Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Regeringens skrivelse

2020/21:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr. 2020 2020/21:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2021

Stefan Löfven

Åsa Lindhagen (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2020. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2020 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna ytterligare ett mål för placeringsverksamheten. Målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första – Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Första – Fjärde AP-fonderna har under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Första – Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar som kan delas in i dels policyer för urval och avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan.

Det samlade resultatet för Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick under 2020 till 132 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 8,5 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,8 procent per år sedan det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Buffertfondernas avkastning påverkas i stor utsträckning utvecklingen av på de finansiella marknaderna. Vid utgången av 2020 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och

totalt fondkapital

Procent och miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020 2001 – 2020

Inkomstindex, % 2,0 3,7 1,5 3,1 3,8 3,0* Avkastning, % 9,7 9,2 -0,2 17,4 8,5 6,8* Avkastning, mdkr 118 121 -2 240 132 1 320 Nettoflöde -27 -30 -28 -27 -33 320 pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 321 1 412 1 383 1 596 1 696

*Årsgenomsnitt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna) och Pensionsmyndigheten.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medel till buffertkapitalet. Under 2020 var nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första – Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader -33 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder mer än föregående år. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 84 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet ca 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att Första – Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Fondernas långsiktiga resultat förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier, men även av den ökade andelen alternativa tillgångar. En analys, som har genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. För att stärka Första – Fjärde AP-fondernas förutsättningar att

uppnå målet för förvaltningen gäller sedan den 1 januari 2019 nya placeringsregler som innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har ökat. Sedan det datumet gäller även ett lagstadgat krav på hållbarhet i förvaltningen. Den 1 maj 2020 trädde ytterligare ändringar i kraft som syftar till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar. Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är sluten, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet, och att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Fonden påbörjade ett strategiskifte 2011 för att öka investeringarna i mogna bolag. Detta strategiskifte bedöms nu vara genomfört. Resultatet för 2020 uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 20,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 6,3 procent per år sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2020 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 45,2 miljarder kronor. Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Det var 121 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 6,9 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent jämfört med föregående år. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2020 uppgick avkastningen för AP7 Såfa till 4,4 procent, vilket kan jämföras med 8,2 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,5 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 4,8 procent.

Inledning och innehållsöversikt 1

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första – Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första – Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och en analys av skillnaderna i kostnader mellan AP-fonderna, mot bakgrund av det som anges i finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6. I avsnitt 5 redogörs för Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom ändrade placeringsregler, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan APfonderna och en sammanfattning av revisionen. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3 – 8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2020. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna. Bilaga 10 innehåller den externt genomförda analysen av Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi som har genomförts av McKinsey & Company. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

AP-fonderna och det allmänna 2 pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, 1 Folkpartiet och Kristdemokraterna . Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomst- 2 pensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas 3 liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs

1 Dessa bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet de gröna i pensionsgruppens arbete. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från år 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 7

intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av 4 demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet. I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP -fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är sluten dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP -fonderna. Fonderna är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första – Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 8 buffertfondens värde.

att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, vilket har inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering . Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2020 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 10 589 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 8 893 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 696 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 783 miljarder kronor (tabell 2.1). Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i

beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2022, som baseras på 2020 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0824. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2021 är sedan tidigare fastställt till 1,0802. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av 5 pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2020 2019 2018 2017 2016 1 2015 1 2014 2013 2012

Balanseringsår 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014

Buffertfonden, 1 067 963 908 medelvärde 1 Buffertfonden 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 1 058 958 Avgiftstillgång 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380 7 123 6 915

Summa 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 8 180 7 873

tillgångar

Pensionsskuld 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141 8 053 7 952

Över-/underskott 806 758 463 315 344 171 423 127 -80 2

Balanstal 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040 0,9837

Dämpat 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal 1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2019, s. 98.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet. I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,98 procent vid utgången av 2020). Som man kan se i figur 2.2 har även buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2010.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 10 pensionerna (prop. 2014/15:125).

Figur 2.2 Utveckling av tillgångar och skulder i

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 Avgiftstillgångar Buffertfonden Skulder Balanstal (höger axel) 14000 1 12000

0 0,5 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Pensionsmyndigheten.

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2020 omkring 460 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg, vilket är en minskning med ca 300 fonder sedan slutet av 2018. Minskningen av antalet fonder är en effekt av reformeringen av Pensionsmyndighetens fondtorg som innebär nya krav och avtalsvillkor för fondbolag som vill erbjuda sina fonder på fondtorget. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad förändringar av premiepensionssystemet, bl.a. att förvalsalternativet ska vara utgångspunkten i premiepensionen och att fonderna på fondtorget för 11

premiepension ska upphandlas. Reformeringen syftar dels till att underlätta för fler sparare att få en hög avkastning på sitt sparande, dels till att öka säkerheten inom premiepensionen. I ett första steg att göra fondtorget mer tryggt har det sedan den 1 november 2018 införts hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik. Under 2019 lämnades förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44) lämnas förslag om införande av ett upphandlingsförfarande för urvalet av de fonder som ska finnas på premiepensionens fondtorg. Då de ursprungliga direktiven inte angav den exakta ledningsformen för den myndighet som ska ansvara för upphandlingarna, utan uppdrog åt utredaren att föreslå denna, har regeringen sedermera förtydligat att den nya myndighet som utredningen ska förbereda och inrätta ska vara en nämndmyndighet. Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde APfonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande. Sjunde AP- fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP -fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2020 omfattade premiepensionssystemet närmare 7,9 miljoner individer, varav drygt 6 miljoner pensionssparare och ca 1,7 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2020 uppgick till 1 632 miljarder kronor, varav 1 578,7 miljarder kronor i fondförsäkring och 53 miljarder kronor i traditionell försäkring. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2020 uppgick till 184,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 6,4 procent mätt som tidsviktad års-

6 avkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 63 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 46 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2020 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 722,5 miljarder kronor, varav 655,4 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 67,1 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2020 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 4,4 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 8,2 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 17,7 procent jämfört med 13,1 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka. I slutet av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 45,8 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2010. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

Figur 2.3 Utvecklingen av det totala kapitalet i

premiepensionssystemet

Procent

120 Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond 100

25,2 25 25,2 28,1 31,1 31,1 32,8 36,7 80 37,8 41,5 42,2 1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,6 2,9 3,1 60 3,7 3,9 4,3

40 73 73,3 72,9 69,8 66,6 66,2 64,3 61,2 58,4 53,9 54,2 20

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. 13

Källa: Finansdepartementet, baserat på McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2020.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde APfonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första – Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan pensionssystemet och Första – Fjärde

AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001 – 2020, prognos 2021 – 2024

11 9 7 7 6 6 5 3 3

-5 -6

-15 -16 -16 -17 -25 -21 -21 -28 -27 -28 -27 -27 -28 -28 -30 -35 -33 -37 -45 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Källa: Pensionsmyndigheten.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 200 9‒2020 användes sammanlagt 271 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2020 har nettoutflödet från AP -fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 220 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första – Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2021 beräknas överföringen uppgå till 37 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2021 – 2024 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 121 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,8 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Under perioden 2001 – 2020 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden, vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första – Fjärde APfonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat jämfört med 2001. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen ändrades placeringsreglerna för Första – Fjärde APfonderna fr.o.m. den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271, bet. 2018/19:FiU14, rskr. 2018/19:52). Förändringarna innebär i huvudsak att kravet på en minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 till 20 procent, att begränsningen av innehav i onoterade värdepapper togs bort och ersattes av en högsta andel illikvida tillgångar och att kravet på att överlämna en andel av tillgångarna på minst 10 procent av marknadsvärdet till extern förvaltning togs bort. Buffertfondernas samlade resultat under 2020 uppgick till 132 miljarder kronor. Det motsvarar en totalavkastning efter kostnader på 8,5 procent, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,8 procent under 2020. Vid slutet av 2020 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 696 miljarder kronor. Som andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till ca 16 procent från slutet av 2001 till slutet av 2020.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Första – Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i illikvida tillgångar genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP- 16 fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen

för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

Resultatuppföljning Under 2020 uppgick det samlade resultatet för Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 132 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2020, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Vid 2020 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 1 320 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en lång börsuppgång. På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001 – 2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i miljarder

kronor

Miljarder kronor

300 240 250 200 147 135 128 132 150 118 121 113 101 80 82 84 100 65 63 36 50 0 -2 -50 -27 -17 -100 -85 -150 -200 -194 -250 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2020 uppgick resultatet (avkastningen) till 8,5 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 6,8 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i

samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i procent

Procent

25 19,4 20 17,5 17,4 16,4 15 13,5 14,1 11 10,7 11,6 10,2 9,7 9,2 8,5 10 5,5 4,3 5

0 -0,2 -5 -1,9 -4,9 -10

-15 -15 -20 -25 -21,6 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor, vilket var 100 miljarder kronor högre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 117 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 220 miljarder kronor. I figur 3.4 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

Figur 3.4 Buffertfondernas kapital jämfört med om kapitalet hade

utvecklats i takt med inkomstindex

Miljarder kronor

1800 Buffertkapital Inkomstindex 1600

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Anm.: Simulerat resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växt med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden. Källa: Egna beräkningar.

Vid 2020 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, vilket kan ses i figur 2.2. Detta är en ökning med 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2020 uppgick buffertfondernas totala avkastning efter kostnader till 8,5 procent, att jämföra med 3,8 procent för inkomstindex. Under perioden 2001 – 2020 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period. Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffertfondernas värde vid 2020 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 867 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än när värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001 – 2002 innebar att det ackumulerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005 – 2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre

än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4). Samtliga fonder har även uppnått sina egna respektive avkastningsmål, vilket redogörs för ytterligare i avsnitt 6.

Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas resultat

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna hade liknande avkastning 2020, 9,6 – 9,7 procent, se figur 3.5. Andra AP-fonden hade en lägre avkastning jämfört med övriga fonder 2020 (3,5 procent) vilket beror på lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Under föregående år, senaste femårsperioden, senaste tioårsperioden samt sedan start 2001 har Fjärde AP-fonden uppvisat högst genomsnittlig årlig avkastning, vilket bl.a. kan förklaras av att fonden har högst andel aktier. Andra AP-fonden är den fond som haft lägst genomsnittlig årlig avkastning under motsvarande perioder, vilket till stor del beror på 2020 års låga resultat relativt de övriga fonderna.

Figur 3.5 Första – Fjärde AP-fondernas resultat

Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader, procent

12,0 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden 9,7 9,8 9,7 9,7 10,0 9,6 9,1 8,7 8,5 8,1 7,7 8,0 7,3 7,0 6,7 6,3 6,2 6,0

4,0 3,5

2,0

0,0 2001-2020 2011-2020 2016-2020 2020 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Resultat i jämförelse med fondernas risk Olika tillgångsallokering gör att Första – Fjärde AP-fonderna har olika 7 exponering mot marknadsrisk. En fond med hög marknadsrisk ökar generellt sett mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden

7 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella 20 marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor.

stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått, sharpekvot och Value at Risk.

Figur 3.6 Sharpekvot för Första – Fjärde AP-fonderna

1,8 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden 1,6 1,4 1,4 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1

1,0 0,9 0,9

0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,4 0,4

0,2

0,0 2001-2020 2011-2020 2016-2020 2020 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Det första måttet, sharpekvot, visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten (spridningen) i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I figur 3.6 – 8 framgår att sharpekvoten under den senaste femårsperioden (2016 2020) för samtliga fonder är i linje med sharpekvoten för den senaste tioårsperioden (2011 – 2020), mellan 1,1 och 1,4. För perioden 2001 – 2020 har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna en sharpekvot på 0,7 och Andra AP-fonden en sharpekvot på 0,6. Detta visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Detta samband gäller även på kortare tidshorisonter då samtliga fonders sharpekvot inte uppvisar någon större variation varken över den senaste femeller tioårsperioden. För 2020 har Första och Tredje AP-fonderna den högsta sharpekvoten (0,9) och Andra AP-fonden lägst sharpekvot (0,4).

8 Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första – Fjärde APfonderna samma definition för riskfri ränta. 21

Figur 3.7 Value at Risk för Första – Fjärde AP-fondernas totalportfölj

och likvidportfölj

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value at Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.7 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (som marknadsvärderas mer sällan än noterade tillgångar) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Av figuren framgår tydligt att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta högre risk (uttryckt som VaR). Detta samband är tydligt både för totalportföljen och likvidportföljen samt över de olika tidsperioderna. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.8 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,8 procent). Under den senaste femårsperioden och under 2020 har buffertfondernas avkastning varit högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,8 procent jämfört med i genomsnitt 6,9 procent under den

senaste femårsperioden och 8,5 procent jämfört med i genomsnitt 5,2 procent för 2020).

Figur 3.8 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar samt Oanda).

De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Under 2020 var det mindre förändringar i de utländska pensionsfondernas allokeringar. Störst förändring har CDPQ (Kanada) gjort, som ökade allokeringen till noterade aktier med 14 procentenheter och minskade andelen alternativa tillgångar. De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.8 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att

fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första – Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.9), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (15 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (28 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 7 och 9 procentenheter mellan fonderna, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig som mest 5 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har efter aktier störst innehav i räntebärande tillgångar, medan Första AP-fonden har större innehav i alternativa tillgångar än i räntebärande tillgångar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.9 Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering

2020

Procent av fondernas faktiska portfölj per den 31 december 2020

120 Svenska aktier Utländska aktier* Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar 100 27 28 25 15

80 29 24 29 31 60 7 10 31 40 6 11 28 22 22 20 17 17 12 9 0 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första – Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Som framgår av figur 3.10 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel svenska aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 13 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden som uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.10 Tillgångsallokering Första – Fjärde AP-fonderna Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

120 Svenska aktier Utländska aktier* Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt 100

0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40 – 50 procent av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2020 var avkastningen på svenska aktier 14,8 procent. På globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 3,2 respektive 1,8 procent mätt i svenska kronor. Utländska aktiemarknader genererade en lägre avkastning mätt i svenska kronor än i lokal valuta eftersom den svenska

kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Under perioden 2001 – 2020 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,6 procent, globala aktier 6,1 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,7 procent (se figur 3.11). De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar. Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.11 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Figur 3.11 Buffertfondernas allokering och utveckling på de

underliggande marknaderna

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

4 Buffertfondernas samlade kostnader

4.1 Kostnadsutvecklingen

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under året i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att 26 ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till

nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning. Andra och Tredje AP-fonderna har under året anslutit sig till ett initiativ som ska verka för att det tas fram en gemensam rapporteringsstandard avseende bl.a. vinstdelning med förvaltarbolag. Regeringen välkomnar detta som ett steg i att öka transparensen kring vinstdelningen i redovisningen.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro. Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Under perioden 2016 – 2020 har kostnaderna minskat med ca 6 procent medan buffertkapitalet har ökat med ca 29 procent. Ett ökat kapital påverkar framför allt de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar kan även det bidra till högre kostnader. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. En ökad andel alternativa tillgångar har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- 9 tar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]). 27

på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Interna förvaltningskostnader 877 922 946 1 017 1 018 Externa förvaltningskostnader 1 860 832 768 739 617

Summa 1 737 1 754 1 714 1 756 1 635

Förändring jmf föregående år, mnkr -103 17 -40 42 -121 Förändring jmf föregående år, procent -5,6 1,0 -2,3 2,4 -6,9

Kostnadsandel av buffertkapital, procent 0,136 0,129 0,123 0,118 0,099

Buffertkapital i genomsnitt, mdkr

2

1 276 1 362 1 393 1 490 1 646 Källa: AP-fondernas årsredovisningar. 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Under 2020 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 635 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,118 pro- – 10 cent till 0,099 procent. Av kapitalet i Första Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2020 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första – Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Personalkostnader 555 582 584 628 644 Informations- och datatjänster 175 187 206 232 236 Köpta tjänster 57 62 67 64 54 Lokalkostnader 46 48 46 50 50

10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i 28 AP-fondernas årsredovisningar.

Övrigt 43 45 44 42 33

Summa interna förvaltningskostnader 877 922 946 1017 1018

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 80% Antal anställda Andel kvinnor 293 300 279 270 269 275 70%

250 60% 200 50% 150 41% 40% 37% 37% 37% 40% 100

30% 50

0 20% 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2020 års slut var 293 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 14 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor har ökat något från 40 procent till 41 procent. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2020 betalades 16,3 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är ungefär i nivå med 2019 års rörliga ersättningar.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 5,4 5,6 0 6,0 5,3 Tredje AP-fonden 4,5 4,1 2,9 3,4 5,0 Fjärde AP-fonden 2,7 2,4 0,4 6,4 6,0 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 12,6 12,1 3,3 15,8 16,3

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2016 – 2020 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2016 2017 2018 2019 2020

Externa förvaltningskostnader mnkr 1 860 832 768 739 617 Förändring jfr föregående år, procent -9,4 -3,3 -7,7 -3,8 -16,5 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 276 1 362 1 393 1 490 1 646 2 1 Exkl. prestationsbaserade arvoden. 2 (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Första AP-fonden 37 65 90 48 103 Andra AP-fonden 139 215 80 148 293 Tredje AP-fonden 183 118 144 197 133 Fjärde AP-fonden 13 44 17 13 96 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 372 442 331 406 625

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2020 var de erlagda arvodena 512 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Första AP-fonden -10 87 109 -107 0 Andra AP-fonden 27 52 -64 82 9 Tredje AP-fonden 8 37 242 226 409 Fjärde AP-fonden -50 24 62 68 94

Summa -25 200 349 269 512

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första – Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter 31

och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med föregående år har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 269 till 512 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje APfonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

4.2 Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas

kostnader

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fondernas kostnader är sammantaget låga, men skiljer sig åt något mellan fonderna. Regeringen välkomnar att fonderna aktivt arbetar med att säkerställa kostnadseffektivitet, men understryker att besparingar inte får ske på bekostnad av möjligheten att generera avkastning för att säkerställa den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning I finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 finns en önskan om att regeringen i denna skrivelse analyserar skillnaderna i kostnader mellan AP-fonderna, som utskottet anser är stora trots att fonderna har liknande storlek på förvaltat kapital och ungefär samma avkastning sedan 2001. Mot bakgrund av detta gavs McKinsey i uppdrag att i samband med årets utvärdering analysera kostnadsskillnaderna mellan Första – Fjärde APfonderna, eftersom de har samma uppdrag och ungefär lika stort kapital att förvalta. McKinseys analys visar att Andra AP-fonden har högre kostnader än övriga tre AP-fonder. Det är provisionskostnaderna som framför allt skiljer sig åt. Andra AP-fonden har under 2020 sänkt sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021. McKinsey betonar att samtliga kostnader bör sättas i relation till den avkastning som tillhörande investeringar genererar. Detta har dock inte 32 analyserats inom ramen för detta uppdrag.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) gjordes en internationell jämförelse med andra pensionsfonder när det gäller kostnadseffektivitet. Slutsatsen var att Första – Fjärde AP-fonderna hade 20 procent lägre kostnader än jämförbara fonder internationellt.

Första – Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader Analysen görs utifrån fondernas redovisade kostnader, vilka redogörs för i avsnitt 4.1 och i den grundläggande utvärderingen av respektive AP-fond i avsnitt 6. De redovisade kostnaderna består dels av provisionskostnader, dels av rörelsekostnader. I tabell 4.7 nedan redovisas dessa kostnader för respektive fond.

Tabell 4.7 Redovisade kostnader per fond 2020

Miljoner kronor, procent av totalt förvaltat kapital inom parentes

AP1 AP2 AP3 AP4

Redovisade 302 512 348 384

kostnader (0,08) (0,14) (0,09) (0,09)

Varav Provisionskostnader 76 277 126 138 (0,02) (0,08) (0,03) (0,03) Rörelsekostnader 226 235 222 246 (0,06) (0,06) (0,06) (0,06) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar liknande kostnadsnivåer, totalt 0,08 – 0,09 procent av förvaltat kapital. Andra AP-fonden har högre redovisade kostnader, 0,14 procent av förvaltat kapital. Skillnaden förklaras av att Andra AP-fonden har högre provisionskostnader jämfört med de övriga fonderna, då rörelsekostnaderna uppgår till 0,06 procent av förvaltat kapital för samtliga fonder. Det skiljer ca 200 miljoner kronor i provisionskostnader mellan Första AP-fonden, som har lägst provisionskostnader, och Andra AP-fonden, som har högst provisionskostnader. McKinsey har observerat att liknande skillnader funnits även 2019 och tidigare år. Nedan görs en fördjupad analys av Första – Fjärde AP-fondernas provisionskostnader.

Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas provisionskostnader Första – Fjärde AP-fondernas provisionskostnader består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar (ca 85 procent 2020). AP-fondernas olika investeringsstrategier förklarar skillnaderna i provisionskostnader. Eftersom provisionskostnaderna bestäms som en procentandel av det förvaltade kapitalet påverkas dessa kostnader, allt annat lika, av storleken på det externt förvaltade kapitalet, samt av hur stor del av kapitalet som är aktivt förvaltat. Aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning. I figur 4.2 kan man utläsa att Tredje AP-fonden har störst externt förvaltat kapital totalt och även när det gäller storleken på det aktivt förvaltade

kapitalet (90 miljarder kronor, varav 61 miljarder utgör aktivt förvaltat kapital). Andra AP-fonden har lägst externt aktivt förvaltat kapital, 41 miljarder kronor.

Figur 4.2 Externt förvaltat kapital per fond, noterade tillgångar

Miljarder kronor

100 Passiv förvaltning Aktiv förvaltning 90 80 70 60 61 50 40 30 50 47 20 41 29 10 6 3 0 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

McKinsey menar att skillnaden i kostnader mellan Första – Fjärde APfonderna framför allt förklaras av allokeringen mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter, snarare än storleken på det externt förvaltade kapitalet. Förvaltningen av olika produkter på olika marknader kan skilja sig avsevärt i kostnadsnivå. Stora kostnadsskillnader förekommer inom tillgångsslagen, där mer nischade produkter ofta är dyrare. Sådana skillnader inom tillgångsslagen är en viktig orsak till de totala kostnadsskillnaderna mellan fonderna, som valt olika strategier med avseende på typ av investeringsprodukter. I figur 4.3 nedan redovisas en nedbrytning av provisionskostnaderna per fond.

Figur 4.3 Nedbrytning av provisionskostnader, noterade tillgångar Miljoner kronor

250 Aktier, utvecklade marknader 8 Aktier, tillväxtmarknader 200 Räntebärande tillgångar 83 Hedgefonder 150 Passiv förvlatning

9 100 91 9 26 36 5 34 13 1 50 11 47 28 55 54 15 11 0 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Av Första AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (28 miljoner kronor). Första AP-fonden har en genomgående låg provisionskostnadsnivå i relation till förvaltat kapital för alla tillgångsslag. Andra AP-fonden hade högre kostnader för aktiv aktieförvaltning i tillväxtmarknader (91 miljoner kronor) än övriga fonder. Skillnaden beror framför allt på högre kostnader relativt förvaltat kapital på grund av nischade mandat, exempelvis kinesiska aktier. Andra AP-fonden hade även högre kostnader för räntebärande tillgångar (83 miljoner kronor) samt aktier i utvecklade marknader (55 miljoner kronor). Andra AP-fonden har under 2020 minskat sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet. Tredje AP-fonden har haft ett större kapital i noterade externa mandat än övriga fonder (90 miljarder kronor), och har i förhållande till det låga kostnader. Av Tredje AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (47 miljoner kronor). Av Fjärde AP-fondens provisionskostnader är den största kostnadsposten aktier i utvecklade marknader (54 miljoner kronor) på grund av högre exponering mot små och medelstora bolag.

Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i 5 fossil energi

Regeringens bedömning: De nya placeringsreglerna har utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Regeringen konstaterar att så har varit fallet. Förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5 grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Vid utgången av 2020 utgjorde Första – Fjärde AP-fondernas samlade tillgångar 1651 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Det innebär inte bara att dessa fonders investeringar ger omställningen en hävstång i monetära mått, utan även att deras investeringspolicyer är vägledande för andra, mindre investerare. AP-fonderna har olika strategier när det gäller avyttringar av innehav eller minskad exponering mot fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt. Regeringen kan konstatera att marknadsvärdet för innehaven i fossil energi minskat med mellan 51 och 100 procent för Första – Fjärde APfonderna, vilket både förklaras av en minskning av antalet bolag inom fossil energi och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Regeringen välkomnar att takten för minskningen har ökat efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft. Det visar att detta ökade fokus på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. I jämförelse med Sjunde AP-fonden, som inte omfattas av ett motsvarande placeringsmål, har Första-Fjärde AP-fonderna ett betydligt lägre koldioxidavtryck. Regeringen anser att det är föredömligt att AP-fonderna bedömer att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden som en konsekvens av den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi. Regeringen uppmuntrar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål.

McKinseys rapport om Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i

fossil energi

McKinseys uppdrag På uppdrag av regeringen har McKinsey utfört en fördjupad analys av Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi t.o.m. 2020. Bakgrunden är att regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 (januariavtalet) beslutade att de nya placeringsreglerna för AP-fondsmyndigheterna ska utvärderas fram t.o.m. 2020 med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Analysen är avgränsad till Första – Fjärde AP-fonderna, då det endast är dessa som omfattas av de nya placeringsreglernas hållbarhets-

krav. Analysen avser utvecklingen av placeringar i fossil energi under åren 2016 – 2020, och fokus har varit på placeringar i fossil energi. Placeringar i fossil energi baseras i analysen på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn, vilket är ett väletablerat industriklassificeringssystem från Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P). Definitionen utvecklas och kommenteras ytterligare i avsnitt 2 i McKinseys rapport. Analysen av utvecklingen av placeringar i fossil energi avgränsas till direktägda noterade aktier för vilka det finns jämförbara data för alla fonder. Det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns. Jämförelsen omfattar därmed inte noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 10. Nedan sammanfattas McKinseys slutsatser.

McKinseys slutsatser och rekommendationer McKinsey kommer i sin analys fram till att Första – Fjärde AP-fonderna under åren 2016 – 2020 har minskat sin exponering mot fossil energi enligt GICS klassificering, både i marknadsvärde och antal bolag. Minskningen i marknadsvärde uppgår till mellan 51 och 100 procent för fonderna. Förändringen påbörjades redan innan det i placeringsreglerna infördes krav på föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar. McKinsey redogör för ett flertal faktorer som har bidragit till denna utveckling. Första – Fjärde AP-fonderna har avyttrat innehav i ett stort antal bolag – mellan 80 och 121 för respektive fond – verksamma inom fossil energi. Avyttringarna baseras på generella beslut som täcker en hel kategori av bolag eller baserat på fundamental analys av enskilda bolag, där klimatrisker och andra finansiella risker kopplade till verksamheten har vägts in. Fondernas beslut att minska sina innehav i fossil energi är således inte enbart kopplat till deras hållbarhetsarbete, utan är främst ett utfall av målsättningen att balansera avkastning och risk i den finansiella förvaltningen. En liknande utveckling kan observeras på den finansiella marknaden överlag, i Sverige och internationellt. Investerare analyserar i ökande grad klimatrelaterade risker och bedömer i allt större utsträckning placeringar i fossil energi som riskabla och därmed mindre finansiellt attraktiva. Det pågår på ett internationellt plan ett stort arbete för grön energiomställning. Storskaliga program och investeringar med den inriktningen har tillkännagivits enbart under slutet av 2020 och början av 2021. Därtill skärps regelverken för fossila utsläpp gradvis i stora delar av världen. Inom ramarna för EU:s utsläppshandelssystem ETS (Emission Trading System) har priserna för koldioxidutsläpp närmare fyrdubblats sedan 2016. McKinsey kommer sammantaget fram till att dessa faktorer bidrar till att öka risken och minska den förväntade avkastningen för placeringar i fossil energi på lång sikt. Första – Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle enligt McKinsey i så fall kunna förväntas minska ytterligare, även där beslut om avyttringar av innehav från hela sektorer saknas. Samtidigt konstaterar McKinsey i sin analys att efterfrågan på fossil energi är fortsatt hög, såväl i Sverige som internationellt, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn. Detta innebär att andra påverkansverktyg än avyttringar fortsatt är viktiga för AP-fonderna. Första – Fjärde AP-fonderna har

förstärkt sitt arbete med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet och förväntar sig att fortsätta driva dessa frågor mot bolag med hög klimatpåverkan.

Definition av placeringar i fossil energi Det finns ingen vedertagen definition av fossila innehav, varken bland investerare eller bland AP-fonderna. Definitioner som används skiljer sig åt när det gäller inkluderade energi- och bränsleslag, tillämpade mätetal och gränsvärde samt del av värdekedjan som innefattas, vilket visas i bild 5.1. För att kunna jämföra de fyra AP-fondernas placeringar i fossil energi 11 använder McKinsey GICS definition av den fossila energisektorn , som innefattar produktion, behandling och transport av termiskt kol, olja och gas. Till grund för detta ligger att GICS är den enda tillgängliga och jämförbara datakällan relaterad till fossil energi som Första – Fjärde APfonderna kunnat rapportera data utifrån. McKinsey konstaterar även att GICS är en etablerad internationell standard för industriklassificering som används av flertalet aktörer på marknaden. MSCI och S&P klassificerar gemensamt företag baserat på deras primära inkomstkälla i första hand baserat på omsättning, men vid gränsfall vägs även vinst in. När det inte går att klassificera enbart på omsättning och vinst görs även en kvalitativ bedömning baserat på marknadens uppfattning av ett företags huvudverksamhet. Därtill gör McKinsey även en jämförelse av Första – Fjärde APfondernas koldioxidutsläpp eftersom detta relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi.

Bild 5.1

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

38 11 GICS sektor 10, energibolag: https://www.msci.com/gics

Första – Fjärde AP-fonderna har som nämnts ovan ingen gemensam definition av ”placeringar i fossil energi”. Det närm aste en gemensam definition är Första och Andra AP-fondernas gränsvärden för avyttringar av innehav kopplade till fossil energi. Dessa anses dock inte vara definitioner av ”placeringar i fossil energi” utan ses som verktyg i tillämpningen av respektive fonds investeringsstrategi. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder sig dock på olika sätt av GICS definition av den fossila energisektorn som baseras på ett företags primära inkomstkälla. Hur de tre AP-fonderna tillämpar denna definition i sina respektive strategier för avyttringar och verktyg för att minska klimatpåverkan i sina portföljer beskriver McKinsey närmare i sin rapport. Andra AP-fonden använder sig av gränsvärden framtagna av EU Paris- Aligned Benchmark (PAB) när det gäller vilka innehav som ska avyttras.

Utvecklingen av placeringar i fossil energi McKinseys rapport beskriver utvecklingen av marknadsvärdet av placeringar i fossil energi för Första – Fjärde AP-fonderna 2016 – 2020. Som referenspunkt visas även dessa placeringars andel av den totala fondförmögenheten och det absoluta antalet direktägda bolag i aktieportföljen. Jämförelsen avgränsas till direktägda noterade aktier eftersom alla fyra AP-fonder kunnat ta fram data på bolagsnivå och GICS-kod. Jämförelsen omfattar inte noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar där det inte funnits tillgängliga data. McKinsey konstaterar dock att det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, varför detta tillgångsslag är mest relevant för jämförelse. Vidare jämförs utvecklingen av fondernas koldioxidavtryck, som direkt relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi och som är en central del i alla fyra fondernas klimatstrategier. McKinseys analys visar att det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi för Första – Fjärde AP-fonderna har minskat från 19,9 miljarder kronor 2016 till 4,0 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en minskning om ca 80 procent. Under samma period ökade den totala fondförmögenheten från ca 1 300 miljarder till ca 1 650 miljarder kronor (ca 30 procent). I jämförelsen av fondernas placeringar i fossil energi från 2016 – 2020, baserat på portföljdata och med utgångspunkt i GICS klassificering av den fossila energisektorn, minskar alla fyra fonderna sin exponering både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten. Sedan 2016 har minskningen i marknadsvärde varit 100 procent för Första och Andra AP-fonderna, som båda beslutat att avyttra investeringar i hela den fossila energisektorn under 2020. Även Tredje och Fjärde APfonderna har minskat sin exponering med ca 50 respektive ca 75 procent i marknadsvärde sedan 2016. Den största minskningen både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten skedde under 2020 för alla fyra fonderna.

Figur 5.1 Marknadsvärde av aktieinnehav i fossil energi

Miljarder kronor

9 2016 2017 2018 2019 2020 8 7,7 7,3 7 6,1 6 5,7

5 4,7 4,4 4,3 4,2 4,0 4 3,6 3,1 3,2 2,8 2,8 2,8 3 2,5 2,0 2,0 2

1 0,0 0,0 0 AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: McKinseys rapport, Bild 3, bilaga 10.

McKinseys analys visar även att antalet direktägda bolag inom fossil energi har minskat i Första – Fjärde AP-fonderna vilket tydligt visas i figur 5.2.

Figur 5.2 Utvecklingen av antal bolag inom fossil energi 2016 – 2020

Antal bolag

140 2016 2017 2018 2019 2020 121 120 111 112 109 110

100 94 88 83 83 82 80 77 80 67 59 61 60 46

40 32

20 9 0 1 0 AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 4, bilaga 10.

McKinsey redogör i sin rapport för vad som ligger bakom utvecklingen av antalet bolag inom fossil energi för respektive AP-fond vilket i korthet 40 sammanfattas nedan.

Första AP-fonden hade inga bolag kvar i portföljen vid utgången av 2020 som följd av fondens beslut från 2019 att avyttra investeringar från hela sektorn enligt GICS definition. Avyttringarna genomfördes från och med mars 2020. Andra AP-fonden hade ett bolag kvar inom fossil energi vid slutet av 2020. Företaget som återstår är en leverantör av utrustning till den fossila energisektorn vilket inkluderas i GICS definition av energisektorn men inte i Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering. Tredje AP-fonden sålde majoriteten av sin småbolagsportfölj under 2019 där flertalet bolag inom fossil energi ingick, vilket i huvudsak förklarar nedgången i antal bolag i sektorn det året. Fjärde AP-fonden avyttrade majoriteten av sina innehav i energisektorn under 2020 efter en screen ing baserat på sitt egenframtagna ”environ mental score” som är en sammanvägning av mätbara klimatrisk faktorer. Fjärde AP-fonden gjorde även en fundamental analys av direktägda bolag inom energisektorn när det gäller klimatrisk samt möjlighet till klimatomställning, vilket resulterade i ytterligare avyttring av innehav i specifika bolag. Utöver antalet bolag inom fossil energi beskriver McKinsey även utvecklingen av portföljernas koldioxidavtryck de senaste fem åren, dvs. 2016 – 2020, som referenspunkt för utvecklingen av Första – Fjärde APfondernas placeringar i fossil energi. Koldioxidutsläppen relaterar även till fossil energi då det kan ses som ett mått på förbränning och slutanvändning av fossil energi. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av alla fyra AP-fonderna som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3 men data är ännu opålitlig och ofullständig vilket gör det omöjligt att jämföra mellan de fyra fonderna. De totala utsläppen inom Scope 1 och 2 har minskat med 12 procent per år i Första – Fjärde AP-fondernas sammanlagda noterade aktieportföljer 2016 – 2020. Under samma period har aktieportföljernas sammanlagda marknadsvärde ökat med 8 procent per år. Vid slutet av 2020 hade Första och Tredje AP-fonderna lägst koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 (0,9 miljoner ton CO2e). Sett över perioden 2016 – 2020 har Andra APfonden haft den brantaste minskningen av koldioxidutsläpp med -16 procent per år, jämfört med -15 procent för Första AP-fonden per år, -7 procent per år för Tredje AP-fonden och -8 procent per år för Fjärde AP-fonden.

Figur 5.3 Redovisade CO2-utsläpp 2016 – 2020, Scope 1 och 2 Miljoner ton CO2e

9,0 AP1 AP2 AP3 AP4 8,0

7,0 2,6 2,4 6,0 2,4 2,2 5,0 1,2 1,2 4,0 1,1 1,8 1,1 3,0 2,7 2,6 1,7 0,9 1,6 2,0 1,4 1,0 1,8 1,7 1,6 1,6 0,9 0,0 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: McKinseys rapport, Bild 6, bilaga 10.

Faktorer som påverkar utvecklingen McKinsey konstaterar att det finns tre faktorer som kan förklara minskningen av Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi under åren 2016 – 2020. För det första kan exponeringen mot sektorn minska till följd av medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier (avyttringar av innehav i fossila bolag). För det andra kan de fossila tillgångarnas marknadsvärde förändras relativt övriga tillgångar i portföljen som ett resultat av underliggande värdeutveckling på marknaden. För det tredje kan förändringar inom portföljbolagen leda till att de faller ur definitionen för fossil energi, exempelvis då ett bolag som ställer om sin verksamhet från fossil till förnybar energi. En exakt nedbrytning av de olika enskilda faktorernas bidrag till den totala minskningen av fondernas placeringar i fossil energi är enligt McKinsey inte möjlig att göra med data som finns tillgängliga för analysen i rapporten. Som framgår av figur 5.2 ovan minskade antalet innehav inom fossil energi med mellan 80 och 121 bolag för Första – Fjärde AP-fonderna, motsvarande 70 – 100 procent av sådana innehav. Enligt McKinsey torde avyttringar av innehav därför vara den enskilt viktigaste orsaken till minskningen. De Första – Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar, som kan delas in i dels policyer för urval och avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna även med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan, men dessa investeringar omfattas inte av McKinseys analys. Vidare konstaterar McKinsey att policyer för urval och avyttringar är baserade både på gränsvärden för fossil energi och på minskad exponering eller avyttring av specifika bolag. Aktiv ägarstyrning används för att påverka och påskynda omställningen i bolag med en hög klimatpåverkan.

Bild 5.2 AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den första faktorn som McKinsey redogör för är medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier, och McKinsey redogör i sin rapport för Första – Fjärde AP-fondernas olika fokus i sina strategier för fossila investeringar och hur de tillämpar policyer och verktyg i olika utsträckning: • Första AP-fonden fokuserar främst på avyttringar baserade på gränsvärden för fossil energi. • Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska förvaltning. • Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning. • Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys.

När det gäller hur de nya placeringsreglerna, som trädde i kraft 1 januari 2019, har påverkat AP-fondernas strategier bedömer Första – Fjärde APfonderna enligt McKinsey inte att de nya reglerna avsevärt påverkat deras strategier kopplat till fossila investeringar. Däremot har strategierna utvecklats i takt med en trend som innebär större fokus på hållbara placeringar på marknaden i stort.

Bild 5.3 Övergripande strategier för fossila investeringar per tillgångsslag

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

När det gäller den andra förklarande faktorn till utvecklingen av marknadsvärdet av Första – Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi konstaterar McKinsey att värdeutvecklingen är en påtaglig orsak. Denna effekt har analyserats genom utvecklingen av det totala marknadsvärdet av den globala energisektorn enligt GICS definition åren 2011 – 2020. Under denna period har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, med en genomsnittlig ökning om 0,4 procent per år jämfört med 13,3 procent per år för S&P 500 Index, vilket visas i bild 5.4.

Bild 5.4 Energisektorns utveckling 2011 – 2020 jämfört med S&P 500

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den tredje förklarande faktorn till utvecklingen av placeringarna i fossil energi är enligt McKinsey förändringar i portföljbolagens verksamheter. Det kan exempelvis ske om ett företag ändrar sin primära verksamhet från fossil energiproduktion till exempelvis förnybar energiproduktion vilket leder till att företaget klassificeras om i GICS. En exakt uppföljning av omklassificeringar har dock enligt McKinsey inte varit möjlig att göra, men AP-fonderna bedömer att det är relativt ovanligt och att det inte har

en avgörande påverkan på utvecklingen av antalet investeringar i fossil energi. En vanligare orsak är enligt McKinsey att företag minskar andelen fossil energiproduktion i sin verksamhet men utan att omklassificeras i GICS. En sådan förändring syns inte i en analys strikt baserad på industriklassificering, men en nedgång i portföljviktad koldioxidintensitet till följd av att minskade utsläpp inom portföljbolagen skulle ge en indikation om att det sker ett omställningsarbete mot minskad användning av fossil energi och minskad klimatpåverkan i portföljen. McKinsey menar att även om en exakt mätning av fossil energiproduktion eller -användning inom alla portföljbolag inte är möjlig med befintliga data, är portföljbolagens sammantagna koldioxidutsläpp möjlig och värd att beakta. McKinsey har även analyserat omställningen i Första – Fjärde APfondernas portföljbolag med portföljviktad koldioxidintensitet som approximering. Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Första – Fjärde AP-fonderna har kommit överens om gemensamma principer för hur måttet rapporteras. Och de fyra AP-fonderna redovisar hur stor del av minskningen av koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen. McKinsey konstaterar att även om en stor del av minskningen i koldioxidintensitet skett till följd av portföljmixen, så syns att det skett en omställning i portföljbolagen.

Figur 5.5 Portföljviktad koldioxidsintensitet

Ton 20,0 2019 16,5 Förändring pga portföljsförändring 15,2 Förändring pga bolagens förändade utsläpp 15,0 2020 12,9 10,3 9,2 9,3 10,0 8,8 7,1

5,0 1,3 0,0 0,0 -1,0 -0,9 -0,6 -1,2 -2,3 kronor CO2/Miljoner -5,0 -8,6 -10,0 AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 10, bilaga 10.

Skälen för regeringens bedömning Sedan den 1 januari 2019 har Första – Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten: att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i. Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första – Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Regeringen konstaterar att så varit fallet. Att minska förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5-grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Första – Fjärde AP-fonderna har olika strategier när det gäller att minska exponering eller avyttra innehav i fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt. Första APfonden fokuserar främst på avyttringar baserade på gränsvärden för fossil energi. Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska förvaltning. Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning. Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys . Regeringen ser positivt på resultaten av McKinseys analys som visar att Första – Fjärde AP-fonderna under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Detta innebär en minskning av det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi med mellan 51 och 100 procent för Första – Fjärde APfonderna, vilket förklaras av både en minskning av antalet bolag inom fossil energi, och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Under perioden 2011 – 2020 har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, och 2019 – 2020 var utvecklingen negativ. Regeringen ser positivt på minskningen av placeringar i fossil energi och anser att AP-fondernas arbete i den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi bör fortsätta. Första – Fjärde AP-fondernas minskning av exponering mot fossil energi har pågått en längre tid mot bakgrund av fondernas arbete med hållbarhetsfrågorna, bl.a. i fondernas gemensamma etikråd. Regeringen noterar dock att avyttringarna av tillgångar i fossil energi har ökat kraftigt

efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft, och att det ökade fokus på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. Sjunde AP-fonden omfattas inte av det nya placeringsmålet och har därför inte ingått i McKinseys analys. Det är därför omöjligt att göra en motsvarande jämförelse med Sjunde AP-fonden som man har gjort för Första – Fjärde AP-fonderna. Däremot kan en jämförelse mellan AP-fondernas koldioxidavtryck göras. Som anges i avsnitt 6.6 framgår att Sjunde APfonden för 2020 redovisade ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton – 12 CO 2 e och jämfört med Första Fjärde AP-fonderna är detta ett betydligt högre koldioxidavtryck. Att AP-fonderna bedömer att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi innebär att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden får anses vara föredömligt. Regeringen instämmer i McKinseys slutsats att Första – Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle kunna förväntas minska ytterligare, även där fonderna inte har fattat några beslut om avyttringar från hela sektorer. Regeringen är medveten om det faktum att efterfrågan på fossil energi globalt sett är fortsatt alltför hög, vilket McKinsey visar i sin rapport, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn som den definierats i analysen. En annan utmaning är investeringar i onoterade tillgångar, som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen ser positivt på att AP-fonderna fortsätter att sträva efter ökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens och minskad användning av fossil energi. Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde AP-fonderna har förstärkt arbetet med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet, och förväntar sig att de fortsätter att driva dessa frågor mot bolag med fortsatt hög klimatpåverkan. McKinseys rapport pekar också på att andra påverkansverktyg än avyttring av innehav fortsatt är viktiga för AP-fonderna. AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 6.

6 Redovisning och utvärdering av

AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions-

12 Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3. 47

systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2020 överförde Första AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 procent, jämfört med 15,1 procent 2019. Styrelsen antog 2019 ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030. Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Ingående fondkapital 290,2 310,5 332,5 323,7 365,8 Överföringar -6,6 -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 Årets resultat 27,0 29,3 -2,1 48,6 34,8 Utgående fondkapital 310,5 332,5 323,7 365,8 392,6 Årets förändring 20,3 22 -8,8 42,1 26,9 Procent Avkastning före kostnader 9,5 9,7 -0,6 15,3 9,8 Avkastning efter kostnader 9,3 9,6 -0,7 15,1 9,7

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 34,8 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,7 procent (se tabell 6.1). Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 26,9 miljarder kronor för att uppgå till 392,6 miljarder kronor vid årets slut. Under 2020 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav svenska aktier (4,1 procent) och globala aktier i utvecklade marknader (3,4 procent). I figur 6.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011 – 2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe-

kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.1 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

16 15,1 14,6

11,3 11,2 11 9,6 9,7 9,3

6 4 4,2 2,6 2,9 1,9 1,9 1,5 0,9 0,5 1

-0,7 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot) -1,9 -4 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan).

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001 – 2020, för den senaste tioårsperioden 2011 – 2020 samt för den senaste femårsperioden 2016 – 2020. Som jämförelse redovisas även Första AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001 – 2020 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,3 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001 – 2020 2011 – 2020 2016 – 2020

Genomsnittlig avkastning 6,3 8,1 8,5 Första AP-fondens målsättning 5,3 5,4 5,6 Inkomstindex 3,0 2,7 2,8 Riskjusterad avkastning 0,7 1,2 1,3 (sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader

per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långsiktigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. Under perioden 2015 – 2019 var fondens avkastningsmål 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod. I tabell 6.2 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 8,5 procent under den senaste femårsperioden, 8,1 procent under den senaste tioårsperioden och 6,3 procent under perioden 2001 – 2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen Första AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 49 procent aktier, 24 procent räntebärande tillgångar och 27 procent alternativa tillgångar (se figur 6.2). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 14 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 10 procentenheter och andelen alternativa tillgångar minskade med ca 5 procentenheter.

Figur 6.2 Tillgångsallokering Första AP-fonden Procent av totala tillgångar 120 Svenska aktier Utländska aktier* Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt 100

0 01 04 07 10 13 16 19 20 *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 27 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (55 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till procent.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2011 – 2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 226 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2016 – 2020 från 0,15 procent till 0,08 procent. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016 – 2020 varierat mellan 187 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2020 minskade rörelsekostnaderna med 13 miljoner kronor, vilket framför allt beror på att kostnaderna 2019 inkluderade uppsägningslön och avgångsvederlag till verkställande direktör och aktiechef. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2020 till 76 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2019 uppgick till 110 miljoner kronor och beror framför allt på ökad intern och systematisk förvaltning och därmed en minskning av externt förvaltat kapital.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Styrelsen antog en ny hållbarhets- och klimatstrategi under 2019. Strategin omfattar bl.a. ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen 2019 var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030. Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag och utvecklat strategierna inom den interna aktieförvaltningen för att säkerställa att bolag som

13 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 14 Vid årets slut. 15 Varav två projektanställda. 52 16 Varav en projektanställd.

fonden investerar i uppfyller vissa krav på hantering av ESG-risker (Environmental, Social and Governance). Under 2020 röstade Första AP-fonden på 89 svenska och på över 800 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i svenska bolag som fonden äger aktier i och på merparten av stämmorna i de bolag på utvecklade marknader där fonden ägde aktier vid bolagsstämmotillfället. Första AP-fonden var även aktiv i elva svenska valberedningar. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade och väl utformade incitamentsprogram för bolagsledningar i Sverige och utomlands fortsatte. I svenska valberedningar har fokus varit att arbeta för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt. Under 2020 påbörjade Första AP-fonden ett arbete med att ta fram ett ramverk för vilken risknivå fonden är beredd att acceptera för att uppnå sina mål. Ramverket kommer att bli en viktig kompass för fondens riskhantering i olika dimensioner.

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Regeringen ser positivt på det kostnadsbesparingsprogram som Andra AP-fonden har beslutat och avser att följa upp effekterna av det i nästa års utvärdering.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2020 överförde Andra AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 3,5 procent, jämfört med 15,9 procent 2019.

Andra AP-fonden har under 2020 fortsatt att utveckla arbetet inom hållbarhetsområdet, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris-Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhetsarbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveckling.

Tabell 6.4 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Ingående fondkapital 300,6 324,5 345,9 334,8 381,4 Överföringar -6,6 -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 Årets resultat 30,5 28,8 -4,3 53,0 12,8 Utgående fondkapital 324,5 345,9 334,8 381,4 386,2 Årets förändring 23,9 21,4 -11,1 46,6 4,9 Procent Avkastning före kostnader 10,5 9,1 -1,2 16,1 3,7 Avkastning efter kostnader 10,3 9,0 -1,3 15,9 3,5

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 12,8 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 3,5 procent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 4,9 miljarder kronor till 386,2 miljarder kronor vid årets slut. Under 2020 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 3,7 procent före kostnader. Den lägre avkastningen relativt Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Till den totala avkastningen om 3,7 procent före kostnader bidrog framför allt valutasäkring och svenska aktier med 3,9 respektive 1,5 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter. I figur 6.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011 – 2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.4 Andra AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

18,0 15,9 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot) 16,0 13,3 13,1 14,0 12,7 12,0 10,3 10,0 9,0 8,0 6,0 4,0 3,7 3,5 4,0 2,9 2,3 2,5 2,0 1,7 2,0 0,5 0,4 0,0 -2,0 -1,3 -2,1 -4,0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden, Försäkringskassan och SCB).

I tabell 6.5 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001 – 2020, för den senaste tioårsperioden 2011 – 2020 samt för den senaste femårsperioden 2016 – 2020. Som jämförelse redovisas även Andra AP-fondens avkastningsantagande samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001 – 2020 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,2 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001 – 2020 2011 – 2020 2016 – 2020

Genomsnittlig avkastning 6,2 7,7 7,3 Andra AP-fondens avkastnings- 5,9 5,7 6,1 antagande Inkomstindex 3,0 2,7 2,8 Riskjusterad avkastning 0,6 1,0 1,2 (sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden, Försäkringskassan och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Andra AP-fonden har till skillnad från de övriga AP-fonderna inte ett avkastningsmål utan kommunicerar den bedömda förväntade avkastningen på fondens strategiska portfölj tillsammans med det förväntade bidraget från aktiv förvaltning. Bedömningen är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Andra

AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål. Av tabell 6.5 framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,3 procent under den senaste femårsperioden (2016 – 2020), 7,7 procent under tioårsperioden (2011 – 2020) och 6,2 procent under perioden 2001 – 2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Andra AP-fondens avkastning har varit högre än styrelsens förväntan om avkastning, och högre än inkomstindex, under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Portföljen Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 42 procent aktier, 17 31 procent räntebärande tillgångar och 28 procent alternativa tillgångar (se figur 6.5). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa tillgångar minskat med 1,4 procentenheter och andelen utländska aktier ökat med 1,7 procentenheter.

56 17 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Figur 6.5 Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering Procent av totala tillgångar 120 Svenska aktier Utländska aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt 100

0 01 04 07 10 13 16 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 12 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 24 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (58,7 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (25,5 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till -0,9 procent.

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2011 – 2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016 – 2020 ökat med ca 18 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med 21 miljoner kronor, framför allt beroende på ökade personalkostnader.

Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2020 uppgick till 277 miljoner kronor, vilket var en minskning med 15 miljoner kronor till följd av avveckling av vissa externa mandat i slutet av året. Detta var till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som förväntas ge ytterligare tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifierats ytterligare, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris- Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhetsarbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveckling. De fokusområden som fonden arbetar med är klimatförändringar, mångfald, mänskliga rättigheter och ägarstyrning. Sammantaget röstade Andra AP-fonden under 2020 på 110 bolagsstämmor i svenska börsbolag och på 1 006 utländska bolagsstämmor. Inför

18 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 58 19 Vid årets slut.

bolagsstämmosäsongen 2020 var fonden representerad i nio valberedningar. Fondledningen, tillsammans med chefen för strategiavdelningen och fondens seniora hållbarhetsanalytiker, ansvarar för det strategiska hållbarhetsarbetet samt implementering och uppföljning av detsamma. Det löpande arbetet hanteras inom fondens olika avdelningar.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2020 överförde Tredje AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 37,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,7 procent.

Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck.

Tabell 6.7 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Ingående fondkapital 303,0 324,4 345,2 340,7 393,7 Överföringar -6,6 -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 Årets resultat 28,0 28,2 2,2 59,5 37,2 Utgående fondkapital 324,5 345,2 340,7 393,7 423,0 Årets förändring, mdkr 21,5 20,8 -4,5 53,0 29,3 Procent Avkastning före kostnader 9,5 8,9 0,7 17,7 9,8 Avkastning efter kostnader 9,4 8,8 0,6 17,6 9,7 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 37,2 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning på 9,7 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 29,3 miljarder kronor till 423,0 miljarder kronor. Under 2020 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 9,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från aktier (8,0 procentenheter) och alternativa investeringar (2,3 procentenheter). I figur 6.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011 – 2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.7 Tredje AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

20,0 17,6 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

15,0 14,1 13,7

10,7 9,4 9,7 10,0 8,8 6,8 4,3 5,0 2,6 2,8 2,8 1,9 1,6 1,0 0,6 0,9 0,3 0,0

-2,5 -5,0 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.8 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001 – 2020, för den senaste tioårsperioden 2011 – 2020 samt för den senaste femårsperioden 2016 – 2020. Som jämförelse redovisas även Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001 – 2020 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.8 Tredje AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001 – 2020 2011 – 2020 2016 – 2020

Genomsnittlig avkastning 6,7 8,7 9,1 Tredje AP-fondens målsättning 5,2 4,9 5,5 Inkomstindex 3,0 2,7 2,8 Riskjusterad avkastning 0,7 1,3 1,4 (sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Tredje AP-fondens styrelse har sedan 2020 ett långsiktigt avkastningsmål om 3,5 procent genomsnittlig real avkastning. I tabell 6.8 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 9,1 procent under den senaste femårsperioden, 8,7 procent under den senaste tioårsperioden och 6,7 procent under perioden 2001 – 2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen Aktier, Räntor, Alternativa investeringar och Valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Portföljen Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2020 års slut av 46 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa tillgångar. Allokeringen förändrades under 2020 framför allt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder med 2,3 procentenheter från räntebärande tillgångar (-1,4 procentenheter). I övrigt var portföljens allokering i linje med 2019.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering Procent av totala tillgångar 120 Svenska aktier Utländska aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt 100

0 01 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 22 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (62,0 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (17,8 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 2,1 procentenheter.

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2011 – 2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden). Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 222 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel sjönk under perioden

2016 – 2018 från 0,12 procent till 0,09 procent och är oförändrad på 0,09 procent för 2020. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016 – 2020 ökat med ca 36 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor utgörs av ökade personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna minskade med 35 procent under perioden 2016 – 2018, men ökade något för 2019 beroende på värdeuppgången under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. För 2020 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 126 miljoner kronor, vilket var en ökning med 4 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Under året har Tredje AP-fondens arbete inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas bl.a. genom att föra direkt dialog med portföljbolagen och globala samarbeten, med särskilt fokus på att minska bolagens koldioxidutsläpp. Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck. Fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. Sammantaget röstade fonden på närmare 1 100 bolagsstämmor under 2020, varav 71 i svenska bolag.

20 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 64 21 Vid årets slut.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2020 överförde Fjärde AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,0 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fonden har därmed bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 39,3 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle konkretiserats till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto nollutsläpp senast 2040.

Tabell 6.10 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Ingående fondkapital 310,0 333,9 356,6 349,3 418,0 Överföringar -6,6 -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 Årets resultat 30,5 30,1 -0,5 75,2 39,3 Utgående fondkapital 333,9 356,6 349,3 418,0 449,4

Årets förändring 23,9 22,7 -7,3 68,7 31,4 Procent Avkastning före kostnader 10,1 9,2 -0,1 21,8 9,7 Avkastning efter kostnader 10,0 9,1 -0,2 21,7 9,6 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 39,3 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2019 med 31,4 miljarder kronor till 449,4 miljarder kronor. Under 2020 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 9,7 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från svenska aktier (4,7 procentenheter) och utländska aktier i utvecklade marknader (4,5 procentenheter). I figur 6.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011 – 2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.10 Fjärde AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot) 21,7

20 16,4 15,6 15 11,2 10 9,6 9,1 10 6,8 4,2 5 2,6 2,5 2,3 1,8 1,4 0,8 0,7 0 -0,7 -0,2

-5 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.11 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001 – 2020, för den senaste tioårsperioden 2011 – 2020 samt för den senaste femårsperioden 2016 – 2020. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen

samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001 – 2020 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.11 Fjärde AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001 – 2020 2011 – 2020 2016 – 2020

Genomsnittlig avkastning 7,0 9,7 9,8 Fjärde AP-fondens målsättning 5,5 5,0 5,2 Inkomstindex 3,0 2,7 2,8 Riskjusterad avkastning 0,7 1,2 1,2 (sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,0 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen bedömning av förväntad avkastning, lämplig risknivå och vad som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska vara i balans på 40 års sikt. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. I tabell 6.11 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden, 9,7 procent under den senaste tioårsperioden och 7,0 procent under perioden 2001 – 2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långsiktigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Portföljen Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 55 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 16 procent alternativa tillgångar. Under 2020 skiftade fondens faktiska allokering främst till svenska aktier (1,1 procentenheter), alternativa tillgångar exklusive fastigheter (0,6 procentenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (0,4 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,6 procentenheter).

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering

Procent av totala tillgångar

120 Svenska aktier Utländska aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt 100

0 01 04 07 10 13 16 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 12 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (39,9 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 0,7 procentenheter.

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2011 – 2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 246 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2016 – 2020 ökat med ca 51 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelsekostnaderna med 15 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2020 beror framför allt på ökade personalkostnader samt informations- och datakostnader. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 138 miljoner kronor för 2020, vilket var en minskning med 1 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2016 – 2020 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 4,5 procent, medan det förvaltade kapitalet under samma period ökade med 35 procent. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar. Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i förhållande till genomsnittligt kapital, har legat konstant på 0,10 procent 2016 – 2019, och minskat något 2020 till 0,09 procent.

Tabell 6.12 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Fjärde AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som 2019. Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Fjärde APfonden halverade portföljens koldioxidutsläpp mellan 2010 och 2020, och har under 2020 konkretiserat målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ytterligare ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto nollutsläpp senast 2040. Fjärde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera framåtblickande data för avyttringar och portföljoptimering utifrån klimatfaktorer. Fjärde AP-fonden har etablerat en ny förvaltningsgrupp för global tematisk förvaltning som i ett första steg har inriktat sig på de globala innehaven i energisektorn genom både avyttring och ägarstyrning. Fjärde AP-fonden har även fortsatt att påverka bolag i rollen som ägare och samarbeta med andra investerare för att bredda kunskapen om hur klimatfrågan kan beaktas i förvaltningsverksamheten. Fonden har även fört dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen. Under 2020 deltog Fjärde AP-fonden i 109 svenska bolagsstämmor (67 procent av de svenska bolag som fonden har investeringar i) och på totalt 1 043 stämmor internationellt (56 procent av innehaven).

Risk- och kontrollverksamhet Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

22 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 70 23 Vid årets slut.

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Regeringen ser positivt på att styrelsen har beslutat om ett nytt mål som syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna sluten, dvs. fonden har inga in- eller utflöden. Det innebär att Sjätte AP-fonden till skillnad från övriga buffertfonder inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011. Styrelsen beslutade under 2020 om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE-benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Tabell 6.13 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

1997 – 2020 2011 – 2020 2016 – 2020 2020

Ingående fondkapital 10,4 19,9 26,4 37,5 Överföringar 0 0 0 0 Årets resultat - - - 7,6 Utgående fondkapital 45,2 45,2 45,2 45,2 Procent Avkastning efter kostnader 6,3 8,5 11,3 20,4 Avkastningsmål 12,8 13,7 14,1 15,5 1

Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald.

Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk. Sjätte APfonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020.

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 7,6 miljarder kronor 2020, jämfört med 2,9 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 20,4 procent, jämfört med 8,2 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 34,8 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 45,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 335 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 6,3 procent.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, vilket innebär att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Trots stabil tillväxt sedan 2011 har fonden hittills inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under perioden 1997 – 2020. Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes det året. Styrelsen beslutade om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PEbenchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt

en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder. Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – som utgör jämförelseindex för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Investeringsverksamheten kan delas in i fondinvesteringar och coinvesteringar (tidigare direktinvesteringar). I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som coinvesteringar. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2020 uppgick till 16,7 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2020 uppgick till 22,4 miljarder kronor.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997 – 2020, vilket var 15,2 procent för co-investeringar och 14,4 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 11,2 procent för direkt och co-investeringarna och 14,2 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2016 – 2020) var motsvarande siffror 14,7 respektive 13,0 procent och för 2020 var de 30,3 respektive 11,9 procent. Sedan Sjätte AP-fondens start och under den senaste femårsperioden har direkt- och coinvesteringar haft en marginellt högre avkastning än fondinvesteringar, under 2020 var avkastningen från co-investeringar betydligt högre än för fondinvesteringar. Endast för den senaste tioårsperioden har fondinvesteringarna haft en högre avkastning än direkt- och coinvesteringarna.

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde Procent

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har det totala resultatet för fond- och direkt-/co-investeringar varit negativt för perioden 1997 – 2020 (-0,7 procent) men positivt för den senaste fem- och tioårsperioden. För tioårsperioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 3,9 procent och för femårsperioden (2016‒2020) till 25,0 procent. Under 2020 v ar det totala resultatet för fond- och co-investeringar 22,0 procent, där coinvesteringar hade ett resultat på -6,5 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 27,7 procent.

Likviditet Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte används inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna förvaltas med låg risk och god riskspridning genom investeringar i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med statsskuldväxelindex OMRX T-Bill. Storleken på belopp med denna förvaltningsinriktning motsvarar en betalningsberedskap på 3 – 6 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen ingår i förvaltningen av fondens överlikviditet. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen av denna måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed överlikviditeten med en högre risk än den korta betalningsberedskapen. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 6,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,5 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 155 miljoner kronor.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) har under de senaste fem åren stabiliserats, vilket varit en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Under 2020 har Sjätte AP-fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, sjunkit till 89 miljoner kronor från 95 miljoner kronor 2019, främst drivet av minskad aktivitet på marknaden under andra kvartalet till följd av pandemin. De externa förvaltningskostnaderna i tabellen nedan avser en noterade småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.14 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Interna kostnader 92 86 93 95 89 Personalkostnader 68 64 67 66 67 Lokalkostnader 6 6 6 9 6 Köpta tjänster 4 2 4 3 2 Informations- och datakostnader 4 4 4 4 4 Övrigt 10 10 12 12 10 Externa förvaltningskostnader 24 13 31 8 0 0

Summa 105 117 101 95 89

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald. Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk. Sjätte AP-fonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020. Sjätte AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål och under 2020 har fyra nya mål tillkommit om att Sjätte AP-fonden ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i PE Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar, vilket mäts genom betyg i PRI:s utvärdering. Sjätte

24 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

AP-fonden har även lagt till mål om att den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten totalt med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete. Ett mål från 2019 om att ”hållbarhet ska vara en del av samtliga due diligence för alla direkta fondinvesteringar” har utgått då fonden uppnått målet sedan flera år tillbaka. Sjätte AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat den årliga utvärderingen av fondportföljens ESG-arbete, vilket även inkluderar att ge återkoppling till fondens externa fondförvaltare. Under 2020 har Sjätte AP-fonden även infört formella exkluderingskriterier för integrering i fondavtal, för att förtydliga vad fonden inte vill investera i samt att i undantagsfall ge möjlighet till friskrivning från indirekta investeringar. Sjätte AP-fonden har även genomfört en utökad intressentdialog, samt deltagit i diverse branschsamarbeten och digitala externa konferenser för att påverka genom dialog och diskussion.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). I denna framgår att den globala pandemin har inneburit särskilda omständigheter för omvärlden och därmed även för fondens verksamhet. Utvärderingen av strategin har visat att den är framgångsrik och att investeringsportföljen har motståndskraft att klara omfattande externa chocker. Sjätte AP-fonden har ett fortsatt ambitiöst och strukturerat hållbarhetsarbete. Under 2020 har styrelsen antagit ett nytt mål för verksamheten som utgår från riskkapitalmarknadens avkastning, för att reflektera fondens inriktning mot onoterade tillgångar. Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2020.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för 76 premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att generera

en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,5 procent per år, viket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med 4,8 procent per år under samma period. Under perioden 2000 – 2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år). Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2020 och uppgick under 2020 till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent. Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål och arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter.

Investeringsprocess och strategi Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av

riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2 – 3 procentenheter per år. Under perioden 2000 – 2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år). AP7 Såfa har därmed uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning, trots att fondens förvaltning under perioden 2001 – maj 2010 styrdes av bestämmelser som innebar att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Sjunde AP-fonden har under 2020 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Strategisk förvaltning Under 2020 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden (37,8 miljarder kronor) på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Vid utgången av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 723 miljarder kronor (46 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt 5 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 655,4 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 67,1 miljarder kronor. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,5 procentenheter. Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2020 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 13,8 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,6 procent per år (se tabell 6.15). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Under 2020 var avkastningen för AP Såfa dock lägre än för de privata alternativen, med 4,4 procent jämfört med 8,2 procent.

Tabell 6.15 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010 – 2020

och 2001 – 2020

Procent

2001 – 2020 Maj 2010 – 2020 2020

3 AP7 (PSF och SÅFA) 1 7,5 13,8 4,4 Premiepensionsindex 2 4,8 8,6 8,2 Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9 – 1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index (Gross)). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90 – 135 procent, tillväxtmarknader 2 – 10 procent, faktorpremier 3 – 10 procent, småbolag 1 – 10 procent, riskkapital (private equity) 1 – 6 procent och alternativa strategier 0 – 10 procent. Aktiefonden har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 655,4 miljarder kronor (616,7 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2020 till 4,7 procent (36,2 procent året innan). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2020 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2020 till 14,8 procent.

Tabell 6.16 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond Procent per år

2017 2018 2019 2020

AP7 Aktiefond 17,7 -3,0 36,2 4,7 Jämförelseindex 18,0 -3,3 33,5 2,2

Differens -0,3 +0,3 +2,7 +2,5

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 4,7 procent under 2020, vilket var 2,5 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 6.16).

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 67,2 miljarder kronor vid 2020 års slut (57,7 miljarder kronor året innan). Under 2020 uppgick avkastningen till 1,0 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.17). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två – tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2020 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2020 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,8 procent vid utgången av 2020.

Tabell 6.17 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020

AP7 Räntefond -0,1 -0,1 -0,2 1,0 Jämförelseindex -0,1 -0,1 -0,2 1,1

Differens 0 0 0 -0,1

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten Under 2020 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 494,9 miljoner kronor (499,8 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. De minskade intäkterna beror på att fondavgiften sänkts med 0,01 procent per den 1 januari 2020. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 296,3 miljoner kronor (290,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 198,6 miljoner kronor (210,5 miljoner kronor året innan). Det

balanserade resultatet vid 2020 års slut var 986 miljoner kronor (755 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2020. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,09 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med två personer och vid utgången av 2020 var de 38 personer, varav 18 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har Sjunde AP-fonden lagt till flera mål. Dessa inkluderar mål om omställning hos portföljbolagen inom energisektorn, och mål om fördubblade gröna investeringar till 2025, mål om aktiv ägarstyrning och att Sjunde APfonden ska sprida kunskap om hållbara investeringar. Sjunde AP-fonden har även konkretiserat målet från 2019 om att rösta på bolagsstämmor till att fonden ska rösta på minst 95 procent av portföljbolagens stämmor. Inga mål har utgått under 2020. Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fonden utvecklade klimataspekten i sitt svartlistningsarbete under året vilket ledde till exkludering av bolag med stor verksamhet relaterad till kol. Under året gick även fonden med i det oberoende forskningsinstitutet Transition Pathway Initiative (TPI) som arbetar mot minskade klimatutsläpp och Sjunde AP-fonden ingår nu i institutets styrgrupp. Sjunde AP-fonden, som ännu inte omfattas av samma hållbarhetskrav som Första-Fjärde APfonderna, redovisade för 2020 ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton 25 CO 2 e . Sjunde AP-fonden har under året förberett för nästa års temaarbete om avskogning, genom att gå med i två investerarsamarbeten som för dialog med bolag och myndigheter kring regnskogsfrågor. Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat om företagslobbying avslutades under 2019 och var därför inte ett prioriterat område 2020. Sjunde AP-fonden har under de tre år som temat har pågått etablerat företags klimatlobbying som en internationell hållbarhetsfråga genom investerarsamarbeten, aktieägarmotioner och påtryckningsdialoger. Som ett resultat av temat har ett arbete inletts för att upprätta en global företagsstandard för ansvarsfull klimatlobbying, vilket

25 Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3. 81

ännu inte finns. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig middle office, chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde APfondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

Övriga förvaltningsfrågor 7

7.1 Tillfällig ändring i Första – Fjärde AP-fondernas

placeringsregler med anledning av covid-19

Sammanfattning: Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft. Ändringen innebär att Första – Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning för innehav i enskilda svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplats i Sverige och görs till följd av de ekonomiska konsekvenser som den rådande pandemin medför. De tillfälliga placeringsreglerna ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har fått mycket stora konsekvenser för samhället. Det har i både Sverige och andra länder vidtagits åtgärder för att på olika sätt motverka spridningen av viruset åtgärderna har i hög grad påverkat hela samhället. För många svenska företag har det inneburit kraftigt reducerade intäkter. Eftersom företagens kostnader inte kan minskas lika snabbt uppstår det i de berörda företagen ett negativt kassaflöde som skapar ett behov av likviditet som kan mötas med ökade krediter till företagen. Intäktsfallet kommer också till uttryck i förluster i företagens resultaträkningar, vilket reducerar det egna kapitalet och försämrar företagens långsiktiga förmåga att betala räntor och amorteringar på lån. Det är i första hand upp till befintliga ägare att själva eller med andra privata finansiärer skjuta till nytt kapital. Som en stödåtgärd föreslog regeringen en tillfällig lagändring som innebär att Första – Fjärde AP-fonderna att den s.k. röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna (prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier. Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att t.ex. hantera en försämrad lönsamhet till följd av pandemin. De tillfälliga reglerna trädde i kraft den 1 november 2020 och ska upphöra att gälla den 30 juni 2021.

7.2 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en APfond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.3 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att Första – Fjärde APfonderna under 2020 ytterligare har stärkt samarbetet mellan fonderna och att Sjunde AP-fonden och inom vissa områden även Sjätte APfonden nu ingår i samarbetet. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Samarbetet innebär även att AP-fonderna ökade möjligheter till kompetensutbyte vilket exempelvis kan leda till ett förbättrat hållbarhetsarbete. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Första – Fjärde AP-fonderna inrättade Etikrådet 2007. Syftet med rådet är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver reaktiva och proaktiva dialoger inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Rådet arbetar också för att motverka korruption, samt med sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao. Under 2020 har AP-fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam utredning om hur fonderna kan öka transparensen kring vinstdelning kopplat till onoterade tillgångar. Fonderna implementerade genom Samverkansrådet även en ny struktur för att ytterligare förbättra och effektivisera samverkan mellan fonderna. Vidare har fonderna samverkat kring upphandling och implementering av teknisk utrustning såsom kontorsutrustning och videokonferenslösningar under covid-19-pandemin. Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samverkansgrupper (se figur 7.1), där fonderna bl.a. för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbetet, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP-fonden i samarbetet och inom vissa områden även Sjätte AP-fonden.

Figur 7.1 AP-fondernas samverkansgrupper

Samverkansrådet AP-fondernas etikråd Redovisning (samlande organet för (samarbete för dialog (redovisning och stöd åt och påverkan inom värderingsprinciper) samverkansgrupperna) hållbarhet internationellt) Risk och Juridik och Personal Performance compliance (lönekartläggning, (riskkontroll och (regelverk, diarie, utvecklingsprogram för avkastningsanalys) arkivering m.m.) specialister på AP-fonderna m.m.) Kommunikation Affärskontroll IT & Systemförvaltning (gemensamma (system, depåbank, (systemförvaltningsstrukturer, kunskapsbyggande clearinghus m.m.) licenser, seminarier, externa applikationslösningar m.m.) studentaktiviteter mot högskolor m.m.)

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2020 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera

konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.4 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2020 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden: • Värdering och existens av onoterade innehav. • Värdering och existens av noterade innehav. • Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade. Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som alltför strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön. AP-fonderna har under 2020 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation.

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav.

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första – Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 88 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fon dernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med Bilaga 1 undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112). OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i Bilaga 1 kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera Bilaga 1 styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- 92 ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Bilaga 1 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik Bilaga 1 och organisationskultur. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga 94 pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens Bilaga 1 riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första – Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första – Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första – Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första – Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent 26 av röstetalet för aktierna i bolaget . Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första – Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första – Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

– 26 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebär att Första – Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. Se vidare avsnitt 7.1. 97

Tabell Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag Bilaga 2 Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag 27 (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

– 27 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebär att Första – Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni 98 2021. Se vidare avsnitt 7.1.

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första – Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

Bilaga 3

Innehåll

Innehåll

Det statliga

pensions

4 VD har ordet systemet 10

Verksamhetsberättelse Året i korthet 2 VD har ordet 4 Vårt uppdrag 8 Det statliga pensionssystemet 10 Omvärlden 14

Våra

Våra investeringsövertygelser 16 investerings

14 16

– Diversifiering 18 Omvärlden övertygelser – Riskpremier 20 – Långsiktighet 22

26

– Ineffektiva marknader 24 Hållbart värdeskapande – Kostnadseffektivitet 25 – Hållbart värdeskapande 26

Hållbarhetsrapportering Hållbart värdeskapande 26 – Integrering 28 – Exkludering 30 – Dedikerade investeringar 31 – Engagerad ägare 33 – Fokus klimat 38 Medarbetare 42

Förvaltningsberättelse 44 Tioårsöversikt 48 Räkenskaper och Noter 49 Styrelsens försäkran 63 Revisionsberättelse 64 Långsiktigt lönsamma investeringar Risker och riskhantering 66 kännetecknas av ett hållbart värdeska Fondstyrningsrapport 68 Styrelsens rapport pande. Det krävs att klimat , mänskliga om riskhantering 72 rättigheter, antikorruption, jämställdhets Styrelse 74 frågor är integrerade i bolagens affärs Ledning 76 strategi och löpande verksamhet. Kontakt 77

MAGDALENA HÅKANSSON,

HÅLLBARHETSCHEF

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3 Detta är första aP-fonDen Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 1

Bilaga 3

året I korthet

Året i siffror

Aktieportföljens CO -avtryck Årets resultat 0,87 miljoner tCO e. Minskning med 2

46%

2 uppgick till

34,8

mdkr

från föregående år.

Fondens förvaltningskostnader Totalt kapital uppgick till

392,6

uppgick till

0,3

mdkr

mdkr

den 31 december 2020.

Årets avkastning efter kostnader uppgick till Genomsnittlig real avkastning efter kostnader under den senaste tioårsperioden uppgick till

9,7% 7,0%

# 2 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

året I korthet året I korthet

Viktiga händelser under året

• Kristin Magnusson Bernard tillträder som VD • Fondens medarbetare hanterar portföljen under i augusti. pandemin med stor framgång, och avkastningen efter kostnader uppgår till 9,7%. • Avinvestering av bolag med fossil verksamhet genomförs i samtliga tillgångsslag vilket bidrar • Fonden driver på och samarbetar med flera till ett positivt resultat och en minskning av Co 2 - externa förvaltare för framtagandet av fossilfria avtrycket med 46%. förvaltningsstrategier inom såväl systematiska strategier som inom passiva och aktiva. • Ändrade exponeringar och arbetssätt i aktie- och ränteförvaltningen bidrar till ett positivt resultat. • Inom dedikerade investeringar förvärvar AP-fondsägda Polhem Infra bolaget Telia Carrier av Telia Company.

Nyckeltal

2020 2019 2018 2017 2016

Avkastning före kostnader, % 9,8 15,3 –0,6 9,7 9,5 Förvaltningskostnadsandel, % 0,08 0,12 0,14 0,14 0,15 Avkastning efter kostnader, % 9,7 15,1 –0,7 9,6 9,3 Resultat efter kostnader, mdkr 34,8 48,6 –2,1 29,3 27,0 Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr –7,9 –6,5 –6,8 –7,4 –6,6 Fondkapital vid årets slut, mdkr 392,6 365,8 323,7 332,5 310,5 Andel extern förvaltning, % 23,2 31,4 33,5 32,5 31,8

Avkastning efter kostnader Fondkapitalutveckling

2011-2020, % 2001-2020

302,6 392,6 Vår hållbarhetsstrategi 16 400 Integrering av hållbarhets- 13 aspekter i investerings- 300 processen 10

7 200 Exkludering i enlighet med 134,0 –43,9 värdegrund 4 100 Dedikerade investeringar som 1 främjar en hållbar utveckling -2 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 Fond- *Flöden Avkastning Fondförmögenhet jan 2001 förmögenhet dec 2020 Ansvarsfullt och aktivt ägande * Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll << åter innehåll # # 3 3

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Resultaträkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 1 568 2 336 Erhållna utdelningar 2 932 4 998 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 25 829 22 277 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 7 708 10 108 Nettoresultat räntebärande tillgångar 2 968 3 763 Nettoresultat, derivatinstrument 2 701 –1 783 Nettoresultat, valutakursförändringar –8 624 7 343 Provisionskostnader 4 –76 –186

Summa rörelsens intäkter 35 006 48 856

Rörelsens kostnader

Personalkostnader 5 –134 –149 Övriga förvaltningskostnader 6 –92 –90

Summa rörelsens kostnader –226 –239

Resultat 34 780 48 617

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 49

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Balansräkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31

Tillgångar

Aktier och andelar, Noterade 7 185 645 127 072 Aktier och andelar, Onoterade 8 92 145 94 433 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 102 386 131 400 Derivat 10 7 595 4 356 Kassa och bankmedel 4 689 9 029 Övriga tillgångar 11 344 982 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 646 805

Summa tillgångar 393 450 368 077

Skulder

Derivat 10 763 1 526 Övriga skulder 13 31 746 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 19 46

Summa skulder 813 2 318

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 365 759 323 662 Nettobetalningar mot pensionssystemet –7 902 –6 520 Årets resultat 34 780 48 617

Summa fondkapital 392 637 365 759

Summa fondkapital och skulder 393 450 368 077

Poster inom linjen 16 40 111 29 834

# 50 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper Noterade aktier och andelar Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads- balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella aktier. redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första Onoterade aktier och andelar AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investment- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad företag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella Affärsdagsredovisning kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun- Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo- värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidedå de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoonoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andraöverensstämmer med marknadspraxis. handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid Nettoredovisning fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen i redovisningen hos fastighetsföretagen. när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången Obligationer och andra räntebärande tillgångar och erlägga likvid för skulden samtidigt. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast Omräkning av utländsk valuta köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränteintäkt värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresul - upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det tat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsränräkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. tan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under Aktier i dotterföretag/intresseföretag återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteföränd lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde ringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Nettoresultat valutakursförändringar. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värde- Derivatinstrument förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas Värdering av finansiella instrument instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat- resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive derivatinstrument. intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering Återköpstransaktioner till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. fondens olika placeringar. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 51

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Värdepapperslån Not 2 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan Mkr 2020 2019 bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna Nettoresultat 25 876 22 325 i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de Avgår courtage –47 –48 fall fonden inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna Nettoresultat, noterade aktier 25 829 22 277 säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under och andelar rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Not 3 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Mkr 2020 2019

Provisionskostnader Realisationsresultat 3 288 3 792 Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags post under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för Orealiserade värdeändringar 4 420 6 316 förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till Nettoresultat, onoterade aktier 7 708 10 108 externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta - och andelar tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. orealiserade resultatet. Under året har totalt 111 (118) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 111 (118) mkr medger åter- Rörelsens kostnader betalning. Under året har även 0 (225) mkr återbetalts och det orea- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till liserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens påverkats positivt med 0 mkr (positivt med 107 mkr). kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter Not 4 - Provisionskostnader

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- Mkr 2020 2019 slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Externa förvaltningsarvoden, Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd noterade tillgångar –59 –167 mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljoner Övriga provisionskostnader, –17 –19 kronor Mkr, där inget annat anges. inkl depåbankskostnader

Provisionskostnader –76 –186

Not 1 - Räntenetto

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 103 (48) mkr och Mkr 2020 2019 reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Ränteintäkter

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 292 2 219 Övriga ränteintäkter 294 121

Summa ränteintäkter 1 586 2 340

Räntekostnader

Övriga räntekostnader –18 –14

Summa räntekostnader –18 –14

Summa räntenetto 1 568 2 326

# 52 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 5 – Personal

2020 2019

Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Medelantal anställda 65,8 38,1 27,7 65,3 39,8 25,5 Antal anställda vid årets utgång* 66 37 29 67 40 27 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 5 2 3 7 2 5

* Vid utgången av år 2020 var 0 (1) personer projektanställda

Löner och Pensions- Sociala

Personalkostnader, 2020, tkr arvoden kostnader kostnader* Summa

Styrelsens ordförande 207 65 272 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 949 270 1 219 VD (fr.o.m aug) 1 559 717 638 2 914 tf VD (t.o.m juli) 1 186 321 452 1 959 Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 3 316 1 006 1 288 5 610 Chef Kommunikation 1 303 428 517 2 248 Chef Affärsstöd (t.o.m sep) 895 907 503 2 305 Chef Operations 1 748 681 717 3 146 Chef Middle Office Risk (t.o.m sep) 1 159 286 434 1 879 Chef Verksamhetsstöd och utveckling 544 179 215 938 (fr. o.m aug) Chef HR (t.o.m sep) 1 098 717 521 2 336 Övriga anställda** 62 329 18 747 24 181 105 257

Summa 76 293 23 989 29 801 130 083

Övriga personalkostnader 4 085

Summa personalkostnader 134 168

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. ** I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön,pensionsavsättning och avgångsvederlag för tre personer. Totalt uppgår det till 6,0 mkr.

Löner och Pensions- Sociala

Personalkostnader, 2019, tkr arvoden kostnader kostnader* Summa

Styrelsens ordförande 113 27 140 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 550 173 723 VD (inkl uppsägningslön och avgångs- 9 376 2 948 3 292 15 616 vederlag) tf VD (fr.o.m 1 sep) 651 158 244 1 053 Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 3 238 916 1 241 5 395 Chef Kommunikation (fr.o.m 4 mars) 1 131 264 421 1 816 Chef Affärsstöd 1 233 1 121 662 3 016 Chef IT 1 711 691 709 3 111 Chef Middle Office Risk 1 522 375 571 2 468 Chef Juridik (t.o.m 31 aug, därefter tf VD) 853 194 316 1 363 Chef HR 1 424 866 660 2 950 Övriga anställda 61 884 19 503 24 180 105 567

Summa 83 686 27 036 32 496 143 218

Övriga personalkostnader 5 418

Summa personalkostnader 148 636

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. ** I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön och avgångsvederlag för en person. Totalt, inkl VDs uppsägnings lön och avgångsvederlag uppgår dessa poster inkl sociala avgifter och pensionskostnad till 15,4 mkr.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 53

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 5

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- Not 7 – Noterade aktier och andelar havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns för 2019 eller 2020. Verkligt värde, mkr 2020-12-31 2019-12-31

Löner och övriga förmåner Svenska aktier 61 824 30 235 Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten Utländska aktier 91 833 69 088 redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen Andelar i svenska fonder 1 035 – fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Andelar i utländska fonder 30 953 27 749 Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Totalt verkligt värde 185 645 127 072 Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för VD 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Fem största svenska aktieinnehaven Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart Verkligt den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägnings- Namn Antal värde lön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalnings- Ericsson (Lm) B 34 806 227 3 398 perioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder. Atlas Copco A 8 011 601 3 374 Volvo B 16 986 868 3 292 Pensioner och liknande förmåner Investor B 5 464 339 3 274 I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt Sandvik 13 330 856 2 684 reduceras pensionspremien till 11,5 procent. Totalt verkligt värde 16 022 Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. Fem största utländska aktieinnehaven All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensions- Verkligt premie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket Namn Antal värde motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är Apple 3 448 900 3 758 beskattningsbara och uppgår till mindre belopp. Microsoft Corp 1 482 400 2 708 Nordea Bank 38 860 391 2 612 Amazon,Com 88 500 2 367 Alphabet 126 600 1 822

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

Totalt verkligt värde 13 267

Tkr 2020 2019 En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårsoch helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se. Lokalkostnader –13 519 –13 208 Köpta tjänster –19 230 –19 979 Informations- och datakostnader –54 793 –52 734 Övriga administrativa kostnader –3 906 –4 375

Övriga förvaltningskostnader –91 448 –90 296

I beloppet för köpta tjänster ingår

ersättning till fondens revisor, PwC,

fördelat på följande uppdrag:

Revisionsuppdrag –851 –691 Övriga uppdrag framförallt skatterelaterat –75 –307

Total ersättning till revisorer –926 –998

# 54 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 8 – Onoterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr 2020-12-31 2019-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 45 341 41 312 Utländska onoterade aktier och andelar: Dotter och Intressebolag 5 763 6 072 Övriga onoterade aktier och andelar 41 041 47 049

Summa 92 145 94 433

Dotter- och intressebolag

Ägar- Eget Verkligt

Säte Org.nr Antal andel % Resultat kapital värde

Svenska aktier och andelar,

dotter- och intressebolag

Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29 61* 1 016* 392 Ellevio Holding 1 AB Stockholm 559005-2444 6 250 13 –1 004* 4 126* 1 281 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 44* 797* 554 Polhem Infra KB Stockholm 969789-2413 – 33,3 209 1 406 469 Urbanea Fastigheter AB Stockholm 559201-2008 – 99 –0,3* 0,7* 196 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 3 710 70 869 20 956 Willhem AB Göteborg 556797-1295 770 381 717 100 2 774 17 979 21 493

45 341

Utländska aktier och andelar,

dotter- och intressebolag

First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 –40** 369** 333 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 342** 2 509** 2 650 Jutas Invest Finland OY Finland 2793175-3 100 –0,9** 233** 205 OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. Nederländerna 100 –370** 2 797** 2 207 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 91** 525** 79 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 35 182** 878** 289

5 763

* Avser siffror offentliggjorda per 2019-12-31 ** Avser 2019-12-31 omräknat till valutakurs 2019-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Anskaffnings-

Säte Andel % värde

FRM Investment Management L.P. Cayman 100 13 184 Fourth Stockholm Global Private Equity.L.P., Hamilton Lane USA 100 9 923 WP North America Private Equity II L.P USA 99 63 Fifth Stockholm Global Private Equity L.P., Hamilton Lane USA 100 3 490 FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc, LGT Guernsey 100 1 057

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 55

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr 2020-12-31 2019-12-31

Fördelning på emittenttyp

Svenska staten 24 316 23 978 Svenska kommuner 2 339 2 439 Svenska bostadsinstitut 3 257 1 532 Övriga svenska företag: Finansiella företag 1 422 2 211 Icke-finansiella företag 6 675 8 550 Utländska stater 45 329 67 077 Övriga utländska emittenter 19 048 25 613

Totalt 102 386 131 400

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer 9 997 36 397 Övriga obligationer 85 071 87 828 Statsskuldsväxlar 132 – Certifikat – – Övriga instrument 7 186 7 175

Totalt 102 386 131 400

Not 10 – Derivat

2020-12-31 2019-12-31

Derivatinstrument med: Derivatinstrument med:

Positiv t Negativt Positivt Negativt

verkligt verkligt verkligt verkligt

Verkligt värde, mkr värde värde värde värde

Aktierelaterade instrument

Optioner Innehavd –17 794 Utställd –529 Swappar 339 –134 11 –176 Terminer 4 0

Summa 339 –151 809 –705

Ränterelaterade instrument

Swappar 90 –171 22 –216 Terminer 17 0

Summa 90 –171 39 –216

Valutarelaterade instrument

Swappar 7 166 –441 3 508 –605 Terminer Optioner

Summa 7 166 –441 3 508 –605

Summa derivatinstrument 7 595 –763 4 356 –1 526

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –243 (–392) mkr har längre löptid än 12 mån För löptidsanalys av dessa se not 18.

# 56 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 11 – Övriga tillgångar Not 15 - Fondkapital

Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Mkr 2020 2019

Fondlikvider 28 16 Ingående fondkapital 365 759 323 662 Fordran utländska skattemyndigheter 159 149 Nettobetalning mot pensionssystemet: Återinvesterad kontantsäkerhet Inbetalda pensionsavgifter 73 872 72 344 för derivatpositioner – 655 Utbetalda pensionsmedel –81 564 –78 681 Övriga tillgångar 157 162 Överflyttning av pensionsrätter till EG –2 – Summa övriga tillgångar 344 982 Reglering av pensionsrätter 2 3 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten –210 –185

Summa nettobetalning mot

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter pensionssystemet –7 902 –6 520

Årets resultat efter kostnader 34 780 48 617

Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Utgående fondkapital 392 637 365 759

Upplupna ränteintäkter 565 688 Upplupna utdelningar 80 116 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 1 Not 16 – Poster inom linjen

Förutbetalda kostnader och upplupna 646 805

intäkter Mkr 2020-12-31 2019-12-31

För egen skuld ställd panter inga inga och jämförlig säkerhet

Not 13 – Övriga skulder

Utlånade värdepapper mot annan – – säkerhet* Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Utlämnad säkerhet för terminsaffär 7 722 2 382 Fondlikvider 3 50 Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner** 113 51 Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner – 655 Övriga ställd pant och jämförlig Övrigt 28 41 säkerhet 7 835 2 433

Övriga skulder 31 746

Investeringsåtaganden onoterade innehav 32 276 27 401

Åtaganden 32 276 27 401

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Summa poster inom linjen 40 111 29 834

Mkr 2020-12-31 2019-12-31

Upplupna förvaltararvoden 13 27 * Erhållna säkerheter för utlånade – – Övriga upplupna kostnader 6 19 värdepapper ** Erhållna säkerhet för Förutbetalda intäkter OTC-transaktioner 5 678 2 481

och upplupna kostnader 19 46

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 57

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonfinansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis- den har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapportening- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings- ras från riskkapitalförvaltare och vice versa. standarden. Syfte är att lämna information om finansiella tillgångars Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschoch skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljvärderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värom handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade deringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till priser finns tillgängliga vid värderingen. verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta om är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch- Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med organ såsom INREV. innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads- Verkligt värde transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende vent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal på vilken marknasdata som finns tillgänglig vid värderingen av de fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: värderas endast månadsvis. För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teo- Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. retisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell- regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av marknaden. framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik- okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbunviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en det uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras na modeller. vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon - Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på infor- Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar mation med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas betydande mått av uppskattning från fondledningen. olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- Aktiv marknad säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dyriskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag valutor samt med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat å mycket aktiva marknader ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller andra instrument. likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, Inaktiv marknad nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassaflöde. En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängsenaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapi- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. talfonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens Priserna är oftast inaktuella. bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge *Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

# 58 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 17

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2020-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade 184 270 1 375 185 645 Aktier och andelar, onoterade 92 145 92 145 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 90 057 5 097 7 232 102 386 Derivat 7 595 7 595

Total summa tillgångar värderade till 274 327 12 692 100 752 387 771

Finansiella skulder

Derivat 763 –763

Total summa skulder värderade till 0 763 0 –763

Finansiella tillgångar och skulder 274 327 11 929 100 752 387 008

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2019-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade 125 379 1 692 127 071 Aktier och andelar, onoterade 94 433 94 433 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 117 996 6 543 6 861 131 400 Derivat 4 356 4 356

Total summa tillgångar värderade till 243 375 10 899 102 986 357 260

Finansiella skulder

Derivat –1 526 –1 526 Total summa skulder värderade till 0 – 1 526 0 – 1 526

Finansiella tillgångar och skulder 243 375 9 373 102 986 355 734

Förändring nivå 3

Mkr 2020 2019

Aktier och andelar, noterade, ingående balans 1 692 2 293

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2020 Köp 1 234 Sälj –1 071 Värdeändring –318 236 Förändring aktier och andelar, noterade –317 –601

Aktier och andelar, noterade, utgående balans 1 375 1 692

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans 94 433 83 537

Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019 169 Köp 4 484 7 326 Sälj –9 088 –9 753 Värdeändring 2 316 13 154 Förändring aktier och andelar, onoterade –2 288 10 727

Aktier och andelar, noterade, utgående balans 92 145 94 433

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans 6 861 4 643

Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2019 1 498 Köp 1 037 3 537 Sälj –468 –2 977 Värdeändring –198 160 Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar 371 720

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans 7 232 6 861

Summa förändring nivå 3 –2 234 10 846

Av ovan redovisad värdeändring var –3 339 mkr (8 011 mkr) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 59

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 18 – Finansiella risker ber. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika Prognostiserad Risk tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets- med tillgångarnas risk var för sig. analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2020 och historiska mark- Realiserad Risk nadsavkastningar. Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen- Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsut- sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats fall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsför- om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla delningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekutfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavriskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken vikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simulering- kvartalsdata. en utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste Fjärde AP-fonden enats om. 10 årsperioden var 7,2 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskom- Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sanno- mit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året likhet. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at genomsnittliga realiserade risken under året var 10,6 procent för tota- Risk-måttet. la portföljen respektive 15,6 procent för den dagligt marknadsvärde- Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till rade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärde- 18,0 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista decem- ras dagligen var vid utgången av året 75 procent.

Finansiella risker

Expec te d Expe cted

Volatilitet Value at Risk Shor t fall Value at Risk Shor tfall en

årstakt % årstakt, mkr årstakt, mkr en dag, mkr dag, mkr

Känslighetsanalys Marknadsrisk

per 31 december 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Aktier 25,6 8,5 –78 419 –18 685 –130 666 –29 423 –4 863 –1 159 –8 104 –1 825 Räntebärande 2,5 2,6 –4 183 –5 526 –9 210 –7 769 –259 –343 –571 –482 Alternativa Investeringar 30,4 7,4 –48 921 –12 820 –79 718 –18 348 –3 034 –795 –4 944 –1 138 Valuta 9,0 6,9 –7 555 –4 858 –9 622 –6 194 –469 –301 –597 –384 Bidrag från Diversifiering –3,4 –2,8 22 211 16 660 26 842 25 821 1 377 1 033 1 665 1 601 Likvidportföljen 13,1 4,0 –66 522 –18 971 –126 958 –27 060 –4 125 –1 177 –7 874 –1 678

Portföljen totalt 18,0 4,2 –116 867 –25 229 –202 374 –35 911 –7 248 –1 565 –12 551 –2 227

Likviditetsrisk, per 31 dec

Total balans

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur,

Löptid år, mkr 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Nominellt stat 4 648 4 762 20 154 4 602 11 965 10 483 13 719 19 478 11 838 13 813 62 323 53 139 Nominellt kredit 4 627 6 379 4 716 7 285 5 225 4 749 8 954 13 775 3 852 4 256 27 375 36 444 Realt 0 6 085 632 9 194 1 287 7 869 5 696 11 046 5 262 5 353 12 877 39 547

Portföljen totalt 9 275 17 226 25 502 21 082 18 477 23 101 28 369 44 300 20 952 23 422 102 575 129 130

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

Total balans

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur,

Löptid år, mkr 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Aktierelaterade instrument –134 –176 – – – – – 0 –134 –176 Ränterelaterade instrument – –103 –109 –113 – – – 0 –109 –216 Valutarelaterade instrument – 0 – – – – – 0

Totalt –134 –279 –109 –113 0 0 0 0 –243 –392

# 60 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 18

Kreditrisk, per 31 december

Total balans

AAA AA A BBB <BBB mkr

Rating, mkr * 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Nominellt stat 27 655 17 152 23 590 15 615 7 078 14 148 4 000 6 225 0 0 62 323 53 139 Nominellt kredit 4 937 7 524 5 441 4 778 3 734 5 836 3 909 5 505 9 354 12 802 27 375 36 444 Realt 4 538 13 923 6 358 25 218 1 981 406 0 0 0 0 12 877 39 547

Totalt 37 130 38 598 35 389 45 611 12 793 20 389 7 910 11 730 9 354 12 802 102 575 129 130

* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Not 19 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp

som inte nettas

Nettade

belopp Nettobelopp Ramavtal Säker- Summa

Brutto- i balans- i balans- om kvitt- heter Netto- i balans-

2020-12-31, mkr belopp räkning räkningen ning erhållna belopp Övrigt* räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar 0 0 0 0 0 0 3 3 Derivat – – 7 595 763 5 776 1 056 0 7 595

Summa tillgångar 0 0 7 595 763 5 776 1 056 3 7 598

Skulder

Ej likviderade skulder 0 0 0 0 0 0 2 2 Derivat – – 763 763 0 0 0 763

Summa skulder 0 0 763 763 0 0 2 765

Relaterade belopp som inte nettas

Nettade belopp Nettobelopp Summa

Brutto- i balans - i balans- Ramavtal om Säkerheter Netto- i balans-

2019-12-31, mkr belopp räkning räkningen kvittning erhållna belopp Övrigt* räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar 0 0 0 0 0 0 21 21 Derivat – – 4 336 1 526 2 481 329 20 4 356

Summa tillgångar 0 0 4 336 1 526 2 481 329 41 4 377

Skulder

Ej likviderade skulder 0 0 0 0 0 0 50 50 Derivat – – 1 526 1 526 0 0 1 526

Summa skulder 0 0 1 526 1 526 0 0 50 1 576

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presen- skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under teras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhål- affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen landen och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att att avveckla positionerna samtidigt. erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 61

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 20 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och lednings grupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel 2020-12-31 2019-12-31 Motpart, samt ägarandel 2020-12-31 2019-12-31

AROS Bostadsutveckling 29 % ASE Holdings S.à.r.l, 38 %

Ränteintäkter – Ränteintäkter 29 28 Ägarlån – Ägarlån 253 255 Aktieägartillskott under året 28 90 Aktieägartillskott under året – – Investeringsåtagande 36 64

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %

Chapone S.à.r.l 100 % Ränteintäkter 15 12 Ränteintäkter 52 47 Ägarlån 195 196 Ägarlån 1 561 1 405 Aktieägartillskott under året 18 70 Aktieägartillskott/återbetalt under året 132 86 Investeringsåtagande 170 228 Investeringsåtagande 2 023 1 887

Jutas Invest Finland OY, 100 %

Secore Fastigheter AB, 50 % Ränteintäkter 29 25 Ränteintäkter – – Ägarlån 453 378 Ägarlån – – Aktieägartillskott under året – – Aktieägartillskott under året – – Investeringsåtagande 503 588 Investeringsåtagande 608 608

First Australian Farmland Pty Ltd,

Vasakronan Holding AB, 25 % 100 %

Lokalhyror* 12 12 Ränteintäkter 18 37 Ränteintäkter – – Ägarlån 486 485 Ägarlån – – Aktieägartillskott under året – – Aktieägartillskott under året – – Åtagande om att på Vasakronans OMER Farmoor 3 Holdings B.V. 100% begäran köpa företagscertifikat i Ränteintäkter – – bolaget med upp till ett vid var tid Ägarlån – – högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500 Aktieägartillskott under året – –

Willhem AB, 100 % Polhem KB 33%

Ränteintäkter – – Ränteintäkter – – Ägarlån – – Ägarlån – – Aktieägartillskott under året – – Aktieägartillskott under året 90 312 Åtagande om att på Willhems begäran Investeringsåtagande 2597 2 687 köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 6 000 6 000

Urbanea Fastigheter AB 98%

Ränteintäkter – – Ägarlån – – Aktieägartillskott under året 187 2 Investeringsåtagande 304 491

* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

# 62 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

styrelsens försäkran

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 23 februari 2021 Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman Ordförande Vice ordförande Kent Eriksson Peter Hansson Åsa-Pia Järliden Bergström Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Per Klingbjer Charlotte Nordström Eva Redhe Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Erik Sjöström Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2021

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 63

Bilaga 3

reVIsIonsberättelse

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Uttalanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första svaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. sidorna 44–63 i detta dokument. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att uppi enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder rätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga (AP­fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan - felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller de bild av Första AP­fondens finansiella ställning per den 31 misstag. december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens är förenlig med årsredovisningens övriga delar. förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att ningen fastställes. fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Grund för uttalanden Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om Vi har utfört revisionen enligt International Standards on styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar en - fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något ligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns realistiskt alternativ till att göra något av detta. ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt Revisorns ansvar yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revi- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om hurusionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga vida årsredovisningen som helhet inte innehåller några som grund för våra uttalanden. väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse Annan information än årsredovisningen som innehåller våra uttalanden. Detta dokument innehåller även annan information än Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1–43 samt garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god re- 66–77. visionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig Det är styrelsen och den verkställande direktören som felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på har ansvaret för denna andra information. grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med ande avseende denna andra information. grund i årsredovisningen. I samband med vår revision av årsredovisningen är det Som del av en revision enligt ISA använder vi professiovårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är under hela revisionen. Dessutom: oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång be- • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revision- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla heter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder väsentliga felaktigheter. bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en denna information, drar slutsatsen att den andra infor- grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en mationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom avseendet. oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

# 64 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

reVIsIonsberättelse

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckkontroll som har betydelse för vår revision för att utforma liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten Styrelsens och verkställande direktörens ansvar i den interna kontrollen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva- • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som ret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av används och rimligheten i styrelsens och verkställande fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation upplysningar. och förvaltningen av Första AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att verkställande direktören använder antagandet om fortsatt Första AP-fondens organisation är utformad så att bokdrift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också föringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verkanvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödsamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig vändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen ska skötas på ett betryggande sätt. om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo - Revisorns ansvar visningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna inte längre kan fortsätta verksamheten. bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, för räkenskapsåret 2020. och om årsredovisningen återger de underliggande transak- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen tionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed bild. i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum- Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens melser som kan föranleda anmärkning. planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- använder vi professionellt omdöme och har en professionellt gelser under revisionen, däribland de eventuella betydande skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av brister i den interna kontrollen som vi identifierat. förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Rapport om andra krav enligt lagar Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baoch andra författningar seras på vår professionella bedömning med utgångspunkt Uttalanden i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk- Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat ningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förval- är väsentliga för verksamheten och där avsteg och övertar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i trädelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsning av Första AP-fonden för 2020. underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är Revisionen har inte givit anledning till anmärkning relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Stockholm den 23 februari 2021

Grund för uttalanden Peter Nilsson Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt Auktoriserad revisor ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns Förordnad av Regeringen ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt Helena Kaiser de Carolis yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 65

Bilaga 4

20 G 20 IN SN VI O ED SR ÅR

Bilaga 4

- t.

t

ch

er me

sa

te et o as

uff

m np sys . ste em b ns tt a ov sy

v f sio ns eh

io om a en s b n a ns en et

r e m ka p å pe g g te ns ra r p ys

en ä

ve te nd ppd ill s lis

fo et s n t cia itt u

P-

pe inge er s er i d r s ra A yll ltn

nd 2 ä pf va

And fo AP up för

Bilaga 4

G 4 6 7 7 8 3 11 13 17 21 25 28 29 31 31 33 34 36 39 40 42 45 47 57 60 61 63 64 66 70 72 78 79 82 83 84 86 98 100 104 10 10 109

NIN

YR

ST r ND g pe

FO in pap kl r ec g pe de a tv in ci vär G es g a u kl in IN n r in E iv ec pr de et r kl g LS 0 at tv gs an m r e ec in el l TER TER te A LTN ga t ä tv kl TE 02 rs u ol tr O er in bär O ng ec g ns r N åll L on ys rin he tv in ÄT g 2 ga rd te t r N Å isi nss RV i tni te ar ar u lb er ER in ng lje on CH vä rän or ne ar M FÖ es lb ar u rt kl ni tfö rin h CH ch v io eg ie r rval nv ål ål lb SB ec st or te ch k O ch lse oc pp tio eh O ng CH ns CH at kt fö a i ill h ål po a G tv ka es g o ing te ING ra fi ni O ål o pe tr iv v h e ET t e p nv g PER ng ­o ät lar N gs ER K et D pani I O gss at at iv g a g t ör h rap dat ch u ta av ad a i in rin ner A ni ng gs er in de AP IC th ss A G på G in ng ka a tit x in tar r RH in ts ts TNIN ul ns iv rn r SK räk ni in de YR rn lla or 9 RL d ld R g, m er tni ns rn be de ln ål f he he t o es lje er ty nte xpo de äk sn nsb an ST g SK ­1 d ra er efi er äl AL ot at sr ty se Inn RBL i k id VÄ kna D rt ATE st ve lte gr ar st ar ar lta s r fö rn rn s ha tae ltat vi er io r, D ds el in sie et ­or ar vär pd pe ve rval S – Kvan – A – M – te ed tna LLBA :s m lb lb RV su et rt n n te te lu tna KEN su an do vis tie N yr dn KEN VE M m PP Å m ål ål Ä ot nan Ö År Cov VD O M O U Up Ex STR In Fö In M Kos IT H O FN H H FÖ Re År Po De Al In Risk Va Kos R Re Bal Re N Re Ak FO Fon St Le Fi RÄ

E

LS TE

ÄT

ER

SB G N a s

TNI ta isk es yt ag at a AL dr t. n d är n. RV a n om ik rå se lig pp ut eb FÖ öj rs s tif nn om

itt u en a 0 å l. U t s el as i v br ta m ra v d å 3 nt a rs od vä nd tö ise a a n, p m ET et rn ör ru H ill s kr se se g m LM AR L a t on en ro om f på

Å ar kv ad A lj s er ÅLLB M tt v ar k se kl st H de b ec tfö lu CH r a P2 h on la or O a k al tv sför G ag ä . A er å k nu n p A et s e R dr im ge sion G D em in en s pa en PP pp st n e N U n, d ka s u sy tt m r s a p TNI na ns ge ed e tid AL er et a in ga m sio ål er s m in RV nd en ör er ra Ö fo ns ul t f F r p ed m la t g gs

CH AP fö m ba De sim lä

et I O ill G

m ATE r t STR te

e v et

ys t t a em idra er de in st åend är sy ÅL tg uff ed s b u . B a v ns nss M , m CH är ar sio d ng g ök P2 en . en G O ni in sio tem al ltn ka A n i p ling RA ys et ck D ss va se nd PP nb nd s ve en U ET an ing för tfo al ut de i fo EM ln lig er ns 0 p ST de an ill b 02 öp öm uff sio G 2 SY ör ra t Pn l ed id IN n i D NS tt f om b pen IO rå för t b SN RL r e t f . S od VI A ä tig O ar g se VÄ NS M PE as u nom ng sik en ED O nen al SR et ge gå ng om ÅR sio an ill dra an , lå S r b s t en EN pen ne a k et ng ig st rn ni är ND m io st O An bal de em -F ICK ko ns st ka h d AP

BL In pe fon sy av oc

ER D RA

ÖV AN

Bilaga 4

G 4

NIN YR ST

ND FO

TER O N

CH O ER . AP nt ill r er

SK a ce de nad al ro ck t na st KEN gi st ot gar ) p ko . RÄ in pp ko ns t 90 sa nt er n u ns es ce de st 0, lje ve isio e d ro on tfö ov in 05 ( siv ) p E ör f or pr lu ,1 5 LS 0, e TE G n f tiva ill a p xk 16 G al siv . E ÄT IN ge rna ck t ot lu er 7 ( in te 3, ER tn al gi ink ad n SB STN NIN en t , je G A as e pp nt tn ST å d os N K vk siv , u A ce tföl er K s k 0,0 3,5 TNI AV a a klu en p ro por AL iv ad V at ex tn AV ng ) p sen RV TI j, ni ,9 el ade el os st 15 ör st FÖ tföl TAL LA n r h k ka 5 ( h r ka

RE De por oc TO Av 3, oc av

ET H AR . r ÅLLB H dk

) m S å

,0 N

53 O et p G SI em N ,8 ( N st

TNI 12 PE sy 9 AL ill ns

LL

,8 RV ck t TI sio Ö gi F E en CH pp D r. ill p dk I O t u LÖ e t 12 –7, G ta TF ET AT ul U fl öd 5) m ATE LT es M 6, TO ut STR s r TE to SU et ET et 9 ( RE År N SYS N 7,

et ÅL M CH . th G O nt tt ce D RA 0. sa 2 02 rt ro or PP 2 fo ) p U 6, r 2 om be var 07 0

38

6 kt s l, 0, 02 ll em yc 6, G 2 ti ec ttr de 06 ( i k IN D ck , u an 0, SN RL 1 d ds pgi er ill O VI VÄ ad na et en 3 ck t ED M O AL t up d R tn st gi SR IT r ko 38 le 0,0 os pp ÅR ta dk DE gs S AP pi m A ns k in EN År K tn ch u ka 3) TN lse ND O ND nd 81, re rval -F ICK ga o FO Fo (3 KOS Rö fö lå

AP

BL RA ER D

ÖV AN

Bilaga 4

G 5 19 2 5 0 1 97 0 1 7 00 0 1 00 34 28 99 NIN 1,74 ,5 ,2 ,2 15 18 10 19 20 11 13 15 8 3 YR 12 70 9 et od tt

ST d m ör a ND 35 20 0 5 4 0 0 2 0 0 0 m f ,5 ,8 16 98 00 10 00 34 29 10 fi na FO 2020 1, 8, 11 12 ör ts o

80 0 31 0 n f na äk

t e am ar r r) r) ta s är h

TER e) mnk da as h 2 mnk id er O CO e/ 2 e/ ox nt t.

N O O 2 r, % di se ar n t tC r) ol re rb CH m tC te v k fö O ) ( dk he ER de ( ng ( m um a om p äm är ni tig rs 9 s kt j AP ch 2 sv tt ta ( ät ve 01 ire

SK ad sä da a r ni ör 2 e d

e 1 o kn m e­ 2 lig re u n f nt r i KEN op ar O sk da te RÄ s o re åt ta ä Sc s m en v C än id m da r ( en ag , % tt b id se r) n a å e ox ox ag ol lm di ol di ga ol ks i ng i m e p ol us v b mnk äc ho ni ad . K v k E 1 lj v b e/ ck er ar LS fö th el a 2 ild as er rt g a TE rt äx el a O om t to tb r b in nd tC po er ÄT po v v nd ra l ( lj s ch S tt u åt ä ap rt t ER ie ra ga ta g, % m e r po pp a ga tfö g o g in gå ra nt ap SB kt el or tn he G lä ill ä ed or ), k om ch f om i rs r N e a ts ill ä A4 at 0 o ad at t ns p eb ef en 02 ag s ar e å a u at t t m öt t ( bar TNI er er er ta de r ol ig AL ut at ik : re öp de b om g ed 2 å b id ot at on n G åll ol el el la e e e nk 0. T RV s n bs , v v f rån 2 O 2 O 2 ato , i an ch m id p 02 FÖ t r et r et el O ed re s ox en ite t a p f dik er ta n o di sit sit al h ns a de r m on C on C pp r , % be rå ol ed 2 nd lje ns en en so läp on C öin te or or i l n f a m fo te är or ts , t , t s, t l, % pa ar te v k elt fö in nt nt sv re es ilj rif nn nn åt ar P- rt di di es es ik ke m gs sk vi vi ed ng a rb åg ik ar e ck xid xi xi ad er l t xidu tri h in ut t l k l k l m dm ni tt fö ET a A po io io io kn st io nr nr na W yb er xi äm H dr tie ld ld ld de ld er rn pi al ig de de de io ka ar än g i ld r s ra j Ny AR yg i yg u , k vr Ko fö va An Ak Ko Ko Ko M Tj An Ko Tå Fl Fl Int El Fö Ko Ant Ö An An An 1

ÅLLB H

16 22 37 35 ,5 ,3 ,6 5 7 9 5 07 31 10 10 10 5, 8, 1, 0,1 0, 20 4 5 32 –6 6 30 5

G N 0 8 5 17 31 75 84 9,1 9, 9, 6,0 8,9 2,9 06 33 TNI 20 0,1 0, AL 5 9 –7 3 28 7

RV 34

Ö F 18 28 73 30 ,2 ,3 g 4 06 32 CH –1 –1 6,9 8,8 7,2 ne 0,1 20 4 8 4 3 0,

I O 33 –6 7 – G

ATE 19 50 20 42 ,1 ,9 4 5 07 34 16 15 7,4 8, 6,4 4,0 0,1 0, STR 20 1 3 38 –6 5 53 0

76 7 5 2 4 4 24 02 3, 3, 7,3 7,7 6. 0, 06 34 al 2020 0,1 0, ÅL 6 2 –7 9 12 7 elt M 38

ck CH r r r r l r r

de de de de ita de ny G O na na na ade RA na ap na tn D st st st st t k st os lla PP ko ko ko ko 1 lta ko sk U r ns ns ns ns lj ns va on sie nk sio sio sio tfö io isi 0 sio vi vi vi or ör vis 02 et vi lj v f ov t, m ro ro ro ro ro G 2 nan ta tem al p tfö l. p . pr IN fi D ul e p r p r p r r p r ot kl g. ys or l i % a in SN es ör fte fte fte 0 å , t t, RL l ink l ex tn VI nss lj f lj e g e , 5 å g e , 1 st al p de as O VÄ ch r er er er er po an de de vk ED ot sik M sio tfö tfö in in an an sa O ad ad tn ad tn ad x­ , t ds % tal SR en o pen or tn or tn as tn as tn st ds ds g, ÅR na var ver na na S öd ot al p os al p os vk os vk os lse e po st st st in s k EN

ET m t ot s k ot s k ke x­ ko er sö ko ko år H l, fl l ta , % d a ns k d a ns k vi io ND RT ta en sen sen ra se ra se av ot e gs gs gs pon O år O pi ita ul ng ng t ng t in in in å t -F ICK ap öd es ni ni el ni el ise el ise el rd kv tn ex d p BL I K ka fl st st ör st ör al ör al ör tn ltn na AP to s r , % da pe al al va ta RA ER ET nd ndk et et ka ka h r ka h r nu h r nu h r sk an ar rv rv äk D Fem er ÖV ÅR Fo Fo N År Av Av oc Av oc An oc An oc Ri St Sh Fö Fö För Valu 1 B AN

Bilaga 4

G 82

NIN YR ST

ND FO

TER O N

CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS 9 0 01 36 54 29 78 08 32 01 92 82 47 –93 42 TE –9 –2 2 –1 –24 0 ÄT c 2 3 8 5 7 27 1 6 2 6 1 5 4

53 53

ER de SB n– G Ja N

TNI AL RV 7 11 0 35 56 214 03 54 57 63 33 0 –85 76 FÖ 2 9 4 5 7 3 7 6 0 –27 –15 –2 7 c 2020 14 7 –2 0 13 12 –1

de

n–

Ja

ET H AR

ÅLLB H ot 1 2 3 4 5 6 N

G N

TNI AL RV Ö F CH

I O G

ATE

STR

ÅL M CH

G O RA r D la PP ar U el nde nd ar r 0 a ga ing h a ch ng in 02 gå t r G 2 oc r o ill en dr de IN ie kn D ier kt e t m än er SN RL kt a ru tna VI nd st sför to er O VÄ e a ra ur et kt kos tnad ED trä M ade in tä ns O ad er bä at ak , n er os SR ar er te ut er in r io k ÅR ot riv ta ter ng ot än al ad ns de rat ns T S äk ni , on , de , v tn se tnad st se TA EN r el t, n at t, r at at os na ni nt lta lta os el st el UL ND sul nk s i td sk ör s k ör O tto su ult su ult ult ko dmi ES -F ICK i m a u es es es on a r en al a r BL lsen ne re re or isi m ls a a m S R AP lln on Re ER lopp re nte to ttor to ttor tt m re ig m ET RA hå et et ov rs vr D ÖV Be Rö Rä Er N Ne N Ne Ne Pr Su Rö Pe Ö Su ÅR AN

Bilaga 4

G 83

NIN YR ST

ND FO

TER O N

CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS 31 4 68 75 34 08 6 21 66 37 89 0 16 28 20 42 50 66 59 TE 2- 55 20 69 3 969 ÄT -1 78 1 3 8 5 7 3 9 1 7 5 1 1 5 1 5 3 8 4 8 5 1 26 4 19 161 13 38 33 –6 5 53 0 381 38 ER SB 20 G N

TNI AL RV 31 12 12 76 7 80 86 72 03 53 959 83 36 78 222 50 02 24 36 23 FÖ 2- 9 8 2 2 7 2 1 3 4 2 4 3 5 6 2 1 3 4 2 8 -1 80 4 10 2 –7 9 12 7 6 2 29 67 16 12 392 38 38 392

2020

ET H AR

ÅLLB H 7 8 N ot 9 10 11 12 10 13 14 15 16

G N

TNI AL RV Ö F CH

I O G

ATE

STR

ÅL M CH

G O ar r RA te er D ng ad lser gå äk te PP ill nt tn et er lik U os R ls e t a i rp 0 tem DE te g pn a k fö 02 and lu pn ys UL lik al G 2 är pp lu rp tu R nss SK fö IN D eb u pp nin nt DE sio CH ven SN RL ch h u ual e VI VÄ rä o UL O nt ch O M ra er R oc l pen AL o ED O el SK ot IT ve SR nd ad GA ter ta tal e ter t ed t m ÅR sräk ar r tn CH äk pi AP ch an S el h a en os ÅN O en r ka ar api m km ga m nt DK r o EN r R nd oc an k LG AL er a i de ing t dk N te a p an nk e ru ån da IL IT ru ld ld ond ln ta lld ND O GA h a e ad ner st llg al st ku kul tal ta ul on an tä en ICK N ad io in ch b A T AP r in ta e f A FO -F i m oc er at a ti et a s a s be es a f a p a s AP BL GÅ er ot at a o tb DK de at tbe m kapi s r m M and Bal ER lopp tier ot lig riv ss ig MM N riv ig nd åend to m ld ig RA LL vr ru ul vr ru et et äl vr ag D ÖV Be TI Ak N On Ob De Ka Ö Fö SU FO Sk De Ö Fö Sum Fo Ing N År Su SUM St Ö Åt AN

Bilaga 4

G s n - a- d - in a it ns 84 NIN m lls ra k- ra de ar - ar år i ar at de n te na ) pr de tra YR or ar tä le ån da ult är er on d v e v v i - ts nf ts eg al ng n xt us l f n ter es är å en nt pp ST ng ifr e i iv m es t v al r e In lin an p ha he ör i as n r ut or id e ig ch j ra v as n i ne v u ND gå ns v nt kt tt an e e f ke :s ( de a h ie tig 7 f ill de f de l v kl s o ui st nd er In a as FO a t id e de n a de er nn lit EV as kt d. de är l v är om i r Ne ål t. I d tig s ör n a an 2 in t v t v on å e an s v r a ak IP n G b na an id f id de t f lle rh lle io ve ån a lla s ig ig ig av s a p nde äm lfä el ljer at ka i f tier rk kt ds v e s kl an kl eh ar ill h st g e r f fö ea , s r a er er nl s u a t en e til en ä ak en m ma b än je ill h nn rb rt rin ts n ä ar alu ch s ts TER ör s v g e ve för gn , be el l V t, m nds ed nv O nt öl ur v a t m in s. I at ta pa de slu ge er o he ur er rm är nd ita ar tig en i d ha N ra na f s h gn tä er bs ult pp fo ot ok rin cip ra s m om a ve er iv ta es ot sk tt y v de e a ap in e p as od ra CH le kr sn itt es r u la n m ill b ad C dj e f et nd O nd es pp , b er o r r rå å n är re pr re m de de s ex ad sn ris e ä sp m t . ter ad n a är är ER fo r. ar r u rm de ar nt el n f s d tt v tu gs . de v AP nd P- an b fo kn om na el le ra ra ing no en rin ed t ter är å e d i ga el tt ar e p as ag et v SK al . A ed in nd om ä la en ad st nd om i and ål te en f er a der e o V de r m no sv r p et ex er , s t g er ko a h rh da är nd är änd an ne ill d . N a lsp lla m ch öd öm v ne e o för KEN ill v nd ac ch ar as ot ar s ller g e pp fl ed a a v nv st io ts er t RÄ r t de el de cie ft age r o el e sa eend ity tio ub kt ld lla i är a pl r o ill n rt rin n u llen vs ig ak n a eend sa he ke ie nd an ffi r, o . ie nd ad as er b a qu rd t s ig ku ue t v lik r h s t ou kt kn de ge hå ns ka vs ig an st an s kt ig o kt ch a ns o tö ra ier ch a är lla k nd en e E vä ra er a es kl lle an a c kt e a ar rin ru v er at ik nl tr fa tt ed g a er ns e a r o ge er de gd r o m å v de ue a ing r l å t od ing g e ör ka E de ie da är e a ie t p är nt a g er riv lle t p et er l f ade g n rin ad ad e ev rla ad rad ad ing l P in a s LS in ån v er kt kn ns xl x v E te kt er ra . V ve od er rd ra sm rd er må er tn TE sn n k ifr fon ot r a ar la de de d. ter no r a gl se rt r e st Vä na er e se Vä rd re ot ju

ÄT vi tio ut för N Fö m ba in in na no O Fö re ba pa fö på g ju tio cip ba ring vä fö on sk

ER

SB - G - ig t de är - - N ar ill n t ch de s . än ed en ro k- ra el la ve s i år l- är ill TNI ng g t ch e lta t ör ål S 9 ha d t v ch en h sfon l h ag gå rli su trä r i o ig te vi isa ng ita al AL r m sd ka k ill fö re ta ie kl no g f FR ne ar g i ap ig l o ån t RV no ns a o kt er in es h in ov kl de ll, m sion e f an å t än ut rs ul vs n i I la t k er FÖ ro al ve al ku es r. e a . V ör o sn ie de v ed ss an n. L fa en r p r h vi io kt r. r r ge ill v ge ör p s. I d ka k å b ill s al v ta s i r ga åd de s f pt la är ång in na lla ga in är pa do om a v a t v ga t. E r t ör h ill f ns m t rin om ä ok alu isa dr s b re in llg lta fö kn än fy n. P V ta t v äm rn ag s ue o el a nde ig dr ti as f s t ve ge a o nd el s n. ov än ig al a kl su är trä la llm pp en i l pp kl ill ce ol er än eh ta ål a ET ill s da ut rä ge ed eb r v ch re s d nn H al fö n d ld s r sför er on ai om d r o ill v för t per ra ul tt h ka u as t ns ku rin ur g er u om t ss lta ade t i es AR sk v de s i e ur ta nd ill v a k re ia F k s ie s t de de n om de s kn tio är la r s nd ak ak er s tt oc kt t ra är su er är en r r es a rä ak nd rä ut fo rä nt a en v re lis m ve age är ÅLLB . V de lle fö ut al öre ns ag t od e i de v s d de ru vs t v H m ns tlä er al ef et et pp iv to ea ch v tt l ta ra rs pp en e rs , v sio ör är isa ade um är ade et st de ö ag a ig a o ku v v at ss kt t v er tr r v er or l o in a kl alu ut å t ku a u ng en ef a m tt u ov N de ld är ol er al er i u ta ta g a ult tre ss m pe ig ot ns ga lis t v för r p ld ut gå in in å a es kl ed ea na som an ku eb k v le ku alu al ill alu es na p tre am er n r , on lla i rin ig ss ill v v p tion er G ds sk v äl v v dr or g/ in r- r at ie ce or der ade n. S kl re g t N s v sk v v t än tt ta än t s ra te ill v ge la ra ör h er nt nd ch s a g/ ig . K ult ns er ge -op rin TNI tlän tlä en nd n a ad ör re llm ta nl ot s t rin som . I lis as f in ill v e i om g ge n Ne fö re ar ra es na ga p en iv ue de cip AL v u s s ar o ag tlä ak id f m a s e el ill d nd or eh kn r t al är a r i u ng sd in rs de ter rfö de rä tt v fi tli ade rea nn fö kt RV ur dr år v m nd är fö er ing äl trä pe r v å v Ö ng ne ak gå an er i u r o ra ot en o te tä ån t g a am kn t i ta är ai F st lis åv es rin ni io ut ill al ld än ä ot es ch a ll v de n Ne in s s en ul s f v p CH kt b ör pp n på i d ag e. L fa är ea trä s s m es as d - r ja ra äk sa al as t ill ku ef om t l ill d e b r o nt de er en l r lta er er tt I O ör de ru sp G mr an n v kn r t h s rd l s m u nge tier lig n t rd tie r i l f la v ra rd nd vä su le st er r rd tt ny rs k

O Tr de rä no oc vä de so ni Ak En lå vä ak ge til He på Vä Fo så re så in öv vä do ut de ATE

ing STR s- i- - h e , - n r- n iv eing E tt - pp - oc la kt vs gen en ch en e dov en ve er do S. äl n el da ng r o ng re d, ill rd der re ör a e u ng ö pe r a ni rs s t jä as FR u g nt ni de id d na es ne id ne gå se F är , I ka äk rd ta ass er n f na a v er en m kv tio ill ÅL gs ill h v . ve ot n ys i rt ar r tio li sr a t M ka å in pp a t np den åv al å pen rk äg pa ak an ak oc an a ar p ra an risk ng al ns er CH er s isn st s- r k 0. M t p ma ill s ot gå ns per lis vä ka u ör ed nd gt es ta ed ra en ra nd ov F ta tli lle S 1 en m ill s i b ea G O fo ed ing s n ciper fy öd m alu et v ill m a t llt t ng sa t r r ts i s ar ta ss en FR fl v , d är ni sa vi ch RA ns ra t h isn rin äs pp t I sa ru en t ig ra s. vi lle D od r ov at sp ing st ch en ch d vr fö äk xi do PP sio ce nk nf e v ig as in ld sr do re la ed sn nl ag m ra to e t. o U en v g pu ing vi nt en u tt k at n o a o ku er ö ra an re to et a r nd iv de sd rn r s al sp to ig 0 g a n p gs mma der do e i g e är nd r, f ad et et m s. er d n tid sna p in le ån är ull fo ta en a na ff te lle b 02 än ed m sa re P- re pa rk he s u ne s i kn tt n vi G 2 pn tg sa ch h v lla sk ad h d å e isa tio ar er n ik am tfö lln äm ma er a tig isa ld t a a l IN D llm äm dm a u en s o oc ne RS ra A ill oc ov ak m he en s SN ki ie ät ov ing RL ill on at s- tio IF nd en en p an p ns ed ku gg ld VI m a enn em ill tm e s e t per kt dr ed ed tig O VÄ ed t d t g mp ing na l. A rr nt g ap a ng ga r or ra , r m ch s ät rlä ku ED M 2) o om f g t es n, ni tli ag r a t er O ed ta llä isn ter in ita nv tö 6 i de ig ier al r tt e ör s SR :19 as m ar s ti in a s snin dep äk en a. F dd kt m g ar o t a ÅR visn tt . M rbe ar ov sn ap tt i S 1 vi är na sr äs rn vi vr m ng eg d f S 00 ng ta en as nd FR te ik e a tä ik vi 20 rä et ed d ch k i v rk an e v . Ö snin gå n l vs ik EN gå rd u a h s r np r e tt I edo al ar er ad ss ill s e pp ill ilk ill om e ma ch l vi a l ND do en ( vä na na t t g a t o S ä sr ner å d n p ld ter en n a O n u e t er v ta ag io ns s i b t d ku lla t nn s e gg -F ICK ag ds er er iv di ul as s FR ch a kt io sa la ag o no ver edo ie AP BL t l ge na nd nd än er sd at vi nk el sd a s ö or et fi nn rlä id d ess es e I sa Re ER in rk cip st ni as o är e o et tt ns RA lig sn rv -fo in Fo cc t r fi nd tt an lig do pu r m är rig lk na r d t fi h e D

ÖV En vi va ma AP pr su full sa de la rä Aff Tr ob re tid gå aff öv end vi Ne Fi nä de oc AN

Bilaga 4

G - d 85 n - s, om - h ch . ör NIN gs ör re pa ll- el r e ra n ti s s de ill ör d oc t o et sf YR er f ode r. P äm ra ga s i tiv at nd ad vd rv e llt isa n t r R la . rin ST ad de år ill ue ov ise ck ör sk tla tn . ND n a tn a a g t kt al ode nde ce åf spek es os st ed re nde ve la n u es FO os fon ppn in a rv ut re rd rå t. K . om e fa u ln r r , a s u om p er vä st ng ade re för la et o sa t löpa id p at n s na k ch de at vi gen t v nd er rv f sk at a er er lta st nde age t e lle er s u vä spo ge xt n o ot va in ult a å i d rt do fa at tt ill m es ad nn in n es ng m al sk ka en ör rd v e ode är v ch ou re m st d t tn et a kn för or e c n, sa gs ing ör f vä os TER trä s a rv för är tt r o ed i or ra t f er ng O ör sa er å d ie m iv rier n om on kn re e k N ta ift r n iv ne kt us ode ta nk up trä at är i ul tg nk är kl rv s i ist sk d m tiv CH vg gå er a en ll i lta eg al es e u ba a en n nd er d sa sför ch k es et r), d O på ut m ade r, ex nk nv n a su 2 r rd pek ER s i r r. D ta m u m i i ad rå es nk as st n. er de ba ar tn ar o re 01 vä m AP isa te de som ko ge ot om d f s i er rfå b i r r ( äk t f n, na på os ng te as SK ov om m ns e po in on st ing k ria ni sa ed 2 no ed nt ås re kn ch k ko de ef el vi ill m tt å KEN sa ode ch ter ra der ro er ns i r, s re rv ve åend trä er gs es va r b td do ch m g t t a lu RÄ er r a r ö n för ad o ad in o m re di ät er k ad se te lta vg lta tn re nv å u to n o yl nk tnad el ns va de ve a su ode tn ltn . I ra en ä rå e r tt i on os tn ör ra tö rv os lta er og nd tt p et sk nt ilj os tjä om re sk os va va n r f tt ka sk gs a för se ra . s k ad pr fo ka er g. ar i sk er R ng u s s g i lta ng för tn P- ka ess E on on in rn sba ni tet ad e. S en ä pp i m si nd ltn te ni sa ssla va sen ga a för os rv er änd ssla ed s en h rd LS isi ion st vi aff ta tli rn tt a A rig a l kt nd vä lo TE ovi st u va ka ng För sk ul rel m te s k vä dr ve Fo rm nd Be ov l ex at do ss tä er ÄT Pr Pr po för til st av re gå an res Rö Sa ex sen för Ska An i S vi in dä Fo m

ER

SB G t s g . s- de kt ot t N a- lta ån ld in är tä o- de t ut isa in er ed an en am TNI al su lg ku m t v pp er en ig re ov til n i er ig te ar s d at i n nd AL ag kl v v ed d je än pa ra et r sv isa ar er s RV er to om s in . kl rh et sd a et r r ål ch t ta er de nd ot ov ep r”. U pp FÖ an t v ljd s s s s m l är l A ke pa em iv N ga et o än ll v om r v al sä n m ed es s lse st al at fö er rin isa isa no ti s s nt n r te de ill ov t i ed en de e f ng är t sy er b eg r t nd nd ov al om r isa ta ch e te lik le ns u rä ed ed an st ng na . I d on he n a rp ga vi s s ov tlå ta de v ita sio de p ed n in en fö a, r d r isa ni ed er n k ng o er lfö ET de vi lld p äk u nt äk na ap en H är dr ing ep ik tä d i a ov sr ör le gå en u ua tlå AR t v kt m än kn är vi en r r f ta ål ill r s nt dk d r n l ed an on rh ng v u ot p ig tra för trä a v t. la le ik al ng te n t ve ni ve on kl ig al ål om s n l ch r ni r k r e r ö t a t. ÅLLB er on de lta vr en s s b he äk ot f tt m H m å k rh la s i tlå er lle ve om e ga sr ch e de ke le an k är su ö ru isa el en o äk /e r o är ita vt v re an sa fo an iti ed r. V st n, s ch e ov tid vi ör u a s ch ga ö en s ör al te n v kt m ar s ap os de s i ed in tio ed en m do g f ln fo ng an sa at en o öp er o ör e f ve ire dk ar m ul vi r m r ak t r ad r l re in ål ni nt e i b a p s ä om h on G ed p sk riv ng re lln tn rh pp tt f äk nt as d N ng do ga one ns ve er ät E n i ld isa a. ar s de ti ra ni pp ki pp n. pa t a sr de n i äl is ot f TNI gå om re rin at st äk s ö rs de an te St ov ss ov ng kt m ill s s ar ak sr pa n. S ra lån pa ge ät al on ni AL ra nd ult öp n e är he ed de ed kt m RV nt sa rä rk an de ge se rs de le in ar r l f er en ” al Ö om t vi ring fö es ans al är in di pe är ål kn v v al rik r för et ire ko or tr te io v na i b e f äk rik tb F at s s do nd rs tt kn rh trä tå a en h ub er om r s d CH sa rä ku öps a å da v rä er pap de ta en a s ub et sa riv vi re kt tt i b ål an e es nd r r a r er s ch u vi I O fö ta Ne rk sa ns t p de na ul s d d. I d lln rh G De do rde rs lu te d ä rt t s la de lå ed es n b -fo sa ul hå de nn ke st - o do

re vä ku va som Å Vi fo De ba le Vär Ut m i r ka AP vi sk er un de sä Po In re ATE

STR t - - - r ig e- - jd r kl öp år i k- en al id ta ga k- le ch nn e- a et för - a- in ar s el er st k ng ar m nt n v ch äs föl ra s v e i rä pn a b de to ill ut er od ta iv m ad o tru om i a. lu ta r- o ll n är et r t al ot iv m de m m of nt ns rv tiv tid än ti v kt är ÅL r tä kt kn s i r s pp m ve ga at å n , v gs M es g ( ar le ku ek ra a r ller t. V er N n a ke in om i n a ra el gs ff et u tiv e ö e äk rin ult gå rin CH r er de t e v f nd nd at p å e ill de ar b av s å e iv m od rin . D ek ad tid int es er om s ot kt är m ig t a ff rv s u rä as tt t är a. G O nga ng sn eh a p , v de nl de vä öp nte isa fö ttor as p at g s ar gs är är de s a a v RA gå gå ad nn n a gå d e är en e ör e l rä ov de dl gn sd D ER rin ill ill . I rb ill rin t v sv är r Ne de b an nn PP IP . kn ör ve å e de an na uv v d tt f ad ed v är ta ad U de e t e t ar tt t äk ng åend r r e h e fi er kn NC är nd nt er as p är ev ni s a st vis an nde t v nt RI gen nd ra bs s a el er ff de n ör är a do ga ig nt ed ar 0 ta ra ra lla m dl a v ka ra eb ter ed s u kl n i 02 SP en v bä ve an nn gn ill r te tg re rin er er i t v a m re bä cie le er o ta b ns nn å , m isa te ris än ar G 2 fö te ex e fi ta s t än on er r i nd ar ov s v en IN D ING ot d ts te än ffi ris e h nt er ra t a an u ta i gå rä sp llm rb ER än nd nt s r pe isk nt nd ng ed m m SN RL he r s o e p ed te et u in fö tä ad v a ve VI RD ig m ig ra r en n i er i isa lu rä as te gå r r es tru kn er O VÄ ra da i ad te ris t v on ov et d gs n. D ch ill ga ns M VÄ r s st nd ag al er än isk pp r d o än t b ar lp a bs ED O fa nd ot en sp ed rin te iser lle v r e t in l i jä SR CH lje a ch a sd m llm å u t ä te nk nd dr en al v o O ki os an ns v ad en d kt r iod lfä ent m e f ga m ÅR h ch r o de ill n tru kn v a at p de on pu til jd a ra än r. tli ed h s a S S- al s t öd tä är öl ga ru ör EN G et s en r o ne on ns ar fl in er isk id per gs bä sför um st rli t m tg N ilk io n b ra l i lp a te as sv st ill f te in tr in t. I d fö ND ing rå t f al jä sa en rin ur dr lu ill te O r, v one at ig de ga m as än ng är d ng rd r t än ak ns at a u -F ICK SNI isn ti ig tif nl är e f tli en b ni , d ni ste ga t r än iv ts s en at BL VI ne bl ed h tt k m r vä ju ut ör ati er ch t m AP O ov ga e u ) e x v rli od aff ar aff er in lta al iv re ru nd ER D tio ed bli r o rd rs d. I d lfö t m r a So et sk sk nte dr su v sf r d d o r i D RA de ng er d å st ÖV RE ak i r O Fö vä ku in na til te bä m an ni an und rä än re av kur D Fö vi na in dä AN

Bilaga 4

G 9 9 ar 86 01 24 43 292 - er NIN c 2 ns uc YR de io at ed ST n– st ND Ja re ch r FO r. P r o 41 7 de nk 236 27 c 2020 tna 8) m de os 14 k n– de 93 ( TER Ja ra O se ill 2 N o ba tt t g. tt ns gå la

CH io pp ss O r, ne ve at ng ER st t u de kl usi re re gå ill AP na r j p SK r in e er å e t st de år nd iv ko n, de na kt KEN de na st ng r u pe RÄ ns vo st er ko r i ha es io ar r ko ns de er r r is ar nga ns ad tn io tna ad fö ov r alt sio os vis tn et Pr nk rv llgå vi sk ro kos os at E ti ro p ns ult i m a fö de nk de k sio es LS T 4 rn ra a p ig ba ma vi ra or TE O lopp te te vr på m ro se tt ÄT N Be Ex no Ö de Su I P ba ne

ER SB t G 9 et N 01 80 98 78 v lta e TNI c 2 2 2 3 9 6 2 el a su en nd ch d to de re lig ee s o et AL n d to kt RV n– et vs at ed n lar Ja lja al FÖ om e t n fö en a et m de 4 s s ra ar od rb är 27 27 ise rk rv te ar d an 2 5 3 2 5 75 isa al ve ra r å ch c 2020 ov re nk ar h de ed på lta el r o r r ed o de va ET n– ör 5) m nd H tie Ja ga m vo 22 AR ån är ar s i f ch a ak llg r d ar gt 88 ( r o de ti ta alt rla n 3 ie ÅLLB as rv r e ve kt H ra ade el fö nk te er alt ar ä de a ot ch b ra na no r er et 7) m t h te ga kti r on rb 30 re r. t, o in de o te . no ar G dr e a är vt er å nk N ta ad n fö sv r. Å iti 97 ( nd ör o ul än er ng os al t 3 . U t f 2) m TNI es för ode ni nga p ar te –8 rv ff ot ta ing AL or ltat de är not ra ka llgå ltat ar t ng ul 9 ( RV tt r su v , o ta ns ti su t h gå es Ö re al de ill ed – Ne ltat ar re re e r kn F nk ns ade rv ra e t io su el ns a te rat r å ad s m CH i m er re a fö ge ad er at T 3 lis nd no ise de rä I O isat to a rn ån er lis rk G O lopp al rea et te lg r o eal Un ot ea ve N Be Re O N och Ex til fö or on or på ns ATE

STR 9 9 14 55 69 36 97 29 ala 01 –33 –33 01 –68 c 2 3 8 3 8 3 8 c 2 27 1 27 1 de de b n– n– ÅL Ja Ja M lar ch CH 66 35 01 56 de 01 3 –45 –45 –98 70 G O c 2020 2 9 3 0 2 9 an c 2020 14 8 14 - o RA de ch de

D n– r o n– at PP Ja Ja U tie

ak

ult 02 de G 2 ra ar IN es D el RL ote nd er SN VI

O VÄ t, n ch a kti ED ill r M O o r r ta r o e a SR tt ra ga r r de ul ie ad ÅR r te de es kt r t ne nd ån te na er S h a täk na st or e a ot EN te llg ti äk in st ko tt ad ge , n te r r r oc int te der ko te r er ta ND O Rän nk te de na o Ne nk ot our ltat ar ICK ne an nte nte tt c su el -F i m täk io är rä a rän ost rä a rän i m t n AP BL in ne re T 1 at ek T 2 lta ag nd No te ig eb iga iga te to a RA ER O lopp bl nt vr mm nt vr mm O lopp su dr et D ÖV N Be Rän O rä Ö Su Rä Ö Su Rän N Be Re av N och AN

Bilaga 4

G 87

NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS TE ÄT ER SB G rn - d 4 7 r 2 N te gs na 93 14 23 no 24 24 in st in TNI Ex ltn ko Kv AL va RV för FÖ v tal 5 3 8 16 n 4 % a 46 47 api Mä dk 19 fon 20 ET * H de 31 24 52 66 94 92 34 26 28 48 AR vär 2- 6 1 2 4 4 6 4 652 8 6 9 5 7 7 2 ds -1 17 12 32 62 8 lt 70 71 6 ta ÅLLB kna To H ar 2020 M

r 2 G no 25 24 N 20 02 82 27 55 6 56 54 10 9 35 in TNI 20 l 5 7 3 9 3 8 16 55 5 Kv ta 3 6 17 10 0 13 7 23 8 30 71 AL pi RV ka Ö t F lta n 4 CH va 47 47 för Mä I O G ligt 2020 itt ATE sn

STR nom lt 6 Ge ta 72 71 To

R

NK r. ÅL , M to M 20 rän CH 20 R lu pna G O BE pp r RA EM r r r u be D EC ie ie ie t r ch PP D r kt kt kt da o em U t ie -a -a -a an de ivat ec 31 kt on r er 0 da a a A a A a A sm r 1 d EN la sk sk sk a f nde AL t, d 02 D an ng de rn fo IT ite en 3 G 2 sm esi esi esi tni on te AT Globa Kin Kin Kin al tal AP R vid IN D ng a f ex ik r en d SN rv rn T K d l be RL AND tni fö te de kapi ADE ra pp O VI VÄ al ra sk TA N ke em ru SM rv ex ri AL ST lo sg ED M G nära ote de O ec SR O N fö de RV e al 1 d ng tio ra i n ra Ö SK l ni ÅR TNI re te er siv S AL nära isk ote gar no T F ING lu na llda en 3 ed EN tio ng ond N ink so tä r i l RV re tni a d i n rin i o ER TN a ns a d ND rn te tsf AL de ld a lld ne O FÖ isk dat gar er er es gar he XT Per al -F ICK ot 4 A rval te rin nd nd nv rin ig RV ds vär st äl nt tä er so BL t a d fö ei st A E Ö ns AP ER s. n RN rn man iv FS S ph t ex ste fo efo t i ste fa M F kna T 5 an ela l a l p RA ER OT rt TE nda te tie kt BS tal ve tie nt tal ve M CH ar O tal ed ta ta D ÖV N fo EX Ma Ex Ak A M AP Ce U To In Ak Rä To In och SU O * M N An M An An AN

Bilaga 4

G - - r - - g - 88 r- ö - l - a id . ör r- - AO e. er NIN an re én no te id ön y n v kr t f , ga ed B sä var eg n n ge , am ty itt ro ns ie r l n n ) t lli kr pp ta YR ed m m ed jä m ns s ve ne 13 ) t ch Ä lig lan ha ra e v re en am ör s m 00 k re rå lö hå ar i l ör el s u gs an r fö ST s a nd a l g m ör t de tö 6 ( 73 n o m m er in nn tid u ig t f ko 5 0 in g p on r u st f ads n er 6 ( m d r et ed ND äm ra vr ed s åt tn . r f rli ill 1 io le ra ad tn gs n. FO st fö tg isk ie n f ne om ån r t pe at se tal ån at lld i in rd ill ö å m ch 2 ät ot m n å rå nk up ef 2 ik ed av ef tä gn lle m sio be tg ar u e i R rs re slö a m gå ch un . M ba ns ku en r t et en o t e am g f ad ed i nt pp gr gs ns ns sä na ör o no ed a p ed e in ta gs m kr io sio er 6 m de b pp et s er r f an u en h rb nd åt al gn ån D u in in at an en a ot p öt ro ra tg ill l et at m on tn om 6) t en ng nd s u å d no g k od ör a r t r 65 m sä 8 m er dn al f K st ed er m ro 00 k in rv . F fö ar u pp n k ör V le rv re r p er a fo s, d ön m TER da tn rd no tt b de de 1 uc ar he ys 6 ( r p le nj ör l P- ad O le 00 k a a én ro ag n a ål ed å de er f lfö , C al äl tli g f ån at la l 00 0 ät ng tt ill o én h dr ns id u an , r ån n h ita kr an fö ik ra A dl äx N lse rs mi r t itt de . V ar er s p et e g rla an ev 00 0 ch 1 e. I m 00 k pp sio sv m sio ap 5) t gs m nd 2 m CH yre tt e et om no on en ad na ör in var ns r de r 1 rh ön O st ill 2 ro om 5 0 eu ig f en ön ot ån äk a f g: K tn am ge ve å A le fö ill r t en o m a rb sk ls ol er h pen in t 4 ( as sha in gs äl m tt l ER éa ng sk ch 1 re ed p tt g, m ln sn ris gr ng er re p t a AP r t nd t o itt 00 k on ty er s ex m t b ål oc ju vk ro ån e g e o ga er å ra lu m tni isi s nd ru rla ge rh ar vi fs tni eg vg va nt he SK in r p fö es ät 0 0 en o bi g m de m s do ch A v p at ha nd lig tn rd om rs ev nd iga in v b rla g. E ng re he j a ef ). R s a da ar i . öj gå t b E ed 3 ra ör kr ve ni , C e b er gs rä en KEN ät e o ta e i R vr l f sä nt a gs en o de ån tt är kr isk o CO in tt ta h rs pp ic at ör k e i fö ta ce ve tg sä e s as de SA ad tn nd es m RÄ e n u r f et g m et rd s ö av ör ån tid gs 5) t f R tt ån at af et ra ar f rb in rb er kf ro vg gs s u er nd he fa dan F ( ef kr r fo a g ge ör v no tn ill o öt gs ju 0 p in ån en ra ja m /C 8 m s i g. D nd in r f n h ro s a ät ör a r t in ill a vg id p öl d 4 ( , C o le er la fö lld tn no rs m . lln ch s gn st up nd t f tö kr ör CR de b nj er ad g tä h a ge mar . F no da 07 de 3 t t sä A a ig ss en . F A/ ed 1 an ns oc ät ro in 00 k m t e ot ro le tä - o ät g. ng gr n, 6) t pp VI tli ed tn in E rs er åt ns ns an pp in ni gs lö nl är ru ng ed ik sv os xl LS se en 00 k eg 00 0 le tg am se an 1 ar D r r u ln ff r 4 ( tni KA id m ga a el n. E ed ed 00 k el id s a io sv äl äg er er e sg st n l ns r ng e k tli TE yr vod ge 0 0 r. R m r u l l 0 yr D: ns ot er V de st ps dnin öv ån ef A go ng sät h A ng r e ge gå gr nevä m ÄT gt 1 St Ar in 15 te la se ha til 20 St Se s VD I V pe m äg un an up Le Ut m Ch frå ni er oc ni Fö in av hö Lö Sa ER

SB G 5 2 41 N 285 60 14 40 16 32 35 89 67 38 47 15 82 613 17 60 08 88 14 12 46 95 mma 1 1 3 6 4 1 3 58 mma 7 2 5 3 3 5 3 9 3 1 3 3 6 0 4 0 4 TNI Su 7 5 5 3 3 4 3 2 8 5 2 2 Su 3 3 11 147 149 11 14 147 AL

RV

FÖ a l. t 9 6 2 a l. t nk at 70 40 56 75 91 at 37 74 0 30 4 8 1 19 cial r i sk 18 814 98 809 75 2 cial nk sk 11 802 823 63 75 7 So ne 1 7 1 2 26 6 33 So r i 1 6 1 2 de de ne 26 65 32 na lö na lö st ild st ild ET ko rsk ko rsk H sä sä

AR g – – – – – av 4 2 7 66 av g – 4 – – 0 8 – – xlin 25 444 10 12 25 481 11 13 55 ÅLLB Var Var xlin H vä vä ne ne lö lö

G - – – - – – 9 6 ns der 56 28 939 711 710 653 03 ns der 22 68 711 69 65 N io na 1 5 1 0 000 io na 92 710 65 ns st 24 4 30 ns st 1 5 1 0 24 5 30 1 TNI Pe ko Pe AL ko

RV Ö F g – – – – – – – – g – – – – – – – – CH rli ng 96 96 rli ng 69 69

Rö tni 5 2 5 2 Rö tni 5 9 5 9 I O sät sät G er er

ATE

STR 1 5 ch en 64 56 63 35 16 84 93 ch en 86 19 29 74 44 00 23 93 r o 215 925 75 11 503 4 vod 4 2 3 0 1 8 2 4 1 9 1 8 62 1 78 r o vod 4 0 3 0 1 8 2 3 1 8 1 9 ne ar ne ar 58 8 74 Lö Lö

ÅL

M

CH

G O

RA D

PP U

0 02 r r G 2

go go IN D frå ys frå ys SN

RL de al de al O VI VÄ 0 an gar an an gar an D Ä r er 9 D Ä r er ED M 02 för f ch gs de ad 01 för f ch gs de ad SR O , 2 rd l. V in tn , 2 rd l. V in tn kr xk he n o tn tna kr xk he n o tn tna ÅR e o n e sc io as os e o n e sc io as os S r i t de iv ng vk kos lk r i t de iv ng vk kos lk EN de an us pe d kat na de an us pe d kat na na kl up tni tö uni llda nal so na kl up tni tö uni llda nal so ND st för ss ch A tä so st för ss ch A tä so O ot 5 rd ex gr val t m ns er er rd ex gr val t m ns er er -F ICK ko eo en gs ör är ris a p ko eo en gs ör är ris a p AP BL al in ff om isk o a a p al in ff om isk o a a p ER ER s. n on els els talf sju K iga m ig ma on els els talf sju K iga m ig ma RA OT rt rs yr yr dn ef A ef ef ef R vr vr m rs yr yr dn ef A ef ef ef R vr vr m D

ÖV N fo Pe St VD St Le Kapi Ch Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su Pe St VD St Le Kapi Ch Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su AN

Bilaga 4

G 2 – - e å 89 31 11 4 t- v ill ch - NIN 2- 211 al g o tlå nn s p -1 35 8 4 11 53 1 55 rv nt a en t a i nn YR 19 11 16 ög ce ng in sk ST 20 lfö h ni tn ör u rfi ita ar ro as t f nd te ND ap h tlå vk he tlä m 05 p su a a er av å FO – a 1 er äk ch u eh 31 41 47 92 80 tig k so pp iv 2- ik er irk at n s nn -1 36 7 6 1 6 9 9 8 gs rt pa el le ka o a i 12 16 ån pa de c de ål ns sk ot an är ns r rh ve 2020 m l de nd ll m ar n v n. E ta s tlä TER no sv rå on rs O de er i er ti ot a f ill f ge tö ch u N ra in ör sk t m rn g t kn 0 s CH kt te ra ka o O ote de en er he de. äk id trä 6. t 2 ns

, n ra ra a ng vär nt ta sig 2. ve ER nd ni äk vt b ul ot 1 äs 10 AP lar tlå r s ds a i iti es m – r s ote t a lle al 00 ve SK de r* , n ik . U tä kna ot os er i r s i n de lar r er l ng ar e t tt p isa är ng ö KEN an de de de riv ni m kt tä ov e v na 1 or ni

ch on tlå om s rs ck d av e in id ck RÄ a fon an df ed pe gi ed r d te r o ch su ch s a g te ve å s s. r sk lan en b pap pp rn än er r ör at tie r r ie nd r o i b pper et o de 0 u te pp n ö s p t f bpl ie kt lä tie nd om r pa tio nn et Ak nk kt a ut de lar fo pa di gh vär 02 äk ka rfi pl eb E i m a ka r i P- de är r 2 nt s s de ifi te s w a ak är de r. I sa är om

T 7

LS ska la an de ec nds av a A v itv nk vi n å en TE O lopp en lä de mm dr ng ed låna Un do de v Sp ve En k nd

ÄT N Be Sv Ut An Su * var An ni kr ut 9 m re na ha fo

ER

SB G 9 6 5 0 N 01 66 11 10 93 85 0,7 0,1 0, TNI c 2 AL de

RV n– Ja FÖ

7 61 10 7 85 81 00 81

0, 0, 0,

c 2020

r de

ET n– H ade Ja

AR tn

os

ÅLLB H nsk

tio

ra r st de r

G ini tna er a ve C w N os ad tö dm -k ern t u P ill TNI a IT stn or he t g t

AL ch r ko is ag m RV iga r r de a ns ev sa age in tn Ö vr r de - o te tna ig tio ll r pdr rk dr ät F Ö nk tna io ns ns os vr ra ti up ve pp rs

CH i m at jä a ö st ns ns su a e I O T 6 kos rm a t a k ig m ni den sio C sio on m G O lopp kal fo pt vr m mi vo vi w vi isi wC

N Be Lo In Kö Ö Su ad Ar Re P Re rev P Sum

ATE

STR - - - - k- t- tik - n er ed ds ut i- ar å tt - ll er n n. ör ov ns ch n- at on ti gs ns va er . eg ne e- at p ed e ka e- ef od e ån id e lla m io n f ed de ön er at ön b , k nde tg n a . M en ed r kt måna . E n r on ön o isa m ra v fo s m nn e s da n g la om o en v er nd r a vå ål s l ns l ov as a rt ns l de ål lse nj fo ta un t t de å f , b nd ga tt d äg ill e rh en u re ut ad tli ÅL je m at ef on s p D: so ed ar A tli fö nd a r a so dan vv ty ör tn ik P- M in al a m iv r V at tt r ar äm la at le r t fö m d r, f os ef nc im tig tt f ng h am r ä äl a ra i a. S ra A CH g i l nn ia ax ik kr lle s W r a ik er j n, b ga s W id de no ga a k ns r in pl r a es tä er tni r s in er åväl a, v r i lld in ge nd tn m i m gs t ä ts n ä at ist fö vå he ll s t b le tä tn gd in G O ra om la ån as e. ow ge ef at ni sc tn ow lig am dan al ns la er å A ät t c ng b st na gs ät ti im le ät an t p RA rs og rhål ill l as u ni n f var is T in a b ne er in an rs is T na a s ne ch f e a rs m eg D pr am e al tt ill kn lik vå br ill er r r ig he PP lig e ts at t et fa lse sha sö o lö ni tn ns nl lö ill d er e am m r fri U an pl m re na ät ns e vå re ä te et o vs ör en en s ty ng t i W er ör gs rs na de sni ta se in llh r t no gs m ng s k op ka b s o tni gi nd r f en in en i W ål ga en s l i in 0 ör r ita ni ta r k n s et n. S ta ko . D tn ns e m fi on ng be är tfu in ad a . D na s. en 02 fat m at el ill ät pp ar am na åt tn r v gi at ör r. am f nc ed ge ge ef ed u ion de no ör f ru tni ed nd je tid G 2 s i dl m et ä in am in b r d sv rs er i n f eg ät ar v m ät gs ar bpl kf 8 å IN D gr o m tn gr s er de t m ng at e on rs ng rs lin ac ro en on m ät es a å te m ra ör te els t e a m ch ä kt in eb er 1 SN RL nd am ro eg an er yf lni fö ar f kt nk ig tni as a ör e ri gn od m w er f VI tt p a i f so gr rs oc v r ed äl nfor 0 h för at vr da o ät gl s nd O VÄ fo ig la ro a e t. P pr er fl st äm pu m rs rä it f ns sä ed g en åd ED M m e P- vr lta ts ll l g. S s i 02 ga a gs jä ng. är äm iv ge pp a u O t al g. P lig lls a ti r nd in an en tt j tli ni ng ns ö st r. E n p ng nd ag r lld SR t o ra A at ör su lu tä je kn ch a ör 2 ta ån ni de ltu ta rin m u k m fo k l tä ÅR ta ch ö är in re es ts ng ar u o ag tg n för m be n a ge oc S lu nd tn en r al as tni sö et t för . F ch s . U sök on ak ku g o på ns ns g . A D o eb ät ot ät tlin er e- re ne er , t ns ut u lse re s d s ve EN es rs ch b n f en h nd ön för än ta a o er ia nd edö om f io tit re jer ta a a tnin er m V inn tt d vt t - o de rs rik nd nv at nd ed b ga ns ty an ym fi nn ng ND ar b nj to et iti e ns su a l de a be fo su ns e s fti sat öl n ed s O ot 5 ät tli lig e ör a s. gs vo ör fo ån ig an ar riv m ån ar a i n f nd ng r ar i -F ICK rs n h ik m ör os at in ar r f ge P- m ss en ed l p P- nt se ra ani ar om s ni io t m AP BL se re u ng f se ag nd rm el av sk rg rb de a u at he ER ER s. n g e el ns r ta ram r i r ni tt p bpl dn el nje rin a A ör mä elt ta a A ru yr sh en fö t s on nd äg rm igt ig en h RA OT rt rli yr ge be og ne tt r e eb re yr tli ge dr h f ds d -fo ns m go rig ga h fö St ng rr h o m nk t f m ps fo vr nl nd D

ÖV N fo Rö St in ar Pr lö sä sa w Be St rik Re An oc na de AP de tju öv lig oc ni ku oc jä pu at nä up in Ö I e Fo AN

Bilaga 4

G t * - 90 14 31 ff de – – 6 NIN lta 2- 686 69 774 su 3 7 -1 ska vär YR Re 19 An ngs ST 20 ni ND * et tal 69 FO Eg - ff 6 0 3 kapi 70 8 r. 31 de 98 839 79 779 74 2- ska vär ye -1 pe An ngs 31 t 2 2020 ni lig de 90 15 18 96 68 34 65 87 55 an S m TER 2- rk vär 1 4 1 4 9 -1 20 5 2 47 3 0 5 8 5 0 5 3 1 2 25 ish l 7 O 19 Ve de 10 13 43 99 N 20 ch T l, % an ita CH PS o gar ap O 31 t de 0 Ä i k ER lig 56 12 73 76 70 37 28 37 ed N 2- rk vär 2 65 1 2 1 2 2 5 5 0 4 3 5 5 1 9 583 AP -1 Ve 20 9 24 s m SK an 2020 m te A A A m Sä na na KEN l sa US US US . % 0 ill öar öar ts RÄ de , 25 10 24 99 23 25 41 99 99 r t an an la an er te st he ym ym bp gar /rö tig Ca Ca eb Ä tal as E ra f ns w kapi nd r. de LS r ye TE tie 00 r i a pe on ÄT ak la å f ER tal 00 0 de an S m s p an nn SB An 1 0 ts ish G ite rfi N te rg A A A A A A A or ch T te lm in lar TNI Sä ho bu US US US US US US US t m PS o av å AL ck de eh em am ed N an RV Sto . s nn Lux .P s m ch FÖ ng L an r o de i r di m ra 96 ol m tie te rg n 41 ill sa no O ce H r t a ak 50- ffi te a o ET 66 he dsk sk H e O nd 55 or tig tlän AR S C as u .P. tlä 1. ra f de 2) L ch u ÅLLB r- -3 el i U nd ra H te 12 nd te AP ot 0- ra r i a LC ka o LC 02 ga la no nt ( P , L ns LC L de o ou .P. ve ch d LC .P. e L e II * * er 2 s ä an iga cc d L XC r s ag L ** r p nt ts II, L un d I ol e- o s L tur tur .P. * .P. ce ite vr t A y I ve G ss ds ul ul r i ag ro ro or ö en un N B nd an ic ic .P. O L I L ie ol iff in n i rg nd F sseb A re rla dl W V I kt a s 1 p m . ne la ity F ng ö TNI re nt s L rb rd ve st nc m ni nt ng be oo l Agr l Agr ng PT O J a a te jo ed 4 ed m ha ve , I rn E ar qu ck AL i i di r i i im ba ba W sk ot In e E te RV ol ie l. c W di ce A d gg g m g m ne o- tal te n F ör Ö r ier H kt .r. rk T di lo lo ol ffi PT nd tli la la r in at at nk kt .à la or en bo bo nk ta I C api ea riv t f F an a a F G F G ce H ce A tlä - och ff rs e C ne P op et CH i m a a on sk o S N RE RE e O a u r o ng ng i m ur pl sk tw -C -C ffi or ffi se se di di tö ay V rat to ay P I O kr nd is & C pus O C O m es Av H ol H ol s w rs w om G lopp en sa lä lag ap w ol AA AA S. S. S. m tr lopp m te ne ve AA E th Be Sv Va Ut bo Ch Le M TI TI U. U. U. Su in * ** *** Be Fe Ga Ge Ri TI Pa En k ATE

STR – 31 90 55 23 68 2- -1 20 5 25 9 31 6 78 1 19 20 ÅL M – CH 31 56 83 47 86

2-

-1 20 9 24 5 34 9 80 4 G O RA 2020 D PP de U ra g ar ar la el 0 te el nd 02 no rbo nd de te h a h a G 2 , o ot ra IN D oc r oc te SN RL lar h d ier ie kt no VI de g kt a , o O VÄ la oc a ED M e- lar O an ebo ss ska ska de SR ch ss re en nd ÅR tre nt tlä an S r o in i i sv e u ch EN tie r i ier de ad r o r ie kt ra ND O Ak nk kt a te ter tie -F ICK a no no AP BL i m ska a ak ER T 8 ska nd a o ig a o ig RA ER OT O lopp en lä vr vr mm D ÖV N N Be Sv Ut Ö Ö Su AN

Bilaga 4

G 91

NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS TE ÄT ER SB G de 19 N 1 02 909 28 67 039 04 307 75 42 397 29 307 75 -3 4 3 7 0 1 8 3 8 7 3 1 3 8 TNI 12 t vär 13 4 39 67 0 13 11 14 8 13 AL 9- lig 01 rk RV Ve FÖ 2

de 56 21 37 34 68 90 7 72 70 61 34 7 72 31 459 2- t vär 3 8 8 1 6 3 1 7 43 0 58 6 2 2 4 9 1 5 5 7 2 2 -1 lig 12 11 12 ET rk H Ve AR 2020

ÅLLB H

G N TNI AL RV Ö F CH I O G ATE STR

gar

ÅL M llgån CH ti

de

G O RA D bäran PP te U 0 rän 02 dra G 2 IN D an i er SN RL ch or O VI VÄ eg r yp nd M r o at r te nte tt fo ED O ne tk t ag en te SR en itu en et itte um än ÅR tio itt er st itt m g ör m tr r a r S m ta a e ns ne sk EN iga e un dsin e re lla f er sk å i io n nd bl r en m ta ska fö ie at nd at lå lä ND O O nk g på at om os lla ns st tlä g p bl ig ut -F ICK i m in st k a b ven na ka n in de r i n AP BL ln sie fi u a ra a ER T 9 ska ska sk a s ig an e- nds iga lå m eln a o ig te la lå m RA ER OT O lopp de en en en vr ck lä vr gs rd vr no de gs D ÖV N N Be För Sv Sv Sv Ö Fin I Ut Ö Da Sum Fö Ö O An Da Sum AN

Bilaga 4

G - r s n ln - 92 pa le ne - r – en a s- ch de se ns r NIN ra ka eg rä er ad te ra de de de ör tio et tiv pa nd r a da - o an di F d YR nd n, s at r op av i ek ap fo on kn lle iv ie ea on än e. ka . A iv eh ör ff v iti ar at an kt cl . H dar nv ST ge öp t f ns iska sw a - e rn . A i et an ot f nd . at in er nn en ör e kt os te . M na er ut m n a ch i ö er ND iv ltn v d tt k de ta nte ing ot m lte åt de ad st te rt FO er om i m on rä tt p än ivat ill an tit te de löpa A o pa va g a s a ru er – f en ter g m -, r t a er e t kn ns in en on as ia d ör in nn en st v f in d ch an te a in ie am öp ar gi SD ot r v in g a m e i o h yf er v d s l in t är er g ak ra f dn g g at er kt t s er i d ra m ar om f ev n m r ä än na fi in iv rin er nd in ör r i s on da p a de le en isk om I la lje ise ar kn er te xt ga h f xp lla a jäl on se ra m sr er s n b ås el tiv nv ng de ta rm ne ne an h iti ly ru an rt ge tfö s a ni äc s d an in te tio m na ise ot c st pa al s n m TER or ek ff s t ns g oc pa e tio gs ed os rd in er in vt O en ns de ör h ie io nte rin op ka di m r m ev ot er sa N rä nn än kt sit rä te ra rin ga p ch a da t ä ivat as ns p tt e nd r – f ke tt s ke ng an e m pon de a m CH fo eg et fi nv de a po de llo än m t ån pp o ar er om l ra ts de ör a P- 0 a ne ra v r ör a llo gni st nb s d ör d ex se O t on r f nd b m d io ra id sa no ta ch l js u s- s ch di he ER en ra A la 02 pt se h v ise e a ds f ka a ns öl is på na e rna rt r f o ar er ra f at ä t o di rd ång nd gå i tis ta o pa ite äk AP m äk iv nd . B s u er 2 ar llg än ill itio or t f sv er de ot er nd ru er . A an nd n: ch o n oc da ti tja nv ak os en de isk im kt ta r s SK st as pl lla de nd lje an yt tt t v k m sr kna r l du ra in ut v d isk ts tä . U rå er o ta fö st isk tn ns t p trä rt ar äl m te n s le KEN al ar m in rt . kt . s a er lp a ru re åv ät ro de eg at a r he år s m st s st at – a nn de sk jä st pa tm p RÄ iv tt v ig a er t f ng o m gen äm ta at u risk iv on in fö ot di s s de on er uc am gå er g. rä v po in g, ns er e fi dat . at as re nn ch s r f om r t a da s ks as ill nde in fr in rä nte nt ör f ed h iv dl r m k ra , s v d te än ed er nd lja er g a ker – er rä e d . er er o se ve ät at – t at – f in at eg ad man gen an fö ch ed fi di rä SA g a nv ch r de t fö riv pon er llo riv ns . B ot om i ivat en f ra m la h ar o m nn ar l k a s ns v er e an m riv sa la m er r s er mie ge ss g i d at a- är kä E nin är tt a e o de in de de ns de ba isk ur am iv r, v ut er. nd de ng C rd m gg no ta aex la ång er en kt lse ad re ts a ång rin er te rt od ta an ni LS nd rim ill a on er rli is i lu lut tie ba lg nte r re nt nd ru re ut om r kp lå lg ne uk val ch d j s tt TE vä t p vä de sv Va va Ak re til Rä fö rä fo St rö val In ris til til ed pa VD g -h fa äl t er s i f h t po nt od ed d o ot r e TC ÄT An De sk m ra oc un de • • • • • Ex rä pr m ra m fö O om

ER

SB G t – – – 6 7 3 – – – 7 - a- r - N de tiv 15 16 15 59 74 ör lle är 1 3 1 3 1 53 ut on TNI t v ega al t e AL lig N lla f n v ig ar f rk fy kt r h RV 31 Ve pp lt e la ne

FÖ 2- tt u så de io -1 t – – – – – en ör pt 19 de iv 0 0 – 23 11 34 – 34 v a r f jo 20 är sit ra nd äl t v Po 5 7 5 7 5 7 sk fo et ä lig är a s rk an n m d lld ET er tä H Ve ev ga tt o ts

AR tt l sä se a u de t – – – – 1 – – 11 – 2 ill av ig tiv 201 20 30 81 id e v ÅLLB är 2 1 2 2 2 41 llt et vr H t v ega , d en o lig N en a et ör ö 31 rk nd kt tja d s. F 2- Ve fo tra yt ur -1 t P- on tn ak G de iv – – – 0 0 0 – 34 – 69 03 0 03 sk tt u ut N 2020 är sit ra A t a al

t v Po 10 1 10 2 10 2 nd tion ät ll v v. TNI lig op ue AL rk ar A en r kt kra Ve r h igt ar ns RV nl ra Ö ne öp ed a ve F a e tio rn ar k rt m a le CH op fö ta lse n h ng I O te tio äm n i G lu ik va pl op ej j de ATE

STR e gr 1 a da än 03 al ål ot ar l r 2 ör s r h lle ns t . F ÅL fa de st M nk ör on rlu CH 01 m a f ar f fö ilk er ax G O ill 2 l, v uc

RA ta ed ad m D de t av ns PP en ap om r rä U gå w eg

gi s 0 pp er s te n b 02

vs tra G 2 de u ar e t är na a n s r h IN

D en t v er ne SN RL t iv on el i e io VI t t at O VÄ rum en en en t eg iti r d jo pt ED M O st m m m en os r ä äl SR in ru ru ru st ed n . P ne v s ÅR at st a rum er io S iv nst in in vd a st r m ad pt n a e i ld in io EN er de de eha täl at ne ån jo äl sit ND D r ad ra er ra nn ts iv io 2 m O ICK 0 nk at er ar at la te in at ate el r, i r, u at er sit n 1 2. a s ld po to -F

i m el er a re rm ar a ar er a ar a d po 03 äl et AP BL ER T 1 in m c le Te m c le ar ne ne in m c le m at st te io io id ä RA ER OT O lopp tier m av A/ app av ut pt pt m av er iv pt le r 2 Ut k. N D

ÖV N N Be Ak Ter Sum var Rän FR Sw Sum var Val O O Ter Sum var Sum D lö el ris AN

Bilaga 4

G C- 93 31 77 49 00 10 59 ri- NIN 2- 655 237 969 4 de -1 21 9 4 5 26 C- ör OT YR 19 er f ST 20 r. e OT pp ND nk nd pa ee de FO er – 5) m vs är ls 31 84 670 23 77 00 77 69 v v te 2- 669 er a -1 1 4 2 8 25 1 4 5 29 6 43 ( et m a lik ill 7 ke rh or rp 2020 r t sä r i f TER fö gå nt te O al pp on ta er he N tu er u a k äk CH en at pp ln a s iv r pa ål ln O ev er ga de rh rh ål ER ch llen ch -d t är e e TC rin nd r. E AP hå er o te ka SK r o er e e O es ifi de v ee nk te ot pp l nv av rt na vs ) m r. ch pa nd nd eh ce tlå 79 KEN an m de ee ta ee a i nn av er a ld 1 4 nk RÄ p r o är vs av vs tid e i n r f ör u ku ) m te lser pper at m en io te 49 ( 01 lda an te pa v v * r a te er iv r a te ra ad nd iss he ör s 2 4 äl a p lik de m a et he d he m f ter ga m er de f ill 3 2 St r lld rp är or rh er de er )* * no ta ye äk är r t 91 ( 6 nk ke n n o v v n a s t v gå E tä fö sä äk ra äk al de e o så at 3 2 i m a s al de et i f ea vt de ng i a lln ör pp T 1 a s a s LS tu -a an an nt hå kf t u riv ig na rh ant ld cl ld end ni

O

TE lopp nt rs ra Er Bo va de vr en lå ke äl äl SA ag ag se ck ÄT N Be Ö ev Ut sä ko St bö St (C Åt Åt av Te Ga * **

ER SB G 31 0 – 3 0 N 36 621 33 69 31 28 43 81 85 20 42 2- 2- 8 6 –1 5 0 1 35 TNI -1 -1 4 8 72 3 –6 AL er 19 19 33 –7 53 38

RV ad 20 20 FÖ tn os 0 0 2 0 31 47 35 31 72 64 –2 02 76 24 a k 2- 14 222 2- 1 35 -21 9 7 -1 -1 1 5 6 2 pn 38 73 8 –8 –7 12 38

lu 2020 2020

ET pp H AR u

ch et

r ÅLLB r o ne em H te mi G de n yst äk de at er ss ill E een nt vo ut on er t vs ll ot a i ar r si ill tt a ar rä er ti r m G ld alt å val de ital pen fter el t ns tt ng ga N ta d p tna l gi ed n rä tni n l rv ta ot m sio ns in ta TNI be tna os kap pi m av ns te en sio sät te ln pi AL ut a fö k ns er ta et rn kos nd ka sio sio ghe v p ns ghe be em ka RV För r te te pna Fo r ngar en di g a io di to t Ö lu ond ni yn v pen yn lta ond F 4 nk ex na rän pp 5 nk e f al et a pen a p m in tn a rat m et ss yst su e f CH i m en a i m nd ld ld ns yt ing e år st ns a n nd I O T 1 up up a u ig m T 1 ob ta ta io rfl er ar ni io m on si re ts G O lopp pl pl vr O lopp åe tt be be ns ve gl ig mi ns m gåe N Be Up Up Ö Sum N Be Ing Ne In Ut Pe Ö Re tid Ad Pe Su pen Åre Ut ATE

STR 0 6 6 0 0 31 31 09 22 21 31 79 20 90 89 2- 20 20 2- 24 15 1 7 2- -1 r -1 1 3 -1 1 4 1 5 19 te 19 19 20 äk 20 20 ÅL nt M 7 a i 0 3 1 CH 31 31 21 31 29 48 8 2- 952 959 pn 2- 989 20 17 2- -1 1 383 3 5 3 57 G O lu -1 -1

D RA 2020 pp 2020 2020

PP ch u U 0 ar er o 02 ng ad ar G 2 gå tn ng IN D ar ill os gå SN RL r ill VI ng de t de er O VÄ ra da k ld de t ED M gå de al r tna ra O ill vi r os ku SR ik et te k er a s de ÅR a t j l tb äk ga da kt ik vi r S ig r ru int in ln tal tä ig j l de EN vr da e ga nte de in vr ul er ND Ö r ål rin Fö r er be na Ö r ta e sk ld O ICK 1 nk r s rd 2 nk na rä na ut ion ut ör up 3 nk öp rs tö -F i m ga fo a i m pl a i m r k sku a AP BL ER T 1 rin m T 1 up up itut a f m T 1 de an ga m iga ig RA ER OT O lopp rd vr O lopp pl pl st vr h up O lopp ul er vri D

N N N

Be Fo Ö Sum Be Up Up Re Ö oc Sum Be Sk Lev Ö Sum N ÖV N A

Bilaga 4

G * - å - , lt t lt t 7 k - r - er - 94 ta lig de 80 86 72 03 12 29 ta lig de 54 68 76 34 95* - s re t p en ve ed er het tat NIN To rk vär 9 8 2 2 0 4 To rk vär 1 5 3 8 5 7 7 7 te m re f lu vs , m er t v bs ul YR ve 80 4 10 2 -2 4 ve 78 1 –1 53 es iv än tig es 16 12 38 16 13 37 nv edö ög ör a kt bs llm j o . fas i r ST n b s a r o v e å 2 de . ND – 86 61 – – 47 å 3 – 68 – – lla i de ed h at f öm lle ed a g a iv gar ar el iv å 3 397 ie s m er t e la r n era in FO N 1 5 0 N iv 1 565 ns kna ra ig rr ed lu g m ns lle ot dr nd 31 80 4 82 31 78 1 79 na ar te ko e b vs rin t i on rän h a 2- 2- ill fi M da nt ör a de lig å 1 e ch fö oc -1 -1 d. nt iv de å 2 17 – 38 03 12 46 19 å 2 3 – 34 7 46 e t kna pp ds o om i at f är se de r o är ier kt 2020 iv 20 iv 616 3 ad r. et u än er kt v vä ill n V N 7 0 5 7 10 2 –2 4 N 11 53 16 5 7 –1 53 er de nv ad s ig s t on a. e a 20 5 32 at ul mar nd kn rr ire e o nt ra talf dat ad TER el r/sk tiv bu er a ar ko nd ce ds ter O – – – – – – j r r e el ris ör i tt i ifi ss kapi no N å 1 63 73 36 å 1 21 63 84 te nga n ak eg sa p n m ds o s f ed e la sk kna t, o iv 4 9 iv 0 0 5 8 å e es å e än ra ri CH N 2 8 7 8 N 5 8 os llgå p om r nv te s m an k v i mar lta O 16 11 27 15 11 26 er p ti as er s m d as p da ra ar su ER KR vs iga dl dl om a de e k eha rb re N l a vr ris ch o an pp är nt t i inn ve to AP t t ö han e p er s er et , M e e ig ita et u ig ns N SK e ad lig e ad ch om ad ka o om h ris nd om v vr de bs er RKI ad ad kl ap r o t s er ec t s e p bu t s on å o nd KEN A R er ter r ch verk er ter r ch er dk te en ot er v en ad el en om i ö lt f r p u IE ot no ra ga o ill ot no ra ga o ill v on os m s n um er eg . um r s ral ge st RÄ H , n , o nd ån gar , n , o nd ån gar t f sp ru st nn g p tr ot el ler tr lle fö yg m rä E ar ar ar ar isa rim ån ns s n om r el el h a llg r de t el el h a llg r de t ov in et fi n g n. od ns a e ram e b s f RD ti er llgån ra ti er llgån ra ed lla de lla i nn a s m lla i at r f nt sa nd nd r oc de nga de nd nd r oc de nga de inte m d n e ie at ie le n i vi VÄ ne ld ti är ne ld ti är ot r om sie kna ns et fi nd na ns ar d ge do E T h a h a an lgå la h a h a an lgå la ås nan tiv o ns ä na r d r i tag na rb ehål re IG io är til sku el r v io är til sku el r v d m Fi ak ve mar Fi dä ba er Fi ve rin en LS r oc r oc at at at si de e r oc r oc at at at si de e na r, s : : inn de TE RKL tie tie ig eb riv riv tie tie ig eb riv riv ill ga å 1: 2 å 3 3 ing bl nt nan ul rd bl nt nan ul rd Sk rin iv vå iv ivå vär kn ÄT VE Ak Ak O rä De De Fi sk vä Ak Ak O rä De De Fi sk vä * N Ni N N där rä

ER

SB G s- s- t - re ld N k- al an rt v de v em äg lle ku TNI st ar mal är et ec at l ku n s s en ra ub m va or g a ra nd AL nd n in k v er d ts a eg n s v e i. RV e rå , s de a k ls n er sa pa an d t l te ce fo rk sep 20 tt A de f en an ln rd nd ed nk ifi P- ra FÖ r a är is ål rhål ud äm slu lse a ss ie jun 20 isa t v fl öd tv rh e vä uv ill t s ok pu te la ra A N tal tidigar ra ät t e id en u t t af tid rlå e h 20 g v te sa na öd la b ch k nd TE mar in as v r as er tt v s i h tfl en g h gs ve . nd JU 19 tn or a en rt de kv in ci el er r o n. A ja dec t ett kvar kju pp är a se tn rin id ö öl SK rs tra de k ng e s po tja ch u ju ffi de tör åe ge t f ET sep 19 lu ra ni ap eb yt on är as v ak iv rin ig H dering vid bokslutstillfälle baserat id sfö te äk å d sr nn n- o sk g i o al a n nl FÖR jun 19 n s 0 n ar k ör id v ds de AR Vär på rappor ns t re ä on as p tal ta i 02 ör i sf rin et na lik är IDS mar 19 ge äg isk ber er var et ik h id de r b rk de e T ör K et 2 t f a. om v re o id v är ÅLLB 18 rin r l a d g f as e. t. D ra od na t är rn lle H ED dec rte ge rn ift te et s v ta n ma ds v t v M 18 po ig rin en b tar lu sk us m en al ris s ng e la pp i t ig R sep e t l lta vs rs en el än kl A 18 ap slu va de av val sa 0, j gs n d nd rv et p gå r u nv er jun valtar v r ok ör är eh ör al er å in ka fö ill n m fö NG lv rt 02 er er fo n t är ill v RI mar 18 jd a lla b r f nn e f r 2 rd P- ån om d io om a G R öl de tipe v i tiv va av p åv fr v e kt ar t N dec 17 ill f cie ffi eh be vä r p ra A as s sa as d a s RDE NK n t än ul g a ek tt k m na de g a el at ng TNI sep 17 tering från för ka r i o nv rin sp r e nn te to nd är er in an gå VÄ , M er h m s i ep en t. t v ni ljn tr av d nd ill AL G jun 17 åv ga en a de re fte . D ar ur s tt A ra efi ad RV AV IN tp rin oc är ån en 0 s st v h r a te sä eh en i a t Ö 17 ta de a. ig en fr ar e nd et n de ör dn nn ilk in NG ER mar ul är kl . V fo al s a isa or är de d s i r s F RI 16 es s v rn sa od en na ag en 3 rt da ly pp är id f n or å v ra CH RT dec v r en lta et rd er 0 d P- va se 6, v t v t v e en DE PO va ud rt er d na tra s v t p ce I O LI 0 dering vid rappor ys a nd ör uv em vä a A e k en 01 lig lig lla m nd ra sifi G AP Vär al -fo df H rd ds po dr g p rd nd En a r 2 slu rk rk hå no Fo se VA R 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 om 9 as An AP fon vä na rap in An rin fjä fo be än Ve Ve er ge ba kl ATE

STR i ka l- - , id id n - , s u- - r el mi t- en v e je gs ga e- r ra al ark ör tis ns ise od er r at ar t ad as v r, ar v ar rin ni ot te av a de V d er eb ak de pr m at e ä sk ik al er se g a r. V . un sn nt al är an isk åt kn in de he tal hi nn ar f fon ads isk ut et nd pp od n p ar ris jk ur en h er se är de är n k ad tig ce ot v a h er P- et val ta et er tt f tä äl nd ot lat la kn ro en t er api st ÅL ngs ed i nt A kn eor ch u t. xt å m ak fo a v t v el as nd C ör ra se ar eor av i n t slu a m en ns e ar ch s vn lsp lik ig ar 6 p v d re M r e m ra m . e te m m n e s p P- ll a de kl n m m de f 6, fo tu nd deri re nd or n t eh t u ng o rå an r. na s o er e- ra ts ka i f CH nga ad ep ade ge nn ni m tru g f 0 f en k p- o ra A ue pa tio ck er ( nt a he en n a är er r. A er ut in n på ge äk . Sa ns 02 lje ak ad kö nd nt han n v ak a i te nd ce ig d V ch s ve G O v lgå ot om r ne ot val nt ns i ge slä er g) e i rin tfö r s kn n . A ve iva ill äm te ns no lfo ro st r o RA ch til sn tio ch a de rin ag in de v 2 or pe ar la er nk ra ess v o 5 p fa an en ä D ad er s ill n on ör b nd är n a p ap el id e rnat t. gar pu ita 0, ity pe - o de ak r o n på de g i d ler na ör . V te ad t n t s. D el a ch ci t, m PP ra kn ris ns n t de ör f är la od f po ik e v ge ns e p g. M er m kt ts ra ån kn tid ra ap ur ( r o qu in ar U ris te ar ra ge s v et ra nd ån de ad rin sa sa å al llg ar gs et e s d kk pr ed p st lige on rin t. F ra ns xt ch l ta ad p epa fö is kt de e E gs e p 0 r m , f tg er de lln ad an ti rin ilk en , r ru t, p sno ad ag de ar se iva i ch m h e t o slu i fon ot är ki kn gs gar n s de iv m de ill v om nd n) st fon rivat rin dj re 02 en ad ar ä ad m kn s d ivat är n p ba kt ka te id u at sn ar ge ra kt är en fo je ra al P de G 2 ng ar ra er s v er er je r o g oc tifi iv id v de s rin rin lä nf pit D m kn ar kn m de ra xt ub vo er ds u n. V er ad t v ka n m de te sa te n a id v ris t n g P- tf öl ka nal är ed t s. IN ru ar gå är r, d se ion ur rin de -d kn ite la är no es no å e ar i io a v r m SN RL ill de ne n e le a c än ar el et p r ka ra A or lb sk ig da VI st M iv m an r v io ba rå pt le ns s et sk po ig nv on TC iv kt gt ö iv v ds d s i O s p tt v a d te nd ål ri nat rd ne än O VÄ in g – ns t kt m ga at at g f ao el er ist ör m fti nt m at kna g – ra v e ar a p de er nv ED M de ig riv ut ilit tfr n f e O je ra rv öm de ar al ra nt vä tio O lla rin n a m ån rin al od at nt at a rå ad t f ub ka se rin e a sv , p ör A ot ch h ik ak n a SR on ko bl v ol (i or iv te v k ar ed är de s f te r (I r l ie de v f å e re llg ti r, o -de de ch , v de er g f la er di v s on ill mar b de j v nd ot ör en t n) o no lle ns ka S ÅR ns är TC är är m or är n, k -d ur vi d a en a n t er är ga s m lje o pe ra er as p t fö de tie O å v r o slå ns kt ik lja m n k ta roen tg v d ci ) e å t EN na s v en a dl ra pa g, d rv a v TC a i ru å l ra nd ki n e sy pp s v om e m öm be tfö r i rin es od et el de r p in ku ag et ar u e p ND Fi an nde te a v ak la lle ap er te tid a O iv kt st r d d g lla an s le äl hän pa ar s ra ed n o nt a or . ga in p lin ad et O 7 tal no al m ig ka hå de tal ng sm ta d bu sw ör d ör f ce a p V:s de -F ICK rs e h el rs g e rd än ra vr je de de ör n k illf as är ng et b la gå n) er er BL ads å k in te lvä v r s f ub en io n ö g t v gå el ro al lje st PE ui as ing AP ER T 1 kapi tö tt d eg kn tgö r s er än el t a a v f nd r ö tå er s e na f ve na t ilt kapi ill er f ik rd m ill ot fö ve t I n G er RA ER OT O nd n s n a h r ar h u Fö rd r, r od le ng vä Fö an s es I p äv da m ä da lg ån sk nd r t kn Vä se de t 4, 7 p n t rt In lig io ra b rd D

ÖV N N Fo De de oc m oc vä ne m va ni an ut ut kr så so så til en Fo Fö te sin ra (1 de po en at va vä AN

Bilaga 4

G v e r iv s- t t 95 e- ad ga at ch - ad am e - - s ta NIN el a a et nn er id rv isk an är lt ul ta tiv lit r i rin llt se ch kn r s å d ki öm g i YR ta d et r ra va ot de bb o et r ar åe p ag ed es ST rs lle k ga är ch a ra on na t o iv ten nt ch d ns rin r. D pe rin r i n ta r d . E g b nd de r ND tö le g e re ga s v g o nd n k ed s ul te as m sn äx sa a er o or la isa na lin n, o ög te es he rn an llv es al yr rä FO ill s es rin en sla ar e te ak ti bo fö ov s t gi ck sio n h nv de ag is. A er m tig ok sh ts kt ed ar ve an e g. ol om sv lt h ns r as he ör d å l ad he riv år v i är en al el ad ge tig ch v iska än s r , ut xp n lin r v tt b rt er kn la s f en f n p kn tig n t en nd d de m ar ck yp a ra a g va ar en as - o om ga ar as ra el sk e et ve r a m en bo t. F es on nd v e ag r. lfo tt afi ag de fö r k a. ts ag yr ru rå lla f ol dk ta nd ol s ut na t lu am ke re g å m he ol ta ek rf da m el a TER pi bä sa gr en ed rn ul m h fte öj ne å b O ör eo tt b en nk g s lta rt p se tig å b es en ör g io nd ,6 m N ka ad . v d l i ta m ed s va ba ör as n o tg d e nt ta nt p isk ch f kn r, g tc a ad al rin ör n p as r v. D ör h ta e 3 CH ar te kn de a et e m de yn b r f ge er de ra na u ka l f . ve ul ce iv O n r g o g e nom ar är ga f nt är ta f ka an sk tia et on ro kt in m ns in ån r. D es ra s g på er lin å d äg ill ö es pe ER r i e ljn de jä er e m t v pe en i å v xt lin åv ck ag ng el a t en av 25 p es s ge ig e fl r e ve n p nt ni r b ot kr av i k ns r AP ga sä ka ch t lid nå ad kl up , m g d ck r p ka st ed gs de 0, r r SK rin ör ö so er er om i m gr ad in tt d ve r re ut e a a ä in eh /– dk er o pp ot tn om ä de er ad vka as l ed p tn nn on de d f om kt on u n ill v r s lse kn ju r a sut te to är åv ta rn nt s i m + KEN är ka en , k le re ar ur he ak dr te r, m as ör f 3 m du rv om en g t el fö sk t ä ot s ig r v t p än he xt a se vk en v, o 3, RÄ s v is g ro d ör he åg e k st a f rs ör irek n f ra er en om ö lv vä n s rin od äm ad m s f lik g, ä tö h d tig vä an ar a nd te ill – : v p io om g. de m er en , n nd fa in v f as ill ak fo ek sk nd ag er en pe ns är gs ta j er ar ts åe ar s s a n h P- ff ng gå t fo ol or t g g a r, för en nin an ot ad rf sa tg lla ga o lln r oc är f isk t e v ni kt em ga pa t g sk rin s e ån tä ka de m ad ka pp al a b äx lin ex ör v de ev v n ån an one om h er er ra A de e st , u E pit ld fa lv ex ck rin el tiv in r f el en gs ppå ti lla s åv na er d no sk åv nd la ka tt ki til ås ve tt ip na m je är as a re m in u m m ie st ad ko in av LS ka ns nde st pn ld g i r rk nd er en de s e p ko r A am ka TE sk ja in ut rbä ult er ku lin ar v la ve fo tig nv en o ns rå kn n. E st p Fö n s kt up ny fö alt kt tt ed t rd af na rd ift ar ed m ör re re s ÄT Ri De e föl • V • M • S Ri fa bo på m AP- vä kr Ko Äv fi om vä dr m de m st de di fö

ER

SB - - - G lt – – lt 8 – är n än - N ta 65 02 20 47 ta 24 14 45 ör ge . To 0 7 6 –11 565 v ed r v r s tö nt TNI 79 5 7 1 –4 6 82 To 66 0 6 0 79 er f ra rin to ra l i ka en a n m nd te än pe al fi AL ig de ni RV kl tio a u en on ra f ig na tig t t isk re r ör o to FÖ sa ät ög r f t s n s ud bi tt s te iv de uv om r a a s om d r. H äk at är ra m rs ka nt el kv k h t i k am fte k r ar ar ke de å ö re i m ru en å s r, e n d äg oc

ET ks db k t . P to ke vs d ka m H – – – – ru ar er än ar er l er AR ra gar 07 61 ra gar 24 71 97 db or m ris rä åv nd 397 271 –1 nd 302 de r ch g ån 1 1 5 ån 1 0 1 3 or ch j ks up v m et k tt p ÅLLB h a llg h a llg - o ru ar an r o H oc ti oc ti ch j db åv tig et a ro n. D ör a de de - o gs nd va ke ner ner ko or a r ka rå ar id f io an io an gs ög om s at at ko n s ch j ru ks e t bär bär rå - o en ru å m gr lig te lig te å s r f ch h n b db än G Ob rän Ob rän t p te gs r o as g rå de p ko to er a f or är n l N de äk uc rn är nt å s än te ch j re v er e TNI e i n p a r ed - o nd AL , – – , 8 – rs v ad äk gs äg ar de 68 31 13 86 ar de 00 12 74 68 ty de åg tt r nt RV el ra el ra –11 t s nt är n a a i ko ist l et u Ö nd 78 1 6 8 –4 5 nd 7 3 5 9 78 1 ik vä ed l å s ris F ote 80 4 ote 65 0 ör r. V ke tid ill s sp h a on h a on g s åe ar m ål CH ån a f iv en m ra et p ch t oc oc tid nd å m ris nm I O tier tier På l m en t p e f a o G nt lla r p rn an Ak Ak fra rä hå de av d ke re sp ATE

STR ch t- r v a rik - ra - o in gs et e – – – – – – e – – – – – – el a gs lik ts in ad ad r d ko rif kn am er er to a i o er ar å s ar ts d r p ÅL ot ot ill s vv M , n n. , n n. n p ch v he a r ä ar ge ar ge rs t de ig tig re CH el da el da ty är n o st to . nd ts nd ts . V io fa sik ak de G O slu slu r s ks ng är h a h a te or eg ru a f RA oc ok oc ok he ar a r lå isk D KR KR åv m db d, ns v N tier er b N tier er b ig or ån om te PP st am st U M Ak de p M Ak de p fa de r n j on he 3, ra 3, ra ks ra m s . E sbe ek tig 0 Å ise Å ise gar ru te na ro as 02 IV al IV al la no er kog N re N re ån db re rt i ak a f G 2 r o r o llg or ks to ris s s ld IN D er ru up t m ki a ä a ä ti et ch j ar ten am ns SN RL INOM rn INOM rn de db ra s he VI 0 ga 9 ga gh - o or ie åv fi s O VÄ 20 02 rin 19 01 rin ra ti gs ar tig ra en e ED M 20 20 te as ko ch j k v ed r as r d SR O R ri 2 nd R ri 2 nd no sf , f og ka ua rä ua rä å s - o oc et op er ÅR DE r* r fö DE r* r fö o gs de m lit , t S N an de N an de ys bruk n p ko an d ra åv EN U ga ga är U ga ga är al ge le va ur 7 de j r in in v v de j r in in v v an rd in å s k k re s k kt d p ND ING är dr cer ING är dr cer ts jo kl ar or ru ra O ot 1 ga än ifi nt a ga än ifi nt a ch ec n p ken st -F ICK DR de v in ce DR de v in ce he o tv ga sm d k ar ra ög g AP BL N jn för ass N jn för ass ig rå uk ra nf ER ER s. n Ä en äl kl lt ro Ä en äl kl lt ro sl s- eu rf br , m , i RA OT rt gå p rs rde m ta 00 p gå p rs rde m ta 00 p og rd te rd g g ng an m i h D

ÖV N fo FÖR In Kö Fö Vä O To *1 FÖR In Kö Fö Vä O To *1 Kän Sk Vä ef jo hö ni pl so AN

Bilaga 4

G 2 2 96

s- 03 03 s- 34 34 37 37

NIN an gen an gen

al in 10 2 10 2 2 41 2 41 al in 5 7 5 7 1 5 1 5

YR b kn b kn

ST a i rä a i rä

ND mm mm

FO Su Su

t* – – – – t* – – 6 6

ig ig vr vr Ö Ö

TER O N p ng 02 02 2 2 p ng 01 01 01 01

TAL op ni op ni 1 2 1 2

CH V el tt 3 2 3 2 1 38 1 38 el tt 1 6 1 6

O SA vi tob vi ER G tob r k r k

N et et te

AP NI N te N SK ef ef

TT

VI / er / er 7 7 KEN K lna de 41 41 70 70 lna de 80 80 –7 –7

RÄ ER s het –5 –5 s hål het hål lämna ker –6 5 –6 5 ta Er lämna ker –3 8 –3 8 ND ta Er sä U et en sä et en

ER e n ng - t e n ng - t D nt ni n al 0 0 0 0 nt ni n en al 53 3 53 3 E äk na en vt äk na vt –2 –25 –2 –25 LY om i sr t a –46 –46 –46 –46 om i sr t a LS R an v fi rum ig an v fi rum ig TE LE al st al st pp s ng a in enl pp s i b ng a in enl ÄT EL lo i b ni lla lo ni lla ER EN Be itt Be itt sie G sie Kv SB N Kv G NI . N p p ng ÄK s- 03 03 2 2 s- 34 34 31 31 ni TNI op an gen op an gen 1 5 1 5 tt AL SR el al in 2 41 2 41 el al in 5 7 5 7 vi

kn 10 2 10 2 i b kn

RV AN tob i b tob rä er k AL et rä et åt FÖ N N ill

I B

S om t A al s TT i en – – – – i en – – – – vt

NE ng ng er a ET M elopp ni elopp ni nd H b äk b äk AR SO ade sr ade sr er u ER tt an tt an yd

LD Ne bal Ne bal e l ÅLLB U nt H - 2 - 1 1 SK to 03 03 12 to 34 34 om i ut lopp 2 4 2 41 ut lopp 5 7 5 7 1 53 1 53 CH Br be 10 2 10 2 Br be en s O ng ni G AR äk N G sr

ÅN an TNI G al

AL LL t i b RV TI en

Ö LA AR AR um F EL 31 R 31 R ns tr CH SI 2- NG a a 2- NG a a a i

-1 GÅ m m -1 GÅ m m ig I O AN LL rivat ULDE rivat 19 LL rivat ULDE rivat vr G N 2020 FI TI De Sum SK De Sum 20 TI De Sum SK De Sum * Ö ATE

STR - a a - åg - ik rn är - irk te ro ed l a v ill ch l v na 0 p ill c s a or ex ig a t t- o egeln ln ( er m kl id di ck t ör id st 2 pp er re gi tg ÅL ge in kv pp g, s ocentsr M re pa et v lli ch u in ts tt m de åg k er CH är v d de i i ar u n o nt 20-pr en er a ed l ng Q4 oc nt a ra ite ha G O pr ng ce ce gå t l isk RA de i v la er m ill ke D 0- ra ro pp a t m r om a ce a p id yc PP la 0 p ar pa U om 2 en s t 4 de kv r m et o en a p al år v lli tt nd ar är an ä ni Q3 0 at g fo im ar f en i vs - och likviditetsrisk 02 P- te v ax eh el i v el sid e a edit G 2 nn ås nd nd ld IN D tt m nn ku ar s er nd a de A l m t a n i ch a å s SN RL la är ns a ng VI sk Fj ita am de de n p ni Q2 O VÄ ri as b a– ap on on nt o ys ED M st a k k) s ce ke pl O lla ns ör al ris om f åg f ro ris up SR ie rä ot ts 0 l 0 p te ts isk depapper med låg kr S ÅR ns eg ör F te ar s as t di 02 g 3 di e r K, % EN na n b er f rn vi ng vi . ar IS Q1 Fi ke gl ik gå er 2 rin ik er SR ND O de ill . L ld lig ICK 8 ris ts gs re on ch l e t nd k k nt er tt ET -F

ite in v f . U ris ce sku IT AP BL ER T 1 it- o v d ar ts ro at r y 7. D id er te RA ER OT O kv ac nt a ed t a ng di riv Fö –7 K VI Andel räntebärande vär D

N

Li pl ce kr de gå vi 20 p de 72 10 0 ÖV N LI 40 30 20 AN

Bilaga 4

G 97

NIN YR ST

ND st FO vi yq N or k an ap äc m r K n rk y C te r ge TER ris so O Bjö hnn n vi rin N Jo Ch so re ge CH tina ils ad re O ar er av M r N ris ER te ad AP 1 Pe to dn SK en 02 Auk or ls i 2 För KEN re ar RÄ ty ru

v s eb s a 1 0 f llt 02 E tä i 2 r en 1 LS ts ar TE as ru de en ts d eb ld an gr amma na ÄT ar f po ör nh ER 0 f er df ter te äm SB 0 h et G 02 en 1 n L or S a S ar l N Li ce le rb ör 2 rg d Vi O lse h TNI a E AL bo Ås te en f te ät RV er FÖ ng Gö ni sb is on ov isi is n ed ol ev ar r ge sr r r so rin ET År e C vi H Vå re ge AR r d re se ad ai er av ÅLLB n ris ad H m so to l na K dn da e trö ns le Auk or en nd gs rte He För ra in ox fö G rd e R a Må N n R O in Ja ns TNI Ha ist AL Kr

RV Ö F CH

I O G

ATE

STR ll- e iv 31 9 00 50 08 86 21 tä r lse ra 2us ge re -1 4 5 1 4 2 5 ch s kl ty nd t o in n ä 19 ta n, de ns s ill A 20 ÅL ul de 4. on de r t M es an on ga 31 9 00 52 70 3 15 s r av AS 2 är f in . 13 CH t f tn 2- 4 5 1 5 2 0 en nh r i I am ät ot 5 -1 G O la ag d nd el ne ol ) s rs e n RA fo tio , s 2020 D P- m ni as b ot 8 ch e pp PP nde efi kt ru id U ra A ra ag n er o t nd åe et ol ön sg tt v om st ed d ng an re 0 te eb e l ni är ill e å 02 ur A t m en b ss nd opp er , u he nd re ed nt eg el nd G 2 m h er nt ee pp t db IN D ig fo vs ch l ce vi ta u tion nl P- se i . A ro ns b et u ik SN RL sa o er o na än ing VI ly ak e i e ra A a ( pp 5 p ro ag a l nt ln O VÄ e pp ns rn ru öt ol ce n r ta ED M ra nd nd te m B, 2 ak agd pe be SR O nd tt u v t åe ös sg da l as t i b anl ro lu e åe r a st ill A ng le de å V ka pp ter ÅR a är e t v r ni an ng A 00 p -å S st ts ed lse st di tt p tifi mm e u t/ and EN är en ä ka ed n nd nt a re ol er sa l., 1 iv ot ag N ot er åe ce ch l ty r rö r m a sc ta .r. r lus lsk åt ND O st s s e, te ag .à te ICK 9 ed n p åv n, m är ro er o en nk nd an H äk et ögs o S äk nk ar til gs in -F ar de 0 p öt i m on int de o ör h int n i er AP BL ER T 1 t m h an m n nd åe kr an id tw lå äg st m st RA ER OT O fte ng ag So in st 2 da fo lopp är sa nte ag pa f r t ap nte ar tie ve D ÖV N N Sy ni åt m le AP- Be N Va Rä Åt kö va Ch Rä Äg Ak In AN

Bilaga 4

G - ch g, s- g a ti- en g- - - 98 NIN - t tli lut r i isk tli , r ll ta an on r el te u a o iss pi lle åt en n. YR a al he en lle es at ig . R en tro gs id ga iss en isi eg llt er h he ller kl å m ko on in , m lle ST m tt ng ev tig lt e a b ne e nn äc en eg as n e uv tli a u ak v o ki isk nd tig er a nd v o tio kn na tro ND ur en ller r i el io ak et nd illr or p m na k ns er on FO e år od r ns ss g u el r t la er e i er et äs g f nd a om fe in gh la tta jd a rma ra m h v er r v en ä tli e e n. tli b öl fo nt gh na k ra et le ch g ru kon ge ro lln ga f er and a g di er t o ål t, m en e i p tä tli om ä a u ill f om b in ns i m åg gh å g m d in gen rd år t s ger ig än nt he n tli eh he SA o äs sn r v ns en gä is s t t a kt de for st er er t I n v å p ga o a de vi äs åt ev ör v he he ta la on m en i äk ler inn ig st de isk i å oe TER ål gen m äk a e tli rk do än p sb tig tig at fe v f tt ut O v s v s nl pp en ve re pt ör v or ngs on nd f ak ak ef n, a ill o n i d N eh so ck rs nv ke ni ru el el nn el a n t te d a nn å oe d a rs e tä äs på na f sk isi de för CH ra p lse an u er ev n g g f g f n i an sy ite e i or te ra tfö pp r k a v as SA a llt s a ber tli tli ll. en d ion än tiv O nt ar nt nd i å t I ne isk ran r r a e ka ER lig g ät tt u te ess r g ta en en er mn tro v d vis ek t i er ög g he vä ru ig io i r d ör äs lä ed h ff AP im he a ber om u es v nl ss ig tfö äm tg äs et te on re SK el sb n h er a tig ns för ed g fe er v u n v n v gh u n k lse a år m e n r ess on on s m an e s nh tt u åe v a m h d r e ak on e ro : öm ar ch a e tli ga er st ig KEN m ig isi t ä isi om el ch a n k r m isi , v ch i ör e tli nt för pl ss o nå e ev ev ta ev n p om ed r o ör a ck n f gen ik v i ör RÄ r pp so e s he s. F g o at en a f tä n f lse äm la o n r er n r id k ta lige n r ar e sut ch b rma er o oe vs a r l va en ar llt nn ing isk ig pp re ä m , a de yde tta ns tt u , v a e äk tt e iss im re f v e es tfo nl ss e et ing e a s r da ch h ar o isn se e u ög so ng tt u a r a ter an fi r m . D er u sa r ål nt r h ni tan i o b om ä isn ämn lig s ör a rig åd an än el a e o en ov g, es fter ät ar E rns ål ä ov he im i f ve lle m tifi ta m tt i r ä lsk ar v h er s ör a LS so ig tt l n s nv m d m ed n d da te e rd ed kt nt r e m sion en sr iss r a g, rfa idos aff te f TE vi ra m sr la h a n. R ra d i S te lsa m a So dö vi id år m frå än fö he ta fö ås sk som gä in

ÄT Re Vå år fe oc de ga se om e he til so om re • •

ER

SB i n r G e a - e tt t- r N äg ne le ör ild l- nt - kna nd re ap v io ål ar t f tä å a a ör en or lle TNI t rv rs sk na i h e b e p ch et ire . en ee ve at eh re ks om i or åg m f m f n e ta AL vs år un m en nn . V va nd er n o m e d te RV e d ed å or ta om d g s mh t o et nt et v ch ö e d n i ns isa h v lse t, o sa de nd he FÖ de a en k nf et tv ll s in a ber för ig lla v d ar i r d n o ig m nd ne oc sn re ns pl rk an am tt an nl n d m i ee io a d ar a ät tro vi ess ty ve tä rk n ä va at er r d de äm ag ks ks ot a fa ty re ve vs rt n r lsen on do r s ill ta nt er er åg m ge fö i ä er o r. s a m va om h ig ra ät es in as o te or po ns er e re re r t ts a n n o er r o öm rt ty na k rs e s va v fon t. A ch v ed v ET sn ifi ar v he nf ap s a en s er ar ns å ä or rif ör H ge ed b vi kt ed ig tfö ör en g . S n å , v n a n o in nt ng ä t b ra i tt r er nt n a är s tt f t d ra m tt g AR do ni ea kt ar u ren kt a e ter nge at lse sn re de la nd a a . tö ire tt d nd en i tt ge hö vi de m rs ck am ig fo rä he in ni r, n an a ts re ill a ÅLLB an ng b fe en a et ek ig se or ty pp H do al v å om i trä en s ga om h ld ir e d ch a ns ör d pp sn öm ly åg iv t re ts gå ky nd kt vi m m f n, u at rs tt n s on tli e s tt d eend e d as o sio n f la ed pp ör m s on a io g u om en et i s lla tt ve tt u do b t o de rn et u at isi n a r v vs nd tä fe g. re e u e o lte e å . isi tli en ev äs rb a rä pen r ä ör a ga ta för ka f de nt on nd ng ev m en v se et lla ks na ra rs er G ion or la et a at t, ä er pp tli iss v å en n. D an k i ra f kt a N ee ör i nf äs na g er r ål ts he d tä än va ig f en te åv ag oc tis vs at år r en nd å d lu a i ks n u nd m t a ör de i g m eh tig ch v llm ns äs kt he nt s d vi lis TNI en i n i v t u r s er er ge a vä v ller de an p ik ea AL de a for ed v ne id d nn at p ra ak rt v n o in en a ra e ire am pa ch v a d ta r i er el ch sn m öd er an d da a tt l RV an in io po lse o ör åg tt ks om k äm ot r Ö al n o ra nd m äs at n. V äm ka as n, d g f ap s o vi kt r n n et rä er än ill F tt io tt l m ge er io tli re do en gh nde nv er a åg nd ba nh i, b tt r ty ag ire er ä ler pp la a v en s t t vs CH at or in t i t v at en sen re ål tli äl tt tt a rif ar n rt u a a am ar a nf sn ig ig m v äs a el r s rs t l e d m d u st nd n a I O rm nn sv vi vr vr rm et t ä lig dö gen sä G Vå fo I s O fo yr t å nd neh Vi rk rt lla h a tt d re te h

in de an om i do i ö i ö in en v ing St De at en la be in oe ve fo hå oc sa tö in ATE

STR r) v a A) lta - a ig IS r sen et ig de dr vr hå r i ch vi r nl ch a en de ör ha ör nd on An s ö ng ( ar do et ä t f fo e -f 0 o ng iti h a o re P- 97 i d s i av a en ni nd de i f oc lig re ÅL AP 02 ud ta e rs 9. D va 0– tat ild r 2 nn ng äk en v. ck 10 M ra A er ( sni sr n A sa s ro rig ra rä n å ns CH na 6 rät be lmä vi an ill n ä 8– nd pp nd de b m al al ds o es be ve r t t 9 ar a or fo ce ar t d r o sa k tio G O ör A id u an m edo d i S es t ä n. am ns is sr ch b ig i ä lse RA n f å s en tv de nd nl se t d ta de rma om h D ng sio 1 en o år n o ta r. V rs ig fo 9 s PP 06 ge ät l S r e äm an en –5 en s U in år p sni en ag ed ge va va iso nl nh al in en 3 na ör tte 06 sn ng vi en r t l m in ns ns ev r e tt ng an 9- na p ig ig tio s a ar i ni na 1 kt 0 vi g i nd er d nl kn t a va a u is nn or ire 02 20 edo nl na rn od r i h rä do in än ee trä år ns år id G 2 57 re sn sr g p t e re er iso t g ov n a e d en vi llm vs in re fö ta nt ig a a is v r v ve å s IN D r 8 rs år ul t I e. V ev ev fö ed nd SN ng nl isk be RL .n v å do m a ga a lln ör å es ig rig t R sb sr r ä s p lla VI rg ni re har tä n är nl et nd le nn . O VÄ is tli t f tt r ve tte en e es on ru år ål tä , o rs ng 2) o lse rfi ks ion ED ns M ov on a en lla s ta te r a en ni nd rk isi g än eh SR O en isi tni :19 ie ul en e vs fo te er at ed ns å äs ät fö nd on ed i S t y ev om ion nn m ÅR ev es io nd sr de fat 00 ns er är la ss e i a P- år e r t i na å S fo n r 20 lla v na r. isi a s at en v for EN år on pp lla r de sb r d ev on ar ra A rt v ig en en in P- u ie ng ke tta isi m jo tt d ch d ND nl ra vis en rt e 0. F t. ag ( n i a ns fi yr r u rt r ev är nd form um O ra A t om tfö ns sfon tni s. lg er a lse ch d n o nd -F ICK nd 02 en t vår de na st le fö tfö s n ill A ul in ok BL nd la lig ed L er e ion rval ill äl od r t f ns må se a a AP r 2 on r. riv an a d en o Re ER r A por ar u st nd ar u e t tt el RA tta r å kum En t m h g -f ss fi ns Fö la Vi t st ru h g sk nd rig Vi a da ng yr nn D

ÖV Fö Rap U Vi h fö do he oc AP de pe de fa G Vi h oc be la öv än Ann De ni st de AN

Bilaga 4

G . t id - la ra tt on - el - g, t 99 NIN en r nd g sä år lt- ti llt an än - är år ga tt åg va nv för ch rla YR a d la de a an e a en sion eb ch ns in tt A ed ed v s n ör ar rig för e a isk om es nn g o ör v ST öt an m s f pt ing n o te de nde isn ör a m är is för nn ve an rig illk of su ta f ND sk nv gg en g k ke ltn a t et i de vs fon FO a f se ry ev et fi ren ve lt s va pr . D rå lut an ska ig el et ch d sb tö ng ilk år är a P- es ev ch a m 0. ed i S som el ör . V v et A el ren nd m m d en i ss er ed i S v f gh ra , b r o tt b n, o sion irek 02 ss sion a na r, om ch d r r tö je vä tä e ge vi a o on els er s på tli de nd lut lin öd ss in e d t 2 t, m isi m on es en ra en n o A es irek en på re öm nd re he isi of ap se äs är te b om ä kt r n as ltn ta så ev m ing sk tg för TER e d ri ed lla er su ev å he de O ver öt va äm tä ap äk od r n pr kn en s ba ch v lse en s N nd ns ör e ns äk na am tta nd se om ä i ö sk nh na b ks sk v s t g r för od r ar ra för da fa CH lla el r s as ka v f un er en h v r isk o ks yde lla tä tt i d a ig lle t g . G ut så er et ar O yr de ör n s t k h v äk nl ig ch t i r b öv hå ER ks st är llg en a r a ra r e nl en en a om ör v ör er ge he ör r rs e de e o on r s nk n på ild pr AP v igt tg fu in on n ä er s oc är on sk ra f n. SK nl isi ge ög g tfö on e isi isi pu ge ga f ch en e å ltn äk sen en f tg isi döm ev ev rde gs in tli är o nd ge n e ska va ev in el n h gä a s in KEN t. D ta d v s nd r e a å ev a r å r ån kn en ge ing de r ltn yr fo om u ck el åt tg ns äs h nom ch a ltn RÄ ät in id ör lsför r va d a st P- t ä . n r lt om gs lle r o va e s an ra tä el h st p in ra r v ige ltn at v kf va ff ot he on s ng v e er m ed u g ku de nd ede ns rä för ra A er isi pp ni rä kn ar år är för va nn lig g m el a sion nd er om ä r s i g ga s bo a et om nd äk ev tt u rk es u ns lse tg om för en tt m im ing n r a n d of ig f ra ng m us . V E yg nd a a rns ål b ing r s g ni en s de tr la nd nde n r kn ör A lig s er nmä ln m na å nde LS nde so la är m tt e m a m e i pr da de i fok nd trä tion ag la TE h b -fo h för vi rt m ta m Ri So r v äl dö lla er ua t be ed e ng f r a da st un an t v dt ta ÄT et löpa oc AP oc Re Vå ut m an ni fö kom le de in gr m be at hå öv sit vi ut

ER

SB - G r t r N te n ch 0. n. va - ig ör - ar en ve 02 de ge ns r rs nl ch t f tt n ä n TNI ar ns o an in i ä so re ll- för fa o- s på AL nv ff t a vi r e a o ti tio ra ra r ge ng t i ar ä lse ör 2 ltn år r. V va va ch ne kon le so RV ni ka i h re rä re lig ns o e isa nd n vi rin ty en f et va va ns ck ns de in an A ol ge FÖ tt ns e. V od rä ta ns tr so re fa ra r. V nd g b för ns a a ar a on tion et rg ch ils Re lta ot s e rig s a t g ill r sa de on ad ör n g fo in ve lig isk r t v f . . D s o n o k r N er av va t m P- kn rn et va er ni fon 1 ris a f ve ör ig eend t ä n. om h n a ga ter P- en ge igt 02 te ad dr i ä är iso en es ta ns nd nd in vr Pe to dn ET vr ra A vs ed i S ev en rk de en s ge fo or he A i 2 H an en f nd nm t a ss t y äm s a in ns en ra fo ltn i ö ar Auk or ar v nd nd an ör tn ns P- va er ru AR ch g i ö v A ill a ig on et R fo år nh al ren kt al de äg nd För o n h fo in vr isi tt tt tö sio el et eb ar ge P- kn g a ev ni P- rt v ar i ire rv fon a A ra A lsför nh ÅLLB ng t i ö A jo a u ek fö ng nd 0 f H ag in är in ni vs ra i h år ir e d pen P- öm ge sn ra A ltn ller od r lg ör na A s a ede lä t l vi nm ed e e i a nd ul is v r v e d nd t f en ed tt A m en 1 ig nd va nl t g t f ev lla än ra b nl do ör na ig ar A fö nd am nd nd n, nge rg d is n re on a it a ar m ill ig sb nd tä llm se a ge ol r v e om A åg s f iv nl är e t vr lla ks a s a A fo nde ill a a bo ge G rs ng on ru er P- in ar so rin ra ar s s n en e g en e s n nd isi g tä rn m tt t isk te C vi N v å ör gå en ar i ö ks o r för A tlöpa för ge a k ng nn kt nt ill nd on iv la ev om ch v ga ra ra ok om Gö re TNI dr kr ål er lin en ch a r de ad Re AL on a gå ire ar i v t la isi es rh ch h e r a s v n o ag va nd se er isi ill et fi a ev nd ns tt for n o tt b kon ai av RV an ev e d n h tta fö tt d ig ch lse t l a v A a io a e ris ad Ö e t m d en rt r na b e o nl ha lig a at K to F en nd ne r u e i rig v. s o re ps en at så ns na dn t om nd år r v d la ing tfö en ra er a lse ty en nn itu or CH at o äl sio fö ve ns sen ka en els ad de le Auk la er v n a sk st vi ter t d oend a k må el r s ns ar yr ing d a a s m För I O por nd ar u t ä -fon He G tta öv ge an rk Re ven ru lig d i S ss Vi a da yr ke ng St ltn an isk for

Rap U Ut rin gr ve in G Vi h en ober se de än St De rä gå va bl m ut AP ATE

STR - r n tt- ns et n n. k- h te , ds l- pp s r n ge m lse h m - le än ska tä de tt d lse s- ra de er o oc ne ås nen ol ed nn lse te ge ly in oc la tr nv pp ks id u on n a ät in sn s f än ta v ch na i m sio a er t v de se er pp vi ta ät en o s p vi on m s u s, m et fi än m f sn a h ur a, ner . V ÅL rif at at sb vi a u do äm ts rn en en re M so ren ch v ts a d a h l o ts an tid or kt tio . er na k er tö . t d id ve lu on do re nh m ga on er CH ar n o at lu an isi re åd rs ra tru in ak ild isi ör d nd nt cip ts uv vi r s rs an f , s ns in irek ing lse n s ur åd ra ev m å om i sn e b ev n f u G O re or de t m s an f e k ly ra te en i pr e d sn så e er s i d i i r a i å t o is s gr nen e t nd at r lser RA gs nd ly ty m f m h an rn r, o k k tio pp nk D ck vs m v te v lle de ev än u nd isa nn ge r i d PP in lla pp tt s t o n, o yd ga sb oc ta tv pu ta te U tä r o et ås in an e l nd ga ät id isn e u de ra ise om a n. O rn e al on n. D nt sen la lig nd a kt ris ov ks n i a an i d r s ill b te r, m sn to tt isi n i re ib n r la t t ia 0 er and te ev to ly lse er 02 ed ör ag sb to a t he ak a u ev te de e p är nd am lla de b e r h v he nt n. V ak pp sf er d er e m b fu an G 2 illh ig on ak ed am sf et ifi e r ät on n, g s IN D d s oc pl r a ge isi sf å u er and e u n o in lse yd n i h t in et an l ks et rh od å d tt f ip ge d om g SN RL äm de ev er rh n p sb in lse tn de et VI te lsen oc sn rh ke te ke a a gr ger t s ik ty O VÄ he re än vi ke sä a, m as p on ör sn ät re nr ED M E en m l nv de r om k ta v sä he er isi ver vi ter ty lla b O LS lig ty do ta sä ät lig ö å tt s be ue SR ing s o re ts g o am ga o ck as ev do a s ch i m . ÅR TE mp i s at en a rs äm g o en s tli tli r b en g en re en å e er nt at S ÄT ten isn ts ör tli nd or ks lrä ör r nd i d rs a o ve er i lä ov lu v å nh en är en til se å ing a p m ng o er EN ER v he kt e i en lla tt f äs m äs at et f lla . v or ni e e ifi ar ed n s t a äs hå r o ts hå ar t i isn rn tt m nt ND O SB er lig ire a a n v pp um en er le ov se nf or ICK N im i r i e de n v ör åg en v lu ör et ål el fa de -F O rd ar e d an d i d r f s e a u ar ä at r f rd ed te i m nf nd d i i AP BL SI vä h r ar v tt un go rm st ra s l d mh vä eh sr nd ås å i la ER ng nd le nn ng le RA VI ut oc ni dr la rä gr nå el fö fi fä om d ni Vå til el sa ut inn år hä de o ks rib m v D

ÖV RE • • • Vi m ra oc dä so AN

Bilaga 5 Årsredovisning 2020

FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

Bilaga 5

Introduktion

Innehåll

Hållbarhet, särdrag,

AP3 2020, uppdrag förvaltning och Fondstyrnings Förvaltnings Nycketal

och utveckling samverkan rapport berättelse och GRI index

3 AP3 2020 i korthet 13 Förutsättningar 51 Fondstyrning 59 Förvaltningsberättelse 85 Nyckeltal 4 VD ord särdrag 53 Styrelsearbete 67 Tioårsöversikt 87 GRI index 6 Portfö jen exponering 14 AP3s hållbarhetsarbete 55 Intern och extern 68 Resultat- och 89 Ordlista och avkastn ng 18 Förvaltningsmode l kontroll balansräkning 91 Pens onstillgångar 8 AP-fondernas uppdrag 20 Marknadsutveck ing 56 Styrelse och 70 Noter och pensionssystemet 22 Noterade aktier verkställande ledn ng 81 Underskrifter 10 AP3s utveckl ng och 24 Räntebärande 82 Revisionsberättelse bidrag till systemet investeringar och valuta 28 Alternativa investeringar 40 Ägarstyrning 41 AP-fondernas etikråd 43 FNs globala mål 45 Samverkan 46 Medarbetare 48 Utvärdering

Tredje AP fondens årsredovisning 2020 Finansiell information

Denna årsredovisning beskriver AP3s verksamhet under 2020. AP3 avger en På ap3.se finns information om fondens verksamhet och innehav samt Ägarstyrningsrapport år gen som publiceras på hösten samband med AP3s årsredovisn ngar och delårsrapporter. halvårsrapport. Kontakt: AP3 Box 1176 111 91 Stockho m nfo@ap3.se 08 555 17 100 AP3 följer G obal Reporting In tiative s rikt in er GRI Standarder så långt det är Text och produktion: AP3 och Narva. möjl gt på n vå Core och enlighet med det branschspecifika t lägget Foto: Peter Phillips Åsa Bäck in (SSAB) Shutterstock Europeiska Un onen. Finansiella tjänster. GRI-index återfinns på sidorna 87 88. Läs även om AP-fondernas etikråds arbete på hemsidan etikradet.se

2 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Introduktion | AP3 2020

Om AP3

Tredje AP fonden är en investerare med uppdrag att – för dagens och morgondagens pensionärer – bidra till en stabil utveckling för det svenska inkomstpensionssystemet. Kapitalet investeras för att kunna generera en hög avkastning över tid. I uppdraget ingår att främja en hållbar samhällsutveckling genom att vara en ansvarsfull ägare och investerare.

37,2 9,7 423,0 8,7

mdkr procent mdkr procent

Fondens resultat Totalavkastning efter Fondkapital vid Genomsnittlig avkastning

för 2020 kostnader årets slut de senaste tio åren

efter kostnader

Nyckeltal

2020 2019 2018 2017 2016

Fondkapital vid årets slut, mdkr 423,0 393,7 340,7 345,2 324,4 Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr 7,9 6,5 6,8 7,4 6,6 Årets resultat, mdkr 37,2 59,5 2,2 28,2 28,0 Avkastning före kostnader, % 9,8 17,7 0,7 8,9 9,5 Avkastning efter kostnader, % 9,7 17,6 0,6 8,8 9,4 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,09 0,09 0,09 0,10 0,12 Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06

AP3 årsredovisning 2020 3

Bilaga 5

Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr Not 2020 2019 Rörelsens intäkter Räntenetto 2 2 149 2 738 Erhållna utdelningar 4 375 6 830 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 25 950 36 013 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 6 702 7 166 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 3 370 3 517 Nettoresultat, derivatinstrument -122 -964 Nettoresultat, valutakursförändringar -4 897 4 583 Provisionskostnader, netto 5 -126 -122 Summa rörelsens intäkter 37 401 59 761

Rörelsens kostnader Personalkostnader 6 -138 -130 Övriga administrationskostnader 7 -84 -82 Summa rörelsens kostnader -222 -212 Årets resultat 37 179 59 549

68 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Balansräkning

Balansräkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31 Tillgångar Aktier och andelar Noterade 8, 19 202 410 181 800 Onoterade 9, 19 86 677 78 099 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10, 19 126 068 130 870 Derivat 11, 19, 21 9 671 4 268 Kassa och bankmedel 1 107 2 082 Övriga tillgångar 12, 21 5 577 5 488 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 030 1 028 Summa tillgångar 432 541 403 635

Fondkapital och skulder Skulder Derivat 11, 19, 21 384 1 438 Övriga skulder 14, 21 9 120 8 443 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 63 57 Summa skulder 9 567 9 938

Fondkapital Ingående fondkapital 393 696 340 668 Nettobetalning mot pensionssystemet 16 -7 902 -6 520 Årets resultat 37 179 59 549 Summa fondkapital 422 974 393 696 Summa fondkapital och skulder 432 541 403 635

Poster inom linjen 17, 22

AP3 årsredovisning 2020 69

Bilaga 5

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- Noterade aktier och andelar fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad Årsredovisning för räkenskapsåret 2020 har godkänts av styrelsen den eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens 18 februari 2021. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast regeringen. genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier. NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Onoterade aktier och andelar Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värsom fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upputgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma dateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att fattas nedan. värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsanpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje kapital. Tredje AP­fonden uppfyller kraven för att definieras som ett invest - part, men även andra värderingsmetoder kan användas. mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering att kassaflödesanalys ej upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag Affärsdagsredovisning värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på Obligationer och andra räntebärande tillgångar eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte Nettoredovisning finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en värderingskurva. avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden skulden samtidigt. baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- Omräkning av utländsk valuta räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återvalutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas dagens valutakurser. under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valutai en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden kursförändringar. i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i Derivatinstrument resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och Aktier i dotterföretag/intresseföretag tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms observerbara marknadsdata. enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

Värdering av finansiella instrument Återköpstransaktioner Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortrealiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- löptiden och redovisas som ränta. instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas Värdepapperslån till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen olika placeringar. som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

70 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Noter

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen NOT 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade Mkr 2020 2019 värdepapper, samt säkerheter för dessa. Resultat noterade aktier och andelar 26 019 36 061

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Avgår courtage -69 -48 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas Nettoresultat noterade aktier och andelar 25 950 36 013 direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader NOT 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- Mkr 2020 2019 tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa Realisationsresultat 921 3 255 förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- Orealiserade värdeförändringar 5 781 3 912 kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post Nettoresultat onoterade aktier och andelar 6 702 7 166 under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar Rörelsens kostnader följaktligen orealiserat resultat positivt. Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa Under året har totalt 457 (344) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. avseende onoterade tillgångar, varav 446 (333) miljoner kronor medger Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara återbetalning. Under året har även 47 (117) miljoner kronor återbetalats. kostnadsförs i normalfallet löpande. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 409 (negativt med 226) miljoner kronor. Skatter Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder NOT 5 Provisionskostnader nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där- Mkr 2020 2019 med skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 104 104 inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 8 5 inkluderas i respektive kostnadspost. Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks- 14 13 Avrundningar mm kostnader Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner Summa provisionskostnader 126 122 kronor (mkr) om inget annat anges. I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 133 (197) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. NOT 2 Räntenetto Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Mkr 2020 2019 Underliggande avgifter i total return swaps (TRS) 1 redovisas inte i Ränteintäkter provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Nettoresultat, derivatinstrument. För 2020 uppgår underliggande kostnader i Obligationer och andra räntebärande intäkter 2 014 2 593 TRSer till 1 (1) miljoner kronor. Värdepapperslån, aktier 45 49 1) Se ordlista Värdepapperslån, obligationer 74 74 Övriga ränteintäkter 18 22 Summa ränteintäkter 2 151 2 738 NOT 6 Personal

Räntekostnader 2020 2019 Övriga räntekostnader 2 1 varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor Summa räntekostnader 2 1 Medelantal anställda 60 25 58 23 Anställda 31/12 60 26 58 23 Räntenetto 2 149 2 738 Antal i ledningsgruppen 31/12 5 4 4 3

AP3 årsredovisning 2020 71

Bilaga 5

Noter

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2020 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Christina 210 66 276 Lindenius Övriga styrelseledamöter 940 259 1 199 Summa 1 151 325 1 476

VD Kerstin Hessius 3 963 2 444 998 1 838 8 246 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo 3 353 751 1 236 5 340 Eva Boric 2 038 568 778 3 385 Lil Larås Lindgren 1 504 515 597 2 616 Zorica Bodiroza 1 515 493 614 2 622 Summa ledningsgruppen exkl VD 8 410 2 327 3 225 13 962 Övriga anställda 59 312 4 998 22 194 3 095 25 251 111 755 Summa anställda 71 684 4 998 26 966 4 093 30 314 133 963 Övriga personalkostnader 2 491 Summa personalkostnader 72 835 4 998 26 966 4 093 30 640 137 929

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2019 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, Christina 86 27 113 Lindenius Styrelsens ordförande, Pär Nuder, 50 16 66 slutade maj 2019 Övriga styrelseledamöter 467 121 588 Summa 603 164 766

VD Kerstin Hessius 3 741 2 424 978 1 785 7 950 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo, började okt 2019 717 258 288 1 262 Eva Boric 1 967 227 673 2 867 Mattias Bylund, slutade aug 2019 1 244 394 487 2 125 Kerim Kaskal, slutade maj 2019 1 042 621 265 478 2 141 Lil Larås Lindgren 1 325 485 534 2 344 Summa ledningsgruppen exkl VD 6 296 1 985 265 2 460 10 740 Övriga anställda 57 817 3 413 21 099 2 930 24 015 106 344 Summa anställda 67 854 3 413 25 507 4 172 28 259 125 034 Övriga personalkostnader 3 912 Summa personalkostnader 68 456 3 413 25 507 4 172 28 423 129 712

72 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Noter

Styrelse mars 2010. Programmet gäller för 2020 och innebär att anställda inom Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadssedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande löner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en För 2020 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete. månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. Utskott VD, medlemmar i ledningsgruppen samt Compliance Officer och Chef för Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför prestationsbaserad ersättning. För 2020 har fonden reserverat 5,0 (3,4) lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- prestationsbaserad ersättning på i snitt 1,0 (0,7) månadslöner per anställd och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i som omfattas av programmet. första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro under 2020 uppgick till 0,5 (1,7) procent uppdelat på VDs ersättning 0,2 (0,5) procent för män och 0,8 (3,4) procent för kvinnor. Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- Övrigt gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida facktid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning föreningsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. med svensk lag råder fackföreningsfrihet på AP3. Anställningsvillkoren för Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av anställda på AP3 regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civilinkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det finns inget avtal om ekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Fonden har inga förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- anställda under 18 år. gående till 5 (2) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. NOT 7 Övriga administrationskostnader Ledningsgrupp exkl VD Ledningsgruppen består av VD, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika Mkr 2020 2019 CRO, Kommunikationschef samt Personalchef. Lokalkostnader 12 11 Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges Informations- och datakostnader 54 51 ingenjörer (SACO). Således finns det inga särskilda avtal avseende upp - Köpta tjänster 12 13 sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Övrigt 5 7 Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 5 (0) och 6 (24) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas Summa övriga administrationskostnader 84 82 inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om Ersättning 0,9 (0,2) miljoner kronor. Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan Tkr 2020 2019 att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar Revisionsuppdrag inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- PwC 738 756 ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare Övriga tjänster revisionsbolag godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar PwC - 8 styrelsen om löneram för övriga anställda. Summa ersättning till revisionsbolag 738 764 I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finansmarknaden. Syftet med att delta årligen är att NOT 8 Noterade aktier och andelar bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av Mkr, verkligt värde 2020-12-31 2019-12-31 AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen Svenska aktier 57 119 51 401 och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan Andelar i svenska fonder - att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för VD, ledande Utländska aktier 108 948 98 624 befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte finns några undantag Andelar i utländska fonder 36 343 31 775 som ska särredovisas. Summa noterade aktier och andelar 202 410 181 800

Program för prestationsbaserad ersättning En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med aktieinnehav finns på sid 86. På fondens hemsida ap3.se återfinns en de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersanpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår försäkringsföretag med flera som Finansinspektionen publicerade i i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

AP3 årsredovisning 2020 73

Bilaga 5

Noter

NOT 9 Aktier och andelar, onoterade AP3 hade per 31 dec 2020 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Specifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde 2020-12-31 2019-12-31 Svenska aktier och andelar, dotter- och 56 228 50 321 intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och 3 957 3 187 intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar 2 069 1 684 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 24 423 22 907 Summa aktier och andelar, onoterade 86 677 78 099

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt 100 % eget 100 % Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2020 resultat 2020 Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 % 20 956 70 869 3 714 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70 % 15 001 20 082 3 333 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50 % 3 214 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm - 50 % 450 901 180 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 100 % 6 902 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 012 96 %/98 % 4 476 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 20 % 2 050 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 50 % 1 377 Gysinge Skog AB 559164-0817 Stockholm 25 000 50 % 1 333 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm - 33 % 469 1 406 211 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33 % 0 0 -1 Summa aktier och andelar i svenska 56 228 dotter- och intressebolag

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt Säte Antal aktier kapital/röster värde OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100 %/49 % 2 773 ThreeTree Holdings LLC USA 10 000 100% 1 184 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 3 957

Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2020 Impilo AB Investment Pool 1 Stockholm 10% 313 Verdane Capital IX Stockholm 10% 239 Altor Fund IV Stockholm 2% 231 Verdane Edda Stockholm 8% 172 Standout Capital I Stockholm 20% 149

Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2020 Mirova Core Infrastructure Fund II SCS Luxemburg 8% 941 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 18% 898 Hermes Infra Spring II Guernsey 26 % 674 RMK GAC USA 100 % 558 Resonance Industrial Water Infrastructure Fund Limited Guernsey 25% 495 En specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap3.se.

74 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Noter

NOT 10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori instrumentkategori Mkr, verkligt värde 2020-12-31 2019-12-31 Mkr, verkligt värde 2020-12-31 2019-12-31 Svenska staten 6 998 8 302 Realränteobligationer 26 415 28 006 Svenska kommuner - 101 Övriga obligationer 88 464 88 915 Svenska bostadsinstitut 4 673 4 854 Certifikat 1 289 2 432 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 8 448 8 238 Finansiella företag 1 795 630 Summa 124 616 127 592 Icke­finansiella företag 17 819 14 461 Räntefonder 1 452 3 278 Utländska stater 63 195 71 890 Summa 126 068 130 870 Övriga utländska emittenter 30 136 27 353 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 3 566 (2 955) Summa 124 616 127 592 miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade Räntefonder 1 452 3 278 till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 Summa 126 068 130 870 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

NOT 11 Derivatinstrument brutto

2020-12-31 2019-12-31 Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp 24 - - - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - -5 - - Utställda, sälj - -16 - - Terminer - - 1 -6 Swappar 1 - - -11 Summa 25 -21 1 -17 varav clearat 24 -21 1 -6 Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - - - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - - - - Utställda, sälj - - - - FRA/Terminer 3 -3 7 -4 CDS - - - - Swappar 287 -40 259 -684 Summa 290 -43 266 -688 varav clearat 3 -3 7 -4 Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Innehavda, köp 146 - 23 - Innehavda, sälj 152 - 125 - Utställda, köp - -137 - -35 Utställda, sälj - -80 0 -35 Terminer 9 058 -103 3 852 -664 Swappar - - - - Summa 9 356 -320 4 000 -734 Effekt av nettoredovisning - - - - Summa derivatinstrument 9 671 -384 4 268 -1 438

AP3 årsredovisning 2020 75

Bilaga 5

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi- NOT 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader sera förvaltningen eller hantera risken. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade Mkr 2020-12-31 2019-12-31 marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gent- Upplupna externa förvaltningskostnader 39 34 emot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad Övriga upplupna kostnader 13 13 eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 11 9 de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas Summa förutbetalda intäkter och 63 57 godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen upplupna kostnader för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Rörlig ersättning för år 2018 utbetalades till 40 procent under 2019 Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med och resterande del utbetalas under 2021. Rörlig ersättning för år 2019 syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att utbetalades till 40 procent under 2020 och resterande del utbetalas under AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon- 2022. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2020 med 40 den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. procents utbetalning 2021 och resterande del för utbetalning 2023. För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se. NOT 16 Fondkapital

NOT 12 Övriga tillgångar Nettobetalningar mot pensionssystemet Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Ingående fondkapital 393 696 340 668 Fondlikvider 204 17 Inbetalda pensionsavgifter 73 872 72 344 Återköpstransaktioner 781 927 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -81 564 -78 681 Återinvesterade kontantsäkerheter 4 591 4 540 Överflyttning av pensionsrätter till EG -2 - Övriga kortfristiga fordringar 0 4 Reglering av pensionsrätt 2 3 Summa övriga tillgångar 5 577 5 488 Administrationsersättning till -210 -185 Pensionsmyndigheten NOT 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa nettobetalningar mot pensionssyste- -7 902 -6 520 met Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Årets resultat 37 179 59 549 Upplupna ränteintäkter 628 635 Utgående fondkapital 422 974 393 696 Upplupna utdelningar 86 98 Restitutioner 252 225 NOT 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Förutbetalda kostnader 54 59 Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter Upplupna premier aktielån 10 11 Summa förutbetalda kostnader och 1 030 1 028 Mkr 2020-12-31 2019-12-31 upplupna intäkter Panter för återköpstransaktioner Mottagna säkerheter 5 372 5 467 NOT 14 Övriga skulder Avlämnade säkerheter 781 927 Panter för derivathandel Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Erhållen kontantsäkerhet 7 637 1 085 Leverantörsskulder 18 13 Ställd kontantsäkerhet - - Fondlikvider 158 2 Utlånade värdepapper för vilka Löneskatter 0 1 kontantsäkerheter erhållits Personalens källskatter 3 3 Utlånade värdepapper 8 157 7 492 Återköpstransaktioner 781 927 Erhållen kontantsäkerhet 8 156 7 495 Mottagna kontantsäkerheter 8 155 7 493 Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper Övriga skulder 4 5 Utlånade värdepapper 70 884 71 919 Summa övriga skulder 9 120 8 443 Erhållen säkerhet i form av värdepapper 75 201 77 354

Utestående åtaganden Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Onoterade aktier 8 771 8 526 Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 2 262 2 740 Teckningsåtaganden 11 500 11 500

Ovanstående säkerheter finns redovisade i not 10, 12 och 14.

76 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Noter

NOT 18 Valutaexponering Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2020 Mkr USD EUR GBP JPY Övrigt Totalt Aktier och andelar 87 419 22 915 8 295 10 671 38 394 167 694 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 1 589 1 100 - 1 891 4 580 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 72 785 6 725 3 018 2 087 565 85 179 Derivat -107 -132 21 -2 22 -198 Övriga placeringstillgångar 4 679 739 2 756 147 230 8 551 Valutaexponering brutto 164 775 31 836 15 190 12 902 41 102 265 806 Kurssäkring -138 955 -26 821 -8 525 -7 380 -5 505 -187 187 Total valutaexponering 25 820 5 015 6 665 5 522 35 597 78 619

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2019 Mkr USD EUR JPY GBP Övrigt Totalt Aktier och andelar 68 800 18 088 12 925 10 910 39 958 150 681 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 2 007 - 1 016 965 3 988 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 80 442 2 216 - 8 525 642 91 825 Derivat -58 -502 2 -23 -10 -591 Övriga placeringstillgångar 6 661 788 153 3 359 140 11 101 Valutaexponering brutto 155 846 22 598 13 080 23 787 41 695 257 004 Kurssäkring -119 215 -27 891 -1 005 -18 757 -9 216 -176 085 Total valutaexponering 36 630 -5 294 12 075 5 030 32 479 80 920

NOT 19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2020 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 202 410 - - 202 410 Onoterade aktier och andelar - - 86 677 86 677 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 117 581 - 8 488 126 068 Derivat, positiva marknadsvärden 27 9 644 - 9 671 Summa investeringstillgångar 320 017 9 644 95 165 424 827 Derivat, negativa marknadsvärden -24 -360 - -384 Summa 319 993 9 284 95 165 424 443 Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2019 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 181 800 - - 181 800 Onoterade aktier och andelar - - 78 099 78 099 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 122 600 - 8 270 130 870 Derivat, positiva marknadsvärden 9 4 259 - 4 268 Summa investeringstillgångar 304 409 4 259 86 369 395 037 Derivat, negativa marknadsvärden -9 -1 429 - -1 438 Summa 304 400 2 830 86 369 393 599 Förändring av tillgångar i nivå 3 2019 till 2020 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 78 099 8 270 - 86 369 Investerat - 7 421 448 - 7 869 Sålt/återbetalt under året - -1 585 -200 - -1 785 Realiserad värdeförändring - -18 19 - - Orealiserad värdeförändring - 2 760 -49 - 2 711 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 86 677 8 488 - 95 165

AP3 årsredovisning 2020 77

Bilaga 5

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2018 till 2019 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 67 905 7 631 - 75 536 Investerat - 6 255 4 405 - 10 660 Sålt/återbetalt under året - -1 037 -3 764 - -4 801 Realiserad värdeförändring - 1 161 - - 1 161 Orealiserad värdeförändring - 3 815 -3 - 3 812 Förflyttning från nivå 1 eller 2 - - - - - Förflyttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 78 099 8 270 - 86 369

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån NOT 20 Finansiella risker en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid Lägsta Högsta Genomtillfället då värdering görs. Mkr nivå nivå snitt 31 dec 31 dec 1 Nivå 1: Innehav som finns representerade i de index som fonden 2020 1 602 12 129 4 458 2 220 5 680 använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall 2019 1 297 2 840 1 883 1 383 2 143 tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris 1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handelsplats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och av AP3s tillgångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregenästa steg i värderingshierarkin. ra risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt som VaR för totalportföljen till 2 220 (1 383) miljoner kronor. AP3 beräknar flertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing - VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen tagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historisatt fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms ka mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar motparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlopris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad historiska data. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt på värdering erhållen från tredje part. risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas Nivå 3: Slutligen finns innehav som måste modellvärderas där värde - också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 602 (1 297 miljoner AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav kronor och 12 129 (2 840) miljoner kronor under året. Skillnaderna i i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori. risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering förändringar av portföljens sammansättning. som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna På sida 60 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag. ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2020 inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 Mkr september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedöm - 12 000 ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt 10 000 värde. Per 31 december 2020 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande 8 000 bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har 6 000 mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts. 4 000 I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per 2 000 värderingskategori. 75 (77) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 0 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -2,2 (-2,2) procent. Fondens värderingsrisk n Exponentiellt viktad historisk data e c bedöms som begränsad. j a 1 d 1 Likaviktad historisk data 3

78 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2020 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 25 397 58 337 2 292 962 - Bostadsobligationer 4 942 - - 1 183 - Företagsobligationer 517 2 490 3 637 11 856 4 406 Depositioner och repor - - 4 591 - - Derivat, nettofordran - 1 594 7 721 - - Bruttoexponering 30 855 62 421 18 241 14 001 4 406 Erhållna säkerheter - 1 297 6 340 - - Nettoexponering 30 855 61 124 11 901 14 001 4 406

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2019 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 27 702 72 573 - - - Bostadsobligationer 264 4 896 - 148 - Företagsobligationer 468 1 368 3 721 3 284 4 303 Depositioner och repor - - 4 540 - - Derivat, nettofordran 1 620 1 114 - 486 - Bruttoexponering 30 054 79 951 8 262 3 917 4 303 Erhållna säkerheter - 439 646 - - Nettoexponering 30 054 79 511 7 616 3 917 4 303 1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen. 2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2020 har fondens andel i snitt legat på 25,5 (30,1) procent.

NOT 21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2020-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 9 644 - 9 644 329 7 637 1 678 27 9 671 Tillgångsrepor 781 - 781 781 - - 4 591 5 372 Ej likviderade affärer - - - - - - 204 204 Summa 10 426 - 10 426 1 111 7 637 1 678 4 822 15 247

2020-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 360 - 360 329 - 31 24 384 Skuldrepor 781 - 781 781 - - - 781 Ej likviderade affärer - - - - - - 158 158 Summa 1 141 - 1 141 1 111 - 31 182 1 323 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2020 79

Bilaga 5

Noter

2019-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 4 260 - 4 260 871 1 085 2 303 8 4 268 Tillgångsrepor 926 - 926 926 - - 4 540 5 467 Ej likviderade affärer - - - - - - 17 17 Summa 5 186 - 5 186 1 798 1 085 2 303 4 565 9 751

2019-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 balansräkningen Derivat 1 429 - 1 429 871 - 557 9 1 438 Skuldrepor 927 - 927 926 - 1 - 927 Ej likviderade affärer - - - - - - 2 2 Summa 2 355 - 2 355 1 798 - 558 11 2 366 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

NOT 22 Närstående Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har ett bestämmande eller betydande inflytande, eller där AP3 har nyckel personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Motpart, Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Vasakronan Holding AB Ellevio AB Ränteintäkter 9 9 Ränteintäkter 248 294 Lokalhyror -10 -10 Ägarlån 4 382 4 133 Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till Trenum AB ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500 Ränteintäkter 23 16 Ägarlån 1 983 1 783 Hemsö Fastighets AB Ägartillskott under året 50 106 Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs begäran köpa företagscertifikat i bolaget Gysinge Skog AB med upp till ett maximalt likvidbelopp om 5 000 5 000 Ägartillskott under året - 802 Aktieägartillskott under året 700 700 Polhem Infra AB Hemsö Intressenter AB Aktieägartillskott under året - 0 Ränteintäkter 98 96 Ägarlån 1 470 1 470 Polhem Infra KB Aktieägartillskott under året 150 150 Ägartillskott under året 90 312

Trophi Fastighets AB Aphelaria AB Ränteintäkter 24 26 Aktieägartillskott under året 0 5 Ägarlån 613 635 Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs ThreeTree Holdings LLC begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda Aktieägartillskott under året 1 266 likvidbelopp om 2 000 2 000

80 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Underskrifter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2021 Christina Lindenius Peter Englund ordförande vice ordförande Malin Björkmo Johan Bygge Magnus Emfel Hillevi Engström Ylva Hedén Westerdahl Torbjörn Hållö Carina Wutzler Kerstin Hessius verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2021 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2020 81

Bilaga 5

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 802014­4120

Rapport om årsredovisningen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte Uttalanden innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden oegentligheter eller misstag. för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 59-81 i detta Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och dokument. verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förmed Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje och att använda antagandet om fortsatt drift. AP­fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att redovisningens övriga delar. göra något av detta. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- Grund för uttalanden redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som Annan information än årsredovisningen användare fattar med grund i årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än års- Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt redovisningen och denna återfinns på sidorna 1–58 samt 84­91. omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an- revisionen. Dessutom: • svaret för denna andra information. identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig­ Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland denna andra information. annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över - uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felinformationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. aktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till ominget att rapportera i det avseendet. ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkstälställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de lande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upp-

82 AP3 årsredovisning 2020

Bilaga 5

Revisionsberättelse

rättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med valtningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekononågon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser miska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisions - ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den berättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i års- löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar redovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett besom inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock tryggande sätt. kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. Revisorns ansvar • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2020. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen föranleda anmärkning. som vi identifierat. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Uttalanden valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på såstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för AP-fonden för 2020. verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande in- betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och pröventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi Stockholm den 18 februari 2021 är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och för-

AP3 årsredovisning 2020 83

Bilaga 6

Årsredovisning 2020

AP4:s uppdrag är att bidra till ekonomisk trygghet för dagens och morgondagens svenska pensionärer genom att förvalta en del av det allmänna pensions systemets buffertkapital.

Bilaga 6

Innehåll

VERKSAMHETSBESKRIVNING 2020 i sammandrag 2 Vd har ordet 4 Portföljens utveckling 8

4

AP4 och pensionssystemet 10 Förvaltningsstruktur som integrerar hållbarhet 14 Externa risker i portföljen 18 Förvaltning per tillgångsslag 20 Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter 23 Konventionsbaserade beslut att inte investera 26 Mått och mål för fokusområde Klimat & miljö 31 Ägarstyrning med fokus på långsiktig utveckling 34 Mått och mål för fokusområde Ägarstyrning 36 HR för ett hållbart arbetsliv 39

26

ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 41 Resultaträkning 45 Balansräkning 45 Noter till resultat- och balansräkning 46 Styrelsens underskrifter 62 Revisionsberättelse 63

FONDSTYRNING Fondstyrningsrapport 65 Styrelse 70

39

Ledning 71

GRI-index 72 TCFD-tabell 74

Detta är AP4

AP4 bildades ursprungligen år 1974 i syfte att förvalta en del av från starten 1974 till 1978 tillfördes AP4 totalt 1,25 miljarder Sveriges allmänna pensionskapital. Då investerade AP4 huvud- kronor. Under åren därefter från 1979 till 2020 har ytterligare sakligen i svenska aktier men sedan starten av det nya pensions- kapital tillförts AP4 och även återbetalats från AP4 till pensionssystemet 2001 har investeringsuppdraget breddats och idag in- systemet årligen. Netto har AP4 tillfört 43,9 miljarder kronor till vesterar AP4 i såväl aktier som räntebärande, både i Sverige och pensionssystemet åren 1979-2020. Genom den värdetillväxt som utlandet. AP4 investerar även i onoterade tillgångar, exempelvis i skett under årens gång har AP4:s fondkapital vuxit och uppgår fastighetsbolag och infrastrukturbolag. Under de första fem åren vid utgången av 2020 till 449,4 miljarder kronor.

Fjärde AP-fondens (AP4) rapport för 2020 beskriver verksamheten för 2020. Rapporten innehåller förutom årsredovisning även en verksamhetsbeskrivning med hållbarhetsrapportering samt en fondstyrningsrapport. AP4:s hållbarhetsrapportering utgår från AP-fondernas gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts. AP4 eftersträvar att följa ÅRL:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering och även GRI Standards. Hållbarhetsrapporteringen återfinns på sidorna 11–40 samt GRI-index och TCFD-tabell på sidorna 72–76. Siffror inom parentes avser föregående år.

Bilaga 6

God avkastning under

+9,6

exceptionellt år % i avkastning efter kostnader

+2,4 • Efter ett år präglat av covid-19-pandemin med exceptionella marknadsrörelser blev

% i aktiv avkastning AP4:s avkastning för helåret 2020 9,6 (21,7) procent efter kostnader. Avkastning före kostnader var 9,7 (21,8) procent.

• AP4:s aktiva förvaltning var fortsatt framgångsrik och den aktiva avkastningen

+39,3

under året översteg avkastningen för AP4:s referensportfölj med 2,4 (4,4) procentenheter, vilket innebar ett positivt resultatbidrag om 10 (15) miljarder kronor. miljarder kronor i resultat • Årets resultat blev 39,3 (75,2) miljarder kronor. Under året betalades netto 7,9 (6,5) miljarder kronor från AP4:s portfölj till pensionssystemet.

• AP4:s totala fondkapital uppgick till 449,4 miljarder kronor vid utgången av 2020,

7,9

att jämföra med 418,0 miljarder kronor vid årets ingång.

miljarder kronor till • Valutaexponeringen uppgick till 21,0 procent av fondkapitalet vid utgången av pensionssystemet 2020, att jämföra med 19,8 procent vid årets ingång.

• AP4 sänkte koldioxidutsläppen för noterade aktier med ytterligare 15 procent under 2020. AP4 har halverat koldioxidutsläppen sedan 2010. Målet är att halvera

449,4

utsläppen ytterligare en gång från nuvarande nivå till 2030 för att ha netto nollutsläpp senast år 2040. miljarder kronor i fondkapital • De totala kostnaderna uppräknade till helårsbasis uppgick till 0,09 (0,10) procent av genomsnittligt förvaltat kapital. AP4 är mycket kostnadseffektiv med en kostnadsnivå som är ungefär hälften av den för motsvarande pensionsfonder i en

15

internationell jämförelse.

% sänkning av koldioxidutsläpp

0,09

% i förvaltningskostnadsandel

AP4 Årsredovisning 2020 | 1

Bilaga 6

2020 i sammandrag

AP4 har bidragit till pensionssystemets stabilitet Avkastning efter kostnader sedan start 2001

AP4:s avkastning efter kostnader var 9,6 procent för 2020. Sedan starten 2001 har AP4 därmed överträffat såväl långsiktigt realt 300 % • AP4 • Avkastningsmål (Realt mål + KPI) • Inkomstindex

avkastningsmål som inkomstindexets utveckling. Avkastningen 250 efter kostnader har i genomsnitt varit 6,7 procent per år att jäm- 200 föra med det reala avkastningskravets utveckling om i genomsnitt 5,6 procent per år samt inkomstindex om 3,0 procent per år. AP4 150 har därmed uppfyllt uppdraget att bidra till pensionssystemets 100 stabilitet. Framöver förväntas avkastningen dock bli lägre och 50 det långsiktiga avkastningsmålet över 40 år har sänkts inför 2021, 0 från 4,0 till 3,5 procent real avkastning per år. -50 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Aktiv förvaltning bidrar till resultatet Årlig aktiv avkastning före kostnader

AP4:s aktiva avkastning var 2,4 procentenheter högre än jämfö- % • AP4 aktiv avkastning • Aktivt avkastningsmål relseindexet 2020, vilket innebär ett mervärde i förvaltningen 3,0 om 10,1 miljarder kronor under året. Mätt över utvärderings- 2,5 horisonten fem år var den aktiva avkastningen i genomsnitt 1,8 procentenheter per år, vilket överstiger målet för aktiv avkastning 2,0 som är 1,1 procentenhet per år. AP4:s aktiva avkastning har totalt 1,5 givit ett aktivt resultatbidrag om 30,8 miljarder kronor de senaste fem åren. Under 2020 gav förvaltningen av tillgångsslaget Svenska 1,0 aktier det största positiva bidraget till det aktiva resultatet. Även 0,5 de övriga tillgångsslagen Globala aktier, Räntebärande och Reala tillgångar gav positiva aktiva avkastningsbidrag i förhållande till 0,0 1 år (2020) 5 år (2016-2020) AP4:s referensportfölj, den Dynamiska Normalportföljen (DNP).

Positivt avkastningsbidrag från hållbarhetspositioner Avkastningsbidrag av hållbarhetsbeslut över 5 år*

AP4 följer upp avkastningspåverkan av hållbarhetsbeslut i % Konventionsbaserade beslut Affärsmässiga beslut portföljen över utvärderingshorisonten fem år, eller från start av 1,6 hållbarhetsbeslutet i det fall det avser en kortare tidsperiod än 1,4 fem år. Ett positivt avkastningsbidrag i grafen visar att effekten av 1,2 att till exempel ha valt bort vissa bolag har bidragit positivt till den 1,0 globala aktieportföljens avkastning jämfört med ett brett börsin- 0,8 dex och vice versa. Konventionsbaserade beslut bygger på AP4:s 0,6 tolkning av svenska statens värdegrund och de konventioner som 0,4 Sverige har ratificerat. Dessa beslut är därför inte affärsmässiga i 0,2 den mening att de förväntas bidra till avkastningen. Affärsmässiga hållbarhetsbeslut förväntas däremot ge ett långsiktig bidrag till 0,0 Etikrådet Kärnvapen Tobak CO 2 - Termiskt kol & AP4:s portfölj. (2019-) strategier oljesand (2018-) * Avser ackumulerad avkastning över 5 år (eller den kortare period i det fall beslutet avser en kortare period än 5 år)

2 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

Tillgångarnas fördelning

13 %

Reala tillgångar

Hög aktieandel motiveras av långsiktigt hög

förväntad avkastning

Vart tredje år genomför AP4 en långsiktig analys (en så kallad 11 %

39 %

Svenska räntor ALM-analys) av pensionssystemets behov och krav på avkastning. Globala aktier En sådan genomfördes under 2020 och resulterade bland annat i att lämplig långsiktig aktieallokering fortsatt anses vara i intervallet 50-70 procent av portföljen. 20 % Globala räntor

17 %

Svenska aktier

Fortsatt minskade CO2e-utsläpp under 2020 Årliga CO2e-utsläpp* (index 2010=100)

AP4 har under 2020 ytterligare minskat klimatriskerna i port- CO 2 -budget 1,5°C CO 2 -budget 2,0°C AP4 CO 2 e-utsläpp AP4:s mål följen. AP4 har implementerat nya framåtblickande datakällor 120 avseende bolagens agerande i förhållande till Parisavtalet, vilka nu används för avyttringar av bolag i hela AP4:s internt förvaltade 100 globala aktieportfölj. Vidare har en intern grupp för fundamental 80 tematisk global aktieförvaltning byggts upp under året. Som ett första steg har de analyserat energisektorn, vilket har lett till en 60 omfattande omstrukturering av innehav i portföljen. Bolag vars 40 planer och mål inte bedöms vara i linje med Parisavtalets mål har avyttrats ur portföljen. Under året har AP4 ökat investeringarna 20 inom hållbar infrastruktur inklusive förnyelsebar energi, vilket 0 bidrar positivt till klimatomställningen. 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 2042 2044 2046 2048 2050 Källa: Robbie Andrew (2019) baserat på Global Carbon Project och IPCC SR15 samt AP4:s beräkningar. * ) Med CO 2e-utsläpp avses växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter.

AP4 har tagit ansvar som ägare Nyckeltal ägarstyrning 2020

AP4 har med anledning av covid-19 och den osäkerhet som det Antal svenska valberedningar 39 har medfört för bolagens utveckling tagit ett aktivt ägaransvar Antal svenska stämmor 109 och fört proaktiva dialoger med bolag och ägarkonstellationer. Andel kvinnor av nyvalda ledamöter 44% Detta har resulterat i att AP4 har deltagit i ett flertal nyemissioner för att stödja långsiktigt sunda bolag. AP4 har även använt den Antal utländska stämmor 1 043 tillfälliga möjlighet som Riksdagen beslutade om under 2020 att Antal investeringskommittéer och styrelser inom möjliggöra för AP-fonderna att vid nyemission förvärva upp till 15 onoterade investeringar 55 procent av rösterna i svenska noterade aktiebolag.

AP4 är mycket kostnadseffektiv Internationell kostnadsjämförelse

AP4:s kostnadsnivå är betydligt lägre än jämförbara internatio- adsjäm else (CEM 2019) % nella pensionsfonder i en analys genomförd av CEM Benchmar- 100 king avseende år 2019. AP4 har ett tillräckligt stort fondkapital för att bedriva kostnadseffektiv förvaltning samt en tillgångsal- 80 lokering med fokus på tillgångsslag som är mindre kostnadskrä- 60 vande att förvalta. Den lägre kostnadsnivån beror även på AP4:s implementeringsstil med huvudsakligen större andel intern för- 40 valtning än andra pensionsfonder. AP4 är även kostnadseffektiv genom att betala lägre kostnader för motsvarande tjänster som 20 till exempel förvaltningsarvoden än vad andra pensionsfonder gör. Det gör att AP4:s kostnadsnivå är ungefär hälften av den för 0 Internationell Justering för Implemen- Kostnads- AP4 jämförelsegruppens. jämförelse- tillgångsslag teringsstil effektivitet grupp och storlek

AP4 Årsredovisning 2020 | 3

Bilaga 6

Resultaträkning

Mkr Not 2020 2019

RÖRELSENS INTÄKTER

Räntenetto 2 1 489 2 027 Erhållna utdelningar 5 002 6 035 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 39 246 50 676 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 1 940 5 589 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 2 829 3 322 Nettoresultat, derivatinstrument 280 2 018 Nettoresultat, valutakursförändringar -11 079 5 939 Provisionskostnader 5 -138 -139

Summa rörelsens intäkter 39 569 75 467

RÖRELSENS KOSTNADER

Personalkostnader 6 -155 -136 Övriga administrationskostnader 7 -91 -95

Summa rörelsens kostnader -246 -231

ÅRETS RESULTAT 39 323 75 236

Balansräkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 8 274 032 248 771 Aktier och andelar, onoterade 9 48 017 42 897 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10 110 325 115 965 Derivatinstrument 11 12 628 6 307 Likvida medel 5 112 4 496 Övriga tillgångar 12 1 201 3 167 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 815 1 030

SUMMA TILLGÅNGAR 452 130 422 633

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Derivatinstrument 11 1 408 1 112 Övriga skulder 14 1 075 2 865 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 198 628

Summa skulder 2 681 4 605

Fondkapital 16 Ingående fondkapital 418 028 349 312 Nettoutbetalningar till pensionssystemet -7 902 -6 520 Årets resultat 39 323 75 236

Summa fondkapital 449 449 418 028

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 452 130 422 633

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 17

AP4 Årsredovisning 2020 | 45

Bilaga 6

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden (AP4), organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsår 2020 har god känts av styrelsen den 18 februari 2021. Resultat och balansräkning ska fastställas av regeringen.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning före årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings - ligger inte. Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde Hela värdeförändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings - på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. AP-fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas Värdering av finansiella instrument successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. AP4:s samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resulredovisat resultat och kapital. AP4 uppfyller kravet på ett invest - taträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över Leasingavtal inte tillämpas. resultaträkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värde ras därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- Affärsdagsredovisning respektive intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnytt - Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- jas Fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. AP-fonderna följer redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den alla sina tillgångar utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur värdet tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna över - fastställs för AP4:s olika placeringar. går mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive Noterade aktier och andelar övriga skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avse - För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad ende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån vilket överensstämmer med marknadspraxis. balansdagens officiella marknadsnotering enligt AP4:s valda index leverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index Nettoredovisning värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlag - Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen da courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och aktier. det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Onoterade aktier och andelar För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad Omräkning av utländsk valuta marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på vär - Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kro - flöden fram till bokslutstillfället. I de fall AP4 på goda grunder bedömer nor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en national Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträk - vara baserad på transaktioner med tredje part, men även andra ningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på Aktier i dotterföretag/intresseföretag en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. lån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande

46 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fast - Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet ighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas redovisningen hos fastighetsföretagen. direkt mot fondkapitalet.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar Provisionskostnader

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk - Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast post under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för köpkurs) enligt AP4:s valda indexleverantör. Innehav som inte förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instru - avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tilläm mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som pas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. tillgångsslag i resultaträkningen. Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektiv- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas räntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealise upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av rade resultatet. framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att för - Rörelsens kostnader värvade över- och undervärden periodiseras under återstående Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar re - sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och dovisas under Nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar. Skatter AP4 är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt Derivatinstrument på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder netto - För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark - AP4 är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller AP4 har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd där indata utgörs av observerbara marknadsdata. mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt Belopp i miljoner kronor värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu - Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges. takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettore sultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument.

2 Räntenetto

Återköpstransaktioner 2020 2019

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång

RÄNTEINTÄKTER

fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Obligationer och andra räntebärande tillgångar 1 429 1 954 Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i ba - Övriga ränteintäkter 60 73 lansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsle det periodiseras över löptiden och redovisas som ränta. Summa ränteintäkter 1 489 2 027

RÄNTEKOSTNADER

Värdepapperslån

Övriga räntekostnader 0 0 Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt Summa räntekostnader 0 0 värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som RÄNTENETTO 1 489 2 027 ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall AP4 har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas 3 Nettoresultat, noterade aktier och andelar denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall AP4 inte förfogar över säkerheten redovisas den erhållna

2020 2019

säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Un - Resultat noterade aktier och andelar 39 301 50 714 der denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, Avgår courtage -55 -38 samt säkerheter för dessa. NETTORESULTAT, NOTERADE AKTIER OCH

ANDELAR 39 246 50 676

AP4 Årsredovisning 2020 | 47

Bilaga 6

4 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar befattningshavare samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning 2020 2019 ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och Realiserat resultat 97 751 referensindex, under förutsättning att AP4 visar positivt totalre - Orealiserade värdeförändringar 1 843 4 838 sultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör NETTORESULTAT, ONOTERADE två månadslöner. För 2020 har kostnadsförts 6 045 (6 384) tkr AKTIER OCH ANDELAR 1 940 5 589 avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade Pensioner och liknande förmåner tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat Vd:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pen positivt. Under året har totalt 114 (121) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 114 (121) mkr medger återbetalning. Under året har sionsförmåner och avgångsvederlag. Ordinarie pensionsålder är även 20 (53) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier 65 år, men den anställde har rätt att kvarstå i tjänst till utgången och andelar har därmed netto påverkats negativt med 94 (negativt med 68) mkr. av den månad då 68 års ålder uppnås. Från och med 2023 har den anställde enligt Lag om anställnings skydd (LAS) rätt att vara kvar i tjänst till utgången av den månad 69 års ålder uppnås. För vd gäller en ömsesidig uppsägningstid

5 Provisionskostnader

om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av AP4 har vd dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner.

2020 2019

Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan Externa förvaltningsarvoden, noterade inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet. tillgångar -123 -125 Övriga provisionskostnader, Ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställ inklusive depåbanksarvoden -15 -14 ningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal PROVISIONSKOSTNADER -138 -139 mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbe stämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade premiebestämd enligt AP4:s pensionspolicy som innebär en arvoden har under året uppgått till 96 (13) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbas belopp. Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då 6 Personal med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan AP4:s kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneu - 2020 2019 tralt för AP4. Samtliga anställda erbjuds en sjukvårdsförsäkring Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor som förmånsbeskattas av den anställde enligt var tids gällande Medelantal anställda 61 22 56 20 skatteregler. Anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning Antal anställda den 31 december 65 26 53 20 enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid Antal personer i lednings- sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent gruppen den 31 december 7 2 9 4 på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, Löner och arvoden SPP och eventuella andra försäkringar. Styrelsearvoden fastställs av regeringen och har för 2020 höjts enligt regeringsbeslut 2020-01-09 FI2020/00074/FPM. Styrel - Övriga förmåner sen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning av Alla anställda har möjlighet att teckna en grupplivförsäkring som ersättningsutskottet. Ersättning till vd, ledande befattningshavare förmånsbeskattas. AP4 har för närvarande tio parkeringsplatser samt cheferna för Riskkontroll respektive Compliance utgörs av som de anställda kan använda och som de fram till mars förmåns grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen beskattades för. För perioden april till december har parkerings och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för platserna kunnat användas utan förmånsbeskattning i och med ledande befattningshavare inom AP4 och styrelsen kan härige - tillfällig skattefrihet för tillgång till fri parkering på arbetsplatsen nom konstatera att AP4 följer regeringens riktlinjer för ledande med anledning av covid-19. Förmånsvärdet av förmånerna ovan befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar uppgick 2020 totalt till 314 (377) tkr. under rubriken Ersättningar på AP4 på sidorna 68–69.

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av AP4:s ersättningspo licy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom vd, ledande

48 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

6 Forts Personal

Personalkostnader i tkr, 2020 Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala Summa

arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader 2

Styrelsens ordförande Sarah McPhee 200 - - - 20 220 Övriga styrelseledamöter 1 950 - - - 228 1 178 Verkställande direktör Niklas Ekvall 3 899 - 2 439 987 1 817 8 155

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Chef Fundamentala aktier Per Colleen 2 955 - 1 236 212 1 228 5 419 Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist tom 2020-05-31 792 - 273 - 315 1 380 Chef Risk & verksamhetsstöd Nicklas Wikström 1 723 - 968 317 776 3 467 Chefsjurist Theresa Einarsson 1 348 - 1 060 364 681 3 089 Chef Hållbarhet, ekonomi & kommunikation Tobias Fransson 2 161 - 853 - 886 3 900 Chef Strategisk allokering & kvantitativ analys Marcus Blomberg 2 874 - 955 - 1 135 4 964 Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud 2 129 - 750 - 851 3 730 Övriga anställda 61 889 6 045 21 436 2 168 26 388 115 758

Summa 80 920 6 045 29 970 4 048 34 325 151 260

Övriga personalkostnader 3 466

SUMMA PERSONALKOSTNADER 154 726

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Personalkostnader i tkr, 2019 Löner och Rörliga Pensions- Varav Sociala Summa

arvoden ersättningar kostnader löneväxling kostnader 2

Styrelsens ordförande Sarah McPhee 100 - - - 31 131 Övriga styrelseledamöter 1 513 - - - 119 632 Verkställande direktör Niklas Ekvall 4 732 - 1 444 - 1 837 8 013

ÖVRIG LEDNINGSGRUPP

Chef Fundamentala aktier Per Colleen 2 925 - 1 192 190 1 208 5 325 Chef Human Resources Anette Segercrantz 985 - 181 - 353 1 519 Chef Finance & Business Operations Helene Lundkvist 1 895 - 538 - 726 3 159 Chef IT & Risk Nicklas Wikström 1 687 - 956 317 762 3 405 Chefsjurist Theresa Einarsson fr o m 2019-06-01 806 - 377 - 345 1 528 Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn t o m 2019-08-31 1 194 494 85 495 2 183 Chef Strategi & hållbarhet Tobias Fransson 2 137 - 766 - 857 3 760 Chef Strategisk allokering & kvantitativ analys Marcus Blomberg 2 891 - 951 - 1 139 4 981 Chef Alternativa investeringar Jenny Askfelt Ruud 1 987 - 610 - 772 3 369 Övriga anställda 47 509 6 384 17 664 2 146 21 155 92 712

Summa 69 361 6 384 25 173 2 738 29 800 130 718

Övriga personalkostnader 5 229

SUMMA PERSONALKOSTNADER 135 947

1 Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten. 2 I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

AP4 Årsredovisning 2020 | 49

Bilaga 6

7 Övriga administrationskostnader 8 Aktier och andelar, noterade

2020 2019 2020-12-31 2019-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Lokalkostnader 11 11 Informations- och IT-kostnader 62 58 Svenska aktier 90 133 78 046 Köpta tjänster 11 17 Utländska aktier 126 835 120 277 Övriga administrationskostnader 7 9 Andelar i svenska fonder 928 808 Andelar i utländska fonder 56 136 49 640

SUMMA ÖVRIGA

ADMINISTRATIONSKOSTNADER 91 95 SUMMA AKTIER OCH ANDELAR,

NOTERADE 274 032 248 771

I POSTEN KÖPTA TJÄNSTER INGÅR ERSÄTTNING TILL Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter REVISIONSBOLAGET MED: för dessa framgår av not 17. Fullständig aktiespecifikation återfinns på AP4:s hemsi - Revisionsuppdrag, PwC 1,0 1,0 da www.ap4.se. Revisionsverksamhet utöver revisionsupp draget, PwC 0 -

SUMMA ERSÄTTNING TILL Fem största innehaven i svenska aktier, 2020-12-31

REVISIONSBOLAG 1,0 1,0

Antal aktier Verkligt värde Kapital, % Röster, %

Lifco 5 731 869 4 522 6,31% 3,94% Getinge B 22 486 987 4 320 8,26% 5,15% Atlas Copco 10 657 768 4 075 0,87% 0,41% Hennes & Mauritz B 22 211 572 3 820 1,34% 0,65% Sagax 30 710 010 3 445 6,65% 4,37%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2020-12-31

Antal aktier Verkligt värde

Apple 5 109 136 5 568 Microsoft Corp 2 103 817 3 843 Amazon.Com 125 327 3 352 Alphabet 177 414 2 553 Facebook A 708 965 1 590

Fem största innehaven i svenska aktier, 2019-12-31

Antal aktier Verkligt värde Kapital. % Röster, %

Atlas Copco 12 166 915 4 140 0,99% 0,53% Hennes & Mauritz B 20 165 864 3 841 1,22% 0,59% Lifco 6 260 580 3 581 6,89% 4,30% Getinge B 20 362 572 3 543 7,48% 4,67% Elekta B 25 088 808 3 095 6,54% 4,84%

Fem största innehaven i utländska aktier, 2019-12-31

Antal aktier Verkligt värde

Apple 1 331 103 3 659 Microsoft Corp 2 092 071 3 088 Alphabet 179 562 2 249 Amazon.Com 121 219 2 097 Facebook A 698 357 1 342

50 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

9 Aktier och andelar, onoterade

2020-12-31 2019-12-31

Verkligt värde Verkligt värde

Aktier i svenska intresseföretag 34 176 32 179 Aktier i utländska intresseföretag 915 1 099 Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag 5 894 4 336 Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag 7 032 5 283

SUMMA AKTIER OCH ANDELAR, ONOTERADE 48 017 42 897

Organisations- Antal Kapital, Röster, Verkligt Eget

Aktier i intresseföretag, 2020-12-31 nummer Säte aktier % % värde kapital Resultat

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 20 955 70 869 3 714 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 12 744 23 165 2 587 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm 0 33 33 469 1 406 211 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33 33 0 0 0 Cinder Invest AB 559256-2630 Stockholm 10 000 20 20 8 0 0

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 34 176

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG:

ASE Holdings S.àr.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 162 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 215 023 696 45 45 464 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 5 121 867 35 35 289 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 915

Övriga innehav, 2020-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

LSTH Svenska Handelsfastigheter AB 559009-2325 Stockholm 19 3 1 396 Infranode I (No. 1) AB 556982-5283 Stockholm 20 20 640 Areim Holding Finland 3 AB 559091-2456 Stockholm 50 4 533 Alfvén & Didrikson AB 556954-4066 Stockholm 32 17 437 Areim Fastigheter 4 (Eq) AB 559168-0979 Stockholm 13 16 373

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

White Peak Real Estate IV L.P. Jersey 24 887 EQT Infrastructure IV (No. 1) EUR SCSp Luxemburg 1 637 Infracapital Greenfield Partners I L.P. Storbritannien 6 547 Generation IM Sustainable Solutions Fund III (B), L.P. Guernsey 15 546 Bridgepoint Credit Opportunities SICAV-FIS, SCA - subfund III Luxemburg 9 532 ¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande. Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

AP4 Årsredovisning 2020 | 51

Bilaga 6

9 Forts Aktier och andelar, onoterade

Aktier i intresseföretag, 2019-12-31 Organisations- Säte Antal Kapital, Röster, Verkligt Eget Resultat

nummer aktier % % värde kapital

AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG:

Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 20 590 70 156 13 909 Rikshem Intressenter AB 556806-2466 Stockholm 250 50 50 11 280 20 542 2 205 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm 33 33 309 926 -11 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33 33 0 0 0

SUMMA AKTIER I SVENSKA

INTRESSEFÖRETAG 32 179

AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG:

ASE Holdings S.à.r.l. Luxemburg 1 609 214 38 38 225 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. Luxemburg 215 023 696 45 45 551 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. Luxemburg 5 121 867 35 35 323 Ej publikt Ej publikt

SUMMA AKTIER I UTLÄNDSKA

INTRESSEFÖRETAG 1 099

Övriga innehav, 2019-12-31 Organisationsnummer Säte Kapital, % Röster, % Anskaffningsvärde

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, SVENSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

Infranode I (No. 1) AB 556982-5283 Stockholm 20 20 656 Areim Holding Finland 3 AB 559091-2456 Stockholm 50 9 639 Alfvén & Didrikson AB 556954-4066 Stockholm 32 17 395 Areim Fastigheter 3 AB 559035-9161 Stockholm 4 2 245 AB Max Sievert 556995-3598 Stockholm 25 11 211

FEM STÖRSTA INNEHAVEN I ÖVRIGA AKTIER &

ANDELAR, UTLÄNDSKA ONOTERADE FÖRETAG¹

White Peak Real Estate IV L.P. Jersey 24 693 Infracapital Greenfield Partners I L.P. Storbritannien 6 457 EQT Infrastructure III (No. 1) SCSp Luxemburg 1 425 EQT Credit Opportunities III (No. 1) L.P. Luxemburg 9 291 Generation IM Sustainable Solutions Fund III (B), L.P. Guernsey 15 290 ¹ Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande. Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

52 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Löptidsanalys

Merparten av AP4:s derivat har en löptid kortare än ett år. Endast 2020-12-31 2019-12-31 ett antal valutaoptioner, cross currency basis swappar, credit de - Verkligt värde Verkligt värde fault swaps och valutaterminer har en längre löptid och av dessa är det 18 (25) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa

FÖRDELNING PER EMITTENTKATEGORI

redovisas i tabellerna nedan. Svenska staten 0 2 055 Svenska bostadsinstitut 25 741 33 053 Övriga svenska finansiella företag 8 928 9 765

Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt

Svenska icke-finansiella företag 769 1 667

värde, överstigande 12 mån löptid, 2020

Utländska stater 58 185 55 969 Övriga utländska emittenter 16 702 13 456 Förfallostruktur > 1 > 3 > 5 > 10 år

SUMMA RÄNTEBÄRANDE Löptid < 3 år < 5 år < 10år

TILLGÅNGAR 110 325 115 965 Utställda valutaoptioner -117 0 - - Fördelning per instrumenttyp Valutaterminer -6 - - - Övriga obligationer 104 141 111 329 SUMMA -123 0 0 0 Förlagslån 3 807 2 699 Onoterade aktieägarlån 789 852 Andelar i utländska räntefonder 1 242 748 Löptidsanalys derivatpositioner med negativt verkligt Övriga instrument 346 337 värde, överstigande 12 mån löptid, 2019

SUMMA RÄNTEBÄRANDE

TILLGÅNGAR 110 325 115 965 Förfallostruktur > 1 > 3 > 5

Löptid > 10 år

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa < 3 år < 5 år < 10år framgår av not 17. Utställda valutaoptioner -377 -11 - - Credit default swap - -17 - -

SUMMA -377 -28 - -

11 Derivatinstrument

2020-12-31 2019-12-31 12 Övriga tillgångar

Verkligt värde Verkligt värde

Positivt Negativt Positivt Negativt 2020-12-31 2019-12-31

RÄNTERELATERADE INSTRUMENT:

Ej likviderade fordringar 1 197 3 164 Swappar 7 0 16 1 Övriga tillgångar 4 3

Summa ränterelaterade

instrument 7 0 16 1 SUMMA ÖVRIGA TILLGÅNGAR 1 201 3 167

VALUTARELATERADE INSTRUMENT:

Optioner 1 280 944 993 784

13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Terminer 8 900 464 4 932 320 Swappar 2 441 0 366 7

2020-12-31 2019-12-31

Summa valutarelaterade

instrument 12 621 1 408 6 291 1 111 Upplupna ränteintäkter 569 762 SUMMA Upplupna utdelningar och restitutioner 234 259 DERIVATINSTRUMENT 12 628 1 408 6 307 1 112 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 9 Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker, sidan 57–60. SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH

UPPLUPNA INTÄKTER 815 1 030

AP4 Årsredovisning 2020 | 53

Bilaga 6

14 Övriga skulder 18 Närstående

2020-12-31 2019-12-31 Syftet med noten är att upplysa om hur AP4:s resultat och ställning Leverantörsskulder 7 10 har påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, Ej likviderade skulder 1 061 2 849 inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i Övriga skulder 7 6 IAS 24. Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande SUMMA ÖVRIGA SKULDER 1 075 2 865 befattningshavare, se not 6. Som närstående till AP4 betraktas samtliga intresseföretag, se även not 9.

2020-12-31 2019-12-31

15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Vasakronan Holding AB

Ränteintäkter 9 9

2020-12-31 2019-12-31

Åtagande¹ 4 500 4 500 Upplupna räntekostnader 174 607 Rikshem Intressenter AB Upplupna personalkostnader 18 15 Ränteintäkter 15 15 Upplupna externa förvaltningsarvoden 0 0 Åtagande¹ 5 000 5 000

ASE Holdings S.à.r.l.

Övriga upplupna kostnader 6 6 Ränteintäkter - 29

SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER

OCH UPPLUPNA KOSTNADER 198 628 Ägarlån 225 248

ASE Holdings II S.à.r.l.

Ränteintäkter 31 32 Ägarlån 362 400

16 Fondkapital

ASE Holdings III S.à.r.l.

Ränteintäkter 15 13

2020-12-31 2019-12-31

Aktieägartillskott under året 18 70 Ingående fondkapital 418 028 349 312 Ägarlån 195 196

NETTOBETALNINGAR MOT PENSIONSSYSTEMET: Polhem Infra AB

Inbetalda pensionsavgifter 73 872 72 343 Aktieägartillskott under året 0 4,5 Utbetalda pensionsmedel till Polhem Infra KB Pensionsmyndigheten -81 564 -78 681 Tillskott under året 90 312 Överflyttning av pensionsrätter till EG -2 0 Reglering av pensionsrätt 2 3 Cinder Invest AB Aktieägartillskott under året 12 - Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -210 -185 1 AP4 har åtagit sig att på Vasakronans respektive Rikshems begäran köpa SUMMA NETTOUTBETALNINGAR TILL företagscertifikat i bolaget upp till ett värde enligt ovan angivet belopp.

PENSIONSSYSTEMET -7 902 -6 520

ÅRETS RESULTAT 39 323 75 236

UTGÅENDE FONDKAPITAL 449 449 418 028

17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2020-12-31 2019-12-31

ÖVRIGA STÄLLDA PANTER OCH JÄMFÖRLIGA SÄKERHETER:

Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper¹ 25 385 25 173 Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal 2 631 1 494 Ställda säkerheter avseende OTC-derivatavtal² 14 -

ÅTAGANDEN:

Investeringsåtaganden om framtida betalningar för alternativa och strategiska investeringar 22 049 8 616 Teckningsåtagande, se not 18 9 500 9 500

¹ Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 26 528 (26 353) mkr. ² Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 10 377 (5 086) mkr.

54 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

2020-12-31 2020-12-31 2020-12-31 2020-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 225 709 44 295 4 028 274 032 Aktier och andelar, onoterade - - 48 017 48 017 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 107 088 1 205 2 032 110 325 Derivatinstrument 6 12 622 - 12 628

Summa finansiella tillgångar 332 803 58 123 54 076 445 002

FINANSIELLA SKULDER

Derivatinstrument - -1 408 - -1 408

Summa finansiella skulder 0 -1 408 - - 1 408

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 332 803 56 715 54 076 443 594

2019-12-31 2019-12-31 2019-12-31 2019-12-31

Verkligt värde, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Aktier och andelar, noterade 201 340 43 210 4 220 248 771 Aktier och andelar, onoterade - - 42 897 42 897 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 113 282 94 2 590 115 965 Derivatinstrument 3 6 304 - 6 307

Summa finansiella tillgångar 314 624 49 609 49 707 413 940

FINANSIELLA SKULDER

Derivatinstrument 0 -1 112 - -1 112

SUMMA FINANSIELLA SKULDER 0 -1 112 - -1 112

NETTO FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 314 624 48 496 49 707 412 827

Förändringar i nivå 3

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra

onoterat noterade räntebärande tillgångar

Ingående balans 2020-01-01 42 897 4 220 2 590 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen* 2 555 362 -1 156 Köp 3 065 82 601 Försäljning -500 -636 -3

Utgående balans 2020-12-31 48 017 4 029 2 032

*Varav orealiserat resultat 2 433 352 -1 156

Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra

onoterat noterade räntebärande tillgångar

Ingående balans 2019-01-01 36 077 3 450 2 443 Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen* 5 156 589 -151 Köp 2 674 543 580 Försäljning -1 010 -362 -282

Utgående balans 2019-12-31 42 897 4 220 2 590

*Varav orealiserat resultat 4 426 585 -186

AP4 Årsredovisning 2020 | 55

Bilaga 6

19 Forts Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Markna - trendande marknad innebär en försiktig värdering och vice versa. den bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om med ett verkligt värde för aktier och andelar på 21,0 mdkr, det vill säga dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här närmare 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram återfinns ca 75 procent av AP4:s placeringstillgångar. av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet Nivå 2. Värderingstekniker baserade på på aktieinnehavet i Vasakronan med cirka -2,3/+ 2,6 mdkr. observerbara marknadsdata För värderingen av AP4:s investeringar i riskkapitalbolag under ono - Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte terade aktier, motsvarande 8,4 mdkr, görs väsentliga antaganden om bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används värderingsmultiplar och framtida kassaflöden. Om antagandet för okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet multipeln på EV/EBITDA ändras med +/- 5 procent skulle värderingen uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna model - av dessa investeringar förändras med -/+ 1054 mkr. Vad gäller AP4:s ler. I denna kategori återfinns hos AP4 främst marknadsnoterade högavkastande räntebärande tillgångar under noterade aktier, mot aktiefonder som inte bedöms aktiva men där det finns observer - svarande 5,2 mdkr, baseras värderingen väsentligen på diskonbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering teringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. En förändring samt OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet för alla löptider skulle även ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade medföra värderingsförändringar på -/+ 103 mkr. instrument, med låg likviditet. OTC-derivat värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på regelbundet uppda terad, observerbar indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering uppdateras regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på

icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej observerbara data eller som i övrigt ej kan klassificeras till nivå 1 eller 2. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transaktioner, multipelvärdering, substans värdering och diskonterat kassaflöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt avkastningsmetod (nuvärdes metod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alter nativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värde ringstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även anta ganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse.

56 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

20 Risker

Verksamhetens risker AP4:s juridikenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker i avtal och liknande. som utgörs av finansiella och operativa risker.

Finansiella risker

Operativa risker De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditets- Med operativa risker menas ”risken för förluster till följd av icke risker ingår, följs upp och kontrolleras av den oberoende enheten ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga Risk & verksamhetsstöd som rapporterar direkt till vd och styrelse. system eller externa händelser”. Definitionen inkluderar legal risk. Förvaltningens mål är att endast ta positioner som förväntas ge - Exempel på operativa risker kan vara medveten eller omedveten nerera god avkastning inom fastställda riskmandat. Därför bör de felaktig hantering, vilken kan vara orsakad av undermåliga rutiner huvudsakliga risker som AP4 exponerar sig mot bestå av transpa eller instruktioner, inadekvata system, otillräcklig kontroll och renta finansiella risker och då främst marknadsrisker där det finns revision samt genom brottsligt förfarande eller externa händelser. goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras. Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera Marknadsrisker väsentliga operativa risker inom AP4. Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valuta- Fastställd och fondgemensam process och metodik kurser eller marknadsräntor. Då AP4:s innehav i huvudsak består Operativa risker inom AP4 ska hanteras genom en fastställd och av noterade instrument med daglig prissättning på likvida mark fondgemensam process och metodik. Denna process omfattar nader finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera processkartläggning, identifiering och värdering av risker och ska marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade genomföras för samtliga kartlagda processer. För alla väsentliga risktal. AP4 har som mål att hålla en hög andel noterade aktier risker ska nyckelkontroller finnas, vilka så långt det är möjligt, och räntebärande instrument. minskar sannolikheten för att riskerna materialiseras eller lindrar konsekvenserna när oönskade händelser trots allt inträffar. Vid Aktieprisrisk värdering av risker ska befintliga nyckelkontroller kvalitetssäkras Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos för att säkerställa att de har önskad funktionalitet och är effektiva. aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner, Inom riskhantering avseende operativa risker är det särskilt länder och sektorer. viktigt att utvärdera förändringsprocesser och dess effekter på verksamheten. Operativa risker utvärderas specifikt i samband Ränterisk med implementering av nya produkter, systemförändringar och Endast AP4:s räntebärande tillgångar ingår vid mätning av rän organisationsförändringar. terisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på AP4:s För att minimera operativa risker ska en tydlig fördelning av räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på ansvar och befogenheter vara dokumenterad i skriftliga regel - räntemarknaderna. AP4 hanterar ränterisk genom diversifiering verk. Gällande processer och rutiner ska dessa säkerställa en över olika regioner och räntekurvor. god intern kontroll samt vara dokumenterade genom relevanta instruktioner. Valutarisk Valutarisk avser förväntad variation i valutakurser avseende till - Ansvar och organisation gångar noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband I det dagliga arbetet ska samtliga chefer och medarbetare vara med investeringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna medvetna om verksamhetens risker, dess nyckelkontroller samt pensionsfonder begränsar den totala valutaexponeringen agera på ett sådant sätt att verksamheten, tillgångarna eller i AP4 till maximalt 40 procentenheter. AP4:s placeringspolicy omvärldens förtroende för AP4 inte äventyras. Vidare fastställer slutlig valutaexponering i DNP. ansvarar samtliga enheter för att i den dagliga verksamheten leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta Fastighetsprisrisk tillräckliga resurser för detta. Med fastighetsprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet Verksamheten, med processägare som ansvarig, ska identifiera, hos fastigheter. Fastighetsprisrisk hanteras genom diversifiering värdera och hantera riskerna inom sitt verksamhetsområde. Risk över fastighetstyper, såsom kontor, bostäder, industri et c samt & verksamhetsstöd ansvarar för att stödja och samordna hante - över regioner, i huvudsak inom Sverige men också via andra ringen av operativa risker inom hela AP4. I detta ansvar ingår att länder. utveckla och tillhandahålla expert och metodstöd samt att följa upp, utvärdera och utveckla riskhanteringsprocessen. Vidare Placeringstillgångarnas risk ansvarar Risk & verksamhetsstöd för att minst årligen följa upp att För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk den gemensamma metoden för riskhantering avseende operativa (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan risker har efterlevts för samtliga kartlagda processer inom AP4. uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. Motsvarande gäller för väsentliga identifierade förändringspro - I tabellen nedan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgra cesser såsom t ex implementering av nya produkter, systemför - den 95 procent om inget annat anges. ändringar och organisationsförändringar.

AP4 Årsredovisning 2020 | 57

Bilaga 6

20 Forts Risker

Tillgångsklass, 2020-12-31 VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

Innehavsperiod 12 mån innehavsperiod

10 dagar portfölj 1 dag 2

Globala aktier 1 9 454 7.7 3 701 Svenska aktier 4 917 4,0 1 499 Globala räntor 1 28 0,0 -4 Svenska räntor 7 0,0 7 Reala tillgångar 1 4 138 3.4 254 Valuta och Övrigt -324 -0.3 -201

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 18 221 14.9 5 256

Tillgångsklass, 2019-12-31 VaR, ex-ante Bidrag volatilitet % VaR, ex-ante,

Innehavsperiod 12 mån innehavsperiod

10 dagar portfölj 1 dag 2

Globala aktier 1 4 604 4,0 1 216 Svenska aktier 2 309 2,0 608 Globala räntor 1 -40 0,0 -39 Svenska räntor -11 0,0 -8 Reala tillgångar 1 1 311 1,2 108 Valuta och Övrigt 79 0,1 8

SUMMA PLACERINGSTILLGÅNGAR 8 252 7,3 1 893

1 För vissa av AP4:s tillgångar saknas marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet eller också saknas underliggande innehav till ett index. Detta försvårar möjlig heten till att prognosticera riskerna för dessa tillgångar på ett tillfredställande sätt i AP4:s risksystem Barra. AP4 har därför valt att använda alternativa noterade värdepapper som approximationer för dessa innehav. Totalt är det för 13,4 procent av tillgångarna som approximationer används. Approximationer har gjorts enligt följande. För onote rade reala tillgångar, motsvarande 9,7 procent, används svenska noterade fastighetsaktier. För onoterade aktier och högavkastande räntebärande, motsvarande 2,3 procent, används ett europeiskt aktieindex respektive ett europeiskt högränteindex. För delar av våra externt förvaltade aktier inom tillväxtmarknader, motsvarande 1,4 procent, används ett aktieindex för tillväxtmarknader. 2 För att möjliggöra jämförelse med AP1, AP2 och AP3 har AP4 även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen ovan används tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent om inget annat anges.

Valutaexponering

2020-12-31 USD EUR JPY GBP KRW TWD Övriga Summa

Aktier och andelar 104 378 21 390 11 119 7 804 4 308 4 081 36 312 189 390 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 38 782 21 388 4 713 5 111 0 0 6 627 76 621 Derivatinstrument, exkl valutaderivat 6 7 0 0 0 0 0 13 Övriga fordringar och skulder, netto 1 220 1 126 586 329 1 0 851 4 113 Valutaderivat -98 961 -37 828 -10 376 -9 350 -455 -618 -18 071 -175 660

VALUTAEXPONERING, NETTO 45 424 6 083 6 041 3 893 3 854 3 463 25 719 94 477

2019-12-31 USD EUR JPY GBP KRW TWD Övriga Summa

Aktier och andelar 95 537 11 555 9 457 3 280 7 066 3 219 45 158 175 271 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 34 939 0 6 820 0 0 0 29 695 71 454 Derivatinstrument, exkl valutaderivat -12 675 0 0 0 0 0 -510 -13 185 Övriga fordringar och skulder, netto 1 124 -1 770 366 1 83 0 2 113 1 916 Valutaderivat -78 456 -3 977 -12 631 0 -4 099 -330 -53 159 -152 653

VALUTAEXPONERING, NETTO 40 469 5 808 4 012 3 281 3 050 2 888 23 295 82 804

AP4 valutasäkrar placeringstillgångarna med hjälp av valutaderivat i syfte att kontrollera AP4:s öppna valutaexponering. AP4:s öppna valutaexponering var vid årets utgång 21,0 (19,8) procent. I ovanstånde tabell presenteras AP4:s valutaexponering.

58 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

20 Forts Risker

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kreditexponering avser det omfattar både emittent- och motpartsrisk. värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade motpartsexponering. Den totala kreditrisken begränsas genom val instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska av ränteindex i DNP och limiter per ratingkategori. ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser 1 , 2020-12-31, Mkr Obligationer 2 , exponering Verkligt värde 2 Pant / säkerhet Resterande risk

AAA 68 112 AA 5 499 4 737 -6 765 -2 028 A 8 494 3 945 -4 573 -628 BBB 26 026 0 -87 -87 BB 26 Saknar rating 3 844

SUMMA KREDITRISKEXPONERING 109 001 8 683 -11 425 -2 742

Icke standardiserade derivat

Ratingklasser 1 , 2019-12-31, Mkr Obligationer 2 , exponering Verkligt värde 2 Pant / säkerhet Resterande risk

AAA 79 717 - - - AA 7 059 1 565 -1 590 -25 A 2 524 2 256 -3 862 -1 606 BBB 24 046 0 -49 -49 BB 29 - - - Saknar rating 3 1 934 - - -

SUMMA KREDITRISKEXPONERING 115 309 3 821 -5 501 -1 680

1 Presenterad kreditriskklassificering (så kallad rating) avser en intern standard. Bedömningen i denna standard är under 2020 baserad på vald ratingleverantörs (Moody´s Analytics UK Ltd ) ratingbedömning. 2 Verkligt värde, inklusive upplupen ränta. 3 Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom Alternativa investeringar och Fastigheter.

Hantering av derivat

AP4 använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Användningen av derivat begränsas både med avseende på Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de nominellt underliggande värde och med avseende på marknads viktigaste är följande: risk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker • Valutasäkring av AP4:s utländska placeringar, för vilket derivat ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen. är det enda alternativet. Vd godkänner samtliga motparter med vilka AP4 kan göra • Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering. instrument. • Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA, för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar International Swaps and Derivatives Association, och CSA, Credit hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitets- avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan positioner med mera). två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. • Reglering av den operativa portföljens risk med hjälp av CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående strategiska derivatpositioner. skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

AP4 Årsredovisning 2020 | 59

Bilaga 6

20 Forts Risker

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassa- AP4:s likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av flöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument. placeringsuniversum samt limiter för aktiv risk i kombination med Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade instrumentet inte kan säljas eller endast kan säljas till ett väsentlig aktier. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas lägre pris än det marknadsnoterade priset. En stor del av AP4:s likviditetsrisken dessutom genom att minst 20 procent av AP4:s värdepapper är omedelbart omsättningsbara och belåningsbara. totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av till - låg kredit-och likviditetsrisk. gångar i onoterade bolag och fastigheter men även OTC-derivat I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser. noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. AP4 investerar Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora netto- en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer utbetalningar från skuldsidan eftersom AP4 har betalnings- med god likviditet. Sammantaget bedöms likviditetsrisken i AP4 förpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt som låg. att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör AP4 I tabellen nedan presenteras en sammanställning över AP4:s månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och till befintligt kapital är relativt små men eventuella förluster på räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive valutaterminer och aktieindexterminer kan vara av betydande upplupen ränta. storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas.

Förfallostruktur 2020-12-31, mkr

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 84 28 444 16 075 11 144 2 629 58 376 Nominellt kredit 1 780 21 945 19 912 6 972 16 50 625

TOTAL 1 864 50 389 35 986 18 116 2 645 109 001

Förfallostruktur 2019-12-31, mkr

Löptid < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 0 25 313 14 393 12 627 6 011 58 343 Nominellt kredit 3 794 18 989 25 838 7 580 765 56 966

TOTAL 3 794 44 302 40 230 20 207 6 776 115 309

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett antal valutaoptioner och valutaterminer, se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

60 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under nettningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Brutto- Nettade Netto- Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa

2020-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 i BR

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 12 628 0 12 628 1 408 10 042 1 178 - 12 628 Ej likviderade fordringar 5 553 5 370 183 - - 183 1 014 1 197

SUMMA 18 181 5 370 12 811 1 408 10 042 1 361 1 014 13 825

SKULDER

Derivatinstrument 1 408 0 1 408 1 408 39 -39 - 1 408 Ej likviderade skulder 5 410 5 370 40 - 40 1 021 1 061

SUMMA 6 818 5 370 1 448 1 408 39 1 1 021 2 469

Belopp som inte nettas i balansräkningen

Brutto- Nettade Netto- Kvittning av finansiella Erhållna Nettobelopp Summa

2019-12-31 belopp belopp i BR belopp i BR instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt 1 i BR

TILLGÅNGAR

Derivatinstrument 6 307 0 6 307 1 112 4 819 376 - 6 307 Ej likviderade fordringar 11 069 10 944 125 - - 125 3 042 3 167

SUMMA 17 376 10 944 6 432 1 112 4 819 501 3 042 9 474

SKULDER

Derivatinstrument 1 112 0 1 112 1 112 0 0 - 1 112 Ej likviderade skulder 10 997 10 944 53 - - 53 2 796 2 849

SUMMA 12 109 10 944 1 165 1 112 0 53 2 796 3 961

1 Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när AP4 har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där AP4 inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

AP4 Årsredovisning 2020 | 61

Bilaga 6 Styrelsens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2021

Sarah McPhee Lars Åberg

Styrelseordförande Vice ordförande

Helén Eliasson Monika Elling

Henrik Rättzén Maj-Charlotte Wallin

Ingrid Werner Göran Zettergren

Aleksandar Zuza

Niklas Ekvall

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2021

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor, Auktoriserad revisor, förordnad av Regeringen förordnad av Regeringen 62 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 6

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga Uttalanden att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamför år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 41-62 i detta heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet dokument. om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställan- Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- de direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamhet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde av detta. AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna Revisorns ansvar pensionsfonder. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga övriga delar. felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra fastställes. uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god Grund för uttalanden revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonooberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revisors- miska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt enligt dessa krav. omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och revisionen. Dessutom: ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller Annan information än årsredovisningen misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckvisningen och denna återfinns på sidorna 1–40 samt 65-76. Det är liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttastyrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för landen. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till denna andra information. följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseen- agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, de denna andra information. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt • Skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna konansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- troll som har betydelse för vår revision för att utforma granskväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med ningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständighetårsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den erna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om kontrollen. informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna används och rimligheten i styrelsens och verkställande direk information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåll- törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplyser en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi ningar. har inget att rapportera i det avseendet. • Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid Styrelsens och verkställande direktörens ansvar upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplyspå oegentligheter eller misstag. ningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfak-

AP4 Årsredovisning 2020 | 63

Bilaga 6

torn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera Styrelsen ansvarar för Fjärde AP-fondens organisation och föruttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de valtningen av Fjärde AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsbe- bland annat att fortlöpande bedöma Fjärde AP-fondens ekonorättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra miska situation och att tillse att Fjärde AP-fondens organisation att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Fjärde • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Fjärde AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste sätt. också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna Revisorns ansvar kontrollen som vi identifierat. Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för Rapport om andra krav enligt lagar att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns och andra författningar någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för räkenskapsåret 2020. Uttalanden Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot föranleda anmärkning. styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Fjärde Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige AP-fonden för 2020. använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förinventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs base- Grund för uttalanden ras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Vi är oberoende i förhållande till Fjärde AP-fonden enligt god revi- för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar särskild betydelse för Fjärde AP-fondens situation. Vi går igenom enligt dessa krav. och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. förvaltningen.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Stockholm den 18 februari 2021

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

64 | AP4 Årsredovisning 2020

Bilaga 7 2020 ÅRSREDOVISNING SJÄTTE AP-FONDEN

Bilaga 7

INNEHÅLL

Kort om Sjätte AP-fonden 1 Ledning 29 Sjätte AP-fonden i siffror 2 Ersättningsnivåer mm 31 Portföljhändelser 2020 3 Förvaltningsberättelse 32 VD-ord 4 Resultaträkning 38 Investeringsstrategi 6 Balansräkning 39 Portfölj 7 Noter 40 Hållbarhetsrapport 11 Revisionsberättelse 48 Fondstyrningsrapport 26 Defnitioner och förklaringar 50 Styrelse 28

Fackuttryck

Onoterade tillgångar: Onoterade bolag Buyout: Mogna bolag med en etablerad Fondinvestering/Utfästa kapital: AP6 vars aktier inte handlas på börsen affärsmodell och marknadsposition. beslutar om investering i en fond, vilket Riskkapital och private equity (PE): Secondary: Investerare i en fond önskar sker genom utfästelse av ett visst be- Samlingsbegrepp för onoterade till- avyttra sina andelar innan det att fon- lopp. Detta betalas ut i takt med att den gångar/bolag. den avslutats. aktuella fonden investerar i bolag. Fondbolag: Ägare till fonder som inves- Venture/Growth: Nystartade bolag som Co-investering: AP6 investerar i bolag terar i onoterade bolag. vanligtvis kräver kapital över en längre (minoritetsinvestering) tillsammans med tid för att generera vinst. de fonder som AP6 utfäst kapital till.

Bilaga 7

AP6 I KORTHET

Sedan starten har AP6 bidragit Investerar i väl fungerande samarbete med de med nära 35 miljarder kronor till onoterade tillgångar fonder som AP6 utfäster kaptial till. det allmänna pensionskapitalet. Det handlar om ett ömsesidigt förtro- Till skillnad från övriga AP-fonder ska ende som bygger på kompetens och AP6:s fondkapital har sedan AP6, enligt den lag som styr verk- erfarenhet. AP6 har sedan länge ett starten 1996 vuxit från 10,4 milsamheten, investera fondkapitalet i mycket tydligt fokus på att utveckla jarder kronor till att vid årsskiftet onoterade tillgångar. Utmärkande för och fördjupa samarbeten med fond- 2020/21 uppgå till 45,2 miljarder denna typ av investeringar är långa bolag i syfte att bygga långsiktiga och kronor. innehavsperioder, krav på samsyn stabila relationer. med övriga ägare samt tillgång till ka- Tack vare detta målmedvetna arpital för att kunna utveckla innehaven bete som bedrivits under lång tid har En del av det statliga över tid. Kompetens, erfarenhet och AP6 byggt ett förtroende när det gäller pensionssystemet långa relationer skapar det förtroende organisationens kunskap och förmåga som är en förutsättning för den typ av att genomföra co-investeringar. De fem AP-fonderna (AP1-4 och AP6) investeringsverksamhet som AP6 är aktiv inom. brukar benämnas buffertkapitalet och AP6 investerar genom att utfästa Integrerat utgör cirka 10-15 procent av pensionssystemet. AP1-4 är jämnstora och kapital till fonder och genom att inves- hållbarhetsarbete

har alla både ett in- och utföde till tera i bolag tillsammans med fonder. AP6:s modell är att integrera hållbarpensionssystemet. AP6 är en stängd Bred kompetens hetsarbetet i investeringsverksamhefond, det förekommer inget in- eller ten. I alla investeringsmöjligheter som utföde från pensionssystemet. inom private equity utvärderas ingår hållbarhet som en

AP6 bär sina egna kostnader och AP6:s specialistkompetens utgörs av likvärdig faktor i den bedömning som vinsten från investeringar återinveste- förmågan att genomföra egna analy- ligger till grund för beslut. Samma arras löpande. ser och utvärderingar av både fonder betsätt används under hela innehavsoch bolag. AP6 har varit aktiv som tiden och vid avyttring. I egenskap av AP-fonder investerare i onoterade investeringar investerare i olika verksamheter, brani mer än 20 år. Under denna tid har scher och geografer tillämpar AP6 en organisationen byggt upp lång erfaren- bred hållbarhetsansats, väl förankrad het, en bred kompetens och ett stort i internationella överenskommelser för Pensions- Pensions- mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö tillgång skuld nätverk. Detta möjliggör för AP6 att i hård konkurrens med andra investe- och anti-korruption. (avgifter från (utbetalning arbetsgivare) till pensionärer) rare få tillgång till topprankade fonder AP6:s uppförandekod utgör grunmed hög avkastning. den för arbetet med ansvarsfulla En avgörande förutsättning för investeringar. möjligheten att få tillgång till attraktiva co-investeringar, är ett sedan länge

45,2 7 649 20,4

miljarder kronor förvaltas miljoner kronor procent – nettoav Sjätte AP-fonden – årets resultat avkastning för 2020

I korthet – AP6 2020 | 1

Bilaga 7

SJÄTTE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden förvaltar Avkastning efter kostnader 2011–2020 45,2 miljarder kronor % 20,4

12,2 12,3 9,2 9,2 9,6 8,2 6,5 6,5

–6,9 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Fonder, 49%/ ˜er än 600 bolag Co-investeringar, 37% / knappt 60 bolag Likviditet, 14% Avkastning efter kostnader rullande AP6:s totala avkastning fem år, jämfört med avkastningsmål* Buyout (mogna bolag) SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 % %

20,4%

18,9 18,1

13,4 14,1 13,9 14,1 11,3 11,6 12,2 12,0 11,9 11,3 10,8 9,3 9,4 9,8 8,7 7,1 7,1 7,1 Årets avkastning på 5,8 sysselsatt kapital

2011–2015 2012–2016 2013–2017 2014–2018 2015–2019 2016–2020 * Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6

13,9%

strategi sedan 2011.

Avkastning under tio och fem år samt under 2020

År 2011–2020 2016–2020 2020 Den genomsnittliga Totalt buyout, % 12,4 13,9 20,3 avkastningen för mogna – Fonder 14,2 13,0 11,9 – Co-investeringar 11,2 14,7 30,3 investeringar under de Totalt venture capital, % 3,9 25,0 22,0 senaste fem åren – Fonder 18,5 28,9 27,7

– Co-investeringar –6,0 18,6 –6,5 Avkastningsmål 13,7 14,1 15,5

Resultatet fördelat per segment, 2011–2020 Genomsnittlig MSEK 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 avkastning, % Buyout (mogna bolag) 1 104 1 566 998 971 2 177 1 424 2 718 1 998 1 839 6 770 12,4 Venture Capital (tidig fas) –2 087 –131 176 196 331 192 732 1 439 686 813 3,9 Avkastning sysselsatt kapital –983 1 435 1 174 1 167 2 508 1 616 3 450 3 437 2 525 7 583 10,4 Likviditetsförvaltning, riskhantering samt interna kostnader –397 266 686 274 359 106 20 –395 333 66 – Resultat –1 380 1 701 1 860 1 441 2 867 1 722 3 470 3 042 2 858 7 649 8,5

2 | AP6 2020 – Sjätte AP-fonden i siffror

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING

MSEK Not 2020 2019 Investeringsverksamheten Nettoresultat noterade aktier och andelar 245 716 Nettoresultat onoterade aktier och andelar 2 7 446 2 191 Aktieutdelning 10 32 Övriga fnansiella intäkter och kostnader 3 37 14 Förvaltningskostnader 4,6 –40 –44 Gemensamma kostnader 5,6 –49 –51 Årets resultat 7 649 2 858

38 | AP6 2020 – Resultaträkning

Bilaga 7

BALANSRÄKNING

MSEK Not 2020-12-31 2019-12-31 TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Aktier och andelar i noterade bolag och fonder 7,8 5 239 4 794 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder 7,9 36 872 31 812 Övriga räntebärande värdepapper 7,10 282 268 Summa placeringstillgångar 42 393 36 874

Fordringar och andra tillgångar Derivat för valutasäkring 1 760 417 Övriga kortfristiga fordringar 11 5 53 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 42 57 Likvida medel 7 1 270 395 Summa fordringar och andra tillgångar 3 077 922 SUMMA TILLGÅNGAR 45 470 37 796

FONDKAPITAL OCH SKULDER Fondkapital Grundkapital 10 366 10 366 Balanserat resultat 27 142 24 284 Årets resultat 7 649 2 858 Summa fondkapital 45 157 37 508

Kortfristiga skulder Derivat för valutasäkring 39 81 Upplupna kostnader 14 136 114 Övriga kortfristiga skulder 15 138 93 Summa kortfristiga skulder 313 288 SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 45 470 37 796

Balansräkning – AP6 2020 | 39

Bilaga 7

NOTER

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Pris enligt senaste investeringsrundan

Not 1 Redovisningsprinciper AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner.

Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som fnns i Lagen detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emis-

(2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 janu- sioner där endast befntlig ägarkrets deltar (så kallade internrun-

ari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningsdor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en sed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar mer detaljerad analys och om det är så att bolaget försökt få in värderas till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för

några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2020. bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av

innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan Redovisning enligt IFRS tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6

utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta områ- Diskonterat kassaföde de. AP6 uppfyller kraven för att defnieras som ett investmentföre- Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett diskon-

tag enligt IFRS 10. För varje enskild standard avgör AP6 vad som terat framtida löpande kassaföde. Avdrag görs därefter av aktuell

är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presenräntebärande nettoskuld. De framtida födena nuvärdesberäknas teras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt baserat på en riskjusterad ränta. Det avkastningskrav som används i

som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är modellen och därmed på investeringen skall motsvara genomsnittlig

att årets resultat överensstämmer med IFRS. I likhet med övriga förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande AP-fonder upprättas ingen kassafödesanalys i årsredovisningen risknivå och tidshorisont. I de fall som investeringen vid värderingsvilket är ett undantag från IFRS. tillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaföde och det inte fnns

en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en Redovisning och värdering av onoterade värdepapper mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknads- AP6:s investeringar skall enligt lag värderas till verkligt värde. Vär- värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

deringarna, såväl interna som externa, utförs i enlighet med god

sed för onoterade tillgångar där IPEV:s (International Private Equity Substansvärdemetoden and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation. Denna metod lämpar sig väl för fastighets- eller fnansbolag där

com) riktlinjer och rekommendationer är vägledande. Att externt värdena främst utgörs av nettotillgångar. Därefter beaktas även

förvaltade tillgångar, såsom fond- och co-investeringar, principiellt jämförbara noterade bolags värdering vad gäller premie alternativt skall redovisas till verkligt värde säkerställs genom att europeiska rabatt på substansvärdet.

och amerikanska fonder upprättar sina värderingar i enlighet med

IPEV eller motsvarande, samt sina årsredovisningar i enlighet med Multipelvärdering redovisningsprinciperna för IFRS 13 eller US GAAP:s standard vid Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras namn ASC 830. I ett fåtal fall fastställer AP6 värderingar genom ofta på multiplar såsom EV/EBITDA och EV/Sales. Multipelvärde-

egna bedömningar, vilket görs i anslutning till årsskiftet. Tyngdring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag punkten läggs på de bolag som har materiella värden i relation till då det oftast fnns fer noterade referensobjekt (peer groups) att den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att fnna lämp-

ett stort mått av bedömning varmed förändringar av gjorda anta- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta

ganden kan påverka resultatet väsentligt. Vid egna värderingar en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat försöker AP6 avgöra vilken kombination av värderingsmetoder som kassaföde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan.

är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde och

därmed ett rättvisande resultat. Övriga redovisningsprinciper Sett ur ett tidsperspektiv baseras årsredovisningen på senast Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken

tillgänglig och tillförlitlig information. Då AP6 enligt lag måste ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen

avlämna årsredovisningen i februari så fnns det vid den tidpunkoch specifceras även i not 2. Föreligger däremot en stadigvarande ten inga värderingar att tillgå för fond- och co-investeringar per och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivårsskiftet. Någon egen bedömning av värdet på dessa innehav är ning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna ned-

inte möjlig vilket gör att bokslutet istället baseras på rapportering skrivning redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier från de externa förvaltarna per tredje kvartalet. I samtliga fall och andelar” i resultaträkningen och specifceras även i not 2. justeras därefter för de kassaföden som inträffat fram till års- Köp och försäljning av fnansiella instrument redovisas på

skiftet. För de bolag som AP6 fastställer värderingen på används affärsdagen. däremot följande värderingsmetoder: Konvertibla lån ingår i posten ”Aktier och andelar i onoterade

bolag och fonder” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som

gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader. Externa förvalt-

40 | AP6 2020 – Noter

Bilaga 7

ningskostnader kostnadsförs och redovisas som en del av årets Förvaltningskostnader orealiserade värdeförändring inom not 2. Det totala beloppet AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interanges också i löptext i not 4. na förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i och onoterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mel- resultaträkningen då de inkluderas i det orealiserade resultatet. lan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I Inga förvaltningsavgifter eller förvärvskostnader aktiveras på det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda investeringarna värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. Vidare Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för uppkommer nedskrivningar endast när enheten som AP6 investe- AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, rar i går i konkurs. Detta innebär att konkurser eller likvidationer kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader av fondernas portföljbolag inte redovisas såsom nedskrivning som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma eftersom en investering inte har skett direkt i dessa. specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna AP6 hanterar enstaka investeringar genom renodlade så kontorsomkostnader. kallade holdingbolag. När holdingbolagets innehav säljs omvärderas Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not enheten till transaktionsvärdet. När utdelning och därmed likviden 4 och 5. når AP6 uppkommer ett realiserat resultat. Utdelning kan oftast Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvaltverkställas först efter en viss tid då innehavet i holdingbolaget ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den sålts. Detta innebär att AP6 kan komma att kommunicera en inves- tillgång som förvaltats. Några sådana har inte utgått under 2020. tering som såld fastän resultatet ännu inte fullt ut har realiserats. Övriga redovisningsprinciper Redovisning och värdering av noterade värdepapper Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen terbolag ska värderas till verkligt värde. till verkligt värde. De noterade tillgångsslagen utgörs av aktier, AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och derivatinstrument och fondandelar. därmed inte heller ett moderföretag. Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- Fordringar upptas till det belopp som de beräknas infyta till. dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarieanavser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den skaffningar kostnadsförs löpande. tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mel- Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i lan parterna, det vill säga på affärsdagen. Denna princip omfat- resultaträkningen. Bruttovärden anges i not. tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte aktiemarknaden. momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländska Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas utan utgör en rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet. kostnad i verksamheten. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstmesnittsmetoden använts. Värdering sker i första hand till senaste del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e betalkurs under årets sista handelsdag. Om det vid särskilda Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklingsstyförhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) relsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för till eller utbetalningar från pensionssystemet. beräkning av det verkliga värdet. Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och Närstående redovisas under samma balanspost som respektive instruments Defnieras som de företag eller fonder som AP6 äger minst 20% underliggande tillgångsslag. av och/eller i vilka man har ett betydande infytande. Närstående Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, anses också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Med Ägarandelar avseende företag och fonder redovisas under not 9. realisationsresultat menas skillnaden mellan försäljningsintäkt Ersättning till ledande befattningshavare redovisas under not 6. och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som Ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar. att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regeringens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar investeringsverksamheten. i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande Utfästelser till investeringar värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfäl- utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras let en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. När För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, utbetalning görs och fonden fått ett anskaffningsvärde redovisas bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, fnns noterade innehavet i not 9. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat kurser att tillgå. Samtliga tillgångar ska marknadsvärderas och kapital, med tillägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen tillsammans återfnns som ett åtagande och presenteras i not 16. med upplupna räntor i not 3, ”Övriga fnansiella intäkter och kostnader”.

Noter – AP6 2020 | 41

Bilaga 7

Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Not 4 Förvaltningskostnader

2020 2019 2020 2019 Realiserat Interna förvaltningskostnader Intäkter vid avyttring 7 211 5 130 Personalkostnader 36 37 Investerat kapital –2 315 –3 131 Juridikkonsulter – 0 Återföring värdeförändring avyttrade innehav –3 549 –1 750 Övriga externa tjänster 1 2 1 347 249 Resekostnader m.m. 0 2 Debiterad moms 1 1 Övriga kostnader 2 2 Orealiserat Årets värdeförändring 5 978 2 463 Totalt 40 44 Valutakursdifferens 121 –521 6 099 1 942 Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under 2020 (– ) . Externa förvaltnings- och förvärvskostnader hänförliga till Totalt 7 446 2 191 innehav i onoterade fonder och företag uppgår till 506 MSEK (514) respektive 11 MSEK (11). Vid utgången av året har samtliga förvaltningskostnader kostnadsförts och belastat resultaträkningen. Dessa redovisas inom årets värdeförändring på orealiserade innehav i not 2. Inom likviditetsförvaltningen fnns noterade fonder där av- Not 3 Övriga fnansiella intäkter och kostnader gifterna till förvaltarna tas direkt ur innehaven. Dessa avgifter uppgår till cirka 1,9 MSEK (2,5) och belastar således respektive 2020 2019 fonds marknadsvärde.

Ränteintäkter 18 30 Räntekostnader –1 –3 Valutakursdifferens 20 –13 37 14

42 | AP6 2020 – Noter

Bilaga 7

Löner och förmåner Not 5 Gemensamma kostnader Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 44. 2020 2019 Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik. Personalkostnader 31 30 Lokalkostnader 6 9 Pensioner IT-kostnader 4 4 Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års Externa tjänster 1 1 ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp Förvaltningskostnader 2 1 motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön. Resekostnader m.m. 0 1 AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor. Debiterad moms 2 2 Övriga kostnader 3 3 Avgångsvederlag Totalt 49 51 Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer affärssupportorganisationen. kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvarande högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå I förvaltningskostnader ingår ersättningar av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis till revisionsföretag med: och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid 2020 2019 som avgångsvederlaget utbetalas. Revisionsuppdrag Lagstadgad revision (PwC) 0,7 0,8 Incitamentsprogram Övrig revision (PwC) – – AP6 har i övrigt inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda. Totalt 0,7 0,8 Beslut om arvoden och ersättningar Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden, 150 000 kronor till vice Not 6 Personal ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamöter. Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och ningshavare personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitaments- Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor program. Något sådant fnns dock inte hos AP6. för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i Ersättning till styrelse pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna Under 2020 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt enligt följande; Catrina Ingelstam 200 000 SEK, Karin Reuteratt utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings- skiöld 100 000 SEK, Åsa Knutsson 100 000 SEK, Alexander havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några Ljungqvist 100 000 SEK och Urban Lindskog 150 000 SEK. rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare defnieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens Ersättning till ledande befattningshavare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner övriga anställda på AP6 fnns publicerad på www.ap6.se. ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd. Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2020 Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt medlemmar av ledningsgruppen vid utgången av 2020; Kataeventuell rörlig ersättning. 2019 genomfördes en jämförelse av rina Staaf, Margareta Alestig Johnson (till 30/9), Cecilia Gross extern konsult av ersättningar mot jämförbara institut, företag och Friberger (från 1/10) Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, Ulf fonder. Styrelsens bedömning är att ersättningar och förmåner till Lindqvist och Henrik Dahl. AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda måttfulla och konkurrenskraftiga. ordning enligt följande: 3,4 MSEK, 1,6 MSEK, 0,4 MSEK, 2,0 Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank- MSEK, 2,0 MSEK, 2,1 MSEK, 1,7 MSEK, och 1,8 MSEK. institutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges Ingenjörer för akademiker (SACO).

Noter – AP6 2020 | 43

Bilaga 7

2020 2019 Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 1,0 MSEK, 0,5 MSEK, 0,2 MSEK, 0,6 MSEK, 0,6 MSEK, 0,6 Lön och arvoden MSEK, 0,5 MSEK och 0,5 MSEK. Styrelseordförande 0,2 0,1 Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner Styrelsen exkl. ordförande 0,4 0,2 erhållits enligt följande: 16 TSEK, 18 TSEK, 4 TSEK, 24 TSEK, 16 Verkställande direktör 3,4 2,2 TSEK, 31 TSEK, 4 TSEK och 31 TSEK. Verkställande direktör, från 1/9 – 1,1 Ledningsgruppen 2020 2019 exkl. verkställande direktör 11,6 11,9 Medelantal anställda Män 13 15 Övriga anställda 23,4 23,2 Kvinnor 17 16 Totalt 39,0 38,7 30 31 Övriga förmåner Antal anställda per 2020-12-31* Män 13 13 Verkställande direktör – – Kvinnor 18 17 Ledningsgruppen 31 30 exkl. verkställande direktör 0,1 0,1 Övriga anställda 0,5 0,6 Styrelse Män 2 2 Totalt 0,6 0,7 Kvinnor 3 3 5 5 Pensionskostnader Styrelseordförande – – Ledningsgrupp Män 5 5 Styrelsen exkl. ordförande – – Kvinnor 2 2 Verkställande direktör 1,0 0,6 7 7 Verkställande direktör, från 1/9 – 0,3 * Kategorierna heltid/deltid redovisas inte på grund av undantagsregeln i Ledningsgruppen lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om uppgiften kan exkl. verkställande direktör 3,5 3,5 hänföras till särskild individ. Övriga anställda 7,0 7,1 11,5 11,5 Sociala kostnader inkl löneskatt exklusive pensionskostnader 15,0 15,1 Personalkostnader - Totalt 66,1 66,0

44 | AP6 2020 – Noter

Bilaga 7

Not 7 Finansiella tillgångar och skulder per kategori

Värderade till Derivat till verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa 2020 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde 42 111 1 760 280 44 151 44 151 Övriga omsättningstillgångar – – 47 47 47 Kortfristiga placeringar 2 – – 2 2 Kassa och bank 1 270 – – 1 270 1 270 Summa fnansiella tillgångar 43 383 1 760 327 45 470 45 470

Leverantörsskulder – – 3 3 3 Övriga skulder – 39 271 310 310 Summa fnansiella skulder – 39 274 313 313

Värderade till Derivat till verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa 2019 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde 36 606 417 266 37 289 37 289 Övriga omsättningstillgångar – – 110 110 110 Kortfristiga placeringar 2 – – 2 2 Kassa och bank 395 – – 395 395 Summa fnansiella tillgångar 37 003 417 376 37 796 37 796

Leverantörsskulder – – 1 1 1 Övriga skulder – 81 206 287 287 Summa fnansiella skulder – 81 207 288 288

Not 8 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

Innehav Antal andelar Kapitalandel, % Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK Aktier Tobii 4 000 630 4,0 4,0 226

Tillgångsslag och förvaltare inom likviditetsförvaltningen Aktieindexfonder SEB 574 Swedbank Robur 561 Räntefonder SEB 1 226 Swedbank Robur 1 234 Blandfond Amundi 1 418 Totalt 5 239

Erlagt courtage uppgår under 2020 till cirka 0,7 MSEK (1,3).

Noter – AP6 2020 | 45

Bilaga 7

Not 9 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

2020-12-31 2019-12-31 Fonder 21 218 17 027 Co-investeringar 15 654 14 785 Totalt marknadsvärde onoterade aktier och andelar 36 872 31 812

Tio största innehaven i onoterade aktier och andelar, inom respektive kategori

Fonder Kapitalandel % *

AlpInvest Co-Investment Fund (Lux Feeder) VII, SCSp 23,6 Bridgepoint Europe V C L.P. 16,0 Carlyle Europe Partners IV, L.P. 2,7 EQT Mid Market Europe (No.1) Feeder, L.P. 4,9 EQT VII (No. 1) L.P. 2,3 EQT VIII (No.1) SCSp 1,8 Nordic Capital VIII Beta, L.P. 4,4 Nordic Capital IX Alpha, L.P. 4,7 Permira VI L.P. 1,4 Sixth Cinven Fund (No.2) L.P. 1,0

AP6 har ett hundratal aktiva fondinvesteringar. De tio största presenteras ovan och utgör ca 23 % av det totala marknadsvärdet.

Co-investeringar Investering Kapitalandel % *

Adagio Co-Invest L.P. Allegro 5,5 Anticimex New TopHolding AB Anticimex 4,5 BC European Capital X – Navigator Co-Investment (2) LP Navex 25,2 Cinven Cullinan L.P. Allegro 5,5 Cinven Envirotainer Limited Partnership Envirotainer 100,0 EQT VIII Co-Investment (A) SCSp SuSe 7,1 IVC New TopHolding S.A. IVC 5,4 Kite Co-Investment Limited Partnership Kyriba 32,3 NC Alexander Co-Invest, L.P. Lindorff / Intrum 13,1 OneMed Top Holding AB OneMed 18,5

AP6 har ett sextiotal aktiva co-investeringar. De tio största presenterade ovan och utgör ca 23 % av det totala marknadsvärdet.

Totalt anskaffningsvärde 30 490 Värdeförändring 6 382 TOTALT MARKNADSVÄRDE 36 872

*Avser kapitalandel i investeringsenheten.

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar återfnns på www.ap6.se under Dokument/Årsredovisning.

46 | AP6 2020 – Noter

Bilaga 7

Not 10 Övriga räntebärande värdepapper Not 14 Upplupna kostnader

2020 2019 2020 2019 Korta räntebärande värdepapper 2 2 Upplupen management fee 129 108 Lån till onoterade bolag 280 266 Övrigt 7 6 Totalt 282 268 Totalt 136 114

Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Not 15 Övriga kortfristiga skulder

2020 2019 2020 2019 Affärer som ej gått i likvid på balansdagen – 48 Affärer som ej gått i likvid på balansdagen 133 90 Övrigt 5 5 Leverantörsskulder 3 1 Övrigt 2 2 Totalt 5 53 Totalt 138 93

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 16 Ansvarsförbindelser och utfästelser

2020 2019 2020 2019 Förutbetald management fee 38 52 Övriga förutbetalda kostnader och intäkter 4 5 Ansvarsförbindelser 69 76 Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital 18 744 17 917 Totalt 42 57 Totalt 18 813 17 993

Not 13 Skulder till kreditinstitut Väsentliga händelser efter räkenskapsårets Not 17 utgång 2020 2019 Inga väsentliga händelser, utöver ordinarie verksamheten, har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Bekräftad kreditlimit 2 000 1 500 Obekräftad kreditlimit 1 500 – Outnyttjad del –3 500 –1 500 Utnyttjat kreditbelopp 0 0 Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig fnansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Samtliga kreditlimiter fnns inom befntlig koncernkontostruktur.

Göteborg den 25 februari 2021

Catrina Ingelstam Urban Lindskog Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Åsa Knutsson Alexander Ljungqvist Karin Reuterskiöld Ledamot Ledamot Ledamot

Katarina Staaf Verkställande direktör

Noter – AP6 2020 | 47

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN Uttalanden Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden visningen och återfnns på sidorna 1-31. Det är styrelsen och den för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 32-47 i detta verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infordokument. mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- avseende denna andra information. sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens fnansiella I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ställning per den 31 december 2020 och av dess fnansiella resultat att läsa den information som identiferas ovan och överväga om för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övriga delar. övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat fastställs. på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig Grund för uttalanden felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing portera i det avseendet. (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige DIREKTÖRENS ANSVAR och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer VÅR REVISIONSANSATS är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller Revisionens inriktning och omfattning några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och eller på misstag. bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de fnansiella rap- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheutgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. om det fnns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Revisorns ansvar Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsregranskning i syfte att kunna uttala oss om de fnansiella rapporter- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, na som helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovis- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet verkar. Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan fnns. Felaktigheter kan på de frågeställningar som fnns för att säkerställa en korrekt redo- uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentvisning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka samt under innehavstiden. de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-

48 | AP6 2020 – Revisionsberättelse

Bilaga 7

ningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Grund för uttalanden omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt revisionen. Dessutom: ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. −identiferar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god rei årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat enligt dessa krav. utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av Styrelsens och verkställande direktörens ansvar oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. åsidosättande av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fondens organisation och för- −skafar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll valtningen av Sjätte AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtbland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fondens ekonogärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men miska situation och att tillse att Sjätte AP-fondens organisation inte för att uttala oss om efektiviteten i den interna kontrollen. är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på vänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktöett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det fnns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Revisorns ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att fnns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det fnns någon fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltden väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2020. otillräckliga, modifera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och använder vi professionellt omdöme och har en professionellt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och som vi identiferat. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Uttalanden om ansvarsfrihet. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även Stockholm den 25 februari 2021 granskat om det fnns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2020. Magnus Svensson Henryson Peter Nilsson Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfande Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Revisionsberättelse – AP6 2020 | 49

Bilaga 8

AP7

Årsredovisning 2020

Pensionsförvaltare måste se risk som en möjlighet

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Avkastning 2020

Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder Under 2020 har utvecklingen på de globala

trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned aktiemarknaderna varit volatil, främst till följd

och ersätts med AP7 Räntefond. Från 75 års av utbrottet av Covid-19 i början av året.

ålder är fördelningen konstant 33 % AP7 Under senare delen av året har aktiemarkna-

Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. AP7 Såfa derna dock återhämtat sig, vilket har lett till en

Sjunde AP-fondens uppdrag

kan väljas när som helst hos Pensionsmyndig- positiv avkastning i de av Sjunde AP-fondens I det svenska allmänna pensionssystemet heten och kan också, temporärt under produkter som har stort aktieinslag.

ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till Pensionsmyndighetens pågående omställning AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär premiepension och förvaltas i värdepappersav fondtorget, kombineras med andra fonder att fördelningen mellan aktie- och ränteplacefonder efter individuella val av pensionsspai premiepensionssystemet. ringar är olika för olika årskullar. Därför blir rarna. Premiepensionssystemet administreras också avkastningen olika för sparare i olika av den statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har AP-fonden (AP7), som också är en statlig Tre statliga fondportföljer under 2020 haft en avkastning på 4,4 %. myndighet, fungerar inom detta system på Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond Under samma period har de privata premie-

samma sätt som ett fondbolag med förvalt- och AP7 Räntefond skapas också tre fondpensionsfonderna i genomsnitt gett en ning av värdepappersfonder. AP7:s verksam- portföljer med olika risknivåer. De tre statliga avkastning på 8,2 %. Skillnaden förklaras het med kapitalförvaltning startade hösten fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanhuvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre 2000 i samband med att det första fondvalet serad och AP7 Ofensiv. valutaexponering än de privata premie inom premiepensionssystemet ägde rum. pensionsfonderna. För de personer som avstår från att välja AP7 Försiktig består av 33 % 1 AP7 Aktiefond Risken (mätt som standardavvikelse under någon annan fond i premiepensionssystemet och 67 % AP7 Räntefond placeras medlen av Pensionsmyndigheten den senaste 24-månadersperioden) har för

AP7 Balanserad består av 50 % 1 AP7 Aktie- AP7 Såfa varit 17,7 %, jämfört med 13,1 % för i förvalsalternativet AP7 Såfa (statens fond och 50 % AP7 Räntefond genomsnittet för de privata premiepensionsårskullsförvaltningsalternativ). fonderna 2 . AP7 Såfas högre risk förklaras till Denna förvaltningsberättelse behandlar AP7 Ofensiv består av 75 % 1 AP7 Aktiefond stor del av att andelen sparare över 55 år verksamheten i ”fondbolaget” AP7, inklusive och 25 % AP7 Räntefond fortfarande är liten och att andelen AP7 de produkter AP7 tillhandahåller via de två Räntefond därmed också är liten. Framöver byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 De statliga fondportföljerna är var och en för kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka Räntefond. sig fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten i takt med att spararna i premiepensions -

och kan också, temporärt under Pensionssystemet blir äldre. Det statliga erbjudandet - produkterna myndighetens pågående omställning av Sedan starten 2000 har förvalsalternativet 3 Byggstensfonderna fondtorget, kombineras med andra fonder gett en genomsnittlig årlig avkastning på AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de i premiepensionssystemet. 7,0 %, jämfört med 4,2 % för de privata premie byggstensfonder som övriga fyra AP7pensionsfonderna (tidsviktad avkastning). produkter skapas med hjälp av. Fonderna Förvaltat kapital och avkastning En sparare som investerar i aktiemarknaden tillförs årligen kapital, främst genom att förväntas ha en avkastning som långsiktigt

Pensionsmyndigheten för över föregående Förvaltat kapital 2020 överstiger en ränteplacering. En typisk premie års fastställda pensionsrätter i fonder. För Under 2020 placerade Pensionsmyndigheten pensionssparare som sedan 2000 haft sitt detaljerad information om utvecklingen för premiepensionsmedel för 2019 års pensionskapital investerat hos AP7 har fått en kapitaldessa fonder hänvisas till särskilda årsberät- rätter. AP7 tillfördes också medel genom viktad avkastning på 10,1 % per år. Kapitalviktad telser för fonderna. likvidering/stängning av fonder på fondtorget. avkastning anger genomsnittlig årlig utveck- Total uppgick inflödet av kapital genom köp Direktval av byggstensfonderna ling för en genomsnittlig sparares konto och av andelar i fonderna till 37,8 miljarder kronor AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut (64.2 miljarder kronor 2019). Utflödet av kan jämföras med utvecklingen för inkomst-

pensionen. AP7:s långsiktiga avkastnings valbara hos Pensionsmyndigheten och kan kapital genom inlösen av andelar, på grund av ambition är att ett kontinuerligt sparande kombineras med andra fonder i premie - pensionsutbetalningar och att premiepeni förvalsalternativet under hela arbetslivet ska pensionssystemet. sionssparare bytte till andra fonder, uppgick ge en långsiktig överavkastning i förhållande till sammanlagt cirka 18,5 miljarder kronor till inkomstpensionen om 2 ‐ 3 procentenheter AP7 Såfa (5,7 miljarder kronor 2019) under året. per år. Inkomstpensionens utveckling under AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion Vid utgången av 2020 förvaltade AP7 till Pensionsmyndigheten hur placeringar för sammanlagt 722,5 miljarder kronor (674,2 perioden hade inneburit en utveckling mot-

svarande 3,0 % per år. Under förvalsalternatirespektive sparare ska fördelas mellan bygg- miljarder kronor), varav 655,4 miljarder kronor vets hittillsvarande livstid har denna avkaststensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- i AP7 Aktiefond och 67,1 miljarder kronor ningsambition därmed överträfats. fond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala för-

AP7 Räntefond i olika proportioner som för- valtade kapitalet förklaras av inflöden till de

ändras över tiden enligt en livscykelprofil som förvaltade fonderna samt en positiv värde -

grundas på spararens ålder. Fram till och med tillväxt under året.

1 Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter, vilket innebär att fördelningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året. 2 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. 3 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa. 19 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Statens fondportföljer har under 2020 gett Eftersom AP7:s intäkter beror på det förval- uppdrag enligt utredningens förslag.

följande avkastning: tade kapitalets storlek ska eventuella över- Parallellt med utredningen om ett upphand-

skott i kapitalförvaltningsverksamheten till- lat fondtorg har också en särkskild utredning

AP7 Försiktig 2,2 % falla premiepensionsspararna genom gradvis avseende risknivån i förvalsalternativet bedri-

(80,4 % sedan starten i maj 2010) sänkning av förvaltningsavgifterna i de fonder vits. AP7 har i det remissvar som lämnades

som förvaltas av AP7. Förvaltningsavgifterna under våren ställt sig positiva till delar av AP7 Balanserad 2,9 % utgör AP7:s enda intäktskälla och hur stora utredningens förslag, bland annat i frågor som (125,8 % sedan starten i maj 2010) dessa intäkter blir beror helt på det förvaltade rör AP7:s utökade möjligheter att investera

AP7 Ofensiv 3,8 % kapitalets storlek. Vid en kraftig och ihållande i alternativa tillgångsslag. Vissa andra förslag

(212,2 % sedan starten i maj 2010) nedgång på aktiemarknaderna kan därför en som lämnas i utredningen bör dock, enligt

situation uppstå då intäkterna minskar så AP7:s uppfattning, utredas vidare. Detta avser

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och mycket att verksamheten inte kan bedrivas främst förvalsalternativets utbetalningsdel.

AP7 Räntefond har under 2020 gett följande vidare utan att förvaltningsavgifterna höjs eller AP7 har beredskap för att hantera eventuella

avkastning: kostnaderna drastiskt sänks. För att minska ändringar i förvaltningen av förvalet om

denna risk har AP7:s styrelse beslutat att en sådana beslut fattas.

AP7 Aktiefond 4,7 % bufert motsvarande två gånger genomsnittet

AP7 Räntefond 1,0 % av de kommande fem årens prognostiserade

Året 2020

fasta kostnader ska byggas upp. Som en kon- Övergripande Deras jämförelseindex har gett en avkastning sekvens av det ökande överskottet har AP7:s Året har till mycket stor del präglats av följpå 2,5 % respektive 1,1 %. Ytterligare informa- styrelse beslutat om en sänkning av förvaltderna av Covid 19-pandemin. När pandemin tion om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ningsavgiften för AP7 Aktiefond från 0,08 till ges i årsberättelserna för respektive fond. 0,075 % från och med den 1 januari, 2021. slog till med full kraft i mars beslutade AP7

att antalet anställda som samtidigt arbetade

i myndighetens lokaler skulle begränsas kraftigt.

Verksamheten Utredningar om ett förändrat

Förvaltning och värdering av fonderna har Resultat premiepensionssystem därefter till stor del hanterats av anställda som Under 2020 uppgick AP7:s intäkter av rörelsen Föreslagna ändringar inom arbetat från hemmiljö, vilket innebar en utmatill 494,9 miljoner kronor (499,8 miljoner premiepensionssystemet ning under våren då aktiemarknaderna var kronor). De minskade intäkterna beror på att Under 2019 lämnades betänkandet från mycket volatila. Förvaltningen och värdefondavgiften sänkts med 0,01 % per den Utredningen om ett upphandlat fondtorg för ringen av fonderna har dock fungerat mycket

1 januari 2020. Kostnaderna, inklusive ränte- premiepension (SOU 2019:44) till regeringen. väl under hela perioden och inte heller i övrigt netto, uppgick till 296,3 miljoner kronor Enligt utredningens förslag skulle AP7:s upphar AP7:s verksamhet drabbats av några (289,3 miljoner kronor). Resultatet blev således drag utökas till att, utöver förvaltning av förallvarliga störningar till följd av pandemin eller 198,6 miljoner kronor (210,5 miljoner kronor). valsalternativet, också omfatta ansvar för distansarbete. Eget kapital vid årets slut var 1 184,5 miljoner premiepensionssystemets valarkitektur samt I övrigt har resurser lagts ner på att utarbeta kronor (985,9 miljoner kronor). upphandling av privata fonder till premiepenen strategisk plan för perioden 2021-2025, AP7:s intäkter är helt beroende av det för- sionssystemets fondtorg. Under inledningen samt på fortsatt utveckling av AP7:s

valtade kapitalets storlek, medan kostnaderna av året vidtogs åtgärder för att förbereda ledningsformer. är det till ungefär hälften. De kapitalberoende organisationen för ett utökat uppdrag. Senare

kostnaderna utgörs av avgifter till externa under året fattade dock riksdagens Pensions- Kapitalförvaltning kapitalförvaltare och till depåbank. grupp beslut om att inte ge AP7 ett utökat Under 2020 inriktades kapitalförvaltningens

arbete på att utveckla infrastruktur inom

kapitalförvaltningsverksamheten och på att

planera för möjliga konsekvenser för place-

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%)

Genomsnittlig Total risk ringsverksamheten med anledning av den

Avkastning årsavkastning (standard- utredning om risknivån i förvalsalternativet

2019-12-31- sedan start avvikelse som nu bereds i Finansdepartementet.

2020-12-31 (2010-05-21) 24-mån) De övergripande verksamhetsaktiviteterna

kan klassificeras inom tre områden; förstärk- AP7 Aktiefond 4,7 14,6 19,3 ning av fondens exekveringsverksamhet, AP7 Räntefond 1,0 1,2 0,8 utbyggnad av kapitalförvaltningens riskhante-

AP7 Såfa 4,4 13,8 17,7 ring och riskgenomlysning samt förberedelser AP7 Försiktig 2,2 5,7 6,4 för att kunna utöka fondens investeringar AP7 Balanserad 2,9 8,0 9,6 inom alternativa placeringar om utrednings- AP7 Ofensiv 3,8 11,3 14,4 förslaget blir verklighet. Resurser har i denna Privata fonder 8,2 8,6 13,1 del främst lagts på kompetensuppbyggnad.

Investeringsverksamheten har utöver regel-

Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet bunden portföljhantering främst inriktats på

för de privata premiepensionsfonderna (%) allokering av nytt kapital till private equity,

fortsatt fokus på fondens hållbarhetsinveste- Ackumulerad Genomsnittlig Genomsnittlig ringar samt förnyade kontrakt för lång/kort avkastning årsavkastning årsavkastning mandat inom alfaförvaltningen. sedan start sedan start senaste

år 2000 år 2000 10 åren Ägarstyrning och hållbarhet

Förvalsalternativet 291,6 7,0 13,2 AP7 har som mål att inta en ledande position

Privata fonder 131,2 4,2 8,0 inom ägarstyrning och deltar i svenska och

AP7 | 20

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

internationella initiativ för att driva utveck- senare år, och då fondens ledningsstruktur Organisation lingen framåt genom att ta en aktiv roll i den setts över, är dessa prioriterade områden. Ledning debatt som förs kring ägarstyrningsfrågor. Ansvariga för kontrollfunktionera har också Verkställande direktören har inrättat en Arbetet med att utveckla processer och lagt ner mycket arbete på att analysera konse- ledningsgrupp för verksamheten. Ledningsmetoder för ett aktivt ägarstyrningsarbete kvenserna av det utredningsförslag som lagts gruppen har ett strategiskt fokus och till är ständigt pågående. avseende ett upphandlat fondtorg, samt ledningsgruppens hjälp har VD inrättat ett Temarbetet kring klimatlobbying avslutades deltagit i arbetet med analys av potentiella antal beredningsgrupper vilkas huvudsakliga vid årets början, men arbete med rapportering förändringar till följd av eventuella ändringar uppgift är att bereda frågor inför beslut och ett antal uppföljningsaktiviteter har av förvalets konstruktion. i ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av: fortgått under 2020. Temat om arbetsvillkor AP7:s risker bedöms fortsatt vara identifie- – VD i gröna näringar har haft ett sista intensivt år rade och väl kontrollerade. – Chef kapitalförvaltning med publicering av delrapporter och semina- – Chef administration HR rier. Hållbar efektmätning passerade halvtid – Chef kommunikation och ägarstyrning AP7 befinner sig i en utvecklingsfas och inriktoch ett nytt tema inriktat på klimatomställning – HR-ansvarig inleddes. ningen av AP7:s verksamhet har under det – Riskansvarig senaste året präglats av viss osäkerhet om I början på året presenterade AP7 också en – Regelverksansvarig AP7:s framtida uppdrag till följd av de utredöversiktsstudie av forskning om ägarstyrning ningar om premiepensionssystemet och försom tagits fram tillsammans med Handels- VD fattar beslut i ledningsgruppen efter valsalternativet som bedrivits. Det förvaltade högskolan. Dessutom skedde en vidare - samråd med övriga deltagare. Lednings kapitalet har också vuxit markant under de utveckling av Parisavtalets tillämpning i AP7:s gruppens medlemmar utgör AP7:s ledande senaste åren, vilket har inneburit goda möjligprocess för svartistning, där bolag som aktivt befattningshavare. motarbetar Parisavtalets andemening kan heter till utveckling av den strategiska port följen. Detta har i sin tur också krävt en ny typ uteslutas från investeringar. av kompetens, vilket i kombination med Kapitalförvaltning utvecklingen på marknaderna och i branschen Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid Adminstration i stort har lett till ett behov av att stärka upp utgången av 2020 av elva tillsvidareanställda. Inom Administrationen har arbetet under organisationen med nya medarbetare. Som Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas 2020 i hög grad inriktats på att genomföra den en konsekvens av detta har AP7 många av externa förvaltare. Den interna förvaltningen vidareutveckling av AP7:s operativa modell relativt nyanställda och organisationen har arbetar huvudsakligen med upprätthållande av inom fondadministrationen som utarbetades växt påtagligt. beslutad exponeringsnivå, aktiv förvaltning av under 2019 samt på att utveckla och anpassa Fokus för HR har därför varit att utveckla svenska aktier, ränteförvaltning samt hantering tilllhörande processer och rutiner. Utveck- organisationen genom att ge stöd till chefer av AP7:s private equity-portfölj. lingen är ett led i administrationens harmoni- och medarbetare avseende utbildning och Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas sering, efektivisering och förflyttning för att rekrytering. Även frågor som rör organisa- externt lägger AP7 ned ett betydande arbete kunna möta och supportera utvecklingen av tionskultur har givits hög prioritet. för att systematiskt följa upp och utvärdera förvaltningen av förvalet. Utvecklingen av den de externa förvaltarna. Utvärderingen avser operativa modellen har även varit en kärnfråga Samverkan mellan AP-fonderna förvaltningsresultat och efterlevnad av avtalsi upphandlingen av ny global depåbank med Samverkan mellan AP-fondernas administra- villkor och också frågor som rör intern kontroll tillhörande kringtjänster som förhandlats och tiva funktioner sker när det finns möjligheter och efterlevnad av administrativa rutiner och avslutats under 2020. Upphandlingen resulte- till resursefektivisering och kunskapsöver - bestämmelser. rade i att AP7 återvalde BNY Mellon. Brexit har föring. AP-fonderna bildade ett samverkansfortsatt dragit resurser för att förbereda och råd 2016 för att ge AP-fonderna (AP1, AP2, Administration hantera frågor kopplade dit. AP3 och AP4) bättre förutsättningar att AP7:s administrativa enheter utgörs av fond- Inom området risk och avkastning har samarbeta inom alla områden utanför investe- administration, risk och avkastning, IT, afärsarbetet med att utveckla metodik och proces- ringsverksamheten. Under 2018 utvidgades utveckling och afärskontroll, ekonomi, ser haft fortsatt fokus och AP7 har inlett rådet till att även omfatta AP7. I samverkans- kontorsservice, registratur och juridik. Vid en upphandling av risksystem som kommer rådet deltar de olika fondernas administrativa utgången av 2020 var arton personer tills färdigställas 2021. chefer. Samverkansarbetet syftar bland annat vidareanställda inom administration. Säkerhetsarbetet har fortsatt varit en prio- till att öka kostnadsefektiviteten för fonderna För AP7 är efektivitetsaspekter av stor riterad fråga liksom fortsatt utveckling av och tillvarata de mervärden i form av erfaren- betydelse. Detta betyder att externa tjänster IT-infrastruktur och driftsäkerhet. Dessa frågor hetsutbyten och kunskapsöverföring som utnyttjas på de områden där det är lämpligt är alltid av högsta vikt, men har varit särskilt kan ge AP-fonderna en bredare och större för att säkerställa hög kompetens, låga kostviktiga detta år med Covid-19 och den unika kunskapsbas tillsammans än vad som skulle nader och låg sårbarhet. Detta innefattar situationen med distansarbete som AP7 har vara möjligt att åstadkomma inom varje bland annat ekonomi- och löneadministration, befunnit sig i under större delen av året. enskild AP-fond. IT-drift, internrevision samt vissa juridiska AP7 har också inlett en upphandling avseende Under samverkansrådet finns samverkans- tjänster. Denna modell innebär att det är en IT- driftleverantör då nuvarande avtal löper ut grupper inom åtta områden, där fonderna bi- viktig uppgift för organisationen att fungera under 2021. drar med representanter från verksamheten: som en kvalificerad beställare och att ha en – Back Ofce efektiv och fortlöpande kvalitets- och kost- – HR nadskontroll över de utlagda uppdragen. Kontrollfunktioner – IT Inom risk och regelefterlevnad har arbetet – Juridik och Compliance Kommunikation och ägarstyrning med att utveckla AP7:s riskkultur och processer – Kommunikation AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fortlöför riskstyrning och riskhantering fortsatt, lik- – Redovisning pande utveckla informationen till icke-väljarna som utveckling av fondens ledningsprocesser. – Risk och performance i premiepensionssystemet. Inom området I och med att organisationen har växt under – Systemförvaltning ägarstyrning hanteras frågor som rör hur AP7

21 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

som aktieägare kan påverka de bolag vi fysiska och psykiska hälsa, liksom vid en god utgången av 2020 av fem styrelseledamöter investerar i att ta ansvar för hållbarhet, etik arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds och två anställda (verkställande direktören och god bolagsstyrning i sin verksamhet. samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på och vice vd/förvaltningschefen). Styrelsens Vid utgången av 2020 var fem personer maximalt 5 000 kronor per år. ordförande är ordförande i utskottet. tillsvidareanställda inom kommunikation AP7 eftersträvar en jämn könsfördelning Styrelsen har också inrättat ett revisions och ägarstyrning. i verksamheten. Kön, könsöverskridande iden- utskott, vilket också bereder regelverksfrågor. titet, etnisk tillhörighet, religion eller annan Revisionsutskottet bestod under 2020 av fyra Kontrollfunktioner trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell styrelseledamöter. Ordförande i revisions - AP7 arbetar utifrån principen om “tre för- läggning, ålder eller annan grund som åtnjuter utskottet är styrelsens vice ordförande. svarslinjer”, vilket innebär att verksamhetens skydd enligt tillämplig lag får inte påverka Till revisionsutskottets möten inbjuds normalt risker ägs och kontrolleras av verksamheten lönesättningen. intern- och externrevisorer, verkställande själv, och att det riskarbete som utförs i verk- Under året har en person lämnat sin direktören, chefen för administration, risk samheten följs upp av fondens oberoende anställning och tre personer har anställts. ansvarig samt regelverksansvarig. funktioner för risk och regelefterlevnad. Som Vid utgången av 2020 var antalet tillsvidare- Under 2020 var de externa revisorerna tredje försvarslinje fungerar fondens intern - anställda 38 personer (18 kvinnor och 20 män). närvarande vid ett styrelsesammanträde. revisorer, vilka rapporterar till AP7:s styrelse. Vid utgången av 2020 var två personer Styrning och kontroll Ägarfrågor anställda inom funktionerna risk och regel - Styrelsens arbete Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den efterlevnad. Under 2020 har vissa kontroller Under 2020 har regeringen ersatt tre ägarfunktion som följer av aktieinnehaven av regelefterlevnaden utförts av extern styrelseledamöter. AP7:s tidigare vice ordfö- i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhetsregelverkskonsult. rande är sedan juni 2020 utsedd till styrelsens planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyr- Som ett led i AP7:s strävan att stärka den ordförande. ning för AP7. I riktlinjerna anges hur AP7 ska interna kontrollen bekräftar samtliga anställda Styrelsen hade under 2020 sex ordinarie utöva sin ägarfunktion i kraft av de stora aktieårligen att de tagit del av fondens etiska sammanträden. innehaven. riktlinjer, riktlinjer för hantering av intresse- Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som AP7 tillämpar sedan 2012 riktlinjer som konflikter samt riktlinjer för intern styrning består av ordföranden, vice ordföranden och innebär att ägarstyrning genom röstning på och kontroll. verkställande direktören. Arbetsutskottet bolagsstämma kan göras för utländska aktier. beslutar i de frågor som styrelsen delegerar AP7 röstar regelmässigt på de bolagsstämmor Medarbetare till arbetsutskottet, däribland exkludering av där så är möjligt. AP7 är enligt lag normalt AP7 är en relativt liten men högt kvalificerad bolag AP7 inte investerar i enligt AP7:s riktlin- förhindrad att rösta för svenska aktier. AP7 organisation. Detta innebär att det är av stor jer för ägarstyrning. Arbetsutskottet fungerar arbetar i ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor betydelse att AP7 kan attrahera och bibehålla också som ersättningskommitté, vilken har till med tre parallella ”teman” i treårs-cykler. personal med rätt kompetens för uppdraget. uppgift att säkerställa att regeringens riktlinjer Detta innebär att fördjupat arbete görs Stor vikt läggs därför vid kompetensutveck- för anställningsvillkor till ledande befattnings- inom vissa utvalda fokusområden, vid sidan av ling. Detta uppnås dels genom att anställda havare efterlevs. I ersättningskommittén deltar de fyra verktyg som används i verksamheten i stor utsträckning ges möjlighet till externa inte verkställande direktören i frågor som rör (uteslutning, dialog, röstning och juridiska utbildningsinsatser, dels genom en uttalad ersättning till verkställande direktören och är processer). Under 2021 kommer AP7 att målsättning att öka de anställdas kunskap i övriga frågor enbart adjungerad. arbeta med teman inom hållbar efektmätning, och förståelse för verksamheten genom Som stöd och rådgivare åt verkställande klimatomställning samt avskogning. internt kompetensutbyte. Genom en väl direktören vid olika verksamhetsbeslut och utvecklad process för medarbetarsamtal som rådgivande organ åt den interna kapitaldokumenteras de anställdas utvecklingsbehov förvaltningen finns ett kapitalförvaltnings och utvecklingsplaner fastställs. utskott inrättat. Stor vikt läggs också vid de anställdas Kapitalförvaltningsutskottet bestod vid

AP7 | 22

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2020 2019 Rörelsens intäkter Förvaltningsavgifter 494 864 499 826 494 864 499 826

Rörelsens kostnader 1 Personalkostnader -78 766 -73 143 2 Övriga externa kostnader -217 819 -217 079 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -940 -884 -297 525 -291 106

Rörelseresultat 197 339 208 720 Resultat från finansiella poster 3 Ränteintäkter och liknande 1 511 1 868 4 Räntekostnader och liknande -289 -23 1 222 1 845 Resultat efter finansiella poster 198 561 210 565

Årets resultat 198 561 210 565

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2020-12-31 2019-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 Inventarier 1 584 2 304 Summa materiella anläggningstillgångar 1 584 2 304

Finansiella anläggningstillgångar 9 Långfristiga värdepappersinnehav 0 253 192 Summa finansiella anläggningstillgångar 0 253 192 Summa anläggningstillgångar 1 584 255 496

Omsättningstillgångar 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 211 52 448 7 Övriga fordringar 2 556 2 185 Kassa och bank 1 181 413 735 488 Summa omsättningstillgångar 1 237 180 790 121

Summa tillgångar 1 238 764 1 045 617

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat 985 902 775 337 Årets resultat 198 561 210 565 Summa eget kapital 1 184 463 985 902

Skulder 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 492 41 222 Leverantörsskulder 5 221 9 313 Övriga skulder 7 588 9 180 Summa skulder 54 301 59 715

Summa eget kapital och skulder 1 238 764 1 045 617

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

23 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Redovisningsprinciper Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan: 2020 2019 AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna Inventarier 20 % 20 % pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har inte Ombyggnad av hyrd lokal 30 % 30 % ändrats i förhållande till föregående år. Avskrivningar framgår av not för balansposten. Intäktsredovisning Värderingsprinciper m.m. Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de Tillgångar och skulder har värderats till anskafningsvärden om inget förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser. annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskafningsvärde med avdrag Fordringar för ackumulerade avskrivningar. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor 2020 2019 2020 2019 Antal anställda Pensionskostnader Medeltal anställda 37 36 VD 1 173 1 196 Anställda 31 december 38 36 Ledningsgrupp exkl. VD 4 825 4 845 Antal ledande befattningshavare Övriga anställda 7 218 7 039 (per 31 december) 7 7 Summa 13 216 13 080

Löner och arvoden Sociala kostnader Styrelseordförande 207 104 Styrelseordförande 65 33 Styrelsen exkl. ordförande 860 521 Styrelse exkl. Ordförande 270 137 VD 4 033 3 991 VD 1 553 1 494 Ledningsgrupp exkl. VD 10 298 9 836 Ledningsgrupp exkl. VD 4 330 4 153 Övriga anställda 29 052 26 275 Övriga anställda 7 692 10 086 Summa 44 450 40 727 Summa 13 910 15 903

Ledande befattningshavare 2020 2019 Kvinnor 3 3 Män 4 4

Ersättning till ledande befattningshavare 2020: Övriga Pensions- Fast lön förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 4 033 4 1 173 5 210 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 726 4 801 3 531 Administrativ chef 1 978 5 701 2 684 Kommunikationschef 1 704 4 973 2 681 Chef Compliance 1 508 4 874 2 386 Chef Risk 1 416 4 998 2 418 Personalchef 966 4 478 1 448 14 331 29 5 998 20 358

Ersättning till ledande befattningshavare 2019: Övriga Pensions- Fast lön förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 991 5 1 196 5 192 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 671 4 832 3 507 Administrativ chef 1 795 5 686 2 486 Kommunikationschef 1 673 4 964 2 641 Chef Compliance 1 453 4 850 2 307 Chef Risk 1 343 4 990 2 337 Personalchef 901 5 523 1 429 13 827 31 6 041 19 899

AP7 | 24

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) lande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga med samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. arbetare, ersättningar till ledande befattningshavare, ansvariga för Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande kontrollfunktionerna och övriga anställda med en ersättning som minst befattningshavare och anställda. uppgår till ersättningen för någon av de ledande befattningshavarna Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören. För verkställande direktören, vice verkställande direktören och den Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av administrativa chefen gäller därutöver följande. Pensionsåldern är ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkur- 65 år. Verkställande direktören, vice verkställande direktören och den renskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkomadministrativa chefen undantas från den pensionsplan som gäller petens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäk- organisation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för ringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen, i enlighet AP7:s anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersättnings med regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- nivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltningsbolag. Under 2020 ningshavare i företag med statligt ägande. genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella För verkställande direktören och vice verkställande direktören är konsultföretaget Willis Tower Watson. Jämförelsestudien omfattar uppsägningstiden sex månader. Om uppsägning sker från arbets - finansiella aktörer i Sverige i stort, där bland andra storbanker och givarens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas övriga AP-fonder finns med. Resultaten visade att AP7:s ersättnings under 18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning nivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet. Generellt ligger ersättningsnivån på medianen. AP7:s styrelse gör För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör, vice därför bedömningen att AP7:s ersättningsnivåer total sett ligger i nivå verkställande direktör och den administrativa chefen, kan pensions - med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de privata avsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollek- marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts tivpensionsplan, BTP1 alternativt BTP2. BTP1 är premiebestämd under 2020. medan BTP2 huvudsakligen är förmånsbestämd. Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbetalats till de ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvaltningsutskottet, behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetens- revisionsutskottet eller arbetsutskottet. försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där AP7:s ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkstäl-

Not 2 – Övriga externa kostnader Not 5 – Inventarier

Samtliga belopp i tusentals kronor 2020 2019 Samtliga belopp i tusentals kronor 2020-12-31 2019-12-31

Extern revision 531 381 Ingående anskafningsvärde 4 426 4 265 Externa förvaltare och depåbank 143 805 152 992 Inköp 219 161 Externa tjänster 60 220 49 821 Utrangering - - Övriga kostnader 13 263 13 885 Utgående ackumulerade anskafningsvärden 4 645 4 426 Summa övriga externa kostnader 217 819 217 079 Ingående avskrivningar -2 122 -1 238 Arvoden till revisionsbolag Årets avskrivningar -939 -884 Revisionsuppdrag 531 381 Återförda avskrivningar på utrangerade inventarier - - Skatterådgivning 275 708 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 061 2 122 Summa arvoden 806 1 089 Utgående bokfört värde 1 584 2 304

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen.

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor 2020-12-31 2019-12-31

Not 3 – Ränteintäkter och liknande Upplupna fondavgifter 46 374 48 128 Samtliga belopp i tusentals kronor 2020 2019 Övriga interimsfordringar 6 837 4 320 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 211 52 448 Utdelningar - 1 868 Realiserat resultat försäljning värdepapper* 1 511 - Summa ränteintäkter och liknande 1 511 1 868 Not 7 – Övriga fordringar Samtliga belopp i tusentals kronor 2020-12-31 2019-12-31 *Avyttring av investering i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FRN. Skattefordran ingår med 2 556 2 185

Not 4 – Räntekostnader och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor 2020 2019

Räntekostnader -215 202 Valutakursförluster -74 -225 Summa räntekostnader och liknande -289 -23

25 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2020

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 9 – Långsiktiga värdepappersinnehav

Samtliga belopp i tusentals kronor 2020-12-31 2019-12-31 Samtliga belopp i tusentals kronor 2020-12-31 2019-12-31

Upplupna personalkostnader 5 322 3 535 Ingående anskafningsvärde 253 192 249 701 Upplupna kostnader externa Anskafningar - 1 867 förvaltare och depåbank 28 871 32 657 Återföring nedskrivningar 80 1 704 Skatteskuld 3 125 3 094 Nedskrivningar - -80 Övriga interimsskulder 4 174 1 936 Försäljningar 253 272 - Summa upplupna kostnader och Utgående anskafningsvärde - 253 192 förutbetalda intäkter 41 492 41 222 Avyttrat investeringen i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FRN under året.

Stockholm den 11 februari 2021

Per Frennberg Emma Ihre Susanne Ekblom Ordförande Vice ordförande

Karolina Ekholm Tonika Hirdman Magnus Vesterlund

Roine Vestman Mikaela Valtersson Anders Wihlborn

Richard Gröttheim Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2021

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 26

Bilaga 8

Revisionsberättelsen avser den fullständiga lagstadgade årsredovisningen för Sjunde AP-fonden och är en kopia av den revisionsberättelse som lämnades den 2021-02-12. Vid denna tidpunkt fanns inte någon annan information upprättad varför revisionsberättelsen inte innehåller något avsnitt om Annan information än årsredovisningen.

Revisionsberättelse För Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2020. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensions fonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi skafar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om efektiviteten i den interna kontrollen. Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

27 | AP7

Bilaga 8

Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2020. Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträfande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Vårt mål beträfande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2020. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 12 februari 2021

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

AP7 | 28

Bilaga 9

Utvärdering av

AP- fondernas

verksamhet 2020

Finansdepartementet Mars 2021

Bilaga 9

Förkortningar och begrepp

ALM Asset Liability Modelling CIO Chief Investment Officer CO 2 e Koldioxidekvivalenter DNP Dynamiska normalportfölj ESG Environmental, Social, and Corporate Governance ETS EU Emission Trading System EUR Euro GICS Global Industry Classification Standard MSCI Morgan Stanley Capital International PAB Paris-Aligned Benchmark SEK Svenska kronor SSA Semi Strategic Allocation SÅFA Statens Årskullsförvaltning TAA Tactical Asset Allocation TPI Transition Pathway Initiative VaR Value at Risk

McKinsey & Company 1

Bilaga 9

1 Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av APfondernas verksamhet 2020. Årets utvärdering inkluderar en grundläggande utvärdering samt en fördjupad analys av fondernas kostnader.

Detta kapitel är indelat i tre delar:

▪ Sammanfattning av den grundläggande utvärderingen

▪ Sammanfattning av årets fördjupningsarbete inom kostnader

▪ Rekommendationer för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet.

1.1 Grundläggande utvärdering

Här sammanfattas den grundläggande utvärderingen i tre delar: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden.

1.1.1 Första till Fjärde AP-fonderna 2001

1

–2020

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till

största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension . Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 2 I tillägg ska fonderna, enligt uppdraget, inte ta närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn. 3 Dessutom ska Första till Fjärde AP-fonderna ” förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det ”. görs avkall på målet i §1 4

Positiv avkastning i en volatil, men sammantaget stark aktiemarknad, och vidare-

utveckling av arbetet inom hållbarhet kännetecknar 2020 för Första till Fjärde AP-

fonderna. Under 2020 har Första till Fjärde AP-fonderna avkastat mellan 3,5 % och 9,7 %. Första, Tredje och Fjärde AP-fonden hade en snarlik avkastning om 9,6–9,7 %, medan Andra AP-fonden avkastade 3,5 %. Skillnaden förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering, och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. 5 Genomsnittlig avkastning under 2020 uppgår till 8,2 %, vilket är i linje med den årliga avkastningen under den senaste femårs- samt tioårsperioden. Avkastningen har främst drivits av placeringar på den svenska och utländska aktiemarknaden som haft positiv värdetillväxt under året (14,8 % för svenska aktier, 3,2 % för globala aktier och 1,8 % aktier i

1 Avser 1 juli 2001. 2 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) kapitel 4, 1§. 3 Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46). 4 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 5 Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar avkastning för aktier inklusive valutahedge medan Andra AP-fonden redovisar exklusive hedge, varför exakta jämförelser är svåra att genomföra.

McKinsey & Company 2

Bilaga 9

tillväxtmarknader), samt placeringar inom fastigheter. 6 Aktiemarknaden var turbulent under 2020 till följd av COVID-19-pandemin, men för året som helhet presterade aktier bättre än övriga tillgångsslag. Den genomsnittliga andel aktier i portföljen har ökat med 3 procentenheter under året (från 43 % 2019 till 46 % 2020) för Första till Fjärde AP-fonderna. Framåt förväntar sig Första till Fjärde AP-fonderna, i linje med andra internationella kapitalförvaltare, lägre avkastningsnivåer främst drivet av rådande lågräntemiljö. I linje med det har Första till Fjärde AP-fonderna justerat ned sina avkastningsmål för respektive avkastningsantagande 7 med 0,5– 1,0 % de senaste åren. 8

Den 1 januari 2019 infördes nya placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna. 9 De nya placeringsreglerna innebär bland annat att kravet på lägsta allokering till räntor sänktes från 30 % till 20 % av totalt kapital, samt att taket på maximalt 5 % allokering till onoterade bolag togs bort och ersattes med en begränsning om att maximalt 40 % av kapitalet, vid investeringstillfället, får allokeras till illikvida tillgångar 10 , till exempel onoterade bolag och fastigheter. I linje med de nya placeringsreglerna har Första till Fjärde AP-fonderna ökat sin strategiska allokering till illikvida tillgångar under senaste femårsperioden, främst på bekostnad av räntebärande tillgångar. Även Tredje AP-fonden har uttryckt att de har en ambition att över tid öka andelen illikvida tillgångar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna etablerade även Polhem Infra tillsammans 2019, ett bolag fokuserat på investeringar i onoterade svenska bolag med inriktning på hållbar infrastruktur och utfäste 3 miljarder SEK vardera. Första till Fjärde AP-fonderna anser att investeringar i illikvida tillgångar medför ökade diversifierings- samt avkastningsmöjligheter.

Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “ Vissa ytterligare ändringar av placerings- ” 11 reglerna för Första till Fjärde AP-fonderna . Förändringarna trädde i kraft 1 maj 2020 och innebar bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra:

• saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag

• sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget

• investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag

6 Tillväxtsiffrorna är baserade på SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader. 7 Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande som speglar den förväntade långsiktiga avkastningen för fonden. 8 2015 justerade Andra AP-fonden ned sitt långsiktiga avkastningsantagande 5,0 % till 4,5 %. 2017 justerade Fjärde AP-fonden ned sitt medelfristiga (tio års horisont) avkastningsmål från 4,5 % till 3,0 %. Första AP-fonden beslutade under 2019 att från och med 2020 justera ned sitt långsiktiga avkastningsmål från 4,5 % till 4,0 % och införde samtidigt ett medelfristigt (tio års horisont) avkastningsmål om 3,0 %. Tredje AP-fonden beslutade under 2019 att justera ned sitt långsiktiga mål från 4,0 % till 3,5 %. Samtliga ovanstående procentsatser syftar till genomsnittlig real avkastning per år. 9 Prop.2017/18:271 10 Enligt Prop. 2017/18:271 är illikvida tillgångar som inte är fullt likvida. Likvida tillgångar innefattar: 1. Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES); 2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel; 3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och 4. derivatinstrument. 11 Prop. 2019/20:57

McKinsey & Company 3

Bilaga 9

Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkomnade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte.

Enligt det nya regelverket som infördes 2019 ska Första till Fjärde AP-fonderna ” förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det ”. 12 görs avkall på målet i §1 Det specificerades även att Första till Fjärde AP-fonderna ska samverka kring tolkning och riktlinjer inom dessa områden. 13 I linje med detta har fonderna kommit överens om hur de ska tolka föredömlig förvaltning och beslutat om en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen. Fonderna har även beslutat om gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet om föredömlig förvaltning har uppnåtts , samt gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i .

Första till Fjärde AP-fonden har under året även fortsatt att utveckla arbetet inom hållbarhet i respektive fond.

Första till Fjärde AP-fonderna har nått sina mål på lång och kort sikt.

14 En utvärdering av Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att fonderna nått sina långsiktiga avkastningsmål både på ett-, fem- och tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001 (Bild 1), med undantag för Andra AP-fonden på ett års sikt. Andra AP-fonden använder inte avkastningsmål, utan anger istället ett långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5 %, vilket speglar den förväntade långsiktiga avkastningen på den portfölj som fonden bedömer är till största nytta för pensionssystemet. En utvärdering av Andra AP-fondens genomsnittliga årliga avkastningar visar att den översteg avkastningsantagandet på fem och tio års sikt, samt sedan starten den 1 juli 2001.

Total avkastning 2020 var högre än genomsnittet för tidigare år. Totalt sett var genomsnittet av Första till Fjärde AP-fondernas avkastning 8,2 % 15 under året, vilket är högre än den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 (6,5 %). Den högre avkastningen förklaras till stor del av uppgång i aktiemarknaden under senare delen av 2020.

12 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §1a. Målet i §1 är att Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. 13 Lag om allmänna pensionsfonder (2000:192) Kapitel 4 §2a. 14 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden, det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter och att Andra AP-fonden använder sig av avkastningsantagande istället för avkastningsmål. 15 Viktat genomsnitt av fondernas avkastning med genomsnittligt kapital 2020 som vikt.

McKinsey Company 4

Bilaga 9

Bild 1

Jämförelse mellan avkastning och mål för Första till Fjärde

AP-fonderna

Uppnått avkastningsmål AP1 AP3 AP2 AP4 Genomsnittlig årlig avkastning 1 Nominellt långsiktigt 2 Avkastning jämfört med 1 – 2

efter kostnader avkastningsmål 2 avkastningsmål 4 Riskjusterad avkastning

Period Procent Procent Procentenheter (sharpekvot 3 ) 6,3 5,3 0,9 0,7 Sedan start 6,2 5,9 0,3 0,6 (2001 1 -2020) 6,7 5,2 1,4 0,7 7,0 5,5 1,5 0,7 8,1 5,4 2,7 1,2 10 år 7,7 5,7 2,0 1,1 (2011-2020) 8,7 4,9 3,8 1,3 9,7 5,0 4,7 1,2 8,5 5,6 2,9 1,3 5 år 7,3 6,1 1,2 1,1 (2015-2020) 9,1 5,5 3,6 1,4 9,8 5,2 4,6 1,2 9,7 4,5 5,2 0,9 1 år 3,5 5,0 -1,5 0,4 (2020) 9,7 4,0 5,7 0,9 9,6 3,5 6,1 0,7

1. Not: 1 juli Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) 2001 2. Andra AP-fonden använder kan skilja ett avkastningsantagande i sig från redovisade värden då stället för ett olika avkastningsmål. riskfria räntor har 3. använts Avser sharpekvoten i beräkningarna för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot 4. Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar Källa: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys 5

Aktier och alternativa

16

tillgångar bidrog positivt till avkastningen 2020. Första till Fjärde AP-fonderna har under året haft störst avkastningsbidrag från aktier (cirka 1–9 %) och alternativa investeringar (cirka 0–2 %). Andelen av avkastningsbidraget som kommer från svenska respektive utländska aktier varierar för respektive fond beroende på portföljsammansättning. Generellt har svenska aktier och aktier i utvecklade marknader haft högre avkastning än aktier i tillväxtmarknader (cirka -4–30 % jämfört med cirka -5–20 %). Inom alternativa tillgångar har fastigheter gett störst avkastningsbidrag (mellan cirka 1 och 3 %). Första till Fjärde AP-fonderna har haft negativa avkastningsbidrag från valutaeffekter (cirka 2 %), drivet av kronans förstärkning under året. 17

Liten skillnad i fondernas riskjusterade avkastning över tid. I utvärderingen analyseras också den avkastning fonderna genererar i förhållande till den risk de tar på marknaden. I denna rapport utvärderas fondernas riskjusterade avkastning med den så kallade sharpekvoten 18 . Beräkning av sharpekvoten försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen. Sådana värderas inte dagligen, i motsats till noterade tillgångar, och de drar därmed ner portföljens volatilitet. I tillägg kan det diskuteras huruvida volatilitet är ett relevant riskmått för pensionsfonder med längre tidshorisonter. Fondernas sharpekvoter har

16 Alternativa tillgångar definieras i denna rapport som allt utöver det fonderna definierar som konventionella aktier och räntebärande tillgångar med låg risk, vilket skiljer sig åt mellan fonderna. I alternativa tillgångar ingår det därför utöver illikvida tillgångar även exempelvis high-yield obligationer, absolutavkastande strategier och kinesiska aktier beroende på fond. 17 Gäller Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna. För Andra AP-fonden redovisas avkastningsbidrag per tillgångsslag inklusive valutaeffekter, med redovisning av valutahedgen som ett separat avkastningsbidrag. Valutasäkringen hade positivt ett avkastningsbidrag på 3,9 procentenheter 2020 för Andra AP-fonden. 18 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet. De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden på grund av olika definitioner av riskfri ränta åren 2001 – 2013. Sedan 2014 har fonderna och McKinsey använt en gemensam definition av riskfri ränta. Sharpekvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel 2001 – 10 och 1-årig svensk statsobligation 2011 – 20, samt antagande om 260 handelsdagar. För 2020 är den riskfria räntan beräknad via interpolering mellan 6- och 24-månadersnod.

McKinsey Company 5

Bilaga 9

därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer 19 . Den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar. En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder (sharpekvoten för totalportföljen sedan starten 2001 är 0,6 för Andra AP-fonden och 0,7 för övriga tre AP-fonderna). Sambandet gäller även på kortare tidshorisonter, då samtliga fonders sharpekvot är kring 1,1 till 1,3 över de senaste tio åren, och kring 1,1 till 1,4 för de senaste fem åren. 20

Högre risk har bidragit till högre avkastning. Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk (VaR), som anger den maximala förlust som en portfölj riskerar att göra under en dag. 21 Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och på två olika portföljer: en totalportfölj som inkluderar samtliga tillgångar och en likvidportfölj som exkluderar illikvida tillgångar 22 .

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta en högre risk (Bild 2). Detta samband är tydligt för både totalportföljerna och för likvidportföljerna, samt över den senaste femårsperioden och den senaste tioårsperioden.

Även om volatilitet och VaR är vedertagna riskmått kan det diskuteras huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

19 På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj under 2020, varför värden för likvidportföljens sharpekvot visas för 2019. 20 Andra och Fjärde AP-fondens sharpekvot i denna rapport skiljer sig från fondens redovisade kvot då en annan metod använts för beräkning. 21 Med 95 % sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringarna i portföljen. 22 På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj under 2020, varför värden för likvidportföljens value at risk och avkastning visas för tidsperioderna 2010-2019 och 2015-2019.

McKinsey Company 6

Bilaga 9

Bild 2

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till

Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent ARBETSMATERIAL Indikerar önskvärd position 2011-2020 1 2016-2020 1

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12 13 11 12 10 AP3 AP4 11 9 AP3 AP2 AP4 10 AP4 8 AP1 AP1 9 AP2 8 AP4 7 7 AP3 1 AP2 6 6 AP2 5 AP3 1 5 AP1 AP1 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%) Genomsnittlig VaR som andel av portfölj (%)

Not: Value antagande at Risk om (VaR) 260 handelsdagar är ett riskmått per som år. med 95 % Det genomsnittliga värdet sannolikhet anger för en portföljs VaR över maximala tidsperioder förlust beräknas under som en specifik genomsnittet tidsperiod. av dagliga VaR har värden under uppskattats tidsperioden. ex-post på daglig En enhetlig definition av basis baserat på 1 Value års rullande avkastningshistorik at Risk har använts tvärs AP1-4 (i procent) med 1. På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj. Värden som visas är från 2010-2019 respektive 2015-2019. Källa: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys 6

Aktier i tillväxtmarknader och alternativa investeringar har ökat över tid. Första till Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering, mätt som genomsnittlig allokering under respektive år , 23 har förändrats över tid sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har minskat från 19 % år 2001 till 13 % av det förvaltade kapitalet under 2020 (Bild 3). Fonderna har ökat andelen aktier i tillväxtmarknader från 1 % 2001 till 9 % 2020. Fonderna har också ökat sin allokering till alternativa investeringar från 3 % av det förvaltade kapitalet 2001 till 24 % år 2020, och minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38 till 30 %.

Den genomsnittliga allokeringen skiftade 2020 främst mot globala aktier (+2,4 %) och svenska aktier (+1,3 %) främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-2,8 procentenheter) och alternativa tillgångar (-0,5 %).

23 Den årliga aggregerade allokeringen för Första till Fjärde AP-fonderna (till vänster i Bild 3) illustrerar den genomsnittliga allokeringen under respektive år. I allokeringen per fond (till höger i Bild 3) illustreras allokeringen per den 31 december 2019.

McKinsey Company 7

Bilaga 9

Bild 3

Fjärde AP-fonden har högst andel aktier. 24 En jämförelse vid utgången av 2020 visar på skillnader mellan de individuella fondernas tillgångsallokering. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest från de övriga tre fonderna, och hade per den 31 december 2020 55 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 31 % i noterade utländska aktier i utvecklade länder, vilket är högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan 42 och 49 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 22 till 28 % i noterade utländska aktier i utvecklade länder.

Andra AP-fonden har högst andel alternativa investeringar. Det finns idag även skillnader vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Andra AP-fonden har högst andel med omkring 28 %, medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med cirka 15 %. Fonderna har dock som tidigare nämnts olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, varför allokeringen inte är helt jämförbar. Gemensamt är att aktier i onoterade bolag, infrastruktur samt fastigheter klassas som alternativa investeringar.

Fondernas allokering till illikvida tillgångar

25 har ökat under perioden 2011–2020. Med illikvida tillgångar avses innehav som inte är noterade på en marknadsplats, vilket innebär att tillgångarna i allmänhet tar längre tid att sälja (likvidera). Fondernas investeringar i riskkapitalfonder, fastigheter, skog och infrastruktur är i regel onoterade, vilket innebär att majoriteten av tillgångarna inom alternativa investeringar klassas som illikvida. Sedan 2019 tillåter regelverken att Första till Fjärde AP-fonderna uppnår 40 % av kapitalet investerat i illikvida tillgångar. Andelen illikvida tillgångar av totalt fondkapital 26 för Första till Fjärde AP-fonden har

24 Allokeringen för Fjärde AP-fonden skiljer sig från årsredovisningen på grund av annan klassificering av vissa tillgångsslag (till exempel onoterade aktier och högavkastande obligationer som i denna utvärdering klassificerats som alternativa tillgångar). 25 Enligt Prop. 2017/18:271 är illikvida tillgångar som inte är fullt likvida. Likvida tillgångar innefattar: 1. Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES); 2. fondandelar som kan lösas in med kort varsel; 3. kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och 4. derivatinstrument. 26 Avser fondkapital per den 31 december årligen

McKinsey Company 8

Bilaga 9

ökat med 11 % senaste tio åren, från 10 % år 2011 till 21 % år 2020 (Bild 4). Andelen varierar mellan 12 % (Fjärde AP-fonden) och 27 % (Första AP-fonden) av totalt fondkapital investerat i illikvida tillgångar, jämfört med den tillåtna allokeringen om maximalt 40 %.

Bild 4

Första till Fjärde AP-fondernas utveckling av illikvida tillgångar

2011-2020

% av totalt fondkapital; 100 % = SEK miljarder Likvida tillgångar Illikvida tillgångar 1

Fördelning av illikvida tillgångar för AP1-4, per 31 december 2

100 % = 854 938 1 035 1 161 1 204 1 293 1 380 1 348 1 559 1 651

85 81 79 80 77 77 79 90 87 86

15 19 21 20 23 23 21 10 13 14 2011 12 13 14 15 16 17 18 19 2020 1. Avser innehav som inte är noterade på någon marknadsplats. Fonderna distribuerar illikvida tillgångar på olika sätt i portföljerna och har olika system för att 2. Avser separera illikvida från tillgångar den 31 december likvida tillgångar, årligen, vilket och skiljer påverkar sig från det jämförbarheten genomsnittliga kapitalet mellan fonder. under respektive år. Källa: Första till Fjärde AP-fonderna, Årsredovisningar, McKinsey-analys 9

Fonderna har under 2020 jobbat vidare med hållbarhet . Årets utvärdering av AP-fondernas hållbarhetsarbete fokuserar på förändringar under 2020. En fördjupad analys av fondernas hållbarhetsarbete genomfördes i samband med 2019 års utvärdering av AP-fonderna. 27 . Överlag har AP-fonderna under året behållit sina övergripande målsättningar inom hållbarhetsområdet med mindre justeringar eller tillägg. Klimat och ägarstyrning är fortsatt de områden som i högst utsträckning prioriteras inom hållbarhet. AP-fonderna använder fortsatt en rad olika verktyg i sitt hållbarhetsarbete baserat på de olika tillgångsslagen i portföljerna. Flera av APfonderna har under 2020 fattat avinvesteringsbeslut eller skärpt kraven gentemot bolag i aktieportföljen som inte ställer om mot minskade klimatutsläpp. Samtliga prioriterar även aktivt ägarskap genom att rösta på bolagsstämmor, delta i samarbeten och föra dialog med portföljbolagen.

AP-fonderna har under 2020 fortsatt samarbetet inom Etikrådet . Inom ramen för detta har ett fokusområde under året varit säkrare gruvdammar, där AP-fonderna påverkat genom att kräva information från gruvbolag om hur de arbetar med säkerhet. Ett annat fokusområde har varit avskogning, där dialog förts med bolag som avverkar skog i Amazonas. Etikrådet har även fört dialoger med ett stort antal företag om antikorruption och transparens.

1.1.2 Sjätte AP-fonden 1997–2020

Sjätte AP-fonden är en stängd fond som placerar i onoterade bolag. Fonden skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden, bland annat genom att fonden främst

27 Regeringens skrivelse 2019/20:130 (https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2020/05/skr.-201920130/)

McKinsey Company 9

Bilaga 9

investerar i onoterade bolag och att fonden är stängd, utan in- och utflöden från pensionssystemet.

Fonden noterade 2020 sin högsta avkastning för ett enskilt år sedan starten 1997.

Avkastningen på totalt kapital uppgick till 20,4 %. Motsvarande avkastning för 2019 uppgick till 8,2 %. Det överträffar målet för året (15,5 %), medan avkastningen för femårsperioden 2016– 2020, 11,3 % inte når upp till avkastningsmålet för perioden om 14,1 %. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet överträffade däremot avkastningsmålet på ett års sikt.

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt . Till årets höga totala avkastning bidrog framför allt segmentet Buy-out (mogna bolag) som 2020 genererade en avkastning på 20,3 %, vilket är högre än avkastningen 2019 (7,5 %). Investeringar i segmentet venture capital (” Venture ”) genererade en avkastning om 22,0 % under 2020. Avkastningen för venture capital 2020 var i linje med 2019 (21,4 %) och högre än noterade jämförelseindex 28 och PE benchmark.

Under tioårsperioden 2011–2020 har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit

i snitt 8,5 % per år . Detta är lägre än fondens avkastningsmål 29 för perioden (13,7 %). Det är värt att notera att fondens totala avkastning påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar direkt hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Mot bakgrund av detta beslutade fonden att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PEbenchmark som idag används för att utvärdera investeringsverksamheten. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet överträffade PE-benchmark på ett års sikt (20,4 % gentemot -3,8 %) och fem års sikt (15,3 % gentemot 7,4 % i genomsnitt ).

Fondens kapital uppgick vid utgången av 2020 till totalt 45,2 miljarder SEK , varav 39,1 miljarder SEK i fondens investeringsverksamhet och 6,1 miljarder SEK i fondens likviditetsförvaltning 30 . Sjätte AP-fondens totala kapital har under perioden 1996–2020 vuxit med 34,8 miljarder SEK, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 6,3 % per år.

Sjätte AP-fonden har under året genomfört en organisationsförändring. Investeringsorganisationens tidigare uppdelning i kompetensområden inom fond- respektive direktinvesteringar byttes mot att organiseras kring de segment där investeringar genomförs ( buyout , venture , growth och secondaries ). Den tidigare investeringskommittén ersattes med två nya beslutsorgan i form av en allokeringskommitté som allokerar kapital inom investeringsportföljen och bereder investerings- och försäljningsbeslut, samt en fondkommitté som bereder de beslut som allokeringskommittén föreslår ur ett övergripande fondperspektiv.

Hållbarhetsarbetet har fortsatt under året , med fortsatt fokus på utvärdering och uppföljning av hållbarhet i portföljen. Utöver tidigare hållbarhetsmål för portföljen har fyra nya mål tillkommit, däribland att Sjätte AP-fonden nu ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i riskkapital i Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar; den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete.

28 Avser MSCI Europe och MSCI World 29 Avkastningsmål för 2020 är baserat på ett noterat index (SIX Nordic 200 Cap GI + riskpremie om 2,5 %) men byts ut mot globalt PE-benchmark från och med 2021. 30 Inklusive Övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt omkring SEK -87 miljoner.

McKinsey Company 10

Bilaga 9

1.1.3 Sjunde AP-fonden 2001–2020

AP7 Såfa är förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Fonden arbetar med två så kallade byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som bygger upp sex olika produkter, varav AP7 Såfa 31 är förvalsalternativet. De övriga fem produkterna (liksom AP7 Såfa) kan väljas i konkurrens med premiepensionssystemets övriga omkring 500 fonder. 32 Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex. För AP7 Såfa är målet att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 33 , samt att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år (kapitalviktad avkastning).

SÅFA gav lägre avkastning än premiepensionsindex under 2020, men högre under hela

femårsperioden. 2020 var avkastningen för Såfa 4,4 % jämfört med 8,2 % för Premiepensionsindex. Under perioden 2016 till 2020 genererade förvalsalternativet Såfa en genomsnittlig avkastning om 12,7 % per år, vilket är högre än Premiepensionsindex som låg på ett genomsnitt omkring 9,0 % per år. Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2020 cirka 46 % av totala premiepensionssystemets kapital, motsvarande omkring 723 miljarder SEK.

Under hela perioden 2001–2020 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ 34 i genomsnitt avkastat 2,7 % mer än premiepensionsindex per år (7,5 % för förvalsalternativet jämfört med 4,8 % per år för premiepensionsindex). En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 10,1 % per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionen (i genomsnitt 3,0 % per år). Således har fonden uppnått målet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år.

Fonden har bland de lägsta förvaltningsavgifterna i Premiepensionssystemet. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick 2020 till 0,08 % respektive 0,04 %, något lägre än avgifterna för 2019 (Aktiefondens avgift sänktes från 0,09 % 2019). Den genomsnittliga förvaltningsavgiften hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet i slutet av 2020 var 0,27 % efter rabatter. Sjunde AP-fondens faktiska kostnader 35 som andel av kapital uppgick till 0,05 % under 2020, samma nivå som året innan.

Sjunde AP-Fonden antog under 2020 en ny strategisk plan för 2021-2025. En ny mission – ”God pension från generation till generation” – och vision – ”Ett globalt föredöme för ansvarsfulla pensionslösningar” – antogs. I övrigt har arbetet med förvaltningsmodellen fortsatt under året, med en ökad diversifiering, inom ramen för värdepappersfondslagstiftningens placeringsregler, med exponering mot bland annat tillväxtmarknader, faktorpremier och småbolag. Administrativa processer effektiviserades genom implementering av en ny operationell modell.

31 Såfa står för Statens Årskullsalternativ. Statens ickevalsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. AP7 Såfa kan också aktivt väljas. 32 Enligt en överenskommelse i riksdagens pensionsgrupp kommer antalet fonder i fondvalet att minska, och fonderna kommer att upphandlas. 33 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde APfondens produkter genom hela rapporten. 34 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 – dec 2019. 35 Redovisade kostnader inklusive courtage för Aktiefonden.

McKinsey Company 11

Bilaga 9

Fortsatt fokus på hållbarhetsarbete. Fonden förstärkte under året sin hållbarhetsorganisation med en medarbetare inom hållbarhet/ägarstyrning och fortsatte även utveckla sitt arbete inom ägarstyrningsfrågor. Ett temaarbete ”arbetsvillkor i gröna näringar” löpte fram till 2020 och slutrapport kommer under våren 2021.

1.2 Fördjupning inom kostnader

Riksdagens finansutskott konstaterade i samband med behandlingen av 2019 års allmänna utvärdering av AP-fondernas verksamhet, att skillnaderna i kostnadsnivå mellan AP-fonderna är stora. Finansutskottet uppmanade regeringen att i kommande skrivelse analysera och tydliggöra orsakerna till skillnaderna i kostnad. 36 En sådan jämförelse har genomförts som fördjupningsuppdrag till den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2020. Analysen redovisas i sin helhet i Bilaga A: Jämförande analys av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader. Den begränsar sig till Första till Fjärde AP-fonden, då Sjätte och Sjunde AP-fondens verksamhet skiljer sig åt och därav är deras kostnadsnivåer inte fullt jämförbara. Denna analys begränsar sig till en jämförande analys av fondernas kostnadsnivåer och innehåller ej en fullständig utvärdering av fondernas kostnader. Det bör noteras att en analys av kostnader bör ses i relation till den avkastning fondernas valda strategier genererar.

I enlighet med frågan från riksdagens finansutskott fokuserar denna fördjupning på att tydliggöra skillnader i redovisade kostnader. Med redovisade kostnader avses kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar, i motsats till kostnader som ej redovisas separat men som påverkar resultatet indirekt, genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. De redovisade kostnaderna utgörs av AP-fondernas rörelsekostnader och provisionskostnader. 37

Fondernas totala redovisade kostnader uppgår år 2020 till 1,55 miljarder SEK vilket

motsvarar 0,10 % av det totala genomsnittliga förvaltade kapitalet . Kostnaderna relativt förvaltat kapital har minskat med 0,03 procentenheter sedan år 2016, då de uppgick till 1,63 miljarder SEK och utgjorde 0,13 % av totalt förvaltat kapital.

Redovisade kostnader skiljer sig mellan fonderna både relativt i fondernas förvaltade

kapital och i absoluta termer. Kostnaderna uppgår till 0,08 % av fondens förvaltade kapital (302 miljoner SEK) för Första AP-fonden, 0,14 % (512 miljoner SEK) för Andra AP-fonden, 0,09 % (348 miljoner SEK) för Tredje AP-fonden och 0,09 % (384 miljoner SEK) för Fjärde APfonden. För de fyra fonderna sammantaget utgör provisionskostnader cirka 40% av kostnaderna och rörelsens kostnader resterande omkring 60%.

Skillnaderna i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna beror i

huvudsak på skillnader i provisionskostnader. Dessa består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar . Rörelsekostnaderna ligger på jämförbara nivåer för alla fonderna (mellan 222 miljoner SEK för Tredje AP-fonden och 246 miljoner SEK för Fjärde AP-fonden), och motsvarar 0,06 % av förvaltat kapital för alla fyra AP-fonder. Den stora skillnaden mellan Första till Fjärde AP-fonderna år 2020 utgörs av skillnader i provisionskostnader, och liknande resultat ses för tidigare år. Det skiljer under 2020 omkring 200 miljoner

36 Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/redovisning-avap-fondernas-verksamhet-tom-2019_H801FiU6) 37 Rörelsekostnader utgörs av fondernas interna driftkostnader. provisionskostnader är kostnader som betalas ut till externa parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna.

McKinsey Company 12

Bilaga 9

SEK mellan Första AP-fonden som har lägst provisionskostnader (76 miljoner SEK, motsvarande 0,02 % av förvaltat kapital) och Andra AP-fonden som har högst provisionskostnader (277 miljoner SEK, motsvarande 0,08 % av förvaltat kapital). Tredje och Fjärde AP-fonderna har provisionskostnader om 126 miljoner respektive 138 miljoner SEK (båda motsvarande 0,03 % av förvaltat kapital).

Första till Fjärde AP-fonderna har valt olika investeringsstrategier som bidrar till

skillnaderna i provisionskostnader för noterade tillgångar. Provisionskostnader drivs typiskt sett av storleken på det externt förvaltade kapitalet, andelen aktiv förvaltning (aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning), samt allokering mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter. Stora kostnadsskillnader förekommer för olika produkter inom tillgångsslagen, och sådana skillnader förklarar till stor del utfallet för de totala provisionskostnaderna.

Storleken på det externt förvaltade kapitalet i noterade tillgångar var lägst för Andra AP-fonden år 2020 (41 miljarder SEK) och högst för Tredje AP-fonden (90 miljarder SEK). Första APfonden hade 56 miljarder SEK och Fjärde AP-fonden hade 50 miljarder SEK i externt förvaltat kapital i noterade tillgångar år 2020.

De jämförelsevis höga provisionskostnaderna för Andra AP-fonden under 2020 förklaras av höga kostnader för förvaltning av aktier (framför allt i tillväxtmarknader, 91 miljoner SEK) samt räntebärande tillgångar (83 miljoner SEK) jämfört med övriga AP-fonder, drivet av nischade produkter och marknader som exempelvis katastrofförsäkringar och alternativa krediter.

Andra AP-fonden, med högst totala kostnader och provisionskostnader av AP-fonderna, inledde under 2020 ett kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021.

Avslutningsvis kan noteras att i utvärderingen av AP-fondernas verksamhet avseende år 2016 konstaterades att AP-fonderna i genomsnitt hade omkring 20% lägre kostnader än jämförelsegruppen av internationella investerare 38 .

1.3 Rekommendationer baserat på årets utvärdering

Årets utvärdering, inkluderat den grundläggande utvärderingen, den fördjupade analysen av fondernas kostnader och den fördjupade analysen av fondernas placeringar i fossil energi (som redovisas i separat rapport: Analys av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi) ger upphov till ett antal rekommendationer, som riktar sig främst till AP-fonderna.

1. Etablera gemensam definition för likvida och illikvida tillgångar för att underlätta uppföljning . I de nya placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonden som introducerades 2019, fastslogs att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde, vid investeringstillfället, får vara investerat i illikvida tillgångar. Illikvida tillgångar definieras i viss utsträckning i lagen, men anger inga detaljer för hur definitionen kan implementeras operativt. 39 Fondernas olika system och förvaltningsmodeller gör att man idag arbetar med

38 Regeringens skrivelse 2017/18:130 (https://www.regeringen.se/49c51a/contentassets/ce880fc4c8654cd19883df786fb14ee5/redovisning-av-ap-fondernasverksamhet-t.o.m.-2017skr.-201718130.pdf) 39 I 4 kap. 5 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder anges att med illikvida tillgångar avses tillgångar som inte är likvida. I första stycket definieras likvida tillgångar som penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värdepapper som är […] föremål för handel på en handelsplats, fondandelar som kan lösas in med kort varsel, kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar, och derivatinstrument.

McKinsey Company 13

Bilaga 9

olika definitioner av illikvida tillgångar. Dessutom är det arbetskrävande för vissa fonder att ta fram data kring illikvida tillgångar bakåt i tiden. Att etablera en gemensam definition skulle underlätta uppföljning gentemot placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonderna och jämförelser mellan fonderna.

2. Öka transparensen kring fondernas strategier för fossila investeringar och klimatomställning. Samtliga fonder har klimat som ett prioriterat tema inom ramen för hållbarhetsarbetet och bedriver ett ambitiöst arbete inom området. Fonderna har valt olika strategier för arbetet med klimatomställning, inkluderat placeringar i fossil energi. De har olika grad av transparens kring sina strategier, till exempel vad gäller gränsvärden och vilka verktyg som tillämpas. Ökad transparens kring fondernas arbete – och eventuellt ett ökat samarbete där möjlighet ges (med hänsyn till investeringsstrategier och sekretess), till exempel en gemensam definition av placeringar i fossil energi – skulle kunna öka genomslaget och förståelsen för fondernas klimatarbete.

3. Fortsätt att utveckla strategier för placeringar i fossil energi och klimatomställning

för att i större utsträckning även omfatta räntebärande och alternativa tillgångar.

Idag fokuserar AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi och klimatomställning i huvudsak på noterade aktier. Fonderna arbetar i viss utsträckning med strategier för klimatomställning tvärs andra tillgångsslag, men kan vidareutveckla dessa. Detta ligger i planen framåt hos flera av fonderna.

4. Redovisa tydligt mål och måluppfyllnad för samtliga hållbarhetsmål i årsredovisningarna. Fonderna redovisar mål och måluppfyllnad i olika utsträckning och inte alltid i samlat format vilket minskar tydligheten och transparensen. Dessutom inkluderas inte alltid mål och måluppfyllnad kopplat till placeringar i fossil energi och klimatomställning.

McKinsey Company 14

Bilaga 9

2 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2020. Nedan följer en redogörelse för hur utvärderingen har genomförts. I tillägg till årets grundläggande utvärdering genomfördes även en fördjupningsanalys av AP-fondernas kostnader, som redovisas i bilaga till detta dokument.

Utvärdering av strategiska beslut och aktiv förvaltning. Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas förvaltning, dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. 2020 års utvärdering inkluderar enligt uppdraget ett fördjupningsarbete som syftar till att analysera skillnader i Första till Fjärde AP-fondens kostnader.

Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas 2001–2020. Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2020 beskriver fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2020, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Det nya hållbarhetsmålet för Första–Fjärde AP-fonderna, att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt äganden, ska följas upp som en del av den grundläggande utvärderingen. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2020.

Sjätte AP-fonden utvärderas 1997–2020. Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut gällande utfästelser till nya fonder är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2020. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2020.

Sjunde AP-fonden jämförs med privata fonder och med inkomstpensionens utveckling.

Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet, samt jämfört med utvecklingen av inkomstindex. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2020 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2020 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2020.

Utvärderingen baseras på flera källor. Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen. 40 Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys.

40 Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning).

McKinsey Company 15

Bilaga 9

Ett nära samarbete med fonderna under januari till mars 2021. Utvärderingsarbetet har pågått från januari till mars 2020 och har genomförts i en kontinuerlig process tillsammans med fonderna.

I kapitel 3 följer en beskrivning av AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och deras utveckling under åren 2001–2020. Fondernas utveckling ställs även i relation till utvecklingen på kapitalmarknaderna samt andra ledande internationella pensionsfonder. Kapitel 4–9 redovisar sedan resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond. Fördjupningsuppdraget redovisas i sin helhet i bilaga till detta dokument.

McKinsey Company 16

Bilaga 9

3 AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2020

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001–2020. Fokus är fondernas påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

3.1 AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet

AP-fonderna är basen i det svenska pensionssystemet. De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (Bild 5). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 5

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Ålderspensionsavgift 18,5% Statsbudgeten Privat Text

pension

16% 2,5%

Tjänstepension Text Pensionsmyndigheten 2 Första till Fjärde AP-fondema samt Sjätte AP-fonden Sjunde AP-fonden/ Privata fondbolag

Allmän pension

Inkomstpension Premiepension Garantpension 1 1. 2. 1 januari Garantipension 2010 togs för de med Premiepensionsmyndighetens låg eller ingen inkomst som (PPM) finansieras uppgifter med över av skatter Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan McKinsey Company 7

Av total lönesumma går 18,5 % till allmän pension, därav 2,5 % till premiepension.

Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system betalas varje år 18,5 % av varje individs pensionsgrundande inkomst till allmän pension 41 , varav 16 procentenheter går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton). Den pensionsgrundande inkomsten har en övre gräns om 7,5 inkomstbasbelopp 42 .

Årets inbetalningar finansierar årets pensioner. De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you

41 Av dessa 18,5 % går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp ( 501 000 SEK år 2020) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan. 42 År 2020 motsvarade 7,5 inkomstbasbelopp en årsinkomst om 501 000 SEK, d.v.s. 41 750 SEK per månad. I praktiken betalas dock avgiften om 18,5 % på hela inkomsten. Avgiften som betalas på den eventuella del av inkomsten som överskjuter den övre begränsningen tillfaller emellertid staten.

McKinsey Company 17

Bilaga 9

go”-system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja pensionsavgifterna eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen. 43

Fonderna fyller också funktion som buffertar. 2001 omorganiserades Första till Fjärde APfonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna ska verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder och Sjätte AP-fonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Sjätte AP-fonden är stängd och har fokus på onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden ska enligt gällande placeringsregler till största delen investera i likvida tillgångar, till exempel noterade aktier).

Det dämpade balanstalet påverkar pensionernas utveckling. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av värdet framtida inbetalningar, d.v.s. avgiftstillgången, och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av upparbetade pensionsrätter och påverkas främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löneökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering. För att minska svängningar i inkomstpensionerna har ett dämpat balanstal införts, vilket avviker från 1,0 med en tredjedel av det ordinarie balanstalets avvikelse från 1,0.

Om det dämpade balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0 är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om det dämpade balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning.

Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande.

Sjunde AP-fonden erbjuder sex placeringsalternativ som en del av premiepensions-

systemet. Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 500 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ”förvalsalternativ”).

43 Även premiepensionen är självfinansierad.

McKinsey Company 18

Bilaga 9

Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet 44 fem ytterligare fondportföljer som kan väljas i konkurrens med de övriga omkring 500 fonderna av alla arbetstagare. 45 Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192). Riksdagens pensionsgrupp har fattat beslut om reformer i premiepensionssystemet, som bland annat innebär att fonder i premiepensionen ska upphandlas, och att antalet valbara fonder ska minskas. 46

3.2 Buffertfondernas utveckling och omvärld 2001–2020

Buffertfonderna har haft en avkastning om i genomsnitt 6,8 % per år sedan start.

Buffertfondernas kapital har växt från 554 miljarder SEK i januari 2001 till 1 696 miljarder SEK vid utgången av 2020. Buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 1 320 miljarder av tillväxten, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning om 6,8 % per år vilket kan jämföras med inkomstindex som under samma period ökade med 3,0 % per år.

Nettoflödet är negativt sedan 2009. Fram till och med 2008 hade Buffertfonderna ett positivt nettoflöde, vilket innebär att fonderna mottog kapital från pensionssystemet. Nettoflödet har däremot varit negativt varje år sedan 2009 (Bild 6), och förväntas vara fortsatt negativt under de kommande åren 47 . Det negativa nettoflödet innebär att Buffertfonderna hjälper till att finansiera pensionssystemets utbetalningar. Under 2020 var nettoflödet -32 miljarder SEK.

Bild 6

44 Även AP7 Såfa är aktivt valbar. 45 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget. 46 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/preciserad-overenskommelse-om-det-reformeradepremiepensionssystemet/ 47 Källa: Pensionsmyndigheten.

McKinsey Company 19

Bilaga 9

Buffertfonderna samarbetar inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna

emellan. Inom områden som inte äventyrar konkurrensen fonderna emellan, kan AP-fonderna samarbeta för att uppnå förbättrad leverans gentemot uppdraget, till exempel genom kompetensutbyte eller förbättrat hållbarhetsarbete, eller för att uppnå kostnadsbesparingar. I nuläget samarbetar fonderna inom nio samarbetsgrupper (Bild 7), där fonderna bland annat för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbete, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde APfonden i samarbetsgrupperna. Under 2020 har fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam utredning om hur fonderna kan öka transparensen kring vinstdelning kopplat till onoterade tillgångar. Fonderna implementerade genom Samverkansrådet även en ny struktur för att ytterligare förbättra och effektivisera samverkan mellan fonderna. Vidare har fonderna samverkat kring upphandling och implementering av teknisk utrustning såsom kontorsutrustning och videokonferenslösningar under pandemin.

Bild 7

AP-fondernas samarbetsgrupper

Samarbetsrådet AP-fondernas Etikråd Redovisningsgruppen

Risk- och performancegruppen Jurist- och compliancegruppen Personalchefsgruppen

Kommunikationschefsgruppen Affärskontroll IT-chefsgruppen

Pensionssystemet i balans sedan 2013. Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna (Bild 8). Utvecklingen har lett till att inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9 % och 4,5 % per år 2012–2019 (med undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7 % till följd av 2012 års negativa balanstal). 2020 års utveckling bidrog till att balanstalet 2022 uppgår till 1,0824 vilket är det starkaste balanstal pensionssystemet uppvisat sedan start. 48 Under finanskrisen 2008 och 2009 gick systemet minus, då skulderna växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 fick skrivas ned. Under perioden 2001– 2007 var balansen positiv varje år, varför inkomstpension skrevs upp varje år 2001–2009.

48 Budgetunderlag för pensionsmyndigheten 2022–2024

McKinsey Company 20

Bilaga 9

Bild 8

Buffertfondernas betydelse i pensionssystemet har ökat över tid. Buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna (från cirka 10 % år 2001 till cirka 16 % år 2020).

Buffertfonderna har påverkat balansen positivt mellan 2001–2020. Sammantaget under hela perioden 2001–2020 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Kapitalet är placerat i aktier, räntebärande papper och alternativa tillgångar.

Buffertfonderna hade i slutet av 2020 47 % av sitt kapital investerat i noterade aktier: 14 % i svenska aktier, 23 % i globala aktier i utvecklade länder och 8 % i aktier i tillväxtmarknader. Av övriga 54 % 49 av kapitalet hade fonderna 28 % investerat i räntebärande värdepapper, 26 % i alternativa tillgångar 50 (Bild 9). Fonderna har en stor andel av kapitalet investerat i aktier för att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning.

Hög andel aktier bidrog till hög avkastning 2020 och har bidragit positivt på lång sikt .

2020 avkastade svenska aktier 14,8 %, globala aktier 3,2 % och aktier i tillväxtmarknader 1,8 % mätt i SEK. 51 Utländska aktiemarknader genererade en lägre avkastning mätt i SEK än mätt i lokala valutor, då den svenska kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Även på längre sikt har aktier bidragit positivt till

49 Delarna summerar ej på grund av avrundning 50 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och onoterade bolag (riskkapital). Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur. 51 SIX RX i SEK för svenska aktier, MSCI World i SEK för globala aktier och MSCI Emerging Markets i SEK för aktier i tillväxtmarknader

McKinsey Company 21

Bilaga 9

buffertfondernas utveckling. Under perioden 2001–2020 avkastade svenska aktier i genomsnitt 8,6 % per år, globala aktier 6,1 % per år och aktier i tillväxtmarknader 9,7 % per år mätt i SEK (Bild 9).

Bild 9

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder (Bild 10). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens. Fonderna i jämförelsen nedan representerar ett urval av statliga pensionsfonder från olika geografier som ofta anses vara bland de ledande fonderna i världen.

McKinsey Company 22

Bilaga 9

Bild 10

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder

Medelvärde 5 Aktier Räntor Alt tillgångar 1

Förvaltat Rapporterad årlig nominell avkastning 2

kapital 2020 Procent (lokal valuta) Tillgångsallokering 6 SEK miljarder 1 år 5år 10 år Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag Buffertfonderna 1 696 8,5 8,8 8,6 47 28 26 Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem (Sverige) SPU 10 486 10,8 8,6 7,9 73 25 3 Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela (Norge) Norges oljeförmögenhet på framtida generationer ABP (Neder- 5 022 6,2 7,4 7,7 33 38 29 Förvalta pensionen för holländska medborgare länderna) anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn CalPERS 3 289 4,7 6,3 8,5 50 26 25 Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien (USA) CPP IB 3 110 5,1 8,0 10,8 29 25 46 Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och (Kanada) 3 förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner CDPQ 3 2 177 -2,3 5,7 8,7 49 31 20 Buffertfond i det statliga pensionssystemet med (Kanada) uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet ATP 4 535 10,3 5,4 9,5 24 38 38 Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det (Danmark) obligatoriska danska tjänstepensionssystemet Ø 5,2 5 Ø 6,9 5 Ø 8,8 5 1. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt 2. Per samma datum som förvaltat kapital. ABP, CDPQ rapporterade avkastningar är före kostnader. ATPs avkastningar beräknade. 3. marknadsvärde 2020. Estimerade värden för Avkastningarna är kapital och avkastning baserat här istället beräknade på halvårsrapport på genomsnittligt 2020 och genomsnittliga kostnader marknadsvärde för investeringsportföljen. 2011-2019; 4. 5.Aritmetiskt Avser investeringsportföljen. medelvärde, exklusive buffertfonderna ATP redovisar avkastning relaterat till bonuspotential, ~40 % av investeringsportföljens 6. Baserat på tillgänglig data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter. Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter; Oanda; Mckinsey-analys 14

Avkastning i linje med utländska pensionsfonder på lång sikt, men högre på kort sikt.

Buffertfonderna har under den senaste tioårsperioden uppnått en avkastning som är linje med utländska pensionsfonder 52 (8,6 % jämfört med i genomsnitt 8,8 %). Under 2020 och den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning överträffat de utländska jämförelsefondernas genomsnittliga avkastning (8,5 % jämfört med 5,2 % under 2020 samt 8,8 % jämfört med 6,9 % under den senaste femårsperioden). En direkt jämförelse av fondernas avkastning kan dock vara missvisande, då fonderna arbetar efter olika regler och förutsättningar.

Utländska fonders portföljutveckling i linje med buffertfondernas. De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna gjort förändringar i sina portföljer över de senaste åren. Över tid har fonderna ökat andelen alternativa investeringar på bekostnad av räntor samt skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna mot både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. De främsta anledningarna för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Det är värt att notera att fonderna har olika definitioner av alternativa investeringar, vilket leder till att allokering inte är helt jämförbar mellan fonderna. Vidare har de utländska fonderna likt buffertfonderna i allt högre grad börjat applicera hållbarhetskriterier i sina investeringar.

Regler för Första till Fjärde AP-fonderna. Fonderna har under året arbetat efter placeringsreglerna som trädde i kraft per den första januari 2019. Fondernas placeringsregler uppdaterades främst i syfte att ge fonderna bättre möjligheter att långsiktigt maximera

52 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad. Redovisad avkastning för ATP skiljer sig jämfört med deras årsredovisning då ATP anger avkastning i relation till ”bonuspotential” – skillnaden mellan förvaltat kapital och garanterade pensioner - medan avkastningen i denna rapport är beräknad baserad på marknadsvärde för investeringsportföljen. Redovisad avkastning för ATP var 2019 39,7 % före kostnader

McKinsey Company 23

Bilaga 9

avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. De största förändringarna i placeringsreglerna sammanfattas nedan.

● Lägsta andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 % till 20 %. ● Begräsningen av onoterade innehav 53 (framförallt onoterade aktier) om maximalt 5 % av fondens marknadsvärde togs bort och ersattes av att maximalt 40 % av respektive fonds marknadsvärde, vid investeringstillfället, får vara investerat i illikvida tillgångar (vilket till exempel inkluderar onoterade bolag, men även fastigheter och infrastruktur). ● Kravet på att minst 10 % av kapitalet skall förvaltas externt togs bort. I tillägg infördes nya regler gällande att Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Fonderna skall lägga särskild vikt till hur hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Vidare ska Första till Fjärde AP-fonderna när det gäller ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samverka och ha en gemensam värdegrund för förvaltningen, ha gemensamma riktlinjer för hur fonderna redovisar uppfyllande av målet om föredömlig förvaltning samt anta gemensamma riktlinjer för placeringsverksamheten och vilka tillgångar som bör exkluderas ur AP-fonderna. Närmare beskrivning av fondernas arbete kopplat till föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande finns i fördjupningsarbetet.

Ytterligare förändringar från och med den 1 maj 2020. Den 11 mars 2020 biföll Riksdagen propositionen “ Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första till Fjärde AP- ” 54 fonderna . Förändringarna träder i kraft 1 maj 2020 och innebär bland annat att det tydliggörs att Första till Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag, att de får göra sidoinvesteringar i ett onoterat företag tillsammans med en fond som de investerat i och som också investerat i företaget samt att de får göra investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning indirekt genom placeringar i fonder eller riskkapitalföretag. Fonderna lämnade remissvar till det föranledande utlåtandet under året, där de i stort välkomnade förslaget men menade att det nya regelverket fortsatt var för begränsande för att uppnå sitt syfte. 55

I oktober beslutade riksdagen dessutom om en tillfällig lagförändring med anledning av

covid-19 och det behov av ytterligare kapitalisering som den ekonomiska krisen orsakat. Lagändringen gäller från 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021, och innebär att den högsta möjliga ägarandelen som Första till Fjärde AP-fonden har i ett bolag höjs från 10 procent till 15 procent av aktierna, under villkoret att fonderna deltar i en nyemission av aktier-

56

Höjd pensionsålder kan påverka pensionssystemet och fondernas placerings-

verksamhet. Under 2019 beslutade riksdagen att pensionsåldern, enligt förslag från pensionsgruppen, skulle höjas från och med den 1 januari 2020. 57 Vid årsskiftet infördes de

53 Dessa begränsningsregler innebär att minst 95 % av en AP-fonds tillgångar måste vara placerade I noterade tillgångar eller i onoterade aktier eller andra andelar i fastighetsbolag. 54 Prop. 2019/20:57 55 Syftet med förslagen är enligt propositionen att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten inom allokeringsmandatet illikvida tillgångar och att ge Första–Fjärde AP-fonderna liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella investerare. 56 Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU12 57 Riksdagsskrivelse 2019/20:10.

McKinsey Company 24

Bilaga 9

nya pensionsreglerna som bland annat innebar att lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen höjdes från 61 till 62 år och att LAS-åldern 58 höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern kommer höjas till 69 år från och med 2023, och lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen kommer sannolikt höjas till 64 år fram till 2026. 59 En höjd pensionsålder stärker pensionssystemet, vilket i förlängningen kan påverka AP-fonderna.

4 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

4.1 Första AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2020

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden använde 2020 ett avkastningsmål om 3,0 % genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiod samt 4,0 % över 40 år. 60 Första AP-fonden har inget separat avkastningsmål för sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att skapa en hög totalavkastning till låg risk.

Den 1 januari 2020 infördes en ny organisationsstruktur som innebär att förvaltningsorganisationen består av sju enheter; ROVA ( Ränte- och valutaförvaltning) , Aktier, Strategi Förvaltning, Exponering, Taktisk allokering/Kvantitativ förvaltning, ESG, Externa partnerskap innovation samt Realtillgångar (Bild 11). Vid utgången av 2020 hade organisationen 66 anställda, jämfört med 67 vid utgången av 2019. Inom kapitalförvaltningen arbetade 32 personer per den 31 december 2020, lika många som vid utgången av 2019.

58 Åldern till vilken du har rätt att behålla din anställning. 59 Pensionsmyndigheten. 60 Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5 % i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod.

McKinsey Company 25

Bilaga 9

Bild 11

Beskrivning av Första AP-fonden 2020

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2020

Uppdrag %, 100 % = 393 SEK miljarder Övrigt  Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå Alt. tillgångar 17 Svenska aktier  Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner 27  Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande 22 Mål 24 Globala aktier  Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 3,0 % per år mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015) Räntebärande tillgångar 1 10 och 4,0 % per år över 40 år Aktier i tillväxtmarknader

Förvaltningsstrategi Organisation

Investeringsfilosofin bygger på ledorden: 66 anställda 2020 (2019: 67) varav 32 i förvaltningen (2019: 32)  Väldiversifierad portfölj  Långsiktig förvaltning Styrelse Risk  Stundtals ineffektiva marknader Kommunikation VD Compliance  Utnyttja riskpremier  Kostnadseffektiv förvaltning Kapitalförvaltning Operations Verksamhetsstöd Utveckling  Hållbart värdeskapande ROVA Systemutveckling Juridik Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen, uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt) Aktier, Strategi Förvaltning Systemförvaltning Projektledning/PMO Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) Exponering Risk- och avkastningsanalys HR som utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning TA/Kvant Back Office Ekonomi Kontor Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och den ESG IT-Teknik Arkiv operativa förvaltningen Externa partnerskap Förvaltningen av förvaltades 77 % internt) kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning (2020 Innovation Realtillgångar 1. Inklusive kassa och TAA Källa: Första AP-fonden

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad

portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier,

kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 12).

Bild 12

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2020

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Väldiversifierad portfölj Långfristiga Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas av styrelsen och uppdateras årligen Diversifiering möjliggör förbättrad beslut  Den övergripande tillgångsfördelningen består på tio års sikt av likvida tillgångar som förväntas uppnå pensionssystemets avkastningsbehov riskjusterad avkastning ~ 10 års sikt Långsiktig förvaltning Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin Långsiktighet öppnar möjligheter beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning att erhålla högre avkastning över  Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis tid  Utgör även jämförelseportfölj för fondens förvaltning Stundtals ineffektiva marknader Kort- och Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning utifrån den strategiska tillgångsfördelningen Finansmarknaderna är inte fullt medelfristiga Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén effektiva, därför lönar sig en väl beslut genomtänkt och utförd förvaltning Den operativa förvaltningen inkluderar: med aktiva val 0-5 års sikt  Taktisk allokering baserad på diskretionär och systematisk allokering mellan globala tillgångsslag Utnyttja riskpremier  Förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag Risktagande på de finansiella Två besluts- Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer: marknaderna ger över tid positiv avkastning nivåer för lång,  Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 års sikt och fondens investeringsfilosofi Kostnadseffektiv förvaltning medelfristig  Dynamisk marknaders allokering och operativ avvikelser från långfristiga förvaltning: förväntningar beslut om samt allokering baserat taktisk allokering och förvaltning av på global konjunkturanalys mandat och analys inom respektive av globala Centralt eftersom kostnader och kort sikt tillgångsslag reducerar avkastningen Hållbart värdeskapande Utvärdering Fonden följer  upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer Kan ge möjligheter att långsiktigt Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål öka avkastningen och reducera  Interna förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen den finansiella risken Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat

Källa: Första AP-fonden

Första AP-fondens förvaltningsmodell består av två delar, en strategisk tillgångsfördelning

med cirka 10 års investeringshorisont, samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning

med cirka 0–5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från en långsiktig riskpreferens

utryckt som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas av styrelsen. Med utgångspunkt

McKinsey Company 26

Bilaga 9

i den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och ombalanseras månadsvis, samt utgör jämförelseportfölj för fondens förvaltning. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen utifrån den strategiska tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén.

Viktiga händelser och förändringar för Första AP-fonden 2020 var:

● Första AP-fondens avkastning efter kostnader uppgick till 9,7 %, främst drivet av avkastningsbidrag från aktier på svenska (+4,1 %) och utvecklade marknader (+3,4 %), alternativa investeringar (+2,0 %) och räntebärande värdepapper (+1,6 %). ● Fonden genomförde följande organisationsförändringar under 2020: — Kristin Magnusson Bernard tillträdde som VD i augusti — En ny organisationsstruktur implementerades. Verksamhetsstöd Utveckling och Operations bildar nu tillsammans med Förvaltningen fondens tre organisationspelare. Detta för att uppnå effektivare processer, en ökad samverkan inom fonden samt en stärkt riskkontroll ● Fortsatt arbete inom hållbarhet genom bland annat: — Avinvesteringar av bolag med fossil verksamhet genomförs i samtliga tillgångsslag, både internt och externt, vilket bidrar till ett positivt resultat och en minskning av koldioxidavtrycket i den noterade aktieportföljen med 46% — Samarbete med flera externa förvaltare för framtagande av fossilfria förvaltningsstrategier inom såväl systematiska strategier som inom passiva och aktiva — Inom dedikerade investeringar förvärvade AP-fondsägda Polhem Infra bolaget Telia Carrier av Telia Company och ett nytt ramverk för gröna och sociala obligationer började implementeras — Integration av hållbarhet ökade i förvaltningen, t.ex. utveckling av ESG-analys avseende svenska småbolag, beaktande av bolagens hantering av koldioxidutsläpp i merparten av fondens aktiestrategier samt ökat antal tillgångsslag som fonden mäter och redovisar koldioxidavtrycket för

4.2 Första AP-fondens resultat 2001

61

-2020

Fondens totala kapital har sedan 2001 ökat från SEK 131 miljarder till SEK 393 miljarder. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 %, jämfört med 15,1 % år 2019. Sedan starten 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,3 %, och under de senaste 10 respektive 5 åren har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 8,1 % respektive 8,5 % (Bild 13). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt sedan

61 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 27

Bilaga 9

1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader var även högre än inkomstindex på ett års sikt, samt högre än inkomstindex de senaste 5 åren, senaste 10 åren samt sedan starten 2001.

Bild 13

Första AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 7 AP1 målsättning 2 AP1 ## Kostnad 3 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2011–2020 per år Genomsnittlig avkastning

11,3 14,6 15,1 11,2 9,3 9,6 9,7 8,1 8,5 4,0 6,3 3,0 5,3 2,7 5,4 2,8 5,6 -1,9 -0,7 2001 1 -20 2010-20 2015-20 0,08 0,14 0,14 0,13

Genomsnittlig riskjusterad

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2011–2020 per år avkastning (sharpekvot)

4,2 2,6 2,9 1,9 1,9 6 1,5 1,2 1,3 0,5 0,9 0,7 0 0,0 2011 12 13 14 15 16 17 18 19 2020 2001 1 -20 2011-20 2016-20 0,8 0,5 0,8 0,8 1. 1 på 5,5 % juli 2001 (för efter 2001 anges kostnader, mätt annualiserad avkastning) över rullande tioårsperiod 3.Provisions- och rörelsekostnader 2. Första AP-fondens målsättning är som andel att av nå en genomsnittlig årlig real genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat avkastning på 3,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod och 4,0 enbart på utgående marknadsvärde) procent över 40 år. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning 4. veckodagar, Likvidportföljen inkluderar 12 månaders noterade tillgångsslag inkl, aktier, svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk räntebärande tillgångar, statsobligation för samt kassa 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) 5. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders på produkten av dagliga avkastningar nod) samt antagande om före kostnader 260 under Not: Sharpekvoten definieras handelsdagar 6. Beräknade sharpekvoter som riskpremien (fondens avviker avkastning minus från redovisade värden på 2,1 den riskfria räntan) för dividerat totalportföljen då fonden använt med fondens risk (mäts en annan metod med standardavvikelsen) 7. Inkomstindex från första januari 2001 Källa: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2020, 1,2 under tioårsperioden 2011–2020 samt 1,3 under femårsperioden 2016–2020. Under 2020 var sharpekvoten 0,9.

Fondens årliga kostnader 62 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,14 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,08 % av fondens kapital, vilket är lägre än 2019 då kostnaderna uppgick till 0,12 %. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid 63 .

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,8 % (före kostnader) bidrog framförallt svenska aktier (+4,1 %) och utländska aktier exkl. tillväxtmarknader (+3,4 %) (Bild 14). Fondens kostnader uppgick till 0,08 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,7 %.

62 Redovisade kostnader. 63 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 28

Bilaga 9

Bild 14

Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastning före kostnader; Procent xx Avkastningsbidrag, MDSEK Avkastningsbidrag per tillgångsslag, % 0,6 1,6 0,8

2,0

3,4 9,8

4,1

Svenska aktier Utländska aktier Alternativa Räntor Aktier i Allokering, Total (exkl. investeringar 1 tillväxtmarknader kassa, valuta Tillväxtmarknader) 14,8 12,1 7,0 5,9 -2,0 -2,7 35,1 1. Inkluderar High yield, Fastigheter, Infrastruktur, Private Equity, Hedgefonder samt alternativa strategier Källa: Första AP-fonden

Första AP-fonden har under perioden 2001–2020 ökat andelen alternativa tillgångar och andelen aktier i tillväxtmarknader av sin faktiska portfölj 64 . Samtidigt har fonden minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande tillgångar (Bild 15). Under 2020 ökade andelen utländska och svenska aktier (+10,9 respektive +7,0 procentenheter jämfört med 2019), främst på bekostnad av räntor (från 33,7 % till 24,0 %). 65

Bild 15

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001

1

-2020

% av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier Differens, Procentenheter 100% = 131 157 219 219 253 311 366 393 2001 1 –20 2019–20 Övrigt 3 0 2 0 3 0 0 1 0 0 0 0,0 0,0 8 exkl kassa 22 27 Alt. tillgångar 4 30 32 23,9 -4,7 39 40 39 34 Räntor 3 Aktier i tillväxt- 30 24 -14,7 -9,7 marknader 6 5 6 10 32 34 10 10 4,6 -3,4 Utländska aktier (exkl, 41 40 39 32 9 tillväxt-marknader) 14 22 25 -18,8 10,9 16 11 Svenska aktier 12 12 13 16 12 12 10 17 5,2 7,0 2001 1 04 07 10 13 16 5 19 2020 1. 1 juli 2001 2. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3. Inklusive kassa och TAA. 4. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat varje portföljskomponent investeringar i hedgefonder, bidrar med fastigheter, lika mycket PE risk och riskparitetsportfölj, till portföljens totala risk Riskparitetsportföljen infördes 5. Allokering skiljer sig under från 2013, redovisad allokering i En riskparitetsportfölj årsredovisningen på är en portfölj där grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag Källa: Första AP-fonden; McKinsey-analys

64 Faktisk allokering mätt i marknadsvärde. 65 Räntor inkluderar även Kassa, varför rapportens tillgångsallokering avviker något från årsredovisningen.

McKinsey Company 29

Bilaga 9

4.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Första AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar 66 från 18,3 till 105,2 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 19 procentenheter (från 8 % 2011 till 27 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (55,4 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastigheter. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var 2,0 % för fondens illikvida tillgångar 2020 (Bild 16).

Bild 16

Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011-2020

Allokering av illikvida tillgångar, SEK miljarder xx Andel illikvida tillgångar i total portfölj Övriga illikvida innehav 1 Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Fastigheter 8% 15% 16% 18% 30% 33% 29% 31% 30% 27% Avkastningsbidrag till total portfölj 2020, % 115,6 108,1 105,2 100,7 102,9 30,7 0,2 91,4 22,4 45,0 26,9 31,6 11,0 8,2 -0,2 35,1 12,0 11,3 19,8 19,2 54,2 9,3 0,7 8,4 17,8 42,9 14,6 15,3 16,7 35,5 12,4 14,5 1,3 10,0 12,5 55,4 18,3 8,3 46,3 54,1 0,4 7,5 39,1 42,6 6,0 25,0 33,4 18,0 22,2 11,9 2011 12 13 14 15 16 17 18 19 2020 1. Inkluderar hedgefonder, high yeild och alternativa strategier Källa: Årsredovisningar 2011-20, Intervjuer, McKinsey-analys 24

4.4 Första AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Första AP-fondens prioriterade områden är klimat, ägarstyrning, bekämpning av penningtvätt och ersättningar och incitamentsprogram. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Första AP-fonden har åtta övergripande hållbarhetsmål varav två är relaterade till klimat, fyra till ägarstyrning och två till ESG-rapportering av fastighetsportföljen. Inga mål togs bort eller lades till under 2020 (Bild 17). Däremot adderade Första AP-fonden ett delmål till målet (1) om att reducera sin portföljs koldioxidutsläpp till netto-noll år 2050, och att halvera koldioxidavtrycket till år 2030.

Första AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat ett avinvesteringsbeslut från fossil energi i mars 2020 som bidrog till det minskade koldioxidavtrycket. Första AP-fonden har under 2020 utvecklat sin mätning och redovisning av koldioxidavtryck till att omfatta fler tillgångsslag. Under året har Första AP-fonden utvecklat ett ramverk för investeringar i gröna och sociala obligationer, som förtydligar vilka kriterier fonden ställer för hållbarhetsobligationer. Första AP-fonden har beslutat om att öka dedikerade

66 Första AP-fonden definierar illikvida tillgångar som onoterade tillgångar inom alternativa investeringar. Data ska betraktas som ett övre estimat då den är tagen från årsredovisningar och kan innehålla mindre noterade innehav.

McKinsey Company 30

Bilaga 9 hållbarhetsinvesteringar i riskkapitalfonder. Första AP-fonden har även fortsatt vara aktiva i valberedningar för att säkerställa målet om minst 40 % kvinnor i portföljbolagens styrelser. Bild 17

McKinsey Company 31

Bilaga 9

5 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att

beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

5.1 Andra AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden

genomför årligen en ALM 67 -analys som givet finansiella, makroekonomiska och demografiska antaganden utmynnar i ett förslag till strategisk portfölj, som beslutas av styrelsen. Andra APfonden har inte ett avkastningsmål, utan målet för fondens verksamhet är att minimera

konsekvenserna av den automatiska balanseringen på̊ 30 års horisont genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet. Den strategiska portföljen har emellertid, givet de antaganden som ligger till grund för ALM-analysen, en långsiktig förväntad avkastning som

fonden kommunicerar utåt. I nuläget bedöms den i reala termer vara 4,5 % per år på 30 års horisont, vilket inkluderar 0,5 procentenheter i bidrag från aktiv förvaltning.

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sex enheter: Alternativa investeringar, Strategi, MEFIX, Aktieförvaltning, Kvantitativ Förvaltning samt Forskning- och

utvecklingschef. Vid utgången av 2020 hade organisationen 72 anställda varav 40 inom förvaltningen, något fler än 2019 då organisationen hade 71 medarbetare (också 40 inom förvaltningen) (Bild 18).

Bild 18

Beskrivning av Andra AP-fonden 2020

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2020

Uppdrag %, 100 % = SEK 386 miljarder  Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå, Övrigt Svenska aktier där risk skall ses i termer av framtida pensioner Alternativa tillgångar 0 9  Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn 28 Globala aktier  Vara generationsneutral (behandla alla generationer lika) 22  Förvalta på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande Mål Räntebärande tillgångar 11  Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras genom att bedriva föredömlig 31 Tillväxtmarknader förvaltning av kapitalet  Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5 % per år Organisation  Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0 % för 2001-04, 72 (2019: 71) medarbetare varav 40 inom kapitalförvaltning (2019: 40) 5,0 % för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5 % Förvaltningsstrategi VD 1 Värdeskapande i flera steg, samt integrering av hållbarhet, i syfte att maximera måluppfyllnad: val av strategisk HR Kommunikation, ägarfrågor 1 Juridik 1 tillgångsfördelning: val av index; samt aktiv förvaltning 10 huvudsakliga investeringsövertygelser, inkl. Kontorsstöd  Systematiskt risktagande krävs Kapitalförvaltning 1 Affärsstöd 1 Risk- och av-  Hållbarhet lönar sig Forskning- och kastningsanalys 1  Aktiv förvaltning skapar mervärde Strategi utvecklingschef Affärskontroll Risk management Andra AP-fonen fattar i regel endast beslut på långsikt. Fonden kan dock, ofta på inrådan av fondens TAA-grupp, fatta beslut på MEFIX Aktieförvaltning Ekonomi Avkastningsanalys kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen när marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta. Dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och kan tas av styrelsen eller inom mandat delegerat av styrelsen. Alternativa investeringar Kvantitativ förvaltning IT 16 % extern förvaltning (19 % 2019) Verksamhetsutveckling 1. Ansvarig ingår i fondledningen Källa: Andra AP-fonden 24

67 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet.

McKinsey Company 32

Bilaga 9

Andra AP-fondens investeringsstrategi bygger på värdeskapande i tre steg, i syfte att maximera måluppfyllnad:

1. Val av strategisk tillgångsfördelning 2. Val av index 3. Aktiv förvaltning Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser som beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaderna fungerar samt möjligheter och förutsättningar att generera en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår, bland annat, att systematiskt risktagande krävs, hållbarhet lönar sig, klimatförändring är en systemrisk och aktiv förvaltning skapar mervärde (Bild 19). För fullständig lista av de uppdaterade investeringsövertygelserna, se sid 39.

Fonden integrerar även hållbarhet i varje steg av värdeskapandet, och anser att detta är av största vikt för att kunna uppfylla sitt uppdrag om att vara till största möjliga nytta för pensionssystemet.

Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska portföljen som har en tidshorisont på över 30 år (samma som den underliggande ALM 68 studien). Styrelsen kan fatta beslut om förändringar i den strategiska portföljen när den bedömer det motiverat givet förutsättningarna. Organisationen har också möjlighet att fatta egna SSA-beslut inom av styrelsen delegerat mandat. Målet är dock alltjämt att på lång sikt vara till så stor nytta för pensionssystemet som möjligt.

Bild 19

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2020

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Värdeskapande i Långfristiga Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liabilityflera steg i syfte att maximera beslut Model) analys måluppfyllnad: Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år, Val av strategisk ~ 10 års sikt tillgångsfördelning Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen,  Bestäms efter ALM-analys av Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag, pensionssystemets behov Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga  Diversifierad exponering mot besluten och tas också av styrelsen (eller av organisationen inom mandat delegerat av styrelsen) systematiska riskpremier  Dynamiskt förhållningssätt, avseende tidsvarierande Aktiva beslut Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också, riskpremier och nya strategier 1 års sikt TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta Val av index taktiska positioner (främst på ~3-12 månaders sikt). Beslut med längre tidshorisonter (~1-5 år) kan förekomma inom ramen för den  Strategisk allokering inom aktiva riskbudgeten, och benämns då Semi Strategic Allocation (SSA), respektive tillgångsklass, TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de Aktiv förvaltning marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta  Byggt på antagandet att Extern vs 16 % av totalt kapital förvaltades genom externa förvaltare per den 31 december 2020 (19 % 2019) marknader inte är helt effektiva intern

Fonden arbetar integrerat med förvaltning

hållbarhet i varje steg av

värdeskapandet och anser att

detta är essentiellt för att kunna Utvärdering Fonden utvärderas utifrån två perspektiv uppfylla sitt uppdrag Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse, samt jämfört med en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys Aktiva beslut på 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex Källa: Andra AP-fonden 25

Fondens TAA-grupp 69 (TAA– Tactical Asset Allocation ) fattar beslut om taktiska positioner. TAA-gruppens placeringshorisont är normalt 3 - 12 månader, men kan både vara kortare (t.ex.

68 Asset Liability Modelling. 69 Sedan 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga.

McKinsey Company 33

Bilaga 9

vid kortsiktiga marknadskorrektioner) eller längre (t.ex. när större felprissättningar skett som väntas ta längre tid). Vid de fall där TAA bedömer att felprissättningarna i marknaden kommer att ta längre tid att justeras och storleken på positionen inte får plats inom TAA-mandatets riskutrymme, lyfts frågan till styrelsen som, vid bifall, justerar den strategiska portföljen. I övriga fall hålls positionerna inom TAA-gruppens mandat. Beslut med tidshorisonter längre än ett år men kortare än 10 benämns Semi Strategic Allocation (SSA) och redovisas separat sedan 2020.

Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen samt i relation till en enklare basportfölj (som består av 65 % aktier och 35 % räntor) som tas fram med samma ALM-analys. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat 70 som saknar index.

Viktiga händelser och förändringar för Andra AP-fonden 2020 var:

● Andra AP-fondens avkastning uppgick till 3,5 % efter kostnader ● Fondens förändringar i strategisk tillgångsallokering var huvudsakligen: — Införande av långsiktig målallokering om 2% till onoterade krediter (december 2020) — Strategisk allokering om 2 % till alternativa krediter (onoterade, högavkastande) togs bort — Strategisk allokering till alternativa riskpremier halverades (från 3,0 % till 1,5 %) ● COVID-19 har skapat osäkerhet på de finansiella marknaderna och påverkat fondens interna arbetssätt. Fonden förstärkte en redan stor position på svenska kronan till följd av COVID-19 ● Fonden genomförde ett kostnadsbesparingsprogram i syfte att minska externa förvaltningskostnader. Externa mandat har avslutats eller minskats under året, vilket totalt har minskat fondens externt förvaltade kapital till 16 % (19 % 2019). Kostnadsandelen minskade för helåret från 0,15 % till 0,14 % av förvaltat kapital, och ytterligare kostnadsreduktion väntas under 2021 ● Fortsatt fokus på hållbarhetsfrågor genom bland annat: — Fonden anpassade jämförelseindex för globala aktier och företagsobligationer enligt kriterierna för EU-regelverket Paris Aligned Benchmark (PAB). Portföljer som jämförs mot dessa index har också anpassats i enlighet med PAB, vilket bland annat lett till att fossila bolag avyttrats och en minskning av fondens totala koldioxidutsläpp från 1,74 till 1,35 miljoner ton koldioxidekvivalenter (tCO 2 e) — Fjolårets beslut om långsiktig målallokering av 2% inom hållbar infrastruktur har resulterat i tre investeringar i små- och medelstora anläggningar inom hållbar energi. Nuvarande allokering inom hållbar infrastruktur är 0,5 % — Fonden startade upp en svensk aktieportfölj dedikerad till småbolag inom hållbarhetsteknologi

70 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning.

McKinsey Company 34

Bilaga 9

— Fonden vidareutvecklade arbete med att främja mänskliga rättigheter genom framtagning av en ny modell för bedömning av risker kopplade till mänskliga rättigheter. Modellen inkluderar riskbedömning av länder och bolag, och syftar till att identifiera innehav/investeringar där fonden bör vidta åtgärder som ägare

5.2 Andra AP-fondens resultat 2001

71

- 2020

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 134 miljarder SEK till 386 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 3,5 %, jämfört med 15,9 % år 2019. Skillnaden förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering, och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Sedan 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,2 %, medan fonden under perioderna 2011–2020 och 2016–2020 avkastade 7,7 % respektive 7,3 % (Bild 20). Detta innebär att fondens avkastning har överstigit det långsiktiga avkastningsantagandet på fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001, men är lägre än målet för 2020. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex på 5 och 10 års sikt samt sedan starten.

Bild 20

Andra AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 ## Kostnad 5 ## Sharpekvot för likvidportfölj 3 Inkomstindex AP2 avkastnings-antagande 2

Avkastning 2011–2020 per år Genomsnittlig avkastning

13,3 12,7 13,1 15,9 10,3 9,0 7,7 7,3 4,0 3,5 6,2 3,0 5,9 2,7 5,7 2,8 6,1 -2,1 -1,3 2001 1 -20 2010-20 2015-20 0,14 0,16 0,16 0,15

Genomsnittlig riskjusterad

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 4 ) 2011–2020 per år avkastning (sharpekvot)

3,7 2,5 2,9 2,0 2,3 6 1,7 1,0 1,2 0,5 0,4 0,6 neg. 0,0 2011 12 13 14 15 16 17 2018 2019 2020 2001 1 -20 2011-20 2016-20 0,23 0,5 0,9 0,8 1. inkluderar juli 2001 (för noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, 2001 anges annualiserad avkastning) 2. räntebärande tillgångar, Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var samt overlaymandat 4. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % på produkten av i real avkastning. dagliga avkastningar 3. Likvidportföljen före kostnader handelsdagar 5.Provisions- och rörelsekostnad som under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för andel 2001-10, av genomsnittet 2-årig svensk av statsobligation för årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) enbart på utgående marknadsvärde) för 2014-20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod) samt antagande om 260 6. 8. Avviker Avviker från redovisad sharpekvot från redovisad sharpekvot på 1,9 på 2,4 då fonden använt för totalportfölj då McKinsey en annan riskfri endast ränta tagit hänsyn till veckodagar 7. Avviker vid beräkning av från redovisad sharpekvot standardavvikelse på 2,6 för totalportfölj 9. Avviker från redovisad sharpekvot på 4,0 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av avkastning Källa: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys 29

Den totala portföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001–2020, 1,0 under den senaste tioårsperioden och 1,2 under den senaste femårsperioden. 2020 var sharpekvoten 0,4 jämfört med 2019 då den var 3,7.

71 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 35

Bilaga 9

Fondens totala årliga kostnader 72 under perioden 2001–2020 uppgick i genomsnitt till 0,16 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,14 % av fondens kapital, vilket är något lägre än 2019 (0,15 %) . Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 73

Till fondens totala avkastning 2020 om 3,7 % (före kostnader) bidrog framförallt valutasäkring och svenska aktier med 3,9 respektive 1,5 procentenheter (Bild 21). Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter. Andra AP-fondens kostnader uppgick till 0,14 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 3,5 %.

Bild 21

Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent xx Avkastningsbidrag, MDSEK Avkastningsbidrag per tillgångsslag, % 0,4 0,1 0 -0,6 1,5 -0,8 -0,8

3,9 3,7

Valutasäkring Svenska aktier SSA Övrigt 2 Alternativa Aktier i Räntor Aktier i Total (noterat / investeringar tillväxtmarknader utvecklade länder onoterat) 1 14,3 5,4 1,5 0,3 -0,1 -2,4 -2,8 -2,9 13,3 1. 2. Består För noterade och onoterade innehav av Absolutavkastnade strategier samt overlay Källa: Andra AP-fonden, McKinsey-analys 31

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2020 i sin faktiska portfölj främst ökat andelen alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, och samtidigt minskat andelen utländska aktier i utvecklade länder och svenska aktier (Bild 22). Under 2020 ökade fonden den faktiska allokeringen till globala aktier (exklusive tillväxtmarknader) med cirka två procentenheter (19,9 % till 21,6 %), och minskade allokeringen till alternativa investeringar med 1,4 procentenheter (från 29,7 % till 28,2%). Utvecklingen var främst driven av aktiva beslut om att minska allokeringen till alternativa riskpremier och krediter.

72 Redovisade kostnader. 73 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 36

Bilaga 9

Bild 22

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2020

% av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100 % = SEK miljarder Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier Differens, Procentenheter 100% = 134 158 228 223 265 325 381 386 2001 1 –20 2019–20 Övrigt (TAA etc.) 4 0 3 1 5 0 2 2 0 0 0,1 0,1 Alt. tillgångar 11 16 24 30 28 Räntor 35 36 24,7 -1,4 35 33 31 Tillväxtaktier 0 3 33 -4,8 -0,1 5 31 31 5 9 Globala aktier 40 36 11 10,6 -0,3 34 28 11 11 30 22 20 22 -18,7 1,7 Svenska aktier 21 21 20 20 11 10 9 9 -12,0 0,0 0 2001 1 04 07 10 13 16 5 19 2020 1. 3. Avser Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika 1 juli 2001; 2. Faktisk från den redovisade fördelningen då allokering den 31 december varje år terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016-2020 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4. I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier 5. Sedan 2020 ingår även semistrategisk allokering (SSA) i Övrigt Källa: Andra AP-fonden; McKinsey-analys 30

5.3 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Andra AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar 74 från 26,9 till 93,4 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 12 procentenheter (från 12 % 2011 till 24 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (58,7 SEK miljarder) utgörs av onoterade fastigheter och inkluderar skogsbruksfastigheter samt anläggningar inom hållbar infrastruktur. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var -0,9 % för fondens illikvida tillgångar (Bild 23).

74 Avser onoterade tillgångar inom alternativa investeringar, inklusive alternativa krediter och riskpremier.

McKinsey Company 37

Bilaga 9

Bild 23

Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011-2020

Allokering av illikvida tillgångar, SEK miljarder xx Andel illikvida tillgångar i total portfölj Övriga illikvida innehav 1 Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Fastigheter 12% 15% 15% 19% 23% 23% 21% 25% 26% 24% Avkastningsbidrag till total portfölj 2020, % 98,8 93,4 83,4 18,5 9,3 -0,7 73,5 72,3 16,8 69,1 25,5 16,9 23,6 16,3 15,6 54,7 20,1 12,9 17,1 17,2 0,2 41,0 15,7 36,5 7,0 6,7 13,1 -0,4 26,9 10,8 56,7 58,7 5,2 9,6 46,5 8,4 37,1 39,6 39,5 23,2 28,8 13,3 20,2 2011 12 13 14 15 16 17 18 19 2020 1. Inkluderar skogsbruksfastigheter samt fastigheter inom hållbar infrastruktur 2. Inkluderar alternativa riskpremier och alternativa krediter Källa: Årsredovisningar 2011-20, Intervjuer, McKinsey-analys 32

5.4 Andra AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Andra AP-fondens prioriterade områden är klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Andra AP-fonden har 21 övergripande hållbarhetsmål (Bild 24). Ett mål från 2019 har tagits bort under året om ”uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet för tio stora svenska innehav, baserat på fondens ägarandel”. Målet har utgått eftersom fondens svenska aktieteam nu arbetar med detta rutinmässigt. Därutöver har målet från 2019 om att ”implementera flerfaktorindex med ESG-faktorer för företagsobligationer” utökats till att även inkludera att Andra AP-fonden ska leva upp till kriterierna för EU Paris-Aligned Benchmark (PAB) 75 . Kriterierna innebär avinvestering från den fossila energisektorn och krav på successivt minskade utsläpp i den systematiska aktieförvaltningen.

Andra AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera index och gränsvärden för avinvestering från fossilt i enlighet med EU PAB. Andra AP-fonden publicerade för första gången en separat hållbarhetsrapport för första halvåret 2020 som redovisar fondens arbete utifrån fondens prioriterade områden.

Andra AP-fonden har även fortsatt bedriva aktiv ägarstyrning genom systematisk röstning, uppföljningsbrev om hållbarhet till portföljbolag och aktivt valberedningsarbete.

75 https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-andbenchmarks-esg-disclosures_en

McKinsey Company 38

Bilaga 9 Bild 24 McKinsey Company 39

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje APfondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden hade 2020 som målsättning att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 3,5 % per år med kostnadseffektiv förvaltning. Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 60 anställda varav 30 inom förvaltningen. År 2019 hade fonden 58 anställda varav 30 arbetade inom förvaltningen. Kapitalförvaltningen är uppdelad på fyra enheter: CIO Office, Aktier, Räntor och valuta samt Alternativa investeringar (Bild 25).

Bild 25

AP3s förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas.

En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar, i enlighet med genomförd ALM-analys.

En ALM-analys genomförs var tredje år, och denna ligger till grund till fondens avkastningsmål. ALM-analysen tar hänsyn till känslighet och styrka i pensionssystemet, generationsneutralitet – rättvisa mellan generationer – och olika tillgångars förväntade avkastning och risk.

Med grund i ALM-analysen 2019 ändrades Tredje AP-fondens långsiktiga avkastningsmål till 3,5 %, från tidigare 4,0 %.

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell utgår från ett antal principer och målsättningar. Den ska:

McKinsey Company 40

Bilaga 9

● Långsiktigt investera i risktillgångar med lång tidshorisont ● Integrera hållbarhetsarbete i samtliga investeringar ● Anpassa portföljens olika risker genom att arbeta med olika tidshorisonter, och i övrigt tillämpa riskspridning ● Säkerställa effektiv ägarstyrning i innehav i hela världen, samt ● Bedriva en kostnadseffektiv förvaltning. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag (Bild 26). Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen Aktier, Räntor, Alternativa investeringar och Valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett så kallat operativt benchmark (OB), som beslutas av fondens risk-kommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot OB bedrivas utifrån olika specialistområden och tidshorisonter. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. CIO ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt. Fondens övergripande utvärdering och uppföljning bygger fyra delkomponenter som omfattar både finansiella mål och hållbarhetsmål: 1. Långsiktig måluppfyllelse jämfört med avkastningsmålet om 3,5 % real avkastning 2. Jämförelse med avkastningen för en långsiktig statisk portfölj, bestående av indexförvaltade noterade aktier och räntor 3. Benchmarking av avkastning och kostnadseffektivitet jämfört med ledande internationella fonder, med hjälp av CEM 4. Utvärdering av hur uppsatta hållbarhetsmål har uppfyllts. Per den 31 december 2020 förvaltades omkring 29 % av det totala kapitalet av externa förvaltare jämfört med cirka 31 % vid slutet av 2019.

McKinsey Company 41

Bilaga 9

Bild 26

Viktiga händelser och förändringar för Tredje AP-fonden 2020 var:

● Fondens långsiktiga avkastningsmål sänktes från 4 % till 3,5 % realt i snitt. Beslutet var bland annat en följd av en ALM-analys, och gällde från och med 1 januari 2020 ● Implementering av en ny portföljstruktur grundad på tillgångsslag i stället för riskklasser. Förvaltningsorganisationen har anpassats efter tillgångsslagen och en ny grupp, CIO Office, har bildats för att arbeta med portföljens helhetsperspektiv. Ny struktur trädde i kraft 1 januari 2020. ● Tredje AP-fondens avkastning uppgick 2020 till 9,7 % efter kostnader, främst drivet av avkastningsbidrag från tillgångsslagen aktier (+8,0 % ex. kostnader) samt alternativa investeringar (+2,3 % ex. kostnader) ● Ett skifte i faktisk allokering mot aktier i utvecklade länder har skett (från 25 % till 28 %), framförallt på bekostnad av räntebärande tillgångar (från 31 % till 29 %). ● Fonden har fortsatt utöka verksamheten inom alternativa investeringar — Fastighetsinvesteringar avkastade 10,8 % och visade sig motståndskraftiga under pandemin — I juni 2020 bildade fonden ett strategiskt partnerskap tillsammans med Lone Rock Resources, i syfte att investera långsiktigt i skog i Oregon ● Fonden har haft ett fortsatt fokus på hållbarhet: — Fonden ska fortsätta mäta och redovisa koldioxidavtrycket, som ska halveras till 2025 jämfört med 2019 — Hållbarhetsinvesteringar ska fördubblas i gröna obligationer och i tematiska hållbarhetsinvesteringar till 2025 jämfört med 2019 — Tredje AP-fondens direktägda onoterade fastighetsbolag ska vara ledande inom hållbarhet

McKinsey Company 42

Bilaga 9

— Tredje AP-fonden fortsätter sitt arbete att bedriva ett uppföljande påverkansarbete av bolagens CO 2 -utsläpp både direkt mot portföljbolag och genom globala samarbeten

6.1 Tredje AP-fondens resultat 2001

76

-2020

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 133 SEK miljarder till 423 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 %, jämfört med 17,6 % år 2019. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,7 % per år, och under den senaste tioårsperioden och femårsperioden har fonden avkastat i genomsnitt 8,7 % respektive 9,1 % per år (Bild 27). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex över fem år, över tio år samt sedan starten.

Bild 27

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2020 samt 0,9 under 2020 (lägre än 2019 års sharpekvot om 4,3) 77 .

Fondens årliga kostnader 78 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,13 % av fondens kapital. Under 2020 uppgick fondens kostnader till 0,09 % av fondens kapital, i linje med 2019. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 79

76 Avser 1 juli 2001. 77 På grund av uppdatering av portföljsystem och tillgångsklassificering hos Tredje AP-fonden är det ej möjligt reproducera tidigare använd likvidportfölj, varför värden för likvidportföljens sharpekvot visas för 2019. 78 Redovisade kostnader. 79 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey Company 43

Bilaga 9

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,8 % (före kostnader) bidrog framförallt tillgångsslagen aktier och alternativa investeringar (+8,0 procentenheter respektive +2,3 procentenheter). Även räntor bidrog positivt till avkastningen med 1,6 procentenheter, medan fondens valutaexponering hade negativt bidrag med -2,1 procentenheter. Fondens kostnader uppgick till 0,09 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,7 % (Bild 28).

Bild 28

Tredje AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2020 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder (+2,3 procentenheter), från räntebärande tillgångar (-1,4 procentenheter) I övrigt var portföljens allokering i linje med 2019. Sedan 2001 har fonden ökat allokering till alternativa tillgångar med cirka 22 procentenheter (från 3 % till 25 %) (Bild 29).

McKinsey Company 44

Bilaga 9

Bild 29

6.2 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Tredje AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar från 27,2 till 95,6 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 9 procentenheter (från 13 % 2011 till 22 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (62,0 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastighetsinvesteringar. Avkastningsbidraget till den totala portföljen var +2,1 procentenheter för fondens illikvida tillgångar (Bild 30). . Bild 30

McKinsey Company 45

Bilaga 9

6.4 Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Tredje AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Tredje AP-fonden har 5 övergripande hållbarhetsmål varav två är relaterade till gröna och hållbara investeringar, två är relaterade till klimatavtryck och klimatrisk och ett relaterar till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastrukturbolag (Bild 31). Inga mål togs bort, lades till eller ändrades under 2020.

Tredje AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat fortsatt aktiv ägarstyrning genom direkt dialog med portföljbolagen och globala samarbeten, med särskilt fokus på att minska bolagens CO 2 -utsläpp. Tredje AP-fonden fortsatte att utveckla arbetet baserat på den klimatscenarioanalys som gjordes år 2019. Tredje AP-fonden har även fortsatt med tematiska hållbarhetsinvesteringar, exempelvis genom växande skogsinvesteringar i USA och vindkraftsinvestering genom Polhem Infra.

Bild 31

McKinsey Company 46

Bilaga 9

7 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde APfondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, samt fondens allokering av illikvida tillgångar över tid.

7.1 Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2020

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,0 % per år sett över lång tid (över en 40-årsperiod) 80 . På medellång sikt (tio år) har fonden ett mål om i genomsnitt 3,0 % real avkastning per år. 81

Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 65 anställda varav 29 anställda inom förvaltningen. 82 År 2019 hade fonden 53 anställda varav 24 personer arbetade inom förvaltningen. Kapitalförvaltningen är organiserad i Fundamentala aktier, Global makro, Räntor valuta, Alternativa investeringar samt Strategisk allokering kvantitativ analys (Bild 32).

Bild 32

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från tre hörnstenar (Bild 33 och Bild 34):

80 Justeras ner till 3,5 % från och med 2021. 81 Fram till och med 2017 hade fonden ett mål om 4,5 % real avkastning, varav 0,5 % från den aktiva förvaltningen. Detta mål reviderades från och med 2018 för att reflektera fondens syn på marknadens avkastning. 82 : Förändringen i antal anställda från 2019 till 2020 överskattas av att det är en ögonblicksbild för december månad snarare än över hela året. Siffran påverkas av specifika datum då enskilda personer påbörjar eller avslutas sin anställning samt utnyttjandegraden av timanställda.

McKinsey Company 47

Bilaga 9

1. En långsiktig analys och avkastningsmål (4,0 % real avkastning per år fram till 2020, justeras ner till 3,5 % från och med 2021) på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. 2. En medelsiktig analys och avkastningsmål med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet (för närvarande 3,0 % real avkastning per år) samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj (DNP), vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. 3. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fondens investeringsfilosofi baseras på tre särdrag som skall särskilja Fjärde AP-fonden från andra investerare:

● Långsiktighet: Fjärde AP-fonden har mandat att ha längre investeringshorisont än andra fonder och möjlighet att konsekvent stå fast vid sin strategi trots perioder av hög marknadsvolatilitet, samt förmåga att hålla illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. ● Stora frihetsgrader: Stora frihetsgrader att utforma strategi, portföljstruktur och välja investeringar ger Fjärde AP-fonden möjlighet att dra fördel av fondens komparativa styrkor, att utnyttja diversifieringsmöjligheter samt att proaktivt anpassa portföljen när marknadsförutsättningar förändras. ● Storlek: Storleken på Fjärde AP-fondens kapital ger fonden betydande skalfördelar men begränsar inte fondens möjligheter att implementera sin strategi. Särdragen kompletteras med sex investeringsövertygelser. Dessa investeringsövertygelser skall prägla Fjärde AP-fondens portföljstruktur, investeringsstrategier och positionstagning och tydliggöra hur fonden agerar för att skapa mervärde till pensionären.

Fonden gör slutligen en avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning efter kostnader.

McKinsey Company 48

Bilaga 9 Bild 33

Bild 34

Viktiga händelser och förändringar för Fjärde AP-fonden 2020 var:

● Den långsiktiga målsättningen för fondens reala avkastning över 40 år justerades från 4,0 % till 3,5 % per år, till följd av den ALM-analys som genomförs vart tredje år. Det nya avkastningsmålet balanserar lägre förväntad avkastning med pensionssystemets starka balansräkning och kortare återstående tid av utflöden, och gäller från och med 2021. McKinsey Company 49

Bilaga 9

● Fonden fattade beslut om att i den dynamiska normalportföljen (DNP), minska andelen räntebärande tillgångar från 31 % till 30 %, med motsvarande ökning i reala tillgångar från 14 % till 15 %. Åtgärden är en fortsättning av fjolårets omfördelning (minskning från 35 % till 31 % av räntebärande, och motsvarande ökning från 10 % till 14 % av reala tillgångar). Fonden har som ambition att över tid minska andelen räntebärande tillgångar till fördel för alternativa tillgångar, vilket möjliggörs av de nya placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. ● Den faktiska allokeringen förändrades under 2020 genom ett skifte från räntebärande tillgångar (från 31,0 % till 29,4 %), till framför allt svenska aktier (från 15,6 % till 16,7 %) samt alternativa investeringar exklusive fastigheter (från 2,9 % till 3,6 %). ● Regeringen utsåg i maj 2020 tre nya ledamöter till AP4:s styrelse: Helén Eliasson, Monika Elling och Aleksandar Zuza. ● Fjärde AP-fonden har under året genomfört projekt ”Nästa steg CO 2 ”, med betydande påverkan på fondens strategi: — En omvärldsanalys avseende klimatomställningen och specifikt energisektorn har genomförts. Viktiga slutsatser är att prissättning av koldioxidutsläpp är en förutsättning för framgångsrik omställning och att en klok användning av återstående koldioxidbudget beaktar samhälls- och ekonomisk utveckling för att göra omställningen socialt acceptabel. — Fonden införde framåtblickande data för att bedöma hur portföljbolagen agerar i förhållande till Parisavtalet samt hur robusta deras affärsmodeller är för ett ökat koldioxidpris. De utvecklade koldioxidstrategierna appliceras nu på hela Fjärde APfondens internt förvaltade globala aktieportfölj. — Fonden har halverat portföljens koldioxidutsläpp sedan 2010 och har under 2020 konkretiserat nya ambitiösare klimatmål om att halvera koldioxidutsläppen än en gång fram till år 2030 för att sedan nå netto nollutsläpp senast år 2040. — Fonden har under året etablerat en global tematisk hållbarhetsförvaltning som i ett första steg har fokuserat på energisektorn med betydande omstruktureringar i portföljen som följd. Tematiska investeringar inom den onoterade portföljen, med huvudsakligt fokus på hållbar infrastruktur, uppgick till 6 miljarder SEK under året. ● I maj 2020 genomfördes en omorganisation av den administrativa delen av verksamheten, i syfte att nyttja synergier inom affärsstöd respektive rapportering.

7.2 Fjärde AP-fondens resultat 2001 2020

83

-

Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 132 miljarder SEK till 449 miljarder SEK. Fondens avkastning efter kostnader var 9,6 % 2020 jämfört med 21,7 % för 2019, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Sedan 2001 har Fjärde APfonden avkastat i genomsnitt 7,0 % per år, och under perioderna 2011–2020 samt 2016–2020 har fonden i genomsnitt avkastat 9,7 % respektive 9,8 % per år (Bild 35). Detta innebär att fonden har uppnått sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt samt sedan 1 juli 2001. Avkastningen har även varit högre än inkomstindex för den senaste femårsperioden, den senaste tioårsperioden och sedan starten 2001.

83 Avser 1 juli 2001.

McKinsey Company 50

Bilaga 9

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en sharpekvot, var 0,7 under perioden 2001–2020, 1,2 under tioårsperioden 2011–2020 samt 1,2 under femårsperioden 2016–2020. Under 2020 var sharpekvoten 0,7.

Fondens totala årliga kostnader 84 under perioden 2001–2020 uppgick till i genomsnitt 0,11 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2020 uppgick till 0,09 % av fondens kapital, vilket är något mindre än fondens kostnader 2019 (0,10 %). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid. 85

Bild 35

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2011–2020

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 8 AP4 målsättning 2 AP4 ## Kostnad 3 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2011–2020 per år Genomsnittlig avkastning

21,7 16,4 15,6 11,2 10,0 9,1 9,6 7,0 9,7 9,8 6,8 3,0 5,5 2,7 5,0 2,8 5,2 -0,7 -0,2 2001 1 -20 2010-20 2015-20 0,09 0,11 0,10 0,10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Genomsnittlig riskjusterad

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2011–2020 per år avkastning (sharpekvot)

4,2 2,6 6 2,5 2,3 neg 1,4 1,2 1,2 0,8 0,7 0,7 neg. neg 7 2011 12 13 14 15 16 17 2018 2019 2020 2001 1 -20 2011-20 2016-20 0,7 0,5 1,0 0,8 1. 1 juli ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat 2001 2. Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är enbart på 3,0 % utgående real avkastning över marknadsvärde) tio år 4.Likvidportföljen omfattar (uppdaterat från 4,5% real placeringstillgångar avkastning fram till exkl. och med 2017) investeringar 3. i alternativa tillgångar, Provisions- och rörelsekostnader inkl. PE och fastigheter, som andel samt av genomsnittet högavkastande av årets räntebärande tillgångar 5.Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, används 2-årig svensk av fonden rapporterade värden 6.Avviker statsobligation för 2011-13, 1-årsnod från redovisad sharpekvot på svenska staten-kurvan (YCGT0021) om 2,8 7.Avviker från redovisad sharpekvot för 2014-19 (värdet för 2019 beräknat drivet av skillnader via interpolering mellan beräkning mellan 6- och 24 månaders över kalenderår respektive nod) samt 260 antagande handelsdagar om 260 handelsdagar. 8.Inkomstindex från För 2020 första januari 2001 Källa: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Till fondens totala avkastning 2020 om 9,7 % (före kostnader) bidrog framförallt svenska aktier och utländska aktier i utvecklade marknader (+4,7 respektive +4,5 procentenheter) 86 (Bild 36).

Fondens kostnader uppgick till 0,09 % av fondens kapital, varför avkastningen efter kostnader uppgick till 9,6 %.

84 Redovisade kostnader. 85 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika). 86 Definierat som respektive tillgångsslags andel av total avkastning i SEK multiplicerat med total avkastning i %, Fjärde APfonden använder en annan definition, samt annan tillgångsindelning varför det finns mindre skillnader.

McKinsey Company 51

Bilaga 9

Bild 36

Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2020

Avkastningsbidrag före kostnader; Procent xx Avkastningsbidrag, MDSEK Avkastningsbidrag per tillgångsslag 1 , % 0,2 0 0,7 -2,2 1,0 0,8 4,5 9,7 4,7

Svenska Utländska Aktier i Räntebärande Fastigheter Alt. tillgångar Övrigt 4 Valuta Total aktier aktier exkl. tillväxt- tillgångar 2 exkl. tillväxtmarknader marknader fastigheter 3 19,1 18,6 3,5 3,9 2,9 0,9 -0,1 -9,1 39,6 1. 2. Definierat Exklusive high som respektive yield obligationer, tillgånggslags vilket här andel definieras av total som avkastning i en alternativ SEK tillgång multiplicerat med total avkastning i %, AP4 använder en annan definition varför det finns mindre skillnader 3. Inkluderar riskkapitalfonder, infrastruktr och high yield; 4. Består huvudsakligen av overlay-mandat Källa: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001–2020 gjort små förändringar i allokeringen av sin portfölj jämfört med Första till Tredje AP-fonderna. Fonden har i sin faktiska portfölj minskat andelen räntor, utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt i svenska aktier. Samtidigt har allokeringen ökat till onoterade fastigheter, aktier i tillväxtmarknader samt till alternativa tillgångar (Bild 37). Under 2020 skiftade fondens faktiska allokering främst mot svenska aktier (+1,1 procentenheter), alternativa tillgångar exklusive fastigheter (+0,6 procentenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (+0,4 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,6 procentenheter).

Bild 37

McKinsey Company 52

Bilaga 9

7.3 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Fjärde AP-fonden har sedan 2011 ökat allokering till illikvida tillgångar 87 från 14,5 till 53,8 miljarder SEK. Andelen illikvida tillgångar i totala portföljen har ökat med 5 procentenheter (från 7 % 2011 till 12 % 2020). Största delen av tillgångarna 2020 (39,9 miljarder SEK) utgörs av onoterade fastigheter. Avkastningsbidraget till den totala portföljen år 2020 var 0,7 % för fondens illikvida tillgångar (Bild 38).

Bild 38

7.4 Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Fjärde AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Fjärde AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål (Bild 39 88 ). Under 2020 har målet från 2019 (1) om att ”bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle” konkretiserats till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ska ”halvera portföljens CO 2 e-utsläpp fram till år 2030 och nå netto nollutsläpp senast år 2040”.

Fjärde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera framåtblickande data för avyttringar och portföljoptimering utifrån klimatfaktorer. Fjärde AP-fonden har etablerat en ny förvaltningsgrupp för global tematisk förvaltning som i ett första steg har adresserat de globala innehaven i energisektorn genom både avyttring och ägarstyrning. Fjärde AP-fonden har även fortsatt påverka bolag i rollen som ägare och samarbeta med andra investerare för att bredda kunskapen om hur klimatfrågan kan

87 Fjärde AP-fonden innehar illikvida tillgångar inom fastigheter, riskkapital, infrastruktur och high yield (högavkastande onoterade tillgångar). Med illikvida tillgångar avses fondens onoterade innehav. 88 Hållbarhetsmålen som anges är inte AP4:s formulering i årsredovisningen utan en sammanfattande beskrivning

McKinsey Company 53

Bilaga 9 adresseras i förvaltningsverksamheten. Fonden har även fört dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen. Bild 39

McKinsey Company 54

Bilaga 9

8 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte APfondens verksamhet 2020. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2020 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

8.1 Sjätte AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser 2020

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade bolag. 89 Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder, täcka löpande kostnader samt förvalta likviditeten som kan variera från tid till annan.

2011 lades en ny grund för Sjätte AP-fondens organisation och investeringsstrategi, bland annat genom att förtydliga ägarens uppdrag. Som en del i detta fokuserades fondens investeringar mot direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden, samt fondinvesteringar i mogna bolag och venture capital. Antalet anställda i Sjätte AP-fonden uppgick till 31 personer 2020, jämfört med 30 2019 (Bild 40).

Bild 40

Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett långsiktigt avkastningsmål definierat som avkastningen från indexet SIX Nordic 200 Cap GI plus 2,5 procentenheter. Som komplement

89 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat.

McKinsey Company 55

Bilaga 9

till det långsiktiga avkastningsmålet använder fonden även ett riskkapitalindex, nedan kallat PE-benchmark 90 .

Viktiga händelser och förändringar för Sjätte AP-fonden 2020 var:

● Under 2020 uppnåddes ett resultat om 7,6 miljarder SEK motsvarande 20,4 % vilket är den högsta avkastningen för ett enskilt år sedan fondens start. Investeringsstrategin har fortsatt varit att utfästa kapital till noggrant utvalda riskkapitalfonder samt att selektivt göra coinvesteringar med dessa. ● Fondens genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital under senaste fem åren uppgår till 15,3 % och överstiger målet om 14,1 %. ● Nettoavkastningen under 2016–2020 uppgår till 11,3% och överstiger PE-benchmark som uppgår till 7,4%. ● Under året ökade likviditeten från 4,5 miljarder SEK (12%) till 6,1 miljarder SEK (14% av fondkapitalet). ● Styrelsen beslutade om att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE-benchmark som idag används för att utvärdera investeringsverksamheten. Nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder. ● Flertalet organisationsförändringar genomfördes under 2020: — I syfte att åstadkomma skalfördelar och ett mer integrerat sätt att arbeta omorganiserades investeringsorganisationen. Tidigare uppdelning i kompetensområden inom fond- respektive direktinvesteringar byttes mot att organiseras kring de segment där investeringar genomförs ( buyout, venture, growth och secondaries ). Coinvesteringar görs i huvudsak inom det största segmentet vilket är buyout . — Tidigare investeringskommitté ersattes med två nya beslutsorgan i form av en allokeringskommitté som allokerar kapital inom investeringsportföljen och bereder investerings- och försäljningsbeslut, samt en fondkommitté som bereder de beslut som allokeringskommittén föreslår ur ett övergripande fondperspektiv. — Fonden kommer fortsatt att använda begreppet co-investeringar i stället för direktinvesteringar för att bättre reflektera karaktär på investering. ● Sjätte AP-fonden fortsatte vara en förespråkare för hållbarhet inom riskkapitalbranschen under 2020 genom granskning, uppföljning och dialog med marknadens parter. Några viktiga händelser under året är: — Fonden fick återigen högsta betyg av PRI, A+, i alla de tre utvärderade delarna av PRIrapporten — I den årliga ESG-utvärderingen av fonder deltog alla tillfrågade fonder. Resultatet indikerar fortsatt fokus på ESG-frågor i Sjätte AP-fondens investeringsportfölj — En utökad intressentdialog med externa och interna intressenter har genomförts för att motta synpunkter på fondens hållbarhetsarbete

90 PE Benchmark är ett jämförelseindex bestående till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10 % av OMRX T-Bill för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10 %.

McKinsey Company 56

Bilaga 9

— Fonden har för sjunde året i rad sammanställt portföljens CO 2 -avtryck och för andra året redovisat fysisk klimatrisk — Fonden har deltagit i ett antal internationella event och samarbeten avseende hållbarhet i private equity ● De interna förvaltningskostnaderna sjönk till 89 miljoner SEK (jämfört med 95 miljoner SEK 2019) vilket främst är ett resultat av minskad aktivitet i marknaden under andra kvartalet.

8.2 Resultat för Sjätte AP-fondens totala portfölj 1997–2020

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 miljarder SEK 1996 till 45,2 miljarder SEK vid utgången av 2020 (Bild 41). Per den 31 december 2020 uppgick co-investeringarna till 16,7 miljarder SEK, fondinvesteringarna till 22,4 miljarder SEK och likviditetsförvaltningen till 6,1 miljarder SEK 91 .

Bild 41

År 2020 hade Sjätte AP-fonden en den hösta årliga avkastningen på totalt kapital (20,4 %) sedan fondens start. Motsvarande avkastning för 2019 uppgick till 8,2 %. Sedan start motsvarar fondens utveckling en avkastning efter kostnader på 6,3 % per år (Bild 42).

Trots stabil tillväxt sedan 2011 nådde inte Sjätte AP-fonden upp till fondens avkastningsmål för någon av de studerade tidshorisonterna fem år, tio år och sedan start. Däremot uppnåddes målet för 2020. Det är dock värt att notera att det avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för investeringsstrategin som beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre

91 Inklusive övrigt rörelsekapital och upplupna kostnader kopplade till onoterade innehav, totalt cirka SEK -87 miljoner.

McKinsey Company 57

Bilaga 9

relevant för perioden före 2012 samt att det inte beaktar specifikt utvecklingen inom riskkapitalmarknaden.

Bild 42

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning, samt att fonden är stängd, försvårar en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. 92 Som referens har fondens avkastning under den senaste fem- och tioårsperioden varit lägre än index för globala noterade bolag (MSCI World), men högre än eller i linje med index för noterade europeiska bolag (MSCI Europe), PE Benchmark och inkomstindex. För 2020 är Sjätte AP-fondens resultat högre än samtliga jämförelseindex. En jämförelse med noterade index försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som inte tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har sjunkit från 167 miljoner SEK (2010) till 89 miljoner SEK (2020) (motsvarande 0,22 % av fondens kapital, jämfört med 0,88 % 2010). Kostnaderna minskade även jämfört med 2019 (0,28 % av kapitalet), främst drivet av minskad aktivitet på marknaden under andra kvartalet till följd av pandemin.

Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter för onoterade innehav. Dessa uppgick 2020 till 1,3 % av förvaltat kapital vilket är lägre än 2019 (1,5 %) och motsvarar cirka SEK 517 miljoner. Förvaltningsavgifterna, som andel av förvaltat kapital, har ökat sedan 2016 vilket framför allt drivits av att en större andel av kapitalet har sysselsatts i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de

92 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv.

McKinsey Company 58

Bilaga 9

redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna som beskrivs i kapitel 4–7). 93 Investeringar i onoterade aktier, både direkt eller via fonder, är i regel dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

8.3 Resultat för Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1997–

2020

Under 2020 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning om cirka 20,4 % vilket är högre än år 2019 (9,0 %) och alla tidigare år. Avkastningen översteg avkastningsmålet med cirka 5 procentenheter, och översteg PE Benchmark med cirka 24 procentenheter. Under perioden 2011–2020 genererade investeringsverksamheten en avkastning om 10,4 % per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden (13,7 % per år) men högre än PE Benchmark (8,6 % per år). Som lyfts fram ovan är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens strategi sedan 2012 än den historiska portföljsammansättningen och strategin.

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt över tid (Bild 43). Segmentet mogna bolag (”Buyout”) genererade 2020 en avkastning på 20,3 %, vilket är högre än avkastningen 2019 (7,5 %). Under perioden 2011–2020 generade segmentet mogna bolag en avkastning på 12,4 % per år. Avkastningen över tioårsperioden är högre än PE Benchmark samt avkastningsmålet.

Investeringar i segmentet venture capital (”Venture”) genererade en avkastning om 22,0 % under 2020. Avkastningen för venture capital 2020 var i linje med 2019 (21,4 %).

Över den senaste tioårsperioden har investeringar i venture capital avkastat i genomsnitt 3,9 % per år, sänkt av äldre realiserade investeringar som tidigare benämndes direktinvesteringar. Därmed nådde inte investeringar i venture capital upp till fondens avkastningsmål eller jämförelseindex för denna tidsperiod. Över den senaste femårsperioden har venture capital däremot avkastat 25,0 % i genomsnitt per år, vilket överstiger fondens avkastningsmål och samtliga jämförelseindex under perioden.

93 Ofta bokförs inte dessa avgifter som en kostnad, utan istället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering.

McKinsey Company 59

Bilaga 9

Bild 43

8.4 Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Sjätte AP-fondens prioriterade områden är klimat och jämställdhet (primära fokusområden), men fonden arbetar med alla områden inom E, S och G, exempelvis korruptionsbekämpning. Fokusområdena var oförändrade under året och därmed samma som år 2019.

Sjätte AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål (Bild 44). Under 2020 har fyra nya mål tillkommit om att Sjätte AP-fonden ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i PE Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar vilket mäts genom betyg i PRI:s utvärdering. Sjätte AP-fonden har även lagt till mål om att den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten totalt med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete. Ett mål från 2019 om att ”hållbarhet ska vara en del av samtliga due diligence för alla direkta fondinvesteringar” har utgått då fonden uppnått målet sedan flera år tillbaka.

Sjätte AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat den årliga utvärderingen av fondportföljens ESG-arbete, vilket även inkluderar att ge återkoppling till fondens fondförvaltare. Fonden har även fortsatt arbeta med fokusområdena jämställdhet och mångfald, samt klimat. Båda dessa områden ingår som ett standardinslag i granskningen och uppföljningen av investeringar. Under 2020 har Sjätte AP-fonden även infört formella exkluderingskriterier för integrering i fondavtal, för att förtydliga vad fonden inte vill investera i samt att i undantagsfall ge möjlighet till friskrivning från indirekta investeringar. Sjätte APfonden har även genomfört en utökad intressentdialog med aktörer som påverkar Sjätte APfondens arbete och som Sjätte AP-fonden påverkar, samt deltagit i diverse branschsamarbeten och digitala externa konferenser för att påverka genom dialog och diskussion.

McKinsey Company 60

Bilaga 9 Bild 44 McKinsey Company 61

Bilaga 9

9 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde APfondens verksamhet 2020. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2020 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001–2020.

9.1 Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell och nyckelhändelser

2020

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från 24 maj 2010 94 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag 95 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla med olika fördelning av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare:

● Att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid ● Att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid ● Att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande AP7 Såfa är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa är anpassad utifrån den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin 96 . AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bland annat av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Fonden använder, i hög grad, indexbaserade strategier men fondens övergripande allokering och riskexponering hanteras genom interna mandat.

Vid utgången av 2020 hade fondens organisation 38 anställda varav 11 arbetade inom förvaltningen, jämfört med 2019 då fonden hade 36 anställda varav nio arbetade inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Investeringsstrategi

94 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22 – 23 maj var ej handelsdagar. 95 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen). 96 Inkomstpensionen har därmed en låg risk.

McKinsey Company 62

Bilaga 9

riskhantering samt Sourcing strategy selection , som i sin tur består av Noterade tillgångar, Alternativa tillgångar och Exekvering (Bild 45).

Bild 45

AP7 Aktiefond är en global aktiefond med placeringar i globala aktier och aktierelaterade finansiella instrument. Fonden förvaltas delvis aktivt och har följande placeringsstrategi:

• placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som höjer risk och förväntad avkastning – globalportfölj.

• ökad riskspridning genom att vikta om och addera fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

• anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av ett systematiskt riskramverk – riskhantering.

I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9 –1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index (Gross)). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent 97 . En stor del av det underliggande kapitalet förvaltas externt genom globala indexmandat. Fondens övergripande allokering och riskexponering hanteras dock internt och målet är att ge god avkastning på lång sikt med hänsyn tagen till fondens risknivå. Fonden har som mål att långsiktigt överträffa avkastningen

97 Nuvarande riskintervall är som andel av totalportfölj: global portfölj 90–135 %, tillväxtmarknader 2–10 %, faktorpremier 3–10 %, Småbolag 1–10 %, riskkapital 1–6 % och alternativa strategier 0–10 %.

McKinsey Company 63

Bilaga 9

för jämförelseindex 98 . AP7 Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk och har en genomsnittlig räntebindningstid på ca 3 år. Fonden är internt förvaltad och förvaltas med aktiva inslag i form av gröna obligationer vilka utgjorde ca 4 % av portföljen under 2020. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I unga år är risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde. 99 När pensionsspararen blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder i praktiken att alla pengar ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter omfördelas pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3 procentenheter per år fram till 75 års ålder. Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67 % AP7 Räntefond och 33 % AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 100 , och dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år 101 (kapitalviktad avkastning). Sjunde AP-fondens förvaltningsmodell finns beskriven i Bild 46.

Bild 46

Viktiga händelser och förändringar för Sjunde AP-fonden 2020 var:

● En uppdaterad strategisk plan för 2021-25 antogs, där också en ny vision och mission antogs:

— Mission: ”God pension från generation till generation ”

— Vision: ”Ett globalt föredöme för ansvarsfulla pensionslösningar ”

98 Från och med 2019 används MSCI ACWI som jämförelseindex. 99 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid. 100 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde APfondens produkter genom hela rapporten. 101 Det nya, mer specifika, målet infördes 2017. Tidigare var målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

McKinsey Company 64

Bilaga 9

● Förvaltningsmodellen med en ökad diversifiering, inom ramen för värdepappersfondslagstiftningen, med exponering mot bland annat tillväxtmarknader, faktorpremier och småbolag, har fortsatt under året. ● Fonden har haft fortsatt ökat fokus på hållbarhet: — Fonden har förstärkt hållbarhetsorganisationen med nyanställning — Ett nytt tema-arbete avseende klimatomställning har lanserats. Tema ”arbetsvillkor i gröna näringar” löpte fram till 2020 och slutrapport kommer under våren 2021. — Fonden uteslöt 10 kolbolag som har hög produktion och storskaliga expansionsplaner. Denna uteslutningsgrund kommer att vidareutvecklas under 2021. — Arbetet med det aktiva ägandet har intensifierats bland annat inom ramen för Climate Action 100+ ● Administrativa processer effektiviserades genom implementering av en ny operationell modell.

9.2 Sjunde AP-fondens resultat 2001–2020

Vid slutet av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 46 % av det totala premiepensionssystemets kapital, varav 42 procentenheter i AP7 Aktiefond och 4 procentenheter i AP7 Räntefond. Sedan år 2001 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,5 procentenheter (Bild 47).

Sjunde AP-fondens faktiska kostnader 102 var 2020 0,05 % av förvaltat kapital, i linje med kostnaderna för 2019 som också var 0,05 %. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond var 0,08 % respektive 0,04 % av fondens förmögenhet (en sänkning för AP7 Aktiefond från 0,09 %) . Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2020 var cirka 0,27 % efter rabatter 103 .

102 Inklusive courtage för Aktiefonden. 103 Pensionsmyndigheten, McKinsey analys.

McKinsey Company 65

Bilaga 9

Bild 47

2020 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa en avkastning på 4,4 %, vilket var lägre än 2019 års avkastning om 33,1 %, samt lägre än premiepensionsindex avkastning som uppgick till 8,2 % (Bild 48). För perioden 2001–2020 har förvalsalternativet 104 i genomsnitt avkastat 7,5 % per år jämfört med premiepensionsindexet som i genomsnitt avkastat 4,8 % . Justerat för rabatter 105 var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 7,6 % och för premiepensionsindex 5,1 % per år (Bild 48). AP7 Såfa har även uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Över perioden 2000 106 –2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 %, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens utveckling (och översteg därmed målet om 2 - 3 procents överavkastning jämfört med inkomstpensionen). Inkomstpension avkastade under samma period 3,0 % per år. 107

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder SEK 2001 till 723 miljarder SEK vid utgången av 2020, vilket innebär att fonden har en större förmögenhet än Första till Fjärde AP-fonderna. Fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna kommer delvis som ett resultat av stora inflöden.

AP7 Aktiefond hade en avkastning om 4,7 % år 2020, vilket är högre än jämförelseindex (2,5 %) men lägre än Aktiefondens avkastning 2019 (33,5 %). Under perioden 2016–2020 avkastade Aktiefonden årligen 13,7 %, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 12,7 % årligen under samma period 108 .

104 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 - dec 2019. 105 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003. 106 Sedan december år 2000. 107 Källa: Sjunde AP-fonden och Pensionsmyndigheten. 108 Jämförelseindex för 2016–2020 är beräknat med aktiefondens tidigare jämförelseindex för 2016–2018 samt med MSCI ACWI 2019-2020 (aktiefondens nya jämförelseindex).

McKinsey Company 66

Bilaga 9

Räntefonden avkastade 1,0 % under 2020, vilket var i linje med jämförelseindex men högre än Räntefondens avkastning 2019 (-0,2 %). Under perioden 2016–2020 avkastade fonden i genomsnitt 0,2 % per år, 0,1 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

Bild 48

9.3 Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete under 2020

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat om företagslobbying avslutades under 2019 och var därför inte ett prioriterat område 2020.

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål (Bild 49). Under 2020 har Sjunde APfonden lagt till flera mål (12-14 på Bild 49 nedan). Dessa inkluderar mål om omställning hos portföljbolagen inom energisektorn, och mål om fördubblade gröna investeringar till 2025, mål om aktiv ägarstyrning och att Sjunde AP-fonden ska sprida kunskap om hållbara investeringar. Sjunde AP-fonden har även konkretiserat målet från 2019 om att rösta på bolagsstämmor till att fonden ska rösta på minst 95 % av bolagen i portföljens stämmor. Inga mål har utgått under 2020.

Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fonden utvecklade klimataspekten i sitt svartlistningsarbete under året vilket ledde till exkludering av bolag med stor verksamhet relaterad till kol. Under året gick även fonden med i det oberoende forskningsinstitutet Transition Pathway Initiative (TPI) som arbetar mot minskade klimatutsläpp och Sjunde AP-fonden ingår nu i institutets styrgrupp. Sjunde APfonden har under året förberett för nästa års temaarbete om avskogning, genom att gå med i två investerarsamarbeten som för dialog med bolag och myndigheter kring regnskogsfrågor. Sjunde AP-fondens VD var 2020 svensk representant i det internationella Global Investors for Sustainable Development - samarbetet.

McKinsey Company 67

Bilaga 9 Bild 49 McKinsey Company 68

Bilaga 9

Bilaga:

Jämförande analys

av Första till Fjärde

AP-fondernas

kostnader

Mars 2021 Konfidentiellt material och äganderätt. All användning av detta material är utan särskilt tillstånd av McKinsey Company strängt förbjudet McKinsey Company 69

Bilaga 9

BILAGA: Jämförande analys av Första till Fjärde AP-

fondernas kostnader

Delrapporten består av fyra avsnitt:

1. Syfte, metod och avgränsning

2. Beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader 3. Jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader

4. Analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna

1. Syfte, metod och avgränsning

Vid 2019 års allmänna utvärdering av AP-fondernas verksamhet i Riksdagens finansutskott lyftes frågan om att analysera och tydliggöra orsakerna till skillnaderna i kostnad mellan APfonderna. 109 Finansutskottet konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan AP-fonderna är stora, och uppmanade regeringen att i kommande skrivelse om AP-fondernas verksamhet närmare analysera orsakerna till detta.

Denna analys är avgränsad till Första till Fjärde AP-fonderna, då Sjätte AP-fondens verksamhet skiljer sig åt och därmed är kostnadsnivån inte lika jämförbar. 110 I enlighet med frågan från Riksdagens finansutskott fokuserar denna fördjupning på att tydliggöra skillnader i redovisade kostnader. Med redovisade kostnader avses kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar. För att beskriva skillnaderna i de redovisade kostnaderna analyseras även i årsredovisningarna omnämnda kostnader, som exempelvis prestationsbaserade arvoden, när dessa bidrar till att förklara kostnadsskillnader mellan fonderna.

Analysen fokuserar på skillnader i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna och jämför dem därmed inte med andra institutionella investerare på marknaden. Det bör dock nämnas att i utvärderingen av AP-fondernas verksamhet avseende år 2016 konstaterades att AP-fonderna i genomsnitt hade cirka 20% lägre kostnader än jämförelsegruppen av internationella investerare 111 . Samtliga kostnader bör även sättas i relation till den avkastning som investeringen genererar; här hänvisas till den grundläggande utvärderingen och dess analyser av Första till Fjärde AP-fondens avkastning i kapitel 4-7 ovan.

De redovisade kostnaderna har analyserats baserat på data från Första till Fjärde APfondernas årsredovisningar, fondernas interna kostnadsdata och djupintervjuer med fondernas verkställande direktörer, ekonomichefer och seniora analytiker.

109 Finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 110 Sjätte AP-fonden är helt fokuserad på investeringar i onoterade tillgångar, vilket skiljer sig från Första till Fjärde AP-fonderna som investerar i blandade tillgångsslag, varav en stor del utgörs av noterade bolag. 111 Regeringens skrivelse 2016/17:130 https://www.regeringen.se/49c6b3/contentassets/6adfa54a8f1f4d16b94869a58b194087/redovisning-av-ap-fondernasverksamhet-t.o.m.-2016-skr.-201617130-.pdf

McKinsey Company 70

Bilaga 9

2. Beskrivning av Första till Fjärde AP-fondernas kostnader

Redovisade kostnader avser kostnader som syns i Första till Fjärde AP-fondernas resultaträkningar. Dessa kostnader anges i den grundläggande utvärderingen och utgör fokus för denna analys. Redovisade kostnader består av (A) provisionskostnader och (B) rörelsekostnader:

A. Provisionskostnader är kostnader som betalas ut till externa parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Fonderna betalar en procentuell avgift av det förvaltade kapitalet till den externa förvaltaren. Storleken på de externa förvaltningskostnaderna bestäms därför främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet. Provisionskostnader kan delas upp i två delar: A1. Provisionskostnader för noterade tillgångar är kostnader för extern förvaltning av noterade aktier och räntor

A2 . Övriga provisionskostnader är kostnader för depå-bank och övriga relaterade kostnader.

B. Rörelsekostnader är kostnader för att bedriva verksamheten, inklusive intern förvaltning, och kan delas upp i två delar:

B1 . Personalkostnader är kostnader för lön, pension och andra personalkostnader

B2. Övriga administrationskostnader är övriga kostnader för att bedriva verksamheten som exempelvis IT, marknadsdata, konsulttjänster och lokalhyra

Analysen fokuserar på redovisade kostnader (A och B). I årsredovisningarna anges även ett par ytterligare kostnadsposter i noterna. Dessa kostnadsposter syns inte direkt i resultaträkningen, men påverkar resultatet indirekt genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. Dessa kostnader består av (C) prestationsbaserade arvoden och (D) transaktionskostnader:

C. Prestationsbaserade arvoden är kostnader som betalas ut till externa förvaltare när dessa uppnår en överenskommen avkastning. Avkastning över mål ger en kostnad, dvs. en bonus för dem. Kostnaden påverkas därmed av förvaltarens prestation över mål samt fondernas val av exponering mot externa förvaltare med den här typen av arvoden. Onoterade tillgångar, exempelvis riskkapital och hedgefonder, inkluderar ofta en vinstdelning när investeringen ger avkastning över mål. Denna vinstdelning redovisas inte som en kostnad enligt dagens redovisningsprinciper.

D. Transaktionskostnader är kostnader relaterade till handel av tillgångar, exempelvis courtage från aktiehandel. Dessa påverkas av storleken på kapitalet, hur ofta det omsätts samt vad det kostar att handla tillgången.

3. Jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas redovisade

kostnader

Första till Fjärde AP-fondernas totala redovisade kostnader uppgår år 2020 till 1,55 miljarder SEK och motsvarar 0,10 % av det totala genomsnittliga förvaltade kapitalet (Bild 1). Sedan 2016 har de redovisade kostnaderna minskat både i absoluta tal och relativt förvaltat kapital, från 1,63 miljarder SEK och 0,13 % av totalt förvaltat kapital. Under perioden 2016 till och med

McKinsey Company 71

Bilaga 9

2020 har det genomsnittliga förvaltade kapitalet ökat med 286 miljarder SEK (+5,3 % per år) medan de redovisade kostnaderna har minskat med 90 miljoner SEK (-1,4 % per år).

Från 2016 till och med 2020 har provisionskostnaderna för noterade tillgångar minskat med -8,8 % per år i genomsnitt. Under samma period har rörelsekostnaderna ökat med 4,3 % per år för personalkostnader och 4,2 % per år för övriga administrativa kostnader. Minskningen av provisionskostnader och ökningen av rörelsekostnader drivs delvis av en omfördelning från extern förvaltning till intern förvaltning av aktieportföljerna. Rörelsekostnaderna har även ökat som en följd av personaltillväxt inom exempelvis ESG, compliance och juridik samt ökade ITsatsningar.

Bild 1

Redovisade kostnader skiljer sig mellan fonderna och uppgår till 0,08 % (302 miljoner SEK) av förvaltat kapital för Första AP-fonden, 0,14 % (512 miljoner SEK) för Andra AP-fonden, 0,09 % (348 miljoner SEK) för Tredje AP-fonden och 0,09 % (384 miljoner SEK) för Fjärde APfonden (Bild 2). För de fyra fonderna sammantaget utgör provisionskostnader cirka 40% av kostnaderna och rörelsens kostnader resterande cirka 60%.

Den största skillnaden mellan Första till Fjärde AP-fonderna år 2020 utgörs av skillnader i provisionskostnader. Det skiljer cirka 200 miljoner SEK mellan Första AP-fonden som har lägst provisionskostnader (76 miljoner SEK) och Andra AP-fonden som har de högsta (277 miljoner SEK). Även som andel av förvaltat kapital skiljer det sig 0,06 procentenheter mellan Första och Andra AP-fonden. Tredje och Fjärde AP-fonderna har provisionskostnader om 126 miljoner respektive 138 miljoner SEK (båda motsvarande 0,03 % av förvaltat kapital). Liknande skillnader observeras för 2019 och tidigare år.

Rörelsekostnaderna ligger på en liknande nivå för alla fonderna. Rörelsekostnaderna utgör 0,06 % som andel av förvaltat kapital för alla fyra AP-fonder. I absoluta tal skiljer det cirka 20 miljoner SEK mellan Tredje AP-fonden som har lägst rörelsekostnad (222 miljoner SEK) och Fjärde AP-fonden som har högst rörelsekostnad (246 miljoner SEK).

McKinsey Company 72

Bilaga 9

Bild 2

3.1 Kostnader ej redovisade i resultaträkningen

Minskningen av de totala provisionskostnaderna för Första till Fjärde AP-fonderna (Bild 1) beror, utöver en ökande andel intern förvaltning, även på en omfördelning till större andel prestationsbaserade arvoden i kontrakten med externa förvaltare. Dessa kostnader redovisas inte som del av resultaträkningen, utan påverkar resultatet indirekt genom exempelvis nettoredovisning av vinster där intäkterna minskats med motsvarande värde som kostnadsbeloppet. Totalt för Första till Fjärde AP-fonderna har prestationsbaserade arvoden varit högre 2020 (625 miljoner SEK) än tidigare under femårsperioden (331 till 442 miljoner SEK). Detta är drivet både av ovan nämnda omfördelning och god utveckling i flera av de prestationsbaserade mandaten.

Transaktionskostnaderna varierar över åren och mellan fonderna beroende på handeln i fondernas portföljer. 2016 till 2020 har Första till Fjärde AP-fondernas totala transaktionskostnader varierat mellan omkring 200 och 300 miljoner. 2020 hade Första AP-fonden lägst transaktionskostnader (47 miljoner SEK) och Andra AP-fonden de högsta (98 miljoner SEK). Tredje och Fjärde AP-fonderna hade under samma år transaktionskostnader om 69 miljoner SEK respektive 55 miljoner SEK.

De prestationsbaserade arvodena för 2020 skiljer sig mellan Första till Fjärde AP-fonderna, där Fjärde AP-fonden har lägst prestationsbaserade arvoden (96 miljoner SEK) och Andra APfonden har högst prestationsbaserade arvoden (293 miljoner SEK, största delen drivet av arvoden för aktieförvaltning inom utvecklade marknader). Första respektive Tredje AP-fonden har prestationsbaserade arvoden om 103 miljoner SEK respektive 133 miljoner SEK.

McKinsey Company 73

Bilaga 9

4. Analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna

Skillnaderna i redovisade kostnader mellan Första till Fjärde AP-fonderna beror i huvudsak på skillnader i provisionskostnader. Provisionskostnaderna består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar 112 (cirka 85 % år 2020) (Bild 1). AP-fonderna har valt olika investeringsstrategier som bidrar till skillnaderna i provisionskostnader.

Storleken på det externt förvaltade kapitalet 113 i noterade tillgångar påverkar, allt annat lika, provisionskostnaden då denna bestäms som en procentandel av det förvaltade kapitalet. Aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning. Storleken på den externt förvaltade kapitalet var lägst för Andra AP-fonden år 2020 (41 miljarder SEK, varav 100 % aktivt förvaltat) och högst för Tredje AP-fonden (90 miljarder SEK, varav 61 miljarder SEK aktivt förvaltat). Första AP-fonden hade 56 miljarder SEK (varav 50 miljarder SEK aktivt) och Fjärde AP-fonden hade 50 miljarder SEK (varav 47 miljarder SEK aktivt) i externt förvaltat kapital i noterade tillgångar år 2020. Detta förklarar en mindre del av årets skillnader i provisionskostnader. En viktigare förklaringsfaktor är allokeringen mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter. Förvaltningen av olika produkter på olika marknader kan skilja sig avsevärt i kostnadsnivå. Stora kostnadsskillnader förekommer inom tillgångsslagen, där mer nischade produkter ofta är dyrare. Sådana skillnader inom tillgångsslagen är en viktig orsak till de totala kostnadsskillnaderna mellan fonderna, som valt olika strategier med avseende på typ av investeringsprodukter.

Vid nedbrytning av provisionskostnaderna framgår att aktieförvaltning inom tillväxtmarknader bidrar till en stor andel av dessa kostnader för framför allt Andra AP-fonden (91 miljoner SEK) och Tredje AP-fonden (47 miljoner SEK) (Bild 3). För Andra AP-fonden bidrar även räntebärande tillgångar med en stor del av provisionskostnaderna(83 miljoner SEK). Fjärde AP-fondens provisionskostnader utgörs främst av kostnad för förvaltning av aktier i utvecklade marknader (54 miljoner SEK).

112 Onoterade tillgångar, exempelvis riskkapital och hedgefonder, inkluderar ofta en vinstdelning när investeringen ger avkastning över mål. Denna vinstdelning redovisas inte som en kostnad enligt dagens redovisningsprinciper. 113 Genomsnitt för året

McKinsey Company 74

Bilaga 9

Bild 3

Första AP-fonden hade lägst provisionskostnader för noterade tillgångar år 2020 (71 miljoner SEK) 114 , och även lägst kostnader för flertalet tillgångsslag. Exempelvis är fondens kostnader för aktiva mandat om 66 miljoner SEK, jämfört med mellan 95 och 236 miljoner SEK för övriga tre fonder. Av Första AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (28 miljoner SEK). Första AP-fonden har en genomgående låg provisionskostnadsnivå i relation till förvaltat kapital för alla tillgångsslag. Andra AP-fonden hade högst provisionskostnader för noterade tillgångar år 2020 (236 miljoner SEK). Andra AP-fonden hade högre kostnader för aktiv aktieförvaltning i tillväxtmarknader (91 miljoner SEK), där skillnaden mot de andra tre AP-fonderna framförallt beror på högre kostnader relativt förvaltat kapital på grund av nischade mandat, exempelvis kinesiska aktier. Andra AP-fonden hade även högre kostnader för räntebärande tillgångar (83 miljoner SEK) samt aktier i utvecklade marknader (55 miljoner SEK). Andra AP-fonden hade genomgående en högre kostnadsnivå i relation till kapitalets storlek för flertalet tillgångsslag, vilket i huvudsak beror på exponering mot nischade produkter och marknader som exempelvis katastrofförsäkringar och alternativa krediter. Andra AP-fonden har under 2020 minskat sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna

114 Redovisad kostnad externa förvaltningsarvoden är 59 miljoner SEK. Till detta har 13 miljoner SEK för återbetald moms kopplat till fonder i tillväxtmarknader återförts och inkluderas i analysen.

McKinsey Company 75

Bilaga 9

under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkra kostnadseffektivitet.

Tredje AP-fondens provisionskostnader för noterade tillgångar uppgick till 104 miljoner SEK år 2020. Tredje AP-fonden hade ett större kapital i noterade externa mandat än övriga fonder (90 miljarder SEK, jämfört med 41 till 56 miljarder SEK för övriga tre AP-fonder). Tredje APfonden hade lägst provisionskostnader för aktiv extern förvaltning inom utvecklade marknader om 11 miljoner SEK jämfört med 15 till 55 miljoner SEK för övriga fonder. Tredje AP-fonden hade kostnader för aktier i tillväxtmarknader om 47 miljoner SEK, vilket är högre än för Första och Fjärde AP-fonden (28 respektive 34 miljoner SEK). Tredje AP-fonden hade högst kostnader för hedgefonder (36 miljoner SEK jämfört med 8 till 26 miljoner SEK för övriga fonder).

Fjärde AP-fondens provisionskostnader för noterade tillgångar uppgick till 124 miljoner SEK år 2020. Fjärde AP-fonden hade kostnader för utvecklade marknader om 54 miljoner SEK, vilket är högre än för Första och Tredje AP-fonden (15 respektive 11 miljoner SEK). Kostnaden är högre relativt förvaltat kapital på grund av högre exponering mot små och medelstora bolag. Fjärde AP-fonden hade även kostnader för hedgefonder om 26 miljoner SEK vilket är något högre än för Första och Andra AP-fonden (13 respektive 8 miljoner SEK).

Utöver de faktorer som beskrivs ovan skiljer sig Första till Fjärde AP-fondernas exponering mot externa prestationsbaserade kontrakt . De presentationsbaserade arvodena inkluderas ej i kostnader som redovisas i resultaträkningen (i motsats till provisionskostnaderna), men omnämns i noter i årsredovisningarna. Andra AP-fonden hade år 2020 högre kostnader för prestationsbaserade arvoden på 293 miljoner SEK, jämfört med arvoden mellan 103 och 133 miljoner SEK för övriga fonder. Skillnaden i storlek på arvoden beror på skillnader i avtalens struktur och hur stor överavkastning som genereras.

McKinsey Company 76

Bilaga 10

Analys av Första till

Fjärde AP-fondernas

placeringar i fossil

energi

Finansdepartementet Mars 2021

Bilaga 10

1. Syfte, metod och avgränsning

1.1 Beskrivning av uppdraget

Den 1 januari 2019 trädde nya placeringsregler i kraft för Första till Fjärde AP-fonderna vilka inkluderar att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla placeringar

1

och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt läggs på hur hållbar utveckling kan främjas utan att avstå från mål om avkastning och risk. Regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet har i den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 (januariavtalet) beslutat att de nya placeringsreglerna för AP-fondsmyndigheterna ska utvärderas fram till och med 2020 med

2

avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Mot bakgrund av detta har McKinsey på uppdrag av Regeringskansliet utfört en fördjupad analys av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi till och med år 2020. Rapporten består av följande avsnitt: 1. Definition av placeringar i fossil energi 2. Utvecklingen av AP-fondernas placeringar i fossil energi 3. Orsaker till utvecklingen av placeringar i fossil energi 4. Slutsatser och avslutande kommentarer

1.2 Metod Analysen har genomförts genom att analysera Första till Fjärde AP-fondernas kvalitativa och kvantitativa data för att skapa en förståelse för fondernas placeringar i fossil energi, strategier och vad som driver utvecklingen. Huvudsakliga analysmetoder och datakällor som har använts är: • Analys av portföljdata relaterad till placeringar i fossil energi baserat på Första till Fjärde AP-fondernas tillgängliga data, främst baserat på G lobal Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn (se avsnitt 2.3 nedan) •

3

Analys av koldioxidavtryck och portföljviktad koldioxidintensitet enligt fondernas överenskomna gemensamma redovisningsmetod • Djupintervjuer med Första till Fjärde AP-fondernas verkställande direktörer, hållbarhetsansvariga, ägarstyrningsansvariga och seniora experter • Analys av annan tillgänglig dokumentation från Första till Fjärde AP-fonderna, inklusive hållbarhetsrapporter och relevant intern dokumentation • En jämförelse med av andra, inom hållbarhet ledande, institutionella investerares syn på fossila investeringar baserat på research av publika datakällor

1 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/06/prop.-201718271/ 2 https://www.centerpartiet.se/download/18.7cb2d720169e39ebc8f28b2/1554992070288/Januariavtalet.pdf 3 Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen och rapporteras enligt gemensamt överenskomna principer mellan Första till Fjärde AP-fonderna. 2

Bilaga 10

• Analys av den globala marknadsutvecklingen för fossil energi genom publika datakällor • Intervjuer med experter inom fossil energi och investeringsstrategier

1.3 Avgränsning

Analysen har i samråd med Finansdepartementet avgränsats till Första till Fjärde AP-fonderna, då dessa omfattas av hållbarhetskravet i de nya placeringsreglerna. Den avser utvecklingen av placeringar i fossil energi under åren 2016 till och med 2020. Fokus för analysen har, i enlighet med uppdraget, varit på placeringar i fossil energi. Därmed har inte placeringar som kan ha en positiv påverkan ur hållbarhetssynpunkt analyserats, exempelvis investeringar i miljöteknik eller gröna obligationer. Placeringar i fossil energi baseras i analysen på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn, en definition som utvecklas och kommenteras ytterligare i avsnitt 2 nedan. Analysen av utvecklingen av placeringar i fossil energi avgränsas till direktägda noterade aktier, för vilka det finns jämförbara data för alla fonder. Jämförelsen exkluderar därmed noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar. Det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, därav är detta tillgångsslag mest relevant för jämförelse. Slutligen bör noteras att det inom ramen för uppdraget inte tas ställning till vilken strategi kopplat till fossila investeringar som är mest effektiv för att minska klimatpåverkan, vilket skulle kräva en djupare och bredare analys och mer detaljerade data.

2. Definition av placeringar i fossil energi

2.1 Introduktion

För att kunna analysera utvecklingen av placeringar i fossil energi krävs en definition av vilka företag och tillgångar som kan räknas till denna grupp. Idag finns ingen vedertagen definition av placeringar i fossil energi utan dessa skiljer sig åt både bland investerare på den globala marknaden och bland Första till Fjärde AP-fonderna.

Olika investerares definitioner skiljer sig åt vad gäller:

(1) inkluderade energi- och bränsleslag

(2) tillämpade mätetal och gränsvärden

(3) del av värdekedjan som innefattas (Bild 1)

De flesta investerare inkluderar termiskt kol men adderar sedan andra bränsleslag i varierande grad. För att avgränsa vilka företag som klassas inom det valda bränsleslaget tillämpas olika mätetal och gränsvärden, exempelvis andel av hänförliga intäkter.

Därutöver fokuserar investerare på företag med verksamhet kopplad till olika delar av värdekedjan. De flesta investerare inkluderar företag inom energisektorn som utvinner och producerar kol, olja eller gas där den huvudsakliga verksamheten kan kopplas till fossila bränslen. Vissa investerare definierar även företag i förbränningsledet, exempelvis kraft- och gruvbolag, som fossila placeringar. Andra investerare väljer att inte inkludera dessa företag då 3

Bilaga 10

de anser att det är svårt att koppla huvudverksamheten till fossila bränslen. Slutanvändningen av fossila bränslen inkluderas av vissa investerare genom gränser för koldioxidintensitet.

Bild 1

Internationella investerare definierar och förhåller sig till placeringar i fossil energi på olika sätt. Till exempel har Blackrock, världens största fondförvaltare, sedan 2020 avinvesterat från

4

företag vars omsättning till minst 25 % kommer från produktion av termiskt kol. BNP Paribas, en av Europas största banker, har sedan 2020 avinvesterat från bolag där minst 10 % av omsättningen kommer från produktion av termiskt kol, eller som står för minst 1 % av den globala produktionen av termiskt kol, eller energibolag med minst 491g/kWh koldioxid-

5

intensitet. Finans- och analysföretaget Morgan Stanley Capital International (MSCI) har sedan 2014 ett fossilfritt index som exkluderar alla företag med redovisade eller sannolika ägarskap

6

av kol-, gas- eller oljereserver i syfte att nyttjas som energikälla.

I brist på en vedertagen definition av placeringar i fossil energi krävs en avgränsande definition för den jämförande analysen. I nästa avsnitt redogörs för Första till Fjärde AP-fondernas syn på och tillämpning av olika definitioner av placeringar i fossil energi. Därefter avgränsas definitionen för den jämförande analysen.

4 https://www.blackrock.com/au/individual/blackrock-client-letter 5 https://www.bnpparibas-am.com/en/divestment-from-coal-our-new-policy/ 6 MSCI ACWI ex Fossil Fuels Index: https://www.msci.com/documents/10199/d6f6d375-cadc-472f-9066-131321681404 4

Bilaga 10

2.2 Första till Fjärde AP-fondernas tillämpade definitioner av fossil energi

Första till Fjärde AP-fonderna har ingen gemensam eller inga egna definitioner av ”placeringar i fossil energi”. Det närmsta de kommer en definition är Första och Andra AP-fondernas gränsvärden för avinvestering kopplat till fossil energi. Dessa anses dock inte vara definitioner av ”placeringar i fossil energi” utan ses som verktyg i tillämpningen av respektive fonds investeringsstrategi.

Första AP-fonden har avinvesterat från den fossila energisektorn (termiskt kol, olja och gas), företag inom kolkraft och företag med kolreserver. Första AP-fonden använder sig av Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn som baseras på ett företags primära inkomstkälla. GICS är ett väletablerat industriklassificeringssystem från Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard Poor ’ s (SP). Därutöver har fonden avinvesterat från företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraftproduktion eller från bolag som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner ton koldioxidekvivalenter (tCO 2 e).

Andra AP-fonden har avinvesterat från bolag med fossil energiproduktion och förbränning av fossilt bränsle. Andra AP-fonden använder sig av gränsvärden framtagna av EU Paris-Aligned Benchmark

7

(PAB) (se avsnitt 4.3.2). Fonden har därmed avinvesterat från företag med minst 1 % omsättning från produktion av termiskt kol, minst 10 % omsättning från utvinning av råolja, minst 50 % omsättning från produktion av gas eller kraftbolag med minst 50 % omsättning från förbränning av fossilt bränsle (termiskt kol, olja och gas).

Tredje och Fjärde AP-fonden tillämpar inga gränsvärden för avinvestering som kan jämföras med en definition av ”placeringar i fossil energi”. Istället arbetar de aktivt med andra kriterier för avinvesteringar och verktyg för att minska klimatpåverkan i sina portföljer (se avsnitt 4.3.3 och 4.3.4). Tredje och Fjärde AP-fonden använder GICS industriklassificeringssystem för intern uppföljning av investeringar i den fossila energisektorn.

2.3 Definition av placeringar i fossil energi för den jämförande analysen

För att kunna jämföra Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi används GICS definition av den fossila energisektorn, som innefattar produktion, behandling och transport av

8

termiskt kol, olja och gas (Bild 2). GICS är en etablerad internationell standard för industriklassificering som används av flertalet aktörer på marknaden. MSCI och SP klassificerar gemensamt företag baserat på deras primära inkomstkälla i första hand baserat på omsättning, men vid gränsfall vägs även vinst in. När det inte går att klassificera enbart på omsättning och vinst görs även en kvalitativ bedömning baserat på marknadens uppfattning av ett företags huvudverksamhet. GICS är den enda tillgängliga och jämförbara datakällan relaterad till fossil energi som Första till Fjärde AP-fonderna kunnat rapportera data utifrån.

För en fördjupad förståelse kompletteras analysen baserad på GICS-data med fondspecifika data från Första AP-fonden, baserad på egna gränsvärden för avinvestering, som en exemplifiering av skillnader till följd av olika definitioner av fossila investeringar. Analysen innefattar

7 https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-andbenchmarks-esg-disclosures_en 8 GICS sektor 10, energibolag: https://www.msci.com/gics 5

Bilaga 10

även en jämförelse av Första till Fjärde AP-fondernas koldioxidutsläpp eftersom detta relaterar till förbränning och slutanvändning av fossila bränslen.

Bild 2

3. Utvecklingen av AP-fondernas placeringar i fossil energi

I detta kapitel beskrivs utvecklingen av marknadsvärdet av placeringar i fossil energi för Första till Fjärde AP-fonderna 2016 till och med 2020. Som referenspunkt visas även dessa placeringars andel av den totala fondförmögenheten och det absoluta antalet direktägda bolag i aktieportföljen. Jämförelsen avgränsas till direktägda noterade aktier eftersom alla fyra APfonder kunnat ta fram data på bolagsnivå och GICS-kod (se avsnitt 2.3). Jämförelsen exkluderar noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar där det inte funnits tillgängliga data. Det är dock inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, därav är detta tillgångsslag mest relevant för jämförelse.

Vidare jämförs utvecklingen av fondernas koldioxidavtryck, som direkt relaterar till förbränning och slutanvändning av fossila bränslen och som är en central del i alla fyra fonders klimatstrategier.

3.1 Utveckling av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

Det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi för Första till Fjärde AP-fonderna har minskat från 19,9 miljarder år 2016 till 4,0 miljarder SEK år 2020, vilket motsvarar en minskning om cirka 80 % (Bild 3). Under samma period ökade den totala fondförmögenheten från cirka 1 6

Bilaga 10

300 till cirka 1 650 miljarder SEK (cirka 30 %). I jämförelsen av fondernas placeringar i fossil energi från 2016 till och med 2020, baserat på portföljdata och med utgångspunkt i GICS klassificering av den fossila energisektorn (se avsnitt 2.3), minskar alla fyra fonder sin exponering både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten. Sedan 2016 har minskningen i marknadsvärde varit 100 % för Första och Andra AP-fonden, som båda beslutat att avinvestera från hela den fossila energisektorn under 2020. Även Tredje och Fjärde AP-fonden har minskat sin exponering med cirka 50 % respektive cirka 75 % i marknadsvärde sedan 2016. Den största minskningen både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten skedde under 2020 för alla fyra fonder.

Bild 3

Antalet direktägda noterade bolag inom fossil energi har minskat i Första till Fjärde APfondernas portföljer 2016–2020 (Bild 4). Nedgången i antal bolag var störst under 2020 för Första, Andra och Fjärde AP-fonden jämfört med Tredje AP-fonden som hade den största nedgången under 2019.

Bilaga 10

Bild 4

Första AP-fonden hade inga bolag kvar i portföljen vid utgången av 2020 som följd av deras avinvesteringsbeslut från hela sektorn enligt GICS definition från mars samma år. Första APfonden avinvesterade från företag inom termiskt kol och oljesand 2018 vilket kan vara en bidragande orsak till nedgången i antal bolag och marknadsvärde det året (Bild 3 och 4).

Andra AP-fonden hade ett bolag kvar inom fossil energi vid slutet av 2020, vilket förklaras av att GICS definition av energisektorn skiljer sig från Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering (Bild 4). Företaget som återstår är en leverantör av utrustning till den fossila energisektorn vilket inkluderas i GICS definition av energisektorn men inte i Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering.

Tredje AP-fonden sålde majoriteten av sin småbolagsportfölj under 2019 där flertalet bolag inom fossil energi ingick, vilket i huvudsak förklarar nedgången i antal bolag i sektorn det året (Bild 4). Tredje AP-fonden skiftade under 2020 sin strategi mot en mer aktiv förvaltning. I samband med detta skärptes kraven på externa förvaltare att inkludera klimatriskanalyser och

9

andra ESG -faktorer i sina investeringsanalyser, vilken kan ha bidragit till minskningen av placeringar i den fossila energisektorn med 14 bolag under året (Bild 3 och 4; se vidare avsnitt 4.1.3 nedan).

9 Environmental, Social and Governance 8

Bilaga 10

Fjärde AP-fonden avinvesterade från majoriteten av sina innehav i energisektorn under 2020 efter en screening baserat på sitt egenframtagna ” environmental score ” som är en sammanvägning av mätbara klimatriskfaktorer. Fjärde AP-fonden gjorde även en fundamental analys av direktägda bolag inom energisektorn gällande klimatrisk samt möjlighet till klimatomställning vilket resulterade i ytterligare avinvestering från specifika bolag (se avsnitt 4.2.4). Fjärde APfonden avinvesterade även från termiskt kol och oljesand under 2018 vilket kan förklara nedgången i antal bolag det året (Bild 4).

3.2 GICS definition av energisektorn jämfört med Första AP-fondens gränsvärden för avinvestering

GICS definition av den fossila energisektorn är bara en av flera tillämpade avgränsningar för fossila investeringar. Första AP-fondens definition och gränsvärden används här som illustrativt exempel på de skillnader som uppstår i analysen då olika definitioner tillämpas. Utöver GICS definition av den fossila energisektorn har Första AP-fonden även avinvesterat från företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraftproduktion eller som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner tCO 2 e.

Vid utgången av år 2019 var marknadsvärdet av det aktieinnehav som översteg Första APfondens gränsvärden för avinvestering 3,6 miljarder SEK, varav 2,5 miljarder SEK utgjordes av innehav inom GICS fossila energisektor. Sett till antal bolag fanns totalt 105 bolag inom Första AP-fondens gränsvärden för avinvestering, varav 67 utgjordes av GICS fossila energisektor. Vid utgången av 2020 fanns inget aktieinnehav kvar som följd av avinvesteringsbeslutet (Bild 5). Även om GICS fossila energisektor står för majoriteten av innehavet inom Första APfondens gränsvärden visar detta på att definitionen av fossil energi är viktig för analysen av utvecklingen.

Bild 5

Bilaga 10

3.3 Utveckling av fondernas koldioxidutsläpp 2016–2020

Som referenspunkt för utvecklingen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi beskrivs utvecklingen av portföljernas koldioxidavtryck de senaste fem åren, det vill säga från 2016 till och med 2020. Koldioxidutsläppen relaterar även till fossil energi då det kan ses som ett mått på förbränning och slutanvändning av fossila bränslen. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3 , vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av alla fyra fonder som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3 men data är ännu opålitlig och finns inte tillgänglig tvärs alla fyra fonder.

De totala utsläppen inom Scope 1 och 2 har minskat med 12 % per år i Första till Fjärde APfondernas sammanlagda noterade aktieportföljer 2016 till och med 2020 (Bild 6). Under

10

samma period har aktieportföljernas sammanlagda marknadsvärde ökat med 8 % per år. Vid slutet av 2020 hade Första och Tredje AP-fonden lägst koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 (0,9 miljoner ton CO 2 e). Sett över perioden 2016 till och med 2020 har Andra AP-fonden haft den brantaste minskningen av koldioxidutsläpp med -16 % per år, jämfört med -15 % för Första AP-fonden per år, -7 % per år för Tredje AP-fonden och -8 % per år för Fjärde AP-fonden.

Bild 6

10 Syftar till delar av portföljen som täcks av CO 2 –analysen baserat på Första till Fjärde AP-fondernas överenskomna redovisningsprinciper för koldioxidutsläpp 10

Bilaga 10

4. Orsaker till utvecklingen av placeringar i fossil energi

Tre faktorer kan förklara minskningen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi under 2016-2020.

För det första kan exponeringen mot sektorn minska till följd av medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier. Fondernas investeringsstrategier med avseende på fossil energi och klimatrisker jämförs och analyseras, utöver redovisningen ovan, i avsnitt 4.1.

För det andra kan de fossila tillgångarnas marknadsvärde förändras relativt övriga tillgångar i portföljen som ett resultat av underliggande värdeutveckling på marknaden. Detta uppskattas genom en analys av marknadsutveckling för globalt noterade bolag inom energisektorn (enligt GICS definition) från 2011 till och med 2020 jämfört med utvecklingen för SP 500 Index , ett ofta använt mått på hur den globala marknaden utvecklats i stort (avsnitt 4.2).

För det tredje kan förändringar inom portföljbolagen leda till att de faller ur definitionen för fossil energi, exempelvis då ett bolag som ställer om sin verksamhet från fossil till förnybar energi. Fondernas aktiva påverkansarbete beskrivs i avsnitt 4.1 nedan, och utfallet analyseras genom approximering, genom att se till utvecklingen av portföljbolagens koldioxidintensitet (avsnitt 4.3).

En exakt nedbrytning av de olika enskilda faktorernas bidrag till den totala minskningen av fondernas placeringar i fossil energi är inte möjlig att göra med den data som finns tillgänglig för denna analys. Som framgår av bild 4 ovan minskade antalet innehav inom fossil energi med mellan 80 och 121 bolag för Första till Fjärde AP-fonden, motsvarande 70-100 % av sådana innehav. Därmed torde avinvesteringar vara den enskilt viktigaste orsaken till minskningen. De olika faktorerna beskrivs vidare nedan.

4.1 Översikt av AP-fondernas strategier för placeringar i fossil energi

En central drivkraft för minskad exponering av Första till Fjärde AP-fondens placeringar i fossil energi är fondernas investeringsstrategier kopplat till fossila investeringar och klimatrisk. APfonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar, som kan delas in i dels policyer för urval och avinvesteringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning (Bild 7). Därutöver kan fonderna arbeta med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan; dessa investeringar omfattas inte av denna analys. Policyer för urval och avinvesteringar är baserade både på gränsvärden för fossil energi och på minskad exponering eller avyttring av specifika bolag. Aktiv ägarstyrning används för att påverka och påskynda omställningen i bolag med en hög klimatpåverkan. I detta avsnitt beskrivs Första till Fjärde AP-fondernas övergripande strategier för fossila investeringar och klimatrisk.

Bilaga 10

Bild 7

Avinvestering eller minskad exponering baseras antingen på avinvesteringsbeslut av alla företag som uppfyller förutbestämda gränsvärden eller på beslut om avyttring eller minskad

11

exponering mot specifika bolag baserat på klimatriskbedömning. Aktiv ägarstyrning av portföljbolag sker främst genom systematisk röstning på portföljbolagens stämmor, genom ägardialog och uppföljning eller genom signalering och konsekvenser när portföljbolagen inte ställer om i förväntad takt. Konsekvenser kan inbegripa både avyttring och signalering externt till marknaden genom exempelvis extern kommunikation eller publik svartlistning. Alla verktyg inom aktiv ägarstyrning har som mål att portföljbolagen minskar sitt klimatavtryck och därmed minskar klimatrisken i portföljen.

Utöver dessa använder fonderna ytterligare verktyg inom ramen för sina hållbarhetsstrategier, som inte behandlas i den här analysen, för att minska portföljernas klimatpåverkan, till exempel proaktiva investeringar i gröna obligationer, hållbar infrastruktur och cleantech . Fokus ligger på verktyg kopplat till fossila investeringar, och innefattar till viss del verktyg relaterade till klimatomställning när det finns en länk till de fossila investeringarna.

Första till Fjärde AP-fonderna har olika fokus i sina strategier för fossila investeringar och tillämpar därför policyer och verktyg i olika utsträckning (Bild 8). • Första AP-fonden fokuserar främst på avinvestering baserat på gränsvärden för fossil energi • Andra AP-fonden arbetar både med avinvestering baserat på gränsvärden och avinvestering från specifika bolag i sin systematiska förvaltning • Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning

11 Fundamental bedömning sker genom att utvärdera varje bolag enskilt och systematisk bedömning genom att väga in faktorer i riskberäkningar för ett helt index eller en portfölj 12

Bilaga 10

• Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avinvestering från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya regler kring hållbar förvaltning för Första till Fjärde APfonderna. De nya reglerna syftar till föredömlig förvaltning och ålägger fonderna att ”förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på målet”. Första till Fjärde AP-fonderna bedömer inte att de nya reglerna avsevärt påverkat deras strategier kopplat till fossila investeringar. Däremot har strategierna utvecklats i takt med en trend som innebär större fokus på hållbara placeringar på marknaden i stort.

Bild 8

4.1.1 Första AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Första AP-fonden fokuserar på avinvestering baserat på gränsvärden och viss avinvestering eller minskad exponering mot bolag med höga klimatutsläpp i indexbaserade strategier i den systematiska förvaltningen.

Fonden fattade ett inriktningsbeslut i december 2019 att avinvestera från fossil energiproduktion enligt GICS definition och därutöver företag med minst 5 % omsättning från kolproduktion, minst 20 % omsättning från kolkraftproduktion eller som äger kolreserver med potentiella utsläpp som överstiger 1000 miljoner tCO 2 e. Före det fanns ett avinvesteringsbeslut gällande företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand som fattades år 2018. Avinvesteringsbeslutet från år 2020 grundar sig i en scenarioanalys, i vilken de finansiella riskerna kopplade till bolagens klimatpåverkan, klimatriskerna, bedöms som höga. Därmed bedöms balansen mellan förväntad avkastning och risk för dessa investeringar inte längre vara finansiellt attraktiv. Avinvesteringsbeslutet är tillämpligt för olika tillgångsslag liksom för intern och extern förvaltning.

För Första AP-fonden är det även en fråga om verksamhetsprioritering där aktiv ägarstyrning som alternativ till avinvestering från dessa bolag inte anses möjligt med de resurser och den

Bilaga 10

organisation fonden har idag. Första AP-fondens avinvesteringsbeslut omfattade ett aktieinnehav om 3,6 miljarder SEK (105 bolag) i den direktägda noterade portföljen vid utgången av 2019. Detta kan jämföras med ett aktieinnehav om 2,5 miljarder SEK (67 bolag) enligt GICS definition av energisektorn vid slutet av år 2019. Som följd av avinvesteringsbeslutet finns inget innehav kvar vid slutet av år 2020, varken enligt GICS definition eller inom Första AP-fondens egna gränsvärden.

Första AP-fonden har även minskat sin exponering mot specifika företag med hög bedömd klimatrisk genom att inkludera krav på att portföljbolagen arbetar aktivt med att minska sina klimatutsläpp i sin systematiska aktieförvaltning. Fonden arbetar här även med aktiv ägarstyrning genom systematisk röstning, där klimatresolutioner ingår, med målsättningen att rösta på samtliga stämmor i svenska portföljbolag och minst 800 utländska bolagsstämmor. Första AP-fonden är även aktiva i gemensam ägardialog genom exempelvis Etikrådet, Climate Action 100+ Transition Pathway Initiative

12

och (TPI) . Första AP-fonden tillämpar inte signalering och konsekvenser för företag som inte ställer om i förväntad takt.

4.1.2 Andra AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Andra AP-fonden implementerade under 2020 EU Paris-Aligned Benchmark (PAB) vilket har legat till grund för beslutet om avinvestering baserat på gränsvärden för fossil energi och fondens indexbaserade strategier för minskad klimatpåverkan.

EU-kommissionen lanserade under 2019 regler och kriterier för introducering av klimatindex

13

varav ett ramverk är PAB. Andra AP-fonden har valt att implementera kriterierna i PAB i sin investeringsstrategi för den globala aktieportföljen och företagsobligationer för att minska

14

klimatrisken i sina investeringar och minska koldioxidavtrycket i portföljen. Som följd av detta fattade fonden beslut i december 2020 om avinvestering från företag inom gränsvärden givna av PAB, vilket inkluderar företag med minst 1 % omsättning från produktion av termiskt kol, minst 10 % omsättning från utvinning av råolja, minst 50 % omsättning från produktion av gas eller kraftbolag med minst 50 % omsättning från förbränning av fossilt bränsle (termiskt kol, olja och gas).

Andra AP-fonden har även minskat sin exponering och avinvesterat från specifika bolag efter att ha konstruerat tre indexbaserade strategier i enlighet med PAB’s kriterier. Enligt kraven från PAB ska de indexerade portföljerna vid implementering ha maximalt 50 % av koldioxidintensitet jämfört med ett referensindex som ska spegla genomsnittet på marknaden. Därefter ska portföljen minska sin koldioxidintensitet med minst 7 % årligen. I den svenska aktieportföljen har Andra AP-fonden inkluderat klimatriskfaktorer i den fundamentala analysen. Andra AP-fonden är aktiv i samarbetena inom Etikrådet och Climate Action 100+ för aktiv ägarstyrning. Därutöver har fonden direktdialog med vissa svenska portföljbolag relaterat till deras koldioxidavtryck. Andra AP-fonden har fört dialog med myndigheter i ett land där fonden äger statsobligationer, om landets klimatavtryck. Fonden tillämpar även signalering och konsekvenser genom att avyttra företag som inte ställer om i förväntad takt enligt kraven i PAB.

12 https://www.transitionpathwayinitiative.org/ 13 https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-climate-benchmarks-andbenchmarks-esg-disclosures_en 14 Förordningen är inte bindande för Andra AP-fonden då de inte är en indexleverantör, men de har ändå valt att följa ramverket

Bilaga 10

Andra AP-fonden har även i enstaka fall signalerat externt genom att i sin årsredovisning namnge portföljbolag som inte ställt om i förväntad takt.

4.1.3 Tredje AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Tredje AP-fonden har sedan år 2015 avinvesterat från företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand både för noterade aktier och företagsobligationer då dessa sektorer anses ha störst negativ klimatpåverkan. Därutöver har fonden ingen generellt avinvesteringsbeslut för placeringar i fossil energi, utan beaktar klimatrisk i den interna aktieförvaltningen samt för företagsobligationer.

Tredje AP-fonden skiftade under 2020 sin strategi mot en mer aktiv förvaltning. I samband med detta skärptes kraven på externa förvaltare att inkludera klimatriskanalyser och andra ESG-faktorer i sina investeringsanalyser, vilken kan ha bidragit till minskningen av placeringar i den fossila energisektorn med 14 bolag under året.

En större minskning av investeringar i sektorn skedde under 2019, då Tredje AP-fonden avyttrade sin småbolagsportfölj, där flertalet bolag inom fossil energi ingick.

Tredje AP-fondens strategi fokuserar således i första hand på aktiv ägarstyrning, då fonden anser att det är det mest effektiva verktyget för påverkan mot klimatomställning. Tredje APfonden har även byggt upp verksamheten med dedikerade personalresurser för att bedriva en omfattande ägardialog.

Tredje AP-fonden är aktiv i samarbeten för gemensam ägardialog, exempelvis Etikrådet, Climate Action 100+ och Transition Pathway Initiative (TPI). Därutöver bedriver Tredje APfonden direktdialog med både svenska och globala portföljbolag, inklusive företag inom fossil energi, samt med företag inom kreditportföljen i syfte att få bolagen att mäta och sedan anpassa och utveckla sin verksamhet för att minska sitt koldioxidavtryck. Dialogerna koncentreras främst till bolag inom sektorer som bedöms ha relativt höga koldioxidutsläpp.

Tredje AP-fonden arbetar även med systematisk röstning på portföljbolagens stämmor och för dialog inför stämmor för att påverka i klimatrelaterade frågor. I de fall portföljbolagen inte ställer om i förväntad takt efter upprepad dialog och uppföljning tillämpar Tredje AP-fonden avyttring. Tredje AP-fonden signalerar inte konsekvenser externt på grund av att man vill bibehålla långsiktiga relationer med portföljbolagen för att ha kvar möjligheten att återinvestera om omställningen påskyndas.

4.1.4 Fjärde AP-fondens strategi för placeringar i fossil energi

Fjärde AP-fonden fokuserar på avinvestering och minskad exponering mot specifika bolag i kombination med aktiv ägarstyrning för att åstadkomma en ett minskat koldioxidavtryck i portföljen.

Fjärde AP-fonden har avinvesterat från alla företag med minst 20 % omsättning från termiskt kol eller oljesand tvärs hela aktieportföljen. Fjärde AP-fonden har även minskat sin exponering och avinvesterat från bolag med lägst värde i sitt egenframtagna ”environmental score”. Värdet räknas fram genom en sammanvägning av företags energieffektivitet, förmåga att hantera ett globalt koldioxidpris och om företaget ställer om i linje med Parisavtalet. Denna screening baserat på ”environmental score” har Fjärde AP-fonden gjort för hela den globala aktieportföljen.

Bilaga 10

Därutöver har Fjärde AP-fonden avinvesterat från specifika bolag inom energisektorn i MSCI World Energy

15

utvecklade marknader som inkluderas i indexet baserat på en fundamental analys av om företagens mål och strategier är förenliga med Parisavtalet. Företag inom MSCI World Energy Index som saknar mål om netto noll koldioxidutsläpp före 2050 eller saknar betydande och ökande andel investeringar i förnyelsebar energiproduktion avyttras. Fjärde AP-fonden avyttrar även företag som fram till år 2025 inte bedöms kunna hamna under

16

gränsvärden om minst 20 % omsättning från icke-konventionella fossila bränslen , minst 10 % omsättning från termiskt kol, eller minst 5 % omsättning från oljesand. Denna fundamentala analys av företag inom MSCI World Energy Index, i kombination med den systematiska screeningen baserat på ”environmental score”, är den huvudsakliga drivkraften till att majoriteten av innehavet, sett till både marknadsvärde och antal bolag, inom fossil energi enligt GICS definition avyttrades under 2020 (se avsnitt 3.1). Fjärde AP-fonden är aktiva i samarbetena Etikrådet, Transition Pathway Initiative (TPI) och Climate Action 100+ för gemensam dialog med portföljbolag. Därutöver har Fjärde AP-fonden direktdialog med de bolag inom MSCI World Energy Index som genomgått den fundamentala analysen (beskrivet ovan) men inte avyttrats, i syfte att följa upp deras utveckling mot ovan beskrivna gränsvärden för 2025. Bolag som inte ställer om i förväntad takt avyttras som konsekvens.

4.2 Fossila energitillgångars värdeutveckling på marknaden

Värdeutvecklingen av fossil energi på den globala marknaden är ytterligare en förklarade faktor till utvecklingen av marknadsvärdet av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi. Denna effekt har analyserats genom utvecklingen av det totala marknadsvärdet av den globala energisektorn enligt GICS definition 2011 till och med 2020. Som referenspunkt visas SP 500 Index

17

även utvecklingen av , ett ofta använt mått på hur den globala marknaden utvecklats i stort.

Från år 2011 till år 2020 har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med SP 500 Index , med en genomsnittlig ökning om 0,4 % per år jämfört med 13,3% SP 500 Index

18

per år för (Bild 9). Detta indikerar att värdeutvecklingen på den globala marknaden har haft en mindre påverkan på utvecklingen av Första till Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi jämfört med framför allt avyttring av bolag. Under 2019 ökade dock den fossila energisektorn i värde, vilket kan förklara uppgången i marknadsvärdet under samma år för Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi (avsnitt 3.1).

15 https://www.msci.com/documents/10199/de6dfd90-3fcd-42f0-aaf9-4b3565462b5a 16 Inkluderar oljesand, skifferolja och skiffergas 17 https://www.spglobal.com/spdji/en/indices/equity/sp-500/#overview 18 Majoriteten av värdeutvecklingen av energisektorn förklaras av utvecklingen av olje- och gasproduktion som vid utgången av år 2020 utgjorde 96 % av det totala globala marknadsvärdet för energisektorn baserat på GICS definition. 16

Bilaga 10

Bild 9

4.3 Portföljbolagens omställning från fossil energi

Den tredje potentiella drivaren till utvecklingen av placeringar i fossil energi hos Första till Fjärde AP-fonderna är förändringar i portföljbolagens verksamheter. Om ett företag ändrar sin primära verksamhet från fossil energiproduktion till exempelvis förnybar energiproduktion klassificeras det om i GICS. En exakt uppföljning av omklassificeringar har inte varit möjlig, men fonderna bedömer att det är relativt ovanligt och att det inte har en avgörande påverkan på utvecklingen av antalet investeringar i fossil energi.

Vanligare är att företag minskar andelen fossil energiproduktion i sin verksamhet utan att omklassificeras i GICS. En sådan förändring syns inte i en analys strikt baserad på industriklassificering, men en nedgång i portföljviktad koldioxidintensitet till följd av att minskade utsläpp inom portföljbolagen skulle ge en indikation om att det sker ett omställningsarbete mot minskad användning av fossil energi och minskad klimatpåverkan i portföljen. Även om en exakt mätning av fossil energiproduktion eller -användning inom alla portföljbolag inte är möjlig med befintliga data, är en bedömning av deras sammantagna koldioxidutsläpp möjlig och värd att beakta.

Omställning i Första till Fjärde AP-fondernas portföljbolag har analyserats med portföljviktad koldioxidintensitet som approximering. Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet rapporteras enligt gemensamt överenskomna principer mellan Första till Fjärde AP-fonderna. De fyra fonderna redovisar hur stor del av minskningen av koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen.

Även om en stor del av minskningen i koldioxidintensitet skett till följd av portföljmixen, särskilt för Första och Andra AP-fonden som gjort stora avinvesteringar under året, så syns att det 17

Bilaga 10

skett en omställning i portföljbolagen (Bild 10). För Tredje och Fjärde AP-fonden står omställning hos bolag i portföljen för cirka 45 % respektive cirka 40 % av den totala minskningen i koldioxidintensitet under 2020. Tredje AP-fonden hade lägst portföljviktad koldioxidintensitet både vid utgången av år 2019 och 2020. Bild 10

5. Slutsatser och avslutande kommentarer

Första till Fjärde AP-fonderna har från 2016 till och med 2020 minskat sin exponering mot fossil energi enligt GICS klassificering, både i marknadsvärde och antal bolag. Minskningen i marknadsvärde uppgår till mellan 51 och 100 % för fonderna, och påbörjades redan innan placeringsreglernas krav på föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar infördes.

Ett flertal faktorer har bidragit till denna utveckling. Första till Fjärde AP-fonden har avinvesterat ett stort antal bolag – mellan 80 och 121 för respektive fond – verksamma inom fossil energi, baserat på generella beslut som täcker en hel kategori av bolag eller baserat på fundamental analys av enskilda bolag, där klimatrisker och andra finansiella risker kopplade till verksamheten vägts in. Fondernas beslut att minska sina innehav i fossil energi är således främst ett utfall av målsättningen att balansera avkastning och risk i den finansiella förvaltningen, och inte enbart kopplat till deras hållbarhetsarbete. En liknande utveckling kan observeras på den finansiella marknaden överlag, i Sverige och internationellt, där investerare i ökande grad analyserar klimatrelaterade risker och i allt större utsträckning bedömer

19

placeringar i fossil energi som riskabla och därmed mindre finansiellt attraktiva .

19 Exempelvis Blackrock: https://www.blackrock.com/au/individual/blackrock-client-letter 18

Bilaga 10

Denna trend understryks av det faktum att bolag i den fossila energisektorn globalt gett lägre totalavkastning än övriga investeringar under den senaste tioårsperioden, vilket även i sig bidragit till att minska deras andel av AP-fondernas totala innehav.

Internationellt pågår redan ett stort arbete för grön energiomställning, och storskaliga program och investeringar har tillkännagivits enbart under slutet av 2020 och början av 2021. Däribland EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU om 750 miljarder EUR (som till stor del

20

förväntas användas gå till gröna energiinvesteringar ) och planer offentliggjorda av den

21

nytillträdda amerikanska presidentadministrationen . Regelverken för fossila utsläpp skärps gradvis i stora delar av världen, och inom ramarna för EU:s utsläppshandelssystem ETS (Emission Trading System) har priserna för koldioxidutsläpp närmare fyrdubblats sedan

22 23

2016 . Flera analytiker bedömer att priset kommer att öka ytterligare. Andra internationella politiska- och regeringsinitiativ riktar specifikt in sig på finansmarknaden, inte minst EU:s Paris Aligned Benchmark -regelverk för klimatindex och EU Taxonomy for Sustainable Activities.

Sammantaget kan dessa faktorer bidra till att öka risken och minska den förväntade avkastningen för placeringar i fossil energi. Första till Fjärde AP-fondens investeringar i sektorn skulle i så fall kunna förväntas minska ytterligare, även där beslut om avinvestering från hela sektorer saknas.

Samtidigt kan konstateras att efterfrågan på fossil energi är fortsatt hög, såväl i Sverige som internationellt, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn så som den definierats i denna analys. Därmed förblir andra påverkansverktyg än avinvestering fortsatt viktiga för AP-fonderna. Första till Fjärde AP-fonderna har förstärkt sitt arbete med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet, och förväntar sig att fortsätta driva dessa frågor med bolag med hög klimatpåverkan.

20 https://ec.europa.eu/info/strategy/recovery-plan-europe_en 21 https://joebiden.com/9-key-elements-of-joe-bidens-plan-for-a-clean-energy-revolution/ 22 Från 8 EUR i januari 2016 till 39 EUR i februari 2021, se https://ember-climate.org/data/carbon-price-viewer/ 23 Se exempelvis https://www.spglobal.com/platts/en/market-insights/latest-news/coal/120320-analysts-see-eu-carbon-prices-ateur56-eur89mt-by-2030 och https://www.reuters.com/article/us-eu-carbon-poll/analysts-raise-eu-carbon-price-forecasts-afterbull-run-idUKKBN29N0ZJ 19

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020