Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Regeringens skrivelse 2020/21:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2021

Stefan Löfven

Åsa Lindhagen

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2020. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2020 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ytterligare ett mål för placeringsverksamheten. Målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Första–Fjärde AP-fonderna har under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar som kan delas in i dels policyer för urval och avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan.

Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick under 2020 till 132 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 8,5 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,8 procent per år sedan det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes.

Buffertfondernas avkastning påverkas i stor utsträckning utvecklingen av på de finansiella marknaderna. Vid utgången av 2020 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 696 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital

Procent och miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020 2001–2020

pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 321 1 412 1 383 1 596 1 696

*Årsgenomsnitt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) och Pensionsmyndigheten.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medel till buffertkapitalet. Under 2020 var nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader -33 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder mer än föregående år. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 84 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet ca 10 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Fondernas långsiktiga resultat förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier, men även av den ökade andelen alternativa tillgångar. En analys, som har genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av regeringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att

uppnå målet för förvaltningen gäller sedan den 1 januari 2019 nya placeringsregler som innebär att fondernas diversifieringsmöjligheter har ökat. Sedan det datumet gäller även ett lagstadgat krav på hållbarhet i förvaltningen. Den 1 maj 2020 trädde ytterligare ändringar i kraft som syftar till att öka kostnadseffektiviteten, avkastningsmöjligheterna och långsiktigheten när det gäller placeringar i illikvida tillgångar.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är sluten, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet, och att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Fonden påbörjade ett strategiskifte 2011 för att öka investeringarna i mogna bolag. Detta strategiskifte bedöms nu vara genomfört. Resultatet för 2020 uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 20,4 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 6,3 procent per år sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2020 uppgick fondkapitalet i Sjätte AP-fonden till 45,2 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Det var 121 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 6,9 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent jämfört med föregående år. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet.

Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2020 uppgick avkastningen för AP7 Såfa till 4,4 procent, vilket kan jämföras med 8,2 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,5 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 4,8 procent.

1¶Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av överoch underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och en analys av skillnaderna i kostnader mellan AP-fonderna, mot bakgrund av det som anges i finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6. I avsnitt 5 redogörs för Första– Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor såsom ändrade placeringsregler, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan APfonderna och en sammanfattning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2020. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av kostnadsskillnader mellan AP-fonderna. Bilaga 10 innehåller den externt genomförda analysen av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi som har genomförts av McKinsey & Company. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna . Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs

1 Dessa bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet de gröna i pensionsgruppens arbete. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från år 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 7

intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är sluten dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Fonderna är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 8 buffertfondens värde.

att den inte har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, vilket har inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering, vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2020 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 10 589 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 8 893 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 696 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 783 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i

beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2022, som baseras på 2020 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0824. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2021 är sedan tidigare fastställt till 1,0802. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2020 2019 2018 2017 20161 20151 2014 2013 2012

Balanseringsår 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014

Buffertfonden, 1 067 963 908 medelvärde1 Buffertfonden 1 696 1 596 1 383 1 412 1321 1 230 1 185 1 058 958 Avgiftstillgång 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380 7 123 6 915

Summa 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 8 180 7 873

tillgångar

Pensionsskuld 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141 8 053 7 952

Över-/underskott 806 758 463 315 344 171 423 127 -80

2

Balanstal 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040 0,9837

Dämpat 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal 1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2019, s. 98.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,98 procent vid utgången av 2020). Som man kan se i figur 2.2 har även buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2010.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 10 pensionerna (prop. 2014/15:125).

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000

Avgiftstillgångar Buffertfonden Skulder Balanstal (höger axel)

14000

1

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0 0,5

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Pensionsmyndigheten.

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras. Det fanns vid slutet av 2020 omkring 460 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg, vilket är en minskning med ca 300 fonder sedan slutet av 2018. Minskningen av antalet fonder är en effekt av reformeringen av Pensionsmyndighetens fondtorg som innebär nya krav och avtalsvillkor för fondbolag som vill erbjuda sina fonder på fondtorget. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad förändringar av premiepensionssystemet, bl.a. att förvalsalternativet ska vara utgångspunkten i premiepensionen och att fonderna på fondtorget för 11

premiepension ska upphandlas. Reformeringen syftar dels till att underlätta för fler sparare att få en hög avkastning på sitt sparande, dels till att öka säkerheten inom premiepensionen.

I ett första steg att göra fondtorget mer tryggt har det sedan den 1 november 2018 införts hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik.

Under 2019 lämnades förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44) lämnas förslag om införande av ett upphandlingsförfarande för urvalet av de fonder som ska finnas på premiepensionens fondtorg. Då de ursprungliga direktiven inte angav den exakta ledningsformen för den myndighet som ska ansvara för upphandlingarna, utan uppdrog åt utredaren att föreslå denna, har regeringen sedermera förtydligat att den nya myndighet som utredningen ska förbereda och inrätta ska vara en nämndmyndighet.

Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde APfonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2020 omfattade premiepensionssystemet närmare 7,9 miljoner individer, varav drygt 6 miljoner pensionssparare och ca 1,7 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2020 uppgick till 1 632 miljarder kronor, varav 1 578,7 miljarder kronor i fondförsäkring och 53 miljarder kronor i traditionell försäkring. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2020 uppgick till 184,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 6,4 procent mätt som tidsviktad års-

avkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 63 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 46 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2020 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 722,5 miljarder kronor, varav 655,4 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 67,1 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2020 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 4,4 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 8,2 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 17,7 procent jämfört med 13,1 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka.

I slutet av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 45,8 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2010. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

Figur 2.3 Utvecklingen av det totala kapitalet i premiepensionssystemet

Procent

120

Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond

100

25,2 25 25,2 28,1

31,1 31,1 32,8 36,7

80 37,8 41,5

42,2

1,5 1,7 1,9

2,1

2,3 2,6 2,9

3,1

60 3,7

3,9 4,3

40

73 73,3 72,9 69,8

66,6 66,2 64,3

61,2 58,4

53,9 54,2

20

0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. 13

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2020.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions-

systemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde APfonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administrationskostnader.

AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2020, prognos 2021–2024

11

9

7 7 6 6

5 3 3

-5

-6

-15

-16

-16 -17

-25 -21 -21

-28 -27 -28 -27 -27 -28 -28

-30

-35 -33

-37

-45

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Källa: Pensionsmyndigheten.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2020 användes sammanlagt 271 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2020 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 220 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2021 beräknas överföringen uppgå till 37 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2021–2024 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 121 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2¶Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,8 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2020 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden, vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark.

För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde APfonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat jämfört med 2001. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen ändrades placeringsreglerna för Första–Fjärde APfonderna fr.o.m. den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:271, bet. 2018/19:FiU14, rskr. 2018/19:52). Förändringarna innebär i huvudsak att kravet på en minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänktes från 30 till 20 procent, att begränsningen av innehav i onoterade värdepapper togs bort och ersattes av en högsta andel illikvida tillgångar och att kravet på att överlämna en andel av tillgångarna på minst 10 procent av marknadsvärdet till extern förvaltning togs bort.

Buffertfondernas samlade resultat under 2020 uppgick till 132 miljarder kronor. Det motsvarar en totalavkastning efter kostnader på 8,5 procent, vilket kan jämföras med inkomstindex som steg med 3,8 procent under 2020. Vid slutet av 2020 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 696 miljarder kronor. Som andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till ca 16 procent från slutet av 2001 till slutet av 2020.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i illikvida tillgångar genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP- 16 fonder), se bilaga 2. Med placeringsreglerna som yttre ram ska styrelsen

för respektive AP-fond fastställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika generationers intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

Resultatuppföljning

Under 2020 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 132 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2020, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Vid 2020 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 1 320 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en lång börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i miljarder kronor

Miljarder kronor

300

240

250

200

147

135 128 132

150 118 121

113

101

80 82 84

100 65

63

36

50

0

-2

-50 -27 -17

-100

-85

-150

-200

-194

-250

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2020 uppgick resultatet (avkastningen) till 8,5 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 6,8 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i

krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i procent

Procent

19,4

20 17,5 17,4

16,4

15 13,5 14,1

11 10,7 11,6

10,2

9,7 9,2 8,5

5,5

4,3

-0,2

-5 -1,9

-4,9

-10

-15

-15

-20

-25 -21,6

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

1 696 miljarder kronor, vilket var 100 miljarder kronor högre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 117 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 220 miljarder kronor. I figur 3.4 redovisas buffertkapitalets utveckling sedan 2001.

utvecklats i takt med inkomstindex

Miljarder kronor

1800

Buffertkapital Inkomstindex

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Anm.: Simulerat resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växt med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden. Källa: Egna beräkningar.

Vid 2020 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, vilket kan ses i figur 2.2. Detta är en ökning med 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. För 2020 uppgick buffertfondernas totala avkastning efter kostnader till 8,5 procent, att jämföra med 3,8 procent för inkomstindex. Under perioden 2001–2020 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,8 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffertfondernas värde vid 2020 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomstindex med 867 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutvecklingen är dock betydligt större än när värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumulerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finanskrisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre

än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4). Samtliga fonder har även uppnått sina egna respektive avkastningsmål, vilket redogörs för ytterligare i avsnitt 6.

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas resultat

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna hade liknande avkastning 2020, 9,6–9,7 procent, se figur 3.5. Andra AP-fonden hade en lägre avkastning jämfört med övriga fonder 2020 (3,5 procent) vilket beror på lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020. Under föregående år, senaste femårsperioden, senaste tioårsperioden samt sedan start 2001 har Fjärde AP-fonden uppvisat högst genomsnittlig årlig avkastning, vilket bl.a. kan förklaras av att fonden har högst andel aktier. Andra AP-fonden är den fond som haft lägst genomsnittlig årlig avkastning under motsvarande perioder, vilket till stor del beror på 2020 års låga resultat relativt de övriga fonderna.

Figur 3.5 Första–Fjärde AP-fondernas resultat

Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader, procent

12,0

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

9,7 9,8 9,7 9,7

10,0 9,6

9,1

8,7 8,5

8,1

7,7

8,0 7,3

7,0

6,7

6,3 6,2

6,0

4,0 3,5

2,0

0,0

2001-2020 2011-2020 2016-2020 2020 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika exponering mot marknadsrisk. En fond med hög marknadsrisk ökar generellt sett mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden

7 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella 20 marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor.

fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas avkastning med två olika riskmått, sharpekvot och Value at Risk.

Figur 3.6 Sharpekvot för Första–Fjärde AP-fonderna

1,8

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden 1,6

1,4 1,4 1,3 1,3

1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1

1,0 0,9 0,9

0,8 0,7 0,7 0,7 0,7

0,6 0,6

0,4 0,4

0,2

0,0

2001-2020 2011-2020 2016-2020 2020

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Det första måttet, sharpekvot, visar erhållen avkastning utöver riskfri ränta dividerat med volatiliteten (spridningen) i avkastningen. När avkastningen varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I figur 3.6

framgår att sharpekvoten under den senaste femårsperioden (2016–2020) för samtliga fonder är i linje med sharpekvoten för den senaste tioårsperioden (2011–2020), mellan 1,1 och 1,4. För perioden 2001–2020 har Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna en sharpekvot på 0,7 och Andra AP-fonden en sharpekvot på 0,6. Detta visar att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Detta samband gäller även på kortare tidshorisonter då samtliga fonders sharpekvot inte uppvisar någon större variation varken över den senaste femeller tioårsperioden. För 2020 har Första och Tredje AP-fonderna den högsta sharpekvoten (0,9) och Andra AP-fonden lägst sharpekvot (0,4).

Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde APfonderna samma definition för riskfri ränta. 21

och likvidportfölj

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value at Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.7 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (som marknadsvärderas mer sällan än noterade tillgångar) redovisas även likvidportföljen separat (likvidportföljen innehåller inte onoterade tillgångar). Av figuren framgår tydligt att högre avkastning till stor del har skapats genom att ta högre risk (uttryckt som VaR). Detta samband är tydligt både för totalportföljen och likvidportföljen samt över de olika tidsperioderna. Även om VaR och volatilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.8 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,8 procent). Under den senaste femårsperioden och under 2020 har buffertfondernas avkastning varit högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,8 procent jämfört med i genomsnitt 6,9 procent under den

senaste femårsperioden och 8,5 procent jämfört med i genomsnitt 5,2 procent för 2020).

Figur 3.8 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar samt Oanda).

De utländska pensionsfonderna har likt buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till privata marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Under 2020 var det mindre förändringar i de utländska pensionsfondernas allokeringar. Störst förändring har CDPQ (Kanada) gjort, som ökade allokeringen till noterade aktier med 14 procentenheter och minskade andelen alternativa tillgångar.

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.8 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att

fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.9), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (15 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (28 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 7 och 9 procentenheter mellan fonderna, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig som mest 5 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har efter aktier störst innehav i räntebärande tillgångar, medan Första AP-fonden har större innehav i alternativa tillgångar än i räntebärande tillgångar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.9 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2020

Procent av fondernas faktiska portfölj per den 31 december

2020

120

Svenska aktier Utländska aktier* Aktier i tillväxtmarknader

Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar

100

27 28 25 15

80 29

24 29

31

60

7

10 31

40 6

11 28

22

22

20

17 17

12

9

0

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Som framgår av figur 3.10 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel svenska aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 13 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden som uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

120

Svenska aktier Utländska aktier* Aktier i tillväxtmarknader

Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt

100

80

60

40

20

0

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–50 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2020 var avkastningen på svenska aktier 14,8 procent. På globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 3,2 respektive 1,8 procent mätt i svenska kronor. Utländska aktiemarknader genererade en lägre avkastning mätt i svenska kronor än i lokal valuta eftersom den svenska

kronan förstärktes under året, vilket påverkade avkastningen från investeringar i andra valutor negativt. Under perioden 2001–2020 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,6 procent, globala aktier 6,1 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,7 procent (se figur 3.11).

De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar.

Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.11 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Figur 3.11 Buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

4.1¶Kostnadsutvecklingen

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under året i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att

26 ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till

nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning. Andra och Tredje AP-fonderna har under året anslutit sig till ett initiativ som ska verka för att det tas fram en gemensam rapporteringsstandard avseende bl.a. vinstdelning med förvaltarbolag. Regeringen välkomnar detta som ett steg i att öka transparensen kring vinstdelningen i redovisningen.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 635 miljoner kronor under 2020. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,118 till 0,099 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Under perioden 2016–2020 har kostnaderna minskat med ca 6 procent medan buffertkapitalet har ökat med ca 29 procent. Ett ökat kapital påverkar framför allt de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placeringarnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar kan även det bidra till högre kostnader.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. En ökad andel alternativa tillgångar har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]). 27

på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Interna förvaltningskostnader 877 922 946 1 017 1 018

1

Kostnadsandel av buffertkapital, procent 0,136 0,129 0,123 0,118 0,099

Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 276 1 362 1 393 1 490 1 646 Källa: AP-fondernas årsredovisningar. 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2.

Under 2020 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 635 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 121 miljoner kronor eller 6,9 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,118 procent till 0,099 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2020 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i 28 AP-fondernas årsredovisningar.

Summa interna förvaltningskostnader 877 922 946 1017 1018

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 80%

Antal anställda Andel kvinnor

300 279

270 269 275 70%

60%

50%

150 41%

40%

37% 37% 37% 40%

30%

0 20%

2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2020 års slut var 293 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 14 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor har ökat något från 40 procent till 41 procent. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2020 betalades 16,3 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är ungefär i nivå med 2019 års rörliga ersättningar.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2016–2020 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2016 2017 2018 2019 2020

Externa förvaltningskostnader mnkr 860 832 768 739 617 Förändring jfr föregående år, procent -9,4 -3,3 -7,7 -3,8 -16,5 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 276 1 362 1 393 1 490 1 646 1 Exkl. prestationsbaserade arvoden. 2 (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2020 var de erlagda arvodena 512 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter 31

och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med föregående år har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 269 till 512 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje APfonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

4.2¶Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas kostnader är sammantaget låga, men skiljer sig åt något mellan fonderna. Regeringen välkomnar att fonderna aktivt arbetar med att säkerställa kostnadseffektivitet, men understryker att besparingar inte får ske på bekostnad av möjligheten att generera avkastning för att säkerställa den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

I finansutskottets betänkande 2020/21:FiU6 finns en önskan om att regeringen i denna skrivelse analyserar skillnaderna i kostnader mellan AP-fonderna, som utskottet anser är stora trots att fonderna har liknande storlek på förvaltat kapital och ungefär samma avkastning sedan 2001. Mot bakgrund av detta gavs McKinsey i uppdrag att i samband med årets utvärdering analysera kostnadsskillnaderna mellan Första–Fjärde APfonderna, eftersom de har samma uppdrag och ungefär lika stort kapital att förvalta.

McKinseys analys visar att Andra AP-fonden har högre kostnader än övriga tre AP-fonder. Det är provisionskostnaderna som framför allt skiljer sig åt. Andra AP-fonden har under 2020 sänkt sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021.

McKinsey betonar att samtliga kostnader bör sättas i relation till den avkastning som tillhörande investeringar genererar. Detta har dock inte 32 analyserats inom ramen för detta uppdrag.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) gjordes en internationell jämförelse med andra pensionsfonder när det gäller kostnadseffektivitet. Slutsatsen var att Första–Fjärde AP-fonderna hade 20 procent lägre kostnader än jämförbara fonder internationellt.

Första–Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader

Analysen görs utifrån fondernas redovisade kostnader, vilka redogörs för i avsnitt 4.1 och i den grundläggande utvärderingen av respektive AP-fond i avsnitt 6. De redovisade kostnaderna består dels av provisionskostnader, dels av rörelsekostnader. I tabell 4.7 nedan redovisas dessa kostnader för respektive fond.

Tabell 4.7 Redovisade kostnader per fond 2020

Miljoner kronor, procent av totalt förvaltat kapital inom parentes

AP1 AP2 AP3 AP4 Redovisade 302 512 348 384 kostnader (0,08) (0,14) (0,09) (0,09)

Varav Provisionskostnader 76 277 126 138

(0,02) (0,08) (0,03) (0,03) Rörelsekostnader 226 235 222 246

(0,06) (0,06) (0,06) (0,06) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna redovisar liknande kostnadsnivåer, totalt 0,08–0,09 procent av förvaltat kapital. Andra AP-fonden har högre redovisade kostnader, 0,14 procent av förvaltat kapital. Skillnaden förklaras av att Andra AP-fonden har högre provisionskostnader jämfört med de övriga fonderna, då rörelsekostnaderna uppgår till 0,06 procent av förvaltat kapital för samtliga fonder.

Det skiljer ca 200 miljoner kronor i provisionskostnader mellan Första AP-fonden, som har lägst provisionskostnader, och Andra AP-fonden, som har högst provisionskostnader. McKinsey har observerat att liknande skillnader funnits även 2019 och tidigare år. Nedan görs en fördjupad analys av Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader.

Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader

Första–Fjärde AP-fondernas provisionskostnader består till största del av kostnader för extern förvaltning av noterade tillgångar (ca 85 procent 2020). AP-fondernas olika investeringsstrategier förklarar skillnaderna i provisionskostnader.

Eftersom provisionskostnaderna bestäms som en procentandel av det förvaltade kapitalet påverkas dessa kostnader, allt annat lika, av storleken på det externt förvaltade kapitalet, samt av hur stor del av kapitalet som är aktivt förvaltat. Aktiv förvaltning är i regel dyrare än passiv förvaltning. I figur 4.2 kan man utläsa att Tredje AP-fonden har störst externt förvaltat kapital totalt och även när det gäller storleken på det aktivt förvaltade

kapital). Andra AP-fonden har lägst externt aktivt förvaltat kapital,

41 miljarder kronor.

Figur 4.2 Externt förvaltat kapital per fond, noterade tillgångar

Miljarder kronor

Passiv förvaltning Aktiv förvaltning 90 80 70 60 61 50 40 30 50

47 20 41

29 10

6 3 0

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

McKinsey menar att skillnaden i kostnader mellan Första–Fjärde APfonderna framför allt förklaras av allokeringen mellan olika tillgångsslag och investeringsprodukter, snarare än storleken på det externt förvaltade kapitalet. Förvaltningen av olika produkter på olika marknader kan skilja sig avsevärt i kostnadsnivå. Stora kostnadsskillnader förekommer inom tillgångsslagen, där mer nischade produkter ofta är dyrare. Sådana skillnader inom tillgångsslagen är en viktig orsak till de totala kostnadsskillnaderna mellan fonderna, som valt olika strategier med avseende på typ av investeringsprodukter. I figur 4.3 nedan redovisas en nedbrytning av provisionskostnaderna per fond.

Miljoner kronor

250

Aktier, utvecklade marknader

8

Aktier, tillväxtmarknader

200

Räntebärande tillgångar

83

Hedgefonder

150 Passiv förvlatning

9

100 91 9 26

36

5 34

13 1

50 11

47

28 55 54

15 11

0

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Av Första AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (28 miljoner kronor). Första AP-fonden har en genomgående låg provisionskostnadsnivå i relation till förvaltat kapital för alla tillgångsslag.

Andra AP-fonden hade högre kostnader för aktiv aktieförvaltning i tillväxtmarknader (91 miljoner kronor) än övriga fonder. Skillnaden beror framför allt på högre kostnader relativt förvaltat kapital på grund av nischade mandat, exempelvis kinesiska aktier. Andra AP-fonden hade även högre kostnader för räntebärande tillgångar (83 miljoner kronor) samt aktier i utvecklade marknader (55 miljoner kronor).

Andra AP-fonden har under 2020 minskat sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats eller avslutats. Programmet förväntas ge tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet.

Tredje AP-fonden har haft ett större kapital i noterade externa mandat än övriga fonder (90 miljarder kronor), och har i förhållande till det låga kostnader. Av Tredje AP-fondens provisionskostnader är aktier i tillväxtmarknader den största kostnadsposten (47 miljoner kronor).

Av Fjärde AP-fondens provisionskostnader är den största kostnadsposten aktier i utvecklade marknader (54 miljoner kronor) på grund av högre exponering mot små och medelstora bolag.

5¶Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

Regeringens bedömning: De nya placeringsreglerna har utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Regeringen konstaterar att så har varit fallet.

Förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5 grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Vid utgången av 2020 utgjorde Första–Fjärde AP-fondernas samlade tillgångar 1651 miljarder kronor, vilket är ett betydande belopp. Det innebär inte bara att dessa fonders investeringar ger omställningen en hävstång i monetära mått, utan även att deras investeringspolicyer är vägledande för andra, mindre investerare. AP-fonderna har olika strategier när det gäller avyttringar av innehav eller minskad exponering mot fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt.

Regeringen kan konstatera att marknadsvärdet för innehaven i fossil energi minskat med mellan 51 och 100 procent för Första–Fjärde APfonderna, vilket både förklaras av en minskning av antalet bolag inom fossil energi och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Regeringen välkomnar att takten för minskningen har ökat efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft. Det visar att detta ökade fokus på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. I jämförelse med Sjunde AP-fonden, som inte omfattas av ett motsvarande placeringsmål, har Första-Fjärde AP-fonderna ett betydligt lägre koldioxidavtryck.

Regeringen anser att det är föredömligt att AP-fonderna bedömer att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden som en konsekvens av den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi. Regeringen uppmuntrar AP-fonderna att fortsätta sitt arbete för att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalets mål.

McKinseys rapport om Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi

McKinseys uppdrag

På uppdrag av regeringen har McKinsey utfört en fördjupad analys av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi t.o.m. 2020. Bakgrunden är att regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 (januariavtalet) beslutade att de nya placeringsreglerna för AP-fondsmyndigheterna ska utvärderas fram t.o.m. 2020 med avseende på om placeringar i fossil energi minskar. Analysen är avgränsad till Första–Fjärde AP-fonderna, då det endast är dessa som omfattas av de nya placeringsreglernas hållbarhets-

krav. Analysen avser utvecklingen av placeringar i fossil energi under åren 2016–2020, och fokus har varit på placeringar i fossil energi.

Placeringar i fossil energi baseras i analysen på Global Industry Classification Standard (GICS) definition av den fossila energisektorn, vilket är ett väletablerat industriklassificeringssystem från Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P). Definitionen utvecklas och kommenteras ytterligare i avsnitt 2 i McKinseys rapport. Analysen av utvecklingen av placeringar i fossil energi avgränsas till direktägda noterade aktier för vilka det finns jämförbara data för alla fonder. Det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns. Jämförelsen omfattar därmed inte noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 10. Nedan sammanfattas McKinseys slutsatser.

McKinseys slutsatser och rekommendationer

McKinsey kommer i sin analys fram till att Första–Fjärde AP-fonderna under åren 2016–2020 har minskat sin exponering mot fossil energi enligt GICS klassificering, både i marknadsvärde och antal bolag. Minskningen i marknadsvärde uppgår till mellan 51 och 100 procent för fonderna. Förändringen påbörjades redan innan det i placeringsreglerna infördes krav på föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar. McKinsey redogör för ett flertal faktorer som har bidragit till denna utveckling. Första–Fjärde AP-fonderna har avyttrat innehav i ett stort antal bolag – mellan 80 och 121 för respektive fond – verksamma inom fossil energi. Avyttringarna baseras på generella beslut som täcker en hel kategori av bolag eller baserat på fundamental analys av enskilda bolag, där klimatrisker och andra finansiella risker kopplade till verksamheten har vägts in. Fondernas beslut att minska sina innehav i fossil energi är således inte enbart kopplat till deras hållbarhetsarbete, utan är främst ett utfall av målsättningen att balansera avkastning och risk i den finansiella förvaltningen.

En liknande utveckling kan observeras på den finansiella marknaden överlag, i Sverige och internationellt. Investerare analyserar i ökande grad klimatrelaterade risker och bedömer i allt större utsträckning placeringar i fossil energi som riskabla och därmed mindre finansiellt attraktiva. Det pågår på ett internationellt plan ett stort arbete för grön energiomställning. Storskaliga program och investeringar med den inriktningen har tillkännagivits enbart under slutet av 2020 och början av 2021. Därtill skärps regelverken för fossila utsläpp gradvis i stora delar av världen. Inom ramarna för EU:s utsläppshandelssystem ETS (Emission Trading System) har priserna för koldioxidutsläpp närmare fyrdubblats sedan 2016. McKinsey kommer sammantaget fram till att dessa faktorer bidrar till att öka risken och minska den förväntade avkastningen för placeringar i fossil energi på lång sikt. Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle enligt McKinsey i så fall kunna förväntas minska ytterligare, även där beslut om avyttringar av innehav från hela sektorer saknas.

Samtidigt konstaterar McKinsey i sin analys att efterfrågan på fossil energi är fortsatt hög, såväl i Sverige som internationellt, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn. Detta innebär att andra påverkansverktyg än avyttringar fortsatt är viktiga för AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna har

förstärkt sitt arbete med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet och förväntar sig att fortsätta driva dessa frågor mot bolag med hög klimatpåverkan.

Definition av placeringar i fossil energi

Det finns ingen vedertagen definition av fossila innehav, varken bland investerare eller bland AP-fonderna. Definitioner som används skiljer sig åt när det gäller inkluderade energi- och bränsleslag, tillämpade mätetal och gränsvärde samt del av värdekedjan som innefattas, vilket visas i bild 5.1. För att kunna jämföra de fyra AP-fondernas placeringar i fossil energi använder McKinsey GICS definition av den fossila energisektorn , som innefattar produktion, behandling och transport av termiskt kol, olja och gas. Till grund för detta ligger att GICS är den enda tillgängliga och jämförbara datakällan relaterad till fossil energi som Första–Fjärde APfonderna kunnat rapportera data utifrån. McKinsey konstaterar även att GICS är en etablerad internationell standard för industriklassificering som används av flertalet aktörer på marknaden. MSCI och S&P klassificerar gemensamt företag baserat på deras primära inkomstkälla i första hand baserat på omsättning, men vid gränsfall vägs även vinst in. När det inte går att klassificera enbart på omsättning och vinst görs även en kvalitativ bedömning baserat på marknadens uppfattning av ett företags huvudverksamhet.

Därtill gör McKinsey även en jämförelse av Första–Fjärde APfondernas koldioxidutsläpp eftersom detta relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi.

Bild 5.1

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

38 11 GICS sektor 10, energibolag: https://www.msci.com/gics

Första–Fjärde AP-fonderna har som nämnts ovan ingen gemensam definition av ”placeringar i fossil energi”. Det närmaste en gemensam definition är Första och Andra AP-fondernas gränsvärden för avyttringar av innehav kopplade till fossil energi. Dessa anses dock inte vara definitioner av ”placeringar i fossil energi” utan ses som verktyg i tillämpningen av respektive fonds investeringsstrategi.

Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder sig dock på olika sätt av GICS definition av den fossila energisektorn som baseras på ett företags primära inkomstkälla. Hur de tre AP-fonderna tillämpar denna definition i sina respektive strategier för avyttringar och verktyg för att minska klimatpåverkan i sina portföljer beskriver McKinsey närmare i sin rapport. Andra AP-fonden använder sig av gränsvärden framtagna av EU Paris- Aligned Benchmark (PAB) när det gäller vilka innehav som ska avyttras.

Utvecklingen av placeringar i fossil energi

McKinseys rapport beskriver utvecklingen av marknadsvärdet av placeringar i fossil energi för Första–Fjärde AP-fonderna 2016–2020. Som referenspunkt visas även dessa placeringars andel av den totala fondförmögenheten och det absoluta antalet direktägda bolag i aktieportföljen. Jämförelsen avgränsas till direktägda noterade aktier eftersom alla fyra AP-fonder kunnat ta fram data på bolagsnivå och GICS-kod. Jämförelsen omfattar inte noterade fondinnehav, kreditportföljen och alternativa investeringar där det inte funnits tillgängliga data. McKinsey konstaterar dock att det är inom aktieportföljen som de huvudsakliga fossila innehaven finns, varför detta tillgångsslag är mest relevant för jämförelse. Vidare jämförs utvecklingen av fondernas koldioxidavtryck, som direkt relaterar till förbränning och slutanvändning av fossil energi och som är en central del i alla fyra fondernas klimatstrategier.

McKinseys analys visar att det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi för Första–Fjärde AP-fonderna har minskat från 19,9 miljarder kronor 2016 till 4,0 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en minskning om ca 80 procent. Under samma period ökade den totala fondförmögenheten från ca 1 300 miljarder till ca 1 650 miljarder kronor (ca 30 procent). I jämförelsen av fondernas placeringar i fossil energi från 2016–2020, baserat på portföljdata och med utgångspunkt i GICS klassificering av den fossila energisektorn, minskar alla fyra fonderna sin exponering både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten. Sedan 2016 har minskningen i marknadsvärde varit 100 procent för Första och Andra AP-fonderna, som båda beslutat att avyttra investeringar i hela den fossila energisektorn under 2020. Även Tredje och Fjärde APfonderna har minskat sin exponering med ca 50 respektive ca 75 procent i marknadsvärde sedan 2016. Den största minskningen både i marknadsvärde och som andel av den totala fondförmögenheten skedde under 2020 för alla fyra fonderna.

Miljarder kronor

9 2016 2017 2018 2019 2020 8 7,7 7,3 7 6,1 6 5,7

5 4,7 4,4 4,3 4,2 4,0 4 3,6 3,1 3,2 2,8 2,8 2,8 3 2,5 2,0 2,0 2

1 0,0 0,0 0 AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: McKinseys rapport, Bild 3, bilaga 10.

McKinseys analys visar även att antalet direktägda bolag inom fossil energi har minskat i Första–Fjärde AP-fonderna vilket tydligt visas i figur 5.2.

Figur 5.2 Utvecklingen av antal bolag inom fossil energi 2016–2020

Antal bolag

140 2016 2017 2018 2019 2020 121 120 111 112 109 110

100 94 88 83 83 82 80 77 80 67 59 61 60 46

40 32

20 9 0 1 0 AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 4, bilaga 10.

McKinsey redogör i sin rapport för vad som ligger bakom utvecklingen av antalet bolag inom fossil energi för respektive AP-fond vilket i korthet

40 sammanfattas nedan.

Första AP-fonden hade inga bolag kvar i portföljen vid utgången av 2020 som följd av fondens beslut från 2019 att avyttra investeringar från hela sektorn enligt GICS definition. Avyttringarna genomfördes från och med mars 2020.

Andra AP-fonden hade ett bolag kvar inom fossil energi vid slutet av 2020. Företaget som återstår är en leverantör av utrustning till den fossila energisektorn vilket inkluderas i GICS definition av energisektorn men inte i Andra AP-fondens gränsvärden för avinvestering.

Tredje AP-fonden sålde majoriteten av sin småbolagsportfölj under 2019 där flertalet bolag inom fossil energi ingick, vilket i huvudsak förklarar nedgången i antal bolag i sektorn det året.

Fjärde AP-fonden avyttrade majoriteten av sina innehav i energisektorn under 2020 efter en screening baserat på sitt egenframtagna ”environmental score” som är en sammanvägning av mätbara klimatriskfaktorer. Fjärde AP-fonden gjorde även en fundamental analys av direktägda bolag inom energisektorn när det gäller klimatrisk samt möjlighet till klimatomställning, vilket resulterade i ytterligare avyttring av innehav i specifika bolag.

Utöver antalet bolag inom fossil energi beskriver McKinsey även utvecklingen av portföljernas koldioxidavtryck de senaste fem åren, dvs. 2016–2020, som referenspunkt för utvecklingen av Första–Fjärde APfondernas placeringar i fossil energi. Koldioxidutsläppen relaterar även till fossil energi då det kan ses som ett mått på förbränning och slutanvändning av fossil energi. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av alla fyra AP-fonderna som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3 men data är ännu opålitlig och ofullständig vilket gör det omöjligt att jämföra mellan de fyra fonderna.

De totala utsläppen inom Scope 1 och 2 har minskat med 12 procent per år i Första–Fjärde AP-fondernas sammanlagda noterade aktieportföljer 2016–2020. Under samma period har aktieportföljernas sammanlagda marknadsvärde ökat med 8 procent per år. Vid slutet av 2020 hade Första och Tredje AP-fonderna lägst koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 (0,9 miljoner ton CO2e). Sett över perioden 2016–2020 har Andra APfonden haft den brantaste minskningen av koldioxidutsläpp med -16 procent per år, jämfört med -15 procent för Första AP-fonden per år, -7 procent per år för Tredje AP-fonden och -8 procent per år för Fjärde AP-fonden.

Miljoner ton CO2e

9,0

AP1 AP2 AP3 AP4 8,0

7,0 2,6

2,4 6,0

2,4

2,2

1,6

2,0

1,4

1,0 1,8

1,7 1,6 1,6

0,9

0,0

2016 2017 2018 2019 2020 Källa: McKinseys rapport, Bild 6, bilaga 10.

Faktorer som påverkar utvecklingen

McKinsey konstaterar att det finns tre faktorer som kan förklara minskningen av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi under åren 2016–2020. För det första kan exponeringen mot sektorn minska till följd av medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier (avyttringar av innehav i fossila bolag). För det andra kan de fossila tillgångarnas marknadsvärde förändras relativt övriga tillgångar i portföljen som ett resultat av underliggande värdeutveckling på marknaden. För det tredje kan förändringar inom portföljbolagen leda till att de faller ur definitionen för fossil energi, exempelvis då ett bolag som ställer om sin verksamhet från fossil till förnybar energi.

En exakt nedbrytning av de olika enskilda faktorernas bidrag till den totala minskningen av fondernas placeringar i fossil energi är enligt McKinsey inte möjlig att göra med data som finns tillgängliga för analysen i rapporten. Som framgår av figur 5.2 ovan minskade antalet innehav inom fossil energi med mellan 80 och 121 bolag för Första–Fjärde AP-fonderna, motsvarande 70–100 procent av sådana innehav. Enligt McKinsey torde avyttringar av innehav därför vara den enskilt viktigaste orsaken till minskningen.

De Första–Fjärde AP-fonderna arbetar med olika verktyg kopplat till fossila placeringar, som kan delas in i dels policyer för urval och avyttringar av placeringar i fossil energi, dels verktyg för aktiv ägarstyrning. Därutöver arbetar fonderna även med aktiva investeringar för att underlätta klimatomställningen, och därmed minska klimatpåverkan, men dessa investeringar omfattas inte av McKinseys analys. Vidare konstaterar McKinsey att policyer för urval och avyttringar är baserade både på gränsvärden för fossil energi och på minskad exponering eller avyttring av specifika bolag. Aktiv ägarstyrning används för att påverka och påskynda omställningen i bolag med en hög klimatpåverkan.

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den första faktorn som McKinsey redogör för är medvetna beslut i linje med fondernas investeringsstrategier, och McKinsey redogör i sin rapport för Första–Fjärde AP-fondernas olika fokus i sina strategier för fossila investeringar och hur de tillämpar policyer och verktyg i olika utsträckning: • Första AP-fonden fokuserar främst på avyttringar baserade på

gränsvärden för fossil energi. • Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på

gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska

förvaltning. • Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog

och uppföljning. • Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag

baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score”

och riktad fundamental analys.

När det gäller hur de nya placeringsreglerna, som trädde i kraft 1 januari 2019, har påverkat AP-fondernas strategier bedömer Första–Fjärde APfonderna enligt McKinsey inte att de nya reglerna avsevärt påverkat deras strategier kopplat till fossila investeringar. Däremot har strategierna utvecklats i takt med en trend som innebär större fokus på hållbara placeringar på marknaden i stort.

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

När det gäller den andra förklarande faktorn till utvecklingen av marknadsvärdet av Första–Fjärde AP-fondernas placeringar i fossil energi konstaterar McKinsey att värdeutvecklingen är en påtaglig orsak. Denna effekt har analyserats genom utvecklingen av det totala marknadsvärdet av den globala energisektorn enligt GICS definition åren 2011–2020. Under denna period har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, med en genomsnittlig ökning om 0,4 procent per år jämfört med 13,3 procent per år för S&P 500 Index, vilket visas i bild 5.4.

Bild 5.4 Energisektorns utveckling 2011–2020 jämfört med S&P 500

Källa: McKinseys rapport, bilaga 10.

Den tredje förklarande faktorn till utvecklingen av placeringarna i fossil energi är enligt McKinsey förändringar i portföljbolagens verksamheter. Det kan exempelvis ske om ett företag ändrar sin primära verksamhet från fossil energiproduktion till exempelvis förnybar energiproduktion vilket leder till att företaget klassificeras om i GICS. En exakt uppföljning av omklassificeringar har dock enligt McKinsey inte varit möjlig att göra, men AP-fonderna bedömer att det är relativt ovanligt och att det inte har

en avgörande påverkan på utvecklingen av antalet investeringar i fossil energi.

En vanligare orsak är enligt McKinsey att företag minskar andelen fossil energiproduktion i sin verksamhet men utan att omklassificeras i GICS. En sådan förändring syns inte i en analys strikt baserad på industriklassificering, men en nedgång i portföljviktad koldioxidintensitet till följd av att minskade utsläpp inom portföljbolagen skulle ge en indikation om att det sker ett omställningsarbete mot minskad användning av fossil energi och minskad klimatpåverkan i portföljen. McKinsey menar att även om en exakt mätning av fossil energiproduktion eller -användning inom alla portföljbolag inte är möjlig med befintliga data, är portföljbolagens sammantagna koldioxidutsläpp möjlig och värd att beakta.

McKinsey har även analyserat omställningen i Första–Fjärde APfondernas portföljbolag med portföljviktad koldioxidintensitet som approximering. Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Första–Fjärde AP-fonderna har kommit överens om gemensamma principer för hur måttet rapporteras. Och de fyra AP-fonderna redovisar hur stor del av minskningen av koldioxidintensiteten som kommer från förändringar i portföljmix respektive hur stor del som kommer från de facto förbättringar (minskade utsläpp) från bolagen. McKinsey konstaterar att även om en stor del av minskningen i koldioxidintensitet skett till följd av portföljmixen, så syns att det skett en omställning i portföljbolagen.

Figur 5.5 Portföljviktad koldioxidsintensitet

Ton

20,0

2019

16,5 Förändring pga portföljsförändring

15,2 Förändring pga bolagens förändade utsläpp

15,0 2020

12,9

10,3

9,2 9,3

10,0 8,8

7,1

5,0

1,3

0,0

0,0

-1,0 -0,9 -0,6

-1,2

-2,3 kronor CO2/Miljoner

-5,0

-8,6

-10,0

AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: McKinseys rapport, Bild 10, bilaga 10.

Skälen för regeringens bedömning

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett nytt mål för placeringsverksamheten: att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande och särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Fonderna ska samverka för att uppnå målet om föredömlig förvaltning och ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i.

Som en följd av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har de nya placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna utvärderats med avseende på om placeringar i fossil energi minskar fram till och med 2020. Regeringen konstaterar att så varit fallet.

Att minska förbrukningen av fossil energi har en direkt avgörande roll för möjligheten att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5-grader. För att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi har finansiella aktörer en central roll att spela. Första–Fjärde AP-fonderna har olika strategier när det gäller att minska exponering eller avyttra innehav i fossil energi. Även när det gäller i vilken utsträckning aktiv ägarstyrning av portföljbolag används som strategi skiljer sig fonderna åt. Första APfonden fokuserar främst på avyttringar baserade på gränsvärden för fossil energi. Andra AP-fonden arbetar både med avyttringar baserade på gränsvärden och avyttringar från specifika bolag i sin systematiska förvaltning. Tredje AP-fonden har fokus främst på aktiv ägarstyrning genom dialog och uppföljning. Fjärde AP-fonden fokuserar främst på avyttringar från specifika bolag baserat på screening utifrån sitt egenframtagna ”environmental score” och riktad fundamental analys. Regeringen ser positivt på resultaten av McKinseys analys som visar att Första–Fjärde AP-fonderna under 2020 fortsatt att avyttra investeringar i fossila bolag. Mellan 80 och 121 bolag har avyttrats för respektive fond. Första och Andra AP-fonderna har nu inga fossila bolag i sina respektive portföljer, medan Tredje och Fjärde AP-fonderna har 32 respektive 9 fossila bolag i sina portföljer, motsvarande 2 miljarder kronor per fond. Detta innebär en minskning av det totala marknadsvärdet för placeringar i fossil energi med mellan 51 och 100 procent för Första–Fjärde APfonderna, vilket förklaras av både en minskning av antalet bolag inom fossil energi, och en nedåtgående utveckling av tillgångarnas värde. Under perioden 2011–2020 har den fossila energisektorn enligt GICS definition underpresterat jämfört med S&P 500 Index, och 2019–2020 var utvecklingen negativ. Regeringen ser positivt på minskningen av placeringar i fossil energi och anser att AP-fondernas arbete i den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi bör fortsätta.

Första–Fjärde AP-fondernas minskning av exponering mot fossil energi har pågått en längre tid mot bakgrund av fondernas arbete med hållbarhetsfrågorna, bl.a. i fondernas gemensamma etikråd. Regeringen noterar dock att avyttringarna av tillgångar i fossil energi har ökat kraftigt

efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft, och att det ökade fokus på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. Sjunde AP-fonden omfattas inte av det nya placeringsmålet och har därför inte ingått i McKinseys analys. Det är därför omöjligt att göra en motsvarande jämförelse med Sjunde AP-fonden som man har gjort för Första–Fjärde AP-fonderna. Däremot kan en jämförelse mellan AP-fondernas koldioxidavtryck göras. Som anges i avsnitt 6.6 framgår att Sjunde APfonden för 2020 redovisade ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton CO2e och jämfört med Första–Fjärde AP-fonderna är detta ett betydligt högre koldioxidavtryck.

Att AP-fonderna bedömer att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi innebär att investeringar i bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin kan medföra en högre finansiell risk för fonden får anses vara föredömligt. Regeringen instämmer i McKinseys slutsats att Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i sektorn skulle kunna förväntas minska ytterligare, även där fonderna inte har fattat några beslut om avyttringar från hela sektorer.

Regeringen är medveten om det faktum att efterfrågan på fossil energi globalt sett är fortsatt alltför hög, vilket McKinsey visar i sin rapport, och att de faktiska utsläppen av växthusgaser sker i många fler sektorer än den fossila energisektorn som den definierats i analysen. En annan utmaning är investeringar i onoterade tillgångar, som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen ser positivt på att AP-fonderna fortsätter att sträva efter ökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens och minskad användning av fossil energi.

Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fonderna har förstärkt arbetet med aktiv ägarstyrning inom hållbarhet, och förväntar sig att de fortsätter att driva dessa frågor mot bolag med fortsatt hög klimatpåverkan. McKinseys rapport pekar också på att andra påverkansverktyg än avyttring av innehav fortsatt är viktiga för AP-fonderna.

AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 6.

6¶Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensions-

12 Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3. 47

systemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Första AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 9,7 procent, jämfört med 15,1 procent 2019.

Styrelsen antog 2019 ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030. Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Procent Avkastning före kostnader 9,5 9,7 -0,6 15,3 9,8 Avkastning efter kostnader 9,3 9,6 -0,7 15,1 9,7

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 34,8 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,7 procent (se tabell 6.1). Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 26,9 miljarder kronor för att uppgå till 392,6 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2020 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav svenska aktier (4,1 procent) och globala aktier i utvecklade marknader (3,4 procent).

I figur 6.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe-

hållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.1 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

16 15,1

14,6

11,3 11,2

11 9,6 9,7

9,3

4 4,2

2,6 2,9

1,9 1,9

1,5

0,9

0,5

-0,7

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

-1,9

-4

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan).

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Första AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,3 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001–2020 2011–2020 2016–2020

(sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader

per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långsiktigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. Under perioden 2015–2019 var fondens avkastningsmål 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Under 2013 och 2014 var avkastningsmålet för fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formulerat över en femårsperiod.

I tabell 6.2 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 8,5 procent under den senaste femårsperioden, 8,1 procent under den senaste tioårsperioden och 6,3 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 49 procent aktier, 24 procent räntebärande tillgångar och 27 procent alternativa tillgångar (se figur 6.2). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 14 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 10 procentenheter och andelen alternativa tillgångar minskade med ca 5 procentenheter.

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Utländska aktier*

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alternativa tillgångar Övrigt

01 04 07 10 13 16 19 20 *Exkl. aktier i tillväxtmarknader Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 27 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (55 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till procent.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 226 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2016–2020 från 0,15 procent till 0,08 procent.

Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 varierat mellan 187 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2020 minskade rörelsekostnaderna med 13 miljoner kronor, vilket framför allt beror på att kostnaderna 2019 inkluderade uppsägningslön och avgångsvederlag till verkställande direktör och aktiechef.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2020 till 76 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2019 uppgick till 110 miljoner kronor och beror framför allt på ökad intern och systematisk förvaltning och därmed en minskning av externt förvaltat kapital.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Styrelsen antog en ny hållbarhets- och klimatstrategi under 2019. Strategin omfattar bl.a. ett antal hållbarhetsmål, varav ett av de nya målen 2019 var att fondens portfölj ska vara koldioxidneutral senast 2050. Till detta mål har även ett delmål införts under 2020 om att halvera portföljens koldioxidavtryck till 2030.

Som ett steg i att uppnå hållbarhetsmålen har fonden under 2020 bl.a. genomfört avyttringar av innehav i fossila bolag och utvecklat strategierna inom den interna aktieförvaltningen för att säkerställa att bolag som

13 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 14 Vid årets slut. 15 Varav två projektanställda. 52 16 Varav en projektanställd.

fonden investerar i uppfyller vissa krav på hantering av ESG-risker (Environmental, Social and Governance).

Under 2020 röstade Första AP-fonden på 89 svenska och på över 800 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i svenska bolag som fonden äger aktier i och på merparten av stämmorna i de bolag på utvecklade marknader där fonden ägde aktier vid bolagsstämmotillfället. Första AP-fonden var även aktiv i elva svenska valberedningar. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade och väl utformade incitamentsprogram för bolagsledningar i Sverige och utomlands fortsatte. I svenska valberedningar har fokus varit att arbeta för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

Under 2020 påbörjade Första AP-fonden ett arbete med att ta fram ett ramverk för vilken risknivå fonden är beredd att acceptera för att uppnå sina mål. Ramverket kommer att bli en viktig kompass för fondens riskhantering i olika dimensioner.

6.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden. Regeringen ser positivt på det kostnadsbesparingsprogram som Andra AP-fonden har beslutat och avser att följa upp effekterna av det i nästa års utvärdering.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Andra AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket överstiger inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fondens avkastning efter kostnader 2020 var 3,5 procent, jämfört med 15,9 procent 2019.

Andra AP-fonden har under 2020 fortsatt att utveckla arbetet inom hållbarhetsområdet, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris-Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhetsarbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveckling.

Tabell 6.4 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Procent Avkastning före kostnader 10,5 9,1 -1,2 16,1 3,7 Avkastning efter kostnader 10,3 9,0 -1,3 15,9 3,5

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 12,8 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 3,5 procent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 4,9 miljarder kronor till 386,2 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2020 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 3,7 procent före kostnader. Den lägre avkastningen relativt Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna förklaras främst av lägre avkastning inom aktieförvaltningen, där de globala aktieindex som Andra AP-fonden följer har en överexponering mot lågvärderade och mindre bolag. År 2020 var avkastningen för dessa index lägre än för traditionella marknadsvärdesviktade index. Dessutom har Andra AP-fonden en högre valutaexponering och påverkades negativt av den svenska kronans starka utveckling under 2020.

Till den totala avkastningen om 3,7 procent före kostnader bidrog framför allt valutasäkring och svenska aktier med 3,9 respektive 1,5 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

I figur 6.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

18,0

15,9

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

16,0

13,3 13,1

14,0 12,7

12,0

10,3

10,0 9,0

8,0

6,0

4,0 3,7

3,5

4,0 2,9

2,3 2,5

2,0 1,7

2,0

0,5 0,4

0,0

-2,0

-1,3

-2,1

-4,0

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden, Försäkringskassan och SCB).

I tabell 6.5 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Andra AP-fondens avkastningsantagande samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,2 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001–2020 2011–2020 2016–2020

Genomsnittlig avkastning 6,2 7,7 7,3 Andra AP-fondens avkastnings- 5,9 5,7 6,1 antagande Inkomstindex 3,0 2,7 2,8 Riskjusterad avkastning 0,6 1,0 1,2 (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden, Försäkringskassan och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål Andra AP-fonden har till skillnad från de övriga AP-fonderna inte ett avkastningsmål utan kommunicerar den bedömda förväntade avkastningen på fondens strategiska portfölj tillsammans med det förväntade bidraget från aktiv förvaltning. Bedömningen är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Andra

AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Av tabell 6.5 framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader var 7,3 procent under den senaste femårsperioden (2016–2020), 7,7 procent under tioårsperioden (2011–2020) och 6,2 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Andra AP-fondens avkastning har varit högre än styrelsens förväntan om avkastning, och högre än inkomstindex, under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 42 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 28 procent alternativa tillgångar (se figur 6.5). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa tillgångar minskat med 1,4 procentenheter och andelen utländska aktier ökat med 1,7 procentenheter.

56 17 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Utländska aktier

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alternativa tillgångar Övrigt

01 04 07 10 13 16 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 12 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 24 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (58,7 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (25,5 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till -0,9 procent.

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 18 miljoner kronor. Under 2019 ökade rörelsekostnaderna med

21 miljoner kronor, framför allt beroende på ökade personalkostnader.

Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna för 2020 uppgick till 277 miljoner kronor, vilket var en minskning med 15 miljoner kronor till följd av avveckling av vissa externa mandat i slutet av året. Detta var till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som förväntas ge ytterligare tydligt utslag på kostnaderna under 2021. Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifierats ytterligare, bl.a. genom att utveckla flerfaktorindex för globala aktier och företagsobligationer som ligger i linje med EU Paris- Aligned Benchmark. Andra AP-fondens hållbarhetsarbete omfattar miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning. Målet för fondens hållbarhetsarbete är att skapa och skydda värden och att bidra till en hållbar utveckling. De fokusområden som fonden arbetar med är klimatförändringar, mångfald, mänskliga rättigheter och ägarstyrning.

Sammantaget röstade Andra AP-fonden under 2020 på 110 bolagsstämmor i svenska börsbolag och på 1 006 utländska bolagsstämmor. Inför

18 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 58 19 Vid årets slut.

bolagsstämmosäsongen 2020 var fonden representerad i nio valberedningar.

Fondledningen, tillsammans med chefen för strategiavdelningen och fondens seniora hållbarhetsanalytiker, ansvarar för det strategiska hållbarhetsarbetet samt implementering och uppföljning av detsamma. Det löpande arbetet hanteras inom fondens olika avdelningar.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

6.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Tredje AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 37,2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,7 procent.

Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck.

Tabell 6.7 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Procent Avkastning före kostnader 9,5 8,9 0,7 17,7 9,8 Avkastning efter kostnader 9,4 8,8 0,6 17,6 9,7 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 37,2 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning på 9,7 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 29,3 miljarder kronor till 423,0 miljarder kronor.

Under 2020 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 9,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från aktier (8,0 procentenheter) och alternativa investeringar (2,3 procentenheter).

I figur 6.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20,0

17,6

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

15,0 14,1 13,7

10,7

9,4 9,7

10,0 8,8

6,8

4,3

5,0

2,6 2,8 2,8

1,9 1,6

1,0 0,6 0,9

0,3

0,0

-2,5

-5,0

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.8 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.8 Tredje AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001–2020 2011–2020 2016–2020

(sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fondens styrelse har sedan 2020 ett långsiktigt avkastningsmål om 3,5 procent genomsnittlig real avkastning.

I tabell 6.8 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 9,1 procent under den senaste femårsperioden, 8,7 procent under den senaste tioårsperioden och 6,7 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen Aktier, Räntor, Alternativa investeringar och Valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2020 års slut av 46 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa tillgångar. Allokeringen förändrades under 2020 framför allt genom att fonden ökade allokeringen till aktier i utvecklade länder med 2,3 procentenheter från räntebärande tillgångar (-1,4 procentenheter). I övrigt var portföljens allokering i linje med 2019.

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Utländska aktier

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alternativa tillgångar Övrigt

01 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 22 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (62,0 miljarder kronor 2020), därefter riskkapitalfonder (17,8 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 2,1 procentenheter.

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 222 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel sjönk under perioden

2016–2018 från 0,12 procent till 0,09 procent och är oförändrad på 0,09 procent för 2020.

Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 36 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor utgörs av ökade personalkostnader.

De externa förvaltningskostnaderna minskade med 35 procent under perioden 2016–2018, men ökade något för 2019 beroende på värdeuppgången under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. För 2020 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 126 miljoner kronor, vilket var en ökning med 4 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har Tredje AP-fondens arbete inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas bl.a. genom att föra direkt dialog med portföljbolagen och globala samarbeten, med särskilt fokus på att minska bolagens koldioxidutsläpp.

Tredje AP-fondens hållbarhetsmål är bl.a. att till 2025 fördubbla investeringar i gröna obligationer och övriga hållbarhetsinvesteringar samt halvera fondens koldioxidavtryck. Fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning.

Sammantaget röstade fonden på närmare 1 100 bolagsstämmor under 2020, varav 71 i svenska bolag.

20 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 64 21 Vid årets slut.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

6.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2020 överförde Fjärde AP-fonden 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,0 procent, vilket överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. Fonden har därmed bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2020 uppgick fondens avkastning till 39,3 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent.

Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle konkretiserats till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto nollutsläpp senast 2040.

Tabell 6.10 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Procent Avkastning före kostnader 10,1 9,2 -0,1 21,8 9,7 Avkastning efter kostnader 10,0 9,1 -0,2 21,7 9,6

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 39,3 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Under året överfördes 7,9 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2019 med 31,4 miljarder kronor till 449,4 miljarder kronor. Under 2020 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 9,7 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från svenska aktier (4,7 procentenheter) och utländska aktier i utvecklade marknader (4,5 procentenheter). I figur 6.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.10 Fjärde AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot) 21,7

16,4

15,6

11,2

10 9,6

9,1

6,8

4,2

2,6 2,5 2,3

1,8 1,4

0,8 0,7

-0,7 -0,2

-5

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB).

I tabell 6.11 redovisas genomsnittlig avkastning och riskjusterad avkastning för hela perioden 2001–2020, för den senaste tioårsperioden 2011–2020 samt för den senaste femårsperioden 2016–2020. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen

samt utvecklingen av inkomstindex för motsvarande tidsperioder. För hela perioden 2001–2020 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Tabell 6.11 Fjärde AP-fondens avkastning och jämförelseindex

Procent

2001–2020 2011–2020 2016–2020

(sharpekvot) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden, Riksbanken och SCB).

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,0 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen bedömning av förväntad avkastning, lämplig risknivå och vad som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska vara i balans på 40 års sikt. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling.

I tabell 6.11 framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden, 9,7 procent under den senaste tioårsperioden och 7,0 procent under perioden 2001–2020. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsmål med i tabellen, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långsiktigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelsiktiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2020 års slut av 55 procent aktier, 29 procent räntebärande tillgångar och 16 procent alternativa tillgångar. Under 2020 skiftade fondens faktiska allokering främst till svenska aktier (1,1 procentenheter), alternativa tillgångar exklusive fastigheter (0,6 procentenheter) samt aktier i tillväxtmarknader (0,4 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-1,6 procentenheter).

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering

Procent av totala tillgångar

120

Svenska aktier Utländska aktier

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alternativa tillgångar Övrigt

100

80

60

40

20

0

01 04 07 10 13 16 19 20 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2011 till 12 procent 2020. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (39,9 miljarder kronor 2020). Avkastningsbidraget från illikvida tillgångar uppgick 2020 till 0,7 procentenheter.

2011–2020

Miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2020 till 246 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2016–2020 ökat med ca 51 miljoner kronor. Under 2020 ökade rörelsekostnaderna med 15 miljoner kronor. Kostnadsökningen under 2020 beror framför allt på ökade personalkostnader samt informations- och datakostnader.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 138 miljoner kronor för 2020, vilket var en minskning med 1 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2016–2020 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 4,5 procent, medan det förvaltade kapitalet under samma period ökade med 35 procent. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar.

Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i förhållande till genomsnittligt kapital, har legat konstant på 0,10 procent 2016–2019, och minskat något 2020 till 0,09 procent.

Tabell 6.12 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fondens prioriterade områden är miljö och klimat samt ägarstyrning. De prioriterade områdena var oförändrade under året och därmed samma som 2019.

Fjärde AP-fonden har ett antal övergripande hållbarhetsmål. Fjärde APfonden halverade portföljens koldioxidutsläpp mellan 2010 och 2020, och har under 2020 konkretiserat målet från 2019 om att bidra i klimatomställningen till ett hållbart samhälle till en målsättning om att Fjärde AP-fonden ytterligare ska halvera portföljens koldioxidutsläpp fram till 2030 och nå netto nollutsläpp senast 2040.

Fjärde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat att implementera framåtblickande data för avyttringar och portföljoptimering utifrån klimatfaktorer. Fjärde AP-fonden har etablerat en ny förvaltningsgrupp för global tematisk förvaltning som i ett första steg har inriktat sig på de globala innehaven i energisektorn genom både avyttring och ägarstyrning. Fjärde AP-fonden har även fortsatt att påverka bolag i rollen som ägare och samarbeta med andra investerare för att bredda kunskapen om hur klimatfrågan kan beaktas i förvaltningsverksamheten. Fonden har även fört dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen.

Under 2020 deltog Fjärde AP-fonden i 109 svenska bolagsstämmor (67 procent av de svenska bolag som fonden har investeringar i) och på totalt 1 043 stämmor internationellt (56 procent av innehaven).

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

22 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 70 23 Vid årets slut.

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Regeringen ser positivt på att styrelsen har beslutat om ett nytt mål som syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna sluten, dvs. fonden har inga in- eller utflöden. Det innebär att Sjätte AP-fonden till skillnad från övriga buffertfonder inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden.

Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011. Styrelsen beslutade under 2020 om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PE-benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Tabell 6.13 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

1997–2020 2011–2020 2016–2020 2020

Procent Avkastning efter kostnader 6,3 8,5 11,3 20,4 Avkastningsmål 12,8 13,7 14,1 15,5

Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald.

Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk. Sjätte APfonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 7,6 miljarder kronor 2020, jämfört med 2,9 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 20,4 procent, jämfört med 8,2 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 34,8 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 45,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 335 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 6,3 procent.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen, ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där marknadens historik när det gäller avkastning gör det rimligt att förvänta sig en god avkastning framöver.

Avkastningen för 2020 uppgick till 20,4 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden det långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, vilket innebär att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Trots stabil tillväxt sedan 2011 har fonden hittills inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under perioden 1997–2020. Det bör dock noteras att jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den nya investeringsstrategin som infördes det året. Styrelsen beslutade om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade PEbenchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt

en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder.

Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – som utgör jämförelseindex för buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten kan delas in i fondinvesteringar och coinvesteringar (tidigare direktinvesteringar). I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som coinvesteringar. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2020 uppgick till 16,7 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2020 uppgick till 22,4 miljarder kronor.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2020, vilket var 15,2 procent för co-investeringar och 14,4 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 11,2 procent för direkt och co-investeringarna och 14,2 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2016–2020) var motsvarande siffror 14,7 respektive 13,0 procent och för 2020 var de 30,3 respektive 11,9 procent. Sedan Sjätte AP-fondens start och under den senaste femårsperioden har direkt- och coinvesteringar haft en marginellt högre avkastning än fondinvesteringar, under 2020 var avkastningen från co-investeringar betydligt högre än för fondinvesteringar. Endast för den senaste tioårsperioden har fondinvesteringarna haft en högre avkastning än direkt- och coinvesteringarna.

Procent

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har det totala resultatet för fond- och direkt-/co-investeringar varit negativt för perioden 1997– 2020 (-0,7 procent) men positivt för den senaste fem- och tioårsperioden. För tioårsperioden (2011‒2020) uppgick avkastningen till 3,9 procent och för femårsperioden (2016‒2020) till 25,0 procent. Under 2020 var det totala resultatet för fond- och co-investeringar 22,0 procent, där coinvesteringar hade ett resultat på -6,5 procent och fondinvesteringar hade ett resultat på 27,7 procent.

Likviditet

Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte används inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna förvaltas med låg risk och god riskspridning genom investeringar i räntebärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med statsskuldväxelindex OMRX T-Bill. Storleken på belopp med denna förvaltningsinriktning motsvarar en betalningsberedskap på 3–6 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen ingår i förvaltningen av fondens överlikviditet. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen av denna måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed överlikviditeten med en högre risk än den korta betalningsberedskapen. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 6,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,5 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 155 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) har under de senaste fem åren stabiliserats, vilket varit en följd av nuvarande strategi och förvaltningsmodell. Under 2020 har Sjätte AP-fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, sjunkit till 89 miljoner kronor från 95 miljoner kronor 2019, främst drivet av minskad aktivitet på marknaden under andra kvartalet till följd av pandemin.

De externa förvaltningskostnaderna i tabellen nedan avser en noterade småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.14 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjätte AP-fonden fortsatte under året att utveckla sitt hållbarhetsarbete som en integrerad del av investeringsverksamheten. Under året har Sjätte AP-fonden haft fortsatt fokus på klimat, jämställdhet och mångfald. Fonden har även fortsatt att utveckla mätningen av portföljens klimatavtryck och för andra året i rad redovisat fysisk klimatrisk.

Sjätte AP-fonden fick återigen högsta betyg för sin rapportering i PRI:s årliga utvärdering 2020.

Sjätte AP-fonden har 11 övergripande hållbarhetsmål och under 2020 har fyra nya mål tillkommit om att Sjätte AP-fonden ska tillhöra de ledande aktörerna inom hållbarhet i PE Europa, inom både co-investment och fondinvesteringar, vilket mäts genom betyg i PRI:s utvärdering. Sjätte

24 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

AP-fonden har även lagt till mål om att den onoterade portföljen över tid ska förbättra sitt hållbarhetsarbete och att fonden ska hålla minst tre möten totalt med portföljbolag per år för en fördjupad utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete. Ett mål från 2019 om att ”hållbarhet ska vara en del av samtliga due diligence för alla direkta fondinvesteringar” har utgått då fonden uppnått målet sedan flera år tillbaka.

Sjätte AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat den årliga utvärderingen av fondportföljens ESG-arbete, vilket även inkluderar att ge återkoppling till fondens externa fondförvaltare. Under 2020 har Sjätte AP-fonden även infört formella exkluderingskriterier för integrering i fondavtal, för att förtydliga vad fonden inte vill investera i samt att i undantagsfall ge möjlighet till friskrivning från indirekta investeringar. Sjätte AP-fonden har även genomfört en utökad intressentdialog, samt deltagit i diverse branschsamarbeten och digitala externa konferenser för att påverka genom dialog och diskussion.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). I denna framgår att den globala pandemin har inneburit särskilda omständigheter för omvärlden och därmed även för fondens verksamhet. Utvärderingen av strategin har visat att den är framgångsrik och att investeringsportföljen har motståndskraft att klara omfattande externa chocker. Sjätte AP-fonden har ett fortsatt ambitiöst och strukturerat hållbarhetsarbete. Under 2020 har styrelsen antagit ett nytt mål för verksamheten som utgår från riskkapitalmarknadens avkastning, för att reflektera fondens inriktning mot onoterade tillgångar.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2020.

6.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för 76 premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att generera

en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,5 procent per år, viket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med 4,8 procent per år under samma period. Under perioden 2000–2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2020 och uppgick under 2020 till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent.

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål och arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker.

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter.

Investeringsprocess och strategi

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions-

kapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör

ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida

generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av

riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

Målet för AP7 Såfa är dels att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år. Under perioden 2000–2020 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 10,1 procent per år, vilket är 7,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,0 procent per år). AP7 Såfa har därmed uppnått sitt kompletterande avkastningsmål. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning, trots att fondens förvaltning under perioden 2001–maj 2010 styrdes av bestämmelser som innebar att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning).

Sjunde AP-fonden har under 2020 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag, i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Strategisk förvaltning

Under 2020 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden (37,8 miljarder kronor) på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Vid utgången av 2020 förvaltade Sjunde AP-fonden 723 miljarder kronor (46 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt 5 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 655,4 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 67,1 miljarder kronor. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 15,5 procentenheter.

Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2020 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 13,8 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,6 procent per år (se tabell 6.15). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Under 2020 var avkastningen för AP Såfa dock lägre än för de privata alternativen, med 4,4 procent jämfört med 8,2 procent.

och 2001–2020

Procent

2001–2020 Maj 2010–2020 2020

AP7 (PSF och SÅFA) 7,5 13,8 4,4 Premiepensionsindex 4,8 8,6 8,2 Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index (Gross)). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. Aktiefonden har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2020 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 655,4 miljarder kronor (616,7 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2020 till 4,7 procent (36,2 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och

branschmässig spridning, och aktierelaterade derivatinstrument som

höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag

och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av

en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2020 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2020 till 14,8 procent.

Tabell 6.16 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 4,7 procent under 2020, vilket var 2,5 procentenheter bättre än jämförelseindex (tabell 6.16).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 67,2 miljarder kronor vid 2020 års slut (57,7 miljarder kronor året innan). Under 2020 uppgick avkastningen till 1,0 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.17).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av två år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två–tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2020 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2020 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,8 procent vid utgången av 2020.

Tabell 6.17 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2020 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 494,9 miljoner kronor (499,8 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. De minskade intäkterna beror på att fondavgiften sänkts med 0,01 procent per den 1 januari 2020. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 296,3 miljoner kronor (290,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 198,6 miljoner kronor (210,5 miljoner kronor året innan). Det

balanserade resultatet vid 2020 års slut var 986 miljoner kronor (755 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2020. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,08 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,09 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2020 års slut var 0,27 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med två personer och vid utgången av 2020 var de 38 personer, varav 18 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden har 14 övergripande hållbarhetsmål. Under 2020 har Sjunde AP-fonden lagt till flera mål. Dessa inkluderar mål om omställning hos portföljbolagen inom energisektorn, och mål om fördubblade gröna investeringar till 2025, mål om aktiv ägarstyrning och att Sjunde APfonden ska sprida kunskap om hållbara investeringar. Sjunde AP-fonden har även konkretiserat målet från 2019 om att rösta på bolagsstämmor till att fonden ska rösta på minst 95 procent av portföljbolagens stämmor. Inga mål har utgått under 2020.

Sjunde AP-fondens övergripande arbete för att nå målen under 2020 har innefattat en klimatscenarioanalys av hur väl portföljen går i linje med Parisavtalet för att identifiera klimatrisker. Sjunde AP-fonden utvecklade klimataspekten i sitt svartlistningsarbete under året vilket ledde till exkludering av bolag med stor verksamhet relaterad till kol. Under året gick även fonden med i det oberoende forskningsinstitutet Transition Pathway Initiative (TPI) som arbetar mot minskade klimatutsläpp och Sjunde AP-fonden ingår nu i institutets styrgrupp. Sjunde AP-fonden, som ännu inte omfattas av samma hållbarhetskrav som Första-Fjärde APfonderna, redovisade för 2020 ett koldioxidavtryck på 4,2 miljoner ton CO2e .

Sjunde AP-fonden har under året förberett för nästa års temaarbete om avskogning, genom att gå med i två investerarsamarbeten som för dialog med bolag och myndigheter kring regnskogsfrågor.

Sjunde AP-fondens prioriterade områden utgår från fondens temaarbete och var under 2020 klimatomställning och arbetsvillkor inom gröna näringar. Temat om företagslobbying avslutades under 2019 och var därför inte ett prioriterat område 2020. Sjunde AP-fonden har under de tre år som temat har pågått etablerat företags klimatlobbying som en internationell hållbarhetsfråga genom investerarsamarbeten, aktieägarmotioner och påtryckningsdialoger. Som ett resultat av temat har ett arbete inletts för att upprätta en global företagsstandard för ansvarsfull klimatlobbying, vilket

25 Scope 1 och 2, se beskrivning av måttet i avsnitt 5. Motsvarande koldioxidavtryck för Första-Fjärde AP-fonderna redovisas i figur 5.3. 81

ännu inte finns. Temat hållbar effektmättning som löper till slutet av 2021 fortsätter.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig middle office, chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde APfondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

7¶Övriga förvaltningsfrågor

7.1¶Tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler med anledning av covid-19

Sammanfattning: Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft. Ändringen innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning för innehav i enskilda svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplats i Sverige och görs till följd av de ekonomiska konsekvenser som den rådande pandemin medför. De tillfälliga placeringsreglerna ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har fått mycket stora konsekvenser för samhället. Det har i både Sverige och andra länder vidtagits åtgärder för att på olika sätt motverka spridningen av viruset åtgärderna har i hög grad påverkat hela samhället. För många svenska företag har det inneburit kraftigt reducerade intäkter. Eftersom företagens kostnader inte kan minskas lika snabbt uppstår det i de berörda företagen ett negativt kassaflöde som skapar ett behov av likviditet som kan mötas med ökade krediter till företagen. Intäktsfallet kommer också till uttryck i förluster i företagens resultaträkningar, vilket reducerar det egna kapitalet och försämrar företagens långsiktiga förmåga att betala räntor och amorteringar på lån. Det är i första hand upp till befintliga ägare att själva eller med andra privata finansiärer skjuta till nytt kapital. Som en stödåtgärd föreslog regeringen en tillfällig lagändring som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna att den s.k. röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna (prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier.

Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att t.ex. hantera en försämrad lönsamhet till följd av pandemin.

De tillfälliga reglerna trädde i kraft den 1 november 2020 och ska upphöra att gälla den 30 juni 2021.

7.2¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en APfond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartement. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.3¶Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att Första–Fjärde APfonderna under 2020 ytterligare har stärkt samarbetet mellan fonderna och att Sjunde AP-fonden och inom vissa områden även Sjätte APfonden nu ingår i samarbetet. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan fonderna för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Samarbetet innebär även att AP-fonderna ökade möjligheter till kompetensutbyte vilket exempelvis kan leda till ett förbättrat hållbarhetsarbete. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Första–Fjärde AP-fonderna inrättade Etikrådet 2007. Syftet med rådet är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Etikrådet driver reaktiva och proaktiva dialoger inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Rådet arbetar också för att motverka korruption, samt med sektorspecifika projekt inom bl.a. gruvindustrin och odling av palmolja, tobak och kakao.

Under 2020 har AP-fonderna haft ett fortsatt aktivt samarbete och det genomfördes exempelvis en gemensam utredning om hur fonderna kan öka transparensen kring vinstdelning kopplat till onoterade tillgångar. Fonderna implementerade genom Samverkansrådet även en ny struktur för att ytterligare förbättra och effektivisera samverkan mellan fonderna. Vidare har fonderna samverkat kring upphandling och implementering av teknisk utrustning såsom kontorsutrustning och videokonferenslösningar under covid-19-pandemin.

Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samverkansgrupper (se figur 7.1), där fonderna bl.a. för dialoger kring etik- och hållbarhetsarbetet, utför gemensam upphandling av administrativa funktioner och arbetar för förbättrat kompetensutbyte. Sedan 2018 deltar även Sjunde AP-fonden i samarbetet och inom vissa områden även Sjätte AP-fonden.

Figur 7.1 AP-fondernas samverkansgrupper

Samverkansrådet AP-fondernas etikråd Redovisning

(samlande organet för (samarbete för dialog (redovisning och

stöd åt och påverkan inom värderingsprinciper)

samverkansgrupperna) hållbarhet

internationellt)

Risk och Juridik och Personal

Performance compliance (lönekartläggning,

(riskkontroll och (regelverk, diarie, utvecklingsprogram för

avkastningsanalys) arkivering m.m.) specialister på AP-fonderna

m.m.)

Kommunikation Affärskontroll IT & Systemförvaltning

(gemensamma (system, depåbank, (systemförvaltningsstrukturer,

kunskapsbyggande clearinghus m.m.) licenser,

seminarier, externa applikationslösningar m.m.)

studentaktiviteter mot

högskolor m.m.)

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2020 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera

konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.4¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2020 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följde områden: • Värdering och existens av onoterade innehav. • Värdering och existens av noterade innehav. • Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som alltför strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön. AP-fonderna har under 2020 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation.

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna.

Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 88 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med Bilaga 1 undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i Bilaga 1 kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera Bilaga 1 styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelse- 92 ledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Bilaga 1 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik Bilaga 1 och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga 94 pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens Bilaga 1 riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget . Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

26 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. Se vidare avsnitt 7.1. 97

Bilaga 2

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det

verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska

risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för

valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot

en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska

bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag27 (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning. Lagändringen upphör att gälla vid utgången av juni 98 2021. Se vidare avsnitt 7.1.

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

Bilaga 3

Innehåll

Det statliga

Innehåll pensions

4¶VD har ordet systemet 10

Verksamhetsberättelse

Det statliga pensionssystemet 10

Omvärlden 14

Våra

Våra investeringsövertygelser 16

investerings

Hållbarhetsrapportering

MAGDALENA HÅKANSSON, HÅLLBARHETSCHEF

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

Detta är första aP-fonDen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 1

Bilaga 3

året I korthet

Året i siffror

Aktieportföljens CO2-avtryck Årets resultat 0,87 miljoner tCO e. Minskning med uppgick till

mdkr 46%

34,8 från föregående år.

Fondens förvaltningskostnader Totalt kapital uppgick till uppgick till

mdkr

mdkr 392,6

0,3 den 31 december 2020.

Årets avkastning efter kostnader uppgick till Genomsnittlig real avkastning efter kostnader under den senaste tioårsperioden uppgick till

9,7% 7,0%

# 2 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

året I korthetåret I korthet

Viktiga händelser under året

• Kristin Magnusson Bernard tillträder som VD • Fondens medarbetare hanterar portföljen under i augusti. pandemin med stor framgång, och avkastningen

efter kostnader uppgår till 9,7%. • Avinvestering av bolag med fossil verksamhet genomförs i samtliga tillgångsslag vilket bidrar • Fonden driver på och samarbetar med flera till ett positivt resultat och en minskning av Co2- externa förvaltare för framtagandet av fossilfria avtrycket med 46%. förvaltningsstrategier inom såväl systematiska

strategier som inom passiva och aktiva. • Ändrade exponeringar och arbetssätt i aktie- och ränteförvaltningen bidrar till ett positivt resultat. • Inom dedikerade investeringar förvärvar

AP-fondsägda Polhem Infra bolaget Telia Carrier

av Telia Company.

Nyckeltal

processen

7 200 Exkludering i enlighet med

134,0 –43,9 värdegrund 4 100

Dedikerade investeringar som

främjar en hållbar utveckling

-2 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 Fond- *Flöden Avkastning Fondförmögenhet förmögenhet Ansvarsfullt och jan 2001 dec 2020

aktivt ägande

* Inkl flöden från avvecklingsfonder/särskilda investeringar åren 2001–2008

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll<< åter innehåll ## 3 3

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Resultaträkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Balansräkning

Mkr Not 2020-12-31 2019-12-31

Tillgångar

Skulder

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper Noterade aktier och andelar

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredo- För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad visningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknads- balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda värdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella aktier. redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Första Onoterade aktier och andelar AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investment- För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad företag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på att kassaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värdering-

en uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella Affärsdagsredovisning kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grun- Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och der bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo- värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s visas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidedå de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan lines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga värderingsmetoder kan användas. Värdering avseende onoterade skulder. Övriga transaktioner, framförallt transaktioner avseende fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoonoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket den i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andraöverensstämmer med marknadspraxis. handsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med

beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid Nettoredovisning fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen i redovisningen hos fastighetsföretagen. när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången Obligationer och andra räntebärande tillgångar och erlägga likvid för skulden samtidigt. För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt

värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast Omräkning av utländsk valuta köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Som ränteintäkt värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresul- upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det tat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsränräkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. tan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta

innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under Aktier i dotterföretag/intresseföretag återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och redovisad ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändlån till dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde ringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Nettoresultat valutakursförändringar.

Lån till dotter- respektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde via Fair value option i IFRS 9. Hela värde- Derivatinstrument förändringen redovisas dock som del av aktieinnehavet på raden För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv mark-

nad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas Värdering av finansiella instrument instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl där indata utgörs av observerbara marknadsdata. Derivatkontrakt realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. såväl realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultat- resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar räkningen. Skuldinstrument innehas för handel och värderas därför medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive derivatinstrument. intressebolag avses att hållas till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna pensionsfonders krav på värdering Återköpstransaktioner till verkligt värde ska uppfyllas. AP fonderna följer alla sina tillgångar Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång utifrån verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. fondens olika placeringar. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i

balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins-

ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 51

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Värdepapperslån Not 2 - Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan Mkr 2020 2019 bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden

säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat i not under och andelar rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Not 3 - Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Mkr 2020 2019

Provisionskostnader Realisationsresultat 3 288 3 792 Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för Orealiserade värdeändringar 4 420 6 316 förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till Nettoresultat, onoterade aktier 7 708 10 108 externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Presta- och andelar tionsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas Externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar redovisas som en som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. orealiserade resultatet. Under året har totalt 111 (118) mkr erlagts i förvaltararvoden

avseende onoterade tillgångar, varav 111 (118) mkr medger åter- Rörelsens kostnader betalning. Under året har även 0 (225) mkr återbetalts och det orea- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till liserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens påverkats positivt med 0 mkr (positivt med 107 mkr). kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter Not 4 - Provisionskostnader

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäkts- Mkr 2020 2019 slag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Externa förvaltningsarvoden, Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd noterade tillgångar –59 –167 mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Belopp i miljoner Övriga provisionskostnader, –17 –19 kronor Mkr, där inget annat anges. inkl depåbankskostnader

Provisionskostnader –76 –186

Not 1 - Räntenetto

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Presta-

tionsbaserade arvoden har under året uppgått till 103 (48) mkr och Mkr 2020 2019 reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

Ränteintäkter

Obligationer och

Räntekostnader

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 5 – Personal

2020 2019

Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 5 2 3 7 2 5 * Vid utgången av år 2020 var 0 (1) personer projektanställda

Löner och Pensions- Sociala

Ledningsgrupp exkl VD

(fr. o.m aug)

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. ** I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön,pensionsavsättning och avgångsvederlag för tre personer.

Totalt uppgår det till 6,0 mkr.

Löner och Pensions- Sociala

vederlag) tf VD (fr.o.m 1 sep) 651 158 244 1 053

Ledningsgrupp exkl VD

* I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. ** I övriga personalkostnader ingår uppsägningslön och avgångsvederlag för en person. Totalt, inkl VDs uppsägnings-

lön och avgångsvederlag uppgår dessa poster inkl sociala avgifter och pensionskostnad till 15,4 mkr.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 53

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 5 Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattnings- Not 7 – Noterade aktier och andelar havare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn

fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Andelar i utländska fonder 30 953 27 749 Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Totalt verkligt värde 185 645 127 072 Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för VD 12 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. Fem största svenska aktieinnehaven

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart Verkligt den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägnings- Namn Antal värde lön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt Sandvik 13 330 856 2 684 reduceras pensionspremien till 11,5 procent. Totalt verkligt värde 16 022

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensionsavtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd. Fem största utländska aktieinnehaven

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensions- Verkligt premie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent vilket Namn Antal värde motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är Apple 3 448 900 3 758

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag:

Revisionsuppdrag –851 –691 Övriga uppdrag framförallt skatterelaterat –75 –307

Total ersättning till revisorer –926 –998

# 54 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 8 – Onoterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr 2020-12-31 2019-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 45 341 41 312 Utländska onoterade aktier och andelar:

Dotter- och intressebolag

Ägar- Eget Verkligt Säte Org.nr Antal andel % Resultat kapital värde

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag

Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29 61* 1 016* 392 Ellevio Holding 1 AB Stockholm 559005-2444 6 250 13 –1 004* 4 126* 1 281 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 44* 797* 554 Polhem Infra KB Stockholm 969789-2413 – 33,3 209 1 406 469 Urbanea Fastigheter AB Stockholm 559201-2008 – 99 –0,3* 0,7* 196 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 3 710 70 869 20 956 Willhem AB Göteborg 556797-1295 770 381 717 100 2 774 17 979 21 493

45 341

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag

First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 –40** 369** 333 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 342** 2 509** 2 650 Jutas Invest Finland OY Finland 2793175-3 100 –0,9** 233** 205 OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. Nederländerna 100 –370** 2 797** 2 207 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 91** 525** 79 ASE Holdings III S.à.r.l Luxemburg B 207618 35 182** 878** 289

5 763

* Avser siffror offentliggjorda per 2019-12-31 ** Avser 2019-12-31 omräknat till valutakurs 2019-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Anskaffnings- Säte Andel % värde

En fullständig förteckning över samtliga onoterade aktier och andelar finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 55

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde, mkr 2020-12-31 2019-12-31

Fördelning på emittenttyp

Övriga svenska företag:

Fördelning på instrumenttyp

Not 10 – Derivat

2020-12-31 2019-12-31 Derivatinstrument med: Derivatinstrument med:

Positiv t Negativt Positivt Negativt verkligt verkligt verkligt verkligt Verkligt värde, mkr värde värde värde värde

Aktierelaterade instrument

Optioner

Ränterelaterade instrument

Valutarelaterade instrument

Swappar 7 166 –441 3 508 –605 Terminer Optioner

Summa 7 166 –441 3 508 –605

Summa derivatinstrument 7 595 –763 4 356 –1 526

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till –243 (–392) mkr har längre löptid än 12 mån För löptidsanalys av dessa se not 18.

# 56 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 11 – Övriga tillgångar Not 15 - Fondkapital

Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Mkr 2020 2019

Övriga förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 1 1 Not 16 – Poster inom linjen

Förutbetalda kostnader och upplupna 646 805 intäkter Mkr 2020-12-31 2019-12-31

För egen skuld ställd panter inga inga

och jämförlig säkerhet

Not 13 – Övriga skulder

Utlånade värdepapper mot annan – –

säkerhet* Mkr 2020-12-31 2019-12-31 Utlämnad säkerhet för terminsaffär 7 722 2 382 Fondlikvider 3 50 Utlämnad säkerhet för

OTC-transaktioner** 113 51 Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner – 655 Övriga ställd pant och jämförlig

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Summa poster inom linjen 40 111 29 834 Mkr 2020-12-31 2019-12-31

Upplupna förvaltararvoden 13 27 * Erhållna säkerheter för utlånade – – Övriga upplupna kostnader 6 19 värdepapper

** Erhållna säkerhet för Förutbetalda intäkter OTC-transaktioner 5 678 2 481

och upplupna kostnader 19 46

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 57

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonfinansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovis- den har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapportening- och värderingsprinciper följer den internationella redovisnings- ras från riskkapitalförvaltare och vice versa. standarden. Syfte är att lämna information om finansiella tillgångars Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschoch skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jäm- praxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en förbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljvärderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till ningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värom handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade deringen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till priser finns tillgängliga vid värderingen. verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter

med en ränta om är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar Fondkapitalets värdering – marknadsnoterade tillgångar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från bransch- Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med organ såsom INREV. innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknads- Verkligt värde transaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varande noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frek- och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende vent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal på vilken marknasdata som finns tillgänglig vid värderingen av de fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer: värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teo- Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. retisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modell- regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per värdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av marknaden. framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. Nivå 2: Finansiella instrument* som handlas på en marknad som inte För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då lik- okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbunviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en det uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras na modeller. vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fon- Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 der har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata

användas för värderingen. Värderingar baseras på infor- Fondkapitalets värdering – alternativa investeringar mation med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas betydande mått av uppskattning från fondledningen. olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal för- Aktiv marknad säljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och placeringar utgörs av investering i hedgefonder, riskparitetfonder, regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dyriskkapitalfonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder. Investeringar likt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag valutor samt med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investe- nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat å mycket aktiva marknader ringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller andra instrument. likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, Inaktiv marknad nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassaflöde. En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängsenaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapi- liga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. talfonder erhålls med en tidsmässig eftersläpning baseras fondens Priserna är oftast inaktuella. bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge *Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella

instrument bedömas utan genomlysning.

# 58 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 17

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2020-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Derivat 763 –763

Total summa skulder värderade till 0 763 0 –763

Finansiella tillgångar och skulder 274 327 11 929 100 752 387 008

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2019-12-31, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar

Finansiella skulder

Derivat –1 526 –1 526 Total summa skulder värderade till 0 – 1 526 0 –1 526

Finansiella tillgångar och skulder 243 375 9 373 102 986 355 734

Förändring nivå 3

Mkr 2020 2019

Aktier och andelar, noterade, ingående balans 1 692 2 293

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2020

Av ovan redovisad värdeändring var –3 339 mkr (8 011 mkr) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 59

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 18 – Finansiella risker ber. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk

medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika Prognostiserad Risk tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighets- med tillgångarnas risk var för sig. analysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2020 och historiska mark- Realiserad Risk nadsavkastningar. Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemen-

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsut- sam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats fall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsför- om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla delningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekutfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver vensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavriskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken vikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simulering- kvartalsdata. en utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste Fjärde AP-fonden enats om. 10 årsperioden var 7,2 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskom- Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sanno- mit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året likhet. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust för totalportföljen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall För denna beräkning av standardavvikelse används dagsdata. Den visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at genomsnittliga realiserade risken under året var 10,6 procent för tota- Risk-måttet. la portföljen respektive 15,6 procent för den dagligt marknadsvärde-

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till rade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärde- 18,0 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista decem- ras dagligen var vid utgången av året 75 procent.

Finansiella risker

Expec te d Expe cted Volatilitet Value at Risk Shor t fall Value at Risk Shor tfall en årstakt % årstakt, mkr årstakt, mkr en dag, mkr dag, mkr

Känslighetsanalys Marknadsrisk

Likviditetsrisk, per 31 dec

Total balans < 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Nominellt stat 4 648 4 762 20 154 4 602 11 965 10 483 13 719 19 478 11 838 13 813 62 323 53 139 Nominellt kredit 4 627 6 379 4 716 7 285 5 225 4 749 8 954 13 775 3 852 4 256 27 375 36 444 Realt 0 6 085 632 9 194 1 287 7 869 5 696 11 046 5 262 5 353 12 877 39 547

Portföljen totalt 9 275 17 226 25 502 21 082 18 477 23 101 28 369 44 300 20 952 23 422 102 575 129 130

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

Total balans

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 mkr

Förfallostruktur,

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

> Fortsättning Not 18

Kreditrisk, per 31 december

Total balans AAA AA A BBB <BBB mkr

Rating, mkr * 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Nominellt stat 27 655 17 152 23 590 15 615 7 078 14 148 4 000 6 225 0 0 62 323 53 139 Nominellt kredit 4 937 7 524 5 441 4 778 3 734 5 836 3 909 5 505 9 354 12 802 27 375 36 444 Realt 4 538 13 923 6 358 25 218 1 981 406 0 0 0 0 12 877 39 547

Totalt 37 130 38 598 35 389 45 611 12 793 20 389 7 910 11 730 9 354 12 802 102 575 129 130

* Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Not 19 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp som inte nettas

Nettade belopp Nettobelopp Ramavtal Säker- Summa Brutto- i balans- i balans- om kvitt- heter Netto- i balans- 2020-12-31, mkr belopp räkning räkningen ning erhållna belopp Övrigt* räkningen

Tillgångar

Ej likviderade tillgångar 0 0 0 0 0 0 3 3 Derivat – – 7 595 763 5 776 1 056 0 7 595

Summa tillgångar 0 0 7 595 763 5 776 1 056 3 7 598

Skulder

Tillgångar

Skulder

* Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presen- skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under teras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhål- affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen landen och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att att avveckla positionerna samtidigt. erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 61

Bilaga 3

fInansIell InformatIon

Not 20 – Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och lednings grupp, se not 5.

köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta samman-

* Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknads-

mässiga villkor

# 62 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

styrelsens försäkran

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 23 februari 2021 Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman

Ordförande Vice ordförande

Kent Eriksson Peter Hansson Åsa-Pia Järliden Bergström

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Per Klingbjer Charlotte Nordström Eva Redhe

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Erik Sjöström

Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2021

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 63

Bilaga 3

reVIsIonsberättelse

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

Rapport om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Uttalanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har an- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första svaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en AP-fonden för år 2020. Fondens årsredovisning ingår på rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. sidorna 44–63 i detta dokument. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att uppi enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder rätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga (AP­fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan- felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller de bild av Första AP­fondens finansiella ställning per den 31 misstag. december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens är förenlig med årsredovisningens övriga delar. förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att ningen fastställes. fortsätta verksamheten och att använda antagandet om

fortsatt drift. Grund för uttalanden Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om Vi har utfört revisionen enligt International Standards on styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar en- fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något ligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns realistiskt alternativ till att göra något av detta. ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt Revisorns ansvar yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revi- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om hurusionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga vida årsredovisningen som helhet inte innehåller några som grund för våra uttalanden. väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse

Annan information än årsredovisningen som innehåller våra uttalanden.

Detta dokument innehåller även annan information än Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1–43 samt garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god re- 66–77. visionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig

Det är styrelsen och den verkställande direktören som felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på har ansvaret för denna andra information. grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent-

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med ande avseende denna andra information. grund i årsredovisningen.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det Som del av en revision enligt ISA använder vi professiovårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är under hela revisionen. Dessutom: oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång be- • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revision- heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla heter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder väsentliga felaktigheter. bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en denna information, drar slutsatsen att den andra infor- grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en

mationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom avseendet. oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalsk-

ning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller

åsidosättande av intern kontroll.

# 64 << åter innehåll Första aP-Fonden // årsredovisning 2020

Bilaga 3

reVIsIonsberättelse

• skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-

kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten Styrelsens och verkställande direktörens ansvar i den interna kontrollen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva-

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som ret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av

används och rimligheten i styrelsens och verkställande fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation upplysningar. och förvaltningen av Första AP-fondens angelägenheter.

Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och

Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att verkställande direktören använder antagandet om fortsatt

Första AP-fondens organisation är utformad så att bokdrift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också

föringen, medelsförvaltningen och Första AP-fondens en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om

ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som

betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till

den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verk-

anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödsamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

vändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa

överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen

ska skötas på ett betryggande sätt. om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredo-

Revisorns ansvar

visningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock

därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden

revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna inte längre kan fortsätta verksamheten.

bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden

och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, för räkenskapsåret 2020. och om årsredovisningen återger de underliggande transak- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen tionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed bild. i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försum-

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens melser som kan föranleda anmärkning. planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige den. Vi måste också informera om betydelsefulla iaktta- använder vi professionellt omdöme och har en professionellt gelser under revisionen, däribland de eventuella betydande skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av brister i den interna kontrollen som vi identifierat. förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenska-

perna. Rapport om andra krav enligt lagar Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baoch andra författningar seras på vår professionella bedömning med utgångspunkt Uttalanden i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar gransk- Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat ningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förval- är väsentliga för verksamheten och där avsteg och övertar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i trädelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt- situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsning av Första AP-fonden för 2020. underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Stockholm den 23 februari 2021

Grund för uttalanden Peter Nilsson

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt Auktoriserad revisor ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns Förordnad av Regeringen ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt Helena Kaiser de Carolis yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Första aP-Fonden // årsredovisning 2020 << åter innehåll # 65

Bilaga 4

G 20 IN SN VI O ED SR ÅR

Bilaga 4

- t. t

ch

er me

sa

te et o as

uff

m

np

sys .

ste em b ns tt a ov

sy

v f sio ns eh

io om a

en s b n a ns

en et

r e m

ka p å pe g g

te

ns ra

r p ys

en ä

ve te nd ppd ill s

lis

fo et s n t

cia itt u

P-

pe

inge

er s

er i d r s ra A yll ltn

nd 2 ä pf va

And fo AP up för

Bilaga 4

G 4 6 7 7 8 3

11 13 17 21 25 28 29 31 31 33 34 36 39 40 42 45 47 57 60 61 63 64 66 70 72 78 79 82 83 84 86 98 100 104 10 10 109

NIN YR ST

r ND g pe FO in pap

kl r

ec g pe de

a tv in ci vär

G es g a u kl in

IN n r in E iv ec pr de

et r kl g LS 0 at tv gs an

m r e ec in el l TER TER te LTN ga t ä tv kl TE 02 rs u ol O in bär O ys A ng rin ec g ÄT g 2 ns r tr N er te N L on RV tni te he ar u tv in in lje ga on rd t r

Å isi nss i ar lb er ER kl ng rin CH vä rän or ne CH ar M io FÖ eg r rval es lb ål ar u rt ni tfö te ch k O lse h tio

åll ng ch v at ie fö nv ål lb po a SB ec st or ch oc pp ni

O CH ns CH tr kt a i v h ill h ål G tv ka es g o ing ng ­o te ING ra fi ER K et O ål o pe iv iv e ET rap dat t av e p nv in g ner PER ni ng ät lar N gs

D pani G I O gss at at g a r g t ör h ts ts ch u ta ad a i rn rin r A ni gs er de YR in de AP IC th 9 d ss A på G in ng ka a tit rn x in tar RH in TNIN ul ns er iv SK räk in rn lla

eh or d RL ld R g, m er er tni ns er be de ln ål f he he AL t o es lje ot at ty nte xpo de äk sn nsb an ST ty g

SK RBL i k ­1 VÄ D ra rt ATE st ve lte efi ar äl ar ar lta s r fö rn ha tae ltat sr vi io r, D se in sie

et id ­or kna vär pd pe rval S Kvan A M gr tna LLBA st :s m lb lb RV su et rt n n rn s lu tna KEN su an do er vis tie N ds el dn

VE M ar m PP ve – – – – te ed Å m ål ål te te Ä ot yr nan KEN Ö År Cov VD O M O U Up Ex STR In Fö In M Kos IT H O FN H H FÖ Re År Po De Al In Risk Va Kos R Re Bal Re N Re Ak FO Fon St Le Fi

RÄ Inn

E LS TE ÄT ER SB G N a s TNI ta isk es

yt ag at a AL dr t. n d är n. RV a n om ik rå se

lig pp ut eb FÖ öj rs s tif nn om

itt u en a 0 å l. U

t s el as i v br

ta m ra v d å 3 nt a

rs od vä nd

tö ise a a n, p m ET et rn ör ru H ill s kr se se g

m LM AR L a t on en ro om f på

Å ar kv ad A lj s er ÅLLB M tt v ar k se kl st H de b ec tfö lu

CH r a P2 h on la or

O a k al tv sför

G ag ä . A er å k nu n p

A et s e

R dr im ge sion G D em in en s pa en

PP pp st n e N U n, d ka

s u sy tt m r s a p TNI na ns ge ed e tid AL er et a in ga m

sio ål er s m in RV nd en ör er ra Ö fo ns ul t f F r p ed m la t g gs

CH AP fö m ba De sim lä

I O G

ATE et ill

STR

m

r t e v et

te t t a em

er de in st

åend är sy ÅL ys tg uff ed s M idra u . B a v ns

är ar , m sio CH d P2

b ng g ök en . G O nss ni in

tem al ltn ka A n i p ling RA ys et ck D en ss va se PP sio nb nd s an ve

U ET för

ing de i tfo al ut 0

nd EM ln lig er ns

en ST de an ill b 02

öp öm uff sio G 2

fo SY ör ed ra t IN

p NS tt f n l id pen

D rå om b SN RL IO r e för . S t b od VI

P- ä t f tig O VÄ n i NS ar g ED

M PE as u nom ng sik en SR O A nen al

se et ge gå ng om ÅR

sio an ill , lå S

r b s t en EN

pen ne a k et ng ig

dra an st rn ni är NDO

m io em st -F

ns de st ka h d ICK ko AP BL In pe fon sy av oc

ER An bal RA D

ÖV AN

Bilaga 4

G 4

NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER . AP nt ill r er SK a ce de nad

al ro ck t na st KEN gi st

ot gar ) p ko . RÄ in pp ko

ns t 90 sa nt

er n u ns es ce

de st 0, lje

ve isio e d ro

on tfö ov E in 05 ( siv ) p

ör f 0, or pr lu ,1 LS G tiva a p e xk 16 TE n f ill al siv ÄT IN ge rna G lu . E 7 (

ck t ot er 3, ER in te gi ink n

tn al NIN en t , ad SB STN e pp tn je G A as ST å d nt N K vk siv , u A ce os tföl TNI 5 klu er K ro s k

AV a a ad en p por AL V iv ex AV ng ) p sen RV at j, tn ,9 el

TI el os ni ade FÖ tföl st 15 ör st

LA n r h k TAL ka h r ka

5 (

RE De por oc TO Av 3, oc av

0,0 3,5

ET H AR

. r ÅLLB H dk

) m S å

,0 N

53 O et p

G SI em

N ,8 ( N st

TNI 12 PE sy AL ill ns

LL

RV ck t TI sio Ö gi en

F E

pp D r. CH ill p

t u LÖ dk I O e t

G ta TF

AT ul 9 ET öd 5) m

ATE U M fl

,8 LT es ut 6,

STR s r TO TE to

SU et ET et 9 (

RE År N SYS N 7,

12 –7,

ÅL M CH .

G O et nt

RA tt ce D 0. sa

02 rt ro PP 2 fo ) p U th 6, r 2 om

be 07 0

38 kt s var 0, 02

ll em yc l, G 2

or ti ec ttr de 06 ( IN

D ck , u an 0, SN RL 1 d ds VI

2 pgi er ill O

VÄ en 3 ad na ED M AL tn st ck t SR O i k t up dr R gi

IT le 6 os ko ÅR

ta dk DE gs pp S

6, AP pi m A in EN

K ns k

et ka 3) tn ch u NDO

TN lse

ND nd 81, re -F ICK rval ga o AP BL FO Fo (3 KOS Rö fö lå ER År RA D

38 0,0 AN

ÖV

Bilaga 4

G 5

19 2 5 0 1 97 0 1 7 00 0 1 00 34 28 99 NIN 1,74 ,5 ,2 ,2 15 18 10 19

20 11 13 15 8 3 YR 70 9 od tt

12 et ST ör a

0 5 4 0 0 2 0 0 0 d m m f ND 35 20 ,5 ,8 98 00 00 nafi FO 2020 1, 8, 16 10 34 29 10 ör ts o

11 12 na

80 0 31 0 n f äk

t e

am ar r

r) r) ta s är h

e)2 da as h TER mnk mnk id er O CO e/2 e/2 ox nt t. N O di se ar

n t O r) r, % ol re rb CH m tC tC te v k fö O ) ( dk he om p äm ER de ( ng ( m um a

är ni tig rs 9 s kt j AP ch 2 sv tt ta ( ät ve 01 ire SK ad sä da ni ör 2 e d

a r nt

e 1 o kn m e­2 lig re u n f r i KEN op ar O da te

s o sk re åt ta ä RÄ Sc s m en v C än m da

r ( tt b id id

en ag n a , % å e ox ox

se ol r) di di

ga ag ks i lm e p ol ol

ol v b ng i m ad . K E 1 us mnk äc ho ni er ar v k

lj th v b e/2 ck ild as er g a LS fö el a to r b rt in TE rt äx el a nd O om t tb po er

v v nd ra tC lj s åt ä ap rt ÄT po l ( ch S g, % tt u m e r po ER ie ra ga ta tfö g gå ra nt

t kt pp a ga el g o in ap

SB lä ill ä or or ), k tn ch f om i rs r G e a ts ill ä ed at om 0 o N he eb A4 en e å

ad at t at t t m ns p t ( ef 02 ag s ar TNI er a u er de öt r ol ig

ut er at ta re öp ed 2 å b id AL bar ot ol at el ik on n G : e de b om g 0. T

RV el , v la e 2 e 2 2 nk an ch m id p

åll s n bs v f el rån O O ato , i re s ox 02

FÖ t r et r et O er ed n o di

en ite sit sit t a p f dik ta rå ol ed 2

ns a de r m on C on C pp r , % be

nd lje ns en en so läp on C öin te or or i l n f v k a m

al h fo te är or ts , t , t s, t ilj l, % pa rif ar te ar

fö in nt nt sv re es es nn nn åt ng a rb

elt P- rt di di es åg ik ke m gs sk vi vi ed dm ni fö

xid xi xi ad er xidu ik tri h ar e in ut t xi tt ET a A po io io io st l t io nr nr na yb er l k l k l m io ka äm H ck dr kn de er W al ig de de de ld r s ra j

tie ld ld ld ar än ld g i yg i yg u , k rn pi vr AR An Ak Ko Ko Ko M Tj An Ko Tå Fl Fl Int El Fö Ko Ant Ö An An An 1Ko fö va

Ny

ÅLLB H

16 22 37 35 ,5 ,3 ,6 5 7 9 5 07 31

10 10 10 5, 8, 1, 0,1 0,

20 4 5

32 –6 6 30 5 G

Ö F 18 28 73 30 ,2 ,3 g 4 06 32 CH –1 –1 6,9 8,8 7,2 ne 0,1

20 4 8 4 3 0, I O 33 –6 7 – G ATE 19 50 20 42 ,1 ,9 4 5 07 34

16 15 7,4 8, 6,4 4,0 0,1 0, STR 20 1 3

38 –6 5 53 0

76 7 5 2 4 4

24 02 3, 3, 7,3 7,7 6. 0, 06 34

2020 0,1 0, ÅL al 6 2 –7 9 12 7

M 38 CH elt r r r l r

r r G O ck de de de de ita de ade

na na na na ap na tn RA ny st st st st st

D t k os PP ko ko ko ko 1 lta ko sk U lla r ns ns ns ns lj ns

va io on 0

nk sio sio sio sio tfö ör isi

sie et vi vi vi or vis 02

t, m vi lj v f ro ov G 2

ro ro ro ro

ta tem r p r p r p r al p tfö l. p . pr g. IN D nan ul ys e p r ot or kl in SN RL fi es ör fte fte fte 0 å , t l i % a tn VI

nss st de l ink l ex as O VÄ t, lj f lj e g e , 5 å g e , 1 al p de de vk ED

M ch r sio er er in er in er po ot an sa O tfö ad tfö ad ad ad x­ , t ds an an % tal SR

sik or or tn tn ds ds ÅR

en o pen tn tn as tn as tn st na g, var S

öd ot al p os al p os vk os vk os lse e po st na na in s k EN

ET ver ke x­ st st er år

H l, fl m t , % ot s k ot s k d a d a ko ko ko io ND

l ta ns k ns k vi gs O

RT sö ta ita en ul ng sen sen ra se ra se av ot e gs gs pon å t -F

ICK O pi ng t el ng t el el el in in in d p

år ap ödfl es ni ni ni ise ise rd kv tn tn ex AP

BL I K ka s r st st ör st ör al ör al ör , % da pe al ltn ta na

to al va äk RA ER ET nd ndk et et ka ka h r ka h r nu h r nu h r sk an ar rv rv er D ÖV ÅR Fo Fo N År Av Av oc Av oc An oc An oc Ri St Sh Fö Fö För Valu 1 B AN

Fem

Bilaga 4

G 82

NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS 9 0

01 36 54 29 78 08 32 01 92 82 47 –93 42 TE –9 –2 2 –1 –24 0 ÄT c 2 3 8 5 7 27 1 6 2 6 1 5 4

53 53

ER de SB n– G Ja N TNI AL

RV 7 11 0 35

56 214 03 54 57 63 33 0 –85 76 FÖ 2 9 4 5 7 3 7 6 0 –27 –15 –2 7 c 2020 14 7 –2 0 13 12 –1

de n– Ja

ET H AR

ÅLLB

H ot 1 2 3 4 5 6

N

G N TNI AL RV Ö F CH I O G ATE STR

ÅL M CH

G O

RA r D la PP ar U el nde nd ar r 0 a ga 02 h a ch ng in gå t r G 2 oc r o ill en dr de IN

D ing ie än SN

ier kt e t m tna er VI RL kt a nd ru to er O VÄ st sför kos ED

kn e a ade ra in ur et kt tnad

M ad bä at , n tä ns SR O ar er ak er er io os ÅR er ot te riv ut in r k S

trä ter ng ot än al ad ns de rat ns T

äk ni , on , de , v tn se tnad st se TA EN r el t, n at t, r at at os na ni ND

ta nk nt lta lta os el st el UL O

s i td ult ult ult sk ör s k ko ör ES -F ICK tto su su dmi i m ne a u re es re es es on a r en al a r AP

BL sul lsen lln or isi m ls on a a m S R

ER lopp re nte to ttor to ttor tt m re ig m ET RA D hå et et ov rs vr ÖV Be Rö Rä Er N Ne N Ne Ne Pr Su Rö Pe Ö Su ÅR AN

Re

Bilaga 4

G 83

NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER AP SK

KEN RÄ

E

LS 31 4 68 75 34 08 6 21 66 37 89 0 16 28 20 42 50 66 59 TE 2- 55 20 69 3 969 ÄT -1 78 1 3 8 5 7 3 9 1 7 5 1 1 5 1 5 3 8 4 8 5 1 26 4

19 161 13 38 33 –6 5 53 0 381 38

ER SB 20 G N TNI AL

2020

ET H AR

ÅLLB H ot 7 8

N 9 10 11 12 10 13 14 15 16

G N

TNI AL RV Ö F CH

I O G

ATE

STR

ÅL M CH

G O ar r RA te er D ng ad lser

gå äk te PP ill nt tn et er lik U os R ls

e t a i rp 0

pn a k tem DE te fö 02

and lu pn ys UL lik al G 2

är pp lu rp tu IN

g R nss SK fö

D eb u pp ven SN RL nt ch DE sio CH e VI

h u O ual O VÄ rä o UL nt ch ED M nin ra er R oc l pen AL o

O el SK ot IT ve SR

nd ad GA ter ta tal e ter ÅR

ar t ed tn CH t äk pi m AP ch S

el h a en r ÅN O en r ka ar an

km ga os nt api DK r o EN

r R nd oc m an k LG AL m er a i de ing t dk N a p ND

sräk e ru ån da IL IT ru ld ond ln ta te O

nk GA h a e ner st st ld kul tal on an lld -F

ad io ch b llg al AP ku ta e f ta ul tä en ICK i m N oc ad er in et A T r in a s es a f A FO AP BL an er at at a ti tb DK at a s tbe m kapi be m M a p a s and

GÅ ot lig a o ig de ig åend to s r ld ig RA ER lopp LL tier ot riv ss vr ru MM N ul riv vr ru nd et et m äl vr ag D

ÖV Be TI Ak N On Ob De Ka Ö Fö SU FO Sk De Ö Fö Sum Fo Ing N År Su SUM St Ö Åt AN

Bal

Bilaga 4

G s n - - 84

a- d - in a it ns NIN m lls ra k- ra de ar - ar

år i ar at de n te na ) pr de tra YR or ar tä le ån da ult är er on d v e v v i - ts

nf ts eg al ng n xt us l f n ter es är å en nt pp ST ng ifr e i iv m es t v al r e In lin an p ha he

ör i as n r ut or id e ig ch j ra v as n i ne v u ND gå ns v nt kt tt an e e f ke :s ( de a h ie tig

7 f ill de f de l v kl s o ui st nd er In a as FO a t id e de n a de er nn lit EV as kt d. de

är l v är om i r Ne ål t. I d tig s ör n a an 2 in t v t v on å e an s v r a ak IP n G b na an id f id de t f lle rh lle io ve ån a

lla s ig ig ig av s a p nde äm lfä el ljer at ka i f tier rk kt ds v e s kl an kl eh ar ill h st g e r f fö ea , s r a er er nl s u a t en e til en ä ak en m ma b än

je ill h nn rb rt rin ts n ä ar alu ch s ts

TER ör s v g e ve för gn , be el l V t, m nds ed nv O nt öl ur v a t m in s. I at ta pa de slu ge er o he

ur er rm är nd ita ar tig en i d ha N ra na f s h gn tä er bs ult pp fo ot ok rin cip ra s m om a

ve er iv ta es ot sk tt y v de e a ap in e p as od ra CH le kr sn itt es r u la n m ill b ad C dj e f et nd O nd es pp , b er o r r rå å n är re pr re m de de s

ex ad sn ris ar e ä sp m t . ter ad n a är är ER fo r. ar r u rm de nt el n f s d tt v tu gs . de v AP nd P- an b fo kn om na el le ra ra ing no en rin ed t ter är å e

d i ga el tt ar e p nd as ag et v SK al . A ed in nd om ä la en ad st om i and ål te en f er a der e o V de r m no sv r p et

ex er , s t g er ko a h rh da är nd är änd an ne ill d

. N a lsp lla m ch öd öm v ne e o för KEN ill v nd ac ch ar as ot ar s ller g e pp fl ed a a v nv st io ts er t RÄ r t de el de cie ft age r o el e sa eend ity tio ub kt ld

lla i är a pl r o ill n rt rin n u llen vs ig ak n a eend sa he

ke ie nd an ffi r, o . ie nd ad as er b a qu rd t s ig ku

ue t v lik r h s t ou kt kn de ge hå ns ka vs ig an st

an s kt ig o kt ch a ns o tö ra ier ch a är lla k nd en e E vä ra er a es

kl lle an a c kt e a ar rin ru v er at ik nl tr fa tt

ed g a er ns e a r o ge er de gd r o m å v de ue a ing r l å t od ing g e ör ka E de ie da är e a rad ie t p är nt a g er riv lle t p et er l f ade

g n rin ad ad e ev rla ad ad ing l P in a s LS in ån v er kt kn ns xl x v E te kt er ra . V ve od er rd ra sm rd er må er tn TE sn n k ifr fon ot r a ar la de de d. ter no r a gl se rt r e st Vä na er e se Vä rd re ot ju

ÄT vi tio ut för N Fö m ba in in na no O Fö re ba pa fö på g ju tio cip ba ring vä fö on sk

ER

SB - G - ig t de är - - N ar ill n t ch de s . än

ed en ro k- ra el la ve s i år l- är ill TNI ng g t ch e lta t ör ål S 9 ha d t v ch en h sfon l h

ag gå rli su trä r i o ig te vi isa ng ita al AL r m sd ka k ill fö re ta ie kl no g f FR ne ar g i ap ig l o ån t RV no ns a o kt er in es h in ov kl de ll, m sion e f

an å t än ut rs ul vs n i I la t k er FÖ ro al ve al ku es r. e a . V ör o sn ie de v ed ss an n. L fa en

r p r h vi io kt r. r r ge ill v ge ör p s. I d

ka k å b ill s al v ta s i r ga åd de s f pt la är ång in na lla

ga in är pa do om a v a t v ga t. E r t ör h ill f

ns m t rin om ä ok alu isa dr s b re in llg lta fö kn än fy

n. P V ta t v äm rn ag s ue o el a nde ig dr ti as f s t

ve ge a o nd el s n. ov än ig al a kl su är trä la llm pp

en i l pp kl ill ce ol er än eh ta ål a ET ill s da ut rä ge ed eb r v ch re s d nn H al fö n d ld s r sför er on ai om d r o ill v för t per ra ul tt h ka u

as t ns ku rin ur g er u om t ss lta ade t i es AR sk v de s i e ur ta nd ill v a k re ia F k s ie s t de de n om de s

kn tio är la r s nd ak ak er s tt oc kt t ra är su er är en r r es a rä ak nd rä ut fo rä nt a en v re lis m ve age är

ÅLLB . V de lle fö ut al öre ns ag t od e i de v s d de ru vs t v H m ns tlä er al ef et et pp iv to ea ch v tt l

ta ra rs pp en e rs , v sio ör är isa ade um är ade et st de ö ag a ig

a o ku v v at ss kt t v er tr r v er or l o in a kl

alu ut å t ku a u ng en ef a m tt u ov N de ld är ol er

al er i u ta ta g a ult tre ss m pe ig ot ns ga lis t v för

r p ld ut gå in in å a es kl ed ea na som an ku eb

k v le ku alu al ill alu es na p tre am er n r , on lla i rin ig ss ill v G ds sk v äl dr or g/ in v p r- r ce or der n. S kl re tion g t N s v sk v v t v v än tt ta än t s ra ge at ie ade ör h er

nd ch s a g/ ig te ill v ult ns la ra er ge nt -op rin TNI tlän tlä en nd n a ör re llm ta . K ot s t rin . I lis as f in ill v e i

er om g ad fö nl ar es na som iv ue de

AL v u s s ar o ag tlä ge ak id f n Ne re el ra nd or ga p en eh kn r t al är

r i u sd in rs de m a s e ill d de rä tt v fi tli ade rea fö kt RV a ur ng dr ter rfö m nd ing äl nn trä r v å v Ö ne gå an er i u r o år v ra ot te tä ån t är fö am er kn t i ta är pe ai F cip ng io ak al än st en o ot de g a lis åv ul es v p

ni ut ill ld ä i d ag es ch a e. L ll v n Ne in s s trä en s f CH kt al b ku ör pp n på fa är er en ea s s m es as d - r ja ra

äk sa as t ill ef om t l ill d e b r o nt ör de l r lta de ru er er tt I O rin n v kn r t h s rd l s m u tier lig rd tie r i l f la v ra rd nd vä su le er r rd tt ny rs k

G mr an nge n t st

O Tr de rä no oc vä de so ni Ak En lå vä ak ge til He på Vä Fo så re så in öv vä do ut de ATE sp

STR s- i- - h e ,

- n r- n iv e-

ing E tt - pp - oc la kt vs gen en ch en

ing do e S. dov äl en ve el ng r o

d, ill rd re e u ng n ö pe r a da ng

re jä der as FR ör a nt id d id ni ne gå

rs se s t F är , I ka u g ni de na es ne äk

er ta ass er n f na a v er en m kv tio ill

ÅL gs ill h v . ve ot n ys i rt ar r tio li sr a t M ka å in pp a t np den åv al å pen rk äg pa ak an ak

rd oc an a ar p ra an risk ng al ns er

CH er s isn st s- r k 0. M t p ma ill s ot gå ns per lis

ka u ör ed nd gt es ta ed ra en ra

nd ov F ta tli lle S 1 en m ill s i b ea G O fo ed ing s n ciper fy öd m alu et v ill m a t llt t ng sa t r r

vä ts i s ar ta ss en FR fl v , d är ni sa vi

RA ns ra t h isn rin äs pp t I sa ru en t ig ra s. vi lle D od r ov at sp ing st ch en ch d vr fö äk xi do PP sio ce nk nf e v ig as in ld sr do re U ch v g la ed ing sn en u nl n o ag ku m ra re to e t.

en pu vi nt tt k at sd a o er ö ra an sp to et ig 0

g a n p gs a r mma e i nd g e iv de rn r s nd al to et

le m der do fo ta s. er är te r, f b ad et d n tid 02

o na p in ån m sa är re ull en a na ff lle s u ne vi G 2

än pn ed P- re pa h d rk he s i kn tt n am

tg sa ch h v lla sk ad er a å e isa tio ar er n t a ik IN D s- llm äm dm en ne RS ra A tfö lln äm oc ma tig isa ld a l SN

ill a u s o oc en ki ill ie ät an p ov ak ov m ku he en s VI RL m a on em at s- tio IF nd per kt en p ed ns ed gg ld O VÄ enn ill tm e s e t a dr ra ed tig rlä

ed t d t g mp ing na l. A rr nt g ap ng ga r or , r m ch s ät ku ED M ing 2) o om f g t es n, ni tli ag r a t er SR

O ed ta llä isn ter in ita nv tö 6 i de ig ier al r tt e ör s

:19 as m ar s ti in a s snin dep äk en a. F dd kt m g ar o t a ÅR

tt . M rbe ar ov sn ap tt i S 1 vi är na sr äs rn vi vr m ng eg d f S

00 ng ta en as nd FR te ik e a tä ik vi EN

20 rä et ed d ch k i v rk an e v . Ö snin gå n l vs ik

visn gå rd u a h s r np r e tt I edo al ar er ad ss ill s e ND

pp ill na ilk ill t o om e sr ner ma å d ch l ld en vi n a a l O

en ( vä v na t t g a S ä ns n p ter nn -F ICK n u e t ds er er iv di ta as s ch a ag io s i b t d la ku ver edo lla t s e gg

ag ge er ul FR kt io sa el ag o no ie AP BL do t l id d na nd nd ess än es er e I sd sa at vi nk sd a s ö or et fi nn rlä

ER in rk cip st ni as o är e o et tt ns RA D

lig sn rv -fo in Fo cc t r fi nd tt an lig do pu r m är rig lk na r d t fi h e

ÖV En vi va ma AP pr su full sa de la rä Aff Tr ob re tid gå aff öv end vi Ne Fi nä de oc AN

Re

Bilaga 4

G - d 85

n - s, om - h ch . ör NIN gs ör re pa ll- el r e

ra n ti s s de ill ör d oc t o et sf YR er f ode r. P äm ra ga s i tiv at nd ad

vd rv e llt isa n t r R la . rin ST ad de år ill ue ov ise ck ör sk tla tn . ND n a tn a a g t kt al ode nde ce åf spek es os

st ed re nde ve la n u es FO os fon ppn in a rv ut re rd rå t. K .

om e fa u ln r r , a s u om p er vä st ng

ade re för la et o sa t löpa id p at n s na k ch de at vi gen t v nd er rv f sk at a

er er lta st nde age t e lle er s u vä spo ge xt n o ot va in ult a å i d rt do fa at tt ill m es ad nn in n es ng m al sk ka en ör rd

v e ode är v ch ou re m st d t tn et a kn för or e c n, sa gs ing ör f vä os

TER trä s a rv för är tt r o ed i or ra t f er ng O ör sa er å d ie m iv rier n om on kn re e k N ta ift r n iv ne kt us ode ta nk up trä at är i

ul tg nk är kl rv s i ist sk d m tiv CH vg gå er a en ll i lta eg al

es e u ba a en n nd er d sa sför ch k es et r), d O på ut m ade r, ex nk nv n a su 2 r rd pek ER s i r r. D ta m u m i i ad rå es nk

as st n. er de ba ar tn ar o re 01 vä m AP isa te de som ko ge ot om d f s i er rfå b i r r (

äk t f n, na på os ng te as SK ov om m ns e po in on st ing k ria ni sa ed 2 no

ed nt ås re kn ch k ko de ef el vi ill m tt å KEN sa ode ch ter ra der ro

er ns i r, s re rv ve åend trä er gs es va r b td do ch m g t t a lu RÄ er r a r ö n för ad o ad in o m re di ät er k

ad se te lta vg lta tn re nv å u to n o yl nk

tnad el ns va de ve a su ode tn ltn . I ra en ä rå e r tt i on

os tn ör ra tö rv os lta er og nd tt p et sk nt ilj

os tjä om re sk os va va n r f tt ka

sk gs a för se ra . s k ad pr fo ka er g. ar i

sk er R ng u s s g i lta ng för tn P- ka ess E on on in rn sba ni tet ad e. S en ä pp i m

si nd ltn te ni sa ssla va sen ga a för os rv er änd ssla ed s en h rd LS isi ion st vi aff ta tli rn tt a A rig a l kt nd vä lo TE ovi st u va ka ng För sk ul rel m te s k vä dr ve Fo rm nd Be

ov l ex at do ss tä er ÄT Pr Pr po för til st av re gå an res Rö Sa ex sen för Ska An i S vi in dä Fo m

ER

SB G t s g . s- de kt ot t N a- lta ån ld in är tä o- de

t ut isa in er ed an en am TNI al su lg ku m t v pp er

en ig re ov til n i er ig te ar s d at i n nd AL ag kl v v ed d je än pa ra et r sv isa ar er s RV er to om s in . kl rh et

sd a et r r ål ch t ta er de nd ot ov ep r”. U pp FÖ an t v ljd s s s s m l är l A ke pa em

iv N ga et o än ll v om r v al sä n m ed es s lse st

al at fö er rin isa isa no ti s s nt n r te de

ill ov t i ed en de e f ng är t sy

er b eg r t nd nd ov al om r isa ta ch e te lik le ns

u rä ed ed an st ng na . I d on he n a rp

ga vi s s ov tlå ta de v ita sio

de p ed n in en fö a, r d r isa ni ed er n k ng o er lfö ET de vi lld p äk u nt äk na ap en H är dr ing ep ik tä d i a ov sr ör le gå en u ua tlå AR t v kt m än kn är vi en r r f ta ål ill r s nt dk

d r n l ed an on rh ng v u ot p ig tra för trä a v t. la le ik al ng te n t ve ni ve on kl ig al ål om s n l ch r ni r k r e r ö t a t.

ÅLLB er on de lta vr en s s b he äk ot f tt m H m å k rh la s i tlå er lle ve om e ga sr ch e de ke le

an k är su ö ru isa el en o äk /e r o är ita

vt v re an sa fo an

iti ed r. V st n, s ch e ov tid vi ör u a s ch ga ö en s ör al te n v kt m ar s ap

os de s i ed in tio ed en m do g f ln fo ng an

sa at r en o öp er o ör e f ve ire dk

ar m ul vi r m ak t r ad r l re in ål ni nt e i b a p s ä om h on G ed p sk riv ng re lln tn rh pp tt f äk nt as d N ng do ga one ns ve er ät E n i ld isa a. ar s

de ti ra ni pp ki pp n. pa t a sr de n i äl is ot f TNI gå om re rin at st äk s ö rs de an te St ov ss ov ng

kt m ill s s ar ak sr pa n. S ra lån pa ge ät al on ni AL ra nd ult öp n e är he ed de ed kt m RV nt sa rä rk an de ge se rs de le in ar r l f er en ” al Ö om t vi ring fö es ans al är in di pe är ål kn v v al rik r för et ire

ko or tr te io v na i b e f äk rik tb F at s s do nd rs tt kn rh trä tå a en h ub er om r s d CH sa rä ku öps a å da v rä er pap de ta en a s ub et sa

riv vi re kt tt i b ål an e es nd r r a r er s ch u vi I O fö ta Ne rk sa ns t p de na ul s d d. I d lln rh G De do rde rs lu te d ä rt t s la de lå ed es n b -fo sa ul hå de nn ke st - o do

re vä ku va som Å Vi fo De ba le Vär Ut m i r ka AP vi sk er un de sä Po In re ATE

STR t - - - r

ig e- - jd r kl öp år i k- en al id ta ga k- le

ch nn e- a et för - a- in ar s el er st k ng ar m nt n v ch äs föl ra s v e i rä pn a b de to ill ut er od

ta iv m ad o tru om i a. lu ta r- o ll n är et r t al ot iv m de m m of nt ns rv tiv tid än ti v kt är

ÅL r tä kt kn s i r s pp m ve ga at å n , v gs M es g ( ar le ku ek ra a r ller t. V er N n a

ke in om i n a ra el gs ff et u tiv e ö e äk rin ult gå rin CH r er de t e v f nd nd at p å e ill de

ar b av s å e iv m od rin . D ek ad tid int es er

om s ot kt är m ig t a ff rv s u rä as tt t är a. G O nga ng sn eh a p , v de nl de vä öp nte isa fö ttor as p at

g s ar gs är är de s a a v RA gå gå ad nn n a gå d e är en e ör e l rä ov de dl gn sd D ER rin ill ill . I rb ill rin t v sv är r Ne de b an nn PP IP . kn ör ve å e de an na uv v d tt f ad ed v är ta ad U de e t e t ar tt t äk ng åend r r e h e fi er kn

NC är nd nt er as p är ev ni s a st vis an nde t v nt 0

RI gen nd ra bs s a el er ff de n ör är a do ga ig nt ed ar

ta ra ra lla m dl a v ka ra eb ter ed s u kl n i 02

SP en v bä ve an nn gn ill r te tg re rin er er i t v a m G 2

re bä cie le er o ta b ns nn å , m isa te ris än ar

fö te ex e fi ta s t än on er r i nd ar ov s v en IN D ING ot d ts te än ffi ris e h nt er ra t a an u ta i gå rä sp llm rb SN

ER än nd nt s r pe isk nt nd ng ed m m RL he r s o e p ed te et u in fö tä ad v a ve VIO

RD ig m ig ra r en n i er i isa lu rä as te gå r r es tru kn er VÄ ra da i ad te ris t v on ov et d gs n. D ch ill ga ns ED M VÄ r s st nd ag al er än isk pp r d o än t b ar lp a bs SR O fa nd ot en sp ed rin te iser lle v r e t in l i jä

CH lje a ch a sd m llm å u t ä te nk nd dr en al v o ÅR

O ki os an ns v ad en d kt r iod lfä ent m e f ga m S

h ch r o de ill n tru kn v a at p de on pu til jd a ra än r. tli ed h s a

S- al s t öd tä är öl ga ru ör EN

G et s en r o ne on ns ar fl in er isk id per gs bä sför um st rli t m tg ND

N ilk io n b ra l i lp a te as sv st ill f te in tr in t. I d fö O

ing rå t f al jä sa en rin ur dr lu ill te -F

r, v one at ig de ga m as än ng är d ng rd r t än ak ns at a u ICK SNI isn ti ig tif nl är e f tli en b ni , d ni ste ga t r än iv ts s en at AP BL VI ne ga bl ed h tt k m r vä ju ut ör ati er ch t m

O ov e u ) e x v rli od aff ar aff er in lta al iv re ru nd RA ER D tio ed bli r o rd rs d. I d lfö t m r a So et sk sk nte dr su v sf er r d d o r i D

de ng d å st ÖV RE ak i r O Fö vä ku in na til te bä m an ni an und rä än re av kur D Fö vi na in dä AN

Bilaga 4

G 9 9 ar 86

01 24 43 292 - er NIN c 2 ns uc YR de io

at ed ST n– st ND Ja re ch r FO r. P r o

41 7 de nk

236 27

c 2020 tna 8) m

de os 14

k

n– de 93 ( TER Ja ra O se ill 2 N o ba tt t g.

tt ns gå la

CH io pp ss O r, ne ve at ng ER st t u gå

de usi re re ill AP kl

na r j p er å e t SK st r in de e iv

de år nd kt KEN ko n, na ng r u

de na st pe RÄ ns st er ko r i ha es

io vo r ko de er r r

is ar ns ad ns

ar nga tn io tna ad fö

ov r alt sio os vis tn et

Pr nk rv llgå vi sk ro kos os at E ti ro p ns ult

i m a fö de nk de k LS ra a p ba ma sio es TE T 4 rn ig vi ra or

O lopp te te vr på m ro se tt ÄT N Be Ex no Ö de Su I P ba ne

ER SB t G 9 et N 01 80 98 78 v lta e TNI c 2 2 2 3 9 6 2 el a su en nd ch d to

de re lig ee s o et AL n d to kt RV n– et vs at ed n

lar Ja lja al FÖ om e t n fö en a et m

de s s ra ar od rb är

27 27 4 ise te

an isa al rk rv ar d

2 5 3 2 5 75 ov ve ra r å

ch c 2020 re lta nk ar h

de ed på va el ET r o n– r r ed o de ör 5) m nd H tie Ja ga m vo 22 AR ån är ar s i f ch a

ak llg r d ar gt 88 ( r o

de ti ta alt rla n 3 ie ÅLLB as rv r e ve kt H ra ade el fö

te er nk ar ä de a

r ot ch b alt ra

no er et 7) m t h te

ga kti r on rb 30 re r.

t, o in de o te . no G na dr e a är vt 97 ( er å nk

N ta ad n fö sv r. Å iti nd ör o

ul än ng os t 3 t f 2) m TNI ar för er ode nga al . U te

es rv niff p ot ar ta –8 AL or ltat de not ra llgå ltat ng ul 9 (

tt su är , o ta ka ti ar t RV r re v al ns su t h gå es Ö nk ltat ar de re re ill e r ed – F ing Ne ns ade rv ns a ra e t

i m io er su el te rat r å ad s m CH re nd a fö ge de ad er at

T 3 isat lis to a rn ån no ise er lis rk I O kn O lopp al te eal Un ot ve

G Be rea et lg r o ea

N Re O N och Ex til fö or on or på ATE rä

STR 9 9

ns 01 14 55 69 36 01 97 29

–33 –33 –68

c 2 3 8 3 8 3 8 c 2 27 1 27 1

de de

ala n– n–

ÅL Ja Ja

M b lar

CH 66 35 01 56 de 01 3

–45 –45 –98 70 G O ch c 2020 2 9 3 0 2 9 an c 2020 14 8 14

RA de ch de

D n– r o n– PP Ja Ja

U - o tie

at ak 02

de G 2

ra ar IN D ult el SN

RL ote nd er VI

O VÄ es t, n ch a kti ED

M o r r ta r o e a SR O ra r r de ul ie ad ÅR

tt ga r te de kt S

ill r ne nd ån te na es er

h a llg täk na st or e a ot EN

te äk in st ko ad ge , n

r t r r ti int der ko tt r er ta NDO

te r oc de te na te ltat

Rän nk ne nte nte o Ne nk ot our ar -F ICK täk io an ost tt t n c su el AP BL te i m in at är rä a rän rä a rän ne i m ag re nd

T 1 te ig eb iga ek iga te T 2 lta to a RA ER O lopp nt mm nt mm O lopp su dr D

Be bl vr vr Be et ÖV N Rän O rä Ö Su Rä Ö Su Rän N Re av N och AN

No

Bilaga 4

G 87

NIN YR ST

ND FO

TER O N

CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS TE ÄT ER SB G rn - d 4 7 r 2 N te gs na 93 14 23 no 24 24

Ex in st in TNI ltn ko Kv AL va RV för FÖ

v tal 5 3 8 16 n 4 % a 46 47 api Mä dk 19 fon 20

ET * H de 31 24 52 66 94 92 34 26 28 48 AR vär 2- 6 1 2 4 4 6 4 652 8 6 9 5 7 7 2

ds -1 17 12 32 62 8 lt 70 71 6

ta ÅLLB kna 2020 To H ar

M

r 2 G no 25 24 N 20 02 82 27 55 6 56 54 10 9 35 in TNI 20l 5 7 3 9 3 8 16 55 5 Kv

ta 3 6 17 10 0 13 7 23 8 30 71 AL pi RV kat Ö F lta n 4 CH va 47 47

för Mä I O G ligt 2020

itt ATE sn

STR nom lt 6

Ge ta 72 71

To

R

NK r. ÅL , M to M 20 rän CH 20

R pna

BE lu G O pp r RA EM r r r u D ie ie ie t ch be

EC r kt kt kt da r o em PP D ie -a de U 31 t -a -a an ivat ec

kt a A a A a A on r er 0

EN da a sm r 1 d 02

D an la sk sk sk ng de a f nde AL t, d

esi esi esi rn fo IT ite en 3 G 2

AT sm tni on te tal R vid IN D ng Globa Kin Kin Kin al a f AP ik r SN

rv rn ex d l en d RL AND tni de kapi T K ADE ra be pp VIO

al fö te ra sk TA N ru VÄ SM rv ri ke em ED M G nära ex ote AL ST lo ec sg SR O N fö de de RV O e al ng

tio ra i n ra Ö SK l 1 d ni ÅR

TNI re te er siv S

nära ote gar T F ING lu na llda en 3 ed EN

AL tio ng isk no ond N ink tä

RV re tni a d i n rin i o ER TN so a ns a d r i l ND

te tsf de ld a lld ne O

FÖ isk dat rn gar er er es gar he XT AL vär Per äl al -F ICK ot 4 A rval te nd ig RV ds st tä so

t a d fö ei rin nd nv rin st A E Ö nt ns er AP BL ER s. n RN rn man iv t ex ste fo efo t i ste M F kna T 5 an ela l a l p RA ER TE nda tie kt FS S ph BS tie nt tal fa M ar tal ta ta D

OT rt te tal ve ve CH O ed ÖV N fo EX Ma Ex Ak A M AP Ce U To In Ak Rä To In och SU O * M N An M An An AN

Bilaga 4

G - - r - -g - 88

r- ö - l - a id . ör r- - AO e. er NIN an re én no te id ön y n v kr t f , ga ed B sä var eg n n

ge , am ty itt ro ns ie r l n n ) t lli kr pp ta YR ed m m ed jä m ns s ve ne 13 ) t ch Ä lig lan ha ra e

v re en am ör s m 00 k re rå lö hå ar i l ör el s u gs an r fö ST s a nd a l g m ör t de tö 6 ( 73 n o m m er in nn tid u

ig t f ko 5 0 in g p on r u st f ads n er 6 ( m d r et ed ND äm ra vr ed s åt tn . r f rli ill 1 io le ra ad tn gs n. FO st fö tg isk ie n f ne om ån r t pe at se tal ån at lld i in

rd ill ö å m ch 2 ät ot m n å rå nk up ef 2 ik ed av ef tä gn lle m sio be tg ar u e i R rs re slö a m gå ch un . M ba ns ku en

r t et en o t e am g f ad ed i nt pp gr gs ns ns sä na ör o no ed a p ed e in ta gs m kr io sio er 6 m de b pp et s er r f an u en h rb nd åt al gn ån D u in in at an en a ot p öt ro ra tg ill l et at m on tn om 6) t en ng nd s u å d

no g k od ör a r t r 65 m sä 8 m er dn al f K st ed er m ro 00 k in rv . F fö ar u pp n k ör V le rv re r p er a fo s, d ön m

TER da tn rd no tt b de de 1 uc ar he ys 6 ( r p le nj ör l P- ad O le 00 k a a én ro ag n a ål ed å de er f lfö , C al äl tli g f ån at la l

00 0 ät ng tt ill o én h dr ns id u an , r ån n h ita kr an fö ik ra A dl äx N lse rs mi r t itt de . V ar er s p et e g rla an ev

00 0 ch 1 e. I m 00 k pp sio sv m sio ap 5) t gs m nd 2 m CH yre tt e et om no on en ad na ör in var ns r de r 1 rh ön O st ill 2 ro om 5 0 eu ig f en ön ot ån äk a f g: K tn am ge ve å A le fö

ill r t en o m a rb sk ls ol er h pen in t 4 ( as sha in gs äl m tt l ER éa ng sk ch 1 re ed p tt g, m ln sn ris gr ng er re p t a AP r t nd t o itt 00 k on ty er s ex m t b ål oc ju vk ro ån e g e o

ga er å ra lu m tni isi s nd ru rla ge rh ar vi fs tni eg vg va nt he SK in r p fö es ät 0 0 en o bi g m de m s do ch A v p at ha nd lig

tn rd om rs ev nd iga in v b rla g. E ng re he j a ef ). R s a da ar i . öj

gå t b E ed 3 ra ör kr ve ni , C e b er gs rä en KEN ät e o ta e i R vr l f sä nt a gs en o de ån tt är kr isk o CO in tt ta h

rs pp ic at ör k e i fö ta ce ve tg sä e s as de SA ad tn nd es m RÄ e n u r f et g m et rd s ö av ör ån tid gs 5) t f R tt ån at af et

ra ar f rb in rb er kf ro vg gs s u er nd he fa dan F ( ef kr r fo a g

ge ör v no tn ill o öt gs ju 0 p in ån en ra ja m /C 8 m s i g. D nd in r f n h ro s a ät ör a r t in ill a vg id p öl d 4 ( , C o le er la fö lld

tn no rs m . lln ch s gn st up nd t f tö kr ör CR de b nj er ad g tä h a ge mar . F no da 07 de 3 t t sä A a ig ss en . F A/ ed 1 an ns oc ät ro in 00 k m t e ot ro le tä - o ät g. ng gr n, 6) t pp VI tli ed tn in

E rs er åt ns ns an pp in ni gs lö nl är ru ng ed ik sv os xl LS se en 00 k eg 00 0 le tg am se an 1 ar D r r u ln ff r 4 ( tni KA id m ga a

el n. E ed ed 00 k el id s a io sv äl äg er er e sg st n l ns r ng e k tli TE yr vod ge 0 0 r. R m r u l l 0 yr D: ns ot er V de st ps dnin öv ån ef A go ng sät h A ng r e ge gå gr nevä m ÄT gt 1

St Ar in 15 te la se ha til 20 St Se s VD I V pe m äg un an up Le Ut m Ch frå ni er oc ni Fö in av hö Lö Sa ER

SB G 5 2 41 N 285 60 14 40 16 32 35 89 67 38 47 15 82 613 17 60 08 88 14 12 46 95

mma 1 1 3 6 4 1 3 58 mma 7 2 5 3 3 5 3 9 3 1 3 3 6 0 4 0 4 TNI Su 7 5 5 3 3 4 3 2 8 5 2 2 Su 3 3

11 147 149 11 14 147 AL

RV

FÖ a l. t 9 6 2 a l. t

nk at 70 40 56 75 91 at 37 74 0 30 4 8 1 19 cial r i sk 18 814 98 809 75 2 cial nk sk 11 802 823 63 75 7 So ne 1 7 1 2 33 r i 1 6 1 2 de 26 6 So de ne 26 65 32 na lö na lö st ild st ild

ET ko rsk ko rsk H sä sä

AR g – – – – –

av 4 2 7 66 av g – 4 – – 0 8 – –

xlin 25 444 10 12 25 481 11 13 55 ÅLLB Var Var xlin H vä vä

ne ne

lö lö

G - – – - – – 9 6

ns der 56 28 939 711 710 653 03 ns der 22 68 711 69 65 N io na 1 5 1 0 000 io na 92 710 65

ns st 24 4 30 ns st 1 5 1 0 24 5 30 1 TNI Pe ko Pe AL ko

RV Ö F g – – – – – – – – g – – – – – – – – CH rli ng 96 96 rli ng 69 69

Rö tni 5 2 5 2 Rö tni 5 9 5 9 I O sät sät G er er

ATE

STR 1 5

ch en 64 56 63 35 16 84 93 ch en 86 19 29 74 44 00 23 93 r o 215 925 75 r o 11 503 4 vod 4 2 3 0 1 8 2 4 1 9 1 8 62 1 78 vod 4 0 3 0 1 8 2 3 1 8 1 9 ne ar ne ar 58 8 74 Lö Lö

ÅL

M

CH

G O

RA D

PP U

r r G 2

go go IN D frå ys frå ys SN

RL de al de al VIO VÄ 0 an gar an 9 an gar an

D Ä r er D Ä r er ED M 02 för f ch gs de ad 01 för f ch gs de ad SR O , 2 rd l. V in tn , 2 rd l. V in tn

kr xk he n o tn tna kr xk he n o tn tna ÅR

e o sc io as os e o sc io as os S

r i t de iv n e kos lk r i t de iv n e kos lk EN

de an pe ng d kat vk na de an pe ng d kat vk na

us tni llda nal us tni llda nal ND

na för kl up tö uni ch A tä so so na för kl up tö uni ch A tä so so O

st rd ex gr val ss t m er st rd ex gr val ss t m er -F ICK ot 5 ko ör är ris ns er p ko ör är ris ns er p AP

al eo en gs ff om isk o a a al eo en gs ff om isk o a a BL ER s. n on in talf sju K m a p ma on in talf sju K m a p ma RA ER rs els els ef A ef ef ef R iga ig m rs els els ef A ef ef ef R iga ig m D

OT rt yr yr dn vr vr yr yr dn vr vr

ÖV N fo Pe St VD St Le Kapi Ch Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su Pe St VD St Le Kapi Ch Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su AN

Bilaga 4

G 2 – -e å 89

31 11 4 t- v ill ch - NIN 2- 211 al g o tlå nn s p

-1 35 8 4 11 53 1 55 rv nt a en t a i nn YR 19 11 16 ög ce ng in sk ST 20 lfö h ni tn ör u rfi

ita ar ro as t f nd te ND ap h tlå vk he tlä

m 05 p su a a er av å FO – a 1 er äk ch u eh

31 41 47 92 80 tig k so pp iv

2- ik er irk at n s nn

-1 36 7 6 1 6 9 9 8 gs rt pa el le ka o a i

12 16 ån pa de c de ål ns sk

ot an är ns r rh ve

2020 m l de nd

ll m ar n v n. E ta s tlä TER no ti sv rå on rs O de er i ot ill f ge ch u N ra er a f in tö

ör sk t m rn g t kn 0 s CH kt en he de. te ra t 2 ka o O ote de er äk id trä 6. ns

, n ra ra a ng vär nt ta sig 2. ve ER nd ni äk vt b ul ot 1 äs 10 AP lar tlå r s ds a i iti es m – r s

ote t a lle al 00 ve SK de , n ik . U kna ot os s i n de

r* r tä ar e t er i r är

an de lar er l ng m tt p kt isa na 1 ng ö KEN de de riv ni tä ov e v or ni

ch on tlå om s rs ck d av e in id ck RÄ a fon an df ed pe gi ed r d te

r o ch su ch s a g te ve å s s.

r sk lan en b pap pp rn än er r ör at

tie r ie nd r o i b pper et o 0 u te pp n ö s p t f

r ie kt lä lar nd de tio nn et bpl

Ak nk kt a tie fo pa gh 02 äk om r pa rfi pl eb E a ka ut de P- de di vär r 2 nt s s de ka te

i m r i a ak an är är de r. I sa är ifi om s w LS T 7 ska nds la av a A v itv de vi ec n å en TE lopp en lä de mm dr Un nk de v Sp ve En k

O ng ed låna do nd

ÄT N Be Sv Ut An Su * var An ni kr ut 9 m re na ha fo

ER

SB G 9 6 5 0 N 01 66 11 10 93 85

0,7 0,1 0, TNI c 2 AL de

RV n–

Ja FÖ

7 61 10 7 85 81 00 81

0, 0, 0,

c 2020

r de

ET n–

H ade Ja AR tn

os

ÅLLB

H nsk

tio

ra r

st de r

G ini tna er ve C N os ad a tö w

dm -k t u P TNI a stn ern t ill

IT or he g t AL ch r ko is ag m age in RV iga r r de a ns ev sa tn Ö vr r de - o ig pdr rk dr

Ö nk ns te tna tio ll r pp ät F tna io ns os vr ra ti up ve rs CH i m at jä a ö st ns ns su a e

T 6 kos a t a k m ni den sio C sio on m I O lopp rm pt ig m mi vo vi w vi isi wC G O kal fo vr

N Be Lo In Kö Ö Su ad Ar Re P Re rev P Sum

ATE

STR - - - - k- t- tik - n

er ed ds ut i- ar å tt - ll er n

n. ör ov ns ch n- at on ti gs ns va er .

eg ne e- at p ed e ka e- ef od e ån id e

lla m io n f ed de ön er at ön b , k nde tg n a . M en

ed r kt måna . E n r on ön o isa m ra v fo s m nn e s da n g la om o en v er nd

r a vå ål s l ns l ov as a rt ns l de ål lse nj fo

ta un t t de å f , b nd ga tt d äg ill e rh en u re ut ad tli ÅL je m at ef on s p D: so ed ar A tli fö nd a r a so dan vv ty ör tn ik P- M in al a m iv r V at tt r ar äm la at le r t fö m d r, f os

ef nc im tig tt f ng h am r ä äl a ra i a. S ra A CH g i l nn ia ax ik kr lle s W r a ik er j n, b ga s W id de no ga a k ns r

in pl r a es tä er tni r s in er åväl a, v r i lld in ge nd tn m i m gs t ä ts n ä at ist fö vå he ll s t b le tä tn gd in

G O ra om la ån as e. ow ge ef at ni sc tn ow lig am dan al ns la er å A

ät t c ng b st na gs ät ti im le ät an t p RA rs og rhål ill l as u ni n f var is T in a b ne er in an rs is T na a s ne ch f e a rs m eg D pr am e al tt ill kn lik vå br ill er r r ig he PP lig e ts at t et fa lse sha sö o lö ni tn ns nl lö ill d er e am m r fri U an pl m re na ät ns e vå re ä te et o vs

ör en en s ty ng t i W er ör gs rs na de sni ta se in llh r t no gs 0

m ng s k op ka b s o tni gi nd r f en in en i W ål ga en s l i in

ör r ita ni ta r k n s et n. S ta ko . D tn ns e m fi on ng be är tfu in ad a . D na s. en 02

fat m at el ill ät pp ar am na åt tn r v gi at ör r. G 2

am f nc ed ge ge ef ed u ion de no ör f ru tni ed nd je tid

s i dl m et ä in am in b r d sv rs er i n f eg ät ar v m ät gs ar bpl kf 8 å IN D gr o m tn gr s er de t m ng at e on rs ng rs lin ac SN

ro en on m ät es a å te m ra ör te els t e a m ch ä kt in eb er 1 RL nd am ro eg an er yf lni fö ar f kt nk ig tni as a ör e ri gn od m w er f VIO

tt p a i f so gr rs oc v r ed äl nfor 0 h för at vr da o ät gl s nd VÄ fo ig la ro a e t. P pr er fl st äm pu m rs rä it f ns sä ed g en åd ED M m e P- vr lta ts ll l g. S s i 02 ga a gs jä ng. är äm iv ge pp a u SR O t al g. P lig lls a ti r nd in an en tt j tli ni ng ns ö st r. E n p ng nd ag r lld

t o ra A at ör su lu tä je kn ch a ör 2 ta ån ni de ltu ta rin m u k m fo k l tä ÅR

ta ch ö är in re es ts ng ar u o ag tg n för m be n a ge oc S

lu nd tn en r al as tni sö et t för . F ch s . U sök on ak ku g o på ns ns

g . A D o eb ät ot ät tlin er e- re ne er , t ns ut u lse re s d s ve EN

es rs ch b n f en h nd ön för än ta a o er ia nd edö om f io tit re jer ta a a ND

tnin er m V inn tt d vt t - o de rs rik nd nv at nd ed b ga ns ty an ym nnfi ng O

ar b nj to et iti e ns su a l de a be fo su ns e s fti sat öl n ed s -F

ot 5 ät tli lig e ör a s. gs vo ör fo ån ig an ar riv m ån ar a i n f nd ng r ar i ICK rs n h ik m ör os at in ar r f ge P- m ss en ed l p P- nt se ra ani ar om s ni io t m AP BL se re u ng f se ag nd rm el av sk rg rb de a u at he

ER s. n g e el ns r ta ram r i r tt p bpl dn el nje rin a A ör mä elt ta a A ru yr sh en t s on nd äg rm igt ig en h RA ER rt rli ni re tli ge dr h f ds d -fo ns m go rig ga h fö St rr h o fö nk m ps nl nd D

OT yr ge be og ne tt r e eb yr ng m t f fo vr ÖV N fo Rö St in ar Pr lö sä sa w Be St rik Re An oc na de AP de tju öv lig oc ni ku oc jä pu at nä up in Ö I e Fo AN

Bilaga 4

G t * - 90

14 31 ff de – – 6 NIN lta 2- 686 69 774

su 3 7 -1 ska vär YR Re 19 An ngs ST 20 ni ND *

et tal 69 FO Eg -ff 6 0 3

kapi 70 8 r. 31 de 98 839 79 779 74

2- ska vär

ye -1

pe An ngs

31 t 2 an S 2020 ni

lig de 90 15 18 96 68 34 65 87 55 m TER 2- rk vär 1 4 1 4 9

-1 20 5 2 47 3 0 5 8 5 0 5 3 1 2 25 ish l 7 O 19 Ve de 10 13 43 99 N 20 ch T l, %

an ita CH PS o gar ap O t 0 Ä i k ER 31 lig de 56 12 73 76 70 37 28 37 ed N

2- rk vär 2 65 1 2 1 2 2 5 5 0 4 3 5 5 1 9 583 AP -1 Ve 20 9 24 s m SK an

2020 m te A A A

m na na KEN sa Sä US US US .

l % 0 ill öar öar ts RÄ de , 25 10 24 99 23 25 41 99 99 r t an an la

an er te

st he ym ym bp gar /rö tig Ca Ca eb Ä tal as

E ra f ns w

kapi nd r. de LS r ye TE tie 00 r i a pe on ÄT la å f

ak 00 0 de an S s p ER tal an m SB An 1 0 ts ish nn G ite rfi N te A A A A A A A or ch T te

lm rg in TNI Sä ho bu US US US US US US US t m PS o lar av å AL ck de eh

em am ed N RV Sto . s an nn

Lux .P s m ch FÖ ng L an r o de i

r di m ra

96 ol m tie te rg n 41 saill no O ce H r t a ak

50- ffi te a o

ET 66 he dsk sk H e O nd

55 or tig tlän AR S C as u .P. tlä

1. ra f de 2) L ÅLLB r- -3 el i U nd ra ch u H te 12 nd te AP

ot 0- ra r i ala LC ka o

LC 02 ga no nt ( P , L ns

LC L de o ou .P. ve

ch d .P. * * er 2 s ä an iga cc d L XC

ag LC L e L e II ** r p nt ts II, L d I r s

ol e- o s L tur tur .P. * ro ce ite vr t A un ve G ss ds ul ul .P. r i ag ro or ö y I un N B nd an ic ic O L I L ie ol iff in n i en rg nd F

sseb A re rla dl .P. W a s 1 p m . ne la ng ö TNI re nt s L V I kt rb rd ve st m ity F ni

nt ng be oo l Agr l Agr PT O J a a te jo ed 4 ed m ha ve nc qu ck AL di r i i ng ot In , I rn E ar te

i i ol ie l. im c W ba ba di W sk gg g m g m ne tal te n F e E RV r ier kt .r. lo lo ol ce A PT nd d tli la la r in o- at at ör Ö H .à rk T di ffi en bo bo I C api ea t f F nk kt an a a la or F G F G tlä ff nk ta riv et

a a o S N RE RE ce H e O ce A - och r o ng ng rs e C ne P op CH i m on sk ffi or ffi a u se se di di i m tö ay V to ur ay P pl

sk kr nd tw is & C pus -C -C O C O m Av olH olH s w rat rs w I O lopp en sa lä lag ap w m es lopp m te ne th om G ol AA AA S. S. S. tr ve AA E

Be Sv Va Ut bo Ch Le M TI TI U. U. U. Su in * ** *** Be Fe Ga Ge Ri TI Pa En k ATE

STR –

31 90 55 23 68

2-

-1 20 5 25 9 31 6 78 1

20 ÅL M – CH 31 56 83 47 86

2-

-1 20 9 24 5 34 9 80 4 G O RA 2020 D

PP de

U ra g ar ar

la el el 0

te nd 02

no rbo nd de G 2

te h a h a

, o ot ra IN D oc r oc te SN

lar h d ier ie no VI RL g kt O VÄ de la oc kt a , o

e- a lar ED M an ebo ss ska ska SR O ss re nd de ÅR

ch en tlä an S

tre nt sv

r o in i i e u ch EN

tie r i ier de ad r o ND

r ie kt ra O

Ak nk kt a te ter tie -F ICK a no no AP BL i m ska a o a ak

ER T 8 ska nd a o RA ER lopp en lä ig ig mm D

OT O vr vr ÖV N N Be Sv Ut Ö Ö Su AN

Bilaga 4

G 91 NIN YR ST ND FO

TER O N CH O ER AP SK

KEN RÄ

E LS TE ÄT ER SB

ÅLLB H

G N

TNI AL RV Ö F CH

I O G

ATE

STR

gar

ÅL

M llgån CH ti

de

G O RA

D bäran PP te

U

rän 02 dra G 2

IN

D an i SN

RL or er VI

ch eg r yp nd O VÄ r o at r tt fo ED M tk t te nte en te SR O ne en ag itte än ÅR

en itu et um S

tio itt er st itt g ör m tr r a r

m m ta a e ne sk EN

iga e un dsin e re er ns io

r en m lla f at sk å i at n nd ND

bl ta ska fö ie nd lå lä O

O nk g på at om os lla ns st g p ig -F ICK in st k ven ka tlä in bl de ut AP

i m ln a b sie nafi u n a ra r i n a BL ER T 9 ska ska sk a s an lå m eln a o te la lå m RA ER lopp de ig e- nds iga gs rd ig de gs D

OT O en en en vr ck lä vr vr no ÖV N N Be För Sv Sv Sv Ö Fin I Ut Ö Da Sum Fö Ö O An Da Sum AN

Bilaga 4

G - r s n ln - 92

pa le ne - r – en a s- ch de se ns r NIN ra ka eg rä er ad te ra de de de ör

tio et tiv pa nd r a da - o an di F d YR nd n, s at r op av i ek ap fo on kn lle iv ie ea on än e. ka

. A iv eh ör ff v iti ar at an kt cl . H dar nv ST ge öp t f ns iska sw a - e rn . A i et an ot f nd .

at in er nn en ör e kt os te . M na er ut m n a ch i ö er ND iv ltn v d tt k de ta nte ing ot m lte åt de ad st te rt FO er om i m on rä tt p än ivat ill an tit te de löpa A o pa

va g a s a ru er – f en ter g m -, r t a er e t kn ns in en on as ia d ör in nn en st v f in d ch an te a in ie am öp ar gi SD ot r v in g a m e i o h yf er v d s l in t är er g ak

ra f dn g g at er kt t s er i d ra m ar om f ev n m r ä än na fi in iv rin er nd in ör r i s on da p a de le en isk om I la lje ise ar kn er te xt ga h f xp lla a jäl on se ra m sr er s n b ås el

tiv nv ng de ta rm ne ne an h iti ly ru an rt ge tfö s a ni äc s d an in te tio m na ise ot c st pa al s n m

TER or ekff s t ns g oc pa e tio gs ed os rd in er in vt O en ns de ör h ie io nte rin op ka di m r m ev ot er sa N rä nn än kt sit rä te ra rin ga p ch a da t ä ivat as

ns p tt e nd r – f ke tt s ke ng an e m pon de a m CH fo eg et fi nv de a po de llo än m t ån pp o ar er om l ra ts

de ör a P- 0 a ne ra v r ör a llo gni st nb s d ör d ex se O t on r f nd b m d io ra id sa no ta ch l js u s- s ch di he ER en ra A la 02 pt se h v ise e a ds f ka a ns öl is på na e rna rt r f o ar er

ra f at ä t o di rd ång nd gå i tis ta o pa ite äk AP m äk iv nd . B s u er 2 ar llg än ill itio or t f sv er de ot er nd

ru er . A an nd n: ch o n oc da ti tja nv ak os en de isk im kt ta r s SK st as pl lla de nd lje an yt tt t v k m sr kna r l du ra

in ut v d isk ts tä . U rå er o ta fö st isk tn ns t p trä rt ar äl m te n s le KEN al ar m in rt . kt . s a er lp a ru re åv ät ro de eg

at a r he år s m st s st at – a nn de sk jä st pa tm p RÄ iv tt v ig a er t f ng o m gen äm ta at u risk iv on in fö ot di s s de on

er uc am gå er g. rä v po in g, ns er e fi dat . at as re nn ch s r f om r

t a da s ks as ill nde in fr in rä nte nt ör f ed h iv dl r m k ra , s

v d te än ed er nd lja er g a ker – er rä e d . er er o se ve

ät at – t at – f in at eg ad man gen an fö ch ed fi di rä SA

g a nv ch r de t fö riv pon er llo riv ns . B ot om i ivat en f ra m la h ar o m nn ar l k

a s ns v er e an m riv sa la m er r s er mie ge ss g i d at a- är kä E nin är tt a e o de in de de ns de ba isk ur am iv r, v ut er. nd de ng C

rd m gg no ta aex la ång er en kt lse ad re ts a ång rin er te rt od ta an ni LS nd rim ill a on er rli is i lu lut tie ba lg nte r re nt nd ru re ut om r kp lå lg ne uk val ch d j s tt TE vä t p vä de sv Va va Ak re til Rä fö rä fo St rö val In ris til til ed pa VD g -h fa

äl t er s i f h t po nt od ed d o ot r e TC ÄT An De sk m ra oc un de • • • • • Ex rä pr m ra m fö O om

ER

SB G t – – – 6 7 3 – – – 7 - a- r - N de tiv 15 16 15 59 74 ör lle

är 1 3 1 3 1 53 ut on TNI t v ega al t e AL lig N lla f n v ig ar f

rk fy kt r h RV 31 Ve pp lt e la ne

FÖ 2- tt u så de io

-1 t – – – – – – – en ör pt

19 de iv 0 0 23 11 34 34 v a r f jo

20 är sit ra nd äl

t v Po 5 7 5 7 5 7 sk fo et ä

lig är a s

rk an n m d lld ET er tä H Ve ev ga tt o ts

AR tt l sä se a u

de t – – – – 1 – – 11 – 2 ill av ig

tiv 201 20 30 81 id e v ÅLLB är 2 1 2 2 2 41 llt et vr H t v ega , d en o

lig N en a et ör ö 31 rk nd kt tja d s. F 2- Ve fo tra yt ur -1 t P- on tn ak

de iv – – – 0 0 0 – – 0 sk tt u ut

G är sit 34 69 03 03 al N 2020 ra A t a

t v Po 10 1 10 2 10 2 nd tion ät ll v v. TNI lig op ue AL rk ar A en r kt kra

Ve r h igt ar ns RV nl ra Ö ne öp ed a ve F a e

tio rn ar k rt m a le CH op fö

ta lse n h ng I O te tio äm n i G lu ik

va pl op ej j de ATE

STR

e

gr 1 a da

än 03 al ål

ot

ar l r 2 ör s

r h lle ns t . F ÅL fa de st M nk ör on

rlu CH 01 m a f ar f fö

ilk er ax G O ill 2 l, v uc

RA ta ed ad m D de t av ns PP en ap om r rä U gå w eg

gi s 0

pp er s te n b 02

vs tra G 2

de u ar e IN

t är na a n s r h

D en t v er ne SN RL t iv el i e io VIO

t t at on VÄ rum en en t iti r d pt ED M st en m en eg os jo SR O m m r ä äl

in ru ru ru ed n . P ne v s ÅR

at st st a rum er io S