 19 909 (18 473) tkr till den verkställande ledningen (7 personer), - 13 827 (12 494) tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten Realiserat kursresultat 13 121 488 -5 622 208 (8 personer). Orealiserat kursresultat 2 679 915 -2 633 965 Ersättningarna innefattar utbetald lön, övriga förmåner och Summa 15 801 403 -8 256 173 pensionskostnader. För att se detaljer se not 1 i AP7:s årsredovisning. Avser endast Total return swaps. Ersättningar till förvaltare anställda av externa kapitalförvaltningsföretag hanteras internt inom respektive organisation. Ytterligare information om AP7:s ersättningssystem finns Not 5 – Specifikation av värdeförändring i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se.

på övriga derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 Not 11 – Specifikation av övriga finansiella kostnader Realiserat kursresultat 3 241 766 -1 653 253 Samtliga belopp i tusentals kronor Realiserat valutaresultat -464 552 326 678 2019 2018 Orealiserat kursresultat 51 825 -51 911 Orealiserat valutaresultat -12 7 Premier aktieinlåning -45 018 -48 833 Summa 2 829 027 -1 378 479 Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier -104 718 -95 070 Räntekostnad -9 185 -5 361 Not 6 – Specifikation av ränteintäkter Övriga finansiella kostnader -9 839 -15 384 Samtliga belopp i tusentals kronor Summa -168 760 -164 648 2019 2018

Korta ränteplaceringar 178 257 94 011 Not 12 – Specifikation av övriga kostnader Bankkonton 455 22 Samtliga belopp i tusentals kronor Summa 178 712 94 033 2019 2018

Courtage -47 488 -31 043 Not 7 – Specifikation av utdelningar Transaktionsavgifter till BNY -8 262 -5 671 Samtliga belopp i tusentals kronor Summa -55 750 -36 714 2019 2018

Utdelning 13 271 870 10 395 004 Kupongskatt -826 991 -631 719 Restitution 356 799 151 020 Summa 12 801 678 9 914 305

Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018

Valutaderivat -12 616 -78 975 Bankkonton 479 799 905 549 Summa 467 183 826 574

3 I verkställande ledningen ingår 2 personer med ansvar för kontrollfunktioner AP7 | 42

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Not 13 – Specifikation över de 10 största motparterna avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor Land Avvecklingstyp Öppen löptid Credit Suisse Securities LLC USA Trepartsavtal UBS AG Schweiz Trepartsavtal Barclays Capital Securities Ltd. Storbritannien Trepartsavtal BofA Securities Inc USA Trepartsavtal JP Morgan Securities, Plc. Storbritannien Trepartsavtal Goldman Sachs International Storbritannien Trepartsavtal HSBC Bank PLC Storbritannien Trepartsavtal Merrill Lynch International Storbritannien Trepartsavtal Credit Suisse Securities Limited Storbritannien Trepartsavtal Goldman, Sachs & Co. LLC USA Trepartsavtal Total värdepappersutlåning 2019-12-31 15 012 644 % av omsättningsbara tillgångar 2,4 % av fondförmögenheten 2,4

Specifikation över de 10 största utfärdarna av säkerheter avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Statsobligationer Valuta Marknadsvärde Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år Amerikanska staten USD 5 803 947 82 686 117 371 475 067 5 128 823 Brittiska staten GBP 3 959 037 58 039 3 900 997 Franska staten EUR 3 631 190 88 196 143 560 3 399 434 Tyska staten EUR 1 623 724 17 378 19 751 1 586 595 Österrikiska staten EUR 278 243 278 243 Holländska staten EUR 263 559 687 262 871 Europeiska Investeringsbanken GBP/USD 188 028 19 706 168 321 Finska staten EUR 111 438 111 438 Schweiziska staten CHF 37 952 37 952 Totalt marknadsvärde 10 största 15 897 118

Säkerheterna återanvänds ej. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

Not 14 – Specifikation över motparter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år BAML USA Bilateralt 13 093 619 BNP Paribas Frankrike Bilateralt 7 510 305 - Citigroup Global Markets Ltd Storbritannien Bilateralt 9 535 194 7 545 577 Credit Suisse Securities (Europe) Limited Storbritannien Bilateralt 4 060 889 3 139 097 Deutsche Bank AG Tyskland Bilateralt 332 898 Goldman Sachs International Storbritannien Bilateralt 21 707 620 7 667 018 JP Morgan Securities, Plc Storbritannien Bilateralt 2 255 376 5 042 339 9 312 026 UBS AG Schweiz Bilateralt 952 122 Total utestående nominell bruttovolym 2019-12-31 92 154 080 % av fondförmögenheten 14,9

Specifikation över utfärdarna av säkerheter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Valuta Marknadsvärde Öppen löptid Likvida medel EUR 1 582 103 1 582 103 Likvida medel USD 661 077 661 077 Totalt marknadsvärde 2 243 180

Likvida medel återinvesteras i kortfristiga penningmarknadsfonder (STIF). Alla säkerheter förvaras på separata konton hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

43 | AP7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2019

Not 15 – Specifikation över motparter Specifikation över de 10 största lämnade säkerheterna

avseende värdepappersinlåning avseende värdepappersinlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Öppen löptid Aktier Valuta Marknadsvärde UBS AG Schweiz Trepartsavtal BOSTON SCI COM USD0.01 USD 522 870 SE Banken Sverige Trepartsavtal ALPHABET INC CLASS C USD 435 558 Nordea Sverige Trepartsavtal ADOBE INC COM USD0.0001 USD 367 176 Total värdepappersinlåning 2019-12-31 3 637 950 ELECTRONIC ARTS INC USD 0.01 USD 322 399 % av omsättningsbara tillgångar 0,6 BIOGEN INC USD 251 507 % av total fondförmögenhet 0,6 BERKSHIRE HATHAWAY INC SH B 0.0033 USD 243 671 SWISSCOM AG CHF 1.0 CHF 170 217 AUTODESK I COM USD0.01 USD 162 276 NESTLE SA CHF 0.1 CHF 161 204 SWEDBANK AB SEK 22.0 SEK 137 780 Totalt marknadsvärde 10 största 2 774 660

Samtliga lämnade säkerheter avser öppen löptid. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

Stockholm den 6 februari 2020

Rose Marie Westman Per Frennberg Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande

Karolina Ekholm Tonika Hirdman Emma Ihre

Mats Kinnwall Mikaela Valtersson Anders Wihlborn

Richard Gröttheim Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 februari 2020

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 44

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsberättelsen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme

för AP7 Aktiefond och är en kopia av den revisionsberättelse som och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

lämnades den 2020-02-06. Vid denna tidpunkt fanns inte någon annan Dessutom:

information upprättad varför revisionsberättelsen inte innehåller något identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter avsnitt om Annan information än årsberättelsen. i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag,

utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker

och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för

att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka

en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Revisionsberättelse

väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter För AP7 Aktiefond, org.nr 515602-3862 kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

Rapport om årsberättelse skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna

kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings-

Uttalanden åtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte

Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisationsnummer för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Aktiefond utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används för år 2019, med undantag för hållbarhetsinformationen på sidan 3 och rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen (”hållbarhetsinformationen”). och tillhörande upplysningar. Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet

med lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

föreskrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga innehållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om års-

avseenden rättvisande bild av AP7 Aktiefonds finansiella ställning per berättelsen återger de underliggande transaktionerna och

den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens föreskrifter om värdepappersfonder. Våra uttalanden omfattar inte planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste hållbarhetsinformationen på sidan 3. också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,

däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen Grund för uttalanden som vi identifierat. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder Revisorns yttrande avseende beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende den lagstadgade hållbarhetsinformationen i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för hållbarhetsinformationen och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. på sidan 3 och för att den är upprättad i enlighet med lag om Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och värdepappersfonder. ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Vår granskning av hållbarhetsinformationen för fonden har skett

med vägledning i tillämpliga fall av FAR:s uttalande RevR 12 Revisorns Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen vår granskning av hållbarhetsinformationen har en annan inriktning upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersomfattning som en revision enligt International Standards on Auditing fonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll som och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger det bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som inte oss tillräcklig grund för vårt uttalande. innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Hållbarhetsinformation har lämnats i årsberättelsen. oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar Stockholm den 6 februari 2020 Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års -

berättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en

revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är

en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter

kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

i årsberättelsen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

45 | AP7

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Derivatinstrument Väsentliga risker per balansdagen

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- Den enskilt största risken i förvaltningen av serna användas som ett led i placeringsinrikt- fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär ningen. Under 2019 användes räntefutures att stigande räntenivåer riskerar att påverka Placeringsinriktning under en övergångsperiod för att förlänga fondens avkastning negativt. AP7 Räntefond är en viktig komponent för att durationen i fonden. Vid utgången av 2019 skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet används inte derivatinstrument längre. AP7 Såfa och därmed en byggsten i det all- Resultatutveckling männa pensionssystemets premiepensions- Under 2019 var totalavkastningen för AP7 Ränsparande. Fonden ingår också i statens fond- Ansvarsfulla investeringar tefond -0,2 procent, vilket är lika med avkastportföljer. Mer information om dessa portföljer AP7 som kapitalförvaltare har sedan starten ningen för jämförelseindex. Ränteutvecklingen finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. 2000 bedrivit ett aktivt påverkansarbete. har inte haft någon entydig trend under 2019. Målet för AP7 Räntefond är att avkast- Utgångspunkten för arbetet med ansvarsfulla Korta räntor har stigit något medan de långa ningen minst ska motsvara avkastningen för investeringar är de värdenormer som kommer räntorna har gått ned något. jämförelseindex (se förklaringar till nyckel - till uttryck i internationella konventioner som Under 2019 har fonden tillförts 18,3 miljarder talen nedan). Sverige har undertecknat när det gäller mänsk- kronor. Utflödet av kapital genom inlösen av Strategin är att placera fondens tillgångar liga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption. andelar uppgick till 1,9 miljarder kronor. i svenska ränterelaterade finansiella instrument Från och med 2014 har AP7 kompletterat med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga påverkansmetoderna med ett löpande temaräntebindningstiden normalt är två år. tiskt fördjupningsarbete som kompletterar Fondens tio största innehav i % av AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. den normbaserade grundmodellen med fondkapitalet vid utgången av år 2019 löpande temaarbeten för att kunna fördjupa och knyta samman AP7:s angelägna områden. Svenska staten 1054 7,0 Placeringar Inom ramen för temaarbetet och utifrån Swedbank Hypotek 191 6,4 AP7 Räntefond förvaltas i huvudsak passivt AP7:s roll, uppdrag och investeringsfilosofi, Svenska staten 1057 5,4 genom intern förvaltning, men får avvika från har AP7 identifierat tre roller inom vilka AP7 Nordea Hypotek 5531 5,4 jämförelseindex inom ramen för beslutad kan göra störst nytta för en hållbar utveckling Stadshypotek 1586 4,6 tracking error limit. Det aktiva riskutrymmet – som pådrivare, som möjliggörare och som Nordea Hypotek 5532 4,5 ska användas till att bidra med finansiering av kunskapsspridare. Stadshypotek 1585 4,1 gröna projekt som uppfyller AP7:s kriterier för Stadshypotek 1587 3,9 hållbarhet och lönsamhet. Detta ska primärt Ansvarsfulla investeringar i AP7 Räntefond Stadshypotek 1584 3,7 ske genom deltagande i nyemissioner av gröna AP7 Räntefond får avvika från jämförelseindex Skandinaviska Enskilda Banken 574 3,7 obligationer emitterade i svenska kronor. inom ramen för angiven risktolerans. Detta Summa tio största innehav 48,6 Placeringarna i fonden utgörs för närvarande riskutrymme ska i huvudsak användas till att av svenska statsobligationer och svenska bidra med finansiering till gröna projekt som säkerställda obligationer. Den modifierade du- uppfyller AP7:s kriterier för hållbarhet och rationen (se under förklaringar till nyckeltalen) lönsamhet. Detta ska primärt ske genom deli portföljen var 2,8 procent vid utgången tagande i nyemissioner av gröna obligationer av 2019. emitterade i svenska kronor. Läs mer om vårt arbete med ansvarsfulla investeringar i vår hållbarhetsredovisning.

47 | AP7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2019

Nyckeltal

1) 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Fondförmögenhet (Mkr) 57 483 41 203 34 550 28 120 22 083 17 532 12 689 8 872 6 657 6 034 Antal andelar (tusental) 513 802 367 568 307 885 250 280 197 823 158 315 117 791 83 793 64 649 60 605 Andelskurs (kr) 111,88 112,10 112,21 112,36 111,63 110,74 107,73 105,86 102,97 99,57

Avkastning 2) Total NAV-kursberäknad (%) -0,2 -0,1 -0,1 0,6 0,8 2,8 1,8 2,8 3,4 -0,5 3) Jämförelseindex (%) -0,2 -0,1 -0,1 0,7 0,9 2,9 1,9 3,0 5,2 -0,3

Genomsnittlig avkastning 2) 2 år (%) -0,1 -0,1 0,3 0,7 1,8 2,3 2,3 3,1 - - 5 år (%) 0,2 0,8 1,2 1,8 2,3 - Sedan fondstart (%) 1,2 1,3 1,5 1,8 2,0 2,2 2,1 2,2 - -

Riskmått 2) Totalrisk fonden (%) 0,7 0,4 0,4 0,5 0,7 0,8 0,9 0,8 - - 3) Totalrisk jämförelseindex (%) 0,7 0,3 0,4 0,5 0,6 0,8 0,9 0,7 - - Aktiv risk (%) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 - - Relativ VaR MC 99% snitt under året % 1,0 1,0 1,0 - -- -- - - Relativ VaR MC 99% max under året % 1,7 1,1 1,0 - -- -- - - Relativ VaR MC 99% min under året % 0,9 1,0 1,0 - -- -- - - Relativ VaR MC 99% per balansdag % 1,0 1,0 1,0 - -- -- - - Omsättningshastighet (%) 109,8 78,7 90,8 113,0 86,4 101,0 88,1 68,2 100,9 97,5 Modifierad duration (%) 2,8 1,9 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,9 1,8

Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,04 0,04 0,04 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Årlig avgift (%) 0,04 0,04 0,04 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga

Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 62 33 34 24 54 10 9 9 7 18 Andel av omsättning (%) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 4,0 4,0 4,0 4,0 5,0 5,1 8,1 9,2 9,1 5,5

1 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31. 2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 3 Se Förklaring till nyckeltalen

Förvaltningsavgift med en tidshorisont om fem dagar. Value-at-Risk med hög aktiv risk kan vara avsevärt större AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje mätningen syftar till att visa hur mycket Fonden eller mindre än avkastningen för index. Måttet månad en förvaltningsavgift till Sjunde kan förväntas förlora i relation till referensindex baseras på fondandelarnas och index utveck- AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med över en viss tidperiod och med en viss säkerhet, ling under de senaste två åren. 1/365-del av fondens värde och täcker kostna- under normala marknadsförhållanden. Vid Omsättningshastighet: Mäter hur många der för bland annat förvaltning, administration, beräkning av sammanlagd exponering jämförs gånger värdepapper som har köpts eller sålts redovisning, revision, förvaring av värdepapper, Fondens Value-at-Risk mot Value-at-Risk i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas information och tillsyn. Under 2019 uppgick för fondens jämförelseindex som utgörs av genom att det lägsta värdet av summa köpta avgiften till 0,04 % per år av fondens förmö- Handelsbankens ränteindex HMT74. eller summa sålda värdepapper under perioden genhet. Transaktionskostnader såsom avgifter Modifierad duration: Anger den procentuella divideras med den genomsnittliga fondförmötill depåbanker för värdepapperstransaktioner förändringen i pris om marknadsräntan går genheten och anges i procent. belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte upp med en procentenhet. i förvaltningsavgiften. Årlig avgift (%): Avser fondens alla kostnader, Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex exklusive transaktionskostnader, som belastat Förklaringar till nyckeltalen HMT 74, som utgörs av svenska statsobligatio- fonden under de senaste 12 månaderna, uttryckt ner och säkerställda obligationer med en i procent av fondförmögenheten. Den årliga Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Räntegenomsnittlig duration av två år. avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines fonds avkastning och risk beräknas på fondens on the methodology for calculation of the NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur ongoing charges figure in the Key Investor köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- mycket andelsvärdet har varierat under en viss 1 Information Document” . bär att avkastningen redovisas efter avdrag av period. Stora variationer i andelsvärdet innebär den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond en högre risk men också chans till bättre värde- Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- tillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och till depåbank. värderingen används de priser på fondens index utveckling under de senaste två åren. Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: tillgångar som avser senaste betalkurs. Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds Förvaltnings-kostnad enligt resultaträkningen Relativ Value-at-Risk: Fonden använder en andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- i kronor som under året är hänförlig till ett relativ Value-at-Risk-modell för att beräkna seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens andelsinnehav som vid årets ingång uppgick sammanlagd exponering. Monte Carlo-modellen placeringar avvikit mycket från jämförelseindex till 10 000 kronor och som behållits i fonden används med en konfidensnivå om 99 procent under perioden. Avkastningen för en portfölj hela året.

1 www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf. AP7 | 48

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2019

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019-12-31 2018-12-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 57 483 829 100,0 41 146 953 99,9 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 57 483 829 100,0 41 146 953 99,9

Bankmedel och övriga likvida medel 944 0,0 57 653 0,1 Övriga tillgångar 14 549 0,0 0 0,0 Summa tillgångar 57 499 322 100,0 41 204 606 100,0

Skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 822 0,0 1 338 0,0 Övriga skulder 14 331 0,0 0 0,0 Summa skulder 16 153 0,0 1 338 0,0

2 Fondförmögenhet 57 483 169 100,0 41 203 268 100,0

Poster inom linjen Inga Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2019 2018 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper -923 533 -984 343 4 Värdeförändring på övriga derivatinstrument 27 139 0 5 Ränteintäkter 791 510 950 973 Summa intäkter och värdeförändring -104 884 -33 370

Kostnader 6 Förvaltningskostnader -17 586 -14 178 7 Övriga finansiella kostnader -59 -2 8 Övriga kostnader -62 -33 Summa kostnader -17 707 -14 213

Periodens resultat -122 591 -47 583

Redovisningsprinciper

ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster om allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter används genomsnittsmetoden. (2013:9) om värdepappersfonder. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde den Skatt sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär att AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

49 | AP7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2019

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-12-31 2018-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 57 483 829 100,0 41 146 953 99,9 Summa Överlåtbara värdepapper 57 483 829 100,0 41 146 953 99,9

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019-01-01 2018-01-01 –2019-12-31 –2018-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 41 203 268 34 549 979 Andelsutgivning 18 340 694 8 152 468 Andelsinlösen -1 938 202 -1 451 596 Periodens resultat enligt resultaträkning -122 591 -47 583 Fondförmögenhet vid periodens slut 57 483 169 41 203 268

Not 3 – Specifikation av värdeförändring Not 6 – Specifikation av förvaltningskostnad

på överlåtbara värdepapper Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,04 % Samtliga belopp i tusentals kronor per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2019 en förvalt- 2019 2018 ningskostnad på 17 586 tkr (14 178 tkr) . I avgiften ingår ersättning till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finans- Realiserat kursresultat -1 165 908 -784 395 inspektionen för tillsyn. Orealiserat kursresultat 242 375 -199 948 Under 2019 har 41 personer erhållit fast ersättning från Sjunde Summa -923 533 -984 343 AP-fonden. Inga rörliga ersättningar har utbetalts. Till särskilt reglerad personal har sammanlagt utbetalts: 1 - 19 909 (18 473) tkr till den verkställande ledningen (7 personer), Not 4 – Specifikation av värdeförändring - 13 827 (12 494) tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten på övriga derivatinstrument (8 personer). Samtliga belopp i tusentals kronor Ersättningarna innefattar utbetald lön, övriga förmåner och 2019 2018 pensionskostnader. För att se detaljer se not 1 i Sjunde AP-fondens årsredovisning. Realiserat kursresultat 27 139 0 Ytterligare information om Sjunde AP-fondens ersättningssystem Summa 27 139 0 finns i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se.

Not 5 – Specifikation av ränteintäkter Not 7 – Specifikation av övriga finansiella kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 2019 2018 Räntekostnad -18 -2 Obligationer 792 068 951 437 Övriga finansiella kostnader -41 0 Korta ränteplaceringar -560 -464 Summa -59 -2 Ränta repor 2 0 Summa 791 510 950 973

Not 8 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor 2019 2018 Transaktionsavgifter till BNY Mellon -62 -33 Summa -62 -33

1 I verkställande ledningen ingår 2 personer med ansvar för kontrollfunktioner. AP7 | 50

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2019

Stockholm den 6 februari 2020 Rose Marie Westman Per Frennberg Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Karolina Ekholm Tonika Hirdman Emma Ihre Mats Kinnwall Mikaela Valtersson Anders Wihlborn Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 februari 2020 Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

51 | AP7

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsberättelsen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme

för AP7 Räntefond och är en kopia av den revisionsberättelse som och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

lämnades den 2020-02-06. Vid denna tidpunkt fanns inte någon annan Dessutom:

information upprättad varför revisionsberättelsen inte innehåller något identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter avsnitt om Annan information än årsberättelsen. i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag,

utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker

och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för

att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka

en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Revisionsberättelse

väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter För AP7 Räntefond, org.nr 515602-3870 kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

Rapport om årsberättelse skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna

kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings-

Uttalanden åtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte

Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisationsnummer för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Räntefond utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används för år 2019, med undantag för hållbarhetsinformationen på sida 2 och rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen (”hållbarhetsinformationen”). och tillhörande upplysningar. Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet

med lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

föreskrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga innehållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om

avseenden rättvisande bild av AP7 Räntefonds finansiella ställning per årsberättelsen återger de underliggande transaktionerna och

den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens föreskrifter om värdepappersfonder. Våra uttalanden omfattar inte planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste hållbarhetsinformationen på sida 2. också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,

däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen Grund för uttalanden som vi identifierat. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder Revisorns yttrande avseende beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende den lagstadgade hållbarhetsinformationen i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för hållbarhetsinformationen och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. på sida 2 och för att den är upprättad i enlighet med lag om Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och värdepappersfonder. ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Vår granskning av hållbarhetsinformationen för fonden har skett

med vägledning i tillämpliga fall av FAR:s uttalande RevR 12 Revisorns Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen vår granskning av hållbarhetsinformationen har en annan inriktning upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersomfattning som en revision enligt International Standards on Auditing fonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll som och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger det bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som inte oss tillräcklig grund för vårt uttalande. innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Hållbarhetsinformation har lämnats i årsberättelsen. oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar Stockholm den 6 februari 2020 Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

årsberättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en

revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är

en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter

kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

i årsberättelsen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 52

Bilaga 9

Slutrapport Utvärdering av APfondernas verksamhet Finansdepartementet April 2020

1 Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av APfondernas verksamhet 2019. Årets utvärdering inkluderar en grundläggande utvärdering samt ett fördjupningsarbete inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar.

Detta kapitel är indelat i tre delar:

 Sammanfattning av den grundläggande utvärderingen

 Sammanfattning av årets fördjupningsarbete inom hållbarhet

 Rekommendationer för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet.

1.1 Grundläggande utvärdering

Här sammanfattas den grundläggande utvärderingen i tre delar: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

Första till Fjärde AP-fonderna 2001 1 –2019

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension . Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 2 I tillägg ska fonderna, enligt uppdraget, inte ta 3 närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn. Dessutom ska Första till Fjärde AP-fonderna ” förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i §1 ”. 4

Hög avkastning, nya placeringsregler och vidareutveckling av arbetet inom hållbarhet kännetecknar 2019 för Första till Fjärde AP-fonderna. Under 2019 har Första till Fjärde APfonderna avkastat mellan 15,1 % och 21,7 %, vilket är den högsta årliga avkastningen under den senaste tioårsperioden för samtliga fonder. De höga avkastningsnivåerna har främst drivits av placeringar på den svenska och utländska aktiemarknaden som har haft en hög värdetillväxt under året (35,0 % för svenska aktier, 34,7 % för globala aktier och 25,4 % aktier i tillväxtmarknader), samt placeringar inom fastigheter. 5 Framåt förväntar sig dock Första till Fjärde AP-fonderna, i linje med andra internationella kapitalförvaltare, lägre avkastningsnivåer främst drivet av rådande lågräntemiljö.

1 Avser 1 juli 2001. 2 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) kapitel 4, 1§. 3 Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46). 4 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 5 Tillväxtsiffrorna är baserade på SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader.

McKinsey & Company 1

I linje med det har Första till Fjärde AP-fonderna justerat ned sina avkastningsmål respektive 6 7 avkastningsantagande med 0,5–1,0 procentenheter de senaste åren.

Den 1 januari 2019 infördes nya placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna. 8 De nya placeringsreglerna innebär bland annat att kravet på lägsta allokering till räntor sänktes från 30 % till 20 % av totalt kapital, samt att taket på maximalt 5 % allokering till onoterade bolag togs bort och ersattes med en begränsning om att maximalt 40 % av kapitalet, vid investeringstillfället, får allokeras till illikvida tillgångar 9 , till exempel onoterade bolag och fastigheter. I linje med de nya placeringsreglerna har Andra och Fjärde AP-fonderna ökat sin strategiska allokering till illikvida tillgångar med cirka 4 procentenheter, främst på bekostnad av räntebärande tillgångar. Även Första respektive Tredje AP-fonden har uttryckt att de har en ambition att över tid öka andelen illikvida tillgångar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna etablerade även Polhem Infra tillsammans, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur och utfäste SEK 3 miljarder vardera. Första till Fjärde AP-fonderna anser att investeringar i illikvida tillgångar medför ökade diversifierings- samt avkastningsmöjligheter.

Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “ Vissa ytterligare ändringar av 10 placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonderna ” . Förändringarna träder i kraft 1 maj 2020 och innebär bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag, att de får göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget samt att de får göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag. Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkomnade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte.

Enligt det nya regelverket som infördes 2019 ska Första till Fjärde AP-fonderna ” förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det 11 görs avkall på målet i §1 ”. Det specificerades även att Första till Fjärde AP-fonderna ska 12 samverka kring tolkning och riktlinjer inom dessa områden. I linje med detta har fonderna kommit överens om hur de ska tolka föredömlig förvaltning och beslutat en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen. Fonderna har även beslutat gemensamma

6 Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande som speglar den förväntade långsiktiga avkastningen för fonden. 7 2015 justerade Andra AP-fonden ned sitt långsiktiga avkastningsantagande 5,0 % till 4,5 %. 2017 justerade Fjärde AP-fonden ned sitt medelfristiga (tio års horisont) avkastningsmål från 4,5 % till 3,0 %. Första AP-fonden beslutade under 2019 att från och med 2020 justera ned sitt långsiktiga avkastningsmål från 4,5 % till 4,0 % och införde samtidigt ett medelfristigt (tio års horisont) avkastningsmål om 3,0 %. Tredje AP-fonden beslutade under 2019 att justera ned sitt långsiktiga mål från 4,0 % till 3,5 %. Samtliga ovanstående procentsatser syftar till genomsnittlig real avkastning per år. 8 Prop.2017/18:271 9 Enligt Prop. 2017/18:271 är illikvida tillgångar som inte är fullt likvida. Likvida tillgångar innefattar: 1. Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES); 2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel; 3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och 4. derivatinstrument. 10 Prop. 2019/20:57 11 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 12 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §2a.

McKinsey Company 2

riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts , samt gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i .

Första till Fjärde AP-fonden har under året även fortsatt utveckla arbetet inom hållbarhet i respektive fond. För beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas hållbarhetsarbete och nyckelhändelser relaterade till hållbarhet, se kapitel 10.

Första till Fjärde AP-fonderna har nått sina mål på lång och kort sikt. 13 En utvärdering av Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att fonderna nått sina långsiktiga avkastningsmål både på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001 (Bild 1). Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan anger istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5 %, vilket speglar den förväntade långsiktiga avkastningen på den portfölj som fonden bedömer är till största nytta för pensionssystemet. En utvärdering av Andra AP-fondens genomsnittliga årliga avkastningar visar att fondens avkastning översteg avkastningsantagandet på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001.

Total avkastning 2019 var betydligt högre än tidigare års genomsnittliga avkastning. 14 Totalt sett var genomsnittet av Första till Fjärde AP-fondernas avkastning 17,7 % under året, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 (6,5 %). Den högre avkastningen förklaras till stor del av en betydande uppgång i aktiemarknaden under 2019 efter nedgången under sista kvartalet 2018.

Bild 1

Jämförelse mellan avkastning och mål för Första till Fjärde AP-fonderna

Uppnått avkastningsmål AP1 AP3 AP2 AP4 Genomsnittlig årlig avkastning 1 Nominellt långsiktigt 2 Avkastning jämfört med 1 – 2 efter kostnader avkastningsmål 2 avkastningsmål 4 Riskjusterad avkastning Period Procent Procent Procentenheter (sharpekvot 3 ) 6,1 5,5 0,6 0,6 Sedan start 6,3 5,9 0,4 0,6 (2001 1 -2019) 6,5 5,3 1,2 0,7 6,9 5,6 1,2 0,7 8,1 5,5 2,6 1,3 10 år 8,4 5,9 2,5 1,3 (2010-2019) 8,7 5,2 3,5 1,4 9,9 5,4 4,5 1,4 7,3 5,5 1,8 1,4 5 år 7,4 6,0 1,4 1,4 (2015-2019) 8,5 5,5 3,0 1,7 9,3 5,4 3,8 1,5 15,1 5,8 9,3 4,2 1 år 15,9 6,3 9,6 3,7 5 (2019) 17,6 5,8 11,8 4,3 21,7 4,8 16,9 4,2 Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1. 1 juli 2001 2. Andra AP-fonden använder ett avkastningsantagande i stället för ett avkastningsmål. 3. Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4. Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar 5. Avviker från redovisat värde om 4.0 till följd av annorlunda beräknings metod Källa: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys i

15 Aktier och alternativa tillgångar bidrog positivt till avkastningen 2019. Första till Fjärde AP-fonderna har under året haft stora avkastningsbidrag från aktier (cirka 9–16

13 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden, det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter och att Andra AP-fonden använder sig av avkastningsantagande istället för avkastningsmål. 14 Viktat genomsnitt av fondernas avkastning med genomsnittligt kapital 2019 som vikt. 15 Alternativa tillgångar definieras i denna rapport som allt utöver det fonderna definierar som konventionella aktier och räntebärande tillgångar med låg risk, vilket skiljer sig åt mellan fonderna. I alternativa tillgångar ingår det därför utöver

McKinsey Company 3

procentenheter) och alternativa investeringar (cirka 3–5 procentenheter). Andelen av avkastningsbidraget som kommer från svenska respektive utländska aktier varierar för respektive fond beroende på portföljsammansättning. Generellt har dock svenska aktier och aktier i mogna marknader haft högre avkastning än aktier i tillväxtmarknader (cirka 25–43 % jämfört med cirka 15–30 %). Inom alternativa tillgångar har fastigheter gett störst avkastningsbidrag för samtliga fonder (mellan cirka 1 och 3 procentenheter). Första till Fjärde AP-fonden har även haft fortsatt positiva avkastningsbidrag från valutaeffekter (mellan cirka 1 16 och 2 procentenheter), drivet av kronans fortsatta försvagning under året.

Liten skillnad i fondernas riskjusterade avkastning över tid. I utvärderingen analyseras också den avkastning fonderna genererar i förhållande till den risk de tar på marknaden. I denna rapport utvärderas fondernas riskjusterade avkastning med den så kallade 17 sharpekvoten . Beräkning av sharpekvoten försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen. Sådana värderas inte dagligen, i motsats till noterade tillgångar, och de drar därmed ner portföljens volatilitet. I tillägg kan det diskuteras huruvida volatilitet är ett relevant riskmått för pensionsfonder med längre tidshorisonter. Fondernas sharpekvoter har därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer. Den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar. En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder (sharpekvoten för totalportföljen sedan starten 2001 är 0,6 för Första och Andra AP-fonderna och 0,7 för Tredje och Fjärde APfonden). Sambandet gäller även på kortare tidshorisonter, då samtliga fonders sharpekvot är kring 1,3 till 1,4 över de senaste tio åren, och kring 1,4 till 1,5 för de senaste fem åren (förutom Tredje AP-fonden som hade 1,7). 18

Högre risk har bidragit till högre avkastning. Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk 19 (VaR), som anger den maximala förlust som en portfölj riskerar att göra under en dag. Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och på två olika portföljer: en totalportfölj som inkluderar samtliga tillgångar och en likvidportfölj som exkluderar illikvida tillgångar.

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR (Bild 2). Detta samband är tydligt för både totalportföljerna och för likvidportföljerna, samt över den senaste femårsperioden och den senaste tioårsperioden.

illikvida tillgångar även exempelvis high-yield obligationer, absolutavkastande strategier och kinesiska aktier beroende på fond. 16 Gäller Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna. För Andra AP-fonden redovisas avkastningsbidrag per tillgångsslag inklusive valutaeffekter, med redovisning av valutahedgen som ett separat avkastningsbidrag. 17 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet. De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden på grund av olika definitioner av riskfri ränta åren 2001 – 2013. Sedan 2014 har fonderna och McKinsey använt en gemensam definition av riskfri ränta. Sharpekvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel 2001 – 10 och 1-årig svensk statsobligation 2011 – 19, samt antagande om 260 handelsdagar. För 2019 är den riskfria räntan beräknad via interpolering mellan 6- och 24-månadersnod. 18 Andra och Fjärde AP-fondens sharpekvot i denna rapport skiljer sig från fondens redovisade kvot då en annan metod använts för beräkning. 19 Med 95 % sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringarna i portföljen.

McKinsey Company 4

Även om volatilitet och VaR är vedertagna riskmått kan det diskuteras huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

Bild 2 Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar önskvärd position 2010-2019 2015-2019 Totalportfölj Likvidportfölj Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader 12 13 11 12 10 AP4 11 AP3 9 10 AP3 AP4 9 AP4 AP4 8 AP2 AP1 8 7 AP1 AP2 AP3 7 AP2 6 AP3 6 AP2 AP1 5 5 AP1 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%) Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%) Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 Källa: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys i

Olika förvaltningsmodeller ger olika definitioner av aktiv avkastning. Första till Fjärde APfonderna har över tid utvecklat sina förvaltningsmodeller. Som följd av detta definierar och arbetar fonderna idag på olika sätt med aktiv förvaltning vilket försvårar historiska jämförelser av aktiv avkastning samt jämförelser mellan fonderna. Flera av fonderna definierar idag aktiv avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sina respektive jämförelseportföljer. Resultaten från fondernas aktiva förvaltning presenteras mer detaljerat i kapitel 4–7 om respektive fond.

Aktier i tillväxtmarknader och alternativa investeringar fortsätter att öka. Första till Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering, mätt som genomsnittlig allokering under respektive år , 20 har förändrats över tid sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har successivt minskat från 19 % år 2001 till 12 % av det förvaltade kapitalet under 2019 (Bild 3). Fonderna har ökat andelen aktier i tillväxtmarknader successivt från 1 % 2001 till 9 % 2019. Fonderna har också ökat sin allokering till alternativa investeringar från 3 % av det förvaltade kapitalet 2001 till 25 % år 2019, och minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38 % till 33 % (Bild 3).

Den genomsnittliga allokeringen skiftade 2019 främst mot alternativa investeringar (+1,8 procentenheter) och aktier i tillväxtmarknader (+ 0,2 procentenheter) främst på bekostnad av svenska och globala aktier (-0,7 procentenheter vardera). Att den genomsnittliga allokeringen 2019 var lägre till svenska och globala aktier, trots en ökad allokering under 2019 med 1,4 procentenheter respektive 0,5 procentenheter, beror på att allokeringen minskade under 2018

20 Den årliga aggregerade allokeringen för Första till Fjärde AP-fonderna (till vänster i Bild 3) illustrerar den genomsnittliga allokeringen under respektive år. I allokeringen per fond (till höger i Bild 3) illustreras allokeringen per den 31 december 2019.

McKinsey Company 5

med -1,9 procentenheter respektive -2,7 procentenheter bland annat till följd av en kraftig

nedgång på börsen mot slutet av året.

Bild 3

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

xx Andel illikvida tillgångar Övrigt 2 Alternativa tillgångar 3 Räntebärande tillgångar Aktier

Tillgångsallokering för Genomsnittlig total tillgångsallokering 1 för AP1-4 AP1-AP4 31 dec 2019

557 627 839 100% = 529 469 1 1 750 1 881 691 809 875 854 938 1,036 3 4 3 3 3 4 1 2 1 1 1 2 1 1,161 1,217 1,225 1,337 1,365 1,454 366 381 394 418 5 9 10 8 11 16 16 15 14 19 21 21 23 25 30 25 32 38 39 38 39 38 39 38 38 35 34 37 32 33 31 35 34 33 33 33 Aktier i tillväxtmarknader 1 2 2 2 33 31 2 3 5 31 4 6 7 34 7 7 8 7 7 7 7 8 Globala aktier, 38 9 9 6 ex. tillväxtmarknader 39 39 39 40 37 37 33 31 11 32 35 29 30 30 29 28 26 24 14 22 22 25 20 11 Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 14 16 17 14 14 13 13 13 16 13 13 12 12 10 9 12

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 2019 AP1 AP2 AP3 AP4 27% 21% 25% 12% 1. Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2. Overlaymandat, TAA, etc. 3. Alternativa tillgångar omfattar bland annat fastigheter, infrastruktur, onoterade bolag, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur. Definitionen skiljer sig mellan fonderna vilket försvårar direkta jämförelser

Källa: AP-fonderna; McKinsey-analys i

21 Fjärde AP-fonden har högst andel aktier. En jämförelse vid utgången av 2019 visar på

skillnader mellan de individuella fondernas tillgångsallokering. Fjärde AP-fonden skiljer sig

mest från de övriga tre fonderna, och hade per den 31 december 2019 54 % 22 av kapitalet

investerat i noterade aktier, varav 32 % i noterade utländska aktier i utvecklade länder, vilket

är väsentligt högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan

35 % och 44 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 11 % till 25 % i noterade

utländska aktier i utvecklade länder.

Första AP-fonden har högst andel alternativa investeringar. Det finns idag även skillnader

vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Första AP-fonden har högst andel

med omkring 32 % medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med cirka 15 %. Fondernas

alternativa tillgångar består främst av illikvida tillgångar och i dagsläget har fonderna mellan

12 % (Fjärde AP-fonden) och 27 % (Första AP-fonden) av totalt marknadsvärde investerat i

illikvida tillgångar, jämfört med den tillåtna allokeringen om maximalt 40 % vid

investeringstillfället. Fonderna har dock som tidigare nämnt olika definitioner av vad som ingår

i alternativa investeringar, varför allokeringen inte är helt jämförbar. Gemensamt är att aktier i

onoterade bolag, infrastruktur samt fastigheter klassas som alternativa investeringar.

21 Allokeringen för Fjärde AP-fonden skiljer sig från årsredovisningen på grund av annan klassificering av vissa tillgångsslag (till exempel onoterade aktier och högavkastande obligationer som i denna utvärdering klassificerats som alternativa tillgångar).

22 Andelen aktier summerar i bild 3 till 55 % på grund av avrundning.

McKinsey Company 6

Sjätte AP-fonden 1997–2019

Sjätte AP-fonden är en stängd fond som placerar i onoterade bolag. Sjätte AP-fonden skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden, bland annat genom att fonden främst investerar i onoterade bolag och att fonden är stängd, utan in- och utflöden från pensionssystemet. De senaste åren har fonden ställt om strategin och portföljen.

Hög investerings-/försäljnings och utfästelsetakt, fortsatt diversifiering och fortsatt utveckling av arbete inom hållbarhet kännetecknar 2019 . Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt hög investerings- och utfästelsetakt och gjort tiotalet nya direktinvesteringar till ett värde av SEK 3,3 miljarder, samt utfäst totalt SEK 6,0 miljarder till tretton fonder (varav 6 nya). Sjätte AP-fonden har även avyttrat ett antal äldre direktinvesteringar samt fortsatt sin geografiska diversifiering av portföljen via internationella samarbeten, och andelen europeiska respektive amerikanska innehav ökade med 8 procentenheter respektive 4 procentenheter jämfört med 2018. Via den höga aktiviteten minskade fonden sin likviditet enligt plan till cirka 12 % av förvaltat kapital vid utgången av 2019 jämfört med cirka 24 % året tidigare.

Under 2019 har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på hållbarhet och bland annat förstärkt sin organisation med tre medarbetare som arbetar med hållbarhet på deltid, genomfört rundabordssamtal om jämställdhet och mångfald med internationella fonder för tredje året och gjort en mer utvecklad mätning av portföljens klimatavtryck. För närmare beskrivning av Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete och nyckelhändelser relaterade till hållbarhet, se kapitel 10.

Fondens kapital uppgick vid utgången av 2019 till totalt SEK 37,5 miljarder , varav SEK 33 miljarder i fondens investeringsverksamhet och SEK 4,5 miljarder i fondens 23 likviditetsförvaltning . Sjätte AP-fondens totala kapital har under perioden 1997–2019 vuxit med cirka SEK 27,1 miljarder, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,7 % per år.

Sjätte AP-fondens avkastning 2019 var högre än långsiktigt genomsnitt, men under avkastningsmålet. Under 2019 genererade Sjätte AP-fonden en avkastning om 8,2 % för totalportföljen, vilket är högre än genomsnittet för den senaste tioårsperioden och sedan start. 24 Avkastningen var däremot lägre än avkastningsmålet för 2019 (31,4 %), 2018 års avkastning (9,6 %) och genomsnittet för den senaste femårsperioden (9,8 %). Avkastningen för investeringsverksamheten var 9,0 %, vilket var lägre än avkastningsmålet men högre än fondens onoterade jämförelseindex 25 (7,1 %).

Under perioden 2010–2019 har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit i snitt 7,5 % per år. Detta är lägre än fondens avkastningsmål för perioden (14,4 %). Det är värt att notera att fondens totala avkastning påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar direkt hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen.

Hög avkastning för tillväxtbolag 2019. En analys av utvecklingen för olika delar av fondens investeringsverksamhet visar att fondens investeringar i mogna bolag, ” buyout”, har skapat en avkastning på omkring 7,5 %, medan fondens investeringar i tillväxtbolag, ” venture”, genererat en avkastning på omkring 21,4 %. Avkastningen inom tillväxtbolag är framförallt drivet av avyttringar av Apotea och Gyros Protein Technologies. Tillväxtbolag har haft högre avkastning än mogna bolag sett över den senaste femårsperioden (i genomsnitt 22,5 % per år jämfört

23 Inklusive Övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt omkring SEK -95 miljoner. 24 SIX Nordic 200 Cap GI + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering. 25 Burgiss PE Europe All, justerat för ett likviditetsbehov om 10 %.

McKinsey Company 7

med 11,9 % per år). På längre sikt har dock avkastningen från mogna bolag överstigit avkastningen från tillväxtbolag (i genomsnitt 8,9 % per år jämfört med 1,9 % per år under den senaste tioårsperioden).

Sjunde AP-fonden 2001–2019

AP7 Såfa är förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden arbetar med två så kallade byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som bygger upp sex olika produkter, varav AP7 Såfa 26 är förvalsalternativet. De övriga fem produkterna (liksom AP7 Såfa) kan väljas i konkurrens med 27 premiepensionssystemets övriga omkring 500 fonder. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex. För AP7 Såfa är målet att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 28 , samt att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning).

Fortsatt implementering av strategisk portfölj och nya riktlinjer för placeringsverksamheten under 2019. Under 2019 fortsatte implementeringen av den strategiska portföljen som påbörjades 2017 (beslutades 2016) genom ökad diversifiering via exponering mot fler aktie- och tillgångsslag. Diversifieringen syftar till att reducera risken med bibehållen förväntad avkastning, för att minska spridningen i utfall mellan olika pensionssparare. I linje med fondens utveckling av den strategiska portföljen uppdaterades riktlinjerna för placeringsverksamheten under 2019. Tidigare normvärde för AP7 aktiefond om 96 % aktier respektive 4 % private equity ersattes av tillåtna riskintervaller för respektive tillgångsslag samtidigt som ett nytt jämförelseindex infördes. 29 I tillägg införde AP7 ett nytt riskramverk för byggstensfonderna i syfte att skydda portföljerna vid nedgångar.

Större nettoinflöden i fonden under 2019. Under året hade Sjunde AP-fonden ett nettoinflöde på SEK 58,5 miljarder, en ökning på cirka SEK 14,5 miljarder jämfört med 2018 (då nettoinflödet var SEK 44 miljarder). Ökningen förklaras framförallt av sparare som byter eller blir överförda till AP7 från fonder som under året har exkluderats från fondtorget.

Fortsatt fokus på hållbarhetsarbete. Fonden förstärkte under året sin hållbarhetsorganisation med en medarbetare inom hållbarhet/ägarstyrning och fortsatte även utveckla sitt arbete inom ägarstyrningsfrågor. För närmare beskrivning av Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete och nyckelhändelser relaterade till hållbarhet, se kapitel 10.

Såfan har slagit jämförbara index under hela perioden. Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2019 cirka 46 % av totala premiepensionssystemets kapital, motsvarande omkring SEK 674 miljarder. Under perioden 2015 till 2019 genererade förvalsalternativet Såfa en genomsnittlig avkastning om 13,1 % per år, vilket är högre än Premiepensionsindex som hade

26 Såfa står för Statens Årskullsalternativ. Statens ickevalsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. AP7 Såfa kan också aktivt väljas. 27 Pensionsmyndigheten. 28 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde APfondens produkter genom hela rapporten. 29 Styrelsen beslutar om riskintervallerna, varefter VD är ansvarig för allokering inom riskintervallen.

McKinsey Company 8

en genomsnittlig avkastning omkring 8,7 % per år. 2019 var avkastningen på Såfa 33,1 % jämfört med 23,0 % för Premiepensionsindex.

Under hela perioden 2001–2019 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ 30 i genomsnitt avkastat 3,0 procentenheter mer än premiepensionsindex per år (7,6 % för förvalsalternativet jämfört med 4,6 % per år för premiepensionsindex). En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 10,6 % per år, vilket är 7,5 procentenheter högre än inkomstpensionen (i genomsnitt 3,1 % per år). Således har fondens avkastning överstigit målet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år.

Fonden har bland de lägsta förvaltningsavgifterna i Premiepensionssystemet. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick 2019 till 0,09 % respektive 0,04 %, något lägre än avgifterna för 2018 (Aktiefondens avgift sänktes från 0,10 % 2018). Fonden har beslutat om en ytterligare sänkning av förvaltningsavgiften för Aktiefonden, från 0,09 % till 0,08 % med start 2020, drivet av ökade stordriftsfördelar i förvaltningen. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften hos de omkring 500 fonder som ingick i 31 premiepensionssystemet i slutet av 2019 var 0,26 % efter rabatter och endast 6 fonder hade 32 lägre förvaltningsavgifter än Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fondens faktiska kostnader som andel av kapital uppgick till 0,05 % under 2019 (0,06 % för 2018)

30 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 – dec 2019. 31 Handelsbanken Pension 40,50,60,70 och 80 samt Avanza Zero har 0 % förvaltningsavgift 32 Redovisade kostnader inklusive courtage för Aktiefonden.

McKinsey Company 9

1.2 Fördjupning inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar

Den första januari 2019 fick Första till Fjärde AP-fonderna nya regler kring föredömlig förvaltning. De nya reglerna från 2019 har tydliggjort Första till Fjärde AP-fondernas ansvar och stödjer det redan pågående hållbarhetsarbetet. Denna fördjupning syftar till att skapa en överblick över fondernas hållbarhetsarbete och en jämförelse med ett urval av ledande institutionella investerare globalt.

Sammanfattningsvis visar fördjupningsarbetet att AP-fonderna ligger i framkant inom hållbarhet jämfört med ledande institutionella investerare globalt och fortsätter förbättra sitt arbete i linje med den snabba utvecklingen på området. Internationellt utmärker fonderna sig framförallt genom sitt ägarengagemang, men ligger även i framkant gällande integration av hållbarhet i kapitalförvaltningen. Fonderna utvecklar kontinuerligt nya metoder för att ta hänsyn till hållbarhet i sina investeringar och förvaltningsorganisationerna ansvarar för implementeringen av hållbarhetsarbetet.

Nya regler från riksdagen 1 januari 2019 kring hållbar förvaltning. De nya reglerna syftar till föredömlig förvaltning och ålägger Första till Fjärde AP-fonderna att ” förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på 33 målet” om avkastning och risk. Med hållbar utveckling avses ” långsiktig, miljömässig, social och ekonomisk utveckling ” (prop 2017/18:27). Därtill ska fonderna ta fram en gemensam värdegrund, samt ha gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning uppnåtts samt vad de inte ska placera i. 34

Reglerna tydliggör och stödjer ansvar och pågående arbete. Fonderna har under flera år integrerat hållbarhet i sina investeringsprocesser. Till exempel har Första till Fjärde APfonderna samarbetat via Etikrådet sedan 2007 och samtliga fonder har redovisat sina koldioxidutsläpp enligt ett gemensamt ramverk sedan 2015. I linje med mandatet har Första till Fjärde AP-fonderna fortsatt att utveckla sina strategier och arbete med hållbarhet sedan mandatet trädde i kraft. Till exempel har ett flertal fonder förtydligat sina strategier kring Parisavtalet (se nedan separat avsnitt kring Parisavtalet) och fonderna har vidareutvecklat sin CO2-rapportering.

Även Sjätte och Sjunde AP-fonden arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, trots att deras mandat på området inte är lika tydligt. Sjätte AP-fondens mandat nämner inte hållbarhet, medan Sjunde AP-fonden har riktlinjer som säger att fonden ska ” ta hänsyn till miljö och etik i 35 placeringsverksamheten” .

Ledande institutionella investerare globalt uttalar i sin kommunikation att hållbarhet och avkastning sammanfaller på sikt, i linje med AP-fonderna.

Avkastning går före hållbarhet i de fall målkonflikter uppstår. Hållbarhetsansvar ska enligt de nya reglerna för Första till Fjärde AP-fonderna anammas ” utan avkall på det övergripande

33 Lag 2018:2013 4 kap. 1 a § 34 Lag 2018:2013 4 kap. 2 a § 35 AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik m.m. Kommittédirektiv 2007:160

McKinsey Company 10

36 målet” om avkastning och risk. Fonderna har, baserat på detta och sina riskanalyser, fattat 37 lite olika beslut. Se några exempel nedan angående investeringar i fossila bolag :

 Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna avinvesterar 38 bolag var där mer än 20% av intäkterna kommer från utvinning mot termiskt kol eller oljesand. Första AP-fonden har i mars 2020 även avinvesterat från bolag med fossil verksamhet.

 Andra AP-fonden avinvesterar alla kolgruvebolag som utvinner termiskt kol 39 . Fonden avinvesterar kraftbolag som har betydande finansiell klimatrisk på grund av kolbaserad elproduktion (mer än 30% av EBIT), och genomför bolagsspecifika riskanalyser inom olja och gas. Detta har lett till att fonden avinvesterat totalt 80 bolag: 37 kraftbolag, 20 olje- och gasbolag samt 23 kolbolag. Sjunde AP-fonden har ingen separat avinvesteringspolicy för fossila branscher, men har integrerat Parisavtalet som utslutningsgrund för offentlig svartlistning vilket hittills har lett till att sju bolag avyttrats som fonden bedömt ” agerar i strid mot Parisavtalet ” 40 . 41 Dessutom har ytterligare tolv olje-, gas- och kolbolag uteslutits på miljö- och människorättsgrunder.

 Sjätte AP-fonden, som riskkapitalinvesterare, investerar som regel inte i fossila bränslen. 42

AP-fonderna har anammat striktare regler än många andra ledande internationella pensionsfonder angående investeringar i fossila bolag. Flera ledande internationella pensionsfonder har också avinvesterat termiskt kol (eller bestämt sig för att inte göra ytterligare investeringar), men saknar ofta riktlinjer för avinvestering av olje- och gasbolag.

Samtliga AP-fonder ställer sig bakom Parisavtalet men reflekterar det på olika sätt i mål och strategier. I dagsläget finns inga entydiga tolkningar kring hur kapitalförvaltare ska bidra till att uppfylla målen i Parisavtalet eller hur dessa ska påverka portföljen. Första till Fjärde APfonderna har lite olika retorik och resonemang i sina formuleringar kring Parisavtalet men angriper i stort klimatrisker på liknande sätt i praktiken, bland annat har fonderna integrerat minskade koldioxidutsläpp i sina målsättningar.

 Första och Fjärde AP-fonderna omnämner Parisavtalet i sin strategi och anser att de främst kan bidra till att målen genom påverkansarbete och temainvesteringar, samt genom att ta hänsyn till omställningsrisker i portföljen.

 Andra AP-fonden delar denna syn men skiljer sig genom att de också uttalat vill hålla investeringsportföljen ” i linje med Parisavtalet ” 43 och vill ta fram mätmetoder för att kunna säkerställa detta före 2021. Fonden har som mål att utveckla fondens interna

36 Lag 2018:2013 4 kap. 1 a § 37 Fossila bolag definieras inom ramen för denna rapport som verksamheter med direkt exponering mot exploatering och produktion av olja, gas och kol, samt kol-baserad energiutvinning, ”Coal and Consumable Fuels” enligt Global International Classification Standards (GICS). Fonderna utgår från hur bolagens framtida projekt, intäkter eller lönsamhetsmått är exponerade mot fossila bränslekällor, det vill säga kol, olja och gas, samt relaterad energiutvinning. 38 Avinvesteringar sker antingen på finansiell grund eller till stöd av syftet med en konvention. Avinvesteringar görs utifrån ett antal kriterier som fondens styrelse tar beslut om. Bolagen offentliggörs inte. 39 Klassificerade inom sub-industrin Coal and Consumable Fuels enligt Global Indstry Classification Standard. 40 Sjunde AP-fonden anger följande anledningar till avinvestering: motverkning av klimatlagstiftning i USA (5 bolag), utvinning av arktisk olja i Ryssland (1 bolag), storskaligt oljeledningsprojekt i USA och Kanada (1 bolag) 41 Sjätte och Sjunde AP-fonderna omfattas av andra regelverk 42 Sjätte och Sjunde AP-fonderna omfattas av andra regelverk 43 Andra AP-fondens hållbarhetsrapport, Andra AP-fondens ställningstagande till klimatomställningen (2016)

McKinsey Company 11

index så de uppfyller kriterierna för EU Paris Aligned Benchmarks, vilket innebär koldioxidneutralitet senast 2050.

 Tredje AP-fonden har vägletts av Parisavtalet, bland annat när man 2015 beslutade att anta uttalade hållbarhetsmål, exempelvis att halvera fondens koldioxidavtryck och fördubbla tematiska hållbarhetsinvesteringar. Under 2019 beslutades nya hållbarhetsmål med fokus på klimat.

 Sjätte AP-fonden ställer sig också bakom Parisavtalet, men har inte reflekterat detta i sina mål och strategier. Sjunde AP-fonden har integrerat Parisavtalet som uteslutningsgrund i sin svartlistningsprocess (se nedan).

Alla fonder har formulerat egna mål, främst angående klimat och ägarstyrning. Fonderna har omsatt tolkningen av de nya reglerna till fondspecifika strategier som inkluderar fokusområden, angreppssätt och mål relaterade till hållbar förvaltning.

Samtliga fonder anger miljö och klimat som prioriterade områden för hållbarhetsarbetet. Inom dessa jobbar fonderna både med mål för egna processer (såsom hur många bolagsstämmor fonden ska rösta på) och mål relaterade till utfall i portföljen (såsom totala investeringar i gröna obligationer).

Målen är inte alltid specifika och tidsbundna. Några, men inte alla, mål är specifika och anger en tydlig tidsfrist så att de lätt kan följas upp. Några exempel:

 Tredje AP-fondens mål för koldioxidutsläpp är ett bra exempel för ett specifikt mål med tydlig tidsfrist. Målet är att halvera koldioxidutsläppen i investeringsportföljen innan 2025.

 Första AP-fonden vill vara koldioxidneutrala senast år 2050, med ett tydligt delmål att minska dem 44 med 50% innan 2030.

 Fjärde AP-fonden har ett specifikt mål men med längre tidshorisont: fonden siktar på 45 att vara koldioxidneutral innan 2045.

 Andra AP-fonden har som mål att utveckla portföljen i linje med Parisavtalet och IPCC:s 1,5 graders scenario med begränsad överträdelse. I detta scenario ska växthusgasutsläppen minskas med 50% till 2030 och med 82% 2050. Fonden har även som mål att utveckla fondens interna index så de uppfyller kriterierna för EU Paris Aligned Benchmarks, vilket innebär koldioxidneutralitet senast 2050.

Det finns områden där de flesta fonder valt att inte ha ett specifikt mål, till exempel kring gröna obligationer. Med undantag av Tredje AP-fonden som har som mål att investeringar i gröna 46 obligationer ska fördubblas och öka till 30 miljarder kronor innan 2025 . Övriga AP-fonder föredrar att inte följa utfallsmål relaterade till portföljsammansättningen, eftersom de menar att sådana riskerar att leda till suboptimala investeringsbeslut.

Jämförelsevis bedöms ledande internationella pensionsfonder i högre grad arbeta med utfallsrelaterade mål som är specifika och tidsbundna, exempelvis kring koldioxidutsläpp. Till

44 Scope 1-2. 45 Scope 1 och 2 46 Tredje AP-fondens årsredovisning 2019, s. 18.

McKinsey Company 12

47 exempel har en fond uttalat mål att reducera koldioxidintensiteten i portföljen med 25% mellan 2017 och 2025 tvärs hela portföljen och att öka lågkoldioxid-investeringar med 80% mellan 2017 och 2020 (tidigare hade fonden målet att öka lågkoldioxid-investeringar med 50% men höjde målet efter att ha nått det initiala målet tidigare). En annan fond har som mål att 20% av alla investeringar ska vara inom FN:s utvecklingsmål, samt specifika mål för temainvesteringar inom förnybar energi.

Föredömlig förvaltning innebär att vara en aktiv och engagerad ägare. Detta är uttalat i Regeringens proposition 48 och samtliga fonder anser att de har möjlighet att skapa värde genom att engagera sig som ägare. De gör detta bland annat genom dialog, röstning, samt representation i styrelser och nomineringskommittéer. Fonderna engagerar sig i noterade bolag samt direktägda tillgångar då de bedömer att det är där de har störst påverkan.

Första till Fjärde AP-fonderna engagerar sig dessutom tillsammans i utländska bolag för att öka sin påverkan genom Etikrådet. Sjunde AP-fonden har engagerat sig i olika hållbarhetsteman, med frågor som berör såväl branscher och enskilda bolag, till exempel gällande lobbying mot Parisavtalet 49 .

Fonderna föredrar engagemang framför att avinvestera. Alla fonder exkluderar dock bolag eller verksamheter som bryter mot internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Samtliga fonder har följt Etikrådets rekommendationer och exkluderat bolag med verksamhet 50 relaterad till klusterminor samt cannabis för icke-medicinskt bruk .

Första, Andra och Fjärde AP-fonderna har därtill valt att avinvestera företag som bedöms vara oförenliga med avsikten bakom en del konventioner som ratificerats av Sverige, så som Tobakskonventionen och Icke-spridningsavtalet. 51

Fonderna har integrerat hållbarhet i förvaltningen av samtliga tillgångsslag. Fonderna använder en rad olika verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i sina portföljer, beroende på tillgångsslag och investeringsstrategi. Verktygen skiljer sig också åt beroende på om fonden står inför ett investeringsbeslut eller hanterar en tillgång som redan finns i portföljen (Bild 4). Bedömningar inför investeringsbeslut sker både ur ett risk- och ur ett värdeskapandeperspektiv. För att värdera risk integrerar fonderna bland annat klimatrelaterade risker i den finansiella riskanalysen. De använder också normbaserade principer (där de säkerställer att minimistandard eller intentionen bakom internationella konventioner som Sverige har ratificerat efterlevs) och negativ screening 52 baserad på förbestämda hållbarhetskriterier.

47 Koldioxidintensitet avser koldioxidutsläpp i förhållande till investeringsvolymen 48 Regeringens proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna, p. 25 (Gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i). 49 Sjunde AP-fonden anger följande anledningar till avinvestering: motverkning av klimatlagstiftning i USA (5 bolag), utvinning av arktisk olja i Ryssland (1 bolag), storskaligt oljeledningsprojekt i USA och Kanada (1 bolag). 50 FN:s konventioner om narkotika. 51 Till exempel har Sverige ratificerat Tobakskonventionen vilken innehåller bland annat att varje land ska införa regler om förbud av reklam, marknadsföring och sponsring och att de länder som inte kan genomföra ett omfattande förbud, ska införa strikta begränsningar. Även om konventionen innebär inte att produktion av tobak är förbjuden (och således bryter inte bolag som producerar tobak mot konventionen), så är konventionens intention att begränsa tobakskonsumtionen. AP-fonderna är enligt den gemensamma värdegrunden inte förpliktigade att avyttra sina ägarandelar i tobaksbolag, men vissa fonder har utgått från den utökade tolkningen och avyttrat tobaksbolag eftersom de anser att verksamheten strider mot konventionens intention. 52 AP-fonderna använder sig av exkluderingar och avinvesteringar och screenar för om bolag lever upp till de krav fonderna beslutat. Normbaserad exkludering används inom samtliga tillgångsslag och gäller för alla bolag som bedömts bryta mot internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Ett antal fonder gör även normbaserade avinvesteringar av bolag

McKinsey Company 13

Bild 4

Från ett värdeskapandeperspektiv använder merparten av fonderna sig av temainvesteringar inom ränteportföljen (gröna eller sociala obligationer) samt inom noterade och alternativa investeringar (bland annat Polhem Infra och specifika clean-tech-mandat). Hållbarhet är även integrerat i utvärderingsprocessen (så kallad due diligence ) av direktinvesteringar och externa förvaltare.

Efter en investering är gjord, använder fonderna främst ägarengagemang och uppföljningsprocesser för att säkerställa att innehav och externa förvaltare fortsätter uppfylla uppsatta hållbarhetskrav för tillgångarna i investeringsportföljen.

Några fonder har integrerat hållbarhetsfaktorer i portföljkonstruktionen. Första, Andra 53 och Fjärde AP-fonderna har integrerat hållbarhetsaspekter (till exempel koldioxidutsläpp, jämställdhet) i själva portföljkonstruktionen för noterade aktier. Principen är att skifta allokering så att den överviktar exponeringen mot bolag som presterar bättre än andra med avseende på en eller fler utvalda hållbarhetsfaktorer.

Ett exempel är att Andra AP-fonden har utvecklat en så kallad ”smart beta-strategi” för globala 49 aktier, med ett flerfaktorindex som utgår från ett antal hållbarhetsfaktorer, såväl som ett antal traditionella riskfaktorer, som historiskt sett har korrelerat med överavkastning. Fonden har också påbörjat utveckling av ett liknande flerfaktorindex för företagsobligationer.

Fonderna har högt fokus på ägarengagemang. Fonderna använder liknande verktyg som ledande internationella pensionsfonder men utmärker sig jämförelsevis med stort ägarengagemang i bolag och i vissa fall även i branscher. Ett exempel är Etikrådets engagemang rörande gruvdammar, där rådet har representerat ett investerarkonsortium i

som dessa fonder bedömer bryter mot intentionen bakom internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Fonderna kan också avinvestera företag baserat på exponering mot specifika hållbarhetsrelaterade risker. 53 Systematisk förvaltning innefattar alla strukturerade förvaltningsstrategier, till exempel kvantitativ-aktiva samt index-passiva strategier. Dessa strategier bygger inte på så kallad fundamental förvaltning (bottom-up, stock-picking etcetera).

McKinsey Company 14

dialogen med ledande branschbolag samt bedrivit ett omfattande arbete kring ökad transparens i branschen.

Däremot är vissa internationella pensionsfonder tydligare kring hur de bidrar till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål och bygger sina temainvesteringar, kommunikation och rapportering kring dessa. Till exempel, analyserar en fond investeringar med ett AI-verktyg för att se vilka investeringar som bidrar till FN:s utvecklingsmål. Fonden redovisar att omkring 15% av totalt förvaltat kapital finns i investeringar som bidrar till FN:s utvecklingsmål, med målet att öka detta till 20% till år 2025.

Kapitalförvaltningen ansvarar för implementering av hållbarhetsarbetet. Fonderna har i hög grad integrerat hållbarhetsarbetet i förvaltningen. Ansvaret ligger i flertalet fonder på kapitalförvaltningschefen, vilket tydliggör ansvaret för hållbarhetsarbetet i investeringsprocesserna.

I samtliga fonder finns även 2–4 dedikerade medarbetare med ansvar för frågor och aktiviteter kring ägarstyrning och hållbarhet tvärs organisationen och i samarbete med andra investerare. Samma typ av organisering ses hos andra ledande internationella pensionsfonder.

Rapporteringen kring hållbarhetsarbete är omfattande, men komplex och skiljer sig fonderna emellan. Fonderna rapporterar enligt flera globala ramverk, precis som andra ledande internationella pensionsfonder.

Samtliga fonder rapporterar sina strategier, mål och verktyg i hållbarhetsarbetet samt hur de har arbetat för att nå målen. Formatet varierar och många har ändrat format över tid. Ett undantag är Sjunde AP-fonden som valt att inte rapportera sina hållbarhetsrelaterade mål externt. Fonderna rapporterar kring hur det lagstiftade mandatet vägleder fondernas resonemang och avvägningar kring viktiga beslut (exempelvis gällande avyttringar av tobaksbolag eller ställningstaganden kring fossila bränslen) i sin externa rapportering. Kommunikationen externt blir dock ibland komplex och svår att förstå. För att förstå fondernas arbete krävs ofta förkunskaper och viss insyn i de många aspekter som tas i beaktande, till exempel AP-fondernas uppdrag och portföljteori (exempelvis avvägningen mellan avkastning och risk). Exempelvis är det, i en medial kontext, svårt för fonderna att tydliggöra att man inte har mandat att fatta beslut som går emot det övergripande målet (om avkastning och risk), utom om det bryter mot den svenska konventionsgrunden. AP-fonderna fortsätter att arbeta med att förbättra transparensen kring sitt uppdrag.

Redovisningen av koldioxidutsläpp är enkel, tydlig och ser likadan ut tvärs fonderna. För koldioxidutsläpp i den noterade aktieportföljen tog fonderna fram gemensamma mått och rapporteringsformat år 2015. Under 2019 har Första till Fjärde AP-fonderna därtill enats om att ange hur stor andel av förändringen som sker till följd av ändrad portföljmix och hur mycket som kommer från förändringar i bolagens utsläpp.

Andra ledande internationella pensionsfonder har i större utsträckning förenklat sin externa rapportering, till exempel med tabeller som sammanställer mål och utveckling årligen. Till exempel redovisar några fonder fossila innehav (de visar andel investeringar inom energisektorn, och vilka energikällor som står bakom detta) eller hur investeringar i förnybar energi och investeringar som bidrar till FN:s utvecklingsmål utvecklas över tid.

McKinsey Company 15

1.3 Rekommendationer baserat på årets utvärdering

Fem rekommendationer har tagits fram för fortsatt utveckling av fondernas verksamhet, baserat på årets utvärdering. Några observationer som ligger till grund för rekommendationerna har funnits med i tidigare års utvärderingar och har aktualiserats igen.

Rekommendationer främst till fondernas huvudman

1. Fortsätt utvärdera placeringsreglerna och bidra till att säkra rätt kompetens.

 Se över fondernas möjlighet att attrahera rätt kompetens, givet fortsatt modernisering av Första till Fjärde AP-fondernas placeringsregler. I takt med att fonderna får möjlighet att bredda sina investeringar och nyttja nya investeringsmodeller ställs högre krav på specialiserad kompetens. Det är därför viktigt att se över hur tillgång till rätt kompetens fortsatt kan säkras även i styrelserna. Möjligheten att över tid attrahera rätt mix av kompetens inom AP-fondernas styrelser, till exempel inom global kapitalförvaltning och investeringar i illikvida tillgångar bör ses över.

 Utvärdera Sjunde AP-fondens placeringsregler. Den 17 februari 2020 släppte Finansdepartementet promemorian ”Förvalsalternativet inom premiepensionen”. I promemorian föreslås bland annat att ”Förvalsalternativet ska i stället utformas som en enda fond som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna ska i stora delar gälla även Sjunde AP-fondens förvaltning av förvalsalternativet i stället för de placeringsregler i lagen om värdepappersfonder som 54 nu gäller” . Att modernisera denna fonds regler bedöms positivt och placeringsreglerna bör därför fortsatt utredas, för att säkerställa att fonden genererar bästa möjliga avkastning för premiepensionsspararna. Sjunde AP-fondens möjligheter att investera i onoterade tillgångar, till exempel fastigheter och infrastruktur, är idag fortsatt begränsade.

2. Anpassa den årliga utvärderingen av AP-fonderna till de nya placeringsreglerna.

I takt med att fondernas mandat och placeringsregler förnyas och fondernas investeringsstrategier utvecklas bör den årliga utvärderingen anpassas. Fonderna bör fortsatt utvärderas i relation till det lagstadgade mandatet, vilket innebär att Första till Fjärde APfondernas årliga utvärdering framåt även bör innefatta fondernas arbete för att säkra föredömlig förvaltning. Utvärderingen av hur fonderna arbetar med föredömlig förvaltning skulle kunna inkludera följande delar:  Beskrivning av hur respektive fond omsatt de nya placeringsreglerna i en hållbarhetsstrategi samt inkluderat prioriterade områden.

 Beskrivning av respektive fonds målsättningar inom ramen för strategin och prioriterade områden samt framsteg under året relaterat till uppsatta mål.

54 Fi2020/00584/FPM. https://www.regeringen.se/491ea8/contentassets/a94257db980943bca78e70736c8862a3/forvalsalternativet-inompremiepensionen.pdf

McKinsey Company 16

 Beskrivning av hur Första till Fjärde AP-fonderna har vidareutvecklat sitt samarbete kring hållbarhetsfrågor och vilka resultat det gemensamma hållbarhetsarbetet uppnått under året.

Givet utvecklingen av investeringsmarknaderna och AP-fonderna över de senaste 10–20 åren samt Första till Fjärde AP-fondernas nya placeringsregler bör fondernas investeringar i illikvida tillgångar utvärderas mer detaljerat. En uppdaterad utvärdering av fondernas placeringar i illikvida tillgångar skulle till exempel kunna inkludera hur fondernas illikvida tillgångar förändras på totalnivå, hur olika kategorier utvecklas (till exempel fastigheter respektive onoterade aktier) samt en analys av avkastningsbidraget från respektive kategori. I linje med utvecklingen bör den grundläggande utvärderingen fästa mindre vikt vid att mäta avkastning från så kallad aktiv förvaltning, som definieras olika tvärs fonder och över tid. Istället bör större vikt läggas vid att förstå fondernas investeringsmodeller och källor till avkastning.

Rekommendationer främst till AP-fonderna

3. Fortsätt utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna, öka kompetensen och förbättra resultatet, även kring hållbarhetsfrågor.

Fondernas samarbete utanför investeringsverksamheten har ökat genom åren. Under 2019 genomfördes exempelvis en omvärlds- och behovsanalys som förberedelse inför en kommande gemensam upphandling av systemstöd. Fonderna bör aktivt söka ökat samarbete där det inte leder till alltför hög komplexitet, eller äventyrar konkurrensen fonderna emellan. Möjliga områden att undersöka för ökat samarbete skulle fortsatt kunna vara:

 Kompetensutbyte och utveckling av fondernas externa nätverk kring investeringar i onoterade tillgångar.

 Gemensamma upphandlingar och samarbete med leverantörer av hållbarhetsdata där det är relevant.

 Rapportering kopplat till hållbarhet och föredömlig förvaltning, till exempel i linje med hur fonderna har arbetat med framtagandet av gemensam standard för koldioxidrapportering

4. Fortsätt utveckla investeringsstrategier baserat på fondernas förutsättningar och relativa styrkor.

De nya placeringsreglerna med större frihetsgrader ökar möjligheterna till diversifiering och högre riskjusterad avkastning, vilket bör beaktas i investeringsstrategierna, inkluderat övergripande portföljallokering och investeringar inom tillgångsslagen. Inför till exempel utvärdering av olika investeringsmodeller och verktyg bör fonderna säkerställa att:  Investeringsstrategierna bygger på deras styrkor (till exempel storlek).

 Beaktar deras förutsättningar (till exempel investeringsportfölj, intern kompetens kring illikvida investeringar, möjlighet att bygga partnerskap med andra investerare).

 Fonderna bör även identifiera delar av sina portföljer där nuvarande strategier och verktyg kopplade till föredömlig förvaltning kan vidareutvecklas.

McKinsey Company 17

5. Tydliggör strategier och arbete med föredömlig förvaltning, särskilt i extern kommunikation.

Fonderna kan förtydliga sina strategier och målsättningar kopplat till föredömlig förvaltning ytterligare. Detta skulle kunna bidra till att fokusera arbetet och underlätta fondernas externa kommunikation kring sitt hållbarhetsarbete och resultaten från detta. Fonderna är ofta transparenta med strategier, mål och framsteg, men bör vara tydliga med att förklara sina resonemang (till exempel varför de i vissa fall valt att arbeta med utökade företagsdialoger istället för avinvesteringar) och förenkla kommunikationen. Detta skulle kunna bidra till ökad förståelse kring fondernas hållbarhetsarbete hos fondernas intressenter.

McKinsey Company 18

2 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2019. Nedan följer en redogörelse för hur utvärderingen har genomförts. I tillägg till årets grundläggande utvärdering genomfördes även ett fördjupningsarbete vilket redovisas i kapitel 10, inklusive hur den genomförts.

Utvärdering av strategiska beslut och aktiv förvaltning. Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas förvaltning, dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. 2019 års utvärdering inkluderar enligt uppdraget ett fördjupningsarbete inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar.

Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas 2001–2019. Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2019 beskriver fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2019, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2019.

Sjätte AP-fonden utvärderas 1997–2019. Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut gällande utfästelser till nya fonder är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2019. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2019.

Sjunde AP-fonden jämförs med privata fonder och med inkomstpensionens utveckling. Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet, samt jämfört med utvecklingen av inkomstindex. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2019 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2019 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2019.

Utvärderingen baseras på flera källor. Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen. 55 Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys.

Ett nära samarbete med fonderna under januari till mars 2020. Utvärderingsarbetet har pågått från januari till mars 2020 och har genomförts i en kontinuerlig process tillsammans med fonderna.

I kapitel 3 följer en beskrivning av AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och deras utveckling under åren 2001–2019. Fondernas utveckling ställs även i relation till utvecklingen

55 Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning).

McKinsey Company 19

på kapitalmarknaderna samt andra ledande internationella pensionsfonder. Kapitel 4–9 redovisar sedan resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond. McKinsey Company 20

3 AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2019

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001–2019. Fokus är fondernas påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

3.1 AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet

AP-fonderna är basen i det svenska pensionssystemet. De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (Bild 5). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 5

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Ålderspensionsavgift 18,5% Statsbudgeten Privat Text pension 16% 2,5%

Tjänstepension Text Pensionsmyndigheten 2 Första till Fjärde AP fondema samt Sjätte AP fonden Sjunde AP fonden/ Privata fondbolag Allmän pension Inkomstpension Premiepension Garantpension 1 1. Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter 2. 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan i

Av total lönesumma går 18,5 % till allmän pension, därav 2,5 % till premiepension. Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system betalas varje 56 år 18,5 % av varje individs pensionsgrundande inkomst till allmän pension , varav 16 procentenheter går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton). Den pensionsgrundande 57 inkomsten har en övre gräns om 7,5 inkomstbasbelopp .

Årets inbetalningar finansierar årets pensioner. De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay

56 Av dessa 18,5 % går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 483 000 år 2019) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan. 57 År 2019 motsvarade 7,5 inkomstbasbelopp en årsinkomst om 483 000 kronor, d.v.s. 40 250 kronor per månad. I praktiken betalas dock avgiften om 18,5 procent på hela inkomsten. Avgiften som betalas på den eventuella del av inkomsten som överskjuter den övre begränsningen tillfaller emellertid staten.

McKinsey Company 21

as you go”-system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja pensionsavgifterna eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen. 58

Fonderna fyller också funktion som buffertar. 2001 omorganiserades Första till Fjärde APfonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna ska verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192, 2018:2013) och Sjätte AP-fonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Sjätte AP-fonden är stängd och har fokus på onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden ska enligt gällande placeringsregler till största delen investera i likvida tillgångar, till exempel noterade aktier).

Det dämpade balanstalet påverkar pensionernas utveckling. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av värdet framtida inbetalningar, d.v.s. avgiftstillgången, och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av upparbetade pensionsrätter och påverkas främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löneökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering. För att minska svängningar i inkomstpensionerna har ett dämpat balanstal införts, vilket avviker från 1,0 med en tredjedel av det ordinarie balanstalets avvikelse från 1,0.

Om det dämpade balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0 är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om det dämpade balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning.

Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande.

Sjunde AP-fonden erbjuder sex placeringsalternativ som en del av premiepensionssystemet. Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 500 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde APfonden förvaltar sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder

58 Även premiepensionen är självfinansierad.

McKinsey Company 22

kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ”förvalsalternativ”).

Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet 59 fem ytterligare fondportföljer som kan 60 väljas i konkurrens med de övriga omkring 500 fonderna av alla arbetstagare. Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192).

3.2 Buffertfondernas utveckling och omvärld 2001–2019

Buffertfonderna har haft en avkastning om i genomsnitt 6,4 % per år sedan start. Buffertfondernas kapital har växt från SEK 554 miljarder i januari 2001 till SEK 1596 miljarder vid utgången av 2019. Buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 1188 miljarder av tillväxten, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning om 6,4 % per år vilket kan jämföras med inkomstindex som under samma period ökade med 2,9 % per år.

Nettoflödet är negativt sedan 2009. Fram till och med 2008 hade Buffertfonderna ett positivt nettoflöde, vilket innebär att fonderna mottog kapital från pensionssystemet. Nettoflödet har däremot varit negativt varje år sedan 2009 (Bild 6), och förväntas vara fortsatt negativt under 61 de kommande åren . Det negativa nettoflödet innebär att Buffertfonderna hjälper till att finansiera pensionssystemets utbetalningar. Under 2019 var nettoflödet SEK -26 miljarder.

Bild 6

Buffertfondernas utveckling 2001 1 –2019 Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Totalt kapital, 31 december, SEK miljarder 1 230 1 321 1 412 1 383 1 596 854 898 827 895 873 958 1 058 1 185 546 1 480 571 641 765 708 Total avkastning efter kostnader, SEK miljarder Totalt 2001-2019 80 63 113 82 36 135 84 101 128 147 65 118 121 240 1 188 -27 -85 -194 -17 -2 Total avkastning efter kostnader 2 , Procent 16,4 11,0 17,5 19,4 11,6 13,5 14,1 17,4 10,7 4,3 10,2 5,5 9,7 9,2 Ø 6,4 4 -4,9 -1,9 -0,2 -15,0 -21,6 Nettoflöde 3 , SEK miljarder 17 19 9 6 11 6 7 3 Ø -8,4 -17 -17 -6 -16 -28 -21 -22 -26 -30 -27 -26 Inkomstindex, Procent 1,4 2,9 5,3 3,4 2,4 2,7 3,2 4,5 6,2 0,3 1,9 4,9 3,7 0,5 2,1 2,0 3,7 1,5 3,1 Ø 2,9 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1. 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder 2. Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2019 3.Då flöden inkluderar vissa kostnadsposter går det ej att göra en balanserad jämförelse mellan marknadsvärden, flöden och absolut avkastning 4. Motsvarar genomsnittlig årlig tillväxttakt Källa: AP-fonderna; McKinsey-analys, Pensionsmyndigheten i

Buffertfonderna samarbetar inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan. Inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan, kan AP-fonderna

59 Även AP7 Såfa är aktivt valbar. 60 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget. 61 Källa: Pensionsmyndigheten.

McKinsey Company 23

samarbeta för att uppnå förbättrad leverans gentemot uppdraget, till exempel genom kompetensutbyte eller förbättrat hållbarhetsarbete, eller för att uppnå kostnadsbesparingar. I nuläget samarbetar fonderna inom nio samarbetsgrupper (Bild 7), där fonderna bland annat för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbete, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde APfonden i samarbetsgrupperna. Under 2019 har fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam omvärlds- och behovsanalys som förberedelse inför en kommande gemensam upphandling av systemstöd. Första till Fjärde AP-fonderna har även haft ett fördjupat samarbete, både inom ramen för Etikrådet samt för att tolka de nya placeringsreglerna, vilket beskrivs närmre i årets fördjupningsarbete.

Bild 7

AP-fondernas samarbetsgrupper

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk- och performancegruppen Jurist- och compliancegruppen Personalchefsgruppen

Kommunikationschefsgruppen Affärskontroll IT-chefsgruppen

Pensionssystemet i balans sedan 2013. Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna (Bild 8). Utvecklingen har lett till att inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9 % och 4,5 % per år 2012–2019 (med undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7 % till följd av 2012 års negativa balanstal). 2019 års utveckling bidrog till en prognostiserad uppskrivning om 0,9 % av inkomstpensionen år 2022. 62 Under finanskrisen 2008 och 2009 gick systemet minus, då skulderna växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 fick skrivas ned. Under perioden 2001–2007 var balansen positiv varje år, varför inkomstpension skrevs upp varje år 2001–2009.

62 Budgetunderlag för pensionsmyndigheten 2021–2023

McKinsey Company 24

Bild 8

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Buffertfondernas andel av tillgångarna, % Skulder 2 Avgiftstillgångar 1 Buffertfonderna Tillgångar 1 /skulder 2 SEK tusen miljarder Balanstal 3 1,080 12 1,050 1,033 1,037 1,040 4 1,035 11 1,011 1,010 1,015 1,020 1,020 4 1,001 1,005 1,003 1,002 1,004 10.2 10 0,983 0,984 9.4 9.6 9.5 1,00 9.1 9.1 9.2 1.6 9 8.6 8.5 8.7 8.7 1.4 8.0 7.9 8.1 8.2 8.1 1.3 1.4 8 7.4 7.5 7.4 7.5 7.5 7.7 1.2 1.2 6.8 7.0 7.0 7.2 7.2 0.9 1.0 1.1 7 5.8 6.5 6.5 6.7 0.7 0.8 0.9 5.4 6.0 6.0 6.2 6.3 0.9 0.9 6 5.6 5.7 0.5 0.6 0.8 0.6 5 0.6 4 8.0 8.2 8.6 7.1 7.4 7.5 7.7 6.1 6.5 6.4 6.6 6.8 6.9 3 5.3 5.5 5.6 5.7 5.9 5.0 2 1

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 10,1 8,4 9,5 10,3 11,8 12,6 12,8 9,8 11,3 12,0 11,3 12,2 12,9 13,8 14,2 14,6 15,0 14,4 15,6

1. Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2.Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3. Balanstalet = Relationen mellan pensionssystemets tillgångar (inkl. Buffertfonderna) och skulder. Balanstalet ligger, tillsammans med inkomstindex, till grund för framtida förändringar i inkomstpensionen. 4. Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,017 2018 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen Källa: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys i

Buffertfondernas betydelse i pensionssystemet har ökat över tid. Buffertfonderna utgör

en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i pensionsskulden och

avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet. Dock har buffertfondernas

betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna (från

cirka 10 % år 2001 till cirka 16 % år 2019).

Buffertfonderna har påverkat balansen positivt mellan 2001–2019. Sammantaget under

hela perioden 2001–2019 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom

att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Kapitalet är placerat i aktier, räntebärande papper och alternativa tillgångar.

Buffertfonderna hade i slutet av 2019 42 % av sitt kapital investerat i noterade aktier: 12 % i

svenska aktier, 22 % i globala aktier i utvecklade länder och 9 % i aktier i tillväxtmarknader. 63

Av övriga 58 % av kapitalet hade fonderna 31 % investerat i räntebärande värdepapper, 27 %

i alternativa tillgångar 64 (Bild 9). Fonderna har en stor andel av kapitalet investerat i aktier för

att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på

aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning.

63 Delarna summerar ej på grund av avrundning 64 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och onoterade bolag (”Private Equity”). Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur.

McKinsey Company 25

Bild 9

Buffertfondernas allokering och utveckling på

underliggande marknader

Buffertfondernas 1 Genomsnittlig årlig avkastning 6 kapitalallokering 31 SEK USD december 2019 Utveckling på underliggande marknader 2001 2 -2019 5 100 % = SEK miljarder Index = 100 år 2001 2 2001- 2001- Tillväxtmarknadsaktier 3 Svenska aktier 3 Svenska statsobligationer 3 2019 2 2019 2019 2 2019 1 596 Globala aktier 3 US statsobligationer 3 600 Tillväxtmarknads- 9,6 % 25,4 % 9,6 % 19,3 % Svenska 12 aktier 550 aktier 500 Globala 22 aktier 450 Svenska aktier 8,3 % 35,0 % Tillväxt- 400 marknader 9 350 Globala aktier 6,1 % 34,7 % 6,1 % 28,1 % 300 Räntor 31 250 US statsobligationer 4,0 % 6,1 % 200 Svenska 150 statsobligationer 3,8 % 0,4 % Alternativa 100 tillgångar 27 50 Övrigt 4 0 2019

1. AP 1-4 och AP6; 2. 1 jan 2001; 3. Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4. Overlaymandat, TAA, etc; 5. Total indexutveckling inklusive utdelning. 6. Geometriskt medelvärde Källa: Datastream; McKinsey-analys i

Hög andel aktier bidrog till hög avkastning 2019 och har bidragit positivt på lång sikt .

2019 avkastade svenska aktier 35,0 %, globala aktier 34,7 % och aktier i tillväxtmarknader

65 25,4 % mätt i SEK. Utländska aktiemarknader genererade en högre avkastning mätt i SEK

än mätt i lokala valutor, drivet av att den svenska kronan försvagades under året, vilket

påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor positivt. Även på längre sikt har

aktier bidragit positivt till buffertfondernas utveckling. Under perioden 2001–2019 avkastade

svenska aktier i genomsnitt 8,3 % per år, globala aktier 6,1 % per år och aktier i

tillväxtmarknader 9,6 % per år mätt i SEK (Bild 9).

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder (Bild

10). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i fondernas

uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive

hemmamarknader, men utgör en intressant referens. Fonderna i jämförelsen nedan

representerar ett urval av statliga pensionsfonder från olika geografier som ofta anses vara

bland de ledande fonderna i världen.

65 SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader

McKinsey Company 26

Bild 10

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Medelvärde 5 Aktier Räntor Alt tillgångar 1 Förvaltat Rapporterad årlig nominell avkastning 2 kapital 2019 Procent (lokal valuta) Tillgångsallokering 6 Beskrivning/uppdrag SEK miljarder 1 år 5år 10 år Procent (lokal valuta) Buffertfonderna Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem (Sverige) 1596 17.4 8.2 8.8 42 31 27 SPU Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela (Norge) 10492 20.0 7.1 7.8 71 27 3 Norges oljeförmögenhet på framtida generationer ABP (Neder- 4915 16.8 6.4 7 8.2 7 33 39 28 Förvalta pensionen för holländska medborgare länderna) anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn CalPERS 3606 8 6.7 5.8 9.1 49 33 18 Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien (USA) CPP IB Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och (Kanada) 3 3029 12.6 10.4 10.4 27 27 46 förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner CDPQ Buffertfond i det statliga pensionssystemet med (Kanada) 2451 10.4 8.1 9.2 35 30 35 uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet ATP 4 Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det (Danmark) 501 10.3 5.3 9.0 22 39 39 obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

Ø 13.5 5 Ø 7.3 5 Ø 8.9 5 1. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2. Per samma datum som förvaltat kapital. ABP, CDPQ rapporterade avkastningar är före kostnader. ATPs avkastningar beräknade. 3. CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2019 uppgick hävstången till ~125 % 4.Avser investeringsportföljen. ATP redovisar avkastning relaterat till bonuspotential, ~1/3 av investeringsportföljens marknadsvärde 2019. Avkastningarna är här istället beräknade på genomsnittligt marknadsvärde för investeringsportföljen. 5.Aritmetiskt medelvärde, exklusive buffertfonderna 6. Baserat på tillgänglig data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter 7. Per 30 september 2019 8. Räkenskapsår 2019 (1 Juli 2018 – 30 juni 2019) 9. Per 30 juni 2019 Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter; Oanda; Mckinsey-analys i

Avkastning i linje med utländska pensionsfonder på lång sikt, men högre på kort sikt. Buffertfonderna har under den senaste tioårsperioden uppnått en avkastning som är linje med 66 utländska pensionsfonder (8,8 % jämfört med i genomsnitt 8,9 %). Under 2019 och den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning överträffat de utländska jämförelsefondernas genomsnittliga avkastning (17,4 % jämfört med 13,5 % under 2019 samt 8,2 % jämfört med 7,3 % under den senaste femårsperioden). En direkt jämförelse av fondernas avkastning kan dock vara missvisande, då fonderna arbetar efter olika regler och förutsättningar.

Utländska fonders portföljutveckling i linje med buffertfondernas. De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna gjort förändringar i sina portföljer över de senaste åren. Över tid har fonderna ökat andelen alternativa investeringar på bekostnad av räntor samt skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna mot både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. De främsta anledningarna för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Det är värt att notera att fonderna har olika definitioner av alternativa investeringar, vilket leder till att allokering inte är helt jämförbar mellan fonderna. Under 2019 var det mindre förändringar i internationella jämförelsefonders allokeringar, störst skillnad uppvisade CalPERS och SPU som ökade allokeringen till noterade aktier med cirka 67 3–5 procentenheter på bekostnad av räntebärande tillgångar. Vidare har de utländska

66 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad. Redovisad avkastning för ATP skiljer sig jämfört med deras årsredovisning då ATP anger avkastning i relation till ”bonuspotential” – skillnaden mellan förvaltat kapital och garanterade pensioner - medan avkastningen i denna rapport är beräknad baserad på marknadsvärde för investeringsportföljen. Redovisad avkastning för ATP var 2019 39,7 % före kostnader 67 CalPERS förändring är baserad på deras räkenskapsår som är definierade mellan 1/7 – 30/6. Förändringen för SPU är mellan 31/12 2018 och 30/9 2019.

McKinsey Company 27

fonderna likt buffertfonderna i allt högre grad börjat applicera hållbarhetskriterier i sina investeringar.

Ändrade regler för Första till Fjärde AP-fonderna. Fonderna har under året också arbetat med att implementera de nya placeringsreglerna som trädde i kraft per den första januari 2019. Fondernas placeringsregler uppdaterades främst i syfte att ge fonderna bättre möjligheter att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. De största förändringarna i placeringsreglerna sammanfattas nedan.

● Lägsta andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 % till 20 %. 68 ● Begräsningen av onoterade innehav (framförallt onoterade aktier) om maximalt 5 % av fondens marknadsvärde togs bort och ersattes av att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde, vid investeringstillfället, får vara investerat i illikvida tillgångar (vilket till exempel inkluderar onoterade bolag, men även fastigheter och infrastruktur). ● Kravet på att minst 10 % av kapitalet skall förvaltas externt togs bort. I tillägg infördes nya regler gällande att Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Fonderna skall lägga särskild vikt till hur hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Vidare ska Första till Fjärde AP-fonderna när det gäller ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samverka och ha en gemensam värdegrund för förvaltningen, ha gemensamma riktlinjer för hur fonderna redovisar uppfyllande av målet om föredömlig förvaltning samt anta gemensamma riktlinjer för placeringsverksamheten och vilka tillgångar som bör exkluderas ur AP-fonderna. Närmare beskrivning av fondernas arbete kopplat till föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande finns i fördjupningsarbetet.

Ytterligare förändringar från och med den 1 maj 2020. Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “ Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första till Fjärde AP- 69 fonderna ” . Förändringarna träder i kraft 1 maj 2020 och innebär bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag, att de får göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget samt att de får göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag. Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkomnade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte. 70

Höjd pensionsålder kan påverka pensionssystemet och fondernas placeringsverksamhet. Under 2019 beslutade riksdagen att pensionsåldern, enligt förslag från pensionsgruppen, skulle höjas från och med den 1 januari 2020. 71 Vid årsskiftet infördes de nya pensionsreglerna som bland annat innebar att lägsta åldern för att ta ut den allmänna

68 Dessa begränsningsregler innebär att minst 95 procent av en AP-fonds tillgångar måste vara placerade I noterade tillgångar eller i onoterade aktier eller andra andelar i fastighetsbolag. 69 Prop. 2019/20:57 70 Syftet med förslagen är enligt propositionen att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten inom allokeringsmandatet illikvida tillgångar och att ge Första–Fjärde AP-fonderna liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare. 71 Riksdagsskrivelse 2019/20:10.

McKinsey Company 28

72 pensionen höjdes från 61 till 62 år och att LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern kommer höjas till 69 år från och med 2023, och lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen kommer sannolikt höjas till 64 år fram till 2026. 73 En höjd pensionsålder stärker pensionssystemet, vilket i förlängningen kan påverka AP-fonderna.

72 Åldern till vilken du har rätt att behålla din anställning. 73 Pensionsmyndigheten.

McKinsey Company 29

4 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av

Första AP-fondens verksamhet 2019. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att

beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2019, den totala avkastningen och

allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 74 -2019.

4.1 Första AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2019 Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden

använde 2019 ett avkastningsmål om 4,0 % genomsnittlig real avkastning efter kostnader per

år, mätt över rullande tioårsperiod. 75 Första AP-fonden har inget separat avkastningsmål för

sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att

skapa en hög totalavkastning till låg risk.

Förvaltningsorganisationen bestod 2019 av Tillgångsallokering, Aktieförvaltning, Ränte- och

valutaförvaltning, Extern förvaltning, Strategi ESG samt Alternativa investeringar (Bild 11).

Den 1 januari 2020 infördes en ny organisationsstruktur som innebär att kapitalförvaltningen

delas in i enheterna Exponering, Externa Partnerskap Innovation, Realtillgångar, Räntor och

Valuta, Taktisk allokering, ESG, Aktier och Strategi. Vid utgången av 2019 hade

organisationen 67 anställda, jämfört med 60 vid utgången av 2018. Inom kapitalförvaltningen

arbetade 32 personer per den 31 december 2019, jämfört med 33 personer 2018.

Bild 11

Beskrivning av Första AP-fonden 2019

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt Uppdrag och mål Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2019 Uppdrag %, 100 % = 366 SEK miljarder Övrigt Svenska aktier  Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå 10 Alt. tillgångar  Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner 32 11 Globala aktier  Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande 14 Aktier i tillväxtmarknader Mål  Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 4,0 % per år mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015) 34 Räntebärande tillgångar 1 Förvaltningsstrategi Organisation Investeringsfilosofin bygger på ledorden: 67 anställda 2019 (2018: 60) varav 32 2 i förvaltningen (2018: 33)  Väldiversifierad portfölj  Långsiktig förvaltning VD  Stundtals ineffektiva marknader Kommunikation Juridik  Utnyttja riskpremier  Kostnadseffektiv förvaltning HR Affärsstöd  Hållbart värdeskapande IT Compliance Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen, uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt) Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) Risk System Kapital förvaltning som utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och den Risk- och avkastnings-analys operativa förvaltningen Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning (2019 Tillgångs/ Aktie- Ränte- och Extern Strategi Alternativa förvaltades 69 % internt) allokering förvaltning valuta förvaltning förvaltning ESG investeringar 1. Inklusive kassa, TAA och SAA 2. Varav två föräldralediga Källa: Första AP-fonden i

74 Avser 1 juli 2001.

75 Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5 % i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod.

McKinsey Company 30

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier, kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 12).

Bild 12

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2019

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare Väldiversifierad portfölj Långfristiga Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas av styrelsen och uppdateras årligen Diversifiering möjliggör förbättrad beslut  Den övergripande tillgångsfördelningen består av likvida tillgångar som förväntas uppnå pensionssystemets avkastningsbehov riskjusterad avkastning på tio års sikt ~ 10 års sikt Långsiktig förvaltning Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning Långsiktighet öppnar möjligheter att erhålla högre avkastning över  Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis tid  Utgör även jämförelseportfölj för fondens förvaltning Stundtals ineffektiva marknader Kort- och Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning utifrån den strategiska tillgångsfördelningen Finansmarknaderna är inte fullt medelfristiga Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén effektiva, därför lönar sig en väl beslut genomtänkt och utförd förvaltning Den operativa förvaltningen inkluderar: med aktiva val 0-5 års sikt  Taktisk allokering baserad på diskretionär och systematisk allokering mellan globala tillgångsslag Utnyttja riskpremier  Förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag Risktagande på de finansiella Två besluts- Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer: marknaderna ger över tid positiv avkastning nivåer för lång,  Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 års sikt och fondens investeringsfilosofi medelfristig  Dynamisk allokering och operativ förvaltning: beslut om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala Kostnadseffektiv förvaltning marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt taktisk allokering och förvaltning av mandat inom respektive och kort sikt Centralt eftersom kostnader tillgångsslag reducerar avkastningen Hållbart värdeskapande Utvärdering Fonden följer upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer  Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål Kan ge möjligheter att långsiktigt  Interna förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen öka avkastningen och reducera den finansiella risken Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat Källa: Första AP-fonden i

Första AP-fondens förvaltningsmodell består av två delar, en strategisk tillgångsfördelning med cirka 10 års investeringshorisont, samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning med cirka 0–5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från en långsiktig riskpreferens utryckt som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas av styrelsen. Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och ombalanseras månadsvis, samt utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen utifrån den strategiska tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén.

Viktiga händelser och förändringar för Första AP-fonden 2019 var:

● Första AP-fondens avkastning uppgick 2019 till 15,1 % efter kostnader, högsta sedan 2009, främst drivet av avkastningsbidrag från alternativa investeringar (+4,4 % ex. kostnader) samt aktier i tillväxtmarknader (+3,1 % ex. kostnader) ● Nerjusterat medelfristigt avkastningsmål till 3,0 % realt från och med 2020, jämfört med 4,0 % realt 2019, på grund av lägre avkastningsförväntningar i närtid, drivet av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långsiktigt mål om 4,0 % real avkastning över en rullande 40 års period ● Etablerat Polhem Infra AB tillsammans med Tredje och Fjärde AP-fonden, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur

McKinsey Company 31

● Fattat beslut om att gå över från aktiva fundamentala aktiestrategier till mer passiva eller systematiska strategier både för en del av fondens internt förvaltade aktiestrategier och vissa externa mandat inom tillväxtmarknader. Fonden kommer dock fortsatt aktiv förvaltning för svenska mandat samt vissa tillväxtmarknadsmandat. Den nya förvaltningsstrategin gäller från och med 1/1 2020 ● Flertalet organisationsförändringar — VD och Aktiechef lämnade på grund av överträdelser av fondens interna regelverk — Beslut om att från och med den 1 januari 2020 dela in kapitalförvaltningen i enheterna Exponering, Externa Partnerskap Innovation, Realtillgångar, Räntor och Valuta, Taktisk allokering, ESG, Aktier och Strategi (jämfört med 2019 års organisation som visas på bild 10). Organisationsförändringarna innebär i stort en konsolidering av kompetens som syftar till att realisera ökade synergieffekter och ökad kostnadseffektivitet ● Fortsatt arbete inom hållbarhet genom bland annat: — Omställning av hållbarhetsorganisationen: › Ny Hållbarhetsansvarig/Head of Sustainable Value Creation, chef över ny separat hållbarhetsavdelning från och med 1/1 2020 › Nytt styrelseutskott med fokus på hållbarhetsfrågor tillsatt, ansvariga för strategi och måluppföljning i organisationen › Ny hållbarhetsstrategi samt mål beslutades och implementering påbörjades — Ökad integration av hållbarhet i förvaltningen, t.ex. utökat integrering av hållbarhetsfaktorer i den kvantitativa portföljallokeringen, utvecklat en ”heatmap” med avseende på CO2-intensitet och fossila bränslen för olika förvaltningsmandat, industrier och investeringsmöjligheter

76 4.2 Första AP-fondens resultat 2001 -2019

Fondens totala kapital har sedan 2001 ökat från SEK 131 miljarder till SEK 366 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 15,1 %, jämfört med -0,7 % år 2018. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,1 %, och under de senaste 10 respektive 5 åren har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 8,1 % respektive 7,3 % (Bild 13). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader var även högre än inkomstindex på ett års sikt, samt högre än inkomstindex de senaste 5 åren, senaste 10 åren samt sedan starten 2001.

76 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 32

Bild 13

Första AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2019

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Inkomstindex 7 AP1 målsättning 2 AP1 ## Kostnad 3 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 –2019 per år Genomsnittlig avkastning 20,1 16,4 17,4 14,6 15,1 11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 9,6 6,1 5,5 8,1 5,5 7,3 5,5 4,6 4,0 3,0 2,4 2,5

-1,9 -0,7 2001 1 -19 2010-19 2015-19 -3,4 0,12 0,15 0,14 0,14 -14,0 -21,9 Genomsnittlig riskjusterad avkastning 5 1 Riskjusterad avkastning (sharpekvot ) 2001 –2019 per år (sharpekvot) 4,2 3,5 2,6 2,9 1,7 1,7 2,0 1,9 1,9 6 1,4 1,2 1,3 1,5 1,3 0,0 0,5 0,6 neg neg neg neg 0,0 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19 3,2 0,5 0,9 0,8

1. 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2. Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3.Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4. Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar 6. Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7. Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) Källa: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys i

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad

sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001–2019, 1,3 under tioårsperioden 2010–2019 samt 1,4

under femårsperioden 2015–2019. Under 2019 var sharpekvoten 4,2.

Fondens årliga kostnader 77 under perioden 2001–2019 uppgick till i genomsnitt 0,15 % av

fondens kapital. Fondens kostnader 2019 uppgick till 0,12 % av fondens kapital, vilket är lägre

än 2018 då kostnaderna uppgick till 0,14 %. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras

78 isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid .

Till fondens totala avkastning 2019 om 15,2 % (före kostnader) bidrog framförallt alternativa

investeringar och aktier i tillväxtmarknader (+4,4 % respektive +3,1 %) (Bild 14). Inom

alternativa investeringar kom bidraget framförallt från fastigheter och private equity. Fondens

kostnader uppgick till 0,12 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick

till 15,1 %.

77 Redovisade kostnader. 78 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 33

Bild 14

Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2019 Avkastning före kostnader; Procent xx Avkastningsbidrag, MDSEK Avkastningsbidrag per tillgångsslag, % 1,7 0,6 3,1

2,7 15,2 2,8

4,4

Alternativa Svenska aktier Utländska aktier (exkl. Aktier i Räntor Allokering, Total investeringar 1 Tillväxtmarknader) tillväxtmarknader kassa, valuta 14,2 8,9 8,5 10,1 1,8 5,5 48,9 1. Inkluderar High yield, Fastigheter, Infrastruktur, Private Equity, Hedge fonder samt alternativa strategier Källa: Första AP-fonden i

Första AP-fonden har under perioden 2001–2019 ökat andelen alternativa tillgångar och 79 andelen aktier i tillväxtmarknader av sin faktiska portfölj . Samtidigt har fonden minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande tillgångar (Bild 15). Under 2019 ökade däremot andelen räntebärande tillgångar (från 32 % till 34 %), främst på bekostnad av svenska aktier (från 11 % till 10 %). 80

79 Faktisk allokering mätt i marknadsvärde. 80 Första AP-fondens allokering enligt detta dokument skiljer sig från årsredovisningen, då rapporten utgår från tillgångsallokering efter marknadsvärde, och fonden utgår från exponering (vilket även inkluderar derivatexponering till tillgångsslagen).

McKinsey Company 34

Bild 15

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 -2019

% av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens, Procentenheter 2001 1 –19 2018–19 100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 333 324 366 Övrigt 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0,0 -0,2 5 5 8 9 exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 29 30 31 32 32 28,6 -0,3 Räntor 3 39 41 40 38 40 39 37 43 42 34 41 37 30 29 Aktier i tillväxt- 6 5 marknader 5 5 5 6 8 10 32 32 31 5 32 34 -5,0 1,5 6 9 10 10 10 Utländska aktier (exkl, 41 41 39 8 9 tillväxt- 38 39 40 39 36 32 14 36 28 14 14 7,9 -0,4 marknader) 25 25 25 19 16 11 11 11 -29,7 0,3 Svenska 14 16 aktier 12 11 12 12 12 13 13 10 13 11 12 11 12 12 13 11 10 -1,8 -0,8

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 5 17 18 2019 1. 1 juli 2001 2. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3. Inklusive kassa, TAA och SAA. 4. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5. Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag Källa: Första AP-fonden; McKinsey-analys i

4.3 Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 81 -2019

Första AP-fonden mäter sedan 2015 aktiv avkastning som avkastning på total portföljnivå mot

82 jämförelseindex . En analys av Första AP-fondens aktiva avkastning visar att fonden har haft

83 en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på 0,2 % under perioden 2001–2019.

Under 2019 uppgick den aktiva avkastningen till -8,1 % (motsvarande omkring SEK -23,3

miljarder) (Bild 16). Alternativa investeringar samt allokering bidrog mest negativt till den aktiva

avkastningen (-4,6 % respektive -2,1 %), och endast aktier i tillväxtmarknader bidrog positivt

till den aktiva avkastningen (+ 0,0 %).

Fonden har inget separat avkastningsmål för aktiv avkastning på totalportföljsnivå, utan ser

traditionell förvaltning som en del av fondens strategi att skapa en hög total avkastning till låg

risk.

81 Avser 1 juli 2001.

82 År 2001 – 2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Sedan 2010 redovisar fonden ej traditionell aktiv avkastning för totalportföljen, utan 2010 – 2014 inkluderar aktiv avkastning endast aktiv avkastning per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier).

83 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen.

McKinsey Company 35

Bild 16

Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2019

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent

1 2 Utveckling aktiv avkastning per år 2001 – 2019, % Genomsnittlig aktiv 1,5 1,4 1,7 avkastning 0,7 0,6 0,4 0,8 1,1 1,2 0,7 1,2 1,2 Historisk 0 0,2 utveckling av -0,6 -0,3 -0,8 -0,2 den aktiva 0,2 0 avkastningen

-8,1 -0,5 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2019, % Definition av aktiv avkastning

2015-2019: Definition och  Aktiv avkastning mätt på total nedbrytning -4,6% -8,1% portföljnivå mot jämförelseindex av aktiv -0,6% 0% -0,2% -0,7% 2010-14: avkastning -2,1%  Differens mot mandatspecifika Alternativa Svenska aktier Utländska aktier Aktier i Räntor Allokering, Total jämförelseindex för de portföljmandat investeringar (exkl. tillväxt- kassa, valuta där jämförelseindex är tillämpbara6 Tillväxtmarknader) marknader 2001-09:  Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 13,4 1,7 0,1 0,6 1,9 5,9 23,3 (exkl. alternativa investeringar), Miljarder SEK avkastning från overlaymandat samt allokeringseffekter 1. 1 juli 2001 2 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen Källa: Första AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 36

5 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av

Andra AP-fondens verksamhet 2019. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att

beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2019, den totala avkastningen och

allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 - 2019.

5.1 Andra AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2019

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden

genomför årligen en ALM-analys, vilken givet finansiella, makroekonomiska och demografiska

antaganden utmynnar i ett förslag till strategisk portfölj, som beslutas av styrelsen. Andra AP-

fonden har inte ett avkastningsmål, utan målet för fondens verksamhet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen på ̊ 30 års horisont genom att bedriva

föredömlig förvaltning av kapitalet. Den strategiska portföljen har emellertid, givet de

antaganden som ligger till grund för ALM-analysen, en långsiktig förväntad avkastning som

fonden kommunicerar utåt. I nuläget bedöms den i reala termer vara 4,5 % på 30 års horisont,

vilket inkluderar 0,5 procentenheter i bidrag från aktiv förvaltning.

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sex enheter: Alternativa

investeringar, Strategi, Tillväxtmarknadsförvaltning, MEFIX, Aktieförvaltning samt Kvantitativ

Förvaltning. Vid utgången av 2019 hade organisationen 71 anställda varav 40 inom

förvaltningen, något fler än 2018 då organisationen hade 70 medarbetare (37 inom

förvaltningen) (Bild 17).

Bild 17

Beskrivning av Andra AP-fonden 2019

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt Uppdrag och mål Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2019 Uppdrag %, 100 % = SEK 381 miljarder  Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå, Övrigt Svenska aktier där risk skall ses i termer av framtida pensioner 0 9 Alternativa tillgångar  Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn 30 Globala aktier  Vara generationsneutral (behandla alla generationer lika) 20  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande Mål 11 Räntebärande tillgångar 31 Tillväxtmarknader  Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet  Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5 % per år Organisation  Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0 % för 2001-04, 71 (2018: 70) medarbetare varav 40 inom kapitalförvaltning (2018: 37) 5,0 % för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5 % VD 1 Förvaltningsstrategi Värdeskapande i flera steg, samt integrering av hållbarhet, i syfte att maximera måluppfyllnad: val av strategisk Kommun kat on, Jur d k 1 tillgångsfördelning: val av index; samt aktiv förvaltning HR ägarfrågor 1 10 huvudsakliga investeringsövertygelser, inkl. Kontorsstöd  Systematiskt risktagande krävs R sk och av Kap ta förva tn ng 1 Affärsstöd 1 kastn ngsana ys 1  Hållbarhet lönar sig  Aktiv förvaltning skapar mervärde Strategi Tillväxtmark- Affärskontroll Risk management nadsförvaltning Andra AP-fonen fattar i regel endast beslut på långsikt. Fonden kan dock, ofta på inrådan av fondens TAA-grupp, fatta beslut på MEFIX Aktieförvaltning Ekonomi Avkastningsanalys kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen när marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta. Dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen. Alternativa Kvantitativ IT investeringar förvaltning 19 % extern förvaltning (17 % 2018) Verksamhetsutveckling 1. Ansvarig ingår i fondledningen Källa: Andra AP-fonden i

Andra AP-fondens investeringsstrategi bygger på värdeskapande i tre steg, i syfte att

maximera måluppfyllnad:

1. Val av strategisk tillgångsfördelning

2. Val av index

McKinsey Company 37

3. Aktiv förvaltning

Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser vilka beskriver fondens syn på

hur kapitalmarknaderna fungerar samt möjligheter och förutsättningar att generera en god

avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår, bland annat, att systematiskt

risktagande krävs, hållbarhet lönar sig, klimatförändring är en systemrisk och aktiv förvaltning

skapar mervärde (Bild 18). För fullständig lista av de uppdaterade investeringsövertygelserna,

se sid 39.

Fonden integrerar även hållbarhet i varje steg av värdeskapandet, och anser att detta är av

största vikt för att kunna uppfylla sitt uppdrag om att vara till största möjliga nytta för

pensionssystemet.

Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska

84 portföljen som har en tidshorisont på över 30 år (samma som den underliggande ALM -

studien). Styrelsen kan under vissa omständigheter fatta beslut om förändringar i den

strategiska portföljen baserat på delvis kortsiktigare överväganden, till exempel i samband

med hastigt förändrade förutsättningar på finansiella marknader, som del av ett dynamiskt

förhållningssätt. Målet är dock alltjämt att på lång sikt vara till så stor nytta för

pensionssystemet som möjligt.

Bild 18

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2019

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare Värdeskapande i Långfristiga Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liabilityflera steg i syfte att maximera beslut Model) analys måluppfyllnad: ~ 10 års sikt Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år, Val av strategisk Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen, tillgångsfördelning  Bestäms efter ALM-analys av Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag, pensionssystemets behov Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga  Diversifierad exponering mot besluten och tas också av styrelsen systematiska riskpremier  Dynamiskt förhållningssätt, avseende tidsvarierande Aktiva beslut Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också, riskpremier och nya strategier 1 års sikt TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta Val av index taktiska positioner (främst på ~3-12 månaders sikt, men beslut med längre tidshorisonter kan förekomma) inom ramen för den aktiva riskbudgeten  Strategisk allokering inom respektive tillgångsklass, TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta Aktiv förvaltning  Byggt på antagandet att Extern vs 19 % av totalt kapital förvaltades genom externa förvaltare per den 31 december 2019 (17 % 2018) marknader inte är helt effektiva intern Fonden arbetar integrerat med förvaltning hållbarhet i varje steg av värdeskapandet och anser att detta är essentiellt för att kunna Utvärdering Fonden utvärderas utifrån två perspektiv uppfylla sitt uppdrag Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse, samt jämfört med en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys Aktiva beslut på 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex Källa: Andra AP-fonden i

85 Fondens TAA-grupp (TAA–Tactical Asset Allocation) fattar beslut om taktiska positioner.

TAA-gruppens placeringshorisont är normalt 3 - 12 månader, men kan både vara kortare (t.ex.

vid kortsiktiga marknadskorrektioner) eller längre (t.ex. när större felprissättningar skett som

väntas ta längre tid). Vid de fall där TAA bedömer att felprissättningarna i marknaden kommer

84 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet.

85 Sedan 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga.

McKinsey Company 38

att ta längre tid att justeras och storleken på positionen inte får plats inom TAA-mandatets riskutrymme, lyfts frågan till styrelsen som, vid bifall, justerar den strategiska portföljen. I övriga fall hålls positionerna inom TAA-gruppens mandat.

Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen samt i relation till en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat 86 som saknar index.

Viktiga händelser och förändringar för Andra AP-fonden 2019 var:

● Andra AP fondens avkastning uppgick till 15,9 % efter kostnader, högsta sedan 2009, främst drivet av avkastningsbidrag från aktier i utvecklade marknader (+6,0 %) samt alternativa investeringar (+5,0 %) ● Fonden ökade den strategiska portföljens allokering till alternativa tillgångar (+3,5 procentenheter), varav jordbruk och skog (+1,5 procentenheter), riskkapital (+1,0 procentenheter), respektive svenska fastigheter (+1,0 procentenheter), samt till gröna obligationer (+2,0 procentenheter) och tillväxtobligationer (+1,0 procentenheter) på bekostnad av svenska obligationer (-4,0 procentenheter), globala kreditobligationer (-1,0 procentenheter) och aktier (-1,5 procentenheter) ● Fonden beslutade om en initial målallokering till onoterade aktier i hållbar infrastruktur om 2 %, att investeras och allokeras succesivt ● Skifte i exponering i den faktiska portföljen främst mot gröna obligationer (+1,8 procentenheter) och alternativa investeringar (+1,6 procentenheter) på bekostnad av svenska obligationer (-4,0 procentenheter) och utländska krediter och statsobligationer (- 1,6 procentenheter) ● Fonden såg över sina investeringsövertygelser, bland annat i syfte att förtydliga fondens syn på ̊ hållbarhet samt rollen för fondens ALM-analys. Fonden har nu följande 10 investeringsövertygelser, jämfört med tidigare 12 1. Gedigen analys av pensionssystemet centralt för strategivalet 2. Systematiskt risktagande krävs 3. Diversifiering minskar risken 4. Aktiv förvaltning skapar mervärde 5. Hållbarhet lönar sig 6. Klimatförändring är en systemrisk 7. Långsiktigt uppdrag ger speciella möjligheter 8. Människor och kultur är kritiska för framgång 9. Stabila processer är en förutsättning för bra resultat 10. Hög kostnadseffektivitet ger bättre resultat

86 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning.

McKinsey Company 39

● Fortsatt fokus på hållbarhetsfrågor genom bland annat: — Omorganisation som innebär att fondens hållbarhetsanalytiker införlivats i strategiavdelningen inom förvaltningsorganisationen — Integrering av antaganden kring konsekvenser från klimatförändringar i ALM-analysen och valet av strategisk portfölj — Ökat arbete med ägarstyrning genom en ny strategi och ökade resurser inom ägarstyrning — Fonden har antagit en ny hållbarhetsstrategi som bygger på principerna att Andra APfonden: 1) integrerar hållbarhet i alla investeringsprocesser, 2) söker aktivt investeringar som bidrar till en hållbar utveckling, 3) arbetar utifrån fokusområden, 4) använder dialog som ett verktyg, 5) tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt samt 6) strävar efter att vara ledande inom hållbarhet ● Fortsatt arbete med ledarutveckling, samt självledarskap för medarbetare med värderingskultur som röd tråd för fortbildningarna ● Fonden ökade sina kostnader något till 0,15 % som andel av kapital, från 0,14 %. Ökningen var främst drivet av ökade personalkostnader

87 5.2 Andra AP-fondens resultat 2001 - 2019

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 134 miljarder till SEK 381 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 15,9 %, jämfört med -1,3 % år 2018. Sedan 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,3 %, medan fonden under perioderna 2010–2019 och 2015–2019 avkastade 8,4 % respektive 7,4 % (Bild 19). Detta innebär att fondens avkastning har överstigit det långsiktiga avkastningsantagandet på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex på 5 och 10 års sikt samt sedan starten.

87 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 40

Bild 19

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2019 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 ## Kostnad 5 ## Sharpekvot Inkomstindex AP2 avkastnings- för likvidportfölj 3 antagande 2 Avkastning 2001 1 –2019 per år Genomsnittlig avkastning 17,6 18,5 20,4 12,8 13,3 13,1 15,9 11,4 11,0 12,7 10,3 9,0 6,3 8,4 7,4 6,0 4,0 4,0 3,0 5,9 5,9 2,4 2,5 -1,5 -1,3 2001 1 -19 2010-19 2015-19 -2,1 0,15 0,16 0,16 0,15 -15,5 -24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning 5 1 Riskjusterad avkastning (sharpekvot ) 2001 –2019 per år (sharpekvot) 3,7 3,7 9 2,9 2,3 6 2,5 7 1,8 1,7 1,8 2,0 1,7 8 1,5 1,3 1,3 1,4 0,5 neg. 0,6 0,1 neg. 0,1 neg. neg. 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19 3,5 0,6 1,1 1,1

1. juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2. Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning. 3. Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar 5.Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6. Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7. Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8. Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse 9. Avviker från redovisad sharpekvot på 4,0 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av avkastning Källa: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys i

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001–2019, 1,3 under den senaste tioårsperioden och 1,4 88 under den senaste femårsperioden. 2019 var sharpekvoten 3,7 jämfört med 2018 då den var negativ.

89 Fondens totala årliga kostnader under perioden 2001–2019 uppgick i genomsnitt till 0,16 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2019 uppgick till 0,15 % av fondens kapital, vilket är något högre än 2018 (0,14 %) . Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 90

Till fondens totala avkastning 2019 om 16,1 % (före kostnader) bidrog framförallt aktier i utvecklade länder och alternativa investeringar med 6,0 respektive 5,0 procentenheter (Bild 91 20). Inom alternativa investeringar kom bidraget framförallt från konventionella fastigheter och kinesiska A-aktier (+1,44 procentenheter inklusive valutasäkring respektive 1,05 procentenheter). Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutahedge för likvidportföljen. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter. Andra AP-fondens kostnader uppgick till 0,15 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 15,9 %.

88 Avviker från Andra AP-fondens redovisade sharpekvot om 4,0 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkningen 89 Redovisade kostnader. 90 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika). 91 Fondens fastighetsinvesteringar exklusive skogs- och jordbruksfastigheter.

McKinsey Company 41

Bild 20

Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2019

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent

xx Avkastningsbidrag, MDSEK

Avkastningsbidrag per tillgångsslag 1 , %

3,2 5,0 0,2

3,8

2,1 16,1

6,0

2,6

Svenska aktier Aktier i Aktier i Räntor Alternativa Valutasäkring 2 Övrigt 3 Total utvecklade länder tillväxtmarknader investeringar

8,5 20,0 7,0 12,8 16,6 10,5 0,8 53,6

1. Av fonden redovisad 2. För noterade och onoterade innehav 3. Består av Absolutavkastnade strategier samt overlay Källa: Andra AP-fonden, McKinsey-analys i

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2019 i sin faktiska portfölj främst ökat andelen

alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, och samtidigt minskat andelen utländska

aktier i utvecklade länder och svenska aktier (Bild 21). Under 2019 ökade fonden den faktiska

allokeringen till Alternativa investeringar med cirka två procentenheter (28 % till 30 %), samt

till aktier i utvecklade marknader med cirka 1 procentenhet (från 19 % till 20 %), och minskade

allokeringen till räntebärande tillgångar med cirka 3 procentenheter (från 34 % till 31%).

Utvecklingen var främst driven av värdeutvecklingen i underliggande innehav, men inom

räntebärande tillgångar togs aktiva beslut om att öka allokeringen till gröna obligationer och

obligationer inom tillväxtmarknader främst på bekostnad av svenska obligationer.

Bild 21

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001–2019

% av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens, Procentenheter 100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 294 301 325 346 335 381 2001 1 –19 2018–19 Övrigt 4 0 4 0 3 0 1 4 0 0 0 2 2 2 2 4 2 2 0 0 0,0 0,0 3 5 5 (TAA etc.) 10 10 11 12 19 15 16 24 24 Alt. tillgångar 24 28 30 26,1 1,6 Räntor 35 36 36 36 37 35 39 35 34 33 35 31 33 33 Tillväxtaktier 0 2 33 33 1 3 4 5 30 5 34 31 4 6 5 -4,6 -2,9 9 9 40 9 10 Globala aktier 39 39 36 34 10 31 34 11 11 33 29 28 10 11 10,9 0,5 28 30 28 28 24 22 22 20 19 -20,3 0,6 Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 18 20 16 14 11 11 10 10 10 9 9 9 -12,0 0,2 -1 0 0 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 2019

1. Avser 1 juli 2001; 2. Faktisk allokering den 31 december varje år 3. Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016-2019 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4. I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier Källa: Andra AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 42

92 5.3 Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2019

Andra AP-fonden definierar sedan 2009 aktiv avkastning som avkastning från aktiv förvaltning

inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar) samt avkastning från overlaymandat (ej

93 allokeringseffekter). 2001–2008 användes en annan definition för aktiv avkastning .

Enligt ovan nämnda definition var fondens aktiva avkastning -0,85 % under 2019 (motsvarande

SEK -2,0 miljarder) jämfört med -0,1 % år 2018 (SEK -0,4 miljarder). Sedan starten 2001 har

Andra AP-fonden haft en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,1 % (Bild 22).

Under 2019 hade samtliga tillgångsslag ett negativt bidrag till fondens aktiva avkastning som

för året uppgick till -0,85 %. Årets negativa avkastning bidrog även till att fonden inte uppnått

sitt mål för aktiv avkastning om 0,5 % under någon av de analyserade tidsperioderna.

Bild 22

Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 –2019 1

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2019, % Genomsnittlig 3 aktiv 1,7 avkastning Historisk 1,2 1,2 1,0 0,8 0,5 utveckling av 0,2 0,2 0,5 0,2 0,3 0,1 den aktiva 0,2 0,1 0,0 avkastningen 0,4 0,5 0,6 0,4 0,3 0,85

1,8 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19

Aktiv avkastning per tillgångsslag 5 2019, % Definition av aktiv avkastning

2009-19: Definition och  Aktiv förvaltning inom tillgångsslag nedbrytning 0,5 0,85 0,9 (exkl. alternativa investeringar) av aktiv 0,1 0,1 0,2  Avkastning från overlaymandat avkastning 0 2001-08: Svenska aktier Utländska aktier Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ  Aktiv förvaltning inom tillgångsslag avkastning enteringseffekter avkastning 4 (exkl. alternativa investeringar)  Avkastning från overlaymandat 1,2 0,1 0,1 0,5 2,0 0,1 2,1  Allokeringseffekter (inkl. Miljarder SEK implementeringseffekter) 1. juli 2001 2. Beräknas mot likvidportföljen som bas 3. Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4. Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex 5. Av fonden redovisad Källa: Andra AP-fonden; McKinsey-analys i

92 Avser 1 juli 2001.

93 År 2001 – 2008 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter).

McKinsey Company 43

6 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2019. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2019, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 - 2019.

6.1 Tredje AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2019 Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden hade 2019 som målsättning att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 4 % per år med kostnadseffektiv förvaltning. Vid utgången av 2019 hade fondens organisation 58 anställda varav 30 inom förvaltningen. År 2018 hade fonden 59 anställda varav 33 arbetade inom förvaltningen.

Kapitalförvaltningen är uppdelad på fem enheter: Portföljstrategi, Betaförvaltning, Alfaförvaltning, Extern förvaltning och Alternativa investeringar (Bild 23).

Bild 23

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2019

Uppdrag och mål Marknadsvärde per riskklass 31 december 2019 Uppdrag %, 100 % = SEK 394 miljarder Övrig exponering och valuta  Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en 4 låg risknivå Inflation  Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn 27 49 Aktier  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande 1 4 Mål Krediter Räntor 17  Långsiktig real avkastning om minst 4 % per år samt kostnadseffektiv förvaltning Organisation 58 anställda (2018: 59) varav 30 arbetar direkt med förvaltningen (2018: 33) Styre se Förvaltningsstrategi Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj VD och medelfristiga relativa avvikelser Compliance Kommunikation officer Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och medelfristiga prognoser Kapital- CIO CFO / CRO Affärsstöd Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser förvaltning kontroll Extern- Riskkontroll Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i förvaltning Affärs-kontroll avkastningsoverlay-strukturer Alfaförvaltning analys Portföljstrategi 31 % extern förvaltning (26 % 2018) Ekonomi rapportering Juridik Beta-förvaltning Alternativa investeringar IT kontors-service Personal

Källa: Tredje AP-fonden i

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga, tidsdiversifiering och hållbarhet är ledord och implementeras 94 genom dynamisk allokering (DAA ). Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall (Bild 24). Allokeringsprocessen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Till skillnad från de andra buffertfonderna fokuserar Tredje AP-fonden på allokering i riskklasser istället för tillgångsslag (Bild 25).

94 Dynamic Asset Allocation.

McKinsey Company 44

Bild 24

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2019

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare Risktagande Långfristiga Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens Risktagande på de finansiella beslut (beta) förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet marknaderna ger över tid en positiv 5 års sikt Beslut implementeras genom investering i riskklasser avkastning Medelfristiga Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings-potential och risk, tillsammans med medelfristiga Prognosförmåga beslut prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment 1-5 års sikt VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per Med hjälp av strukturerad analys riskklass kan avkastning och risk på olika Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt finansiella tillgångar prognosticeras  Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa Riskspridning investeringar Genom att diversifiera risktagandet  Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering kan den riskjusterade avkastningen  Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering höjas Kortfristiga Aktiva alfastrategier (i regel 1 år) genom externa hedgefonder, interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga Tidsdiversifiering beslut riskpremiestrategier (t.ex. volatilitet) Genom att kombinera (1 år) investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort Extern vs, intern 31 % av kapitalet förvaltades via externa förvaltare per den 31 december 2019 (26 % 2018) placeringshorisont, erhålls en förvaltning högre, riskjusterad avkastning Utvärdering Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen Hållbarhet Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012 Välskötta bolag leder på sikt till  Fondens långsiktiga mål om 4 % real avkastning per år i snitt högre avkastning och lägre risk för  Kostnadseffektivitetsanalys genomförd med hjälp av CEM investeraren  Kostnadsfri långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel  Uppsatta hållbarhetsmål 1. Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning) Källa: Tredje AP-fonden i

En av grundtankarna bakom Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är att göra allokeringen

mer dynamisk och flexibel. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika riskklasser.

Därefter har VD mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom de beslutade

exponeringsintervallen. Implementering sker främst genom fondens betaportfölj och

alternativa investeringar, men även inom kapitallösa mandat genom overlaystrukturer och

placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering. Fonden verkar även genom

alfastrategier med en tidshorisont som i regel understiger 1 år. Förvaltningen sker genom

externa hedgefonder, interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga

riskpremiestrategier (till exempel investeringar i riskpremier som volatilitet). Per den 31

december 2019 förvaltades omkring 31 % av det totala kapitalet av externa förvaltare jämfört

med cirka 26 % vid slutet av 2018.

McKinsey Company 45

Bild 25

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur Likvid Mindre likvid AP3 total Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Alfastrategier Säkerställda Sverige SEK Realräntor Intern obligationer Nordamerika USD Investeringsgrad Fastigheter Extern Europa EUR Högavkastande Skog Försäkringsrisker Japan GBP Infrastruktur Asien Tillväxtmarknader Onoterade aktier Källa: Tredje AP-fonden i

Viktiga händelser och förändringar för Tredje AP-fonden 2019 var: ● Beslut om att sänka fondens långsiktiga avkastningsmål från 4 % till 3,5 % realt i snitt. Beslutet var bland annat en följd av en ALM-analys, och gäller från och med 1 januari 2020 ● Utarbetat en ny portföljstruktur grundad på tillgångsslag i stället för riskklasser. Ny struktur gäller från 1 januari 2020 ● Tredje AP-fondens avkastning uppgick 2019 till 17,6 % efter kostnader, högsta sedan 2005, främst drivet av avkastningsbidrag från riskklasserna aktier (+11,8 % ex. kostnader) samt inflation (+3,8 % ex. kostnader) ● Skifte i faktisk allokering mot aktier i utvecklade länder (från 21,3 % till 25,3 %), framförallt på bekostnad av räntebärande tillgångar (från 37,5 % till 30,9 %). Skiftet var främst till följd av att aktieterminskontrakt ersattes av aktieköp, vilket i sig inte ändrar exponeringen mot aktier ● Under året har fonden gjort en gradvis uppbyggnad av alternativa investeringar, men i övrigt har den strategiska allokeringen för 2019 varit i linje med 2018 ● Fortsatt utökning av verksamhet inom alternativa investeringar — Fonden har ingått i 14 nya investeringsåtaganden i riskkapitalfonder — Fonden har bildat infrastrukturbolaget Polhem Infra tillsammans med Första och Fjärde AP-fonden — Fonden har tillsammans med Kåpan bildat skogsbolaget Gysinge Skog ● Fortsatt fokus på hållbarhet genom bland annat: — En scenariobaserad hållbarhetsanalys av hela portföljen har genomförts

McKinsey Company 46

— Fonden har satt upp nya hållbarhetsmål

› Fonden ska fortsätta mäta och redovisa koldioxidavtrycket, som ska halveras till 2025 jämfört med 2019

› Hållbarhetsinvesteringar ska fördubblas i gröna obligationer och i tematiska hållbarhetsinvesteringar till 2025 jämfört med 2019

› AP3s direktägda onoterade fastighetsbolag ska vara ledande inom hållbarhet

● Fonden ökade sina kostnader från SEK 320 miljoner 2018 till SEK 334 miljoner 2019, främst på grund av ökade övriga administrationskostnader (SEK 82 miljoner 2019 jämfört med SEK 73 miljoner 2018) samt externa förvaltningskostnader (SEK 122 miljoner 2019 jämfört med SEK 117 miljoner 2018). Som andel av kapital minskade däremot kostnaderna marginellt

95 6.2 Tredje AP-fondens resultat 2001 -2019

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 133 miljarder till SEK 394 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 17,6 %, jämfört med 0,6 % år 2018. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,5 % per år, och under den senaste tioårsperioden och femårsperioden har fonden avkastat i genomsnitt 8,7 % respektive 8,5 % per år (Bild 26). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex över fem år, över tio år samt sedan starten.

Bild 26

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2019 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 7 AP3 målsättning 2 AP3 ## Kostnad 3 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4 Avkastning 2001 1 –2019 per år Genomsnittlig avkastning 16,2 17,7 16,3 17,6 14,1 13,7 11,2 9,5 9,0 10,7 9,4 8,8 8,7 8,5 5,0 6,8 6,5 5,3 5,2 5,5 0,6 3,0 2,4 2,5 -2,1 -2,5 2001 1 -19 2010-19 2015-19 0,09 0,13 0,12 0,11 -12,6 -19,8 Genomsnittlig riskjusterad Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001–2019 per år avkastning (sharpekvot) 4,3 1,7 3,7 1,4 2,66 2,8 2,8 1,7 1,8 2,0 1,9 0,7 1,2 1,2 1,6 1,0 neg. neg. 0,3 neg. neg. 0,3 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19 3.5 0.6 1.0 1.1 1. 1 juli 2001, 2. Målsättning på 4,0 % i real avkastning 3. Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4. Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar 6. Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta 7. Inkomstindex från första januari 2001 Källa: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys i

95 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 47

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001–2019 samt 4,3 under 2019 (högre än 2018 års sharpekvot om 0,3).

96 Fondens årliga kostnader under perioden 2001–2019 uppgick till i genomsnitt 0,13 % av fondens kapital. Under 2019 uppgick fondens till 0,09 % av fondens kapital, i linje med 2018. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 97

Till fondens totala avkastning 2019 om 17,7 % (före kostnader) bidrog framförallt riskklasserna aktier och inflation (+11,8 procentenheter respektive +3,8 procentenheter), främst drivet av avkastningar från svenska aktier respektive investeringar i fastigheter (+7,4 procentenheter respektive + 2,7 procentenheter). Även övriga riskklasser bidrog positivt till avkastningen med mellan 0,1 och 1,1 procentenheter. Fondens kostnader uppgick till 0,09 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 17,6% (Bild 27).

Bild 27

Tredje AP-fondens avkastningsbidrag per riskklass 2019 Avkastning efter kostnader; Procent xx Avkastningsbidrag, MDSEK Avkastningsbidrag per riskklass, % 0,4 1,1 3,8 0,5 0,1 17,7 11,8

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta Absolutavkastande Total strategier 39,8 1,7 0,5 12,9 3,7 1,2 59,9

1. Före kostnader Källa: Tredje AP-fonden i

Tredje AP-fondens allokering till tillgångsslag baserat på marknadsvärde ändrades under 2019 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder (+4,0 procentenheter), svenska aktier (+1,4 procentenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (+1,0 procentenheter) på bekostnad av räntebärande tillgångar (-6,6 procentenheter). Skiftet i allokering är främst drivet av aktieterminer som omvandlats till aktieköp, vilket i sig inte ändrar exponeringen mot aktier (Bild 28).

96 Redovisade kostnader. 97 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 48

Bild 28

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2019

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

207 Differens 207 221 214 100% = 133 1 221 214 233 258 288 303 324 345 341 394 Procentenheter 1 1 1 233 258 288 303 324 345 341 394 = 100% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2001 1 –19 2018–19 1 4 3 Övrigt 0 5 3 5 5 6 Absolut- (TAA etc.) 3 16 14 16 18 17 18 19 0,2 0,2 13 14 avkastande 20 21 25 25 18 20 17 strategier Alt. tillgångar 7 17 20 22 23 27 27 21,9 0,0 13 Övrig Räntor 45 14 11 8 exponering 4 13 5 34 36 36 7 5 5 4 Inflation 5 33 34 37 16 37 37 35 31 12 14 24 Krediter 6 Aktier i 37 15 22 18 19 17 tillväxt- -14,1 -6,6 22 Räntor 6 0 marknader 6 6 6 6 6 4 Utländska 4 5 6 6 6,3 1,0 aktier 34 5 (exkl, tillväxt- 29 marknader) 30 29 31 31 30 29 26 26 25 -8,7 4,0 Aktier 21

Svenska 18 aktier 13 15 13 11 12 11 11 12 13 11 12 -5,6 1,4

2001 1 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2009 3 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019

1. 1 juli 2001; 2. 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3. Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell 4. Inom övrig exponering ingår bland annat upparbetade resultat från valutaexponering, försäkringslänkade tillgångar samt divergerande- och makrostrategier; 5. Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6. Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7. Alternativa investeringar (25 %) består av fastigheter och skog, private equity och infrastruktur, samt försäkringsrisker, fram till 2018 var även aktier inom life science klassificerade som alternativa investeringar men från och med 2019 ingår de i utländska aktier exklusive tillväxt marknader) KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys i

98 6.3 Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 -2019

Tredje AP-fonden mäter den aktiva avkastningen som meravkastning från totalportföljen

jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade aktier

och räntor. 99 Denna definition har i denna rapport använts för beräkningar av aktiv avkastning

sedan 2016. Innan 2016 har andra definitioner för aktiv avkastning använts, vilket försvårar

historiska jämförelser. 100 Analys av Tredje AP-fondens aktiva avkastning visar att fonden haft

en genomsnittlig årlig aktiv avkastning på 0,7 % före kostnader under perioden 2001–2019

(Bild 29). Under 2019 var den aktiva avkastningen 0,4 % före kostnader, jämfört med 3,2 %

2018.

98 Avser 1 juli 2001.

99 Den långsiktiga statiska portfölj (LSP) är en portfölj som utgör det absolut billigaste förvaltningsalternativet. LSP innehåller

enbart noterade aktier (55 %) och räntor (45 %) som ska har en real årlig avkastning om 4,0 % på lång sikt.

100 2001 – 2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar),

avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. 2010 – 2015 definierades det i denna rapport som resultatet från

absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen, vilket skiljde sig från fondens

definition av aktiv avkastning.

McKinsey Company 49

Bild 29

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001–2019

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent

1 4 Under perioden 2010-2015 använde fonden en 2 Utveckling aktiv avkastning per år 2001 – 2019 , % bredare definition av aktiv avkastning och mäter Genomsnittlig aktiv avkastning den på total portföljnivå (uppgick till 4,4 % 2015) Historisk 3,2 2,2 2,3 2,2 1,7 utveckling av 1,3 0,7 1,0 0,5 0,4 0,9 0,4 0,4 0,4 den aktiva 0,2 0,0 0,2 avkastningen -0,0 -0,0 -0,2 -0,3 -1,3 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19

Aktiv avkastning per tillgångsslag 3 samt totalt 2019, % Definition av aktiv avkastning

9,8 2016-2019:  Totalportfölj jämfört med sitt jämförelseindex Definition och LSP inklusive allokering nedbrytning 2010-15: av aktiv 1,1 0,9 0,4  Resultatet från absolutavkastande strategier avkastning  Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen -1,7 2001-09: Aktier Räntor Krediter Inflation Total  Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl, alternativa investeringar) Tredje AP-fonden beräknar aktiv avkastning jämfört med LSP som endast innehåller aktier och räntor, medan  Avkastning från overlaymandat övriga riskklasser jämförs med olika index varför en attribution av total aktiv avkastning inte är meningsfull  Allokeringseffekter

1. juli 2001; 2 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 3 Före kostnader. 4. Beräknas som överavkastning för totalportfölj jämfört med sitt jämförelseindex LSP inklusive allokering Källa: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 50

7 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av

Fjärde AP-fondens verksamhet 2019. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att

beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2019, den totala avkastningen och

allokeringsförändringar, samt resultat från den aktiva förvaltningen 2001 101 -2019.

7.1 Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2019 Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens

styrelse har ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,0 %

per år sett över lång tid (över en 40-årsperiod). På medellång sikt (tio år) har fonden ett mål

om i genomsnitt 3,0 % real avkastning per år. 102

Vid utgången av 2019 hade fondens organisation 53 anställda varav 24 anställda inom

förvaltningen. År 2018 hade fonden 54 anställda varav 25 personer arbetade inom

förvaltningen. Kapitalförvaltningen är organiserad i Fundamentala aktier, Global Macro, Räntor

Valuta, Alternativa investeringar samt Strategisk allokering kvantitativ analys (Bild 30).

Bild 30

Beskrivning av Fjärde AP-fonden Aktier Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar 1 Övrigt

Uppdrag och mål Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2019 Uppdrag %, 100 % = SEK 418 miljarder  Fungera som buffert i pensionssystemet Alternativa tillg. ex. fastigheter  Maximera avkastningen till låg risk Fastigheter 3 Svenska aktier  Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn 12 0 16  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande Mål Räntebärande 31 32  Långsiktigt realt (inflationsjusterat) avkastningsmål om 4,0 % över en 40-årsperiod tillgångar Globala aktier exkl.  Medelsiktigt realt avkastningsmål om 3% per år över en tioårsperiod tillväxtmarknader 7  Mål om genomsnittlig överavkastning om 1 p.e. i förhållande till den dynamiska normalportföljen över en rullande Aktier i tillväxtmarknader femårsperiod Organisation Förvaltningsstrategi 53 anställda (2018: 54) varav 24 inom förvaltningsorganisationen (2018: 25) Avkastning skapas i tre integrerade steg VD  AP4:s långsiktiga analys på 40 års sikt eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan  En medelsiktig analys med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska Regel- Strategi situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga efterlevnad Hållbarhet HR avkastningsmålet samt AP4:s dynamiska normalportfölj (DNP), vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering Strategisk  Den löpande förvaltningen hanteras av AP4:s operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställda Fundament- Räntor och Alternativa allokering avkastningsmål och riskutrymme ala aktier Global macro valuta investeringar kvantitaitv Idag förvaltas 81% (82 % 2018) av den totala portföljen aktivt analys Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 15 % externt (16 % 2018) IT Risk Finance and Juridik business operations 1. Exklusive high yield, vilket är definierat som en alternativ tillgång Källa: Fjärde AP-fonden i

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från tre hörnstenar (Bild 31 och Bild 32):

1. En långsiktig analys och avkastningsmål (4,0 % real avkastning per år) på 40 års sikt som

eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att

pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en

101 Avser 1 juli 2001. 102 Fram till och med 2017 hade fonden ett mål om 4,5 % real avkastning, varav 0,5 % från den aktiva förvaltningen. Detta mål reviderades från och med 2018 för att reflektera fondens syn på marknadens avkastning.

McKinsey Company 51

annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. 2. En medelsiktig analys och avkastningsmål med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet (för närvarande 3,0 % per år) samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj (DNP), vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. 3. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fondens investeringsfilosofi baseras på tre särdrag som skall särskilja Fjärde AP-fonden från andra investerare:

● Långsiktighet: Fjärde AP-fonden har mandat att ha längre investeringshorisont än andra fonder och möjlighet att konsekvent stå fast vid sin strategi trots perioder av hög marknadsvolatilitet, samt förmåga att hålla illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. ● Stora frihetsgrader: Stora frihetsgrader att utforma strategi, portföljstruktur och välja investeringar ger Fjärde AP-fonden möjlighet att dra fördel av fondens komparativa styrkor, att utnyttja diversifieringsmöjligheter samt att proaktivt anpassa portföljen när marknadsförutsättningar förändras. ● Storlek: Storleken på Fjärde AP-fondens kapital ger fonden betydande skalfördelar men begränsar inte fondens möjligheter att implementera sin strategi. Särdragen kompletteras med sex investeringsövertygelser. Dessa investerings-övertygelser skall prägla Fjärde AP-fondens portföljstruktur, investeringsstrategier och positionstagning och tydliggöra hur fonden agerar för att skapa mervärde till pensionären.

Fonden gör slutligen en avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning efter kostnader.

Bild 31

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2019

Investeringsfilosofi Förvaltningsstruktur byggt på 3 nivåer Hög avkastning och låg Långsiktigt Långsiktigt realt avkastningsmål på 4 % över 40 år risk genom 3 huvudpelare: avkastningsmål  Den längsta tidshorisonten reflekteras i ALM-analysen där ett långsiktigt avkastningsmål och ett riskutrymme i form av acceptabla  Långsiktighet: unikt mandat, tål volatilitet 40 år allokeringsspann fastställs utifrån risk-och avkastningsantaganden samt en åtagandeanalys över en horisont på 40 år  Hållbarhet: är centralt, med speciellt — Spann av acceptabla portföljer fokus på klimat, miljö och ägarstyrning — Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen  Ansvarstagande: aktsam om  Beslutas av styrelsen var tredje år pensionssystemets pengar, Dynamisk Medelsiktigt realt avkastningsmål på 3 % över 10 år kostnadseffektiv normalportfölj  Det medelsiktiga målet fastställs efter en analys av marknadsförutsättningar i ett medellångt perspektiv för de olika tillgångsslag som Investeringsfilosofi baserad på 3 särdrag: 5-15 år ingår i portföljen  Långsiktighet  På denna nivå fastställs en allokeringsportfölj av marknadsindex anpassad efter bedömda marknadsutsikter på medellång sikt (5-15 år)  Stora frihetsgrader  Den medelsiktiga allokeringsportföljen samt en beslutad riskbudget utgör en referens för AP4:s löpande tillgångsförvaltning, vilket  Storlek möjliggör en systematisk uppföljning och utvärdering av verksamhetens förvaltning av tillgångarna Kompletterat med 6  Beslutas årligen av styrelsen investeringsövertygelser Operativ portfölj Löpande förvaltning av AP4:s tillgångsportfölj (flexibel operativ förvaltning med stor riskbudget)  Väl avvägt risktagande är en förutsättning 0-10 år  Förvaltas med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget för avkastning  Strukturerad riskbudgetering och investeringshorisonter upp till tio år  Ineffektiva marknader  Väl definierade beslutsnivåer med hög transparens.  Diversifiering möjliggör bättre Stora frihetsgrader och riskramar riskjusterade avkastning Aktiv vs. Passiv Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.  Hållbarhet är en förutsättning för Förvaltning 81 % av tillgångarna förvaltades aktivt (82 % 2018) framgång Extern vs, intern 15 % av tillgångarna förvaltas externt (16 % 2018), främst genom indexförvaltning av globala aktier  Kompetent organisation behövs för att förvaltning ligga i framkant Utvärdering Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv  Strukturerade processer  Ett långsiktigt avkastningsmål på 40 års sikt om 4,0 % real avkastning i genomsnitt  Det medelsiktiga reala avkastningsmålet om 3,0 % i genomsnitt över en 10-årsperiod, drivet av fondens förväntningar på framtida avkastning i marknaden  Aktivt avkastningsmål om 1 % (utvärderas över 5 år mot Dynamisk Normalportfölj) Källa: Fjärde AP-fonden i

McKinsey Company 52

Bild 32 FJÄRDE AP-FONDEN Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2019

Avkastningsmål Långsiktigt avkastningsmål härleds vart tredje år i ALM-analys Analys- Riskutrymme i form av spann av acceptabla portföljer – ingen normerande normalportfölj horisont Duration räntor (år) Andel aktier (% av AP4) Valutaexponering (% av AP4) 40 år

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Dynamisk normal- Fristående tillgångsportfölj inom givna 5-15 år ramar (spann av acceptabla portföljer) DNP portfölj (DNP) Riskutrymme för OP som ger betydande frihetsgrader att avvika från DNP 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fastställs årligen Globala Svenska Globala Svenska Reala aktier aktier räntor räntor tillgångar Operativ portfölj Aktivt avkastningsmål i förhållande till DNP Operativ portfölj (illustration) 0-10 år (OP) Breddning av DNP till andra deltillgångsslag Allokering till illikvida tillgångar Strategiska och taktiska allokeringsbeslut 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Passiv förvaltning, Alfamandat, Svenska aktier Globala räntor Svenska räntor Aktiv förvaltning, overlaymandat, alfamandat Globala aktier Globala aktier Private Equity CO2-strategier Reala tillgångar Krediter och bostäder Källa: Fjärde AP-fonden i

Viktiga händelser och förändringar för Fjärde AP-fonden 2019 var:

● Fonden fattade beslut om att i den dynamiska normalportföljen (DNP), minska andelen räntebärande tillgångar från 35 % till 31 %, med motsvarande ökning i reala tillgångar från 10 % till 14 %. Fonden har som ambition att över tid minska andelen räntebärande tillgångar till fördel för alternativa tillgångar, vilket möjliggörs av de nya placeringsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2019 ● Den faktiska allokeringen förändrades under 2019 genom ett skifte från räntebärande tillgångar 2 (från 32,9 % till 31,0 %), till framförallt svenska aktier (från 14,6 % till 15,6 %) samt aktier i tillväxtmarknader (från 6,0 % till 6,7 %). ● Fjärde AP-fonden etablerade tillsammans med Första och Tredje AP-fonden Polhem Infra AB, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur. Varje fond har utfäst SEK 3 miljarder var ● Stärkt resurser och kompetensen inom alternativa investeringar, inklusive en översyn av ”due diligence” processen och översyn och etablering av ny administrativ process i syfte att kunna hantera en ökning i alternativa investeringar ● Uppdaterad verksamhetsstrategi, som del av ett strategiarbete som genomförs var 3:e år, med fokus på förvaltning, HR, arbetssätt och kommunikation ● Under året fortsatte Fjärde AP-fonden utveckla sitt arbete hållbarhet genom bland annat: — Fördjupningsanalyser av hållbarhetstrender och integration av klimatscenarioanalysen i ekonomisk makroanalys — Lågkoldioxidstrategierna beaktar nu även underleverantörernas utsläpp i bolagsurvalet — Tillsammans med övriga AP-fonder tagit fram utökade mått för att beskriva bidragsgivare till förändrade koldioxidutsläpp i portföljen

McKinsey Company 53

— Implementerat investeringsstrategi kopplat till omställningen från förbränningsmotorer till elmotorer och påbörjat mätning av resurseffektivitet kopplat till vatten och avfall — Genomfört dialoger med ett antal bolag som del av initiativet Climate Action 100+ ● Fonden ökade sina totala kostnader från SEK 346 miljoner till SEK 370 miljoner, främst drivet av ökade rörelsekostnader (från SEK 211 miljoner till SEK 231 miljoner), drivet av förstärkningar av organisationen samt utvecklingsprojekt inom IT. Försvagningen av kronan påverkade även kostnadsutvecklingen negativt då fonden även har kostnader i euro och USD. Som andel av genomsnittligt är kapital minskade dock kostnaderna marginellt

7.2 Fjärde AP-fondens resultat 2001 103 - 2019

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från SEK 132 miljarder till SEK 418 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2019 var 21,7 %, jämfört med -0,2 % år 2018. Sedan 2001 har Fjärde AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,9% per år, och under perioderna 2010–2019 samt 2015–2019 har fonden i genomsnitt avkastat 9,9 % respektive 9,3 % per år (Bild 33). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Avkastningen har även varit högre än inkomstindex för den senaste femårsperioden, den senaste tioårsperioden och sedan starten 2001.

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2019, 1,4 under tioårsperioden 2010–2019 samt 1,5 under femårsperioden 2015–2019. Under 2019 var sharpekvoten 4,2.

Fondens totala årliga kostnader 104 under perioden 2001–2019 uppgick till i genomsnitt 0,11 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2019 uppgick till 0,10 % av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnader 2018. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 105

103 Avser 1 juli 2001. 104 Redovisade kostnader. 105 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 54

Bild 33

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2019

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Inkomstindex 8 AP4 målsättning 2 AP4 ## Kostnad 3 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 –2019 per år Genomsnittlig avkastning 21,5 21,7 16,8 16,8 16,4 15,6 10,5 10,5 10,9 11,2 10,0 9,1 9,9 9,3 6,8 6,9 5,6 5,4 5,4 2,4 3,0 2,4 2,5 -0,7 -0,2 2001 1 -19 2010-19 2015-19 -4,4 0,10 0,11 0,10 0,10 -17,0 -20,9 Genomsnittlig riskjusterad Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 –2019 per år avkastning (sharpekvot) 4,2 1,4 1,5 3,3 2,6 6 2,5 2,3 7 1,7 1,9 1,8 0,7 1,5 1,2 1,3 1,4 7 0,8 neg neg 0,0 neg neg neg. 7 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 2018 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19 3,4 7 0,5 1,1 1,1

1. 1 juli 2001 2. Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är 3,0 % real avkastning över tio år (uppdaterat från 4,5% real avkastning fram till och med 2017) 3. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4.Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5.Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 handelsdagar 6.Avviker från redovisad sharpekvot om 2,8 7.Avviker från redovisad sharpekvot drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 8.Inkomstindex från första januari 2001 Källa: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys i

Till fondens totala avkastning 2019 om 21,8 % (före kostnader) bidrog framförallt utländska

106 aktier i utvecklade länder och svenska aktier (+8,4 respektive +6,1 procentenheter)

(Bild 34).

Fondens kostnader uppgick till 0,10 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader

uppgick till 21,7 %.

Bild 34

Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2019

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent

xx Avkastningsbidrag, MDSEK

Avkastningsbidrag per tillgångsslag 2 , %

0,3 0,2 3,0 1,1 1,0

8,4 21,8

6,1

Svenska aktier Utländska aktier Aktier i Räntebärande Fastigheter Alt. tillgångar Övrigt 1 Valuta Total exkl. tillväxtmarknader tillgångar 3 exkl. fastigheter tillväxtmarknader

21,0 29,1 3,4 3,8 10,3 1,1 0,8 5,9 75,5 1. Består huvudsakligen av overlay-mandat 2. Definierat som respektive tillgånggslags andel av total avkastning i SEK multiplicerat med total avkastning i %, AP4 använder en annan definition varför det finns mindre skillnader 3. Exklusive high yield obligationer, vilket är definierat som en alternativ tillgång Källa: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys i

106 Definierat som respektive tillgångsslags andel av total avkastning i SEK multiplicerat med total avkastning i %, Fjärde APfonden använder en annan definition, samt annan tillgångsindelning varför det finns mindre skillnader.

McKinsey Company 55

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001–2019 gjort små förändringar i allokeringen av sin portfölj jämfört med Första till Tredje AP-fonderna. Fonden har i sin faktiska portfölj minskat andelen räntor, utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt i svenska aktier. Samtidigt har allokeringen ökat till onoterade fastigheter, aktier i tillväxtmarknader samt till Alternativa tillgångar (Bild 35). Under 2019 skiftade fondens faktiska allokering främst mot svenska aktier (+1,0 procentenheter), aktier i tillväxtmarknader (+0,7 procentenheter) och fastigheter (+0,5 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,9 procentenheter). 2019 års utveckling var främst ett resultat av värdeutvecklingen på underliggande tillgångar, snarare än allokeringsförändringar.

Bild 35

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001–2019 % av totala tillgångar Fjärde AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar 7 Aktier Marknadsvärde baserad per tillgångsklass Differens, Procentenheter Tidigare struktur Ny struktur 2001 1 –19 5 2018–19 100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 230 260 295 310 334 357 357 349 418 1 0 2 1 0 0 2 0 0 0 3 0 4 0 4 1 1 6 1 0 0 0 0 Övrigt -0.6 -0.3 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 5 3 6 3 7 7 8 10 12 12 3 3 2 2 2 2 2 4 3 3 3 3 2 Fastigheter 9.2 0.5 2 2 3 3 Alt. tillgångar 34 35 2.8 0.1 37 34 36 35 37 36 35 34 34 4 ex. fastigheter 37 36 32 33 32 31 32 33 31 Räntebärande -2.8 -1.9 tillgångar 7 0 0 0 0 0 0 3 2 5 6 4 4 4 5 5 5 4 5 6 7 Tillväxtmarknader 6.7 0.7 38 41 42 40 40 42 38 38 37 37 35 33 32 36 34 35 35 35 32 32 Globala aktier -6.7 -0.1

24 19 20 20 20 19 19 19 19 18 18 19 18 18 19 18 18 17 15 16 Svenska aktier -8.6 1.0 -2 0 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2017 6 2017 6 2018 2019

1. Avser 1 juli 2001 2. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3. Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900 miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4. Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) 5. Fonden har bytt portföljstruktur och system vilket medför svårigheter i direkt jämförelse av tillgångsallokering från 2001-2019 6. För 2017 visas tillgångsallokering enligt både tidigare och nuvarande förvaltningsstruktur och system 7. Exklusive high yield obligationer, vilket är definierat som en alternativ tillgång Källa: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys i

107 7.3 Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 -2019

Fjärde AP-fonden definierar sedan 2018 den aktiva avkastningen som den operativa förvaltningens resultat i förhållande till den av styrelsen fastställda dynamiska normalportföljen 108 (DNP). Under perioden 2001 till 2017 har andra definitioner för aktiv avkastning använts.

Enligt ovan nämnda definition var fondens aktiva avkastning 2019 4,4 % (motsvarande SEK 14,8 miljarder) jämfört med 2,3 % år 2018 (SEK 8,5 miljarder). Sedan starten 2001 har Fjärde AP-fonden haft en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,4 procentenheter per år (Bild 36). Till den aktiva avkastningen under 2019 bidrog framför allt reala tillgångar (+2,6 procentenheter), svenska aktier (+1,1 procentenheter), men även resterande tillgångsslag bidrog positivt med mellan 0 och 0,4 procentenheter.

107 Avser 1 juli 2001. 108 År 2001 – 2007 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. År 2008 – 2011 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag med en investeringshorisont på 0 – 1 år och avkastning från overlaymandat (ej allokeringseffekter). År 2012 - 2017 definieras den aktiva avkastningen som resultat från den taktiska förvaltningen, vilket inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont på 0–3 år samt avkastning från overlaymandat.

McKinsey Company 56

Bild 36

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2019

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

1 3 Utveckling aktiv avkastning per år 2001 – 2019 Genomsnittlig aktiv avkastning 4,4 1.5 Historisk 2,3 1.1 1,4 0.4 utveckling av 0,8 1,0 0,7 0,1 0,2 0,5 0,1 0,0 0,4 den aktiva 0 avkastningen -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 -1,1 -1,2 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 2001 1 -19 2010-19 2015-19

Nedbrytning av total aktiv avkastning per tillgångsslag 2019, % Definition av aktiv avkastning 2018-2019: Den operativa förvaltningens resultat i förhållande till 0,2% 0% den av styrelsen fastställda dynamiska normalportföljen (DNP) Definition och 2,6% 2012-17: nedbrytning 4,4% Resultat från den taktiska förvaltningen: av aktiv 0,4% 1,1% 2008-11 (tydligare aktiva mandat): avkastning 0,1% Förvaltning inom noterade tillgångsslag med Globala aktier Svenska aktier Räntebärande 4 Reala tillgångar Övriga tillgångar Valuta Total aktiv investeringshorisont 0-1 år (inklusive avkastning Avkastning från overlaymandat tillväxtmarknader) 2001-07: 0,5 3,5 1,2 8,8 0,8 0,0 14,8 Förvaltning inom noterade tillgångsslag Avkastning från overlaymandat 1. 1 juli 2001 Miljarder SEK Allokeringseffekter

2. Differens i procentenheter mellan fondens och dess benchmarks totala avkastning för året 3. Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av årliga aktiva aktiva avkastningar 4. Exklusive high yield, vilket är definierat som alternativ tillgång Källa: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 57

8 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2019. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2019 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

8.1 Sjätte AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2019

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i 109 riskkapital främst i onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder, täcka löpande kostnader samt förvalta likviditeten som kan variera från tid till annan.

2011 lades en ny grund för Sjätte AP-fondens organisation och investeringsstrategi, bland annat genom att förtydliga ägarens uppdrag. Som en del i detta fokuserades fondens investeringar mot direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden, samt fondinvesteringar i mogna bolag och venture capital 110 . De två affärsområdena Direktinvesteringar och Fondinv esteri ngar (Bild 37) utgör idag fondens investeringsorganis at ion.

Bild 37

Organisation

Specialistfunktioner Styrelseutskott Revisionsutskott Styrelse Ersättningsutskott Hållbarhetsutskott VD Hållbarhet Ledningsgrupp Juridik Investeringskommitté Kommunikation Nominerings- och ersättningskommitté Ekonomi, back office, likviditetsförvaltning Värderingskommitté IT, HR, administration

Direktinvesteringar Fondinvesteringar

i

109 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat. 110 Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt.

McKinsey Company 58

Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett långsiktigt avkastningsmål definierat som avkastningen från indexet SIX Nordic 200 Cap GI plus 2,5 procentenheter. Som komplement till det långsiktiga avkastningsmålet använder fonden även ett riskkapitalindex, nedan kallat 111 PE-benchmark . Under 2020 planerar fonden att se över sin målsättning, i syfte att ta fram ett mål som bättre speglar fondens verksamhet.

Viktiga händelser och förändringar för Sjätte AP-fonden 2019 var:

● Fortsatt stabil avkastning om 8,2 %, och den positiva utvecklingen av fondkapitalet som pågått sedan omstruktureringen av portföljen 2011 fortsatte därmed, främst drivet av avkastning för fondinvesteringar inom mogna bolag (+10,1 %) — Även hög avkastning inom venture capital (+21,4 %), drivet av avyttringar av Apotea och Gyros Protein Technologies, samt för likviditetsförvaltningen då överlikviditeten investerades med en högre, men enligt fonden, välavvägd riskprofil enligt beslut från 2018 ● Fortsatt omställning av investeringsportföljen — De sista större direktinvesteringarna inom venture capital avyttrades — Fortsatt geografisk diversifiering av portföljen via internationella samarbeten, vilket bidrog till att andelen europeiska och amerikanska innehav ökade (+ 8 procentenheter respektive +4 procentenheter) främst på bekostnad av svenska innehav (-8 procentenheter.) ● Hög investerings-/avyttrings- och utfästelsetakt — 10-talet nya direktinvesteringar, i en kombination av investeringar gjorda tillsammans med befintliga fonder men även andra aktörer — Avyttring av ett antal större äldre direktinvesteringar — SEK 6,0 SEK miljarder utfästes till fonder, varav SEK 2,3 miljarder till nya relationer inom bland annat venture capital i USA ● Likviditeten minskas enligt plan och uppgick vid slutet av året till cirka SEK 4,5 miljarder (cirka 12 % av totala tillgångar), jämfört med SEK 8,1 miljarder vid utgången av 2018 (cirka 24 % av totala tillgångar) ● Fortsatt fokus på klimat och jämställdhet/mångfald under 2019 genom bland annat: — Teamet är förstärkt med tre resurser som arbetar med ESG-frågor på deltid — hållbarhetsutvärderingen av direkta investeringar och fonder enligt framtagna ramverk fortsätter och har påvisat fortsatta förbättringar — Rundabordssamtal om jämställdhet och mångfald genomfördes för tredje året i rad, i år förstärkt med uppslutning från både europeiska och amerikanska fonder inom private equity och venture capital — Utvecklad mätning av portföljens klimatavtryck — Med i PRI Leaders Group och högsta betyg i utvärderingen av rapporteringen (3 x A+)

111 PE Benchmark är ett jämförelseindex bestående till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10 % av OMRX T-Bill för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10 %.

McKinsey Company 59

● Sjätte AP-fonden sänkte sin förvaltningskostnad till SEK 95 miljoner (jämfört med SEK

101 miljoner 2018), främst genom avvecklingen av en externt förvaltad småbolagsfond

8.2 Resultat för Sjätte AP-fondens totala portfölj 1997–2019

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från SEK 10,4 miljarder 1996 till SEK 37,5 miljarder vid

utgången av 2019 (Bild 38). Per den 31 december 2019 uppgick direktinvesteringarna till SEK

15,8 miljarder, fondinvesteringarna till SEK 17,3 miljarder och likviditetsförvaltningen till SEK

4,5 miljarder 112 .

Bild 38

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2019

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden 1 ; SEK miljarder

x Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital 2 , Procent

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition Fondkapital 2012-2019 enligt ny definition 3

Likviditetsportfölj Investeringsverksamheten 37,5 5 34,7 5 4,5 Likviditetsförvaltning 6 31,6 28,1 8,1 26,4 9,5 23,6 17,3 Fond- 19,9 22,1 7,1 11,3 investeringar 0,0 18,5 20,2 20,2 19,0 18,6 19,6 16,4 18,2 1,2 6,5 13,0 16,8 17,2 2,6 0,5 -0,4 4,9 7,2 15,1 2,1 6,5 7,0 10,7 13,9 12,3 11,6 12,7 2,3 6,3 10,4 11,4 5,9 8,9 16,3 14,7 10,8 5,5 5,7 5,5 19,9 Direkt- 6,0 17,1 15,9 18,6 17,3 15,4 15,8 11,2 12,8 15,1 13,5 investeringar 10,4 10,9 10,8 12,4 11,5 7,2 8,4 8,0 9,0 7,9 3,9 6,1 5,6 0,4 1,1 2,7 1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 2012 13 14 15 16 17 2018 2019

0.04 0.32 0.53 0.72 0.67 0.89 1.08 1.37 1.14 0.91 0.93 0.97 0.80 0.84 0.88 0.74 0.71 0.71 0.57 0.53 0.51 0.38 0.39 0.30 0.26

1. AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2. Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3. Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken 5. Delar summerar ej på grund av avrundning 6. Inklusive Övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt SEK ~ -95 miljoner Källa: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys i

År 2019 hade Sjätte AP-fonden en avkastning på totalt kapital motsvarande 8,2 %, jämfört

med 9,6 % 2018. Sedan start motsvarar fondens utveckling en avkastning efter kostnader på

5,7 % per år (Bild 39). Avkastningen 2019 beror till hög grad av en bred uppgång av fondens

innehav (inom såväl mogna bolag som venture capital samt för både direkt- och

fondinvesteringar), en minskning av likviditetsförvaltningen, att överlikviditeten investerats till

en högre riskprofil samt avyttringar av Apotea och Gyros Protein Technologies.

Trots stabil tillväxt sedan 2011 nådde inte Sjätte AP-fonden upp till fondens avkastningsmål

för någon av de studerade tidshorisonterna (Bild 39). Det är dock värt att notera att det

avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för investeringsstrategin som beslutades 2011,

vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012 samt att det inte beaktar

specifikt utvecklingen inom private equity.

112 Inklusive övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt cirka SEK -95 miljoner.

McKinsey Company 60

Bild 39

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2019 2015-2019 2010-2019 1997-2019 AP6 total 8,2 9,8 7,5 5,7 AP6 investerings- 9,0 13,5 8,9 7,8 verksamhet Avkastningsmål 1 31,4 14,1 14,4 12,7 Inkomstindex 3,1 2,5 2,4 2,8 Noterade svenska 34,0 11,7 11,6 10,8 mellanstora bolag 2 Externa Noterade svenska 37,9 15,6 16,2 14,3 5 index småbolag 3 PE Benchmark 4 7,1 12,1 10,6 N/A 1. SIX Nordic 200 Cap GI + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2. Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 3. Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 4. Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill) 5. Avkastning 2000-2019 Källa: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys i

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar 113 en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. Som referens har dock fondens avkastning under den senaste fem- och tioårsperioden varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap) och PE Benchmark, men högre än inkomstindex. En jämförelse med noterade index försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som inte tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har under 2010–2019 sjunkit från SEK 167 till SEK 95 miljoner per år (motsvarande 0,26 % av fondens kapital, jämfört med 0,88 % 2010). Kostnaderna minskade även jämfört med 2018 (0,30 % av kapitalet), främst drivet av avvecklingen av en noterad småbolagsfond som förvaltades externt, vilket medförde en reduktion om SEK 8 miljoner i externa förvaltningskostnader.

Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter för onoterade innehav. Dessa uppgick 2019 till 1,5 % av förvaltat kapital vilket är högre än 2018 (1,1 %) och motsvarar cirka SEK 525 miljoner. Förvaltningsavgifterna, som andel av förvaltat kapital, har ökat sedan 2016 vilket framför allt drivits av att en större andel av kapitalet har sysselsatts i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de 114 redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna som beskrivs i kapitel 4–7).

113 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv. 114 Ofta bokförs inte dessa avgifter som en kostnad, utan istället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering.

McKinsey Company 61

Investeringar i onoterade aktier, både direkt eller via fonder, är i regel dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

8.3 Resultat för Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1997– 2019

Under 2019 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning om cirka 9,0 % vilket är lägre än år 2018 (16,1 %). Avkastningen understeg avkastningsmålet med cirka 22 procentenheter, men översteg PE Benchmark med cirka 2 procentenheter. Under perioden 2010–2019 genererade investeringsverksamheten en avkastning om 8,9 % per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden (14,4 % per år) samt PE Benchmark (10,6 % per år). Som lyfts fram ovan är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens strategi sedan 2012 än den historiska portföljsammansättningen och strategin.

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt över tid (Bild 40). Segmentet mogna bolag (”Buyout”) genererade 2019 en avkastning på 7,5 %, vilket är lägre än avkastningen 2018 (11,4 %). Under perioden 2010–2019 generade segmentet mogna bolag en avkastning på 11,5 % per år. Avkastningen över tioårsperioden är högre än PE Benchmark, i linje med noterade svenska mellanstora bolag, men lägre än index för småbolag samt avkastningsmålet.

Investeringar i segmentet venture capital (”Venture”) genererade en avkastning om 21,4 % under 2019, varav direktinvesteringar avkastade 41,4 % drivet av avyttringar av Apotea och Gyros Protein Technologies. Avkastningen för venture capital 2019 var lägre än 2018 (50,5 %), samt avkastningsmålet och noterade jämförelseindex, men högre än PE benchmark.

Över den senaste tioårsperioden har investeringar i venture capital avkastat i genomsnitt 1,9 % per år, sänkt av direktinvesteringar i början av perioden. Därmed nådde inte investeringar i venture capital upp till fondens avkastningsmål eller jämförelseindex för denna tidsperiod. Över den senaste femårsperioden har venture capital däremot avkastat 22,5 % i genomsnitt per år, vilket överstiger fondens avkastningsmål och samtliga jämförelseindex under perioden.

McKinsey Company 62

Bild 40

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1 IRR (efter externa kostnader); Procent # Andel av den totala investeringsverksamheten 2019, % 4 Direktinvesteringar Fondinvesteringar Total fond- och direktinvesteringar 2019 2015-2019 2010-2019 1997-2019 Buyout 44 5,1 12,0 10,2 14,5 45 10,1 11,8 13,6 14,4 89 7,5 11,9 11,5 14,4 Venture 4 41,4 17,9 -5,5 -6,0 7 7,7 25,8 13,6 2,5 11 21,4 22,5 1,9 -1,6 Total 48 8,3 12,7 6,0 6,6 investerings- 52 9,8 14,4 13,6 9,1 verksamhet 100 9,0 13,5 8,9 7,8

Avkastningsmål 2 31,4 14,1 14,4 12,7 PE Benchmark 3 7,1 12,1 10,6 N/A

1. Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2. SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3. Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill 4. Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 17,9 miljarder (SEK ~17,1 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,8 miljarder till Direktinvesteringar) Källa: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 63

9 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde APfondens verksamhet 2019. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2019 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001–2019.

9.1 Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2019

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från 24 maj 2010 115 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag 116 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla med olika fördelning av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

● Att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid ● Att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid ● Att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande AP7 Såfa är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa är anpassad utifrån den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin 117 . AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bland annat av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Fonden använder, i hög grad, indexbaserade strategier men förvaltar även en del av kapitalet aktivt (omkring 4,5 % av Aktiefonden och omkring 4 % av Räntefonden 2019).

Vid utgången av 2019 hade fondens organisation 36 anställda varav nio arbetade inom förvaltningen, jämfört med 2018 då fonden hade 34 anställda varav nio arbetade inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Investeringsstrategi

115 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22 – 23 maj var ej handelsdagar. 116 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen). 117 Inkomstpensionen har därmed en låg risk.

McKinsey Company 64

riskhantering samt Sourcing strategy selection, som i sin tur består av Noterade tillgångar,

Alternativa tillgångar och Exekvering (Bild 41).

Bild 41

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2019

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt Uppdrag och mål Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 Uppdrag december 2019) 100 % = SEK 1,462 miljarder  AP7 förvaltar sedan november 2000 förvalsalternativet i premiepensionssystemet: — Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010 — AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010  AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 42 AP7 Aktiefond  Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås Övriga Fonder 54 Mål  AP7 SÅFA; Att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet, samt att ett 4 kontinuerligt sparande i SÅFA ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2-3 p.e. per år  AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex AP7 Räntefond  AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74) Organisation Förvaltningsstrategi 36 anställda (2018: 34) varav 9 inom förvaltningen (2018: 9) AP7s strategi baseras på tre grundpelare  Förstärkning av pensionskapitalet VD Funkt onen för  Balanserat risktagande r skhanter ng  Långsiktighet och ansvarsfullhet Funkt onen för HR AP7:s ledstjärnor är; 1) Balanserat risktagande, 2) Diversifiering, 3) Hänsyn till den statliga pensionen, 4) Stordriftsfördelar (med två rege efter evnad underliggande fonder), samt 5) Hållbarhet Kap ta Kommun kat on AP7 Aktiefond: förva tn ng Adm n strat on ägarstyrn ng  Diversifierad globalfond med tydlig ESG-profil. Sourcing och Investeringsstrategi Affärsstöd Kommunikation  Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt) strategy selection riskhantering Juridik  Portfölj enligt utsatta riskintervaller: Global portfölj 90-135 %, Tillväxtmarknader 2-10 %, Noterade Ägarstyrning Faktorpremier 3-10 %, Småbolag 1-10 %, Private Equity 1-6 % och alternative strategier 0-10 % tillgångar IT AP7 Räntefond: Alternativa Verksamhetsarkitekt  Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk tillgångar Back-office  4% investerat i gröna obligationer Exekvering Middle-office  Genomsnittlig räntebindningstid normalt 3 år Ekonomi

Källa: Sjunde AP-fonden i

AP7 Aktiefond har en global inriktning och sedan 2019 har normvärde om 96 % globala aktier

och 4 % onoterade aktier ersatts med, av styrelsen bestämda, riskintervall för respektive

portfölj. Nuvarande riskintervall är som andel av totalportfölj: global portfölj 90–135 %,

tillväxtmarknader 2–10 %, faktorpremier 3–10 %, Småbolag 1–10 %, Private Equity 1–6 % och

alternative strategier 0–10 %. Aktiefonden har även aktiv förvaltning på utvalda marknader

med fokus på kort till medellång sikt. 97 % av Aktiefonden förvaltas externt och har som mål

att överträffa jämförelseindex 118 . AP7 Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade

instrument med låg kreditrisk och har sedan maj 2019 en genomsnittlig räntebindningstid på 3

år, tidigare var normal genomsnittlig räntebindningstid 2 år. Fonden är internt förvaltad och

förvaltas sedan 2012, i huvudsak, passivt men med aktiva inslag i form av gröna obligationer

vilka utgjorde 4 % av ränteportföljen 2019. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med

en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I

unga år är risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde. 119 När

pensionsspararen blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder praktiskt

att alla pengar ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter

omfördelas pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3 % per år fram till 75 års ålder.

Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67 % AP7 Räntefond och 33 %

AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger

120 premiepensionsindex , och dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela

118 Från och med 2019 används MSCI ACWI som jämförelseindex. Tidigare index utgjordes i normalläget av 3 komponenter; 1) 100% av basportföljen MSCI ACWI (i SEK) och 5% MSCI Emerging Markets, 2) Jämförelseindex för hävstång (25% MSCI ACWI (i USD), 25% avser hävstångens normalnivå, vid utgången av 2018 var hävstången 15%), samt 3) Jämförelseindex för hävstångsfinansiering, USD Libor 1M + transaktionsjustering. 119 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid. 120 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde APfondens produkter genom hela rapporten.

McKinsey Company 65

arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2–3 121 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning). Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell finns beskriven i Bild 42.

Bild 42

Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell 2019

Grundstrategi AP7s strategi baseras på tre grundpelare AP7:s ledstjärnor är Att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och förstärker pensionskapitalet köpkraft över tid Balanserat risktagande och diversifiering Att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som innebär ett balanserat risktagande över tid Hänsyn till den totala statliga pensionen (vilket innebär att AP7 har en hög risk) Att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla Stordriftsfördelar (2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) investeringar och ansvarsfullt ägande Hållbarhet Två Sjunde AP-fondens kapital ska förvaltas i två underliggande fonder AP7 Räntefond: underliggande AP7 Aktiefond: Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk fonder AP7 Aktiefond är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil 4% investerat i gröna obligationer Strategin innefattar globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning (globalportfölj) Genomsnittlig räntebindningstid normalt 3 år För att sprida och effektivisera risktagandet investerar AP7 Aktiefond även i tillgångsslag och investeringsstrategier som kompletterar urvalet i globalportföljen. Fondens sammansättning och risknivå anpassas över tid med hjälp av ett systematiskt riskramverk (riskhantering). Portfölj enligt utsatta riskintervaller. Global portfölj 90-135 %, Tillväxtmarknader 2-10 %, Faktorpremier 3-10 %, Småbolag 1-10 %, Private Equity 1-6 % och alternative strategier 0-10 % Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt) Förvaltning Extern förvaltning: ~97 % för AP7 Aktiefond och 0 % för AP7 Räntefond Aktiv förvaltning: ~4,5 % för AP7 Aktiefond och 4 % för AP7 Räntefond Utvärdering Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv för SÅFA, Aktiefonden och Räntefonden  AP7 SÅFA utvärderas enligt två mål; — Att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna inom premiepensionssystemet — Att ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2-3 p.e. per år  AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex  AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74) 1. Normalläget på hävstången är 25%, fonden valde dock 2018 att tillfälligt minska hävstången till 15 % drivet av rådande börsvärderingar. Under 2019 var hävstången fortsatt cirka 15 % Källa: Sjunde AP-fonden i

Viktiga händelser och förändringar för Sjunde AP-fonden 2019 var:

● Nya riktlinjer för placeringsverksamheten infördes 1/1 2019 i syfte att förenkla beslut och förtydliga riskuppdelning vilket bland annat innebär:

— Normvärden för AP7 aktiefond om 96 % aktier och 4 % private equity ersattes av tillåtna

riskintervaller (se sid 65)

— Nytt riskramverk för att skydda portföljen vid nedgångar - AP7 använder från och med

2019 en Relativ Value at Risk metod för mätning och limitering av marknadsrisk i fonden 122

— MSCI ACWI nytt jämförelseindex för AP7 aktiefond

● Fortsatt implementering av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen som fonden beslutade om 2016 vilket under året innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag (bland annat tillväxtmarknader och småbolag) i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare

● Fortsatt stora nettoflöden in till AP7 (SEK 58,5 miljarder jämfört med SEK 44 miljarder 2018). Ökningen förklaras både av sparare som byter till AP7 från fonder exkluderats från fondtorget, samt årligt inflöde av pensionsrätter

121 Det nya, mer specifika, målet infördes 2017. Tidigare var målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet. 122 Fonden använder en relativ Value-at-Risk-modell för att beräkna sammanlagd exponering i Fonden. Monte Carlo-modellen används med en konfidensnivå om 99 procent med en tidshorisont om fem dagar. Modellen baseras på 10 års historiska data och har godkänts av Finansinspektionen.

McKinsey Company 66

● Under 2019 släpptes två utredningar som påverkar AP7, dels ” Förvalsalternativet inom premiepensionen ” dels ” Ett bättre premiepensionssystem ”, och under året har AP7 påbörjat förstudie av hur dessa utredningar eventuellt påverkar fonden och det arbetet kommer fortsätta under 2020 ● Förvaltningskostnaden för aktiefonden sänktes till 0,09 % och beslut fattades om ytterligare sänkning till 0,08 % under 2020 ● Fortsatt ökat fokus på hållbarhet, mer information finns i fördjupningen, genom bland annat: — Förstärkt hållbarhetsorganisation med mer personal inom kommunikation och ägarstyrning: två medarbetare inom hållbarhet och två inom kommunikation — Fortsatt sitt tema-arbete avseende arbetsvillkor i gröna näringar som löper fram till 2020. Arbetet innebär bland annat att AP7 kartlägger anställdas rättigheter inom leverantörskedjan för mat ● Fonden ökade sina kostnader till SEK 339 miljoner, från SEK 259 miljoner 2018, främst drivet av ökade kostnader för externa förvaltare och depåbank (SEK 153 miljoner 2019, jämfört med SEK 102 miljoner 2018). Som andel av genomsnittligt fondkapital minskade dock kostnaderna till 0,05 % baspunkter jämfört med 0,06 % 2018

9.2 Sjunde AP-fondens resultat 2001–2019

Vid slutet av 2019 förvaltade Sjunde AP-fonden 46 % av totala premiepensionssystemets kapital, varav 42 procentenheter i AP7 Aktiefond och 4 procentenheter i AP7 Räntefond. Sedan år 2001 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,8 procentenheter (Bild 43).

Sjunde AP-fondens faktiska kostnader 123 var 2019 0,05 % av förvaltat kapital, jämfört med 0,06 % 2018. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond var 0,09 % respektive 0,04 % av fondens förmögenhet (en sänkning för AP7 Aktiefond från 0,10 %) . Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 500 fonder som ingick i 124 premiepensionssystemet 31 december 2019 var cirka 0,26 % efter rabatter .

123 Inklusive courtage för Aktiefonden. 124 Pensionsmyndigheten, McKinsey analys.

McKinsey Company 67

Bild 43

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2019 Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december 3 , Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder 100% = 65 59 94 125 192 267 308 230 340 346 5 408 393 471 602 759 839 960 1.110 1.100 1.462 Förändring 2018–19, p.p. PSF 29,3 31,5 31,8 32,2 30,2 29,5 28,4 27,2 26,4 25,5 3 25,5 25,0 25,2 28,1 31,1 31,1 32,8 35,7 37,8 +4,3 p.p. 42,2 PVF 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 3 1,5 1,7 1,9 2,1 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 2,3 2,6 2,9 3,1 3,7 +0,2 p.p. 3,9 Övriga fonder 69,7 67,5 67,2 66,9 68,9 69,6 70,8 72,1 72,9 73,8 73,0 73,3 72,9 69,8 66,6 66,2 64,3 61,2 58,4 -4,5 p.p. 53,9

Kostnader 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 2010 5 Kostnader 2010 4 11 12 13 14 15 16 17 18 2019 Baspunkter Baspunkter Premie-sparfonden FK 2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 Aktiefond 15 15 15 14 12 12 11 11 10 9 Premie valsfonden FK 2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 Räntefond 9 9 9 8 5 5 4 4 4 4 Faktisk kostnad N/A 15 11 10 8 8 6 5 6 5 AP7 5 , baspunkter Kostnad PPM- 31 30 29 26 fonderrna exkl. AP7 6 , baspunkter 1. ~500 valbara fonder per 31 december 2019, 2. FK: förvaltningskostnader; 3. För 2010: 21 maj 2010 4. 31 december 2010; 5. 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 5 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital Källa: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys i

2019 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa en avkastning på 33,1 %, vilket var högre än 2018 års avkastning om -2,75 %, samt högre än premiepensionsindex avkastning som uppgick 125 till 23,0%. För perioden 2001–2019 har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 7,6 % per år jämfört med premiepensionsindexet som i genomsnitt avkastat 4,6 % Justerat för rabatter 126 . var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 7,7 % och för premiepensionsindex 5,1 % per år (Bild 44). AP7 Såfa har även uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Över perioden 2000 127 –2019 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,6 %, vilket är 7,5 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling (och översteg därmed målet om 2 - 3 procents överavkastning jämfört med inkomstpensionen). Inkomstpension avkastade under samma period 3,1 % per 128 år.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från SEK 65 miljarder 2001 till SEK 674 miljarder vid utgången av 2019, vilket innebär att fonden har en större förmögenhet än Första till Fjärde AP-fonderna. Fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde APfonderna kommer delvis som ett resultat av stora inflöden.

AP7 Aktiefond hade en avkastning om 36,2 % år 2019, vilket är högre än jämförelseindex (33,5 %) och betydligt högre än Aktiefondens avkastning 2018 (-3,0 %). Under perioden 2015–2019 avkastade Aktiefonden årligen 14,1 %, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 13,5 % årligen under samma period 129 .

125 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 - dec 2019. 126 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003. 127 Sedan december år 2000. 128 Källa: Sjunde AP-fonden och Pensionsmyndigheten. 129 Jämförelseindex för 2015–2019 är beräknat med aktiefondens tidigare jämförelseindex för 2014–2018 samt med MSCI ACWI 2019 (aktiefondens nya jämförelseindex).

McKinsey Company 68

Räntefonden avkastade -0,2 % under 2019, vilket var i linje med jämförelseindex men något

lägre än Räntefondens avkastning 2018 (-0,1 %). Under perioden 2015–2019 avkastade

fonden i genomsnitt 0,2 % per år, 0,1 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

Bild 44

Resultat från Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell

Årlig avkastning; procent

Utveckling för AP7s mot Premiepensionsindex Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark 2001 –2019 36,2 2019 33,1 33,5 AP7 6 7,6 2015-2019

23,0 Justerat 7,7 AP7 8 13,1 14,1 13,5 Premiepensionsindex 3 4,6 8,7 Justerat 0,2 0,3 Premiepensions- 5,1 -0,2 -0,2 index 7 SÅFA Premie- AP7 Aktiefond Benchmark för AP7 Räntefond Benchmark pensions- AP7 Aktiefond 4 för AP7 AP7 kapitalviktad avkastning jämfört med index 3 Räntefond 5 inkomstpensionen 2000-2019

Benchmark Byggstensfonder AP7 kapitalviktad 10,6 avkastning Fondkapital 1 643,7 24,7 2,0 Inkomst- 3,1 Antal sparare 2 ~4 734 300 ~145 200 ~19 500 pensionen 9 -7,5 9

1. Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 2. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) 2018-12-31 3. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 4. 2014-2018 bestod AP7:s benchmark för AP7, ett normalår, av 3 komponenter; 1) 100% av basportföljen MSCI ACWI (i SEK) och 5% MSCI Emerging Markets, 2) Jämförelseindex för hävstång (25% MSCI ACWI (i USD), 25% avser hävstångens normalnivå, vid utgången av 2019 var hävstången 15%, samt 3) Jämförelseindex för hävstångsfinansiering, USD Libor 1M + transaktionsjustering, 25% avser hävstångens normalnivå. Från och med 2019 används MSCI ACWI. För sammanställning 2015-2019 nyttjas det tidigare benchmarket 2015-2018 och MSCI ACWI 2019 5. HMSC13 för 2010 och HMT74 från och med 2011; 6. Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2019; 7. Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 8. Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2019, justerat för avgifter och rabatter 9. AP7s kapitalviktade avkastning har överstigit inkomstpensionens utveckling med i genomsnitt 7,5 p.e. per år sedan 2000, vilket överstiger målet om 2-3 p.e. per år Källa: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys i

9.3 Sjunde AP-fondens aktiva avkastning 2001–2019

Sjunde AP-fonden hade en aktiv avkastning för Aktiefonden om +263 baspunkter under 2019

(+40 baspunkter 2018), och +61 baspunkter i genomsnitt 130 under perioden 2015–2019 (Bild

45). Den aktiva avkastningen för räntefonden var 0 baspunkter under 2019 (-1 baspunkt 2018),

och -6 baspunkter i genomsnitt 131 för perioden 2015–2019. 132

130 Aritmetiskt medelvärde.

131 Aritmetiskt medelvärde.

132 Räntefonden förvaltas till en majoritet passivt sedan 2012. Avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej

gick att replikera fullt ut.

McKinsey Company 69

Bild 45

Aktiv avkastning AP7 2015 – 2019

Fram till 2015 var hävstångens normalnivå 50%, denna har justerats och uppgick 2018 till 25%. Vid införandet av ny styrmodell 2019 togs riktvärde för AP7 total aktiv avkastning 4 Hävstång 1 i AP7 Aktiefond hävstången bort. Baspunkter 2 Procent 2019 2015-2019 70 % Den faktiska hävstången sänktes 2015 till 25%, och under 2018 till 15% för att minska risken. Under 2019 60 % låg den faktiska hävstången kvar på cirka 15%. 263 AP7 Aktiefonden 50 %

61 40 %

30 %

20 % 0 10 % AP7 Räntefond 3 0 % -6 May- dec- dec- Dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- Dec- 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2010

1. 31 dec 2019 var den hävstången 14.9 % (exponering SEK ~92 miljarder). 2. Aritmetiskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark 3. AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Avvikelse mot jämförelseindex 2010-2019 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt. 4. Aktiv avkastning efter kostnader, överavkastning mot respektive benchmark enligt definition på föregående sida Källa: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys i

McKinsey Company 70

10 Fördjupningsområde kring AP-fondernas arbete med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar

Kapitlet består av sju avsnitt:

 Syfte, omfattning och ramverk för utvärdering

 Fondernas investeringsmandat relaterat till hållbarhet

 Fondernas hållbarhetsstrategier och investeringsövertygelser

 Fondernas verktyg för att integrera hållbarhet i investeringar

 Fondernas organisation

 Fondernas uppföljningsprocesser

 Fondernas hållbarhetsrapportering

Jämförelser med andra ledande internationella pensionsfonder görs i respektive avsnitt.

10.1 Syfte, omfattning och ramverk för utvärdering

Fördjupningen syftar till att skapa en överblick över AP-fondernas arbete med hållbarhet. Mot bakgrund av de nya placeringsreglerna som infördes den 1 januari 2019 syftar årets fördjupningsområde till att skapa en översikt över hur AP-fonderna arbetar med hållbarhet. Även om de nya placeringsreglerna endast avser Första till Fjärde AP-fonderna omfattar årets fördjupningsarbete även Sjätte och Sjunde AP-fonderna

Denna rapport beskriver Första till Fjärde AP-fondernas arbete med hållbarhet inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Vid val av fokusområden samt definition av hållbarhet har denna rapport utgått från hur Första till Fjärde AP-fonderna beskriver föredömlig förvaltning i sin gemensamma värdegrund. I värdegrunden beskrivs föredömlig förvaltning enligt följande: ” integrera hållbarhetsfaktorer, såsom miljöaspekter, sociala aspekter, bolagsstyrningsaspekter samt affärsetiska aspekter i verksamheten, såväl i den egna organisationen som i förvaltningen av fondkapitalet .” 133

Hållbara investeringar viktigt tema bland ledande institutionella investerare. Enligt Global Sustainable Investment Alliance motsvarade hållbara investeringar globalt mer än 30 % av professionella investerares tillgångar (cirka USD 31 biljoner). 134 Institutionella investerare fortsätter utveckla arbetet med att integrera hållbarhet i sina investeringsprocesser, även om de flesta inte har ett mandat som specificerar att de har ett hållbarhetsansvar, till skillnad från Första till Fjärde AP-fonderna.

En bidragande faktor till denna utveckling är att det finns allt mer forskning som tyder på ett positivt samband mellan hållbarhet och finansiell avkastning. 135 En annan bidragande faktor är

133 AP-fondernas gemensamma värdegrund. 134 Global Sustainable Investment Alliance. 135 En metaanalys av över 2000 studier visade att över 60 % av studierna visade en positiv korrelation mellan hållbarhet och avkastning, jämfört med 8 % som visade en negativ korrelation ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies; Gunnar Friede, Timo Busch and Alexander Bassen; Deutsche Asset Wealth Management Investment, Frankfurt am Main, Germany; School of Business, Economics and Social Science, University of

McKinsey Company 71

det höga intresset bland förmånstagare: en enkätundersökning som genomfördes under 2019 visade att 85 % är intresserade av hållbara investeringar och 88 % anser att det är möjligt att balansera avkastning och hållbarhetsfrågor. 136

Trots att många ledande institutionella investerare, inklusive AP-fonderna, ständigt utvecklar sitt arbete inom hållbarhet kvarstår utmaningar inom området. Det finns inte ett gemensamt standardiserat ramverk för hållbarhetsrapportering och företagsspecifika hållbarhetsdata är ofta inte tillgängliga. 137 Detta innebär att olika fonders arbete med hållbarhet och redovisning av detta skiljer sig åt. Denna rapport belyser några av observerade likheter och skillnader.

Analys genom intervjuer med nyckelpersoner och analys av dokumentation och data. För att skapa förståelse kring AP-fondernas arbete med hållbarhet har djupintervjuer genomförts med nyckelpersoner inom Etikrådet och respektive fond, exempelvis VD, kapitalförvaltningschef, hållbarhetsansvarig och portföljförvaltare. Intervjuerna har kompletterats med analys av fondernas existerande dokumentation, exempelvis årsredovisningar, hållbarhetsrapporter, strategidokument, mandat och policys, organisationsbeskrivningar och processbeskrivningar samt data, exempelvis kring gröna obligationer och koldioxidrapportering.

Jämförelser med och lärdomar från andra ledande fonder. I rapporten görs även jämförelser med och lärdomar dras från ledande fonder. De utvalda fonderna anses vara ledande investerare som ligger i framkant inom hållbarhet. Samtliga är pensionsfonder och anses vara relevanta jämförelsefonder, även om mandaten skiljer sig något. Jämförelsen inkluderar ej exempelvis dedikerade impact-fonder, som har helt andra investeringsmandat än statliga pensionsfonder såsom AP-fonderna.

Jämförelsefonderna är främst belägna i Skandinavien, Nederländerna och Kanada. En sammanställning av fondernas arbete och strategier inom hållbarhet gjordes med hjälp av intervjuer med representanter från respektive fond i kombination med analys av publikt tillgängliga dokument och intervjuer med externa experter.

Utvärderingen sker med hjälp av ett ramverk i sex delar (Bild 46). Integration av hållbarhet i investeringsprocessen kräver arbete med hållbarhet i hela organisationen och på samtliga nivåer. Denna rapport är strukturerad kring AP-fondernas mandat relaterat till hållbarhet, deras strategier och investeringsövertygelser, verktyg, resurser och organisation, uppföljning och extern rapportering.

I samband med fördjupningsarbetet har uppdragsgivaren bett om inspel kring hur hållbarhetsaspekten kan inkluderas i den årliga grundläggande utvärderingen. Detta behandlas i separat bilaga.

Hamburg, Hamburg, Germany (2015). Khan, Serafeim Yoon, 2016; Nagy, Kassam Lee, 2015; Eccles, Ioannou Serafeim, 2014; Serafeim, 2018; Witold Henisz. 136 Morgan Stanley Institute for Sustainable Investing. Sustainable signals: Interested in realizing competitive returns from investments, while also promoting positive social and environmental outcomes, 2019. 137 McKinsey “More than values: The value-based sustainability reporting that investors want”, August 2019.

McKinsey Company 72

Bild 46

Ramverk för utvärdering av AP-fondernas arbete inom hållbarhet

A Investeringsmandat Mandatets angivelser om hur hållbarhet ska prioriteras i förhållande till avkastning

Beaktande av hållbarhet och skäl till integration av hållbarhet i investeringsövertygelser B Investeringsövertygelser och Externt kommunicerade fokusområden och hållbarhetsmål strategi C Verktyg Integration av hållbarhet via nyckelverktyg inklusive negativ granskning, positiv granskning och proaktivt engagemang - D Resurser Organisationsstruktur med avseende på hållbarhetsansvar, -expertis och -integration i s g et investeringsorganisationen n h organisation ri m te a s s ve rk E Uppföljnings- Regelbunden hållbarhetsutvärdering och -uppföljning av interna och externa förvaltare In ve processer F Offentlig Transparens och uppföljning i offentlig rapportering avseende hållbarhet rapportering Rapporteringskrav för bolag i portföljen Källa: McKinsey i

10.2 Fondernas investeringsmandat relaterat till hållbarhet

Den 1 januari 2019 infördes nya regler kring hållbar förvaltning för Första till Fjärde APfonderna. Första till Fjärde AP-fonderna har i uppdrag att ” förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås” 138 . De nya reglerna ålägger Första till Fjärde AP-fonderna att ” förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur hållbar 139 utveckling kan främjas utan att göra avkall på det övergripande målet” om avkastning och risk.

Dessutom ska Första till Fjärde AP-fonderna ” samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltning av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet [om föredömlig förvaltning] 140 uppnåtts, samt gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i” .

Prop. 2017/18:271 stipulerar att med ” hållbar utveckling avses långsiktig miljömässig, social och ekonomisk utveckling” . I linje med detta har Första till Fjärde AP-fonderna i sin gemensamma värdegrund beskrivit att föredömlig förvaltning innebär att: ” integrera hållbarhetsfaktorer, såsom miljöaspekter, sociala aspekter, bolagsstyrningsaspekter samt affärsetiska aspekter i verksamheten, såväl i den egna organisationen som i förvaltningen av fondkapitalet .” 141

138 Lag 2018:2013 4 kap. 1 §. 139 Lag 2018:2013 4 kap. 1 a §. 140 Lag 2018:2013 4 kap. 2 a §. 141 AP-fondernas gemensamma värdegrund.

McKinsey Company 73

De nya reglerna tydliggör och stödjer Första till Fjärde AP-fondernas hållbarhetansvar och pågående arbete. AP-fonderna anser att avkastning och hållbarhet sammanfaller på sikt och har därför under flera år integrerat hållbarhet i investeringsprocesserna och arbetat aktivt med bolagsstyrningsfrågor. Till exempel har Första till Fjärde AP-fonderna samordnat arbetet med miljö och etikfrågor via Etikrådet sedan 2007 och samtliga AP-fonder har redovisat sina koldioxidutsläpp enligt ett gemensamt ramverk sedan 2015. Till exempel har ett flertal fonder förtydligat sina strategier kring Parisavtalet (se nedan separat avsnitt kring Parisavtalet) och fonderna har vidareutvecklat sin CO2-rapportering.

Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, likt många ledande internationella pensionsfonder, trots att deras mandat inte är lika tydligt med avseende på hållbarhet. Sjätte AP-fondens mandat nämner inte hållbarhet, medan Sjunde AP-fonden har samma riktlinjer avseende hållbarhet i sitt mandat som Första till Fjärde AP-fonderna hade fram till 2019, som stipulerar att fonden ska ” ta hänsyn till miljö och etik i 142 placeringsverksamheten” .

Första till Fjärde AP-fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning. Enligt de nya reglerna ska AP-fonderna ” samverka när det gäller målet” (4 kap. 2 a § ), och fonderna har därför inför den förändrade lagen trädde i kraft 2019 samarbetat för att ta fram en gemensam tolkning av föredömlig förvaltning. Fonderna har enats om en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts , samt gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i. 143 Utanför denna gemensamma kärna har fonderna gjort olika tolkningar och utvecklat egna strategier, till exempel när det gäller prioriterade områden, hållbarhetsmål, användningen av olika portföljverktyg och organisationsuppsättning.

Som en del av den gemensamma värdegrunden har Första till Fjärde AP-fonderna tolkat att internationella konventioner som Sverige har ratificerat ska beaktas. Fonderna ska enligt den gemensamma värdegrunden ” beakta internationella konventioner som Sverige har ratificerat samt internationella överenskommelser som Sverige ställt sig bakom” . I denna kontext görs skillnad på direkta kränkningar mot konventioner, som fonderna förpliktigat sig att beakta inom ramarna för den gemensamma värdegrunden, och handlingar som är i strid med 144 konventioners intention/syfte, där fonderna i det senare fallet enskilt får ta ställning.

Ifall målkonflikter uppstår, har Första till Fjärde AP-fonderna ett överordnat mandat om avkastning. Även om de nya reglerna specificerar fondernas hållbarhetsansvar, så tydliggörs 145 också att det ska ske utan ” avkall på det övergripande målet om avkastning och risk” . Till 146 exempel avyttrar Första till Fjärde AP-fonderna vissa fossila bolag om de bedömer att den

142 AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik m.m. Kommittédirektiv 2007:160. 143 Första till Fjärde AP-fondernas gemensamma riktlinjer finns till exempel här: https://www.ap4.se/hallbarhet-ochagarstyrning/vardegrund/. 144 Till exempel har Sverige ratificerat Tobakskonventionen vilken innehåller bland annat att varje land ska införa regler om förbud av reklam, marknadsföring och sponsring och att de länder som inte kan genomföra ett omfattande förbud, ska införa strikta begränsningar. Även om konventionen inte innebär att produktion av tobak är förbjuden (och således bryter inte bolag som producerar tobak mot konventionen), så är konventionens intention att begränsa tobakskonsumtionen. AP-fonderna är enligt den gemensamma värdegrunden inte förpliktigade att avyttra sina ägarandelar i tobaksbolag, men vissa fonder har utgått från den utökade tolkningen och avyttrat tobaksbolag eftersom de anser att verksamheten strider mot konventionens intention. 145 Lag 2018:2013 4 kap. 1 a §. 146 Fossila bolag definieras inom ramen för denna rapport som verksamheter med direkt exponering mot exploatering och produktion av olja, gas och kol, samt kol-baserad energiutvinning, ”Coal and Consumable Fuels” enligt Global International Classification Standards (GICS). Fonderna utgår från hur bolagens framtida projekt, intäkter eller lönsamhetsmått är exponerade mot fossila bränslekällor, det vill säga kol, olja och gas, samt relaterad energiutvinning.

McKinsey Company 74

finansiella risken är för hög relativt förväntad avkastning. Första AP-fonden har till exempel vid årsskiftet 2019 beslutat att avinvestera bolag med fossil verksamhet för att hantera den finansiella risk som en omställning i linje med Parisavtalet kommer innebära för dessa bolag. 147 Enligt mandatet kan Första till Fjärde AP-fonderna inte avyttra endast utifrån ett miljöperspektiv om fossila bränslen bedöms som en attraktiv finansiell investering utifrån analys av risk och förväntad avkastning. AP-fonderna har fattat olika beslut baserat på sina riskanalyser (se avsnitt kring fossila bränslen under strategi).

Samtliga fonder anser att Parisavtalet är viktigt och ställer sig bakom detta som en del av FN:s klimatkonvention som Sverige har ratificerat. Länder anslutna till avtalet har åtagit sig att vidta åtgärder för att bidra till att hålla temperaturökningen under 2 grader Celsius samt att sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grad, jämfört med förindustriell nivå. Parisavtalet fastställer endast storleken på de nationella bidrag som krävs (till exempel avseende utsläppsbegränsningar) för att nå målet, utan direkta ramar för bolag eller kapitalförvaltare.

Parisavtalet reflekteras olika i fondernas mål och strategier. I dagsläget finns inga entydiga tolkningar kring hur kapitalförvaltare (generellt) ska bidra till att uppfylla målen i Parisavtalet eller hur dessa översätts till implikationer i portföljen, vilket har resulterat i olika tolkningar mellan fonderna. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har integrerat Parisavtalet i sina strategier eller mål, men gör detta på olika sätt. Samtliga fonderna beskriver att de främst kan bidra till att målen inom Parisavtalet uppfylls genom påverkansarbete och temainvesteringar, samt genom att ta hänsyn till omställningsrisker 148 i portföljen. Fonderna har eftersträvat ett vetenskapligt förhållningssätt (i linje med sin gemensamma värdegrund 149 ) i sina bedömningar. Fonderna har i dagsläget dock inte utvecklat ett gemensamt eller olika individuella sätt att mäta eller följa upp på hur de har bidrar till Parisavtalet (dock anger Andra AP-fonden att arbete med att ta fram en sådan mätmetod pågår).

 Första AP-fonden säger att de ” genom aktivt ägande och dedikerade investeringar, på ett meningsfullt sätt kan bidra till att begränsa den globala uppvärmningen i linje med 150 Parisavtalet” . Första AP-fonden har också antagit ett mål om att investeringsportföljen ska vara koldioxidneutral till 2050 med ett första delmål att fonden ska halvera portföljens koldioxidavtryck fram tills 2030. Fjärde AP-fonden ” står bakom Parisavtalet och det mer ambitiösa svenska miljömålet att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2045. Fjärde AP-fondens portfölj och investeringar ska stödja dessa mål” 151 . Fonderna beskriver att de främst kan bidra till att målen inom Parisavtalet uppfylls genom påverkansarbete och temainvesteringar, samt genom att

147 Bolag med fossil verksamhet definieras som samtliga bolag inom energisektorn samt övriga bolag med verksamhet inom kol som exempelvis utvinning av, kraftproduktion från eller äger stora reserver. 148 Själva omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi är förknippad med finansiella risker. Det kan exempelvis handla om politiska beslut som höjda koldioxidskatter, vägtullar eller ökade priser på utsläppsrätter som stegvis är tänkta att bidra till minskad användning av fossila bränslen. Sådana politiska beslut ändrar förutsättningarna för vissa specifika marknader. Det kan också handla om politiska beslut som medföratt vissa resurser som kol, gas och olja inte längre ska utvinnas, utan lä mnas i marken. Om användningen av vissa tillgångarhelt förbjuds eftersom de kan generera alltför mycket miljögifter när de utvinns och förbrukas blir de så kallade stranded assets och tappar då sitt värde helt. De företag som äger eller har stor exp onering mot sådana tillgångar kan drabbas hårt när värdet på tillgångarna faller kraftigt. Om dessa företag är belånade kan d et få negativa konsekvenser för deras långivare, som banker eller andra investerare. 149 Fondernas gemensamma värdegrund anger att fonderna ska ”eftersträva ett fakta- och kunskapsbaserat förhållningssätt, som vilar på vetenskaplig grund”. 150 Första AP-fondens årsredovisning. 151 Fjärde AP-fondens årsredovisning.

McKinsey Company 75

152 ta hänsyn till omställningsrisker i portföljen. Fonderna följer upp och rapporterar sitt koldioxidavtryck på årsbasis.

 Andra AP-fonden delar synen på påverkansarbete, temainvesteringar, och hänsyn till omställningsrisker, men skiljer sig från ovan nämnda AP-fonder genom att i sin målsättning dessutom uttryckligen ha åtagit sig att hålla investeringsportföljen ”i linje 153 med Parisavtalet” och IPCC:s 1,5 graders scenario med begränsad överträdelse. och vill ta fram mätmetoder för att kunna säkerställa detta före 2021. Fonden har som mål att utveckla fondens interna index så de uppfyller kriterierna för EU Paris Aligned Benchmarks, vilket innebär koldioxidneutralitet senast 2050.

 Tredje AP-fonden har vägletts av Parisavtalet när man redan 2015 beslutade att jobba med uttalade hållbarhetsmål, exempelvis att halvera fondens koldioxidavtryck och fördubbla tematiska hållbarhetsinvesteringar. Under 2019 beslutades nya hållbarhetsmål med fokus på klimat.

 Sjätte AP-fonden ställer sig också bakom Parisavtalet, men har inte reflekterat detta i sina mål och strategier. Fonden har som målsättning att portföljbolag och fonder ska ta fram klimatstrategier. Sjunde AP-fonden har integrerat Parisavtalet som uteslutningsgrund i sin svartlistningsprocess.

Trots olika retorik och resonemang i sina strategier, angriper fonderna relaterade klimatrisker på liknande sätt i praktiken.

Första till Fjärde AP-fonderna använder olika metoder för att mäta omställningsriskerna i sin portfölj. Fonderna har använt olika metoder för att genomföra klimatriskbedömningar och scenarioanalyser för sina respektive portföljer, och dessa har i samtliga fall varit direkt kopplade till ett visst IPPC-scenario inom ramarna för Parisavtalet. Exempelvis har fonderna, med hänsyn till sitt valda scenario (1.5 eller 2 grader) skattat omställningsrisker relaterade till verksamheterna i portföljen för att ta höjd för framtida koldioxidskatter, ökade priser på utsläppsrätter samt minskad användning av fossila bränslen som skulle ändra förutsättningarna för vissa specifika marknader.

Första AP-fonden har även utvecklat en egen metod (en så kallad klimat-heatmap) som kartlägger exponering mot fossila bränslen samt koldioxidintensiva bolag i större delen av den noterade portföljen samt flaggar förvaltningsmandat med särskilt hög klimatriskexponering. Sjätte AP-fonden har gjort en översiktlig analys av fysisk klimatrisk för större delen av den onoterade portföljen. Sjunde AP-fonden har inte gjort scenarioanalyser för att kartlägga omställningsriskerna.

152 Fjärde AP-fondens anger i sin årsredovisning att fonden ska bidra till att målen inom Parisavtalet uppfylls genom 1) dialog för att påverka portföljbolag att minska koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet, och säkerställa en väl avvägd och kontrollerad riskhantering genom 2) klimatriskanalys, samt 3) investeringar enligt sin lågkoldioxidstrategi och 4) dedikerade allokeringar till investeringar som gynnas av eller har en ledande roll inom den pågående klimatomställningen. 153 Andra AP-fondens hållbarhetsrapport. I sin strategi beskriver fonden det övergripande målet om en hållbar strategisk målportfölj, ”vilket inkluderar att den ligger i linje med Parisavtalet” samt att fonden har som mål att ”ta fram metoder för att mäta om portföljen ligger i linje med Parisavtalet” innan 2021. Se även Andra AP-fondens förhållningssätt till klimatomställningen (2016).

McKinsey Company 76

10.3 Fondernas hållbarhetsstrategier och investeringsövertygelser

AP-fonderna anser att hållbara investeringar och långsiktig finansiell avkastning sammanfaller på sikt. Samtliga AP-fonder delar en övertygelse om att hållbarhet stöder företagens långsiktiga framgång och avkastning. Vissa av fonderna har anpassat sina investeringsövertygelser för att reflektera detta, till exempel har Första AP-fonden ”Fokus på hållbart värdeskapande kan ge möjligheter att långsiktigt öka avkastningen och reducera den finansiella risken” som sin investeringsövertygelse. ”Andra AP-fonden har explicit uttalat att ” Hållbarhet lönar sig” samt ”Klimatförändring är en systemrisk ”. Fjärde AP-fonden har explicit uttalat att ”Integrera hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar över tid till en bättre hantering av risker och möjligheter samt därmed till avkastningen” . AP-fonderna poängterar samtidigt att hållbarhetsinriktade investeringar inte alltid nödvändigtvis är goda finansiella investeringar.

Samtliga AP-fonder fokuserar på klimat och bolagsstyrning. Medan AP-fonderna utför arbete inom alla tre hållbarhetsområden (det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) prioriterar de flesta frågor som rör miljö, framförallt klimat, samt bolagsstyrning. Samtliga APfonder anger klimat som ett fokusområde, och Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna anger också miljöfrågor mer generellt. Samtliga AP-fonder har även explicit angivit bolagsstyrning som fokusområde. Dessutom arbetar de med sociala frågor (både via Etikrådet och direkt), men endast tre fonder har definierat fokusområden inom sociala frågor: mänskliga rättigheter (Andra och Sjunde AP-fonderna), mångfald (Andra och Sjätte AP-fonderna), korruption (Första AP-fonden), arbetsvillkor (Första AP-fonden) och jämställdhet (Första och Sjätte AP-fonden).

Mål för hållbarhetsarbetet är relaterade till interna processer och utfall för portföljen . AP-fonderna har översatt sina prioriterade områden till mål, både relaterade till interna processer (till exempel användningen av klimatriskscenarier i utvärderingen av investeringar, mål för röster avgivna vid årsstämma), samt om utfall för portföljen (till exempel totala investeringar i gröna obligationer, CO 2 -reduktionsmål, portföljförändring till tematiska investeringar).

Cirka 70% av målen 2019 tvärs fonder är relaterade till interna processer (Bild 47). En bakomliggande anledning är att flertalet fonder har en tydlig vision för hur de ska arbeta, men föredrar att inte följa utfallsmål relaterade till portföljsammansättningen, då fonderna anser att detta under vissa förutsättningar skulle kunna leda till suboptimala investeringsbeslut. Fonderna resonerar till exempel om att en fond som åtagit sig att äga gröna obligationer till ett visst värde kan inom en viss tidsperiod riskera att göra en oattraktiv investering för att uppnå målet, om det faller sig så att gröna obligationer är för högt prissatta på marknaden (enligt fondens värdering) under perioden för måluppfyllnad.

Första och Tredje AP-fonderna har en högre andel mål fokuserade på utfall för portföljen jämfört med övriga AP-fonder. Fonderna uppger att det viktigaste skälet till detta är ansvarsutkrävande. Liknande förklaringar ges av ledande internationella fonder, som till större utsträckning använder sig av utfallsrelaterade mål. Dessa inkluderar till exempel mål för olika typer av dedikerade investeringar och utfallsmål för koldioxidavtrycket som följs upp och presenteras i årsredovisningen.

Målen är inte alltid specifika och tidsbundna. Detta gäller för mål för interna processer såväl som för utfallsmål.

McKinsey Company 77

Det finns områden där de flesta fonder valt att inte ha ett specifikt mål, till exempel kring gröna obligationer. Med undantag av Tredje AP-fonden som har som mål att investeringar i gröna obligationer ska fördubblas och öka till 30 miljarder kronor innan 2025 154 .

Detta kan också exemplifieras med mål för minskning av koldioxidutsläpp där fyra av sex fonder har specifika mål för detta, vilket också andra ledande internationella pensionsfonder har. Exempel på mål hos andra fonder inkluderar: reducera koldioxidutsläppen i aktieportföljen med 40% till 2025, reducera koldioxidintensiteten i portföljen 155 med 25% mellan 2017 och 2025 tvärs hela portföljen, och att öka lågkoldioxid-investeringar med 80% mellan 2017 och 2025

 Tredje AP-fondens mål för koldioxidutsläpp är ett bra exempel för ett specifikt mål med tydlig tidsfrist. Målet är att halvera koldioxidutsläppen i investeringsportföljen innan 2025.

 Första AP-fonden vill vara koldioxidneutrala senast år 2050, med ett tydligt delmål att 156 minska koldioxidavtrycket med 50% innan 2030.

 Fjärde AP-fonden har ett specifikt mål men med längre tidshorisont: fonden siktar på 157 att vara koldioxidneutral innan 2045.

 Andra AP-fonden har som mål att utveckla portföljen i linje med Parisavtalet och IPCC:s 1,5 graders scenario med begränsad överträdelse, som är mest konservativt. I detta scenario ska växthusgasutsläppen minskas med 50% till 2030 och med 82% 2050. Fonden har även som mål att utveckla fondens interna index så de uppfyller kriterierna för EU Paris Aligned Benchmarks.

 Sjätte och Sjunde AP-fonderna har inga specifika mål för minskningen av koldioxidutsläpp.

 Samtliga fonder arbetar dock med att reducera koldioxid relaterat till portföljen och rapporterar utvecklingen enligt den gemensamt överenskomna mallen för koldioxidrapportering (se sista avsnittet om Fondernas rapportering), även om de inte har specificerat något mål.

154 Tredje AP-fondens årsredovisning 2019, s. 18. 155 Koldioxidintensitet avser koldioxidutsläpp i förhållande till investeringsvolymen. 156 Scope 1-2. 157 Scope 1-2.

McKinsey Company 78

Bild 47

Bland andra ledande internationella pensionsfonder är målsättningarna i högre grad mätbara och tidsbundna, till exempel avseende specifika mål för minskning av koldioxidavtryck och mål för volyminvesteringar för investeringar med låga koldioxidutsläpp. Detta gör att de kan följa resultaten årligen och att målen kan anpassas ytterligare när de uppfylls. En fond har till exempel anpassat sina koldioxidrelaterade mål till en mer ambitiös nivå när koldioxidmålet nåddes i förväg.

Investeringar i fossila bränslen granskas och omprövas allt mer. Fossila bränslen har varit föremål för diskussion, och vissa investerare har ändrat sin ståndpunkt offentligt, till exempel har Blackrock, som är en av världens största kapitalförvaltare meddelat i januari 2020 att de kommer att utesluta företag där termiskt kol står för mer än 25% av intäkterna.

Olika angreppssätt för investeringar i fossila bränslen baserat på egna riskbedömningar (Bild 48). Per årsskiftet har ingen av AP-fonderna helt avyttrat bolag med exponering mot fossila bränslen. Samtliga fonder belyser att de hellre äger och engagerar sig för att minska utsläppen från portföljbolag, än att följa en ren avyttringsstrategi för koldioxidintensiva sektorer. AP-fonderna har dock fattat olika beslut baserat på sina riskanalyser;

 Första AP-fonden har dock avinvesterat från bolag med fossil verksamhet i mars 2020.

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna avinvesterar 158  bolag med mer än 20% av intäkterna exponerade mot termiskt kol eller oljesand.

 Andra AP-fonden avinvesterar alla kolgruvebolag som utvinner termiskt kol (klassificerade inom sub-industrin Coal and Consumable Fuels) Fonden avinvesterar kraftbolag som har betydande finansiell klimatrisk på grund av kolbaserad elproduktion

158 Avinvesteringar sker antingen på finansiell grund eller till stöd av syftet med en konvention. Avinvesteringar görs utifrån ett antal kriterier som fondens styrelse tar beslut om. Bolagen offentliggörs inte.

McKinsey Company 79

(mer än 30% av EBIT), och genomför bolagsspecifika riskanalyser inom olja och gas. Detta har lett till att fonden avinvesterat totalt 80 bolag: 37 kraftbolag, 20 olje- och gasbolag samt 23 kolbolag sedan 2014.

Bild 48

 Sjätte AP-fonden, som riskkapitalinvesterare, investerar som regel inte i fossila bränslen. 159 Sjätte AP-fonden har begränsad sektorexponering (och äger endast ett fåtal underleverantörer till företag inom olja och gas). Därför har Sjätte AP-fonden ingen formell avinvesteringspolicy.

 Sjunde AP-fonden har inte heller någon övergripande avinvesteringspolicy för fossila bränslen, men använder portföljdiversifiering som riskhanteringsstrategi för att hantera hållbarhetsrisker i portföljen (snarare än att definiera uteslutningskriterier). Dessutom har Sjunde AP-fonden valt att avinvestera sju bolag som fonden bedömt ” agerar i strid mot Parisavtalet ” 160 . 161

Första till Fjärde AP-fonderna har anammat striktare regler än många andra ledande internationella pensionsfonder angående investeringar i fossila bolag. Flera ledande internationella pensionsfonder har också avinvesterat termiskt kol (eller bestämt sig för att inte göra ytterligare investeringar), men har sällan någon specifik avyttringsstrategi när det gäller olje- och gasbolag. Dessutom är vissa ledande internationella pensionsfonder mer transparanta i sin rapportering kring fossila innehav och redovisar storleken på sin exponering mot energisektorn, olika energikällor som del av det, samt hur exponeringen har utvecklats över tid.

159 Sjätte och Sjunde AP-fonderna omfattas av andra regelverk. 160 Sjunde AP-fonden anger följande anledningar till avinvestering: motverkning av klimatlagstiftning i USA (5 bolag), utvinning av arktisk olja i Ryssland (1 bolag), storskaligt oljeledningsprojekt i USA och Kanada (1 bolag). 161 Sjätte och Sjunde AP-fonderna omfattas av andra regelverk.

McKinsey Company 80

Rapportering om fossila bränslen och avinvesteringar sker i begränsad utsträckning. Första till Fjärde AP-fonderna rapporterar hur många fossila bolag som avinvesterats till följd av riskbedömningar, men inte vilka dessa bolag är. Sjunde AP-fonden rapporterar vilka bolag som har avinvesterats och varför, för att få en påtryckningseffekt. Sjätte AP-fonden har inte avinvesterat några bolag eftersom de som investerare i riskkapitalbolag aktivt selekterar sina bolag.

AP-fonderna redovisar inte storleken på sina exponeringar mot fossila bolag, eftersom detta bedöms vara utmanande att definiera och mäta. Fonderna har hittills utvecklat en gemensam rapportering för koldioxidutsläpp.

162 AP-fonderna jobbar med biologisk mångfald där det är materiellt , men utan en övergripande strategi . Biologisk mångfald är ett område inom miljö som World Economic Forum angivit som näst största globala risken i sin globala riskrapport (2020), efter klimatförändringar men före andra risker som cyberattacker, mellanstatliga konflikter och svält. Alla AP-fonder arbetar med miljö och klimat, som - där det är materiellt - inkluderar specifikt arbete med biologisk mångfald. Fonderna har dock ingen uttryckt strategi för biologisk mångfald och har inte en separat rapportering avseende vilka portföljinvesteringar som har störst påverkan på biologisk mångfald. Etikrådet är en nyckelaktör som driver biodiversitetsfrågor för Första till Fjärde AP-fonderna, både proaktivt (till exempel dialoger avseende bekämpningsmedel som riskerar att skada bi-pollineringen i Europa) och reaktivt, som svar på vissa incidenter (till exempel skogsskövlingar i Amazonas till följd av sojaproduktion). Bland annat har Etikrådet fört en proaktiv dialog med ett stort företag inom jordbruks- och livsmedelsproduktion, om bolagets policyer och rutiner för att förhindra avskogning i sin leverantörskedja av soja. Sedan dess har bolaget vidtagit ett antal åtgärder för att hantera problemen med avskogning i Sydamerika, bland annat en finansieringslösning som ska uppmuntra och belöna leverantörer som undviker avskogning av inhemsk vegetation och istället effektiviserar sitt jordbruk på redan uppodlad mark.

Därutöver har Andra AP-fonden, som har en högre andel investeringar i skog och jordbruk än de andra AP-fonderna, utvecklat specifika egna riktlinjer för skog och jordbruk, bland annat relaterade till biologisk mångfald, som fonden följt sedan 2011. Bland annat framgår i investeringsriktlinjerna för TCGA och TCGA II (bolagen och fonderna som AP2 är delägare i och som investerar i jordbruksfastigheter) att inga fastigheter inom Amazonas biologiska zon får förvärvas (TCGA och TCGA II har aldrig inkluderat några sådana jordbruksfastigheter). För Brasilien görs en utförlig undersökning av vem som ägt fastighetens mark från investeringsdatum tillbaka till när marken först såldes av regeringen. Fonden måste säkerställa att det inte finnas några oklarheter relaterade till ägarförhållanden innan en fastighet köps. Sedan år 2000 är det dessutom ett krav i Brasilien att alla fastigheter som överlåts har registrerats med GPS-koordinater.

Fonden strävar efter att säkerställa att riktlinjer efterlevs samt transparens. 2015 påbörjades externa revideringar av jordbruksfastigheterna i TCGA och TCGA II och ungefär en tredjedel av jordbruken genomgår revision varje år. Revisionerna görs av en global hållbarhetskonsult. Syftet med revisionerna är att bedöma om lagar och regler i Brasilien efterlevs, samt om PRI:s riktlinjer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk och/eller engagemang i relation till hållbarhetscertifiering. TCGA:s ESG-kommitté (där AP2 ingår), genomför, tillsammans med TCGA:s förvaltare, revisionerna.

162 Där fonderna bedömer att det är relevant, det vill säga där det har en signifikant effekt.

McKinsey Company 81

Därutöver arbetar AP2 aktivt med att förbättra bolagens arbete vad gäller hållbarhet, bland annat genom styrelsearbete. Fondens representant i styrelsen för TCGA är också medlem i dess ESG-kommitté. I augusti 2018 antogs en policy som tydliggör att förvaltarna har nolltolerans vad gäller förvärv av mark som avskogats. Mark kan inte förvärvas om den avskogats efter de tidpunkter som anges i policyn (från 2006 till 2017). De olika årtalen beror på att Brasilien är indelat i olika biologiska zoner.

Jämförelsevis har andra ledande internationella pensionsfonder inte heller någon specifik strategi för att hantera frågor gällande biologisk mångfald, men en fond uppger att den kommer uppmärksamma ämnet mer framgent. Dessutom finns ökad efterfrågan på utveckling av branschstandarder och ett flertal kapitalförvaltare har uppmanat dataleverantörer att lämna uppgifter om företagens påverkan på den biologiska mångfalden 163 .

10.4 Fondernas verktyg för att integrera hållbarhet i investeringar

Fonderna har integrerat hållbarhet i förvaltningen av samtliga tillgångsslag. Fonderna använder en rad olika verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i sina portföljer, både i utvärderingsfasen och efter att investeringen gjorts (Bild 49). Dessa verktyg är i stort desamma tvärs fonderna. Innan investeringen utvärderar fonderna en investeringsmöjlighet både ur ett risk- och ur ett värdeskapandeperspektiv:

 Från ett riskperspektiv integrerar AP-fonderna klimatrelaterade risker i den finansiella riskanalysen, vilket i vissa fall har resulterat i avinvesteringar av specifika företag. Bland annat tas hänsyn till risker relaterade till omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi (så kallad omställningsrisk) som exempelvis kan innefatta politiska beslut som höjda koldioxidskatter, vägtullar eller ökade priser på utsläppsrätter som stegvis är tänkta att bidra till minskadanvändning av fossila brä nslen. Sådana politiska beslut ändrar förutsättningarna för vissa specifika marknader och tas med i fondernas beräkningar. Fonderna använder också normbaserade principer (där de säkerställer att minimistandard eller intentionen bakom internationella 164 konventioner som Sverige har ratificerat efterlevs) och negativ screening baserad på förbestämda hållbarhetskriterier.

 Från ett värdeskapandeperspektiv använder merparten av fonderna sig av temainvesteringar inom ränteportföljen (gröna eller sociala obligationer) samt inom noterade och alternativa investeringar (bland annat Polhem Infra, som ägs av Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna, och specifika clean-tech-mandat).

Några fonder har även integrerat hållbarhetsfaktorer i portföljkonstruktionen. Första, Andra och 165 Fjärde AP-fonderna har integrerat hållbarhetsaspekter (till exempel koldioxidutsläpp, jämställdhet) i själva portföljkonstruktionen för noterade aktier. Principen är att skifta allokering så att den överviktar exponeringen mot bolag som presterar bättre än andra med avseende på en eller fler utvalda hållbarhetsfaktorer. Ett exempel är att Andra AP-fonden har utvecklat

163 4 kapitalförvaltare inkluderar AXA Investment Managers, BNP Paribas Asset Management, Sycomore Asset Management och Mirova. 164 AP-fonderna använder sig av exkluderingar och avinvesteringar och screenar för om bolag lever upp till de krav fonderna beslutat. Normbaserad exkludering används inom samtliga tillgångsslag och gäller för alla bolag som bedömts bryta mot internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Ett antal fonder gör även normbaserade avinvesteringar av bolag som dessa fonder bedömer bryter mot intentionen bakom internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Fonderna kan också avinvestera företag baserat på exponering mot specifika hållbarhetsrelaterade risker. 165 Systematisk förvaltning innefattar alla strukturerade förvaltningsstrategier, till exempel kvantitativ-aktiva samt index-passiva strategier. Dessa strategier bygger inte på så kallad fundamental förvaltning (bottom-up, stock-picking etcetera).

McKinsey Company 82

en så kallad ”smart beta-strategi” för globala aktier, med ett flerfaktorindex som utgår från ett antal hållbarhetsfaktorer, såväl som ett antal traditionella riskfaktorer, som historiskt sett har korrelerat med överavkastning. Fonden har också börjat utveckla ett liknande flerfaktorindex 49 för företagsobligationer.

 Hållbarhet är även integrerat i utvärderingsprocessen (så kallad due diligence ) av direktinvesteringar och externa förvaltare (denna typ av utvärdering görs i olika utsträckning av samtliga fonder).

Efter investeringen är gjord använder fonderna främst ägarengagemang och bolagsbevakning för att följa upp och säkerställa att innehav och externa förvaltare fortsätter uppfylla uppsatta hållbarhetskrav.

AP-fonderna har ett förstärkt fokus på ägarengagemang . Fonderna använder liknande verktyg som ledande internationella pensionsfonder, men de lägger extra fokus på ägarengagemang i bolag och i vissa fall även med branscher. Föredömlig förvaltning innebär 166 att vara en aktiv och engagerad ägare. Detta är uttalat i Regeringens proposition och samtliga fonder anser att de har möjlighet att skapa värde genom att engagera sig som ägare. De gör detta bland annat genom dialog, röstning, samt representation i styrelser och valberedningar. Fonderna engagerar sig i noterade bolag samt direktägda tillgångar då de bedömer att det är där de har störst påverkan. Första till Fjärde AP-fonderna engagerar sig dessutom tillsammans i utländska bolag för att öka sin påverkan genom Etikrådet. Ett exempel är Etikrådets engagemang rörande säkerheten vid dammar för gruvavfall, där rådet har representerat ett investerarkonsortium i dialogen med ledande branschbolag samt bedrivit ett omfattande arbete för ökad transparens i branschen. Sjunde AP-fonden har engagerat sig i olika hållbarhetsteman, med frågor som berör såväl branscher som enskilda bolag, till exempel gällande lobbying mot Parisavtalet 167 . Sjätte AP-fonden är aktiva inom branschorganisationer och har en löpande dialog och uppföljning med fonderna och bolagen i sin portfölj. De har också ofta en plats i fondernas Advisory Board.

Även om många ledande internationella fonder har ett stort ägarengagemang så utmärker sig AP-fonderna inom detta område. Däremot är vissa internationella pensionsfonder tydligare kring hur de bidrar till att uppfylla FN:s utvecklingsmål och bygger sina temainvesteringar, kommunikation och rapportering kring dessa. Till exempel, kartlägger några fonder sitt investeringsuniversum enligt FN:s utvecklingsmål för att förenkla positiv screening av investeringar, och redovisar samt rapporterar sedan hur investeringarna bidrar till att nå dessa mål.

Fonderna anpassar användningen av verktyg efter portföljsammansättningen. Eftersom vissa verktyg är mer lämpade för vissa tillgångsslag eller förvaltningsstrategier än andra, 168 anpassar AP-fonderna användningen efter portföljsammansättningen. Normbaserad och negativ screening används för alla tillgångsslag.

166 Regeringens proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna, p. 25 (Gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i). 167 Sjunde AP-fonden anger följande anledningar till avinvestering: motverkning av klimatlagstiftning i USA (5 bolag), utvinning av arktisk olja i Ryssland (1 bolag), storskaligt oljeledningsprojekt i USA och Kanada (1 bolag). 168 Normbaserad screening innefattar Företag eller affärsmodeller granskas för att säkerställa att minimi-standard eller intentionen bakom internationella konventioner efterlevs.

McKinsey Company 83

 Fjärde AP-fondens svenska aktieportfölj är större än övriga AP-fonders portföljer. I kombination med betydande aktieäganden i mindre och medelstora företag är fonden representerad i fler valberedningar än andra fonder.

 Det omvända gäller för fonder med mer internationell eller diversifierad portfölj, som till exempel Andra och Sjunde AP-fonderna, som har behov att mer systematiskt kunna realisera möjligheter och kontrollera risker relaterade till hållbarhet. Andra AP-fonden har därför fokuserat på att utveckla mer systematiska verktyg och använder ett så kallat flerfaktorindex 169 för att vikta om portföljen mot verksamheter som presterar bättre inom utvalda hållbarhetsfaktorer. Andra AP-fonden har även som målsättning att fondens flerfaktorindex ska harmonisera med de nya EU-direktiven rörande Paris Aligned Benchmarks 170 . Sjätte AP-fonden, som är riskkapitalinvesterare, har anpassat sina verktyg till portföljens illikvida natur, vilket har resulterat i ett starkt fokus på hållbarhetsrisker i utvärderingsprocessen ( due diligence ). Exempelvis har fonden tagit fram ett hållbarhetsramverk för att utvärdera externa förvaltare. Sjätte AP-fonden har således bara möjlighet att använda hållbarhetsverktyg relaterade till riskkapital, och har därför utvecklat dessa mer än andra fonder.

Bild 49

Fonders användande av verktyg Hållbarhetsverktyg för olika tillgångsslag Lågt Medium Högt Verktyg för granskning och urval av investeringar Verktyg för företagsstyrning Vertyg som används innan investering 1 Verktyg som används efter investering Integrering av hållbarhet Normbaserade Negativ Temainvesteringar i finansiell analys / Hållbarhets- 1 2 3 inom hållbarhet 4 5 Engagemang bevakning Tillgångsklass Investeringsportfölj principer granskning Due diligence Noterade Fundamental aktier 1 förvaltning (t.ex. fundamental analys)

Systematisk förvaltning (t.ex. indexbaserade Inte tillämpbart strategier) Räntebärande tillgångar 1 (Stats- Inte tillämpbart ftg.obligationer) Alternativa Direktinvestering investeringar (riskkapital och reala tillgångar) Extern förvaltning

1.Strategiska allokeringsstrategier bygger på att riktvärden för olika tillgångsklasser sätts för portföljen, som därefter ombalanseras regelbundet. Passiv förvaltning speglar ett förutbestämd marknadsindex Källa: Intern och extern rapportering, intervjuer i

Följande delar redogör i detalj för vilka verktyg som används av fonderna, samt för vilka tillgångsslag och förvaltningsstrategier dessa i högre utsträckning är tillämpbara.

169 Användning av flera faktorer som historiskt sett korrelerat med positiv prisutveckling / bolagsprestation i en automatiserad screening av aktier i ett förvalt index, med syfte att om-balansera indexet så att det ökar exponeringen mot bolag som presterar bättre inom dessa faktorer och minskar exponeringen mot bolag som presterat sämre. 170 En del av EU Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt resulterade i åtgärder rörande riktmärken (benchmarks) för investeringar, bland annat EU Paris-aligned Benchmark (EU PAB) som stipulerar att underliggande tillgångar ska väljas på ett sådant sätt att den resulterande referensportföljens växthusgasutsläpp anpassas till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet i Paris klimatavtal. EU Paris-aligned Benchmark (EU PAB) antogs officiellt av rådet den 8 november 2019. EUs fullständiga taxonomi relaterad till ”Sustainable Finance” framarbetas fortfarande och minimistandarderna ska vara fastställa innan (december) 2022.

McKinsey Company 84

1. Normbaserad screening

Normbaserad uteslutning används inom samtliga tillgångsslag och gäller för alla bolag som bedömts bryta mot internationella konventioner som ratificerats av Sverige. Samtliga fonder har på denna grund exkluderat företag som bryter mot Icke-spridningsavtalet (Nuclear Non- Proliferation Treaty, NPT), som bedriver verksamhet relaterad till klusterminor och som 171 tillverkar och distribuerar cannabis för icke-medicinskt bruk . Exkluderingar baseras på Etikrådets rekommendation. Efter genomförda screenings rekommenderar Etikrådet till Första till Fjärde AP-fonderna vilka typer av bolag som bör exkluderas och fonderna brukar i regel följa denna rekommendation. Om en fond beslutar sig för att inte följa rekommendationen måste den tillhandahålla en officiell förklaring 172 .

Dessutom har Första, Andra och Fjärde AP-fonderna valt att avinvestera företag som bedöms vara oförenliga med avsikten bakom vissa konventioner som ratificerats av Sverige, så som Tobakskonventionen och Icke-spridningsavtalet (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT) som manar till nedrustning av kärnvapen (Bild 50) 173 , och har således avinvesterat bolag med verksamhet relaterad till kärnvapen samt tobaksbolag.

AP-fondernas avinvesteringskriterier är jämförbara med kriterier hos andra ledande pensionsfonder i Europa och i viss mån striktare än hos ledande nordamerikanska pensionsfonder (där ett flertal aktörer inte har avinvesterat från verksamheter relaterade till 174 kärnvapen). Dessa avinvesteringskriterier är de vanligaste, dessutom har några fonder avinvesterat till exempel inom spelindustrin.

2. Negativ screening (screening baserad på specifika hållbarhetsrisker)

Första till Fjärde AP-fonderna kan också avinvestera företag baserat på exponering mot specifika hållbarhetsrelaterade risker. Avinvesteringar som baseras på finansiell analys av specifika hållbarhetsrisker görs i samtliga buffertfonder för noterade aktier och obligationer. Listan på avinvesterade bolag skiljer sig mellan fonderna eftersom avinvesteringarna baseras på fondspecifika riskbedömningar (se avsnitt om fossila bränslen) (Bild 50).

171 FN:s konventioner om narkotika. 172 Regeringens proposition 2017/18:271 Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna, p. 25 (Gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i). 173 Till exempel har Sverige ratificerat Tobakskonventionen vilken innehåller bland annat att varje land ska införa regler om förbud av reklam, marknadsföring och sponsring och att de länder som inte kan genomföra ett omfattande förbud, ska införa strikta begränsningar. Även om konventionen innebär inte att produktion av tobak är förbjuden (och således bryter inte bolag som producerar tobak mot konventionen), så är konventionens intention att begränsa tobakskonsumtionen. AP-fonderna är enligt den gemensamma värdegrunden inte förpliktigade att avyttra sina ägarandelar i tobaksbolag, men vissa fonder har utgått från den utökade tolkningen och avyttrat tobaksbolag eftersom de anser att verksamheten strider mot konventionens intention. 174 USA har inte har skrivit under FN: s konventioner om mänskliga rättigheter och Icke-spridningsavtalet eller FN:s konvention on kärnvapenförbud, som reglerar dessa

McKinsey Company 85

Bild 50

3. Temainvesteringar i hållbarhet

Temainvesteringar i hållbarhet innefattar investeringar i företag med verksamhet relaterad till hållbarhetsfrämjande aktiviteter (så som förnyelsebar energi eller hållbart jordbruk) i olika tillgångsslag.

Den vanligaste typen av temainvestering som görs tvärs fonder är gröna obligationer; samtliga AP-fonder har investerat i gröna obligationer som en del av ränteportföljen (Bild 51), med undantag för AP6 som inte har mandat att investera i räntebärande värdepapper. Resterande fonder (Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonderna) har tillsammans utökat sin portfölj med gröna obligationer med 219% sedan 2015, vilket innebär en ökning på cirka 34% per år. Av dessa, har Tredje AP-fonden ökat sin portfölj mest under perioden (i absoluta tal). En förklaring till detta är att fonden, under perioden, haft som målsättning att tredubbla värdet av gröna obligationer. Tredje AP-fonden är även den enda fonden som i nuläget har ett uttalat mål för gröna obligationer (se Tredje AP-fondernas målsättning om att ” investeringar i gröna obligationer ska fördubblas och öka till 30 miljarder kronor fram till 2025” ). Utöver gröna obligationer, har vissa fonder även specifika mandat för sociala obligationer (Andra APfonden). Fjärde AP-fonden, som var en av de första fonderna att investera i gröna obligationer, har olikt resterande fonder minskat sin andel gröna obligationer under perioden.

Vissa fonder har under 2019 identifierat specifika investeringsteman för sina fundamentala aktier och onoterade investeringar. Första och Fjärde AP-fonden har, till exempel, sökt investeringar inom hållbart jordbruk och vill utöka sin exponering mot bolag inriktade på hållbara lösningar (genom dedikerade investeringar), både inom sin noterade och onoterade portfölj. Sjunde AP-fonden har verkställt ett så kallat effektmandat, för investeringar som ska bidra till FN:s hållbarhetsmål, i sin fundamentala förvaltning. Därutöver har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna tillsammans etablerat Polhem Infra, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur. Andra AP-fonden har bland

McKinsey Company 86

annat infört en strategisk allokering till global hållbar infrastruktur (med initial målsättning att denna ska utgöra 2% av portföljvärdet).

På liknande sätt använder sig ett flertal ledande internationella pensionsfonder också av temainvesteringar i hållbarhet. Däremot är vissa internationella pensionsfonder tydligare kring hur de bidrar till att uppfylla FN:s utvecklingsmål och bygger sin positiva urvalsstrategi och kommunikation kring dessa. Till exempel, kartlägger ett par ledande internationella fonder sitt investeringsuniversum enligt FN:s utvecklingsmål för att förenkla positiv screening av investeringar, och rapporterar sedan hur investeringarna bidrar till att uppfylla dessa mål.

Bild 51

AP-fondernas investeringar i gröna obligationer 2015-2019 SEK miljarder Inkluderar ej sociala obligationer som redovisas separat Utveckling sedan fonden investerade 1 AP 1 1 AP 2 AP 3 AP 4 AP 7 Total ökning 1 , % CAGR 1 , % 219% 34% 38 3 NA NA 205% 32% 27 13 24 6 6 18 270% 39% 5 12 17 17 13 4 10 5 21% 6% 3 2 4 3 3 2 3 328% 107% 1 2015 16 17 18 2019 1. Mätetalen har olika startpunkter: Sjunde AP-fonden sedan 2017, Andra AP-fonden sedan 2016, Tredje och AP-fonden sedan 2015. Källa: Pressök, interna intervjuer, intern och extern rapportering i

4. Hållbarhetsintegration i finansiell analys eller due diligence

Hållbarhetsintegration definieras som den systematiska inkluderingen av hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslut, finansiell analys och värdering eller due diligence vid utvärderingen av potentiella investeringar. Hållbarhetsintegrering görs i dagsläget för alla tillgångsslag men är ovanligare för räntebärande investeringar.

Särskilt utmärkande för AP-fonderna är integreringen av hållbarhet i den strukturerade / systematiska förvaltningen. Vissa AP-fonder har utvecklat nya verktyg som automatiserar integrationen av hållbarhetsfaktorer. Första, Andra och Fjärde AP-fonderna har inkluderat 175 hållbarhetsaspekter i noterade aktier som förvaltas systematiskt genom att integrera hållbarhetsfaktorer (så som koldioxidutsläpp, jämställdhet) i själva portföljkonstruktionen. Även om metoderna skiljer sig något mellan fonder bygger de på samma princip: allokeringen skiftas så att den överviktar exponeringen mot bolag som presterar bättre än andra med avseende på en eller fler utvalda hållbarhetsfaktorer.

175 Systematisk förvaltning innefattar alla strukturerade förvaltningsstrategier, till exempel kvantitativ-aktiva samt index-passiva strategier. Dessa strategier bygger inte på så kallad fundamental förvaltning (bottom-up, stock-picking etcetera).

McKinsey Company 87

 Andra AP-fonden har till exempel utvecklat en så kallad ”smart beta-strategi” för globala aktier, där fonden använder ett antal hållbarhetsfaktorer, jämte ett antal traditionella riskfaktorer, som historiskt sett har korrelerat med överavkastning i konstruktionen av index för globala aktier. Denna strategi täcker mer än 20% av fondens förvaltade tillgångar. Andra AP-fonden utvecklar för närvarande liknande flerfaktorindex för företagsobligationer, som utgör cirka 10% av fondens tillgångar. 49 Fondens obligationer i tillväxtländer, som utgör cirka 7,5% av portföljen, förvaltas utifrån ESG-index som konstrueras av JP Morgan.

 Fjärde AP-fonden använder sig av en liknande metod, men med tonvikt på koldioxidutsläpp (fonden refererar till denna som sin lågkoldioxidstrategi). Denna lågkoldioxidstrategi omfattar i nuläget knappt 14% av fondens förvaltade tillgångar.

 Första AP-fonden använder både särskilda hällbarhetsfaktorer (såsom t.ex. bolagens hantering av koldioxidutsläpp) och ett sammanvägt MSCI-betyg för hållbarhet i sina faktorstrategier. Fonden investerar för varje sektor i bolag som överstiger ett visst betyg.

Analysen av hållbarhetsfaktorer är också en integrerad i den fundamentala förvaltningen, men där fattas investeringsbeslut snarare på kvalitativa, bolagsanpassade bedömningar av potentiella hållbarhetsrisker och -möjligheter även om systematisk utvärdering av specifika hållbarhetsfaktorer och -data kan vara del av beslutsunderlaget.

Detta gäller även för integrationen av hållbarhet i utvärderingsprocesser (så kallad due diligence ) för direktinvesteringar i onoterade innehav i reala tillgångar och riskkapital, samt för utvärderingen av externa förvaltare. I underlag för investeringsbeslutet ingår risker och möjligheter för hållbarhet som ett eget delområde. Sjätte AP-fonden har dessutom utvecklat ett separat utvärderingsramverk för att bedöma externa förvaltares arbete med hållbarhet på årsbasis.

5. Ägarstyrning

Påverkan genom engagemang / ägarstyrning är en av AP-fondernas viktigaste investeringsövertygelser (vilket bland annat anges i Första till Fjärde AP-fondens gemensamma värdegrund, samt i Sjätte och Sjunde AP-fondernas investeringsövertygelser). Fonderna anser att de genom att äga och engagera sig kan ha större inverkan på bolagens verksamhet och hållbarhetsresultat. Fonderna engagerar sig framförallt i noterade svenska innehav och direktägda investeringar, men är även engagerade i utländska bolag (Första till Fjärde AP-fonden då ofta genom Etikrådet). Första till Fjärde AP-fonderna röstar på cirka 1000 bolagsstämmor i utländska bolag vardera. Analysen inför stämmorna är gemensam men varje fond röstar självständigt.

Fonderna använder i första hand företagsdialog med ledningsgrupper och styrelser, röstning, representation i styrelse – och nomineringskommittéer (alternativt rådgivande styrelser, ”Advisory Boards”, inom riskkapitalinvesteringar), aktieägarförslag eller, i sista hand, genom 176 tvistemål. År 2019 röstade Första till Fjärde AP-fonderna sammanvägt på 55% av alla stämmor i bolag fonderna ägde.

176 Första AP-fonden har röstat på 37 av 37 stämmor (100%), Andra AP-fonden har röstat på 85 av 150 stämmor (57%), Tredje AP-fonden har röstat på 75 av 140 stämmor (54%) och Fjärde AP-fonden har röstat på 87 av 194 stämmor (45%).

McKinsey Company 88

Det finns ett flertal exempel på hur Första till Fjärde AP-fonderna har arbetat med bolagsstyrning i sina innehav. Här följer några:

 Första AP-fonden har varit aktiv på stämmor och har röstat nej till ett antal förslag, bland annat ansvarsfrihet för en bank-VD. Fonden deltog i valberedningar i 10 av 37 ägda svenska bolag.

 Andra AP-fonden ledde, inom ramen för Climate Action 100+, under året dialogen med ett stort fordonsindustribolag, kring bolagets behov att minska koldioxidutsläpp för att ligga i linje med Parisavtalet.

 Tredje AP-fonden röstade under 2019 på cirka 1 050 bolagsstämmor, varav 75 svenska årsstämmor. Inför stämmosäsongen deltog fonden på ett 40-tal aktieägarmöten för att förmedla fondens hållning i olika ägarfrågor.

 Fjärde AP-fonden deltog i 39 valberedningar inför stämmosäsongen 2019. Fjärde APfonden verkade genom dessa bland annat för ökad mångfald i dessa styrelser (44 % av nyvalda ledamöter var kvinnor under 2019). Fonden verkade även för att ett noterat bolag i vilket fonden är största ägare och ordförande i valberedningen tog fram nya hållbarhetsmål i samband med ett internationellt förvärv.

 Sjätte AP-fonden har en löpande dialog och uppföljning med fonderna och bolagen i sin portfölj. De har också ofta en plats i fondernas Advisory Board. Sjätte AP-fonden genomförde under 2019 ett antal hållbarhetsmöten med företag där fonden är coinvesterare, bland annat tillsammans med en stor europeisk e-handelsleverantör för att diskutera cybersäkerhet, jämställdhet och mångfald.

 Första till Fjärde AP-fonderna samarbetar genom Etikrådet för att bedriva proaktiv och reaktiv dialog i främst utländska företag, och har över tid utvidgat sitt engagemang även till branschövergripande frågor.

 Sjunde AP-fonden är inte medlem i Etikrådet, utan engagerar sig separat i ägarstyrningsfrågor. Fonden kan dock samarbeta med Etikrådet när det är relevant.

 AP-fondernas Etikråd har i ett flertal fall engagerat sig i utländska bolag under 2019, bland annat i samband med en gruvdammsolycka (till följd av dålig kontroll på säkerheten) i Brasilien. Under 2019 gjordes bland annat genombrott i dialogerna med gruvbolagen efter att Etikrådet, tillsammans med andra investerare, tagit fram en databas som kan bidra till transparens kring bolagens ansvarstagande.

 Sjunde AP-fonden utsågs till huvudaktör, eller "lead plaintiff", i en stämningsansökan mot en amerikansk investmentbank i anslutning till en fondskandal i Asien.

 Etikrådet och Första till Fjärde AP-fonderna har även engagerat sig i ett antal branschövergripande initiativ under 2019, exempelvis anordnades ett seminarium om bankers och myndigheters arbete för att bekämpa ekonomisk brottslighet, och Sjunde AP-fonden har kartlagt företag som utövar lobbying mot Parisavtalet.

Dessutom samarbetar fonderna med andra investerare, bland annat genom nätverk som ClimateAction100 + och UNPRI. Detta samarbete gäller särskilt ibland rättstvister, där till exempel Sjunde AP-fonden 2018, genom att gå samman med andra investerare (bland annat Church of England, Climate Action 100), vidtog åtgärder mot fordonstillverkare för att främja ansvarsfull utvinning av Kobolt och stämde en ledande internetaktör för kränkning av ägarrättigheter.

McKinsey Company 89

6. Kontinuerlig bevakning

Första till Fjärde samt Sjunde AP-fonderna bevakar kontinuerligt sina noterade innehav med avseende på hållbarhetsrisker. I första hand har förvaltarna tillgång till hållbarhetsdatabaser (som exempelvis Sustainalytics och MSCI ESG Research). Utöver databaserna använder fonderna även olika externa aktörer för normbaserad incidentsbevakning. Dessa leverantörer granskar kontinuerligt nyheter och upplyser om en incident har inträffat i något av bolagen. Det är därefter upp till fonden att vidta åtgärder, uppföljningen är beroende av hur allvarlig och akut händelsen är. Mindre incidenter utvärderas först i samband med den fondövergripande bolagsgenomgången (som sker två gånger om året). Vid mer akuta händelser fattar VD eller CIO, tillsammans med relevanta förvaltare, beslut om investeringsimplikationer direkt.

Det finns i dagsläge inte samma typer av databaser eller tjänster för sina direktägda och externt förvaltade reala tillgångar eller riskkapitalinvesteringar. Sjätte AP-fonden, som bara har onoterade innehav, påverkas särskilt av detta. För att kunna bevaka och hantera hållbarhetsrisker i bolagen ställs därför särskilda krav på incidentrapportering från de direktägda bolagen och externa förvaltare, vilket innebär att bolagen har förpliktat sig att återge information om ESG-relaterade händelser till ansvarig förvaltare som, vid behov, eskalerar detta inom Sjätte AP-fondens organisation. Sjätte AP-fonden arbetar efter ett etablerat förfarande när detta sker, där fonden säkerställer att bolaget tar fram en åtgärdsplan och följer sedan upp denna.

10.5 Fondernas organisation

AP-fondernas styrelser eller ledning fastställer fondernas hållbarhetsstrategi. Den övergripande hållbarhetsstrategin fastställs av styrelsen (Första, Fjärde och Sjätte APfonderna) eller ledningen (Andra och Sjunde AP-fonderna) eller båda (Tredje AP-fonden). Första och Sjätte AP-fonderna har dessutom en särskild hållbarhetskommitté i styrelsen, vilket är ett beredningsorgan för fördjupad behandling av frågor rörande fondens efterlevnad av kraven på föredömlighet gällande hållbarhetsarbetet. Beslutsrätten och ansvaret i dessa frågor ligger dock kvar hos hela styrelsen.

Fonderna har anpassat organisationen med avseende på hållbarhet och helt integrerat hållbarhet i förvaltningsorganisationen. Samtliga AP-fonder har övergått från att enbart ha ett separat team för hållbarhet och ägarstyrningsfrågor, till en integrerad verksamhetsmodell där kompetens och ansvar för hållbarhet, och till viss mån ägarstyrning, delegerats ut i förvaltningsorganisationen. De flesta av fonderna har dock bibehållit 2 – 4 dedikerade resurser med fokus på hållbarhets- / ägarstyrningsfrågor som stöttar organisationen inom hållbarhet och ägarstyrningsfrågor, men i merparten av fonderna är det förvaltarens och, ytterst, investeringschefens ansvar att säkerställa att hållbarhet är integrerat i investeringsbesluten och bolagsbevakningen. Nödvändiga kompetenser har byggts upp genom internutbildningar för förvaltare inom investeringsorganisationerna, bland annat avseende hur förvaltare kan arbeta med mångfaldsfrågor och miljöhänsyn på arbetsplatsen och i sina innehav. Liknande skiften har skett hos ledande internationella pensionsfonder. De flesta av fonderna har behållit ett team som jobbar uteslutande med hållbarhet och ägarstyrning, samt leder fondövergripande hållbarhetsinitiativ. Inom Andra AP-fonden är fondens hållbarhetsanalytiker integrerade i strategiavdelningen. Sådana initiativ kan till exempel utgöras av samarbeten med andra investerare och grupper, utveckling av interna

McKinsey Company 90

ramverk och processer, extern och intern kunskapsspridning, samt rapportering och kommunikation relaterad till hållbarhet. Vid behov kan teamet tillhandahålla hållbarhetsexpertis och utbildningar till investeringsorganisationen, och teamet är även involverat i ägarstyrningsarbete och hjälper förvaltare med dialog och representation. Hållbarhets/ägarstyrningsteamet består i regel av 2–4 heltidsanställda. 177 Teamens storlek i förhållande till kapital under förvaltning är i linje med ledande internationella pensionsfonder, som också har integrerat övergripande ansvar i förvaltningsorganisationen. Vissa av AP-fonderna har även etablerat tvärfunktionella hållbarhetsforum för att samordna hållbarhetsinsatser. Utöver förvaltningsorganisationens arbete och hållbarhetsteamet, har Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna instiftat tvärfunktionella hållbarhetsforum, som samlar anställda från olika funktioner i organisationen, för att samordna hållbarhetsinsatser och säkerställa att samtliga funktioner arbetar i linje med fattade beslut. Till exempel agerar den samlade gruppen som rådgivande organ vid uteslutning av företag eller vid beredande av hållbarhetsrelaterade investeringar. Forumet har som syfte att utveckla och förbättra fondens hållbarhetsarbete, bland annat genom uppföljning av fondens hållbarhetsarbete och förslag på förbättringar.

10.6 Uppföljningsprocesser

AP-fonderna har hittills inte kopplat prestation inom hållbarhetfaktorer till anställdas ersättning eller liknande. Ett fåtal ledande internationella pensionsfonder har börjat länka förvaltarnas rörliga kompensation till hållbarhetsfaktorer. Som exempel anges att förvaltare på årsbasis minst måste nå en viss fastställd koldioxidintensitet för sina investeringar. Förvaltarnas rörliga kompensation är kopplad till detta och ökar / minskar således beroende på om budgetmålet för koldioxidintensitet uppfylls. AP-fonderna har inte tillämpat någon liknande ansats, då majoriteten av fonderna i dagsläget inte använder individuella bonussystem.

Ett fåtal AP-fonder arbetar med andra typer av medarbetarutvärdering som inte är kopplad till de anställdas ersättning. Andra AP-fonden inkluderar hållbarhet som en dimension i utvärderingssamtalen med medarbetare. Första och Tredje AP-fonden följer också upp medarbetares hållbarhetshänsyn, dock som en del av förvaltningsavtalet. Avtalet stipulerar handlingsramarna för medarbetaren med avseende på kapital, bland annat ingår en beskrivning av vilken hållbarhetshänsyn som måste tas, till exempel rekommenderas förvaltare att undvika bolag med ESG-ratings under en viss nivå. Dessutom ombes förvaltare göra dragningar om hur hållbarhetshänsyn tas för den tvärfunktionella hållbarhetsgruppen (som även kan agera rådgivningsorgan till förvaltaren). Hos Fjärde AP-fonden adresseras utvärdering och utveckling av integration av hållbarhet i respektive förvaltningsmandat av VD i dialoger med portföljförvaltare under året.

Flera fonder arbetar med kompetensutveckling hos anställda samt genomför utbildning avseende hållbarhet med anställda och ledning. Andra och Sjätte AP-fonderna utvärderar kunskapsläge och -behov inom hållbarhet under medarbetarsamtal. En plan för kompetensutveckling tas fram i samband med detta. Ett flertal fonder tillhandahåller även hållbarhetsrelaterad utbildning som omfattar både styrelse, anställda och ledning.

177 I denna jämförelse är hållbarhetskompetensen i förvaltningsorganisationen inte inkluderad.

McKinsey Company 91

Inom Andra AP-fonden har samtliga medarbetare genomgått en utbildning kring mänskliga rättigheter under 2019. Tredje AP-fonden har på motsvarande vis genomfört en utbildning avseende betydelsen av hållbarhetsfrågor som en faktor i investeringar med majoriteten av de anställda inklusive ledningen. Fjärde AP-fonden har genomfört fem interna utbildningar med hållbarhetstema, bland annat avseende ”Impact investing inom hedgefonder” och klimatscenarioanalys. Sjätte AP-fonden har under året genomfört utbildning inom bland annat anti-korruption, samt en generell digital utbildning inom ESG för samtliga medarbetare och styrelse.

Samtliga AP-fonder utvärderar och följer upp hur externa förvaltare arbetar med hållbarhet både innan och efter investeringen gjorts. Alla fonder utvärderar externa förvaltare, men Sjätte AP-fonden har formaliserat förfarandet mer än övriga fonder. Fonden har bland annat utvecklat en egen utvärderingsmodell (med ett antal uppföljningsområden), som bygger på en av branschen framtagen mall för hållbarhetsuppföljning för fondförvaltare inom tillgångsslaget onoterat. En utvärdering av samtliga externa förvaltare genomförs årligen och i samband med denna en dialog med varje enskild förvaltare om utvecklingsområden, samt betyg och ranking vis-a-vis andra förvaltare.

Samtliga fonder följer upp och utvärderar sitt hållbarhetsarbete, samt hur de presterar i förhållande till sina hållbarhetsmål (se även avsnittet om kontinuerlig bevakning under 10.4). Första till Fjärde samt Sjunde AP-fonderna bevakar kontinuerligt sina noterade innehav med avseende på hållbarhetsrisker. Fonderna använder även olika externa aktörer för normbaserad incidentsbevakning. Dessa leverantörer granskar kontinuerligt nyheter och upplyser om en incident har inträffat i något av bolagen.

10.7 Fondernas hållbarhetsrapportering

Samtliga AP-fonder rapporterar kring sitt arbete med hållbarhet enligt etablerade ramverk. Det finns ett antal ramverk och standarder för rapportering av hållbarhet, men inte ett entydigt, standardiserat sätt för hur investerare ska hållbarhetsrapportera.

Första till Fjärde AP-fonderna har tillsammans utvecklat gemensamma riktlinjer för redovisning av hur mål har uppnåtts. Dessa innebär att ” AP-fondernas hållbarhetsrapportering beskriver arbetet med att integrera hållbarhet i förvaltningen samt hur hållbarhetsarbetet bedrivs i övrigt. AP-fondernas hållbarhetsredovisning eftersträvar att följa den internationella standarden Global Reporting Initiative (GRI)” .

Dessutom har Första till Fjärde AP-fonderna kommit överens att de rapporterar enligt United Nations-supported Principles for Responsible Investment (UNPRI), Taskforce on Climaterelated Financial Disclosures (TCFD), vilket inkluderar koldioxidavtryck, samt hur AP-fonderna har möjlighet att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, röstningsdata samt om Etikrådets arbete 178 . Sjätte och Sjunde AP-fonden rapporterar också enligt GRI och ett flertal andra ramverk.

Därutöver uppmuntrar fonderna även bolag inom sina portföljer att rapportera enligt TCFD (vilket inkluderar koldioxidrapportering) samt enligt utvalda andra ramverk där det är tillämpligt, så som Global Real Estate Sustainability Benchmark (GRESB), ett hållbarhets-benchmark för

178 Första till Fjärde AP-fondernas gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts.

McKinsey Company 92

reala tillgångar, Principles for Responsible Investments (UNPRI) för bland annat private equityinvesteringar, Forest Stewardship Council (FSC) för skogsinvesteringar, etcetera.

Rapporteringen kring hållbarhetsarbetet är omfattande, men skiljer sig mellan fonder och över tid. Samtliga fonder rapporterar sina strategier och mål samt hur de har arbetat för att nå målen mål och om de har uppnåtts. Ett undantag är Sjunde AP-fonden som inte valt rapportera sina hållbarhetsrelaterade mål externt. Fonderna är överlag transparenta med att rapportera mål, strategier och verktyg. Formatet varierar också, och många har ändrat format över tid (i förbättringssyfte).

Andra ledande internationella pensionsfonder har i större utsträckning förenklat sin externa rapportering, till exempel använder de sig av tabeller som årligen sammanställer mål samt hur de uppfylls. Till exempel redovisar några fonder fossila innehav (de visar andel investeringar inom energisektorn, och vilka energikällor som står bakom detta) eller hur investeringar i förnybar energi och investeringar som bidrar till FN:s utvecklingsmål utvecklas över tid. Andra fonder förklarar i vissa fall sina resonemang tydligare (till exempel kring investeringsövertygelser angående fossila bränslen).

Fonderna har beskrivit hur de ser på sitt uppdrag och sina mandat i sin externa rapportering, men hög grad av komplexitet i relaterade frågeställningar gör att det svårt för fonderna att på ett enkelt sätt förmedla sina resonemang till allmänheten. Fonderna rapporterar kring hur det lagstiftade mandatet vägleder fondernas resonemang och avvägningar kring viktiga beslut (exempelvis gällande avyttringar av tobaksbolag eller ställningstaganden kring fossila bränslen) i sin externa rapportering. Kommunikationen externt blir dock ibland komplex och svår att förstå. För att förstå fondernas arbete krävs ofta förkunskaper och viss insyn i de många aspekter som tas i beaktande, till exempel APfondernas uppdrag och portföljteori (exempelvis avvägningen mellan avkastning och risk). Exempelvis är det, i en medial kontext, svårt för fonderna att tydliggöra att man inte har mandat att fatta beslut som går emot det övergripande målet (om avkastning och risk), utom om det bryter mot den svenska konventionsgrunden. AP-fonderna fortsätter att arbeta med att förbättra transparensen kring sitt uppdrag.

Samtliga fonder rapporterar sina strategier, mål och verktyg i hållbarhetsarbetet samt hur de har arbetat för att nå målen. Formatet varierar och många har ändrat format över tid. Ett undantag är Sjunde AP-fonden som valt att inte rapportera sina hållbarhetsrelaterade mål externt. Fonderna rapporterar kring hur det lagstiftade mandatet vägleder fondernas resonemang och avvägningar kring viktiga beslut (exempelvis gällande avyttringar av tobaksbolag eller ställningstaganden kring fossila bränslen) i sin externa rapportering.

AP-fonderna rapporterar sina koldioxidavtryck enligt ett gemensamt rapporteringsformat sedan 2015. Redovisningen av koldioxidutsläpp är enklare och tydligare än resterande rapportering till följd av fondernas rapporteringssamarbete. För koldioxidutsläpp i den noterade aktieportföljen tog fonderna tillsammans fram gemensamma mått och rapporteringsformat år 2015.

För Första till Fjärde, samt Sjunde AP-fonderna omfattar rapporteringen utsläpp för en större 179 del av den noterade aktieportföljen (Scope 1 och 2) , och för Sjätte AP-fonden, som endast gör onoterade investeringar, omfattar mätningen en större andel av den onoterade investeringsportföljen. Dessutom arbetar både AP-fonderna och andra ledande internationella

179 ”Scope 1” visar direkta utsläpp från den egna verksamheten, ”Scope 2” indirekta utsläpp från köpt energi och ”Scope 3” visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar.

McKinsey Company 93

pensionsfonder med att utöka omfattningen av mätningen till ytterligare tillgångsslag, som till exempel reala tillgångar, riskkapitalbolag och skog, och expandera mätningen i begränsad skala till Scope 3. Ett antal fonder (Tredje och Sjunde AP-fonderna) har utökat mätningen av utsläpp för sin noterade portfölj enligt Scope 3, även om dessa resultat inte alltid publiceras externt. Detsamma gäller för Sjätte AP-fonden fast avseende den onoterade portföljen. Fjärde AP-fonden använder en utökad definition av Scope 1+2 som inkluderar utsläpp från underleverantörer i sina investeringsstrategier. Första till Fjärde AP-fonderna har i olika utsträckning även utökat mätningen till andra tillgångsslag (bland annat obligationer och reala tillgångar). Dessa särredovisas från koldioxidrapporteringen för den noterade aktieportföljen, och rapporteras i vissa fall inte alls.

Totalt minskade AP-fonderna sitt koldioxidavtryck mätt som totalt koldioxidutsläpp (i uppmätta delar) av sina noterade aktieportföljer med 9% mellan 2019 och 2018, att jämföra med en ökning på 34% för (uppmätta delar av) motsvarande aktieportföljers marknadsvärde (Bild 52). Om man ser över en längre tidshorisont, har fonderna ökat sina utsläpp något: mellan 2015 och 2019 uppgick ökningen till c. 3% vilket kan jämföras med ökningen (i de uppmätta) aktieportföljernas marknadsvärde som uppgick till 50% över samma period (Bild 52). Anledningen till ökningen av koldioxidutsläpp över tid är framförallt att fondernas portföljer har växt, men på grund av ökat fokus på åtgärder för CO2-minskning de senaste åren (till exempel genom lågkoldioxidinvesteringar och nya ESG-index) har utsläppen kunnat minskas.

Bild 52

Redovisade CO 2 -utsläpp 2015-2019 Växthusgasutsläpp i den noterade aktieportföljen 2 (Scope 1 and 2) AP 1 AP 2 AP 3 AP 4 AP 6 AP 7 Miljoner ton CO 2 e +3% 15 -9% 13 14 14 14 2 2 1 2 2 2 3 3 1 2 3 1 1 1 2 1 2 0 2 3 0 2 0 0 0 8 6 7 5 5 Aktieportföljernas marknadsvärde 1 , SEK miljarder

+50% 1,271 +34% 992 124 897 952 144 847 121 130 110 107 142 131 145 149 135 126 141 121 109 25 24 25 20 22 587 256 312 370 402 2015 16 17 18 2019 1. Syftar till delar av portföljen som täcks av CO 2 –analysen 2. AP6 redovisar för onoterade tillgångar Källa: Fonders årsredovninsar och hemsidor i

De omfattade bolagens omsättning särredoredovisas inte av fonderna. Däremot redovisas koldioxidintensiteten i portföljen, både relativt bolagens marknadsvärde och relativt bolagens omsättning. Båda dessa mått har fallit över tid för samtliga AP-fonder, vilket innebär att koldioxidutsläppen relativt sett har vuxit långsammare än bolagens värde och omsättning. Fonderna har dock tydliggjort att denna minskning under 2019 till huvuddel härleds från att fonderna har skiftat sin portföljexponering till mindre utsläppsintensiva bolag, och inte på att bolagen har minskat sina utsläpp. För att åskådliggöra detta har samtliga fonder, med undantag för Sjunde AP-fonden, för 2019 valt att särredovisa hur stor del av minskningen i

McKinsey Company 94

koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen i fondens portfölj (Bild 53).

Bild 53

Som synes, beror minskningen i koldioxidintensitet för 2019 för samtliga AP-fonder främst på ändringar i portföljmixen, snarare än att intensiteten minskat i de underliggande bolagen. Den relativa andelen var som störst inom Tredje och Sjätte AP-fondernas innehav, där 37% respektive 26% kom från underliggande förbättringar i bolagen.

Ett år kan dock ses som en kort tidshorisont för att mäta och följa upp koldioxidutsläpp, och en längre tidsserie behövs för att kunna dra slutsatser. AP-fonderna fortsätter att arbeta med minskande koldioxid i sina portföljbolag.

McKinsey Company 95

Bilaga: Hållbarhet som en del av den årliga grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP- fonderna

Som del av 2019 års fördjupningsarbete inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar behandlas i detta avsnitt hur huvudmannen bedöms kunna inkludera hållbarhet som del av den årliga grundläggande utvärderingen.

Den grundläggande utvärderingen av AP-fonderna bör anpassas till de nya placeringsreglerna. Det innebär att det bedöms viktigt att den årliga utvärderingen även bör inkludera hur Första till Fjärde AP-fonderna arbetar för att säkerställa föredömlig förvaltning.

Första till Fjärde AP-fondernas hållbarhetsarbete bör utvärderas med utgångspunkt i det lagstadgade mandatet. Med utgångspunkt i Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag bör utvärderingen fokusera på två viktiga områden:

1) Första till Fjärde AP-fondernas arbete med hållbara investeringar. Detta inkluderar respektive fonds strategier, fokusområden, målsättningar och resultat i arbetet med hållbara investeringar under året. Detta bedöms relevant för utvärderingen då uppdraget specificerar att:

”Första–Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt 180 fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i 1 §”

2) Första till Fjärde AP-fondernas samarbete kring hållbarhetsfrågor och vilka resultat det gemensamma hållbarhetsarbetet uppnått under året. Detta bedöms relevant då uppdraget specificerat att:

”Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller målet i 1 a §.” 181

Inom respektive område för utvärderingen föreslås ett antal nyckelfrågor. Nedan föreslås ett antal frågor med syfte att öka förståelsen för hur Första till Fjärde AP-fonderna arbetar med hållbarhet, dels i den egna fonden och dels i samarbete med varandra. Frågorna syftar även till att belysa skälen till fondernas val av strategier, arbetssätt och verktyg för att integrera hållbarhet i förvaltningen av fondmedlen. Värt att notera är att frågorna inte inkluderar specifika mätetal, med avsikt att undvika implicit styrning utöver fondernas mandat. Slutligen fokuserar frågorna som del av den årliga utvärderingen på specifika förändringar under året jämfört med tidigare år. Följande frågor har identifierats som nyckelfrågor som utvärderingen kan utgå ifrån:

1) Första till Fjärde AP-fondernas arbete med hållbara investeringar (inom respektive fond) — Vad är fondens strategi för arbetet med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar, inkluderat prioriterade områden? — Hur har fondens arbete med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar utvecklats under det senaste året och vilka viktiga förändringar planeras framåt? — Vad har fonden för specifika mål för arbetet med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar (både gällande interna processer och utfall i portföljen)?

180 (2000:192) om AP-fonder, 4 kap. 1 a §. 181 (2000:192) om AP-fonder, 4 kap. 2 a §.

McKinsey Company 96

— Vad är resultaten av fondernas arbete med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar under det senaste året (samt över tid, till exempel senaste 3-årsperioden), relaterat till fokusområden och specifika målsättningar? 2) Första till Fjärde AP-fondernas samarbete inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar — Hur samarbetar fonderna kring hållbarhet och ansvarsfulla investeringar, med tonvikt på förändringar under året och viktiga förändringar som planeras framåt? — Vad har fonderna haft för gemensam påverkan under året? Formatet för att besvara frågorna bör vara likadant tvärs fonder och över tid, för att underlätta jämförbarhet. Detta kan underlättas av specifika mallar för att besvara frågorna på ett enkelt och enhetligt sätt tvärs fonderna.

McKinsey Company 97

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Bolund

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2019